Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet

1938-04-08 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:287, Angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 287.

1

Nr 287.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag

till vissa byggnader för folkskoleväsendet; given

Stockholms slott den 8 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 8 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson,

Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter

fråga angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet

och anför härvid följande:

1935 års riksdag (proposition nr 174, riksdagens skrivelse nr 359) godkände

vissa allmänna grunder för statsbidrag till undervisningslokaler

för folkskoleväsendet. Enligt riksdagens beslut skulle staten bland annat

bidraga såväl till skoldistriktens kostnader för uppförande av nya undervisningslokaler

för folkskoleväsendet som till de kostnader, skoldistrikten

fått vidkännas för redan befintliga, distrikten tillhöriga undervisningslokaler.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 281.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Marits proposition Nr 287.

horn förutsättning för utgående av bidrag till nya undervisningslokaler

skulle enligt riksdagens beslut gälla, att Kungl. Majit, där kostnaden

beräknades överstiga 10,000 kronor, respektive länsstyrelsen, där kostnaden

beräknades uppgå till högst 10,000 kronor, lämnat tillstånd till

byggnadsarbetets utförande samt därvid fastställt den kostnadssumma,

varå bidraget, högst, skulle beräknas. Bidraget skulle därefter som regel

utgå med tre fjärdedelar av den verkliga kostnaden, i den mån denna

icke överstege den fastställda summan, och fördelas i lika belopp på

25 år.

Motiveringen för det nämnda förbehållet örn att statsbidrag skulle få

utgå allenast örn tillstånd lämnats till byggnadsarbetets utförande framgår

av folkskolesakkunnigas betänkande den 27 november 1934 angående

statens övertagande av vissa kostnader för folkskoleväsendet m. m.,

vilket lädes till grund för riksdagens beslut i ämnet.

De sakkunniga framhöllo, att det vore självfallet för staten ett synnerligen

viktigt intresse, att den tillerkändes ett ökat inflytande på de

för kostnadernas storlek avgörande frågorna. Den dittillsvarande nästan

fullständiga friheten för kommunerna att besluta i sina byggnadsfrågor

mäste följaktligen undergå en inskränkning. Sålunda måste det ur statens

synpunkt vara angeläget att kunna förhindra, att skolhus uppfördes,

utan att stadigvarande behov därav kunde anses föreligga, att skolhus

förlädes till en ur centraliseringssynpunkt eller eljest olämplig plats

samt att kostnaderna överskrede vad som för en lämplig och ändamålsenlig

skolbyggnad kunde anses skäligt. Såsom villkor för statsbidrags

utgående till skolbyggnads uppförande borde därför fordras, att statlig

myndighet lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande samt prövat

kostnadssumman och fastställt ett maximum för statsbidragsbeloppet,

motsvarande den bestämda kvotdelen av den såsom skälig befunna kostnadssumman.

Ville ett distrikt utföra en byggnad på ett dyrbarare sätt

eller eljest för högre kostnad än som av den statliga myndigheten fastställts,

liksom ock örn ett distrikt ville uppföra en skolbyggnad helt på

egen bekostnad, syntes detta böra vara distriktet obetaget.

I ett senare sammanhang anförde de sakkunniga, att, örn under löpande

bidragsperiod vederbörande skolbyggnad skulle bliva obehövlig för skoländamål,

ett sådant förhållande icke syntes utan vidare böra föranleda

indragning av bidraget. En sådan påföljd måste anses oskälig, då statlig

myndighet en gång prövat byggnadsbehovet och givit sitt tillstånd till

byggnadens uppförande.

Bestämmelser angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

hava meddelats genom kungörelsen nr 45/1936.

Enligt § 3 i denna kungörelse gäller såsom förutsättning för erhållande

av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler, att Kungl. Majit

eller i förekommande fall vederbörande länsstyrelse lämnat tillstånd till

byggnadsföretagets utförande. Skoldistrikt, som önskar komma i åtnjutande

av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler, skall enligt § 5

till statens vederbörande folkskolinspektör ingiva ansökning om tillstånd

till byggnadsarbetets utförande och bidrag till byggnadskostnaderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

Efter verkställd granskning skall inspektören enligt § 6 med eget yttrande

översända handlingarna till länsstyrelsen, som — därest den högsta

kostnadssumma för byggnadsföretaget, varå statsbidrag må beräknas,

finnes komma att överstiga 10,000 kronor — enligt § 7 skall insända

handlingarna till skolöverstyrelsen, vilket ämbetsverk har att med eget

utlåtande underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Skoldistrikt, som tillerkänts byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,

är enligt § 8 för åtnjutande av bidraget pliktigt bland annat

att låta uppföra de lokaler, för vilka bidraget beviljats, i enlighet med

godkända ritningar och i övrigt givna föreskrifter.

Kungl. Majit har vid ett par tillfällen haft att taga ställning till

frågor örn tillerkännande av statsbidrag till nya undervisningslokaler,

oaktat byggnadsföretaget igångsatts, innan tillstånd till arbetenas utförande

lämnats.

Sålunda anhöll folkskolestyrelsen i Göteborgs skoldistrikt i skrivelse

den 4 juni 1936 dels örn tillstånd att i enlighet med i ärendet företedda

ritningar inreda lokaler för undervisning i hushållsgöromål i en annexbyggnad

till Lindholmsskolan i nämnda skoldistrikt, dels ock örn statsbidrag

till kostnaderna för byggnadsföretaget.

