Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av statens skogs försöksanstalt

1939-03-10 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:222, Angående omorganisation av statens skogs försöksanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

1

Nr 222.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av statens skogs försöksanstalt; given Stockholms

slott den 10 mars 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 mars 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Genom beslut den 23 juli 1936 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en utredningsman för att i enlighet med i

statsrådsprotokollet angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag

rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunde vidtagas

för att höja dess bärkraft, ävensom högst sju sakkunniga personer att

med utredningsmannen deltaga i överläggningar i ämnet. Den 3 oktober

1936 erhöll departementschefen Kungl. Maj:ts bemyndigande att förordna

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 222.

!

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

ytterligare en utredningsman i berörda ärende. Med stöd härav ha såsom

utredningsmän tillkallats kanslichefen i statens jordbruksnämnd byrådirektören

N. A. E. Malmfors och numera statsrådet G. Strindlund samt som sakkunniga

ordföranden i skogsägareföreningarnas riksförbund ryttmästaren

N. R. Berg, juris doktorn G. Hedlund, direktören i Munksunds aktiebolag

jägmästaren B. Holmbäck, landstingsmannen länsskogvaktaren J. V. Jansén,

ledamoten av riksdagens första kammare redaktören H. Sten och direktören

i aktiebolaget Iggesunds bruk civilingenjören G. Sundblad.

Med skrivelser den 25 och 26 november 1938 har utredningen, vilken antagit

benämningen 1936 års skogsutredning, avlämnat två betänkanden, innefattande

det ena förberedande undersökningar och uttalanden rörande åtgärder

för främjande av en ändamålsenlig virkesproduktion och det andra

förslag till åtgärder i ämnet (stat. off. utr. 1938: 53 och 58). över förslaget

ha yttranden avgivits av statskontoret, kommerskollegium, domänstyrelsen,

styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, fullmäktige i

riksgäldskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, centralrådet för

skogsvårds.styrelsernas förbund jämte samtliga skogsvårdsstyrelser i riket,

svenska skogs- och flottningsarbetarförbundet, riksförbundet landsbygdens

folk, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund

och skogssällskapet. Vid yttrandet från styrelsen för skogshögskolan

och skogsförsöksanstalten fanns fogat utlåtande från högskolans lärarråd

samt föreståndarna för skogsförsöksanstaltens skogsavdelning och entomologiska

avdelning.

I utredningens betänkande 1938: 58 har framlagts, bland annat, förslag till

utvidgning av statens skogsförsöksanstalt. Då det synes önskvärt, att detta

förslag upptages till avgörande innan betänkandets innehåll i övrigt göres

till föremål för övervägande, torde jag nu få underställa Kungl. Maj:t denna

fråga.

Utredningens förslag m. m.

För närvarande bedrives systematisk skoglig forskning främst vid statens

skogsförsöksanstalt. Därjämte utövas sådan forskningsverksamhet även vid

skogshögskolan. Vid sidan härav utföras skogsförsök av ett flertal personer

i enskild eller allmän tjänst.

Statens skogsförsöksanstalt är för närvarande organiserad på tre avdelningar

och har följande personal.

skogsavdelningen: en föreståndare, en Överassistent, två assistenter, ett

första skogsbiträde, två skogsbiträden, ett kameralbiträde och ett kontorsbiträde;
naturvetenskapliga

avdelningen: en föreståndare (tillika chef för anstalten),

två överassistenter, en assistent samt tre laboratoriebiträden;

skogsentomologiska avdelningen: en föreståndare och en assistent;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

3

övriga tjänstemän: en kamrerare (gemensam med skogshögskolan), en

biblioteksamanuens (d:o), tre skogsmästare (stationerade å försöksparkerna),

två kanslibiträden samt en vaktmästare.

Härjämte sysselsättes å anstalten tillfällig personal framförallt å skogsavdelningen.

Personalförteckningen skall enligt riksdagens beslut för nästa budgetår erhålla

följande utseende:

Befattning Lönegrad

Tjänstemän d ordinarie stat.

3 avdelningsföreståndare ...................................... A 30

1 första skogsbiträde .......................................... A 15

1 laboratoriebiträde...................■:........................ A 11

1 kanslibiträde ............................................. A 7

1 vaktmästare, tillika portvakt, maskinist och planteringsvakt...... A 7.

Extra-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad ån 20.

3 överassistenter.............................................. Eo 26

4 assistenter ................................................ Eo 21.

Därutöver finnas följande befattningshavare, å vilka tillämpas gällande

bestämmelser för extra ordinarie tjänstemän i nedan angivna lönegrader:

Befattning Lönegrad

3 skogsmästare ................................................ 15:e

2 laboratoriebiträden ............. Ilie

2 skogsbiträden ................................................ 9:e

1 kameralbiträde ............................................ 8:e

1 kanslibiträde ........................................... 7:e

1 kontorsbiträde .............................................. 4:e.

Årets riksdag har för budgetåret 1939/40 fastställt följande

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 58,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Gundavlöningar m. m...........kronor 117,100

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

...................... » 17,000 » 134,100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 11,600

Summa kronor 204,700.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Omkostnaderna för samma budgetår ha beräknats på följande sätt:

Utgifter:

1. Reseersättningar, förslagsvis .......................... kronor 29,100

2. Expenser, förslagsvis ................................ » 39,200

3. Publikationstryck, förslagsvis ........................ » 15,000

4. övriga utgifter, förslagvis............................ » 5,000

Summa kronor 88,300.

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljning av anstaltens meddelanden ................ kronor 100

Nettoutgift kronor 88,200.

Beträffande omfattningen av skogsförsöksanstaltens verksamhet och dess

arbetsresultat tillåter jag mig hänvisa till en av utredningen i betänkandet

1938: 58 (sid. 20—23) härom lämnad redogörelse.

Under de senare åren har ett flertal framställningar och förslag framlagts

i syfte att främja den skogliga forskningen. Utredningen har i sitt nyssnämnda

betänkande (sid. 35—48) lämnat en närmare redogörelse för dessa

framställningar och förslag, till vilken redogörelse jag tillåter mig hänvisa.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. I spetsen för anstalten

skall ställas en chef. Anstalten skall uppdelas på sex avdelningar, nämligen

en avdelning för skogsbotanik och marklära, motsvarande nuvarande naturvetenskapliga

avdelning, en genetisk avdelning och en skogszoologisk avdelning,

den sistnämnda motsvarande den nuvarande skogsentomologiska avdelningen,

en avdelning för skogsstatistik, en skogsavdelning och en skogsteknologisk

avdelning. Varje avdelning med undantag för avdelningen för

skogsstatistik skall ledas av en särskild avdelningsföreståndare med titeln

professor. Ledningen för avdelningen för skogsstatistik skall handhas av

anstaltens chef. Därjämte skola finnas sju försöksledare samt åtta assistenter

ävensom erforderlig kansli- och biträdespersonal. Vissa av de nu föreslagna

tjänsterna har utredningen ansett böra upptagas såsom extra ordinarie. För

anstalten skall liksom hittills finnas en styrelse, vilken skall vara gemensam

med skogshögskolan. Enligt förslaget skall vidare chefen tillsammans med

avdelningsföreståndarna bilda ett föreståndarkollegium för behandling av

vissa anstaltens arbete rörande frågor. Vad beträffar den personal, som utredningen

anser erforderlig, och dennas placering i lönehänseende har utredningen

upprättat följande förslag till

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 chef ...................................................... G 8

3 avdelningsföreståndare .......................... A 30

4 försöksledare .............................................. A 27

1 kamrerare ....... A 24

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

5

Befattning

1 förste skogsbiträde ..........................

3 skogsmästare................................

3 tekniska biträden ............................

2 skogsbiträden ..............................

2 kanslibiträden .............................

1 vaktmästare ................................

Extra ordinarie tjänstemän.

2 avdelningsföreståndare ......................

3 försöksledare ...............................

8 assistenter ..................................

1 notarie ......................................

2 tekniska biträden ...........................

1 kansliskrivare...............................

4 skogsbiträden ...............................

2 kameralbiträden ...........................

6 kanslibiträden .............................

1 biträdande vaktmästare.......................

4 kontorsbiträden .............................

Lönegrad

. A 15

. A 15

. A 11

. A 9

. A 7

. A 7

30 :e

27 :e

21:a

21 :a

Ilie

ll:e

9:e

8:e

7:e

öre

4:e.

De olika befattningshavarna skola fördelas å avdelningarna på följande

sätt:

å skogsavdelningen: 1 föreståndare, 3 försöksledare, därav en extra ordinarie,

2 extra ordinarie assistenter samt 1 första skogsbiträde och 4 skogsbiträden,

därav två extra ordinarie, ävensom å extra ordinarie stat 1 kansliskrivare,

2 kameralbiträden, 6 kanslibiträden och 3 kontorsbiträden; sist berörda

extra ordinarie personal avses skola vara sysselsatt med för skogsavdelningen

erforderligt räknearbete;

å avdelningen för skogsbotanik och marklåra: 1 föreståndare, 2 försöksledare,

2 extra ordinarie assistenter, 3 tekniska biträden och 2 extra ordinarie

skogsbiträden;

å genetiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra ordinarie

tekniskt biträde;

å skogsgeologiska avdelningen: 1 föreståndare samt såsom extra ordinarie

1 försöksledare, 1 assistent och 1 tekniskt biträde;

å skogsteknologiska avdelningen: 1 extra ordinarie föreståndare och 1 extra

ordinarie assistent; samt

å avdelningen för skogsstatistik: 1 extra ordinarie försöksledare och 2

extra ordinarie assistenter.

Därjämte skola enligt förslaget finnas följande för anstalten gemensam

personal, nämligen chefen, 1 kamrerare, 1 extra ordinarie notarie, 2 kanslibiträden,

1 extra ordinarie kontorsbiträde samt 1 expeditionsvakt och 1 extra

ordinarie biträdande expeditionsvakt ävensom 3 skogsmästare vid försöksparkerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Kostnaderna för avlöningar till anstaltens personal enligt detta förslag har

utredningen beräknat till 419,500 kronor. Omkostnadsstaten har av utredningen

beräknats efter ett genomförande av den nya organisationen komma

att uppgå till 145,000 kronor.

I de av utredningen föreslagna avlönings- och omkostnadsstaterna ingå

icke, bortsett från lönerna till försöksledaren och de två assistenterna, utgifter

för statistiska avdelningen. Utredningen har nämligen icke ansett det

möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna övriga å avdelningen

belöpande utgiftsposter. Först när den mera detaljerade planläggningen av

arbetet fullföljts finner utredningen detta låta sig utföra. Utredningen har

härom vidare anfört:

Av 1937 ars riksskogstaxeringsnämnd lära i sinom tid uppgifter framläggas,

som kunna tjäna till vägledning för denna angelägenhets bedömande.

Medelsanvisningen till inventeringen torde komma att stå i intimt beroende

av intensiteten i observationerna, taxeringsmetoden samt den takt, varmed

arbetet i stort skall fortskrida över landet. I sitt förberörda utlåtande den

2 december 1936 anförde utredningen, att även rätt långt gående anspråk på

riksskogstaxeringens fullständighet borde kunna tillfredsställas inom en kostnadsram

för år räknat av i genomsnitt 200,000 kronor. Detta belopp har av

riksdagen anvisats för budgetåret 1938/39. Utredningen anser sig alltjämt

böra utgå från att verksamheten i fortsättningen avväges efter ett anslag av

sådan storlek. Denna avvägning bör givetvis ske utan åsidosättande av nödig

grundlighet i arbetets utförande. För den årliga avverkningsstatistiken bliva

kostnaderna helt avhängiga av den omfattning och utformning statistiken

erhåller vid övervägande av den nu pågående provundersökningens resultat.

Enligt meddelade direktiv ingår det i 1937 års riksskogstaxeringsnämnds

uppdrag att, därest de genom denna undersökning samlade erfarenheterna

och gjorda rönen giva vid handen, att en nöjaktig, fortlöpande avverkningsstatistik

kan åvägabringas, planlägga en dylik samt uppgöra kostnadskalkyler.

