Med förslag till beräkning av vissa inkomster d riksstaten för budgetåret 1938/39 m. m
1938-05-20 · 33 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1938:321, Med förslag till beräkning av vissa inkomster d riksstaten för budgetåret 1938/39 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 321,
1
Nr 321.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster d riksstaten för budgetåret
1938/39 m. m.; given Stockholms slott den 20 maj
1938.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj
1938.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,
Sköld, Forslund.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1938/39, få underställa Kungl. Majit frågan örn
vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår m. m. Departementschefen anför därvid
följande:
Budgetens balansering.
I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman
å driftbudgeten för budgetåret 1938/39 till 1,227.6 miljoner kronor. Häremot
svarade utgifter till ett belopp av 1,208.6 miljoner kronor. Riksstatsförslaget
balanserade alltså med ett överskott å 19 miljoner kronor.
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 321.
1
2
Kungl. May.ts proposition nr 321.
De å driftbudgeten i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 uppförda
avskrivningsanslagen — uppgående till sammanlagt 27.4 miljoner kronor —
avsågo uteslutande nya kapitalinvesteringar. Samtliga de avskrivningar av
äldre kapitalmedelsförluster, vilka skulle ske enligt finansplanen, föreslogos
verkställda genom anvisande av anslag å särskild tilläggsstat (övergångsstat)
till riksstaten för innevarande budgetår, där de i sin helhet skulle
täckas genom disposition av fondmedel. Avskrivningen av äldre förluster
fick därigenom karaktären av väsentligen en inbördes reglering av behålningarna
å olika statens förmögenhetstitlar. De omförda kapitalreserverna
voro 44 miljoner kronor från avbetalningslånefonden, 12.2 miljoner kronor
från rusdrycksmedelsfonden, 11.9 miljoner kronor utgörande förtidsåterbetalning
av royaltyskuld från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund samt
i övrigt kassafondsmedel till ett belopp av 55.5 miljoner kronor.
Genom sistnämnda belastning antogs behållningen å kassafonden vid budgetårsskiftet
komma att nedbringas till -— vid gynnsamt budgetutfall — i
runt tal 70 miljoner kronor. Enligt en senare beräkning, för vilken redogöres
i det följande, kan kassafonden nu väntas vid budgetårsskiftet visa en
behållning som med 20 ä 25 miljoner kronor överstiger den angivna. Till
förklaring härav må hänvisas till dels att under inkomsttiteln Bidrag från
folkpensioneringsfonden torde erhållas cirka 7 miljoner kronor mera än
som tidigare uppgivits, dels att till följd av försenade utbetalningar en
besparing å i runt tal 15 miljoner kronor förväntas å utgiftstiteln Bidrag till
folkpensioner och invalidunderstöd m. m.
Till följd av under riksdagen beslutade eller föreslagna utgiftsökningar
för nästa budgetår ha förutsättningarna för den tidigare framlagda finansplanen
förändrats på ett så genomgripande sätt, att denna måste upptagas
till omprövning.
Det viktigaste tilläggsförslaget avser ett anslag å 70 miljoner kronor till
försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Örn jag tillsvidare bortser
från detta anslag, vars karaktär av engångsutgift synes motivera särskilda
överväganden, skulle, såsom i det följande närmare utvecklas, höjningarna
på driftbudgetens utgiftssida uppgå till 15 miljoner kronor, däribland 7.3
miljoner kronor till vissa förskott å flygmaterielleveranser, 3 miljoner kronor
till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna och 1.8 miljon
kronor i ökade räntor å statsskulden. Denna höjning av utgifterna på 15
miljoner kronor skulle emellertid praktiskt taget icke medföra någon minskning
av det i statsverkspropositionen beräknade överskottet, eftersom
inkomstutfallet under nästföljande budgetår torde bliva något gynnsammare
än som tidigare antagits. Visserligen synes försiktigheten bjuda, att
en del särskilt konjunkturkänsliga inkomster beräknas inflyta med något
lägre belopp än som antagits i statsverkspropositionen, men detta motväges
av höjningar under andra inkomsttitlar. Såväl inkomst- och förmögenhetsskatten
som tobaksskatten och vissa rusdrycksmedel torde tillåta en viss
uppräkning. Tidigare ej påräknade inkomsttillskott erhållas dessutom från
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
3
folkpensioneringsfonden och statens järnvägar. Här berörda justeringar av
de i statsverkspropositionen framlagda inkomstberäkningarna — till vilkas
motivering jag senare återkommer — medföra sammanlagt en höjning av inkomsterna
å driftbudgeten med i runt tal 14.5 miljoner kronor. I den ordinarie
budgeten för nästa år skulle sålunda ett överskott på inemot 19 miljoner
kronor fortfarande kunna påräknas och eventuellt tagas i bruk för finansiering
av det förut nämnda extraordinära försvarsanslaget på 70 miljoner
kronor.
Vid övervägandet av olika möjligheter att bereda täckning för nämnda
försvarsanslag bör till en början erinras om vissa konsekvenser av den från
och med i år genomförda nya riksstatsuppställningen. Genom denna har å
ena sidan skapats större frihet i fråga om budgetens balansering, i det att
jämvikt mellan inkomster och utgifter icke förutsättes vara nödvändig under
varje budgetår. Men denna större frihet har å andra sidan ansetts kräva, att
så vitt möjligt fasta regler iakttagas för täckning av uppkomna underskott
och framför allt att dylika underskott öppet redovisas. Varje finansiering
av utgifter på driftbudgeten med andra medel än verkliga inkomster har ansetts
böra framträda såsom underbalansering, och ett beslöjat anlitande av
lånemedel genom att ta i anspråk fondmedel blir därigenom förhindrat. Den
utväg, som från några håll föreslagits, att finansiera åtminstone någon del
av det stora försvarsanslaget genom att tillföra nästa års budget bidrag av
fondmedel, finge sålunda realiseras i den formen att den nya budgetutjämningsfonden
belastades nied detta bidrag. I budgetbalansen skulle detta
framträda som ett underskott, vilket enligt de fastställda reglerna snarast
möjligt måste täckas. Någon minskning i behovet av verkliga inkomster
skulle icke inträda.
Den fråga, som väckts genom förslagen att anlita fondmedel, är alltså densamma
som frågan om man finner det önskvärt att täcka hela den åsyftade
försvarsutgiften på en gång eller anser det lämpligt, att den fördelas på mer
än ett budgetår. Starka skäl tala för omedelbar täckning. Anslagets karaktär
av engångsutgift bör visserligen understrykas, men i ett läge så ovisst som
det nuvarande kan möjligheten av nya oförutsedda utgiftsbehov icke helt
lämnas ur räkningen. Den nyss omnämnda budgetreformen bygger vidare
på förutsättningen, att år av högkonjunktur skola bereda tillfälle till en överbalansering
av budgeten, som uppväger underskott under depressionsår. De
förberedelser att möta en ekonomisk nedgångsperiod genom utvidgning av det
allmännas verksamhet, som äro under övervägande inom riksdagen, skulle
tydligen icke stämma väl överens med en finanspolitik, som sökte skjuta
täckningen av nu beslutade utgifter över på följande år med sannolikt
mindre gynnsamt konjunkturläge. Det vill sålunda synas, som örn alla ansträngningar
borde göras för att inom ramen av nästa budgetårs verkliga inkomster
bereda rum för hela den extraordinära försvarsutgiften, försåvitt
detta kan ske utan ett alltför hårt tryck på den enskilda skattebetalaren och
utan ogynnsamma verkningar på det ekonomiska livet.
Uppgiften blir väsentligt lättare, örn det överskott i nästa års budget, som
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
här förut — under bortseende från de nya försvarsanslagen —- kunnat framräknas,
helt tages i anspråk. Det synes vid de ändrade förutsättningar, som
nu inträtt, knappast rimligt att med hänvisning till högkonjunkturen vidmakthålla
kravet på överskott. Å andra sidan bör då rimligen täckning
beräknas för hela summan av 70 miljoner kronor, alltså även för de 7.6
miljoner kronor som utgöra föregripande av utgifter som omfattas av 1936
års försvarsbeslut men enligt detta förlagts till senare år. Om endast jämn
balansering eftersträvas för nästa budgetår, reduceras alltså behovet av nya
inkomster med 19 miljoner kronor, och det engångsbelopp som skall anskaffas
kommer att uppgå till omkring 51 miljoner kronor.
Såsom framgår av propositionen angående extraordinär förstärkning av
försvarsberedskapen, har jag redan givit uttryck åt uppfattningen att vid finansieringen
bidrag tolde böra krävas såväl av inkomsttagarna i allmänhet
som av förmögenhetsägare och av aktiebolag. Då det gäller att avgöra sättet
för uttagning av dessa bidrag synes engångskaraktären tala för att sådana
skatteformer undvikas, som rimligen måste tänkas bli bestående. Redan
av detta skäl torde det vara mindre lämpligt att tillgripa höjning av en konsumtionsskatt
sådan som spritskatten, för den del av bördan, som anses böra
läggas på breda lager av inkomsttagare, liksom det i fråga örn beskattning
av förmögenheten icke förefaller naturligt att tänka på en höjning av arvsskatten.
Anser man sålunda i detta särskilda fall, att alla medborgare med
någon grad av bärkraft böra påtaga sig någon del av bördan, finns knappast
något annat val än en höjning av den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten.
För det ytterligare bidrag, som synes skäligt att kräva av de mest
välbärgade, har man att välja mellan höjning av den extra inkomstskatten
och av den särskilda förmögenhetsskatten eller av bådadera. Då en kraftig
och bestående skärpning av den extra inkomstskatten företogs år 1936 i samband
med finansieringen av försvarsreformen, medan den särskilda förmögenhetsskatten
lämnades oförändrad, synes ett tillägg till denna sistnämnda
skatt nu ligga närmast till hands. Skäl kunna anföras för att utmäta detta
bidrag så pass stort, att en höjning även av den extra inkomstskatten må
kunna undvikas.
För såväl den ordinarie inkomstskatten som den särskilda förmögenhetsskatten
gäller, att en höjning nu måste få karaktär av engångsåtgärd, försåvitt
nämligen den föreslagna omläggningen av statsbeskattningen blir av
riksdagen godtagen. En rörlig inkomst- och förmögenhetsskatt ingår visserligen
som beståndsdel i det föreslagna skattesystemet, men såväl skalor
som avdrag och indextal för uttagningen bli helt andra. På samma sätt blir
det en helt ny förmögenhetsskatt man från och med nästa år skulle ha att
räkna med. Erfarenheten att tillfälliga skatter ha en böjelse för att bli bestående
kan i detta fall sålunda icke tillämpas.
Vad en extra beskattning av bolagsvinsterna beträffar, torde den lämpligen
böra utformas som en proportionell skatt. Även om en sådan skatt uttages
med ganska betydande belopp, föreligga just nu omständigheter som
göra det sannolikt, att man icke behöver räkna med särskilt framträdande
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
5
ogynnsamma verkningar. Ifråga örn bolag med relativt låg vinstprocent
innebär nämligen den nya proportionella skatt, som enligt förslaget till omläggning
av statsbeskattningen skulle utgå från och med nästa år, en så
väsentlig höjning av hittills utgående skattebelopp, att en i år uttagen proportionell
extra skatt närmast får karaktär av övergångsform. Å andra
sidan erhålla bolag med relativt hög vinstprocent genom den proportionella
skatten en avsevärd skattelindring, varför ett extra bidrag nu icke torde förefalla
oskäligt.
De förslag, vari den sålunda förda diskussionen anses böra utmynna, äro
följande.
