Sök i Ratio Lex

Angående anslag till örnoch ny byggnadsarbeten vid nomadskolorna m. m

1939-02-24 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:102, Angående anslag till örnoch ny byggnadsarbeten vid nomadskolorna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

örn- och ny byggnadsarbeten vid nomadskolorna m. m.;

given Stockholms slott den 24 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter

följande:

Under punkten 174 i 1939 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde vara

riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1939/40 till Nomadskolor: Omoch

nybyggnadsarbeten ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Sedan ärendet numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma och

vissa i samband därmed stående frågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 103.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

1. Gällande bestämmelser angående nomadundervisningen.

Till grund för den nuvarande nomadskolorganisationen ligger Kungl.

Maj.ts stadga nr 479/1938 angående nomadundervisningen.

Enligt nämnda stadga skola barn av nomadlappar undervisas i för dem

särskilt avsedda skolor, kallade nomadskolor. Barn av andra lappar undervisas

i allmänhet tillsammans med den övriga befolkningens barn. Där vederbörande

skolråd eller folkskolestyrelse eller vederbörande målsman därom

gör framställning, må dock sistnämnda barn, därest sådant enligt beprövande

av nomadskolinspektören befinnes önskvärt och lämpligt, kunna undervisas

i nomadskola.

Undervisningen i nomadskola meddelas dels i visteskola och dels i bvskola.

I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola

är avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas

uppehåll i fjälltrakterna och skall i allmänhet vara förlagd till eller i närheten

av nomadlapparnas visten (visteskolans sommarkurs). Till utökande

av undervisningstiden må undervisning i visteskola kunna anordnas även

under vintern (visteskolans vinterkurs).

_ I byskola fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall, där

ej särskilda förhållanden påkalla avvikelse, vara i verksamhet under nomadlapparnas

vinteruppehåll i skogslandet samt vara förlagd å viss plats, så

belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid lämpligen kunna dit

samlas för att erhålla undervisning.

Visteskolor och byskolor inrättas till det antal, som bestämmes av Kungl.

Majit. Förläggning av nomadskola bestämmes av vederbörande domkapitel.

Den årliga lästiden för varje lärjungeavdelning i nomadskola skall omfatta

minst 34 4/7 veckor. Där förhallandena det påkalla, må dock vid såväl

visteskola som byskola den arliga lästiden för varje lärjungeavdelning minskas

till 19 I * 3/7 veckor.

Örn förhållandena nödvändiggöra inkvartering av vissa lärjungar vid

visteskola, skall antingen inackordering verkställas hos å skolplatsen boende

lappfamiljer, eller särskilt hushåll upprättas för lärjungarna. Under den tid,

barnen bevista byskola, skola de i allmänhet bo och förplägas i särskilt,

härför lämplig lokal inrättat hushall. Undantagsvis kan inackordering av

barn, som bevista byskola, ske hos i trakten boende familjer. Kostnaden för

barnens inackordering bestrides av statsmedel.

I alla nomadskoldistrikt utom Jämtlands och Arjeplogs är vid vistesko
loma

sommarkursen förlagd till eller i närheten av lapparnas visten i fjäl
len,

vinterkursen till någon central plats inom lapparnas vinterbetesmarker.

Inom Jämtlands och Arjeplogs distrikt hava genom Kungl. Maj:ts sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

skilda beslut den 22 november 1935 och den 12 mars 1938 sommarvisteskolorna

upphört och de lägre klassernas undervisning förlagts helt och hållet

till visteskolor av samma typ som byskolorna.

2. Omorganisation av nomadskolorna i Västerbottens

nomadskoldistrikt.

I skrivelse den 17 juli 1936 gjorde nomadskolinspektören framställning

bland annat om att nomadskolorna i Västerbottens distrikt skulle omorganiseras

på så sätt, att visteskolorna i fjällen skulle upphöra och de lägre

klassernas undervisning förläggas till fasta skolor av byskoletyp, förslagsvis

i Ammarnäs i Sorsele socken, Tärna kyrkby i Tärna socken och Saxnäs

i Vilhelmina socken, och till en tid på året, som i stort sett motsvarade de

vanliga folkskolornas. Byskolan i Skarvsjö skulle samtidigt indragas. Nya

skollokaler borde i samband med förslagets genomförande komma till stånd.

Förslaget, som stödde sig på nomadlapparnas egna önskemål, tillstyrktes

av lappfogden i Västerbottens län och av länsstyrelsen därstädes. Domkapitlet

i Luleå ställde sig visserligen tveksamt till förslaget men ville, med

hänsyn till förhållandena och stämningen i de södra lappmarkerna mot sommarkurserna,

icke motsätta sig bifall till framställningen.

I avgivet ulåtande i ärendet den 12 oktober 1937 anförde skolöverstyrelsen

bland annat följande:

Sommarskolorna i Lapplands två sydligaste nomadskoldistrikt — liksom

i Jämtlands — hade icke kunnat i praktiken anordnas så som den ursprungliga

tanken varit. Förutsättningen för att dessa skolor skulle kunna på ett

bättre sätt än byskolorna binda barnen vid nomadkulturen och sätta dem

in i nomadlivets olika sidor vore, att skolorna kunde flytta med lapparna

på deras och renhjordarnas vandringar. Då detta vore omöjligt, komme

skolkåtan att under större delen av sommaren ligga långt från den trakt,

där nomaderna befunne sig, och barnen komme endast tillfälligtvis att få

besök av sina föräldrar eller att se något av renhjordarna och deras skötsel.

Även örn undervisningen i skolan sökte så långt möjligt inrikta barnens intresse

på renskötsel, komme den dock att utgöra ett bestämt hinder för barnen

att under den bästa tiden av året erhålla praktisk erfarenhet av nomadlivet.

Om däremot undervisningen helt förlädes till tid utom sommaren,

skulle barnen kunna få tillfälle att under sommaren följa sina föräldrar i

fjällen, öva sig i sitt modersmål och göra iakttagelser över nomadernas och

renarnas liv. Överstyrelsen funne med anledning härav den föreslagna omorganisationen

välbetänkt.

Även ur skolundervisningens synpunkt skulle sommarskolornas upphörande

innebära bestämda fördelar. Skolkåtorna skulle utbytas mot vanliga

skolsalar, och även om undervisningen i de förra gåve goda resultat, så mäste

dock skolsalarna, där barnen hade möjlighet till bättre skrivställning

m. m. och tillgång till mera rikhaltig materiel och större tillgång till böcker,

vara att bestämt föredraga ur pedagogisk synpunkt. Att en modern

skolsal därjämte vore bättre ur hygienisk synpunkt än en trång, rökig och

dragig kåta, vore självfallet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

I \ ästerbottens nomadskoldistrikt funnes tre visteskolor med sommarkurs,

en i Daludden inom Sorsele socken, en i Atostugan inom Tärna socken

oell en i Velmesmakke inom Vilhelmina socken. Undervisningen påginge

inom dessa skolor under tiden den 1 juli—den 5 oktober. Barnen

tran samtliga dessa skolor samlades för undervisning i vinterkurs under

vårterminen den 7 januari—den 31 maj i Skarvsjö by i Stensele socken. Dit

vöre också distriktets byskola, med lästiden den 9 september—den 14

december och den 7 januari—den 31 maj förlagd. Såväl skolsalar som skolhemslokaler

förhyrdes av staten i bondgårdar i byn. Skolsalarna vore relativt

goda, men skolhemmet vore mycket trångt, och det erbjöde synnerliga

svårigheter att under vårterminen härbärgera samtliga barn. Då därjämte

Skarvsjö vore en typisk bondby, där miljön knappast påminde örn den,

som vöre typisk för nomadfolket, syntes det lämpligt, att, som nomadskolmspektören

föresloge, skolan i Skarvsjö förflyttades.

Enligt nomadskolinspektörens förslag skulle nomadskolorna i Västerbottens

distrikt bliva till antalet tre, vilka skulle förläggas till platser med mera

lapskt inslag, förslagsvis Ammarnäs, Tärna och Saxnäs, där lapparna hade

sina färdvägar, där de samlades till helg, och där deras gamla bodde på

ålderdomshem, samt där bättre möjligheter till sjukvård funnes vid förekommande

sjukdomsfall bland barnen. Rörande lämpligheten härav syntes

intet vara att erinra.

. Någon ökning av lärarbehovet skulle icke ske genom denna omorganisation.

Däremot torde omorganisationen med nödvändighet medföra vissa byggnadskostnader.

Då emellertid även med nuvarande organisation sådana

kostnader vore ofrånkomliga på grund av de nuvarande lokalernas otillfredsställande

skick, syntes icke byggnadsfrågan böra lägga hinder i vägen

för omorganisationen.

I propositionen nr 170/1938 angående lönereglering för nomadlärare

m. m. berördes också ifrågavarande organisationsfråga. Jag påpekade, att

omorganisationsförslaget beträffande Västerbottens skoldistrikt förbundits

med yrkande på uppförande av nya skol- och skolhemslokaler. Byggnadsfrågan,

som nödvändiggjorde framställning till riksdagen, vore dock för det

dåvarande icke slutligt utredd och behandlad av myndigheterna, varför

saken icke kunde komma till behandling förrän tidigast vid 1939 års riksdag.

Vid sådant förhållande måste med avgörande av organisationsfrågan

angående Västerbottens distrikt tills vidare anstå.

Jag återkommer i det följande i samband med byggnadsfrågornas behandling

till detta spörsmål. 3

3. Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn m. m.

I skrivelse den 5 januari 1937 har nomadskolinspektören framställt förslag

örn införande av heltidsläsning vid samtliga nomadskolor ävensom förordat

utredning angående anordnande av fortsättningsskolundervisningen

för nomadbarnen. Inspektören har anfört huvudsakligen följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 103.

Att på ett fullt tillfredsställande sätt ordna nomadbarnens undervisning

hörde till de svåra uppgifterna. År 1913 genomfördes en ny ordning beträffande

det lapska skolväsendet, och då fastställdes, bland annat, att nomadlapparnas

barn skulle undervisas i särskilda för dem avsedda skolor, under

det att bofasta lappars barn skulle gå i vanliga skolor. År 1925 utfärdades

ny stadga angående nomadundervisningen i riket, varigenom grunderna för

lapska skolväsendets organisation av år 1913 i stort sett bibehölls.

Ehuru lapparna i vårt land levde under vitt skilda förhållanden i olika

lappmarker, hade inspektören för sin del kommit till den bestämda uppfattningen,

att nomadbarnen överallt borde undervisas i särskilda för dem avsedda

skolor, skilda från den bofasta befolkningens barn. Lapparnas näring,

renskötseln, komme säkerligen alltid att utövas i vårt land, även om kulturen

med allt vad därtill hörde, trängde sig in på samefolket. Detta renskötande

folk komme därför också att behöva en för deras förhållanden

lämpad undervisning. Det vore dock ej klart, att den nuvarande organisationen

av denna undervisning vore den lyckligaste.

Heltidsundervisning för nomadbarn vore genomförd till och med Arjeplogs

distrikt söderifrån räknat. Från och med Jokkmokks distrikt och norr

ut vore undervisningstiden för 1—3 klasserna 34 4/7 veckor men för klasserna

4—6 endast 19 3/7 veckor. Det kunde måhända för mången anses onödigt

att hålla nomadbarn i skola längre än att de nödtorftigt lärde sig läsa,

skriva och räkna och inhämta kristendomens huvudstycken. Inspektören

ansåge emellertid, att även de nordliga lapparnas barn behövde heltidsläsning

jämväl i de högre klasserna. Nomaden behövde kunskap i lika hög grad

som övriga svenska medborgare. Det förefölle inspektören alltså nödvändigt

att så småningom införa heltidsläsning över hela linjen, helst som nuvarande

ferier under tiden den 16 april—den 30 november vore alldeles för

långa.

För närvarande skedde undervisningen i nomadskolan på svenska, och

någon plats för lapska språket funnes ej på skolschemat. Det ansåges dock

med fog, att nomadernas barn i skolan borde få åtminstone någon undervisning

i sitt modersmål, en sak, som nog i flera distrikt ginge att ordna.

Inspektören hade tänkt sig, att morgonbön varje dag skulle ske på lapska

språket, varjämte två timmars lapsk undervisning skulle äga rum i veckan.

Fortsättningsskolundervisningen för nomadungdomen vore även en viktig

sak, som snarligen borde ordnas. Det vore utrett, att all nomadungdom

i framtiden ej kunde leva på renskötsel utan bleve tvingad ägna sig åt

andra näringsfång, i första hand åt jordbruk. Vid skolålderns slut borde

man kunna förstå, vilka lappbarn, som vore lämpade för renskötsel, och

dessa borde få en särskild fortsättningsskolkurs, yrkesbetonad i anslutning

till renskötsel. De andra barnen, som kunde ägna sig åt jordbruk, borde då

få fortsatt undervisning med hänsyn till detta yrke. Härom borde dock särskild

utredning företagas.

Folkskolinspektörerna i Norrbottens södra, mellersta och norra inspektionsområden

hava i avgivna yttranden biträtt nomadskolinspektörens uppfattning,

att nomadbarnen fortfarande borde undervisas i särskilda för dem

avsedda skolor. Vidare hava inspektörerna ansett, att utredning borde

komma till stånd, beträffande fortsättningsskolundervisning för nomadungdom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hav

tande den 10 februari 1939 anfört följande:

a i gemensamt utlå
-

TlIl en början vide länsstyrelsen och domkapitlet helt instämma i vad

nomadskolmspektoren anfört i fråga om angelägenheten av att nomadbarnen

bibringades en ^underbyggnad fullt likvärdig med den, som komme

den bofasta befolkningen till del. I detta sammanhang finge erinras örn den

övergång fran nomadlivet till fast bosättning, som i viss utsträckning måste

aga rum, bland annat till följd av betesmarkernas begränsning och den

lapska folkstammens tillväxt. 1930 års lapputredning beräknade sålunda,

i huvudsak med stod av utredningar, som på området verkställts av professorn

b. Lr. YV. Wahlund, att varje år omkring tio renskötande lappar

bleye övertaliga inom rennäringen och således måste beredas rum i annan

näring, närmast jordbruk i lappmarkerna. Det vore uppenbarligen av vikt

att dessa nomader icke vore sämre rustade i fråga örn skolunderbyggnad än

den bofasta befolkningen, då det gällde att börja det bofasta livet.

Av det sagda framginge, att införande av heltidsläsning såvitt möjligt

borde ske vid samtliga nomadskolor. Den olägenhet, en ökad lästid och därmed

följande något längre frånvaro från det egentliga nomadlivet förde med

sig syntes mer an väl uppvägas av fördelen av en fullgod skolunderbyggnad

De bristande färdigheter i renskötselns teknik, som dessa få veckor

skulle kunna tankas medföra, vore betydligt lättare att utfylla än frånvaron

av skolans normala kunskapsmått.

