Angående omorganisation av statens skogs försöksanstalt
1939-03-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:222, Angående omorganisation av statens skogs försöksanstalt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
1
Nr 222.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation
av statens skogs försöksanstalt; given Stockholms
slott den 10 mars 1939.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:
Genom beslut den 23 juli 1936 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla en utredningsman för att i enlighet med i
statsrådsprotokollet angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag
rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunde vidtagas
för att höja dess bärkraft, ävensom högst sju sakkunniga personer att
med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet. Den 3 oktober
1936 erhöll departementschefen Kungl. Maj:ts bemyndigande att förordna
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 222.
!
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
ytterligare en utredningsman i berörda ärende. Med stöd härav ha såsom
utredningsmän tillkallats kanslichefen i statens jordbruksnämnd byrådirektören
N. A. E. Malmfors och numera statsrådet G. Strindlund samt som sakkunniga
ordföranden i skogsägareföreningarnas riksförbund ryttmästaren
N. R. Berg, juris doktorn G. Hedlund, direktören i Munksunds aktiebolag
jägmästaren B. Holmbäck, landstingsmannen länsskogvaktaren J. V. Jansén,
ledamoten av riksdagens första kammare redaktören H. Sten och direktören
i aktiebolaget Iggesunds bruk civilingenjören G. Sundblad.
Med skrivelser den 25 och 26 november 1938 har utredningen, vilken antagit
benämningen 1936 års skogsutredning, avlämnat två betänkanden, innefattande
det ena förberedande undersökningar och uttalanden rörande åtgärder
för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion och det andra
förslag till åtgärder i ämnet (stat. off. utr. 1938: 53 och 58). över förslaget
ha yttranden avgivits av statskontoret, kommerskollegium, domänstyrelsen,
styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, fullmäktige i
riksgäldskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, centralrådet för
skogsvårds.styrelsernas förbund jämte samtliga skogsvårdsstyrelser i riket,
svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet, riksförbundet landsbygdens
folk, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund
och skogssällskapet. Vid yttrandet från styrelsen för skogshögskolan
och skogsförsöksanstalten fanns fogat utlåtande från högskolans lärarråd
samt föreståndarna för skogsförsöksanstaltens skogsavdelning och entomologiska
avdelning.
I utredningens betänkande 1938: 58 har framlagts, bland annat, förslag till
utvidgning av statens skogsförsöksanstalt. Då det synes önskvärt, att detta
förslag upptages till avgörande innan betänkandets innehåll i övrigt göres
till föremål för övervägande, torde jag nu få underställa Kungl. Maj:t denna
fråga.
Utredningens förslag m. m.
För närvarande bedrives systematisk skoglig forskning främst vid statens
skogsförsöksanstalt. Därjämte utövas sådan forskningsverksamhet även vid
skogshögskolan. Vid sidan härav utföras skogsförsök av ett flertal personer
i enskild eller allmän tjänst.
Statens skogsförsöksanstalt är för närvarande organiserad på tre avdelningar
och har följande personal.
skogsavdelningen: en föreståndare, en Överassistent, två assistenter, ett
första skogsbiträde, två skogsbiträden, ett kameralbiträde och ett kontorsbiträde;
naturvetenskapliga
avdelningen: en föreståndare (tillika chef för anstalten),
två överassistenter, en assistent samt tre laboratoriebiträden;
skogsentomologiska avdelningen: en föreståndare och en assistent;
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
3
övriga tjänstemän: en kamrerare (gemensam med skogshögskolan), en
biblioteksamanuens (d:o), tre skogsmästare (stationerade å försöksparkerna),
två kanslibiträden samt en vaktmästare.
Härjämte sysselsättes å anstalten tillfällig personal framförallt å skogsavdelningen.
Personalförteckningen skall enligt riksdagens beslut för nästa budgetår erhålla
följande utseende:
Befattning Lönegrad
Tjänstemän d ordinarie stat.
3 avdelningsföreståndare ...................................... A 30
1 första skogsbiträde .......................................... A 15
1 laboratoriebiträde...................■:........................ A 11
1 kanslibiträde ............................................. A 7
1 vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt...... A 7.
Extra-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad ån 20.
3 överassistenter.............................................. Eo 26
4 assistenter ................................................ Eo 21.
Därutöver finnas följande befattningshavare, å vilka tillämpas gällande
bestämmelser för extra ordinarie tjänstemän i nedan angivna lönegrader:
Befattning Lönegrad
3 skogsmästare ................................................ 15:e
2 laboratoriebiträden ............. Ilie
2 skogsbiträden ................................................ 9:e
1 kameralbiträde ............................................ 8:e
1 kanslibiträde ........................................... 7:e
1 kontorsbiträde .............................................. 4:e.
Årets riksdag har för budgetåret 1939/40 fastställt följande
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 58,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit .......................................... » 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Gundavlöningar m. m...........kronor 117,100
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
...................... » 17,000 » 134,100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 11,600
Summa kronor 204,700.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
Omkostnaderna för samma budgetår ha beräknats på följande sätt:
Utgifter:
1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 29,100
2. Expenser, förslagsvis ................................ » 39,200
3. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 15,000
4. övriga utgifter, förslagvis............................ » 5,000
Summa kronor 88,300.
Särskilda uppbördsmedel:
Försäljning av anstaltens meddelanden ................ kronor 100
Nettoutgift kronor 88,200.
Beträffande omfattningen av skogsförsöksanstaltens verksamhet och dess
arbetsresultat tillåter jag mig hänvisa till en av utredningen i betänkandet
1938: 58 (sid. 20—23) härom lämnad redogörelse.
Under de senare åren har ett flertal framställningar och förslag framlagts
i syfte att främja den skogliga forskningen. Utredningen har i sitt nyssnämnda
betänkande (sid. 35—48) lämnat en närmare redogörelse för dessa
framställningar och förslag, till vilken redogörelse jag tillåter mig hänvisa.
Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. I spetsen för anstalten
skall ställas en chef. Anstalten skall uppdelas på sex avdelningar, nämligen
en avdelning för skogsbotanik och marklära, motsvarande nuvarande naturvetenskapliga
avdelning, en genetisk avdelning och en skogszoologisk avdelning,
den sistnämnda motsvarande den nuvarande skogsentomologiska avdelningen,
en avdelning för skogsstatistik, en skogsavdelning och en skogsteknologisk
avdelning. Varje avdelning med undantag för avdelningen för
skogsstatistik skall ledas av en särskild avdelningsföreståndare med titeln
professor. Ledningen för avdelningen för skogsstatistik skall handhas av
anstaltens chef. Därjämte skola finnas sju försöksledare samt åtta assistenter
ävensom erforderlig kansli- och biträdespersonal. Vissa av de nu föreslagna
tjänsterna har utredningen ansett böra upptagas såsom extra ordinarie. För
anstalten skall liksom hittills finnas en styrelse, vilken skall vara gemensam
med skogshögskolan. Enligt förslaget skall vidare chefen tillsammans med
avdelningsföreståndarna bilda ett föreståndarkollegium för behandling av
vissa anstaltens arbete rörande frågor. Vad beträffar den personal, som utredningen
anser erforderlig, och dennas placering i lönehänseende har utredningen
upprättat följande förslag till
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 chef ...................................................... G 8
3 avdelningsföreståndare .......................... A 30
4 försöksledare .............................................. A 27
1 kamrerare ....... A 24
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
5
Befattning
1 förste skogsbiträde ..........................
3 skogsmästare................................
3 tekniska biträden ............................
2 skogsbiträden ..............................
2 kanslibiträden .............................
1 vaktmästare ................................
Extra ordinarie tjänstemän.
2 avdelningsföreståndare ......................
3 försöksledare ...............................
8 assistenter ..................................
1 notarie ......................................
2 tekniska biträden ...........................
1 kansliskrivare...............................
4 skogsbiträden ...............................
2 kameralbiträden ...........................
6 kanslibiträden .............................
1 biträdande vaktmästare.......................
4 kontorsbiträden .............................
Lönegrad
. A 15
. A 15
. A 11
. A 9
. A 7
. A 7
30 :e
27 :e
21:a
21 :a
Ilie
ll:e
9:e
8:e
7:e
öre
4:e.
De olika befattningshavarna skola fördelas å avdelningarna på följande
sätt:
å skogsavdelningen: 1 föreståndare, 3 försöksledare, därav en extra ordinarie,
2 extra ordinarie assistenter samt 1 första skogsbiträde och 4 skogsbiträden,
därav två extra ordinarie, ävensom å extra ordinarie stat 1 kansliskrivare,
2 kameralbiträden, 6 kanslibiträden och 3 kontorsbiträden; sist berörda
extra ordinarie personal avses skola vara sysselsatt med för skogsavdelningen
erforderligt räknearbete;
å avdelningen för skogsbotanik och marklåra: 1 föreståndare, 2 försöksledare,
2 extra ordinarie assistenter, 3 tekniska biträden och 2 extra ordinarie
skogsbiträden;
å genetiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra ordinarie
tekniskt biträde;
å skogsgeologiska avdelningen: 1 föreståndare samt såsom extra ordinarie
1 försöksledare, 1 assistent och 1 tekniskt biträde;
å skogsteknologiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra
ordinarie assistent; samt
å avdelningen för skogsstatistik: 1 extra ordinarie försöksledare och 2
extra ordinarie assistenter.
Därjämte skola enligt förslaget finnas följande för anstalten gemensam
personal, nämligen chefen, 1 kamrerare, 1 extra ordinarie notarie, 2 kanslibiträden,
1 extra ordinarie kontorsbiträde samt 1 expeditionsvakt och 1 extra
ordinarie biträdande expeditionsvakt ävensom 3 skogsmästare vid försöksparkerna.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
Kostnaderna för avlöningar till anstaltens personal enligt detta förslag har
utredningen beräknat till 419,500 kronor. Omkostnadsstaten har av utredningen
beräknats efter ett genomförande av den nya organisationen komma
att uppgå till 145,000 kronor.
I de av utredningen föreslagna avlönings- och omkostnadsstaterna ingå
icke, bortsett från lönerna till försöksledaren och de två assistenterna, utgifter
för statistiska avdelningen. Utredningen har nämligen icke ansett det
möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna övriga å avdelningen
belöpande utgiftsposter. Först när den mera detaljerade planläggningen av
arbetet fullföljts finner utredningen detta låta sig utföra. Utredningen har
härom vidare anfört:
Av 1937 ars riksskogstaxeringsnämnd lära i sinom tid uppgifter framläggas,
som kunna tjäna till vägledning för denna angelägenhets bedömande.
Medelsanvisningen till inventeringen torde komma att stå i intimt beroende
av intensiteten i observationerna, taxeringsmetoden samt den takt, varmed
arbetet i stort skall fortskrida över landet. I sitt förberörda utlåtande den
2 december 1936 anförde utredningen, att även rätt långt gående anspråk på
riksskogstaxeringens fullständighet borde kunna tillfredsställas inom en kostnadsram
för år räknat av i genomsnitt 200,000 kronor. Detta belopp har av
riksdagen anvisats för budgetåret 1938/39. Utredningen anser sig alltjämt
böra utgå från att verksamheten i fortsättningen avväges efter ett anslag av
sådan storlek. Denna avvägning bör givetvis ske utan åsidosättande av nödig
grundlighet i arbetets utförande. För den årliga avverkningsstatistiken bliva
kostnaderna helt avhängiga av den omfattning och utformning statistiken
erhåller vid övervägande av den nu pågående provundersökningens resultat.
Enligt meddelade direktiv ingår det i 1937 års riksskogstaxeringsnämnds
uppdrag att, därest de genom denna undersökning samlade erfarenheterna
och gjorda rönen giva vid handen, att en nöjaktig, fortlöpande avverkningsstatistik
kan åvägabringas, planlägga en dylik samt uppgöra kostnadskalkyler.
Till provundersökningen har beviljats ett anslag av 50,000 kronor.
