Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggssiat l till rikssiaten för budgetåret 1939/40

1939-09-08 · 79 sidor, varav 78 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 78 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:1 (urtima riksdagen), Med förslag till tilläggssiat l till rikssiaten för budgetåret 1939/40

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

1

Nr 1.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggssiat

l till rikssiaten för budgetåret 1939/40; given

Stockholms slott den 8 september 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll

angående justering av propositionen om tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40, föreslå riksdagen att, med godkännande av

de i protokollet berörda förslagen, å nämnda tilläggsstat upptaga de inkomster

och utgifter, som framgå av härvid fogade förslag till dylik tillläggsstat.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Tilläggsstat I till riksstaten

Kronor

Driftbudgeten.

Underskott att avföras å statens budgetutjämningsfond.................

113,334,000

Summa

113,334,000

Kronor

Kapitalbudgeten.

Inkomster:

I. Kapitalmedel ..............................................

79,620,000

Summa

79,620,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

3

för budgetåret 1939/40.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

lil. Utrikesdepartementet....................

IV. Försvarsdepartementet ..................

V. Socialdepartementet.....................

VI. Kommunikationsdepartementet...........

VII. Finansdepartementet....................

IX. Jordbruksdepartementet.................

X. Handelsdepartementet...................

....... 50,000

....... 75,300.000

....... 28,734,000

....... 7,000,000

....... 50,000

....... 1.200,000

....... 1.000,000

113,334,000

Summa

113,334,000

Kronor

K ani talbo dget cn.

1 Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder ...................................

15,925,000

II. Luftfartsfonden ...........................................

3,850,000

III. Statens allmänna fastighetsfond..............................

1,845,000

IV. Statens utlåningsfonder.....................................

2,000,000

VII. Fonden för förlag till statsverket ............................

56,000,000

Summa

79,620,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Diverse.

6 a

Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag.......

50,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

7

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Lantförsvaret.

40a

Sjukvård m. m:

Utrustning av arméns krigssjukhus, reservationsanslag

4,300,000

G. Gemensamma anslag.

2a

Materiel:

Viss extra materielanskaffning m. m.................

71,000,000

1

Summa |

75,300,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

19a

Bekämpande av arbetslösheten:

Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag ....

10.000,000

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Sjukvdrdsanslalterna.

57a

Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag........

6.700,000

E. Polisväsendet.

2a

Statspolisorganisationen:

Inköp av motorfordon och ridhästar, reservations- anslag ...........

1

. 1

7,000

F. Civila iuftskyddei.

|

s

Civilt luftskydd:

Alarmeringsanordningar, reservationsanslag.....

Gasskyddsutrustning, reservationsanslag.......

777.000

6,800,000

125.000

4,300,000

7

Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbild- ning av luftskyddspersonal m. m...........

8

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa skydds- rum, reservationsanslag.............

12,002,000

Säger för civila luftskyddet

12,002,000

G. Diverse.

13

Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté ..

25,000

|

Summa J

|

28,734,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

9

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Vägbyggnader och vägunderhåll:

lia

Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och

broar å landsbygden, reservationsanslag...........

5,000,000

21a

Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnads-

väsendet, reservationsanslag ........................

2,000,000

7,000,000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

7,000,000

Summa ]

7,000,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

1

Kronor

Kronor

E. Diverse.

8a

Prisövervakning, förslagsanslag...................

50,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 1.

11

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

J. Skogsväsendet.

23

Åtgärder för ökad användning av inhemskt motor- bränsle m. m., reservationsanslag. ................

500,000

M. Diverse.

10a

Folkförsöriningsnämnden m. m., förslagsanslag.......

700,000

Summa

1,200,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Sjöfart och handel.

4

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter; för sjöfarten, reservationsanslag ..

■ ''

800,000

F. Diverse.

12a

12b

12c

Industrisakkunniga m. m., förslagsanslag ..............

Statens handelslicensnämnd m. m., förslagsanslag ____

Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag ..........

100,000

50,000

50,000

Säger för diverse

200,000

Summa

1,000,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kronor

Kronor

1

Kapitalmedel.............

79,620,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

15

Kapitalinvestering.

L Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

700,000

500.000

200.000

5,850,000

1,500,000

575,000

8,625,000

600,000

250,000

700,000

| 10,175,000

500,000

2,550,000

2,000,000

5,050,000

5.050,000

21

12a

12b

16

16a

16b

19a

20a

23

B. Telegrafverket.

Vissa signal- och alarmanordningar.. ,

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Vändskivor samt kol- och vattengivningsanordningar,

reservationsanslag............................

Reservtelefonväxlar, reservationsanslag............

Försvarsberedskap vid statens järnvägar, reservationsanslag

......................................

Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga

fastigheter, reservationsanslag............

Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas

utrustning och materiel, reservationsanslag....

Rullande materiel:

Lokomotorer, reservationsanslag...............

Automobiltrafik:

Gasgeneratorer för landsvägsfordon, reservationsanslag

Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg,

reservationsanslag......................

1

2

3

4

5

10

Säger för statens järnvägar

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Trollhätte kraftverk:

Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag.

Norrländska kraftverken:

Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven,

reservationsanslag............. 1,000,00

Påbyggnad av regleringsdammen vid

Suorva, reservationsanslag.......... 750,00

Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus

kraftstation, reservationsanslag...... 300,00

Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag

..................... 500,00

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk, reservationsanslag

..................................

Säger för statens vattenfallsverk

Summa

15,925,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

1

Mark till landningsfält för flygplan, reservations-

anslag.....................................

600,000

2

Belysningsanläggningar för luftfartsleder, reserva-

tionsanslag .................................

250,000

6

Byggande och förbättring av flygplatser, reserva-

tionsanslag .................................

3,000,000

3,850,000

Summa

3,850,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

17

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

18

Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter,

reservationsanslag............................

1,845,000

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

IV. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

20

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-

drift, reservationsanslag.......................

*2,000,000

* Beräknat belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

19

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

J ordbruksdepartementet:

12 a

Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reserva-

tionsanslag..........................................

*6,000,000

Handelsdepartementet:

20

Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag ............

50,000,000

Summa

56,000,000

Beräknat belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Med åberopande av de förslag till riksdagen varom, enligt bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11), vederbörande departementschefer

hemställt, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss, förslag till proposition om tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma

protokoll fattade beslut.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna

å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

21

Bilaga 1.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

I anledning av propositionen nr 235 till årets lagtima riksdag har riksdagen

dels godkänt ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för

innevarande budgetår, dels bemyndigat Kungl. Maji att vid krig eller krigsfara

fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till efterrättelse

såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag

till vederbörande myndigheters förfogande, dels förklarat, att, därest

nämnda bemyndigande tagits i anspråk för försvarsdepartementets del i

avseende å ett sammanlagt belopp av 100 miljoner kronor, ytterligare medel

av de å beredskapsstaten för samma departement upptagna anslagsbeloppen

icke må disponeras under annan förutsättning än att Konungen låtit

riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda,

dels ock medgivit, att under samma förutsättning i beredskapsstaten

angivna särskilda anslagsbelopp må överskridas.

Genom beslut den 26 augusti 1939 har Kungl. Maj:t fastställt den av riksdagen

sålunda godkända beredskapsstaten att lända till efterrättelse såsom

förskottsstat. Samma dag ha de å förskottsstaten under fjärde huvudtiteln

uppförda fyra förskottsanslagen ställts till vederbörande militära förvaltningsmyndigheters

förfogande att disponeras för därmed avsedda ändamål i

enlighet med Kungl. Maj:ts särskilda beslut. De under sjunde huvudtiteln

och å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket uppförda förskottsanslagen

ha sedermera den 31 augusti 1939 ställts till statskontorets

respektive riksgäldskontorets förfogande, i båda fallen för disposition i enlighet

med Kungl. Maj:ts särskilda beslut. I de sålunda meddelade förfogandebesluten

har föreskrivits, att utgifterna under de olika anslagen skola

redovisas specificerade i anslutning till fördelningen å riksstaten. En redo
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

görelse för de av Kungl. Majit fattade besluten om disposition av ifrågavarande

förskottsanslag torde få lämnas riksdagens vederbörande utskott.

Regleringen av utgifter som bestritts förskottsvis med stöd av en finansfullmakt,

lämnad genom fastställande av beredskapsstat, har förutsatts skola

ske genom framläggande för riksdagen av en tilläggsstat innefattande förslag

även örn sättet för budgetmässig balansering av dessa utgifter. Vad

beträffar beredskapsstaten för försvarsväsendet har riksdagen icke velat göra

någon allmän begränsning av statens giltighetstid men förklarat sig anse, att

den fullmakt som genom beredskapsstaten lämnas Kungl. Majit bör upphöra

att gälla under tid, då avgörandet av hithörande frågor kan ankomma

på riksdagen. Denna begränsning, vilken innebär att Kungl. Majits befogenheter

upphöra vid den tidpunkt, då föreliggande medelsbehov tidigast

kunna vara av riksdagen slutligt prövade, torde få anses omfatta även den

på fullmakten ifråga grundade rätten att disponera medel av de å beredskapsstaten

uppförda anslagen, sedan denna fastställts att lända till efterrättelse

såsom förskottsstat. En följd härav bör vara, att de framställningar

till riksdagen, som betingas av att beredskapsfullmakten av Kungl. Majit

utnyttjats, framläggas omedelbart vid riksdagens början, oavsett om tillägg

och modifikationer förutses senare kunna bliva erforderliga.

De beslut om disposition av anslag å förskottsstaten, som hittills meddelats,

avse utgifter av två principiellt skilda slag, nämligen dels löpande utgifter

för ersättningar till personal och för förbrukningsmateriel, dels engångsutgifter

för viss bestämd materielanskaffning eller för vissa anläggningsarbeten.

Det är tydligt, att en reglering av utgifter å förskottsanslag

utan svårighet kan ske i den nyss angivna formen i de fall, då utgiftsbeslutet

avser en engångskostnad av viss bestämd eller sannolik storlek. I dessa fall

böra maximerade anslag äskas å tilläggsstaten. Annorlunda förhåller det sig

i regel med löpande utgifter som avse personalkostnader föranledda av beslut

om förstärkt försvarsberedskap eller annan liknande åtgärd. Storleken

av dessa utgifter — liksom i viss mån även utgifternas fördelning på olika

anslag — blir då helt beroende på ailén av de vidtagna försvarsåtgärderna

och den tidrymd, under vilken dessa kunna antagas äga bestånd. Att under

dessa omständigheter i ett läge, där utvecklingen fram till budgetårets

utgång icke kan bedömas, framlägga en verklig anslagsberäkning låter sig

icke göra. Örn medel för täckande av ifrågavarande utgiftsbehov nu skulle

äskas a en tilläggsstat, skulle därför inom statens ram komma att införas

förslagsanslag, vilka hade karaktären av rena finansfullmakter. Dylika förslagsanslag

skulle nämligen varken fylla kravet, att förslagsvis anvisade belopp

skola genom av riksdagen prövade utbetalningsgrunder vara i sak

maximerade, eller ge ett mått på den sannolika anslagsbelastningen.

I tillspetsad form framträder den här berörda budgetfrågan, om ett till

sin storlek helt obestämt medelsbehov för en förstärkning av försvarsberedskapen

uppkommer medan riksdagen är samlad. Någon anslagsprövning från

riksdagens sida är då ej möjlig, utan riksdagen måste lämna finansfullmak
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

23

ter, som inpressade inom ramen av en tilläggsstat skulle verka sönderbrytande

på statsregleringen.

De omständigheter jag här berört leda över till tanken, att sistnämnda

slag av utgifter icke böra regleras å en tilläggsstat förrän de kunna till sin

storlek överblickas. De skulle då få hållas utanför den utgiftsreglering, varom

förslag bör framläggas omedelbart vid början av den riksdagssession som

följer efter förskottsstatens ikraftträdande, och tills vidare bestridas med stöd

av en finansfullmakt, lämnad Konungen samtidigt med att reglering av engångsutgifter

beslutes. Mot denna tankegång kan invändas, att dock åtminstone

de kostnader av löpande natur som redan uppkommit, när förslag

örn tilläggsstat framlägges, böra regleras å denna stat. Detta krav torde också

kunna och böra tillgodoses, i den mån en avslutad redovisning av dessa

kostnader föreligger, vilket emellertid ej alltid och exempelvis ej för närvarande

är fallet.

Från angivna utgångspunkter finner jag mig böra föreslå, att den tilläggsstat,

varom förslag nu bör föreläggas riksdagen, i princip begränsas till

de anslagsäskanden som avse till sin storlek bestämbara medelsbehov, alltså

i första hand engångsutgifter som redan beslutits eller som prövas bliva erforderliga

för omedelbar förstärkning av försvaret eller civilbefolkningens

skydd. För övriga utgifters del föreslår jag ett uppskov med regleringsförslaget

till början av nästa års lagtima riksdag, om utrikeslägets utveckling

då tillåtit en avveckling av de extraordinära försvarsåtgärderna, eller till den

senare tidpunkt under riksdagen, då en sådan avveckling kommit till stånd

eller det samlade medelsbehovet under budgetåret ändock kan överblickas.

I varje fall bör reglering av förskottsstatens utgifter genom fastställande av

tilläggsstat ske före budgetårets utgång. Ett uppskov med tilläggsstatens

fastställande förutsätter framställning till riksdagen örn en ny finansfullmakt.

Liksom fastställandet av en riksstat eller en tilläggsstat förutsätter fastställandet

av en förskottsstat gemensamt beslut av Konungen och riksdagen.

För förskottsstatens del utformas emellertid riksdagsbeslutet för tiden

mellan riksdagarna såsom en fullmakt för Konungen att inom ramen av en

av riksdagen godkänd beredskapsstat fastställa en förskottsstat. Är riksdagen

samlad och uppkommer behov av finansiella befogenheter för Kungl.

Majit av den art som innefattas i en förskottsstat, synas dessa lämpligen

böra lämnas genom beslut av riksdagen om fastställande av förskottsstat.

Skulle Kungl. Majit före riksdagens sammanträde lia fastställt förskottsstat

med stöd av föreliggande beredskapsfullmakt och föreligger fortsättningsvis

behov av sådana finansiella befogenheter, synes under dessa förhållanden

slutsatsen bli, att Kungl. Majit bör erhålla dessa genom beslut av riksdagen

innefattande en förklaring, att den redan fastställda förskottsstaten skall äga

fortsatt giltighet i oförändrad eller -—• eventuellt — viss modifierad form.

Jag torde i enlighet med den här utvecklade uppfattningen senare denna dag

få framlägga förslag örn framställning till riksdagen örn beslut av här angiven

allmän innebörd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Det förslag till tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, som jag

senare denna dag anmäler, omfattar av de skäl, jag i det föregående utvecklat,

i princip de av kriget aktualiserade medelsbehov som nu kunna till

sin storlek bedömas. Med hänsyn till behovet av en senare reglering av de

utgifter, som tillsvidare skulle täckas av medel anvisade å förskottsstat, har

tilläggsstaten ansetts böra betecknas såsom tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40.

Å tilläggsstaten äskas medel för täckning av dels engångsutgifter, vilka

redan beslutits av Kungl. Maj :t med stöd av gällande fullmakt, dels engångsutgifter

för försvarsberedskapens omedelbara stärkande och vissa andra med

krisläget sammanhängande ändamål, dels slutligen löpande utgifter — beräknade

för tiden till utgången av januari 1940 — för de nya förvaltningsoch

regleringsuppgifter som tillkommit i det inträdda krisläget. Sistnämnda

utgifter avses att utgå av förslagsanslag. Dessa ha i vissa fall ansetts böra

äskas för bestridande av kostnaderna för visst krisorgans verksamhet. Hinder

bör dock givetvis ej möta att av anslagen bestrida kostnaderna även för

ombildade eller nytillkommande organ verksamma på samma område som

det först upprättade. Att anslagen ifråga hänförts till tilläggsstaten och ej

till förskottsstaten motiveras främst därav, att det synts önskvärt att redan

från början erhålla särskilda redovisningstitlar för ifrågavarande institutioner.

Utöver de till nämnda grupper hänförliga anslagen har äskats ett belopp

för finansiering av vissa arbetslöshetsåtgärder.

I den nu framlagda tilläggsstaten ha medel ej äskats för avskrivningsändamål.

Förslag i detta hänseende torde få framläggas senare under riksdagen,

när investeringsbehoven kunna fullständigare än nu överblickas.

Uppskovet med beräknandet av anslag för avskrivning låter sig utan olägenhet

genomföra, eftersom frågan om budgetens balansering i det förändrade

läge, som inträtt, av i det följande angivna skäl ansetts böra skjutas

på framtiden.

Till frågan örn den slutliga utformningen av tilläggsstatens inkomstsida

är det för tidigt att nu taga ställning. Vissa betydande anslag kunna tänkas

tillkomma senare under riksdagen. Vidare komma nya inkomsttitlar

att erfordras vid bifall till de förslag örn upptagande av vissa nya skatter,

vilka jag senare under riksdagen torde få anmäla. En revidering av de under

olika inkomst- och utgiftstitlar i riksstaten uppförda beloppen kan vidare

komma att bliva påkallad. Under dessa förhållanden finner jag mig för

närvarande blott böra såsom ett provisorium föreslå, att å inkomstsidan av

tilläggsstatens driftbudget under rubriken underskott att avföras å budgetutjämningsfonden

beräkna ett belopp motsvarande de sammanlagda anslagsäskandena

å budgeten, eller 113,334,000 kronor.

För kapitalinvesteringar äskas sammanlagt 79,620,000 kronor. En däremot

svarande balanspost bör uppföras på inkomstsidan av tilläggsstatens

kapitalbudget.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Jag vill förorda, att tilläggsstatens inkomstsida utformas i enlighet med

här framlagda beräkningar, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

dels såsom underskott att avföras å statens bndgetutjämningsfond

beräkna ett belopp av kronor 113,334,000;

dels ock å kapitalbudgeten under inkomsttiteln kapitalmedel

uppföra ett belopp av kronor 79,620,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

27

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 6 a. Statlig informationsverksamhet, förslagsanslag. Med stöd av

Kungl. Maj :ts beslut den 23 maj 1930 och den 30 juni 1937 har utredning

verkställts angående den lämpliga organisationen av den särskilda upplysnings-

och kontrollverksamhet, som vid förstärkt försvarsberedskap kan anses

påkallad i avseende å olika former av publik förkunnelse inom och utom

Sverige. Frågan har därefter varit föremål för överväganden i olika sammanhang.

För närvarande föreligger inom utrikesdepartementet en utarbetad

plan för ordnandet av ifrågavarande verksamhet.

Den 26 augusti 1939 har Kungl. Majit beslutat igångsättandet av viss gren

av sagda informationsverksamhet.

Med hänsyn till behovet av en ytterligare utvidgning av den statliga informationsverksamheten

ha förberedande åtgärder vidtagits för upprättande

av ett centralorgan för ifrågavarande verksamhet. Den 6 innevarande september

har Kungl. Maj :t sålunda tillkallat generaldirektören K. A. W. Björck,

verkställande direktören i tidningarnas telegrambyrå, majoren G. F. A.

