Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av vissa inkomster d riksstaten för budgetåret 1938/39 m. m

1938-05-20 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1938:321, Med förslag till beräkning av vissa inkomster d riksstaten för budgetåret 1938/39 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321,

1

Nr 321.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av vissa inkomster d riksstaten för budgetåret

1938/39 m. m.; given Stockholms slott den 20 maj

1938.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj

1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med

hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna

för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget

för budgetåret 1938/39, få underställa Kungl. Majit frågan örn

vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna

för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid

följande:

Budgetens balansering.

I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman

å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 till 1,227.6 miljoner kronor. Häremot

svarade utgifter till ett belopp av 1,208.6 miljoner kronor. Riksstatsförslaget

balanserade alltså med ett överskott å 19 miljoner kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 321.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 321.

De å driftbudgeten i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 uppförda

avskrivningsanslagen — uppgående till sammanlagt 27.4 miljoner kronor —

avsågo uteslutande nya kapitalinvesteringar. Samtliga de avskrivningar av

äldre kapitalmedelsförluster, vilka skulle ske enligt finansplanen, föreslogos

verkställda genom anvisande av anslag å särskild tilläggsstat (övergångsstat)

till riksstaten för innevarande budgetår, där de i sin helhet skulle

täckas genom disposition av fondmedel. Avskrivningen av äldre förluster

fick därigenom karaktären av väsentligen en inbördes reglering av behålningarna

å olika statens förmögenhetstitlar. De omförda kapitalreserverna

voro 44 miljoner kronor från avbetalningslånefonden, 12.2 miljoner kronor

från rusdrycksmedelsfonden, 11.9 miljoner kronor utgörande förtidsåterbetalning

av royaltyskuld från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund samt

i övrigt kassafondsmedel till ett belopp av 55.5 miljoner kronor.

Genom sistnämnda belastning antogs behållningen å kassafonden vid budgetårsskiftet

komma att nedbringas till -— vid gynnsamt budgetutfall — i

runt tal 70 miljoner kronor. Enligt en senare beräkning, för vilken redogöres

i det följande, kan kassafonden nu väntas vid budgetårsskiftet visa en

behållning som med 20 ä 25 miljoner kronor överstiger den angivna. Till

förklaring härav må hänvisas till dels att under inkomsttiteln Bidrag från

folkpensioneringsfonden torde erhållas cirka 7 miljoner kronor mera än

som tidigare uppgivits, dels att till följd av försenade utbetalningar en

besparing å i runt tal 15 miljoner kronor förväntas å utgiftstiteln Bidrag till

folkpensioner och invalidunderstöd m. m.

Till följd av under riksdagen beslutade eller föreslagna utgiftsökningar

för nästa budgetår ha förutsättningarna för den tidigare framlagda finansplanen

förändrats på ett så genomgripande sätt, att denna måste upptagas

till omprövning.

Det viktigaste tilläggsförslaget avser ett anslag å 70 miljoner kronor till

försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Örn jag tillsvidare bortser

från detta anslag, vars karaktär av engångsutgift synes motivera särskilda

överväganden, skulle, såsom i det följande närmare utvecklas, höjningarna

på driftbudgetens utgiftssida uppgå till 15 miljoner kronor, däribland 7.3

miljoner kronor till vissa förskott å flygmaterielleveranser, 3 miljoner kronor

till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna och 1.8 miljon

kronor i ökade räntor å statsskulden. Denna höjning av utgifterna på 15

miljoner kronor skulle emellertid praktiskt taget icke medföra någon minskning

av det i statsverkspropositionen beräknade överskottet, eftersom

inkomstutfallet under nästföljande budgetår torde bliva något gynnsammare

än som tidigare antagits. Visserligen synes försiktigheten bjuda, att

en del särskilt konjunkturkänsliga inkomster beräknas inflyta med något

lägre belopp än som antagits i statsverkspropositionen, men detta motväges

av höjningar under andra inkomsttitlar. Såväl inkomst- och förmögenhetsskatten

som tobaksskatten och vissa rusdrycksmedel torde tillåta en viss

uppräkning. Tidigare ej påräknade inkomsttillskott erhållas dessutom från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

3

folkpensioneringsfonden och statens järnvägar. Här berörda justeringar av

de i statsverkspropositionen framlagda inkomstberäkningarna — till vilkas

motivering jag senare återkommer — medföra sammanlagt en höjning av inkomsterna

å driftbudgeten med i runt tal 14.5 miljoner kronor. I den ordinarie

budgeten för nästa år skulle sålunda ett överskott på inemot 19 miljoner

kronor fortfarande kunna påräknas och eventuellt tagas i bruk för finansiering

av det förut nämnda extraordinära försvarsanslaget på 70 miljoner

kronor.

Vid övervägandet av olika möjligheter att bereda täckning för nämnda

försvarsanslag bör till en början erinras om vissa konsekvenser av den från

och med i år genomförda nya riksstatsuppställningen. Genom denna har å

ena sidan skapats större frihet i fråga om budgetens balansering, i det att

jämvikt mellan inkomster och utgifter icke förutsättes vara nödvändig under

varje budgetår. Men denna större frihet har å andra sidan ansetts kräva, att

så vitt möjligt fasta regler iakttagas för täckning av uppkomna underskott

och framför allt att dylika underskott öppet redovisas. Varje finansiering

av utgifter på driftbudgeten med andra medel än verkliga inkomster har ansetts

böra framträda såsom underbalansering, och ett beslöjat anlitande av

lånemedel genom att ta i anspråk fondmedel blir därigenom förhindrat. Den

utväg, som från några håll föreslagits, att finansiera åtminstone någon del

av det stora försvarsanslaget genom att tillföra nästa års budget bidrag av

fondmedel, finge sålunda realiseras i den formen att den nya budgetutjämningsfonden

belastades nied detta bidrag. I budgetbalansen skulle detta

framträda som ett underskott, vilket enligt de fastställda reglerna snarast

möjligt måste täckas. Någon minskning i behovet av verkliga inkomster

skulle icke inträda.

Den fråga, som väckts genom förslagen att anlita fondmedel, är alltså densamma

som frågan om man finner det önskvärt att täcka hela den åsyftade

försvarsutgiften på en gång eller anser det lämpligt, att den fördelas på mer

än ett budgetår. Starka skäl tala för omedelbar täckning. Anslagets karaktär

av engångsutgift bör visserligen understrykas, men i ett läge så ovisst som

det nuvarande kan möjligheten av nya oförutsedda utgiftsbehov icke helt

lämnas ur räkningen. Den nyss omnämnda budgetreformen bygger vidare

på förutsättningen, att år av högkonjunktur skola bereda tillfälle till en överbalansering

av budgeten, som uppväger underskott under depressionsår. De

förberedelser att möta en ekonomisk nedgångsperiod genom utvidgning av det

allmännas verksamhet, som äro under övervägande inom riksdagen, skulle

tydligen icke stämma väl överens med en finanspolitik, som sökte skjuta

täckningen av nu beslutade utgifter över på följande år med sannolikt

mindre gynnsamt konjunkturläge. Det vill sålunda synas, som örn alla ansträngningar

borde göras för att inom ramen av nästa budgetårs verkliga inkomster

bereda rum för hela den extraordinära försvarsutgiften, försåvitt

detta kan ske utan ett alltför hårt tryck på den enskilda skattebetalaren och

utan ogynnsamma verkningar på det ekonomiska livet.

Uppgiften blir väsentligt lättare, örn det överskott i nästa års budget, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

här förut — under bortseende från de nya försvarsanslagen —- kunnat framräknas,

helt tages i anspråk. Det synes vid de ändrade förutsättningar, som

nu inträtt, knappast rimligt att med hänvisning till högkonjunkturen vidmakthålla

kravet på överskott. Å andra sidan bör då rimligen täckning

beräknas för hela summan av 70 miljoner kronor, alltså även för de 7.6

miljoner kronor som utgöra föregripande av utgifter som omfattas av 1936

års försvarsbeslut men enligt detta förlagts till senare år. Om endast jämn

balansering eftersträvas för nästa budgetår, reduceras alltså behovet av nya

inkomster med 19 miljoner kronor, och det engångsbelopp som skall anskaffas

kommer att uppgå till omkring 51 miljoner kronor.

Såsom framgår av propositionen angående extraordinär förstärkning av

försvarsberedskapen, har jag redan givit uttryck åt uppfattningen att vid finansieringen

bidrag tolde böra krävas såväl av inkomsttagarna i allmänhet

som av förmögenhetsägare och av aktiebolag. Då det gäller att avgöra sättet

för uttagning av dessa bidrag synes engångskaraktären tala för att sådana

skatteformer undvikas, som rimligen måste tänkas bli bestående. Redan

av detta skäl torde det vara mindre lämpligt att tillgripa höjning av en konsumtionsskatt

sådan som spritskatten, för den del av bördan, som anses böra

läggas på breda lager av inkomsttagare, liksom det i fråga örn beskattning

av förmögenheten icke förefaller naturligt att tänka på en höjning av arvsskatten.

Anser man sålunda i detta särskilda fall, att alla medborgare med

någon grad av bärkraft böra påtaga sig någon del av bördan, finns knappast

något annat val än en höjning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.

För det ytterligare bidrag, som synes skäligt att kräva av de mest

välbärgade, har man att välja mellan höjning av den extra inkomstskatten

och av den särskilda förmögenhetsskatten eller av bådadera. Då en kraftig

och bestående skärpning av den extra inkomstskatten företogs år 1936 i samband

med finansieringen av försvarsreformen, medan den särskilda förmögenhetsskatten

lämnades oförändrad, synes ett tillägg till denna sistnämnda

skatt nu ligga närmast till hands. Skäl kunna anföras för att utmäta detta

bidrag så pass stort, att en höjning även av den extra inkomstskatten må

kunna undvikas.

För såväl den ordinarie inkomstskatten som den särskilda förmögenhetsskatten

gäller, att en höjning nu måste få karaktär av engångsåtgärd, försåvitt

nämligen den föreslagna omläggningen av statsbeskattningen blir av

riksdagen godtagen. En rörlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingår visserligen

som beståndsdel i det föreslagna skattesystemet, men såväl skalor

som avdrag och indextal för uttagningen bli helt andra. På samma sätt blir

det en helt ny förmögenhetsskatt man från och med nästa år skulle ha att

räkna med. Erfarenheten att tillfälliga skatter ha en böjelse för att bli bestående

kan i detta fall sålunda icke tillämpas.

Vad en extra beskattning av bolagsvinsterna beträffar, torde den lämpligen

böra utformas som en proportionell skatt. Även om en sådan skatt uttages

med ganska betydande belopp, föreligga just nu omständigheter som

göra det sannolikt, att man icke behöver räkna med särskilt framträdande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

5

ogynnsamma verkningar. Ifråga örn bolag med relativt låg vinstprocent

innebär nämligen den nya proportionella skatt, som enligt förslaget till omläggning

av statsbeskattningen skulle utgå från och med nästa år, en så

väsentlig höjning av hittills utgående skattebelopp, att en i år uttagen proportionell

extra skatt närmast får karaktär av övergångsform. Å andra

sidan erhålla bolag med relativt hög vinstprocent genom den proportionella

skatten en avsevärd skattelindring, varför ett extra bidrag nu icke torde förefalla

oskäligt.