Till provundersökningen har beviljats ett anslag av 50,000 kronor.

Ytterligare medelsanvisning uppgives vara av behovet för undersökningens

fullbordande. Vid genomförande av en kontinuerlig avverkningsstatistik bör

man dock kunna räkna med avsevärt lägre kostnad. Ehuru utredningen saknar

några säkra hållpunkter för uppskattning av kostnadsbeloppet, anser den

sig likväl böra under reservation företaga en approximativ bedömning av

detsamma. Utredningen antager sålunda, att ett anslag för ifrågavarande

syfte av högst 25,000 kronor bör vara tillräckligt. Med avdrag för de i den föreslagna

avlöningsstaten ingående, å statistiska avdelningen belöpande beloppen

skulle sålunda avdelningens medelsanvisning böra uppgå till ungefär

200,000 kronor. Av nyssberörda orsaker har utredningen varit nödsakad att

hålla denna anslagspost vid sidan av de egentliga staterna. Sedermera bör

självfallet skogsförsöksanstaltens ledning vid beräkning och äskande av anslag

till verksamheten i sin helhet i de uppgjorda staterna på vanligt sätt infoga

avdelningen för skogsstatistik.

Förutom förut angivna medelsbelopp erfordras, enligt vad utredningen

framhållit, engångsanslag för anskaffande av inventarier, instrument m. m. till

de nyinrättade och förstorade avdelningarna ävensom till chefskansliet. Utredningen

har emellertid ej verkställt den detaljundersökning, som erfordras

för bedömande av detta anslagsbehov, utan förutsatt att denna angelägenhet

i vederbörlig ordning behandlas av styrelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

7

I detta sammanhang har utredningen även berört nödvändigheten av att

anskaffa nya lokaler åt anstalten, därest det nu av utredningen framlagda

omorganisationsförslaget genomfördes. Kostnaderna för en dylik byggnad

förlagd till anstaltens och högskolans nuvarande tomtområde lia beräknats

till 1,500,000 kronor.

På skogshögskolan återverka utredningens i det föregående väckta förslag

ekonomiskt i blott obetydlig utsträckning. Det hittillsvarande sekreterararvodet,

1,440 kronor per år, skulle enligt vad utredningen framhållit

ej längre bliva behövligt. A andra sidan har utredningen räknat med något

högre kostnad för styrelsen, beträffande vilken utredningen utgått från att

kostnaderna för densamma liksom hittills föras å högskolans stat. Denna

utgiftspost har uppskattats till årligen cirka 4,000 kronor mot 2,000 kronor

under budgetåret 1938/39.

Efter denna redogörelse för huvuddragen av utredningens förslag torde jag

få ingå på en närmare redogörelse för innebörden av detsamma ävensom för

utredningens motivering och de över förslaget avgivna yttrandena.

Utredningen har såsom allmän motivering till den förordade utvidgningen

av skogsförsöksanstalten anfört, bland annat, följande.

Inom skogsbruket förefinnes ett mycket starkt behov av stöd för den praktiska

verksamheten i form av råd och anvisningar, vilka äro frukter av planmässiga,

vetenskapliga undersökningar. Detta är en följd av, förutom annat,

den skogliga produktionsprocessens utdragna förlopp och dess nära

samspel med ett flertal skiftande faktorer, som var för sig kunna vara svåra

att isolera och studera. Skogsvetenskapen är ung och har ännu blott i jämförelsevis

liten utsträckning kunnat tränga de olika frågorna närmare in på

livet. Möjligheterna att genom fältförsök vinna tillförlitliga lösningar av åtskilliga

problem äro begränsade. Erfarenhetsrön och observationer vid skogens

fortlöpande skötsel och virkesskördens verkställande äga självfallet betydelse

för kunskapsområdets utvidgande. De leda emellertid ofta antingen

alltför långsamt till säkra svar å föreliggande spörsmål eller erhålla inskränkt

giltighet.

För att utstaka vägarna för skogsbrukets ändamålsenligaste bedrivande

kräves därför ett på vetenskaplig bas fotat forskningsarbete, som kastar

ljus över betingelserna för och orsakssammanhangen i skogens föryngring

och utveckling i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende. Man måste

i erforderlig grad lära känna, hur det enskilda trädet, skogsbeståndet och

marken påverkas och förändras, då åtgärder av olika slag och växlande

styrka vidtagas i skogen. Med ledning av de iakttagelser, som därvid göras,

kunna riktlinjer uppdragas för en virkesproduktion, som med hänsyn till

klimat, markbeskaffenhet, trädslag, avsättnings- och driftsförhållanden, anspråken

på virket m. m. är att betrakta såsom lämplig och möjlig. Med

nödvändighet torde hithörande undersökningar i stor omfattning vara av

långfristig beskaffenhet. Grundregler och förfaranden, som underlätta en

ekonomiskt riktig planläggning av skogsbruket, böra vidare utformas. Jämväl

beträffande näringsgrenens teknologiska sida, d. v. s. den som väsentligen

avser skogsprodukternas tillredning och framforsling, har forskningen

viktiga uppgifter att fylla. Virkets egenskaper och rätta behandling för olika

ändamål böra klarläggas ävensom utvägar sökas till effektivare avverkningsoch

transportmetoder. Detta område inrymmer ett stort antal frågor, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 222.

direkt sammanhänga med virkeshushållningen och lönsamheten i skogsbruket.

De torde ej sällan vara av natur att kunna relativt snabbt utredas och

med omedelbart resultat tillämpas i praktiken. Skogsbrukets förhållande

till andra näringar, dess särskilda villkor och ställning i samhället överhuvud

böra ock infogas i den systematiskt bedrivna forskningsverksamheten.

Flera omständigheter hava bidragit till att efter hand avsevärt vidga fordringarna

på den skogliga forskningen och dess bistånd i ändamål av skogsavkastningens

förkovran. Som exempel härå kan nämnas, att de i vår tid

successivt skärpta kraven på räntabilitet inom skogsbruket åtföljts av, bland

annat, en strävan efter förkortade produktionstider med stegring av de beståndsvårdande

huggningarnas andel i virkesuttaget och nedbringande såvitt

möjligt av driftskostnaderna. Även de senaste årens allmänna sociala

och ekonomiska fortskridande i Sverige har varit ägnat att framhäva nödvändigheten

av att skogsforskning bedrives i tillfyllestgörande skala. I samma

mån som ökade anspråk ställts på skogarna såsom försörjningskälla för

en väsentlig del av befolkningen och råvaruleverantör till en förädlingsindustri

av vital betydelse för landet har behovet av målmedvetet vidtagna

åtgärder, avseende en intensivare skogsvård och ett förbättrat tillgodogörande

av virkestillgångarna, blivit alltmera kännbart. I detta sammanhang bör

tillika betonas, att skogsforskningens arbete ej är begränsat i den meningen,

att det kan en gång för alla slutgiltigt fullgöras. Med utvecklingen i praktiken

följa ständigt nya och varierande uppgifter av beskaffenhet att böra

vetenskapligt handläggas. Jämväl forskningen i och för sig skapar oupphörligt

nya perspektiv och uppslag, som giva anledning till fortgående undersökningar.

I detta läge framstår klart betydelsen av statens medverkan till att i vårt

land en både djupgående och allsidig skoglig forskning vidmakthålles i en

omfattning, som står i skälig proportion till skogsnäringens framskjutna

plats inom folkhushållet. Lika viktigt är, att denna verksamhet såvitt möjligt

organiseras på sådant sätt, att mot kostnaderna svarande resultat kunna

förväntas.

Det praktiska skogsbrukets ständigt stegrade krav på säkrare bedömningsgrunder

för handlandet i skogen har givit allt starkare relief åt nödvändigheten

av ett såvitt möjligt snabbare fortskridande av de grundläggande

studierna än vad den för skogsförsöksanstalten uppdragna ekonomiska

ramen medgivit. Visserligen hava arbetsmöjligheterna undan för

undan i någon mån utökats, men detta synes icke hava skett i tillräcklig

grad. Särskilt under de senaste åren har ett allt starkare behov av avsevärt

förbättrade resurser gjort sig gällande. År 1930 utarbetades planer för

en mera betydande utvidgning av institutionen. Statsfinansiella skäl lade

då hinder^ i vägen för önskemålens framläggande. Sedermera ha inom

anstalten ånyo vidtagits förberedande åtgärder i ändamål av dess utbyggande.

Utredningen anser det angeläget, att här avsedda forskningsarbeten, som

i allmänhet kräva långvariga observationer på ett vidlyftigt material och

vilka böra utföras av väl kvalificerade forskare, beredas större utrymme

vid försöksanstalten genom rikligare anslag för anställande av personal,

företagande av resor o. dyl. De ekonomiska uppoffringarna härför torde

betala sig i form av värdefulla anvisningar rörande principerna för skogsskötselns

utövande. Försöksanstaltens arbete bör dock icke uteslutande

inriktas på sådana grundläggande undersökningar, som nyss nämnts. Därutöver

bör det tillkomma anstalten att söka lösningar av trängande praktiska

problem och specialfrågor, vilkas utredande icke behöver draga längre

tid. Jämväl partiella och provisoriska undersökningar kunna sannolikt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 222.

9

stundom vara befogade. Detta torde i icke ringa omfattning kunna ske

genom att anstalten biträder med råd eller på annat sätt stödjer av andra

organ eller enskilda bedriven forskningsverksamhet. I den mån så lämpligen

låter sig göra, bör anstalten vidare lämna löpande eller preliminära

meddelanden om större försök, innan dessa hunnit helt genomarbetas och

slutföras.

Utredningen har i ifrågavarande betänkande lämnat redogörelse för de

motiv, som enligt utredningens mening tala för de föreslagna avdelningarnas

inrättande ävensom för deras verksamhetsområden och organisation.

I fråga om avdelningen för skogsstatistik har utredningen

— efter att ha erinrat om den nu pågående riksskogstaxeringen och

den för handläggning av frågor rörande densamma tillsatta 1937 års riksskogstaxeringsnämnd

—- anfört bland annat:

Utredningen är övertygad örn att det stadigvarande handhavandet av riksskogstaxering

och avverkningsstatistik av kostnads- och andra skäl bör uppdragas

åt en redan verkande statlig myndighet å skogsbrukets område.

Bland de myndigheter, som därvid synas kunna ifrågakomma, torde skogsförsöksanstalten

vara ur saklig synpunkt härför lämpligast, övriga tänkbara

institutioner kunna enligt utredningens förmenande icke med samma

fördel tagas i anspråk.

Något tvivelsmål örn anstaltens vetenskapliga förutsättningar för här avhandlade

uppgift lärer givetvis icke med fog kunna resas. Det synes på det

hela taget böra vara till fromma för anstaltens forskningsarbete, om merberörda

verksamhet nära ankmaes till detta. Därutöver torde jämväl böra

beaktas, att undersökningar rörande uppskattnings- och kuberingsmetoder

m. m., vilka tillämpas i taxeringen och vid det insamlade materialets behandling,

ligga inom försöksanstaltens nuvarande arbetsområde. Härtill

kommer att tolkningen av riksskogstaxeringens resultat och dessas omsättande

till praktiska förslag måste i stor utsträckning baseras på försöksanstaltens

undersökningar. Möjligen kan vidare en del av den sommartid

med taxeringsarbeten sysselsatta personalen under vintern disponeras vid

anstalten för andra göromål. Villkoren att för anstaltens verksamhet, som

i stor utsträckning torde grandas på statistisk behandling av biologiskt erfarenhetsmaterial,

nyttja maskinella bearbetningsmetoder synas ock bliva

förbättrade. Med den organisation, som utredningen kommer att föreslå

beträffande anstaltens ledning m. m., bör kunna behörigen tillgodoses alla

de berättigade anspråk i fråga örn riksskogstaxeringens bedrivande, som av

olika intressenter kunna framställas.

