Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag

1939-03-10 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 7,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:216, Angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag;

given Stockholms slott den 10 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—2:o.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:t två framställningar örn statsunderstöd

till torrläggningsföretag:

l:o.

Lyngsjöns vattenavlednlngsföretag i Östergötlands län.

Den 4 oktober 1918 anvisade Kungl. Majit till sänkning av Lyngsjön samt

torrläggning och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars, östra

Ny och Rönö socknar av Östergötlands län dels lån från odlingslånefonden

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 216. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

med 132,730 kronor under de i kungörelsen den 9 oktober 1914 (nr 278)

angående villkoren för lån från odlingslånefonden stadgade villkor, dels ock

statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 87,300 kronor under de

i kungörelsen den 28 juli 1916 (nr 376) angående villkoren för erhållande

och tillgodonjutande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget stadgade

villkor, varjämte Kungl. Maj:t fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Vidare har Kungl. Majit till företaget anvisat den 14 maj 1920 ytterligare

lån från odlingslånefonden med 132,730 kronor samt den 5 juli 1929 dels

statsbidrag från statens avdikningsanslag med 147,580 kronor under de villkor,

som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) angående villkoren

för statsbidrag från statens avdikningsanslag med däri genom kungörelserna

den 27 juni 1927 (nr 276) och den 27 juni 1929 (nr 215) gjorda ändringar,

dels ock lån från statens avdikningslånefond med 201,120 kronor under de i

kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 258) angående villkoren för lån från statens

avdikningslånefond stadgade villkor.

I samband med företagets godkännande år 1930 har lantbruksstyrelsen

jämlikt kungörelsen den 1 juni 1923 (nr 159) med ytterligare bestämmelser

för tilläggsbidrag till med statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget understödda

företag tillerkänt företaget sådant tilläggsbidrag med 20,350 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit den 7 september 1933 för 54 av 101 fastigheter,

varå 1920 års lån av länsstyrelsen i Östergötlands län genom utslag

den 1 februari 1932 fördelats, medgivit dels uppskov under fem år med

erläggande av envar av de annuitetsandelar, som från och med år 1933 förfalla

till betalning å sagda lån, dels ock räntefrihet under uppskovstiden å

samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.

Den 7 september 1934 har Kungl. Majit medgivit innehavarna av ytterligare

16 fastigheter dels anstånd under ett år med erläggande av envar av

de annuiteter, som för sistnämnda fastigheter från och med år 1934 förfalla

till betalning å 1920 års lån, dels ock räntefrihet under uppskovstiden å

samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å lånet.

I skrivelse till jordbruksdepartementet den 13 november 1934 hemställde

styrelsen för Lyngsjöns vattenavledningsföretag, under åberopande av, bland

annat, en av lantbruksingenjören I. Helin verkställd utredning angående

företaget, att de till företaget den 14 maj 1920 och den 5 juli 1929 beviljade

statslånen måtte avskrivas.

Sedan länsstyrelsen i Östergötlands län, lantbruksstyrelsen och statskontoret

avgivit utlåtanden över framställningen, föreslog Kungl. Majit i en den 1

mars 1935 till riksdagen avlåten proposition, nr 180, riksdagen medgiva,

dels att till inbetalning av det till sänkning av Lyngsjön samt torrläggning

och odling av vissa vattensjuka marker den 5 juli 1929 beviljade lån från

statens avdikningslånefond finge från statens avdikningsanslag till företaget

anvisas ett statsbidrag av 201,120 kronor, dels ock att avdikningslånefondens

fordran för å nämnda lån upplupen ränta finge avskrivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

3

Vid 1935 års riksdag förelågo därjämte till behandling två inom riksdagen

väckta motioner i ämnet (I: 189 och 11:391).

I skrivelse den 12 april 1935, nr 169, anmälde riksdagen — under åberopande

av jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 55 — att

liksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag.

I skrivelse den 10 november 1936 hemställde styrelsen för Lyngsjöns vattenavledningsföretag

dels att till inbetalning av det företaget den 14 maj 1920

beviljade lånet å 132,730 kronor ytterligare statsbidrag med detta belopp

måtte beviljas företaget, dels ock att avdikningslånefondens fordran för å

sagda lån upplupen ränta måtte avskrivas.

Enligt vad i ärendet upplysts hade kostnaderna för företaget uppgått till

omkring 836,200 kronor och båtnaden till omkring 380,000 kronor.

över framställningen avgåvos utlåtanden av länsstyrelsen i Östergötlands

län, lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Länsstyrelsen tillstyrkte i utlåtande den 15 december 1936 på det livligaste

bifall till framställningen.

I utlåtande den 8 januari 1937 anförde lantbruksstyrelsen i huvudsak

följande:

Sedan inbetalning av 1929 års avdikningslån skett, uppginge till företaget

anvisade statsunderstöd till sammanlagt 721,810 kronor, varav 436,000 kronor

såsom statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget och statens avdikningsanslag,

20,350 kronor såsom tilläggsbidrag enligt kungörelsen den 1

juni 1923 (nr 159) angående tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna

avdikningsanslaget understödda företag samt 265,460 kronor såsom

lån från odlingslånefonden.

Företagets kostnadssumma, 836,200 kronor, motsvarade, jämnt fördelad

på all i företaget ingående mark, i runt tal 940 kronor för hektar. Den del

härav, som täckts medelst statsunderstöd, utgjorde omkring 810 kronor för

hektar, medan återstoden eller i runt tal 130 kronor för hektar bestritts av

intressenterna själva med anlitande av egna medel eller privata lån. Utöver

sistnämnda engångsutgift vore den mark, som tillhörde delägarna i de till

företaget beviljade statslånen, belastad med en skuld till staten för dessa

lån av omkring 300 kronor för hektar, å vilken skuld den årliga amorteringen

jämte ränta utgjorde omkring 19 kronor för hektar.

Intressenternas egna utlägg till bestridande av företagets kostnader samt

gäldandet av annuiteterna å återstående statslån kunde väl synas betungande,

men vore likväl näppeligen av den storleksordning, att enbart av denna

anledning ytterligare understöd från statens sida torde kunna anses påkallat.