Reuterswärd samt chefen för pressbyrån i utrikesdepartementet, byråchefen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

O. Thoning med uppdrag att förbereda och i erforderlig utsträckning vidtaga

åtgärder för att upprätta ett centralt organ för informationsväsendet.

Kungl. Majit har samtidigt bemyndigat ministern för utrikes ärendena att

tillkalla representanter för pressen att biträda härvid.

Omfattningen och arten av den statliga informationsverksamhet, som det

i nuvarande läge ansetts nödvändigt att organisera även för vårt lands vidkommande,

låta sig för närvarande icke närmare bedöma. Med hänsyn härtill

kan man icke göra någon säkrare beräkning av föreliggande medelsbehov.

För de med verksamheten förbundna utgifternas redovisning bör dock nu

ett anslag uppföras å tilläggsstat. Anslaget torde förslagsvis få upptagas till

50,000 kronor.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statlig informationsverksamhet å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Wästfelt.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 1.

29

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet den 8 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 och anför därvid

följande.

D. Lantförsvaret.

[1.] 40 a. Utrustning av arméns krigssjuklius, reservationsanslag. I

skrivelse den 1 september 1939 har arméförvaltningen gjort vissa framställningar

i fråga om materielanskaffning för armén, avseende bland annat ett

angivet belopp för anskaffning av materiel till krigssjukhus.

Sedermera har medicinalstyrelsen i skrivelse den 6 september 1939 gjort

framställning örn anvisande av vissa medel för genomförande av den plan

för sjukhusens krigsberedskap, som avsåges att komma i tillämpning vid

mobilisering. I vad nämnda skrivelse avser kostnader för utrustning m. m.

av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara lärer chefen för socialdepartementet

denna dag komma att framlägga förslag.

I nämnda skrivelse har medicinalstyrelsen emellertid tillika hemställt örn

anvisande av 4,300,000 kronor för utrustningen av arméns krigssjukhus.

Det anslagsbelopp, varom medicinalstyrelsen i nyssberörda skrivelse hem -De-partementsställt

för utrustningen av arméns krigssjukhus, ingår i den anslagssumma, chefen.

som av arméförvaltningen äskats för materiel till krigssjukhus i förenämnda

skrivelse den 1 september 1939. Återstoden av sistberörda anslagssumma

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

ingår i det anslagsbelopp om 6,700,000 kronor, som av chefen för socialdepartementet

torde komma att föreslås till upptagande å tilläggsstat under

femte huvudtiteln för utrustning m. m. av beredskapssjukhus.

Kungl. Majit har på därom av medicinalstyrelsen gjord framställning den

3 september 1939 fastställt förteckning över de civila sjukhus, vilka vid

krig eller krigsfara skola fortsätta sin verksamhet m. m. (de s. k. beredskapssjukhusen).

Enligt gällande organisationsplaner skola jämte dessa beredskapssjukhus

finnas vissa av arméns myndigheter organiserade krigssjukhus,

med vilka icke må förblandas de av sjukhustrupperna uppsatta sjukhusformationerna

i fält. Det belopp, varom här är fråga, avses till anskaffande

av viss utrustning till de nämnda krigssjukhusen. Med hänsyn till

angelägenheten av att den tillämnade krigssjukhusorganisationen redan från

början är försedd med fullständig och modern materiel anser jag mig böra

tillstyrka anskaffande av den sålunda föreslagna materielen. Emot det av

medicinalstyrelsen angivna beloppet, 4,300,000 kronor, har jag intet att

erinra.

Ärendet är i övrigt av den beskaffenhet, att de ytterligare upplysningar,

som kunna erfordras, torde få lämnas genom de handlingar, som överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utrustning av arméns krigssjukhus å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 4,300,000.

G. Gemensamma anslag.

[2.] 2 a. Viss extra matcrielanskaffning m. m. Genom beslut den 26

augusti 1939 har Kungl. Majit med stöd av riksdagens i skrivelse den 12 maj

1939, nr 243, meddelade beslut angående beredskapsstat för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1939/40, fastställt nämnda stat att lända till efterrättelse

såsom förskottsstat. Vidare har Kungl. Majit genom brev samma dag ställt

de å förskottsstaten uppförda förskottsanslagen till lantförsvaret (Da), sjöförsvaret

(Ea), flygvapnet (Fa) och försvarsväsendet i allmänhet (Ga) till

vederbörande centrala förvaltningsmyndigheters förfogande.

Frågan om sättet för reglering av de utgiftsbelopp, som efter förskottsstatens

fastställande anvisats å förskottsanslagen Da, Ea och Fa eller som eljest

jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter belastat eller komma att belasta

nämnda anslag, anmäles denna dag av chefen för finansdepartementet.

Vad åter beträffar de anslagsbelopp, som av Kungl. Majit anvisats att utgå

från förskottsanslaget Ga till försvarsväsendet i allmänhet, lärer i enlighet

med de allmänna grunder för den nuvarande förskottsstatens avveckling, som

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

31

av chefen för finansdepartementet föreslås, dessa belopp, i den mån de avse

engångsutgifter, böra anvisas att utgå från den til läggsstat, som avses att

föreläggas den urtima riksdagen. De belopp som, efter det förskottsstaten

fastställts, till och med denna dag anvisats att utgå från nämnda anslag,

uppgå till sammanlagt något under 71,000,000 kronor. Beträffande de ändamål,

de anvisade beloppen avsett, torde upplysning böra lämnas genom de

handlingar som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I enlighet med det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Viss extra materielanskaffning m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av.................... kronor 71,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

33

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför

därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] 19 a. Särskilda arbetslöshetsåtgärder, reservationsanslag. Enligt

preliminära uppgifter uppgick antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 augusti

1939 till omkring 6,000. Detta innebär att ur sysselsättningssynpunkt läget på

arbetsmarknaden under sistförflutna augusti var lika tillfredsställande som

under augusti 1930. Den efter 31 augusti innevarande år följande utvecklingen

har medfört betydande störningar på arbetsmarknaden. De militära

inkallelserna hava sålunda inom åtskilliga områden, framför allt inom jordbruket,

vållat en kännbar brist på arbetskraft. Å andra sidan hava vissa

industrier på grund av otillräcklig tillgång på kvalificerad arbetskraft måst

reducera sin verksamhet eller rent av helt nedlägga driften samt i följd därav

nödgats i större eller mindre utsträckning permittera sina arbetare. Det är

tyvärr att befara att störningar av antydd art skola inträda jämväl i fortsättningen

ej blott såsom följd av åtgärder, som i vårt land vidtagits eller

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

kunna komma att vidtagas för rikets försvar utan ock på grund av uppkommande

rubbningar i det internationella handelsutbytet med därav följande

svårigheter för våra export- och importindustrier. Inom byggnadsindustrien

och transportväsendet torde likaledes sysselsättningssvårigheter kunna befaras

uppstå. Statliga regleringsåtgärder kunna vidare i vissa fall medföra

för den enskildes ekonomi synnerligen allvarliga konsekvenser.

Självfallet böra nu nämnda störningar i arbetsmarknaden i första hand

övervinnas genom överflyttning av ledig arbetskraft till områden, där brist

räder. Initiativ till åtgärder i detta syfte har redan tagits av Kungl. Maj:t

och även i fortsättningen måste utvecklingen följas med stor uppmärksamhet.

Då emellertid vissa anpassningssvårigheter torde komma att uppstå,

lärer åtminstone under de närmaste månaderna ett ökat behov av arbetslöshetshjälp

kunna förväntas. Beträffande kortvariga arbetslöshetsfall torde

hjälpbehovet kunna mötas med en ansvällning av kontantunderstödsverksamheten.

Skulle en mera långvarig arbetslöshet uppträda, torde emellertid

möjligheter böra stå till buds att igångsätta allmänna arbeten i större utsträckning

än tidigare avsetts. I särskilt ömmande fall torde även ekonomiskt

bistånd böra kunna lämnas personer, vilka fått sin näringsutövning

väsentligen inskränkt genom av krisen framkallade ingripanden från det

allmännas sida. Svårigheten att nu överblicka omfattningen och karaktären

av de stödbehov, som här möta, torde nödvändiggöra en betydande rörelsefrihet

för Kungl. Majit att — allt efter lägets krav — anlita understödslinjen

eller arbetslinjen. Hinder bör heller icke möta att i särskilda fall bevilja

låneunderstöd.

För ändamålet torde lämpligen böra å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Särskilda arbetslöshetsåtgårder å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 10,000,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] 57 a. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigs
fara,

reservationsanslag. På därom av medicinalstyrelsen gjord framställning

har Kungl. Majit, med stöd av kungörelsen den 26 augusti 1939 (nr 581)

angående förberedande åtgärder för tillämpning av lagen om sjukhusvård

vid krig eller krigsfara, den 3 september 1939 fastställt förteckning över de

civila sjukhus, vilka vid krig eller krigsfara skola fortsätta sin verksamhet,

ävensom meddelat föreskrifter rörande erforderliga förändringar av verksamhetens

art och omfattning vid dessa sjukhus (de s. k. beredskapssjukhusen).

I skrivelse den 6 september 1939 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av 6,700,000 kronor för utrustning och iordningställan
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

35

de av en första etapp av beredskapssjukhusen. Styrelsen har därvid utgått

från att samtidigt skulle å fjärde huvudtiteln anvisas 4,300,000 kronor till

utrustning av arméns krigssjukhus enligt gällande krigssjukvårdsplan.

Lika med medicinalstyrelsen finner jag påkallat, att medel nu äskas för Depariementsanskaffande

i förråd av viss utrustning till första etappens beredskapssjuk- chefenhus.

Medel böra därjämte i viss utsträckning vara tillgängliga för iordningställande

vid behov av provisoriska lokaler för beredskapssjukhus samt för

detaljplanering av ytterligare beredskapssjukhus. För nu angivna ändamål

synes mig böra beräknas ett sammanlagt belopp av 6,700,000 kronor. Därvid

har jag räknat med att en icke ringa del av den för beredskapssjukhusen

erforderliga utrustningen vid behov torde utan större dröjsmål kunna erhållas

i den fria handeln.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig

eller krigsfara å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 6,700,000.

E. Polisväsendet.

[3.] 2 a. Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon och ridhästar,

reservationsanslag. Under femte huvudtiteln hava för budgetåret 1939/40

anvisats bland annat följande fyra polisanslag, nämligen under rubriken statspolisorganisationen:

inköp av motorfordon och ridhästar ett reservationsanslag

av 111,000 kronor, därav 98,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen,

under rubriken statspolisorganisationen: underhålls-, drift- och expeditionskostnader

ett förslagsanslag av 353,000 kronor, därav 111,700 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen, under rubriken statspolisorganisationen:

gottgörelse till polisdistrikten ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor

samt under rubriken vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet

ett förslagsanslag av 580,000 kronor, därav 68,500 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

I skrivelse den 2 september 1939 bar statspolisintendenten efter samråd med

vederbörande myndigheter anmält, att statspolisens kriminalavdelning i Stockholm

måste väsentligt utökas, ävensom att avdelningen måste utrustas med

ytterligare en automobil. Kostnaderna för denna utvidgning uppskattar statspolisintendenten,

för år räknat, till 7,000 kronor under anslaget till statspolisorganisationen:

inköp av motorfordon och ridhästar, till omkring 35,000 kronor

under anslaget till statspolisorganisationen: underhålls-, drift- och expeditionskostnader,

till omkring 183,000 kronor under anslaget till statspolisorganisationen:

gottgörelse till polisdistrikten och till omkring 28,000 kronor

under anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet.

Med hänsyn till rådande förhållanden, vilka påkalla en skärpt övervak- Departementsning

av icke önskvärda element, som uppehålla sig inom landet, har Kungl. cAe/era.

Maj:t den 6 september 1939 beslutat medgiva den av statspolisintendenten

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

begärda personalförstärkningen. Till avlöningar hava medel anvisats att

tills vidare utgå från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under

sjunde huvudtiteln anvisade anslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap.

Om ifrågavarande provisoriska utökning av statspolisens kriminalavdelning

i Stockholm anses böra äga bestånd, torde emellertid kostnaderna

böra överföras till de förut nämnda för budgetåret 1939/40 anvisade förslagsanslagen.

Jag tillstyrker jämväl, att avdelningen förses med ytterligare en

automobil. För möjliggörande av anskaffande av automobilen torde å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1939/40 få anvisas ett reservationsanslag

till statspolisorganisationen: inköp av motorfordon och ridhästar av 7,000

kronor. Nu berörda kostnader böra icke till någon del avräknas mot automobilskattemedel.

I detta sammanhang torde jag jämväl få beröra vissa frågor rörande förslagsanslaget

till anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om

polisväsendet i riket stadgade ordning m. m. Från detta anslag, som för

budgetåret 1939/40 är upptaget lill 90,000 kronor, bestridas de kostnader för

polisväsendet, som anses böra gäldas av statsmedel men icke lämpligen

kunna hänföras till annat polisanslag. En redogörelse för flertalet av de

ändamål, för vilka anslaget disponeras, har lämnats i 1935 års statsverksproposition

(V. s. 303), till vilken redogörelse jag tillåter mig hänvisa.

Vid anmälan av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för innevarande

budgetår omnämnde jag, att på grund av nödvändigheten att vidtaga vissa

beredskapsåtgärder till skydd för rikets säkerhet förevarande anslag kunde

komma att belastas med utgifter, till vilka tidigare icke förekommit någon

motsvarighet, men att ifrågavarande kostnader icke läte sig med någon tillförlitlighet

beräkna. Under nu rådande förhållanden har det visat sig erforderligt

att vidtaga beredskapsåtgärder i avsevärt större omfattning än

man tidigare kunnat förutse.

Vidare får jag erinra, att de ändrade förhållandena nödvändiggöra en väsentlig

skärpning såväl av utlänningskontrollen överhuvud som ock av passkontrollen.

Såsom följd härav har Kungl. Maj:t bland annat den 1 september

1939 utfärdat kungörelse (nr 600) angående särskilda föreståndare för

passkontrollerna å vissa orter. Enligt denna kungörelse skola passkontrollerna

i Stockholm, Trelleborg, Malmö, Hälsingborg, Göteborg, Mon, Charlottenberg,

Storlien, Riksgränsen och Haparanda, där så finnes erforderligt,

ställas under ledning av särskilda föreståndare samt vid förfall för dessa av

biträdande föreståndare. Tillika har föreskrivits att, där särskild anledning

föreligger, jämväl å annan ort må förordnas särskild föreståndare och

biträdande föreståndare för passkontrollen. I kungörelsen stadgas vidare,

att föreståndare och biträdande föreståndare skola avlönas av statsmedel

samt förordnas av socialstyrelsen efter samråd med respektive länsstyrelser.

I anslutning härtill har Kungl. Majit genom särskilt beslut förordnat,

att avlöningarna till ifrågavarande föreståndare och biträdande

föreståndare skola bestridas från förslagsanslaget till anordnande av polis
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

37

bevakning i annan än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning

m. m. Enligt en av socialstyrelsen uppgjord beräkning kunna kostnaderna

för dessa avlöningar för det närmaste halvåret approximativt uppskattas till

120,000 kronor.

Av min redogörelse framgår, att sistnämnda anslag kommer att under budgetåret

1939/40 bliva högst avsevärt överbelastat. Då anslaget emellertid

är av förslagsanslags natur, torde särskilda medel för ifrågavarande ändamål

icke nu behöva begäras av riksdagen utan torde det vara tillfyllest, att

riksdagen erhåller kännedom om de förhållanden jag här berört.

Under hänvisning till vad jag förut anfört beträffande reservationsanslaget

till statspolisorganisationen: inköp av motorfordon och ridhästar får jag

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statspolisorganisationen: Inköp av motorfordon

och ridhästar å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 7,000.

F. Civila luftskyddet.

[4.] 3. Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag. För

ifrågavarande ändamål har i riksstaten för budgetåren 1937/38, 1938/39 och

1939/40 anvisats reservationsanslag å tillhopa 1,200,000 kronor, därav 200,000

kronor avsetts för anskaffande av alarmeringscentraler och 1,000,000 kronor

för anskaffande av sirener. Genom beslut den 31 augusti 1939 har därjämte

Kungl. Majit från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under sjunde

huvudtiteln anvisade anslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap av

5,000,000 kronor ställt till luftskyddsinspektionens förfogande ett belopp av

högst 377,000 kronor, att användas för anskaffande av alarmeringsanordningar

för det civila luftskyddets behov.

I en till socialdepartementet den 2 september 1939 från luftskgddsinspektionen

inkommen promemoria har anförts, att med hänsyn till nu rådande

förhållanden ett belopp av ytterligare 387,000 kronor behövde ställas till inspektionens

förfogande för anskaffande av vissa alarmeringsanordningar.

1 likhet med luftskyddsinspektionen anser jag, att ytterligare medel böra Departementsfå

disponeras för anskaffande av alarmeringsanordningar för det civila luft- CÄe/6wskyddets

behov. Det erforderliga beloppet synes därvid lämpligen böra beräknas

till 400,000 kronor. För ändamålet lärer å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 under rubriken civilt luftskydd: alarmeringsanordningar

få upptagas ett reservationsanslag motsvarande sistnämnda belopp

med tillägg av det belopp som anvisats att utgå av anslag å förskottsstaten

och för vilket täckning nu bör beredas.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition nr 1.

att till Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 777,000.

[5.] 4. Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, reservationsanslag. Un
der

rubriken civilt luftskydd: gasskyddsutrustning hava anvisats följande reservationsanslag,

nämligen för budgetåret 1937/38 ett anslag av 1,000,000

kronor, för budgetåret 1938/39 å riksstaten ett anslag av 1,500,000 kronor

samt å tilläggsstat till riksstaten ett anslag av 3,500,000 kronor ävensom för

budgetåret 1939/40 ett anslag av 4,000,000 kronor. Den utrustning, för vilken

anslagen avsetts, utgöres av dels gasmasker, gasskyddskläder och annan personlig

utrustning för aktiv personal inom det civila luftskyddets olika grenar,

dels vissa behandlingsapparater för hjälpplatser, dels ock viss indikeringsmateriel.

Genom beslut den 6 oktober 1938 har Kungl. Maj:t dessutom av förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter ställt till luftskyddsinspektionens förfogande

ett belopp av högst 1,250,000 kronor för inköp av 100,000 gasmasker,

därvid förutsattes, att gasmaskerna skulle läggas i förråd för den civila befolkningens

behov. Sammanlagt har alltså för gasskyddsutrustning för det

civila luftskyddets behov anvisats ett belopp av 11,250,000 kronor.

I en till socialdepartementet ingiven promemoria har luftskyddsinspektionen

anfört i huvudsak följande.

Det syntes vara av betydande värde att äga tillgång till ett lager av s. k.

folk gas masker för den passiva civilbefolkningens

räkning. I avvaktan på den utredning, som särskilt tillkallade sakkunniga

kunde komma att framlägga, syntes det vara lämpligt att — så snart

så befunnes möjligt — anskaffa förslagsvis 200,000 folkgasmasker av enklare

men godkänd typ. Kostnaden för anskaffande av dessa gasmasker uppskattade

inspektionen till 840,000 kronor.

