Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m
1939-03-03 · 92 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 88 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:178, Angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
1
Nr 178.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given
Stockholms slott den 3 mars 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Albert Forslund.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för, utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.
Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och
jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Forslund:
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga denna fråga. Därvid
skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och
vissa därmed sammanhängande spörsmål.
Hjälpprogrammet i dess helhet.
Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av statens
åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser jag
mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella arbetslöshetsläget.
Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten
av redan beslutade hjälpåtgärder.
Arbetslöshetsläget.
Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1938
har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 17
februari 1939 angående arbetslöshetsläget och kommissionens verksamhet under
1938 samt medelsbehovet för återstående del av budgetåret 1938/39 och
för budgetåret 1939/40, vilken skrivelse såsom bilaga avses fogad vid propositionen
denna dag angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten
och kontantunderstödsverksamhet m. m. Jag tillåter mig att i
huvudsak hänvisa till nämnda skrivelse. Här vill jag begränsa mig till att
lämna vissa kompletterande uppgifter.
Tre fortlöpande sifferserier inom den officiella statistiken avse att månadsvis
belysa förhållandena på arbetsmarknaden och speciellt arbetslöshetsförhållandena.
Dessa sifferserier angiva dels antalet arbetsansökningar på
100 lediga platser vid arbetsförmedlingen, dels fackföreningarnas arbetslöshetsprocent
och dels antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. I efterföljande tabell (tabell 1) återgivas de
nämnda uppgifterna för åren 1930—1938.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1930—1938,
3
År
Jan.
Fehr.
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Årsme-
deltal
Antal hos arbetslöshelskommitléerna anmälda hjälpsökande arbetslösa.
1930
16,647
15,384
13,572
11,368
9,013
6,634
5,824
6,314
8,589
14,611
24,824
31,901
13,723
1931
40,245
41,595
41,885
39,396
34,550
31,057
30,520
35,701
40,377
57,143
77,254
88,761
46,540
1932
103,742
108,032
109,674
111,333
104,094
97,370
94,687
99,826
106,404
123,584
146,981
161,155
113,907
1933
180,602
181,944
186,561
176,825
156,211
145,458
138,855
144,185
151,498
164,747
170,702
171,065
164,054
1934
171,540
166,348
160.345
145,588
116,257
99,628
86,253
83,042
78,918
84,811
92,016
92,881
114,802
1935
93,419
89,838
83,588
75,122
61,177
51,157
42,582
41,723
41,190
47,045
54,167
67,965
61,581
1936
61,400
58,127
53,162
46,628
34,571
25,863
21,510
20,783
20,903
24,712
28,742
30,814
35,601
1937
33,509
31,280
27,750
22,247
15,840
11,429
9,800
9,577
9,782
12,411
16,169
18,765
18,213
1938
21,723
21,766
19,184
15,791
12,463
10,421
8,481
8,346
9,154
12,349
17,350
22,099
14,927
Arbetslösheten inom fackorganisationerna. Procent
1930
13.9
13.2
12.3
10.8
8.0
8.0
8.0
8.1
9.5
12.3
15.3
22.9
11.9
1931
20.2
18.7
19.4
17.1
13.2
12.4
11.8
12.8
13.4
16.4
19.3
26.5
16.8
1932
24.2
23.8
24.1
20.8
19.0
19.3
19.4
20.0
20.6
22.1
24.1
31.0
22.4
1933
28.8
27.7
28.7
24.3
21.1
20.3
19.4
19.6
19.2
20.2
22.3
27.2
23.3
1934
24.4
24.4
23.8
19.6
15.4
14.0
12.9
13.3
13.0
14.8
17.1
23.7
18.0
1935
22.3
20.1
18.5
16.0
12.0
11.3
9.9
10.2
10.9
12.7
14.9
21.3
15.0
1936
19.0
18.1
16.5
13.8
10.2
9.3
8.1
8.1
8.7
10.3
12.3
17.5
12.7
1937
16.3
14.8
14.5
11.2
8.3
7.7
6.4
6.2
6.8
8.3
11.1
17.8
10.8
1938
15.6
14.5
12.9
10.7
8.4
8.5
7.2
7.2
7.5
9.0
11.2
17.8
Antal ansökningar om arbete pä 100 lediga
platser
vid den
offentliga arbetsförmedlingen.
1930
265
226
177
143
131
128
141
144
147
178
274
251
183
1931
243
254
200
202
170
196
206
207
204
271
483
388
251
1932
453
508
397
382
380
405
420
409
407
463
853
881
487
1933
735
737
729
620
559
566
626
579
577
663
865
810
685
1934
735
694
514
477
383
379
362
332
331
379
549
531
479
1935
485
477
414
321
303
284
277
255
244
284
434
442
365
1936
370
319
261
249
214
194
194
175
169
204
289
327
247
1937
265
208
171
161
137
133
142
129
130
162
208
194
170
1938
218
230
182
157
146
153
152
128
132
167
236
231
194
Tilläggas må, att enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter för
januari 1939 utgjorde hela antalet hjälpsökande arbetslösa vid månadens utgång
27,547, innebärande en stegring i förhållande till motsvarande tidpunkt
förra året med över 5,800 personer. Antalet ansökningar om arbete på 100
lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen var i januari 1939 219.
I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring och maximum uppnåddes
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess och intill
hösten 1938 har antalet gått tillbaka, dock icke i samma proportion
som totalantalet hjälpsökande arbetslösa minskats. För november och december
1938 noteras däremot en motsatt tendens. Förändringarna belysas
av efterföljande tabell (tabell 2).
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Tab. 2. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1938.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Januari ..................
168
339
673
1,148
1,478
1,251
810
433
268
Februari..................
168
362
751
1,212
1,529
1,219
759
417
270
Mars ....................
167
376
757
1,222
1,525
1,180
727
373
254
April ....................
166
368
758
1,181
1,437
1,051
666
335
232
Maj......................
156
353
743
1,113
1,337
901
568
277
216
Juni......................
136
345
708
1,091
1,270
840
482
231
204
Juli......................
123
335
727
1,108
1,220
722
426
218
187
Augusti ..................
128
353
746
1.122
1,160
709
421
227
186
September................
135
365
774
1,166
1,138
691
400
215
194
Oktober..................
167
419
835
1,238
1,178
734
409
230
219
November................
216
508
943
1,340
1,232
796
429
244
253
December ................
261
569
1,000
1,401
1,252
833
427
252
277
Medeltal
ICC
391
785
1,195
1,313
911
544
288
230
Utvecklingen under de båda sisla månaderna under förra året fortsatte
även under januari 1939, i det att för denna månad antalet rapporterande
kommuner utgjorde 321, innebärande en ökning i förhållande till motsvarande
månad år 1938 med 53 kommuner.
Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har statens arbetslöshetskommission
upprättat en förteckning över samtliga de kommuner, som
avgivit rapport till kommissionen den 31 december 1937 och samma dag
1938 eller vid endera av dessa tidpunkter. I förteckningen, vilken överlämnats
till Kungl. Maj:t i anslutning till kommissionens förenämnda skrivelse
den 17 februari 1939 angående kommissionens verksamhet m. m. samt fogats
till detta protokoll (bilaga A), är angivet invånarantalet i vederbörande
kommun, antalet rapporterande kommuner, rapporterat antalet hjälpsökande,
antalet hjälpsökande i procent av invånarantalet samt antalet hjälpta
och hjälpform.
I propositionen nr 265 till 1936 års riksdag och i propositionen nr 300 till
1937 års riksdag hava vissa uppgifter i arbetslöshetshänseende meddelats angående
kommuner, vilkas arbetslöshet i mars månad respektive år uppgick
till minst 8 procent av invånarantalet. Antalet dylika kommuner var 1936
9 och 1937 3. För 1938 gällde, att i mars månad ingen kommun rapporterade
så stor arbetslöshet som nämnda procenttal motsvarade. I slutet av
januari månad 1939 hade däremot 1 kommun (Alnö) en arbetslöshetsprocent,
överstigande 8 procent, eller 11.6.
Arbetslöshetens utveckling inom de olika länen under åren 1930—1938
framgår av tabellerna 3 och 4. Förstnämnda tabell, som avser årsmedeltalen
för de hjälpsökande, utvisar bland annat, att det största antalet arbetslösa i
medeltal under år 1938 förefanns i Västernorrlands län och utgjorde 2,758
personer. Närmast följde Malmöhus och Norrbottens län, Stockholms stad,
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Göteborgs stad i nu
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
5
nämnd ordning. En jämförelse med år 1937 utvisar, att även då
Västernorrlands och Malmöhus län kommo i första respektive andra
rummet men att därefter följde Stockholms stad, Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad;, Norrbottens län samt Göteborgs stad.
Minskningen för Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) från 2,022
till 1,182 är anmärkningsvärd men sammanhänger till stor del med särskilda
statliga åtgärder i arbetslöshetslindrande syfte vid sidan av kommissionens
verksamhet, framför allt anordnande av beredskapsarbeten m. m.
Tnb. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1930—1938. Årsmedeltal.
Län
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Stockholms stad ........
878
1,770
6,926
13,324
10,643
5,081
3,436
2,053
1,323
Stockholms ............
326
527
2,050
4,981
4,411
2,216
1,132
416
187
Uppsala................
266
560
1,288
2,488
1,874
1,041
470
265
282
Södermanlands..........
214
833
1,832
2,849
1,891
625
273
160
157
Östergötlands ..........
764
971
2,785
4,899
3,563
1,348
774
524
466
Jönköpings ............
273
498
1,347
2,489
2,160
1,106
628
295
219
Kronobergs ............
172
723
1,835
2,650
2,022
962
452
164
137
Kalmar ................
398
1,277
3,869
5,541
3,815
2,115
1,080
420
386
Gotlands................
60
114
249
697
410
153
129
102
100
Blekinge................
469
2,176
4,246
5,791
4,944
3,195
1,612
814
598
Kristianstads............
150
594
1,791
2,746
2,117
889
342
132
107
Malmöhus..............
1,790
3,631
7,805
11,243
7,892
3,991
2,902
2,110
1,865
Hallands ..............
219
449
1,067
1,699
1,454
882
574
409
354
Göteborgs stad..........
1,036
3,201
6,072
8,699
6,787
3,746
2,399
1,283
1,164
Göteb. o. Bohus i övrigt
393
3,291
5,341
7,730
7,208
5,019
3,332
2,022
1,182
Älvsborgs ..............
368
943
2,250
3,520
2,724
1,435
765
427
279
Skaraborgs..............
20
165
1,274
2,240
1,866
959
455
203
187
Värmlands..............
806
3,251
7,207
9,755
6,579
3,836
1,669
513
515
Örebro ................
772
1,608
4,191
5,789
3,919
1,898
887
329
199
Västmanlands ..........
291
987
2,853
4,273
2,201
653
174
57
46
Kopparbergs............
470
2,022
5,720
9,202
5,989
2,904
1,195
274
121
Gävleborgs..............
700
3,313
7,789
10,660
6,764
3,984
1,874
747
520
Västernorrlands ........
705
6,697
14,268
17,025
11,486
7,037
5,072
2,809
2,758
Jämtlands..............
90
1,050
4,493
5,724
2,405
1,086
307
30
25
Västerbottens ..........
297
1,655
4,702
6,240
3,692
1.872
897
299
345
Norrbottens ............
1,796
4,234
10,656
11,800
5,986
3,550
2,773
1,359
1,405
Hela riket
13,723
40,540
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
14,927
Städer
7,644
14,959
35,533
55,647
41,307
22,610
15,893
10,272
8,439
Landsbygd
6,079
31,581
78,374
108,407
73,495
38,971
19,708
7,941
6,488
I tabell 4 redovisas antalet hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare
inom de olika länen under åren 1930—1938. Av tabellen framgår att även i
förhållande till folkmängden det största antalet arbetslösa under år 1938
förefanns i Västernorrlands län (9.9 %>o). Härefter följa Norrbottens län
med 6.7 %o samt Göteborgs och Bohus län (Göteborgs stad 4.3 °/oo och länet
i övrigt 5.7 %o).
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 Invånare inom olika län åren 1930—1988.
Län
1930
1931
1932
1933
1931
1935
1936
1937
1938
Stockholms stad ..............
1.8
3.5
13.5
25.6
20.4
9.7
6.4
3.8
2.4
Stockholms...................
1.2
2.0
7.7
18.6
16.3
8.2
4.2
1.5
0.7
Uppsala......................
1.9
4.1
9.4
18.0
13.6
7.5
3.4
1.9
2.0
Södermanlands................
1.1
4.4
9.8
15.2
10.1
3.3
1.4
0.8
0.8
Östergötlands.................
2.5
3.1
9.0
15.8
11.4
4.3
2.5
1.7
1.5
Jönköpings....................
1.2
2.2
5.8
10.7
9.2
4.7
2.7
1.2
0.9
Kronobergs...................
1.1
4.6
11.8
17.1
13.0
6.2
2.9
1.1
0.9
Kalmar.......................
1.7
5.5
16.7
23.9
16.4
9.1
4.7
1.8
1.7
Gotlands......................
1.0
2 0
4*3
12 1
7.1
2*2
1 8
1 7
Blekinge......................
3.2
15.0
29.3
39.8
33.8
21.9
11.0
5.6
4.1
Kristianstads..................
0.6
2.4
7.3
11.1
8.5
3.6
1.4
0.5
0.4
Malmöhus ....................
3.5
7.1
15.2
21.9
15.3
7.7
5.6
4.0
3.6
Hallands......................
1.5
3.0
7.1
11.2
9.6
5.8
3.8
2.7
2.3
Göteborgs stad................
4 3
13.1
24.5
34.6
26.9
14.7
9.3
4.9
4.3
Göteborgs o. Bohus i övrigt....
1.8
15.4
25.2
36.4
33.9
23.6
15.8
9.6
5.7
Älvsborgs..................
1.2
3.0
7.2
11.2
8.6
4.5
2.4
1.3
0.9
Skaraborgs....................
0.1
0.7
5.3
9.2
7.7
4.0
1.9
0.8
0.8
Värmlands............
3.0
12*0
26 7
35 Q
24 j
14 0
6 1
Örebro .......................
3.5
7.3
19^2
26.5
17^9
8.7
4.1
1.5
0.9
Västmanlands.................
1.8
6.1
17.7
26.5
13.6
4.0
1.1
0.3
0.3
Kopparbergs..................
1.9
8.1
22.9
36.8
23.9
11.6
4.8
1.1
0.5
Gävleborgs....................
2.5
11.8
27.9
38.1
24.1
14.2
6.7
2.7
1.9
Västernorrlands...............
2.5
24.0
51.0
60.6
40.8
24.9
18.0
10.0
9.9
Jämtlands....................
0.7
7.8
33.3
42.2
17.7
8.0
2.2
0.2
0.2
Västerbottens.................
1.5
8.1
22.9
30.0
17.5
8.8
4.2
1.4
1.6
Norrbottens.................
9.1
21.2
52.8
58.2
29.3
17.2
13.4
6.5
6.7
Hela riket
2.2
7.6
18.5
26.5
18.5
9.9
5.7
2.9
2.4
Städer
3.9
7.5
17.4
27.0
19.9
10.7
7.4
4.7
3.8
Landsbygd
1.5
7.6
19.0
26.3
17.8
9.4
4.8
2.0
1.6
Arbetslöshetens utbredning inom de tre särskilt arbetslöshetstyngda länen
— Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län — under
åren 1930—1938 framgår närmare av tabell 5. 1 denna har redovisats dels
hela antalet hjälpsökande per månad och dels antalet arbetslösa, tillhörande
för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och stenindustri och för
Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete,
som ej är hänförligt till annan grupp. Till sistnämnda grupp hänföras
för Västernorrlands läns vidkommande i stor utsträckning f. d. sågverksarbetare.
Beträffande den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten i
åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabell 6 vissa uppgifter. Den under
tidigare år påtagliga förbättringen i arbetslöshetsläget för denna kategori arbetssökande
har till en början fortsatt även under år 1938, vilken utveckling
emellertid under andra halvåret av samma år visat en tydlig tendensförskjutning
i ogynnsam riktning. Bottenläget för denna speciella arbetslöshet uppnåddes
i fråga om det absoluta talet arbetslösa i juli 1938, då antalet uppgick
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
7
till 382, motsvarande 4.5 procent av hela antalet hjälpsökande vid samma
tid. Medan ungdomsarbetslösheten i december 1937 utgjorde 6.0 procent
—- eller samma tal som i oktober samma år — av den totala arbetslösheten,
uppgick den i december 1938 till 8.1 procent. Såsom under tidigare år gäller
tydligen även för år 1938, att ungdomsarbetslösheten är väsentligt större på
landsbygden än i städerna.
Tab. 6. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa åren 1934—1938.
År och
månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i åldern
16—21 år
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i åldern
16—21 år
Hela
antalet
hjälp-
sökande
Därav i åldern
16—21 år
antal
%
antal |
%
antal |
%
1934
29,534
2,233
7.6
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
Oktober..........
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
1936
36,515
2,972
8.1
56,904
8,097
14.2
93,419
11,069
11.8
27,049
2,006
7.4
48,073
6,721
14.0
75,122
8,727
11.6
14,610
816
5.6
27,972
3,390
12.1
42,582
4,206
9.9
Oktober..........
16,670
1,051
6.3
30,375
3,939
13.0
47,045
4,990
10.6
1936
24,671
1,549
6.3
36,729
4,822
13.1
61,400
6,371
10.4
April............
19,419
1,192
6.1
27,209
3,385
12.4
46,628
4,577
9.8
9,749
385
3.9
11,761
1,287
10.9
21,510
1,672
7.8
Oktober..........
12,121
511
4.2
12,591
1,564
12.4
24,712
2,075
8.4
1937
Januari..........
17,910
821
4.6
15,599
1,796
11.5
33,509
2,617
7.8
11,559
421
3.6
10,688
999
9.3
22,247
1,420
6.4
Juli ............
5,961
114
1.9
3,839
388
10.1
9,800
502
5.1
Oktober..........
7,444
205
2.8
4,967
538
10.8
12,411
743
6.0
1938
Januari..........
12,813
489
3.8
8,910
900
10.1
21,723
1,389
6.4
Februari ........
13,299
457
34
8,467
743
8.8
21,766
1,200
5.5
Mars............
11,726
412
3.5
7,458
670
9.0
19,184
1,082
5.6
April............
9,533
244
2.6
6,258
543
8.7
15,791
787
5.0
Maj..............
7,628
188
2.5
4,835
389
8.0
12,463
577
4.6
Juni..............
6,343
113
1.8
4,078
342
8.4
10,421
455
4.4
Juli..............
5,222
108
2.1
3,259
274
8.4
8,481
382
4.6
Augusti ..........
5,015
123
2.5
3,331
300
9.0
8,346
423
5.1
September........
5,128
133
2.6
4,026
364
9.0
9,154
497
5.4
Oktober..........
6,555
218
3.3
5,794
608
10.5
12,349
826
6.7
November........
8,581
342
4.0
8,769
1,001
11.4
17,350
1,343
7.7
December ........
9,431
336
3.6
12,668
1,459
11.5
22,099
1,795
8.1
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendlstrikten1 i Blekinge och Göte
A
= Hela antalet. B = Yrkesgruppen jord- och stenindustri. C = Yrkes
-
Blekinge
Månad
1930
1931
1932
1933
A
B
A
B
A
B
A
B
Januari............
167
31
1,096
434
2,500
1,389
3,123
1,541
Februari...........
149
19
1,166
402
2,573
1,317
3,200
1,450
Mars..............
123
22
1,186
486
2,413
1,241
3,605
1,918
April..............
120
19
1,201
572
2,925
1,673
2,861
1,218
Maj...............
143
22
1,097
549
2,541
1,417
2,707
1,183
Juni..............
120
10
1,134
650
2,417
1,345
3,343
1,792
Juli...............
141
15
1,402
940
2,630
1,543
3,264
1,752
Augusti............
140
26
1,887
1,365
2,875
1,754
3,371
1,836
September.........
156
31
1,789
1,253
2,682
1,577
3,388
1,837
Oktober...........
218
62
1,757
1,135
2,529
1,334
3,455
1,769
November.........
417
138
2,114
1,191
2,818
1,421
3,724
1,856
December..........
548
207
2,202
1,241
3,009
1,548
3,902
1,900
Medeltal
204
50
1,503
852
2,659
1,463
3,329
1,671
Göteborgs och
Månad
1930
1931
1932
1933
A
B
A
B
A
B
A
B
Januari............
1,466
1,372
3,650
3,300
4,244
3,545
Februari...........
—
—
1,516
1,408
3,708
3,263
4,310
3,492
Mars..............
—
—
1,722
1,596
3,312
2,584
6,188
5,348
April..............
—
—
2,328
2,233
4,159
3,717
4,231
3,592
Maj...............
—
—
2,857
2,771
3,516
3,057
3,614
3,043
Juni...............
—
—
2,746
2,673
3,640
3,229
5,913
5,326
Juli...............
—
—
2,977
2,873
4,120
3,772
5,308
4,737
Augusti............
—
—
3,898
3,805
4,499
4,148
5,274
4,685
September.........
—
—
4,187
4,122
4,781
4,367
5,475
4,877
Oktober...........
—
—
2,903
2,772
3,146
2,740
5,935
5,248
November.........
211
204
3,248
2,937
3,013
2,512
6,137
5,298
December..........
1,170
1,156
3,556
3,300
3,581
2,977
6,773
5,963
Medeltal
2,784
2,655
3,760
3,306
5,284
4,596
Västernorr
-
Månad
1930
1931
1932
1933
A
1 C
A
C
A
C
A
C
Januari............
558
493
2,486
2,101
6,969
5,487
9,594
7,083
Februari...........
523
374
2,747
2,168
7,504
5,856
10,069
6,883
Mars..............
439
330
3,226
2,617
7,616
5,907
10,737
7,211
April..............
421
295
3,597
3,006
7,922
5,891
10,586
7,103
Maj...............
257
218
2,757
2,356
6,579
4,949
8,574
5,849
Juni...............
96
80
2,457
2,166
5,931
4,595
7,415
5,218
Juli...............
35
35
2,485
2,132
6,140
4,669
6,616
4,675
Augusti............
55
24
2,888
2,471
6,350
4,752
7,196
4,931
September.........
136
101
3,129
2,706
6,400
4,708
7,638
5,192
Oktober...........
898
837
4,090
3,336
7,048
5,144
8,275
5,778
November.........
1,650
1,507
4,752
3,819
7,871
5,560
8,971
6,275
December..........
1,767
1,591
5,499
4,473
8,801
6,311
9,480
6,779
Medeltal
670
490
3,343
2,779
7,094
5,319
8,763
6,081
1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade i K. Mits prop. nr 19: 1936, bi
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
9
borgs och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1938.
grupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp.
län.
1934
1935
1936
1937
1938
A
B
A
B
A
B
A
B
A
B
4,027
1,864
2,851
1,510
1,769
1,136
649
325
513
276
3,994
1,852
2,793
1,498
1,706
1,102
665
310
504
288
3,741
1,805
2,531
1,345
1,364
728
533
240
406
223
3,455
1,670
2,121
1,198
1,131
613
446
218
299
172
2,985
1,566
1,911
1,209
777
453
314
164
264
143
2,744
1,503
1,698
1,122
583
351
218
124
209
108
2,552
1,423
1,622
1,058
507
315
175
lil
183
90
2,484
1,358
1,546
978
463
306
223
125
197
90
2,386
1,346
1,484
1,013
429
289
171
120
184
77
2,322
1,271
1,592
1,080
475
267
305
187
199
73
2,823
1,637
1,535
975
580
309
400
230
342
131
2,816
1,486
1,619
1,018
617
317
475
261
448
189
3,027
1,565
1,942
1,167
867
516
381
201
312
155
Bohus län.
1934
1935
1936
1937
1938
A
B
A | B
A
B
A
B
A
B
6,662
6,723
6,536
6,021
5,731
4,890
4,461
4,159
3,852
4,171
4,578
4,213
5,838
5,891
5,726
5,369
5,157
4,457
4,167
3,841
3,521
3,783
4,156
3,667
4,244
4,141
3,859
3,501
3,660
3,587
3,692
3,546
3,422
3,722
3,370
3,531
3,509
3,391
3,250
3,023
3,252
3,242
3,391
3,238
3,121
3,353
2,890
3,035
3,451
3,363
3,153
2,489
2,210
2,044
1,814
1,724
1,723
1,862
2,032
2,155
2.921
2,858
2,707
2,110
1.921
1,787
1,581
1,495
1,488
1,599
1,700
1,759
2,144
2,088
1,881
1,457
1,085
882
902
887
900
1,122
1,256
1,384
1,718
1,656
1,486
1,170
870
697
727
726
726
909
1,013
1,102
1,388
1,231
964
669
550
473
436
441
466
553
603
748
1,060
935
745
507
422
368
335
344
365
435
452
568
5,166
4,631
3,690
3,225
2,335
1,994
1,332
1,067
710
545
lands län.
1934
1935
1936
1937
1938
A
C
A
C
A
C
A
C
A
C
10,358
10,306
10,069
9.217
6,135
4,763
4,333
4,381
4.218
4,463
5,001
5,370
7,690
7,801
7,528
6,767
4,631
3,589
2,980
3,157
3,253
3,394
3,825
4,136
6,057
5,977
5,547
5,357
3,878
3,148
2,982
3,019
3,146
3,949
4,499
4,597
4,806
4,682
4,308
4,169
3,217
2,672
2.573
2,531
2,533
3,176
3,566
3.574
5,501
5,617
5,697
5,429
3,545
2,770
2,355
2,302
2,352
2,742
3,273
3,455
4,330
4,514
4,595
4,325
3,021
2,412
2,019
1,951
1,912
2,197
2,617
2,798
4,094
4,135
4,031
3,443
1,961
1,525
1,151
1,146
1,189
1,480
1,810
2,807
3,322
3,367
3,289
2,782
1,691
1,294
970
937
995
1,224
1,475
1,850
3,084
2,950
2,759
2,267
1,734
1,414
1,136
1,107
1,289
1,611
2,254
2,791
2,444
2,358
2,201
1,825
1,396
1,139
924
884
973
1,155
1,645
1,982
6,551
4,896 4,346
8,484
3,753
3,058
2,356 | 1,933
2,033
1,577
lagan, sid. 76.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Verkställigheten ar beslutade hjälpåtgärder.
För att möjliggöra en överblick över de olika hjälpåtgärder, som av statsmakterna
vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet
ett register över samtliga av Kungl. Majit fattade beslut angående
anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid
icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.
Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,
som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är
beläget. I detta register intagas uppgifter örn beviljade anslag och arbetets
karaktär.
Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,
har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,
som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.
Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa hjälpåtgärder och de
resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast
uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens
arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag
senare.
Riksstatens uppställning är icke sådan, att jag utan vidare kan avgränsa
vissa anslag eller grupper av sådana såsom avseende allmänna arbeten i öppna
marknaden. Jag hänvisar härutinnan till vad som anföres i propositionen
nr 265 till 1936 års riksdag (sid. 41). De anslag, som jag för budgetåren
1933/34—1938/39 räknar till anslag till allmänna arbeten, återfinnas i
tabell 7.
Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden
för budgetåret 1933/34 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri
ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande
(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.
För budgetåret 1934/35 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats
86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor
utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kapitalökning för
arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till
arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.
Liknande är beträffande arbetarsmåbrukslånefonden förhållandet under
följande budgetår. I de i sammanställningen angivna beloppen ingå för
denna fond de belopp, intill vilka riksdagen medgivit, att lån må kunna
utlämnas under respektive budgetår. Detta belopp var budgetåret 1935/36
10.000. 000 kronor. Samtidigt anvisades 5,000,000 kronor såsom kapitalökning
till fonden. Under budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 medgavs
en utlåning för år av 12,000,000 kronor. Medelsanvisningen uppgick till
4.400.000, 10,000,000 respektive 3,000,000 kronor. Det för budgetåret 1938/
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
11
Tabell 7. Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren 1933/34—
Anslag
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
1937/38
1938/39
Statsbeställningar ........
Statliga beredskapsarbeten
Kommunala beredskapsar- beten..................
Främjande av bostadsbyg- gande
a) i städer och stadslik-
10,700,000
3,000,000
8,500,000
10,000,000
3.000. 000
7.000. 000
| 3,000,000
3,000,000
10,000,000
10,000,000
nande samhällen____
5,000,000
—
3,000,000
2,000,000
1,500,000
1,000,000
b) på landsbygden ....
Främjande av bostadsför- sörjning för mindre be- medlade, bamrika famil-
18,000,000
8,000,000
7,000,000
7,500,000
10,000,000''
7,000,000ä
jer....................
Lån till främjande av en-
—
10,000,000
15,000,000
5,000,000
skild företagsamhet ....
Subventioner till främjande
10,000,000
3,000,000
av enskild företagsamhet
3,500,000
—
—
—
—
—
Skenfria korsningar......
7,000,000
2,500,000
—
—
—
—
Broar och hamnar ......
6,000,000
6,500,000
—
—
—
—
Vissa vägbyggnadsarbeten
—
3,200,000
—
—
—
Stensättning av vägar ....
Elektrifiering av banorna
Laxå — Charlottenberg,
Södertälje södra -Eskils- tuna med bilinjer och
4,000,000
Uppsala—Gävle.......
Statsbanan Malung—Vans-
4,000,000
bro ...................
Förlag för understöd åt en-
800,000
700,000
skilda järnvägar........
Tillverkning av vagnar
m. m. för statens järnvä-
1,500,000
gar....................
Vissa banarbeten m. m. för
1,250,000
statens järnvägar......
Bidrag till gödselvårdsan-
950,000
läggningar ............
Lån till gödselvårdsanlägg-
700,000
700,000
ringar ................
Torrläggningsföretag, ägna- de att motverka arbets-
500,000
lösheten...............
Bidrag för uppförande av
4,000,000
4,000,000
spannmåls! agerhus......
—
300,000
—
—
—
—
Bidrag till täckdikningar..
1,000,000
1,500,000
—
—
—
Summa
20.700.000
47.500.000
12.500.000
57.500.000
30.000. 000
13.000. 000
3.500.000
9.500.000
12,500,000
3.200.000
4,000,000
4.000. 000
1,500,000
1.500.000
1.250.000
950.000
1.400.000
500.000
8.000. 000
300.000
2.500.000
1 Av detta belopp utgår 1,500,000 kronor på tilläggsstat för 1937/38.
2 » » » » 1,500,000 » > * » 1938/39.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 178,
Anslag
1933/34
1934/35
1935/36
1936/37
1937/38
1938/39
Summa
Isbrytande undersöknings- och bevakningsfartyg för
havsfiskets behov......
650,000
1
650,000
Byggande av nybyggesvä-
gar....................
—
150,000
—
—
—
150,000
Väg- och flottledsbyggna-
500,000
1,000,000
der å skogar i enskild ägo
500,000
—
—
—
—
Vissa åtgärder å skogshus-
hållningens område m. m.
475,000
900,000
—
—
—
—
1,375,000
Vissa tillfälliga skogsvårds- åtgärder å enskildas sko- gar....................
5,000,000
3,500,000
8,500,000
Arbetarsmåbrukslånefon-
den ..................
7,500,000
8,000,000
10,000,000
12,000,000
12,000,000
12,000,000
61,500,000
Byggande av nytt fyrskepp
367,000
75,000
—
—
—
—
442,000
Anskaffande av viss mate- riell för lotsverkets behov
75,000
_
-
_
_
75,000
Undersöknings- och förbere- dande gruvarbeten m. m.
inom Västerbottens län
364,000
485,000
849,000
Väganläggningar från
Adak-Kuorbevare malm- fält till Slagnäs samt från
Bjurträsk till Örträsk och
Högkulla inom Väster- bottens län ............
650,000
650,000
Byggande av nytt tjänste- fartyg för västra lotsdi- striktet ................
300,000
300,000
Lån till sammanslutningar
av fiskare för främjandet
av beredning och avsätt- ning av fisk m. m.....
700,000
700,000
Vedeldningslånefonden ....
—
2,000,000
—
—
—
—
2,000,000
Statliga byggnader.......
12,321,400
9,734,250
9,080,350
7,865,000
7,640,600
4,814,200
»51,455,800
Summa
108,102,400
86,944,250
42,080,350
47,365,000
46,140,600
34,814,200|365,446,800
1 I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera antal dagsverken till socialdepartementet.
39 anvisade beloppet å 10,000,000 kronor till statliga och kommunala beredskapsarbeten
skulle enligt riksdagens beslut användas i överensstämmelse
med den praxis, som utvecklat sig, samt till följd härav användas för att i
de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna bereda sysselsättning åt
arbetslösa, i första hand familjeförsörjare. Riksdagen bemyndigade vidare
Kungl. Majit att besluta om igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten
till en sammanlagt kostnad för staten av högst 10,000,000
kronor. I bilagorna C—E lämnas en redogörelse för, hur anslaget disponerats
intill utgången av januari 1939.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 8. Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under tiden V» 1937—“/e 1938.
