Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1939-03-24 · 122 sidor, varav 116 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 116 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:230, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

1

Nr 230.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område; given Stockholms slott

den 24 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr

391) angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 14 juni

1933 (nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl;

4) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete,

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 230.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr 391)

angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juni 1933 angående mjölkavgift

med däri genom förordningarna den 7 juni 1935 (nr 278) och den 30

juni 1936 (nr 417) gjorda ändringar skall äga fortsatt giltighet under tiden

från och med den 1 juli 1939 tillsvidare till och med den 3C juni 1940.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279)

angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli 1939

tillsvidare till och med den 30 juni 1940.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230

3

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 14 juni 1933

(nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl.

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 14 juni 1933 om skatt

å oljekakor och vissa slag av fodermjöl1 skall erhålla följande ändrade lydelse:
11

§•

1 mom. Restitution av skatt, som avses i denna förordning, må efter ansökan

åtnjutas för vara som i 1 § sägs, vilken i oförändrat skick utföres till

utrikes ort eller svensk frihamn, ävensom, i den omfattning och på de villkor

Kungl. Majit bestämmer, för i 1 § angiven vara, vilken eljest utföres till utrikes

ort eller svensk frihamn eller vilken inom riket användes för framställning

av annan vara än kreatursfoder.

Närmare föreskrifter angående ansökan om restitution samt prövning därav

meddelas av Kungl. Majit.

2 mom. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat,

må Kungl. Majit jämväl under andra omständigheter än i 1 mom. avses medgiva

befrielse, helt eller delvis, från skatt eller återbäring därav.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1939.

1 Senaste lydelse, se 1934:177.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr 369)

angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med

den 1 augusti 1939 till och med den 31 augusti 1940.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, frågan

om fortsatta åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under

regleringsåret 1939/40 samt anför:

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallade jag den 24 mars 1938 utredningsmän

för att i enlighet med av mig angivna riktlinjer verkställa utredning

rörande jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden

jämte i samband därmed stående frågor samt att framlägga de förslag,

som av utredningen föranleddes. Då giltigheten för flertalet av de författningar,

som ligga till grund för statens prisreglerande anordningar på

jordbrukets område, utlöper under 1939, angav jag i direktiven för utredningen

att denna borde utföras med all skyndsamhet, så att om möjligt resultatet

därav kunde underställas 1939 års riksdag. I utlåtande den 29 december

1938 ha utredningsmännen, vilka antagit namnet 1938 års jordbruksutredning,

meddelat, att de med hänsyn till pågående undersökningar icke

ännu kunnat eller ansett sig böra taga definitiv ställning till frågan om och

i vad mån en omläggning av huvudlinjerna för det hittillsvarande jordbruksstödet

kan anses påkallad. I avvaktan på undersökningarnas färdigställande

har utredningen i utlåtandet framlagt förslag rörande jordbruksstödets utformande

under nästa regleringsperiod. Dylika förslag ha även inkommit

från andra håll. Innan jag redogör för dessa förslag, torde jag få lämna

en översikt över grunderna för det nu tillämpade regleringssystemet.

1. Översikt över nuvarande regleringsbestämmelser och

anordningar.

Mjölkreglcringen. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående

mjölkavgift, vilken ändrats genom förordningarna nr 278/1935

och 417/1936 och gäller till och med den 30 juni 1939, skall, där Kungl. Maj:t

så förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för

mjölk och mejeriprodukter upptagas avgift å inom riket saluförd mjölk och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

grädde ävensom, i den män Kungl. Maj:t så förordnar, å mjölk, som kommer

till användning för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost

för avsalu. Avgiften må utgå med högst 3 öre per kilogram mjölk och till

mjölk omräknad grädde och skall erläggas, såvitt fråga är om avgiftspliktig

vara, som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den,

som från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig

vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller

mjölkhandlare att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss

förutsättning överflyttas å mjölkproducenten. Kungl. Maj:t äger från avgiftsskyldighet

medgiva undantag, där så finnes skäligt med hänsyn till ringa

produktion eller andra förhållanden. Vidare må, då särskilda förhållanden

därtill föranleda, mjölkavgift kunna efterskänkas enligt av Kungl. Majit meddelade

bestämmelser. Inflytande avgiftsmedel skola enligt av Kungl. Majit

utfärdade föreskrifter användas för förut angivna ändamål.

I kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 362) med tillämpningsföreskrifter till

förenämnda förordning, vilken kungörelse ändrats genom kungörelserna nr

472/1936 och 447/1938, hava givits närmare bestämmelser angående, bland

annat, grunderna för mjölkavgiftens utgörande, ordningen för dess fastställande,

erläggande och indrivning samt beträffande restitution, avkortning, avskrivning

och efterskänkande av sådan avgift ävensom rörande kontroll över

avgiftens utgörande och avgiftsmedlens förvaltning.

Genom kungörelser den 30 juni 1937 (nr 656) och den 30 juni 1938 (nr

448) Ilar Kungl. Majit för tiden till och med den 30 juni 1939 förordnat om

upptagande av mjölkavgift med undantag för vissa särskilt angivna områden

i riket. Mjölkavgift utgår för inom riket saluförd mjölk och grädde samt

för mjölk, som kommit till användning för beredande hos mjölkproducent

av smör eller ost för avsalu, därest producenten för sådant ändamål av egen

produktion eller eljest använder minst 3,000 kilogram mjölk i månaden. Avgiften

har under tiden 1 januari—30 april 1938 utgjort 1 öre för kilogram,

under tiden därefter till och med den 30 juni 1938 1.5 öre för kilogram och

under återstoden av 1938 2 öre för kilogram. Från och med den 1 januari

1939 tillsvidare är avgiften bestämd till 1 öre för kilogram. Uppbörden handhaves

under kontroll av statens jordbruksnämnd av svenska mejeriernas riksförening,

u. p. a., som även omhänderhar förvaltningen av inflytande medel.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin

och vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr

474/1937, äger Kungl. Majit förordna örn uttagande av accis å margarin,

konstister, matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av

de förut nämnda samt fettemulsion; dock endast beträffande vara, som levereras

intill utgången av juni månad 1939. Accisen må utgå med högst 60

öre för kilogram av varans nettovikt. Från och med den 27 september 1936

har accis utgått å följande varor, nämligen margarin, konstister, hållande

mera än en procent vatten, samt sådan vara, som nyss betecknats såsom

annat ersättningsmedel för smör eller flott, förutsatt att varan håller mera

än en procent vatten. Från och med den 15 december 1938 utgår accis även

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

7

å ersättningsmedel, som håller mindre än en procent vatten men till konsistensen

är smör- eller isterliknande. Accisens belopp har utgjort för varor

som levererats under tiden 27 september 1936—27 juli 1937 30 öre för kilogram

samt för varor som levererats under tiden 28 juli—8 december 1937

40 öre för kilogram. För varor vilka levereras under tiden därefter intill utgången

av juni 1939 skall accis tills vidare erläggas med 45 öre för kilogram.

I samband med förordnanden beträffande accisen å margarin och

konstister har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande fastställt

tullen å dessa varor till belopp, motsvarande 15 öre för kilogram med tillägg

av accisen. Någon accis å andra fettvaror än de förut angivna har hittills

icke uttagits.

Bland åtgärder, sammanhängande med mjölkregleringen, må vidare nämnas

anordningen med upptagande av skatt å oljekakor och vissa

slag av foder mjöl (kraftfoderskatt). Jag återkommer härtill i samband

med fodermedelsregleringen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 30 juni 1937 skola medel,

som inflyta genom accisen å margarin samt genom upptagande av skatt å

oljekakor m. m., sedan därifrån bestritts vissa kostnader, månadsvis överlämnas

till svenska mejeriernas riksförening för att användas för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för mjölk och mejeriprodukter.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 657), ändrad genom kungörelsen

nr 449/1938, angående användningen av medel, som inflyta genom upptagande

av mjölkavgift m. m., ha bestämmelser meddelats rörande förvaltningen

av till riksföreningen för berörda ändamål överlämnade eller

uppburna medel. Enligt dessa bestämmelser skola medlen i huvudsak användas

för utbetalning av pristillägg och prisutjämningsbidrag. Pristilllägg

utgår å smör samt till smör omräknad ost, kondenserad mjölk, torrmjölk

och grädde, som beretts inom riket och härifrån utförts, med belopp,

motsvarande skillnaden mellan nettoexport- och hemmamarknadspriset för

saltat runmärkt smör av medelkvalitet. För s. k. lantsmör, som hos mjölkproducent

i Norrland, ävensom Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands

län samt vissa delar av Uppsala, Västmanlands och Älvsborgs län beretts

av mjölk, varå mjölkavgift icke utgår och som av producenten försålts,

utgår vidare pristillägg med 25 öre för kilogram. Prisutjämningsbidrag

utgår för inom riket producerad mjölk och grädde, varå mjölkavgift

utgått och som använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt.

För utbetalning av prisutjämningsbidrag är riket indelat i 6 prisutjämningsdistrikt.

För ändamålet tillgängliga medel fördelas månadsvis

på prisutjämningsdistrikten sålunda, att vartdera av de tre nordligaste

distrikten, nämligen Norrbottens, Västerbottens och mellersta Norrlands

prisutjämningsdistrikt, först erhåller ett särskilt belopp samt därutöver tilldelas,

Norrbottens distrikt, omfattande Norrbottens län, 2.5 öre, Västerbottens

distrikt, omfattande Västerbottens län, 1.5 öre samt mellersta Norrlands

distrikt, omfattande Gävleborgs län, med undantag av landskapet

Gästrikland, ävensom Västernorrlands oell Jämtlands län, 0.5 öre för varje

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, varå prisutjämningsbidrag

inom distriktet för månaden utgår. Återstoden av prisutjämningsmedlen

delas därefter mellan samtliga distrikt i förhållande till de myckenheter

mjölk och till mjölk omräknad grädde, varå mjölkavgift inom de olika

distrikten för månaden utgår. Nyssnämnda särskilda belopp utgår med vad

å respektive distrikt enligt sist angivna fördelningsgrund belöper av de under

månaden å exporterade produkter utlämnade pristilläggens sammanlagda

belopp. Statens jordbruksnämnd äger att på framställning av riksföreningen

medgiva, att för beredande av möjlighet till utjämning av bidragen

under olika månader visst belopp av prisutjämningsmedlen må innestå hos

riksföreningen.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660) angående reglering av

inför se 1 n av mjölk och mejeriprodukter, vilken gäller tills

vidare till och med den 30 juni 1939, har förbud meddelats mot införsel

lill riket av mjölk och grädde, smör och ost utan tillstånd av statens jordbruksnämnd.

Som villkor för erhållande av införseltillstånd gäller i huvudsak

att vederbörande importör förbinder sig att för den myckenhet som införes

till riksföreningen inbetala införselavgift till belopp svarande mot vad

som skulle utgå i pristillägg därest varan utförts ur riket. För torrmjölk

skall därutöver erläggas en införselavgift av 5 öre för kilogram. Om särskilda

förhållanden därtill föranleda må jordbruksnämnden medgiva, att införsel

må ske utan erläggande av införselavgift.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att 1937 års riksdag medgivit, att

Kungl. Maj:t må, om så befinnes nödigt för stödjande av priset å smör, vidtaga

åtgärder för reglering för tiden till och med den 30 juni 1939 av införseln

till riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av råvaror

för margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas, i enlighet med

vissa i Kungl. Maj:ts proposition nr 284 till nämnda riksdag angivna riktlinjer.

Detta bemyndigande har icke tagits i anspråk.

Slaktdjursregleringen. Stödåtgärderna på slaktdjursmarknadens område

bygga i första hand på reglering av införseln av slaktdjur

samt kött och fläsk. Jämlikt bemyndigande av 1937 års riksdag,

vilket även omfattar reglering av införseln av kött av fjäderfä, förordnade

Kungl. Majit genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr 648), vilken senast

ändrats genom kungörelsen nr 54/1939 och gäller tills vidare till och med

den 30 juni 1939, att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur

och får, kött av häst, fläsk — s. k. torrsaltat amerikanskt fläsk likväl

undantaget — samt konserver av dylikt kött eller av fläsk icke må införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd. Vid införsel av fårkött

har sedan 1936 utgått en avgift, vars belopp under våren och försommaren

utgjort 15 öre för kilogram och under övriga delar av året 30 öre för kilogram.

Förstnämnda avgiftsbelopp tillämpas från och med den 15 mars 1939.

Sedan den 16 juli 1938 utgår införselavgift för saltat hästkött och från och

med den 15 mars 1938 även för konserver av nöt- och fårkött. Sistberörda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

9

avgifter lia under hela tiden varit 15 öre för kilogram. Där det med hänsyn

till särskilda förhållanden finnes påkallat, må jordbruksnämnden medgiva

befrielse, helt eller delvis, från införselavgift. I detta samband må nämnas,

att Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1937 bemyndigat nämnden att såsom

villkor för införsel av slaktdjur samt kött och fläsk föreskriva, att uppkommen

vinst å införseln skall av vederbörande importör inlevereras till

jordbrukets prisregleringsfond och tillföras för slaktdjursregleringens genomförande

avsedda medel.

De engelska kontingenteringsåtgärderna beträffande baconimporten hava

föranlett vissa exportreglerande bestämmelser. Enligt kungörelsen

den 26 juni 1933 (nr 385) angående utförsel till Storbritannien och

Norra Irland av saltat fläsk, jämförd med kungörelsen nr 414/1935, må dylik

utförsel tills vidare icke äga rum utan tillstånd av statens jordbruksnämnd

eller, efter bemyndigande av nämnden, av svenska exportslakteriernas

förening u. p. a. Föreningen har erhållit sådant bemyndigande. Det

åligger nämnden att tillse, att utförseltillstånd ej lämnas för större myckenhet

än som av Kungl. Majit i särskild ordning bestämmes samt att utförselkvantiteten

fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och på

sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes. Den ordinarie

exportkontingenten till nämnda land har under de två sista åren för fjortondagarsperiod

utgjort omkring 500 ton. Förutom denna kvantitet har

export av extra kontingenter medgivits.

Genom brev den 23 februari 1934, den 18 oktober 1935 och den 30 juni

1936 har Kungl. Majit meddelat vissa bestämmelser till utjämning av spänningen

mellan fläskpriserna å den brittiska marknaden och å hemmamarknaden.

Enligt dessa bestämmelser gäller, bland annat, att den som utför

bacon har att, om på visst sätt fastställt medelnettoexportpris efter avdrag

av 8 öre för någon vecka överstiger medelpartipriset i Sverige för samma

vecka, för varje kilogram under nästföregående vecka exporterat bacon till

statskontoret inbetala ett belopp, motsvarande skillnaden mellan å ena sidan

medelnettoexportpriset med sagda avdrag och å andra sidan medelpartipriset.

Därest medelnettoexportpriset för någon vecka understiger medelpartipriset,

skall exportören äga att för kilogram under nästföregående vecka

exporterat bacon utbekomma ett belopp, motsvarande skillnaden mellan

nämnda priser.

Även kontingenteringen av nötkreatursimporten till Tyskland har föranlett

en viss reglering av den svenska exporten av nötkreatur till nämnda

land. Sålunda gäller enligt kungörelse den 11 februari 1930 (nr 23) att

den, som vid utförsel till Tyskland av nötkreatur till slakt önskar komma i

åtnjutande av den lägre införseltull, som för visst antal djur är medgiven

Sverige, har att ansöka därom hos lantbruksstyrelsen, som prövar ansökningen.

Ifrågavarande arbetsuppgift har numera överflyttats å statens jordbruksnämnd.

Det antal djur, som årligen må införas från Sverige till Tyskland

till lägre tull, har under senare år varit 6,000. Under senare år har medgivits

utökning av ifrågavarande kontingent genom särskilda avtal. Jämlikt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

beslut av Kungl. Majit den 30 juni 1937 äger Sveriges slakteriförbund, förening

u. p. a., leverera minst 70 procent av den månatliga kontingenten.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken förordning gäller tills vidare till och med den 30 juni 1939, skall, därest

Kungl. Majit så lörordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden

för slaktdjur och slakteriprodukter upptagas viss avgift, slaktdjursavgift.

Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get,

svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå,

offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av

Kungl. Maj :t under iakttagande att den får utgöra, räknat för hel kropp, för

nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och häst

3 kronor, för svin 2 kronor samt för övriga djur 1 krona. Kungl. Majit äger

medgiva undantag från avgiftsskyldighet, där så med hänsyn till särskilda

lörhållanden finnes skäligt. Närmare bestämmelser rörande ordningen för

slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande ävensom i avseende å förordningens

tillämpning i övrigt hava meddelats i kungörelse den 20 juni 1935

(nr 363). Förordnande örn slaktdjursavgift har för tiden efter år 1936 icke

meddelats.

De genom upptagande av slaktdjursavgift samt avgifter vid import eller

export av slaktdjur samt kött och fläsk inflytande medlen stå till förfogande

tor slaktdjursmarknadens stödjande. Statens jordbruksnämnd har vid flera

tillfällen anvisats medel för att genom export av nötkreatur eller kött därav

eller destruktion av mindervärdiga djur eller genom infrysning av kött av

nötkreatur åstadkomma en skälig avlastning å den inhemska marknaden för

nötkreatur eller kött därav. Enligt Kungl. Majits brev den 28 juni 1935 äger

nämnden för sådant ändamål utgiva högst 25 öre för kilogram av djurets levande

vikt eller 50 öre för kilogram kött jämte, vid export av nötkreatur, ett

fraktbidrag av 20 kronor för djur. Genom beslut den 8 januari och den 12 november

1937 har Kungl. Majit medgivit nämnden att dels för nötkött, som

efter medgivande av nämnden infrusits eller infryses efter den 30 november

1936, förskottsvis och mot återbetalningsskyldighet utbetala högst 1 krona

för kilogram slaktad vikt och dels beträffande nötkreatur eller kött därav,

som exporterats under tiden 1 september—31 december 1937, utgiva pristilllägg

till belopp motsvarande hela den vid exporten uppkomna förlusten, dock

högst beträffande en kvantitet motsvarande 200 ton slaktad vikt. Medel ha

även anvisats till bidrag vid export av levande svin och fläsk eller vid infrysning

eller nedsmältning av fläsk samt till lämnande av förskott mot

återbetalningsskyldighet vid infrysning av fläsk. Enligt Kungl. Majits förutnämnda

brev den 28 juni 1935 må bidrag för nyssnämnda ändamål utgå

med högst 50 öre för kilogram slaktad vikt. För fläsk, som enligt medgivande

av jordbruksnämnden infrusits efter den 30 juni 1937, äger nämnden

utbetala förskott med högst 1 krona 50 öre för kilogram slaktad

vikt. På grund av den under hösten 1938 utbrutna mul- och klövsjukeepizootien

har Kungl. Majit genom beslut den 22 september 1938 bemyndigat

jordbruksnämnden att tillsvidare utbetala bidrag i enlighet med i omförmälda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

11

brev den 28 juni 1935 angivna grunder utan iakttagande av föreskrifterna

om bidragens begränsning till 25 öre för kilogram levande vikt och 50 öre

för kilogram slaktad vikt. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat, att bestämmelserna

i sagda brev skola hava avseende jämväl å infrysning av fårkött.

Genom beslut den 11 november 1938 har Kungl. Majit vidare medgivit

jordbruksnämnden att, i den omfattning och på de villkor nämnden bestämmer,

tillsvidare till och med den 31 mars 1939 utbetala bidrag vid slakt

av svin med en levande vikt av högst sextio kilogram eller en slaktad vikt

av högst fyrtio kilogram. Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit genom beslut

den 15 november 1935 bemyndigat jordbruksnämnden att förordna om

utbetalande av pristillägg vid export av kaninkött med ett belopp av högst

20 öre för kilogram.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelsen nr 283/

1935, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd

eller den jordbruksnämnden bemyndigar att meddela tillstånd till sådan

införsel. Jordbruksnämnden har vidare berättigats föreskriva, att för sådant

tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder, som Kungl. Majit i särskild

ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall jämlikt kungörelsen den 5

oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning av förstnämnda kungörelse

tillämpas jämväl i fråga om flytande äggvita, så ock äggula, som

icke uteslutande är avsedd för beredning av läder. Berörda författningar

gälla enligt kungörelsen nr 651/1937 tills vidare till och med den 30 juni

1939.

Enligt kungörelser den 4 maj 1934 (nr 139) och den 28 juni 1935 (nr 414)

gäller vidare, att utförsel av hönsägg icke må äga rum utan tillstånd

av jordbruksnämnden eller, efter jordbruksnämndens bemyndigande,

av Sveriges äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat,

att utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder

och på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

I anslutning till nyssnämnda kungörelser den 23 februari och den 4 maj

1934 har Kungl. Majit utfärdat närmare föreskrifter angående regleringen

av införseln och utförseln av ägg. Beträffande införseln förordnades genom

brev den 28 juni 1935, att licensavgift finge utgå med högst 30 öre för kilogram

av varan. Den 4 december 1936 höjdes avgiften till högst 50 öre för

kilogram. Vidkommande utförseln bemyndigade Kungl. Majit genom berörda

brev den 28 juni 1935 jordbruksnämnden att, i den mån så prövades erforderligt

för främjande av avsättningen av hönsägg, till den som erhållit

tillstånd till utförsel av viss kvantitet ägg utbetala ett med hänsyn till prisläget

å exportmarknaden jämfört med prisläget å den inhemska marknaden

bestämt pristillägg, vilket beträffande ägg finge för varje kilogram utgå med

högst 30 öre eller, där särskilda förhållanden skulle sådant påkalla, undantagsvis

med högst 40 öre. Enligt samma brev är å andra sidan den, som

erhållit utförseltillstånd, skyldig att, därest för någon vecka medelnetto
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

exportpriset för ägg överstiger medelpartipriset för ägg i Sverige, inbetala

ett av jordbruksnämnden fastställt belopp, motsvarande skillnaden mellan,

å ena sidan, medelnettoexportpriset efter avdrag av exportkostnaderna och

skälig handelsvinst samt, å andra sidan, medelpartipriset. Jordbruksnämndens

bemyndigande har sedermera den 30 juni 1936 ändrats därhän, att pristillägg

må utbetalas i den mån så prövas erforderligt för vinnande av önskvärd

avlastning av den svenska marknaden för hönsäggg eller till förhindrande av

alltför starka växlingar i utförseln. I samband därmed upphävdes de särskilda

villkoren för utbetalande av pristillägg med högst 40 öre för kilogram.

Den 4 december 1936 har Kungl. Majit medgivit, att pristillägget, för kilogram

räknat, må utgöra högst 50 öre och undantagsvis, då särskilda skäl därtill

äro, högst 60 öre. Genom beslut den 2 juli 1935 och den 2 juli 1936 har

jordbruksnämnden till Sveriges äggintressenters förening överlåtit de befogenheter,

som tillkomma nämnden i avseende å beviljande av införsel- eller

utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift.

Jämlikt Kungl. Majits förut omförmälda brev till statskontoret den 30 juni

1937 skola kostnaderna för äggregleringen i första hand bestridas av medel,

vilka inflyta genom upptagande av särskilda avgifter vid införsel och utförsel

av ägg m. m. samt införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel.

Fodermedelsregleringen. I huvudsakligt syfte att minska användningen

av utländska fodermedel hava flera åtgärder vidtagits. Således ha såsom

förut nämnts oljekakor, som importeras eller inom riket tillverkas, belagts

med skatt. Bestämmelserna härom innefattas i förordningen den 14 juni

1933 (nr 329) angående skatt ''å oljekakor och vissa slag av

fodermjöl. Enligt denna förordning, som ändrats genom förordningarna

nr 177/1934, 281/1935, 261/1937 och 475/1937, skall efter Kungl. Majits

bestämmande erläggas en skatt av högst 8 öre för kilogram av varans nettovikt

vid införsel till riket eller tillverkning inom riket för försäljning av oljekakor,

mjöl, erhållet genom krossning av oljekakor, och mjöl, framställt

vid extraktion av råvara, som kan användas för tillverkning av oljekakor.

Skatten, som under tiden 28 juli 1937—19 juni 1938 utgjort 2 öre per kilogram

för linfrökakor och linfrömjöl och 4 öre per kilogram för övriga varuslag,

höjdes från och med den 20 juni 1938 till 3 respektive 5 öre per kilogram

och från och med den 24 september 1938 till 4 respektive 6 öre för

kilogram. Skatten å linfrökakor och linfrömjöl höjdes från och med den 1

december 1938 ytterligare till 5 öre per kilogram, men sänktes från och med

den 15 februari 1939 åter till 4 öre, vilken skattesats för närvarande gäller.

Restitution av skatt må åtnjutas för skattpliktig vara, vilken i oförändrat

skick exporteras, ävensom i den omfattning och på de villkor Kungl. Majit

bestämmer (se kungörelserna nr 488/1933 och 178/1934) för skattpliktig

vara, vilken eljest exporteras eller vilken inom riket användes för framställning

av annan vara än kreatursfoder.

Enligt förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) om införselavgift å

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

13

havre och majs jämte vissa andra fodermedel, ändrad

genom förordningen nr 420/1936, skall vidare, i den mån Kungl. Maj:! så

förordnar, sådan avgift erläggas för följande varor, som införas till riket,

nämligen havre, majs, korn, vicker, pelusker och andra foderärter, foderbönor,

manioka- och arrowrot (tapiokarot), produkter, vilka genom förmälning

eller på annat sätt för foderändamål framställts av dessa varor, produkter

av vete, råg och annan spannmål, vilka på grund av tillsättning med

annat ämne äro tjänliga endast för foderändamål, risfodermjöl, glutenfoder,

melassfoder och sockerschnitsel. Kungl. Maj :t må ock förordna, att införselavgift

skall erläggas för andra till fodermedel hänförliga varor av visst slag,

vilka införas till riket. Där det med hänsyn till särskilda förhallanden finnes

påkallat, äger Kungl. Majit medgiva befrielse, helt eller delvis, från stadgad

avgift. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 8 öre för varje kilogram

av varans nettovikt, som Kungl. Majit eller, efter bemyndigande av Kungl.

Majit, statens jordbruksnämnd bestämmer samt erläggas till tullverket i den

ordning som om tull är föreskriven eller, där Kungl. Majit beträffande vara

av visst slag så finner lämpligt, i annan av Kungl. Majit bestämd ordning.

Jämlikt förordnanden av Kungl. Majit har, såvitt angår tiden efter den 31

december 1937, införselavgift utgått å majs jämte förenämnda produkter

därav med 2 öre per kilogram till och med den 19 augusti 1938, med 3 öre

per kilogram under tiden därefter till och med den 23 september, med 5 öre

per kilogram under tiden därefter till och med den 30 november och med

6 öre per kilogram under tiden därefter, å havre med 3 öre per kilogram

under tiden till och med den 23 september 1938, med 4 öre per kilogram under

tiden därefter till och med den 30 november och med 5 öre per kilogram

under tiden därefter, samt å övriga i förordningen den 18

maj 1934 särskilt angivna varor jämte kreatursfoder av animaliskt

avfall och luzemmjöl med 2 öre per kilogram under tiden till och

med den 19 juni 1938 samt med samma belopp som för havre under tiden

därefter. Från och med den 1 september 1938 har införselavgift även utgått

för kli med undantag för mandelkli. Denna avgift utgick först med 1 öre

per kilogram men höjdes från och med den 24 september till 3 öre och

från och med den 1 december till 4 öre per kilogram. Från och med den

15 februari 1939 utgår slutligen införselavgift med 5 öre per kilogram för

r å r i s, avsett för foderändamål, samt för sådant ändamål avsedda produkter

av råris. På grund av stadgande i förenämnda förordning den 18 maj 1934

må restitution av införselavgift åtnjutas för i förordningen avsedd vara,

vilken utföres till utrikes ort eller svensk frihamn; dock att där varan icke

utföres i oförändrat skick restitution må åtnjutas allenast i den omfattning

och på de villkor, som Kungl. Majit bestämmer (se kungörelsen nr 175/1934).

Enligt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 496) angående reglering av

införseln av havre och majs samt vissa andra fodermedel,

vilken ändrats genom kungörelsen nr 42/1939, erfordras för införsel

av samtliga de varuslag, varå införselavgift nu utgår, tillstånd av

statens jordbruksnämnd.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Till stödjande av den svenska havreodlingen har genom förordningen den

29 maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre

vid gryn- och mjöltillverkning m. m. stadgats skyldighet folden,

som driver kvarn och därvid använder utländsk havre, att vid framställning

av havregryn, havremjöl, havremust och övriga produkter av havre,

avsedda till människoföda, använda svensk havre i sådan omfattning, att den

för tid, som Kungl. Maj :t fastställer (tillverkningsperiod), uppgår till viss av

Kungl. Maj:t bestämd procent av all den havre, varav under perioden

nämnda produkter framställas vid kvarnen (tillverkningsprocent). 1

anslutning till denna förordning har genom kungörelsen den 14 juni 1933

(nr 343) angående reglering av införseln av havregryn

och havre mjöl, vilken kungörelse gäller tills vidare till och med den

30 juni 1939, meddelats förbud mot införsel till riket av sistnämnda varor

utan tillstånd av Kungl. Maj:t. Tillverkningsprocenten, som under tiden 1

oktober 1937—30 juni 1938 utgjort 50, höjdes från och med den 1 juli

1938 till 75 samt från och med den 1 oktober 1938 till 85, vilken procentsats

fastställts att gälla till och med den 30 juni 1939.

I detta sammanhang må nämnas, att statens jordbruksnämnd enligt beslut

av Kungl. Majit den 23 augusti 1937 äger medgiva, att införsel av varor, som

avses i kungörelsen den 21 augusti 1935 angående reglering av införseln av

havre och majs samt vissa andra fodermedel, må ske utan iakttagande av

bestämmelserna i förutnämnda förordningar den 18 maj 1934 och den 29

maj 1933, under förutsättning att varorna införas för att användas för industriellt

ändamål eller för tillverkning av varor för export eller ock importören

utfört motsvarande myckenhet varor av samma slag.

Genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr 652), vilken jämlikt kungörelsen

nr 444/1938 gäller till och med den 30 juni 1939, ha meddelats vissa bestämmelser

rörande statsbidrag för fraktlindring vid transport av inhemsk havre

till ort inom Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län eller till ort inom

vissa områden av Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands

län. Statsbidrag utgår med skillnaden mellan å ena sidan den erlagda

frakten, inklusive vissa avgifter, och å andra sidan en frakt beräknad för

sändningens verkliga vikt efter en avgift av 50 öre för 100 kilogram. Bidraget

må dock i intet fall uppgå till högre belopp än 3 kronor för 100 kilogram

av sändningens verkliga vikt.

I syfte att för jordbrukare inom Västerbottens och Norrbottens län förbilliga

anskaffandet av oljekakor och sådant fodermjöl, varå skatt utgår, samt

av majs har den 30 juni 1937 kungörelse (nr 650) utfärdats angående statsbidrag

för sändningar till nämnda län av dylika fodermedel. Då varan sändes

från ort utom dessa län utgår bidraget med det belopp för kilogram,

varmed skatt eller införselavgift å varan utgår; dock att bidraget icke må

överstiga, då varan sändes till Västerbottens län 1 öre och då den sändes

till Norrbottens län 2 öre för kilogram av sändningens verkliga vikt. För

sändning från ort inom Västerbottens län till ort inom Norrbottens län utgår

bidrag med det belopp för kilogram, varmed för varan utgående skatt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

15

eller avgift överstiger 1 öre, dock högst med 1 öre för kilogram av sändningens

verkliga vikt. Berörda kungörelse gäller till och med den 30 juni

1939 (se kungörelsen nr 443/1938).

Brödsädsregleringen. Enligt förordningen den 13 juni 1930 (nr 249) örn

användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning

av mjöl m. m. (inmalningsförordningen), vilken ändrats

genom förordningarna nr 396/1930 och 495/1935, skall vid framställning

inom riket av vetemjöl eller rågmjöl användas svenskt vete respektive svensk

råg till myckenhet motsvarande viss procent av allt det vete eller all den

råg, som under viss av Kungl. Majit bestämd förmalningsperiod förmales

vid vederbörande kvarn (inmalningsprocent). Vid framställning av vetemjöl

skall därjämte iakttagas, att det svenska vetet uppgår till viss procent av

varje för sig förmalt veteparti (minimiprocent). Motsvarande inblandningsskyldighet

föreligger beträffande mjöl, som införes till riket. Nämnda bestämmelser

gälla ej vetemjöl eller rågmjöl, som av kvarninnehavare exporteras,

eller vetemjöl, som av honom användes för tillverkning av makaroner

eller för fullgörande av försäljningsavtal levereras till någon, som idkar sådan

tillverkning; ej heller beträffande vetemjöl, som användes för framställning

av vara, rörande vilken Kungl. Majit förordnat, att vad nyss sagts i avseende

å makaroner skall äga motsvarande tillämpning. Där förhållandena sådant

påkalla, äger Kungl. Majit medgiva ytterligare undantag från bestämmelserna

i fråga. Inmalningsprocenten för vete har sedan 1 juli 1937 varit

fastställd till 90. Inmalningsprocenten för råg, som under tiden 1 juli 1937

—31 augusti 1938 likaledes utgjort 90, höjdes från och med den 1 september

1938 till 95 och från och med den 1 mars 1939 till 98. Minimiprocenten

för vete har alltsedan hösten 1935 varit 80.

Föreskrifterna i inmalningsförordningen kompletteras genom bestämmelserna

i kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering

av införseln av vete och råg samt därav beredda produkter.

Enligt denna kungörelse må vete och råg, spannmålsblandning,

vari vete eller råg ingår, mjöl av vete eller råg, gryn av vete, makaroner och

vermiceller ävensom bröd med undantag av dessertkäx, pepparkakor och

andra slag av finare bakverk samt hundbröd icke införas till riket utan tillstånd

av statens jordbruksnämnd. Vid införsel till riket av vissa av dessa

varor, nämligen vete, mjöl och gryn av vete samt makaroner och vermiceller,

skall jämlikt kungörelse den 25 november 1938 (nr 655), vilken trädde i kraft

den 1 december samma år, erläggas införselavgift med 5 öre för kilogram

vete och 12 öre för kilogram av övriga varor. Före sistnämnda dag utgick

å nämnda varor utom vete införselavgift med 4 öre per kilogram.

Till stödjande av brödsädsmarknaden hava vidare meddelats vissa bestämmelser

örn erhållande av utförselbevis för råg och veto. Nu

gällande stadganden i ämnet innehållas i förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete, vilken gäller till och med den

31 juli 1939, samt kungörelsen den 23 augusti 1937 (nr 770) med tillämp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

ningsföreskrifter till nämnda förordning. Bestämmelserna innebära i huvudsak,

att exportör av omalen råg eller omalet vete äger under vissa förutsättningar

och i den mån Kungl. Maj:t så förordnar erhålla bevis om utförseln

av varan eller viss del därav, med angivande tillika av det tullbelopp,

som skolat utgå vid införsel av sådan vara till samma myckenhet som beviset

avser. Innehavare av dylikt bevis är berättigad att, inom sex månader från

det angivningen till utförsel ägt rum, mot bevisets återställande antingen utan

tullavgifts erläggande införa omalen eller malen råg eller omalet eller rnalet

vete till så stor myckenhet, att den tull, som enligt tulltaxan skolat därå

belöpa, är lika med det i utförselbeviset angivna tullbeloppet, eller, i den mån

varor, som nu sagts, under de sex kalendermånader, som förflutit närmast

före den månad, under vilken angivningen till utförsel ägt rum, införts till

myckenhet, att den därför influtna tullavgiften med avdrag av två procent

beräknas därtill lämna tillgång, hos generaltullstyrelsen utbekomma sagda

belopp med avdrag av två procent. För den tid, under vilken nyssnämnda

förordning gäller, har 1937 års riksdag medgivit Kungl. Majit att bestämma,

att restitution av tull enligt 4 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307)

angående tullrestitution (kvarnindustrirestitution) ej må åtnjutas eller må

åtnjutas allenast i mindre omfattning än i nämnda paragraf sågs.

Med stöd av förordningen örn utförselbevis för råg och vete föreskrev

Kungl. Majit genom kungörelse den 23 augusti 1937 (nr 768), att vid export

av inhemsk brödspannmål dylika bevis tillsvidare under tiden 1 september

1937—31 juli 1938 finge utfärdas för hälften av den utförda myckenheten.

Idkare av kvamrörelse, som återutförde spannmål av utländskt ursprung,

ägde enligt samma kungörelse på vissa villkor erhålla utförselbevis för hela

den utförda myckenheten. I samband härmed förordnades genom kungörelse

förstnämnda dag (nr 767), att vid utförsel under samma tid av mjöl

eller gryn av vete, för vars framställning svensk råvara kommit till användning,

restitution av tull enligt 4 § förordningen angående tullrestitution finge

åtnjutas allenast för halva utförselkvantiteten. Enligt kungörelse den 31

augusti 1938 (nr 550), vilken trädde i kraft den 1 september nämnda år, må

utförselbevis under innevarande skördeår utfärdas för hela den exporterade

kvantiteten, oavsett om denna är av utländskt eller inhemskt ursprung. Någon

bestämmelse om inskränkning i rätten att erhålla kvarnindustrirestitution

har för detta skördeår icke meddelats.

Vid sidan av nämnda åtgärder för reglering av import och export hava

särskilda anstalter vidtagits för skyddande av en lägsta prisnivå å inhemsk

brödspannmål. Det s. k. inlösningsförfarandet, som i sådant syfte tillämpats

under flera år, har från och med konsumtionsåret 1936/1937 ersatts med

s t ö d k ö p. Stödköpsverksamheten handhaves av svenska spannmålsaktiebolaget

enligt avtal med staten, gällande för ett år i sänder. Jämlikt beslut

vid 1936 års riksdag må under ett skördeår ej stödköpas större kvantitet än

125,000 ton. Kungl. Majit är dock oförhindrad alt, om så befinnes oundgängligen

erforderligt för att motverka ett starkare prisfall å brödspannmål,

höja denna kvantitet till 150,000 ton. Genom nu rådande avtal, vilket träd
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

17

de i kraft den 1 september 1938 och gäller till och nied den 31 augusti 1939,

har bolaget åtagit sig att, i syfte att stödja priset å den inhemska brödsädsmarknaden,

inköpa, lagra och vid lämpliga tillfällen försälja vete och råg

samt bedriva annan härmed sammanhängande rörelse. Bolaget har vidare

förbundit sig att på de villkor, som Kungl. Majit bestämmer, av fullgod,

kvarngill brödspannmål, som av bolaget vid utgången av augusti 1938 innehades

eller av bolaget därefter inköpes, för statens räkning tills vidare lagra

intill 100,000 ton. Ifrågavarande spannmål är avsedd att utgöra ett beredskapslager

att användas i den mån inom riket inträder knapphet å

vete eller råg. Beredskapslagret må icke utan medgivande av Kungl. Majit

nedbringas. Under iakttagande av de föreskrifter, som Kungl. Majit må

finna nödigt meddela, äger bolaget dock å den inhemska marknaden försälja

i lagret ingående spannmål, därest bolaget inköpt eller inköper en mot

den försålda kvantiteten svarande myckenhet brödsäd. I den mån Kungl.

Majit så förordnar, skall av bolaget stödköpt spannmål användas för utökning

av beredskapslagret utöver 100,000 ton. Vid inköp och försäljning skall

bolaget tillämpa av statens jordbruksnämnd fastställda kvalitetsfordringar

samt prisregleringsskalor för olika kvaliteter av spannmål. Enligt avtalet

gäller vidare, att bolagets försäljningar av svensk brödsäd icke utan medgivande

av Kungl. Majit må ske till priser understigande gällande marknadspris.

För bestridande av kostnaderna för spannmålsaktiebolagets verksamhet

äger bolaget av staten uppbära ersättning, som Kungl. Majit bestämmer.

Som säkerhet för bolagets upplåning av erforderligt rörelsekapital har staten

vidare förbundit sig att i mån av behov och på villkor, som Kungl. Majit bestämmer,

tillhandahålla bolaget statens 4 procent obligationer till nominellt

belopp av 50 miljoner kronor. Bolaget har å andra sidan förbundit sig att

i enlighet med föreskrifter, som Kungl. Majit meddelar, till statsverket inleverera

vad som inflyter genom bolagets försäljning av spannmål, i den

mån dessa medel icke åtgå för återköp av spannmål eller för täckande av

kostnaderna för bolagets verksamhet i övrigt eller kunna beräknas åtgå för

att uppbringa beredskapslagret till 100,000 ton eller den .större omfattning,

som Kungl. Majit kan hava föreskrivit.

Genom beslut den 31 augusti 1938 har Kungl. Majit anbefallt svenska

spannmålsaktiebolaget att i den utsträckning prisutvecklingen å den svenska

brödsädsmarknaden det påkallar verkställa stödköp av vete och råg till ett

pris för deciton av 16 kronor 50 öre för vete och 15 kronor 50 öre för råg

under höstmånaderna med en mot lagringskostnaden svarande successiv

stegring av priset under konsumtionsåret. Sedermera har Kungl. Majit genom

beslut den 20 januari^ 1939 förordnat, alt stödköpen icke få givas större

omfattning jin att myckenheten spannmål, som av bolaget stödköpes och

som icke försäljes å den inhemska marknaden, efter avdrag av den kvantitet

örn 100,000 ton, som det enligt omförmälda avtal åligger bolaget att

hålla i beredskapslager, uppgår till högst 150,000 ton.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) örn velén vgi fl. ändrad

genom förordningarna nr 368/1937 och 446/1938, skall, där Kungl.

nilian!/ till riksdagens protokoll I1 sami. Nr 230-

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Majit så förordnar, dylik avgift upptagas å inom riket förmalt svenskt eller

utländskt vete som användes för tillverkning av mjöl eller gryn med det

belopp, högst 3 öre för kilogram av varans nettovikt, som Kungl. Majit bestämmer.

Fiån veteavgift undantages dock all förmälning mot tull eller lön

för tillgodoseende av odlares husbehov. Genom kungörelse den 21 augusti

1935 (nr 499) har Kungl. Majit utfärdat tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda

förordning, innefattande stadgande örn, bland annat, att uppbörden

av veteavgift skall omhänderhavas av statens jordbruksnämnd, som

jämväl har att utöva kontroll över avgiftens behöriga utgörande m. m. Jämlikt

förordnanden av Kungl. Majit har veteavgift utgått med 1.5 öre per kilogram

under tiden 1 september 1937—13 februari 1938, med 0.5 öre per

kilogram under tiden därefter till och med den 31 augusti 1938, med 2 öre

per kilogram under september 1938 samt med 2.5 öre per kilogram under

tiden från och med den 1 oktober 1938. Sistnämnda avgift är alltjämt gällande.

Idkare av kvarnrörelse, som ur riket utfört mjöl eller gryn av vete,

äger i den ordning och på de villkor, som angivas i kungörelsen nr 769/1937,

erhålla restitution av veteavgift. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden

finnes påkallat, må Kungl. Majit jämväl under andra omständigheter

medgiva befrielse eller återbäring av sådan avgift. De medel, som inflyta

genom upptagande av veteavgift, skola i första hand tagas i anspråk för bestridande

av kostnaderna för spannmålsregleringen under det skördeår, då

avgiften upptages.

Slutligen må nämnas, att vissa särskilda anstalter vidtagits för att bereda

kompensation åt förbrukare av brödsäd för industriellt ändamål m. m. för

prisstegringar, som föranletts av de statliga stödåtgärderna på förevarande

område. Sålunda har Kungl. Majit genom brev den 21 augusti 1935 samt

den 9 januari och den 26 juni 1936 utfärdat vissa bestämmelser angående

pristillägg vid utförsel ur riket eller användning inom riket för vissa ändamål

av mjöl och gryn av vete eller råg m. m. Sedan statens jordbruksnämnd

gjort framställning om ändrade grunder för beredande av dylik kompensation,

har Kungl. Majit den 23 augusti 1937 bemyndigat nämnden dels

bestämma att pristillägg enligt förenämnda brev ej skall utgå efter den 31

augusti 1937 och dels medgiva att införsel av varor, som avses i kungörelsen

den 21 augusti 1935 angående reglering av införseln av vete och råg samt

därav beredda produkter, må ske utan erläggande av införselavgift respektive

utan iakttagande av stadgad inmalnings- eller inblandningsskyldighet, under

förutsättning antingen att varorna införas till riket för att användas för industriellt

ändamål eller ock att importören ur riket utfört motsvarande myckenhet

varor av samma slag.

Potatisregleringen. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 389) örn

tillverkning av potatismjöl, vilken gäller till och med den 30 september 1940

må tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än till förbrukning

i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av Kungl. Majit eller den, å

vilken rätten att meddela sådant tillstånd av Kungl. Majit överlåtes. Järn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

19

likt kungörelse den 15 augusti 1933 (nr 514) med tillämpningsföreskrifter

till nämnda förordning meddelas tillstånd att vid viss anläggning bedriva

sådan tillverkning av potatismjöl (tillverkningslicens) av statens potatismjölsnämnd.

Tillverkningslicens lämnas för tillverkningsår, som räknas från och

med den 1 oktober till och med den 30 september nästföljande år. Den, som

erhållit tillverkningslicens, är skyldig att under den tid licensen avser: a) vid

tillverkningen uteslutande använda svensk potatis; b) vid inköp av potatis

och försäljning av potatisstärkelse tillämpa den prissättning, som Kungl.

Majit efter förslag av statens potatismjölsnämnd fastställer; c) underkasta

sig de föreskrifter i avseende å leveranser och inköp av potatis samt tillverkning

och försäljning av potatisstärkelse, som nämnden må meddela;

samt d) därest nämnden så påfordrar, till av Kungl. Majit efter förslag av

nämnden fastställt pris helt eller delvis ställa årstillverkningen av potatisstärkelse,

inneliggande lager inbegripet, till förfogande för nämnden, med

undantag dock för vad som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes

potatisleverantörer; ägande nämnden därvid, såvitt angår ny tillverkning,

påkalla leverans av otorkad vara. För tillverkningsåren 1938/39 och

1939/40 har Kungl. Majit fastställt det pris, som innehavare av tillverkningslicens

har att erlägga till leverantör för potatis, som inköpes för

framställning av stärkelse och är av för fabriksändamål normal kvalitet, till

18 öre under tiden 1 oktober—14 november och 18.5 öre under tiden 15

november—30 september per hektoliter och stärkelseprocent.

Efter framställning av statens potatismjölsnämnd har Kungl. Majit den

31 augusti 1938 under nedan nämnt förbehåll godkänt ett mellan nämnden

och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. den 26 i samma månad

ingånget avtal, avseende inköp och försäljning av potatisstärkelse under innevarande

tillverkningsår. Den 30 december 1938 har Kungl. Majit godkänt

viss av nämnden föreslagen ändring i nämnda avtal. Avtalet innebär

härefter, bland annat, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse,

som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å sammanlagt högst

250,000 deciton, med undantag för vad som erfordras till husbehov för tillverkare

och dennes leverantörer.

Vid godkännande av berörda avtal har Kungl. Maj :t gjort förbehåll om att

av potatismjölsnämnden i § 10 i avtalet gjord utfästelse vinner riksdagens

godkännande. Enligt denna paragraf åtager sig nämnden under förutsättning

av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle förnyas att

vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda förenyigen

möjlighet att erhålla minst 34 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober

1939 inneliggande lager av potatisstärkelse, dock med avdrag av 15,000 deciton.

Dessutom åtager sig nämnden under angivna förutsättning och örn avtalet

icke skulle förnyas att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens

sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla ersättning för ränte- och

lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande

lager av potatisstärkelse, utom 15,000 deciton, under tre månader, räknat

från oell med den 1 oktober 1939.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Även avsättningen av potatis för bränneriändamål är föremål för reglering.

Med stöd av 13 § förordningen den 11 juni 1926 (nr 207) angående tillverkning

och beskattning av brännvin, sådant nämnda författningsrum lyder enligt

förordningen den 7 juni 1934 (nr 227), har Kungl. Maj:t bemyndigat potatismjölsnämnden

att ålägga brännvinstillverkare att för brännvinstillverkningen

under tillverkningsåret 1938/39 verkställa inköp av potatis från odlare,

som icke äro ägare av, delägare i eller eljest ekonomiskt intresserade i

potatisbränneri eller stärkelsefabrik. Enahanda bemyndigande har lämnats

nämnden för tillverkningsåret 1939/40. I samband med beslut härom har

Kungl. Majit föreskrivit, att brännvinstillverkare vid inköp av potatis skall

till leverantören erlägga samma pris, fritt fabrik, som innehavare av tillverkningslicens

för framställning av potatismjöl.

Slutligen må erinras, att genom förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), vilken

gäller till och med den 30 september 1940, föreskrivits, att tilläggstull

skall utgå å druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap med 6 kronor 50

öre för 100 kilogram samt å dextrin och stärkelseklister m. m. med 5 kronor

för 100 kilogram.

Fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen och jordbrukets

prisregleringsfond. Av de avgifter, för vilka tidigare redogjorts, ingå veteavgiften

ävensom införselavgifter å vete och råg samt därav beredda produkter

till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen. Till denna

fond hörande medel skola användas till täckande av kostnader, som stå

i samband med spannmålsregleringens genomförande.

Övriga skatter och avgifter — med undantag av mjölkavgifter — ingå till

jordbrukets prisregleringsfond. Användningen av till denna fond hörande

medel regleras i huvudsak genom Kungl. Majits brev till statskontoret den 30

juni 1937. För vissa bestämmelser rörande användningen har tidigare redogörelse

lämnats i samband med att de olika avgifterna behandlats. För att

underlätta översikten över nu gällande föreskrifter i ämnet torde jag emellertid

här få sammanfattningsvis anföra följande.

De medel som inflyta genom uttagande av accis å margarin skola, sedan

därav dels bestritts kostnaderna för kontroll över accisens utgörande, dels

ock enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande guldits vissa kostnader för

kontroll över utgörande av mjölkavgift, överlämnas till svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. för att användas vid mjölkregleringens genomförande.

Fös samma ändamål skall användas vad som inflyter i skatt å oljekakor och

vissa slag av fodermjöl eller å till riket infört kli, i den mån dessa medel

icke erfordras för bestridande av kostnaderna för kontroll över oljekaksskattens

utgörande eller för stödåtgärder på äggmarknadens område.

Vad som inflyter till fonden genom uttagande av särskilda avgifter vid införsel

eller utförsel av slaktdjur samt kött och fläsk ävensom genom uppbärande

av slaktdjursavgift skall användas för slaktdjursregleringens genomförande.

Medel som inflyta genom upptagande av införselavgift å havre och majs

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

21

jämte vissa andia fodermedel samt av särskilda avgifter vid införsel eller

utförsel av ägg, äggula och flytande äggvita skola användas dels för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och ägg,

dels för gäldande av kostnaderna för statsbidrag vid transport av havre samt

för sändningar av vissa fodermedel till Västerbottens eller Norrbottens län,

dels för gäldande av kostnaderna för statens jordbruksnämnds verksamhet i

den mån dessa kostnader icke enligt särskilda beslut av Kungl. Majit skola

bestridas av andra medel, dels ock för andra med jordbruksregleringen sammanhängande

syften.

I detta sammanhang må nämnas, att sedan budgetåret 1937/38 anslag utgått

ur prisregleringsfonden för produktions- och avsättningsbefrämjande åtgärder

på jordbrukets område i Norrland och vissa andra landsdelar. Anslaget

upptogs för budgetåret 1937/38 med 700,000 kronor och utgör för budgetåret

1938/39 800,000 kronor. Beträffande anslagets användning har riksdagen

uttalat, att efter bestämmande av Kungl. Majit högst 200,000 kronor

må användas för utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet för byggande

av andelsslakterier i Norrland ävensom i andra delar av landet, där

likartade produktions- och avsättningsförhållanden för kött och fläsk äro rådande.

I överensstämmelse härmed har Kungl. Majit den 30 juni 1937 utfärdat

kungörelse (nr 649) angående statsbidrag för anläggande eller inrättande

av andelsslakteri i vissa delar av riket. Enligt nämnda kungörelse må ekonomisk

förening, som har till ändamål att driva andelsslakteri och vars

flesta medlemmar äro jordbrukare, där så prövas lämpligt för främjande av en

ändamålsenlig avsättning av slaktdjur, komma i åtnjutande av dylikt bidrag

med högst 20 procent av den beräknade kostnaden för de med bidraget avsedda

åtgärderna. Återstoden av nyssnämnda anslag å 800,000 kronor borde

enligt riksdagens beslut användas till produktionsbefrämjande åtgärder i

Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län samt finge för

sådant ändamål av Kungl. Majit fördelas mellan hushållningssällskapen i

.sagda landsdelar. För budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit av sistberörda

anslagsmedel tilldelat sällskapet i Värmlands län 73,000 kronor, sällskapet

i Kopparbergs län 45,000 kronor, sällskapet i Gävleborgs län 48,000 kronor,

sällskapet i Västernorrlands län 105,000 kronor, sällskapet i Jämtlands län

106,000 kronor, sällskapet i Västerbottens län 116,000 kronor och sällskapet

i Norrbottens län 107,000 kronor.

Det bör vidare nämnas, att enligt tidigare riksdagsbeslut de margarinaccismedel,

som influtit före den 1 juli 1935, efter närmare bestämmande av

Kungl. Majit böra användas för utlämnande i särskilda fall till hjälpbehövande

av jordbruksprodukter, i främsta rummet mjöl och smör, eller av

andra inhemska förnödenheter, till exempel frukt och fisk, gratis eller till

nedsatt pris. Därest nämnda medel ej visa sig tillräckliga, har 1938 års riksdag

medgivit, att högst 500,000 kronor av de margarinaccismedel, som inflyta

under innevarande budgetår, må användas för samma ändamål.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

2. Verkningarna av de vidtagna stödanordningarna m. m.

I sitt förut omförmälda utlåtande rörande fortsatta åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område under regleringsåret 1939/40 har 1938 års

jordbruksutredning lämnat en redogörelse för marknadsläget för vissa slag

av jordbruksprodukter samt verkningarna av stödåtgärderna under 1938.

Till närmare belysning av verkningarna lia vid utlåtandet fogats vissa

tabellsammanställningar. Dessa sammanställningar, vilka inom departementet

undergått komplettering för tiden intill utgången av januari 1938,

torde såsom särskild tabellbilaga få fogas till statsrådsprotokollet. Följande

uppgifter rörande jordbruksregleringens verkningar äro till huvudsaklig del

hämtade från utredningens utlåtande.

Prisutvecklingen i allmänhet. Inom de ledande industriländerna ha priserna

i genomsnitt varit vikande sedan slutet av år 1937 och intill årsskiftet

1938/39. I U. S. A., England, de nordiska länderna, Holland och Belgien

kunde man dock konstatera en återhämtning inom flera industrigrenar

under loppet av 1938. Priserna på jordbruksprodukter lågo under senare

delen av 1937 samt början av 1938 ganska högt. Å vetemarknaden inträffade

emellertid ett kraftigt omslag, sedan skörderapporterna från de stora

veteexporterande länderna började bliva kända. Redan tidigt på året framgick

det, att 1938 års veteskörd komme att bli av betydande omfattning. De

tid efter annan av internationella lantbruksinstitutet i Rom meddelade beräkningarna

över skördens väntade storlek gåvo allt högre och högre siffror.

Enligt senast föreliggande uppgifter kan veteskörden — med undantag för

Ryssland och en del andra länder — beräknas till 122 miljoner ton, medan

1928 års rekord uppgick till 110 miljoner ton och medelskörden 1926/37 var

101.5 miljoner ton. Den 1 augusti 1939 beräknas 16.3 miljoner ton vete av

äldre skörd kvarligga osålda i exportländerna. Motsvarande lagerbehållning

uppgick den 1 augusti 1937 till 2.7 miljoner ton och den 1 augusti 1938 till

5.2 miljoner ton.

Prisrörelserna på världsmarknaden hava haft sin motsvarighet i prisutvecklingen

inom vårt land. Sålunda nådde kommerskollegii partiprisindex

ett maximum under månaderna juli—september 1937 med 140 (1913 = 100),

sjönk därefter sakta till 127 i september 1938 och låg ännu i januari 1939

i stort sett stilla vid denna nivå. Priserna på jordbruksprodukter hava företett

en härifrån avvikande utveckling. (Jfr tab. I och II.) Priserna på spannmål

(såväl bröd- som fodersäd) lågo sålunda på en ganska hög nivå under

hela 1937 samt stego ytterligare under första halvåret 1938 för att nå ett

maximiläge i maj nämnda år. Sedan den nya stora skörden kommit i marknaden,

hava priserna på de vegetabiliska produkterna gått ned avsevärt. Producentpriset

på mjölk har under 1938 varit högre än under 1937. Det genomsnittliga

detaljhandelspriset på konsumtionsmjölk låg under tiden janu
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

ari—november 1938 vid 24 öre per liter och steg därefter till 25 öre per liter.

Priset på ägg har under 1938 legat på i genomsnitt nästan samma nivå

som under motsvarande tid 1937. Fläskpriset har däremot legat betydligt

högre 1938 än under 1937. Även i fråga om nötkött hava priserna varit relativt

väl hävdade. Priserna inom landet på importerade fodermedel lågo under

1938 i genomsnitt på ungefär samma nivå som 1937. Som en sammanfattning

av prisrörelserna på livsmedel i jämförelse med prisutvecklingen för

samtliga varugrupper anföras här nedan kommerskollegii indextal.

Samtliga varu- grupper

Vegetabiliska livs- medel

Animaliska livs- medel

1937

1938

1937

1938

1937

1938

Januari ................

129

135

112

115

128

137

Februari................

132

134

114

115

127

134

Mars ..................

136

132

115

114

127

133

April ..................

138

131

115

115

123

134

Maj....................

139

130

115

115

127

133

Juni ..................

139

130

115

115

126

137

Juli....................

140

130

115

115

129

136

Augusti ................

140

128

114

112

134

137

September..............

140

127

115

lil

136

138

Oktober................

139

128

117

110

137

139

November..............

137

127

116

110

138

142

December ..............

136

127

116

109

140

144

Hela året

137

130

113

113

131

137

Det bör anmärkas, att kommerskollegii indextal för livsmedel avse även

importerade produkter. Beträffande prisutvecklingen i stort för inhemska

jordbruksprodukter hänvisas till i tab. I upptagna indexserier.

Även detaljhandelspriserna på livsmedel ha ökat under år 1938. Sålunda

steg socialstyrelsens indextal för livsmedelsposten i hushållsbudgeten från

142 enheter i januari 1938 till 145 enheter i januari 1939. I detta sammanhang

må nämnas, att enligt beräkningar, som utredningen låtit verkställa

på grundval av socialstyrelsens hushållskostnadsundersökningar, kostnaderna

för i arbetare- och lägre tjänstemannahushåll ingående kvantiteter inhemska

jordbruksprodukter under år 1937 lågo 11 % lägre än under perioden

1925—1929. Motsvarande relativtal för 1938 utgjorde 7 %>.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jjr tab. III—VII.) Invägningen

av mjölk vid mejerierna har under 1938 ökat med omkring 6.5 °/o

i förhållande till 1937. Till jämförelse kan nämnas att invägningen under

åren 1934—1937 steg med 13.9 °/o. Enligt en av svenska mejeriernas riksförening

verkställd representativ undersökning1 beror stegringen i mjölkpro
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

duktionen för avsalu under senare år till väsentlig del på en ökad anslutning

till mejerierna. Sagda undersökning har bl. a. givit vid handen, att ökning

en i mejerileveranserna från de producenter, som anslutit sig till mejerierna

före år 1933, under åren 1934—1937 utgjort blott 4 å 5 %.

Under 1938 ökade tillverkningen av mejerismör med 9.4 % och försäljningen

av avgiftsbelagd konsumtionsmjölk med 2.7 °/o, allt jämfört med förhållandena

1937. Samtidigt torde tillverkningen av lantsmör hava minskat,

varom säkra uppgifter dock saknas. Den totala förbrukningen i Sverige av

mejel ismör har ökat något under 1938 jämfört med 1937, men denna ökning

beror endast till en mycket obetydlig del på ökad försäljning till icke jordbrukare

och huvudsakligen på ökad återtagning av smör från mejerileverantörernas

sida.

Jämväl tillverkningen och försäljningen av ost har stigit under 1938. Under

detta år försåldes sålunda inom landet 38,800 ton ost mot 36,600 ton

1937. Mejeriernas lager av svensk ost, vilka den 31 december 1937 utgjorde

5,532 ton, hade den 31 december 1938 nedgått till 3,240 ton. Importen av ost

uppgick 1938 till 1,219 ton mot 1,088 ton 1937.

Margarinförsäljningen har varit nästan exakt lika stor 1938 som under

1937.

Den sammanlagda smörexporten från Sverige uppgick under 1938 till

inemot 28,600 ton, vilket innebär en stegring med 5,000 ton i förhållande

till 1937. Medelnettoexportpriset har genomsnittligt legat något högre 1938

än 1937. Med avseende på de särskilda exportmarknaderna må framhållas,

att totala importen av smör till Storbritannien under år 1938 stigit med 1 %

i jämförelse med 1937. Införseln från Nya Zeeland, Irländska fristaten och

Nederländerna visar tillbakagång, medan en relativt sett mycket kraftig ökning

inträtt för Polen (89.1 %>), Sverige (46.3 %>), Finland (32.8 °/o), de baltiska

staterna (sammanlagt 29.2 %) samt Australien (20.6 %). Den största absoluta

ökningen företer Australien samt därnäst Lettland, Danmark och

Sverige. Till närmare belysande av prisutvecklingen å förevarande exportmarknad

hava uppgifter örn priserna i Manchester på smör från Sverige,

Danmark, Nya Zeeland och Finland sammanställts i tabell III, som bland

annat visar, att priset på svenskt smör i stort sett utvecklats på samma sätt

som priserna å smör från andra länder; dock har priset på svenskt smör

under 1938 icke förbättrats lika starkt som priserna å danskt och nyzeeländskt

smör. Sveriges smörexport till Tyskland under 1938 har varit något

mindre än motsvarande export 1937. Under 1938 exporterades sålunda

till Tyskland 11,865 ton svenskt smör mot 12,025 ton 1937. Även vid denna

export lia i genomsnitt erhållits bättre priser än under 1937.

I fråga om de medel, som tillföras mjölkregleringen genom upptagande 1

1 Ifrågavarande undersökning omfattar mejerier med sammanlagt 90,238 leverantörer och med

en invägning motsvarande 40.3% av invägningen vid samtliga mejerier. Antalet undersöka

leverantörer utgör 16,226. Invägningen från dessa sistnämnda motsvarade 12.4% av den totala

mejeriinvägningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

25

av mjölkavgift, margarinaccis samt skatt å oljekakor med flera fodermedel,

må följande framhållas. I mjölkavgiftsmedel inflöto under 1937 cirka 54

miljoner kronor samt under 1938 cirka 49 miljoner kronor. Mjölkregleringen

har vidare genom upptagande av margarinaccis tillförts under år

1937 cirka 19 miljoner kronor samt under 1938 cirka 25 miljoner kronor,

ökningen under 1938 beror huvudsakligen på att accisen under detta år

utgått med högre belopp än under 1937. Vad vidare beträffar de medel,

som tillförts mjölkregleringen genom skatten å oljekakor, uppgingo dessa

under 1938 till 11.8 miljoner kronor mot 10.1 miljoner kronor under 1937.

De totala inkomsterna för mjölkregleringen kunna således beräknas hava

uppgått till omkring 86 miljoner kronor 1938 mot 83 miljoner kronor 1937.

Då på grund av prisförhållandena för smör inom och utom landet pristilläggen

för export varit högre 1938 än 1937 och dessutom exportkvantiteten

varit större, hava kostnaderna för smörexporten stigit från cirka 17.2

miljoner kronor under 1937 till 24.1 miljoner kronor 1938. Prisutjämningsbidraget

å produktmjölken har 1938, som tabell VI utvisar, för riket som

helhet varit lägre än under 1937. Netto har bidraget dock varit något högre

1938 än 1937. På grund härav och enär ett högre inhemskt smörpris varit

rådande har priset på produktmjölk under 1938 kunnat hållas högre än

under 1937.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tub. VIII—X.) Möjligheterna att vinna avsättning

för svenskt fläsk utomlands äro alltjämt jämförelsevis begränsade.

Under 1938 uppgick Englands totala import av bacon till cirka 3.5 miljoner

ton eller ungefär samma kvantitet som föregående år. Sveriges andel i importen

ökade från 12,702 ton under 1937 till 12,753 ton under 1938.1

Baconpriserna på den engelska marknaden ha legat högre 1938 än 1937. I

juli 1938 utgjorde medelnoteringen för svenskt bacon i England 196 öre kg

men sjönk sedan till 166 öre/kg i november för att i december stiga till 178

öre/kg. Då det inhemska fläskpriset stigit mera än exportpriset på bacon,

lia kostnaderna för baconexporten under 1938 varit högre än under 1937.

Ifrågavarande kostnader uppgingo för 1937 til! 717,407 kronor och för 1938

till 1,631,418 kronor.

Fläskexporten från Sverige till andra länder än Storbritannien har under

den gångna delen av år 1938 liksom tidigare varit obetydlig. Vad beträffar

exporten av levande svin till Tyskland har denna haft en något mindre omfattning

än under 1937. Sålunda utfördes under 1938 21,746 svin mot 30,220

år 1937. Kostnaderna härför hava uppgått till 502,549 kronor mot 538,288

kronor 1937.

Någon nämnvärd import av färskt fläsk har under 1938 icke förekommit.

Däremot bär importen av amerikanskt torrsaltat fläsk ökat obetydligt i för

hållande till 1937.

1 Uppgifterna angående baconexportens omfattning äro preliminära och hämtade ur engelska

källor. De avse nettoimporten lill Storbritannien.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

På fläskmarknadens område hava andra regleringsåtgärder än sådana,

som ha avseende å export eller import, under 1938 ej behövt tillgripas i samma

omfattning som under år 1937. 716 ton fläsk har infrusits 1938 mot

1,074 ton 1937. För renskärning (bortskärning av mindre värdefulla delar

av svinkropparna) hava under 1938 inga medel utgått. Sistnämnda verksamhet

drog under 1937 en kostnad av 154,458 kronor.

Antalet redovisade svinbetäckningar har under 1938 varit omkring 273,000

eller 5.3 % fler än under 1937. En ökning i svinproduktionen kan alltså

väntas under 1939.

Av tabell X framgår, att antalet besiktigade kroppar av slaktade nötkreatur

och kalvar varit större under 1938 än under 1937. Under förstnämnda

år besiktigades i det närmaste 30,000 flera kroppar av storboskap och omkring

64,000 flera kalvar än under 1937. Priserna på nötkreatur för slakt ha

under 1938 legat något högre än under 1937. Nötkreatursexporten har undergått

en mindre ökning. Denna export, vilken äger rum till Tyskland,

kunde såväl 1937 som 1938 försiggå till sådana priser, att pristillägg endast

undantagsvis behövt utbetalas. Statens kostnader för exporten avse därför

huvudsakligen fraktbidrag till exporthamn. I exportbidrag utbetalades

1938 41,887 kronor mot 73,091 kronor under 1937. Beloppen motsvara ett

genomsnittligt bidrag av kronor 6: 12 respektive kronor 10: 19 per djur. Till

infrysning av nötkött ha medel utgått med 190,507 kronor under 1938 mot

248,673 kronor under 1937.

Som framgår av tabell IX visar importen av kött inga större förändringar.

Införseln av konserver av nötboskap och får har däremot nedgått rätt avsevärt

under 1938 i jämförelse med 1937.

I pristillägg för export av kaninkött ha under 1938 utbetalats 18,791 kronor

mot 30,481 kronor under 1937.

De sammanlagda kostnaderna för slaktdjursregleringens genomförande

under 1938 uppgå till 2,937,375 kronor. För 1937 utgjorde kostnaderna

2,698,897 kronor.

Äggmarknaden. (Jfr tab. XI.) Det inhemska äggpriset har under 1938

i det närmaste motsvarat prisläget under 1937, men säsongvariationerna i

priset ha varit iner utpräglade 1938 än föregående år. Exporten av ägg,

vilken starkt ökade under år 1937, har fortsatt att stiga. Den sammanlagda

exporten under 1938 uppgick till 93.7 miljoner stycken mot 71.1 miljoner

stycken 1937. Beträffande exportens fördelning på respektive länder hänvisas

till tabell XI. Av denna framgår, att exportökningen huvudsakligen avsett

exporten till England. I fråga om den engelska marknaden förtjänar

uppmärksammas, att totalimporten av ägg till Storbritannien under år 1938

ökat med omkring 12 % jämfört med 1937. Motsvarande stegringstal för

importen från Sverige utgjorde 46 %. Av övriga länder, vilka ökat sin andel

i den brittiska importen, märkas Holland, Polen, Irland och Finland

med vardera en ökning av respektive 38, 16, 14 och 3 °/o. Däremot har importen

från Danmark nedgått med omkring 5 %>. Pristilläggen vid export

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

27

av ägg från Sverige lia genomsnittligt utgått med lägre belopp år 1938 än

under 1937. I slutet av 1938 inträffade ett starkt prisfall på ägg utomlands.

Import av ägg av någon betydelse har 1938 endast förekommit under

april månad. Då infördes en kvantitet örn 573,000 ägg. Licensavgiften för

import av ägg i skal har under 1938 varit 25 öre per kilogram utom under

tiden 1—9 april, då den var 5 öre. Vid import av torkad äggula och flytande

äggvita utgick en importavgift av 15 öre per kilogram t. o. m. maj månad

1938. Sistnämnda avgift har därefter varit 5 öre.

I pristillägg för export av ägg hava sammanlagt under 1938 utbetalats

2,103,981 kronor. Under 1937 utbetalades för samma ändamål 1,834,146

kronor.

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. XII och XIII). Under 1937 och 1938 lia

priserna på jordnötskakor å världsmarknaden i stort sett legat fasta. Dock

sjönko priserna temporärt i början av 1938 och visade i slutet av detta

år en fallande tendens. Vad angår motsvarande priser å majs stego dessa

oavbrutet under 1937, uppnådde ett maximiläge i januari 1938 och sjönko

därefter successivt till och med november månad för att åter stiga i december.

De förut omförmälda skattehöjningarna å oljekaksfoder återspeglas i priserna

på oljekakor inom landet, vilka finnas upptagna i tab. XII. Det må

framhållas, att sistnämnda priser under de fem första månaderna 1938 lågo

lägre, under juni—juli något högre, under augusti—september åter något

lägre samt därefter högre än under motsvarande månader 1937. Endast i

januari 1937 nådde det inhemska priset på jordnötskakor upp till medelpriset

för åren 1925—29. Å sojamjöl har priset från och med oktober 1938

legat något över medelspriset åren 1925—29. Under 1938 importerades 202

miljoner kilogram oljekakor mot 162 miljoner kilogram under 1937. ökningen

beror i huvudsak på inköp för beredskapslagrets räkning. Försäljningen

av inom landet tillverkat oljekaksfoder utgjorde under 1938 75 miljoner

kilogram mot 76 miljoner kilogram 1937.

I anslutning till de tidigare omnämnda prisrörelserna för majs har införselavgiften

för denna vara ändrats vid flera tillfällen. Avgiftens storlek under

olika lider har i annat sammanhang angivits.

Importen av majs uppgick under 1938 till 172.7 miljoner kilogram mot

185.2 miljoner kilogram 1937.

Vad angår regleringen av grynkvarnarnas användning av utländsk havre

må framhållas, att tillverkningsprocenten till följd av knapphet på svensk

grynhavre under tiden 1 april—30 september 1937 hölls så låg som 10. Sistnämnda

dag höjdes procentsatsen till 50. Den låga tillverkningsprocenten

under förstnämnda tid förde med sig att havreimporten under år 1937 steg

till 34,941 ton. Tillverkningsprocenten bibehölls som förut nämnts vid 50

t. o. m. den 30 juni 1938. Från sistnämnda dag t. o. lii. den 30 september

har procentsatsen varit 75 och därefter 85. Som framgår av tabell XIV

har havreimporten varit betydligt mindre under år 1938 än under året dessförinnan.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Statsverkets inkomster av skatten på oljekakor uppgick under budgetåret

1937/38 till 11.8 miljoner kronor. Inkomsterna av majsavgiften m. m. uppgingo

under samma budgetår till 4.5 miljoner kronor.

Brödsädsmarknadcn. (Jfr tab. XIV och XV.) Priserna på den internationella

brödsädsmarknaden voro under hela 1937 höga samt nådde maximum

under januari och februari 1938, varefter ett kraftigt prisfall ägde rum.

Beträffande de under senare år skördade brödsädsarealerna i Sverige hänvisas

till följande sammanställning ur den officiella skördestatistiken.

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd j

1930

214,365

47,205

261,570

235,203

6,193

241,396

502,966

1931

215,191

61,135

276,326

200,411

6,835

207,246

483,572

1933

213,849

64,444

278,293

204,876

6,792

211,668

489,961

1933

220,567

82,187

302,754

218,751

7,284

226,035

528,789

| 1934

224,444

66,002

290,446

229,006

6,794

234,800

525,246

1935

214,813

57,937

272,750

218,525

8,629

227,154

499,904

1936

211,788

69,263

281,051

202,220

12,741

214,961

406,(112

1937 1

231,627

65,502

297,129

202,148

9,802

211,950

509,079

1938 1

238,417

68,912

307,329

192,273

9,184

201,457

508,786

Av hittills publicerade skörderapporter framgår, att brödsädsskörden år

1938 varit avsevärt större än 1937. Följande tablå angiver statistiska centralbyråns

beräkningar angående brödsädsskörden under olika år.

År

| Höstvete

ton

Vårvete

ton

Summa vete

ton

Höstråg

ton

Vårråg

ton

Summa råg

ton

1930

489,767

76,833

566,600

428,753

7,695

436,448

1931

367,558

96,015

463,573

275,485

7,641

283,126

1932

528,944

126,279

655,223

423,530

9,215

432,745

1933

566,970

149,826

716,796

452,361

10,326

462,687

1934

632,182

124,601

756,783

507,443

9,504

516,947

1935

533,586

108,976

642,562

417,735

11,609

429,344

1936

467,481

121,342

588,823

334,326

17,184

351.510

1937 1

578,593

121,397

609,990

399,253

13,517

412,770

1938 1

681,831

139,658

821,489

390,562

14,145

404,707

Enligt dessa uppgifter skulle från 1937 till 1938 skörden av vete lia ökat

med 121,500 ton samt skörden av råg ha minskat med 8,000 ton. Då redan

1937 ars skörd lämnade ett överskott av Vete, torde alltså för innevarande

konsumtionsår ett betydande överskott av denna vara komma att förefinnas.

Jämväl rågskörden torde enligt brödsädsinventeringen den 2 januari 1939

komma att lämna ett mindre överskott. *

Preliminära tal.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

29

Beträffande de statliga regleringsanordningarna på brödsädsodlingens område

må erinras, att inmalningsprocenten från och med den 1 juli 1937

höjdes för vete från förutvarande 80 till 90 och för råg från 70 till 90. Fr. o. m.

1 september 1938 höjdes inmalningsprocenten för råg ytterligare till 95 samt

från och med den 1 mars 1939 till 98. I enlighet med Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut skola utöver inmalningstvång i första hand utförselbevis användas

för stödjande av brödsädspriserna på den inhemska marknaden. Sistnämnda

anordning innebär, att de medel, som inflyta genom tull å importerad

brödspannmål, användas för utbetalande av pristillägg å exporterad

spannmål. Enligt av Kungl. Maj:t den 23 augusti 1937 utfärdade föreskrifter

ägde idkare av kvarnrörelse under tiden 1 september 1937—31 juli 1938 vid

utförsel av omalen råg eller omalet vete av utländskt ursprung erhålla utförselbevis

för hela den myckenhet som exporterades. Vid export av inhemsk

brödspannmål fick utförselbevis utlämnas för hälften av den exporterade

kvantiteten. Enligt kungörelsen den 31 augusti 1938, vilken trädde i kraft

den 1 september samma år, får utförselbevis under innevarande skördeår

utfärdas för hela den exporterade kvantiteten, oavsett om denna är av utländskt

eller inhemskt ursprung. De tidigare bestämmelserna inneburo, att

pristillägg vid export av inhemsk brödspannmål utgick med halva tullbeloppet

eller med cirka 1 krona 80 öre för deciton. Fr. o. m. 1 september

1938 motsvarar utförselbeviset däremot hela tullbeloppet.

Till följd av det gynnsamma prisläget på världsmarknaden under 1937 och

början av 1938 kunde en del av överskottet av 1937 års veteskörd med tillhjälp

av utförselbevis avlastas marknaden genom export. Sammanlagt utfördes

sålunda under tiden september 1937—april 1938 64,620 ton. I fråga örn

1938 års veteskörd har till följd av prisförhållandena utomlands en sådan utväg

ej varit möjlig.

Då det kan ha sitt intresse att jämföra priserna å brödsäd under olika år,

lia i följande tablå angivits medelpriserna å vete och råg för månaderna

september—februari från och med konsumtionsåret 1925/26.

Konsumtionsår

Kronor/deciton

I n d

e x

Vete

Råg

Vete

Råg

1925/26—1929/30

20.98

18.60

100.0

100.0

1930/31

19.95

16.35

92.2

87.9

1931/32

16.89

15.71

80.5

84.5

1932/33

16.75

15.24

79.8

81.9

1933/34

16.18

14.54

77.1

78.2

1934/35

16.21

15.22

77.3

81.8

1935/36

15.98

14.BC

75.9

78.8

1936/37

18.65

17.44

88.9

93.8

1937/38

19.72

18.41

94.0

99.0

1938/39

17.12

16.18

81.C

87''0

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Beträffande svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet må nämnas, att

bolagets lager av spannmål den 31 augusti 1938 utgjorde 64,228 ton vete och

35,498 ton råg. Under innevarande konsumtionsår har bolaget hittills inköpt

i runda tal 140,000 ton vete och 10,000 ton råg. Obetydliga kvantiteter

råg såldes under september och oktober.

I fråga örn de finansiella resultaten av spannmålsregleringen må framhållas,

att spannmålsaktiebolaget för skördeåret 1937/38 redovisade ett underskott

av 1,962,945 kronor.

För finansiering av eventuell stödköpsverksamhet samt för täckande av

kostnaderna för beredskapslagret och svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

i övrigt under innevarande skördeår uttages veteavgift. Nämnda avgift

utgick under september 1938 med 2 öre/kg men höjdes, som förut meddelats,

den 1 oktober till 2.5 öre/kg. Till jämförelse kan nämnas, att avgiften under

tiden 1 september 1937—-14 februari 1938 utgick med 1.5 öre/kg och därefter

till den 1 september 1938 med 0.5 öre/kg. Sedan den 1 december 1938 utgår

införselavgift å importerat vete med 5 öre/kg.

Jordbrukets prisregleringsfond. Fondens användning för skilda ändamål

framgår av efterföljande sammanställning, angivande dels beloppen av

de olika till fonden inflytande medlen, dels ock de belopp, som utgått ur fonden

under tiden 1 juli 1938—31 januari 1939.

Jordbrukets prisregleringsfond.

Influtna och utbetalda medel */7 1938—31/i 1939.

Inkomster:

Behållning från budgetåret 1937/38.

Margarinaccis .....................

Kraftfoderskatt.....................

Äggavgifter m. m..................

Slaktdjursavgifter m. m............

Influtit under tiden 1/i 1938—31/i 1939.

Margarinaccis ..............................

Kraftfoderskatt..............................

Äggavgifter m. m.

Införselavgift för foder ...... 2,642,105: 70

Dito för ägg ................ 9,409: 10

Övriga...................... —

Slaktd jursregleringen.

Baconavgift ................ 29,505:88

Slaktdj ursavgift.............. —

Införselavgift för kött........ 151,726:76

Övriga...................... 2,000,000: —

1,154,971: 55

2,536,742: 28

5,203,094: 51

645,806: 90

13,183,745: 49

6,618,930: 23

2,651,514: 80

2,181,232: 64

9,540,615: 24

24,635,423: 16

Summa kronor 34,176,038: 40

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Utbetalt under tiden 1/i 1938—S1/i

Utgifter:

1939.

»

Margarinaccis.

Utdelning av mjöl ..........

65,901:02

Svenska mejeriernas riksf.....

13,043,186: 51

Andra utgifter ..............

194,618: 64

13,303,706: 17

Kraftfoderskatt.

Svenska mejeriernas riksf.....

6,854,779:11

Andra utgifter ..............

1,410: 37

6,856,189: 48

Äggavgifter m. m.

Fraktbidrag ................

351,078: 25

Statsbidrag för fodermedel ...

91,759: —

Statens jordbruksnämnd . ...

128,258: 64

Andra utgifter ..............

3,272,032: 40

3,843,128: 29

Slaktdjursavgifter m. m.

Nötkreatursexport ..........

112,293:78

Övriga åtgärder ............

103,342: 83

Fläskexport ................

300,352: 60

Infrysning av fläsk..........

176,269: 89

Baconbidrag ................

. 1,274,986: 15

Andra utgifter ..............

80,049: 90

2,047,295: 15

Behållning den 31/i 1939.

Margarinaccis ................

1,035,010: 87

Kraftfoderskatt................

2,299,483: 03

Äggavgifter m. m.............

4,011,481:02

Slaktdjursavgifter m. m.......

779,744: 39

Summa kronor

26,050,319: 09

8,125,719: 31

34,176,038: 40

Kostnaderna för jordbruksregleringarnas administration. Till belysande

av administrationskostnaderna m. m. för de olika regleringsanordningarna,

i den mån dessa kostnader bestridas av allmänna medel, har följande sammanställning

uppgjorts, avseende budgetåret 1937/38.

M jölkregieringen.

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

Löner .......................................... 252,601: 01

Postavgifter................. 19,700: 80

Hyror .......................................... 32,165:

Trycksaker...................................... 22,301: 79

Diverse omkostnader ............................ 39,148:91

Ortskontrollens omkostnader...................... 34,082: 49

Till mejeriförbunden........................... 100,000: —

Statens jordbruksnämnd.

Mjölkavgiftskontroll ..

Kontrollstyrelsen.

Kostnader vid uppbärande av margarinaccisen och skatten å

olj ekakor................................................

500,000: —

141,558: 17

14,391: 32

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Spannmålsregleringen.

Statens jordbruksnämnd.

Veteavgiftskontroll .............................. 61,297: 42

Kostnader för cerenia undersökningar............ 15,061: 50 76,358: 92

Gemensamma kostnader.

Statens jordbruksnämnd.

Administrationskostnader i allmänhet ........................ 217,029:98

3. Förslag rörande fortsatta stödåtgärder.

I sitt utlåtande den 29 december 1938 Ilar 1938 års jordbruksutredning

framlagt förslag till fortsatta åtgärder i prisreglerande syfte under regleringsåret

1939/40. Yttranden över utlåtandet hava avgivits av statskontoret,

lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd, Sveriges

allmänna lantbrukssällskap, svenska mejeriernas riksförening u. p. a., Sveriges

slakteriförbund, förening u. p. a., Sveriges äggintressenters förening

u. p. a., svenska spannmålsaktiebolaget, svenska lantmännens riksförbund,

förening u. p. a., kooperativa förbundet, riksförbundet landsbygdens folk och

småbrukarnas riksförbund. Statens jordbruksnämnd har vid sitt yttrande

fogat en till nämnden inkommen skrivelse i ärendet från svenska ägghandelsförbundet,

förening u. p. a. Vidare har kommerskollegium överlämnat till

kollegiet inkomna yttranden från samtliga handelskamrar i riket utom handelskamrarna

i Borås och Sundsvall ävensom från föreningen Sveriges spannmålsintressenter

samt svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening.

Riksförbundet landsbygdens folk har till Kungl. Maj:t ingivit en särskild,

den 15 februari 1939 dagtecknad skrivelse med förslag rörande mjölkregleringen.

Med anledning av denna skrivelse har kooperativa förbundet i en

den 25 i samma månad dagtecknad skrift framfört vissa synpunkter på frågan

om landets försörjning med matfett.

Beträffande särskilda, spannmålsmarknaden berörande frågor har statens

jordbruksnämnd i skrivelser, som inkommit till jordbruksdepartementet den

18 och den 22 mars 1939, avgivit vissa förslag.

Vidare ha framställningar inkommit med förslag rörande särskilda åtgärder

till befrämjande av jordbruket i Norrland och andra delar av riket med

likartade produktionsbetingelser. Sålunda har lantbruksstyrelsen i nämnda

sylte dels i skrivelse den 8 februari 1939, varöver statens jordbruksnämnd

elter remiss avgivit yttrande, hemställt om anslag för inrättande av potatislagerhus

och dels i skrivelse den 28 i samma månad föreslagit vissa andra åtgärder

till förbättring av jordbrukets lönsamhet i de nordliga delarna av riket.

Sveriges slakteriförbund har ingivit en framställning örn fortsatta statsbidrag

för byggande av andelsslakterier, och Umeå mejeriaktiebolag samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 230.

33

Skellefteortens mejeriförening ha i en gemensam skrivelse den 28 februari

1939 anhållit om utanordnande av bidrag för organiserande av mejerihanteringen

inom Västerbottens läns lappmark jämte närgränsande områden. Med

anledning av sistnämnda framställning har Västerbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott till Kungl. Maj:t ingivit en skrift.

Allmänna synpunkter. Jordbruksutredningen erinrar i sitt utlåtande inledningsvis

om, att det åligger utredningen att verkställa en ingående utredning

angående jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden

jämte i samband därmed stående frågor samt att med ledning av de

härvid framkomna resultaten framlägga förslag om den statliga jordbrukspolitikens

utformande under den närmaste tiden. Till fullgörande av det

lämnade uppdraget har jordbruksutredningen med vederbörligt tillstånd

låtit igångsätta dels en allmän undersökning rörande det svenska jordbruket

samt den jordbrukande befolkningens ekonomiska och andra förhållanden

och dels ett flertal specialundersökningar på olika områden. Nämnda undersökningar,

vilka utredningen ansett böra göras både omfattande och

djupgående och vilka enligt utredningens mening torde komma att lämna

välbehövliga bidrag till lösandet av omförmälda spörsmål, hinna icke slutföras

förrän under år 1939. Med hänsyn härtill har jordbruksutredningen

ansett sig icke ännu kunna eller böra taga definitiv ställning till frågan,

huruvida och i vad mån en omläggning av huvudlinjerna för det hittillsvarande

jordbruksstödet kan anses påkallad. På grund av vad i utredningens

direktiv anförts därom att utredningen, för den händelse huvudbetänkande

icke kunde avlämnas till 1939 års riksdag, borde utbryta sådana delar av

problemet, beträffande vilka åtgärder vore mera trängande, samt framlägga

separata förslag i dessa hänseenden, har utredningen verkställt en förberedande

granskning av det nuvarande regleringssystemet. Enligt vad utredningen

anfört ha härvid från skilda håll framförts önskemål om att vissa

spörsmål skulle utbrytas och behandlas för sig. Bland dessa nämnas frågan

om effektivare åtgärder för stärkande av smörets konkurrenskraft gentemot

margarin samt frågan örn beredande av kompensation åt ekonomiskt

svagt ställda konsumentgrupper för genom jordbruksregleringarna åstadkommen

fördyring av livsmedelsförsörjningen, Jordbruksutredningen har

emellertid kommit till den uppfattningen, att svårigheter möta att till särskild

behandling upptaga delfrågor av någon större betydelse utan att samtidigt

taga ställning till de grundprinciper, på vilka regleringssystemet uppbyggts.

Då utredningen funnit övervägande skäl tala för att dessa principer

tagas under omprövning i ett sammanhang samt de av utredningen

igångsatta undersökningarna ännu icke äro färdiga, har utredningen stanna!

för alt icke på förevarande stadium av sitt arbete framföra några förslag,

som ha större principiell räckvidd eller alltför mycket avvika från det

nuvarande regleringssystemet. Utredningen förmenar, alt man ej har anledning

befara några större olägenheter av att nämnda system tillämpas i

huvudsak oförändrat ännu något år. Med hänsyn till att utredningens hu
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 230.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

vudbetänkande synes bliva avlämnat i sådan tid, att därav föranledda förslag

kunna föreläggas 1940 års riksdag, föreslår utredningen, att de grundläggande

av riksdagen antagna regleringsförfattningar, vilkas giltighetstid

utlöper under nästkommande år, givas ett års förlängd giltighet.

Den omständigheten att grunderna för den statliga jordbrukspolitiken

ligga under utredning synes jordbruksutredningen å andra sidan icke böra

utgöra hinder för att inom ramen för det nuvarande regleringssystemet vissa

jämkningar eller justeringar nu vidtagas. I anslutning härtill anför utredningen

beträffande de allmänna riktlinjerna för jordbruksstödet följande:
Flertalet

av de nuvarande regleringsanordningarna lia tillkommit i syfte

att för vårt eget lands vidkommande förhindra eller mildra verkningarna

av den vid tiden omkring år 1930 begynnande internationella jordbrukskrisen.

Under krisens första år torde man ha räknat med att denna inom en

ej alltför avlägsen framtid skulle upphöra. Under inflytande härav inriktades

stödåtgärderna på att förebygga alltför stora avvikelser från de före

krisen rådande förhållandena. Sedan det visat sig, att läget utomlands med

all sannolikhet komme att bliva bestående en längre tid framåt, har åtgärdernas

karaktär av en tillfällig hjälp åt jordbruket alltmera utplanats. Jordbruksstödet

har utformats med utgångspunkt från de priser, som rådde under

femårsperioden 1925—29, närmast för att erhålla en användbar grundval

för bestämmandet av relationen mellan priserna inbördes. Vid 1934

års riksdag beslöts, att strävandena skulle inriktas på att uppnå en prisnivå

för jordbrukets produkter, som ungefärligen motsvarade 75 å 80 procent

av medelpriserna under nyssnämnda år. Denna prisnivå har sedermera

successivt höjts. Vid 1937 års riksdag uppställdes sagda medelpriser

såsom allmänt mål för jordbruksregleringen under påföljande budgetår.

I samband med stödfrågornas behandling vid 1938 års riksdag uttalade

statsmakterna, att regleringsanordningarna under regleringsåret 1938/39

borde utformas i nära anslutning till vad som tillämpats under föregående

år. _ .

Priserna å jordbrukets produkter ha ännu icke kommit upp i full paritet

med den genomsnittliga prisnivån under åren 1925—29. Enligt statens

jordbruksnämnds producentprisindex för viktigare jordbruksprodukter befunno

sig producentpriserna år 1937 7.4 procent under nämnda nivå. Motsvarande

procenttal för första halvåret 1938 respektive september och oktober

samma år utgjorde 3.5, 6.5 och 5.1. Enligt en under hösten 1938 av Sveriges

allmänna lantbrukssällskap för jordbrukets samtliga produkter beräknad

prisindex skulle producentpriserna vid nämnda tider lia legat ännu något lägre

Örn prisläget under 1925—29 sättes lika med 100, blir lantbrukssällskapets

index för år 1937 90.7, för första halvåret 1938 94.7 och för september

1938 90.9. Det bör anmärkas, att vid uppgörandet av förenämnda prisindices

något olika grunder kommit till användning. Vid uträknandet av

jordbruksnämndens index vägas priserna med jordbrukets genomsnittliga

salukvantiteter under senare år, medan lantbrukssällskapets vägningstal beräknats

på grundval av försålda och i jordbrukarnas hushåll förbrukade

kvantiteter av resp. varuslag.

Av enbart det faktum, att priserna å jordbrukets saluartiklar i genomsnitt

numera ligga 5 å 10 procent under motsvarande medelpriser för perioden

1925_29, kan man ej draga någon bestämd slutsats rörande jordbrukets

nuvarande lönsamhet i förhållande till förkrisaren. Nettoresultatet av jord
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

35

bruksdriften är beroende på ett flertal omständigheter såsom skördarnas

storlek och kvalitet, arbetslönernas höjd, ränteläget, kostnaderna för förnödenheter

etc. etc. Sedan 1925—29 lia förändringar inträtt i ett flertal av de

faktorer, som påverka räntabiliteten. En del utgiftsposter lia ökat, andra ha

minskat. Samtidigt har den tekniska utvecklingen på området fortskridit.

Rörande förändringarna i jordbrukets lönsamhet finnas för närvarande inga

andra officiella uppgifter tillgängliga än dem som grundas på professor L.

Nannesons bearbetningar av räkenskap smaterialet från de s. k. räkenskapskontrollerade

jordbruken. Detta material torde dock omfatta ett alltför ringa

antal brukningsdelar för att bearbetningsresultaten skola kunna anses representativa

för landet i dess helhet. Under senare år har nämnda antal hållit

sig omkring 500. Fördelningen av de undersökta jordbruken på olika produktionsområden

och storleksgrupper har också varit mycket ojämn. Våra

bördigaste jordbruksområden ha hitintills varit något överrepresenterade i

materialet, medan de mindre bördiga områdena varit svagare företrädda. I

fråga örn de mindre brukningsdelarna har en stark underrepresentation förelegat.

Som exempel härpå må nämnas, att antalet undersökta jordbruk med

2—10 hektar jordbruksjord under bokföringsåret 1935/36 uppgick till endast

0.065 procent av hela antalet jordbruk inom samma storleksgrupp. Motsvarande

procentsiffra för antalet undersökta jordbruk med över 100 hektar

jordbruksjord utgjorde 4.6. Utredningen har låtit göra en sammanställning1

av de vid förenämnda bearbetningar erhållna förräntningsresultaten för olika

storleksgrupper av jordbruk under bokföringsåren 1929—37. Såvitt material

förelegat har även medelförräntningen under femårsperioden 1924—29

angivits i sammanställningen. Nanneson har rörande de i tabellen återgivna

räntabilitetssiffrorna anfört att, även örn man saknar möjlighet att bedöma

i vad mån dessa avvika från medelförräntningen under resp. år vid

landets samtliga jordbruk, man dock synes lia anledning antaga, att förskjutningarna

är från år vid de kontrollerade jordbruken i stora drag motsvara de

samtidiga förändringarna i jordbrukets genomsnittliga lönsamhet.

Enligt omförmälda direktiv för utredningens arbete skall detta äga rum

med utgångspunkt från att den jordbrukande befolkningens utkomstmöjligheter

böra så avvägas, att denna befolkning kan upprätthålla en i förhållande

till andra befolkningsgrupper skälig levnadsstandard. För fastställande

av i vad mån detta önskemål flir närvarande kan anses tillgodosett har utredningen

låtit igångsätta flera ingående undersökningar rörande inkomstnivån

och levnadsstandarden inom jordbruket och andra näringar. Dessa

undersökningar kunna icke väntas bli färdiga förrän under år 1939.

Enär, såsom nyss nämnts, förenämnda undersökningar ännu icke äro färdiga

och tillräckligt material dessförinnan icke föreligger för bedömande av

vilken prisnivå å jordbruksprodukterna som ur förut berörda synpunkter kan

anses skälig, har utredningen ansett det lämpligast, att nuvarande regler för

prisstödets avvägning tillämpas i stort sett oförändrade även under regleringsaret

1939/40. Därest i det följande för viss produkt ej annat .särskilt angles,

böra regleringsanordningarna således inriktas på alt uppnå eller uppehålla

ett prisläge å jordbrukets produkter ungefärligen motsvarande den genomsnittliga

prisnivån under åren 1925—29. Det är under nuvarande förhållanden

för jordbruket angeläget, att denna prisnivå såvitt möjligt verkligen

uppnås. Med hänsyn lill önskvärdheten av alt produktpriserna icke fastlåsas

vid ett fixt prisläge, torde en viss rörelsefrihet för prisbildningen böra

medgivas. Örn produktionen av viss vara sväller ut eller om efterfrågan inom

landet sjunker lill följd av exempelvis en nedgång i de allmänna konjunktu
1

Denna sammanställning återfinnes i den vid propositionen fogade tabellbilagan, tale XV.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Terna, torde en nedgång i prisnivån ej kunna förhindras, likaväl som en uppåtgående

pristendens torde böra få göra sig gällande vid motsatt förhållande,

såsom vid förbättrade konjunkturer eller låg produktion av viss jordbruksprodukt.

Sedan regleringsanordningarna av mera varaktig natur inriktats på

att uppnå det eftersträvade resultatet, böra dessa i regel icke ändras med

mindre priserna tendera att annat än tillfälligtvis nedgå under 85 procent

respektive överstiga 115 procent av medelpriserna under åren 1925—29.

Skulle däremot en markerad förskjutning i penningvärdet komma till stånd

eller eljest någon mera betydande ändring i fråga om de ekonomiska förhållandena

inom näringslivet inträffa, bör Kungl. Majit äga befogenhet att vidtaga

sådana jämkningar i regleringen, som stå i överensstämmelse med dess

syfte.

Jordbruksutredningen övergår härefter till att behandla frågan om det

mindre jordbrukets ställning och möjligheterna att förbättra denna. Utredningen

anför härutinnan följande.

