Sök i Ratio Lex

Med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa

1939-02-24 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:106, Med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring

i förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa; given Stockholms

slott den 24 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anför efter gemensam

beredning med cheferna för finans- och jordbruksdepartementen:

Gällande tulltaxa upptager under nr 122 (stat. nr 290) druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap med tull av 23 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Stärkelsesirap eller, såsom det mera allmänt benämnes, glykos utgöres av

druv- eller stärkelsesocker i flytande form.

I proposition den 1 februari 1934, nr 90, föreslog Kungl. Majit riksdagen

besluta, bland annat, att från och med den dag, som av Kungl. Majit bestämdes,

till och med den 30 september 1935 vid införsel från utlandet av

varor hänförliga till stat. nr 290 skulle, utöver enligt tulltaxan utgående tull,

utgå tilläggstull med (j kronor 50 öre för 100 kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 106.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Såsom vid föredragningen inför Kungl. Majit framhölls, föranleddes detta

förslag av den ogynnsamma utvecklingen av de inhemska produktionsförutsättningarna

beträffande ifrågavarande varuslag, vilka blivit en följd av de

till stöd för potatisodlingen vidtagna statliga åtgärderna, avseende reglering

av tillverkningen av potatismjöl. Tullförhöjningen föreslogs också skola

gälla lika länge som potatismjölsregleringen, vilken förlänats giltighet till och

med den 30 september 1935.

Propositionen blev av riksdagen bifallen och förordning i ämnet, som utfärdades

den 2 mars 1934 (nr 34), trädde i kraft den 5 i samma månad.

Genom beslut vid 1935 och 1937 års riksdagar har såväl potatismjölsregleringen

som ifrågavarande tilläggstull erhållit fortsatt giltighet till och med

den 30 september 1940.

Till samtidig behandling med frågan om förlängd giltighet av tilläggslullen

förelåg vid 1937 års riksdag en inom andra kammaren väckt motion, nr

466, i vilken bland annat hemställdes örn ytterligare höjning av tilläggstullen

med 5 kronor per 100 kilogram.

1 ett över denna motion avgivet yttrande anförde kommerskollegium, att

prishöjning å glykos borde undvikas och att hänsyn härtill borde tagas

vid prissättningen å för glykostillverkning avsedd potatisstärkelse, varför kollegium

ansåge sig ej böra tillstyrka förslaget om höjning av tilläggstullen.

Även bevillningsutskottet avstyrkte motionen men framhöll angelägenheten

av att vid handhavandet av den statliga regleringen på området behörig hänsyn

toges till bland annat glykosindustrin.

Riksdagen anslöt sig till utskottet.

I en till statens potatismjölsnämnd ställd, av nämnden med utlåtande den

12 januari 1939 till Kungl. Majit överlämnad skrivelse hava nu vissa tillverkare

av glykos, nämligen Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a.,

Aktiebolaget Solfarin, Nya aktiebolaget Felmia och Reppe stärkelsefabriks

aktiebolag, hemställt örn förhöjning av importtullen å glykos med minst 5

öre per kilogram.

Såsom motivering för en ändring av tullen har i skrivelsen i huvudsak

anförts följande:

Priset å råvaran för sökandenas tillverkning, d. v. s. potatismjöl, utgjorde

för närvarande 32 kronor 75 öre per deciton vid en fuktighetshalt av 20 %

mot 26 kronor vid tiden för senaste regleringen av glykostullen år 1934.

Med hänsyn härtill hade en höjning av priset å glykos måst företagas.

Efter denna prisförhöjning hade inträtt en starkt ökad import av glykos,

vartill medverkat dels prisfall å i utlandet av majs framställd vara och dels

dumping.

Av nu nämnda förhållanden framginge, att något måste göras till skydd

för den svenska glykosnäringen. Priset å potatismjölet hade icke kunnat

sänkas, och tillverkare av glykos erhölle med nuvarande försäljningspris å

glykos icke mera än sina med tillverkningen förenade kostnader täckta.

Sökandena hava tillika förklarat, att de, därest framställningen örn tullförhöjning

bifölles, icke utan medgivande av statens potatismjölsnämnd skulle

höja priset å glykos.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Statens potatismjölsnämnd har under åberopande av nyssnämnda utfästelse

tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kommerskollegium bar efter remiss avgivit utlåtande i ärendet den 2 februari

1939.