Ytterligare medelsanvisning uppgives vara av behovet för undersökningens
fullbordande. Vid genomförande av en kontinuerlig avverkningsstatistik bör
man dock kunna räkna med avsevärt lägre kostnad. Ehuru utredningen saknar
några säkra hållpunkter för uppskattning av kostnadsbeloppet, anser den
sig likväl böra under reservation företaga en approximativ bedömning av
detsamma. Utredningen antager sålunda, att ett anslag för ifrågavarande
syfte av högst 25,000 kronor bör vara tillräckligt. Med avdrag för de i den föreslagna
avlöningsstaten ingående, å statistiska avdelningen belöpande beloppen
skulle sålunda avdelningens medelsanvisning böra uppgå till ungefär
200,000 kronor. Av nyssberörda orsaker har utredningen varit nödsakad att
hålla denna anslagspost vid sidan av de egentliga staterna. Sedermera bör
självfallet skogsförsöksanstaltens ledning vid beräkning och äskande av anslag
till verksamheten i sin helhet i de uppgjorda staterna på vanligt sätt infoga
avdelningen för skogsstatistik.
Förutom förut angivna medelsbelopp erfordras, enligt vad utredningen
framhållit, engångsanslag för anskaffande av inventarier, instrument m. m. till
de nyinrättade och förstorade avdelningarna ävensom till chefskansliet. Utredningen
har emellertid ej verkställt den detaljundersökning, som erfordras
för bedömande av detta anslagsbehov, utan förutsatt att denna angelägenhet
i vederbörlig ordning behandlas av styrelsen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
7
I detta sammanhang har utredningen även berört nödvändigheten av att
anskaffa nya lokaler åt anstalten, därest det nu av utredningen framlagda
omorganisationsförslaget genomfördes. Kostnaderna för en dylik byggnad
förlagd till anstaltens och högskolans nuvarande tomtområde lia beräknats
till 1,500,000 kronor.
På skogshögskolan återverka utredningens i det föregående väckta förslag
ekonomiskt i blott obetydlig utsträckning. Det hittillsvarande sekreterararvodet,
1,440 kronor per år, skulle enligt vad utredningen framhållit
ej längre bliva behövligt. A andra sidan har utredningen räknat med något
högre kostnad för styrelsen, beträffande vilken utredningen utgått från att
kostnaderna för densamma liksom hittills föras å högskolans stat. Denna
utgiftspost har uppskattats till årligen cirka 4,000 kronor mot 2,000 kronor
under budgetåret 1938/39.
Efter denna redogörelse för huvuddragen av utredningens förslag torde jag
få ingå på en närmare redogörelse för innebörden av detsamma ävensom för
utredningens motivering och de över förslaget avgivna yttrandena.
Utredningen har såsom allmän motivering till den förordade utvidgningen
av skogsförsöksanstalten anfört, bland annat, följande.
Inom skogsbruket förefinnes ett mycket starkt behov av stöd för den praktiska
verksamheten i form av råd och anvisningar, vilka äro frukter av planmässiga,
vetenskapliga undersökningar. Detta är en följd av, förutom annat,
den skogliga produktionsprocessens utdragna förlopp och dess nära
samspel med ett flertal skiftande faktorer, som var för sig kunna vara svåra
att isolera och studera. Skogsvetenskapen är ung och har ännu blott i jämförelsevis
liten utsträckning kunnat tränga de olika frågorna närmare in på
livet. Möjligheterna att genom fältförsök vinna tillförlitliga lösningar av åtskilliga
problem äro begränsade. Erfarenhetsrön och observationer vid skogens
fortlöpande skötsel och virkesskördens verkställande äga självfallet betydelse
för kunskapsområdets utvidgande. De leda emellertid ofta antingen
alltför långsamt till säkra svar å föreliggande spörsmål eller erhålla inskränkt
giltighet.
För att utstaka vägarna för skogsbrukets ändamålsenligaste bedrivande
kräves därför ett på vetenskaplig bas fotat forskningsarbete, som kastar
ljus över betingelserna för och orsakssammanhangen i skogens föryngring
och utveckling i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Man måste
i erforderlig grad lära känna, hur det enskilda trädet, skogsbeståndet och
marken påverkas och förändras, då åtgärder av olika slag och växlande
styrka vidtagas i skogen. Med ledning av de iakttagelser, som därvid göras,
kunna riktlinjer uppdragas för en virkesproduktion, som med hänsyn till
klimat, markbeskaffenhet, trädslag, avsättnings- och driftsförhållanden, anspråken
på virket m. m. är att betrakta såsom lämplig och möjlig. Med
nödvändighet torde hithörande undersökningar i stor omfattning vara av
långfristig beskaffenhet. Grundregler och förfaranden, som underlätta en
ekonomiskt riktig planläggning av skogsbruket, böra vidare utformas. Jämväl
beträffande näringsgrenens teknologiska sida, d. v. s. den som väsentligen
avser skogsprodukternas tillredning och framforsling, har forskningen
viktiga uppgifter att fylla. Virkets egenskaper och rätta behandling för olika
ändamål böra klarläggas ävensom utvägar sökas till effektivare avverkningsoch
transportmetoder. Detta område inrymmer ett stort antal frågor, som
8
Kungl. Majlis proposition nr 222.
direkt sammanhänga med virkeshushållningen och lönsamheten i skogsbruket.
De torde ej sällan vara av natur att kunna relativt snabbt utredas och
med omedelbart resultat tillämpas i praktiken. Skogsbrukets förhållande
till andra näringar, dess särskilda villkor och ställning i samhället överhuvud
böra ock infogas i den systematiskt bedrivna forskningsverksamheten.
Flera omständigheter hava bidragit till att efter hand avsevärt vidga fordringarna
på den skogliga forskningen och dess bistånd i ändamål av skogsavkastningens
förkovran. Som exempel härå kan nämnas, att de i vår tid
successivt skärpta kraven på räntabilitet inom skogsbruket åtföljts av, bland
annat, en strävan efter förkortade produktionstider med stegring av de beståndsvårdande
huggningarnas andel i virkesuttaget och nedbringande såvitt
möjligt av driftskostnaderna. Även de senaste årens allmänna sociala
och ekonomiska fortskridande i Sverige har varit ägnat att framhäva nödvändigheten
av att skogsforskning bedrives i tillfyllestgörande skala. I samma
mån som ökade anspråk ställts på skogarna såsom försörjningskälla för
en väsentlig del av befolkningen och råvaruleverantör till en förädlingsindustri
av vital betydelse för landet har behovet av målmedvetet vidtagna
åtgärder, avseende en intensivare skogsvård och ett förbättrat tillgodogörande
av virkestillgångarna, blivit alltmera kännbart. I detta sammanhang bör
tillika betonas, att skogsforskningens arbete ej är begränsat i den meningen,
att det kan en gång för alla slutgiltigt fullgöras. Med utvecklingen i praktiken
följa ständigt nya och varierande uppgifter av beskaffenhet att böra
vetenskapligt handläggas. Jämväl forskningen i och för sig skapar oupphörligt
nya perspektiv och uppslag, som giva anledning till fortgående undersökningar.
I detta läge framstår klart betydelsen av statens medverkan till att i vårt
land en både djupgående och allsidig skoglig forskning vidmakthålles i en
omfattning, som står i skälig proportion till skogsnäringens framskjutna
plats inom folkhushållet. Lika viktigt är, att denna verksamhet såvitt möjligt
organiseras på sådant sätt, att mot kostnaderna svarande resultat kunna
förväntas.
Det praktiska skogsbrukets ständigt stegrade krav på säkrare bedömningsgrunder
för handlandet i skogen har givit allt starkare relief åt nödvändigheten
av ett såvitt möjligt snabbare fortskridande av de grundläggande
studierna än vad den för skogsförsöksanstalten uppdragna ekonomiska
ramen medgivit. Visserligen hava arbetsmöjligheterna undan för
undan i någon mån utökats, men detta synes icke hava skett i tillräcklig
grad. Särskilt under de senaste åren har ett allt starkare behov av avsevärt
förbättrade resurser gjort sig gällande. År 1930 utarbetades planer för
en mera betydande utvidgning av institutionen. Statsfinansiella skäl lade
då hinder^ i vägen för önskemålens framläggande. Sedermera ha inom
anstalten ånyo vidtagits förberedande åtgärder i ändamål av dess utbyggande.
Utredningen anser det angeläget, att här avsedda forskningsarbeten, som
i allmänhet kräva långvariga observationer på ett vidlyftigt material och
vilka böra utföras av väl kvalificerade forskare, beredas större utrymme
vid försöksanstalten genom rikligare anslag för anställande av personal,
företagande av resor o. dyl. De ekonomiska uppoffringarna härför torde
betala sig i form av värdefulla anvisningar rörande principerna för skogsskötselns
utövande. Försöksanstaltens arbete bör dock icke uteslutande
inriktas på sådana grundläggande undersökningar, som nyss nämnts. Därutöver
bör det tillkomma anstalten att söka lösningar av trängande praktiska
problem och specialfrågor, vilkas utredande icke behöver draga längre
tid. Jämväl partiella och provisoriska undersökningar kunna sannolikt
Kungl. Maj.-ts proposition nr 222.
9
stundom vara befogade. Detta torde i icke ringa omfattning kunna ske
genom att anstalten biträder med råd eller på annat sätt stödjer av andra
organ eller enskilda bedriven forskningsverksamhet. I den mån så lämpligen
låter sig göra, bör anstalten vidare lämna löpande eller preliminära
meddelanden om större försök, innan dessa hunnit helt genomarbetas och
slutföras.
Utredningen har i ifrågavarande betänkande lämnat redogörelse för de
motiv, som enligt utredningens mening tala för de föreslagna avdelningarnas
inrättande ävensom för deras verksamhetsområden och organisation.
I fråga om avdelningen för skogsstatistik har utredningen
— efter att ha erinrat om den nu pågående riksskogstaxeringen och
den för handläggning av frågor rörande densamma tillsatta 1937 års riksskogstaxeringsnämnd
—- anfört bland annat:
Utredningen är övertygad örn att det stadigvarande handhavandet av riksskogstaxering
och avverkningsstatistik av kostnads- och andra skäl bör uppdragas
åt en redan verkande statlig myndighet å skogsbrukets område.
Bland de myndigheter, som därvid synas kunna ifrågakomma, torde skogsförsöksanstalten
vara ur saklig synpunkt härför lämpligast, övriga tänkbara
institutioner kunna enligt utredningens förmenande icke med samma
fördel tagas i anspråk.
Något tvivelsmål örn anstaltens vetenskapliga förutsättningar för här avhandlade
uppgift lärer givetvis icke med fog kunna resas. Det synes på det
hela taget böra vara till fromma för anstaltens forskningsarbete, om merberörda
verksamhet nära ankmaes till detta. Därutöver torde jämväl böra
beaktas, att undersökningar rörande uppskattnings- och kuberingsmetoder
m. m., vilka tillämpas i taxeringen och vid det insamlade materialets behandling,
ligga inom försöksanstaltens nuvarande arbetsområde. Härtill
kommer att tolkningen av riksskogstaxeringens resultat och dessas omsättande
till praktiska förslag måste i stor utsträckning baseras på försöksanstaltens
undersökningar. Möjligen kan vidare en del av den sommartid
med taxeringsarbeten sysselsatta personalen under vintern disponeras vid
anstalten för andra göromål. Villkoren att för anstaltens verksamhet, som
i stor utsträckning torde grandas på statistisk behandling av biologiskt erfarenhetsmaterial,
nyttja maskinella bearbetningsmetoder synas ock bliva
förbättrade. Med den organisation, som utredningen kommer att föreslå
beträffande anstaltens ledning m. m., bör kunna behörigen tillgodoses alla
de berättigade anspråk i fråga örn riksskogstaxeringens bedrivande, som av
olika intressenter kunna framställas.