De förslag, vari den sålunda förda diskussionen anses böra utmynna, äro

följande.

Av aktiebolagen uttages en extra proportionell skatt på 3 procent av den

beskattningsbara vinsten. Grundtalet för den i propositionen örn statsskatterna

föreslagna nya bolagsskatten är som bekant 10 procent, och vid uttag - ning av samma belopp som nu vid indextalet 170 skulle detta procenttal bli

11. Bolag för vilka skatten för närvarande understiger 8 procent skulle sålunda

även med tillägg av extraskatten vara lindrigare beskattade än fallet

blir i fortsättningen. Denna extra bolagsskatt beräknas inbringa omkring 21

miljoner kronor.

Den särskilda förmögenhetsskatten, som erlägges av enskilda med flera

med över 50,000 kronor i beskattningsbar förmögenhet och som nu antages

inbringa 15 miljoner kronor, utökas så att avkastningen blir den dubbla.

Detta synes böra ske genom en omarbetning av skalorna för hittills uttagen

skatt. Praktiskt taget innebär förslaget, att nämnda förmögenhetsägare utöver

sin nuvarande särskilda förmögenhetsskatt under nästa budgetår erlägga

en extra sådan skatt av samma storlek. Detta betyder exempelvis att

en ägare av 100,000 kronor erlägger ytterligare 50 kronor, av 300,000 kronor

ytterligare 400 kronor, av en halv miljon ytterligare 1,000 kronor och av

en miljon ytterligare 3,000 kronor.

Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten skulle under dessa förhållanden

lämnas orubbad. Däremot föreslås den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

uttagen med 180 procent av grundbeloppet, alltså en höjning

med 10 enheter, vilket motsvarar något mindre än 6 procent. Avkastningen

beräknas därigenom bli ökad med 15 miljoner kronor.

Sammanräknas de sålunda erhållna beloppen, bolagsskatten 21 miljoner,

förmögenhetsskatten 15 miljoner och inkomstskatten 15 miljoner, blir summan

51 miljoner kronor. Täckning för hela det extraordinära försvarsanslaget

är därmed för handen och budgeten kan jämnt balanseras.

Utfallet av löpande statsreglering.

Behållningen å statsverkets kassafond den 1 juli 1937 uppgick till i runt

tal 139.7 miljoner kronor. Av denna behållning skall enligt riksstaten för

innevarande budgetår ett belopp av 48 miljoner kronor tagas i anspråk för

möjliggörande av slutlig avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.

Enligt en av riksräkenskapsverket i skrivelse den 9 december 1937 fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

lagd beräkning av budgetutfallet skulle i bokslutet för innevarande budgetår

kassafonden tillföras ett överskott å riksstatens inkomsttitlar av i runt

tal 43 miljoner kronor. Ämbetsverket framhöll, att detta gynnsamma resultat

förutsatte, att någon mera avsevärd försämring i konjunkturläget icke

inträdde och att utvecklingen icke stördes av mera omfattande arbetskonflikter

under den återstående delen av budgetåret. Med hänsyn till att endast

ett par av de stora inkomstkällorna kunde väntas bli starkare påverkade av

konjunkturutvecklingen under det närmaste halvåret, förklarade jag mig i

statsverkspropositionen icke böjd att vänta stora avvikelser från den av riksräkenskapsverket

gjorda beräkningen. Vid fortsatt gynnsam utveckling räknade

jag med ett maximum av 50 miljoner kronor. Med en beräknad merutgift

under budgetåret på 12 miljoner kronor skulle kassafonden sålunda

under gynnsamma förutsättningar vid budgetårsskiftet komma att uppgå till

(139.7 — 48 + 50 —-12 =) 129.7 miljoner kronor.

Emellertid komme kassafonden vid bifall till förslag som framlagts i propositionen

nr 2 till årets riksdag att tillföras ytterligare inkomster. Enligt

nämnda förslag skulle kassafonden vid utgången av budgetåret erhålla tillskott

å sammanlagt 68.1 miljon kronor, eller 11.9 miljoner kronor i inlevererade

royaltymedel från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, 44 miljoner

kronor i inlevererade vinstmedel från riksbanken och 12.2 miljoner

kronor i från rusdrycksmedelsfonden omförd behållning. Å andra sidan

hemställdes i samma proposition samt i propositionen nr 8 angående tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår om belastning av kassafonden

med sammanlagt cirka 133.3 miljoner kronor för finansiering av i propositionerna

framlagda anslagsäskanden.

Det samlade resultatet av här angivna förslag till årets riksdag skulle för

kassafondens del bli en belastning med cirka 65.2 miljoner kronor. Häremot

stöde en större reservation å cirka 8 miljoner kronor, som erhölles vid slutlig

sanering av förlagsfonden.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts beräknades kassafonden vid

budgetårets slut komma att uppgå till högst (129.7 — 65.2 +8.0 =) 72.5 eller

avrundat 70 miljoner kronor.

Till stöd för ett bedömande av läget föreligger numera en ny, av riksräkenskapsverket

jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den

29 april 1938. Denna grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket

förda bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningamas

månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader —

från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa

uppgifter avseende budgetårets tre sista månader. I de fall. där

dessa uppgifter utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till

inkomsttillflödet respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller på

grund av i övrigt föreliggande förhållanden kunna förmodas icke motsvara

det blivande utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning

erforderliga jämkningar.

Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas nu av verket överstiga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

7

de i riksstaten uppförda med 85.05 miljoner kronor. Av nettoöverskottet

hänföra sig 60.38 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i allmänna budgeten,

medan 24.67 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter, varav

12.00 miljoner kronor å automobilskattemedel. Därjämte torde kassafonden

genom i anspråk tagna reservationer komma att tillföras inemot 1 miljon

kronor. Den totala nettomerinkomst, som sålunda skulle tillföras kassafonden,

kan alltså beräknas till cirka 61 miljoner kronor.

Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas

statsrådsprotokollet (bilaga A), framgå de närmare detaljsiffrorna vid

beräkningen av inkomstutfallet.

Beträffande beräkningen av inkomsten av domänverket har riksräkenskapsverket

anfört i huvudsak följande.

Denna inkomsttitel har tidigare i hög grad påverkats genom avsevärda

nedskrivningar å domänfondens virkeslager. I ett den 17 juni 1936 avgivet

yttrande angående bokföringen av nämnda virkeslager hade riksräkenskapsverket

förordat, att virkeslagret för framtiden borde uppföras till självkostnadsvärde.

I anslutning härtill har chefen för finansdepartementet vid framläggandet

av 1937 års statsverksproposition i fråga örn beräkningen av överskottet

för domänverket för budgetåret 1937/38 till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Genom det av riksräkenskapsverket berörda bokföringsförfarandet, enligt

vilket domänstyrelsen nedskriver hela virkeslagret under dess självkostnadsvärde,

reduceras det av domänverket redovisade överskottet under tider

av stigande lagerhållning för att å andra sidan ökas under tider av sjunkande

lagerhållning. De skäl som kunna åberopas till stöd för det av domänstyrelsen

tillämpade förfaringssättet synas mig icke tillräckligt starka för att

motivera dess bibehållande i oförändrad form. Efter samråd med chefen för

jordbruksdepartementet vill jag därför förorda, att för framtiden endast viss

del av virkeslagret nedskrives under självkostnadsvärdet, medan återstoden

bokföres enligt av riksräkenskapsverket angivna principer.»

I bokslutet för kalenderåret 1937 har domänstyrelsen uppfört virkeslagret

till självkostnadspris samt redovisat domänverkets överskott med 24.41 miljoner

kronor, varför överskottet denna gång avsevärt påverkats av den sålunda

verkställda höjningen av domänfondens virkeslager. Ökningen av

överskottet är alltså delvis att hänföra till inkomsterna för tidigare budgetår.

Av överskottet har domänstyrelsen reserverat 7.51 miljoner kronor genom

att överföra detta belopp till ett nyupplagt lagerregleringskonto, varefter det

belopp, som skall såsom överskott inlevereras till statsverket, uppförts med

16 .90 miljoner kronor.

Beräkningen av lagerregleringskontots storlek bar skett på så sätt, att

domänstyrelsen fastställt storleken för ett normallager samt det belopp, varmed

normallagret må kunna nedskrivas. A överskjutande lagerbehållning

skall någon nedskrivning icke ske. 1 stället för att låta nedskrivningen redovisas

såsom utgift har styrelsen valt utvägen att för ändamålet reservera

viss del av överskottet å ett lagerregleringskonto. Den sålunda genomförda

anordningen innebär, att lagerregleringskontot minskas örn virkeslagret understiger

normallagret, medan en ökning av lagerbehållningen utöver normallagrets

storlek icke påverkar lagerregleringskontot. Tillkomsten av detta

konto medför alltså, all en viss del av överskottet reserveras och disponeras

som rörelsekapital.

Riksräkenskapsverket vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke ett så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 321.

dant rörelsekapital lämpligen borde anvisas genom anslag å riksstaten. Ämbetsverket

får därför förorda, att hela det såsom överskott redovisade beloppet,

24.41 miljoner kronor, inlevereras till statsverket samt att ett särskilt

kapitalökningsanslag för förstärkning av rörelsekapitalet anvisas å tilläggsstaten

för nu löpande budgetår. Anslaget torde böra anvisas att utgå av

lånemedel. I avvaktan på beslut i ärendet har riksräkenskapsverket i tabellen

över inkomstutfallet beräknat inkomsten av domänverket till 16.90

miljoner kronor.

Vad utgifterna å riksstaten beträffar väntas utfallet av IV, VIII och X huvudtitlarna

komma att medföra en avsevärd belastning å kassafonden, medan

V huvudtiteln beräknas utvisa en större besparing.

Den under budgetåx-et inträffade prisstegringen beräknas medföra ökad belastning

å ett flertal omkostnadsanslag, varibland särskilt märkas IV huvudtitelns

anslag till mathållning, bränsle och furagering.

Den slutliga belastningen av VIII huvudtiteln är beroende av anslagen för

bidrag till skoldistrikten, främst anslaget till avlöning åt folkskollärare, vilket

på grund av att löneregleringen för lärare trädde i kraft från och med den

1 januari 1938 höjts med omkring 18 miljoner kronor. Den definitiva belastningen

å anslaget för första halvåret 1938 kommer att regleras först

under budgetåret 1938/39. Belastningen å anslaget under nu löpande budgetår

blir helt beroende av, huruvida skoldistrikten komma att begagna sin

rätt att före den 15 maj 1938 såsom förskott rekvirera medel till täckande

av den kostnadsökning, som kommer att uppstå genom löneregleringen. Den

skenbara besparing, som härigenom kan komma att uppstå, är alitsa endast

beroende på att vissa utgifter eventuellt komma att förskjutas till ett följande

budgetår. Vid sådant förhållande och då säkra hållpunkter för bedömande

av anslagsbelastningen för budgetåret 1937/38 saknas, har riksräkenskapsverket

i denna beräkning ansett sig böra uppföra anslaget med det

i riksstaten anvisade beloppet. Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter beräknas komma att överskridas

med 4.00 miljoner kronor, överskridandet synes delvis vara beroende

på de förskjutningar i anslagsbelastningen, vilka föranledas av redovisningen

av förskotten till skoldistrikten.

