Sök i Ratio Lex

Angående anslag till allmänna lönenämnden m. m

1939-03-24 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:272, Angående anslag till allmänna lönenämnden m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 272-

1

Nr 272.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

allmänna lönenämnden m. m.; given Stockholms slott

den 24 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 24 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I samband med den allmänna löneregleringen inom statsförvaltningen har

fråga väckts örn en omorganisation av den nuvarande lönenämndsinstitutionen.

I årets statsverksproposition har i avbidan på närmare utredning härom

under sjunde huvudtiteln beräknats ett förslagsanslag till civilförvaltningens

lönenämnd av 80,000 kronor, medan under fjärde huvudtiteln beBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 272—273. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 272-

räknats anslagsmedel till försvarsväsendets lönenämnd. Jag anhåller nu att

få upptaga denna organisationsfråga till behandling.

För närvarande finnas särskilda lönenämnder för allmänna civilförvaltningen,

för kommunikationsverken och för försvarsväsendet. Envar av

nämnderna består av ordförande och sex ledamöter, samtliga tillsatta av

Kungl. Majit. Såsom lönenämnd för undervisningsväsendet fungerar allmänna

civilförvaltningens lönenämnd i viss särskild sammansättning, nämligen

med två i nämnden ingående representanter för personalintressena utbytta

mot representanter för personalgrupper inom lärarkårerna. Kommunikationsverkens

lönenämnd utgör lönenämnd även för domänverket.

Ordföranden och två representanter för det allmännas intressen äro gemensamma

för lönenämnderna inom civilförvaltningen. En av nyssnämnda

ledamöter är därjämte ledamot i försvarsväsendets lönenämnd.

Enligt av Kungl. Majit för allmänna civilförvaltningens lönenämnd meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 340) åtnjuta nämndens ordförande och

ledamöter årsarvode jämte arvode för sammanträdesdag samt suppleanterna

i nämnden arvode för sammanträdesdag. Därjämte utgå dels resekostnads-

och traktamentsersättningar, dels ersättning för avlöning, varom vederbörande

går miste vid ledighet från innehavd statlig tjänst för uppdragets

fullgörande. Under ett och samma år må sammanträdesdagarna icke utan

särskilt medgivande överstiga visst bestämt antal.

Liknande regler gälla för de övriga lönenämnderna. Den som är ordförande

eller ledamot i mera än en nämnd, åtnjuter fullt årsarvode endast i

en nämnd och halvt årsarvode i den eller de övriga.

Hos allmänna civilförvaltningens lönenämnd är anställd en sekreterare,

vilken äger uppbära den lön och åtnjuta de löneförmåner i övrigt, som

skulle tillkomma honom såsom tjänsteman å extra stat i lönegraden B 26.

Därjämte är för undervisningsväsendets lönenämnd anställd en särskild sekreterare,

till vilken ersättning hittills utgått huvudsakligen i form av dagarvode

enligt kungörelsen med vissa bestämmelser angående kommittéer.

Hos kommunikationsverkens lönenämnd är anställd en sekreterare, vilken

tidigare ägt uppbära motsvarande löneförmåner som sekreteraren hos allmänna

civilförvaltningens lönenämnd. I samband med att sekreteraren hos

kommunikationsverkens lönenämnd befordrats till högre ordinarie tjänst

hos generalpoststyrelsen har emellertid, såsom en anordning av mera tillfällig

natur, nyligen föreskrivits, att han skall åtnjuta dagarvode enligt nyssnämnda

kungörelse jämte ersättning för den avlöning vid innehavd statlig

tjänst, varom han går miste vid tjänstledighet för uppdragets fullgörande.

För de nu berörda nämndernas gemensamma räkning finnes anställt ett kontorsbiträde.

Vid försvarsväsendets lönenämnd anlitas sekreterare mot ersättning,

som bestämmes från fall till fall.

Kostnaderna för allmänna civilförvaltningens och undervisningsväsendets

lönenämnder bestridas under innevarande budgetår från ett å sjunde huvudtiteln

upptaget anslag å 35,000 kronor. Till försvarsväsendets lönenämnd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

3

är å fjärde huvudtiteln anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Utgifterna för

kommunikationsverkens lönenämnd redovisas ej över riksstaten utan utbetalas

från vederbörande verk i män av rekvisitioner från nämnden. Enligt

inhämtad uppgift utgjorde summan av sistnämnda utgifter för budgetåret

1937/38 omkring 23,000 kronor.