Utredningen anser följaktligen, att ledningen och övervakandet av arbetet

med riksskogstaxering samt, sedan beslut fattats örn utarbetande av en årlig

avverkningsstatistik, jämväl handhavande av bestyret därmed bör läggas på

skogsförsöksanstalten. Med uppdraget skall förenas skyldighet att snarast

möjligt efter varje års utgång lämna en redogörelse för under året verkställda

arbeten och därvid framkomna resultat samt att utföra sådana specialundersökningar,

vartill material kan erhållas i samband med taxeringen och statistiken

eller vilka på annat sätt anknyta sig till dessa verksamhetsgrenar.

Anstaltens organisation måste då anpassas för denna omfattande och betydelsefulla

uppgift. Det är sålunda nödvändigt, att en särskild avdelning inrättas

härför.

Beträffande avdelningens organisation har utredningen framhållit:

Avdelningen — i fortsättningen benämnd avdelningen för skogsstatistik -—

bör sortera direkt under försöksanstaltens närmaste ledning. Det omedel
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

bara handhavandet av löpande ärenden bör ankomma på en för ändamålet

anställd tjänsteman med hjälp av två assistenter inom avdelningen. Av dessa

senare torde måhända en böra uteslutande biträda vid förekommande

arbeten med riksskogstaxeringen, medan den andre bör kunna ägna sig

jämväl åt arbetsuppgifter av annat slag. Till dessa höra framför allt undersökningar

rörande det årliga virkesuttaget.

Härjämte erfordras icke allenast årsanställda biträdeskrafter utan även

under kortare eller längre tid av året anlitad personal av olika slag, för

byrå- såväl som fältarbete. Det torde icke vara lämpligt att här söka utreda

detta personalbehov eller därmed förknippade anställnings- och lönespörsmål.

För ernående av en ändamålsenlig organisation av avdelningen

och verksamheten inom denna synas dessa frågor böra erfarenhetsmässigt

och efter hand lösas under hänsynstagande till verksamhetens omfattning

och beskaffenhet samt av förhållandena eventuellt orsakade växlingar eller

förändringar i dylikt avseende.

I fråga örn verksamheten vid avdelningen för skogsbotanik

och marklära samt genetiska och skogszoologiska

avdelningarna har utredningen uttalat bland annat:

Elementärt sett torde den skogsbiologiska forskningen väsentligen representera

ett enda stort område. Alltefter som fordringarna på de vetenskapliga

prestationerna inom detta ökats har uppstått behov att uppspalta detsamma

i sidoordnade delområden, vart och ett utgörande naturliga verksamhetsfält

för specialister. För skogsförsöksanstaltens vidkommande har denna

procedur inneburit bildande av två biologiska avdelningar — naturvetenskapliga

och entomologiska avdelningarna — och anlitande inom den förra

av olika specialforskare.

En utvidgning av den skogsbiologiska försöksverksamheten kan ske dels

inom gränserna för det hittillsvarande arbetsfältet, dels ock genom en förstoring

av detta. I det senare hänseendet synes särskilt frågan om växtförädlingsarbete

med skogsträd böra tagas i betraktande. Numera torde få

anses fastslaget, att skogsträdens egenskaper med avseende på massaproduktion,

kvaiitetsdaning, härdighet m. m. stå i beroende av arvsanlagen.

Utgående från de resultat, som nåtts inom området för kulturväxtförädlingen,

och erfarenheterna av de hittills utförda rasundersökningarna å

olika trädslag har man låtit förmoda, att genom ett målmedvetet växtförädlingsarbete

med skogsträden utsikter föreligga till avsevärda vinningar

för skogsbruket. Föreningen för växtförädling har till uppgift att utöva dylik

verksamhet.

Växtförädling i mera inskränkt bemärkelse (transgressions- och kombinationsförädling

etc.) har icke bedrivits vid skogsförsöksanstalten. Inom

densamma pågå emellertid sedan länge vetenskapliga studier av skogsträdens

raser och vissa därmed förbundna problem. Vid anstaltens senaste

femårsmöte hava, som nyss påvisats, riktlinjer preciserats för en rationell

upndelning av det genetiska forskningsområdet på anstalten och sagda förening

ävensom för samverkan institutionerna emellan. Det har därvid funnits

ändamålsenligt, att försöksanstalten tills vidare icke ägnar sig åt något

direkt växtförädlingsarbete efter mönster av växtförädlingen av lantbruksväxter.

Däremot anses försöksanstalten böra i första hand sysselsätta sig

nied principulredande genetiska långtidsutredningar rörande den centrala

frågan örn arvsanlagens och miljöns relativa betydelse för skogens utveckling.

I samband härmed skall i mån av möjlighet en belysning ske av aktuella,

skogligt-genetiska särfrågor. Ett nödvändigt villkor för nyttobring
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 222.

11

ande resultat inom rimlig tid av dessa undersökningar torde vara. att samarbete

med den övriga verksamheten vid anstalten ständigt och intimt upprätthålles.

En annan lika viktig förutsättning är, att tillräcklig och kompetent

personal kan insättas på hithörande uppgifter. För åvägabringande

härav äro särskilda åtgärder behövliga.

Till klarläggande av spörsmålet örn försöksanstaltens arbetsuppgifter samt

personal- och medelsbehov för ernående av tillfredsställande möjligheter för

den skogsbiologiska forskningen överhuvud har utredningen från anstaltens

ifrågavarande avdelningsföreståndare införskaffat visst material.

Efter att lia lämnat en redogörelse för detta material (sid. 62—64) har utredningen

vidare anfört:

Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att skogsförsöksanstaltens

resurser på det skogsbiologiska området böra förstärkas. Med hänsyn

till utvecklingens krav synes ännu ett steg böra tagas på den specialiseringens

väg, vilken vid anstalten redan beträtts å förevarande forskningsfält.

Därvid bör till en självständig ny avdelning utbrytas en särskild ämnesgrupp,

den genetiska, som synes vara av sådan vikt, att detta är önskvärt.

Vidare böra för de övriga avdelningarna arbetsuppgifterna i någon mån utbyggas

genom en ökning av antalet specialforskare och, i anslutning därtill,

en ändring vidtagas i avdelningarnas benämningar för att få dessa mera

överensstämmande med arbetsfältet. De tre avdelningarna skulle sålunda

erhålla nedanstående benämningar och huvudsakliga uppgifter:

avdelningen för skogsbotanik och marklära (hittillsvarande naturvetenskapliga

avdelningen): att verkställa skogsvetenskapliga undersökningar

och utredningar inom geobotaniken, markbiologien, mykologien och närliggande

områden;

genetiska avdelningen: att verkställa undersökningar och utredningar rörande

skogsträdens genetik och därmed förbundna frågor;

skogszoologiska avdelningen (hittillsvarande skogsentomologiska avdelningen)

: att verkställa undersökningar och utredningar rörande skogens

högre och lägre djurvärld.

Rörande ifrågavarande avdelningars organisation har utredningen

till en början framhållit, att inom varje avdelning de egentliga, självständiga

forskarna skulle utgöras av föreståndaren, med titel professor, och ett

efter behovet avpassat antal försöksledare — närmast motsvarande de nuvarande

överassistenterna — tillsammans företrädande de såsom nödvändiga

ansedda forskningsfacken. Såväl avdelningsföreståndare som försöksledare

borde det åligga att följa forskningen på sitt område samt taga initiativ

till igångsättande av erforderliga undersökningar och försök. I den

män det ankomme på försöksledare att verkställa dessa, skulle de planläggas

i samråd med vederbörande avdelningsföreståndare. Denne hade att

tillse, att desamma bleve utförda i enlighet med fastställd arbetsplan. På

avdelningsföreståndare ankomme vidare att i enlighet med gällande föreskrifter

och av anstaltens ledning meddelade direktiv leda avdelningens verksamhet

samt handhava vissa därmed sammanhängande administrativa göromål.

För föreståndare och försöksledare borde gälla samma behörighetskrav.

Dessa syntes i huvudsak kunna anslutas till vad som för närvarande

tillämpades beträffande föreståndarbefattningarna vid nuvarande naturveten
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

skapliga och skogsentomologiska avdelningarna. Assistenter och övrig av

delningspersonal intoge i regel biträdesställning men skulle kunna för särskilda

fall insättas å speciella forskningsuppgifter under föreståndares eller

försöksledares tillsyn.

I fråga om organisationen av avdelningen för skogs botanik

och mar k lära har utredningen anfört:

Med hänsyn till att utredningen föreslår inrättandet av en särskild gene

tisk avdelning torde vid avdelningen för skogsbotanilc och marklära böra

finnas tre forskare, representerande underområdena geobotanik, markbiologi

och mykologi; Vilken av dessa som skall fungera såsom föreståndare

torde, med utgångspunkt från vederbörandes lämplighet för uppgiften, få

avgöras från fall till fall; under alla förhållanden synes föreståndarbefattningen

ej böra ovillkorligt knytas till någon av de angivna ämnesgrupperna.

Vid avdelningen bör anordnas ett för anstaltens olika institutioner

gemensamt driftslaboratorium. Enär driftslaboratoriets ledare bör intaga

försöksledares ställning, skulle alltså vid avdelningen erfordras, förutom föreståndaren,

tre forskare. Då ur rekryteringssynpunkt en av dessa bör tillsvidare

anställas som assistent, erfordras sålunda nu endast två försöksledarbefattningar.

Två överassistenttjänster finnas för närvarande. Någon utökning

av de egentliga forskarbefattningarnas antal skulle alltså för tillfället

icke vara behövlig. Däremot bör inrättas en ny assistenttjänst, varjämte

avdelningens arbetskrafter böra utökas med två skogsbiträden. Den

fasta personalen å avdelningen kommer följaktligen enligt utredningens förslag

att bestå av föreståndaren, två försöksledare, två assistenter, tre tekniska

biträden och två skogsbiträden. Avdelningen torde därigenom i personalhänseende

vara förhållandevis väl utrustad för sina arbetsuppgifter.

Organisationen av den genetiska avdelningen har utredningen

tänkt sig böra ske enligt följande grunder.

Den nuvarande anordningen vid försöksanstalten, då undersökningarna

i proveniens-, ras-, genetiska o. dyl. frågor väsentligen handhavas av en assistent

vid naturvetenskapliga avdelningen, torde i enlighet med vad ovan

nämnts böra bliva föremål för reglering. Nya idéer hava framkommit på

detta viktiga forskningsområde, som synbarligen giver löften om rik utveckling.

En konsolidering och utvidgning av försöksanstaltens eget arbete inom

detsamma är därför starkt befogad. Samtidigt är önskvärt att anstalten erhåller

förbättrade möjligheter att följa fortskridandet inom denna ämnesgrupp

vid andra, inhemska och utländska institutioner och att uppehålla

fortlöpande samarbete med föreningen för växtförädling av skogsträd. Man

har anledning tro, att när den genetiska forskningsverksamheten kommer

i gång på bredare front, skola arbetsuppgifterna växa till antal som omfång.

De starkt skiftande skogliga förhållandena i landet torde medverka härtill.

Utredningen förmenar sålunda, att behov föreligger av en specialavdelning

inom anstalten, helt ägnad åt det genetiska arbetsfältet, och att en sådan

avdelning utan dröjsmål bör komma till stånd. Densamma torde dock till en

början givas relativt begränsad omfattning i avseende å den sysselsatta personalen.

Förutom föreståndaren bör avdelningens fasta personal tills vidare

allenast omfatta ett tekniskt biträde; möjlighet till anlitande av tillfällig arbetshjälp

bör finnas. Utvecklingen må sedermera visa, huruvida och i vad

mån avdelningen i det ena eller andra avseendet kan behöva påbyggas.

