Sök i Ratio Lex

Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. m

1938-04-22 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:308, Angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

1

Nr 308.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt befrielse

för riksbanken från skyldigheten att inlösa av

banken utgivna sedlar med guld m. m.; given Stockholms

slott den 22 april 1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 22 april 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I samband med anmälan av en av fullmäktige i riksbanken ingiven framställning

om fortsatt suspension av sedlarnas inlöslighet med guld behandlades

i propositionen nr 318 till fjolårets riksdag spörsmålen örn riktlinjerna

för den ekonomiska politikens utformning i dåvarande konjunkturläge och

örn medlen för förverkligandet av denna politik. I anslutning härtill berördes

vissa beredskapsåtgärder på det penningpolitiska området, vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 308—310.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 308.

borde vidtagas för att möjligheter skulle erhållas att mellan riksdagarna

och med erforderlig snabbhet träffa effektiva åtgärder till hindrande av en

vid nämnda tid befarad inflationistisk prisutveckling. Dels i förenämnda

proposition, dels ock i annat sammanhang föreläde Kungl. Maj:t riksdagen

förslag till sådana åtgärder. I syfte att bereda riksbanken ökade möjligheter

att genom operationer i kapitalmarknaden öva inflytande på ränteutvecklingen

och samtidigt låta valutareserven komma till en nationalekonomiskt

värdefull användning framlades sålunda i propositionen nr

318 förslag om bemyndigande för riksgäldskontoret att förskottsvis, genom

överlämnande av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda i samråd

med riksbanken, ställa medel till förfogande för den myndighet, åt vilken

kunde komma att uppdragas att enligt fastställda direktiv verkställa inköp

för statens räkning från utlandet att av myndigheten användas för förvärv

från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga belopp i

guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000 kronor.

I särskild proposition, nr 323, till 1937 års riksdag föreslog Kungl. Majit härjämte

i anslutning till det sålunda äskade bemyndigandet, bland annat, att

riksdagen skulle medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill

ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor finge verkställas för statens

räkning i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för handelsdepartementet

i propositionen angivna riktlinjer. För att bereda riksbanken ökade

möjligheter att påverka penningmarknaden i restriktiv riktning framlade

Kungl. Majit vidare för fjolårets riksdag ett förslag till lag angående rätt för

Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags

kassareserv (propositionen nr 304). Såsom ett ytterligare konjunkturpolitiskt

hjälpmedel upptogs frågan om höjning av fondstämpeln å aktier;

förslag i sådant syfte förelädes samma års riksdag i propositionen nr 319.

Slutligen må erinras därom, att fullmäktige i riksgäldskontoret i skrivelse till

bankoutskottet den 5 maj 1937 hemställde om fortsatt medgivande att tillhandahålla

riksbanken statspapper för marknadsoperationer i valutavårdande

syfte.

Samtliga nu berörda förslag vunno riksdagens bifall, varjämte riksdagen,

på liknande sätt som skett alltsedan år 1932, medgav, att riksbanken finge

till och med den 28 februari 1938 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

Till vissa med penningpolitiken och nu berörda beredskapslagstiftning

sammanhängande problem har jämväl årets riksdag haft att taga ställning.

I statsverkspropositionen (Kapitalbudgeten: bil. 6) äskades sålunda medel

för täckande av de förskjutna kos naderna för nyssnämnda statliga varuinköp,

för vilkas handhavande en särskild nämnd, statens reservförrådsnämnd,

tillsatts. I samband därmed lämnade jag en redogörelse för de

med upphandlingen förbundna finansieringstransaktionerna och deras tekniska

utformning. Lagen angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela

särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags kassareserv, vars giltig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 308.

3

hetstid sträckte sig till och med februari månad 1938, har i enlighet med

Kungl. Maj:ts därom i proposition nr 84 till årets riksdag framlagda förslag,

förlänats fortsatt giltighet till och med den 31 maj 1938. Slutligen har i

överensstämmelse med beslut av årets riksdag Kungl. Majit genom kungörelse

den 25 februari 1938 (nr 57) medgivit, att riksbanken finge för tiden

från och med den 1 mars till och med den 31 maj 1938 vara fritagen från

skyldigheten att vid anfordran inlösa av hanken utgivna sedlar med guld

efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att, örn förhållandena därtill

gåve anledning, före utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av

bankens sedlar.

I skrivelse den 14 april 1938 hava fullmäktige i riksbanken hemställt om

fortsatt befrielse från inlösningsskyldigheten till och med den 31 maj 1939.

Bankofullmäktige anföra:

Det av statsmakterna åren 1932 och 1933 fastställda penningpolitiska programmet

uppsatte som mål för penningpolitiken en viss stabilitet hos prisnivån.