Såväl vid tillkomsten av det nya civila avlöningsreglementet som vid utarbetandet

av det förslag till militärt avlöningsreglemente, vilket genom

proposition denna dag underställes riksdagen, har det förutsatts, att en lönenämndsinstitution

skall finnas även för framtiden med väsentligen samma

uppgift som de nuvarande lönenämnderna, nämligen att fungera såsom ett

rådgivande organ, vilket verkställer utredningar och avgiver utlåtanden till

Kungl. Maj :t och kammarrätten. Vissa jämkningar i organisationen ha emellertid

blivit ifrågasatta.

Spörsmålet om anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom

civilförvaltningen behandlades av 1936 års lönekommitté i dess betänkande

med förslag till civilt avlöningsreglemente. Kommittén framhöll

därvid såsom sin uppfattning, att det för en likformig och konsekvent tilllämpning

av avlöningsbestämmelserna vöre ändamålsenligast med en enda

lönenämnd för reglementets hela tillämpningsområde. Emellertid framhöll

kommittén, att ur synpunkten av en tillfredsställande representation i lönenämndsinstitutionen

av löntagarintresset — och måhända också i viss mån

ur synpunkten av förvaltningsintressets allsidiga tillgodoseende — invändningar

kunde möta mot att fixera lönenämndens sammansättning på sådant

sätt, att ledamöterna genomgående bleve desamma vid behandling

av ärenden rörande alla i reglementet avsedda förvaltningsområden. Kommittén

yttrade vidare:

Vad lönenämndens arbetsbörda och allmänna betydelse i lönefrågor beträffar,

föreligga vissa svårigheter att nu bedöma den framtida utvecklingen.

Det är visserligen klart, att lönenämnden liksom hittills bör hava att yttra

sig icke blott i rena tolknings- och tillämpningsfrågor utan jämväl beträffande

frågor av allmänt löneteknisk natur med avseende å de under reglementet

hörande förvaltningsområdena, t. ex. beträffande frågor om lönegradsplaceringar

i samband med organisationsändringar eller eljest, beträffande

förslag till nya eller ändrade tilläggs- och tillämpningsbestämmelser

o. s. v. Vilken betydelse lönenämndens verksamhet i dessa sistberörda avseenden

kan komma att i framtiden erhålla för det reella avgörandet av

spörsmål av allmän vikt för den statliga lönesättningen, lärer delvis kunna

bliva beroende av utvecklingen av det nya institut för förhandling emellan

staten och dess tjänstemän, som beslutats av 1937 års riksdag. Skulle denna

utveckling komma att i avsevärd mån förskjuta tyngdpunkten av lönenämndens

arbete i riktning mot mera formellt lönetekniska gransknings- och tolkningsuppgifter,

lära härmed förutsättningarna för en koncentration av verksamheten

till en enda, för hela civilförvaltningen enhetligt sammansatt lönenämnd

komma att ökas. Om däremot lönenämndens arbete alltjämt väsentligen

bibehåller sin hittillsvarande betydelse även för det reella avgörandet

av allmänt principiella lönespörsmål, torde starkare skäl föreligga för en

sådan sammansättning av lönenämndsinstitutionen, att en viss variation av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 272-

representationen för löntagar- och, beträffande viktigare förvaltningsområden,

även för förvaltningsintressena kan åstadkommas.

Ur här antydda synpunkter har kommittén, även med fasthållande av kravet

på kontinuitet och likformighet i löneärendenas behandling, ansett lönenämndsinstitutionens

utformning icke böra fixeras på sådant sätt, att organisationen

under alla förhållanden bindes vid en enda nämnd med för samtliga

förvaltningsområden enhetlig sammansättning. De bestämmelser rörande

lönenämnd, som enligt kommitténs mening böra ingå i avlöningsreglementet,

hava visserligen i kommitténs förslag avfattats med tanke närmast

på en dylik organisation, men det har ansetts lämpligt att i författningstexten

uttryckligen giva Kungl. Maj:t möjlighet att — i nära anslutning till

vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd i sitt utlåtande över 1928 års

lönekommittés betänkande föreslagit och till vad för närvarande gäller beträffande

undervisningsväsendets lönenämnd — i viss mån variera lönenämndens

sammansättning vid behandling av ärenden rörande olika i reglementet

avsedda förvaltningsområden.