Av aktiebolagen uttages en extra proportionell skatt på 3 procent av den
beskattningsbara vinsten. Grundtalet för den i propositionen örn statsskatterna
föreslagna nya bolagsskatten är som bekant 10 procent, och vid uttag - ning av samma belopp som nu vid indextalet 170 skulle detta procenttal bli
11. Bolag för vilka skatten för närvarande understiger 8 procent skulle sålunda
även med tillägg av extraskatten vara lindrigare beskattade än fallet
blir i fortsättningen. Denna extra bolagsskatt beräknas inbringa omkring 21
miljoner kronor.
Den särskilda förmögenhetsskatten, som erlägges av enskilda med flera
med över 50,000 kronor i beskattningsbar förmögenhet och som nu antages
inbringa 15 miljoner kronor, utökas så att avkastningen blir den dubbla.
Detta synes böra ske genom en omarbetning av skalorna för hittills uttagen
skatt. Praktiskt taget innebär förslaget, att nämnda förmögenhetsägare utöver
sin nuvarande särskilda förmögenhetsskatt under nästa budgetår erlägga
en extra sådan skatt av samma storlek. Detta betyder exempelvis att
en ägare av 100,000 kronor erlägger ytterligare 50 kronor, av 300,000 kronor
ytterligare 400 kronor, av en halv miljon ytterligare 1,000 kronor och av
en miljon ytterligare 3,000 kronor.
Den extra inkomst- och förmögenhetsskatten skulle under dessa förhållanden
lämnas orubbad. Däremot föreslås den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten
uttagen med 180 procent av grundbeloppet, alltså en höjning
med 10 enheter, vilket motsvarar något mindre än 6 procent. Avkastningen
beräknas därigenom bli ökad med 15 miljoner kronor.
Sammanräknas de sålunda erhållna beloppen, bolagsskatten 21 miljoner,
förmögenhetsskatten 15 miljoner och inkomstskatten 15 miljoner, blir summan
51 miljoner kronor. Täckning för hela det extraordinära försvarsanslaget
är därmed för handen och budgeten kan jämnt balanseras.
Utfallet av löpande statsreglering.
Behållningen å statsverkets kassafond den 1 juli 1937 uppgick till i runt
tal 139.7 miljoner kronor. Av denna behållning skall enligt riksstaten för
innevarande budgetår ett belopp av 48 miljoner kronor tagas i anspråk för
möjliggörande av slutlig avskrivning av lånekapital, anvisat åt svenska spannmålsföreningen.
Enligt en av riksräkenskapsverket i skrivelse den 9 december 1937 fram
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
lagd beräkning av budgetutfallet skulle i bokslutet för innevarande budgetår
kassafonden tillföras ett överskott å riksstatens inkomsttitlar av i runt
tal 43 miljoner kronor. Ämbetsverket framhöll, att detta gynnsamma resultat
förutsatte, att någon mera avsevärd försämring i konjunkturläget icke
inträdde och att utvecklingen icke stördes av mera omfattande arbetskonflikter
under den återstående delen av budgetåret. Med hänsyn till att endast
ett par av de stora inkomstkällorna kunde väntas bli starkare påverkade av
konjunkturutvecklingen under det närmaste halvåret, förklarade jag mig i
statsverkspropositionen icke böjd att vänta stora avvikelser från den av riksräkenskapsverket
gjorda beräkningen. Vid fortsatt gynnsam utveckling räknade
jag med ett maximum av 50 miljoner kronor. Med en beräknad merutgift
under budgetåret på 12 miljoner kronor skulle kassafonden sålunda
under gynnsamma förutsättningar vid budgetårsskiftet komma att uppgå till
(139.7 — 48 + 50 —-12 =) 129.7 miljoner kronor.
Emellertid komme kassafonden vid bifall till förslag som framlagts i propositionen
nr 2 till årets riksdag att tillföras ytterligare inkomster. Enligt
nämnda förslag skulle kassafonden vid utgången av budgetåret erhålla tillskott
å sammanlagt 68.1 miljon kronor, eller 11.9 miljoner kronor i inlevererade
royaltymedel från Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, 44 miljoner
kronor i inlevererade vinstmedel från riksbanken och 12.2 miljoner
kronor i från rusdrycksmedelsfonden omförd behållning. Å andra sidan
hemställdes i samma proposition samt i propositionen nr 8 angående tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår om belastning av kassafonden
med sammanlagt cirka 133.3 miljoner kronor för finansiering av i propositionerna
framlagda anslagsäskanden.
Det samlade resultatet av här angivna förslag till årets riksdag skulle för
kassafondens del bli en belastning med cirka 65.2 miljoner kronor. Häremot
stöde en större reservation å cirka 8 miljoner kronor, som erhölles vid slutlig
sanering av förlagsfonden.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts beräknades kassafonden vid
budgetårets slut komma att uppgå till högst (129.7 — 65.2 +8.0 =) 72.5 eller
avrundat 70 miljoner kronor.
Till stöd för ett bedömande av läget föreligger numera en ny, av riksräkenskapsverket
jämlikt dess instruktion avgiven beräkning, dagtecknad den
29 april 1938. Denna grundar sig på — förutom de inom ämbetsverket
förda bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningamas
månatliga kassarapporter för budgetårets nio första månader —
från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa
uppgifter avseende budgetårets tre sista månader. I de fall. där
dessa uppgifter utvisa inkomst- och utgiftsbelopp, som med hänsyn till
inkomsttillflödet respektive anslagsbelastningen under tidigare år eller på
grund av i övrigt föreliggande förhållanden kunna förmodas icke motsvara
det blivande utfallet, har riksräkenskapsverket vidtagit enligt verkets uppfattning
erforderliga jämkningar.
Skattebudgetens sammanlagda inkomster beräknas nu av verket överstiga
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
7
de i riksstaten uppförda med 85.05 miljoner kronor. Av nettoöverskottet
hänföra sig 60.38 miljoner kronor till sådana titlar, som ingå i allmänna budgeten,
medan 24.67 miljoner kronor äro att hänföra till specialbudgeter, varav
12.00 miljoner kronor å automobilskattemedel. Därjämte torde kassafonden
genom i anspråk tagna reservationer komma att tillföras inemot 1 miljon
kronor. Den totala nettomerinkomst, som sålunda skulle tillföras kassafonden,
kan alltså beräknas till cirka 61 miljoner kronor.
Av en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabell, som torde få biläggas
statsrådsprotokollet (bilaga A), framgå de närmare detaljsiffrorna vid
beräkningen av inkomstutfallet.
Beträffande beräkningen av inkomsten av domänverket har riksräkenskapsverket
anfört i huvudsak följande.
Denna inkomsttitel har tidigare i hög grad påverkats genom avsevärda
nedskrivningar å domänfondens virkeslager. I ett den 17 juni 1936 avgivet
yttrande angående bokföringen av nämnda virkeslager hade riksräkenskapsverket
förordat, att virkeslagret för framtiden borde uppföras till självkostnadsvärde.
I anslutning härtill har chefen för finansdepartementet vid framläggandet
av 1937 års statsverksproposition i fråga örn beräkningen av överskottet
för domänverket för budgetåret 1937/38 till statsrådsprotokollet anfört
följande:
»Genom det av riksräkenskapsverket berörda bokföringsförfarandet, enligt
vilket domänstyrelsen nedskriver hela virkeslagret under dess självkostnadsvärde,
reduceras det av domänverket redovisade överskottet under tider
av stigande lagerhållning för att å andra sidan ökas under tider av sjunkande
lagerhållning. De skäl som kunna åberopas till stöd för det av domänstyrelsen
tillämpade förfaringssättet synas mig icke tillräckligt starka för att
motivera dess bibehållande i oförändrad form. Efter samråd med chefen för
jordbruksdepartementet vill jag därför förorda, att för framtiden endast viss
del av virkeslagret nedskrives under självkostnadsvärdet, medan återstoden
bokföres enligt av riksräkenskapsverket angivna principer.»
I bokslutet för kalenderåret 1937 har domänstyrelsen uppfört virkeslagret
till självkostnadspris samt redovisat domänverkets överskott med 24.41 miljoner
kronor, varför överskottet denna gång avsevärt påverkats av den sålunda
verkställda höjningen av domänfondens virkeslager. Ökningen av
överskottet är alltså delvis att hänföra till inkomsterna för tidigare budgetår.
Av överskottet har domänstyrelsen reserverat 7.51 miljoner kronor genom
att överföra detta belopp till ett nyupplagt lagerregleringskonto, varefter det
belopp, som skall såsom överskott inlevereras till statsverket, uppförts med
16 .90 miljoner kronor.
Beräkningen av lagerregleringskontots storlek bar skett på så sätt, att
domänstyrelsen fastställt storleken för ett normallager samt det belopp, varmed
normallagret må kunna nedskrivas. A överskjutande lagerbehållning
skall någon nedskrivning icke ske. 1 stället för att låta nedskrivningen redovisas
såsom utgift har styrelsen valt utvägen att för ändamålet reservera
viss del av överskottet å ett lagerregleringskonto. Den sålunda genomförda
anordningen innebär, att lagerregleringskontot minskas örn virkeslagret understiger
normallagret, medan en ökning av lagerbehållningen utöver normallagrets
storlek icke påverkar lagerregleringskontot. Tillkomsten av detta
konto medför alltså, all en viss del av överskottet reserveras och disponeras
som rörelsekapital.
Riksräkenskapsverket vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke ett så
-
8
Kungl. Majlis proposition nr 321.
dant rörelsekapital lämpligen borde anvisas genom anslag å riksstaten. Ämbetsverket
får därför förorda, att hela det såsom överskott redovisade beloppet,
24.41 miljoner kronor, inlevereras till statsverket samt att ett särskilt
kapitalökningsanslag för förstärkning av rörelsekapitalet anvisas å tilläggsstaten
för nu löpande budgetår. Anslaget torde böra anvisas att utgå av
lånemedel. I avvaktan på beslut i ärendet har riksräkenskapsverket i tabellen
över inkomstutfallet beräknat inkomsten av domänverket till 16.90
miljoner kronor.
Vad utgifterna å riksstaten beträffar väntas utfallet av IV, VIII och X huvudtitlarna
komma att medföra en avsevärd belastning å kassafonden, medan
V huvudtiteln beräknas utvisa en större besparing.
Den under budgetåx-et inträffade prisstegringen beräknas medföra ökad belastning
å ett flertal omkostnadsanslag, varibland särskilt märkas IV huvudtitelns
anslag till mathållning, bränsle och furagering.
Den slutliga belastningen av VIII huvudtiteln är beroende av anslagen för
bidrag till skoldistrikten, främst anslaget till avlöning åt folkskollärare, vilket
på grund av att löneregleringen för lärare trädde i kraft från och med den
1 januari 1938 höjts med omkring 18 miljoner kronor. Den definitiva belastningen
å anslaget för första halvåret 1938 kommer att regleras först
under budgetåret 1938/39. Belastningen å anslaget under nu löpande budgetår
blir helt beroende av, huruvida skoldistrikten komma att begagna sin
rätt att före den 15 maj 1938 såsom förskott rekvirera medel till täckande
av den kostnadsökning, som kommer att uppstå genom löneregleringen. Den
skenbara besparing, som härigenom kan komma att uppstå, är alitsa endast
beroende på att vissa utgifter eventuellt komma att förskjutas till ett följande
budgetår. Vid sådant förhållande och då säkra hållpunkter för bedömande
av anslagsbelastningen för budgetåret 1937/38 saknas, har riksräkenskapsverket
i denna beräkning ansett sig böra uppföra anslaget med det
i riksstaten anvisade beloppet. Anslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter beräknas komma att överskridas
med 4.00 miljoner kronor, överskridandet synes delvis vara beroende
på de förskjutningar i anslagsbelastningen, vilka föranledas av redovisningen
av förskotten till skoldistrikten.