Utredningen anser följaktligen, att ledningen och övervakandet av arbetet
med riksskogstaxering samt, sedan beslut fattats örn utarbetande av en årlig
avverkningsstatistik, jämväl handhavande av bestyret därmed bör läggas på
skogsförsöksanstalten. Med uppdraget skall förenas skyldighet att snarast
möjligt efter varje års utgång lämna en redogörelse för under året verkställda
arbeten och därvid framkomna resultat samt att utföra sådana specialundersökningar,
vartill material kan erhållas i samband med taxeringen och statistiken
eller vilka på annat sätt anknyta sig till dessa verksamhetsgrenar.
Anstaltens organisation måste då anpassas för denna omfattande och betydelsefulla
uppgift. Det är sålunda nödvändigt, att en särskild avdelning inrättas
härför.
Beträffande avdelningens organisation har utredningen framhållit:
Avdelningen — i fortsättningen benämnd avdelningen för skogsstatistik -—
bör sortera direkt under försöksanstaltens närmaste ledning. Det omedel
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
bara handhavandet av löpande ärenden bör ankomma på en för ändamålet
anställd tjänsteman med hjälp av två assistenter inom avdelningen. Av dessa
senare torde måhända en böra uteslutande biträda vid förekommande
arbeten med riksskogstaxeringen, medan den andre bör kunna ägna sig
jämväl åt arbetsuppgifter av annat slag. Till dessa höra framför allt undersökningar
rörande det årliga virkesuttaget.
Härjämte erfordras icke allenast årsanställda biträdeskrafter utan även
under kortare eller längre tid av året anlitad personal av olika slag, för
byrå- såväl som fältarbete. Det torde icke vara lämpligt att här söka utreda
detta personalbehov eller därmed förknippade anställnings- och lönespörsmål.
För ernående av en ändamålsenlig organisation av avdelningen
och verksamheten inom denna synas dessa frågor böra erfarenhetsmässigt
och efter hand lösas under hänsynstagande till verksamhetens omfattning
och beskaffenhet samt av förhållandena eventuellt orsakade växlingar eller
förändringar i dylikt avseende.
I fråga örn verksamheten vid avdelningen för skogsbotanik
och marklära samt genetiska och skogszoologiska
avdelningarna har utredningen uttalat bland annat:
Elementärt sett torde den skogsbiologiska forskningen väsentligen representera
ett enda stort område. Alltefter som fordringarna på de vetenskapliga
prestationerna inom detta ökats har uppstått behov att uppspalta detsamma
i sidoordnade delområden, vart och ett utgörande naturliga verksamhetsfält
för specialister. För skogsförsöksanstaltens vidkommande har denna
procedur inneburit bildande av två biologiska avdelningar — naturvetenskapliga
och entomologiska avdelningarna — och anlitande inom den förra
av olika specialforskare.
En utvidgning av den skogsbiologiska försöksverksamheten kan ske dels
inom gränserna för det hittillsvarande arbetsfältet, dels ock genom en förstoring
av detta. I det senare hänseendet synes särskilt frågan om växtförädlingsarbete
med skogsträd böra tagas i betraktande. Numera torde få
anses fastslaget, att skogsträdens egenskaper med avseende på massaproduktion,
kvaiitetsdaning, härdighet m. m. stå i beroende av arvsanlagen.
Utgående från de resultat, som nåtts inom området för kulturväxtförädlingen,
och erfarenheterna av de hittills utförda rasundersökningarna å
olika trädslag har man låtit förmoda, att genom ett målmedvetet växtförädlingsarbete
med skogsträden utsikter föreligga till avsevärda vinningar
för skogsbruket. Föreningen för växtförädling har till uppgift att utöva dylik
verksamhet.
Växtförädling i mera inskränkt bemärkelse (transgressions- och kombinationsförädling
etc.) har icke bedrivits vid skogsförsöksanstalten. Inom
densamma pågå emellertid sedan länge vetenskapliga studier av skogsträdens
raser och vissa därmed förbundna problem. Vid anstaltens senaste
femårsmöte hava, som nyss påvisats, riktlinjer preciserats för en rationell
upndelning av det genetiska forskningsområdet på anstalten och sagda förening
ävensom för samverkan institutionerna emellan. Det har därvid funnits
ändamålsenligt, att försöksanstalten tills vidare icke ägnar sig åt något
direkt växtförädlingsarbete efter mönster av växtförädlingen av lantbruksväxter.
Däremot anses försöksanstalten böra i första hand sysselsätta sig
nied principulredande genetiska långtidsutredningar rörande den centrala
frågan örn arvsanlagens och miljöns relativa betydelse för skogens utveckling.
I samband härmed skall i mån av möjlighet en belysning ske av aktuella,
skogligt-genetiska särfrågor. Ett nödvändigt villkor för nyttobring
-
Kungl. Mai:ts proposition nr 222.
11
ande resultat inom rimlig tid av dessa undersökningar torde vara. att samarbete
med den övriga verksamheten vid anstalten ständigt och intimt upprätthålles.
En annan lika viktig förutsättning är, att tillräcklig och kompetent
personal kan insättas på hithörande uppgifter. För åvägabringande
härav äro särskilda åtgärder behövliga.
Till klarläggande av spörsmålet örn försöksanstaltens arbetsuppgifter samt
personal- och medelsbehov för ernående av tillfredsställande möjligheter för
den skogsbiologiska forskningen överhuvud har utredningen från anstaltens
ifrågavarande avdelningsföreståndare införskaffat visst material.
Efter att lia lämnat en redogörelse för detta material (sid. 62—64) har utredningen
vidare anfört:
Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att skogsförsöksanstaltens
resurser på det skogsbiologiska området böra förstärkas. Med hänsyn
till utvecklingens krav synes ännu ett steg böra tagas på den specialiseringens
väg, vilken vid anstalten redan beträtts å förevarande forskningsfält.
Därvid bör till en självständig ny avdelning utbrytas en särskild ämnesgrupp,
den genetiska, som synes vara av sådan vikt, att detta är önskvärt.
Vidare böra för de övriga avdelningarna arbetsuppgifterna i någon mån utbyggas
genom en ökning av antalet specialforskare och, i anslutning därtill,
en ändring vidtagas i avdelningarnas benämningar för att få dessa mera
överensstämmande med arbetsfältet. De tre avdelningarna skulle sålunda
erhålla nedanstående benämningar och huvudsakliga uppgifter:
avdelningen för skogsbotanik och marklära (hittillsvarande naturvetenskapliga
avdelningen): att verkställa skogsvetenskapliga undersökningar
och utredningar inom geobotaniken, markbiologien, mykologien och närliggande
områden;
genetiska avdelningen: att verkställa undersökningar och utredningar rörande
skogsträdens genetik och därmed förbundna frågor;
skogszoologiska avdelningen (hittillsvarande skogsentomologiska avdelningen)
: att verkställa undersökningar och utredningar rörande skogens
högre och lägre djurvärld.
Rörande ifrågavarande avdelningars organisation har utredningen
till en början framhållit, att inom varje avdelning de egentliga, självständiga
forskarna skulle utgöras av föreståndaren, med titel professor, och ett
efter behovet avpassat antal försöksledare — närmast motsvarande de nuvarande
överassistenterna — tillsammans företrädande de såsom nödvändiga
ansedda forskningsfacken. Såväl avdelningsföreståndare som försöksledare
borde det åligga att följa forskningen på sitt område samt taga initiativ
till igångsättande av erforderliga undersökningar och försök. I den
män det ankomme på försöksledare att verkställa dessa, skulle de planläggas
i samråd med vederbörande avdelningsföreståndare. Denne hade att
tillse, att desamma bleve utförda i enlighet med fastställd arbetsplan. På
avdelningsföreståndare ankomme vidare att i enlighet med gällande föreskrifter
och av anstaltens ledning meddelade direktiv leda avdelningens verksamhet
samt handhava vissa därmed sammanhängande administrativa göromål.
För föreståndare och försöksledare borde gälla samma behörighetskrav.
Dessa syntes i huvudsak kunna anslutas till vad som för närvarande
tillämpades beträffande föreståndarbefattningarna vid nuvarande naturveten
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 222.
skapliga och skogsentomologiska avdelningarna. Assistenter och övrig av
delningspersonal intoge i regel biträdesställning men skulle kunna för särskilda
fall insättas å speciella forskningsuppgifter under föreståndares eller
försöksledares tillsyn.
I fråga om organisationen av avdelningen för skogs botanik
och mar k lära har utredningen anfört:
Med hänsyn till att utredningen föreslår inrättandet av en särskild gene
tisk avdelning torde vid avdelningen för skogsbotanilc och marklära böra
finnas tre forskare, representerande underområdena geobotanik, markbiologi
och mykologi; Vilken av dessa som skall fungera såsom föreståndare
torde, med utgångspunkt från vederbörandes lämplighet för uppgiften, få
avgöras från fall till fall; under alla förhållanden synes föreståndarbefattningen
ej böra ovillkorligt knytas till någon av de angivna ämnesgrupperna.
Vid avdelningen bör anordnas ett för anstaltens olika institutioner
gemensamt driftslaboratorium. Enär driftslaboratoriets ledare bör intaga
försöksledares ställning, skulle alltså vid avdelningen erfordras, förutom föreståndaren,
tre forskare. Då ur rekryteringssynpunkt en av dessa bör tillsvidare
anställas som assistent, erfordras sålunda nu endast två försöksledarbefattningar.
Två överassistenttjänster finnas för närvarande. Någon utökning
av de egentliga forskarbefattningarnas antal skulle alltså för tillfället
icke vara behövlig. Däremot bör inrättas en ny assistenttjänst, varjämte
avdelningens arbetskrafter böra utökas med två skogsbiträden. Den
fasta personalen å avdelningen kommer följaktligen enligt utredningens förslag
att bestå av föreståndaren, två försöksledare, två assistenter, tre tekniska
biträden och två skogsbiträden. Avdelningen torde därigenom i personalhänseende
vara förhållandevis väl utrustad för sina arbetsuppgifter.
Organisationen av den genetiska avdelningen har utredningen
tänkt sig böra ske enligt följande grunder.
Den nuvarande anordningen vid försöksanstalten, då undersökningarna
i proveniens-, ras-, genetiska o. dyl. frågor väsentligen handhavas av en assistent
vid naturvetenskapliga avdelningen, torde i enlighet med vad ovan
nämnts böra bliva föremål för reglering. Nya idéer hava framkommit på
detta viktiga forskningsområde, som synbarligen giver löften om rik utveckling.
En konsolidering och utvidgning av försöksanstaltens eget arbete inom
detsamma är därför starkt befogad. Samtidigt är önskvärt att anstalten erhåller
förbättrade möjligheter att följa fortskridandet inom denna ämnesgrupp
vid andra, inhemska och utländska institutioner och att uppehålla
fortlöpande samarbete med föreningen för växtförädling av skogsträd. Man
har anledning tro, att när den genetiska forskningsverksamheten kommer
i gång på bredare front, skola arbetsuppgifterna växa till antal som omfång.
De starkt skiftande skogliga förhållandena i landet torde medverka härtill.
Utredningen förmenar sålunda, att behov föreligger av en specialavdelning
inom anstalten, helt ägnad åt det genetiska arbetsfältet, och att en sådan
avdelning utan dröjsmål bör komma till stånd. Densamma torde dock till en
början givas relativt begränsad omfattning i avseende å den sysselsatta personalen.
Förutom föreståndaren bör avdelningens fasta personal tills vidare
allenast omfatta ett tekniskt biträde; möjlighet till anlitande av tillfällig arbetshjälp
bör finnas. Utvecklingen må sedermera visa, huruvida och i vad
mån avdelningen i det ena eller andra avseendet kan behöva påbyggas.
T fråga om den skogszoologiska avdelningens organisation
har utredningen uttalat följande.