•n om fortsättningsskolundervisningens ordnande för nomadbarnen

ville länsstyrelsen och domkapitlet taga avstånd från den åskådning, som

havdade, att de renskötande lapparnas barn icke för sin näring och framtid

skulle hava behov av särskilda kunskaper utöver nödtorftig färdighet i

läsning, skrivning, räkning och kristendomens huvudstycken. På fortsättnmgsskolstadiet

borde nomadbarnen erhålla undervisning bland annat i det

grundläggande, av vad lag och författningar stadgade om lapparna och lappprivilegiet,

om renskötselns utövande, örn skadeståndsskyldighet för renskador

och förhållandet lappar och bofasta emellan över huvud taget, om

renmärken samt om konventionerna med Norge och Finland liksom även

det huvudsakliga av vad byaordningarna föreskreve om renskötselregler

under årstider, om flyttningar, gruppbildningar och skiljningar samt

om hushållning med betesmarkerna under olika delar av året m. m. Kunskap

örn nu angivna frågor vore värdefull, även om nomadbarnet i en framtid

skulle upphöra med nomadlivet och bliva bofast, då det ofta gällde att

respektera de renskötande stamfrändernas rättigheter och att uppfylla egna

skyldigheter mot dessa. Emot nomadskolinspektörens förslag angående''utredning

av frågan örn fortsättningsskolundervisningens ordnande för nomadbarnen

hade länsstyrelsen och domkapitlet intet att erinra.

I anslutning till det anförda önskade länsstyrelsen och domkapitlet understryka,

att man borde ställa minst lika stora fordringar på effektiviteten

av undervisningsväsendet för nomadbarnen som för den bofasta befolkningens

barn.

Länsstyrelsen och domkapitlet vore vidare i likhet med folkskolinspektörerna

i Norrbottens södra, mellersta och norra distrikt av den uppfattningen,

att man vöre nödsakad avvisa tanken på att bereda nomadbarnen

undervisning i vanliga folkskolor. Det vore framför allt nomadlapparnas

flyttningsförhållanden, som gjorde det praktiskt taget omöjligt att ordna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

undervisning av deras barn i vanliga folkskolor, då de ordinarie lästerminerna

ej alls passade.

I utlåtande den 11 oktober 1938 Ilar skolöverstyrelsen — under erinran

om den av förenämnda myndigheter hävdade uppfattningen, att nomadbarnen

alltjämt borde undervisas i särskilda för dem avsedda skolor — yttrat

huvudsakligen följande:

Aven örn undervisningen för de flyttande lapparnas barn sålunda liksom

hittills borde ske i särskilda nomadskolor, vore det dock icke givet, att den

nuvarande organisationen, omfattande sommarviste-, vinterviste- och byskolor,

vore den lyckligaste. Sommarskolorna hade redan slopats i Lapplands

två sydligaste nomadskoldistrikt. Beträffande de nordligare nomad- .

skoldistrikten tydde vissa tecken på att en omorganisation även dar snart

kunde bliva önskvärd. Därest den utredning rörande nomadskolväsendet,

som nomadskolinspektören påyrkade, skulle komma till stånd, borde den

därför enligt överstyrelsens mening lämpligen omfatta även frågan om sommarvisteskolornas

vara eller icke vara.

En annan fråga, som nomadskolinspektören bringat pa tal, vöre införande

av heltidsläsning, d. v. s. minst 34 4/7 veckors lästid i samtliga nomadskotor.

För närvarande vöre heltidsläsning genomförd för samtliga nomadbarn

i Jämtlands, Västerbottens och Arjeplogs nomadskoldistrikt, under det lästiden

i övriga skoldistrikt (Jokkmokks, Gällivare, Jukkasjärvi, Vittangi

och Karesuando) endast utgjordes av 19 s/7 veckor för de äldre barnen

(klasserna 4—6), medan däremot de lägre klasserna (1—3) aven dar hade

34 4/7 veckors lästid. Överstyrelsen funné det angeläget, att samtliga nomadbarn

erhölle undervisning under minst 34 4/- veckor. Då nomadbarn

alltid under skoltiden bodde i skolan eller dess omedelbara närhet, utgjorde

icke skolvägen något hinder för heltidsläsning. Ej heller syntes foraldrarnas

boplats eller behovet av barnens deltagande i renskötseln hava något större

inflytande på denna fråga, då det icke försports några olagenheter av att

heltidsläsning genomförts i de södra nomadskoldistrikten. Da emellertid

o-anska stora olikheter förefunnes i fråga om de förhållanden, varunder lapparna

framlevde sitt liv i olika delar av Lappland och dessa olikheter i viss

män inverkade på och måste avspegla sig i skolförhallandena, torde icke

heltidsläsning böra genomföras utan att först en utredning i fragan gjordes.

En annan fråga, som enligt nomadskolinspektörens önskan borde undersökas,

vore, huruvida lapska språket kunde givas någon plats pa skol
Den

utredning, som nomadskolinspektören påyrkade, skulle enligt hans

mening huvudsakligen omfatta fortsättningsskolundervismngens ordnande

för nomadbarnen. Sådan undervisning saknades för närvarande En dylik

utredning hade förordats av samtliga de i ärendet horda myndigheterna.

I samband med denna utredning örn fortsättningsskola för nomadbarnen

borde enligt överstyrelsens uppfattning även undersökas, huruvida skoltiden

för dem liksom för den vanliga folkskolans barn borde utökas med ett

sjunde skolår.

Såsom framginge av vad överstyrelsen nu anfört, funnes åtskilliga frågor

inom nomadskolundervisningen, vilka tarvade sin snara lösning. Överstyrelsen

ville tillstyrka, att Kungl. Majit måtte åt särskilda sakkunniga uppdra-a

att utreda dels frågan örn anordnande av fortsättningsskolundervis
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

liing- för nomadbarnen, dels ock andra för nomadundervisningen aktuella

spörsmål (sommarvisteskolornas ändamålsenlighet, lästidens utsträckning,

införande av ett sjunde skolår, lapska språkets eventuella användande vid

viss undervisning m. m.).

Lansstyrelserna t Umeå och Luleå samt domkapitlet i Härnösand, hava i

utlåtanden respektive den 14 december 1938, den 31 december 1938 och

en 18 januari 1939 tillstyrkt, att den av skolöverstyrelsen ifrågasatta utredningen

komme till stånd.

4. Örn- och nybyggnad av lokaler för nomadundervisningen.

...1 Sil! I’ÖI''en,ämnda skrivelse den 5 januari 1937 har nomadskolinspektören

jamval framlagt ett program till anskaffande av nya och tidsenliga lokaler

tor nomadskolvasendet i samtliga nomadskoldistrikt. Inspektören har i

förevarande avseende anfört huvudsakligen följande:

ni]F°f att nomadskolväsendet skulle kunna fungera, behövdes lokaler, vilka

nu sa gott som överallt vöre ytterst bristfälliga, Folkskoldistrikten hade

skoTv?sendpama Sen ifai°ch Petiga skollokaler, under det att statens eget

skolväsende, nomadskolvasendet, arbetade i trånga, dragiga kalla och

mangen gång hälsovådliga lokaler. ’ 1

Vad först anginge de s. k. hushållskåtorna, där barnen vid byskolorna i

Jan?ajaara> ''Jukkasjärvi, Killinge och Vaikijaure bodde under

skörden den 1 december—den 15 april, vore dessa ett besynnerligt meling

“ellan kata och hus. Dessa kåtor vore mycket ohygieniska. Den

enda ventilationsmojligheten förefunnes genom den i regel ganska otätt slu
12ntih

‘ Tbn'' A del ™fd rf bdagd®, io/dgolvet sammanpackades nattetid

7 tlH 14 barn med viloplatser omedelbart intill varandra. Följden bleve

att varje infektion som träffade ett av barnen, omedelbart överfördes till

n V kata» “hysta. Talrika exempel på dylika massinfektioner funnes.

Detta förhållande vore sa mycket mera farofyllt i betraktande av att tuberku

osen under de senaste arén blivit alltmer spridd bland lapparna. Redan

kärrnäs kubikinnehåll vöre alldeles för litet för det antal personer, som där

mäste bo I dessa hushallskator skulle ali mat tillredas och alla kläder tvättas

och torkås at 13—15 personer. Bland annat skulle under natten bar
itssssr''tm

torkning’vaket *■“■*•*■ ■“

Man hade försvarat dessa s. k. hushållskåto? med påståendet, att nomadbarnen,

örn de under skoltiden bortskämdes med kulturellt mera avancerade

bostader, skulle avvanjas från nomadlivet. Inspektören ville framhålla

att lapparna i Norrbotten sedan långt tillbaka i tiden vintertid innebott och

för närvarande innebodde hos den bofasta befolkningen. Detta hade ingalunda

verkat hammande på deras nomadinstinkter. Vidare hade de flelta

nu levande aldre nomader under skoltiden bott i vanliga hus, tillhörande

s}atfn e fr..eskilda missionssallskap. Och även sedan den nya nomadskolstadgan

tratt i tillämpning, vöre nomadskolbarnens hushåll i Arjeplog

hk a rysjö och Ange vintertid förlagda i bostäder av modern typ. Erfaren
mtfonnehn

renskötsel6 ^ ^ ^ e] 1 grad Verkat hämmailde för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Enligt inspektörens uppfattning talade således alla skäl för att vanliga

skolhem inrättades för nomadbarnen.

Beträffande de nuvarande skollokalerna ville inspektören framhålla följande:
Karesuando

byskola. Här saknades särskilt skolhus och lärarbostäder.

Skolan vore inrymd i två förhyrda lokaler, vilka, ehuru de bästa,

som stått att uppbringa, vore kalla och oändamålsenliga. Barnen bodde i

tre hushållskåtor.

Lannavaara byskola. Här hade staten egna byggnader. Dessa

vore dock mycket bristfälliga, kalla och dragiga samt i behov av grundlig

ombyggnad. Barnen bodde i sex hushållskåtor.

Jukkasjärvi byskola. Här hade staten egna skollokaler med

bostad för två småskollärarinnor. Dessa lokaler vore kalla, dragiga och

oändamålsenliga. Fyra lärosalar funnes, av vilka en ej vore mer än fyra

meter i fyrkant. Klasserna 3 och 4 hade sin skolsal i en särskild gammal

dålig byggnad. I en tredje byggnad vore lärosalen för klasserna 5 och 6 inrymd.

Denna vore visserligen rymlig nog, men liksom de övriga kall. Denna

sal kunde dock genom grundliga reparationer bliva bra. Slöjdundervisningen

för gossar bedreves i en särskild sal i en av byggnaderna. Denna sal

kunde under stark kyla ute ej uppvärmas trots intensiv eldning i kaminen.

Barnen bodde i sex kåtor.

Killinge skola. Här saknade staten helt och hållet egna lokaler

för skola och lärarbostäder, varför sådana lokaler måst förhyras. En sådan

anordning vore ett provisorium och förkastlig. Byggandet av skolhus vore

oundgängligen påkallat. Barnen vore inhysta i fyra hushållskåtor och i två

privata, dåliga uthusbyggnader.

Vaiki jaure byskola. Här saknade staten också egna byggnader

såväl för skolan som för lärarna. Skolan vore inrymd i privatbostad, och

barnen bodde i fyra hushållskåtor.

Arjeplogs skola. Här hade staten en egen gammal och dålig

byggnad med två skolsalar. I byggnaden vore anordnat ett skolhem för

barnen.

Västerbottens nomadskoldistrikt. För närvarande vore

detta distrikts byskola och visteskola med vinterkurs belägen i Skarvsjö

bondby i Stensele församling. Här arbetade skolan helt och hållet i förhyrda

lokaler. Trots största ansträngningar hade det ej lyckats att få goda lokaler.

Skolhemmet vore förlagt till särskild bondgård, men gården vore trång efter

barnantalet, kall och olämplig.

Jämtlands nomadskoldistrikt. Här vore byskolan förlagd

till svenska missionssällskapets byggnader i Änge i Undersåkers socken.

Dessa lokaler förhyrdes, vad skolan beträffade, av staten. Staten hade barnen

inackorderade i missionssällskapets barnhem. Lärarna hyrde bostäder

av missionssällskapet. Samtliga lokaler vore endast några år gamla, moderna,

ändamålsenliga och trevliga. Inom distriktet funnes nu efter omorganisationen

tre skolor, omfattande klasserna 1—3, vilkas undervisning ägde

rum samtidigt med byskolans, d. v. s. under tiden 9 september—den 14

december och den 7 januari—den 31 maj. För dessa skolor tarvades tre nya

skolanläggningar. Den ena skolan vore nu förlagd till Håkafot i Frostvikens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

socken. Denna plats önskade lapparna utbytt mot Gäddede. De lokaler för

skolan, som funnes i Håkafot, vore statens, men byggnaden vore alldeles

undermålig och tomten liten och vattensjuk. Den andra läge i Jänsmässholmen

i Rönnöfors och vöre inrymd i förhyrd lokal. Även beträffande

denna skola vore den framtida förläggningsplatsen ännu ej slutgiltigt avgjord.

Staten hade i Nyhem, Undersåkers socken, en liten skollokal och en

hushallskata, men det vore ej säkert, att den platsen för framtiden vore den

lämpligaste för skolan. Den tredje skolan läge nu i Storvallen och vore inrymd

i förhyrd lokal, vilken ej i längden kunde få användas. Staten ägde en

liten skola i Fjällsjön i Tännäs socken. Denna lokal vore bristfällig och kall

och för obetydlig.

Inspektören hade verkställt en preliminär utredning angående nya skolhusbyggnader

m. m. De tillgängliga medlen hade emellertid ej räckt till vidlyftiga

omarbetningar av uppgjorda ritningar. Det av inspektören nu framlagda

förslaget måste därför betraktas som förstahandsförslag, vilket i

manga detaljhänseenden borde omformas. Med överlämnande av ritningar,

beskrivningar och kostnadsberäkningar för de olika byggnaderna framlade

inspektören följande byggnadsprogram:

Karesuando byskola. Barnantalet beräknades till omkring 35,

uppdelade på två klasser.

Skolan skulle uppföras i en våning med frontespis och innehålla — förutom

tva lärosalar — gymnastiksal och två slöjdsalar jämte lärarrum och

museum. Inspektören ansåge gymnastiksal vara erforderlig även vid nomadskolor,

då gymnastik förekomme på skolschemat. Denna säl bomme också

väl till pass som skolans samlingssal.

Lärarbostaden skulle innehålla bostad för en folk- och en småskollärarinna.

Skolhem borde även uppföras.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen uppgå

till:

Skolan............................ kronor 58,000

Lärarbostaden ..................... » 30,300

Skolhemmet ....................... » 80,300

Uthus ............................ » 2,000

Möbler m. m................ » 7,000

Summa kronor 177,600.