Emellertid syntes av handlingarna i ärendet framgå, att ägarna till

en stor del av i företaget ingående fastigheter, huvudsakligen småbrukare,

av orsaker, som icke hade samband med torrläggningsföretaget, vöre i liög

grad belastade med skulder, varför de i mångå fall icke torde äga möjlighet

att fullgöra de ekonomiska förpliktelser, som åvilade dem. \id sådant förhållande

ansåge sig lantbruksstyrelsen, örn ock icke utan tvekan i betraktande

av därmed följande konsekvenser, icke böra motsätta sig att fran

statens sida åtgärder vidtoges för upphjälpande av intressenternas ekonomiska

ställning. Någon egentlig ledning för bedömandet av, huru långt och

i vad form en eventuell medverkan i sådant syfte borde gå, erbölles icke av

föreliggande handlingar. Lantbruksstyrelsen kunde dock för sin del möjli
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

gen förorda, att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ansökningen

ifrågasattes, den kapitalskuld av 1920 års lån, som återstode ogulden, sedan

1935 års annuiteter å samma lån erlagts, avskreves, ävensom att avdikningslånefondens

fordran för å nämnda lån upplupen ränta efterskänktes. Enligt

från statskontoret inhämtad uppgift skulle kapitalskulden å lånet, efter

erläggandet av 1935 års annuiteter, vilka förfölle till betalning 1936, utgöra

109,815 kronor 48 öre. Efter en dylik avskrivning skulle såsom statslån till

företaget i fråga återstå endast 1918 års lån å 132,730 kronor, för vilket lån

amortering och ränta årligen skulle uppgå till omkring 9 kronor för hektar.

Statskontoret anförde i utlåtande den 28 januari 1937, att då redan högst

betydande belopp av statsmakterna ställts till förfogande i anledning av de

ekonomiska svårigheter, som uppkommit för företaget, statskontoret ställde

sig betänksamt gentemot det nu gjorda förslaget örn ytterligare hjälp från

statens sida. I varje fall syntes det ämbetsverket, att statens mellankomst

icke borde ifrågakomma annat än där ömmande ekonomiska omständigheter

förelåge. Fördenskull borde frågan icke upptagas till avgörande, förrän

fullständig utredning förebragts rörande de i företaget deltagande fastighetsägarnas

ekonomiska förhållanden.

I anledning av statskontorets uttalande remitterade Kungl. Majit ärendet

till länsstyrelsen i Östergötlands län, som i utlåtande den 25 februari

1937 anförde, att därest de av statskontoret hävdade principerna skulle tilllämpas,

endast en del av intressenterna torde böra medgivas befrielse från

återbetalningsskyldighet. — För att tjäna till ledning i detta hänseende hade

länsstyrelsen bifogat en tablå över den ekonomiska ställningen hos de av företaget

berörda fastigheternas ägare med undantag av Kuddby kommun, Norrköping—Söderköping—Vikbolandets

järnvägsaktiebolag samt östra Ny och

Å missionsförening. I denna förteckning hade fastigheternas ägares ekonomi

graderats enligt följande skala, nämligen mycket god, god, tämligen god,

svag och mycket svag.

I yttrande den 30 mars 1937 anförde lantbruksstyrelsen i huvudsak följande:
Lantbruksstyrelsen

ville för sin del framhålla, att för den händelse möjligheten

att komma i åtnjutande av den begärda lindringen i återbetalningsskyldigheten

ansåges böra bliva beroende av vederbörandes ekonomiska ställning,

det svårligen läte sig göra att fullt rättvist bestämma, varest gränsen

borde dragas mot de låntagare, vilka med hänsyn till bättre ekonomiska förhållanden

icke borde komma ifråga till erhållande av dylik lindring. Avgörandet

härutinnan måste bliva desto mera vanskligt, som låntagarens ekonomiska

trångmål kunde vara beroende av omständigheter, som icke hade

samband med torrläggningsföretaget, i vilket fall det kunde ifrågasättas,

huruvida bistånd från statens sida i nu avsedda form kunde överhuvud taget

vara befogat.

I det läge, vari frågan om ytterligare understöd till företaget nu belunne

sig, syntes det emellertid lantbruksstyrelsen skäligt, att lindring i återbetalningen

av ifrågavarande lån finge komma de läntagare till godo, vilkas ekonomi

vore i länsstyrelsens förenämnda tablå betecknad såsom mycket svag

eller svag, under förutsättning att annuitetens belopp vore i förhållande till

låntagarens tillgångar av nämnvärd storlek. Dessa låntagare hade angivits

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

5

i en av lantbruksstyrelsen upprättad förteckning, i vilken jämväl införts den

kapitalskuld å sagda lån, som enligt av statskontoret lämnad uppgift åvilade

respektive fastigheter efter inbetalandet av 1935 års annuitet å lånet. Å

ifrågavarande låntagare belöpande andelar av lånet uppginge enligt förteckningen

till sammanlagt 40,529 kronor 37 öre. 1 förteckningen upptagna fastighetsbeteckningar

m. m. vore hämtade ur länsstyrelsens utslag den 1 februari

1932 angående fördelningen på vederbörande fastigheter av ifrågavarande

lån.

På grund av det anförda och under åberopande av styrelsens förut uttalade

reservation ifråga örn möjligheten att göra en rättvis uppdelning av

företagets intressenter beträffande rätten till ytterligare bidrag ville lantbruksstyrelsen

ifrågasätta, att Kungl. Maj:t föresloge riksdagen att medgiva,

dels att till ifrågavarande företag finge för avskrivning av i nämnda förteckning

angivna delägares andelar av det till företaget den 14 maj 1920

beviljade lånet från odlingslånefonden å 132,730 kronor anvisas från statens

avdikningsanslag statsbidrag med så stort belopp, som motsvarade sagda

delägares andelar av den efter erläggandet av 1935 års annuiteter kvarstående

kapitalskulden å samma lån, dels ock att avdikningslånefondens fordran

för å nämnda låneandelar upplupen ränta finge avskrivas.

Statskontoret uttalade i utlåtande den 29 april 1937, att statskontoret för

sin del icke ville göra erinran mot att åtgärder vidtoges för beredande av

ytterligare hjälp till vissa av intressenterna i företaget i enlighet med vad

lantbruksstyrelsen ifrågasatt.

I en till riksdagen den 28 januari 1938 avlåten proposition, nr 66, föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen medgiva dels att till avbetalning å det till Lungsjön

samt torrläggning och odling av vissa vattensjuka marker den 14 maj

1920 beviljade lånet från odlingslånefonden finge från statens avdikningsanslag

till företaget anvisas ett statsbidrag av 40,529 kronor 37 öre, dels ock

att odlingslånefondens fordran å upplupen ränta å den del av lånet, som

sålunda skulle avbetalas, finge avskrivas.