I enlighet härmed förslog lönekommittén bestämmelser av innehåll, att för

beredning av löneärenden, avseende reglementets tillämpningsområde, skulle

finnas en lönenämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

borde vara representerade och vilken skulle bestå av ordförande

och sex ledamöter, med rätt dock för Kungl. Maj :t att, där så funnes lämpligt,

för skilda förvaltningsområden förordna örn olika sammansättning av nämnden.

För den händelse lönenämnden på angivet sätt till sammansättningen

varierades, borde enligt kommittén hinder ej möta att giva nämnden olika benämningar

i dess olika funktioner.

Med hänsyn till vikten av kontinuitet i lönenämndsarbetet ansåg lönekommittén,

att lönenämndens ordförande borde vara gemensam för samtliga

i reglementet avsedda förvaltningsområden. Även de två representanterna

för det allmänna ansåg lönekommittén böra såvitt möjligt i regel vara desamma

vid behandling av ärenden rörande olika förvaltningsgrenar.

Vidare uttalades i betänkandet, att institutionen under alla förhållanden

borde förses med ett gemensamt kansli, vilket genom uppförande på stat av

erforderliga befattningar borde erhålla en fastare organisation än hittills

varit fallet.

Beträffande de närmare uppgifterna för lönenämnden och dess kansli anförde

kommittén bland annat:

Kommittén delar 1928 års lönekommittés uppfattning örn att icke samtliga

till Kungl. Maj:t inkommande löneärenden — och än mindre samtliga till

kammarrätten inkommande avlöningsmål — behöva utställas till nämndens

yttrande. I allmänhet torde böra iakttagas, att endast ärenden av mera principiell

eller ur konsekvenssynpunkt beaktansvärd betydelse hänskjutas till

nämnden. Otvivelaktigt skulle det vara av värde, om lönenämnden genom

sammanställning och publicering av statistiska uppgifter rörande befattningshavare

vid olika förvaltningsgrenar m. m. kunde —- för den händelse ej på

annat sätt sörjes för tillgodoseende av ett dylikt behov — åvägabringa material

för underlättande av olika myndigheters och Kungl. Maj:ts bedömande

av löne- och anställningsfrågor. I vad mån lönenämnden bör genom yttranden

till verksstyrelser, vilka hava att besluta om avlöningsreglementets tolkning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 272.

5

i särskilda fall, fungera såsom rådgivande organ i tveksamma tolkningsoch

tillämpningsfrågor, torde liksom hittills få ankomma på nämndens eget

bedömande. Uppenbart är att, även om nämnden såsom sådan finner sig

i dylika fall icke böra göra bindande uttalanden, en värdefull upplysningsverksamhet

i detta avseende kan utövas av ett till nämnden hörande sakkunnigt

och kvalificerat kansli. •

Lönekommitténs ifrågavarande förslag och uttalanden ansåg jag mig kunna

i allt väsentligt biträda vid anmälan den 18 mars 1938 (proposition nr

263) av kommitténs förslag till civilt avlöningsreglemente m. m. Ej heller

föranledde nämnda förslag och uttalanden någon erinran från riksdagens

sida (skrivelse nr 388). I överensstämmelse med vad kommittén förordat

erhöll 58 § civila avlöningsreglementet följande lydelse:

58 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad

ordförande samt sex likaledes av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Där så

finnes lämpligt, må dock Kungl. Maj:t, med iakttagande av vad nyss sagts

om antalet medlemmar i nämnden och om de intressen, som där böra vara

företrädda, för skilda förvaltningsområden förordna örn olika sammansättning

av nämnden.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst tre

år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden

och ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.

Vad angår det av lönekommittén uttalade önskemålet om en fastare organisation

av lönenämndens kansli anförde jag vid anmälan av kommitténs

förslag, att detta önskemål, mot vilket jag för egen del ej hade något att

erinra, borde övervägas i samband med statbehandlingen för ett kommande

budgetår.

Frågan örn anordnandet av lönenämndsinstitutionen inom

f örsvarsväsendet har sedermera behandlats i 1936 års lönekommittés

betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente. Härvid har

kommittén särskilt uppehållit sig vid spörsmålet, huruvida en gemensam lönenämnd

bör anordnas för de civila och militära förvaltningsområdena. I detta

avseende inrymmer kommitténs förslag alternativa organisationsformer. I förslaget

har 57 § samma innehåll som 58 § civila avlöningsreglementet med

det undantag, att i stället för stadgande om olika sammansättning av lönenämnden

förekommer en bestämmelse örn rätt för Kungl. Majit att, där så

finnes lämpligt, föreskriva, att ärenden inom militära avlöningsreglementets

tillämpningsområde skola beredas av lönenämnd för annat förvaltningsområde

med sådan ändrad sammansättning, att de militära löntagarintressena

bli företrädda vid ifrågavarande ärendens behandling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

Kommittén har i motiveringen till förslaget anfört bland annat följande:

I fråga örn lönenämndens organisation torde kommittén till en början få

framhålla, att det förslag till militärt avlöningsreglemente, som kommittén

framlägger, på flertalet viktiga punkter nära ansluter sig till det civila avlöningsreglementet.