I utlåtande den 16 oktober 1936 förklarade sig skolöverstyrelsen i likhet

med statens vederbörande folkskolinspektör finna behovet av byggnadsarbetet

till fullo ådagalagt. Ritningarna hade granskats av överstyrelsens

byggnadssakkunniga biträde och befunnits icke föranleda någon

anmärkning. Överstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit täcktes dels

meddela skoldistriktet tillstånd att utföra byggnadsföretaget i enlighet

med i ärendet företedda ritningar, dels ock fastställa den högsta kostnadssumma,

varå statsbidrag till byggnadsföretaget hnge beräknas, till

27,725 kronor, varav 3,800 kronor skulle belöpa å den första uppsättningen

inventarier till skolköket.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att överstyrelsen till folkskolestyrelsen

i Göteborg överlämnat handlingarna i ärendet med anmodan

att taga under övervägande de ändringar i styrelsens byggnadsförslag,

som kunde påkallas av vissa av överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde

gjorda erinringar. Sedan folkskolestyrelsens kamrerare meddelat,

att arbetet redan utlysts på entreprenad och fortskridit så långt, att

lokalerna beräknades kunna tagas i bruk i mitten av oktober 1936, hade

den sakkunnige meddelat, att från hans sida ej förelåge något hinder

för tillstyrkande av bifall till folkskolestyrelsens framställning.

Folkskolestyrelsens kamrerare hade framhållit, att det för styrelsen

varit en tvingande nödvändighet att få de nya skolkökslokalerna färdiga

så snart som möjligt, för att skolköksundervisningen inom berörda skoldistrikt

skulle kunna på behörigt vis bedrivas. Kamreraren hade tillika

meddelat, att arbetet i vanlig ordning utlysts på entreprenad, sedan

statens folkskolinspektör förklarat sig kunna godkänna ritningarna och

på förfrågan meddelat, att byggnadsarbetet icke finge, därest statsbidrag

skulle kunna påräknas, påbörjas förrän efter den 1 juli 1936.

I utlåtande den 14 november 1936 anförde statskontoret följande:

Enligt kungörelsen angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

gällde såsom förutsättning för erhållande av byggnadsbidrag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majits proposition Nr 287.

för nya undervisningslokaler, att Kungl. Majit eller i vissa fall vederbörande

länsstyrelse lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande.

Denna bestämmelse måste, enligt statskontorets förmenande, anses innebära,

att vederbörligt tillstånd skulle föreligga redan innan byggnadsföretaget

påbörjades. Ett skoldistrikt borde sålunda icke vara berättigat

till statsbidrag enligt föreskrifterna örn bidrag för nya undervisningslokaler,

därest byggnadsföretaget påbörjats innan tillstånd lämnats. Att

bestämmelsen borde tolkas på detta sätt, syntes statskontoret ligga i

sakens natur och syntes för övrigt framgå av bestämmelsens plats i författningen

och dess samband med övriga hithörande bestämmelser. Statskontoret

funne det även ur praktisk synpunkt angeläget, att stadgandet

tillämpades i enlighet med vad nu angivits, särskilt enär Kungl. Majit

och länsstyrelserna eljest icke skulle vid prövning av frågor örn bidrag

för nya lokaler äga den obundenhet, som vid dessa avgöranden vore

önskligt.

Då det förevarande byggnadsföretaget påbörjats i början av juli 1936

och avslutats i början av november samma år, kunde statskontoret icke

tillstyrka statsbidrag till företaget. Statskontoret ville emellertid icke

förneka, att i detta fall vissa särskilda omständigheter förelegat, i det

att dels med hänsyn till tidpunkten för kungörelsens tillkomst svårighet

varit för handen att i tid erhålla vederbörligt tillstånd, dels ock hittills

viss tvekan kunnat råda örn rätta innebörden av den berörda bestämmelsen.

Därest i betraktande härav och vid det förhållandet, att — såvitt

statskontoret kunnat finna — något direkt uttalande i tolkningsfrågan

av beskaffenhet att hindra den av överstyrelsen ifrågasatta tilllämpningen

icke förekomme i förarbetena till vederbörande kungörelse,

Kungl. Majit skulle finna, att i förevarande fall statsbidrag till byggnadsföretaget

borde utgå enligt reglerna för bidrag för nya undervisningslokaler,

oaktat företaget påbörjats, innan tillstånd till detsamma

lämnats, syntes det statskontoret att, på sätt överstyrelsen föreslagit,

den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag till företaget finge beräknas,

borde bestämmas till 27,725 kronor, därav 3,800 kronor skulle belöpa å

den första uppsättningen inventarier till skolköket.

Kungl. Majit fann genom beslut den 27 november 1936 ifrågavarande

ansökning ej föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.

Folkskolestyrelsen i Lidköpings skoldistrikt anhöll i skrivelse den 24

juli 1936 dels om tillstånd att för en beräknad kostnad av 165,000 kronor,

varav 10,500 kronor till inventarier för gymnastiklokalerna, i enlighet

med i ärendet företedda ritningar uppföra nybyggnad för gymnastik

och slöjd vid östra folkskolan i Lidköping, dels ock örn statsbidrag till

kostnaderna för byggnadsföretaget.

Kungl. Majit beviljade den 20 november 1936 det sökta tillståndet.