Lannavaara byskola. Barnantalet beräknades till 50 ä 55, uppdelade

på tre klasser. Den gamla skolbyggnaden skulle användas och omändras,

varvid lärosalar och lärarbostäder för två lärare komme att inrymmas

i samma byggnad. Lärarbostäderna borde omändras till lagenliga

bostäder för två småskollärarinnor. Den tredje lärarkraften vid skolan borde

lämpligen kunna förhyra sig bostad.

Skolhem skulle uppföras.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen uppgå

till:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mårds ''proposition Nr 102.

Skola och lärarbostad

Skolhem............

Inventarier etc......

...... kronor 26,600

...... » 104,000

...... > 7,000

Summa kronor 137,600.

Jukkasjärvi byskola. Barnantalet beräknades till omkring 80,

uppdelade på fyra klasser.

De två nu befintliga urgamla skolhuslokalerna skulle nedrivas tillika med

övriga å skoltomten befintliga ruckelbyggnader. Den tredje skolbyggnaden

skulle omändras, så att den komme att innehålla nödiga lärosalar och specialrum.

Den nya skolan komme att bliva lång och i en våning med frontespis

men komme att väl passa in i miljön.

Lärarbostaden skulle innehålla bostad för en folkskollärare och två småskollärarinnor.

Skolhem borde uppföras.

Enligt verkställda kostnadsberäkningar skulle kostnaderna för anläggningen

uppgå till:

Skolan ......

Lärarbostaden

Skolhemmet .

Uthus .......

Inventarier ..

kronor 56,000

» 38,800

» 121,400

» 8,000

» 13,000

Summa kronor 237,200.

Killinge byskola. Barnantalet beräknades till omkring 90, uppdelade

på fyra klasser.

Skolan skulle nybyggas.

Lärarbostaden skulle uppföras för en folkskollärare, en folkskollärarinna

och två småskollärarinnor. I denna bostad hade dessutom inlagts ett gästrum,

vilket ansåges behövligt, då många besök gjordes vid denna skola och

det vore ont örn bostadsplats i byn.

Skolhem skulle uppföras.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen uppgå

till:

Skolan ............................ kronor

Lärarbostaden...................... *

Skolhemmet........................ »

Uthus ............................. »

Inventarier ................. »

Summa kronor 274,900.

Vaikijaure byskola. Barnantalet beräknades till omkring 40,

uppdelade på tre klasser.

Skolan skulle nybyggas. , ,

Lärarbostaden skulle innehålla bostad för tre smaskollararinnor, dock

med tanke på att vid behov i första våningen befintliga bostäder skulle

kunna omändras till bostad för folkskollärare. I och med att en folkskollärare

anställdes, skulle den ena småskollärarinnan hyra sig bostad i byn.

Skolhem skulle uppföras.

83.000

55.000

121,400

2,500

13.000

opaginerad Kontrollera mot PDF

I2 Kungl. Majlis proposition Nr 102.

0^tll*^ verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen upp
Skolan

............................ kronor 66,000

Lärarbostaden .................. » 33 500

Skolhemmet .................... » 80 300

Uthus ............................. „ 2;5oo

Inventarier ................. » 7,500

Summa kronor 189,800.

Arjeplogs byskola. Barnantalet beräknades till omkring 30,

fördelade pa två klasser.

Skolan vöre belägen mitt inne i det tätt bebyggda samhället, vilket måhända

kunde anses olämpligt, varför två alternativ till lokalfrågornas ordnande

framställdes.

Alternativ 1. Nu befintliga lokaler skulle omändras till skola och skolhem.

Alternativ> 2. Lokaler skulle nybyggas i huvudsaklig enlighet med vad

sorn föreslagits beträffande Karesuando byskola.

Kostnaderna för anläggningen enligt alternativ 1 hade beräknats till

39,900 kronor och enligt alternativ 2, omfattande skola, lärarbostad, skolhem,

uthus och möbler till 177,600 kronor.

Enligt vad inpektören inhämtat, såge Arjeplogs kommun gärna, att

nomadskoliragan i detta distrikt komme att lösas enligt alternativ 2, varvid

kommunen skulle i utbyte mot den nuvarande tomten för nomadskolan

kostnadsfritt ställa annan lämplig tomt till förfogande.

U ä s terbotte n s nomadskoldistrikt. Barnantalet beräknades

till omkring 35, fördelat med ungefär lika antal från socknarna Sorsele,

Tärna och Vilhelmina. Nu undervisades dessa barn under vårterminen i

Skarvsjö nomadskola, uppdelade på två klasser. Örn föreslagen omorganisation

av skolväsendet i detta distrikt fastställdes, skulle skolan i Skarvsjö

upphöra och tre nomadskolor inrättas, en i Sorsele, en i Tärna och en i

Vilhelmina.

Kostnaden för varje sådan skolanläggning hade beräknats till följande

belopp:

Skolan ............................ kronor 13,230

Skolhemmet ....................... » 27,500

Uthus . ............................ » 700

Inventarier ........................ » 1,070

Summa kronor 42,500.

Ordnandet av nomadskolväsendet i Västerbottens distrikt skulle alltså

enligt detta förslag stiga till en kostnad av (3 X 42,500 —) 127,500 kronor.

Härjämte ville inspektören framlägga ett förslag till centralskola för Västerbottens

distrikt. Kostnaden för denna skolanläggning hade beräknats

till 152,000 kronor. Då förslaget örn tre skolor i distriktet bleve billigare och

ändamålsenligare, förordade inspektören på det livligaste detta förslag.

J ärn tlands nomadskoldistrikt. Barnantalet beräknades till

omkring 35, omfattande klasserna 1—3.

För dessa barn behövdes tre skolanläggningar i enlighet med vad som

föreslagits för Västerbottens distrikt, och kostnaderna härför beräknades

till 127,500 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majds proposition Nr 102.

För samtliga ifrågavarande skolbyggnader m. m.

skulle kostnaderna enligt sålunda verkställda beräkningar ställa sig på följande

sätt:

Karesuando.........

Lannavaara.........

Jukkasjärvi .........

Killinge.............

Vaikijaure . .........

Arjeplog (alternativ 2)

Västerbottens distrikt

Jämtlands »

........ kronor 177,600

........ » 137,600

........ » 237,200

........ » 274,900

........ » 189,800

........ » 177,600

........ » 127,500

........ » 127,500

Summa kronor 1,449,700.

Enligt ifrågavarande beräkningar skulle sålunda totalkostnaden för att

skaffa fullt tidsenliga lokaler för nomadskolans verksamhet stiga till

1,449,700 kronor. Denna siffra kunde vid första påseendet synas avskräckande,

men man finge besinna, att det gällde byggnader för ett skolväsende,

som för närvarande delvis helt och hållet saknade lokaler, och i de fall da

dylika funnes vore av sämsta möjliga beskaffenhet.

Sedermera har nomadskolinspektören i en kompletterande skrivelse inkommit

med utredning angående tomtmark för de ifrågasatta skolanläggningarna.

Av denna utredning inhämtas:

1) att i Karesuando tomt örn 100 X100 meter måste köpas för en

beräknad kostnad av 1,300 kronor;

2) att i Lannavaara och Jukkasjärvi nomadskolväsendet

ägde erforderlig tomtmark;

3) att i Killinge lapptillsyningsmannen Olof Andersson lovat skänka

tomt av erforderlig storlek;

4) att i V a i k i j a u r e tomt måste inköpas för en beräknad kostnad

av 1,300 kronor;

5) att i Arjeplog skolan ägde erforderlig tomtmark;

6) att i Västerbottens distrikt — vid bifall till förslaget örn

inrättande av de av inspektören föreslagna tre nya skolorna — skoltomter

måste inköpas för en beräknad kostnad av (3 X 800 =) 2,400 kronor;

samt

7) att i Jämtlands distrikt fastigheten i Håkafot kunde försäljas

och för den erhållna köpesumman inköpas tomt för en skola i Gäddede

samt att för de två andra av inspektören föreslagna skolorna skoltomter

måste inköpas för (2 X 500 =) 1,000 kronor.

Kostnaderna för inköp av skoltomter beräknades sålunda av nomadskolinspektören

till sammanlagt 6,000 kronor.

Folkskolinspektören i Norrbottens norra inspektionsområde har framhållit,

att någon besparing i byggnadskostnaderna möjligen kunde göras, örn

sambruk i fråga örn vissa lokaler mellan nomadskolorna och redan befintliga

vanliga folkskolor finge ske. Utan större olägenhet syntes dylikt sambruk

kunna äga rum beträffande gymnastik- och slöjdsalar samt skolkök.

Folkskolinspektören i Norrbottens mellersta inspektionsområde har ifrå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

gasatt, att lokalerna för det nedlagda seminariet i Murjek skulle användas

för nomadskolväsendets behov.

Lappfogdarna i Norrbottens norm och södra distrikt hava vitsordat,

att nomadskolväsendet för närvarande arbetade under förhållanden, som

icke kunde anses motsvara de fordringar, man borde ställa på ett statligt

undervisningsverk. Genomgripande förbättringar av förhållandena vore

därför oundgängligen påkallade.

Länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hava i gemensamt yttrande

den 10 och den 23 februari 1938 anfört bland annat följande:

o ..an^n§e inkvarteringen av nomadbarnen under skolgången, kunde

såväl länsstyrelsen som domkapitlet på grund av egna iakttagelser från

besök vid de flesta av de s. k. hushallskatorna till fullo instämma i den

förkastelsedom över desamma, som avgivits av nomadskolinspektören.

o an laPParnas egen sida hade framställts klagomål över dessa hushallskator.

En kåta av bräder av sådan beskaffenhet som hushållskåtan

mäste med sin otillräckliga ventilation och överbeläggning bliva fuktig;

Pa. vissa platser vore hushallskatorna därtill uppförda på vattenrik mark.

I jämförelse med dessa hushallskator vöre tältkatorna sunda och ofarliga

med god luftväxling, och mot kylan hade ju alltid lapparna i renhudarna

ett fullgott skydd. En ändring med det snaraste av nomadbarnens förläggning

under skolgången vöre sålunda av behovet påkallad, och förslaget

örn inrättande av vanliga skolhem syntes länsstyrelsen och domkapitlet

vara den bästa lösningen av förevarande spörsmål. Några betänkligheter

mot inrättande av skolhem i stället för hushållskåtorna med hänsvn till

en befarad avtrubbning av lappbarnens nomadinstinkter hyste länsstyrelsen

och domkapitlet icke. Farhågorna för att dessa barn genom att bo i

vanliga hus under skolgången skulle få smak för ett fastboende liv och

avskräckas från det hårda och strapatsrika nomadlivet vore nog överdrivna.

Såsom även nomadskolinspektören berört, hade dessa barns föräldrar

och deras fäder före dem i många orter efter åtskilliga flyttningsstråk

om vintrarna lagt in sig hos bönder och nybyggare i skogslandet,

utan att man kunnat spåra någon avgång ur renskötseln och nomadlivet

som följd av dessa förhållanden.

Om sålunda en förbättring av nomadbarnens inkvartering under skolgången

med det snaraste borde genomföras, kunde icke heller lösningen

av frågan örn inrättande av ändamålsenliga undervisningslokaler och lärarbostader

för nomadväsendet uppskjutas någon längre tid, vilket nomadskolinspektörens

beskrivning av de nu använda lokalerna tydligt utvisade.

Med hänsyn till de betydande kostnader, som genomförande av det nu

föreliggande nybyggnadsförslaget för nomadskolväsendet skulle medföra

(bland annat torde byggnadskostnaderna sedan kostnadsberäkningarna

år 1936 uppgjordes hava ökats med omkring 40 procent), hade olika utvägar

att nedbringa kostnaderna undersökts. Tanken att bereda nomadbarnen

undervisning i vanliga folkskolor måste emellertid avvisas. Örn

sålunda detta icke läte sig göra, vore det emellertid mycket väl tänkbart,

att sambruk av lokaler i viss utsträckning skulle kunna ske på sätt, folkskolinspektören

i norra inspektionsområdet framhållit. Dessa frågor torde

böra underkastas omprövning i varje särskilt fall.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition Nr 102.

Vidare hade folkskolinspektören i mellersta inspektionsområdet framfört

tanken på att använda lokalerna för det nedlagda seminariet i Murjek

för nomadväsendets behov. Länsstyrelsen och domkapitlet ställde sig emellertid

synnerligen betänksamma mot detta uppslag av den anledningen,

att det icke kunde vara lämpligt att förlägga en skola för nomadbarnen

i ett stationssamhälle.

Av det anförda framginge, att för länets och Luleå stifts vidkommande

genomförande av ett omfattande nybyggnadsprogram för nomadväsendet

vore ofrånkomligt. Den tekniska och ekonomiska utformningen av det nu

föreliggande förslaget vore emellertid icke sådan, att länsstyrelsen och

domkapitlet vore beredda att taga slutgiltig ställning till detsamma. I

följd härav hemställdes att Kungl. Majit måtte föranstalta om en allsidig

utredning angående behovet av nybyggnader för nomadskolväsendet

jämte utarbetande av nytt i tekniskt-ekonomiskt avseende sakkunnigt

förslag till byggnadsprogrammets utformning.

Skolöverstyrelsen har enligt utlåtande den 11 oktober 1938 funnit det

klart ådagalagt, ej blott att ett stort behov av nya lokaler såväl för undervisningen

som för bostäder åt barn och lärare förefunnes inom nomadskolväsendet,

utan ock att detta behov snarast måste tillfredsställas. I

detta hänseende yttrar överstyrelsen bland annat:

I de flesta fall hyrde staten lokaler för skolorna, och det läge i sakens

natur, att även i de fall, då nomadskolinspektören lyckats hyra lokal åt

skolan i en bra bondgård, kunde denna dock ej fylla kraven på en lämplig

skollokal. Och på de ställen, där staten hade egna skollokaler, vore dessa

gamla och i ett mycket bristfälligt skick.

Byskolor funnes för närvarande i Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi,

Killinge, Vaikijaure, Arjeplog, Skarvsjö och Änge, varjämte fasta visteskolor

av byskoltyp funnes på tre platser i Jämtlands län, nämligen Håkafot,

Jänsmässholmen och Storvallen. På endast fyra av dessa platser hade

staten egna lokaler, nämligen i Lannavaara, Jukkasjärvi, Arjeplog och

Håkafot, samtliga gamla och bristfälliga. På övriga platser förhyrdes lokaler

för skolbruk. Av dessa kunde endast lokalerna i Änge anses fullt tillfredsställande.

Som exempel på skollokalernas dåliga beskaffenhet kunde beträffande

skolan i Jukkasjärvi nämnas, att verkställda mätningar visat, att temperaturen

vid lektionernas början kunde vara under 0°, och att temperaturen

vid golvet sällan stege över +10°. Bläcket i bläckhornen brukade frysa

och kunde ej användas förrän långt fram på dagen. Vad slöjdsalen beträffade,

kunde denna, enligt vad nomadskolinspektören meddelat, icke trots

intensiv uppvärmning användas, då stark kyla rådde, och bjälkarna vore

så murkna, att taket vid ett tillfälle delvis fallit in.