Statliga
bygg-
nader
,
Beredskaps-
arbeten
Bostads- byggande
på lands- bygden
Bostads- försörj- ning för
barnrika
familjer
Bostads- byggan- de i
städer
Skogs-
hushåll-
ning
Vedeld-
nings-
låne-
fonden
Arbetar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
statliga
kommu-
nala
Stockholms stad..........
2.311,000
683,960
423,550
85,200
3,503,710
34,340
Stockholms län........
3,000,000
—
—
173,600
38,010
—
—
—
_
3,211,610
—
Uppsala > ........
846,000
—
—
153,200
9,500
28,350
1,810
—
38,200
1,077.060
14,000
Södermanlands > ........
—
—
—
202,200
120,200
5,000
—
—
—
327,400
—
Norrköpings stad ........
—
—
—
750
60,100
—
—
—
—
60,850
85,000
Östergötlands län i övr.....
—
—
—
228,000
4,725
—
—
—
—
232,725
—
Jönköpings län ..........
—
—
—
140,350
223,450
9,000
—
—
12,000
384,800
—
Kronobergs > ..........
177,000
—
23,400
233,000
78,700
—
—
—
14,000
526,100
—
Kalmar » ..........
40U,000
—
75,000
355,600
—
—
—
—
24,000
854,600
—
Gotlands > ..........
—
—
_
88,500
93,420
—
—
—
17,500
199,420
—
Blekinge » ..........
—
160,500
90,950
415,800
82,650
2,500
30,000
—
12,200
794,600
—
Kristianstads » ........
—
—
—
383,900
50,720
—
—
1,560
88,700
524,880
—
Malmö stad..............
—
—
—
—
295,500
47,168
—
—
—
342,668
—
Lunds > ..............
150,000
—
—
—
58,350
45,000
—
—
—
253,350
—
Landskrona stad ........
—
77,500
—
—
—
—
—
—
—
77,500
—
Hälsingborgs > ........
—
—
—
—
88,760
21,700
—
—
—
110,460
—
Malmöhus län i övr.......
—
—
—
170,000
59,655
—
—
2,800
30,000
262,455
—
Hallands län.............
—
100,900
—
220,600
102.240
—
—
—
26,000
449,740
—
Göteborgs stad ..........
—
—
—
—
1,362.800
81,600
—
—
—
1,444,400
—
Göteb. o. Bohus län i övr...
—
2,877,300
1,880,670
705,800
183,685
—
—
—
2,000
5,649,455
—
Älvsborgs län............
240,600
—
—
325,550
236,204
—
—
—
13,000
815,354
10,000
Skaraborgs i ............
—
—
23,280
303,200
107,050
3,000
—
—
12.000
448,530
—
Värmlands » ............
344,000
—
—
434,250
86,200
—
—
—
324,910
1,189,360
65,000
örebro > ............
—
—
—
95,400
110,430
—
50,000
—
14,000
269,830
2,800
Västmanlands län........
—
—
—
130,300
6,500
—
—
—
24,000
160,800
—
Kopparbergs > ........
—
—
—
229,000
—
—
—
—
150,400
379,400
—
Gävleborgs > ........
—
—
187,800
304,000
168,510
8,000
—
—
407,950
1,076,260
—
Västernorrlands > ........
—
2,613,850
1,365,140
921,000
—
—
—
1,650
1,253,575
6,155,215
43,000
Jämtlands » ........
172,000
—
9,240
574,000
—
—
4,500
35,740
684,425
1,479,905
—
Västerbottens » ........
—
800
26,500
1,267,000
—
—
—
7,175
1,003,300
2.304,775
25,000
Norrbottens j ........
—
302.320
434,520
1,645,000
—
10,000
—
—
1,418,400
3,810,240
10,000
Hela riket
1 7,640,600
6,138,170
4,116,500
9,700,000
4,311,319
684,868
171,610
48,925
5,670,660
88,377,452
289,140
1 I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera dagsverken till socialdepartementet.
W
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9. Fördelning ar belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under tiden 1/i 1938—sl/i 1939.
Statliga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Bostads- byggande
på lands- bygden
Bostads-
försörj-
ning
för barn- rika
familjer
Bostads- byggan- de i
städer
Arbetar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
statliga
kommu-
nala
Stockholms stad............
258,500
976,300
_
1,234,800
1,600,000
Stockholms län..........
2,910,400
—
—
41,500
6,300
153,000
700
3,111,900
—
Uppsala > ..........
853,000
—
—
63,800
—
—
—
916,800
—
Södermanlands > ..........
—
___
—
33,100
194,175
—
—
227,275
—
Norrköpings stad ..........
—
—
—
—
87,345
—
—
87,345
—
Östergötlands län i övr.....
—
—
—
60,200
—
—
—
60,200
—
Jönköpings län ............
—
—
—
45,900
—
—
—
45,900
—
Kronobergs » ............
—
—
—
75,700
5,000
—
800
81,500
—
Kalmar » ............
448,500
—
193,000
172,700
102,130
—
—
916,330
—
Gotlands » ............
—
—
—
40,500
—
—
14,200
54,700
—
Blekinge » ............
—
150,000
6,950
219,500
131,660
—
50,000
558,110
—
Kristianstads län ..........
_
_
—
135,400
—
—
41,500
176,990
—
Malmö stad................
_
_
_
—
300,000
16,500
—
316,500
—
Landskrona stad............
_
_
40,000
—
—
76,300
—
116,300
—
Malmöhus län i övr.........
_
_
—
23,600
—
—
4,500
28,100
—
Hallands län ..............
_
5,000
_
113,800
—
—
3,700
122,500
—
Göteborgs stad ............
_
—
—
—
1,879,750
6,600
—
1,886,350
—
Göteborgs och Bohus län i övr.
_
1,369,200
589,380
87,000
32,225
—
34,900
2,112,795
65,000
Älvsborgs län..........
93,800
—
—
161,300
234,000
—
13,500
592,600
—
Skaraborgs » ..........
—
—
—
142,200
49,295
—
2,400
193,895
—
Värmlands > ..........
75,000
_
113,000
352,000
66,390
—
370,350
976,740
—
Örebro > ..........
_
_
_
39,100
—
—
26,900
66,000
—
Västmanlands > ..........
_
_
—
60,000
122,320
—
5,650
187,970
60,000
Kopparbergs > ..........
—
—
—
122,300
9.520
3,800
179,750
315,370
—
Gävleborgs > ..........
_
—
—
253,700
30,300
—
577,500
861,500
—
Västernorrlands > ..........
_
4,454,250
1,432,040
248.300
70,300
—
921,600
7,126.490
63,000
Jämtlands > ..........
175,000
—
13,840
524,300
—
—
690,050
1,403,690
—
Västerbottens > ..........
_
—
—
768,500
—
- •
646,700
1,414,700
—
Norrbottens > ..........
—
624,680
426,230
1,465,600
—
11,700
824,700
3,352,910
—
Hela riket
4,814,200
6,603,130
2,814,440
5,250,000
3,320,710
1,244,200
4,409,400
28,456,080
1,788,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
15
Följande sammanställning angiver fördelningen av de från anslaget —
däri jämväl inbegripet för innevarande budgetår å tilläggsstat anvisade medel
— till och med den 3 mars 1939 disponerade medel.
Arbeten inom
Anvisat av
årets anslag
Beslutade kostnader
att täckas av nästa
års anslag
Västernorrlands län......................
Göteborgs och Bohus län ................
Norrbottens län..........................
Blekinge län.............................
Kalmar län .............................
Charlottenberg, Värmlands län............
........ 6,107,990
........ 2,978,4:10
........ l,22b,010
........ 308,350
........ 193, OuO
........ 113.000
........ 73.500
2,565,980
1,534,650
196,500
232.000
150.000
Landskrona .............................
Gäddede, Jämtlands län ..................
Byske, Västerbottens län ..................
........ 40,000
........ 13,840
......... 7,470
........ 5,000
Diverse ..................................
11,081,290 1,729,180
Rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel, som Kungl.
Majit under budgetåret 1937/38 och under tiden 1 juli 1938—31 januari
1939 disponerat av anslagen till allmänna arbeten i öppna marknaden, hänvisar
jäg till tabellerna 8 och 9.
Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande
de olika företagen, dagen för Kungl. Majits beslut, företagens totalkostnader
samt storleken av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna
finnas såsom bilagor fogade vid detta protokoll (Bilaga B—E).
Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,
avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid
ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,
i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta
företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt
därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen
befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men
ej påbörjade.
Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela
sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra
sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.
Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig
emellertid böra erinra örn en sida av de allmänna arbetena i öppna marknaden,
som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa. Jag syftar
härvid på vad som kan kallas hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna
effekt består däri, att en mångfald industrier bereus sysselsättning med de
beställningar av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till.
Att denna effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas,
och vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis
beaktas.
De infordrade uppgifterna avse den 31 december 1938. Tabellerna 10 och
11 visa, att de arbeten, som ingå däri, representera en total kostnadssumma
16
Kungl. Majlis proposition nr 178.
Tabell 10. Sammanställning'' per den 31 december 1938 av allmänna arbeten
Ändamål
Anslags-
belopp
Antal
företag
Här-
1
slut-
förda
total-
kostnader
under
ut-
förande
1
2
3
4
5
6
Statliga beredskapsarbeten.
1 Allmänna vägar (inkl. gator)..............
22
8
308,508
13
2 Stensättning..............................
1
1
39,916
—
3 Järnvägsanläggningar......................
2
2
217,341
—
4 Utdikningar..............................
1
1
6,129
—
6 Koloniseringsåtgärder......................
2
2
8,803
—
6 Kanaler och farleder m. m.................
10
9
142,160
1
7 Skogsförbättrande åtgärder ................
1
1
4,000
—
8 Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..
12
7
423,936
2
9 Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........
62
41
3,307,737
19
0 Flyghamnar..............................
2
2
245,000
—
1 Flygfält..................................
4
4
78,778
—
2 Byggnader för offentliga myndigheter......
3
3
47,130
—
3 Byggnader för militära förläggningar ......
10
9
692,850
1
4 Andra byggnadsföretag....................
21
20
1,213,447
1
5 Skjutbanor ..............................
4
4
96,005
—
8 Försvarsanläggningar......................
9
7
407,908
2
7 Fornminnesrestaureringar..................
12
9
302,874
3
8 Broar....................................
11
6
452,100
4
9 Andra arbeten............................
18
14
747.234
4
Summa
47,500,000
207
150
8,741,856
50
Kommunala beredskapsarbeten.
1) Allmänna vägar (inkl. gator)..............
25
9
676,294
13
Stensättning..............................
3
2
198,999
1
Broar....................................
4
2
101,115
1
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..
52
25
2,863,655
23
t Handelshamnar ..........................
10
6
2,885,528
3
Kommunalhus och rådhus ................
29
27
3,280,162
2
Allmänna läroverk........................
12
12
3,740,245
’ —
Folkskolor och kommunala mellanskolor____
193
185
8,278,438
6
Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser
21
17
1,533,894
3
Lasarett och sjukhus......................
12
12
8,344,341
—
Badhus ..................................
11
9
1,366,395
2
Gasklocka................................
1
1
163,635
—
Andra byggnadsföretag....................
96
88
4,181,314
8
Kyrkorestaureringar ......................
42
40
2,640,914
2
Värmeledningsarbeten ....................
8
6
106,451
2
Summa
- |
519
441
40,861,380
66
1 I denna summa ingå belopp, som beviljats före utgången av budgetåret 1938/39, att utgå
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
i öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden V» 1933—s''/u 1938.
17
a v
Summa
total-
kostnader
H
ära
V
Av summa total- kostnader belöpa å
total-
kostnader
besluta- de men
ej på- började
total-
kostnader
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
från
andra
stats-
medel
från
andra
material
m. m.
arbets-
löner
7
8
9
10
11
12
13
14
15
5,964,200
1
78,000
6,350,708
5,703,758
59
646,891
1,666,894
4,683,814
—
—
—
39,916
39,916
—
—
12,302
27,614
—
—
—
217,341
217,341
—
—
77,870
139,471
—
—
—
6,129
4,943
—
1,186
1,432
4,697
—
—
—
8,803
7,030
—
1,773
1,898
6,905
136,000
—
—
278,160
261,570
11,130
5,460
99,535
78,625
—
—
—
4,000
4,000
—
—
—
4,000
710,000
3
2,492,500
3,626,436
3,226,469
6,500
393,467
1,892,570
1,733,866
2,606,090
2
275,000
6,188,827
5,738,053
7,200
443,574
3,460,807
2,728,020
—
—
—
245,000
245,000
—
—
63,000
82,000
—
—
—
78,778
78,778
—
—
47,422
31,356
—
—
—
47,130
47,130
—
—
25,692
21,438
32,000
—
—
724,850
719,740
5,110
—
403,379
321,471
77,500
—
—
1,290,947
1,094,530
14,617
181,800
800,155
490,792
—
—
—
96,005
96,005
—
—
43,193
52,812
227,000
—
—
634,908
613,788
21,120
—
342,298
292,610
113,550
—
—
416,424
412,712
512
3,200
148,023
268,401
4,821,564
1
600,000
5,873,664
4,970,500
512,700
390,464
3,448,564
2,425,100
170,714
—
—
917,948
873.153
3,700
41,095
401,173
516,775
14,858,618
7
3,445,500
27,045,974
>24,354,416
582,648
2,108,910
13,136,207
13,909,767
2,172,650
3
107,900
2,956,844
2,410,498
_
546,346
1,350,974
1,605,870
412,000
—
—
610,999
550,954
—
60,045
287,878
323,121
185,310
1
15,000
301,425
213,322
—
88,103
209,583
91,842
4,233,815
4
434,500
7,531,970
4,825,664
—
2,706,306
4,047,953
3,484,017
4,891,900
1
53,900
7,831,328
2,099,958
—
5,731,370
5,148,468
2,682,860
1,317,500
—
—
4,597,662
1,639,931
—
2,957,731
3,076,857
1,520,805
—
—
—
3,740,245
1,330,912
—
2,409,333
2,532,385
1,207,860
496,837
2
83,575
8,858,850
5,927,681
—
2,931,169
5,366,625
3,492,225
271,900
1
14,000
1,819,794
747,157
55,500
1,017,137
1,129,793
690,001
—
8,344,341
1,942,500
6,401,841
5,377,359
2,966,982
194,600
—
1,560,995
537,255
15,000
1,008,740
1,018,155
542,840
—
163,635
32,646
130,989
90,520
73,115
878,273
5,059,587
2,503,183
2,556,404
2,979,163
2,080,424
53,875
—
2,694,789
1,366,154
1,328,635
1,473,159
1,221,630
494,000
—
600,451
359,140
—
241,311
342,271
258,180
16,802,660
12
708,876
66,672,915
>26,486,965
70,500
| 30,115,460
| 34,431,143
| 22,241,772
32
33
34
etter nämnda tidpunkt.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami.
Nr 178.
18
Kungl. Majlis proposition nr 178-
Anslags-
belopp
Antal
företag
Här-
Ändamål
slut-
förda
total-
kostnader
under
ut-
förande
1
2
3
4
6
6
Främjande av bostadsbyggande.
1 Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden ....
57,500,000
56,460
48,398
87,394,066
4,883
2 Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-
liknande samhällen..................
12,500,000
334
286
51,957,657
48
3 Bostadsanskaffning åt mindre bemedlade,
barnrika familjer (avser städer, stadslik- nande samhällen och andra tätare bebyggda
orter) ......................
30,000,000
440
236
28,113,341
204
Summa
100,000,000
67,234
48,920
167,465,064
5,135
Skenfria korsningar.
i Skenfria korsningar ................
9,500,000
99
96
10,942,272
2
Broar och hamnar.
5 Broar ....................
|l2,500,000
42
42
8,541,319
—
> Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........
48
44
8.199,920
4
Summa
12.500,000
90
86
16,741,239
4
Vissa vägbyggnadsarbelen.
Allmänna vägar.................
3,200,000
19
16
3,273,245
O
O
Arbetarsmåbrukslånefanden.
Koloniserinasåtaärder....................
61,500,000
6,066
3,644
20,519,375
2,090
Statliga byggnader.
Byggnader för offentliga myndigheter......
J-51,455,800
17
15
2,375,208
2
Andra byggnadsföretag....................
54
41
22,702,753
13
Summa
51,455,800
71
56
25,077,961
15
Summa summarum
285,655,800
64,305
53,409
293,122,392
7.365
av 466,691,076 kronor (kol. 10 resp. 4). Rörande de arbetsföretag, som redovisas
i tabellerna 10 och 11, torde följande summasiffror vara av intresse:
Anslagsbelopp.................................. 312,455,800
Antal företag .................................. 102,944
Totalkostnader ................................ 466,691,076
Materialkostnader m. m......................... 260,610,236
Arbetslöner...................................... 206,080,840
Av den i tabellen 10 angivna totalsumman hava kommuner, vägstyrelser
och enskilda bidragit med 167,100,142 kronor (kol. 13). Häri ingå visserligen
kostnader för arbetsledning, men beloppet giver dock en föreställning
om den betydande utsträckning, i vilken framför allt olika industrier bereus
beställningar till de företag, varom här är fråga.
Varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis till socialdepartementet
inkomma med rapport, utvisande bland annat antalet under månaden
utförda dagsverken. Rörande dagsverkenas fördelning å län och vissa
städer har jag låtit upprätta de här meddelade tabellerna 12 och 13.
Upplysningsvis vill jag nämna, att under anslagsrubriken »Diverse» ingå
bl. a. vissa väganläggningar inom Västerbottens län.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
19
a v
Summa
total-
kostnader
H
ära
V
Av summa total- kostnader belöpa å
total-
kostnader
besluta- de men
ej på- började
total-
kostnader
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
från
andra
stats-
medel
från
andra
material
m. m.
arbets-
löner
7
8
9
10
11
12
13
14
15
12,726,319
3,179
8,180,982
108,301,367
48,563,840
—
59,737,527
66,383,135
41,918,232
1
5,901,325
—
—
57,858,982
11,692,198
—
46,166,784
34,715,389
23,143,593
2
9,445,33*1
37.558,679
15,442,916
—
22,115,763
22,535,207
15,023,472
3
28,072,982
3,179
8,180,982
203,719,028
75,698.954
—
128,020,074
123,633,781
80,085,297
258,000
1
45,900
11,246,172
9,021,172
1,182,572
1,042,428
5,965,363
5,280,809
4
_
_
_
8,541,319
5,524,117
1,194,727
1,822,475
5,266,938
3,274,381
5
1,170,000
—
—
9,369,920
6,739,940
—
2.629,980
5,809,421
3,560,499
6
1,170,000
—
—
17,911,239
12,264,057
1,194,727
4,452,455
11,076,359
6,834,880
425,200
—
—
3,698,445
1,560,837
1,773,320
364,288
1,142,300
2,556,145
7
12,796,600
332
2,115,450
35,431,425
34,484,898
—
946,527
24,801,995
10,629,430
8
2,570,000
_
—
4,945,208
4,944,600
608
—
2,982,308
1,962,900
9
23,858,800
—
—
46,561,553
46,511,200
353
50,000
28.050,210
18,511,343
10
26,428,800
—
—
61,506,761
51.455,800
961
50,000
31,032,518
20,474,243
99,612,860
8,531
14,496,707
407,231,959
235,327,089
4,804.728
167,100,142
245,219,616
162,012,343
De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende
på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske, hava
rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet
bar det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden
exakta uppgifter.
Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade
dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisning
en avser. Jag har fördenskull låtit upprätta en särskild sammanställning
häröver (tabell 14). I denna del har för varje anslag angivits det antal dagsverken,
som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december
1938. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt medel
från de olika anslagen kommit till användning.
Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men
icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfattning
erhålles emellertid, örn man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25
dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes
dock riktigast att räkna med att 20 dagsverken motsvara en arbetare.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Tabell 11. Sammanställning ar vissa allmänna arbeten i öppna marknaden, vilka 1
huvudsak avslutats den 31 december 1937.
Ändamål
Anslags-
belopp
Antal
före-
Total-
kostnader
Därav
från de i
kol. 2
angivna
anslags- medlen
Av summa total- kostnader belöpa å
tåg
material
m. m.
arbets-
löner
1
2
3
4
6
6
7
Stensättning av vägar.
Stensättning..................
4,000,000
23
4,000,000
4,000,000
864,855
3,135,145
Vissa banarbeten m. m. för statens
järnvägar.
Banarbeten m. m,............
950,000
15
951,924
939,472
262,390
689,534
Bidrag till gödselvårdsanläggningar.
Gödselvårdsanläggningar......
1,400,000
8,408
6,057,361
1,391,724
2,965,115
3,092,246
Torrläggningsföretag, ägnade att mot- verka arbetslösheten.
Utdikningar..................
8,000,000
1,833
16,799,520
7,793,450
4,210,000
12,589,520
Bidrag till täckdikningar.
Utdikningar..................
2,500,000
9,278
10,125,702
2,287,698
4,524,791
5,600,911
Väg- och floltledsbyggnader å skogar
i enskild ägo.
Skogsförbättrande åtgärder...
1,000,000
547
3,156,956
784,170
558,781
2,598,175
Vissa tillfälliga skogsvårdsätgärder å
enskildas skogar.
Skogsförbättrande åtgärder____
8,500,000
18,449
15,771,058
6,995,786
488,903
15,282,155
Bidrag till uppförande av spann- målslagerhus.
Spannmålslagerhus ..........
300,000
''8
2,173,665
300,000
1,424,274
749,391
Byggande av nybyggesvägar.
Enskilda vägar ..............
150,000
78
422,931
150,000
91,511
331,420
Summa
26,800,000
3S,639 59,459,117
21,642,300
15,390,620|44,068,497
Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena
representera följande antal arbetare.
Anslag till
lån till en- skild före-
övriga
anslag
Summa
tagsamhet
19 3 3
Juli ................
_
327
327
Augusti..............
........... 86
477
563
September ..........
........... 194
2,385
2,579
Oktober ............
.......... 497
5,726
6,223
November ..........
.......... 1,193
8,554
9,747
December............
........... 1,602
7,807
9,409
19 3 4
Januari..............
........... 1,803
5,307
7,110
Februari ............
.......... 2,036
5,105
7,141
Mars................
.......... 2,647
6,956
9,603
April................
........... 3,135
10,176
13,311
Maj ................
........... 3,687
14,127
17,814
Juni ................
........... 4,162
20,690
24,852
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Juli .......................... 5,093 24,102 29,195
Augusti........................ 5,472 28,388 33,860
September .................... 6,014 27,582 33,596
Oktober ...................... 6,434 34,334 40,768
November .................... 6,558 31,548 38,106
December...................... 7,100 26,570 33,670
19 3 5
Januari ...................... 7,683 12,102 19,785
Februari ...................... 8,322 9,782 18,104
Mars.......................... 9,360 10,557 19,917
April.......................... 8,991 11,810 20,801
Maj .......................... 8,928 17,752 26,680
Juni.......................... 7,909 22,051 29,960
Juli .......................... 8,194 28,776 36,970
Augusti ...................... 8,817 30,454 39,271
September .................... 8,545 30,392 38,937
Oktober ...................... 8,946 33,536 42,482
November .................... 9,087 32,722 41,809
December...................... 9,278 22,710 31,988
19 3 6
Januari........................ 7,921 9,335 17,256
Februari ...................... 8,183 7,194 15,377
Mars.......................... 7,942 7,692 15,634
April.......................... 7,399 9,056 16,455
Maj .......................... 7,982 11,656 19,638
Juni .................... 7,384 15,871 23,255
Juli .......................... 9,132 17,549 26,681
Augusti........................ 8,836 [20,147 28,983
September .................... 8,847 20,587 29,434
Oktober ...................... 8,637 25,736 34,373
November .................... 8,046 20,236 28,282
December...................... 8,370 15,294 23,664
19 3 7
Januari........................ 6,528 6,857 13,385
Februari ...................... 7,410 4,820 12,230
Mars.......................... 7,660 3,519 11,179
April.......................... 8,102 4,733 12,835
Maj .......................... 7,605 6,479 14,084
Juni .......................... 7,524 8,215 15,739
Juli .......................... 8,614 10,113 18,727
Augusti........................ 8,828 10,885 19,713
September ..................... 8,580 11,803 20,383
Oktober........................ 8,365 15,075 23,440
November..................... 7,780 11,584 19,364
December...................... 8,013 9,512 17,525
Från och med den 1 januari 1938
1 9 3 8 hava rapporter beträffande lån till
enskild företagsamhet ej infordrats.
Januari........................ 2,467
Februari ...................... 2,347
Mars.......................... 3,208
April.......................... 3,821
Maj .......................... 4,869
Juni .......................... 6,149
Juli .......................... 7,803
Augusti........................ 8,429
September .................... 8,320
Oktober ...................... 7,497
November .................... 6,001
December...................... 5,036
X
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
80
31
32
33
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Tabell 12. Dagsverken, utförda under tiden 1/i 1937—so/« 1938 för
Län och vissa städer
Stats-
beställ-
Statliga
bygg-
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
Vissa
väg-
byggn-
ad.
ningar
Hader
statliga
kom-
munala
landet
städer
hamnar
Stockholms stad..........
1,810
26,139
4,108
_
—
54,661
—
—
—
Stockholms län..........
—
94,209
—
11,688
21,900
7,552
—
—
—
Uppsala län..............
—
23,241
460
—
13,405
12,968
130
—
—
Södermanlands län ......
270
—
—
—
20,256
—
2,284
—
—
Norrköpings stad ........
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Östergötl, län i övrigt ....
—
—
248
—
18,201
—
—
—
—
Jönköpings län ..........
—
—
—
—
27,466
—
—
—
—
Kronobergs län..........
—
11,232
—
2,117
10,442
80
701
—
—
Kalmar län..............
—
825
43
11,896
24,050
—
1,030
1,953
—
Gotlands län ............
—
464
—
—
12,314
—
—
3,981
—
Blekinge län ............
432
—
5,482
15,107
14,878
6,182
—
8.706
—
Kristianstads län ........
—
—
317
—
22,897
—
—
—
—
Malmö stad..............
—
—
—
—
—
1,594
—
1,993
—
Lunds stad..............
—
9,277
—
—
—
1,743
—
—
—
Landskrona stad..........
—
—
155
—
—
6,056
—
—
—
Hälsingborgs stad........
—
—
—
7,401
—
—
—
—
—
Malmöhus län i övrigt ....
697
284
—
—
17,382
—
—
844
—
Hallands län ............
—
—
8,520
14,418
25,242
—
—
—
—
Göteborgs stad ..........
4,701
—
—
18,421
—
5,605
—
—
—
Göteborgs och Bohus län i
övrigt..................
_
_
79,077
52,456
34,074
—
_
1,328
—
Älvsborgs län............
—
11,465
—
3,053
24,563
2,342
540
—
—
Skaraborgs län ..........
—
—
—
2,327
37,186
—
3,887
—
—
Värmlands län ..........
—
10,166
—
3,165
49,028
—
—
—
—
Örebro län ..............
—
—
—
—
11,833
2,610
—
—
Västmanlands län........
—
—
—
—
22,945
3,575
—
-
—
Kopparbergs län..........
—
245
—
2,824
18,697
—
—
—
—
Gävleborgs län ..........
—
—
—
5,143
26,971
4,825
1,536
—
—
Västernorrlands län......
—
—
30,196
54,087
37,491
—
1,893
—
—
Jämtlands län............
—
—
—
4,110
42,084
—
—
—
920
Västerbottens län........
—
—
—
1,329
16,350
—
—
921
11,495
Norrbottens län..........
—
—
9,744
7,994
57,123
488
—
—
3,583
Ej fördelat på län........
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
7,910
187,547
138,350
217,536
606,776
107,671
14,611
19,726
15,998
Kungl. May.ts proposition nr 178.
23
anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Gödsel-
vård
Spann-
måls-
lager
hus
Torr-
lägg-
ning
Täck-
dikning
Väg-
och
flottl.-
byggn.
Skogs-
vårds-
åt-
gärder
Ar-
betae
små-
bruks-
låne-
fonden
Diverse
Bekäm-
pande
av
arbets-
lös-
heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
_
_
_
_
_
_
—
_
86,718
182,837
1,854
—
1,336
11,790
—
37
454
—
—
150,820
18,781
2,444
—
1,189
9,513
—
2,617
140
—
—
66,107
25,055
3,748
—
—
14,290
—
1,017
—
—
—
41,865
34,987
4,082
_
1,916
26,433
12,290
922
558
—
22
64,672
24,764
2,844
—
810
1,877
2,842
1,300
524
—
—
37,663
100,314
6,300
—
3,515
7,866
4,969
12,877
203
—
—
60,302
33,219
6,353
—
3,381
12,228
14,346
1,275
105
—
—
77,485
48,480
1,229
—
507
10,738
—
906
402
—
—
30,541
—
3,757
—
—
1,841
5,455
578
233
—
—
62,651
19,996
4,000
—
615
19,264
904
1,911
1,528
—
—
51,436
32,760
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,587
14,881
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11,020
21,516
_
_
_
_
_
_
_
7,401
1,201
1,100
—
780
8,511
—
588
—
—
—
30,186
4,746
2,132
—
—
14,057
4,582
—
665
—
—
69,616
160
—
—
—
—
—
—
—
—
28,727
29,067
2,706
_
496
9,252
—
2,585
103
—
—
182,077
5,381
6,913
—
1,559
24,920
—
535
193
—
—
76,0*3
73,124
4,908
—
592
80,324
1,900
1,400
1.062
—
—
133,586
88,997
3,870
—
1,104
13,971
—
1,386
11,528
—
—
94,216
106,385
1,650
—
1,459
17,519
4,358
3,095
678
—
—
43.202
53,936
1,924
2,037
278
4,313
910
1,889
1,832
—
—
39,703
9,123
1,402
3,415
3,068
5,540
5,587
7,593
—
—
48,371
91,199
1,922
719
4,281
9,825
5,703
15,069
—
—
75,994
33,745
5,116
29,228
4,773
—
28,009
26,739
—
217,532
48,483
2,835
—
13,947
7,043
—
31,888
23,943
—
126,770
6,209
5,721
—
33,902
2,249
—
69,502
10,560
13,376
1,616
167,021
—
3,510
—
20,990
6,002
—
9,410
37.805
—
—
156,649
92,711
—
143
—
—
143
82,820 2,037
121,738
316,128
67,921
185,166
| 141,913
| 13,376
1,638
2,248,355
| 1,214,429
1
2
3
4
6
6
7
8
9
10
U
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
i33
opaginerad Kontrollera mot PDF
to
Tabell 13, Dagsverken, utförda under tiden l/i—81/ia 1938 för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.
Län och vissa städer
Statsbe-
ställ-
ningar
Statliga
byggna-
der
Beredskapsarbeten
Bostadsbyggande
Skenfria
kors-
ningar
Broar
och
hamnar
Arbetar-
små-
bruks-
lånefon-
den
Diverse
Bekäm- pande av
arbets- lösheten
Summa
statliga
kommu-
nala
landet
städer
Stockholms stad ..........
225
12,927
25,397
38,549
Stockholms län............
—
35,875
—
1,107
14,511
957
—
_
316
_
___
52,766
Uppsala län ..............
—
12,428
—
—
8,385
3,268
_
_
362
_
_
24,443
Södermanlands län........
—
_
_
__
10,733
_
10,733
Östergötlands län..........
—
—
—
_
10,782
_
_
_
_
_
_
10^782
Jönköpings län............
—
—
—
—
15,144
_
_
_
737
_
_
15,881
Kronobergs län............
—
1,613
—
1,625
5,466
_
1,786
_
28
_
10,518
Kalmar län ..............
—
5,025
—
7,922
21,712
_
682
37
—
_
35,378
Gotlands län..............
—
—
—
—
4,525
_
_
2,190
38
_
__
6,753
Blekinge län..............
1,116
—
5,129
10,752
18,018
9,674
_
6,830
24
.
_
51,543
Kristianstads län..........
—
—
—
_
25,744
_
_
109
_
__
25,853
Landskrona stad..........
—
—
1,097
753
_
5,324
_
_
_
___
7,174
Hälsingborgs stad ........
—
—
—
1,162
—
668
_
_
_
__
__
i;830
Malmöhus län ............
—
—
—
—
9,337
6,185
_
_
_
15.522
Hallands län..............
—
—
4,722
1,235
15,681
_
_
_
_
.
_
21,638
Göteborgs stad............
6,172
—
2,544
—
1,696
—
_
_
__
__
10,412
Göteborgs och Bohus län ..
—
—
77,541
40,050
47,944
_
_
__
_
_
_
165,535
Älvsborgs län..............
—
1,893
—
769
21,350
55
_
_
473
_
__
24,540
Skaraborgs län ............
—
—
___
448
21,565
—
71
_
397
_
_
22,481
Värmlands län............
—
4,362
—
_
58,449
_
_
_
4,378
_
67,189
Örebro län................
1,336
—
—
—
6,448
_
_
_
132
_
7,916
Västmanlands län..........
—
—
—
—
17,279
1,482
_
_
400
__
__
19,161
Kopparbergs län..........
—
—
—
—
15,772
—
_
_
4,574
_
_
20,346
Gävleborgs län............
—
—
—
8,044
30,028
1,652
_
_
5,768
_
_
45,492
Västernorrlands län........
—
—
59,005
60,610
29,645
__
971
__
13,901
_
. .
164,132
Jämtlands län ............
—
3,882
—
8
37,082
-_
_
10,724
_
_
51,696
Västerbottens län..........
—
—
_
18
15,920
_
_
_
2,486
1,588
493
20,505
Norrbottens län ..........
—
—
13,614
10,452
56,741
466
—
—
21,925
103,198
Summa
8,849
78,005
161,108
147,499
518,261
56,824
2,828
9,702
66,809
1,588
493
1,051,966
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
25
I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats-en redogörelse
rörande användningen intill den 1 mars 1938 av de anvisade anslagen
till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Därefter hava beviljats 6 lån å tillhopa 1,738,000 kronor.
Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom
underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa
16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 16,231,781
kronor 54 öre. Å de intill den 1 januari 1939 lyftade lånen, tillhopa
15,532,194 kronor 99 öre, har vid samma tidpunkt återbetalats ett belopp av
8,217,797 kronor 13 öre.
Utredningar.
Förnyad inventering av beredskapsarbeten.
Vid behandlingen föregående år av frågan om anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. erinrade jag om det förslag om komplettering
genom successiva inventeringar, som 1936 års utredning angående beredskapsarbeten
framställt beträffande de av utredningen redovisade arbetena.
Detta förslag har under hösten 1938 första gången kommit till utförande.
Från socialdepartementet utsändes nämligen i juli 1938 till samtliga
kommuner i landet frågeformulär rörande lämpligheten av ett bibehållande
i beredskapsplanen av redan upptagna arbetsföretag ävensom de företag av
nu nämnt slag, som enligt vederbörande kommuns uppfattning borde komplettera
planen.
Bearbetning av dessa uppgifter pågår inom departementet. Av tabellen
å sidan 30 framgår — länsvis fördelade — antal kommuner, som inlämnat
uppgifter, avseende antingen företag uppgivna vid den av nämnda utredning
verkställda inventeringen eller ock nya företag. Vidare har till särskilda
kolumner hänförts antalet kommuner, som antingen uppgivit sig sakna
lämpliga företag eller som ej besvarat departementets förfrågan.
Utformandet av arbetsplaner för beredskapsarbeten.
Såsom jag förra året framhöll måste det anses önskvärt att hava tillgång
till noggrant utarbetade planer för utförande av lämpliga beredskapsarbeten
vid en inträffad krissituation. Denna uppfattning förklarade sig riksdagen
biträda och ville allenast beträffande förslaget om statsbidrag till kommunerna
till planläggning av arbeten understryka det angelägna i att dylikt bidrag
endast borde utgå efter prövning i varje särskilt fall och då planläggningsarbeten
skulle medföra en kännbar ekonomisk belastning för kommunerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
16
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 178,
Tabell 14. Dagsverken, utförda under tiden 1h 1938—sl/ia
Staf- fa e- ställ- ningar
Stat-
liga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
tro
kors-
ningar
Broar
och
ham-
nar
Vissa
väg-
byggn.
arbe-
ten
Sten-
sätt-
ning
av
vägar
stat-
liga
kom-
munala
landet
städer
5,649
435
—
5,681
—
—
70
—
—
—
—
—
1,319
5,513
1.625
322
328
—
—
—
—
—
2,347
5,644
6,103
376
241
—
—
—
—
—
3,048
4,295
7,675
2,408
1,500
—
165
1,128
—
—
5,879
2,992
6,779
2,314
17,686
582
1,522
7,760
1,898
9,002
3,792
17,931
3,207
7,579
9,330
3,365
9,971
4,883
29,569
1,584
6,580
14,711
—
—
12,126
6,136
10,757
7,681
57,115
10,525
9,389
21,474
—
—
12,844
7,590
12.896
12.476
97,878
19,460
13,558
18,270
—
—
11,633
11,279
13.866
18,998
139,662
36,389
17,219
14,269
—
—
11,203
15,178
14,696
24,161
214,184
50,733
21,365
15,465
—
—
77,489
75,220
93,806
77,411
576,164
118,691
72,065
94,418
—
—
10,435
19,056
13,975
35,638
221.692
63,475
23,372
16,456
13,338
22,107
13,203
38,428
227,360
71,817
24,880
19,301
—
1,104
12,412
22,246
11,497
41,687
240,626
70,244
24,908
20,476
—
5,566
10,655
23,326
12,217
48,611
207,319
42,702
21,418
18,000
25,486
10,776
16,489
20,146
12,193
44,594
159.317
35,674
17,846
15,955
19,473
9,690
22,845
15,874
7,788
33,776
68,034
36,166
9,677
10,455
9,7l>6
6,964
16,976
18,810
7,201
29,850
30,200
39,174
9,103
13,426
9,126
2,165
14,621
17,355
5,840
28,423
21,234
40,196
7,425
17,494
11,104
1,334
16,776
19.088
8,843
29,970
30,882
33.860
8,881
17,735
12,148
2,134
13,457
2d,114
9,630
33,920
60,290
14,722
9,378
20,841
10,736
7,628
20,017
23,464
11,562
42,795
141,787
12,519
13,525
21,447
11,013
10,627
14,732
19,804
11,336
45,252
213,054
8,527
12,982
17.959
19,129
7,575
182,753
241,390
125,285
452,944
1,621,795
469,076
183,395
209,645
128,011
65,563
16,797
24,226
14,155
53,861
269,348
9,728
13,077
22,958
38,730
8,857
17,287
22,946
12,438
54,490
285,974
11,439
14,872
24,148
14,779
7,453
12,703
20.448
10,788
43,681
262,294
—
13,261
21,192
22,000
6,968
14,437
23,915
10,249
42,942
231,976
1,495
11,036
19,388
22,169
5,241
30,702
22,981
10,166
34,049
158,612
8,954
6,885
16,670
5,353
1,789
16,057
18,920
6,021
22,400
88,941
11,699
3,302
9,529
2,872
478
Kungl Maj:ts proposition nr 178
27
1938 för anslag till allmänna arbeten 1 öppna marknaden.
Vissa
ban-
arbe-
ten
Göd-
sel-
vård
Spann-
måls-
lager-
hus
Torr-
läggning
Täck-
dikning
Väg-
nell
Hotti.
bygg-
nader
Skogs-
vårds-
åtgärder
Arbe-
tar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Diver-
se
Be- kämp.
av ar- bets- lös- heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
2,083
8,167
___
_
_
—
6,178
—
11,929
2,148
_
_
43,026
—
7,180
318
59,631
4,853
_
117,350
6,010
5,084
143,155
12,433
17,467
30,402
—
137,655
—
3,566
4,543
213,852
29,816
—
9,213
''
13,793
15,587
73,765
3,578
942
1,509
156,141
32,038
11,734
17,442
11,210
34,052
2,967
1,910
2,179
132,663
45,069
3*916
_
9|879
13,220
_
15,517
1,373
1,241
2,477
127,616
50,893
1*993
.
13461
6,997
—
5,530
4,390
2,796
3,333
173,903
66,179
2497
_
16451
21,401
—
6,536
4,632
3,735
4,179
254,403
78,376 1
446O
35475
21,148
—
9,694
10,586
3,293
4,946
353,217
92,168 1
—
6*755
—
56,606
37,902
—
18,418
18,675
4,023
7,884
517,248
104,052 1
—
40,668
—
181,074
157,867
—
461,543
46,201
42,957
36,452
2,151,926
518,025 1
15,337
3,538
69,494
26,648
494
45,785
24,623
5,441
7,083
602,542
127,325
26^952
4494
98453
23,083
1,692
78,901
30,842
8,155
6,001
709,711
136,806
484
26,785
3^279
85*238
15,023
297
57,388
35,287
9,826
6,293
689,562
150,341
582
32*235
5^297
64,561
68,502
3,443
208,177
33,587
17,305
4,151
858,350
160,846
2.510
39,117
7435
43418
79,644
320
225,528
20,894
13,803
4,564
788,710
163,959
2,449
53,416
4,856
38,228
56,005
5,051
127,666
12,265
4,685
5,397
531,393
141,997
2,770
31,179
2,374
22,420
30,000
1,807
18,265
3,839
5,931
7,933
302,549
192.063
4^575
10,276
1446
21,408
5,990
2,449
18,38]
2,112
5,091
7,787
244,541
208.047
3^561
6,788
i;076
26*015
19,624
12,071
3,512
6,374
4,576
263,914
233,994
3j632
11,592
*878
34,245
20,699
593
5,395
8,062
6,34fa
3,090
295,248
224,778
3j228
3j533
763
49,556
37,898
1,125
5,519
21,573
8,236
3,616
443,808
223,190
2,576
7.657
571
59,008
45,006
4,123
15,038
37,864
6,171
3,012
| 551,276 197.728
26,367
264,767
35,707
612,044
428,122
21,394
818,114
234,460
97,364
63,503
6,281,593
2,161,074
2,785
9,556
216
91,705
44,649
6,32(
37,74C
46,225
6,504
1,950
719,398
204,855
2,787
25,420
48
85,460
46,754
6,863
69,535
51,621
5,784
1,241
761,340
220,427
2^51
29>8fi
48
86,306
62,030
6,663
87,199
64,974
5,888
1,128
759,80"
213,626
3;312
34,311
26<
73,597
97,081
8,697
182,230
50,292
4,654
1,108
838,40;
223,642
3,308
5l|832
240
77,828
105,180
15,499
235,533
28,295
3,27''
884
818,040
227,180
1,952
48,187
23,048
76,810
14,061
92,140
14,820
2,311
1 651
454,20"
185,565
29
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Stats-
be-
ställ-
ningar
Stat-
liga
bygg-
nader
Beredskaps-
arbeten
Bostads-
byggande
Sken-
fria
kors-
ningar
Broar
och
ham-
nar
Vissa
väg-
byggn.
arbe-
ten
Sten-
sätt-
ning
av
vägar
stat-
liga
kom-
munala
landet
städer
1936
3 Januari........
20,146
21,475
3,825
20,795
28,973
19,165
3,321
10,153
1,680
_
i Februari.......
18,382
21,292
3,296
21,558
20,411
21,940
4,015
12,003
2.309
_
5 Mars..........
18,694
22,178
3,900
21,603
29,782
31,144
2,736
12,961
2,303
_
6 April..........
19,330
20,632
5,329
22,815
51,935
30,704
3,671
12,148
3,282
_
7 Maj...........
17,848
21,960
6,651
25,920
28,815
84,043
29,816
4,212
11.843
2,665
_
3 Juni ..........
13,662
18,916
6,066
133,332
27,370
4,270
14,766
7,925
—
9 Summa juli 1935
—juni 1936
216,045
259,889
92,884
392,929
1,645,621
203,454
84,659
187,759
126,067
30,786
0 Juli...........
20,464
21,698
6,416
32.147
135,115
25,713
5,218
16,384
7,351
595
1 Augusti........
16,947
18,691
5,293
29,192
134,587
20,806
5.963
14,230
4,748
516
2 September.....
15,239
18,714
4,808
26,606
132,028
12,665
6,023
12,216
8,094
_
3 Oktober.......
12,433
18,669
5,002
26,693
103,544
12,994
3,329
10,713
7,523
_
4 November.....
9,450
16,176
4,486
20,719
66,587
12,403
3,028
6,694
3,405
_
5 December......
6,583
13,185
3,171
15,113
36,751
12,192
2,946
4,668
1,600
—
1937
6 Januari........
5,757
12,652
2,673
12,127
20,099
11,902
2,863
3,293
1,241
_
7 Februari ......
6,250
15,982
2,891
9,159
15,650
11,720
1,350
2,809
691
_
8 Mars..........
4,519
16,672
3,361
9,303
20,439
11,516
1,144
2,430
1,145
_
9 April..........
4,241
17,038
4,802
11,338
35,490
4,632
1,795
3,884
1,124
_
0 Maj ..........
3,291
12,655
4,571
13,393
60,228
1,933
2,134
3,621
1,540
_
1 Juni ..........
3,412
12,998
4,550
15,838
83,622
2,216
2,252
3,722
4,346
—
2 Summa juli 1936
-—juni 1937
108,586
195,180
62,024
221,628
844,140
140,692
38,045
84,664
42,808
1,111
Juli ..........
1,155
17,477
6,865
22,970
93,790
3,571
1,888
3,710
4,060
1 Augusti........
1,008
18,484
7,077
20,883
104,115
3,390
3,083
3,470
3,092
_
September ....
1,538
17,814
6,239
20,612
91,939
3,985
2,201
2,586
4,336
—
Oktober ......
472
18,363
6,779
19,421
78,321
5,647
1,619
2,279
2,525
—
November ____
301
19,222
12,963
7,760
15,744
47,552
9,875
1,646
1,685
1,249
_
December......
435
7,599
11,308
23,719
6,094
374
714
574
—
1938
Januari ........
514
14,337
8,612
10,640
7,306
13,535
300
128
162
_
Februari ......
679
15,400
12,126
12,993
4,108
10,843
163
131
_
_
Mars..........
572
15,901
15,864
17,041
19,603
7,004
20.983
454
690
—
_
April..........
436
13,768
16,901
26,097
13,751
1,023
1,185
—
_
Maj ..........
380
13,851
21,641
23,382
43,991
9,044
1,564
1,476
—
_
Juni..........
420
9,967
20,887
22,939
78,834
6,953
296
1,612
—
—
Summa juli 1937
—juni 1938
7,910
187,547
138,350
217,536
606,776
107,671
14,611
19,666
15,998
—
Juli ..........
499
13,192
25,370
28,334
100,465
12,217
283
1,928
Augusti........
1,638
13,926
28,180
29,110
113,853
7,738
376
1,984
_
_
September ....
1,374
13,434
27,714
27,595
112,789
6,169
658
1,900
—
_
Oktober ......
2,099
13,787
29.104
23,637
92,905
9,983
730
1,740
_
_
November ....
1,194
13,271
27,753
21,534
65,843
10,386
576
1,559
—
_
December......
2,045
10,395
22,9s7
17,289
32,406
10,331
205
591
—
—
Summa juli—de-
cember 1938
8,849
78,005
161,108
147,499
518,261
66,824
2,828
9,702
—
—
Summa juli 1933
—december 1938
601,632
1,037,181
863,456
1,509,947
5,812,757
1,096,408
395,603
605,754
312,884
97,460
65
Kungl. Ma]:ts proposition nr 178.
29
Vissa
ban-
arbe-
ten
Göd-
sel-
vård
Spann-
måls-
lager-
hus
Torr-
läggning
Täck-
dikning
Väg-
och
Hotti.
bygg-
nader
Skogs-
vårds-
åtgärder
Arbe-
tar-
små-
bruks-
låne-
fonden
Diver-
se
Be- kämp.
av ar- bets- lös- heten
Summa
Lån till
enskild
företag- samhet
2,880
37,674
11,119
23,808
4,446
17,570
4,020
1,666
649
233,365
198,029
33
2,458
8,204
—
13,798
11,509
1,700
9,273
5,122
1,918
653
179,841
204,585
34
4.181
15,440
—
4,632
15,375
—
2,653
1,950
2,016
752
192,300
198,552
35
4,141
10,199
_
11,240
19,761
2,310
2,910
5,097
143
761
226,408
184,976
36
3,582
3,560
—
13,269
33,353
6,737
5,431
19,332
83
1,104
291,409
199,561
37
3,263
4,585
—
26,656
41,419
6,212
17,359
40,933
72
1,150
396,771
184,608
38
37,300
278,561
* 812
518,664
577,742
79,508
759,573
332,681
34,318
12,037
5,871,289
2,445,606
39
2,910
4,326
_
33,318
42,616
11,252
29,380
42.340
310
1,164
438,717
228,309
40
2,873
13,182
—
42,389
57,570
24,674
45,591
64,326
730
1,371
503,679
220,908
41
2,438
18,094
—
47,598
55,632
13,610
78,324
59,278
2,227
1,089
514,683
221,171
42
1,449
21,847
—
48,824
98,414
38,490
175,647
50,755
6,009
1,076
643,411
215,934
43
565
34,384
—
34,392
115,501
30,286
124.179
21.516
1,155
977
505,903
201,152
44
280
30,834
—
11,632
67,524
17,524
67,907
12,668
250
1,046
305,874
167,402
45
93
36,985
300
11,545
34,245
5,268
7,990
2,083
349
171,415
163,188
46
229
11,867
594
1,812
6,420
19,973
8,777
3.849
426
55
120,504
185,233
47
72
2,359
361
4,335
6,559
1,595
307
1,591
50
225
87,983
191,498
48
172
6,930
527
Sol
19,049
482
2,724
2,981
60
194
118,314
202,540
49
120
3,877
126
3,661
24,798
4,402
10,728
10,078
632
190
161,978
190,120
50
149
2,945
229
7,808
17,692
5,637
10,479
24,714
2,738
40
205,387
188,095
51
11,350
187,580
2,137
248,165
546,020
173,193
562,033
296,179
14,936
7,427
3,777,848
2,375,550
52
3,773
797
12,950
43,064
5,123
6,917
22,030
2,448
226
252,814
215,350
53
—
8,002
895
18,014
28,478
3,101
15,632
29,037
3,999
373
272.133
220,699
54
—
9,069
345
26,537
28,744
15,228
34,959
25,176
3,439
316
295.063
214,497
55
—
15,817
—
33,721
66,404
21,378
80,261
21,451
2,092
325
376,875
209,123
56
—
19,429
—
19,931
101,817
11,355
21,769
9,419
509
332
289,595
194,492
67
—
26,230
—
10,585
47,616
11,736
25,622
4,616
40
6
190,231
160,268
58
6,153
61,687
59
—
—
—
—
—
—
—
2,191
41
—
58,675
—
60
—
—
—
—
—
—
1,650
42
14
80,215
—
61
—
—
—
—
—
—
—
2,616
106
46
95,532
—
62
—
—
—
—
—
—
—
6,301
108
—
121,738
—
63
—
—
—
—
—
—
—
11,277
552
—
153,737
—
64
—
82,320
2,037
121,738
316,123
67,921
185,160
141,917
18,376
1,638
2,248,295
1,214,429
65
_
_
_
__
_
_
_
12,182
549
52
195,071
66
—
—
—
—
—
—
—
13,340
222
361
210,728
—
67
—
—
—
—
—
—
—
15,737
546
80
207,996
—
68
—
—
—
—
—
—
—
13,174
271
—
187,430
—
69
—
—
—
—
—
—
—
7,907
—
—
150,023
—
70
—
—
—
—
—
—
—
4,469
—
—
100,718
—
71
—
—
—
—
—
—
—
66,809
1,588
493
1,051,966
—
72
75,017
853,796
40,093
1,681,685
2,025,874
342,0lii
2,786,423
1,118,247
204,539
121,550
21,882,922
8,714,084
73
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kommuner
Antal kommuner,
som inlämnat
uppgifter
avseende
—
“ <
— £3 re
3 51 rf
2 &
» i!P
3 p,
a to2
3'' toT3
.g m ''
»
Antal
kommuner
Kommuner
Antal kommu- ner, som in- lämnat upp- gifter avseende
Antal
kommuner
som uppgivit
sig sakna lämp-
liga företag
som ej besva-
rat förfrågan
företag, upp- givna vid 1936
års inventering
nya företag
som uppgivit
sig sakna lämp-
liga företag
som ej besva- rat förfrågan
Blekinge län
—
—
Städer..............
4
3
—
—
1
1
Municipalsamhälle ..
—
—
—
1
—
10
övriga kommuner...
24
28
1
4
36
3
Kristianstads län
Städer..............
4
3
—
—
Köpingar...........
3
3
—
1
Municipalsamhällen .
7
12
4
8
Övriga kommuner...
44
55
72
11
36
5
Malmöhus län
Städer..............
7
8
—
—
Köpingar...........
2
3
—
—
1
—
Municipalsamhällen..
7
10
—
8
—
Övriga kommuner...
79
106
100
13
27
9
Hallands län
Städer..............
5
3
—
—
Municipalsamhälle ..
1
1
—
—
_
_
Övriga kommuner...
22
44
36
3
—
—
Göteborgs o. Bohus län
Städer..............
5
4
—
2
Köping.............
1
1
—
—
Municipalsamhällen..
11
18
7
15
Övriga kommuner...
50
50
26
2
—
2
Älvsborgs län
1
Städer..............
6
6
—
—
FkQ
0
Köpingar...........
—
2
—
—
Municipalsamhällen..
1
1
—
4
övriga kommuner...
54
96
101
8
_
Skaraborgs län
—
—
Städer ..............
7
7
—
—
—
—
Köpingar...........
2
2
—
2
33
7
Municipalsamhällen..
4
4
1
3
Övriga kommuner...
73
89
145
13
Värmlands län
—
—
Städer..............
4
4
—
—
1
Q
Köpingar...........
1
2
—
—
Municipalsamhällen..
3
1
—
3
Övriga kommuner...
41
58
14
9
Örebro län
—
—
Städer..............
4
4
—
—
—
—
Köpingar...........
2
2
—
—
—
l
Municipalsamhällen..
3
5
1
2
47
2
Övriga kommuner...
28
39
13
3
Stockholms län
Städer..............
Köpingar...........
Municipalsamhällen ,
Övriga kommuner...
Uppsala län
Städer..............
Köping.............
Municipalsamhälle..,
Övriga kommuner...
Södermanlands län
Städer..............
Köping.............
Municipalsamhällen..
Övriga kommuner...
Östergötlands län
Städer..............
Köping.............
Municipalsamhällen..
Övriga kommuner...
Jönköpings län
Städer..............
Köpingar...........
Municipalsamhällen..
Övriga kommuner ..,
Kronobergs län
Städer..............
Köpingar...........
Municipalsamhällen.,
Övriga kommuner...
Kalmar län
Städer.............
Köpingar..........
Municipalsamhällen.
övriga kommuner..
Gotlands län
Stad...............
Köping............
Municipalsamhälle..
Övriga kommuner..
9
3
6
36
1
29
7
1
5
47
6
1
2
43
6
1
4
44
2
3
5
28
6
5
2
50
1
1
23
9
2
10
62
1
1
39
6
1
4
48
7
1
5
89
6
1
3
55
2
2
6
39
4
4
3
54
1
1
37
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
31
Antal kommu-
Antal kommu-
ner, som in-
Antal
ner, som in-
Antal
lämnat
upp-
kommuner
lämnat
upp-
kommuner
gifter avseende
gifter avseende
Kommuner
M.
ca ^ O:
3
C/3
g* ÖS" o
_ CA
3 o
Kommuner
S*0Q m.
3
CA
g
_ CA
3 2
*-• 3 to
3 3
a
3 cL
3
O:
"I
''g s 3
3 g ■o
rf 3
Q: fP
—T o*
H.3 3
G
a <SP
3 a
3
O:
2
<8 s 3
t-*, c-
rf 3
O:
hj *—•
5? tr
to
3. <^2
g ■
rf
»
0Q
3 3 <
oq3 5.
*3 rf
i
to° ni
g 3
3 <f
3. ^5
Oi 1
OQ
P
OQ
S- El<S.
3 3 <
aQl s
3» to
OQ «2
p <
3 ?
Västmanlands län
Jämtlands län
4
4
1
1
_
- -
1
1
_
_
Municipalsamhällen..
2
3
—
—
Municipalsamhällen..
2
2
—
2
Övriga kommuner...
25
40
18
4
Övriga kommuner...
40
29
10
8
Kopparbergs län
1
Västerbottens län
2
1
Städer ..............
4
4
—
2
2
15
4
4
- ■
—
Municipalsamhällen..
10
2
2
Municipalsamhällen..
2
1
4
~
Övriga kommuner...
25
24
3
1
Övriga kommuner...
27
39
3
4
Norrbottens län
Gävleborgs län
3
4
_
3
3
_
_
Municipalsamhällen..
5
H
—
—
2
4
—
1
Övriga kommuner ..
19
23
—
2
Municipalsamhälle...
1
—
—
—
Summa
Övriga kommuner...
26
34
10
1
105
98
1
7
...
34
40
3
5
66
3
Municipalsamhällen..
88
118
18
3
2
Övriga kommuner ..
1,228
869
133
Municipalsamhällen..
4
0
o
1,149
1,484
891
211
Övriga kommuner...
45
51
5
5
Summa summarum
Vidare har Kungl. Majit genom beslut i juli 1938 uppdragit åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga nödiga åtgärder för möjliggörande av
ett snabbt igångsättande av de arbetsföretag inom väg- och vattenbyggnadsväsendet,
som kunde komma i fråga till utförande med anlitande av medel
från beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. För ändamålet har Kungl.
Majit till styrelsens förfogande ställt högst 45,000 kronor. Med anlitande av
dessa medel har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter underkastat beredskapsplanen
justering samt verkställt planläggning av nu ifrågavarande arbetsföretag
(flygfältsarbeten, hamn- och farledsarbeten samt väg-, bro- och
stensättningsarbeten). En kortare redogörelse för resultatet hittills av denna
verksamhet synes förtjäna intresse. Jag vill emellertid därjämte hänvisa
till de uppgifter härutinnan, som chefen för kommunikationsdepartementet
i annat sammanhang lämnar.
I anslutning till nämnda beslut i juli 1938 meddelades närmare direktiv
rörande åtgärderna för möjliggörande av ett snabbt igångsättande i beredskapssyfte
av lill väg- och vattenbyggnadsväsendet hörande arbeten. I samband
härmed framhölls, att sådana åtgärder omedelbart skulle vidtagas beträffande
de företag, avseende byggande av vägar och broar, stensättning av
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
vägar samt hamn- och farledsarbeten, vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse till kommunikationsdepartementet i februari 1938 uppgivit
lämpligen kunna igångsättas i ändamål att bereda arbetstillfällen. Emellertid
anfördes därjämte i direktiven, att de av nämnda företag, vilka i annan
ordning komme att igångsättas före den 1 januari 1939, i detta sammanhang
icke borde bliva föremål för åtgärder men att det förhållandet, att ett
för ifrågavarande ändamål lämpligt företag icke tidigare uppgivits av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, icke utgjorde hinder att utredning beträffande
sådant företag nu genomfördes. Slutligen ålades väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
genom nämnda direktiv att sammanföra i form av kortregister för
varje särskilt företag vissa uppgifter, avsedda att bilda en beredskapsplan
för ifrågavarande arbeten.
En sådan beredskapsplan har därefter upprättats samt i ett exemplar
överlämnats till vartdera av social- och kommunikationsdepartementen. Ett
exemplar av planen finnes därjämte förvarat hos styrelsen. För att beredskapsplanen
skall kunna tjäna sitt ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att komplettera densamma med efter hand tillgängliga uppgifter,
varvid i planen ingående företag, som komma till utförande i annan ordning,
skola avföras ur planen och som ersättning nya företag intagas däri,
så att planen så vitt möjligt bibehålies vid den omfattning, som motsvarar
de å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 för respektive ändamål upptagna
anslag. Det åligger därjämte styrelsen att, i den mån för hithörande
företags utförande erforderliga beslut av administrativ art saknas, verka för
påskyndandet av dylika beslut samt att medverka till att även andra erforderliga
åtgärder för möjliggörande av arbetenas snabba igångsättande vidtagas,
i första hand genom vederbörande intressenters och — i den mån
detta ej sker — genom styrelsens egen försorg efter samråd med kommunikationsdepartementet.
Styrelsen har därför i skrivelse till samtliga länsstyrelser
anhållit, att länsstyrelserna snarast möjligt ville meddela beslut beträffande
sådana i planen upptagna företag, för vilka länsstyrelsens beslut
ännu icke förelåge.
Sedan det vid granskningen av tillgängliga uppgifter för de särskilda företagen
visat sig att en ringa del av företagen vore helt färdigberedda, har
styrelsen i skrivelser till samtliga vägstyrelser sedermera anhållit, att dessa
måtte snarast möjligt vidtaga på dem ankommande, återstående förberedande
åtgärder för i planen ingående företag. Därefter hava beträffande
en del av företagen beslut av länsstyrelse meddelats, men ännu ingå i planen
åtskilliga företag, för vilka utslag saknas. Vidare hava genom länsstyrelsernas
försorg upprättats renstakningsförslag, ingivits ansökningar till vattendomstol
samt i ett fåtal fall träffats uppgörelse angående markförvärv.
För åstadkommande av ytterligare förnyelse av planen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i samband med uppgörandet av förslag till beredskapsplan
för budgetåret 1939/40 låtit från de olika länen infordra uppgifter på
sådana företag, som lämpligen kunde upptagas i planen i stället för ur den
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
33
na avförda företag. I framställning till kommunikationsdepartementet har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samtidigt gjort framställning örn anvisande
av medel för budgetåret 1939/40 för vidmakthållande av upprättad beredskapsplan
för väg-, bro- och stensättningsarbeten samt för vidtagande
av erforderliga åtgärder för ett snabbt igångsättande av i denna beredskapsplan
ingående arbeten. Medelsbehovet uppskattar styrelsen till 20,500 kronor.
Vad särskilt angår hamn- och farledsarbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med skrivelse den 15 november 1938 överlämnat en promemoria i
ämnet med förslag till sådana arbeten å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40. Ett reviderat förslag har därefter i februari 1939 avgivits av styrelsen.
Detta senare förslag upptager 93 företag, avsedda att utföras i statlig
regi genom styrelsens försorg, samt 17 företag att utföras i annan ordning.
I enlighet härmed skulle vid inträffad krissituation arbeten av antydd
art under budgetåret 1939/40 kunna utföras för en beräknad kostnad av
över 9 miljoner kronor och statsbidrag härför utgå med nära 7 miljoner
kronor.
Beträffande slutligen flygfältsarbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till beredskapsplanens kortregister överlämnat kort rörande arbeten på
sammanlagt 13 miljoner kronor, av vilka över 2.5 miljoner kronor avse företag,
vilka kunna avverkas under ett budgetår. För planläggning av ytterligare
arbetsobjekt har preliminärt undersökts möjligheterna för utvidgning av
vissa flygplatser ävensom utförande av vissa byggnadsarbeten. Därjämte
hava förundersökningar igångsatts å ytterligare ett antal orter för anordnande
av flygplatser samt för utvidgning av befintliga platser för samma
ändamål.
Ytterligare är att i detta sammanhang nämna, att Kungl. Maj:t den 3 november
1938 efter framställning av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund ställt ett belopp av högst 50,000 kronor till centralrådets förfogande
för planläggning av sådana arbetsföretag inom skogsväsendet, vilka kunde
ifrågakomma till utförande med anlitande av beredskapsstaten för budgetåret
1938/39.
1937 års arbetslöshetssakkunniga.
I fjolårets proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. redogjordes, bland annat, för det arbete, som 1937
års arbetslöshetssakkunniga dittills utfört. I det följande kommer jag att
lämna en framställning av de sakkunnigas fortsatta arbete, vilken i huvudsak
bygger på en av de sakkunnigas sekreterare under hand lämnad redogörelse.
Av de utredningar, som de arbetslöshetssakkunniga låtit verkställa, hava
vissa slutförts eller föreligga i sådant skick, att de kunna betraktas såsom
praktiskt taget färdigställda, även örn textutformningen ej fullbordats. Sålunda
har resultatet av arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937 i form
av en del I publicerats i serien statens offentliga utredningar 1938: 21, me
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
dan del II, avseende specialundersökningar beträffande de på olika sätt belastade
grupperna av klientelet, inom den närmaste tiden väntas bliva offentliggjord.
En redan avslutad, omfattande undersökning av kommunala och vissa
statliga kostnader för arbetslöshetens bekämpande under åren 1930—1936
kompletteras för närvarande vad angår de arbetslöshetstyngda områdenas
kommuner med vissa uppgifter, omfattande jämväl åren 1937 och 1938. De
sakkunniga hava med denna undersökning avsett bl. a. att söka åstadkomma
ett så aktuellt och användbart material som möjligt såsom grundval för
en närmare analys av arbetslöshetskostnadernas inverkan på kommunernas
allmänna ekonomiska status. Det förutsättes därjämte, att utredningsresultatet
skall underlätta utgestaltandet av mera ändamålsenliga regler än hittills
för fastställandet av statens bidrag till kommunernas kostnader för arbetslöshetens
bekämpande.
I färdigt skick föreligger vidare en undersökning om i praxis tillämpad
ordning under åren 1934—1936 i fråga om viss kommunalanställd personals
anställning och entledigande.
En omfattande undersökning av fackförbundens arbetslöshetsstatistik pågår.
Några av undersökningens resultat jämte vissa därtill fogade konklusioner
och rekommendationer beräknas kunna framläggas inom den närmaste
tiden.
Att omnämna är slutligen, att de sakkunniga från 300 ämbetsverk, myn
digheter och institutioner samt ett antal större städers kommunala verk
och dem underlydande organ inhämtat upplysning rörande tillgången på
arbetsuppgifter av arkivarbetes eller annan natur, som på grund av bristande
tillgång på arbetskraft måst åsidosättas, men vilka skulle under längre
eller kortare tid lämpa sig att komma till utförande genom anlitande av arbetslösa
kontorister och med dem likställda. En närmare redogörelse rörande
denna utredning lämnas i fortsättningen av denna min framställning.
Jämlikt sin uppgift att utreda restarbetslöshetens problem och att föreslå
av denna utredning motiverade åtgärder hava de sakkunniga, efter att
numera hava vunnit en översikt av restarbetslöshetens omfattning, geografiska
lokalisering och allmänna karaktär, inriktat sig på genomarbetande av
vissa frågor, som ansetts ur restarbetslöshetens synpunkt förtjänta av att
särskilt beaktas.
Under sitt sysslande med restarbetslösheten i dess olika aspekter ha de
sakkunniga bibragts den uppfattningen, att det vore lämpligt att underkasta
spörsmålet om riktlinjerna för ordnandet av arbetslöshetshjälpen i dess helhet
en ingående prövning. Till följd härav avse de sakkunniga att i sitt betänkande
beröra hela komplexet av spörsmål rörande det allmännas hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, sålunda även sådana, vilkas betydelse främst
aktualiseras under skeden av kris- och konjunkturarbetslöshet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
35
I fortsättningen redogöres för resultatet av den verkställda utredningen
om anordnandet av arkivhjälparbelen samt anföres härvid inledningsvis, att
den av de arbetslöshetssakkunniga verkställda utredningen rörande restarbetslöshetens
omfattning den 31 augusti 1937 ådagalade, att en icke obetydlig
arbetslöshet då förefanns inom åtskilliga grupper av icke-manuell arbetskraft,
särskilt bland storstädernas restarbetslösa, såsom exempelvis be"täffandc
kontorister, tekniker, musiker, personer, som varit anställda inom
förvaltning, undervisning och sjukvård o. s. v., samt bland de personer
inom olika yrken, vilka i fråga om yrkesutbildning och utövad verksamhet
kunde betraktas såsom med dem likställda. Deras antal uppgick vid arbetslöshetsräkningen
till 2,248, inklusive 288 kvinnor, därvid till kategorien
icke-manuell arbetskraft även räknats butiks (affärs-) biträden. En sammanställning
av dessa arbetslösa yrkesvis (män och kvinnor gemensamt) och
med hänsyn till åldersgrupper har lämnat följande resultat (tabell 15).
Tabell 15. Sammanställning yrkesvis av vid arbetslöshetsräkningen den 31 augnst!
1937 anmälda arbetslösa, tillhörande kategorien icke-manuell arbetskraft.
Yrken
Åld
ersgrupper
Sum-
ma
intill
30 år
31—40 år
41—50 år
51—
50 år
61-
74 år
abs.
%
abs.
%
abs.
%
abs.
%
abs.
%
Jordbruk och skogshushållning ..
6
12.8
9
19.1
12
25.5
13
27.7
7
14.9
47
Ingenjörsarbete och arbetsledning
17
9.3
37
20.2
49
26.8
57
31.1
23
12.6
183
Sjöfart..........................
—
—
4
8.9
9
20.0
21
46.7
11
24.4
45
Kontorspersonal ................
169
13.8
298
24.3
401
32.8
281
22.9
76
6.2
1,225
Butikspersonal..................
151
44.4
83
24.4
61
17.9
40
11.8
5
1.5
340
Hotell och restaurangrörelse......
1
1.8
7
12.5
16
28.6
28
50.0
4
7.1
56
Litterärt och konstnärligt arbete..
37
15.2
66
27.1
72
29.5
55
22.5
14
5.7
244
Förvaltning och undervisning....
30
33.3
25
27.8
19
21.1
14
15.6
2
2.2
90
Sjukvård och hygien............
6
33.3
u
50 0
1
5.6
2
11.1
—
—
18
Summa
417
18.6
538
23.9
640
28.5
511
22.7
142
6.3
2.248
Det antal dylika arbetslösa, sBm under tiden efter arbetslöshetsräkningen
anmält sig såsom hjälpsökande lios arbetslöshetskommittéerna, har visserligen
understigit de i tabellen redovisade siffrorna. Att de emellertid även
under 1938 representerat ett betydande inslag i det samlade hjälpklientelet,
framgår av följande uppgifter härom enligt statens arbetslöshetskommissions
rapporter den 31 augusti och 31 december 1938, ställda vid sidan av
motsvarande uppgifter från såväl arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937
som kommissionens månadsrapportsiffror för samma datum.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Yrken
sl/8 1937
1938 (Statens A.K.)
Arbetslös-
hetsräkn.
Statens
A. K.
S1/s
S1/ia
Jordbruk och skogshushållning ......................
47
6
6
37
Ingenjörsarbete och arbetsledning..................
183
161
67
139
Sjöfart...............................
45
17
19
29
Kontorspersonal ............................
1,225
310
249
321
Butikspersonal (affärsbiträden) ...............
340
73
57
83
Hotell och restaurangrörelse........................
56
10
7
11
Litterärt och konstnärligt arbete ....................
244
28
25
39
Förvaltning och undervisning.........
90
60
22
54
Sjukvård och hygien...............
18
—
_
_
Summa
2248
665
452
713
En blick på siffrorna från arbetslöshetsräkningen ger vid handen, att
flertalet restarbetslösa inom de merkantila och tekniska yrkena utgjordes
av kontorister (inklusive butikspersonal) och med dem likställda yrkesutövare
såsom personer med litterärt och konstnärligt arbete samt ingenjörer
och arbetsledare. Bland de merkantilt arbetslösa och med dem jämförbara,
vilka den 31 augusti 1937 anmälde sig såsom hjälpsökande hos
de lokala arbetslöshetsorganen, kommo de i egentlig mening kontoristarbetslösa
samt ingenjörer och arbetsledare i främsta rummet, medan butiksoch
affärsbiträden voro avsevärt färre till antalet.
Utvecklingstendensen i fråga om de hjälpsökande merkantilt arbetslösa
under 1938, sådan densamma avspeglar sig i rapportsiffrorna till statens
arbetslöshetskommission har ej nämnvärt avvikit från den under närmast föregående
år konstaterade. De arbetslösa kontoristerna samt ingenjörer och arbetsledare
bildade sålunda alltjämt den största gruppen, närmast följd av butiks-
och affärsbiträden. Den omständigheten, att under 1938 antalet hjälpsökande
inom flera yrken steg starkare än inom de merkantila yrkesgrupperna,
har medfört, att sistnämnda gruppers andel av totalantalet arbetslösa i riket
relativt sett gått tillbaka från augusti 1937 till december 1938, även om
dessa yrkens absoluta antal arbetslösa samtidigt undergått en om ock förhållandevis
svag ökning.
Om såväl de egentliga kontoristerna som butiksbiträdena gäller, att deras
procentuella andel av arbetslöshetsstocken bland de merkantila yrkenas
arbetslösa icke undergått några större förändringar under åren 1937 och
1938. Däremot faller i ögonen, att de kontoristarbetslösa och de med dem
mera direkt likställda utgjorde ett i absoluta tal räknat mycket starkare
inslag av hjälpsökande merkantilt arbetslösa i arbetslöshetskommissionens
rapportmaterial under såväl 1937 som 1938 än de arbetslösa inom gruppen
butikspersonal.
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Vid arbetslöshetsräkningen återfanns det övervägande antalet merkantilt
arbetslösa eller 75.1 %> i åldrarna 31—60 år. Den både absolut och relativt
största gruppen hänför sig emellertid till åldern 41—50 år, vilket också i
stort sett, bortsett från vissa lokala variationer, överensstämmer med åldersfördelningen
inom hela det vid arbetslöshetsräkningen behandlade klientelet.
Särskilt påfallande är denna ålderskoncentration inom den egentliga kontoristgruppen
samt inom grupperna litterärt och konstnärligt arbete ävensom
ingenjörsarbete och arbetsledning, medan procentsiffran för den arbetslösa
butikspersonalen beträffande denna åldersgrupp ligger betydligt under de
nyssnämnda gruppernas procenttal. En klar tendens vid arbetslöshetsräkningen
visar sålunda, att arbetslösheten inom de mera kvalificerade yrkena,
relativt sett, berört färre inom de yngre åldersgrupperna än vad förhållan|det
varit med de arbetslösa inom gruppen butikspersonal, vilket från en
annan synpunkt sett innebär, att det procentuella antalet kontoristarbetslösa
och med dem likställda vid stigande ålder är högre än procenttalet för
butikspersonalens arbetslösa. Förklaringen ligger förvisso däri, att butikspersonalen
över huvud till övervägande delen består av personer i de yngre
ålderskategorierna samt att omsättningen av sådan personal kan a priori
antagas vara större än bland de kontors- och ingenjörsutbildade, sammanhängande
bl. a. med minuthandlarkårens rekrytering av personer, som tidigare
varit butiksbiträden. Även vid en sådan gruppering efter procenttal av
räkningens resultat beträffande de merkantila yrkenas arbetslösa, som framgår
av följande uppställning, varest de arbetslösa intill 40 år förts samman
till en grupp, framträder den ovan antydda tendensen. Den markeras ytterligare
därav, att de arbetslösa över 60 år inom gruppen butikspersonal praktiskt
taget ingen roll spelar inom det undersökta klientelet.
Yrken
intill
40 år
41-50
år
51-60
år
61—74
år
Litterärt och konstnärligt arbete...............
42.3
29.5
22.5
5.7
Kontorspersonal ..............................
38.1
32.8
22.9
6.2
Ingenjörsarbete och arbetsledning..............
29.5
26.8
31.1
12.6
Butikspersonal................................
68.8
17.9
11.8
1.5
Samtliga i gruppen ingående yrken
42.5
28.6
22.7
6.3
Då arbetslöshetskommissionens rapporter sakna närmare uppgifter om
klientelets åldersfördelning, låter sig ej med bestämdhet utsäga, huruvida
några förskjutningar härutinnan inträffat under år 1938. Sannolikheten talar
emellertid för att så icke varit fallet.
Enligt vad arbetslöshetsräkningen utvisat, voro flera än hälften av de tekniska
och merkantila yrkenas arbetslösa hemmahörande i rikets större städer.
Att enahanda förhållande rått jämväl bland de hjälpsökande arbetslösa
inom dessa yrken såväl vid räkningstillfället som den 31 augusti och 31 december
1938 framgår av tabell 16.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Tabell 16. Fördelningen på de större staderna av arbetslösa kontorister och med dem
jämställda inkl. affärsbiträden (affärsbitr. inom parentes).
1
Enl. arbets-
Enligt A. K. (efter specialundersökn.)
Stad
löshetsräkn.
»V» 1937
31/a 1937
31/8 1948
S1/ia 1938
Stockholm............
799 (119)
250 (335
177 (18)
198 (19)
Göteborg.............
245 ( 41)
60 ( 3)
63 (10)
93 (13)
Malmö......................
116 ( 13)
14 ( 3)
13 ( I)
16 ( 1)
Norrköping.............
56 ( 9)
12 ( 3)
13 ( 4)
20 ( 5)
Hälsingborg.................
52 ( 8)
13 ( 1)
13 ( 1)
20 ( 2)
Halmstad................
11 ( -)
7 (-)
6 (-)
7 (-)
Jönköping............
21 ( 1)
4 (-)
8 ( 2)
7 ( 1)
Karlstad..................
10 ( 2)
7 ( 2)
11 ( 1)
17 ( 4)
Gävle ..................
25 ( 4)
7 ( 1)
4 (-)
8 ( 1)
Uppsala...............
18 ( 4)
9 ( 1)
8 ( 1)
9 ( 1)
Summa
1,358 (2011
383 (47)
316 (38)
395 (47)
Totalantalet kontoristarbetslösa ....
2,248 (340)
665 (73)
452 (57)
713 (83)
De större städerna i % därav ....
60.2 (59.1)
57.6 (64.4)
64.9 (66.7)
55.4 (56.6 )
Erinras må i förevarande sammanhang om det av erfarenheten bestyrkta
förhållandet, att den faktiska arbetslösheten i landet varit större än den,
som vid olika tidpunkter brukat inregistreras hos de lokala arbetslöshetsorganen.
Gäller detta om arbetslösheten i stort, torde det i särskilt hög grad
äga sin tillämpning på de kategorier av arbetslösa, varom här är fråga.
Belysande härvidlag synes läget beträffande huvudstaden. Enligt Stockholms
arbetslöshetskommittés rapporter till statens arbetslöshetskommission
omfattade totalantalet kontoristarbetslösa och med dem jämställda 196 personer
den 30 april 1938 (vilken siffra dock på grund av redovisningstekniska
skäl torde böra något höjas). Till jämförelse kan anföras, att hela antalet från
våren 1937 t. o. m. den 9 april 1938 hos Stockholms stadskollegiums arbetsberedningsbyra
mottagna, godkända anmälningar från personer inom motsvarande
yrken uppgick till 600. Med andra ord: det hos arbetslöshetskommittén
inregistrerade antalet hjälpsökande arbetslösa kontorister o. dyl. våren 1938
utgjorde endast c:a Vs av deras antal inom samma yrken, som funnit skäl
att intill ungefär motsvarande tidpunkt påkalla byråns medverkan för erhållande
av arbetsanställning.
Sina förslag till hjälpåtgärder för arbetslösa kontorsanställda m. fl. ämna
de sakkunniga anknyta till en av dem verkställd undersökning, om och
i vilken omfattning bland statliga verk, myndigheter och institutioner samt
inom femton större städers kommunala verk och dem underlydande organ
förefinnes tillgång på arbetsuppgifter av arkivarbetens eller annan
natur, vilka på grund av bristande tillgång på arbetskraft måst åsidosättas
men som skulle under längre eller kortare tid lämpa sig att komma
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
39
till utförande genom anlitande av arbetslösa kontorister och med dem likställda.
Av 300 tillfrågade verk, myndigheter och institutioner hava svar
ingått från 294, därav 138 jakande och 156 nekande. Endast några få tillsporda
ha sålunda underlåtit att lämna besked. I svaren ha meddelats upplysningar
om arbetsobjektens beskaffenhet, örn storleken av den personal av
här angiven karaktär, som ansetts behövlig och som ämbetsmyndigheterna
m. fl. funnit sig kunna samtidigt sysselsätta vid de projekterade arbetena
ävensom upplysningar om den tid, utförandet antagits kräva, räknat från
och med den 1 juli 1939. Samtidigt härmed har tillhandahållits uppgift örn
antalet dagsverken för respektive huvudslag av arbetsuppgifter, beräknade
med utgångspunkt från en daglig arbetstid för de sysselsatta av 7—8
‘.immar.
Inom samtliga län med undantag för Västmanlands föreligga för kontoristarbetslösa
lämpliga arbetsuppgifter, huvudsakligen lokaliserade till städerna
(för 513 personer). På andra orter än städer förefintliga uppgifter
hänföra sig till kortvariga sådana, företrädesvis på landsfiskalskontor samt
vid ett mindre antal sjukvårds- och undervisningsanstalter (för 27 personer)
.
Enligt inventeringen kunna inalles 540 arbetslösa kontorister och nied
dem likställda beredas sysselsättning vid de arbetsobjekt, som redovisats. På
grund av beskaffenheten hos en del av de tillgängliga objekten är möjligt att
avdela 12 personer för rent grovarbete. Av dem kunna emellertid 5 sysselsättas
endast under högst 3 månader. Samtliga övriga arbetsuppgifter, motsvarande
arbetstillfällen för 528 personer, äro sålunda av natur att i huvudsak
allenast kunna utföras av personal med kontoristkompetens eller annan däremot
svarande utbildning eller yrkesvana.
Hos verk, myndigheter m. fl., vilkas arbetsobjekt endast lämpa sig för
nyss nämnda 528 kontorskvalificerade arbetslösa, kunna dessa sysselsättas
under följande tidsperioder:
under 3 månader.............................. 122 personer
3 — 6 månader ................................ 129 »
7—12 månader................................ 31 »
1—2 år ...................................... 141 »
över 2 år .................................... 105 » I
I följande förteckning har för varje där upptagen stad angivits det antal
platser, som står till förfogande för arkivhjälparbeten, avsedda för kontoristarbetslösa
och likställda. Därjämte har i särskild kolumn antecknats antalet
kontoristarbetslösa, som den 31 december 1938 hos respektive arbetslöshetskommittéer
anmält sig såsom hjälpsökande arbetslösa.
40
Kungl. Majlis proposition nr 178,
Län
Stad
1
arkiv-
platser
Yntal
arbetslösa
kontorister
SI/i2 1938
Stockholm......................
230
198 (19) 1
Stockholms
Vaxholm.........................
3
Östhammar..........................
1
_
Södertälje...................
1
_
Uppsala
Uppsala.........................
30
9 (l)
Södermanlands
Nyköping.....................
4
1 (—)
Östergötlands .
Norrköping.......................
3
20 (5)
Linköping........................
3
4 (—)
Vadstena.................
2
Skänninge................
2
■ ■
Jönköpings
Jönköping.........................
7
7 (1)
Kronobergs
Växjö........................
11
1 (—)
Kalmar
Kalmar ........................
5
Oskarshamn........................
1
1 (—)
Västervik.............................
2
3 (3)
Gotlands
Visby........................
7
2 (-)
Blekinge
Karlshamn............................
2
Karlskrona............................
8
50 (4)
Sölvesborg............................
1
—
Kristianstads
Kristianstad ..........................
3
2 (1)
Malmöhus
Malmö................................
18
16 (1)
Hälsingborg ..........................
4
20 (2)
Landskrona ..........................
1
_
Trelleborg............................
1
—
Ystad ................................
2
1 (1)
Lund.................................
3
3 (2)
Hallands
Halmstad.............................
4
7 (—)
Varberg..............................
2
1 (1)
Falkenberg............................
1
1 (1)
Göteborgs o. Bohus
Göteborg..............................
40
93 (13)
Lysekil ..............................
2
—
Marstrand ............................
1
_
Strömstad ............................
1
29 (-)
Uddevalla ............................
1
5 (—)
Älvsborgs
Vänersborg............................
5
3 (1)
Trollhättan ..........................
4
1 (-)
Skaraborgs
Mariestad ............................
4
Skövde ..............................
1
_
Skara ................................
3
_
Värmlands
Karlstad..............................
14
17 (4)
Kristinehamn ........................
2
2 (2)
Filipstad..............................
1
Örebro
Örebro ..............................
4
3 (—)
Kopparbergs
Falun................................
6
2 (-)
Gävleborgs
Gävle ................................
11
8 (1)
Hudiksvall............................
2
2 (2)
Söderhamn ...........................
1
1 (-)
Västernorrlands
Härnösand............................
9
3 (-)
Sollefteå..............................
2
Sundsvall ............................
1
2 (1)
Jämtlands .
Östersund ............................
3
2 (—)
Västerbottens
Umeå ................................
8
Norrbottens
Luleå ................................
11
2 (1)
Piteå ................................
2
Summa
501
522 (67)
Butiks- och affärsbiträden ingå i totalsumman men angivas särskilt inom parentes.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
41
Hela antalet för arkivhjälparbeten lämpade personer, eller 540, har beräknats
kunna tillsammans utföra 145,871 dagsverken, varav enbart kontorister
och dylika 141,621 och för grovarbete lämpad personal 4,250.
Av nyss nämnda 145,871 dagsverken falla på städerna 144,047 och på
landskommunerna 1,824. Enär det här endast gäller att undersöka hjälpmöjligheterna
för en begränsad tid och dagsverksberäkningar för de mera
långvariga arbetsuppgifterna i flera fall blott kunnat göras uppskattningsvis,
har antalet dagsverken beräknats allenast för en tid av t. o. m. 2 år.
Särskilda länstablåer över inventeringens resultat hava utarbetats, varjämte
på basis av dessa länstablåer upprättats en generaltablå för hela riket.
Ett sammandrag av denna tablå ger följande resultat.
Uppgift örn
arbetstid och antal personer, som kan sysselsättas
Enbart kontorister och dylika
Summa
Enbart lager- arb. o. dyl.
intill
3 mån.
3-6
mån.
7-12
mån.
1-2
år
över 2
t. o. m.
5 år
arb.
dagsv.1
Summa
28
62
14
90
36
230
67.351
7 4,200
5
2
—
2
31
40
19,585
5 50
6
5
—
7
—
18
2,880
61
57
16
42
37
213
49,981
22
3
1
—
1
27
1.824
122
129
31
141
105
528
141,621
12 4,250
100
126
30
141
104
501
139,797
12 4,250
22
3
1
—
1
27
1,824
Stockholm ..............
Göteborg................
Malmö ..................
övriga städer............
Landskommuner.........
Summa
Städer ..................
Landskommuner ........
I ett annat sammandrag redovisas fördelningen på olika tidsmoment av de
arbetsuppgifter, som kräva en anställningstid intill 3 månader. Av detta
framgår, beträffande de egentliga kontoristarbetslösa, att en arbetstid av
intill 1 månad kan erbjudas ................ 57 personer,
intill 2 månader............................ 64 » och
intill 2—3 månader ........................ 1 person,
eller tillhopa 122 arbetslösa. Som förut framhållits kunna 5 arbetslösa lagerarbetare
o. d. jämväl erhålla anställning under en tid understigande 3
månader.
Ett sammandrag av uppgifterna rörande arbetstiden för sådana arbetsobjekt,
som beräknas taga 2—5 år i anspråk utvisar, att en arbetstid av
2— 3 år kan erbjudas.......................... 11 arbetslösa,
3— 4 år ...................................... 14 »
4— 5 år ................................... 80 »
1 Häri ingå endast dagsverksantal l. o. m. 2 år.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
De nu antydda arbetsuppgifterna äro i huvudsak av samma natur som de,
vilka under senare åren utförts i statens arbetslöshetskommissions regi. De
utgöras sålunda förnämligast av utgallring, sortering, granskning, avskrivning,
kollationering, paginering, registrering etc. av diverse slags arkivhandlingar,
skrivelser, affischer, separattryck och brevsamlingar etc. Vidare inventering,
uppordning, katalogisering, om- och renskrivning av handskrivna
förteckningar, ordnande av bibliotek och boksamlingar samt rengöring, renovering
och magasinering av dylika. Såsom lämpliga uppgifter ha vidare angivits
märkning samt ordnande och uppställning av olika slags samlingar,
museimaterial och dylikt, uppläggning av register över kartor samt lagning,
omritning och textning av sådana. I mindre omfattning förekomma sådana
uppgifter som utförande av blåkopior och registrering av ritningar, inventering,
flyttning och handräckning beträffande samlingar av tavlor, gravyrer
och musikalier samt registrering, numrering och katalogisering av fotografier,
fotoplåtar, klichéer och annat bildmaterial. I enlighet med vad som redan
framgick av den inledningsvis omnämnda uppsorteringen av arbetsobjekten
utgöras desamma i allt väsentligt av uppgifter för personer med visst
mått av merkantil eller teknisk utbildning. Detta framhäves ytterligare av
att det från en del verks och myndigheters sida ställts anspråk på viss specialkompetens
hos arbetskraften. Sålunda ha några av dem framhållit, att
arbetsuppgifterna endast kunna utföras av personer, som besitta exempelvis
kunskaper i levande språk, teknisk utbildning, rutin i fråga om maskinskrivning
och stenograf, behärskning av vanliga räknemaskiner, färdighet i ritning,
textning och blåkopiering o. s. v.
Lokala utredningar.
Vissa förslag till åtgärder mot arbetslöshet hava inkommit från såväl 1935
års Blekingeutrcdning som de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1937
tillkallade sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter
(Våsternorrlandsutredningen ).
I vad dessa utredningar uppehållit sig vid speciella åtgärder för komplettering
av ofullständiga jordbruk samt vid frågan om bidrag till företagareföreningars
verksamhet återkommer jag i ett senare sammanhang. Detsamma
gäller den Blekingeutredningen närstående s. k. Lyckebyåutredningen.
De sakkunniga inom Våsternorrlandsutredningen hava i redogörelse över
sin verksamhet erinrat om att Sveriges geologiska undersökning med stöd
av anslag, som de sakkunniga utverkat, under år 1938 verkställt undersökningar
rörande länets malmföring. I samband med verkställandet av dessa
undersökningar har uppkommit frågan om en närmare analysering av vissa
kalkfyndigheter i Alnö socken. Med anledning härav hava de sakkunniga
i skrivelse den 20 januari 1939 hemställt örn ett anslag på 20,000 kronor
för undersökning av fyndigheternas mäktighet och beskaffenhet.
Sedan Kungl. Majit anvisat medel för undersökning av möjligheterna att
förlägga ett finpappersbruk till länet hade — anföra de sakkunniga vidare —
undersökning härom verkställts av särskild expert, som till de sakkunniga
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
43
överlämnat promemoria rörande undersökningens resultat. Detta ärende
är för närvarande föremål för de sakkunnigas övervägande.
De sakkunniga, som ansett det ur såväl skogsvårds- som arbetslöshetssynpunkt
lämpligt, att ytterligare försök med brikettering av träkol i fabriksmässig
skala komma till stånd samt att försök inriktas å tillverkning av barrträkolsbriketter
med driften förlagd till länet, hava vidare hos Kungl. Majit
utverkat ett anslag på 30,000 kronor att jämte på enskild väg anskaffade
20,000 kronor ställas till disposition av en på initiativ av de sakkunniga
tillkommen förening med uppgift att främja brikettillverkningen.
De sakkunniga erinra därjämte, att Kungl. Majit bemyndigat de sakkunniga
att i enlighet med plan, som skulle uppgöras i samråd med bostadssociala
utredningen, låta verkställa viss undersökning av bostadsförhållandena
inom länet. Denna undersökning har numera slutförts och särskild
framställning i anledning härav rörande anvisande av medel för bostadsför
bättringar är ingiven till Kungl. Majit. Denna fråga har jag i annat sammanhang
upptagit till prövning.
Vidare hava de sakkunniga med anlitande av ett av Kungl. Majit anvisat
särskilt anslag låtit verkställa viss undersökning av arbetslöshetsklientelet
inom vissa av arbetslöshet mera tyngda kommuner. Det material, som på
denna väg framkommit, är för närvarande föremål för statistisk bearbetning
inom statens arbetslöshetskommission och anse sig de sakkunniga, då resultatet
av bearbetningen föreligger, bliva i tillfälle att inkomma med rapport.
Med utgångspunkt från att hemslöjden tidigare haft stor ekonomisk betydelse
för länet hava de sakkunniga verkställt en förberedande undersökning
rörande möjligheterna att utvidga dess produktion i syfte att bereda
ytterligare arbetstillfällen. Undersökningen visar, att förutsättningarna härför
äro för handen. Arbetet för hemslöjdens utveckling bör enligt de sakkunnigas
förmenande i första hand inriktas på den manliga slöjden. Hemslöjden
bör drivas som binäring till jordbruk eller annat yrke, då densamma
som huvudnäring ej kan bereda sina utövare tillfredsställande försörjning.
I skrivelse den 10 december 1938 hava de sakkunniga hemställt om ett anslag
å 15,700 kronor för viss försöksverksamhet på området. Därest bidrag
beviljas, hava de sakkunniga tänkt sig att genom länets företagareförening
kunna igångsätta verksamheten i någon typisk småbrukarekommun, där befolkningen
är beroende av biförtjänster.
Slutligen hava de sakkunniga i skrivelse den 26 januari 1939 framhållit,
att det allmänna läget på arbetsmarknaden inom länet oundgängligen kräver,
att en mer intensiv förflyttning av överskott å arbetskraft från länet till
orter med brist på sådan kommer till stånd. De sakkunniga anföra härom
följande.
Med fäst avseende härå hade efter framställning av de sakkunniga till arbetsförmedlingens
huvudkontor i Sundsvall knutits en omflyttningsassistent
med uppgift att särskilt handha den interlokala förmedlingen. Detta omflyttningsassistentens
arbete hade givit goda resultat och än bättre sådant
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
skulle stå att vinna, därest till arbetsförmedlingens förfogande ställdes medel
jämväl för förflyttning av arbetssökandes familjer. Med hjälp av medel,
5,000 kronor, som länets företagareförening disponerade för ändamålet, hade
genom arbetsförmedlingens försorg dittills kunnat förflyttas ett flertal familjer
för en kostnad av omkring 100 kronor per familj. Utnyttjandet av dessa
medel vore emellertid jämlikt givarens bestämmelse begränsat till vissa socknar.
På grund av rådande arbetslöshetsförhållanden funné de sakkunniga det
önskvärt, att medel för detta ändamål kunde stå till förfogande för arbetssökande
från länet i dess helhet ävensom att medlen för att giva största
möjliga effekt snabbt kunde utnyttjas under för närvarande i mellersta och
södra Sverige, särskilt under kommande sommararbetsår rådande goda konjunkturförhållanden.
Då dylik bidragsverksamhet vore av rent arbetslöshetslindrande
karaktär, syntes berättigat att för ändamålet arbetslöshetsmedel
toges i anspråk.
Under åberopande härav hava de sakkunniga hemställt, att Kungl. Majit
av arbetslöshetsmedel måtte anvisa ett belopp av 15,000 kronor att av arbetsförmedlingen
i Västernorrlands län försöksvis användas åt familjer till arbetssökande,
som genom arbetsförmedlingen beredas arbetsanställning å orter
utom länet.
Socialstyrelsen har i utlåtande över denna de sakkunnigas framställning
framhållit bland annat, att, med hänsyn till det stora arbetskraftsöverskott,
som föreligger inom Västernorrlands län, särskilda åtgärder synas böra förordas
i angiven riktning. Då det är av utomordentlig vikt att så mångå
familjeförsörjare som möjligt beredas arbete inom andra delar av landet,
synes enligt socialstyrelsens uppfattning ekonomisk hjälp till familjernas
förflyttning icke böra begränsas allenast till de hos vederbörande arbetslöshetskommittéer
såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa. Även andra familjeförsörjare,
som genom den offentliga arbetsförmedlingen kunna beredas
arbete av varaktig beskaffenhet i andra delar av landet, synas — under
förutsättning att de icke på annat sätt kunna ordna med familjernas förflyttning
— böra erhålla hjälp härtill. Tekniskt skulle denna verksamhet
med flyttningsbidrag enklast kunna ordnas genom att medel ställdes till socialstyrelsens
förfogande att utbetalas i efterskott till arbetsförmedlingen i
Västernorrlands! län efter avlämnad redovisning över de kostnader, som
denna överflyttning av familjer medfört. Socialstyrelsen tillstyrker fördenskull,
att det begärda beloppet av Kungl. Majit ställes till förfogande för
angivet ändamål.
Exporthuskommittén.
Såsom redan i fjolårets proposition meddelades, tillkallades jämlikt Kungl.
Majits bemyndigande i oktober 1937 särskilda sakkunniga för att undersöka
möjligheterna att framförallt i England upparbeta en marknad för
svenska trähus.
I syfte att studera avsättningsmöjligheterna på den engelska marknaden
har kommittén våren 1938 företagit en resa till England. Dessutom har
Kungl. Maj.ts proposition nr 178. 45
kommittén besökt ett antal för fabriksanläggningar föreslagna platser i Sverige.
Sedan Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 beviljat aktiebolaget Junoförlag ett
lån av 1,600,000 kronor för att genom aktiebolaget Junohus i Uddevalla upptaga
tillverkning av monteringsfärdiga trähus, särskilt för export, i huvudsak
enligt de förslag, som framgått av kommitténs utredningar, hava arbetena
för fabriksanläggningen för nämnda ändamål numera fortskridit så långh
att företaget väntas kunna börja sin verksamhet i maj månad 1939. Antalet
sysselsatta arbetare vid full drift beräknas skola uppgå till 170 för själva
husfabrikationen samt för i samband därmed bedriven sågverksrörelse 30
till 60 arbetare. De åtgärder, som kommittén vidtagit för avsättning av trähus
på exportmarknaden, hava redan i viss utsträckning föranlett definitiva
beställningar. Kommitténs uppdrag är numera slutfört.
Departementschefen.
Arbetslöshetsläget har under den hittills tilländalupna delen av budgetåret
1938/39 undergått en viss försämring jämfört med det relativt tillfredsställande
läget under föregående år. Den 31 januari 1938 utgjorde antalet
hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa 21,723. Motsvarande
antal var den 31 januari 1939 27,547, d. v. s. antalet arbetslösa personer
hade från den 31 januari 1938 till den 31 januari 1939 ökats med 5,824
personer. Antalet till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner
hade likaledes ökat från 268 i januari 1938 till 321 vid motsvarande tid
1939. Antalet kommuner med mera betydande arbetslöshet i förhållande
till kommunernas invånareantal befann sig under 1938 års sista månader i
stegring. En arbetslöshet på över 1 procent av invånareantalet hade vid
1936 års utgång 148 av landets kommuner. Vid motsvarande tidpunkt 1937
hade antalet sjunkit till 80. Den 31 december 1938 var antalet däremot
124. 3 procents arbetslöshet och däröver hade december 1936 36 kommuner;
vid årsskiftet 1937/38 var antalet 18. December 1938 var motsvarande
siffra 29.
Den försämring av arbetslöshetsläget, som belyses av de nyss anförda
siffrorna, är emellertid så gott som helt begränsad till norrlandslänen. Inom
betydande delar av landet har nedgången i arbetslösheten fortsatt under
innevarande budgetår i ungefär samma takt som under det näst föregående.
Det förtjänar särskilt att observeras, att storstädernas arbetslöshet har väsentligt
minskats. Sålunda var i Stockholm antalet arbetslösa i januari
1938 1,814 mot 1,451 vid samma tidpunkt innevarande år. Malmöhus län,
vars arbetslöshet så gott som helt är lokaliserad till städerna, framförallt
Malmö och Hälsingborg, utvisar en minskning av antalet arbetslösa personer
från 3,205 i januari 1938 till 2,466 vid samma tidpunkt i år. Göteborgs
stad har ungefär samma antal arbetslösa vid de bägge tidpunkterna, nämligen
1,654 respektive 1,622. Antalet arbetslösa i dessa tre områden ut
-
46
Kungl. Majis proposition nr 178.
gjorde den 31 januari 1938 6,673 och var den 31 januari 1939 5,539. Arbetslösheten
i Stockholm och Göteborgs städer samt Malmöhus län utgjorde
vid den förra tidpunkten 30.7 procent av hela arbetslösheten och vid den
senare tidpunkten allenast 20.1 procent. Även Bohuslän utvisar jämfört
med fjolårssiffrorna en betydande minskning. Antalet arbetslösa hade nämligen
minskats från 2,218 till 1,660, d. v. s. med 558.
1 Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Kristianstads,
Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län har arbetslösheten, som redan förut
varit av relativt ringa omfattning, undergått en obetydlig minskning under
året. En i absoluta tal mindre betydande ökning utvisa Uppsala, Jönköpings,
Kronobergs, örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Jämtlands län.
En kraftigare ökning kan konstateras i Kalmar län nied 351 personer och i
Blekinge län med 471 personer.
Betydligt allvarligare ter sig arbetslöshetsläget i de landsdelar, där skogsindustrierna
och skogshanteringen utgöra dominerande delar av näringslivet.
Värmlands län har från januari 1938 till januari 1939 sett sin arbetslöshet
växa från 480 till 1,877 personer, d. v. s. med 1,397 personer. Västernorrlands
läns arbetslöshetssiffror stego från 3,554 till 5,949, eller med 2,395.
I Västerbottens län växte arbetslösheten från 293 till 1,001, d. v. s. med
708 och i Norrbottens län slutligen voro siffrorna 1,636 respektive 3,529,
d. v. s. ökningen i antalet arbetslösa från januari 1938 till januari 1939 var
1,893 personer. De nu nämnda länen hade i januari 1938 5,963 arbetslösa,
d. v. s. 27.5 procent av landets arbetslöshet. Den 31 januari 1939 utgjorde
antalet arbetslösa personer i ifrågavarande län 12,356. Den relativa andelen
av arbetslösheten hade vuxit till 44.8 procent. Redan nu återgivna siffror
rörande arbetslöshetens utveckling under året angiva, att arbetslöshetsklientelet
är något annorlunda sammansatt för närvarande än under de
senaste åren.
Då min företrädare i ämbetet framlagt anslagsäskanden till arbetslöshetens
bekämpande under de senaste åren, bär han kunnat utgå från, att arbetslösheten
huvudsakligen haft karaktären av en restarbetslöshet, koncentrerad
dels till landets större städer och dels till vissa arbetslöshetstyngda
områden, där nedläggandet eller rationaliseringen av industrier vållat särskilda
sysselsättningssvårigheter. Statens arbetslöshelspolitik borde vid sådana
förhållanden i första hand användas till att bispringa de arbetslöshetstyngda
områdenas arbetslösa, bland annat därför att kommunerna i dessa
områden sakna ekonomiska resurser för att själva mera aktivt kunna bekämpa
arbetslösheten. Vidare borde man söka uppnå en ökad livaktighet
inom ifrågavarande landsdelars näringsliv framförallt syftande till en rikare
differentiering av näringslivet å orterna i fråga. Vid sidan härav borde en
effektiv yrkesutbildning fostra ungdomen till yrken, där försörjningsmöjligheterna
vore större än inom de yrken, som dominerade å hemorten.
Den aktuella arbetslösheten inom de arbetslöshetstyngda områdena, skulle
bekämpas med beredskapsarbeten, i första hand avseende att syssel
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
47
sätta familjeförsörjare. I mån av behov skulle dessa åtgärder kompletteras
med hjälpåtgärder under arbetslöshetskommissionens ledning.
För de större städernas restarbetslöshet bleve hjälpanordningar under
arbetslöshetskommissionens ledning den huvudsakliga statliga hjälpformen.
I stort sett har arbetslöshetspoliliken följt här angivna riktlinjer. En
viss bild av hur arbetslöshetspolitiken i de arbetslöshetstyngda områdena
utformats, skänka följande uppgifter över hjälpverksamheten avseende den
31 januari 1939. Vid denna tidpunkt funnos i Bohusläns stendistrikt 1,354
hjälpsökande arbetslösa, därav 829 försörjningspliktiga. Av de försörjningspliktiga
hjälptes 94 genom statliga reservarbeten. Samtidigt voro i beredskapsarbeten
sysselsatta 549 från arbetslöshetskommittéer hänvisade arbetslösa,
vilka alltså icke redovisades såsom hjälpsökande arbetslösa. I Västernorrlands
sågverkskommuner funnos vid samma datum 2,655 försörjningspliktiga
arbetslösa. Härav voro 44 hjälpta genom statliga reservarbeten.
Vid sidan härav voro inom länet 673 från arbetslöshetskommittéerna hänvisade
arbetslösa sysselsatta vid beredskapsarbeten.
Av de anförda siffrorna framgår, att åtskilliga familjeförsörjare måst hänvisas
till statliga reservarbeten trots den starka ansvällningen av beredskapsarbetena,
som under året ägt rum.
Som jag redan antytt, har under innevarande vinter en arbetslöshet av
annan typ än restarbetslösheten uppstått. En viss del av den nuvarande
norrlandsarbetslösheten måste nämligen betecknas som konjunkturarbetslöshet.
Vid övervägandet av de åtgärder, som för budgetåret 1939/40 äro
påkallade i syfte att bekämpa arbetslösheten, torde böra observeras, att den
norrländska konjunkturarbetslösheten i någon utsträckning kommer att mötas
med beredskapsarbeten av särskild typ, anpassad närmast efter skogsbygdens
arbetsförhållanden. Jag åsyftar här de anslag till arbeten, som
upptagits i proposition nr 2 till årets riksdag under IX:e huvudtiteln. Om
sysselsättningssvårigheter bland här ifrågavarande arbetaregrupper komma
att uppstå under vintern 1939/40 torde ytterligare jordbruks- och skogsbruksbetonade
beredskapsarbeten böra igångsättas. Det förtjänar ävenledes
att övervägas, huruvida icke den sedan i fjol förändrade arbetslöshetssituationen
i Norrland borde föranleda, att medel ställas till förfogande för
en utvidgad kompletteringsverksamhet vid de norrländska ofullständiga
jordbruken på sätt Västernorrlandsutredningen föreslagit. Visserligen hade
under remissbehandlingen invändningar framkommit mot detta förslag, men
på grund av de särskilda förhållandena inom Västernorrlands län har jag
för avsikt att — såvida riksdagen icke däremot framställer erinran — föreslå,
att av de för främjande av företagarverksamhet till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medlen ett belopp av högst 200,000 kronor inom länet anvisas
till komplettering av ofullständiga jordbruk. Kompletteringen av ofullständiga
jordbruk innebär ju för övrigt icke allenast en ökad sysselsättning
för tillfället utan ökade försörjningsmöjligheter även för framtiden. Till
denna fråga återkommer jag i det följande.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Huvudparten av arbetslösheten är emellertid alltjämt en restarbetslöshet
av i stort sett samma struktur som under föregående år. Restarbetslöshetens
problem är föremål för överväganden av 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
De sakkunnigas förberedande undersökningar, avseende arbetslöshetsklientelets
sammansättning, kommunernas kostnader för arbetslöshetens
bekämpande samt övriga centralproblem inom arbetslöshetspolitiken, närma
sig nu sin avslutning, enligt vad jag inhämtat. De sakkunniga hava
meddelat, att de under loppet av 1939 beräkna att hava slutfört sitt uppdrag.
Då vidare ingenting under det senaste året inträffat, som skulle föranleda
ett frångående av de tidigare tillämpade principerna för arbetslöshetshjälpens
utformning, torde arbetslöshetspolitiken böra bedrivas i stort
sett enligt de riktlinjer, som uppdrogos i fjolårets proposition.
Fortsatta ansträngningar böra ägnas åt att inom de arbetslöshetstyngda
områdena skapa saväl ny industriell verksamhet som eljest förbättrade försörjningsmöjligheter
för befolkningen. Även i fortsättningen bör stöd sålunda
givas — oftast i samarbete med företagareföreningar inom respektive
län — åt enskilda företagare för att inom arbetslöshetstyngda distrikt med
odifferentierat näringsliv framskapa småindustrier och hantverk. Den av
Västernorrlandsutredningen ifrågasatta undersökningen rörande möjligheten
av kalkbrytning å Alnön bör enligt min uppfattning komma till stånd. Utredningens
framställning om medel till vissa flyttningsbidrag åt arbetssökande
familjer anser jag likaledes böra bifallas. Jag förordar dessutom fortsatt
medelsanvisning till Lyckebyåns reglering.
Trots den utökning av arbetstillfällena, som de här antydda åtgärderna
skulle medföra, torde likväl en kännbar arbetslöshet komma att kvarstå
särskilt inom Västernorrlands, Göteborgs och Bohus, Norrbottens och Blekinge
län. Det torde därför även under nästföljande budgetår vara nödvändigt,
att medel anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten
i samma utsträckning som under innevarande år.
I anslutning till den lämnade redogörelsen för förberedelse- och planläggningsarbeten
för beredskapsarbeten, avsedda att igångsättas vid ett försämrat
arbetslöshetsläge, anser jag mig nödsakad konstatera att i åtskilliga kommuner
alltjämt saknas en effektiv krisberedskap. Jag vill erinra om att de kommuner,
som icke utan kännbar ekonomisk uppoffring kunna verkställa det
ifrågavarande planeringsarbetet, kunna för planers uppgörande efter prövning
i varje särskilt fall erhålla medel ur anslaget till statliga och kommunala
beredskapsarbeten. Beträffande bestridandet av kostnaderna för övriga
planläggningsarbeten, till vilka medel icke i annan ordning anvisas,
har jag för avsikt att föreslå anvisandet av medel från reservationsanslaget
till reservarbeten, kontantunderstöd m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
49
Särskilda frågor.
Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.
Lyckeby anfred ningen.
Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebgåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av
utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan.
I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till
331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.
Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats av 1936 års riksdag
250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor och av 1938 års riksdag
100.000 kronor eller tillhopa 550,000 kronor.
I skrivelse den 24 februari 1939 har utredningen hemställt, att ytterligare
300.000 kronor måtte anvisas för ändamålet samt därvid anfört i huvudsak
följande.
Efter det laga syneförrättning rörande företaget den 19 juli 1938 avslutats
hade Söderbygdens vattendomstol i ärendet meddelat utslag den 23 december
1938, vari domstolen bl. a. medgivit, att företaget måtte komma till utförande,
samt förklarat att utslaget kunde-gå i verkställighet utan hinder därav
att det icke ägde laga kraft. I vissa avseenden hade vattendomstolen haft
andra beräkningar än synemännen. Sålunda hade domstolen ansett, att båtnaden
av företaget, som av synemännen beräknats till sammanlagt 1,485,408
kronor 30 öre, icke borde sättas till högre belopp än 1,140,000 kronor, detta
särskilt med hänsyn till att vid uppskattandet av båtnaden en försiktigare
beräkning borde läggas till grund vid värderingen av s. k. landvinningar samt
större hänsyn tagas till kostnader för uppförande av erforderliga åbyggnader,
anläggande av vägar m. m. Vidare hade domstolen beträffande kostnaderna
för företaget ansett dessa böra höjas till 950,000 kronor från av synemännen
beräknade 873,780 kronor. Den kvarstående nyttan av företaget skulle emellertid
i allt fall uppgå till 190,000 kronor.
Efter det Söderbygdens vattendomstols nämnda utslag meddelats, hade
deltagarna i företaget valt styrelse, som gått i författning om påbörjande av
företagets utförande. Sålunda hade redan deponerats eller erlagts större
delen av de utav vattendomstolen utdömda ersättningsbeloppen och entreprenadanbud
å utförandet av det stora kanalarbetet komme inom kort att in
fordras.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 17S.
4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen
eller nybildningen av fastigheter hade denna tillsvidare icke kunnat
fortskrida längre, än att de mellan Lyckebyåutredningen och vissa jordägare
träffade köpeavtalen rörande huvudsakligen s. k. överloppsjord blivit
av vederbörande länsstyrelse godkända och sålunda definitiva, på grund varav
utbetalningar av köpeskillingar börjat göras. För detta ändamål syntes
under den närmaste tiden erfordras c:a 150,000 kronor. Detta belopp liksom
också vad ytterligare erfordrades för genomförandet av fastighetsnybildningen
utgjordes, såsom även tidigare i Kungl. Maj:ts propositioner i ämnet
antytts, till större delen av förskott (rörelsekapital), vilket jämväl vore förhållandet
med den del av kostnaden för företaget, som eventuellt framdeles
komme att täckas genom statslån i för dylika företag vanlig ordning.
I detta sammanhang har utredningen erinrat om att Kungl. Maj:t den 28
oktober 1938 lämnat föreskrifter att gälla beträffande Lyckebyåutredningens
medelsförvaltning och räkenskapsföring samt i avseende å kontrollen av anvisade
statsmedel. Enligt dessa föreskrifter skola statsmedel, som anvisas
för vattenavledningsföretagets genomförande, ställas till länsstyrelsens i Blekinge
län förfogande för att förvaltas och redovisas av landskontoret därstädes,
under det att de för kolonisationens genomförande avsedda statsmedlen
skoja förvaltas och redovisas av Blekinge läns hushållningssällskap.
Utredningen anför:
I vilken utsträckning medel utöver redan anvisade 550,000 kronor komme
att erfordras under nästkommande budgetår vöre givetvis svårt att överblicka.
Vad själva vattenavledningsföretaget anginge syntes emellertid åtminstone
huvudparten av de medel — omkring 600,000''kronor —, som beräknades
åtgå för utförandet av den fördjupning och förändring av Lyckebyån,
som inginge som ett huvudsakligt led i företaget, böra vara tillgänglig
under nämnda budgetår. Övriga arbeten — omfattande bl. a. upptagandet
av större avloppsdiken (bikanaler) av tillhopa omkring 67 knus längd —
syntes däremot, såsom i stor utsträckning beroende av huvudrännans fullbordande,
knappast kunna komma att i någon större omfattning ifrågasättas
redan under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill, ävensom till
utdömda ersättningsbelopp på omkring 100,000 kronor samt ovannämnda
150,000 kronor för kolonisationen, syntes — även med en försiktig beräkning
— de ytterligare medel, som intill nästa budgetårs utgång erfordrades för nu
ifrågavarande vattenavlednings- och kolonisationsföretag, kunna begränsas
till 300,000 kronor. Detta belopp utgjorde — såsom antytts — i sin helhet bidrag
av förskotts natur.
Departementschefen.
Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, ha redan medel reserverats. Utredningens
förevarande framställning innebär, att ytterligare 300,000 kronor måtte anvisas
såsom rörelsekapital åt företaget. Även örn det — såsom jag tidigare
framhållit — jämväl för nästa budgetår torde bliva nödvändigt att reservera
ytterligare medel för ändamålet, synes beloppet enligt mitt förmenande kunna
utan olägenhet sättas till 150,000 kronor.
De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag till reservarbeten anvisade
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
51
särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den
fortsatta finansieringen torde den angivna utvägen böra anlitas. På en senare
prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån berörda kostnader
definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Sannolikt kan det komma
att befinnas riktigast, att medel av avdikningsanslaget eller avdikningslånefonden
vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för ändamålet
och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföras den nämnda anslagsposten.
Företagareföreningar inom vissa län.
Västernorrlands län.
Västernorrlandsutredningen har i den av mig förut återgivna redogörelsen
för utredningsarbetet jämväl något uppehållit sig vid den inom länet bildade
företagareföreningen och dennas verksamhet. Jag vill härvid erinra om att
Kungl. Maj:t —- efter det att frågan i fjolårets proposition underställts riksdagens
-hörande — genom beslut den 30 september 1938 av medlen till främjande
av företagsverksamhet beviljat föreningen —- benämnd Västernorrlands
läns företagareförening u. p. a. — understöd med tillhopa 110,000 kronor,
därav såsom subvention 50,000 kronor och såsom lån 60,000 kronor under
villkor bl. a., att understödet användes till bidrag och lån, som av föreningen
utlämnas.
Västernorrlandsutredningen framhåller, att föreningen, som har till uppgift
att utreda möjligheterna för skapande av lönande småindustrier inom
länet och att förhjälpa kunniga och intresserade personer till startande av
dylika företag, söker fylla denna sin uppgift genom propaganda för planmässigt
ökad företagsverksamhet och genom konsulterande verksamhet rörande
planering och finansiering av småföretag. Vidare utlämnar föreningen
lån åt företagare, som äro medlemmar av föreningen. Sedan den 1 februari
1938 är en konsulent anställd hos föreningen. Dennes verksamhet har visat
sig vara av stor betydelse, enär det framkommit att företagarna i många fall
sakna tillfredsställande insikter i bokföring och kalkylation. Den praktiska
verksamheten, som utövas genom konsulenten, omfattar — förutom vägledning
i nämnda frågor — upplysningar rörande tillverkning, inköp och försäljningsmöjligheter
m. m. Under år 1938 har till föreningen inkommit
358 skrivelser med begäran örn råd och upplysningar. Utgångna expeditioner
under samma tid äro 392. Antalet besök å konsulentexpeditionen för
rådfrågningar har uppgått till i medeltal 22 per månad. Konsulenten har företagit
88 resor inom länet, varvid ett flertal företagare besökts varje resa. Antalet
till föreningen inkomna låneansökningar under år 1938 uppgick till
122. Ur föreningens bidrags- och lånefond, vartill utverkats bidrag och lån
med tillhopa 180,560 kronor, har hittills beviljats lån till tretton nya företag
med tillhopa 78,900 kronor. Dessa företag komma att syssla med tillverkningar,
som förut icke varit representerade inom länet.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Göteborgs och Bohus län.
Den 20 augusti 1938 bildades inom Göteborgs och Bohus län en liknande
sammanslutning, med benämningen Bohusläns företagareförening u. p. a. Enligt
föreningens stadgar har föreningen till ändamål att utreda möjligheterna
för skapande av lönande industriföretag — däribland småindustrier — företag
i anslutning till fiske, jord- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel m. m.
samt att genom propaganda främja planmässigt ökad verksamhet på sagda
områden. Vidare lämnar föreningen råd och upplysningar rörande planering
och finansiering av berörda företag samt förmedlar lån till småföretagare
från staten eller annan långivare. Föreningens ekonomi har baserats på
andelsteckningar och i samband därmed lämnade bidrag ävensom på anslag
från länets landsting till organisationskostnader.
På därom av föreningen gjord framställning har Kungl. Maj:l den 9 december
1938 på vissa villkor beviljat föreningen understöd med tillhopa 65,000
kronor, därav såsom subvention 25,000 kronor och såsom lån 40,000 kronor.
Medlen till främjande av företagsverksamhet hava även här tagits i anspråk.
Västerbottens län.
I skrivelse den 31 januari 1939 hemställde en inom Västerbottens län bildad
liknande förening —■ Västerbottens företagareförening u. p. a. — örn
understöd av statsmedel med tillhopa 100,000 kronor, med den fördelning
mellan lån och subvention, som Kungl. Maj:t kunde finna lämplig. Efter
att hava erinrat örn att länets hushållningssällskap redan år 1932 vidtagit
anordningar med i huvudsak det för föreningens verksamhet angivna syftet
samt att på framställning av länsstyrelsen länets landsting från och med år
1936 lämnat anslag till en av landshövdingen Rosén utsedd småindustrikommitté
har föreningen framhållit bland annat följande.
Den fortgående rationaliseringen inom industrien och den minskade tillgången
på arbete i skogar och vid vägbyggnader nödvändiggjorde ett fortsatt
och utvidgat arbete till småföretagsverksamhetens främjande. Det syntes också
mest ändamålsenligt att den i angivna syfte bedrivna verksamheten sammanfördes
och övertoges av en ekonomisk förening. En sådan förening —
Västerbottens företagareförening u. p. a. — med landstinget och hushållningssällskapet
samt kommuner och bolag inom länet såsom medlemmar hade vid
sammanträde den 3 november 1938 bildats.
Då det måhända kunde synas som om förhållandena i Västerbottens län
icke vore sådana, att mera omfattande åtgärder på ifrågavarande område
kunde anses behövliga, ville föreningen kraftigt framhålla det angelägna uti
att effektiva åtgärder snarast vidtoges till beredande av ökade utkomstmöjligheter
för länets befolkning. Dessa möjligheter borde främst sökas inom
sådana områden, där företagsverksamheten i ringa utsträckning förekomme
och där behov av produktion förefunnes för tillgodoseende av efterfrågan i
länet. Sådana åtgärder vore ofrånkomliga icke blott därigenom att flera
sågverksföretag inom länet nedlagts eller rationaliserats och att tillgången på
skogs- och vägarbeten minskats utan i hög grad även därför att länets invånareantal
år efter år ökades och under det sista halvseklet vuxit med i runt
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
53
tal 2,000 årligen. Detta förhållande nödvändiggjorde ett energiskt arbete på
skapandet av försörjningsmöjligheter. Behovet av åtgärder på detta område
vore lika trängande i Västerbottens län som i någon annan del av landet. Att
det icke komme till synes i arbetslöshetsrapporterna berodde främst därpå,
att erfarenheten visat att arbetslöshetsanmälningarna givit ringa resultat och
tämligen allmänt betraktades såsom lönlösa. Önskligt vore också, örn genom
åtgärder av det slag, som föreningen hade till uppgift att främja, de nuvarande
försörjningssvårigheterna kunde i viss utsträckning undanröjas.
Bortsett från det understöd av statsmedel, varom föreningen sålunda gjorde
framställning, ansåg sig föreningen kunna påräkna att inom länet erhålla
anslag å minst 100,000 kronor. Föreningens ändamål har i stort sett angivits
vara detsamma som i fråga örn de av mig här tidigare antydda föreningarnas.
Genom beslut den 24 februari 1939 biföll Kungl. Majit föreningens framställning
på i beslutet närmare angivna villkor.
Norrbottens län.
Slutligen har inom Norrbottens län bildats en förening med nu ifrågavarande
syfte —- Norrbottens småindustriförening u. p. a. — vilken förening
konstituerades vid sammanträde i juni månad 1937. Föreningens uppgifter
äro enligt stadgarna i huvudsak sammanstämmande med de andra länsföreningarnas.
Föreningen har organiserats såsom en andelsförening. Sedan
juli månad 1937 är vid föreningen verksam en särskild konsulent. I skrivelse
den 10 oktober 1938 har föreningen hemställt, att ett belopp av minst 50,000
kronor måtte ställas till föreningens förfogande såsom riskfond för dess låneverksamhet
ävensom ett ytterligare belopp av intill 100,000 kronor såsom
lånemedel.
På vissa angivna villkor har Kungl. Majit den 28 oktober 1938 från medlen
till främjande av företagsverksamhet beviljat föreningen understöd med tillhopa
100,000 kronor, därav såsom subvention 50,000 kronor och såsom lån
enahanda belopp.
I en den 23 februari 1939 ingiven redogörelse för föreningens verksamhet
lämnas vissa uppgifter om åtgärder vid sidan av den egentliga lånerörelsen.
Föreningen framhåller sålunda bland annat, att åtgärder planerats för ytterligare
främjande av snickerinäringen, såsom anordning av rationell virkesförsörjning,
åstadkommande av virkestorkar, förbättring av yrkesskicklig
heten in. m. Intimt samarbete har etablerats med länets hemslöjdsorganisation,
vilken bland annat anordnar kurser i möbelsnickeri och omliänderliar
försäljningen för möbelsnickerierna. Vidare har efter framställning
av föreningen en inventering av länets björktillgångar företagits av skogsvårdsstyrelsen.
I övrigt nämner föreningen vissa undersökningar, vilka tillkommit
på föreningens försorg och avse möjligheterna att nyttiggöra kalkförekomsterna
i Råneå socken samt täljstensförekomsten i Tärendö socken.
Vidare har föreningen etablerat samarbete med befintliga eller för ändamålet
bildade lokala organ. Dessa organ åtaga sig att informera rörande
föreningens verksamhet och resurser samt ali inventera möjligheterna för
ökad industriell verksamhet i respektive kommuner o. d.
54
Kungl. Maj-.ts proposition nr 178.
Departementschef en.
Sedan fjolårets riksdag lämnat utan erinran förslaget att från medlen till
främjande av företagsverksamhet stödja företagareföreningar i olika län, har
Kungl. Majit, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, sedermera bifallit
framställningar från föreningar inom vissa av arbetslöshet tyngda län.
För ändamålet har sålunda tillhopa anvisats 375,000 kronor, därav 175,000
kronor såsom subvention och 200,000 kronor såsom lån. Med hänsyn till den
korta tid, som därefter förflutit, låter det sig självfallet icke göra att nu peka
på några bestämda resultat av verksamheten. Emellertid finner jag det vara
uppenbart, att föreningar av nu ifrågavarande beskaffenhet hava en stor uppgift
att fylla inom sådana län, där näringslivet saknar erforderlig mångsidighet.
"-------— —-
3ag anser det välbetänkt, att jämväl under nästa budgetår medel kunna
disponeras till stimulerande av den enskilda företagsamheten efter de redan
uppdragna riktlinjerna, i regel i samarbete med ifrågavarande eller eventuellt
nybildade företagareföreningar. Härför synes ett belopp av förslagsvis
300,000 kronor böra reserveras samt — liksom hittills — anvisas från medlen
till främjande av företagsverksamhet.
Komplettering av ofullständiga jordbruk.
Blekinge län.
I skrivelse den 25 februari 1939 har Blekinge läns hushållningssällskap
anhållit örn beviljande — i nära anslutning till tidigare hjälpverksamhet av
liknande art — av ytterligare särskilda medel, beräknade för två år framåt,
till stärkande av den ekonomiska bärkraften hos de i länet förekommande
s. k. ofullständiga jordbruken.
Hushållningssällskapet erinrar härvid inledningsvis, att Kungl. Majit i
proposition (nr 284) till 1938 års riksdag — i enlighet med en av 1935 års
Blekingeutredning med instämmande av bl. a. hushållningssällskapet den
18 februari 1938 gjord framställning — begärde att medel måtte ställas till
hushållningssällskapets förfogande för verkställande, tills vidare försöksvis
under två år, av en systematisk inventering av de ofullständiga jordbruken
inom Blekinge län, avsedd att läggas till grund, för mera omfattande
åtgärder för vinnande av bättre försörjningsmöjligheter vid dessa jordbruk.
Denna begäran bifölls — anför hushållningssällskapet —- av riksdagen och
har arbetet med en sådan inventering pågått sedan oktober månad 1938.
Hushållningssällskapet yttrar härefter:
Samtidigt med att Blekingeutredningen framförde nyssnända förslag hade
utredningen, med instämmande av hushållningssällskapet och länets skogsvårdsstyrelse,
avlåtit en likaledes den 18 februari 1938 dagtecknad särskild
skrivelse, i vilken utredningen anhållit om beviljande av medel till förstärkning
i skilda hänseenden av de blekingska ofullständiga jordbrukens ekonomiska
bärkraft. I sådant hänseende hade utredningen hemställt att —
utöver de medel, som av de för samma ändamål beviljade allmänna anslagen
kunde komma att falla på Blekinge län — av statsanslag, som kun
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
55
de komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller av eljest tillgängliga
statsmedel måtte ställas till hushållningssällskapets förfogande
dels 100,000 kronor till bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och
jordkörning å ofullständiga jordbruk, dels 50,000 kronor för uppgörande av
kostnadsfria planer för och lämnande av bidrag till enklare torrläggningsföretag,
åsyftande främst utförande i förekommande fall av erforderliga
avloppsdiken, och dels 30,000 kronor för underlättande — i form av täckande
helt eller delvis av den merkostnad, som betingades därav att fastighet
vore bebyggd ''— av en önskvärd reglering, genom sammanslagning eller
eljest, av ofullständiga jordbruk till större enheter. Därjämte hade utredningen
hemställt, att till skogsvårdsstyrelsens förfogande måtte ställas dels
30,000 kronor till skogsodling å ofullständiga jordbruk och dels 40,000 kronor
för anläggande av enkla skogsvägar. Ifrågavarande bidrag skulle av
hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen användas i enlighet med de
närmare grunder, som av utredningen angåvos.
Även dessa Blekingeutredningens förslag upptogos till behandling i nyssnämnda
proposition (nr 284 s. 84—89), framhåller hushållningssällskapet
vidare. Dåvarande chefen för socialdepartementet förordade därvid på anförda
skäl, att särskilda medel ställdes till hushållningssällskapets förfogande
till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga
jordbruk. Beträffande övriga nu nämnda förslag hade föredraganden
— erinrar hushållningssällskapet — yttrat följande.
Å andra sidan syntes man emellertid, när det gällde övriga av Blekingeutredningen
i detta sammanhang framförda anslagsäskanaen, icke kunna
undgå att — hur starkt motiverade dessa än i och för sig vöre — taga
tillbörlig hänsyn därtill, att egnahemsutredningen kunde förväntas komma
att inom kort framlägga förslag till nya åtgärder och ändrade grunder för
stärkandet av de ofullständiga jordbrukens bärkraft. Att under sådana förhållanden,
på sätt Blekingeutredningen föreslagit, redan nu anvisa medel,
vilka skulle utgå till i viss mån nya ändamål eller i allt fall enligt ändrade
grunder, syntes ägnat att väcka betänkligheter och borde därför icke gärna
kunna komma i fråga i annat fall än då alldeles särskilda skäl talade därför.
Ett sådant undantagsfall förelåge beträffande det utav Blekingeutredningen
förordade anslaget till underlättande av de ofullständiga jordbrukens
reglering — genom sammanslagning eller eljest — till större enheter,
vilket anslags användande nära sammanhängde med själva inventeringsarbetet.
Såväl önskvärdheten i och för sig av att denna utväg till de ofullständiga
jordbrukens ''fullständigande’ försöksvis prövades och verkligen
anlitades i de fall, där förutsättningarna för dess beträdande eljest förelåge,
som ock den av Blekingeutredningen framhållna nödvändigheten av att man
i det enskilda fället ej försutte det riktiga ''psykologiska'' ögonblicket för
genomförandet av en dylik reglering utgjorde tillräcklig anledning att här
bortse från nyssnämnda betänkligheter. När det gällde de andra hithörande
anslagen, betydde bristen på tillgängliga medel i regel endast ett uppskov
med åtgärdens vidtagande; här däremot i de flesta fall att åtgärdens
vidtagande på grund av det rätta ögonblickets försummande helt och hållet
omöjliggjordes. Beträffande anslagets användande syntes dock den
inskränkningen böra föreslås, att det finge tågås i anspråk endast i sådana
läll, då dess anlitande bleve aktuellt i samband med verkställd inventering
av det byalag, till vilket vederbörande ofullständiga jordbruk hörde.
De av Blekingeutredningen beräknade anslagen vore avsedda att förslå för
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
två år, räknat från och med den 1 juli 1938. Med hänsyn till att egnahemsutredningens
förslag kunde förväntas bliva framlagda i så god tid, att
därav föranledda framställningar kunde föreläggas 1939 års riksdag, syntes
medel vid dåvarande tidpunkt böra anvisas endast för närmaste budgetår
och följaktligen med endast hälften av de av Blekingeutredningen äskade
beloppen.
På nu anförda skäl — erinrar hushållningssällskapet i fortsättningen —
förordade departementschefen, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,
att till hushållningssällskapets förfogande skulle ställas dels 50,000
kronor för utlämnande av statsbidrag till ofullständiga jordbruk enligt de
grunder, som finnas angivna i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr .498)
med däri den 30 juni 1937 (nr 571) gjord ändring, dels 15,000 kronor att,
i enlighet med de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde komma
att utfärda, användas till underlättande — i form av hjälp till inlösen av
byggnader — av en reglering av ofullständiga jordbruk till större mera
bärkraftiga enheter. Båda dessa anslag föreslogos skola utgå av de i samband
med anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande
av företagsverksamhet. Hushållningssällskapet anför därefter:
Dessa förslag hade av riksdagen godkänts och hade Kungl. Majit därefter
beträffande sistnämnda anslag å 15,000 kronor genom brev den 11 november
1938 meddelat särskilda föreskrifter rörande dess användande. Då
därvid bestämts bl. a. att anslaget finge tagas i anspråk endast i sådana fall,
då dess anlitande bleve aktuellt i samband med den nyligen påbörjade inventeringen
av de ofullständiga jordbruken, hade någon större erfarenhet
på området ännu ej vunnits. Så mycket kunde dock sägas, att inventeringen
redan nu givit vid handen, att anslaget bomme att väl fylla sitt ändamål.
Sedan egnahemsutredningen numera avgivit sitt betänkande samt då -—
på grund av dettas innehåll i hithörande delar — grunden för de betänkligheter,
som sistlidet år uttalats mot att taga bestämd ställning till vissa då
framförda förslag, numera syntes få anses hava bortfallit, ville hushållningssällskapet
i fullt samförstånd med länets skogsvårdsstyrelse upprepa samma
förslag, avseende medels beviljande för ytterligare två år framåt.
I anslutning härtill har Blekinge läns hushållningssällskap hemställt, att
till stärkande av de blekingska s. k. ofullständiga jordbrukens ekonomiska
bärkraft måtte — utöver de medel, som av de för samma ändamål beviljade
allmänna anslagen kunna komma att falla på Blekinge län -— av statsanslag,
som må komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller av
eljest tillgängliga statsmedel till hushållningssällskapets förfogande ställas
dels 100,000 kronor till bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning
och jordkörning å ofullständiga jordbruk, dels 50,000 kronor för uppgörande
av kostnadsfria planer för och lämnande av bidrag till enklare torrläggningsföretag,
åsyftande främst utförande i förekommande fall av erforderliga
avloppsdiken, dels ock 30,000 kronor för underlättande — i form av
täckande helt eller delvis av den merkostnad, som betingas därav att fas
tighet är bebyggd — av en önskvärd reglering, genom sammanslagning eller
eljest, av ofullständiga jordbruk till större enheter. Vidare har hushåll
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
57
ningssällskapet hemställt, att till skogsvårdsstyrelsens i länet förfogande
måtte ställas dels 30,000 kronor till skogsodling å ofullständiga jordbruk,
dels ock 40,000 kronor för anläggande av enkla skogsvägar.
Göteborgs och Bohus län.
I skrivelse den 26 oktober 1938 har Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hemställt, att Kungl. Maj:t av tillgängliga
medel måtte till hushållningssällskapets förfogande för möjliggörande
av en till en början försöksvis anordnad inventering av de ofullständiga
jordbruken i Göteborgs och Bohus län i huvudsak enligt de riktlinjer, som
av Blekingeutredningen framlagts rörande liknande inventering i Blekinge
län, ställa ett belopp av 18,400 kronor, avsedda till avlönande under tiden
1 mars 1939—28 februari 1941 av en biträdande jordbrukskonsulent samt
till bestridande av dennes rese- och traktamentskostnader. Vidare har hushållningssällskapet
anhållit, att länets skogsvårdsstyrelse måtte tilldelas ett
belopp av 5,000 kronor mot det att skogsvårdsstyrelsen förbinder sig att
under nämnda tvåårsperiod i erforderlig utsträckning genom på det skogliga
området sakkunniga personer medverka vid inventeringens verkställande.
Till stöd för denna framställning har förvaiiningsutskottet inledningsvis
framhållit, att i Göteborgs och Bohus län jordbruket med binäringar alltjämt
är den procentuellt sett största yrkesgruppen på landsbygden, eller enligt
senast tillgängliga statistiska uppgifter 43.7 procent av landsbygdsbefolkningen.
Efter att hava redogjort för jordfördelningen inom länet enligt
de av jordbruksräkningen 1932 framlagda siffrorna, varav framgår att länet
är ett typiskt småbrukarlän, anför utskottet härom vidare.
Ytterligare borde påpekas att, om man bortsåge från de 2,825 brukningsdelar,
som tillhörde storleksgruppen 0.26—1 hektar och som i regel knappast
kunde betraktas som egentliga jordbrukslägenheten funne man, att
6,820 brukningsdelar med en åkerareal av i medeltal 2.9 hektar d. v. s.
de i särskild grad ofullständiga jordbruken folie inom storleksgruppen 1—- 5 hektar, därav 2,479 brukningsdelar med i genomsnitt 1.7 hektar åker
inom gruppen 1—2 hektar. Det övervägande antalet av dessa små brukningsdelar
brukades av ägarna själva.
Dessa ofullständiga jordbruk kunde i regel icke ge nöjaktig utkomst åt
sina brukare. Då möjligheterna för innehavaren att vid sidan av jordbruket
finna mer eller mindre tillfälligt förvärvsarbete under senare år inskränkts
och sannolikt komme på många håll att ytterligare försvåras,
syntes den enda mera effektiva utvägen att skaffa dessa småbrukare ökade
försörjningsmöjligheter vara att söka skapa större förutsättningar för dem
att livnära sig på sina egna jordbruk, med andra ord att göra de ofullständiga
jordbruken mera fullständiga.
Sedan utskottet erinrat örn det initiativ till en systematisk inventering
av ofullständiga jordbruk, som Blekingeutredningen tagit och till vilket
statsmakterna visat sig förstående, har hushållningssällskapet framhållit,
att förhållandena inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län äro i många
avseenden likartade, när frågan gäller de ofullständiga jordbruken. Ut
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
skottet kan därför i stort sett understryka vad Blekingeutredningen framhållit
och uttalar, att samma problem och möjligheter för deras lösande
föreligga jämväl för Göteborgs och Bohus läns vidkommande. I likhet
med Blekingeutredningen håller förvaltningsutskottet före, att en inventering
med i dess spår följande hjälparbete bör i första hand sättas in där,
varest detta arbete kan förväntas utmynna i det från såväl praktisk som
ekonomisk synpunkt bästa resultatet. Utskottet anför härefter:
Inventeringsarbetet inom länet syntes kunna handhavas av hushållningssällskapet
och böra anförtros en av sällskapets jordbrukskonsulenter, som
genom lång tjänstgöring inom länet ägde god kännedom om förhållandena
inom skilda länsdelar. Därmed skulle han emellertid icke medhinna andra,
honom åliggande uppgifter, vilkas utförande kunde anförtros åt en
biträdande jordbrukskonsulent under den ordinarie konsulentens ledning.
Inventeringsarbetet finge emellertid till en början endast försökskaraktär,
varför tiden för en biträdande konsulents anställande tills vidare borde begränsas
till förslagsvis två år.
Med hänsyn till den stora betydelse för stärkande av bärkraften hos
ett ofullständigt jordbruk, som ett förbättrande av dess skogsbestånd samt
dettas framtida skötsel skulle innebära, måste det anses i hög grad önskvärt
att på skogens område särskilt sakkunniga personer kunde i erforderlig
utsträckning deltaga i inventeringsarbetet. Länets skogsvårdsstyrelse
hade också förklarat sig villig att för sådant ändamål ställa erforderliga
krafter till förfogande under förutsättning, att styrelsen som bidrag till täckande
av kostnaderna i samband härmed erhölle ett belopp av 2,500 kronor
per år eller för två år 5,000 kronor.
I ett över utskottets framställning avgivet utlåtande har statens egnahemsstyrelse
erinrat, att styrelsen i yttrande den 23 april 1936 haft att taga
ställning till en av hushållningssällskapets egnahemsnämnd då gjord ansökning
i ämnet. Styrelsen hade därvid framhållit, att 1936 års egnahemsutredning
med all sannolikhet Lomme att enligt givna direktiv till behandling
upptaga jämväl frågan om komplettering av ofullständiga jordbruk.
Egnahemsstyrelsen anför härefter.
I sitt den 20 oktober 1938 avgivna betänkande (sid. 207 f.) hade egnahemsutredningen
yttrat sig i ämnet. Efter att hava understrukit vikten av,
att arbetet med förbättring av ofullständiga jordbruk intensifierades och
gjordes effektivt, anförde styrelsen följande. »Härför torde utom annat
fordras, att en allsidig systematisk inventering skedde av de ofullständiga
jordbruken i riket och av de möjligheter i varje särskilt fall, som erbjöde
sig att förbättra dessa genom de skilda slag av åtgärder, vartill understöd
kunde påräknas från statens sida, eller genom de andra förbättringar i
fråga om driften, som kunde befinnas lämpliga. En dylik inventering borde
ankomma på egnahemsorganen. Det borde tillkomma centralorganet
för egnahemsverksamheten att giva anvisningar härutinnan. Antecknas
finge, att åtgärder i dylikt inventeringssyfte redan påbörjats eller ifrågasatts
i Blekinge och Västernorrlands län och måhända något annat län.»
I likhet med egnahemsutredningen holle egnahemsstyrelsen före, att inventering
av ofullständiga jordbruk borde ske i ett sammanhang efter enhetliga
grunder för hela riket. Berörda i Blekinge län försöksvis igångsatta
åtgärder i nu förevarande avseende syntes därvid kunna tjäna till viss
ledning. Därest det framlagda förslaget till omorganisation av egnahems
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
59
verksamheten bleve genomfört i ungefärlig överensstämmelse med de riktlinjer,
egnahemsutredningen uppdragit, syntes inventeringen utan dröjsmål
komma till stånd genom egnahemsorganens försorg.
Vid sådant förhållande har egnahemsstyrelsen ansett, att beredningen av
ärendet rörande egnahemsverksamhetens omorganisation i allt fall bör slutföras,
innan ställning tages till förevarande framställning rörande inventeringsåtgärder
i ett enstaka län.
Västernorrlands län.
Med skrivelse den 11 oktober 1938 har länsstyrelsen i Västernorrlands
lån med tillstyrkan överlämnat en framställning av Västernorrlandsutrcdningen,
vari utredningen hemställer örn åtgärder för vinnande av bättre försörjningsmöjligheter
vid de ofullständiga jordbruken inom länet.
Efter att hava redogjort för trävaruindustriens inverkan på jordbruket i
länet har utredningen rörande den nuvarande situationen på förevarande
område anfört följande.
Karakteristiskt för jordbrukets utveckling inom länet vore att detsamma
nu bestode av huvudsakligen småjordbruk. Endast 5.5 % av jordbruken
hade en åkerareal av minst 10 hektar och kunde betecknas som fullständiga
jordbruk under det att återstående 94.5 °/o av jordbruken måste betraktas såsom
ofullständiga. Medan för landet i dess helhet medeltalet för odlad jord
per brukningsdel uppginge till 8.7 hektar utgjorde motsvarande tal för länet
allenast 4.25 hektar. Den av jordbruk med binäringar sysselsatta befolkningen
vore procentuellt något större inom länet än i landet i genomsnitt.
Det vore tydligt, att dessa småjordbruk icke kunde bereda sina brukare nöjaktig
utkomst, utan vöre denna befolkning fortfarande i stor utsträckning
för sin bärgning hänvisad till arbetsinkomster i fria marknaden. Till följd
av den fortgående folkökningen samt obenägenheten hos den manliga ungdomen
att söka sin utkomst annorstädes vore emellertid denna grupp av
arbetssökande så stor, att de i fria marknaden tillgängliga arbetstillfällena
icke försloge att lämna dem den inkomst, som erfordrades utöver vad jordbruket
kunde lämna. De arbetstillfällen, som stöde till buds vöre huvudsakligen
skogs- och flottningsarbete samt arbeten, som hade samband med
dels utökningen och moderniseringen av vägväsendet dels olika direkta statsåtgärder
för avhjälpande av arbetslösheten, vilka arbeten numera inginge
som en integrerande del av försörjningsmöjligheterna för länets landsbygdsbefolkning.
Tillgången på skogsarbete vore emellertid ojämn samt beroende
av den huvudsakligen på exportmarknaden arbetande storindustrien.
En försämring av konjunkturförhållandena utomlands inverkade i regel
oförmånligt på sysselsättningsmöjligheterna för jordbrukarna i länet med
påföljd att deras biinkomster minskades eller helt utebleve. Under den senaste
krisen hade också småbrukarna i stor utsträckning varit nödsakade
att anmäla sig såsom arbetslösa. I den mån de direkta nyanläggningarna på
vägväsendets område avtoge och vägunderhållet genom pågående rationalisering
komme att överlämnas åt ett mindretal tackarbetare samt pågående
statskommunala arbeten upphörde, komme även här arbetstillfällena att
minska.
Bland de åtgärder, som därför synas böra ifrågakomma äro — anser utredningen
— i första hand sådana som avse att öka de ofullständiga jord
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
brukens avkastningsförmåga. Då en grundförutsättning för en medverkan
från det allmännas sida till ett stärkande av dessa jordbruk enligt utredningens
uppfattning torde vara en systematisk inventering av dessa jordbruk,
har utredningen försöksvis låtit verkställa en dylik i Graninge socken med
biträde av hushållningssällskapets tjänstemän. Ytterligare inventeringar
hava sedermera genom hushållningssällskapets försorg igångsatts i ett antal
socknar inom länet. Efter en redogörelse för inventeringen i Graninge socken,
vilken omfattade samtliga jordbruk under enskilda personers drift, eller
209 stycken, och varav framginge att av dessa jordbruk drygt 200 måste betecknas
såsom ofullständiga, framhåller utredningen, att de av denna inventering
vunna resultaten i stort sett få anses vara representativa för skogstrakterna
i länet.
Den totala kostnaden för den nyodling och stenröjning, som Graningeinventeringen
omfattat, skulle enligt utredningen komma att uppgå till omkring
162,000 kronor.
Utredningens överväganden i syfte att åstadkomma en plan för ökandet
av de ofullständiga jordbrukens avkastningsförmåga har utmynnat i följande
förslag.
Tillgängliga statsmedel till bekämpande av arbetslösheten kunde icke med
nu gällande direktiv påräknas för här avsedda ändamål med mindre att
verksamheten organiserades såsom statliga beredskapsarbeten. Detta syntes
möjligen låta sig göra under förutsättning, att hushållningssällskapet, som
redan nu utövade betydande verksamhet till förbättring av ofullständiga
jordbruk, ställde sig såsom företagare. Härmed skulle jämväl vinnas fördelen
av att jämsides med planläggandet av de avsedda nyodlingarna kunde
utövas en betydelsefull konsulterande verksamhet beträffande skötseln
av den redan odlade jorden vid respektive jordbruk. Såsom norm för storleken
av här avsett statsbidrag syntes böra uppställas att detsamma icke
borde sättas högre än att vederbörande jordägares tillskott beräknades komma
att uppgå till minst 500 kronor per hektar. Fråga vore om icke statsbidraget
jämväl borde maximeras till visst belopp förslagsvis 750 kronor per
hektar. Småbrukare, som saknade möjlighet att själv bekosta på honom belöpande
andel av odlings- och dikningskostnaderna, syntes lämpligen böra
tilldelas lån härför på de för lån från allmänna nyodlingsfonden gällande
villkoren. Dylika lån kunde utlämnas från en av hushållningssällskapet förvaltad
donationsfond. Däremot syntes lån ur allmänna nyodlingsfonden
icke kunna utlämnas med mindre särskilt tillstånd därtill lämnades av Kungl.
Majit. Därest nyodling skulle verkställas på inköpt jord, kunde lånebehovet
för egnahemslåntagares vidkommande tillgodoses genom tilläggslån.
Efter planläggning av respektive nyodlingar och sedan överenskommelse
träffats med respektive jordägare, vore det meningen att anmälda arbetslösa
genom vederbörande sockens arbetslöshetskommitté skulle hänvisas till att,
lämpligen på ackord, åtaga sig vissa arbeten till i marknaden gällande priser.
Härvid syntes kunna förutsättas, att jordägarna själva komme att övervaka
att arbetena bleve på tillfredsställande sätt utförda. Kontrollen syntes
i övrigt böra utövas av de förrättningsmän, som hushållningssällskapet
förordnat till planläggning av odlingsföretagen. När fråga vore örn mindre
odlingsföretag vid småbruk, vars innehavare antingen själv vore arbetslös
eller hade arbetslösa söner, syntes ett visst förenklat förfarande böra komma
till stånd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
61
Utredningen föreslår, att av statsmedel lill sällskapets förfogande ställes
medel till avlönande av lämpligt antal extra befattningshavare i vandringsrättares
tjänsteställning under en tid av tre år. Kostnaderna för resor och
traktamenten beräknas till sammanlagt 10,000 kronor för år.
Under åberopande av det anförda har Västemorrlandsutredningen hemställt,
att länets hushållningssällskap beviljas ett särskilt anslag å intill
1,000,000 kronor att, utöver den andel som sällskapet kan erhålla av det allmänna
statsbidragsanslaget för ändamålet, användas i antytt syfte.
I utlåtande över utredningens framställning har statens egnahemsstyrelse
till en början erinrat om att lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen i gemensamt
utlåtande den 16 december 1937 yttrat sig över en liknande framställning
från utredningen, avseende budgetåret 1937/38. Nämnda myndigheter
hade till sitt berörda utlåtande fogat en utredning rörande bland annat
den dåvarande arbetslöshetens ungefärliga omfattning inom Västernorrlands
län bland sådana jordbruks- och skogsarbetare, som kunde tänkas
ifrågakomma vid av utredningsmännen då föreslagna arbetens utförande.
De då rådande goda konjunkturerna inom särskilt skogsbruket hade emellertid
medfört god tillgång på förtjänstarbete för jämväl sådana småbrukare
som för sin utkomst vore i mer eller mindre hög grad beroende av arbetsförtjänster
utom hemmet. Egnahemsstyrelsen framhåller härefter:
Efter vad egnahemsstyrelsen under hand från statens arbetslöshetskommission
erfarit, syntes tillgången på arbetsförtjänster inom Västernorrlands
län innevarande vinter vara för speciellt skogsarbetare betydligt sämre än
under vintern 1937—38. Medan antalet anmälda arbetslösa inom länet under
januari 1938 uppgick till i runt tal 3,000, uppgåves denna siffra för januari
i år hava stigit till ungefär det dubbla. Att den i vinter inom länet
starkt minskade tillgången på förtjänstarbete i skogarna i betydande grad
drabbat även innehavarna av s. k. ofullständiga jordbruk och därmed avsevärt
försämrat deras utkomstmöjligheter syntes vara uppenbart. I vad mån
den inträffade försämringen i berörda avseende vore att betrakta såsom en
mera tillfällig företeelse syntes vara svårt att avgöra, men utvecklingen syntes
dock gå i den riktningen, att ett alltmer framträdande behov av snara
och effektiva åtgärder i syfte att förstärka de ofullständiga jordbrukens bärkraft
enkannerligen inom Västernorrlands län gjorde sig gällande. Ett snart
och kraftigt stöd från det allmännas sida för ernående av bland annat utökade
arealer odlad jord till de enskilda småbruken genom nyodlingsarbete
och även för underlättande av den redan odlade jordens brukning genom exempelvis
stenröjning syntes därför icke minst för länets ifråga vidkommande
vara av behovet påkallat. Med den begränsade tillgång på för ändamålet
lämplig odlingsmark, som enligt de sakkunnigas uppgift beräknades finnas
inom Västernorrlands län, syntes dock den förstärkning av länets ofullständiga
jordbruk, som enbart kunde ernås genom ifrågasatt nyodling ej
— huru värdefull den i och för sig än måtte vara — innebära någon tillnärmelsevis
nöjaktig lösning av problemet. Härför syntes givetvis — inom Västernorrlands
län liksom inom åtskilliga andra mera utpräglade småbrukarlän
— även andra åtgärder av olika slag böra tillgripas.
De förslag på hithörande område, som 1936 års egnahemsutredning framlagt
i sitt nyligen avgivna betänkande rörande den statliga egnahemsverksamheten
syntes åsyfta sådana rationella och effektiva åtgärder beträffande
de ofullständiga jordbrukens förstärkning i bärighctshänseende, att det
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
syntes vara tillrådligt att avvakta statsmakternas beslut i anledning av sagda
utredningsförslag i frågan, innan statliga stödåtgärder i ensartat syfte vidtoges
för ett enstaka län. Ett gott resultat av de statliga uppoffringar, som
syntes bliva erforderliga för de ofullständiga jordbrukens behövliga förstärkning
inom vårt Iand, kunde väl för övrigt knappast vara att förvänta, med
mindre hela denna verksamhet planlades och bedreves efter mera enhetliga
och rationella principer och under enhetlig ledning. Förutsättningarna fölen
sådan verksamhets rätta bedrivande syntes dock näppeligen bliva tillfyllest
givna, förrän frågan om hela jordbruksnäringens blivande ställning
i ekonomiskt avseende och dess därav betingade fortsatta inriktning och utveckling
bleve närmare klarlagd. Härom syntes måhända resultatet av 1938
års jordbruksutrednings arbete komma att giva vissa anvisningar.
Under åberopande av det anförda har egnahemsstyrelsen funnit sig för
närvarande böra avstyrka Västernorrlandsutredningens framställning.
Departementschefen.
Av den inställning till frågan om åtgärder med det allmännas bistånd för
komplettering av s. k. ofullständiga jordbruk, som statsmakterna hittills
intagit, framgår att detta spörsmål ansetts vara av synnerlig betydelse vid
bekämpandet av försörjningssvårigheter av den speciella art, varom nu är fråga.
Den redogörelse för det på Blekingeutredningens initiativ försöksvis
igångsatta arbetet för jordbrukens »fullständigande» i Blekinge län visar också
att mycket skulle stå att vinna genom arbetets omedelbara fortsättande såväl
i nämnda län som inom andra delar av landet med likartad arbetslöshet.
Även de framställningar i ämnet, som inkommit till Kungl. Maj:t från Göteborgs
och Bohus samt Västernorrlands län, visa oförtydbart, att frågan är
värd att ingående uppmärksammas. Detta gäller enligt min uppfattning i alldeles
särskild grad förhållandena inom Västernorrlands län.
Emellertid har egnahemsstyrelsen i sina här återgivna yttranden anfört
vägande skäl för att frågan om ytterligare bidrag till nu ifrågasatta verksamhet
— däri även Blekingeutredningens olika projekt böra inräknas — bör
bliva föremål för övervägande i ett större sammanhang.
Verksamhet av den omfattning, som de lokala utredningarna föreslagit, anser
jag mig därför under nuvarande förhållanden icke kunna förorda. En begränsad
kompletteringsverksamhet i Blekinge och Västernorrlands län synes
mig likväl kunna ske utan större olägenheter. Jag har därför för avsikt att
föreslå, att Kungl. Majit av de särskilda medel, som jämlikt riksdagens medgivande
i samband med anslag till reservarbeten må komma att anvisas till
främjande av företagsverksamhet, ställer ett belopp av högst 250,000 kronor
till förfogande för ändamålet.
Anslagsbehov.
Även under budgetåret 1939/40 bör, såsom jag tidigare framhållit, ett betydande
antal personer framförallt i Västernorrlands samt Göteborgs och
Bohus län beredas sysselsättning vid statliga och kommunala beredskaps
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
63
arbeten. Det reservationsanslag å 10,000,000 kronor, som riksdagen föregående
år beviljade till ifrågavarande ändamål, har fullständigt disponerats.
Ävenledes det reservationsanslag å 4,000,000 kronor, som av innevarande
års riksdag anvisats å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår torde
inom den närmaste framtiden bli helt disponerat. Även om hänsyn tages
till det förhållandet, att vissa av de arbeten, till vilka medel beviljats igångsatts
så sent, att för innevarande budgetår avsedda medel i viss utsträckning
först under nästföljande budgetår komma att förbrukas, lärer ytterligare
medelsanvisning vara nödvändig.
Först torde därvid uppmärksammas, att riksdagen medgivit, att Kungl.
Majit äger besluta igångsättandet av nya arbeten inom en kostnadsram för
staten av 10,000,000 kronor under innevarande budgetår, ehuru till ifrågavarande
nya arbeten endast anvisats 5,000,000 kronor. Återstående 5,000,000
kronor skulle anvisas å riksstaten under ett kommande budgetår.
Såsom jag tidigare meddelat, har Kungl. Majit hittills enligt detta riksdagens
medgivande fattat beslut om beredskapsarbetens igångsättande under
budgetåret i sådan utsträckning, att fortsättningsbidrag å 4,729,130 kronor
äro erforderliga. För fullföljande av redan beslutade arbeten och av arbeten,
som torde komma att beslutas inom den närmaste framtiden, böra medel
till statliga och kommunala beredskapsarbeten till ett belopp av 5,000,000
kronor anvisas för budgetåret 1939/40.
Under innevarande budgetår beslutade arbeten komma emellertid icke att
vara tillräckliga för att i erforderlig utsträckning bereda sysselsättning åt de
arbetslöshetstyngda områdenas befolkning under nästkommande budgetår-.
Enligt min uppfattning böra ytterligare beredskapsarbeten igångsättas till en
sammanlagd kostnad av 10,000,000 kronor, varvid dock 5,000,000 kronor
först böra anvisas under ett följande budgetår. För nya beredskapsarbeten,
avsedda att igångsättas under budgetåret 1939/40 är alltså ett belopp av
5,000,000 kronor erforderligt.
Såsom jag tidigare framhållit, förordar jag, att av de i samband med anslag
till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet
eventuellt måtte få disponeras medel till komplettering av ofullständiga
jordbruk i Blekinge och Västernorrlands län samt till inventering
av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län. Härför torde få avses sammanlagt
omkring 250,000 kronor. Av först berörda medel torde vidare, enligt vad
jag förordat, böra reserveras ett belopp av ytterligare 150,000 kronor att i
mån av behov användas såsom rörelsekapital för vattenavledningsföretaget
Lyckebyån. Likaså har jag förordat, att ytterligare omkring 300,000 kronor
måtte ställas till Kungl. Majits förfogande till stödjande av enskild företagsamhet.
Av de medel, som tidigare anvisats till lån och subventioner till främjande
av enskild företagsamhet, kvarstår för närvarande outnyttjat ett belopp
av omkring 250,000 kronor. Jämlikt Kungl. Majits beslut den 17 juni 1938
äro dessa medel numera bokförda under en fond, benämnd Fonden för lån
och subvention till främjande av enskild företagsamhet.
64
Kungl. Majlis proposition nr 178.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, får jag hemställa
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,
dels bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad jag
i det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga
och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd
kostnad för staten av högst 10,000,000 kronor;
dels ock till Statliga och kommunala beredskapsarbeten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
10,000,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skoglund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178,
65
Bilaga A.
Uppgifter
rörande vissa arbetslöslietsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetslöslietskommissioii för den 31 december 1937 och den 31 december 1938.
A. Länsvis.
Län
Invånar-
antal
Vi
1938
Antal
rappor-
terande
kommuner
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
hjälpta
S1/l2
1938
arbets-
linjen
ttärai
under-
stöds-
linjen
i
ung- doms- hjol- pen
S1/l2
1937
S1/l2
1988
S1/l2
1937
3,/ia
1938
S1/l2
1937
31/l2
1938
Stockholms stad .
556,954
1
i
1,495
1,180
0.3
0.2
1,071
266
757
48
Stockholms . . .
89,762
12
9
280
222
0.2
0.2
120
38
82
Uppsala ....
50,510
4
5
284
324
0.4
0.6
195
133
42
20
Södermanlands .
70,891
5
3
241
171
0.3
0.2
102
96
6
Ostergötlands . .
124,967
6
5
684
550
0.5
0.4
417
87
330
_
Jönköpings . . .
81,980
8
9
257
305
0.3
0.4
147
144
3
—
Kronobergs . . .
32,014
8
7
181
193
0.3
0.6
36
36
Kalmar ....
57,391
6
10
463
760
0.5
1.3
353
200
153
_
Gotlands ....
13,599
2
1
146
150
1.0
1.1
76
76
_
Blekinge ....
133,285
24
28
945
884
0.7
0.7
249
246
3
_
Kristianstads . .
41,977
7
8
155
116
0.3
0.3
63
63
—
Malmöhus . . .
300,817
10
12
2,843
2,199
0.9
0.7
1,626
92
1,534
Hallands ....
58,929
10
8
370
387
0.6
0.7
215
209
6
_
Göteborgs stad .
269,581
1
1
1,297
1,180
0.5
0.4
843
89
725
29
Göteborgs och Bo-
hus län i övrigt
118,530
36
32
2,190
1,274
1.6
1.1
730
377
353
_
Älvsborgs . . .
108,367
13
11
483
357
0.3
0.3
90
62
28
—
Skaraborgs . . .
61,679
9
9
277
227
0.4
0.4
105
104
1
Värmlands . . .
125,789
14
18
425
1,199
0.3
1.0
499
280
219
_
Örebro.....
97,900
7
6
235
290
0.2
0.3
46
46
Västmanlands . .
54,914
4
4
55
54
0.1
0.1
14
5
9
Kopparbergs . .
61,166
6
4
157
165
0.1
0.3
59
59
—
Gävleborgs . . .
87,396
8
9
520
680
0.3
0.8
327
81
245
1
Västernorrlands .
217,391
24
46
2,729
5,388
1.5
2.5
3,011
903
2,083
25
Jämtlands . . .
24,947
2
2
32
99
0.1
0.4
Västerbottens . .
91,709
9
10
307
697
0.2
0.8
200
152
9
39
Norrbottens . . .
161,983
15
18
1,714
3,048
1.2
1.9
1,151
450
589
112
liela riket
3,094,428
251
276
18,765
22,099
0.5
0.7
11,745
4,294
7,177
274
5
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178.
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 178,
B. Kommunvis.
* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande månad.
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
mål-
pen
Vi
1988
S,/l2
1937
S1/l2
1938
31/l2
1937
31/is
1938
31/l«
1938
stöds-
linjen
Stockholms stad......
556,954
1,495
1,180
0.3
0.2
1,071
266
757
48
Stockholms län.
Norrtälje.........
5,010
28
38
0.6
0.8
5
5
—
—
Sundbyberg........
9,098
17
24
0.2
0.3
22
—
22
—
Vaxholm.........
2,753
38
9
1.3
0.3
—
—
—
—
Börstil..........
3,005
6
*
0.2
_
_
_
_
_
Harg...........
2,101
1
24
0.0
1.1
11
11
—
—
Häverö..........
5,286
12
5
0.2
0.1
—
—
—
—
Kårsta..........
779
3
*
0.4
—
—
—
—
—
Nacka..........
9,355
36
*
0.4
—
—
—
—
—
Sollentuna........
12,614
28
9
0.2
0.1
9
—
9
—
Solna...........
22,581
83
88
0.4
0.4
60
18
42
—
Spånga ..........
11,177
24
10
0.2
0.1
10
1
9
—
Västerhaninge.......
2,793
4
*
0.1
—
—
—
—
—
Österåker.........
3,210
—
15
—
0.5
3
3
—
—
Summa
89,762
280
222
0.2
0.2
120
38
82
—
Uppsala län.
Uppsala..........
36,547
253
229
0.7
0.6
171
110
41
20
Gamla Uppsala......
2,133
*
9
—
0.4
9
9
—
—
Skäfthammar.......
1,430
2
18
0.1
1.3
—
—
—
—
Söderfors.........
1,852
13
27
0.7
1.5
12
11
1
—
Älvkarleby........
8,548
16
41
0.2
0.5
3
3
—
—
Summa
50,510
284
324
0.4
0.6
195
133
42
20
Södermanlands län.
Eskilstuna........
38,044
82
81
0.2
0.2
65
65
—
—
Katrineholm........
10,239
64
42
0.7
0.4
21
15
6
—
Nyköping.........
12,446
67
48
0.6
0.4
16
16
—
—
Strängnäs.........
4,886
20
*
0.4
—
—
—
—
—
S:t Nikolai........
5,276
8
*
0.2
—
—
—
—
—
Summa
70,891
241
171
0.3
0.2
102
96
6
—
Östergötlands län.
Linköping.........
34,278
110
152
0.3
0.4
106
39
67
—
Mjölby..........
5,955
—
20
—
0,3
19
19
—
—
Norrköping........
68,474
510
351
0.8
0.5
290
27
263
—
Ekeby..........
4,151
1,842
*
6
—
0.1
—
—
—
—
Kimstad.........
11
*
0.6
—
—
—
—
—
Kvillinge.........
4,426
29
21
0.6
0.5
2
2
—
—
Valdemarsviks kpg.....
2,734
20
*
0.7
—
—
—
—
—
Vreta kloster.......
3,107
4
*
0.1
—
—
—
—
—
Summa
124,967
684
550
0.5
0.4
417
87
330
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
67
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
Antal
Dä r a v
Kommun
antal
antalet
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
mål-
pen
Vi
1938
31/ia
1937
31/12
1938
S1/l2
1937
81/h
1938
31/is
1938
stöds-
linjen
Jönköpings län.
Eksjö...........
7,021
10
12
0.1
0.2
_
_
__
_
Huskvarna........
9,081
13
32
0.1
0.4
_
_
_
_
Jönköping.........
34,444
98
100
O.s
0.3
82
82
_
_
Nässjö..........
9,750
66
35
0.7
0.4
14
14
—
_
Tranås ..........
7,085
36
38
0.5
0.5
15
15
_
_
Vetlanda.........
4,064
*
22
—
0.5
14
14
—
—
Barnarp..........
3,404
*
14
_
0.4
14
14
_
Bredestad.........
1,209
4
—
0.3
—
_
—
_
_
Norra Solberga......
2,357
25
39
1.0
1.7
4
1
3
_
Säby...........
3,565
5
13
0.1
0.4
4
4
—
—
Summa
81,980
257
305
0.3
0.4
147
144
3
—
Kronobergs län.
Växjö...........
9,898
73
76
0.8
0.8
1
1
—
—
Dädesjö..........
1,305
1
*
0.1
_
_
_
_
_
Ekeberga.........
1,735
26
27
1.5
1.6
—
—
_
_
Hovmantorp........
3,990
—
33
—
0.8
18
18
_
—
Markaryds Ik.......
3,396
10
7
0.3
0.2
—
—
—
—
Tingsås ..........
2,105
5
13
0.2
0.6
—
—
_
_
Virestad.........
3,372
13
*
0.4
—
—
_
_
_
Åseda..........
3,486
24
11
0.7
0.3
6
6
_
_
Almhults kpg.......
2,727
29
26
1.1
1.0
11
11
—
—
Summa
32,014
181
193
0.3
0.6
36
36
—
—
Kalmar län.
Kalmar..........
21,059
167
216
0.8
1.0
150
99
51
_
Oskarshamn........
8,571
167
167
1.9
1.9
118
28
90
_
Västervik.........
12,713
88
94
0.7
0.7
21
21
—
—
Döderhult.........
5,233
9
117
0.2
2.2
26
26
Mönsterås kpg.......
1,596
16
26
1.0
1.6
11
11
_
_
Mönsterås lk.......
2,632
*
55
_
2.1
15
15
_
_
Mörbylånga kpg......
572
—
8
—
1.4
—
—
—
—
Mörbylånga ik......
1,001
*
22
—
2.2
—
—
—
—
Södra Möckleby......
1,483
16
36
1.0
2.4
12
—
12
—
Västra Ed........
2,531
*
19
—
0.8
—
—
—
—
Summa
57,391
463
760
0.5
1.3
353
200
153
—
Gotlands län.
Visby...........
11,673
142
150
1.2
1.3
76
76
—
—
Slite kpg.........
1,926
4
♦
0.2
—
—
—
—
—
Summa
13,599
146
150
1.0
1.1
76
76
—
—
Blekinge län.
Karlshamn........
10,019
74
*
0.7
—
—
—
_
_
Karlskrona........
27,872
280
174
1.0
0.6
40
40
_
—
Ronneby .........
6,025
38
49
0.6
0.8
3
3
—
—
Sölvesborg ........
3,995
18
31
0.4
0.8
7
7
—
—
Asarum..........
7,282
69
74
0.9
1.0
46
46
_
_
Aspö...........
932
14
25
1.4
2.7
16
16
—
—
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung- doms- hi al- pen
7i
1938
31/is
1937
*v«
1938
31/l2 I
1937
S1/l*
1938
»Vn
1938
stöds-
linjen
Backaryd.........
2,128
15
*
0.7
_
_
_
_
_
Bräkne-Hoby.......
4,766
9
15
0.2
0.3
—
—
—
—
Eringsboda........
2,048
14
30
0.7
1.5
—
—
—
—
Fridlevstad........
2,606
4
12
0.2
0.5
4
4
—
—
Gammalstorp.......
2,045
*
4
—
0.2
—
—
—
—
Hasslö..........
1,512
2,658
62
53
4.1
3.5
—
—
—
—
Hällaryd.........
34
26
1.2
1.0
11
11
—
—
Jämjö..........
2,636
*
14
—
0.5
4
4
—
—
Jämshög.........
6,085
15
17
0.3
0.3
4
3
1
—
Kyrkhult.........
4,424
—
11
—
0.2
—
—
—
—
Listerby..........
1,926
57
38
2.9
2.0
3
3
—
—
Lösen...........
2,750
11
18
0.4
0.7
14
14
—
—
Mjällby..........
5,705
*
21
—
0.4
—
—
—
—
Mörrum..........
4,195
51
43
1.2
1.0
19
19
—
—
Nättraby.........
2,300
2,467
14
13
0.6
0.6
13
13
—
—
Ramdala ........
*
24
—
1.0
20
20
—
—
Ronneby lk ........
8,596
10
*
0.1
—
—
—
—
—
Rödeby..........
3,873
8
23
0.2
0.6
9
9
—
—
Sillhövda.........
2,124
*
11
—
0.5
—
—
—
—
Sturkö ..........
1,921
79
66
4.0
3.4
20
20
—
—
Tjurkö..........
477
11
9
2.2
1.9
—
—
—
—
Torhamn.........
2,616
16
*
0.6
—
—
—
—
—
Tving...........
2,778
*
13
—
0.5
4
2
2
—
Ysane..........
1,157
*
26
—
2.2
—
—
—
—
Åryd...........
2,079
33
31
1.6
1.5
9
9
—
—
Öljehult..........
1,288
9
13
0.7
1.0
3
3
—
—
Summa
183,285
945
884
0.7
0.7
249
246
3
—
Kristianstads län.
Hässleholm........
3,549
16
16
0.5
0.5
8
8
—
—
Kristianstad........
15,072
63
44
0.4
0.3
35
35
—
—
Ängelholm........
5,848
10
♦
0.2
—
—
—
—
—
Björnekulla........
3,709
44
25
1.2
0.7
7
7
—
—
Gråmanstorp.......
4,496
11
2
0.2
0.0
—
—
—
—
Norra Mellby.......
2,310
8
1
0.3
0.0
—
—
—
—
Stoby ...........
3,474
*
9
—
0.3
6
6
—
—
Västra Broby.......
2,016
3
12
0.1
0.6
—
—
—
—
Västra Sönnarslöv.....
1,503
*
7
—
0.5
7
7
—
—
Summa
41,977
155
116
0.3
0.3
63
63
—
—
Malmöhus län.
Eslöv...........
6,013
79
18
1.3
0.3
! Hälsingborg........
60,759
727
641
1.2
1.1
577
30
547
—
j Höganäs.........
6,843
53
92
0.8
1.3
68
2
66
—
! Landskrona........
19,804
162
28
0.8
0.1
—
—
—
—
Lund...........
26,475
! 278
144
1.1
0.5
77
5
72
—
Malmö..........
147,796
1,164
952
0.8
0.6
794
24
770
—
Träleborg.........
13,916
154
97
1.1
0.7
21
—
21
—
Ystad...........
11,169
153
106
1.4
0.9
40
2
38
—
Bjuv...........
2,868
*
33
—
1.2
7
7
—
—
Kattarp..........
1,934
*
8
—
0.4
—
—
—
—
Stävie ..........
678
2
2
0.3
0.3
2
2
—
—
Södra Wram.......
2,562
71
78
2.7
3.0
40
20
20
—
Summa
300,817
2,843
2,199 1 0.9
0.7
| 1,626
92
11,534
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 178,
69
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
hj al- pen
Vi
1938
31/u
1937
3,/l3
1938
31/iä
1937
31/i»
1938
81/h
1938
stöds-
linjen
Hallands län.
Falkenberg........
6.596
84
64
1.8
1.0
31
31
—
—
Halmstad.........
26,916
157
153
0.6
0.6
81
81
—
—
Laholm..........
2,692
8
12
0.3
0.4
7
7
—
—
Varberg..........
9,984
53
97
0.5
1.0
65
61
4
—
Enslöv..........
3,957
3
*
0.1
_
_
_
_
_
Harplinge.........
2,700
4
5
0.1
0.2
5
5
—
—
Skrea...........
1,330
15
10
1.1
0.8
5
5
—
—
Söndrum.........
1,637
33
29
1.9
1.8
4
4
—
—
Torup...........
2,524
12
17
0.5
0.7
17
15
2
—
Vapnö..........
593
1
*
0.2
—
—
—
—
—
Summa
58,929
370
387
0.6
0.7
215
209
6
—
Göteborgs stad......
269,581
1,297
1,180
0.5
0.4
843
89
725
29
Göteborgs och Bohus län i
övrigt.
Lysekil..........
5,519
81
55
1.4
1.0
44
20
24
—
Marstrand.........
1,249
31
*
2.0
—
—
—
—
—
Mölndal..........
16,368
183
169
1.1
1.0
103
15
88
—
Strömstad.........
3,004
43
43
1.4
1.4
28
28
—
—
Uddevalla.........
15,969
270
193
1.7
1.2
108
53
55
—
Asknm..........
2,476
73
44
2.8
1.8
26
11
15
—
Bokenäs ..........
937
6
2
0.6
0.2
—
—
—
—
Bottna..........
540
8
5
1.4
0.9
5
5
—
—
Brastad..........
3,474
142
72
4.0
2.1
40
10
30
—
Bro............
2,659
104
40
3.8
1.5
30
15
15
—
Bärfendal.........
462
8
3
1.7
0.6
2
2
—
—
Bäve...........
1,442
22
6
1.5
0.4
—
—
—
—
Foss...........
4,346
160
100
3.7
2.3
49
10
39
—
Grebbestads kpg......
831
5
*
0.6
—
—
—
—
—
Hede...........
946
7
1
0.7
0.1
—
—
—
—
Hjärtum.........
2,635
15
1
0.6
ö.o
—
—
—
—
Hogdal..........
1,292
56
43
4.3
3.3
31
21
10
—
Håby...........
760
6
*
0.8
—
—
—
—
—
Krokstad.........
1,819
4
18
0.2
1.0
—
—
—
—
Kungshamn........
2,407
22
10
0.9
0.4
—
—
—
—
Kville..........
4,679
123
57
2.6
1.2
34
34
—
—
Lommeland........
819
47
48
5.5
5.9
26
16
10
—
Lur............
1,579
3
2
0.2
0.1
2
2
—
—
Lycke ..........
581
8
*
1.4
—
—
—
10
—
Lyse...........
2,514
79
26
3.1
1.0
14
4
—
Malmön..........
1,300
21
22
1.6
1.7
10
10
—
—
Mollösund.........
712
14
*
1.8
—
—
—
—
—
Näsinge..........
1,177
66
27
5.4
2.3
7
7
—
—
Skee...........
5,353
237
132
4.3
2.5
94
55
39
—
Skredsvik.........
1,555
1,643
1
3
0.1
0.2
—
—
—
—
Smögen..........
*
3
—
0.2
—
—
—
—
Svarteborg........
2,646
35
9
1.3
0.3
6
6
—
—
Svenneby .........
1,232
41
25
3.2
2.0
10
10
—
'' -
Tanum..........
4,979
70
36
1.4
0.7
18
18
—
—
Tjärnö ..........
1,762
11
4
0.6
0.2
—
—
—
—
Tossene..........
5,030
155
55
3.0
1.1
31
25
6
—
Västra Frölunda......
11,834
33
20
0.8
0.2
12
—
12
—
Summa
118,530
2,190
1,274
1.6
1.1
730
377
858
—
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
mål-
pen
Vt
1938
“Viii
1937
S1/l2
1938
31/12
1937
si/l2
1938
31/iä
1938
stöds-
linjen
Älvsborgs län.
Borås...........
46,168
119
93
0.3
0.2
—
—
—
—
Trollhättan........
15,712
72
57
0.5
0.4
28
—
28
—
Ulricehamn........
6,188
2
10
0.0
0.2
—
—
—
—
Vänersborg........
9,068
109
73
1.2
0.8
41
41
—
—
Angered..........
1,641
*
6
—
0.4
6
6
—
—
Fors...........
2,152
12
2
0.6
0.1
—
—
—
—
Fritsla..........
2,828
11
8
0.4
0.3
—
—
—
—
Fuxerna..........
2,844
54
36
1.9
1.3
—
—
—
—
Melleruds kpg.......
1,655
16
—
1.0
—
—
—
—
—
Skållerud.........
2,952
15
36
0.5
1.2
—
—
—
—
Starrkärr.........
4,065
10
♦
0.3
—
—
—
—
—
Steneby..........
3,871
7
*
0.2
—
—
—
—
—
Vassända-Naglum.....
5,162
21
13
0.4
0.3
6
6
—
—
Västra Tunhem......
4,061
35
23
0.9
0.6
9
9
—
—
Summa
108,367
483
357
0.3
0.3
90
62
28
—
Skaraborgs län.
Falköping.........
8,817
25
36
0.3
0.4
26
26
—
—
Lidköping.........
11,202
64
64
0.6
0.6
22
22
—
—
Mariestad.........
6,405
58
*
0.9
—
—
—
—
—
Skara...........
7,078
11
6
0.2
0.1
—
—
—
—
Skövde ..........
11.770
47
60
0.4
0.5
27
27
—
—
Tidaholm.........
4,307
49
40
1.1
0.9
9
9
—
—
Agnetorp.........
1,913
20
*
1.0
—
—
—
—
—
Amnehärad.......
3,245
*
15
—
0.5
15
15
—
—
Norra Kyrketorp......
1,007
1
1
0.1
0.1
1
1
—
—
Undenäs .........
3,650
—
4
—
0.1
4
4
—
—
Vara kpg.........
2,285
2
1
0.1
0.0
1
—
1
—
Summa
61,679
277
227
0.4
0.4
105
104
1
—
Värmlands län.
Filipstad.........
4,792
11
8
0.2
0.2
6
6
—
—
Karlstad.........
27,599
205
182
0.8
0.7
97
66
31
—
Kristinehamn.......
13,187
71
67
0.5
0.5
15
15
—
—
Arvika lk.........
4,784
17
42
0.4
0.9
32
—
32
—
Dalby..........
3,627
*
174
—
4.8
70
20
50
—
Eda...........
6,204
40
121
0.6
2.0
91
41
50
—
Ekshärad.........
6,344
1
*
O.o
—
—
—
—
—
Fryksände .........
6,609
1
*
0.0
0.9
—
—
—
—
Glava ...........
3,259
1
29
0.0
—
—
—
—
Grava..........
6,679
36
58
0.5
0.9
30
30
—
—
Gunnarskog........
4,062
*
78
—
1.9
32
32
—
—
Lysvik..........
3,052
1
*
0.0
—
—
—
—
—
Nedre Ullerud.......
4,502
33
84
0.7
1.9
41
41
—
—
Nor............
3,008
*
51
—
1.7
10
—
10
—
Norra Finnskoga......
1,659
*
28
—
1.7
23
—
23
—
Ny............
1,468
1
*
0.1
—
—
—
—
—
Ransäter.........
6,029
5
78
0.1
1.3
14
14
—
—
Rämen..........
2,651
2
13
0.1
0.5
—
—
—
—
Stora Kil.........
3,708
*
29
—
0.8
—
—
—
—
Sunne lk .........
8,665
—
38
—
0.4
23
—
23
—
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
71
Kommun
invånar-
antal
Rapporterat j
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet ''
Antal
ijälpta
31/l2
1938
Därav
Sete- lin j en
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
mål-
pen
Vi
1938
S1/l2
1937
87m
1938
31/i«
1937
3,/i2 I
1938
Södra Finnskoga ......
1,752
♦
96
_
5.5
_
—
—
—
Östra Fågelvik......
2,149
*
23
—
1.1
15
15
—
—
Summa
125,789
425
1,199
0.3
1.0
499
280
219
—
Orebro län.
Örebro..........
46,406
166
148
0.4
0.3
41
41
—
—
Almby..........
4,482
2
*
0.0
—
—
—
—
—
Askersunds lk.......
2,326
2
*
0.1
—
—
—
—
—
Grythyttan........
3,216
*
14
—
04
—
—
—
—
Hallsbergs kpg......
2,824
15
16
0.5
0.6
—
—
—
—
Hammar.........
4,509
7
*
0.2
—
—
—
—
—
Hällefors.........
5,734
1
32
0.0
0.6 •
5
5
—
—
Karlskoga.........
20,640
—
23
—
0.1
—
—
—
—
Ljusnarsberg .......
7,763
42
57
0.5
0.7
—
—
—
—
Summa
97,900
235
290
0.2
0.3
46
46
—
—
Västmanlands län.
Arboga ..........
4,914
37
31
0.8
0.6
11
5
6
—
Köping..........
6,652
3
7
O.o
0.1
—
—
—
—
Sala...........
7,970
10
10
0.1
0.1
3
—
3
—
Västerås.........
35,378
5
6
O.o
0.0
—
—
—
—
Summa
54,914
55
54
0.1
0.1
14
5
9
—
Kopparbergs län.
Falun...........
13,692
47
58
0.3
0.4
11
11
—
—
Hedemora.........
4,135
15
*
0.4
—
—
—
—
—
Domnarvet........
15,019
12
*
0.1
—
—
—
—
—
Grangärde .........
11,032
72
64
0.6
0.6
32
32
—
“T"
Ludvika lk........
5,201
2
*
0.0
—
—
—
—
—
Stora Tuna]........
8,932
9
3
0.1
0.0
—
—
—
—
Vika...........
3,155
*
40
—
1.3
16
16
—
—
Summa
61,166
157
165
0.1
0.3
59
59
—
—
Gävleborgs län.
Gävle...........
39,574
138
163
0.3
0.4
lil
42
69
—
Hudiksvall.......
7,388
65
25
0.9
0.3
—
—
—
—
Söderhamn........
10,775
193
205
1.8
1.9
138
38
100
—
Forsa...........
4,449
4
1
0.1
0.0
1
—
—
1
Mo............
2,016
—
43
—
2.1
—
—
—
—
Njutånger .........
4,460
2
3
0.0
0.1
3
—
3
—
Norrala..........
3,125
7
352
0.2
1.0
—
—
—
—
Söderala.........
14.012
108
194
0.8
1.4
74
1
73
—
Trönö...........
1,597
1 3
14
0.2
0.9
—
—
—
—
Summa
87,396
520
680
0.3
0.8
327
81
245
1
Västernorrlands län.
Härnösand........
12,220
83
65
0.7
0.5
11
11
—
—
Sollefteå.........
2,951
*
13
—
0.4
—
—
—
—
Sundsvall.........
| 18,446
92
90
| 0.5
0.5
1 81
41
40
—
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kommun
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
Antal
D ä r a
V
antal
sökande
antalet
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
7i
1938
31/n
1937
31/l2
1938
S1/is
1937
8Vis
1938
S1/l2
1938
stöds-
linjen
doms-
hj al- pen
Alnö...........
6,377
316
549
4.8
8.6
491
30
455
6
Arnäs...........
5,216
—
36
_
0.7
8
8
Attmar..........
3,041
13
rt
I
0.4
0.2
3
3
Bjärtrå ..........
5,146
201
224
3.9
4.4
127
25
100
2
Bodum..........
2,017
*
56
_
2.8
Boteå...........
1,661
1
54
0.1
3.3
30
10
20
_
Dal............
1,266
10
52
0.8
4.1
20
20
_
Edsele..........
2,008
*
99
_
4.9
18
18
_
Fjällsjö..........
2,480
*
131
_
5.3
103
103
.
Graninge.........
1,845
—
48
_
2.6
Grundsunda ........
4,562
—
32
_
0.7
14
_
14
Gudmundrå........
15,198
233
278
1.5
1.8
152
152
Helgum..........
2,774
4
*
0.1
_
_-
Hässjö..........
4,332
91
95
2.1
2.2
70
21
45
4
Högsjö..........
4,367
126
145
2.9
3.3
76
21
55
Indal ...........
2,497
—
63
—
2.5
3
3
Junsele..........
4,096
*
281
—
6.9
228
228
_
_
Ljustorp.........
2,554
*
61
—
2.4
10
10
_
Långsele.........
3,222
42
78
1.3
2.4
37
37
.
Njurunda .........
11,549
240
194
2.0
1.7
165
31
133
1
Nora...........
3,370
80
99
2.4
2.9
74
23
50
1
Nordingrå.........
3,470
19
39
0.5
1.1
10
10
Nätra...........
6,074
1
15
0.0
0.2
12
12
Ramsele .........
4,329
—
303
—
7.0
125
125
_
Resele..........
2,312
*
131
—
5.7
___
_
Sidensjö..........
2,273
—
5
_
0.2
_
_
Själevad.........
10,510
*
89
—
0.8
7
7
_
Skog...........
1,031
—
12
—
1.2
2
2
Skön...........
14,181
538
455
3.7
3.2
383
51
332
.
Sollefteå lk........
3,292
*
54
_
1.6
Stigsjö..........
1,953
—
36
—
1.8
26
_
26
„
Styrnäs..........
1,322
21
42
1.6
3.2
35
_
35
_
Stöde ..........
5,451
*
122
—
2.2
13
3
10
_
Sånga ...........
696
*
50
—
7.2
29
4
25
_
Säbrå ...........
4,550
31
105
0.7
2.3
1
1
_
Timrå..........
9,181
255
311
2.7
3.4
268
54
206
8
Torsåker.........
1,202
4
21
0.3
1.7
13
5
8
Tuna...........
4,729
110
126
2.2
2.7
72
15
55
2
Tynderö..........
1,169
48
58
4.0
5.0
32
6
25
1
Tåsjö...........
4,395
*
292
—
6.6
69
38
31
Viksjö..........
1,199
—
13
—
1.1
2
2
_
Ytterlännäs........
7,169
170
219
2.4
3.1
183
33
150
,
Ådals-Liden........
2,714
—
lil
_
4.1
Överlännäs........
994
*
29
—
2.9
8
8
—
—
Summa
217,391
2,729
5,388
1.5
2.5
3,011
903
2,083
25
Jämtlands län.
Östersund.........
15,486
t—1
CO
31
0.2
0.2
—
—
—
—
Frostviken ........
2,541
*
68
2.7
Ström ..........
6,920
1
*
0.0
—
—
—
—
—
Summa
24,947
32
99
0.1
0.4
—
—
—
—
Västerbottens län.
Skellefteå.........
8,550
19
40
0.2
0.5
13
4
9
_
Umeå...........
13,016
37
18
0.3
0.1
1
—
1
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
73
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
bjäl-
pen
7i
1938
S1/l2
1937
S,/12
1938
31/l2
1937
31/l2
1938
»Via
1938
stöds-
linjen
Bureå...........
6,255
52
142
0.8
2.3
46
41
_
5
Bygdeå..........
7,375
13
65
0.2
0.9
19
12
—
7
Byske..........
10,162
48
125
0.5
1.2
18
15
—
3
Degerfors.........
9,336
1
34
0.0
0.4
—
—
—
—
Holmsund.........
5,001
47
70
0.9
1.4
56
45
—
11
Hörnefors.........
3,927
—
7
—
0.2
1
—
—
1
Skellefteå lk.......
26.310
81
186
0.3
0.7
45
35
—
10
Vännäs kpg........
1,777
9
10
0.5
0.6
i
—
—
1
Summa
Norrbottens län.
91,709
307
697
0.2
0.8
200
152
9
39
Boden..........
6,791
21
30
0.3
0.4
28
12
16
—
Haparanda........
2,605
30
49
1.1
1.9
21
—
20
1
Luleå...........
13,500
155
211
1.2
1.6
155
24
121
10
Piteå...........
3,416
38
61
1.1
1.8
22
21
—
1
Edefors..........
3,830
♦
64
_
1.7
_
—
—
—
Gällivare.........
20.160
226
296
1.1
1.5
160
152
—
8
Hortlax..........
4,513
35
93
0.8
2.1
5
—
—
5
Jukkasjärvi........
17,688
279
304
1.6
1.7
122
38
84
—
Nederkalix........
14,284
474
510
3.3
3.6
189
145
—
44
Nederluleå.........
10,942
48
120
0.4
1.1
24
9
15
—
Nedertorneå........
4,607
151
131
3.3
2.8
82
2
54
26
Norrfjärden........
4,925
15
109
0.3
2.2
6
—
—
6
Piteå lk..........
14.548
47
91
0.3
0.6
6
—
—
6
Råneå..........
8,954
142
330
1.6
3.7
95
22
69
4
Töre...........
4,871
41
214
0.8
4.4
42
12
30
—
Älvsby..........
8,688
*
20
—
0.2
—
—
176
—
Överkalix.........
8,226
*
385
—
4.7
176
—
Överluleå.........
9,435
12
30
0.1
0.3
18
13
4
1
Summa
161,983
1,714
3,048
1.2
1.9
1,151
450
589
112
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Bilaga B.
Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—s% 1938 från anslag till statliga samt statliga och
kommunala beredskapsarbeten.
A n v
i s a t
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
summa
kronor
därav för
budgetåret
1937/38
kronor
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 231/1935, sid. 82)........
2,999,689
2,999,689
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 265/1936, sid. 131) ......
2,999,895
2,999,895
—
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 300/1937, sid. 73)........
1,459,060
1,459,060
—
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 104) ......
1,249,260
1,231,360
—
Fr. o. m. 1/i—31/i2 1937 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 105) ......
9,762,010
8,977,420
5,251,170
1938
14/i
Vissa arbeten i Bodens fästning....................
32,000
32,000
32,000
*7i
Omläggning av vissa delar av vägen Sam—Sannäs—
Knäm, Göteborgs och Bohus län ................
321,000
304,900
100,000
28/,
Fiskehamnsanläggning vid Junibosand, Njurunda s:n,
Västernorrlands län ............................
150,000
135,000
135,000
18/,
Förbättring av statens fiskehamn vid Lörudden, Njur- unda s:n, Västernorrlands län....................
51,000
51,000
51,000
Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka—Gullön,
Göteborgs och Bohus län........................
142,300
135,100
50,000
Omläggning m. m. av viss del av vägen Selsjön—Resele,
Västernorrlands län..............................
153,200
130,200
50,000
Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta—Hassel,
Västernorrlands län..............................
163,200
130,500
50,000
S1/8
Första etappen av en vatten- och avloppslednings- anläggning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norrbottens
län ............................................
110,000
99,000
99,000
30/«
Bro över Svinesund, Göteborgs och Bohus län......
300,000
300,000
300,000
Undersökning av Västernorrlands läns malmföring ..
15,000
15,000
15,000
Summa för budgetåret 1937/38
11,199,710
10,310,120
6,133,170
Kungl. Maj:ts proposition nr 178-
75
Bilaga C.
Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1938—31A 1939 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten.
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1938/39
kronor
1938
15/7
Rest å under 1937/38 beviljade bidrag till följande
företag:
Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs
och Bohus län (16h 37)....................
550,000
Omläggning av vägen Dingle—Gravarne mellan
Brygge och Evjå, Göteborgs och Bohus län
(10/12 37)..................................
_
_
54,000
Omläggning av vägen från Uddevalla stads
gräns vid Kuröd till Älvsborgs läns gräns
vid Risån, Göteborgs och Bohus län (1 °/Ta 37)
_
296,700
Omläggning av vissa delar av vägen Säm—
Sannäs—Knäm, Göteborgs och Bohus län
(21/i 38) ..................................
_
150,000
Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka—
Gullön, Göteborgs och Bohus län (18/s 38) ..
—
—
85,100
Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till- fartsvägar, Västernorrlands län (s% 37) ....
—
—
1,500,000
Omläggning och förbättring av den s. k. kust- landsvägen mellan Högom och Bergeforsen,
Västernorrlands län (S0/9 37)................
_
200,000
Omläggning m. m. av viss del av vägen Sel- sjön—Resele, Västernorrlands län (18/a 38) ..
—
—
80,000
Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län (18/a 38)........
_
—
80,500
Omläggning och förbättring av viss del av vägen
Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—avtagsvägen
mot Mjällby), Blekinge län....................
275,300
247,770
150,000
Fiskehamn vid Skaftö—Stockevik, Grundsunds s:n,
Göteborgs och Bohus län......................
46,500
41,800
41,800
Ytterligare kostnader för väganläggning Marstrand—
Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län..............
59,000
59,000
•59,000
Förbättring av vägen mellan Vivsta och Vivsta- varv, Västernorrlands län......................
78,000
66,300
66,300
Anläggning av väg från Barktjärn till Eds skola,
Västernorrlands län ..........................
105,800
84,600
84,600
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 178■
Dag
för
beslut
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1938/39
kronor
1938
15/7
Omläggning och förbättring av viss del av vägen
Veda—Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands
län ..........................................
247,200
222,400
150,000
Anläggning av väg från Fagervik till Norrberge
jämte stickväg till Lövudden, Västernorrlands län
159,700
127,700
127,700 i
Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län....................
85,600
68,400
19,500
Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön—
Resele, Västernorrlands län....................
36,800
31,200
—
Andra etappen av vatten- och avloppslednings- anläggning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norr- bottens län ..................................
215,000
193,500
193,500
6/10
Ytterligare kostnader för omläggning och förbätt- ring av viss del av vägen Karlshamn—Sölvesborg
(anläggning av cykelbanor), Blekinge län........
34,700
31,230
Ytterligare kostnader för utbyggnad av fiskeham- nen vid Gravarne, Göteborgs och Bohus län____
70,000
63,000
63,000 1
Omläggning av kustlandsvägen inom Njurunda s:n,
Västernorrlands län ..........................
940,700
846,600
400,000 |
Ombyggnad av hamnen vid Alvik på Alnön, Väster- norrlands län ................................
121,700
109,500
109,500
Fiskehamnsanläggning vid Morö, Nederluleå s:n,
Norrbottens län ..............................
65,000
58,500
58,500
14/10
Ytterligare kostnader för utbyggnad av Fotö fiske- hamn, Göteborgs och Bohus län................
10,000
9,000
9,000
28/10
Ytterligare kostnader för förbättring av fiskeham- nen vid Styrsö—Tången, Göteborgs och Bohus
län ..........................................
41,000
36,900
36,900
Ytterligare kostnader för förbättring av statens
fiskehamn vid Lerudden Njurunda s:n, Väster- norrlands län ................................
12,500
12,500
12,500
3/11
Ytterligare kostnader för hamnanläggning vid Gott- skär, Onsala s:n, Hallands län ................
5,500
5,000
5,000
Vatten- och avloppsledning i Kalix municipalsam- hälle, Norrbottens län ........................
385,000
346,500
150,000
11/11
Planeringsarbeten vid Offers lanthushållsskola å
Stöndar, Boteå s:n, Västernorrlands län ........
11,500
10,000
10,000
'' 2/12
Ytterligare kostnader för arbeten å residenstomten
i Luleå ......................................
430
430
430
16/12
Ytterligare kostnader för hamn för mindre båtar
vid Björkö, Göteborgs och Bohus län..........
26,400
23,700
23,700
Utvidgning av hamnen i Töre, Norrbottens län ..
228,500
205,650
205,650
Ytterligare kostnader för ändrings- och tillbygg- nadsarbeten vid försöksgården i Pålkem, Gälli- vare s:n, Norrbottens län......................
19,500
16,600
16,600
30/12
Första etappen av en vatten- och avloppslednings- anläggning i Sköns s:n, Västernorrlands län ....
1,600,000
1,440,000
600,000
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
77
Dag
för
beslut
Totalkost-
nad
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1938/39
kronor
1938
30/12
Första etappen av en vatten- och avloppslednings- anläggning i Alnö s:n, Västernorrlands län......