I den då rådande ekonomiska situationen ansågs det emellertid, att

en måttlig höjning av partipriserna borde eftersträvas. Det framhölls dock,

att denna höjning borde begränsas, så att den ej mera märkbart påverkade

levnadskostnaderna.

Vid den omprövning av de penningpolitiska direktiven, som ägde rum år

1937, föranledde det i vissa avseenden förändrade allmänna ekonomiska läget

statsmakterna att modifiera dessa direktiv. Bankoutskottet vid 1937 års

riksdag anförde (utlåtande nr 67), att grundtanken i det gällande programmet,

nämligen att en viss stabilitet i prisnivån vore det i första hand eftersträvansvärda

målet, borde kvarstå orubbad. I anslutning till vad fullmäktige

och föredragande departementschefen uttalat i frågan framhöll utskottet

emellertid, att i det dåvarande läget såväl riksbankens politik som den

ekonomiska politiken överhuvud borde inriktas på att söka hålla prisstegringen

tillbaka och att i varje fall förhindra en inflationistisk prisutveckling.

Trots att det allmänna ekonomiska läget nu är ett annat än då statsmakterna

sist togo ställning till det penningpolitiska programmet, synas de

direktiv för penningpolitiken, som då fastställdes, fortfarande i stort sett

höra äga giltighet. Bland annat med hänsyn till ovissheten beträffande de

konsekvenser för prisutvecklingen på världsmarknaden, som den politiska

och ekonomiska oron i de för utvecklingen i Sverige mest betydelsefulla länderna

kan medföra, böra enligt fullmäktiges mening de olika möjligheter

att påverka utvecklingen på den svenska penningmarknaden, som nämndes

av bankoutskottet i förenämnda utlåtande, även i fortsättningen stå till statsmakternas

förfogande. I särskild skrivelse denna dag hava fullmäktige

hemställt örn förlängd giltighet av lagen den 4 juni 1937 (nr 305) angående

rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser örn bankaktiebolags

kassareserv. Utan att därmed giva uttryck åt någon uppfattning

örn hur den ekonomiska utvecklingen kan komma att gestalta sig i framliden

vilja fullmäktige framhålla, att de av statsmakterna meddelade penningpolitiska

direktiven lämna riksbanksledningen möjlighet att vidtaga sådana

åtgärder av penningpolitisk natur, som skulle kunna anses önskvärda,

örn en ogynnsam utveckling av det ekonomiska läget skulle äga rum.

Under rådande ekonomiska förhållanden är fortsatt befrielse från skyl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuno!. Maj:ts proposition nr 308.

digheten att inlösa bankens sedlar med guld erforderlig. Hittills har frågan

härom av riksdagen upptagits till prövning två gånger varje år, nämligen

vid riksdagsförhandlingarnas början och kort före deras avslutande. Fullmäktige

vilja ifrågasätta, huruvida det icke kunde vara tillräckligt om frågan

behandlades endast en gång under varje riksdag, och då strax innan den åtskiljes.

Några betänkligheter mot en sådan anordning synas icke möta, eftersom

statsmakterna äga möjlighet att, örn förhållandena skulle därtill föranleda,

när som helst medan riksdagen är samlad upptaga frågan om upphävande

av ifrågavarande befrielse.

Under åberopande av det anförda få fullmäktige hemställa att Eders

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att riksbanken för tiden från och med

den 1 juni 1938 till och nied den 31 maj 1939 måtte fritagas från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, med

rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill giva anledning, före

utgången av nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, vilka beretts tillfälle att yttra sig i ärendet,

lia för sin del tillstyrkt framställningen och lia i samband därmed förklarat

sig i likhet med bankofullmäktige anse det tillräckligt, att frågan örn

fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa bankens sedlar

med guld upptages till prövning endast en gång under varje riksdag, strax

innan den åtskiljes.

Departements- Den häftiga prisstegringen under vintern 1936—1937 aktualiserade frågan

SÄe^"'' örn statsmakternas möjligheter till kontroll av en inflationsartad prisrörelse.

I den penningpolitiska diskussionen trädde normerna för regleringen av den

svenska kronans internationella värde i förgrunden. Uppmärksamheten kom

emellertid även att riktas på vissa organisatoriska svagheter på den svenska

penningmarknaden, vilka föranledde statsmakterna att utforma beredskapsanordningar,

åsyftande att neutralisera dessa.

Som den viktigaste av de vid fjolårets riksdag beslutade beredskapsåtgärderna

framstår medgivandet av rätt för Kungl. Majit att på initiativ av

fullmäktige i riksbanken genomföra viss skärpning av kraven på bankernas

kassareserver. Av likartad syftning är det av fullmäktige i riksgäldskontoret

på bankofullmäktiges initiativ framförda, av riksdagen godkända förslaget

om rätt för riksbanken att till sitt förfogande från riksgäldskontoret

erhålla statspapper, avsedda att bilda ett underlag för operationer på kapitalmarknaden.