Dock föreskrev Kungl. Majit, att det skulle åligga skoldistriktet att vid

byggnadsföretagets utförande iakttaga vad skolöverstyrelsens byggnadssakkunniga

biträde i ärendet anfört angående fönstrens bredd och höjden

i gymnastiksalen samt att i övrigt taga i beaktande vad biträdande länsarkitekten

anfört i ett i ärendet avgivet yttrande. Tillika fastställde

Kungl. Majit den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag till byggnadsföretaget

finge beräknas, till 156,350 kronor, varav 6,000 kronor skulle

belöpa å den första uppsättningen inventarier till gymnastiklokalerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

I skrivelse den 16 december 1936 anförde sedermera folkskolestyrelsen

i Lidköping, att — för att möta kommande arbetslöshet bland byggnadsarbetarna

i staden under vintern 1936—37 — folkskolestyrelsens

byggnadskommitté igångsatt arbetet med gymnastiklokalens uppförande

redan den 23 oktober 1936, då entreprenadkontrakt med vederbörande

byggmästare uppsattes och undertecknades. Någon ändring^ av ritningarna

hade kommittén ansett sig icke hava att befara, då dessa i

förväg granskats av statens folkskolinspektör utan anmärkning och

dessutom varit underställda skolöverstyrelsens förste gymnastikkonsulent

för yttrande. Då det skulle medföra mycket stora svårigheter och betydande

kostnader att nu verkställa den av Kungl. Maj:t föreskrivna

breddningen av fönstren — grundmurarna vore redan gjutna och sockeln

av kalksten redan satt — hnge folkskolestyrelsen ansöka om dispens

från berörda föreskrift.

Skolöverstyrelsen anförde i utlåtande den 26 januari 1937, att överstyrelsen

ville såsom sin mening framhålla, att ett skoldistrikt, som ingivit

ansökning örn byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler, icke

borde igångsätta de planerade arbetena, förrän tillstånd till byggnadsföretagets

utförande beviljats. Då emellertid en breddning av fönstren

under föreliggande förhållanden skulle medföra ökning av byggnadskostnaderna,

ansåge sig överstyrelsen böra tillstyrka framställningen.

Överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde hade i avgivet tjänstememorial

anfört, att frågan icke torde vara av sådan betydelse, att ökade

byggnadskostnader kunde anses motiverade, och hade därför tillstyrkt

den begärda dispensen.

I utlåtande den 10 februari 1937 anförde statskontoret följande:

I anslutning till sitt ovannämnda uttalande den 14 november 1936

angående byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler i den s. k. Lindholmsskolan

inom Göteborgs skoldistrikt måste statskontoret finna ett

bristande iakttagande av bestämmelserna angående tillstånd till utförande

av byggnadsföretag på sätt i förevarande fall skett i hög grad

betänkligt, av vilken anledning det än kunde hava förorsakats. Det vore

ock enligt ämbetsverkets mening anmärkningsvärt, att folkskolestyrelsen

icke före byggnadsarbetets igångsättande gjort sig underrättad om, huruvida

överstyrelsen tagit ståndpunkt till frågan. Då överstyrelsen avgav

utlåtande i ärendet samma dag som arbetet syntes hava igångsatts, hade

i så fall möjlighet förelegat att ställa sig till efterrättelse det av byggnadssakkunniga

biträdet gjorda ändringsförslaget. Då emellertid i sakens

nuvarande läge ett uppfyllande av föreskriften i fråga • därest detta

överhuvudtaget läte sig göra — knappast skulle vara ekonomiskt försvarligt,

ansåge sig statskontoret — i betraktande av den korta tid,

under vilken ifrågavarande bidragsbestämmelser ännu varit i tillämpning,

och med hänsyn till den ståndpunkt överstyrelsen och dess byggnadssakkunniga

biträde intagit till den föreliggande dispensansökningen —

icke böra avstyrka bifall till framställningen.

Genom beslut den 19 februari 1937 biföll Kungl. Maj:t ifrågavarande

ansökning med avseende å i ärendet förekomna särskilda omständigheter.

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga nu ytterligare två ärenden örn

tillerkännande av statsbidrag för nya undervisningslokaler, oaktat bygg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majus proposition Nr 287.

nadsföretaget pabörjats, innan tillstånd lämnats till byggnadsarbetenas

utförande.

På förslag av stadskollegiet i Stockholm beslöto stadsfullmäktige

därstädes den 15 november 1937, bland annat, att för uppförande genom

folkskoledirektionens försorg av en ny folkskolebyggnad för S:t Görans

församling i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjort förslag samt

till en första uppsättning inventarier i skolans gymnastiksalar, slöjdsalar

och skolkök bevilja folkskoledirektionen dels ett reservationsanslag, att

utgå av lånemedel med 25-årig återbetalningstid å 1,621,750 kronor, därav

för år 1937 200,000 kronor, dels ock, för bestridande av viss kostnad för

inventarierna, ett skattemedelsanslag å 12,250 kronor, att uppföras i

1938 års stat såsom reservationsanslag, samt att bemyndiga folkskoledirektionen

att vidtaga föreskrivna åtgärder för erhållande av Kungl.

Maj:ts tillstånd till ifrågavarande byggnadsföretag och statsbidrag till

byggnaden jämte inventarierna.

Beträffande behovet av den nya byggnaden hade folkskoledirektionen

yttrat bland annat följande:

Före läsaret 1930 31 hade folkskoledirektionen för såväl Kungsholms

som S:t Görans församlingars folkskolor disponerat skolkomplexet vid

Manebergsgatan och den mindre skolbyggnaden vid Hantverkargatan.