I den allmänna diskussionen bar gjorts gällande, att särskilt de mindre

jordbrukarna intaga en oförmånlig ställning i förhållande till med dem närmast

jämförliga befolkningsgrupper. Utredningen anser sig icke på förevarande

stadium av sitt arbete kunna med bestämdhet yttra sig härom. Vissa

omständigheter tala emellertid för att denna uppfattning är riktig. I nämnda

hänseende må omnämnas vissa uppgifter rörande de jordbruk med högst

20 hektar jordbruksjord i mellersta Sverige, vilkas bokföring för skördeåren

1931/35 bearbetats av professor L. Nanneson. Detta bokföringsmaterial omfattar

dock blott ett förhållandevis mycket ringa antal gårdar. Enligt Nannesons

beräkningar uppgick nettoinkomsten per dylik brukningsdel, efter

avdrag av gäldräntor, till i medeltal 1,426 kronor, då brukningsdelens areal

av jordbruksjord uppgick till högst 5 hektar, till 1,717 kronor, då samma

areal utgjorde 5—10 hektar samt till 2,151 respektive 2,156 kronor, då arealen

låg inom gränserna 10—15 respektive 15—20 hektar. I nämnda belopp

ingå värdet av de produkter och andra naturaförmåner, som jordbrukaren

och hans familj tillgodogjort sig från den egna fastigheten, ävensom arbetsinkomst,

som hämtats utanför nämnda fastighet. En av professor Nanneson

för utredningens räkning verkställd specialbearbetning av räkenskapsresultaten

från de jordbruk i mellersta Sverige och Norrland med upp till 10

hektar jordbruksjord per brukningsdel, vilka under femårsperioden 1932—

1937 oavbrutet varit underkastade bokföringskontroll, utvisar att dessa jordbruk

såsom ersättning för jordbrukarens och hans familjs arbete i det egna

jordbruket lämnat en nettoavkastning, naturaförmåner inräknade, motsvarande

i medeltal för sagda period 3.13 kronor per mansdagsverke i mellersta

Sverige och 2.77 kronor per mansdagsverke i Norrland. Nämnda arbetsinkomst

är väsentligt lägre än den avtalsbestämda lönen till lejda jordbruksarbetare.

Nanneson har till förenämnda undersökningar fogat den anmärkningen,

att det till grund för dessa liggande bokföringsmaterialet hänför sig

till gårdar, som i fråga om naturliga betingelser och driftens intensitet måste

anses överlägsna genomsnittet för samtliga jordbruk i landet inom samma

storleksgrupper.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att de mindre jordbruken ej haft

samma möjligheter som de medelstora och större brukningsdelarna att tillgodogöra

sig resultaten av den tekniska utveckling som under senare år ägt

rum på jordbrukets område. Även härutinnan äro räkenskapsresultaten från

de bokföringskontrollerade jordbruken belysande. För skördeåret 1935/36

redovisade de kontrollerade jordbruken i mellersta Sverige med över 10 hekt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

37

ar jordbruksjord 20 procent lägre driftskostnader och 18 procent mindre

arbetsförbrukning än i genomsnitt för bokföringsåren 1924/29. Hos småbruk

med under 10 hektar jordbruksjord i samma landsdel och i Norrland

lågo däremot driftskostnaderna på samma höjd som under sistnämnda period

och antalet redovisade dagsverken per hektar hade t. o. m. ökat något.

Ökningen i antalet redovisade dagsverken torde sammanhänga med, att möjligheterna

till arbetsförtjänster utom jordbruket, vilka tidigare varit och

alltjämt äro av stor betydelse för de mindre jordbrukarnas försörjning, under

senare år märkbart minskats. Belysande för utvecklingen i nämnda hänseende

är, att åtskilliga arbeten på landsbygden, som tidigare utförts av

mindre jordbrukare, allt mer och mer övergått till specialarbetare.

Frågan örn beredande av ett bättre ekonomiskt underlag för innehavare

av mindre jordbruk är av synnerligen komplicerad natur. Enligt 1932 års

jordbruksräkning utgör hela antalet jordbruk, varå nötkreatur finnes, 398,000.

Av dessa ha omkring 100,000 en åkerareal, understigande 2 hektar, omkring

111,000 en åkerareal av 2—5 hektar och 94,000 en åkerareal av 5—10 hektar.

Å ett stort antal av de brukningsdelar, vilkas åkerareal understiger 5

hektar, torde icke produceras livsmedel till avsalu. För många innehavare

av dessa de minsta brukningsdelarna spelar jordbruket i inkomsthänseende

näppeligen huvudrollen, utan innehavarnas levnadsvillkor äro i hög grad beroende

av förekomsten eller ej av arbete utanför jordbruket. I vilken utsträckning

innehavarna av nyssberörda mindre jordbruk utan nämnvärd avsaluproduktion

äro i behov av hjälp från statens sida och vilka former denna

bör erhålla, kommer att bli föremål för särskild undersökning av jordbruksutredningen.

Så mycket torde redan nu vara klart, att de icke kunna

stödjas genom reglering av priserna på jordbruksprodukter. Även i fråga

om de mindre jordbruk, varå saluproduktion bedrives, torde vissa svårigheter

möta att bereda deras innehavare ett tillfredsställande stöd genom

prisreglerande åtgärder. Möjligt är därför att man jämväl beträffande denna

grupp får söka andra former för den hjälp, varav de kunna vara i behov.

Utredningen är ännu icke beredd att taga ställning till dessa frågor. På

grund härav och med hänsyn jämväl till pågående undersökningar rörande

det mindre jordbrukets nuvarande läge finner sig utredningen icke kunna

till 1939 års riksdag framlägga något förslag till lösning av det föreliggande

problemet. I syfte att inom det nuvarande jordbruksstödets ram under nästa

regleringsperiod bereda sistnämnda producenter en tillfällig hjälp kommer

utredningen i en följande avdelning att föreslå, att vissa jämkningar beträffande

mjölkregleringen vidtagas till förmån för dessa. Det bör understrykas,

att nämnda förslag endast har karaktären av ett provisorium för en

kortare tid och icke gör anspråk på att utgöra någon lösning av nyssnämnda

problem.

I de avgivna yttrandena lämnas jordbruksutredningcns förslag örn

förlängning på ett år av de nuvarande regleringsförfattningarna i avvaktan

på slutförandet av dc inom utredningen pågående undersökningarna i allmänhet

utan erinran. Kommerskollegium framhåller, alt något alternativ

lill förslaget knappast föreligger och att kollegiets understödjande av detsamma

icke innebär en deklaration till förmån för stödpolitikens fullföljande

jämväl i fortsättningen efter dc lii thils uppdragna riktlinjerna. Handclskamrarna

i Karlstad och Luleå intaga en avvisande hållning mot en prolongering.

Förstnämnda handelskammare påpekar, att ju längre det nu
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

varande systemet får kvarstå, desto svårare blir det att en gång avhjälpa dess

oförmånliga verkningar.

Jämväl beträffande prisstödets avvägning och de allmänna riktlinjerna

för regleringens liandhavande äro de hörda myndigheterna och organisationerna

i stort sett ense med jordbruksutredningen. Lantbruksstyrelsen

jämte flera av jordbrukets sammanslutningar understryka utredningens uttalande,

att det är angeläget att 1925/29 års prisnivå såvitt möjligt verkligen

uppnås. Å andra sidan göres gällande, att de av utredningen föreslagna

ändringarna i direktiven för de särskilda marknadsregleringarna endast under

gynnsamma omständigheter komma att ge den förbättring i den genomsnittliga

produktprisnivån, som åsyftas. Med anledning av nyssberörda uttalande

erinrar statens jordbruksnämnd om att man redan under de senaste

regleringsåren strävat efter att uppnå sagda prisnivå. Att man härutinnan

icke helt lyckats anser nämnden ha berott på vissa produktions- och

andra förhållanden, vilka även för framtiden kunna nödvändiggöra avsteg

från densamma. Kooperativa förbundets styrelse anför, bland annat, följande.

Styrelsen betraktar bibehållandet av 1925—29 års medelprisnivå som riktlinje

för jordbruksregleringen även under regleringsåret 1939/40 som en i

hög grad provisorisk grund för jordbrukspolitiken, vilken med det snaraste

bör avlösas av andra, mera ändamålsenliga principer, vilka också äro ägnade

att medföra en jämnare fördelning av de behövliga bördorna mellan

olika kategorier av producenter och mellan producenterna i deras helhet

och konsumenterna Att denna grovt uppdragna allmänna riktlinje överhuvud

taget varit användbar som ett praktiskt handlingsprogram för lijälpåtgärderna

synes i väsentlig grad bero på de medgivna toleranserna på 15

procent nedåt och uppåt, vilka möjliggöra en anpassning av stödpolitikens

skilda regleringsområden efter konjunkturutvecklingen och köpkraftens växlingar

å ena sidan och efter de inbördes förskjutningarna i jordbrukets produktionsförhållanden

å den andra. Den omständigheten, att den faktiska

medelprisnivån nu ligger något lägre än medelprisnivån 1925—29, dock

helt inom den medgivna toleransen, bör i och för sig icke utgöra

någon anledning att förändra riktprisnivån. Styrelsen kan icke uppfatta

jordbruksutredningens uttalande — »det är under nuvarande förhållanden

för jordbruket angeläget att denna prisnivå såvitt möjligt

verkligen uppnås» — såsom ett yrkande på att regleringarna skola undergå

sådan förändrad tillämpning, att oberoende av köpkraft och konjunkturläge

den hundraprocentiga riktprisnivån uppnås och under alla förhållanden

sedan upprätthålles. Detta skulle i praktiken betyda, att den förutnämnda

viktiga bestämmelsen örn 15 procents tolerans skulle försättas ur

giltighet. Det är enligt styrelsens uppfattning också alldeles uppenbart, att

jordbruksutredningen med sitt citerade uttalande icke alls avsett att möjliggöra

en sådan tolkning.

Vad utredningen anfört rörande det mindre jordbrukets ställning och

svårigheterna alt bereda småbruket hjälp med regleringsåtgärder beträffande

priserna å jordbruksprodukter har i flertalet yttranden understrukits

eller lämnats utan erinran. I fråga om det nuvarande jordbruksstödets verkningar

för olika kategorier av jordbruk anför småbrukarnas riksförbund.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

39

I den mån klimat och jordmån så medgiva kunna de stora jordbruken utnyttja

prisförbättringen på samtliga varuslag: brödsäd, fodersäd, sockerbetor,

fabrikspotatis, mjölk, kött, fläsk och ägg. Då kunniga driftsledare i regel

finnas och familjens egen konsumtion ej betyder något för driftens inriktning

i fråga örn växtföljd och djurhållning, kunna dessa större jordbruk inom

jämförelsevis vida gränser anpassa sig efter förskjutningar i prisläget, så att

största möjliga sammanlagda prisstöd utvinnes. Småbrukarna sakna i stor

utsträckning möjlighet att förse den egna familjen med tillräckliga mängder

av olika slags lantbruksprodukter. Resultatet blir att de få betala tillbaka vid

inköp av den ena produkten vad de få i prisstöd på en annan. Så är t. ex.

stora grupper småbrukare köpare av brödsäd. Mångå andra kunna sälja

mindre mängder mjölk eller smör endast under förutsättning att de själva

äta margarin. Ett stegrat smörpris underbyggt med kraftfoderfördyring och

margarinaccis ger därför ingen vinst åt dessa småbrukare. Prisstödet får alltså

en mycket olika effekt för olika jordbruk. I många tall kan det icke alls

utnyttjas utan vändes i stället till en direkt belastning.

Genom produktionsreglering, huvudsakligen bestående i importavgifter på

foder, skall enligt den ursprungliga målsättningen den produktion begränsas,

som bygger på utländska fodermedel. Kravet att produktionen skall grundas

på egen växtodling borde ju därvid i främsta rummet riktas emot de företagare,

som ha större jordbruk och därmed möjlighet att själva odla större

mängder foder, under det att småbrukarna, som utan tillgång på inköpt foder

icke kunna använda familjens egen arbetskraft och uppehålla dess levnadsstandard,

först i andra hand borde träffas av restriktionerna. I verkligheten

har det blivit tvärtom. Den nominella rättvisa, som tagit sig uttryck i

generella foderavgifter, har därför i praktiken blivit en reell orättvisa. Orsakerna

härtill äro flera. De större jordbruken ha i allmänhet icke inriktat sin

växtodling så att den animaliska produktionen grundats på eget foder. 1

stället lia de odlat ett maximum av brödsäd och fodersäd samt inom de södra

områdena sockerbetor. Sedan man så tagit ut prisstödet på säd och betor

har man haft ett äggvitefattigt grundfoder i ladugården bestående till övervägande

del av halm, betmassa och rotfrukter. Med ett dylikt genom försäljning

av säd och betor till stor del betalt grundfoder lönar det sig att köpa

äggviterika oljekakor. På så sätt har en på utländskt foder grundad stor

mjölkproduktion uppehållits. Förbrukningen av oljekakor går i många fall

upp till 600 ä 800 kilogram pr ko och år. Den stora mjölkproduktionen har i

form av skummjölk givit tillgång till ett äggviterikt grundfoder för svinstallet.

Detta har i stor utsträckning kompletterats med importerad majs. Resultatet

har blivit, att många av de stora jordbruken på Sveriges bästa jord använda

ett maximum av utländskt kraftfoder i sin lanthushållning.

För småbruken ställer sig saken på grund av flera olika faktorer annorlunda.

Då familjens arbetskraft är given och likaså antalet dragare är oberoende

av de små förändringar, som kunna vidtagas i driften, bli de fasta

omkostnaderna tämligen oberoende av produktionsvolymen. Vidare blir

växtföljden, på grund av att familjens eget konsumtionsbehov är stort i förhållande

till produktionsvolymen, i hög grad bestämd härav.

Då småbrukaren ej har någon brödsäd att sälja, går han miste örn den

kompensation för höjda foderpriser, som storbruket åtnjuter och utnyttjar.

Alldeles oberoende av vilken uppfattning man har örn hurudant vårt jordbruk

borde vara, nödgas man därför konstatera, att, sådant det nu är och lör

lång lid framåt måste förbliva, en produktionsreglering grundad på generell

kraftfoderfördyring och kopplad med en brödsädsreglering kommer att trätta

småbruket hårdare än det större jordbruket. Resultatet blir, att småbruket

tränges ut ur jordbrukets marknad till förmån för det större jordbruket.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

De av lantbruksstyrelsen publicerade räkenskapsresultaten från kontrollerade

jordbruk tyda på en uppenbar överkompensering av vissa gynnsamt

ställda större jordbruk. Samma räkenskapsresultat vittna emellertid återigen

om småbrukets prekära läge.

Jämväl kooperativa förbundet framhåller, under hänvisning till nyssnämnda

bokföringsresultat, att förbättringen i lönsamhet visat de högsta siffrorna

för de jordbruk, som äro belägna i de gynnsammast lottade delarna av vårt

land och i allmänhet för de större jordbruken.

Mjölkregleringen. Jordbruksutredningen framhåller inledningsvis, att

mjölken är den ojämförligt viktigaste av jordbrukets saluprodukter. Särskilt

stor betydelse anser utredningen mjölkproduktionen äga för det mindre jordbruket.

Enligt en av utredningen verkställd preliminär undersökning på grundval

av självdeklarationer, som för beskattningsändamål avlämnats av jordbrukare,

härrörde år 1937 40 procent av försäljningsinkomsten vid undersökta

jordbruk med 2—10 hektar åker från mjölkproduktionen. Motsvarande

procenttal utgjorde för undersökta jordbruk med 10—20 hektar åker 37

och för jordbruk med större åkerareal omkring 30. Med hänsyn till anförda

siffror finner utredningen det naturligt, att statsmakternas ansträngningar

under de gångna åren i särskilt hög grad inriktats på att tillförsäkra mjölkproducenterna

ett skäligt pris på varan. Det är också enligt jordbruksutredningens

åsikt av största vikt, att nettoinkomsten av mjölkproduktionen icke

försämras. Beträffande regleringsåtgärdernas utformning på förevarande område

under nästa regleringsår anför utredningen följande.

Mjölkproduktionen har under de senaste åren starkt ökat, huvudsakligen

som en följd av den rationalisering av produktionen, som ägt rum i samband

med mejeriorganisationernas utbredning. Då förbrukningen inom landet av

mjölk och mejeriprodukter icke stigit i samma tempo, har storleken av det

smöröverskott, som för uppehållande av en för producenterna skälig prisnivå

måst genom export undandragas den inhemska marknaden, jämväl

ökat. För innevarande kalenderår beräknas sagda export komma att uppgå

till omkring 29,000 ton, vilken kvantitet med omkring 2,300 ton överstiger

den högsta exportkvantitet som tidigare (år 1930) uppnåtts. Ifrågavarande

tendens till en fortgående ökning av smörexporten bör självfallet ägnas särskild

uppmärksamhet, då det gäller att taga ställning till frågan örn jordbruksstödets

utformande på längre sikt. Nämnda omständighet synes emellertid

icke böra utgöra anledning att för nästa regleringsperiod frångå de

hittillsvarande grunderna för mjölkregleringen. Utredningen anser sig i detta

sammanhang böra erinra om att läget å exportmarknaderna för smör sedan

regleringens början utvecklat sig i en för vårt land gynnsam riktning. Bland

annat har medelnettoexportpriset visat en stigande tendens. 1 medeltal för

år och kilogram utgjorde sagda pris 120 öre 1934, 156 öre 1935, 174 öre 1936

och 188 öre 1937. Under 1938 har medelnettoexportpriset hållit sig omkring

190 öre. I pristillägg för exporterade produkter utbetalades 1934 26.8 miljoner,

1935 15.1 miljoner, 1936 9.5 miljoner och 1937 17.4 miljoner kronor.

För 1938 kan det totala pristilläggsbeloppet uppskattas till 24.5 miljoner kronor.

Den stegring av kostnaderna för utbetalande av pristillägg, som sedan

1936 ägt rum, beror dels på att exporten, vilken sistnämnda år uppgick till

cirka 19,000 ton, ökat, dels ock därpå att producenterna å den inhemska

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

41

marknaden uttagit ett förhöjt smörpris. Riksnoteringen för runmärkt smör

har sedan augusti 1937 utgjort 265 eller 275 öre per kilogram mot 215 öre

per kilogram under de tre första kvartalen 1936. 1 detta sammanhang bör

framhållas, att konsumenternas utgifter för kilogram smör vid nuvarande

riksnotering, 275 öre per kilogram, äro ej oväsentligt lägre än under 1920- talet. Detaljpriset utgör för närvarande något över 3 kronor 10 öre mot 3

kronor 50 öre i medeltal för perioden 1925—1929.

På grund av vad sålunda anförts och i anslutning till av utredningen inledningsvis

framhållna synpunkter torde mjölkregleringen till sina huvudgrunder

böra bibehållas oförändrad. För uppehållande av exporten av

smör bör således pristillägg utgå med skillnaden mellan i Sverige gällande

riksnotering för runmärkt smör samt vid exporten erhållet genomsnittspris.

Importen av mjölk och mejeriprodukter bör till skydd mot utländsk konkurrens

regleras på i huvudsak samma sätt som för närvarande. Detta innebär,

att införsel i regel ej bör medgivas med mindre importören erlägger

en avgift, svarande mot vad som skulle utgå i pristillägg, därest varan utförts

ur riket. Likaså bör accis uttagas å margarin. Enligt gällande direktiv

bör accisens storlek avvägas så, att försäljningen av margarin hindras

att till följd av prisstödet åt smör svälla ut; dock må accisen ej överstiga

60 öre för kilogram. Utredningen finner sig för nästa regleringsperiod ej

böra föreslå någon ändring härutinnan. Flera skäl tala visserligen för att

margarinförsäljningen ytterligare hålles tillbaka men denna fråga torde böra

upptagas i ett större sammanhang. Utredningen har också för avsikt att upptaga

hela det komplicerade spörsmålet om konkurrensen på den inhemska

marknaden mellan smör och margarin till noggrant övervägande. Därvid

kommer även beaktande att skänkas önskemålet att vidga den inhemska

smörkonsumtionén.

För erhållande av medel till mjölkregleringen synes mjölkavgift även under

nästa regleringsår böra upptagas. Vidare böra oljekakor beläggas med

skatt. Vad som inflyter genom nämnda avgift och skatt ävensom genom

accisen å margarin torde i överensstämmelse med nuvarande grunder i

första hand böra användas för utlämnande av pristillägg å exporterade mejeriprodukter.

Återstoden bör liksom hittills användas för prisutjämning

mellan producenterna. Utredningen har dock intet att erinra emot att någon

del av denna återstod i enlighet med nuvarande regler må tagas i anspråk

för utlämnande i särskilda fall till hjälpbehövande av jordbruksprodukter

eller av andra inhemska förnödenheter gratis eller till nedsatt pris.

För sagda ändamål böra emellertid först användas de margarinaccismedel

som influtit före den 1 juli 1935 och av vilka för närvarande återstå cirka

850,000 kronor.

I syfte att bereda det mindre jordbruket ett tillfälligt stöd föreslår jordbruksutredningen

vidare, att nuvarande regler för verkställande av prisutjämning

mellan producenterna ändras därhän, att varje producent, som erlägger

mjölkavgift eller som levererar mjölk till avgiftspliktigt mejeri eller

mjölkhandel, av prisutjämningsmedlen tilldelas ett särskilt bidrag per kilogram

försåld mjölk intill en kvantitet av 450 kilogram i månaden. Storleken

av detta bidrag föreslås skola motsvara mjölkavgiften. Till motivering

och närmare utveckling av detta förslag anför utredningen:

Enligt nu gällande bestämmelser sker prisutjämningen mellan producenterna

medelst utbetalande av prisutjämningsbidrag för produktmjölk och

pristillägg för s. k. lantsmör. För prisutjämningens genomförande är riket

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

indelat i sex prisutjämningsdistrikt, nämligen Stockholms-Göteborgs, Skånes,

Värmlands-Dalarnas, Mellersta Norrlands, Västerbottens och Norrbottens

distrikt. Pristillägg för lantsmör utgår med ett fast belopp av 25 öre

per kilogram oell tillkommer endast producenter inom de fyra sistnämnda

distrikten. Vad som av prisutjämningsmedlen återstår, sedan kostnaden

för nyssnämnda tillägg guldris, fördelas på samtliga sex distrikt efter följande

grunder. Först tilldelas de tre nordligaste distrikten på dem efter

den avgiftspliktiga mjölkmängden belöpande andel av kostnaderna för exporten

av smör oell andra mejeriprodukter. Därefter erhåller mellersta

Norrlands distrikt 0.5 öre, Västerbottens distrikt 1.5 öre och Norrbottens

distrikt 2.5 öre jior kilogram av den produktmjölk inom distriktet, för vilken

mjölkavgift utgått. Resten delas mellan samtliga distrikt i förhållande till

mängden avgiftspliktig mjölk. Inom de särskilda distrikten slås medlen .slutligen

ut på produktmjölken. Därvid skall i fråga örn Stockholms-Göteborgs

prisutjämningsdistrikt iakttagas, att bidragen för mälarlänen och Örebro län

utgå med 15 samt för Östergötlands, norra Kalmar och Gotlands län med

5 procent högre belopp än för distriktet i övrigt.

Genom nämnda regler för prisutjämningsmedlens fördelning ha ett stort

antal jordbrukare, vilkas mjölkproduktion bedrives under mindre gynnsamma

betingelser, beretts ett verksamt stöd. Härvid har emellertid hänsyn

endast tagits till förefintliga olikheter i produktionsbetingelserna i olika delar

av landet.

I anslutning till av utredningen tidigare anförda synpunkter torde det

böra övervägas att gå ett steg längre på den redan inslagna vägen. Såsom

utredningen förut framhållit arbetar det mindre jordbruket i regel med ej

obetydligt högre kostnader än det medelstora och större jordbruket. Nämnda

omständighet och vad utredningen tidigare anfört rörande det mindre

jordbrukets ställning synes utredningen skäligen kunna motivera, att innehavare

av mindre jordbruk beredas en något förmånligare ställning i prisutjämningshänseende.

Detta synes kunna ske på det sätt att varje producent,

som erlägger mjölkavgift eller som levererar mjölk till avgiftspliktigt mejeri

eller mjölkhandlare, av prisutjämningsmedlen tilldelas ett särskilt bidrag

för en mindre kvantitet försåld mjölk, förslagsvis 450 kilogram per månad

eller den lägre kvantitet, för vilken avgift erlägges. Storleken av detta bidrag

synes emellertid ej böra överstiga mjölkavgiften. Sättes bidraget högre

än mjölkavgiften, komma de producenter, som nu äro befriade från att erlägga

sådan avgift på grund av att deras genomsnittliga försäljning per dag

understiger 5 kilogram, att intaga en ogynnsammare ställning än de, vilkas

saluproduktion överstiger nyssnämnda kvantitet, och detta kan näppeligen

anses riktigt. A andra sidan är det önskvärt, att anordningen medför

en märkbar förbättring för de mindre brukningsdelarna.

Utgår man ifrån att förenämnda bidrag bestämmes till mjölkavgiftens

nuvarande belopp, 2 öre för kilogram, och utbetalas för en kvantitet av 450

kilogram per månad, kommer utanordnandet av bidragen enligt gjorda beräkningar

att draga en kostnad av i runt tal 20 miljoner kronor. Detta innebär,

att de medel, som stå till förfogande för utbetalande av prisutjämningsbidrag

enligt nu gällande grunder, minskas nied motsvarande summa.

Vid nuvarande mängd produktmjölk betyder denna minskning en nedgång

i prisutjämningsbidi aget med i genomsnitt för hela landet nära 0.9 öre per

kilogram. Då 75 procent av den vid samtliga mejerier invägda mjölken

kommer till användning för produktberedning, minskas härigenom mejeriernas

genomsnittliga avräkningspris till producenterna med 0.67 öre per kilogram.

Under i övrigt oförändrade förhållanden skulle alltså förbättringen

i mjölkpriset för de mejerileverantörer, vilkas saluproduktion ej överstiger

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

43

den bidragsberättigade kvantiteten, i verkligheten endast bliva 1 V3 öre per

kilogram. För de producenter, som leverera 1,340 kilogram i månaden eller

1 genomsnitt 45 kilogram örn dagen, skulle den ifrågasatta bidragsanordningen

varken medföra förbättring eller försämring. Vid en mejerileverans,

överstigande 1,340 kilogram i månaden, komme det genomsnittliga mjölkpriset

successivt att nedgå med belopp intill 0.67 öre per kilogram. Ett dylikt

resultat synes icke önskvärt. Utredningen finner sig också böra förutsätta

att, om bidragsanordningen genomföres, hinder genom regleringsanordningar

icke skola förefinnas för mejerierna att bereda sig täckning för

minskningen av nu utgående prisutjämningsbidrag. Vid beräkningar rörande

storleken härav synes man lämpligen kunna utgå från det läge å

mjölkmarknaden, som var rådande före den i början av december 1938 vidtagna

höjningen av smörpriset. Mjölkavgiften utgjorde då 2 öre och smörpriset

2 kronor 65 öre för kilogram.

Enligt nuvarande regler för mjölkavgiftens utgörande, vilka antogos vid

1937 års riksdag, bör mjölkavgiften vid ett smörpris av 2 kronor 50 öre

för kilogram utgå med 2 öre för kilogram mjölk. Då smörpriset stiger över

2 kronor 50 öre bör avgiften successivt sänkas, så att den vid ett 25 öre

högre smörpris utgår med 1 öre. Rörande tillämpningen av sistnämnda regel

har 1938 års riksdag uttalat, att mjölkavgiften, om Kungl. Majit så

finner erforderligt, må utgå med 2 öre vid ett smörpris av 2 kronor 65

öre per kilogram. Därest den av utredningen ifrågasatta bidragsanordningen

genomföres, är det ur förut anförda synpunkter angeläget, att det smörpris,

vid vilket en sänkning av mjölkavgiften bör ske, något höjes. Under

angivna förutsättning torde därför beträffande mjölkavgiften följande regler

böra gälla. Avgiften bör vid ett smörpris av 2 kronor 70 öre per kilogram

utgå med 2 öre per kilogram mjölk. Vid stigande smörpris bör avgiften enligt

Kungl. Maj :ts närmare bestämmande successivt sänkas, så att den vid

eli smörpris av 3 kronor utgör 1 öre.

Till närmare belysning av verkningarna av den föreslagna bidragsanordningen

med avseende å mjölklikviderna m. m. samt beträffande formerna

för anordningen anför utredningen vidare:

För utbetalandet av de särskilda bidrag, som ovan diskuterats, skulle enligt

vad tidigare anförts åtgå sammanlagt nära 20 miljoner kronor. Enligt de

verkställda beräkningarna fördelar sig detta belopp på de olika prisutjämningsdistrikten

på följande sätt:

Stockholms—Göteborgs .................. 12,365,000

Skånes .................................................. 3,933,000

Värmlands—Dalarnas . . • ................................. 1,389,000

Mellersta Norrlands ...................................... 1,135,000

Västerbottens ....................• ....................... 613,000

Norrbottens ............................................ 462,000

Summa kronor 19,897,000.

Då bidragen förutsatts skola utgå av de medel, som stå till förfogande

för prisutjämning, uppstår frågan huru kostnaderna för bidragen skola fördelas

mellan de olika prisutjämningsdistrikten. Eldigt utredningens åsikt

bör härvid det systemet tillämpas, att varje distrikt före den nuvarande prisutjämningens

verkställande tillföres ett belopp, motsvarande vad som erfordras

för utbetalande av de föreslagna bidragen inom distriktet, varefter

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

återstående prisutjämningsmedel fördelas enligt nu gällande grunder. Härigenom

kommer visserligen en ytterligare överflyttning av prisutjämningsmedel

från södra och mellersta Sverige till Norrland att äga rum, men detta

utgör endast en konsekvens av att det mindre jordbruket är i betydligt starkare

grad företrätt i Norrland än i övriga Sverige.

För att i någon mån siffermässigt belysa verkningarna i praktiken av

den föreslagna bidragsanordningen samt möjligheten att genom ett förhöjt

smörpris uttaga omförmälda kompensation för kostnaderna har utredningen

låtit verkställa vissa beräkningar härutinnan. Härvid har utredningen utgått

från vissa antaganden örn de faktorer som påverka betalningen av produktmjölken.

Antagandena i fråga om de medel, som stå till förfogande för

prisutjämning, grunda sig huvudsakligen på förhållandena under regleringsåret

1937/1938. Då utredningen i samband med behandlingen av fodermedelsmarknaden

kommer att föreslå viss skärpning av oljekaksregleringen,

har emellertid genom oljekaksskatten inflytande medel ansetts böra upptagas

med ett högre belopp än det som kan beräknas inflyta vid nuvarande

skattesatser. I fråga om smörprisets storlek ha som exempel två olika antaganden

gjorts; det första (alternativ I) förutsätter att priset per kilogram

vid försäljning från producent hålles vid 2 kronor 75 öre, det andra (alternativ

II) att det höjes till 2 kronor 80 öre. Med tillämpning av de föreslagna

reglerna för mjölkavgiftens bestämmande ha mölkavgiften och de särskilda

bidragen vid båda alternativen antagits utgå med 2 öre för kilogram mjölk.

Beräkningarna vid förenämnda antaganden ha i första hand gått ut på

att visa verkningarna distriktsvis av anordningen med avseende på prisutjämningsbidraget

och produktmjölksutbytet, om de särskilda bidragen endast

betraktas som en kostnad och således ej inräknas i produktmjölksutbytet.

Till jämförelse ha beräkningar utförts rörande storleken av nyssnämnda

prisutjämmngsbidrag och produktmjölksutbyte, om ingen ändring

göres vare sig i nuvarande regler för mjölkregleringens handhavande eller beträffande

oljekaksskatten. Såsom utgångsläge för sistnämnda beräkningar

har valts en mjölkavgift å 2 öre och ett smörpris av 2 kronor 65 öre för kilogram

(alternativ A). Resultaten av samtliga dessa beräkningar ha sammanfattats

i följande tablå.

Prisutjämningsdistrikt

Smörpris

Nettoprisutjämningsbidrag

Produktmjölksutbyte

A

I

II

A

I

11

2.65

2.75

2.80

2.65

2.75

2.80

Stockholms—Göteborgs, Mälarlänen,

Örebro ...........................

2.00

1.02

0.95

13.60

13.02

13.15

Östergötland, Gotland, N. Kalmar____

1.65

0.76

0.69

13.25

12.76

12.89

Småland, Blekinge, V. Sverige........

1.48

0.63

0.57

13.08

12.63

12.77

Skånes..............................

1.14

0.38

0.32

12.74 •

12.38

12.52

Värmlands.........................

2.32

1.27

1.19

13.92

13.27

13-39

Mellersta Norrlands..................

4.52

3.53

3.52

16.12

15.53

15.72

Västerbottens........................

3.77

3.07

3.07

15.37

15.07

15.27

Norrbottens...............

7.29

6.17

6.17

18.89

18.17

18.37

Hela riket....................

1.67

0.81

0.76

13.27

12.81

12.95

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Med ledning av de i tablån upptagna siffrorna kan man lätt räkna ut det

genomsnittspris, inklusive det föreslagna bidraget av 2 öre, som producenter

av olika storlek per kilogram försåld mjölk erhålla vid ett smörpris av

2 kronor 75 öre respektive 2 kronor 80 öre per kilogram. Utredningen har

låtit göra en dylik uträkning för producenter med en mejerileverans av 450

respektive 1,000 och 5,000 kilogram i månaden. Resultaten härav återfinnas

nedan.

Prisutjämningsdistrikt

I. Smörpris 3.75

II. Smörpris 2.80

450 kg

1,000 kg

5,000 kg

450 kg

1,000 kg

5,000 kg

Stockholms—Göteborgs, Mälarlänen,

örebro...........................

15.02

13.92

13.20

15.15

14.05

13.33

Östergötland, Gotland, N. Kalmar....

14.76

13.66

12.94

14.89

13.7 9

13.07

Småland, Blekinge, V. Sverige........

14.63

13.53

12.81

14.77

13.67

12.95

Skånes..............................

14.38

13.28

12.56

14.52

13.42

12.70

Värmlands..........................

15.27

14.17

13.45

15.39

14.29

13.57

Mellersta Norrlands..................

17-53

16.43

15.71

17.72

16.62

15.90

Västerbottens........................

17.07

15 97

15.25

17.27

16.17

15.4 5

Norrbottens.........................

20.17

19.07

18.35

20.37

19.27

18.55

Hela riket..........................

14.81

13.71

12.99

14.95

13.83

13.13

Till jämförelse kan nämnas, att det genomsnittliga priset per kilogram

produktmjölk under femårsperioden 1925—1929 något understeg 13 öre.

Ett genomförande i praktiken av den ifrågasatta bidragsanordningen torde

kunna ske utan större tekniska svårigheter. Vid leverans till mejeri eller

mjölkhandel torde bidragen böra utbetalas av respektive företag. I fråga

örn producent, som endast försäljer mjölk direkt till konsumenter, bör

avräkning ske i samband med erläggandet av mjölkavgift. De jordbrukare,

som under en och samma månad försälja mjölk såväl till mejeri eller mjölkhandel

som till konsumenter, böra i första hand erhålla bidrag för den till mejeriet

eller till mjölkhandeln levererade myckenheten. Understiger denna 450

kilogram, bör återstoden av det producenten tillkommande bidraget avräknas

i samband med att producenten erlägger mjölkavgift. I anslutning till dessa

regler böra avgiftspliktiga mejerier och mjölkhandlare i sina deklarationer

till svenska mejeriernas riksförening särskilt redovisa de myckenheter mjölk

för månad, för vilka bidrag skola utgå. Detta förutsätter, att företagens

bokföring är så ordnad, att därav tydligt framgår, vilka kvantiteter som äro

berättigade till bidrag. Självfallet böra bidragen vid företagens avräkning

med leverantörerna föras för sig. Avgiftspliktig producent bör i sin deklaration

upptaga hela den under månaden försålda mjölkkvantiteten samt

fördela denna på försäljning till mejeri, mjölkhandel och direkt till konsumenter.

I fråga om den av utredningen föreslagna bidragsanordningen till förmån

för det mindre jordbruket gör sig en viss tveksamhet gällande i yttrandena.

Lantbruksstyrelsen finner det vara i viss mån betänkligt att utan slutgiltig

prövning av jordbruksstödet i hela dess vidd beträda en dylik väg. Enligt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

styrelsens åsikt skulle därigenom uppehållandet av driften vid de mindre

brukningsdelarna komma att framstå såsom mera lönande än vad den i

själva verket är, varigenom en mera rationell lösning av småbrukens problem

kunde fördröjas. Styrelsen förmenar, att åtgärder, som åsyfta ett

förbättrande av levnadsstandarden vid småbruken, böra vidtagas utanför

jordbruksregleringens ram. Om emellertid det understrykes, att den ifrågasatta

bidragsanordningen endast är att beteckna såsom ett provisorium, anser

sig styrelsen, trots de betänkligheter som anförts, dock kunna tillstyrka, att

denna vinner tillämpning under nästkommande regleringsår. Styrelsen har

härvid även tagit hänsyn till att anordningen synes kunna genomföras inom

ramen för nuvarande stödorganisation samt utan nämnvärda extra kostnader

i administrativt avseende.

Jämväl statskontoret, Sveriges allmänna lantbrukssällskap och svenska

mejeriernas riksförening anföra principiella betänkligheter mot att mjölkregleringen

användes för tillgodoseende av ett ändamål, som är av .social

natur och ursprungligen icke åsyftats med regleringen. Statskontoret befarar

därjämte, att om bidragsanordningen genomföres, den tillfälliga karaktären

av de prisstödjande åtgärderna kommer att försvagas och återinförandet

av en fri prisbildning att försvåras. Lantbrukssällskapet vill i nu

rådande läge icke motsätta sig utredningens förslag men anser att anordningen

icke bör få vara prejudicerande för framtiden. Svenska mejeriernas

riksförening anser sig kunna vara med om att anordningen försöksvis genomföres

under förutsättning att andra utvägar icke stå till buds för ett

effektivt stödjande av småbruket samt att anordningen icke leder till förfång

för vissa kategorier av mjölkproducenter eller förhindrar en allmän

förbättring av utbytet av mjölkproduktionen. Vad angår anordningens

praktiska genomförande har riksföreningen anfört, bland annat.

Riksföreningen har bemärkt, att berättigad till det särskilda bidraget skulle

vara varje producent, som erlägger mjölkavgift eller levererar mjölk till

avgiftspliktigt mejeri eller mjölkhandlare. Denna bestämmelse torde emellertid

kunna leda till vissa svårigheter. Enligt nuvarande bestämmelser örn

mjölkregleringens genomförande åtnjutes befrielse från erläggande av mjölkavgift

bland annat för mjölk och grädde, som produceras å brukningsdel,

varå regelmässigt icke hålles mer än två kor, i den mån mjölken och grädden

saluföres annorledes än genom mejeri eller mjölkhandlare. Vid tilllämpande

av denna bestämmelse har riksföreningen beaktat hela koantalet

å brukningsdelen med bortseende från äganderättsförhållandena och härigenom

tillbakavisat det rätt stora antalet framställningar, som inkommit

om befrielse från erläggande av mjölkavgift på grund av att vederbörande

själv innehaft endast två kor och övriga kor genom gåva eller i vissa fall

genom köp tillhör annan men alltjämt finnas å brukningsdelen. Den tendens,

som kommit till uttryck i dessa framställningar, föranleder det antagandet,

att örn producenten som sådan skulle bliva bidragsberättigad, innehav

av kor på grund av sådana överlåtelser stundom skulle komma att åberopas

för rätt till bidrag. Ett eventuellt godtagande av bidragsanordningen

bör därför enligt riksföreningens uppfattning icke ske i annan form än att

bidraget utgår för intill 450 kg mjölk å varje brukningsdel. Jämväl med

denna utformning kan emellertid det praktiska genomförandet av anord
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

47

ningen leda till svårigheter. Det torde nämligen kunna befaras, att producenter

i vissa fall komma att genom fullgörande av varandras leveranser

— sålunda genom mjölkens överlämnande till varandra — söka uppnå den

i varje fall gynnsammast möjliga leveranskvantiteten. En kontroll till förebyggande

härav torde ställa sig mycket svår. Ett godtagande av bidragsanordningen

torde vidare komma att leda till ett icke obetydligt utvidgat

kontorsarbete inom mejeriföretagen i samband med avräkningarna för levererad

mjölk. Vad kontrollen i samband med uppbördsverksamheten beträffar,

torde denna bliva särskilt svår i de fall då vederbörande levererar mjölk

till såväl konsumenter som mejeri eller mjölkhandlare. En samtidig eller

i tiden något så när samtidig granskning av vad vederbörande levererat till

mejeri eller mjölkhandlare samt till konsumenter torde knappast låta sig

göra. Enligt riksföreningens förmenande kan det alltså befaras, att det med

bidragsanordningens genomförande erforderliga kontrollarbetet kommer att

bliva mycket besvärligt och betungande. Då det emellertid torde tillkomma

statens jordbruksnämnd att fullgöra denna kontroll, anser sig riksföreningen

örn denna sida av bidragsanordningen icke hava anledning framhålla

annat än vad nu sagts.

Statens jordbruksnämnd är tveksam rörande lämpligheten av att med

anlitande av jordbruksregleringen företaga längre gående differentieringar

på olika kategorier av producenter än som hittills skett. Nämnden anser

sig dock icke böra avstyrka att provisoriska anstalter, på sätt jordbruksutredningen

föreslagit, träffas för beredande av ett särskilt stöd åt det mindre

jordbruket. Beträffande det tekniska genomförandet har nämnden ännu

icke kunnat fatta någon slutlig ståndpunkt. Nämnden har emellertid lunnit

förslaget genomförbart såväl ur uppbörds- som kontrollsynpunkt. Kommerskollegium

förklarar sig kunna biträda utredningens förslag endast såsom

ett provisorium i avvaktan på slutresultatet av de pågående undersökningarna.

Kollegiet anser, att en viss erfarenhet örn bidragsanordningens

verkningar under tiden kan vinnas och att denna erfarenhet kan vara av

värde att tillgå vid den allmänna omprövningen av regleringssystemet. Från

liandelskamrarnas sida har förslaget — i den mån de yttrat sig härom •

mötts av allmän kritik. Kooperativa förbundet tillstyrker detsamma.

För småbrukarnas riksförbund framstår förslaget örn prisdifferentiering

på mjölk i och för sig som en fördel för många mindre jordbruk. Emellertid

anser förbundet, att den hjälp förslaget innefattar är behäftad med brister

och många avbränningar. Förbundet anför härom följande.

För de små mjölkleverantörerna med 2—4 kor inträffar mycket ofta att

mjölk icke kan lämnas under hela året. I varje fall sjunker leveransen lätt

under 450 1. pr mån. på grund av kornas kalvställning och växlande tillgång

på såväl bete som vinterfoder. Då avräkningen skall ske per månad, kan ett

överskott på mjölk vid en tid på året inte uppväga ett underskott under en

annan tid. Därför blir vinsten under dylika förutsättningar beskuren. 1 den

mån kraftfoder användes för produktionen och priset härå höjes kommer

vinsten av prisförbättringen att ytterligare reduceras genom höjt kraftfoderpris.

Den största bristen i förslaget örn pristillägg pa mjölken är dock, trots

vad ovan framhållits, att det inte alls når fram till en stor del av dem, som häst

behöva hjälp. Det finnes nämligen bortåt 200,000 ägare av större eller mind
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

re jordbruk med nötkreatur, som icke kunna få de! av pristillägget på mjölken.

I denna grupp finnes en stor del av landets egnahemslåntagare, som

staten hjälpt till jordbruk. Där återfinnas praktiskt taget alla de omkring

50,000 arbetaresmåbruk, som under de sista åren ställts i ordning. Där äro

tiotusentals andra av landets barnrikaste och fattigaste familjer.

Beträffande de av jordbruksutredningen förordade jämkningarna med avseende

på mjölkregleringens handhavande i övrigt anföra lantbruksstyrelsen

och flertalet jordbruksorganisationer, att nuvarande direktiv med nämnda

jämkningar icke synas ge möjlighet att uttaga kompensation för den minskning

av de allmänna prisutjämningsbidragen för produktmjölk, som blir en

följd av hjälpen till det mindre jordbruket, och än mindre att uppnå den genomsnittliga

prisnivå på jordbrukets produkter, som utredningen funnit önskvärd.

Under åberopande härav framföras olika förslag till effektivisering av

det på förevarande område utgående stödet. Å andra sidan beklagas i andra

yttranden, att nyssnämnda hjälp för med sig en höjning av smörpriset. Statskontoret,

kommerskollegium och flertalet handelskamrar finna en sådan höjning

icke önskvärd. Kollegium skulle hava föredragit, att icke konsumenterna

utan det större och medelstora jordbruket fått bära kostnaden för stödet.

Kooperativa förbundet framhåller, att då enligt utredningens förslag

storleken av bidragen till småbrukarna gjorts beroende av mjölkavgiftens

höjd och således i sista hand av smörpriset, intressena av ett icke alltför högt

smörpris komma att bli gemensamma för det ojämförligt största antalet av

Sveriges jordbrukare och landets konsumenter. Mejeriorganisationerna böra

icke få utnyttja den föreslagna kompensationen åt de största mjölkproducenterna

så, att genom ett allt för högt smörpris hjälpen åt det mindre jordbruket

minskas.

Med hänsyftning på sin förut omnämnda åsikt, att de av utredningen för

mjölkregleringen föreslagna direktiven gjorts alltför snäva, anför lantbruksstyrelsen,

bland annat:

För sin del vill lantbruksstyrelsen föreslå, att en mjölkavgift av 2 öre uttages

oberoende av smörpriset. Garantier mot att smörpriset på den inhemska

marknaden höjes till en oskälig nivå, synas ligga däri, att regleringsorganen

måste tillse, att avsättning vinnes för hela smörproduktionen. Då

även en måttlig höjning av smörpriset på den inhemska marknaden måste

förutsättas förorsaka nedgång i konsumtionen inom landet och därmed ökad

export till avsevärt lägre priser, synes häri ligga ett incitament till förande

av en försiktig prispolitik. Mjölkavgiftens uttagande oberoende av smörprisets

höjd skulle jämväl för regleringsorganen medföra en smidigare anpassning

till det vid varje tid rådande marknadsläget.

Enligt nu för margarinregleringen gällande direktiv bör accisen avvägas

så, att försäljningen av margarin hindras att till följd av prisstödet åt smör

svälla ut, dock må accisen ej överstiga 60 öre per kilogram. Utredningen har

icke funnit sig böra föreslå någon förändring härutinnan för nästa regleringsår.

Emellertid har utredningen föreslagit, att direktiven böra ge möjlighet

att höja smörpriset till i varje fall 3 kronor per kilogram. Med avseende

härå vill lantbruksstyrelsen framhålla, att det måhända är tvivelaktigt,

huruvida vid ett sådant prisläge för smör den nuvarande maximigränsen för

margarinaccisen verkligen är tillräcklig för att hindra margarinförbrukning
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 230.

49

en att öka. Anledning synes därför kunna anses föreligga att överväga,

huruvida icke någon höjning av maximigränsen för margarinaccisen kan

vara påkallad.

Svenska mejeriernas riksförening finner det av flera skäl vara angeläget,

att ett allmänt förbättrat utbyte av mjölkproduktionen utöver det som kan

följa av jordbruksutredningens förslag erhålles. Riksföreningen diskuterar i

sitt yttrande olika möjligheter härtill och anför:

Ett ytterligare förhöjt smörpris så att det minutpris uppnås, som gällde i

genomsnitt för åren 1925—1929, synes kunna övervägas och skulle i och för

sig med hänsyn till den relativt allmänt goda konjunktur, som nu i det hela

råder i landet, kunna tänkas komma i fråga. För såvitt icke särskilda åtgärder

vidtagas för att reglera prisläget på och förbrukningen av margarin

och andra ersättningsmedel för smör och grädde, anser sig riksföreningen

emellertid icke kunna förorda ett dylikt förhöjt smörpris med hänsyn till den

tendens till minskad smörkonsumtion i vad gäller den beräknade totala kvantiteten

mejerismör och lantsmör, som dessvärre numera synes hava framträtt

hos den köpande allmänheten. En mera allmän förhöjning av konsumtionsmjölkpriset

skulle vidare kunna komma under övervägande. Det synes

riksföreningen antagligt, att ett något förbättrat sådant pris icke skulle behöva

leda till minskning i inköpen av sådan mjölk, och riksföreningen anser

sig därför hava anledning förutsätta, att hinder mot en måttlig dylik förhöjning

åtminstone inom vissa områden icke skall förefinnas. En sådan förhöjning

kan emellertid av olika skäl icke antagas leda till det önskvärda mera

allmänt förbättrade utbytet på den totala mjölkproduktionen.

Jordbruksutredningen har av olika skäl ansett sig för närvarande icke kunna

framlägga några förslag i syfte att försäljningen av margarin skall hållas

tillbaka. Riksföreningen finner detta synnerligen beklagligt. Ett slutligt reglerande

av margarinets förhållande till smöret är enligt riksföreningens uppfattning

en fråga av största betydelse för det svenska jordbruket och förtjänt

av att lösas utan tidsutdräkt. Även örn en slutlig lösning icke för närvarande

varit möjlig, synes det dock att förslag örn vissa åtgärder redan nu skulle

kunnat framföras och godtagas. I sådant avseende vill riksföreningen erinra

örn sina i olika samband antydda förslag till åtgärder, nämligen begränsning

av propagandan för margarin och vidare att margarin skulle få saluföras

allenast i sådan förpackning och i sådan färg, att förväxling med smör vore

helt utesluten, samt att den, som i samband med måltid eller eljest mot betalning

tillhandahölle margarin utan sådan förpackning, skulle vara skyldig

att lämna köparen uppgift om varan. Då all anledning till antagande finnes,

att dessa åtgärder skola utöva en viss verkan i förevarande avseende samtidigt

som mera vittomfattande beslut icke synas tarvas för åtgärdernas genomförande,

vill riksföreningen för sin del föreslå, att dessa eller därmed

jämställda åtgärder vidtagas åtminstone som en beredskapsåtgärd. Riksföreningen

vill dessutom framhålla angelägenheten av att hela frågan örn

förhållandet mellan smör och margarin snarast erhåller en definitiv lösning.