Å X huvudtiteln väntas anslaget till statens lagerhållning komma att överskridas

med 2.87 miljoner kronor.

Den besparing, som beräknas uppstå å V huvudtiteln, är uteslutande beroende

på att anslaget för bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd

väntas utvisa en besparing å 15.00 miljoner kronor. I övrigt utvisar huvudtiteln

en nettomerutgift å sammanlagt 4.29 miljoner kronor. Å IX huvudtiteln

torde avsevärda besparingar komma att uppstå å statens avdikningsanslag

samt anslaget för bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning

och jordkörning å ofullständiga jordbruk.

För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt denna beräkning

uppstå en nettomerutgift alt täckas av kassafonden å 4.14 miljoner kronor.

Då skattebudgetens inkomsttitlar beräknas utfalla med ett överskott att

tillföras kassafonden å omkring 61 miljoner kronor, skulle sålunda kassafonden

genom utfallet av riksstaten för budgetåret 1937/38 komma att

tillföras omkring 57 miljoner kronor.

För beräkning av kassafondens storlek vid utgången av innevarande budgetår

måste emellertid hänsyn även tagas till de förändringar, som fonden

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

9

kan komma att undergå genom förslagen till tilläggsstat och övergångsstat

för budgetåret 1937/38. Enligt föregående uppskattning samt

enligt propositionerna angående tilläggsstat och övergångsstat beräknar riksräkenskapsverket

kassafondens ställning vid utgången av innevarande bud
-

getår på följande sätt:

Milj.''kr.

Behållning den 1 juli 1937 ........................................ 139.7

Överskott för budgetåret 1937/38 enligt förestående beräkning........ 57.0

Enligt propositionen angående övergångsstat skulle kassafonden tillföras:

Royalty från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund...... 11.9

Å riksbankens avbetalningslånefond reserverade vinstmedel .. 44.0

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ...................... 12.2

I anspråk tagna reservationer.............................. 8.0 76.1

Tillsammans 272.8

Av kassafonden avses skola disponeras enligt

riksstaten................................................ 48.0

tilläggsstaten ............................................ 9.7

övergångsstaten.......................................... 123.6 181.3

Behållning den 30 juni 1938 91.5.

Kassafondens behållning vid utgången av innevarande budgetår beräknas

alltså av ämbetsverket komma att — frånsett den av verket föreslagna ändrade

redovisningen av domänverkets överskott —- något överstiga 90 miljoner

kronor.

I anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning må nämnas, att löpande

budgetårs inkomst av tullmedel inom generaltullstyrelsen nu uppskattas till

ett 4 miljoner kronor högre belopp än som antagits av riksräkenskapsverket.

Å andra sidan är en ökad belastning på sammanlagt 1.3 miljoner kronor att

påräkna å tilläggs- och övergångsstaterna för detta budgetår.

Utgifterna.

I statsverkspropositionen uppgår beloppet av utgifterna å

driftbudgeten till 1,208.56 miljoner kronor. Härav hänföra sig 1,090.26 miljoner

kronor till egentliga statsutgifter under huvudtitlarna I—XIII samt

118.30 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda

summa belöpa på luftfartsfonden 1.28 miljon kronor, på riksgäldsfonden

89.67 miljoner kronor samt på avskrivning av nya kapitalinvesteringar 27.35

miljoner kronor.

Under riksdagens lopp har Kungl. Maj:t i särskilda propositioner

framlagt förslag örn åtskilliga ändringar beträffande den allmänna

budgetens utgiftssida. Det viktigaste tilläggsförslaget innefattas i

propositionen nr 307, i vilken äskats ett anslag å 70 miljoner kronor till

försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Vidare har i propositionen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

nr 149 begärts ett anslag å 7,325,000 kronor till vissa förskott å flygmaterielleveranser.

I propositionen nr 248 har äskats ett anslag å 3 miljoner kronor

till avsättning till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunema.

Bland anslagsnedsättningarna må framhållas, att de i statsverkspropositionen

beräknade anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond

enligt förslag i propositionen nr 201 äskats med belopp som sammanlagt

understiga de i statsverkspropositionen beräknade med 1,328,400 kronor.

Övriga av Kungl. Majit föreslagna ändringar beträffande allmänna driftbudgetens

utgiftssida skulle vid bifall resultera i en nettoökning av 0.83 miljon

kronor.

Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida skulle vid

bifall till berörda förslag uppgå till 79.83 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat

beslut. I vissa fall har riksdagen anvisat anslag å allmänna driftbudgeten

till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört

anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar

må nämnas, att riksdagen till reparations- och ombyggnadsarbeten

inom riksdagshuset anvisat ett anslag å 1,358,000 kronor, vartill medel icke

beräknats i statsverkspropositionen. De av riksdagen beslutade ändringarna

medföra beträffande den allmänna driftbudgetens utgiftssida en nettoökning

å 1.84 miljon kronor i förhållande till Kungl. Majits i statsverkspropositionen

och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.

Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets

utgiftssida, beträffande vilka förslag torde böra

framläggas i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat

övervägande av statsregleringen för nästa budgetår.

I statsverkspropositionen har under huvudtiteln för avskrivning av nya

kapitalinvesteringar upptagits ett belopp av 27,356,200 kronor. Dessa anslagsmedel

hava uppdelats på skilda anslag sålunda, att för varje anslag å

kapitalbudgeten, som beräknats avse en helt eller delvis icke räntabel investering,

uppförts ett avskrivningsanslag å driftbudgeten med samma benämning

som det korresponderande anslaget å kapitalbudgeten samt till belopp,

som motsvarar den icke räntabla delen av investeringen i fråga. Enär vissa

investeringsanslag vid tiden för statsverkspropositionen avlåtande icke kunnat

definitivt äskas, hava jämväl motsvarande avskrivningsanslag uppförts

med allenast beräknade belopp. Vidare hava åtskilliga avskrivningsanslag

såvitt angår investeringar i statens allmänna fastighetsfond blivit i statsverkspropositionen

allenast beräknade, i avbidan på slutförandet av utredning

rörande allmänna grunder för avskrivning av å fonden bokförda tillgångar,

varom förslag sedermera framlagts i propositionen nr 199.

Vid nuvarande tidpunkt föreligga större möjligheter att fastslå den summa,

som bör anvisas under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Inom finansdepartementet har upprättats en tablå över de belopp

med vilka ifrågavarande avskrivningsanslag efter nu föreliggande förhållan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

den böra upptagas å riksstaten för budgetåret 1938/39. Tablån torde få fogas

såsom bilaga till statsrådsprotokollet (bilaga B). Av densamma framgår, att

under avskrivningshuvudtiteln skulle behöva beräknas ett belopp som med

1,545,100 kronor överstiger det i statsverkspropositionen upptagna. I det

följande gör jag hemställan om anvisande av vederbörliga anslag med de i

promemorian angivna beloppen. Då riksdagen i vissa fall ännu icke fattat

beslut i frågor som kunna beröra avskrivningshuvudtiteln, är den nyss angivna

siffran för huvudtitelns ändring givetvis endast preliminär. Jag förutsätter,

att riksdagen i förekommande fäll vidtager de ändringar och tillägg

beträffande avskrivningshuvudtiteln som kunna föranledas av beslut i ännu

icke av riksdagen prövade frågor.

Å riksgäldsfondens stat har i statsverkspropositionen beräknats ett underskott

å 89,669,500 kronor. Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats

torde utgifterna å riksgäldsfondens stat nu böra upptagas till ett belopp som

med 1,825,000 kronor överstiger vad i statsverkspropositionen beräknats.

Här berörda förändringar medföra en nettoökning av driftbudgetens utgiftssida

med (1.54 + 1.83 =) 3.37 miljoner kronor.

Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida under

angivna tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår sålunda

till (79.83 + 1.84 + 3.37 =) 85.04 miljoner kronor.

Inkomsterna.

Statsverkspropositionens inkomstsida.

1 statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida en summa av

1,227.60 miljoner kronor. Härav hänföra sig 1,063.64 miljoner kronor till

egentliga statsinkomster och 163.96 miljoner kronor till inkomster av statens

kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-

och förmögenhetsskatten giva 235 miljoner kronor, därvid föreslagits

att skatten skall uttagas med 170 procent av grundbeloppen eller samma

procenttal efter vilket skatten uttages under innevarande budgetår. Budgetförslaget

räknar vidare med att särskild skatt å förmögenhet samt extra inkomst-

och förmögenhetsskatt skola utgå jämväl för år 1938 enligt samma

grunder som för innevarande budgetår. Dessa skatter hava i riksstatsförslaget

beräknats till respektive 15 miljoner kronor och 30 miljoner kronor.

Förslag till författningar i ämnet hava underställts riksdagen i propositionerna

nr 37 och 38, vilka förslag riksdagen ännu icke förehaft till prövning.

I utjämningsskatt beräknas 15 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna

till 67 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 115

miljoner kronor. I propositionen nr 234 har framlagts förslag till viss omläggning

av automobilbeskattningen, vilket förslag riksdagen bifallit. Tullmedlen

äro upptagna till 165 miljoner kronor, accis å margarin och vissa

andra fettvaror till 20 miljoner kronor, tobaksskatten till 96 miljoner kronor.

I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt 180 miljoner kronor. I pro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

positionen nr 44 har framlagts förslag avseende fortsatt tillämpning under

nästkommande budgetår av gällande grunder i fråga om omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker; riksdagen har bifallit detta förslag.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknas i statsverkspropositionen

ett sammanlagt belopp av 56.48 miljoner kronor, och såsom bidrag

från folkpensioneringsfonden upptages ett belopp av 46.50 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder upptagas i statsverkspropositionen

till sammanlagt 114.04 miljoner kronor, därav för postverket 13 miljoner

kronor, för telegrafverket 36 miljoner kronor, för statens järnvägar 31

miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 22 miljoner kronor, för domänverket

12 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 40,000 kronor.

Vid beräknande av dessa överskott har beträffande utgifter för dyrtidstillägg

förutsatts, att dyrtidstilläggen skulle utgå efter en levnadskostnadsindex

av 166.

Såsom överskott å riksbanksfonden och å statens allmänna fastighetsfond

hava i statsverkspropositionen upptagits respektive 3 och 8.60 miljoner kronor;

för statens utlåningsfonder beräknas ett sammanlagt överskott av 13.22

miljoner kronor.

Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag beräknats, att ett belopp av 16.50 miljoner kronor skall för

budgetåret 1938/39 tillföras statsverket i inkomst från bolaget.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

För att erhålla material för den erforderliga omprövningen av inkomstberäkningen

i riksstatsförslaget samt av finansplanen för nästföljande budgetår

har jag anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att till mig

inkomma med förnyade uppskattningar rörande den sannolika avkastningen

för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten, nämligen stämpelmedel,

tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna,

fyr- och båkmedel, bidrag från folkpensioneringsfonden samt överskotten

a de fem stora affärsverken. För den sedvanliga kontrollräkningen av

inkomst- och förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från

taxeringsnämndsordförandena i riket.

Enligt de mottagna svaren skulle anledning till sänkning föreligga beträffande

stämpelmedlen med 2 miljoner kronor, tullmedlen med 5 miljoner

kronor, fyr- och båkmedlen med 0.5 miljon kronor samt överskotten för

telegrafverket och domänverket med 2 respektive 3 miljoner kronor. Höjningar

hava däremot föreslagits med 5 miljoner kronor för tobaksskatten,

med 2 miljoner kronor beträffande brännvinstillverkningsskatten, med

1 miljon kronor för vardera av inkomsttitlarna omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker samt maltskatt ävensom med 4.5 miljoner kronor

beträffande bidrag från folkpensioneringsfonden.

Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra

följande.

Till grund för den i statsverkspropositionen framlagda beräkningen av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

13

inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret

1938/39 ligger en av riksräkenskapsverket gjord uppskattning. Denna

har tagit till utgångspunkt 1937 års taxering, vid vilken framkommit ett

beskattningsbart belopp av 2,549.9 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga

och 608.8 miljoner kronor för svenska aktiebolag. Den på grundval

härav debiterade skatten upptogs för enskilda till 152.9 miljoner kronor och

för bolagen till 60.9 miljoner kronor eller sammanlagt till 213.8 miljoner kronor.

Under förutsättning att av den vid 1937 års taxering erhållna debiterade

skattesumman 97.5 procent skulle inflyta samt för restitutioner avginge 2.5

miljoner kronor, skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under

budgetåret 1937/38 uppgå till omkring 206 miljoner kronor. Av bilaga A

vid denna proposition framgår, att riksräkenskapsverket även nu uppskattar

utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten för innevarande budgetår

till detta belopp.

Vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1938, har riksräkenskapsverket

i sin inkomstberäkning för statsverkspropositionen antagit, att

det påräkneliga utfallet av detta års taxering skulle komma att högst avsevärt

överstiga de vid 1937 års taxering uppnådda resultaten. Efter övervägande

av den utveckling, som de särskilda inkomstarterna kunde komma att

utvisa, har riksräkenskapsverket beräknat, att vid 1938 års taxering skulle

uppnås ett beskattningsbart belopp av 2,820 miljoner kronor för enskilda

skattskyldiga och 720 miljoner kronor för svenska aktiebolag, ökningen i

förhållande till de vid 1937 års taxering framkomna beskattningsbara beloppen

utgör för de förra 10.6 procent och för de senare 18.3 procent.

Med stöd av dessa uppskattningar har inkomst- och förmögenhetsskatten

i statsverkspropositionen upptagits till 235 miljoner kronor. Därvid har det

exakta beräkningsresultatet avrundats nedåt till närmaste hela femtal.

Det från taxeringsnämndsordförandena nu införskaffade materialet från

årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt möjliggör en kontroll av

den i statsverkspropositionen sålunda beräknade avkastningen. Ur materialet

har för de olika taxeringsdistrikten på samma sätt som vid motsvarande

beräkningar under tidigare år uttagits de beskattningsbara beloppen för

enskilda respektive aktiebolag för såväl 1937 som 1938 års taxering. Förändringarna

i de beskattningsbara beloppen ha sedan på grundval av dessa

uppgifter uppskattats för olika administrativa områden och för riket i dess

helhet. En på detta material grundad beräkning är helt fristående i förhållande

till uppskattningen för statsverkspropositionen, som verkställes enligt

en annan metod. Detta förhållande bör vara ägnat att höja beräkningens

värde ur kontrollsynpunkt.

Det material, som nu stått till förfogande för bearbetning, har omfattat för

enskilda skattskyldiga ungefär 29 procent och för aktiebolagen omkring 67

procent av det totala beskattningsbara beloppet. En bearbetning av detsamma

har lett till följande huvudsakliga resultat. För enskilda skattskyldiga

å landsbygden har framräknats en procentuell stegring av det beskattningsbara

beloppet på icke mindre än 18 å 19 procent, varemot ur det från städerna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 321.

inkomna materialet beräknats en stegring av det beskattningsbara beloppet

för enskilda skattskyldiga på endast cirka 7 procent. För samtliga enskilda

skattskyldiga har beräknats ett beskattningsbart belopp av 2,817 miljoner

kronor, eller praktiskt taget samma belopp som enligt riksräkenskapsverkets

ovan angivna uppskattning, och motsvarande en genomsnittlig stegring från

1937 på 10.5 procent. För bolagen har framräknats ett beskattningsbart belopp

av 735 miljoner kronor eller obetydligt mera än riksräkenskapsverket

antagit. Den relativa stegringen i förhållande till det beskattningsbara beloppet

vid 1937 års taxering är här 20.7 procent.

Med utgångspunkt från de genomsnittliga skattesatser, som antagits i statsverkspropositionen,

skulle av de sålunda verkställda beräkningarna följa, att

inkomst- och förmögenhetsskatten, under förutsättning att den uttoges med

170 procent av grundbeloppen, kunde beräknas giva ett belopp som något

överstiger det av riksräkenskapsverket antagna och som kunde tillåta en avrundning

uppåt av den i riksstatsförslaget uppförda inkomsten till 240 miljoner

kronor. Därest på sätt jag i annai sammanhang föreslår inkomst- och

förmögenhetsskatten för år 1938 i stället uttages med 180 procent av grundbeloppen,

torde skatten med stöd av denna beräkning kunna i riksstaten för

budgetåret 1938/39 uppföras med ett uppåt till 255 miljoner kronor avrundat

belopp.

Särskild skatt å förmögenhet har i statsverkspropositionen

beräknats till 15 miljoner kronor, därvid förutsatts att skatten skulle uttagas

efter samma grunder som för år 1937. I propositionen nr 38 har förslag till

författning i ämnet i överensstämmelse härmed underställts riksdagen. I

annat sammanhang anmäler jag emellertid proposition till i-iksdagen med

ändrat förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet, vilket förslag

innebär att —- under förutsättning av bifall till propositionen örn försvarsberedskapens

omedelbara stärkande — de i det tidigare författningsförslaget

angivna skattesatserna skola fördubblas. Vid bifall härtill bör alltså den

särskilda skatten å förmögenhet i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföras

med 30 miljoner kronor.

Jag anmäler i annat sammanhang även förslag om uttagande av särskild

skatt å aktiebolags inkomst. Enligt förslaget skall

svenskt aktiebolag för år 1938 utgöra en särskild skatt, utgående med 3 procent

av bolagets till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara

belopp. Förslagets antagande är bundet vid förutsättningen, att riksdagen

bifaller förut berörda proposition om försvarsberedskapens omedelbara stärkande.

Vid bifall till nämnda förslag bör å riksstaten för budgetåret 1938/39

uppföras en ny inkomsttitel, förslagsvis benämnd »särskild skatt å aktiebolags

inkomst». Under denna inkomsttitel torde böra beräknas ett belopp av

21 miljoner kronor.

Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1936/37 gåvo en behållen avkastning

av 69.01 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår

upptagna med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket uppskattar, såsom

framgår av verkets i det föregående återgivna beräkning rörande utfallet av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

15

löpande statsreglering, avkastningen av stämpelmedlen för sistnämnda budgetår

till 71 miljoner kronor.

Vid anmälan av inkomstberäkningen i statsverkspropositionen omnämnde

jag, att generalpoststyrelsen under förutsättning av gällande skattesatsers

bibehållande föreslagit, att stämpelmedlen för budgetåret 1938/39 måtte

upptagas till 70.5 miljoner kronor, vilken siffra av riksräkenskapsverket avrundats

nedåt till 70 miljoner kronor. Mot denna beräkning hade jag intet

att invända, under erinran likväl om den reduktion av uppbörden av stämpelmedel

som kunde väntas inträda i händelse av en försämring i konjunkturläget.

Emellertid förelåg till prövning förslag till ny organisation av penninglotteriväsendet,

vilket förslag utgick från att den under förevarande inkomsttitel

redovisade stämpelavgiften för lottsedlarna icke vidare skulle uttagas.

Vid bifall till nämnda förslag skulle under budgetåret 1938/39 sådan

stämpelavgift i de nuvarande lotterierna inlevereras allenast för 7 drag

ningar, på grund varav den eljest påräkneliga inkomsten av stämpelmedlen

ansågs böra sänkas med 3 miljoner kronor. I enlighet härmed upptogs titeln

stämpelmedel i riksstatsförslaget med 67 miljoner kronor.

I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas

stämpeluppbörden genom postverket under nästkommande budgetår

till omkring 65 miljoner kronor. Härvid är hänsyn tagen till den minskning

av stämpelinkomsterna, som förorsakas av förändringarna i avseende å renninglotteriväsendet.

Att beloppet nu emotses bliva något lägre än generalpoststyrelsen

tidigare beräknat uppgives vara beroende på nedgång i stämpelinkomsterna

under de senast gångna månaderna, särskilt beträffande stämpelmedelsbelopp

av mera tillfällig art, vilken nedgång synts mana till iakttagande

av försiktighet vid kalkylerandet av här ifrågavarande inkomster.

Jag förordar, att inkomsttiteln ifråga i riksstaten uppföres i enlighet med

den inom generalpoststyrelsen verkställda beräkningen eller med ett belopp

som med 2 miljoner kronor understiger det i statsverkspropositionen föreslagna.

Automobilskattemedlen hava, såsom nämnts, i statsverkspropositionen

beräknats till 115 miljoner kronor, vilket belopp fördelats på fordonsskatt

med 31.5 miljoner kronor, på gummiringsskatt med 17.5 miljoner

kronor och på bensinskatt med 66 miljoner kronor. I propositionen nr 234

hava föreslagits vissa ändringar i bestämmelserna angående automobilbeskattningcn.

Propositionen har till alla delar av riksdagen bifallits, och författningar

i ämnet hava utfärdats den 29 april 1938. De sålunda vidtagna

ändringarna innebära i huvudsak, att gummiringsskatten borttages samt att

intäkten av denna skatt ersättes genom ökning av såväl skatterna å drivmedel

som fordonsskatten. Med anledning av gummiringsskattens upphävande

hava utfärdats bestämmelser örn restitution av erlagd skatt för automobil

gummiringar, vilka vid tiden för skattens upphävande ännu ej tagits i bruk.