Å X huvudtiteln väntas anslaget till statens lagerhållning komma att överskridas
med 2.87 miljoner kronor.
Den besparing, som beräknas uppstå å V huvudtiteln, är uteslutande beroende
på att anslaget för bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd
väntas utvisa en besparing å 15.00 miljoner kronor. I övrigt utvisar huvudtiteln
en nettomerutgift å sammanlagt 4.29 miljoner kronor. Å IX huvudtiteln
torde avsevärda besparingar komma att uppstå å statens avdikningsanslag
samt anslaget för bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning
och jordkörning å ofullständiga jordbruk.
För riksstatens utgiftstitlar tillsammantagna skulle enligt denna beräkning
uppstå en nettomerutgift alt täckas av kassafonden å 4.14 miljoner kronor.
Då skattebudgetens inkomsttitlar beräknas utfalla med ett överskott att
tillföras kassafonden å omkring 61 miljoner kronor, skulle sålunda kassafonden
genom utfallet av riksstaten för budgetåret 1937/38 komma att
tillföras omkring 57 miljoner kronor.
För beräkning av kassafondens storlek vid utgången av innevarande budgetår
måste emellertid hänsyn även tagas till de förändringar, som fonden
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
9
kan komma att undergå genom förslagen till tilläggsstat och övergångsstat
för budgetåret 1937/38. Enligt föregående uppskattning samt
enligt propositionerna angående tilläggsstat och övergångsstat beräknar riksräkenskapsverket
kassafondens ställning vid utgången av innevarande bud
-
getår på följande sätt:
Milj.''kr.
Behållning den 1 juli 1937 ........................................ 139.7
Överskott för budgetåret 1937/38 enligt förestående beräkning........ 57.0
Enligt propositionen angående övergångsstat skulle kassafonden tillföras:
Royalty från trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund...... 11.9
Å riksbankens avbetalningslånefond reserverade vinstmedel .. 44.0
Statsverkets fond av rusdrycksmedel ...................... 12.2
I anspråk tagna reservationer.............................. 8.0 76.1
Tillsammans 272.8
Av kassafonden avses skola disponeras enligt
riksstaten................................................ 48.0
tilläggsstaten ............................................ 9.7
övergångsstaten.......................................... 123.6 181.3
Behållning den 30 juni 1938 91.5.
Kassafondens behållning vid utgången av innevarande budgetår beräknas
alltså av ämbetsverket komma att — frånsett den av verket föreslagna ändrade
redovisningen av domänverkets överskott —- något överstiga 90 miljoner
kronor.
I anslutning till riksräkenskapsverkets beräkning må nämnas, att löpande
budgetårs inkomst av tullmedel inom generaltullstyrelsen nu uppskattas till
ett 4 miljoner kronor högre belopp än som antagits av riksräkenskapsverket.
Å andra sidan är en ökad belastning på sammanlagt 1.3 miljoner kronor att
påräkna å tilläggs- och övergångsstaterna för detta budgetår.
Utgifterna.
I statsverkspropositionen uppgår beloppet av utgifterna å
driftbudgeten till 1,208.56 miljoner kronor. Härav hänföra sig 1,090.26 miljoner
kronor till egentliga statsutgifter under huvudtitlarna I—XIII samt
118.30 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda
summa belöpa på luftfartsfonden 1.28 miljon kronor, på riksgäldsfonden
89.67 miljoner kronor samt på avskrivning av nya kapitalinvesteringar 27.35
miljoner kronor.
Under riksdagens lopp har Kungl. Maj:t i särskilda propositioner
framlagt förslag örn åtskilliga ändringar beträffande den allmänna
budgetens utgiftssida. Det viktigaste tilläggsförslaget innefattas i
propositionen nr 307, i vilken äskats ett anslag å 70 miljoner kronor till
försvarsberedskapens omedelbara stärkande. Vidare har i propositionen
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
nr 149 begärts ett anslag å 7,325,000 kronor till vissa förskott å flygmaterielleveranser.
I propositionen nr 248 har äskats ett anslag å 3 miljoner kronor
till avsättning till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunema.
Bland anslagsnedsättningarna må framhållas, att de i statsverkspropositionen
beräknade anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
enligt förslag i propositionen nr 201 äskats med belopp som sammanlagt
understiga de i statsverkspropositionen beräknade med 1,328,400 kronor.
Övriga av Kungl. Majit föreslagna ändringar beträffande allmänna driftbudgetens
utgiftssida skulle vid bifall resultera i en nettoökning av 0.83 miljon
kronor.
Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida skulle vid
bifall till berörda förslag uppgå till 79.83 miljoner kronor.
Beträffande Kungl. Majits i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda förslag har riksdagen i flertalet fall redan fattat
beslut. I vissa fall har riksdagen anvisat anslag å allmänna driftbudgeten
till högre belopp än det av Kungl. Majit föreslagna eller å riksstaten uppfört
anslag, som icke varit upptagna i budgetförslaget. Bland dylika utgiftsökningar
må nämnas, att riksdagen till reparations- och ombyggnadsarbeten
inom riksdagshuset anvisat ett anslag å 1,358,000 kronor, vartill medel icke
beräknats i statsverkspropositionen. De av riksdagen beslutade ändringarna
medföra beträffande den allmänna driftbudgetens utgiftssida en nettoökning
å 1.84 miljon kronor i förhållande till Kungl. Majits i statsverkspropositionen
och i särskilda propositioner framlagda anslagsäskanden.
Hänsyn bör jämväl tagas till vissa andra ändringar av budgetförslagets
utgiftssida, beträffande vilka förslag torde böra
framläggas i detta sammanhang eller vilka eljest påkallas vid ett förnyat
övervägande av statsregleringen för nästa budgetår.
I statsverkspropositionen har under huvudtiteln för avskrivning av nya
kapitalinvesteringar upptagits ett belopp av 27,356,200 kronor. Dessa anslagsmedel
hava uppdelats på skilda anslag sålunda, att för varje anslag å
kapitalbudgeten, som beräknats avse en helt eller delvis icke räntabel investering,
uppförts ett avskrivningsanslag å driftbudgeten med samma benämning
som det korresponderande anslaget å kapitalbudgeten samt till belopp,
som motsvarar den icke räntabla delen av investeringen i fråga. Enär vissa
investeringsanslag vid tiden för statsverkspropositionen avlåtande icke kunnat
definitivt äskas, hava jämväl motsvarande avskrivningsanslag uppförts
med allenast beräknade belopp. Vidare hava åtskilliga avskrivningsanslag
såvitt angår investeringar i statens allmänna fastighetsfond blivit i statsverkspropositionen
allenast beräknade, i avbidan på slutförandet av utredning
rörande allmänna grunder för avskrivning av å fonden bokförda tillgångar,
varom förslag sedermera framlagts i propositionen nr 199.
Vid nuvarande tidpunkt föreligga större möjligheter att fastslå den summa,
som bör anvisas under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Inom finansdepartementet har upprättats en tablå över de belopp
med vilka ifrågavarande avskrivningsanslag efter nu föreliggande förhållan
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
den böra upptagas å riksstaten för budgetåret 1938/39. Tablån torde få fogas
såsom bilaga till statsrådsprotokollet (bilaga B). Av densamma framgår, att
under avskrivningshuvudtiteln skulle behöva beräknas ett belopp som med
1,545,100 kronor överstiger det i statsverkspropositionen upptagna. I det
följande gör jag hemställan om anvisande av vederbörliga anslag med de i
promemorian angivna beloppen. Då riksdagen i vissa fall ännu icke fattat
beslut i frågor som kunna beröra avskrivningshuvudtiteln, är den nyss angivna
siffran för huvudtitelns ändring givetvis endast preliminär. Jag förutsätter,
att riksdagen i förekommande fäll vidtager de ändringar och tillägg
beträffande avskrivningshuvudtiteln som kunna föranledas av beslut i ännu
icke av riksdagen prövade frågor.
Å riksgäldsfondens stat har i statsverkspropositionen beräknats ett underskott
å 89,669,500 kronor. Enligt vad från riksgäldskontoret inhämtats
torde utgifterna å riksgäldsfondens stat nu böra upptagas till ett belopp som
med 1,825,000 kronor överstiger vad i statsverkspropositionen beräknats.
Här berörda förändringar medföra en nettoökning av driftbudgetens utgiftssida
med (1.54 + 1.83 =) 3.37 miljoner kronor.
Den totala nettoökningen av allmänna driftbudgetens utgiftssida under
angivna tre huvudrubriker, varmed man nu har att räkna, uppgår sålunda
till (79.83 + 1.84 + 3.37 =) 85.04 miljoner kronor.
Inkomsterna.
Statsverkspropositionens inkomstsida.
1 statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida en summa av
1,227.60 miljoner kronor. Härav hänföra sig 1,063.64 miljoner kronor till
egentliga statsinkomster och 163.96 miljoner kronor till inkomster av statens
kapitalfonder.
Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknas inkomst-
och förmögenhetsskatten giva 235 miljoner kronor, därvid föreslagits
att skatten skall uttagas med 170 procent av grundbeloppen eller samma
procenttal efter vilket skatten uttages under innevarande budgetår. Budgetförslaget
räknar vidare med att särskild skatt å förmögenhet samt extra inkomst-
och förmögenhetsskatt skola utgå jämväl för år 1938 enligt samma
grunder som för innevarande budgetår. Dessa skatter hava i riksstatsförslaget
beräknats till respektive 15 miljoner kronor och 30 miljoner kronor.
Förslag till författningar i ämnet hava underställts riksdagen i propositionerna
nr 37 och 38, vilka förslag riksdagen ännu icke förehaft till prövning.
I utjämningsskatt beräknas 15 miljoner kronor. Stämpelmedlen äro upptagna
till 67 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknas inflyta 115
miljoner kronor. I propositionen nr 234 har framlagts förslag till viss omläggning
av automobilbeskattningen, vilket förslag riksdagen bifallit. Tullmedlen
äro upptagna till 165 miljoner kronor, accis å margarin och vissa
andra fettvaror till 20 miljoner kronor, tobaksskatten till 96 miljoner kronor.
I rusdrycksmedel beräknas sammanlagt 180 miljoner kronor. I pro
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
positionen nr 44 har framlagts förslag avseende fortsatt tillämpning under
nästkommande budgetår av gällande grunder i fråga om omsättnings- och
utskänkningsskatt å spritdrycker; riksdagen har bifallit detta förslag.
Under rubriken uppbörd i statens verksamhet beräknas i statsverkspropositionen
ett sammanlagt belopp av 56.48 miljoner kronor, och såsom bidrag
från folkpensioneringsfonden upptages ett belopp av 46.50 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens affärsverksfonder upptagas i statsverkspropositionen
till sammanlagt 114.04 miljoner kronor, därav för postverket 13 miljoner
kronor, för telegrafverket 36 miljoner kronor, för statens järnvägar 31
miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 22 miljoner kronor, för domänverket
12 miljoner kronor och för statens reproduktionsanstalt 40,000 kronor.
Vid beräknande av dessa överskott har beträffande utgifter för dyrtidstillägg
förutsatts, att dyrtidstilläggen skulle utgå efter en levnadskostnadsindex
av 166.
Såsom överskott å riksbanksfonden och å statens allmänna fastighetsfond
hava i statsverkspropositionen upptagits respektive 3 och 8.60 miljoner kronor;
för statens utlåningsfonder beräknas ett sammanlagt överskott av 13.22
miljoner kronor.