För erhållande av ett allmänt förbättrat utbyte av mjölkproduktionen utöver

vad som kan följa med jordbruksutredningens förslag synes under förevarande

förhållanden annan åtgärd icke kunna komma i fråga än att mjölkregleringen

tillföres särskilda medel till förhöjning av prisutjämningsbidragen.

Den möjlighet, som härutinnan i första hand synes tänkbar, torde vara

en förhöjning av de acciser, som utgå å ersättningsmedlen för smöret, och

accispliktens utsträckande till samtliga mera allmänt förekommande ersättningsmedel

för smör och grädde. Med hänsyn till den alltjämt allmänt goda

Bihang lill riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 230. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

konjunkturen inom landet synes en sådan förhöjning icke vara oskälig med

hänsyn till konsumenterna. För att mjölkregleringen skall tillföras ytterligare

medel och för att stimulera smöravsättningen inom landet får det därför

anses riktigt, att en förhöjning av samtliga nu utgående accisbelopp å ersättningsmedel

för smör överväges och att accis införes på ännu i sådant avseende

fria ersättningsmedel, främst fettemulsioner. Skulle på grund av förbättrade

exportpriser eller på annat sätt prisutjämningsbidragen kunna i erforderlig

omfattning ökas, förutsätter riksföreningen, att accisbeloppen justeras

till det då föreliggande läget.

Statens jordbruksnämnd finner sig icke kunna tillstyrka att, på sätt svenska

mejeriernas riksförening ifrågasatt, skärpta åtgärder redan nu vidtagas

i avsikt att försvåra användningen av margarin i annan utsträckning än

vad nu gällande direktiv beträffande margarinaccisens höjd i detta avseende

innebära. Nämnden har däremot intet att erinra emot den av utredningen

föreslagna jämkningen i reglerna för mjölkavgiftens utgörande. Härvid förutsätter

nämnden, att mjölkavgiftens belopp icke skall förändras med mindre

än 0.5 öre varje gång. Utgående härifrån anser nämnden nyssberörda

jämkning innebära att mjölkavgiften skall utgå med 2 öre, så länge smörpriset

understiger 2 kronor 85 öre för kilogram, för att sänkas till 1.5 öre

vid ett smörpris uppgående till sistnämnda belopp. Reservation mot jordbruksnämndens

yttrande i denna del har anförts av friherre S. Stiernstedt.

Reservanten befarar, att genom ett förhöjt smörpris mejeriproduktionen

kommer att bli över hövan stimulerad. Andra utvägar, vilka ej medföra

konsekvenser av denna art, böra enligt reservantens mening tillgripas i och

för finansieringen av den förmån, som jordbruksutredningen avser att bereda

småbruket.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap anför:

Såsom framgår av utredningens utlåtande överföres genom den särskilda

bidragsanordningen till förmån för de mindre jordbruken så mycket prisutjämningsmedel

till dessa, att mjölklikviderna till medelstora och särskilt

större jordbruk likväl komma att sänkas. Detta resultat är icke önskvärt.

Med tanke på att mjölken är den produkt, som har största betydelsen för

lantbrukarna i allmänhet, samt med hänsyn till svårigheterna att målmedvetet

reglera priserna för vissa andra produkter, är det enligt sällskapets mening

motiverat att åstadkomma en allmän höjning av mjölklikviderna. För

ernående av detta syfte torde det vara erforderligt, dels att konsumtionsmjölkprisen

tillåtas stiga något, dels att margarinaccis uttages med högre belopp

än för närvarande. En höjning av konsumtionsmjölkpriset med 1 öre

innebär säkerligen icke samma faror för minskning av konsumtionen som en

höjning av smörpriset med 25 öre. En höjning av margarinaccisen kan visa

sig erforderlig såväl för att motverka förskjutning av förbrukningen som

för att erhålla ökade medel till pristillägg å exportsmör.

överhuvud taget är frågan om beredande av effektiv hjälp åt jordbruket

intimt förknippad med frågan om margarinets ställning. Utredningen

har ej aliett sig kunna upptaga förslag i denna omfattande fråga innevarande

år. Det torde emellertid vara uppenbart, att man måste tillse att ökad

plats för smör på den inhemska marknaden beredes och att detta bör ske

successivt i den mån mjölkproduktionen i enlighet med rådande förutsättningar

ökas. Särskilt med hänsyn till det mindre jordbruket är det utan

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

51

tvivel av stor betydelse, att en sådan utökning av produktionen för närvarande

icke behöver hämmas med allt för hård hand. En stark hämsko

mot produktionsökningen medför ävenledes större krav på höjda produktpriser.

Sällskapet anser därför, liksom anförts i svenska mejeriernas riksförenings

yttrande, att vissa åtgärder av mindre ingripande art redan nu

borde vidtagas i syfte att motverka margarinets framträngande, nämligen

begränsning av propagandan för margarin samt föreskrifter om dess saluförande

i sådan förpackning och färg, att det distinkt skiljer sig från smör.

Då dylika åtgärder icke fördyra varan, kan ur livsmedelskostnadssynpunkt

icke rimligen hysas några betänkligheter häremot. Det vore också med

tanke på frågans framtida lösning av betydelse att få verkan av en sådan

åtgärd prövad.

Riksförbundet landsbygdens folk framför i sin skrivelse den 15 februari

1939 långt gående förslag till omläggning och effektivisering av den nuvarande

mjölkregleringen. Riksförbundet föreslår således, att smörpriset skall

regleras så, att producenterna tillförsäkras ett lägsta pris å produktmjölk

av 16 öre per kilogram, att smörexporten successivt skall minskas

genom begränsning av margarinförsäljningen, att margarin får saluföras

endast ofärgat, att allmänna inrättningar föreläggas att för mathållningen

endast använda smör, att användning av fettemulsioner m. m. förbjudes,

att mindre bemedlade familjer beredas tillfälle att inköpa smör till billigare

pris än det gängse, att handeln med smöröverskottet, margarin, isterfett och

dylikt koncentreras hos svenska mejeriernas riksförening, att extra pristilllägg

för 500 kilogram mjölk utgå till sådana mjölkleverantörer, som försälja

mindre kvantitet mjölk än 1,000 kilogram i månaden, samt att en

fast mjölkavgift uttages. Till motivering av dessa förslag anför riksförbundet,

bland annat:

Förutsättningen för beredande av ett effektivt och reglerbart skydd för

mjölkproduktionen är, att smörexporten successivt inskränkes och att margarinförsäljningen

inom landet begränsas till täckande av bristen på fettämnen,

sedan inom landet producerat naturligt fett vunnit avsättning till

skäliga priser. Margarinproduktionen skulle härigenom efter hand komma

att minskas till c.a 50 procent av den nu producerade kvantiteten, vilket

kräver ingripande från statsmakternas sida. Med ett bättre pris på mjölk

är det sannolikt, att jordbrukets produktion av sådan skulle stegras ytterligare,

kanske t. o. m. så att landet inom loppet av 10 å 15 år skulle kunna vara

självförsörjande även ifråga örn smör. Under dessa förutsättningar skulle

margarintillverkningen successivt minskas för att slutligen upphöra.

Det förefaller ofrånkomligt, att en prisreglering för mjölk och produkter

därav genomföres, så att produktionen åtminstone icke blir uppenbart förlustbringande,

och detta är knappast möjligt, så länge smörexporten fortsättes

till nuvarande pris och margarinhandeln är fri. Kravet på ett mjölkpris

av lägst 16 öre per kg vid bondens gård är från producentens synpunkt

sett lågt, men på grund av denna varas betydelse som skyddsnäringsmedel

bör priset icke hållas högre än som erfordras för att produktionen skall

kunna bedrivas utan förluster.

För upprätthållande av ett smörpris inom landet, motsvarande ett lägsta

pris å mjölk av 16 öre, bör margarinaccisen höjas så att priset på margarin

blir lägst 250 öre pr kg. Häremot kan anföras, att de minsta inkomsttagarna

skulle drabbas allt för hårt, men dessa, som dessutom i många fall

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

bestå av barnrika familjer, böra icke utestängas från möjligheten att använda

smör i hushållet. De böra tvärtom beredas möjlighet att få inköpa

smör för lägre pris än det gängse. Margarinaccismedlen kunna lämpligen

tagas i anspråk för prisutjämningen på det sålunda till lägre pris försålda

smöret. Om denna accis sättes tillräckligt högt kommer den, med här föreslagna

produktionsvolym, att inbringa minst 30 miljoner kronor årligen, vilken

summa, i händelse margarinaccisinkomsten minskar, kan utfyllas av

statsmedel. Användningen av dessa medel på angivet sätt skulle sålunda

möjliggöra, att 20 milj. kr. smör kunde tillhandahållas för t. ex. samma

pris som margarin skulle kosta.

Det har tidigare, den 30 juni 1934, utfärdats bestämmelser om alt smör i

stället för margarin skall företrädesvis användas vid statsinstitutioner, utom

fängelserna. Kravet på bestämda förordningar, att alla allmänna inrättningar

skola använda smör i stället för margarin i hushållet blir dock allt

starkare och detta krav kan betraktas såsom synnerligen berättigat såväl i

produktionens som i hushållsmedlemmarnas intresse.

Då smöret, som produceras, förbrukas inom landet, blir den nu utgående

mjölkavgiften obehövlig för prisutjämning på exportsmör. Under tiden för

mjölkprisregleringen har emellertid ett differentierat pristillägg ägt rum,

varigenom områden med dyrare produktionskostnader erhållit ett högre

pris för sin mjölk.

Genom av riksförbundet föreslagna åtgärder disponeras margarin- och

kraftfoderaccismedlen på annat sätt än för prisutjämning. Då starka skäl

tala för att mjölkproduktionen kommer i åtnjutande av särskilt stöd med

hänsyn till produktionsbetingelserna i olika trakter av landet, bör mjölkavgift

även i fortsättningen utgå. Inflytande avgiftsmedel böra användas för

prisutjämning mellan nuvarande regleringsdistrikt och till reglering av det

allmänna mjölkpriset, så att detta kan hållas högre under den tid av året,

då produktionen är lägst.

Fodermedelsaccisen, som nu utgår, bör bibehållas och efter behov ökas.

Accisen, som nu ingår i den gemensamma kassa, som användes för regleringsändamål,

bör under här skisserade förutsättningar användas till stöd

för de mindre jordbruken, vilka själva icke äro i stånd att producera hela

sitt behov av fodermedel. Det föreslås sålunda i fråga om foderaccismedlen,

beräknade till 20 miljoner kronor, att dessa skola användas till stödjande

av mindre jordbruk. Härigenom beredes småjordbruket t. o. m. större

ekonomiska fördelar än örn accisen å fodermedel avskaffas.

Det stöd, som härigenom beredes det mindre jordbruket, bör utgå i form

av särskilt pristillägg på mjölk. Av jordbruksutredningens förslag till provisoriskt

stöd för det mindre jordbruket att gälla under ett år framgår, att

c:a 20,000,000 kronor skulle erfordras för ett pristillägg på 450 kg pr månad

för varje leverantör. Då det synes önskvärt, att kraftfoderaccisen i dess

helhet kommer de mindre producenterna till godo, bör en uppdelning av

leverantörerna ske. Detta kan lämpligen göras på det sättet, att producenter,

som leverera sitt saluöverskott av mjölk till ett och samma företag och

som försälja intill 1,000 kg mjölk pr månad, erhålla tillägg för 500 kg.

Utav c:a 200,000 leverantörer skulle härigenom 65,000 å 66,000 bortfalla

och de återstående 134,000 erhålla tillägg på c:a 640,000,000 kg mjölk, vilket,

om beloppet kraftfoderaccismedel uppgår till 20,000,000 kronor, skulle betyda

ett pristillägg av c:a 3 öre pr kg. eller 180 kronor pr leverantör och år.

Svårigheterna att verkställa en sådan fördelning äro säkert icke oöverkomliga.

Av flera skäl är ett pristillägg på mjölk att föredraga framför en

rabattering å kraftfoder, vilken knappast kan genomföras utan samtidigt

införd ransonering.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

53

Kooperativa förbundet har i sin till Kungl. Majit ingivna skrivelse den 25

februari 1939 utförligt uppehållit sig vid frågan om landets försörjning med

matfett. Under åberopande av vissa utredningar framhåller förbundet i skrivelsen,

att margarinkonsumtionens vidmakthållande är ett intresse för folkhushållet

i dess helhet. Särskilt stor betydelse anser förbundet margarinkonsumtionen

äga för Norrlands befolkning, såväl för småbrukarna därstädes

som för industribefolkningen. Förbundet anför i detta sammanhang följande.

Enligt uppgifter, som finnas tillgängliga i kooperativa förbundets försäljningsstatistik

för margarin, utgjorde den genomsnittliga förbrukningen av

margarin i de kooperativt organiserade familjerna i Norrland (inklusive Kopparbergs

län) en 50 procent högre kvantitet per familj än i de kooperativt

organiserade familjerna i andra delar av landet. Då den kooperativt organiserade

produktionen och försäljningen av margarin i vårt land motsvarar

ungefär en fjärdedel av den totala margarinproduktionen och avsättningen

inom landet, torde denna undersökning kunna betraktas som tillräckligt representativ

för margarinkonsumtionen i dess helhet i Sverige.

Med tanke på särskilt hur den norrländska'' befolkningen stöder sin fettvarukonsumtion

på margarinet och på den vitaminbrist i näringsmedlen, vilken

råder i Norrland, har kooperativa förbundet vid sin fabrik, liksom de

övriga svenska margarintillverkarna, numera genomfört en vitaminisering av

margarinet. Detta arbete har av hänsyn till smörproducenterna slutförts på

de senaste åren ulan att propaganda därför gjorts.

Det är självklart, att med den stora omfattning, som den konsumentkooperativa

organisationen tagit, varje ingripande i prissättningen från konsumentkooperationens

sida måste inverka på prisnivån i landet. En prissättningsåtgärd

sträcker sig därför i allmänhet över hela det område i näringslivet, som

beröres därav. Kooperativa förbundets förvaltningsråd och styrelse ha under

en längre tid haft för avsikt att verkställa en sänkning av margarinpriset,

men i betraktande av den situation, som rått på matfettmarknaden i landet,

ställt sig betänksamma gentemot ett sådant steg. Inför den i vissa delar av

landet nu rådande sämre konjunkturen med minskad arbetstillgång och lägre

inkomster anse förvaltningsrådet och styrelsen frågan om prissättningen på

matfett vara särskilt aktuell, ty det är långt ifrån önskvärt, att den förbättring

av levnadsstandarden, som i detta fall tager sig uttryck i en år från år

ökad matfettförbrukning, skall avstanna.

Svenska mejeriernas riksförening framhåller i sitt yttrande över jordbruksutredningens

utlåtande, att den relativt måttliga ökning i mjölkproduktionen,

som ligger till grund för ökningen i smörexporten, under nuvarande utrikespolitiska

förhållanden och i avvaktan på utredningens förslag i margarinfrågan

icke synes behöva förorsaka övervägande i restriktiv riktning.

Den 8 juli 1938 uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium att verkställa

utredning rörande lämpliga åtgärder i ändamål att bereda sådant skydd åt

tillverkningen av k a s e i n inom riket mot utländsk konkurrens,

att denna tillverkning må kunna bedrivas i ungefärligen den omfattning den

haft under de sist förflutna fyra åren. Med anledning härav har kollegium

den 21 januari 1939 till Kungl. Majit överlämnat ett utlåtande i ärendet. I

detta utlåtande anför kollegium, bland annat.

Den officiella industristatistiken upptager såväl mellanprodukten råkasein

som den färdiga handelsvaran torkat kasern, varigenom den totala tillverk
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

ningen av torkad vara icke alltid exakt kan utläsas. Enligt vad kollegium

inhämtat har årliga tillverkningen av torkat kasern under perioden 1934—

1937 i medeltal uppgått till cirka 150,000 kilogram. Under samma tidsperiod

har importen i medeltal uppgått till cirka 800,000 kilogram och exporten till

cirka 148,000 kilogram. Exporten har sålunda till kvantiteten ungefärligen

motsvarat landets egen tillverkning. Den vida övervägande delen av importen

härrör från Argentina.

Importvärdena (eif svensk hamn) å kasein hava under de senaste tio åren

varit i hög grad växlande, nämligen mellan ett årsmedeltal för 1932 av 30

öre och för 1937 av 96 öre för kilogram. Under ett år kan världsmarknadspriset

variera högst avsevärt, vadan spänningen mellan högsta och lägsta priset

varit större än av en jämförelse mellan årsmedeltalen framgår. Prisförhållandena

åren 1937 och 1938 hava karakteriserats av ett i stort sett

ganska stadigt sjunkande av importpriset å argentinskt kasein från omkring

120 öre för kilogram i början av år 1937 till 35 öre för kilogram i september

1938. Sistnämnda pris har under de senaste tio åren underskridits endast år

1932, då priset tidvis lär hava varit 25 öre för kilogram eller ännu lägre.

Denna prisutveckling har, såsom framgår av de i det följande anförda uppgifterna

angående tillverkningskostnaderna, omöjliggjort för de svenska tillverkarna

att hävda sig i konkurrensen, så att tillverkningen numera lär vara

inställd. Lagerbehållningen av svenskt kasein vid 1938 års slut har beräknats

i det närmaste motsvara samma års hela tillverkningskvantitet.

Förbrukningen av kasein har under åren 1934—1937 stigit ganska jämnt

och hastigt från 600,000 kilogram 1934 till 1,027.000 kilogram 1937 och har

i medeltal under fyraårsperioden varit cirka 798,000 kilogram årligen.

Av förbrukningen hänför sig i stort sett något mera än en tredjedel till

papperstillverkningen, knappt en tredjedel till plywoodtillverkningen och en

tredjedel till andra ändamål.

Plywoodtillverkningen arbetar till ungefär 50 procent på export. Det

kaseinlimmade papperet går till någon del på export. Beträffande den övriga

förbrukningen torde viktigare exportintressen direkt beröras endast i

den mån kaseinlim förbrukas vid tillverkning av exporterade helfabrikat av

trä, t. ex. dörrar.

De angivna användningsområdena torde även framgent, liksom hittills,

medgiva en viss tillväxt av kaseinförbrukningen. Kollegium vill därjämte

erinra om att planer föreligga att inom landet börja tillverkning av spånadsfibern

lanital med utgående från kasein som råvara. Landal står till kemisk

sammansättning och fysikaliska egenskaper fårullen ganska nära. Örn en

eventuellt igångsatt lanitaltillverkning skulle visa sig lönande, torde den komma

att förbruka ej obetydliga mängder kasein. För förädling till lanital avsett

kasein måste tillverkas med tillämpning av en modifikation av den hittills

vanliga tillverkningsmetoden, som emellertid torde vara lätt att genomföra

i praktiken. Över huvud taget lär man knappast behöva räkna med

några egentliga tekniska svårigheter för den svenska kaseintillverkningen att

kvalitativt hävda sig i konkurrensen med utländsk vara, därest vid tillverkningen

erforderlig hänsyn tages till de olika användningsändamålen. För avsättningen

blir ju emellertid även priset avgörande.

För kasein utgår för närvarande icke införseltull. Detta är däremot fallet

med bland annat sådant lim, vari kasein ingår, för vilket gäller en tullsats

av 20 kronor för 100 kilogram.

För säkerställande av avsättningen av inom landet tillverkat kasein synes

erforderligt att åtgärd vidtages därhän, att tillverkarna tillförsäkras ett pris,

som åtminstone motsvarar skummjölkens värde de tider av året, då överskott

därå är i-ådande. Såvitt kollegium nu kan bedöma förhållandena synes

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

55

man sålunda böra utgå från ett värde å skummjölken av 1.8 å 2 öre per kilogram.

Det häremot svarande försäljningspriset å kasein kan beräknas på

följande sätt. Förbrukningen av skummjölk för tillverkning av ett kilogram

torrt kasein uppgår till omkring 34 kilogram, motsvarande med ovanstående

mjölkvärde 61.2 å 68 öre. Härtill bör läggas tillverkningskostnader med i

genomsnitt 15 öre för kilogram kasein, som sålunda skulle komma att stå i

ett totalt tillverkningspris av 76 å 83 öre för kilogram. För producenterna

torde sålunda en stabilisering av kaseinpriset vid omkring 80 öre för kilogram

vara tillfredsställande.

Importvärdet för de cirka 3,200,000 kg kasein, som importerats åren 1934

—-1937, har, örn man utgår från årsmedeltalen, växlat mellan lägst 65 öre år

1935 och högst 96 öre år 1937 samt har i medeltal varit något över 77 öre för

kilogram. Sistnämnda genomsnittliga prisnivå ligger sålunda vid eller åtminstone

rätt obetydligt under det prisläge, som en prisreglering närmast

skulle behöva avse.

Det uppstår då frågan, huruvida vidmakthållandet av ett dylikt prisläge

skulle vara till nackdel för förbrukarna av kasein.

Om man bortser från vissa särskilda förhållanden år 1934 befinnes tillverkningspriset

för kaseinlim (kallim) under perioden 1934—1937 hava stigit

från 1.30 till 1.50 kronor för kilogram lim och således ökats med endast

cirka 15 procent, samtidigt som skillnaden mellan lägsta och högsta årsmedeltalen

för importvärdet å kasein varit nära 48 procent. Tillverkningen

inom landet har under perioden visat en ganska jämn stegring med sammanlagt

i runt tal 120 procent, samtidigt som värdet per kilogram av den relativt

obetydliga importen närmast visat sjunkande tendens. Av° nyssnämnda

förhållanden torde kunna dragas den slutsatsen, att prisförhållandena för

kasein under perioden i fråga icke haft ofördelaktig inverkan på tillverkningen

och avsättningen av kaseinlim.

Det är emellertid klart, att beträffande industrier, för vilkas tillverkningar

kasein spelar någon mera avsevärd roll, vissa olägenheter skulle uppstå,

örn kaseinpriset inom landet genomgående skulle komma att ligga på

högre nivå än världsmarknadspriset. Detta gäller framförallt export-^ men

även inlandsmarknaderna. Kaseinprisets stabilisering vid högre nivå än

som är erforderligt bör därför undvikas, särskilt om en ökad användning av

svenskt kasein skulle eftersträvas. Det kan också tänkas bliva nödvändigt

att vidtaga vissa skyddsåtgärder för exporten och för svenska kaseinförbrukande

industrier.

För kaseinprisets stabilisering synes närmast vara att föredraga att helt

grunda denna på en importreglering, vilken med tillräcklig smidighet torde

kunna anpassas efter det vid varje tillfälle föreliggande prisläget.

Kollegium har redan beträffande de kaseinförbrukande exportindustrierna

framhållit, att för den händelse det inhemska priset å kasein genom importreglering

skulle komma att hållas avsevärt över världsmarknadspriset,

det torde bliva nödvändigt att för exportvarorna i form av exportbidrag

lämna kompensation för överpriset på motsvarande sätt som tullrestitution

kan erhållas i fråga örn i exportvaror ingående tullbelagda importvaror. Likaså

kan möjligen skydd för kaseinlimtillverkningen mot utländsk konkurrens

komma att visa sig erforderligt.

Det torde ej ankomma på kollegium att angiva, huru en importreglering

beträffande kasein och nyssnämnda kompensering av överpriset i detalj

böra genomföras.

Ej heller anser sig kollegium böra närmare ingå på frågan, huruvida och

i vilken utsträckning skyddsåtgärder för kaseintillverkningen kunna vara erforderliga

ur jordbruksnäringens synpunkt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Kollegium vill emellertid framhålla följande. Årliga kaseintillverkningen

i Sverige under perioden 1934—1937 av cirka 150,000 kilogram motsvarar

i runt tal en skummjölkskvantitet av 5 miljoner kilogram. Det har i det

föregående räknats med att kaseinpriset borde hållas vid sådan nivå, att

motsvarande skummjölkspris bleve 1.8 å 2 öre för kilogram. Nämnda myckenhet

skummjölk får med detta å-pris värden av 90,000 å 100,000 kronor,

kör så vitt ej skummjölken utan prisstabilisering finge betraktas som värdelös,

skulle sålunda jordbruksnäringen genom stabiliseringen blott tillföras

en årlig inkomst, som understege nämnda belopp. Det förefaller kollegium

tvivelaktigt, om det vore befogat att genomföra en sådan anordning som

importreglering av kasein med dess i viss mån svåröverskådliga verkningar

på det industriella området för att tillföra mjölkproducenterna nyssnämnda,

relativt obetydliga ekonomiska förmån. Kollegium står ej främmande

för att genom befordrande av kaseintillverkning ur svensk skummjölk indirekt

ett visst stöd gives ost- och fläskmarknaderna. Även detta stöd synes

dock knappast bliva av större betydelse, om kaseintillverkningen får endast

nyssnämnda, ganska begränsade omfattning.

Med anledning av kommerskollegii utredning anmodade jag den 1 februari

1939 statens jordbruksnämnd att inkomma med förslag till åtgärder

för säkerställande av avsättningen — vid en produktion av intill 200 ton

per år vid nu förefintliga produktionsanläggningar — av inom landet tillverkad

kasein genom stabilisering av kaseinpriset vid i utredningen såsom

lämplig angiven nivå. Jag framhöll därvid, att det borde undersökas, huruvida

det av kommerskollegium angivna priset må kunna uppnås för inom

landet tillverkad vara utan att priset på importerad vara, därest detta skulle

vara lägre, i nämnvärd omfattning härigenom påverkas. Jordbruksnämnden

har härefter avgivit förslag i ärendet och i samband därmed anfört följande.

Av kommerskollegii utredning framgår, att förbrukningen inom landet

av kasein numera årligen uppgår till omkring 1,000 ton eller något därutöver.

Importpriset utgör vidare för närvarande cirka 35 öre per kilogram.

Skola de svenska tillverkarna tillförsäkras ett pris av 80 öre per kilogram,

böra de sålunda för tillfället erhålla ett stöd av cirka 45 öre pr kilogram.

Stödet synes lämpligen kunna lämnas genom att den importerade varan

pålägges en måttlig införselavgift samt de inflytande medlen användas för

utbetalande av pristillägg å en tillverkning av högst 200 ton. Om en dylik

anordning genomföres, torde under angivna förutsättningar en införselavgift

av 8 öre för kilogram vara tillräcklig. I varje fall bör avgiften icke

överstiga 10 öre.

Stödet till kaseintillverkarna inom landet synes sålunda enligt nämnden

kunna genomföras efter i huvudsak följande grunder:

1. Importerad kasein belägges med en införselavgift av högst 10 öre för

kilogram. Härigenom inflytande medel överföras till jordbrukets prisregleringsfond.

2. Ett vart av de företag, som under de senaste åren tillverkat kasein,

tilldelas en kvot motsvarande vad som kan anses utgöra vederbörande företags

andel av de 200 ton, för vilka avsättningen årligen skall tryggas.

3. Pristillägg utgår för månad intill en myckenhet svarande mot varje

förelags kvot med ett belopp per kilogram tillverkat kasein motsvarande

skillnaden mellan å ena sidan 80 öre och å andra sidan importpriset under

månaden för kasein med tillägg av införselavgiften.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 230.

57

4. Pristillägget utbetalas efter ansökan till statens jordbruksnämnd på

av nämnden fastställt formulär av statskonoret på rekvisition av nämnden.

5. Det bör ankomma på statens jordbruksnämnd att meddela erforderliga

närmare föreskrifter.

Enligt nämndens mening hade det måhända varit lämpligare att icke tilldela

de olika företagen någon tillverkningskvot utan att i stället träffa sådana

anstalter, att om tillverkningen av kasein överstege 200 ton under året,

pristillägget i motsvarande grad reducerades. På grund av den säsongbetonade

karaktär, som kaseintillverkningen enligt uppgift har, torde detta dock icke

låta sig göra.

Nämnden vill slutligen icke underlåta framhålla, att nämnden genom

framläggande av ovannämnda förslag icke förordat genomförande av detsamma.

Enligt nämndens mening tala nämligen starka principiella och

praktiska skäl mot att så sker. Fördelarna av anordningen torde hava mycket

begränsad räckvidd. Någon inverkan på jordbrukets lönsamhet lärer

densamma icke medföra.

Sedermera har svenska pilj wood fabrikanternas förening i en den 15 mars

1939 ingiven skrivelse hemställt, att den ifrågasatta prisregleringen å kasein

icke måtte införas. Till stöd för denna hemställan anför föreningen, jämte

annat, följande.

Tillverkningskostnaderna för plywood äro starkt påverkade av och synnerligen

känsliga för priset å kasein. Till belysande härav anföres, att

kostnaden för kasein vid ett prisläge av 33 öre för kg ingår i medeltillverkningsvärdet

för plywood med mellan 4 och 11 °/o samt vid ett pris av

80 öre för kg. med mellan 9 och 28 %. Variationen i de sålunda åberopade

procenttalen beror av tillsatsen av kasein i det lim, som kommer till användning.

Föreningen vill i detta sammanhang jämväl framhålla, att plywoodindustriens

intressen offrades till förmån för andra industrier och näringsgrenar

genom den till 30 % uppgående tullsänkning, som under år 1938 företogs för

björkplywood. Härigenom har på den svenska plywoodmarknaden uppstått

en för de svenska plywoodfabrikerna skärpt konkurrens med bland annat

finsk björkplywood.

Den svenska plywoodindustrien är emellertid för avsättning av sin produktion

icke endast hänvisad till hemmamarknaden utan i betydande grad,

eller till 45 å 50 °/o, beroende av export. Det är att befara, att svenska

plywoodfabrikers konkurrens på exportmarknaden skulle i hög grad försvåras

av en i Sverige företagen stabilisering av kaseinpriset vid 80 öre för

kg och den fördyring av limmedel i allmänhet, som härav skulle följa.

Till följd av nyssnämnda tullsänkning och därav ökad konkurrens på

den svenska plywoodmarknaden tvingas svensk plywoodindustri att i utlandet

söka ökad avsättning för sin produktion. Efter vad sålunda förekommit

synes plywoodindustrien med skäl kunna förvänta sig att statsmakterna

icke skola vidtaga åtgärder, som äro ägnade att än mera försvåra

industriens konkurrensförmåga vare sig på den inländska marknaden eller

å exportmarknaden.

Slaktd.jursregleringen. I fråga örn slaktdjursregleringen innebär jordbruksutredningens

förslag inga väsentliga nyheter. Utredningen anför följande.

Den nuvarande regleringen på slaktdjursmarknadens område bygger i huvudsak

på principen att den inhemska marknaden skall förbehållas vår

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

egen produktion. Då avsättningsmöjligheterna för kött och fläsk utomlands

äro strängt begränsade, har exporten endast i ringa omfattning kunnat utnyttjas

i marknadsreglerande syfte. De exportstödjande anordningarna på

förevarande område lia huvudsakligen till ändamål att möjliggöra ett utfyllande

av de kontingenter i fråga om fläsk, svin och levande nötkreatur,

som beviljats vårt land på Storbritannien och Tyskland. Export till andra

länder än de förut nämnda (s. k. sekundära marknader) har hittintills

endast kunnat ske mot mycket stora kostnader.

På grund av nyssberörda förhållanden är prisbildningen på kött och

fläsk i hög grad beroende på produktionens storlek. Erfarenheterna under

en lång följd av år visa, att slaktsvinproduktionens omfattning växlar med

en viss regelbundenhet. En hög produktion åtföljes i regel av en produktionsminskning,

vilken efter någon tid når ett bottenläge, varefter produktionen

åter ökas. Avståndet mellan två bottenlägen varierar men har i

allmänhet utgjort omkring tre år. De relativt tillfredsställande priser på

fläsk, som på senare tid uppnåtts, synas till väsentlig del bero på att produktionen

befunnit sig i ett dylikt bottenläge. Av tillgängliga uppgifter att

döma är produktionskurvan inom kort åter på uppåtgående.

Anledning har synts utredningen icke föreligga att för nästa regleringsperiod

frångå de grunder, som för närvarande tillämpas beträffande nu förevarande

marknadsreglering. Införseln av kött och fläsk bör således i

enlighet med härför meddelade bestämmelser vara underkastad reglering

från statens sida. Kungl. Maj:t bör vidare äga befogenhet att besluta om

utanordnande av pristillägg vid export. Denna befogenhet bör även avse

export för avlastning av mera tyngande överskott till s. k. sekundära marknader.

För att motverka de olägenheter, som en ojämn tillförsel innebär

i fråga örn såväl avsättning som priser, böra bidrag och förskott liksom hittills

få utlämnas vid infrysning av både kött och fläsk. I mån av behov

böra även andra förfaranden, som kunna medverka till en stabilisering av

marknaden, ekonomiskt understödjas. Givetvis utgår utredningen ifrån,

att kostnaderna för nyssnämnda åtgärder stå i rimligt förhållande till effekten

av desamma. Det synes böra ankomma på Kungl. Majit och statens

jordbruksnämnd att avgöra under vilka förhållanden och i vilken omfattning

åtgärderna skola ifrågakomma. Dock böra självfallet de i det föregående

angivna riktlinjerna för jordbruksstödets utformande i allmänhet såvitt

möjligt följas.

Med avseende på bestridandet av kostnaderna för slaktdjursregleringen

torde nuvarande regler böra bibehållas. I första hand böra således medel,

som inflyta genom upptagande av avgift vid export och import av kött och

fläsk, tågås i anspråk. Om nämnda avgifter ej förslå, böra för ändamålet

jämväl få användas vad som inflyter i form av införselavgifter å majs med

flera fodermedel i den mån dessa medel ej erfordras för tillgodoseende i

enlighet med hittillsvarande bestämmelser av vissa andra med jordbruksstödet

sammanhängande syften. Skulle ytterligare medel erfordras må efter

Kungl. Maj:ts bestämmande slaktdjursavgift uttagas.

Sveriges slakteriförbund har icke funnit anledning att föreslå ändrade bestämmelser

för slaktdjursregleringen i annan mån än att nuvarande stödåtgärder

i praktisk tillämpning böra anpassas så, att 1925—1929 års prisnivå så

långt möjligt kan hållas under regleringsåret. Huruvida detta mål kan nås

är enligt förbundets mening i hög grad beroende på det inhemska majsprisets

storlek. Statens jordbruksnämnd anför, att fläskpriset om möjligt icke bör

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

59

tillåtas variera så starkt sorn nu är fallet eller med 15 procent över och under

nyssnämnda prisnivå. Man bör i stället sträva efter, att sagda pris icke

över- eller understiger 1925—1929 års priser med mer än högst 10 procent.

Genom denna ändring i direktiven synes det av slakteriförbundet framförda

önskemålet i görligaste mån bättre kunna tillgodoses än för närvarande.

Kooperativa förbundet anser, att export av fläsk och kött till sekundära

marknader helt bör få karaktären av en undantagsåtgärd.

Äggregleringen. På äggmarknadens område ha statsmakterna hittills sökt

stödja den inhemska prisnivån genom att reglera införseln och stödja exporten

av ägg. Importregleringen sker genom licensgivning och uttagande av

licensavgift. För vinnande av en önskvärd avlastning av den inhemska

marknaden under årstider, då produktionen är stor, må pristillägg enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser utlämnas vid export. Å andra sidan

åligger det vederbörande exportör att i fall då exportpriset med avdrag av

kostnaderna överstiger hemmamarknadspriset till statsverket inleverera skillnaden.

Regleringsåtgärderna handhavas av Sveriges äggintressenters förening

u. p. a.

Nu tillämpade grunder för ifrågavarande marknadsreglering synas jordbruksutredningen

lämpligen kunna bibehållas även under regleringsåret

1939/40. Kostnaderna för regleringen finner utredningen liksom hittills böra

bestridas i första hand av medel, som inflyta genom import- och exportavgifter

å ägg m. m. samt genom upptagande av införselavgift å havre och

majs med flera fodermedel, och i andra hand av medel, som inflyta genom

upptagande av skatt å oljekakor.

Med avseende å den prisnivå, som må anses önskvärd för ägg, anför Sveriges

äggintressenters förening bland annat.

Äggintressentföreningen vill erinra örn att föreningen redan i skrivelse till

statens jordbruksnämnd den 14 december 1937 ifrågasatt, huruvida det borde

eftersträvas, att den under 1937 uppnådda prisnivån för ägg ytterligare

uppdreves. Priserna lia under 1938 varit ungefär desamma som under 1937.

Föreningen anser sig böra ånyo framhålla vissa svårigheter, som skulle

uppstå vid en ytterligare höjning av nuvarande prisnivå för ägg, vilken i allt

fall ligger över den av utredningen angivna minimigränsen. Såväl under

1937 sorn 1938 har en ökning av äggproduktionen kunnat förmärkas. Denna

produktionsökning Ilar endast delvis motsvarats av en stegring av den

inhemska konsumtionen. Detta föranleder en större export, vilken i och för

sig kan komma alt ställa ökade krav på medel för pristillägg. Skulle härtill

en ytterligare prisstegring påkallas, lärer detta under nu föreliggande förhållanden

kunna ske endast därest ett högre pristillägg, än nuvarande maximum

medgiver, må vid särskilda tillfällen stå till förfogande. Men med all

sannolikhet skulle en förhöjd prisnivå bidraga till en ytterligare uppgång

av produktionen nied än större krav på pristilläggsmedel för avlastande trän

marknaden av överskottet. Redan de pris, som för närvarande av producenterna

uppnås, synas, av produktionsstegringen att döma, giva anledning

till den förmodan, att äggproduktionen ekonomiskt bär sig. Vidkommande

det till jämförelse angivna medelpriset för åren 1925—1929 har intressentföreningen

tidigare framhållit, att vissa enstaka månader under denna tid

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

utvisa äggpriser, vilka knappast kunna anses motsvara ett för samma tid

gällande normalt allmänt prisläge. Det synes äggintressentföreningen, att

man åtminstone för närvarande bör gå fram med varsamhet i fråga örn åtgärder,

som kunna antagas föranleda en utökad produktion av ägg. En

annan sak är att, om förhållandena skulle förändras, exempelvis genom en

stegring av omkostnaderna för äggproduktionen i följd av höjning av majspriset

eller dylikt, frågan örn en däremot svarande höjning av prisnivån på

ägg må tagas under övervägande.

Svenska ägghandelsförbundet anför häremot, att en höjning av äggpriserna

upp till 1925—1929 års nivå är erforderlig för att produktionskostnaderna skola

täckas. Förbundet anser det därför påkallat, att bestämmelserna om exportpristilläggens

maximering ändras. Vidare framhåller förbundet vikten av

att regleringen handhaves så att en jämn svensk äggexport kan uppehållas.

Liknande synpunkter anföras av Sveriges allmänna lantbrukssällskap.

Fodermedelsregleringen. De stödåtgärder, som av statsmakterna vidtagits

på fodermedelsmarknadens område, ha huvudsakligen till ändamål att

förhindra en sådan ansvällning av den på utländskt foder grundade animalieproduktionen,

att resultaten av stödanordningarna för uppehållande av

animaliepriserna äventyras. Ett undantag härifrån utgör inmalningsförfarandet

beträffande grynhavre samt den i samband därmed stående importregleringen

av havregryn m. m., vilka anordningar ha till självständigt syfte

att utgöra ett stöd för den inhemska havreodlingen. Övriga stödåtgärder på

förevarande område avse som förut antytts en reglering av användningen av

utländskt foder eller av utländska råvaror tillverkat foder. Enligt för denna

reglering uppdragna riktlinjer skall vid densamma hänsyn även tagas till

att en skälig prisnivå å inhemskt foder uppehälles. Detta är av särskild betydelse

för den händelse foderskörden inom landet är riklig. Regleringen

sker dels genom licensgivning och dels genom uttagande av skatt och införselavgifter.

Jordbruksutredningen anför beträffande ifrågavarande marknadsreglering

följande.

I anslutning till av jordbruksutredningen inledningsvis anförda synpunkter

torde hittillsvarande huvudgrunder för regleringen böra bibehållas i stort

sett oförändrade även under nästa regleringsår. Utredningen anser sig dock

böra ifrågasätta, huruvida icke en viss skärpning av regleringen av importerat

foder kan anses påkallad. Den inhemska växtodlingen har under senare

år gått raskt framåt. Enligt den officiella jordbruksstatistiken motsvarade

den totala vegetabilieproduktionen under femårsperioden 1931—1935 i medeltal

för år 8,858 miljoner skördeenheter, medan samma medeltal för femårsperioden

1921—1925 utgjorde 7,782 och för femårsperioden 1926—1930

8,564. För åren 1936 och 1937 har totalproduktionen angivits till 8,775

respektive 9,601 miljoner skördeenheter och kan för år 1938 preliminärt uppskattas

till i runt tal 10,000 miljoner skördeenheter. Det bör anmärkas, att

vid de beräkningar, som ligga till grund för dessa uppgifter, hänsyn icke tagits

till under mellantiden skedda förändringar i fråga örn skördarnas kvalitet.

ökningen i skördeenheter torde därför vara större än vad som framgår

av uppgifterna. I den mån den ökade tillgången på vegetabilier icke kan

avsättas utom landet ■— för den närmaste framtiden ter sig situationen här
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

61

utinnan mörk — måste densamma komma till användning inom animalieproduktionen.

Utredningen anser sig nämligen icke böra räkna med en stegring

i den inhemska konsumtionen av brödsäd och andra för direkt konsumtion

avsedda vegetabilier. Därest icke samtidigt med skördeökningen användningen

av utländska fodermedel inskränkes, kommer denna uppenbarligen

att leda till en ytterligare ansvällning av sistnämnda produktionsgren.

Under nuvarande förhållanden synes det därför angeläget att åtgärder vidtagas

för en begränsning av importen av utländska fodermedel. Härvidlag

synes man emellertid av flera skäl böra gå fram med varsamhet. Framför

allt bör noga beaktas, vilka verkningar åtgärderna komma att medföra i

avseende å animalieproduktionens ekonomi samt för olika grupper av jordbrukare

och för jordbrukare i olika trakter av landet. Med hänsyn till pågående

undersökningar härom anser sig utredningen för närvarande icke

böra påyrka någon ändring i de för regleringen nu gällande författningsbestämmelserna.

Hinder synes dock icke böra möta att inom ramen för dessa

vidtaga viss skärpning av regleringen. Särskilt gäller detta oljekaksimporten.

Förbrukningen av oljekaksfoder har under de senaste decennierna befunnit

sig i stigande. Den utgjorde således, i medeltal för år räknat, 164 miljoner

kg under perioden 1910—1914, 228 miljoner kg under perioden 1925—

1929, 220 miljoner kg under perioden 1930—1933 och 257 miljoner kg under

perioden 1934—1937. År 1937 deklarerades en inhemsk försäljning av omkring

300 miljoner kg. Ökningen under regleringsåren 1934—1937 torde

delvis bero på att de ekonomiska betingelserna för användning av oljekakor

varit något gynnsammare under nämnda år än under perioden 1925—1929.

Relationen mellan de genomsnittliga priserna per kilogram å produktmjölk

och kraftfoderblandning var således under åren 1925—1929 0.61, år 1934

0.70, åren 1935—1937 0.65 och under tiden januari—oktober 1938 0.67. De

producenter, som i större utsträckning använda utländskt kraftfoder, ha alltså

under regleringens giltighetstid i förhållande till förkrisåren intagit en

något förmånligare ställning än övriga producenter. Ett dylikt sakläge stämmer

icke väl överens med de allmänna grunder, som enligt utredningens åsikt

böra gälla för den statliga jordbrukspolitiken. Utredningen anser sig med

anledning härav böra föreslå, att i avvaktan på slutförandet av utredningens

arbete oljekaksskatten, i den mån nuvarande bestämmelser det medgiva, normalt

avväges så, att priset på oljekaksfoder kommer att något överstiga motsvarande

medelpris under den för samtliga prisregleringar — och således

även för mjölkregleringen — nu gällande basperioden 1925—1929. I betraktande

av de framsteg, som under senare år gjorts på foderväxtodlingens och

utfodringslärans område, torde i många fall en åtstramning av oljekaksförbrukningen

kunna genomföras utan olägenheter för mjölkproduktionen.

Partipriset å majs och därmed jämförligt utländskt foder bör i fortsättningen,

liksom hittills i princip gällt, ligga till grund för den lägsta prisnivå

å brödsäd, som statsmakterna må finna erforderligt att skydda genom stödköp

eller eljest. Enligt nuvarande direktiv bör partipriset å majs vid en normal

foderskörd hållas vid 15 å 16 öre per kilogram enligt Sveriges allmänna

lantbrukssällskaps noteringar. Samtidigt har Kungl. Majit givits befogenhet

att verkställa stödköp av brödsäd till skyddande av en lägsta prisnivå av

16.5 öre lier kilogram vete och 15.5 öre per kilogram råg under höstmånaderna

med en mot lagringskostnaderna .svarande successiv stegring av prisnivån

under konsumtionsåret. Då det, enligt vad tidigare anförts, synes angeläget

att under nästkommande regleringsår såvitt möjligt uppnå eller uppehålla

ett prisläge å jordbrukets produkter ungefärligen motsvarande den genomsnittliga

prisnivån under åren 1925—1929, torde en jämkning av direktiven

för majspriset vara påkallad. I genomsnitt för sistnämnda år låg detta

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

pris något över 17 öre. Med hänsyn härtill synes det befogat att höja det

prisläge, som under normala förhållanden hör uppehållas för majs, till 16

å 17 öre per kilogram. Det bör framhållas, att majspriset enligt förenämnda

noteringar legat inom eller i närheten av sistnämnda gränser såväl under

regleringsåret 1937/38 som hittills under innevarande regleringsperiod. Enär

majspriset vanligen är av stor betydelse för prissättningen å inhemskt foder

och därmed även för produktionens inriktning å fodersäds- och brödsädsodling,

är det emellertid av vikt, att odlarna på förhand få kunskap örn de

riktlinjer, som vid regleringen komma att följas. I anslutning till förenämnda

jämkning av direktiven beträffande majspriset synes med bibehållande

av den förut uttalade principen att majspriset bör utgöra en grundval för

prisläget å brödsäd, de priser, vid vilka stödköp må företagas, kunna något

höjas. Utredningen återkommer härtill i samband med brödsädsregleringen.

I överensstämmelse med hittills tillämpade grunder synes den önskvärda

begränsningen av fodermedelsimporten i första hand böra åvägabringas genom

med hänsyn till marknadsläget inom och utom landet avvägda införselavgifter.

För att undgå spekulation torde ofta förekommande ändringar

1 avgifterna böra undvikas. Därmed komma visserligen fodermedelspriserna

inom landet att i viss utsträckning variera med priserna utomlands, men

detta torde ej medföra några större olägenheter. Det bör i detta sammanhang

framhållas, att då handeln med utländskt foder i regel sker på viss

tids leverans, ofta åtskilliga månader, verkningarna på kort sikt av en höjning

eller sänkning av införselavgiften äro mycket svårbedömliga.

Genom regleringen av tillförseln av utländskt foder erhåller den inhemska

fodermedelsmarknaden ett visst stöd. I regel torde detta stöd även vara tillräckligt

för att uppehålla en skälig prisnivå på inhemskt foder. Erfarenheterna

från särskilt innevarande skördeår lia emellertid givit vid handen,

att det vid en riklig foderskörd kan inträffa, att priserna på fodersäd, trots

en skärpt reglering av majsimporten, nedgå under vad som kan anses rimligt.

Statens jordbruksnämnd har, senast i skrivelse till Konungen den 23

november 1938, framhållit önskvärdheten av att Kungl. Majit i en dylik

situation och särskilt linder innevarande skördeår ägde befogenhet att stödja

en export av fodersäd genom utbetalande av pristillägg. Enligt nämndens

mening skulle redan en jämförelsevis ringa avlastning av den svenska marknaden

genom export kunna åstadkomma en ganska stor lättnad på denna.

Utredningen finner det lämpligt att Kungl. Majit erhåller en dylik befogenhet

och fäster speciellt avseende vid att denna gives giltighet redan för löpande

regleringsår. Exportstödet torde höra tillgripas vid sådana tillfällen, då

läget utomlands för en export är förhållandevis gynnsamt samt läget å den

inhemska marknaden dessutom är sådant att en mindre export skulle verksamt

stödja denna. Däremot bör befogenheten ej utnyttjas för att skapa en

garanti för ett visst prisläge å inhemskt foder, varför de medel, som under

ett regleringsår må för ändamålet tagas i anspråk, torde höra begränsas till

2 miljoner kronor. Kostnaderna för pristilläggen torde få bestridas av medel,

som inflyta genom upptagande av avgifter å majs och därmed jämförliga

fodermedel.