På grundval av i propositionen meddelade uppgifter torde fordonsskatten

nu böra för budgetåret 1938/39 beräknas till 36 miljoner kronor, och bensinskatten

synes böra upptagas med 78 miljoner kronor. Då det ur redovisnings
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

synpunkt är önskvärt, att titeln gummiringsskatt bibehålies i riksstaten även

för nästa budgetår, föreslår jag, att den däri upptages med ett formellt belopp

av 1 miljon kronor. Inom ramen av samma totala belopp som beräknats

i statsverkspropositionen, föreslås alltså följande ändrade fördelning av

automobilskattemedlen på skatteformer: fordonsskatt 36 miljoner kronor,

gummiringsskatt 1 miljon kronor och bensinskatt 78 miljoner kronor.

I fråga om beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören

till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande.

Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader avbudgetåret

1937/38 har uppgått till i runt tal 160 miljoner kronor. Restitutionema

av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 8.5 miljoner

kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen kunna

uppskattas till respektive 30 miljoner och 1.5 miljoner kronor. Uppbörden

av tullmedel under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således uppgå

till 190 miljoner kronor brutto eller efter avdrag av beräknade restitutioner,

10 miljoner kronor, till 180 miljoner kronor, utgörande 15 miljoner kronor

mera än vad inkomsten av tullmedel upptagits till i riksstaten för budgetåret

1937/38, nämligen 165 miljoner kronor.

Bruttouppbörden av tullmedel för innevarande budgetår-, sådan den nu

beräknats, visar ett högre belopp än samma tullmedelsuppbörd för nästföregående

budgetår, vilken uppgick till 179 miljoner kronor. En jämförelse

månad för månad av de båda budgetåren giver emellertid vid handen, att

uppbördssiffran för de sju första av det löpande budgetårets tilländagångna

tio månader ligger icke oväsentligt över motsvarande siffra för budgetåret

1936/37, men framgår därav också att den sammanlagda uppbörden för de

senaste tre månaderna av innevarande budgetår utvisar en märkbar nedgång.

Sålunda uppgick bruttouppbörden av tullmedel för sistförflutna februari,

mars och april månader till sammanlagt endast 46.8 miljoner kronor mot

49 miljoner kronor för samma månader i fjol. Den nedgång i tullmedelsinkomsterna,

som nu synes hava tagit sin början, torde likväl knappast behova

befaras komma att försiggå i hastigare tempo än att tullmedelsuppbörden

skall nästinstundande budgetår komma att ej obetydligt överstiga bruttouppbörden

för det senaste såsom högkonjunktur mindre accentuerade budgetaret

1935/36. Med denna utgångspunkt bör bruttouppbörden av tullmedel

för budgetåret 1938/39 kunna uppskattas till i runt tal 168 miljoner

kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1936/37 belöpt sig till

Ä1?* 10 r?llJ°Per kronor. Under juli—april månader av budgetåret

1937;38 hava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 8.5 miljoner kronor;

och for hela innevarande budgetår kunna de, efter vad förut sagts beraknas

till omkring 10 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl till vad ovan

anförts beträffande storleken av bruttouppbörden för budgetåret 1938/39 synes

beloppet för restitutionerna av tullmedel under sistnämnda budgetår

kunna upptagas till 8 miljoner kronor.

Ett belopp av 160 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,

med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas inflyta

under budgetaret 1938/39. Härvid har bortsetts från sådana å tulluppborden

inverkande större förändringar i gällande tullsatser eller mera genomgripande

nya importregleringsåtgärder, som kunna komma att vidrågås.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]:ts proposition nr 321.

17

Med hänsyn till den vikande tendens som tullinkomsterna visat under de

senaste månaderna och med tanke jämväl på det ovissa konjunkturläget

skulle en nedräkning av tullinkomsterna i enlighet med generaltulldirektörens

förslag väl kunna övervägas. När jag likväl förordar, att inkomsttiteln uppföres

med i statsverkspropositionen angivet belopp — 165 miljoner kronor —

sker detta, emedan det ännu icke låter sig bedöma, i vad mån den senaste relativa

importminskningen blott är en övergående reaktion efter fjolårets forcering

av införseln.

Tobaksskatten lämnade för budgetåret 1936/37 en behållen inkomst

av 88.97 miljoner kronor och avkastningen å titeln under innevarande

budgetår torde, enligt riksräkenskapsverkets förut åberopade beräkning,

bliva cirka 97 miljoner kronor. I en från tobaksmonopolet till mig överlämnad

promemoria har anförts, att man — under förutsättning att nu

rådande synnerligen gynnsamma konjunktur vad angår handeln med tobaksvaror

bleve i huvudsak bestående — vid oförändrade priser och skattesatser

syntes kunna beräkna tobaksskatten för budgetåret 1938/39 till omkring

101 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen beräknades inkomsten av tobaksskatt till 96 miljoner

kronor. På grund av den fortsatta starka utvecklingen av tobaksförsäljningen

vill jag i anslutning till tobaksmonopolets uppskattning nu föreslå,

att tobaksskatten i riksstaten uppföres med ett förhöjt belopp. Inkomsten

synes mig dock icke böra beräknas till mer än 100 miljoner kronor.

Enligt en inom kontrollstyrelsen verkställd undersökning rörande statsverkets

inkomster av brännvinstillverkningsskatt, omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker samt

maltskatt under budgetåret 1938/39 beräknas ifrågavarande statsinkomster

med gällande skattebestämmelser nu komma att inflyta med följande

belopp (till jämförelse anföras även de i statsverkspropositionen föreslagna)

.

Enligt Enligt nu

statsverks- verkställd

propositionen beräkning

milj. kr- milj. kr.

Brännvinstillverkningsskatt ............................ 17.0 19.o

Omsättnings- och utskänkningsskatt.................... 96.0 97.0

Maltskatt............................................ 30.0 31.0

Summa 143.0 147.0.

Mot denna beräkning bar jag icke funnit anledning till annan erinran än

att maltskatten synes mig böra beräknas till oförändrat belopp. De båda

övriga bär nämnda inkomsttitlarna torde sålunda i riksstatsförslaget få upptagas

i enlighet med den nya uppskattningen.

Ett av generaltulldirektören framlagt förslag örn nedsättning av den beräknade

inkomsten av fyr- och båkmedel med 0.5 miljon kronor finner

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 321.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

jag mig — med hänsyn till inkomsttitelns konjunkturkänslighet — böra biträda.

I statsverkspropositionen har under titeln bidrag från folkpensioneringsfonden

upptagits ett belopp av 46.5 miljoner kronor. Till

grund för denna beräkning låg en inom pensionsstyrelsen upprättad, den 30

september 1937 dagtecknad promemoria av följande innehåll:

Folkpensioneringsfonden uppgick den 30 juni 1937 till 747 miljoner kronor

och kommer alltså att den 30 juni 1938 uppgå till 767 miljoner kronor.

Vad ränteavkastningen beträffar, utgjorde densamma å pensionsförsäkringsfonden

budgetåret 1934/35 4.47 % och budgetåret 1935/36 4.32 % samt

budgetåret 1936/37 c:a 4.14%. I anledning härav torde det vara tillrådligt

att för budgetåret 1938/39 räkna med en ränta å högst 3.85%, vilket skulle

giva en ränteavkastning under budgetåret ifråga av 29.5 miljoner kronor.

Använder man vidare den uppskattning av inflytande pensionsavgifter, som

återfinnes å sid. 192 i prop. nr 217 till 1935 års riksdag — 36 miljoner kronor

för år 1937 och 38 miljoner kronor för 1940 —, skulle man för budgetåret

1938/39 kunna räkna med ett avgiftsbelopp av 37 miljoner kronor.

Sammanlagt skulle sålunda folkpensioneringsfonden under budgetåret

1938/39 komma att tillföras 66.5 miljoner kronor i räntor och pensionsavgifter.

Då härav 20 miljoner kronor skall användas till fondökning, skulle

till statsverket kunna inlevereras 46.5 miljoner kronor, således något mera än

vad som beräknades för budgetåret 1937/38.

Sedan riksräkenskapsverket i sin i det föregående omförmälda utredning

angående utfallet av statsregleringen för budgetåret 1937/38 uppgivit, att den

behållna intäkten å ifrågavarande titel för detta budgetår skulle bliva omkring

53 miljoner kronor eller cirka 7 miljoner kronor mera än som beräknats i

riksstaten, begärde jag hos t. f. chefen för pensionsstyrelsen uppgift å det

belopp, med vilket bidrag från folkpensioneringsfonden, såvitt nu kunde bedömas,

beräknades inflyta under budgetåret 1938/39.

Till svar härå har jag mottagit en promemoria, i vilken, efter erinran om

förutnämnda, i promemorian den 30 september 1937 framlagda beräkning,

vidare anförts följande:

Någon ändring i storleken av de i nämnda promemoria gjorda beräkningarna

av ränteavkastningen å folkpensioneringsfonden synes icke behöva

vidtagas.

Det beräknade pensionsavgiftsbeloppet, 37 miljoner kronor, torde däremot

kunna ökas. Enligt verkställda beräkningar väntas under budgetåret 1937/

38 komma att i avgifter inflyta omkring 43 miljoner kronor. I nämnda belopp

ingår emellertid omkring 1.5 miljon kronor, utgörande jämlikt 14 § 6:e

stycket pensionsförsäkringslagen av kommunerna inlevererade belopp, varför

beloppet pensionsavgifter, erlagda av de avgiftspliktiga, kan uppskattas till

omkring 41.5 miljoner kronor.

På grund av konjunkturförbättringen torde 1937 års taxerade inkomster

troligen vara större än 1936 års, varför det för 1938 påförda avgiftsbeloppet

sannolikt blir någoc större än det avgiftsbelopp, som påförts för år 1937.

Vidare kan avgift mdrivningen förväntas visa bättre resultat, detta även på

grund därav att espudden för pensionsavgifternas erläggande numera borttagits.

Även örn man tar i betraktande, att en eventuell nedgång i konjunkturen

kan komma att inverka oförmånligt på betalningsresultatet, torde man

dock kunna förvänta, att under budgetåret 1938/39 ett avgiftsbelopp kommer

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

19

att inflyta, som nied sannolikhet icke understiger det belopp, som för innevarande

budgetår beräknats erlagt av de avgiftspliktiga, 41.5 miljoner kronor.

Då motsvarande avgiftsbelopp i den nyssnämnda promemorian upptagits

till 37 miljoner kronor, skulle man sålunda kunna räkna med en inleverering

från folkpensioneringsfonden, som med 4.5 miljoner kronor överstiger

det ovan angivna, i promemorian beräknade beloppet, 46.5 miljoner kronor.

Från folkpensioneringsfonden kan alltså under budgetåret 1938/39 beräknas

kunna till statsverket inlevereras 51 miljoner kronor.