Inspektionen ansåge det vidare nödvändigt att förse större delen av den

aktiva personalen med stålhjälmar till skydd mot splitter vid bombkrevader

o. d. Hittills hade anvisats medel för inköp av 65,000 stålhjälmar

till ett belopp av 400,000 kronor. Inspektionen föresloge inköp av ytterligare

100,000 hjälmar till en beräknad kostnad av 600,000 kronor.

I en den 5 september 1939 dagtecknad skrivelse har luftskyddsinspektionen

föreslagit en snabbare tillverkning av gasmasker inom

landet, varigenom skulle vinnas, att redan kontrakterade leveranser skulle

bliva verkställda under innevarande budgetår. Inspektionen beräknar, att

genom en dylik forcering av tillverkningen ett medelsbehov uppkommer,

utöver det hittills beräknade, uppgående för budgetåret 1939/40 till 1,480,000

kronor.

Vidare har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 30 augusti 1939 gjort

framställning angående anskaffande av gasskyddsmateriel för

vissa statliga verk. I skrivelsen anföres bland annat.

Enligt luftskyddskungörelsen den 10 juni 1938 § 28 skulle försvarsväsendet

tillhörande etablissement och anläggningar, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen ävensom

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

39

andra företag, beträffande vilka Kungl. Majit förordnat att frågor rörande

luftskyddet skulle undantagas från länsstyrelses och luftskyddschefs handläggning,

utöva ledningen av luftskyddet för dem underlydande etablissement,

anläggningar och verk.

I av den civila luftskyddsutredningen avgivet betänkande angående det

civila luftskyddet hade vid beräknande av kostnaden för den aktiva luftskyddspersonalens

utrustning hänsyn endast i viss mån tagits till ovannämnda

statliga myndigheters materielbehov.

Enär vägande skäl syntes tala för en genom luftskyddsinspektionens försorg

verkställd anskaffning av gasskyddsmateriel för tillgodoseende av nämnda

myndigheters materielbehov — särskilt i betraktande av att genom en

upphandling av denna materiel i samband med de upphandlingar av gasskyddsmateriel,

som inspektionen ltomme att företaga, materielen kunde erhållas

till lägre pris än vid av de olika myndigheterna företagna upphandlingar

— hade luftskyddsinspektionen i samråd med telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen och

på grundval av från dessa myndigheter erhållna uppgifter över det för dem

föreliggande behovet av gasskyddsmateriel gjort en approximativ beräkning

av anskaffningskostnaden. Denna uppginge till 1,454,440 kronor.

I betraktande av den nu rådande utrikespolitiska situationen vore en skyndsam

anskaffning av ifrågavarande materiel nödvändig. Vid uppskattningen

av för anskaffning av gasskyddsmateriel under innevarande budgetår erforderliga

anslagsmedel hade ej räknats med kostnaden för anskaffning av materiel

för ovannämnda statliga myndigheter. Luftskyddsinspektionen finge

därför hemställa, att det tillika täcktes Kungl. Majit att antingen, utöver innevarande

budgetårs anslag, för tillgodoseende av telegrafstyrelsens, järnvägsstyrelsens,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt vattenfallsstyrelsens

behov av gasskyddsmateriel till luftskyddsinspektionens förfogande ställa ett

belopp av 1,500,000 kronor eller bemyndiga inspektionen att bestrida denna

kostnad från reservationsanslaget civilt luftskydd: gasskyddsutrustning, vilket

anslag i detta fall torde komma att överskridas med angivna belopp, eller

ock slutligen förordna att här angivna myndigheter, efter genom inspektionens

försorg företagen anskaffning, skulle till inspektionen erlägga materielanskaffningskostnaden

med belopp, som det täcktes Kungl. Majit att

framdeles fastställa.

Ytterligare har luftskyddsinspektionen i en till socialdepartementet ingiven

promemoria gjort framställning örn anvisande av medel för anskaffande

av sjukbårar. I promemorian erinrar inspektionen, att Kungl. Maj :t

tidigare bemyndigat inspektionen att för luftskyddets räkning anskaffa 10,000

bårsängar för att tilldelas olika kommuner i förhållande till kommunernas

storlek. Dessa bårsängar hade varit avsedda för det allmänna luftskyddets

hjälpplatser. Det förelåge, framhåller inspektionen vidare, emellertid även

ett trängande behov av egentliga sjukbårar för transport av skadade. Inspektionen

anser, att minst 10,000 dylika bårar böra på statens bekostnad anskaffas.

Då anskaffningskostnaden för varje bår beräknas till 25 kronor,

skulle kostnaderna för dessa sjukbårar uppgå till sammanlagt 250,000

kronor.

Slutligen har luftskyddsinspektionen i en den 6 september 1939 dagtecknad

skrivelse anfört i huvudsak följande.

Enligt 2 § i luftskyddskungörelsen den 10 juni 1938 borde vid luftskyddets

förberedande övervägas i vad mån planläggningen skulle omfatta bland

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

annat anordnande av hjälpplatser och beredande av sjukhusutrymme för

vård av skadade samt organiserande av sjukhusvårdstjänst.

På grund av bestämmelsen i 3 § samma kungörelse hade inspektionen i

tidigare utfärdade anvisningar angivit, att fullständig planläggning av luftskyddets

sjukvårdstjänst borde äga rum inom samtliga luftskyddsorter, samt

att sådan planläggning —- vad beträffade anordnande av hjälpplatser och

skyddsrum för dessa — borde äga rum inom luftskyddsorter av A- och Bklass,

under det att lokala och särskilda förhållanden borde vara avgörande

för frågan, i vilken utsträckning sådan planläggning borde äga rum jämväl

inom luftskyddsorter av C- och D-klass.

I de av inspektionen utfärdade anvisningarna hade vidare angivits, att i

planläggningen för upprättande av hjälpplatser inginge bland annat anskaffande

av sjukvårdsmateriel och utrustning i övrigt enligt särskild, anvisningarna

bifogad förteckning.

I huvudsaklig överensstämmelse med anvisningarna i fråga hade å samtliga

luftskyddsorter av A- och B-klass planläggning skett för anordnande av

hjälpplatser och anskaffande av utrustning för dessa. I många fall hade

denna utrustning — åtminstone delvis — redan anskaffats med medel, som

av kommunerna anslagits för ändamålet.

I 2 § lagen om sjukhusvård vid krig eller krigsfara utsädes, att med civila

sjukhus förstodes bland annat hjälpplatser. Vidare innehölle 9 § bestämmelse

därom, att kostnaderna för civila sjukhus, som upprättades i anledning

av krig eller krigsfara, bestredes av statsmedel, i den mån särskilda

medel icke stöde till förfogande, samt att kostnader för vård av krigsskadade

och övriga extra kostnader, som föranleddes av bestämmelserna i lagen,

skulle gäldas av statsmedel.

Enär hjälpplatserna sålunda inordnats under de civila sjukhus, som hade

till uppgift att i händelse av krig bereda vård åt krigsskadade, syntes det

vara avsett att kostnaderna för anskaffande av sjukvårdsmateriel och utrustning

i övrigt skulle bestridas av statsmedel.

Planläggningen av hjälpplatserna och luftskyddets sjukvårdstjänst hade

i stor utsträckning ägt rum. Det utrikespolitiska läget hade gjort frågan örn

anskaffande av utrustning för hjälpplatserna — där så icke redan skett —

synnerligen aktuell. Inom de olika luftskyddsorterna uppgjorda planer för

luftskyddet gåve vid handen, att kostnaderna för materielutrustningen vid

planerade och erforderliga hjälpplatser kunde beräknas till omkring 1,150,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts anhölle luftskyddsinspektionen att

1.150.000 kronor ställdes till förfogande för anskaffning av sjukvårdsmateriel

för hjälpplatserna. Enär åtskilliga kommuner redan till viss del sörjt

för materielanskaffningen ifråga, syntes bestämmelserna örn tillhandahållande

av medel för anskaffningen böra givas retroaktiv verkan.

Frågan i vilken utsträckning den civila befolkningen bör genom statens

försorg förses med gasmasker är, såsom luftskyddsinspektionen antytt, för

närvarande — liksom flera andra frågor avseende gasskyddsutrustningen för

det civila luftskyddet och vissa spörsmål rörande bidrag till anordnande av

skyddsrum — föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, vilka

inom socialdepartementet tillkallats jämlikt av Kungl. Maj:t den 30 juni

1939 lämnat bemyndigande. Icke dess mindre anser jag mig i nuvarande

läge böra förorda, att medel anvisas för anskaffande av de av inspektionen

föreslagna folkgasmaskerna och att härför beräknas ett belopp av

840.000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Jag tillstyrker likaledes förslaget om en viss forcering av redan

kontrakterad gas xn asktillverkning. Därutöver torde det emellertid

vara av vikt att erhålla möjlighet till att genom nya beställningar eller

genom inköp i snabbare takt än hittills planerats anskaffa gasmasker i första

hand för den aktiva personalen inom luftskyddet. För nu nämnda gasmaskanskaffning

torde ett belopp av 2,000,000 kronor böra anvisas.

Med hänsyn till vad inspektionen anfört finner jag det även påkallat att

för inköp av ytterligare stålhjälmar för den aktiva luftskyddspersonalen

anvisas ett belopp av 600,000 kronor.

Vidare torde det vara nödvändigt, att för tillgodoseende av telegrafstyrelsens,

järnvägsstyrelsens, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

samt vattenfallsstyrelsens behov av gasskyddsmateriel

beräkna ett belopp av 1,500,000 kronor.

För inköp av 10,000 sjukbårar anser jag ett belopp av 250,000 kronor

böra beräknas.

Lika med luftskyddsinspektionen finnér jag det vara rimligt, att staten

ikläder sig kostnaderna för sjukvårdsmate riden vid kjäl pplatserna.

Såvida riksdagen icke framställer erinran däremot, har jag

för avsikt att föreslå, att de kommuner, vilka redan sörjt för ifrågavarande

materielanskaffning, erhålla retroaktiv ersättning. Kostnaderna för nu

ifrågavarande ändamål uppskattar jag i likhet med luftskyddsinspektiotien

till 1,150,000 kronor.

Kostnaderna för anskaffande av omförmälda gasmasker, stålhjälmar,

sjukbårar och sjukvårdsmateriel torde böra bestridas från ett å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1939/40 uppfört reservationsanslag till civilt

luftskydd: gasskyddsutrustning. Av praktiska skäl synes det därjämte lämpligt

att låta även utgifter för anskaffande av gasskyddsmateriel för telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen

gäldas från samma anslag. Sammanlagt skulle för nu angivna

ändamål behövas ett belopp av (840,000 + 2,000,000 + 600,000 +

250.000 + 1,150,000 + 1,500,000) 6,340,000 kronor.

Slutligen får jag erinra att Kungl. Majit genom beslut den 31 augusti 1939

på därom av luftskyddsinspektionen gjord framställning dels bemyndigat

inspektionen att för en sammanlagd kostnad av högst 450,000 kronor upphandla

och i beredskapsförråd upplägga gasskyddsmateriel, avsedd att vid

krigsfara eller luftskyddstillstånd distribueras till svenska handelsfartyg,

dels ock föreskrivit, att denna kostnad skulle gäldas från det för budgetåret

1939/40 anvisade reservationsanslaget till civilt luftskydd: gasskyddsutrustning.

Då på grund av detta beslut sistnämnda anslag kommer att belastas

med en tidigare icke förutsedd utgift av 450,000 kronor, lärer det bliva nödvändigt

att såsom kompensation härför under det nyss förordade anslaget a

tilläggsstat beräkna en motsvarande summa.

Ifrågavarande tilläggsanslag skulle alltså få upptagas till (6,340,000 +

450,000) 6,790,000 kronor, vilket belopp emellertid torde böra avrundas till

6.800.000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydcl: Gasskyddsutrustning å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av......................kronor 6,800,000.

[6.] 7. Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar för ut
bildning

av luftskyddspersonal m. m. Under angivna rubrik har för budgetåret

1939/40 upptagits ett obetecknat anslag av 120,000 kronor, därav ett

belopp av 100,000 kronor avsetts för bidrag till riksluftskyddsförbundets utbildningsverksamhet

och verksamhet i övrigt.

I en till Kungl. Majit ingiven, den 28 augusti 1939 dagtecknad skrift har

riksluftskyddsförbundet hemställt, att ett anslag av 100,000 kronor omedelbart

måtte ställas till förbundets förfogande för att av förbundet användas

för möjliggörande av massutbildning av hemskyddspersonal, i första hand

inom de mest utsatta luftskyddsorterna.

Enligt vad jag inhämtat har en betydande utbildning av hemskyddspersonal

ägt rum tack vare riksluftskyddsförbundets lokalföreningar. Denna

utbildningsverksamhet pågår alltjämt och torde i nuvarande läge böra bedrivas

i ökad takt. Statens stöd torde därför böra givas åt denna lokalföreningarnas

verksamhet. Man torde ävenledes böra överväga huruvida icke

utbildningen kan ske genom under luftskyddsinspektionens överinseende stående,

av enskild sammanslutning anordnad korrespondensundervisning och

huruvida icke staten bör stödja även sådan undervisning. För nu nämnda

ändamål torde å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas

ett obetecknat anslag av 125,000 kronor, vilket anslag lämpligen bör upptagas

under rubriken civilt luftskydd: bidrag till enskilda sammanslutningar

för utbildning av luftskyddspersonal m. m.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Bidrag till enskilda sammanslutningar

för utbildning av luftskyddspersonal m. m. å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 125,000.

[7.] 8. Civilt luftskydcl: Bidrag till kommuner för anordnande av vissa

skyddsrum, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har riksdagen

på förslag av Kungl. Majit anvisat reservationsanslag å tillhopa 500,000 kronor,

därav för budgetåret 1937/38 300,000 kronor, för budgetåret 1938/39

100,000 kronor och för budgetåret 1939/40 likaledes 100,000 kronor- Ett

villkor för erhållande av bidrag har under de två förstnämnda budgetåren

varit att skyddsrum av kommunen anordnades i redan uppförd byggnad.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majlis proposition nr 1.

Vidare har bidraget i främsta rummet varit avsett att tillgodose behovet av

ledningscentraler, skyddsrum för aktiv personal och hjälpplatser, men bidrag

skulle, i den mån anslagen därtill lämnade tillgång, kunna erhållas även

till inrättande av skyddsrum för allmänheten. Med hänsyn till vikten av

att åtminstone ledningscentralerna samt den aktiva personalen utan dröjsmål

skulle kunna disponera nöjaktigt skyddade rum föreslogs i 1939 års

statsverksproposition, att från och med budgetåret 1939/40 bidrag till anordnande

av sådana rum skulle kunna utgå till ur luftskyddssynpunkt viktiga

kommuner, oberoende av örn man därvid avsage att utnyttja äldie

byggnader eller i annan ordning tillgodose behovet. Enahanda jämkning

förordades i fråga om anordnande genom kommunernas försorg av skyddsrum

för civilbefolkningen, i den mån det gällde kommuner med svag ekonomisk

ställning. De sålunda föreslagna ändringarna i bidragsgrunderna

godkändes av 1939 års riksdag.

Genom Kungl. Maj:ts beslut hava hittills omkring 470,000 kronor disponerats

av ifrågavarande anslag. I samtliga fall har statsbidrag utgått med

2/3 av anordningskostnaderna.

I en den 2 september 1939 till socialdepartementet inkommen promemoria

från lii ftskgddsins peli t i onell har inspektionen framlagt vissa beräkningar rörande

föreliggande behov av anslagsmedel för bidrag till anordnande av

skyddsrum. I promemorian anföres i huvudsak följande.

För budgetåren 1937/38 och 1938/39 hade av riksdagen för ifrågavarande

ändamål anvisats tillhopa 400,000 kronor. Ännu så sent som hösten 1938

hade detta belopp icke till någon del tagits i anspråk, beroende pa att kommunernas

planläggning av luftskyddet ännu icke hunnit så långt att planer

uppgjorts för anordnande av skyddsrum. Av denna grund och med hänsyn

till de från föregående budgetår reserverade medlens storlek hade inspektionen

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1939/40 icke ansett sig kunna

upptaga mer än 100,000 kronor. Septemberkrisen år 1938 hade medfört en

kraftig forcering inom ett flertal kommuner av förberedelserna för luftskyddet,

vilken forcering bland annat tagit sig uttryck i planläggning av luftskyddscentraler

och framställningar örn statsbidrag till dessa. Numera vöre

de för berörda ändamål anvisade anslagen i det närmaste förbrukade.

Inspektionen hade i mars 1939 till chefen för socialdepartementet anmält,

att det kunde förväntas att mycket stora anspråk under budgetåret 1939/40

komme att ställas på statsbidrag till skyddsrum på grund av den allmänna

forcering av förberedelserna för det civila luftskyddet man då kunde iakttaga.

Inspektionen beräknade därvid, att ett belopp av åtminstone 2,000,000

kronor skulle erfordras för att täcka behovet fram till tiden för utgången av

budgetåret 1939/40. .

Med stöd av gjorda underhandsförfrågningaj och uppskattningar kunde

numera beräknas, att inom det närmaste halvaret ansökningar örn statsbidrag

för anordnande av ledningscentraler och skyddsrum

för aktiv personal skulle inkomma, för vilka statsbidragets sammanlagda

belopp kunde beräknas till omkring 2,800,000 kronor.

Det kunde vidare beräknas, att framställningar inom det närmaste halvåret

komme att göras om statsbidrag för anordnande av skyddsrum för

hjälpplatser med omkring 500,000 kronor.

För bedömande av behovet av skyddsrum för allmänheten hade

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

följande beräkningar verkställts. Det förutsattes till en början att dylika

skyddsrum endast behövde anordnas i städer med mer än 10,000 invånare.

Sammanlagda folkmängden i dessa städer uppginge till 1,800,000 personer,

men kunde vid krigstillfälle på grund av åtgärder för utrymning och allmän

mobilisering beräknas nedgå till 1,200,000 personer. Det kunde vidare

antagas att endast i en del av ifrågavarande städer skyddsrum för allmänbeten

behövde inrättas. Man syntes därför kunna utgå från en befolkningsi?1.

o t aT 800''000 invånare. Det syntes nödvändigt att anordna skyddsrum

tor åtminstone 4 %> av detta invånarantal eller alltså för 32,000 personer.

Kostnaderna för skyddsrummen kunde för varje person beräknas till 90 kronor

och totalkostnaderna till 2,880,000 kronor. Därest statsbidrag utginge

med h av kostnaderna, komme att för statsbidrag erfordras 1,920 000 kronor.