Beträffande till en början prisutvecklingen anför kollegium i huvudsak

följande:

Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 389) örn tillverkning av potatismjöl

(potatisstärkelse) finge tillverkning av potatisstärkelse annorledes än%

till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan vederbörligt tillstånd. Den

som innehade dylikt tillstånd vore bland annat pliktig att vid tillverkningen

uteslutande använda svensk potatis, att vid inköp av potatis och försäljning

av stärkelse tillämpa vederbörligen fastställd prissättning samt att underkasta

sig vederbörliga föreskrifter rörande inköp och leveranser. Enligt avtal för

varje tillverkningsår (oktober—september) mellan statens potatismjölsnämnd

och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. inköpte föreningen till

fastställt pris den mängd stärkelse, som på grund av meddelade licenser

framställdes utöver husbehovet. Föreningen skulle vidare försälja stärkelsen

till i avtalet fastställda pris och garanterades visst minimipris för vid tillverkningsårets

slut förefintligt lager (med viss reduktion av kvantiteten).

Den för stärkelsefabrikernas inköp av potatis tillämpade prissättningen

vore följande i öre för procent stärkelse och hektoliter, fritt fabrik:

Tidsperiod öre

okt. 1934—sept. 1936................... 13.0

okt.—dec. 1936 ........................ 14.0

jan.—sept. 1937 ........................ 14.6

okt.—dec. 1937 ........................ 16.76

jan.—sept. 1938 ........................ 17.25

okt.—14/n 1938 ........................ 18.0

15/« 1938—sept. 1939 18.5.

Beträffande priserna å av föreningen försåld stärkelse märktes följande.

Utförsäljningspriset för stärkelse i allmänna marknaden hade avpassats

efter potatispriset med tillägg för tillverkningskostnaderna m. m., varvid

emellertid glykosfabrikanterna fått åtnjuta ett pris, som med 2 kronor för

deciton understigit grundpriset för stärkelse i allmänna marknaden. Priset

å glykos hade, sedan priset å råvaran höjts, ej kunnat bibehållas i enlighet

med utfästelsen vid tilläggstullens genomförande år 1934 utan hade successivt

höjts och därvid satts 15 kronor för deciton över nyssnämnda förmånspris

å stärkelse ända till i augusti 1938, från vilken tid skillnaden hade

varit 14 kronor. Anledningen till att skillnaden sålunda minskats uppgåves

vara, alt en vid nämnda tid företagen höjning av potatismjölpriset ansetts

kunna blott delvis uttagas genom höjning av glykospriset, då eljest den svenska

glykosens konkurrenskraft mot importvaran skulle hava förlorats.

En sammanställning av prisutvecklingen i stora drag för potatismjöl, för

glykos och för socker utvisade följande:

Potatisstärkelse

allmänt

pris för gly-

Glykos

Socker

grundpris

kosfrainst.

kr/dt

kr/dt

kr/dt

kr/dl.

Från 1 okt. 1933 .

.............. 28.0 0

26.oo

41.00

30. oo

1 » 1936 .

.............. 29.oo

27.oo

42.0 0

31.oo

» 16 fehr. 1937 .

.............. 32.00

30. oo

45.00

32.oo

1 okt. 1937 .

.............. 32.50

30.50

45.50

32.oo

» 26 aug. 1938 .

.............. 34.7 5

32.7 5

46.7 5

32.oo

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Enligt en under hand fran Sveriges glykosfabrikanter lämnad uppgift

skulle belgisk glykos nu offereras eif Stockholm till ett pris av 18 kronor

60 öre per deciton oförtullad vara, eller inberäknat tullen, som genom

skillnaden i verklig tara och tulltara endast utgjorde 29 kronor per deciton

netto, till ett pris av 47 kronor 60 öre per deciton. Vid en jämförelse

nied priset a svensk glykos borde emellertid enligt samma uppgift från

nämnda pris avräknas värdet av tomfat m. m., så att det faktiska priset

å belgisk glykos här i landet uppginge till allenast 45 kronor per deciton.

Förbrukningen av glykos i Sverige beräknas numera utgöra omkring 5

miljoner kilogram per år. Beträffande fördelningen av denna kvantitet på

inhemsk tillverkning och import anför kommerskollegium:

Den inhemska tillverkningen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap

hade varit följande:

År Ton

1031............................... 2,500

1932 ............................... 2,867

1933 ............................... 2,773

1934 ............................... 3,008

1935 ............................... 3,389

1936 ............................... 3,789

1937 ............................... 4,058

1,000 kronor

915

1,001

1,018

1,151

1,370

1,480

1,731.