Den i förevarande avsnitt föreslagna skärpningen av regleringen av utländskt

eller av utländska råvaror tillverkat foder medför givetvis för de

producenter, som använda sig därav, en viss stegring i kostnaderna för animalieproduktionen.

I många fall synes dock en sådan stegring kunna motverkas

genom en omläggning av produktionen, vilken dock understundom

kan komma att draga viss tid. För producenter med avsaluproduktion kommer

en av regleringen föranledd kostnadsstegring i varje fall att — åtminstone

till en viss grad — uppvägas genom det stöd åt animaliepriserna, som

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

63

regleringen möjliggör och åsyftar. Emellertid finnes det en stor grupp småbrukare,

vilkas produktion av livsmedel huvudsakligen avser tillgodoseendet

av det egna behovet. I den mån dessa småbrukare använda utländskt foder

och icke utan svårighet kunna avstå därifrån innebär den föreslagna skärpningen

för dem en i och för sig icke önskvärd fördyring av deras livsmedelsförsörjning.

Som utredningen inledningsvis framhållit torde många av

nyssnämnda producenter redan nu befinna sig i ett bekymmersamt läge. Då

de icke producera livsmedel till avsalu, ha de icke haft någon fördel av det

hittillsvarande prisstödet för jordbruksprodukter. Ej heller komma de i

åtnjutande av det särskilda stöd, som utredningen i samband med behandlingen

av mjölkregleringen föreslagit skola under regleringsåret 1939/40 lämnas

det mindre jordbruket. Med hänsyn till det anförda har inom utredningen

den tanken framförts och diskuterats, att sistberörda producenter

skulle såsom ett provisorium under ett år medgivas rätt att inköpa en viss

kvantitet foder till nedsatt pris. Utredningen har emellertid kommit till den

uppfattningen, att en dylik anordning är mycket svår att genomföra och

därför kräver mycket ingående förarbeten och undersökningar, vilka ännu

icke medhunnits. Därtill kommer, att förevarande spörsmål äger nära sammanhang

med åtskilliga andra i utredningens uppdrag ingående frågor,

vilka utredningen har för avsikt att upptaga till behandling inom den närmaste

tiden, och att en lösning av spörsmålet kan tänkas ske efter flera olika

linjer. På grund härav har utredningen icke ansett sig böra till nästkommande

års riksdag framföra ett förslag i ämnet. Detta synes desto mera välgrundat

som framläggandet av ett icke i detalj genomtänkt och utarbetat

förslag skulle kunna bliva till förfång för den grundtanke, på vilket förslaget

bygger. Det bör även framhållas att den ifrågasatta provisoriska anordningen

ligger utanför ramen för det nuvarande regleringssystemet.

Mot jordbruksutredningens utlåtande, i vad fodermedelsregleringen angår,

har reservation avgivits av agronomen Waldemar Svensson och professorn

K. G. G. Törnqvist. Reservanterna hemställa att utredningens förslag,

därest det lägges till grund för proposition till riksdagen, kompletteras med

ett förslag, enligt vilket småbrukare med viss lägre inkomst skulle tilldelas

rabattkort, som berättigade dem att till lägre pris inköpa en viss kvantitet

oljekakor, majs eller hönsfodermjöl per varje större husdjur (hästar och

nötkreatur). Ifall detta skulle visa sig möta oöverstigliga hinder, reservera

sig nämnda ledamöter mot den av utredningen föreslagna skärpningen av

fodermedelsregleringen. Beträffande den närmare innebörden av berörda

förslag och till motivering av detsamma anföra reservanterna, bland annat.

Den av utredningen förordade kraftfoderfördyringen träffar en stor mängd

småbrukare, vilka icke alls kunna nås med det förslag örn pristillägg för en

viss mindre kvantitet mjölk, som varit motiveringen för produktionskostnadernas

stegring. Såsom utredningen framhållit, gäller detta en stor grupp

småbrukare. Knappast någon folkgrupp torde f. n. vara så hårt trängd som

denna. Flera utredningar ha vitsordat, att deras ställning på arbetsmarknaden

blir alltmera kringskuren. De stödanordningar, som vidtagits till jordbrukets

hjälp, har denna grupp icke kunnat utnyttja.

Enligt reservanternas mening är det icke möjligt att genom ett enda radikalt

ingripande på någon del av näringslivets område ge denna folkgrupp effektiv

hjälp. Det är därför nödvändigt att vid varje näringspolitiskt ingripande beakta

dess återverkningar på dessa småbrukares utkomstmöjligheter. Såsom

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

utredningen framhåller föreligger här ett förslag, som ytterligare försämrar

deras ekonomiska villkor. Reservanterna ha vid ståndpunktstagandet till

detta förslag icke kunnat gå förbi detta förhållande. Trots de svårigheter, som

utredningstekniskt och principiellt kunna anmäla sig i förevarande sammanhang,

anses, att utvägar böra sökas att redan nu hjälpa denna stora och

ekonomiskt hårt trängda grupp. Detta torde inom den nuvarande jordbruksregleringens

ram icke kunna ske på något annat sätt än genom att man

bereder denna grupp tillgång på billigare kraftfoder. Med av jordbruksutredningen

föreslagen skärpning av foderregleringen torde en småbrukare

vid små inköp i många fall komma att få betala 25 ä 27 öre pr kg för oljekaksblandningar

och 22 å 23 öre pr kg för majsen. Dylika priser äro inte

bara ekonomiskt betungande. De få även en sådan psykologisk verkan, att

en småbrukare, som inte har kunskap nog att kalkylera affärsmässigt i utfodringsfrågor,

avskräckes från att använda kraftfoder även i de fall, dä

det trots priset kunde vara lönande. Resultatet blir, att djuren icke fodras

rationellt. Det finnes ingen åtgärd, som är så allmänt genomförbar, så

snabbt verkande och så effektiv som en förbättring av utfodringen vid

dylika småbruk. Men detta kan ej ske utan att ökade mängder kraftfoder

ingå i foderstaterna.

Från produktionsregleringens synpunkt torde detta inte behöva verka avskräckande.

Enligt en av t. f. överdirektör Ernst Höijer verkställd undersökning

svara samtliga de brukningsdelar, som ha högst 5 hektar åker, för

7.5 % av brödsädsproduktionen, 20.3 % av mjölkproduktionen, 19.6 °/o av

köttproduktionen, 22.1 °/o av fläskproduktionen och 41.7 °/o av äggpx-oduktionen.

Då antalet brukningsdelar i denna grupp är 238,000, vilket torde

motsvara nästan lika många familjer, kan man räkna med att c:a 15 %

av landets folkmängd är knuten till dessa jordbruk. Saluöverskottet är

följaktligen med undantag för äggen ganska litet och effekten av en förbättrad

utfodring kan därför ej med någon större kraft påverka jordbrukets

marknad. Å andra sidan är det klart, att en återverkan på marknadsproblemen

inte helt kan utebliva. Med hänsyn till den omprövning av dessa

problem i sin helhet, som förestår, torde det därför vara önskvärt, att provisoriska

åtgärder endast taga sikte på det mest trängande behovet.

Vill man avgränsa dem, som bäst behöva befrias från foderskatterna, torde

det icke finnas någon annan möjlighet än att knyta inköpsrätten till en

viss inkomstgräns. Åkerarealen och djurantalet säga ingenting om behovet

inom en grupp, där alla möjliga slags inkomstkombinationer förekomma.

Däremot kan den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten

utgöra en någorlunda allmängiltig gränsdragning både gentemot tillfredsställande

arbetsinkomster å ena sidan och gentemot bärkraftiga jordbruk å

den andra. Härvid torde de helårsanställda lantarbetarnas årsinkomster

böra betraktas som normgivande. Som en lämplig inkomstgräns för erhållande

av rabatt å kraftfoder torde därför kunna föreslås 1,500 kr. till statsskatt

taxerad inkomst.

Den mängd foder, som får inköpas, bör på ett så enkelt och naturligt

sätt som möjligt ansluta sig till jordbrukets behov av kompletteringsfoder.

Visserligen växlar detta behov åtskilligt efter areal, djurhållning och produktionsinriktning.

Det torde dock icke vara möjligt att i detta fall möta alla

skiftande behov i deras olika nyanser, allra minst genom åtgärder av provisorisk

natur. Den i stort sett bästa mätaren på ett jordbruks egen växtodling

och därmed på tillgången av grovfoder är antalet vuxna, större husdjur,

d. v. s. hästar och nötkreatur. Vill man ha en garanti för att kraftfodret

icke användes för att grundlägga en från den egna växtodlingen fristående

produktion, torde alltså tilldelningen böra graderas med hänsyn till

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

65

antalet dylika djur saint maximeras till en viss högsta mängd. Detta behöver

ju ej betyda, att fodret uteslutande skall användas till nämnda djurslag.

Med hänsyn till att småbrukarna i allmänhet ej äro inställda på förbrukning

av större mängder foder, torde man också kunna nöja sig med ganska måttliga

kvantiteter.

För de flesta småbrukare torde en foderkvantitet av 300 kg pr större

djur samt en maximering till sammanlagt 1,200 kg kunna tillgodose åtminstone

det mest trängande behovet av tillskottsfoder och i varje fall innebära,

att den egna familjens livsmedelsbehov kan bättre tillgodoses utan

att fördyras genom foderavgifterna.

Örn man såsom nämnts stannar för en inkomstgräns av 1,500 kr. till

statsskatt taxerad inkomst samt medger en fri kvantitet av 300 kg kraftloder

per varje större husdjur, dock maximerat till sammanlagt 1,200 kg, så

kan det inträffa, att en småbrukare med 1,500 kr. inkomst får utnyttja hela

denna förmån, under det att hans granne med t. ex. 1,505 kr. i taxerad inkomst

går helt miste örn densamma. Denna »tröskelsvårighet» kan mildras

genom att inkomstgränsen mjukas upp, så att en kraftfoderkvantitet motsvarande

ett djur d. v. s. 300 kg tages bort för varje påbörjat 100 kr i taxerad

inkomst utöver 1,500 kr. Resultatet härav skulle bli att 300 kg fritt

kraftfoder stå till förfogande vid en taxerad inkomst av högst 1,800 kr. Pa

samma gång som denna anordning åstadkommer mera rättvisa olika brukare

emellan, så skulle det något mjuka upp restriktionerna för de arbetaresmåbrukare,

som endast ha en eller två kor.

Den avgränsning, som härmed föreslagits, innebär, att både den hjälp som

lämnas enligt majoritetsförslaget och den som lämnas genom rabatt på

kraftfoder i vissa fall kan tillfalla samma person helt eller delvis. Detta

torde emellertid vara enbart en fördel.

I främsta rummet är det oljekakor och majs, som efterfrågas. Därnäst

i storleksordning följer inköpet av kli. Av olika skäl torde det dock ej vara

nödvändigt att medtaga kli i här ifrågavarande rabattsystem. För de småbrukare

bl. a. i Skåne och västra Sverige, vilka inköpa större mängder kraftloder

för svin- och hönsskötsel, är det likgiltigt å vilken sort rabatten lämnas,

då de kunna utnyttja sin frikvantitet vid inköp av vilket foder som helst

och ändå därutöver måste köpa foder. För de småbrukare återigen upp

igenom skogs- och mellanbygderna, vilkas hela kraftfoderinköp håller sig

inom frikvantitetens gränser, torde förbrukningen av inköpt kli i många

lall innebära en felanpassning. Man köper kli därför att man skenbart får

mera foder för pengarna. Däremot torde det vara viktigt, att med krafttoder

i övrigt jämställas kraftfoderblandningar för höns. Om så skei-, tordt

det ej innebära någon svårighet att på ett för utfodringen lämpligt sätt

utnyttja frikvantiteterna, även örn rabatten begränsas till att gälla majs och

oljekakor samt speciella mjölblandningar för höns.

Givetvis hade det varit önskvärt afl den eventuellt ökade efterfrågan på

s;id, som kan uppstå genom ett underlättande av småbrukets foderinköp,

bade kunnat riktas även emot svensk fodersäd lika väl som emot majsen.

Fmellertid torde detta möta ökade svårigheter från kontrollsynpunkt. I

den män komplettering av foderregleringen i nu antydd riktning genom1

ores, blir det ju också möjligt att upprätthålla en något stramare importreglering

än som eljest rimligen kan ske. Den .svenska säden möter då

okat intresse tran de köpares sida, som drabbas av foderavgifterna. Då

dessa komma att representera huvudparten av all efterfrågan på foder, behöver

det knappast ingiva några större betänkligheter att såsom nämnts

låta småbrukarnas foderrabatter gälla enbart majs och äggviterikt kraftlbder.

Bihang lill riksdagens protokoll Ulli''.). I sund. Nr 2''Mt. f,

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

För att ernå största möjliga enkelhet i systemet oell valfrihet för köparen

torde det vara bäst att lämna samma rabatt å samtliga dessa foderslag,

varigenom valet dem emellan göres fullständigt fritt. Då det vidare i detta

fall blir fråga örn tämligen begränsade fodermängder, om de jämföras med

hela vårt jordbruks efterfrågan, behöver det ej heller möta några svårigheter

att med hänsyn till gällande eller planerade foderavgifter fastställa en

rabatt som gäller för ett helt år framåt. Därmed skulle endast ett slags

rabattkort erfordras, och detta skulle gentemot säljaren kunna gälla som

kontant likvid intill fastställt belopp. Med de foderavgifter, som nu föreslås

av utredningen, kunde en rabatt å ovan angivna foderslag av 7 kr. pr 106

kg anses lämplig. För de småbrukare, som kunna utnyttja hela frikvantiteten

kraftfoder, skulle detta innebära en lättnad å utgiftskontot med 84 kr.

I den mån systemet kan stimulera till en rationell användning av kraftfoder

inom foderstater, som förut varit dåligt balanserade, kan det emellertid genom

sin återverkan på inkomstsidan betyda åtskilligt mera.

Jordbruksutredningens förslag i förevarande delar bar i yttrandena

mött såväl gillande som kritik. Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd

tillstyrka förslagen i stort. Två av jordbruksnämndens ledamöter lia

emellertid ansett, att stödjande av en fodersädsexport genom utbetalande av

pristillägg icke bör förekomma. Sveriges allmänna lantbrukssällskap tillstyrker

vissa skärpningar i nuvarande direktiv för fodermedelsregleringen. Beträffande

majs framhåller sällskapet, att det är av vikt, att införselavgiften avväges

med påpasslighet, och ifrågasätter, örn det är tillrådligt att binda majspriset

för en längre period framåt inom snäva gränser. En ganska vid variationsmarginal

synes sällskapet påkallad av olika skäl. Viss hänsyn bör således

tagas till fläskpriserna och fläskproduktionens utvecklingstendens, varjämte

majspriset bör regleras med aktgivande även på den inhemska spannmålstillgången.

Vad oljekakorna angår synes sällskapet en större varsamhet

med avseende på höjning av priserna för närvarande och i avvaktan på

jordbruksutredningens slutliga förslag motiverad. Svenska lantmännens riksförbund

ställer sig tveksamt till utredningens förslag rörande en ytterligare åtstramning

av oljekaksimporten. Förbundet anför, att en önskvärd utveckling

i riktning mot ett höjande av beteskulturen och ett bättre utnyttjande av

vallarnas avkastningsmöjligheter vid nuvarande prisrelation icke hindras avtillgången

på oljekakor. Lika litet synes detta foder utöva någon starkare

konkurrens beträffande den inhemska odlingen av vegetabilier, avsedda att

användas som kraftfoder. Oljekakorna spela däremot en stor roll för en rationellt

driven mjölkproduktion och ett rationellt tillvaratagande av inom

landet odlat stråfoder. Ftelt annorlunda ställer sig enligt riksförbundets mening

förhållandet beträffande majs. Riksförbundet framhåller vidare, att en

begränsning av oljekaksimporten försvårar beredskapslagringen av oljekakor.

— Då effekten på animalie- och särskilt fläskproduktionen vid ett visst majspris

är olika med hänsyn till andra växlande förhållanden, anser Sveriges

slakteriförbund, att det icke är möjligt att på förband angiva en viss prisnivå

på majs. Enligt slakteriförbundets mening är det riktigare att formulera direktiven

så, att majspriset skall hållas på en sådan nivå att det avsedda prisläget

för fläsk uppnås.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 230.

67

Kooperativa förbundets styrelse anför:

Beträffande den föreslagna prishöjningen på importerat foder vill styrelsen

påpeka, att partipriset på majs redan nu betydligt överstiger den av jordbruksutredningen

för nästa regleringsår föreslagna högre prisgränsen och att även

beträffande oljekaksfoder utredningens förslag omfattar ett nu redan fullbordat

faktum. Dessa förhållanden synas redan starkt återverka på konsumtionen

av importerade fodermedel, delvis på ett sätt, som icke torde kunna

betraktas som helt lyckligt ur jordbruksekonomisk synpunkt. Det finnes sålunda

tecken, som tyda på att importörerna här i landet i ökad utsträckning

gå över till import av prisbilligare men ur utfodringssynpunkt sämre produkter,

för att priserna på deras foderblandningar icke skola te sig allt för avskräckande

höga till följd av de höga importavgifterna. Med de priser på foderkakor,

som för närvarande råda, frestas särskilt de mindre jordbrukarna

att avvika från principerna för en rationell utfodring, inom vars ram djurens

äggvitebehov icke kan helt tillgodoses med inhemskt foder.

Då importörerna befara kraftig nedgång i sin försäljning av majs vid en

hög prisnivå framträder hos dem en viss tvekan att sörja för tillförseln, varigenom

prisnivån tenderar att ytterligare utveckla sig i för jordbrukarna ofördelaktig

riktning. Härigenom uppstår lätt ett vakuum i tillförseln till vissa

platser och ännu mer utpräglade oregelbundenheter i prisbildningen, såvida

icke avgiften i tid åter anpassas nedåt. Styrelsen kan därför icke uttala sin

anslutning till jordbruksutredningens uttalande till förmån för en mera varaktig

fixering av majsavgiften. Styrelsen vill i detta sammanhang hänvisa till

de uttalanden den tidigare gjort till förmån för införande av en rörlig majsavgift,

detta i syfte att möjliggöra så stabila majspriser som möjligt.

I nuvarande läge vill styrelsen slutligen bestämt framhålla önskvärdheten av

att den åtgärd av begränsad omfattning till stöd för fodersädsmarknaden genom

exporttillägg, som nu bifallits av riksdagen, icke må vara prejudicerande

för en fortsatt reglering av marknaden för inhemskt foder på den angivna

vägen.

Kommerskollegium är tveksamt beträffande lämpligheten av den föreslagna

höjningen av oljekaksskatten samt jämkningen av direktiven för majspriset.

Handelskamrarna i Malmö och Jönköping framhålla, att nied hänsyn

lill den nuvarande storleken å fodermedelsavgifterna den största försiktighet

är att tillråda i fråga om ytterligare skärpning av desamma, då

alltför höga avgifter måste komma icke blott att lamslå handeln med fodermedel

utan även att få menliga verkningar för jordbruket. Handelskammaren

i Visby ställer sig betänksam inför den ytterligare skärpning,

som utredningen föreslår. Redan genom de senaste accisförhöjningarna hade

fodermedelsacciserna nått en sådan höjd, att de lett till en väsentlig minskning

av förbrukningen. Ytterligare förhöjning av acciserna torde leda till

ett omöjliggörande av fortsatt import och komme att för fodcrmedelsliandeln

få synnerligen kännbara följder, varjämte den måste komma att menligt

återverka på jordbrukets animaliska produktion. Svenska foderämnes- och

spannmälsimportörernas förening anser, att en ytterligare höjning av fodermedelsaccisen

skulle komma att verka i det närmaste prohibitivt och bliva

signad alt omöjliggöra fortsatt import. Icke minst skulle en på denna väg

åstadkommen skärpt åtstramning av oljekaksförbrukningen enligt föreningens

uppfattning medföra olägenheter för mjölkproduktionen särskilt i lan
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 230.

dets sydliga delar. Föreningen Sveriges spannmålsintressenter finnér den

förordade prisförhöjningen å oljekakor ägnad att försvåra en ändamålsenlig

kraftfoderförsörjning inom vårt land.

I detta sammanhang vill jag anmäla, att statens jordbruksnämnd i .skrivelse

den 10 mars 1939 hemställt, att med hänsyn till de många gånger

oförutsedda omständigheter, som kunna uppträda i samband med de omfattande

regleringsåtgärderna på jordbrukets område, i förordningen örn

skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl måtte intagas en bestämmelse

om att Kungl. Majit skall äga medgiva befrielse, helt eller delvis, från skatt

eller återbäring därav. Vidare har jordbruksnämnden i skrivelse samma

dag hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande att

reglera importen av malt samt att i anslutning härtill uttaga införselavgift

å denna vara. Till motivering av detta förslag anför jordbruksnämnden,

bland annat.

Av kornskörden inom landet, som under de senaste fem åren genomsnittligt

uppgått till cirka 220,000 ton, användes en icke obetydlig del, eller för

närvarande inemot 40,000 ton årligen, till framställning av malt. Denna tillverkning

är sålunda av rätt stor betydelse för avsättningen av kornskörden.

Till stödjande av den inhemska kornordlingen uttages vid import av korn

dels tull med 3 kronor 70 öre per decilon, dels ock införselavgift, vars belopp

för närvarande utgör 5 kronor för deciton. Även malttillverkningen har

beretts skydd mot import genom uttagande av en tull örn 6 kronor 50 öre

per deciton.

Som regel torde den vid införsel av malt gällande tullen utgöra ett tillräckligt

skydd för den inhemska industrien. Dessutom synes bryggerinäringen

i allmänhet av kvalitetsskäl föredraga malt framställt av inom landet

odlat korn. Under den senaste tiden hava emellertid priserna å utländskt

malt varit särskilt låga. Till belysande av priserna å malt inom och utom

landet må följande uppgifter anföras.

1 Skåne uppgår priset å svenskt malt lill cirka 34 kronor per deciton. I

Mellansverige och Norrland äro priserna högre och torde alltefter fraktförhållanden

m. m. variera mellan 37 och 40 kronor för deciton. Danskt malt

torde emellertid kunna köpas till ett pris av 22 danska kronor per deciton

i Danmark. Detta innebär, att dylikt malt i Sverige, inklusive fraktkostnader

och tull, kan erhållas till ett pris av cirka 28 å 29 kronor per deciton.

Även å malt från Tjeckoslovakiet och Ungern hava priserna varit låga örn

än något högre än priset å danskt malt.

För närvarande torde dessa prisförhållanden icke spela någon roll för

avsättningen av maltkorn inom landet, enär handeln med malt för innevarande

säsong torde vara i stort sett avslutad. Skulle de nu rådande uttandspriserna

å malt bliva bestående, kan det dock befaras, att bryggerirna

kunna föranledas att i ökad utsträckning företaga inköp av utländskt malt,

varigenom avsättningsmöjligheterna för maltkorn skulle komma att försvåras,

vilket i sin tur kunde komma att oförmånligt inverka på fodermedelsregleringen.

Enligt nämndens mening kan det för dylikt fall befinnas lämpligt

att låta malt bliva föremål för importreglering och belagt med en efter

förhållandena avpassad införselavgift.

I sitt yttrande över jordbruksutredningens förslag anför jordbruksnämnden

angående inmalningsförfarandet beträffande grynhavre

följande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts preposition nr 230-

69

Inmalningsförfarandet beträffande havre tiar i praktiken mångå gånger

visat sig förenat med ganska stora svårigheter. Sålunda plägar tillgången

inom landet på för grynberedning lämplig havre vara ganska ojämn och

dessutom är havrens kvalitet mycket växlande. Nämnden har därför vid

upprepade tillfällen uttalat som sin mening, att tillverkningsprocenten för

havre borde hållas jämförelsevis låg, men att införselavgiften för havre i

stället borde tillmätas relativt hög. Därigenom stimulerades kvarnarna att

i så stor utsträckning som möjligt använda inhemsk havre men vore icke

förhindrade att använda utländsk havre i viss utsträckning, örn kvaliteten

och tillgången på inhemsk havre vore mindre god. Enär havreskörden inom

landet i regel är så stor, att det icke torde erbjuda några svårigheter att uppbringa

den kvantitet havre om 40,000 å 50,000 ton, som årligen förmärs vid

havregrynskvarnarna, vill nämnden under hänvisning till nyss omförmälda

förhållanden ifrågasätta, huruvida icke det stöd åt den inhemska havreodlingen,

som inmalningsförordningen avser, skulle kunna göras mer effektivt,

därest förordningen ifråga slopades och kvarnarna i stället tillätes använda

utländsk havre, för vilken införselavgift icke skulle behöva erläggas,

i samma omfattning, som det kunde styrkas, att svensk havre utförts utan

tillgodonjutande av eventuellt pristillägg eller annat stöd för exporten. Avriksdagen

meddelade direktiv lägga icke hinder i vägen för en dylik anordning,

och jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 augusti 1937 har jordbruksnämnden

redan bemyndigande att bland annat medgiva införsel av havre

utan erläggande av införselavgift, under förutsättning att importören inriket

utfört motsvarande myckenhet havre. Likväl torde den av jordbruksnämnden

sålunda förordade anordningen, som skulle äga generell giltighet,

böra underställas riksdagen, enär densamma innebär ett frångående av

hittills träffade anstalter till havreodlingens stödjande. De detaljbestämmelser

i ämnet, som kunna befinnas erforderliga, torde böra meddelas av

Kungl. Majit.

Svenska lantmännens riksförbund har i sitt yttrande berört de nu utgående

fraktbidragen för havre till vissa delar av Norrland.

Riksförbundet framhåller, att dessa bidrag givetvis äro av betydelse för de

delar av landet, som komma i åtnjutande av desamma. Däremot kunna

verkningarna enligt riksförbundets mening bli rent av skadliga för de delar

av Gävleborgs och Västernorrlands län, där man särskilt vid rikliga fodersädsskördar

har överskott på havre. Riksförbundet upplyser, att det under

innevarande konsumtionsår i vissa fall ställt sig ekonomiskt fördelaktigare

för norrländska jordbrukare, resp. föreningar att sälja norrlandshavre till

Skåne än till de rätt närbelägna områdena i Norrland, dit havre fraktas

från mellersta Sverige med fraktbidrag. Riksförbundet anser dessa förhållanden

icke tillfredsställande.

Det av två ledamöter i jordbruksutredningen framförda förslaget örn

rabatte ring av utländskt kraftfoder för småbrukare avstyrkes

i det övervägande antalet yttranden. Endast svenska lantmännens

riksförbund, Sveriges småbrukares riksförbund och handelskammaren i

Gävle äro gynnsamt stämda till förslaget. Svenska lantmännens riksförbund

anför att, örn en skärpning av oljekaksskatten anses böra komma till stånd,

frågan örn prisrabatter med tanke på det mindre jordbruket icke utan ingående

omprövning bör avfärdas. Småbrukarnas riksförbund anför följande

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

i anslutning till förbundets i annat sammanhang refererade synpunkter på

frågan om jordbruksregleringens verkningar för det mindre jordbruket i allmänhet:
Bristen

på kontanter tar sig i småbrukarnas hushållning ett tvåfaldigt uttryck.

Å ena sidan tvingas man att sälja även av de produkter, som familjen

i och för sig väl skulle behöva för eget behov. Den andra följden är, att

man av bitter erfarenhet undviker varje utgift, som icke är av tvingande

karaktär. De höga kraftfoderpriserna verka därför i många fall rent avskräckande.

Resultatet av det nämnda och åtskilligt annat blir att många

småbrukare med svaga, för torka och missväxt utsatta jordar samt mången

gång med ett dåligt eller medelmåttigt djurmaterial tidvis svältföda sina

djur. Det finnes därför många småbrukarekor i vårt iand, som inte lämna

1.000 kilogram mjölk per år.

Att peka på medelsiffrorna för kraftfoderinköp inom denna grupp och

därur draga den slutsatsen att inget kraftfoder behövs är därför alldeles

oriktigt. Många samverkande faktorer lia skapat ett psykologiskt och ekonomiskt

sakläge, som gör att småbrukarna i många fall varken kunna, vilja

eller våga föra in kraftfoder i foderstaterna. Och ändå är det ingenting, som

bättre behövs. Det finnes ingen annan åtgärd, som så snabbt och så allsidigt

kan gynnsamt påverka en dylik felinriktad lanthushållning som en väl balanserad

utfodring med hjälp av lämpliga mängder kraftfoder. Gent emot

en måttlig användning av kraftfoder inom småbruket bör därför icke finnas

några restriktioner. Tvärtom behövs det en vidgad upplysning inom denna

grupp örn möjligheten att genom en rationellare utfodring få ut en bättre

avkastning av djuren.

Med hänsyn till det sagda vill småbrukarnas riksförbund tillstyrka det reservationsvis

framlagda förslaget. På en punkt vill emellertid riksförbundet

föreslå en justering. Reservanterna ha beträffande inkomstgränsen anknutit

till lantarbetarnas lönenivå och därvid stannat för inkomstgränsen

1,500—1,800 kronor. Riksförbundet, som enligt sitt program jämväl vill

beakta de arbetaregruppers intressen, som i socialt och ekonomiskt avseende

kunna jämföras med småbrukarna, anser reservanternas principiella inställning

riktig. Emellertid bör det beaktas att 1,500 å 1,800 kronor f. n. närmast

motsvara familjeförsörjarens egen inkomst inom lantarbetarkåren. I

den mån lantarbetarens hustru och harn deltaga i lantarbetet blir den sammanlagda

inkomsten högre. Då småbrukarens deklarerade inkomst i de

flesta fall är att betrakta som en familjeinkomst, kräver enligt småbrukareförbundets

mening principen om paritet med lantarbetarna att inkomstgränsen

något höjes. Småbrukarnas riksförbund vill därför föreslå, att fritt

kraftfoder enligt reservanternas förslag erhålles vid en inkomst av 1,700 å

2.000 kronor.

De invändningar, som kunna göras emot kravet på en viss mängd fritt

kraftfoder åt småbrukarna, äro enligt småbrukareförbundets mening icke

av den art att de böra fälla utslaget. Det är här fråga örn ett socialt rättvisekrav

av sådan art att regleringstekniska och principiella svårigheter

måste övervinnas. Detta stämmer också bäst överens med vad som i övrigt

gjorts för jordbruket. Man har experimenterat, förlorat pengar, vunnit erfarenheter

och tagit nya tag, när det gällt att komma övriga grupper till

hjälp. Sveriges småbrukare böra därför kunna göra anspråk på att deras

nödläge nu föranleder omedelbara försök att bringa hjälp.

Brödsädsregleringen. Den primära stödanordningen på brödsädsmarknadens

område utgöres för närvarande av det s. k. inmalningstvånget. I an
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 230.

71

slutning lill denna regleras införseln av vete och råg samt därav framställda

produkter. Under förutsättning att prisläget för brödsäd å världsmarknaden

ej är alltför ogynnsamt beredes den inhemska marknaden ett ytterligare stöd

genom anordningen med utförselbevis. Slutligen må till skyddande av en

undre gräns för brödsädspriserna stödköp äga rum. Beträffande utformningen

av ifrågavarande reglering under nästa konsumtionsår anför jordbruksutredningen

följande.

De nuvarande grunderna för brödsädsregleringen torde böra bibehållas. Det

bar visserligen från olika båll ifrågasatts, huruvida anordningen med utförselbevis

och slödköpsförfarandet i sin nuvarande utformning fylla kraven på

ändamålsenlighet och effektivitet, men de anmärkningar, som härutinnan

framförts, synas av flera skäl icke nu böra upptagas till behandling. Med

avseende på stödköpsförfarandet vill utredningen särskilt framhålla, att detta

första gången tillämpas under innevarande konsumtionsår. Det torde med

hänsyn härtill vara lämpligt att uppskjuta ett ståndpunktstagande beträffande

denna anordning, till dess konsumtionsåret gått till ända och verkningarna

av stödköp säkrare kunna bedömas.

Vad angår det närmare bandhavandet av regleringsanordningarna synas

nuvarande bestämmelser och direktiv i fråga örn inmalningstvånget och importregleringen

böra gälla oförändrade.

Anordningen med utförselbevis, vilken i praktiken innebär att genom införseln

av brödsäd och vissa förmalningsprodukter inflytande tullmedel användas

för stödjande av exporten av inhemsk brödspannmål, får enligt nuvarande

direktiv komma till användning för stödjande av en prisnivå motsvarande

per deciton i fråga om vete ett höstpris av 20 kronor 50 öre och ett

sommarpris av 22 kronor samt beträffande råg 1 krona lägre priser. Förekommande

veteavgift skall härvid inräknas i vetepriset. Beträffande sistnämnda

avgift har förutsatts, att den skall avvägas i förhållande till prisläget

å vete och icke överstiga skillnaden mellan nyssnämnda vetepriser med inräknande

av avgiften och gällande producentpriser under motsvarande tider. Oavsett

prisläget får dock veteavgift till mindre belopp uttagas till täckande av

svenska spannmålsaktiebolagets kostnader i samband med regleringen. Utredningen

har intet att erinra emot att förenämnda regler följas även under

nästa konsumtionsår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn

till marknadsförhållandena inom och utom landet bestämma utförselbevisens

värde.

Som förut nämnts skola stödköp äga rum till skyddande av en lägsta prisnivå

på brödsäd. 1 enlighet med vad tidigare i samband med behandlingen

av fodermedelsregleringen anförts bör denna prisnivå ansluta till priserna å

foderspannmål. För nästa konsumtionsår synes därför såsom dylik lägsta

prisnivå böra gälla ett producentpris av 1(1 kronor 50 öre för deciton vete och

15 kronor 50 öre för deciton råg under höstmånaderna med en mot lagringskostnaderna

svarande successiv stegring av prisnivån under konsumtionsåret.

Därest Kungl. Majit finner så av förhållandena påkallat, bör dock stödkö]»

liven kunna verkställas vid priser, som med 50 öre överstiga de ovan angivna.

För att förlustriskerna med stödköpen skola hållas inom rimliga gränser

få stödköpen enligt nuvarande direktiv under ett skördeår ej avse större kvän

litet än 125,000 toli. Kungl. Majit är dock oförhindrad att. örn så befinnes

oundgängligen erforderligt för att motverka ett starkare pristall å brödspannmål,

höja denna kvantitet lill 150,000 lon. Utredningen har ej funnit anledning

föreslå någon ändring i dessa bestämmelser.

Stödköpsverksamhetcn torde även under nästa konsumtionsår böra hand
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

havas av svenska spannmålsaktiebolaget. Gällande avtal mellan bolaget och

staten torde således böra förlängas. I fråga om realisationen av stödköpl

brödsäd gäller för närvarande, att denna efter Kungl. Ma.j:ts bestämmande

antingen skall exporteras eller också upplagras. Någon ändring i direktiven

härutinnan synes ej påkallad. Statens beredskapslager bör bibehållas även

i fortsättningen. Förvaltningen därav torde liksom nu böra handhavas av

spannmålsaktiebolaget.

För täckande av förlust å förekommande stödköpsverksamhet samt för bestridande

av spannmålsbolagets kostnader för verksamheten bör veteavgift i

mån av behov kunna upptagas. På sätt tidigare angivits bör avgiften avvägas

i förhållande till prisläget å vete. Enligt förordningen om veteavgift får den

dock icke överstiga 3 kronor per deciton.

Vad angår kostnaderna för beredskapslagret av brödsäd synes det ur principiella

synpunkter riktigast, att dessa bestridas av medel, som utgå för statlig

beredskapslagring i allmänhet, och således icke belasta brödsädsregleringen.

I flertalet av de avgivna yttrandena har jordbruksutredningens förslag

tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Kommerskollegium ställer sig tveksamt beträffande den föreslagna höjningen

av stödköp spri serna med 50 öre. Denna ändring kan, förmenar kollegium,

komma att leda till en fortsatt stegring av veteodlingen med risk

lör betydande utgifter för staten. Även handelskamrarnci i Stockholm och

Örebro uttala en varning mot höjning av stödköpspriserna för brödsäd. Föreningen

Sveriges spannmålsintressenter gör gällande, att stödköpsinstitutet

i förening med på förhand fixerade priser i flertalet odlares ögon uppfattats

som en produktionsgaranti av ungefär samma sakliga innehåll som inlösningsförpliktelsen.

Om de hittills gällande stödköpspriserna medfört en ökning

av produktionen genom en utvidgning av arealen och en stegring av

hektarskördarna, torde en förhöjning av prisnivån med stor sannolikhet resultera

i en ytterligare ökning av veteproduktionen.

Kooperativa förbundets styrelse anför i sammandrag följande.

Styrelsen vill, särskilt med sikte på det allvarliga världspolitiska läget,

förorda stödköpssystemets bibehållande trots de allvarliga statsfinansiella

risker som därav uppstå.

Då numera brödsädslagringen i sin helhet är att betrakta som huvudsakligen

en beredskapslagring, förelås slopande av veteavgiften samt att kostnaderna,

liksom vid övrig beredskapslagring, täckas över budgeten. Ett ytterligare

skäl till veteavgiftens slopande är enligt styrelsens mening, att

.systemet visat sig föranleda missbruk från vissa kvarnars sida, något som i

åtskilliga fall lett till rättsligt beivrande. Då den med beredskapslagringen

lörenade verksamheten är av principiellt artskild natur mot den verksamhet

i pnsreglerande syfte, som ursprungligen avsågs med stödköpen och som

uppdrogs åt svenska spannmålsaktiebolaget att praktiskt handha, kan styrelsen

ej instämma med jordbruksutredningen i att förvaltningen av bered>kapslagren

av brödsäd i fortsättningen bör handhas av spannmålsaktiebolaget.

Praktiska skäl därför föreligga ej, sedan en särskild organisation

skapats för beredskapslagringen i övrigt. Styrelsen får alltså föreslå, att

förvaltningen av beredskapslagringen av brödsäd överlämnas till statens

reservförrådsnämnd.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Svenska lantmännens riksförbund uttalar rörande direktiven för stödköpsförfarandet

följande.

Stödköpsförfarandet, som tillämpats först under innevarande konsumtionsår,

har därvid visat sig mindre tillfredsställande av den anledningen

att direktiven för verksamheten knappast äro så avfattade, att jordbrukets

föreningar och spannmålshandeln i övrigt med någon känsla av trygghet

kunnat uppträda marknadsstödjande. Sålunda torde oklarhet råda rörande

det prisläge å spannmål, som statsmakterna ämna tolerera — sedan överskott

å marknaden avlastats genom stödköp av spannmålsbolaget —- innan

utförsäljningar från i bolagets ägo befintliga lager av brödsäd skola äga runi.

Givetvis böra, örn brödsädsskörden är riklig, priserna ej tillåtas stiga alltför

högt. Ä andra sidan bör förefintligheten av ett måttligt överskott ej förhindra

en prisstegring utöver stödköpsnivån. Vidare är det nödvändigt, att

bestämda riktlinjer uppdragas för brödsädsöverskottets avsättning.

Statens jordbruksnämnd anför i sitt yttrande väsentligen följande.

Med hänsyn till risken för en alltför stark produktionsökning anser sig

nämnden icke böra förorda att ett högre stödköpspris än det nu fastställda

på förhand och ovillkorligen tillförsäkras jordbrukarna. Däremot har nämnden

intet att erinra emot en sådan anordning, att Kungl. Majit erhåller riksdagens

bemydigande att, örn förhållandena så påkalla, höja detta stödköpspris

med intill 1 krona för deciton i stället för med av utredningen

föreslagna 50 öre för deciton, varigenom alltså högsta stödköpspriset skulle

bliva detsamma som enligt utredningens förslag. Producenterna böra nämligen

tillförsäkras något bättre brödsädspriser, örn brödsädsöverskottet är

jämförelsevis ringa, än om överskottet skulle bliva särskilt stort. Nämnden

anser i anslutning till vad nu sagts, att Kungl. Majit bör äga utvidgad

rörelsefrihet jämväl beträffande omfattningen av de myckenheter brödsäd,

som må inköpas i stödköpssyfte, så att dessa, om föi''hållandena det påkalla,

må överstiga de 150,000 ton, som riksdagen hittills ansett böra utgöra övre

gräns för desamma. Örn 1939 års brödsädsskörd icke kommer att lämna

något överskott eller örn priserna å världsmarknaden för brödsäd skulle väsentligt

stiga — en omständighet, som emellertid för den period varom nu

är fråga torde kunna lämnas ur räkningen — torde stödköpsinstitutet bliva

utan betydelse, enär producenterna, deras organisationer samt spannmålshandlarna

under nämnda förutsättningar torde kunna åstadkomma en högre

prisnivå för brödsäd, än den stödköpen avse att upprätthålla. I dylika fall

skola givetvis de nuvarande direktiven gälla, som bland annat innebära, att

utförselbevisen må komma till användning, så länge det pris, som kan utvinnas

vid export, ökat med veteavgiftens belopp, örn hösten icke överstiger

för vele 20 kronor 50 öre per deciton samt för råg en krona lägre pris.

I detta sammanhang vill nämnden med anledning av vad svenska lantmännens

riksförbund uttalat rörande direktiven för stödköpsförfarandet

framhålla, att avsikten med stödköpen måste anses vara att, om övriga åtgärder

till brödsädsodlingens stödjande icke visa sig tillräckliga härför,

stödja en viss prisnivå. Örn spannmålsbolaget genom stödköp lättat marknaden

från ett tyngande överskott eller lill och med framskapat knapphet

a marknaden, bör bolaget därför äga verkställa utförsäljningar vid starkare

prisstegring. Då viss oklarhet emellertid torde råda angående det prisläge,

vid vilket dylika försäljningar böra företagas, och förutsättningarna i övrigt

för desamma, får nämnden för sitt vidkommande i berörda hänseenden

framhålla följande. •

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr 230.

Enligt för brödsädsregleringen nu gällande direktiv, i vilka någon ändring

i här ifrågavarande avseenden nu icke ifrågasättes, må under ett konsumtionsår

inköpt brödsäd icke tillföras ett följande konsumtionsårs marknad

utan att motsvarande inköp företagas, förrän priserna tendera att överstiga

den såsom övre gräns angivna nivån, d. v. s. 1925—1929 års priser ökade

med 15 procent. Kvarliggande partier av äldre års skörd få således icke av

bolaget användas på ett sätt, som kan verka pristryckande på den nya skörden.

Därest bolaget emellertid på grund av riklig skörd eller andra på prisbildningen

inverkande faktorer måste genom nya stödköp lätta marknaden,

synes bolaget — som under alla förhållanden bör äga sörja för att dess omkostnader

för inköpta partier bliva täckta — böra då brödsädspriserna mera

varaktigt uppnå en nivå, som med mer än 1 krona per deciton överstiger

av Kungl. Majit fastställda stödköpspriser, verkställa utförsäljning av under

konsumtionsåret i stödköpssyfte inköpt brödsäd, i den mån så är förenligt

med bibehållande av sist avsedda nivå. Jordbruksnämnden anser sig vidare

böra i detta sammanhang framhålla vikten av att stödåtgärderna, i den mån

så är möjligt, definitivt utformas redan vid skördeårets början eller så snart

därefter, som påbörjade tröskningar m. m. kunna giva tillräcklig ledning för

bedömande av skördeutfallet.

Nämnden, som i likhet med jordbruksutredningen anser det riktigast, att

kostnaderna för beredskapslagret av brödsäd bestridas av andra medel än

dem, som äro avsedda för brödsädsregleringen, vill i detta sammanhang påpeka

önskvärdheten av att beredskapslagrets storlek fastställes och att på

lämpligt sätt fastslås, vilket belopp som skall anses motvärn kostnaderna

för detsamma.

Enligt nu gällande avtal mellan staten och svenska spannmålsaktiebolaget

skall bolaget enligt i avtalet meddelade bestämmelser samt i vissa fall efter

Kungl. Maj :ts särskilda föreskrifter lagra samt inköpa och försälja brödspannmål.

Med hänsyn till önskvärdheten av att ur ekonomisk försvarsberedskapssynpunkt

liava tillgång till ett organ, som kan åtaga sig bland annat

lagring och inköp av fodermedel m. m., vill nämnden ifrågasätta en sådan

ändring av bolagets avtal, att bolaget kan anlitas för ifrågavarande

ändamål. Vidare kan det måhända i vissa fall befinnas lämpligt att, därest

fodersäd genom export skall avlastas den inhemska marknaden, i en eller

annan form låta bolaget omhänderhava ifrågavarande verksamhet.

Mot jordbruksnämndens yttrande, i vad brödsädsregleringen angår, bär

reservation anförts av herrar greve Wachtmeister, Norup och Börjesson

med instämmande av herrar Ahlsten och Andersson. Reservanterna anse,

dels att nämnden bort tillstyrka jordbruksutredningens förslag i fråga örn

stödköpspriset för brödsäd dels ock att något uttalande örn definitivt utformande

av stödåtgärderna redan vid skördeårets början eller så snart därefter

som påbörjade tröskningar kunde giva tillräcklig anledning för bedo

mande av skördeutfallet icke bort göras av nämnden.

Beträffande den av svenska lantmännens riksförbund väckta frågan, vilket

prisläge g brödsäd som statsmakterna under ett konsumtionsår, då stödköpsförfarandet

tillämpas, ämna tolerera, innan utförsäljningar av under året

i stödköpssyfte inköpt spannmål skola äga rum, har 1938 urs jordbruksutredning

på min begäran yttrat sig. Utredningen anför:

Stödköpsförfarandet bar till ändamål att skydda en viss lägsta prisnivå å

brödsäd. Detta skydd bör givetvis lä ninas med minsta möjliga kostnader för

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

75

staten. Därest prisläget för brödsäd under ett år, då stödköp tillämpas, stiger

över stödköpsnivån, bör därför i princip gälla, att förut under konsumtionsåret

stödköpt brödsäd åter må tillföras marknaden, i den mån så är förenligt

med bibehållande av stödsköpsnivån. Av praktiska skäl torde emellertid en

viss stegring av brödsädspriserna utöver nämnda nivå böra tillåtas, innan utförsäljning

äger rum. Om prisstegringen är av tillfällig art, skulle statsverket

eljest åsamkas onödiga kostnader, varjämte försäljningen sannolikt skulle

åstadkomma stark irritation på marknaden. Med hänsyn härtill torde, såsom

jordbruksnämnden föreslagit, en viss marginal utöver stödköpsnivån böra bestämmas,

inom vilken priserna tillåtas fritt röra sig, innan stödköpt spannmål

utförsäljes. Då in- och uttagningskostnaderna jämte inköpsprovision enligt

uppgift normalt utgöra omkring 45 öre per deciton synes den av jordbruksnämnden

föreslagna marginalen, 1 kr. per deciton, vilken uteslutande är avsedd

att täcka kostnaderna, vara något för hög. Jordbruksutredningen vill

därför tillstyrka att, när brödsädspriset i marknaden överskridit stödköpspriset

med 50 å 75 öre, svenska spannmålsaktiebolaget bör företaga utförsäljning

av stödköpt spannmål.

Jordbruksutredningens ordförande jämte fyra ledamöter lia icke kunnat

ansluta sig till majoritetens yttrande beträffande marginalens storlek utan

hava härutinnan biträtt jordbruksnämndens förslag.

Med anledning av jordbruksutredningens förslag, att kostnaderna för beredskapslagret

av brödsäd böra bestridas av medel, som stå till förfogande

för statlig beredskapslagring i allmänhet, anför statskontoret följande.

Utredningen torde åsyfta de medel, som anvisas för den upphandling och

upplagring av varor, som jämlikt riksdagens bemyndigande i anledning av

Kungl. Maj:ts propositioner år 1937 nr 323 och år 1938 nr 311 må verkställas

för statens räkning. Såsom framgår av dessa propositioner, är avsikten med

denna statliga uppphandling att, såsom en beredskapsåtgärd i händelse av

avspärrning, från utlandet inköpa och här upplägga ett reservförråd av varor,

som erfordras för näringslivet men ej kunna frambringas i tillräcklig

mängd inom landet. För bestridande av vissa med denna upphandlingsverksamhet

förenade omkostnader såsom lagerhyror, kostnader för vård och omsättning

m. m. finnes sedan budgetåret 1937/38 å riksstaten under tionde huvudtiteln

uppfört ett förslagsanslag till statlig lagerhållning m. m. Såvitt statskontoret

kan finna, torde det för sagda upphandling uppställda villkoret, att

upphandlingen skall avse importerade varor, utesluta, att kostnaderna för

det av utredningen omförmälda beredskapslagret av brödsäd skola kunna bestridas

med anlitande av nämnda anslag.

Statskontoret vill härutöver erinra, att föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet till proposition nr 239 till 1936 års riksdag (sid. 98)

i samband med behandlingen av frågan örn uppläggande av berörda beredskapslager

av brödsäd uttalade, att kostnaderna för lagerhållningen vore att

anse som utgifter för realiserandet av då befintligt spannmålsöverskott och

följaktligen borde bestridas av de medel, som finge användas till täckande av

förluster å spannmålsregleringen.

Då ifrågavarande lagerhållning väsentligen torde vara alt anse sorn ett led

i de nuvarande regleringsåtgärderna på brödsädsodlingens område, böra kostnaderna

för densamma, enligt statskontorets mening, fortfarande bäras av de

medel, som avses för täckande av utgifterna för spannmålsregleringens genomförande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

I en särskild, den 10 mars 1939 dagtecknad skrivelse har statens jordbruksnämnd

gjort framställning örn utökande för nästa konsumtionsår av

svenska spannmålsaktiebolagets rörelsekapital. Jordbruksnämnden anför,

bland annat:

Därest spannmålsaktiebolaget skulle komma att företaga inköp av bela

brödsädsöverskottet under innevarande konsumtionsår, kommer bolagets totala

innehav av brödsäd med sannolikhet att uppgå till något över 300,000

ton, varav 100,000 ton motsvarar det tidigare av statsmakterna beslutade

beredskapslagret. Enligt nämndens mening böra så stora myckenheter brödsäd

icke bibehållas i lager under någon längre tid. De utvägar som kunna anlitas

för överskottets nedbringande äro antingen export eller ock utfodring. Spannmålsbolaget

bar också för sitt vidkommande ifrågasatt, att anstalter med

det snaraste borde träffas för att minska brödsädslagren dels genom utförsäljning

av brödsäd till foder, dels ock genom export i viss utsträckning, i

annat fall behöva nämligen ytterligare lagringsutrymmen anskaffas, vilket

ej endast kan erbjuda vissa svårigheter utan även förorsaka bolaget extra

kostnader. Då bolaget ifrågasatt ett samtidigt anlitande av dessa båda utvägar

till brödsädsöverskottets nedbringande, bar detta sin förklaring riäruti.

att de priser, som kunde utvinnas vid export, för närvarande vöre så låga.

att en export vore förenad med mycket betydande kostnader. Dessa kunde

nämligen beräknas utgöra 10 å 11 kronor för deci ton. Därför syntes en utfodring

inom landet av brödsäd ställa sig för bolaget fördelaktigare. Enbart

utfodring har bolaget likväl icke ansett tillfyllest till vinnande av den erforderliga

avlastningen av marknaden. Enligt nämndens mening bör man vid

valet mellan export eller utfodring av brödsäd icke bortse från det förhållandet,

att utfodringen kommer att minska behovet av importerade fodermedel

och därigenom ock vissa inkomster för regleringsverksamheten. Det

synes dock icke välbetänkt att i nuvarande oroliga utrikespolitiska läge företaga

export av brödsäd, förrän utsikterna för årets brödsädsskörd kunna

bedömas. Ej heller vill nämnden förorda en omedelbar utförsäljning av

brödsäd till foderändamål, enär en dylik åtgärd skulle kunna oförmånligt

inverka på den redan tryckta fodersädsmarknaden. Nämnden anser sålunda,

att något avgörande icke för närvarande bör träffas rörande brödsädsöverskottets

avsättning, utan att oaktat ovannämnda svårigheter å brödsädsmarknaden

detsamma tillsvidare bör upplagras. Däremot finner nämnden

det nödvändigt, att här ifrågavarande spörsmål avgöres redan under

sommaren, så att brödsädslagren eventuellt kunna nedbringas, innan den

nya skörden börjar marknadsföras. Vilka utvägar, som då böra anlitas

lill vinnande av ifrågavarande syfte, torde böra bliva beroende av då föreliggande

förhållanden. Detta leder emellertid till att spannmålsbolagets behov

av rörelsemedel för nästa konsumtionsår kan komma att behöva utökas.

Ytterligare 25 miljoner kronor synas därför böra ställas lill Kungl.

Maj:ts förfogande för ifrågavarande ändamål.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland. 1

skrivelse den 28 februari 1939 har lantbruksstyrelsen upptagit frågan

om ytterligare stödjande av de norrländska hushållningssällskapens produktionsbefrämjande

verksamhet. I sådant hänseende har styrelsen hemställi.

att från jordbrukets prisregleringsfond måtte för budgetåret 1939/40 få utgå

ett belopp av högst 600,000 kronor att användas lill produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland och de delar av Koppar
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kunni. Maj:ts proposition nr 2o0.

bergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med

den i Norrland.

Lantbruksstyrelsen bar lill en början anfört vissa synpunkter på planläggningen

av den med anlitande av ifrågavarande medel bedrivna verksamheten.

Styrelsen yttrar härutinnan i huvudsak följande.

Animalieproduktionen är och bör vara den för Norrland viktigaste grenen

av jordbruksdriften. De i Norrland odlade fodermedlen lia i allmänhet, relativt

sett, en låg nettoenergikoncentration eller ett lågt näringsvärde per kilogram

torrsubstans. De lämpa sig följaktligen bäst för utfodring av nötkreatur,

får och getter. Av nämnda djurslag äro nötkreaturen otvivelaktigt de

för jordbruksdriften mest betydelsefulla, varför huvudvikten synes böra läggas

vid nötkreatursskötseln och därmed sammanhängande spörsmål.

Den brist på liögkoneentrerade fodermedel, som föreligger inom de delar

av riket, varom fråga är, kan givetvis avhjälpas genom införsel av sådana

fodermedel från annat håll. Jordbruket inom ifrågavarande landsdelar har

emellertid främst till uppgift att producera foderväxter, varför hela företagets

bärighet ytterst blir beroende av desammas förädlingsvärde. Sådana

åtgärder böra följaktligen i första hand ifrågakomma, som kunna medföra

en varaktig förbättring av de hemmaodlade fodermedlens kvalitet.

Ehuru styrelsen i frågans nuvarande läge icke anser sig kunna framlägga

ett slutgiltigt utformat förslag till hela anslagets användning, vill styrelsen

dock framhålla vikten av att verksamheten organiseras efter sådana riktlinjer,

att större planmässighet än hittills framdeles må kunna ernås. Då

erfarenheterna på området i allmänhet äro mycket begränsade, bör stor varsamhet

iakttagas och mera omfattande ingrepp i jordbruksdriften genomföras

först efter noggrann undersökning rörande det verkliga sakläget och på

basis därav genomförda försök, vars resultat blivit bekräftade vid praktisk

tillämpning under skilda yttre förhållanden. Det torde med hänsyn härtill

kunna ifrågasättas, huruvida styrelsens i förenämnda skrivelse den 31 augusti

1937 framlagda förslag till upplysningsverksamhet om ändamålsenlig utfodring

av nötkreatur i Dalarna och Norrland icke nu bör upptagas till förnyad

prövning. Viss del av beviljat anslag torde i anslutning härtill böra

reserveras för fodermedelsanalyser, demonstrationsjordbruk samt upplysnings-

och propagandaverksamhet på området. Härutöver vill styrelsen även

framlägga förslag till inventering av kreatursbeståndets beskaffenhet.

Fodermedelsanalyser samt inventering av kreatursbeståndets

beskaffenhet. I skrivelse den 31 augusti 1937 har styrelsen

närmare motiverat behovet av regelbunden kemisk analys av vissa inom

Norrland producerade fodermedel samt framlagt förslag till verksamhetens

allmänna planläggning. I syfte att utröna, i vad mån förutsättningar förefinnas

att ytterligare utveckla djurens förmåga att lämna stora mängder

mjölk på basis av i orten producerade fodermedel, bitr en liknande undersökning

även verkställas i avseende på kreatursbeståndets beskaffenhet med

särskild hänsyn till de individuella växlingar, som i nämnt hänseende möjligen

kunna föreligga. Dessa undersökningar torde i första hand böra omfatta

sådana företeelser som exempelvis djurens förmåga att upptaga stora

mängder torrsubstans, avkastningens fördelning under laktationsåret (laktalionskurvans

form) samt mjölkens kemiska .sammansättning. I anslutning

härtill skulle det bliva nödvändigt att verkställa regelbunden fodervägning.

provmjölkning och mjölkanalys för enskilda kor. Undersökningarna böra

såvitt möjligt begränsas till sådana djur. vilka redan stå under regelbunden

kontroll genom kontrollförening. 1 sådant fall skulle del endast bliva behövligt

att .skärpa foderkontrollen och komplettera resultaten med undersökningar

av mjölkens äggvitehalt. Det kan dock bliva nödvändigt att i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

viss utsträckning även verkställa dylik undersökning inom icke kontrollerade

besättningar. Den försöksverksamhet, som kan befinnas erforderlig med

anledning av inventeringarnas resultat, bör utföras av de organ, som föivIräda

den statliga försöksverksamheten på foderväxtodlingens och husdjursskötselns

område.

Demonstrationsjordbruk. En speciell premiering av mindre

jordbruk för åstadkommande av mönsterjordbruk har under en följd av år

upprätthållits inom Norrland och Dalarna enligt bestämmelserna i 11 § av

det numera upphävda reglementet den 4 oktober 1929 (nr 350) för nied

statsmedel understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket. Sedan

nämnda verksamhet omkring år 1935 nedlades, har den i vissa fall

med bidrag av donationsmedel fortsatts, ehuru i något förändrad form.

Enligt av styrelsen j skrivelsen den 31 augusti 1937 framlagt förslag till

bildande och upprätthållande av demonstrationsjordbruk inom de delar avriket,

varom här är fråga, skulle verksamheten lia till uppgift att genom

praktiska försök och demonstrationer klarlägga och åskådliggöra, huru jordbruksdriften

under skilda yttre förhållanden lämpligen borde planläggas

och genomföras vid bondejordbruk inom sagda områden. Den sålunda föreslagna

verksamheten avses således bliva till arten i viss mån en annan än

den förut berörda tidigare speciella premieringsverksamheten. Den sistnämnda

var i princip en tävlingsverksamhet, medan den förra avses bliva

uteslutande av undervisande karaktär.

Ifrågavarande demonstrationsjordbruk torde inom varje hushållningssällskaps

område böra till antalet bestämmas ungefärligen efter antalet brukningsdelar

inom området. Enligt styrelsens beräkning skulle för ändamålet

erfordras sammanlagt omkring 120 jordbruk, motsvarande ungefär ett jordbruk

per 1,000 brukningsdelar. Det bör ankomma på vederbörande hushållningssällskap

att utvälja de egendomar, som böra ifrågakomma för ändamålet,

samt träffa avtal med respektive innehavare, varigenom dessa

skulle förpliktas att under viss tid dels ställa sig av sällskapet meddelade

anvisningar röjande jordbrukets rätta bedrivande till noggrann efterrättelse,

dels ock upplåta respektive egendom för av sällskapet anordnade demonstrationer

och utbildningskurser på jordbrukets område. Innehavaren skulle

tillika vara skyldig att föra fullständiga räkenskaper över egendomens inkomster

och utgifter samt vara ansluten till i orten förefintliga ekonomiska

organisationer på jordbrukets område. Efter avtalstidens utgång skulle verksamheten

överflyttas till annan för ändamålet lämplig egendom. Avtalstiden

bör i regel vara sex år.

Då jordbruket i Norrland i allmänhet bedrives i samband med en meleher

mindre omfattande skogshantering, torde verksamheten sid sagda egendomar

i förekommande fall böra utsträckas att jämväl omfatta sistnämnda

näringsgren.

Upplysnings- och propagandaverksamhet. Med utgångspunkt

från sagda demonstrationsjordbruk bör viss upplysnings- och propagandaverksamhet

även bedrivas på jordbrukets område. I den mån värdefulla

resultat av mera allmängiltig natur framkomma böra dessa sammanställas

och spridas genom populärt avfattade föredrag och publikationer

samt tidningsartiklar ävensom filmförevisningar. Sagda verksamhet torde

av förut anförda skäl lämpligen böra utsträckas att jämväl omfatta skogshanteringen

vid ifrågavarande jordbruk. Den upplysnings- och propagandaverksamhet,

som i övrigt kan anses erforderlig på området, bör planläggas

och genomföras av respektive hushållningssällskap.

I fråga örn organisationen av hithörande verksamhet uttalar lantbruksstyrelsen,

att det liksom hittills bör ankomma på vederbörande hushållnings
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

79

sällskap att avgiva förslag till de åtgärder, som i varje särskilt fall böra vidtagas

i syfte att uppnå med medelsanvisningen avsett ändamål, samt att sällskapen

även böra ha till uppgift att utöva erforderlig ledning av samt kontroll

över verksamheten. Styrelsen yttrar vidare i detta sammanhang bland

annat följande.

Det närmaste ansvaret för ledningen av och kontrollen över ifrågavarande

verksamhet bör enligt styrelsens mening för varje särskilt hushållningssällskap

utövas av lokal jordbruksnämnd, bestående av tre för ändamålet särskilt

kvalificerade och av vederbörande sällskaps förvaltningsutskott utsedda

personer, därav en ordförande, som vid behov kan tjänstgöra såsom verkställande

ledamot av nämnden. Lokal jordbruksnämnd bör åligga bland annat,

att till vederbörande hushållningssällskap avgiva yttrande och förslag

i frågor, som beröra anslagets användning samt med biträde av hos sällskapet

anställda tjänstemän genomföra sällskapets av Kungl. Majit godkända

förslag.

Den omedelbara ledningen av verksamheten vid förut omförmälda demonstrations

jordbruk torde lämpligen böra utövas av hos sällskapen anställd

vandringsrättare eller annan likställd tjänsteman, som kan anses äga

tillräcklig praktisk erfarenhet och omdömesförmåga för att kunna tjänstgöra

såsom driftsledare vid egendomarna i fråga. Med hänsyn till arbetets

art och omfattning, torde sagda befattning som driftsledare i allmänhet icke

kunna förenas med annat mera arbetskrävande uppdrag.

Som förut nämnts bör verksamheten så vitt möjligt planläggas och genomföras

efter enhetliga riktlinjer. Förbindelse bör även upprätthållas med den

statliga försöksverksamheten på området. För sådant ändamål bör enligt

styrelsens mening inrättas en norrländsk jordbruksnämnd, bestående av ordförandena

i de lokala jordbruksnämnderna jämte tre av Kungl. Majit efter

förslag av lantbruksstyrelsen utsedda personer, representerande för Norrland

viktigare driftsgrenar, eller tillhopa tio personer. Sagda nämnd bör

planlägga och leda här ifrågasatt verksamhet, bearbeta och i förekommande

fall publicera resultaten samt förmedla försöksresultatens praktiska tillämpning

inom det norrländska jordbruket ävensom giva impulser till nya försök,

som kunna klarlägga för området särskilt betydelsefulla frågor på jordbrukets

och skogshanteringens områden. Styrelsen förutsätter, att nämnden

bemyndigas att med sig adjungera på skilda områden sakkunniga personer.

Tills vidare torde sagda nämnd allenast behöva sammanträda en gång årligen.

I detta sammanhang vill lantbruksstyrelsen även framhålla vikten av ali

mångå som möjligt av jordbrukets praktiska utövuie ellinda tillfälle att

medverka till här ifrågavarande omgestaltning av jordbruket. Här avsedd

medverkan torde lämpligast kunna äga rum genom att smärre, lokala jordbrukarsammanslutningar

bildas med uppgift att planlägga och genomföra

för vederbörande orter särskilt betydelsefulla åtgärder på jordbrukets, särskilt

foderproduktionens område.

Lantbruksstyrelsen har härefter övergått till att verkställa en beräkning

av medelsbehovet för vidtagande av de utav styrelsen föreslagna åtgärderna

samt av de övriga åtgärder, som hushållningssällskapen kunna komma alt

föreslå. Styrelsen anför härutinnan väsentligen följande.

Analyskostnaderna för <>00 å 700 foderprov per år kunna uppskattas till

cirka 10,000 kronor. Härtill kommer den för bearbetning och publicering av

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

analysresultaten erforderliga kostnaden, vilken torde kunna beräknas till

sammanlagt 5,000 kronor per år. För foderanalyser skulle sålunda årligen

erfordras 15,000 kronor.

För undersökning rörande kreatursbeståndets beskaffenhet med särskild

hänsyn till djurens förmåga att lämna stoi-a mängder mjölk på basis av inom

respektive orter odlade fodermedel torde tills vidare böra beräknas ett belopp

av 15,000 kronor att fördelas på sätt Kungl. Majit bestämmer.

För demonstrationsjordbrukens del synes det årliga anslagsbehovet kunna

beräknas till i medeltal 500 kronor per egendom eller för samtliga 120 egendomar

60,000 kronor. Det totala medelsbehovet för hel period (sex år) skulle

alltså komma att uppgå till 360,000 kronor.

Till täckande av kostnader för insamling och bearbetning av erforderligt

material för demonstration och undervisning samt för anordnande av studieresor,

demonstrationer, utbildningskurser och föredrag ävensom för utgivande

av lämpliga publikationer i ämnet bör efter därom gjord framställning

bidrag utgå till vederbörande hushållningssällskap med belopp, som

Kungl. Majit efter prövning i varje särskilt fall bestämmer. För ändamålet

torde böra beräknas ett sammanlagt belopp av 30,000 kronor.

Vidare bör till bestridande av med verksamhetens ledning och övervakning

förenade utgifter, omfattande kostnad för den norrländska jordbruksnämndens

samt de lokala jordbruksnämndernas sammanträden, beräknas

1.000 kronor för år till tio ledamöter i den norrländska jordbruksnämnden

samt 2,100 kronor för år till tre ledamöter inom ett vart av sju olika hushållningssällskaps

områden.

Slutligen torde böra beräknas dels 3,500 kronor till särskilda arvoden å

500 kronor (utöver eljest utgående avlöning) åt de av sällskapens tjänstemän,

som av lokal jordbruksnämnd anlitas såsom driftsledare vid demonstrationsjordbruken,

dels ock 400 kronor, vilket belopp årligen bör ställas till

den norrländska jordbruksnämndens förfogande till täckande av kostnad för

tillkallande av på speciellt område sakkunnig person.

Av lantbruksstyrelsen föreslagna åtgärder skulle sålunda för budgetåret

1939/40 draga en sammanlagd kostnad av omkring (15,000 + 15,000 +

60.000 + 30,000 + 1,000 + 2,100 + 3,500 + 400 =) 127,000 kronor.

Därjämte torde eventuellt erfordras medel till extra bidrag till kontroll
föreningsverksamheten

samt till eventuellt anställande av särskilda tjänstemän

hos hushållningssällskapen. Sällskapen lia emellertid disponerat för

budgetåret 1938/39 beviljade medel för åtgärder, vilka i vissa fall torde böra

upprätthållas under en följd av år, innan bestående resultat därav kunna

förväntas. Härtill torde medel jämväl böra avsättas.

Lantbruksstyrelsen föreslår, att anslagsbehovet i dess helhet beräknas till

oförändrat belopp eller 600.000 kronor.

I skrivelse den 10 december 1938 har Sveriges slakteriförbmul anhållit, att

för utlämnande i enlighet med kungörelsen nr 649/1937 av statsbidrag till

byggande av andelsslakterier måtte för nästa budgetår upptagas ett belopp

av 250,000 kronor.

Med överlämnande av en inom mejeriföretagen verkställd utredning ha

vidare Umeå mejeriaktiebolag och Skellefteortens mejeriförening u. p. a. i

skrivelse den 28 februari 1939 hemställt, att Kungl. Majit måtte till årets

riksdag framlägga förslag till ordnande av mejerihanteringen inom Västerbottens

läns lappmark och därmed jämförliga närgränsande områden. I

skrivelsen har framhållits, att förevarande spörsmål ej blott vore en ange
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

81

lägenhet ur ren jordbrukssynpunkt utan att detsamma måhända måste tillmätas

än större betydelse ur social synpunkt. Befolkningen inom lappmarken

vore nämligen för sin utkomst under den närmaste framtiden, då skogsavverkningen

efter uttag av den gamla skogen temporärt måste högst avsevärt

nedgå, hänvisad till jordbruket såsom huvudsaklig förvärvskälla. I

förenämnda utredning har förutsatts, att erforderliga medel för genomförande

av förslaget skulle utgå i form av ett extra pristillägg å ’/* öre per

kilogram invägd mejerimjölk inom länet under 10 år.

1 en den 4 mars 1939 dagtecknad skrift har Västerbottens läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott — under framhållande av att utskottet i

ordnandet av lappmarkens mejerihantering såge den viktigaste förutsättningen

för lappmarkens fortskridande utveckling under den närmaste framtiden

— förklarat sig biträda den av omförmälda mejeriföretag gjorda framställningen.

I en den 24 mars 1938 till jordbruksdepartementet inkommen skrivelse

har Norrbottens läns producentförening, u. p. a., hemställt, att 200,000 kronor

av under regleringsåret 1939/40 inflytande mjölkavgiftsmedel måtte

ställas till föreningens förfogande dels för inlösen av gamla mejerier, som

till följd av pågående centralisering komma att nedläggas, och dels för nybyggnads-

och renoveringsarbeten.

Med skrivelse den 10 januari 1939 har lantbruksstyrelsen överlämnat en

framställning från Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

vari utskottet hemställt om anvisande från jordbrukets prisregleringsfond

av ett belopp å 50,000 kronor till uppförande av fyra centrallagerhus

för lagring av konsumtionspotatis inom Västernorrlands län.

Efter att ha konstaterat att det norrländska jordbruket ägde mycket stora

förutsättningar för en lönande potatisproduktion, framförallt i fråga om konsumtionspotatis,

samt att behovet av lämpliga lokaler för sortering och lagring

av potatis gjorde sig mer och mer gällande förordar lantbruksstyrelsen, att

åtgärder i nyssnämnda framställnings syfte stödjas av statsmakterna. Ett

dylikt stödjande har synts styrelsen önskvärt även i betraktande av att jordbruket

i Norrland trots redan vidtagna åtgärder dock fortfarande syntes arbeta

under tryckta förhållanden. Såsom ytterligare motivering för stödåtgärder

för anordnande genom jordbrukarsammanslutningars försorg av potatislagerhus

anföras de säregna förhållanden, varunder andelsrörelsen bland

jordbrukarna i Norrland arbetar. Rörande de närmare formerna för statens

bistånd har lantbruksstyrelsen yttrat i huvudsak följande.

Särskilda statsmedel för utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldigliet

för nu angivet ändamål torde icke finnas tillgiingliga. Med hänsyn

härtill och då, enligt vad lantbruksstyrelsen erfarit, vissa jordbrukarsammanslutningar

uti ifrågavarande landsända i förhoppning örn bidrag av

statsmedel för ändamålet planera uppförande av potatislagerhus till ett större

antal än som beräknats av Västernorrlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

vill styrelsen ifrågasätta, huruvida icke möjlighet bör beredas

att ur jordbrukets prisregleringsfond för ifrågavarande ändamål anvisa

bidrag utan återbetalningsskyldighet till större belopp än det i fram
llihang

till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 230. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Departements
chefen.

ställningen föreslagna. Det belopp, som torde vara erforderligt, uppskattas

av lantbruksstyrelsen till i runt tal 100,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen vill sålunda föreslå, att riksdagens medgivande må utverkas

att ur jordbrukets prisregleringsfond högst 100,000 kronor må användas

till utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet till ekonomisk

förening av jordbrukare för anläggning av potatislagerhus i Norrland

med viss andel — förslagsvis 20 procent — av anläggningskostnaden. Såsom

villkor för tillgodonjutande av dylikt bidrag torde böra gälla, att anläggningarna

skola avse ett rationellt ordnande av verksamheten. Bidrag synes

böra utgå även till redan utförda anläggningar, därest Kungl. Maj:t finner

skäl därtill föreligga och desamma fylla förenämnda anspråk. På Kungl.

Majit torde böra ankomma att besluta om utanordnande av bidragen samt

att utfärda föreskrifter angående de grunder, efter vilka bidragen skola utgå,

liksom även att taga under övervägande, huruvida nämnda bidragsverksamhet

lämpligen bör utsträckas att gälla även vissa andra delar av riket, där

avsättningsförhållandena äro likartade.

Statens jordbruksnämnd har i remissutlåtande den 8 februari 1939 över

lantbruksstyrelsens omförmälda förslag anfört följande.

Potatisodlingen är i Norrland av stor betydelse, och vid de överläggningar,

som jordbruksnämnden på sin tid förde med representanter för de norrländska

hushållningssällskapen, framfördes rätt allmänt den synpunkten att

norrlandspotatisen skulle kunna bliva en viktig saluprodukt, därest bl. a.

avsättningsförhållandena kunde ordnas på ett tillfredsställande sätt. Även

i detta sammanhang framfördes önskemål örn bidrag för inrättande av potatislagerhus.

I detta liksom i andra avseenden ansåg nämnden emellertid,

att viss erfarenhet borde vinnas beträffande betydelsen av olika åtgärder till

stödjande av det norrländska jordbruket, innan mera omfattande anstalter

träffades för ifrågavarande ändamål. Någon dylik erfarenhet rörande centrala

potatislagerhus synes ej föreligga, såvitt tillgängliga handlingar utvisa.

Med hänsyn härtill ställer sig nämnden tveksam mot att redan nu för ifrågavarande

ändamål anvisa ett så stort belopp som 100,000 kronor. Däremot

har nämnden intet att erinra, därest bidrag lämnas från jordbrukets prisregleringsfond

enligt de grunder och i den utsträckning, som lantbruksstyrelsen

föreslagit, till det planerade eller under byggnad varande potatislagerhuset

i Sundsvall. Nämnden vill även tillstyrka, att Kungl. Majit medgives

befogenhet att örn behov därav skulle anses föreligga och efter prövning av

det särskilda fallet besluta om bidrag jämväl till ytterligare en liknande anläggning

i Norrland.

1938 års jordbruksutredning framhåller i sitt utlåtande, att den med hänsyn

till arbetets stora omfattning och tidskrävande karaktär ännu icke kunnat

taga definitiv ställning till frågan, huruvida och i vad mån en omläggning

av huvudlinjerna för det hittillsvarande jordbruksstödet kan anses påkallad.

Till fullgörande av sitt uppdrag har utredningen låtit igångsätta ett

flertal ingående undersökningar på olika områden, men dessa väntas icke bli

färdiga förrän under loppet av innevarande år. På grund av undersökningarnas

för närvarande ofullbordade läge och då övervägande skäl synas tala

för att de principer, på vilka det nuvarande regleringssystemet uppbyggts, tagas

under omprövning i ett sammanhang, anser utredningen det lämpligast,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

83

att sagda system i avvaktan på slutförandet av undersökningarna bibehålies

i huvudsak oförändrat under nästa regleringsperiod.

Den omständigheten att jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden

för närvarande äro föremål för en ingående undersökning

synes mig giva stöd för jordbruksutredningens åsikt att några mera väsentliga

ändringar i det nuvarande regleringssystemet för nästkommande regleringsår

icke böra företagas. Ehuru jag delar den i ett flertal yttranden tillkännagivna

uppfattningen, att det ur flera synpunkter varit önskvärt att vissa

av jordbrukets mest aktuella avsättningsproblem kunnat på längre sikt lösas

redan vid 1939 års riksdag, anser jag därför att med förslag i sådant hänseende

bör anstå, till dess en tillfredsställande utredning föreligger. Såsom jordbruksutredningen

framhållit torde man ej ha anledning befara några större

olägenheter av att nuvarande anordningar tillämpas i huvudsak oförändrade

ännu ett år. Enligt vad utredningen meddelat kommer utredningen att avlämna

huvudbetänkande i sådan tid, att därav föranledda förslag kunna föreläggas

1940 års riksdag. Med hänsyn härtill torde de grundläggande av

riksdagen antagna regleringsförfattningarna, vilkas giltighetstid utlöper i år,

höra givas ett års förlängd giltighet.

Såsom allmänt mål för jordbruksregleringen har under de senaste åren

eftersträvats att uppnå en prisnivå på jordbrukets produkter ungefärligen

motsvarande medelpriserna under åren 1925—29. Enligt de indexberäkningar,

för vilka redogörelse tidigare lämnats, ha de genomsnittliga produktpriserna

ännu icke kommit upp i full paritet med nämnda nivå. Såsom jordbruksutredningen

framhållit kan man icke med utgångspunkt enbart från

produktpriserna draga någon bestämd slutsats rörande jordbruksnäringens

lönsamhet. Det ingår också som en viktig del av jordbruksutredningens arbete

att undersöka, vilken prisnivå å produkterna som med hänsyn till samtliga

på jordbruksdriftens räntabilitet inverkande faktorer kan anses skälig.

Denna bedömning skall enligt de av mig meddelade direktiven äga rum med

utgångspunkt från att den jordbrukande befolkningens utkomstmöjligheter

böra så avvägas, att den kan upprätthålla en i förhållande till andra befolkningsgrupper

skälig levnadsstandard. Då de undersökningar som äro avsedda

att ligga till grund för ifrågavarande skälighetsprövning ännu icke hunnit

slutföras, anser jag i likhet med utredningen det lämpligast att nuvarande

regler för prisstödets avvägning tillämpas i stort sett oförändrade under regleringsåret

1939/40. Därest i det följande för viss produkt annat ej särskilt angives,

böra regleringsanordningarna således inriktas på att inom föreliggande

möjligheter uppnå eller uppehålla ett prisläge å jordbrukets produkter ungefärligen

motsvarande den genomsnittliga prisnivån under åren 1925—29.

1 detta sammanhang vill jag erinra örn statens jordbruksnämnds uttalande.

att orsakerna till att man under dc gångna åren ej helt lyckats komma upp

till nämnda nivå äro att söka i vissa produktions- och avsättningsförliållanden,

vilka även under nästa regleringsår kunna nödvändiggöra avsteg från

samma nivå. .Tåg anser mig kunna utgå ifrån att regleringsanordningarna i

fortsättningen liksom hittills inom ramen för givna direktiv handhavas på

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

ett sådant sätt, att det nied regleringen eftersträvade resultatet i möjligaste

mån uppnås.

I likhet med utredningen finner jag det önskvärt, att priserna icke fastlåsas

vid ett fixt prisläge utan tillåtas fritt röra sig inom vissa gränser. Vad utredningen

anfört härom har icke föranlett någon erinran från min sida. Sedan

regleringsanordningarna av mera varaktig natur inriktats på att uppnå

det eftersträvade resultatet, böra dessa således i regel icke ändras med mindre

priserna tendera att annat än tillfälligtvis nedgå under 85 procent respektive

överstiga 115 procent av medelpriserna under åren 1925—29. Såsom jag

vid behandlingen av slaktdjursregleringen närmare kommer att utveckla bör

visst undantag härifrån göras beträffande fläskpriset. Vad jag nu anfört får

dock icke hindra att stödanordningarna i största möjliga utsträckning göras

effektiva. Skulle en markerad förskjutning i penningvärdet komma till stånd

eller eljest någon mera betydande ändring i fråga örn de ekonomiska förhållandena

inom näringslivet inträffa, bör Kungl. Maj:t liksom för närvarande

äga befogenhet att vidtaga sådana jämkningar i regleringen, som stå i överensstämmelse

med dess syfte.

Jag övergår härefter till att behandla den närmare utformningen av regleringsåtgärderna

för de olika produktionsgrenarna.

Mjölkregleringen.

Såsom jordbruksutredningen framhållit är mjölken den ojämförligt viktigaste

av jordbrukets saluprodukter. Enligt en av utredningen verkställd

preliminär undersökning på grundval av självdeklarationer, som för beskattningsändamål

avlämnats av jordbrukare, härrörde år 1937 omkring 40 procent

av försäljningsinkomsten vid undersökta jordbruk med 2—20 hektar

åker från mjölkproduktionen. Motsvarande procenttal utgjorde för jordbruk

med större åkerareal omkring 30. Utredningen har under åberopande härav

anfört, att det är av största vikt att nettoinkomsten av mjölkproduktionen

icke försämras. Denna uppfattning delar jag helt. Med hänsyn till den särskilt

stora betydelse mjölken såsom saluprodukt har i vissa delar av landet

bör en förbättring av mjölkpriset eftersträvas.

Den statliga regleringen på mjölkproduktionens område består i främsta

rummet i anordningar för stödjande av exporten av smör samt begränsning av

importen av mjölk och mejeriprodukter. Som led i prisregleringen ingå vidare

upptagande av accis å margarin, särskild avgift å mjölk samt skatt å

oljekakor. Slutligen lämnas produktmjölken särskilda tillskott i form av

prisutjämningsbidrag.

Genom den fortgående ökningen av mjölkproduktionen har frågan örn

smörets avsättning alltmera trätt i förgrunden. Sedan lång tid tillbaka har

från Sverige pågått en ej obetydlig export av smör. Före världskriget valdemia

export tämligen konstant och höll sig mestadels omkring 20,000 ton.

Under tiden efter kriget har exportkvantiteten varierat. Den högsta siffran

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

85

löre jordbruksregleringarna uppnåddes år 1930 med cirka 27,000 ton. Utlandsmarknadens

betydelse i avsättningshänseende har spelat en avgörande

roll vid utformningen av de nuvarande stödåtgärderna på förevarande område,

Då till följd av den internationella jordbrukskrisen exportpriset på smör

i början av 1930-talet starkt nedgick, inriktades strävandena i första hand

på att vid bibehållen export höja prisläget för den del av smörproduktionen,

som försåldes inom landet. För att möjliggöra detta tillkom nuvarande anordning,

enligt vilken för exportsmöret utbetalas pristillägg, svarande mot

skillnaden mellan i Sverige gällande riksnotering för runmärkt smör samt

vid exporten erhållet genomsnittspris. Jämsides med prisstödet för smör

ha åtgärder även vidtagits för att befrämja avsättningen å den inhemska

marknaden. I sådant syfte uttages accis å margarin. Enligt gällande direktiv

bör accisens storlek avvägas så, att försäljningen av margarin hindras

att till följd av prisstödet åt smör svälla ut; dock må accisen ej överstiga 60

öre för kilogram. Med tillämpning av nämnda system har smör produktionen

i sin helhet kunnat finna avsättning till genomsnittspriser, väsentligt överstigande

prisläget för smör utomlands. Det bör framhållas, att detta resultat

vunnits samtidigt som landets totala fettkonsumtion ökat. I ökningen har

såväl smör som margarin deltagit.

På senare tid har från olika håll och från skilda utgångspunkter framhållits

angelägenheten av att en större andel av smörproduktionen beredes avsättning

inom landet. Som skäl härför har anförts, bland annat, att smörexporten

till följd av en ökad produktion på sista tiden visat en stark tendens

till ökning och numera överstiger den högsta kvantitet, som före regleringen

uppnåtts.

För egen del finner jag det uppenbart, att om produktionen av smör fortsätter

att öka i samma takt som hittills, det nuvarande regleringssystemet

kan komma att bliva utsatt för svåra påfrestningar. Det är därför angeläget,

att omförmälda avsättningsproblem nu ägnas en ingående undersökning.

Efter tillstånd av Kungl. Maj:t har 1938 års jordbruksutredning låtit

igångsätta ett flertal specialutredningar på området. Således pågå inom jordbruksutredningen

undersökningar rörande smörexporten och avsättningsförhåilandena

utomlands samt beträffande konsumtionen av smör och margarin

inom olika befolkningsgrupper. Jordbruksutredningen har vidare under

utredning hela det komplicerade spörsmålet örn konkurrensen på den inhemska

marknaden mellan sistnämnda båda varor. För att tillräckligt material

härvid skall stå till jordbruksutredningens förfogande har utredningen

begärt och erhållit Kungl. Maj:ts tillstånd att anordna en undersökning av

produktionen och företagen inom margarinindustrien. Jag har anledning förvänta

att de enskilda företagen skola vara villiga att medverka till denna

undersökning. Skulle så ej vara fallet, ämnar jag föreslå Kungl. Majit att förordna

att undersökningen skall verkställas med tillämpning av 1925 års lag

örn undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.

Innan förenämnda undersökningar slutförts, anser jag det å andra sidan

icke påkallat att frångå de hittillsvarande grunderna för mjölkregleringen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Såväl 1938 års jordbruksutredning som svenska mejeriernas riksförening ha

framhållit att den produktionsökning, som ligger till grund för ökningen i

smörexporten, i nuvarande läge icke synes behöva förorsaka överväganden

i restriktiv riktning, i vad exporten angår. Vid sådant förhållande torde

även med övervägande av frågan om skärpta åtgärder — utöver dem som

gällande förordning örn accis å margarin och andra fettvaror medgiver — i

syfte att försvåra användningen av nämnda varor kunna anstå, till dess resultatet

av jordbruksutredningens arbete föreligger. Jag vill i detta sammanhang

erinra om att sagda förordning innefattar befogenhet för Kungl. Maj:t

att accisbelägga fettemulsioner och andra ersättningsmedel för smör än margarin.

I ändamål att öka avsättningen av smör inom landet har riksförbundet

landsbygdens folk i sin skrivelse den 15 februari 1939 framställt krav på

att bestämmelser skola utfärdas, som tvinga alla allmänna inrättningar att

använda smör i stället för margarin. Jag är ense med riksförbundet rörande

önskvärdheten av att margarin i största utsträckning utbytes mot smör

vid sådana inrättningar. I enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade cirkulär

har så även skett vid statliga institutioner. I den mån upphandling av

margarin fortfarande äger rum vid kommunala inrättningar, tillkommer det

ej Kungl. Majit att härutinnan träffa andra bestämmelser, men jag vill uttala

förhoppningen, att dessa inrättningar skola följa statsinstitutionernas exempel.

I anslutning till vad sålunda anförts torde mjölkregleringen böra bibehållas

i huvudsak oförändrad under nästa regleringsår. I överensstämmelse

härmed bör den Kungl. Majit nu tillkommande befogenheten att förordna

örn accis å margarin och vissa andra fettvaror utsträckas att gälla intill

utgången av juni månad 1940. Chefen för finansdepartementet framlägger

förslag i sistnämnda avseende. I beredskapssyfte torde Kungl. Majit vidare

böra lämnas fortsatt bemyndigande att, om så prövas nödigt för stödjande

av smörpriset, vidtaga åtgärder för reglering för tiden till och med den 30

juni 1940 av införseln av margarin, konstister och fettemulsioner samt råvaror

för margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas. Detta

bemyndigande bör liksom hittills innefatta rätt för Kungl. Majit att föreskriva,

att införsel av berörda varor må ske endast efter tillstånd av särskild

myndighet ävensom att vid införseln eller vid lämnande av dylikt tillstånd

särskild avgift skall upptagas.

För uppehållande av exporten av smör och andra mejeriprodukter bör

pristillägg utgå efter samma grunder som för närvarande. Importen av dessa

varor och av mjölk bör vara underkastad reglering i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande bestämmelser. Dessa innebära, att införsel i

regel ej bör medgivas med mindre importören erlägger en avgift, svarande

mot vad som skulle utgå i pristillägg, därest varan utförts ur riket. Kungl.

Majit torde böra bemyndigas att vidtaga åtgärder i enlighet härmed för tiden

till och med den 30 juni 1940. I samband med avlåtandet till riksdagen

av fjolårets proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 230.

87

område anförde jag, att det med hänsyn till önskvärdheten av att vinna

en ökad avsättning för skummjölken kunde ifrågasättas att bereda kaseintillverkningen

inom landet skydd mot utländsk konkurrens. Sedan utredning

härom verkställts av kommerskollegium, vill jag förorda, att nyssnämnda

bemyndigande även måtte omfatta åtgärder för reglering av importen

av kasein. Tills vidare torde dylika åtgärder böra begränsas till att importerat

kasein belägges med en importavgift av högst 10 öre för kilogram. Genom

denna avgift inflytande medel torde böra tillföras jordbrukets prisregleringsfond

och användas för utbetalande av pristillägg för en tillverkning

inom landet av intill 200 ton kasein per år. Pristilläggets storlek bör avvägas

så, att produktionskostnaderna täckas. Genom ifrågavarande anordning

avses att bereda tillverkningen vid nu förefintliga anläggningar sådant

stöd, att den kan bedrivas i ungefärligen samma omfattning som den haft

under de senaste åren. Ehuru en tillverkningskvantitet av 200 ton måste anses

äga endast ringa betydelse för jordbruksnäringen, anser jag det likväl

önskvärt att produktionen kan hållas i gång. Såsom kommerskollegium anfört

föreligga vissa planer på att inom landet börja tillverkning av spånadsfibern

lanital med användande av kasein såsom råvara. Därest dessa planer

komma till utförande eller nya användningsområden för kasein eljest yppa

sig, torde det böra övervägas att giva skyddet för den inhemska kaseinproduktionen

en annan utformning än den av mig förut angivna.

För erhållande av medel till mjölkregleringen bör mjölkavgift även under

nästa regleringsår upptagas. Förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående

mjölkavgift torde således böra erhålla förlängd giltighet till och med

utgången av juni 1940. Jag förutsätter, att svenska mejeriernas riksförening

i sinom tid kommer att göra framställning örn upptagande av sådan avgift

under nästa regleringsår. Vidare böra oljekakor beläggas med skatt. Vad

som inflyter genom nämnda avgift och skatt ävensom genom accisen å margarin

bör, till den del dessa medel icke behöva tagas i anspråk för utlämnande

av pristillägg å exporterade mejeriprodukter eller för vissa andra av

mig i det följande angivna ändamål, användas för prisutjämning mellan

mjölkproducenterna.

1 syfte att under nästkommande regleringsår bereda det mindre jordbruket

ett tillfälligt stöd har jordbruksutredningen föreslagit, att nuvarande

regler för prisutjämningen skola ändras sålunda, att varje producent, som

erlägger mjölkavgift eller som levererar mjölk till avgiftspliktigt mejeri eller

mjölkhandel, före den nuvarande prisutjämningens verkställande mellan

distrikten av prisutjämningsmedlen tilldelas ett särskilt bidrag för 450 kilogram

försåld mjölk lier månad eller den lägre kvantitet, för vilken avgift

erlägges. Storleken av detta bidrag föreslås skola per kilogram mjölk motsvara

mjölkavgiften. Om denna utgår med 2 öre per kilogram skulle således

bidragsbeloppet för hela nämnda kvantitet komma att bli 108 kronor per

år. Till motivering av nämnda förslag har jordbruksutredningen anfört,

att utredningen haft under övervägande olika möjligheter att bereda innehavare

av mindre jordbruk ett bättre ekonomiskt underlag. På grund av

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

den komplicerade arten av denna fråga och med hänsyn jämväl till pågående

undersökningar rörande det mindre jordbrukets nuvarande läge funne

sig utredningen icke kunna till innevarande års riksdag framlägga något slutgiltigt

förslag därutinnan. Nyssnämnda bidragsanordning, vilken avsåge att

inom det nuvarande jordbruksstödets ram bereda en tillfällig hjälp åt innehavarna

av de mindre jordbruk, å vilka saluproduktion bedrives, hade endast

karaktären av ett provisorium under nästa regleringsperiod. I fortsättningen

av sitt arbete ämnade utredningen upptaga frågan i ett större sammanhang.

I likhet med flertalet hörda myndigheter och organisationer hyser jag betänkligheter

mot att inom jordbruksregleringens ram företaga längre gående

differentieringar på olika kategorier av producenter än som hittills

skett. Då emellertid en förbättring av det mindre jordbrukets ekonomiska

ställning måste anses vara av behovet påkallad, och den ifrågasatta bidragsanordningen

endast är avsedd att, i avvaktan på ett slutligt förslag från

jordbruksutredningens sida, utgöra ett provisorium under nästa regleringsår,

vill jag ej motsätta mig densamma.

I fråga om bidragsanordningens tekniska genomförande har jag icke funnit

anledning till erinran mot jordbruksutredningens förslag. Riksförbundet

landsbygdens folk har i sin framställning den 15 februari 1939 förordat

att endast producenter, som leverera högst 1,000 kilogram i månaden skulle

komma i åtnjutande av bidrag. Detta förslag kan jag av flera skäl icke tillstyrka.

Det måste i och för sig anses mindre tilltalande att en producent

helt skulle gå miste örn bidrag, därest han levererade ett eller annat kilogram

mera än sagda myckenhet. Denna omständighet skulle vidare utgöra en

stark lockelse för producenter, vilkas produktion överstege 1,000 kilogram i

månaden, att försälja den överskjutande kvantiteten vid sidan av regleringen.

Vad angår de invändningar av teknisk art, som av svenska mejeriernas

riksförening framställts mot utredningens förslag, vill jag erinra örn att statens

jordbruksnämnd, som närmast har att svara för den med anordningen

förenade kontrollen, funnit detta genomförbart såväl ur uppbörds- som kontrollsynpunkt.

Den närmare utformningen av förslaget torde böra ankomma

på Kungl. Majit. Därvid böra de av jordbruksutredningen uppdragna

riktlinjerna i huvudsak följas. Beaktande bör även skänkas det av riksföreningen

påpekade förhållandet, att i vissa fall brukningsdelen och icke

den enskilda producenten bör utgöra grundenhet vid beräkning av den bidragsberättigade

kvantiteten.

Enligt av jordbruksutredningen verkställda beräkningar kommer vid en

mjölkavgift av 2 öre per kilogram utanordnandet av förevarande bidrag att

draga en kostnad av i runt tal 20 miljoner kronor. Denna belastning av

prisutjämningsfonden medför, såsom utredningen framhållit, vid nuvarande

produktmjölkskvantitet en minskning av prisutjämningsbidraget av 0.9

öre per kilogram i genomsnitt för hela landet. I syfte att bereda kompensation

för denna minskning, vilken i annat fall skulle i motsvarande grad

minska hjälpen till det mindre jordbruket samt leda till sänkta mjölkpriser

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

89

för det medelstora och större jordbruket, har utredningen förordat ändring

av de nuvarande reglerna för mjölkavgiftens utgörande. Utredningen föreslår

sålunda, att avgiften vid ett smörpris av 2 kronor 70 öre bör utgå med

2 öre per kilogram mjölk. Vid stigande smörpris bör avgiften enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande successivt sänkas, så att den vid ett smörpris

av 3 kronor utgör 1 öre. Dessa direktiv ha av statens jordbruksnämnd tolkats

så, att mjölkavgiften skall utgå med 2 öre, så länge smörpriset understiger

2 kronor 85 öre per kilogram, för att sänkas till 1.5 öre vid ett smörpris,

uppgående till sistnämnda belopp. I de yttranden, som i denna fråga

avgivits av jordbrukets organisationer, har tveksamhet yppats beträffande

möjligheterna att vid angivna direktiv uttaga den av jordbruksutredningen

förutsatta kompensationen. Då prissättningen å produkterna är beroende

på marknadsförhållandena, är det svårt att med någon bestämdhet yttra sig

härom. I de av jordbruksutredningen verkställda beräkningarna angående

anordningens inverkan på mjölklikviderna synas i varje fall vissa justeringar

behöva företagas. Först må framhållas, att beräkningarna skett med utgångspunkt

från en mjölkavgift av 2 öre och ett genomsnittligt smörpris av

2 kronor 75 öre respektive 2 kronor 80 öre. I den mån smörpriset till följd

av växlingar i marknadsläget behöver hållas lägre under en årstid än under

en annan, uppnås ej de vid beräkningarna framkomna resultaten, med

mindre mjölkavgiften tillåtes kvarstå oförändrad vid högre smörpris än de

av utredningen angivna genomsnittsprisen. Vidare har utredningen räknat

med att ett belopp av omkring tre miljoner kronor skulle inflyta till mjölkregleringen

genom höjda skattesatser å oljekakor. Av skäl, som närmare

komma att utvecklas i samband med behandlingen av fodermedelsmarknaden,

kan jag icke förorda en så långt gående skärpning av oljekaksregleringen

som utredningen föreslagit. På grund härav och då intäkterna av

oljekaksskatten äro beroende på prisläget för oljekakor utomlands anser jag,

att nämnda intäkter i detta sammanhang böra lämnas ur räkningen. Med

hänsyn till det sagda måste, örn de av utredningen framräknade produktmjölkprisen

skola kunna erhållas, nyssnämnda belopp uttagas i annan ordning.

Jag vill i detta sammanhang påpeka, att den av jordbruksutredningen

föreslagna regeln örn mjölkavgiftens successiva sänkning i viss mån strider

mot bidragsanordningens ändamål, hjälp åt det mindre jordbruket. Då

bidragets storlek skall motsvara mjölkavgiften, medför nämnda regel att det

ökade stöd som avsetts för det mindre jordbruket minskas i mån som smörpriset

höjes. Detta resultat måste anses desto mera otillfredsställande som

en ökad inkomst av produktmjölken samtidigt kommer att tillgodoföras de

större producenterna. 1 betraktande av samtliga nu anförda omständigheter

finner jag mig böra föreslå, att mjölkavgiften under nästa regleringsår må

utgå med 2 öre upp till ett smörpris av 3 kronor. Vid högre smörpris än 3

kronor bör det ankomma på Kungl. Majit att bestämma huruvida och i så

fall med vilket belopp mjölkavgift bör utgå.

För att örn möjligt öka smörkonsumtionen och förhindra att margarinförsäljningen

vid ett förhöjt smörpris vinner marknad på smörets bekostnad

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

bör en höjning av nu utgående margarinaccis komma till stånd. Höjda

priser å såväl smör som margarin medföra å andra sidan risk för att fettkonsumtionen

nedgår inom familjer med höga livsmedelsutgifter i förhållande

till inkomstens storlek. Denna risk ökas självfallet, om ett omslag inträffar

i de nuvarande konjunkturerna. Då fettförbrukningen särskilt inom

barnrika sådana familjer redan nu torde vara låg, finner jag det angeläget

att åtgärder vidtagas till förhindrande av en sådan nedgång, vilken

skulle vara till skada för folkhälsan och därjämte menligt inverka på

jordbrukets avsättningsmöjligheter. Med hänsyn till önskvärdheten av att

vinna en ökad avsättning inom landet för smör synas nyssnämnda åtgärder

huvudsakligen böra inriktas på att bereda behövande familjer tillgång till

denna vara till ett nedsatt pris.