Då nomadbarnen icke kunde bo i sina hem under skoltiden, vore det sörjt

för att de antingen inackorderades i skolans närhet eller finge bo i skolhem,

belägna i skolbyggnaden eller i närheten av densamma. Inackordering ägde

rum endast vid skolorna i Jänsmässholmen och Storvallen. Vid övriga skolor

vore skolhem av olika typ och beskaffenhet anordnade. Sålunda bodde

barnen i Håkafot och Arjeplog inom skolbyggnaden, men förläggningen

vore alltför trång och, särskilt vid den förra skolan, av mycket bristfällig

beskaffenhet. I Skarvsjö hyrdes skolhcmslokaler åt barnen i en bondgård,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Martts proposition Nr 102.

meri även här vore förläggningen trång och oändamålsenlig. I Änge däremot

hyrdes fullt ändamålsenliga och moderna skolhemslokaler i därför av svenska

missionssällskapet särskilt uppförda byggnader.

I Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi, Killinge och Vaikijaure, d. v. s.

i samtliga byskolor norr örn Arjeplogs distrikt, utgjordes skolhemmen

av hushällskåtor, som emellertid visat sig vara föga ändamålsenliga såsom

skolhem. En hushållskåta hade en golvyta av 20 å 25 kvadratmeter och

en rymd av högst 25 kubikmeter. Antalet personer i kåtan kunde vara

13 k 15, varför luftutrymmet per person vore mycket otillräckligt. En sådan

förläggning av barnen kunde givetvis icke vara hygienisk, och trångboddheten

i kåtan gjorde, att smittofaran vore högst betydlig. Barnens föräldrar

hade uttalat sitt missnöje med hushållskåtorna och vissa nomadskolfullmäktige

hade yrkat på deras avskaffande och ersättande med vanliga skolhemsbyggnader.

Från vederbörande provinsialläkares sida hade även hushållskåtorna

varit föremål för livligt klander. Jukkasjärvi kommuns hälsovårdsnämnd

hade även med anledning av en svårartad mässlingsepidemi

i februari 1938 påtalat de hälsovådliga lokaler, i vilka nomadskolbarnen

bodde och finge sin undervisning. Nämnden påpekade, att barnen i många

fall hade sämre bostadsförhållanden vid nomadskolan än i sina egna hem,

och att det skulle väcka en storm av förbittring, om den bofasta befolkningens

barn skulle i något avseende omhändertagas på samma sätt som

nomadbarnen. Ehuru dessa tillhörde en nomadiserande stam av landets

befolkning, borde de beredas fullt människovärdiga bostäder under sin skolvistelse.

Av vad överstyrelsen här anfört framginge med tydlighet, att hushållskåtorna

icke kunde anses såsom hygieniska eller eljest ändamålsenliga bostäder

för nomadbarnen och att införandet av dessa kåtor måste anses såsom

ett missgrepp, som snarast möjligt borde rättas. Överstyrelsen funne

det därför angeläget, att nomadskolinspektörens förslag om byggande av

skolhem för nomadbarnen genomfördes.

Som framginge av vad förut anförts, funnes inom nomadskolväsendet,

yttrar överstyrelsen, endast en skola, där såväl undervisningslokaler som

skolhem fyllde rimliga anspråk, nämligen skolan i Änge i Jämtland. Å samtliga

övriga skolplatser vore örn- eller nybyggnad behövlig. Nomadskolinspektören

beräknade kostnaderna för samtliga byggnader till 1,449,700

kronor, vilka skulle kunna fördelas på tre år. Sedan dess hade emellertid

byggnadskostnaderna stigit betydligt, och då såväl ritningar som kostnadsberäkningar

syntes vara i behov av byggnadssakkunnig granskning, hade

överstyrelsen vänt sig till byggnadsstyrelsen för erhållande av ny och sakkunnig

beräkning av kostnaderna.

Skolöverstyrelsen hade hos nomadskolinspektören gjort förfrågan angående

dels möjligheterna till sambruk av lokaler för nomadskolor och folkskolor,

dels lämpligheten av att för nomadskolväsendets räkning använda

seminarielokalerna i Murjek. Vad den förra frågan beträffade, ansåge nomadskolinspektören,

att det föreslagna sambruket av lokaler skulle kunna

äga rum i Jukkasjärvi, Killinge, Vaikijaure och Arjeplog, om nämligen skoldistrikten

uppförde byggnader för ändamålet. Överstyrelsen återkomme

till denna fråga i samband med nybyggnadsförslagen på de olika platserna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Marits proposition Nr 102.

Vad den senare frågan beträffade, hänvisade inspektören till yttrande av

nomadskolfullmäktige i de lappbyar, som skulle beröras av en sådan anordning.

Dessa fullmäktige ville icke hava sin skola förlagd till Murjek,

som läge alltför långt från nomadernas flyttningsvägar. Inspektören själv

vore av samma åsikt och framhölle bland annat, att miljön i Murjek verkade

främmande för nomaderna. Överstyrelsen instämde i vad inspektören

anfört. Även länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hade

ställt sig tveksamma till förslaget. Enligt meddelande från byggnadsstyrelsen

uthyrdes lokalerna i Murjek för närvarande dels till folkskolestyrelsen,

dels till kyrkorådet i Jokkmokk. Lokalerna syntes vara behövliga för

kommunen, och byggnadsstyrelsen hade övervägt, huruvida icke lokalerna

borde överlåtas på kommunen.

Överstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att frågan om införande

av minst 34 4/7 veckors lästid för samtliga klasser i nomadskolan

samt rörande sommarvisteskolornas borttagande vore helt oberoende av de

föreslagna byggnadsfrågorna. Införande av heltidsläsning medförde ej något

ökat behov av lokaler vare sig för undervisning eller bostäder. Lika litet

komme sommarvisteskolornas borttagande att medföra ökat lokalbehov.

Däremot komme lokalerna att utnyttjas mera effektivt och under längre

tid av året, därest nämnda anordningar genomfördes.

Överstyrelsen behandlar härefter de för de särskilda nomadskolorna

uppgjorda byggnadsförslagen.

Karesuando byskola. Byggnadsstyrelsen hade funnit ritningarna

till skolhuset kunna i huvudsak godtagas men har framställt vissa

erinringar mot detaljutformningen av lärarbostaden och skolhemmet. Kostnaderna

för de föreslagna nybyggnadsarbetena för ifrågavarande skola hade

beräknats till 170,600 kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen ansåge med

hänsyn till numera inträffade prisstegringar böra höjas med omkring 15

procent till 196,000 kronor.

Till de av byggnadsstyrelsen framställda anmärkningarna borde enligt

skolöverstyrelsens mening hänsyn tagas vid utarbetandet av definitiva ritningar.

Till den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman komme

kostnader för inventarier 7,000 kronor och för inköp av tomt 1,300 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för en byskola i Karesuando belöpte sig sålunda

till (196,000 + 7,000 + 1,300 =) 204,300 kronor.

Överstyrelsen instämde i de anmärkningar, som byggnadsstyrelsen fränn

ställt, samt ville därjämte framhålla, att skolhuset torde kunna utföras

efter en mera koncentrerad plan, exempelvis genom förläggning^ av två

lärosalar på nedre botten samt gymnastiksal och slöjdsal i vindsvåningen,

varvid en väsentlig minskning i kostnaderna torde kunna vinnas.

Lannavaara byskola. Byggnadsstyrelsen hade icke något att

i huvudsak erinra beträffande de föreslagna ändringsarbetena å de nu av

staten ägda skollokalerna. Dessa arbeten avsåge inredning av vinden för

lärarbostäder. De av byggnadsstyrelsen framställda anmärkningarna beträffande

skolhemmet vid Karesuando byskola gällde i huvudsak även skol
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 102. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

hemmet i Lannavaara. De beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena

vid denna skola torde enligt byggnadsstyrelsens beräkningar böra höjas

med omkring 15 procent eller från 130,000 till 150,000 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrade, att till den av byggnadsstyrelsen angivna

summan borde läggas kostnad för inventarier för 7,000 kronor, varför de

sammanlagda kostnaderna för byskolan i Lannavaara belöpte sig till

157.000 kronor.

Överstyrelsen funne sig kunna i huvudsak godtaga den föreslagna ombyggnaden

av skolhuset. Rörande skolhemmet instämde överstyrelsen i

byggnadsstyrelsens anmärkningar. Det syntes emellertid tveksamt, huruvida

sa stort antal barn, varom här vöre fråga — 50 å 55 — lämpligen

borde förläggas i ett och samma skolhem. Därest skolhemsbyggnaden gjordes

tillräckligt rymlig, ansåge sig överstyrelsen dock kunna för sin del godkänna

anordningen.

Jukkasjärvi byskola. Även mot ritningarna för detta byggnadsföretag

har byggnadsstyrelsen framställt erinringar. De till 224,200 kronor

beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena vid denna skola torde enligt

byggnadsstyrelsens mening böra höjas med omkring 15 procent till 258,000

kronor.

_ Det syntes skolöverstyrelsen tveksamt, huruvida lokaler för undervisning

i gymnastik och slöjd vore behövliga vid denna skola. Nomadskolinspektören

hade meddelat, att han icke hade något att erinra mot att nomadskolan

och folkskolan på denna plats begagnade samma lokaler för nämnda

ändamål. Folkskolinspektören i Norrbottens norra inspektionsområde hade

emellertid på förfrågan meddelat, att folkskolan i Jukkasjärvi kyrkby saknade

lokaler för undervisning i gymnastik och slöjd. Beslut om nybyggnad

förelåge dock. Därest sådan komme till stånd, syntes det vara lämpligast,

att denna, som sannolikt bleve större än nomadskolan, komme att innehålla

ifrågavarande lokaler och att dessa finge disponeras av nomadskolan.

Härom borde underhandlingar förås med skoldistriktet, innan definitiva

ritningar för nomadskolan uppgjordes.

Då barnantalet i denna skola beräknades till omkring 80, torde det icke

vara tillrådligt att, såsom de företedda ritningarna avsåge, förlägga alla

barnen till ett och samma skolhem. Det kunde icke anses lämpligt att så

väsentligen överskrida det för arbetsstugor och skolhem föreskrivna högsta

barnantalet. Överstyrelsen räknade med att två skolhem vore behövliga,

vartdera för 40 barn. Merkostnaden för byggande av två skolhem beräknade

överstyrelsen till 45,000 kronor. Kostnaden för hela skolanläggningen

skulle med tillägg av denna summa belöpa sig till (258,000 -f- 45,000 =)

303.000 kronor, vartill borde läggas kostnad för inventarier med 13,000

kronor.

De sammanlagda kostnaderna för byskolan i Jukkasjärvi kunde alltså beräknas

till 316,000 kronor. Därest lokaler för gymnastik och slöjd visade

sig vara obehövliga, minskades dessa kostnader.

Killinge byskola. Byggnadsstyrelsen har ifrågasatt vissa ändringar

i ritningsförslaget bland annat i syfte att i skolhuset erhålla en

lämpligare gruppering av de olika lokalerna. Kostnaderna för de föreslagna

byggnadsarbetena vid denna skola hade beräknats till 261,900 kronor och

torde enligt byggnadsstyrelsens beräkningar böra ökas med omkring 15 procent

till 301,000 kronor.

Skolöverstyrelsen ville framhålla, att vid denna skola liksom i Jukkas
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

järvi torde nomadskolan och folkskolan kunna begagna samina lokaler för

undervisningen i gymnastik och slöjd. Enligt vad folkskolinspektören i

Norrbottens norra inspektionsområde upplyst, saknades emellertid vid folkskolan

lokaler för dessa ändamål, och distriktet hade för närvarande icke

planer på att tillbygga skolhuset. Inspektören ansåge det vara lyckligast,

om nomadskolan här uppförde gymnastiksal m. m., vilka utrymmen sedan

skulle få disponeras av skoldistriktet mot skälig ersättning.

Även för denna skola ansåge sig överstyrelsen böra räkna med två skolhem,

enär barnantalet uppginge till omkring 90, varför det av byggnadsstyrelsen

anförda beloppet, 301,000 kronor, borde ökas med 45,000 kronor.

Därtill komme 13,000 kronor för inventarier, varför den sammanlagda summan

uppginge till 359,000 kronor.

Vaikijaure byskola. Ritningarna till nybyggnaden för skolhuset

kunde av byggnadsstyrelsen i huvudsak godtagas. Mot utformningen

av lärarbostaden och skolhemmet har styrelsen framställt vissa anmärkningar.

De till 182,300 kronor beräknade kostnaderna för nybyggnadsarbetena

vid denna skola torde böra höjas med omkring 15 procent till

210,000 kronor. 0

Skolöverstyrelsen anför, att nomadskolinspektören även i fråga om denna

skola meddelat, att sambruk av lokaler för gymnastik och slöjd kunde äga

ruin, därest sådana lokaler uppfördes för folkskolans räkning. Overstyrelsen

hade emellertid från vederbörande folkskolinspektör erhållit upplysning

örn att sådana lokaler icke komme att byggas i Vaikijaure. Folkskolan därstädes

vore liten och gammal och skulle troligen komma att indragas. Den

kunde ej heller användas av nomadskolan. Överstyrelsen måste alltså räkna

med att den nya nomadskolan skulle innehålla alla behövliga lokaler.

Överstyrelsen hade inhämtat, att därest folkskolan i Vaikijaure komme

att nedläggas, den där befintliga, för en lärare avsedda lärarbostaden, som

torde vara av god beskaffenhet, möjligen skulle kunna övertagas av nomadskolan.

Innan de nya ritningarna definitivt fastställdes, borde besked härom

inhämtas. För närvarande borde kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens

uppgift beräknas till 210,000 kronor, vartill borde läggas 7,500 kronor

till inventarier och 1,300 kronor för inköp av tomt.

Sammanlagda kostnaderna för byskolan i Vaikijaure belöpte sig alitsa på

218,800 kronor, vilka givetvis bleve lägre, därest folkskolans lärarbostad

kunde övertagas och den planerade bostadsbyggnaden göras mindre.

Arjeplogs byskola. Byggnadsstyrelsen hade icke ansett sig

kunna tillstyrka byggnadsförslagets alternativ t, som innebure en ombyggnad

av den i olika etapper tillbyggda, nuvarande dåliga av staten ägda

byggnaden. Styrelsen förordade därför i princip det alternativ, som avsage

uppförandet av nybyggnader för skola, lärarbostad och skolhem. Beträffande

ritningarna tili dessa byggnader hänvisade styrelsen till vad som anförts

rörande förslaget till motsvarande byggnader vid Karesuando byskola. De

beräknade kostnaderna borde även här ökas med omkring 15 procent till

190,000 kronor.