Sedan de stora områdena å västra Kungsholmen börjat exploateras, behövde

nya skollokaler anskaffas, och folkskoledirektionen hade från och

med höstterminen 1930 övertagit Frimurarbarnhusets byggnader vid

Kristineberg, vilka därefter ombyggts och inretts för skoländamål. Kungsholms

och S:t Görans överlärardistrikt hade från och med höstterminen

1936 uppdelats i två överlärardistrikt, benämnda efter stadsdelens församlingar.

S:t Görans överlärardistrikt omfattade — förutom Stora och Lilla

Essingen, vilka tillhörde Bromma församling — Kungsholmen väster örn

Karlfeldtsvägen och Lindhagensgatan. Övriga delar av Kungsholmen utgjorde

Kungsholms överlärardistrikt. Uppdelningen i överlärardistrikt

hade emellertid här liksom inom andra stadsdelar självfallet icke fått

vara avgörande vid barns hänvisande till viss skola. Då behov förelegat

och möjlighet därtill funnits, hade ett överlärardistrikt fått mottaga barn

fran ett annat. Salunda hade åtskilliga barn från S:t Görans överlärardistrikt

fått sin undervisning inom Kungsholms överlärardistrikt.

I och o med de senaste årens bebyggelse på Kristinebergs- och Fredhällsomradena

hade barnantalet inom S:t Görans överlärardistrikt ökats

i sadan grad, att nya skollokaler blivit nödvändiga för tillgodoseende

av distriktets behov. Härtill hade ej minst bidragit, att särskilt barnrika

familjer inflyttat till de genom stadens medverkan uppförda bostäderna

för mindre bemedlade, barnrika familjer. Senast under innevarande

år hade fyra sådana bostadshus tagits i bruk.

Inom Kungsholms överlärardistrikt undervisades innevarande termin

2,590 barn, fördelade på 98 avdelningar. Av dessa vore 320 barn, omfattande

12 avdelningar, förlagda till skolhuset vid Hantverkargatan.

Återstoden 2,270 barn, uppdelade pa 86 avdelningar — undervisades

i skolan vid Mariebergsgatan. Skolhuset vid Hantverkargatan innehölle

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

12 klassrum eller således lika många som dit förlagda avdelningar.

Skolan vid Mariebergsgatan förfogade nu över 86 klassrum, av vilka

dock ett framdeles borde användas till frukostrum för eleverna. Även

till andra ändamål måste vissa klassrum tagas i anspråk. Sålunda erfordrades

mera hygieniska lokaler för undervisningen i metallslöjd, som

för närvarande bedreves i en mörk, fuktig och svårventilerad källarlokal

utmed Fleminggatan. Vidare saknades inom skolan lokaler för undervisningen

i hushållsgöromål och för barnbespisningen, för vilka ändamål

lokaler hittills förhyrts i en intill skolan belägen fastighet. Med hänsyn

till de förhyrda lokalernas olämpliga och delvis ohygieniska beskaffenhet

behövde lokaler inom skolan frigöras för nu nämnda ändamål. Folkskoledirektionen

hade också i förslaget till stat för år 1938 gjort framställning

om anslag till ändringsarbeten i och för inredande av ny metallslöjdsal,

skolkök och barnbespisningslokal. Dessa tre lokalbehov beräknades

taga i anspråk 9 eller 10 klassrum. Sammanlagt skulle alltså för

nödiga förbättringar behöva användas minst 10 klassrum. För framtiden

kunde således klassrumsantalet i skolan vid Mariebergsgatan icke räknas

till högre än 76. Hela antalet för framtiden disponibla klassrum inom

Kungsholms överlärardistrikt utgjorde alltså S8. — Genom den sålunda

vidtagna nedskärningen av antalet klassrum skulle emellertid icke för

Kungsholms överlärardistrikt duplicering behöva tillgripas. På sätt förut

omnämnts hade nämligen till detta överlärardistrikt hänvisats barn från

S:t Görans. Senaste läsåret utgjorde antalet elever i Kungsholms folkskola

från S:t Görans överlärardistrikt 250. Innevarande läsår undervisades

i Kungsholms folkskola alla elever från åttonde klassen, gossavdelningarna

i sjunde klassen och ett växlande antal elever i övriga

klasser från S:t Görans överlärardistrikt i Kungsholms folkskola. Hela

antalet elever i Kungsholms folkskola, tillhörande S:t Görans överlärardistrikt,

utgjorde innevarande läsår 340, motsvarande minst 11 avdelningar.

Örn åtminstone flertalet av dessa elever överfördes till S:t Görans

överlärardistrikt, skulle antalet disponibla klassrum inom Kungsholms

överlärardistrikt bliva i det närmaste lika med antalet avdelningar inom

samma distrikt.

Inom S:t Görans överlärardistrikt funnes läsåret 1937—38 — frånräknat

Essingarna, som hade egen skolbyggnad ■— 1,405 barn i folkskolan,

vilka undervisades i skolan vid Kristineberg. Eleverna vore uppdelade

på 48 klassavdelningar. Motsvarande siffror läsåret 1936—37 vore 1,214

respektive 43. Skolbyggnaderna vid Kristineberg inrymde dock icke

mer än 37 klassrum. I följd härav hade duplicering innevarande läsår

måst tillgripas för 11 avdelningar. Härvid vore att märka, att antalet

barn inom varje avdelning i skolan vid Kristineberg överstege det genomsnittliga

barnantalet per klassavdelning vid folkskolorna. Av de 37 klassrummen

erfordrades dessutom ett i framtiden till naturkunnighetsrum, då

skolan för denna undervisning disponerade endast en lärosal. Lade man

härtill större delen av antalet barn från S:t Görans överlärardistrikt, som

undervisades i Kungsholms folkskola, bleve resultatet, att redan för närvarande

erfordrades minst 20 nya klassrum för S:t Görans överlärardistrikt.