T fråga om den skogszoologiska avdelningens organisation

har utredningen uttalat följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 222-

Vad slutligen beträffar skogszoologiska avdelningen, torde denna i stort

sett hava till uppgift att utreda samspelet mellan djurliv och skogsproduktion,

innefattande den växande skogens och virkets skadegörare bland djuren

och deras bekämpande, för skogen nyttiga djur, deras levnadsvanor och

befrämjande m. m. Området synes kunna i huvudsak uppdelas i två forskningsfält,

skogens högre och lägre djurvärld. Det senare är nu representerat

vid försöksanstalten, det förra däremot icke. Utredningen finner det eniellertid

angeläget, att även den högre djurvärlden får en permanent målsman

inom den skogliga forskningen för ett systematiskt klarläggande av de ifrågakommande

djurarternas betydelse för skogsbruket, vilken i åtskilliga fall

kan förmodas var mycket stor. Detta avsnitt av ämnesgruppen torde för övrigt

mångenstädes stå i intim kontakt med skogsentomologien. Vid avdelningen

skulle i enlighet härmed behövas två forskarbefattningar, föreståndaren

och en försöksledare. Detta innebär att en försöksledartjänst bör inrättas.

I avdelningen bör vidare ingå skogsentomologiska avdelningens nuvarande

assistentbefattning, varutöver den fasta personalen bör utökas med

ett tekniskt biträde. Möjligheter till anlitande av extra biträden torde böra

föreligga. Därest exempelvis genom inträffade insektshärjningar eller av annan

orsak behov tillfälligt uppkommer av mera avsevärt förstärkt extra arbetskraft,

torde i vederbörlig ordning medelsanvisning härtill få äskas.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts avser utredningen även en

utökning av skogsavdelningens verksamhet. Såsom motiv

härför har utredningen anfört.

Jämväl ifråga om forskningen på skogsskötsel område framstår en förstoring

av arbetsresurserna såsom i hög grad pakallad. För skogsförsöksanstaltens

vidkommande hänföra sig dessa direkt till skogsavdelningen, dess

uppgifter och arbetsresurser. Avdelningens främsta uppgift torde vara att

möjliggöra ett praktiskt ståndpunldstagande i skogsskötselns alltjämt svävande

huvudfrågor, såsom val av trädslag, rena eller blandade, likåldriga

eller olikåldriga bestånd, tiden för första gallringen och gallringsintervallens

längd, gallringens styrka, höggallring eller låggallring, kvalitetshänsvn vid

gallringen, tiden och sättet för beståndets slutliga avveckling, naturlig föryngring

eller kultur m. fl. Med viss reservation för föryngringsproblemen, som

delvis torde fordra särskilda undersökningar, synes den för ställningstagandet

till dessa frågor nödvändiga kunskapen i det stora hela vara gemensam

för deni alla, nämligen kännedomen om skogsbeståndens kvantitativa och

kvalitativa utveckling under olika naturliga betingelser och vid olika behandling.

Fastställandet av skogsbeståndens utveckling och produktion under

skilda villkor är därför det centrala för avdelningen och utgör i och för

sig ett synnerligen omfattande företag. Härtill komma sådana problem, som

i ett eller annat aVseende kunna sägas vara mera särpräglade eller fristående

från de nyss nämnda. Ä avdelningen torde därjämte ställas särskilda anspråk

på intimt samarbete med genetisk forskning samt nära kontakt med

den skogliga allmänheten.

Rörande skogsavdelningens organisation har utredningen

uttalat bland annat följande.

Även i fråga örn skogsavdelningen anser utredningen det vara av största

vikt, att antalet tjänstemän med såväl högre som lägre kvalifikationer utökas.

Forskarbefattningarna kunna lämpligen sättas till fyra: avdelningsföreståndaren,

benämnd professor, jämte tre försöksledare. Denna beräkning

grundar sig därpå, dels att med en mindre personalstat behandlingen av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

d.e närmast föreliggande problemen lärer bliva till tiden alltför utdragen och

tillräcklig arbetskraft icke torde kunna reserveras för direkt samarbete med

praktikens män, dels att de centrala arbetsuppgifterna synas med fördel kunna

schematiskt uppdelas i fyra grupper. Dessa äro: beståndsvård av huvudträdslagen

(tall, gran och björk), produktionens kvantitet; beståndsvård av

huvudträdslagen, produktionens kvalitet; föryngring av huvudträdslagen, naturlig

och genom kultur; beståndsvård och föryngring av övriga trädslag.

Denna indelning, varigenom ämnesgrupperna skulle få var sin särskilda

målsman, är ock avsedd att utgöra en garanti för att intet betvdelsefullt arbetsfält

blir liggande obrukat. Givet är att framför allt för en viss övergångstid

men även, ehuru i mindre grad, för framtiden någon rörlighet mellan

grupperna måste förutses. Detta framgår därav, att exempelvis en beståndsvardsåtgärd

aldrig tager sikte enbart på produktionens kvantitet, ej heller uteslutande

på dess kvalitet, utan den präglas av hänsyn till båda. Redan tidigt

i beståndets liv påverkas behandlingen dessutom av hänsyn till den kommande

föryngringen. Ämnesgrupperingen kan därför sannolikt någorlunda

strikt upprätthållas endast så länge det rör sig om teoretiskt betonade undersökningar.

Så snart man närmar sig den praktiska åtgärden torde i regel inträda

ett behov av syntes, som förutsätter behärskande av mer än en enda

ämnesgrupp. Det bör vara föreståndarens uppgift att, örn han icke själv bör

handlägga tillämpningsfragor, till annan forskare å avdelningen överlämna

sådana. Vid skogsavdelningen finnes för närvarande en överassistenttjänst.

I anslutning till vad förut anförts föreslår utredningen, att denna tjänst skall

upphöra och att tre försöksledarbefattningar skola inrättas vid avdelningen.

Både ur arbetsfördelningens synpunkt och för att motverka en överdriven

specialisering kan det vara lämpligt, att var och en av försöksledarna, under

inseende av föreståndaren, handhar skötseln av en försökspark. Utökningen

av forskarbefattningarna torde nödvändiggöra anställandet av ytterligare

två skogsbilräden.

I stor utsträckning kräva avdelningens undersökningar ett vittomfattande

observationsmaterial, för vars utnyttjande fordras vidlyftiga räknearbeten.

Det ligger därför vikt uppå att det s. k. räknekontoret står i lämplig proportion

till den egentliga forskarpersonalen.

Redan under nuvarande förhållanden är räknekontoret av alltför ringa

kapacitet. Så torde i än högre grad bliva fallet vid ovan förordade ökning

av forskarpersonalen. Räknepersonalen måste därför avsevärt ökas. För

närvarande omfattar den två kvinnliga befattningshavare samt, i den mån

anslagna medel lämnat tillgång, ett antal extrabiträden. Såvitt utredningen

kunnat finna kan en någorlunda tillfredsställande proportion mellan forskarna

och räknekrafterna icke föreligga med mindre de senare kunna organiseras

till tre räkneaggregat a sex personer vardera, allt under förutsättning

att erforderlig maskinutrustning står till buds. Tilt åvägabringande

härav förordar utredningen en utvidgning av den mera fasta räknekontorspersonalen

till tolv befattningshavare. En av dessa bör vara föreståndare

för kontoret och tillika leda ett av räkneaggregaten samt placeras i kansliskrivares

lönegrad. Vart och ett av de båda andra aggregaten böra ledas av

ett kameralbiträde. Av återstående nio befattningshavare synas sex böra

vara kanslibiträden och tre kontorsbiträden. Därjämte må till behövlig utfyllnad

av aggregaten med extrabiträden särskilda medel anvisas liksom för

övriga forskningsavdelningar i ett för samtliga gemensamt belopp. Utredningen

har tagit i övervägande möjligheten att på något sätt samordna skogsavdelningens

och avdelningens för skogsstatistik räknearbeten för att därigenom

söka vinna en kostnadsbesparing. Betvdande olikheter i de båda

avdelningarnas uppgifter och arbetsmetoder torde emellertid lägga hinder i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222

15

vägen för genomförande i större utsträckning av en sådan ordning. Dock får

man anse det vara en självfallen sak att, därest erfarenheten skulle giva vid

handen att i särskilda fall maskinella eller andra räknearbeten med fördel

kunna utföras gemensamt för avdelningarna och ett förbilligande av organisationen

därigenom kan ernås, denna utväg också blir anlitad.

Enligt vad utredningen föreslagit skulle å skogsavdelningen således finnas,

förutom föreståndare och tre försöksledare, två assistenter, ett första skogsbiträde,

en kansliskrivare, fyra skogsbiträden, två kameralbiträden, sex

kanslibiträden och tre kontorsbiträden.

Såsom motivering för inrättande av den skogsteknologiska

avdelningen har utredningen framhållit bland annat:

I åtskilliga hänseenden skall denna avdelning få sig förelagd angelägna

uppgifter och framför allt sådana, som avse ett effektivare utnyttjande av

skogarna för virkesförsörjningen. Till förtydligande härav må nämnas, att

framsteg inom avverknings- och transporttekniken kunna, under i övrigt

oförändrade betingelser, leda till en ökning av de råvarumängder skogsbruket

kan ställa till disposition för nyttig användning. Rationellare metoder

för tillredningen i skogen av virket och dess framforsling till avsättnings-

eller förbrukningsplats innebära möjligheter till utvidgning av området

för en ekonomiskt försvarlig virkesfångst. Eljest mindre väl belägna

skogskomplex och på grund av alltför klen dimension eller mindervärdig

kvalitet icke uttagbara virkesslag kunna därigenom i ökad utsträckning

tillgodogöras. Hushållningen med virket låter sig vidare påverka medelst

förbättrade förfaranden vid dess behandling och vård. Genom att underlätta

begagnandet av sämre virke till, exempelvis, husbehovsändamål skapas

ock villkor för en stegring av de för förädling tillgängliga virkeskvantiteterna.

Vad det praktiska skogsbruket i och för sig beträffar, står lönsamheten

i intimt beroende av huru uppkommande teknologiska frågor lösas.

Detta är framför allt fallet, där mindre goda avsättningsförhållanden

råda och varje åtgärd starkt påverkar och kan bliva avgörande för företagets

bärighet.

Rörande omfattningen av den skogsteknologiska avdelningens

verksamhetsfält har utredningen anfört i huvudsak följande.

Innan utredningen ingår på spörsmålet örn det sätt, varpå den skogsteknologiska

forskningen enligt dess förmenande bör utvidgas, skola emellertid

några synpunkter framföras, som synas ägnade att, ehuru de^icke

göra anspråk på någon fullständighet, i sin man belysa forskningsområdets

omfattning och karaktär. Utvecklingen mot allt större krav på ekonomisering

vid virkets produktion, framskaffande och användning har medfört, att

de teknologiska sidorna av skogsbruket måste väsentligt mera uppmärksammas

än tiilförne. Utredningen har fått ett livligt intryck av att dessa äro

vetenskapligt relativt feiga genomarbetade. Salunda kan antydas behovet

av teknisk och organisatorisk förbättring av skogsprodukternas avverkning,

utdrivning, transport och lagring. Det må erinras, att vid trädens fällning

och upparbetande samt virkessortimentens utforsling använda verktyg, redskap

samt andra hjälpmedel ännu i vissa hänseenden befinna sig, pa ett

synbarligen ganska outvecklat stadium. Mot bakgrunden av de på andra

områden av näringslivet gjorda tekniska framstegen förefaller det som örn

—• trots de svårigheter, vilka direkt betingas av skogsarbetets egenart

genom metodiska undersökningar resultat för upphjälpande av de skogliga

arbetsredskapens och transportmedlens effektivitet borde kunna nas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Motorfordonens under senare år allt större ianspråktagande för virkeskörningar

och de vinster, som därigenom redan gjorts, förtjäna uppmärksammas.