Till och med ar 1937 hade salunda tillverkningen ökat rätt avsevärt och

ganska stadigt år från år. För år 1938 förelåge ännu icke uppgifter och i

varje fall torde den under årets senare del kännbara förstärkta utländska

konkurrensen knappast hava hunnit avsätta mera märkbara spår i fråga om

tillverkningskvantiteterna.

Importen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap framginge av

följande uppställning:

År

1931 ......

1932 ......

1933 ......

1934 ......

1935 ......

1936 ......

1937 ......

1938 (prel.)

Ton

1,000 kronor

å-pris

kr/dt

1,246

349

28.0

710

236

33.o

688

217

31.5

734

223

30.2

633

197

31.i

599

190

31.7

828

258

31.2

923

258

28.0.

En viss, ehuru obetydlig export hade förekommit.

En rätt markerad ökning av importen inträdde sålunda 1937. Under de

tre första kvartalen 1938 kunde iakttagas en genomgående minskning av

importen, jämförd med 1937 års import, medan däremot 1938 års sista kvartal

uppvisade en betydande ökning, som mer än motvägde minskningen under

årets föregående kvartal.

Det av kommerskollegium sist omförmälda förhållandet framgår närmare

av följande sammanställning av importen av glykos under de olika kvartalen

1937 och 1938.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Januari—mars.....

April—juni .......

Juli—september ...

Oktober—december

1937 1938

184 toli 150 ton

265 » 210 »

194 » 189 »

186 » 402 »

Den huvudsakliga importen under 1938 bär varit: från Amerika 643

ton, Belgien 126 ton, Tyskland 80 ton, Nederländerna 46 ton och Danmark

22 ton.

I anslutning till nu lämnade uppgifter anför kommerskollegium vidare

följande:

Den ökning av importen, som inträtt efter september månad 1938, sammanfölle

till tiden med den senaste höjningen av glykospriset. Det hade från

fabrikanthåll gjorts gällande, att anledningen vore, att de från vissa utländska

håll offererade priserna vore så låga, att även med gällande höga

tullbelastning den utländska varan vore konkurrenskraftig i fråga örn

priset.

Man torde få räkna med att, örn ej prisskillnaden till den utländska varans

nackdel bleve allt för stor, normalt en ej alldeles obetydlig import av

glykos komme att förefinnas. Den svenska varan torde nämligen i vissa

hänseenden få betraktas som underlägsen till kvaliteten, ehuru den vore fullt

användbar i kanske de flesta fall.

Att importen åren före 1937, då en rätt avsevärd prisförhöjning å den

svenska varan genomförts, varit på det hela taget konstant, torde få betraktas

som ett belägg för riktigheten av det anförda. Ehuru de medeltal å

importvärdet, som kunde utläsas ur handelsstatistiken, ej medgåve en

detalj granskning av priserna, kunde nämnda förhållande möjligen betraktas

som ett tecken till att den svenska prisnivån redan genom 1937 års prisförhöjning

börjat närma sig en kritisk nivå med avseende på konkurrenskraften

gentemot utlandet.

Av vad som förekommit i fråga om prisreglering på förevarande område

sedan kollegium i sitt år 1937 i anledning av väckt motion om höjning av

tilläggstullen å glykos avgivna yttrande föreslagit, att glykosfabrikanterna

skulle tillhandahålla stärkelse till ett så lågt pris, att framställningskostnaden

för glykos i Sverige komme att ställa sig på sådan nivå att ytterligare

tullskydd vore obehöviigt, finge anses framgå, att denna utväg ej befunnits

framkomlig eller lämplig. Under sådana omständigheter syntes — för den

händelse glykostillverkningen inom landet och därmed avsättning av motsvarande

mängder potatisstärkelse funnes böra upprätthållas på basis av

det av potatismjölsnämnden fastställda, nu gällande priset för potatis

knappast återstå andra utvägar än å ena sidan importreglering och å andra

sidan höjning av tullen. Vid valet mellan dessa båda alternativ syntes en

höjning av tullen vara att föredraga, för den händelse därmed förbundes

sådant åtagande från glykosfabrikanternas sida rörande priset, varom i nu

ifrågavarande ansökning förmäldes. En förutsättning för att en ökning av

tullen icke framdeles skulle få ofördelaktiga verkningar torde vara, att prisreglerande

åtgärder i fråga om stärkelse icke företoges därhän, att det svenska

glykospriset återigen måste höjas för täckande av tillverkningskostnaderna.