Rörande det beräknade barnantalet under den närmaste tidsperioden

fram till år 1946 inhämtades av en av statistiska kontoret verkställd

utredning följande.

För Kungsholms överlärardistrikt kunde förutses, att barnantalet

bomme att sakta sjunka till år 1941. Antalet folkskolebarn beräknades

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

sålunda minska med 150 från innevarande år till den 1 januari 1941. Därefter

beräknades en ökning inträda, så att barnantalet vid periodens

slut — även örn hänsyn toges till det jämförelsevis ringa bostadstillskott,

som inom ifrågavarande område kunde tänkas tillkomma — troligen

stannade vid ungefärligen samma siffra som för närvarande. Härav framginge,

att Kungsholms överlärardistrikt med ovan beräknade antal klassrum

av 88 under några år kunde mottaga ett antal elever från S:t

Görans distrikt, men att detsamma från och med år 1946 i stort behövde

alla sina lokaler för barn från det egna distriktet.

Med avseende å S:t Görans överlärardistrikt ställde sig beräkningarna

över barnantalet på annat sätt. Kristinebergs- och Fredhällsområdena

vore icke ännu fullt bebyggda, men exploateringen inom desamma kunde

antagas vara i huvudsak avslutad vid utgången av år 1938. Den redan

konstaterade folkmängdsökningen och den förutsedda inflyttningen under

de två närmaste åren ökade barnantalet högst väsentligt. Härvid borde

uppmärksammas, att för S:t Görans överlärardistrikt utgjorde antalet

barn i skolåldern en större andel av hela befolkningstalet än den i

Stockholm genomsnittliga. Hela antalet folkskolebarn inom S:t Görans

distrikt, som den 1 januari 1938 utgjorde 1,745, kunde i fullt utbyggt

skick beräknas till ungefär 2,200. För detta barnantal utgjorde behovet

av skolsalar 84—85.

Som ovan nämnts kunde Kristinebergs skola mottaga 36 avdelningar.

För hela S:t Görans distrikt skulle således i framtiden erfordras 48 a 49

nya klassrum. Med hänsyn till ovissheten örn barnantalet från de ännu

oexploaterade områdena torde man dock för närvarande böra stanna vid,

att till 40 å 50 beräkna det antal klassrum, som i framtiden behövdes.

Tydligt vore å andra sidan, att antalet klassavdelningar under de närmaste

åren komme att ökas till omkring 69 på grund av barnantalets

tillväxt inom de redan exploaterade områdena. Från de delar av distriktet,

som gränsade till Kungsholms överlärardistrikt, torde ännu några år

ett antal barn kunna hänvisas till Kungsholms folkskola. För fyllande

av det nu kända behovet skulle alltså omedelbart behöva anskaffas omkring

30 nya klassrum och för framtiden skulle ytterligare omkring 14

klassrum erfordras.

Vid uppgörandet av program för nybyggnad hade folkskoledirektionen

därför utgått från att densamma i sin första utbyggnad skulle innehålla

omkring 30 klassrum och att genom tillbyggnad framdeles skulle kunna

anskaffas 14 klassrum.

I skrivelse den 18 november 1937 hemställde folkskoledirektionen om

tillstånd till utförande av ifrågavarande folkskolebyggnad för S:t Görans

församling samt om fastställande av den högsta kostnadssumma, varå

statsbidrag till byggnadsföretaget skulle utgå, till 1,309,400 kronor.

I utlåtande den 18 februari 1938 anförde skolöverstyrelsen, att det

kommit till överstyrelsens kännedom, att ifrågavarande byggnadsföretag

redan påbörjats och kommit så långt, att ytterväggarna vore uppförda

till tre våningars höjd.

Såsom överstyrelsen framhållit i förutberörda yttrande den 26 januari

1937 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Lidköpings

skoldistrikt hyste överstyrelsen den uppfattningen, att skoldistrikt,

som ingivit ansökning om statsbidrag för anskaffande av nya undervis
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

ningslokaler, icke borde igångsätta de planerade arbetena, förrän tillstånd

till byggnadsföretagets utförande erhållits. Överstyrelsen ansåge,

att betänkliga konsekvenser komme att uppstå, därest skoldistrikten

finge den uppfattningen, att det icke vore nödvändigt avvakta sådant

tillstånd. Effekten av den kontroll, som staten ansett sig böra utöva

över skolbyggnadsverksamheten, sedan staten övertagit byggnadskostnaderna

i den omfattning, som angåves i vederbörande kungörelse, kunde

befaras därigenom bliva väsentligt förminskad. Därest Kungl. Majit

emellertid funne, att ovan anförda omständighet icke utgjorde hinder

för beviljande av statsbidrag, finge överstyrelsen, som icke hade något

att erinra mot planlösning och ritningar och icke heller ansåge sig böra

framställa någon anmärkning mot kostnadsberäkningarna, hemställa, att

den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, fastställdes

till 1,218,493 kronor, varav 42,760 kronor belöpte å den första uppsättningen

inventarier till gymnastiklokaler, slöjdsalar och skolkök.

Enligt en till handlingarna fogad promemoria har murningsarbetet

tagit sin början den 19 januari 1938.