Enligt de uppgifter som pensionsstyrelsen numera lämnat bör under titeln

bidrag från folkpensioneringsfonden -—- vars utfall under budgetåret 1937/38

av verket underskattats med ej mindre än 7 miljoner kronor -— för nästföljande

budgetår beräknas en inkomst som med 4.5 miljoner kronor överstiger

den i statsverkspropositionen föreslagna. Jag förordar i enlighet härmed,

att titeln i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföres med 51 miljoner kronor.

I en av chefen för telegrafverket till mig ingiven promemoria anföres rörande

överskottet å telegrafverkets rörelse för nästföljande budgetår

följande.

Telegrafstyrelsen beräknade i sin skrivelse den 12 november 1937 överskottet

å telegrafverkets rörelse för budgetåret 1938/39 till 34,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket upptog i sin inkomstberäkning motsvarande belopp till

35,000,000 kronor, och Kungl. Maj:t höjde sedermera i statsverkspropositionen

beloppet ytterligare till 36,000,000 kronor.

De för budgetåret 1937/38 inleverade överskottsmedlen hava uppgått till

32,582,703 kronor eller således ungefär samma belopp, som telegrafstyrelsen

— på sätt framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 324 (sid. 16) till 1937

års riksdag —- hade beräknat. Ehuruväl telegrafverkets viktigaste inkomstgrenar

ännu så länge utvisa en icke obetydlig stegring, förefaller det mig,

särskilt i betraktande av att även driftkostnaderna stegras avsevärt, ganska

osannolikt, att till budgetåret 1938/39 skall ernås en så betydande ökning av

överskottsmedlen, som förutsatts i statsverkspropositionen, nämligen med nära

3.5 miljoner kronor. Nuvarande osäkra konjunkturläge torde icke heller

motivera denna enligt min uppfattning optimistiska beräkning. Härtill kommer,

att vid bifall till Kungl. Majlis proposition nr 167 till årets riksdag,

avseende kompensation retroaktivt från den 1 januari 1937 åt arbetare i statens

tjänst för familjepensionsavdrag, komma telegrafverkets driftkostnader

under budgetåret 1938/39 att belastas med 500,000—600,000 kronor av det totala

kompensationsbeloppet å c:a 800,000 kronor. Å andra sidan torde telegrafstyrelsen,

med den uppläggning av förslaget till beredskapsstat, som innehålles

i Kungl. Maj:ts proposition nr 275 till årets riksdag, icke finna anledning

vidhålla sin i skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet

framförda avsikt att föreslå ökning av avsättningarna till förnyelsefonden för

genomförande av det utvidgade programmet till förbättring av telefonförhållandena

på landsbygden.

Vid övervägande av alla inverkande faktorer kommer jag därför till den

slutsatsen, att för budgetåret 1938/39 icke torde kunna påräknas inleverering

till statsverket från telegrafverket av högre belopp än telegrafstyrelsen i sin

skrivelse den 12 november 1937 beräknat eller 34,000,000 kronor.

Av chefen för telegrafverket åberopade omständigheter — jag avser närmast

den förutsedda driftkostnadsökningen — synas mig föranleda, att inkomsten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

under ifrågavarande titel i riksstatsförslaget uppföres med 35 miljoner kronor

eller med 1 miljon kronor mindre än som förordats i statsverkspropositionen.

I statsverkspropositionen upptogs den behållna inkomsten av statens

järnvägar för budgetåret 1938/39 i enlighet med en av järnvägsstyrelsen

verkställd beräkning till 31 miljoner kronor. Chefen för statens järnvägar

har nu i en till mig ingiven promemoria uppskattat inkomsten ifråga

till samma belopp som i statsverkspropositionen samt till motivering härför

anfört i huvudsak följande.

Vid verkställandet av den beräkning som låg till grund för det tidigare

förslaget, att överskottet av statens järnvägar skulle för budgetåret 1938/39

upptagas till 31 miljoner kronor, hade styrelsen att tillgå i viss mån preliminära

uppgifter enligt bokföringen rörande inkomsternas och utgifternas

storlek t. o. m. oktober 1937. Resultat föreligga nu för ytterligare fem månader

fram t. o. m. mars 1938. I nedanstående tablå belyses utvecklingen

av person- och godstrafikinkomsterna under de senaste kända sex månaderna.

Per

s o n t r a

f i k

G o

d s t r a

i k

Beräknade

Verkliga

Skillnad

Beräknade

Verkliga

Skillnad

T u s e n t a

1 kron

o r

Oktober 1937 ........

6,020

6,051

+ 31

10,620

10,717

+ 97

November 1937 ........

5,110

5,149

+ 39

9,910

10,126

+ 216

December 1937 ........

7,680

7,783

+ 103

9,410

9,682

+ 272

Januari 1938 ........

5,660

5,844

+ 184

7,990

8,355

+ 365

Februari 1938 ........

4,860

5,104

+ 244

8,790

8,811

+ 21

Mars 1938 ........

5,480

6,180

+ 700

9,600

9,792

+ 192

Summa

34,810

36,111

+ 1,301

56,320

57,483

+ 1,163

De ovan som beräknade angivna beloppen motsvara den tidigare för år

1938 och budgetåret 1938/39 antagna trafikomfattningen, vilken i sin tur

ungefär motsvarar den för år 1937 genomsnittliga. Föreliggande nya månadsresultat

visa alltså, att den faktiska utvecklingen blivit något gynnsammare

än den antagna. Detta gäller även i fråga örn lapplandsmalmen, beträffande

vilket trafikslag nämnda förhållande emellertid i förevarande sammanhang

är utan större betydelse, då ökningen i huvudsak endast påverkar

det för täckning av framtida underskott reserverade beloppet.

Denna fortsatta stegring av person- och godstrafikinkomsterna synes

emellertid enligt järnvägsstyrelsens mening ej motivera något gynnsammare

antagande i fråga om de för budgetåret 1938/39 beräknade inkomsterna

än det i förenämnda skrivelse gjorda. Beaktas måste nämligen, att de

av järnvägsstyrelsen i denna skrivelse antydda förtecknen till ett eventuellt

omslag i den allmänna ekonomiska konjunkturen blivit allt fler och allt

tydligare märkbara.

Med hänsyn till det ovan anförda och med hänvisning till vad järnvägsstyrelsen

i nyss berörda sammanhang framhållit beträffande de ovissa utsikterna

för framtiden anser styrelsen alltså, trots det senaste halvårets

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 321.

21

gynnsamma resultat, fog icke finnas för att för instundande budgetår räkna

med högre inkomster än de i förenämnda skrivelse föreslagna. Då direkta

tecken på en avmattning i trafikrörelsen saknas, vill styrelsen å andra sidan

ej föreslå någon sänkning av den tidigare beräknade bruttoinkomsten.

Vad därefter angår utgifterna, synas hittills kända månadssiffror ge vid

handen, att dessa i stort sett torde komma att överensstämma med 1938 års

kostnadsstatssiffror, vilka lågo till grund för det i förenämnda förslag angivna

driftöverskottet. Framhållas må att nyssnämnda driftkostnadsstat

är uppgjord med utgångspunkt hl. a. från en levnadskostnadsindex av 166.

Såvida härefter icke några nämnvärda ändringar inträda i fråga om de för

statens järnvägars driftkostnadsnivå avgörande lönerna och varupriserna

synas alltså icke heller i fråga om utgifterna skäl finnas att frångå tidigare

meddelade uppgifter.

Vid anmälan av förslaget till inkomstberäkning i statsverkspropositionen

anförde jag rörande järnvägsstyrelsens uppskattning av överskottet till 31

miljoner kronor, att denna beräkning framstode som försiktig, i så måtto

som hänsyn icke tagits till möjlig fraktökning å malmbanan enligt bestämmelserna

i § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal. Med hänsyn till inkomsttitelns

konjunkturkänslighet syntes mig dock anledning föreligga att räkna med

en viss säkerhetsmarginal.

Den åberopade bestämmelsen i 1927 års malmavtal stadgar i huvudsak,

att malmbolaget såsom fraktökning för varje under ett bokslutsår från Narvik

eller Svartön bortfraktad ton malm skall erlägga en femtedel av det belopp

varmed medelförsäljningspriset må hava överskjutit 16 kronor 75 öre.

Bestämmelsen skall tillämpas första gången nu löpande bokslutsår. Enligt

föreliggande uppgifter kan numera med relativ visshet antagas, att statens

järnvägar med stöd av denna bestämmelse kommer att tillföras en inkomst

på åtminstone 4 miljoner kronor utöver den tidigare beräknade. Jag förordar

i anledning härav och med stöd i övrigt av den nya uppskattning som

verkställts inom järnvägsstyrelsen, att överskottet av statens järnvägar i

riksstatsförslaget uppföres med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp.

Domänverkets överskott har i statsverkspropositionen upptagits till

12 miljoner kronor.

I en av verkets chef till mig överlämnad promemoria anföres nu rörande

beräkningen av detta överskott följande:

I sitt den 29 november 1937 avgivna generalförslag för år 1938 uppskattade

domänstyrelsen överskottet av domänverkets verksamhet under sistnämnda

år till 12 miljoner kronor. Sedan dess lia emellertid konjunkturerna för

skogsindustriens produkter avsevärt försämrats. Vidare måste beaktas, att

arbetslönerna inom skogsbruket betydligt stegrats. Nedgången för 1938

neutraliseras å andra sidan därav, att under 1937 avslutats en del stora kontrakt

örn leverans under 1938 till de höga försäljningspriser, som gällde under

1937. Med beaktande av alla dessa på domänverkets resultat för 1938

inverkande omständigheter, uppskattas numera överskottet för 1938 till 9

miljoner kronor att inlevereras under budgetåret 1938/39.

I sin i det föregående refererade skrivelse den 29 april 1938 har riksräkenskapsverket

ingått på frågan örn domänverkets lagerbokföring och dess betydelse

för vinstberäkningen. Domänstyrelsen har i bokslutet för kalender
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

året 1937 skrivit upp hela virkeslagret till självkostnadsvärde. Domänverkets

överskott för kalenderåret 1937 har till följd därav höjts till 24.41 miljoner

kronor. Av överskottet har emellertid styrelsen reserverat 7.51 miljoner kronor

genom att överföra detta belopp till ett nyupplagt lagerregleringskonto.

Den för inleverering disponibla vinsten skulle alltså uppgå till 16.90 miljoner

kronor.

Tillkomsten av nämnda konto medför tydligen, att för framtiden en viss

del av överskottet reserveras och disponeras såsom rörelsekapital. Riksräkenskapsverket

vill för sin del ifrågasätta, om ej ett sådant rörelsekapital

borde anvisas över riksstaten och av lånemedel. Om en sådan kapitalökning

skedde genom anslag å tilläggsstaten för innevarande budgetår, kunde

hela den av domänstyrelsen bokförda vinsten å 24.41 miljoner kronor inlevereras

till statsverket.