I det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för den 28 januari 1938 anförde jag bland annat följande:

»Till följd av omständigheter, varöver intressenterna i ifrågavarande torrläggningsföretag

icke kunnat råda, ha kostnaderna för detsamma kommit

att stiga till belopp, som ej stå i rimligt förhållande till båtnaden av företaget.

Delägarna ha på grund härav kommit att drabbas av synnerligen betungande

skuldbördor. Tidigare ha statsmakterna inskridit till delägarnas hjälp

genom beviljande av statsbidrag från statens avdikningsanslag å 201,120

kronor ävensom genom avskrivande av vissa räntefordringar. Emellertid synas

sådana omständigheter vara för handen, att ytterligare bistånd från statens

sida bör lämnas. Detta bistånd torde dock för närvarande endast böra

givas sådana delägare i företaget, vilka till följd av sin svaga ekonomiska

ställning äro i trängande behov därav. Enligt vad den i ärendet förebragta

utredningen utvisar torde de i den av lantbruksstyrelsen upprättade förteckningen

upptagna delägarna närmast behöva dylik hjälp. Dessa delägares

kapitalskuld uppgår enligt förteckningen efter erläggandet av 1935 års annuitet

till sammanlagt 40,529 kronor 37 öre. Frågan huruvida bistånd från

statens sida jämväl bör lämnas andra delägare i företaget torde böra underkastas

ytterligare utredning. Sedan denna blivit slutförd, torde jag ånyo,

såvitt dessa delägare angår, få underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

I skrivelse den 1 mars 1938, nr 72, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit

Kungl. Maj:ts förslag.

I enlighet med riksdagens beslut anvisade Kungl. Maj:t den 3 juni 1938

ett statsbidrag av 40,529 kronor 37 öre från statens avdikningsanslag att av

statskontoret användas till inbetalning av vissa andelar av ifrågavarande

lån samt medgav, att odlingslånefondens fordran å upplupen ränta å den

del av lånet, som sålunda avbetalades, finge avskrivas.

I skrivelse den 5 december 1938 har nu styrelsen för Lyngsjöns vattenavledningsföretag

hemställt dels att ägarna till de fastigheter, som under år

1938 erhållit lindring i återbetalningen av det företaget den 14 maj 1920 beviljade

lånet å 132,730 kronor, måtte erhålla statsbidrag till betalning av

ännu oguldna annuiteter för åren 1932—1935, dels att övriga delägare i

företaget måtte erhålla statsbidrag till betalning av resterande skuld å samma

lån, dels ock att avdikningslånefondens fordran för å sagda lån upplupen

ränta måtte för samtliga delägare avskrivas.

över framställningen lia utlåtanden avgivits den 30 december 1938 av

länsstyrelsen i Östergötlands län, den 20 februari 1939 av lantbruksstyrelsen

och den 25 februari 1939 av statskontoret.

Länsstyrelsen har i sitt utlåtande — under framkallande av att även de

delägare, vilka under år 1938 icke erhållit lindring i återbetalningen av

ifrågavarande lån, med några enstaka undantag torde vara i sadan ekonomisk

ställning, att de hårt drabbats av företagets utgång — tillstyrkt bifall

till framställningen.

I sitt utlåtande har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande:

Det hade icke kunnat undvikas, att intressenternas ekonomi blivit utsatt

för sådan påfrestning, att ställningen i vissa fall måste betecknas såsom kritisk.

Även om orsakerna härtill ingalunda kunde enbart hänföras till torrläggningsföretaget,

hade likväl de opåräknade extra kostnaderna för dettas

genomförande otvivelaktigt härvid spelat en betydande roll. Lantbruksstyrelsen

ville erinra, hurusom dessa oförutsedda kostnader förorsakats av att

i den nygrävda avloppskanalen från Lyngsjön inträffat jordskred av sådan

omfattning, att de närmast hade karaktären av naturkatastrof. Med

hänsyn härtill syntes starka skäl tala för att staten nu lämnade sin medverkan

för slutlig sanering av företagets ekonomi.

Detta syntes lantbruksstyrelsen lämpligen böra ske genom efterskänkande

dels av ännu oguldna annuiteter å de delar av 1920 års lån å 132,730

kronor, för vilka avskrivning medgivits den 3 juni 1938, dels ock av å övriga

delar efter inbetalning av annuiteten för 1937 kvarstående kapitalskuld

å samma lån. Vid denna beräknade avskrivning av kapitalskulden förutsatte

lantbruksstyrelsen — under erinran att vissa låntagare genom Kungl.

Maj:ts beslut den 7 september 1933 och den 7 september 1934 medgivits

uppskov under fem respektive ett år med erläggande av envar av de annuiteter,

som för deras fastigheter förfölle till betalning å ifrågavarande lån —

att till betalning förfallna annuiteter å de delar av lånet, för vilka avskrivning

ej tidigare meddelats och vilka på grund av de medgivna anstånden

ännu icke erlagts, skulle gäldas i den ordning, som angåves i uppskovsbesluten.

Enligt av lantbruksstyrelsen från statskontoret inhämtad uppgift uppginge

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

7

de andelar av ifrågavarande lån, vilka sålunda syntes lantbruksstyrelsen

böra efterskänkas, till ett sammanlagt belopp av 68,025 kronor 76 öre.

På grund av det anförda hemställde lantbruksstyrelsen, att Kungl. Majit

föresloge riksdagen att medgiva dels att för avbetalning å det till företaget

den 14 maj 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden å 132,730 kronor

anvisades ett belopp av 68,025 kronor 76 öre från statens avdikningsanslag,

dels ock att avdikningslånefondens fordran för å nämnda lån upplupen ränta

finge avskrivas.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört, att sedan frågan om statshjälp

till företaget senast var föremål för prövning sådana väsentliga förändringar

beträffande företaget eller delägarnas ekonomiska förhållanden icke visats

ha uppstått, att skäl kunde anses föreligga för vidtagande av ytterligare

stödåtgärder. Därest emellertid utfallet av ifrågavarande sänkningsföretag

och därmed förknippade omständigheter skulle anses motivera ytterligare

bistånd från statens sida, syntes detta lämpligen kunna ske genom anvisande

av statsbidrag från statens avdikningsanslag för nedskrivning -—- i den

mån så kunde befinnas påkallat — av andelarna i oguldna kapitalskulden

å ifrågavarande lån å 132,730 kronor.