Det synes icke osannolikt, att man bör kunna vänta sig åtskilligt

av skogstransporternas motorisering, därest denna länkas in efter ändamålsenliga

linjer. Det inom andra produktionsgrenar pågående, i regel på systematiska

specialundersökningar grundade tekniska framskridandet torde

nödvändiggöra, att man också i skogsbruket oavlåtligt beaktar dylika frågor

och strävar efter att vinna högre arbetseffekt. I nära samband härmed står

den s. k. arbetsvetenskapliga forskningen. Denna har inom jordbruket och

industrien blivit till väsentlig nytta för produktionsprocessens rationella ordnande

men ännu blott i jämförelsevis liten utsträckning tagits i skogsbrukets

tjänst. Genom tidsstudier bör till exempel den under skiljaktiga förutsättningar

lämpligaste arbetsorganisationen kunna klarläggas. I en följdriktig,

på ekonomisk grundval vilande skogsproduktion måste otvivelaktigt hänsyn

tagas till de arbetsprestationer, som ute i fältet erfordras för att tillvarataga

virkesavkastningen. Metoderna för skogsarbetets bedrivande, den å olika

slag och dimensioner av virke belöpande arbetsvolymens fördelning och växlingar

efter rådande lokala förhållanden m. m. äro faktorer som, såvitt utredningen

kan se, måste utforskas innan ett djupare inträngande i skogsbrukets

ekonomiska problemställningar låter sig göra. Den av försöksanstaltens

skogsavdelning påbörjade arbetstidsundersökningen över huggningslönernas

differentiering på sortiment och dimensioner utgör ett belägg härför.

I förbigående kan erinras, att man utomlands skattar den arbetsvetenskapliga

forskningen inom skogsbruket så högt, att institut inrättats uteslutande

för detta ändamål. Andra uppgifter för skogsteknologiska undersökningar

erbjuda sig beträffande virkets torkning, konservering och behandling

i övrigt för ernående av ökad flytbarhet, varaktighet och motståndsförmåga

ävensom i flera andra avseenden, vilka här ej torde behöva särskilt

nämnas.

Rörande personalorganisationen å den skogsteknologiska

avdelningen har utredningen anfört, att å avdelningen tills

vidare borde vara anställda två tjänstemän, nämligen en föreståndare, i

likhet med övriga avdelningsföreståndare vid försöksanstalten titulerad professor,

samt en assistent. Därförutom ansåges, åtminstone till dess verksamheten

erhållit fastare former, ytterligare fast personal ej böra anställas.

Tillfälliga biträden torde i stället få anlitas i erforderlig utsträckning. Som

behörighetsvillkor beträffande föreståndarbefattningen har utredningen föreslagit,

att vederbörande skulle hava visat prov på mycket goda vetenskapliga

insikter i de ämnen, som folie inom avdelningens arbetsområde, ävensom

att i tillämpningen av dessa i skogsbruket hava ådagalagt framstående

praktisk duglighet. Av assistenten borde krävas att hava genom examen

från högskola eller på annat sätt ådagalagt väl vitsordade kunskaper i hithörande

ämnen.

Utredningen har även ifrågasatt inrättande av en skogsekonomisk avdelning

men med hänsyn till att en professur vid skogshögskolan nyligen upprättats

i ämnet icke ansett sig för närvarande böra framlägga förslag härom.

Såsom förut anförts har utredningen avsett, att en befattning såsom chef

för anstalten i lönegrad C 8 skall inrättas. Anstaltens chef skall

emellertid tillika lia ledningen av avdelningen för skogsstatistik. För när
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

17

varande utövas chefsskapet av föreståndaren för naturvetenskapliga avdelningen.

Rörande den nya chefsbefattningen har utredningen anfört bland

annat:

Det vill synas, som om åtskilliga fördelar kunna vinnas genom att försöksanstalten

ställes under närmaste ledning av en chef med vidsträcktare

administrativa befogenheter och åligganden, än vad för närvarande är fallet.

Utredningen tänker härvid mindre på det därstädes bedrivna vetenskapliga

arbetet, som utan hämmande band måste givas fria händer att

välja sina vägar, sedan väl forskningsuppgifterna blivit fixerade med hänsyn

till skogsbrukets behov. Det kan förvisso icke råda någon tvekan därom,

att även en på vetenskapens grund utövad forskning med klart praktiskt-ekonomiska

mål nödvändigtvis erfordrar ett betydande mått av personlig

frihet i vad angår arbetsmetoderna. Detta är ofrånkomligt, om det

skall bliva möjligt att till dylik verksamhet knyta dugande och intresserade

forskare samt vänta sig nyttobringande resultat av deras strävanden.

Skogsförsöksanstalten utgör härutinnan intet undantag. Däremot bör inrättandet

av en fristående chefsbefattning förvaltningsmässigt och på annat

sätt medföra synnerlig båtnad för forskningsverksamheten. Enligt nu

gällande bestämmelser fungerar en av avdelningsföreståndarna såsom chef.

Därest chefen befrias från skyldighet att själv utföra undersökningar, kunna

hans krafter koncentreras på åtskilliga andra forskningen vidkommande

och viktiga uppgifter, som eljest äro svåra att i tillfredsställande utsträckning

handlägga. Chefens löpande åligganden böra i så fall hava i

huvudsak följande innebörd. Han skall låta sig angeläget vara att söka

åvägabringa ökad förståelse och samverkan i olika hänseenden mellan det

skogliga forskningsväsendet å ena sidan samt, å den andra, för skogsforskningen

betydelsefulla vetenskapsgrenar och det praktiska skogsbrukets representanter,

enskilda såväl som sammanslutningar, korporationer o. dyl.

Vidare bör ankomma på honom att hålla sig underrättad om skogsbrukets

och skogsforskningens tillstånd, villkor och framsteg i Sverige och utomlands,

över sina iakttagelser lämna redogörelser inför försöksanstaltens styrelse,

för denna framlägga förslag till åtgärder för främjande av ifrågavarande

forskning ävensom i övrigt självmant påkalla styrelsens uppmärksamhet

å spörsmål, som beröra denna verksamhet. Därjämte skall han

handhava den omedelbara ledningen av försöksanstalten och i samband

därmed arbeta för planmässighet och effektivitet i den skogliga försöksverksamhet,

som bedrives i riket. Chefen bör ock verka för att specialundersökningar

av tidigare omförmält slag komma till stånd och anförtros

åt lämplig person, antingen inom eller utom anstalten. Jämväl torde böra

åvila honom, förutom andra gängse administrativa uppgifter, att sammanhålla,

samordna och befordra arbetet inom försöksanstaltens olika avdelningar

samt tillse, att förekommande göromål behörigen fördelas mellan

dessa ävensom att anstaltens och avdelningarnas verksamhet i övrigt blir

ändamålsenligt organiserad. Det Jior tillkomma honom att upprätta förslag

lill medelsäskanden och fördelning av för forskningsändamål tillbuds stående

medel och att till verkställighet befordra av styrelsen fattade beslut,

t samråd med avdelningsföreståndarna bör han redigera sådana skrifter,

som av anstalten utgivas. Han torde ock böra aktgiva på forskningsresultatens

spridningsvägar och framlägga-de förslag till förbättringar av desamma,

som finnas befogade. Därutöver skall han genom resor bereda

sig noggrann kännedom örn skogsbrukets särskilda behov i forskningshänseende,

inspektera försöksparkerna samt följa försöksanstaltens lokala undersökningar.

Bihang lill riksdagens protokoll 1 sata!. Nr 222. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Rörande förslaget att förena chefsbefattningen med befattningen såsom

ledare av avdelningen för skogsstatistik har utredningen yttrat:

Givet är att en chefsbefattning med sist antydda skyldigheter ej låter

sig förena med föreståndarskap för någon av anstaltens forskningsavdelningar.

Tjänsten lärer bliva så omfattande och i övrigt krävande, att

den helt tager sin man i anspråk. I all synnerhet torde detta bliva fallet

om, såsom i det följande skall närmare avhandlas, försöksanstaltens styrelse

utbygges och gives vidsträcktare funktioner. Innehavaren av chefsposten

bör, liksom nu är förhållandet, hava säte och stämma i styrelsen

och i denna tillika vara föredragande i ärenden, som röra skogsförsöksanstalten

samt den skogliga forskningen i allmänhet. Utredningen har därjämte

tänkt sig att chefen skall, närmast med biträde av avdelningens

för skogsstatistik förberörde tjänsteman, handhava den direkta ledningen av

verksamheten inom sagda avdelning. Åt sistnämnde tjänsteman torde sålunda

huvudparten av avdelningens löpande göromål kunna anförtros. Han

bör enligt utredningens uppfattning erhålla försöksledares ställning och

lönevillkor. Ett närmare sammanförande av chefen med statistiska avdelningens

uppgifter har utredningen ansett vara av värde för hans ämbetsutövning

överhuvud taget. Uppenbart är dock att vid utväljande av chef

hänsyn skall tagas allenast till de allmänna kvalifikationerna för chefsposten

och icke till specialkvalifikationer med avseende å statistiska avdelningens

verksamhet. I samband härmed må framhållas fördelen därav, att

en avdelningsföreståndare ej behöver betungas med rent administrationsarbete,

som inkräktar på de vetenskapliga studierna, utan kan helt ägna sig

åt dessa. Förvaltningsgöromålen komma självfallet att högst avsevärt tillväxa

vid en så betydande utvidgning av försöksanstalten och dess verksamhet

som av utredningen föreslagits. Något hinder för chefen att själv tillfälligtvis

ägna sig åt lösandet av begränsade forskningsuppgifter bör icke

föreligga. Man får dock ej räkna med att han normalt skall hava tillfälle

därtill.

Beträffande kanslipersonalen har utredningen anfört:

För att biträda vid handläggning av de kamerala och expeditionsärenden,

som medfölja förvaltningen av skogsförsöksanstalten och chefens ämbetsutövning

i övrigt, torde chefen böra förfoga över erforderlig expeditionspersonal.

För närvarande står till styrelsens för skogsförsöksanstalten och

skogshögskolan disposition en arvodesavlönad sekreterare. Högskolan och

anstalten hava vidare en gemensam ordinarie kamrerare, upptagen på högskolans

stat. Denne ombesörjer utbetalningar och redovisningar, sköter

expedition, för matriklar, vårdar arkiv, fungerar såsom sekreterare i lärarrådet

samt biträder med tillsyn, vård och anskaffning av inventarier och annan

egendom m. m. Vid anstalten finnas därjämte två kanslibiträden, ett ordinarie

och ett extra ordinarie, vilka tillhandagå vid gemensamt expeditionsarbete,

ritgöromål och en del andra förekommande bestyr. I anstaltens stat

ingå dessutom tre skogsmästare, vilka äro placerade å försöksparkerna. På

grund av den stora ökning i de kamerala, expeditiva och utredningsmässiga

samt personalfrågor berörande göromål, som skulle följa med den förordade

utvidgningen av försöksanstalten, torde häri rätt genomgripande förändringar

behöva vidtagas. Utredningen har funnit sig böra föreslå, att å anstaltens

chefskansli med heltidstjänstgöring anställas dels en kamrerare för omhänderhavande

av kassa, utbetalningar, räkenskaper o. dyl. samt personalärenden,

dels ock en notarie för att gå chefen till handa vid beredning och

handläggning av olika förekommande ärenden ävensom vid redigering av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

19

publikationer m. m. Notarien skall tillika vara styrelsens sekreterare; nuvarande

sekreterarebefattningen indrages. Den nu för anstalten och högskolan

gemensamma kamrerartjänsten torde i sin helhet vara erlorderlig.