Frågan om domänverkets bokföringsprinciper har under senare år i olika

sammanhang varit föremål för statsmakternas prövning. Senast har den

behandlats av riksdagens år 1937 församlade revisorer samt i statsutskottets

över deras berättelse avgivna utlåtande. Förslaget om uppläggande av ett

lagerregleringskonto torde vara avsett att tillgodose å ena sidan det av revisorerna

framförda önskemålet, att virkeslagret konsekvent skall bokföras till

självkostnadspris, å andra sidan de vinstutjämnings- och likviditetsintressen,

som föranlett att ett normallager ansetts böra bokföras till nedskrivet värde

(jfr 1938 års statsverksproposition, Inkomsterna sid. 51).

Skäl synas mig tala för att lagerbokföringen vid domänverket ordnas efter

de principer som tillämpats av styrelsen i bokslutet för år 1937 men med de

modifikationer som förordats av riksräkenskapsverket. Jag är dock icke

beredd att nu taga slutlig ställning till spörsmålet och kan alltså icke tillstyrka,

att ett investeringsanslag till lagerregleringskonto under domänfonden

äskas av årets riksdag. Under sådana förhållanden bör överskottet för

sistförflutna kalenderår upptagas på sätt som skett i riksräkenskapsverkets

beräkning av budgetutfallet och domänstyrelsens uppskattning av det överskott,

som kan inflyta av löpande kalenderårs rörelse, godtagas.

Jag föreslår sålunda, att domänverkets överskott i riksstatsförslaget upptages

med 9 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen har överskottet å statens allmännafastighetsfond

beräknats till 8.60 miljoner kronor. Sedan frågorna örn utvidgning

av redovisningen å fastighetsfonden av nya fastighetskomplex samt

om ändrade grunder för avsättning till förnyelsefond blivit slutligt utredda,

har — efter en närmare granskning av de utav vederbörande myndigheter

verkställda beräkningarna av inkomster och utgifter å fastighetsfondens stat

— i propositionen nr 201 framlagts förslag till stat för statens allmänna

faslighetsfond för budgetåret 1938/39 m. m., därvid föreslagits — med ändring

av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen — att inkomsttiteln

statens allmänna fastighetsfond skall i riksstaten för budgetåret

1938/39 upptagas med ett belopp av 8.15 miljoner kronor eller 450,000 kronor

mindre än enligt statsverkspropositionen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

23

I statsverkspropositionen beräknades statens inkomst av Luossav

a a r a—K iirunavaara Aktiebolag för nästföljande budgetår till

16.5 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarade staten tillkommande royalty

vid en bortfraktning av 11 miljoner ton malm.

I propositionen nr 248 har Kungl. Maj:t sedermera föreslagit riksdagen att

till avsättning till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3 miljoner kronor. Vid anmälan av

ifrågavarande förslag anförde jag, att den av fondavsättningen betingade

utgiftsökningen borde balanseras genom en uppräkning av statens inkomst

av malmbolaget. Därvid avsåg jag, att staten utöver royalty borde av den

förväntade vinsten kunna tillföras ett belopp av angivna storleksordning.

Enligt inhämtade uppgifter komma kommunalutskylderna å statens royalty

för sistförflutna bokslutsår, vilka belasta inkomsterna för budgetåret 1938/

39, att uppgå till i runt tal 2 miljoner kronor.

Med hänvisning till det anförda finner jag mig böra föreslå, att statens

inkomst av malmbolaget i riksstatsförslaget uppföres med (16.5 + 3 — 2 =)

17.5 miljoner kronor.

Med avseende å de inkomsttitlar som ej här berörts har jag ej ansett skäl

föreligga till ändring i tidigare gjorda förslag. Vid bifall till vad jag i det

föregående föreslagit skulle å riksstatens inkomstsida ske följande förändringar:
-

Inkomst- och förmögenhetsskatt........................

Särskild skatt å förmögenhet ..........................

Särskild skatt å aktiebolags inkomst....................

Stämpelmedel ......................................

Fordonsskatt ........................................

Gummiringsskatt......................................

Bensinskatt ..........................................

Tobaksskatt..........................................

Brännvinstillverkningsskatt ............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt....................

Fyr- och båkmedel....................................

Bidrag från folkpensioneringsfonden....................

Telegrafverket........................................

Statens järnvägar ....................................

Domänverket ........................................

Statens allmänna fastighetsfond........................

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ..................

Säger:

Ökning Minskning

miljoner kronor

20

15

21

4.5

12

4

2

1

4.5

4

1

89

16.5

0.5

1

3

0,45

23.45,

eller nettoökning 65.55 miljoner kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående

det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1938 skall utgå — föreslå riksdagen

att — vid bifall till det i propositionen nr 307 framlagda

förslaget angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande

— besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1938

skall utgå med 180 procent av de i 18 § i förordningen örn

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag såvitt avser upptagande å riksstaten för

budgetåret 1938/39 av nedan angivna inkomsttitlar — måtte

dels föreslå riksdagen att under nyss angiven förutsättning

i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

............................ kronor 255,000,000

Särskild skatt å förmögenhet, bevillning

............................ j> 30,000,000;

samt upptaga följande nya inkomsttitel:

Särskild skatt å aktiebolags inkomst, bevillning

.......................... » 21,000,000;

dels ock föreslå riksdagen att i nämnda riksstat beräkna

dessa inkomsttitlar sålunda:

Stämpelmedel, bevillning ............ kronor 65,000,000

Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, be
villning.

....... kronor 36,000,000

b. Gummiringsskatt,

bevillning...... » 1,000,000

c. Bensinskatt, be
villning.

....... » 78,000,000

Tobaksskatt, bevillning ..............

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning. .

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning............

Fyr- och båkmedel..................

Bidrag från folkpensioneringsfonden . .

115.000. 000

100.000. 000

19.000. 000

97.000. 000

3,000,000

51.000. 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

25

Telegrafverket .................... kronor

Statens järnvägar .................. »

Domänverket ...................... *

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag . . »

Jag hemställer slutligen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i nedan angivna

fonder för budgetåret 1938/39 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen:

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar

............................ kronor 2,000,000

35.000. 000

35,000,000

9.000. 000

17.500.000.

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Inlösen av lån för anläggningar å Bulltofta

flggplats .................... » 360,200

Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten

.......................... * 200,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Uppförande av logementsbyggnad vid

fångkolonien å Singeshult ........ » 22,500

Uppförande av säkerhetsanstalt för förvarade

och internerade samt ny sinnessjukavdelning

inom fångvården . . » 250,000

Utbyggande av fångvårdens ungdomsan
stalt

å Skenäs .................... » 150,000

U trikesdepartementet:

Inköp av fastighet för beskickningen i

Bukarest ........................ » 53,800

Försvarsdepartementet:

Nybyggnad för marinens myndigheter . . » 250,000

Nybyggnad för flygvapnets myndigheter

.............................. ® 125,000

Huvudritningar m. m. för en nybyggnad

för de militära högskolorna ........ » 50,000

Socialdepartementet:

ViJssa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

...................... » 1,527,400

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

Uppförande av nybyggnad åt statens institut

för folkhälsan .............. kronor

Ecklesiastikdepartementet :

Till- och ombyggnad av landsarkivet

i Göteborg ...................... »

Om- och nybyggnadsarbeten för statens

historiska museum m. m........... »

Uppförande av en byggnad för botaniska

institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................ »

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska

och farmakologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala . . »

Fullföljande av universitetsbibliotekets i

Uppsala örn- och tillbyggnad m. m. .. »

Ändrings- och moderniseringsarbeten i

universitetshuset i Uppsala .......... »

Uppförande av byggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet

i Uppsala ........................ »

Ombyggnads- och installationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala.......... »

Restaurering av vissa delar av gamla

kemiska institutionen vid universitetet

i Lund m. m..................... »

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna

m. m. vid karolinska mediko
kirurgiska

institutet .............. »

Uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. .. »

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad

och kommunikationsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm . . »

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium

vid tekniska högskolan i

Stockholm........................ »

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler

vid tekniska högskolan i Stockholm

.......................... »

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska

högskolans i Stockholm kemibyggnad

........................ »

Uppförande av byggnad för fackavdel
-

100,000

3.000

64,600

191.000

75.000

20.000

60,000

7.000

4.000

53,500

140.000

1,090,500

8.000

3.500

8,000

2.500

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

27

ningen för skeppsbyggeri m. m. vid

Chalmers tekniska högskola........ kronor 100,000

Nybyggnad för högre allmänna läroverket

i Haparanda.................. » 90,000

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa

folk- och småskoleseminarier ...... » 134,500

Nybyggnad för småskoleseminariet i

Haparanda ...................... * 37,500

Uppförande av byggnad vid Gotska

Sandöns fyrplats m. m............. » 11,300

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnad för ett statens

hantverksinstitut .................. * 250,000

Uppförande av byggnader för flygteknisk

försöksanstalt ................ » 200,000

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för lantarbetarbostäder . . » 50,000

Statens b o sättning slånefond .......... » 750,000

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond ........ » 250,000

E. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:

Markinköp m. m. för andra medeltunga

bombflottiljens förläggning ........ » 1,000,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Wihlborg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

Bilaga A.

Beräkning över utfallet av skattebudgetens inkomsttitlar under

budgetåret 1937/38.

(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1938.)

Beräknat

Brist, som

Merinkomst,

för

Behållen

ersättes

som till-

budgetåret

inkomst

av kassa-

föres kassa-

1937/38

fonden

fonden

milj. kr.

milj. kr.

milj kr.

milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ................

1.15

1.18

—

0.03

2. Prästerskapets till statsverket indrag-

na tionde ......................

0.85

0.85

—

_

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ......................

200.00

206.00

—

6.oo

b. Särskild skatt å förmögenhet, be-

vulning.......................

15.00

14.90

0.10

_

c. Extra inkomst- och förmögenhets-

skatt, bevillning ................

27.50

26.60

0.90

_

d. Utjämningsskatt, bevillning......

12.00

12.80

—

—

e. Utskiftningsskatt och ersättnings-

skatt, bevillning ................

0.25

0.40

—

0.15

f. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

0.35

0.27

0.08

—

g. Stämpelmedel, bevillning ........

65.00

l71.oo

—

5.70

4. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning..........

29.00

32.00

—

_

b. Gummiringsskatt, bevillning......

lö.oo

17.50

—

_

c. Bensinskatt, bevillning ..........

62.00

68.50

—

_

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning............

165.00

176.00

—

11.00

b. Accis å silke, bevillning..........

2.50

2.00

0.50

—

c. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning ............

15.00

22.50

—

_

d. Tobaksskatt, bevillning..........

92.00

97.00

—

5.00

e. Brännvinstillverkningsskatt, be-

vulning..................

15.00

18.60

—

3.60

f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill-

ning:

a Partihandelsbolag ............

14.50

18.58

—

4.08

fi Detaljhandelsbolag............

21.00

21.10

—

0.10

g. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning .

93.00

96.00

—

3.oo

h. Maltskatt, bevillning............