Skolöverstyrelsen ville liksom byggnadsstyrelsen tillstyrka det senare

alternativet. Därigenom skulle även kunna vinnas en ur vissa synpunkter

bättre förläggning av skolan. För närvarande vore den belägen mitt inne

i det tättbebyggda samhället, vilket kunde anses mindre lämpligt. Enligt

vad nomadskolinspektören meddelat, skulle Arjeplogs kommun gärna i utbyte

mot ilen nuvarande tomten lämna en annan tomt, och enligt vad över
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

styrelsen inhämtat skulle sådan måhända kunna erhållas på lämplig plats

i närheten av lapparnas ålderdomshem i utkanten av samhället.

Lapparna själva syntes emellertid önska, att skolan fortfarande finge

vara förlagd till den gamla tomten. Det torde enligt nomadskolstadgan

ankomma på vederbörande domkapitel att fatta beslut rörande skolans förläggning.

Därest emellertid byggnadsstyrelsen eller en särskild byggnadskommitté

finge i uppdrag att uppföra anläggningen, torde åt denna även

uppdragas att bestämma om tomt för skolan.

Vid underhandlingar i denna fråga borde också frågan örn behövligheten

av gymnastik- och slöjdsalar beaktas. För närvarande funnes ej gymnastiksal

i folkskolan men kunde enligt uppgift från vederbörande folkskolinspektör

möjligen komma att snart byggas.

_ Kostnaderna för en nybyggnad för byskolan i Arjeplog beräknades alltså

till 196,000 kronor jämte 7,000 kronor för inventarier eller sammanlagt

203,000 kronor.

Västerbottens nomadskoldistrikt. Byggnadsstyrelsen

förordade det alternativ, som upptoge tre mindre skolor, framför det, som

avsåge en större centralskola, vilken senare skulle draga större kostnader.

Byggnadsstyrelsen hade i huvudsak icke något att erinra beträffande ritningarna

till nybyggnad för skola vid tre olika skolanläggningar. Mot förslaget

till ritningar för skolhem hade byggnadsstyrelsen framställt vissa erinringar.

De beräknade kostnaderna för nybyggnad av ifrågavarande tre

skolanläggningar vore avsevärt för låga och torde böra höjas med omkring

30 procent eller från sammanlagt 124,290 kronor till 162,000 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrar, att för den händelse en centralskola för hela

länet fortfarande skulle vara önskvärd, hade inspektören även låtit utarbeta

ritningar och kostnadsförslag för en sådan. Sammanlagda kostnaden

uppginge till 152,000 kronor. Överstyrelsen ansåge det förra

alternativet ändamålsenligare, och förordade liksom byggnadsstyrelsen

detta. Ritningarna torde i huvudsak kunna godtagas. Till de anmärkningar,

byggnadsstyrelsen framställt, torde läggas, att klassrummets höjd

borde göras åtminstone 3,4 meter. Då det här vore fråga örn ett rätt ringa

barnantal i varje skola — nu vid centralskolan i Skarvsjö sammanlagt omkring

35 — borde emellertid utrönas, huruvida möjligheter till inackordering

av barnen förefunnes, varigenom byggande av skolhem måhända kunde

undvikas vid någon av skolorna.

Till de kostnader, byggnadsstyrelsen angivit, borde läggas kostnader

för inventarier — enligt nomadskolinspektören 1,070 kronor per skola —

och för inköp av tomter, vilka av inspektören beräknades kosta 800 kronor

per tomt.

De sammanlagda kostnaderna för byggnaderna inom Västerbottens distrikt

borde alltså beräknas till (162,000 -j- 3,200 -j- 2,400 =) 167,600

kronor.

Jämtlands nomadskoldistrikt. Vad byggnadsstyrelsen

anfört beträffande byggnaderna för skolanläggningarna inom Västerbottens

nomadskoldistrikt gällde även de föreslagna tre skolanläggningarna

inom detta distrikt. Byggnadskostnaderna borde även i detta fall beräknas

till sammanlagt 162,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att det icke syntes vara uteslutet, att

förläggningsorten för ifrågavarande skolor bleve en annan och för lappar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majlis ''proposition Nr 102.

na lämpligare än nu. Åtminstone vore detta, fallet med skolan i Håkafot,

som av lapparna önskades bliva förflyttad till Gäddede.

Även här torde det böra utrönas, örn det vid någon av skolorna vöre

möjligt att inackordera barnen, varigenom byggande av skolhem skulle

kunna inbesparas. , , .

För dessa skolanläggningar torde böra gälla samma ritningar och kostnader

som för skolorna i Västerbottens distrikt. Nomadskohnspektoren beräknade

dock här ett något lägre tomtpris, 500 kronor per tomt. Givetvis

borde fastigheten i Håkafot försäljas efter skolans förflyttning.

Kostnaderna för skolbyggnaderna i Jämtlands distrikt kunde beraknas

uppgå till (162,000 + 3,200 + 1,500 =) 166,700 kronor.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle alitsa kostnaderna för ifrågavarande

nomadskolbyggnader m. m. uppgå till:

Karesuando ........

Lannavaara ........

Jukkasjärvi ........

Killinge ...........

Vaiki jaure..........

Arjeplog ...........

Västerbottens distrikt

Jämtlands distrikt . .

kronor 204,300

» 157,000

» 316,000

» 359,000

» 218,800

» 203,000

» 167,600

» 166,700

Summa kronor 1,792,400.

Enligt nomadskolinspektörens förslag skulle det äskade byggnadsanslaget

fördelas på tre år, varvid medel skulle anslås under lörsta året till skolorna

i Karesuando, Lannavaara, Gäddede, Ammarnäs, Tärna och Vilhelmina,

under andra året till skolorna i Jukkasjärvi, Arjeplog och tva anläggningar

i Jämtlands distrikt och under tredje året till skolorna i Killinge

och Vaiki jaure. Fördelades kostnaderna på de tre närmaste budgetåren,

skulle alltså erfordras för budgetåret 1939/40 584,500 kronor, för budgetåret

1940/41 630,100 kronor och för budgetåret 1941/42 577,800 kronor.

Överstyrelsen ville vidare framhålla, att byggnadsstyrelsen i sin skrivelse

till överstyrelsen anfört, att det syntes pakallat, att de föreliggande

ritningarna till de olika skolanläggningarna underkastades omarbetning.

Byggnadsstyrelsen hade härvid framhållit önskvärdheten av att lämplig

arkitekt anlitades för denna omarbetning i vad rörde byggnaderna i Norrbottens

län. Även överstyrelsen ansåge, att förnyade ritningar vore nödvändiga

såväl med hänsyn till en bättre planläggning av byggnaderna som

ock i syfte att i vissa fall kunna nedbringa kostnaderna, överstyrelsen förutsatte,

att vid denna omarbetning såväl byggnadsstyrelsens som skolöverstyrelsens

anmärkningar och önskemål vunne beaktande. Utöver jad

överstyrelsen i det föregående vid redogörelsen för de olika byggnadstörslagen

anfört, finge överstyrelsen ytterligare framföra vissa mera allmänna

önskemål, som i de föreliggande ritningarna icke hade tillräckligt beaktats.

Fönsterytan i skolsalarna borde utgöra minst 20 procent av golvytan.

Korridorerna borde örn möjligt givas 2,5 meters bredd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Skolhemmens sovrum borde lämna 3,25 m2 golvyta och 10 m3 luftkub

för varje barn och 60 enus avstånd mellan sängarna. Tvättrummen borde

läggas i mera direkt samband med sovrummen. Sjukrum borde finnas i

skolhem. Vid utarbetande av ritningarna för skolhem borde planlösningen

av de senast byggda skolhemmen i Norrland studeras.

Jämlikt gällande stadga angående nomadundervisningen skulle erforderliga

lokaler för byskola anskaffas genom vederbörande domkapitel efter

förslag av nomadskolinspektören; dock att, när för ändamålet erfordrades

inköp eller uppförande av särskild byggnad eller mera omfattande reparationer

av befintlig lokal, ärendet skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Då vederbörande domkapitel hittills varit den myndighet, som anskaffat

lokaler för nomadväsendet och ansvarat för dessas underhåll, syntes

det kunna ifrågasättas, huruvida det icke borde uppdragas åt domkaPihlen

att ansvara för uppförande även av de byggnader, varom nu vore

fråga. Omfånget av den byggnadsfråga, som det här gällde, syntes emellertid

närmast tala för att de nya nomadskolanläggningarna uppfördes

av byggnadsstyrelsen och redovisades å statens allmänna fastighetsfond.

Det avlägsna läget av dessa skolor, långt från huvudstaden, gjorde dock,

att det möjligen skulle medföra omgång och visst dröjsmål, därest byggnadsstyrelsen

skulle uppföra byggnaderna. Måhända skulle det därför vara

ändamålsenligast, att — även om byggnaderna skulle redovisas å fastighetsfonden

— utförandet av byggnadsplanerna, i likhet med vad i vissa

andra fall skett, uppdroges åt en byggnadskommitté, eller kanske hellre

tre byggnadskommittéer, en i vart och ett av de län, där nomadskolor funnes.

Överstyrelsen ansåge sig icke kunna avgöra hur en sådan kommitté

borde vara sammansatt. Dock syntes det överstyrelsen lämpligt, att såväl

domkapitel som länsstyrelse däri bleve representerade, samt att nomadsko 1- mspektören däri deltoge såsom sakkunnig eller ledamot.

Utgifterna för underhåll av nomadskolväsendets byggnader utginge för

närvarande fran nomadskolans omkostnadsstat och hade under senare år

växlat mellan 1,000 och 3,000 kronor. Därest de nya byggnaderna skulle

redovisas å statens allmänna fastighetsfond, komme byggnadsstyrelsen att

i framtiden svara för underhållet, och nomadskolornas omkostnadsstat

kunde då undergå viss reducering. Sedan byggnaderna färdigställts, kunde

omkostnadsstaten även minskas med de belopp, som nu utginge för hyror

a de platser, där nybyggnader uppförts. För närvarande uppginge hyrorna

till 5,900 kronor per år, av vilken summa dock omkring 2,000 kronor vore

beräknade för uppvärmning.

De av nomadskolinspektören beräknade kostnaderna för inventarier syntes

vara upptagna till ett väl lågt belopp. Överstyrelsen kunde som jämförelse

exempelvis nämna, att inventarierna för vartdera av de skolhemsbyggnader

i Arjeplogs och Jörns skoldistrikt, till vilka statsbidrag genom

Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 beviljats, beräknats kosta 10,000

kronor. Dessa skolhem vore vart och ett avsedda för 40 barn, alltså lika

många som vid det nu planerade skolhemmet vid nomadskolan i Vaikijaure.

Förtenna skola hade emellertid inventariekostnaderna beräknats endast

till 7,500 kronor för hela skolanläggningen. Överstyrelsen ansåge därför, att

kostnaderna för inventarier vid de här planerade skolbyggnaderna borde

upptagas med ett icke oväsentligt högre belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Då det slutligen gällt att taga ställning till frågan om storleken av det

anslagskrav, som borde föreläggas 1939 ars riksdag, sa hade överstyrelsen

visserligen uppmärksammat behovet av snabba åtgärder för anskaffande

av ändamålsenliga lokaler för nomadskolorna, vilket behov talade för att

hela det erforderliga anslaget beviljades redan av nämnda riksdag. Överstyrelsen

hade dock med hänsyn bland annat dels till nomadskolinspektörens

förslag örn anslagets fördelning på tre år, dels till svårigheten att samtidigt

övervaka uppförandet av byggnader pa så manga, långt från varandra

belägna platser, dels ock till det bristfälliga skick, i vilket flera av

de företedda ritningarna befunne sig, ansett det lämpligast, att uppförandet

av byggnaderna måtte ske i tre etapper i den ordning, som nomadskolinspektören

förordat. För budgetaret 1939/40 torde alitsa böra anvisas

ett anslag å 584,500 kronor. Detta belopp torde dock böra ökas till 600,000

kronor dels för att medgiva anlitande av sakkunnig person för omarbetning

av huvudritningarna och i den mån så vore behövligt, utarbetande

av detalj ritningar, dels ock på grund av att kostnaderna för anskaffande

av inventarier till skolanläggningarna syntes för lågt beräknade.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 15 november 1938 anfört:

Beträffande de föreslagna ny- och ombyggnadsarbetena och de för desammas

genomförande beräknade kostnaderna tilläte sig byggnadsstyrelsen

åberopa, vad byggnadsstyrelsen anfört i sitt yttrande till skolöverstyrelsen,

och finge byggnadsstyrelsen samtidigt meddela, att styrelsen. icke hade

något att för sin del erinra beträffande de av skolöverstyrelsen i dess skrivelse

av den 11 oktober 1938 framställda ytterligare önskemål beträffande

anordnandet av här avsedda lokaler.

I fråga om sättet för de föreslagna byggnadsarbetenas utförande biträdde

byggnadsstyrelsen, vad skolöverstyrelsen anfört, att det skulle medföra

onödig omgång, därest dessa arbeten skulle ombesörjas av byggnadsstyrelsen,

och funne sig byggnadsstyrelsen böra tillstyrka det av överstyrelsen

framförda förslaget att för ändamålet tillsattes byggnadskommittéer

inom respektive län. Dessa kommittéer, vilka syntes böra bestå av representanter

för vederbörande domkapitel och länsstyrelser ävensom eventuellt

nomadskolinspektören, torde vid behov böra anlita biträde av vederbörande

länsarkitektkontor.

Vad beträffade underhållet och redovisningen av nomadskolanlaggnmgarna,

syntes det byggnadsstyrelsen lämpligast, att vederbörande domkapitel

i överensstämmelse med vad som hittills varit fallet komme att ansvara

för underhållet. Det torde knappast föreligga någon anledning, att

redovisa dessa anläggningar å statens allmänna fastighetsfond, då desamma

till följd av sitt läge knappast torde tänkas kunna utnyttjas för annat ändamål

än det nu avsedda och sålunda icke heller kunde anses representera

något i penningar evalverbart avyttringsvärde.

Vad slutligen beträffade kostnaderna för inventarier, vore byggnadsstyrelsen

icke i tillfälle att göra något uttalande rörande desamma.