Under rubriken Fonden för statens aktier har för Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag beräknats, att ett belopp av 16.50 miljoner kronor skall för
budgetåret 1938/39 tillföras statsverket i inkomst från bolaget.
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
För att erhålla material för den erforderliga omprövningen av inkomstberäkningen
i riksstatsförslaget samt av finansplanen för nästföljande budgetår
har jag anmodat cheferna för vederbörande verk och företag att till mig
inkomma med förnyade uppskattningar rörande den sannolika avkastningen
för nästa budgetår av följande inkomsttitlar i riksstaten, nämligen stämpelmedel,
tullmedel, accis å silke, tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna,
fyr- och båkmedel, bidrag från folkpensioneringsfonden samt överskotten
a de fem stora affärsverken. För den sedvanliga kontrollräkningen av
inkomst- och förmögenhetsskatten har jag låtit införskaffa material från
taxeringsnämndsordförandena i riket.
Enligt de mottagna svaren skulle anledning till sänkning föreligga beträffande
stämpelmedlen med 2 miljoner kronor, tullmedlen med 5 miljoner
kronor, fyr- och båkmedlen med 0.5 miljon kronor samt överskotten för
telegrafverket och domänverket med 2 respektive 3 miljoner kronor. Höjningar
hava däremot föreslagits med 5 miljoner kronor för tobaksskatten,
med 2 miljoner kronor beträffande brännvinstillverkningsskatten, med
1 miljon kronor för vardera av inkomsttitlarna omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt maltskatt ävensom med 4.5 miljoner kronor
beträffande bidrag från folkpensioneringsfonden.
Rörande beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna ber jag få anföra
följande.
Till grund för den i statsverkspropositionen framlagda beräkningen av
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
13
inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under budgetåret
1938/39 ligger en av riksräkenskapsverket gjord uppskattning. Denna
har tagit till utgångspunkt 1937 års taxering, vid vilken framkommit ett
beskattningsbart belopp av 2,549.9 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga
och 608.8 miljoner kronor för svenska aktiebolag. Den på grundval
härav debiterade skatten upptogs för enskilda till 152.9 miljoner kronor och
för bolagen till 60.9 miljoner kronor eller sammanlagt till 213.8 miljoner kronor.
Under förutsättning att av den vid 1937 års taxering erhållna debiterade
skattesumman 97.5 procent skulle inflyta samt för restitutioner avginge 2.5
miljoner kronor, skulle inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under
budgetåret 1937/38 uppgå till omkring 206 miljoner kronor. Av bilaga A
vid denna proposition framgår, att riksräkenskapsverket även nu uppskattar
utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten för innevarande budgetår
till detta belopp.
Vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1938, har riksräkenskapsverket
i sin inkomstberäkning för statsverkspropositionen antagit, att
det påräkneliga utfallet av detta års taxering skulle komma att högst avsevärt
överstiga de vid 1937 års taxering uppnådda resultaten. Efter övervägande
av den utveckling, som de särskilda inkomstarterna kunde komma att
utvisa, har riksräkenskapsverket beräknat, att vid 1938 års taxering skulle
uppnås ett beskattningsbart belopp av 2,820 miljoner kronor för enskilda
skattskyldiga och 720 miljoner kronor för svenska aktiebolag, ökningen i
förhållande till de vid 1937 års taxering framkomna beskattningsbara beloppen
utgör för de förra 10.6 procent och för de senare 18.3 procent.
Med stöd av dessa uppskattningar har inkomst- och förmögenhetsskatten
i statsverkspropositionen upptagits till 235 miljoner kronor. Därvid har det
exakta beräkningsresultatet avrundats nedåt till närmaste hela femtal.
Det från taxeringsnämndsordförandena nu införskaffade materialet från
årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt möjliggör en kontroll av
den i statsverkspropositionen sålunda beräknade avkastningen. Ur materialet
har för de olika taxeringsdistrikten på samma sätt som vid motsvarande
beräkningar under tidigare år uttagits de beskattningsbara beloppen för
enskilda respektive aktiebolag för såväl 1937 som 1938 års taxering. Förändringarna
i de beskattningsbara beloppen ha sedan på grundval av dessa
uppgifter uppskattats för olika administrativa områden och för riket i dess
helhet. En på detta material grundad beräkning är helt fristående i förhållande
till uppskattningen för statsverkspropositionen, som verkställes enligt
en annan metod. Detta förhållande bör vara ägnat att höja beräkningens
värde ur kontrollsynpunkt.
Det material, som nu stått till förfogande för bearbetning, har omfattat för
enskilda skattskyldiga ungefär 29 procent och för aktiebolagen omkring 67
procent av det totala beskattningsbara beloppet. En bearbetning av detsamma
har lett till följande huvudsakliga resultat. För enskilda skattskyldiga
å landsbygden har framräknats en procentuell stegring av det beskattningsbara
beloppet på icke mindre än 18 å 19 procent, varemot ur det från städerna
14
Kungl. Majlis proposition nr 321.
inkomna materialet beräknats en stegring av det beskattningsbara beloppet
för enskilda skattskyldiga på endast cirka 7 procent. För samtliga enskilda
skattskyldiga har beräknats ett beskattningsbart belopp av 2,817 miljoner
kronor, eller praktiskt taget samma belopp som enligt riksräkenskapsverkets
ovan angivna uppskattning, och motsvarande en genomsnittlig stegring från
1937 på 10.5 procent. För bolagen har framräknats ett beskattningsbart belopp
av 735 miljoner kronor eller obetydligt mera än riksräkenskapsverket
antagit. Den relativa stegringen i förhållande till det beskattningsbara beloppet
vid 1937 års taxering är här 20.7 procent.
Med utgångspunkt från de genomsnittliga skattesatser, som antagits i statsverkspropositionen,
skulle av de sålunda verkställda beräkningarna följa, att
inkomst- och förmögenhetsskatten, under förutsättning att den uttoges med
170 procent av grundbeloppen, kunde beräknas giva ett belopp som något
överstiger det av riksräkenskapsverket antagna och som kunde tillåta en avrundning
uppåt av den i riksstatsförslaget uppförda inkomsten till 240 miljoner
kronor. Därest på sätt jag i annai sammanhang föreslår inkomst- och
förmögenhetsskatten för år 1938 i stället uttages med 180 procent av grundbeloppen,
torde skatten med stöd av denna beräkning kunna i riksstaten för
budgetåret 1938/39 uppföras med ett uppåt till 255 miljoner kronor avrundat
belopp.
Särskild skatt å förmögenhet har i statsverkspropositionen
beräknats till 15 miljoner kronor, därvid förutsatts att skatten skulle uttagas
efter samma grunder som för år 1937. I propositionen nr 38 har förslag till
författning i ämnet i överensstämmelse härmed underställts riksdagen. I
annat sammanhang anmäler jag emellertid proposition till i-iksdagen med
ändrat förslag till förordning om särskild skatt å förmögenhet, vilket förslag
innebär att —- under förutsättning av bifall till propositionen örn försvarsberedskapens
omedelbara stärkande — de i det tidigare författningsförslaget
angivna skattesatserna skola fördubblas. Vid bifall härtill bör alltså den
särskilda skatten å förmögenhet i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföras
med 30 miljoner kronor.
Jag anmäler i annat sammanhang även förslag om uttagande av särskild
skatt å aktiebolags inkomst. Enligt förslaget skall
svenskt aktiebolag för år 1938 utgöra en särskild skatt, utgående med 3 procent
av bolagets till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara
belopp. Förslagets antagande är bundet vid förutsättningen, att riksdagen
bifaller förut berörda proposition om försvarsberedskapens omedelbara stärkande.
Vid bifall till nämnda förslag bör å riksstaten för budgetåret 1938/39
uppföras en ny inkomsttitel, förslagsvis benämnd »särskild skatt å aktiebolags
inkomst». Under denna inkomsttitel torde böra beräknas ett belopp av
21 miljoner kronor.
Stämpelmedlen, vilka för budgetåret 1936/37 gåvo en behållen avkastning
av 69.01 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår
upptagna med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket uppskattar, såsom
framgår av verkets i det föregående återgivna beräkning rörande utfallet av
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
15
löpande statsreglering, avkastningen av stämpelmedlen för sistnämnda budgetår
till 71 miljoner kronor.
Vid anmälan av inkomstberäkningen i statsverkspropositionen omnämnde
jag, att generalpoststyrelsen under förutsättning av gällande skattesatsers
bibehållande föreslagit, att stämpelmedlen för budgetåret 1938/39 måtte
upptagas till 70.5 miljoner kronor, vilken siffra av riksräkenskapsverket avrundats
nedåt till 70 miljoner kronor. Mot denna beräkning hade jag intet
att invända, under erinran likväl om den reduktion av uppbörden av stämpelmedel
som kunde väntas inträda i händelse av en försämring i konjunkturläget.
Emellertid förelåg till prövning förslag till ny organisation av penninglotteriväsendet,
vilket förslag utgick från att den under förevarande inkomsttitel
redovisade stämpelavgiften för lottsedlarna icke vidare skulle uttagas.
Vid bifall till nämnda förslag skulle under budgetåret 1938/39 sådan
stämpelavgift i de nuvarande lotterierna inlevereras allenast för 7 drag
ningar, på grund varav den eljest påräkneliga inkomsten av stämpelmedlen
ansågs böra sänkas med 3 miljoner kronor. I enlighet härmed upptogs titeln
stämpelmedel i riksstatsförslaget med 67 miljoner kronor.
I den från generalpoststyrelsen överlämnade nya förslagsberäkningen uppskattas
stämpeluppbörden genom postverket under nästkommande budgetår
till omkring 65 miljoner kronor. Härvid är hänsyn tagen till den minskning
av stämpelinkomsterna, som förorsakas av förändringarna i avseende å renninglotteriväsendet.
Att beloppet nu emotses bliva något lägre än generalpoststyrelsen
tidigare beräknat uppgives vara beroende på nedgång i stämpelinkomsterna
under de senast gångna månaderna, särskilt beträffande stämpelmedelsbelopp
av mera tillfällig art, vilken nedgång synts mana till iakttagande
av försiktighet vid kalkylerandet av här ifrågavarande inkomster.
Jag förordar, att inkomsttiteln ifråga i riksstaten uppföres i enlighet med
den inom generalpoststyrelsen verkställda beräkningen eller med ett belopp
som med 2 miljoner kronor understiger det i statsverkspropositionen föreslagna.
Automobilskattemedlen hava, såsom nämnts, i statsverkspropositionen
beräknats till 115 miljoner kronor, vilket belopp fördelats på fordonsskatt
med 31.5 miljoner kronor, på gummiringsskatt med 17.5 miljoner
kronor och på bensinskatt med 66 miljoner kronor. I propositionen nr 234
hava föreslagits vissa ändringar i bestämmelserna angående automobilbeskattningcn.
Propositionen har till alla delar av riksdagen bifallits, och författningar
i ämnet hava utfärdats den 29 april 1938. De sålunda vidtagna
ändringarna innebära i huvudsak, att gummiringsskatten borttages samt att
intäkten av denna skatt ersättes genom ökning av såväl skatterna å drivmedel
som fordonsskatten. Med anledning av gummiringsskattens upphävande
hava utfärdats bestämmelser örn restitution av erlagd skatt för automobil
gummiringar, vilka vid tiden för skattens upphävande ännu ej tagits i bruk.