Detta gäller exempelvis bestämmelserna rörande lönetursrätt,

semester, tjänstledighetSavdrag, vikariatsersättning, rörligt tillägg,

sjukvård m. m. Ur denna synpunkt skulle det uppenbarligen vara till stor

fördel, om den lönenämndsinstitution, som enligt civila avlöningsreglementet

skall finnas inrättad för de civila förvaltningsområdena, jämväl kunde omhändertaga

försvarsväsendets löneärenden. Att den omfattande kännedom

om statsförvaltningens löneförhållanden och den större erfarenhet rörande

tillämpningen av de nya lönebestämmelserna, som utan tvivel komme att

samlas inom en sådan för de civila och militära förvaltningsområdena avsedd

gemensam lönenämnd, skulle bliva till stor nytta för lönenämndsarbetets

fullgörande, synes obestridligt.

Ett dylikt gemensamt lönenämndsorgan torde ock kunna givas en sådan

organisationsform, att de speciella förvaltnings- och personalintressen, som

kunna förefinnas inom de särskilda förvaltningsområdena, bleve behörigen

företrädda inom nämnden. Den civila lönenämndsinstitutionen har icke ansetts

ovillkorligen böra bindas vid en för samtliga förvaltningsområden enhetlig

sammansättning, utan det har förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga

möjlighet att förordna örn en viss variation i nämndens sammansättning

vid behandling av ärenden från olika förvaltningsområden. Därest vid behandling

av försvarsväsendets löneärenden representanter för de militära förvaltnings-

och personalintressena inginge såsom ledamöter i nämnden i stället

för företrädare för motsvarande civila intressen men nämndens ledamöter

i övrigt bleve gemensamma, skulle härigenom tillgodoses såväl önskemålet

om enhetlighet i lönefrågornas bedömande för statsförvaltningen i

dess helhet som kravet på förvaltningserfarenhet och intresserepresentation

för detta speciella område.

Emellertid bör ej förbises, att antagandet av ett nytt militärt avlöningsreglemente

i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag skulle

komma att öka lönenämndsinstitutionens arbetsbörda. Då en närmast för

civilförvaltningen avsedd gemensam lönenämnd skulle få att behandla löneärenden

berörande så stora förvaltningsområden som de affärsdrivande verken,

de till allmänna civilförvaltningen hörande ämbetsverken samt undervisningsväsendet,

är det icke uteslutet, att ett utsträckande av nämndens

verksamhetsområde även till den militära förvaltningen skulle få till följd

en alltför stor arbetsmängd, som skulle försvåra ett rationellt och skyndsamt

bedrivande av nämndens arbete. Särskilt skulle detta kunna bliva fallet

under den första tiden efter de nya lönebestämmelsernas ikraftträdande,

innan ännu en viss praxis hunnit stadga sig beträffande viktigare bestämmelsers

tolkning.

Med beaktande härav har lönekommittén vid bedömande av olika på organisationsfrågan

inverkande faktorer närmast kommit till den uppfattningen,

att man i varje fall icke omedelbart bör överföra de militära löneärendena

till en för förvaltningen i allmänhet gemensam lönenämnd utan att en särskild

lönenämnd för försvarsväsendet bör bibehållas tills vidare. Huruvida

vid en senare tidpunkt en övergång till en i och för sig önskvärd koncentration

av lönenämndsverksamheten på sätt kommittén här ovan antytt bör

komma till stånd, torde böra bliva beroende på utvecklingen av lönenämndernas

verksamhet under den nännaste framtiden och på därvid vunnen

erfarenhet rörande arbetsuppgifternas omfattning samt andra på frågan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 272. ^

inverkande förhållanden, däribland icke minst möjligheterna till ett lämpligt

personval.