På grund av vad sålunda anförts torde Kungl. Maj:t bemyndigas att av

de margarinaccismedel, som inflyta genom höjning av accisen, använda

högst fem miljoner kronor för ändamål som nyss sagts. Såsom förut nämnts

bör detta belopp i främsta rummet tagas i anspråk för tillhandahållande av

smör till nedsatt pris till behövande familjer. Emellertid bör det stå Kungl.

Maj :t fritt att anslå viss del av medlen för tillhandahållande i begränsad omfattning

av smör eller mjölk för utspisning av barn, företrädesvis skolbarn.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma formerna

för sagda verksamhet. Då i jordbruksutredningens uppdrag ingår att undersöka

vilka möjligheter som finnas att genomföra ett system med prisdifferentiering

beträffande jordbruksprodukter, synes det lämpligt att utredningen

avgiver förslag rörande riktlinjerna för verksamheten. Genom

den av mig sålunda föreslagna anordningen erhåller man tillfälle att i praktiken

få prövat, huruvida tanken på en planmässig dylik differentiering i

syfte att samtidigt öka produkternas avsättning inom landet och för mindre

bemedlade underlätta tillgången på viktiga födoämnen är genomförbar.

Det är min förhoppning att erfarenheterna från verksamheten i fråga, vilken

tills vidare bör givas karaktären av försök, skola bliva till stor nytta, då det

gäller att taga slutlig ställning till jordbruksstödets utformande på längre

sikt.

Enligt nuvarande bestämmelser må de margarinaccismedel, som influtit

före den 1 juli 1935 och av vilka för närvarande återstå cirka 700,000 kronor,

användas för utdelning till hjälpbehövande av jordbruksprodukter, i

främsta rummet mjöl och smör, eller av andra inhemska förnödenheter, såsom

till exempel frukt och fisk, gratis eller lill nedsatt pris. Den omständigheten

att särskilt anslag ställes till förfogande för utdelning av smör till nedsatt

pris synes ej böra föranleda någon ändrad disposition av sagda medel.

Någon utökning av medlen i fråga torde däremot ej behöva ske.

På konsumtionsmjölksmarknadens område torde liksom under innevarande

år utrymme böra lämnas för en fri prisbildning med utgångspunkt från

vid varje tidpunkt gällande produktmjölkspris.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 230.

91

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk.

Den nuvarande regleringen på slaktdjursmarknadens område bygger i huvudsak

på principen att den inhemska marknaden skall förbehållas vår egen

produktion. I överensstämmelse härmed är importen av slaktdjur samt kött

och fläsk underkastad reglering genom licensgivning. Kungl. Maj :t äger föreskriva,

att vid införsel särskild avgift skall uttagas. I mån av behov må

åtgärder även vidtagas för stödjande av exporten samt för utjämning av tillförseln

å den inhemska marknaden. Såsom jordbruksutredningen framhållit

ha de exportstödjande anordningarna huvudsakligen haft till ändamål att

möjliggöra ett utfyllande av de kontingenter i fråga om fläsk, svin och levande

nötkreatur, som beviljats vårt land på Storbritannien och Tyskland.

Export till andra länder har kunnat ske endast mot mycket stora kostnader.

Priset på fläsk har i medeltal för år 1938 legat högre än under något år

tidigare under regleringen. För de olika månaderna har priset varierat mellan

82 och 101 procent av det genomsnittliga prisläget under åren 1925—1929.

Av tillgängliga uppgifter att döma råder det en bestämd växelverkan mellan

fläskprisets höjd och produktionens storlek. Det är därför önskvärt, att

fläskpriset kan hållas så stabilt som möjligt. Ehuru jag är väl medveten

om svårigheterna att uppehålla en på förhand fastställd prisnivå på fläsk,

anser jag mig därför böra biträda statens jordbruksnämnds förslag, att på

förevarande område om möjligt bör undvikas att priserna nedgå under respektive

stiga över 10 procent av den genomsnittliga prisnivån 1925 29.

I övrigt lärer, såsom jordbruksutredningen framhållit, anledning icke föreligga

att för nästa regleringsår frångå de riktlinjer, som för närvarande tilllämpas

beträffande slaktdjursregleringen. Kungl. Maj:t torde således böra

erhålla riksdagens bemyndigande att för tiden till och med den 30 juni 1940

vidtaga åtgärder för reglering av införseln till riket av slaktdjur samt kött och

fläsk i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder. Liksom hittills

bör detta bemyndigande omfatta rätt för Kungl. Majit att under importregleringen

indraga jämväl kött av fjäderfä. Kungl. Maj :t bör vidare äga befogenhet

att besluta om utanordnande av pristillägg vid export. För avlastning

av mera tyngande överskott bör även export till s. k. sekundära marknader

kunna understödjas. För att motverka de olägenheter, som en ojämn tillförsel

innebär i fråga om såväl avsättning som priser, höra bidrag och förskott

utlämnas vid infrysning av både kött och fläsk. I mån av behov böra

även andra förfaranden, som kunna medverka till en stabilisering av marknaden,

ekonomiskt understödjas. Såsom jordbruksutredningen anfört höidet

ankomma på Kungl. Majit och statens jordbruksnämnd att avgöra under

vilka förhållanden och i vilken omfattning omförmälda regleringsåtgärder

skola ifrågakomma. Vid åtgärdernas genomförande är det önskvärt, att jordbrukarnas

organisationer medverka.

Jämväl med avseende på bestridandet av kostnaderna för regleringen torde

nuvarande regler höra bibehållas. I första hand böra således medel, som in
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

flyta genom upptagande av avgift vid export och import av kött och fläsk,

tagas i anspråk. Örn nämnda avgifter ej förslå bör för ändamålet jämväl få

användas vad som inflyter i form av införselavgifter å majs med flera fodermedel

i den mån dessa medel ej erfordras för tillgodoseende i enlighet med

hittillsvarande bestämmelser av vissa andra nied jordbruksstödet sammanhängande

syften. Därest ytterligare medel skulle erfordras, bör slaktdjursavgift

få uttagas. Förordningen den 3 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift

torde således böra erhålla förlängd giltighet till och med den 30 juni

1940.

På äggmarknadens område beredes den inhemska prisnivån för närvarande

stöd genom reglering av införseln och utlämnande av pristillägg vid export.

Importregleringen sker genom licensgivning och uttagande av införselavgift.

Regleringsåtgärderna handhavas av Sveriges äggintressenters förening

u. p. a.

Av den förut lämnade redogörelsen för jordbruksstödets verkningar framgår,

att beträffande ägg den såsom eftersträvansvärd angivna prisnivån hitintills

icke uppnåtts. Äggpriserna enligt statens jordbruksnämnds index lågo

i medeltal för år 1938 omkring 13 procent lägre än i genomsnitt för åren 1925

—29. Trots detta har äggproduktionen under regleringens giltighetstid visat

en stark tendens till ökning. Tidigare har denna ökning uppvägts av en

liknande stegring i den inhemska konsumtionen, men under de senaste åren

har produktionsökningen föranlett en relativt stor utökning av exporten. Under

nuvarande förhållanden kan endast en begränsad kvantitet ägg försäljas

till Tyskland. För avsättning av det växande exportöverskottet har man därför

huvudsakligen att räkna med Englandsmarknaden. Därest exporten fortsätter

att öka på samma sätt som under sista åren, föreligger det risk för att

exportpriserna på denna marknad nedgå. Nu berörda förhållanden mana

enligt min mening till försiktighet i fråga örn åtgärder, som kunna antagas

uppmuntra till en ökad äggproduktion. Det bör särskilt beaktas, att under

regleringens hägn industriellt betonade företag kunna uppkomma eller produktionen

vid äldre sådana utvidgas. Enligt vad jag erfarit förefinnes redan

nu en tendens i sådan riktning. Jag förväntar, att 1938 års jordbruksutredning

i sitt fortsatta arbete ägnar erforderlig uppmärksamhet åt ifrågavarande

spörsmål.

I avvaktan på resultaten av jordbruksutredningens undersökningar synas

nu tillämpade grunder för reglering av äggmarknaden böra i huvudsak följas

även under regleringsåret 1939/40. I den mån Kungl. Majit så finner

lämpligt torde emellertid även andra åtgärder till stabilisering av det inhemska

äggpriset än sådana som ha avseende å export och import kunna understödjas.

Regleringsåtgärderna böra liksom hittills handhavas av Sveriges

äggintressenters förening, u. p. a. I enlighet med det anförda torde Kungl.

Majit bemyndigas att för tiden till och med den 30 juni 1940 vidtaga åtgärder

för reglering av införseln av ägg m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande bestämmelser. Kostnaderna för erforderliga stödåtgärder

torde få bestridas i första hand av medel, som inflyta genom import
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

93

och exportavgifter å ägg m. m. samt genom upptagande av införselavgifter

å havre och majs med flera fodermedel, och i andra hand av medel, som inflyta

genom upptagande av skatt å oljekakor.

Fodermedelsregleringen.

Stödåtgärderna på fodermedelsmarknadens område avse huvudsakligen att

begränsa användningen av utländskt foder eller av utländska råvaror tillverkat

foder. I detta syfte regleras importen genom licensgivning samt uttagande

av skatt och införselavgifter. Till stödjande av den inhemska odlingen

av kvalitetshavre ha därjämte bestämmelser utfärdats om skyldighet för

tillverkare av gryn och mjöl av havre att i viss av Kungl. Maj:t bestämd utsträckning

använda svensk vara.

I likhet med jordbruksutredningen anser jag, att hittillsvarande grunder

för importregleringen av utländska fodermedel böra bibehållas i stort sett

oförändrade under nästa regleringsår. Oljekakor böra sålunda beläggas med

skatt. För införsel av andra fodermedel bör särskilt tillstånd fordras, varjämte

importvaran, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, bör

beläggas med införselavgift. Import av sådana fodermedel, som normalt

produceras inom landet, bör som regel icke medgivas. Den önskvärda begränsningen

av importen i övrigt synes i första hand böra åvägabringas genom

en lämplig avvägning av införselavgiftens höjd. Då, såsom jordbruksutredningen

framhållit, verkningarna på kort sikt av en höjning eller sänkning

av avgifterna äro mycket svårbedömliga, böra nied hänsyn till handeln

och för att undgå spekulation ofta förekommande ändringar i avgifterna

undvikas.

I enlighet med hemställan av statens jordbruksnämnd torde Kungl. Majit

böra bemyndigas att medgiva befrielse, helt eller delvis, från skatt, som avses

i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) om skatt å oljekakor och vissa slag

av fodermjöl. Förslag till förordning om härav betingad ändring av 11 § i

förstnämnda förordning bör föreläggas riksdagen.

För att underlätta anbringandet av ett verksamt stöd åt animalie- och

spannmålspriserna har jordbruksutredningen funnit en viss åtstramning i

fråga om importregleringen av oljekakor och majs av förhållandena påkallad.

Utredningen föreslår sålunda att oljekaksskatten, i den mån nuvarande

bestämmelser det medgiva, normalt avväges så, att priset på oljekaksfoder

kommer att något överstiga motsvarande medelpris under den för mjölkregleringen

gällande basperioden 1925—29. Beträffande majs anser utredningen,

att man vid en normal foderskörd bör eftersträva ett partipris av

16 å 17 öre per kilogram. Utredningens förslag i sistnämnda hänseende

anser jag mig böra biträda. I fråga om oljekakorna synes mig däremot en

större varsamhet motiverad. Oljekaksfodret konkurrerar icke på samma

sätt som majsen med de inhemska fodermedlen och är av stor betydelse fölen

rationell utfodring av nötkreaturen, icke minst på de mindre bruknings
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Majlis proposition nr 230.

delarna. Med hänsyn härtill torde, i avvaktan på slutförandet av jordbruksutredningens

arbete, olj ekakor icke böra beläggas med högre skatt än som

erfordras för att priserna å mjölk och oljekaksfoder i förhållande till förenämnda

basperiod skola komma i ungefärlig paritet till varandra.

I syfte att den inhemska kornodlingen i fall av låga priser å malt i utlandet

skall kunna beredas tillräckligt skydd mot en import av denna vara

har statens jordbruksnämnd föreslagit Kungl. Maj:t att utverka riksdagens

bemyndigande att reglera importen samt i anslutning därtill förordna om

upptagande av införselavgift å malt. Då såsom jordbruksnämnden framhållit

ökade inköp av utländskt malt måste försvåra avsättningen av maltkom

och även kunna tänkas inverka oförmånligt på fodermedelsregleringen,

tillstyrker jag nämndens förslag i vad avser tiden intill utgången av nästa

skördeår eller till och med den 31 augusti 1940. Genom berörda avgift inflytande

medel torde böra tillföras prisregleringsfonden.

I proposition nr 31 till årets riksdag hemställde Kungl. Majit om bemyndigande

att av jordbrukets prisregleringsfond använda högst 2 miljoner

kronor för utbetalande av pristillägg vid export av fodersäd intill den 1

september 1939. Denna hemställan, vilken föranleddes av speciella förhållanden

på fodersädsmarknaden under innevarande skördeår, har av riksdagen

bifallits. I samband med avlåtandet av nämnda proposition anförde

jag, att dylikt exportstöd i regel icke bör förekomma. Principiellt har jag

nämligen den inställningen, att den inhemska foderskörden bör avsättas

inom landet och att ett exportstöd bör inskränkas till att avse de färdiga

animalieprodukterna. I mån som åtgärder vid en riklig foderskörd erfordras

för motverkande av ett starkare prisfall å inhemska fodermedel torde

därför i fortsättningen liksom hittills en skärpning av importregleringen avutländskt

foder i första hand böra tillgripas. Emellertid kunna, såsom erfarenheterna

under innevarande skördeår bestyrkt, priserna på fodersäd trots

en skärpt sådan reglering nedgå under vad som kan anses rimligt. Inträffar

en dylik situation samtidigt med att läget utomlands för en export är

relativt gynnsamt, synas betänkligheterna mot ett exportstöd för fodersäd

väsentligt mindre. Jag anser därför, att Kungl. Majit bör äga befogenhet

att, då särskilda förhållanden så påkalla, i begränsad omfattning

stödja en fodersädsexport. Då denna befogenhet, såsom jordbruksutredningen

anfört, icke bör ha till syfte att säkerställa ett visst prisläge å inhemskt

foder, torde de medel, som under ett skördeår må för ändamålet tagas i anspråk,

kunna begränsas till 2 miljoner kronor. Kostnaderna för exportstödet

böra lämpligen bestridas av medel, som inflyta genom upptagande av avgifter

å majs och därmed jämförliga fodermedel.

Gällande bestämmelser om användning av svensk havre vid tillverkning

av gryn torde böra bibehållas även under nästa regleringsår. Jag kan icke

bil räda statens jordbruksnämnds åsikt beträffande lämpligheten att nu utbyta

dessa bestämmelser mot en anordning, enligt vilken kvarnarna skulle

tillåtas att utan införselavgift införa utländsk havre i den omfattning det

kan styrkas, att svensk havre till motsvarande myckenhet utförts ur ri
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

95

ket utan stöd från statens sida. Som skäl för min uppfattning i denna fråga

vill jag framhålla, att inmalningsförfarandet för närvarande är att betrakta

närmast såsom ett stöd åt avsättningen av för grynändamål lämpad havre.

För att den av joxdbruksnämnden ifrågasatta anordningen skulle bliva likvärdig

med den nu gällande, skulle man bli nödsakad kräva att större delen

av exporten avsett just sådan havre. Frånsett de svårigheter av praktisk

art, som uppställandet av ett sådant krav skulle vålla, kan det knappast

antagas att anordningen, så utformad, skulle bereda kvarnarna någon större

lättnad. Om den inhemska havreskörden skulle bli av mindre god

kvalitet och tillverkningsprocenten för havre av denna anledning behöver

hållas jämförelsevis låg, kan det möjligen övervägas att medgiva införsel

av utländsk grynhavre utan erläggande av införselavgift i den omfattning

det styrkes att motsvarande kvantitet svensk havre utförts ur riket. Därest

en sådan anordning befinnes lämplig, torde det få ankomma på Kungl.

Majit att utfärda härför erforderliga bestämmelser.

Två ledamöter av jordbruksutredningen ha i en till utredningens utlåtande

fogad reservation förordat, att småbrukare med viss lägre inkomst

skulle tilldelas rabattkort, som berättigade dem att till lägre pris inköpa en viss

kvantitet oljekakor, majs eller hönsfodermjöl per varje större husdjur (hästar

och nötkreatur). Syftet med detta förslag har angivits vara att bereda

hjälp åt de småbrukare, vilka endast producera livsmedel för eget behov

och således icke nås av den av mig i det föregående tillstyrkta anordningen

med pristillägg för en viss kvantitet saluförd mjölk. I det övervägande antalet

yttranden har reservanternas förenämnda förslag av skilda anledningar

blivit avstyrkt. Ej heller jag anser mig kunna biträda förslaget

i föreliggande skick. Jordbruksutredningen har funnit lösningen av denna

fråga kräva ingående förarbeten och undersökningar och uttryckligen förklarat

sig ämna i ett större sammanhang upptaga densamma till behandling

inom den närmaste tiden. Enligt min mening kunna också allvarliga erinringar

riktas mot förslagets utformning. Örn man bortser från den tekniska

apparaten, anser jag de mest framträdande bristerna i förslaget vara att det

uppmuntrar till användning av utländskt kraftfoder i fall, där fullgod svensk

vara finnes att tillgå, och därjämte medverkar till uppkomsten av en på utländskt

foder grundad animalieproduktion på brukningsdelar, vilkas innehavare

lia sin egentliga försörjning utanför jordbruket. Därest det visar

sig möjligt att i praktiken genomföra en prisdifferentiering av fodermedel,

bör denna enligt min mening i första hand sikta till att underlätta foderanskaffningen

för småbrukare, som för sin utkomst i väsentlig mån äro

hänvisade till jordbruksdriften. Vidare bör anordningen så utformas, att

avsättningen av inhemskt foder i möjligaste mån främjas.

Gällande anordningar i syfte att förbilliga vissa fodermedel i Norrland

och angränsande delar av landet torde böra bibehållas även under nästkommande

regleringsperiod. Dea av svenska lantmännens riksförbund väckta

frågan örn åtgärder till undanröjande av vissa för norrländska havreproducentcr

skadliga verkningar av anordningen med fraktbidrag för havre till

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

delar av Norrland torde böra upptagas till undersökning i samband med

den översyn av regleringsåtgärderna i allmänhet som jordbruksutredningen

har att verkställa. Jag vill i detta sammanhang erinra örn, att de påtalade

olägenheterna kunde förutses redan då förevarande bidragsanordning på begäran

av norrlandsrepresentanter i riksdagen infördes.

Brödsädsregleringen.

För stödåtgärderna på brödsädsmarknadens område äro bestämmelserna örn

inmalningstvång grundläggande. I anslutning till dessa regleras införseln av

vete och råg samt därav framställda produkter. Enligt gällande direktiv bör

vid tillämpning av nämnda anordningar en fri prisstegring intill 15 procent

över 1925—29 års prisnivå ej förhindras. Under förutsättning att prisläget för

brödsäd å världsmarknaden ej är alltför ogynnsamt, kan åt marknaden beredas

ett särskilt stöd genom anordningen med utförselbevis. Slutligen må till

skyddande av en viss lägsta prisnivå stödköp företagas. Stödköpsförfarandet

tillämpas i praktiken för första gången under innevarande konsumtionsår.

I anslutning till av mig inledningsvis anförda synpunkter torde några större

ändringar beträffande grunderna för brödsädsregleringen icke böra vidtagas

för nästkommande skördeår. Nuvarande bestämmelser och direktiv i fråga

om inmalningstvånget och importregleringen torde således böra gälla även i

fortsättningen. I överensstämmelse härmed bör Kungl. Maj :t erhålla riksdagens

bemyndigande att för tiden intill utgången av nästa konsumtionsår eller

till och med den 31 augusti 1940 träffa anstalter för reglering av importen

av vete och råg samt därav beredda produkter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad nu gäller.

Anordningen med utförselbevis, vilken innebär att genom införseln av brödsäd

och vissa förmalningsprodukter inflytande tullmedel användas för stödjande

av exporten av inhemsk brödspannmål, har till följd av de exceptionellt

låga världsmarknadspriserna icke kunnat utnyttjas under innevarande konsumtionsår.

För den händelse priserna å världsmarknaden för brödsäd väsentligt

stiga, synas utförselbevisen åter kunna komma till användning i

marknadsstödjande syfte. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att förordningen

angående utförselbcvis för råg och vete förlänas fortsatt giltighet till

och med den 31 augusti 1940. I samband med denna förlängning torde fortsatt

befogenhet böra tilläggas Kungl. Majit att, då särskilda skäl därtill föranleda,

för tiden till och med sagda dag bestämma, att restitution av tull enligt

4 § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution ej

må åtnjutas eller må åtnjutas allenast i mindre omfattning än i nämnda paragraf

sägs. Enligt nuvarande direktiv må utförselbevis utfärdas, så länge

vetepriset inom landet med tillägg i förekommande fall av utgående veteavgift

icke per deciton överstiger 20 kronor 50 öre under höstmånaderna och

22 kronor under sommarmånaderna. För råg skola 1 krona per deciton lägre

priser tillämpas. Dessa regler torde böra följas även under nästa konsuln
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

97

tionsår. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till marknadsförhållandena

inom och utom landet bestämma utförselbevisens värde.

Som förut nämnts tillämpas under innevarande konsumtionsår stödköp för

första gången. Ehuruväl erfarenheterna av årets verksamhet få anses ha givit

vid handen att stödköpsförfarandet vid en stor skörd är förenat med vissa

svårigheter, delar jag jordbruksutredningens åsikt beträffande lämpligheten

att uppskjuta ett slutligt ställningstagande till denna anordning, till dess konsumtionsåret

gått till ända och verkningarna av stödköp säkrare kunna bedömas.

Såsom spannmålsaktiebolaget anfört torde för övrigt vissa av nämnda

svårigheter bliva undanröjda vid en rikligare tillgång på lagerutrymmen,

varom utredning för närvarande pågår.

På grund av vad sålunda anförts torde även under nästa konsumtionsår

stödköp få verkställas till skyddande av en lägsta prisnivå å brödsäd. I likhet

med jordbruksutredningen anser jag, att såsom dylik prisnivå bör gälla

ett producentpris av 16 kronor 50 öre för deciton vete och 15 kronor 50 öre

för deciton råg under höstmånaderna med en mot lagringskostnaderna svarande

successiv stegring av prisnivån under konsumtionsåret. Då det måste

anses skäligt, att något bättre brödsädspriser tillförsäkras producenterna, om

brödsädsöverskottet är jämförelsevis ringa än om det är stort, bör i enlighet

med utredningens förslag stödköp, där Kungl. Majit finner så av förhållandena

påkallat, även kunna verkställas vid 50 öre högre priser än de nyss angivna.

För närvarande må stödköp under ett skördeår ej avse större kvantitet än

125,000 ton. Kungl. Majit är dock oförhindrad att, om så befinnes oundgängligen

erforderligt för att motverka ett starkare prisfall å brödspannmål,

höja denna kvantitet till 150,000 ton. I sitt förut omförmälda yttrande över

jordbruksutredningens utlåtande har statens jordbruksnämnd förordat, att

Kungl. Majit för nästa konsumtionsår skulle erhålla bemyndigande att, om förhållandena

det påkallade, utvidga stödköpsverksamheten till att omfatta en

större kvantitet än den sist nämnda. På föranledande av en särskild framställning

av nämnden har jag förut denna dag föreslagit Kungl. Maj :t att hos

riksdagen hemställa om dylikt bemyndigande för nu löpande konsumtionsår.

Till stöd för denna hemställan anförde jag, att syftet med regleringsåtgärderna

i år icke kunde tillgodoses, med mindre möjlighet funnes att stödköpa mera

brödsäd än den nu fastställda maximikvantiteten. Då intet hindrar att en

liknande situation inträffar jämväl under nästa konsumtionsår, torde jordbruksnämndens

nyssberörda förslag böra godtagas. Jag vill dock icke underlåta

att framhålla, att förevarande ändring i nu gällande regler för stödköpsverksamheten

ur vissa synpunkter kan vara ägnad att ingiva betänksamhet.

Vid jordbruksutredningens fortsatta arbete torde böra övervägas, huruvida

framdeles andra åtgärder böra ifrågakomma för ernående av det med

stödköpsförfarandet förbundna syftet.

1 detta sammanhang vill jag beröra den av svenska lantmännens riksförbund

väckta frågan, vilket prisläge å brödsäd, som bör tolereras, innan utförsäljning

av i stödköpssyfte inköpt spannmål må äga runi. Såsom jordbruks
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 230.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majlis proposition nr 230.

nämnden framhållit må enligt nu gällande direktiv under ett konsumtionsår

inköpt brödsäd icke tillföras ett följande konsumtionsårs marknad utan att

antingen motsvarande inköp företagas eller priserna tendera att överstiga den

såsom övre gräns angivna nivån, d. v. s. 1925/29 års priser ökade med 15 procent.

Om däremot prisläget för brödsäd under ett konsumtionsår, då stödköp

tillämpas, stiger över stödköpsnivån, anser jag principiellt i likhet med

jordbruksutredningen att hinder icke bör möta att, i den mån så är förenligt

med bibehållande av denna nivå, å den inhemska marknaden utförsälja tidigare

under konsumtionsåret stödköpt spannmål. Av skäl, som jordbruksutredningen

anfört, bör emellertid en viss marginal utöver stödköpsnivån

tolereras, innan sådan utförsäljning äger rum. Hur stor denna marginal bör

vara är till en viss grad beroende på marknadsförhållandena, vilka det närmast

ankommer på stödköpsorganet att bedöma. I regel torde en marginal

av 75 öre å 1 krona få anses tillräcklig.

Statens beredskapslager av brödsäd bör alltjämt bibehållas och förvaltas

av svenska spannmålsaktiebolaget. Innan pågående utredningar rörande förefintliga

lagringsmöjligheter, lagrets lämpliga placering ur beredskapssynpunkt

m. m. slutförts, är jag icke beredd att taga ställning till frågan om lagrets

storlek. Jag är icke heller beredd att nu fatta ståndpunkt till förslaget

att kostnaderna för lagringen skulle täckas av andra medel än dem som

äro avsedda för brödsädsregleringen och förordar alltså, att spannmålsbolagets

ifrågavarande kostnader även under nästa konsumtionsår täckas i

samma ordning som kostnaderna för bolagets verksamhet i övrigt.

Förut denna dag har jag föreslagit Kungl. Maj:t att träffa anstalter för

uppläggande av ett beredskapslager av fodersäd intill en myckenhet av 15,000

ton. Jag förordade därvid, att detta lager tills vidare skulle förvaltas av

svenska spannmålsaktiebolaget samt att bolaget skulle beredas särskild ersättning

för kostnaderna i samband med lagringen. Såvitt nu kan bedömas

komma dessa kostnader sannolikt icke att överstiga 2 kronor per deciton och

år. Med hänsyn härtill torde å riksstaten för budgetåret 1939/40 böra anvisas

ett förslagsanslag för ifrågavarande ändamål å 300,000 kronor. Eventuella

lagringskostnader under innevarande konsumtionsår torde jämväl få bestridas

av detta anslag. I den mån bolaget åsamkas förlust genom värdeminskning

av lagret bör bolaget givetvis utbekomma gottgörelse härför. I vilken ordning

detta bör ske, torde ej nu behöva avgöras.

I det föregående har förutsatts, att regleringsåtgärderna på brödsädsodlingens

område även under nästa konsumtionsår skola handhavas av svenska

spannmålsaktiebolaget. Kungl. Majit torde därför bemyndigas att träffa avtal

med bolaget härom för tiden från och med den 1 september 1939 till och

med den 31 augusti 1940. Då, såsom förut nämnts, bolaget under nämnda

år jämväl skall handhava vissa andra uppgifter för statens räkning, torde, på

sätt jordbruksnämnden förordat, i avtalet böra stadgas skyldighet för bolaget

att efter beslut av Kungl. Majit åtaga sig statliga uppgifter i allmänhet,

avseende spannmål och fodermedel. I övrigt synas vid avtalets uppgörande

bestämmelserna i nu gällande avtal i huvudsak kunna följas.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

99

Med stöd av nuvarande avtal mellan spannmålsaktiebolaget och staten

har bolaget efter beslut av Kungl. Maj:t utbekommit svenska statens fyra

procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 50 miljoner kronor för att användas som säkerhet för upplåning

av för bolagets verksamhet erforderligt rörelsekapital i riksbanken.

Av bolaget genom belåning av nämnda obligationer anskaffade medel ha

numera till större delen bundits därigenom att bolaget under innevarande

konsumtionsår inköpt brödsäd i stödköpssyfte. För att bolagets behov av

rörelsekapital under återstående delen av konsumtionsåret skall bliva tillgodosett

har jag förut denna dag hemställt om bemyndigande för fullmäktige

i riksgäldskontoret att efter beslut av Kungl. Maj:t tillhandahålla bolaget

ytterligare statsobligationer till ett nominellt belopp av 15 miljoner kronor.

Därest stödköp även under nästa konsumtionsår behöva företagas, måste, i

den mån i bolagets rörelse bundna medel icke dessförinnan lösgjorts genom

realisation av inköpt spannmål, nytt rörelsekapital tillföras bolaget.

Som jordbruksnämnden anfört är frågan om dylik realisation under nuvarande

utrikespolitiska förhållanden synnerligen oviss. Med hänsyn till vad

sålunda anförts tillstyrker jag, att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas

att efter Kungl. Maj:ts beslut tillhandahålla bolaget statsobligationer av

förut nämnt slag intill ytterligare belopp av 25 miljoner kronor.

För täckande av förlust å brödsädsregleringen samt för bestridande av kostnaderna

för beredskapslagret och svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

i övrigt bör veteavgift i mån av behov kunna uttagas. I enlighet med de

grunder, som fastställts för innevarande konsumtionsår, bör avgiften i regel

icke överstiga skillnaden mellan å ena sidan 20 kronor 50 öre under höstmånaderna

och 22 kronor under sommarmånaderna samt å andra sidan gällande

producentpris å svenskt vete under motsvarande tider. Oavsett prisläget

bör dock veteavgift till mindre belopp få uttagas till täckande av

spannmålsaktiebolagets kostnader i samband med regleringen.

Potatisregleringen.

Till stödjande av potatismarknaden regleras tillverkningen av potatismjöl

samt avsättningen av potatis för bränneriändamål. För tillverkning av potatismjöl

fordras licens av statens potatismjölsnämnd. Innehavare, av dylik

licens ävensom brännvinstillverkare äro skyldiga att vid inköp av potatis

tillämpa den prissättning, som Kungl. Maj:t fastställer. Avsättningen av potatismjölet

ordnas genom avtal mellan nämnden och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. För innebörden i nu gällande avtal, vilket avser

tillverkningsåret 1 oktober 1938—30 september 1939, har jag förut redogjort.

Vid godkännande av sagda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll örn

att den i § 10 av nämnden gjorda utfästelsen godkännes av riksdagen. Denna

utfästelse har föreningen erhållit till skydd mot de risker, som äro förbundna

med föreningens i avtalet gjorda åtagande att lill reglerade priser inköpa

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

den enligt meddelade tillverkningslicenser å sammanlagt högst 250,000 dehton

uppgående årstid verkningen. Framställning om utfästelsens godkännande

torde nu böra avlåtas till riksdagen. Jag förutsätter, att hittills tilllämpade

huvudgrunder för potatisregleringen skola gälla även under nästkommande

tillverkningsår.

Särskilda åtgärder till befrämjande av jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av en mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordliga delarna av riket har riksdagen, efter förslag av Kungl.

Maj:t, ur jordbrukets prisregleringsfond anvisat 700,000 kronor för budgetåret

1937/38 och 800,000 kronor för budgetåret 1938/39. Enligt för anslagen

meddelade bestämmelser har Kungl. Majit ägt att för vartdera året använda

högst 200,000 kronor för utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet

för byggande av andelsslakterier i Norrland ävensom i andra delar av

landet, där svårigheter förefinnas att på ett rationellt sätt ordna avsättningen

för kött och fläsk. Återstoden av medlen har tagits i anspråk för produktions-

och avsättningsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland

och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län samt fördelats mellan

hushållningssällskapen i nämnda landsdelar.

Det synes mig uppenbart, att här ifrågavarande verksamhet, vilken hitintills,

örn man bortser från bidragen till slakterierna, i stor utsträckning

varit inriktad på upplysning, försök och propaganda, måste fortgå en längre

tid för att bestående resultat därav skola kunna förväntas. Jag hemställer

därför, att anslag för ändamålet må utgå jämväl under nästa budgetår. Anslagets

storlek torde liksom i fjol böra bestämmas till 800,000 kronor. Beträffande

användningen av detta anslag vill jag anföra följande.

Bidrag för byggande av andelsslakterier ha hittills utgått med sammanlagt

186.000 kronor. För beviljande av bidrag till slakterier, som äro under

byggnad eller vilka komma att byggas under den närmaste tiden, finnas

214.000 kronor reserverade. Enligt av Sveriges slakteriförbund gjorda beräkningar,

vilka skett med utgångspunkt från att bidrag liksom hittills böra

utgå med högst 20 procent i Norrland och högst 10 procent i övriga delar

av landet, som kunna komma i fråga, erfordras utöver nämnda medel ytterligare

250,000 kronor för att behovet av slakterier skall bliva på ett tillfredsställande

sätt tillgodosett. Ifrågavarande anslagsbehov synes kunna fördelas

på två år sålunda, att intill 100,000 kronor anvisas för nästa budgetår

och resten för det därpå följande.

Hos Kungl. Majit föreligga framställningar från Umeå mejeriaktiebolag

och Skellefteortens mejeriförening, u. p. a., samt från Norrbottens läns producentförening,

u. p. a., i vilka hemställan göres om hjälp till ordnandet av

mejerihanteringen inom Västerbottens läns lappmark och därmed jämförliga

delar av länet samt inom Norrbottens län. I likhet med de sökande organisationerna

finner jag syftet med dessa framställningar, för vilkas när
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 230.

101

mare innehåll redogörelse tidigare lämnats, behjärtansvärt. Av flera skäl

kan jag emellertid icke biträda de däri framställda förslagen, att hjälpen

skall ske på bekostnad av medel, som äro avsedda för prisutjämning för

produktmjölk. För min del anser jag det lämpligast, att bidrag för ändamålet

utgå ur nyssnämnda anslag å 800,000 kronor. Jag vill därför föreslå, att

i fortsättningen viss del av detta anslag får användas för utlämnande av bidrag

för anläggande eller ombyggnad av andelsmejerier i lappmarken och

därmed jämförliga trakter av landet. Bidragen torde i regel böra begränsas

till 20 procent av anläggningskostnaderna. Jag förutsätter härvid, att återstående

kostnader täckas genom andelsteckning och lån. Möjligheterna för

vederbörande mejeriföretag att avsätta erforderliga medel till förräntning

och amortering av behövligt lånekapital synas bliva avsevärt förbättrade,

därest det av mig i det föregående tillstyrkta förslaget örn särskilt pristillägg

för intill 450 kilogram mjölk i månaden bifalles. Denna anordning medför,

att det övervägande flertalet producenter inom förevarande områden från

de på hela landet belöpande prisutjämningsmedlen erhålla extra pristillägg

av sammanlagt 3.5 öre per kilogram mjölk i Västerbottens län och 4.5 öre

per kilogram mjölk i Norrbottens län. Därest vederbörande hushållningssällskap

på grund av särskilda förhållanden finner sig böra tillstyrka högre

bidrag än 20 procent, bör Kungl. Maj:t givetvis vara oförhindrad att besluta

i enlighet härmed. Såsom villkor för erhållande av bidrag för berörda ändamål

bör gälla, att anläggningarna utföras i samverkan med svenska mejeriernas

riksförening och tillgodose ett rationellt ordnande av driften. Ansökningar

om bidrag böra ingivas till hushållningssällskapet och bli föremål

för prövning i samband med fördelningen av det allmänna anslaget ur

prisregleringsfonden.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att högst 100,000 kronor av prisregleringsfonden

skola få användas till utlämnande av bidrag utan återbetalningsskyldighet

till ekonomisk förening av jordbrukare för anläggning av potatislagerhus

i Norrland och andra delar av riket, där likartade avsättningsförhållanden

för potatis äro rådande. Detta förslag, som föranletts av en framställning

från Västerbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

med hemställan om anslag för uppförande av centrallagerhus för konsumtionspotatis

i nämnda län, finner jag värt beaktande. Då emellertid någon

erfarenhet av dylik verksamhet ännu icke föreligger, torde till att börja med

bidrag böra beviljas endast till uppförande av det planerade eller under

byggnad varande lagerhuset i Sundsvall och eventuellt till ytterligare en liknande

anläggning i Norrland. Bidragen synas böra utgå från förenämnda

allmänna anslag å 800,000 kronor. Beträffande bidragens storlek, villkor

för bidrags erhållande samt ingivande av ansökning därom torde i tillämpliga

delar böra gälla vad förut sagts örn bidrag för anläggning av mejerier

i lappmarken.

Som förut nämnts böra omförmälda bidrag till främjande av mejerihanteringen

och uppförande av potatislagerhus komma under omprövning i samband

med fördelningen mellan hushållningssällskapen av anslaget lill pro
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

duktionsbefrämjande åtgärder i Norrland. Vad angår användningen i övrigt

av detta anslag delar jag lantbruksstyrelsens uppfattning att detsamma liksom

hittills huvudsakligen bör tagas i anspråk för åtgärder i syfte att förbilliga

och rationalisera produktionen samt anpassa denna till de naturliga

betingelser för en lönande jordbruksdrift, som i varje särskilt fall kunna

föreligga. De förslag, som lantbruksstyrelsen i sådant hänseende framlagt

och vilka avse fodermedelsanalyser, undersökningar rörande kreatursbeståndets

beskaffenhet, demonstrationsjordbruk samt upplysnings- och propagandaverksamhet,

finner jag motiverade. Jag förutsätter, att hushållningssällskapen

vid uppgörande av planer för anslagets användning taga förslagen

under övervägande och i samråd med lantbruksstyrelsen utforma de

närmare riktlinjerna för deras realiserande. I detta sammanhang vill jag

betona angelägenheten av att nu förevarande åtgärder så långt möjligt planläggas

och genomföras efter enhetliga grunder. Den av lantbruksstyrelsen

föreslagna organisationen med lokala nämnder, vilka skulle bära det närmaste

ansvaret för verksamheten, samt en samarbetsnämnd för hela det av

verksamheten berörda området synes mig utgöra ett beaktansvärt uppslag i

nämnda hänseende. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, efter hörande

av hushållningssällskapens förvaltningsutskott, besluta i denna fråga.

Jag finner det också lämpligt, att lantbruksstyrelsen beredes tillfälle att taga

del av inkommande ansökningar och i förekommande fall framlägga de

förslag, som kunna anses påkallade i syfte att bringa olika åtgärder i samklang

med varandra.

Jordbrukets prisregleringsfond och fonden för mötande av förluster

å spannmålsregleringen.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle till jordbrukets prisregleringsfond

komma att ingå dels accis å margarin, dels skatt å oljekakor

och vissa slag av fodermjöl, dels slaktdjursavgift, dels införselavgift å havre

och majs jämte vissa andra fodermedel samt malt, dels ock slutligen särskilda

införsel- och utförselavgifter å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg. I det genom

innevarande års statsverksproposition framlagda riksstatsförslaget hava

i avbidan på avlåtande av proposition i ämnet intäkterna av nämnda avgifter

beräknats till 47,000,000 kronor, därav 27,000,000 kronor avse margarinaccismedel

och återstoden övriga avgifter. Avkastningen av de avgifter, som enligt

vad jag tidigare anfört under nästa budgetår böra upptagas för täckande

av förluster å spannmålsregleringen m. m., har i statsverkspropositionen

beräknats till 8,000,000 kronor. Av skäl, som jag där (se IX H. T. sid.

223) anfört, böra sistnämnda avgifter endast till den del de överstiga

2,000,000 kronor avsättas till fonden för mötande av sådana förluster. I enlighet

härmed har avsättningsanslaget till sistberörda fond i riksstatsförslaget

beräknats till 6,000,000 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Enligt vad jag i samband med behandlingen av mjölkregleringen anfört

bör accisen å margarin och vissa andra fettvaror under nästa budgetår utgå

med ett högre belopp än för närvarande. Med hänsyn härtill torde inkomsterna

av denna accis böra beräknas till 35,000,000 kronor. I övrigt synes

anledning till ändring i de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna

icke föreligga. Å riksstatens utgiftssida torde alltså böra såsom förslagsanslag

under nionde huvudtiteln anvisas för avsättning till jordbrukets prisregleringsfond

55,000,000 kronor och för avsättning till fonden för mötande

av förluster å spannmålsregleringen 6,000,000 kronor. Chefen för finansdepartementet

torde senare i samband med förnyad inkomstberäkning få

anmäla frågan om det belopp, varmed intäkterna av accisen å margarin och

vissa andra fettvaror böra uppföras i riksstaten för nästa budgetår.

I anslutning till vad i det föregående anförts hava inom jordbruksdepartementet

upprättats förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr

391) angående mjölkavgift;

2) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den U juni

1933 (nr 329) örn skatt å oljekakor och vissa slag av fodermjöl;

4) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete.

Proposition i ärendet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels antaga omförmälda författningsförslag,

dels ock

1) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln

till riket av mjölk och mejeriprodukter samt kasein i enlighet

med av mig i det föregående angivna riktlinjer;

2) medgiva, att Kungl. Majit må, om så befinnes nödigt

för stödjande av priset å smör, vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln till

riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av råvaror

för margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas,

i enlighet med av mig i det föregående angivna riktlinjer;
3)

medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln till

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

riket av slaktdjur samt kött och fläsk i enlighet med av mig

i det föregående angivna riktlinjer;

4) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 30 juni 1940 av införseln till

riket av ägg m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande bestämmelser;

5) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 31 augusti 1940 av införseln

till riket av malt i huvudsaklig överensstämmelse med av

mig i det föregående angivna riktlinjer;

6) medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering

för tiden till och med den 31 augusti 1940 i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande bestämmelser av

införseln till riket av vete och råg samt därav framställda

produkter;

7) medgiva, att Kungl. Majit må, då särskilda skäl därtill

föranleda, för tiden till och med den 31 augusti 1940 bestämma,

att restitution av tull enligt 4 § förordningen den

4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution (kvarnindustrirestitution)

ej må åtnjutas eller må åtnjutas allenast

i mindre omfattning än i nämnda paragraf sägs;

8) bemyndiga Kungl. Majit att träffa avtal med svenska

spannmålsaktiebolaget för tiden från och med den 1 september

1939 till och med den 31 augusti 1940 i huvudsaklig

Överensstämmelse med av mig i det föregående iangivna

grunder;

9) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter beslut

av Kungl. Majit i mån av behov tillhandahålla svenska

spannmålsaktiebolaget svenska statens fyra procent obligationer,

ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 25,000,000 kronor för att av bolaget pantförskrivas

såsom säkerhet för lån i riksbanken;

10) godkänna i § 10 av avtal den 26 augusti 1938 mellan

statens potatismjölsnämnd och Sveriges stärkelseproducenters

förening u. p. a. av nämnden gjord utfästelse;

11) besluta, att av de avgifter för täckande av förluster

a spannmålsregleringen, vilka efter avdrag av restitutioner

inflyta under budgetåret 1939/40, skall till fonden för mötande

av sådana förluster överföras det belopp, som överstiger

2,000,000 kronor;

12) anvisa för budgetåret 1939/40:

a) till beredskapslagring av fodersäd ett förslagsanslag av

300,000 kronor;

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

105

b) till avsättning till jordbrukets prisregleringsfond ett

förslagsanslag av 55,000,000 kronor;

c) till avsättning till fonden för mötande av förluster å

spannmålsregleringen ett förslagsanslag av 6,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall och förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tall. I. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal.

Socialstyr:s

index för

livsm.p.

i hush.- budgeten

(1914 =

100)

Av jordbruksutr. beräknat index för nedan- stående i hushållsbudg. ingående livsmedel

Kommerskollegii index

för (1913 = 100)

Jord- bruks- nämn- dens pro- ducent- prisindex1

Lantbrukssällskapets nya index för

inhemska jordbruksprodukter

Inhei

Meje-

ripro-

dukter

nska jc

Mjöl

och

gryn

rdbruk

Bröd

spröd.

Kött

och

fläsk

Samtl.

svenska

jordbr.-

prod.

Samtl.

mat-

varor

anima-

liska

livs-

medel

vegeta-

biliska

livs-

medel

foder-

medel

Spann-

mål

Meje-

ripro-

dukter

Slakt-

djur

Samtl.

anim.

prod.

Samtl.

jord-

bruks-

prod.

1925

-29 ......

155

100

100

100

100

100

100

148

143

146

100

100

100

100

100

100

1930

137

89

86

94

95

88

88

124

109

99

82.9

—

—

—

—

—

1931

128

86

83

92

79

82

82

109

104

96

74.1

—

—

—

—

—

1932

124

80

79

91

73

78

79

102

106

100

68.4

—

—

—

—

—

1933

121

80

77

89

69

75

76

99

103

92

66.1

—

—

—

—

—

1934

123

87

75

88

70

78

78

112

103

110

71.8

—

—

—

—

—

1935

130

86

81

87

84

82

83

122

104

121

81.6

75.1

81.8

80.9

80.6

80.0

1936

13o

88

83

88

92

86

86

125

106

128

86.0

77.1

88.6

85.4

86.6

85.0

1937

139

94

88

92

92

89

89

131

115

141

91.9

90.0

93.0

88.1

90.4

90.7

1938

144

98

92

94

99

93

92

137

113

135

95.9

86.3

99.2

93.9

96.0

94.2

1937

januari ...

—

—

~

—

—

—

—

128

112

142

88.3

—

—

_

—

—

februari ..

—

—

—

—

—

—

—

127

114

144

88.8

—

—

—

—

—

mars.....

137

—

—

—

—

—

—

127

115

141

90.2

—

—

—

—

—

april .....

—

—

—

—

—

—

—

123

115

144

89.6

—

—

—

—

—

maj......

138

—

—

—

—

—

—

127

115

142

89.1

—

—

—

—

—

juni......

—

—

—

—

—

—

126

115

139

90.2

—

—

—

—

—

juli.......

—

—

—

—

—

—

—

129

115

140

90-2

—

—

—

—

—

augusti ...

—

—

—

—

—

—

—

134

114

143

91.8

—

—

—

—

—

september

140

—

—

—

—

—

—

136

115

144

94.8

—

—

—

—

—

oktober ...

—

—

—

—

—

—

—

137

117

139

96.0

—

—

—

—

—

november.

—

—

—

—

—

—

—

138

116

139

96.3

—

—

—

—

—

december .

142

—

—

—

—

—

—

140

116

139

99.9

. —

—

—

—

—

1938

januari ...

—

—

—

—

—

—

—

137

115

140

96.6

87.6

102.1

97.7

98.5

96.5

februari...

—

—

—

—

—

—

—

134

115

140

95.2

88.2

97.3

95.5

95.7

94.0

mars.....

141

—

—

—

—

—

—

133

114

138

95.2

87.8

99.8

95.1

97.8

94.7

april.....

—

—

—

—

—

—

—

134

115

135

97.7

87.5

102.4

94.7

98.7

95.4

maj......

—

—

—

—

—

—

—

133

115

137

95.6

86.6

102.4

89.9

96.6

94.1

juni......

143

—

—

—

—

—

—

137

115

137

95.4

88.1

98.4

90.2

94.8

93.8

juli.......

—

—

—

—

—

—

—

136

115

137

95.4

90.0

96.6

91.9

95.2

93.6

augusti ...

—

—

—

—

—

—

—

137

112

136

91.5

85.4

93.7

89.6

92.0

89.9

september

145

—

—

—

—

—

—

138

lil

134

92.9

84.9

91.4

92.6

92.1

90.9

oktober ...

—

—

—

—

—

—

—

139

110

134

96.6

84.8

95.4

93.2

93.8

92.8

november.

—

—

—

—

—

—

—

142

110

127

97.3

82.8

101.2

97.2

96.3

94.5

december .

145

—

—

—

—

—

—

144

109

128

101.2

81.2

108.9

100.9

101.1

97.8

1939

januari ...

—

—

—

—

—

—

143

109

130

100.8

—

—

—

-

—

1 För viktigare jordbruksprodukter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110 Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

Tab. II a. Priser å öre/kg å nedanstående varuslag.1

År och

månad

Kons.-

mjölk2

Prod.-

mjölk* * * 8

Kor

kl.