Med anledning av Kungl. Majits remiss för verkställande av ytterligare

utredning av frågan, huruvida bistånd från statens sida borde lämnas andra

delägare i företaget än de, som år 1938 erhållit viss lindring i återbetalningsskyldigheten

beträffande ifrågavarande lån å 132,730 kronor, har torrläggning

skommittén den 2 mars 1939 avgivit utlåtande, vari kommittén i

huvudsak anfört följande:

Vid besiktning av företaget den 17 februari 1939 och på grund av därvid

inhämtade upplysningar hade kommittén funnit, att den ekonomiska ställningen

vore synnerligen bekymmersam för många av intressenterna. Styrelsen

för företaget hade ansett, att rättvisligen flera andra än de genom

riksdagsbeslutet år 1938 gynnade vore i lika hög eller delvis i högre

grad i behov av understöd. Styrelsen hade särskilt framhållit den svårighet,

som framträtt därigenom, att de genom riksdagsbeslutet gynnade delägarna

på sina sista kronodebetsedlar ånyo blivit påförda fulla annuiteter

för de tidigare år, för vilka uppskov beviljats. Detta hade varit en för vederbörande

högst oangenäm och betungande överraskning, då de väntat att

avskrivning skulle hava skett även för dessa annuiteter. Vidare hade framhållits

hurusom för ett flertal intressenter måttet för deras ekonomiska bärkraft

överskridits genom företaget; detta beroende på andra stora skulder

och särskilt därpå att elektrifiering under kristiden genomförts å gårdarna.

Rent tekniskt — således med bortseende från ekonomiska synpunkter —

hade emellertid företaget medfört avsett resultat.

Kommittén funne för sin del, att svårigheterna och de stora kostnadsökningarna

vållats av förhållanden, för vilka intressenterna icke borde bära

ansvaret och som utan bistånd utifrån .skulle blivit dem alldeles övermäktiga.

Dessutom syntes mycket troligt, att det allmänna kravet under de

svåra krisåren på ökande av landets odlade areal, för vilket även från .statens

sida i viss utsträckning propagerades, bidragit till att ifrågavarande

företag drevs fram trots att, enligt förrättningsmannens beräkningar, kostnaden

då varit i det närmaste lika stor som båtnaden. Då vidare ett stats
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

bidrag av 80,000 å 90,000 kronor kunde påräknas, hade detta naturligtvis

minskat intressenternas tvekan att genomföra arbetet.

Iakttagelserna under kommitténs besiktning på platsen för de stora jordskreden

i huvudavloppet hade givit vid handen, att därstädes utomordentliga

svårigheter förelegat och väldiga kostnader måst nedläggas för att på

något sätt rädda vad som före rasen genomförts av företaget. Alltjämt

måste påtagligen risk föreligga för nya skred, men dessa borde tack vare

de vid det slutliga utförandet företagna lämpliga och säkerställande åtgärderna

icke kunna bliva mera än helt begränsade; ett sådant skred, omfattande

cirka 450 kubikmeter, hade också inträffat. Tydligt vore, att detta

bidroge att i viss mån höja genomsnittskostnaderna för underhållet.

Kommittén ansåge sig på grund av de i detta fall föreliggande säregna

och särskilt ömmande omständigheterna böra föreslå, att ytterligare bistånd

från statens sida måtte beredas företagets delägare. Efter närmare granskning

av handlingarna i ärendet funne kommittén, att samtliga de intressenter,

som i den till länsstyrelsens utlåtande den 25 februari 1937 fogade förteckningen

angåves hava svag eller mycket svag ekonomi, erhölle fullständig

befrielse från hela sina andelar i 1920 års lån.

Den befrielse från erläggande av ännu oguldna andelar av ifrågavarande

lån, som sålunda tillstyrktes, omfattade jämväl de annuiteter, som för närvarande

skulle ha varit påförda vederbörande, därest icke Kungl. Majit beviljat

visst anstånd med deras erläggande. Härigenom skulle ytterligare

lindring komma de delägare till godo, vilka genom Kungl. Majits beslut den

3 juni 1938 erhållit viss befrielse. Denna avsåge nämligen återstående kapitalskulden

efter erläggandet av 1935 års annuitet.

Med hänsyn till den orimligt starka förskjutningen i såväl kostnaderna som

i dessas förhållande till båtnaden syntes det kommittén väl grundat och

med billigheten överensstämmande, att även övriga delägare i företaget erhölle

avsevärt bistånd, varutinnan kommittén funne sig böra föreslå, att en

andel av 70 procent av ännu icke erlagda annuiteter efterskänktes. Med

detta förslag hade kommittén avsett, att dessa delägare skulle erhålla befrielse

från ungefär hälften av sina ursprungliga låneandelar.

Med ledning av från statskontoret införskaffade uppgifter har jag låtit

upprätta de tre tabeller (betecknade A, B och C), vilka intagits å sid. 9—12.

Tabell A upptager de fastigheter, vilkas ägare enligt 1938 års beslut fått

sina efter 1935 års annuitet återstående andelar i kapitalskulden avskrivna

med tillhopa 40,529 kronor 37 öre. I den kolumn, vars slutsumma uppgår

till 4,731 kronor 3 öre, angives kapitaldelen av annuiteterna för år 1935 och

tidigare år, vilka annuiteter på grund av de av Kungl. Majit år 1933 och

1934 beviljade anstånden under respektive 5 och 1 år ännu icke blivit vederbörande

debiterade.

Tabell B upptager de fastigheter, vilkas ägare i den vid länsstyrelsens utlåtande

den 25 februari 1937 fogade förteckningen angivits ha svag eller

mycket svag ekonomi och som icke erhållit någon avskrivning av sina andelar

i kapitalskulden.

Tabell C upptager övriga av lånet besvärade fastigheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell A.

Fastighet

Jord-

re-

gister

nr

Annuitet

för åren

1931-1952

Kronor

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1935 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

ännu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1935 års

annuitet

Kronor

östra Ny socken.

i1

1 247:31

374: 28

3,151: 57

i7

1 51:82

78: 43

660:36

i*

1 32: 67

49: 44

416:33

En till hemmanet l>/s mantal Eneberga i

Kuddby socken hörande andel av utjorden

1 38:88

58:84

495:46

En till hemmanet 1 mantal Skarpenberga i

Å socken hörande andel av utjorden Norr-

>18:40

27:85

234:48

En till hemmanet >/» mantal Grevstad i Å

socken hörande andel av utjorden Norr-

>8:99

13: 61

114:56

En till hemmanet Södermem hörande andel

av utjorden Norrkärret..................

22

> 14:30

>86:88

21:64

131:49

182: 23

1,107:15

D:o

D:o

23

av 2-3

> 109: 48

> 18:72

165: 69

28:33

1,395:15

238:56

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

av 2-3

3"

> 22: 27

> 128: 55

33:70

194:55

283:80

1,638:16

D:o

Södermem

En å utjorden Partmossen belöpande andel

Södermem

En å utjorden Partmossen belöpande andel

33

av 2-3

av 2-3

l2

> 108: 26

1 49:10

> 22: 25

1 185: 88

163: 84

74:31

33: 67

281:31

1,379: 60

625:70

283:54

2,368:74

D:o

42

1*

> 270: 11

> 187: 93

408:79

284: 42

3,442:12

2,394:87

1>

> 354:13

535: 96

4,512:82

avi1

> 523: 58

792:40

6,672:19

1«

> 54: 48

82: 45

694:26

ll

>9: 74

14: 74

124:12

Olofstorp

16—6

> 64: 72

97: 95

824:75

D:o

Gryt och Lönsholmen,

2*

ll

> 163: 81

> 64: 49

247: 91

97: 60

2,087: 50

821: 82

Kuddby socken.

Kapperstad klt.

32

2 29: 34

373:89

Rönö socken.

avi1

2 25: 03

318:97

Stensätter

gemensamma och oskiftade ägor ........

]2_8

> 289: 30

437:83

3,686: 67

Summa kronor

4,731:03

40,529:37

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

» , 1 , » » »7 » 1934.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell B.

Fastighet

Jord-

regis-

ter

nr

Annuitet

för åren

1931-1952

Kronor

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1937 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

ännu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1937 års

annuitet

Kronor

Häradshammars socken.

Möckeläng, Möckelstalund..............

V

1:30

—

15:13

Östra Ny socken.

Höckerstad, Gobondeäng ............

1«

*20:77

11: 65

241:79

Södermem....................

l3

''38:65

101:09

449:94

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

1», 43

‘21: 77

56:94

253:43

D:o

gemensamma och oskiftade ägor..........

13,43

>23: 36

61:10

271:94

Södermem.........

4s

l25:99

67:97

302:56

Östermem ...........

41

*123:88

324: -

1,442:14

Gärdet ..........

1>

»19:41

50:77

225:96

Tomta

gemensamma och oskiftade ägor..........

]2_3

*81: 63

213:50

950:29

Örtomta.............

71

*39: 32

22:05

457:74

Hus eller Norrängen .........

1*

*18:13

10:17

211: 06

Dyhult ..................

1‘

20:40

_,

237:49

Ingelstorp .................

l1

*56:20

31:51

654:25

Håkantorp ..................

l1

*13: 43

7:53

156:34

Tobo ................

ll

*11:11

6:23

129; 34

Råsätter..............

l1

*2:78

1:56

32:36

Frötorp ................

l1

8: 20

_

95:46

Ahltorp ..................

l1

7:36

_

85:68

Hemmingstorp..............

1*

22:05

—

256: 69

Kuddby socken.

Gnestad, Lida ...............

l3

‘43:53

113:85

506:75

Kapperstad, Fredriksberg..................

1«

*17:37

9:74

202:21

Summa kronor

1

1,089: 66

7,178:55

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

2 » 1 » * » » 7 » 1934.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majda proposition nr 216.

Tabell C.

Fastighet

Jord-

re-

gister

nr

Annuitet

för åren

1931-1952

Kronor

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1937 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

innu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1937 års

annuitet

Kronor

Häradshammars socken.

i1

21

l1

1»

2 69:77

1 65: 22

1 24: 27

2:87

39:12

170:58

63:48

812: 22

759:25

282:54

33:41

p.Q ..........................

22

5: 20

—

60: 54

l5

0:42

—

4: 89

l6

3:39

—

39:46

Börstorp stäppan

ll

4:06

_

47: 26

Östra Ny socken.

21

381:08

4,436:32

31

332:17

—

3,866:94

ll

1153:03

400: 24

1,781: 49

l2

49: 96

—

581: 61

l2

26:14

—

304: 31

En till hemmanet V» mantal Grevstad i Å

socken hörande andel i utjorden Norrkärret

En till hemmanet Södermem hörande andel

10:45

2 19: 05

10:68

121: 65

221: 77

En till hemmanet V» mantal Magelstad i

östra Ny socken hörande andel av utjor-

1 37: 69

98:58

438:77

Prästgården

Den å utjorden Norrkärret belöpande an-

l1

1 43: 59

114: 01

507:45

l2

1 134:10

350:73

1,561:12

D:o Norr Mellangård................

32

33

42: 14

1 80: 09

209: 47

490: 57

932:36

l2

39; 74

-

462:63

D»o ............................

l3

1 34:55

90:36

402:21

172:29

l6

1 14:80

38:71

D*o .........................

l9

1 10: 16

26:57

118: 28

p.Q, T........................

21

36:57

—

425:73

31

2 36: —

20: 19

419: 09

Do .........................

51

1 139: 66

365: 27

1,625:84

l1

• 160:82

420: 61

1,872:18

Prästgården

Den å utjorden Partmossen belöpande an-

1‘

2 28: 38

15:91

330:38

Starrmyra

En å utjorden Partmossen belöpande andel

l1

l1

1 93: 62

17: 40

244:86

1,089:87

202:56

£).0

|av22\

lavö6!

1 av23

2 54:23

30: 41

631: 32

p.Q ............................

33:92

_

394:88

£).0 .............................

av 3*

av4‘

29: 42

342: 49

|av54

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

i > i > > > > 7 > 1934.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.-ts proposition nr 216.

Fastighet

Jord-

re-

gister

nr

Annuitet

för åren

1931-1952

Kronor

Kapitaldel av

annuiteterna för

år 1937 och tidi- gare år, vilka på

grund av bevil- jade anstånd

ännu ej debiterats

Kronor

Kapital- skuld efter

erläggandet

av 1937 års

annuitet

Kronor

Spångtorpet...............

li

30:07

445: 70

1 445: 62

65:85

2103- 07

Hus eller Norrängen........

av l1

12—3

5,188:59

5,187: 66

Lyngsjöhagen

gemensamma och oskiftade ägor...

Merums allmänning nr 4 ..

1,165:45

Olofstorp ...........

i»

1,199:88

Lönsås

gemensamma och oskiftade ägor.

i*-8

*1,000:97

2:84

98:95

30: 69

2 77

561:26

11,652: 74

Lönsås allmänning nr 2 .

Näsängsudden ............

Näsängen ett torp ......

11

Åkermossen .........

11

oy i: iso

Åkermossen av Mansängen......

32

33

l1

l3

''87:80

1 87:16

77.

229:63

227:96

1,022: 12

1,014: 67

D:o D:o

Hasselö ..............

Hemmingstorp..............

16:49

Kuddby socken.

Kapperstad klt.

Gobondeäng ...........

33

8* 60

Hönö socken.

Rävegrav, skattelägenhet ......

av l1

12

2 23:72

1 Fvi. fif*

13:30

Lövhejan ..........

Mörje ............

38

Q.

boo: »7

4b: 1(J

Summa kronor

5,120: 82

56,116:18

Nedskrivning med 70 %

3,584: 57

39,281:33 |

DeJcMmntS'' Vld den under 1938 företagna prövningen av frågan, huruvida hjälp

borde lämnas delägarna i förevarande företag med avseende å återbetalningen

av det genom beslutet den 14 maj 1920 till företaget beviljade lånet

å 132,730 kronor från odlingslånefonden anförde jag bland annat, att med

hänsyn till då föreliggande utredning bistånd endast borde givas sådana delägare

i företaget, vilka till följd av sin svaga ställning vore i trängande

behov därav. Det av riksdagen sedermera anvisade, i tabell A upptagna

beloppet å 40,529 kronor 37 öre avsåg efterskänkande av den efter erläggandet

av 1935 års annuitet återstående kapitalskulden beträffande de delägare,

som upptagits a en av lantbruksstyrelsen upprättad förteckning över

vissa ekonomiskt särskilt betryckta delägare. Samtidigt uttalade jag, att

frågan huruvida bistånd från statens sida jämväl borde lämnas andra delägare

i företaget borde underkastas ytterligare utredning. Denna utredning

har nu verkställts av torrläggningskommittén. Härjämte ha länssty
-

1 Uppskov 5 år enligt brev den 7 september 1933.

* 1 » » » >7 september 1934.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

13

reisen i Östergötlands län, lantbruksstyrelsen och statskontoret avgivit yttranden

över en framställning från företaget om ytterligare bistånd. Av kommitténs

utredning torde framgå, att även andra delägare än de, som under

år 1938 erhållit bistånd, äro i trängande behov av hjälp. Vid beräknandet

av storleken av ytterligare bistånd från statens sida torde hänsyn böra

tagas även till den omständigheten, att nästan samtliga delägare med svag

ekonomi erhållit uppskov under vissa år med erläggandet av sina annuiteter.

Det under år 1938 lämnade understödet avsåg blott efterskänkandet av kapitalskulden

efter erläggandet av 1935 års annuitet, vilket för då tillgodosedda

delägare icke innebar fullständig hjälp på grund av att vissa annuiteter för

tidigare år ännu ej debiterats. Jag biträder torrläggningskommitténs uppfattning,

att samtliga de intressenter, som i den till länsstyrelsens utlåtande

den 25 februari 1937 fogade förteckningen angivas ha svag eller mycket

svag ekonomi, böra erhålla fullständig befrielse från sin återstående kapitalskuld

å 1920 års lån. Detta skulle innebära, att de i tabellerna A och B

upptagna beloppen 4,731 kronor 3 öre, 1,089 kronor 66 öre och 7,178 kronor

55 öre, tillhopa 12,999 kronor 24 öre, tillgodofördes avdikningslånefonden.

Vad angår övriga delägare i företaget anser jag med billigheten överensstämmande,

att jämväl dessa nu erhålla bistånd på grund av vad som under utredningen

framkommit angående kostnaderna för företaget. Jag anser emellertid

icke, att dessa delägare böra erhålla fullständig befrielse från sin kapitalskuld

från och med 1938 års annuitet. I stället vill jag förorda torrläggningskommitténs

förslag örn nedsättning med 70 procent av återstående kapitalskuld,

vari inbegripas de annuiteter, som på grund av beviljade anstånd

ännu ej blivit påförda. Av tabell C framgår, att härför erfordras ett belopp av

(3,584: 57 + 39,281: 33=) 42,865 kronor 90 öre. I anslutning till vad jag nu

anfört torde för ändamålet ett sammanlagt belopp av (12,999:24 +

42,865: 90 =) 55,865 kronor 14 öre böra utgå från statens avdikningsanslag.

I samband härmed torde böra avskrivas den å den avbetalade kapitalskulden

upplupna räntan. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas. Bidragsbeloppet

torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande

för att såsom avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa bidragsbeloppets

fördelning å de olika fastigheterna. Beloppet torde icke böra inräknas

i det belopp, som Kungl. Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst

år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

dels att till avbetalning i enlighet med vad i det föregående

anförts å det till sänkning av lungsjön samt torrläggning

och odling av vattensjuka marker inom Häradshammars,

östra Ny och Rönö socknar av Östergötlands län den

14 maj 1920 beviljade lånet från odlingslånefonden må från

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 55,865 kronor

14 öre,

dels ock att statens avdikningslånefonds fordran å upplupen

ränta å den del av lånet, som sålunda avbetalas, må

avskrivas.

2:o.

Ätrans regleringsförctag i Älvsborgs och Skaraborgs län.

Den 31 december 1924 anvisade Kungl. Majit till reglering av ån Ätran

för torrläggning av vattenskadade marker inom Vartofta-Åsaka, Vistorps

och Vårkumla socknar av Skaraborgs län samt Norra Åsarps, Kölaby och

Smula socknar av Älvsborgs län dels statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 59,500 kronor, dels ock lån från odlingslånefonden med 178,500

kronor, varjämte Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.

Den 11 juni 1927 medgav lantbruksstyrelsen viss ändring i arbetsplanen

och föreskrev i samband därmed, att nyssnämnda statsbidrag och lån

skulle minskas till 58,530 kronor respektive 175,620 kronor.

Vidare har Kungl. Majit till företagets utförande anvisat dels den 27 juni

1927 lån från statens avdikningslånefond med 63,540 kronor, dels ock den

19 april 1929 — under förutsättning att nyssnämnda lån å 63,540 kronor

minskades med 9,400 kronor till 54,140 kronor — statsbidrag från statens

avdikningsanslag med 18,050 kronor.

Härefter beviljade Kungl. Majit den 6 april 1934 till vissa i företaget delaktiga

fastigheter, vilkas ägare icke erhållit del av omförmälda statsunderstöd,

ytterligare såväl statsbidrag från statens avdikningsanslag med 610 kronor

som lån från statens avdikningslånefond med 1,830 kronor.

Genom två gemensamma utslag dels den 15 mars och den 20 april 1934,

dels ock den 19 maj och den 25 juni 1934 lia länsstyrelserna i Skaraborgs

och Älvsborgs län fastställt fördelningen å respektive fastigheter av återbetalningen

av de åren 1924 och 1927 beviljade lånen. Av sagda utslag framgår,

att 1924 års lån skall amorteras under åren 1932—-1957 och 1927 års

lån under åren 1934—1959.

På framställning av delägare i ifrågavarande företag medgav Kungl. Majit

den 31 maj 1935 uppskov dels till år 1936 med erläggande av 1934 års annuiteler

å de den 31 december 1924 och den 27 juni 1927 beviljade lånen, dels

ock till år 1937 med erläggande av 1935 års annuiteter å samma lån.

Slutligen har Kungl. Majit den 27 november 1936, i anledning av beslut

av 1936 års riksdag (prop. nr 153; R. skr. nr 149), beviljat ytterligare statsbidrag

från statens avdikningsanslag med 60,000 kronor att användas till

nedskrivning ej mindre av de i företagets avdelning I ingående fastigheternas

andelar i 1924 respektive 1927 års lån från odlingslånefonden och statens

avdikningslånefond än även av 1934 års lån från sistnämnda fond.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

15

I en den 28 december 1937 dagtecknad skrift ha Erik Johansson, Valunda,

Åsarp, med flera delägare i företaget anhållit örn nedskrivning med 50 procent

av sin återstående kapitalskuld å de till Ätrans reglering beviljade lånen

från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

över framställningen ha infordrade utlåtanden avgivits den 7 december

1938 av lantbruksstyrelsen och den 17 januari 1939 av statskontoret. Vid

lantbruksstyrelsen utlåtande funnos fogade yttranden från länsstyrelserna i

Skaraborgs och Älvsborgs län, lantbruksingenjören i förstnämnda län samt

vederbörande landsfiskaler.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Förslag till ifrågavarande företag upprättades vid av lantbruksingenjören

G. Sjöberg åren 1914—1916 hållen syneförrättning enligt lagen den 20 juni

1879 om dikning m. m.

Företaget, som är uppdelat på två från varandra skilda avdelningar, I och

II, och berör omkring 70 fastigheter, omfattar

åker .......................................... 697.63 hektar

annan mark.................................... 217.74 »

Summa 915.37 hektar.

Av den sammanlagda arealen belöpa å avdelning I 441.28 hektar och å avdelning

II 474.09 hektar.

Företaget är slutfört. Arbetena ha godkänts av lantbruksstyrelsen den 4

september 1929.

Vid arbetsplanens fastställelse den 31 december 1924 beräknades kostnaden

för avdelning I till 210,831 kronor 58 öre och för avdelning II till 33,196

kronor 57 öre eller sålunda tillhopa till 244,028 kronor 15 öre. 1 samband

med förut berörda ändring i arbetsplanen den 11 juni 1927 minskades kostnaden

för avdelning I till 206,870 kronor 58 öre. På grund av vissa arbetssvårigheter

uppstod härefter för avdelning I en till 74,333 kronor 71 öre uppgående

merkostnad, i följd varav totalkostnaden för nämnda avdelning, räntor

oräknade, uppgått till (206,870: 58 + 74,333: 71 ==) 281,204 kronor 29

öre. Av kostnaden för arbetena inom avdelning I belöper emellertid å den

till avdelning II hörande marken ett belopp av 24,000 kronor. Den totala

kostnaden för hela företaget, räntor oräknade, har sålunda uppgått till

314,400 kronor 86 öre. Båtnaden genom företaget uppskattades vid syneförrättningen

till ett värde av 412,287 kronor 90 öre.

Fördelningen på förenämnda båda avdelningar av areal, båtnad och kostnad

framgår av följande tabell.

Avdelning

Areal

hektar

Båtnad

kronor

Kostnad

kronor

I ..............

II ..............

441.28

474.09

289,279: —

123,008:90

257,204: 29

57,196: 57

Summa

915.37

412,2ö7: 90

314,400: 86

Företaget finnes upptaget i den förteckning över i ekonomiskt trångmål

varande torrläggningsföretag, som intagits i lantbruksstyrelsens till Kungl.

Maj:t den 24 januari 1934 avgivna utlåtande, vilket utlåtande såsom Bilaga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

A fogats till propositionen nr 144 till 1934 års riksdag angående ytterligare

statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

De delägare i företaget, som enligt vad förut omförmälts ingivit framställning

i detta ärende, ha till stöd för framställningen framhållit i huvudsak

följande.

Trots lånenedskrivningen år 1936 återstode fortfarande så stora skulder

för sökandena på grund av ifrågavarande avdikningslån, att de med hänsyn

till sin svåra ekonomiska ställning icke såge sig i stånd att fullgöra sina skyldigheter

mot lånefonderna utan ytterligare bistånd från statsmakternas sida.

Sökandenas fastigheter hade på grund av sin belägenhet fått vidkännas särskilt

stora kostnader för avloppsdiken m. m. Dessutom drabbades ifrågavarande

fastigheter synnerligen hårt av kostnader för företagets underhåll.

I följande tabell upptagas sökandena med angivande av dem tillhörig fas
-

tighet, som belastas av ifrågavarande avdikningslån.