På grundval av i propositionen meddelade uppgifter torde fordonsskatten
nu böra för budgetåret 1938/39 beräknas till 36 miljoner kronor, och bensinskatten
synes böra upptagas med 78 miljoner kronor. Då det ur redovisnings
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
synpunkt är önskvärt, att titeln gummiringsskatt bibehålies i riksstaten även
för nästa budgetår, föreslår jag, att den däri upptages med ett formellt belopp
av 1 miljon kronor. Inom ramen av samma totala belopp som beräknats
i statsverkspropositionen, föreslås alltså följande ändrade fördelning av
automobilskattemedlen på skatteformer: fordonsskatt 36 miljoner kronor,
gummiringsskatt 1 miljon kronor och bensinskatt 78 miljoner kronor.
I fråga om beräkningen av tullmedlen har i en av generaltulldirektören
till mig överlämnad promemoria anförts i huvudsak följande.
Den debiterade uppbörden av tullmedel under juli—april månader avbudgetåret
1937/38 har uppgått till i runt tal 160 miljoner kronor. Restitutionema
av tullmedel under samma tid hava belöpt sig till omkring 8.5 miljoner
kronor. För återstående delen av budgetåret torde beloppen kunna
uppskattas till respektive 30 miljoner och 1.5 miljoner kronor. Uppbörden
av tullmedel under innevarande budgetår i avrundat tal skulle således uppgå
till 190 miljoner kronor brutto eller efter avdrag av beräknade restitutioner,
10 miljoner kronor, till 180 miljoner kronor, utgörande 15 miljoner kronor
mera än vad inkomsten av tullmedel upptagits till i riksstaten för budgetåret
1937/38, nämligen 165 miljoner kronor.
Bruttouppbörden av tullmedel för innevarande budgetår-, sådan den nu
beräknats, visar ett högre belopp än samma tullmedelsuppbörd för nästföregående
budgetår, vilken uppgick till 179 miljoner kronor. En jämförelse
månad för månad av de båda budgetåren giver emellertid vid handen, att
uppbördssiffran för de sju första av det löpande budgetårets tilländagångna
tio månader ligger icke oväsentligt över motsvarande siffra för budgetåret
1936/37, men framgår därav också att den sammanlagda uppbörden för de
senaste tre månaderna av innevarande budgetår utvisar en märkbar nedgång.
Sålunda uppgick bruttouppbörden av tullmedel för sistförflutna februari,
mars och april månader till sammanlagt endast 46.8 miljoner kronor mot
49 miljoner kronor för samma månader i fjol. Den nedgång i tullmedelsinkomsterna,
som nu synes hava tagit sin början, torde likväl knappast behova
befaras komma att försiggå i hastigare tempo än att tullmedelsuppbörden
skall nästinstundande budgetår komma att ej obetydligt överstiga bruttouppbörden
för det senaste såsom högkonjunktur mindre accentuerade budgetaret
1935/36. Med denna utgångspunkt bör bruttouppbörden av tullmedel
för budgetåret 1938/39 kunna uppskattas till i runt tal 168 miljoner
kronor.
Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåret 1936/37 belöpt sig till
Ä1?* 10 r?llJ°Per kronor. Under juli—april månader av budgetåret
1937;38 hava de, såsom ovan nämnts, uppgått till omkring 8.5 miljoner kronor;
och for hela innevarande budgetår kunna de, efter vad förut sagts beraknas
till omkring 10 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl till vad ovan
anförts beträffande storleken av bruttouppbörden för budgetåret 1938/39 synes
beloppet för restitutionerna av tullmedel under sistnämnda budgetår
kunna upptagas till 8 miljoner kronor.
Ett belopp av 160 miljoner kronor skulle följaktligen utgöra det nettobelopp,
med vilket tullmedel, såvitt nu kan bedömas, torde kunna förväntas inflyta
under budgetaret 1938/39. Härvid har bortsetts från sådana å tulluppborden
inverkande större förändringar i gällande tullsatser eller mera genomgripande
nya importregleringsåtgärder, som kunna komma att vidrågås.
Kungl. Ma]:ts proposition nr 321.
17
Med hänsyn till den vikande tendens som tullinkomsterna visat under de
senaste månaderna och med tanke jämväl på det ovissa konjunkturläget
skulle en nedräkning av tullinkomsterna i enlighet med generaltulldirektörens
förslag väl kunna övervägas. När jag likväl förordar, att inkomsttiteln uppföres
med i statsverkspropositionen angivet belopp — 165 miljoner kronor —
sker detta, emedan det ännu icke låter sig bedöma, i vad mån den senaste relativa
importminskningen blott är en övergående reaktion efter fjolårets forcering
av införseln.
Tobaksskatten lämnade för budgetåret 1936/37 en behållen inkomst
av 88.97 miljoner kronor och avkastningen å titeln under innevarande
budgetår torde, enligt riksräkenskapsverkets förut åberopade beräkning,
bliva cirka 97 miljoner kronor. I en från tobaksmonopolet till mig överlämnad
promemoria har anförts, att man — under förutsättning att nu
rådande synnerligen gynnsamma konjunktur vad angår handeln med tobaksvaror
bleve i huvudsak bestående — vid oförändrade priser och skattesatser
syntes kunna beräkna tobaksskatten för budgetåret 1938/39 till omkring
101 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen beräknades inkomsten av tobaksskatt till 96 miljoner
kronor. På grund av den fortsatta starka utvecklingen av tobaksförsäljningen
vill jag i anslutning till tobaksmonopolets uppskattning nu föreslå,
att tobaksskatten i riksstaten uppföres med ett förhöjt belopp. Inkomsten
synes mig dock icke böra beräknas till mer än 100 miljoner kronor.
Enligt en inom kontrollstyrelsen verkställd undersökning rörande statsverkets
inkomster av brännvinstillverkningsskatt, omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker samt
maltskatt under budgetåret 1938/39 beräknas ifrågavarande statsinkomster
med gällande skattebestämmelser nu komma att inflyta med följande
belopp (till jämförelse anföras även de i statsverkspropositionen föreslagna)
.
Enligt Enligt nu
statsverks- verkställd
propositionen beräkning
milj. kr- milj. kr.
Brännvinstillverkningsskatt ............................ 17.0 19.o
Omsättnings- och utskänkningsskatt.................... 96.0 97.0
Maltskatt............................................ 30.0 31.0
Summa 143.0 147.0.
Mot denna beräkning bar jag icke funnit anledning till annan erinran än
att maltskatten synes mig böra beräknas till oförändrat belopp. De båda
övriga bär nämnda inkomsttitlarna torde sålunda i riksstatsförslaget få upptagas
i enlighet med den nya uppskattningen.
Ett av generaltulldirektören framlagt förslag örn nedsättning av den beräknade
inkomsten av fyr- och båkmedel med 0.5 miljon kronor finner
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sami. Nr 321.
2
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
jag mig — med hänsyn till inkomsttitelns konjunkturkänslighet — böra biträda.
I statsverkspropositionen har under titeln bidrag från folkpensioneringsfonden
upptagits ett belopp av 46.5 miljoner kronor. Till
grund för denna beräkning låg en inom pensionsstyrelsen upprättad, den 30
september 1937 dagtecknad promemoria av följande innehåll:
Folkpensioneringsfonden uppgick den 30 juni 1937 till 747 miljoner kronor
och kommer alltså att den 30 juni 1938 uppgå till 767 miljoner kronor.
Vad ränteavkastningen beträffar, utgjorde densamma å pensionsförsäkringsfonden
budgetåret 1934/35 4.47 % och budgetåret 1935/36 4.32 % samt
budgetåret 1936/37 c:a 4.14%. I anledning härav torde det vara tillrådligt
att för budgetåret 1938/39 räkna med en ränta å högst 3.85%, vilket skulle
giva en ränteavkastning under budgetåret ifråga av 29.5 miljoner kronor.
Använder man vidare den uppskattning av inflytande pensionsavgifter, som
återfinnes å sid. 192 i prop. nr 217 till 1935 års riksdag — 36 miljoner kronor
för år 1937 och 38 miljoner kronor för 1940 —, skulle man för budgetåret
1938/39 kunna räkna med ett avgiftsbelopp av 37 miljoner kronor.
Sammanlagt skulle sålunda folkpensioneringsfonden under budgetåret
1938/39 komma att tillföras 66.5 miljoner kronor i räntor och pensionsavgifter.
Då härav 20 miljoner kronor skall användas till fondökning, skulle
till statsverket kunna inlevereras 46.5 miljoner kronor, således något mera än
vad som beräknades för budgetåret 1937/38.
Sedan riksräkenskapsverket i sin i det föregående omförmälda utredning
angående utfallet av statsregleringen för budgetåret 1937/38 uppgivit, att den
behållna intäkten å ifrågavarande titel för detta budgetår skulle bliva omkring
53 miljoner kronor eller cirka 7 miljoner kronor mera än som beräknats i
riksstaten, begärde jag hos t. f. chefen för pensionsstyrelsen uppgift å det
belopp, med vilket bidrag från folkpensioneringsfonden, såvitt nu kunde bedömas,
beräknades inflyta under budgetåret 1938/39.
Till svar härå har jag mottagit en promemoria, i vilken, efter erinran om
förutnämnda, i promemorian den 30 september 1937 framlagda beräkning,
vidare anförts följande:
Någon ändring i storleken av de i nämnda promemoria gjorda beräkningarna
av ränteavkastningen å folkpensioneringsfonden synes icke behöva
vidtagas.
Det beräknade pensionsavgiftsbeloppet, 37 miljoner kronor, torde däremot
kunna ökas. Enligt verkställda beräkningar väntas under budgetåret 1937/
38 komma att i avgifter inflyta omkring 43 miljoner kronor. I nämnda belopp
ingår emellertid omkring 1.5 miljon kronor, utgörande jämlikt 14 § 6:e
stycket pensionsförsäkringslagen av kommunerna inlevererade belopp, varför
beloppet pensionsavgifter, erlagda av de avgiftspliktiga, kan uppskattas till
omkring 41.5 miljoner kronor.
På grund av konjunkturförbättringen torde 1937 års taxerade inkomster
troligen vara större än 1936 års, varför det för 1938 påförda avgiftsbeloppet
sannolikt blir någoc större än det avgiftsbelopp, som påförts för år 1937.
Vidare kan avgift mdrivningen förväntas visa bättre resultat, detta även på
grund därav att espudden för pensionsavgifternas erläggande numera borttagits.
Även örn man tar i betraktande, att en eventuell nedgång i konjunkturen
kan komma att inverka oförmånligt på betalningsresultatet, torde man
dock kunna förvänta, att under budgetåret 1938/39 ett avgiftsbelopp kommer
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
19
att inflyta, som nied sannolikhet icke understiger det belopp, som för innevarande
budgetår beräknats erlagt av de avgiftspliktiga, 41.5 miljoner kronor.
Då motsvarande avgiftsbelopp i den nyssnämnda promemorian upptagits
till 37 miljoner kronor, skulle man sålunda kunna räkna med en inleverering
från folkpensioneringsfonden, som med 4.5 miljoner kronor överstiger
det ovan angivna, i promemorian beräknade beloppet, 46.5 miljoner kronor.
Från folkpensioneringsfonden kan alltså under budgetåret 1938/39 beräknas
kunna till statsverket inlevereras 51 miljoner kronor.
Enligt de uppgifter som pensionsstyrelsen numera lämnat bör under titeln
bidrag från folkpensioneringsfonden -—- vars utfall under budgetåret 1937/38
av verket underskattats med ej mindre än 7 miljoner kronor -— för nästföljande
budgetår beräknas en inkomst som med 4.5 miljoner kronor överstiger
den i statsverkspropositionen föreslagna. Jag förordar i enlighet härmed,
att titeln i riksstaten för budgetåret 1938/39 uppföres med 51 miljoner kronor.