Härutöver erfordrades inrättande av särskilda skyddsrum inom de

T1^^aste hamnarna i landet. Dessa skyddsrum vore företrädesvis

avsedda att utföras med hjälp av för ändamålet särskilt tillverkade lösa enlietsblock

av betong. Därigenom kunde olika stora skyddsrum anordnas allt

efter behovet i det särskilda fallet. Det antal personer — hamnpersonal och

fartygsbesattmngar som i allt beräknades kräva skydd av dylik karaktär

uppskattades till 25,000. Den beräknade kostnaden för skyddsrummen uppginge

till cirka 100 kronor för varje person. För täckande av förstahandsbehovet

av sådana skyddsrum torde erfordras omkring 15,000 skyddsrumspiatser.

Av dessa torde omkring 10,000 böra anordnas med tillämpning av

nyssnämnda standardutförande. Övriga 5,000 skyddsplatser kunde anordnas

pa annat sätt, exempelvis genom insprängning i tillgängliga berg. Samkostnad®1

för skyddsrum i hamnarna kunde uppskattas till

1.500.000 kronor. Forutsattes statsbidraget skola utgå med 7, kunde alltså

statens kostnad beräknas till 1,000,000 kronor.

Luftskyddsinspektionen bar alltså uppskattat statens sammanlagda kostnader

för bidrag till anordnande av skyddsrum till (2,800,000 + 500,000 +

1.920.000 + 1,000,000) 6,220,000 kronor.

Sedermera har luftskyddsinspektionen i skrivelse den 5 september 1939

föreslagit, att kostnaderna för anordnande av vissa slag av skyddsrum skulle

helt och hållet gäldas av statsverket. 1 skrivelsen har inspektionen anfört

bland annat följande.

Luftskyddsinspektionen bade i utkast till lag örn ändrad lydelse av 10, 11

14 §§ luftskyddslagen den 11 juni 1937, vilket utkast motiverats i till utkastet

fogad P. M. angående skyldighet för kommuner och enskilda att medverka

vid luftskyddets förberedande, förordat vissa åtgärder, som borde kunna

aläggas kommun. Bland dessa märktes anordnandet av skyddsrum för

den lokala luftskyddsledningen, övrig för det allmänna luftskyddet erforderlig

personal ävensom för hjälpplatser. Såsom förutsättning för skyldigliet

att anordna dylika skyddsrum hade dock angivits, att staten bidroge med

/3 av kostnaden för skyddsrummen i fråga.

I Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen den 28 april 1939, nr 274, med

förslag till lag om ändring av vissa delar av luftskyddslagen den 11 juni 1937

hade föredragande departementschefen uttalat, att de bestämmelser i fråga

om kommuns skyldighet att anordna luftskyddsrum, som av luftskyddsinspektionen

förestagits, syntes vara av den art att de icke lämpligen kunde

behandlas iöi sig utan i samband med andra aktuella spörsmål rörande an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

45

ordningar för anskaffande av skyddsrum för olika ändamål. Departementschefen

hade vidare anfört, att samtliga dessa spörsmål syntes tarva ytterligare

övervägande. Senare hade uppdragits åt de sakkunniga, som jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1939 tillkallats att utreda vissa

frågor rörande det civila luftskyddet, att jämväl utreda berörda spörsmål.

Under det hittills genomförda planläggningsarbetet för luftskyddet hade

det visat sig föreligga betydande svårigheter för de lokala luftskyddsmyndigheterna

att utverka de bidrag från respektive kommuners sida, sorn vore

erforderliga för fyllande av även de mest närliggande behoven av skyddsrum.

Sedan av 1937 års riksdag medel ställts till förfogande avsedda att

utgöra bidrag till kommuner för anordnande av skyddsrum, hade intill den

1 september 1939 endast 16 skyddsrum för den lokala luftsky ddsledningen

hunnit påbörjas.

Dessutom hade, enär på grund av att erforderlig arbetskraft inom inspektionen

icke stått till förfogande för lämnande av tekniskt biträde åt kommunerna

vid upprättande av förslag till skyddsrum, kunnat iakttagas en

betydande oenhetlighet vid planerandet av de kommunala skyddsrummen

inom landet.

Med hänsyn till det läge, som uppstått i och med att europeiskt krig utbrutit,

vars blivande omfattning för närvarande icke kunde överskådas, funne

luftskyddsinspektionen oundgängligen nödvändigt att effektiva åtgärder

snarast vidtoges för att erforderliga arbeten för anskaffandet av skyddsrum

utan dröjsmål igångsattes. De redan inträffade krigshandlingarna hade

tillfullo bestyrkt den förmodan, som tidigare gjorts gällande, att angreppshandlingar

kunde beräknas utförda även mot obefästa samhällen. Det civila

luftskyddet komme därigenom att framstå som en under alla förhållanden

nödvändig passiv försvarsorganisation. För att denna försvarsorganisation

skulle kunna fungera inom de viktigare samhällena fordrades, att

luftskyddet kunde ledas på ett effektivt sätt. Därför erfordrades inredandet

av luftskyddscentraler med anordningar för upprätthållande av förbindelser

med samhällets olika delar och med de för utövande av luftskyddstjänsten

organiserade beredskapsstyrkorna. Vidare erfordrades att ett personligt

skydd bereddes åt nyssnämnda beredskapsavdelningar, som genom

sin tjänst vore utsatta för betydande risker.

Utgående från att det aktiva luftskyddet sålunda vore att betrakta som

en integrerande del av försvarsorganisationen, vilken det ostridigt ankomma

på staten att bekosta, ville inspektionen föreslå, att staten övertoge den totala

kostnaden för anordnande av luftskyddscentraler och skyddsrum linden

aktiva personalen inom de viktigaste luftskyddsorterna. Att staten bekostade

dessa skyddsrum innebure intet avsteg från tidigare godtagna, för

bedömande av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun vägledande

principer, enligt vilka bland annat staten bekostade den huvudsakliga delen

av erforderlig materiel för beredande av personligt skydd för den aktiva

personalen såsom gasmasker och stålhjälmar.

Vad beträffade hjälpplatserna gällde i enlighet med lagen den 22 juni

1939 örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara, att kostnaden för beredandet

av den avsedda vården å hjälpplatserna i sin helhet bestredes av staten. Inspektionen

funne starka skäl tala för att kostnaden för byggnadstekniskt

skydd för hjälpplatserna i sin helhet bestredes av staten. Om så skedde,

kunde på samma sätt som vid planläggningen av luftskyddscentraler och

skyddsrum för den aktiva personalen beredas möjligheter att fastställa, i

vilken ordning de viktigare orterna borde förses med skyddsrum och vidare

i vilken utsträckning inom respektive orter skyddsrum borde anordnas.

Ditintills hade anordnandet av skyddsrum varit i hög grad beroende

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

på de olika kommunernas vilja och förmåga att vidtaga åtgärder för beredandet

av skydd, varigenom många synnerligen viktiga luftskyddsorter kommit

i efterhand, vilket i nuvarande krisläge vore synnerligen beklagligt.

Vad beträffar anordnandet av skyddsrum för allmänheten, offentliga

skyddsrum, torde detta i högre grad vara en kommunal angelägenhet och

torde för den skull skäl till avvikelse fran tidigare principer för beviljandet

av statsbidrag, d. v. s. med 2/3 av byggnadskostnaden, för närvarande icke

föreligga. Angeläget vore emellertid att genom central myndighets försorg

åtgärder vidtoges för ernåendet av största möjliga enhetlighet vid anordnandet

av skyddsrum av dylik karaktär.

Luftskyddsinspektionen har med dessa nya utgångspunkter beräknat det

föreliggande medelsbehovet till 5,700,000 kronor till luftskyddscentraler och

skyddsrum för aktiv personal, 750,000 kronor till skyddsrum för hjälpplatser

och 1,920,000 kronor till skyddsrum för allmänheten eller tillhopa 8,370,000

kronor, vilket belopp avrundats till 8,500,000 kronor. I beloppet 5,700,000

kronor ingår enligt vad inspektionen under hand upplyst ett belopp av

1,500,000 kronor för skyddsrum till hamnarna.

I anslutning till vad som förordats beträffande fördelningen av kostnaderna

för skyddsrummens anordnande har luftskyddsinspektionen vidare

föreslagit vissa ändringar i luftskyddslagen. Enligt förslaget skulle länsstyrelse

kunna ålägga kommun 1) att anordna skyddsrum för den lokala

luftskyddsledningen och övrig för det allmänna luftskyddet erforderlig

personal ävensom för hjälpplatser och 2) att inom de orter, som Kungl.

Maj:t bestämde, och i enlighet med av vederbörlig myndighet utfärdade anvisningar

anordna skyddsrum för allmänheten vid torg, huvudgator och

dylika trafikleder, där det kunde förväntas att samfärdsel i större utsträckning

komme att äga rum under luftskyddstillstånd. Skyldighet att anordna

skyddsrum skulle förefinnas för kommunen i det under 1) angivna fallet

allenast under den förutsättningen, att staten erlade hela verkliga kostnaden

för arbetets utförande, och i det under 2) avsedda fallet blott under den

förutsättningen, att staten bidroge med 2/3 av samma kostnad.

Vad till en början angår frågan örn grunderna för fördelning av kostnaderna

för anordnande av ledningscentraler, skyddsrum för aktiv personal

samt skyddsrum för hjälpplatser ävensom spörsmålet örn införande av laglig

förpliktelse för kommunerna att under vissa förutsättningar anordna

skyddsrum, äro dessa frågor föremål för utredning av omförmälda sakkunniga.

Med hänsyn därtill är jag i nuvarande läge icke beredd att tillstyrka

vare sig att staten skulle övertaga hela kostnaden för anordnande av de

uppräknade slagen av skyddsrum eller att nu skulle införas skyldighet för

kommunerna att i vissa fall inrätta skyddsrum. Jag utgår därför från att

kostnaderna för bidrag till anordnande av ledningscentraler och skyddsrum

för aktiv personal ävensom kostnaderna för skyddsrum till hjälpplatser

skola liksom hittills till 2/3 bestridas av statsmedel. I följd härav beräknar

jag — nied utgångspunkt från luftskyddsinspektionens kalkyler i ämnet —

medelsbehovet för bidrag till anordnande av ledningscentraler och

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

47

.skyddsrum för aktiv personal till omkring 2,800,000 kronor

och medelsbehovet för bidrag till skyddsrum för hjälpplatser

till omkring 500,000 kronor.

I förstnämnda summa har jag då icke medräknat något belopp för inrättande

av skyddsrum i hamnarna för hamnpersonal och fartvgsbesättningar.

Inspektionens förslag rörande bidrag till anordnande av

dylika skyddsrum innebär en nyhet. Icke dess mindre anser jag mig böra

så till vida biträda förslaget, som jag tillstyrker, att bidrag till skyddsrum

av nämnda slag må få utgå med 2/3 av anordningskostnaderna. För dylika

skyddsrum torde därför bära upptagas ett belopp av omkring 1,000,000

kronor.

Med anledning av inspektionens framställning om statsbidrag till inrättande

av skyddsrum för allmänheten vill jag framhålla, att även

frågan i vilken utsträckning staten bör åtaga sig ansvaret för dylika skyddsrum

kommer att undersökas av förenämnda sakkunniga. Innan denna utredning

slutförts, är jag icke beredd att till prövning upptaga frågan i vad

mån och i vilken utsträckning statsbidrag bör utgå till nu ifrågavarande ändamål.

Jag förutsätter emellertid, att de bestämmelser, som framdeles må

komma att meddelas rörande statsbidrag till skyddsrum för allmänheten, få

retroaktiv giltighet, så att de kommuner, som nu igångsätta anordnandet av

dylika skyddsrum, icke med avseende å rätten till bidrag av statsmedel bliva

sämre ställda än de kommuner, som avvakta statsmakternas principiella

ställningstagande i ämnet. Frågan örn anslag till skyddsrum för allmänheten

torde böra underställas 1940 års riksdag.

Det sammanlagda medelsbehov, som nu föreligger, skulle enligt dessa

beräkningar uppgå till (2,800,000 + 500,000 + 1,000,000) 4,300,000 kronor.

Detta belopp torde därför böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1939/40.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Civilt luftskycld: Bidrag till kommuner för anordnande

av vissa skyddsrum å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 4,300,000.

G. Diverse.

[8.] 13. Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté. I en den

4 september 1939 dagtecknad framställning har kvinnoföreningarnas beredskapskommitté

hemställt om ett anslag av 25,000 kronor.

Kommittén har till en början anfört, att kommittén, som representerade

vårt lands ledande opolitiska såväl som politiska kvinnoföreningar, bildats

den 31 oktober 1938 med uppgift att bland kvinnorna väcka förståelse för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

den civila försvarsberedskapens betydelse oell verka för dess realiserande.

För att arbetet effektivt skulle kunna bedrivas över hela landet hava lokala

beredskapskommittéer bildats i de större städerna och industriorterna. För

närvarande linnas enligt kommittén omkring 80 lokala beredskapskommittéer.

Kommittén framhåller vidare:

De viktigaste arbetsuppgifterna under det gångna året hade varit upplysningsverksamhet,

registrering av kvinnor i åldern 17—65 år, bosatta i städer,

samt utbildning av viss ersättningspersonal för jordbruket. Kommittén

hade även sökt tillhandagå luftskyddscheferna bland annat genom anskaffande

av kvinnliga bilister, villiga att utbildas till ambulansförare. Sålunda

hade t. ex. i Stockholm redan 200 kvinnliga ambulansförare utbildats.

Registrering hade verkställts eller förbereddes i ett 50-tal städer med ett i

allmänhet oväntat gott resultat. Från Stockholm med en del förorter hade

exempelvis över 109,000 ifyllda registreringskort influtit. Förutom att kvinnorna

å registreringskorten uppgivit kunskaper och färdigheter inom olika

verksamhetsområden hade de även bereus tillfälle anmäla sig till kurser och

olika slag av utbildning. I Stockholm hade 35,350 kvinnor begagnat sig av

denna möjlighet. Exempelvis hade 22,654 kvinnor anmält sig till sjukvårdskurser

och väntade nu på sin utbildning. För myndigheterna syntes det i

synnerhet under nuvararande förhållanden vara av stort värde att hava

kvinnorna registrerade.

För att fa auktoritativt stöd för verksamheten hade kommittén inlett samarbete

med behöriga myndigheter. I synnerhet hade rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap uppdragit riktlinjer för kommitténs arbete.

En representant för beredskapskommittén vore även medlem av sakkunnigkommittén

rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap.

Kommittén anför, att kommitténs arbete hittills — bortsett från ett statligt

understöd av 5,000 kronor —- finansierats genom frivilliga gåvor samt

uppgiver härjämte:

Sedan den akuta krigsfaran för några dagar sedan inträdde, hade kommittén

från olika myndigheter anmodats dels anskaffa ersättningspersonal

för utkallade män och dels åtaga sig vissa uppgifter i samband med en

eventuell evakuering. Genom de till kommittén anslutna föreningarna stöde

kommittén i kontakt med kvinnor, tillhörande de mest skilda kategorier, och

hade å registreringskorten uppgift å en hel del kvinnor, lämpliga som ersättare

för mobiliserade män. Kommittén trodde sig på grund härav kunna

bliva i stand att medverka till lösningen av dessa stora och svåra problem.

En oundgänglig förutsättning för att arbetet skulle kunna bedrivas med erforderlig

snabbhet och effektivitet vöre emellertid, att ekonomiska medel

omedelbart ställdes till kommitténs förfogande, avsedda att användas dels

för att understödja de lokala beredskapskommittéerna och dels för att utvidga

den centrala organisationens arbete.

o Uppenbarligen är syftemålet med beredskapskommitténs arbete under nu

rådande förhållanden synnerligen behjärtansvärt och verksamheten därför

värd ekonomisk uppmuntran från det allmännas sida. Såsom kommittén

antytt, har sådant bistånd också redan i viss utsträckning lämnats. Kungl.

Maj''t har nämligen den 30 juni 1939 till förfogande åt de sakkunniga rörande

arbetsmarknadens försvarsberedskap ställt ett belopp av 5,000 kronor

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

49

för gäldande av tryckningskostnader för vissa registerkort, avsedda att användas

vid en av beredskapskommittén igångsatt, för de sakkunnigas arbete

betydelsefull försöksregistrering av kvinnlig reservarbetskraft.

Även till nu förevarande ändamål anser jag staten böra ekonomiskt bidraga.

Ej heller finner jag anledning till erinran mot det begärda bidragets

storlek. Med hänsyn till föreliggande omständigheter synes anslaget böra

äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till kvinnoföreningarnas beredskapskommitté

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

anvisa ett anslag av .................... kronor 25,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 1.

4

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

51

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 samt anför därvid följande.

Från såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen som

ock kommunikationsverken med undantag av postverket hava framställningar

inkommit örn anvisande av betydande belopp, avsedda att användas

för åtgärder till stärkande av landets försvarsberedskap. Det torde ligga i

sakens natur, att den korta tid som stått till buds icke lämnat möjlighet för

respektive verksstyrelser att göra en mera ingående utredning rörande de

olika åtgärder, för vilkas genomförande medel äskats, eller för departementet

att i detalj granska och pröva framställningarna. Under för handen varande

förhållanden har jag emellertid funnit mig böra i huvudsak tillstyrka bifall

till de olika anslagsäskandena. De anslag, om vilkas anvisande jag i det

följande gör framställning, uppgå till sammanlagt 28,620,000 kronor. Beloppet

fördelar sig med 7,000,000 kronor på driftbudgeten och med 21,620,000

kronor på kapitalbudgeten. Härtill kommer ett belopp av 3,600,000 kronor,

avseende dels luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket och dels civiltekniska

luftskyddsåtgärder vid statens k r a five r k s ani äg g n i n gar. Sistnämnda

belopp föreslås skola på närmare angivet sätt bestridas av vederbörande

verks driftmedel eller av till förfogande stående likvida medel. Därest

de medel, som i det följande komma att äskas, anvisas av riksdagen, förutsätter

jag, att desamma av Kungl. Majit ställas till vederbörandes förfogande

först sedan i varje särskilt fall den ytterligare utredning verkställts, som kan

visa sig erforderlig, och eljest vid den tidpunkt, då så med hänsyn till det

ekonomiska och politiska lägets vidare utveckling prövas lämpligen kunna

ske.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1-] 11 a. Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och broar å

landsbygden, reservationsanslag. I en den 6 september 1939 dagtecknad

skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att för vissa vägoch

broarbeten måtte å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas ett reservationsanslag av 6,500,000 kronor. Ifrågavarande äskande

grundar sig på en av styrelsen efter framställning av chefen för försvarsstaben

verkställd granskning av beskaffenheten av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla genomgående landsvägsförbindelser. På grund av, bland annat,

resultatet av denna granskning har sedermera chefen för försvarsstaben

hos styrelsen hemställt om vidtagande av omedelbara åtgärder i syfte att

dels iordningställa eller förbättra vissa vägar och dels förstärka eller ombygga

vissa broar. De vägar och broar, som avses i chefens för försvarsstabens

hemställan, finnas angivna i särskilda bilagor till styrelsens skrivelse.

Kostnaderna för de ifrågasatta arbetena uppgå till sammanlagt det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet.