I utlåtande den 28 mars 1938 har statskontoret förklarat sig i likhet

med överstyrelsen finna det i hög grad betänkligt, om skoldistrikten

igångsatte byggnadsarbetena utan avvaktan på Kungl. Majits, respektive

länsstyrelses, tillstånd till byggnadsföretagets utförande och därmed betoge

myndigheterna den förhandsprövning, som den statsbidragsreglerande

kungörelsen avsåge att möjliggöra. Statskontoret måste fördenskull

vidhålla den avvisande inställning, varåt ämbetsverket givit uttryck

i de föregående ärendena av samma art. Därest emellertid Kungl. Majit

i anledning av föreliggande särskilda omständigheter — såsom att folkskoledirektionen

i tid vidtagit på direktionen ankommande åtgärder

samt att behovet av nya lokaler blivit synnerligen trängande — och

med beaktande av det förhållandet, att någon saklig erinran mot byggnadsplan

icke framställts av överstyrelsens byggnadssakkunniga biträde,

skulle finna framställningen böra bifallas, ville statskontoret föreslå, att

den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, bestämdes

till 1,273,160 kronor, varav 42,760 kronor till den första uppsättningen

inventarier. Statskontoret ifrågasatte emellertid, att ifrågavarande belopp

borde ytterligare något minskas.

Folkskoledirektionens i Stockholm ordförande, borgarrådet Oscar Larsson,

har i en till Kungl. Majit ställd skrivelse lämnat en redogörelse

för ifrågavarande byggnadsärende.

Sammanfattningsvis konstateras i skrivelsen, att byggnadsärendet bedrivits

med all den skyndsamhet, som varit möjlig. Trots detta hade

tiden, då stadsfullmäktiges beslut förelegat, framskridit så långt, att påbörjandet

av byggnadsarbetena icke kunde uppskjutas, örn utsikt skulle

finnas, att byggnaden skulle bliva färdig att tagas i bruk vid ingången

av läsåret 1938—39. Varje möjlighet att, örn detta icke bleve fallet,

tillgodose skolorna i Fredhälls- och Kristinebergsområdena nied oundgängligen

erforderliga lokaler syntes utesluten. Den redan under innevarande

läsår ökade tillströmningen av barn till skolan vid Kristineberg

hade gjort, att antalet klassavdelningar med 11 överstege antalet disponibla

klassrum. På grund av redan nu föreliggande uppgifter kunde

man beräkna, att ytterligare minst 14 klassavdelningar instundande höst
Bihang

till riksdagens protokoll JOSS. 1 sami. Nr 287. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

termin komme att sakna klassrum, om skolan vid Fredhäll icke då stöde

färdig.

Kort efter insändandet till överstyrelsen av framställningen angående

statsbidrag till skolbyggnaden gjordes från direktionens sida hos överstyrelsens

arkitekt en förfrågan, huruvida ärendets behandling icke kunde

med hänsyn till förhållandena påskyndas, varvid emellertid meddelades,

att detta icke läte sig göra, på grund av att den mängd likartade ärenden,

som hopat sig hos överstyrelsen, måste handläggas i den följd, vari

de inkommit.

På grund av vad sålunda anförts finge borgarrådet Larsson hemställa,

att Kungl. Maj:t vid avgörandet av ifrågavarande ärende måtte beakta

det tvångsläge, som föranlett byggnadsarbetets påbörjande.

Skolrådet i Tofta skoldistrikt anhöll i en den 12 april 1937 dagtecknad

ansökning dels om tillstånd att utföra om- och tillbyggnad av

distriktets folkskolebyggnad, dels ock om statsbidrag till byggnadskostnaderna.

Av framställningen bifogade handlingar framgår följande:

Kyrkostämman beslöt den 15 november 1936 att låta restaurera och

påbygga folkskolebyggnaden samt att med nedrivande av gamla lärarbostaden

låta uppföra ny byggnad för samma ändamål i huvudsaklig

överensstämmelse med uppgjorda ritningar och arbetsbeskrivning

samt för en sammanlagd kostnad av 54,000 kronor. Sedan entreprenadanbud

inkommit, visade det sig, att ytterligare 10,000 kronor erfordrades

för förslagets utförande. Kyrkostämman beslöt därför den 11 april

1937 bevilja ett tilläggsanslag å 10,000 kronor för de beslutade byggnadsarbetenas

utförande. Vidare anslogos 1,640 kronor till inredning

och redskap i gymnastiksal samt 700 kronor till inredning och verktyg

i slöjdsal. Kyrkostämman beslöt att ansöka dels om erhållande av

byggnadsbidrag med 20,000 kronor, dels ock om tillstånd att för ändamålet

upptaga ett 25-årigt amorteringslån å 46,000 kronor. Det sökta

statsbidraget belöper icke å de lärarbostaden avseende byggnadsarbetena.

Antalet nu befintliga, skolområdet tillhörande barn, födda under åren

1931—1937, och antalet barn vid Tofta skola (B 1-form) framgår av följande

sammanställningar:

Nu befintliga, skol- området tillhörande barn,

födda

Läsår

Befintliga barn

läsåret 1937-38

samt beräknat

antal barn läs- åren 1938—44

i klasserna

1—7

år

antal

1931...........

9

1937—38

53

1932 ...........

4

1938—39

55

1933 ..........

2

1939—40

50

1934 ...........

2

1940—41

43

1935 ...........

6

1941—42

38

1936 ...........

3

1942—43

31

1937 ...........

2

1943—44

29

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 287.