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 222-
Vad slutligen beträffar skogszoologiska avdelningen, torde denna i stort
sett hava till uppgift att utreda samspelet mellan djurliv och skogsproduktion,
innefattande den växande skogens och virkets skadegörare bland djuren
och deras bekämpande, för skogen nyttiga djur, deras levnadsvanor och
befrämjande m. m. Området synes kunna i huvudsak uppdelas i två forskningsfält,
skogens högre och lägre djurvärld. Det senare är nu representerat
vid försöksanstalten, det förra däremot icke. Utredningen finner det eniellertid
angeläget, att även den högre djurvärlden får en permanent målsman
inom den skogliga forskningen för ett systematiskt klarläggande av de ifrågakommande
djurarternas betydelse för skogsbruket, vilken i åtskilliga fall
kan förmodas var mycket stor. Detta avsnitt av ämnesgruppen torde för övrigt
mångenstädes stå i intim kontakt med skogsentomologien. Vid avdelningen
skulle i enlighet härmed behövas två forskarbefattningar, föreståndaren
och en försöksledare. Detta innebär att en försöksledartjänst bör inrättas.
I avdelningen bör vidare ingå skogsentomologiska avdelningens nuvarande
assistentbefattning, varutöver den fasta personalen bör utökas med
ett tekniskt biträde. Möjligheter till anlitande av extra biträden torde böra
föreligga. Därest exempelvis genom inträffade insektshärjningar eller av annan
orsak behov tillfälligt uppkommer av mera avsevärt förstärkt extra arbetskraft,
torde i vederbörlig ordning medelsanvisning härtill få äskas.
Såsom framgår av vad i det föregående anförts avser utredningen även en
utökning av skogsavdelningens verksamhet. Såsom motiv
härför har utredningen anfört.
Jämväl ifråga om forskningen på skogsskötsel område framstår en förstoring
av arbetsresurserna såsom i hög grad pakallad. För skogsförsöksanstaltens
vidkommande hänföra sig dessa direkt till skogsavdelningen, dess
uppgifter och arbetsresurser. Avdelningens främsta uppgift torde vara att
möjliggöra ett praktiskt ståndpunldstagande i skogsskötselns alltjämt svävande
huvudfrågor, såsom val av trädslag, rena eller blandade, likåldriga
eller olikåldriga bestånd, tiden för första gallringen och gallringsintervallens
längd, gallringens styrka, höggallring eller låggallring, kvalitetshänsvn vid
gallringen, tiden och sättet för beståndets slutliga avveckling, naturlig föryngring
eller kultur m. fl. Med viss reservation för föryngringsproblemen, som
delvis torde fordra särskilda undersökningar, synes den för ställningstagandet
till dessa frågor nödvändiga kunskapen i det stora hela vara gemensam
för deni alla, nämligen kännedomen om skogsbeståndens kvantitativa och
kvalitativa utveckling under olika naturliga betingelser och vid olika behandling.
Fastställandet av skogsbeståndens utveckling och produktion under
skilda villkor är därför det centrala för avdelningen och utgör i och för
sig ett synnerligen omfattande företag. Härtill komma sådana problem, som
i ett eller annat aVseende kunna sägas vara mera särpräglade eller fristående
från de nyss nämnda. Ä avdelningen torde därjämte ställas särskilda anspråk
på intimt samarbete med genetisk forskning samt nära kontakt med
den skogliga allmänheten.
Rörande skogsavdelningens organisation har utredningen
uttalat bland annat följande.
Även i fråga örn skogsavdelningen anser utredningen det vara av största
vikt, att antalet tjänstemän med såväl högre som lägre kvalifikationer utökas.
Forskarbefattningarna kunna lämpligen sättas till fyra: avdelningsföreståndaren,
benämnd professor, jämte tre försöksledare. Denna beräkning
grundar sig därpå, dels att med en mindre personalstat behandlingen av
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 222.
d.e närmast föreliggande problemen lärer bliva till tiden alltför utdragen och
tillräcklig arbetskraft icke torde kunna reserveras för direkt samarbete med
praktikens män, dels att de centrala arbetsuppgifterna synas med fördel kunna
schematiskt uppdelas i fyra grupper. Dessa äro: beståndsvård av huvudträdslagen
(tall, gran och björk), produktionens kvantitet; beståndsvård av
huvudträdslagen, produktionens kvalitet; föryngring av huvudträdslagen, naturlig
och genom kultur; beståndsvård och föryngring av övriga trädslag.
Denna indelning, varigenom ämnesgrupperna skulle få var sin särskilda
målsman, är ock avsedd att utgöra en garanti för att intet betvdelsefullt arbetsfält
blir liggande obrukat. Givet är att framför allt för en viss övergångstid
men även, ehuru i mindre grad, för framtiden någon rörlighet mellan
grupperna måste förutses. Detta framgår därav, att exempelvis en beståndsvardsåtgärd
aldrig tager sikte enbart på produktionens kvantitet, ej heller uteslutande
på dess kvalitet, utan den präglas av hänsyn till båda. Redan tidigt
i beståndets liv påverkas behandlingen dessutom av hänsyn till den kommande
föryngringen. Ämnesgrupperingen kan därför sannolikt någorlunda
strikt upprätthållas endast så länge det rör sig om teoretiskt betonade undersökningar.
Så snart man närmar sig den praktiska åtgärden torde i regel inträda
ett behov av syntes, som förutsätter behärskande av mer än en enda
ämnesgrupp. Det bör vara föreståndarens uppgift att, örn han icke själv bör
handlägga tillämpningsfragor, till annan forskare å avdelningen överlämna
sådana. Vid skogsavdelningen finnes för närvarande en överassistenttjänst.
I anslutning till vad förut anförts föreslår utredningen, att denna tjänst skall
upphöra och att tre försöksledarbefattningar skola inrättas vid avdelningen.
Både ur arbetsfördelningens synpunkt och för att motverka en överdriven
specialisering kan det vara lämpligt, att var och en av försöksledarna, under
inseende av föreståndaren, handhar skötseln av en försökspark. Utökningen
av forskarbefattningarna torde nödvändiggöra anställandet av ytterligare
två skogsbilräden.
I stor utsträckning kräva avdelningens undersökningar ett vittomfattande
observationsmaterial, för vars utnyttjande fordras vidlyftiga räknearbeten.
Det ligger därför vikt uppå att det s. k. räknekontoret står i lämplig proportion
till den egentliga forskarpersonalen.
Redan under nuvarande förhållanden är räknekontoret av alltför ringa
kapacitet. Så torde i än högre grad bliva fallet vid ovan förordade ökning
av forskarpersonalen. Räknepersonalen måste därför avsevärt ökas. För
närvarande omfattar den två kvinnliga befattningshavare samt, i den mån
anslagna medel lämnat tillgång, ett antal extrabiträden. Såvitt utredningen
kunnat finna kan en någorlunda tillfredsställande proportion mellan forskarna
och räknekrafterna icke föreligga med mindre de senare kunna organiseras
till tre räkneaggregat a sex personer vardera, allt under förutsättning
att erforderlig maskinutrustning står till buds. Tilt åvägabringande
härav förordar utredningen en utvidgning av den mera fasta räknekontorspersonalen
till tolv befattningshavare. En av dessa bör vara föreståndare
för kontoret och tillika leda ett av räkneaggregaten samt placeras i kansliskrivares
lönegrad. Vart och ett av de båda andra aggregaten böra ledas av
ett kameralbiträde. Av återstående nio befattningshavare synas sex böra
vara kanslibiträden och tre kontorsbiträden. Därjämte må till behövlig utfyllnad
av aggregaten med extrabiträden särskilda medel anvisas liksom för
övriga forskningsavdelningar i ett för samtliga gemensamt belopp. Utredningen
har tagit i övervägande möjligheten att på något sätt samordna skogsavdelningens
och avdelningens för skogsstatistik räknearbeten för att därigenom
söka vinna en kostnadsbesparing. Betvdande olikheter i de båda
avdelningarnas uppgifter och arbetsmetoder torde emellertid lägga hinder i
Kungl. Maj.ts proposition nr 222
15
vägen för genomförande i större utsträckning av en sådan ordning. Dock får
man anse det vara en självfallen sak att, därest erfarenheten skulle giva vid
handen att i särskilda fall maskinella eller andra räknearbeten med fördel
kunna utföras gemensamt för avdelningarna och ett förbilligande av organisationen
därigenom kan ernås, denna utväg också blir anlitad.
Enligt vad utredningen föreslagit skulle å skogsavdelningen således finnas,
förutom föreståndare och tre försöksledare, två assistenter, ett första skogsbiträde,
en kansliskrivare, fyra skogsbiträden, två kameralbiträden, sex
kanslibiträden och tre kontorsbiträden.
Såsom motivering för inrättande av den skogsteknologiska
avdelningen har utredningen framhållit bland annat:
I åtskilliga hänseenden skall denna avdelning få sig förelagd angelägna
uppgifter och framför allt sådana, som avse ett effektivare utnyttjande av
skogarna för virkesförsörjningen. Till förtydligande härav må nämnas, att
framsteg inom avverknings- och transporttekniken kunna, under i övrigt
oförändrade betingelser, leda till en ökning av de råvarumängder skogsbruket
kan ställa till disposition för nyttig användning. Rationellare metoder
för tillredningen i skogen av virket och dess framforsling till avsättnings-
eller förbrukningsplats innebära möjligheter till utvidgning av området
för en ekonomiskt försvarlig virkesfångst. Eljest mindre väl belägna
skogskomplex och på grund av alltför klen dimension eller mindervärdig
kvalitet icke uttagbara virkesslag kunna därigenom i ökad utsträckning
tillgodogöras. Hushållningen med virket låter sig vidare påverka medelst
förbättrade förfaranden vid dess behandling och vård. Genom att underlätta
begagnandet av sämre virke till, exempelvis, husbehovsändamål skapas
ock villkor för en stegring av de för förädling tillgängliga virkeskvantiteterna.
Vad det praktiska skogsbruket i och för sig beträffar, står lönsamheten
i intimt beroende av huru uppkommande teknologiska frågor lösas.
Detta är framför allt fallet, där mindre goda avsättningsförhållanden
råda och varje åtgärd starkt påverkar och kan bliva avgörande för företagets
bärighet.
Rörande omfattningen av den skogsteknologiska avdelningens
verksamhetsfält har utredningen anfört i huvudsak följande.
Innan utredningen ingår på spörsmålet örn det sätt, varpå den skogsteknologiska
forskningen enligt dess förmenande bör utvidgas, skola emellertid
några synpunkter framföras, som synas ägnade att, ehuru de^icke
göra anspråk på någon fullständighet, i sin man belysa forskningsområdets
omfattning och karaktär. Utvecklingen mot allt större krav på ekonomisering
vid virkets produktion, framskaffande och användning har medfört, att
de teknologiska sidorna av skogsbruket måste väsentligt mera uppmärksammas
än tiilförne. Utredningen har fått ett livligt intryck av att dessa äro
vetenskapligt relativt feiga genomarbetade. Salunda kan antydas behovet
av teknisk och organisatorisk förbättring av skogsprodukternas avverkning,
utdrivning, transport och lagring. Det må erinras, att vid trädens fällning
och upparbetande samt virkessortimentens utforsling använda verktyg, redskap
samt andra hjälpmedel ännu i vissa hänseenden befinna sig, pa ett
synbarligen ganska outvecklat stadium. Mot bakgrunden av de på andra
områden av näringslivet gjorda tekniska framstegen förefaller det som örn
—• trots de svårigheter, vilka direkt betingas av skogsarbetets egenart
genom metodiska undersökningar resultat för upphjälpande av de skogliga
arbetsredskapens och transportmedlens effektivitet borde kunna nas.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
Motorfordonens under senare år allt större ianspråktagande för virkeskörningar
och de vinster, som därigenom redan gjorts, förtjäna uppmärksammas.