På grund av innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse torde

närmare redogörelse för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet,

utan riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla

erforderliga upplysningar genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas

utskottet.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och chefen för försvarsstaben

anser jag det angeläget, att de vägförbindelser, varom här är fråga,

snarast möjligt försättas i sådant skick, att de i erforderlig grad kunna tjäna

riksförsvaret. Jag vill därför tillstyrka, att medel för ändamålet äskas.

Emellertid synes mig, då arbetena delvis torde falla inom ramen för de normala

vägarbetena, beloppet kunna nedbringas till 5,000,000 kronor. Med

hänsyn till att vissa av de ifrågasatta arbetena äro behövliga huvudsakligen

för militära syften förutsätter jag, att kostnaderna för dylika arbeten skola

utan hinder av eljest gällande bestämmelser om bidrag till den allmänna

väghållningen kunna bestridas helt av statsmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nyanläggning och förbättring av vissa vägar och

• broar å landsbygden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 5,000,000.

[2.] 21 a. Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet,

reservationsanslag. Enligt av chefen för försvarsstaben uppgjord »Allmän

plan för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för militära ändamål

vid krig» samt »Mobiliseringsinstruktion för väg- och vattenbyggnads
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

53

väsendet m. m.» åligger det styrelsen att organisera vägreparations-, vägarbets-,

broreparations- och hamnreparationsavdelningar. Med hänsyn härtill

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin förutnämnda skrivelse den 6

september 1939 hemställt, att för bestridande av kostnaderna för dylika avdelningar

samt för komplettering av sådan utrustning, som styrelsen skall

tillhandahålla avdelningarna ävensom för transporter och administration

m. m. måtte anvisas ett anslag av 2,000,000 kronor.

På grund av nu rådande förhållanden har jag ansett mig böra biträda väg- Departementsoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag. Jag vill erinra om att ifrågavarande chefenanslag

— bortsett från vissa mindre belopp för administration och dylikt

ävensom för komplettering av beredskapsavdelningarnas utrustning — endast

torde behöva tagas i anspråk för det fall, att avdelningarna sättas i

verksamhet, vilket torde erfordras först därest skadegörelse å vägar, broar,

hamnar eller flygplatser skulle äga rum.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 2,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hans Hansson.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

55

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt

anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 8 a. Prisövervakning, förslagsanslag. Den 26 augusti 1939 har

Kungl. Majit bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla sju sakkunniga

med uppgift att följa prisutvecklingen och föranstalta örn de undersökningar,

som därvid prövas önskvärda, samt att inkomma med förslag

till de åtgärder, vartill de finna läget giva anledning. Vid anmälan av ärendet

ifråga anförde jag till statsrådsprotokollet bland annat, att Sveriges försörjningsläge

och övriga betydelsefulla faktorer i dagens ekonomiska situation

icke syntes giva anledning till sådana farhagor för prisutvecklingen,

som för det dåvarande kunde motivera ett ingripande med stöd av föreliggande

fullmakt att vidtaga vissa prisreglerande åtgärder. Men det fanns

all anledning att med största uppmärksamhet från början följa utvecklingen

och överväga, i vad mån denna kunde föranleda åtgärder av det ena eller

andra slaget till stöd för penningvärdet. De sakkunniga, vilka borde representera

olika konsument- och producentintressen samt äga god kännedom

om svenska marknadsförhållanden, skulle pa grundval av fortlöpande

marknadsiakttagelser fullgöra dessa uppgifter i nära kontakt med riksban
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

ken och i samarbete med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

samt övriga av uppdraget berörda organ. Konjunkturinstitutets sakkunniga

borde erhålla i uppdrag att såsom sekreterare biträda vid arbetet.

Med stöd av detta bemyndigande har jag den 31 augusti 1939 tillkallat

sju sakkunniga. Till sekreterare förordnades samtidigt de sakkunniga vid

konjunkturinstitutet. Sedermera har till de sakkunnigas sekretariat knutits

viss ytterligare personal.

Området för den verksamhet, som de sakkunniga vid tillsättningen närmast

tänktes komma att utöva, synes redan vara på väg att vidga sig. Utan

att ännu någon varuknapphet gjort sig gällande och innan de statliga krisutgifterna

kunnat föranleda en ansvällning av köpkraft ha utbredda prisstegringstendenser

framträtt. Dessa ha de sakkunniga i samarbete med försäljnings-

och konsumentorganisationer sökt möta genom upplysning och

förhandlingar. De sakkunniga ha vidare organiserat ett fortlöpande utredningsarbete

till stöd för prisövervakningen och planläggningen av olika åtgärder.

I den mån det kan bli erforderligt att fastställa maximipriser å olika varor,

bil de sakkunnigas arbetsuppgifter särskilt maktpåliggande. I samband

därmed kunna organisatoriska utvidgningar visa sig erforderliga. För

tiden till utgången av januari 1940 torde medelsbehovet kunna beräknas till

i runt tal 50,000 kronor.

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Prisövervakning å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

57

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksar enden, hållet inför Hans

Maid Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

och anför därvid följande.

J. Skogsväsendet.

[1.] 23. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag. Å riksstaten för budgetåret 1939/40 har till åtgärder

för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m. anvisats ett

reservationsanslag av 100,000 kronor. Anslaget är avsett för understödjande

av fabriker för brikettering av träkol samt för diverse åtgärder på skogshushållningens

område.

Frågan örn landets försörjning med motorbränsle har i närvarande läge Departementsblivit

av särskild vikt. Detta har ökat angelägenheten av ifrågavarande verk- ^ensamhet,

särskilt i vad densamma avser att befrämja en önskvärd övergång

till användande av träkolsbränsle vid driften av motorfordon o. d. Med

hänsyn härtill vill jag förorda, att för ändamålet å tilläggsstat för budgetåret

1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Å Kungl.

Maj:t torde få ankomma att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets

användning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 500,000.

M. Diverse.

[2.] 10 a. Folkförsörjningsnämnden m. m., förslagsanslag. Den 26

augusti 1939 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en nämnd med högst sju ledamöter med uppgift att under samarbete

med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och enligt

de närmare riktlinjer departementschefen meddelade granska och praktiskt

utforma de planer, som inom rikskommissionen uppgjorts för en under utomordentliga

förhållanden erforderlig reglering av landets försörjning med

livsmedel och fodermedel ävensom andra för livsmedelsproduktionen och

den allmänna förbrukningen behövliga förnödenheter, att följa företeelserna

på livsmedelsmarknaden och hos Kungl. Majit eller vederbörande myndigheter

föreslå de åtgärder, som kunde befinnas påkallade för avhjälpande

av rubbningar å nämnda marknad, samt att i övrigt fullgöra de uppgifter,

som chefen för jordbruksdepartementet kunde uppdraga åt nämnden. Jämlikt

ifrågavarande bemyndigande har jag samma dag såsom ledamöter i omförmälda

nämnd tillkallat fem personer. Nämnden har antagit benämningen

folkförsörjningsnämnden.

I skrivelse den 4 september 1939 bär folkförsörjningsnämnden bland annat

hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen äska medel för bestridande

av administrationskostnaderna för den erforderliga statliga regleringen

på livsmedelsproduktionens och livsmedelsmarknadens område. Nämnden

har härutinnan anfört i huvudsak följande.

De nuvarande utomordentliga förhållandena påkalla åtgärder av olika slag

till tryggande av landets försörjning med viktiga livsförnödenheter. Att närmare

angiva omfattningen eller arten av dessa åtgärder är givetvis icke möjligt

på förevarande stadium av folkförsörjningsnämndens arbete. Det torde

dock redan nu vara klart, att genomförandet av åtgärderna i fråga kommer

att kräva en jämförelsevis omfattande lokal organisation. Enligt de planer,

som av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap uppgjorts, skola

kristidsstyrelser och kristidsnämnder inrättas för att handhava de särskilda

lokala förvaltningsuppgifter, som föranledas av en sådan situation som den

nu rådande.

Folkförsörjningsnämnden är icke i stånd att nu framlägga någon detaljerad

beräkning rörande utgifterna för den statliga verksamhet, som på livsmedelsproduktionens

och livsmedelsmarknadens område erfordras till följd

av det nuvarande läget. Såvitt nu kan bedömas, kunna kostnaderna för de

arbetsuppgifter, vilka ankomma på nämnden respektive det centrala organ

som skall administrera och leda nyssnämnda verksamhet, för de närmaste

fem månaderna uppskattas till omkring 400,000 kronor. Enligt rikskommissionens

planläggning av den lokala kristidsorganisationen skola utgifterna

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

59

för kristidsstyrelserna bestridas av staten. Ifrågavarande utgifter kunna för

samma tid uppskattas till i runt tal minst 300,000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang jämväl få erinra örn att Kungl. Maj:t den

25 augusti 1939 uppdragit åt domänstyrelsen att i samråd med sakkunniga

fullfölja det förberedelsearbete för planläggandet av landets försörjning med

ved- och träkolsbränsle, som utförts av rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap. I anledning av sagda uppdrag har domänstyrelsen i

skrivelse den 1 september 1939, med framläggande av preliminärt förslag

i fråga om organisationen av ved- och träkolsförsörjningen under krig eller

avspärrning, bland annat hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt styrelsen

och de sakkunniga att fortsätta förberedelsearbetet under antagande

att den föreslagna organisationen komme till stånd. Dylikt uppdrag har av

Kungl. Majit lämnats den 3 september 1939, varefter Kungl. Majit, på förslag

av domänstyrelsen, den 6 september 1939 utfärdat instruktioner för

statens vednämnd och denna nämnds lokala organ (vedkontor). Tillika har

Kungl. Majit utsett ledamöter i vednämnden samt förklarat, att kostnaderna

för organisationen tills vidare skola bestridas av det å förskottsstat för försvarsväsendet

under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till allmänna

utgifter för försvarsberedskap.

För bestridande av kostnaderna för folkförsörjningsnämnden och de öv-Departementsriga

regleringsorgan under jordbruksdepartementet, som kunna bliva erforderliga

på folkförsörjningens och bränsleförsörjningens områden, torde å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas ett särskilt anslag.

Att för närvarande beräkna storleken av medelsbehovet är icke möjligt.

På grund härav vill jag förorda, att anslaget i fråga uppföres såsom förslagsanslag

och bestämmes till det av folkförsörjningsnämnden beräknade beloppet

eller sammanlagt 700,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkförsörjningsnämnden m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 700,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fritz af Petersens.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

61

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 september

1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.

Till ifrågavarande ändamål är å riksstaten för löpande budgetår anvisat ett

reservationsanslag av 1,660,200 kronor.

I skrivelse den 5 september 1939 har lotsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå den nu sammanträdande riksdagen att anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor för anordnande av en fyrbelyst inomskärsfarled

Ålandshav—Kalmarsund m. m.

Som motivering för ifrågavarande förslag har styrelsen anfört följande:

Sedan lång tid tillbaka hade förelegat behov av en genomgående inomskärsled

från Ålandshav till södra Östersjön. Särskilt påfallande hade detta behov

varit för passagerartrafiken samt för last- och styckegodstrafik med mindre

tonnage, vilket vid hårt väder ej utan risk kunde gå utomskärs. Behovet

av en dylik led hade ytterligare accentuerats av det nu rådande internationella

läget. En dylik led om 6 meters djup skulle möjliggöra förflyttning inomskärs

av handelsfartyg och jämväl av åtminstone lättare fartyg tillhörande

marinen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Lotsstyrelsen hade i syfte att få närmare klarlagt, vilken betydelse borde

tillmätas tillkomsten av en dylik fyrbelyst led, inhämtat yttrande i ärendet

från chefen för marinen samt från de större sjöfartssammanslutningarna,

nämligen Sveriges redareförening, Sveriges allmänna sjöfartsförening, föreningen

Sveriges inrikessjöfart och Sveriges segelfartygsförening. I samtliga

yttranden tillstyrktes på det livligaste anordnande av en fyrbelyst inomskärsfarled

med ett djup av minst 6 m. efter ostkusten, varvid uttalats önskvärdheten

av att en sådan farled iordningställdes snarast möjligt.

Av lotsstyrelsen företagna undersökningar hade givit vid handen, att en

farled av angiven beskaffenhet kunde anordnas i huvudsaklig överensstämmelse

med nu befintliga farleder. Kompletteringar av fyrbelysning och utprickning

erfordrades dock särskilt på vissa sträckor i ej ringa omfattning

för att farleden skulle kunna komma att motsvara sitt syfte. Styrelsen finge

i det följande lämna en redogörelse för de olika åtgärder, som erfordrades å

de skilda sträckorna av den ifrågasatta genomgående farleden.

1. Farlederna Arholma respektive Söderarm—Kapellskär. Nuvarande fyrbelysning

vöre tillfredsställande och några särskilda åtgärder erfordrades ej.

2. Farleden Granhamnsfjärden—Kanholmsfjärden. Efter av lotsstyrelsen

hos Österbygdens vattendomstol gjord ansökan örn inrättande av allmän farled

i Stockholms norra skärgård från Kanholmsfjärden ost om Lilla och Stora

Möjan, Vingelskär och Tridingklubb, väst örn Rödlöga samt mellan Kudoxa

och Viddinge över Ädskärsfjärden till Granhamnsfjärden hade Kungl. Maj:t

enligt brev den 3 februari 1939 förklarat, att allmän farled finge inrättas i den

av lotsstyrelsen föreslagna sträckningen. Förslag till inrättande av ifrågavarande

farled hade väckts av chefen för dåvarande marinstaben och såsom

skäl härför hade huvudsakligen åberopats behovet att i händelse av krigföring

i Östersjön —- då den i nord och syd gående sjötrafiken i norra

Östersjön icke lämpligen kunde passera utanför Stockholms skärgård och av

vissa skäl ej heller borde gå så långt in i skärgården som över Östra Saxarfjärden

— hava tillgång till en för fartyg av alla djupgående!! användbar farled

kortaste vägen genom Stockholms skärgård i nordsydlig riktning. Men även

under vanliga förhållanden vore farleden mellan Kanholms- och Granhamnsfjärdarna

av värde för genomgående sjötrafik, som eljest vore hänvisad till

farleden över Östra Saxarfjärden eller till Husaröleden. Att så vore fallet hade

bestyrkts av yttranden, som till lotsstyrelsen avgivits av Sveriges allmänna

sjöfartsförening, Stockholms rederiförening och Sveriges segelfartygsförening.

Sedan frågan örn farledens inrättande prövats av vattendomstolen, hade

genom lotsstyrelsen försorg farleden blivit föremål för utprickning. Någon

fyrbelysning funnes emellertid icke anordnad i farleden. För att bereda sjöfarten

tryggad framkomstmöjlighet i farleden jämväl under mörker vore

emellertid erforderligt att farleden bleve fyrbelyst. För en tillfredsställande

fyrbelysning av farleden måste sex fyrar uppföras.

För att lotsningstjänst vid av farleden berörda lotsplats^'' skulle kunna tillfredsställande

ordnas, erfordrades att anstalter vidtoges för byte av lots vid

Granholmen söder om Tjockö. För detta ändamål borde å Granholmen finnas

ett lotsuppassningshus samt båtplats. Kostnaden för uppförande av de

ifrågasatta sex fyrarna samt lotsuppassningshus å Granholmen jämte anordnande

av båtplats därstädes beräknade styrelsen till omkring 100,000 kronor.

3. Från Kanholmsfjärden kunde den genomgående kustfarten framgå söder

ut över Mysingsfjärden och runt Landsort. Å denna farledssträcka funnes

tillfredsställande fyrbelysning anordnad. Förbi Landsort framginge

emellertid farleden över öppen sjö. Då syftet med ifrågavarande förslag

vore att såvitt möjligt bereda sjöfarten tryggade framkomstmöjligheter inom
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 1.

63

skärs, och då den öppna sträckan förbi Landsort kunde undvikas genom

att från Kanholmsfjärden taga vägen över Stockholm och Södertälje samt

vidare söderut i farleden Södertälje—Landsort till nu befintliga kumlet Västra

Röko, upptoge styrelsen jämväl förslag till erforderlig komplettering av fyrbelysningen

i de farleder, som måste passeras, därest sjöfarten skulle framgå

sistnämnda väg. Sålunda föresloge styrelsen uppförande av 7 fyrar i farleden

Stockholm—Södertälje. Kostnaderna härför beräknade styrelsen till

40,000 kronor. Vidare borde fyrbelysningen kompletteras i Brandalsund

söder om Södertälje, vilket styrelsen beräknade draga en kostnad av 10,000

kronor.

4. Farleden Västra Röko—Hävringe. För erhållande av tillfredsställande

fyrbelysning i denna farled erfordrades uppförande av 14 nya fyrar och omskärmning

av tre befintliga fyrar. Härjämte borde en bi*änning utmärkas

med en större fast prick. Iordningställandet av denna farled i enlighet med

styrelsens förslag beräknades draga en kostnad av 105,000 kronor.

5. 1 farleden Hävringe—Sandö fyr, den senare belägen nordväst Häradskär,

funne styrelsen erforderligt uppföra 10 nya fyrar samt ombygga 3

fyrar. Kostnaderna härför beräknade styrelsen till 125,000 kronor.

6. Beträffande farleden Sandö fyi’—Kråkelunds lotsplats erfordrades för

erhållande av tillfredsställande fyrbelysning uppförande av 38 nya fyrar.

Kostnaderna härför beräknade styrelsen till 420,000 kronor.

7. I farleden Kråkelund—Kalmarsund funnes för närvarande redan viss

fyrbelysning anordnad. Efter det sistlidna riksdag anvisat medel till påbörjande

av förbättring av fyrbelysning i denna farled, påginge arbete med

iordningställande av fem bottenfasta fyrar.

Kostnaden för genomförandet av hela det nu föreliggande förslaget hade

styrelsen beräknat till sammanlagt 800,000 kronor. Utöver de åtgärder, för

vilka styrelsen nu lämnat en redogörelse, erfordrades för farledens iordningställande

upprensning av Gränsöström norr örn Arkö. För utförande av detta

arbete ävensom för bortsprängning av tre grundklackar hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förklarat sig ämna äska erforderliga medel, beräknade

till 100,000 kronor.

Styrelsen hade ursprungligen haft för avsikt att upptaga detta förslag

bland sina riksdagspetita till 1940 års riksdag. Chefen för marinen hade i

skrivelse till lotsstyrelsen den 5 september 1939 framhållit, att det med

hänsyn till ifrågavarande genomgående farleds betydelse för handelssjöfartens

ledande under utomordentliga förhållanden liksom även i övrigt för

verksamheten inom marinen vore av vikt, att det av styrelsen framlagda fyrförslaget,

framför allt vad anginge sträckan Granhamnsfjärden—Kanholmsf

järden, genomfördes, samt hems tällt, att styrelsen måtte äska medel för

fyrbelysningens anordnande snarast. På grund härav och då leveranstiderna

för fyrmateriel redan under normala förhållanden ginge upp till sex månader

och i nu inträffade läge kunde förväntas bliva ännu längre, finge

styrelsen föreslå att, i syfte att i möjligaste mån påskynda fyrbelysningens

anordnande, förslaget underställdes den urtima riksdagen, med hemställan

att riksdagen måtte för innevarande budgetår anvisa ett belopp av 800,000

kronor för ändamålet.