Avståndet från Tofta skola till Asmundtorps skola (B 1-form med

64 barn) utgör 4 kilometer, till Råga Hörstads skola (B 2-form med 34

barn) 5 kilometer och till Saxtorps skola (B 1-variantform med 16 barn)

5 kilometer.

Länsstyrelsen anförde den 7 februari 1938, att länsstyrelsen, ehuru

länsstyrelsen i likhet med folkskolinspektören ansåge de ifrågasatta byggnadsarbetena

ändamålsenliga och av behovet påkallade, icke ville underlåta

att såsom sin mening uttala, att kostnaderna i förhållande till

skoldistriktets storlek och det ändamål, som skulle vinnas med byggnadsarbetet,

förefölle väl höga.

Ordföranden i skolrådet yttrade den 17 februari 1938, att byggnadsarbetet

påbörjats i juni 1937 och nu vore i det närmaste slutfört. Detta

hade skett för att bereda den lilla, föga bärkraftiga men offervilliga församlingen

en avsevärd skattelindring. Arbetena, som under flera år

varit synnerligen trängande, hade icke kunnat någon längre tid ytterligare

anstå. Det lägsta i entreprenad avgivna anbudet skilde sig med

mer än 12,000 kronor från det närmast följande (huvudentreprenaden

omfattade jämväl uppförande av ny lärarbostad) men var för anbudsgivaren

bindande endast under förutsättning, att arbetet kunde påbörjas,

så snart undervisningen i skolan vårterminen 1937 avslutats. Enär

arbetena vid skolbyggnaden till huvudsaklig del icke kunde utföras

under pågående skolundervisning, skulle ett uppskov hava medfört, att

arbetet i fråga kunnat utföras tidigast sommaren 1938 och kommit att

draga icke endast en merkostnad av förenämnda 12,000 kronor utan

därutöver en icke oväsentlig prisstegringskostnad. Ritningarna hade

förhandsgranskats av vederbörande tjänstemän såväl hos skolöverstyrelsen

som hos länsstyrelsen. I sistnämnda fall hade därjämte på därom

gjord förfrågan meddelats, att någon risk att påbörja arbetena under

för handen varande omständigheter icke kunde anses föreligga. I detta

läge hade skolrådet ansett, att all hänsyn, tagen såväl till skola och

församling som till i sista hand beslutande myndigheter, krävde, att

kontrakt med lägste anbudsgivarén upprättades och arbetet påbörjades.

Av ett av skolöverstyrelsens byggnadssakkunniga biträde i ärendet

avgivet tjänsteniemorial framgår, att befintlig byggnad innehölle två

klassrum, att genom inredning av vindsvåningen erhölles gymnastiksal

och slöjdsal samt i källaren omklädnadsrum och duschrum, att dessutom

verkställdes ombyggnad av bottenvåningen för att erhålla en bättre disposition

av befintliga lokaler. Emot förslaget hade byggnadssakkunniga

biträdet intet att erinra.

Skolöverstyrelsen erinrade i utlåtande den 25 februari 1938 om vad

överstyrelsen i ovannämnda yttrande den 18 februari 1937 anfört rörande

betydelsen av att byggnadsföretag icke påbörjades, innan tillstånd

till arbetenas utförande erhållits.

Inom Tofta skoldistrikt upprätthölles endast en folkskola. Den hade

tidigare varit anordnad enligt andra B-formen men under de senare åren

hade folkskolavdelningen på grund av barnantalets storlek varit delad

i tvä läraravdelningar, varför skolformen under dessa år varit B 1. Såsom

framginge av den till ärendet hörande detaljerade uppgiften om

barnantalet för närvarande och under den framtid, som nu kunde överblickas,

komme skolan sannolikt icke att kunna vidmakthållas i sin nuvarande

form. Visserligen uppgåves, att inflyttningar, varigenom barn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

12 Kungl. Majda proposition Nr 287.

antalet ökades, kunde komma att äga rum, men uppgifterna härom

vore synnerligen svävande och kunde därför icke beaktas vid bedömandet

av byggnadsbehovet. För en skola av andra B-formen syntes under

alla förhållanden barnantalet bliva tillräckligt. I det nuvarande skolhuset

funnes två klassrum samt en del biutrymmen. Lokaler för en

läraravdelning hade, under den tid, skolan varit anordnad enligt första

B-formen, förhyrts i en kyrkan tillhörig s. k. kyrkstuga. Lokaler för

gymnastik och slöjd saknades. Skoldistriktet hade nu beslutat låta dels

reparera och förbättra skolhuset, dels påbygga detsamma så, att en

gymnastiksal och en slöjdsal erhölles. Överstyrelsen funne behovet av

de föreslagna arbetena styrkt på grund av de vid skolan föreliggande

förhållandena.

Överstyrelsen funne de företedda ritningarna i huvudsak tillfredsställande

och hade intet att erinra mot de beräknade kostnaderna. Under

förutsättning, att den omständigheten, att byggnadsföretaget redan påbörjats,

icke ansåges utgöra hinder för meddelande av tillstånd till

byggnadsarbetenas utförande, hemställde överstyrelsen, att den högsta

kostnadssumma, varå statsbidrag finge beräknas, måtte fastställas till

19,746 kronor, varav 2,296 kronor skulle belöpa å den första uppsättningen

inventarier till gymnastiksal och slöjdsal.