I en av chefen för telegrafverket till mig ingiven promemoria anföres rörande
överskottet å telegrafverkets rörelse för nästföljande budgetår
följande.
Telegrafstyrelsen beräknade i sin skrivelse den 12 november 1937 överskottet
å telegrafverkets rörelse för budgetåret 1938/39 till 34,000,000 kronor.
Riksräkenskapsverket upptog i sin inkomstberäkning motsvarande belopp till
35,000,000 kronor, och Kungl. Maj:t höjde sedermera i statsverkspropositionen
beloppet ytterligare till 36,000,000 kronor.
De för budgetåret 1937/38 inleverade överskottsmedlen hava uppgått till
32,582,703 kronor eller således ungefär samma belopp, som telegrafstyrelsen
— på sätt framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 324 (sid. 16) till 1937
års riksdag —- hade beräknat. Ehuruväl telegrafverkets viktigaste inkomstgrenar
ännu så länge utvisa en icke obetydlig stegring, förefaller det mig,
särskilt i betraktande av att även driftkostnaderna stegras avsevärt, ganska
osannolikt, att till budgetåret 1938/39 skall ernås en så betydande ökning av
överskottsmedlen, som förutsatts i statsverkspropositionen, nämligen med nära
3.5 miljoner kronor. Nuvarande osäkra konjunkturläge torde icke heller
motivera denna enligt min uppfattning optimistiska beräkning. Härtill kommer,
att vid bifall till Kungl. Majlis proposition nr 167 till årets riksdag,
avseende kompensation retroaktivt från den 1 januari 1937 åt arbetare i statens
tjänst för familjepensionsavdrag, komma telegrafverkets driftkostnader
under budgetåret 1938/39 att belastas med 500,000—600,000 kronor av det totala
kompensationsbeloppet å c:a 800,000 kronor. Å andra sidan torde telegrafstyrelsen,
med den uppläggning av förslaget till beredskapsstat, som innehålles
i Kungl. Maj:ts proposition nr 275 till årets riksdag, icke finna anledning
vidhålla sin i skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet
framförda avsikt att föreslå ökning av avsättningarna till förnyelsefonden för
genomförande av det utvidgade programmet till förbättring av telefonförhållandena
på landsbygden.
Vid övervägande av alla inverkande faktorer kommer jag därför till den
slutsatsen, att för budgetåret 1938/39 icke torde kunna påräknas inleverering
till statsverket från telegrafverket av högre belopp än telegrafstyrelsen i sin
skrivelse den 12 november 1937 beräknat eller 34,000,000 kronor.
Av chefen för telegrafverket åberopade omständigheter — jag avser närmast
den förutsedda driftkostnadsökningen — synas mig föranleda, att inkomsten
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
under ifrågavarande titel i riksstatsförslaget uppföres med 35 miljoner kronor
eller med 1 miljon kronor mindre än som förordats i statsverkspropositionen.
I statsverkspropositionen upptogs den behållna inkomsten av statens
järnvägar för budgetåret 1938/39 i enlighet med en av järnvägsstyrelsen
verkställd beräkning till 31 miljoner kronor. Chefen för statens järnvägar
har nu i en till mig ingiven promemoria uppskattat inkomsten ifråga
till samma belopp som i statsverkspropositionen samt till motivering härför
anfört i huvudsak följande.
Vid verkställandet av den beräkning som låg till grund för det tidigare
förslaget, att överskottet av statens järnvägar skulle för budgetåret 1938/39
upptagas till 31 miljoner kronor, hade styrelsen att tillgå i viss mån preliminära
uppgifter enligt bokföringen rörande inkomsternas och utgifternas
storlek t. o. m. oktober 1937. Resultat föreligga nu för ytterligare fem månader
fram t. o. m. mars 1938. I nedanstående tablå belyses utvecklingen
av person- och godstrafikinkomsterna under de senaste kända sex månaderna.
Per
s o n t r a
f i k
G o
d s t r a
i k
Beräknade
Verkliga
Skillnad
Beräknade
Verkliga
Skillnad
T u s e n t a
1 kron
o r
Oktober 1937 ........
6,020
6,051
+ 31
10,620
10,717
+ 97
November 1937 ........
5,110
5,149
+ 39
9,910
10,126
+ 216
December 1937 ........
7,680
7,783
+ 103
9,410
9,682
+ 272
Januari 1938 ........
5,660
5,844
+ 184
7,990
8,355
+ 365
Februari 1938 ........
4,860
5,104
+ 244
8,790
8,811
+ 21
Mars 1938 ........
5,480
6,180
+ 700
9,600
9,792
+ 192
Summa
34,810
36,111
+ 1,301
56,320
57,483
+ 1,163
De ovan som beräknade angivna beloppen motsvara den tidigare för år
1938 och budgetåret 1938/39 antagna trafikomfattningen, vilken i sin tur
ungefär motsvarar den för år 1937 genomsnittliga. Föreliggande nya månadsresultat
visa alltså, att den faktiska utvecklingen blivit något gynnsammare
än den antagna. Detta gäller även i fråga örn lapplandsmalmen, beträffande
vilket trafikslag nämnda förhållande emellertid i förevarande sammanhang
är utan större betydelse, då ökningen i huvudsak endast påverkar
det för täckning av framtida underskott reserverade beloppet.
Denna fortsatta stegring av person- och godstrafikinkomsterna synes
emellertid enligt järnvägsstyrelsens mening ej motivera något gynnsammare
antagande i fråga om de för budgetåret 1938/39 beräknade inkomsterna
än det i förenämnda skrivelse gjorda. Beaktas måste nämligen, att de
av järnvägsstyrelsen i denna skrivelse antydda förtecknen till ett eventuellt
omslag i den allmänna ekonomiska konjunkturen blivit allt fler och allt
tydligare märkbara.
Med hänsyn till det ovan anförda och med hänvisning till vad järnvägsstyrelsen
i nyss berörda sammanhang framhållit beträffande de ovissa utsikterna
för framtiden anser styrelsen alltså, trots det senaste halvårets
Kungl. Maj :ts proposition nr 321.
21
gynnsamma resultat, fog icke finnas för att för instundande budgetår räkna
med högre inkomster än de i förenämnda skrivelse föreslagna. Då direkta
tecken på en avmattning i trafikrörelsen saknas, vill styrelsen å andra sidan
ej föreslå någon sänkning av den tidigare beräknade bruttoinkomsten.
Vad därefter angår utgifterna, synas hittills kända månadssiffror ge vid
handen, att dessa i stort sett torde komma att överensstämma med 1938 års
kostnadsstatssiffror, vilka lågo till grund för det i förenämnda förslag angivna
driftöverskottet. Framhållas må att nyssnämnda driftkostnadsstat
är uppgjord med utgångspunkt hl. a. från en levnadskostnadsindex av 166.
Såvida härefter icke några nämnvärda ändringar inträda i fråga om de för
statens järnvägars driftkostnadsnivå avgörande lönerna och varupriserna
synas alltså icke heller i fråga om utgifterna skäl finnas att frångå tidigare
meddelade uppgifter.
Vid anmälan av förslaget till inkomstberäkning i statsverkspropositionen
anförde jag rörande järnvägsstyrelsens uppskattning av överskottet till 31
miljoner kronor, att denna beräkning framstode som försiktig, i så måtto
som hänsyn icke tagits till möjlig fraktökning å malmbanan enligt bestämmelserna
i § 13 mom. 2 i 1927 års malmavtal. Med hänsyn till inkomsttitelns
konjunkturkänslighet syntes mig dock anledning föreligga att räkna med
en viss säkerhetsmarginal.
Den åberopade bestämmelsen i 1927 års malmavtal stadgar i huvudsak,
att malmbolaget såsom fraktökning för varje under ett bokslutsår från Narvik
eller Svartön bortfraktad ton malm skall erlägga en femtedel av det belopp
varmed medelförsäljningspriset må hava överskjutit 16 kronor 75 öre.
Bestämmelsen skall tillämpas första gången nu löpande bokslutsår. Enligt
föreliggande uppgifter kan numera med relativ visshet antagas, att statens
järnvägar med stöd av denna bestämmelse kommer att tillföras en inkomst
på åtminstone 4 miljoner kronor utöver den tidigare beräknade. Jag förordar
i anledning härav och med stöd i övrigt av den nya uppskattning som
verkställts inom järnvägsstyrelsen, att överskottet av statens järnvägar i
riksstatsförslaget uppföres med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp.
Domänverkets överskott har i statsverkspropositionen upptagits till
12 miljoner kronor.
I en av verkets chef till mig överlämnad promemoria anföres nu rörande
beräkningen av detta överskott följande:
I sitt den 29 november 1937 avgivna generalförslag för år 1938 uppskattade
domänstyrelsen överskottet av domänverkets verksamhet under sistnämnda
år till 12 miljoner kronor. Sedan dess lia emellertid konjunkturerna för
skogsindustriens produkter avsevärt försämrats. Vidare måste beaktas, att
arbetslönerna inom skogsbruket betydligt stegrats. Nedgången för 1938
neutraliseras å andra sidan därav, att under 1937 avslutats en del stora kontrakt
örn leverans under 1938 till de höga försäljningspriser, som gällde under
1937. Med beaktande av alla dessa på domänverkets resultat för 1938
inverkande omständigheter, uppskattas numera överskottet för 1938 till 9
miljoner kronor att inlevereras under budgetåret 1938/39.
I sin i det föregående refererade skrivelse den 29 april 1938 har riksräkenskapsverket
ingått på frågan örn domänverkets lagerbokföring och dess betydelse
för vinstberäkningen. Domänstyrelsen har i bokslutet för kalender
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
året 1937 skrivit upp hela virkeslagret till självkostnadsvärde. Domänverkets
överskott för kalenderåret 1937 har till följd därav höjts till 24.41 miljoner
kronor. Av överskottet har emellertid styrelsen reserverat 7.51 miljoner kronor
genom att överföra detta belopp till ett nyupplagt lagerregleringskonto.
Den för inleverering disponibla vinsten skulle alltså uppgå till 16.90 miljoner
kronor.
Tillkomsten av nämnda konto medför tydligen, att för framtiden en viss
del av överskottet reserveras och disponeras såsom rörelsekapital. Riksräkenskapsverket
vill för sin del ifrågasätta, om ej ett sådant rörelsekapital
borde anvisas över riksstaten och av lånemedel. Om en sådan kapitalökning
skedde genom anslag å tilläggsstaten för innevarande budgetår, kunde
hela den av domänstyrelsen bokförda vinsten å 24.41 miljoner kronor inlevereras
till statsverket.
Frågan om domänverkets bokföringsprinciper har under senare år i olika
sammanhang varit föremål för statsmakternas prövning. Senast har den
behandlats av riksdagens år 1937 församlade revisorer samt i statsutskottets
över deras berättelse avgivna utlåtande. Förslaget om uppläggande av ett
lagerregleringskonto torde vara avsett att tillgodose å ena sidan det av revisorerna
framförda önskemålet, att virkeslagret konsekvent skall bokföras till
självkostnadspris, å andra sidan de vinstutjämnings- och likviditetsintressen,
som föranlett att ett normallager ansetts böra bokföras till nedskrivet värde
(jfr 1938 års statsverksproposition, Inkomsterna sid. 51).