Såsom framgar av lotsstyrelsen skrivelse äro de säkerhetsanordningar för Departementssjöfarten,

för vilka medel nu av styrelsen begäras, icke uteslutande betingade chefenav

det rådande utrikespolitiska läget. Jämväl under fredliga förhållanden

är den föreslagna inomskärsfarleden ur sjöfartssynpunkt av stor betydelse.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departementschefen.

Behovet framstår emellertid i nuvarande situation särskilt starkt. Skola

de föreslagna åtgärderna kunna genomföras inom en icke alltför avlägsen

tid är det, enligt vad styrelsen framhållit, angeläget att beslut snarast fattas,

så att erforderliga materialleveranser icke fördröjas. Mot styrelsens kostnadsberäkningar

har icke förekommit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstcilter för sjöfarten å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 800,000.

F. Diverse.

[2.] 12 a. Industrisakkunniga m. lii., förslagsanslag. Jämlikt Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 1 september 1939 har chefen för handelsdepartementet

den 4 i samma månad tillkallat sju sakkunniga med uppgift att under

samarbete med rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap verkställa

planläggning och genomförande, i den mån så kan befinnas påkallat,

av reglering av viktigare råvaror och andra förnödenheter för industriens

behov, att följa företeelserna på industriområdet och hos Kungl. Maj:t eller

vederbörande myndigheter föreslå de åtgärder, som kunna finnas påkallade,

samt att i övrigt fullgöra de uppgifter, som Kungl. Maj:t eller chefen för

handelsdepartementet må uppdraga åt de sakkunniga.

Den verksamhet, som avses skola utövas av de sakkunniga, förslagsvis

benämnda industrisakkunniga, torde vara förbunden med tämligen stora kostnader.

För bestridande av dessa synes ett särskilt anslag böra anvisas. Det

för tiden till och med utgången av januari 1940 för ändamålet erforderliga

medelsbehovet torde förslagsvis kunna beräknas till 100,000 kronor. Anslaget

lärer böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Industrisakkunniga m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 100,000.

[3.] 12 b. Statens handelslicensnämnd m. m., förslagsanslag. Den 26

augusti 1939 beslöt Kungl. Maj:t utfärda kungörelser (nr 570 och 571) angående

export- och importförbud å vissa varor. Till kungörelsen angående exportförbud

hava sedermera genom särskilda kungörelser fogats flera tillägg.

Ärenden angående undantag från förbuden handläggas beträffande flertalet

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

65

varuslag av en särskild, av Kungl. Maj:t förordnad nämnd, statens handelslicensnämnd.

Enligt av Kungl. Majit den 26 augusti 1939 utfärdad instruktion

för nämnden (nr 569) åligger det denna att träffa för verksamhetens

organiserande och utövande erforderliga anstalter, att meddela de närmare

föreskrifter samt på förfrågan lämna de råd och upplysningar, som må erfordras

för tillämpningen av de för nämndens verksamhet givna bestämmelserna,

att handhava den närmare tillsynen över efterlevnaden av sagda

bestämmelser och föreskrifter, att i enlighet med givna bestämmelser handhava

medel, som inbetalts för nämndens räkning, att hos Kungl. Majit

göra de framställningar, vilka kunna finnas av förhållandena påkallade,

samt att i övrigt fullgöra de uppgifter, som må på nämnden ankomma.

— Ä exportlicens, som meddelas av nämnden, skall denna uppbära en

licensavgift å 20 kronor eller, om värdet av det gods, som licensen avser,

uppenbarligen understiger 400 kronor, en licensavgift å 3 kronor.

Genom beslut den 31 augusti 1939 har Kungl. Majit förklarat, att kostnaderna

för handelslicensnämnden skola under särskild rubrik bestridas

av det å förskottsstaten för försvarsväsendet under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till allmänna utgifter för försvarsväsendet, samt

att inflytande licensavgifter skola under samma rubrik bokföras såsom uppbörd

å anslaget.

Handelslicensnämndens verksamhet torde, så länge nuvarande utrikespoli- Departementstiska

förhållanden bestå, komma att fortsätta tillsvidare. För bestridande av cfte/e».

de med verksamheten förbundna kostnaderna synes ett särskilt anslag å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas. Det för tiden till

och med utgången av januari 1940 för ändamålet erforderliga medelsbehovet

kan förslagsvis beräknas till 50,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens handelslicensnänmd m. m. å tilläggsstat I

lill riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 50,000.

[4.] 12 c. Statens sjöfartsnämnd m. m., förslagsanslag. Kungl. Majit har

utfärdat dels den 1 september 1939 kungörelse angående tillämpning av lagen

den 22 juni 1939 (nr 299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse

av fartyg m. m., dels ock den 6 september 1939 kungörelse angående

tillämpning av lagen den 22 juni 1939 (nr 300) om förbud i vissa fall mot

utrikes fraktfart med svenskt fartyg m. m.

Enligt kungörelse den 6 september 1939 med tillämpningsföreskrifter till

nyssnämnda lagar skola tillstånd och medgivanden, som däri avses, handläggas

och avgöras av en särskild nämnd, statens sjöfartsnämnd.

För bestridande av de med nämndens verksamhet förenade utgifterna

torde ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40

bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

böra anvisas. För tiden till och med utgången av januari 1940 synes det

erforderliga medelsbehovet kunna förslagsvis beräknas till 50,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Statens sjöfartsnämnd m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 50,000.

'' • Vad föredragande departementschefen sålunda, med in
stämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

., / Leif Belfrage.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 1.

67

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag uv protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, SKÖLD,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. I två särskilda

.skrivelser den 27 februari och den 5 september 1939 har telegrafstyrelsen

hemställt, att till utförande av luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket

måtte ställas till styrelsens förfogande ett belopp av sammanlagt 1,830,000

kronor. Enligt skrivelserna fördelar sig nämnda belopp sålunda:

Anordnande av skyddsrum ........................ . kronor 1,010,000

Anskaffning av gasmasker och brandsläckningsinventarier,

splitterskydd m. m............................... » 340,000

Teknisk reserv att användas vid utrymning under flyg
larmstillstånd

eller vid katastrofskador ............ » 400,000

Kurser och övningar .......... s 20,000

Oförutsedda anläggningar .......................... » 60,000

kronor 1,830,000.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

Beträffande de närmare åtgärder, som med anlitande av nämnda belopp

avses skola vidtagas, torde jag få hänvisa till telegrafstyrelsens ifrågavarande

skrivelser.

Över telegrafstyrelsens framställning den 27 februari 1939 hava utlåtanden

avgivits av byggnadsstyrelsen den 13 mars 1939 och av riksräkenskapsverket

den 29 i samma månad.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra beträffande

de föreslagna anordningarna.

Riksräkenskapsverket har anfört:

Frågan örn sättet för finansieringen av civiltekniska skyddsåtgärder vid

statens affärsverk kan sägas vara i princip löst genom riksdagens bifall till

Kungl. Maj:ts proposition tili 1938 års riksdag, nr 214, angående anordnande

av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven. De i

angivna proposition av departementschefen förordade finansieringsreglerna

hava sedermera lagts till grund vid utformningen av Kungl. Maj:ts proposition

till innevarande års riksdag, nr 127, angående civiltekniska luftskyddsåtgärder

vid statens kraftverksanläggningar.

Med tillämpande av de sålunda godtagna reglerna jämväl vid finansieringen

av de i telegrafverkets förevarande framställning den 27 februari 1939 föreslagna

luftskyddsanordningarna skulle kostnaderna för de fasta anläggningarna

utgå av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond, medan övriga

kostnader skulle bestridas av telegrafverkets driftmedel. Ifrågavarande medelsdisposition

för täckande av kostnaderna för de fasta anläggningarna förutsättes

skola medföra en bokföringsmässig höjning av telegrafverkets fastighetsvärde,

medan förnyelsefondens bokförda behållning bibehålies vid

oförändrad nivå.

Med hänsyn till nu inträdda internationella förhållanden symes det vara

angeläget, att de av telegrafstyrelsen planerade luftskyddsanordningarna genomföras

utan dröjsmål. Då någon fullständig plan för användningen av

det belopp, som telegrafstyrelsen äskat i sin skrivelse den 5 september 1939

och som uppgår till sammanlagt 1,080,000 kronor, ännu icke hunnit framläggas,

förutsätter jag, att innan någon del av nämnda belopp ställes till telegrafstyrelsens

förfogande en dylik plan utarbetas och därefter underställes

Kungl. Maj:t.

Finansieringen av nu ifrågavarande luftskyddsåtgärder torde böra ske i

enlighet med riksräkenskapsverkets i det föregående omnämnda förslag. Kostnaderna

för de fasta anläggningarna uppgå till 1,070,000 kronor och för

övriga åtgärder till 760,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till luftskyddsanordningar lii. m. vid telegrafverket må

under budgetåret 1939/40 disponeras ej mindre 760,000 kronor

av telegrafverkets driftmedel än även 1,070,000 kronor

av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel,

som uppkommit genom avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

69

[2.] 21. Vissa signal- och alarmanordningar. Efter framställning av

chefen för försvarsstaben har Kungl. Majit genom beslut den 31 augusti

1939 till vissa signal- och alarmanordningar anvisat ett belopp av högst

700,000 kronor att utgå av det å förskottsstaten under fonden för förlag

till statsverket uppförda investeringsanslaget till kommunikationsverken. Med

hänsyn till ärendets natur torde en redogörelse därför icke böra lämnas i

i detta sammanhang. Handlingarna torde i stället få överlämnas till riksdagens

vederbörande utskott.

I enlighet med de av chefen för finansdepartementet förordade principerna

för förskottsstatens reglering bör anslag nu äskas å tilläggsstaten för

täckande av det sålunda anvisade beloppet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa signal- och alarmanordningar å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa

ett anslag av .......................... kronor 700,000.

C. Statens järnvägar.

[3.] 12 a. Vändskivor samt kol och vattengivningsanordningar, reser
vationsanslag.

12 b. Reservtelefonväxlar, reservationsanslag. 16. Försvarsberedskap

vid statens järnvägar, reservationsanslag. 16 a. Anordnande av

skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga fastigheter, reservationsanslag. 16 b.

Åtgärder för fullständigande av järnvägstruppernas utrustning och materiel,

reservationsanslag. 19 a. Lokomotorer, reservationsanslag. 20 a. Gasgeneratorer

för landsviigsfordon, reservationsanslag. 23. Förbättringsarbeten

vid f. d. Skåne—Smålands järnväg, reservationsanslag. I skrivelse den 4

september 1939 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av erforderliga

medel för genomförande i vad på statens järnvägar ankommer av den

av Kungl. Majit genom beslut den 1 september 1939 anbefallda försvarsberedskapen.

Summan av de för olika ändamål erforderliga medlen, vilka

styrelsen nu kunnat beräkna, uppgår till 10,175,000 kronor. Järnvägsstyrelsen

har emellertid upplyst, att ytterligare kostnader tillkomma, vilka under

nuvarande omständigheter icke ens kunde överslagsvis angivas. Dessa kostnader

avse diverse åtgärder, vilka för närvarande äro under utförande såsom

förberedelse för en eventuell mobilisering. Under förmälan, att styrelsen

jämlikt punkt 20 i civila försvarsberedskapscirkuläret hade för avsikt att av

tillgängliga medel tills vidare förskottera av åtgärderna betingade kostnader,

upplyser styrelsen, att styrelsen, så snart erforderlig överblick över kostnaderna

kunde erhållas, komme att ingiva särskild framställning rörande anslag

för ifrågavarande ändamål.

Av det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet å 10,175,000 kronor avses

4,750,000 kronor skola användas för fullföljande av den för 1938 års riksdag

framlagda planen för ordnandet av försvarsberedskapen vid statens järnvägar

(se prop. 54/1938 och sjätte huvudtiteln år 1939, punkt 47). Enligt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

0

denna plan skulle kostnaderna för genomförandet av där förutsatta åtgärder

uppgå till 9,950,000 kronor, varav hittills anvisats sammanlagt 4,700,000

kronor. Under särskilda punkter i sin skrivelse har emellertid järnvägsstyrelsen

hemställt örn anvisande av två ytterligare anslag, nära sammanhängande

med nu ifrågavarande försvarsberedskap, nämligen dels 500,000

kronor till anskaffning av verktygsutrustning och annan materiel för reparationsavdelningar

vid statens järnvägar och dels 600,000 kronor till instrumentvagnar

m. m. Kostnaden för förstnämnda anskaffning har, enligt vad

jag inhämtat, visserligen förutsetts i 1938 års plan men ingår icke i den

förut angivna totalkostnaden för genomförandet av denna plan, enär anskaffningen

enligt planen förutsatts skola behöva ske först i samband med

en inträffad krissituation. Anskaffningen av instrumentvagnar m. m. för

en kostnad av 600,000 kronor har däremot icke förutsatts i 1938 års plan

och utgör alltså en utvidgning av planen.

Beträffande finansieringen av de nu äskade anslagen har järnvägsstyrelsen

anfört, att, då samtliga för försvarsberedskap vid statens järnvägar hittills

anvisade anslag ansetts vara av natur att böra omedelbart avskrivas,

även det nu äskade totalbeloppet syntes såsom oräntabelt böra avskrivas.

På grund av innehållet i järnvägsstyrelsens skrivelse torde närmare redogörelse

för detsamma icke lämpligen böra ske till statsrådsprotokollet, utan

riksdagens vederbörande utskott torde därom böra erhålla erforderliga upplysningar

genom skrivelsen, som kommer att tillhandahållas utskottet.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen anfört finner jag de olika av styrelsen

föreslagna åtgärderna behövliga för ett genomförande i vad på styrelsen

ankommer av den anbefallda försvarsberedskapen. De härför beräknade

kostnaderna hava icke givit mig anledning till erinran. De förutnämnda,

av järnvägsstyrelsen under tre särskilda punkter upptagna anslagen örn tillhopa

(4,750,000 + 500,000 + 600,000) 5,850,000 kronor, avseende 1938 års

försvarsberedskapsplan, torde lämpligen böra sammanföras till ett anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa

följande reservationsanslag, nämligen

till Vändskivor samt kol- och vattengivningsanord
ningar

.............................. kronor 500,000;

till Reservtelefonväxlar ............ kronor 200,000;

till Försvarsberedskap vid statens järnvägar

................................ kronor 5,850,000;

till Anordnande av skyddsrum i statens järnvägar tillhöriga

fastigheter ...................... kronor 1,500,000;

till Åtgärder för fullständigande av järnvåg struppernas

utrustning och materiel .............. kronor 575,000;

till Lokomotorer .................. kronor 600,000;

till Gasgeneratorer för landsvägs fordon kronor 250,000;

till Förbättringsarbeten vid f. d. Skåne—Smålands järnväg

................................ kronor 700,000.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

71

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken.

I skrivelse den 4 september 1939 har vattenfallsstyrelsen med hänsyn till

den inträdda krissituationen hemställt om anvisande av medel för möjliggörande

av ett snabbare utförande av vissa pågående kraftverksbyggnader.

Styrelsen har till stöd härför till en början anfört:

Man torde få räkna med att i den situation, som nu inträtt, skärpta krav

komma att ställas på den elektriska kraftförsörjningen. Inom järn-, metalloch

verkstadsindustrien och för borgerliga ändamål kan en betydande ökning

av kraftförbrukningen väntas. Vissa minskningar kunna också inträda,

men dels torde de bliva av mindre omfattning än ökningarna, dels kan det befaras,

att ett kraftöverskott, som eventuellt uppkommer inom de nordligaste

delarna av landet, icke kan till fullo överföras till sydligare delar.

Med de utbyggnader, som bliva färdiga under den närmaste tiden, komma

styrelsens vattenkraftanläggningar att vid normal vattenföring rätt väl motsvara

det föreliggande behovet. Vid fortsatt fredlig utveckling skulle vid

genomförandet av de redan beslutade vattenkraftutbyggnaderna kraftbalansen

hava ytterligare förbättrats, ehuru man intill dess Hojumstationen färdigställts

fortfarande måste räkna med ett visst ångkrafttillskott för toppbelastningar

och som komplement under lågvattentid. För en del kraftanläggningar

har det från början förutsatts, att arbetstakten skulle anpassas efter

förhållandena, så att en forcering borde företagas, örn behov därav uppkomme.

Styrelsen har därefter redogjort för de olika möjligheter, som föreligga

att forcera vissa av de pågående kraftverksbyggena.

Trollhätte kraftverk.

[4.] 1. Ny kraftstation i Trollhättan, reservationsanslag. Vattenfalls
styrelsen

har beträffande den nya kraftstationen i Trollhättan uttalat, att

leveranstiderna för stationens maskinaggregat vore långa, varför det första

aggregatet icke kunde beräknas bliva klart förrän våren 1942 och det andra

hösten 1942, för såvitt icke järnverk och verkstäder vidtoge särskilda åtgärder

för nedbringande av leveranstiden. Arbetena med stationens avloppstunnlar

och avloppskanal borde emellertid bedrivas i snabbare takt, ty så

länge de påginge kunde vatten icke framsläppas i älvfåran, och därigenom

hindrades det fulla utnyttjandet av de möjligheter beträffande vattenhushållningen,

som Vänerns reglering medgåve. En viss forcering hade redan skett,

och man borde inrikta sig på att ha de nämnda arbetena färdiga snarast möjligt.

Det vöre därför önskvärt, att ett anslag på tilläggsstat av 500,000 kronor

bleve disponibelt under innevarande budgetår.

Norrländska kraftverken.

[5.] 2. Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven, reservationsanslag.

I Stadsforsens kraftstation komme, anför styrelsen, första aggregatet i drift

under innevarande höst och det andra under våren 1940. Det vore icke möjligt

alt åstadkomma ett tidigare färdigställande. Däremot funnes möjlighet

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj-.ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

att omedelbart påbörja insättningen av det tredje aggregatet, vilket under

förutsättning att även viss reglering av Indalsälven blivit genomförd, beräknades

giva ett energitillskott av 125 millioner kilowattimmar per år. Styrelsen

vågade icke nu uttala sig bestämt rörande lämpligheten av en sådan utvidgning,

men ansåge det önskvärt, att ett anslag på tilläggsstat av 1,000,000

kronor bleve disponibelt under innevarande budgetår för nämnda arbete.

3. Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva, reservationsanslag. Vattenfallsstyrelsen

har meddelat, att arbetena å regleringsdammen vid Suorva

bedrivits i snabbare takt än tidigare avsetts, så att dämning till högsta avsedda

höjd beräknades kunna genomföras redan i slutet av oktober innevarande

höst. Eventuell höstnederbörd kunde sålunda tillgodogöras, och vid

nästa vårflod kunde hela magasinet utnyttjas. På denna punkt erfordrades,

anför styrelsen, alltså icke någon ny åtgärd, men ett anslag på tilläggsstat av

750,000 kronor vore önskvärt för budgetåret 1939/40 på grund av redan genomförda

arbeten.

4. Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reservationsanslag.

Vattenfallsstyrelsen har anfört, att arbetena för det åttonde maskinaggregatet

vid Porjus kraftstation örn 25,000 kilowatt påginge och att de

kunde beräknas bliva färdiga till den 1 januari 1941. Genom särskild forcering

kunde denna tidpunkt möjligen framflyttas några månader, och det

vore ur denna synpunkt önskvärt att kunna disponera ett anslag på tilläggsstat

av 300,000 kronor för innevarande budgetår. Det beräknade krafttillskottet

utgjorde, meddelar styrelsen, cirka 100 miljoner kilowattimmar per år.

5. Kraftstation vid Torpshammar, reservationsanslag. Rörande de pågående

arbetena å den nya kraftstationen vid Torpshammar anför vattenfallsstyrelsen,

att tiden för stationens färdigställande ännu icke fixerats. Utbyggnadstiden

vore i främsta rummet beroende på den 5.5 kilometer långa

tunnel, som skulle framföra vattnet från kraftstationen till Ljungan. Arbetet

påginge med tillfartsvägarna till denna tunnel. Dessa tillfartsvägar borde,

fortsätter styrelsen, nu iordningställas snabbast möjligt. Styrelsen funne det

vara önskvärt med ett anslag av 500,000 kronor på tilläggsstat för innevarande

budgetår. Under nuvarande förhållanden syntes det vara lämpligt att

inrikta sig på färdigställande av Torpshammarstationen snarast möjligt, även

örn man med hänsyn till svårigheterna att få fram maskineri möjligen därvid

borde åtnöja sig med att till en början installera endast det första av de

båda maskinaggregaten. Man torde kunna färdigställa kraftstationen till

sommaren 1943, och det vore tänkbart, att en ytterligare avkortning av byggnadstiden

kunde genomföras.

Den nu rådande utrikespolitiska situationen kan beräknas medföra svårigheter

att i önskvärd omfattning upprätthålla den import av kol, som erfordras

för att tillgodose den inhemska industriens behov av dylikt bränsle.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

73

Därest dessa svårigheter komma att förefinnas under längre tid, torde, såsom

vattenfallsstyrelsen framhållit, en betydande ökning av den elektriska kraftförbrukningen

i landet kunna förväntas. Med hänsyn härtill ansluter jag

mig till vattenfallsstyrelsens förslag, att vissa av de nu pågående arbetena å

nya kraftverksbyggnader påskyndas, så att nya krafttillskott tillkomma inom

en något tidigare tidpunkt än förut avsetts. Vattenfallsstyrelsens olika

förslag i dylikt syfte hava icke givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1939/40 an
-

visa följande reservationsanslag, nämligen

till Ny kraftstation i Trollhättan ...... kronor 500,000;

till Kraftstation vid Stadsf orsén i Indalsälven

............................... kronor 1,000,000;

till Påbyggnad av reglering sdammen vid

Suorva ............................. kronor 750,000;

till Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus

kraftstation ...................... kronor 300,000;

till Kraftstation vid Torpshammar .... kronor 500,000.

[6.] 10. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbe
ten

vid statens kraftverk, reservationsanslag. I sin förutnämnda skrivelse

den 4 september 1939 har vattenfallsstyrelsen framhållit, att med hänsyn till

nu inträdda förhållanden arbetena med en del av statens vattenfallsverks

distributionsanläggningar syntes böra påskyndas. Styrelsen förväntade därjämte,

att nya hittills icke förutsedda anläggningar kunde tillkomma i det

nuvarande läget. På grund av sålunda angivna förhållanden ansåge styrelsen

det önskvärt, att för nu ifrågavarande ändamål ett tilläggsanslag av

2,000,000 kronor anvisades.

Då vad vattenfallsstyrelsen föreslagit icke givit mig anledning till erinran

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ................ ........... kronor 2,000,000.

[7.] Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar.

I skrivelse den 5 september 1939 har vattenfallsstyrelsen hemställt, att till

utförande av ytterligare civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverk

måtte utöver tidigare belopp ställas till styrelsens förfogande ett belopp

av 1,770,000 kronor.

Innan jag ingår på styrelsens framställning torde jag få erinra om följande.

I Kungl. Maj:ts av 1938 års riksdag bifallna proposition, nr 214, angående

anordnande av bombskyddstak å kraftstationen vid Stadsforsen i In
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

dalsälven framlades en av vattenfallsstyrelsen uppgjord plan för åtgärder

till skyddande av landets större vattenkraftsanläggningar mot anfall från

luften. Enligt denna plan skulle, såvitt avsåg civiltekniska åtgärder vid

statens anläggningar, de viktigare kraftstationerna förses med bombskyddstak,

vilka beräknades draga en sammanlagd kostnad av 2,395,000 kronor,

samt i övrigt skyddsanordningar vidtagas för ett belopp av 3,765,000 kronor.

Med sistnämnda belopp avsågs att bestrida kostnaderna för — förutom

viss materiel — huvudsakligen skyddsrum och stängsel, anordningar

för minskande av översvämningsrisker och snabbt stoppande av maskiner,

splitterskydd samt förbättrat skydd mot eldrisk.

Med hänsyn till angelägenheten av att varje ny kraftstationsanläggning,

som på grund av sin storlek är av allmän betydelse för kraftförsörjningen

i landet, från början så anordnas, att den erhåller ett efter förhållandena

tillfredsställande skydd mot anfall från luften, föreslogs i propositionen, att

den under byggnad varande kraftstationen vid Stadsforsen i Indalsälven

skulle förses med bombskyddstak. Kostnaderna för detsamma beräknades

till 625,000 kronor och skulle bestridas av till vattenfallsstyrelsens förfogande

stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till statens

vattenfallsverks förnyelsefond. Beträffande frågan om anordnande av

bombskyddstak å de övriga i utredningen angivna statliga kraftstationerna,

vilka samtliga äro färdigbyggda och tagna i bruk, uttalade departementschefen,

att densamma borde upptagas i annat sammanhang.

Vad angår de övriga civiltekniska åtgärderna hade vid förslagets framläggande

med stöd av statsmakternas beslut vissa arbeten redan utförts för

en sammanlagd kostnad av 205,000 kronor, varför de då återstående åtgärderna

representerade en kostnad av 3,560.000 kronor. I propositionen tillstyrktes

vidtagandet av dessa åtgärder. Med hänsyn till att desamma voro

av beskaffenhet att lämpligen kunna utföras under en period av minskad

arbetstillgång fastställdes icke någon tidpunkt för deras vidtagande utan

förutsattes, att denna skulle bliva beroende i första hand av utvecklingen å

arbetsmarknaden. I samband därmed uttalade emellertid departementschefen,

att, därest på grund av planerade revisionsarbeten vid kraftstationerna

eller andra förhållanden särskilda skäl skulle föreligga att oberoende

av arbetsmarknadssynpunkter utföra de berörda skyddsåtgärderna, hinder

därför icke borde föreligga.

Beträffande finansieringen av senast berörda civiltekniska åtgärder föreslogs,

att kostnaderna för fasta anläggningar, t. ex. skyddsrum och reservavstängningsanordningar,

skulle bestridas på samma sätt som föreslogs i

fråga om bombskyddstaket å kraftstationen vid Stadsforsen, d. v. s. genom

anlitande av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida medel, som

uppkommit genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond,

medan kostnaderna för övriga anordningar i anslutning till förut tillämnad

praxis skulle bestridas av statens vattenfallsverks driftmedel.

Till bestridande av de sålunda beräknade kostnaderna för ifrågavarande

luftskyddsåtgärder hava hittills ställts till vattenfallsstyrelsens förfogande

ett sammanlagt belopp av 2,002,000 kronor. Jag vill vidare erinra om att

för samma ändamål å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptagits ett

belopp av 770,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen framhåller i sin förevarande skrivelse, att det nu inträdda

internationella läget syntes påfordra ett snabbare genomförande av styrelsens

plan rörande civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverk,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

75

och hemställer fördenskull att till styrelsens förfogande måtte ställas dels det

å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 upptagna beloppet å 770,000 kronor,

dels ock därutöver ett belopp av 1,000,000 kronor, vilka belopp beräknades

kunna komma till användning under innevarande budgetår. De återstående

medel, som erfordrades för slutförande av nämnda plan, hade styrelsen

för avsikt att begära för budgetåret 1940/41.

Vattenfallsstyrelsen anför vidare i sin skrivelse:

De sålunda för innevarande budgetår nu äskade anslagen skulle användas

bl. a. till att slutföra byggandet av skyddsrum för personalen, till anordningar

för snabbare tömning av vattenvägarna vid vissa kraftstationer

och för begränsning av utflödet från större vattenmagasin, till fullständigare

brandskyddsanordningar, till sektionering av primärstationerna i avsikt att

begränsa skadeverkningar av bombnedslag samt slutligen till splitterskydd

framför fönster och dörrar vid kraftstationer och transformatorstationer

ävensom till splitterväggar för större transformatoranläggningar vid primärstationer

och viktiga knutpunkter för kraftens distribution. I sistnämnda avseende

är särskilt att framhålla betydelsen av splitterskydd för transformatoranläggningar,

vilka tillgodose krafttillförseln till elektrifierade järnvägar.

Anslagen skulle därjämte komma till användning för anskaffande av

bombsäkra tak över nya anläggningar och för förstärkning av tak över

driftfärdiga anläggningar.

Av nu äskade belopp, sammanlagt 1,770,000 kronor, torde, anför styrelsen

slutligen, enligt de grunder, som funnes angivna i Kungl. Majds proposition

nr 214 till 1938 års riksdag, omkring 1,200,000 kronor böra bestridas

av till styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit

genom avsättningar till statens vattenfallsverks förnyelsefond, och återstoden,

omkring 570,000 kronor, av styrelsens driftmedel.

I likhet med vattenfallsstyrelsen finner jag det internationella läget på- Departementsfordra,

att den uppgjorda planen för åtgärder till skyddande av statens rhefm.

kraftverksanläggningar mot anfall från luften genomföres i snabbare takt

än som av statsmakterna tidigare förutsatts. Jag vill därför tillstyrka bifall

till styrelsens framställning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till utförande av civiltekniska luftskyddsåtgärder vid

statens kraftverksanläggningar må under budgetåret 1939/40

utöver tidigare medgivna belopp disponeras ej mindre

570,000 kronor av statens vattenfallsverks driftmedel än

även 1,200,000 kronor av till vattenfallsstyrelsens förfogande

stående likvida medel, som uppkommit genom avsätt,

ningar till statens vattenfallsverks fömyelsefond.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Luftfartsfonden.

I skrivelse den 6 september 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag om åtgärder i syfte att utbygga och förbättra landets civila

flygplatser. Styrelsen har i skrivelsen bland annat anfört, att de nu rådande

utrikespolitiska förhållandena aktualiserat frågan om en omedelbar

utbyggnad och förbättring av flertalet av de under styrelsens förvaltning

stående flygplatserna. Vid förstärkt försvarsberedskap och vid mobilisering

toges nämligen flera av dessa i anspråk för basering av flygförband.

De måste därför kunna uppfylla de fordringar på storlek och markbeskaffenhet,

som erfordrades för ett riskfritt begagnande av desamma. Efter

framställningar av chefen för försvarsstaben och chefen för flygvapnet hade

därför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att vidtaga

förbättringar och utvidgningar av de civila flygplatserna, därvid i förekommande

fall till grund lagts de utredningar, som utförts i samband med äskande

av anslag att upptagas å innevarande års beredskapsstat.

De flygplatser, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen funnit böra förbättras

eller utvidgas samt kostnaderna därför, finnas upptagna å en särskild

bilaga till styrelsens skrivelse i ämnet.

Då här berörda anslagsfrågor äro av sådan natur, att det icke synes lämpligt

att till statsrådsprotokollet närmare redogöra för innehållet i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens framställning, torde riksdagens vederbörande utskott

därom erhålla upplysning genom de handlingar, som komma att tillhandahållas

utskottet.

[8.] 1. Mark till landningsfält för flygplan, reservationsanslag. I sin

skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att i samband med

de ifrågasatta utvidgningarna av flygfälten erfordrades i de fall, då staten

eller vederbörande kommun icke redan disponerade erforderlig mark, vilken

kunde ställas till förfogande, vissa markinköp. Kostnaden härför har

styrelsen beräknat uppgå till omkring 600,000 kronor, vilket belopp styrelsen

föreslår måtte anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Då jag ansett mig böra biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Mark till landningsfält för flygplan å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 600,000.

[9.] 2. Belysningsanläggningar för luftfartslcder, reservationsanslag. I

sin skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att de ifrågasatta

utvidgningsarbetena å flygfälten medförde, att å flygplatserna förefintlig

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

77

gränsmarkeringsbelysning och hinderbelysning m. m. jämväl måste utvidgas

och omläggas. Av säkerhetsskäl måste dessa arbeten komma till utförande

allt eftersom flygfältens omfattning underginge förändringar. Enligt preliminära

beräkningar uppginge kostnaderna för ändring och erforderlig utökning

av belysningsanordningar samt för anskaffning av ett såsom reservbelysning

avsett rörligt flodljusaggregat till ett belopp av omkring 250,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag har icke givit mig anledning

till erinran. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Belysningsanlåggningar för luftfartsleder å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 250,000.

[10.] 6. Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin skrivelse beräknat, att iordningställandet

av de flygfält, som upptagits å den i det föregående omnämnda

bilagan samt utförandet å fälten av erforderliga skyddsrum beräknats draga

en kostnad av omkring 4,000,000 kronor. Styrelsen har i detta sammanhang

•erinrat örn att enligt § 28 i luftskyddskungörelsen (S. F. 307/1938) styrelsen

skall utöva ledningen av luftskyddet för de under styrelsens förvaltning och

tillsyn stående flygplatserna. Det syntes, anför vidare styrelsen, därför i

hög grad önskvärt, att framför allt radioanläggningar och elektriska anläggningar,

vilka bekostats med statsmedel, kunde hållas i drift även under och

efter ett flyganfall. För att möjliggöra detta måste i första hand för deras

skötsel erforderlig personal samt viktigare delar av anläggningarna beredas

skydd.

Med hänsyn till angelägenheten av att under nuvarande utrikespolitiska Departementsförhållanden

de civila flygfälten äro i sådant skick, att de kunna användas che^en''

även för militära ändamål, torde medel böra beviljas till viss utbyggnad och

förbättring av fälten. Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade

beloppet, 4,000,000 kronor, synes mig emellertid böra kunna något minskas.

Jag föreslår att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår ett

belopp av 3,000,000 kronor anvisas för att efter prövning av Kungl. Maj:t i

varje särskilt fall disponeras för utvidgningar och förbättringar av de civila

flygfälten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 3,000,000.

Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Till uppförande av en stationsbyggnad

å Bulltofta flygplats anvisade riksdagen för budgetåret 1939/40 under

luftfartsfonden ett reservationsanslag av 350,000 kronor. Malmö stad hade

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

därjämte genom avtal den 7 mars 1938 förbundit sig att bidraga till bestridande

av kostnaderna för ifrågavarande byggnad med 85,000 kronor under

förutsättning, att byggnaden påbörjades före utgången av år 1939. Med

skrivelse den 31 maj 1939 överlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till

Kungl. Majit ett av länsarkitektkontoret i Malmö utarbetat, den 30 april

1939 dagtecknat förslag till stationsbyggnaden, vilken enligt en å byggnadsstyrelsens

utredningsbyrå upprättad kostnadsberäkning skulle draga en kostnad

av 515,000 kronor, inberäknat kostnader för vissa luftskyddsanordningar,

som icke tidigare ifrågasatts inom nämnda stationsbyggnad. Sedan väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av erforderliga medel för

byggnadsföretagets genomförande, uppdrog Kungl. Majit genom beslut den

22 juni 1939 åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda förslag uppföra

en stationsbyggnad å Bulltofta flygplats, med rätt för byggnadsstyrelsen

att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och i därav berörda delar

med de statliga myndigheter, för vilka lokaler voro avsedda att inrymmas i

stationsbyggnaden vidtaga de smärre ändringar i ritningarna, som kunde visa

sig erforderliga och icke ökade kostnaden; dock skulle det åligga byggnadsstyrelsen

att skyndsamt ånyo underställa byggnadsfrågan Kungl. Maj :ts prövning,

därest det efter prövning av infordrade anbud skulle visa sig, att

byggnadsföretaget icke kunde utföras för en kostnad av högst 485,000 kronor.

I sistnämnda belopp ingick ett belopp av högst 50,000 kronor, motsvarande

beräknad kostnad för luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden, vilket skulle

utgå av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser.

I sin förenämnda skrivelse den 6 september 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att på grund av olika inträffade förhållanden det

planerade byggnadsföretaget icke kunde genomföras för den av Kungl. Maj :t

bestämda kostnaden av högst 485,000 kronor, utan att preliminära beräkningar

givit vid handen, att ytterligare ett belopp av omkring 150,000 kronor vore

erforderligt. Styrelsen har i anslutning härtill och under erinran örn att avtalet

med Malmö stad örn bidrag till stationsbyggnaden vore gällande endast

under förutsättning, att byggnadsarbetena igångsattes före den 1 januari 1940

hemställt, att Kungl. Majit måtte hemställa hos 1939 års urtima riksdag

om anvisande av nämnda belopp av 150,000 kronor.

Då jag icke är beredd att utan en närmare utredning rörande ifrågavarande

kostnadsökning taga ställning till styrelsens förslag om anvisande av ytterligare

medel synes härmed tills vidare böra anstå i avvaktan på resultatet av

berörda utredning. Med hänsyn till innehållet i det förenämnda avtalet med

Malmö stad torde emellertid arbetet å byggnaden böra igångsättas redan innevarande

år. Därest riksdagen icke uttalar någon erinran däremot, torde det

därför få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut örn arbetets påbörjande

med anlitande av redan tillgängliga medel.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

79

Statens allmänna fastighetsfond.

[11.] 18. Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter, reservations
anslag.

I skrivelse den 31 augusti 1939 har byggnadsstyrelsen hemställt, att

till styrelsens förfogande måtte för anordnande av skyddsrum inom statens

under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter ställas ett belopp

av 1,820,000 kronor.

Jag torde till en början få erinra örn att till skyddsrum i statliga byggnader

för vartdera av budgetåren 1937/38 och 1939/40 under statens allmänna

fastighetsfond anvisats 400,000 kronor.

I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen framlagt en i samråd med chefen för

försvarsstaben verkställd utredning örn behovet av skyddsrum i statliga

byggnader. Under hänvisning i övrigt till handlingarna, vilka innefatta,

bland annat, tablåer över de byggnader, som i nu förevarande sammanhang

kunna ifrågakomma skola förses med skyddsrum, torde jag rörande framställningen

få anföra följande.