Statskontoret har i utlåtande den 4 april 1938 — under åberopande

av vad statskontoret anfört i sitt förutnämnda utlåtande den 28 mars

1938 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Stockholms

skoldistrikt (Fredhäll) — anfört, att i det nu föreliggande ärendet

visserligen icke gjorts någon saklig erinran mot byggnadsförslaget från

det byggnadssakkunniga biträdets sida. Andra omständigheter syntes

emellertid icke — såsom i Fredhällsärendet — kunna åberopas till förmån

för skoldistriktet. Tvärtom franninge av handlingarna, att behov

av förbättrings-, tillbyggnads- och nybyggnadsarbeten under flera år

förelegat. I betraktande härav och då församlingen redan den 15 november

1936 beslutat låta bland annat restaurera och påbygga folkskolebyggnaden

i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda ritningar

och arbetsbeskrivning för en sammanlagd kostnad av 54,000

kronor, vore det så mycket mer påfallande, att ansökning örn tillstånd

till företaget och statsbidrag till detsamma icke till folkskolinspektören

ingivits förrän den 17 december 1937 eller ett halvt år efter det byggnadsarbetena

påbörjats. Statskontoret ansåge sig därför icke böra tillstyrka

bifall till framställningen.

Av ifrågavarande statsbidragsbestämmelser och förarbetena till desamma

synes mig framgå, att det varit avsett, att den statliga myndighetens

prövning av byggnadsärendena skall äga rum, innan byggnadsarbetena

igångsättas. Endast på detta sätt möjliggöres för staten

att öva det inflytande på skolbyggnadsverksamheten, som uppenbarligen

utgjort en förutsättning för statens övertagande av en väsentlig

del av skolbyggnadskostnaderna. Kungl. Majit har enligt det föregående

hittills i två fall fattat beslut i fråga örn statsbidrag till byggnadsföretag,

som igångsatts, innan sådan prövning skett. I det ena fallet

avslog Kungl. Majit framställningen örn statsbidrag. I det andra fallet

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr £87.

medgav Kungl. Maj:t statsbidrag på grund av de i ärendet förekomna

särskilda omständigheterna.

Nu föreligga ytterligare två dylika fall till Kungl. Majits bedömande.

I det ena av dessa rör det sig örn statsbidrag av en mycket betydande

storleksordning. Såväl på grund härav som med hänsyn till vikten av

att för framtida tillämpning skapa fullständig klarhet angående den

avsedda innebörden av bestämmelserna i förevarande hänseende, synes

det mig önskvärt, att ärendena underställas riksdagens prövning.

Vad Stockholmsfabet beträffar synes det obestridligt, att behov föreligger

av den under uppförande varande nya folkskolebyggnaden för

S:t Görans församling. Jag vill också framhålla, att någon anmärkning

mot skolanläggningens beskaffenhet i och för sig icke blivit framställd.

Det har i detta fall uppenbarligen varit synnerligen angeläget att få

den nya skolbyggnaden färdigställd så snart som möjligt. Omständigheterna

synas mig sålunda starkt tala för att statsbidrag må utgå,

oaktat byggnadsföretaget blivit igångsatt, utan att Kungl. Maj:ts beslut

i saken avvaktats.

Det andra nu föreliggande fallet — avseende statsbidrag till vissa

byggnadsarbeten i Tofta skolhus — synes på av statskontoret anförda

grunder vara mera tveksamt än Stockholmsfallet. Distriktets uraktlåtenhet

att i tid söka tillstånd till byggnadsföretaget torde emellertid

närmast hava berott på okunnighet om de i ämnet gällande bestämmelsernas

innebörd. Jag anser mig därför ej böra motsätta mig att

även i detta fall bortses från att ärendet icke av de kommunala myndigheterna

handhafts i behörig ordning. Såsom av utredningen framgår,

har varken skolöverstyrelsen eller dess byggnadssakkunniga biträde haft

något att i huvudsak erinra mot detaljerna i byggnadsföretaget.

Därest riksdagen förklarar sig icke hava något att erinra mot utgående

av statsbidrag till ifrågavarande byggnadsföretag, oaktat tillstånd

till byggnadsarbetenas utförande icke i föreskriven ordning lämnats, lärer

det få ankomma på Kungl. Majit att i enlighet med de i ämnet gällande

bestämmelserna fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag

jämlikt förutnämnda kungörelse må beräknas, samt meddela

övriga i ämnet erforderliga bestämmelser.

För att förebygga ett upprepande av situationer av detta slag synes

det mig erforderligt, att Kungl. Majit vidtager särskild åtgärd för att

fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet på att statsbidrag

till nya undervisningslokaler icke kan påräknas, därest byggnadsföretaget

igångsättes utan avvaktan på beslut av den statliga myndighet, som

har att slutligt pröva byggnadsärendet, och jag ämnar, sedan riksdagen

fattat beslut i föreliggande fråga, framställa forsing härom.

Jag vill emellertid tillfoga, att härvid måste förutsättas, att vid de

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 1 sami. Nr 287.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr %87.

överordnade myndigheternas granskning en skyndsam behandling ägnas

de fall, som äro av brådskande natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att förklara sig icke hava något att erinra mot att

statsbidrag må utgå till förenämnda byggnadsföretag

inom Stockholms och inom Tofta skoldistrikt utan hinder

av att byggnadsarbetena påbörjats, utan att Kungl. Majit

lämnat tillstånd till företagens utförande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Stockholm 1938, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

381849

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av säkerhet sanstalt för förvarade och internerade samt ny sinnessjukavdeln s. 6 i texten
  2. SU 1938:149 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet. s. 5 i texten