Låntagare

Fastighet

Jord-

register

nr

Socken

Fridolf Johanssons sterbhus (Paul

Arnared

ll

Vistorps (Skaraborgs

Johansson m. fl.)

län)

Frans Johansson och Emil Johanssons

Kyrkeslätt

l1

V artofta—Åsaka

sterbhus

Jämneberget

ll

(Skaraborgs län)

Erik Johansson

Valunda

l2

Norra Åsarps (Älvs-

l4

borgs län)

l6

d:o

Erik Lod

>

l6

dio

» (avsöndring)

—

d:o

Erik och Carl Andersson

Stakerör

I2

d:o

7>

ls

d:o

Lantbruksingenjören i Skaraborgs län har framhållit, att en ytterligare

nedsättning av de å sökandenas fastigheter belöpande låneandelarna enligt

hans mening måste erhålla karaktären av ren nödhjälp, åtminstone i den

mån nedsättningen överstege de 6 å 7 procent å den ursprungliga skulden,

som motsvarade den del av jordförbättringens övervärdering, vilken ej

kompenserats vid 1936 års lånenedskrivning.

Vederbörande landsfiskaler ha vitsordat, att sökandena äro hårt skuldbelastade

samt i trängande behov av den ekonomiska hjälp, som ett bifall

till den begärda lånenedskrivningen skulle innebära.

Länsstyrelserna i Skaraborgs och Älvsborgs län ha tillstyrkt sökandenas

framställning.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att för nedskrivning av på sökandenas

i det föregående omförmälda fastigheter belöpande andelar av ifrågavarande

lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond måtte från statens

avdikningsanslag anvisas ett statsbidrag av 18,740 kronor.

Till stöd för sitt förslag har lantbruksstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift skulle under den huvudsakliga

delen av den återstående amorteringstiden, efter den nedskrivning av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

17

låneskulden som skedde 1936, sökandenas årliga utgifter för lånens återbetalning

uppgå till sammanlagt 3,906 kronor 91 öre. Detta belopp motsvarar

omkring 16 kronor per hektar av sökandenas av företaget berörda

areal.

Av den utredning, som genom länsstyrelsernas försorg verkställts, synes

framgå, att det med hänsyn till sökandenas svaga ekonomiska ställning

måste anses vara för dem förenat med stora svårigheter att fullgöra sina

skyldigheter med avseende å lånens återbetalning. Lantbruksstyrelsen finner

med beaktande härav skäl tala för att åtgärder från statens sida vidtagas

för beredande av lindring åt sökandena i det trångmål, vari de befinna

sig.

Med ledning av nyssnämnda utredning har lantbruksstyrelsen vid bedömandet

av de olika sökandenas behov av lånelindring ansett skäligt att

beträffande Paul Johansson och hans meddelägare, Frans Johansson och

hans meddelägare samt Erik Johansson deras kapitalskuld till statens avdikningslånefond

minskas med så stort belopp, att de årliga inbetalningarna

komma att nedgå till 10 å 11 kronor per hektar. Detta förutsätter en nedsättning

av nämnda låntagares skuld med omkring en tredjedel av dess

nuvarande belopp. Vad beträffar sökandena Erik Lod, Erik Andersson

och Karl Andersson, vilkas ekonomiska ställning synes särskilt svag, finner

lantbruksstyrelsen en något starkare minskning av låneskulden vara motiverad,

eller med omkring hälften av dess nuvarande belopp, varigenom

låneannuiteten, räknad per hektar, skulle för dessa låntagares del nedbringas

till i runt tal 8 kronor per hektar.

Härvid förutsättes, att samtliga sökande skola ha erlagt år 1938 förfallande

annuiteter å respektive lån.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgår, efter erläggandet av

nyssberörda annuiteter, låneskulden för den förra gruppen sökande till

sammanlagt 44,392 kronor 71 öre och för den senare gruppen sökande till

sammanlagt 7,888 kronor 94 öre. För nedskrivning av sagda belopp i

enlighet med vad ovan nämnts skulle erfordras 14,797 kronor 57 öre respektive

3,944 kronor 47 öre, tillsammans 18,742 kronor 4 öre eller i avrundat

tal 18,740 kronor.

Därest här ifrågasatta nedskrivning av låneskulden medgives, synes motsvarande

kapitalbelopp böra tillföras statens avdikningslånefond genom bidrag

från statens avdikningsanslag.

Statskontoret har med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen i ärendet framhållit

icke velat motsätta sig, att någon lindring bereddes sökandena i det

trångmål, vari de med avseende å de beviljade lånens återbetalning befunne

sig. Statskontoret har därför ansett sig icke böra göra erinran mot

att i enlighet med lantbruksstyrelsen förslag riksdagens medgivande utverkades

till beviljande från statens avdikningsanslag av ett statsbidrag av

18,740 kronor för nedskrivning av de andelar av till företaget beviljade

avdikningslån, som belöpte å de av styrelsen angivna fastigheterna.

Av vad i det föregående anförts framgår, att sökandenas annuiteter å de Departemenl,

till förevarande torrläggningsföretag beviljade statslånen uppgå till belopp, *

motsvarande omkring 16 kronor per hektar av sökandenas i företaget ingående

mark. För sökandena, vilka samtliga, enligt vad den i ärendet verkställda

utredningen giver vid handen, ha att dragas med en betydande

bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 216.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

skuldbörda, ställer det sig givetvis ytterst svårt att gälda en annuitet av

sådan storlek. Med hänsyn härtill finner jag billighetsskäl tala för att sökandena

erhålla någon lindring i sin bekymmersamma ekonomiska belägenhet.

Såsom lantbruksstyrelsen och statskontoret föreslagit torde ytterligare

statsunderstöd böra beredas sökandena för verkställande av en avbetalning

å deras skuld i anledning av de till torrläggningsföretaget beviljade

lånen. I fråga om statsunderstödets storlek ansluter jag mig till

lantbruksstyrelsens förslag. Jag tillstyrker alltså, att för ändamålet må

från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 18,740 kronor. Härtill

bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas. Bidragsbeloppet torde

böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att såsom

avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning

å här avsedda, sökandena tillhöriga fastigheter. Beloppet torde icke

böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att för avbetalning av vissa andelar i de lån till reglering

av ån Ätran för torrläggning av vattenskadade marker inom

Vartofta-Åsaka m. fl. socknar av Skaraborgs län samt Norra

Åsarps m. fl. socknar av Älvsborgs län, som beviljats den

31 december 1924 från odlingslånefonden samt den 27 juni

1927 och den 6 april 1934 från statens avdikningslånefond,

må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 18,740

kronor.

Vad departementschefen ovan under punkterna Ilo—

2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Richard Jobson.

397489. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsunderstöd till Kågcdalens kaikbruksförening u. p. a. för utförande av en kalkbruk a1 i texten
  2. JoU 1939:44 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag. s. 14 i texten