Det synes icke osannolikt, att man bör kunna vänta sig åtskilligt
av skogstransporternas motorisering, därest denna länkas in efter ändamålsenliga
linjer. Det inom andra produktionsgrenar pågående, i regel på systematiska
specialundersökningar grundade tekniska framskridandet torde
nödvändiggöra, att man också i skogsbruket oavlåtligt beaktar dylika frågor
och strävar efter att vinna högre arbetseffekt. I nära samband härmed står
den s. k. arbetsvetenskapliga forskningen. Denna har inom jordbruket och
industrien blivit till väsentlig nytta för produktionsprocessens rationella ordnande
men ännu blott i jämförelsevis liten utsträckning tagits i skogsbrukets
tjänst. Genom tidsstudier bör till exempel den under skiljaktiga förutsättningar
lämpligaste arbetsorganisationen kunna klarläggas. I en följdriktig,
på ekonomisk grundval vilande skogsproduktion måste otvivelaktigt hänsyn
tagas till de arbetsprestationer, som ute i fältet erfordras för att tillvarataga
virkesavkastningen. Metoderna för skogsarbetets bedrivande, den å olika
slag och dimensioner av virke belöpande arbetsvolymens fördelning och växlingar
efter rådande lokala förhållanden m. m. äro faktorer som, såvitt utredningen
kan se, måste utforskas innan ett djupare inträngande i skogsbrukets
ekonomiska problemställningar låter sig göra. Den av försöksanstaltens
skogsavdelning påbörjade arbetstidsundersökningen över huggningslönernas
differentiering på sortiment och dimensioner utgör ett belägg härför.
I förbigående kan erinras, att man utomlands skattar den arbetsvetenskapliga
forskningen inom skogsbruket så högt, att institut inrättats uteslutande
för detta ändamål. Andra uppgifter för skogsteknologiska undersökningar
erbjuda sig beträffande virkets torkning, konservering och behandling
i övrigt för ernående av ökad flytbarhet, varaktighet och motståndsförmåga
ävensom i flera andra avseenden, vilka här ej torde behöva särskilt
nämnas.
Rörande personalorganisationen å den skogsteknologiska
avdelningen har utredningen anfört, att å avdelningen tills
vidare borde vara anställda två tjänstemän, nämligen en föreståndare, i
likhet med övriga avdelningsföreståndare vid försöksanstalten titulerad professor,
samt en assistent. Därförutom ansåges, åtminstone till dess verksamheten
erhållit fastare former, ytterligare fast personal ej böra anställas.
Tillfälliga biträden torde i stället få anlitas i erforderlig utsträckning. Som
behörighetsvillkor beträffande föreståndarbefattningen har utredningen föreslagit,
att vederbörande skulle hava visat prov på mycket goda vetenskapliga
insikter i de ämnen, som folie inom avdelningens arbetsområde, ävensom
att i tillämpningen av dessa i skogsbruket hava ådagalagt framstående
praktisk duglighet. Av assistenten borde krävas att hava genom examen
från högskola eller på annat sätt ådagalagt väl vitsordade kunskaper i hithörande
ämnen.
Utredningen har även ifrågasatt inrättande av en skogsekonomisk avdelning
men med hänsyn till att en professur vid skogshögskolan nyligen upprättats
i ämnet icke ansett sig för närvarande böra framlägga förslag härom.
Såsom förut anförts har utredningen avsett, att en befattning såsom chef
för anstalten i lönegrad C 8 skall inrättas. Anstaltens chef skall
emellertid tillika lia ledningen av avdelningen för skogsstatistik. För när
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
17
varande utövas chefsskapet av föreståndaren för naturvetenskapliga avdelningen.
Rörande den nya chefsbefattningen har utredningen anfört bland
annat:
Det vill synas, som om åtskilliga fördelar kunna vinnas genom att försöksanstalten
ställes under närmaste ledning av en chef med vidsträcktare
administrativa befogenheter och åligganden, än vad för närvarande är fallet.
Utredningen tänker härvid mindre på det därstädes bedrivna vetenskapliga
arbetet, som utan hämmande band måste givas fria händer att
välja sina vägar, sedan väl forskningsuppgifterna blivit fixerade med hänsyn
till skogsbrukets behov. Det kan förvisso icke råda någon tvekan därom,
att även en på vetenskapens grund utövad forskning med klart praktiskt-ekonomiska
mål nödvändigtvis erfordrar ett betydande mått av personlig
frihet i vad angår arbetsmetoderna. Detta är ofrånkomligt, om det
skall bliva möjligt att till dylik verksamhet knyta dugande och intresserade
forskare samt vänta sig nyttobringande resultat av deras strävanden.
Skogsförsöksanstalten utgör härutinnan intet undantag. Däremot bör inrättandet
av en fristående chefsbefattning förvaltningsmässigt och på annat
sätt medföra synnerlig båtnad för forskningsverksamheten. Enligt nu
gällande bestämmelser fungerar en av avdelningsföreståndarna såsom chef.
Därest chefen befrias från skyldighet att själv utföra undersökningar, kunna
hans krafter koncentreras på åtskilliga andra forskningen vidkommande
och viktiga uppgifter, som eljest äro svåra att i tillfredsställande utsträckning
handlägga. Chefens löpande åligganden böra i så fall hava i
huvudsak följande innebörd. Han skall låta sig angeläget vara att söka
åvägabringa ökad förståelse och samverkan i olika hänseenden mellan det
skogliga forskningsväsendet å ena sidan samt, å den andra, för skogsforskningen
betydelsefulla vetenskapsgrenar och det praktiska skogsbrukets representanter,
enskilda såväl som sammanslutningar, korporationer o. dyl.
Vidare bör ankomma på honom att hålla sig underrättad om skogsbrukets
och skogsforskningens tillstånd, villkor och framsteg i Sverige och utomlands,
över sina iakttagelser lämna redogörelser inför försöksanstaltens styrelse,
för denna framlägga förslag till åtgärder för främjande av ifrågavarande
forskning ävensom i övrigt självmant påkalla styrelsens uppmärksamhet
å spörsmål, som beröra denna verksamhet. Därjämte skall han
handhava den omedelbara ledningen av försöksanstalten och i samband
därmed arbeta för planmässighet och effektivitet i den skogliga försöksverksamhet,
som bedrives i riket. Chefen bör ock verka för att specialundersökningar
av tidigare omförmält slag komma till stånd och anförtros
åt lämplig person, antingen inom eller utom anstalten. Jämväl torde böra
åvila honom, förutom andra gängse administrativa uppgifter, att sammanhålla,
samordna och befordra arbetet inom försöksanstaltens olika avdelningar
samt tillse, att förekommande göromål behörigen fördelas mellan
dessa ävensom att anstaltens och avdelningarnas verksamhet i övrigt blir
ändamålsenligt organiserad. Det Jior tillkomma honom att upprätta förslag
lill medelsäskanden och fördelning av för forskningsändamål tillbuds stående
medel och att till verkställighet befordra av styrelsen fattade beslut,
t samråd med avdelningsföreståndarna bör han redigera sådana skrifter,
som av anstalten utgivas. Han torde ock böra aktgiva på forskningsresultatens
spridningsvägar och framlägga-de förslag till förbättringar av desamma,
som finnas befogade. Därutöver skall han genom resor bereda
sig noggrann kännedom örn skogsbrukets särskilda behov i forskningshänseende,
inspektera försöksparkerna samt följa försöksanstaltens lokala undersökningar.
Bihang lill riksdagens protokoll 1 sata!. Nr 222. 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
Rörande förslaget att förena chefsbefattningen med befattningen såsom
ledare av avdelningen för skogsstatistik har utredningen yttrat:
Givet är att en chefsbefattning med sist antydda skyldigheter ej låter
sig förena med föreståndarskap för någon av anstaltens forskningsavdelningar.
Tjänsten lärer bliva så omfattande och i övrigt krävande, att
den helt tager sin man i anspråk. I all synnerhet torde detta bliva fallet
om, såsom i det följande skall närmare avhandlas, försöksanstaltens styrelse
utbygges och gives vidsträcktare funktioner. Innehavaren av chefsposten
bör, liksom nu är förhållandet, hava säte och stämma i styrelsen
och i denna tillika vara föredragande i ärenden, som röra skogsförsöksanstalten
samt den skogliga forskningen i allmänhet. Utredningen har därjämte
tänkt sig att chefen skall, närmast med biträde av avdelningens
för skogsstatistik förberörde tjänsteman, handhava den direkta ledningen av
verksamheten inom sagda avdelning. Åt sistnämnde tjänsteman torde sålunda
huvudparten av avdelningens löpande göromål kunna anförtros. Han
bör enligt utredningens uppfattning erhålla försöksledares ställning och
lönevillkor. Ett närmare sammanförande av chefen med statistiska avdelningens
uppgifter har utredningen ansett vara av värde för hans ämbetsutövning
överhuvud taget. Uppenbart är dock att vid utväljande av chef
hänsyn skall tagas allenast till de allmänna kvalifikationerna för chefsposten
och icke till specialkvalifikationer med avseende å statistiska avdelningens
verksamhet. I samband härmed må framhållas fördelen därav, att
en avdelningsföreståndare ej behöver betungas med rent administrationsarbete,
som inkräktar på de vetenskapliga studierna, utan kan helt ägna sig
åt dessa. Förvaltningsgöromålen komma självfallet att högst avsevärt tillväxa
vid en så betydande utvidgning av försöksanstalten och dess verksamhet
som av utredningen föreslagits. Något hinder för chefen att själv tillfälligtvis
ägna sig åt lösandet av begränsade forskningsuppgifter bör icke
föreligga. Man får dock ej räkna med att han normalt skall hava tillfälle
därtill.
Beträffande kanslipersonalen har utredningen anfört:
För att biträda vid handläggning av de kamerala och expeditionsärenden,
som medfölja förvaltningen av skogsförsöksanstalten och chefens ämbetsutövning
i övrigt, torde chefen böra förfoga över erforderlig expeditionspersonal.
För närvarande står till styrelsens för skogsförsöksanstalten och
skogshögskolan disposition en arvodesavlönad sekreterare. Högskolan och
anstalten hava vidare en gemensam ordinarie kamrerare, upptagen på högskolans
stat. Denne ombesörjer utbetalningar och redovisningar, sköter
expedition, för matriklar, vårdar arkiv, fungerar såsom sekreterare i lärarrådet
samt biträder med tillsyn, vård och anskaffning av inventarier och annan
egendom m. m. Vid anstalten finnas därjämte två kanslibiträden, ett ordinarie
och ett extra ordinarie, vilka tillhandagå vid gemensamt expeditionsarbete,
ritgöromål och en del andra förekommande bestyr. I anstaltens stat
ingå dessutom tre skogsmästare, vilka äro placerade å försöksparkerna. På
grund av den stora ökning i de kamerala, expeditiva och utredningsmässiga
samt personalfrågor berörande göromål, som skulle följa med den förordade
utvidgningen av försöksanstalten, torde häri rätt genomgripande förändringar
behöva vidtagas. Utredningen har funnit sig böra föreslå, att å anstaltens
chefskansli med heltidstjänstgöring anställas dels en kamrerare för omhänderhavande
av kassa, utbetalningar, räkenskaper o. dyl. samt personalärenden,
dels ock en notarie för att gå chefen till handa vid beredning och
handläggning av olika förekommande ärenden ävensom vid redigering av
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
19
publikationer m. m. Notarien skall tillika vara styrelsens sekreterare; nuvarande
sekreterarebefattningen indrages. Den nu för anstalten och högskolan
gemensamma kamrerartjänsten torde i sin helhet vara erlorderlig.
Angående styrelsen för skogsförsöksanstalten har i betänkandet anförts:
Styrelsen hör i fortsättningen liksom hittills vara gemensam för försöksanstalten
och skogshögskolan. I avseende å den skogliga forskningen bör
styrelsen utgöra ett allmänt sammanhållande organ. Den skall sålunda hava
till uppgift att, under hänsynstagande till skogsbrukets^ behov, befordra ali
skoglig forskning, som kan vara till näringens bästa. Sålunda bör den följa
utvecklingen på skogsbrukets och den skogliga forskningens områden samt
själv vidtaga eller hos statsmakterna framlägga förslag till åtgärder, vilka
anses lämpliga för stärkande av forskningens effektivitet. Styrelsen skall
hava överinseende över skogsförsöksanstalten, pröva och fastställa arbetsplaner
för denna, tillse att planerna bliva genomförda samt upptaga och
vårda förbindelser med andra för skogsbruket direkt eller indirekt verksamma
vetenskapliga institutioner ävensom med forskningsintresserade enskilda
personer, företag och sammanslutningar. Den skall utgöra en naturlig
remissinstans i alla den skogliga forskningen berörande ärenden, äska
medel till forskningsändamål och fördela till dess disposition för forskningsuppgifter
ställda anslag samt följa de arbeten, till vilkas utförande medel
beviljats. Vidare skall styrelsen främja samarbetet mellan olika institutioner
och forskare inom området ävensom söka motverka uppenbar omgång och
dubbelarbete. Därförutom bör ämbetsbefattningen inrymma åtgärder för anordnande
och stödjande av specialundersökningar, vilka styrelsen finner
böra verkställas. Dylika kunna antingen upptagas på styrelsens initiativ, och
då genom överenskommelse anförtros åt lämplig institution eller person att
utföra, eller ock föreslås av forskaren själv. Utöver det anförda har styrelsen
att verka för att i det vetenskapliga arbetet vunna resultat på lämpligt sätt
komma praktiken till godo, och styrelsen skall sålunda meddela föreskrifter
angående offentliggörande av de vid forskningsverksamheten gjorda rönen.
Slutligen må framhållas, att styrelsen bör såvitt möjligt erhålla fria händer
att tjäna sina syften på mest praktiska sätt utan att tyngas av onödiga formella
bestämmelser. Den bör ej heller belastas med administrativa åligganden
av enklare beskaffenhet.
Utredningen är av den åsikten, att styrelsen i sagda hänseenden har en
viktig mission aft fylla. Härför erfordras emellertid, bland annat, att den
i avseende å sammansättningen i lämpliga proportioner representerar de
olika intressegrupper, som äro närmast berörda av den skogliga forskningen
eller kunna på andra grunder gagna denna. Det är följaktligen önskvärt,
att styrelsen inom sig erhåller tillgång å framstående sakkunskap å skilda
områden av det skogliga arbetsfältet. Styrelseledamöterna böra väljas med
hänsyn till att de skola uppehålla förbindelse mellan forskningsorganen
och respektive praktiska verksamhetsgrenar, giva fruktbringande impulser
till forskningsorganisationens och arbetets förkovran samt aktivt medverka
vid bedömande av forskningsuppgifternas aktualitet och betydelse samt sätten
för de nya kunskapsrönens spridande. Med beaktande härav vill utredningen
föreslå, att styrelsen sammansättes sålunda: Av Kungl. Majit utses en
person lill styrelsens ordförande. Försöksanstaltens chef bör, som nyss antytts,
vara självskriven ledamot. Detta gäller även skogshögskolans rektor
och, i betraktande av att domänverket är landels största företag inom skogsbruket,
chefen för domänstyrelsen ävensom, med hänsyn till tjänstens natur,
chefen för den centrala statliga myndighet på det enskilda skogsbrukets
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
område, statens skogsstyrelse, som utredningen föreslagit till inrättande.
Sistnämnda bägge chefer böra äga att sätta annan i sitt ställe. Därutöver
torde i styrelsen böra beredas plats åt två representanter för enskilt skogsbruk,
en för större och en för mindre sådant. Vidare synes befogat att de
i förbrukningshänseende viktigaste skogsindustrierna, nämligen pappersmasse-
och sågverksindustrierna, företrädas med var sin målsman. De senares
förädlingstekniska synpunkter kunna vara till gagn vid behandlingen
av många forskningsfrågor. Därigenom torde jämväl kunna underlättas
kontakten med den träteknologiska forskningen, vilken verksamhet utredningen
anser vara av stor betydelse för skogsbruket. De av styrelsens nio
ledamöter, som ej äro självskrivna, böra förordnas av Kungl. Majit på viss
tid, förslagsvis tre år.
I fråga om styrelsens arbetsformer har utredningen anfört i huvudsak
följande.
Gentemot den hittillsvarande styrelsen är den av utredningen föreslagna
blott obetydligt större. Styrelsen skulle sålunda komma att "utökas endast
med två ledamöter. Någon nämnvärd förtynning av arbetsformerna borde
knappast behöva uppstå. Av praktiska skäl torde likväl böra öppnas
möjlighet för styrelsen att inom en trängre krets, förslagsvis ordföranden eller
vice ordföranden och tre andra ledamöter, fatta avgöranden i frågor, som
icke äro av mera allmän eller väsentlig betydelse. Vad beträffar de s. k. femårsmötena,
torde ett bibehållande av dessa icke vara nödvändigt redan med
hänsyn till den förordade storleken och sammansättningen av styrelsen.
Då ett rådgörande med utomstående sakkunniga ofta torde vara av stor
nytta, anser utredningen dock att styrelsen bör vid förefallande behov
hålla överläggningar i forskningsangelägenheter med särskilt tillkallade personer.
Beträffande saväl personval som tidpunkt för dylika överläggningar
bör full frihet råda. Man får utgå från att styrelsen i erforderlig utsträckning
anmodar representanter för anstaltens och skogshögskolans olika
avdelningar samt det praktiska skogsbruket och annan sakkunskap
att deltaga i sådana. I sin helhet synes styrelsen lämpligen böra sammanträda
minst två gånger örn året, dels på våren och dels på hösten. Förutom
löpande ärenden, såsom arbetsplaner och budgetförslag för skogsförsöksanstalten,
samt yrkanden och rekommendationer från ledamöterna torde
styrelsen därvid få anledning att till behandling företaga framställningar
från institutioner och enskilda med förslag till undersökningar. Sedan en
klar uppfattning bildats om hur forskningen bör bedrivas under det följande
året, skall styrelsen i vederbörlig ordning hos Kungl. Majit göra framställning
om nödiga statsmedel. Utöver de ordinarie mötena bör styrelsen sammankomma
då anledning därtill föreligger. Dess ordförande och ledamöter
torde böra vara oavlönade men åtnjuta vederbörlig resekostnads- och traktamentsersättning.
Rörande anstaltens bugg nada fråga har utredningen anfört:
I ett av organisationsnämnden den 25 oktober år 1932 avgivet betänkande
med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande 10-årsperiod
ifragasattes anvisandet av 350,000 kronor för anstaltsbyggnadens utvidgning.
Denna avsåg dock endast att giva ökat utrymme åt det forskningsarbete,
som vid anstalten då pågick och sedan länge varit i starkt behov
därav. ^ I händelse den av utredningen tillstyrkta organisationen förverkligas,
mäste det uppkommande stora lokalbehovet tillgodoses genom uppförande
av en betydligt större nybyggnad än den av organisationsnämnden
Kungl. Alaj:ts proposition nr 222.
21
planerade. Det synes vara till stor fördel om samtliga avdelningar kunna inrymmas
under ett tak. Någon möjlighet till framtida utvidgning inom denna
byggnad bör ock finnas. Med ledning av de utrymmen, som varje avdelning
beräknas bliva i behov av, har efter samråd med ingenjören B.
Sundblad i byggnadsstyrelsen kostnaden för en ny institutionsbyggnad, med
en kubikmassa av 20,000 m3 och uppförd å försöksanstaltens och högskolans
gemensamma tomtområde, närmelsevis uppskattats till 1.5 miljon kronor,
därav en mindre del skulle komma på utvändiga arbeten. Härvid förutsättes
att den nuvarande institutionsbyggnaden användes till annat nyttigt
ändamål. Möjligheter härtill torde icke saknas. Bland annat har till utredningen
framförts tanken, att byggnaden i fråga skulle disponeras för anordnande
av förbättrade biblioteksutrymmen samt läs- och studielokaler såväl
för anstaltspersonaien samt högskolans lärare, docenter och elever som för
andra, vilka önska taga skogsbibliotekets resurser i anspråk. Utredningen
har icke ansett sig böra taga ställning till detta spörsmål. Ett närmare övervägande
av detsamma synes böra tillkomma försöksanstaltens och högskolans
styrelse.
Yttranden.
Utredningens förslag till ny organisation för skogsförsöksanstalten har i
de avgivna yttrandena i allmänhet vunnit anslutning. Domänstyrelsen har
emellertid icke kunnat biträda förslaget att inrymma riksskogstaxeringen såsom
en särskild avdelning inom anstalten. Enligt styrelsens mening borde
denna uppgift handhavas av en särskild nämnd. Domänstyrelsen har även
ifrågasatt örn den föreslagna styrelsen blir erforderlig, därest en särskild
chefsbefattning inrättas. Styrelsen har ansett att en kommission, som sammanträdde
årligen för planläggande av anstaltens arbete, i stället borde inrättas.
Statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd ha framställt
vissa anmärkningar mot de föreslagna befattningshavarnas löneplacering.
I ett flertal fall syntes befattningshavarna ha placerats i för hög lönegrad.
Å andra sidan har i vissa yttranden uttalats, att den föreslagna chefsbefattningen
erhållit för låg placering i lönehänseende.
Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.
Domänstyrelsen har anfört bland annat:
Styrelsen anser det visserligen vara av vikt, alt riksskogstaxeringen handhaves
i nära samarbete med anstalten. Styrelsen förordar emellertid, att
ledningen av denna taxering anförtros åt en särskild nämnd, i vilken ingå representanter
— i största möjliga utsträckning sakkunniga på detta speciella
område — för statens och enskilt skogsbruk samt för trävaruindustrien.
Denna nämnds anknytning till anstalten kan åvägabringas, bland annat,
därigenom, att den av utredningen föreslagna chefen för anstalten fungerar
som ordförande. Vid en sådan anordning böra det praktiska skogsbrukets,
industriens och sakkunskapens synpunkter på skogstaxering och därmed
förbundna arbeten kunna i avsevärt större utsträckning komma lill sin
rätt och göra sig gällande, än om ifrågavarande arbeten inordnas under en
avdelning hos anstalten.
Därest utredningens förslag om anstaltens ställande under närmaste ledning
av en chef med vidsträckta administrativa befogenheter och åliggan
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
den — vilket förslag styrelsen, med hänsyn till önskvärdheten av en verklig,
enhetlig ledning av försöksanstalten, livligt biträder —• vinner statsmakternas
godkännande, anser styrelsen, att det bör tagas under närmare övervägande,
huruvida skäl verkligen föreligga för bibehållandet av anstaltsstyrelsen.
Godkännes utredningens uttalande att. chefen bör äga inhämta
råd av ett föreståndarkollegium, sammansatt av chefen såsom ordförande
och samtliga avdelningsföreståndare vid anstalten, synes chefen ej böra göras
beroende av en över honom ställd styrelse av den nu föreslagna sammansättningen.
Chefens ställning påkallar att han förlänas självständighet
av betydande mått. I stället för nämnda styrelse, vilkens verksamhet i fortsättningen
bör begränsas till skogshögskolan, synes hellre böra tillsättas en
kommission, som sammanträder årligen för planläggning av anstaltens verksamhet
och avgivande av berättelse över vid anstalten bedrivna forskningar
och övriga arbeten. I kommissionen böra ingå, förslagsvis, sju representanter
för vårt lands skogsbruk och näringsliv på det skogliga området. De
böra förordnas för en tid av, förslagsvis, sex år i sänder. Det är ett önskemål
att de för att under jämförelsevis lång tid kunna följa anstaltens verksamhet
erhålla förnyade förordnanden. Styrelsen föreställer sig, att ett organ
av nu antydd art skall vara ägnat att lämna chefen erforderlig ledning
och bistånd vid hans verksamhet. Med hänsyn till den ställning chefen
skulle komma att intaga inom den skogliga forskningen synes hans befattning
böra sättas i högre lönegrad än den utredningen föreslagit.
Styrelsen tillstyrker med dessa erinringar att förslaget genomföres så snart
detta, med hänsyn till tillgången till för forskning lämpade krafter och ur
organisatorisk synpunkt, är möjligt.
Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt har uttalat:
I fråga om skogsstatistiken finner styrelsen övervägande skäl tala för, att
riksskogstaxeringen inordnas under skogsförsöksanstalten såsom en permanent
institution. Styrelsen anser de riktlinjer, som av utredningen uppdraga
för riksskogstaxeringens och avverkningsstatistikens förläggning till en
särskild avdelning vid skogsförsöksanstalten, vara ägnade att på ett tillfredsställande
sätt främja dessa viktiga frågor. Även om för den nu pågående
riksskogstaxeringen gällande grunder i fortsättningen i allt väsentligt tilllämpas,
måste man räkna med att i framtiden få möta nya skogsproblem
och taxatoriska spörsmål, som det kan vara av värde att få belysta ur olika
synpunkter. Fördenskull förutsätter styrelsen, att överläggningar i sådana
frågor mellan avdelningen och andra statens skogliga myndigheter samt
enskilda skogsägare komma att äga rum för vinnande av bästa möjliga resultat
beträffande undersökningarna av landets skogstillgångar.
Åberopande vad utredningen i detta avseende anfört vill styrelsen särskilt
understryka, att den föreslagna chefen bör jämte organisatorisk förmåga och
allmänna chefsegenskaper äga verklig kompetens som forskare. Endast
under denna förutsättning synes det för honom bliva möjligt att fylla den
viktiga del av hans tjänsteåligganden, som innefattar uppgiften att samordna
aktuella forskningsuppgifter på de olika avdelningarna till en för det hela
resultatbringande verksamhet. Den blivande chefens arbetsuppgifter i administrativt
och organisatoriskt hänseende äro enligt förslaget så omfattande
och viktiga, att det icke torde vara lämpligt eller ens möjligt att med
dem sammanföra en avdelningsföreståndares forskningsåligganden. Däremot
torde skäl finnas för att åt den blivande chefen anförtro den direkta
ledningen av den statistiska avdelningen. Med hänsyn till chefens ansvars
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 222.
23
fulla och krävande ställning och till de fordringar, som måste ställas ifråga
örn hans kompetens i både vetenskapligt och praktiskt avseende, är det enligt
styrelsens mening nödvändigt att höja det för honom avsedda arvodet till
minst 18,000 kronor i stället för nu föreslagna 16,000 kronor. Ifråga om
den till chefens förfogande föreslagna kansli personalen har styrelsen intet
att erinra.
Centralrådet för skogsvdrdsstijrelscrnas förbund har funnit utredningens
förslag i allt väsentligt välgrundade och ägnade att på ett lämpligt sätt utbygga
det vetenskapliga försök sarbetet på förevarande område. Under framhållande
av det värde en ändamålsenligt ordnad, med erforderliga resurser
utrustad och effektivt arbetande skoglig forskningsorganisation ägde för
vårt av skogsbruket så beroende land, tillstyrkte centralrådet därför utredningens
yrkanden.
Skogsvårdsstgrelsen i Stockholms län har ansett, att det kunde ifrågasättas,
om det ur alla synpunkter vore ändamålsenligast att inordna riksskogstaxeringen
under skogsförsöksanstalten. Vissa skäl talade för att bibehålla
taxeringen under en mångsidigt sammansatt nämnd. Skogsförsöksanstaltens
chefsbefattning borde hänföras till högre lönegrad än den föreslagna.
Naturfredade skogskomplex borde enligt styrelsens mening kunna
ställas under skogsförsöksanstalten.
Skogsvårdsstgrelsen i Uppsala län har ifrågasatt, huruvida det icke skulle
vara till fördel för ett följdriktigt genomförande av riksskogstaxeringen, om
ett råd av speciellt sakkunniga finge kontinuerligt handhava ledningen av
och därmed även taga ansvaret för riksskogstaxeringen.
Skogsvårdsstgrelsen i Gotlands län har framhållit, att vid försöksanstaltens
omorganisation borde beaktas vikten av att anstalten kunde i tillfredsställande
utsträckning lämna skogsvårdsstyrelserna hjälp för undersökning
av mera lokala problem och trädsjukdomar. Möjligen borde den skogszoologiska
avdelningen utvidgas att omfatta trädsjukdomar i allmänhet.
Skogsvårdsstgrelsen i Blekinge län har ansett, att den naturliga utvecklingen
på skogsforskningens område borde vara, att den omorganiserade
skogshögskolan först finge verka någon tid och giva blivande forskare den
vetenskapliga skolning, som tidigare ej stått att erhålla där. Först därefter
borde försöksanstalten successivt påbyggas. Styrelsen stöde tvekande och
frågande inför en del av utredningens förslag men ville i princip stödja en
ändamålsenlig utvidgning av försöksanstalten, när tiden vore lämplig. De
s. k. skogsvårdsgårdarna borde av anstalten med fördel kunna användas för
försöks- och demonstrationsändamål.
Skogsvårdsstgrelsen i Västmanlands län har framhållit, att det vore önskvärt
att i samband med den skogliga forskningen även träteknologisk forskning
organiserades. Vad anginge den genetiska forskningen, borde man söka
en ändamålsenlig lösning av frågan örn samordnande av verksamheten vid
skogsförsöksanstalten och det av föreningen för växtförädling av skogsträd
bedrivna arbetet. Styrelsen ställde sig tveksam till riktigheten av uttalandet
att studiet av skogens högre djurvärld vore av större betydelse för skogsbruket.
Organiserandet av riksskogstaxeringen och avverkningsstatistiken
borde anslå tills erfarenhet vunnits av pågående försökstaxeringar och provundersökning.
Vid försöksanstalten borde upprättas en avdelning för skogsekonomisk
forskning, å vilken skulle anställas en föreståndare med professors
ställning och en docent, båda med undervisningsskyldigbet vid skogshögskolan.
ben vid försöksanstalten föreslagna chefsbefattningen borde förenas
med bättre lönevillkor genom att placeras i en lönegrad för vilken årslönen
uppginge till minst 20,000 kronor jämte rörligt tillägg. I försöksan
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
staltens styrelse borde beredas plats för en representant för centralrådet för
skogsvårdsstyrelsernas förbund. Möjligen borde, för underlättande av samarbetet
med den träteknologiska forskningen, en styrelseledamot utses av
ingenjörsvetenskapsakademien.
Skogsvårdsstyreisen i Gävleborgs län har yttrat, att förbindelsetjänsten
mellan vetenskaplig forskning och praktiska skogsförsök icke borde åvila
anstaltens chef. Denna tjänst krävde en särskild avdelning vid anstalten.
Statskontoret har i huvudsak anfört:
Vidkommande utredningens förslag till omorganisation av statens skogsförsöksanstalt
vill statskontoret framhålla, att ämbetsverket saknar möjlighet
att pröva förslaget, i vad det avser anstaltens organisation på olika forskningsavdelningar
och antalet vid dessa avdelningar knutna tjänstemän.
I fråga om försöksledarnas placering i lönegrad vill statskontoret erinra
örn att tjänstemän med vetenskaplig kompetens och närmast motsvarande
arbetsuppgifter vid andra i lönehänseende nyreglerade anstalter hänförts till
26 lönegraden. I avbidan på den förestående allmänna revisionen av personalförteckningarna
torde ifrågavarande befattningshavare vid skogsförsöksanstalten
icke böra erhålla en härifrån avvikande lönegradsplacering.
Beträffande personalen å skogsavdelningens räknekontor synes fördelningen
av de föreslagna 12 befattningarna å fyra olika lönegrader — en
kansliskrivare i Ilie, två kameralbiträden i 8:e, sex kanslibiträden i 7:e och
tre kontorsbiträden i 4:e lönegraden — icke vara väl avvägd. Statskontoret
vill erinra örn att föreståndaren för räknekontoret enligt förslag av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd i yttrande den 3 oktober 1933 nu är placerad
i 8 lönegraden med benämning kameralbiträde i stället för _ såsom
styrelsen för skogshögskolan och anstalten hade föreslagit — i 11 lönegraden
med benämning kansliskrivare. Därest ifrågavarande befattning i
samband med den nu föreslagna starka utökningen av räknekontorets personal
uppflyttas till 11 lönegraden, synas skäl knappast föreligga att därjämte
inrätta tva nya kameralbiträdesbefattningar. Ledare av räkneaggregat
torde i stället böra såsom kanslibiträde hänföras till 7 lönegraden och
de sex kanslibiträden, som lörslaget upptager, erhålla kontorsbiträdes
tjänsteställning.
Anstalten skulle enligt förslaget alltjämt stå under ledning av en för
anstalten och skogshögskolan gemensam styrelse. Med chefsbefattningen
för anstalten — som nu mot ett särskilt arvode av 700 kronor för år utövas
av en av avdelningsföreståndarna — skulle förenas vidsträcktare administrativa
befogenheter och åligganden än vad för närvarande är fallet och dess
innehavare skulle befrias fran skyldighet att själv utföra vetenskapliga undersökningar.
Befattningen skulle i samband härmed hänföras till lönegraden
C 8. Vid anstalten skulle vidare, bland annat, inrättas en kamrerarbefattning
och en notariebefattning i lönegraden A 24, respektive Eo 21. Det
a skogshögskolans stat uppförda arvodet at en för högskolan och anstalten
gemensam sekreterare skulle indragas. Den å högskolans personalförteckning
uppförda, för högskolan och anstalten gemensamma kamrerart jönsten
i 20 lönegraden har ansetts i siri helhet vara erforderlig för högskolan.
Statskontoret har icke blivit övertygat om lämpligheten av utredningens
förslag i fråga örn chefsbefattningen vid skogsförsöksanstalten. Med hänvisning''
tili sambandet mellan anstaltens och skogshögskolans verksamhetsområden
vill ämbetsverket ifrågasätta, huruvida icke lämpligen en för anstalten
och högskolan gemensam chefsbefattning bör inrättas, med vilken
någon undervisnings- eller forskningsskyldighet icke skulle vara förenad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
25
För en dylik befattning synes den av utredningen föreslagna placeringen i
lönegraden C 8 kunna godtagas. Någon anledning att i samband med omorganisationen
inrätta en ny kamrerartjänst eller i övrigt vidtaga ändring i avseende
å sättet för de kamerala göromålens bestridande kan statskontoret
icke finna föreligga.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har inskränkt sig till en granskning
av utredningens förslag till löneställning för de olika föreslagna nya
befattningarna och därvid förordat följande lönegradsnedsättningar, nämligen
för chefsbefattningen från lönegrad C 8 till G 7, för de två nya föreståndarbefattningarna
från 30:e till 29:e lönegraden och för försöksledartjänsterna
från 27 :e till 26 :e lönegraden. Lönenämnden har vidare yttrat, att den
av utredningen föreslagna kamrerarbefattningen i 24 :e lönegraden tills vidare
borde ersättas nied en befattning som kassör i 14:e lönegraden, att i
stället för den extra ordinarie notarietjänsten i 21 :a lönegraden skulle inrättas
en arvodessyssla med ersättning av 2,500 kronor, att antalet extra ordinarie
kanslibiträden å räknekontoret borde minskas, samt att jämväl vid
skogsförsöksanstalten 2:a lönegraden komme till användning för extra ordinarie
biträdespersonal.
Skogsägare föreningarnas riksförbund har anfört:
Som ett önskemål vill riksförbundet framhålla att om möjligt forskningens
resultat i en mera förenklad upplaga kunde delgivas den skogligt intresserade
allmänheten och skogsägaren. Ävenså synes det mycket stora erfarenhetsmaterial,
som finnes att hämta hos praktikens män och även hos många vakna
skogsägare, icke få försvinna obemärkt utan om möjligt hopsamlas och
bearbetas. Dessa skogliga rön och erfarenheter, sovrade och hopställda av
en kritisk forskare, skulle säkerligen kunna ge värdefulla uppslag för såväl
skogsmannen som vetenskapsmannen.