Länsstyrelsen i Umeå har den 14 december 1938 yttrat sig i ärendet och

därvid anfört huvudsakligen följande:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

En god skolunderbyggnad behövde icke hava till följd, att nomadbarnen

droges ifrån renskötseln och nomadlivet, men den gjorde dem helt

säkert bättre skickade att taga upp kampen för tillvaron, örn de en gån0- nödgades söka sin utkomst på andra levnadsbanor. Redan i ett tidigare

utlåtande, avgivet den 31 maj 1937, hade länsstyrelsen framhållit,” att

nomadundervisningen, såsom den vore organiserad, blivit föremål för

ett allmänt missnöje bland nomaderna inom länet, vilka med rätt eller

orätt ansåge densamma som en lägre och i olika hänseenden mindervärdig

skolform. Samtidigt uttalade länsstyrelsen, att en reformering av

nomadskolväsendet i enlighet med nomadskolinspektörens förslag, vilket

för Västerbottens län innebure indragning av de tre visteskolorna med sommarkurser

ävensom av byskolan i Skarvsjö samt inrättande i deras ställe

av högst tre visteskolor med i huvudsak samma lästid, som tillämpades i

byskolan, d. v._s. med undervisningen förlagd till en höst- och en vårtermin,

otvivelaktigt skulle bliva till gagn för undervisningen. Som emellertid

länsstyrelsen da icke haft tillfälle att taga del av nomadskolinspektörens

utredning i byggnadsfrågan, och kostnaden för anskaffande av lokaler för

nomadundervisningen .följaktligen icke kunde bedömas, hade länsstyrelsen

i det sammanhanget icke närmare ingått på spörsmålet, vilken organisation,

som kunde vara lämpligast.

Då det gällde ett ställningstagande till denna fråga, kunde man icke bortse

från sakens ekonomiska sida. Beträffande kostnaderna för de ifrågasatta

olika skolanläggningarna hänvisade länsstyrelsen till en av länsarkitekten

verkställd utredning.

Nomadskolinspektören hade, såsom förut antytts, för Västerbottens län

föreslagit, att nomadbarnen skulle placeras i tre olika skolor, en i vardera

av de tre socknar, dit barnen hörde, nämligen Sorsele, Tärna och Vilhelmina,

samt att skolorna skulle förläggas till platserna Ammarnäs, Tärna

och Saxnäs. Detta förslag hade förordats av skolöverstyrelsen under motivering,

bland annat, att kostnaderna för en sådan anordning skulle bliva

mindre än örn en centralskola uppfördes. Länsarkitekten hade emellertid

visat, att kostnaderna för en lösning enligt det av skolöverstyrelsen föroi

dadé alternativet alternativ I — skulle bliva väsentligt högre än vid

anordnandet av en centralanläggning enligt alternativ II i länsarkitektens

yttrande. Därtill komme, att man i fråga om alternativ I måste räkna med

högre driftkostnader.

Utginge man från att sammanlagda barnantalet utgjorde 35, skulle vid

genomförandet av alternativ I på varje skola komma i medeltal 12 barn,

vilket antal måhända komme att nedgå i samma mån, som en redan skönjbar

övergång skedde från nomadlivet till fast bosättning. Då skolöverstyrelsen

med hänsyn till det ringa barnantalet ifrågasatt utackordering av

nomadbarnen i enskilda hem, varigenom byggande av skolhem skulle kunna

undvikas, ansåge sig länsstyrelsen böra på det bestämdaste avstyrka en

sådan anordning, främst med hänsyn till den trångboddhet och de ofta

mindervärdiga bostäder, som förekomme å de tänkta skolförläggningsplatserna,

Denna mening syntes också helt sammanfalla med det enhälliga

uttalande, som antogs vid samefolkets landsmöte i Arvidsjaur år 1937,

vari framhölls såsom »landsmötets uttryckliga vilja och önskan», att ordentliga

skolhem skulle anordnas vid de fasta nomadskolorna.

En kompromisslösning av frågan innebure det förslag, alternativ III,

som framlagts av länsarkitekten och som avsåge ett bibehållande av prin
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Alarits proposition Nr 102.

cipen om särskild för nomadbarnen avpassad undervisning samt förläggning

av barnen i särskilda annex i anslutning till arbetsstugorna i Ammarnäs

och Saxnäs samt till skolhemmet i Tärna eller, örn så befunnes lämpligare,

till den där planerade arbetsstugan. Förslaget syntes tillfredsställande

ur förläggningssynpunkt och skulle, jämfört med alternativ I, komma

att medföra avsevärd minskning av utgifterna.

Den för Västerbottens läns vidkommande lämpligaste anordningen syntes

emellertid vara en lösning enligt alternativ II med en centralskola jämte

skolhem i Tärna i anslutning till Skytteanska skolan på sätt länsarkitekten

föreslagit. En sådan lösning skulle medföra fördelen av en bättre skolform

samtidigt som den ur organisatorisk synpunkt måste erbjuda påtagliga

fördelar. Kostnaden hade av länsarkitekten beräknats till 175,000 kronor,

under det att en lösning enligt det av skolöverstyrelsen förordade alternativ

I efter länsarkitektens utredning skulle kosta 240,000 kronor.

Mot en sådan centralskola kunde måhända den invändningen göras, att

vissa barn måste sändas relativt långt bort från sina hem, men detta syntes

icke vara något avgörande skäl, då nomaderna själva, vilka vore vana

att ofta byta vistelseort, icke torde tillmäta avståndet till skolan någon

större betydelse, särskilt som redan nu samma förhållande förelåge beträffande

byskolan i Skarvsjö. Länsstyrelsen förutsatte givetvis, att bidrag till

barnens resor för inställelse vid skolan samt för hemresa vid läsårets slut

skulle utgå av statsmedel. Den årliga kostnaden härför torde röra sig omkring

1,000 kronor.

Länsstyrelsen ville ytterligare nämna, att förslag örn upprättande av

en central skola för Västerbottens län framfördes även motionsvis till förenämnda

landsmöte i Arvidsjaur av lappombud från Västerbottens län och

att landsmötet uttalade sitt gillande av förslaget.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till den numera föreliggande

utredningen ville länsstyrelsen för sin del förorda, att i fråga örn

Västerbottens län nomadskolväsendet organiserades i enlighet med nämnda

alternativ II och att kostnaden för skolanläggningen beräknades enligt

länsarkitektens förslag till 175,000 kronor.

I detta sammanhang finge framhållas, att väsentliga^ olikheter vore radande

mellan Västerbottens län och Norrbottens län, så att den organisation,

som här föreslagits beträffande det förra länet, säkerligen icke lämpade

sig för det senare.

Skolöverstyrelsens förslag, att utförandet av byggnadsplanerna skulle

uppdragas åt byggnadskommittéer, en i vart och ett av de län, där nomadskolor

funnes, ansåge länsstyrelsen lämpligt.

Länsarkitekten i Västerbottens län har i yttrande till länsstyrelsen i Umeå

anfört bland annat följande:

De angivna kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsföretagen i Västerbottens

distrikt syntes vara alltför lågt uppskattade. Denna uppfattning

om kostnaderna delades även av byggnadsstyrelsen, som ansett, att byggnadskostnaderna

borde höjas med 30 procent.

Enligt länsarkitektens förmenande vore emellertid den höjning av de beräknade

byggnadskostnaderna, som byggnadsstyrelsen föreslagit, icke

tillräcklig. För skolbyggnaden borde en kostnad beräknas av lägst 32 kronor

per kubikmeter och för skolhemmet en kostnad av lägst 35 kronor.

Till dessa kostnader måste läggas kostnaden för tomtförvärv, stängsel, an
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Martts proposition Nr 102.

ordnande av uppfartsväg och eventuellt väg fram till allmän väg för uthusbyggnad

samt icke minst kostnaderna för tillgodoseendet av behovet

av tillräcklig vattentillgång och för ett anordnande av avlopp. Icke minst

kostnaderna för sistnämnda behov kunde många gånger uppgå till hart när

otroliga belopp. I varje fall måste tillräckliga medel avsättas härför. De

av länsarkitekten i det följande angivna kostnaderna härför finge icke betraktas

som maximala, utan endast vad de sannolikt kunde antagas komma

att uppgå till. Ett tillägg till kostnadsberäkningen av 10 procent vöre under

dessa förhållanden oundgängligen nödvändigt.

Som en jämförelse kunde nämnas, att för den samtidigt föreslagna skolanläggningen

i Karesuando i Norrbottens län hade beräknats ett kubikpris

av ungefär 32 kronor för skolbyggnaden, 39 kronor för skolhemmet

och 35 kronor för bostadsbyggnaden. Dessa kostnader hade byggnadsstyrelsen

ansett böra höjas med 15 procent.

Vad inventarierna beträffade, hade endast helt obetydliga belopp beräknats

härför. Det mäste dock ihagkommas, att de befintliga inventarierna

endast till obetydlig del kunde förväntas vara sådana, att de lämpligen

kunde användas i en ny anläggning. För såväl skola som skolhem borde

man därför räkna med nyanskaffning i stor utsträckning. Med ledning av

de erfarenheter, som vunnits vid uppförandet av de sista arbetsstugorna,

som uppförts i Västerbottens län, kunde kostnaderna för utrustandet av ett

litet skolhem icke sättas lägre än till 6,000 kronor, varvid dock måste förutsättas,

att icke all utrustning bleve ny.

Nomadskolinspektören hade beräknat kostnaderna för en anläggning enligt

alternativ I till 42,500 kronor. Byggnadsstyrelsen hade ansett, att byggnadskostnaden

måste höjas till 54,000 kronor.

. En ytterligare avsevärd höjning av dessa totala kostnader vore emellertid

enligt länsarkitektens förmenande oundgängligen nödvändig, och borde

desamma därför beräknas till följande belopp:

Skolbyggnad 630 kubikmeter å 33 kronor......kronor 21,000

Skolhemsbyggnad 1,100 kubikmeter ä 35 kronor » 38,000

Tomt, stängsel, planering, uthus, etc............. » 3,000

Vatten- och avloppsledningar.................. » 3,000

Inventarier i skola............................ » j 000

Inventarier i skolhem......................... » 6,000

Oförutsett, cirka 10 procent .................. » 8,000

Summa kronor 80,000.

Som en jämförelse kunde nämnas, att för en planerad arbetsstuga i Tärna,

avsedd för 40 barn, hade kostnaderna beräknats till 100,000 kronor, varav

på byggnaden, räknat efter en byggnadskostnad av 35 kronor per''kubikmeter,

komme 79,000 kronor, på tomt etc. 3,000 kronor, på vatten etc.

3,000 kronor och på inventarier 15,000 kronor. Byggnadskostnaden per

kubikmeter måste i denna vara lägre än i det mindre skolhemmet, där

kök och dylikt intoge förhållandevis stor del.

Den totala kostnaden för en lösning enligt alternativ I borde därför,

i stället för till 127,500 kronor, beräknas till minst 240,000 kronor.

Kostnaden för alternativ II hade av nomadskolinspektören beräknats till

152,500 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102. 27

Efter den av länsarkitekten angivna beräkningsgrunden borde kostnaderna

emellertid beräknas till följande belopp:

Skolhem, samma kostnad som för arbetsstuga i Tärna kronor 79,000

Inventarier i skolhem............................. » 15,000

Skolbyggnad 1,500 kubikmeter ä 35 kronor ........ » 52,500

Inventarier i skola (inkl. gymnastik)................ » 5,500

Tomt, stängsel, planering, uthus, etc................. » 5,000

Vatten- och avloppsledningar ..................... » 3,000

Oförutsett, cirka 10 procent ............. » 15,000

Summa kronor 175,000.

Denna beräkning överensstämde väl med den av nomadskolinspektören

gjorda, vilken innebure, att kostnaden, exklusive inventarier, vore 152,500

kronor.

För skolhemmet hade beräknats samma kostnad som tor den tidigare omnämnda

arbetsstugan, då den kunde förväntas få samma storlek och utformning

i övrigt. .

Den föreslagna skolbyggnaden motsvarade icke de krav, man nu ville

ställa på en sådan byggnad, varför kostnaden för densamma måste räknas

högre. Då emellertid denna anläggning sannolikt skulle ligga i Tärna, och

en omfattande utbyggnad av Skytteanska skolan inom kort måste komma

till stånd, syntes länsarkitekten lämpligt, att gymnastiksal och slöjdsalar

icke byggdes i nomadskolan, utan att motsvarande lokaler i Skytteanska

skolan finge användas för nomadundervisningen.

Under dessa förhållanden skulle skolbyggnaden behöva bestå endast av

två skolsalar med tillhörande utrymmen. En sådan byggnad finge beräknas

kosta minst 37,000 kronor. För lärarpersonalen skulle lämpligen uppföras

en särskild byggnad, vilken kunde beräknas kosta 20,000 kronor.

Kostnaden för en anläggning av denna typ skulle då bliva:

Skolhemsbyggnad .................. kronor 79,000

Inventarier i skolhem................ * 15,000

Skolbyggnad ....................... » 37,000

Lärarbostad ........................ * 20,000

Tomt, stängsel, planering, uthus, etc. . . » 4,000

Vatten- och avloppsledningar ........ » 3,000

Inventarier i skola .................. » 2,000

Oförutsett .................. » 15,000

Summa kronor 175,000.

Den totala kostnaden för en lösning enligt alternativ II borde, i stället

för till 152,500 kronor, under dessa förhållanden beräknas till minst 175,000

kronor.

Då fråga förelåge om utbyggnad av Skytteanska skolan, skulle man

kunna tänka sig en lösning, som innebure, att nomadskolan helt förlädes

till densamma, varvid en del av skolan, inrymmande två skolsalar, skulle

avses för nomadskolans behov.

Därest en sådan lösning ur praktisk synpunkt vore möjlig, torde detta

innebära den billigast tänkbara lösningen av problemet. Kostnaden härfor

skulle ställa sig sålunda:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Helt fristående skolhemsanläggning ......kronor 100,000

Del i skolbyggnad, 15,000 kronor per lärosal » 30,000

Lärarbostäder .......................... » 20,000

Inventarier i skola ...................... » 2,000

Oförutsett, cirka 10 procent.............. » 13,000

Summa kronor 165,000.

Kostnaden för en variant av alternativ II, innebärande byggandet av

särskilt skolhem och inredande av nomadskola i samband med nybyggnader

vid Skytteanska skolan, borde alltså beräknas till minst 165,000 kronor.

Skolöverstyrelsen hade ställt sig tveksam till ett anordnande av särskilda

skolhem, avsedda för endast något över 10 barn, vilket skulle bliva nödvändigt

vid alternativ I. Nomadskolinspektörens utredning gåve dock vid

handen, att de vöre nödvändiga, då man icke kunde räkna med inackordering

av barnen, vilken sistnämnda synpunkt länsarkitekten bestämt ville

understryka.

Med anledning härav hade länsarkitekten undersökt de ungefärliga kostnaderna

för ytterligare ett alternativ III. Skolbyggnaden skulle härvid

uppföras på sätt som nomadskolinspektören i alternativ I föreslagit och

helt fri, om än i närheten av den befintliga skolan å platsen. I stället för

anordnandet av ett särskilt skolhem skulle ett annex uppföras till arbetsstugorna

i Saxnäs och Ammarnäs samt till skolhemmet i Tärna eller, örn

så befunnes lämpligare, till den där planerade arbetsstugan. Detta förutsatte

åtminstone i Saxnäs och Ammarnäs, att en särskild mindre byggnad

uppfördes, avsedd att inrymma nomadbarnen och en för deras vård avsedd

person, vilken givetvis bleve underordnad föreståndarinnan vid arbetsstugan.