De fastigheter, som upptagits i tablån rörande stockholmsfastigheterna,

hava med hänsyn till angelägenlietsgraden i vad avser skyddsrum av byggnadsstyrelsen

förslagsvis uppdelats i fyra grupper. Grupperna 1, 2 och 3 omfatta

fastigheter, där skyddsrum nu eller inom närmaste framtiden böra

anordnas, och grupp 4 fastigheter, där skyddsrum icke för närvarande synas

vara påkallade. Den sålunda verkställda gruppindelningen avviker i endast

några fall från en av tjänstgörande chefen för försvarsstaben föreslagen indelning.

Den sammanlagda kostnaden för i tablån upptagna skyddsrumsanläggningar

inom fastigheterna i Stockholm och vilka skulle utföras utan samband

med ny- eller ombyggnadsarbeten, till vilka särskilda anslag tidigare

äskats, uppgår till 1,588,800 kronor. Av detta belopp belöper å grupperna

I—lil respektive 951,500 kronor, 204,300 kronor och 222,000 kronor eller

sammanlagt 1,377,800 kronor.

De fastigheter, som upptagits i tablån rörande fastigheterna i landsorten,

hava med hänsyn till angelägenlietsgraden av styrelsen uppdelats i tre grupper,

som jämväl i huvudsak ansluta sig till en av tjänsteförrättande chefen

för försvarsstaben föreslagen indelning. Grupperna 1 och 2 omfatta fastigheter,

där skyddsrum nu eller inom närmaste framtiden böra anordnas, och

grupp 3 fastigheter där skyddsrum icke för närvarande synas vara påkallade.

Den sammanlagda kostnaden för skyddsrum inom fastigheterna i landsorten,

vilka icke skulle utföras i samband med ny- eller ombyggnadsarbeten, till

vilka särskilda anslag äskats, uppgår till sammanlagt 965,000 kronor. Av

detta belopp belöper 190,000 kronor å fastigheter inom grupp 1 och 690,000

kronor å fastigheter inom grupp 2 eller sammanlagt 880,000 kronor.

För genomförande av de skyddsanläggningar, som enligt byggnadsstyrelsens

utredning omedelbart eller inom den närmaste framtiden synas böra

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

komma till utförande inom fastigheter i Stockholm och i landsorten, krävas

alltså i runt tal tillhopa 2,258,000 kronor.

Av det för budgetåret 1937/38 anvisade reservationsanslaget för anordnande

av skyddsrum i statliga byggnader har genom olika beslut före denna dag

ett sammanlagt belopp av 361,770 kronor ställts till byggnadsstyrelsens förfogande

för utförande av närmare angivna arbeten. Det återstående anslagsbeloppet,

i runt tal 38,000 kronor, .jämte det för innevarande budgetår anvisade

anslaget av 400,000 kronor har genom beslut av Kungl. Maj:t denna

dag ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för utförande av vissa i byggnadsstyrelsens

tablåer upptagna skyddsrumsarbeten. Den erforderliga medelsanvisningen

för anordnande av de skyddsrum, som enligt nämnda tablåer

omedelbart eller inom den närmaste framtiden böra komma till utförande,

skulle alltså uppgå till (2,258,000 — 438,000) 1,820,000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har emellertid i skrivelse den 4 september 1939 hemställt örn anvisande

av ytterligare 25,000 kronor för anordnande av luftskyddsrum för

viss länsstyrelse. Den förutnämnda anslagssumman skulle alltså behöva

ökas till 1,845,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att de byggnader, varom nu är fråga, förses

med skyddsrum, anser jag mig böra tillstyrka bifall till byggnadsstyrelsens

framställning. Det torde emellertid senare, därest medlen beviljas av riksdagen,

få ankomma på Kungl. Majit att taga slutlig ställning till frågan, vilka

skyddsrumsbyggnader som i första hand böra komma till utförande.

Jag hemställer, att Kungl, Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av skyddsrum i statens fastigheter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 1,845,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hans Hansson.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

81

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

på jordbruksdepartementet ankommande ärenden rörande kapitalinvesteringar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 och anför

därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1-] -0. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, reser
vationsanslag.

Genom beslut vid 1932 års riksdag (prop. nr 212; R. skr. nr

158) inrättades en fond, benämnd lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift. Såsom kapital för fonden anvisade riksdagen för budgetåret

1932/33 under utgifter för kapitalökning och under rubrik »Statens

utlåningsfonder» ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Vid 1933 års

riksdag (prop. nr 189; R. skr. nr 210) anvisades för budgetåret 1933/34 såsom

kapitalökning för fonden ytterligare ett reservationsanslag av 500,000

kronor. Bestämmelserna rörande erhållande av lån från fonden finnas

upptagna i kungörelsen den 20 maj 1932 (nr 121).

Av den s. k. 1937 års gasgeneratorkommitté har framlagts vissa förslag rörande

åtgärder för utökande av användningen av generatorgasdrivna fordon.

Ehuru vissa av förslagen ännu icke varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning,

synes redan nu tydligt att en höjning av fondens kapital är erforderlig.

Jag förordar, att för ändamålet å kapitalbudgeten i förslaget till tilläggsstat

upptages ett anslag med allenast beräknat belopp. Anslaget torde böra be
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 1.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

räknas till 2,000,000 kronor. Med hänsyn härtill får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Lånefonden

för inköp av gasgeneratorer för motordrift å tiiläggsstat

I tili riksstaten för budgetåret 1939/40 beräkna ett reservationsanslag

av ...................... kronor 2,000,000.

Fonden för förlag till statsverket.

[2.] 12 a. Viss lagring av jordbruksprodukter m. m., reservationsanslag.

I skrivelse den 29 augusti 1939 framlade statens jordbruksnämnd förslag

till de anstalter för regleringen av tillgång och priser å vissa jordbruksalster

o. d., som under den närmaste framtiden i beredskapssyfte borde vidtagas

med anledning av det inträffade krisläget samt det av Kungl.

Maj:t den 26 augusti 1939 utfärdade exportförbudet för vissa livsmedel

m. m. Nämnden framhöll därvid, att det redan nu beträffande fläsk

och smör och eventuellt ägg samt, på ett ganska tidigt stadium, jämväl

med avseende å slaktavfall, vissa ätbara växter, vicker och pelusker

samt utsädesvaror i övrigt m. m. kunde bliva erforderligt, att i samband

med minskning av exporten draga varorna ur den inhemska marknaden

genom upplagring i viss utsträckning eller annorledes. De åtgärder, som

i anledning härav kunde finnas påkallade, borde enligt nämndens uppfattning,

i den mån de icke ankomme på svenska spannmålsaktiebolaget, tills

vidare i första rummet handhavas av befintliga organisationer på jordbruksregleringens

område under ledning av jordbruksnämnden. Kostnaderna härför

borde under den allra närmaste tiden provisoriskt bestridas av jordbrukets

regleringsmedel för att — då det här icke vöre fråga örn regleringsåtgärder

i vanlig bemärkelse — i sinom tid slutligt täckas av andra statsmedel.

I anledning av jordbruksnämndens omförmälda skrivelse bär Kungl. Majit

den 1 september 1939 dels bemyndigat nämnden att tills vidare i huvudsaklig

överensstämmelse med i skrivelsen angivna grunder träffa anstalter för

reglering av exporten av jordbruksaktör, dels för ifrågavarande verksamhet

på sätt i skrivelsen sagts till nämndens förfogande anvisat ett belopp av högst

6,000,000 kronor, att utgå ur fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen

såsom förskott att framdeles, efter beslut av Kungl. Majit, ersättas

av de medel som inflöte till jordbrukets prisregleringsfond, dels ock anbefallt

svenska spannmålsaktiebolaget att för en total kostnad av tills vidare

högst 1,000,000 kronor enligt nämndens anvisningar företaga inköp i beredskapssyfte

av spannmål och fodermedel samt utsäde m. m. ävensom ombesörja

i samband därmed erforderlig upplagring.

Härefter har statens jordbruksnämnds kansli till jordbruksdepartementet

ingivit en den 4 september 1939 dagtecknad promemoria med vissa i

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

83

samråd med representanter för vederbörande regleringsorganisationer verkställda

beräkningar rörande den ungefärliga storleken av de anslag, sorn tills

vidare syntes vara erforderliga under innevarande budgetår för bestridande

av utgifter för lagringsverksamhet m. fl. beredskapsåtgärder. I promemorian

har härutinnan anförts följande.

För inköp av och förskott å varor, som i regleringssyfte på grund av krisläget

undandragas marknaden, torde en fond böra uppläggas å tills vidare

förslagsvis 20,000,000 kronor. Föremål för denna verksamhet synes till en

början framför allt böra bliva bacon och smör. För inköp av spannmål och

fodersäd torde för den alira närmaste framtiden medel icke erfordras utöver

dem, som redan finnas anvisade. Utläggen från ifrågavarande fond förutsättas

för framtiden skola gottgöras i den mån medel inflyta genom varornas

avyttrande. För avsättning till fonden torde nu böra begäras ett reservationsanslag

å nyssnämnda belopp.

Till förvärvande av och iordningställande av lagerutrymmen synes för

närmaste tiden behov föreligga av omkring 2,000,000 kronor. Då vissa medel

till uppförande av spannmålslagerhus, enligt medgivande vid årets riksdag,

redan ställts till svenska spannmålsaktiebolagets förfogande, böra utrymmen

nu anskaffas i första rummet för lagring av andra produkter än

spannmål, särskilt sådana lättförstörbara livsmedel som smör och ägg. Även

nu ifrågavarande belopp torde — å kapitalbudgeten — böra anvisas såsom

reservationsanslag.

Slutligen ha övriga kostnader för verksamheten i fråga uppskattats till

sammanlagt 3,000,000 kronor. Härmed avses, bland annat, förhyrande av

tillfälliga lagerutrymmen, kostnader för vård och omsättning av lager, transportkostnader

m. fl. löpande utgifter. Till dessa ändamål torde tills vidare,

under nionde huvudtiteln, böra äskas ett förslagsanslag å sist angivet belopp.

I promemorian har i förevarande sammanhang även framhållits, att jordbrukets

prisregleringsfond på grund av det uppkomna krisläget vore i behov

av förstärkning. Denna förstärkning har ansetts lämpligen böra tillföras

fonden i form av ett förslagsanslag under nionde huvudtiteln å 30,000,000

kronor.

De sålunda ifrågasatta anslagen, vilka anses erforderliga för budgetåret

1939/40, föreslås skola få tills vidare disponeras av jordbruksnämnden.

I detta sammanhang vill jag erinra örn att statens potatismjölsnämnd i

skrivelse den 4 september 1939 gjort framställning i fråga örn viss upplagring

av potatismjöl. Nämnden har i detta hänseende anfört i huvudsak följande.

Redan under våren 1939 har nämnden tagit sikte på viss ökning av potatismjölslagret.

Under nu inträdda krisförhållanden torde det emellertid vara

välbetänkt att föranstalta örn en extra lagerökning, något som också underlättas

av att årets skörd av fabrikspotatis synes bliva riklig. Den extra lagerökningens

storlek vill nämnden föreslå till 50,000 deciton. Då den nuvarande

prismarginalen mellan potatis och potatismjöl är alltför knapp för

att stärkelseproducenterna själva skulle kunna draga kostnaderna för ifrågavarande

extralager och då en prishöjning å stärkelse synes böra undvikas,

anser nämnden lämpligt, att staten träder emellan och beviljar medel för

täckande av de med extralagret förenade ränte- och lagringskostnaderna, så

länge detta äger bestånd. För budgetåret 1939/40 beräknar nämnden ifråga
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

varande kostnader till 25,000 kronor, därvid förutsatts, att den för lagring

inköpta stärkelsen likvideras per den 1 april 1940. Till denna tidpunkt

skulle producenterna själva bära ränte- och lagringskostnaderna. Extralagret

synes lämpligen böra inköpas och förvaltas av Sveriges stärkelseproducenters

förening under kontroll av nämnden.

Departements■ De av jordbruksnämnden framförda yrkandena örn en viss upplagring

c eJm'' genom statens försorg av jordbruksprodukter o. d. — vilka motiverats dels

med producentintresset att draga varor ur den inhemska marknaden för att

motväga verkningarna av en i visst läge uppkommande exportminskning,

dels också med behovet att under nuvarande förhållanden hålla vissa

lager i beredskapssyfte — förutsätta mycket betydande medelsanvisningar,

såsom framgår av de beräkningar, vilka verkställts inom jordbruksnämndens

kansli. På den korta tid, som stått till buds, har det icke varit möjligt

att verkställa en närmare prövning av omfattningen och arten av den

beredskapslagring, varav behov även enligt min mening kan föreligga. Jag

är sålunda för närvarande icke beredd att taga slutgiltig ställning till anslagsbeloppen

i fråga.

Ställning kan dock redan nu fattas till frågan om täckningen av det belopp

örn högst 6 miljoner kronor, som Kungl. Majit den 1 september 1939

ställt till jordbruksnämndens förfogande för att träffa anstalter för reglering

av exporten av jordbruksalster. Medlen, vilka som nämnts anvisats av

fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen såsom förskott att

framdeles, efter beslut av Kungl. Majit, ersättas av jordbrukets prisregleringsfond,

kunna med visst fog sägas icke utgöra kostnader för regleringsåtgärder

i vanlig bemärkelse. Övervägande skäl synas mig tala för att

medlen täckas genom anvisande av särskilt anslag av egentliga statsmedel.

Budgetärt torde anslaget böra likställas med de tidigare medelsan visningarna

för beredskapslagring och sålunda uppföras å kapitalbudgeten under fonden

för förlag till statsverket.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Viss lagring

av jordbruksprodukter m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 beräkna ett

reservationsanslag av .................. kronor 6,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fritz af Petersens.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

85

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

september 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 20. Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag. Enligt 1 § lagen den

10 mars 1939 (nr 68) örn statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara

eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden, såframt

Konungen därom förordnar, av staten meddelas transportförsäkring mot

krigsrisk ävensom återförsäkring av såväl transportförsäkring mot krigsrisk

som annan transportförsäkring. Jämlikt 2 § samma lag kan, efter förordnande

av Konungen, staten under förhållanden, som angivas i 1 §, jämväl

meddela återförsäkring av viss försäkring för olycksfall, som till följd av

krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person.

Genom kungörelse den 3 september 1939 (nr 597) har Kungl. Maj:t förordnat,

att försäkring och återförsäkring, som avses i 1 § lagen, må tillsvidare

meddelas av staten. Kungörelsen gäller för tiden till dess trettio dagar

förflutit från det riksdagen sammanträtt. I proposition till riksdagen

denna dag har Kungl. Majit emellertid hemställt, att riksdagen ville medgiva

fortsatt förordnande för tiden därefter att gälla tillsvidare.

Enligt av Kungl. Majit den 3 september 1939 utfärdad kungörelse (nr 596)

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Departements
chefen.

med tillämpningsföreskrifter till lagen skola frågor rörande försäkring jämlikt

samma lag handläggas och avgöras av en särskild nämnd, statens krigsförsäkringsnämnd,

med säte i Stockholm. Sådan försäkring och återförsäkring,

som enligt lagen kan meddelas av staten, må nämnden bevilja allenast

när så prövas vara av väsentlig betydelse för tillförseln av förnödenheter

eller eljest för vidmakthållande av handel eller annan näring. Nämnden

äger taga återförsäkringar av försäkringar, som meddelats av nämnden. Det

åligger nämnden att fastställa villkoren för försäkring och återförsäkring,

som omfattas av verksamheten, att utfärda de anvisningar, som finnas erforderliga

för verksamhetens bedrivande, samt att hos Kungl. Maj:t göra de

framställningar, vilka kunna finnas av förhållandena påkallade och med

verksamheten äga samband.

I skrivelse till Kungl. Majit den 4 september 1939 har statens krigsförsäkring

snämnd anfört följande:

Statens krigsförsäkringsnämnd hade hemställt, att nämnden måtte erhålla

förordnande att å statens vägnar meddela sådan försäkring emot krigsrisk,

som närmare omförmäldes i lagen den 10 mars 1939 örn statlig krigsförsäkring

m. m. Därest dylikt förordnande lämnades, syntes det erforderligt, att

ett belopp ställdes till nämndens förfogande för att i fall av behov tagas i

anspråk för uppfyllande av de förpliktelser, som genom denna försäkringsverksamhet

komme att åvila nämnden. Huru stort anslag, som kunde vara

erforderligt, vore ytterst svårt att avgöra. Vid förra världskriget räknades

med att ett belopp av 50 miljoner kronor kunde vara erforderligt, men något

bidrag från statens sida behövde aldrig tagas i anspråk, då inkasserade premier

täckte utgifterna och lämnade ett avsevärt överskott. Förhållandena

nu vore emellertid väsentligt olikartade emot år 1914, då man knappast hade

att räkna med de risker, som följde av flygbombardemang. Även i övrigt

torde krigsriskerna numera få anses väsentligt större. Härtill komme, att de

försäkringsbelopp, som nämnden redan i och med krigsutbrottet måste övertaga,

bleve av en helt annan storleksordning än för 25 år sedan. De danska

krigsförsäkringsorganen hade till säkerhet för sin verksamhet erhållit ett garantikapital

av 120 miljoner danska kronor, varav för kasko 80 miljoner och

för varor 40 miljoner. De risker, som statens krigsförsäkringsnämnd redan

vid början av sin verksamhet måste övertaga, uppginge med säkerhet til!

flera hundra miljoner kronor, då praktiskt taget hela den svenska handelsflottan

vöre krigsutbrottsförsäkrad och de flytande varuskeppningarna även uppginge

till högst väsentliga belopp. Då statens krigsförsäkringsnämnd emellertid

icke för närvarande ansåge erforderligt, att ett större belopp än 50 miljoner

kronor ställdes till förfogande, vore detta sålunda icke beroende därav,

att nämnden ansåge givet, att större belopp icke kunde erfordras, utan fastmera

därav att det icke kunde på något så när tillförlitligt sätt beräknas vilket

belopp, som kunde behöva tagas i anspråk, och det angivna beloppet

överensstämde med det, varmed man räknade vid världskriget 1914.

För täckande av de med försäkringsverksamheten förenade utgifterna böra

i första hand användas inflytande premier. Om eller i vilken utsträckning

dessa kunna förslå härtill undandrager sig bedömande för närvarande. Jag

biträder nämndens förslag, att särskilda medel ställas till förfogande för att

i fall av behov tagas i anspråk för uppfyllande av de förpliktelser, som kom
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

87

ma att åvila nämnden. Mot det för ändamålet beräknade anslagsbeloppet,

50 miljoner kronor, har jag icke något att erinra. Anslaget torde böra såsom

kapitalinvestering under fonden för förlag till statsverket anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1939/40.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statlig krigsförsäkring å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 50,000,000,

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Leif Belfrage.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

25 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (25)

25 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:78 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2—4 §§ lagen den 11 juni 1937 s. 1 i texten
  2. Rskr. 1939:72 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus förslag angående anvisande av medel för vissa krisorgan. s. 2 i texten
  3. 1SärU 1939:44 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anvisande av medel för vissa krisorgan. a1 i texten
  4. Rskr. 1939:50 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel till fonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift m. m. s. 7 i texten
  5. Rskr. 1939:51 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/AO, i vad propositionen avs a1 i texten

Visa alla 25