Även örn den nu föreslagna ökningen i tullbeläggningen icke vore avsedd

att uttagas vid prissättningen å den svenska tillverkningen, syntes dock tull
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

Departements

chefen.

satsen böra begränsas till vad som kunde anses vara nödvändigt för lippnående

av det åsyftade målet, framför allt till undvikande av att andra

under samma tullposition fallande varor än glykos onödigtvis belastades.

Det vöre svårt att på grundval av föreliggande material avgöra, huruvida

den ökning av tilläggstullen, som begärts, eller med minst 5 kronor till

minst 11 kronor 50 öre för 100 kilogram, verkligen kunde vara av behovet

påkallad, eller örn icke en ökning med exempelvis 3 kronor skulle vara tillräcklig.

Ett skäl för att nu en böjning nied 5 kronor skulle kunna anses

vara motiverad, vöre möjligen det förhållandet, att sedan nuvarande tillläggstull

å glykos fastställts, hade det svenska glykospriset på grund av

i egleringsåtgärder mast böjas med ett något högre belopp än 5 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har kommerskollegium förklalat

sig ej vilja motsätta sig, att tilläggstullen å druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap snarast möjligt höjdes från nuvarande 6 kronor 50 öre

till 11 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Generaltullstyrelsen har i infordrat yttrande den 10 februari 1939 icke

framfört någon erinran mot förslaget.

Såsom förut anförts har nu utgående tilläggstull av 6 kronor 50 öre för

kilogram tillkommit såsom stöd åt den svenska glykosnäringen vid den

ogynnsamma utveckling av produktionsförutsättningarna för näringen i

fråga, som föranletts av de till skydd för potatisodlingen vidtagna statliga

åtgärderna. Med hänsyn till att stärkelsepriset till följd av berörda åtgärder

för närvarande ställer sig avsevärt mycket högre än vid tiden för tillläggstullens

införande, anser jag, i likhet med de hörda myndigheterna,

ytterligare stöd numera vara erforderligt, om den svenska glykosnäringens

konkurrenskraft skall kunna bevaras gentemot utlandet. Jag biträder

kommerskollegii uppfattning, att dylikt stöd bör meddelas i form av höjning

av tilläggstullen. Med hänsyn till vad vid utredningen framkommit

tillstyrker jag, att denna höjning bestämmes till 5 kronor för 100 kilogram.

Tilläggstullen skulle sålunda komma att utgå med tillhopa 11 kronor 50

ore för 100 kilogram. På sätt framgår i ärendet föranledes icke härav

nödvändigtvis motsvarande fördyring av den svenska glykosen; glykosfabrikanterna

hava förbundit sig att icke utan medgivande av statens potatismjölsnämnd

höja det nuvarande glykospriset.

Den föreslagna tullhöjningen torde böra träda i kraft å dag, som Kungl.

Majit bestämmer. Tilläggstullens giltighetstid synes böra bibehållas oförändrad

lika med den för potatismjölsregleringen tillsvidare bestämda, eller

till och med den 30 september 1940.

För att hindra ökad import under tiden till dess frågan örn tullhöjningen

blivit slutligen avgjord har Kungl. Majit genom kungörelse den 3 februari

1939 (nr 36) meddelat förbud tillsvidare mot att till riket utan. tillstånd av

kommerskollegium införa druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap under

tiden den 6 februari—den 31 mars 1939.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen besluta

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 100.

att förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa, vilken förordning jämlikt förordning

den 18 juni 1937 (nr 497) gäller till och med den 30

september 1940, skall från och med dag, som av Kungl. Maj:t

bestämmes, i nedan angivna del erhålla följande ändrade

lydelse:

Tulltax e-

Statistiskt

Varuslag

Tilläggstull

för 100 kg i

nr

nr

kronor

ur 122

290

Druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap...... T

11: 50

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Leif Belfrage.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934 s. 1 i texten
  2. BevU 1939:9 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till viss ändring i förordningen den 2 mars 1934 s. 1 i texten