I denna byggnad borde sålunda finnas två sovsalar för barnen,

ett personalrum emellan dessa, ett dagrum samt erforderliga biutrymmen.

Barnen skulle således äta i den »riktiga» arbetsstugan och använda^

sig av i densamma befintlig badavdelning, slöjdsalar och dylikt. Vidare

måste de redan befintliga sjukrummen få anses tillräckliga även för tillbyggnaden.

En sådan byggnad, uppförd i en våning, kunde förväntas erhålla

en yta av 150 kvadratmeter och finge beräknas kosta i uppförande

23,000 kronor.

Kostnaden för en anläggning av denna typ skulle uppgå till:

Tillbyggnad till arbetsstuga ........ kronor 23,000

Inventarier till densamma ......... » 4,000

Skolbyggnad ..................... » 21,000

Skoltomt, stängsel, planering, etc. . . . » 2,000

Vatten- och avloppsledningar ....... » 3,000

Inventarier i skola ................ » 1,000

Oförutsett, cirka 10 procent . ......... »_6,000

Summa kronor 60,000.

Skulle man tänka sig den lösningen, att skolan förlädes på samma tomt

som den befintliga skolan på platsen, kunde kostnaden minskas med tomtkostnaden,

varjämte kostnader för vattenanskaffningen skulle fördelas

på båda skolorna. Därjämte kunde de oförutsedda kostnaderna säkerligen

något nedbringas. En lösning efter denna princip skulle därför kunna beräknas

kosta 55,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Den totala kostnaden för en lösning, innebärande uppförande av skolbyggnad

enligt alternativ I men med inackordering av barnen i närliggande

arbetsstuga, borde beräknas till sammanlagt minst 180,000 kronor.

Vad byggnadernas underhåll beträffade, ansåge länsarkitekten sig böra

framhålla, att därest en centralskola uppfördes i Tärna det icke vore omöjligt,

att densamma redovisades å statens allmänna fastighetsfond, enär

i länet förut funnes en anläggning, som redovisades å denna fond, nämligen

Skytteanska skolan.

I en till länsstyrelsen ingiven kompletterande skrivelse har länsarkitekten

meddelat, att nomadskolinspektören ansett de av länsarkitekten verkställda

kostnadsberäkningarna för alternativ I alltför höga och till stöd

härför åberopat ett från en byggmästare i Lycksele infordrat anbud å

56.000 kronor för uppförande av en skolanläggning av ifrågasatt slag

i fullt färdigt skick. Länsarkitekten har framhållit, att till angivna summa

borde läggas kostnad för ritningar, kontroll och administration, vilka borde

beräknas till 3,000 kronor. Härigenom komme kostnaden att uppgå till

59.000 kronor eller till det belopp, länsarkitekten beräknat, exklusive

uthus.

Länsstyrelsen i Luleå har i utlåtande den 31 december 1938 yttrat

följande:

Den av överstyrelsen nu utformade planen för erforderliga byggnaders

utförande, omfattande dels skolhem vid samtliga byskolor mom Morr bottens

län, dels ny- eller tillbyggnad av skolhus och lärarbostäder, lunne

länsstyrelsen — ehuru länsstyrelsen ej ansett sig kunna inga pa någon

teknisk granskning av de olika byggnadsprojekten - vara ändamålsenlig

och väl ägnad att lösa byggnadsfrågan för nomadskolorna mom janet tor

en lång tid framåt. Vad särskilt beträffade skolan i Arjeplog, ville länsstyrelsen

för sin del förorda alternativ II, då länsstyrelsen med kännedom

örn den nuvarande skolbyggnadens dåliga beskaffenhet ansage, att en påbyggnad

av densamma ej kunde skapa fullt ändamålsenliga lokaler.

De av skolöverstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna hade länsstyrelsen

givetvis ej kunnat i detalj granska, men då de ursprungliga kostnadsförslagen

syntes vara uppgjorda vid olika tider under arén 1934—36 och

skolöverstyrelsen höjt de däri beräknade priserna med i runt tal lo procent

befarade länsstyrelsen med kännedom örn de avsevarda prisstegringar,

som under de senaste åren inträffat å alla slags byggnadsmaterialier, att

dessa höjningar blivit allt för nätt tilltagna Vidare kunde man misstänka,

att vid kostnadernas beräknande nödig hänsyn ej tagits till en del av

arbetsplatsernas avlägsna läge och därmed följande fördyring av alla materia

lier Så t. ex. hade för skolhemmet i Karesuando, som lage pa över 18

mils avstånd från närmaste järnvägsstation, och dar duglig skog till erforderligt

virke ej funnes på närmare hall än minst 5 nili, beräknats precis

samma kostnad som för en liknande byggnad i Arjeplog som dock hade

tillgång till skog och såg på platsen, och dar avståndet till narmaste jainvässstation

vore endast 8 mil. Länsstyrelsen ansage darfor, att aven kostnadsberäkningarna

borde underkastats en allmän översyn i samband nied

den av överstyrelsen föreslagna omarbetningen av ritningarna till de olika

skolanläggningarna.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts ''proposition Nr 102.

I likhet med överstyrelsen ansåge. länsstyrelsen, att hela det föreliggande

omfattande byggnadsprojektet icke lämpligen borde komma till utrörande

på en gång, utan att det borde fördelas å tre etapper i den ordning

iörslaget innehölle.

Slutligen ansåge sig länsstyrelsen böra framhålla, att ledningen av och

kontrollen å ifrågavarande omfattande byggnadsarbeten säkerligen bleve

svar att på ett lämpligt sätt anordna på grund av arbetsplatsernas avlägsna

läge och omöjligheten att på mångå av dem kunna erhålla kompetenta

personer för ett sadant uppdrag. I likhet med överstyrelsen ansåge

länsstyrelsen, att varken domkapitlet eller byggnadsstyrelsen lämpligen

kunde belastas med den närmaste ledningen av arbetet, utan att detta

borde anförtros åt särskilda byggnadskommittéer, möjligen en för varje

socken eller åtminstone en för varje län. Dessa kommittéer syntes lämpligen

kunna bestå av en utav domkapitlet utsedd ledamot jämte nomadskolinspektören,

vilka med biträde av en byggnadssakkunnig såsom kontrollant

borde få ledningen av byggnadsarbetena sig anförtrodd. Därest

Kungl. Majit skulle finna sig kunna godtaga en sådan anordning, borde

närmare bestämmelser utfärdas rörande dessa kommittéers befogenheter

jämte de grunder, varefter ersättningen till de av domkapitlet utsedda ledamöterna

borde utgå. Då tillsättandet av dylika kommittéer givetvis komme

att medföra rätt dryga kostnader, särskilt i form av reseersättningar, kunde

det ifrågasättas, om ej de i kostnadsförslagen beräknade utgifterna för

arbetsledning^ och oförutsedda kostnader, i regel upptagna till 10 procent,

vore alltför lågt tilltagna.

Domkapitlet i Härnösand har i yttrande den 18 januari 1939 anfört:

Domkapitlet måste på anförda skäl på det livligaste förorda den gjorda

framställningen om anslag till nybyggnader. De för Västerbottens nomadskola

med alternativ I betecknade, men tydligen för Jämtlands län ursprungligen

uppgjorda ritningarna måste anses vara ur alla synpunkter väl

avpassade och ändamålsenliga. Då nomadskolinspektören lyckats erhålla

till den 1 augusti 1939 bindande anbud å uppförande inom Västerbottens

län av fullständig skolanläggning med skolhem och uthus, inklusive installationer,

vissa inventarier samt tomtplanering och staket för 53,700 kronor,

torde priserna icke behöva beräknas högre för Jämtlands län. På grund

av erfarenheter kunde vitsordas, att skolinventarierna i stort sett vore användbara

och icke för närvarande tarvade nyuppsättning i alltför hög grad.

Möjligheten att undvika uppförande av skolhemsbyggnader vore på de

avsedda tre glest befolkade platserna synnerligen begränsad. Endast i

Gäddede, om skolan i Håkafot komme att flyttas dit, kunde goda inackorderingshem

i tillräckligt antal möjligen påräknas. De övriga platsernas inackorderingsmöjligheter

vore hygieniskt mycket otillfredsställande.

Sedan Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen

med anledning av vad i ärendet senast yttrats av länsstyrelserna

i Umeå och Luleå samt domkapitlet i Härnösand ånyo avgivna

utlåtande i ärendet, har skolöverstyrelsen i yttrande den 3 februari 1939

efter samråd med byggnadsstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

Vad först anginge frågan örn nomadskolornas förläggning i Västerbottens

län, så ansåge överstyrelsen fortfarande, att en organisation med tre

mindre skolor vore att föredraga framför en centralskola för hela länet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Som överstyrelsen tidigare framhållit, vore den nuvarande förläggningen

i Skarvsjö olämplig, då denna by vore en typisk bondby utan egentlig förbindelse

med lapparna. Det av länsarkitekten i Västerbottens län nu framlagda

och av länsstyrelsen i samma län tillstyrkta förslaget att förlägga en

centralskola i Tärna vore så till vida lämpligare, att skolan i så fall skulle

komma att ligga på en plats, där lappar bodde och dit lappar ofta komme.

För de lappar, som bodde i Vilhelmina och Sorsele socknar skulle emellertid

härigenom avståndet till skolan bliva ännu längre än vad nu vöre fallet.

Väglängden från Ammarnäs till Tärna vore omkring 30 mil, likaså våglängden

från Saxnäs till Tärna. Redan nu hade det visat sig, att lapparna

emellanåt reagerat mot det långa avståndet mellan hemmet och skolan,

och Kungl. Majit hade i vissa fall efter ansökan medgivit lappbarn att bevista

närmaste folkskola i stället för att sändas till skolan i Skarvsjö. Överstyrelsen

kunde icke finna annat än att det för lapparna vore fördelaktigare,

att var och en av de tre socknarna, varom här vore fråga, erhölle sin skola,

förlagd till ett samhälle med nära förbindelse med lapparna. Överstyrelsen

finge därför hemställa, att den organisation för nomadskolorna i Västerbottens

län, som överstyrelsen tidigare ifrågasatt, måtte bliva genomförd,

detta även örn en sådan organisation, såsom det syntes av nu av länsarkitekten

i Västerbottens län framlagda och av byggnadsstyrelsen i en

till överstyrelsen ingiven promemoria delvis bekräftade beräkningar, skulle

bliva något dyrare än en centralskola.

Därest emellertid en centralskola skulle uppföras i Tärna, ville överstyrelsen

som sin mening uttala, att denna icke borde förläggas i omedelbar

anslutning till Skytteanska skolan, men att givetvis gymnastik- och slöjdsalar

kunde vara gemensamma för båda skolorna.

Vad kostnadsberäkningarna beträffade, hade överstyrelsen i sin skrivelse

den 11 oktober 1938 beräknat, att för de skolanläggningar, för vilka anslag

borde begäras av 1939 års riksdag, skulle erfordras 600,000 kronor. På

grund av vad dels länsstyrelsen i Norrbottens län och länsarkitekten i

Västerbottens län nu framhållit, dels byggnadsstyrelsen anfört i nämnda

promemoria framginge, att den begärda summan ytterligare borde ökas.

Byggnadsstyrelsen framhölle, att arbetslönerna inom rörlednings- och elektriska

facken blivit höjda och att byggnadssumman för skolorna i Västerbotten

på grund härav borde ökas med 3,000 kronor. Efter vad överstyrelsen

inhämtat, torde av samma anledning byggnadskostnaderna för samtliga

anläggningar, för vilka anslag skulle begäras av innevarande års riksdag,

böra höjas med 10,000 kronor. Svårare vöre att beräkna de kostnadshöjningar,

som, på grund av vad i övrigt anförts, kunde vara påkallade.

Därest emellertid ytterligare 20,000 kronor, d. v. s. omkring 3,000 kronor

för varje anläggning, tillädes, och den sammanlagda anslagssumman för

budgetiiret 1939/40 därigenom ökades till (600,000 -j- 10,000 + 20,000 =)

630,000 kronor, syntes kostnaderna böra kunna täckas.

Såsom framgår av en vid överstyrelsens yttrande fogad promemoria från

byggnadsstyrelsen har styrelsen kostnadsberäknat en centralskolanläggning

i Västerbottens distrikt enligt alternativ II, innefattande skolhus, skolhem

och uthusbyggnad, till sammanlagt 155,000 kronor. Häri ingå icke inventarier,

tomtkostnad, yttre ledningar och övriga arbeten å tomtområdet.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, föreligger till bedömande

ett omfattande program för anskaffning av nya oell förbättrade lokaler för

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

nomadskolorna. Bedömandet av denna fråga är i viss mån beroende av

huru man för framtiden tänker sig utvecklingen på detta speciella område

av det statliga undervisningsväsendet. Innan medel ställas till förfogande

för genomförande av ett byggnadsprogram av den storleksordning, varom

här är fråga, mäste man göra klart för sig, huruvida den nuvarande skolorganisationen,

vars ledande princip är, att undervisningen skall vara förlagd

till särskilda för nomadbarnen avsedda skolor, i fortsättningen bör

bibehållas eller örn dessa barn i stället böra erhålla undervisning i vanliga

folkskolor tillsammans med den bofasta befolkningens barn eller eventuellt

i särskilda för lappbarnen inrättade avdelningar av de lokala folkskolorna.

Såväl nomadskolinspektören som andra i ärendet hörda myndigheter hava

ställt sig avvisande till tanken att nu nedlägga nomadskolorna. Vägande

skäl synas mig hava anförts för denna uppfattning. Att i organisatoriskt

hänseende samordna nomadundervisningen med det kommunala folkskoleväsendet

torde möta betydande svårigheter av principiell och praktisk art,

icke minst på grund av de säregna förhållanden, varunder den nomadiserande

lappbefolkningen lever och har sin utkomst. Jag är därför fullt ense

med de myndigheter, som uttalat sig i denna fråga, örn det lämpliga och

ändamålsenliga i att undervisningen av nomadlapparnas barn alltjämt bedrives

under hävdvunna former, utan samband med undervisningen i de

vanliga folkskolorna.