Om sålunda en särskild lönenämndsinstitution för försvarsväsendet åtminstone

tills vidare bibehålies, utesluter detta givetvis icke samarbete och kontakt

med den civila lönenämnden vid arbetets fullgörande. Den nuvarande

ordningen, enligt vilken en ledamot av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

förordnats att samtidigt vara ledamot av förs vars väsendets lönenämnd,

bör såvitt möjligt tillämpas även efter de civila lönenämndernas

sammanförande till en enda nämnd. Såsom en ytterligare åtgärd kan tänkas,

att den civila och den militära lönenämnden förses med ett gemensamt

sekretariat. Sistberörda fråga synes vara förtjänt av närmare övervägande i

samband med den omorganisation av den civila lönenämndens kansli, som

lönekommittén i sitt betänkande angående civilt avlöningsreglemente förordat.

Lönekommittén, som ansett, att det blivande militära avlöningsreglementet

bör i likhet med civila avlöningsreglementet innehålla uttryckliga bestämmelser

angående lönenämnd, har i anslutning till det ovan anförda avfattat

ifrågavarande bestämmelser med upptagande av alternativa organisationsformer.

Försvarsväsendets lönenämnd har i yttrande över lönekommitténs förslag

till militärt avlöningsreglemente förklarat sig i huvudsak instämma i vad

kommittén anfört beträffande frågan om bibehållande tills vidare av en

särskild lönenämnd för försvarsväsendet.

Kommitténs förslag till lydelse av 57 § militära avlöningsreglementet

har oförändrat upptagits i det med förenämnda proposition framlagda förslaget

till sådant reglemente.

För beredningen av ärenden angående tillämpningen av civila avlönings- Departement*.

reglementet skall enligt detta finnas en för hela tillämpningsområdet ge- chefenmensam

lönenämnd; för att man utan uppgivande av kravet på en enhetlig

behandling av löneärendena skall erhålla möjlighet till anpassning av

representationen för löntagar- och förvaltningsintressena, skall Kungl. Maj:t

dock kunna förordna örn i viss utsträckning olika sammansättning av nämnden

för skilda förvaltningsområden. Vid behandlingen av försvarsväsendets

lönenämndsfråga har 1936 års lönekommitté framhållit åtskilliga skäl, som

tala för att civilförvaltningens lönenämnd, eventuellt med jämkad sammansättning,

skall fungera även för försvarsväsendet. Emellertid har kommittén

uttalat, att en så långt gående koncentration i varje fall icke omedelbart

borde komma till stånd, utan att den borde göras beroende av någon tids erfarenhet

örn arbetsuppgifternas omfattning och andra på frågan inverkande

förhållanden.

För enhetligheten i beredningen av löneärendena är det av vikt, att lönenämndsarbetet

ställes under gemensam ledning, försedd med tillräckliga biträdande

arbetskrafter. Enligt min uppfattning är det därför lämpligt, att

sammanförandet av löneärenden inom civila avlöningsreglementets tillämpningsområde

under en gemensam nämnd, vilken ersätter allmänna civilför
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

valtningens, kommunikationsverkens och undervisningsväsendets lönenämnder,

fullföljes genom att denna och försvarsväsendets lönenämnd — möjligen

sammanslagna till en lönenämnd — ställas under ledning av en gemensam

ordförande och förses med ett gemensamt, förstärkt kansli. Den sålunda

förordade organisationen synes dock icke böra genomföras redan från

och med nästa budgetår. För nämnda budgetår, då de nya avlöningsbestämmelserna

skola börja tillämpas och åtskilliga frågor kunna förväntas uppkomma

sammanhängande med övergången till dessa bestämmelser från de

nu gällande, torde det nämligen vara lämpligt, att försvarsväsendets lönenämnd

fortsätter sin verksamhet. I enlighet härmed föreslår chefen för försvarsdepartementet

i annat sammanhang denna dag, att medel till försvarsväsendets

lönenämnd för nästa budgetår liksom hittills äskas under fjärde

huvudtiteln. Från och med budgetåret 1940/41 böra däremot, enligt min mening,

civilförvaltningens och försvarsväsendets löneärenden beredas under

gemensam ledning.

För nästa budgetår, då lönenämnderna enligt vad här förordats skola bedriva

sin verksamhet var för sig, torde de hittillsvarande reglerna angående

ersättning åt lönenämndernas ordförande böra i huvudsak fortfarande tilllämpas.

Jämväl ersättningarna till ledamöterna torde under nästa budgetår

böra utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. När lönenämnderna samordnas,

lärer den hittillsvarande anordningen med ordförandeskapet såsom

en bisyssla däremot icke kunna bibehållas. De höga krav på innehavarens

personliga och administrativa kvalifikationer som ordförandeuppdraget ställer

synas då motivera ett arvode närmast motsvarande lönen till verkschef

inom allmänna civilförvaltningen. Frågan härom bör underkastas närmare

övervägande.

Särskilt med hänsyn till de omfattande arbetsuppgifterna för civilförvaltningens

lönenämnd under det närmaste budgetåret synes det mig nödvändigt,

att lönenämndens kansli redan nu förstärkes. Såsom lönekommittén

förutsatt bör samtidigt möjlighet öppnas att bereda fastare anställning åt

befattningshavarna. Jag förordar, att såsom chef för kansliet anställes en

befattningshavare, skickad att under ordförandens överinseende svara för en

sakkunnig beredning av ärendena samt utöva ledningen av kansligöromålen

i övrigt. Ytterligare två för sekreterargöromål kvalificerade befattningshavare

kunna beräknas bliva erforderliga; i den mån så befinnes möjligt

torde en av dessa böra under nästa budgetår anlitas även för sekreterargöromål

hos försvarsväsendets lönenämnd. Befattningarna böra för närvarande

uppföras på extra ordinarie stat. Förstnämnda befattningshavare torde

såsom extra ordinarie byrådirektör böra placeras i lönegraden Eo 28. Sekreterarbefattningarna

synas, i anslutning till vad hittills skett, böra placeras i

lönegraden Eo 26. Sistnämnda båda befattningar böra, om så befinnes lämpligt,

få tillsvidare uppehållas på förordnande. För biträdespersonal torde

böra beräknas medel motsvarande avlöning åt 2 extra ordinarie kontorsbiträden.

Härjämte bör något belopp, förslagsvis omkring 2,000 kronor, stå

till förfogande för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna. I vad mån sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

9

ordnandet med försvarsväsendets lönenämnd bör föranleda ytterligare förstärkning

av kansliorganisationen, torde — med ledning jämväl av då vunnen

erfarenhet — få övervägas vid statbehandlingen för budgetåret 1940/41.

Utgifterna för lönenämndsinstitutionen inom civilförvaltningen, vilken torde

böra benämnas allmänna lönenämnden, böra från och med nästa budgetår

i sin helhet bestridas från anslag å sjunde huvudtiteln. För ändamålet

böra uppföras ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag under den gemensamma

rubriken allmänna lönenämnden. Personalförteckning och avlöningsstat

för lönenämnden böra fastställas.

Under avlöningsanslaget bör till en början upptagas en anslagspost

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit. Av anslagsposten skola bestridas arvoden och andra ersättningar

åt ordföranden och ledamöterna, ersättningar vid resor undantagna.

Med hänsyn till föreliggande uppgifter om de nuvarande kostnaderna

torde medelsbehovet för dessa ändamål kunna beräknas till 35,000 kronor.

Till avlöningar till övrig icke- ordinarie personal bör

upptagas en anslagspost, fördelad på en delpost till grundavlöningar m. m.

och en delpost till avlöningsförhöjningar m. m. Grundavlöningsposten bör i

anslutning till vad förut anförts upptagas till 35,000 kronor. Delposten till

avlöningsförhöjningar m. m. kan beräknas till förslagsvis 2,500 kronor.

Till rörligt tillägg bör uppföras en anslagspost av förslagsvis 2,300

kronor.

Avlöningsanslagets summa skulle i enlighet härmed utgöra (35,000 + 35,000

+ 2,500 + 2,300 =) 74,800 kronor.

O mko st nåd sanslag et synes med ledning av förefintliga kostnadsuppgifter

böra upptagas med förslagsvis 8,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för allmänna

lönenämnden:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 byrådirektör ................................ Eo 28

2 sekreterare .................................. Eo 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för allmänna lönenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 272.

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............ kronor 35,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal:
a.

Grundavlöningar m.

m.................kronor 35,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ■■ » 2,500 > 37,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2,300

Summa kronor 74,800;

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1939/40 under

sjunde huvudtiteln anvisa följande anslag, nämligen

Allmänna lönenämnden: Avlöningar, förslagsanslag

..............................kronor 74,800,

Allmänna lönenämnden: Omkostnader, förslagsanslag

............................. kronor 8,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna lönenämnden m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1939:236 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till allmänna lönenämnden m. m. s. 1 i texten