Angående styrelsen för skogsförsöksanstalten har i betänkandet anförts:

Styrelsen hör i fortsättningen liksom hittills vara gemensam för försöksanstalten

och skogshögskolan. I avseende å den skogliga forskningen bör

styrelsen utgöra ett allmänt sammanhållande organ. Den skall sålunda hava

till uppgift att, under hänsynstagande till skogsbrukets^ behov, befordra ali

skoglig forskning, som kan vara till näringens bästa. Sålunda bör den följa

utvecklingen på skogsbrukets och den skogliga forskningens områden samt

själv vidtaga eller hos statsmakterna framlägga förslag till åtgärder, vilka

anses lämpliga för stärkande av forskningens effektivitet. Styrelsen skall

hava överinseende över skogsförsöksanstalten, pröva och fastställa arbetsplaner

för denna, tillse att planerna bliva genomförda samt upptaga och

vårda förbindelser med andra för skogsbruket direkt eller indirekt verksamma

vetenskapliga institutioner ävensom med forskningsintresserade enskilda

personer, företag och sammanslutningar. Den skall utgöra en naturlig

remissinstans i alla den skogliga forskningen berörande ärenden, äska

medel till forskningsändamål och fördela till dess disposition för forskningsuppgifter

ställda anslag samt följa de arbeten, till vilkas utförande medel

beviljats. Vidare skall styrelsen främja samarbetet mellan olika institutioner

och forskare inom området ävensom söka motverka uppenbar omgång och

dubbelarbete. Därförutom bör ämbetsbefattningen inrymma åtgärder för anordnande

och stödjande av specialundersökningar, vilka styrelsen finner

böra verkställas. Dylika kunna antingen upptagas på styrelsens initiativ, och

då genom överenskommelse anförtros åt lämplig institution eller person att

utföra, eller ock föreslås av forskaren själv. Utöver det anförda har styrelsen

att verka för att i det vetenskapliga arbetet vunna resultat på lämpligt sätt

komma praktiken till godo, och styrelsen skall sålunda meddela föreskrifter

angående offentliggörande av de vid forskningsverksamheten gjorda rönen.

Slutligen må framhållas, att styrelsen bör såvitt möjligt erhålla fria händer

att tjäna sina syften på mest praktiska sätt utan att tyngas av onödiga formella

bestämmelser. Den bör ej heller belastas med administrativa åligganden

av enklare beskaffenhet.

Utredningen är av den åsikten, att styrelsen i sagda hänseenden har en

viktig mission aft fylla. Härför erfordras emellertid, bland annat, att den

i avseende å sammansättningen i lämpliga proportioner representerar de

olika intressegrupper, som äro närmast berörda av den skogliga forskningen

eller kunna på andra grunder gagna denna. Det är följaktligen önskvärt,

att styrelsen inom sig erhåller tillgång å framstående sakkunskap å skilda

områden av det skogliga arbetsfältet. Styrelseledamöterna böra väljas med

hänsyn till att de skola uppehålla förbindelse mellan forskningsorganen

och respektive praktiska verksamhetsgrenar, giva fruktbringande impulser

till forskningsorganisationens och arbetets förkovran samt aktivt medverka

vid bedömande av forskningsuppgifternas aktualitet och betydelse samt sätten

för de nya kunskapsrönens spridande. Med beaktande härav vill utredningen

föreslå, att styrelsen sammansättes sålunda: Av Kungl. Majit utses en

person lill styrelsens ordförande. Försöksanstaltens chef bör, som nyss antytts,

vara självskriven ledamot. Detta gäller även skogshögskolans rektor

och, i betraktande av att domänverket är landels största företag inom skogsbruket,

chefen för domänstyrelsen ävensom, med hänsyn till tjänstens natur,

chefen för den centrala statliga myndighet på det enskilda skogsbrukets

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

område, statens skogsstyrelse, som utredningen föreslagit till inrättande.

Sistnämnda bägge chefer böra äga att sätta annan i sitt ställe. Därutöver

torde i styrelsen böra beredas plats åt två representanter för enskilt skogsbruk,

en för större och en för mindre sådant. Vidare synes befogat att de

i förbrukningshänseende viktigaste skogsindustrierna, nämligen pappersmasse-

och sågverksindustrierna, företrädas med var sin målsman. De senares

förädlingstekniska synpunkter kunna vara till gagn vid behandlingen

av många forskningsfrågor. Därigenom torde jämväl kunna underlättas

kontakten med den träteknologiska forskningen, vilken verksamhet utredningen

anser vara av stor betydelse för skogsbruket. De av styrelsens nio

ledamöter, som ej äro självskrivna, böra förordnas av Kungl. Majit på viss

tid, förslagsvis tre år.

I fråga om styrelsens arbetsformer har utredningen anfört i huvudsak

följande.

Gentemot den hittillsvarande styrelsen är den av utredningen föreslagna

blott obetydligt större. Styrelsen skulle sålunda komma att "utökas endast

med två ledamöter. Någon nämnvärd förtynning av arbetsformerna borde

knappast behöva uppstå. Av praktiska skäl torde likväl böra öppnas

möjlighet för styrelsen att inom en trängre krets, förslagsvis ordföranden eller

vice ordföranden och tre andra ledamöter, fatta avgöranden i frågor, som

icke äro av mera allmän eller väsentlig betydelse. Vad beträffar de s. k. femårsmötena,

torde ett bibehållande av dessa icke vara nödvändigt redan med

hänsyn till den förordade storleken och sammansättningen av styrelsen.

Då ett rådgörande med utomstående sakkunniga ofta torde vara av stor

nytta, anser utredningen dock att styrelsen bör vid förefallande behov

hålla överläggningar i forskningsangelägenheter med särskilt tillkallade personer.

Beträffande saväl personval som tidpunkt för dylika överläggningar

bör full frihet råda. Man får utgå från att styrelsen i erforderlig utsträckning

anmodar representanter för anstaltens och skogshögskolans olika

avdelningar samt det praktiska skogsbruket och annan sakkunskap

att deltaga i sådana. I sin helhet synes styrelsen lämpligen böra sammanträda

minst två gånger örn året, dels på våren och dels på hösten. Förutom

löpande ärenden, såsom arbetsplaner och budgetförslag för skogsförsöksanstalten,

samt yrkanden och rekommendationer från ledamöterna torde

styrelsen därvid få anledning att till behandling företaga framställningar

från institutioner och enskilda med förslag till undersökningar. Sedan en

klar uppfattning bildats om hur forskningen bör bedrivas under det följande

året, skall styrelsen i vederbörlig ordning hos Kungl. Majit göra framställning

om nödiga statsmedel. Utöver de ordinarie mötena bör styrelsen sammankomma

då anledning därtill föreligger. Dess ordförande och ledamöter

torde böra vara oavlönade men åtnjuta vederbörlig resekostnads- och traktamentsersättning.

Rörande anstaltens bugg nada fråga har utredningen anfört:

I ett av organisationsnämnden den 25 oktober år 1932 avgivet betänkande

med plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande 10-årsperiod

ifragasattes anvisandet av 350,000 kronor för anstaltsbyggnadens utvidgning.

Denna avsåg dock endast att giva ökat utrymme åt det forskningsarbete,

som vid anstalten då pågick och sedan länge varit i starkt behov

därav. ^ I händelse den av utredningen tillstyrkta organisationen förverkligas,

mäste det uppkommande stora lokalbehovet tillgodoses genom uppförande

av en betydligt större nybyggnad än den av organisationsnämnden

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 222.

21

planerade. Det synes vara till stor fördel om samtliga avdelningar kunna inrymmas

under ett tak. Någon möjlighet till framtida utvidgning inom denna

byggnad bör ock finnas. Med ledning av de utrymmen, som varje avdelning

beräknas bliva i behov av, har efter samråd med ingenjören B.

Sundblad i byggnadsstyrelsen kostnaden för en ny institutionsbyggnad, med

en kubikmassa av 20,000 m3 och uppförd å försöksanstaltens och högskolans

gemensamma tomtområde, närmelsevis uppskattats till 1.5 miljon kronor,

därav en mindre del skulle komma på utvändiga arbeten. Härvid förutsättes

att den nuvarande institutionsbyggnaden användes till annat nyttigt

ändamål. Möjligheter härtill torde icke saknas. Bland annat har till utredningen

framförts tanken, att byggnaden i fråga skulle disponeras för anordnande

av förbättrade biblioteksutrymmen samt läs- och studielokaler såväl

för anstaltspersonaien samt högskolans lärare, docenter och elever som för

andra, vilka önska taga skogsbibliotekets resurser i anspråk. Utredningen

har icke ansett sig böra taga ställning till detta spörsmål. Ett närmare övervägande

av detsamma synes böra tillkomma försöksanstaltens och högskolans

styrelse.

Yttranden.

Utredningens förslag till ny organisation för skogsförsöksanstalten har i

de avgivna yttrandena i allmänhet vunnit anslutning. Domänstyrelsen har

emellertid icke kunnat biträda förslaget att inrymma riksskogstaxeringen såsom

en särskild avdelning inom anstalten. Enligt styrelsens mening borde

denna uppgift handhavas av en särskild nämnd. Domänstyrelsen har även

ifrågasatt örn den föreslagna styrelsen blir erforderlig, därest en särskild

chefsbefattning inrättas. Styrelsen har ansett att en kommission, som sammanträdde

årligen för planläggande av anstaltens arbete, i stället borde inrättas.

Statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd ha framställt

vissa anmärkningar mot de föreslagna befattningshavarnas löneplacering.

I ett flertal fall syntes befattningshavarna ha placerats i för hög lönegrad.

Å andra sidan har i vissa yttranden uttalats, att den föreslagna chefsbefattningen

erhållit för låg placering i lönehänseende.

Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Domänstyrelsen har anfört bland annat:

Styrelsen anser det visserligen vara av vikt, alt riksskogstaxeringen handhaves

i nära samarbete med anstalten. Styrelsen förordar emellertid, att

ledningen av denna taxering anförtros åt en särskild nämnd, i vilken ingå representanter

— i största möjliga utsträckning sakkunniga på detta speciella

område — för statens och enskilt skogsbruk samt för trävaruindustrien.

Denna nämnds anknytning till anstalten kan åvägabringas, bland annat,

därigenom, att den av utredningen föreslagna chefen för anstalten fungerar

som ordförande. Vid en sådan anordning böra det praktiska skogsbrukets,

industriens och sakkunskapens synpunkter på skogstaxering och därmed

förbundna arbeten kunna i avsevärt större utsträckning komma lill sin

rätt och göra sig gällande, än om ifrågavarande arbeten inordnas under en

avdelning hos anstalten.

Därest utredningens förslag om anstaltens ställande under närmaste ledning

av en chef med vidsträckta administrativa befogenheter och åliggan
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

den — vilket förslag styrelsen, med hänsyn till önskvärdheten av en verklig,

enhetlig ledning av försöksanstalten, livligt biträder —• vinner statsmakternas

godkännande, anser styrelsen, att det bör tagas under närmare övervägande,

huruvida skäl verkligen föreligga för bibehållandet av anstaltsstyrelsen.

Godkännes utredningens uttalande att. chefen bör äga inhämta

råd av ett föreståndarkollegium, sammansatt av chefen såsom ordförande

och samtliga avdelningsföreståndare vid anstalten, synes chefen ej böra göras

beroende av en över honom ställd styrelse av den nu föreslagna sammansättningen.

Chefens ställning påkallar att han förlänas självständighet

av betydande mått. I stället för nämnda styrelse, vilkens verksamhet i fortsättningen

bör begränsas till skogshögskolan, synes hellre böra tillsättas en

kommission, som sammanträder årligen för planläggning av anstaltens verksamhet

och avgivande av berättelse över vid anstalten bedrivna forskningar

och övriga arbeten. I kommissionen böra ingå, förslagsvis, sju representanter

för vårt lands skogsbruk och näringsliv på det skogliga området. De

böra förordnas för en tid av, förslagsvis, sex år i sänder. Det är ett önskemål

att de för att under jämförelsevis lång tid kunna följa anstaltens verksamhet

erhålla förnyade förordnanden. Styrelsen föreställer sig, att ett organ

av nu antydd art skall vara ägnat att lämna chefen erforderlig ledning

och bistånd vid hans verksamhet. Med hänsyn till den ställning chefen

skulle komma att intaga inom den skogliga forskningen synes hans befattning

böra sättas i högre lönegrad än den utredningen föreslagit.