I samband med det föreliggande förslaget om anskaffande av nya lokaler

för nomadskolorna hava framförts jämväl vissa förslag av skolorganisatorisk

art. Den ifrågasatta omorganisationen av nomadskolväsendet i

Västerbottens nomadskoldistrikt synes mig böra genomföras från och med

tidpunkt, som kan befinnas lämplig med hänsyn till den ståndpunkt, jag

i det följande intager i fråga örn skolornas förläggning och uppförandet av

nya skol- och skolhemslokaler inom distriktet. Önskemål hava vidare uttalats,

att frågan örn ordnande av fortsättningsskolundervisning för nomadbarn

måtte göras till föremål för särskild utredning. Skolöverstyrelsen anser,

att i samband därmed åtskilliga andra frågor, exempelvis beträffande

sommarvisteskolornas ändamålsenlighet, den årliga lästidens längd och antalet

läroår, böra upptagas till omprövning. För egen del finner jag, att den

nuvarande organisationen av undervisningen för de flyttande lapparnas barn

i åtskilliga avseenden giver anledning till berättigade erinringar. En särskilt

framträdande brist i skolorganisationen synes mig vara, att nomadskolväsendet

icke inrymmer möjlighet till fortsatt undervisning för nomadbarnen.

Jag finner det angeläget, att såväl nyssberörda fråga som de av överstyrelsen

antydda spörsmålen upptagas till övervägande. Det är min avsikt att

inom den närmaste tiden underställa Kungl. Majit frågan örn utredning

i berörda hänseenden. Såvitt jag kan finna, är det icke erforderligt att uppskjuta

genomförandet av det föreliggande byggnadsprogrammet till dess

ställning tagits till de förslag, i vilka berörda utredning kan komma att

utmynna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Redogörelsen i det föregående ger vid handen, att de nuvarande lokalerna

jör nomadundervisningen förete allvarliga brister. De s. k. hushållskåtorna

hava enhälligt utdömts av myndigheterna såsom ohygieniska och

hälsovådliga. Det framlagda byggnadsprogrammet innebär, att dessa mindervärdiga

och osunda förläggningar skola ersättas av skolhemsbyggnader.

Skolanläggningarna i övrigt, såväl de av staten ägda som de, vilka förhyras

för nomadskolväsendets räkning, äro enligt den föreliggande utredningen

av den art, att det icke är försvarbart att i oförändrat skick bibehålla

dessa lokaler. Allenast vid en enda skola — i Änge i Jämtlands distrikt

— stå fullgoda lokaler till förfogande. Jag finner det oundgängligt, att staten

skyndsamt vidtager åtgärder för att avhjälpa de konstaterade bristerna.

Såvitt jag av utlåtanden av i förhållandena väl insatta personer kan finna,

är det icke att befara, att åtgärder, som innebära, att nomadbarnen komma

att under skoltiden leva under samma betingelser som den bofasta befolkningen,

skola vara ägnade att draga de nomadiserande lapparna från nomadlivet.

Anledning föreligger alltså icke att på sådana grunder ställa sig

betänksam mot en modernisering av nomadskolornas lokaler.

På grund av det bristfälliga skick, i vilket de nuvarande lokalerna befinna

sig, är det framlagda byggnadsprogrammet mycket omfattande och

avser samtliga nomadskolor utom skolan i Ange. Möjligheterna att nedbringa

kostnaderna äro icke stora, då goda skollokaler icke kunna förhyras

och inackordering i enskilda hem i flertalet fall icke kan förekomma

och enligt min mening även helst bör undvikas. Emellertid torde på vissa

punkter besparingar kunna ernås, därest sambruk i fråga om lokaler för

slöjd och gymnastik kan anordnas med närgränsande folkskolor, en möjlighet,

som på vissa håll icke synes vara utesluten. I frågans nuvarande läge är

det icke görligt att fullt ut överblicka dessa möjligheter, men jag förutsätter,

att vid byggnadsföretagens planering särskild uppmärksamhet

ägnas denna sida av saken och för övrigt alla åtgärder, som kunna vara

ägnade att nedbringa kostnaderna för byggnadsprogrammets förverkligande.

Frånsett en beskärning av lokalanskaffningsprogrammet för Västerbottens

och Jämtlands nomadskoldistrikt, som i det följande ifrågasättes, har

jag funnit mig böra i huvudsak biträda det av skolöverstyrelsen framställda

förslaget om anordnande av nya lokaler för nomadskolorna.

De i ärendet företedda ritningarna och arbetsbeskrivningarna synas icke

befinna sig i ett i alla hänseenden tillfredsställande skick och torde böra

i viss utsträckning omarbetas med beaktande av de av skolöverstyrelsen

och byggnadsstyrelsen framförda erinringarna. Denna uppgift liksom även

bestyret med byggnadsföretagens utförande torde böra lämpligen anförtros

åt tre särskilda byggnadskommittéer, en för Norrbottens, en flir Västerbottens

och en för Jämtlands län. Det lärer få ankomma på Kungl.

Majit att bestämma angående byggnadskommittéernas sammansättning

samt pii förslag av vederbörande myndigheter fastställa instruktioner för

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 102. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

dessa kommittéer och eventuellt ifrågakommande föreskrifter om särskild

ersättning åt ledamöter. Kostnaderna för kommittéerna torde få bestridas

av byggnadsanslaget. Jag förutsätter, att kommittéerna få sig anförtrodd

järnv äl uppgiften att i förekommande fall förberedelsevis handlägga frågor

örn förvärv av skoltomter och eventuell avyttring av nuvarande skolanläggningar.

Dessa frågor böra dock därefter underställas Kungl. Majrts

prövning och avgörande. Innan byggnadsarbetena igångsättas, torde kommittéerna

böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga byggnadsritningar

jämte beskrivning, ävensom nya kostnadsberäkningar. Anmärkas må, att

vid bifall till vad i det följande föreslås den för Jämtlands län ifrågasatta

byggnadskommittén icke behöver vara i verksamhet under nästa budgetår.

Jag har övervägt lämpligheten av att redan nu fixera det belopp, till

vilket kostnaderna för byggnadsföretagens utförande högst må uppgå. De

i ärendet föreliggande kostnadsberäkningarna sluta på ett sammanlagt

belopp av omkring 1,800,000 kronor, inklusive utgifter för tomtanskaffning

och inventarier. Det vill emellertid förefalla, som örn kostnadsberäkningarna

i vissa fall icke skulle vara så fullständiga som önskligt varit.

Endast de beräkningar, som i fråga om Västerbottens nomadskoldistrikt

verkställts av länsarkitekten i Västerbottens län, synas innefatta utgifter,

som föranledas av arbeten för iordningställande av tomt, för framdragande

av ledningar och dylikt. Ehuru jag beaktar svårigheterna att, innan byggnadernas

förläggning i detalj slutligt bestämts och utan undersökningar på

ort och ställe, verkställa uttömmande beräkningar i dessa hänseenden, vill

jag framhålla, att det varit av värde, örn sådana beräkningar uppskattningsvis

verkställts till ledning för dem, på vars bedömande frågan örn byggnadsföretagens

utförande ytterst ankommer. Enligt vad jag under hand från

byggnadsstyrelsen inhämtat, later det sig icke göra att nu framlägga säkrare

uppgifter rörande storleken av berörda kostnader. Med hänsyn härtill har

jag icke funnit mig böra nu tillstyrka en maximering av kostnaderna för

byggnadsprogrammets utförande. Jag förutsätter emellertid, att byggnadskommittéerna

skola hava att i möjligaste mån söka nedbringa kostnaderna

och eftersträva att hålla de av byggnadsföretagen föranledda sammanlagda

kostnaderna — inklusive utgifterna för kommittéernas egen verksamhet

och för inventarier — inom ramen av det av skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen

angivna totalbeloppet av omkring 1,800,000 kronor. Härvid

har jag beaktat, att vissa besparingar torde kunna ernås genom den av mig

i det följande ifrågasatta förenklingen av byggnadsprogrammet och genom

de åtgärder, som i det föregående antytts. Jag förutsätter, att slutliga kostnadsberäkningar

skola kunna underställas 1940 års riksdag i samband med

anslagsäskandena för budgetåret 1940/41.

Ehuru exempelvis Skytteanska skolan i Tärna nu ingår i statens allmänna

fastighetsfond, har jag dock efter samråd med chefen för finansdepartementet

på av byggnadsstyrelsen anförda skäl kommit till den uppfatt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

ningen, att ifrågavarande byggnader för nomadskolväsendet icke lämpligen

böra för närvarande redovisas å statens allmänna fastighetsfond. Anslag

för ändamålet torde böra anvisas under riksstatens åttonde huvudtitel.

Beträffande detaljerna i det föreliggande byggnadsprogrammet må följande

anföras.

Vad angår Arjeplogs byskola, hava två alternativa förslag framställts,

det ena avseende ombyggnad av de nu befintliga lokalerna, det andra uppförande

av en nybyggnad. Då fullgoda skäl synas mig hava anförts för det

senare alternativet, ansluter jag mig till detta. Härvid förutsätter jag, att

kommunen på föreslaget sätt ställer tomt till förfogande för ändamålet,

om en förflyttning av skolan befinnes ändamålsenlig.

I fråga om lokalerna för Västerbottens distrikt hava olika meningar

framförts. Myndigheterna äro ense örn att den nuvarande till Skarvsjö förlagda

centralskolan har ett ur vissa synpunkter olämpligt läge. Jag delar

denna uppfattning. I fråga örn den framtida förläggningen av nomadskolorna

inom distriktet gruppera sig meningarna väsentligen kring två förslag.

Det ena av dessa förslag innebär, att tre mindre skolanläggningar

skulle uppföras, det andra att nomadundervisningen även i fortsättningen

skulle förläggas till en centralskola, förslagsvis belägen i Tärna kyrkby. Enligt

mitt förmenande tala de starkaste skälen för en koncentration av undervisningen

till en skola. Då det här gäller anordningar för endast omkring

35 barn, kan jag ej finna det ändamålsenligt, att tre skilda skolor med skolhem

upprättas för det ringa antal barn, som skulle komma att besöka varje

dylik skola. Därtill kommer, att engångskostnaderna och möjligen även de

löpande årskostnaderna bliva lägre, örn en centralskola bygges, än örn tre

särskilda skolbyggnadsföretag utföras. Byggnadsstyrelsen har beräknat

kostnaderna för ifrågavarande tre skolor till 165,000 kronor och för en centralskola

till 155,000 kronor, varvid i båda fallen hänsyn icke tagits till

tomtkostnader, yttre ledningar eller andra arbeten å tomtområdet eller möbler

och inventarier. Andra i ärendet verkställda kalkyler synas utvisa, att

kostnadsskillnaden kan komma att bliva ännu större, än de nyssnämnda

siffrorna utvisa. Därest sambruk i fråga om slöjd- och gymnastiklokaler kan

anordnas med Skytteanska skolan i Tärna, torde kostnadssumman för centralskolan

enligt vad under hand inhämtats från byggnadsstyrelsen kunna

nedbringas med omkring 15,000 kronor till 140,000 kronor. Vid Skytteanska

skolan finnes för närvarande enligt uppgift en fullt tillräcklig slöjdsal.

Gymnastiksal saknas däremot, och elevernas gymnastikundervisning äger

rum i skolans kapprum. En tillbyggnad av skolan för anordnande av gymnastiksal

lärer emellertid vara planerad. Icke blott de ekonomiska synpunkterna

tala för övrigt för förslaget om uppförande av en centralskola i Tärna.

En sådan lösning av lokalfrågan medför fördelen, att undervisningen kan

bedrivas i en i pedagogiskt hänseende lämpligare skolform, än som skulle

kunna komma till anviindning vid de tre mindre skolorna.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Jag föreslår alltså, att för Västerbottens nomadskoldistrikt uppföres

en centralskola i Tärna som ersättning för den nuvarande centralskolan i

Skarvsjö. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag det lämpligt, att nämnda

skola icke förlägges i omedelbar anslutning till Skytteanska skolan. Dock

förutsätter jag som nämnts, att lokalerna för slöjd och gymnastik bliva

gemensamma för dessa båda skolor.

Även i Jämtlands nomadskoldistrikt synes barnantalet vara väl lågt

för att motivera det byggnadsprogram, som av överstyrelsen förordats för

detta distrikt. En centralisering av nomadundervisningen i anslutning till

vad av mig tillstyrkts beträffande Västerbottens nomadskoldistrikt synes

mig kunna ifrågasättas. Förhållandena äro visserligen i en del hänseenden

olikartade; sålunda är undervisningen redan nu, i motsats till vad inom

Västerbottens skoldistrikt är fallet, i viss utsträckning decentraliserad. Innan

ståndpunkt fattas till skolöverstyrelsens förslag i denna del synas emellertid

lämpligen möjligheterna att begränsa antalet skolanläggningar i Jämtlandsdistriktet

böra genom skolöverstyrelsens försorg närmare övervägas.

Härigenom fördröjes ett genomförande av det föreliggande byggnadsprogrammet

icke i annan mån än att, såsom av det följande framgår, den föreslagna

skolanläggningen i Gäddede icke bör ingå i den byggnadsetapp, som

bör påbörjas under budgetåret 1939/40. Jag förutsätter, att slutligt förslag

rörande lokaler för nomadskolorna i Jämtlands nomadskoldistrikt skall

kunna underställas 1940 års riksdag.

Nomadskolinspektören har föreslagit, att under budgetåret 1939/40 de

för Karesuando, Lannavaara, Gäddede och Västerbottens distrikt avsedda

byggnaderna skulle utföras. Skolöverstyrelsen har för ändamålet beräknat

ett belopp av 630,000 kronor. Mot att nämnda skolanläggningar i första

hand komma till utförande har jag intet annat att erinra än att skolan i

Gäddede med hänsyn till vad av mig anförts rörande byggnadsprogrammet

i Jämtlandsdistriktet icke bör ingå i första byggnadsetappen. I stället

föreslår jag, att i denna etapp upptages skolan i Jukkasjärvi, vars lokaler

nu synas vara i hög grad bristfälliga. Kostnaderna för denna etapp kunna i

så fall med utgångspunkt från nu föreliggande beräkningar uppskattas till

omkring 900,000 kronor.

Detta belopp lärer emellertid icke behöva i sin helhet anvisas redan för

budgetåret 1939/40. Med hänsyn till att nya ritningar och kostnadsberäkningar

m. m. böra uppgöras, entreprenadanbud införskaffas och underhandlingar

med vederbörande kommunala myndigheter m. fl. verkställas,

torde byggnadsföretagen näppeligen kunna bliva färdigställda under nästkommande

budgetår. På grund härav och med beaktande jämväl av den

besparing, som torde möjliggöras vid bifall till mitt förslag rörande lokaler

för nomadundervisningen inom Västerbottens distrikt, torde det i årets

statsverksproposition beräknade anslaget av 400,000 kronor vara tillfyllest

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 10*2. 37

för budgetåret 1939/40. Detta anslag bör lämpligen betecknas såsom reservationsanslag.

Åberopande

riksdagen

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

att till Nomadskolor: Örn- och nyhyggnadsarheten för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av.................................. kronor 400,000.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1039,

1 sami.

Nr 102.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till omoch nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. SU 1939:108 Utlåtande i anledning av Kungl. Majits ''proposition angående anslag till omoch nybyggnadsarheten vid nomadskolorna jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten