Sök i Ratio Lex

Angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m

1939-02-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:184, Angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

1

Nr 184.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående redovisningen

av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket

disponerade fastigheter m. m.; given Stockholms

slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande

angående de av föredragande departementschefen förordade principerna

för redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket

disponerade fastigheter m. m.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

PeHRSSON-BRAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, ENGBERG, QUENSEL,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Quensel, och chefen för handelsdepartementet anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga örn redovisningen av

vissa fastigheter, som disponeras av militära myndigheter, tullverket och

lotsverket, m. m. samt anför därvid följande.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 114 till 1935 års riksdag

framlagda förslag har riksdagen — på sätt framgår av riksdagens skrivelse

den 29 mars 1935, nr 121 — fattat beslut örn inrättande av en särskild fond,

Bihang till riksdagens protokoll 1939. t sami. Nr 184. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. May.ts proposition nr 184.

benämnd statens allmänna fastighetsfond, för redovisning av vissa staten

tillhöriga fastigheter.

Vid fondens inrättande förutsattes, att överförandet till fonden av det

fastighetsbestånd, som vore av beskaffenhet att böra redovisas å fonden,

borde ske successivt. Sålunda skulle till en början endast fångvårdsanstalterna,

beskickningshusen och sinnessjukhusen samt de av byggnadsstyrelsen

förvaltade fastigheterna uppföras å fonden.

Sedan utredning verkställts angående redovisningen av universitetens fastigheter,

har fastighetsfonden i enlighet med av Kungl. Majit i proposition

nr 200 till 1938 års riksdag framlagt förslag utvidgats till att även omfatta

vissa av Uppsala och Lunds universitet disponerade fastigheter. Därjämte

har fonden successivt utvidgats genom att vissa fastigheter överförts till

byggnadsstyrelsens förvaltning.

Fastighetsfonden består därefter av sju delfonder, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets,

medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets,

Lunds universitets och Karolinska sjukhusets delfonder.

Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket

att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande

verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående

sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades

av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.

Med anledning härav har riksräkenskapsverket efter samråd med vederbörande

myndigheter i ett den 28 februari 1939 avgivet underdånigt utlåtande,

vilket torde få biläggas statsrådsprotokollet i detta ärende, föreslagit, att

den av nämnda myndigheter disponerade fasta egendomen skulle upptagas

till redovisning å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond nu

gällande regler, varvid den redovisade egendomen skulle fördelas å fem delfonder

avseende fastigheter, som stå under arméförvaltningens, marinförvaltningens,

flygförvaltningens, generaltullstyrelsens respektive lotsstyrelsen

förvaltning. Dessa delfonder skulle även kunna omfatta av nämnda myndigheter

tidigare disponerad egendom, som för försäljning överlämnats till

annan myndighets — främst djurgårdskommissionens — förvaltning utan

att upptagas till redovisning å någon kapitalfond.

Å fastighetsfonden redovisas för närvarande endast byggnader avsedda

för olika ämbetsverk och institutioner samt vissa under dem lydande anstalter

med tillhörande tomter. I de nya delfonderna skulle emellertid enligt

riksräkenskapsverkets förslag ingå även vissa värden, som delvis hava

en från fastighetsfondens nuvarande tillgångsvärden avvikande karaktär,

såsom dockor, hamnanläggningar, skjutbanor, verkstadsbyggnader, radioanläggningar

och fasta fyrar. Å de militära delfonderna skulle därjämte

även redovisas vissa jordbruksfastigheter.

I samråd med riksräkenskapsverket hava de berörda myndigheterna upprättat

förslag till värdering av de fastigheter, som skulle upptagas till redovisning

å de föreslagna nya delfonderna. Slutresultatet av den verkställda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184-

3

värderingen återfinnes i en vid riksräkenskapsverkets skrivelse fogad tabellbilaga.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att den verkställda värderingen

blir föremål för ytterligare överarbetning, innan de nya delfonderna inrättas.

I enlighet med de i proposition nr 199 till 1938 års riksdag föreslagna, av

riksdagen godkända grunderna för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda

byggnadsvärden skulle för samtliga å fonden uppförda byggnader till

värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava avskrivits

från tiden för byggnadens, respektive byggnadskomplexets färdigställande

med tillämpande av i samma proposition föreslagna avskrivningsregler. Avskrivning

skulle för olika fastighetsgrupper ske med 25 respektive 50 procent

av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt därefter med 1.25

procent om året, vilket skulle motsvara en avskrivningsperiod om 60 respektive

40 år.

Riksräkenskapsverket förordar, att motsvarande regler komma till tilllämpning

även för de nya delfonderna. Härvid skulle den 40-åriga avskrivningsperioden

tillämpas för samtliga rent militära etablissement samt för

lotsverkets byggnader. Friliggande förvaltningsbyggnader och bostadshus

samt tullverkets byggnader skulle avskrivas på 60 år. Hamn- och fyranläggningar

skulle, liksom luftfartsfondens belysningsanläggningar, avskrivas

omedelbart vid anskaffningen.

I enlighet med dessa regler skulle för de militära byggnader, vilka nu föreslås

till invärdering å fastighetsfonden, ett mycket obetydligt belopp återstå

att avskriva. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att alla de nu befintliga

militära byggnader, vilka icke finansierats med anslag av kapitalmedel,

redan vid delfondernas inrättande skola anses vara i sin helhet avskrivna.

Ett mot dessa byggnaders hela värde svarande belopp bör alltså

uppföras å värdeminskningskonto.

Till inkomst- och utgiftsstaterna för de nya delfonderna skulle enligt riksräkenskapsverkets

förslag från vederbörande riksstatsanslag överföras inkomster

och utgifter för de berörda fastigheterna enligt för de nuvarande

delfonderna gällande regler. Riksräkenskapsverket påpekar, att frågan örn

dessa staters definitiva utformning icke kan slutligt utredas förrän i samband

med framläggande av förslag till stat för de nya delfonderna för det

första budgetår, under vilket de äga bestånd.

I detta sammanhang torde böra erinras, att utredning pågår angående

ändrad uppställning av fjärde huvudtiteln till närmare överensstämmelse

med de principer, som från och med budgetåret 1935/36 tillämpats för övriga

huvudtitlar. På sätt riksräkenskapsverket påpekat, torde denna utredning

även kunna påverka avgränsningen av de utgifter, som skola överföras

lill fastighetsfonden.

Under senare år har såsom ett led i budgetsystemets utbyggnad till större Departement

fasthet och översiktlighet genomförts en redovisning å kapitalfonder av chfSfnolika

delar av statens fastighetsbestånd. Väsentligen har denna redovisning

anknutits till statens år 1935 upprättade allmänna fastighetsfond. Utanför

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

fondredovisningen stå dock alltjämt betydande fastighetsgrupper, främst de

som disponeras för försvarsändamål. Sedan riksräkenskapsverket efter

verkställd utredning nu avgivit förslag till redovisning inom fastighetsfondens

ram jämväl av dessa återstående delar av statens fastighetsbestånd,

synes tiden vara inne att överväga en fondredovisning för ifrågavarande,

ännu ej reglerade fastighetsgrupper. Då principerna för en sådan redovisning

under de gångna åren hunnit i erforderlig grad prövas och vunnit

stadga, ansluter jag mig tiil riksräkenskapsverkets förslag, att fondredovisningen

nu skall utsträckas till att omfatta de fastigheter som stå under arméförvaltningens,

marinförvaltningens, flygförvaltningens, generaltullstyrelsens

och lotsstyrelsen förvaltning.

För de olika här ifrågavarande förvaltningsgrenarna böra, på sätt riksräkenskapsverket

förutsatt, upprättas .särskilda delfonder. Det kan ifrågasättas,

huruvida icke de militära förvaltningsgrenarnas delfonder borde utbrytas

ur statens allmänna fastighetsfond och sammanföras inom ramen av

en särskild försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fråga behöver dock ej

nu avgöras.

Den utvidgade fastighetsredovisningen torde böra tillämpas från och med

budgetåret 1940/41J vilket innebär, att de nya delfonderna lämpligen böra

upprättas per den 30 juni 1940. Till ledning för höstens budgetarbete bör

frågan om fondredovisningens utsträckande till nyssnämnda områden nu

underställas riksdagen för yttrande. Slutligt förslag i ärendet torde få anmälas

i samband med framläggande av förslag till stat för fastighetsfonden

för budgetåret 1940/41.

Mot riksräkenskapsverkets förslag till regler för avskrivning av fastigheterna

å de nya delfonderna har jag ej funnit anledning till erinran. Jag förordar

alltså, att avskrivning av rent militära etablissement samt av lotsverkets

byggnader skall ske på 40 år ''(grumlävskrTvnlng 50 procent) samt i övrigt

pa ou ar* (grundavskrivning 25 procent) med det undantaget likväl atthamnoch

fvranläggningar skola avskrivas omedelbart vid anskaffandet. En snabbare

avskrivning för militära anläggningar kunde med fog övervägas men

synes för närvarande ej erforderlig med hänsyn till att de nu befintliga militära

byggnaderna kunna redovisas såsom helt avskrivna eller äro täckta

av för avskrivningsändamål reserverade medel.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde de militära etablissement,

som icke finansierats av lånemedel, böra upptagas till redovisning

fl såsom helt avskrivna, övriga fastigheter, vilka äro hänförliga dels till 1936

s års försvarsbeslut, dels till den påbörjade utflyttningen av vissa regementen

I till Järvafältet m. m., torde per den 30 juni 1940 böra redovisas såsom från sin

| tillkomst avskrivna enligt de regler vilka nu äro avseclda att gälla för de mili[

tära delfonderna. Sistnämnda, delvis retroaktiva reglering kan ske — beträfI

famie den förra fastighetsgruppen — med anlitande av för budgetåren 1936/

37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel, som väl förslå för ändamålet samt

— beträffande fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade

inkomster av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål av
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

5

sedda markområden (Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, JohannesliovKvarnängen

m. fl.). Jag hänvisar i detta sammanhang till propositionerna

1937: 227 samt 1938: 180 och 181.

Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda spörsmålet

om den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras

särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet

med riksdagens principiella ståndpunktstagande år 1937 (jfr riksdagens

skrivelse nr 250) och i anslutning till de förordade nya avskrivningsreglerna

torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den mån de ej äro erforderliga

för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni 1940 få — med

iakttagande av nu gällande begränsning — disponeras för finansiering till

50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna å Järvafältet

och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna behandlas såsom till

motsvarande belopp avskrivna. Även om en dylik anordning icke helt står

i överensstämmelse med de regler för kapitalredovisningen, som nu tillämpas,

torde den i nuvarande läge medföra avsevärda fördelar. Jag förutsätter,

att den föreslagna anordningen betraktas såsom ett provisorium, som

bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet, respektive flyttningen av

ammunitionsfabriken, slutförts.

Enligt vad jag i annat sammanhang förordar, skulle de jordbruksfastigheter,

som disponeras av vissa förvaltningsmyndigheter, upptagas såsom tillgångar

å domänfonden, vilken skulle över driftbudgeten tillföras ersättning

för nyttjanderätten. De av försvarsväsendet disponerade jordbruksegendomarna

skulle emellertid enligt"" riksrälu-nskapsverkets förslag redovisas

å fastighetsfonden. Med hänsyn bland annat till svårigheten aU åstadkomma

en gränsdragning mellan de militära myndigheternas jordbruks- och

skogsegendomar å ena sidan och å andra sidan övningsfält, skjutfält och

tomter för militära etablissement är jag icke för närvarande beredd att

föreslå ändring i riksräkenskapsverkets förslag i denna del. Icke heller

anser jag mig höra nu taga ställning till frågan örn överflyttning av vissa

byggnader från byggnadsstyrelsens delfond till de nya delfonderna.

De i riksräkenskapsverkets förslag ingående fastighetsvärdena omfatta

vissa tillgångar, beträffande vilka stark tvekan måste råda, huruvida de

böra ingå i fastigheternas bokförda värden. Särskilt gäller detta vissa liamnoch

fyranläggningar. Jag förutsätter emellertid, att gränsdragningen mellan

de fastighetsvärden som böra redovisas å fastighetsfonden och övriga anläggningsvärden

får definitivt prövas i samband med det slutliga beslutet

angående delfondernas inrättande.

I samband med behandlingen av frågan örn redovisning av vissa av olika

myndigheter disponerade, jordegendomar bär jag erinrat. _att vissa på dessa

egendomar belägna, för särskilda ändamål avsedda anstaltsbyggnader eventuellt

böra upptagas på statens allmänna fastighetsfond samt anfört, att vid

framläggande av stat för fastighetsfonden för budgetåret 1940,41 torde kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

ma att anmälas, i vad mån en sådan redovisning befunnits lämplig. Sedan

dessa olika fastighetsfrågor reglerats, torde, med undantag för mynt- och

justeringsverket, ali den staten tillhöriga fasta egendom, som ställts under

allmänna ämbetsverks och styrelsers förvaltning, vara upptagen till redovisning^

i riksbokföringen. Jag förutsätter dock, att även frågan örn redovisning

av mynt- och justeringsverkets fastighet kan underställas 1940 års

riksdag.

Utanför riksbokföringen komma därefter — frånsett vissa byggnader,

som hava ett enbart kulturhistoriskt värde — att stå den fasta egendom,

som sorterar under ståthållarämbetena för de kungl, slotten, samt riksdagens

hus.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande angående

den i det föregående förordade redovisningen av vissa av försvarsväsendet,

tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 184.

7

Bilaga.

Riksräkenskapsverkets utlåtande den 28 februari 1939 angående

sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponeras

av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket.

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 8 oktober 1937 har Kungl. Majit anbefallt riksräkenskapsverket

att efter samråd, i den mån så erfordrades, med vederbörande

verk och myndigheter verkställa utredning och inkomma med förslag angående

sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponerades

av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket. Till åtlydnad härav får

riksräkenskapsverket i underdånighet anföra följande.

För uppdragets verkställande har riksräkenskapsverket från de berörda

myndigheterna inhämtat utredningar med förteckning å de fastigheter, som

höra upptagas å fastighetsfonden samt förslag till värdering av samma

fastigheter, varjämte före överlämnandet av detta utlåtande förekommit

samråd under hand med respektive myndigheter. Till de önskemål och

erinringar, som därvid framställts, har riksräkenskapsverket i det följande

tagit hänsyn.

Vid inrättandet av statens allmänna fastighetsfond avsågs, att all statens

fasta egendom skulle successivt upptagas till redovisning i rikshuvudboken.

Vid handläggningen av detta ärende har riksräkenskapsverket därför endast

ansett sig böra undersöka, dels i vilken utsträckning de av förenämnda myndigheter

disponerade fastigheterna böra upptagas till redovisning samt dels

sättet för redovisningens ordnande.

Vad först beträffar omfattningen av det fastighetsbestånd, som bör

upptagas till redovisning, har riksräkenskapsverket förutsatt, att redovisningen

enligt den regel, som var utslagsgivande vid fastighetsfondens inrättande,

bör avse den staten tillhöriga fasta egendom, som lämnar en i

penningar uppskattningsbar inkomst eller representerar ett nyttjande- eller

avyttringsvärde, som kan evalveras i penningar. I enlighet härmed kunna

egentliga befästningsanläggningar samt byggnader, som enbart representera

ett kulturhistoriskt värde, icke upptagas till redovisning. Däremot böra enligt

samma regel medtagas vissa fastigheter, som delvis äro av annan karaktär

än de tillgångar, vilka för närvarande redovisas å fastighetsfonden, men

som otvivelaktigt böra ingå i det bokförda fastighetsvärdet. De tillgångar

riksräkenskapsverket härvid främst avser, äro vissa dockor och hamnanläggningar,

vilka särskilt vid Stockholms och Karlskrona örlogsbaser representera

ett betydande värde, flottans i berg insprängda oljecisterner, skjutfält,

verkstadsbyggnader, radioanläggningar samt lotsverkets fasta fyrar.

Med hänsyn till svårigheten att åstadkomma en tillförlitlig gränsdragning

mellan å ena sidan övningsfält, skjutfält och tomter för militära etablissement

och å andra sidan för försvaret utnyttjade jordbruks- och skogsegendomar,

förordar riksräkenskapsverket att jämväl sistnämnda egendomar

hänföras lill försvarsväsendets å statens allmänna fastighetsfond redovisade

fastigheter, trots att denna fond eljest icke är avsedd för redovis
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

ning av dylika

perna hava en sinsemellan något olikartad karaktär och omfattning — vilket

redan gäller de hittillsvarande delfonderna — synes härvid icke böra tillmätas

avgörande betydelse.

I fråga örn sättet för redovisningens ordnande har riksräkenskapsverket

vidare förutsatt, att de berörda fastighetsgrupperna skola

uppföras å statens allmänna fastighetsfond enligt för denna fond gällande

regler. För såväl de hittills redovisade som de nu till uppförande å fastighetsfonden

ifrågasatta fastigheterna gäller, att redovisningen avser enhetlig

bokföring av kapitalvärdet samt av kostnaderna för underhåll, avskrivning

och förnyelse av fastighetsbeståndet, skatter m. m.

I fråga örn fastigheternas fördelning på delfonder förutsätter

riksräkenskapsverket, att en ny delfond upprättas för varje fastighetsgrupp,

som är ställd under en central myndighets förvaltning. För de nu ifrågavarande

fastigheterna skulle alltså erfordras fem nya delfonder, omfattande

fastigheter ställda under arméförvaltningens, marinförvaltningens, flygförvaltningens,

generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens förvaltning. Vad sålunda

sagts utesluter dock icke, att fast egendom, som för exploatering ställts

under djurgårdskommissionens eller annan myndighets förvaltning, kan redovisas

som tillgång för den delfond, dit egendomen eljest hade bort hänföras.

Vissa av de militära byggnaderna hava under de senaste åren uppförts

för medel anvisade under fonden för förlag till statsverket. Dessa byggnader

böra omföringsvis tillgodoföras de föreslagna delfonderna. På samma sätt

bör förfaras med Bodens kustradiostation, vilken avses skola överföras från

telegrafstyrelsens till arméförvaltningens förvaltning, övriga fastigheter

böra invärderas i respektive delfonder på samma sätt, som tidigare skett

med de å fastighetsfonden nu bokförda fastigheterna.

Till de militära delfonderna torde vidare böra överföras de föreslagna nya

militära förvaltningsbyggnaderna, som nu hänföras till byggnadsstyrelsens

delfond. Den under uppförande varande skolbyggnaden å Gotska Sandön,

vilken uppföres och omhänderhaves av lotsverket, torde böra överföras till

lotsverkets delfond.

I samband härmed uppkommer även frågan om den framtida redo,

visningen av försäljningsmedel för vissa militära markområ
Iden.

Dessa försäljningsmedel komma med säkerhet att uppgå till mycket

stora belopp. Hittills tiavad vilka medel tillgodoförts särskilda diversemedelstitlar,

vilka avses kunna'' disponeras till täckande av kostnaderna för

militära markförvärv och nybyggnader. Tills vidare torde dessa diversemedelstitlar

lämpligen böra överföras till försvarsväsendets delfonder av

fastighetsfonden, där medlen fortfarande torde böra redovisas såsom diverse

hiedgl. pe vården, som svara mot de ifrågavarande markområdena, tor3

de tills vidare också böra hänföras till dessa diverseruedelstitlar. RiksräkenI

skapsverket anser sig emellertid böra erinra, att denna anordning är att anse

såsom ett provisorium, som bör avvecklas så snart frågan örn finansieringen

av Stockholmsregementenas förflyttning till Järvafältet blivit slutligt reglerad.

På motsvarande sätt synes böra förfaras med redovisningen av de tillgångar,

vilka avses skola tagas i anspråk vid förflyttningen av Stockholms

örlogsbas.

För värdering av det ifrågavarande fastighetsbeståndet

hava särskilda utredningar verkställts hos de ifrågavarande förvaltningsmyndigheterna.

Härvid hava för arméförvaltningens byggnader tilllämpats

vissa inom fortifikationsstyrelsen i samråd med byggnadsstyrelsen

fastställda standardpris. Samma enhetspris hava tillämpats även för ma
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 184.

9

rinens byggnader. Då emellertid örlogsstationernas och varvens byggnader —- vilka till större delen äro jämförelsevis gamla och vid värdering icke kunna

likställas med kaserner och dylika byggnader — härigenom blivit mycket

högt värderade, har riksräkenskapsverket sänkt de sålunda erhållna värdena

å dessa byggnader nied ledning av vissa av vederbörande varvsmyndigheter

verkställda detaljutredningar. Även för övriga fastigheter hava, i de fall då

de erhållna värdena avsevärt avvika från de värderingsgrunder, som hittills

tillämpats vid invärdering av fastigheter å fastighetsfonden, vissa justeringar

verkställts vid den fortsatta behandlingen inom riksräkenskapsverket.

sammanställning över.de värden, som härigenom erhållits, återfinnes i när- Uy

slutna tabellbilaga. Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att den hit- lif

tills verkställda värderingen blir föremål för förnyad överarbetning, innan ml

tTe nya delfonderna inrättas. 1

Vid bedömandet av de i tabellbilagan intagna fastighetsvärdena bör vidare

observeras, att däri icke ingå vissa under uppförande varande byggnader

samt icke heller den mark, som ställts under djurgårdskommissionens förvaltning.

På grund härav samt på grund av den pågående mycket omfattande

byggnadsverksamheten komma de angivna totalvärdena att under den

närmaste tiden undergå avsevärda förändringar I tabellbilagan har hänsyn

icke heller tagits till de byggnader, som redan nu redovisas å byggnadsstyrelsens

delfond.

A vskrivn in g av de å de nya delfonderna redovisade byggnadsvärdena

synes böra~ske enligt för fastighetsfonden i övrigt gällande regler. Därvid

torde alla rent militära etablissement samt lotsverkets byggnader böra avskrivas

på 4(^ir. Övriga byggnader, vissa friliggande bostadshus och förvaltningsbyggufffTer,

däribland tullverkets samtliga byggnader, torde böra avskrivas

på 60 år. För dockor samt i berg insprängda cisterner har riksräkenskapsverket

i detta sammanhang icke ansett sig böra förorda någon avskrivning.

Hamnanläggningar samt fyrar och övriga lill fyrväsendet hörande

anläggningar synas böra helt avskrivas i likhet med vad som skett med de

å luftfartsfonden redovisade belysningsanläggningarna.

Riksräkenskapsverket har verkställt en beräkning över de belopp, som enligt

nämnda grunder och med tillämpande av den enligt proposition J99 till

föregående .års riksdag förordade avskrivningsmefoden böra uppföras a vardeminskningskonto.

Enligt denna beräkning skulle för de militära delfonderna

endast en ringa del av byggnadsvärdet bliva föremål för fortsatt avskrivning.

Riksräkenskapsverket anser sig med anledning härav böra förorda,

att samtliga de försvarsväsendets byggnadsvärden, som icke överföras

från andra kapitalfonder, vid delfondernas inrättande redovisas såsom helt

avskrivna genom att motsvarande belopp uppföras å värdeminskningskonlo.

Riksräkenskapsverket övergår härefter till uppställningen av inkomst- och

utgijtsstaten för de nya delfonderna. Ämbetsverket får därvid framhålla, att

det i frågans nuvarande läge icke är möjligt att framlägga en komplett sammanställning

över samtliga nuvarande inkomster och utgifter för de berörda

myndigheternas fastigheter, beroende på att de olika posterna för närvarande

dels äro fördelade ä ett flertal olika titlar, dels i viss utsträckning äro

sammanförda med inkomster och utgifter, vilka icke äro av sådan art, alt

de böra överföras till fastighetsfonden. Då riksräkenskapsverket det oaktat

i det följande lämnar vissa uppgifter rörande den nuvarande ungefärliga

storleken av dessa olika inkomst- och utgiftsposter, sker detta med reservation

dels för de felaktigheter, sorn kunna bero på siffermaterialets ofullständighet,

och dels för de förändringar i beloppen, som kunna bliva en följd av

ändringar med avseende å fastighetsbeståndets storlek och sammansättning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Därjämte må erinras, att frågan om uppställningen av inkomst- och utgiftsstaten

för försvarsväsendets delfonder kan komma att påverkas av den pågående

utredningen angående uppställningen av IV huvudtiteln. En fullständig

översikt över de inkomster och utgifter, som böra överflyttas från anslag

under respektive huvudtitlar till de nya delfondernas inkomst- och utgiftsstat,

kan därför erhållas först i samband med upprättandet av anslagsäskandena

till nästkommande års riksdag. Riksräkenskapsverket förutsätter härvid, att

inkomst- och utgiftsstaten skall för de nya delfonderna upprättas i huvudsak

enligt samma regler, som tillämpas för de hittillsvarande delfonderna. Beträffande

de olika inkomst- och utgiftsbeloppen för de olika fastighetsgrupperna

får riksräkenskapsverket anföra följande.

Inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Denna titel bör för samtliga delfonder användas för redovisning av

de belopp, som över budgeten tillföras respektive delfonder. Riksräkenskapsverket

förordar, att posterna beräknas enligt de grunder, vilka för närvarande

tillämpas vid beräkning av ersättningar till andra delfonder än byggnadsstyrelsens

delfond.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden. Denna titel å fastighetsfonden omfattar

såväl hyror för tjänstebostäder som hyror och arrenden för till utomstående

upplåtna lokaler och markområden. Å TV huvudtiteln redovisas för närvarande

ersättning för tjänstebostäder å avlöningsanslagen, medan övriga

hyror och arrenden i regel redovisas å respektive underhållsanslag. I samband

med inrättandet av nya delfonder under fastighetsfonden böra samtliga

dessa inkomster överföras till fastighetsfondens stat. Då dessa inkomster

icke för närvarande redovisas specifikt, är det icke möjligt att lämna exakta

uppgifter angående deras nuvarande omfattning. Inkomsterna torde emellertid

för närvarande kunna beräknas till följande belopp:

Lantförsvaret:

Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ...... kronor 915,000

Inkomster, redovisade under byggnadsanslaget:

Hyror från enskilda och spilthyror .............. » 180,000

Inkomster av uthyrningsfastigheter .............. » 150,000

Arrenden m. m........................... »_500,000

Summa kronor 1,745,000.

Sjöförsvaret:

Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ...... kronor 186,000

Inkomster av fastigheter, tillhörande flottans skifferoljeverk,

redovisade under anslaget till flottans krigsbered
skap

och övningar .............................. » 6,000

Inkomster, redovisade å anslaget till underhåll av flottans

fartyg och byggnader ............................ » 63,000

Inkomster, redovisade å anslaget till befästningar, kustartilleriets

kaserner m. m......................... » 4,000

Till Stockholms varvs byggnadsfond influtna hyror .... » 154,000

Summa kronor 413,000.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

11

Flygvapnet:

Tjänstebostäder, redovisade å avlöningsanslaget ........ kronor 27,000

Hyror för till enskilda uthyrda fastigheter ............ » 18,000

Hyror och arrenden för jordbruksfastigheter .......... » 12,000

Inkomster från skogsfastigheter .............. » 23,000

Summa kronor 80,000.

Tullverket:

Hyresinkomster, redovisade å inkomsttiteln tullmedel .... kronor 38,000.

Lotsverket:

Hyres- och arrendeinkomster, redovisade å omkostnads
anslaget

.......................................... kronor 62,000.

Eventuellt uppkommande övriga inkomster böra för varje delfond redovisas

å fastighetsfondens inkomsttitel »Diverse inkomster». Hit

böra överföras samtliga de inkomster, vilka icke hava karaktär av hyror eller

arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel, vissa inkomster från jordbruksegendomar,

inkomster av skogsavverkningar m. m., ävensom eventuellt

förekommande ränteinkomster. Hit böra vidare föras sådana inkomster

som Stockholms stads bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll, ävensom vissa

ersättningar från fartyg för utnyttjande av dockor, kajplats m. m., såvida

icke inkomsterna äro att hänföra till varvsdriften. I samband med uppläggningen

av fastighetsfonden synes även böra utredas, huruvida icke avkastningen

av flottans skifferoljeverk bör redovisas å denna titel.

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m. Till denna

titel överflyttas från respektive huvudtitlar de ifrågavarande myndigheternas

kostnader för reparation och underhåll av de till fastighetsfonden

överförda fastigheterna. Kostnaderna böra redovisas enligt för fastighetsfonden

gällande bestämmelser.

De kostnader, som härvid komma i fråga, äro för närvarande upptagna

till följande belopp:

Lantförsvaret:

Å anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor kronor 4,120,000

Sjöförsvaret:

Å anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader

m. m.:

Hus, byggnader, kaserner och bostadhus tillhörande

stationerna utom varvet ...................... kronor 365,000

Hus och byggnader tillhörande varvet ............ » 180,000

Dockor, bäddar m. m............................. » 50,000

Hamnområden, tomter, gator, kajer, broar m. m..... » 85,000

Vissa bostadsområden m. m..................... » 30,000

Renhållning och röjning m. m................... » 70,000

Gustafsviks örlogsdepå .......................... » 30,000

Å anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner

m. .......................................... * 404,000

Å anslaget till flottans krigsberedskap och övningar:

Flottans skifferoljeverks byggnader .............. » 8,000

Å anslaget till kustartilleriets materiel, m. m.:

Kostnader för yttre renhållning inom fästningarna . . » 16,000

Å anslaget till omkostnader för sjömätningsväsendet:

Underhåll av sjökarteverkets fastighet.............. » 5,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

Från Stockholms varvs byggnadsfond:

Kostnader för underhåll av vissa fastigheter å Djur
-

gården samt kajarbeten....................... . kronor ^100,000

Summa kronor 1,343,000.

Flygvapnet:

Å anslaget till underhåll av byggnader, flygfält, m. m. . . kronor 400,000

Tullverket:

Å tullverkets omkostnadsanslag .................... kronor 58,000

Lotsverket:

Å lotsverkets omkostnadsanslag1 .................. kronor 330,000.

Vid upprättandet av staterna för de nya delfonderna torde för de militära

myndigheternas och lotsverkets delfonder särskilda från byggnadsunderhållet

skilda undertitlar böra anvisas för underhåll av jordbruks- och skogsfastigheter,

övningsfält, flygfält, dockor, hamnanläggningar och fyranläggningar.

Därutöver äro givetvis de olika förvaltningsmyndigheterna liksom nu oförhindrade

att var för sin redovisning själva tillämpa den ytterligare underindelning,

som för varje särskilt förvaltningsområde må befinnas påkallad.

För sjöförsvarets del äro i förestående belopp icke inräknade vissa kostnader

för underhåll av telegraf- och telefonledningar, elektriska belysnings- och

kraftnät samt gas-, vatten- och avloppsledningar. För övriga myndigheter

hänföras nämligen kostnader för telegraf och telefon samt för bränsle, lyse,

kraft och vatten till omkostnadsanslagen. För sjöförsvaret, som har egna

kraftstationer och liknande anläggningar inom örlogsbaserna, hava kostnaderna

för underhåll av nämnda ledningar redovisats å samma anslag som

byggnadsunderhållet. Frågan huruvida berörda underhållskostnader skola

redovisas å fastighetsfonden eller å andra titlar torde böra avgöras i samband

med frågan örn ändrad uppställning av IV huvudtiteln.

Slutligen må i fråga om underhållskostnadernas relativa storlek framhållas,

att dessa kostnader för lantförsvarets och sjöförsvarets del förefalla

vara relativt låga i jämförelse med de belopp, som utgå för de nuvarande

delfonderna, detta särskilt med hänsyn till byggnadernas relativt snabba förslitning

och — för sjöförsvarets del — höga ålder. Ä andra sidan anvisas i

viss utsträckning särskilda anslag till större reparationer och ombyggnader.

Riksräkenskapsverket förutsätter, att — liksom skett vid de nuvarande delfondema

— anslag till underhåll anvisas till sådana belopp, att de giva täckning

för samtliga underhålls- och reparationskostnader, medan å andra sidan

sådana moderniseringar och tillbyggnader, som medföra ökat anläggningsvärde,

för framtiden böra redovisas å kapitalbudgeten.

För lotsverkets del äro underhållskostnaderna, liksom byggnadskostnaderna,

relativt höga, beroende på dels att ett stort antal byggnader måst förläggas

till avlägset belägna och svårtillgängliga platser, dels att byggnaderna

äro i förhållandevis stor omfattning utsatta för särskilda påfrestningar i

klimatiskt hänseende (sjöyr m. m.), dels slutligen att bryggor, slipar och

hamnanläggningar ofta måst förläggas till platser, vilka äro utsatta för sjöhävning

och isgång.

Riksräkenskapsverket förutsätter vidare, att reparations- och underhållskostnaderna,

så vitt angår det egentliga byggnadsunderhållet, även för de

nya delfonderna böra avvägas i fast relation till det bokförda fastighetsvärdet.

Avsättning till värdeminskningskon t o. Med tillämpande

av den i det föregående föreslagna fullständiga avskrivningen av försvarsväsendets

tidigare byggnader, torde för försvarsväsendets delfonder endast

1 Reparation och underhåll av byggnader jämte fyr-, mist- och radioapparatur.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

13

erfordras årliga avskrivningar å de byggnadsvärden, som finansierats med

anslag av lånemedel. Avskrivning skall för olika fastighetsgrupper ske med

25 respektive 50 procent av anskaffningskostnaden vid anskaffningen, samt

därefter med 1.25 procent om året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod om

60 respektive 40 år.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade områden. Å denna titel

böra till de nya delfonderna från byggnadsstyrelsens delfond överföras de

till förevarande myndigheter hänförliga hyresutgifter, vilka nu utbetalas av

byggnadsstyrelsen. Därjämte böra å denna titel redovisas de hyres- och arrendeavgifter,

som nu utbetalas av de här ifrågavarande myndigheterna. De

utgifter, som sålunda skulle överföras till fastighetsfonden, torde kunna beräknas

till följande belopp:

Lantförsvaret:

Från byggnadsanslaget ............................ kronor 10,000

Från anslaget till skrivmaterialier och expenser . ....... »_77,000

Summa kronor 87,000

Sjöförsvaret:

Från anslaget till skrivmateriel och expenser.......... kronor 85,000

Från anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner,

m-m............................................ » 12,000

Från anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader

m. m.............................. » 7,000

Summa kronor 104,000

Tullverket:

Från omkostnadsanslaget............................ kronor 26,000

Lotsverket:

Från omkostnadsanslaget............................ kronor 6,000

överskott.

De överskott, som från de nya fondernas inkomst- och utgiftsstater skola

återföras till budgeten, böra beräknas enligt samma regler som tillämpas för

de hittillsvarande delfonderna — utom byggnadsstyrelsens delfond — alltså

för närvarande efter 4 procent å kapitalet.

Kapitalbudgeten.

De anslag till nybyggnader och tillbyggnader, som hittills anvisats å anslag

under IV, VII och X huvudtitlarna, böra för framtiden överflyttas till kapitalbudgeten.

Det under X huvudtiteln uppförda anslaget till säkerhetsanstalter

för sjöfarten bör därefter allenast avse säkerhetsanstalter, vilka icke upptagits

till redovisning å lotsverkets delfond av fastighetsfonden. Stockholm den

28 februari 1939.

Carl Murray.

Underdånigst

P. S. RUNEMARK.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

Bilaga.

Preliminär beräkning å fastighetsvärden, avsedda att upptagas & försvarsväsendets,

tullverkets och lotsverkets delfonder av statens allmänna fastighetsfond.

Fastighet

Markvärde

kronor

Byggnads-

värde

kronor

Summa

kronor

Lantförsvarets fastigheter.

Fastigheter lydande under arméns centrala myndig- heter :

Arméförvaltningens ämbetshus, Stockholm........

Militärstabsbyggnaden, Stockholm................

1,230,000

1,579,000

2,809,000

750,000

4,670,000

5,420,(XX)

Stockholms tygstation, Stockholm................

3,721,300

3,606,350

7,327,650

Ammunitionsfabriken, Karlsborg ................

2,476,150

2,476,150

Ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg i

Stockholm....................................

3,300,000

1,548,750

4,848,750

Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna ......

361,500

2,045,000

2,406,500

Arméns centrala beklädnadsverkstad, Stockholm ..

300,000

879,350

1,179,350

Åkers krutbruk, Åker ..........................

130,300

2,429,550

2,559,850

Försvarsväsendets kemiska anstalt, Stockholm1____

—

580,000

580,000

Säger för fastigheter lydande under arméns centrala

myndigheter

9,793,100

19,814,150

29,607,250

I. arméfördelningen:

Staben, Hälsingborg ............................

352,700

1,531,150

1,883,850

Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad ..

433,600

6,243,750

6,677,350

Södra skånska infanteriregementet, Ystad ........

356,050

7,633,850

7,989,900

Kronobergs regemente, Växjö ....................

411,410

6,532,300

6,943,710

Kronobergs regementes detachement i Karlskrona..

300,800

4,118,450

4,419,250

Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö ............

152,900

6,688,700

6,841,600

Hallands regemente, Halmstad ..................

39,200

4,439,650

4,478,850

Skånska kavalleriregementet, Hälsingborg ........

1,869,800

6,038,400

7,908,200

Wendes artilleriregemente, Kristianstad ..........

986,400

7,988,150

8,974,550

Smålands arméartilleriregemente, Jönköping ......

1,198,160

7,468,250

8,666,410

Göta ingenjörkår, Eksjö..........................

191,000

4,821,150

5,012.150

Skånska trängkåren, Hässleholm ................

44,200

2,534,900

2,579,100

Herrevadskloster remontdepå....................

350,000

1,433,150

1,7&3,150

Säger för I. arméfördelningen

6,686,220

67,471,850

74,158,070

II. arméfördelningen:

Staben, Östersund ..............................

17,000

701,100

718,100

Jämtlands fältjägarregemente, Östersund..........

386,770

5,180,400

5,567,170

Dalregementet, Falun............................

292,200

5,965,900

6,258,100

Hälsinge regemente, Gävle ......................

658,644

5,109,500

5,768,144

Västernorrlands regemente, Sollefteå..............

52,970’

6,490,200

6,543,170

Norrlands artilleriregemente, Östersund ..........

438,600

6,339,500

6,778,100

Norrlands trängkår, Sollefteå ....................

68,970

2,693,700

2,762,670

Säger för II. arméfördelningen

1,915,154

32,480,300

34,395,454

III. arméfördelningen:

Staben, Skövde..................................

1,360,667

1,356,050

2,716,717

Skaraborgs regemente, Skövde....................

143,550

6,670,350

6,813,900

Älvsborgs regemente, Borås......................

390,000

5,611,950

6,001,950

Bohusläns regemente, Uddevalla..................

345,580

5,924,100

6,269,680

Värmlands regemente, Karlstad ..................

1,762,000

6,404,150

8,166,150

Livregementets husarer, Skövde..................

151,690

4,152,050

4,303,740

Byggnader under uppförande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

15

Fastighet

Markvärde

kronor

Byggnads-

värde

kronor

Summa

kronor

Göta artilleriregemente, Göteborg................

337,000

8,260,300

8,597,300

Karlsborgs luftvärnsregemente, Karlsborg........

—

10,337,150

10,337,150

Göta trjifipkår ^l^öydf*

125,950

3,134,800

2,574,600

3,260,750

Fastighetsförvaltningen, Karlsborg ..............

612,700

3,187,300

Arméns intendenturförråd, Karlsborg............

Karlsborgs tygstation, Karlsborg ................

—

2,513,250

2,513.250

—

2,440,350

2,440,350

Gudhems remontdepå......................: ..

402,800

645,050

1,047,850

Säger för III. arméfördelningen

5,631,937

60,024,150

65,656,087

IV. arméfördelningen:

2,092,950

2,925,550

Staben, Stockholm ............................

832,600

Svea Livgarde, Stockholm ......................

4,954,380

4,948,050

9,902,430

Göta Livgarde, Stockholm ......................

881.100

4,663,800

5,544,900

Göta Livgardes fästningsbataljon, Waxholm ......

237,460

4,726,150

4,963,610

Livregementets grenadjärer, Örebro ..............

364,620

6,169,000

6,533,620

Livgrenadjärregementet, Linköping ..............

693,307

11,815,700

12,509,007

Upplands regemente, Uppsala....................

335,600

5,820,450

6,156,050

6,939,080

Södermanlands regemente, Strängnäs..............

144,430

6,794,650

Livregementet till häst, Stockholm ..............

3,300.000

5,317,850

8,617,850

Svea artilleriregemente, Stockholm................

7,115,300

6,244,900

13,360,200

Svea ingenjörkår, Stockholm ....................

97,740

4,813,150

4,910,890

Signalregementet, Stockholm ....................

1,784,000

2,808,200

4,592,200

Svea trängkår, Linköping........................

130,000

2,707,450

2,837,450

Arméns intendenturförråd, Stockholm............

2,245,400

1,170,550

3,415,950

Krigsskolan, Karlberg, Stockholm................

Infanteriskjutskolan, Rosersberg..................

4,300,000

2,953,650

7,253,650

—

718,550

718,550

Ridskolan, Strömsholm..........................

14,560

833,500

848,060

Arméns underofficersskola. Uppsala..............

212,190

6,121,050

65,200

6,333,240

Arméns tvättanstalt, Karlberg, Stockholm........

—

65,200

Arméns fastigheter å Järvafältet..................

3,631,400

865,450

4,496,850

Östgöta luftvärnsregemente, Linköping 1 ..........

—

315,000

315,000

Säger för IV. arméfördelningen

31,274,087

81,965,250

113,239,337

Övre Norrlands trupper:

Staben, Boden..................................

366,970

2,598,100

2,965,070

Norrbottens regemente, Boden....................

4,590

8,340,050

8,344,640

Västerbottens regemente, Umeå..................

294,000

6,034,550

6,328,550

Norrlands dragonregemente, Umeå................

531,560

3,348,050

3,879,610

Norrbottens artillerikår, Boden ..................

—

4,876,650

4,876,650

Bodens artilleriregemente, Boden ................

—

4,479,050

4,479,050

Bodens ingenjörkår, Boden......................

—

3,908,750

3,908,750

Bodens tygstation, Boden........................

—

1,011,000

1,011,000

Arméns intendenturförråd, Boden................

—

2,399,400

2,399,400

Garnisonssjukhuset, Boden ......................

—

2,432,700

2,432,700

Säger för Övre Norrlands trupper

1,197,120

39,428,300

40,625,420

Gotlands trupper:

Staben, Visby ..................................

309,755

836,400

1,146,155

Gotlands infanteriregemente, Visby ..............

250,000

4,863,600

5.113,600

Gotlands artillerikår, Visby......................

170,928

3,142,700

3,313,628

Säger för Gotlands trupper

730,683

8,842,700

9,573,383

Summa

57,228,301

310,020,700

367,255,001

Sjöförsvarets fastigheter.

Stockholms örlogsvarv och örlogsstation2............

45,190,700

15,731,250

60,921,950

Vaxholms fästning................................

350,650

9,291,700

9,642,350

Byggnader under uppförande. 2 Inkl. sjökarteverket.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 184.

Fastighet

Markvärde

kronor

Byggnads-

värde

kronor

Summa

kronor

Kustflottans anläggningar vid Hårsfjärden..........

73,435

232,675

306,110

Karlskrona örlogsvarv och örlogsstation ............

5,442,735

34,114,550

39,557,285

Karlskrona fästning ..............................

849,599

6,023,850

6,873,449

Gotlands kustartillerikår ..........................

85,379

1,758,650

1,844,029

Nya varvet i Göteborg............................

356,000

1,974,850

2,330,850

Älvsborgs fästning................................

680,400

383,300

1,063,700

Hemsö fästning ..................................

8,150

26,450

34,600

Gustafsviks örlogsdepå ............................

38,100

1,607,800

1,645,900

Fastigheter vid Notviken..........................

3,655

9,700

13,355

Flottans skifferoljeverk............................

118,210

305,450

423,660

Summa

53,197,013

1 71,460,225

124,657,238

Flygvapnets fastigheter.2

Västmanlands flygflottilj ..........................

859,120

3,987,195

4,846,315

Roslagens flygflottilj ..............................

280,441

2,561,064

2,841,505

Östgöta flygflottilj, Karlsborg och Malmen..........

126,800

1,104,735

1,231,535

Jämtlands flygflottilj..............................

204,700

494,710

699,410

Flygkrigsskolan ..................................

166,780

3,121,115

3,287,895

Göta flygflottilj ..................................

590,000

100,000

690,000

Centrala flygverkstaden, Malmen ..................

22,500

626,200

648,700

> > , Västerås ..................

22,500

934,125

956,625

Fastigheterna i Boden ............................

27,958

148,625

176,583

> > Mohed ............................

6,725

—

6,725

Summa

2,307,524

13,077,769

15,385,293

Tullverkets fastigheter..........

104,256

1,158,840

1,263,096

Lotsverkets fastigheter.

Övre norra lotsdistriktet ..........................

69,355

922,063

991,418

Nedre norra > ..........................

10,850

1,173,917

1,184,767

Mellersta > ..........................

45,393

2,043,669

2,089,062

Östra > ..........................

96,565

1,780,183

1,876,748

Södra > ..........................

44,692

1,472,195

1,516,887

Västra > ..........................

62,235

1,787,155

288,575

1,849,390

Lotsstyrelsens huvudförråd vid Rosenvik, Djurgården

—

288,575

Summa

329,090

9,467,757

9,796,847

1 Därav dockor och i berg insprängda cisterner 13,800,000 kronor.

2 Byggnader under uppförande samt viss mark, vartill kronan ännu ej förvärvat äganderätt,

äro här ej medräknade.

397449. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fast s. 1 i texten
  2. SU 1939:142 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående redovisningen av vissa av försvarsväsendet, tullverket och lotsverket disponerade fastigheter m. m. s. 1 i texten