I

Kor

kl.

III

Tjurar

kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit-

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1925—29......

22

]0.9

64

40

68

110

158

22.66

10.10

15.47

17.14

20.80

1930..........

21

8.1

58

36

66

95

125

18.43

7.27

9.93

12.03

14.28

1931..........

21

6.8

48

29

50

59

106

19.11

8.55

10.67

8.65

13.34

1932..........

20

6.0

38

23

36

61

94

17.40

7.67

10.48

9.92

15.63

1933..........

20

6.9

35

21

35

59

90

17.28

6.03

9.52

9.09

14.41

1934..........

21

8.8

46

30

48

56

99

16.97

6.02

11.83

13.01

15.21

1935..........

21

9.0

57

38

61

83

114

16.69

8.28

12.15

15.51

17.44

1936..........

22

9.7

59

39

62

89

127

17.01

8.53

12.77

15.93

19.08

1937..........

23

10.4

56

38

62

91

138

19.60

9.02

15.68

16.33

19.69

1938..........

24

11.0

58

41

63

99

137

18.85

8.66

13.62

16.88

19.60

1937 januari ..

22

9.9

55

34

60

95

130

19.45

8.24

15.81

16.08

20.85

februari

22

10.3

53

33

59

88

133

19.95

9.20

15.76

15.80

20.46

mars ....

22

10. o

52

33

57

85

140

19.78

9.40

15.94

15.61

19.85

april____

22

10.o

53

35

59

79

103

19.94

9.33

16.46

16.27

19.15

maj ____

22

9.8

55

37

61

80

104

19.93

8.91

16.80

16.04

18.97

juni ....

23

10.1

55

39

62

80

110

—

8.85

16.76

15.87

18.88

juli......

23

9.9

59

43

65

86

125

—

13.17

—

15.97

19.13

augusti’..

23

10.4

60

44

65

91

129

18.97

10.01

—

16.31

19.79

september

24

10.8

60

44

65

103

148

19.49

7.63

14.82

16.63

19.85

oktober .

24

11.1

58

39

63

100

174

19.59

7.36

15.20

16.99

19.99

november

24

11.2

58

39

62

103

180

19.45

7.77

15.81

17.19

19.99

december

24

11.7

56

37

61

105

180

19.43

8.37

15.13

17.16

19.88

1938 januari ..

24

11.2

56

37

61

103

156

19.84

9.13

15.31

17.67

19.90

februari .

24

11.2

55

37

61

97

138

20.49

8.75

15.34

17.36

19.75

mars ....

24

10.9

54

38

60

93

109

20.47

8.65

14.99

16.99

19.15

april ....

24

10.9

56

39

62

97

100

20.82

8.46

14.74

16.84

18.53

maj.....

24

10.3

55

39

62

95

104

21.19

8.65

15.04

17.21

18.46

juni ....

24

10.0

55

41

63

101

110''

—

9.40

—

16.83

19.10

juli......

24

10.2

61

45

66

100

125

—

13.51

—

16.20

19.56

augusti ..

24

10.4

61

46

66

95

132

17.58

780

—

15.96

19.51

september

24

10.9

59

44

64

100

155

17.17

7.32

12.48

15.92

19.75

oktober..

24

11.8

59

42

63

99

174

17.03

7.30

12.54

17.00

20.60

november

24

12.1

59

41

63

105

180

17.00

7.35

11.31

16.60

20.50

december

25

12.3

61

41

65

108

155

16.95

7.60

10.85

17.42

20.49

1939 januari ..

25

12-3

63

44

67

110

142

17.20

8.41

11.51

18.04

20.49

1 Prisuppgifterna ha erhållits från statens jordbruksnämnds kansli. Det bör anmärkas, att

några av uppgifterna för närvarande undergå viss justering inom nämnda kansli.

2 Detaljhandelspris enligt Socialstyrelsen.

8 Beräknat pris till producenter. Mejerikostnader ha fråndragits. Skummjölksvärde ej inräknat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

lil

Tab. II b. Priserna & nedanstående varuslag i % av medelpriserna åren 1925—29.1

År och

månad

Kons.-

mjölk

Prod.-

mjölk

Kor

kl.

I

Kor

kl.

III

Tjurar

kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit-

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1930..........

95

74

91

90

97

86

79

81

72

64

70

69

1931..........

95

62

75

73

74

54

67

84

85

69

50

64

1932..........

91

55

59

58

53

55

59

77

76

68

58

75

1933..........

91

63

55

53

51

54

57

76

60

62

53

69

1934..........

95

76

72

75

71

51

63

75

60

76

76

73

1935..........

95

83

89

95

90

75

72

74

82

79

90

84

1936..........

100

89

92

98

91

81

80

75

84

83

93

92

1937..........

105

95

88

95

91

83

87

86

89

101

95

95

1938..........

109

101

91

103

93

90

87

83

86

88

98

94

1937 januari ..

96

93

86

89

88

90

69

82

85

101

91

96

februari .

100

89

84

87

87

86

85

84

91

102

89

94

mars ....

100

90

84

85

85

83

117

84

87

102

88

92

april ....

100

97

83

88

87

75

97

84

86

102

93

93

maj ....

100

99

85

90

90

72

91

82

87

101

91

93

juni ____

105

99

85

95

90

68

96

—

90

101

91

94

juli......

105

97

89

102

92

74

108

—

83

—

92

95

augusti ..

105

95

90

105

92

78

93

87

91

—

95

96

september

109

92

91

107

94

90

92

95

90

97

101

96

oktober .

109

97

89

100

93

90

88

96

91

108

105

96

november

109

97

92

103

93

95

72

94

97

108

105

96

december

109

108

92

100

92

98

77

92

101

108

104

96

1938 januari ..

104

105

88

97

90

98

83

84

94

101

100

91

februari

109

97

87

97

90

95

88

86

86

99

97

91

mars ....

109

98

87

97

90

91

91

87

80

95

96

91

april____

109

106

88

98

91

92

94

88

78

92

96

90

maj ____

109

104

85

95

91

86

91

87

85

90

98

91

juni ----

109

98

85

100

91

86

96

—

95

—

97

95

juli......

109

100

92

107

93

86

108

—

85

—

94

97

augusti ..

109

95

91

110

93

82

95

81

71

—

93

95

september

109

93

89

107

93

88

96

83

86

85

96

96

oktober..

109

103

91

108

93

89

88

83

90

89

105

99

november

109

105

94

108

94

97

72

82

92

80

102

99

december

114

114

100

lil

98

101

66

80

92

78

106

99

1939 januari ..

109

115

98

116

99

105

75

73

87

76

102

94

1 Jämför noterna till tab. II a.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Tab. III. Manchesternoteringar å smör samt skillnaden mellan manchesternoteringarna

& svenskt smör samt danskt, finskt och nyzeeländskt smör (öre/kg).

År och månad

Manchesternoteringar å

smör

Skillnaden mellan man- chestemoteringarna å

svenskt samt danskt, finskt

och nyzeeländskt smör

Svenskt

Danskt

Finskt

Nyzee-

ländskt

Svenskt-

danskt

Svenskt-

finskt

Svenskt-

nyzee-

ländskt

1929........................

314

328

316

- 14

- 2

1930........................

254

227

256

+ 27

- 2

1931........................

221

233

222

206

- 12

- 1

+ 15

1932........................

214

224

215

197

- 10

- 1

+ 17

1933........................

183

202

191

161

- 19

- 8

+ 22

1934........................

162

192

174

145

- 30

-12

+ 17

1935........................

201

218

206

181

— 17

- 5

+ 20

1936........................

215

232

214

198

- 17

+ 1

+ 17

1937........................

233

247

233

217

- 14

—

+ 16

1938........................

236

253

236

229

- 17

—

+ 7

1937 januari................

201

218

200

186

- 17

+ 1

+ 15

februari................

212

235

211

171

- 23

+ 1

+ 41

mars..................

220

242

219

191

- 22

+ 1

+ 29

april ..................

208

222

207

206

- 14

+ 1

+ 2

maj ..................

209

215

209

209

- 6

—

—

juni ..................

215

223

215

217

- 8

—

- 2

juli....................

222

235

222

223

- 13

—

- 1

augusti................

235

248

235

228

- 13

—

+ 7

september..............

252

264

252

232

- 12

—

+ 20

oktober................

267

279

267

267

- 12

—

—

november..............

279

289

279

252

- 10

—

+ 27

december..............

276

293

276

222

- 17

—

+ 54

1938 januari................

244

261

244

216

- 17

—

+ 28

februari ..............

225

247

225

221

- 22

—

+ 4

mars..................

225

238

225

228

- 13

—

- 3

april..................

234

240

234

240

- 6

—

- 6

maj ..................

243

251

243

251

- 8

—

- 8

juni ..................

231

242

231

237

- 11

—

- 6

juli....................

227

242

227

237

- 15

—

- 10

augusti................

233

251

232

236

- 18

+ 1

- 3

september..............

239

263

238

235

- 24

+ 1

+ 4

oktober................

231

253

231

224

- 22

—

+ 7

november..............

245

268

245

212

- 23

—

+ 33

december..............

255

279

255

215

- 24

—

+ 40

1939 januari................

259

275

259

239

- 16

—

+ 20

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230■

113

Tab. IV. Tillverkning och försäljning av mejerismör och ost samt försäljning av

mjölk och margarin, i ton.

År och månad

Avgifts-

belagd

mjölk

Därav

konsum-

tions-

mjölk

Tillverkat

mejeri-

smör

Inom lan- det försålt

mejeri- smör

Till-

verkad

ost

Inom lan- det försåld

ost

Försålt

margarin

1934 ................

2,651,804

797,135

62,510

39,431

31,103

30,823

52,831

1935 ................

2,692,728

817,356

63,452

43,680

31,669

32,384

55,202

1936 ................

2,853,631

845,047

67,168

48,152

37,758

34,498

56,126

1937 ................

2,974,366

858,907

73,248

• 49,099

35,444

36,613

58,810

1938 ................

3,159,752

881,934

80,103

51,537

36,525

38,816

58,401

1937 januari ........

232,657

67,423

5,637

3,709

3,153

2,749

4,539

februari ......

212,477

64,477

5,078

3,338

2,661

2,964

4,498

mars ..........

234,378

74,915

5,472

3,915

2,768

2,861

5,231

april ..........

235,173

70,914

5,530

3,967

2,907

3,165

5,205

maj............

263,025

75,850

6,188

4,411

3,483

2,460

4,435

juni............

283,588

67,610

7,160

4,345

4,180

2,905

5,208

juli ............

272,714

77,399

6,693

4,246

2,966

3,445

4,108

augusti ........

277,508

73,557

6,973

4,704

3,318

3,414

4,648

september ......

264,177

73,551

6,748

4,136

3,036

3,680

5,328

oktober ........

242,393

71,020

6,240

3,976

2,345

3,335

5,057

november ......

221,617

69,115

5,654

4,077

2,042

3,171

5,163

december ......

234,659

73,076

5,875

4,275

2,585

2,464

5,390

1938 januari ........

249,671

71,194

6,185

3,884

3,175

3,019

4,399

februari........

229,831

66,709

5,562

3,330

2,899

2,808

4,642

mars ..........

260,732

81,209

6,108

4,013

3,125

3,036

5,320

april ..........

264,970

76,809

6,336

4,141

3,393

2,868

4,921

maj............

283,166

74,547

7,084

4,440

3,557

3,115

4,820

juni............

307,334

69,519

8,174

4,710

4,175

3,357

4,782

juli ............

295,690

72,258

7,889

4,249

3,363

3,754

4,409

augusti ........

299,303

75,441

7,845

4,851

3,405

3,874

4,674

september ......

272,306

73,245

7,228

4,653

2,971

4,045

5,234

oktober ........

245,041

73,378

6,425

4,471

2,142

3,357

4,807

november ......

221,350

70,974

5,673

4,228

1,834

3,134

5,096

december ......

230,358

76,651

5,594

4,567

2,486

2,449

5,297

1939 januari ........

250,816

79,959

5,947

4,302

3,148

2,718

4,491

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 230. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Tab. V. Utförseln av smör (i ton) samt medelnettoexportpris (1 öre/kg).

År och månad

E x p

ort

Medelnetto-

exportpris

Total

Därav till

England

Därav till Tyskland

Kontingent

Reichsstelle

1929 ....................

25,196

12,988

10,729

.

1930 ....................

26,674

14,004

11,235

•

1931 ....................

19,525

11,657

6,545

1932 ....................

13,547

9,045

3,946

1933 ....................

17,127

11,810

4,768

152

1934 ....................

23,220

16,489

4,299

119

1935 ....................

20,262

10,310

4,356

5,172

152

1936 ....................

19,068

8,349

4,246

6,189

175

1937 ....................

23,535

10,782

3,990

8,035

188

1938 ....................

28,555

16,865

4,094

7,771

191

1937 januari ............

1,754

749

399

680

161

februari............

1,799

724

364

688

170

mars ..............

1,504

955

386

261

176

april ..............

1,770

1,034

311

254

163

maj................

1,509

1,031

374

272

159

juni................

2,458

1,192

151

1,235

166

juli ................

2,713

1,297

212

1,005

176

augusti ............

2,133

934

317

936

191

september ..........

2,677

813

381

1,388

207

oktober ............

2,193

1,261

390

620

225

november ..........

1,437

786

313

417

228

december ..........

1,588

794

392

279

229

1938 januari ............

2,361

1,020

321

1,386

195

februari............

2,428

1,581

343

406

178

mars ..............

2,171

1,638

380

—

175

april ..............

2,149

1,760

367

22

188

maj................

2,324

1,703

388

330

191

juni................

3,248

1,954

202

1,048

181

juli ................

3,498

1,807

213

1,459

181

augusti ............

2,906

1,328

381

1,299

192

september ..........

2,906

1,157

373

1,288

199

oktober ............

1,888

1,162

383

457

190

november ..........

1,412

1,003

370

—

202

december ..........

1,265

752

373

76

212

1939 januari.............

1,397

795

380

363

212

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. VI a. Prisutjämnlngsbidragen åren 1935—1938, öre/kg.

Prisutjämnings-

distrikt

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

1935

1936

1937

1938

1939

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

Stockholms ......

3.00

4.60

1

1

1

3.00

4.80

1

1

2.95

4.78

1

1

2.94

4.78

1

1

2.66

4.61

1

1

2.93

4.21

1

1

Smålands ........

2.29

3.78

2.59

1.94

3.09

2.27

3.54

2.76

1.98

2.26

3.51

2.41

1.76

2.30

3.49

2.92

1.78

2.01

3.24

2.67

1.98

2.34

3.09

2.33

1.64

V. Sveriges........

2.44

3.59

2.59

1.94

3.09

2.41

3.82

2.76

1.98

2.37

3.82

2.41

1.76

2.44

4.38

2.92

1.78

2.15

4.18

2.67

1.98

2.46

3.75

2.33

1.64

Skånes............

2.16

3.52

2.19

1.70

2.72

2.14

3.33

2.35

1.71

2.15

3.22

1.98

1.49

2.22

3.36

2.53

1.56

1.97

3.16

2.38

1.81

2.35

3.11

2.22

1.60

Värmlands och Da-

lämås..........

3.64

6.06

3.62

2.74

3.90

3.82

5.86

3.95

2.57

4.00

5.70

3.53

2.30

3.80

5.47

3.94

2.26

3.39

5.18

3.62

2.38

3.74

4.70

3.03

2.02

Mellersta Norrlands

3.90

5.77

3.99

5.25

5.34

4.03

6.93

4.00

4.49

4.10

5.60

3.89

4.28

4.22

5.63

3.98

4.00

3.92

5.14

4.20

4.39

5.57

5.17

4.13

4.24

Västerbottens 2____

—

—

—

4.69

4.77

—

—

—

4.62

—

—

—

3.87

—

—

—

3.93

—

—

—

4.47

—

—

—

4.44

Norrbottens ......

4.54

6.33

7.25

7.40

7.17

4.84

7.76

7.62

7.34

5.36

6.52

7.94

6.21

4.70

6.19

7.74

6.02

5.05

5.85

7.71

6.54

6.78

6.91

6.90

6.33

Hela riket........

2.58

4.05

2.67

2.15

3.30

2.58

4.12

2.84

2.16

2.56

4.01

2.49

1.91

2.61

4.18

3.oi

1.94

2.32

3.96

2.80

2.17

2.67

3.72

2.49

1.85

Prisutjämnings-

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

distrikt

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

1935

1936

1937

1938

Stockholms ......

3.22

1

1

1

3.62

1

1

1

3.79

1

1

1

4.20

1

1

1

4.21

1

1

1

4.40

1

1

1

Smålands ........

2.62

3.75

2.59

2.34

2.84

3.81

2.66

2.61

3.05

3.40

3.03

3.07

3.48

3.69

3.37

3.97

3.68

2.57

2.95

4.31

3.88

2.55

3.01

4.08

V. Sveriges........

Skånes............

2.62

3.75

2.59

2.34

2 99

3.81

2.66

2.61

2.98

3.40

_75.03

3.07

3.28

3.69

3 37

3.97

3.29

2.57

2.95

4.31

3.59

2.55

3.01

4.08

2.64

3.41

2.40

2.24

2.81

3.55

2.62

2.4"

2.9»

3.08

2.80

2.93

3.28

3.19

3.00

3.54

3.19

2.16

2.62

3.74

3.59

2.16

2.61

3.68

Värmlands och Da- larnas ..........

4.38

5.46

3.72

2.92

4.86

5.36

3.50

3.19

4.61

4.41

3.95

3.74

6.07

5.20

4.48

4.84

6.14

3.86

4.10

5.46

6.78

371

4.07

5.22

Mellersta Norrlands

6.67

5.71

4.64

5.13

7.94

6.02

6.26

5.67

7.29

5.39

5.59

5.50

7.70

5.74

5.96

6.36

6.97

4.92

5.68

6.88

6.78

4.17

5.86

6.35

Västerbottens ____

—

—

5.24

5.04

—

—

5.72

5.15

—

—

5.68

5.34

—

—

5.67

5.97

—

—

4.89

5.83

—

—

5.02

5.35

Norrbottens ......

7.00

8.53

8.96

7.44

10.57

10.05

11.45

8.15

10.30

9.85

11.30

8.26

14.58

12.65

14.08

10.25

8.57

9.16

8.90

9.11

7.71

7.82

8.08

8.13

Hela riket........

2.91

3.90

2.76

2.56

3.26

3.98

2.86

2.83

3.38

3.54

3.21

3-31

3.75

3.78

3.51

4.15

3.73

2.67

3.08

4.48

4.07

2.64

3.18

4.31

1 För Mälarlänen och Örebro län utgå prisutjämningsbidrag med 15 % samt för Östergötland, norra Kalmar och Gotland med 5 % högre

belopp än för Småland, Blekinge och Västra Sverige. ^

■ Före 1 juli 1937 ingick Västerbotten i Mellersta Norrlands prisutjämningsdistrikt. o.

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.-ts proposition nr 230.

Tab. VI b. Nettoutjämningsbidrag.1 1 2 *

År och månad

Mälar-

länen

och

Örebro

län5

Öster-

götland,

norra

Kalmar

och

Gotland

Små-

land

och

Ble-

kinge

Västra

Sve-

rige

Skåne

Värm-

land

och

Dalar-

na

Mell.

Norr-

land

Väster-

bot-

tens

län

Norr-

bot-

tens

län

Hela

riket

1985 januari ....

1.00

0.29

0.44

0.16

1.64

1.90

2.54

0.58

februari____

1.00

0.27

0.41

0.14

1.82

2.03

2.84

0.58

mars ......

0.95

0.26

0.37

0.15

2.00

2.10

3.36

0.56

april ......

0.94

0.30

0 44

0.22

1.80

2.22

2.70

0.61

maj........

0.65

0.0:

0.15

1.39

1.92

3.05

0.32

juni........

0.93

0.34

0.46

0.35

_1.7 4

3.57

4.78

0.67

juli ........

1.22

0.52

0.62

0.64

2.38

4.67

5.oo

0.91

augusti ____

1.62

0.84

0.99

0.81

2.86

5.94

3.57

1.25

september ..

1.79

1.05

0.98

0.98

2.61

5.29

8.30

1.38

oktober ....

2.20

1.48

1.28

1.28

4.07

5.70

12.58

1.75

november ..

2.21

1.53

1.29

1.19

4.14

4.97

6.57

1.73

december ..

2.40

1.88

1.59

1.59

4.78

4.78

5.71

2.07

1986 januari ....

2.60

1.78

1.69

1.52

4.06

3.77

4.33

2.05

februari____

2.80

1.54

1.82

1.33

3.86

4.93

5.76

2.12

mars ......

2.78

1.51

1.82

1.22

3.70

3.60

4.62

2.01

april ......

2.78

1.49

2.38

1.36

3.47

3.63

4.19

2.18

maj........

2.61

1.24

2.18

1.16

3.18

3.14

3.85

1.96

juni........

2

21

1.09

1.75

1.11

2.70

3.17

4.91

1.72

juli ........

2.31

1.93

1.75

1.75

1.41

3.46

3.71

6.53

1.90

augusti ....

2.38

2.00

1.81

1.81

1.55

3.36

4.02

8.06

1.98

september ..

1.91

1.57

1.40

1,40

1.08

2.41

3.39

7.85

1.54

oktober ____

2.24

1.87

1.69

1.69

1.19

3.20

3.74

10.65

1.78

november ..

1.45

1.19

1.07

1.07

0.66

2.36

3.42

7.66

1.17

december ..

1.43

1.17

1.05

1.05

0.66

2.21

2.67

6.32

1.14

1937 januari ____

1.47

1.21

1.09

1.09

0.69

2.12

2.49

5.75

1.17

februari____

1.67

1.39

1 26

1.26

0.85

2.45

2.50

6.12

1.84

mars ......

1.27

1.03

0.91

0.91

0.48

2.03

2.39

6.44

0.99

april ......

1.35

1.06

0.92

0.92

0.53

1.94

1.98

5.74

1.01

maj........

1.07

0.80

0.67

0.67

0.38

1.62

2.20

5.71

0.80

juni........

0.67

0.44

0.33

0.33

0.22

1.03

2.13

4.90

0.49

juli ........

0.97

0.71

0.59

0.59

0.4 0

1.72

2.64

3.24

6.96

0.76

augusti ....

1.05

0.79

0.66

0.66

0.52

1.50

4.26

3.72

9.45

0.86

september ..

1.48

1.18

1.03

1.03

0.80

1.95

3.59

3.68

9.30

1.21

oktober ....

1.87

1.53

1.37

1.37

1.00

2.48

3.96

3.67

12.08

1.51

november ..

1.89

1.59

1.45

1.45

1.02

2.60

4.18

3.39

7.40

1.68

december ..

1.96

1.66

1.51

1.51

1.11

2.57

4.36

3.52

6.58

1.68

1938 januari ....

1.23

1.03

0.94

0.94

0.70

1.74

4.25

3.69

6.40

1.15

februari____

1.27

1.07

0.98

0.98

0.71

1.57

3.49

3.62

6.34

1.16

mars ......

1.02

0.84

0.7 6

0.76

0.49

1.30

3.28

2.87

5.21

0.91

april ......

1.04

0.86

0.78

0.78

0.56

1.25

3.00

2.93

5.02

0.94

maj........

0.77

0.57

0.48

0.48

0.31

0.88

2.89

2.97

5.04

0.67

juni........

0.38

0.22

0.14

0.14

0.10

0.52

2.74

2.94

4.83

0.35

juli ........

0.69

0.45

0.34

0.34

0.24

0.92

3.13

3.04

5.44

0.56

augusti ----

1.00

0.74

0.61

0.61

0.48

1.19

3.57

3.15

6.15

0.83

september ..

1.53

1.22

1.07

1.07

0.93

1.74

3.50

3.34

6.26

1.31

oktober ....

2.56

2.16

1.97

1.97

1.54

2.84

4.36

3.97

8.26

2.16

november ..

2.95

2.52

2.31

2.31

1.74

3.46

4.88

3.83

7.11

2.48

december ..

2.69

2.28

2.08

2.08

1.68

3.22

4.35

3.35

6.13

2.81

1939 januari ....

2.55

2.24

2.09

2.09

1.72

2.90

4.34

3.77

6.17

2.30

1 Mjölkavgiften har varit 2 öre 1935—oktober 1936, 1.5 öre november 1936—mars 1937, 2

öre april—oktober 1937, 1.6 öre november—december 1937, 1 öre januari—april 1938, 1.5 öre

maj—juni 1938, 2 öre juli—december 1938 samt 1 öre fr. o. m. 1 januari 1939.

2 Fr. o. m. juli 1936 t. o. m. juni 1937 tillhörde Örebro län gruppen Östergötland, norra

Kalmar och Gotland.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

117

Tab. VII. Import till Sverige av mjölk, grädde, smör och ost, i ton.

År och månad

Mjölk och grädde

Smör

naturligt

Ost

kondense- rad mjölk

torr-

mjölk

andre

mjölk

slag

grädde

dessert-

ost

annan

ost

1929 ..................

224

.

36

11

182

459

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

333

1933 ..................

26

175

191

0.4

33

158

303

1934 ..................

4

24

12

1

2

195

370

1935 ..................

6

59

16

4

608

216

917

1936 ..................

15

173

13

4

188

248

1,352

1937 ..................

26

219

19

4

0.4

311

778

1938 ..................

9

392

20

4

0.8

335

884

1937 januari...........

0.6

1.0

0.3

—

20

55

februari..........

1.2

20

1.6

0.2

—

23

55

mars.............

0.2

34

4.3

0.4

—

37

63

april .............

1.8

24

3.8

0.6

—

30

60

maj..............

4.1

37

3.4

0.6

—

22

50

juni..............

1.8

27

1.1

0.3

—

22

41

juli...............

4.6

10

1.2

0.3

—

12

27

augusti...........

3.7

21

1.4

0.4

—

13

53

september ........

3.9

9

0.6

0.2

—

29

72

oktober ..........

3.6

10

0.1

0.4

—

35

CO

november ........

0.1

16

0.1

0.2

—

37

129

december.........

1.0

9

0.2

0.2

—

32

95

1938 januari...........

2.2

21

0.3

0.2

—

16

51

februari ..........

0.2

16

0.3

0.2

—

27

43

mars.............

1.2

10

3.7

0.8

—

30

54

april .............

1.8

10

4.6

0.5

—

23

68

maj..............

—

32

3.2

1.1

—

27

48

juni..............

0.4

10

1.5

0.4

—

14

47

juli ..............

—

9

2.4

0.4

—

17

38

augusti...........

1.0

33

2.7

0.5

—

21

50

september ........

1.0

17

0.7

0.8

—

35

82

oktober...........

—

118

0.3

—

—

37

84

november.........

1.1

68

0.2

0.2

—

44

174

december.........

0.2

49

0.3

—

—

44

145

193!) januari...........

—

56

0.2

0.2

—

24

56

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Tab. VIII. Export av nötkreatur och fläsk (t ton) samt exportpriset (öre/kg) å bacon.

År och månad

nöt-

kreatur

st.

E x

svin

st.

port

färskt

nötkött

a v

bacon och fläsk1

Notering i England

på

totalt

därav till

Storbrit.

svenskt

bacon

danskt

bacon

polskt

bacon

1929 ..............

5,526

122,427

2,181

19,665

19,315

1930 ..............

3,575

78,869

2,101

27,851

27,769

1931 ..............

1,407

49,450

485

29,192

29,132

1932 ..............

639

897

91

21,408

21,342

1933 ..............

5,460

171

45

20,552

20,405

1934 ..............

6,932

2,534

38

19,097

15,655

2 156

2 164

2149

1935 ..............

5,936

43

36

13,214

12,932

156

165

148

1936 ..............

7,829

20,637

48

12,704

12,613

167

175

157

1937 ..............

7,919

30,230

999

13,609

13,122

170

178

163

1938 ..............

7,121

28,840

184

13,249

12,722

180

187

171

1937 januari.......

478

3,024

4

1,096

1,083

157

164

151

februari......

598

2,020

1

1,165

1,107

151

160

147

mars.........

431

2,256

8

1,212

1,164

160

170

155

april.........

510

3,176

2

1,373

1,339

168

178

160

maj;..........

495

1,980

8

1,145

1,133

168

178

158

juni..........

353

3,591

3

924

872

158

168

151

juli...........

383

2,787

4

1,213

1,133

178

183

170

augusti .;.....

570

2,683

19

1,126

1,017

191

195

183

: september____

760

4,087

312

1,184

1,140

195

197

185

oktober ......

947

1,121

124

1,180

1,157

170

178

164

november.....

932

1,284

279

934

931

166

176

160

december.....

1,450

1,299

236

1,126

1,114

178

185

168

1938 januari.......

420

583

12

1,001

963

175

182

159

februari ......

751

1,483

41

1,187

1,150

181

190

163

mars.........

654

8,634

44

1,099

1,074

184

193

170

april .........

380

3,236

20

1,179

1,145

191

198

178

: maj..........

611

2,847

6

1,144

1,108

174

181

170

uni..........

695

1,776

10

852

834

176

179

174

juli..... i.....

396

1,390

4

1,242

1,190

196

199

193

augusti.......

534

866

1

1,088

1,052

183

191

180

september ....

418

1,838

26

1,218

1,211

181

187

176

oktober.......

602

2,312

21

1,004

984

178

183

168

november.....

989

1,828

1

1,138

1,137

166

172

153

'' , i december.....

671

2,047

—

881

874

178

184

166

1939 januari.......

127

3,005

1,049

1,009

170

180

159

1 Årssiffrorna 1929—1937 ur handelsstatistiken (nr 24—26). Samtliga månadssiffror samt

årssiffran 1938 för export till Storbritannien avse bacon- och fläskexporten enligt lantbruksstyrelsen.

2 Mars—december.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

119

Tab. IX. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton.

År och månad

1

Fårkött

Hästkött

Nötkött

Fläsk

Därav

färskt fläsk

Därav

andra slag

1929....................

432

753

177

2,578

164

2,414

1930....................

687

1,058

350

2,263

83

2,180

1931....................

833

932

410

1,386

124

1,262

1932....................

603

353

349

995

180

815

1933....................

650

163

234

1,611

115

1,496

1934....................

656

215

434

1,523

250

1,273

1935....................

934

505

1,356

3,724

2,026

1,698

1936....................

673

964

1,553

3,098

1,219

1,879

1937....................

606

841

1,272

1,717

68

1,649

1938....................

601

791

1,154

2,192

261

1,931

1937 januari............

35

29

154

148

8

140

februari ...........

75

37

145

239

6

233

mars..............

61

49

176

198

7

191

april..............

139

127

131

93

9

84

maj...............

40

87

115

120

6

114

juni...............

42

lil

77

93

4

89

juli................

26

105

138

33

3

30

augusti............

28

59

85

59

4

55

september .........

37

68

45

125

7

118

oktober............

34

93

55

187

5

182

november..........

42

36

69

215

8

207

december..........

46

40

85

211

3

208

1938 januari............

52

29

96

313

9

304

februari............

45

13

120

107

8

99

mars..............

125

lil

110

163

5

158

april ..............

93

124

145

128

5

123

maj...............

53

53

93

73

5

68

juni...............

45

132

74

125

3

122

juli................

25

81

145

85

3

82

augusti............

35

100

120

94

5

89

september..........

31

54

86

224

28

196

oktober............

28

49

44

220

57

163

november..........

38

28

40

315

53

262

december..........

31

17

82

343

80

263

1939 januari............

56

74

132

433

88

345

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

Tali. X. Vid besiktningsanstalterna i riket undersökta slaktdjur m. in.

År och månad

Besiktig

Storboskap

ade hela krop

Kalv

pär av

Svin

Betäckta

suggor

Tjänstbara

galtar

1934.....................

250,324

651,638

1,389,748

255,886

4,681

1935.....................

269,168

696,623

1,240,455

264,271

4,240

1936.....................

296,633

789,550

1,287,687

284,044

4,156

1937.....................

341,580

872,720

1,441,676

258,967

3,931

1938.....................

371,014

936,404

1,434,096

272,789

3,778

1937 januari.............

27,825

62,842

104,749

22,080

4,075

februari............

26,477

58,571

108,169

19,537

3,995

mars...............

28,459

73,311

132,161

20,760

3,938

april...............

27,736

82,809

124,565

24,093

3,958

maj................

25,836

78,292

113,678

24,380

3,985

juni................

24,229

77,549

110,593

21,541

3,922

juli.................

26,034

80,904

114,654

19,079

3,904

augusti.............

27,788

70,423

114,132

17,799

3,895

september...........

33,590

72,119

130,915

18,621

3,886

oktober.............

30,003

68,908

116,068

21,306

3,858

november...........

34,544

71,481

131,435

25,622

3,890

29,059

75,511

140,557

24,149

3,865

1938 januari.............

28,248

66,702

104,467

22,374

3,812

februari ............

27,405

62,377

112,647

19,806

3,768

mars...............

32,004

82,676

123,003

23,287

3,741

april ...............

29,503

82,692

118,903

25,818

3,829

maj................

31,255

89,090

109,628

27,548

3,801

juni................

27,588

84,622

112,610

22,903

3,782

juli.................

26,883

82,407

116,281

21,130

3,811

augusti.............

31,695

80,919

120,093

18,544

3,763

september..........

34,930

75,558

120,864

19,392

3,795

oktober.............

34,372

74,562

124,231

23,228

3,805

november...........

36,815

76,342

133,581

25,597

3,700

december...........

30,316

78,457

137,788

23,162

3,729

1939 januari.............

30,545

71,683

122,881

24,863

3,734

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 230

121

Tab. XI. Översikt över utrikeshandeln med ägg (export och import i 1,000 st. samt

priser och pristillägg i öre/kg).

År och månad

Import

av ägg

Export av ägg till

Pristillägg vid ex- port av ägg till

Notering

i Eng- land på

svenska

ägg

Notering

Då danska

ägg

Tyskland

England

Tyskland

England

1935.................

1,313

19,366

33,459

.

93

1936.................

17,178

21,376

23,574

1 23

1 37

155

94

1937.................

20,184

31,386

39,629

1 42

1 46

148

96

1938.................

590

33,702

59,948

1 30

1 45.5

161

102

1937 januari.........

4

3,200

3,344

51

60

124

77

februari.........

239

2,651

3,414

51

55

141

77

mars...........

13,531

740

495

48

49

151

76

april ...........

4,136

2,053

3,331

51

58

118

62

maj............

151

1,013

711

45

50

112

64

juni............

2

6,173

4,157

56

60

107

60

juli.............

—

4,750

5,450

38

46

142

86

augusti.........

1

4,377

7,838

31

47

152

99

september ......

2

1,674

6,524

18

31

186

124

oktober.........

—

1,254

836

24

34

200

142

november ......

924

2,199

466

33

49

150

140

december.......

1,194

1,550

2,718

16

22

195

142

1938 januari.........

1

4,403

9,645

34

43

183

108

februari ........

2

1,497

10,535

33

47

171

99

mars...........

1

5,233

13,345

49

60

123

63

april ...........

573

777

2,906

31

40

124

68

maj............

5

85

604

12

19

140

87

juni............

2

2,148

2,666

22

25

142

90

juli ............

1

4,667

3,952

21

29

156

105

augusti.........

—

4,685

5,790

19

32

165

108

september ......

1

702

635

—

7

191

125

oktober.........

_

2,684

2,208

28

43

192

134

november.......

3

2,264

2,185

46

57

195

127

december.......

2

4,557

5,477

33

55

148

108

1939 januari.........

2

4,182

11,474

37

60

155

95

1 Vägda medeltal.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 230.

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. XII. Priser på spannmål) fodersäd och kraftfoder.

i

År och månad

Vete

Råg

Jordnötskakor

Sojamjöl

Majs

Vetekli

Havre

Svenskt

vete

Manito- ba eif sv.

hamn 1

La Plata

eif sv.

hamn 1

Svensk

råg

Polsk3

råg

eif sv.

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

Gif

svensk

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

I

Sverige

1

1925-29..........

22.66

28.18

25.15

20.42

19.83

20.80

20.26

17.14

15.05

14.41

15.47

1

lyo4................

16.97

17.45

13.28

15.69

9.49

15.21

11.49

14.71

11.28

13.01

9.19

11.76

11.83

2

lydo....................

16.69

18.59

15.07

15.69

—

17.44

12.01

16.90

11.63

15.61

8.06

12.85

12.15

3

lydo.................

17.01

20.19

19.72

15.92

13.56

19.08

14.23

18.33

13.34

15.93

9.03

13.70

12.77

4

iyd/................

19.60

26.97

23.89

18.29

6 19.30

19.69

15.00

19.24

14.82

16.33

12.39

14.38

15.68

5

1938................

18.86

21.81

18.29

17.27

—

19.60

13.78

19.54

14.19

16.83

12.45

13.90

13.62

6

7

1937 januari..........

19.46

25.98

21.78

17.88

19.80

20.85

16.90

19.94

16.25

16.08

11.40

15.00

15.31

7

8

februari ..........

19.96

25.92

21.66

18.37

—

20.46

15.18

19.74

15.90

15.80

11.61

15.18

15.76

8

mars..............

19.78

26.98

23.86

18.37

—

19.35

14.10

18.91

14.08

15.61

12.06

14.97

15.94

9

april ..............

19.94

27.46

25.70

18.38

—

19.15

14.88

18.77

14.60

16.27

12.55

15.05

16.46

10

maj ..............

19.98

26.08

25.40

18.20

—

18.97

14.45

18.59

14.17

16.04

12.20

14.76

16.80

11

juni ..............

—

24.81

24.81

—

—

18.88

14.87

18.43

14.55

15.87

11.84

13.82

16.75

12

juli................

—

27.83

25.91

--

—

19.18

14.68

18.71

__

15.97

12.14

13.64

_

13

14

augusti............

18.97

25.75

25.70

18.14

—

19.79

15.10

19.64

‘(14.83)

16.31

12.16

13.84

_

14

15

september..........

19.49

26.95

2(25.55)

18.49

—

19.85

15.15

19.64

‘(14.83)

16.63

12.52

14.07

14.32

15

16

oktober............

19.69

29.20

22.74

18.52

—

19.99

15.20

19.64

_

16.99

13.28

14.13

15.20

16

17

november..........

19.45

28.07

21.96

18.34

—

19.99

14.84

19.59

_

17.19

13.11

14.15

15.31

17

18

december..........

19.43

28.58

21.60

18.20

—

19.88

14.63

19.33

14.20

17.16

13.96

14.02

15.13

18

19

1938 januari............

19.84

30.71

22.64

18.38

_

19.90

14.75

19.25

14.56

17.57

15.73

14.08

15.31

19

20

februari ..........

20.49

30.43

22.36

18.51

—

19.75

13.60

19.22

14.43

17.35

13.43

14.34

15.34

20

mars..............

20.47

29.50

21.43

18.21

—

19.15

13.28

18.97

13.96

16.99

12.64

14.39

14.99

21

22

april ..............

20.82

26.27

20.92

18.16

—

18.53

13.23

18.60

13.53

16.84

12.99

14.32

14.74

22

maj ..............

21.19

23.60

19.97

18.60

—

18.46

14.28

18.51

14.42

17.21

13.13

14.52

15.04

23

juni ..............

—

19.81

18.56

—

—

19.10

13.86

19.02

14.40

16.83

12.31

14.29

_

24

2 o

juli................

—

18.91

18.10

—

—

19.55

14.54

19.68

14.30

16.20

12.79

14.15

_

25

26

augusti............

17.68

17.37

16.65

16.41

_

19.51

14.40

19.62

14.30

15.95

11.69

13.67

_

26

27

september..........

17.17

16.33

15.51

16.20

—

19.75

_

19.94

14.25

15.92

11.11

13.67

12.48

27

28

oktober............

17.03

16.20

15.05

16.13

:—

20.60

13.55

20.73

13.74

17.00

10.86

13.96

12.54

28

29

november..........

17.00

16.21

14.49

16.08

—

20.50

13.07

20.63

13.85

16.60

10.66

12.64

11.31

29

30

december..........

16.95

16.89

13.89

16.02

—

20.49

13.08

20.56

14.60

17.42

12.24

12.75

10.85

30

31

1939 januari............i

17.20

16.32

13.61

16.25

12.85

20.49

13.07

20.58

13.90

18.04

12.30

12.79

11.51

31

1JaiJin’ inklusive tull, för majs tillkommer dessutom införselavgift, för jordnötskakor och sojamjöl särskild skatt. — 3 Endast en

ote ng under nela månaden. Polsk råg har under dessa år endast noterats tillfälligtvis. — 4 Endast två noteringar under augusti och

september. — 6 Noterad endast i januari. c ©

Kungl. Maj.ts proposition nr 230.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 230,

123

Tab. XIII. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. m., i ton.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av sv. olje- kaksfoder

Import av

oljekakor

Summa in- hemsk för- säljning och

import av

oljekakor

Import av

kreatursfoder

(stat. nr

366—372)

Import av

majs

Import av

kli

1929..........

128,995

''

63,519

76,668

40,257

1930..........

•

138,070

—

50,040

134,634

40,782

1931..........

•

176,961

—

66,127

353,055

80,906

1932..........

109,099

—

44,838

243,949

33,026

1933..........

114,567

—

44,477

265,350

62,278

1934..........

52,780

148,908

201,688

49,454

107,186

38,158

1935..........

59,919

152,511

212,430

52,711

43,009

8,775

1936..........

65,111

120,517

185,628

43,557

76,043

10,199

1937..........

76,367

162,401

238,768

69,167

185,239

48,607

1938..........

75,054

202,001

277,055

57,130

172,662

49,043

1937 januari ..

6,743

15,789

22,532

5,703

15,911

683

februari

8,140

15,230

23,370

6,389

23,421

2,553

mars____

7,460

19,027

26,487

8,650

28,158

5,821

april ....

7,058

17,475

24,533

8,100

17,023

7,206

maj ____

3,643

9,395

13,038

3,710

18,282

5,461

juni ----

10,873

13,842

24,715

3,757

19,901

5,890

juli......

4,755

10,011

14,766

5,070

21,593

4,800

augusti ..

8,780

16,183

24,963

5,429

4,291

2,540

september

3,389

10,033

13,422

4,876

7,551

2,967

oktober..

4,932

13,762

18,694

6,126

9,253

5,100

november

7,133

11,260

18,393

6,000

7,968

2,759

december

3,461

11,323

14,784

5,652

14,669

2,734

1938 januari..

5,637

15,153

20,790

6,122

13,878

1,488

februari

6,672

18,277

24,949

6,007

22,449

1,633

mars____

9,077

27,486

36,563

6,509

16,579

3,657

april____

6,430

23,510

29,940

5,485

13,160

4,091

maj ....

6,463

15,212

21,675

3,539

10,011

3,637

juni ....

15,070

20,102

35,172

3,927

17,049

2,624

juli......

2,039

11,237

13,276

3,396

38,593

4,491

augusti ..

3,743

23,796

27,539

4,438

17,266

7,502

september

8,065

10,989

19,054

5,637

11,612

8,887

oktober..

4,705

11,591

16,296

5,535

5,738

4,147

november

3,677

9,776

13,453

3,072

3,662

4,561

december

3,476

14,873

18,349

3,464

2,667

2,324

1939 januari ..

5,808

18,906

24,714

2,566

3,462

2,607

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 230-

Tab. XIV. Export av brödsäd samt import av brödsäd och havre i ton.

År och månad

Expo

r t av

Import a

V

Vete

Råg

Vete

Råg

Havre

1929 ....................

72,593

4,520

273,240

97,402

56,164

1930 ....................

11,159

92

175,785

73,040

45,965

1931 ....................

299

188

122,326

29,653

69,225

1932 ....................

720

1,162

170,775

48,527

31,524

1933 ....................

266

655

53,036

2,230

43,174

1934 ....................

24,048

75,454

45,861

925

15,555

1935 ....................

122,346

31,035

42,602

1,152

6,200

1936 ....................

91,281

27,556

48,714

5,365

8,396

1937 ....................

29,384

27

50,349

2,728

34,941

1938 ....................

39,106

20

54,379

7,520

11,398

1937 januari ............

4

—

1,611

1,294

590

februari............

41

—

4,465

726

2,146

mars ..............

122

—

3,467

505

4,357

april................

105

—

6,098

—

2,431

maj................

—

—

4,344

—

7,076

juni................

415

—

4,114

—

5,889

juli ................

227

—

3,513

10

4,880

augusti ............

—

—

4,879

4

2,343

september ..........

778

25

4,295

5

2,038

oktober ............

60

—

4,716

70

1,425

november ..........

9,170

2

4,034

—

865

december ..........

16,008

—

4,825

213

601

1938 januari ............

21,297

—

4,496

223

219

februari............

13,244

—

1,990

—

521

mars ..............

3,282

1

3,771

119

1,787

april................

781

—

4,400

1,360

5,439

maj................

—

—

2,054

812

1,554

juni................

6

—

2,794

941

572

juli ................

—

—

2,922

1,132

132

augusti ............

—

—

7,211

1,190

502

september ..........

132

19

4,222

630

363

oktober ............

36

—

4,114

380

205

november ..........

58

—

12,052

559

104

december ..........

271

—

4,352

174

—

1989 januari ............

921

1

1,819

294

—

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Tab. XV. Sammanställning av under senare år uppnådd förräntning av lantbrukskapitalet

vid olika storleksgrupper av bokföringskontrollerade Jordbruk.

Svs-området = Södra Sveriges vete- och sockerbetsområde.

MS-området = Mellersta Sverige.

SN -området = Södra och mellersta Norrland.

ÖN-området = Övre Norrland.

Vid storleksgrupperingen har följande indelning använts:

Jordbruksjord, hektar

Grupp

I ......................

II ...................

...................... 10.1— 25.0

»

III ......................

....................... 25.1— 50.0

>

IV .....................

....................... 50.1—100.0

»

V ......................

De i tabellen upptagna medeltalen äro vägda medeltal för resp. storleksgrupper, d. v. s.

medeltalen avse förräntningsresultaten för hela den kontrollerade arealen jordbruksjord inom

gruppen ifråga. Motsvarande medeltal per brukningsdel räknat (ovägda medeltal) kunna i

någon mån avvika från de vägda medeltalen.

Det är att märka, att antalet kontrollerade jordbruk är särskilt lågt i grupp I i Svs- och i

grupp IV i MS-området.

Svs-området:

1929— 1930

1930— 1931

1931— 1932

1932— 1933

1933— 1934

1934— 1935

1935— 1936

1936— 1937

1937— 1938

1924—1929

1931—1934

1934—1937

MS-området:

1929— 1930 .....

1930— 1931 .....

1931— 1932 .....

1932— 1933 .....

1933— 1934 .....

1934— 1935 .....

1935— 1936 .....

1936— 1937 .....

1937— 1938 .....

1924—1929 .....

1931—1934 .....

1934—1937 .....

1929— 1930

1930— 1931

1931— 1932

1932— 1933

1933— 1934

1934— 1935

1935— 1936

1936— 1937

1924—1929

1931—1934

1934—1937

Storleksgrupper:

I

II

III

IV

V

_

.—.

2.7

4.9

3.7

—

—

3.2

3.7

2.0

_

2.0

2.8

1.5

0.6

—

4.4

4.8

4.8

3.5

—

5.0

5.8

5.9

4.7

5.0

6.7

5.6

6.3

6.2

2.3

6.2

6.4

5.9

6.1

4.3

6.0

5.7

5.4

5.5

3.1

6.1

6.4

8.7

6.7

_

_

_

—

2.6

—

3.8

4.5

4.1

2.9

3.9

6.3

5.9

5.9

5.9

4.2

3.6

2.4

1.0

0.3

2.5

2.0

2.4

1.0

-0.1

-0.1

-0.9

1.6

-1.1

-1.4

0.2

1.1

2.1

1.7

1.3

1.1

2.0

3.6

1.7

1.7

2.2

5.1

6.8

5.0

5.4

2.6

4.2

4.6

3.1

3.2

2.8

4.2

5.2

2.1

3.1

2.6

3.9

6.4

4.3

4.5

3.7

3.5

—

2.8

1.5

0.4

0.7

2.4

0.8

0.5

2.5

4.5

5.4

3.4

3.9

SN-områdel:

ÖN-området:

I

II

I

II

2.8

2.5

2.6

1.8

1.1

3.5

0.7

1.3

-0.2

1.8

-0.6

1.2

0.8

0.0

-1.6

0.1

-2.6

0.6

-1.4

-0.2

0.9

3.9

0.5

1.3

2.9

4.0

1.0

2.5

1.6

2.9

2.2

3.6

_

_-

1.5

2.0

-0.8

1.2

-1.2

0.4

1.8

3.6

1.2

2.5

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 230.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. JoU 1939:88 Jordbruksutskottets memorial Nr 88 s. 1 i texten
  2. JoU 1939:79 Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag för bidrag till uppförande av centrallagerhus för konsumtionspotatis för de fyra nordligaste länen m. m. s. 14 i texten
  3. BevJoU 1939:2 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område jämte i ämnet väckta motioner med mera. s. 1 i texten