28.50

30.90

—

2.40

Säger för skatter

874.60

934.68

1.58

41.06

II. Uppbörd i statens verksamhet........

51.34

2 57.55

0.53

2.72

III. Bidrag från folkpensioneringsfonden____

46.00

53.00

—

7.00

IV. Diverse inkomster..................

12.06

313.16

—

1.05

Säger för egentliga statsinkomster

984.00

1,058.39

2.11

51.83

1 Därav hälften av lotterivinstskatten, 2.30 milj. kr.

2 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna en merinkomst av 4.02 milj. kr.

8 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna en nettomerinkomst av 0.05 milj. kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

29

—r-

Beräknat

Brist, som

Merinkomst,

för

Behållen

ersättes

som till-

1

budgetåret

inkomst

av kassa-

föres kassa-

1937/38

fonden

fonden

B. Inkomster av statens produktiva

fonder.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

I. Statens affärsverksamhet:

1. Postverket, bevillning..............

18.00

18.25

—

0.25

2. Telegrafverket ....................

34.00

32.58

1.42

—

3. Statens järnvägar..................

30.00

37.22

—

7.22

4. Statens vattenfallsverk ............

21.00

21.63

—

0.63

5. Domänverket ....................

15.50

16.90

—

1.40

6. Statens reproduktionsanstalt ......

0.03

0.03

—

—

Säger för statens affärsverksamhet

118.53

126.61

1.42

9.50

II. Statens allmänna fastighetsfond ......

7.90

8.00

—

0.10

III. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

13.50

13.00

0.50

—

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopo-

let ..............................

1.60

1.60

—

—

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken ....

0.20

—

0.20

—

4. Aktiebolaget Aerotransport........

0.10

—

O.io

—

5. Svenska spannmålsaktiebolaget —.

0.20

0.20

—

—

Säger för fonden för statens aktier

15.60

14.80

0.80

—

IV. Statens utlåningsfonder ..............

13.92

14.00

0.31

0.39

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..

0.45

0.75

—

0.30

Säger för inkomster av statens produktiva

fonder

156.40

164.16

2.53

10.29

C. Andel i riksbankens vinst____

1.00

3.90

—

2.90

Summa för skattebudgetens inkomsttitlar

1,141.40

1,226.45

4.64

65.02

nettomerinkomst

60.38

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

Bilaga B.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Tablå över de i statsverkspropositionen under huvudtiteln B lil, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

beräknade anslag, med angivande i förekommande fall av de ändringar och tillägg

beträffande nämnda huvudtitel, vilka föranledas av förslag i särskilda till riksdagen avlåtna

propositioner.

(Upprättad inom finansdepartementet.)

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

med hän- syn till sär-

Ökning( + )

minsk- ning (-)

Anm.

proposi-

skild pro-

tionen

position

Kronor

Kronor

Kronor

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

2

Försvarsberedskap vid statens

järnvägar (I: C: 8), reservations- anslag .......................

*2,000,000

2,000,000

Jfr prop. nr 54.

B. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Inlösen av lån för anläggningar

å Bulltofta flygplats, reserva-

360,200

+ 360,200

Jfr prop. nr 264.

I

—

Ersättningsanskaffning och er- sättningsarbeten, reservationsan- slag ........................

200,000

+ 200,000

Jfr prop. nr 264.

C. Statens allmänna fastig-

hetsfond.

Justitiedepartementet:

1

Uppförande av logementsbygg- nad vid fångkolonien å Singes- hult (III: 1), reservationsanslag..

*22,500

22,500

Jfr prop. nr 199.

2

Uppförande av säkerhetsanstalt

för förvarade och internerade

samt ny sinnessjukavdelning

inom fångvården (lil: 2), reser- vationsanslag ................

*250,000

250,000

Jfr prop. nr 199 och 220.

—

Utbyggande av fångvårdens ung-

domsanstalt å Skenäs, reserva- tionsanslag ..................

150,000

+150,000

Jfr prop. nr 199 och 313.

[Jfr prop. nr 199. Å

1 markvärdet, 80,000 kr.,

[beräknas icke avskriv-

Utrikesdepartementet:

3

Inköp av fastighet för beskick- ningen i Bukarest (III: 3), reser- vationsanslag ................

| *59,000

53,800

-5,200

5

Uppförande av ny byggnad för

(ning.

beskickningen i Tokio (III: 5),

reservationsanslaq ............

*75,000

-75,000

Jfr prop. nr 199 och skr.

\ nr 283.

Försvarsdepartementet:

—

Nybyggnad för marinens myn-

digheter, reservationsanslag ....

—

250,000

+ 250,000

Jfr prop. nr 199 och 315.

—

Nybyggnad för flygvapnets myn-

digheter, reservationsanslag ....

—

125,000

+125,000

Jfrprop.nr 199och 315.

Beräknat belopp.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

31

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

tionen

med hän- syn till sär- skild pro- position

ökning( + ),

minsk- ning (-)

Anm.

—

Huvudritningar m. m. för en ny- byggnad för de militära hög- skolorna, reservationsanslag____

Kronor

Kronor

50,000

Kronor

+ 50,000

Jfr prop.nr 199 och 315.

6

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid sta- tens sinnessjukhus (111:6), reser- vationsanslag .................

*1,400,000

1,527,400

+ 127.400

Jfr prop. nr 176 och 199.

7

Uppförande av nybyggnad åt

statens institut för folkhälsan

(111:7), reservationsanslag......

*50,000

100,000

+ 50,000

Jfr prop. nr 139 och 199.

11

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av lands- arkivet i Göteborg (III: 12), re- servationsanslag ..............

*3,000

3,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

12

Örn- och nybyggnadsarbeten för

statens historiska museum m. m.

(III: 13), reservationsanslag ....

*51,700

64,600

+12,900

Jfr prop. nr 199.

15

Uppförande av en byggnad för

botaniska institutionen vid uni- versitetet i Uppsala (III: 16),

reservationsanslag ............

*191,000

191,000

Jfr prop. nr 199.

17

Uppförande av byggnad för me- dicinsk-kemiska och farmakolo- giska institutionerna vid uni- versitetet i Uppsala (III: 18),

reservationsanslag ............

*75,000

75,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

18

Införande av oljeeldning i ras- biologiska institutet (III: 19),

reservationsanslag ............

*3,000

-3,000

Jfr prop. nr 159 och 199.

19

Fullföljande av universitetsbi- bliotekets i Uppsala örn- och

tillbyggnad m. m. (III: 20), reser- vationsanslag ................

*20,000

20,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

20

Ändrings- och moderniserings- arbeten i universitetshuset i

Uppsala (III: 21), reservations- anslag .......................

*60,000

60,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

21

Uppförande av byggnad för me- teorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (III: 22),

reservationsanslag.............

*7,000

7,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

22

Ombyggnads- och installations- arbeten i byggnaden för kemi- ska institutionen vid universi- tetet i Uppsala (III: 23), reser- vationsanslag ................

*4,000

4,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

24

Restaurering av vissa delar av

gamla kemiska institutionen vid

universitet i Lund m. m. (III: 25),

reservationsanslag ............

*50,000

53,500

+ 3,500

Jfr prop. nr 199 och 277.

25

Nybyggnad för de teoretiska

institutionerna m. m. vid ka- rolinska mediko-kirurgiska in- stitutet (III: 26), reservationsan- slag .........................

‘140,000

140,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

Beräknat belopp.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

tionen

med hän- syn till sär- skild pro- position

Ökning( + ),

minsk- ning (-)

Anm.

26

Uppförande av byggnader för

karolinska sjukhuset i Stock- holm m. m. (III: 27), reserva- tionsanslag ..................

Kronor

*1,090,500

Kronor

1,090,500

Kronor

Jfr prop. nr 199.

28

Nybyggnad för laboratorium för

brobyggnad och kommunika- tionsteknik vid tekniska hög- skolan i Stockholm (III: 29),

reservationsanslag ............

*8,000

8,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

29

Nybyggnad för byggnadsaku- stiskt laboratorium vid tekniska

högskolan i Stockholm (III: 30),

reservationsanslag ............

*3,500

3,500

Jfr prop. nr 199 och 277.

30

Örn- och påbyggnad av bergs- skolans lokaler vid tekniska hög- skolan i Stockholm (lil: 31), re- servationsanslag ..............

*8,000

8,000

Jfr prop. nr 199 och 277.

31

Ändringsarbeten i ugnsrummet i

tekniska högskolans i Stockholm

kemibyggnad (III: 32), reserva- tionsanslag ..................

*2,500

2,500

Jfr prop. nr 199 och 277.

32

Uppförande av byggnad för fack- avdelningen för skeppsbyggeri

m. m. vid Chalmers tekniska

högskola (III: 34), reservations- anslag ......................

*100,000

100,000

Jfr prop. nr 199.

34

Nybyggnad för högre allmänna

läroverket i Haparanda (III: 36),

reservationsanslag ............

*180,000

90,000

-90,000

Jfr prop. nr 199.

35

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid

vissa folk- och småskolesemina- rier (III: 37), reservationsanslag

*226,500

134,500

-92,000

Jfr prop. nr 199.

37

Nybyggnad för småskolesemina- riet i Haparanda (III: 39), re- servationsanslag ..............

*75,000

37,500

-37,500

Jfr prop. nr 199.

38

Uppförande av byggnad vid Got- ska Sandöns fyrplats m. m.

(III: 40), reservationsanslag ....

*22,500

11,300

-11,200

Jfr prop. nr 199.

45

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnad för ett

statens hantverksinstitut(III: 47),

reservationsanslag ............

*250,000

250,000

Jfr prop. nr 199.

47

Uppförande av byggnader för

flygtekniskförsöksanstalt(III:49),

reservationsanslag ............

*200,000

200,000

—

Jfr prop. nr 56 och 199.

1

D. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för lantarbetarbostä- der (IV: 3), reservationsanslag ..

*50,000

50,000

Jfr prop. nr 190.

2

Lånefonden för anordnande av

hem för åldringar och änkor

(IV: 4), reservationsanslag......

*100,000

_

-100,000

Jfr prop. nr 190.

* Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

33

Anslagsbelopp

Anslagsrubrik

enligt

statsverks-

proposi-

tionen

med hän- syn till sär- skild pro- position

ökning(+),

minsk- ning (-)

Anm.

3

Statens bosättningslånefond(IV:5),

reservationsanslag ............

Kronor

*750,000

Kronor

750,000

Kronor

Jfr prop. nr 150.

9

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond, re- servationsanslag ..............

*620,000

250,000

-370,000

Jfr prop. nr 217.

—

E. Fonden för förlag till

statsverket.

Försvarsdepartementet:

Markinköp m. m. för andra

medeltunga bombflottiljens för- läggning, reservationsanslag....

1,000,000

+ 1,000,000

Jfr prop. nr 314.

Nettoökning

1,545,100

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand.

Nr 321.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:467 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1938139. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1938:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 1 i texten
  3. SU 1938:216 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1938139. s. 6 i texten
  4. Rskr. 1938:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38. s. 2 i texten
  5. Rskr. 1938:397 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1938/39, m. m. a1 i texten

Visa alla 7