Skogssällskapet har yttrat bland annat:
Skogssällskapet vill fästa uppmärksamheten vid lämpligheten av att antalet
ledamöter i styrelsen för anstalten bestämmes med hänsyn tagen till
att utöver dem, som enligt utredningens förslag böra lia säte i styrelsen, utrymme
beredes för ytterligare åtminstone en ledamot. Tänkas kan nämligen,
att person, som ej tillhör något av de intresseområden, från vilka ledamöter
enligt utredningens förslag böra utses, likväl på grund av särskilda
kvalifikationer befinnes kunna utgöra en särskilt värdefull tillgång för institutionens
ledning, exempelvis för att den tekniska forskningen därinom
må kunna bliva väl företrädd. I sådant fall är angeläget, att hinder ej möter
för Kungl. Maj:t att kunna placera sådan person i styrelsen. Skulle förhållandena
ej påkalla besättande av denna plats, må den stå öppen, tills
behov därav framställer sig. Likaså kan den möjligheten föreligga, att
pappersmasse- och sågverksindustrien med fördel företrädes av samme man,
besittande behövlig sakkunskap å dessa områden. Vid sådant förhållande
bör den fördel, som därigenom erbjuder sig till begränsning av antalet
fungerande ledamöter, tillvaratagas.
I anslutning till det anförda föreslås, att ledamöter, som skola utses av
Kungl. Maj:t, bestämmas lill ett visst högsta antal, vilket dock, på sätt
nämnts, icke under alla förhållanden helt skulle behöva utnyttjas.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 222-
3
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
Departements
chefen.
Under senare år har en livlig verksamhet på den skogliga forskningens
område förekommit. För vårt lands skogsproduktion betydelsefulla resultat
ha nåtts. Emellertid är skogsvetenskapen förhållandevis ung och har i relativt
ringa omfattning hunnit tränga igenom de olika skogliga spörsmål,
som äro föremål för dess uppmärksamhet. Samtidigt är att märka, att inom
skogsbruket råder ett mycket stort behov av vägledande anvisningar för den
praktiska verksamheten. Därförutan måste nämnda verksamhet komma
att präglas av en hög grad av ovisshet och osäkerhet örn vilka verkningar
som följa av den ena eller andra åtgärden. Möjligheterna att på erfarenhetens
väg vinna kännedom om de ändamålsenligaste formerna för skogsbrukets
bedrivande äro starkt begränsade. Främst beror detta på den långa
produktionstiden i skogen. Skola några verkliga resultat nås på detta område,
fordras systematiska vetenskapliga studier. Nyssnämnda behov av
tillräckligt stöd från vetenskapens sida vid utförande av skogsvårdande och
andx-a virkesproduktionen berörande åtgärder har med åren starkt tilltagit.
Detta är bland annat en följd av att skogsbruket som försörjningskälla intagit
en alltmer framträdande plats i folkhushållet och att den ekonomiska
utvecklingen nödvändiggör bästa möjliga tillvaratagande av produktionsmedlen.
De nuvarande forskningsresurserna på det skogliga området synas icke
längre motsvara berättigade fordringar. Med den ur social och ekonomisk
synpunkt allt större betydelse, som skogsbruket fått i vårt land, är det en
angelägenhet av största vikt, att ifrågavarande vetenskap uppmuntras och
förses med bästa möjliga livsbetingelser. Det torde böra framhållas, att i
andra virkesproducerande länder denna vetenskap i syfte att öka produktionen
understötts och framdrivits. Emellertid är tillämpningen av de vetenskapliga
rön av praktisk betydelse som göras ofta begränsad till det egna
landet och äger sålunda icke allmängiltighet. Det är därför av stor vikt för
vårt land att här bedrives en självständig och intensiv forskning på detta
område, så att landet icke kommer i en sämre ställning i konkurrensen med
andra länder. Jag förordar därför, att åtgärder vidtagas i syfte att utöka
skogsförsöksanstaltens organisation för att sätta den i stånd att möta de
större krav, som numera ställas på den skogliga forskningen.
Vad angår den föreslagna organisationen kan jag i princip ansluta mig
till skogsutredningens förslag. Emellertid kan en alltför kraftig på en gång
skeende expansion medföra svårigheter att finna lämpliga personer för de
nyinrättade forskarbefattningarna. Med hänsyn härtill anser jag att i varje
fall tills vidare den skogsteknologiska forskningen bör kunna anslutas till
skogsavdelningen och den genetiska forskningen lill avdelningen för skogsbotanik
och marklära. Härvid torde dessa forskningsgrenar höra företrädas
av var sin försöksledare. Om så skulle visa sig önskvärt, torde dock hinder
icke föreligga att låta dessa försöksledare få en mera självständig ställning
inom anstalten. Därest det på grund av vunna erfarenheter sedermera skulle
visa sig önskvärt, torde sistnämnda forskningsgrenar böra överflyttas till
särskilda avdelningar.
De avdelningar, som jag förordar skola vid anstalten bedriva den egent
-
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 222.
liga skogsvetenskapliga forskningen, bli sålunda skogsavdelningen, avdelningen
för skogsbotanik och marklära samt skogszoologiska avdelningen. De
uppgifter ifrågavarande avdelningar närmast skola handha kunna angivas
sålunda. På skogsavdelningen skall ankomma att verkställa undersökningar
och utredningar rörande skogsskötsel, såsom angående skogsträdens utveckling
och produktion under olika naturförhållanden och vid skilda behandlingssätt.
Vidare skall denna avdelning syssla med skogsuppskattning, d. v s.
bestämning av trädens volym, tillväxt m. m., ävensom med skogsprodukternas
beskaffenhet, tillredning, transport samt andra skogsteknologiska frågor.
Skogsavdelningen skall jämväl öva närmaste tillsynen över de försöksparker,
vilka stå till anstaltens disposition. Vad angår avdelningen för skogsbotanik
och marklära skall denna ägna sig åt att utforska problem inom områdena
för markbiologi samt skoglig botanik och svamplära ävensom skogsträdens
ras- och ärftlighetsfrågor. Vid avdelningen skall inrättas ett driftslaboratorium
för verkställande av kemiska, mekaniska och fysiska analyser at anstaltens
olika forskningsavdelningar. Den skogszoologiska avdelningen skall undersöka
samspelet mellan djurlivet och skogsproduktionen samt behandla
de problem, som röra bekämpandet av skogens skadegörare bland djuren.
Beträffande frågan örn inrättande av en avdelning för skogsstatistik, vilken
i fortsättningen skulle handha riksskogstaxeringen, kan jag biträda utredningens
förslag. De betänkligheter mot denna anordning, som uttalats i
vissa yttranden, kan jag icke dela. Ett flertal av de frågor, som uppkomma
vid riksskogstaxeringens utförande, ha ofta ett sådant samband med
spörsmål, vilka behandlas av de övriga avdelningarna vid anstalten, att det
är önskvärt att tillfälle öppnas till anordnande av samarbete under smidiga
och ändamålsenliga former. Givet är även, att det ur kostnadssynpunkt
måste ställa sig avsevärt billigare att inrymma riksskogstaxeringen inom anstaltens
verksamhetsram. Organisationskostnaderna torde härigenom kunna
nedbringas. Då möjlighet herodes anstaltens styrelse att tillkalla experter
på olika områden, torde utan svårighet kunna anskaffas den sakkunskap,
som kan behövas vid sidan av den varöver anstalten förfogar.
I vissa av de avgivna yttrandena har frågan om inrättande av en särskild,
chefsbefattning för anstalten framkallat viss tvekan. Med den omfattning
anstalten enligt nu förordade förslag skulle få synes emellertid nödvändigt
att i spetsen för densamma sättes en chef, som kan leda och övervaka
arbetet vid anstalten. Såsom av utredningens motivering framgår, komma
att å denne befattningshavare vila icke obetydliga administrativa uppgifter.
Vid sidan av dessa uppgifter torde därför svårligen kunna påläggas
honom något mera avsevärt arbete med någon speciell forskningsgren inom
skogsvetenskapen. Att förena denna befattning med föreståndarbefattning
för någon av de nuvarande avdelningarna, pa sätt lör närvarande skor, torde
därför icke låta sig göra. .lag finner emellertid det av utredningen framförda
förslaget att ställa chefen såsom ledare för avdelningen för skogsstatistik
ändamålsenligt. I fråga örn chefens placering i lönehänseende kan
jag biträda vad utredningen förordat. Därest för ifrågavarande befattning
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
skall kunna vinnas en person, som besitter de erforderliga kvalifikationerna,
torde befattningen i lönehänseende icke böra placeras lägre än i lönegrad C 8.
I fråga om anstaltens personal i övrigt kan jag i det stora hela biträda utredningens
förslag till personalorganisation. Organisationsförslagets detaljer
torde senare få underställas Kungl. Majrts prövning. Den fortsatta
utredningen rörande anstaltens lokalbehov torde emellertid kunna grundas
på det föreliggande förslaget till personalstat.
Den av utredningen föreslagna styrelsen torde på sätt utredningen uttalat
böra liksom hittills vara gemensam för anstalten och skogshögskolan. I
fråga om styrelsens arbetsuppgifter kan jag ansluta mig till vad utredningen
härom anfört. Styrelsen torde i huvudsak böra sammansättas i överensstämmelse
med vad utredningen förordat. Dock kan, med hänsyn till att
frågan om inrättande av den av utredningen föreslagna statens skogsstyrelse
icke för närvarande synes böra upptagas till avgörande, förutsättas, att tillsvidare
en inskränkning av antalet styrelseledamöter till 8 äger rum. Utredningens
förslag, att vissa frågor av mindre vikt skulle kunna avgöras av ett
arbetsutskott, föranleder icke någon erinran från min sida. Såsom utredningen
framhållit torde ett bibehållande av de s. k. 5-årsmötena icke längre
vara nödvändigt. I den mån ett behov för styrelsen förefinnes att rådgöra
med utomstående sakkunniga bör styrelsen äga att tillkalla sådana. Jag utgår
ifrån att styrelsen i erforderlig utsträckning anmodar representanter för
anstaltens avdelningar och skogshögskolan samt det praktiska skogsbruket
och annan sakkunskap att deltaga i dylika överläggningar. Styrelsens ordförande
och ledamöter böra vara oavlönade men erhålla resekostnads- och
traktamentsersättning.
Vad angår kostnaderna för personalen torde de av utredningen gjorda beräkningarna
i huvudsak kunna godtagas. Någon minskning i nämnda kostnader
torde dock komma att bliva följden av den av mig förut förordade begränsningen
av anstaltens organisation. Likaledes torde någon inskränkning i
de av utredningen upptagna omkostnaderna kunna göras.
Den av mig nu förordade omorganisationen torde böra träda i tillämpning
från och med ingången av budgetåret 1940/41.
Vad angår frågan om byggnader för anstaltens behov torde denna, därest
riksdagen lämnar sitt bifall till förevarande omorganisationsförslag, snarast
böra upptagas till avgörande. De nuvarande lokalerna för anstalten synas
nämligen icke bliva tillräckliga efter genomförandet av det förevarande
förslaget. Såsom framgår av vad förut anförts lia kostnaderna för erforderliga
byggnader beräknats till 1,500,000 kronor. Intill dess byggnadsfrågan
lösts, lära möjligheter finnas att provisoriskt anskaffa lokaler för anstaltens
behov.
Det är uppenbarligen av vikt, att beslut i princip fattats av riksdagen rörande
organisationen av anstalten innan byggnadsfrågan vinner sin slutliga
lösning. Först sedan dylikt beslut fattats, torde det nämligen vara möjligt
att taga ståndpunkt till samtliga frågor rörande anstaltens lokaler. Även
med hänsyn till önskvärdheten av att en viss övergångstid beredes, under vil
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
29
ken med organisationen sammanhängande spörsmål kunna lösas, är det
önskvärt, att riksdagen nu fattar ståndpunkt i organisationsfrågan.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna, att statens skogsförsöksanstalt må organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med i det föregående
uppdragna riktlinjer,
dels ock medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga för omorganisationen
erforderliga åtgärder.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Ivronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Richard Jobson.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 222.
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående anslag till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter. s. 6 i texten
- JoU 1939:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens skogsförsöksanstalt. s. 1 i texten