Styrelsen tillstyrker med dessa erinringar att förslaget genomföres så snart

detta, med hänsyn till tillgången till för forskning lämpade krafter och ur

organisatorisk synpunkt, är möjligt.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt har uttalat:

I fråga om skogsstatistiken finner styrelsen övervägande skäl tala för, att

riksskogstaxeringen inordnas under skogsförsöksanstalten såsom en permanent

institution. Styrelsen anser de riktlinjer, som av utredningen uppdraga

för riksskogstaxeringens och avverkningsstatistikens förläggning till en

särskild avdelning vid skogsförsöksanstalten, vara ägnade att på ett tillfredsställande

sätt främja dessa viktiga frågor. Även om för den nu pågående

riksskogstaxeringen gällande grunder i fortsättningen i allt väsentligt tilllämpas,

måste man räkna med att i framtiden få möta nya skogsproblem

och taxatoriska spörsmål, som det kan vara av värde att få belysta ur olika

synpunkter. Fördenskull förutsätter styrelsen, att överläggningar i sådana

frågor mellan avdelningen och andra statens skogliga myndigheter samt

enskilda skogsägare komma att äga rum för vinnande av bästa möjliga resultat

beträffande undersökningarna av landets skogstillgångar.

Åberopande vad utredningen i detta avseende anfört vill styrelsen särskilt

understryka, att den föreslagna chefen bör jämte organisatorisk förmåga och

allmänna chefsegenskaper äga verklig kompetens som forskare. Endast

under denna förutsättning synes det för honom bliva möjligt att fylla den

viktiga del av hans tjänsteåligganden, som innefattar uppgiften att samordna

aktuella forskningsuppgifter på de olika avdelningarna till en för det hela

resultatbringande verksamhet. Den blivande chefens arbetsuppgifter i administrativt

och organisatoriskt hänseende äro enligt förslaget så omfattande

och viktiga, att det icke torde vara lämpligt eller ens möjligt att med

dem sammanföra en avdelningsföreståndares forskningsåligganden. Däremot

torde skäl finnas för att åt den blivande chefen anförtro den direkta

ledningen av den statistiska avdelningen. Med hänsyn till chefens ansvars
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

23

fulla och krävande ställning och till de fordringar, som måste ställas ifråga

örn hans kompetens i både vetenskapligt och praktiskt avseende, är det enligt

styrelsens mening nödvändigt att höja det för honom avsedda arvodet till

minst 18,000 kronor i stället för nu föreslagna 16,000 kronor. Ifråga om

den till chefens förfogande föreslagna kansli personalen har styrelsen intet

att erinra.

Centralrådet för skogsvdrdsstijrelscrnas förbund har funnit utredningens

förslag i allt väsentligt välgrundade och ägnade att på ett lämpligt sätt utbygga

det vetenskapliga försök sarbetet på förevarande område. Under framhållande

av det värde en ändamålsenligt ordnad, med erforderliga resurser

utrustad och effektivt arbetande skoglig forskningsorganisation ägde för

vårt av skogsbruket så beroende land, tillstyrkte centralrådet därför utredningens

yrkanden.

Skogsvårdsstgrelsen i Stockholms län har ansett, att det kunde ifrågasättas,

om det ur alla synpunkter vore ändamålsenligast att inordna riksskogstaxeringen

under skogsförsöksanstalten. Vissa skäl talade för att bibehålla

taxeringen under en mångsidigt sammansatt nämnd. Skogsförsöksanstaltens

chefsbefattning borde hänföras till högre lönegrad än den föreslagna.

Naturfredade skogskomplex borde enligt styrelsens mening kunna

ställas under skogsförsöksanstalten.

Skogsvårdsstgrelsen i Uppsala län har ifrågasatt, huruvida det icke skulle

vara till fördel för ett följdriktigt genomförande av riksskogstaxeringen, om

ett råd av speciellt sakkunniga finge kontinuerligt handhava ledningen av

och därmed även taga ansvaret för riksskogstaxeringen.

Skogsvårdsstgrelsen i Gotlands län har framhållit, att vid försöksanstaltens

omorganisation borde beaktas vikten av att anstalten kunde i tillfredsställande

utsträckning lämna skogsvårdsstyrelserna hjälp för undersökning

av mera lokala problem och trädsjukdomar. Möjligen borde den skogszoologiska

avdelningen utvidgas att omfatta trädsjukdomar i allmänhet.

Skogsvårdsstgrelsen i Blekinge län har ansett, att den naturliga utvecklingen

på skogsforskningens område borde vara, att den omorganiserade

skogshögskolan först finge verka någon tid och giva blivande forskare den

vetenskapliga skolning, som tidigare ej stått att erhålla där. Först därefter

borde försöksanstalten successivt påbyggas. Styrelsen stöde tvekande och

frågande inför en del av utredningens förslag men ville i princip stödja en

ändamålsenlig utvidgning av försöksanstalten, när tiden vore lämplig. De

s. k. skogsvårdsgårdarna borde av anstalten med fördel kunna användas för

försöks- och demonstrationsändamål.

Skogsvårdsstgrelsen i Västmanlands län har framhållit, att det vore önskvärt

att i samband med den skogliga forskningen även träteknologisk forskning

organiserades. Vad anginge den genetiska forskningen, borde man söka

en ändamålsenlig lösning av frågan örn samordnande av verksamheten vid

skogsförsöksanstalten och det av föreningen för växtförädling av skogsträd

bedrivna arbetet. Styrelsen ställde sig tveksam till riktigheten av uttalandet

att studiet av skogens högre djurvärld vore av större betydelse för skogsbruket.

Organiserandet av riksskogstaxeringen och avverkningsstatistiken

borde anslå tills erfarenhet vunnits av pågående försökstaxeringar och provundersökning.

Vid försöksanstalten borde upprättas en avdelning för skogsekonomisk

forskning, å vilken skulle anställas en föreståndare med professors

ställning och en docent, båda med undervisningsskyldigbet vid skogshögskolan.

ben vid försöksanstalten föreslagna chefsbefattningen borde förenas

med bättre lönevillkor genom att placeras i en lönegrad för vilken årslönen

uppginge till minst 20,000 kronor jämte rörligt tillägg. I försöksan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

staltens styrelse borde beredas plats för en representant för centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund. Möjligen borde, för underlättande av samarbetet

med den träteknologiska forskningen, en styrelseledamot utses av

ingenjörsvetenskapsakademien.

Skogsvårdsstyreisen i Gävleborgs län har yttrat, att förbindelsetjänsten

mellan vetenskaplig forskning och praktiska skogsförsök icke borde åvila

anstaltens chef. Denna tjänst krävde en särskild avdelning vid anstalten.

Statskontoret har i huvudsak anfört:

Vidkommande utredningens förslag till omorganisation av statens skogsförsöksanstalt

vill statskontoret framhålla, att ämbetsverket saknar möjlighet

att pröva förslaget, i vad det avser anstaltens organisation på olika forskningsavdelningar

och antalet vid dessa avdelningar knutna tjänstemän.

I fråga om försöksledarnas placering i lönegrad vill statskontoret erinra

örn att tjänstemän med vetenskaplig kompetens och närmast motsvarande

arbetsuppgifter vid andra i lönehänseende nyreglerade anstalter hänförts till

26 lönegraden. I avbidan på den förestående allmänna revisionen av personalförteckningarna

torde ifrågavarande befattningshavare vid skogsförsöksanstalten

icke böra erhålla en härifrån avvikande lönegradsplacering.

Beträffande personalen å skogsavdelningens räknekontor synes fördelningen

av de föreslagna 12 befattningarna å fyra olika lönegrader — en

kansliskrivare i Ilie, två kameralbiträden i 8:e, sex kanslibiträden i 7:e och

tre kontorsbiträden i 4:e lönegraden — icke vara väl avvägd. Statskontoret

vill erinra örn att föreståndaren för räknekontoret enligt förslag av allmänna

civilförvaltningens lönenämnd i yttrande den 3 oktober 1933 nu är placerad

i 8 lönegraden med benämning kameralbiträde i stället för _ såsom

styrelsen för skogshögskolan och anstalten hade föreslagit — i 11 lönegraden

med benämning kansliskrivare. Därest ifrågavarande befattning i

samband med den nu föreslagna starka utökningen av räknekontorets personal

uppflyttas till 11 lönegraden, synas skäl knappast föreligga att därjämte

inrätta tva nya kameralbiträdesbefattningar. Ledare av räkneaggregat

torde i stället böra såsom kanslibiträde hänföras till 7 lönegraden och

de sex kanslibiträden, som lörslaget upptager, erhålla kontorsbiträdes

tjänsteställning.

Anstalten skulle enligt förslaget alltjämt stå under ledning av en för

anstalten och skogshögskolan gemensam styrelse. Med chefsbefattningen

för anstalten — som nu mot ett särskilt arvode av 700 kronor för år utövas

av en av avdelningsföreståndarna — skulle förenas vidsträcktare administrativa

befogenheter och åligganden än vad för närvarande är fallet och dess

innehavare skulle befrias fran skyldighet att själv utföra vetenskapliga undersökningar.

Befattningen skulle i samband härmed hänföras till lönegraden

C 8. Vid anstalten skulle vidare, bland annat, inrättas en kamrerarbefattning

och en notariebefattning i lönegraden A 24, respektive Eo 21. Det

a skogshögskolans stat uppförda arvodet at en för högskolan och anstalten

gemensam sekreterare skulle indragas. Den å högskolans personalförteckning

uppförda, för högskolan och anstalten gemensamma kamrerart jönsten

i 20 lönegraden har ansetts i siri helhet vara erforderlig för högskolan.

Statskontoret har icke blivit övertygat om lämpligheten av utredningens

förslag i fråga örn chefsbefattningen vid skogsförsöksanstalten. Med hänvisning''

tili sambandet mellan anstaltens och skogshögskolans verksamhetsområden

vill ämbetsverket ifrågasätta, huruvida icke lämpligen en för anstalten

och högskolan gemensam chefsbefattning bör inrättas, med vilken

någon undervisnings- eller forskningsskyldighet icke skulle vara förenad.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

25

För en dylik befattning synes den av utredningen föreslagna placeringen i

lönegraden C 8 kunna godtagas. Någon anledning att i samband med omorganisationen

inrätta en ny kamrerartjänst eller i övrigt vidtaga ändring i avseende

å sättet för de kamerala göromålens bestridande kan statskontoret

icke finna föreligga.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har inskränkt sig till en granskning

av utredningens förslag till löneställning för de olika föreslagna nya

befattningarna och därvid förordat följande lönegradsnedsättningar, nämligen

för chefsbefattningen från lönegrad C 8 till G 7, för de två nya föreståndarbefattningarna

från 30:e till 29:e lönegraden och för försöksledartjänsterna

från 27 :e till 26 :e lönegraden. Lönenämnden har vidare yttrat, att den

av utredningen föreslagna kamrerarbefattningen i 24 :e lönegraden tills vidare

borde ersättas nied en befattning som kassör i 14:e lönegraden, att i

stället för den extra ordinarie notarietjänsten i 21 :a lönegraden skulle inrättas

en arvodessyssla med ersättning av 2,500 kronor, att antalet extra ordinarie

kanslibiträden å räknekontoret borde minskas, samt att jämväl vid

skogsförsöksanstalten 2:a lönegraden komme till användning för extra ordinarie

biträdespersonal.

Skogsägare föreningarnas riksförbund har anfört:

Som ett önskemål vill riksförbundet framhålla att om möjligt forskningens

resultat i en mera förenklad upplaga kunde delgivas den skogligt intresserade

allmänheten och skogsägaren. Ävenså synes det mycket stora erfarenhetsmaterial,

som finnes att hämta hos praktikens män och även hos många vakna

skogsägare, icke få försvinna obemärkt utan om möjligt hopsamlas och

bearbetas. Dessa skogliga rön och erfarenheter, sovrade och hopställda av

en kritisk forskare, skulle säkerligen kunna ge värdefulla uppslag för såväl

skogsmannen som vetenskapsmannen.

Skogssällskapet har yttrat bland annat:

Skogssällskapet vill fästa uppmärksamheten vid lämpligheten av att antalet

ledamöter i styrelsen för anstalten bestämmes med hänsyn tagen till

att utöver dem, som enligt utredningens förslag böra lia säte i styrelsen, utrymme

beredes för ytterligare åtminstone en ledamot. Tänkas kan nämligen,

att person, som ej tillhör något av de intresseområden, från vilka ledamöter

enligt utredningens förslag böra utses, likväl på grund av särskilda

kvalifikationer befinnes kunna utgöra en särskilt värdefull tillgång för institutionens

ledning, exempelvis för att den tekniska forskningen därinom

må kunna bliva väl företrädd. I sådant fall är angeläget, att hinder ej möter

för Kungl. Maj:t att kunna placera sådan person i styrelsen. Skulle förhållandena

ej påkalla besättande av denna plats, må den stå öppen, tills

behov därav framställer sig. Likaså kan den möjligheten föreligga, att

pappersmasse- och sågverksindustrien med fördel företrädes av samme man,

besittande behövlig sakkunskap å dessa områden. Vid sådant förhållande

bör den fördel, som därigenom erbjuder sig till begränsning av antalet

fungerande ledamöter, tillvaratagas.

I anslutning till det anförda föreslås, att ledamöter, som skola utses av

Kungl. Maj:t, bestämmas lill ett visst högsta antal, vilket dock, på sätt

nämnts, icke under alla förhållanden helt skulle behöva utnyttjas.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 222-

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Departements
chefen.

Under senare år har en livlig verksamhet på den skogliga forskningens

område förekommit. För vårt lands skogsproduktion betydelsefulla resultat

ha nåtts. Emellertid är skogsvetenskapen förhållandevis ung och har i relativt

ringa omfattning hunnit tränga igenom de olika skogliga spörsmål,

som äro föremål för dess uppmärksamhet. Samtidigt är att märka, att inom

skogsbruket råder ett mycket stort behov av vägledande anvisningar för den

praktiska verksamheten. Därförutan måste nämnda verksamhet komma

att präglas av en hög grad av ovisshet och osäkerhet örn vilka verkningar

som följa av den ena eller andra åtgärden. Möjligheterna att på erfarenhetens

väg vinna kännedom om de ändamålsenligaste formerna för skogsbrukets

bedrivande äro starkt begränsade. Främst beror detta på den långa

produktionstiden i skogen. Skola några verkliga resultat nås på detta område,

fordras systematiska vetenskapliga studier. Nyssnämnda behov av

tillräckligt stöd från vetenskapens sida vid utförande av skogsvårdande och

andx-a virkesproduktionen berörande åtgärder har med åren starkt tilltagit.

Detta är bland annat en följd av att skogsbruket som försörjningskälla intagit

en alltmer framträdande plats i folkhushållet och att den ekonomiska

utvecklingen nödvändiggör bästa möjliga tillvaratagande av produktionsmedlen.

De nuvarande forskningsresurserna på det skogliga området synas icke

längre motsvara berättigade fordringar. Med den ur social och ekonomisk

synpunkt allt större betydelse, som skogsbruket fått i vårt land, är det en

angelägenhet av största vikt, att ifrågavarande vetenskap uppmuntras och

förses med bästa möjliga livsbetingelser. Det torde böra framhållas, att i

andra virkesproducerande länder denna vetenskap i syfte att öka produktionen

understötts och framdrivits. Emellertid är tillämpningen av de vetenskapliga

rön av praktisk betydelse som göras ofta begränsad till det egna

landet och äger sålunda icke allmängiltighet. Det är därför av stor vikt för

vårt land att här bedrives en självständig och intensiv forskning på detta

område, så att landet icke kommer i en sämre ställning i konkurrensen med

andra länder. Jag förordar därför, att åtgärder vidtagas i syfte att utöka

skogsförsöksanstaltens organisation för att sätta den i stånd att möta de

större krav, som numera ställas på den skogliga forskningen.

Vad angår den föreslagna organisationen kan jag i princip ansluta mig

till skogsutredningens förslag. Emellertid kan en alltför kraftig på en gång

skeende expansion medföra svårigheter att finna lämpliga personer för de

nyinrättade forskarbefattningarna. Med hänsyn härtill anser jag att i varje

fall tills vidare den skogsteknologiska forskningen bör kunna anslutas till

skogsavdelningen och den genetiska forskningen lill avdelningen för skogsbotanik

och marklära. Härvid torde dessa forskningsgrenar höra företrädas

av var sin försöksledare. Om så skulle visa sig önskvärt, torde dock hinder

icke föreligga att låta dessa försöksledare få en mera självständig ställning

inom anstalten. Därest det på grund av vunna erfarenheter sedermera skulle

visa sig önskvärt, torde sistnämnda forskningsgrenar böra överflyttas till

särskilda avdelningar.

De avdelningar, som jag förordar skola vid anstalten bedriva den egent
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 222.

liga skogsvetenskapliga forskningen, bli sålunda skogsavdelningen, avdelningen

för skogsbotanik och marklära samt skogszoologiska avdelningen. De

uppgifter ifrågavarande avdelningar närmast skola handha kunna angivas

sålunda. På skogsavdelningen skall ankomma att verkställa undersökningar

och utredningar rörande skogsskötsel, såsom angående skogsträdens utveckling

och produktion under olika naturförhållanden och vid skilda behandlingssätt.

Vidare skall denna avdelning syssla med skogsuppskattning, d. v s.

bestämning av trädens volym, tillväxt m. m., ävensom med skogsprodukternas

beskaffenhet, tillredning, transport samt andra skogsteknologiska frågor.

Skogsavdelningen skall jämväl öva närmaste tillsynen över de försöksparker,

vilka stå till anstaltens disposition. Vad angår avdelningen för skogsbotanik

och marklära skall denna ägna sig åt att utforska problem inom områdena

för markbiologi samt skoglig botanik och svamplära ävensom skogsträdens

ras- och ärftlighetsfrågor. Vid avdelningen skall inrättas ett driftslaboratorium

för verkställande av kemiska, mekaniska och fysiska analyser at anstaltens

olika forskningsavdelningar. Den skogszoologiska avdelningen skall undersöka

samspelet mellan djurlivet och skogsproduktionen samt behandla

de problem, som röra bekämpandet av skogens skadegörare bland djuren.

Beträffande frågan örn inrättande av en avdelning för skogsstatistik, vilken

i fortsättningen skulle handha riksskogstaxeringen, kan jag biträda utredningens

förslag. De betänkligheter mot denna anordning, som uttalats i

vissa yttranden, kan jag icke dela. Ett flertal av de frågor, som uppkomma

vid riksskogstaxeringens utförande, ha ofta ett sådant samband med

spörsmål, vilka behandlas av de övriga avdelningarna vid anstalten, att det

är önskvärt att tillfälle öppnas till anordnande av samarbete under smidiga

och ändamålsenliga former. Givet är även, att det ur kostnadssynpunkt

måste ställa sig avsevärt billigare att inrymma riksskogstaxeringen inom anstaltens

verksamhetsram. Organisationskostnaderna torde härigenom kunna

nedbringas. Då möjlighet herodes anstaltens styrelse att tillkalla experter

på olika områden, torde utan svårighet kunna anskaffas den sakkunskap,

som kan behövas vid sidan av den varöver anstalten förfogar.

I vissa av de avgivna yttrandena har frågan om inrättande av en särskild,

chefsbefattning för anstalten framkallat viss tvekan. Med den omfattning

anstalten enligt nu förordade förslag skulle få synes emellertid nödvändigt

att i spetsen för densamma sättes en chef, som kan leda och övervaka

arbetet vid anstalten. Såsom av utredningens motivering framgår, komma

att å denne befattningshavare vila icke obetydliga administrativa uppgifter.

Vid sidan av dessa uppgifter torde därför svårligen kunna påläggas

honom något mera avsevärt arbete med någon speciell forskningsgren inom

skogsvetenskapen. Att förena denna befattning med föreståndarbefattning

för någon av de nuvarande avdelningarna, pa sätt lör närvarande skor, torde

därför icke låta sig göra. .lag finner emellertid det av utredningen framförda

förslaget att ställa chefen såsom ledare för avdelningen för skogsstatistik

ändamålsenligt. I fråga örn chefens placering i lönehänseende kan

jag biträda vad utredningen förordat. Därest för ifrågavarande befattning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

skall kunna vinnas en person, som besitter de erforderliga kvalifikationerna,

torde befattningen i lönehänseende icke böra placeras lägre än i lönegrad C 8.

I fråga om anstaltens personal i övrigt kan jag i det stora hela biträda utredningens

förslag till personalorganisation. Organisationsförslagets detaljer

torde senare få underställas Kungl. Majrts prövning. Den fortsatta

utredningen rörande anstaltens lokalbehov torde emellertid kunna grundas

på det föreliggande förslaget till personalstat.

Den av utredningen föreslagna styrelsen torde på sätt utredningen uttalat

böra liksom hittills vara gemensam för anstalten och skogshögskolan. I

fråga om styrelsens arbetsuppgifter kan jag ansluta mig till vad utredningen

härom anfört. Styrelsen torde i huvudsak böra sammansättas i överensstämmelse

med vad utredningen förordat. Dock kan, med hänsyn till att

frågan om inrättande av den av utredningen föreslagna statens skogsstyrelse

icke för närvarande synes böra upptagas till avgörande, förutsättas, att tillsvidare

en inskränkning av antalet styrelseledamöter till 8 äger rum. Utredningens

förslag, att vissa frågor av mindre vikt skulle kunna avgöras av ett

arbetsutskott, föranleder icke någon erinran från min sida. Såsom utredningen

framhållit torde ett bibehållande av de s. k. 5-årsmötena icke längre

vara nödvändigt. I den mån ett behov för styrelsen förefinnes att rådgöra

med utomstående sakkunniga bör styrelsen äga att tillkalla sådana. Jag utgår

ifrån att styrelsen i erforderlig utsträckning anmodar representanter för

anstaltens avdelningar och skogshögskolan samt det praktiska skogsbruket

och annan sakkunskap att deltaga i dylika överläggningar. Styrelsens ordförande

och ledamöter böra vara oavlönade men erhålla resekostnads- och

traktamentsersättning.

Vad angår kostnaderna för personalen torde de av utredningen gjorda beräkningarna

i huvudsak kunna godtagas. Någon minskning i nämnda kostnader

torde dock komma att bliva följden av den av mig förut förordade begränsningen

av anstaltens organisation. Likaledes torde någon inskränkning i

de av utredningen upptagna omkostnaderna kunna göras.

Den av mig nu förordade omorganisationen torde böra träda i tillämpning

från och med ingången av budgetåret 1940/41.

Vad angår frågan om byggnader för anstaltens behov torde denna, därest

riksdagen lämnar sitt bifall till förevarande omorganisationsförslag, snarast

böra upptagas till avgörande. De nuvarande lokalerna för anstalten synas

nämligen icke bliva tillräckliga efter genomförandet av det förevarande

förslaget. Såsom framgår av vad förut anförts lia kostnaderna för erforderliga

byggnader beräknats till 1,500,000 kronor. Intill dess byggnadsfrågan

lösts, lära möjligheter finnas att provisoriskt anskaffa lokaler för anstaltens

behov.

Det är uppenbarligen av vikt, att beslut i princip fattats av riksdagen rörande

organisationen av anstalten innan byggnadsfrågan vinner sin slutliga

lösning. Först sedan dylikt beslut fattats, torde det nämligen vara möjligt

att taga ståndpunkt till samtliga frågor rörande anstaltens lokaler. Även

med hänsyn till önskvärdheten av att en viss övergångstid beredes, under vil
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

29

ken med organisationen sammanhängande spörsmål kunna lösas, är det

önskvärt, att riksdagen nu fattar ståndpunkt i organisationsfrågan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna, att statens skogsförsöksanstalt må organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med i det föregående

uppdragna riktlinjer,

dels ock medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga för omorganisationen

erforderliga åtgärder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Ivronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Richard Jobson.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 222.

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående anslag till stödjande av odlingen av vissa kulturväxter. s. 6 i texten
  2. JoU 1939:67 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens skogsförsöksanstalt. s. 1 i texten