En förstärkning av riksbankens ställning på den inhemska

marknaden — i förening med en avlastning från riksbanken till viss del av

dess utländska tillgodohavanden — åsyftas jämväl med bemyndigandet att

i en efter det penningpolitiska ändamålet avpassad form förskottsvis bestrida

kostnaderna för viss statlig upphandling från utlandet.

Bakom samtliga de nu nämnda beredskapsanordningarna låg insikten om

att den dittills förda valutapolitiken och vissa därmed samverkande faktorer

skapat en sådan lätthet på penning- och kreditmarknaderna samt en så förstärkt

likviditet, att riksbankens möjligheter att med traditionella medel inverka

på utvecklingen väsentligt försvagats eller försvunnit. I den rådande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

5

prissituationen utgjorde detta förhållande en allvarlig riskfaktor; en omläggning

av valutapolitiken i diskuterad riktning hade icke med åsyftat resultat

kunnat genomföras utan stöd av de beslutade anordningarna. Dessa

voro emellertid, såsom av det anförda framgått, icke att betrakta såsom blott

komplement till en vid inflation eventuellt nödvändig växelkursförändring

utan framstodo såsom direkt motiverade av behovet av en starkare ställning

för riksbanken på penning- och kreditmarknaderna. Då detta behov alltjämt

gör sig gällande, följer härav att anordningarna trots omslaget i prisoch

konjunktursituationen böra vidmakthållas. Jag tillstyrker därför i

annat sammanhang bankofullmäktiges förslag om förlängd giltighet för beredskapsbestämmelserna

örn bankaktiebolags kassareserv och föreslår i det

följande förnyat bemyndigande att för inköp från utlandet mot överlämnande

av statsskuldbevis disponera riksbankens reserver i guld och valutor.

Enligt vad jag inhämtat ha fullmäktige i riksgäldskontoret för avsikt att

framlägga förslag om förlängd giltighet jämväl för bemyndigandet att i

valutavårdande syfte tillhandahålla riksbanken statsskuldförbindelser.

I samband med utformandet av här berörda beredskapsanordningar medgavs

Kungl. Maj:t rätt att under vissa förutsättningar förordna om höjning

av aktiestämpeln intill fyra gånger dess eljest gällande belopp. Denna fullmakt

motiverades icke direkt av utvecklingen på kredit- och penningmarknaderna

men ansågs lämplig såsom komplement till de penningpolitiska

hjälpmedlen vilka blott i mindre omfattning kunde utnyttjas för att påverka

den konjunkturelit känsliga och — som erfarenheten synes visa — för konjunkturutvecklingen

även mycket betydelsefulla aktiemarknaden. Att ett utnyttjande

av senast berörda möjlighet nu saknar aktualitet får icke fördölja,

att läget i detta avseende lätt kan slå om. Möjligheten till en temporär höjning

av aktiestämpeln synes därför även fortsättningsvis böra stå till buds.

I enlighet med denna uppfattning har jag för avsikt att föreslå, att ifrågavarande

fullmakt skall förnyas, varvid giltighetstiden av praktiska skäl

lämpligen torde böra utsträckas till tre år.

Mot vad bankofullmäktige i sin nu föreliggande framställning om fortsatt

befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar

med guld anfört rörande riktlinjerna för penningpolitiken har jag intet

att erinra. De direktiv som av statsmakterna utformats för riksbankens valutavårdande

verksamhet torde böra gälla även fortsättningsvis. Då en väsentlig

förändring i situationen under alla förhållanden bör föranleda, att

valutafrågan omedelbart upptages till omprövning av statsmakterna, synes

ingen invändning kunna riktas mot att befrielse, på sätt bankofullmäktige

föreslagit, nu medgives till utgången av maj 1939.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att riksbanken må för tiden från och med den 1 juni

1938 till och med den 31 maj 1939 vara fritagen från skyldigheten

att vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

guld efter deras lydelse, med rätt dock för riksbanken att,

om förhållandena därtill giva anledning, före utgången av

nämnda tid återupptaga inlösningen av bankens sedlar,

dels ock att riksgäldskontoret må förskottsvis, genom överlämnande

av statsskuldbevis med form och förfallotid bestämda

i samråd med riksbanken, ställa medel till förfogande

för myndighet, åt vilken uppdrages att enligt fastställda

direktiv och i av riksdagen medgiven utsträckning verkställa

inköp ■ för statens räkning från utlandet, att användas för

förvärv från riksbanken av för nämnda verksamhet erforderliga

belopp i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs

av högst 100,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedla s. 1 i texten
  2. BU 1938:51 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. s. 1 i texten
  3. BevU 1938:26 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 s. 2 i texten