641,000
608,950
608,950
Första etappen av en vatten- och avloppslednings- anläggning i Timrå s:n, Västernorrlands län----
251,500
^150,900
150,900
1939
12/1
Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län....................
10,100
8,080
Omläggning och förbättring av vägen Lagfors—
Medsjön, Ljustorps s:n,Västernorrlands län......
253,300
202,600
202,600
Vissa vatten- och avloppsledningar, Ramsele s:n,
Västernorrlands län ..........................
64,000
51,200
51,200
Summa
6,101,230
5,379,510
6,603,130
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 178-
Bilaga D.
Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1933 —s0/6 1938 från anslag till kommunala samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten.
A n v
i s a t
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnad
kronor
summa
kronor
därav för
budgetåret
1937/38
kronor
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se specifi- cerad förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ........
12,095,563
7,783,078
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se specifi- cerad förteckning prop. 265/1936, sid. 133)........
23,845,435
7,342,355
—
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se specifi- cerad förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ........
4,535,197
1,944,180
—
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se specifi- cerad förteckning prop. 284/1938, sid. 107)........
3,024,031
1,736,455
—
Fr. o. m. V» 1937 t. o. m. sl/i2 1937 beviljade medel
(se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid. 108)
4,714,130
3,652,260
3,402,160
1938
14/i
Gatuarbeten i Skönsmons municipalsamhälle, Väster- norrlands län ..................................
332,000
298,800
150,000
Kyrkogårdsmur å Seskarö, Nedertorneå s:n, Norrbottens
län ............................................
18,000
16,200
16,200
2,A
Breddning m. m. av Döderhultsvägen i Oskarshamn
100,000
75,000
75,000
Vatten- och avloppsledningsanläggning, första etappen,
Bjärtrå s:n, Västernorrlands län ................
308,000
231,000
80,000
28/l
Väg Sämstad—Kärr, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus
län ............................................
19,900
17,910
17,910
4A
Vägomläggning i Ekeberga s:n, Kronobergs län......
27,600
23,400
23,400
“/»
Gas-, vatten- och avloppsledningsarbeten i Karlskrona
456,000
228,000
75,000
2»/»
Väg- och gatuarbeten, Kungshamns s:n, Göteborgs och
Bohus län......................................
18,900
11,340
11,340
18/s
Ytterligare kostnader för skolanläggning vid St. Kullen,
Sturkö s:n, Blekinge län ........................
12,825
15,950
15,950
Ytterligare kostnader för tillbyggnads- och reparations- arbeten å skolhus i Kleva, Bro s:n, Göteborgs och
Bohus län......................................
2,935
2,640
2,640
Ytterligare kostnader för reparationsarbeten å gamla
skolhuset i Brastad, Göteborgs och Bohus län____
4,300
3,870
3,870
Ytterligare kostnader för kommunalhus i Brastad,
Göteborgs och Bohus län........................
12,300
5,480
5,480
Ytterligare kostnader för kyrkorestaurering i Svenne- by, Göteborgs och Bohus län....................
7,315
5,490
5,490
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
79
A n v
i s a t
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnad
summa
därav för
budgetåret
1937/38
kronor
kronor
kronor
1938
18/s
Ytterligare kostnader för kapell i Havstenssund, Ta-
15,100
9,060
9,060
Ytterligare kostnader för byggnad för brandstation
m. m. i Ljusdals s:n, Gävleborgs län..............
29,000
5,800
5,800
Ytterligare kostnader för ålderdomshem i Torsåker,
7,610
2,280
2,280
Ytterligare kostnader för ålderdomshem i Njurunda,
28,620
11,450
11,450
Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning å
Ulvön, Nätra s:n, Västernorrlands län............
23,930
22,730
22,730
Ytterligare kostnader för vattenreningsanläggning i
Bräcke municipalsamhälle, Jämtlands län ........
18,477
9,240
9,240
Ytterligare kostnader för bad- och tvättstuga i Kalix
municipalsamhälle, Norrbottens län..............
6,318
4,740
4,740
31/s
Vissa lednings- och gatuarbeten i Fjällbacka muni- cipalsamhälle, Göteborgs och Bohus län..........
37,200
33,480
33,480
Vissa ledningsarbeten i Skönsbergs municipalsamhälle,
135,000
121,500
50,000
S9A
Avloppsledningar i Rixö, Brastads s:n, Göteborgs och
59,200
53,280
53,280
SC/6
Anläggande av idrottsplats i Utansjö, Högsjö s:n,
63,300
30,000
30,000
Summa för budgetåret 1937/38
6,457,960
4,890,900
4,116,500
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Bilaga E.
Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 1/i 1938—S1/i 1939 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Total-
kostnad
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1938/39
kronor
1938
"A
Brobyggnad på vägen Gerum—Tegneby, Norrvikens väg- distrikt, Göteborgs och Bohus län..................
15,000
12,000
12,000
Utvändig restaurering av Bjärtrå kyrka, Västernorr- lands län.........................................
14,240
10,680
10,680
Utvändig restaurering av Tynderö kyrka, Västernorr- lands län.........................................
39,630
29,730
29,730
Vissa arbeten i Skönsbergs municipalsamhälle, Väster- norrlands län .....................................
95,000
85,500
85,500
Idrottsplats jämte huvudavloppsledning i Rånbyn, Råneå
S:n, Norrbottens län...............................
60,000
37,000
37,000
*»/l
Ytterligare kostnader för kajanläggning i Oskarshamn
78,700
51,100
51,100
Ytterligare kostnader för brobyggnad över Möcklösund,
Östra härads vägdistrikt, Blekinge län..............
7,310
6,950
6,950
Konservering av murrester efter Alnö gamla kyrkas
kastal, Västernorrlands län.........................
2,800
2,520
2,520
Rest å 21. 1. 1938 beviljat statsbidrag till första
etappen av en vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Bjärtrå s:n, Västernorrlands län...........
151,000
2S/7
Vatten- och avloppsledningar i Charlottenbergs muni- cipalsamhälle, Värmlands län ......................
226,000
113,000
113,000
Reparationsarbeten för folkskoleväsendet i Edefors s:n,
Norrbottens län...................................
105,000
75,000
75,000
Bad- och tvättinrättning i Malmbergets municipalsam- hälle, Norrbottens län.............................
190,000
114,000
114,000
1S/8
Åtskilliga arbeten för anläggning av trähusfabrik i
Uddevalla.........................................
1,244,000
1,119,600
400,000
Vatten- och avloppsledningsanläggning, etapp I, Säbrå
s:n, Västernorrlands län............................
333,000
299,700
150,000
Reparation av apoteksbyggnad i Alnö s:n, Västernorr- lands län.........................................
37,000
33,300
33,300
28/io
Vattenledning till skolhemmet i Gäddede, Frostvikens
s:n, Jämtlands län ................................
17,300
13,840
13,840
s/n
Väganläggning Lervik—Medby, Hogdals s:n, Göteborgs
och Bohus län....................................
60,600
54,540
54,540
Väganläggning allmänna vägen—Bollsta—Nyland till
Gersholmen, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län ....
21,000
15,750
15,750
Kungl. Majlis proposition nr 178.
81
Dag
för
beslut
Total-
kostnad
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1938/39
kronor
1938
“/n
Utgrävning av den s k. norra hamnbassängen i Lands- krona.............................................
200,000
40,000
40,000
Gångbaneanläggning i Fjällbacka municipalsamhälle,
Göteborgs och Bohus län ..........................
5,200
4,680
4,680
Planering och asfaltering av viss del av Västergatan i
Piteå stad ........................................
33,300
10,000
10,000
18/u
Avloppsledning i Oskarshamn........................
96,000
48,000
48,000
Rest å 14. 1. 1938 beviljat statsbidrag till gatuarbeten
samt vatten- och avloppsledningsarbeten i Sköns- mons municipalsamhälle, Västernorrlands län.....
148,800
Dito å 31. 3. 1938 beviljat statsbidrag till vissa led- ningsarbeten i Skönsbergs municipalsamhälle, Väs- ternorrlands län ................................
71,500
25/ll
Ytterligare kostnader för restaurering av Näsinge kyrka,
Göteborgs och Bohus län..........................
11,950
10,750
10,750
Ytterligare kostnader för elektrifiering i Lyse s:n, Göte- borgs och Bohus län..............................
33,000
19,800
19,800
Ytterligare kostnader för polishus i Ström, Hjärtum- Västerlanda polisdistrikts kommunalförbund, Göte- borgs och Bohus län ..............................
13,500
2,700
2,700
Vatten- och avloppsledningar i Ytterlännäs s:n, Väster- norrlands län .....................................
57,000
39,900
39,900
Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands län..
145,000
116,000
116,000
Ytterligare kostnader för ombyggnad av skolhus i Offer,
Boteå s:n, Västernorrlands län.....................
5,050
3,790
3,790
Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården i
Timrå s:n, Västernorrlands län ....................
20,000
10,000
10,000
Ytterligare kostnader för reparation av skolbyggnader i
Alnö s:n, Västernorrlands län......................
101,000
95,950
95.950
Ytterligare kostnader för pump- och reningsverk i Sel- ånger, Skönsbergs municipalsamhälle, Västernorrlands
län...............................................
61,980
43,390
43,390
Ytterligare kostnader för första etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands
län...............................................
5,500
58,200
4,400
52,380
4,400
52,380
Ytterligare kostnader för skolbyggnader i Vitån, Jämtön
och Prästholm, Råneå s:n, Norrbottens län..........
Ytterligare kostnader för iordningställande av skoltomt
i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norrbottens län......
8,940
8,050
8,050
2lii
Ny idrottsplats i Bollstabruk, Ytterlännäs s:n, Väster- norrlands län......................................
85,600
42,800
42,800
Planerings- och dräneringsarbeten å kyrkogården i Ytter- lännäs s:n, Västernorrlands län ....................
17,500
14,000
14,000
Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Bjärtrå s:n, Västernorrlands län
190,000
142,500
142,500
Skjutbaneanläggning i Ytterlännäss:n, Västernorrlands län
14,000
8,400
8,400
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 118.
6
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 178■
Dag
för
beslut
Total-
kostnad
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
därav för
budgetåret
1938/39
kronor
1938
16/t.
Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn—Århult)
Handbörds, Stranda och Norra Möre vägdistrikt, Kal- mar län...........................................
287,000
243,900
93,900
Väganläggning samt iordningställande av badstränder
i Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län............
26,000
16,900
16,900
Väg Timmermyren—Grind samt väg vid Slottet, Kville
s:n, Göteborgs och Bohus län ......................
33,200
24,900
24,900
Ytterligare kostnader för uppförande av byggnader vid
vissa ecklesiastika löneboställen, Näsinge pastorat,
Göteborgs och Bohus län ..........................
7,570
6,810
6,810
Vissa gatu- och ledningsarbeten i Skönsbergs municipal- samhälle, Västernorrlands län......................
77,200
69,480
69,480
Best å 17. 12. 1937 beviljat statsbidrag till vatten- och avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Väster
norrlands län....................................
81,600
»o/i,
Vissa vatten- och avloppsledningar m. m. i Gudmundrå
s:n, Västernorrlands län............................
111,000
61,050
61,050
Uppförande av en badhusanläggning i Ryssbält, Neder- kalix s:n, Norrbottens län..........................
4,600
1,700
1,700
1939
"/1
Uppförande av stenmurar kring kyrkoplanen och kring
nya begravningsplatsen i Överkalix s:n, Norrbottens
län ..............................................
49,000
44,100
44,100
"h
Anläggning av väg Stallbacka—Hjälmedals brygga jämte
biväg, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ......
48,400
36,300
36,300
Vissa arbeten å sjukhusområdet i Luleå..............
120,000
84,000
84.000
Summa
4,473,270
3,380,840
2,814,440
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
83
Bilaga F.
Förteckning över den il[n 1938 avslutade statliga beredskapsarbeten.
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av stats- medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
mån.
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
6
6
7
8
T. o. m. sl/i2 1937 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
284/1938, sid. 110)................
6,951,166
6,501,631
320,286
8:55
20:30
1933
18/9
Underhållsarbete å farled i Albrekt- sund i Göteborgs och Bohus län ..
49,091
44,000
818
10:03
53:79
Konservering av Visby ringmur ....
113,200
113,200
5,732
26
9:52
19:75
1934
10/.
Förbättring av Hörviks fiskehamn,
Blekinge län ....................
184,500
184,500
7,638
19
7:60
24:16
19/io
Förbättring av statens fiskehamn i
Smögen, Göteborgs och Bohus län
190,000
190,000
9,848
26
8:95
19: 29
1935
a8/s
Konservering av Gräfsnäs slottsruin,
Erska s:n, Älvsborgs län..........
58,500
58,500
5,041
13
5:52
11:60
6/7
Vissa konserveringsarbeten å Krono- bergs slottsruin ..................
20,600
20,600
1,363
12
8: 96
15:11
8>
Vissa arbeten å landsfiskalsbostället i
Karesuando, Norrbottens län......
4,240
4,240
151
4
6:83
28:08
ä6/l0
Fiskehamnsanläggning vid Skärhamn,
Göteborgs och Bohus län ........
240,000
216,000
12,871
27
8:41
16:78
Fortsatt utbyggnad av Fotö fiskehamn,
Göteborgs och Bohus län ........
71,144
63,900
3,994
17
8: 22
16:-
1936
''•/*
Utfartsväg till kustsanatoriet Apel- viken, Hallands län..............
57,340
57,000
1,957
7
9: 44
29:13
4/i»
Växthus å länsresidenstomten i Umeå
3,600
3,600
95
—
10: 77
37:89
1937
"/»
Utgrävning av källare samt stensätt- ning vid Stockholms slott........
40,018
40,018
1,611
11:80
24:84
*»/•
Fortsatt utbyggnad av Donsö fiske- hamn, Styrsö s:n, Göteborgs och
Bohus län ......................
107,000
96,300
4,133
14
9: 22
23:30
“/»
Ändrings- och tillbyggnad''arbeten vid
den stiftelsen Norrbottens läns ar- betsstugor tillhöriga försöksgården
Pålkem..........................
116,897
97,600
3,593
16
8: —
27:16
84
Kungl. Majit» proposition nr 178,
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
Härav
av stats- medel
Utförda
dags-
verken
Rap-
port-
mån.
Medel- för- tjänst
per 8 t.
arbets- dag
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
kronor
j kronor
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1937
m/t
..
P ff 4 ft -
Bi u över Lysekilsbatiaii vid Duä höjd}
Göteborgs och Bohus län ........
106,000
95,400
2,305
12
8:39
41:38
.
Ombyggnad av bro över Utansjöån,
Västernorrlands län..............
Vägbro över statens järnvägar vid
Utansjö, Västernorrlands län......
65.000
40.000
58,500
36,000
| 2,214
10
11:27
42:68
Bro över Tunbybäcken, Västernorr- lands län........................
64,300
51,400
1,199
8
10:55
42:87
Ombyggnad av bro över Husumån,
Västernorrlands län..............
120,000
108,000
1,595
9
11:42
67:71
Bro över Bryngesån, Västernorrlands
län..............................
56,800
51,100
915
6
12: 35
55:84
ls/n
Iståndsättning och konservering av
Gudmundrå kyrkoruin, Västernorr- lands län........................
6,000
6,000
454
4
9: 28
13:22
10/i*
Fiskehamn vid Stenvik, Västernorrlands
län..............................
75,000
67,500
1,465
8
10:05
46:07
Laxdamm vid Hyttön i Älvkarleby
s:n, Uppsala län (förut redovisad,
tillkommer ytterligare totalkostnad)
1,030
—
1 • '' . .<
—
—
—
1938
*/»
Tilläggsanslag till förut redovisade
arbetsföretag.
Arbeten å residenstomten i Luleå (“/»
33, »/u 33, "/• 35) ..............
430
430
Summa och medeltal för år 1938
1,790,690
1,663,788
68,993
—
8:86
24:12
Summa summarum och medeltal
8,741,856
8,165,419
389,278
—
8:60
20:98
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
85
Bilaga G.
Förteckning över den S1/''i2 1938 avslutade kommunala beredskapsarbeten.
Kon-
selj-
dag
Total-
Härav
av
stats-
medel
kronor
Utförda
dags-
verken
Rap-
Medel-
för-
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
Arbetsföretag
kost-
nader
kronor
port-
må-
nader
tjänst
per 8-t.
arb. dag
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
T. o. m. 8,/n 1937 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
284/1938, sid.112) ................
34,954,80b1
15,071/366
1,019,085
9:35
14:79
1933
**/u
Byggnad för högre folkskola och folk- skola, Norbergs s:n, Västmanlands
län..............................
329,135
194,460
7,937
18
14:14
24:50
1934
3I/«
Torrdocka i Hälsingborg............
1,191,808
220,000
39,964
45
12:36
5:50
Restaurering av Högsjö gamla kyrka,
Västernorrlands län..............
22,793
15,778
1,104
21
9:72
14:29
3°/n
Tingshus för Nordmarks härad i År- jängs municipalsamhälle..........
164,000
32,800
3,890
20
7:92
8:43
1935
16/i
Varmbadhus i Nyköping............
368,000
72,200
6,783
16
11:06
10:64
■v.
Omändring av skolhuset 1 Berg, Lyse
s:n, Göteborgs och Bohus län......
11,163
5,190
502
4
7:43
10:34
«/io
Varmbadhus i Östersund............
493,529
70,000
7,653
11
17:10
9:15
26/.o
Om- och tillbyggnad av skolhus i
Tånga, Lommelands s:n, Göteborgs
och Bohus län ..................
12,850
9,640
648
8
8:43
14:88
Polishus i Munkedal, Foss s:n, Göte- borgs och Bohus län..............
25,160
5,320
1,225
13
6:81
4:34
7»
Kommunalhus, Brastads s:n, Göteborgs
och Bohus län ..................
59,921
39,230
1,975
17
7:95
19:86
8/ll
Skolanläggningar i Kville s:n, Göte- borgs och Bohus län:
Solgläntan......................
3,875
1,760
107
5
7:01
16:45
Udden..........................
8,307
4,980
414
9
7:20
12:03
Hamburgön ....................
8,580
5,080
420
10
8: —
12:10
Hög-Edsten ....................
18,888
11,470
852
9
6:95
13:46
Fjällbacka......................
6,428
4,080
392
7
7: —
10:41
Håkebackarna..................
29,987
15,760
1,100
6
7:25
14:33
Branneby ......................
7,421
5,420
327
8
7:08
16:52
Lunna..........................
4,102
2,020
143
7
7:08
14:12
Jored ..........................
3,725
2,340
212
7
6:50
11:04
Knaxeröd ......................
9,674
4,340
463
10
7: 40
9:37
Vattenledningsanläggning, Alnö s:n,
Västernorrlands län ..............
40,671
30,180
989
11
10: 69
30:52
1 Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 284/1938.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
8
1935
ls/n
Skolhus å Stora Kornö, Lyse s:n,
Göteborgs och Bohus län ........
44,574
27,750
1,661
14
7:70
16:70
*7»
Krematorium i Karlstad............
232,000
36,000
8,202
19
11:37
4:39
*%
Polishus i Ström, Hjärtums och Väster- landa polisdistrikt, Göteborgs och
Bohus län ......................
51,922
8,800
2,217
19
7:62
3:97
u>/7
Omläggning av vissa gator m. m. i
Oskarshamn ....................
195,012
68,250
7,842
17
9:97
8:70
''%
Församlingshem i Lysekil ..........
121,919
23,210
4,981
15
10:18
4:66
Kapell i Havstenssund, Tanums s:n,
Göteborgs och Bohus län ........
64,600
38,370
3,758
22
7:24
10:21
Ändringsarbeten m. m. å skolanlägg- ning i Brådal, Tossene s:n, Göte- borgs och Bohus län ............
3,622
2,170
175
6
7:57
12:40
Ändringsarbeten m. m. å skolanlägg- ning i Lekene, Tossene s:n, Göte- borgs och Bohus län ............
2,316
1,390
122
6
7:57
11:40
28/l0
Restaurering av Bro kyrka, Göteborgs
och Bohus län ..................
93,817
61,940
2,990
17
7:37
20:72
*°/to
Brandstation i Råneå s:n, Norrbottens
län..............................
12,586
9,600
433
8
9:75
22:17
4/l*
Kompletteringsarbeten vid Tånga sko- la, Lommelands s:n, Göteborgs och
Bohus län........................
4,940
3,130
300
4
8:48
10:43
Restaurering av Grangärde kyrka,
Kopparbergs län..................
107,583
15,930
2,824
7
10:52
5:64
1937
m/i
Utvidgning av Östhammars stads vat- ten- och avloppsledningsnät ......
289,019
131,000
12,795
18
9:72
10:24
7*
Begravningskapell, Timrå s:n, Väster- norrlands län....................
44,933
15,727
538
10
13:54
29:23
“/*
Parkeringsplatser i Kville s:n, Göte- borgs och Bohus län ............
12,600
9,000
1,358
11
4:47
6:63
S,/s
2»/5
Diverse arbeten vid följande skolor i
Alnö s:n, Västernorrlands län
Hovid ..........................
Kyrkskolan......................
Uslands..........................
Näsets ..........................
Karlsviks........................
Gustafsbergs ....................
Förbättringsarbeten vid Utansjö skola,
Högsjö s:n, Västernorrlands län....
• 342,869
52,100
319,780
19,060
’ 2,507
1,660
1,773
1,139
484
2,323
2,277
7
5
7
5
5
7
9
12: —
13:14
12:35
13:25
12:30
11:90
9:89
32:35
8:37
7«
Reparation av skolhus i Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län..............
14,147
11,700
687
10
7:28
17:03
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
87
Kon-
selj-
dag
Arbetslöretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
8
4
6
6
7
8
1937
“/«
Restaurering av Lyse kyrka, Göte- borgs och Bohus län..............
32,348
24,190
1,191
6
7:78
20:31
V»
Restaurering av Brastads kyrka, Göte- borgs och Bohus län..............
68,984
47,700
1,617
15
8:97
29:50
Omändringsarbeten vid samrealskolan
i Söderhamn......................
61,115
30,557
1,122
8
11:60
27:23
‘•/?
Reparation av Torsåkers och Dals
prästgårdar, Västernorrlands län ..
63,326
44,070
2,795
10
10:95
15:77
Uthusbyggnad vid skolan i Runeå- berg, Helgums s:n, Västernorrlands
2,781
1,290
255
11
6:50
10:88
län..............................
Begravningskapell, Byske s:n, Väster- bottens län ......................
35,537
20,690
655
6
11:10
31:59
Stenmur kring kyrka och begravnings- plats i Fällfors, Byske s:n, Väster
bottens län ......................
10,278
5,810
602
2
8:-
9:65
as/7
Restaurering av Indals kyrka, Väster- norrlands län ....................
92,000
51,170
3,838
14
16:90
13:33
*7»
Restaurering av Näsinge kyrka, Göte- borgs och Bohus län..............
59,642
52,150
2,655
13
8:18
19:64
8/io
Ekonomibyggnader å Kville prästgård,
Göteborgs och Bohus län..........
47,203
32,250
1,683
8
6:45
19:16
Tillbyggnad av kommunalhuset, Sköns
s:n, Västernorrlands län ..........
141,089
102,800
3,406
10
14:87
30:19
''Vio
Väganläggning i Hjälmedal, Brastads
s:n, Göteborgs och Bohus län......
16,311
13,630
906
9
7:49
15:04
Avloppsledningar i Tidaholm........
35,800
17,900
2,775
12
9:02
6:46
Spåromläggning vid Filland, Sköns s:n,
Västernorrlands län ..............
102,831
72,000
3,166
9
10:65
22:74
”/»
Dränering kring kyrkan m. m., Sköns
s:n, Västernorrlands län............
19,245
16,800
592
4
12: —
28:38
1#/h
Ekonomibyggnader å ecklesiastika bo- ställena Ingalseröd och Stale, Skee
s:n, Göteborgs och’Bohus län......
13,440
9,890
784
8
8:43
12:61
1938
“/>
Kyrkogårdsmur å Seskarö, Neder- torneå s:n, Norrbottens län........
22,817
16,200
1,902
4
9: —
8:52
V»
Vägomläggning i Ekeberga s:n, Krono- bergs län ........................
28,454
17,800
3,090
9
7:10
5:76
js/s
Väg- och gatuarbeten, Kungshamns
s:n, Göteborgs och Bohus län......
19,840
11,340
1,563
8
7: 22
7:26
»*/7
Konservering av murrester efter Alnö
gamla kyrkas kastal, Västernorr- lands län........................
2,882
2,520
lil
4
11:17
22:70
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kon- sel j- dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
nader
kronor
Härav
av
stats-
medel
kronor
Ut-
förda
dags-
verken
Rap-
port-
måna-
der
Medel- för- tjänst
per 8-t.
arb. dag
kronor
Dags-
verks-
kost-
nad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
3
1938
18/s
Tilläggsanslag till förut redovisade
arbetsföretag
Reparationsarbeten å gamla skolhuset
i Brastad, Göteborgs och Bohus län
(V« 37) ..........................
•
— 434
3,870
Restaurering av Svenneby kyrka, Gö- teborgs och Bohus län (ao/io 36) ..
7,315
5,480
634
_
7:20
8: 64
Byggnad inrymmande brandstation,
arrestlokaler, skolkök m. m., Ljus- dals s:n, Gävleborgs län ..........
— 3,244
5,800
986
10: —
5:88
Ålderdomshem, Torsåkers s:n, Väster- norrlands län (!0/ia 35)............
7,610
2,280
263
—
IL —
8: 67
Örn- och tillbyggnad av ålderdoms- hemmet, Njurunda s:n, Västernorr- lands län (10/io 35)................
— 1,872
11,450
12: 30
Vatten- och avloppsledningsanlägg- ning å Ulvön, Nätra s:n, Väster- norrlands län (a9/i 37)............
9,265
22,730
719
7:26
31:61
Bad- och tvättstuga i Kalix m:e, Norr- bottens län C is 37) ..............
1,453
4,740
—
—
_
_
25/ll
Ombyggnad av skolhus i Offer, Boteå
s:n, Västernorrlands län (s/9 36) ..
— 20
3,790
61
_
11:15
62:10
Pump- och reningsverk för Skönsbergs
m:e, Västernorrlands län (aji 35) ..
_
43,390
1,087
_
12:42
39: 91
Summa och medeltal för år 1938
5,406,572
2,249,142
178,604
— •
10:87
12:59
Summa summarum och medeltal
40,361,380
17,820,708
1,197,689
—
9:58
12:50
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
89
Bilaga H.
Förteckning över den 31/i* 1938 avslutade skenfria korsningar.
Kon-
selj-
dag
. : y l''. J
(''( ... . i s ;
i'' Mim .''l1 ; 1 !**''• ■ . • ..
Plats för arbete
Total-
kost-
nader
kronor
Härav av
anslaget
till sken- fria kors- ningar
kronor
Utförda
dags-
verken
Medel- förtjänst
per 8-t.
arb.dag
kronor
Dags-
verks-
kostnad
kronor
1
2
3
4
5
6
7
Före den s,/i» 1937 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
284/1938, sid. 115) ................
10,085,038
8,016,244
396,700
8:65
20: 21
1934
”/*
Vägbro vid Björkhamre (Bollnäs),
Gävleborgs län....................
81,933
66,933
2,615
8:04
25:60
''/»
Vägport vid Vackerby, Södermanlands
län...............................
240,100
207,000
14,117
7:80
14:66
1935
11:74
“A
Vägbro vid Brunflo, Jämtlands län...
32,956
17,956
1,529
9: —
1936
’7i
i .
Vägport vid Njurunda, Västernorrlands
län...............................
189,100
138,800
5,783
11: —
24: —
''V.
Vägbro vid Veda, Stockholms län....
81,057
71.151
2,309
10:82
30:81
» > Åsbro, örebro län.......
133,600
106,740
3,250
9: 40
32:84
1937
4/«
Järnvägsomläggning i Hultsfred, Kal- mar län ....iiJ.*..................
48,000
34,200
1,030
9:15
33: 20
Vägbro vid Marma, Uppsala län ....
50,488
45,500
975
11:89
46: 67
Summa och medeltal för år 1938
857,234
688,280
31,608
9:02
21:78
Summa summarum och medeltal
10,942,272
8,704,524
428,308
8:68
20:32
Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178.
7
90
Kungl. Maj:ts proposition m 178.
Bilaga I.
Förteckning över den S1/i* 1938 avslutade bro- och hamnföretag.
Kon-
selj-
dag
Plats för arbete
Total-
kost-
nader
Härav av
anslaget
till broar
och
hamnar
Utförda
dags-
verken
Medel- förtjänst
per 8-t.
arb.dag
Dags-
verks-
kostnad
kronor
kronor
kronor
kronor
1
2
3
4
6
6
7
Broar.
Före den 3l/ia 1937 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
284/1938, sid. 116) ................
8,541,319
5,524,117
247,773
9:21
20:10
Hamnar.
Före den st/u 1937 avslutade arbeten
(se specificerad förteckning prop.
284/1938, sid. 116) ................
8,014,920
60,000
125,000
5,566,540
54,000
112,500
303,260
3,312
7.473
9:40
7:53
18:36
18:15
16:70
1936
7»
1
Ungskär, Blekinge län ..............
Torhamn, > > ..............
7:26
1
Summa och medeltal för år 1938
185,000
166,500
10,785
7:84
15:44
Summa summarum och medeltal
8,199,920
5,733,040
314,045
9:33
26:11
Summa summarum och medeltal för
broar och hamnar.................
16,741,239
11,257,157
561,818
9:28
20:04
vit
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
91
Innehållsförteckning.
Sid.
Propositionen............................ 1
Hjälpprogrammet i dess helhet....... 2
Arbetslöshetsläget......................... 2
Verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder.............. 10
Utredningar........................... 25
Förnyad inventering av beredskapsarbeten............. 25
Utformandet av arbetsplaner för beredskapsarbeten.......... 25
1937 års arbetslöshetssakkunniga.................. 33
Lokala utredninger........................ 42
Exporthuskommittén....................... 44
Departementschefen........................ 45
Särskilda frågor........................... 49
Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 49
Lyckebyåutredningen sid. 49. — Departementschefen sid. 50.
Företagareföreningar inom vissa län................. 51
Västernorrlands län sid. 51. — Göteborgs och Bohus län sid. 52. — Västerbottens
län sid. 52. — Norrbottens län sid. 53. — Departementschefen sid. 54.
Komplettering av ofullständiga jordbruk............... 54
Blekinge län sid. 54. — Göteborgs och Bohus län sid. 57. — Västernorrlands län
sid. 59. — Departementschefen sid. 62.
Anslagsbehov............................ 63
Hemställan............................. 64
Bilaga A. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december
1937 och den 31 december 1938 ............. 65
B. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—30/« 1938 från anslag till statliga samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten............ 74
C. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden lh 1938—8l/i 1939 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten................. • 75
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Sid.
Bilaga D. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—S0/6 1938 från anslag till kommunala
samt statliga och kommunala beredskapsarbeten........ 78
E. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel be
viljats
under tiden x/7 1938—31/i 1939 från anslag till statliga och
kommunala beredskapsarbeten................ 80
F. Förteckning över den S1/i2 1938 avslutade statliga beredskapsarbeten 83
G. Förteckning över dea 31 (it ^93$ ?av^atad£ kommunala beredskapsarbeten
...... 85
H. Förteckning över den S1/i2 1938 avslutade skenfria korsningar . . 89
I. Förteckning över den S1/i2 1938 avslutade bro- och hamnföretag . 90
<;•< .i /
!
• u\ ! i '' .
(i ••.(> .1- j, . 5
l ii! i. -Å'' i "'' ni u.iiiu*'' ‘ -
* : i ! i
•''.•tu"-ir-./i 1 ifif i u''tUau\H.n <u-; Wr.is- •: J * t;it>
*»»''*’ ■ M i - »T<;[j>lf'' JOt J*ii''V *0 I'' Hi i -:jJ1( *1''»*i*l
!*:/Vf ib?
* - i fl ; • ■ \
t i i j i \ i
0.1 •:
i Afl t'' »‘‘"''Ut,
> J (. ir?>:
r, <
h r,:l
'' h J
, -l» »•''* . *
■!i: V-fcWK .jo
t Jf>.
.»V*
■ ■ • t
,-n: .ii- fvi ‘.
nr*noo /{jerl
It /Mt }•: .
Kyri
HcJ
......i»-, roc!
. w.ur y*yA
i •j ’H)
X.:''. Kl'' ?U
1 Reftor, nr: i
- <’-■. i
bohu
Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
390630
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1939:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motion a1 i texten
- SU 1939:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, i vad propositionen avser vissa anslag under s s. 15 i texten
- SU 1939:184 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten