Sök i Ratio Lex

Angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska instituttet

183 sidor, varav 179 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 179 av 183 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:206, Angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska instituttet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårds proposition Nr 206.

1

Nr 206.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till

avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska instituttet;

given Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 3 mars 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Quensel samt cheferna för social- och finansdepartementen anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg

följande:

Under punkten 77 i 1939 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen, att i avbidan på den proposition i ämnet, som bleve riks
Bihang

till riksdagens ''protokoll 1989. 1 sami. Nr 206. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

dagen förelagd, till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av 762,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t under punkten 82 i samma huvudtitel föreslagit

riksdagen, att i avbidan på den proposition angående anslag till karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, som komme att föreläggas riksdagen,

beräkna för budgetåret 1939/40

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 2,700,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,600,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag

av 500,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Inköp av radium ett

anslag av 411,000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1,550,000 kronor;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 1,290,000 kronor.

Ärendena hava numera färdigberetts, och jag får ånyo anmäla desamma.

Under punkten 82 i åttonde huvudtiteln har jag erinrat, att av karolinska

sjukhuset för närvarande är i verksamhet i huvudsak endast Gustaf V:s

jubileumsklinik. Emellertid beräknas under nästa budgetår flertalet av de

avdelningar i övrigt, som ingå i den nu under arbete varande delen av byggnadsprogrammet,

kunna träda i verksamhet. Ett omfattande förslag beträffande

de därmed sammanhängande personalfrågorna och anslagsbehoven

har, vad gäller såväl karolinska sjukhuset som serafimerlasarettet,

med skrivelse den 26 oktober 1938 framlagts av direktionen

för karolinska sjukhuset, över vilket förslag utlåtanden avgivits den 5 december

1938 av statskontoret, den 7 december 1938 av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, den 10 januari 1939 av medicinalstyrelsen, den 24

januari 1939 av kanslern för rikets universitet, efter hörande av lärarkollegiet

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och tandläkarinstitutets

lärarråd, den 27 januari 1939 av direktionen över gymnastiska centralinstitutet,

den 31 januari 1939 av arméförvaltningen samt den 20 februari 1939

av chefen för armén.

Sedan Kungl. Maj:t den 1 februari 1939 anbefallt direktionen för karolinska

sjukhuset att i anledning av vad i nämnda remissyttranden anförts

beträffande direktionens framställning om anslag till karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet inkomma med utlåtande, innefattande dels förslag

till den reduktion av de av direktionen för ifrågavarande ändamål äskade

anslagen, som kunde befinnas påkallad, dels ock de förslag i övrigt, vartill

omförmälda yttranden kunde giva anledning, har direktionen för karolin
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Marits ''proposition Nr 206.

ska sjukhuset den 6 februari 1939 avgivit förnyat förslag i ämnet samt den

14 februari 1939 yttrat sig med anledning av vad arméförvaltningen anfört.

Över ett av direktionen avgivet förslag till utrustning för den psykiatriska

kliniken har särskilt yttrande, dagtecknat den 8 november 1938, avgivits

av medicinalstyrelsen.

Föreningen Läkare i underordnad ställning, förordnade av karolinska sjukhusets

direktion, har i en den 21 februari 1939 dagtecknad skrift framfört

vissa synpunkter beträffande staterna för ifrågavarande båda sjukhus m. m.

Vidare hava kanslern för rikets universitet — efter hörande av lärarkollegiet

vid karolinska institutet — och statskontoi-et respektive den 11 oktober

och den 15 november 1938 yttrat sig i anledning av vissa av direktionen

för karolinska sjukhuset i skrivelse den 10 februari 1938 ifrågasatta

jämkningar i gällande överenskommelse angående

driften av forskningsavdelningarna vid Konung

Gustaf V:s jubileumsklinik.

Under punkten 97 av åttonde huvudtiteln har jag anfört, att, enär frågan

örn anslag till avlöningar vid karolinska mediko -kirurgiska

institutet har samband med frågan örn anslag för nästa

budgetår till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, institutets berörda

anslagsfråga borde upptagas till behandling i sammanhang med de

äskanden, som komme att föreläggas riksdagen beträffande anslag till ifrågavarande

sjukhus.

Kanslern för rikets universitet har med skrivelse den 28 oktober 1938

framlagt äskanden om anslag till avlöningar vid karolinska institutet, varefter

direktionen för karolinska sjukhuset den 11 november 1938 yttrat sig

i ärendet.

I. Inledning.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission

avgivet förslag avlät Kungl. Maj:t till 1930 års riksdag en den 14 mars 1930

dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt kliniskt

. sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927

års riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras

i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institutioner

och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand

borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med

polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk, en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

oftalmologisk (ögon-), en oto-laryngologisk (öron-, näs- och hals-) och en

obstetrisk-gynekologisk (förlossnings- och kvinno-) klinik ävensom ett röntgendiagnostiskt

institut, vidare vissa för klinikerna gemensamma inrättningar,

nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik, centrallaboratorier,

badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning, kök

och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder, förrådsoch

verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning samt slutligen en patologisk

institution. I avseende å denna första etapp innefattade propositionen

hemställan, att riksdagen måtte besluta dess utbyggande i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten C. Westman upprättade ritningar

och kostnadsförslag.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen sammanföras

cancerföreningens i Stockholm vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt kommitté i

betänkande av den 23 maj 1929 angivit och som av Honom godkänts, samt

i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kunde

komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf Vis jubileumsfond och

cancerföreningen.

Kungl. Majits förslag innebar vidare, att garnisonssjukhuset i Stockholm

skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda, att förstnämnda sjukhus

nedlades och för garnisonens sjuka inrättades särskilda avdelningar för

medicinska och kirurgiska fall å karolinska sjukhuset. För övriga fall skulle

däremot garnisonens sjuka erhålla vård å det nya sjukhusets olika specialkliniker.

Garnisonssjukhusets nuvarande apotek skulle anslutas till karolinska

sjukhuset.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar

skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen

skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav

50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda platserna.

50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeutiska

kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas av

medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen och Konung

Gustaf Vis jubileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser skulle enligt

preliminärt träffat avtal med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting 315 avses för staden, 110 för länet och 204 för landet i övrigt.

De allmänna vårdavdelningarna skulle envar omfatta 25 sängplatser; dock

skulle en vårdavdelning för septiska fall å obstetriska kliniken omfatta endast

20 platser. De enskilda vårdavdelningarna varierade i storlek mellan

6—13 platser.

Såsom en ledande princip vid bestämmandet av de olika klinikernas storlek

hade gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för

bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad

och Stockholms län bidraga, varjämte medel för de byggnadskostnader,

som folie å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden

och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del i

äganderätt till byggnader eller tomt.

Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3,600,000

kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.

Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första rummet

bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och Stockholms

län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i

den mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna legosängsavgifter,

staden, respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å antalet

vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej

finge överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat

kostnaden för sjukhusets underhåll m. m., på stadens, respektive länets egna

sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga om de 204 för patienter

från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter själva

gälda hela den fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget skulle

lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat i Stockholm

eller i Stockholms län eller som, på grund av att lämplig vård ej stöde

att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, av vederbörande lasarettsläkare

remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av kostnaderna för

sjukhusets drift, som icke täcktes medelst legosängsavgifter eller omförmälda

bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag.

I propositionen beräknades sjukhusets driftkostnader på följande sätt:

Inkomster:

Patientavgifter..............................kronor 2,156,110

Poliklinikavgifter............................ » 202,000

Ersättning för vissa befattningshavare tillkommande

naturaförmåner............................ » 686,120

Platskostnadsbidrag från Stockholms stad och Stockholms

län ................................ » 409,747

Brist att täckas genom anslag av statsverket...... »_559,922

Summa kronor 4,013,899

Utgifter:

Avlöningar.................................kronor 1,821,000

Läkemedel, förbands- och förbrukningsartiklar, utspisning,

värme, lyse, tvätt m. m................. » 1,430,000

Fastighetens underhåll, mindre reparationer........ » 80,000

Diverse utgifter............................. » 75,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Ränta och amortering å lån för anordnande av hel
och

halvenskilda rum.......................kronor 198,152

Ränta och amortering å Stockholms stads och Stockholms

läns bidrag till anläggningskostnaderna .... *_409,747

Summa kronor 4,013,899.

Enligt dessa beräkningar skulle statens bidrag för täckandet av den angivna

bristen uppgå till i runt tal 560,000 kronor för år, varav 320,000 kronor

skulle belasta fjärde huvudtiteln och 240,000 kronor åttonde huvudtiteln.

Riksdagen beslöt (skrivelse nr 386/1930) i princip godkänna förslaget om

att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya lokaler

för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras å det

s. k. Norrbackaområdet ävensom att garnisonssjukhuset i Stockholm skulle

sammanslås med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med

de av föredragande departementschefen i propositionen nr 232/1930 angivna

grunderna. Vad åter beträffade sättet för realiserandet av ifrågavarande

byggnadsföretag, påkallade riksdagen förnyad utredning i två avseenden,

nämligen dels rörande möjligheten att åvägabringa ett sådant avtal

med Stockholms stad, som innebar ett övertagande från stadens sida av

ett större antal vårdplatser å det nya sjukhuset än enligt det föreliggande

preliminära avtalet, dels ock i fråga örn byggnadsförslaget, för vilket kostnaderna

enligt riksdagens mening borde genom en överarbetning väsentligt

nedbringas.

Resultatet av den av riksdagen begärda utredningen framlades av Kungl.

Maj:t i proposition nr 132/193JL Av propositionen inhämtas, dels att genom

överarbetningen av det för 1930 års riksdag framlagda byggnadsförslaget

en ganska avsevärd kostnadsbesparing kunnat vinnas, dels ock att

Stockholms stad vid förda underhandlingar ställt sig avvisande mot ifrågasatt

ianspråktagande av ytterligare platser på karolinska sjukhuset utöver

vad den träffade preliminära överenskommelsen innehölle (för överenskommelsen

har närmare redogjorts å sid. 15 ff. i propositionen nr 132/1931).

I nämnda proposition hemställde Kungl. Maj:t bland annat, att första

byggnadsetappen vid karolinska sjukhuset skulle omfatta de byggnadsföretag,

som redan angivits i propositionen nr 232/1930, att med den radioterapeutiska

kliniken vid sjukhuset skulle sammanföras cancerföreningens

i Stockholm vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med vissa närmare

angivna riktlinjer, samt att avtal finge rörande samarbete för sjukhusets

uppförande träffas mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns

landsting i enlighet med av föredragande departementschefen i propositionen

nr 232/1930 förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 206. 7

Riksdagen biföll (skrivelse nr 286/1931) Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

Den 23 oktober 1931 godkände Kungl. Majit avtal mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting rörande samarbete för karolinska

sjukhusets uppförande och drift. I anslutning till vad i avtalet angivits

förordnade Kungl. Majit den 15 mars 1935, att driften av karolinska sjukhuset

skulle handhavas av en direktion, bestående av sju ledamöter, varav

Kungl. Majit skulle utse två, karolinska institutets lärarkollegium två,

Stockholms stadsfullmäktige likaledes två och Stockholms läns landsting

en, varjämte generalfältläkaren och en representant för styrelsen för Konung

Gustaf Vis jubileumsfond skulle i vissa fall äga deltaga i direktionens överläggningar

och beslut.

Jämlikt Kungl. Majits därom i propositionen nr 124/1937 framställda

förslag beslöt riksdagen, att i anslutning till karolinska sjukhuset skulle upprättas

en psykiatrisk klinik såsom en avdelning av sjukhuset.

Driften vid jubileumskliniken har igångsatts från och med den 1 oktober

1937.

I enlighet med Kungl. Majits förslag i propositionen nr 171/1936 beslöt

riksdagen (skrivelse nr 214/1936), att serafimerlasarettet skulle

förstatligas från och med den 1 juli 1937 samt att lasarettet och karolinska

sjukhuset skulle från och med nämnda dag stå under gemensam förvaltning

av direktionen för karolinska sjukhuset.

I fråga örn serafimerlasarettets blivande ställning uttalade jag i nämnda

proposition bland annat följande:

Det syntes icke vara ett statens intresse att bibehålla serafimerlasarettet

i annan mån än som betingades av dess ställning såsom undervisningssjukhus.

Örn verksamheten vid lasarettet skulle med statsmedel understödjas,

även sedan lasarettet ej längre erfordrades såsom undervisningssjukhus,

skulle detta innebära, att lasarettet med bidrag av statsmedel ombesörjde

en del av den sjukvård, som finge anses ankomma på — i första hand —

Stockholms stad. Hur länge och i vilken omfattning behov kunde komma

att föreligga av att bibehålla serafimerlasarettet och i vilken takt och på

vad sätt en eventuell avveckling av lasarettet borde äga rum, kunde emellertid

icke avgöras, innan beslut fattats, att den snart avslutade första utbyggnaden

av karolinska sjukhuset skulle efterföljas av ytterligare utbyggnadsetapper,

och vilka institutioner skulle tillgodoses vid en sådan fortsatt

utbyggnad. Om staten övertoge även den sjukvårdande verksamheten vid

serafimerlasarettet och ledningen av serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset

handhades av en gemensam direktion, erhölle staten möjligheter såväl

att tillgodose undervisningens intressen som att på ett bättre sätt än som

med nuvarande organisationsformer vore möjligt öva kontroll över lasarettets

verksamhet och hava hand över den avveckling av lasarettet, som kunde

i en framtid vara tänkbar. Ett sammanförande under statlig ledning

av båda de ifrågavarande sjukhusen, karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

öppnade vidare möjligheter till en för det allmänna säkerligen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

gagnelig samverkan på olika områden mellan nämnda båda sjukhus, exempelvis

i fråga örn vårdavgifter, beträffande vilka enhetliga normer kunde

fastställas, i fråga om personalorganisationen och i förvaltningshänseende.

Mm ståndpunkt i den föreliggande frågan innebure alltså, att det för staten

vore av intresse att handhava ledningen av båda de undervisningssjukhus,

varom här vore fråga, för att därigenom bliva bättre i stånd att på ett ur

allmän synpunkt fördelaktigt sätt samordna sjukhusens verksamhet.

Detta uttalande mötte icke någon gensaga från riksdagens sida.

I proposition nr 272/1937 framlades härefter förslag till lönereglering

för personalen vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset att

träda i kraft för serafimerlasarettets del den 1 juli 1937 och för karolinska

sjukhusets del a dag, som Kungl. Majit ägde bestämma. Löneregleringen

skulle ske i anslutning till det inom den civila statsförvaltningen gällande

lönesystemet för nyreglerade verk, dock med visst förbehåll beträffande en

del av sjukvårds- och ekonomipersonalen. Vad beträffade karolinska sjukhuset

avsåg löneregleringen personalen vid jubileumskliniken, vilken skulle

bestå å ena sidan av en klinisk avdelning, benämnd radiumhemmet, med

tillhörande poliklinik och behandlingsinstitut m. m., å andra sidan av två

forskningsavdelningar. Radiumhemmet skulle drivas av staten, som hade

att gälda driftkostnaderna, i den män dessa icke täcktes av andra inflytande

medel. Kostnaderna för driften av forskningsavdelningarna, vilka

skulle stå till jubileumsfondens förfogande för utförande av arbeten, avsedda

att befrämja det vetenskapliga studiet av kräftsjukdomarna, skulle däremot

bäras av fonden till den del dessa kostnader ej belöpte å personal,

som regelmässigt erfordrades för utförande av det löpande arbetet å avdelningarna

åt radiumhemmet och sjukhuset i övrigt, och vissa andra löpande

utgifter. De personalkostnader för sistnämnda avdelningar, som ej

ankomme på fonden, skulle gäldas av staten.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag vann i allt väsentligt riksdagens bifall

(riksdagens skrivelse nr 465/1937).

Den 30 juni 1937 träffades avtal mellan Kungl. Majit och kronan å

ena samt direktionen över serafimerlasarettet såsom företrädare för stiftelsen

serafimerlasarettet å andra sidan rörande statens övertagande från

och med den 1 juli 1937 av driften av lasarettet i dess helhet.

II. Allmänna synpunkter i fråga om sjukhusorganisationen.

Enligt vad direktionen för karolinska sjukhuset upplyst, hava byggnadsarbetena

vid sjukhuset nu framskridit så långt, att karolinska sjukhuset

kan beräknas komma i full drift under budgetåret 1939/40, varvid

sjukhuset komme att omfatta följande kliniker och avdelningar med

nedan angivna vårdplatser;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr £06.

9

Kliniker och avdelningar

Antal vårdplatser

Allmänna

Enskilda

Summa

En medicinsk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två

enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser . .

två medicinska garnisonsavdelningar om vardera 25 all-

150

25

175

manna och 2 enskilda platser................

centrallaboratorier, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En kirurgisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, två

50

4

54

enskilda vårdavdelningar om vardera 12—13 platser . .

två kirurgiska garnisonsavdelningar om vardera 25 allmänna

150

25

175

och 2 enskilda platser....................

operationsavdelning, poliklinik samt olycksfalls- och intag- ningsavdelning.

En kvinnoklinik, omfattande,

två allmänna obstetriska vårdavdelningar örn vardera 25

platser, en allmän septisk vårdavdelning om 20 platser,

en enskild obstetrisk vårdavdelning om 12 platser, en

förlossningsavdelning om 9 platser, två allmänna gyneko- logiska vårdavdelningar om vardera 26 platser, en enskild

50

4

54

gynekologisk vårdavdelning om 13 platser........

operationsavdelning och poliklinik.

En öron-, näs- och halsklinik, omfattande,

tre allmänna vårdavdelningar om vardera 25 platser, en en-

131

25

156

skild vårdavdelning om 14 platser.............

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik.

En ögonklinik, omfattande,

tre allmänna vårdavdelningar örn vardera 24—25 platser,

75

14

89

en enskild vårdavdelning om 9 platser..........

operationsavdelning och poliklinik.

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik, omfattande,

dels radiumhemmet med 5 allmänna vårdavdelningar om

vardera 25 platser, en enskild vårdavdelning om 13

73

9

82

platser .............................

operationsavdelning, behandlingsavdelningar och poliklinik,

dels två forskningsavdelningar, en radiofysisk och en svulst- patologisk.

En psykiatrisk klinik, omfattande,

sex allmänna vårdavdelningar om Vardera 16—17 platser,

125

13

138

en enskild vårdavdelning om 12 platser..........

samt poliklinik.

97

12

109

En isolering sav delning.......................

10

—

10

En sjukavdelning för elever...................

En rönt gendiagnostikavdelning jämte fotografi- och ritavdelning

En gymnastikavdelning

En tandpoliklinik

En patologisk avdelning

14

14

Summa vårdplatser

925

131

1,056

t" tre allmänna vårdavdelningar om vardera 24—25 platser,

Av de allmänna vårdplatserna disponera enligt förenämnda mellan

Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad och Stockholms läns

landsting träffade avtal Stockholms stad 315 och Stockholms län 110

enligt följande fördelning:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

Klinik

Antal vårdplatser

staden

länet

Medicinska kliniken.........................

65

40

Kirurgiska kliniken ..........................

75

15

Kvinnokliniken.............................

90

5

Oron-, näs- och halskliniken.....................

25

35

Ögonkliniken..............................

30

10

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.................

30

5

Summa

315

110

Direktionen har vidare upplyst, att direktionen räknade med att kunna

öppna kirurgiska och medicinska klinikerna med garnisonsavdelningarna

och röntgendiagnostikavdelningen den 1 oktober 1939, kvinnokliniken

den 1 oktober eller den 1 december 1939, ögonkliniken den 1 januari

1940 samt öron-, näs- och halskliniken ävensom psykiatriska kliniken

den 1 februari 1940.

Driften vid ekonomiavdelningarna skulle enligt direktionens beräkningar

i begränsad omfattning igångsättas redan från och med den 1

juli 1939.

Direktionen beräknade, att statens nettoutgift för driften vid karolinska

sjukhuset under budgetåret 1939/40 skulle ställa sig på följ ande sätt:

173,000

1,350,000

Utgifter.

Avlöningar.

Ordinarie tjänstemän kronor 989,000

Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl.

Majit..........

Avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal

...........

Särskilda löneförmåner

till ordinarie

och icke-ordinarie

tjänstemän......

Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie

tjänstemän (3 %)...............

Dyrtidstillägg å avlöning till andra

tjänstemän (15 %)..............

Provisoriskt dyrortstillägg till andra

tjänstemän..............''.....

Kompensation för familjepensionsav
drag

till e. o. tjänstemän........

Provisorisk avlöningsförstärkning ....

Pensioner jämte dyrtidstillägg......

Omkostnader....................

1>000 kronor 2,513,000

» 30,000

» 210,000

» 51,000

14.500

47.500 kronor 2,866,000

...... » 2,500

...... » 1,652,000

...... » 50,000

Fastighetens underhåll (fastighetsfonden)..........

Summa beräknade utgifter för driften.............kronor 4,570,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Inkomster.

Inkomster vid karolinska sjukhuset...............kronor 2,338,500

Inkomster av hyror för till enskilda upplåtna lokaler

m. m. (fastighetsfonden)...................... »_122,300

Summa beräknade inkomster....................kronor 2,460,800

Statens nettoutgift för driften i avrundat tal....... » 2,110,000.

s

Statskontoret har anfört:

Som framgår av direktionens beräkningar, hade de totala utgifterna för

sjukhuset under budgetåret 1939/40 uppskattats till närmare 4.6 miljoner

kronor. Härvid vore emellertid att märka, att sjukhuset endast successivt

komme att tagas i bruk under detta budgetår. Skulle sjukhuset i sin helhet

vara i verksamhet under hela budgetåret, torde utgifterna kunna beräknas

uppgå till ungefär 5.5 miljoner kronor.

Statskontoret ville i anledning härav erinra örn de beräkningar angående

driftkostnaderna vid sjukhuset, som framlades i proposition nr 232/1930.

De totala driftkostnaderna uppskattades då till omkring 3,5 miljoner kronor,

varför sålunda de årliga driftutgifterna — såvitt nu kunde bedömas —

komme att överstiga de år 1930 beräknade med icke mindre än omkring 2

miljoner kronor.

På grund av gällande avtal med Stockholms stad och län komme huvudparten

av denna ökning av driftutgifterna utöver de tidigare beräknade att

falla på statsverket. Enligt 1930 års beräkningar uppskattades det totala

tillskottet av statsmedel till i runt tal 560,000 kronor om året. Härvid vore

emellertid att märka, att i detta belopp inginge kostnader för den militära

sjukvården med 320,000 kronor, varför det tillskott, som beräknades skola

utgå av anslag under åttonde huvudtiteln, uppginge till endast 240,000 kronor.

Som framginge av direktionens nu framlagda beräkningar hade behovet

av statsmedel för budgetåret 1939/40 beräknats till 2,1 miljoner kronor. Reducerades

detta belopp med ett beräknat tillskott från anslag under femte

huvudtiteln för driften av psykiatriska avdelningen på omkring 0,2 miljoner

kronor, skulle sålunda behovet av statsmedel hava ökats från det beräknade

beloppet av 0,24 miljoner kronor till (2,1 — 0,2=) 1,9 miljoner

kronor eller med omkring 750 procent.

Även örn dessa beräkningar måste betraktas som mycket approximativa

och ställde sig särskilt ogynnsamma för statsverket under första driftåret,

då inkomsterna torde bliva mindre än vad för framtiden kunde beräknas,

visade de dock på ett oförtydbart sätt, att statens årskostnader för lasarettet

skulle bliva mångdubbelt större än de beräknade. Denna kostnadsökning

förklarades i någon mån av de arbetstids- och löneregleringar, som

genomförts under de sista åren för de personalgrupper, örn vilka det här

vore fråga. Den största utgiftsstegringen torde emellertid bero på att sjukhuset

nu föreslagits skola få en personal, som — även örn hänsyn toges till

de av arbetstidsregleringarna betingade personalökningarna — till antalet

betydligt överstege den tidigare beräknade.

Med hänsyn härtill kunde det enligt statskontorets mening sättas i fråga,

örn icke sjukhuset enligt föreliggande förslag skulle beträffande personal

bliva i viss mån överorganiserat, och att således antalet befattningshavare

vid sjukhuset borde kunna reduceras, utan att den sjukvårdande verksamheten

därigenom skulle komma att äventyras. Då statskontoret emellertid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

icke ägde tillgång till den speciella sakkunskap, som erfordrades för att i

detalj kunna bedöma sjukhusorganisatoriska frågor, ansåge sig ämbetsverket

i regel icke böra närmare ingå på befattningshavarnas antal i de olika

lönegraderna, utan finge ämbetsverket nöja sig med att endast antydningsvis

ifrågasätta reduktioner på sådana punkter i organisationen, där åtminstone

till en början, innan någon erfarenhet vunnits örn sjukhusets verksamhet

och därav betingat personalbehov en minskning ay personalen

syntes möjlig.

Jämväl medicinalstyrelsen har anfört vissa allmänna synpunkter, som

torde böra redan i detta sammanhang återgivas.

Innan ett nytt sjukhus toges i bruk, vore det givetvis förenat med stora

svårigheter att beräkna de personalkostnader och utgifter i övrigt, som

driften av detsamma kunde komma att kräva. I allmänhet kunde man dock

vid dylika beräkningar stödja sig på erfarenheter från andra tidigare i bruk

tagna sjukhus. Karolinska sjukhuset komme emellertid att i vissa avseenden

intaga en särställning i dess egenskap av ett statligt undervisningssjukhus

av avsevärt större dimensioner än det tidigare för dylikt ändamål disponerade

serafimerlasarettet. Fullständig brist på jämförelsematerial förefunnes

dock icke. Viss vägledning beträffande personalbehovet och driftkostnaderna

i övrigt syntes kunna vinnas vid en jämförelse med de övriga

kliniska sjukhusen i riket. Av dessa vore Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund (Lunds lasarett) av samma storleksordning som den, karolinska

sjukhuset under nästkommande budgetår kunde komma att innefatta,

och hade sedan lång tid tillbaka tjänat såsom undervisningssjukhus för

medicinska fakulteten i Lund. Vid en jämförelse mellan ifrågavarande två

sjukhus borde hållas i minnet, att organisationen av desamma företedde

vissa olikheter. Nedanstående tablå gåve en översikt av de två sjukhusens

olika avdelningar och platsantalet å desamma.

Karolinska Lunds

sjukhuset lasarett

Medicinsk klinik......................... 175 174

Garnisonssjukhusets medicinska avdelningar .... 54 —

Kirurgisk klinik.......................... 175 215

Garnisonssjukhusets kirurgiska avdelningar..... 54 —

Kvinnoklinik............................ 156 110

Öron-, näs- och halsklinik.................. 89 57

Ögonklinik.............................. 82 60

Radiologisk avdelning..................... 138 18

Psykiatrisk klinik........................ 109 114

Isoleringsavdelning ....................... 10 —

Sjukavdelning för elever................... 14 —

Ortopedisk avdelning...................... — 136

Avdelning för tuberkulos................... — 48

» » barnsjukdomar............... — 66

» » könssjukdomar............... — 35

» » reumatiska sjukdomar.......... —_56

Summa vårdplatser 1,056 1,089

Av antalet vårdplatser vid karolinska sjukhuset vore 1,042 avsedda för

allmän eller militär sjukvård.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.

Såsom framginge av nämnda tablå, vöre Lunds lasarett fördelat på flera

kliniker än dem som under nästkommande budgetår komme att öppnas vid

karolinska sjukhuset. En del av sistnämnda sjukhus kliniker bleve större

än motsvarande kliniker vid Lunds lasarett. Därvid borde särskilt beaktas,

att den kostnadskrävande radiologiska kliniken vid karolinska sjukhuset

vore avsevärt större än Lunds lasaretts radiologiska klinik.

Personaluppsättningen vid ifrågavarande två sjukhus framginge av nedanstående

tablå. Därvid borde uppmärksammas, dels att uppgifterna för år

träffande Lunds lasarett vore hämtade ur lasarettets årsberättelse för år

1937, varvid emellertid tillägg gjorts för de personalökningar, som landstinget

sedermera beviljat för genomförande av förkortad arbetstid vid lasarettet,

dels att bland karolinska sjukhusets befattningshavare icke medräknats

styrelseledamöter, personalläkare, predikant, sekreterare och kassakontrollant

samt ej heller oavlönad personal eller befattningshavare vid

garnisonssjukhuset, dels ock att för vinnande av bättre möjligheter till

jämförelser vidtagits omflyttningar av vissa personalgrupper. (Sålunda

hade husmödrar och fotografibiträden vid Lunds lasarett, som där vore

upptagna bland ekonomipersonalen, i stället redovisats bland sjukvårdspersonalen).

K

ar oli n s

ka sju

khuset

Lunds

ord.

e. o.

extra

arv.

S:a

lasarett

Läkarperaonal.

Läkare....................

... 3

2

48

29

82

37

Tandläkare..................

Amanuenser..................

—

—

3

3

13

Summa läkarpersonal 85

50

K ontorspersonal.

Ekonomidirektör................

... 1

—

—

—

1

Syssloman...................

... 1

—

—

1

l:ste bokhållare................

... 1

—

—

—

1

Bokhållare...................

... 1

—

1

—

2

Kassör.....................

... 1

—

—

—

1

10

Kansliskrivare.................

... 4

—

—

—

4

Kanslibiträden.................

... 11

12

—

—

23

Kontorsbiträden................

... 10

11

—

—

21

Kameralbiträden................

... —

2

—

—

2

Summa kontorspersonal

56

10

Sjukvårdspersonal.

a) Uppsyningspersonal:

lista föreståndarinna.............

... 1

—

—

—

1

—

Föreståndarinna................

... 2

—

—

—

2

—

2:dra föreståndarinna.............

... 3

—

—

—

3

—

Kuratorer ...................

... 3

—

—

—

3

—

Husmödrar...................

... —

—

—

—

—

3

9

3

b) Sköterskepersonal:

Sjuksköterskor.................

... 175

—

—

—

175 \

131

Assistentsköterskor..............

... —

129

—

—

129 J

304

131

c) Skötarepersonal:

Sjukvårdare

9

9

11

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition Nr 806.

Karolinska sjukhuset

d) Biträden i sjukvården:

Kontrollbiträden................... 6 3

Tekniska biträden.................. 5 1

Röntgenbiträden................... 7 3

Laborationsbiträde ................. 1 —

Sjukvårdsbiträden.................. — 9

Sköterskebiträden.................. — —

Provsköterskor.................... — —

Tandtekniker..................... — —

Baderskor ....... — —

e) Sköterskeelever (utom provsköterskor) •—

f) Fotografer................. 6 —

g) Barnmorskor................ 2 —

h) Sjukgymnaster.............. 3 3

extra arv. S:a

2 — 11

— — 6

2 — 12

— — 1

3 — 12

12 — 12

— 108 108

1—1

9 — _9_

172

— 119 119

5 — 11

— — 2

— — 6

138

Ekonomipersonal.

a) Maskinavdelningen:

Övermaskinist..............

l:ste maskinist..............

2:dre maskinist.............

Reparatörer...............

Eldare..................

Kollämpare................

b) Kök och servering:

lista köksföreståndarinna.......

2:dra köksföreståndarinna......

Kokerskor...............

Kallskänka...............

lista köks- och serveringsbiträden .

Köks- och serveringsbiträden ....

Kökselever...............

c) Tvättinrättningen:

Tvättföreståndarinna.........

Biträdande tvättföreståndarinna . . .

Tvättmästare.............

Maskintvättare............

Tvättbiträden.............

Sömmerskor..............

Förrådsbiträde.............

d) Städning..........

e) Telefonister........

f) Övrig ekonomipersonal:

Trädgårdsmästare..........

l:ste vaktmästare..........

Vaktmästare.............

Sjukbärare..............

Arbetsföreståndarinna........

Chaufför...............

Portvakter..............

Springpojke.............

Summa sjukvårdspersonal 632

1

1

3

4

4

1

3

2

1

1

1

1

1

6

2

5

1

— — — 3

2 — — 6

4 — — 8

— 1 — _1_

20

— — — 3

2 — — 4

— 6—6

— 46 — 46

— — 5 5

66

1 — — 1

2 — — 3

— 34 — 34

— 6—6

— 1 — _1^

47

— 250 — 250

5 — — 5

18

1

3

1

1

6

2

23

1

1

3

1

38

Lunds

lasarett

267

267

102

2

4

12

120

532

18

18

65

65

53

53

147

7

45

45

Summa ekonomipersonal 426 335

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

Såsom av ifrågavarande tablå torde framgå, uppginge personalen vid

Lunds lasarett med dess 1,089 patientplatser till sammanlagt 927, motsvarande

således 0,85 befattningshavare per vårdplats, medan det föreslagna

antalet befattningshavare vid karolinska sjukhuset med dess 1,042 för allmän

eller militär sjukvård avsedda vårdplatser uppginge till 1,199 eller

1,15 befattningshavare per vårdplats. Därvid hade såsom i det föregående

angivits icke medräknats den militära personalen å garnisonssjukhuset och

ej heller oavlönade provelever. Motsvarande jämförelsetal uppginge vid

Sabbatsbergs sjukhus till 0,97, vid S:t Görans sjukhus till 0,57 och vid Allmänna

och Sahlgrenska sjukhuset till 0,96.

Den föreslagna personaluppsättningen vid karolinska sjukhuset syntes

således vara större än vad som kunde anses oundgängligen erforderligt för

sjukhusets drift, under förutsättning att denna skulle följa samma linjer

som tillämpats vid Lunds lasarett. Därvid finge man dock icke bortse från

den omständigheten, att de särskilda sjukavdelningarna och sjuksalarna

vid karolinska sjukhuset i allmänhet vore mindre än vid Lunds lasarett

och att i följd härav större sjukvårdspersonal erfordrades vid det förra

sjukhuset, vilket förhållande kunde till en del förklara det större antalet

sjukvårdspersonal därstädes. Vad anginge det jämförelsevis stora antal

sjuksköterskor och assistentsköterskor, som enligt förslaget skulle anställas

vid karolinska sjukhuset, torde detta bero på att vid förslagets upprättande

syntes hava avsetts, att det huvudsakliga sjukvårdsarbetet på avdelningarna

skulle utföras av skolade sköterskor, medan detta arbete vid Lunds lasarett

skulle liksom vid de flesta andra sjukhus, däribland serafimerlasarettet, i

stor utsträckning utföras av s. k. B-sköterskor eller sköterskebiträden under

tillsyn av skolade sköterskor. Den organisation, som sålunda ifrågasatts

för karolinska sjukhuset, syntes jämväl hava föranlett till att i förslaget

upptagits ett stort antal städerskor för utförande av städningsarbete på

sjukavdelningarna, vilket arbete eljest i allmänhet ankomme på sköterskebiträdena.

Ifrågavarande organisation innebure en i och för sig önskvärd

effektivisering av sjukvårdsarbetet, men torde komma att föranleda avsevärda

merkostnader i förhållande till den organisation, som tillämpades vid

flertalet andra sjukhus. Det kunde sättas i fråga, huruvida det under nuvarande

förhållanden, då en allvarlig brist på utbildade sjuksköterskor förelåge,

vore rätta tidpunkten att börja tillämpa en organisation, som påfordrade

en avsevärt större skolad sköterskepersonal än vad eljest skulle krävas.

Styrelsen ville emellertid betona önskvärdheten av en utveckling i den riktning,

som förslaget anvisade, och funne därför den temporära sköterskebristen,

som om några år torde vara hävd, icke böra utgöra hinder för uppbyggande

av ifrågavarande organisation.

Då fråga vore örn ett undervisningssjukhus, där forskningsarbete skulle

utföras, kunde därjämte forskningsarbetet påfordra större personal än vad

som påkallades enbart av den egentliga sjukhusdriften. Ju mer intensivt

forskningsarbetet bedreves, desto mer ökades personalbehovet. Vid vissa

sjukvårdsanstalter i utlandet, där forskningsarbete påginge, torde sålunda

personalantalet avsevärt överstiga patientantalet. Huru långt man i detta

avseende skulle gå, syntes i sista hand bero på de krav beträffande forskningsarbete,

som sjukhusets huvudman med hänsyn lill tillgängliga ekonomiska

resurser funne sig kunna uppställa. Det borde emellertid härvid

beaktas att även vid Lunds lasarett forskningsarbete av högt värde bedreves.

Vad sålunda sagts örn forskningsarbetets inflytande på personal
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

arbetet torde i huvudsak allenast gälla läkar- och sjukvårdspersonalen samt

den kontorspersonal, som vore avsedd för tjänstgöring på sjukavdelningarna,

men icke ekonomipersonaleri och den egentliga kontorspersonalen.

Storleken av sistnämnda personalgrupper syntes nämligen icke i större

grad påverkas av de särskilda forskningsuppgifter, som kunde ställas på

sjukhuset. Beträffande denna personals antal å de olika avdelningar, varå

den vore fördelad, syntes man med vissa jämkningar böra utnyttja de erfarenheter,

som vunnits vid Lunds lasarett. I fråga åter örn personalens

löneplacering syntes viss hänsyn böra tagas till förhållandena vid andra

statliga sjukhus. I sådant avseende finge styrelsen hänvisa till det senast

färdigställda statliga sinnessjukhuset av motsvarande storlek nämligen

Ryhovs sjukhus i Jönköping, där patientantalet uppginge till omkring

1,300 och där personalen på följande avdelningar vore placerad i nedan

angivna lönegrader:

Ryhovs sjukhus

a) Kontoret: Lönegrad

1 syssloman ....................................... B 24

1 bokhållare........................................ B 15

1 kassör..............#............................. B 11

1 kameralbiträde..................................... B 8

1 kanslibiträde...................................... B 7

1 extra ordinarie kameralbiträde........................... e. o. 8

b) Maskinavdelningen:

1 maskinmästare..................................... B 14

1 maskinist av lia klass................................ B 10

2 maskinister av 2:a klass............................... B 8

1 reparatör ........................................ B 8

1 elektriker....................................... B 8

2 hantverkare (mekaniska arbetare)......................... B 6

3 eldare........................................... B 5

4 extra ordinarie eldare................................. e. o. 5

c) Köket:

1 köksförestånderska................................... B 7

1 biträdande köksförestånderska........................... B 5

2 manliga ekonomister av 2:a klass........................ e. o. 4

2 kvinnliga » » » » ......................... e. o. 3

12 » » » 4:e » ......................... H 1

d) Tvättinrättningen:

(ombesörjer tvätt även för Smålands arméartilleriregemente)

1 tvättförestånderska................................... B 6

1 biträdande tvättförestånderska . . . ............... B 3

1 manlig ekonomist av l:a klass.......................... e. o. 5

1 kvinnlig » » 3:e » .......................... H 3

12 kvinnliga ekonomister av 4:e klass....................... H 1

e) Städning och servering:

1 kvinnlig ekonomist av 2:a klass.......................... e. o. 3

15 kvinnliga ekonomister av 4:e klass........................ H 1

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.

Styrelsen ville i samband härmed framhålla att, om personalen vid

karolinska sjukhuset tillerkändes en särställning i fråga örn löneplaceringen,

stor utsikt förefunnes, att en dylik löneplacering kunde återverka på avlöningsförhållandena

ej blott vid de övriga statliga sjukhusen utan även vid

sjukvårdsanstalterna i övrigt. Befattningar, till vilka motsvarighet funnes

vid andra liknande anstalter, syntes med hänsyn härtill endast, där alldeles

särskilda förhållanden förelåge, böra upptagas i högre lönegrad än

andra motsvarande befattningar. Sålunda syntes — i överensstämmelse

nied vad som gällde vid statens sinnessjukhus — förste bokhållarbefattningen

kunna reduceras till en bokhållarbefattning i lönegraden A 15, förste

maskinisten placeras i Alf), tvättförestånderska i A 6, tvättmästare

och eldare i A 5 och maskinsättare i den mån sådana erfordrades, såsom

extra ordinarie i 5 lönegraden. Löneplaceringen för övermaskinisten och

första köksförestånderskan syntes vara väl hög och kunna reduceras till

respektive A 15 och AILI fråga om sjuksköterskornas löneplacering syntes

det kunna ifrågasättas, huruvida deras fördelning på lönegraderna A 7 och

e. o. 5, innefattande en jämförelsevis stor löneskillnad, vore tillfredsställande

för de fall där arbetsuppgifterna vore likvärdiga. Det syntes rimligt,

att ett visst antal av assistentsköterskorna, förslagsvis omkring två tredjedelar,

upptoges i den lönegrad å löneskalan för ordinarie befattningshavare,

som svarade mot den av direktionen föreslagna placeringen å löneplanen

för extra ordinarie tjänstemän, eller således A 5. Vid en sådan ordning

kunde också antalet i A 7 upptagna sköterskor minskas och denna lönegrad

reserveras för de sköterskor, som hade ansvaret för sjukavdelningar

(avdelningssköterskor) eller fullgjorde särskilt kvalificerad tjänstgöring såsom

exempelvis operations-, röntgen- och laboratoriesköterskor ävensom

nattsköterskor med motsvarande arbetsuppgifter. De föreslagna kuratorerna

borde för möjliggörande av passagesystem upptagas såsom extra ordinarie

befattningshavare, förslagsvis i 9 lönegraden. Ordinarie befattningar

såsom kokerskor och kallskänka syntes icke vara erforderliga utan kunde

ersättas med extra ordinarie befattningar i motsvarande lönegrad.

I allmänhet syntes det vara tillrådligt, att innan sjukhuset kommit i full

drift och erfarenhet vunnits om den personaluppsättning, som därvid visat

sig erforderlig, ett visst antal av de i förslaget upptagna ordinarie befattningarna

upptoges såsom extra ordinarie eller extra befattningar.

I sjukhusdirektionens förutberörda yttrande i anledning av de i remissutlåtandena

framställda erinringarna yttras bland annat följande:

Direktionen ville till en början framhålla, att det ingalunda undgått den,

att synnerligen betydande kostnadsökningar inträtt i fråga om tidigare beräknade

utgifter för karolinska sjukhuset och de belopp, som direktionen i

sitt statförslag nu måst utgå från. Givetvis sammanhängde detta i icke

ringa mån med att anspråken på sjukhusens utrustning och värd möjligheter

stigit samt att sjukvårdens allmänna standard under den senaste

1 O-årsperioden i vissa hänseenden avsevärt höjts, men den huvudsakliga

anledningen torde kunna hänföras till två omständigheter, vilka icke förelegat,

då år 1930 beräkningar senast gjordes rörande kostnaderna för karolinska

sjukhuset. Den ena av dessa hänförde sig till de av riksdagen beslutade

löneregleringarna för serafimerlasarettet och karolinska sjukhusets

personal av olika grader och den andra till den reglering av arbetstiden för

sjukvårdspersonalen, som direktionen enligt givna direktiv hade att taga

Bihang till riksdagens protokoll 10SD. 1 sami. Nr 200.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206. *

hänsyn till. En approximativ beräkning hade givit vid handen, att av nu

beräknat anslag till avlöningar cirka 33 procent hänförde sig till efter år

1930 beslutade löneregleringar, motsvarande för båda sjukhusen ungefär

1,500,000 kronor. Härtill komme emellertid det förhållandet, att i anslutning

till gällande avtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting

samt statsverket utgifterna för undervisningen från att hava tidigare

i stor utsträckning betalats av karolinska institutet numera överflyttats

på karolinska sjukhuset, och att den uppfattningen alltmera gjorde sig

gällande, att någon bestämd gräns mellan sjukvårdande samt vetenskaplig

och undervisande verksamhet icke kunde dragas. En sådan gräns uppehölles

visserligen exempelvis vid Lunds lasarett, men hade i praktiken visat

sig medföra åtskilliga olägenheter. Medicinalstyrelsen hade emellertid i sitt

remissyttrande alldeles förbisett detta förhållande, då styrelsen gjort sin

jämförelse mellan karolinska sjukhuset och Lunds lasarett. Det torde emellertid

icke kunna bestridas, att för karolinska sjukhusets del i ekonomiskt

hänseende dess ställning som undervisningssjukhus i ganska hög grad påverkat

kostnaderna i fördyrande riktning. En annan omständighet, som

påverkade verksamheten vid karolinska sjukhuset, vore, att direktionen

hade att besvara ett stort antal remisser från vederbörande myndigheter

samt föra underhandlingar på olika områden med såväl myndigheter och

kommuner som sammanslutningar och enskilda. Direktionen hade också

fått på sig överflyttat ansvaret för ledningen av den psykiatriska kliniken

samt torde få icke ringa ökade arbetsuppgifter i och med organiserandet

av statens sköterskeskola. Härav torde kunna förklaras, att direktionen,

som för övrigt hade att icke blott iakttaga alla skilda löne- och pensionsförfattningar

för ungefär 1,500 befattningshavare utan också med landsting

och kommuner ordna de inbördes angelägenheter, som ett rikssjukhus

och dess organ i motsats till andra sjukhus fått att handhava, måste till

sitt förfogande hava i förvaltningshänseende erfarna krafter i helt annan

omfattning än andra sjukhus. Icke minst bidroge till detta behov de särskilda

spörsmål, som för ett sjukhus med specialiserad vård och undervisning

förelåge och som här tyngde kontorsarbetet genom rekvisitioner och

ersättningar i olika former m. m.

De hörda myndigheterna hade gjort vissa jämförelser icke blott med tidigare

beräkningar utan även med andra sjukvårdsanstalter. Sålunda hade

medicinalstyrelsen, såsom nyss nämnts, jämfört karolinska sjukhuset och

Lunds lasarett samt därvid kommit till det resultatet, att en minskning i

fråga om personalen och även i vissa fall i fråga örn redan av riksdagen

beslutad löneställning för denna borde kunna ske. Medicinalstyrelsen hade

emellertid vid sin jämförelse med Lunds lasarett icke uppmärksammat, att

någon fullständig reglering av arbetstiden ännu icke genomförts där samt

att antalet medicine studerande vid Lunds universitet endast uppginge

till hälften av det vid karolinska institutet (höstterminen 1938 utgjorde det

i Stockholm 940 och i Lund 477; antalet nyinskrivna hade då varit i Stockholm

100 och i Lund 50). Vidare finge erinras örn att den polikliniska verksamheten

i Stockholm vore till sin omfattning av helt annan storleksordning

än den i Lund. Den av medicinalstyrelsen gjorda jämförelsen saknade

alltså även i dessa fall det underlag, som fordrades för en saklig och objektiv

jämförelse. Vad därefter beträffade de jämförelser i fråga örn karolinska

sjukhuset, som av medicinalstyrelsen gjorts med det nya sinnessjukhuset

vid Ryhov i Jönköping, funne direktionen icke anledning att ingå

på denna fråga, då förutsättningar för att överhuvudtaget här göra några

jämförelser helt torde saknas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr %06.

Direktionen ville slutligen betona, att, även om direktionen givetvis

mäste tillse, att de direktiv följdes, som förelåge rörande ordnandet av

sjukvård oell undervisning vid det sjukhus, som i första hand skulle betjäna

de studerande vid landets största medicinska undervisningsanstalt,

direktionen redan vid sin statbehandling genom särskilda förhandlingar

med företrädarna för de skilda medicinska läroämnena sökt nedbringa

kostnaderna samt att även i vissa fall detta lyckats, medan åter i andra

fall svårigheter rests mot en sänkning av utgifterna. Då direktionen nu fått

ett direkt åläggande att med ledning av de i remissyttrandena framförda

synpunkterna söka vidtaga ytterligare beskärningar i statförslaget, hade

direktionen därvid velat följa i huvudsak följande linjer.

Då direktionen i stort sett icke ansåge sig kunna frångå sina synpunkter

beträffande sjukhusets allmänna organisation och vad därmed ägde samband,

hade direktionen i stället sökt uppskjuta genomförandet av organisationen

i vissa avseenden mot vad som tidigare planerats även om härigenom

vissa olägenheter skulle uppstå, då sjukhuset öppnades och verksamheten

där måhända ganska snart finge full omfattning. Direktionen

hade redan i sitt statförslag framlagt och ville även i det följande komma

med sådana jämkningar, som läte sig genomföra, utan att sjukvårdens och

undervisningens vitala intressen åsidosattes. Dessa jämkningar komme då

närmast att avse sådana delar av karolinska sjukhusets verksamhet, där

en helt ny organisation ifrågasatts eller där mera betydande av erfarenheten

betingade förändringar befunnits önskvärda. Vidare hade direktionen

velat föreslå någon minskning i fråga örn antalet befattningshavare

och hade då utgått från att man under det första verksamhetsåret icke

kunde påräkna full drift vid poliklinikerna samt att beläggningen å klinikerna

endast successivt ökades, varigenom även för vissa laboratorier till

en början arbete i något reducerad omfattning förutsattes. Att kunna exakt

i förväg bedöma så pass vanskliga faktorer som fördelningen av besöken

å serafimerlasarettets och karolinska sjukhusets polikliniker vore emellertid

icke möjligt, och direktionen ansåge sig icke stå till svars med att ej i viss

utsträckning hava möjligheter att övervinna mötande svårigheter.

Från dessa utgångspunkter hade direktionen velat övergå till en detaljgranskning

av de framlagda förslagen för att där göra nu begärda ytterligare

jämkningar. Att, såsom av vissa myndigheter framhållits, i avsevärt

större utsträckning än direktionen beräknat i anslutning till den av riksdagen

tidigare godkända proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

befattningshavare vid serafimerlasarettet minska antalet ordinarie befattningshavare,

kunde direktionen icke finna vara tillrådligt framför allt med

hänsyn till de större möjligheter, som erbjöde sig att erhålla fullt kvalificerade

arbetskrafter å de mera ansvarsfyllda befattningarna i ordinarie

tjänste- och löneställning och i betraktande av den mycket kännbara konkurrens

om sjukvårds- och ekonomipersonal, som förefunnes med Stockholms

stad, där motsvarande befattningshavares löneställning lage något

högre än sorn följde av statens lönesystem.

Från serafimerlasarettet komma i och med att motsvarande vårdavdeldelningar

öppnas vid karolinska sjukhuset att överföras den ena medicinska

kliniken, och ögonkliniken. Detta innebär i huvudsak, att vederbörande

professorers verksamhet flyttas och att ett större antal vårdplatser kommer

att bliva tillgängligt för undervisningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr W6.

Direktionen har utgått ifrån, att samtliga nu befintliga vårdplatser i medicinska

och kirurgiska klinikernas byggnader skola upprätthållas under

hela budgetåret 1939/40 och att vårdplatserna i ögonklinikens byggnad

skola disponeras av nämnda klinik under första hälften av budgetåret men

därefter temporärt nedläggas under återstående delen av budgetåret för

eventuella ändringsarbeten. Direktionen har vidare beräknat, att den yttre

verksamheten vid poliklinikerna för ögon-, öron-, näs-, hals- och psykiska

sjukdomar skulle nedläggas, då motsvarande polikliniker öppnas vid karolinska

sjukhuset, samt att i motsvarande sammanhang verksamheten vid

medicinska och kirurgiska poliklinikerna skulle minskas. I sina inkomstberäkningar

har direktionen med anledning härav antagit, att inkomsterna

från poliklinikerna skulle minskas med omkring 25 procent.

Vid anslagsberäkningarna har direktionen även tagit hänsyn till att professorns

i röntgendiagnostik verksamhet ävensom sjukgymnastundervisningen

komme att överflyttas till karolinska sjukhuset.

I fråga om ekonomiavdelningarna räknar direktionen med att tvättinrättningen

vid serafimerlasarettet nedlägges och att tvätten från och med

den 1 juli 1939 skall utföras vid karolinska sjukhuset.

Statens nettoutgift för driften vid serafimerlasarettet under budgetåret

1939/40 har direktionen beräknat på följande sätt:

127,500

865,300

Utgifter.

Avlöningar.

Ordinarie tjänstemän. . kronor 393,300

Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t

Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal . .

Särskilda löneförmåner

till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän

Rörligt tillägg å avlöning till ordinarie

tjänstemän (3 %)............. »

Dyrtidstillägg å avlöning till andra

tjänstemän (15%) ............. »

Provisoriskt dyrortstillägg till andra

tjänstemän................... »

Kompensation för familjepensionsavdrag

till extra ordinarie tjänstemän »

Provisorisk avlöningsförstärkning .... »_

Pensioner jämte dyrtidstillägg.............

Omkostnader..........................

Hyror för förhyrda bostäder (fastighetsfonden)

Fastighetens underhåll (fastighetsfonden).....

700 kronor 1,386,800

» 12,000

» 133,200

» 28,600

6,600

22,800 kronor 1,590,000

...... » 29,500

1,357,500

...... » 67,000

...... » '' 83,000

Summa beräknade utgifter för driften kronor 3,127,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

Inkomster.

Inkomster vid serafimerlasarettet................kronor 1,935,415

» av hyror för till enskilda upplåtna lokaler

(fastighetsfonden) ............................ »_34,000

Summa beräknade inkomster kronor 1,969,415

Statens nettoutgift för driften i avrundat tal kronor 1,158,000.

I och med att karolinska sjukhuset toges i bruk, komme, framhåller i

anslutning härtill statskontoret, vissa avdelningar vid serafimerlasarettet

att nedläggas och den sjukvårdande verksamheten vid dessa att överflyttas

till karolinska sjukhuset. Oaktat dessa minskningar i avdelningarnas antal

hade direktionen icke ansett, att detta skulle föranleda några inskränkningar

i antalet vårdplatser å nämnda lasarett, enär en utvidgning av antalet

vårdplatser vid de kvarblivande avdelningarna å lasarettet av direktionen

planerats. En dylik utveckling hade också förutsetts vid lasarettets

förstatligande (jfr statens offentliga utredningar 1936: 1, sid. 90 ff.).

Det torde emellertid böra understrykas, att statens intresse att driva

sjukvård vid lasarettet närmast vore motiverat av dettas ställning som undervisningssjukhus.

Ur denna synpunkt borde således de nu föreslagna utvidgningarna

av vissa vårdavdelningar komma till stånd endast örn och i

den mån de vore betingade av undervisningens behov. Vöre detta icke

fallet, syntes det närmast vara ett intresse för Stockholms stad, att —

med nuvarande brist på vårdplatser inom staden — sjukhuset utnyttjades

till hela sin kapacitet för stadens sjuka.

Även om direktionens plan att disponera samtliga nu förefintliga vårdplatser

vid sjukhuset godtoges, torde det enligt statskontorets mening vara

möjligt att efter tillkomsten av karolinska sjukhuset i större omfattning

än direktionen tänkt sig överflytta vissa uppgifter å detta sjukhus. Detta

gällde särskilt sjukgymnastiken, men även vissa andra uppgifter i fråga

om sjukvården, till vilka ämbetsverket återkomme i det följande, syntes

kunna överlämnas till karolinska sjukhuset.

Medicinalstyrelsen har yttrat följande:

I den mån karolinska mediko-kirurgiska institutets undervisningskliniker

överflyttades från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset och sjukavdelningar

i serafimerlasarettets lokaler icke längre bleve oundgängligen erforderliga

såsom underlag för undervisningen vid institutet, syntes böra övervägas,

huruvida anledning förefunnes för statsverket att framdeles å denna

centrala plats i staden driva sjukvård, då intresset för uppehållande av

denna verksamhet rätteligen finge anses ankomma på Stockholms stad. Ett

dylikt övervägande syntes kunna giva anledning till upptagande av underhandlingar

med staden örn ändrad fördelning av kostnaderna för lasarettets

drift eventuellt lasarettets framtida överlåtelse till staden.

I sitt yttrande av den 6 februari 1939 har direktionen framhållit, att den

av statskontoret och medicinalstyrelsen berörda frågan om serafimerlasarettets

fortsatta verksamhet syntes vara något för tidigt viickt, enär nuvarande

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

av staten garanterade avtal med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting gällde till och med år 1960.

menbchefen. Säsom av det föregående framgår, kan karolinska sjukhuset under nästa

budgetår träda i verksamhet, såvitt angår de delar av sjukhuset, som ingå

i den nu under arbete varande byggnadsetappen. De beräkningar rörande

de årliga driftkostnaderna, som framlagts av direktionen för karolinska

sjukhuset, innefatta betydande kostnadsökningar i jämförelse med de ursprungligen

beräknade kostnaderna för sjukhuset. Att så blivit förhållandet

har enligt direktionen sin förklaring i ett flertal olika omständigheter.

Sålunda hava anspråken pa sjukhusens utrustning och vårdmöjligheter stigit

samtidigt som sjukvårdens allmänna standard under det senaste decenniet

i vissa avseenden avsevärt höjts. Sedan år 1980 hava vidare löneregleringar

genomförts för bland annat karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets

personal och arbetstiden reglerats för sjukvårdspersonalen.

Av direktionens yttrande framgår även, att numera en bestämd gräns

mellan sjukvårdande samt vetenskaplig och undervisande verksamhet icke

kan dragas, varför vissa utgifter för undervisningen, som tidigare belastat

karolinska institutets stat, överförts till sjukhusets stat, vilket i höjande

riktning påverkat sjukhusets anslagsbehov.

Det synes mig emellertid knappast med ledning av de föreliggande

utredningarna kunna med säkerhet bedömas, huruvida de avsevärda kostnadsökningarna

i förhållande till de ursprungliga, riksdagen förelagda beräkningarna

måste i sin helhet anses såsom nödvändiga. Enligt min mening

hade det därför varit önskvärt, örn frågan rörande personalorganisationen

vid karolinska sjukhuset kunnat underkastas förnyad utredning,

innan förslag i ämnet förelägges riksdagen. Då sjukhuset beräknas komma

i full verksamhet under nästa budgetår, medgiver dock tiden icke sådant

uppskov.

I sakens nuvarande läge förordar jag, att förslag till sjukhusets personalorganisation

framlägges för årets riksdag med utgångspunkt från direktionens

beräkningar och de i anledning därav avgivna yttrandena. Det

torde emellertid få ankomma på Kungl. Majit, att, med iakttagande av

nödig försiktighet, bestämma, i vilken utsträckning och ordning organisationsförslaget

bör genomföras under nästa budgetår. Efter ytterligare utredning

i ämnet och med ledning av vunnen erfarenhet synes frågan örn

personalorganisationen vid ifrågavarande sjukhus böra ånyo i sinom tid

underställas riksdagen.

För ett uppskov med det definitiva ställningstagandet till personalorganisationen

talar även vanskligheten att ställa en säker prognos rörande

patientfrekvensen vid karolinska sjukhuset. Det vill förefalla, som om

sjukhusdirektionen i sina föreliggande kostnadskalkyler utgått från en reia
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maf.ts proposition Nr 206.

tivt hög beläggningssiffra. Jag har ingående övervägt lämpligheten av att

med hänsyn till osäkerheten rörande sjukhusverksamhetens blivande omfattning

räkna med ett proportionsvis större antal icke-ordinarie befattningshavare

än som förutsättes skola anställas enligt sjukhusdirektionens

föreliggande anslagsberäkningar. Närmast på grund därav, att ett sådant

förfaringssätt skulle försämra möjligheterna att för karolinska sjukhuset

förvärva den bästa möjliga personalen, har jag ej ansett mig böra tillstyrka

en sådan anordning.

Vad åter angår serafimerlasarettet, finner jag mig i sakens nuvarande

läge kunna i huvudsak godtaga de av direktionen angivna riktlinjerna som

grund för anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

lil. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget

till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

uppfört med 522,400 kronor. Anslaget disponeras jämlikt av 1938 års riksdag

godkänd personalförteckning och avlöningsstat, vilka jämte därtill

hörande bestämmelser finnas införda å sid. 443 ff i statsliggaren för budgetåret

1938/39.

2. Sjukhusets läkemedelsförsörjning.

Direktionen erinrar, att jämlikt propositionen nr 232/1930 garnisonssjukhusets

apotek skulle anslutas till karolinska sjukhuset. Arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse hade verkställt utredning angående apotekets

organisation och ställning, varvid samråd ägt rum med direktionen. Härav

hade framgått, att apoteket på grund av omfattningen och vikten av dess

militära uppgifter syntes böra förbliva under sjukvårdsstyrelsens förvaltning.

Arméförvaltningen har anfört, att ett ändamålsenligt organiserande av

läkemedelsförsörjningen för försvarsväsendet för såväl freds- som krigsförhållanden

förutsatte ej mindre ett centralt, till sjukvårdsstyrelsen förlagt

förvaltningsorgan utan även ett apotek, som vore ställt till samma

organs förfogande för praktiska arbetsuppgifter ävensom för undervisning

av i specialtjänst uttagna värnpliktiga apotekare. Genom att det sålunda

föreslagna apoteket, vilket i och för sig självt vore erforderligt för

militärt ändamål, i sin fredsverksamliet anslötes till ett stort sjukhus

verksamhetsområden, vunnes ytterligare kontakt med den medicinska

forskningen m. m. Detta skulle i sista hand lända den militära sjukvården

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 806.

och dess terapeutiska utrustning till godo. På grund härav måste ett anslutande

av apoteket till karolinska sjukhuset vara av större värde för försvaret

än en helt fristående militär apoteksinrättning. Arméförvaltningen

föresloge alltså inrättande av ett dylikt apotek, lämpligen benämnt garnisonsapoteket

i Stockholm.

Beträffande personalbehovet vid garnisonsapoteket framlade arméförvaltningen

förslag i nämnda hänseende och hemställde, att kostnaderna

för personalens avlöning finge bestridas av uppkommande besparingar i

staten för garnisonssjukhuset i Stockholm.

Chefen för armén har ställt sig tveksam inför arméförvaltningens förslag

angående det nuvarande garnisonsapotekets anslutning till karolinska

sjukhuset.

Medicinalstyrelsen har icke något att erinra mot att karolinska sjukhusets

läkemedelsförsörjning omhänderhaves av garnisonssjukhusets apotek

och att detta apotek fortfarande står under arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses

förvaltning.

Som nämnts förutsatte 1930 års förslag till organisation av karolinska

sjukhuset, att garnisonssjukhusets apotek skulle anslutas till karolinska

sjukhuset. Förslag har nu framlagts av arméförvaltningen angående apotekets

organisation och personal. Denna fråga torde komma att framdeles

anmälas av chefen för försvarsdepartementet. I detta sammanhang vill jag

endast framhålla, att intet synes vara att erinra mot att sjukhusets läkemedelsförsörjning

omhänderhaves av nämnda apotek och att apoteket

även i fortsättningen kommer att stå under förvaltning av arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse. Jag utgår dock från att samråd härvid kommer

att äga rum med direktionen för karolinska sjukhuset. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att på förslag av vederbörande myndigheter utfärda

närmare bestämmelser i förevarande avseende.

3. Psykiatriska klinikens förläggande till karolinska

sjukhuset.

Vidkommande denna fråga erinrar direktionen, att Kungl. Majit den

6 maj 1938 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i samråd med direktionen

verkställa utredning rörande utrustning och personalbehov för psykiatriska

kliniken och polikliniken. Sådant samråd hade ägt rum, och direktionen

hade kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande klinik borde

jämställas med övriga kliniker vid sjukhuset och sålunda ställas direkt

under direktionens förvaltning. Den psykiatriska klinikens förläggande till

karolinska sjukhuset vore nämligen enligt direktionens mening — liksom

frågan om övriga kliniker — ett undervisningsintresse. Under sådana för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. May.ts proposition Nr 206.

hållanden syntes det direktionen självfallet, att den nya kliniken infogades

i karolinska sjukhusets organisation på samma sätt som övriga specialkliniker.

Erforderliga anslag för klinikens drift borde därför inräknas i

övriga för sjukhuset avsedda, å åttonde huvudtiteln anvisade avlöningsoch

omkostnadsanslag. Något annat förfarande borde enligt direktionens

uppfattning av praktiska skäl icke ifrågakomma. Härav skulle följa, att

inkomster på grund av denna kliniks drift icke skulle särskilt redovisas

utan ingå bland övriga inkomster vid sjukhuset. Av anförda skäl syntes

anslag till psykiatriska klinikens utrustning jämväl böra ställas till direktionens

förfogande och anvisas å åttonde huvudtiteln. I enlighet härmed

hade direktionen i det följande vid beräknandet av sjukhusets personal-

och anslagsbehov medtagit jämväl psykiatriska kliniken.

Ledamoten av direktionen, statskommissarien H. K. H. Tottie har med

avseende å psykiatriska klinikens ställning m. m. anfört skiljaktig mening

och yttrat följande:

Direktionens uppfattning om önskvärdheten av att så mycket som möjligt

förenkla det administrativa och budgetmässiga förfarandet vid anvisandet

av medel å riksstaten för psykiatriska kliniken, vilken genom sin

ställning kommit att bliva en med övriga kliniker i åtskilliga avseenden

icke fullt jämförbar del av karolinska sjukhuset, samt om nödvändigheten

av att enhetlig ledning av alla till sjukhuset hörande delar måste giva till

resultat, att direktionen ägde full bestämmanderätt i fråga örn även denna

klinik. Det syntes emellertid kunna ifrågasättas, örn icke kostnaderna för

åtminstone den egentliga vården vid kliniken — liksom kostnaderna för

sinnessjukvården i allmänhet — borde upptagas under femte huvudtiteln

och i så fall lämpligen på sådant sätt, att — ehuru avlönings- och omkostnadsstater

för psykiatriska kliniken inginge i karolinska sjukhusets allmänna

stat — särskilda ersättningsanslag, i så fall ett för avlöningar och

ett för kostnader i övrigt, redovisades under femte huvudtiteln att direkt

tillgodoföras direktionen efter vissa genom överenskommelse närmare angivna

summariska grunder. Förutom vad sålunda kunde anföras beträffande

lämpligheten av att kostnaderna för sinnessjuk vården — den egentliga

sinnessjukvården med undantag av vad som kunde anses belöpa på

undervisningen — belastade femte huvudtiteln med hänsyn till vissa praktiska

och statistiska synpunkter, kunde i detta fall åberopas vad som gällde

i fråga örn utgifterna för motsvarande klinik i Lund, för vilken utgifterna

enligt särskilda avtalsmässigt angivna grunder bestredes av medel under

femte huvudtiteln.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anslutit sig till direktionens

förslag, att den psykiatriska kliniken skulle jämställas med sjukhusets

övriga kliniker och ställas omedelbart under direktionens förvaltning.

Efter samråd med chefen för socialdepartementet har jag kommit till

den uppfattningen, att det av organisatoriska och praktiska skäl synes

lämpligast, att kliniken, på sätt direktionen förordat, infogas som en spe
-

Departa
mantschefan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

cialklinik i karolinska sjukhuset och att å åttonde huvudtiteln anvisas

medel till avlöningar och omkostnader m. m. för ifrågavarande klinik.

Härvid förutsätter jag, att åttonde huvudtiteln icke erhåller ersättning från

femte huvudtiteln för ifrågavarande utgifter för sinnessjukvården. Denna

ståndpunkt överensstämmer för övrigt med det förslag, som av mig i

det följande framlägges rörande redovisning å riksstaten av vissa utgifter

för garnisonssjukvården. Jag får här erinra, att chefen för socialdepartementet

i 1939 års femte huvudtitel under punkten 101 räknat med en

minskning med 65,000 kronor av anslaget till avlöningar vid statens sinnessjukhus,

föranledd av att kostnaderna för personal vid psykiatriska

sjukhuset överföras till anslag under åttonde huvudtiteln.

4. Central ledning av karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet.

Sjukhusdirektionen. De uti gällande reglemente för serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset meddelade bestämmelserna örn direktionens arbetsformer

hade visat sig synnerligen betungande för direktionens ledamöter,

och det kunde förväntas, att denna olägenhet bleve ännu mera framträdande,

då karolinska sjukhuset kommit i full drift. Direktionen hade funnit sig

böra föreslå en ändrad organisation av sjukhusens centrala ledning.

För att söka skapa en arbetsduglig delegation, som under direktionen

skulle kunna handlägga smärre ärenden av löpande beskaffenhet och även

vissa andra frågor, vilka krävde skyndsam behandling, hade direktionen

ansett önskvärt, att en tjänstemannaorganisation — ett arbetsutskott —

bildades, som lämpligen skulle bestå av en läkare, vilken borde vara styresman

för båda sjukhusen, en ekonomidirektör, vilken till huvudsaklig

uppgift skulle hava handläggningen av vissa till direktionen hörande ärenden

av administrativ och ekonomisk art, ävensom sysslomannen vid vederbörande

sjukhus, den senare såsom föredragande av ärenden, som berörde

sjukhuset i fråga. Möjligen kunde man tänka sig, att denna tjänstemannaorganisation

vid mera betydelsefulla ärendens behandling skulle förstärkas

med direktionens ordförande eller någon ledamot av direktionen.

Styresmannens huvudsakliga uppgift borde vara att såsom chef för de

bägge samordnade sjukhusen där leda arbetet samt ansvara för de sjukvårdande

uppgifterna ävensom att i regel vara ordförande i arbetsutskottet.

Ekonomidirektören skulle i samråd med styresmannen och i vissa fall

jämte honom efter direktionens uppdrag företräda densamma vid underhandlingar

av olika slag, särskilt när det gällde samarbetet med statliga

och kommunala myndigheter, samt vara direktionens speciellt sakkunnige

vid handläggningen av för sjukhusen gemensamma administrativa

och lönetekniska spörsmål, som vore av natur att kräva utfärdande av allmänna

föreskrifter eller erfordra underställning av statliga myndigheter.

Vederbörande syssloman å de två skilda sjukhusen skulle förutom föredragning

av till sjukhusen hörande ekonomiska och administrativa ärenden

samt personalfrågor ävensom övriga frågor, som sysslomannen i egenskap

av föreståndare för vederbörande sjukhuskontor hade att handlägga,

utöva chefskapet över kontorspersonalen ävensom ekonomipersonal samt

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 27

handlägga alla sådana löpande ärenden, vilka i regel numera tillkomme

syssloman vid länslasarett.

Direktionens sekreterare och ombudsman borde såsom ledamot inträda

i nämnda arbetsutskott vid behandlingen av ärenden, som krävde juridisk

sakkunskap eller där eljest hans biträde med hänsyn till ärendets

natur kunde påkallas av arbetsutskottet.

Genom en dylik organisation, till vars förfogande borde ställas ett mindre

kansli och där registrering av alla till direktionen inkommande handlingar

enhetligt skulle ske, skulle enligt direktionens uppfattning skapas

en arbetsduglig enhet, som kunde ständigt finnas till förfogande för prövning

av särskilt sådana ärenden, vilka icke tålde uppskov och vilka icke

vore av natur att behöva direkt underställas den samlade direktionen.

Arbetsutskottets sammanträden skulle kunna vissa dagar förläggas till de

skilda sjukhusen.

Ett viktigt led i styresmannens och ekonomidirektörens uppgifter i övrigt

skulle vara handläggningen av vissa remisser och en del förfrågningar

närmast från statliga myndigheter samt verkställandet av utredningar

för direktionen, varvid samråd dem emellan borde äga rum, innan ärendet

föredroges i direktionen. Arbetsfördelningen även i detta avseende dem

emellan syntes kunna ordnas i stort sett så, att styresmannen-läkaren ansvarade

för ärenden av huvudsakligen allmän sjukvårdskaraktär, medan

ekonomidirektören finge på sin lott ärenden av mera administrativ och

löneteknisk art. Genom en dylik organisation skulle dessutom från direktionen

och dess beredningsutskott (nuvarande arbetsutskott) kunna avlyftas

ett icke ringa antal ärenden samt för direktionen skapas större möjligheter

att ägna sin tid åt sjukhusets allmänna, organisatoriska och ekonomiska

frågor utan att, såsom nu vore fallet, alltför mycket behöva upptagas

av löpande mindre ärenden.

Det torde i detta sammanhang böra erinras örn att ifrågavarande organisation

också vore avsedd att stå till direktionens förfogande för en mångfald

uppgifter av skilda slag, för vilka för närvarande varje arbetskraft

saknades, samt att den dagliga ledningen av de samordnade sjukhusen härigenom

skulle kunna erhålla en enhetlig prägel. Sysslomännens självständiga

arbetsuppgifter såsom chefer på var sitt kontor skulle icke i någon

mån härigenom påverkas.

Beträffande avlöningsförmåner m. m. till styresmannen, ekonomidirektören

och sekreteraren-ombudsmannen ville direktionen framhålla följande.

Det vore av den största vikt, att styresmannen-läkaren med hänsyn till

karolinska sjukhusets omfattning och dess ställning såsom undervisningssjukhus

vid landets största utbildningsanstalt för läkare finge sina avlöningsförmåner

tillmätta på sådant sätt, att till befattningen kunde förvärvas

en verkligt dugande kraft med fallenhet för handläggning av organisatoriska

frågor. Ömkligt vore också, att styresmannen helt kunde ägna

sig åt sina arbetsuppgifter vid sjukhuset och icke —- såsom nu vore fallet

vid serafimerlasarettet — samtidigt måste tjänstgöra såsom klinikchef. De

uppgifter, som tillkomme ledaren vid ett statligt sjukhus av denna omfattning,

samt de speciella funktioner utöver den allmänna vården av kroppssjuka,

som tid efter annan ålades direktionen och sjukhusets ledning,

gjorde det sannolikt, att någon tid för praktik i allmänhet icke komme

att stå en blivande styresman till buds. Måhända kunde det vara möjligt

att lämna styresmannen till uppgift att svara för någon mindre väsentlig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

detalj inom sjukvården vid karolinska sjukhuset, för vilket arbete särskilt

arvode måste beräknas i staten, men i övrigt syntes hans arbetskraft helt

vara erforderlig för ledningen av sjukhusets sjukvårdande uppgifter. Ur

dessa utgångspunkter torde det vara nödvändigt, att styresmannen tillerkändes

ett arvode av minst 20,000 kronor för år, varvid direktionen ansåge

sig därjämte kunna räkna med att för någon uppgift inom sjukhusförvaltningen,

för vilken eljest särskilt arvode skulle utgå, styresmannen

därutöver skulle uppbära 4,000 kronor, varigenom hans sammanlagda inkomster

skulle kunna beräknas till 24,000 kronor jämte rörligt tillägg.

Vidkommande ekonomidirektören ansåge direktionen med hänsyn till

de synnerligen viktiga funktioner, denne komme att få, och med det huvudsakligen

på det ekonomiska området liggande ansvar för sjukhusdriften

i allmänhet, som skulle åvila honom, nödvändigt, att hans avlöning

bestämdes att utgå enligt lönegraden A 30 samt att han erhölle ställning

såsom ordinarie befattningshavare.

I fråga örn pension, semester m. m. åt styresmannen ansåge direktionen

sig böra föreslå, att i stort sett samma bestämmelser finge gälla som för

på viss tid förordnad verkschef.

Vad beträffade fullgörandet av de ombudsmannagöromål, vilka måste

utföras vid sjukhusen, syntes göromålens omfattning icke behöva giva

anledning till inrättandet för ändamålet av en särskild befattning nied

heltidstjänstgöring. När sjukhusen kommit i drift i nya former, torde ombudsmannagöromålen

visserligen taga åtskillig tid i anspråk, men det torde

knappast möta hinder att förvärva en fullt kvalificerad kraft, därest ett

skäligt arvode utmättes. Praktiska skäl talade för att ombudsmannen samtidigt

borde tjänstgöra som sekreterare hos direktionen och beredningsutskottet.

Erfarenheterna gåve även stöd åt ett fullföljande av vad som

hittills tillämpats. Till ombudsmannen skulle, då så erfordrades, av styresmannen,

ekonomidirektören och sysslomannen kunna för prövning hänskjuta^

frågor av allmän juridisk och formell natur. Ombudsmannen borde

tillförbindas att vid förekommande behov stå till förfogande för meddelande

av upplysningar i vad berörde hans kompetensområde. Till arvode åt

sekreteraren funnes nu anvisade 2,400 kronor å karolinska sjukhusets stat

och 1,200 kronor å serafimerlasarettets stat. Då sjukhusdriften under nästa

budgetår komme i gång vid karolinska sjukhuset, inträdde en avsevärd

ökning i sekreterarens arbete särskilt med ombudsmannauppdrag. Arvodet

borde därför höjas med 600 kronor till 3,000 kronor å karolinska sjukhusets

stat och med 300 kronor till 1,500 kronor å serafimerlasarettets stat.

Sammanlagt skulle således sekreterarens arvode utgöra 4,500 kronor.

Direktionens kansli, vilket jämväl syntes böra stå till förfogande för

sekreteraren-ombudsmannen, torde kunna inskränkas till en kansliskrivare

i lönegraden All såsom registrator och biträde vid diverse åt styresmannen

och ekonomidirektören samt ombudsmannen anförtrodda utredningar

ävensom ett kanslibiträde i lönegrad e. o. 7 för det löpande arbetet, protokollsanteckningar,

diarier m. m. samt ett kontorsbiträde i lönegrad e. o. 4

huvudsakligen för de egentliga maskinskrivningsuppgifterna.

I avseende å den ekonomiska förvaltningen, som direktionen hade att

handhava, vore i gällande reglemente för sjukhusen på förslag av riksriikenskapsverket

intagna föreskrifter om skyldighet för direktionen att

genom någon av sina ledamöter utöva särskild kontroll över räkenskaper

och verifikationer samt bestyrka riktigheten av meddelade kassa- och in
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Marits ''proposition Nr 206.

venteringsbesked. För framtiden torde anledning föreligga att bibehålla

i någon form en kassakontrollant inom direktionen i huvudsaklig anslutning

till de allmänna synpunkter, som föranlett den nuvarande reglementsföreskriften.

På ekonomidirektören torde emellertid framdeles kunna överflyttas

huvuddelen av de uppgifter, som enligt reglementets bestämmelser

skulle åvila en därtill utsedd ledamot av direktionen. Detta arbete borde

då utan större olägenheter kunna samordnas med de kontrolluppgifter beträffande

kontoren, som i allt fall borde tillkomma ekonomidirektören i hans

egenskap av chef för den egentliga ekonomiska förvaltningen vid de båda

sjukhusen. Till kassakontrollanten syntes böra utgå ett arvode av 2,400

kronor, varav 1,500 kronor på karolinska sjukhusets stat och 900 kronor

på serafimerlasarettets stat. För närvarande funnes på lasarettets stat

upptaget ett arvode å 1,200 kronor till kassakontrollanten.

Myndigheterna m. fl. Statskontoret har anfört följande:

De årliga kostnaderna för den föreslagna ledningen av sjukhusen skulle

— örn hänsyn icke toges till arvoden åt direktionens ledamöter, sysslomännen

och sekreteraren — uppgå till omkring 50,000 kronor. Statskontoret

ville ifrågasätta, om icke spörsmålet örn ledningen av sjukhusen skulle erhålla

en ur både organisatorisk och ekonomisk synpunkt lyckligare lösning,

om som chef för de båda sjukhusen förordnades en sjukhusdirektör

— vilken icke behövde vara läkare — med uppgift i främsta rummet att

handlägga ekonomiska frågor och administrativa spörsmål rörande sjukhusen.

Denne administrative chef syntes böra erhålla ställning som ordinarie

tjänsteman med förordnande på viss tid och förslagsvis placeras i lönegraden

C 8. Det närmaste ansvaret över lasarettens sjukvårdande uppgifter

skulle tillkomma en vid vartdera sjukhuset till styresman för detsamma

förordnad överläkare, vilkens arvode — då hans åligganden i avsevärd grad

skulle inskränkas i förhållande till de uppgifter, som för närvarande ankomme

på serafimerlasarettets direktör — skulle kunna sättas lägre än det,

som utginge till denne direktör, förslagsvis till styresmannen för karolinska

sjukhuset 4,000 kronor och till motsvarande tjänsteman vid serafimerlasarettet

3,000 kronor, för år räknat.

Enligt statskontorets mening behövde särskilda medel icke beräknas till

arvode åt kassakontrollant, utan torde — i betraktande av den personal,

som skulle ställas till sjukhusens förfogande — dylik kontroll böra såsom

tjänståliggande utövas av därför lämpade befattningshavare utan särskild

ersättning härför. Ej heller ansåge statskontoret tillräckliga skäl föreligga

att för direktionen inrätta ett särskilt kansli. I stället torde antalet befattningshavare

å karolinska, sjukhusets sysslomanskontor så avvägas, att

denna personal vid behov kunde biträda direktionen. Vad därefter anginge

sekreterarens arvode, syntes det nu utgående beloppet, 3,600 kronor för år,

lämpligt avvägt vid jämförelse med andra liknande arvoden, varför enligt

ämbetsverkets mening någon höjning av detta arvode icke kunde anses

erforderlig.

Allmänna civiljörvaltningens lönenämnd har anfört följande:

Enligt lönenämndens mening borde inrättandet av särskilda befattningar

såsom styresman och ekonomidirektör medföra betydande fördelar vid

handhavandet av de omfattande förvaltningsuppgifterna vid de båda sjuk
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Marits ''proposition Nr 206.

husen, varför lönenämnden tillstyrkte direktionens förslag härom. I fråga

om löneställningen för styresmannen ansåge lönenämnden den föreslagna anordningen

med ett särskilt arvode å 4,000 kronor för någon detalj inom sjukvården

mindre tillfredsställande. Enligt lönenämndens mening borde avlöningen

bestämmas med utgångspunkt från löneställningen för andra

chefstjänster inom förvaltningen, varvid en placering i någon av lönegraderna

C 13 eller C 14 närmast syntes kunna ifrågakomma. Lönenämnden

förutsatte, att vid en dylik löneställning befattningshavaren i fråga icke

skulle äga rätt att bedriva enskild praktik. Mot direktionens förslag, att

ekonomidirektören skulle tillhöra lönegraden A 30, hade lönenämnden icke

något att erinra.

I fråga örn de föreslagna arvodeshöjningarna ville lönenämnden till en

början framhålla, att en del av ombudsmannens nuvarande arbetsuppgifter

borde kunna överflyttas på den blivande ekonomidirektören. Med hänsyn

härtill och då en viss minskning av ombudsmansgöromålen torde komma

att inträda, när verksamheten vid båda sjukhusen pågått någon tid, ansåge

lönenämnden tillräcklig anledning icke föreligga att vidtaga någon höjning

av det redan för närvarande jämförelsevis höga sekreterararvodet.

Med den betydande förstärkning av den administrativa personalen, som

tillkomsten av de särskilda befattningarna som styresman och ekonomidirektör

skulle innebära, ansåge lönenämnden det kunna ifrågasättas, huruvida

någon särskild kassakontrollant kunde vara erforderlig. I varje fall

kunde lönenämnden icke tillstyrka någon höjning av det nu utgående kontrollantarvodet.

Medicinalstyrelsen anser sjukhusledningen överorganiserad och kostnaden

för densamma avsevärt större än vad som kunde anses erforderlig.

Karolinska institutets lärarkollegium har framhållit, att det vore av

grundläggande betydelse, att den medicinska undervisningens intressen väl

tillgodosåges vid förvaltningen av de bägge undervisningssjukhusen.

Kollegiet måste därför kräva ett betydande medinflytande på deras förvaltning.

Detta inflytande måste omfatta icke blott sjukvården i trängre

mening, utan ock den med sjukvården och den medicinska undervisningen

intimt sammanhängande administrationen och ekonomiska förvaltningen.

En dualism mellan undervisning och sjukvård å ena sidan och den ekonomiska

förvaltningen å den andra måste befaras högst menligt inverka på de

intressen, kollegiet hade att hävda.

Enligt den tidigare å serafimerlasarettet rådande ordningen hade de

akademiska intressena tillvaratagits därigenom, att två medlemmar av

lärarkollegiet varit bisittare i direktionen, att en av kollegiets medlemmar

varit direktör och att läkartjänsterna till största delen tillsatts av de akademiska

myndigheterna. Allt detta hade utgjort en god garanti för att den

medicinska undervisningens krav blivit tillgodosedda. Numera hade läkarutnämningarna

fråntagits de akademiska myndigheterna; och i det föreliggande

förslaget hade professorn-direktören ersatts med en utanför kollegiet

stående läkare samt direktionens göromål i stor utsträckning överflyttats

till ett arbetsutskott, som kunde antagas få ett betydande inflytande på

ärendenas behandling — det förutsattes, att t. o. m. »mera betydelsefulla

ärenden» skulle kunna avgöras av detsamma — men i vilket kollegiet

ej vore företrätt. Intet annat inflytande tillmättes kollegiet än det, som de

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr W6.

två i direktionen sittande professorerna kunde utöva. Detta måste kollegiet

beteckna som ett uppenbart missförhållande. Ehuru sjukhusen vore

statens, komme institutet enligt förslaget att få långt mindre inflytande på

deras ledning än universitetet i Lund hade över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund.

Ur dessa synpunkter funne kollegiet förslaget om tillsättandet av en

utanför lärarkollegiet stående läkardirektör, styresman, mycket betänkligt.

I all synnerhet funne kollegiet det olämpligt, att denne skulle hava »att

ansvara för de sjukvårdande uppgifterna» och »leda» arbetet vid de båda

sjukhusen. Ansvaret för de sjukvårdande uppgifterna på vilade och borde

påvila klinikcheferna, och varje intrång på deras rätt och plikt att leda arbetet

å klinikerna måste på det bestämdaste avböjas. Frånsett detta syntes

det kollegiet vara föga lämpligt, att den person, som skulle stå i spetsen

för dessa, de viktigaste av alla institutets vetenskapliga inrättningar, skulle

stå helt utanför kollegiet och arbetet inom detsamma. Utlämnandet av

denna nyckelställning med avseende på främjandet av undervisningen och

forskningen vid institutet till en person, som stöde mer eller mindre främmande

för institutets strävanden och intressen och på vars tillsättning

kollegiet icke hade något nämnvärt inflytande, kunde medföra mycket beklagliga

följder. Då härtill komme, att anställandet av en dylik styresman

skulle medföra högst betydande kostnader — hans arvode föresloges utgå

med 20,000 till 24,000 kronor — ville kollegiet bestämt avstyrka inrättandet

av denna tjänst.

Lika litet lyckat syntes kollegiet förslaget att inrätta en särskild ekonomidirektörsbefattning.

De arbetsuppgifter, vilka enligt förslaget skulle påläggas

densamma, vore angivna i mycket svävande ordalag och förefölle till

stor del vara av sådant slag, att de av hänsyn till sjukvårds- och undervisningsintressen

borde handläggas av en läkare. »Ärenden av administrativ

och ekonomisk art», »underhandlingar, som gälla samarbetet med statliga

och kommunala myndigheter», »handläggning av spörsmål, vilka vore av

natur att kräva utfärdande av allmänna föreskrifter eller erfordra underställning

av statliga myndigheter» innefattade utomordentligt ofta frågor,

som kunde hava det största intresse för sjukvård och undervisning, utan

att den icke medicinskt sakkunnige ekonomidirektören kunde uppfatta

detta. De folie inom läkaren-styresmannens naturliga arbetsområde, och det

vore över huvud taget mycket svårt att uppdraga en klar gräns mellan

ekonomidirektörens och styresmannens uppgifter. Denna sistnämnda omständighet

kunde tänkas lätt giva anledning till konflikter dem emellan.

De arbetsuppgifter, vilka man kunde tänka lagda på en ekonomidirektör,

torde för övrigt knappast vara tillräckligt omfattande för att kunna sysselsätta

en så väl avlönad tjänsteman. Slutligen skulle hans anställande betydligt

öka kostnaderna för sjukhusets ledning. Ej minst på grund av den

skadliga dualism i ärendenas behandling, som därav kunde väntas, ville

kollegiet bestämt avstyrka även denna tjänst.

I stället för den föreslagna organisationen ville kollegiet för sin del föreslå,

att någon gemensam styresman för de bägge sjukhusen ej tillsattes,

utan att en klinikchef, som vore professor, å vardera sjukhuset tjänstgjorde

som styresman (direktör). Härigenom skulle önskade garantier för undervisningens

intressen och för tillbörligt inflytande från kollegiets sida vinnas.

Därest styresmannens (direktörens) arbete vid karolinska sjukhuset

skulle komma att bliva alltför betungande, ansåge kollegiet, att han på

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 206.

samma sätt som fallet redan nu vore med den professor, som vore rektor

vid karolinska institutet, borde kunna befrias från vissa sjukvårds- och undervisningsuppgifter.

De mångahanda administrativa och ekonomiska frågor,

vilka måste handläggas i samband med sjukhusets igångsättande, påkallade

dock, att den expert, som hittills stått till direktionens förfogande,

borde kvarstå en tid framåt. Styresmannen (direktören) borde tillerkännas

ett arvode om 4,000 kronor vid serafimerlasarettet och 7,000 kronor

vid karolinska sjukhuset.

Den hjälp med de ekonomiska ärendenas behandling, som man önskat

giva ledningen genom anställandet av en ekonomidirektör, syntes kollegiet

— om den vore behövlig — enklare och utan intrång på styresmannens

(direktörens) ställning kunna åstadkommas genom anställandet av en direktörsassistent.

Denne borde i så fall biträda vardera av styresmännen

(direktörerna) i vad anginge det av dem ledda sjukhuset, och till honom

skulle direktionen kunna lämna vissa bestämda uppdrag. Han borde ock få

till uppgift att verka för den önskade ekonomiska likformigheten i de bägge

sjukhusens förvaltning. Han borde uppföras i en lönegrad mellan sysslomännen

A 26 och den föreslagne ekonomidirektören A 30.

De av kollegiet sålunda föreslagna förändringarna i sjukhusets ledning

skulle komma att medföra en besparing på omkring 15,000 kronor för år.

Skulle emellertid, trots ovan anförda synpunkter, förslagen örn en utom

kollegiet stående, för de båda sjukhusen gemensam styresman och en ekonomidirektör

vinna gillande, ville kollegiet framhålla nödvändigheten av

att kanslerns för rikets universitet och kollegiets yttranden över direktionens

förslag för tillsättandet alltid inhämtades. Kollegiet funne det ock

erforderligt, att i sådant fall en kollegieledamot och klinikchef från vartdera

sjukhuset insattes i arbetsutskottet som vice läkardirektör för att företräda

de akademiska intressena och förstärka den medicinska sakkpnskapen. En

av dem borde då lämpligen vara den gemensamme styresmannens ställföreträdare.

Till vardera av dem borde utgå ett arvode örn 2,500 kronor.

Särskilda yttranden hava i förevarande fråga anförts dels av professorn

J. W. Nordenson, dels av professorn C. G. A. Forssell, dels ock av professorerna

Nanna Svartz, E. G. E. Berven och N. G. Söderlund.

Professorn Nordenson har påtalat den föreslagna dyrbara organisationen

av sjukhusens centrala ledning och ifrågasatt, om icke vissa besparingar i

densamma skulle kunna ernås.

Professorn Forssell anför:

Direktionens förslag förutsatte, att de båda under en direktion förenade

undervisningssjukhusen stöde under en gemensam direkt ledning och tillgodosåge

kravet på administrativ, ekonomisk och sjukvårdsteknisk sakkunskap

hos denna ledning, men uteslöte den medicinska högskolan från

inflytande på den omedelbara ledningen av dess undervisningssjukhus.

Det av lärarkollegiet framställda förslaget ginge till en annan ytterlighet.

Det erkände icke behovet av en gemensam direkt ledning för de

båda sjukhusen, utan tilldelade vardera sjukhuset en egen styresman. Det

avsåge att i första rummet tillgodose undervisningens och forskningens

krav genom att besätta vardera av dessa platser med en professor vid karolinska

institutet och klinikchef vid respektive sjukhus. De ekonomiska

intressena och upprätthållandet av likformigheten i de båda sjukhusens

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Marits proposition Nr 806.

förvaltning ville detta förslag tillgodose genom en för båda styresmännen

gemensam och dem underordnad direktörsassistent.

Efter den erfarenhet Forssell hade av arbetet i den för karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet gemensamma direktionen, ansåge Forssell, att

de båda sjukhusen hade så många viktiga gemensamma uppgifter av olika

slag och vore i så stort behov av en ständigt sammanhållande kraft, att

den högsta direkta ledningen för dem med nödvändighet borde anförtros

åt en för båda gemensam styresman eller direktör. Däremot ansåge Forssell

icke, att direktionen funnit en lämplig form för sjukhusens gemensamma

ledning genom att anställa två med varandra jämnställda ledare: en styresman,

som vore läkare, men icke klinikchef, samt en ekonomidirektör. En

sådan dualism i den direkta ledningen komme med säkerhet att medföra

oupphörliga slitningar, såväl mellan ledarna själva som mellan dem och

de dem underordnade klinikcheferna.

Huru än ledningen i övrigt kunde vara organiserad, ansåge Forssell, att

det borde finnas endast en direktör, vilken vore överordnad samtliga vid

de båda sjukhusen anställda.

Frågan bleve då närmast, om denna högsta ledning borde anförtros åt

en representant för medicinen eller åt en representant för ekonomisk och

administrativ sakkunskap.

Många och stora olägenheter uppstode, örn ledningen för ett universitetssjukhus

lädes i handen på en, örn än så duglig läkare, som icke själv

vore klinikchef och medlem av den medicinska högskolans lärarkår. Förutom

att han icke kunde äga tillräcklig auktoritet i medicinska frågor

gentemot klinikcheferna, som representerade den förnämsta medicinska

sakkunskapen, kunde man icke heller förvänta, att han i direktionen skulle

kunna vinna tillräcklig respekt för sin mening, då det gällde att taga

ståndpunkt i undervisnings- eller sjukvårdsfrågor, och sannolikt i många

fall ej heller, då det gällde juridiska eller ekonomiska frågor. Trots att

direktören vore läkare, måste i detta fall likväl särskild sakkunskap på den

kliniska forskningens och undervisningens område anlitas vid förberedande

av ärendenas behandling i direktionen.

Det syntes alltså icke vara rådligt att lägga universitetssjukhusens ledning

i handen på en läkare, som icke vore klinikchef och medlem av den

medicinska fakulteten.

Å andra sidan visade erfarenheten både här och annorstädes, att det

icke vore möjligt för en professor och klinikchef att samtidigt på ett tillfredsställande

sätt sköta sin lärarbefattning, sin forskning och de många

och betungande göromål, som måste vara förenade med direktörsskapet

för ett stort undervisningssjukhus.

Den utvägen, att en klinikchef under några få år toge tjänstledighet från

sin befattning som lärare och klinikchef för att kunna sköta direktörstjänsten,

vore ej lämplig, ty det vore ett viktigt önskemål, att en sjukhusdirektör

för att förvärva stor erfarenhet, kunskap och inflytande under

läng tid och icke endast under korta perioder uppehölle sin tjänst. En

partiell tjänstledighet från lärarbefattningen under längre tid vore säkerligen

ej heller tillräcklig för att sätta en klinikchef i stånd att på ett tillfredsställande

sätt sköta dir ektörst jönsten vid dessa stora sjukhus och vore

utan tvivel i längden för undervisningen skadlig.

Huru önskvärt det än vore, att cn klinikchef innehade direktörsbefatt
Bihang

till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 206. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

ningen vid sjukhuset, torde sålunda en sådan anordning icke vara möjlig

att på ett tillfredsställande sätt förverkliga.

Däremot syntes det väl möjligt, att en icke-läkare, en jurist, som besutte

erkänd skicklighet inom administration och ekonomi och som hade

sådana personliga egenskaper, att han kunde vinna auktoritet, med framgång

kunde tjänstgöra som en opartisk, sammanhållande och ledande kraft

i en sjukhusorganisation av ifrågavarande slag, örn samtidigt den medicinska

högskolan erhölle tillräckligt inflytande vid ärendenas beredning i ett

arbetsutskott och vid ärendenas behandling och avgörande i direktionen.

Erfarenheten från Rigshospitalet i Köpenhamn, som vore den medicinska

fakultetens undervisningssjukhus, bekräftade riktigheten av detta antagande.

Den nuvarande direktören där vore jurist och förutvarande tjänsteman

i socialdepartementet. Vid hans sida bildade klinikcheferna ett råd.

Denna organisation hade fungerat till belåtenhet för alla parter.

Forssell hyste den uppfattningen, att den lyckligaste lösningen vore att

upprätta en för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet gemensam

direktörsbefattning och bekläda denna befattning med en jurist, som ägde

erkänd skicklighet inom administration och ekonomisk förvaltning. Universitetskanslerns

och lärarkollegiets yttranden borde inhämtas över direktionens

förslag till besättande av direktörsposten.

Örn en icke-läkare beklädde befattningen såsom sjukhusdirektör, vore

det emellertid ett oavvisligt krav att därjämte representanter för sjukvården

och den medicinska undervisningen finge ett betryggande inflytande

på sjukhusets ledning. Detta mål syntes kunna vinnas, om, såsom kollegiet

alternativt föresloge, för den händelse direktionens förslag örn tillsättande

av en styresman, som icke tillhörde lärarkollegiet, skulle vinna

bifall, nämligen på så sätt, att en kollegieledamot och klinikchef från vardera

sjukhuset insattes i utskottet såsom vice-direktörer och att en av

dem vid förfall för direktören tjänstgjorde som hans ställföreträdare.

Vid bedömande av det inflytande, klinikcheferna genom denna organisation

skulle erhålla vid sjukvårdens ledning och utövande, måste man beakta,

att det ålåge varje klinikchef att leda och ansvara för såväl sjukvården som

undervisningen och det vetenskapliga arbetet på sin klinik samt att såväl

i direktionen som i karolinska institutets lärarkollegium yttra sig och

väcka förslag i ärenden, som rörde hans klinik. Därigenom att vardera

sjukhuset genom vice-direktören skulle i arbetsutskottet erhålla en representant

för sina klinikchefer, bleve dessa i tillfälle att redan vid ärendenas

förberedande behandling göra sin mening hörd. Genom de två representanter,

lärarkollegiet hade rättighet att insätta i direktionen, bleve karolinska

institutets lärarkollegium i tillfälle att följa samtliga ärenden även under

deras slutliga behandling i direktionen.

Så länge inredning av nya kliniker vid karolinska sjukhuset påginge och

under den första tiden av sjukhusets upporganisation ansåge Forssell, i likhet

med direktionen och kollegiet, att direktionen fortfarande till sitt förfogande

borde hava den expert i organisation och drift av sjukhus, som

nu vore anställd hos densamma.

Professorerna Nanna Svartz, Berven och Söderlund hava yttrat:

Lärarkollegiets förslag, att en klinikchef på respektive karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet skulle förordnas som styresman, en för vardera

av dessa sjukhus, kunde icke under några omständigheter förordas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Denne styresmans uppgift skulle komma att omfatta ej blott uppsikt över

och ansvar för de sjukvårdande uppgifterna utan även de administrativa

och ekonomiska. Det vore emellertid icke möjligt för någon å sjukhusen

arbetande klinikchef att på ett tillfredsställande sätt sköta sistnämnda

stora arbetsuppgifter och samtidigt även på ett tillfredsställande sätt vårda

sig om sin egen sjukavdelning samt leda undervisningen och det vetenskapliga

arbetet. Härtill komme, att någon av de på dessa sjukhus arbetande

klinikcheferna näppeligen torde äga den utbildning och de kunskaper

i administrativa ting och ekonomiska frågor, som krävdes för så

omfattande företag som dessa bägge stora sjukvårdsinrättningar.

Därest emellertid ett förbilligande av den av direktionen föreslagna

topporganisationen syntes ofrånkomlig, syntes följande förslag böra tagas

i beaktande.

Som direktör eller chef för bägge sjukhusen tillsattes en i juridiska, administrativa

och ekonomiska ting väl kvalificerad person. Därest till denna

befattning funnes person tillgänglig, som tillika vore läkare, innebure detta

en fördel. Viktigare vore dock, att han ägde fullgoda kvalifikationer i fråga

om administration och ekonomi. Som underdirektörer eller vice direktörer,

en för vardera sjukhuset, förordnades en på respektive sjukhus arbetande

klinikchef, som då finge till uteslutande uppgift att tillvarataga sjukvårdens

och undervisningens intressen. Under sådana förhållanden, med den

inskränkning i arbetsuppgifterna, som det sistnämnda förslaget för dessa

bägge vicedirektörer innebure, syntes det möjligt, att tvenne klinikchefer

skulle kunna åtaga sig dessa befattningar. Genom denna organisation skulle

dels vinnas, att avlöningen till respektive befattningshavare skulle kunna

sättas lägre; för respektive vicedirektörer torde under nämnda förhållanden

en avlöning ej överstigande 4,000 kronor per år kunna anses rimligt.

Vidare skulle genom denna organisation det av kollegiet särskilt starkt

betonade önskemålet kunna tillgodoses, att tvenne till karolinska institutet

knutna personer skulle få ett mera direkt inflytande på sjukhusets

ledning just i de frågor, som måste ligga institutet närmast örn hjärtat,

nämligen sjukvården och undervisningen och det vetenskapliga arbetet.

Kanslern har inledningsvis framhållit, att det icke torde tillkomma

kanslern att avgiva yttrande över hela den omfattande sjukhusorganisation,

varom förslag nu förelåge. Kanslerns yttrande begränsades fördenskull

till att avse vissa spörsmål, som kunde anses vara av mera direkt

betydelse för den medicinska undervisningen och de under kanslern stående

medicinska läroanstalterna. Härvid förbisåge kanslern emellertid ingalunda,

att sambandet mellan den undervisande och den sjukvårdande verksamheten

i många hänseenden vore så intimt, att det sätt, varpå sjukvården

organiserades, kunde komma att i olika hänseenden indirekt öva

inflytande på betingelserna för undervisning.

Ett av de mest betydelsefulla av de spörsmål, som avhandlades i direktionens

förslag, vore frågan örn den centrala ledningen för de båda

sjukhusen.

Enligt kanslerns mening talade alldeles övervägande skäl för att de båda

sjukhusen erhölle en gemensam chef. Då varje klinikföreståndare givetvis

måste hava den direkta ledningen av och ansvaret för själva sjukvårds
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majda ''proposition Nr 206.

arbetet och undervisningen på sin avdelning, bomme sjukhuschefens arbete

huvudsakligen att vara av administrativ, organisatorisk och ekonomisk

natur. Med all sanolikhet bomme detta arbete att ställa stora krav

på hans organisatoriska förmåga och lägga beslag på praktiskt taget hela

hans tid. Under sådana omständigheter torde det knappast vara möjligt

att till befattningen i fråga utse någon akademisk lärare.

Örn sjukhuschefen bleve en i administrativa och ekonomiska frågor förfaren

man med organisatorisk förmåga, syntes det ej nödvändigt att inrätta

den av direktionen föreslagna, för båda sjukhusen gemensamma ekonomidirektörsbefattningen.

Eftersom en mångfald av de frågor, varmed sjukhuschefen skulle taga

befattning, vore av betydelse — låt vara ofta på ett mera indirekt sätt

— för sjukvård och undervisning, behövde han vid sin sida hava representanter

för klinikcheferna, en från vartdera sjukhuset. Dessa vicedirektörer

bleve således sakkunniga målsmän för undervisnings- och sjukvårdssynpunkterna.

Deras ansvar bleve betydande, och arbetet säkerligen ganska

omfattande, men posterna syntes dock kunna utan olägenhet förenas med

klinikchefsbefattning.

Såsom framginge av det sagda, sammanfölle kanslerns uppfattning i

huvudsak med den, åt vilken de fyra reservanterna inom lärarkollegiet

— professorerna Forssell, Nanna Svartz, Berven och Söderlund — givit

uttryck. Kanslern ville i detta sammanhang framhålla, att den av lärarkollegiets

ledamöter, som hade den största erfarenheten rörande de krav,

som ställdes på en sjukhuschef, nämligen nuvarande direktören för serafimerlasarettet,

professorn Söderlund tillhörde nämnda reservanter.

Kanslern ansåge icke nödigt att söka i detalj utforma »topporganisationen»

och precisera de befogenheter, som borde anförtros åt varje särskild

befattningshavare eller organ, utan inskränkte sig till följande antydningar.

Den för båda sjukhusen gemensamme direktören borde förordnas av

Kungl. Maj:t och vara självskriven ledamot av direktionen för karolinska

sjukhuset. De två vicedirektörerna, som skulle tillhöra karolinska institutets

lärarkollegium och vara klinikchefer, en från vartdera sjukhuset,

torde böra utses av direktionen och därefter äga säte och stämma i direktionen.

Vissa jämkningar i reglerna angående direktionens sammansättning

i övrigt torde erfordras i anledning av här ifrågasatta bestämmelser.

Direktionen skulle befrias från att taga befattning med löpande ärenden

och även en del andra frågor av mindre vikt. Befogenheten att handlägga

dessa skulle anförtros åt ett inom direktionen bildat arbetsutskott.

De närmare föreskrifterna rörande omfattningen av arbetsutskottets befogenheter

skulle meddelas av direktionen. Det borde även ankomma på

arbetsutskottet att förbereda de ärenden, som skulle avgöras av direktionen.

Arbetsutskottet borde bestå av sjukhusdirektören och de båda bland

lärarkollegiets medlemmar utsedda direktionsledamöterna. En var av dessa

sistnämnda borde, såsom redan nämnts, tjänstgöra som vicedirektör för

det sjukhus, där han vore anställd. För att minska arbetet för de båda vicedirektörerna,

borde enligt direktionens närmare bestämmande sjukhusdirektören

få rätt att ensam avgöra vissa frågor. Föredragande i arbetsutskottet

vore, allt efter frågans natur, direktören, någon av vicedirektörerna eller

vederbörande syssloman. I ärenden, som föredragits av syssloman, borde

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

denne äga rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Direktionens

fungerande ordförande borde hava rätt att deltaga i arbetsutskottets sammanträden

och då föra ordet. Vid andra tillfällen skulle sjukhusdirektören

tjänstgöra såsom ordförande.

Direktören skulle tillsättas för viss tid, lämpligen fem år i sänder, och

befattningen syntes, åtminstone tills vidare, böra hava karaktären av

arvodestjänst. Arvodet borde sättas till ett belopp, ej understigande avlöningen

i lönegraden C 8 enligt 1939 års civila anlöningsreglemente. Arvodet

till vicedirektörerna borde förslagsvis bestämmas till 4,000 kronor vid

karolinska sjukhuset och 3,000 kronor vid serafimerlasarettet.

Föreningen läkare i underordnad stallning, jörordnade av karolinska sjukhusets

direktion, har anhållit, att karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

måtte ställas under gemensam ledning i enlighet med vad av kanslern

i ärendet yttrats.

Arméförvaltningen har — under erinran, att direktionen i sitt förslag

icke angivit, att någon tjänsteman skulle ingå i arbetsutskottet med uppgift

att tillvarataga garnisonssjukvårdens intressen — förutsatt att generalfältläkaren

skulle erhålla tillfälle att deltaga i behandlingen inom nämnda

delegation av garnisonssjukvården berörande ärenden.

Chefen för armén har anfört följande:

Enligt nu gällande reglemente för serafimerlasarettet och karolinska

sjukhuset inträdde generalfältläkaren vid behandling av frågor rörande

garnisonssjukvården såsom ledamot av direktionen för nämnda sjukhus.

Vid handläggning av övriga på direktionen ankommande ärenden, ägde

generalfältläkaren deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Direktionen

föresloge med avseende på sjukhusens centrala ledning viss organisationsändring,

åsyftande förenklade arbetsformer. Sålunda borde ett arbetsutskott

tillsättas för handläggning av löpande ärenden ävensom av vissa

frågor, vilka krävde skyndsam behandling. Nämnda arbetsutskott skulle

bestå av en läkare (styresmannen för de båda sjukhusen), en ekonomidirektör

samt av sysslomannen vid vederbörande sjukhus. Någon representant

för tillvaratagande av garnisonssjukvårdens intressen förutsattes

icke ingå i berörda utskott.

Vid garnisonssjukhusets sammanslagning med karolinska sjukhuset komme

militära patienter bland annat att vårdas å de civila specialavdelningarna.

Då den militära sjukvården sålunda torde bliva intimt förbunden

med den civila, funne chefen för armén det ur militär synpunkt vara

ett bestämt krav, att sådan revidering av gällande sjukhusreglemente komme

till stånd, att generalfältläkaren tillförsäkrades en ställning såsom ordinarie

ledamot av sjukhusdirektionen och att inga frågor, som direkt eller

indirekt berörde garnisonssjukvården, finge avgöras utan hans samtycke.

Emot direktionens förslag att tillsätta ett arbetsutskott hade chefen för

armén intet att erinra under förutsättning, att det militära inflytandet

beträffande frågor rörande garnisonssjukvården säkerställdes.

Sjukhusdirektionens yttrande i anledning av remissvaren. Direktionen

för karolinska sjukhuset har i anledning av de framställda erinringarna anfört

följande:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Marits proposition Nr 206.

Den föreslagna centrala ledningen finge anses vara tilltagen i minsta

laget, om man toge hänsyn till de erfarenheter beträffande arbetsuppgifternas

omfattning och skiftande art, som vunnits under den tid, direktionen

varit i verksamhet. Direktionen ansåge det icke möjligt att låta en jurist

såsom sjukhuschef i överdirektörs ställning utan hjälp av en heltidsanställd

sekreterare utföra alla dessa arbetsuppgifter. Den beräknade besparingen

komme härigenom att i hög grad minskas. Därjämte finge särskilt betonas,

att, därest vederbörande klinikchefer såsom nu vore fallet vid serafimerlasarettet

skulle kunna framdeles med de ökade arbetsuppgifterna tagas i

anspråk för sjukhusens förvaltning, detta givetvis måste innebära, att de i

motsvarande mån avkopplades från sina egentliga arbetsuppgifter i undervisningens

och sjukvårdens tjänst. Detta kunde direktionen icke finna ur

ekonomisk och praktisk synpunkt vara en tillfredsställande anordning.

Emellertid torde åtskilliga av de framförda förslagen om klinikchefernas

medverkan i förvaltningen låta sig genomföras utan ändring i gällande avtal

med Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Då staten jämte

nämnda kommunala organisationer hade det ekonomiska ansvaret för sjukhusdriften,

torde en ny avvägning av de intressen, som skulle vara representerade

inom direktionen, icke utan vidare kunna genomföras. Karolinska

institutets lärarkollegium hade för övrigt i nuvarande stund samma representation

inom direktionen som staten, vilken hade att betala största anparten

av kostnaderna för sjukhusen. Emellertid ville direktionen såsom en

möjlighet att tillvarataga de av universitetskanslern med stöd av lärarkollegiets

yttranden framförda synpunkterna och närmast i anslutning till

vad professor Forssell i sitt särskilda yttrande anfört ifrågasätta den utvägen,

att vid vartdera av sjukhusen en av klinikcheferna förordnades

såsom vicedirektör för att vid viktigare avgöranden inom arbetsutskottet

närvara och där representera vederbörande sjukhus klinikchefer med rätt

att få avvikande mening antecknad i protokollet. I reglementet torde i så

fall av Kungl. Majit böra införas bestämmelser, som närmare reglerade

vicedirektörens ställning och i vilka ärenden han under alla förhållanden

borde deltaga. Måhända torde det därvid vara lämpligt att, om särskild erinring

av honom framfördes, låta arbetsutskottets beslut före verkställigheten

underställas direktionens prövning. Genom en sådan anordning torde

åtskilliga av de önskemål, som framförts, kunna tillgodoses, utan att vicedirektörerna

behövde betungas med den mångfald av smärre och löpande

ärenden, som det närmast skulle tillkomma arbetsutskottet att handlägga,

och den enhetliga organisationen för båda de statliga sjukhusen i Stockholm,

som direktionen ansett vara en av de väsentligaste fördelarna med

sitt förslag, komme icke att äventyras. Statens inflytande på sjukhusens

förvaltning bibehölles också härigenom utan att de inskränkningar däri

skulle behöva göras, som i åtskilliga av de inom lärarkollegiet framförda

meningarna blivit ifrågasatta. Någon ändring i gällande avtal torde icke

heller behöva följa av denna form för ett tillgodoseende av ovan angivna

önskemål. Ifrågasättas kunde huruvida icke det finge anses skäligt, att vicedirektörerna

erhölle ett arvode å exempelvis 1,000 kronor för år.

Direktionen anslöte sig till arméförvaltningens förslag att generalfältläkaren

borde beredas tillfälle att deltaga i behandlingen inom arbetsutskottet

av garnisonssjukvården berörande ärenden.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

I fråga om den centrala ledningen av karolinska sjukhuset och serafi- Departemerlasarettet

hava som synes meningarna starkt gått i sär. Jag har icke m8ntsch8f8nblivit

övertygad örn att direktionens förslag i nämnda avseende, vilket i

remissyttrandena framkallat starka invändningar, innebär en lycklig och

ändamålsenlig lösning av ifrågavarande, för sjukhusets organisation och

verksamhet betydelsefulla fråga.

Jag är med direktionen och flertalet myndigheter ense därom, att karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet böra erhålla en gemensam chef. Däremot

anser jag icke, att löneställningen för sjukhusdirektören bör bestämmas

från den utgångspunkten, att denne bör vara läkare. Starka skäl tala för att

för ändamålet bör kunna tagas i anspråk en icke-läkare. Vad i detta avseende

yttrats av statskontoret, av vissa reservanter inom karolinska institutets

lärarkollegium — bland vilka befinna sig serafimerlasarettets nuvarande

direktör och direktören för den redan i verksamhet varande delen av karolinska

sjukhuset — samt av kanslern för rikets universitet synes mig i hög grad

befogat. De frågor, som komma att åvila sjukhuschefen torde till övervägande

del bliva av administrativ, organisatorisk och ekonomisk art. Detta

arbete kommer att taga sjukhuschefens tid helt i anspråk, varför det redan

av denna anledning icke synes möjligt att besätta ifrågavarande post med

en läkare, som tillika är akademisk lärare eller skall vara verksam jämväl

som läkare. Med hänsyn härtill synes det lämpligast, att nämnda befattning

rekryteras med en inom det administrativa och ekonomiska området utbildad

och hemmastadd person. Ehuru jag alltså närmast utgår ifrån, att en

icke-läkare avses för ifrågavarande befattning, anser jag det dock icke böra

vara uteslutet, att även en läkare, som besitter särskilda för denna chefstjänst

erforderliga egenskaper och insikter i administrativa och ekonomiska

frågor, bör kunna ifrågakomma till densamma.

Sjukhusdirektören torde böra av Kungl. Maj:t tillsättas medelst förordnande

på viss tid. Med hänsyn till de krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter,

som kunna beräknas komma att åvila sjukhusdirektören, och då

det är angeläget, att för uppdraget förvärvas en högt kvalificerad person,

föreslår jag, att sjukhusdirektören placeras i lönegraden C 10. Skulle en

läkare komma att bekläda sjukhusdirektörsbefattningen, synes det villkoret

böra uppställas, att han icke skall äga rätt att utöva enskild praktik.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser

angående tillsättning av ifrågavarande befattning och rörande sjukhusdirektörens

arbetsuppgifter. Därvid bör föreskrivas, att han skall deltaga

i direktionens sammanträden men ej i dess beslut, dock med rätt för honom

att få avvikande mening antecknad till protokollet.

Vid bifall till mitt sålunda framställda förslag, torde den av direktionen

föreslagna ekonomidirektörst jönsten icke bliva erforderlig. De uppgifter,

vilka direktionen avsett att lägga på ekonomidirektören, torde i stället böra

fördelas mellan sjukhusdirektören, de båda sjukhusens sysslomän och sek
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Martts proposition Nr 206.

reteraren. Sysslomannen på serafimerlasarettet är ordinarie tjänsteman i

lönegraden B 24 (A 24), medan sysslomannen på karolinska sjukhuset är

uppförd på extra stat i motsvarande lönegrad. Emot att sistnämnda befattning

uppföres på ordinarie stat i lönegraden A 24 har jag intet att

erinra.

Till arvode åt sekreteraren utgå nu 2,400 kronor å karolinska sjukhusets

stat och 1,200 kronor å serafimerlasarettets stat, eller alltså tillhopa

3,600 kronor. Direktionen har föreslagit en förhöjning av arvodet med sammanlagt

900 kronor till 4,500 kronor. Någon tids erfarenhet torde emellertid

böra avvaktas, och jag anser mig därför icke kunna nu biträda direktionens

förslag örn höjning av sekreterararvodet.

I likhet med universitetskanslern anser jag det önskvärt, att sjukhusdirektören

vid sin sida erhåller sakkunniga målsmän för sjukvårds- och undervisningssynpunkterna.

I sådant avseende har förslag av kanslern framställts

om att en klinikchef vid vardera sjukhuset skulle förordnas såsom

vicedirektör. Detta förslag har biträtts av direktionen. Även jag ger detsamma

min anslutning, varvid jag dock utgår från att vicedirektörernas

verksamhet närmast inriktas på frågor av sjukvårdskaraktär och huvudsakligen

blir av rådgivande natur. Jag anser det skäligt, att vicedirektörerna

erhålla visst arvode och får i sådant avseende föreslå ett belopp av

1,800 kronor vid vardera sjukhuset. Å dessa arvoden torde dyrtidstillägg

icke böra utgå. Vicedirektörerna böra utses för en tid av förslagsvis tre år.

Under nästa budgetår, då den nuvarande direktörsbefattningen vid serafimerlasarettet

synes mig övergångsvis böra bibehållas, bör dock vicedirektör

vid serafimerlasarettet icke tillsättas.

Enligt gällande reglemente för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset

äger generalfältläkaren vid behandlingen av frågor rörande garnisonssjukvården

inträda såsom ledamot i direktionen. Vid behandlingen av övriga

på direktionen ankommande ärenden äger han deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten, med rätt att få avvikande mening antecknad

till direktionens protokoll. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet

har jag funnit skäl icke föreligga att härutinnan, på sätt chefen för

armén ifrågasatt, vidtaga ändring. Enligt nämnda reglemente äger direktionen

inom sig utse två ledamöter, däribland ordföranden, att jämte direktören

utgöra direktionens arbetsutskott. Arbetsutskottet eller efter dess

bestämmande direktören eller vederbörande syssloman åligger att till behandling

förbereda alla på direktionens prövning ankommande ärenden.

Förslag föreligger från direktionens sida rörande i vissa hänseenden ändrade

bestämmelser i fråga örn direktionens och arbetsutskottets befattning

med löpande ärenden och andra frågor i syfte att från direktionen avlasta

en del betungande arbetsuppgifter. Till detaljerna i de i berörda hänseende

framställda förslagen torde ställning i detta sammanhang dock icke böra tagas.

Jag förutsätter emellertid, att sjukhusdirektören i de bestämmelser, som

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

Kungl. Maj:t torde böra framdeles utfärda, tillerkännes ett starkt inflytande

på handläggningen av de frågor, som kunna befinnas icke böra i fortsättningen

handläggas av direktionen. Anledning synes mig icke föreligga

att i högre grad än mitt förslag innebär tillerkänna karolinska institutet

medinflytande på sjukhusets verksamhet.

Till en ledamot av direktionen, som utövar särskild kontroll över

räkenskaper och verifikationer samt bestyrker riktigheten av meddelade

kassa- och inventeringsbesked, utgår å serafimerlasarettets stat

ett kassakontrollantarvode av 1,200 kronor. Direktionen anser, att en dylik

kassakontrollant alltjämt bör bibehållas, och har föreslagit, att arvodet

bestämmes till 2,400 kronor, därav 1,500 kronor på karolinska sjukhusets

stat och 900 kronor på serafimerlasarettets stat. Statskontoret åter har

funnit befattningen i fråga obehövlig och ifrågasatt, om icke berörda kontroll

skulle kunna såsom tjänståliggande utövas av därför lämpade befattningshavare

vid sjukhusen utan särskild ersättning för detta arbete. Allmänna

civilförvaltningens lönenämnd har ställt sig tveksam till förslaget

om att kassakontrollanten skulle bibehållas vid bifall till direktionens förslag

om inrättande av befattningar som sjukhuschef och ekonomidirektör.

Med hänsyn till att jag icke funnit mig böra tillstyrka förslaget örn inrättande

av en ekonomidirektörsbefattning, anser jag det befogat, att en

av direktionens ledamöter tills vidare fungerar såsom kassakontrollant och

härför uppbär särskilt arvode. På grund av det ökade arbete och ansvar,

som måste följa med igångsättandet av driften vid ett flertal kliniker vid

karolinska sjukhuset, torde arvodet till kontrollanten böra i någon mån

höjas. Jag föreslår i sådant hänseende en förhöjning med 600 kronor till

1,800 kronor, varav 1,200 kronor böra belasta karolinska sjukhusets stat

och 600 kronor serafimerlasarettets stat. Å detta arvode bör dyrtidstillägg

icke utgå.

I direktionens kansli skulle enligt direktionens förslag anställas en ordinarie

kansliskrivare i lönegraden All, ett extra ordinarie kanslibiträde i

7 lönegraden och ett extra ordinarie kontorsbiträde i 4 lönegraden. Jag har

intet att erinra mot att särskild kanslipersonal ställes till direktionens och

sjukhusdirektörens förfogande. En uppdelning, såsom statskontoret ifrågasatt,

av kansliets uppgifter på de båda sysslomanskontoren synes icke

lämplig. Dock torde det för närvarande, i avvaktan på närmare erfarenheter

rörande arbetsuppgifternas omfattning, vara tillräckligt, om endast de två

sistnämnda befattningarna inrättas.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att jag anser det i innevarande

budgetårs stat upptagna arvodet till en expert hos direktionen kunna utgå

ur staten för nästa budgetår.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.

5. Ändrad lönegradsplacering för viss personal.

Direktionen Ilar yttrat, att direktionen vid uppgörandet av förslag till

personalstater utgått från den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen

för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. På grund av särskilda förhållanden

hade direktionen emellertid funnit sig böra föreslå jämkningar i

lönegradsplaceringarna för vissa befattningar ävensom föreslå inrättande

av en del nya tjänster.

Representanter för serafimerlasarettets personal hade inför representanter

för direktionen hemställt örn förbättrad löneställning för åtskilliga befattningar.

Direktionen hade funnit sig böra i sitt förslag — såväl vad beträffade

karolinska sjukhuset som serafimerlasarettet — tillmötesgå vissa av

de sålunda framställda yrkandena. Sålunda ville direktionen föreslå, att

samtliga eldare skulle placeras i 6 lönegraden. I samband därmed borde benämningen

för samtliga bliva eldare. Eldarnas arbete vore av icke ringa

betydelse för driftekonomien i värmecentralen, och då de dessutom finge

biträda vid förekommande reparationsarbeten, hade direktionen funnit

ifrågavarande förhöjning rimlig.

Vidare hade direktionen, med hänsyn till att manliga befattningshavare i

statens tjänst icke i allmänhet vore placerade i lägre lönegrad än 5 lönegraden,

funnit en uppflyttning av sjukbärare och gårdskarlar från 4 till 5

lönegraden motiverad. Benämningen i personalstaten på förevarande befattningshavare

hade ansetts böra fullständigas med benämningarna förråds-

och transportmän.

I detta sammanhang ansåge sig direktionen böra nämna, att direktionen

väl ansett — såsom tidigare i samband med statens övertagande av driften

vid serafimerlasarettet framhållits — att vaktmästarna vid sjukhusen

borde placeras högre än i 5 lönegraden, men att förnyad prövning av denna

fråga borde ske i samband med den allmänna översynen av personalförteckningarna

vid civilförvaltningen. Direktionen hade även övervägt att

placera de för tvättinrättningen vid karolinska sjukhuset föreslagna maskintvättarna

i 6 lönegraden, men av nu anförda skäl beträffande vaktmästarna

hade direktionen icke funnit sig för närvarande kunna föreslå

högre lönegradsplacering än i 5 lönegraden.

Direktionen hade jämväl ansett skäligt, att kokerskebefattningarna, på

vilkas innehavare allt större fordringar ställdes, borde erhålla uppflyttning

från 1 till 2 lönegraden.

Vid granskning av lönegradsplaceringarna i övrigt hade direktionen

funnit, att badpersonalen vid den föregående löneregleringen fått en något

för låg placering, särskilt då den baderska, som vid serafimerlasarettet

förestode badavdelningen. Direktionen hade räknat med att denna befattningshavare

under benämningen första baderska skulle placeras såsom extra

ordinarie i 2 lönegraden. De nuvarande badbiträdena hade direktionen ansett

böra uppflyttas en lönegrad över städerskor och sköterskebiträden

(eller till e. U. 5 å den av direktionen fastställda särskilda löneplanen U),

och i samband därmed borde benämningen ändras till baderskor. Denna

lönegradsuppflyttning torde ej behöva utförligare motiveras. Direktionen

ansåge jämväl motiverat, att den person, som i respektive köksavdelning

förestode kallskänken, erhölle en något högre löneställning än som första

biträde och benämndes kallskänka. Direktionen räknade här med en place
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

ring i 1 lönegraden (vid karolinska sjukhuset ordinarie och vid serafimerlasarettet

extra ordinarie).

Vid överläggningen med representanterna för personalen vid serafimerlasarettet

hade fråga örn kollektivavtal även berörts. Direktionen ville

härutinnan endast erinra örn att departementschefen i proposition nr

272/1937 (sid. 78) ansett denna fråga böra prövas i ett vidare sammanhang.

Mot vad direktionen förordat med avseende å lönegradsplaceringen för

viss för de båda sjukhusen gemensam personal hade statskontoret icke annat

att erinra än att enligt ämbetsverkets mening frågan örn ändrad lönegradsplacering

för eldarna tills vidare syntes böra anstå och upptagas till

prövning i samband med den allmänna översynen av personalförteckningarna

vid civilförvaltningen.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd anser för sin del, att en viss

differentiering av eldartjänsterna borde bibehållas, i likhet med vad som

vore fallet vid statens sinnessjukhus, där eldarbefattningarna vore uppdelade

i två olika klasser, nämligen eldare av l:a klass i 6 lönegraden och

eldare av 2:a klass i 5 lönegraden. Genom en dylik anordning vunnes jämväl

den fördelen, att en viss befordringsmöjlighet åstadkommes för eldarpersonalen.

Mot de föreslagna lönegradsuppflyftningarna i övrigt hade

lönenämnden icke något annat att erinra än att det syntes lönenämnden

tveksamt, huruvida ordinarie tjänster i högre lönegrad för närvarande

borde inrättas för sådana grupper av befattningshavare, för vilka anställning

genom kollektivavtal vore ifrågasatt.

En av nämndens ledamöter har på anförda skäl tillstyrkt direktionens

förslag beträffande eldarnas löneställning.

I fråga om medicinalstyrelsens yttrande hänvisas till det föregående.

I likhet med statskontoret anser jag den ifrågasatta uppf lyftningen av

eldarna från 5 till 6 lönegraden böra tills vidare anstå och upptagas till m9n

prövning i samband med den allmänna översynen av personalförteckningarna

inom civilförvaltningen. Liksom nu är fallet vid serafimerlasarettet,

böra förste eldare placeras i 6 och andre eldare i 5 lönegraden.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot direktionens förevarande

förslag.

6. överflyttning av personal från garnisonssjukhuset m. m.

Direktionen har anfört följande:

I och med garnisonssjukhusets avveckling i nuvarande form och garnisonsavdelningarnas

öppnande vid karolinska sjukhuset skulle den nuvarande

personalen vid garnisonssjukhuset komma i en ofördelaktig ställning,

såvida den ej kunde erhålla företräde vid anställning av personal i första

hand vid garnisonsavdelningarna och i andra hand vid sjukhuset i övrigt.

Direktionen utginge ifrån att sådant företräde skulle beredas fullt arbetsför

och lämplig personal till platser vid karolinska sjukhuset och serafimer
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

lasarettet. Direktionen finge därför anhålla om medgivande att, därest

direktionen funne sådant lämpligt och möjligt, utan ledigförklarande besätta

tjänster med personal från garnisonssjukhuset, i den mån denna personal

under någon längre tid där haft anställning.

I brev den 30 juni 1937 angående lönereglering för personalen vid serafimerlasarettet

och karolinska sjukhuset m. m. hade Kungl. Maj:t meddelat

vissa övergångsbestämmelser för personal, som övergått från tjänst

hos stiftelsen serafimerlasarettet till statsanställning. Vad i nämnda brev

tillförsäkrats berörda personal i fråga örn rätt att tillgodoräkna föregående

tjänstetid för placering i löneklass samt rätt att icke behöva vidkännas

minskning i den lön och förmån av semester, han åtnjöte före övergången,

syntes böra gälla även om sådan befattningshavare överflyttades till karolinska

sjukhuset. Direktionen hemställde, att motsvarande förmåner tillförsäkrades

jämväl den personal vid garnisonssjukhuset, som överflyttades

till karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet.

Statskontoret har intet att erinra mot att sådana befattningshavare

vid garnisonssjukhuset, vilka icke förflyttades till garnisonsavdelningarna

vid karolinska sjukhuset, erhölle företräde vid anställandet av personal

vid övriga avdelningar å sistnämnda sjukhus. Ämbetsverket förutsatte därvid,

att befattningshavare, som sålunda kunde komma att överflyttas, icke

skulle vidkännas minskning i sina avlöningsförmåner. Några särskilda övergångsbestämmelser

av liknande innebörd som de, vilka meddelades vid

överförandet i statstjänst av personalen vid serafimerlasarettet och radiumhemmet,

syntes emellertid icke i detta fall bliva erforderliga, då garnisonssjukhusets

personal vore statsanställd, och det sålunda här vore fråga

örn övergång från en statstjänst till en annan sådan.

Arméförvaltningen har biträtt vad direktionen i förevarande avseende

föreslagit.

Jag ansluter mig till den uppfattning, som uttalats av statskontoret.

7. Behovet av läkarpersonal m. m.

Sjukhusdirektionen. Överläkarna vid karolinska sjukhusets kliniker

och avdelningar komme, yttrar direktionen, att innehava sina befattningar

i egenskap av professorer vid karolinska institutet såsom tidigare

varit fallet med överläkarna vid serafimerlasarettet. Undantag härifrån

utgjorde överläkaren vid radiumhemmets gynekologiska avdelning,

vilken vore placerad som ordinarie tjänsteman å sjukhusets stat, samt

överläkaren vid gymnastikavdelningen. Sistnämnda befattning, förutsatte

direktionen, skulle komma att innehavas av läraren i sjukgymnastik med

sjukdomslära vid gymnastiska centralinstitutet i likhet med vad som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1935 varit fallet vid serafimerlasarettet.

Vid serafimerlasarettet hade till överläkarna med undantag av överläkaren

vid gymnastikavdelningen utgått särskilt arvode. Direktionen ansåge,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

att så borde bliva förhållandet även vid karolinska sjukhuset och att arvode

måtte bestämmas till 1,500 kronor såsom redan skett för överläkaren

vid radiumhemmets allmänna avdelning.

Något arvode till överläkaren vid gymnastikavdelningen hade direktionen

icke ansett sig kunna föreslå, då en år 1936 gjord framställning örn

sådant arvode icke bifallits.

Till föreståndaren för den_ patologiska avdelningen, vilken föreståndare

vore"professor vid karolinska institutet, JiädF.ejTBef2Énäts. sarskiir arvode

i egenskap av avdelningsföreståndare. Däremot avsåges, att han skulle

uppbära särskild ersättning med 6,000 kronor för år för vissa ur sjukvårdssynpunkt

erforderliga undersökningar, vartill anslag beräknats i omkostnadsstaten.

Direktionen hade funnit, att en särskild biträdande överläkartjänst

behövde inrättas vid envar av medicinska och kirurgiska

klinikerna, kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken och

röntgendiagnostikavdelningen. Härutöver beräknade direktionen en biträdande

överläkare vid den under medicinska kliniken hörande avdelningen

för fysikalisk terapi och ytterligare en biträdande överläkare (narkosöverläkare)

vid kirurgiska kliniken. Beträffande behovet av biträdande överläkare

vid klinikerna finge direktionen anföra följande allmänna synpunkter.

I samband med vissa klinikers förflyttning till karolinska sjukhuset bomme

arbetet vid dessa kliniker liksom även vid de å serafimerlasarettet

kvarvarande att få en betydligt större omfattning än tidigare. Detta berodde

till största delen på att klinikerna såväl å karolinska sjukhuset som

å serafimerlasarettet bomme att få ett avsevärt större sängantal än motsvarande

kliniker tidigare haft. De medicinska och kirurgiska klinikerna

bomme t. ex. att erhålla platser för 175 patienter mot nuvarande omkring

100.

Även ett annat förhållande bidroge i hög grad till klinikchefernas ökade

arbetsbörda, nämligen det hastigt stegrade behovet av att vid klinikerna

införa nya laboratoriemetoder och att pröva nya terapeutiska hjälpmedel.

I samband med den inom ett år skeende stora omflyttningen hade välbehövliga

möjligheter öppnats för klinikerna att utvidga laboratoriearbetet

m. m. Det vore ytterst önskvärt, att ledarna för de olika klinikerna ej

bleve i så hög grad upptagna av det löpande arbetet, att de icke hunne

igångsätta och övervaka dessa delvis nya arbetsfält.

För att de nya resurserna skulle kunna tillvaratagas och sjukvårdsarbetet

ej samtidigt bliva lidande, vore det enligt direktionens mening nödvändigt,

att en biträdande överläkartjänst inrättades vid de olika klinikerna, och

direktionen hade därför på förslaget till personalstat uppfört ett antal

av åtta biträdande överläkare å karolinska sjukhuset. Ifrågavarande läkare

skulle enligt direktionens förslag placeras på följande sätt: två vid medicinska

kliniken, därav den ene vid klinikens fysikaliska avdelning, två vid

kirurgiska kliniken, därav den ene tillika narkosöverläkare, samt en vid

var och en av kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken samt ögonkliniken

ävensom en vid röntgendiagnostikavdelningen.

Beträffande behovet av en särskild biträdande överläkare, tillika nar
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

kosöverläkare, ville direktionen framhålla, att under senare år metoderna

för allmän och lokal bedövning kraftigt utvecklats och förbättrats samt

nya former tillkommit. Vad den allmänna narkosen beträffade, vore det

största framsteget införandet av kväveoxidulnarkos eventuellt kombinerad

med eternarkos. Härigenom hade faran vid allmännarkos högst väsentligt

minskats. Givandet av kväveoxidulnarkos vore dock en svår sak och

fordrade en ganska invecklad apparat, som helst borde skötas av en på

området erfaren läkare. För vissa fall kunde allmännarkos genom ingjutning

av avertin per rectum eller genom att inspruta evipan eller liknande

medel intravenöst innebära stora fördelar. Det fordrades dock en mycket

noggrann dosering av dessa narkosmedel och en noggrann övervakning av

den med dessa medel sövda patienten. Det vore därför nödvändigt, att en

läkare gåve dessa narkoser. För anläggande av lokalanästesi i dess olika

former fordrades likaledes en läkare.

Vid de båda kirurgiska undervisningsklinikerna i Stockholm hade sedan

flera år de yngsta amanuenserna tjänstgjort som narkosläkare. En stor

olägenhet med detta system vore svårigheten att bibehålla en betryggande

kontinuitet, enär amanuenserna i regel tjänstgjorde en relativt kort tid.

Narkosgivning och anläggande av lokalanästesi hade utvecklats till en

specialitet, som krävde sin man. Även för forskningen inom detta område

av kirurgien och utvecklingen samt förbättrandet av de nuvarande bedövningsmetoderna

krävdes särskild narkosläkare. I Amerikas förenta stater

och i England hade man vid de stora sjukhusen sedan länge anställda

särskilda narkosläkare, som helt ägnade sig åt denna specialitet. Direktionen

ansåge det därför nödvändigt, att vid den kirurgiska kliniken å

karolinska sjukhuset anställdes en särskild narkosläkare. Till hans uppgift

skulle även höra att instruera den s. k. narkosunderläkaren och att

giva kurser i allmännarkos och lokalanästesi.

Avdelningen för fysikalisk terapi skulle i organisatoriskt avseende tillhöra

medicinska kliniken och vara underställd denna kliniks överläkare.

Vid avdelningen vore särskild läkarpersonal erforderlig. Den fysikaliska

terapien vore nämligen stadd i kraftig utveckling. Önskvärdheten av att

tillgång till en noggrant övervakad elektrisk värmeterapi, rörelsebehandling

i bassänger m. m. funnes i anslutning till sjukavdelningar och polikliniker

hade särskilt under senare år framhållits. Vid karolinska sjukhuset

komme en förstklassigt utrustad fysikaliskt-terapeutisk avdelning att finnas.

Det vore av största vikt, att arbetet därstädes redan från början ordnades

på ett rationellt sätt och att detsamma lades under en kvalificerad

persons ledning.

Direktionen finge därför föreslå, att en biträdande överläkare anställdes

vid den fysikaliska avdelningen. Han skulle såsom konsulterande även

stå till förfogande för serafimerlasarettets överläkare.

Direktionen föresloge, att de biträdande överläkartjänsterna uppfördes

som arvodestjänster och att innehavarna för varje gång förordnades av

direktionen på en tid av högst tre år.

Direktionen utginge från att biträdande överläkarna skulle kunna

med sina arvodestjänster förena anställning som biträdande lärare vid karolinska

institutet samt äga rätt till enskild praktik utom sjukhuset.

För envar av ovannämnda biträdande överläkare föresloge direktionen

ett arvode av 7,500 kronor jämte dyrtidstillägg (rörligt tillägg).

Förste läkaren vid den psykiatriska kliniken intoge en särställning, i det

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Marits ''proposition Nr 206.

att han i anslutning till förhållandena vid sinnessjukhusen placerats som

ordinarie tjänsteman i lönegrad A 28. Jämväl de två biträdande överläkarna

vid garnisonsavdelning arna, som vore uppförda på fältläkarkårens

stat, intoge en särskild ställning inom organisationen enligt 1936 års försvarsbeslut.

I likhet med förhållandet vid serafimerlasarettet hade direktionen räknat

med särskilda biträdande läkare vid poliklinikerna och gymnastikavdelningen.

Vid sex polikliniker skulle de dock benämnas poliklinikföreståndare. Sålunda

beräknades en vid vardera av medicinska och kirurgiska poliklinikerna

med ett arvode av 7,500 kronor, en vid vardera av kvinnopolikliniken

och ögonpolikliniken samt två vid öron-, näs- och halspolikliniken,

varav en för poliklinikens phoniatriska avdelning, var och en med ett

arvode av 6,500 kronor.

För oron-, näs- och halsklinikens avdelning för endoskopi hade beräknats

en biträdande läkare med ett arvode av 6,500 kronor.

Direktionen förutsatte, att de biträdande läkarna vid gymnastikavdelningen,

för vilka i staten uppförts arvoden med 4,800 kronor, såsom för

närvarande vore fallet vid serafimerlasarettet, även skulle tjänstgöra såsom

biträdande lärare vid gymnastiska centralinstitutet och härför uppbära

särskilda arvoden.

För tandpolikliniken beräknades en föreståndare med ett arvode av

3,500 kronor och en biträdande föreståndare med ett arvode av 3,000 kronor.

Med beaktande av vad medicinalstyrelsen i yttrande över 1926 års

sjukhuskommissions förslag år 1930 i detta ämne anfört, hade direktionen

vid avvägande av dessa arvoden tänkt sig, att med vissa lärartjänster vid

tandläkarinstitutet skulle kunna förenas förevarande befattningar. Direktionen

ville understryka, att ett sådant samarbete med tandläkarinstitutet

skulle vara till synnerligen stor fördel för sjukvården, då sjukhuset

därigenom skulle få tillgång till tvenne framstående specialister, en för

kirurgiska käksjukdomar och en för tandfyllnadsarbeten m. m. Ifrågavarande

arvoden torde emellertid kunna röna inflytande av genomförandet

av ifrågasatt lönereglering vid tandläkarinstitutet. Vidare räknade direktionen

med behovet för tandpolikliniken av en tandläkare med ett arvode

av 4,500 kronor för år.

På sjukhusets stat hade vidare upptagits två laboratorstjänster

med arvoden å 6,000 kronor för år, varav en för patologiska avdelningen

och en för jubileumsklinikens svulstpatologiska forskningsavdelning.

Sistnämnda befattning vore avsedd att ersätta den nuvarande assistentbefattningen

vid samma avdelning, vid vilken utginge ett arvode av

5,400 kronor för år. Vid avdelningen bleve dock fortfarande en assistentamanuens-)

befattning erforderlig. För denna befattningshavare föresloge

direktionen ett årligt arvode av 1,800 kronor.

Direktionen har linder åberopande av ett av professorn Nanna Svartz

till direktionen avgivet yttrande ansett önskvärt, att en laborator anställdes

å vart och ett av de kliniskt-bakteriologiska, fysiologiska och

kemiska centrallaboratorier, som knutits till medicinska kliniken vid ka
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

rolinska sjukhuset. Dessa nya befattningar syntes emellertid böra upptagas

å karolinska institutets stat. I och för jämförelse kunde nämnas,

att å serafimerlasarettet för närvarande funnes tvenne laboratorier av

motsvarande kategori, som de laboratorier varom här vore fråga, nämligen

ett kliniskt laboratorium samt ett elektrocardiografiskt (fysiologiskt) laboratorium.

På det kliniska laboratoriet funnes en laborator med arvode

å karolinska institutets stat och en andre underläkare, varjämte en underläkare

på egen begäran där tjänstgjorde för erhållande av ytterligare utbildning.

På samtliga de laboratorier, varom här vore fråga, komine vissa specialprov

att utföras för alla sjukhusets kliniker, respektive polikliniker.

Att en sakkunnig föreståndare (laborator) måste finnas på det fysiologiska

laboratoriet, speciellt för tolkningen av elektrocardiogram, torde utan

vidare vara klart. Likaså fordrades å det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet

specialkunskap för ett tillförlitligt utförande av t. ex. pneumokokkidentifiering,

Wassermanns reaktion etc. Det vore möjligt, att, vad gällde

detta laboratorium, arbetet inom en snar framtid kunde komma att visa

en så kraftig ökning, att ytterligare fördelning av arbetet samt specialisering

kunde bliva önskvärd. Vad gällde laborator på det kemiska laboratoriet,

krävde ett stort kliniskt sjukhus numera oundgängligen en i kemi

specialsakkunnig person, vilken dels kunde taga upp till prövning de talrika

nya reaktioner, som framkomme, och dels kunde giva råd åt sjukhusets

läkare vid utförandet av sådana vetenskapliga arbeten, i vilka kemisk

metodik inginge.

Beträffande underläkare hade direktionen räknat med tre kategorier

såsom vid serafimerlasarettet och i samma lönegrad som där eller

23, 22 och 15 lönegraden för extra tjänstemän. Benämningarna föresloges

emellertid ändrade till förste, andre och tredje underläkare i stället för

såsom för närvarande förste underläkare, underläkare och andre underläkare.

Rörande antalet underläkare finge direktionen hänvisa till efterföljande

sammanställning över läkarpersonalen vid de olika klinikerna och avdelningarna.

Direktionen hade i möjligaste mån sökt begränsa antalet underläkare

särskilt med hänsyn till att tillströmningen till poliklinikerna från

början icke kunde förväntas motsvara poliklinikernas fulla kapacitet. De

befattningar, som i samråd med de blivande klinikcheferna kunnat uteslutas

vid anslagsberäkningarna för nästa budgetår, torde likväl inom en

näraliggande framtid bliva erforderliga.

Beträffande semester för överläkare vore bestämmelser givna i gällande

reglemente för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset med undantag

för överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen. Denne borde i

likhet nied överläkaren å röntgenavdelningen vid serafimerlasarettet åtnjuta

semester under högst 90 dagar årligen.

Biträdande överläkarna, poliklinikföreståndarna, biträdande läkarna

samt laboratorerna borde med undantag av poliklinikföreståndaren och

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

biträdande poliklinikföreståndaren vid tandpolikliniken årligen åtnjuta semester

under 30 dagar, biträdande överläkaren vid röntgendiagnostikavdelningen

dock under 60 dagar. Vid annan tjänstledighet syntes vad i

gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid

nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen vore föreskrivet i fråga

örn extra ordinarie tjänstemän böra äga motsvarande tillämpning. I sådant

avseende och för bestämmande av vikariatsersättning i det fall, att sådan

tjänst uppehölles av annan underordnad läkare vid sjukhuset, samt för

tillämpning i övrigt å dem av det statliga lönesystemets allmänna grunder

syntes i tillämpliga delar böra gälla de i nådiga brevet av den 30 juni

1937 meddelade bestämmelserna för biträdande läkare vid serafimerlasarettet.

Direktionen har sammanfattat sitt förslag med avseende å läkarpersonalen

vid karolinska sjukhuset och denna personals

fördelning på olika kliniker och avdelningar på

sätt följande tablå utvisar:

Kliniker och avdelningar

Lön eller

arvode

pH sjukhusets

stat

Kliniker och avdelningar

Lön eller

arvode

pft sjukhusets

stat

Medicinska kliniken.

Kirurgiska kliniken.

1 överläkare-professor........

1 biträdande överläkare.......

1 poliklinikföreståndare.......

2 förste underläkare.........

4 andre underläkare, därav två på

polikliniken.............

2 tredje underläkare (en av dessa

avses skola tillsvidare biträda på

medicinskt-fysiologiska laboratoriet)

1.500

7.500

7,500

e. 23

e. 22

e. 15

Medicinska garnisonsavdelningarna:

1 biträdande överläkare på fältläkarkårens

stat.........

1 andre underläkare (avses skola

tillsvidare biträda på medicinskt
kemiska

laboratoriet)......

1 assistent (amanuens) på fältläkarkårens

stat.........

e. 22

Centrallaboratorierna:

Medicinskt-kemiska laboratoriet:

1 laborator på karolinska institutets

stat...........

Medicinskt-fysiologiska laboratoriet

:

1 laborator på karolinska institutets

stat...........

1 överläkare-professor.......

1 biträdande överläkare......

1 poliklinikföreståndare......

1 narkosöverläkare.........

2 förste underläkare........

1 andre underläkare........

1 tredje underläkare........

Kirurgiska garnisonsavdelningarna:

1 biträdande överläkare på fältläkarkårens

stat........

1 assistent (amanuens) på fältläkarkårens

stat.......

1.500

7.500

7,500

7,500

e. 23

e. 22

e. 15

Kvinnokliniken.

1 överläkare-professor........

1 biträdande överläkare.......

1 poliklinikföreståndare .......

2 förste underläkare.........

3 andre underläkare, därav en på

polikliniken.............

2 tredje underläkare.........

1.500

7.500

6.500

e. 23

e. 22

e. 15

Oron-, näs- och halskliniken.

Medicinskt-bakteriologiska laboratoriet

:

1 laborator på karolinska institutets

stat...........

1 tredje underläkare......

e. 15

1 överläkare-professor.....

1 biträdande överläkare ....

1 poliklinikföreståndare ....

1 föreståndare för poliklinikens

phoniatriska avdelning ....

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 206.

1.500

7.500

6.500

6,500

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition Nr 806.

Kliniker och avdelningar

Lön eller

arvode

på sjuk- husets

stat

Kliniker och avdelningar

Lön eller

arvode

p& sjuk- husets

stat

1 föreståndare för avdelningen för

Röntgendiagnostiska avdelningen.

endoskopi .............

6,500

1 förste underläkare.........

e. 23

1 överläkare-professor........

1,500

3 andre underläkare.........

e. 22

1 biträdande överläkare.......

7,500

3 förste underläkare.........

e. 23

Ögonkliniken.

3 andre underläkare.........

e. 22

1 överläkare-professor........

1,500

1 biträdande överläkare.......

7,500

Fysikaliska avdelningen.

1 poliklinikföreståndare .......

6,500

1 förste underläkare.........

e. 23

1 biträdande överläkare.......

7,500

3 andre underläkare.........

e. 22

1 andre underläkare.........

e. 22

1 militärläkare på fältläkarkårens stat

—

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

Gymnastikav delningen.

1 överläkare-professor........

1,500

1 överläkare-lärare i sjukgymnastik på

gymnastiska centralinstitutets stat

—

a) radiumhemmet:

2 biträdande läkare i sjukgymnastik .

4,800

1 överläkare vid gynekologiska av-

1 tredje underläkare.........

e. 15

delningen..............

A 26

2 biträdande läkare..........

e. o. 23

4 förste underläkare.........

e. 23

T andpolikliniken.

4 andre underläkare.........

e. 22

1 föreståndare.............

3,500

b) forskningsavdelningarna

1 biträdande föreståndare......

s’ooo

1 laborator i radiofysik.......

A 26

1 tandläkare..............

4,500

1 laborator å svulstpatologiska forsk-

ningsavdelningen..........

6,000

1 assistent (amanuens) å svulstpato-

Patologiska avdelningen.

logiska forskningsavdelningen . . .

1,800

1 föreståndare-professor på karolin-

Psykiatriska kliniken.

ska institutets stat.........

—

1 prosektor på karolinska institutets

1 överläkare-professor........

1,500

stat........

—

1 förste läkare............

A 28

1 laborator.......

6,000

1 förste underläkare.........

e. 23

1 amanuens på karolinska institutets

2 andre underläkare.........

e. 22

stat .................

—

Emot direktionens förslag beträffande organisationen av avdelningen för

fysikalisk terapi har professorn E. G. E. Berven anfört skiljaktig mening

och framhållit bland annat följande:

Det syntes såväl ur forskningens som undervisningens och sjukvårdens

synpunkt för närvarande vara lämpligast, att den stora heterogena avdelningen

för fysikalisk terapi uppdelades i två mindre avdelningar, en avdelning

för ljusterapi och en avdelning för bad och elektroterapi, vilka

ställdes under ledning av redan å sjukhuset anställda sakkunniga, den förra

under professorn i radioterapi, den andra under ledning av överläkaren å

den medicinska gymnastikavdelningen. Till den sistnämnde torde för detta

arbete böra utgå ett extra arvode av tills vidare 3,000 kronor. Vid avdelningen

för bad- och elektroterapi borde dessutom vara anställd en extra

underläkare i 22 lönegraden.

Genom denna anordning skulle även en viss besparing kunna åstadkommas.

Särskild avlöning behövde icke beräknas för skötseln av ljusavdel
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts -proposition Nr %06.

ningen, då denna sköttes som en del av den radio terapeutiska kliniken. I

stället för ett arvode till en självständig biträdande överläkare å den odelade

fysikaliska terapiavdelningen å 7,500 kronor skulle endast utgå ett

arvode av 3,000 kronor, varigenom en besparing av 4,500 kronor skulle

göras.

Myndigheterna. Statskontoret har yttrat följande: ——

Vad först anginge överläkarnas lönestiillning hade statskontoret intet att

erinra mot att dessa — såsom direktionen förordat — tillerkändes årsarvoden

på 1,500 kronor. Beträffande föreståndaren för den patologiska avdelningen

hade direktionen icke föreslagit, att denne skulle tillerkännas något

överläkararvode, utan hade till denne ansetts böra utgå särskild ersättning

med 6,000 kronor för år från omkostnadsanslaget för vissa ur sjukvårdssynpunkt

erforderliga undersökningar. Av förslaget till omkostnadsstat

framginge, att till arvoden och ersättningar för dylika undersökningar beräknats

ett belopp av tillhopa 10,500 kronor. Enligt statskontorets förmenande

borde dylika tilläggsersättningar till statsanställda befattningshavare

icke utgå från omkostnadsanslaget. Ämbetsverket ville för övrigt ifrågasätta,

om icke dessa undersökningar vore att hänföra till föreståndarens

för patologiska avdelningen tjänståligganden, och att därför denne endast

— i likhet med de övriga avdelningsföreståndarna — borde tillerkännas ett

arvode å 1,500 kronor. _

Direktionen hade vidare förordat inrättande av åtta befattningar som

biträdande överläkare — däribland en narkosläkare och en läkare å avdelningen

för fysikalisk terapi — med arvoden å 7,500 kronor.

Vad först anginge behovet av biträdande överläkare å vårdavdelningarna,

hade detta främst motiverats med avdelningarnas stora antal vårdplatser.

Statskontoret måste ifrågasätta, om tillräcklig anledning förelåge att redan

nu, innan någon erfarenhet vunnits angående sjukhusets drift, inrätta dylika

befattningar, särskilt som de olika avdelningarna enligt förslaget syntes

bliva väl tillgodosedda med underläkare. Likaledes syntes försiktigheten

bjuda att tills vidare låta anstå med anställandet av en särskild narkosöverläkare

vid sjukhuset. Övervägande skäl hade vidare synts ämbetsverket

tala för att — på sätt en reservant inom direktionen förordat — avdelningen

för fysikalisk terapi ställdes under ledning av professorn i radioterapi

och överläkaren å den medicinska gymnastikavdelningen, varigenom

behovet av en särskild befattningshavare som biträdande överläkare vid

denna avdelning skulle bortfalla.

På psykiatriska avdelningen hade direktionen föreslagit skola anställas

en förste läkare i lönegraden A 28. Statskontoret ville ifrågasätta, örn icke

med hänsyn till avdelningens ringa storlek och det förhållandet, att en

överläkare funnes vid avdelningen, det kunde anses tillräckligt att anställa

en läkare med avlöningsförmåner motsvarande andre läkares vid sinnessjukhusen

(A 26). Vidare förefölle det ämbetsverket tyeksamt, örn icke

denne läkare i likhet med övriga läkare i motsvarande tjänsteställning vid

sjukhuset borde erhålla anställning som arvodist, enär löneställningen för

den övriga personalen vid psykiatriska kliniken utformats mera efter mönster

av avlöningsförhållandena å andra avdelningar inom karolinska sjukhuset

än vid sinnessjukhusen.

Statskontoret hade icke något att erinra mot lönesättningen för polikhnikföreståndarna.

Beträffande tandkliniken hade föreslagits inrättandet av

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

befattningar både som föreståndare och biträdande föreståndare. Enligt

statskontorets mening borde tills vidare anstå med inrättandet av befattningen

som biträdande föreståndare. Vidare hyste ämbetsverket tvekan, om

det redan under nästa budgetår kunde anses erforderligt att inrätta de två

av direktionen föreslagna laboratorstjänsterna, en för patologiska avdelningen

och en för svulstpatologiska forskningsavdelningen. Däremot hade

statskontoret intet att erinra mot den föreslagna lönesättningen för underläkarna,

vilken direkt anslöte sig till lönegradsplaceringen för dessa läkare

vid serafimerlasarettet.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd anför:

Till föreståndaren för den patologiska avdelningen, vilken föreståndare

skulle vara professor vid karolinska institutet, hade ej beräknats särskilt

arvode i egenskap av avdelningsföreståndare. Däremot hade avsetts, att

han skulle uppbära särskild ersättning med 6,000 kronor för år för vissa ur

sjukvårdssynpunkt erforderliga undersökningar. Genom en dylik anordning

skulle sålunda befattningshavaren i fråga erhålla en sammanlagd avlöning

av omkring 20,000 kronor. Huruvida en dylik löneställning kunde anses

skälig, undandroge sig i viss mån lönenämndens bedömande. Emellertid

förutsatte nämnden, att vid ett bifall till förslaget i förevarande del befattningshavaren

icke skulle äga att av allmänheten betinga sig ersättning

för undersökningar av ovannämnda slag.

Till de biträdande överläkarna skulle enligt förslaget utgå arvode å

7,500 kronor ävensom, enligt vad lönenämnden inhämtat, dyrtidstillägg.

Därvid hade förutsatts, att de biträdande överläkarna skulle kunna med

sina tjänster förena anställning som biträdande lärare vid karolinska institutet

samt äga rätt till enskild praktik utom sjukhuset. Med hänsyn till

sistnämnda förhållanden förefölle det föreslagna arvodesbeloppet jämförelsevis

högt, särskilt som vid vikariat för avdelningsföreståndaren vikariatsersättning

avsåges skola utgå.

De av direktionen föreslagna arvodena till befattningshavarna å den

blivande tandpolikliniken förefölle jämförelsevis låga, men då några närmare

uppgifter rörande tjänstgöringsskyldighetens omfattning för de olika

befattningshavarna icke lämnats, hade lönenämnden icke kunnat bilda sig

någon bestämd uppfattning örn arvodesbeloppens skälighet.

Beträffande medicinalstyrelsens yttrande hänvisas till det föregående.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har anfört:

Vid uppgörandet av lönestaterna hade direktionen i allmänhet tillämpat

likalönsprincipen för befattningshavare av samma slag. Ett undantag hade

gjorts för poliklinikföreståndama, av vilka de å medicinska och kirurgiska

poliklinikerna hade fått ett arvode om 7,500 kronor, de övriga endast 6,500

kronor. I betraktande av den stora arbetsbörda, som ålåge jämväl dessa övriga

poliklinikföreståndare ej minst med avseende på undervisning och

handledning av de tjänstgörande medicine kandidaterna, ville kollegiet

framhålla det skäliga i att likalönsprincipen utsträcktes jämväl till att omfatta

dessa tjänster.

Enär psykiatriska kliniken icke beräknades bliva tagen i bruk tidigare

under budgetåret än den 1 februari 1940, hade i förslaget motsvarande avdrag

gjorts för de före detta datum fallande driftskostnaderna. Då emellertid

enligt kanslerns förslag nuvarande innehavaren av de förenade tjäns
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 806.

terna såsom professor i psykiatri vid institutet och överläkare vid psykiatriska

sjukhuset, vilken nu avlönades från femte huvudtiteln med tillägg

av ett arvode från åttonde huvudtiteln, redan den 1 juli 1939 skulle överflyttas

till ordinarie tjänst på åttonde huvudtiteln och då klinikens iordningställande

och utrustning långt före öppnandet krävde ett avsevärt arbete

av professorn-överläkaren, borde överläkararvodet vid psykiatriska

kliniken utgå redan från och med den 1 juli 1939. För utrustningsarbetet

erfordras jämväl, att psykiatriska klinikens förestånderska, uppförd i

lönegrupp A 8, vore disponibel redan den 1 oktober 1939.

Kollegiet ville vidare erinra örn att det vore nödvändigt att vid karolinska

sjukhuset hava möjlighet för vissa konsultationer med läkare inom

där icke företrädda grenar av medicinen i de fall, där den sjuke ej kunde

förås till annan specialklinik. Detta behov vore endast delvis tillgodosett,

i det ett anslag örn 1,800 kronor av direktionen upptagits för en konsulterande

pediatriker.1 Då emellertid behov av konsultationer även med företrädare

för andra grenar av medicinen kunde förekomma, ville kollegiet

föreslå, att ett anslag om 1,800 kronor för andra konsultationer måtte uppföras.

Direktionen hade vidare föreslagit, att å karolinska institutets stat skulle

uppföras tre laboratorer vid de under den medicinska kliniken sorterande

centrallaboratorierna, nämligen en å det medicinskt-kemiska laboratoriet,

en å det medicinskt-fysiologiska och en å det medicinskt-bakteriologiska.

Beträffande detta förslag finge till en början framhållas, att hög fackmässig

kompetens måste krävas av tjänsternas innehavare och att tjänsterna

borde i största möjliga mån vara avsedda till egentligt vetenskapligt,

självständigt arbete. Det vore därför önskvärt, örn befattningshavarna

kunde beredas en mera självständig ställning och placeras omedelbart under

sjukhusdirektionen. Härigenom skulle större möjlighet beredas jämväl för

uppfyllande av ett annat viktigt önskemål, som kollegiet i detta sammanhang"

ville framhålla, nämligen ett centrallaboratorium, tjänande hela sjukhusets

behov.

På alla områden av nutida kliniskt arbete begagnades laboratoriemetoder

i allt större utsträckning. Detta gällde alltså.ingalunda^endast den interna

medicinen, varför det icke vore en riktig princip att låta laboratorieverksamheten

i yttre avseenden sortera under den medicinska kliniken. Visserligen

kunde en fullständig centralisering av allt laboratoriearbete å ett större

sjukhus icke komma i fråga, tvärtom måste det mesta rutinarbetet decentraliseras.

Därför krävdes lokaler, utrustning och personal på alla kliniker,

såsom också här planerats. Men en hel del laborationsmetoder, som antingen

förekomme mera sällan eller krävde särskild kompetens, borde centraliseras.

Centraliseringsprincipen borde i första hand tillämpas beträffande

åtskilliga kemiska metoder, elektrokardiografi och andra, efter experhnental-fysiologisk

princip utarbetade metoder samt alla bakterio-serologiska arbetsmetoder.

Laboratorierna kunde antingen ställas under medicinska kliniken

me<l instruktion att betjäna liela sjukhuset eller ock bliva självständiga

centrallaboratorier. Kollegiet ansåge utan tvekan sistnämnda alternativ

vara att föredraga, därest det med hänsyn till lokalförhållandena

kunde genomföras. Kollegiet ville förorda, att laboratorerna vid medicinsktbakteriologiska

och medicinskt-fysiologiska laboratorierna ställdes direkt

under sjukhusets direktion. Det medicinskt-kemiska laboratoriet ater, vil
1

Jfr Bilaga B vid denna proposition.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kuncjl. Majlis ''proposition Nr 206.

ket vöre planlagt även för att betjäna det löpande arbetet å den medicinska

kliniken, kunde icke nu göras självständigt i förhållande till denna

klinik, vilken i så fall skulle bliva utan egna laboratorier med undantag

av det för de tjänstgörande avsedda, varför detta laboratorium borde sortera

under kliniken. Genom särskild instruktion för laboratorn borde sjukhusets

samtliga kliniker tillförsäkras rätt att få vissa metoder för sitt behov

utförda å sistnämnda laboratorium. Denna instruktion, som borde i detalj

angiva ifrågakonunande metoder och tid efter annan revideras, borde utfärdas

av sjukhusdirektionen efter samtliga klinikchefers hörande.

Ifrågavarande tre laboratorer vore erforderliga för ombesörjande av verksamhet,

som vore nödvändig för sjukvården. Därjämte torde till en början

två av dem (å bakteriologiska och kemiska laboratorierna) komma att få

fullgöra uppgifter i den medicinska undervisningens tjänst. Denna omständighet

kunde emellertid ej motivera laboratorernas uppförande å institutets

stat. Någon parallell med serafimerlasarettets extra kliniske laborator, vilken

vore uppförd å institutets stat, kunde ej dragas, enär sättet för bestridande

för dennes avlöning betingades av historiska hänsyn. För karolinska

sjukhuset hade i övrigt tillämpats den principen, att all sjukhusets personal,

även örn den hade en uppgift i undervisningens tjänst, upptagits å

sjukhusets stat. Något skäl för frångående i förevarande fall av denna

princip torde ej vara för handen. Kollegiet finge därför avstyrka befattningarnas

uppförande å institutets stat och i stället förorda deras inordnande

bland sjukhusets övriga personal.

Kollegiet ansåge sig emellertid böra framhålla, att de höga kvalifikationer,

som måste krävas av befattningshavarna, den vetenskapliga karaktären

av deras verksamhet och deras ställning till undervisningen gjorde det

ömkligt, att de tillsattes på samma sätt som överläkar- och laboratorstjänsterna

vid Konung Gustaf V: s jubileumsklinik.

Vad anginge avlöningen till de tre laboratorerna, finge kollegiet med avseende

å den kompetens, som fordrades av dem, och deras ansvarsfulla arbete

föreslå ett belopp av 9,000 kronor.

_ed avseende å den patologiska avdelningen ville kollegiet påpeka, att

i förslaget upptagna labora torst jänsten redan funnes upptagen å karola

institutets stat, varför den kunde uteslutas ur karolinska sjukhusets

t id fastställandet av löneförmånerna för narkosläkaren och tandläkarna

å karolinska sjukhuset borde fästas villkoret, att dessa skulle äga skyldighet

att stå till förfogande för konsultationer å serafimerlasarettet.

Enligt förslaget skulle gymnastikavdelningen å serafimerlasarettet fortsätta

att för behandling mottaga sjuka utifrån. Med hänsyn till nödvändigheten

att hålla patientantalet å karolinska sjukhuset högt borde den emellertid

i likhet med öron-, ögon-, kvinno- och psykiatriska poliklinikerna inskränkas

till enbart inre verksamhet. Härvid torde även en personalminskning

kunna äga rum.

Professorn E. Berven hade i särskilt yttrande föreslagit, att avdelningen

för fysikalisk terapi borde delas i en avdelning för ljusbehandling och en

avdelning för bad- och elektricitetsbehandling. Av dessa borde avdelningen

för ljusbehandling ställas under professorn i radioterapi och avdelningen

för bad- och elektricitetsbehandling ställas under överläkaren å gymnastikavdelningen

med biträde av en extra underläkare i 22 lönegraden. På av professorn

Berven anförda grunder anslöte sig kollegiet för sin del till detta för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

slag i var det gällde avdelningen för ljusbehandling. Ehuru kollegiet funne

förslaget i vad det gällde bad- och elektricitetsavdelningen mycket beaktansvärt,

ville kollegiet, som hade under behandling ett inom detsamma väckt

förslag till omläggning av gymnastikens ställning vid institutet, föreslå, att

ifrågavarande avdelning i avvaktan pa slutbehandlingen av detta förslag

provisoriskt ställdes under ledning av professorn i medicin, som till biträde

erhölle en extra läkare med ett efter förhållandena avvägt arvode.

Professorn J. TL. Nordenson Ilar i särskilt yttrande till protokollet velat

anteckna, att enligt hans mening den gymnastiska avdelningen vore i

avsevärd grad överorganiserad.

Så sent som år 1932 hade kollegiet ansett daglig läkartillsyn å denna

avdelning vara överflödig och infört varannandags tjänstgöring för läkaren

därstädes. Nu begärdes för avdelningen å karolinska sjukhuset fyra

läkare. Läkarbehovet där syntes emellertid vara täckt med tre läkare. Däremot

borde med hänsyn till nödvändigheten att utbilda yngre läkare 1

gymnastik den ena av de bägge nuvarande befattningarna som biträdande

läkare, vilka vore besatta sedan många år med fullt utbildade läkare, ändras

till en underläkarbefattning i 22 lönegraden. Den föreslagna nya underlakarbefattingen

i 15 lönegraden kunde därför bortfalla.

Vidare ansåge Nordenson, att anställandet av en underläkare vid badoch

elektricitetsavdelningen — i avvaktan på slutbehandlingen av det inom

kollegiet väckta förslaget örn en omläggning av gymnastikens ställning vid

institutet — syntes onödigt. I betraktande av att arbetsbördan a karolinska

sjukhuset under det första året ej torde komma att nå full omfattning,

syntes biträde vid tillsyn ay denna avdelning kunna lämnas av någon

underläkare vid medicinska kliniken.

Professorn N. R. E. Antoni har i särskilt yttrande till protokollet anfört,

att enligt hans mening den fysikaliska terapien ej borde splittras upp på

radioterapiens, respektive gymnastikens representanter.

Att anförtro bad- och elektricitetsbehandling åt gymnastikavdelningen

ansåge professorn Antoni olämpligt, da ingen kompetens härtill vöre att förvänta

på detta håll. En stor fördel vore, att den fysikaliska terapien kvarhölles

under en representant, som kunde förväntas ägna ämnets olika delar

ett aktivt vetenskapligt intresse, som ej vore att påräkna, örn områdets

olika delar skingrades och Indes som bisaker till andra ämnen. Ljus-, elektrisk

och badbehandling borde därför samlas under en representant, med

ställning eventuellt som biträdande överläkare under medicinska kliniken.

Tandläkarinstitutets lärarråd har anfört bland annat följande:

Lärarrådet finge framhålla, att under mera än tre årtionden ett samarbete

vid behandlingen av patienter med sjukdomar och skador inom

käkarna ägt rum mellan den kirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet

och tandläkarinstitutets protésavdelning. Detta samarbete hade under det

senaste årtiondet vidgats till fördel för saväl lasarettet som institutet och

därmed för dessas klientel. För lasarettet hade fran tandläkarinstitutets sida - ställts till förfogande en på området väl skolad fackman med lång erfarenhet

och förtrogenhet med verksamheten i fråga, hör institutet hade samarbetet

varit gagneligt, då även dess studerande haft tillfälle att medverka

opaginerad Kontrollera mot PDF

5G

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

vid fallens behandling såväl å lasarettet som å institutet. Härigenom hade

de erhållit mera levande inblick i dessa falls behandling, som ej blott vore

önskligt utan nödvändigt för deras verksamhet å de centralpolikliniker för

tandvård, som upprättades vid våra lasarett, samt för tandläkarnas eventuella

placering under krig. Genom den nu föreslagna anordningen skulle

nämnda samarbete erhålla större stadga till förmån för samtliga intresserade

parter, då det bleve möjligt att vidga och fördjupa studierna under

de föreliggande fallens behandling.

Det vore jämväl önskligt att praktisk samverkan komme till stånd i de

fall, där tändernas sjukliga tillstånd relaterade till allmänna lidanden, vare

sig primärorsaken läge hos tänderna, något som ej vore sällsynt, eller

tvärtom. Mycket stöde utan tvivel här att vinna genom den föreslagna

anordningen, och vad som ovan sagts i berörda hänseende gällde givetvis

även här. Det kunde enbart bliva till stort gagn för såväl undervisning som

klientel.

I och för realiserandet av direktionens förslag ansåge lärarrådet att, såsom

förhållandena nu läge till, föreståndaren för tandläkarinstitutets protésavdelning

och därjämte antingen föreståndaren för tandkirurgiska eller

föreståndaren för tandfyllningsavdelningen borde knytas till karolinska

sjukhusets tandpoliklinik, den förstnämnde i hans egenskap av ortoped på

käkområdet och någon av de senare på grund av den förmedlande ställning,

de intoge till odontologien och den inre medicinen. För närvarande torde

enligt lärarrådets mening föreståndaren för tandfyllningsavdelningen böra

äga företräde såsom biträdande föreståndare å karolinska sjukhusets tandpoliklinik.

I övrigt hade lärarrådet icke något att erinra mot den av direktionen

i föreliggande framställning föreslagna organisationen av dess tandpoliklinik.

Kanslern har yttrat följande:

Det torde icke tillkomma kanslern att bedöma, huruvida de av direktionen

föreslagna biträdande överläkartjänsterna vore med hänsyn till sjukvården

oundgängligen nödvändiga. Däremot ville kanslern understryka, att

inrättandet av dylika befattningar vid flertalet kliniker skulle lända till

betydande fördel för undervisningen. I de flesta kliniska ämnena funnes

nämligen anställda biträdande lärare, vilka fått övertaga en del av den

obligatoriska undervisningen i respektiva ämnen och vilka vid behov vikarierade

för professorerna. Dessa biträdande lärare borde av naturliga skäl

helst vara anställda vid de olika klinikerna, och det skulle säkerligen vara

till stort gagn, örn uppdraget som regel kunde lämnas åt en biträdande

överläkare, vilken kunde förutsättas komma att behålla detsamma under

en längre följd av år.

Kanslern ville fästa uppmärksamheten på att jämväl vissa andra vid

sjukhusen anställda befattningshavare än de biträdande överläkarna kunde

behöva anlitas för meddelande av undervisning. Detta vore t. ex. fallet

med prosektorn vid den patologiska avdelningen å serafimerlasarettet och

laboratorerna vid karolinska sjukhusets laboratorier. Till den del det här

bleve fråga örn verklig undervisning och icke endast om en viss handledning.

och övervakning i samband med vederbörande befattninghavares

ordinarie arbete, torde särskilt arvode för undervisningen böra lämnas. I

dessa.fall syntes även skäligt, att de akademiska myndigheterna finge ett

visst inflytande vid tillsättningen av tjänsterna.

I övrigt hänvisade kanslern till de yttranden, som avgivits av karolinska

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206. 57

institutets lärarkollegium och tandläkarinstitutets lärarråd, i vilka yttranden

kanslern i huvudsakliga delar kunde instämma.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har anfört huvudsakligen

följande:

Vad anginge gymnastikavdelningen vid karolinska sjukhuset, anslöte

sig direktionen i princip till den av professorn Berven från majoriteten

framförda skiljaktiga meningen, att den föreslagna avdelningen för fysikalisk

terapi borde uppdelas i en avdelning för ljusterapi samt en för

bad och elektroterapi, vilken senare skulle ställas under ledning av överläkaren

och den ene biträdande läkaren å gymnastikavdelningen. Direktionen,

som särskilt ville understryka den betydelse sistnämnda anordning

skulle erhålla för undervisningen av sjukgymnaster och som även önskade

framhålla, att det länge varit ett önskemål, att en dylik undervisning skulle

komma till stånd, kunde ej heller underlåta att påpeka de möjligheter till

besparingar, vilka därigenom syntes kunna genomföras och som närmare

utvecklats av professorn Berven.

Den vid gymnastikavdelningen å karolinska sjukhuset anställda läkarpersonalen

skulle enligt sjukhusdirektionens förslag utgöras av den på centralinstitutets

stat uppförde överläkaren, två biträdande läkare samt en

tredje underläkare i lönegraden e. 15. Direktionen hade i annat sammanhang

tidigare framhållit betydelsen av att vid gymnastikavdelningen inrättades

utbildningsplatser för gymnastikläkare. Den föreslagna underläkaren

syntes i viss mån komma att fylla en dylik uppgift, och direktionen vidhölle

sin tidigare uttalade mening, att behovet av en dylik utbildningsplats

vore stort. Underläkarens placering i e. 15 syntes direktionen dock alltför

låg, för att man skulle helt kunna vinna det avsedda syftet och på denna

plats kunna förvärva och under ett par år bibehålla en lämplig yngre

läkare. Direktionen finge därför föreslå, att underläkaren placerades i lönegraden

e. 22 i likhet med andre underläkare vid sjukhuset. Direktionen hade

i annat sammanhang anfört, att den nu på serafimerlasarettets stat uppförde

sjukgymnasten och assistenten, som åtnjöte ett arvode av 3,300 kronor,

icke vore erforderlig. Denna befattning, som ej heller krävdes på karolinska

sjukhusets gymnastikavdelning, borde sålunda indragas.

Arméförvaltningen har anfört:

Enligt propositionen nr 232/1930 angående uppförande av nytt kliniskt

sjukhus i Stockholm m. m. hade avsetts, att å vardera medicinska och

kirurgiska garnisonsavdelningarna vid det blivande karolinska sjukhuset

skulle finnas en biträdande överläkare, vilka skulle vara militärläkare, en

underläkare såsom biträde till vederbörande professor och biträdande överläkaren

med avlöning å karolinska sjukhusets stat samt en amanuens med

avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln.

Direktionens föreliggande förslag innebure, att läkarpersonalen vid den

medicinska garnisonsavdelningen skulle utgöras av en biträdande överläkare

på fältläkarkårens stat, en andre underläkare i 22 lönegraden för

extra tjänstemän på karolinska sjukhusets stat och en assistent (amanuens)

på fältläkarkårens stat, medan för den kirurgiska garnisonsavdelningen avsåges,

förutom en biträdande överläkare, allenast en assistent (amanuens),

båda på fältläkarkårens stat.

I olikhet mot vad som förutsattes i nämnda proposition, hade således i

förslaget icke upptagits någon underläkartjänst å den kirurgiska avdelningen.

Motivet härtill torde vara, att klientelet på den kirurgiska garni
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

sonsavdelningen beräknats kunna förväntas icke bliva fullt så arbetskrävande

som å sjukhusets övriga avdelningar.

Arméförvaltningen ansåge för sin del förutsättningar för närvarande saknas

för ett bedömande av frågan om den blivande arbetsbelastningen på

sjukhusets olika avdelningar. Det finge för övrigt framhållas, att under de

senare åren vid de civila sjukhusen på grund av sjukvårdens utveckling

krav framträtt på ökat antal underläkare vid oförändrat patientantal eller

med andra ord en minskning av antalet sjukvårdsplatser per läkare. Härtill

komme, att, i likhet med vad som förutsattes beträffande den medicinska

garnisonsavdelningen, viss undervisning måste förläggas till den

kirurgiska garnisonsavdelningen, och att korrespondens med truppförbanden

komme att åvila även dess läkare. Vidare vore att märka, att överläkaren

å denna liksom å den medicinska avdelningen borde hava till sitt

förfogande såsom ställföreträdare en läkare med fullgod kompetens. Av nu

anförda skäl ansåge arméförvaltningen anledning saknas att med avvikelse

från vad härutinnan förutsattes vid statsmakternas behandling av frågan

år 1930 minska antalet läkartjänster å den kirurgiska garnisonsavdelningen.

Beträffande underläkare såväl vid karolinska sjukhusets övriga sjukavdelningar

som vid serafimerlasarettet hade direktionen räknat med tre

kategorier, avlönade efter respektive 23, 22 och 15 lönegraden för extra

tjänstemän. För dessa befattningar hade direktionen föreslagit beteckningarna

förste, respektive andre och tredje underläkare, medan direktionen för

motsvarande befattningar med avlöning från fjärde huvudtiteln föreslagit

benämningen assistentläkare (amanuenser).

Enligt arméförvaltningens uppfattning borde garnisonsavdelningarnas

underordnade läkarkrafter hava samma kompetens som motsvarande läkare

på de kliniska avdelningarna inom sjukhuset i (ivrigt och samma benämningar

som övriga underordnade läkare vid samma avdelningar. Då dessa

läkare vore avsedda att utgöra ständig arbetsförstärkning till avdelningarnas

ordinarie läkare, måste det anses rimligt, att de erhölle skälig ersättning

för sitt arbete. Arméförvaltningen föresloge därför, att för vardera

medicinska och kirurgiska garnisonsavdelningen måtte avses följande antal

läkare, nämligen:

1 biträdande överläkare med ett arvode av 7,500 kronor samt

2 andre underläkare med lön enligt 22 lönegraden av löneplanen för

extra tjänstemän.

Av dessa borde enligt uttalandena i propositionen nr 232/1930 de båda

biträdande överläkarna samt en underläkare å vardera avdelningen avlönas

av medel under fjärde huvudtiteln, medan de båda ytterligare underläkarna

borde uppföras å staten för karolinska sjukhuset.

Av karolinska sjukhusets polikliniker ansåge arméförvaltningen ögonpolikliniken

vara ur militär synpunkt av särskilt intresse. Ögonundersökningarna

vore numera av stor betydelse för försvarsberedskapen på grund

av de fordringar, som måste ställas på viss personal särskilt vid luftvärnet,

marinen och flygvapnet. För närvarande hade samtliga försvarsgrenarna

förvärvat specialutbildade ögonläkare. Vid lantlorsvaret hade sålunda vissa

truppförbandsläkare erhållit specialutbildning såsom ögonläkare, och inom

de skilda arméfördelningarna hade specialvården av ögonsjuka och de särskilda

ögonundersökningarna vid artilleriet, då så varit möjligt, handhafts

av militärläkare. Vid marinen funnes anställda särskilda ögonspecialister,

och vid flygvapnet hade särskilda medel anvisats för speciella ögonundersökningar.

Enligt arméförvaltningens åsikt vore det ett försvarsintresse

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

av icke ringa betydelse, att försvarsväsendet — förutom de sålunda redan

anlitade ögonspecialisterna — kunde liksom hittills förfoga över en central

ögonpoliklinik.

För vinnande av erforderlig kontinuitet vore det önskvärt, att ögonundersökningarna

under en följd av år komme att utföras av en och samma

läkare, vilket i allmänhet icke skulle bliva fallet, därest undersökningarna

skulle verkställas av de vid ögonpolikliniken vid karolinska sjukhuset tjänstgörande

underläkarna. Då dessas tjänstgöring å nämnda poliklinik närmast

torde vara att betrakta som ett led i läkarutbildningen, torde de

nämligen i regel icke kvarstanna i tjänst längre än ett eller annat år.

Arméförvaltningen biträdde alltså förslaget att från medel under fjärde

huvudtiteln skulle avlönas en särskild, i ögonsjukdomar specialutbildad

läkare, vilken med förfoganderätt över karolinska sjukhusets polikliniska

instrumentutrustning skulle hava sin tjänstgöring förlagd till sjukhusets

ögonpoliklinik. Ersättning till denna borde liksom för motsvarande å staten

för garnisonssjukhuset i Stockholm nu uppförd befattning utgå med ett till

2,340 kronor bestämt arvode.

Chefen för armén har erinrat, att i propositionen nr 232/1930 angående

uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm förutsattes bland

annat, att å vardera medicinska och kirurgiska garnisonsavdelningen skulle

anställas en underläkare på karolinska institutets stat. Direktionen upptoge

emellertid i sina anslagsäskanden icke någon sådan underläkare för

den kirurgiska avdelningen under förebärande att arbetsbördan å nämnda

avdelning ej torde bliva så krävande som å sjukhusets övriga avdelningar.

Då avgörande skäl för ett dylikt antagande icke syntes hava blivit framlagda

och då viss undervisning borde förläggas jämväl till den kirurgiska

garnisonsavdelningen, ansåge chefen för armén sig böra avstyrka ifrågavarande

reducering av läkarpersonalen.

Sjukhusdirektionens yttrande i anledning av remissvaren. Vad beträffade

läkarpersonalen, ville direktionen framhålla, att direktionen i anledning

av remissyttrandena ansett sig böra taga under ytterligare övervägande,

huru verksamheten vid och ledningen av gymnastikavdelningarna

framdeles borde ordnas samt även huru den patologiska avdelningen, som

nu hade sin verksamhet förlagd till karolinska institutets lokaler, borde

organiseras efter en överflyttning till serafimerlasarettet.

De på karolinska sjukhusets stat upptagna åtta biträdande överläkartjänsterna

torde kunna reduceras till sju. Direktionen ansåge, att till en

början befattningen som biträdande överläkare vid fysikaliska avdelningen

kunde utgå. Benämningen biträdande överläkare torde i anslutning

till vad som nu gällde böra ändras till biträdande läkare. Befattningen

som föreståndare för avdelningen för endoskopi torde tillsvidare kunna

utgå ur staten. I fråga örn poliklinikerna torde en andre underläkare i

lönegraden e. 22 (medicinska polikliniken) tills vidare få utgå ur staten.

Beträffande jubileumskliniken (radiumhemmet) syntes tills vidare nuvarande

assistenttjänst med ett arvode av 5,400 kronor för år kunna bibehållas

i stället för den i staten upptagna laboratorstjänsten. Vidare kunde

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Marits proposition Nr 806.

den på karolinska sjukhusets stat upptagna laboratorstjänsten vid patologiska

avdelningen utgå. I anslutning till väckt förslag om förste läkarens

vid psykiatriska kliniken ersättande med en arvodesbefattning föresloge

direktionen, att en befattning som förste läkare (A 28) ersattes med en

befattning som andre läkare (A 26) med skyldighet för denne att utan

särskilt arvode vara konsulterande vid serafimerlasarettet. Där upptaget

arvode 3,600 kronor för år för detta ändamål kunde i så fall besparas.

Arméförvaltningen hade föreslagit, att medel skulle anvisas till avlöning

åt ytterligare en underläkare på sjukhusets stat för garnisonsavdelningarna

utöver vad direktionen upptagit. Direktionen ansåge, att därmed

kunde anstå tills någon erfarenhet vunnits rörande behovet av ifrågavarande

tjänst.

eTsVhefe Överläkarna vid sjukhusets kliniker och avdelningar skola enligt direk''

tionens förslag innehava dessa befattningar i egenskap av professorer vid

karolinska institutet på samma sätt som hittills varit fallet vid serafimerlasarettet.

Till överläkarna skulle utgå särskilt arvode med 1,500 per år.

Vissa undantag härifrån hava dock föreslagits. Sålunda skulle överläkaren

vid radiumhemmets gyriekologiska avdelning'' alltjämt bibehållas såsom

ordinarie tjänsteman med avlöning på karolinska sjukhusets stat i

lönegraden B 26 (A 26) och överläkarbefattningen vid gymnastikavdelningen

innehavas av läraren i sjukgymnastik och sjukdomslära vid gymnastiska

centralinstitutet. Till sistnämnda två överläkare har något särskilt

arvode icke beräknats och ej heller till föreståndaren för patologiska avdelningen,

vilken är professor vid karolinska institutetnOäremoTTkuTle

nämnde Töreståndare äga från sjukhusets omkostnadsanslag uppLanT^rsättning

för vissa undersökningar.

Jag har icke funnit annan anledning till erinran mot direktionens nu berörda

förslag än att jag i likhet med statskontoret ställer mig tveksam mot

förslaget att tillerkänn a föreståndaren, lörountologisk;) avdelningen .särskild

ersättning från omkostnadsanslaget. I avvaktan på närmare utredning i

detta Hänseende genom direktionens försorg anser jag mig böra som en tillfällig

anordning för nästa budgetår godtaga nämnda förslag. Frågan om

storleken av den ersättning, som bör utgå från omkostnadsanslaget för

ifrågavarande undersökningar, upptager jag i samband med omkostnadsanslaget

i övrigt. Jag förutsätter i likhet med direktionen, att överläkararvodet

vid psykiatriska kliniken utgår först från och med den 1 februari

1940.

Direktionen har vidare ansett erforderligt, att ett antal biträdande

läkartjänster, däribland en narkosläkarbefattning, inrättas. De biträdande

läkarna skulle uppbära arvode med 7,500 kronor för år. I sitt senast framställda

förslag har direktionen begränsat antalet biträdande läkare vid

karolinska sjukhuset till sju. Direktionen har härvid uteslutit den tidigare

föreslagne biträdande läkaren vid fysikaliska avdelningen. Till stöd för

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Marits proposition Nr 206.

förslaget om inrättande av befattningar som biträdande läkare har åberopats,

att klinikerna skulle få ett avsevärt större sängantal än motsvarande

kliniker tidigare haft samt att behovet av att vid kliniken införa nya laboratoriemetoder

och pröva nya terapeutiska hjälpmedel vore i hastigt stigande,

allt förhållanden, som bidroge till att öka klinikchefernas arbetsbörda.

Dessa chefer borde enligt direktionens mening icke i sådan utsträckning

tagas i anspråk för de löpande göromålen, att de icke skulle hinna

ägna sina krafter åt arbetet på ifrågavarande delvis nya arbetsfält.

Det torde icke kunna förnekas, att direktionen anfört goda skäl för behövligheten

av de föreslagna biträdande läkarbefattningarna, vilkas inrättande

med säkerhet även skulle lända till fördel för undervisningen. Jag

är därför beredd att i princip tillstyrka direktionens förslag på denna punkt.

Dock har jag icke blivit övertygad om behovet av biträdande läkare vid

öron-, näs- och halskliniken samt vid ögonkliniken, där antalet vårdplatser

komma att utgöra endast 89 respektive 82. Jag tillstyrker alltså, att inalles

fem befattningar av denna art inrättas. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd

har ansett det föreslagna arvodet å 7,500 kronor till biträdande

läkarna jämförelsevis högt med hänsyn till att de med sina tjänster skulle

kunna förena anställning som biträdande lärare vid karolinska institutet

och äga rätt till enskild praktik utom sjukhuset samt få uppbära vikariatsersättning

vid vikariat för vederbörande avdelningsföreståndare. Då det ligger

i det allmännas intresse att till dessa befattningar förvärva personer,

väl kvalificerade både för den sjukvårdande och för den undervisande verksamheten,

anser jag mig emellertid böra biträda direktionens förslag, att

ifrågavarande arvoden bestämmas till 7,500 kronor för år. Jag har intet

att erinra mot att de biträdande läkarna förordnas av direktionen för

en tid av högst tre år. Befattningarna torde böra tillsättas först sedan

patientantalet å vederbörande vårdavdelningar uppgår till förslagsvis 90.

Jag kan icke biträda direktionens förslag, att en befattning som andre

läkare vid psykiatriska kliniken i lönegraden A 26 inrättas utan anser i

likhet med statskontoret, att denne befattningshavare bör avlönas medelst

arvode. Arvodet torde lämpligen kunna bestämmas till 7,500 kronor. Det

bör åligga denne befattningshavare att utan särskild ersättning vara konsulterande

vid serafimerlasarettet.

Till en konsulterande pediatriker har direktionen enligt Bilaga B beräknat

ett årsarvode av 1,800 kronor. Lärarkollegiet vid karolinska institutet

har ansett ett belopp av ytterligare 1,800 kronor vara erforderligt för konsultationer

även med företrädare för andra medicinska grenar. Jag kan icke

för närvarande tillstyrka sistnämnda förslag, utan biträder allenast vad

direktionen i nu förevarande avseende föreslagit.

Emot lönesättningen för poliklinikföreståndarna har jag icke något att

erinra, ej heller mot att två biträdande läkare vid gymnastikavdelningen

med arvoden å 4,800 kronor för år uppföras å sjukhusets stat.

Då jag i det föregående utgått från att en befattning som biträdande

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 206.

läkare icke inrättas vid öron-, näs- och halskliniken, vill jag icke motsätta

mig direktionens ursprungliga förslag, att medel anvisas till arvode åt en

föreståndare för avdelningen för endoskopi vid denna klinik. Arvodet synes

böra bestämmas till 6,500 kronor. Jämväl den av direktionen ifrågasatta

föreståndarbefattningen för phoniatriska avdelningen torde böra inrättas

med ett årsarvode av 6,500 kronor.

I likhet med statskontoret anser jag, att med tillsättandet av befattningen

som biträdande föreståndare vid tandpolikliniken bör kunna tills

vidare anstå.

Direktionen har upptagit tre laboratorstjänster för centrallaboratorierna

vid sjukhuset, vilka befattningar skulle uppföras på karolinska institutets

stat. Häremot hava invändningar rests från lärarkollegiet vid karolinska

institutet. Då jag i likhet med lärarkollegiet funnit, att ifrågavarande befattningar

äro nödvändiga för sjukvården, föreslår jag, att befattningarna

uppföras på sjukhusets stat. Till laboratorerna torde böra utgå årsarvoden

med 6,000 kronor. Laboratorst jönsten vid patologiska avdelningen, som nu

återfinnes å institutets stat, bör kvarbliva å denna stat och alltså icke upptagas

å karolinska sjukhusets stat. Vidare bör i enlighet med vad direktionen

numera förordat den vid jubileumskliniken föreslagna befattningen

som laborator å svulstpatologiska forskningsavdelningen icke nu inrättas,

utan den hittillsvarande assistentbefattningen å avdelningen med ett arvode

av 5,400 kronor bibehållas. Den för avdelningen föreslagna assistentbefattningen

med arvode av 1,800 kronor torde böra utgå ur staten.

Vad angår underläkarna, har lönesättningen för dem anslutits till lönegradsplaceringen

för dessa läkare vid serafimerlasarettet. Häremot synes

för närvarande intet vara att erinra. En av föreningen Läkare i underordnad

ställning, förordnade av karolinska sjukhusets direktion, väckt fråga

rörande förbättrade löneförmåner för tredje underläkarna synes böra beaktas

i samband med pågående utredning rörande löneställningen för läkarpersonal.

Med avseende å antalet underläkartjänster ansluter jag mig till

direktionens senaste förslag om uteslutande av en andre underläkarbefattning

å den medicinska polikliniken. I likhet med direktionen anser jag

ytterligare erfarenhet böra vinnas med avseende å arbetet vid garnisonsavdelningarna,

innan ståndpunkt tages till den av arméförvaltningen berörda

frågan om inrättande av ytterligare en underläkartjänst. Antalet underläkare

vid dessa avdelningar bör alltså nu fixeras på sätt av direktionen

föreslagits.

Jag tillstyrker, att avdelningen för fysikalisk terapi i anslutning till professorn

Bervens reservation uppdelas i en avdelning för ljusbehandling och

en avdelning för bad- och elektricitetsbehandling. Förstnämnda avdelning

bör underställas professorn i radioterapi. Med hänsyn till vad lärarkollegiet

vid karolinska institutet anfört angående eventuell omläggning av

gymnastikens ställning vid institutet, synes mig i avvaktan på förslag i

ämnet avdelningen för bad- och elektricitetsbehandling provisoriskt böra

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206. 63

ställas under ledning av professorn i medicin, som till sitt biträde bör

erhålla en andre underläkare i 22 lönegraden för extra tjänstemän.

Vad angår de läkare, som skola avses för garnisonsavdelningarna och

ögonkliniken men upptagas å vederbörliga stater under fjärde huvudtiteln,

torde chefen för försvarsdepartementet komma att framdeles avgiva förslag.

Emot direktionens framställning angående förmån av semester för överläkare

m. fl. har jag i huvudsak intet att erinra. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att i sinom tid utfärda bestämmelser i ämnet. I övrigt

synes direktionens förslag beträffande läkarpersonalens antal och löneförmåner

kunna biträdas. På frågan om den kompetens, som bör gälla för

innehavarna av de olika befattningarna, örn tillsättningsproceduren, om befattningshavarnas

fördelning på de särskilda avdelningarna m. m. och örn

deras arbetsuppgifter synes i detta sammanhang icke vara erforderligt

att i vidare mån än redan skett ingå.

Till frågorna örn gymnastikavdelningen vid serafimerlasarettet och örn

rätt för vissa arvodestagare att uppbära dyrtidstillägg å arvoden återkommer

jag i det följande.

8. Behovet av övrig personal för sjukhusets kliniker och avdelningar.

Sjukhusdirektionen. Direktionen har rörande personalbehovet i övrigt

vid sjukhuset verkställt ingående utredningar. Därvid har direktionen beaktat

medicinalstyrelsens anvisningar i cirkulär den 30 maj 1936 om sjukvårdspersonalens

arbetstid. För ekonomipersonalen räknade direktionen

med en genomsnittlig arbetstid av 192 timmar för fyraveckorsperiod. Enligt

direktionens utredningar skulle vid de olika klinikerna och avdelningarna

personalbehovet, beträffande vilket en mera specificerad

fördelning finnes intagen såsom Bilaga A till denna proposition, bliva följande:
-

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad1

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad1

Medicinska kliniken.

6 allmänna och 2 enskilda vårdavdel- ningar, laboratorier, poliklinik, bad- avdelning och avdelning för fysikalisk

4 sköterskebiträden.........

34 städerskor.............

3 sjukbärare.............

1 kanslibiträde............

e. U. 4

e. U. 4

e. o. 5

e. o. 7

A 4

terapi.

52 sköterskor.............

A 7 eller

4 kontorsbiträden..........

2 förste ''vaktmästare........

e. o. 4

A 7

2 tekniska biträden.........

1 laboratoriebiträde.........

17 provsköl erskor ..........

24 elever...............

A 7

A 4

Kirurgiska kliniken.

6 allmänna och 2 enskilda vårdavdel- ningar, operationsavdelning, polikli- nik samt olycksfalls- och intagnings- avdelning.

6 baderskor.............

e. U. 5

1 Viss personal har hänförts*till en särskild, i samband med år 1937 beslutad lönereglering för

personal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet angiven löneplan U för personal med

lägre löneförmåner än de, som utgå till icke-ordinarie befattningshavare i lägsta lönegraden av

den statliga löneplanen (jfr prop. 272/1937, sid. 71 fl.)

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

52 sköterskor . .

21 provsköterskor

27 elever.....

2 provelever . .

29 städerskor . .

4 sjukbärare . .

1 kontorsbiträde

Medicinska och kirurgiska klinikernas

expeditioner, journalarkiv,

bibliotek och museum

2 kanslibiträden.....

1 kanslibiträde......

2 kontorsbiträden ....

1 kontorsbiträde.....

2 städerskor.......

Medicinska och kirurgiska klinikernas

garnisonsavdelningar.

4 garnisonsavdelningar om var och en

25 allmänna och 2 enskilda vårdplatser,

mottagningsavdelning, laboratorium

och intagningsbad.

18 sköterskor.............

5 provsköterskor ....

11 militära sjukvårdare

11 städerskor......

1 baderska.......

Kvinno kliniken.

2 allmänna obstetriska vårdavdelningar

örn 25 platser, en allmän septisk

vårdavdelning om 20 platser, en

enskild obstetrisk vårdavdelning om

12 platser, en förlossningsavdelning

örn 9 platser, 2 allmänna gyhekologiska

vårdavdelningar om 26 platser,

en enskild gynekologisk vårdavdelning

om 13 platser, operationsavdelning,

laboratorium, expedition, arkiv,

bibliotek och poliklinik.

43 sköterskor.............

2 barnmorskor . .

15 provsköterskor

19 elever......

2 provelever . .

27 städerskor . .

1 sjukbärare . .

1 kanslibiträde .

1 kanslibiträde .

Öron-, näs- och halskliniken.

3 allmänna och en enskild vårdavdelning,

operationsavdelning, poliklinik,

bågljusavdelning, expedition, arkiv

och bibliotek.

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 4

A 7

e. o. 7

A 4

e. o. 4

e. U. 4

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. U. 5

A 7 eller

e. o. 5

A 7

e. U. 4

e. o. 5

A 7

e. o. 7

30 sköterskor . . .

10 provsköterskor .

20 elever......

20 städerskor . . .

1 sjukbärare . . .

1 kanslibiträde

1 kanslibiträde . .

1 kontorsbiträde .

Ögonkliniken.

3 allmänna vårdavdelningar om 24

platser och en enskild vårdavdelning

om 9 platser, operationsavdelning,

laboratorium, expedition, arkiv och

poliklinik.

21 sköterskor.............

8 provsköterskor...........

13 elever................

17 städerskor.............

1 kanslibiträde............

1 kanslibiträde............

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

5 allmänna vårdavdelningar cm vardera

25 platser, en enskild vårdavdelning

om 13 platser, operationsavdelning,

behandlingsavdelningar och

poliklinik samt radiofysisk forskningsavdelning

och svulstpatologisk forskningsavdelning.

1 föreståndarinna för vårdavdel
-

ningar ...............

1 föreståndarinna för övervaknings
och

kontrollavdelning.......

1 social kurator...........

45 sköterskor .............

6 kontrollbiträden.........

1 tekniskt biträde för fysiska mät
-

ningar ...............

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer.........

kanslibiträde..........

röntgenbiträden........

fotograf ............

förste vaktmästare......

sjukbärare...........

kanslibiträde(vid svulstpatologiska

avdelningen)..........

kontrollbiträden........

tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer

3 röntgenbiträijen........

9 sjukvårdsbiträden.......

1 sjukbärare...........

1 kanslibiträde..........

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 7

e. o. 7

e. o. 4

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

e. o. 7

A 11

A 11

A 11

A 7 eller

e. o. 5

A 7

A 7

A 7

A 7

A 6

A 5

A 7

A 5

A 7

e. o. 7

e. o. 7

e. o. 6

e. o. 2

e. o. 5

e. o. 7

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

65

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

i poliklinisk diagnostik samt ex- dition och arkiv.

kansliskrivare...........

A 11

röntgensköterskor.........

A 7

kanslibiträde!!...........

A 7

sköterskor.............

A 7 eller

e. o. 5

kanslibiträden...........

e. o. 7

kontorsbiträde...........

e. o. 4

provsköterskor...........

—

sköterskebiträden.........

e.U. 4

fotografer .............

A 5

fotografibiträden .........

e.U. 5

städerskor .............

e.U. 4

sjukbärare.............

e. o. 5

Fotografi- och ritavdelning.

fotograf ..............

A 5

städerska..............

e.U. 4

Gymnastikavdelningen.

sjukgymnaster...........

A 9

sjukgymnaster...........

e. o. 9

kontorsbiträde...........

A 4

städerskor.............

e.U. 4

T andpolikliniken.

sköterska..............

A 7

sköterskor.............

A 7 eller

e. o. 5

elev.............

—

fotografibiträde..........

e.U. 5

tandtekniker......

e. 7

städerska ........

e.U. 4

kanslibiträde ...........

e. o. 7

Patologiska avdelningen.

tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer...........

A 7

kanslibiträde .........

e. o. 7

förste vaktmästare ...

A 7

städerskor.............

e.U. 4

Sociala hjälpbyrån.

social kurator...........

A 11

kanslibiträde ...........

e. o. 7

kontorsbiträde...........

A 4

2 kontorsbiträden (därav en vid

övervaknings- och kontrollavdelningen)

......

2 kontrollbiträden .

2 röntgenbiträden .

3 sjukvårdsbiträden

2 baderskor..........

26 städerskor och garderobiärer

8 provsköterskor........

10 elever.............

4 provelever..........

Psykiatriska kliniken.

6 allmänna vårdavdelningar om 16-17

platser, en enskild vårdavdelning örn

12 platser, laboratorier, verkstäder,

inskrivningsexpedition och poliklinik.

1 social kurator...........

1 andra föreståndarinna......

26 sköterskor.............

9 sjukvårdare............

21 provsköterskor eller elever . . . .

1 arbetsföreståndarinna.......

13 städerskor.............

1 kameralbiträde...........

1 kanslibiträde............

1 kontorsbiträde...........

Isolering savdelningen.

10 vårdplatser.

1 avdelningssköterska........

2 sköterskor.............

1 elev.................

1 städerska..............

Sjukavdelning för elever.

1 sköterska..............

1 sköterska..............

1 städerska..............

Röntgendiagnostikavdelningen,

omfattande avdelningar för klinisk

e. o. 4

e. 7

e. 6

e. 2

e. U. 5

e. U. 4

A 11

A 8

A 7 eller

e. o. 5

A 6

A 6

e. U. 4

e. o. 8

A 7

A 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e.U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

Direktionen har framhållit, att direktionen beräknat 6 personer för sjukvårdsarbetet

i dagtjänst på en allmän vårdavdelning om 25 platser. På

garnisonsavdelningarna skulle militära sjukvårdare i viss utsträckning användas,

varför antalet av annan sjukvårdspersonal hade kunnat minskas

till 3 för dagtjänst. För kvinnoklinikens septiska avdelning örn 20 vårdplatser

erfordrades 5 personer för sjukvårdsarbetet i dagtjänst, och isoleringsavdelningen

örn 10 vårdplatser krävde 4 personer. Av sjukvårdsper
Bihang

till riksdagens -protokoll 1939. 1 sami. Nr 206.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

sonal i dagtjänst för de enskilda vårdavdelningarna (om 12—14 vårdplatser)

beräknades 7 personer för medicinska och kirurgiska avdelningar,

6 för obstetriska och otolaryngologiska samt 5 för gynekologiska och oftalmiatriska

vårdavdelningar.

Nattjänsten på vårdavdelningarna bestredes genom en sköterska per avdelning

samt genom ambulerande sjuksköterskor, som dels övervakade nattvakternas

arbete, dels ock stöde till tjänst, varhelst någon hjälp behövdes

under natten.

I sammanställningen hade beträffande vissa sköterskors lönegradsplacering

angivits A 7 eller e. o. 5. Till förklaring härför finge direktionen anföra,

att befordringsmöjligheterna för assistentsköterskorna skulle bliva

ytterst ogynnsamma, varjämte kunde befaras, att rekryteringen skulle försvåras

och i varje fall omsättningen kunde bliva så stor, att den inverkade

menligt för sjukvården. Dessutom syntes det direktionen obilligt, att personer

med här ifrågavarande utbildning (mer än treårig sköterskeutbildning)

skulle behöva vänta 15—20 år, innan de kunde erhålla löneställning

såsom sköterska vid sjukhuset. Direktionen hade därför räknat med viss

skälig proportion mellan ordinarie och assistentsköterskebefattningar. Vid

avvägande av detta antal hade direktionen utgått från, att proportionen

mellan antalet ordinarie i 7 lönegraden och extra ordinarie i 5 lönegraden

skulle bliva densamma som nu vore fallet vid serafimerlasarettet eller ungefär

3 till 2. Uppmärksammas borde, att vid genomförandet av löneregleringen

för serafimerlasarettets personal proportionen enligt departementschefens

av riksdagen utan erinran lämnade förslag utgjorde 2 ordinarie

sköterskor mot 1 extra ordinarie sköterska. Denna proportion hade emellertid

sedermera förskjutits.

För varje vårdavdelning hade beräknats 2 städerskor med undantag för

isoleringsavdelningen, där endast 1 städerska vore behövlig. Städerskorna

skulle ombesörja städning samt allt handräckningsarbete och erforderlig

passning inom avdelningen. Arbetet organiserades i möjligaste mån sä,

att sjukvårdspersonalen helt finge ägna sig åt arbetet med skötseln av de

sjuka och städerskorna svara för andra sysslor.

Det torde under ovan angivna förutsättningar icke vara möjligt att

bedriva sjukvård av den art, varom här vore fråga, med mindre personal

å vårdavdelningarna än den i sammanställningen upptagna. En jämförelse

med serafimerlasarettet visade ock, att antalet vårdplatser per befattningshavare

å en sjukvårdsavdelning av samma art och med samma platsantal

ganska nära sammanfölle med motsvarande siffra vid karolinska

sjukhuset. De allmänna vårdavdelningarna vid karolinska sjukhuset vore

emellertid byggda med ett större antal mindre rum än vid serafimerlasarettet

och ett mindre antal platser per avdelning (25—cirka 40). Detta loide

sjuka bättre förhållande krävde dock självfallet mera personal. Sålunda

utgjorde antalet befattningshavare vid en 25-sängsavdelning å karolinska

sjukhuset 9 mot 10 å en 40-sängsavdelning å serafimerlasarettet, vilket

motsvarande 2,78 respektive 4 vårdplatser per befattningshavare.

Poliklinikpersonalen hade beräknats med hänsyn till lokala anordningar

och emotsedd besöksfrekvens på olika polikliniker. Det vore avsett, att

varje poliklinik skulle hava sin kassa, som handhades av ett kansli- eller

kontorsbiträde. Vid kassan erlades behandlingsavgifterna samt omhändertoges

och prövades ansvarsförbindelser och medellöshetsintyg. Där utskreves

räkningar å behandlingsavgifter för patienter, som hade avlämnat an
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

svarsförbindelse. Genom denna anordning med lokala kassor vunnes bland

annat den fördelen, att vederbörande biträde, respektive sköterska lärde

känna klientelet och hade lätt att ordna det ekonomiska mellanhavandet

med patienterna.

Utöver ovan upptagen sjukvårdspersonal beräknades 6 befattningar som

provelever, vilka avsåges till användning på de olika klinikerna efter samråd

med ledningen för Sophiahemmet.

För patologiska avdelningen erfordrades följande personal, nämligen: 3

tekniska biträden för mikroskopiska preparationer, varav 2 på karolinska

institutets stat, 1 kanslibiträde, 3 förste vaktmästare, varav 2 å karolinska

institutets stat (institutionsvaktmästare) och 2 städerskor.

Att den på sjukhusets stat uppförda förste vaktmästaren i likhet med

de å karolinska institutets stat uppförda placerats i lönegrad A 7 betingades

av arbetets speciella karaktär.

Sociala hjälpbyrån, för vilken avsåges den i sammanställningen angivna

personalen, skulle hava bland annat följande arbetsuppgifter: att lämna

råd och hjälp åt behövande patienter och i förekommande fall hänvisa

dem till kommunala och enskilda hjälporgan i samråd med de på det sociala

området verksamma myndigheterna i patienternas hemorter ävensom att

vid behov hjälpa patienterna tillrätta med deras privata angelägenheter

jämväl i andra avseenden, att i förekommande fall upprätta förhörsprotokoll

och lämna inskrivningsexpeditionen hjälp i frågor, som rörde intagna

patienter, att handlägga frågor om befrielse från avgift för poliklinisk behandling

på sjukhuset samt att på anmodan av sjukhusets ledning och

vederbörande överläkare verkställa utredningar rörande intagna patienter

och avlämna behövliga utlåtanden.

Direktionen, som härefter till behandling upptagit frågan om behovet

av för sjukhusets olika kliniker och avdelningar

gemensam personal, har härom anfört huvudsakligen följande.

I gällande avlöningsstat funnes nu uppförd en befattning som första

föreståndarinna i lönegraden B 12. Direktionen, som redan tidigare framhållit,

att denna befattningshavare med hänsyn till åvilande ansvarsfulla

arbetsuppgifter borde placeras i högre lönegrad, hade därför nu ansett

befogat att tjänsten hänfördes till lönegraden A 14.

Som hjälp åt första föreståndarinnan erfordrades två andra föreståndarinnor,

en för handhavandet av den kvinnliga sjukvårdspersonalens placering

i arbetet, ordnandet av ledigheter, anskaffandet av vikarier och

extra arbetskraft samt för ledning och tillsyn av städerskors och viss annan

personals arbete utanför klinikerna samt såsom ställföreträdare för första

föreståndarinnan, och en för handhavandet av sjukhusets centralförråd

av linne, förbands-, förbruknings- och rengöringsartiklar m. m. samt för

inventering av avdelningarnas förråd m. m.

Med hänsyn till psykiatriska klinikens speciella karaktär erfordrades vidare

för denna klinik en befattning som andra föreståndarinna.

Befattningarna som andra föreståndarinna syntes direktionen böra placeras

i lönegraden A 8.

I detta sammanhang ville direktionen framhålla, att en sjuksköterska i

lönegraden A 7 måste avses att förestå sjukhusets elevhem och hava den

närmare tillsynen av de elever, som vid sjukhuset erhölle sin praktiska utbildning.

Såsom biträde åt andra föreståndarinnan för sjukhusets centralförråd

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

av linne borde anställas en befattningshavare med löneställning motsvarande

första biträde och benämnd förrådsbiträde med placering i lönegrad

e.U.5.

För underhåll och komplettering av sjukhusets linneuppsättning borde

inrättas en sömnadsverkstad i anslutning till centralförråd och tvättinrättning.

Verkstaden skulle utföra lagning av persedlar, sömnad av förband,

gardiner, draperier m. m. Vidare borde verkstaden i den mån så medhunnes

verkställa nytillverkning av persedlar. Då serafimerlasarettets tvätt

komme att utföras vid karolinska sjukhuset, syntes även förekommande

lagning av denna tvätt böra ske vid karolinska sjukhuset. För verkstadens

behov av arbetskraft beräknade direktionen 6 sömmerskor erforderliga med

placering i lönegrad e. U. 5.

Vid sjukhusets färdigställande borde en gemensam telefonväxel för hela

sjukhuset anordnas. Apparatantalet beräknades till en början uppgå till

cirka 550. För betjäning av en växel av sådan storlek såväl dag som natt

syntes 5 telefonister erforderliga med placering i 2 lönegraden.

För bevakning av sjukhusets huvudentré, där även en del upplysningar

och hänvisningar till besökande måste lämnas, hade beräknats 3 kvimiliga

portvakter med placering i 2 lönegraden.

Till omhändertagande av ytterkläder för besökande å polikliniker och

andra lokaler inom huvudkomplexet erfordrades särskild personal, och

hade direktionen beräknat, att härför erfordrades 4 garderobiärer med placering

i lönegrad e. U. 4. Vid tiderna för besök hos inneliggande patienter

kunde tillströmningen från allmänheten beräknas bliva så stor, att dessa

garderobiärer ej kunde medhinna arbetet, utan måste särskild personal avdelas

vid besökstiderna, vartill skulle användas vaktmästare, transportmän

och städerskor.

Utöver de städerskor, som funnes upptagna under kliniker och laboratorier

m. fl. avdelningar, erfordrades städerskor för bostäder och diverse

lokaler. Sålunda skulle 492 bostadsrum städas, och varje städerska beräknades

medhinna 15 rum med tillhörande biutrymmen, vilket motsvarade 33

städerskor. För samtliga lokaler i kontorsbyggnadens bottenvåning åtginge

I städerska, för entréhuset 1 städerska och för gravkapell, kulvertar och

vissa förvaringslokaler 3 städerskor. Vidare behövdes inom huvudkomplexet

för entréhall med expeditioner och aula 2 städerskor, besökshallar med kapprum

2 städerskor, trappor och hissar samt korridorer utanför avdelningarna

II städerskor samt för balkonger och terrasser en städerska eller sammanlagt

54 städerskor.

Antalet städerskor kunde synas stort, men med hänsyn till de väldiga

golvytor och mängden av lokaler, det här vore fråga om, och de anspråk

på renlighet, som måste ställas på ett sjukhus, torde det beräknade antalet

i verkligheten vara knappt tillmätt.

Skiljaktig mening har i fråga örn förslaget att uppföra en social kurator

i lönegraden All vid psykiatriska kliniken anförts av direktionens ordförande

generaldirektören Örne och ledamoten av direktionen, statskommissarien

Tottie, vilka anfört:

Under framhållande av att hela frågan om social kuratorsverksamhet

ännu icke blivit i någon mån prövad vid flertalet sjukvårdsinrättningar

samt att den hjälpverksamhet, som enligt riksdagens beslut ägde rum vid

sinnessjukhusen, under läkarens överinseende utövades av en förestånderska

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

med ställning såsom extra ordinarie i 7 lönegraden samt att en liknande anordning

redan nu funnes vid psykiatriska sjukhuset, syntes alla skäl för närvarande

tala för att icke nu uppföra en särskild ordinarie befattning i 11 lönegraden

såsom social kurator utan att i avvaktan på frågan örn ordnandet

av nyssberörda frågor överflytta ifrågavarande befattningshavare med i

stort sett oförändrad tjänstgöring och tills vidare även oförändrad lönegradsplacering

till psykiatriska kliniken. Det förtjänade omnämnas, att

vid motsvarande lika stora universitetsklinik i Lund icke ens funnes någon

särskild befattningshavare för handhavandet av de uppgifter, varom nu

vöre fråga. Även denna omständighet talade för att icke vidtaga av direktionens

majoritet nu föreslagen åtgärd, som dessutom av dess arbetsutskott

avstyrkts och som skulle med den ställning i lönehänseende, som

blivit ifrågasatt, innefatta ett med hänsyn till blivande utredning och

prövning betänkligt föregripande. Befattningshavaren i fråga avsåges för

övrigt att vara sjuksköterska.

Uppmärksammas borde att den vid karolinska sjukhuset (radiumhemmet)

redan befintliga kuratorn och nu såsom chef för hela den sociala

verksamheten vid ett sjukhus av den omfattning, karolinska sjukhuset

finge, ifrågasatta kuratorn hade helt andra och mera kvalificerade och

självständigt betonade arbetsuppgifter, som motsvarade en helt annan

ställning. Ett fullständigande av organisationen hade av direktionen i sistnämnda

hänseende uppskjuta i avvaktan på närmare utredning och erfarenhet.

Att här beträffande ett platsantal av endast något över 100

framgå efter andra linjer torde knappast vara lämpligt, i all synnerhet

som riksdagen betecknat hela den nyligen anordnade sociala hjälpverksamheten

vid sinnessjukvården som en försöksorganisation. Direktionsmajoritetens

förevarande förslag syntes emellertid icke blott stå i dålig

samklang med vad statsmakterna i fråga örn sinnessjukvården uttalat

utan även för karolinska sjukhusets del vara ägnat att skapa motsatsförhållanden

och mindre god ordning i organisatoriskt och praktiskt avseende,

något som direktionen på andra områden varit angelägen om att

med hänsyn till därav föranledda konsekvenser söka undvika.

Myndigheterna. Statskontoret har anfört, att direktionens förslag

till löner för övrig sjukvårdspersonal icke föranledde annan erinran

från statskontorets sida än vad anginge löneklassplaceringen för första

föreståndarinnan, till vilken statskontoret återkomme i det följande. Ämbetsverket

ville endast understryka vikten av att, innan någon erfarenhet

vunnits angående sjukhusets drift, en viss försiktighet iakttoges vid anställandet

av ordinarie personal.

Vad därefter anginge personalens storlek å de olika avdelningarna, ansåge

sig ämbetsverket icke kunna närmare bedöma på vilka punkter personalminskningar

kunde tänkas ifrågakomma utan att den sjukvårdande

verksamheten förrycktes. Emellertid förefölle det, som örn sjukvårdspersonalen

å laboratorier och polikliniker kunde något inskränkas. Vidare

kunde det ifrågasättas, om icke både expeditionspersonalen å medicinska

kliniken — enligt förslaget ett kanslibiträde och fem kontorsbiträden —

och den för medicinska och kirurgiska klinikernas expeditioner, personalarkiv,

bibliotek och museum gemensamma personalen, vilken enligt förslaget

skulle bestå av icke mindre iin tre kanslibiträden och tre kontorsbiträden,

borde kunna undergå minskning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 306.

I likhet med reservanter inom direktionen ansåge statskontoret det

icke erforderligt att inrätta någon särskild social kuratorstjänst vid psykiatriska

kliniken. Vidare f dref olle det, som örn å den för sjukhuset gemensamma

sociala hjälpbyrån — åtminstone till en början — endast borde anställas

en social kurator och ett kontorsbiträde.

Lönegradsplaceringen för första föreståndarinnan hade förslagits skola

höjas från 12 till 14 lönegraden. Statskontoret finge i anledning härav

erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 10 januari 1938 anförde, att högre

placering än i 12 lönegraden av ifrågavarande befattning icke borde förekomma,

innan närmare utredning förebragts angående denna befattningshavares

arbetsuppgifter (jfr prop. nr 103 till 1938 års riksdag, sid. 5 och 7).

Någon sådan utredning hade emellertid icke verkställts, varför ämbetsverket

— med hänsyn till att motsvarande befattningshavare vid sinnessjukhusen

vore hänförda till 12 lönegraden — icke kunde tillstyrka en placering

i 14 lönegraden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd anför:

Beträffande den föreslagna personalen i övrigt vid karolinska sjukhuset

ville lönenämnden först något beröra frågan om löneställningen för befattningshavarna

vid den psykiatriska kliniken. Enligt direktionens förslag

skulle sköterskorna erhålla samma löneställning som vid sjukhusets övriga

kliniker eller sålunda placering i 7 lönegraden för de ordinarie och i 5 lönegraden

för de extra ordinarie sköterskorna. Samtidigt hade skötarna föreslagits

uppförda å ordinarie stat i 6 lönegraden. Lönenämnden ville framhålla,

att den för sköterskorna föreslagna lönegradsplaceringen avveke från

vad som gällde vid statens sinnessjukhus, där sköterskorna — såväl ordinarie

som extra ordinarie — tillhörde 3 lönegraden, under det att översköterskorna

uppförts i 6 lönegraden och förestånderskor av 2:a klass i 7 lönegraden.

Ett godtagande av direktionens förslag till löneställning för sköterskorna

vid psykiatriska avdelningen syntes fördenskull kunna medföra betydande

konsekvenser för de statliga sinnessjukhusens vidkommande. I

betraktande härav kunde lönenämnden icke undgå att hysa starka betänkligheter

mot förslaget, i vad detsamma avsåge annan sköterskepersonal

än avdelningssköterskorna. Lönenämnden ville emellertid icke förneka,

att vissa skäl kunde anföras till stöd för en något högre lönegradsplacering

för sköterskorna vid psykiatriska kliniken än vid sinnessjukhusen.

Därvid tänkte lönenämnden i första hand på den omständigheten, att

tjänstgöringen vid psykiatriska kliniken måhända finge anses mera krävande

än vid de vanliga sinnessjukhusen, på grund av att patienterna

till följd av karolinska sjukhusets karaktär av undervisningssjukhus icke

kvarstannade där någon längre tid. Med hänsyn till berörda förhållande

syntes lönenämnden förtjäna övervägas, huruvida icke sköterskebefattningarna

— såväl ordinarie som extra ordinarie — skulle kunna placeras i 5

lönegraden. Därest det emellertid ur organisatorisk synpunkt ansåges erforderligt,

att sköterskorna i överensstämmelse med direktionsförslaget

erhölle samma löneställning som sköterskorna vid karolinska sjukhusets

övriga kliniker, syntes lönenämnden skäl jämväl tala för att de manliga

skötarna erhölle en förmånligare ställning i lönehänseende än som föreslagits.

Enligt lönenämndens mening borde i dylikt fall en placering av skötarna

i 7 lönegraden i första hand komma i fråga, varigenom sagda befattningshavare

skulle bliva uppförda i lönegraden närmast över den för

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kuncjl. May.ts proposition Nr 206.

skötarpersonalen vid statens sinnessjukhus gällande. Samtliga sjukvårdartjiinster

borde dock icke uppföras på ordinarie stat, utan syntes åtminstone

några kunna inrättas såsom extra ordinarie tjänster. Slutligen ville lönenämnden

i detta sammanhang framhålla, att nämnden förutsatte, att vid

ett genomförande av direktionens förslag i fråga örn sköterskornas löneställning

de blivande befattningarna skulle tillsättas efter vederbörligt kungörelseförfarande,

så att ej den nuvarande personalen vid psykiatriska

sjukhuset i Stockholm utan vidare överfördes till de nya, högre befattningarna.

Vad anginge den föreslagna sociala kuratorsbefattningen å psykiatriska

kliniken, ansåge lönenämnden, att den ifrågavarande hjälpverksamheten

tills vidare borde anordnas på samma sätt som för närvarande vore fallet

vid statens sinnessjukhus. Att för denna kliniks vidkommande inrätta en

särskild befattning med samma löneställning som motsvarande befattning

för hela sjukhuset i övrigt med undantag av jubileumskliniken syntes lönenämnden

icke böra ifrågakomma.

Beträffande medicinalstyrelsens yttrande hänvisas till det föregående.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har yttrat följande:

I fråga om den sociala hjälpbyrån innehölle förslaget, att denna hade

att fullgöra de uppgifter, som »sjukhusets ledning» ålade densamma

utan att angiva, huruvida därvid avsåges den medicinska eller ekonomiska

ledningen. I anledning härav ville kollegiet betona, att denna byrå borde

fungera såsom ett medicinskt organ med huvuduppgift dels att uppdaga

sådana sociala och personliga missförhållanden, som medverkat till patienternas

sjukdom eller ogynnsamt påverkat densamma, dels genom samarbete

med anhöriga, arbetsgivare, myndigheter, välgörenhetsinstitutioner

m. fl. verka för utjämning av sådana missförhållanden, så att förnyad sjukhusvård

undvekes. Till dessa uppgifter kunde lämpligen, såsom föreslagits,

läggas uppgiften att hos de sjuka själva verkställa de utredningar rörande

deras personliga och sociala förhållanden, som vore erforderliga för sjukhuskontorets

verksamhet, men det vore synnerligen viktigt, att dessa ekonomiska

utredningar icke finge störande inkräkta på det för sjukvården

betydelsefulla hjälparbetet. Uppgifterna borde därför så begränsas, att

alla rent kamerala och sjukvården ovidkommande arbetsuppgifter avlägsnades

från hjälpbyrån. För ett arbete av detta slag måste hjälpbyrån vara

direkt och uteslutande underordnad sjukhusets sjukvårdande organ; då den

skulle tjäna flera sjukavdelningar, borde den närmast subordinera under

sjukhusdirektören.

Generaldirektören Örne och statskommissarien Tottie hade i särskilt

yttrande uttalat den meningen, att kuratorn vid psykiatriska kliniken hade

mindre kvalificerade och självständigt betonade arbetsuppgifter än sjukhusets

övriga kuratorer och att denna befattningshavare därför borde

sättas i lägre lönegrupp jin de övriga kuratorerna. Denna mening kunde

kollegiet ej dela. Den individuella och samhälleliga vinsten av social hjälpverksamhet

vore särskilt framträdande i fråga örn psykiskt sjuka. På en

psykiatrisk undervisningsanstalt för blivande läkare läge det synnerligen

vikt på att de sociala förhållandena kring sjukvårdsf allen bleve fullständigt

beaktade. Sådan social verksamhet påkallade hos sin utövare en särskild

utbildning och erfarenhet, som motiverade icke blott att den psykiatriska

kliniken liksom radiumhemmet disponerade sin egen kurator, utan

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

även att denna befattningshavare i lönehänseende likställdes nied sjukhusets

andra kuratorer.

Kollegiet ville vidare erinra, att professorn F. Henschen i skrivelse till

karolinska institutets rektor framhållit, att enligt direktionens förslag å

patologiska avdelningen vore upptaget endast ett tekniskt biträde. Enligt

kollegiets uppfattning bleve på den stora nya patologiska institutionen

säkerligen två tekniska biträden fullt sysselsatta med det löpande, för

sjukhuset och sjukvården nödvändiga arbetet, den ena huvudsakligen för

de histopatologiska diagnostiska undersökningarna, den andra huvudsakligen

för bearbetandet av obduktionsmaterialet. För professorns, prosektor^

och laboratorns vetenskapliga arbete och för undervisningsändamål

bleve under sådana förhållanden ingen som helst teknisk assistens tillövers.

Tre preparatriser och ett kanslibiträde representerade i själva verket ett

minimum, som icke kunde underskridas.

Kollegiet ville för egen del helt understödja Henschens önskemål, att

förutom det å karolinska institutets stat upptagna tekniska biträdet tvenne

sådana uppfördes å sjukhusets stat i stället för det föreslagna enda.

Sjukhusdirektionens yttrande i anledning av remissvaren. Direktionen

har ansett sig böra taga bestämt avstånd från medicinalstyrelsens förslag

att vidtaga en sänkning av sjuksköterskornas avlöning och en ändring i

den löneställning, som tillerkänts deni genom beslut av 1937 och 1938 års

riksdagar.

Direktionen ville upplysa örn att det i allt fall varit omöjligt att till

alla befattningar erhålla kompetenta sköterskor samt att direktionen fortfarande

hade inemot ett tiotal vakanser vid radiumhemmet. Huruvida

ett genomförande av lönenämndens ursprungliga förslag beträffande personalen

vid psykiatriska kliniken läte siglora, torde ur organisatorisk synpunkt

vara tveksamt. I anledning av vad lönenämnden yttrat angående

de manliga skötarnas löneställning ville direktionen framhålla, att den icke

funnit anledning att frångå sitt ursprungliga förslag. För sköterskepersonalen

vid psykiatriska kliniken vore avsikten att kräva samma utbildning

som för sköterskorna vid övriga kliniker och borde de därför hava samma

avlöning som dessa. Då sådan utbildning ej komme att krävas beträffande

de manliga skötarna, funnes ej anledning att placera dessa i 7 lönegraden.

Av de manliga skötarna borde en tredjedel erhålla icke-ordinarie

ställning. Ett bibehållande av nuvarande förhållanden beträffande den sociala

hjälpverksamheten med en förestånderska i lönegraden e. o. 7 vid

denna klinik syntes efter de erinringar, som framställts av såväl medicinalstyrelsen

som lönenämnden och statskontoret, få anses vara den för

närvarande lämpligaste lösningen.

Vad därefter anginge sjukvårdspersonalen i övrigt, föresloge direktionen,

att på vardera av kirurgiska och psykiatriska samt kvinno- och öronpoliklinikerna

en assistentsköterska utginge ur staten (e. o. 5). För de medicinska

laboratorierna torde tills vidare kunna uteslutas ett tekniskt biträde

i A 7 (bakteriologiska laboratoriet). Vidare syntes för fysiologiska

laboratoriets del kunna tills vidare uteslutas ett laboratoriebiträde (A 4)

samt för de centrala laboratorierna tills vidare kunna beräknas en gemensam

förste vaktmästare. I stället torde för vissa handräckningsgöromål det

i staten upptagna beloppet 25,000 kronor för extra personal för vakning

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

och rengöring m. m. böra ökas med 1,000 kronor. Den för röntgendiagnostikavdelningen

avsedda kansliskrivaren i lönegraden All syntes tills

vidare kunna uteslutas ur staten. Av den här upptagna gemensamma personalen

borde tills vidare endast ett kontorsbiträde i stället för tre kunna

upptagas i staten (e. o. 4). För ett behandlingsrum (medicinska kliniken)

borde antalet sköterskor kunna minskas från två till en (A 7), varjämte

för avdelningen för bad- och fysikalisk terapi tills vidare borde tillsättas

allenast en befattningshavare i lönegraden e. o. 4 men anstå med tillsättandet

av en befattningshavare i lönegraden e. o. 7. För radiumhemmets

vidkommande syntes ett för biträde åt föreståndarinnan avsett kontorsbiträde

i e. o. 4 kunna utgå. Dock borde under tiden den 1 juli—den 30

september den nuvarande befattningen som biträdande föreståndarinna

bibehållas. Slutligen borde av den för journalexpedition, bibliotek och museum

avsedda personalen, tillhopa sex befattningshavare, därav fyra ordinarie,

kunna tills vidare uteslutas ett kanslibiträde i A 7 och ett kontorsbiträde

i A 4. Därjämte borde kunna tills vidare utgå ur staten avlöning

till två sköterskebiträde!!, avsedda för ljusbehandlingsavdelningen och elektroterapiavdelningen.

Någon anledning att rubba på de principer för lönesättningen, som av

riksdagen i fråga om sjuksköterskepersonalen redan godtagits för serafimerlasarettets

och karolinska sjukhusets del, synes mig ej föreligga. Då för

sköterskepersonalen vid psykiatriska kliniken kommer att krävas samma

utbildning som för sköterskorna vid övriga kliniker, anser jag i likhet med

direktionen motiverat, att denna personal erhåller samma löneställning som

sköterskorna i (ivrigt, vid sjukhuset. Vad de manliga skötarna beträffar,

delar jag direktionens uppfattning att, med hänsyn till att sådan utbildning

icke kommer att krävas av dem, skäl saknas att såsom allmänna

civilförvaltningens lönenämnd ifrågasatt uppföra de manliga skötarna i

högre lönegrad än den 6:e.

Statskontoret har fäst uppmärksamheten på att, innan någon erfarenhet

vunnits angående sjukhusets drift, en viss försiktighet borde iakttagas

vid anställandet av ordinarie personal. Ehuru jag i princip delar denna

uppfattning — jag hänvisar till vad av mig i detta hänseende i det föregående

yttrats — synes mig den av direktionen angivna proportionen, ungefär

3 till 2, mellan ordinarie och icke-ordinarie sköterskebefattningar, vilken

i stort sett ansluter sig till förhållandena vid serafimerlasarettet, vara

riktigt avvägd. I anslutning härtill bör — såsom direktionen också i sitt

senaste yttrande förordat — en tredjedel av de manliga skötarna vid psykiatriska

kliniken erhålla icke-ordinarie anställning.

De av direktionen i nyssnämnda yttrande förordade ändringarna i förhållande

till det ursprungliga förslaget synas mig böra biträdas. Härutöver anser

jag mig emellertid, bland annat med hänsyn till ovissheten örn sjukhusverksamhetens

blivande omfattning, böra föreslå en ytterligare reduktion

av antalet sköterskor. Jag förordar, att antalet sköterskor — utöver vad av

direktionen i sistberörda yttrande ifrågasatts — nedbringas med 5 sköterskor

i lönegraden A 7 och 4 i lönegraden e. o. 5. Vidare föreslår jag, att be
-

Departe
mentsohefen.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr ‘206.

fattningen som andra föreståndarinna i lönegraden A 8 vid psykiatriska

kliniken, för vars inrättande inga särskilda skäl anförts, uteslutes. I stället

bör ytterligare en sköterskebefattning inrättas vid denna klinik. Jag kan

icke nu tillstyrka lärarkollegiets förslag om inrättandet av ytterligare en

befattning såsom tekniskt biträde vid patologiska avdelningen.

Vad beträffar den för de olika klinikerna och avdelningarna föreslagna

gemensamma personalen, synes mig intet annat vara att erinra mot direktionens

nn föreliggande förslag än att jag i likhet med statskontoret icke

anser tillräckliga skäl hava blivit anförda för uppfattning av första föreståndarinnan

från lönegraden A 12 till lönegraden A 14.

9. Centralköket.

Beträffande behovet av personal vid centralköket har direktionen anfört:

Såsom chef för köket och de matsalar, som vore förlagda inom köksbyggnaden

och huvudkomplexet, upptoge direktionen en järsta köksföreståndarinna.

Denna befattningshavare bomme att få en synnerligen ansvarsfull

post. Sålunda vore de ekonomiska värden, som hon skulle förvalta,

mycket betydande. Varuomsättningen komme att uppgå till omkring

600,000 kronor per år. Vidare komme det att åligga kökschefen att meddela

undervisning såväl till medicine kandidater som till ett antal kökselever.

Första köksföreståndarinnan borde därför beredas en mot hennes

kvalifikationer och arbete svarande avlöning, som ej borde sättas lägre

än lönegrad A 14.

Såsom närmaste medhjälpare åt första köksföreståndarinnan inom köksavdelningen

erfordrades 2 andra köksföreståndarinnor, varav den ena huvudsakligen

skulle ägna sig åt dietköket och den andra biträda första köksföreståndarinnan

med arbetsledning och kontroll i kökets övriga avdelningar.

Andra köksföreståndarinnorna borde avlönas enligt lönegrad A 7.

För närmaste skötseln av matsalsrörelsen erfordrades en befattningshavare

med köksföreståndarinneutbildning. Ilon skulle sålunda få till uppgift att

leda och övervaka arbetet i matsalarna och handhava matens behöriga

fördelning, svara för redovisning och kontroll, handhava kökets linneförråd

samt vid behov tjänstgöra som ställföreträdare för övriga föreståndarinnor.

Hon borde även erhålla ställning som andra köksföreståndarinna.

I fråga örn övrig personal för köket erfordrades 4 kokerskor i 2 lönegraden,

därav 2 ordinarie och 2 extra ordinarie; 1 kallskänka i lönegraden

Al;5 första köksbiträden i lönegraden e. U. 5; 1 första serveringsbiträde

likaledes i lönegraden e. U. 5; 31 köksbiträden i lönegraden e. U. 4; 15 servering

sbiträden i lönegraden e. U. 4; 2 förrådsmän i lönegraden e. o. 5 samt

5 kökselever.

Till avlöning åt kökseleverna beräknades ett årligt arvode åt var och

en av 600 kronor jämte fri kost. Elevtiden skulle utgöra ett år, och eleverna

skulle tjänstgöra första halvåret utan kontant lön och andra halvåret

med en avlöning av 100 kronor per månad.

Kökets arbetspersonal skulle fördelas sålunda: i källarvåningen: 2 förrådsmän

och 1 köksbiträde; i kallskänken: 1 kallskänka, 2 biträden och 1

elev; i enskilda rums- och personalköket: 1 kokerska, 2 första köksbiträden

(spisbiträden), 3 köksbiträden och 1 elev; i allmänna patientköket: 1 kokerska,

1 första köksbiträde (spisbiträde), 3 köksbiträden och 1 elev; i dietköket:

1 kokerska, 2 första köksbiträden, 2 köksbiträden och 1 elev; i cen
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.

traldisken: 8 köksbiträden; i renseriet: 2 köksbiträden, avsedda att även biträda

med arbetet i centraldisken på kvällarna, enär detta arbete delvis

måste utföras efter ordinarie arbetstid; i köksvåningen: 2 köksbiträden för

städning; samt i matsalarna: 1 första serveringsbiträde och 13 serveringsbiträden.

Härutöver skulle 1 elev avses som biträde åt första köksföreståndarinnan

samt 1 kokerska, 8 köksbiträden och 2 serveringsbiträden avses såsom

avlösande personal vid ledigheter.

Statskontoret har yttrat:

Direktionen hade föreslagit, att första köksföreståndarinnan skulle placeras

i lönegraden A 14. Motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet

vore för närvarande hänförd till lönegraden All. Som framginge

av proposition nr 272 (sid. 88—89) till 1937 års riksdag, ansåge statskontoret

det för sin del synnerligen tveksamt, örn icke den då föreslagna

placeringen i 11 lönegraden av denna befattningshavare vore väl hög. Departementschefen

uttalade emellertid, att placeringen vore välmotiverad

med hänsyn till de krävande arbetsuppgifter, som på ett undervisningssjukhus

ankomme på denna befattningshavare. Såvitt statskontoret kunde

finna, måste en första köksföreståndarinnas arbetsuppgifter vid karolinska

sjukhuset till arten bliva i huvudsak desamma, som nu tillkomme motsvarande

befattningshavare vid serafimerlasarettet. Vid sådant förhållande

syntes enbart den omständigheten, att karolinska sjukhusets verksamhet

komme att få större omfattning än verksamheten vid serafimerlasarettet,

icke motivera en placering i högre lönegrad av denna befattningshavare

vid karolinska sjukhuset än den, som fastställts för första köksföreståndarinnan

vid serafimerlasarettet, eller 11 lönegraden.

Lönenämnden har icke ansett sig kunna biträda förslaget örn uppförande

av befattningen som första köksföreståndarinna i lönegraden A 14 utan

ansett en placering av tjänsten i 12 lönegraden tillfyllest.

Beträffande medicinalstyrelsens yttrande hänvisas till det föregående.

Sjukhusdirektionen har i sitt utlåtande i anledning av remissvaren anslutit

sig till lönenämndens förslag, att första köksföreståndarinnan skulle

uppföras i lönegraden A 12.

Jag biträder direktionens nu föreliggande förslag och utgår alltså från att

första köksföreståndarinnan hänföres till lönegraden A 12.

10. Tvättinrättningen.

Direktionen har erinrat, att avsikten vore, att sjukhusets tvättinrättning

jämväl skulle ombesörja tvätten för serafimerlasarettet. Direktionen beräknade

att följande personal erfordrades: 1 tvättföreståndarinna, 1 biträdande

tvättföreståndarinna, 1 tvättmästare, 3 maskintvättare (1 avsedd för serafimerlasarettets

tvätt) och 34 tvättbiträden (12 avsedda för serafimerlasarettets

tvätt).

Tvättföreståndarinnan skulle fungera som tvättinrättningens chef och

arbetsledare samt handhava förekommande expeditionsarbeten, såsom personalrapporter,

arbetsrapporter, statistik m. m. Med hänsyn till tvättinrättningens

storlek borde tvättföreståndarinnan placeras i lönegraden A 7.

Departe
mentschefen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Biträdande tvättjörestandarinnan skulle biträda föreståndarinnan i arbetet

och vara hennes ställföreträdare. Vidare hade hon att svara för utlämmngen

av rena kläder m. m. Hon borde hänföras till lönegraden e. o. 4.

Tvättmästaren hade till uppgift att med biträde av tvättavdelningens

personal verkställa tvättningen och vara arbetsledare å denna avdelning.

Dessutom skulle han övervaka sortering av smutskläder, handhava tillredning

och tillsättning av tvättmedel, verkställa erforderliga enkla analyser

för kontroll av tvättning och sköljning. Tvättmästaren borde placeras i

lönegraden A 7.

För utförandet av tvättning och centrifugering erfordrades förutom tvättmästaren

3 maskintvättare. Arbetet vid maskinerna vore tungt och påfrestande,

varför manlig arbetskraft beräknades härför. Vid tvättmaskinerna

erfordrades jämte tvättmästaren en maskintvättare, och för centrifugeringen

behövdes 2 maskintvättare. I lönehänseende syntes en maskintvättare

böra placeras i lönegraden A 5 och de båda övriga i lönegraden e. o. 5.

För kräkning och sortering samt utförande av förekommande handtvätt

atginge 3 tvättbiträden. Därvid hade förutsatts, att avdelningarnas tvätt

ej räknades förrän den vore avlämnad i tvättinrättningen.

För betjäning av en ångmangel erfordrades 10 tvättbiträden, därav 4 för

utslagning och uppläggning av kläderna, i medeltal 3 för inmatning samt

3 för mottagning och vikning. För tvenne ångmanglar behövdes alltså 20

tvättbiträden.

Till maskinstrykning vid 3 par pressar erfordrades 3 biträden och till

handstrykning åtginge 6 eller sammanlagt för strykningsarbetet 9 tvättbiträden.

Samtliga tvättbiträden borde placeras i lönegraden e. U. 4.

För transporter inom mangelavdelningen och räkning av rena kläder åtginge

2 tvättbiträden.

Tvättmängden beräknades uppgå till 600,000 kg. för karolinska sjukhuset

och 350,000 kg. för serafimerlasarettet, eller sammanlagt 950,000 kg.

per år. Uträknad per arbetsdag uppginge tvättmängden till 3,167 kg. Fördelad

på 41 personer utgjorde arbetskapaciteten 77 kg. tvätt per dag och

person, vilket torde utvisa en ganska hög effektivitet.

Statskontoret har intet att erinra mot den föreslagna placeringen av

tvättföreståndarinnan i 7 lönegraden. Däremot kunde det enligt ämbetsverkets

mening ifrågasättas, örn icke tvättmästaren, som i tjänstehänseende

skulle vara underställd tvättföreståndarinnan, borde hänföras till något

lägre lönegrad än denna, nämligen 6 lönegraden.

Beträffande medicinalstyrelsens yttrande hänvisas till det föregående.

I likhet med statskontoret anser jag skäl tala för att tvättmästaren placeras

i 6 lönegraden, och jag anser mig böra framställa förslag i denna riktning.

I övrigt har jag intet att erinra mot vad av direktionen föreslagits. 11

11. Maskin- och verkstadsavdelningen samt övrig ekonomipersonal.

Vid sjukhuset borde enligt direktionen en särskild maski n-ochverkstadsavdelning

upprättas. Sjukhusets tekniska utrustning vore mycket

omfattande och dyrbar. Moderna maskiner för mekanisk verkstad,

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

smedja och plåtslageri m. m. hade anskaffats, för att reparationer av olika

slag skulle kunna utföras vid sjukhuset.

Y^Såsom chef för maskin- och verkstadsavdelningen skulle fungera en övermaskinist.

Han hade att leda och ansvara för driften av ångcentral, elektricitetsverk

och transformatorstationer, hydroforanläggning, ventilationsoch

värmeledningssystem med tillhörande anordningar och ledningar samt

öva tillsyn över sjukhusets hissar, sanitets- och signalanläggningar, tvättoch

köksmaskiner m. m. Han skulle vidare vara förman för vissa hantverkare

och leda olika slag av reparationsarbeten, tillhandahålla sjukhusförvaltningen

kontroll- och statistiska uppgifter samt biträda med utredningar,

yttranden, förslag och kostnadsberäkningar.

På den som skulle fullgöra dessa för sjukhusdriften så betydelsefulla

uppgifter måste ställas stora krav. Han borde minst hava avlagt övermaskinistexamen,

hava god verkstadsutbildning, innehava av kommerskollegium

meddelat behörighetsbevis som elektrisk installatör samt vara god arbetsledare.

Tjänsten syntes böra placeras i lönegraden A 20. Som jämförelse

kunde nämnas, att övermaskinistbefattningarna vid statens järnvägars ångfärjor

vore hänförda till denna lönegrad.

Såsom övermaskinistens medhjälpare vid driftledningen samt vid tillsyn

och underhåll av sjukhusets tekniska anläggningar och såsom ställföreträdare

erfordrades en förste maskinist med placering i lönegraden A 12.

För vakttjänstgöring i maskinavdelningen beräknades 3 andre maskinister

med placering i lönegraden A 8. Vakttjänstgöringen omfattade hela

dygnet under största delen av året. \

För utförandet av förekommande reparationer å sjukhusets elektriska

starkströms- och svagströmsanläggningar, tillsyn och skötsel av hissar och

för erforderliga mindre utökningar och nyanläggningar beräknades 2 elektriska

montörer bliva behövliga. Vidare måste yrkeskunnig personal anställas

för rör- och mekaniska reparationer och arbeten av olika slag, vartill

beräknades 3 reparatörer. Härtill komme den redan för närvarande anställda

röntgenreparatören. Sammanlagt hade alltså upptagits 6 reparatörer med

placering i 7 lönegraden, därav 4 såsom ordinarie och 2 såsom extra ordi- I

I Till eldning och passning av pannorna, renhållning i maskinavdelningen,

transformator- och fläktrum m. fl. lokaler samt för tillsyn och smörjning

av maskiner, fläktar och pumpar inom maskinavdelningen, arbetsmaskiner

i kök och tvättinrättningen m. m. erfordrades 8 eldare, av vilka 4 borde

placeras i lönegraden A 6 och 4 i lönegraden e. o. 6. \

För kollämpning, rengöringsarbeten, rensning av avloppsbrunnar m. m.

beräknades 1 kollämpare bliva behövlig, vilken direktionen föresloge placerad

i lönegraden e. 5.

Direktionen ville i detta sammanhang meddela, att det uttryckts farhågor

för att den föreslagna personalstyrkan vid maskinavdelningen skulle

vara för liten, men direktionen hade emellertid icke ansett sig utan vunnen

erfarenhet kunna föreslå en ökning, utan räknade med att vid behov extra

arbetskraft skulle kunna anlitas. Anslag härför hade upptagits och inginge

i det belopp på 35,000 kronor, som beräknats för oförutsett behov av arbetskraft.

För skötseln av sjukhusets p a r k o in rå d e med de anläggningar, som

där komme att utföras, erfordrades 1 trädgårdsmästare och 2 gårdskarlar,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

varjämte någon extra arbetskraft måste tillhandahållas en tid under vårarbetet,

då området skulle ställas i ordning.

I trädgårdspersonalens åligganden skulle jämväl ingå skötseln av yttre

renhållning, alltså städning och löpande underhåll av vägar, städning av

inbyggda gårdar m. m. Trädgårdsmästaren skulle vara väl utbildad i sitt

yrke. Han borde lämpligen avlönas enligt lönegraden A 10 och gårdskarlarna

i 5 lönegraden, 1 ordinarie och 1 extra-ordinarie.

För v akttjänstgöring m. lii. samt för verkställande av tran sporter

erfordrades särskild personal.

Direktionen räknade i sådant avseende med behovet av 4 vaktmästare,

därav en kontorsvaktmästare med uppgift att även uträtta förekommande

uppdrag utom sjukhuset såsom bank- och postärenden m. m., en vaktmästare

med uppgift att vara förman för sjukbärare och transportmän samt

två vaktmästare för tjänstgöring i huvudkomplexets vestibul, en under

dagen och en under natten. Av vaktmästarna borde 2 erhålla ställning som

förste vaktmästare i lönegraden A 7 och 2 som vaktmästare i lönegraden

A 5.

Till verkställande av förekommande varutransporter av olika slag, såsom

hämtning av gods vid tåg och båtar, transporter för trädgårdens behov samt

transporter av tvättgods till och från serafimerlasarettet, hade sjukhuset

för avsikt att anskaffa en lastbil. Sjukhuset hade därför behov av en chaufför,

vilken lämpligen borde placeras i lönegraden e. o. 6.

För utförandet av transporter inom sjukhuset, till avlösare åt sjukbärarna

under lediga dagar och till biträde åt chauffören hade beräknats 6

transportmän. Transporterna omfattade transport av mat från och till centralköket

till de olika avdelningarna och utanför köksbyggnaden belägna

matsalar, hämtning och returtransport av tvättgods för de olika avdelningarna,

matsalarna och bostadshusen, distribution av rengörings- och förbrukningsartiklar

från centralförrådet till de olika avdelningarna, transport

av medicinlådor mellan apotek och avdelningarna, hämtning av sopor och

avfall från de olika avdelningarna till sopförbränningsugnen m. m. Transportmännen

skulle även svara för bemanningen av vissa hissar i huvudkomplexet

under besökstiden. Transportmännens avlöning beräknades utgå

enligt 5 lönegraden, därav 2 som ordinarie och 4 som extra ordinarie.

För budskickningar av olika slag inom sjukhuset hade beräknats en

springpojke med arvode av 960 kronor per år jämte beklädnad.

Statskontoret har anfört följande:

Övermaskinisten hade av direktionen föreslagits skola placeras i 20

lönegraden. Motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet vore

för närvarande inordnad bland befattningshavarna i 14 lönegraden,

men hade av direktionen föreslagits skola uppflyttas i 17 lönegraden.

Statskontoret ville erinra, att, då denne befattningshavare inplacerades

i 14 lönegraden, som motiv härför anfördes, att motsvarande befattningshavare

vid sinnessjukhusen åtnjöte lön enligt denna lönegrad.

Enligt ämbetsverkets mening vore den av direktionen nu föreslagna

20 lönegraden för övermaskinisten vid karolinska sjukhuset uppenbarligen

för hög. Den gjorda jämförelsen med motsvarande befattningshavare

vid statens järnvägars ångfärjor syntes icke bärande. Statskontoret

ville ifrågasätta, om tillräcklig anledning överhuvudtaget förelåge att placera

denne befattningshavare i högre lönegrad än den 14:e, vilken så sent

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. May.ts ''proposition Nr 806.

som år 1937 fastställdes för innehavaren av motsvarande befattning vid

serafimerlasarettet, med vilken förevarande tjänst vore jämförlig. I anslutning

härtill förmenade ämbetsverket, att förste maskinisten borde jämställas

med motsvarande befattningshavare vid nämnda lasarett och således

placeras i 10 lönegraden. Mot den föreslagna löneställningen för andre maskinisterna

hade statskontoret ingen erinran att framställa.

Ej heller lönenämnden har kunnat tillstyrka direktionens förslag om

inrättande av en övermaskinistbefattning i 20 lönegraden.

Lönenämnden ville erinra örn, att maskinmästarna av l:a klass vid statens

sinnessjukhus, vilka hade närmaste ansvaret för skötseln av omfattande

anläggningar av olika slag, vore placerade i 14 lönegraden. Även

finge framhållas, att underinspektörerna vid yrkesinspektionen tillhörde 16

lönegraden. Med hänsyn till de anförda omständigheterna kunde lönenämnden

icke tillstyrka en högre placering av den nu ifrågavarande befattningshavaren

än i sistnämnda lönegrad.

De föreslagna befattningarna som förste och andre maskinister ansåge

lönenämnden böra, i likhet med vad som gällde vid statens sinnessjukhus,

benämnas maskinister av l:a respektive 2:a klass och placeras i 10 respektive

8 lönegraden.

I anledning av lönenämndens förslag har ledamoten K. Magnusson anfört

avvikande mening, i vilken yttrats:

För skötseln av sjukhusets stora parkområde med de anläggningar, som

där komme att utföras, erfordrades enligt direktionens förslag 1 trädgårdsmästare

och 2 gårdskarlar, varjämte förutsåges, att någon extra arbetskraft

måste tillhandahållas. Området i sin helhet omfattade omkring 60 har.

Även om detta till stor del upptoges av byggnader m. m., komme likväl

mycket stora arealer att utgöra parkområde. Uppenbarligen hade direktionen

felbedömt vad för detta område komme att krävas såväl i fråga örn

tillsyn som i arbetskrafter, därest detsamma skulle hållas i vårdat skick.

Det syntes under sådana förhållanden innebära en allt för låg löneställning

att placera trädgårdsmästaren i lönegraden A 10, utan borde befattningen

minst likställas med trädgårdsmästarna hos statens järnvägar, som

vore placerade i A 12. Därjämte måste räknas med en mycket väsentlig

ökning av arbetskrafterna för parkområdets skötsel.

Beträffande medicinalstyrelsens yttrande hänvisas till det föregående.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har erinrat, att för verksamheten

vid sjukhuset torde bliva erforderligt att dagligen hava bud till karolinska

institutets bibliotek och serafimerlasarettets journalarkiv, vadan ytterligare

en springpojke behövde ställas till klinikernas förfogande.

I sitt utlåtande i anledning av myndigheternas yttranden har sjukhusdirektionen

anslutit sig till lönenämndens ^förslag, att av maskinpersonalen

övermaskinisten placerades i lönegraden A 16 (tidigare A 20). Däremot

funné direktionen det önskvärt, att maskinisten av första klass, som av

lönenämnden föreslagits placerad i A 10, bibehölles med placering i A 12

med hänsyn til! de mycket kvalificerade göromål, som avsåges för denne

befattningshavare och som skulle möjliggöra vissa besparingar i fråga örn

underhålls- och reparationsutgifter. ’*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8£L—- Kungl. Marits proposition Nr 206.

Beträffande den för maskin- och verkstadsavdelningen upptagna personalen

hava från statskontorets och lönenämndens sida erinringar framställts

med avseende å den av direktionen ursprungligen föreslagna placeringen

av övermaskinisten i lönegraden A 20. Direktionen har med anledning härav

i sitt senare yttrande föreslagit, att befattningen hänföres till lönegraden

A 16. Jag biträder detta förslag och föreslår, att denne befattningshavare

benämnes maskinmästare liksom nu är fallet vid serafimerlasarettet.

Däremot finner jag ej skäl föreligga att tillstyrka lönenämndens förslag, att

förste och andre maskinisterna skulle benämnas maskinister av l:a, respektive

av 2:a klass. En nedflyttning av förstnämnda befattning till lönegraden

A 10, vilket ifrågasatts av statskontoret och lönenämnden, anser jag

mig på av direktionen anförda skäl icke böra förorda. Emot direktionens

förslag i fråga örn antalet befattningshavare vid omförmälda avdelning och

deras löneställning i övrigt har jag intet annat att erinra än att jag i anslutning

till vad i det föregående yttrats utgår från att vissa av eldarna placeras

i 5 lönegraden. Jag föreslår, att de ordinarie eldarna såsom förste eldare

hänföras till 6 lönegraden och de icke-ordinarie till 5 lönegraden.A

Vad angår övrig ekonomipersonal, får jag framhålla, att inoffnönenämnden

av en reservant framställts förslag örn trädgårdsmästarens placering

i lönegraden A 12 i stället för i A 10. Jag finner mig icke hava anledning

att nu i detta hänseende frångå direktionens förslag. Ej heller kan jag biträda

karolinska institutets lärarkollegiums förslag örn viss utökning av

ifrågavarande personal. Jag tillstyrker direktionens förslag beträffande nu

förevarande personals antal och löneplacering.

12. Övrig administrations- och kontorspersonal.

Direktionen har framhållit, att förutom de för den centrala ledningen

av sjukhuset upptagna befattningarna som styresman och ekonomidirektör

samt ombudsman och personal vid direktionens kansli skulle vid sjukhuset

vara anställda en syssloman och erforderlig kontorspersonal.

Vad beträffade befattningen som syssloman, ville direktionen erinra, att

densamma för närvarande vore uppförd på extra stat i 24 lönegraden. Från

och med budgetåret 1939/40 syntes sysslomanstjänsten böra uppföras på

ordinarie stat i lönegraden A 24.

Sysslomanskontoret vore avsett att erhålla i huvudsak samma organisation

som serafimerlasarettets nuvarande sysslomanskontor, dock med den

förändringen att en särskild central för intagningen av patienter vid klinikerna

skulle anordnas, vid vilken central jämväl rullföringsarbetet skulle

utföras. Följande personal å sysslomanskontoret beräknades bliva erforderlig:
1)

En förste bokhållare i lönegraden A 20, som skulle vara sysslomannens

ställföreträdare samt arbetsledare på kontoret, så att sysslomannens

direkta kontorsarbete i möjligaste mån kunde inskränkas. Han skulle därjämte

under sysslomannens överinseende ansvara för huvudbokföringen

och ombesörja en mängd på ett stort sjukhus dagligen förekommande enk
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

lare ombudsmannagöromål, sorn inte behövde uppdragas åt direktionens

ombudsman, komplettera och sammanställa de sociala kuratorernas m. fl.

utredningar i fattigvårdsärenden, handlägga sådana mera invecklade avgiftsärenden,

som icke kunde avgöras av inskrivningsexpeditionens personal,

upprätta förslag till skrivelser och yttranden i sådana ärenden och,

då så visade sig erforderligt, svara för att lagsökningsåtgärder bleve vidtagna.

2) En bokhållare i lönegraden A 15 (befattningen uppförd på stat fr. o. m.

budgetåret 1938/39), som skulle handhava den löpande kontrollen över avgiftsdebiteringarna

(som beräknades uppgå till sammanlagt över 2,000,000

kronor per år) på inskrivnings- och poliklinikexpeditionerna, handhava kontrollen

över de olika ekonomiavdelningarnas inventarie- och förrådsredovisningar,

kritiskt bearbeta och sammanställa från ekonomiavdelningar och

kliniker inkommande driftrapporter och statistiska uppgifter samt biträda

sysslomannen vid olika utredningsarbeten.

3) En bokhållare i lönegraden e. 15, som skulle handhava inköps- och

rekvisitionsärenden. Befattningen vore samtidigt avsedd att utgöra en rekryteringstjänst

för aspiranter till bokhållar- och sysslomansbefattningar

vid de båda statliga kroppssjukhusen. Med de fordringar, man måste ställa

på ifrågavarande befattningshavare beträffande den grundläggande utbildningen

(enligt av Kungl. Majit den 30 september 1937 fastställda behörighetsvillkor:

real- eller studentexamen och godkänd avgångsexamen från

av staten understött handelsgymnasium eller motsvarande utbildning) torde

ifrågavarande tjänst icke böra med hänsyn till vad som i allmänhet tilllämpades

inom civilförvaltningen placeras lägre än i 15 lönegraden. Att direktionen

icke föresloge befattningen såsom ordinarie eller extra-ordinarie,

vilket skulle varit motiverat av arbetsuppgifterna, berodde på dess avsedda

användning som rekryteringstjänst.

4) En kassör i lönegraden All, som skulle handhava sjukhusets huvudkassa.

Kassören borde erhålla felräkningspenningar, beräknade till 300 kronor

per år, i likhet med kassören vid serafimerlasarettet.

5) En kansliskrivare i lönegraden All, som skulle upprätta avlöningslistor

för sjukhusets befattningshavare, föra tjänstematrikel, lämna upplysningar

i löne- och pensionsärenden m. m.

6) Ett kameralbiträde i lönegraden e. o. 8 för karolinska sjukhusets och

serafimerlasarettets gemensamma maskinbokföring.

7) Ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 för diarieföring, renskrivning

m. m.

För inskrivningsexpeditionens arbete med in- och utskrivning av patienter,

mottagning och redovisning av avgifter, införskaffande av erforderliga

intagningshandlingar, utskrivning av räkningar till myndigheter och enskilda

personer, utskrivning av rapporter över beläggningen, utförande av

hemortsrättsutredningar m. m. erfordrades följande personal: en kansliskrivare

i lönegraden A 11, ett kanslibiträde i lönegraden A 7 och ett kontorsbiträde

i lönegraden A 4.

För koksexpeditionen erfordrades ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och

ett kontorsbiträde i lönegraden e. o. 4. Ett av dessa biträden skulle jämväl

hjälpa till med arbetet på inskrivningsexpeditionen.

För bestridandet av prästerliga göromål vid sjukhuset såsom förrättandet

av gudstjänster, barndop och jordfästningar, förandet av födelse- och

dopbok, död- och begravningsbok samt verkställandet av föreskrivna avisc
Bihang

lill riksdagens protokoll JUSI). 1 sami. Nr 206. (i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

ringar till pastorsämbeten bomme en prästman att behövas med ungefär

halvtidstjänstgöring, för vilket ändamål direktionen beräknade ett arvode

av 4,800 kronor för år. Till arvode åt en organist, som skulle medverka vid

gudstjänsterna, borde upptagas ett årligt arvode av 480 kronor.

Statskontoret har yttrat följande:

Vad först anginge sysslomannen ville statskontoret icke motsätta sig,

att dennes befattning överfördes å ordinarie stat. Direktionen hade

vidare föreslagit inrättandet av en förste bokhållarbefattning i 20 lönegraden.

Enligt ämbetsverkets mening syntes denna befattning knappast

böra inplaceras i högre lönegrad än den, som fastställts för en

förste bokhållare hos statens järnvägar eller 18 lönegraden. Mot bokhållarens

lönegradsplacering ville statskontoret icke göra någon erinran.

Vad anginge den extra bokhållaren, ansåge sig ämbetsverket böra ifrågasätta,

om icke under det första driftsåret medel endast borde beräknas till

avlönande av en extra tjänsteman i 12 lönegraden. Statskontoret hade intet

att erinra mot att kassören placerades ill lönegraden och att han tillerkändes

rätt till felräkningspenningar med 300 kronor för år i likhet med vad

fallet vore beträffande kassören vid serafimerlasarettet. Ej heller hade statskontoret

någon erinran att framställa mot att sysslomansexpeditionen erhölle

den personal, som föreslagits i övrigt, under förutsättning, att — som

tidigare framhållits — åt denna expedition uppdroges att fullgöra expeditionsgöromål

för direktionen. Vad slutligen anginge det föreslagna arvodet

å 4,800 kronor till en prästman, ville ämbetsverket erinra, att motsvarande

befattningshavare vid serafimerlasarettet uppbure ett årligt arvode å 1,410

kronor. Det föreslagna arvodet till här ifrågavarande prästman syntes med

hänsyn härtill kunna väsentligen nedsättas.

Allmänna civilförvalt7iingens lönenämnd har yttrat:

Enligt direktionens förslag skulle två ordinarie sysslomanstjänster i 24

lönegraden finnas, en vid vartdera av de båda sjukhusen. Lönenämnden

hade funnit i någon mån tveksamt, huruvida båda sysslomännen borde hänföras

till nämnda lönegrad, särskilt med hänsyn till att ekonomidirektören

torde komma att fullgöra vissa av de hittillsvarande sysslomansgöromålen.

Emellertid hade lönenämnden icke ansett sig böra framställa någon erinran

mot förslaget i förevarande avseende.

Enligt lönenämndens mening borde en viss jämkning vidtagas i fråga örn

de föreslagna lönegraderna för administrations- och kontorspersonalen i

övrigt. Sålunda syntes förste bokhållaren lämpligen böra placeras i 18 lönegraden

eller samma grad, som vid affärsverken plägade förekomma för förste

bokhållartjänster. Förslaget om inrättande av en rekryteringstjänst såsom

bokhållare med avlöning som extra tjänsteman i 15 lönegraden kunde

lönenämnden icke tillstyrka. Lönenämnden ville i stället föreslå, att för

ändamålet avsåges en extra ordinarie befattning i 12 lönegraden.

Enligt direktionens förslag skulle kassören vid karolinska sjukhuset erhålla

felräkningspenningar till belopp av 300 kronor för år. Vid bifall härtill

syntes beloppet av felräkningspenningarna till kassören vid serafimerlasarettet,

vilket belopp för närvarande likaledes uppginge till 300 kronor,

böra något nedsättas, med hänsyn till att kassarörelsen därstädes torde

bliva ej oväsentligt mindre än vid karolinska sjukhuset.

För upprättandet av avlöningslistor m. m. hade direktionen avsett en

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

kansliskrivartjänst ill lönegraden. Såvitt lönenämnden kunde finna, borde

det för ifrågavarande arbetsuppgifter vara tillräckligt med en kontorist i

9 lönegraden.

I stället för den föreslagna extra ordinarie kameralbiträdestjönsten i 8

lönegraden för sjukhusens maskinbokföring ville lönenämnden förorda en

extra ordinarie kanslibiträdesbefattning (7 lönegraden).

I sitt yttrande i anledning av remissvaren har sjukhusdirektionen ansett

sig böra ansluta sig till lönenämndens förslag om förste bokhållarens placering

i A 18 samt jämväl till nämndens förslag rörande kontorspersonalen

i övrigt, dock att det på grund av praktiska skäl och tjänstens karaktär

av rekryteringstjänst vore önskvärt att framför allt med hänsyn till vikariat

bibehålla extra bokhållaren i 15 lönegraden. Vidare har direktionen

föreslagit, att förste vaktmästaren vid radiumhemmet skulle överflyttas

till sjukhuskontoret, varigenom nyanställning av en dylik icke skulle behöva

ske.

Jag har i det föregående tillstyrkt förslaget, att sysslomansbefattningen

vid karolinska sjukhuset skulle uppföras på ordinarie stat. I enlighet med

statskontorets och lönenämndens uppfattning torde förste bokhållaren böra

placeras i lönegraden Alsi stället för i lönegraden A 20 samt extra bokhållaren

i 12 i stället för i 15 lönegraden. Vidare torde en kansliskrivartjänst

i lönegraden All böra utbytas mot en kontoristbefattning i lönegraden

A 9. Direktionen har enligt bilaga B ifrågasatt, att 6 förste vaktmästare

skulle anställas. I det föregående har jag utgått från att en av dessa befattningshavare

skulle uteslutas. Med hänsyn till vad av direktionen yttrats

rörande förflyttning av förste vaktmästaren vid radiumhemmet föreslår

jag, att endast 4 ordinarie förste vaktmästare uppföras å personalförteckningen

för sjukhuset.

Jag delar statskontorets uppfattning örn att det till en prästman vid

karolinska sjukhuset föreslagna arvodet å 4,800 kronor är väl högt tilltaget.

Vid serafimerlasarettet utgör arvodet för närvarande till den därstädes

tjänstgörande predikanten 1,410 kronor. I anslutning härtill synes mig arvodet

för motsvarande arbetsuppgifter vid karolinska sjukhuset skäligen

böra bestämmas till 2,400 kronor.

Jag har icke något att erinra mot att kassören, i likhet med vad nu är

förhållandet beträffande kassören vid serafimerlasarettet, tillerkännes rätt

till felräkningspenningar. Beloppet torde böra fastställas till 300 kronor

per år. Någon reduktion av det till motsvarande befattningshavare vid

serafimerlasarettet utgående beloppet anser jag mig ej böra tillstyrka.

I övrigt föranleder direktionens förslag på denna punkt icke någon annan

erinran från min sida än att jag anser, att kanslibiträdet och kontorsbiträdet

å inskrivningsexpeditionen tills vidare böra erhålla extra ordinarie anställning.

Departe
mentschefen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majlis ''proposition Nr 206.

13. Anslagsberäkningar.

Vid bifall till direktionens förslag av den 26 oktober 1938 skulle personalen

vid karolinska sjukhuset under budgetåret 1939/40 komma att bestå

av 294 ordinarie, 213 extra ordinarie och 427 extra tjänstemän, d. v. s. inalles

934 tjänstemän. Härtill skulle emellertid komma ett mycket betydande

antal befattningshavare, vilkas lön skulle utgå i form av arvoden.

Den närmare sammansättningen av personalen enligt detta förslag framgår

av vid denna proposition fogad Bilaga B.

Direktionen har framhållit, att direktionen vid anslagsberäkningarna utgått

ifrån att sjukhuset till huvudsaklig del komme att öppnas omkring

den 1 oktober 1939. Driften vid ekonomiavdelningarna måste dock igångsättas

tidigare. För att så skulle kunna ske måste tjänsterna ledigförklaras

i god tid. Direktionen förutsatte därför, att direktionen kunde, så snart

riksdagens beslut örn anslag till sjukhuset fattats, ledigförklara tjänster under

förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande av avlöningsförmåner m. m.

Direktionen räknade med att i begränsad omfattning igångsätta driften vid

maskinavdelningen, centralköket och tvättinrättningen redan den 1 juli

1939. Under den tid, Konung Gustaf V:s jubileumsklinik varit i drift, hade

maten levererats från serafimerlasarettet, som från och med den 4 mars

1938 även ombesörjt tvätten för jubileumsklinikens del. Från och med

den 1 juli 1939 skulle karolinska sjukhuset kunna övertaga mathållningen

åt jubileumskliniken och igångsätta inläggnings- och konserveringsarbeten

för vinterbehovet.

Enligt direktionens beräkningar — varvid hänsyn tagits till den av

1938 års riksdag beslutade löneregleringen för ordinarie tjänstemän vid

civilförvaltningen — skulle avlöningsstaten för karolinska sjukhuset för

budgetåret 1939/40 erhålla följande utseende:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

.................................. kronor 989,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp..............kronor 143,300

Anm.: Ur förestående anslagspost må för helt

budgetår räknat till forskningsavdelningarna

vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik utgå

högst 7,800 kronor.

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis

.................. .»_29,700 » 173,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

......................kronor 1,290,000

Amri.: Ur förestående delpost må för helt budgetår

räknat till sagda forskningsavdelningar

utgå allenast lön till 1 tekniskt biträde och

2 städerskor.

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis................ > 60,000 kronor 1,350,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis .................. >_1,000

Summa förslagsanslag kronor 2,513,000.

Anslag för kompensation för familjepensionsavdrag och provisoriskt

dyrortstillägg till icke-ordinarie befattningshavare hava ej upptagits i

staten. Om så gjorts, skulle härför hava beräknats 14,500 kronor, respektive

51,000 kronor.

Direktionen har i övrigt yttrat bland annat följande:

Enligt vad direktionen i det föregående föreslagit, skulle från och med

nästa budgetår inrättas en styresmansbefattning med ett arvode av

20.000 kronor. Då denna befattning lämpligen borde besättas redan från

och med den 1 juli 1939, torde det å innevarande budgetårs stat med

12.000 kronor upptagna arvodet åt en expert hos direktionen icke vidare

behöva utgå.

De arbetsuppgifter med organisationens genomförande å karolinska

sjukhuset, som komme att åvila styresmannen, torde bliva så krävande, att

han under åtminstone ett och ett halvt år framåt måste ägna hela sin arbetstid

åt karolinska sjukhuset. Direktionen funne sig därför böra räkna

med att under denna övergångstid hava kvar direktörsbefattningen för

serafimerlasarettet.

Under innevarande budgetår utginge ett arvode av 500 kronor till personalläkare.

Med hänsyn till det ökade arbetet, då driften vid sjukhuset

helt komme i gång, föresloges en höjning till 1,500 kronor för år.

Vad i nådigt brev den 30 juni 1937 föreskrivits angående bestämmande

av vikariatsersättning, tjänstledighetsavdrag m. m. för första instruktionsgymnast

och instruktionsgymnast vid serafimerlasarettet (se statsliggaren

för budgetåret 1938/39, sid. 449) torde enligt direktionens mening i tillämpliga

delar böra gälla även efter dessa tjänsters överflyttning till karolinska

sjukhuset.

Ersättning till vikarie för styresmannen under 45 dagars semester hade

beräknats till ett belopp, motsvarande arvodet för tjänsten eller 2,500

kronor.

Genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut den 30 juni 1937 och den 17 juni

1938 hade föreskrifter meddelats angående ersättning till vikarier under

semester för överläkare, biträdande läkare m. fl. vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet. Till vikariatsersättning under semester för följande

överläkare vid karolinska sjukhuset, nämligen vid medicinska och kirurgiska

klinikerna, kvinnokliniken, öron-, näs- och halskliniken, ögonkliniken,

radiumhemmets allmänna avdelning, psykiatriska kliniken samt röntgendiagnostikavdelningen

hade beräknats 240 kronor för semesterperiod örn

00 dagar och 300 kronor för semesterperiod örn 90 dagar (överläkaren vid

radiumhemmets allmänna avdelning och överläkaren vid röntgendia gnostikavdelningen).

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Jag anser det befogat, att arvodet till personalläkare, på sätt direktionen

förordat, höjes från nu 500 kronor till 1,500 kronor för år, sedan driften vid

karolinska sjukhuset helt kommit i gång.

Direktionens förslag med avseende å bestämmande av vikariatsersättning,

tjänstledighetsavdrag m. m. för vissa befattningshavare giver mig

icke anledning till annan erinran än att de jämkningar däri böra vidtagas,

som föranledas av mina tidigare framställda förslag. I det föregående har

jag beträffande arvode åt en expert hos direktionen och i fråga örn direktörsbefattningen

vid serafimerlasarettet uttryckt samma uppfattning, som

enligt den nyss lämnade redogörelsen uttalats av direktionen. Jag vill emellertid

här framhålla, att de sjukhusadministrationen åvilande arbetsuppgifterna

under nästa budgetår torde bliva av särskilt krävande beskaffenhet. Därest

det skulle visa sig erforderligt att av denna anledning under nämnda tid

ställa särskild hjälp till sjukhusets förfogande, lärer det ankomma på Kungl.

Majit att för ändamålet anvisa medel, lämpligen ur posten till grundavlöningar

m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I personalförteckningen för karolinska sjukhuset böra vidtagas icke blott

de ändringar, som bliva en följd av mina här framställda förslag, utan även

de ändringar, som betingas av den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen

för civilförvaltningen.

Innan jag ingår på anslagsberäkningarna för nästa budgetår vill jag

erinra, att direktionen i sina anslagskalkyler vid beräkningen av anslagsposten

till tjänstemän å ordinarie stat tagit hänsyn till ifrågavarande lönereglering

men däremot icke beräknat kostnaderna för icke-ordinarie personal

med utgångspunkt från nämnda lönereglering. Skulle direktionen

i sina anslagsberäkningar hava iakttagit sistnämnda förhållande, hade de

ursprungliga kostnadskalkylerna uppvisat en slutsumma för karolinska

sjukhusets avlöningsanslag av omkring 2,945,000 kronor i stället för

2,513,000 kronor.

Vad jag i det föregående föreslagit innebär sammanfattningsvis för nästa

budgetår följande ändringar i nämnda å ett belopp av 2,945,000 kronor slutande

anslagskalkyler, varvid hänsyn tagits till tidpunkterna för de olika

klinikernas och avdelningarnas öppnande:

Minskningar

Ökningar

kronor

kronor

X. En sjukhusdirektör i lönegraden C 10 i stället för en styresman

med arvode å 20,000 kronor ..............................

3,000

2. En ekonomidirektörsbefattning utgår .......................

12,669

3. En vice-direktörsbefattning tillkommer .....................

1,800

4. Sekreterararvodet bibehålies vid nuvarande belopp, 2,400 kro-

nor i stället för 3,000 kronor ..............................

600

5. Arvodet till kassakontrollanten bestämmes till 1,200 kronor i

stället för 1,500 kronor ....................................

300

6. En kansliskrivartjänst i lönegraden A11, avsedd för sjukhus-

chefens kansli, bortfaller ..................................

5,127

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

87

Minskningar

Ökningar

kronor

kronor

7. Biträdande läkarbefattningen vid avdelningen för fysikalisk

terapi utgår ..............................................

5,625

8. Andre (förste) läkaren vid psykiatriska kliniken erhåller arvode

med 7,500 kronor i stället för lön enligt lönegraden A 28 ....

2,000

9. Biträdande läkarbefattningarna vid öron-, näs- och hals- samt

vid ögonkliniken utgå .....................................

6,875

10. Biträdande föreståndarbefattningen vid tandpolikliniken ut-

2,250

11. Tre laboratorstjänster för centrallaboratorierna uppföras på

sjukhusets i stället för å karolinska institutets stat ..........

13,500

12. En laboratorstjänst vid patologiska avdelningen utgår ........

4,500

13. En laboratorstjänst vid svulstpatologiska forskningsavdelnin- gen utgår, men i stället bibehålies en assistentbefattning vid

samma avdelning ........................................

600

14. En amanuens(assistent-)befattning vid nyssnämnda avdelning

1,800

5,112

15. En andre underläkartjänst å medicinska polikliniken utgår ....

16. Befattningen såsom första föreståndarinna uppföres i lönegraden

A 12 i stället för i lönegraden A 14 och befattningen i lönegraden

A 8 som andra föreståndarinna vid psykiatriska kliniken ersät- tes med sköterskebefattning i lönegraden A 7 ..............

950

17. En social kuratorstjänst i lönegraden All vid psykiatriska kli- niken utbytes mot en befattning som förestånderska i lönegra-

753

18. Sex sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 utgå..........

20,000

19. En tjänst såsom tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid bakterio- logiska laboratoriet utgår ..................................

3,179

20. Av de manliga sjukvårdama vid psykiatriska kliniken upp- tagas tre såsom extra ordinarie i 6 lönegraden i stället för

samtliga nio såsom ordinarie i lönegraden A 6 ..............

1,148

21. En laboratoriebiträdestjänst i lönegraden A 4 vid fysiologiska

laboratoriet utgår .......................................

2,784

22. Åtta assistentskötersketjänster i lönegraden e. o. 5 utgå ......

14,000

23. Två befattningar såsom sköterskebiträden i lönegraden e. U. 4,

avsedda för ljusbehandlings- och elektroterapiavdelningama,

2,781

3,846

5,963

2,491

24. En kansliskrivartjänst i lönegraden All vid röntgenavdelnin-

25. En kanslibiträdestjänst i lönegraden A 7 och en kontorsbiträ- destjänst i lönegraden A 4 för journalexpedition, bibliotek m. m.

26. En kanslibiträdestjänst i lönegraden e. o. 7 vid fysikaliska av- delningens expedition utgår ...............................

27. Två kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden e. o. 4 vid medi- cinska klinikens laboratorier utgå ........................

4,203

28. En kontorsbiträdestjänst i lönegraden e. o. 4 vid radiumhem- met utgår; den nuvarande befattningen som biträdande före- ståndarinna bibehålies under tiden den 1 juli—den 30 septem- ber 1939 (2.802 — 830—) ................................

1,972

29. Två förste vaktmästarbefattningar i lönegraden A 7, den ena

vid centrallaboratorierna, den andra vid radiumhemmet, utgå,

medan i stället för handräckningsgöromål upptagas ytterli- gare 1,000 kronor (7,419 —1,000=) ......................

6,419

30. Första köksföreståndarinnebefattningen placeras i lönegraden

A 12 i stället för i lönegraden A 14 ........................

750

31. Tvättmästartjänsten placeras i lönegraden A 6 i stället för

lönegraden A 7............................................

174

32. Övermaskinist-(maskinmästar-)befattningen placeras i lönegra- den A 16 i stället för i lönegraden A 20 ....................

1,218

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Majlis ''proposition Nr 206.

Minskningar

Ökningar

kronor

kronor

33. Fyra extra ordinarie eldare placeras i lönegraden e. o. 5 i stället

för i lönegraden e. o. 6 ........................

600

34. Förste bokhållartjänsten placeras i lönegraden A18 i stället

för i lönegraden A 20 ...............................

417

35. Extra bokhållarebefattningen placeras i lönegraden e. 12 i stället

för i lönegraden e. 15 .........................

567

36. En kansliskrivartjänst vid sysslomanskontoret i lönegraden

All utbytes mot en kontoristbefattning i lönegraden A 9 ....

483

37. En kameralbiträdestjänst i lönegraden e. o. 8 vid nämnda kon- tor utbytes mot en kanslibiträdestjänst i lönegraden e. o. 7 ....

174

38. En kanslibiträdes- och en kontorsbiträdestjänst i lönegraderna

A 7, respektive A 4 vid inskrivningsexpeditionen utbytas mot

extra ordinarie befattningar i lönegraderna e. o. 7 och e. o. 4

1,371

39. Arvodet till en prästman upptages med 2,400 kronor för år i

stället för 4,800 kronor .........................

1,800

Summa kronor

129,301

15,300

De av mig sålunda nu förordade minskningarna i direktionens ursprungliga

förslag uppgå alltså för nästa budgetår till (129,301 — 15,300 =) i runt

tal 114,000 kronor, varvid hänsyn dock ej tagits till rörligt tillägg.

På grund av vad jag sålunda föreslagit och med hänsyn till löneregleringen

för civilförvaltningen torde de i avlöningsstaten för karolinska sjukhuset

ingående anslagsposterna böra beräknas på följande sätt:

Anslagsposten till tjänstemän å ordinarie stat bör bestämmas till summan

av de löner i högsta löneklass, som enligt det från och med nästa budgetår

gällande civila avlöningsreglementet skola utgå till ordinarie tjänstemän,

minskad med summan av tjänste- och familjepensionsavdrag, d. v. s.

för helt år räknat till i avrundat tal 1,215,000 kronor i stället för enligt

direktionens ursprungliga kalkyler (jfr Bilaga B) 1,284,747 kronor.

Med hänsyn till att sjukhuset icke kommer att vara i drift under hela nästa

budgetår, bör nämnda belopp minskas med 200,000 kronor till 989,000 kronor.

Sistnämnda belopp torde i anslutning till vad av direktionen ifrågasatts

(jfr Bilaga B) kunna ytterligare minskas till förslagsvis 900,000 kronor

bland annat på grund därav, att ett stort antal befattningshavare ej torde

komma att under de närmaste åren åtnjuta lön i den högsta löneklassen

i vederbörande lönegrader.

Delposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Grundbelopp beräknar jag till 117,300 kronor. Den under samma

anslagspost upptagna delposten till vikariatsersättningar m. m. torde böra

uppföras med i avrundat tal 27,700 kronor. I det föregående har i vissa

fall särskilt angivits, att dyrtidstillägg ej bör utgå å ersättningar, som skola

gäldas ur denna post. I de återstående fallen — särskilt vad beträffar vissa

läkar- och likartade arvoden — torde i fråga om rätt till dyrtidstilllägg

böra under nästa budgetår i tillämpliga delar gälla samma grunder,

som nu tillämpas vid serafimerlasarettet. Vad under punkten 69 i årets

åttonde huvudtitel yttrats rörande behovet av närmare utredning av frågan

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition Nr W6.

rörande ombildning av vissa vid universiteten och karolinska institutet utgående

arvoden med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg har avseende

jämväl å de vid serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset utgående eller

ifrågasatta arvodena.

Anslagsbehovet under delposten till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie

personal beräknar jag till 1,990,000 kronor för helt budgetår och

på grund av att sjukhuset icke kommer att vara i drift under hela nästa

budgetår till 1,540,000 kronor för budgetåret 1939/40. Denna post bör, såsom

nu är fallet, betecknas förslagsvis. Därvid har förutsatts, att dyrtidstillägg

icke skall utgå till personal, som avlönas ur denna post.

Delposten till avlöning sför höjning ar m. m. åt nyssnämnda personal torde

kunna upptagas med 60,000 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, som nu innefattar provisoriskt dyrortstillägg och provisoriskt

lönetillägg åt extra ordinarie befattningshavare, bortfaller på grund av

löneregleringen för allmänna civilförvaltningen. Eventuellt uppstående

kostnader för personliga lönetillägg till viss personal, som överflyttas till

karolinska sjukhuset (jfr avdelning 6 i det föregående), torde få bestridas

av de anslagsposter, varifrån avlöning i övrigt utgår till ifrågavarande personal.

Den nya anslagspost till rörligt tillägg, som bör uppföras å avlöningsstaten,

torde kunna beräknas till 140,000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(900,000 + 117,300 + 27,700 + 1,540,000 + 60,000 + 140,000=) 2,785,000

kronor.

Det sålunda av mig förordade anslaget överstiger det i 1939 års åttonde

huvudtitel beräknade med (2,785,000 — 2,700,000 =) 85,000 kronor. Anmärkas

bör emellertid, att mitt under punkten 11 i nyss anförda sammanställning

omnämnda förslag medför en minskning med 13,500 kronor av

det anslag till avlöningar, som i statsverkspropositionen för nästa budgetår

beräknats för karolinska institutet.

IV. Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset.

1. Nuvarande förhållanden.

Det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader utgår nu med 365,000

kronor, fördelat med 3,000 kronor till direktionen och 362,000 kronor till

Konung Gustaf V:s jubileumsklinik. Anslaget disponeras jämlikt en å sid.

446 i statsliggaren för budgetåret 1938/39 införd omkostnadsstat.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen för karolinska sjukhuset har ansett den i gällande omkostnadsstat

gjorda fördelningen mellan direktionen och jubileumskliniken ej

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 806.

längre böra ifrågakomma, varför direktionen upptagit en för hela sjukhuset

gemensam omkostnadsstat, som beräknats med ledning i tillämpliga delar

av utgifterna för serafimerlasarettet, jubileumskliniken och psykiatriska

sjukhuset.

Direktionen har beräknat de olika i omkostnadsstaten för nästa budgetår

ingående posterna på följande sätt:

Reseersättningar, förslagsvis

kronor

Expenser:

a) Värme, lyse, vatten:

Värme, förslagsvis . . . kronor 100,000

Lyse (även elektrisk

energi i allmänhet),

förslagsvis....... » 50,000

Vatten, förslagsvis . » 42,000

Övriga, förslagsvis . . . » 4,000 kronor 196,000

b) Övriga expenser:

Skrivmaterialier, trycknings-

och annonskostnader

........kronor 30,000

Telefon- och telegramavgifter

......... » 53,000

Övriga............ » 3,000 kronor 86,000 kronor

Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll

och komplettering:

Röntgeninstrument . . kronor 10,000

Övriga instrument för

den egentliga sjukvården

..........

Möbler och dylikt. . .

Linne, gång- och sängkläder,

förslagsvis . .

Övriga, förslagsvis . . .

b) Tvätt och renhållning:

Tvätt, förslagsvis. . kronor 13,000

Renhållning, förslagsvis

......... » 18,000

Övriga, förslagsvis . . »_8,000 »

c) Kosthåll, förslagsvis............. »

d) Läkemedel, förslagsvis............ »

» 25,000

» 10,000

» 20,000

20,000 kronor

85,000

39,000

600,000

180,000

2,000

282,000

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Mårds proposition Nr 806.

e)

F förbrukningsartiklar

m. m. för sj ukvården:

Förbandsartiklar, förslagsvis

......... kronor

Röntgen- och ljusbehandlingsmateriel,

förslagsvis....... »

Laboratorieundersökningar,

förslagsvis . »

Övriga, förslagsvis ... »

Förbrukningsartiklar

för radio-patologiska

forskningsavdelningen,

förslagsvis .... »

Förbrukningsartiklar

för radio-fysiska

forskningsavdelningen,

förslagsvis . . kronor

85,500

255,500

46,50g1)

40.000

12.000

4>000 kronor 443,500 kronor 1,347,500

Diverse utgifter:

Skatter, försäkringsavgifter m. m., för- slagsvis .......................

kronor 4,450

Medicinsk och annan facklitteratur, för- slagsvis ........................

» 6,500

Patienters förströelse och sysselsättning,

förslagsvis.....................

» 7,000s)

Övriga..........................

» 1,850

Hjälpverksamhet (bil- och spårvagnsresor

m. m.), förslagsvis...............

» 400

Understöd till mindre bemedlade patien- ter enligt sjukhusstadgan § 86......

» 300 »

20,500

Summa kronor 1,652,000.

I detta sammanhang bör nämnas, att direktionen för budgetåret 1939/40

räknat med ett sammanlagt inkomstbelopp av 2,338,500 kronor att upptagas

å riksstatens inkomstsida, varav 240,000 kronor såsom ersättning från

fjärde huvudtiteln för garnisonsavdelningarnas 108 vårdplatser och 66,500

kronor såsom ersättning från serafimerlasarettet för vid karolinska sjukhuset

utförd tvätt. Med avseende å nämnda ersättning med 240,000 kronor

har direktionen anfört huvudsakligen följande:

I propositionen nr 232/1930 hade förutsatts, att för de å garnisonsavdelningarna

intagna sjuka skulle erläggas ersättning för den verkliga vård- 1 2

1 j Därav 10,500 kronor för övervakning och kontroll av patologiska undersökningar.

2) Därav 2,100 kronor för psykiatriska kliniken för tiden ''/*—''% 1040.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

kostnaden. Härvid syntes man hava utgått ifrån att vårdkostnaden vid

karolinska sjukhuset skulle nära överensstämma med vårdkostnaden å garnisonssjukhuset.

Sistnämnda vårdkostnad hade för budgetåret 1928/29

uppgått till 9 kronor 13 öre per dag. Enligt den i propositionen gjorda beräkningen

uppskattades vårdkostnaden vid karolinska sjukhuset till 9 kronor

20 öre per dag eller ungefär 1 krona högre än vid Stockholms stads

sjukhus och övriga större specialuppdelade sjukvårdsinrättningar.

Nu framlagda anslagsberäkningar gåve emellertid vid handen, att dagkostnaden

vid karolinska sjukhuset komme att bliva väsentligt högre än

den i propositionen beräknade.

En del av dagkostnaden för garnisonsavdelningarnas platser torde emellertid

böra utgå från åttonde huvudtiteln, enär givetvis en del av kostnaden,

liksom för övriga platser vid sjukhuset, belöpte sig på den medicinska

undervisningen.

Enligt vad direktionen inhämtat, hade medelkostnaden vid garnisonssjukhuset

i Stockholm under budgetåret 1937/38 uppgått till 10 kronor 23

öre för dag. Örn härifrån avdroges den beräknande dagkostnaden för avlöning

åt de läkare vid garnisonsavdelningarna, som förutsattes skola avlönas

från medel under fjärde huvudtiteln, skulle vårdkostnaden kunna uppskattas

till ett belopp, ungefärligen motsvarande den till 8 kronor 70 öre

beräknade medelkostnaden för dag under år 1937 vid Stockholms stads

sjukhus.

På grund härav och då det torde kunna förutsättas, att de utgifter, som

komme att belasta fjärde huvudtiteln, därest ett för försvarsväsendet avsett,

specialuppdelat sjukhus skulle drivas i fortsättningen, i varje fall icke

komme att understiga den genomsnittliga vårdkostnaden vid Stockholms

stads. sjukhus, syntes en lämplig utväg vara, att vårdkostnaden bestämdes

till samma belopp per militär patient och dag, som enligt det med staden

träffade avtalet skulle av staden erläggas för vård av dess patienter vid

karolinska sjukhuset eller för budgetåret 1939/40 9 kronor för vårddag.

Möjligen skulle det kunna ifrågasättas, att från nämnda avgift skulle

avdragas ett belopp motsvarande ovannämnda avlöningskostnader till de

läkare, vilka förutsattes i fortsättningen skola uppföras under fjärde huvudtiteln.

Med hänsyn till att de militära poliklinikpatienterna icke komme

att erlägga särskild avgift samt viss undervisning vid karolinska sjukhuset

komme att bedrivas även för försvarsväsendets räkning, ansåge direktionen

någon reducering av vårdkostnaden icke böra ifrågakomma.

Ersättningen för garnisonsavdelningarnas 108 platser borde alltså vid en

genomsnittlig beläggning av desamma under 330 dagar beräknas till

(108 X 330 X 9 =) 320,760 kronor för helt år och för 9 månader 240,570

kronor eller i avrundat tal 240,000 kronor.

3. Myndigheternas yttranden.

Statskontoret har anfört, att beräkningarna av omkostnadsanslaget för

karolinska sjukhuset undandroge sig i huvudsak statskontorets bedömande.

Ämbetsverket ville endast framhålla, att omkostnadsstaten för sjukhuset

borde uppställas efter samma principer som motsvarande stat för

serafimerlasarettet, vilket bland annat innebure, att den under övriga

utgifter uppförda delposten till diverse utgifter icke borde — som direktionen

förordat — betecknas förslagsvis.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Bland de uppbördsmedel, som skulle redovisas under den å inkomstsidan

i riksstaten uppförda särskilda inkomsttiteln för sjukhuset, hade

upptagits dels bland vårdavgifter för intagna patienter ett belopp av

240,000 kronor som ersättning för 108 vårdplatser på garnisonsavdelningarna,

dels ock ersättning från serafimerlasarettet för tvätt med 06,500 kronor.

Intet av dessa belopp kunde emellertid sägas utgöra statsinkomster i

egentlig mening, enär omhandlade vård- och tvättkostnader skulle bestridas

med anlitande av andra statsmedel, i det förra fallet från anslag under

fjärde huvudtiteln och i det senare fallet från serafimerlasarettets omkostnadsanslag.

Vidare komrne ett dylikt redovisningssätt att innebära, att

dessa kostnader komme att dubbelbelasta riksstatens utgiftssida. Sålunda

skulle exempelvis serafimerlasarettets tvättkostnader komma att avföras å

dels karolinska sjukhusets avlönings- och omkostnadsanslag, dels ock serafimerlasarettets

omkostnadsanslag. En dylik dubbelföring på utgiftssidan i

riksstaten av dessa utgifter ansåge sig statskontoret icke böra förorda.

Därest i enlighet med det nu föreliggande förslaget karolinska sjukhuset

ansåges böra beredas tillskott från anslag under fjärde huvudtiteln för

garnisonsvården och från serafimerlasarettets omkostnadsanslag för tvätten

för detta sjukhus, syntes dessa tillskott icke böra redovisas å den särskilda

inkomsttiteln för sjukhuset, utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnadsanslag.

Endast härigenom kunde nämligen undvikas den påtalade

dubbelföringen av dessa utgifter å riksstatens utgiftssida.

Ett liknande redovisningssätt borde även komma till användning, därest

i enlighet med en reservants inom direktionen uppfattning sjukhuset ansåges

böra beredas ersättning från anslag under femte huvudtiteln för kostnaderna

för vården å den psykiatriska kliniken. I sådant fall syntes detta

enklast kunna ske på ungefär enahanda sätt som i fråga om garnisonsvården,

d. v. s. att sjukhusets omkostnadsanslag från ett särskilt ersättningsanslag

under femte huvudtiteln tillgodofördes visst belopp för varje vårddag

å den psykiatriska kliniken.

Arméförvaltningen har yttrat:

I framställning den 8 september 1938 hade arméförvaltningen erinrat

om att i propositionen nr 232/1930 förutsatts, att för de å det blivande

sjukhusets garnisonsavdelning intagna sjuka skulle erläggas ersättning för

den verkliga vårdkostnaden, vilken med utgångspunkt från vårdkostnaden

vid garnisonssjukhuset i Stockholm under budgetåret 1938/39 beräknades

till 9 kronor 13 öre för dag. Därest för försvarsväsendets personal ersättning

skulle erläggas efter dessa grunder, borde enligt arméförvaltningens

mening härför erforderliga medel — utöver legosängsavgiften, vilken förutsattes

skola bestridas av vederbörande underhållsanslag — uppföras under

särskilt riksstatsanslag. Det syntes ligga närmast till hands, att dylikt

anslag uppfördes under samma huvudtitel som övriga för karolinska sjukhuset

avsedda anslag. Att redan nu fastställa en total avgift motsvarande

den uträknade vårdkostnaden på garnisonssjukhuset i Stockholm syntes

ej böra ifrågakomma, då kostnaden ännu ej kunnat beräknas. Med fastställande

av erforderligt belopp borde därför tills vidare anstå, intill dess

man hade åtminstone något års erfarenhet att bygga pä. I avräkning pä

ersättning för den fulla vårdkostnaden — därest denna skulle komma att

åvila fjärde huvudtiteln — borde under liden erläggas ersättning av truppförbanden,

motsvarande legosängsavgiften.

I 1939 års fjärde huvudtitel hade chefen för försvarsdepartementet härom

anfört, att det i samband med framläggande av proposition lill 1939

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Marits proposition Nr 206.

års riksdag angående anslag till karolinska sjukhuset torde bliva tillfälle

att pröva, huruvida sjukhuset i enlighet med direktionens förslag borde

beredas tillskott för vårdkostnaderna å garnisonsavdelningen från anslag

under fjärde huvudtiteln. På grund härav hade chefen för försvarsdepartementet

icke ansett sig böra för närvarande under fjärde huvudtiteln

beräkna några särskilda medel för vårdkostnader utöver legosängsavgiften.

Vidare framginge av 1939 års statsverksproposition, att chefen för finansdepartementet

på av statskontoret angivna skäl ansett ifrågasatt ersättning

från fjärde huvudtiteln för militära patienter icke borde beräknas

såsom uppbörd under den särskilda inkomsttiteln.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit, syntes å ifrågavarande inkomsttitel

annan inkomst för de militära patienterna icke böra beräknas

än den legosängsavgift till samma belopp, 2 kronor 50 öre, som — enligt

vad som inhämtats — av i Stockholm bosatta patienter för närvarande

skulle erläggas till karolinska sjukhuset, vilken avgift förutsattes skola

bestridas av vederbörande truppförband med anlitande av till deras förfogande

stående underhållsanslag. I anledning av vad statskontoret framhållit

därom, att eventuellt tillskott från fjärde huvudtiteln skulle tagas

till uppbörd å karolinska sjukhusets omkostnadsanslag, finge arméförvaltningen

framhålla, att en sådan åtgärd, vilken knappast syntes stå i överensstämmelse

med numera i allmänhet tillämpade budgetprinciper, vore

så mycket mindre erforderlig, som det av direktionen äskade omkostnadsanslaget,

så vitt arméförvaltningen kunnat finna, beräknats till sådant belopp,

att det skulle lämna tillgång till bestridande av samtliga med sjukhusdriften

förenade kostnader, häri inräknade jämväl kostnaderna för

militära patienter.

På grund av det anförda och med hänvisning till i det föregående återgivna

uttalanden i årets statsverksproposition ansåge arméförvaltningen

sig sakna anledning göra framställning örn anvisande av särskilda medel

för bestridande av ifrågavarande vårdkostnader.

Beträffande frågan om de vårdkostnader, vilka enligt direktionens förslag

skulle åvila fjärde huvudtiteln, har chefen för armén i huvudsak anslutit

sig till vad arméförvaltningen i sitt utlåtande i ämnet anfört. För

de militära patienterna borde sålunda ur nämnda huvudtitel endast utgå

ersättning, motsvarande vederbörlig legosängsavgift till det belopp, som

av i Stockholm bosatta patienter för närvarande skulle erläggas till karolinska

sjukhuset. Angående officerares och underofficerares rätt till kostnadsfri

sjukvård syntes särskilt stadgande i enlighet med gällande bestämmelser

(nr 504/1926) böra intagas i vederbörligt sjukhusreglemente.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att stora svårigheter förelåge att på

förhand beräkna sjukhusets omkostnadsstat. I avbidan på att närmare

erfarenhet vunnes angående driftkostnaderna vid sjukhuset, syntes intet

vara att erinra mot att ifrågavarande kostnader beräknades på i förslaget

angivet sätt.

4. Direktionens yttrande i anledning av myndigheternas

erinringar m. m.

Beträffande omkostnadsstaten för karolinska sjukhuset ville direktionen

erinra örn de osäkra prisförhållandena samt såsom ett exempel

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Marits proposition Nr £06.

anföra, att allenast fullständig övergång till användning av smör vid båda

sjukhusen krävt en kostnadsökning av åtminstone 00,000 kronor. Direktionen

ansåge sig icke beträffande denna stat kunna föreslå annan sänkning

än med 6,000 kronor. För patologiska undersökningar torde icke mera

än sistnämnda belopp framdeles böra utbetalas från karolinska sjukhuset,

varvid direktionen borde fördela beloppet mellan de befattningshavare,

som skulle bära ansvaret för undersökningarna.

I anledning av direktionens förslag örn upptagandet i omkostnadsstaten

av ett till 6,000 kronor reducerat belopp för patologiska undersökningar

hava föreståndarna för dels karolinska institutets patologiska institution

professorn F. Henschen, dels ock för jubileumsklinikens svulstpatologiska

institution O. Reuterwall i särskilda promemorior framhållit, att det hittills

utbetalta arvodet av 8.000 kronor till den förre och 6,000 kronor till

den senare endast utgjorde skälig ersättning för ifrågavarande undersökningar.

Skulle allenast 6,000 kronor ställas till förfogande för ändamålet,

bleve resultatet, att de för närvarande vid båda institutionerna till ett

antal av 5,000 beräknade undersökningarna, icke. skulle .betalas med mera

än omkring 1 krona 20 öre per fall, en ersättning, som vore orimligt låg

i förhållande till det krävande arbete, varom här vore fråga. Vidare betonades,

att ifrågavarande obduktioner och diagnostiska undersökningar

vore absolut nödvändiga för sjukvårdens bedrivande och icke kunde utföras

annat än av personer med mångårig erfarenhet.

Det möter givetvis betydande svårigheter att beräkna omkostnaderna

vid karolinska sjukhuset för nästa budgetår, då de nuvarande förhållandena

vid sjukhuset icke giva några hållbara utgångspunkter härför. I huvudsak

synes direktionens förslag kunna godtagas. En sänkning av anslagsmedlen

till inventariers underhåll och komplettering synes emellertid

med hänsyn till att sjukhuset vid igångsättandet förfogar över helt ny utrustning

försvarlig, och jag föreslår att för detta ändamål anvisas 60,000

kronor av föreslagna 85,000 kronor. Anslagsminskningen utgör alltså 25,000

kronor.

Beträffande frågan örn ersättning för verkställda patologiska undersökningar

till föreståndaren för karolinska institutets patologiska institution

hänvisar jag till vad jag i det föregående anfört (sid. 60). Vad i sådant

avseende yttrats gäller jämväl motvarande ersättning till föreståndaren

för jubileumsklinikens svulstpatologiska avdelning. Ersättningsbeloppet

torde för nästa budgetår böra fastställas till 6,000 kronor, att fördelas på

sätt direktionen ifrågasatt.

Enligt det föregående har statskontoret framhållit, att, därest tillskott

från anslag under fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården och från serafimerlasarettet

för tvättkostnader för lasarettet borde beredas karolinska

sjukhuset, dessa tillskott icke syntes böra redovisas å den särskilda inkomsttiteln

för sjukhuset utan tagas till uppbörd å sjukhusets omkostnads
-

Departe
mentschefan.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr "206.

anslag, varigenom dubbelföring av dessa utgifter å riksstatens utgiftssida

kunde undvikas. I årets statsverksproposition har chefen för finansdepartementet

vid sin beräkning av inkomsterna å driftsbudgeten för budgetåret

1939/40 framhållit, att vid anmälan för riksdagen av anslagsäskandena för

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet borde prövas, huruvida karolinska

sjukhuset borde erhålla omförmälda tillskott. Oavsett den ståndpunkt,

som kunde komma att intagas till detta spörsmål, borde enligt chefens

för finansdepartementet mening den ifrågasatta ersättningen på av

statskontoret angivna skäl icke beräknas såsom uppbörd under inkomsttiteln

Inkomster vid karolinska sjukhuset.

Det av direktionen angivna beloppet å 66,500 kronor, utgörande ersättning

från serafimerlasarettet för vid karolinska sjukhuset utförd tvätt, bör

enligt min mening tagas till uppbörd å karolinska sjukhusets omkostnadsanslag.

Däremot synes det ej erforderligt, att karolinska sjukhuset erhåller

tillskott från anslag under fjärde huvudtiteln för garnisonssjukvården eller

att från fjärde huvudtitelns vederbörande underhållsanslag till karolinska

sjukhusets omkostnadsstat omföres ett mot de beräknade legosängsavgifterna

vid garnisonsavdelningarna svarande belopp. Den omständigheten,

att nettoresultatet av karolinska sjukhusets verksamhet härigenom kommer

att te sig ogynnsammare än om sjukhuset bokföringsmässigt erhållit viss

ersättning för den militära sjukvården, synes ej böra tillmätas avgörande

betydelse.

Vid bifall till direktionens förslag skulle förevarande anslag till omkostnader

upptagas med (1,652,000 — 6,000 =) 1,646,000 kronor. Då jag i det

föregående ifrågasatt en reduktion av omkostnaderna med 25,000 kronor

och om förin g till anslaget av vissa uppbördsmedel å 66,500 kronor, skulle

alltså anslaget uppföras med 1,554,500 kronor, vilket belopp lärer böra

avjämnas till 1,555,000 kronor. Sistnämnda belopp understiger med

45,000 kronor det i årets åttonde huvudtitel beräknade.

Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har direktionen framlagt vissa

förslag beträffande vårdavgifterna vid karolinska sjukhuset, speciellt vid

psykiatriska kliniken. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i detta

hänseende i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser.

V. Anslag till utrustning vid karolinska sjukhuset.

1. Tidigare utredningar m. m.

I sin framställning örn anslag till karolinska sjukhuset för innevarande

budgetår meddelade direktionen, att verkställd utredning givit vid handen,

att utrustningskostnaderna — frånsett radiumhemmet — kunde beräknas

till 5,957,000 kronor. Härav skulle statens bidrag utgöra 3,776,900

kronor. Då av sistnämnda belopp för budgetåret 1937/38 anvisats 2,299,000

kronor, uppginge anslagsbehovet för budgetåret 1938/39 till 1,477,900 kronor.

I propositionen nr 103/1938 föreslog jag en minskning av det begärda

beloppet med 302,900 kronor till 1,175,000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Majda ''proposition Nr 206.

I skrivelse nr 174/1938 anförde riksdagen bland annat följande:

Riksdagen ville fästa uppmärksamheten på att utrustningskostnaderna

beräknades till 2,900,000 kronor, då riksdagen år 1930 fattade beslut örn

karolinska sjukhusets uppförande, men numera uppskattades till icke mindre

än 5,957,000 kronor. Även om hänsyn toges till de på senare tiden inträdda

prisstegringarna, tedde sig kostnadsökningen anmärkningsvärd. Det förefölle

vara ett rimligt krav, att de myndigheter, som hade att verkställa

beräkningar rörande kostnaderna för företag, för vilka staten engagerat

sig, bemödade sig om att göra dessa kalkyler så pass tillförlitliga, att en

felkalkyl icke skulle behöva inträffa. Den av departementschefen förordade

sänkningen med 302,900 kronor av det av sjukhusdirektionen för budgetåret

1938/39 äskade utrustningsanslaget funne sig riksdagen böra godkänna.

Riksdagen utginge från att det skulle visa sig möjligt för direktionen

att med hjälp av de fackmän, som för ändamålet ställts till direktionens

förfogande, hålla utrustningskostnaderna inom den av departementschefen

angivna anslagsramen. Det torde sålunda vara möjligt att ej oväsentligt

reducera kostnaderna för den för undervisningen och forskningen

avsedda utrustningen. Med hänsyn till vad av riksdagen sålunda anförts

anvisade riksdagen för ändamålet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för

budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 1,175,000 kronor.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har erinrat, att Kungl. Majit, i samband med att det för innevarande

budgetår anvisade anslaget å 1,175,000 kronor till utrustning

vid karolinska sjukhuset ställdes till direktionens förfogande, fäste direktionens

uppmärksamhet på riksdagens nyss återgivna uttalande. I anledning

härav ville direktionen framhålla, att med hänsyn till att en stor

del av utrustningen komme att inköpas först under senare hälften av innevarande

budgetår, kunde direktionen för närvarande ej bedöma, i vilken

mån det kunde bliva möjligt att reducera kostnaderna för utrustningen.

Direktionen räknade med att under budgetåret 1939/40 även kunna

öppna den psylciatnska kliniken. Tidigare gjorda kostnadsberäkningar över

sjukhusets utrustning hade ej innefattat denna klinik. Efter samråd mellan

representanter för direktionen och medicinalstyrelsen hade utredning rörande

dessa kostnader verkställts och kostnadsförslag uppgjorts. Utrustningsförslaget

hade ursprungligen omfattat en kostnadssumma av 528,000 kronor.

Genom förenklingar och nedskärningar i vissa fall av de beräknade

kvantiteterna hade det visat sig möjligt att nedbringa totalkostnaden till

510,000 kronor. Att nedpressa kostnaden under denna nivå ansåge direktionen

icke lämpligt, då ytterligare besparingar skulle vinnas huvudsakligen

på bekostnad av utrustningens kvalitet. Direktionen funne det angeläget

att hålla någorlunda samma standard på psykiatriska klinikens utrustning

som för sjukhuset i övrigt. Ansåges en ytterligare nedskärning

av kostnadssumman vara oundgängligen erforderlig, syntes en utväg vara,

att karolinska sjukhuset kostnadsfritt finge övertaga viss utrustning, förslagsvis

för 25,000 kronor från psykiatriska sjukhuset.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 samlx Nr %06.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. May.ts ''proposition Nr 206.

Utrustningskostnaderna för psykiatriska kliniken borde enligt direktionens

mening i likhet med utrustningskostnaderna för övriga kliniker vid

sjukhuset anvisas under åttonde huvudtiteln.

Ifrågavarande kostnader skulle enligt direktionens förslag fördelas på

sätt framginge av följande sammanställning.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

Möbler:

a. sjukavdelningarna .

b. personalrummen . .

c. polikliniken......

Järnsängar .........

Sängutredning:

a. sjukavdelningarna .

b. personalrummen. . .

Möbeltyg.........

Gardiner...........

Belysningsarmatur . .

Snickeriinredning . . .

Läkarinstrument:

kronor 78,278: —

» 62,149: —

» 11,881: —

kronor 15,107: 50

» 4,064:50

kronor

»

»

»

152,308: —

12,425: —

19,172: —

6,000: —

14,117: —

16,625: - 6,000: —

a. operationsrummet....... kronor 7,611:36

b. poliklinik och vårdavdelnin
gar

................. * 13,313:10

c. röntgenlaboratoriet....... » 36,000: —

d. kemiska och serologiska la
boratorierna

.......... » 12,612:95

e. polikliniklaboratoriet m. m. » 2,112: 85

f. ämnesomsättningslaborato
riet.

................ * 495: —

g. elektro-encefalografilabora
toriet.

.............. » 500: —

Diverse projektionsapparater...............

Diverse sjukvårdsinventarier...............

Trädgårdsmöbler och mindre inventarier......

Fordon och transportvagnar...............

Brandredskap...........................

Verktyg och redskap.....................

Porslin................................

Glas............................;.....

Servisutrustning för matsalar och avdelningar. .

Renhållningsartiklar......................

Linne, gång- och sängkläder ...............

Elektriska väggur........................

Telefon................................

Sökareanläggning........................

Effekter för patienternas förströelse..........

Diverse inventarier.......................

»

72,645: 26

»

25,000: —

»

3,537: 55

»

3,000: —

»

4,220: —

»

800: —

»

4,171: 10

»

3,157:14

»

500: —

»

22,289: 50

»

3,053: 25

»

36,733: 90

»

2,500: —

»

10,000: —

»

6,000: —

»

9,850: —

»

33,159: 75

Ritnings-, entreprenad-, kontroll-, besiktnings
administrationskostnader

m. m..........

Oförutsedda utgifter . ............... • • ■

och

Summa kronor

20,000: —

22,735: 55

510,000: —

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

99

3. Medicinalstyrelsens yttrande.

Vid uppgörandet av förslag till utrustning för den psykiatriska kliniken

hade, yttrar medicinalstyrelsen, styrelsen utgått ifrån att så långt möjligt

varit, söka begränsa kostnaderna härför. Den standard med avseende å utrustningen,

som de anslagsbeviljande myndigheterna genom sina beslut

redan fastslagit för sjukhuset i övrigt, hade styrelsen ansett böra i huvudsak

upprätthållas inom nu ifrågavarande klinik, även om kostnaderna för

inventarieutrustningen därigenom avsevärt komme att överskrida motsvarande

kostnader vid andra statliga sinnessjukhus. Det ursprungliga förslaget

till utrustning slutade å ett belopp örn 528,000 kronor. Direktionen

hade dock genom vissa nedsättningar och förenklingar ansett sig kunna

nedsätta detsamma till 510,000 kronor. Skulle ytterligare beskärning av

kostnaderna anses erforderlig, föresloge direktionen, att en sådan måtte

uppnås därigenom att karolinska sjukhuset kostnadsfritt finge övertaga

viss utrustning (för förslagsvis 25,000 kronor) från psykiatriska sjukhuset.

Medicinalstyrelsen anslöte sig till det förslag, som direktionen sålunda

framfört, men holle före, att ett sådant kostnadsfritt övertagande måtte

medgivas för högst 35,000 kronor. Det belopp, som sålunda skulle bliva för

nu ifrågavarande ändamål erforderligt, kunde därigenom nedskäras till

475,000 kronor. Enligt de numera föreliggande slutliga ritningarna komme

kliniken att rymma sammanlagt 109 vårdplatser. Utrustningskostnaderna

komme sålunda enligt förslaget att uppgå till i avrundat tal 4,360 kronor

per säng.

I likhet med direktionen anser jag, att anslag till utrustningskostnader för

psykiatriska kliniken bör anvisas under åttonde huvudtiteln. Emot de verkställda

kostnadsberäkningarna har jag i och för sig intet att erinra. Jag biträder

emellertid medicinalstyrelsens förslag om att psykiatriska kliniken

vid karolinska sjukhuset tillföres viss utrustning från psykiatriska sjukhuset

för ett uppskattat värde av 35,000 kronor, varigenom medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål kan begränsas till 475,000 kronor. Anslaget bör

alltså uppföras med sistnämnda belopp, vilket med 25,000 kronor understiger

det i 1939 års åttonde huvudtitel beräknade. VI.

VI. Anslag till inköp av radium för karolinska sjukhuset.

I skrivelse den 28 oktober 1938 till direktionen för karolinska sjukhuset

hava ordjöranden i styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond, ordföranden

för cancerföreningen i Stockholm samt överläkaren vid jubileumskliniken

gjort framställning om anvisande av medel för inköp av 5,028,14

milligram radium. Av nämnda skrivelse inhämtas huvudsakligen följande:

Erfarenheten i Sverige liksom utomlands hade visat, att radioterapien

vid kräfta endast under särskilda betingelser kunde uppnå full effektivitet.

Endast vid väl utrustade specialkliniker hade det lyckats att utveckla

denna behandlingsmetod så, att resultat uppnåtts, vilka verksamt kompletterade

kirurgien och på vissa områden sträckte sig utöver dess räckvidd.

Radium, som jämte röntgenstrålningen utgjorde det förnämsta behand
-

Departe
mentschefen.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

lingsmedlet vid radioterapien vid kräfta, vore ett synnerligen dyrbart ämne.

För en effektiv svulstterapi fordrades kvantiteter, som betingade stora penningssummor.

Dagspriset uppginge för närvarande till 20 å 22 dollar per

milligram, enligt nuvarande kurs motsvarande 80,000—88,000 kronor per

gram. Det vore nödvändigt, att detta läkemedel vore tillgängligt i tillräckliga

mängder för de olika behandlingsformer, som kunde komma i fråga.

Radiumbehandlingen kunde för närvarande utföras på tre olika sätt,

nämligen i form av:

1) Ytkontaktapplikation;

2) Intra- och peritumoral radiumimplantation;

3) Applikation av radiumpreparat på viss längre distans från tumören,

teleradiumbehandling.

För sistnämnda teknik fordrades mycket stora radiummängder, och den

hade därför endast kunnat komma till användning huvudsakligen på de

största klinikerna.

Under radiumhemmets första verksamhetsår 1910 inköptes för av enskilda

personer donerade medel 120 milligram radiumelement, fördelade på

11 preparat. Med denna obetydliga radiumkvantitet kunde emellertid endast

ett fåtal patienter behandlas, och behovet av betydligt ökade mängder

radium framträdde mer och mer. Genom uppoffrande gåvor av enskilda

donatorer kunde emellertid nästan årligen under de följande åren smärre

radiuminköp göras. Under år 1913 förvärvades sålunda cirka 5 milligram

radiumelement, under år 1914 35 milligram och under år 1915 ånyo 30

milligram radiumelement. År 1916 förfogade radiumhemmet över en sammanlagd

kvantitet av 190 milligram radiumelement, fördelade på 44 preparat.

Under krigsåren visade det sig omöjligt att erhålla gåvor från enskilda

personer för inköp av radium. Då antalet patienter emellertid hastigt ökade

(1,046 behandlade patienter år 1916 mot 777 behandlade patienter år 1915),

blev det alldeles omöjligt att tillfredsställande behandla alla de kräftsjuka,

som sökte vård på radiumhemmet.

Statsmakterna behjärtade då det föreliggande stora behovet av radium

och 1917 års riksdag beviljade 200,000 kronor till inköp av radium. Av detta

statsanslag inköptes 483 milligram radiumelement.

År 1925 lyckades radiumhemmet erhålla en utökning av sitt radiumförråd.

Karolinska institutets lärarkollegium anslog nämligen detta år 30,000

kronor från fonden Therese och Johan Anderssons minne till inköp av

radium. För denna summa köptes 334 milligram radiumelement. Sedan

dessa preparat tagits i bruk under senare delen av år 1925, stegrades hastigt

antalet radiumbehandlingar från 1,748 år 1925 till 2,432 år 1926. Antalet

radiumbehandlingar hade sedermera ökat och hade år 1937 uppgått till i

det närmaste 9,000.

Genom testamente av grosshandlaren Axel Johansson hade styrelsen för

cancerföreningen år 1927 erhållit en donation, ur vilken styrelsen för cancerföreningen

beslöt att anslå 100,000 kronor samt härutöver av disponibla

räntemedel 55,000 kronor till inköp av radium, för vilket belopp inköptes

sammanlagt 900 milligram radiumelement, vilka togos i bruk under år

1928. Ett ytterligare tillskott till radiumförrådet erhöll radiumhemmet år

1928, då grosshandlaren Hjalmar Josephson överlämnade en gåva av

50,000 kronor för inköp av radium. Nämnda år utgjorde radiumhemmets

hela radiumförråd cirka 2,200 milligram radiumelement.

År 1928 utgjorde för kräftforskningen och kräftbehandlingen ett viktigt

utvecklingsår, då de genom nationalinsamlingen till hugfästande av Konung

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Gustaf V:s 70-årsdag hopbragta medlen av Konungen överlämnades till

Konung Gustaf V:s jubileumsfond för bekämpande av kraftsjukdomarna

samt till befrämjande av det vetenskapliga studiet av dessa sjukdomar.

Härigenom inleddes det samarbete mellan staten, jubileumsfonden och cancerföreningen

samt de olika kommunerna i Sverige, som resulterat i upprättandet

av de tre centrala jubileumsklinikerna i Stockholm, Göteborg

och Lund.

Av jubileumsfondens medel inköptes från firman Radium Beige i Brussel

6 gram radiumelement för en summa av 1,132,000 kronor. Sedan denna

kvantitet monterats, överlämnades till radiumhemmet 3 gram och V/> gram

till vardera av jubileumsklinikerna i Lund och Göteborg.

Försöken med teleradiumbehandling under de föregående åren hade visat

så goda resultat, särskilt med hänsyn till behandlingen av tumörer i munhålan

och svalget samt behandlingen av körtelmetastaser, att hela den

kvantitet av 3 gram, som ställdes till radiumhemmets förfogande, uteslutande

togs i anspråk för teleradiumbehandling.

De betydligt förbättrade behandlingsresultat, som vunnos med teleradiumbehandling

vid de tre jubileumsklinikerna, föranledde styrelsen för jubileumsfonden

att i mars 1932 ställa till förfogande ytterligare 500,000 kronor

till inköp av radium. Jubileumsfonden inköpte härför ytterligare 1,513

milligram radiumelement, som lika fördelades mellan jubileumsklinikerna i

Lund och Göteborg.

Radium Beige, som under de gångna förhandlingarna visat ett mycket

starkt intresse för ytterligare utarbetande av teleradiumterapien vid radiumhemmet,

erbjöd sig samtidigt med köpet att som gåva till jubileumsfonden

överlämna 378 milligram radiumelement samt att till användning vid radiumhemmet

till cancerföreningen utlåna en kvantitet av cirka 5 gram radiumelement

under en tid av 5 år räntefritt och utan andra kostnader än

för transport och försäkring. Denna kvantitet monterades på Radium

Relge’s bekostnad i 50 tuber, vardera innehållande cirka 100 milligram

radiumelement. Radiet anlände till Stockholm den 14 december 1933 och

sedan en för denna stora radiummängd nykonstruerad apparat blivit färdig

i februari 1934, hade denna teleradiumapparat varit i bruk praktiskt

taget dag och natt.

Den radiumkvantitet, som radiumhemmet för närvarande disponerade

över och som delvis ställts till förfogande av Konung Gustaf V:s jubileumsfond

och cancerföreningen, uppginge till en sammanlagd kvantitet av 10,533

milligram. Denna kvantitet bestode dels av radium, som inköpts av medel,

ställda till förfogande av 1) enskilda donatorer, 2) jubileumsfonden, 3)

karolinska institutets lärarkollegium, 4) riksdagen, dels av radium, som av

Radium Beige som lån ställts till förfogande, denna sistnämnda radiumkvantitet

utgörande 5.028,11 milligram.

Det till cancerföreningen för användning vid radiumhemmet utlånade

radiet hade, sedan radiumhemmet den 1 oktober 1937 övergått i statens

ägo, av cancerföreningen ställts till statens förfogande för att användas till

fortsatt teleradiumbehandling vid radiumhemmet. Under de snart gångna

5 åren hade detta radium varit i kontinuerligt bruk dag och natt. Med teleradiumtekniken

behandlades numera samtliga elakartade tumörer i munhålan

och svalget (tunga, kind, över- och underkäke, tonsiller), vidare de

maligna tumörerna i struphuvudet, samtliga biandsvulster samt dessutom

körtelmetastaser vid bröstkräfta och vid kräfta i genitalorganen. Teleradiumbehandlingen

spelade sålunda en så betydelsefull roll i radiumhem
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

mets verksamhet för behandlingen av kräftsjuka, att den ej kunde ersättas

med några andra medel.

Den 14 december 1938 utlöpte den tid av 5 år, då cancerföreningen i enlighet

med kontraktet hade rättighet att vid radiumhemmet kostnadsfritt

använda den utlånade kvantiteten av 5 gram radium. I kontraktet med

Radium Beige tillförsäkrades emellertid cancerföreningen rättighet att under

hela utlåningstiden inköpa hela eller en del av den utlånade radiumkvantiteten

och detta till det lägsta pris, som Radium Beige vid tiden för

inköpet medgåve vid köp av liknande kvantiteter.

Ordföranden i styrelsen för cancerföreningen, professorn Gösta Forssell,

underrättade i maj 1938 Radium Beige, att radiumhemmet jämte sina båda

forskningsavdelningar övergått i Konung Gustaf V:s jubileumsklinik samt

att driften av radiumhemmet från den 1 oktober 1937 övertagits av svenska

staten. Samtidigt framförde professorn Forssell en förfrågan, huruvida

bolaget vore villigt att på svenska staten överföra cancerföreningens rätt

att inköpa hela eller en del av den lånade radiumkvantiteten till lägsta

pris, som vid tiden för inköpet noterades för en sådan radiummängd. Ett

eventuellt inköp kunde emellertid äga rum först efter beslut av 1939 års

riksdag och den därför nödvändiga summan kunde i händelse av riksdagens

bifall disponeras tidigast den 1 juli 1939. Forssell hade därför anhållit, att

Radium Beige ville förlänga radiumlånet till den 1 december 1939 på oförändrade

villkor.

Den 1 juli 1938 meddelade Radium Beige, att det lägsta priset då utgjorde

20 dollar per milligram radiumelement. Detta pris kunde emellertid

endast gälla 30 dagar från anbudets avgivande, och man vågade icke med

säkerhet fastställa priset för ett inköp av radium efter den 30 juni 1939

utan reserverade sig för eventuella prisstegringar. Den 9 juli 1938 meddelade

Radium Beige vidare, att dess styrelse i avvaktan på ett blivande inköp

beslutat att på oförändrade villkor utsträcka lånetiden för 5 gram

radium till slutet av år 1939.

Jubileumskliniken och cancerföreningen saknade numera medel att efter

lånetidens utgång inköpa den lånade radiumkvantiteten, då jubileumsfondens

och cancerföreningens tillgängliga medel redan fördelats för olika

ändamål för bekämpande och vetenskapligt utforskande av kräftsjukdomarna

i Sverige.

På grund av vad sålunda anförts hemställdes, att direktionen för karolinska

sjukhuset, som numera ansvarade för radiumhemmets drift, måtte

anhålla, att Kungl. Majit ville till riksdagen avlåta proposition om inköp

av den till radiumhemmet av Radium Beige utlånade kvantiteten av

5,028,14 milligram till ett pris av 20 dollar per milligram.

Direktionen, som funnit det angeläget att ifrågavarande köp kommer till

stånd, har för ändamålet beräknat ett anslagsbelopp av 411,000 kronor.

Departementschef

en.

Jag har undersökt möjligheterna att på andra vägar än genom statsanslag

finansiera det ifrågasatta köpet. Dessa undersökningar hava emellertid

givit negativt resultat. Då jag i likhet med direktionen finner det i hög grad

angeläget, att köpet kommer till stånd, tillstyrker jag därför, att ett anslag

av angivna storlek, 411,000 kronor, för ändamålet äskas av riksdagen.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

103

VII. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är under åttonde huvudtiteln förslagsanslaget

till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar uppfört

med 1,224,300 kronor. Anslaget disponeras jämlikt av 1938 års riksdag

godkänd personalförteckning och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande

bestämmelser finnas införda å sid. 447 ff. i statsliggaren för budgetåret

1938/39.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för budgetåret 1939/40.

Direktionen har beräknat anslaget för budgetåret 1939/40 till 1,386,800

kronor och har härutinnan anfört huvudsakligen följande:

Av kostnaderna för de å karolinska sjukhusets stat upptagna avlöningarna

till en ekonomidirektör samt till direktionens kunslipersoned ansage

direktionen 6,000 kronor böra påföras serafimerlasarettets avlöningsanslag.

För budgetåret 1938/39 hade direktionen funnit erforderligt att föreslå

en ökning av antalet sjuksköterskor med fyra, nämligen en laboratoriesköterska

å medicinska polikliniken, en sköterska vid elektrokardiografiska

laboratoriet, en operationssköterska vid oftalmologiska kliniken samt en

sköterska som biträde åt inspektionssköterskan. Av propositionen nr 103/

1938 framginge, att departementschefen funnit behov föreligga av de begärda

befattningarna, men att han ansett det icke oomtvistligt att befattningarna

i fråga omedelbart borde placeras a ordinarie stat. Medel anvisades

sedermera till lön åt fyra e. o. assistentsköterskor i 5 lönegraden. Direktionen

hade funnit sig böra i sitt förslag för nästa budgetår beräkna två

av ifrågavarande befattningar, nämligen befattningen som laboratorieskoterska

vid medicinska polikliniken och befattningen som biträde åt inspektionssköterskan,

såsom ordinarie befattningar i lönegraden A 7. Direkta)- nen ville härvid erinra om den allmänt bekanta bristen pa sjuksköterskor.

De här nämnda två befattningarna hade visserligen kunnat besättas med

assistentsköterskor, men vad beträffade biträdet åt inspektionssköterskan

kunde en ung relativt nybliven sjuksköterska icke helt fylla den uppgift,

för vilken hon anställts. Det vore visserligen ovisst om kompetent person

kunde erhållas med befattningens placering i lönegrad A 7, men utsikterna

vore givetvis större än vid nuvarande lönegradsplacering; Vad beträffade

laboratoriesköterskan ville direktionen hänvisa till föregående år anförd

motivering, varav torde framgå vikten av att på denna post kunna fa och

behålla en dugande kraft. Det sistnämnda läte sig näppeligen tänkas med

nu utgående avlöning. Att direktionen icke föresloge även de båda andra

befattningarna uppförda i lönegrad A 7 berodde vad ögonkliniken beträffade

på klinikens förestående flyttning till karolinska sjukhuset, vilken beräknades

kunna ske under nästa budgetår. Vad åter anginge befattningen

vid elektrokardiografiska laboratoriet hade direktionen funnit det kunna

tills vidare anstå med befattningens placering å ordinarie stat.

De sålunda föreslagna två sjuksköterskebefattningarna i lönegraden A 7

skulle öka anslagsbehovet för ordinarie personal med 8,478 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr ‘206.

Serafimerlasarettet hade hittills för obduktioner och patologiska undersökningar

disponerat personal och lokaler vid karolinska institutets patologiska

institution utan ersättning för annat än histo-patologiska undersökningar,

för vilka i omkostnadsstaten beräknats 8,000 kronor. Häruti bleve

ändring nödvändig, då professorn i ämnet med sin personal komme att

överflyttas till karolinska sjukhuset. Direktionen hade därför funnit sig

böra räkna med anställande redan från och med budgetåret 1939/40 av

personal för en patologisk avdelning, som dock tills vidare tills lokaler kunde

beredas å lasarettet, skulle huvudsakligen arbeta i lokaler vid karolinska

institutet. Överläggning örn personalbehovet hade ägt rum mellan representanter

för direktionen och för karolinska institutets lärarkollegium.

Chefen för avdelningen skulle benämnas prosektor och åtnjuta ett

arvode av 9,000 kronor för år, vartill skulle komma dyrtidstillägg. Arvodet

motsvarade den lön, som utginge till prosektor vid patologisk-anatomiska

institutionen vid karolinska institutet. För sistnämnda befattning kunde

lönen efter fem år höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare

500 kronor, varjämte befattningen vore förenad med pensionsrätt (pensionsunderlaget

6,000 kronor). Direktionen vore icke beredd att för närvarande

föreslå prosektorsbefattningen uppförd på ordinarie stat. Vad beträffade

övriga förmåner för ifrågavarande befattningshavare, torde han

böra likställas med de biträdande läkarna vid serafimerlasarettet, för vilka

särskilda bestämmelser i detta avseende utfärdats i nådigt brev den 30

juni 1937 (jfr statsliggaren för budgetåret 1938/39 sid. 448). I likhet med

de biträdande läkarna torde prosektorn böra förordnas på viss tid. Såsom

närmaste biträde åt prosektorn avsåges skola tjänstgöra en assistent

(amanuens). Direktionen föresloge för denne befattningshavare ett arvode

lika med det till motsvarande befattningshavare å karolinska institutets

patologisk-anatomiska institution utgående eller 1,800 kronor för år.

Även till detta arvode skulle komma dyrtidstillägg. Tjänsterna beräknades

från den 1 oktober 1939. Kostnadsökningen för budgetåret 1939/40 belöpte

sig till 8,100 kronor.

För ifrågavarande avdelning erfordrades vidare en förste vaktmästare

och ett tekniskt biträde, båda i lönegraden A 7, vilket

medförde en kostnad av 8,478 kronor.

Vid behandlingen av karolinska sjukhusets anslagsbehov hade direktionen

föreslagit en uppfattning av samtliga eldare vid nämnda sjukhus och

vid serafimerlasarettet till 6 lönegraden. Vad serafimerlasarettet beträffade,

ville direktionen föreslå, att ytterligare en av de sammanlagt åtta eldarna

placerades som ordinarie tjänsteman. Vid bifall till direktionens förslagskulle

fördelningen av eldartjänsterna bliva tre ordinarie, fyra extra ordinarie

och en extra. Vad sålunda föreslagits skulle medföra en anslagsökning

med 4,065 kronor.

Den av direktionen i det föregående föreslagna uppflyttningen från 4 till

5 lönegraden av sjukbärare, förråds- och transportmän samt gårdskarlar

medförde, då tre sådana befattningar vid serafimerlasarettet vore uppförda

å ordinarie stat, en anslagsökning av 531 kronor.

Den av direktionen likaledes ifrågasatta lönegradsuppflyttningen för

kokerskor från 1 till 2 lönegraden medförde beträffande en å ordinarie stat

uppförd kokerska vid serafimerlasarettet en anslagsökning av 177 kronor.

Direktionen hade beträffande föreståndaren för karolinska sjukhusets maskinavdelning

m. m. — övermaskinisten — framhållit den utomordentliga

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

vikt sagda befattning hade och föreslagit densamma placerad i lönegrad

A 20. De göromål, som åvilade motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet

— maskinmästaren — vore i stort sett av lika mångskiftande

natur och ställde likaledes stora krav på befattningshavarens kompetens

och duglighet, ehuru arbetsområdet och den honom underställda personalen

vöre avsevärt mindre än vid karolinska sjukhuset. De ifrågavarande

befattningarna kunde väl därför icke jämställas, men direktionen funne

å andra sidan att maskinmästaren vid serafimerlasarettet borde sättas högre

än i 14 lönegraden, där befattningen nu vöre placerad, och föresloge därför

en uppf lyftning till 17 lönegraden. Skillnaden i lönegradsplaeering mellan

övermaskinisten vid karolinska sjukhuset och maskinmästaren vid serafimerlasarettet

skulle då bliva tre lönegrader, vilket enligt direktionens förslag

skulle bliva fallet jämväl mellan första föreståndarinnan, respektive

första köksföreståndarinnan vid karolinska sjukhuset och motsvarande befattningar

vid serafimerlasarettet. Ändring i lönegradsplaeering för maskinmästaren

medförde en anslagsökning av 1,182 kronor.

Direktionen hade utgått från att lasarettets tvättinrättning skulle nedläggas

med utgången av innevarande budgetår och personalen överflyttas

till karolinska sjukhuset. Detta medförde en minskning med en tvättföreståndarinna

i lönegraden A 5 med 3,888 kronor.

Vidare hade beräknats en minskning motsvarande två sjuksköterskebefattningar

under ett halvt år på grund av ögonklinikens flyttning till karolinska

sjukhuset med 4,239 kronor.

Personalförteckningen skulle vid bifall till direktionens förslag

ökas med:

2 sjuksköterskor i lönegrad A 7

1 tekniskt biträde i lönegrad A 7

1 förste vaktmästare i lönegrad A 7

1 eldare i lönegrad A 6,

ändras i fråga om följande befattningar:

1 maskinmästare från lönegrad A 14 till lönegrad A 17

3 sjukbärare från lönegrad A 4 till lönegrad A 5

1 kokerska (diet-) från lönegrad A 1 till lönegrad A 2

samt minskas med:

1 tvättföreståndarinna i lönegrad A 5.

Direktionen föresloge icke minskning av personalförteckningen på grund

av ögonklinikens flyttning till karolinska sjukhuset, emedan de ledigblivande

avdelningarna, enligt vad i det föregående angivits avsåges skola

komma till fortsatt användning för annan kategori sjuka, vilket torde medföra

behov av minst lika stor personal som den nuvarande. Såsom av det

förut anförda framginge, hade direktionen vid anslagsberäkningen likväl

tagit hänsyn till den tillfälliga personalindragningen, som följde av att avdelningarna

komme att undergå ändringsarbeten sedan ögonkliniken flyttat.

Någon minskning av personalförteckningen med anledning av den ena

medicinska klinikens flyttning till karolinska sjukhuset torde ej heller böra

ske, emedan de ledigbiivande vårdplatserna avsåges att fördelas mellan den

kvarvarande medicinska kliniken och neurologiska kliniken. Personalbehovet

bleve därför icke reducerat.

För vinnande av likformighet mellan sjukhusens personalstater föresloges,

att en inspektionssköterska i lönegraden All benämndes föreståndarinna

och att förste elda me benämndes eldare.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Direktionen finge föreslå, att överläkaren vid röntgenavdelningen skulle

erhålla ett arvode å 9,000 kronor jämte dyrtidstillägg därå. Överläkare vid

röntgenavdelningen vöre för närvarande professorn i röntgendiagnostik vid

karolinska institutet. Utöver lön såsom professor utginge till honom ett

arvode å 1,000 kronor från serafimerlasarettets stat. I och med öppnandet

av karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning förlädes professorns

verksamhet dit. Då röntgenavdelningen vid serafimerlasarettet ej kunde

undvara särskild överläkare, mäste arvodet till överläkaren regleras med

hänsyn till att tjänsten ej kunde förenas med professuren vid karolinska institutet.

I fråga örn semester vöre föreskrifter givna i gällande reglemente

för serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. I övrigt vore bestämmelser

angående överläkarnas löneförmåner angivna i omförmälda nådiga brev

den 30 juni 1937, vilka bestämmelser emellertid vore avpassade efter de

mindre arvodesbelopp, som utginge jämte professorslön. Då överläkartjansten

vid röntgenavdelningen skulle få en annan karaktär, torde dess innehavare

böra tillerkännas särskilda förmåner. Direktionen föresloge, att vad

i nyssnämnda nådiga brev i sådant avseende föreskrivits beträffande biträdande

läkare vid serafimerlasarettet måtte få gälla jämväl överläkaren vid

röntgenavdelningen (jfr statsliggaren för budgetåret 1938/39 sid. 448).

Då det för ifrågavarande överläkare nyreglerade arvodet skulle utgå först

när professorns verksamhet flyttats, vilket beräknades ske den 1 oktober

1939, kunde den av direktionens förevarande förslag betingade kostnadsökningen

för budgetåret 1939/40 begränsas till 6,000 kronor.

Direktionen hade föreslagit inrättandet av biträdande överläkartjänster

vid klinikerna å karolinska sjukhuset. Ett motsvarande behov förelåge vid

serafimerlasarettet. Med hänsyn till den förestående flyttningen av ögonkliniken

och att kliniken för närvarande hade väsentligt mindre vårdplatsantal

än den finge vid karolinska sjukhuset föresloges dock ej sådan tjänst

å denna klinik vid serafimerlasarettet. Då den neurokirurgiska avdelningen

först efter ombyggnad av nuvarande ögonkliniken eller eventuell nybyggnad

kunde få ett lika stort antal vårdplatser som specialklinikerna vid

karolinska sjukhuset, föresloge direktionen icke heller för närvarande inrättande

av biträdande överläkartjänst vid denna avdelning. Däremot föresloge

direktionen sådana tjänster vid kirurgiska kliniken, den kvarblivande

medicinska kliniken ävensom den neurologiska kliniken. För dessa biträdande

överläkare föresloges samma löneförmåner — 7,500 kronor för år —

som för motsvarande befattningshavare vid karolinska sjukhuset. Anslag

för sistberörda tre nya tjänster vore beräknade från och med den 1 oktober

1939. Härav föranledd anslagsökning för nästa budgetår uppginge till

16,875 kronor (för helt år 22,500 kronor).

I likhet med vad som föreslagits beträffande karolinska sjukhuset torde

överläkararvodet vid den å lasarettet kvarblivande medicinska kliniken

samt nervkliniken, vilka båda finge ökat vårdplatsantal, få höjas till 1,500

kronor för år, räknat från den dag sådan utökning skett, vilket direktionen

beräknade bliva den 1 oktober 1939. Detta skulle för budgetåret 1939/40

medföra en kostnadsökning av 750 kronor.

En minskning av serafimerlasarettets kostnader kunde för nästa budgetår

beräknas uppstå med arvoden till dels en överläkare vid medicinska kliniken

— 1,125 kronor (1,500 kronor för år) ■— räknat från och med den

1 oktober 1939, dels en överläkare vid ögonkliniken — 500 kronor (1,000

kronor för år) — räknat från och med den 1 januari 1940, dels ock en biträ
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

dande läkare vid gymnastikavdelningen — 3,600 kronor (4,800 kronor för

år) — räknat från och med den 1 oktober 1939. Sistnämnda tjänst hade

ansetts motiverad av den vid serafimerlasarettet provisoriskt ordnade sjukgymnastundervisningen,

vilken avsetts skola förläggas till karolinska sjukhuset.

Härjämte uppkomme en minskning av 850 kronor, motsvarande å innevarande

budgetårs stat upptagen inkomstkompensation åt biträdande läkaren

vid kirurgiska polikliniken J. P. Strömbeck.

Till vinnande av likformighet med karolinska sjukhuset föresloge direktionen,

att de biträdande läkarna vid serafimerlasarettets polikliniker skulle

benämnas poliklinikföreståndare.

Såsom i det föregående anförts, hade direktionen räknat med inställande

av den yttre verksamheten vid vissa polikliniker, då verksamhet vid motsvarande

polikliniker vid karolinska sjukhuset började. Detta gällde ögonpolikliniken,

öron-, näs- och halspolikliniken, kvinnopolikliniken och psykiatriska

polikliniken. Då den inre verksamheten skulle fortgå oförändrad

och väl kvalificerade läkare i dessa specialiteter därjämte vore oundgängligen

nödvändiga för undersökning och eventuell behandling av å lasarettets

kliniker och avdelningar vårdade patienter, hade direktionen ej ansett

sig böra nu föreslå ändring i arvodena till föreståndarna vid berörda polikliniker.

För vikariatsersättningar beräknade direktionen 19,590 kronor. Då för

innevarande budgetår anslagits 7,900 kronor utgjorde ökningen 11,690 kronor.

Väsentlig del av ökningen eller 7,560 kronor vore beroende på att utöver

tidigare utgående arvode under överläkarnas semester uppförts avlöning

för de förste underläkare, som under berörda tider skulle vikariera för

överläkare, biträdande överläkare eller biträdande läkare, som uppehölle

överläkartjänst; i sistnämnda båda fall tillkomme även vikariatsersättning

till underläkaren, vilket ökade kostnaderna med 810 kronor. Dessa underläkare

hade tidigare antingen jämte egen tjänst uppehållit överläkartjänsten

eller hade fått avstå sin underläkarlön örn vikarie förordnats för dem.

Detta förhållande ansåge direktionen böra upphöra.

De utgående arvodena till vikarie under överläkarnas semester vore av

Kungl. Majit bestämda till 240 kronor för semesterperioden, vilken med

undantag för överläkaren vid röntgenavdelningen utgjorde 60 dagar. Då

semesterperioden för överläkaren vid röntgenavdelningen enligt gällande

reglemente omfattade 90 dagar, föresloge direktionen den ändring, att vikariatsersättningen

för ifrågavarande överläkartjänst bestämdes till 360 kronor

för 90 dagar, vilket medförde en ökning av 120 kronor å nu utgående

vikariatsersättning.

Vid gymnastikavdelningen hade, så länge två biträdande läkare funnits,

semestervikarie för dem ej anställts. Då direktionen nu avsåge, att den ena

tjänsten såsom motiverad av undervisning av sjukgymnastelever från gymnastiska

centralinstitutet, vid denna undervisnings överflyttande till karolinska

sjukhuset skulle avföras från serafimerlasarettets stat, torde det bliva

nödvändigt att förordna vikarie under den kvarvarande biträdande läkarens

semester. Direktionen beräknade att ersättning till denna vikarie skulle

utgå med högst 400 kronor för månad, vartill skulle komma dyrtidstillägg.

Vidare tillkomme ersättning till vikarie under semester för de biträdande

överläkare, som enligt direktionens förslag skulle anställas. Såsom vikarie

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

beräknades förste underläkare i lönegraden e. 23. Härför hade beräknats ett

belopp av 1,782 kronor.

Ytterligare tillkomme ersättning till vikarie under 30 dagars semester fölen

prosektor vid patologiska avdelningen. Härför beräknades månadsarvode

lika med det för tjänsten utgående eller 750 kronor.

^Återstående del av nettoökningen eller 268 kronor berodde i huvudsak

på att som vikarier beräknats förste i stället för andre underläkare.

Vad beträffade övrig icke-ordinarie personal, räknade direktionen med förändrad

förställning för vissa befattningar. Den mest betydande av dessa

avsåge gruppen provsköterskor och elever. Sophiahemmet hade uppsagt det

för serafimerlasarettet gällande avtalet, vilket på grund därav upphörde

att gälla med ingången av nästa budgetår. Vare sig sophiahemmet eller en

blivande statens sjuksköterskeskola komme att i fortsättningen förse lasarettet

med här ifrågavarande personal, ansåge sig direktionen böra räkna

med de ersättningsbelopp, som vore bestämda i motsvarande avtal för

karolinska sjukhuset, nämligen för provsköterska 600 kronor och för elev

300 kronor för år. Detta medförde en kostnadsökning av 17,900 kronor.

Berörda avtalsuppsägning torde även vara föranledd av svårigheten för

sophiahemmet att tillhandahålla erforderligt antal provsköterskor och elever

för både serafimerlasarettet och karolinska sjukhuset. Betydande svårigheter

kunde även förutses för en statens sjuksköterskeskola att omedelbart

fylla serafimerlasarettets behov av sådan personal. Direktionen hade

därför ansett sig icke kunna underlåta att räkna med ökat anslagsbehov.

Örn provsköterskor och elever helt skulle ersättas av sköterskebiträden

skulle detta, med beaktande av en arbetstidsreglering, innebärande arbetstidens

begränsning till 192 timmar per fyraveckorsperiod, medföra en kostnadsökning

utöver den ovan angivna av omkring 124,000 kronor, dyrtidstillägg

oberäknat. Emellertid torde avvecklingen kunna ske successivt. Direktionen

hade med hänsyn därtill beräknat anslagsökningen för berörda

ändamål under budgetåret 1939/40 till 100,000 kronor, dyrtidstillägg oberäknat.

De övriga förändringar i löneställning, med vilka direktionen räknat, vore

följande. För fyra extra ordinarie och en extra eldare samt för nio extra

ordinarie och en extra sjukbärare, förråds- och transportmän samt gårdskarlar

medförde den tidigare angivna lönegradsuppflyttningen en kostnadsökning

av respektive 744 kronor och 1,506 kronor. För lönegradsuppflyttning

för tre extra ordinarie kokerskor bleve ökningen 162 kronor.

Första baderska och kallskänka borde i enlighet med vad direktionen i

det föregående föreslagit uppflyttas till respektive 2 och 1 lönegraden. Lönegradsuppflyttning

från e. U. 4 till e. U. 5 för två badbiträden (ny benämning

baderskor) medförde en kostnadsökning av 162 kronor.

Direktionen hade föreslagit inrättande vid karolinska sjukhuset av en

social hjälpbyrå, avsedd för hela sjukhuset med undantag av radiumhemmet

och psykiatriska kliniken. Till en början skulle personalen å denna avdelning

bestå av en social kurator i 11 lönegraden, ett kanslibiträde och ett

kontorsbiträde. Beträffande serafimerlasarettet, där uppgifterna på det

sociala området handlades av en såsom e. o. i 10 lönegraden placerad befattningshavare

(socialt biträde), hade direktionen icke tänkt sig, att en

sådan anordning skulle genomföras, särskilt med utgångspunkt från arbetsuppgifternas

omfattning och i avvaktan på verksamhetens framtida organisation

vid de två samordnade sjukhusen, men att dock ersättning skulle

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

anvisas till ett kontorsbiträde för att till en början såsom extra befattningshavare

lämna det sociala biträdet vid lasarettet mera stadigvarande hjälp

med vissa arbetsuppgifters fullgörande. Kostnaden för detta kontorsbiträde

i lönegraden e. 4 uppginge till 1,896 kronor.

Utom röntgenfotografering hade även annan fotografering efter hand

kommit till allt större användning som ett hjälpmedel i sjukvården. Sistnämnda

slag av fotografering hade hittills vid serafimerlasarettet skötts

mera amatörmässigt av laboratorie- och behandlingspersonal. Erfarenheten

hade givit vid handen, att detta ej längre kunde fortgå, enär berörda arbete

dels givit ganska ojämna resultat,dels kommit att inkräkta påvederbörandes

— laboratoriebiträdes, behandlingssköterskas o. s. v. — huvuduppgifter, vilka

också ökats. Det hade på grund av anförda omständigheter funnits nödvändigt

att vid serafimerlasarettet (liksom det komme att ske vid karolinska

sjukhuset) anförtro här berörda fotograferingsarbete åt särskild personal,

en extra ordinarie fotograf i 5 lönegraden. Denna befattningshavare

skulle till en början vara underställd överläkaren vid röntgenavdelningen,

vilket av praktiska skäl syntes lämpligast. Härav föranledd anslagsökning

uppginge till 2,082 kronor.

Personalen vid serafimerlasarettets sysslomanskontor utgjordes av

1 syssloman

i

lönegrad . . .

A 24,

1 bokhållare

»

A 15,

1 kassör

»

»

A 11,

1 kameralbiträde

»

»

A 8,

1 »

»

e. o. 8,

1 kontorsbiträde

» . . . .

A 4,

1 »

»

» . . . .

e. o. 4,

1

»

» ...

e. 4.

Härutöver hade direktionen sett sig föranlåten att som ett provisorium

anställa ett extra kameralbiträde. Med hänsyn till att behovet gällde mera

kvalificerat arbete och även tillgång till vikarier vid sjukdomsfall och semestrar

för mera kvalificerad personal, hade direktionen räknat med att

den behövliga nya tjänsten skulle uppföras som extra ordinarie i 15 lönegraden

under benämningen bokhållare. Detta medförde en anslagsökning

av 3,612 kronor.

Direktionen hade på grund av sjukvårdens krav nödgats anställa och

behövde även framdeles ytterligare extra tjänstemän, nämligen ett sköterskebiträde,

en provsköterska och en städerska samt i ökad ersättning till

tre kökselever utbetala 180 kronor, vilket medförde anslagsbehovets ökning

med 4,488 kronor.

Arbetet vid röntgenavdelningen hade ökats i sådan grad, att en ökning

av arkivpersonalen icke kunnat undgås. Antalet undersökningar hade stigit

från 11,274 år 1929 till 25,452 år 1937 och hade tenderat att ytterligare

stiga. Det registreringsarbete m. m., som härav betingades, hade självfallet

ökats i motsvarande grad. Direktionen hade därför anställt ett extra

kontorsbiträde för ändamålet och begärde nu, att befattningen skulle placeras

som extra ordinarie i 4 lönegraden. Anslagsbehovet ökades härigenom

med 1,932 kronor.

Direktionen hade slutligen räknat med ett ökat anslagsbehov av 37,122

kronor för ytterligare reglering av arbetstiden, så att all ekonomipersonal

och även sköterskebiträden, vilka i avsevärd utsträckning utförde städningsarbete,

måtte kunna få arbetstiden begränsad till 192 timmar per

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

fvra-veckorsperiod. Härför beräknade direktionen erforderligt nyanställa

1 sjukbärare i lönegrad e. 5, 18 sköterskebitraden, 3 köksbiträden och 8

städerskor samtliga i lönegrad e. U. 4.

Genom den beräknade flyttningen av ögonkliniken den 1 januari 1940

samt inskränkning av verksamheten vid vissa polikliniker beräknades

kunna ernås en anslagsminskning för icke-ordinarie personal under budgetåret

1939/40 av 32,137 kronor.

Genom nedläggande av serafimerlasarettets tvättinrättning minskades

anslagsbehovet för icke-ordinarie personal med 28,134 kronor och genom

överföring av tvenne sköterskebefattningar och en eldarbefattning till ordinarie

stat med 6,393 kronor.

Delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

skulle vid bifall till direktionens här ovan gjorda förslag ökas med

171,606 kronor men minskas med 67,132 kronor, medförande sålunda en

nettoökning av 104,474 kronor. Emellertid uppginge nettoökningen å delposten

till 85,700 kronor. Skillnaden eller 18,774 kronor motsvarade

minskning uti de i staten för innevarande budgetår beräknade beloppen till

arbetstidsreglering, vikariatsersättning under semester samt extra personal

för vakning m. m. Det hade lyckats att avsevärt reducera kostnaderna för

arbetstidsreglering, men däremot icke kostnaderna för vikarier och extra

personal. Arbetstiden för sjukvårdspersonalen vore nu i huvudsak reglerad

enligt medicinalstyrelsens anvisningar.

Delposten till avlöningsförhöjningar m. m. vore i avlöningsstaten för

innevarande budgetår uppförd med 35,000 kronor, vilket motsvarade ungefär

4,7 procent av slutsumman å delposten grundavlöningar m. m. Efter

samma procentsats skulle förevarande delpost för budgetåret 1939/40 beräknas

till 38,800 kronor.

Vid bifall till direktionens i det föregående framställda förslag skulle personalen

vid serafimerlasarettet erhålla den sammansättning, som framginge

av vid denna proposition fogade Bilaga C.

Avlöningsstaten för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 skulle

enligt direktionens förslag erhålla följande utseende (direktionen har endast

beträffande ordinarie befattningshavare tagit hänsyn till den av 1938

års riksdag beslutade löneregleringen för civilförvaltningen):

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för slagsvis

..................................... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Grundbelopp...............kronor 107,910

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis

................... » 19,590 »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

.......................kronor 826,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

................... » 38,800 »

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis................. »

393,300

127,500

865,300

700

Summa kronor 1,386,800.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 206.

Ledamoten av direktionen, professorn K. J. H. Bergstrand har anfört

skiljaktig mening och yttrat, att han utöver den av direktionen föreslagna

personalen vid patologiska avdelningen vid serafimerlasarettet ansåge behov

föreligga av ytterligare en underläkare och ett tekniskt biträde.

3. Myndigheternas yttranden.

Statskontoret har anfört följande:

Direktionen hade föreslagit, att ytterligare två ordinarie sjuksköterskebefattningar

skulle inrättas. Statskontoret ville i anledning härav erinra,

att endast två ordinarie sköterskebefattningar föreslagits skola överflyttas

till karolinska sjukhuset, oaktat verksamheten vid ett flertal kliniska avdelningar

och polikliniker komme att nedläggas vid lasarettet. Med hänsyn

härtill och då enligt ämbetsverkets mening en viss försiktighet borde

iakttagas vid anställandet av ordinarie personal vid sjukhusen, innan Haidy

erblick erhållits över de sjukvårdande uppgifternas fördelning mellan de

båda sjukhusen, ansåge sig statskontoret icke kunna tillstyrka framställningen

i denna del.

För patologiska undersökningar och obduktioner hade direktionen föreslagit,

att fyra befattningshavare skulle nyanställas med avlöning från

serafimerlasarettets stat, nämligen en prosektor med arvode av 9,000 kronor,

en assistent med arvode av 1,800 kronor samt ett tekniskt biträde och

en förste vaktmästare, båda i lönegraden A 7. Statskontoret finge i anledning

härav erinra, att — vilket också direktionen framhållit — för dessa

undersökningar hittills disponerats personal och lokaler vid karolinska institutet.

Dessa undersökningar verkställdes sålunda för närvarande utanför

lasarettet. Den omständigheten, att patologiska institutionen vid karolinska

institutet flyttades från sina nuvarande lokaler i närheten av serafimerlasarettet

till Norrbackaområdet, syntes — såvitt ämbetsverket kunde finna

— icke i och för sig utgöra hinder mot att dessa undersökningar för de båda

sjukhusen centraliserades till den nya patologiska institutionen å Norrbacka.

Ämbetsverket finge emellertid erinra, att i avgivet betänkande angående

serafimerlasarettets ekonomi m. m. (jfr statens offentliga utredningar

1936: 1 sid. 93) uttalats nödvändigheten av att en självständig institution

för patologi inrättades vid serafimerlasarettet utan att, enligt statskontorets

mening, det tillfullo klargjorts, vilka orsaker kunde anses hindra

en centralisering av dessa undersökningar. Därest emellertid en dylik centralisering

funnes icke böra ske, hade statskontoret intet att erinra mot

den föreslagna lönesättningen för personalen vid den patologiska avdelningen.

En annan fråga, som statskontoret tidigare antydningsvis berört, vore

spörsmålet örn centraliseringen av sjukgymnastiken till karolinska sjukhuset.

Efter omorganisationen komme sjukgymnastikundervisningen att förflyttas

från serafimerlasarettet till karolinska sjukhuset. Såvitt ämbetsverket

kunde finna, måste det ur undervisningens synpunkt anses angeläget,

att ett så stort patientantal som möjligt erhölles vid karolinska sjukhuset,

varför en centralisering av sjukgymnastiken syntes böra ske till detta sjukhus.

För närvarande vore vid serafimerlasarettet på ifrågavarande avdelning

sysselsatta -—- förutom överläkaren och en biträdande läkare, vilka av

direktionen föreslagits skola förflyttas till karolinska sjukhuset — ytter
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

ligare en biträdande läkare samt två ordinarie och fyra icke-ordinarie sjukgymnaster.

Härförutom vore uppförda särskilda arvoden till en biträdande

sjukgymnast och assistenten vid gymnastikavdelningen å 3,300 kronor.

Ingen av dessa befattningar hade föreslagits skola överflyttas till karolinska

sjukhuset.

Av de skäl, statskontoret ovan anfört, ifrågasatte ämbetsverket, om ej

hela denna avdelning vid serafimerlasarettet skulle kunna avvecklas och de

patienter, vilka icke vore intagna på lasarettet för vård, remitteras till

karolinska sjukhuset för att där få erforderlig behandling. Huru många sjukgymnaster,

som efter en dylik omorganisation borde bibehållas å serafimerlasarettet

för att giva behandling å för vård å lasarettet intagna sjuka, ansåge

sig statskontoret, i avsaknad av erforderlig utredning i sådant hänseende,

icke kunna bedöma. I vart fall torde ingen särskild läkare härför

behöva anställas, utan torde, örn så skulle befinnas erforderligt — i likhet

med vad som skett å vissa av stadens sjukhus med större antal vårdplatser

än serafimerlasarettet — kunna uppdragas åt någon underläkare att

vid sidan av sina egentliga arbetsuppgifter hava överinseendet över den

eller de kvarvarande sjukgymnasternas arbete.

Den ändring av lönesättningen för eldarna å och föreståndaren för maskinavdelningen,

som direktionen förordat, kunde statskontoret på tidigare angivna

skäl icke för närvarande tillstyrka. Ej heller borde — som tidigare

framhållits — enligt ämbetsverkets mening för närvarande anställas några

biträdande överläkare. Däremot ville statskontoret icke motsätta sig, att

en särskild överläkare anställdes å röntgenavdelningen med ett årsarvode av

9,000 kronor.

Direktionen hade vidare föreslagit, att för »den inre verksamheten» vid

de polikliniker, vilkas »yttre verksamhet» nedlades, skulle bibehållas poliklinikföreståndare

med oförändrade arvoden. Enligt ämbetsverkets mening

hade det varit av intresse, örn omfattningen av denna »inre verksamhet»

under de senaste åren siffermässigt belysts. Statskontoret kunde icke

frigöra sig från det intrycket, att denna inre verksamhet måste bliva av

obetydlig omfattning, och ansåge sig ämbetsverket böra ifrågasätta, om

icke hela detta spörsmål enklast och bäst skulle erhålla sin lösning, ifall för

dessa uppgifter lämpade läkare vid karolinska sjukhuset ålades att i tjänsten

vid behov verkställa undersökning av för vård å serafimerlasarettet

intagna patienter.

Vad direktionen föreslagit i fråga örn vikariatsersättning till underordnad

läkare, som vikarierade för läkare med arvode, föranledde ingen erinran

från statskontorets sida.

Direktionen hade vidare meddelat, att sophiahemmet uppsagt det med

lasarettet ingångna avtalet angående tillhandahållande av sjukvårdspersonal

för sjukhuset. Anledningen härtill syntes enligt direktionens mening

vara, att svårighet yppat sig för sophiahemmet att tillhandahålla erforderligt

antal provsköterskor och elever för både serafimerlasarettet och karolinska

sjukhuset. Betydande svårigheter kunde även enligt direktionens

förmenande förutses för en statens sjuksköterskeskola att omedelbart fylla

serafimerlasarettets behov av sådan personal.

Statskontoret finge i anledning härav erinra, att sophiahemmet så sent

som år 1935 träffat avtal med staten örn att hemmet skulle förse karolinska

sjukhuset med sjukvårdspersonal, medan motsvarande avtal med serafimerlasarettet

ingåtts redan år 1932. Såvitt ämbetsverket kunde finna,

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Marits proposition A7r 206.

måste det vid avtalsförhandlingarna år 1935 hava förutsatts, att sophiahemmet

framgent skulle förse båda sjukhusen med sjukvårdspersonal, och

att hemmet i anledning härav skulle företaga erforderliga utvidgningar i

sin utbildningsverksamhet för sjuksköterskor. Med hänsyn härtill syntes

det ämbetsverket anmärkningsvärt, att sophiahemmet nu sett sig föranlåtet

att uppsäga avtalet med serafimerlasarettet.

I nuvarande läge hade direktionen ansett sig böra beräkna medel med

omkring 120,000 kronor för att eventuellt kunna utbyta provsköterskor

och elever mot sköterskebiträden. Statskontoret kunde icke tillstyrka, att

ett dylikt belopp anvisades utan att en mera ingående undersökning företoges

rörande de möjligheter, som kunde förefinnas för serafimerlasarettet

att täcka sitt behov av provsköterskor och elever från — i första hand —

statens sjuksköterskeskola, eller, om denna utväg icke visade sig framkomlig,

från andra institutioner, som bedreve dylik utbildning.

Såvitt ämbetsverket kunde finna, borde tills vidare anstå med anställandet

av något kontorsbiträde till hjälp åt den sociala kuratorn vid sjukhuset.

Då i och med att karolinska sjukhuset började sin verksamhet vissa

lättnader borde inträda i sysslomanskontorets arbetsbörda dels därigenom,

att serafimerlasarettet icke längre behövde sörja för kosthållet å radiumhemmet,

dels ock genom att serafimerlasarettets befattning med lasarettets

tvätt komme att upphöra, syntes det ämbetsverket för närvarande knappast

motiverat, att någon ytterligare bokhållarbefattning inrättades å

detta kontor.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har beträffande förslaget rörande

personaluppsättning för serafimerlasarettet icke ansett sig kunna tillstyrka

uppfattning till högre lönegrad av maskinmästaren, varjämte lönenämnden

föreslagit, att i stället för den upptagna extra ordinarie bokhållartjänsten

i 15 lönegraden skulle inrättas en extra ordinarie befattning i 12

lönegraden.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har anfört:

Direktionen för karolinska sjukhuset ansåge, att ett antal polikliniker

vid serafimerlasarettet skulle nedläggas samt att den yttre verksamheten

vid de medicinska och kirurgiska poliklinikerna därstädes skulle minskas.

Direktionen räknade vidare med att verksamheten vid den sjukgymnastiska

polikliniken skulle upprätthållas utan annan inskränkning än som

möjligen kunde följa av den minskade tillströmningen till medicin- och

kirurgpoliklinikerna.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet ville härtill framhålla, att

om en sjukgymnastik poliklinik i nuvarande eller något minskad omfattning

skulle finnas kvar vid serafimerlasarettet, kunde detta komma att

äventyra undervisningen av sjukgymnaster. Redan under nuvarande förhållanden

vore patientmaterialet ej så stort, som ur undervisningens synpunkt

vore önskvärt. Direktionen måste därför på det bestämdaste motsätta

sig åtgärder ägnade att minska patienttillströmningen till gymnastikavdelningen

vid karolinska sjukhuset. Direktionen förbisåge givetvis icke,

att det förefunnes ett behov av alt erhålla sjukgymnastik behandling för

patienterna på serafimerlasarettet ävensom för de å dess kvarvarande polikliniker

vårdade, men ville framhålla, att de senare för erhållande av sjukgymnastik

vård borde hänvisas till karolinska sjukhuset, där detta utan

Bihang till riksdagens protokoll 1981). 1 sami. Nr 206. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

oskälig omgång eller kostnad för patienten kunde ske och icke av medicinska

skäl vore olämpligt. Direktionen föresloge därför, att gymnastikavdelningen

vid serafimerlasarettet, sedan motsvarande avdelning vid karolinska

sjukhuset öppnats den 1 oktober 1939, avsevärt beskures.

Enligt sjukhusdirektionens förslag skulle personalen vid serafimerlasarettets

gymnastikavdelning komma att bestå av en biträdande läkare, 2

ordinarie, 2 extra ordinarie samt 2 extra sjukgymnaster jämte en biträdande

sjukgymnast och assistent. För närvarande funnes på serafimerlasarettets

stat uppförda samma antal sjukgymnaster. Innan samarbetet mellan serafimerlasarettet

och gymnastiska centralinstitutet kommit till stånd funnos

på lasarettet anställda 4 sjukgymnaster. Då sjukhusdirektionen förutsatte,

att verksamheten å de kvarvarande poliklinikerna skulle minskas med omkring

25 procent, ansåge direktionen, att vid oförändrad tilldelning av

patienter till gymnastikavdelningen lasarettet kunde reda sig med 75 procent

av de ursprungligen fyra sjukgymnasterna, d. v. s. 3 i stället för av

lasarettsdirektionen föreslagna 6. Då polikliniska patienter, som vore i

behov av sjukgymnastik behandling, som redan nämnts, i största möjliga

utsträckning borde hänvisas till karolinska sjukhuset, torde antalet sjukgymnaster

å serafimerlasarettet kunna möjligen minskas till 2, av vilka

åtminstone 1 borde vara extra.

Direktionen hade intet att erinra mot att en biträdande läkare fortfarande

anställdes vid serafimerlasarettets gymnastikavdelning. Då undervisningen

där nedlades, kunde det dock icke finnas något skäl för att den

biträdande sjukgymnasten och assistenten skulle kvarbliva vid avdelningen.

Detta kunde varken krävas med hänsyn till sjukvårdens uppgifter i anseende

till det avsevärt minskade patientantalet eller till undervisningen

för medicine kandidater, då den senare uppenbarligen borde förläggas till

karolinska sjukhusets större och bättre utrustade avdelning.

Medicinalstyrelsen har anfört, att av vad medicinalstyrelsen anfört angående

löneställningen för vissa befattningar vid karolinska sjukhuset framginge,

att styrelsen icke ansåge sig hava anledning att tillstyrka de förslag

till förhöjd löneplacering för motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet,

som framlagts i samband med förslag till stat för sistnämnda

sjukhus.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har ansett den av professorn Bergstrand

föreslagna ökningen av personalen å serafimerlasarettets patologiska

avdelning ofrånkomlig.

Med avseende å prosektorsbefattningen vid nämnda avdelning funné

kollegiet det skäligt, att innehavaren finge åtnjuta ersättning för histologiska

undersökningar enligt för karolinska sjukhuset gällande grunder med

4,000 kronor.

I särskilt yttrande till kollegiets protokoll har professorn J. W. Nordenson

med avseende å den föreslagna prosektorstjänsten erinrat, att av karolinska

institutets bägge professorer i patologi den ene vore obducent vid

Sabbatsbergs sjukhus. Då nu institutet behövde tvenne undervisande obducenter

vid sina egna sjukhus, syntes det Nordenson riktigast och mest

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

ekonomiskt, att den vid Sabbatsbergs sjukhus verksamme återbördades till

institutet och flyttades till karolinska sjukhuset. En sådan förflyttning

vore i god överensstämmelse med grundtanken för hela nybygget, nämligen

strävandet att på en plats sammanföra alla institutets olika inrättningar.

Härigenom skulle prosektorslönen inbesparas. Den av professorn Bergstrand

krävda personalökningen borde då komma på karolinska sjukhuset.

Professorn F. Henschen har i särskilt yttrande anfört, att den för prosektorn

föreslagna avlöningen vore otillräcklig med hänsyn till de arbetsuppgifter,

som komme att åvila honom.

4. Sjukhusdirektionens yttrande i anledning av myndigheternas

erinringar m. m.

Direktionen har i sitt ifrågavarande yttrande anfört följande:

Direktionen ville betona, att statskontorets tanke att låta alla obduktioner

förrättas för båda sjukhusen vid karolinska sjukhuset icke av praktiska

skäl kunde genomföras, då läkarna vid serafimerlasarettet ofta borde

vara närvarande vid dylika obduktioner. Personaluppsättningen för den

patologiska avdelningen vid serafimerlasarettet vore emellertid ganska liten.

De tre i direktionens skrivelse av den 26 oktober 1938 upptagna biträdande

överläkartjänsterna torde kunna utgå.

I anledning av vad direktionen över gymnastiska centralinstitutet anfört

syntes befattningen såsom biträdande sjukgymnast-assistent samt två

extra sjukgymnasttjänster å serafimerlasarettet kunna indragas från den

tidpunkt, då gymnastikavdelningen vid karolinska sjukhuset komme i verksamhet.

För merutgifter, som förorsakades av att elever och provsköterskor vid

serafimerlasarettet skulle under nästa budgetår behöva utbytas mot sköterskebiträden,

hade direktionen beräknat ett anslagsbehov av 100,000 kronor.

Direktionen föresloge, att ifrågavarande anslag minskades med 10,000

kronor, varvid viss hänsyn tagits till att eleverna vid statens sjuksköterskeskola

skulle kunna tagas i anspråk i sjukvårdsarbetet. För oförutsett

personalbehov vid serafimerlasarettet torde vidare få beräknas ett anslag

av 5,000 kronor.

I anledning av statskontorets erinringar beträffande verksamheten vid

serafimerlasarettets polikliniker har jag från direktionen införskaffat följande

kompletterande uppgifter beträffande direktionens i ämnet framställda

förslag.

Den yttre verksamhetens nedläggande vid vissa polikliniker innebure,

att inga direkt sökande patienter där skulle mottagas. Den inre verksamhetens

fortgående betydde, att personal fortfarande stöde till förfogande

i berörda polikliniker för undersökning och eventuell behandling av patienter,

som söht läkare å någon av kirurgiska, medicinska eller nervpoliklinikerna

vid lasarettet eller som remitterats från någon av lasarettets

kliniker.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

Den kvarvarande personalen å följande polikliniker skulle bliva:

Ögonpolikliniken.

1 poliklinikföreståndare, arvode 6,500 kronor (för närvarande benämndes

dessa i staten biträdande läkare),

1 sjuksköterska i A 7.

Öron-, näs- och halspolikliniken.

1 poliklinikföreståndare, arvode 6,500 kronor,

1 andre underläkare, e. 22 (för närvarande i stat benämnd underläkare),

1 sjuksköterska i A 7,

1 sköterskebiträde.

Kvinnopolikliniken.

1 poliklinikföreståndare, arvode 4,800 kronor. (Nödig assistens lämnades

av nervpoliklinikens sjukvårdspersonal.)

Att läkarna behövde assisterande sjukvårdspersonal torde ej behöva

närmare utvecklas.

Att direktionen icke tänkt sig någon beskärning av arvodena torde förklaras

av önskemålet att på dessa viktiga poster erhålla väl kvalificerade

läkare.

Av direktionens skrivelse framginge, att en minskning av patientantalet

vid medicinska och kirurgiska poliklinikerna kunde väntas, ehuru dess

omfattning givetvis ej kunde på förhand beräknas. Direktionen hade emellertid

räknat med en minskning av 25 procent i fråga örn poliklinikinkomsterna.

Någon indragning av personal hade direktionen emellertid icke

ansett sig böra räkna med å dessa polikliniker. Förklaringen därtill vore dels

ovissheten örn huru stor minskningen i patientantalet kunde bliva, dels att

personalen för närvarande vore knappt tillmätt. Vad kirurgiska polikliniken

beträffade, vore denna organiserad så, att två läkare skulle samtidigt arbeta,

den ene på manliga och den andre på kvinnliga avdelningen. Medicinska

polikliniken hade redan år 1933 ett så stort antal patienter, att

ytterligare en läkare utöver de förutvarande tre behövdes, ehuru lön ej

erhölles förr än i början av år 1934. Antalet patienter och läkare vid medicinska

och kiurgiska poliklinikerna utgjorde

medicinska polikliniken

patienter........

läkare ..........

kirurgiska polikliniken

patienter........

läkare ..........

år 1933 år 1934 år 1937

9,936 11,504 12,212

3 4 4

17,527 18,185 21,207

2 2 2

5. Särskild ersättning till läkare vid serafimerlasarettet

för vissa intyg och utlåtanden.

På sätt framgår av propositionen nr 272/1937, sid. 63, förklarade sig allmänna

civilförvaltningens lönenämnd icke hava något att erinra mot vissa

av karolinska sjukhusets direktion föreslagna höjningar av arvodena för

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. May.ts proposition Nr 206.

de biträdande läkarna vid serafimerlasarettet, dock endast under förutsättning,

att rätten till ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande

sådana poliklinikpatienter, å vilka bestämmelserna i lagen om

olycksfall i arbete ägde tillämpning, upphävdes. Å sid. 67 i propositionen

anförde jag, att Kungl. Majit framdeles torde böra taga frågan under omprövning.

I skrivelse nr 465/1937 uttalade riksdagen sin anslutning i princip

till lönenämndens förslag och förklarade sig förvänta, att frågan gjordes

till föremål för närmare utredning och förelädes 1938 års riksdag.

Genom beslut den 30 juni 1937 anbefallde Kungl. Majit direktionen att,

med beaktande av vad i ämnet sålunda anförts, till Kungl. Majit inkomma

med utredning om upphävande av rätten till ersättning för utfärdande av

ovanberörda intyg och utlåtanden.

I sin skrivelse den 25 november 1937 rörande anslagsäskandena för budgetåret

1938/39 inkom direktionen med den anbefallda utredningen.

De intyg, som jämlikt olycksfallsförsäkringslagen utfärdades å serafimerlasarettets

kirurgiska poliklinik, vore, yttrade direktionen, av följande fyra

slag:

1) Anmälning sintyg (Intyg I), vilka utfärdades i samtliga fall, då arbetsoförmågan

varit eller kunde väntas bliva nedsatt. I fallen utan nedsättning

av arbetsförmågan utfärdades oftast intet intyg, även om den

skadade underginge behandling.

2) Fortsättning sintyg (Intyg II), vilka utfärdades mindre ofta, exempelvis

örn patienten uppgåve sig omedelbart vara i behov av fortsatt understöd

från försäkringsanstalten eller vid mer utdraget sjukdomstillstånd.

3) Slutintyg (Intyg III), vilka efter behandlingens avslutande utfärdades,

örn något inträffat, som ej funnes angivet å intyg I (exempelvis örn

tiden för arbetsoförmåga blivit längre än vad som där angivits). Dessutom

utfärdades intyg III på särskild begäran av arbetsgivaren eller försäkringsbolaget

.

4) Invalidiietsintyg (med en ingående beskrivning av den skadades bestående

och objektiva symptom samt ibland med ett utlåtande örn besvärens

samband med olycksfallet), vilka utfärdades dels i samband med intyg

III i händelse kvarstående men förelåge, dels på särskild begäran av försäkringsbolag,

då ändring i arbetsförmågans nedsättning efter viss tid (efter

1—2—3 år) kunde beräknas hava inträtt.

Direktionen hade berett riksförsäkringanstalten och de ömsesidiga socialförsäkringsbolagens

förening tillfälle att yttra sig i ämnet. Såväl riksförsäkringsanstalten

som nämnda förening avstyrkte ett slopande av förevarande

ersättning. Beträffande motiveringen härför torde få hänvisas till

den i propositionen nr 103/1938 intagna redogörelsen, sid. 22 ff.

I anslutning till och med instämmande i huvudsak i vad riksförsäkringsanstalten

och de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagens förening anfört

framhöll direktionen för sin del såsom skäligt och önskvärt, alt behörig

hänsyn toges till läkarnas i vårt land hittills sanktionerade rättighet att för

avgivande av intyg av förevarande slag erhålla viss ersättning. En föränd
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Marits ''proposition Nr 306.

ring härutinnan för serafimerlasarettets och karolinska sjukhusets läkare

skulle försätta dessa i en ogynnsam särställning i förhållande till läkarna vid

andra sjukhus i landet, vilka senare enligt sjukhusstadgan ägde rätt till

sådan ersättning. Frågan torde böra ses i ett vidare sammanhang och gälla

rättigheten i allmänhet för läkare vid landets sjukvårdsinrättningar att

uppbära ersättning för olika slag av intyg. Direktionen ville vidare erinra

om att såväl de särskilda sakkunniga som direktionen vid den senaste löneregleringen

för serafimerlasarettets läkare utgått ifrån att rätten till ersättning

för intyg skulle kvarstå.

Direktionen hade sålunda vid övervägande av frågan icke funnit skäl

föreligga för upphävande av rätten till ersättning.

Ledamoten av direktionen, statskommissarien Tottie hade vid direktionens

sistnämnda förslag anmält skiljaktig mening och anfört:

Då ersättningen för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande poliklinikpatienter

i allmänhet borde ingå i den gottgörelse, som av vederbörande

sjukhus uttoges och icke ersattes i annan ordning, måste reservanten

ansluta sig till ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd framställt

förslag beträffande ersättning för intyg eller utlåtanden av nu ifrågavarande

slag. Enligt reservantens mening borde lasarettet äga uppbära ersättning

för ifrågavarande intyg eller utlåtanden och vederbörande läkare i stället

erhålla den ökning i arvodet, som kunde anses motiverad med hänsyn

till det arbete, som kunde anses åvila honom med utfärdande av intyg

och utlåtanden av detta slag. Direktionen torde i så fall böra fastställa

en taxa för dessa intyg och utlåtanden. Ett särskilt skäl att icke vid den

lönereglering, varom nu vore fråga, bibehålla denna rätt till ersättning läge

dessutom i den omständigheten, att ersättningar av ifrågavarande slag nu

utginge synnerligen ojämnt och föranledde, att en läkare, som handhade

utfärdandet av dylika intyg, ofta komme i en ur ekonomisk synpunkt

väsentligt gynnsammare ställning än den, som icke sysslade med dylikt arbete,

men hade en ur sjukvårdens synpunkt minst lika värdefull uppgift

att fylla. Tidigare vunna erfarenheter utvisade även, att lasarettet måste

genom lämnande av personligt lönetillägg kompensera mistningen av sportelinkomster

av likartat slag. Härtill komme, att, enligt vad som framginge

av den till direktionen lämnade utredningen, vid lasarettet anställd personal

brukade tagas i anspråk för arbete i samband med intygens utfärdande. Det

syntes lämpligare, att denna personal utförde sådant arbete i tjänsten och

mot ersättning enligt för personalens avlöning fastställda allmänna grunder

och icke vid sidan av tjänsten efter avtal med vederbörande läkare.

Den anordningen syntes kunna i detta fall vidtagas, att direktionen, för

den händelse rätten till ersättning nu upphävdes, erhölle bemyndigande att

i samråd med vederbörande försäkringsinrättningar på lämpligt sätt ordna

denna angelägenhet och av dem uppbära den gottgörelse, som kunde anses

skälig för arbetet i fråga. Emellertid syntes det nu behandlade spörsmålet

äga en vidare betydelse och i viss mån beröra frågan örn ersättning för intyg

i allmänhet.

Statskontoret anslöt sig till den av reservanten uttalade meningen.

T omförmälda proposition nr 103/1938, sid. 29, anförde jag bland annat:

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. May.ts proposition Nr 206.

För egen del hade jag kommit till den uppfattningen, att de övervägande

skälen talade för ett avskaffande av nämnda ersättningar i deras

nuvarande form. Jag anslöte mig alltså till den ståndpunkt, som kommit

till synes i 1937 års riksdags förutnämnda uttalande i ämnet. Det vore

visserligen sant, att genom en sådan åtgärd läkarna vid ifrågavarande

statliga sjukvårdsinrättningar — min uppfattning att dylika ersättningar

till de enskilda läkarna icke borde utgå gällde även karolinska sjukhuset

— skulle försättas i en annan ställning än läkarna vid andra sjukhus i landet,

men det syntes mig riktigt, att staten vid sina sjukhus även i fråga

örn läkarpersonalen tillämpade ersättningsprinciper, som anslöte sig till vad

som gällde inom andra statliga verksamhetsområden och som kunde tjäna

de övriga sjukhusen i vårt land till förebild.

Enligt min mening borde emellertid de vid sjukhuset nu anställda läkare,

som uppbure ifrågavarande ersättningar, komma i åtnjutande av

dem efter oförändrade grunder, så länge de innehade sina nuvarande befattningar.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av

sjukhusdirektionen meddela de bestämmelser i övrigt rörande avvecklingen

av ifrågavarande ersättningssystem, som kunde befinnas erforderliga.

De förslag, som framlagts av reservanten inom direktionen, torde

härvid kunna tagas till utgångspunkt. Vid den fortsatta utredningen av

detta spörsmål syntes jämväl böra tagas under övervägande, huruvida icke

motsvarande åtgärder borde vidtagas i fråga om ersättning för likartade

intyg och utlåtanden inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen.

Därest så befunnes påkallat, torde Kungl. Majit

böra meddela erforderliga bestämmelser jämväl i sistberörda hänseenden.

I skrivelse nr 174/1938 uttalade riksdagen, bland annat, att riksdagen

delade min uppfattning, att den vissa av lasarettets läkare nu tillkommande

rätten till särskild ersättning för utfärdande av ifrågavarande intyg och

utlåtanden borde avskaffas i sin nuvarande form, dock med rätt för de

läkare, som nu uppbure sådan ersättning, att komma i åtnjutande därav

enligt oförändrade grunder, så länge de innehade sina nuvarande befattningar.

Vidare framhöll riksdagen, att det vore önskvärt, att den fortsatta

utredningen i ämnet toge sikte jämväl på spörsmålet, huruvida icke motsvarande

åtgärder borde vidtagas i fråga örn ersättning för likartade intyg

och utlåtanden inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsf

örordningen.

I utlåtande den 1 juli 1938 över en av Sveriges yngre läkares förening

gjord anhållan örn anstånd tills vidare med avgörandet av frågan örn avskaffande

av förevarande slag av ersättningar, vidhöll lönenämnden sin i

det föregående uttalade mening, att rätten till sagda ersättningar borde

upphävas.

Lönenämnden uttalade sig emellertid för den uppfattningen, att vid

riksdagsbehandlingen av ifrågavarande spörsmål avsetts, att kompensation

i någon form skulle tillkomma den berörda läkarpersonalen, för den händelse

den nuvarande rätten till ersättning upphävdes. Lönenämnden fann

det emellertid erforderligt, att en närmare utredning komme till stånd rörande

den lämpligaste formen för cn dylik ersättning, varvid särskilt syn
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

tes böra undersökas vilka ersättningsbelopp, som enligt dittillsvarande ersättningsgrunder

utgått till de berörda läkarna. Utredningen syntes även

böra avse försäkringsinrättningarnas gottgörelse till sjukhuset för avgivna

intyg och utlåtanden. I överensstämmelse med vad som förutsatts av

statsmakterna vid frågans behandling, syntes jämväl böra övervägas, vilka

åtgärder som borde vidtagas i fråga om ersättningar för likartade intyg

och utlåtanden inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 15 juli 1938 anbefallt direktionen

att verkställa utredning av frågan örn avveckling av ovanberörda ersättningssystem,

varvid särskilt borde beaktas vad lönenämnden i nyssnämnda

yttrande anfört, har direktionen i skrivelse den 11 november 1938 framlagt

utredning och förslag i ämnet.

Direktionen har inledningsvis framhållit, att ifrågavarande intyg äro

dels sådana, som utfärdades beträffande poliklinikpatienter, skadade under

sådana omständigheter att lagen örn försäkring för olycksfall i arbete ägde

tillämpning (olycksfallsintyg), dels ock likartade intyg och utlåtanden inom

övriga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen.

_ Olycksfallsintyg en. Till en början ville direktionen framhålla, att rätten

till nu ifrågavarande ersättningar gällde ej blott de läkare vid poliklinikerna

och röntgenavdelningen, som i avlöningsstaterna benämndes biträdande

läkare, utan även underläkarna.

Av vad som förekommit vid frågans behandling syntes direktionen

kunna dragas den slutsatsen, att statsmakterna icke ställt sig avvisande

till tanken på en kompensation i form av höjd avlöning för vissa läkartjänster,

men att denna finge avvägas med hänsyn till vad som vore motiverat

av det arbete, som kunde anses åvila vederbörande med utfärdande

av intygena och utlåtandena av ifrågavarande slag, varvid ock finge göras

en jämförelse med andra läkare vid lasarettet, som icke sysslade med dylikt

arbete, men hade en ur sjukvårdens synpunkt lika värdefull uppgift att

fylla.

Direktionen hade i sin omförmälda skrivelse den 25 november 1937 anfört

vissa siffror, beräknade på grundval av anteckningar å journalkorten,

angående antalet vid kirurgiska polikliniken och ögonpolikliniken utfärdade

intyg för år 1936. Direktionen återgåve nedan samma siffror, kompletterade

med beräknat ersättningsbelopp för invaliditetsintyg samt siffror

rörande ersättning till röntgenavdelningens läkare. Därutöver angåves motsvarande

siffror för år 1937.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 206. 121

År 1936

År 1937

Avdelning och intygsslag

Antal

intyg och

utlåtanden

å kr.

Summa

kr.

Antal

intyg och;

utlåtanden

å kr.

Summa

kr.

Kirurgiska poliklinikens manliga

avdelning.

Intyg I ................

1,972

4

7,888

2,405

4

9,620

1,522

53

3

4,566

530

1,968

36

3

5,904

360

Invaliditetsintyg...........

10

10

Summa

3,547

12,984

4,409

15,884

Kirurgiska poliklinikens kvinnliga

avdelning.

Intyg I ................

715

4

2,860

924

4

3,696

Intyg II och III ..........

634

3

1,902

723

3

2,169

Invaliditetsintyg...........

7

10

70

15

10

150

Summa

1,356

4,832

1,662

6,015

Ögonpolikliniken.

Intyg I ................

127

4

508

329

4

1,316

Intyg II och III ..........

33

3

99

31

3

. 93

Invaliditetsintyg...........

7

10

70

5

10

50

Summa

167

677

365

1,459

Röntgenavdelningen..........

960

10

9,600

970

10

9,700

Ersättningen för invaliditetsintygen vore en medelsiffra.

Frågan rörande vilka ersättningsbelopp, som enligt hittillsvarande ersättningsgrunder

utgått till vederbörande läkare, vore, åtminstone vad

kirurgiska polikliniken beträffade, vansklig att besvara, emedan anteckningar

i sådant avseende ej funnes. Kirurgiska polikliniken vore såsom ovan

syntes delad på en manlig och en kvinnlig avdelning. Under normala förhållanden

kunde beräknas, att den biträdande läkaren under sex månader

skötte den manliga avdelningen och under tre månader den kvinnliga.

Under återstående tre månader skulle han som regel vara tjänstledig dels

för uppehållande av överläkartjänst, dels för åtnjutande av semester (30

dagar). Vid ett sådant förhållande och under antagande, att ersättningen

fördelade sig jämnt under året, skulle på den biträdande läkaren vid kirurgiska

polikliniken efter medeltalet för ovan angivna tvenne år kunna

beräknas komma ett ersättningsbelopp för olycksfallsintyg av 8,560 kronor

under ett år eller i genomsnitt per tjänstgöringsmånad 950 kronor.

På underläkaren-amanuensen skulle under anförda förhållanden och under

förutsättning dels att han erhölle förordnande som vikarie under biträdande

läkarens ledighet, dels ock åtnjöte en månads semester, komma ett

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 206.

ersättningsbelopp för olycksfallsintyg av 9,456 kronor eller 860 kronor

per tjänstgöringsmånad. Vad här i fråga om ersättningsbeloppens fördelning

på läkarna vid kirurgiska polikliniken anförts, skulle således gälla

personen och såsom normala beräknade förhållanden. Fördelades åter ersättningsbeloppen

på tjänsterna, vilket i detta sammanhang syntes riktigast,

och lika för båda gjorde detta, beräknat efter medeltalet för de båda

angivna åren, för vardera tjänsten cirka 9,900 kronor för år eller 825 kronor

för månad.

Beträffande ögonpolikliniken hade biträdande läkaren därstädes upplyst,

att han under senaste året endast undantagsvis utfärdat olycksfallsintyg.

Ersättningsbeloppet skulle sålunda kunna fördelas lika på de båda underläkartjänsterna

och gjorde detta efter medeltalet av ovan för åren 1936 och

1937 angivna siffror cirka 500 kronor för år eller cirka 45 kronor per

månad för vardera av de två underläkartjänsterna.

I fråga om röntgenavdelningen utfärdade som regel den biträdande läkaren

olycksfallsintygen. Medelinkomsten för dylika intyg (utlåtanden) de

ovan angivna två åren uppginge sålunda för berörda tjänst till 9,650 kronor

eller cirka 800 kronor per månad.

Sammanfattat skulle alltså fördelningen av ersättningsbeloppen för

olycksfallsintygen under ovan angivna tvenne år kunna beräknas vara i

medeltal för år:

på biträdande läkartjänsten vid kirurgiska polikliniken . kronor 9,900

» » » » ögonpolikliniken...... » —

» » » » röntgenavdelningen.... » 9,650

» en underläkare-amanuenstjänst vid kirurgiska polikliniken

..................................... » 9,900

» en underläkartjänst vid ögonpolikliniken.......... » 534

» » underläkare-amanuenstjänst vid ögonpolikliniken. . » 534

Härtill borde anmärkas, att underläkare-amanuenstjänsten vid kirurgiska

polikliniken i regel innehades endast ett år av samma person.

Beträffande försäkringsinrättningarnas gottgörelse till sjukhuset för avgivna

intyg och utlåtanden funne direktionen med hänsyn till att antalet

intyg beträffande här ifrågavarande patienter varierade från ett till två

eller flera för person, och med hänsyn till förhållandena vid andra sjukhus

lämpligast, att ingen ändring i nuvarande av medicinalstyrelsen fastställda

taxa gjordes i förevarande sammanhang.

Direktionen finge i detta sammanhang påpeka, att det i riksdagens

skrivelse 174/1938 använda uttrycket »dock med rätt för de läkare,

som nu uppbära sådan ersättning, att komma i åtnjutande därav enligt

oförändrade grunder, så länge de innehava sina nuvarande befattningar»

givit anledning till tvekan örn huru vitt det skulle tolkas. Lasarettets underordnade

läkare förordnades enligt gällande reglemente på viss tid, som ej

utan Kungl. Maj:ts medgivande finge överstiga tre år i sänder. I praktiken

hade detta i allmänhet tillämpats så, att underläkare förordnats på ett

år i sänder och biträdande läkare på tre år i sänder. Den biträdande läkarens

vid röntgenavdelningen förordnanden — han förordnades av kanslern

för rikets universitet såsom biträdande lärare och vore i sådan egenskap

skyldig tjänstgöra som biträdande läkare vid serafimerlasarettet —

gällde emellertid endast ett år i sänder. En formell tolkning av berörda

uttryck syntes innebära, att nuvarande befattning gåves betydelsen nu
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

varande förordnande. Direktionen ansåge emellertid, att uttrycket borde

kunna tolkas efter sin ordalydelse och sålunda gälla även vid ett förnyat

förordnande å samma befattning.

Direktionen hade jämväl att avgiva de förslag, vartill utredningen ansåges

böra föranleda. Beträffande olycksfallsintygen skulle direktionen genom

det ovan anförda kunna sägas hava intagit den ståndpunkten, att

någon kompensation utöver den av statsmakterna direkt utsagda vid borttagande

av rätten för vissa underordnade läkare att uppbära ersättning

för utfärdande av olycksfallsintyg eller därmed jämställda utlåtanden icke

vore motiverad. Härtill ville direktionen tillägga, att vad direktionen ovan

anfört och de slutsatser, som därav skulle kunna dragas, grundade sig på

en strängt formell tolkning av innebörden i riksdagens beslut. Direktionen

ansåge det emellertid icke oberättigat att på grund av vad som förekommit

vid frågans behandling draga den slutsatsen, att riksdagen icke avsett

att helt borttaga den inkomst, läkarna haft genom utfärdande av här

ifrågavarande intyg. Att nu på grundval av siffror från endast två år, dessutom

från en högkonjunktursperiod, vidtaga en höjning av de fasta arvodena

för vissa biträdande läkare och några få underläkare och samtidigt

ålägga dem att utan särskild ersättning utfärda intyg, varom här vore

fråga, funne direktionen icke lämpligt. Härvid syntes hänsyn böra tagas dels

till karolinska sjukhusets förestående öppnande och de konsekvenser, som

därav kunde uppstå i fråga örn besöksfrekvensen vid serafimerlasarettet

m. m. — statsmakternas beslut skulle ju ock få tillämpning å karolinska

sjukhuset — dels ock till att frågan örn ersättning för intyg av här berörda

och annan art torde bliva föremål för utredning i ett vidare sammanhang

genom 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga. Däremot skulle kunna

tänkas, att lasarettet skulle inkassera ifrågavarande ersättningar och sedan

till vederbörande läkare utbetala, vad på dem ankomme. Så skedde nu

beträffande ersättningen för de utlåtanden, som av vederbörande läkare

utfärdades i anslutning till verkställd röntgenundersökning. En motsvarande

anordning beträffande de intyg, som utfärdades av läkarna vid poliklinikerna,

skulle visserligen vålla ett ej oväsentligt merarbete i redovisningsoch

administrativt hänseende, men å andra sidan skulle härigenom markeras,

att intygen utfärdades genom lasarettet och vinnas samma kontroll,

som redan nu tillämpades beträffande avgifterna för verkställda röntgenundersökningar.

Ej heller kunde bortses från att sjukhusets personal —

sjuksköterskor och kanslipersonal — i viss utsträckning toges i anspråk

för arbete i samband med ifrågavarande intygs utfärdande samt att lasarettet

avlönade nämnda personal, varjämte lasarettet nu gäldade vissa

expenskostnader. Med hänsyn till dessa förhållanden syntes det vara skäligt,

att av den gottgörelse, som härflöte från intygen, viss del tillf olle lasarettet

såsom ersättning flir dess kostnader. Under sådana förhållanden

syntes intet heller vara att erinra emot att ifrågavarande personal toge

befattning med intygen i fråga, något som eljest syntes kunna ifrågasättas.

Visserligen hade en av läkarna meddelat, att viss gottgörelse lämnades

personalen vid lasarettet för dess arbete med de av läkarna utfärdade intyg,

för vilka de ensamma hittills uppburit ersättningen. Då detta förfarande

kunde göras till föremål för vissa erinringar, syntes det direktionen som

örn två utvägar här stöde till buds, nämligen antingen att utfärda förbud

för lasarettets personal att taga någon som helst befattning med dessa

läkarintyg, eller oek alt lala läkarna få tillstånd att, (lii så erfordrades,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

anlita personalen jämväl härför. Den sistnämnda anordningen torde för

patienterna vid poliklinikerna vara av praktiska skäl att föredraga, och ur

lasarettets synpunkt syntes intet vara att häremot erinra för den händelse

lasarettets kostnader i huvudsak ersatts. Detsamma borde gälla i fråga

om utlåtandena i samband med röntgenundersökningarna. Ehuru otvivelaktigt

ett ökat arbete uppstode för lasarettet, ifrågasatte dock direktionen,

huruvida det icke ur såväl praktiska som sakliga synpunkter i övrigt måste

anses vara att förorda att införa en sådan fördelning av enligt fastställd

taxa utgående intygsersättning, att läkaren själv erhölle av lasarettet 90

procent, medan lasarettet för sina omkostnader behölle återstående 10

procent.

Direktionen ansåge sig därutöver icke böra föreslå annan ändring i nuvarande

former för ifrågavarande ersättning till de underordnade läkarna

vid poliklinikerna och röntgenavdelningen än att för utfärdande av intyg

och utlåtanden rörande sådana poliklinikpatienter, å vilka lagen om försäkring

för olycksfall i arbete skulle äga tillämpning, framdeles borde iakttagas

att. i den mån så lämpligen läte sig göra, de underordnade läkarnas

tjänstgöring av vederbörande överläkare så ordnades, att av dylika intyg

och utlåtanden härflytande inkomster kunde fördelas mellan de underordnade

läkarna något jämnare än vad hittills varit fallet.

Intyg och utlåtanden inom övriga socialför säkring sgrenar och enligt militärer

sättnings]örordningen. Direktionen saknade i fråga örn dylika intyg

möjlighet att prestera några på anteckningar i journaler grundade siffror

om ersättningsbeloppens storlek för de olika läkarna. Dessa intygsersättningar,

bland vilka ersättningar för intyg till sjukkassor sannolikt utgjorde

huvuddelen, torde fördela sig mera jämnt än olycksfallsintygen på de underordnade

läkarna vid sjukhuset. De underordnade läkarnas förening hade

beretts tillfälle att framlägga sina synpunkter på föreliggande fråga och

hade därvid anfört vissa inkomstsiffror för olika befattningar, grundade

på medlemmarnas individuella deklarationer. Direktionen hade icke funnit

anledning att nu anföra ifrågavarande siffror, vilka varierade mellan

lägst 10 kronor och högst 160 kronor per månad.

Frågan om huru ersättningen för intyg och utlåtanden inom socialförsäkringen

i allmänhet samt enligt militärersättningsförordningen borde

betalas syntes böra lösas i samband med den utredning, som anförtrotts

1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga, vilka erhållit sitt uppdrag efter

det 1938 års riksdag uttalat sig i här berörda fråga. Dock syntes det vara

önskvärt att det, i avvaktan på nämnda utredning och vad därav kunde

följa, fastställdes, att patient, som på grund av medellöshet befriats från poliklinikavgift,

icke skulle behöva betala avgift för intyg. Givetvis gällde

detta icke exempelvis i fråga om sjukkasseintyg, som betalades av vederbörande

kassa. Liksom hittills borde den av medicinalstyrelsen för intyg av i

denna avdelning berört slag fastställda taxan vinna tillämpning.

För den händelse intyg av senast omnämnda art utfärdades genom lasarettets

försorg av där anställda underläkare eller biträdande läkare torde

intet vara att erinra mot att i stort sett samma grunder framdeles vunne

tillämpning, som nu ifrågasatts beträffande ersättandet av olycksfallsintygen.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 29 november 1938 förklarat sig

i princip kunna ansluta sig till de synpunkter, som av direktionen framförts

i dess ovanberörda utlåtande.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 125

Sveriges yngre läkares förening har i skrivelse den 29 november 1938

anfört bland annat:

För närvarande gällde på serafimerlasarettet beträffande intygsersättningarna

överhuvudtaget samma normer som tillämpades på de anstalter,

å vilka sjukhuslagen ägde tillämpning. Sålunda ersattes olycksfallsintyg och

med dem sammanhängande röntgenutlåtanden i full utsträckning till läkarna,

olycksfallsintygen direkt och utan mellanhänder, röntgenutlåtandena

däremot via sjukhusets kontor. Direktionens förslag till förändring

av det rådande systemet innebure, att ersättning för olycksfallsintyg och

röntgenutlåtanden fortfarande borde utgå till läkarna, att dessa skulle

gottgöras icke med fast löneförhöjning utan per prestation, men att sjukhuset

själv skulle uttaga ersättningarna från försäkringsgivarna genom

därtill särskilt avdelad administrativ personal, behålla 10 procent av de

influtna beloppen för täckande av expenser, uppkomna i samband med

inkasseringarna, och avstå resten, d. v. s. 90 procent till vederbörande

läkare.

Beträffande sjukhusets nuvarande utgifter för intygsutfärdande, visade

en undersökning, att vissa, om ock tämligen obetydliga materialkostnader

kunde anses uppkomma i samband med röntgenutlåtandenas tillkomst.

Dessa utlåtanden utskreves sålunda på sjukhusets blanketter, i viss utsträckning

av den ordinarie personalen efter diktamen i sjukhusets diktafoner.

Till dessa förhållanden måste emellertid anmärkas, att medan ifrågavarande

intyg år 1937 utfärdades till ett antal av 970, uppginge övriga utlåtanden

till 25,000. Ett bortfallande av de förra skulle sålunda knappast minska

papperskostnaderna, icke nämnvärt lätta personalens arbetsbörda och ej

i avsevärd grad skona diktafonerna. Inkasseringsarbetet torde ej medföra

kostnader, enär det skedde i samband med uttagandet av sjukhusets egen

gottgörelse. Teoretiskt kunde sjukhuset sålunda möjligen anses få vidkännas

vissa mindre expenser i samband med utfärdandet av ifrågavarande

röntgenutlåtanden.

Vad däremot de på poliklinikerna utfärdade olycksfallsintygen beträffade,

förhölle det sig annorlunda. Direktionen framhölle, att även här utgifter

förefunnes och att sjukvårds- och kanslipersonal i viss utsträckning

toges i anspråk för arbete i samband med dessa intygs utfärdande. En

närmare granskning av förhållandena visade att så icke vore fallet. Det

för närvarande tillämpade systemet medförde för sjukhuset inga som helst

utgifter. Materialkostnaden inskränkte sig till värdet av det bläck, varmed

patienternas namn och adress samt tre eller fyra andra korta data av rutinkaraktär

infördes på blanketterna. Detta skedde med tillhjälp av en kanslist,

som emellertid utförde arbetet på övertid, och härför ersattes av läkarna

själva. Någon arbetskraft toges sålunda icke från sjukhuset. Det egentliga

arbetet med blanketterna skedde vanligen i respektive läkares bostäder

efter sjukhusarbetets slut, enär endast på detta sätt en något så när snabb

expedition läte sig genomföra. Direktionens skrivelse lämnade sålunda en

felaktig framställning av de med ifrågavarande intygs utfärdande förknippade

förhållandena på kirurgiska polikliniken.

De på ögonpolikliniken utfärdade intygen utfärdades utan ens en kanslists

biträde. Samtliga blanketter, som läkarna på poliklinikerna använde

i samband med olycksfall, tillhandahölles gratis av försäkringsinstitutionerna

i behövlig utsträckning.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

Direktionens förslag utmynnade i ett belastande av den administrativa

personalen med redovisnings- och inkasseringsarbete — däremot vore det

icke säkert, att också verkliga nya utgifter komrne att följa. Men även

om så bleve fallet, syntes därmed knappast något väsentligt gott vara

vunnet. Markerandet av intygens utfärdande »genom sjukhuset» innebure

ingenting av värde, för vilket en mer eller mindre inkrånglad administrativ

apparat behövde igångsättas. Det citerade uttrycket vore visserligen

till sin innebörd alldeles oklart; reellt torde det sakna en sådan innebörd,

men det kunde ge ett intryck av att sjukhuset övertoge ansvaret för intygens

fullgodhet eller deras eventuella konsekvenser för läkarna, varför en ersättning

vöre motiverad. Något sjukhusets åtagande av förpliktelse i nämnd

riktning syntes dock ej vara åsyftat. Däremot tangerades i detta sammanhang

frågan om läkarens juridiska ansvarighet för det av honom utfärdade

intyget — en fråga av svårbedömd art, som borde utredas, innan

intygen åsattes en principiellt ny ursprungsbeteckning.

Vad den av direktionen omnämnda kontrollen anginge, vore även denna

till sitt väsen dunkel. En kontroll av intygsersättningarnas utgående bleve

icke ett sjukhusets intresse — försåvitt icke taxeringsmyndigheternas synpunkter

skulle anläggas — förrän sjukhuset självt skulle tillgodogöra sig

samma ersättningar i viss utsträckning-. Kontrollen bleve sålunda en nödvändig

och kameralt sett besvärlig följd av det föreslagna systemet, men

ingalunda ett motiv för dess införande eller en vinst per se.

Föreningen kunde sålunda icke finna, att direktionens förslag innebure

några teoretiska eller praktiska fördelar framför dem, som nuvarande system

erbjöde. Motiven för en förändring av den bestående ordningen syntes

sakna klarhet och delvis stödja sig på fiktiva förhållanden. Innebörden av

förslaget bleve, att sjukhuset skulle skapa sig administrativa utgifter, för

att, under hänvisning till samma utgifter, kunna tillgodogöra sig medel,

som enligt allmän praxis och rådande för riket gällande bestämmelser tillfolle

läkarna.

Beträffande de underordnade läkarnas inkomster från intyg enligt övriga

socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen anfördes

av direktionen, att de per tjänst och månad varierade mellan 10 och 100

kronor. På grund av det starkt förkortade återgivandet av de av de underordnade

läkarna lämnade uppgifterna, bleve nämnda siffror lätt missvisande.

Sålunda saknade åtskilliga läkare inkomst av intyg; den undre gränsen

bleve sålunda 0. Medeltalet per tjänst bleve icke, som man skulle kunna

tro, 85 kronor per månad utan något under 25, beroende på att endast två

läkare komme upp i en månatlig inkomst över 100 kronor.

Föreningen hade, likaväl som de underordnade läkarna vid serafimerlasarettet,

alltsedan intygsfrågan blivit aktuell, konsekvent hävdat den uppfattningen,

att förändringar av det nu rådande systemet endast borde ske,

försåvitt de gjordes generellt giltiga, och att sålunda med lokala åtgärder

vid de direktionen underställda anstalterna borde anstå, tills en allmän

utredning verkställts. Föreningen hade, med anledning av de ytterst divergerande

uppfattningar, som framkommit i frågan om reformerandet

av intygsersättningssystemet, och med hänsyn till de i riksdagen uttalade

önskemålen örn fortsatt utredning i ärendet, tyckt sig finna goda skäl

för den ståndpunkten, att ett hänskjutande av ifrågavarande spörsmål i

sin helhet till 1938 års hälso- och sjuk vårdssakkunniga vore att så nära

som möjligt ansluta sig till riksdagens uppfattning.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts proposition ATr 6206.

Med anledning av ovan anförda synpunkter hemställde föreningen, att

Kungl. Majit måtte besluta, att med förändring av nuvarande former för

ersättande av på serafimerlasarettet utfärdade läkarintyg måtte anstå tills

förenämnda sakkunniga verkställt utredning av frågan örn läkares rätt

till ersättning för av honom avgivet intyg eller utlåtande samt att de

resultat, vartill de sakkunniga kunde komma, måtte bliva för karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet gällande på samma sätt och i samma

utsträckning som för övriga sjukvårdsanstalter av analog beskaffenhet.

I utlåtande den 5 december 1938 i anledning av nyssnämnda framställning

från Sveriges yngre läkares förening har medicinalstyrelsen anfört,

att sagda framställning icke föranledde någon ändring i styrelsens

tidigare i ärendet avgivna utlåtande. Styrelsen hade härigenom icke motsatt

sig den ytterligare utredning, som av föreningen förklarats behövlig.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i utlåtande den 19 december

1938 anfört i huvudsak följande:

Den av direktionen nu verkställda utredningen rörande de ersättningsbelopp,

som enligt hittillsvarande beräkningsgrunder utgått till de ifrågavarande

läkarna, lämnade icke fullständiga upplysningar rörande läkarnas

inkomster av nu förevarande slag av intyg och utlåtanden. I fråga

om olycksfallsintygen hade allenast angivits ersättningsbeloppen för åren

1936 och 1937, vilka belopp emellertid med hänsyn till rådande konjunkturförhållanden

icke ansetts ägnade att tjäna som grundval för en höjning

av läkarnas fasta arvoden. Vidare framhölles, att i fråga om intyg

och utlåtanden inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen

direktionen icke haft möjlighet att prestera några

på anteckningar i journaler grundade siffror om ersättningsbeloppens

storlek. Direktionen hade i stället omnämnt vissa av de underordnade läkarnas

förening anförda inkomstuppgifter, av vilka en avskrift bifogades

lönenämndens skrivelse. Av den ifrågavarande översikten framginge, att

uppgifter rörande läkarnas inkomster i åtskilliga fall icke kunnat erhållas.

Lönenämnden ville i detta sammanhang erinra om att det sammanlagda

beloppet av ersättningar för olika slag av olycksfallsintyg, som under

år 1937 gäldades ur riksförsäkringsanstaltens olycksfallsförsäkringsfond,

uppgått till ej mindre än 619,000 kronor.

Enligt lönenämndens mening vore det icke möjligt att på grundval av

den föreliggande utredningen bilda sig en bestämd uppfattning rörande

den lämpligaste formen för en kompensation till den berörda läkarpersonalen

vid ett upphävande av den nuvarande rätten till ersättning för de

ifrågavarande intygen och utlåtandena. Lönenämnden ville fördenskull

förorda, att samtliga hithörande ersättningsfrågor gjordes till föremål

för övervägande av 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga. I avvaktan

på dessa frågors definitiva lösning borde enligt lönenämndens förmenande

som ett provisorium kunna godtagas det av direktionen nu framlagda

förslaget. Lönenämnden vore visserligen tveksam, huruvida den av direktionen

föreslagna fördelningen mellan läkarna och sjukhuset av inflytande

ersättningsbelopp vore lämpligt avvägd, men med hänsyn till att anordningarna

skulle erhålla allenast provisorisk karaktär, ansåge sig löne
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Martts proposition Nr 206.

nämnden icke böra förorda någon ändring av direktionsförslaget härutinnan.

I utlåtande den 19 januari 1939 har statskontoret yttrat bland annat:

Vid serafimerlasarettet funnes för närvarande anställda ett fyrtiotal

underordnade läkare. Av dessa läkare vore det — enligt vad som framginge

av den föreliggande utredningen — endast fyra, för vilka utfärdandet

av olycksfallsintyg ägde någon ekonomisk betydelse. För två av dessa

läkare uppginge den årliga inkomsten av intygen till allenast omkring

500 kronor, medan var och en av de två återstående, vilka båda tjänstgjorde

å polikliniken för olycksfall, härav hade en årlig inkomst av icke

mindre än omkring 10,000 kronor per år. En biträdande läkare uppbure

inkomster av röntgenutlåtanden med omkring 10,000 kronor årligen.

Vid bedömandet av spörsmålet örn lämpligheten att avveckla rätten för

läkarna att uppbära dessa ersättningar vid lasarettet syntes i detta sammanhang

kunna bortses från de två läkare, för vilka ifrågavarande ersättningsbelopp

endast uppginge till omkring 500 kronor årligen, och för

vilka sålunda förevarande spörsmål vore av mera begränsad ekonomisk

betydelse. För de tre återstående överstege ifrågavarande ersättningar

de löneförmåner, de uppbure vid lasarettet och karolinska institutet; ersättningarna

och löneförmånerna tillsammantagna syntes för deras vidkommande

kunna beräknas belöpa sig till mellan 18,000 och 20,000 kronor

årligen.

Av det sagda framginge, att avvecklingen av dessa ersättningar icke

vore ett spörsmål, som direkt sammanhängde med lönesättningen för

samtliga underordnade läkare vid lasarettet, utan syntes frågan fastmera

gälla, huruvida tre av serafimerlasarettets över fyrtio underordnade läkare

hade sådana särskilda kvalifikationer, så betungande arbetsbörda eller

arbetade under så speciella förhållanden, att det kunde anses berättigat,

att dessa tre i utövningen av sina tjänstebefattningar vid lasarettet sattes

i tillfälle att uppbära inkomster, som vore mer än dubbelt så stora som de

övriga.

Någon utredning i sådant hänseende hade icke förebragts av direktionen.

I stället hade denna understrukit svårigheterna att — i syfte att avveckla

ifrågavarande ersättningar — på grundval av siffror från endast

två högkonjunkturår vidtaga en höjning av de fasta arvodena för dessa

läkare och samtidigt ålägga dem att i tjänsten utfärda intygen. Enligt

statskontorets mening hade det varit av värde för berörda spörsmåls bedömande,

om direktionen närmare angivit de motiv, som kunde förefinnas

för att bereda ifrågavarande tre läkare en i ekonomiskt hänseende

betydligt förmånligare ställning än övriga underordnade läkare vid lasarettet.

Ämbetsverket föreställde sig nämligen, att enbart den omständigheten,

att dessa läkare i sin tjänsteutövning vid lasarettet på grund av

hittills tillämpad praxis haft rätt att uppbära dylika ersättningar — vilka

syntes kunna betraktas som ett slags sportler — icke utgjorde tillräckligt

skäl för att denna rätt bibehölles.

Direktionen hade i sitt förslag icke tagit slutlig ståndpunkt till förevarande

spörsmål utan ansett frågan böra bliva föremål för utredning i

ett vidare sammanhang av 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga.

Enligt statskontorets mening hade det emellertid varit synnerligen önskvärt,

om frågan kunnat lösas redan nu, detta särskilt av den anledningen,

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

att karolinska sjukhuset under nästkommande budgetår komme att öppnas

för allmänheten, och att sålunda den reglering, som genomfördes i

förevarande hänseende vid serafimerlasarettet, kunde förutsättas komma

att bliva normerande även för karolinska sjukhuset. Ansåges emellertid

icke den slutliga lösningen av denna ersättningsfråga kunna ske i förevarande

sammanhang, hade statskontoret icke något att erinra mot att

den av direktionen föreslagna provisoriska anordningen vidtoges för de

biträdande läkare, vilkas förordnanden vid lasarettet icke utlöpte vid ingången

av nästkommande budgetår. Dessa skulle sålunda, så länge de

innehade sina då löpande förordnanden, vara berättigade att uppbära 90

procent av ifrågavarande ersättningar. För tiden därefter syntes det däremot

ämbetsverket, som örn de biträdande läkarnas andel i sagda ersättningar

i avvaktan på den slutliga lösningen av spörsmålet borde kunna

begränsas till 50 procent och sålunda ersättningsbeloppet delas lika

mellan lasarettet och läkaren. Samma fördelning av ersättningarna syntes

även böra genomföras för underläkarnas vidkommande från den 1 juli

1939. Ämbetsverket föreställde sig, att, om läkarnas andel i dessa ersättningar

begränsades på ovan angivet sätt, anledning icke förefunnes att

befara, att de härav berörda läkarna — även med beaktande av de speciella

kvalifikationer eller den tunga arbetsbörda, de kunde hava — skulle

erhålla proportionsvis mindre ersättning för sitt arbete vid lasarettet än

övriga underordnade läkare. Ej heller torde avlöningsförmånerna vid en

dylik ordning kunna förutses komma att understiga vad som framdeles,

vid den omprövning av lönesatserna, som statskontoret förutsatte komma

till stånd, kunde bliva bestämt.

Vad slutligen anginge frågan om ersättning för intyg och utlåtanden

inom övriga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen,

hade statskontoret, då någon utredning icke för närvarande förebragts

till detta spörsmåls bedömande, icke något att erinra mot att frågan

härom hänskötes till 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga för

utredning. Dock syntes den inskränkningen böra från den 1 juli 1939 vidtagas,

att medellösa poliklinikpatienter befriades från avgift för intyg, för

vilket de själva hade att bära kostnaden.

1038 års hälso- och sjukvårdssakkunniga hava i utlåtande den 17 februari

1939 anfört:

Inledningsvis erinrades, att av de sakkunniga inhämtade uppgifter, avsedda

att bilda grundvalen för en närmare prövning av frågan örn de avlöningsförmåner,

som skäligen borde utgå till den underordnade läkarpersonalen

vid olika sjukhus, ännu icke hunnit bearbetas. De sakkunniga

hade icke heller varit i tillfälle att i övrigt ingå på ett övervägande av

hithörande spörsmål och kunde fördenskull icke bedöma det föreliggande

ärendet mot bakgrunden av de förslag, som av de sakkunniga kunde

komma att framläggas. De sakkunniga hade därför måst begränsa sin

prövning av ärendet till att avse mera allmänna synpunkter.

T sådant hänseende syntes till en början böra betonas, att det utredningsuppdrag

i anslutning till 1938 års riksdagsskrivelse, som jämlikt

statsrådsprotokollet över socialärenden den 31 augusti 1938 anförtrotts

de sakkunniga, finge anses avse såväl de kommunala som de statliga sjukhusens

underordnade läkare. Härvid förefölle det de sakkunniga ogörligt

Bihang till riksdagens protokoll 193!). 1 sami. Nr 206.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

att bortse från de inkomster å vederbörande tjänster, som hade karaktär

av sportler.

Såväl direktionen som lönenämnden och statskontoret hade ock, ehuru

i olika utsträckning och med skiljaktig motivering, föreslagit en interimistisk

reglering av de nu utgående ersättningarna för vissa intyg och utlåtanden

till underordnade läkare vid serafimerlasarettet och karolinska

sjukhuset. Beträffande behovet av en sådan omedelbar reglering ansåge

sig de sakkunniga böra framhålla, att, på sätt statskontoret erinrat, den

omständigheten, att karolinska sjukhuset under nästkommande budgetår

öppnades för allmänheten, finge anses utgöra ett vägande skäl för att de

nuvarande förhållandena på området icke oförändrade överfördes på detta

nya sjukhus. Uppenbarligen hade det varit i hög grad önskvärt, om den

nuvarande ordningen omedelbart kunnat avvecklas. Då en förutsättning

härför otvivelaktigt finge anses vara, att för underordnade läkare med

mera ansvarsfulla uppgifter fastställdes en annan och gynnsammare ställning

än den nu bestämda, och de sakkunniga, såsom inledningsvis erinrats,

icke nu vore beredda att härutinnan taga ståndpunkt, syntes det

emellertid uteslutet att uppnå en definitiv ordning redan under nästa budgetår.

Ett provisorium tedde sig sålunda såsom den praktiskt enda framkomliga

vägen.

Då de sakkunniga från nu angivna utgångspunkt ginge att bedöma de

föreliggande båda huvudförslagen, nödgades de sakkunniga framhålla, att

avgörandet vore förbundet med vissa svårigheter redan med hänsyn därtill,

att de sakkunniga — såsom redan framhållits — icke kunnat bilda

sig en uppfattning örn den löneställning, som kunde befinnas rimlig för

de underordnade läkarbefattn ingar, vilkas verksamhet vore av beskaffenhet

att nu för innehavaren medföra mera betydande sportelinkomster av

här förevarande natur. I betraktande av den löneställning, som av statsmakterna

bestämts såväl för andra maktpåliggande läkarbefattningar

som ock för statens befattningshavare i allmänhet med motsvarande utbildning

och uppgifter, ville det dock synas, att vid en framtida regleringavlöningsförmånerna

för här avsedda underordnade läkare icke kunde

tänkas erhålla en storleksordning, som motsvarade de nuvarande löneförmånerna

och ersättningarna tillsammantagna för de i berörda hänseende

gynnsammast ställda befattningshavarna (18,000 å 20,000 kronor årligen).

Under dessa omständigheter funne de sakkunniga, såsom redan erinrats

främst med tanke på karolinska sjukhuset, påkallat, att en provisorisk

begränsning av rätten till ifrågavarande sportelinkomster omedelbart vidtoges.

Lika med direktionen och statskontoret holle de sakkunniga jämväl före,

att omedelbara åtgärder borde vidtagas för att inkasserandet av ersättningarna

omhänderhades av sjukhuset.

I avseende å den begränsning av rätten till ersättning för intyg enligt

lagen örn försäkring för olycksfall i arbete och för röntgenutlåtanden, som

ifrågasatts, funné de sakkunniga, i likhet med statskontoret, den av direktionen

föreslagna begränsningen med 10 procent icke ägnad att på ett skäligt

och lämpligt sätt förmedla övergången till en ny ordning. Med hänsyn

till de vid utredningen konstaterade relativt betydande inkomsterna

vid de läkarbefattningar, varom här vore fråga, kunde de sakkunniga i

denna del giva sin anslutning till det av statskontoret framlagda förslaget.

Vidkommande frågan om ersättning för intyg och utlåtanden inom öv
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj.ts -proposition Nr 206.

riga socialförsäkringsgrenar och enligt militärersättningsförordningen, förelåge

i denna del för närvarande ingen tillfredsställande utredning rörande

sportelinkomsternas omfattning och fördelning å olika befattningar.

Då det emellertid torde få anses framgå av de meddelade uppgifterna,

att dessa ersättningar icke tillnärmelsevis uppnådde samma storlek

som i förut berörda fall, borde några allvarligare betänkligheter icke möta

mot att vederbörande befattningshavare jämväl under nästa budgetår

finge uppbära sådana ersättningar, ehuru med den av statskontoret förordade

inskränkningen, att medellösa patienter befriades från avgift för

intyg, för vilket de själva hade att bära kostnaden.

Jämväl dessa ersättningar torde dock lämpligen böra inkasseras genom

sjukhusets försorg, varigenom ock säkrare utgångspunkter för en reglering

skulle vinnas. Beträffande fördelningen mellan läkare och sjukhus torde

direktionsförslaget i denna del böra lämnas utan erinran.

Ledamoten av de sakkunniga P. Rousthöi har anmält avvikande mening

från de sakkunnigas ovannämnda förslag och yttrat:

Statskontoret liksom de sakkunnigas utlåtande syntes ganska klart utsäga

vad det här numera tycktes hava blivit frågan örn, nämligen en

konfiskering av viss inkomst för vissa extra arbeten, som utfördes av vissa

befattningshavare vid serafimerlasarettet och vilka i allmänhet bekostades

av vissa försäkringsinrättningar. Någon utredning beträffande detta

extra arbetes art och karaktär förelåge ej. Man torde emellertid lätt

kunna fastställa, att arbetet i fråga ej vore sjukvårdande utan att hänföra

till utredningsarbete, där vederbörande läkare vore att betrakta som en

expert, vilken erhållit ett sakkunniguppdrag, som visserligen berörde

hans egentliga verksamhetsfält men ingalunda folie inom detsamma. De

vittgående konsekvenser, som torde följa av att sjukhuset skulle övertaga

och ansvara för detta utredningsarbete, hade ej utretts. Ej minst besynnerligt

tedde sig förslaget om 50 procent ur ansvarighetssynpunkt; man

måste nämligen fråga sig, om sjukhuset övertoge hela eller halva ansvaret

eller om läkaren alltjämt ensam skulle ansvara för det arbete, han helt

och hållet utfört själv, kanske ensam i sitt hem på aftonen, medan sjukhuset

dock skulle uppbära hälften av betalningen för detta arbete? Härom

sades intet. Man hade i huvudsak endast på ett enkelriktat sätt framhållit

den ekonomiska sidan, nämligen att här förefunnes på vissa händer

en inkomst, som sjukhuset helt eller delvis utan vidare och utan motprestation

skulle kunna tillgodogöra sig.

De sakkunnigas argumentering syntes fota sig på tvenne motiv. För

det första skulle det här vara fråga örn ett slags sportelinkomster. För det

andra skulle vissa av här ifrågavarande befattningshavare lia råkat få

för stor inkomst, om man nämligen som jämförelse betraktade den löneställning,

som av statsmakterna fastställts såväl för andra läkarbefattningar

av maktpåliggande natur sorn ock för statens befattningshavare i

allmänhet med motsvarande utbildning och uppgifter.

Beträffande inkomsternas eventuella karaktär av sportler förelåge ingen

sorn helst utredning. Beteckningen ”sportel” syntes vara cn godtyckligt

påsatt etikett. Utfärdandet av ifrågavarande intyg vore ofta förenat med

speciella undersökningar, kunde tarva särskild kunskap och fordrade ej

sällan in casa vidlyftiga litteraturstudier. Beträffande inkomsternas storleksordning

kunde reservanten med den personliga kännedom han ägde

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

om vederbörande läkares kvalifikationer samt örn arten, kvantiteten och

kvaliteten av det arbete, de utförde, ej finna den omotiverad. Vidare

måste emellertid tagas i betänkande de upprörande dåliga inkomstförhållanden,

som varit och alltjämt vore förknippade med så gott som alla

övriga underordnade läkarbefattningar vid serafimerlasarettet. Då de läkare,

som innehade här behandlade befattningar, i regel torde lia mångå års

tjänstgöring bakom sig, varav åtskilliga just i dylika särskilt dåligt avlönade

befattningar, kunde man ej bortse från detta. Man torde därjämte

i någon mån böra beakta även det för sjukhuset ej ringa rent pekuniära

värdet av det arbete, nämnda läkare utförde i här ifrågavarande sammanhang.

Beträffande storleksordningen av de inkomster serafimerlasarettet torde

kunna tillgodogöra sig med avseende på olycksfallen i arbete förelåge

inga direkt användbara siffror. Man kunde emellertid mycket väl göra en

approximativ beräkning beträffande t. ex. kirurgiska polikliniken. Under

år 1938 behandlades där 3,925 nya olycksfall i arbete. Enligt gängse taxa

torde dessas första behandlingar kunna sättas till genomsnittligt 10 kr.

per fall, vilket gjorde 39,250 kronor. Man kunde vidare räkna cirka 75 omläggningar

o. i. a. per dag ä minst 3 kronor, vilket efter 300 dagar på året

gjorde minst 67,500 kronor. Den beräknade totala inkomsten torde bli lågt

räknat cirka 106,000 kronor. ^

Sjukhuset skulle sålunda per läkare, som handhade den kirurg-polikliniska

vården av olycksfall i arbete, kunna göra sig en inkomst på omkring

53,000 kronor. Av läkarens lön kunde för denna del av hans arbete beräknas

cirka 3,000 kronor. Sjukhuset tjänade sålunda 50,000 kronor på

läkarens arbete och läkaren 3,000 kronor.

Men härtill komme nu, att läkaren alltså genom det extra icke sjukvårdande

arbete, som han utförde, skulle enligt uppgift kunna intjäna

cirka 10,000 kronor. Läkarens inkomst bleve sålunda 13,000 kronor. Skulle

nu 50 procent av inkomsten på det extra arbetet indragas till sjukhuset,

skulle läkaren i fråga göra sig en bruttoinkomst på cirka 8,000 kronor,

medan sjukhuset på hans arbete skulle få en vinst på cirka 55,000 kronor.

— Nu måste emellertid framhållas, att serafimerlasarettet ingalunda toge

in det nämnda beloppet. Men detta torde bland annat bero därpå, att lasarettet

tillämpade en särskilt låg, »standardiserad» taxa, vilket i sin tur torde

innebära, att lasarettet bedreve illojal konkurrens och dumpade marknaden,

enligt uppgift för att få patienter till den handledande undervisning,

som på grund av patienttillströmningens intensitet i regel ej syntes kunna

meddelas.

Att den av statskontoret och de sakkunniga framhållna omständigheten,

att karolinska sjukhuset under nästkommande budgetår komme att öppnas

för allmänheten skulle få anses utgöra ett vägande skäl för omedelbar

reglering av här ifrågavarande ersättningar, kunde reservanten icke inse

hava något fog för sig. Då de sakkunniga emellertid själva som en förutsättning

för ovan berörda s. k. reglering synes förutsätta, att en annan

och gynnsammare ställning skulle beredas för underordnade läkare, förefölle

förslaget ej ens ur de sakkunnigas egen synpunkt vara konsekvent.

Det vore ju också i själva verket orimligt att börja med att skära ned

eventuellt rimliga inkomster för just dem, som efter många års umbäranden

och kanske belastade med avsevärda studie- och utbildningsskulder

komme fram till dessa befattningar. Det skulle kunna te sig som intet mindre

än en ekonomisk arkebusering av oförvitliga, väl förtjänta svenska

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

läkare. Beträffande karolinska sjukhusets öppnande vore det av vikt, ingalunda

hur ersättningarna för vissa intyg reglerades, utan att de underordnade

läkarna i första hand bereddes inkomster, som ej vore uppenbart

oskäligt låga, så att ej karolinska sjukhuset vid starten komme i samma

predikament, vari serafimerlasarettet alltid torde ha befunnit sig, nämligen

att vara ett hart när oöverkomligt hinder för den icke kapitalstarke men

begåvade läkaren och i sagda hänseende till skam och skada för landet.

Med stöd av det anförda hemställde reservanten, att med eventuell

förändring av rätten för vissa läkare vid serafimerlasarettet att uppbära

ersättning för utfärdande av vissa intyg och utlåtanden måtte anstå, till

dess att en verkligt positiv lönereglering därstädes blivit för de underordnade

läkarna genomförd.

I skrivelse den 21 februari 1939 har föreningen Läkare i underordnad

ställning, förordnade av karolinska sjukhusets direktion, hemställt, att

med frågan om förändring av det nuvarande systemet för ersättning för

ifrågavarande å serafimerlasarettets polikliniker utfärdade olycksfallsintyg

måtte få anstå, till dess generell översyn av intygsersättningsfrågorna

verkställts.

Några skäl för en förändring av det nuvarande systemet hade icke förebragts.

Försåvitt icke ett ökande av statens inkomster vore ett mål, som

helgade alla medel, kunde föreningen icke se, hur intygsersättningarna

skulle kunna tilläggas karaktären av en »gottgörelse» till sjukhuset. Den

»utredning», som av direktionen i frågan hade framlagts, vore som Sveriges

yngre läkares förening påpekat, direkt missvisande beträffande uppgifterna

på de expenser, som sjukhuset skulle haft för att möjliggöra intygsinkomsterna

för läkarna. Endast genom en upptaxering av dessa »expenser»

med åtskilliga 100 procent kunde man motivera ett sjukhusets upptagande

av 10 procents skatt på intygsersättningarna.

Det nuvarande ersättningssystemet verkade rättvist i det att den, som

utfört prestationen och toge ansvaret, också finge åtnjuta de mot skyldigheterna

svarande rättigheterna. För övrigt kunde det ifrågasättas, huruvida

icke de fasta lönerna plus intygsinkomsterna utgjorde en ganska skälig

ersättning för det arbete, som på kirurgiska polikliniken läge bakom 45,000

årliga besök.

Den sistberörda frågan om rätt för vissa av lasarettets läkare till ersättning

för utfärdande av intyg eller utlåtanden beträffande sådana poliklinikpatienter,

å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning och

vad därmed står i samband, har som nämnts tidigare underställts riksdagen

och föreligger nu i det skick, att ärendet till huvudsaklig del skulle

kunna av Kungl. Majit utan riksdagens förnyade hörande avgöras. Med

hänsyn till vissa vid ärendets behandling år 1938 i riksdagens kamrar

framställda önskemål synes emellertid ärendet jämte den utredning, som

efter den senaste riksdagsbehandlingen verkställts, böra ånyo föreläggas

riksdagen.

För egen del vill jag i korthet framhålla, att skäl skulle kunna anföras

för lämpligheten av att hänskjuta hela ärendet till övervägande i samband

Departe
mentschefen.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

med det utredningsarbete, som omhänderhaves av 1938 års hälso- och sjukvårdssakkunniga

och vilket igångsatts efter det riksdagen år 1938 förehade

ärendet till behandling. Med hänsyn till den ståndpunkt, som av riksdagen

intagits i skrivelsen nr 174/1938, anser jag mig emellertid icke

kunna nu tillstyrka en sådan åtgärd utan finner mig böra tillråda en lösning

av frågan i anslutning till de riktlinjer, som angivits av statskontoret

i dess yttrande av den 19 januari 1939 och av nämnda sakkunniga.

Jag övergår härefter till direktionens för karolinska sjukhuset beräkningar

av serafimerlasarettets avlöningsanslag för nästa budgetår.

Såsom jag redan i det föregående antytt, synes det nödvändigt att under

en övergångstid bibehålla den nuvarande direktörsbefattningen vid serafimerlasarettet.

Från och med budgetåret 1940/41 torde, så vitt nu kan bedömas,

denna befattning emellertid böra avvecklas. Den av mig föreslagne för

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet gemensamme sjukhusdirektören

synes liksom direktionens kanslipersonal lämpligen böra upptagas å avlöningsstaten

för det förra sjukhuset. Jag har intet att erinra emot direktionens

förslag, att viss del av avlöningarna för sjukhuschefen och för

nämnda kanslipersonal påföres serafimerlasarettets avlöningsanslag. Trots

den reduktion av dessa lönekostnader, som av mig i det föregående förordats,

torde ifrågavarande kvotdel böra bestämmas till det av direktionen

föreslagna beloppet, 6,000 kronor.

Med hänsyn till vad av direktionen i ämnet anförts vill jag icke motsätta

mig direktionens begäran, att två sjukskötersketjänster i lönegraden A 7

uppföras på ordinarie stat.

Vad beträffar den patologiska avdelningen, har statskontoret ifrågasatt,

om icke en centralisering av de patologiska undersökningarna till den nya

patologiska institutionen vid karolinska sjukhuset kunde äga rum, varigenom

en självständig avdelning för patologi icke skulle erfordras vid serafimerlasarettet.

En dylik centralisering torde i praktiken komma att stöta

på icke oväsentliga svårigheter. Med hänsyn härtill förefalla skäl tala för

att en särskild patologisk avdelning inrättas vid serafimerlasarettet. Vad

vid ärendets behandling inom lärarkollegiet vid karolinska institutet förekommit

synes mig emellertid utesluta tanken på att på detta område nu

vidtaga några definitiva anordningar. Den föreliggande organisationsfrågan

bör enligt min mening närmare utredas med särskilt aktgivande på den

uppfattning, som till kollegiets protokoll uttalats av professorn Nordenson.

Som en provisorisk anordning för nästa budgetår tillstyrker jag i huvudsak

direktionens nu föreliggande förslag. Jag har intet att erinra mot att

en icke-ordinarie prosektor anställes, men dennes arvode synes böra

begränsas till 8,500 kronor utan rätt för innehavaren att uppbära dyrtidstillägg.

Till assistenten torde böra med samma förbehåll utgå ett arvode

av 2,000 kronor. Det tekniska biträdet synes mig icke böra erhålla ordinarie

anställning utan avlönas som extra befattningshavare i 7 lönegraden. Från

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts proposition Nr £06.

karolinska institutets stat torde böra för ändamålet överföras en ordinarie

vaktmästare i lönegraden A 7. Prosektorn bör ej åtnjuta särskild ersättning

för histologiska undersökningar.

För gymnastikavdelningen vid lasarettet har direktionen enligt sitt

första förslag beräknat en biträdande läkarbefattning med arvode av 4,800

kronor samt två ordinarie, två extra ordinarie och två extra sjukgymnasttjänster,

förutom en biträdande sjukgymnast och assistent med ett årsarvode

av 3,300 kronor. I det senare förslaget har direktionen uteslutit sistnämnda

arvode samt de två extra tjänsterna. Statskontoret har ifrågasatt

en avveckling av hela denna avdelning. Jag kan icke biträda statskontorets

förslag, men vill i anslutning till vad direktionen över gymnastiska centralinstitutet

enligt det föregående anfört anse det tillfyllest, om avdelningen

utrustas med den biträdande läkaren samt tre sjukgymnaster, av

vilka en ordinarie, en extra ordinarie och en extra. Anmärkas bör dock, att

den nuvarande personalorganisationen bör bibehållas till den 1 oktober 1939,

vadan personalförteckningen för nästa budgetår måste upptaga 2 ordinarie

sjukgymnaster.

Maskinmästaren torde i enlighet med statskontorets och lönenämndens

uppfattning böra bibehållas vid sin nuvarande lönegradsplacering B 14

(A 14). Emot att en extra ordinarie eldare (förste eldare) överföres på ordinarie

stat har jag icke något att erinra. Däremot kan jag i överensstämmelse

med vad jag i det föregående yttrat icke nu förorda, att samtliga

eldare placeras i 6 lönegraden. Vad angår de av direktionen i detta sammanhang

i övrigt berörda frågorna örn uppfattning av vissa tjänster i

högre lönegrad, hänvisar jag till vad jag därom anfört i samband med

karolinska sjukhusets avlöningsanslag.

Den föreslagna ökningen av arvodet till överläkaren vid röntgenavdelningen

synes vara av förhållandena motiverad. Jag har icke något att erinra

mot att arvodesbeloppet fastställes till 9,000 kronor för år. Likaledes biträder

jag förslaget, att arvodena till överläkarna vid medicinska kliniken

och nervkliniken fastställas till 1,500 kronor för år, att utgå från och med

den tidpunkt, direktionen angivit. I enlighet med den ståndpunkt, som av

direktionen i dess senare yttrande intagits, avstyrker jag förslaget om inrättande

av tre nya biträdande läkarbefattningar och förutsätter, att arvode

med 3,600 kronor icke upptages till biträdande läkare (poliklinikföreståndare)

vid psykiatriska polikliniken. I likhet med statskontoret anser

jag det tveksamt, örn icke ett nedläggande av den yttre verksamheten vid

vissa av lasarettets polikliniker bör föranleda mer genomgripande förändringar

i fråga örn personalorganisationen vid dessa polikliniker än sjukhusdirektionen

tänkt sig. Jag är emellertid icke beredd att nu taga definitiv

ställning till denna fråga men vill framhålla nödvändigheten av att sjukhusdirektionen

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 upptager till

övervägande, huruvida icke det av statskontoret i ämnet framställda

förslaget bör kunna genomföras från och med sistnämnda budgetår.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

På grund av att Sophiahemmet från och med nästa budgetår uppsagt det

för serafimerlasarettet gällande avtalet angående tillhandahållande av sjukvårdspersonal

för lasarettet, har direktionen i sin första skrivelse räknat

med ett belopp av 100,000 kronor och i sin senare med ett belopp av 90,000

kronor för att bland annat ersätta provsköterskor och elever med sköterskebiträden.

Härvid har direktionen även tagit hänsyn till att eleverna vid

statens sjuksköterskeskola i viss utsträckning skola kunna tagas i anspråk

i sjukvårdsarbetet. För oförutsett personalbehov har direktionen upptagit

5,000 kronor. Mot dessa förslag har statskontoret anfört vissa enligt min

mening befogade erinringar. I det läge, vari frågan nu befinner sig, anser

jag mig emellertid nödsakad att såtillvida tillmötesgå direktionens förslag,

att jag tillstyrker, att för de nu angivna ändamålen avses ett sammanlagt

belopp av förslagsvis 60,000 kronor. Det bör vara direktionen angeläget

att söka hålla ifrågavarande kostnader inom ramen av detta belopp.

Med inrättande av en extra kontorsbiträdestjänst för den sociala hjälpbyrån

synes tills vidare kunna anstå. Däremot är jag beredd tillstyrka, att

vid röntgenavdelningen anställes ett extra ordinarie kontorsbiträde i 4 lönegraden.

Den föreslagna befattningen som fotograf har synts mig väl motiverad,

varför jag tillstyrker, att en befattning i 5 lönegraden inrättas

för ändamålet.

I avvaktan på närmare erfarenhet beträffande tjänstens behövlighet

synes med inrättandet av den föreslagna befattningen som extra ordinarie

bokhållare vid sysslomanskontoret kunna anstå.

I övrigt anser jag mig kunna i det väsentliga biträda de av sjukhusdirektionen

i dess första skrivelse framställda förslagen. Det torde ankomma

på Kungl. Majit att meddela bestämmelser beträffande vikariatsersättningar

för läkarpersonal.

Frånsett den ändring i personalförteckningen, som betingas av här

framställda förslag, böra i förteckningen vidtagas de ändringar, som påkallas

av det av 1938 års riksdag godkända civila avlöningsreglementet.

Jag får i detta sammanhang erinra, att direktionen i sina anslagskalkyler

beräknat anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med hänsyn

till ifrågavarande lönereglering men icke upptagit kostnaderna för den

icke-ordinarie personalen med utgångspunkt från denna lönereglering. Hade

hänsyn tagits till alla av ifrågavarande lönereglering föranledda merkostnader,

skulle den av direktionen beräknade slutsumman för avlöningar

vid serafimerlasarettet hava uppgått till omkring 1,640,000 kronor i stället

för 1,386,800 kronor.

Vad jag enligt det föregående föreslagit innebär sammanfattningsvis följande

minskningar i berörda belopp å 1,640,000 kronor, varvid hänsyn tagits

till tidpunkterna för vissa klinikers överflyttning till karolinska sjukhuset.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

137

Minskningar

Ökningar

1. Sekreterararvodet bibehålies vid nuvarande belopp, 1,200 kro- nor, i stället för 1,500 kronor ............................

kronor

kronor

300

2. Arvodet till kassakontrollanten bestämmes till 600 kronor i

stället för 900 kronor ....................................

300

3. Tre biträdande läkarbefattningar utgå ....................

16,875

4. Arvode till en biträdande läkare vid psykiatriska polikliniken

1,500

2,475

5. Arvode till biträdande sjukgymnast och assistent vid gym- nastikavdelningen utgår ..................................

6. En prosektorsbefattning vid patologiska avdelningen inrättas

med arvode av 8,500 kronor i stället för arvode av 9,000 kronor

375

7. Arvodet till en assistent vid patologiska avdelningen bestäm- mes till 2,000 kronor i stället för 1,800 kronor ..............

150

8. En befattning som tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid pato- logiska avdelningen utbytes mot en motsvarande tjänst i löne-

853

9. En ordinarie, en extra ordinarie och en extra sjukgymnast- tjänst i respektive lönegraderna A 9, e. o. 9 och e. 9 utgå ....

8,832

10. Maskinmästaren bibehålies i lönegraden B 14 (A 14) ........

1,182

11. Av fem eldarbefattningar placeras fyra i lönegraden e. o. 5 i stäl- let för i lönegraden e. o. 6 och en i lönegraden e. 5 i stället

för i lönegraden e. 6 ....................................

864

12. En bokhållartjänst i lönegraden e. o. 15 utgår ..............

3,612

13. En kontorsbiträdesbefattning i lönegraden e. 4 utgår ........

2,562

14. För ersättande av provsköterskor och elever med sköterskebi- träden m. m. upptagas 60,000 kronor i stället för 100,000

kronor ..................................................

40,000

Summa kronor

79,730

150

De av mig sålunda nu förordade minskningarna i direktionens förslag

uppgå till (79,730 — 150 =) i runt tal 79,600 kronor.

I avlöningsstaten böra vidtagas följande ändringar:

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat beräknar

jag för nästa budgetår till 383,800 kronor.

Delposterna till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: Grundbelopp och Vikariatsersättning ar m. m. torde böra uppföras

med respektive 86400 kronor och 18,000 kronor. Beträffande fråga örn rätt

för vederbörande befattningshavare att under nästa budgetår uppbära

dyrtidstillägg å dessa arvoden hänvisar jag till vad i det föregående yttrats

rörande karolinska sjukhuset.

Vad beträffar delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie

personal m. m., beräknar jag densamma till 930,000 kronor. Denna

post bör även i fortsättningen betecknas förslagsvis. Vid beräkningen har

förutsatts, att dyrtidstillägg ej kommer att utgå till personal, som avlönas

ur posten. Anslagsbehovet till avlöning sförhöjningar m. m. för nyssnämnda

personal uppskattar jag till 40,000 kronor.

På grund av löneregleringen för civilförvaltningen bör anslagsposten till

särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal bortfalla.

Jag får emellertid erinra, att från nämnda anslagspost nu bestridas kostnader

för personliga lönetillägg åt vissa befattningshavare vid serafimer
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr £06.

lasarettet. I den mån dylika tillägg i fortsättningen komma att utgå, förutsätter

jag, att de få bestridas av vederbörande anslagsposter, från vilka

avlöningar till sagda personal i övrigt gäldas.

En ny anslagspost till rörligt tillägg bör uppföras å avlöningsstaten med

75,000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår upptagas med

(383,300 + 86,400 + 18,000 + 930,000 + 40,000 + 75,000 =) 1,532,700

kronor.

Det av mig för nästa budgetår förordade anslaget understiger det i 1939

års åttonde huvudtitel beräknade med (1,550,000 —1,532,700 =) 17,300

kronor.

VIII. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet.

1. Nuvarande förhållanden.

Till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader har för budgetåret

1938/39 anvisats ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor. Beträffande

anslagsdispositionen hänvisas till den i statsliggaren för nämnda budgetår

(sid. 451 ff.) införda omkostnadsstaten och till det följande.

2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar för hudgetåret 1939/40.

Direktionen har hemställt, att anslaget måtte för sistnämnda budgetår

upptagas med ett belopp av 1,357,500 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 42,500 kronor. Bland handlingarna i ärendet återfinnes

följande specifikation rörande de särskilda posterna i omkostnadsstaten:

Beräknat

I stat ansia-

Verkliga utgif-

för 1939/40

get för 1938/39

ter 1937/38

Reseersättningar.................

500

500

193: 05

Expenser:

Värme, lyse, vatten:

Värme.......................

50,000

66,500

56,137: 40

Lyse.........................

33,000

33,000

35,140: 89

Vatten.......................

16,000

23,300

20,838: 51

Övriga.......................

2,000

2,300

2,229: 33

Summa

101,000

125,100

114,346: 13

Övriga expenser:

Skrivmateriel, trycknings- och annons-

kostnader ...................

20,000

18,500

15,449: 52

Telefon- och telegramavgifter.....

17,000

17,000

13,877: 33

Övriga.......................

2,500

2,500

2,690: 70

Summa

39,500

38,000

32,017: 55

Övriga utgifter:

Inventariers underhåll och komplettering:
Röntgeninstrument.

............. 9,500 9,500 3,381:05

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Marits proposition Nr 206.

Beräknat I stat ansia- Verkliga utgif
-

Övriga instrument för den egentliga

för 1939/40 get för 1938/39

ter 1937/38

sjukvården..................

31,000

31,500

28,352: 54

Möbler och dylikt..............

25,000

25,000

20,697: 85

Linne-, gång- och sängkläder......

37,000

31,000

33,978: 01

Övriga.......................

24,000

24,000

21,507: 89

För särskilda behov.............

20,000

20,000

9,036: 70

Utgifter av engångskaraktär......

100,000

21,500

42,285: 36

Summa

246,500

162,500

159,239: 40

Tvätt och renhållning:

Tvätt........................

66,500

4,500

3,784: 12

Renhållning...................

9,000

7,000

7,810: 04

Övriga.......................

4,000

6,000

3,840: 28

Summa

79,500

17,500

15,434: 44

Kosthåll....................

335,000

480,000

397,670: 40

Läkemedel..................

110,000

110,000

102,574: 66

Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk-

vården:

Förbandsartiklar...............

45,000

53,000

40,500: 27

Röntgen- och ljusbehandlingsmateriel

150,000

150,000

142,649: 34

Laboratorieundersökningar........

17,000

19,000

21,364: 85

Övriga.......................

25,000

25,100

22,858: 97

Summa

237,000

247,100

227,373: 43

Särskild verksamhet:

Sjukgymnastutbildning...........

1,700

12,500

6,739: 18

Annuitet å lån hos pensionsstyrelsen

198,800

198,800

198,770: 51

Diverse utgijter:

Skatter och försäkringsavgifter ....

2,000

2,000

1,578: 54

Medicinsk och annan facklitteratur. .

500

500

196: 94

Tandvård.....................

3,500

3,500

2,708: 81

Patienters förströelse och sysselsätt-

ning.......................

1,000

1,000

445: 11

Övriga.......................

1,000

1,000

1,099: 37

Summa 8,000

8,000

6,028: 77

Summa summarum 1,357,500

1,400,000

1,260,387: 52

Direktionen har i övrigt yttrat bland annat följande:

Direktionen hade vid uppgörande av sitt förslag till omkostnadsstat utgått

från i stort sett oförändrade konjunkturförhållanden. Den beräknade

inskränkningen av driften vid vissa polikliniker ävensom ögonkliniken

skulle ej inträda förrän vid budgetårets mitt. Den kunde ej heller föranleda

en motsvarande minskning i utgifterna å alla omkostnadsstatens

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj.ts proposition Nr 206.

titlar. Så skulle exempelvis de berörda poliklinikernas lokaler fortfarande

användas för den inre verksamheten (konsultationer och behandlingar för

klinikernas och för övriga poliklinikers patienter), varför t. ex. utgifterna

för uppvärmning, belysning, renhållning o. s. v. icke nämnvärt minskades.

De tre första delposterna å titeln expenser upptoges i förslaget något lägre

än de verkliga utgifterna för 1937/38 med hänsyn till att tvättinrättningen

komme att nedläggas. Att utgifterna för värme för innevarande budgetår

uppfördes med ett avsevärt högre belopp än vad de verkliga utgifterna

för budgetåret 1937/38 kommit att uppgå till berodde huvudsakligen på

att direktionen vid tiden för anslagsbehovets bedömande räknade med en

förhöjning av kolpriset, som emellertid uteblivit.

Vad beträffade övriga expenser, borde utgifterna för skrivmateriel, trycknings-

och annonskostnader med hänsyn till den prisstegring, som torde

vara att vänta, ett något högre anslag beräknas än för budgetåret 1938/39.

Utgifterna för telefon- och telegramavgifter upptoges lika som i staten

för 1938/39. De nya abonnemang, lasarettet tecknat, hade ej gällt under

hela budgetåret 1937/38.

Beträffande inventarier hade direktionen — bortsett från utgifter av

engångskaraktär — endast räknat med en mindre ökning för linne-, gångoch

sängkläder. Förråden torde nämligen få ökas med anledning av att

tvätten skulle utföras vid karolinska sjukhuset, vilket innebure, att lasarettets

förråd av rena kläder ej kunde, såsom nu skedde, dagligen erhålla

ersättning för vad som inlämnades orent.

På titeln tvätt och renhållning måste nu beräknas en ersättning till karolinska

sjukhuset för utförande av tvätt åt lasarettet. Av praktiska skäl hade

denna ersättning i sin helhet förts på titeln tvätt och renhållning, oaktat

den innefattade ersättning för tvättproceduren i dess helhet, således även

för personal, vatten, ånga m. m. Kostnaden hade beräknats till 19 öre per

kg. för en kvantitet av 350,000 kg.

På titeln kosthåll inträdde ett motsatt förhållande i det att kosten till

radiumhemmet å karolinska sjukhuset, som för närvarande levererades

från serafimerlasarettets kök, från och med nästa budgetår skulle ombesörjas

av karolinska sjukhusets kök. På radiumhemmet belöpande del av

de verkliga kosthållsutgif terna för budgetåret 1937/38 och de beräknade

för budgetåret 1938/39 vore respektive 62,689 kronor 85 öre och 85,000

kronor. Fråndroges dessa från i specifikationen angivna siffror, kvarstode

på lasarettet belöpande kostnader med 334,980, respektive 395,000 kronor

(direktionen hade för innevarande budgetår räknat med en starkare prisstegring

än den som sedermera inträffat).

De^ verkliga utgifterna för läkemedel under budgetåret 1937/38 hade

uppgått till omkring 109,000 kronor. För innevarande budgetår vore de

uppförda med 110,000 kronor. Direktionen räknade nu med samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår. Den minskning, som kunde föranledas

av förut omnämnd planerad inskränkning av driften å vissa avdelningar

torde uppvägas av ökade kostnader för blodgivning och jämlikt 6 §

kungörelsen den 8 april 1938 (nr 126) angående läkemedelsförsörjningen å

sjukvårdsinrättningarna i riket m. m. föranledda kostnader för tillsyn å de

olika vård- och behandlingsavdelningarnas läkemedelsförråd.

Beträffande utgifter för förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården motiverades

den föreslagna minskningen i huvudsak av de förut omnämnda

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 306.

planerade driftinskränkningarna. Detsamma gällde delposten särskild verksamhet:

sjukgymnastutbildning, vilken komme att flyttas till karolinska

sjukhuset.

Beträffande utgifter av engångskaraktär framhölle direktionen, att telefonförbindelserna

till och från lasarettet hade under lång tid givit anledning

till klagomål. Den förbättring, som kunnat ske genom anläggningav

flera telefonlinjer till växeln hade visserligen medfört någon lättnad,

men alltjämt kvar stöde klagomål över väntan på expedition. I många

fall berodde väntan på att den tjänstgörande telefonisten vore upptagen

med att i telefon söka olika läkare inom sjukhuset, med vilka man ville

tala. Detta sätt att söka reda på läkarna vore i och för sig otillfredsställande

samt dessutom synnerligen påfrestande för telefonisten. Det torde

därför bliva nödvändigt att vid serafimerlasarettet ordna ett sökarsystem

efter ljussignalprincip, avsett i främsta rummet för läkare. Ett sådant system

vore infört vid radiumhemmet å karolinska sjukhuset och komme

att införas å övriga delar av sjukhusanläggningen. Direktionen hade upptagit

ett belopp av 35,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I samband med en vid serafimerlasarettet genom särskilda kommitterade

pågående utredning om vårdplatsernas utnyttjande, sedan vissa kliniker

flyttats till karolinska sjukhuset, hade professorn Gösta Forssell bland annat

framfört behov av dels ersättning av viss försliten apparatur, dels ock

komplettering av utrustningen för röntgenavdelningen och beräknat kostnaden

härför till 64,000 kronor, varav 24,600 kronor avsåge kompletteringen.

Direktionen hade ansett sig böra upptaga detta belopp.

Till oförutsedda utgifter beräknades under posten till utgifter av engångskaraktär

1,000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts hade direktionen uppgjort följande

förslag till omkostnadsstat för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis..................kronor

2. Expenser, förslagsvis........................ »

3. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och komplettering:

löpande utgifter. . kronor 146,500

utgifter av engångskaraktär

. . » 100,000 kronor 246,500

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis » 79,500

c. Kosthåll, förslagsvis.......... » 335,000

d. Läkemedel, förslagsvis........ » 110,000

e. Förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården, förslagsvis....... » 237,000

f. Särskild verksamhet:

sjukgymnastutbildning........ » 1,700

g. Ränta och amortering å lån hos

pensionsstyrelsen............. » 198,800

h. Diverse utgifter............. _»__8,000

500

140,500

1,216,500

Summa kronor 1,357,500.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

142 Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

I sitt yttrande den 6 februari 1939 har direktionen sedermera anfört, att

med anordnandet av sökaranläggning vid serafimerlasarettet syntes kunna

anstå ytterligare ett år.

Med hänsyn till de i nyssnämnda yttrande föreslagna sänkningarna i

avlönings- och omkostnadsstaterna m. m. ansåge direktionen emellertid

erforderligt, att för nästa budgetår beräknades ett belopp av 20,000 kronor

för successivt utbyte och komplettering av bristfällig utrustning vid serafimerlasarettet.

Ett särskilt skäl härför vore, att direktionen vid inkomstberäkningarna

utgått från att samma avgifter skulle utgå vid de båda sjukhusen,

något som knappast kunde anses skäligt, om icke vid dem hölles

en något så när likartad standard med avseende på utrustningen.

I likhet med direktionen anser jag, att medel till anordnande av sökaranläggningen,

vilken i och för sig synes önskvärd, icke böra anvisas för

nästa budgetår. Till bestridande av utgifter för successivt utbyte och komplettering

av bristfällig utrustning i allmänhet och till komplettering av

utrustningen för röntgenavdelningen m. m. kan jag icke för nästa budgetår

tillstyrka ett högre anslagsbelopp än 45,000 kronor i stället för av direktionen

äskade (64,000 -f- 20,000 =) 84,000 kronor. Av beloppet å 45,000

kronor torde 25,000 kronor böra reserveras för röntgenavdelningen. Särskilt

anslag till oförutsedda utgifter av engångskaraktär synes mig ej erforderligt.

Jag tillstyrker alltså, att posten till Inventariers underhåll och komplettering:

Utgifter av engångskaraktär minskas från det ursprungligen

äskade beloppet av 100,000 kronor till 45,000 kronor, alltså med 55,000

kronor. Då vissa andra utgiftsposter synts mig väl högt beräknade i förhållande

till de verkliga utgifterna under budgetåret 1937/38, föreslår jag,

att anslaget ytterligare reduceras med 26,000 kronor och följaktligen bestämmes

till (1,357,500 — 55,000 — 26,000 =) i runt tal 1,276,000 kronor.

1 jämförelse med innevarande budgetår utgör anslagsminskningen

(1,400,000 — 1,276,000 =) 124,000 kronor och i jämförelse med det i årets

statsverksproposition beräknade beloppet 14,000 kronor.

Avslutningsvis må framhållas, att sjukhusdirektionen enligt handlingarna

i ärendet — i syfte att vinna största möjliga likformighet med karolinska

sjukhuset och för att förtydliga vederbörande bestämmelser med hänsyn

till dels gällande avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

dels förordningen den 30 juni 1937 (nr 655) angående bidrag från vissa

landsting och städer, som ej deltaga i landsting, till bestridande av kostnaderna

för vård i vissa fall å karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

— framlagt förslag rörande vissa ändringar i de nu gällande föreskrifterna

örn avgifter för vård å serafimerlasarettet i enskilt och halvenskilt

rum m. m. Dessa förslag innebära bland annat, att vissa nu utgående

särskilda avgifter till förräntning och amortering av upptaget lån till inrät
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

tande av enskilda rum vid kirurgiska kliniken skulle upphävas och att vad

som för nämnda ändamål erfordrades i stället skulle utgå av de fastställda

avgifterna för vården. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom

tid, efter närmare prövning av de sålunda framställda förslagen, meddela

de bestämmelser i ämnet, som kunna befinnas påkallade.

IX. Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet.

I riksstaten för budgetåret 1938/39 är förslagsanslaget till Karolinska

mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar uppfört med 715,500 kronor. Anslaget

disponeras jämlikt av 1938 års riksdag godkänd personalförteckning

och avlöningsstat, vilka jämte därtill hörande bestämmelser finnas

införda å sid. 434 ff i statsliggaren för budgetåret 1938/39.

Kanslern för rikets universitet har — med överlämnande av utav lärar
-

kollegiet vid institutet gjorda framställningar — hemställt örn anslag till

förevarande ändamål under nästa budgetår. Kanslern har därvid förordat

följande ökningar av anslaget:

1) Professor i psykiatri (13,000 — 3,000 =)..........kronor 10,000

2) Lärare vid rådgivningsbyrån i uppfostringsfrågor vid

pediatriska kliniken.......................... » 2,000

3) Lärare vid två årliga kurser i röntgendiagnostik och

röntgenteknik.............................. » 2,000

4) Amanuens vid rättsmedicinska institutionen....... » 1,800

5) Amanuens vid ortopediska kliniken............. » 3,000

6) Preparator i lönegraden A 10 vid histologiska institutionen

.................................. 1 4,869

7) Tekniskt biträde i lönegraden A 7 vid rättsmedicinska

institutionen............................... » 4,239

8) Uppfattning av två tekniska biträden vid serafimerlasarettets

kliniska laboratorium från lönegraden A 4

till lönegraden A 7.......................... » 1,056

9) Höjning av anslaget till bestridande av vaktmästar
göromål

vid rättsmedicinska institutionen........ » 600

10) Arvode till handräckningsbiträde vid bakteriologiska

laboratoriet................................ » 1,800

11) Omorganisation av bibliotekets personal (9,000 —

— 7,500 =)................................ » 1,500

12) Avlöningsförhöjningar till e. o. befattningshavare ... » 2,000

Summa kronor 34,864.

Detta belopp borde emellertid å ena sidan minskas med 4,239 kronor på

grund av överflyttning av en vaktmästare i lönegraden A 7 till serafimerlasarettets

stat, å andra sidan höjas med 20,375 kronor till följd av den

av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen för ordinarie befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Anslagsökningen skulle alltså uppgå till (34,864 — 4,239 -f- 20,375 =)

51,000 kronor och anslaget uppföras med (715,500 + 51,000 =) 766,500

kronor.

Av handlingarna framgår följande beträffande de av ifrågavarande anslagsäskanden,

som jag ansett mig böra upptaga. I fråga om de återstående

anslagsäskandena hänvisar jag till nämnda handlingar.

Professor i psykiatri. Kanslern har erinrat, att professorn i

psykiatri vid karolinska institutet tillika vore överläkare vid psykiatriska

sjukhuset i Stockholm, till vilket sjukhus institutets psykiatriska klinik

vore förlagd. I egenskap av överläkare åtnjöte professorn lön enligt lönegraden

B 29. Såsom professor uppbure han ett arvode av 3,000 kronor.

Rörande tillsättning av de förenade tjänsterna som överläkare och professor

hade meddelats särskilda föreskrifter. Nuvarande befattningshavaren

vore skyldig att, om och när Kungl. Majit kunde finna sådant lämpligt,

frånträda endera befattningen.

Enligt statsmakternas beslut skulle den psykiatriska kliniken flyttas till

karolinska sjukhuset, där en klinikbyggnad för närvarande vore under

uppförande och beräknades kunna tagas i bruk under budgetåret 1939/40,

troligen vid tiden omkring kalenderårsskiftet. Såsom en konsekvens av

klinikens flyttning måste professorsbefattningen i psykiatri skiljas från

överläkartjänsten och professorslönen upptagas i karolinska institutets

stat för budgetåret 1939/40. I samband härmed kunde det särskilda arvodet

å 3,000 kronor indragas.

Sedan ändringarna i staten beslutits, torde Kungl. Majit böra föreskriva,

att innehavaren av här ifrågavarande kombinerade befattningar, professorn

V. Wigert, skulle frånträda överläkartjänsten med utgången av juni 1939,

dock med skyldighet för Wigert att jämväl efter den 30 juni 1939, så länge

den kliniska undervisningen i psykiatri vore förlagd till psykiatriska sjukhuset,

utan särskild ersättning svara för de med överläkarbefattningen vid

nämnda sjukhus förenade göromålen samt med rätt för Wigert att under

tiden på hittills gällande villkor kvarbo i den till sjukhuset hörande överläkarbostaden.

I detta sammanhang ville kanslern erinra om att den i § 39 mom. 3 av

stadgarna för karolinska institutet intagna hänvisningen till de särskilda

föreskrifter, som gällde för tillsättningen av här ifrågavarande professorsbefattning,

borde utgå ur stadgan, örn professorstjänsten skildes från överläkartjänsten

vid psykiatriska sjukhuset.

Tekniskt biträde vid rättsmedicinska institutionen.

Institutionsföreståndaren, professorn W. Bosaeus har yttrat:

För undervisningens och den vetenskapliga forskningens rationella bedrivande

vid institutionen krävdes oundgängligen tillgång till skolat tekniskt

biträde. Sedan numera genom 1938 års riksdags beslut den hygieniska

institutionen erhållit tekniskt biträde, funnes sådant biträde eller ock preparator

vid samtliga karolinska institutets teoretiska institutioner med undantag

av den rättsmedicinska. Denna institution hade i sagda hänseende

blivit helt missgynnad. Visserligen hade såväl lärarkollegiet som universitetskanslern

bland sina äskanden för karolinska institutet till 1938 års riksdag

ett tekniskt biträde för den rättsmedicinska institutionen, men denna

hemställan hade icke vunnit statsmakternas bifall.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition Nr W6.

Den rättsmedicinska institutionen kunde emellertid icke längre undvara

tekniskt biträde. Under största delen av terminerna meddelades rättsmedicinsk

obduktionsundervisning, och för denna verksamhet krävdes omfattande

mikroskopiskt preparationsarbete. Sådant preparationsarbete liksom

ock fotografiskt arbete krävdes vidare i stor utsträckning för den vetenskapliga

forskning, som å institutionen bedreves dels av dess tjänstemän

och dels av andra forskare. Dessutom vore sedan gammalt professorn i

rätts- och statsmedicin vid karolinska institutet rättsläkare i medicinalstyrelsens

vetenskapliga råd, en anordning, som ansåges ur olika synpunkter

nödvändig. Såsom sådan rättsläkare hade professorn att för medicinalstyrelsens

räkning å institutionen verkställa en mängd undersökningar och utredningar

m. m., för vilka krävdes ett betydande såväl preparations- som

skrivarbete. Det kunde icke begäras, att professorn skulle använda en stor

del av sin dyrbara tid på vanliga preparatris- och skrivbiträdesgöromål,

ej heller att han med egna medel skulle hålla institutionen med för detta

arbete nödig personal. Kunde det begärda tekniska biträdet icke erhållas,

stöde ingen annan utväg till buds än att väsentligt inskränka den rättsmedicinska

institutionens nuvarande verksamhet, en nödfallsåtgärd, som

givetvis ur många synpunkter skulle vara högst beklaglig.

Lärarkollegiet och kanslern hava biträtt framställningen och hemställt

om inrättande av en befattning såsom tekniskt biträde i lönegraden A 7.

Vaktmästargöromål vid rättsmedicinska institutionen.

Institutionsföreståndaren, professorn W. Bosaeus har anfört

följande:

I olikhet mot de allra flesta av karolinska institutets (ivriga teoretiska

institutioner hade den rättsmedicinska institutionen ännu ingen egen vaktmästare.

För de nödvändiga vaktmästargöromålens bestridande erhölle institutionen

ett årligt anslag av 1,200 kronor. Av dessa användes 400 kronor

till ersättning åt en städerska, 000 kronor åt ett vaktmästarbiträde och 200

kronor till ersättningar för tillfällig hjälp av olika slag. Dessutom ägde institutionen

rättighet att i viss utsträckning anlita en av vaktmästarne vid

den patologiska institutionen. I denne vaktmästares åligganden inginge

nämligen att vid sidan örn sin tjänst vid nyssnämnda institution även stå

till förfogande för den rättsmedicinska institutionen. Arbetet för den rättsmedicinska

institutionens räkning vore bland de omtalade tre personerna så

uppdelat, att städerskan och vaktmästarbiträdet tjänstgjorde inom själva

institutionsbyggnaden, medan den patologiska institutionens vaktmästare

biträdde vid de till denna institution förlagda rättsmedicinska obduktionsövningarna.

Den vakt mästarhjälp, som sålunda stöde till den rättsmedicinska institutionens

förfogande, vore emellertid fullständigt otillräcklig. Under senare

tid hade arbetet å institutionen alltmera ökats. För vaktmästaren på

patologiska institutionen utgjorde tjänstgöringen åt bägge institutionerna

en alltför stor arbetsbörda, och ej heller kunde det anses rimligt, att det

inom den rättsmedicinska institutionsbyggnaden tjänstgörande vaktmästarbiträdet

för en ersättning av blott 600 kronor om året skulle utföra allt, en

vaktmästare därstädes tillkommande arbete. Det vore därför i hög grad av

behovet påkallat, att den rättsmedicinska institutionen erhölle sin egen

vaktmästare.

''Jäll de nyss anförda skälen för anställandet av en dylik vaktmästare fogade

sig ännu ett mycket viktigt sådant. Inom en nära framtid komme karo
Bihang

till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 206.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

linska institutets patologiska institution att flytta från sina nuvarande lokaler

vid Hantverkargatan till de nya lokalerna å Norrbackaområdet. Härvid

måste den av dess vaktmästare, som biträdde vid de rättsmedicinska obduktionsövningarna,

antingen medfölja till Norrbacka eller också kvarstanna i

de gamla lokalerna, där, enligt uppgift, obduktions- och annan för serafimerlasarettet

nödig patologisk-anatomisk verksamhet åtminstone tills vidare

komme att bedrivas. Om nämnde vaktmästare flyttades till Norrbacka,

kunde han givetvis icke längre biträda vid de rättsmedicinska obduktionsövningarna

i lokalerna vid Hantverkargatan. Men även om så icke skedde,

utan han kvarstannade i de gamla lokalerna, så torde hans arbetsbörda på

grund av den genom patologiska institutionens flyttning inträdda personalminskningen

därstädes bliva så stor, att han icke hunne med någon tjänstgöring

för den rättsmedicinska institutionens räkning, varför denna institution

även i sådant fall sannolikt ginge miste om hans arbetskraft. När

den patologiska institutionen avflyttade från sina nuvarande lokaler, måste

därför den rättsmedicinska institutionen givas en ersättning för sagde vaktmästare.

Det ur alla synpunkter mest ändamålsenliga torde då bliva, att den

rättsmedicinska institutionen erhölle en egen vaktmästare. Under sådana

förhållanden bleve det tidigare omtalade vaktmästarbiträdet överflödigt,

och det årliga anslaget å 1,200 kronor kunde minskas med 600 kronor, motsvarande

den till detta vaktmästarbiträde utgående ersättningen.

Lärarkollegiet har biträtt framställningen och ansett den nya befattningen

i lönehänseende böra erhålla samma placering som övriga institutionsvaktmästarbefattningar,

nämligen i lönegraden B 7 (A 7).

Kanslern har framhållit, att det vore möjligt, att patologiska institutionens

nuvarande lokaler efter denna institutions avflyttning till Norrbackaområdet

komme att användas för obduktioner och andra patologiska undersökningar

för serafimerlasarettets räkning. Bleve detta fallet, måste en

vaktmästare tjänstgöra därstädes även efter patologiska institutionens bortflyttning.

Det borde då låta sig göra att genom överenskommelse med serafimerlasarettet

få taga denne vaktmästare i anspråk för att biträda även

vid de rättsmedicinska obduktionerna. Under sådana omständigheter syntes

ej lämpligt att nu anställa en ordinarie vaktmästare vid rättsmedicinska

institutionen. Däremot ville kanslern förorda en höjning av förutnämnda

anslag till vaktmästar!^alp vid rättsmedicinska institutionen med 600 kronor

till 1,800 kronor.

Handräckningsbiträde vid bakteriologiska laboratoriet

m. m. Lärarkollegiet har gjort framställning om inrättande

av en extra ordinarie befattning som handräckningsbiträde i 4 lönegraden

vid bakteriologiska laboratoriet. Vidare har kollegiet hemställt om

uteslutande ur institutets personalförteckning av en vaktmästarbefattning

i lönegraden B 7 (A 7) vid bakteriologiska institutionen. Av kollegiets skrivelse

inhämtas bland annat:

Vid patologisk-anatomiska institutionen funnes två ordinarie vaktmästare

i lönegraden B 7 (J. Ekman och E. E. Strömberg). Den ene av vaktmästarna

(E. E. Strömberg) biträdde vid de i samband med obduktionerna

förekommande göromålen och stöde dessutom till förfogande vid de rättsmedicinska

obduktionerna, som vore förlagda till patologisk-anatomiska

institutionen.

Vid bakteriologiska laboratoriet, som i organisatoriskt avseende utgjorde

en del av den patologisk-anatomiska institutionen, funnes en ordinarie

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Marits ''proposition Nr 206.

vaktmästare i lönegraden B 7. I tjänsteförteckningen vore vaktmästaren

upptagen såsom anställd vid bakteriologiska »institutionen». Vaktmästaren

(J. J. Wallerman; biträdde i arbetet vid laboratoriet samt handhade därjämte

skötseln av den för patologisk-anatomiska institutionen och bakteriologiska

laboratoriet gemensamma djuravdelningen.

Under budgetåret 1939/40 beräknades den under uppförande varande

institutionen för patologisk anatomi vid karolinska sjukhuset kunna tagas i

bruk för sitt ändamål. Därvid borde enligt kollegiets mening bland andra —

förutom den ene ordinarie vaktmästaren å patologiska institutionen (J.

Ekman) — den ordinarie vaktmästaren vid bakteriologiska laboratoriet

(J. J. Wallerman), vilken torde vara särskilt lämpad att tjänstgöra på den

nya stora djur avdelningen vid karolinska sjukhuset och det serobakteriologiska

laboratoriet därstädes överflyttas till patologiska institutionen.

För utförande av obduktioner och histopatologiska undersökningar för

serafimerlasarettet — de senare hade hittills utförts mot särskilt arvode,

varvid arvodestagaren svarat för alla omkostnader — skulle inrättas en särskild

patologisk avdelning under chefskap av en å lasarettets stat anställd

prosektor, vars arbetsbiträden likaledes skulle avlönas från lasarettet. I

samband härmed skulle den andre vid institutets patologisk-anatomiska institution

anställde ordinarie vaktmästaren (E. E. Strömberg), som huvudsakligen

tjänstgjort vid obduktionerna, förflyttas till lasarettets patologiska

avdelning och uppföras å lasarettets stat.

Då det bakteriologiska laboratoriet, vars drift måste uppehållas i nuvarande

utsträckning till dess en professur i bakteriologi inrättades, skulle få

sin vaktmästare (J. J. Wallerman) överförd till den nya patologiska institutionen,

erfordrades för djuravdelningens skötsel och som biträde åt laboratorn

en ny befattning. Denna skulle på grund av sin mera tillfälliga karaktär

lämpligen kunna få karaktären av handräckningsbiträde och borde

givetvis uppföras på institutets stat. Detta biträde borde vara extra ordinarie

tjänsteman och lämpligen placeras i lönegraden 4.

Vaktmästarna Strömberg och Wallerman hade förklarat sig villiga att

underkasta sig de föreslagna förflyttningarna.

Kanslern har tillstyrkt den föreslagna överflyttningen av dels vaktmästaren

å bakteriologiska laboratoriet till patologisk-anatomiska institutionen,

dels ock en av de nuvarande vaktmästarna å nämnda institution till serafimerlasarettets

stat. Beträffande det föreslagna handräckningsbiträdet vid

bakteriologiska laboratoriet hade kanslern icke blivit övertygad om nödvändigheten

av tjänstens uppförande som extra ordinarie befattning utan

ansåge det lämpligare, att biträdet erhölle ett arvode å förslagsvis 1,800

kronor.

Biblioteket. Lärarkollegiet har hemställt om inrättande vid biblioteket

av en amanuens i 18 lönegraden, ett extra ordinarie kanslibiträde i 7

lönegraden och en extra ordinarie vaktmästare likaledes i 7 lönegraden. Av

kollegiets skrivelse inhämtas:

Sedan den 1 juli 1937 bestode bibliotekets personal av — förutom bibliotekarien,

vilken innehade sin befattning såsom bisyssla — ett ordinarie

kanslibiträde i lönegraden B 7 och två extra biträden, de sistnämnda avlönade

med vardera 2,250 kronor för år räknat. Antalet i biblioteket tjänstgörande

personer vöre ii ven efter denna utökning föga mer än hälften så

stort som antalet i andra specialbibliotek med motsvarande besöks- och utlåningsfrekvens,

bytesförbindelser och årlig tillviixt, vilket framginge av

omstående jämförande tablå.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Karolinska

Tekniska hög-

Vetenskapsaka-

Riksdags-

institutet

skolan

demien

biblioteket

Antalvolymer

78,000

75,800

160,000

135,000

» smärre

skrifter

115,000

42,000

256,000

—

Senaste årets

tillväxt . . .

71 hyllmeter

c:a 105 hyll-

84 hyllmeter

c:all0hyllme-

15,000 band

och häften

meter

14,500 band

och häften

ter, 4,271 verk

Inköpsanslag

24,800 kronor

35,000 kronor

42,300 kronor

28,000 kronor

Antal besök

senaste år .

12,864

c:a 22,000

3,500

—

Antal hemlån

senaste år .

12,991

9,300

6,310

13,460

Antal i läse- salarna an- vända voly-

mer.....

24,255

68,000

3,850

49,241

Personal:

1 bibliotekarie

(bisyssla)

1 bibliotekarie

(B 22)

1 bibliotekarie

1 överbiblio- tekarie^ 30)

1 kanslibi-

1 amanuens

1 förste arna-

1 förste biblio-

träde (B 7)

(B 18) (6 tim- mar)

nuens (årslön

kr. 4,070 och

fri bostad)

tekarie(B24)

2 biträden

1 amanuens

1 andre d:o

2 andre biblio-

(vardera 7

(B 16) (5 tim-

(årslön 3,540

tekarier

timmar)

inar)

2 e.o. kanslibi- träden (B 7)

1 e. o. kontors- biträde (B 4)

1 assistent 11

(halvtjänst)

kr.)

1 biträde (års- lön 2,860 kr.)

2biträden (års- lön 2,640 kr.)

Samtliga med

6 timmars ar-

(B 21)

2 amanuenser

(B 16)

1 exp.-amanu- ens (halv- tjänst)

(B 13)

betsdag

I vart och ett av de ovan angivna biblioteken funnes — utom bibliotekarien

— minst två befattningshavare i bibliotekarie- eller amanuensställning,

medan institutsbiblioteket för samma slags arbete endast hade personer

i biträdesställning till sitt förfogande. Kollegiets förslag avsåge också

endast att tillgodose bibliotekets mest trängande behov under de närmaste

åren i avvaktan på den definitiva organisation, som ansåges böra

komma till stånd i samband med de teoretiska institutionernas överflyttning

till Norrbaclcaområdet. Oaktat de avlöningsbelopp, som stått till förfogande,

alltid varit mycket låga i förhållande till de krav, som måst ställas

på vederbörande befattningshavare, hade tidigare icke saknats dugliga

aspiranter, och tidvis hade personalen kunnat förstärkas med oavlönade elever

eller med från annat håll avlönade arbetslösa kontorister. Under de

båda senaste åren hade emellertid förut okända rekryteringssvårigheter

uppstått dels på grund av den allmänna konjunkturförbättringen, dels —

och icke minst — på grund av förbättrade löner och befordringsmöjligheter

i Stockholms stadsbibliotek, där lägsta assistentgraden numera vore unge
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr £06. 149

får likställd med kanslibiträdesgraden i lönehänseende. Oundgängliga krav

pa institutets hela bibliotekspersonal vore goda språkkunskaper åtminstone

i engelska, franska och tyska, god kännedom såväl örn bibliotekets kataloger

och uppställning som om de talrika bibliografiska och andra uppslagsverk,

vilka komme till användning både vid expeditionstjänsten och katalogiseringsarbetet,

förtrogenhet med medicinsk terminologi samt förmåga att

arbeta snabbt utan att dock brista i noggrannhet. Personer med dylika

kvalifikationer, som måste hava akademisk examen eller på annat sätt

styrkt teoretisk underbyggnad, kunde numera, såsom de senaste årens erfarenhet

utvisade, icke påräknas för de löner, vilka vore anslagna till de

båda extra biträdesbefattningarna, och om några tilläventyrs toge anställning

på dessa lönevillkor och med de rådande dåliga befordringsutsikterna,

funnes all anledning att befara, att de snarast sökte sig över till andra verk,

där bättre villkor bjödes. Därtill komme, att dessa anställningar särskilt

under vissa tider av året med anhopning av expeditionsgöromål vore hårt

pressande, alldenstund hela expeditionsarbetet, däri inräknat två timmars

kvällstjänstgöring under fem veckodagar, åvilade dessa tre befattningshavare,

vilka dessutom hade att ombesörja all katalogisering, granskning av

byteslistor, behandling av donationer, biträde med den av bibliotekarien

förda korrespondensen m. m.

I betraktande av de många och krävande arbetsuppgifterna skulle en

framställning örn förstärkning av personalen med ytterligare minst en befattningshavare

vara väl motiverad, men kollegiet ville örn möjligt uppskjuta

en dylik framställning till en tidpunkt, som läge närmare den planerade

flyttningen till Norrbacka. Den enda förutsättningen för att med nuvarande

antal befattningshavare åtminstone nödtorftigt kunna avverka de

ofrånkomliga arbetsuppgifterna vore dock, att biblioteket finge dugliga och

fullt kompetenta arbetskrafter till sitt förfogande, och kollegiet hade kommit

till den övertygelsen, att dylika ej kunde påräknas, därest icke avlöningsförhållandena

ordnades i större överensstämmelse med motsvarande

vid andra vetenskapliga specialbibliotek. Alldenstund alla de jämförda biblioteken

hade minst två amanuenser och minst två befattningshavare avlönade

som extra ordinarie kanslibiträden eller högre, syntes en framställning,

att karolinska institutets bibliotek måtte få en av vardera kategorien

till sitt förfogande i utbyte mot de båda för svagt avlönade biträdesbefattningarna,

icke vara obillig. Aven efter en anslagsökning i sådant syfte

skulle bibliotekets sammanlagda personalutgifter dock icke nå upp ens till

hälften av motsvarande i tekniska högskolans, respektive vetenskapsakademiens

bibliotek och uppgå till föga mer än tredjedelen av riksdagsbibliotekets.

Aven i fråga örn vaktmästarkrafter vore biblioteket betydligt sämre lottat

än de tre nämnda specialbiblioteken. Dessa hade nämligen vardera två befattningshavare

i denna ställning, under det att institutsbiblioteket endast

hade en. Kollegiet gjorde i skrivelse den 27 maj 1937 framställning, att han

måtte erhålla extra ordinarie anställning i 7 lönegraden. Denna framställning

hade dock ej vunnit kanslerns understöd. Lärarkollegiet ville nu framhålla,

att det till stor del tack vare den omständigheten, att denne befattningshavare

befunnits vara synnerligen dugande och med största flit och

plikttrohet fullgjort sina åligganden, som en framställning örn ytterligare

anslag för vaktmästarebiträde ej behövt göras. Oaktat han varit i institutets

tjänst under 12 år, hade han likväl icke erhållit fast anställning; sedan

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

1937 åtnjöte han ett arvode av 3,000 kronor. På grund av sin arbetsförmåga

och sin kända duglighet vore han väl värd att erhålla åtminstone extra

ordinarie anställning med därav följande förmåner och med placering i

likhet med institutets övriga vaktmästare i 7 lönegraden, och då därtill

komme, att det vore av stor vikt, att biblioteket finge behålla en så värdefull

kraft, som eljest måhända sökte sig en anställning på annat håll, syntes

det önskvärt, att en sådan befattning med det snaraste måtte inrättas.

Vid bifall till kollegiets förevarande framställning kunde de nu utgående

arvodena till två arbetsbiträden vid biblioteket, vartdera å 2,250 kronor,

samt till vaktmästare därstädes med 3,000 kronor indragas.

Kanslern har ansett lärarkollegiets framställning väl motiverad och tillstyrkt

densamma. Kanslern har tillika framhållit, att det syntes böra ankomma

på kanslern att efter förslag av kollegiet meddela bestämmelser rörande

de fordringar, som borde ställas på biblioteksamanuensens kompetens.

Kanslern har vidare överlämnat en inom karolinska institutet upprättad

promemoria angående vid institutet inträdande anslagsminskningar, föranledda

av vissa befattningars överförande till karolinska sjukhusets stat.

Av promemorian inhämtas följande:

I sin skrivelse den 26 oktober 1938 angående anslag till karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 hade direktionen för

karolinska sjukhuset räknat med att kunna öppna de nya avdelningarna å

sjukhuset vid följande tider, nämligen kirurgiska och medicinska klinikerna

med garnisonsavdelningarna och röntgendiagnostikavdelningen den 1 oktober

1939, kvinnokliniken den 1 oktober eller 1 december 1939, ögonkliniken

den 1 januari 1940 samt öron-, näs- och halskliniken ävensom psykiatriska

kliniken den 1 februari 1940.

Direktionens förslag innefattade, att all för karolinska sjukhuset erforderlig

underordnad läkarpersonal skulle helt avlönas från sjukhusets avlöningsanslag.

I och med att de nya klinikerna å sjukhuset toges i bruk, skulle de amanuenser

och underläkare vid de nuvarande klinikerna, som för närvarande

helt eller delvis avlönades med arvoden, utgående från karolinska institutets

avlöningsanslag, få sin lön från sjukhusets avlöningsanslag. Detta medförde,

att medel för arvoden till dessa underläkare och amanuenser därefter

icke vidare behövde beräknas å institutets avlöningsanslag. Å detta, skulle

alltså endast beräknas medel för deras avlöning, intill dess respektive kliniker

å karolinska sjukhuset öppnades.

Följande förändringar borde med anledning härav vidtagas i gällande

avlöningsstat för karolinska institutets assistenter och amanuenser:

Medicinska kliniken

1 amanuens (å den klinik vid serafimerlasarettet, som

skulle flyttas till karolinska sjukhuset) i/t—3% 1939

Kirurgiska kliniken

1 amanuens (å den till Maria sjukhus förlagda kliniken)

''A—8% 1939..........................

Arvode

Besparing

Kronor

Kronor

750

2,250

750

2,250

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition Nr 206.

151

Arvode Besparing

Kronor Kronor

Gynekologiska kliniken å Sabbatsbergs sjukhus

1 underläkare 1/i—3% 1939 ................... 900 2,700

1 amanuens » » » 750 2,250

Oftalmiatriska kliniken

(nu å serafimerlasarettet)

1 amanuens V?—31/i2 1939 .................... 1,500 1,500

Oftalmiatriska polikliniken

(nu å serafimerlasarettet)

1 amanuens V7—S1/12 1939..................... 1,200 1,200

Klmiken för oron-, näs- och halssjukdomar

(nu å Sabbatsbergs sjukhus)

1 amanuens Vt 1939—31/i 1940 ................. 1,750 1,250

2 amanuenser» » » » ................. 3,500 2,500

Polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar

(nu å serafimerlasarettet)

1 amanuens l/i 1939—31/i 1940 ................. 1,400 1,000

Psykiatriska kliniken

(nu å psykiatriska sjukhuset)

1 amanuens Vt 1939—S1/i 1940 ................. 1,750 1,250

Summa kronor 14,250 18,150

Avlöningsstatens slutsumma skulle sålunda kunna minskas med 18,150

kronor.

Med hänsyn till svårigheten att exakt kunna angiva, när respektive kliniker

å karolinska sjukhuset öppnades och arvoden för ifrågavarande befattningshavare

icke längre behövde utgå från institutets avlöningsanslag,

kunde ifrågasättas, örn ej den i institutets avlöningsstat under avdelningen

I. Professorer och lärare m. fl. ingående delposten till arvoden till assistenter

och amanuenser borde beräknas förslagsvis.

I detta sammanhang torde böra upptagas väckt fråga örn vidtagandet

av vissa jämkningar i gällande överenskommelse angående driften av forskning

sav delning arna vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik.

I den mellan Kungl. Majit och kronan, å ena sidan, samt styrelsen för

jubileumsfonden och cancerföreningen, å den andra, den 8 juni 1934 ingångna

överenskommelsen angående jubileumskliniken har föreskrivits, att

den personal, som regelmässigt erfordras för utförande av forskningsavdelningarnas

löpande arbete åt radiumhemmet och karolinska sjukhuset i övrigt,

skall avlönas av staten. All annan personal vid forskningsavdelningarna

skall erhålla sin avlöning från jubileumsfonden, från vilken för driften

av dessa avdelningar avsatts ett belopp av 1,500,000 kronor.

I enlighet härmed bestrider jubileumsfonden hela kostnaden för avlöning

åt föreståndarna för omförmälda avdelningar.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

I skrivelse den 10 februari 1938 har direktionen för karolinska sjukhuset

meddelat, att direktionen den 26 oktober 1937 uppdragit åt två av sina

ledamöter att med styrelserna för Konung Gustaf V:s jubileumsklinik och

för cancerföreningen i Stockholm upptaga förhandlingar angående förnyad

prövning av överenskommelsen den 8 juni 1934, i vad den avsåge föreståndarbefattningarna

vid klinikens forskningsavdelningar. Resultatet av dessa

förhandlingar hade sammanfattats i en promemoria, vilken överlämnats till

direktionen, varefter nämnda styrelser i särskild skrivelse den 1 februari

1938 förklarat sig godkänna det i promemorian framställda förslaget. Jämlikt

detsamma skulle ifrågavarande föreståndarbefattningar ombildas till

två professorsbefattningar, vilkas innehavare helt skulle avlönas av statsmedel.

I gengäld härför skulle staten erhålla ett kontant belopp av 500,000

kronor. Vidare skulle jubileumsfonden och cancerföreningen överlämna till

Kungl. Majit och kronan utan ersättning förutom forskningsavdelningarnas

byggnader även deras utrustning, varjämte de båda stiftelserna skulle,

utöver vad som enligt 1934 års överenskommelse ålåge dem att erlägga i

bidrag till radiumhemmets byggnad och utrustning, bidraga med inventarier

till radiumhemmet samt inredning av en evakuationsavdelning i

radiumhemmet med sammanlagt cirka 122,500 kronor.

Direktionen tillstyrkte för sin del bifall till det i promemorian framställda

förslaget.

Lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet har i yttrande

till kanslern för rikets universitet anfört, att kollegiet i princip icke hade

något att erinra mot ifrågavarande förslag.

Kanslern har i utlåtande den 11 oktober 1938 anfört huvudsakligen följande:
I

likhet med utredningsmännen ansåge kanslern goda skäl tala för att

föreståndarbefattningarna vid de bägge forskningsavdelningarna ombildades

till professurer, uppförda å karolinska institutets stat. Vad anginge

värdet av de prestationer, som jubileumsfonden och cancerföreningen skulle

erlägga såsom kompensation för statsverkets ökade utgifter, i förhållande

till vad i 1934 års avtal överenskommits, så kunde däremot göras bland

annat den invändningen, att statens förvärv av äganderätt till forskningsavdelningarnas

inventarier icke utgjorde någon reell ekonomisk förmån.

Enligt kanslerns mening funnes emellertid icke anledning att lägga strikt

finansiella synpunkter på denna fråga, enär forskningsavdelningarnas tillkomst

och upprätthållande i varje fall vore ett betydande allmänt intresse.

Kanslern tillstyrkte därför i huvudsak den föreslagna uppgörelsen. I

I särskild skrivelse samma dag har kanslern erinrat, att karolinska institutet

icke disponerade över tillgångar, motsvarande universitetens reservfondsmedel.

Då detta vore en betydande olägenhet hemställde kanslern —

under förutsättning att omförmälda uppgörelse komme till stånd och i samband

därmed ett kapitalbelopp av 500,000 kronor överlämnades till statsverket

— att detta kapital måtte ställas till karolinska institutets förfogan
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Majda proposition Nr 206.

de och dess avkastning användas för ändamål av det slag, för vilka reservfondsmedlen

vid universiteten anlitades.

Statskontoret har i yttrande den 15 november 1938 anfört bland annat

följande:

En uppgörelse av föreslagen innebörd måste — såvitt statskontoret kunde

finna — för statsverket bliva i ekonomiskt hänseende ofördelaktig, enär

kapitalvärdet av de genom densamma av staten övertagna löneförpliktelserna

med nu gällande räntesatser torde kunna uppskattas till ungefär en

miljon kronor, medan staten i motprestation från jubileumsfonden skulle

erhålla endast en halv miljon kronor. I likhet med universitetskanslern ansåge

statskontoret nämligen överlåtelsen av forskningsavdelningarnas utrustning

icke ur statsverkets synpunkt kunna tillmätas något direkt värde.

Dessutom kunde enligt ämbetsverkets mening lämpligheten av en dylik

överlåtelse ifrågasättas, enär jubileumsfonden därefter skulle komma att

svara för underhåll och förnyelse av statsegendom.

Som motiv för en överlastning på statsverket av omhandlade lönekostnader

hade endast åberopats skäl av organisatorisk art, nämligen att den

vid forskningsavdelningarna redan statsanställda personalen icke lämpligen

borde underställas privatanställda föreståndare. Enligt statskontorets mening

borde det icke bereda några större svårigheter att i praktiken på ett

smidigt sätt lösa denna fråga, och i vart fall kunde de svårigheter, som i

sådant avseende möjligen kunde uppstå, icke utgöra tillräckligt skäl för

att staten skulle ikläda sig ekonomiska förpliktelser av den storleksordning,

varom här vore fråga.

Statskontoret ville för övrigt erinra, att den nuvarande organisatoriska

utformningen av forskningsavdelningarna beslutades så sent som av 1937

års riksdag. Därvid hade ungefär 40 procent av den totala kostnaden för

avlöningar vid forskningsavdelningarna kommit att falla på statsverket,

oaktat det vid principbeslutet vid 1930 års riksdag om statens övertagande

av radiumhemmet hade framhållits, att jubileumsfonden och cancerföreningen

i stort sett skulle svara för driften vid forskningsavdelningarna

(proposition nr 232, sid. 112). Vunne det nu föreliggande förslaget bifall,

skulle staten komma att nära nog ensam svara för dessa kostnader.

Statskontoret ansåge sig alltså av statsfinansiella skäl icke kunna förorda

bifall till den föreliggande framställningen.

Den ifrågasatta ombildningen av föreståndarbefattningarna vid jubileumsklinikens

forskningsavdelningar till två helt av statsmedel avlönade

professurer kan av mig icke på grundval av den nu föreliggande utredningen

biträdas. Jag ansluter mig i detta avseende i huvudsak till vad av statskontoret

yttrats.

Såsom kanslern erinrat, skall den psykiatriska kliniken vid karolinska

institutet flyttas till karolinska sjukhuset. Den nya kliniken beräknas av

direktionen för karolinska sjukhuset kunna öppnas omkring den 1 februari

1940. För närvarande är professorn i psykiatri vid karolinska institutet

tillika överläkare vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm och uppbär i

denna egenskap enligt av riksdagen fastställd stat för sinnessjukhusen av
-

Departe
mentschefen.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts proposition Nr 806.

löning enligt lönegraden B 29 (A 29). Härjämte åtnjuter han ett arvode

av 3,000 kronor å karolinska institutets stat. Såsom en konsekvens av klinikens

flyttning bör professorsbefattningen i psykiatri skiljas från omförmälda

överläkartjänst och å institutets stat upptagas medel till en professur

i ämnet. Ehuru kliniken beräknas bliva färdigställd först i början av första

halvåret 1940, bör dock den blivande klinikchefen redan dessförinnan taga

befattning med klinikens utrustning och vad därmed står i samband. Jag

tillstyrker därför, att medel till ifrågavarande professorsbefattning anvisas

å institutets stat redan från och med ingången av budgetåret 1939/40. I

samband härmed kan det nu till professorn utgående särskilda arvodet å

3,000 kronor indragas. Jämväl i övrigt biträder jag kanslerns i ämnet framställda

förslag.

Behov synes föreligga av ett tekniskt biträde vid rättsmedicinska institutionen.

Då de arbetsuppgifter, som skola handhavas av ifrågavarande biträde,

synas motivera samma löneställning, som tillkommer motsvarande

befattningshavare vid andra institutioner, har jag icke något att erinra

mot den av kanslern föreslagna lönegradsplaceringen.

Jag delar kanslerns uppfattning, att önskvärdheten av ökad vaktmästarhjälp

vid rättsmedicinska institutionen bör kunna tillgodoses genom ökning

av de nu utgående anslagsmedlen till bestridande av vaktmästargöromål

vid institutionen. Nämnda anslagsmedel torde böra ökas med det av kanslern

föreslagna beloppet, 600 kronor.

Jag anser mig ävenledes böra tillstyrka förslaget om anställande av ett

handräckningsbiträde vid bakteriologiska laboratoriet. För ändamålet beräknar

jag, på sätt kanslern förordat, ett arvode av 1,800 kronor.

Emot den föreslagna överflyttningen av vissa vaktmästare, vilken fråga

jag delvis redan i det föregående berört, har jag i huvudsak intet att erinra.

Ur karolinska institutets stat bör alltså uteslutas en vaktmästarbefattning

i lönegraden B 7 (A 7), vilken i stället bör uppföras å serafimerlasarettets

stat.

Vid institutets bibliotek finnas för närvarande följande arbetskrafter:

en bibliotekarie, ett ordinarie kanslibiträde i lönegraden B 7 (A 7), två

arbetsbiträden och en vaktmästare. Bibliotekarien, arbetsbiträdena och

vaktmästaren äro avlönade med arvoden. Arbetsbiträdena uppbära vart

och ett 2,250 kronor och vaktmästaren 3,000 kronor. Den föreliggande utredningen

synes mig utvisa, att den nu till arbetsbiträdena utgående ersättningen

är för låg i förhållande till de fordringar, som måste ställas på

befattningarnas innehavare, och de arbetsprestationer, som utkrävas av

dem. Jag kan emellertid icke för närvarande tillstyrka det av kanslern

framställda förslaget i annan mån än att jag föreslår, att arvodena till

arbetsbiträdena höjas med 750 kronor till 3,000 kronor. Däremot vill jag

icke resa erinran mot att den nuvarande vaktmästaren vid biblioteket, som

varit i institutets tjänst under en tid av 12 år, erhåller extra ordinarie anställning

i 7 lönegraden.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

Utöver de ändringar i personalförteckningen, som bliva en följd av här

framställda förslag med avseende å den ordinarie personalen, böra i förteckningen

vidtagas de ändringar, som påkallas av det av 1938 års riksdag

godkända civila avlöningsreglementet. Såsom jag förut i 1939 års åttonde

huvudtitel under punkten 70 angående anslag till avlöningar vid universitetet

i Uppsala haft anledning framhålla, äro vissa av de i personalförteckningarna

vid universiteten och karolinska institutet upptagna befattningshavarna

— bland andra de tekniska biträdena och vaktmästarna — fördelade

mellan de särskilda institutionerna. Under åberopande av vad jag

under nämnda punkt anfört, föreslår jag, att i den personalförteckning

för karolinska institutet, som nu är avsedd att fastställas av riksdagen,

allenast angives det sammanlagda antalet tjänster av olika slag. Det torde

sedermera få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser örn fördelningen

av respektive tjänster mellan de särskilda institutionerna.

I avlöning sstaten böra vidtagas följande ändringar:

I den särskilda avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., som är

införd under avdelning I. Professorer och lärare m. fl., bör uppföras

ytterligare en professor (i psykiatri). Med hänsyn härtill böra delposterna

till lön och tjänstgöringspenningar Samt till ålderstillägg ökas med respektive

12,000 kronor till 318,100 kronor och 1,000 kronor till 18,500 kronor.

Den under nämnda rubrik uppförda anmärkningen 3 bör erhålla den ändrade

lydelse, som föranledes av att å institutets stat uppföres en professur

i psykiatri. Av samma skäl bör anmärkningen 4 utgå och anmärkningarna

5 och 6 erhålla beteckningarna 4 och 5.

Den under nämnda avdelning uppförda anslagsposten å 3,000 kronor till

arvode till en professor i psykiatri bör jämte vid posten fogad anmärkning

uteslutas ur staten. De nuvarande anslagsposterna 3 och 4 böra på grund

härav betecknas 2 och 3.

Ur sistnämnda anslagspost, betecknad arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, utgå nu arvoden, vilka i allmänhet äro förenade

med rätt till dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare vid statens nyreglerade

verk gällande grunder. Frågan angående ombildning av dessa

arvoden med hänsyn till bortfallande dyrtidstillägg har av skäl, som under

punkten 69 i 1939 års åttonde huvudtitel anförts, ansetts böra bliva föremål

för ytterligare omprövning. Jag anser mig därför icke böra nu framlägga

förslag rörande omreglering av nämnda arvoden. Däremot föreslår

jag — i analogi med vad av 1938 års riksdag redan beslutats beträffande

universiteten — att den under ifrågavarande anslagspost uppförda delposten

till Grundbelopp hädanefter icke i den av riksdagen godkända

avlöningsstaten fördelas mellan olika anslagsändamål. Nämnda delpost,

som nu är uppförd med 224,400 kronor, bör med hänsyn till vad i förutnämnda

promemoria anförts, minskas med hänsyn till bortfallande amanuensarvoden.

För beredande av viss säkerhetsmarginal torde minskning

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

dock böra nu ske med endast 16,100 kronor. Posten bör alltså bestämmas till

208,300 kronor. Jag anser mig däremot icke kunna tillstyrka, att posten

i fråga upptages förslagsvis.

Summan av de under berörda avdelning I upptagna löneförmånerna,

nu 575,000 kronor, bör alltså å ena sidan höjas med (12,000 + 1,000 =)

13,000 kronor, å andra sidan minskas med (3,000 + 16,100 =) 19,100 kronor

och uppföras med 568,900 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 6,100 kronor.

Den under avdelning II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m. uppförda anslagsposten till avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat, nu 102,100 kronor, skulle med hänsyn till dels att en vaktmästarbefattning

i lönegraden B 7 (A 7) överföres till serafimerlasarettets

stat, dels ock att en ny befattning såsom tekniskt biträde inrättas i motsvarande

lönegrad, vid i övrigt oförändrade förhållanden utgå med samma

belopp som hittills. På grund av 1938 års lönereglering för civilförvaltningen

påkallas emellertid en omräkning av anslagsposten. Posten bör med anledning

härav höjas med i runt tal 26,600 kronor till 128,700 kronor.

Den under samma avdelning uppförda anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, som nu utgör 16,400

kronor, bör å ena sidan höjas med (2 X 750 =) 1,500 kronor på grund av

förslag om höjd ersättning till arbetsbiträdena vid biblioteket, å andra

sidan minskas med arvodet å 3,000 kronor till biblioteksvaktmästaren, som

enligt mitt förslag skall erhålla extra ordinarie anställning. Posten bör alltså

minskas med (3,000 — 1,500 =) 1,500 kronor till 14,900 kronor.

Till följd av de ifrågasatta ändrade lönebestämmelserna för ickeordinarie

personal bör delposten till grundavlöningar m. m. till övrig ickeordinarie

personal, nu 12,500 kronor, höjas med i runt tal 3,500 kronor.

Posten bör vidare höjas med dels 600 kronor, dels ock 1,800 kronor vid

bifall till förslagen om vaktmästarhjälp vid den rättsmedicinska institutionen

och handräckningsbiträde vid bakteriologiska laboratoriet. I delposten

bör härjämte inräknas den med tjänste- och familjepensionsavdrag

reducerade grundlönen för en extra ordinarie biblioteksvaktmästare i 7

lönegraden. Nämnda delpost bör i anledning härav höjas med ytterligare

i runt tal 3,300 kronor och alltså uppföras med (12,500 + 3,500 + 600 +

-j- 1,800 -f- 3,300 =) 21,700 kronor. Anslagshöjningen utgör (21,700 —

— 12,500 =) 9,200 kronor.

Delposten till avlöning sförhöjning ar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

torde kunna upptagas med 2,800 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 1,800 kronor.

Beträffande dyrtidstillägg å vissa arvoden, som bestridas ur de berörda

båda posterna å nu 16,400 kronor och 12,500 kronor, hänvisar jag till vad

jag nyss anfört rörande vissa andra ur avlöningsstaten utgående arvoden.

Anslagsposten å 8,500 kronor till särskilda löneförmåner till ordinarie

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj.ts proposition Nr W6.

och icke-ordinarie tjänstemän bortfaller på grund av löneregleringen för

dessa tjänstemän. Under förevarande avdelning av avlöningsstaten bör i

stället uppföras en ny anslagspost till rörligt tillägg, som kan beräknas till

förslagsvis 8,400 kronor.

Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår höjas med (— 6,100 -f+

26,600 — 1,500 + 9,200 + 1,800 — 8,500 + 8,400 =) 29,900 kronor och

bestämmas till (715,500 + 29,900 =) 745,400 kronor.

Det sålunda av mig för nästa budgetår förordade anslaget understiger

det i 1939 års åttonde huvudtitel beräknade med (762,000 — 745,400 =)

16,600 kronor.

X. Hemställan.

Vad jag nu föreslagit innebär i förhållande till de för ifrågavarande ändamål

i årets statsverksproposition beräknade anslagen en minskning med

32,900 kronor. Erinras må, att i statsverkspropositionen bland inkomsterna

å driftbudgeten upptagits inkomster vid karolinska sjukhuset med 2,050,000

kronor och inkomster vid serafimerlasarettet med 1,900,000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts, hemställer jag

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1. godkänna följande personalförteckning för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Läkarpersonal m. m.

1 överläkare vid gynekologiska avdelningen av

Konung Gustaf Vis jubileumsklinik...... A 26

1 laborator vid radiofysiska forskningsavdelningen

av Konung Gustaf Vis jubileumsklinik

............................. A 26

Sjukvårdspersonal.

1 första föreståndarinna................. A12

2 föreståndarinnor..................... All

2 sociala kuratorer..................... All

3 sjukgymnaster....................... A 9

2 andra föreståndarinnor................ A 8

170 sjuksköterskor...................... A 7

2 barnmorskor........................ A 7

6 kontrollbiträden.................... A 7

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 806.

4 tekniska biträden ................... A 7

7 röntgenbiträden...................... A 6

6 sjukvårdare......................... A 6

6 fotografer.......................... A 5

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare ...................... A16

1 förste maskinist..................... A12

1 första köksföreståndarinna............. A 12

1 trädgårdsmästare .................... A 10

3 andre maskinister.................... A 8

1 tvättföreståndarinna.................. A 7

3 andra köksföreståndarinnor ............ A 7

4 reparatörer......................... A 7

4 förste vaktmästare................... A 7

1 arbetsföreståndarinna................. A 6

1 tvättmästare........................ A 6

4 förste eldare........................ A 6

2 vaktmästare........................ A 5

1 maskintvättare...................... A 5

5 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar......................... A 5

2 kokerskor.......................... A 2

1 kallskänka......................... A 1

Administrations- och kontorspersonal.

1 sjukhusdirektör...................... C 10

1 syssloman.......................... A 24

1 förste bokhållare............. A18

1 bokhållare.......................... A 15

1 kassör............................. All

1 kansliskrivare....................... All

1 kontorist........................... A 9

9 kanslibiträden....................... A 7

8 kontorsbiträden...................... A 4

Extra-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den W:e.

2 biträdande läkare vid Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik.....................Eo 23;

2. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas under budgetåret 1939/40:

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................kronor 900,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp . . . kronor 117,300

b. Vikariatsersättningar

m. m.,

förslagsvis..... » 27,700 » 145,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 1,540,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

......._»_60,000 » 1,600,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_140,000

Summa förslagsanslag kronor 2,785,000;

3. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Av
löningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av............................kronor 2,785,000;

4. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Om
kostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av........................kronor 1,555,000;

5. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Ut
rustning

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av .......................kronor 475,000;

6. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: In
köp

av radium för budgetåret 1939/40 anvisa ett anslag

av.............................kronor 411,000;

7. godkänna följande personalförteckning för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1939/40:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Sjukvårdspersonal.

1 föreståndarinna....................... All

2 sjukgymnaster........................ A 9

56 sjuksköterskor........................ A 7

1 fotograf............................. A 5

1 handräckningsbiträde .................. A 2

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare....................... A 14

1 första köksföreståndarinna.............. All

1 maskinist............................ A10

1 husmoder........................... A 7

1 andra köksföreståndarinna.............. A 7

4 förste vaktmästare.................... A 7

1 trädgårdsmästare...................... A 7

1 snickare............................. A 7

2 reparatörer.......................... A 7

3 förste eldare......................... A 6

3 vaktmästare......................... A 5

3 sjukbärare, transport- och förrådsmän samt

gårdskarlar.......................... A 5

1 kokerska, diet-....................... A 2

Administrations- och kontorspersonal.

1 syssloman........................... A 24

1 bokhållare........................... A15

1 kassör.............................. All

1 kameralbiträde....................... A 8

1 kontorsbiträde........................ A 4;

8. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...........

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp .... kronor 86,400

b. Vikariatsersättnin
gar

m. m., förslagsvis

............ » 18,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 930,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ » 40,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......

Summa förslagsanslag kronor 1,532,700;

kronor 383,300

104,400

970,000

75,000

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition Nr "206.

9. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlö
ningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av............................ kronor 1,532,700;

10. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Om
kostnader

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av........................kronor 1,276,000;

11. godkänna följande personalförteckning för vissa

tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m., att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1939/40:

Personalförteckning för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar.

1 preparator............................A 10

1 kanslibiträde..........................A 7

12 tekniska biträden......................A 7

8 vaktmästare ..........................A 7

2 tekniska biträden......................A 4

Kansliet.

1 kansliskrivare.........................All

1 maskinist ............................A 8

1 vaktmästare...........................A 7

1 kanslibiträde..........................A 7

Kamrerarexpeditionen.

1 kamrerare............................A 24

1 kontorsbiträde.........................A 4;

12. godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1939/40:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . . kronor 318,100

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 206.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Avlöning sstat.

Tjänstgö-

Lön

ringspen-

ningar

Summa

1 professor ..............................

8,000

4,000

12,000

21 professorer .............................

168,000

84,000

252,000

1 professor i nervsjukdomar.....................

3,100

4,000

7,100

1 professor i ortopedi........................

Anm.: 1. Professorn i nervsjukdomar, innehavare av Per

Henrik Malmstens professur, uppbär dessutom såsom lön 4,900

kronor från Malmstenska donationsfonden.

2. Professorn i ortopedi, innehavare av Oscar Ekmans pro- fessur, uppbär dessutom från Ekmanska donationsfonden 10,000

kronor, varav 8,000 kronor skola anses utgöra lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar.

3. Av de 22 professorsbefattningar, för vilka ämnen ej ovan

angivits, omfatta 2 vardera medicin, 2 vardera pediatrik, 2

vardera kirurgi och 2 vardera obstetrik och gynekologi. Envar

av de återstående 13 professorsbefattningarna omfattar ett av

följande ämnesområden: 1) anatomi, särskilt makroskopisk ana- tomi, 2) anatomi, särskilt histologi, 3) allmän patologi och

patologisk anatomi, 4) patologisk anatomi, 5) fysiologi, 6) kemi,

7) farmakodynamik och farmakognosi, 8) oftalmiatrik, 9) oron-,

näs- och halssjukdomar, 10) dermatologi och syfilidologi, 11)

rätts- och statsmedicin, 12) hälsovårdslära, 13) röntgendiag- nostik, 14) psykiatri.

4. Ang. personlig professur i neurokirurgi, se här nedan

under 2. Avlöning till tjänsteman å indragningsstat.

5. Utom ovannämnda professorsbefattningar finnes »Mimi

Althainz professur i radioterapi», vars innehavare avlönas från

en för ändamålet donerad fond.

2,000

2,000

1 prosektor vid anatomiska institutionen.............

6,000

3,000

9,000

1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen.......

6,000

3,000

9,000

1 laborator i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen

6,000

3,000

9,000

1 laborator i fysiologi........................

6,000

3,000

9,000

1 laborator i kemi och farmaci...................

.‘.NI ‘

Anmärkningar till staten.

1. För professor kan lönen efter 5 år höjas med 1,000 kronor.

2. För laborator och prosektor kan lönen efter 5 år höjas med

500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

3. För professor utgör pensionsunderlaget 7,500 kronor och

pensionsavgiften 450 kronor. För laborator och prosektor utgör

pensionsunderlaget 6,000 kronor.

6,000

3,000

9,000

Summa kronor

—

318,100

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.........kronor 18,500

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

........ » 5,000 kronor 841,600

2. Avlöning till tjänsteman

å indragningsstat:

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Olivecrona, A. H., professor

i neuro-kirurgi,

personligen:

Lön .............kronor 8,000

Ålderstillägg....... » 1,000

Tjänstgöringspenningar > 4,000 kronor 13,000

Ann.: 1. Innehavare av personlig professur äger

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å

lönen med 1,000 kronor.

2. Innehavare av personlig professur är i pensionshänseende

likställd med annan professor vid institutet

och följaktligen underkastad bestämmelserna i 1907 års

lag angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 208,300

b. Vikariatsersättning
ar

m. m., förslagsvis » 6,000 » 214,300

Summa kronor 568,900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................kronor 128,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 14,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 21,700

b. Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 2,800 » 24,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »_8,400

Summa kronor 176,500

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 568,900

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 176,500

Summa kronor 745,400;

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

13. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag

av..............................kronor 745,400.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 806.

165

Bilaga A.

Sammanställning över sjukhusdirektionens förslag till personal (ej läkarpersonal)

vid karolinska sjukhusets kliniker och avdelningar

för budgetåret 1939/40.

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

Medicinska kliniken.

Kliniken omfattar 6 allmänna och 2

enskilda vårdavdelningar, poliklinik, be- handlingsavdelningar och laboratorier.

Medicinskt-bakteriologiska central- laboratoriet:

A 7

A 7

A 7 eller

För en allmän vårdavdelning om 25

platser erfordras följande personal:

e. o. 5

A 7

2 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7

Polikliniken:

e. U. 4

A 7

För en enskild vårdavdelning om 12

—13 platser:

e. o. 5

1 avdelningssköterska .............

A 7

3 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7 eller

e. o. 5

e. o. 5

_

_

_

A 7

A 4

A 7

2 städerskor .....................

e. U. 4

Dessutom erfordras följande för vård- avdelningarna gemensam personal:

Poliklinikens laboratorium:

2 sköterskor för nattjänst ........

A 7

e. U. 4

A 7

6 sköterskor för avlösning, därav 3

för dagtjänst och 3 för nattjänst ..

A 7 eller

e. o. 5

Behandlingsavdelningen:

e. U. 4

3 städerskor för avlösning ........

e. U. 4

e. o. 5

Studentlaboratoriet:

För medicinskt-kemiska centrallabora-

A 7

e. U. 4

toriet erfordras:

A 7

För badavdelningen och avdelningen

A 7

för fysilcalisk terapi erfordras:

1 sköterska ......................

A 7 eller

e. o. 5

Badavdelningen:

A 7

e. U. 5

—

e. U. 4

e. U. 4

A 7

Fysikaliska avdelningens mottag- ning och expedition:

Medicinskt-jysiologiska central- laboratoriet:

A 7

A 7

e. o. 4

e. o. 5

A 4

Ljusbehandlingsavdelningen:

e. U. 4

e. o. 4

A 7

1 kontorsbiträde ..................

2 sköterskebiträden .............

e. U. 4

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

Löne- j

grad

Elektroterapiavdelningen:

1 sköterska ..................

2 sköterskebiträden ..........

1 städerska ..................

För hela medicinska kliniken skulle

personalen sålunda utgöras av:

52 sköterskor ...................

2 tekniska biträden .............

1 laboratoriebiträde.............

17 provsköterskor ...............

24 elever .......................

2 provelever....................

6 baderskor ....................

4 sköterskebiträden ............

34 städerskor ...................

3 sjukbärare ...................

1 kanslibiträde .................

1 kontorsbiträde ...............

4 kontorsbiträden...............

2 förste vaktmästare ...........

Kirurgiska kliniken.

Kliniken omfattar 6 allmänna och 2

enskilda vårdavdelningar, operationsavdelning,

poliklinik samt olycksfallsoch

intagningsavdelning.

För en allmän vårdavdelning om 25

platser erfordras följande personal:

1 avdelningssköterska ...........

2 sköterskor, varav en för nattjänst

2 provsköterskor ...............

2 elever .......................

2 städerskor ...................

För en enskild vårdavdelning örn 12—

13 platser:

1 avdelningssköterska...........

3 sköterskor, varav en för nattjänst

1 provsköterska.................

2 elever .......................

1 provelev .....................

2 städerskor ...................

Dessutom erfordras följande för vårdavdelningarna

gemensam personal:

2 sköterskor för nattjänst ......

8 sköterskor för avlösning, därav 4

för dagtjänst och 4 för nattjänst

5 elever för avlösning ..........

3 städerskor för avlösning........

2 sjukbärare ...................

Operationsavdelningen:

3 operationssköterskor ..........

4 sköterskor ...................

A 7

e. U. 4

e. TJ. 4

A 7 eller

e. o. 5

A 7

A 4

e. U. 5

e. U. 4

e. U. 4

e. o. 5

e. o. 7

A 4

e. o. 4

A 7

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 7

A 7 eller

e. o. 5

4 provsköterskor ................

4 elever ........................

4 städerskor ....................

Operationsavdelningens laboratorium:

1 laboratoriesköterska ............

1 städerska .....................

Polikliniken:

2 sköterskor ....................

2 sköterskor ....................

2 provsköterskor.................

2 elever ........................

3 städerskor ....................

2 sjukbärare ....................

Poliklinikens expedition:

1 sköterska .....................

1 kontorsbiträde .................

Poliklinikens laboratorium:

1 laboratoriesköterska ............

1 städerska .....................

Olycksfalls- och intagning savdelning en:

1 sköterska ......................

1 sköterska ......................

1 provsköterska ..................

1 städerska ......................

För hela kliniken skulle personalen

sålunda utgöras av:

52 sköterskor........ ... ............

21 provsköterskor .................

27 elever..........................

2 provelever .....................

29 städerskor......................

4 sjukbärare .....................

1 kontorsbiträde ..................

För medicinska och kirurgiska

klinikernas expeditioner, journalarkiv,

bibliotek och museum.

2 kanslibiträden ..................

1 kanslibiträde ...................

2 kontorsbiträden ................

1 kontorsbiträde ..................

2 städerskor......................

Medicinska och kirurgiska klinikernas

garnisonsavdelningar:

De fyra garnisonsavdelningarna omfatta

vardera 25 allmänna och 2 enskilda

vårdplatser. Härtill komma mottagningsavdelning,

laboratorium och

intagningsbad.

För en vårdavdelning erfordras följande

personal:

1 avdelningssköterska .............

e. U. 4

A 7

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 7

A 4

A 7

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 4

A 7

e. o. 7

A 4

e. o. 4

e. U. 4

A 7

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 206.

167

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

2 sköterskor, varav en för nattjänst

1 provsköterska ..............■. . ..

2 militära sjukvårdare............

2 städerskor .....................

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

1 provsköterska ..................

2 elever .........................

2 städerskor .....................

För en enskild obstetrisk avdelning erfordras:
-

Gemensamt för vårdavdelningarna erfordras

följande personal:

1 sköterska för nattjänst..........

3 sköterskor för avlösning ........

X provsköterska för avlösning......

1 städerska för avlösning ..........

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

Mottagningsavdelning, expedition och

journalarkiv:

1 sköterska ......................

3 militära sjukvårdare ............

1 städerska ......................

Laboratoriet:

1 laboratoriesköterska .............

1 städerska ......................

A 7

e. U. 4

A 7

e. U. 4

1 avdelningssköterska .............

3 sköterskor, varav en för nattjänst

1 provsköterska ..................

2 elever .........................

2 städerskor .....................

För en allmän gynekologisk avdelning

erfordras:

1 avdelningssköterska .............

2 sköterskor, varav en för nattjänst

2 provsköterskor..................

1 elev ...........................

1 provelev .......................

2 städerskor......................

Intagningsbadet:

1 baderska

e. U. 5

För gamisonsavdelningarna kommer

personalen sålunda att utgöras av:

18 sköterskor .....................

5 provsköterskor .................

11 militära sjukvårdare ............

11 städerskor .....................

1 baderska.......................

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. U. 5

Kvinnokliniken.

För en enskild gynekologisk avdelning

erfordras:

1 avdelningssköterska .............

2 sköterskor, varav en för nattjänst

1 provsköterska ..................

2 elever .........................

2 städerskor .....................

För samtliga vårdavdelningar gemensamt

erfordras följande personal:

2 sköterskor för nattjänst..........

3 sköterskor för avlösning i dagtjänst

Kliniken omfattar 2 allmänna obstetriska

vårdavdelningar om 25 platser,

en allmän septisk vårdavdelning örn 20

platser, en enskild obstetrisk vårdavdelning

örn 12 platser, en förlossningsavdelning

om 9 platser, 2 allmänna

gynekologiska vårdavdelningar örn 26

platser, en enskild gynekologisk vårdavdelning

örn 13 platser, operationsavdelning

och poliklinik.

4 sköterskor för avlösning i nattjänst

4 elever för avlösning.............

3 städerskor för avlösning .........

1 sjukbärare .....................

För operationsavdelningen erfordras:

1 operationssköterska .............

1 narkossköterska.................

1 sköterska ......................

För en allmän obstetrisk vårdavdelning

erfordras följande personal:

1 avdelningssköterska .............

2 sköterskor, varav en för nattjänst

2 provsköterskor .................

2 elever .........................

2 städerskor .....................

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

För en allmän septisk avdelning er|

fordras:

1 avdelningssköterska ............

2 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7

A 7 eller

e. o. 5

1 provsköterska ..................

1 elev ...........................

3 städerskor......................

Förlossningsavdelningen:

1 avdelningssköterska .............

2 barnmorskor, varav en för nattjänst

4 sköterskor, varav en för nattjänst

och en för avlösning ............

3 provsköterskor, varav 2 för natttjänst

.........................

2 elever..........................

3 städerskor .....................

Löne
grad
-

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 7

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 7

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Majlis proposition Nr W6.

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

Klinikens laboratorium:

A 7

För operationsavdelningen erfordras:

A 7

e. U. 4

A 7

Klinikens expedition, journalarkiv och

bibliotek:

A 7 eller

e. o. 5

A 7

Polikliniken:

e. U. 4

A 7

Polikliniken:

2 sköterskor......................

A 7 eller

A 7

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 5

Poliklinikens expedition och arkiv:

_

1 kanslibiträde ...................

e. o. 7

För hela kliniken skulle personalen så- lunda utgöras av:

Poliklinikens expedition:

e. o. 7

A 7 eller

e. o. 5

A 7

Poliklinikens laboratorium:

1 laboratoriesköterska .............

A 7

1 städerska ......................

e. U. 4

__

Phoniatriska polikliniken:

_

A 7

e. U. 4

1 städerska ......................

e. U. 4

e. o. 5

A 7

Bågljtisavdelningen:

e. o. 7

A 7

e. U. 4

A 7

Öron-, näs- och halskliniken.

Kliniken omfattar 3 allmänna och en

enskild vårdavdelning, operationsav- delning, behandlingsavdelning och po- liklinik.

För en allmän vårdavdelning erfordras:

Klinikens expedition, arkiv och biblio- tek:

e. o. 4

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

För hela kliniken skulle personalen så- lunda utgöras av:

2 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7 eller

e. o. 5

10 provsköterskor .................

20 elever .........................

—

e. U. 4

20 städerskor .....................

e. U. 4

Får en enskild vårdavdelning erfordras:

1 sjukbärare ....................

1 kanslibiträde ...................

e. o. 5

A 7

A 7

A 7 eller

1 kanslibiträde ...................

3 sköterskor, varav en för nattjänst

Ögonkliniken.

Kliniken omfattar 3 allmänna vårdav- delningar om 24 platser och en en- skild vårdavdelning om 9 platser,

operationsavdelning och poliklinik.

För en allmän vårdavdelning erfordras:

_

För samtliga vårdavdelningar gemen- samt erfordras:

A 7

3 sköterskor för avlösning för dag-

A 7

2 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7 eller

e. o. 5

e. o. 5

_

1 sjukbärare .....................

e. o. 5

2 städerskor .....................

e. U. 4

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

169

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

För en enskild avdelning erfordras:

A 7

Kliniken kom med undantag av en all- män vårdavdelning (evakueringsavdel-

2 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7 eller

e. o. 5

ning) i drift redan under föregående

budgetår. Då bostadshusen för perso- nal vid karolinska sjukhuset kunna ta-

_

gas i bruk, skall den del av klinikens

personal, som nu är inrymd i evaku-

Dessutom erfordras följande för vård- avdelningarna gemensam personal:

A 7

eringsavdelningen, överflyttas till bo- stadshusen. Samtidigt kommer evaku- eringsavdelningen att kunna beläggas

med patienter, varigenom vårdplatsan-

3 sköterskor för avlösning, varav 2

talet utökas med 25. För denna avdel- ning erfordras följande personal, näm-

3 elever för avlösning ............

e. o. 5

ligen:

A 7

A 7 eller

e. o. 5

2 städerskor för avlösning .........

För operationsavdelningen erfordras:

e. U. 4

2 sköterskor, varav en för nattjänst

A 7

1 sjukvårdsbiträde ................

A 7 eller

e. o. 2

e. U. 4

e. o. 5

I och med att driften vid sjukhuset

i dess helhet kommer igång, blir den

tidigare projekterade för sjukhusets

övriga kliniker avsedda röntgenterapi- avdelningen i behov av att iordning- ställas. Personalen för denna avdel- ning beräknas till

_

e. U. 4

Klinikens laboratorium:

A 7

e. U. 4

Klinikens expedition och arkiv:

A 7

A 7

A 6

Polikliniken:

A 7

1 städerska ......................

e. U. 4

e. o. 5

Med anledning av professorn Bervens

ovan under rubriken läkarpersonal in-

tagna skrivelse angående arbetet vid

Poliklinikens expedition:

svulstpatologiska avdelningen har di- rektionen upptagit ytterligare 1 tek- niskt biträde för mikroskopiska prepa- rationer i lönegrad e. o. 7. Vidare räk- nar direktionen med att kunna utbyta

i innevarande års stat upptagna be- fattningarna som kassör och biträdan- de föreståndarinna mot ett kanslibi- träde i lönegrad A 7 respektive kon- torsbiträde i lönegrad e. o. 4.

Vid bifall till ovanstående skulle per- sonalen vid jubileumskliniken under

nästkommande budgetår utgöras av:

1 föreståndarinna för vårdavdelningar

1 föreståndarinna för övervaknings- och kontrollavdelning ...........

1 kurator ........................

45 sköterskor .....................

6 kontrollbiträden

1 tekniskt biträde för fysiska mät- ningar .........................

För hela kliniken skulle personalen så- lunda utgöras av:

e. o. 5

13 elever .........................

17 städerskor .....................

1 kanslibiträde ...................

1 kanslibiträde ...................

Konung Gustaf V:s jubileums- klinik.

Kliniken är avsedd att omfatta 5 all- männa vårdavdelningar om vardera 25

platser, en enskild vårdavdelning om

13 platser, operationsavdelning, be- handlingsavdelningar och poliklinik

samt radiofysisk forskningsavdelning

och svulstpatologisk forskningsavdel- ning.

e. U. 4

A 7

e. o. 7

A 11

A 11

A 11

A 7 eller

e. o. 5

A 7

A 7

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

Löne-

grad

Kliniker och avdelningar

Löne-

grad

A 7

Halvoroliga mansavdelningen:

A 7

A 7

A 6

A 5

e. o. 5

A 7

A 6

A 5

e. U. 4

A 7

e. o. 7

Lugna kvinnoavdelningen:

A 7

e. o. 7

e. o. 6

e. o. 5

e. o. 2

e. o. 5

e. U. 4

e. o. 7

Lugna mansavdelningen:

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. o. 4

e. 7

e. 6

e. 2

e. U. 5

e. U. 4

A 7 eller

e. o. 5

e U 4

—

Enskilda avdelningen:

1 föreståndarinna för kliniken, som

tillika tjänstgör på enskilda av-

A 8

1 avdelningssköterska .............

A 7

e. TJ. 4

A 7

A 7

Laboratorierna:

A 7 eller

e. o. 5

A 7 eller

Verkstäderna:

A 6

e. o. 5

A 6

1 städerska ......................

e. U. 4

För kliniken gemensam ''personal:

A 7

A 7

A 7 eller

1 städerska för städning av diverse

lokaler samt såsom vakt i entrén

e. U. 4

A 11

e. o. 5

1 kanslibiträde ...................

A 7

A 6

A 6

e. U. 4

Polikliniken:

1 sköterska......................

A 7

A 7 eller

e. o. 5

A 4

e. U. 4

1 sköterska ......................

A 7

A 7 eller

e. o. 5

För tjänstgöring vid inskrivningsexpe-

e. U. 4

1 kameralbiträde .................

e. o. 8

Kliniker och avdelningar

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer.................

1 kanslibiträde .................

7 röntgenbiträden ..............

1 fotograf .....................

1 förste vaktmästare............

1 sjukbärare ...................

1 kanslibiträde (vid svulstpatologiska

avdelningen) .................

3 kontrollbiträden ..............

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer ................

3 röntgenbiträden ..............

9 sjukvårdsbiträden ___:........

1 sjukbärare ...................

1 kanslibiträde .................

2 kontorsbiträden (därav en vid

övervaknings- och kontrollavdelningen)

......................

2 kontrollbiträden ..............

2 röntgenbiträden ...............

3 sjukvårdsbiträden ............

2 baderskor ...................

26 städerskor och garderobier ...

8 provsköterskor ...............

10 elever .......................

4 provelever ...................

Psykiatriska kliniken.

Kliniken omfattar 6 allmänna vårdavdelningar

om 16—17 platser, en

enskild vårdavdelning örn 12 platser

och poliklinik.

Oroliga kvinnoavdelningen:

1 avdelningssköterska ...........

1 sköterska för dagtjänst........

1 sköterska för nattjänst........

3 elever för dagtjänst ..........

1 elev för nattjänst ............

1 städerska ....................

Oroliga mansavdelningen:

1 avdelningssköterska ...........

1 sköterska ....................

3 sjukvårdare för dagtjänst......

2 sjukvårdare för nattjänst......

1 städerska ....................

Halvoroliga kvinnoavdelningen:

1 avdelningssköterska ...........

1 sköterska ....................

2 elever för dagtjänst ...........

1 elev för nattjänst ............

1 städerska ....................

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

171

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Kliniker och avdelningar

Löne
grad
-

Personal för avlösning:

6 sköterskor ........

4 elever ............

2 sjukvårdare .......

2 städerskor ........

A 7 eller

e. o. 5

A 6

e. U. 4

1 provsköterska ..

3 sköterskebiträden

1 fotograf .......

2 fotografibiträden

1 städerska ......

1 sjukbärare .....

e. U. 4

A 5

e. U. 5

e. U. 4

e. o. 5

För hela kliniken skulle personalen sålunda

utgöras av:

1 social kurator ..................

1 föreståndarinna .................

26 sköterskor .....................

9 sjukvårdare ....................

21 provsköterskor eller elever ......

1 arbetsföreståndarinna ...........

13 städerskor .....................

1 kameralbiträde .................

1 kanslibiträde ...................

1 kontorsbiträde ..................

A 11

A 8

A 7 eller

e. o. 5

A 6

A 6

e. U. 4

e. o. 8

A 7

A 4

Isoleringsavdelningen.

Isoleringsavdelningen omfattar 10

vårdplatser, vartill erfordras följande

personal:

1 avdelningssköterska .............

2 sköterskor .....................

1 elev ...........................

1 städerska ......................

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

Sjnkavdelning för elever.

1 sköterska ..................

1 sköterska ..................

1 städerska ..................

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

Röntgendiagnostikavdelningen.

Klinisk diagnostik A:

1 röntgensköterska...............

2 sköterskor ....................

1 provsköterska .................

3 sköterskebiträden ..............

2 fotografer .....................

1 fotografibiträde ...............

1 städerska .....................

j 1 sjukbärare ....................

j Klinisk diagnostik B:

1 röntgensköterska...............

2 sköterskor.....................

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 5

e. U. 5

e. U. 4

e. o. 5

A 7

A 7 eller

e. o. 5

Poliklinisk diagnostik:

1 röntgensköterska ..

1 sköterska ........

1 provsköterska

2 sköterskebiträden .

1 fotograf ..........

1 fotografibiträde ...

Expedition och arkiv:

1 kansliskrivare

2 kanslibiträden

2 kanslibiträden ....

1 kontorsbiträde

1 städerska ........

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 4

A 5

e. U. 5

A 11

A 7

e. o. 7

e. o. 4

e. U. 4

Fotografi- och ritavdelning.

1 fotograf ....................

1 städerska ...................

A 5

e. U. 4

blym nastikavd el n i ogen.

3 sjukgymnaster .............

3 sjukgymnaster .............

1 kontorsbiträde .............

4 städerskor ................

Tandpolikliniken.

1 sköterska .................

2 sköterskor ...............

1 elev .....................

1 fotografibiträde ............

1 tandtekniker ..............

1 städerska ................

1 kanslibiträde .............

A 9

e. o. 9

A 4

e. U. 4

A 7

A 7 eller

e. o. 5

e. U. 5

e. 7

e. U. 4

e. o. 7

Patologiska avdelningen.

1 tekniskt biträde för mikroskopiska

preparationer ...................

1 kanslibiträde ...................

1 förste vaktmästare..............

2 städerskor......................

A 7

e. o. 7

A 7

e. U.4

Sociala hjälpbyrån.

1 social kurator ...........

1 kanslibiträde ............

1 kontorsbiträde ...........

A 11

e. o. 7

A 4

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Majlis ''proposition Nr 206.

Bilaga B.

Sammanställning över sjukhusdirektionens förslag

till personal vid karolinska sjukhuset

under budgetåret 1939/40.

Lönegrad

Antal

Befattningshavare

Avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat.

nettolön

summa för an- givet ant. bef.

Ordinarie tjänstemän.

Läkarp er sonal:

A

28

1

förste läkare vid psykiatriska kliniken.....

11,748

11,748

A

26

1

överläkare vid radiumhemmets gynekologiska

avdelning....................

10,848

10,848

A

26

1

laborator i radiofysik...............

10,848

10,848

Sjukvårdspersonal:

A

14

1

första föreståndarinna..............

6,138

6,138

A

11

2

föreståndarinnor..................

5,127

10,254

A

11

3

sociala kuratorer.................

5,127

15,381

A

9

3

sjukgymnaster...................

4,644

13,932

A

8

3

andra föreståndarinnor..............

4,419

13,257

A

7

175

sjuksköterskor...................

4,239

741,825

A

7

2

barnmorskor....................

4,239

8,478

A

7

6

kontrollbiträden..................

4,239

25,434

A

7

5

tekniska biträden.................

4,239

21,195

A

6

7

röntgenbiträden..................

4,065

28,455

A

6

9

sjukvårdare....................

4,065

36,585

A

5

6

fotografer .....................

3,888

23,328

A

4

1

laboratoriebiträde.................

3,711

3,711

Ekonomipersonal:

A

20

1

övermaskinist...................

8,139

8,139

A

14

1

första köksföreståndarinna............

6,138

6,138

A

12

1

förste maskinist..................

5,388

5,388

A

10

1

trädgårdsmästare.................

4,869

4,869

A

8

3

andre maskinister.................

4,419

13,257

A

7

1

tvättföreståndarinna...............

4,239

4,239

A

7

3

andra köksföreståndarinnor...........

4,239

12,717

A

7

4

reparatörer.....................

4,239

16,956

A

7

1

tvättmästare....................

4,239

4,239

A

7

6

förste vaktmästare................

4,239

25,434

A

6

1

arbetsföreståndarinna........*......

4,065

4,065

A

6

4

eldare........................

4,065

16,260

A

5

2

vaktmästare....................

3,888

7,776

A

5

1

maskintvättare..................

3,888

3,888

A

5

5

sjukbärare, transport- och förrådsmän samt . .

gårdskarlar...................

3,888

19,440

A

2

2

kokerskor.....................

3,351

6,702

A

1

1

kallskänka.....................

3,174

3,174

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 206.

173

Lönegrad

Antal

Befattningshavare

Avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat

nettolön

summa för an- givet ant. bef.

A 30

1

Administrations- och kontorspersonal:

ekonomidirektör..................

12,669

12,669

A 24

1

syssloman.....................

9,951

9,951

A 20

1

förste bokhållare.................

8,139

8,139

A 15

1

bokhållare.....................

6,516

6,516

A 11

1

kassör.......................

5,127

5,127

Ä 11

4

kansliskrivare...................

5,127

20,508

A 7

11

kanslibiträden...................

4,239

46,629

A 4

10

kontorsbiträden..................

3,711

37,110

294

Summa

223,530

1,290,747

Avgår bidrag från serafimerlasarettet till avlöning åt ekonomidirektör och

6,000

För 9 1/s månader under budgetåret 1939/40 beräknas..............

Tillkommer för 2 */9 månader för personal, som erfordras under hela budgetåret

1,284,747

999.000

150.000

Avgår för personal vid ögon- och öronklinikerna samt psykiatriska kliniken,

1,149,000

vilka kliniker komma att öppnas senare under budgetåret. .

. . . 85,000

Avgår å

ålderstillägg.........................

. . . 75,000

160,000

Summa kronor

989,000

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Majlis proposition Nr 806.

Arvode på karolinska

Antal

Befattningshavare

sjukhusets stat

beräknat för

för år

budgetåret

1939/40.

Arvodister:

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit: a. Grundbelopp:

Arvoden åt ordförande, vice ordförande samt ledamöter

och suppleanter i direktionen,

ordföranden...........................

3,000

1,500

3,000

1,500

vice ordföranden........................

ledamot, som utsetts av karolinska mediko-kirurgiska in-

stitutets lärarkollegium, Stockholms stadsfullmäktige eller

Stockholms läns landsting, 5 å 480: —..........

2,400

2,400

och dessutom 6 kronor för varje sammanträde, i vilket

ledamoten deltager; till suppleant för sådan ledamot ut- går arvode med 6 kronor för varje sammanträde, i vil- ket han deltager i ordinarie ledamots ställe; till leda- möter och suppleanter utgå högst 250 sammanträdes- arvoden för år räknat...................

1,500

1,500

1

styresman............................

20,000

20,000

1

Överläkare vid medicinska kliniken (fr. o. m. Vio 1939) . .

1,500

1,125

1

överläkare vid kirurgiska kliniken (fr. o. m. 3/io 1939) . .

1,500

1.125

1

överläkare vid kvinnokliniken (fr. o. m. */io 1939) ....

1,500

1,125

1

överläkare vid oron-, näs- och halskliniken (fr. o. m. 72

1940).............................

1,500

625

1

överläkare vid ögonkliniken (fr. o. m. x/i 1940)......

1,500

750

1

överläkare vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik ....

1,500

1,500

1

överläkare vid psykiatriska kliniken (fr. o. m. 72 1940) .

1,500

625

1

överläkare vid röntgendiagnostikavdelningen (fr. o. m. ''/io

1939).............................

1,500

1,125

1

biträdande överläkare vid medicinska kliniken (fr. o. m.

7io 1939)...........................

7,500

5,625

1

biträdande överläkare vid medicinska klinikens fysikaliska

avdelning (fr. o. m. ''/io 1939)..............

7,500

5,625

1

biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken (fr. o. m.

7io 1939)..................

7,500

1

biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken (narkosöver-

läkare) (fr. o. m. l/io 1939)..........

7,500

5,625

1

biträdande överläkare vid kvinnokliniken (fr. o. m. 3/io

1939)...................

7,500

5,625

1

biträdande överläkare vid oron-, näs- och halskliniken (fr.

o. m. V''2 1940)................

7,500

3,125

1

biträdande överläkare vid ögonkliniken (fr. o. m. ''/i 1940)

7,500

3,750

1

biträdande överläkare vid röntgendiagnostikavdelningen

(fr. o. m. 1/to 1939^...........

7,500

7,500

5,625

5,625

1

föreståndare för medicinska polikliniken (fr. o. m. 3/io 1939)

1

föreståndare för kirurgiska polikliniken (fr. o. m. 3/io 1939)

7,500

5,625

1

föreståndare för kvinnopolikliniken (fr. o. m. ‘/io 1939). .

6,500

4,875

1

föreståndare för öron-, näs- och halspolikliniken (fr. o. m.

7* 1940)...........................

6,500

2,709

1

föreståndare för öron-, näs- och halspoliklinikens phoni-

atriska avdelning (fr. o. m. 7s 1940).........

6,500

2,709

1

föreståndare för ögonpolikliniken (fr. o. m. ‘/t 1940) . . .

6,500

3,250

1

föreståndare för tandpolikliniken (fr. o. m. 1/io 1939) . . .

3,500

2,625

1

biträdande föreståndare för tandpolikliniken (fr. o. m. ''litt

1939 .......................

3,000

2,250

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

175

Arvode på karolinska

sjukhusets stat

Antal

Befattningshavare

för år

beräknat för

budgetåret

1939/40.

1

biträdande läkare vid öron-, näs- och halsklinikens avdel- ning för endoskopi (fr. o. m. ''/* 1940)..........

6,500

2,709

2

biträdande läkare vid gymnastikavdelningen ä 4,800 (fr.

o. m. Vio 1939).......................

9,600

7,200

1

laborator vid patologiska avdelningen (fr. o. m. Vio 1939)

6,000

4,500

1

laborator vid svulstpatologiska forskningsavdelningen . . .

6,000

6,000

1

tandläkare (fr. o. m. 1/io 1939)................

4,500

3,375

1

assistent (amanuens) vid svulstpatologiska forskningsavdel- ningen ............................

1,800

1,800

Arvode till konsulterande pediatriker (fr. o. m. V10 1939

tills pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset upp-

1,800

1,500

1,350

1,500

Arvode till personalläkare............... . . . .

Arvode till predikant (fr.’ o. m. 1/io 1939).........

4,800

3,600

Arvode till sekreterare.....................

3,000

3,000

Arvode till kassakontrollant.................

1.500

1,500

32

Summa kronor

194,900

143,227

Avrundat till

143,300

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Majlis ''proposition Nr 206.

Lönegrad

Antal

Befattningshavare

Avlöningar till övrig icke- ordinarie personal:

a. grundavlöningar m. m.

nettolön

summa för

angivet antal

befattningar

e. o. 23

2

Extra ordinarie tjänstemän.

Läkarpersonal:

biträdande läkare.................

5,937

11,874

e. o. 9

3

Sjukvårdspersonal:

sjukgymnaster...................

2,661

7,983

e. o. 7

3

kontrollbiträden..................

2,376

7,128

e. o. 7

1

tekniskt biträde..................

2,376

2,376

e. o. 6

3

röntgenbiträden..................

2,229

6,687

e. o. 5

129

assistentsköterskor.................

2,082

268,578

e. o. 2

9

sjukvårdsbiträden.................

1,728

15,552

e. o. 7

2

Ekonomipersonal:

reparatörer.....................

2,376

4,752

e. o. 6

1

chaufför......................

2,229

2,229

e. o. 6

4

eldare .......................

2,229

8,916

e. o. 5

2

maskintvättare..................

2,082

4,164

e. o. 5

e. o. 4

18

1

sjukbärare, transport- och förrådsman samt

gårdskarlar...................

biträdande tvättföreståndarinna.........

2,082

1,932

37,476

1,932

e. o. 2

2

kokerskor.....................

1,728

3,456

e. o. 2

5

telefonister.....................

1,728

8,640

e. o. 2

3

portvakter.....................

1,728

5,184

e. o. 8

2

Administrations- och kontorspersonal:

kameralbiträden..................

2,520

5,040

e. o. 7

12

kanslibiträden...................

2,376

28,512

e. o. 4

11

kontorsbiträden..................

1,932

21,252

e. 23

16

Extra tjänstemän.

Läkarpersonal:

förste underläkare ................

6,048

96,768

e. 22

25

andre underläkare ................

5,676

141,900

e. 15

7

tredje underläkare ................

3,672

25,704

e. 7

1

Sjukvårdspersonal:

tandtekniker....................

2,364

2,364

e. 7

2

kontrollbiträden..................

2,364

4,728

e. 6

2

röntgenbiträden..................

2,208

4,416

e. 2

3

sjukvårdsbiträden.................

1,776

5,328

e. U. 5

5

fotografibiträden 1542 + 177 + 216 ........

1,935

9,675

e. U. 5

9

baderskor.....................

1,935

17,415

e. U. 4

12

sköterskebiträden 1464 + 174+216 .......

1,854

22,248

e. 5

1

Ekonomipersonal:

kollämpare.....................

2,052

2,052

e. U. 5

6

sömmerskor....................

1,935

11,610

e. U. 5

1

förrådsbiträde...................

1,935

1,935

e. U. 5

6

första köks- och serveringsbiträden.......

1,935

11,610

e. U. 4

46

köks- och serveringsbiträden...........

1,854

85,284

e. U. 4

34

tvättbiträden...................

1,854

63,036

e. U. 4

250

städerskor (inkl. garderobier).........

1,854

403,500

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

177

Lönegrad

Befattningshavare

Avlöningar till övrig icke- ordinarie personal:

a. grundavlöningar m. m.

nettolön

summa för

angivet antal

befattningar

Administrations- och kontorspersonal:

e. 15

i

bokhållare.....................

3,672

3,672

Arvodister.

Arvoden, jastställda av direktionen:

108

provsköterskor...................

600

64,800

119

sköterskeelever ..................

300

35,700

12

provelever.....................

—

—

5

kökselever.....................

600

3,000

i

springpojke....................

960

960

arvode till talpedagog..............

3,500

3,500

arvode till ritare.................

2,000

2,000

arvode till organist................

480

480

vikarier under semester.............

50,000

50,000

extra personal för vakning, rengöring m. m. . .

25,000

25,000

oförutsett behov av arbetskraft.........

35,000

35,000

885

Summa

209,694

1,645,416

För 9 1/s månader under budgetåret beräknas .

1,280,000

Tillkommer för 2 !/s månader för personal, som

erfordras un-

der hela budgetåret ..............

90,000

1,370,000

Avgår för personal vid ögon- och öronklinikerna samt psykia-

triska kliniken, vilka kliniker komma att öppnas senare

under budgetåret................

80,000

Summa kronor

1,290,000

Bihang till riksdagens protokoll l!)3!i. 1 sami.

A’r Utun.

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

Bilaga C.

Sammanställning över sjukhusdirektionens förslag

till personal vid serafimerlasarettet

under budgetåret 1939/40.

Lönegrad

Antal

Befattning

Avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat

nettolön

summa för

angivet antal

befattningar

A 11

1

Ordinarie tjänstemän.

Sjukvårdspersonal.

föreståndarinna..................

5,127

5,127

A 9

A 7

2

56

sjukgymnaster...................

sjuksköterskor...................

4,644

4,239

9,288

237,384

A 7

i

tekniskt biträde vid patologiska avdelningen .

4,239

4,239

A 5

i

fotograf ......................

3,888

3,888

A 2

i

handräckningsbiträde...............

3,351

3,351

A 17

i

Ekonomipersonal.

maskinmästare...................

7,320

7,320

A 11

i

första köksföreståndarinna............

5,127

5,127

A 10

i

maskinist......................

4,869

4,869

A 7

i

husmoder......................

4,239

4,239

A 7

i

andra köksföreståndarinna............

4,239

4,239

A 7

3

förste vaktmästare................

4,239

12,717

A 7

1

förste vaktmästare vid patologiska avdelningen

4.239

4,239

A 7

1

trädgårdsmästare.................

4,239

4.239

A 7

1

snickare.....................

4.239

4,239

A 7

2

reparatör ......................

4,239

8,478

A 6

3

eldare .......................

4,065

12,195

A 5

3

vaktmästare....................

3.888

11.664

A 5

A 2

3

1

sjukbärare, förrådsmän, transportmän och gårds- karlar ......................

kokerska, diet- ..................

3,888

3,351

11,664

3,351

A 24

1

Administrations- och kontorspersonal.

Bidrag till avlöning till en för karolinska sjuk- huset och serafimerlasarettet gemensam eko- nomidirektör och kanslipersonal.......

syssloman .....................

9,951

6,000

9,951

A 15

1

bokhållare.....................

6,516

6,516

A 11

1

kassör.......................

5,127

5,127

A 8

1

kameralbiträde ..................

4,419

4,419

A 4

1

kontorsbiträde...................

3,711

3,711

(2)

Avgår: ögonkliniken beräknas flytta till

karolinska sjukhuset ''/i 1940.

sjuksköterskor...................

4,239

397,581

4,239

90

Återstår kronor

393,342

Avrundat till »

393,300

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206. 179

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

A. Grundbelopp.

Lasarettets direktör, arvode.............................. 1,800

ersättning, därest han ej åtnjuter fri bostad.................. 6,000 7,800

1 överläkare vid medicinska kliniken t. o. m. 9% 1939 å 1,500 ............. 375

1» » » >»»» so/» > > 1,000 ............. 250

1 > » > » fr. o. m. Vid » » 1,500 ............. 1,125

1 » » kirurgiska » 1,500

1 j » nervkirurgiska avdelningen......................... 1,000

1 » » ögonkliniken t. o. m. sl/n 1939 ä 1,000 ................. 500

1 » > nervkliniken > > > 3% » » 1,000 ................. 250

1 j > > fr. o. m. ’/><> * * 1,500 ................. 1,125

1 » » röntgenavdelningen t. o. m. *% 1939 ä 1,000 250

1 » > > fr. o. m. V10 * 9 9,000 .............. 6,750

1 biträdande överläkare vid medicinska kliniken fr. o. m. 1 /1 o 1939 ä 7,500 ...... 5,625

1 > i » kirurgiska kliniken fr. o. m. ''/io 1939 å 7,500 ....... 5,625

1 » » > nervkliniken fr. o. m. V10 1939 å 7,500........... 5,625

1 » läkare vid röntgenavdelningen.......................... 3,000

1 » > t gymnastikavdelningen........................ 4,800

1 » > > > t. o. m. s% 1939 ii 4,800 ......... 1,200

1 poliklinikföreståndare vid medicinska polikliniken............. ....... 7,500

1 > » kirurgiska » ...................... 7,500

1 » > ögonpolikliniken.......................... 6,500

1 » > öron-, näs- och halspolikliniken................ 6,500

1 » » nervpolikliniken......................... 6,500

1 » » kvinnopolikliniken........................ 4,800

1 » > psykiatriska polikliniken.................... 3,600

1 prosektor vid patologiska avdelningen fr. o. m. ''/io 1939 å 9,000 ........... 6,750

1 amanuens » Ä s »»>*/io>» 1,800 ........... I,3o0

Arvode för utförande av elektrokardiografiska m. fl. undersökningar...........* 2,000

» till personalläkare....................................* 1,00°

1 biträdande sjukgymnast och assistent vid gymnastikavdelningen ............* 3,300

Del av arvode till direktionens sekreterare..........................* 1,500

tili i kassakontrollant....................... * 600

1 predikant............................................* L410

Summa kronor 107,910

B. Vikariatser sättning ar m. m. (beräkning enligt bilagd specifikation)

förslagsvis............................................. 19,590

Summa för hela anslagsposten kronor 127,500

Dyrtidstillägg må icke utgå å de med * förtecknade arvodena.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Majlis proposition Nr W6.

Lönegrad

Antal

Befattning

Avlöningar till övrig icke- ordinarie personal

a. grundavlöningar m. m.

nettolön

summa för

angivet antal

befattningar

e. o. 9

2

Extra ordinarie tjäll steman.

Sjukvårdspersonal.

sjukgymnaster...................

2,661

5,322

e. o. 5

46

assistentsköterskor ..........

2,082

95,772

e. o. 5

1

fotograf ................

2,082

2,082

e. o. 2

1

första baderska..................

1,728

1,728

e. o. 6

4

Ekonomipersonal.

eldare........................

2.229

8,916

e. o. 5

9

sjukbärare, förrådsman och gårdskarlar ....

2,082

18,738

e. o. 2

2

telefonister....................

1,728

3,456

e. o. 2

3

kokerskor.....................

1,728

5,184

e. o. 1

1

tvättföreståndarinnans närmaste biträde ....

1.674

1,674

e. o. 1

1

kallskänka....................

1,674

1,674

e. o. 15

1

Administrations- och kontorspersonal.

bokhållare ..................

3,612

3,612

e. o. 10

1

socialt biträde...................

2,802

2,802

e. o. 8

1

kameralbiträde................

2,520

2,520

e. o. 7

6

kanslibiträden (samtliga å läkarexpeditionen) .

2,376

14,256

e. o. 4

2

kontorsbiträden (varav 1 å läkarexpeditionen) .

1,932

3,864

e. 23

9

Extra tjänstemän.

Läkarpersonal.

förste underläkare.................

6,048

54,432

e. 23

2

förste underläkare, tillika amanuens......

6,048

12,096

e. 22

7

andre underläkare.................

5,676

39,732

e. 22

10

andre underläkare, tillika amanuens .

5,676

56,760

e. 15

6

tredje underläkare................

3,672

22,032

e. 9

2

Sjukvårdspersonal.

sjukgymnaster...................

2,676

5,352

e. U. 5

1

fotografibiträde 1,542 + 177 + 216 .......

1,935

1,935

e. U. 5

2

baderskor....................

1,935

3,870

e. U. 4

113

sköterskebiträden 1,464 + 174 + 216 .....

1,854

209,502

e. 6

1

Ekonomipersonal.

eldare........................

2,208

2,208

e. 5

1

sjukbärare.....................

2,052

2,052

e. U. 5

1

förrådsbiträde (förut sömmerska)........

1,935

1,935

e. U. 5

3

första köks- och serveringsbiträde!!.......

1.935

5,805

e. U. 5

1

första tvättbiträde................

1,935

1,935

e. U. 4

23

köksbiträden....................

1,854

42,642

e. U. 4

33

städerskor.....................

1,854

61,182

e. 4

2

Administrations- och kontorspersonal.

kontorsbiträden..................

1,896

3,792

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 206.

181

Lönegrad

Antal

Befattning

Avlöningar till övrig icke- ■

ordinarie personal

a. grundavlöningar m. m.

nettolön

summa för

angivet antal

befattningar

21

Arvodister, arvoden fastställda av direktionen.

provsköterskor...................

G001)

12,600

49

sjuksköterskeelever................

300'')

14,700

3

kökselever.....................

3001)

900

1

springpojke....................

960!)

960 ,

1

organist ......................

400

400 i

e. o. 5

373

9

(5)

Tillkommer, örn ovanstående provsköterskor ock

elever måste ersättas med sköterskebiträde

mellan avlöning till 70 sköterskebiträ-

den (e. U. 4 å 1,854)..........kr. 12

och arvodena till provsköterskor och

elever enligt ovan........... » 2

= kr. 10

samt för arbetstidsreglering åt dessa

70 sköterskebiträden 9 personer ...» 1

vikarier under semester 79 X 12 dagar »

vilket med hänsyn tagen till att avvecklinge

ske successivt, avrundas nedåt till......

Härifrån avgår

a) på grund av att ögonkliniken beräknas

flytta till karolinska sjukhuset den 1 januari

1940.

assistentsköterskor ''/* ..............

sjuksköterske- n, skillnaden

9,780

7,300

2,480

6,686

1,882 124,048,

n torde kunna

nettolön

2,082

728,422 ;

!

100,000

— 5,205

e. 23

a)

förste underläkare ’/s...............

6,048

— 3,024

e. 22

a)

andre underläkare, tillika amanuens ''/> ....

5,676

— 2,838

e. U. 4

(u)

sköterskebiträden ''/i...............

1,854

— 10,197

arvoden

a)

provsköterska ''/a.................

600

— 300

(2)

sjuksköterskeelev V*...............

300

— 300

e. 22

(1)

b) på grund av att ögonpoliklinikens yttre

verksamhet beräknas bliva nedlagd från den

1 januari 1940.

andre underläkare ''/s...............

5,676

— 2,838

e. 22

(1)

andre underläkare tillika amanuens */s ....

5,676

— 2,838

e. U. 4

(1)

sköterskebiträde */»................

1,854

— 927

arvoden

(1)

provsköterska l/a.................

600

— 300

e. 22

(1)

c) på grund av att den yttre verksamheten

vid polikliniken för öron-, näs- och halssjuk- domar beräknas bliva nedlagd från den 1

januari 1940.

andre underläkare ''/a ..............

5,676

— 2,838

e. 22

(1)

andre underläkare, tillika amanuens ''/t ....

5,676

— 2,838

e. U. 4

(2)

sköterskebiträden ''/a...............

1,854

— 1,854

arvoden

(2)

provsköterskor ''/a.................

600

— 600

e. U. 4

(1)

d) på grund av att undervisningen av sjuk- gymnastelever beräknas bliva flyttad till karo- linska sjukhuset från den 1 oktober 19S9.

städerska s/<....................

1,854

— 1,390

'') Härtill kommer fritt vivre. ’) Härtill kommer fri uniform.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition Nr 206.

Lönegrad

Antal

Befattning

Avlöningar till övrig icke- ordinarie personal

a. grundavlöningar m. m.

nettolön

summa för

angivet antal

befattningar

e) amanuensarvoden från karolinska insti-

tutets stat.

en amanuens tillika underläkare vid medicinska

kliniken..............

3,600

— 3,600

» » tillika underkirurg vid kirurgiska

kliniken........... . .

3,600

— 3,600

» > vid medicinska kliniken.....

3,000

— 3,000

» » » » » t. o. m.

3%, beräknas flyttad till karolin-

ska sjukhuset från ''/io 1939 . .

3,000

— 750

» » vid kirurgiska kliniken......

3,000

— 3,000

» > » ögonkliniken t. o. m. sl/12

1939 ..............

3,000

— 1,500

5 » » nervkliniken .........

3,000

— 3,000

> » » röntgeninstitutet.......

2,400

— 2,400

» » » medicinska polikliniken . . .

2,400

— 2,400

» » » kirurgiska » ...

2,400

— 2,400

» » » ögon- » t. 0. m.

31/ia 1939 .........

2,400

— 1,200

» » » polikliniken för öron-, näs-

och halssjukdomar t. 0. m.

31/n 1939 ..........

2,400

— 1,200

Återstår

762,085

Vikarier under semester.............

41,000

Extra personal för vakning, rengöring m. m. .

22,815

''

Arvode till sjukgymnaster för biträde vid undervisningskurs

för medicine kandidater............

600

Summa

826.500

b) Avlöningsförhöjningar m. m.

4,7 % ä 826,500 = 38,845: 50 avrundat till

38,800

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 206.

183

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning........................................ 3

II. Allmänna synpunkter i fråga om sjukhusorganisationen .... 8

III. Anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset........... 23

1. Nuvarande förhållanden s. 23. — 2. Sjukhusets läkemedelsförsörjning

s. 23. — 3. Psykiatriska klinikens förläggande till karolinska sjukhuset

s. 24. — 4. Central ledning av karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

s. 26. — 5. Ändrad lönegradsplacering för viss personal s. 42. — 6. Överflyttning

av personal från garnisonssjukhuset m. m. s. 43. — 7. Behovet

av läkarpersonal m. m. s. 44. — 8. Behovet av övrig personal för

sjukhusets kliniker och avdelningar s. 63. — 9. Centralköket s. 74. —

10. Tvättinrättningen s. 75. — 11. Maskin- och verkstadsavdelningen

samt övrig ekonomipersonal s. 76. — 12. Övrig administrations- och

kontorspersonal s. 80. — 13. Anslagsberäkningar s. 84.

IV7. Anslag till omkostnader vid karolinska sjukhuset......... 89

l. Nuvarande förhållanden s. 89. — 2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar

för budgetåret 1939/40 s. 89. — 3. Myndigheternas yttranden s. 92.

— 4. Direktionens yttrande i anledning av myndigheternas erinringar

m. m. s. 94.

V. Anslag till utrustning vid karolinska sjukhuset........... 96

1. Tidigare utredningar m. m. s. 96. — 2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar

för budgetåret 1939/40 s. 97. — 3. Medicinalstyrelsens yttrande

s. 99.

VI. Anslag till inköp av radium för karolinska sjukhuset...... 99

VII. Anslag till avlöningar vid serafimerlasarettet.............103

1. Nuvarande förhållanden s. 103. — 2. Sjukhusdirektionens anslagsbe
-

räkningar för budgetåret 1939/40 s. 103. — 3. Myndigheternas yttranden

s. lil. — 4. Sjukhusdirektionens yttrande i anledning av myndigheternas

erinringar m. m. s. 115. — 5. Särskild ersättning till läkare vid serafimerlasarettet

för vissa intyg och utlåtanden s. 116.

VIII. Anslag till omkostnader vid serafimerlasarettet...........138

1. Nuvarande förhållanden s. 138. — 2. Sjukhusdirektionens anslagsberäkningar

för budgetåret 1939/40 s. 138.

IX. Anslag till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 143

X. Hemställan.......................................157

Bilagor.

Bilaga A. Sammanställning över sjukhusdirektionens förslag till personal

(ej läkarpersonal) vid karolinska sjukhusets kliniker

och avdelningar för budgetåret 1939/40 .............. 165

» B. Sammanställning över sjukhusdirektionens förslag till personal

vid karolinska sjukhuset under budgetåret 1939/40 172

» C. Sammanställning över sjukhusdirektionens förslag till personal

vid serafimerlasarettet under budgetåret 1939/40 .178

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid ka s. 1 i texten
  2. SU 1939:205 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska medik s. 1 i texten