Skäl synas mig tala för att lagerbokföringen vid domänverket ordnas efter
de principer som tillämpats av styrelsen i bokslutet för år 1937 men med de
modifikationer som förordats av riksräkenskapsverket. Jag är dock icke
beredd att nu taga slutlig ställning till spörsmålet och kan alltså icke tillstyrka,
att ett investeringsanslag till lagerregleringskonto under domänfonden
äskas av årets riksdag. Under sådana förhållanden bör överskottet för
sistförflutna kalenderår upptagas på sätt som skett i riksräkenskapsverkets
beräkning av budgetutfallet och domänstyrelsens uppskattning av det överskott,
som kan inflyta av löpande kalenderårs rörelse, godtagas.
Jag föreslår sålunda, att domänverkets överskott i riksstatsförslaget upptages
med 9 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen har överskottet å statens allmännafastighetsfond
beräknats till 8.60 miljoner kronor. Sedan frågorna örn utvidgning
av redovisningen å fastighetsfonden av nya fastighetskomplex samt
om ändrade grunder för avsättning till förnyelsefond blivit slutligt utredda,
har — efter en närmare granskning av de utav vederbörande myndigheter
verkställda beräkningarna av inkomster och utgifter å fastighetsfondens stat
— i propositionen nr 201 framlagts förslag till stat för statens allmänna
faslighetsfond för budgetåret 1938/39 m. m., därvid föreslagits — med ändring
av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen — att inkomsttiteln
statens allmänna fastighetsfond skall i riksstaten för budgetåret
1938/39 upptagas med ett belopp av 8.15 miljoner kronor eller 450,000 kronor
mindre än enligt statsverkspropositionen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
23
I statsverkspropositionen beräknades statens inkomst av Luossav
a a r a—K iirunavaara Aktiebolag för nästföljande budgetår till
16.5 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarade staten tillkommande royalty
vid en bortfraktning av 11 miljoner ton malm.
I propositionen nr 248 har Kungl. Maj:t sedermera föreslagit riksdagen att
till avsättning till fond för vissa stödåtgärder inom malmkommunerna för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3 miljoner kronor. Vid anmälan av
ifrågavarande förslag anförde jag, att den av fondavsättningen betingade
utgiftsökningen borde balanseras genom en uppräkning av statens inkomst
av malmbolaget. Därvid avsåg jag, att staten utöver royalty borde av den
förväntade vinsten kunna tillföras ett belopp av angivna storleksordning.
Enligt inhämtade uppgifter komma kommunalutskylderna å statens royalty
för sistförflutna bokslutsår, vilka belasta inkomsterna för budgetåret 1938/
39, att uppgå till i runt tal 2 miljoner kronor.
Med hänvisning till det anförda finner jag mig böra föreslå, att statens
inkomst av malmbolaget i riksstatsförslaget uppföres med (16.5 + 3 — 2 =)
17.5 miljoner kronor.
Med avseende å de inkomsttitlar som ej här berörts har jag ej ansett skäl
föreligga till ändring i tidigare gjorda förslag. Vid bifall till vad jag i det
föregående föreslagit skulle å riksstatens inkomstsida ske följande förändringar:
-
Inkomst- och förmögenhetsskatt........................
Särskild skatt å förmögenhet ..........................
Särskild skatt å aktiebolags inkomst....................
Stämpelmedel ......................................
Fordonsskatt ........................................
Gummiringsskatt......................................
Bensinskatt ..........................................
Tobaksskatt..........................................
Brännvinstillverkningsskatt ............................
Omsättnings- och utskänkningsskatt....................
Fyr- och båkmedel....................................
Bidrag från folkpensioneringsfonden....................
Telegrafverket........................................
Statens järnvägar ....................................
Domänverket ........................................
Statens allmänna fastighetsfond........................
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ..................
Säger:
Ökning Minskning
miljoner kronor
20
15
21
4.5
12
4
2
1
4.5
4
1
89
16.5
0.5
1
3
0,45
23.45,
eller nettoökning 65.55 miljoner kronor.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag angående
det procenttal av stadgade grundbelopp, varmed inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1938 skall utgå — föreslå riksdagen
att — vid bifall till det i propositionen nr 307 framlagda
förslaget angående försvarsberedskapens omedelbara stärkande
— besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1938
skall utgå med 180 procent av de i 18 § i förordningen örn
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.
Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit — med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag såvitt avser upptagande å riksstaten för
budgetåret 1938/39 av nedan angivna inkomsttitlar — måtte
dels föreslå riksdagen att under nyss angiven förutsättning
i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning
............................ kronor 255,000,000
Särskild skatt å förmögenhet, bevillning
............................ j> 30,000,000;
samt upptaga följande nya inkomsttitel:
Särskild skatt å aktiebolags inkomst, bevillning
.......................... » 21,000,000;
dels ock föreslå riksdagen att i nämnda riksstat beräkna
dessa inkomsttitlar sålunda:
Stämpelmedel, bevillning ............ kronor 65,000,000
Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, be
villning.
....... kronor 36,000,000
b. Gummiringsskatt,
bevillning...... » 1,000,000
c. Bensinskatt, be
villning.
....... » 78,000,000
Tobaksskatt, bevillning ..............
Brännvinstillverkningsskatt, bevillning. .
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker, bevillning............
Fyr- och båkmedel..................
Bidrag från folkpensioneringsfonden . .
115.000. 000
100.000. 000
19.000. 000
97.000. 000
3,000,000
51.000. 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
25
Telegrafverket .................... kronor
Statens järnvägar .................. »
Domänverket ...................... *
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag . . »
Jag hemställer slutligen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i nedan angivna
fonder för budgetåret 1938/39 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen:
A. Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
Försvarsberedskap vid statens järnvägar
............................ kronor 2,000,000
35.000. 000
35,000,000
9.000. 000
17.500.000.
B. Luftfartsfonden.
Kommunikationsdepartementet:
Inlösen av lån för anläggningar å Bulltofta
flggplats .................... » 360,200
Ersättningsanskaffning och ersättningsarbeten
.......................... * 200,000
C. Statens allmänna fastighetsfond.
Justitiedepartementet:
Uppförande av logementsbyggnad vid
fångkolonien å Singeshult ........ » 22,500
Uppförande av säkerhetsanstalt för förvarade
och internerade samt ny sinnessjukavdelning
inom fångvården . . » 250,000
Utbyggande av fångvårdens ungdomsan
stalt
å Skenäs .................... » 150,000
U trikesdepartementet:
Inköp av fastighet för beskickningen i
Bukarest ........................ » 53,800
Försvarsdepartementet:
Nybyggnad för marinens myndigheter . . » 250,000
Nybyggnad för flygvapnets myndigheter
.............................. ® 125,000
Huvudritningar m. m. för en nybyggnad
för de militära högskolorna ........ » 50,000
Socialdepartementet:
ViJssa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
...................... » 1,527,400
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
Uppförande av nybyggnad åt statens institut
för folkhälsan .............. kronor
Ecklesiastikdepartementet :
Till- och ombyggnad av landsarkivet
i Göteborg ...................... »
Om- och nybyggnadsarbeten för statens
historiska museum m. m........... »
Uppförande av en byggnad för botaniska
institutionen vid universitetet i
Uppsala ........................ »
Uppförande av byggnad för medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala . . »
Fullföljande av universitetsbibliotekets i
Uppsala örn- och tillbyggnad m. m. .. »
Ändrings- och moderniseringsarbeten i
universitetshuset i Uppsala .......... »
Uppförande av byggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet
i Uppsala ........................ »
Ombyggnads- och installationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen
vid universitetet i Uppsala.......... »
Restaurering av vissa delar av gamla
kemiska institutionen vid universitetet
i Lund m. m..................... »
Nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko
kirurgiska
institutet .............. »
Uppförande av byggnader för karolinska
sjukhuset i Stockholm m. m. .. »
Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad
och kommunikationsteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm . . »
Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium
vid tekniska högskolan i
Stockholm........................ »
Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler
vid tekniska högskolan i Stockholm
.......................... »
Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska
högskolans i Stockholm kemibyggnad
........................ »
Uppförande av byggnad för fackavdel
-
100,000
3.000
64,600
191.000
75.000
20.000
60,000
7.000
4.000
53,500
140.000
1,090,500
8.000
3.500
8,000
2.500
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
27
ningen för skeppsbyggeri m. m. vid
Chalmers tekniska högskola........ kronor 100,000
Nybyggnad för högre allmänna läroverket
i Haparanda.................. » 90,000
Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa
folk- och småskoleseminarier ...... » 134,500
Nybyggnad för småskoleseminariet i
Haparanda ...................... * 37,500
Uppförande av byggnad vid Gotska
Sandöns fyrplats m. m............. » 11,300
Handelsdepartementet:
Uppförande av byggnad för ett statens
hantverksinstitut .................. * 250,000
Uppförande av byggnader för flygteknisk
försöksanstalt ................ » 200,000
D. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:
Lånefonden för lantarbetarbostäder . . » 50,000
Statens b o sättning slånefond .......... » 750,000
Jordbruksdepartementet:
Jordbrukets maskinlånefond ........ » 250,000
E. Fonden för förlag till statsverket.
Försvarsdepartementet:
Markinköp m. m. för andra medeltunga
bombflottiljens förläggning ........ » 1,000,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
H. Wihlborg.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
Bilaga A.
Beräkning över utfallet av skattebudgetens inkomsttitlar under
budgetåret 1937/38.
(Verkställd inom riksräkenskapsverket i april 1938.)
Beräknat
Brist, som
Merinkomst,
för
Behållen
ersättes
som till-
budgetåret
inkomst
av kassa-
föres kassa-
1937/38
fonden
fonden
milj. kr.
milj. kr.
milj kr.
milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter:
1. Mantalspenningar ................
1.15
1.18
—
0.03
2. Prästerskapets till statsverket indrag-
na tionde ......................
0.85
0.85
—
_
3. Skatt på inkomst, förmögenhet och
rörelse:
a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning ......................
200.00
206.00
—
6.oo
b. Särskild skatt å förmögenhet, be-
vulning.......................
15.00
14.90
0.10
_
c. Extra inkomst- och förmögenhets-
skatt, bevillning ................
27.50
26.60
0.90
_
d. Utjämningsskatt, bevillning......
12.00
12.80
—
—
e. Utskiftningsskatt och ersättnings-
skatt, bevillning ................
0.25
0.40
—
0.15
f. Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter, bevillning
0.35
0.27
0.08
—
g. Stämpelmedel, bevillning ........
65.00
l71.oo
—
5.70
4. Automobilskattemedel:
a. Fordonsskatt, bevillning..........
29.00
32.00
—
_
b. Gummiringsskatt, bevillning......
lö.oo
17.50
—
_
c. Bensinskatt, bevillning ..........
62.00
68.50
—
_
5. Tullar och acciser:
a. Tullmedel, bevillning............
165.00
176.00
—
11.00
b. Accis å silke, bevillning..........
2.50
2.00
0.50
—
c. Accis å margarin och vissa andra
fettvaror, bevillning ............
15.00
22.50
—
_
d. Tobaksskatt, bevillning..........
92.00
97.00
—
5.00
e. Brännvinstillverkningsskatt, be-
vulning..................
15.00
18.60
—
3.60
f. Rusdrycksförsäljningsmedel, bevill-
ning:
a Partihandelsbolag ............
14.50
18.58
—
4.08
fi Detaljhandelsbolag............
21.00
21.10
—
0.10
g. Omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker, bevillning .
93.00
96.00
—
3.oo
h. Maltskatt, bevillning............
28.50
30.90
—
2.40
Säger för skatter
874.60
934.68
1.58
41.06
II. Uppbörd i statens verksamhet........
51.34
2 57.55
0.53
2.72
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden____
46.00
53.00
—
7.00
IV. Diverse inkomster..................
12.06
313.16
—
1.05
Säger för egentliga statsinkomster
984.00
1,058.39
2.11
51.83
1 Därav hälften av lotterivinstskatten, 2.30 milj. kr.
2 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna en merinkomst av 4.02 milj. kr.
8 Inkomsttitlar utan kassafondsavräkning beräknas lämna en nettomerinkomst av 0.05 milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
29
—r-
Beräknat
Brist, som
Merinkomst,
för
Behållen
ersättes
som till-
1
budgetåret
inkomst
av kassa-
föres kassa-
1937/38
fonden
fonden
B. Inkomster av statens produktiva
fonder.
milj. kr.
milj. kr.
milj. kr.
milj. kr.
I. Statens affärsverksamhet:
1. Postverket, bevillning..............
18.00
18.25
—
0.25
2. Telegrafverket ....................
34.00
32.58
1.42
—
3. Statens järnvägar..................
30.00
37.22
—
7.22
4. Statens vattenfallsverk ............
21.00
21.63
—
0.63
5. Domänverket ....................
15.50
16.90
—
1.40
6. Statens reproduktionsanstalt ......
0.03
0.03
—
—
Säger för statens affärsverksamhet
118.53
126.61
1.42
9.50
II. Statens allmänna fastighetsfond ......
7.90
8.00
—
0.10
III. Fonden för statens aktier:
1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
13.50
13.00
0.50
—
2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopo-
let ..............................
1.60
1.60
—
—
3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken ....
0.20
—
0.20
—
4. Aktiebolaget Aerotransport........
0.10
—
O.io
—
5. Svenska spannmålsaktiebolaget —.
0.20
0.20
—
—
Säger för fonden för statens aktier
15.60
14.80
0.80
—
IV. Statens utlåningsfonder ..............
13.92
14.00
0.31
0.39
V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ..
0.45
0.75
—
0.30
Säger för inkomster av statens produktiva
fonder
156.40
164.16
2.53
10.29
C. Andel i riksbankens vinst____
1.00
3.90
—
2.90
Summa för skattebudgetens inkomsttitlar
1,141.40
1,226.45
4.64
65.02
nettomerinkomst
60.38
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
Bilaga B.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
Tablå över de i statsverkspropositionen under huvudtiteln B lil, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
beräknade anslag, med angivande i förekommande fall av de ändringar och tillägg
beträffande nämnda huvudtitel, vilka föranledas av förslag i särskilda till riksdagen avlåtna
propositioner.
(Upprättad inom finansdepartementet.)
Anslagsbelopp
Anslagsrubrik
enligt
statsverks-
med hän- syn till sär-
Ökning( + )
minsk- ning (-)
Anm.
proposi-
skild pro-
tionen
position
Kronor
Kronor
Kronor
A. Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
2
Försvarsberedskap vid statens
järnvägar (I: C: 8), reservations- anslag .......................
*2,000,000
2,000,000
Jfr prop. nr 54.
B. Luftfartsfonden.
Kommunikationsdepartementet:
Inlösen av lån för anläggningar
å Bulltofta flygplats, reserva-
360,200
+ 360,200
Jfr prop. nr 264.
I
—
Ersättningsanskaffning och er- sättningsarbeten, reservationsan- slag ........................
200,000
+ 200,000
Jfr prop. nr 264.
C. Statens allmänna fastig-
hetsfond.
Justitiedepartementet:
1
Uppförande av logementsbygg- nad vid fångkolonien å Singes- hult (III: 1), reservationsanslag..
*22,500
22,500
Jfr prop. nr 199.
2
Uppförande av säkerhetsanstalt
för förvarade och internerade
samt ny sinnessjukavdelning
inom fångvården (lil: 2), reser- vationsanslag ................
*250,000
250,000
Jfr prop. nr 199 och 220.
—
Utbyggande av fångvårdens ung-
domsanstalt å Skenäs, reserva- tionsanslag ..................
150,000
+150,000
Jfr prop. nr 199 och 313.
[Jfr prop. nr 199. Å
1 markvärdet, 80,000 kr.,
[beräknas icke avskriv-
Utrikesdepartementet:
3
Inköp av fastighet för beskick- ningen i Bukarest (III: 3), reser- vationsanslag ................
| *59,000
53,800
-5,200
5
Uppförande av ny byggnad för
(ning.
beskickningen i Tokio (III: 5),
reservationsanslaq ............
*75,000
-75,000
Jfr prop. nr 199 och skr.
\ nr 283.
Försvarsdepartementet:
—
Nybyggnad för marinens myn-
digheter, reservationsanslag ....
—
250,000
+ 250,000
Jfr prop. nr 199 och 315.
—
Nybyggnad för flygvapnets myn-
digheter, reservationsanslag ....
—
125,000
+125,000
Jfrprop.nr 199och 315.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
31
Anslagsbelopp
Anslagsrubrik
enligt
statsverks-
proposi-
tionen
med hän- syn till sär- skild pro- position
ökning( + ),
minsk- ning (-)
Anm.
—
Huvudritningar m. m. för en ny- byggnad för de militära hög- skolorna, reservationsanslag____
Kronor
Kronor
50,000
Kronor
+ 50,000
Jfr prop.nr 199 och 315.
6
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid sta- tens sinnessjukhus (111:6), reser- vationsanslag .................
*1,400,000
1,527,400
+ 127.400
Jfr prop. nr 176 och 199.
7
Uppförande av nybyggnad åt
statens institut för folkhälsan
(111:7), reservationsanslag......
*50,000
100,000
+ 50,000
Jfr prop. nr 139 och 199.
11
Ecklesiastikdepartementet:
Till- och ombyggnad av lands- arkivet i Göteborg (III: 12), re- servationsanslag ..............
*3,000
3,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
12
Örn- och nybyggnadsarbeten för
statens historiska museum m. m.
(III: 13), reservationsanslag ....
*51,700
64,600
+12,900
Jfr prop. nr 199.
15
Uppförande av en byggnad för
botaniska institutionen vid uni- versitetet i Uppsala (III: 16),
reservationsanslag ............
*191,000
191,000
Jfr prop. nr 199.
17
Uppförande av byggnad för me- dicinsk-kemiska och farmakolo- giska institutionerna vid uni- versitetet i Uppsala (III: 18),
reservationsanslag ............
*75,000
75,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
18
Införande av oljeeldning i ras- biologiska institutet (III: 19),
reservationsanslag ............
*3,000
-3,000
Jfr prop. nr 159 och 199.
19
Fullföljande av universitetsbi- bliotekets i Uppsala örn- och
tillbyggnad m. m. (III: 20), reser- vationsanslag ................
*20,000
20,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
20
Ändrings- och moderniserings- arbeten i universitetshuset i
Uppsala (III: 21), reservations- anslag .......................
*60,000
60,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
21
Uppförande av byggnad för me- teorologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (III: 22),
reservationsanslag.............
*7,000
7,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
22
Ombyggnads- och installations- arbeten i byggnaden för kemi- ska institutionen vid universi- tetet i Uppsala (III: 23), reser- vationsanslag ................
*4,000
4,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
24
Restaurering av vissa delar av
gamla kemiska institutionen vid
universitet i Lund m. m. (III: 25),
reservationsanslag ............
*50,000
53,500
+ 3,500
Jfr prop. nr 199 och 277.
25
Nybyggnad för de teoretiska
institutionerna m. m. vid ka- rolinska mediko-kirurgiska in- stitutet (III: 26), reservationsan- slag .........................
‘140,000
140,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
Beräknat belopp.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
Anslagsbelopp
Anslagsrubrik
enligt
statsverks-
proposi-
tionen
med hän- syn till sär- skild pro- position
Ökning( + ),
minsk- ning (-)
Anm.
26
Uppförande av byggnader för
karolinska sjukhuset i Stock- holm m. m. (III: 27), reserva- tionsanslag ..................
Kronor
*1,090,500
Kronor
1,090,500
Kronor
Jfr prop. nr 199.
28
Nybyggnad för laboratorium för
brobyggnad och kommunika- tionsteknik vid tekniska hög- skolan i Stockholm (III: 29),
reservationsanslag ............
*8,000
8,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
29
Nybyggnad för byggnadsaku- stiskt laboratorium vid tekniska
högskolan i Stockholm (III: 30),
reservationsanslag ............
*3,500
3,500
Jfr prop. nr 199 och 277.
30
Örn- och påbyggnad av bergs- skolans lokaler vid tekniska hög- skolan i Stockholm (lil: 31), re- servationsanslag ..............
*8,000
8,000
Jfr prop. nr 199 och 277.
31
Ändringsarbeten i ugnsrummet i
tekniska högskolans i Stockholm
kemibyggnad (III: 32), reserva- tionsanslag ..................
*2,500
2,500
Jfr prop. nr 199 och 277.
32
Uppförande av byggnad för fack- avdelningen för skeppsbyggeri
m. m. vid Chalmers tekniska
högskola (III: 34), reservations- anslag ......................
*100,000
100,000
Jfr prop. nr 199.
34
Nybyggnad för högre allmänna
läroverket i Haparanda (III: 36),
reservationsanslag ............
*180,000
90,000
-90,000
Jfr prop. nr 199.
35
Ny- och tillbyggnadsarbeten vid
vissa folk- och småskolesemina- rier (III: 37), reservationsanslag
*226,500
134,500
-92,000
Jfr prop. nr 199.
37
Nybyggnad för småskolesemina- riet i Haparanda (III: 39), re- servationsanslag ..............
*75,000
37,500
-37,500
Jfr prop. nr 199.
38
Uppförande av byggnad vid Got- ska Sandöns fyrplats m. m.
(III: 40), reservationsanslag ....
*22,500
11,300
-11,200
Jfr prop. nr 199.
45
Handelsdepartementet:
Uppförande av byggnad för ett
statens hantverksinstitut(III: 47),
reservationsanslag ............
*250,000
250,000
Jfr prop. nr 199.
47
Uppförande av byggnader för
flygtekniskförsöksanstalt(III:49),
reservationsanslag ............
*200,000
200,000
—
Jfr prop. nr 56 och 199.
1
D. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:
Lånefonden för lantarbetarbostä- der (IV: 3), reservationsanslag ..
*50,000
50,000
Jfr prop. nr 190.
2
Lånefonden för anordnande av
hem för åldringar och änkor
(IV: 4), reservationsanslag......
*100,000
_
-100,000
Jfr prop. nr 190.
* Beräknat belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 321.
33
Anslagsbelopp
Anslagsrubrik
enligt
statsverks-
proposi-
tionen
med hän- syn till sär- skild pro- position
ökning(+),
minsk- ning (-)
Anm.
3
Statens bosättningslånefond(IV:5),
reservationsanslag ............
Kronor
*750,000
Kronor
750,000
Kronor
Jfr prop. nr 150.
9
Jordbruksdepartementet:
Jordbrukets maskinlånefond, re- servationsanslag ..............
*620,000
250,000
-370,000
Jfr prop. nr 217.
—
E. Fonden för förlag till
statsverket.
Försvarsdepartementet:
Markinköp m. m. för andra
medeltunga bombflottiljens för- läggning, reservationsanslag....
1,000,000
+ 1,000,000
Jfr prop. nr 314.
Nettoökning
1,545,100
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 1 sand.
Nr 321.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (7)
7 kopplingar.
- Rskr. 1938:467 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1938139. s. 1 i texten
- Rskr. 1938:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. s. 1 i texten
- SU 1938:216 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1938139. s. 6 i texten
- Rskr. 1938:408 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till övergångsstat för budgetåret 1937/38. s. 2 i texten
- Rskr. 1938:397 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1938/39, m. m. a1 i texten