Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara

1939-04-28 · 36 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 36 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:275, Med förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275.

1

Nr 275.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara; given

Stockholms slott den 28 april 1939.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag örn sjukhusvård vid krig eller

krigsfara.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allert Forslund.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 275.

547 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Förslag

till

Lag

om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna,

att bestämmelserna i 3—9 §§ skola, helt eller delvis, tillämpas.

Under tid, då förordnande som i första stycket sägs är i kraft, gälla icke

i lag eller författning meddelade stadganden, i den mån de strida mot vad

enligt förordnandet blivit bestämt.

Konungen äger redan i fredstid föreskriva, att de förberedande åtgärder

skola vidtagas, vilka erfordras för tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

2§-

I denna lag förstås med:

1. militära sjukhus:

a) garnisonssjukhus och militärsjukhus;

b) marinens sjukhus i Karlskrona;

c) fästningssjukhus;

d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus;

e) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande

ställda sjukvårdsanstalter; samt

f) fördelningssjukhus, etappsjukhus, landstormssjukstugor och militära

sjukvårdsanstalter i övrigt, i den mån Konungen förordnar, att de skola

anses såsom sjukhus enligt denna lag;''

2. civila sjukhus:

a) sjukhus, varom stadgas i lagen örn vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus;

b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,

lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset;

c) konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier;

d) kustsanatorier;

e) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka,

varom stadgas i epidemilagen;

f) sinnessjukhus, som omförmälas i sinnessjuklagen, samt vårdhem för

sinnessjuka, varom förmäles i stadgan angående sinnessjukvården i riket;

g) enskilda sjukhem och förlossningshem, örn vilka förmäles i stadgan

angående enskilda sjukhem och förlossningshem;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27o.

3

h) vanföreanstalter;

i) anstalter för vård av blinda;

j) hem för kroniskt sjuka;

k) anstalter för sinnesslöa;

l) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt lagen örn

fattigvården;

m) pensionsstyrelsens kuranstalter;

n) Welanderhem;

o) brunns- och badanstalter;

p) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande

ej ställda sjukvårdsanstalter;

q) hjälpplatser; samt

r) övriga av civila myndigheter, inrättningar, sammanslutningar eller enskilda

upprättade sjukvårdsanstalter.

3§-

Sjukhusvård beredes vid följande sjukhus:

a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka fortsätta sin verksamhet

utan eller med förändring i fråga örn dess art eller omfattning; samt

b) vid krig eller krigsfara upprättade militära och civila sjukhus.

Sjukhus, varom förmäles i första stycket under b), kunna antingen anordnas

såsom fullt självständiga sjukhus eller ock i viss utsträckning hava

lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat sådant sjukhus eller

med sjukhus, som i första stycket under a) sägs.

4 §•

Konungen äger utfärda föreskrifter rörande upprättande av sjukhus genom

försorg av den, som driver sjukhus, eller nedläggande av sjukhus eller vidtagande

vid sjukhus av förändringar beträffande verksamhetens art eller

omfattning.

5 §•

Sjukhus, som har lokal, personal eller materiel gemensam med annat

sjukhus, kan efter Konungens förordnande ställas under förvaltning eller

ledning av styrelsen eller chefen (styresmannen, läkaren) för sistnämnda

sjukhus.

6 §■

Sjukhus skall, i den mån så erfordras, mottaga såväl militära som civila

patienter.

Yårdplatserna vid sjukhus disponeras av den eller de myndigheter

Konungen bestämmer.

7 §•

Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.

Civila sjukhus drivas i den ordning, som för fredstid är föreskriven. Där

särskilda omständigheter därtill föranleda, äger dock Konungen föreskriva

annan ordning beträffande driften.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majis ''proposition nr 275.

8§-

Beträffande tillhandahållandet av personal och materiel för sjukhus äger

Konungen utfärda erforderliga bestämmelser.

9§-

Kostnaderna för militära sjukhus bestridas av statsmedel, i den mån särskilda

medel icke stå till förfogande.

Vad nu sagts gälle ock i fråga örn civila sjukhus, som upprättas i anledning

av krig eller krigsfara.

För civila sjukhus i övrigt bestridas kostnaderna i den ordning, som

tillämpas i fredstid; dock att kostnader för vård av krigsskadade och övriga

extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna i denna lag, skola gäldas

på sätt i första stycket sägs.

Med krigsskadade förstås dels sådana sjuka eller sårade, vilkas sjukdom

eller skada förorsakats av fienden eller eljest föranletts av eller inträffat

under deras tjänstgöring vid krigsmakten eller luftskyddet eller uppehåll

där med vederbörligt tillstånd, dels ock sjuka eller sårade krigsfångar.

10 §.

Anspråk på ersättning för sådana kostnader för civila sjukhus, vilka

jämlikt 9 § skola gäldas av statsmedel, prövas enligt de grunder och i den

ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.

Angående sätt och tid för ersättnings erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen

stadgas örn likvid för fullgjord rekvisition.

11 §•

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen

av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majas proposition nr 27b.

5

Utdrag av ''protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 31 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Brahstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för justitie-, försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen

fråga om särskilda författningsbestämmelser rörande sjukhusvård

vid krig eller krigsfara samt anför: v

Inledning-.

I civila luftskjddsutredningens betänkande den 21 december 1936 angående

det civila luftskyddet (statens offentliga utredningar 1936: 57) har i

kap. IX, som gäller luftskyddets förberedande i fredstid, under rubrikerna

»luftskyddstjänsten» och »det allmänna luftskyddet» behandlats, bland annat,

frågan örn sjukvården. Därvid har (sid. 116) omnämnts, att för den militära

sjukhusvården i händelse av krig funnes upprättad en allmän sjukvårdsplan,

enligt vilken det ålåge det svenska, röda korset att vid mobilisering upprätta

sammanlagt 256 fasta krigssjukvårdsanstalter med 18,355 sängplatser. Vidare

har anförts, att någon motsvarande reservorganisation för den civila sjukhusvården

icke funnes. Ökat sjukvårdsutrymme för svårt skadade torde

emellertid kunna beredas därigenom, att personer, som utan olägenhet kunde

vårdas i hemmen, utskreves från sjukhusen.

Civila luftskyddsutredningen har emellertid härom ytterligare framhållit,

att genom de krigföringsmetoder, som man numera räknade med vid planläggningen

av det civila luftskyddet, frågan örn sjukhusvården under krig

kommit i ett förändrat läge. Det torde böra övervägas, om icke i detta

avseende gränserna mellan den militära och civila sjukvården borde i händelse

av krig göras mindre skarpa. I varje fall torde en gemensam plan

för sjukhusvården under krig, grundad på en inventering av de möjligheter

för dylik vård, som kunde åstadkommas, böra upprättas under samverkan

mellan luftskyddsinspektionen samt de högsta militära och civila sjukvårdsmyndigheterna

ävensom svenska röda korset. Denna planläggning borde

även innefatta en fördelning av läkarna på olika verksamhetsområden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 275.

Utredning angående ordnandet av sjukhusvården i krig.

I anledning av framställning från chefen för försvarsstaben av den 16

augusti 1937 har Kungl. Majit den 10 september 1937 uppdragit åt medicinalstyrelsen

att i samråd med chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren,

luftskyddsinspektionen och överstyrelsen för svenska röda korset utarbeta

och till Kungl. Majit överlämna förslag till gemensam plan för den militära

och civila sjukhusvården i krig.

Medicinalstyrelsens förslag.

Till fullgörande av berörda uppdrag har medicinalstyrelsen utarbetat

förslag till den grundläggande författning, som syntes böra utfärdas för

sjukhusvården i krig, nämligen »lag örn sjukhusvård i krig», ävensom till

»kungörelse angående gemensam plan för den militära och civila sjukhusvården

i krig», innefattande tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda lag,

samt »kungörelse angående försvars- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen».

Förslagen till lag och tillämpningskungörelse jämte därtill hörande motiveringar

hava av medicinalstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit med skrivelse

den 15 juni 1938, vari omnämnts, att chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren,

luftskyddsinspektionen och överstyrelsen för svenska röda korset

ävensom chefen för marinen efter marinförvaltningens hörande, chefen för

flygvapnet efter flygförvaltningens hörande samt rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap förklarat sig icke hava något att erinra mot medicinalstyrelsens

förslag. Chefen för armén hade däremot, efter arméförvaltningens

hörande, framställt vissa erinringar. Yid skrivelsen fanns även fogat

förslaget till kungörelse angående försvars- och luftskyddsassistenter vid

medicinalstyrelsen. Över sistnämnda förslag hade yttranden avgivits till

styrelsen av chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren, luftskyddsinspektionen

och överstyrelsen för svenska röda korset, vilka förklarat sig icke hava

något att erinra däremot.

Förslaget till lag örn sjukhusvård i krig torde såsom bilaga (Bilaga B)

få fogas till statsrådsprotokollet i förevarande ärende.

Medicinalstyrelsen har inledningsvis förklarat, att styrelsen vid fullgörande

av ifrågavarande uppdrag ansett följande synpunkter främst böra

vara ledande:

Den civila befolkningens indragande i krigföringen dels såsom kuggar i

det stora försvarsmaskineriet, dels såsom offer för direkt mot civilbefolkningen

riktade anfall medför, att man icke numera vid frågan örn beräkning

av platsbehov å sjukhus inom visst område (krigsskådeplats eller hemort)

bör gora sträng skillnad mellan militära och civila personer. Det skulle

leda till en besvärlig och kostbar dubbelorganisation med slitningar såväl

rörande sjukhusplatser som personal, materiel^ m. m., om en sådan uppdelning

försöktes, vilken dessutom skulle kunna medföra bristande effektiyitet,

i det att den ena artens sjukhus skulle kunna vara överbelagda och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 275.

den andras upptagna i relativt ringa utsträckning. En organisation bör

därför skapas, som med tillgodoseende av de olika belioven är tillräckligt

smidig för att vid varje läge tillåta fullt utnyttjande och å andra sidan vid

behov tillåter en utbyggnad inom särskilt hotade eller drabbade områden.

En sådan uppläggning betyder i allmänhet icke en sammanblandning av

militära och civila sjukhus med hänsyn.till den lokala ledningen, men den

förutsätter givetvis centrala föreskrifter eller direktiv rörande intagningen,

ersättningen för vård av patienter m. m. samt en tillräckligt fast sammanknuten

högsta ledning av sjukhusvården.

Stommen i sjukliusvårdssystemet bör utgöras av de i fred befintliga sjukhusen.

För att dessa i möjligaste mån skola kunna tillgodose det mycket

stora vårdplatsbehov, som av allt att döma kommer att göra sig gällande

under élt evintuellt kommande krig, bör fastslås som allmän princip under

krigstid, att vård å sjukhus endast bör beredas sådana fall, som oundgängligen

äro i behov av sluten anstaltsvård. Vidare böra ordnas ökade möjligheter

för poliklinisk varcTTlels å redan befintliga sjukvårdsinrättningar, dels

aven å eventuellt nyinrättade anstalter för öppen sjukvård.

För att de i fred befintliga sjukhusen vid ett eventuellt krigsutbrott

skola vara i möjligaste mån rustade att motstå krigets påfrestningar kräves

ett omfattande förberedelsearbete i fredstid. Dylikt förberedelsearbete är

jämväl nödvändigt i fråga örn sjukhus, som avses att upprättas i samband

med ett eventuellt krigsutbrott. För att krigssjukvården skall fungera väl,

måste alltså även inom hithörande område ett omfattande mobiliseringsverk

uppläggas. Det kan för den skull icke undvikas, att olika myndigheter påläggas

betydande ytterligare arbete, som hittills icke tillkommit dem.

Ett uppläggande av i föregående stycke omförmält mobiliseringsverk

kräver en avsevärd tid. För att arbetet på detsamma snarast skall kunna

igångsättas, är det av största betydelse, att de därför erforderliga grunderna

finnas fastställda.

Medicinalstyrelsen hade därför i första hand utarbetat förslag till de

förut omnämnda författningarna rörande sjukhusvård i krig.

Yttranden över medicinalstyrelsens förslag.

Över medicinalstyrelsens förslag hava utlåtanden infordrats av pensionsstyrelsen,

arméförvaltningen, chefen för armén, statskontoret, Överståthållarämbetet

och samtliga länsstyrelser i länen. Överståthållarämbetet skulle

höra direktionen för karolinska sjukhuset och direktionen över allmänna

barnbördshuset i Stockholm samt bereda Stockholms stadsfullmäktige tillfälle

att avgiva yttrande. Länsstyrelsen i Uppsala län skulle höra direktionen

för akademiska sjukhuset i Uppsala. Samtliga länsstyrelser i länen

skulle höra förste provinsialläkarna varjämte stadsfullmäktige i Göteborg,

Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle av vederbörande länsstyrelser

skulle beredas tillfälle att avgiva yttrande.

Tillfälle att avgiva yttrande har vidare beretts samtliga landsting, styrelserna

för Welanderliemmen i Stockholm, Göteborg och Malmö, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet,

överstyrelsen för Konung Oscar Ilis jubileumsfond samt svenska

vanföreanstalternas centralkommitté.

Yttranden hava avgivits av samtliga omnämnda myndigheter, samman
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 275.

slutningar och organisationer med undantag av styrelsen för Welander - hemmet i Stockholm samt Östergötlands, Kristianstads, Hallands, Västmanlands,

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting.

Medicinalstyrelsens författningsförslag hava lämnats utan erinran eller

tillstyrkts, i varje fall i princip, i samtliga yttranden. Beträffande skilda

detaljspörsmål hava emellertid i åtskilliga yttranden erinringar blivit framställda.

Med ledning av medicinalstyrelsens förslag och däröver avgivna yttranden

har inom socialdepartementet utarbetats förslag till lag örn sjukhusvård vid

krig eller krigsfara. Jag övergår nu till att närmare redogöra för detta förslag.

Förslag till lag- om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.

Allmän motivering.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att den civila sjukhusvården för

närvarande reglerades genom ett flertal lagar och andra författningar, bland

vilka kunde nämnas lagen den 22 juni 1928 (nr 302) om vissa av landsting

och kommun drivna sjukhus, stadgan samma dag (nr 303) angående lasarett,

sjukstugor och tuberkulossjukvårdsanstalter (sjukhusstadga), stadgan den 29

maj 1931 (nr 172) angående enskilda sjukhem och förlossningshem, sinnessjuklagen

den 19 september 1929 (nr 321), stadgan samma dag (nr 328) angående

sinnessjukvården i riket, lagen den 14 juni 1918 (nr 422) örn fattigvården

samt epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443). Ifrågavarande lagar

och författningar innehölle i allmänhet synnerligen detaljerade bestämmelser.

Dessa syntes emellertid vara utformade med hänsyn till förhållandena under

fredstid.

Den militära sjukhusvården reglerades bland annat genom föreskrifter

i vederbörliga tjänstgöringsreglementen (reglemente för marinen), reglemente

för garnisonssjukhusen, fältreglemente för armén, förslag till krigssjukvårdsreglemente

samt på grund av gällande brev angående försvarsgrensförvaltningarnas

krigsförberedelser utarbetade krigssjukvårdsplaner.

Medicinalstyrelsen har vidare anfört, att i gällande föreskrifter i fråga

om den civila sjukhusvården omfattande ändringar krävdes, därest de skulle

kunna medgiva sjukhusvårdens ordnande på det sätt, som motsvarade det

moderna krigets krav. I viss mån vore så förhållandet jämväl beträffande

föreskrifterna för den militära sjukhusvården. På grund härav och då införandet

av erforderliga ändringar i vederbörliga författningar ur formell

synpunkt skulle bjuda synnerligen stora svårigheter, hade medicinalstyrelsen

funnit lämpligt att utarbeta en särskild lag för sjukhusvård i krig, vilken

under den tid densamma vore gällande i fråga örn de sjukvårdsanstalterT

beträffande vilka den ägde tillämpning, avsåges skola upphäva mot den nya

lagen stridande föreskrifter, utfärdade i lag och författning eller i annan

ordning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

På sätt medicinalstyrelsen framhållit är nutida krigföring sådan, att den Departementsi

viss utsträckning riktas även mot civilbefolkningen. Med hänsyn härtill chefen.

kan man icke i krig göra sträng skillnad mellan militära och civila personer,

då det gäller att vidtaga åtgärder för att bereda sjuka och skadade vård i

sjukvårdsanstalter av olika slag. Vård bör lämnas där så bäst kan ske.

För att de lämpligaste åtgärderna och anordningarna härutinnan skola kunna

vidtagas, lärer otvivelaktigt kunna uppställas såsom förutsättning, att en

central ledning har avgörandet i sin hand. Denna ledning synes lämpligen

böra utövas av Kungl. Maji. Gällande författningar och andra bestämmelser

rörande såväl det civila som det militära sjukvårdsväsendet innehålla

emellertid en mängd föreskrifter, som icke låta sig förena med stadgande

örn en dylik central ledning.

Uppenbarligen skulle, såsom medicinalstyrelsen anfört, införandet av erforderliga

ändringar i alla de författningar, varom därvid skulle bliva fråga,

ur formell synpunkt erbjuda stora svårigheter. Denna omständighet har

föranlett medicinalstyrelsen att föreslå, att en särskild författning skall tillskapas,

avsedd att enhetligt reglera sjukhusförhållandena i krig. Därvid

skulle nu gällande bestämmelser, som strede mot stadganden i nämnda författning,

sättas ur kraft.

Då det måste anses vara en angelägenhet av största vikt, att effektiva

bestämmelser rörande anordnandet av sjukhusvården i krig och under andra

utomordentliga förhållanden tillskapas och då medicinalstyrelsens förslag

härutinnan, mot vilket erinran i princip icke framställts i avgivna yttranden,

synes erbjuda en framkomlig väg, finner jag mig kunna i huvudsak tillstyrka

styrelsens förslag till huvudförfattning. Beträffande vissa detaljer har jag

dock ansett ändringar böra vidtagas. Härtill återkommer jag i specialmotiveringen.

Specialmotivering. •

Lagens rubrik.

Länsstyrelsen i Västmanlands län erinrar örn att lagen är avsedd att komma

i tillämpning även vid andra tillfällen än krigstillfällen. Med hänsyn därtill

syntes det lämpligt, att rubriken ändrades, förslagsvis till »Lag örn sjukhusvård

i krig och vid andra extraordinära förhållanden».

De för extraordinära förhållanden avsedda bestämmelserna i den nu ifråga- Departementsvarande

författningen anser jag böra kunna sättas i kraft, då riket befinner chefen.

sig i krig eller krigsfara. Såsom rubrik till författningen har på grund

därav föreslagits »lag örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara».

Denna paragraf motsvarar

förslag.

1 §■

1 mom.

samt

11 § i medicinalstyrelsens

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Departements
chefen.

10

Medicin alstyrelsen.

Styrelsen bär anfört, att det synts nödvändigt att redan i 1 § 1 mom. klarlägga

lagens tillämpligbet, då därigenom de följande paragraferna bleve lättare

förståeliga. Momentets formulering och innehåll stöde i huvudsaklig överensstämmelse

med motsvarande bestämmelser i övriga författningar, som

ägde tillämpning sedan mobilisering och därmed i momentet jämställda åtgärder

anbefallts.

Yttranden.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att bestämmelsen i 1 § 1 mom. första

stycket icke för samtliga fall tillräckligt klart angåve, när lagen skulle träda

i tillämpning. För avlägsnande av all oklarhet därutinnan föresloges, att tilllämpning

av lagen städse skulle göras beroende av att Kungl. Majit meddelade

förordnande därom i samband med att mobilisering, luftskyddstillstånd

eller eljest vidtagande av särskilda försvarsåtgärder anbefalldes.

Ändring av första stycket på angivet sätt föranledde motsvarande ändring

av tredje stycket. Örn ej de sålunda föreslagna ändringarna vidtoges, borde

1 mom. kompletteras med ett stadgande örn när lagen skulle upphöra att

tillämpas för det fall, att dess trädande i tillämpning föranletts av annan

åtgärd än mobilisering. — I sistnämnda hänseende yrkar även länsstyrelsen

i Södermanlands län ändring i förslaget.

Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller, att det i 1 § 1 mom. tredje stycket

använda ordet demobilisering — som icke återfunnes i tidigare författningar

— innefattade en serie handlingar, omspännande en viss tidrymd av i regel

ett flertal dagar, varför ordet i det sammanhang, vari det användes i lagförslaget,

icke kunde anses tillräckligt klart och tydligt giva uttryck för

den därmed åsyftade tidpunkten. Länsstyrelsen ansåge för sin del, att lagen

borde upphöra att gälla i samband med att förordnande utfärdades örn

mobiliseringstillståndets upphörande.

I 1 § gives Konungen fullmakt att förordna örn tillämpning av de särskilda

bestämmelser, vilka under utomordentliga förhållanden skola gälla

rörande ordnandet av sjukhusvården i riket. Dessa bestämmelser finnas

intagna i lagens 3—9 §§. På sätt som föreskrivits i luftskyddslagen beträffande

förutsättningarna för förordnande att riket eller del därav skall

försättas i luftskyddstillstånd, synes såsom förutsättning för förordnande i

nu ifrågavarande hänseende böra gälla, att krig skall hava utbrutit eller

krigsfara föreligga.

Mot andra stycket av 1 § 1 mom. i medicinalstyrelsens förslag svarar

departementsförslagets stadgande, att Konungens förordnande kan innefatta,

att bestämmelserna i 3—9 §§ endast delvis skola tillämpas.

Andra stycket i departementsförslaget har i huvudsak samma innebörd

som 11 § i medicinalstyrelsens förslag. Därigenom sättas stadganden i

andra lagar och författningar — i den mån de strida mot den nu föreslagna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 275. 11

lagens bestämmelser, såvitt de enligt meddelat förordnande skola tillämpas —

temporärt ur kraft.

Då det är av största vikt, att den nu föreslagna lagen — örn behov därav

skulle visa sig föreligga — omedelbart kan träda i tillämpning, har i tredje

stycket stadgats rätt för Konungen att redan i fredstid föreskriva, att förberedande

åtgärder för tillämpning av lagen skola vidtagas.

2 §■

Denna paragraf motsvarar dels 1 § 2 mom. i medicinalstyrelsens förslag,

dels ock den i nämnda moment omförmälda förteckningen, benämnd »bilaga 1»,

över de sjukvårdsanstalter, som i lagens mening skulle vara att anse såsom

sjukhus. Nämnda bilaga ingår i den till förevarande protokoll fogade

bilagan B. Det må särskilt påpekas, att i fråga örn civila sjukvårdsanstalter,

för vilka lagen skulle gälla, undantag i bilagan 1 gjorts för hjälpplatser.

Medicinalstyrelsen.

För att landets resurser i fråga örn möjligheter till sjukhusvård i krig

skulle kunna effektivt utnyttjas, vore det enligt medicinalstyrelsens mening

nödvändigt, att alla sjukvårdsanstalter, som kunde tänkas bliva av betydelse

för sjukhusvården i krig, bleve underkastade lagens bestämmelser. Bilagan 1

hade formulerats med hänsyn till detta. Då undantag kunde behöva göras

för vissa rörliga militära sjukvårdsanstalter eller andra militära sjukvårdsanstalter,

exempelvis sådana som ofta måste flyttas från en plats till en

annan, hade dock i bilagan införts den särbestämmelsen, att ifrågavarande

sjukvårdsanstalter lydde under lagen enligt Konungens bestämmande. Uppställningen

av bilagan hade i övrigt gjorts på sådant sätt, att tveksamhet

örn sjukvårdsanstalt lydde under lagen eller icke i möjligaste mån eliminerats.

Där tveksamhet ansetts kunna uppstå, hade därför vederbörlig sjukvårdsanstalt

namneligen angivits.

Yttranden.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser den i vissa hänseenden betydelsefulla

uppdelningen i militära respektive civila sjukhus böra på något sätt

angivas i lagen, i varje fall genom hänvisning till att därom skulle gälla

uppdelningen i bilaga 1.

I åtskilliga yttranden beröres närmare innehållet i berörda bilaga.

Stadsfullmäktige i Malmö anföra, att delade meningar kunde råda beträffande

arten av de sjukvårdsanstalter, som avsåges komma att falla under

lagen. Sålunda torde det kunna ifrågasättas, huruvida det kunde vara lämpligt

att under lagen hänföra enskilda sjukhem och Welanderliem. Yad de

enskilda sjukhemmen beträffade, vore dessa ofta kombinerade med enskilda

förlossningshem, på vilka senare lagen icke skulle bliva tillämplig. I Malmö

funnes två kombinerade enskilda sjuk- och förlossningshem. Tydliga föreskrifter,

huruvida dylika kombinerade anstalter skulle falla under lagen,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

börtie införas däri. Welanderhemmen kunde kanske erbjuda sjukhusvården

i krig vissa reservutrymmen, men varken organisationen eller utrustningen

av dessa hem torde göra dem mera lämpade som reservkrigssjukhus än

vilket annat barnhem som helst. Å andra sidan hade icke i lagen medtagits

exempelvis anstalter för blinda, av vilka man ju måste vänta en betydligt

ökad frekvens under krig.

Svenska landstingsförbundet1 påpekar, att kustsanatorierna icke särskilt

omnämnts i bilagan 1, ehuru så vore fallet med övriga större kategorier av

sjukvårdsinrättningar.

Arméförvaltningen föreslår, att punkten f) under rubriken militära sjukvardsanstalter

måtte erhålla följande lydelse: »övriga militära sjukvårdsanstalter

enligt vederbörande befälhavares bestämmande». Till stöd för

detta förslag anför arméförvaltningen, att de i ifrågavarande sjukvårdsanstalter

ingående, fälthären tillhörande, rörliga sjukvårdsformationerna endast

undantagsvis torde kunna tagas i anspråk för vård av krigsskadade civila

patienter och att vissa transportsvårigheter kunde befaras uppkomma med

dylikt ianspråktagande. Härtill komme, att genom den av arméförvaltningen

föreslagna formuleringen handläggningen av ärenden rörande disponerandet

av ifrågavarande sjukvårdsanstalter skulle kunna ske utan onödig omgång

och tidsutdräkt.

I flera yttranden behandlas det i medicinalstyrelsens förslag i punkten o)

under rubriken civila sjukvårdsanstalter gjorda undantaget för hjälpplatser.

Ställföreträdande luftskyddschefen i Stockholm, i vars uttalanden Överståthållarämbetet

och polismästaren i Stockholm instämt, anför bland annat, att

man av vissa skäl närmast kunde vara benägen att betrakta undantaget i

fråga om hjälpplatser såsom tillkommet genom ett förbiseende. Man måste

fråga sig av vilken anledning hjälpplatserna ansetts kunna lämnas utanför

vid den centrala regleringen av krigssjukvårdens personal- och materielfrågor

och varför kostnaderna för upprättande av hjälpplatser och för vården

av skadade å dessa icke ansetts böra läggas å staten. Luftskyddschefen

yttrar vidare:

Under planläggningsarbetet för luftskyddets sjukvårdstjänst har man vid

upprepade tillfällen stött på den uppfattningen, att rekryteringen av läkare

och sjuksköterskor till hjälpplatserna skulle vara synnerligen lätt ordnad.

Visserligen vore brist rådande på yngre läkare och sköterskor, men möjlighet

funnes säkerligen att till hjälpplatserna erhålla pensionerade läkare och

sjuksköterskor, som på grund av giftermål eller av annan anledning lämnat

den aktiva tjänsten. Henna uppfattning synes bottna i en felbedömning av

arten av de prestationer, som måste krävas av å hjälpplatserna tjänstgörande

läkare och sjuksköterskor. Av sjukvårdsanstalterna blir det vid luftanfall

säkerligen hjälpplatserna, som få taga emot första stöten. Hjälpplatserna

komma då att fungera såsom synnerligen hårt belastade polikliniker. Dessa

kräva för sin -ledning skickliga och rutinerade läkare och sjuksköterskor,

alla vid god fysik.

1 I vad svenska landstingsförbundet beträffande förevarande ävensom annat i det följande

omnämnt spörsmål anfört instämma länsstyrelsen i Älvsborgs län samt Stockholms,

Södermanlands, Skaraborgs, Värmlands och Norrbottens läns ävensom Kalmar läns södra

landsting.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Såsom ett skäl för att hjälpplatserna icke behöva jämställas med övriga

krigssjukvårdsanstalter har också sagts, att hjälpplatserna på grund av sin

tillfälliga karaktär icke krävde någon större utrustning och därmed icke heller

någon omfattande planläggning för materielanskaffningen. Det är riktigt,

att hjälpplatserna, å vilka ju endast första vård skall lämnas, icke behöva

vara i funktion under lika långa tidsrymder som de sjukvårdsanstalter, vilka

hava att sörja för den fortsatta vården. Man måste emellertid taga i beaktande,

att frekvensen å hjälpplatserna kan bliva betydligt större än å

anstalterna för den fortsatta vården. Avsikten med hjälpplatserna är ju att

bereda möjlighet att genom en snar första hjälp å dessa minska behovet

av vård å de egentliga sjukhusen. Vid planläggningen av krigssjukvården

synes man därför icke kunna bortse från hjälpplatserna. För Stockholms

stad har med anlitande av tillgänglig sakkunskap hittills planlagts 19 hjälpplatser.

Kostnaden för utrustning av dessa beräknas till cirka 105,000

kronor. Häri ingå icke byggnadskostnader och dylikt för platsernas iordningställande.

Kostnaderna för hjälpplatserna bliva således så betydande,

att staten principiellt bör svara för dessa kostnader likaväl som för krigssjukvården

i övrigt.

Med hänsyn jämväl till länsstyrelsernas och luftskyddschefernas rätt enligt

bestämmelser i luftskyddets förfoganderättslag att tvångsvis uttaga erforderlig,

icke krigstjänstskyldig personal borde för vinnande av enhetlighet hjälpplatserna

upptagas i den allmänna krigssjukvårdsplanen.

På grund av det anförda hemställer luftskyddschefen örn sådan ändring

i förslaget, att hjälpplatser icke måtte undantagas i bilagan 1. Därest

undantaget likväl skulle bibehållas, förelåge skäl att till förekommande av

misstolkning definiera benämningen hjälpplats. Varken i gällande luftskyddsförfattningar

eller i det föreliggande förslaget vore angivet, vad som därmed

skulle förstås. Det kunde därför i vissa fall uppstå tveksamhet, huruvida

en för luftskyddets räkning upprättad anstalt vore att hänföra till hjälpplats

eller att betrakta som annan sjukvårdsanstalt för luftskyddets räkning. I

det senare fallet skulle anstalten falla under lagen, i det förra icke.

Länsstyrelsen i Södermanlands län ifrågasätter, huruvida tillräcklig anledning

förefunnes att undantaga hjälpplatser. Större trygghet syntes finnas

för att sådana hjälpplatser i erforderlig utsträckning erhölle tillgång till

läkare, utbildad sjukvårdspersonal samt sjukvårdsmateriel, därest hjälpplatserna

inbegrepes i den allmänna planläggningen. Samma inställning till

detta spörsmål har försvarsassistenten i Malmöhus län, under det att däremot

länsstyrelsen i Västmanlands län förmenar, att det förhållandet, att hjälpplatserna

undantagits — jämfört med bestämmelserna om tillhandahållandet

av personal i 22 mom. av kungörelsen angående gemensam plan för den

militära och civila sjukhusvården i krig —• syntes på ett sätt, som säkerligen

icke avsetts, bliva till favör för hjälpplatserna i konkurrensen örn icke krigstjänstgöringsskyldiga

läkare.

Förteckningen å de sjukvårdsanstalter, beträffande vilka lagen skall vara Departementstillämplig,

har synts mig böra intagas i författningen. Medicinalstyrelsens chefen.

förslag i bilaga 1 har, med viss formell jämkning, upptagits i departements
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

14 Kungl. Marits proposition nr 275.

förslaget, vari dock i anslutning till framställningar i yttrandena tillägg

gjorts av kustsanatorier, enskilda förlossningshem, anstalter för vård av

blinda samt hjälpplatser. Såsom framgår av vad som anförts i åtskilliga

yttranden lärer upptagandet av hjälpplatser i förteckningen vara särskilt av

behovet påkallat.

3 §.

Denna paragraf motsvarar 2 § i medicinalstyrelsens förslag.

Medicinalstyrelsen.

Styrelsen har anfört, att — på sätt framginge av bestämmelserna under a) —

det förutsatts, att icke samtliga i fred befintliga sjukvårdsanstalter kunde

tagas i anspråk för sjukhusvård i krig. Vissa sjukvårdsanstalters läge, t. ex.

ur luftskyddssynpunkt, kunde nödvändiggöra, att desamma i samband med

krigsutbrott nedlades, varigenom ifrågavarande anstalters personal och materiel

kunde tagas i anspråk för lämpligare belägna anstalter. Sista stycket

vore föranlett bland annat av att i samband med krigsutbrott upprättade

mer eller mindre provisoriska sjukvårdsanstalter icke sällan torde behöva

hava viss materiel m. m. gemensam med varandra eller med befintliga

fredssjukhus.

Yttranden.

Förevarande paragraf har ej särskilt behandlats i yttrandena.

Medicinalstyrelsens förslag har med allenast formell jämkning intagits i

departementsförslaget.

Med sjukhusvård förstås vård å sjukhus, som avses i 2 §. Uttryckligt

stadgande härom i lagen synes icke erforderligt.

4- §■

Mot denna paragraf svarar 3 § i medicinalstyrelsens förslag.

Medicinalstyrelsen.

Med hänsyn till förhållandena vid krig eller krigsfara hade befunnits nödvändigt

att bereda Konungen möjlighet att medgiva (anbefalla) avvikelser

från hittills gällande bestämmelser, meddelade i lag eller författning eller i

annan ordning, vilka reglerade upprättandet eller nedläggandet av eller vidtagandet

av förändringar i fråga örn sjukvårdsanstalter. Konungen borde

sålunda kunna ålägga exempelvis landsting att vid krig eller krigsfara nyupprätta

sjukhus, även örn ifrågavarande sjukhus icke vore erforderligt för

landstingsområdets behov.

Yttranden.

Västerbottens läns landsting anför, att, örn ett landstings sjukvårdsanstalter

måste tagas i bruk för krigsmaktens behov, stora krav komme att ställas på

landstingens normala sjukvårdande verksamhet. Yid behov av nya sjukhus,

avsedda att betjäna krigsmakten, torde väl dessa komma att bliva av mera

provisorisk art. Då kostnaden för upprättande eller anordnande av dessa

sjukhus skulle bestridas av statsmedel, kunde ifrågasättas, örn det ej vore

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275. 15

lämpligast, att de militära myndigheterna, som handhade den militära sjukvården,

även ordnade de för krigsbehov erforderliga extra sjukhusen.

Med hänsyn till den utomordentliga vikten av att i den situation, vari Departements- •

riket måste befinna sig för att nu ifrågavarande bestämmelser överhuvud chefenskola

äga tillämpning, erforderliga åtgärder vidtagas i den ordning, som för

varje särskilt fall är den mest lämpliga, torde en bestämmelse böra förefinnas

i lagen, innefattande så vidsträckt fullmakt för Konungen, som

medicinalstyrelsen föreslagit. Styrelsens förslag^ härutinnan har därför synts

mig böra utan saklig ändring godtagas.

5 §.

4 § i medicinalstyrelsens förslag och denna paragraf överensstämma i sak.

Medicinalstyrelsen.

Ett effektivt utnyttjande av lokaler, personal och materiel vid icke fullt

självständigt anordnade sjukvårdsanstalter torde icke sällan kräva, att ifrågavarande

sjukvårdsanstalter ställdes under gemensam ledning och förvaltning.

Härför fordrades lagbestämmelser, då gällande lagstiftning icke medgåve,

att exempelvis ett civilt epidemisjukhus ställdes under militär förvaltning.

Yttranden.

Länsstyrelsen i Orebro län och samma läns landsting framhålla, att lagstiftningen

örn de civila sjukhusen icke förutsatte, att sådan sjukhuschef, som

omförmäldes i föreliggande författningsförslag, alltid skulle finnas. Då det

vore av utomordentlig vikt, att de åtgärder, som bleve erforderliga i händelse

av krig, kunde vidtagas utan tidsutdräkt, måste det anses önskvärt,

att vid varje sjukhus funnes en chef, som ägde därför erforderliga befogenheter.

I den nu ifrågasatta lagstiftningen borde därför Konungen meddelas

rätt att förordna sådan sjukhuschef. Förordnandet torde böra gälla till viss

del redan i fredstid, nämligen för det förberedande arbete med upprättande

av planer m. m., som erfordrades i fredstid, och i full utsträckning från den

tidpunkt, då mobilisering, luftskyddstillstånd eller eljest vidtagande av särskilda

försvarsåtgärder anbefallts.

Mot 4 § av medicinalstyrelsens förslag har erinran i sakligt hänseende Departementsicke

framställts i yttrandena. Bestämmelser av enahanda innehåll hava upp- chefen''

tagits i förevarande paragraf, därvid dock i förtydligande syfte utsagts, att

såsom chef för ett sjukhus är att anse jämväl den, som tjänstgör såsom

styresman eller anstaltsläkare.

6-8 §§.

Mot dessa paragrafer svara 5—7 §§ i medicinalstyrelsens förslag.

Medicinalstyrelsen.

Bestämmelsen i 5 § 1 morn., att samtliga för sjukhusvård i krig avsedda

sjukhus skulle äga mottaga såväl militiira som civila patienter, hade ej synts

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj ds proposition nr 275.

styrelsen kräva särskild motivering utöver vad i den allmänna motiveringen

anförts. Beträffande 5 § 2 mom. kar styrelsen anfört, att ett samordnande

av den militära och civila sjukhusvården i den utsträckning, som befunnits

erforderlig, krävde, att vid behov vårdplatsernas disponerande kunde regleras

centralt. Exempelvis måste från krigsskådeplats anländande sjuktåg

kunna anvisas visst sjukhus, där de med säkerhet kunde avlämna de medförda

sjuka och sårade. Detta syntes icke möjligt, örn icke de högsta militära

och civila myndigheterna av Konungen kunde medgivas viss förfoganderätt

över vårdplatserna vid Rinder lagen lydande sjukvårdsanstalter.

Då avsteg från i fred gällande ordning för driften kunde bliva erforderliga,

borde en bestämmelse, som medgåve detta, utfärdas. Med hänsyn till

ifrågavarande bestämmelses natur borde densamma intagas i förevarande

lag. Den hade upptagits i 6 §.

Med hänsyn till sannolik knapp tillgång på läkar- och annan personal

samt sjukvårdsmateriel och andra förnödenheter torde reglerande bestämmelser

för personal- och materielbehovens tillgodoseende bliva erforderliga.

Då dessa reglerande bestämmelser icke alltid torde kunna komma att överensstämma

med gällande bestämmelser, borde i 7 § av förevarande lag

Konungen medgivas utfärda ifrågavarande bestämmelser.

Yttranden.

I yttrandena beröras ej särskilt nu ifrågavarande paragrafer i lagförslaget.

Då ett oavvisligt behov torde förefinnas av att i fråga örn dispositionen

av vårdplatser, driften av sjukhus samt tillhandahållandet av personal och

materiel kunna föreskriva annan ordning än den, som följer av nu gällande

bestämmelser, har i förevarande tre paragrafer — vilka i sak överensstämma

med 5—7 §§ i medicinalstyrelsens förslag, mot vilka erinran icke framställts

i yttrandena — Konungen bemyndigats att träffa avgörande därutinnan.

I 6 § första stycket har vidare upptagits den allmänna regeln, att samtliga

sjukhus skola, i den mån så erfordras, mottaga såväl militära som civila

patienter.

9 §■

Denna paragraf motsvarar 8 § samt 1 § 3 mom. i medicinalstyrelsens

förslag.

Medicinalstyrelsen.

Styrelsen har anfört, att — i syfte att underlätta, bland annat, formuleringen

av bestämmelserna rörande kostnadernas bestridande i 8 och 9 §§

av styrelsens förslag — i 1 § 3 mom. införts begreppet »krigsskadade».

Styrelsen har vidare såsom motivering till 8 § framhållit, att det i princip

synts rättvist, att staten gäldade samtliga extra kostnader, som uppstode

även för. andra än av staten drivna sjukvårdsanstalter på grund av förevarande

författnings bestämmelser. Utvidgnings-, nybyggnads- och andra

arbeten, som betingades av krigets krav och som utfördes i enlighet med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275.

17

bestämmelserna i författningen, borde alltså principiellt sett ersättas med

statsmedel. Då krigsskadades vård jämväl syntes vara en statlig angelägenhet,

borde samma princip äga tillämpning i fråga örn denna.

Avsteg från nämnda princip bade endast ansetts böra äga rum, i den

mån donationsmedel, medel, som ställdes till förfogande av svenska röda

korset eller dylikt disponerades eller — i fråga örn civila sjukvårdsanstalter

— Konungen funne anledning föreskriva annorlunda. Dylik anledning torde

exempelvis förefinnas, därest landsting eller kommuner frivilligt upprättade

sjukvårdsanstalter, i vilket fall borde kunna föreskrivas, att kostnaderna för

ifrågavarande anstalters upprättande och drift helt eller delvis skulle bestridas

av den upprättande myndigheten.

Yttranden.

8 § i medicinalstyrelsens förslag har behandlats i åtskilliga yttranden.

Svenska landstingsförbundet förklarar sig icke hava något att erinra mot

de föreslagna principerna för vårdkostnadernas bestridande men förutsätter

därvid, att, örn ett landsting med hänsyn till föreliggande vårdbehov efter

inhämtande av medicinalstyrelsens godkännande frivilligt inrättade för sjukvården

under krig behövligt sjukhus, staten även i dylikt fall skulle vara

skyldig ersätta landstinget kostnaderna därför.

Sedan svenska stadsförbundet erinrat örn att huvudmännen för ett civilt

sjukhus eventuellt icke skulle kunna räkna med ersättning av statsmedel

vid ett »frivilligt» upprättande av sjukvårdsanstalter, framhålles, att nämnda

uttryck icke syntes utesluta möjligheter till olika tolkningar. Härom anför

es :

Örn tillgodoseendet av de krigsskadades vård från statens sida anses tillräckligt

beaktat och något krav på utvidgningar från dess sida icke framföres,

kan just tillgodoseende av krigskravet innebära, att huvudmannen för

den civila sjukvårdens behov ändock ovillkorligen måste sörja för ökat

platsantal. I realiteten har anskaffandet av nya platser då blivit en följd av

strävanden att tillgodose vårdbehov, för vilkas bekostande staten ansetts böra

svara. Ett klarare utformande av föreskrifterna på denna punkt synes vara

så mycket mer påkallat, som den här berörda distinktionen mellan »obligatoriska»

och »frivilliga» återfinnes i motiveringen till 8 §, medan själva lagtexten

synes tillmäta Konungen en ännu längre gående frihet i ersättningsfrågan.

I viss mån liknande synpunkter anföras även av Stockholms stadsfullmäktige.

Kopparbergs läns landsting förutsätter, att med uttrycket att kostnaderna

för vård å civila sjukhus av krigsskadade helt skulle bestridas av statsmedel

avsåges täckande av den verkliga kostnaden och icke endast den för anstalten

gällande legosängsavgiften, vilken avgift nämligen vore bestämd efter

andra grunder än rent ekonomiska. — Länsstyrelsen i Stockholms län anför,

att medicinalstyrelsens motivering icke giver tillräcklig upplysning örn innebörden

i orden »och Konungen icke annat föreskriver». Av en i lagtexten

infogad, inom parentes stående hänvisning kunde man emellertid föranledas

antaga, att nyss citerade uttryck syftade på bestämmelsen i 6 § 2 mom.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 275. 547 3a 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 275.

andra punkten i lagförslaget. Därest så vore fallet, torde hänvisningen böra

komma till direkt uttryck i själva lagtexten, exempelvis genom följande

ändrade formulering: »och Konungen icke i samband med förordnande enligt

6 § 2 mom. andra punkten annat föreskriver». — Stadsfullmäktige i Gävle

framhålla jämväl, att nyss omförmälda uttryck i lagtexten föranledde ovisshet.

Detta vore så mycket betänkligare som bestämmelsen i 3 § givits den

innebörden, att Konungen ansåges kunna ålägga exempelvis landsting att

vid krig eller krigsfara nyupprätta sjukhus, även örn sjukhuset icke vore

erforderligt för landstingets behov. I varje fall borde det klart utsägas, att

alla härav föranledda kostnader skulle bestridas av statsmedel. Den omständigheten,

att en ort drabbades hårdare av kriget, borde icke ens teoretiskt

kunna medföra särskilda kostnader för orten för tillgodoseende av

ortens sjukvårdsbehov.

I fråga örn 1 § 3 mom. i medicinalstyrelsens förslag framhåller länsstyrelsen

i Stockholms län, att definitionen av begreppet krigsskadade torde utesluta,

att personer, vilka såsom frivilliga deltoge i rikets försvar och icke vore

svenska medborgare, kunde bliva betraktade såsom krigsskadade. Detta syntes

icke tillfredsställande. Likaså torde kunna ifrågasättas, huruvida icke även krigskorrespondenter

och andra, som med vederbörligt tillstånd åtföljde svensk

trupp, borde jämställas med nyss omförmälda frivilliga. Liknande synpunkter

anföras även av arméförvaltningen, länsstyrelsen i Jönköpings län och stadsfullmäktige

i Gävle.

Departements- De viktiga bestämmelserna örn huru kostnaderna för sjukhusvården vid

chefen. krig eller krigsfara skola gäldas innehållas i förevarande paragraf, vars två

första stycken i sak nära överensstämma nied 8 § i medicinalstyrelsens

i förslag. Huvudprincipen synes böra vara den, att staten skall svara för

samtliga kostnader, som uppstå på grund av bestämmelserna i den nu

föreslagna lagen. Till sådana kostnader räknas även utgifter för vård av

'' krigsskadade. En definition å sistnämnda uttryck — som av medicinalstyrelsen

lämnats i 1 § 3 mom. — har upptagits i sista stycket av förevarande

paragraf. Ordalagen i definitionen hava emellertid, i enlighet med

förslag av länsstyrelsen i Stockholms län, jämkats så, att dels personer, vilka

icke äro svenska medborgare men såsom frivilliga deltaga i rikets försvar,

och dels krigskorrespondenter och andra, vilka med vederbörligt tillstånd

åtfölja svensk trupp, skola, därest de skadas, anses såsom krigsskadade.

Det undantag från huvudreglerna beträffande bestridandet av kostnaderna

för civila sjukhus, som innefattas i bestämmelsen i medicinalstyrelsens förslag,

att Konungen kan »annat» föreskriva, har föranlett uttalanden i åtskilliga

yttranden. Då grunderna för kostnadernas bestridande synas böra

vara klara, lärer möjlighet för Konungen att giva från huvudreglerna avvikande

föreskrifter icke böra medgivas. Det av medicinalstyrelsen föreslagna

stadgandet därom har jag därför icke upptagit i departementsförslaget.

I förevarande sammanhang må anmärkas, att, enär ersättningsbestämmelserna

i nu förevarande lag i viss mån innefatta avvikelse från vad som stadgats

i 5 § 2 mom. lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för

luftskyddets behov, i ett förslag till ändring av nämnda moment, som denna

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 275.

dag anmälts av chefen för justitiedepartementet, upptagits bestämmelse, att

beträffande sjukhusvård vid krig eller krigsfara gäller vad särskilt är stadgat.

10 och 11 §§.

Dessa paragrafer motsvara 9 och 10 §§ i medicinalstyrelsens förslag.

Medicinalstyrelsen har förklarat, att för prövning av ersättningsbeloppens

storlek, i den mån dessa skulle bestridas av staten, samt för utbetalande av

ersättning av statsmedel samma system syntes böra komma till användning,

som gällde i fråga örn rekvisition för krigsmaktens behov.

De i 10 § föreslagna bestämmelserna hava icke särskilt motiverats.

Förevarande paragrafer diskuteras icke i yttrandena.

Medicinalstyrelsens förslag till 9 och 10 §§ hava med allenast formell Departementsjämkning

intagits i departementsförslaget. chefen.

Den föreslagna lagen synes böra träda i kraft omedelbart. Med hänsyn

till formuleringen av 1 § första stycket komma på grund härav 1, 2 och

11 §§ att genast gälla, under det att 3—9 §§ träda i tillämpning först efter

det att förordnande därom meddelats av Konungen.

10 § har icke medtagits bland dem, som skola gälla endast för den tid

Konungen därom förordnat, med hänsyn därtill att ersättning skall kunna

uttagas även sedan sådant förordnande upphört att gälla.

Medicinalstyrelsens kungörelseförslag.

På sätt i det föregående omnämnts har medicinalstyrelsen i anslutning

till förslaget till lag örn sjukhusvård i krig upprättat förslag till dels tilllämpningsförfattning,

benämnd kungörelse angående gemensam plan för den

militära och civila sjukhusvården i krig, dels ock kungörelse angående fö r

svars- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen.

Dessa kungörelseförslag torde få såsom bilagor (Bilagor C och D) fogas

vid statsrådsprotokollet i förevarande ärende.

Till frågan örn utfärdande av författningar rörande nyss omförmälda spörsmål

anhåller jag att få återkomma sedan riksdagens beslut i anledning av

förevarande proposition kommit Kungl. Majit tillhanda.

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över det inom socialdepartementet upprättade förslaget till lag om

sjukhusvård vid lerig eller krigsfara, av den lydelse bilaga (Bilaga A) till

detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Ptegenten.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).

Bilaga A.

Förslag

till

Lag

om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna,

att bestämmelserna i 3—9 §§ skola, helt eller delvis, tillämpas.

Under tid, då förordnande som i första stycket sägs är i kraft, gälla icke

i lag eller författning meddelade stadganden, som strida mot de bestämmelser

förordnandet avser.

Konungen äger redan i fredstid föreskriva, att de förberedande åtgärder

skola vidtagas, vilka erfordras för tillämpning av bestämmelserna i denna lag.

2 §•

I denna lag förstås med sjukhus följande sjukvårdsanstalter:

1. militära sjukvårdsanstalter:

a) garnisonssjukhus och militärsjukhus;

b) marinens sjukhus i Karlskrona;

c) fästningssjukhus;

d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus;

e) av svenska röda korset upprättade till försvarsväsendets förfogande

ställda sjukvårdsanstalter; samt

f) fördelningssjukhus, etappsjukhus, landstormssjukstugor och militära

sjukvårdsanstalter i övrigt, i den mån Konungen förordnar, att de skola

anses såsom sjukhus enligt denna lag;

2. civila sjukvårdsanstalter:

a) sjukhus, varom stadgas i lagen örn vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus;

b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,

lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset;

c) konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier;

d) kustsanatorier;

e) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka,

varom stadgas i epidemilagen;

f) sinnessjukhus, som omförmälas i sinnessjuklagen, samt vårdhem för

sinnessjuka, varom förmäles i stadgan angående sinnessjukvården i riket;

g) enskilda sjukhem och förlossningshem, örn vilka förmäles i stadgan

angående enskilda sjukhem och förlossningshem;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

h) vanföreanstalter;

i) anstalter för vård av blinda;

j) hem för kroniskt sjuka;

k) anstalter för sinnesslöa;

l) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt lagen örn

fattigvården;

m) pensionsstyrelsens kuranstalter;

n) Welanderhem;

o) brunns- och badanstalter;

p) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande

ej ställda sjukvårdsanstalter;

q) hjälpplatser; samt

r) övriga av civila myndigheter, sammanslutningar eller enskilda upprättade

sjukvårdsanstalter.

3§-

Sjukhusvård beredes vid följande sjukhus:

a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka fortsätta sin verksamhet

utan eller med förändring i fråga örn dess art eller omfattning; samt

b) vid krig eller krigsfara upprättade militära och civila sjukhus.

Sjukhus, varom förmäles i första stycket under b), kunna antingen anordnas

såsom fullt självständiga sjukhus eller ock i viss utsträckning hava

lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat sådant sjukhus

eller med sjukhus, som i första stycket under a) sägs.

4§-

Konungen äger utfärda föreskrifter rörande upprättande eller nedläggande

av sjukhus eller vidtagande vid sjukhus av förändringar beträffande verksamhetens

art eller omfattning.

5 §•

Sjukhus, som har lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat

sjukhus, kan efter Konungens förordnande ställas under förvaltning och

ledning av styrelsen eller chefen (styresmannen, anstaltsläkaren) för sistnämnda

sjukhus.

6 §•

Samtliga sjukhus skola, i den män så erfordras, mottaga såväl militära

som civila patienter.

Vårdplatserna vid sjukhusen disponeras av den eller de myndigheter

Konungen bestämmer.

7 §•

Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.

Civila sjukhus drivas i den ordning, som för fredstid är föreskriven. Där

särskilda omständigheter därtill föranleda, äger dock Konungen föreskriva

annan ordning beträffande driften.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).

8§-

Beträffande tillhandahållandet av personal och materiel för sjukhus äger

Konungen utfärda erforderliga bestämmelser.

9 §•

Kostnaderna för militära sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel

icke stå till förfogande, helt av statsmedel.

Kostnaderna för civila sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel icke

stå till förfogande, enligt följande grunder:

a) kostnader för i fredstid befintliga civila sjukhus bestridas i den ordning,

som i fredstid gäller beträffande sjukhusen, dock att kostnaderna för

vård av krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna

i denna lag, skola helt gäldas av statsmedel;

b) kostnader för upprättande, som föranledes av krig eller krigsfara, av

civila sjukhus samt för drift av sådana sjukhus ersättas helt av statsmedel.

Med krigsskadade förstås dels sådana sjuka eller sårade, vilkas sjukdom

eller skada förorsakats av fienden eller eljest föranletts av eller inträffat

under deras tjänstgöring eller uppehåll med vederbörligt tillstånd vid krigsmakten

eller luftskyddet, dels ock sjuka eller sårade krigsfångar.

10 §.

Anspråk på ersättning för sådana kostnader för civila sjukhus, vilka

jämlikt 9 § skola gäldas av statsmedel, prövas enligt de grunder och i den

ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.

Angående sätt och tid för ersättnings erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen

stadgas örn likvid för fullgjord rekvisition.

11 §•

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen

av denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).

23

Bilaga B.

Förslag

till

Lag

om sjukhusvård i krig;

given Stockholms slott den .

Vi Gustaf etc. göra veterligt: att Vi, med riksdagen, funnit gott förordna

som följer:

!§• .

1. Denna lag äger tillämpning sedan mobilisering, luftskyddstillstånd

eller eljest vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder anbefallts, dock att

Konungen äger anbefalla vidtagandet i fred av de förberedelser, som erfordras

för säkerställande av sjukhusvården i krig.

Därest luftskyddstillstånd förklarats eller vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder

föreskrivits utan att mobilisering anbefallts, tillämpas lagen i

den utsträckning, som Konungen för varje särskilt fall förordnar.

I samband med demobilisering upphör lagen att gälla.

2. Med sjukhus förstås i denna lag i bilaga 1 angivna sjukvårdsanstalter,

med sjukhusvård förstås vård å dessa anstalter.

3. Med krigsskadade förstås i denna lag sådana svenska sjuka och sårade,

vilkas sjukdom eller skada orsakats av fienden eller annars föranletts

genom eller inträffat under vederbörandes tjänstgöring vid krigsmakten eller

luftskyddet, samt därjämte sjuka och sårade krigsfångar.

2 §•

Sjukhusvård i krig beredes vid:

a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka i krig fortsätta sin

verksamhet med eller utan förändringar i fråga örn verksamhetens art och

omfattning m. m., samt

b) i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd, vidtagandet av särskilda

försvarsåtgärder i övrigt eller under krig upprättade militära och

civila sjukhus.

Under b) nämnda sjukhus kunna antingen anordnas såsom fullt självständiga

eller ock i viss utsträckning hava lokaler, personal och materiel

gemensamma med varandra eller med under a) angivna sjukhus.

3§-

Upprättande och nedläggande av sjukhus ävensom vidtagande av förändringar

beträffande verksamhetens art och omfattning m. m. vid sjukhus

sker enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.

4 §•

Sjukhus, som i viss utsträckning har lokaler, personal och materiel gemensamt

med annat sjukhus (2 §, sista stycket), kan ställas under ledning och

förvaltning av styrelsen eller chefen för sistnämnda sjukhus.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

5 §•

1. Samtliga, för sjukhusvård i krig avsedda sjukhus må mottaga såväl

militära som civila patienter.

2. Vårdplatserna vid sjukhus disponeras av de myndigheter Konungen

föreskriver.

6§-

1. Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.

2. Civila sjukhus drivas av samma huvudmän som i fred respektive av

de myndigheter o. s. v., som upprättat dem. Konungen äger dock, där

särskilda omständigheter därtill föranleda, föreskriva annan ordning beträffande

driften av dylika sjukhus.

7 §•

Personal och materiel för sjukhus tillliandaliålles enligt föreskrifter, som

utfärdas av Konungen.

8§-

1. Kostnader för militära sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel

icke stå till förfogande, i sin helhet med statsmedel.

2. Kostnader för civila sjukhus bestridas, i den mån särskilda medel

icke stå till förfogande och Konungen icke annat föreskriver, enligt följande

grunder (jfr 6 §, 2 morn.).

a) Kostnader för i fred befintliga civila sjukhus bestridas i samma ordning

som gäller beträffande sjukhusen under fredstid, dock att kostnader

för vård av krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna

i denna lag, helt gäldas av statsmedel.

b) Kostnader för upprättande i samband med mobilisering, luftskyddstill

stånd, vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder i övrigt eller under krig

av civila sjukhus och drift av sålunda upprättade civila sjukhus ersättas i

sin helhet med statsmedel.

9§.

Anspråk på ersättning av statsmedel för vård av krigsskadade på civila

sjukhus och för till följd av denna lag orsakade övriga extra kostnader för

ifrågavarande sjukhus prövas i den ordning, som är stadgad beträffande

rekvisition för krigsmaktens behov. Angående sätt och tid för ersättningens

erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen stadgas örn likvid för fullgjord

rekvisition.

10 §.

För tillämpning av denna lag erforderliga föreskrifter utfärdas av Konungen.

11 §•

Under den tid och för de sjukhus denna lag äger tillämpning upphäves

vad i epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443), lagen örn vissa av landsting

eller kommun drivna sjukhus den 22 juni 1928 (nr 302) och sinnessjuklagen

den 19 september 1929 (nr 321) samt vad eljest i lag eller författning

stadgats, som strider mot denna lag.

Det alla som vederbör etc.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

25

Bilaga 1.

Sjukvårdsanstalter, för vilka bestämmelserna i lagen örn sjukhusvård

i krig gälla.

Militära sjukvårdsaustalter.

a) garnisonssjukhus och militärsjukhus,

b) marinens sjukhus i Karlskrona,

c) fästningssjukhus,

d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus,

e) sjukvårdsanstalter, som upprättas av Svenska röda korset och ställas

till försvarsväsendets förfogande,

f) övriga militära sjukvårdsanstalter såsom fördelningssjukhus och etappsjukhus,

landstormssjukstugor m. m. enligt Konungens bestämmande.

Civila sjukvårdsanstalter.

a) Sjukhus enligt 2 §, 2 mom. av lagen örn vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus den 22 juni 1928 (nr 302),

b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,

lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset,

c) Konung Oscar II:s jubileumsfonds sanatorier,

d) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka

enligt 18 § av epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443),

e) sinnessjukhus och vårdhem enligt 4 §, 1 mom. av sinnessjuklagen den

19 september 1929 (nr 321) och 112 och 118 §§ av stadgan angående sinnessjukvården

i riket den 19 september 1929 (nr 328),

f) enskilda sjukhem enligt 1 §, 1 mom. av stadgan angående enskilda

sjukhem och förlossningshem den 29 maj 1931 (nr 172),

g) vanföreanstalter,

h) hem för kroniskt sjuka,

i) anstalter för sinnesslöa,

j) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt 32 § av lagen

örn fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422),

k) pensionsstyrelsens kuranstalter,

l) Welanderhem,

m) brunns- och badanstalter,

n) sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av Svenska röda

korset och icke ställas till försvarsväsendets förfogande,

o) övriga sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av civila

myndigheter, sammanslutningar eller enskilda, såsom anstalter för konvalescenter

och sjukvårdsanstalter för luftskyddets räkning, dock icke hjälpplatser.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).

Bilaga C.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts kungörelse

angående gemensam plan för den militära och civila sjukhusvården i krig;

given Stockholms slott den

Kungl. Maj:t har, med stöd av 1 §, 1 och 2 morn., 3 §, 5 §, 2 morn., 6 §,

7 §, 8 §, 2 mom. och 10 § lagen den örn sjukhusvård i

krig, funnit gott förordna, att följande gemensamma plan för den militära

och civila sjukhusvården i krig skall gälla.

I. Planens tillämplighet m. m.

1. Denna plan äger i vad avser i densamma föreskrivna fredsförberedelser

(morn. 6 och 35, jämförda med mom. 12, 13 och 17, kapitel VI och VII)

tilllämpning från och med den

I övrigt äger planen med nedan i detta mom. angiven inskränkning tilllämpning

sedan mobilisering, luftskyddstillstånd eller eljest vidtagandet av

särskilda försvarsåtgärder anbefallts.

Därest luftskyddstillstånd förklarats eller vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder

föreskrivits utan att mobilisering anbefallts, äger planen tilllämpning

i den utsträckning, som för varje särskilt fall förordnas.

2. Bestämmelserna i denna plan gälla för samtliga i bilaga 1 angivna

sjukvårdsanstalter, i det följande benämnda sjukhus.

3. Genom planen sker icke någon inskränkning i de militära myndigheterna

jämlikt rekvisitionslagen och rekvisitionsförordningen tillkommande

rekvisitionsrätt.

II. Allmänna bestämmelser rörande sjukhusvård i krig.

4. Sjukhusvård i krig beredes vid:

a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka i krig fortsätta sin

verksamhet med eller utan förändringar i fråga örn verksamhetens art och

omfattning m. m., samt

b) i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd, vidtagandet av särskilda

försvarsåtgärder i övrigt eller under krig upprättade militära och

civila sjukhus.

Under b) nämnda sjukhus kunna antingen anordnas såsom fullt självständiga

eller ock i viss utsträckning hava lokaler, personal och materiel

gemensamma med varandra eller med under a) angivna sjukhus.

5. Sjukhus, som i viss utsträckning har lokaler, personal och materiel

gemensamt med annat sjukhus (mom. 4, sista stycket), kan ställas under

ledning och förvaltning av styrelsen (chefen) för sistnämnda sjukhus (uppgå

i detta). För sålunda bildat sammanslaget sjukhus gäller i denna plan för

militärt respektive civilt sjukhus givna föreskrifter beroende på örn det

sjukhus, i vilket det andra sjukhuset uppgått, är militärt eller civilt.1)

1) Beträffande personalens lydnadsförhållanden se mom. 27 och 28.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

Beslut om att sjukhus skola uppgå i varandra fattas:

a) örn ifrågavarande sjukhus båda äro militära av vederbörande militära

myndigheter;

b) örn ifrågavarande sjukhus båda äro civila:

därest sjukhusen drivas av samma huvudman av denne efter inhämtande

av medicinalstyrelsens medgivande;

därest sjukhusen drivas av olika huvudmän enligt överenskommelse mellan

dessa efter inhämtande av medicinalstyrelsens medgivande;

c) örn av ifrågavarande sjukhus ett är militärt och ett civilt av Kungl.

Maj:t på förslag av överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben, därest högkvarteret

icke trätt i verksamhet) gemensamt med medicinalstyrelsen.

Beslut enligt b) kan därjämte fattas av Kungl. Maj:t på förslag av medicinalstyrelsen.

Beslut enligt c) fattas beträffande sjukhus, som äro belägna inom krigsskådeplats,

fästning, för vilken belägringstillstånd inträtt, och på. Gotland,

av den militära myndighet, under vilken det ifrågavarande militära sjukhuset

lyder. Meddelande örn sådant beslut avgives till vederbörande militära

myndigheter, huvudmannen för det civila sjukhuset, medicinalstyrelsen

och där så erfordras till generalkommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig.

6. Den, som det enligt vad nedan (mom. 13 och 17) stadgas åligger att

i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd eller vidtagandet av särskilda

försvarsåtgärder i övrigt upprätta sjukhus, skall härför i fred låta

utarbeta erforderliga planer. Dessa skola i tillämpliga delar bland annat

omfatta:

organisationsplan, som skall angiva sjukhusets organisation, personal- och

materielbeliovets tillgodoseende m. m. (jfr Yl och VII nedan),

förläggningsplan, som skall angiva de iokala anordningarna inom sjukhuset,

underhållsplan, som skall angiva bur förplägnaden tillgodoses och på vad

sätt ersättning av livsmedel, sjukvårdsmateriel och övriga förnödenheter

skall ske (jfr YII nedan), -

transportplan, som skall angiva anordningarna för sjuk- och materieltransporter

mellan sjukhuset och närmaste järnvägsstation samt anskaffningen

av transportmedel, samt

kostnadsplan enligt bestämmelserna i mom. 35.

För i fred befintligt sjukhus, vilket skall fortsätta sin verksamhet i krig

(mom. 12 och 17), skall vederbörande styrelse (chef) i tillämpliga delar enligt

för nyupprättat sjukhus ovan angivna grunder låta utarbeta erforderliga

planer.

Närmare föreskrifter rörande sjukhusens planläggande och anordnande

(utom beträffande utarbetande av''kostnadsplan, varom stadgas i mom. 35)

utfärdas beträffande militära sjukhus (civila sjukhus, som jämlikt mom. 5

avses uppgå i militära) av vederbörande militära myndigheter efter hörande

i den mån så erfordras av medicinalstyrelsen och Svenska röda korset, samt

beträffande civila sjukhus (militära sjukhus, som jämlikt mom. 5 avses uppgå

i civila) av medicinalstyrelsen efter hörande i den mån så erfordras av chefen

för försvarsstaben, luftskyddsinspektionen och Svenska röda korset.

Chefen för försvarsstaben äger att efter anmälan hos medicinalstyrelsen

(Svenska röda korset) taga del av utav civila myndigheter o. s. v. enligt

ovan upprättade planer, likaså äger medicinalstyrelsen efter anmälan hos

vederbörande militära myndigheter (Svenska röda korset) taga del av utav

militära myndigheter och Svenska röda korset enligt ovan upprättade planer.

7. Samtliga för sjukhusvård i krig avsedda sjukhus må mottaga såväl

militära som civila patienter enligt närmare bestämmande av den myndig
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

het o. s. v., som förfogar över vid vederbörliga sjukhus befintliga vårdplatser

(mom. 15 och 20).

Jämväl för transporter till och från sjukhusen avsedda transportorgan

må användas för såväl militära som civila patienter enligt närmare bestämmande

av den myndighet o. s. v., till vilkens förfogande ifrågavarande transportorgan

stå.

lil. Högsta ledningen av sjukhusvården i krig.

8. Högsta uppsikten över och ledningen av sjukhusvården i krig utövas

under Kungl. Majit av följande myndigheter, nämligen

överbefälhavaren med högkvarteret, i vilket bland annat försvarsväsendets

centrala förvaltningsmyndigheter ingå,

medicinalstyrelsen, samt

generalkommissarien för den frivilliga sjukvården i krig.

9. Överbefälhavaren samt försvarsväsendets centrala förvaltningsmyndigheter

utöva enligt vederbörliga instruktioner, förvaltningsbestämmelser o. s. v.

och bestämmelserna i denna plan högsta uppsikten över och ledningen av

de militära sjukhusen. Överbefälhavaren äger att till medicinalstyrelsen

göra de framställningar rörande tillgodoseendet av krigsmaktens behov av

vårdplatser vid civila sjukhus, som han med hänsyn till krigföringen finner

erforderliga.

Överbefälhavaren äger att till generalkommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig utfärda föreskrifter enligt vad som därom stadgas i instruktionen

för denne.

10. Medicinalstyrelsen utövar enligt för styrelsen gällande instruktion

och bestämmelserna i denna plan högsta uppsikten över och ledningen av

de civila sjukhusen. Styrelsen åligger att taga möjlig hänsyn till av överbefälhavaren

gjorda framställningar (mom. 9). Kan sådan framställning icke

efterkommas, göres omedelbart anmälan till överbefälhavaren.

Före'' avgörandet av ärende rörande civilt sjukhus enligt bestämmelserna

i denna plan har medicinalstyrelsen att, då så lämpligen kan ske, höra

vederbörande sjukhusstyrelse (huvudman).

I medicinalstyrelsen ingå, sedan mobilisering, luftskyddstillstånd eller

eljest vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder anbefallts, en representant

för försvarsväsendet utsedd av överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben,

därest högkvarteret icke trätt i verksamhet) samt en representant för luftskyddet

utsedd av luftskyddsinspektionen. Ifrågavarande representanter

deltaga på sätt särskilt är stadgat i handläggningen inom medicinalstyrelsen

av ärenden rörande sjukhusvården i krig.

Medicinalstyrelsen äger att till generalkommissarien för den frivilliga

sjukvården i krig utfärda anvisningar och framställa önskemål enligt vad

därom är stadgat i instruktionen för denne.

11. Rörande generalkommissariens för den frivilliga sjukvården i krig

åligganden beträffande sjukhusvården i krig är stadgat i instruktionen

för denne.

IT. Bestämmelser rörande militära sjukhus.

12. Vilka i fred befintliga militära sjukhus, som i krig skola fortsätta

sin verksamhet, samt eventuellt erforderliga förändringar beträffande verksamhetens

art och omfattning m. m. bestämmes av vederbörande militära

myndigheter efter hörande av medicinalstyrelsen och luftskyddsinspektionen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

13. Vilka militära sjukhus, som skola upprättas i samband med mobilisering

eller vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder i övrigt, verksamhetens art

och omfattning m. m., de myndigheter, som skola svara för upprättandet

och den närmare tidpunkten, då detta skall hava skett, framgår av vederbörliga

reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings- m. fl.

planer.

14. Under krig upprättas militära sjukhus enligt bestämmelserna i vederbörliga

reglementen, instruktioner o. s. v.

15. De militära sjukhusen lyda under de militära myndigheter, varom

stadgas i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings-

m. fi. planer.

Av ifrågavarande reglementen, instruktioner o. s. v. samt planer framgår

jämväl vilka militära myndigheter, som förfoga över vid sjukhusen befintliga

vårdplatser.

lt>. Nedläggande av militära sjukhus sker enligt bestämmande av vederbörande

militära myndigheter, beträffande sjukhus på fastlandet, som äro

belägna inom hemorten och äro av betydelse för civilbefolkningen, efter

hörande av medicinalstyrelsen och luftskyddsinspektionen. Meddelande örn

nedläggande lämnas, där så erfordras, generalkommissarien för den frivilliga

sjukvården i krig.

Nedläggande av militärt sjukhus, i vilket civilt sjukhus uppgått (mom. 5),

innebär för sistnämnda sjukhus, att detta — därest icke annat föreskrives

(mom. 21) — fortsätter verksamheten såsom civilt sjukhus.

V. Bestämmelser rörande civila sjukhus.

17. Vilka i fred befintliga civila sjukhus, som i krig skola fortsätta sin

verksamhet samt eventuellt erforderliga förändringar beträffande verksamhetens

art och omfattning m. m., ävensom vilka civila sjukhus, som skola

upprättas i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd eller vidtagandet

av särskilda försvarsåtgärder i övrigt, verksamhetens art och omfattning

m. m., de myndigheter o. s. v., som skola svara för upprättandet och den

närmare tidpunkten, då detta skall hava skett, bestämmes av Kungl. Majit

på förslag, som ingives av medicinalstyrelsen efter hörande av chefen för

försvarsstaben (överbefälhavaren, därest högkvarteret trätt i verksamhet),

luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig.

Ifrågavarande förslag ingives första gången före och

därefter närhelst ändring påfordras.

18. Under krig upprättas civila sjukhus enligt bestämmande av Kungl.

Majit på förslag, som ingives av medicinalstyrelsen efter hörande av överbefälhavaren,

luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för den frivilliga

sjukvården i krig.

19. Utan hinder av ovan givna föreskrifter må landsting, kommuner

o. s. v. och enskilda i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd, vidtagandet

av särskilda försvarsåtgärder i övrigt eller under krig frivilligt upprätta

sjukhus enligt bestämmelser, som medicinalstyrelsen efter hörande av

chefen för försvarsstaben (överbefälhavaren, därest högkvarteret trätt i verksamhet),

luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för den frivilliga

sjukvården i krig äger utfärda.

20. De civila sjukhusen ‘drivas, örn de äro hänförbara till i mom. 4 a)

angivna sjukhus och icke annat föreskrives, av samma huvudmän som i

fred. I mom. 4 b) angivna civila sjukhus drivas, därest icke annat föreskrives,

av de myndigheter o. s. v., som upprättat dem.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

Vårdplatserna vid civila sjukhus disponeras enligt bestämmelser, som

medicinalstyrelsen äger utfärda, dock att vårdplatserna vid inom krigsskådeplats,

fästning, för vilken belägringstillstånd inträtt, och på Gotland belägna

civila sjukhus stå till vederbörande militärterritorielle befälhavares (vederbörande

kommendants) förfogande.

21. Nedläggande av civilt sjukhus sker enligt bestämmande av Kungl.

Majit på förslag, som ingives av medicinalstyrelsen efter hörande av överbefälhavaren

(chefen för försvarsstaben, därest högkvarteret icke trätt i verksamhet),

luftskyddsinspektionen och där så erfordras generalkommissarien

för den frivilliga sjukvården i krig. Jämlikt mom. 19 upprättat civilt sjukhus

må dock nedläggas enligt bestämmelser, som medicinalstyrelsen efter

hörande av överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben, därest högkvarteret

icke trätt i verksamhet), luftskyddsinspektionen och generalkommissarien för

den frivilliga sjukvården i krig äger utfärda.

Inom krigsskådeplats, fästning, för vilken belägringstillstånd inträtt, och

på Gotland befintligt civilt sjukhus må ritan hinder av ovanstående föreskrifter

i trängande fall nedläggas enligt vederbörande militärterritorielle

befälhavares (vederbörande kommendants) bestämmande. Meddelande rörande

beslut örn nedläggande lämnas vederbörande militära myndigheter, huvudmannen

för ifrågavarande sjukhus, medicinalstyrelsen, luftskyddsinspektionen

och där så erfordras generalkommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig.

Nedläggande av civilt sjukhus, i vilket militärt sjukhus uppgått (mom. 5),

innebär för sistnämnda sjukhus, att detta — därest icke annat föreskrives

mom. 16) — fortsätter verksamheten såsom militärt sjukhus.

Yl. Bestämmelser rörande personal.

A. Tillhandahållande m. m. av personal.

a. Läkare, tandläkare, apotekare.

22. För militära sjukhus (sjukhusförband eller -kadrar) erforderliga läkare,

tandläkare och apotekare tillhandahållas av vederbörande militära myndigheter

och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig) enligt bestämmelserna i vederbörliga reglementen, instruktioner

o. s. v. oell krigsförvaltnings- m. fl. planer. Avtal med icke krigstjänstgöringsskyldiga

läkare må dock endast träffas efter medgivande av

medicinalstyrelsen.

Meddelande örn träffade avtal med icke krigstjänstgöringsskyldiga läkare,

tandläkare och apotekare lämnas ofördröjligen medicinalstyrelsen.

Vid placering till tjänstgöring av läkare skola vederbörande militära myndigheter

och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilliga

sjukvården i krig) i den mån så erfordras inhämta medicinalstyrelsens mening.

23. För civila sjukhus erforderliga läkare, tandläkare och apotekare tillhandahållas

enligt av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser. Vid upprättande

av dessa bestämmelser skall medicinalstyrelsen i erforderlig utsträckning

höra vederbörande militära myndigheter, luftskyddsinspektionen

och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig).

b. Övrig personal.

24. För militära sjukhus (sjukhusförband eller -kadrar) erforderlig övrig

personal tillhandahålles av vederbörande militära myndigheter och Svenska

röda korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården i krig) enligt ,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor). 31

bestämmelserna i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings-

m. fl. planer.

25. För civila sjukhus erforderlig övrig personal tillhandahålles enligt

av medicinalstyrelsen utfärdade bestämmelser. Vid upprättande av dessa

bestämmelser skall medicinalstyrelsen i erforderlig utsträckning höra i mom.

23 omförmälda myndigheter o. s. v. samt rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap (motsvarande kristidskommission).

c. Särskilda bestämmelser.

26. För tillgodoseende av personalbehovet vid civilt sjukhus (mom. 23

och 25) må efter överenskommelse med vederbörande militära myndigheter

och Svenska röda korset (generalkommissarien för den frivilla sjukvården i

krig) utnyttjas till dessas förfogande stående personal.

B. Personalens lydnadsforhållanden.

27. Militär och civilmilitär personal, tjänstgörande vid civilt sjukhus,

lyder i fråga om tjänsten vid sjukhuset under sjukhusets styrelse (chef), i

övrigt därest icke annat föreskrives under vederbörande militärterritorielle

befälhavare (vederbörande kommendant).

28. Civil personal, tjänstgörande vid militärt sjukhus, lyder i samtliga

avseenden under sjukhusets chef.

29. Rörande å sjukhus intagna patienters lydnadsforhållanden gäller vad

därom i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. är särskilt stadgat.

VII. Bestämmelser rörande materiel oell övriga förnödenheter.

30. Materiel och övriga förnödenheter för militära sjukhus tillhandahållas

enligt vad därom föreskrives i vederbörliga reglementen, instruktioner

o. s. v. och krigsförvaltnings- m. fl. planer.

31. Materiel och övriga förnödenheter för civila sjukhus tillhandahållas

enligt föreskrifter, som medicinalstyrelsen äger utfärda efter hörande av

vederbörande militära myndigheter, luftskyddsinspektionen, Svenska röda

korset (generalkommissarien för den frivilliga sjukvården i krig) och rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap (motsvarande kristidskommission).

*

VIII. Bestämmelser rörande bestridande av med sjukhusvården

i krig förenade kostnader.

32. Kostnader för militära sjukhus bestridas i den mån särskilda medel

icke stå till förfogande i sin helhet med statsmedel; kostnader för upprättande

av sjukhus, som av Svenska röda korset ställas till försvarsväsendets

förfogande, dock i viss utsträckning av Svenska röda korset.

Närmare föreskrifter framgå av vederbörliga reglementen, instruktioner

o. s. v. och krigskassa- m. fl. planer.

33. Kostnader för civila sjukhus bestridas i den mån särskilda medel

icke stå till förfogande enligt följande grunder (jfr mom. 19 och 20).

a) Kostnader för i fred befintliga sjukhus bestridas i samma ordning,

som gäller beträffande sjukhusen i fredstid, dock att kostnader för vård av

krigsskadade och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna

i denna plan, helt gäldas av statsmedel.

b) Kostnader för upprättande i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd,

vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder i övrigt eller under krig

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Majus proposition nr 275 (Bilagor).

av sjukhus och drift av sålunda upprättade sjukhus bestridas i sin helhet

med statsmedel.

34. Anspråk på ersättning av statsmedel för vård av krigsskadade på

civila sjukhus och för till följd av bestämmelserna i denna plan orsakade

övriga extra kostnader för ifrågavarande sjukhus prövas i den ordning, som

är stadgad beträffande rekvisition för krigsmaktens behov. Angående sätt

och tid för ersättningens erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen

stadgas om likvid för fullgjord rekvisition.

Närmare föreskrifter utfärdas av Kungl. Majit på förslag av medicinalstyrelsen.

35. Kostnadsberäkningar (kostnadsplan) utarbetas enligt följande bestämmelser.

a) Kostnadsberäkningar rörande militära sjukhus utarbetas i fred enligt

bestämmelserna i vederbörliga reglementen, instruktioner o. s. v. och krigsförvaltnings-

m. fl. planer.

b) Kostnadsberäkningar avseende det medelsbehov, som beräknas för utförande

i samband med mobilisering, luftskyddstillstånd eller vidtagandet av

särskilda försvarsåtgärder i övrigt av förändringar vid i fred befintliga civila

sjukhus eller för upprättande vid nämnda tillfällen av dylika, utarbetas i

fred av de myndigheter o. s. v., vilka skola ombesörja i mom. 6 omförmäld

planläggning. Dessa kostnadsberäkningar utarbetas enligt av medicinalstyrelsen

utfärdade närmare föreskrifter. Utdrag ur beräkningarna omfattande

de kostnader, som skola ersättas med statsmedel (mom. 33), insändas genom

medicinalstyrelsen till Kungl. Majit.

Det alla som vederbör etc.

Bilaga 1.

Sjukvårdsanstalter, för vilka bestämmelserna i den gemensamma

planen gälla.

Militära sjukvårdsanstalter. é

a) Garnisonssjukhus och militärsjukhus,

b) marinens sjukhus i Karlskrona,

c) fästningssjukhus,

d) arméns krigssjuklius och karantänssjukhus,

e) sjukvårdsanstalter, som upprättas av Svenska röda korset och ställas

till försvarsväsendets förfogande,

f) övriga militära sjukvårdsanstalter, såsom fördelningssjukhus och etappsjukhus,

landstormssjukstugor m. m. enligt vederbörande militära myndigheters

bestämmande.

Civila sjukvårdsanstalter.

a) Sjukhus enligt 2 §, 2 mom. av lagen örn vissa av landsting eller kommun

drivna sjukhus den 22 juni 1928 (nr 302),

b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,

lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset,

c) Konung Oscar Ilis jubileumsfonds sanatorier,

d) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka

enligt 18 § av epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443),

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).

e) sinnessjukhus och vårdhem enligt 4 §, 1 mom. av sinnessjuklagen den

19 september 1929 (nr 321) och 112 och 118 §§ av stadgan angående sinnessjukvården

i riket den 19 september 1929 (nr 328),

f) enskilda sjukhem, enligt 1 §, 1 mom. av stadgan angående enskilda

sjukhem och förlossningshem den 29 maj 1931 (nr 172),

g) vanföreanstalter,

h) hem för kroniskt sjuka,

i) anstalter för sinnesslöa,

j) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt 32 § av lagen

om fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422),

k) pensionsstyrelsens kuranstalter,

l) Welanderhem,

m) brunns- och badanstalter,

n) sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av Svenska röda

korset och icke ställas till försvarsväsendets förfogande,

o) övriga sjukvårdsanstalter, som upprättas (äro upprättade) av civila

myndigheter, sammanslutningar eller enskilda, såsom anstalter för konvalescenter

och sjukvårdsanstalter för luftskyddets räkning, dock icke hjälpplatser.

Bihang till riksdagens protokoll 1939

1 sami.

Nr 275.

547 89 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 275 (Bilagor).

Bilaga D.

Förslag

till

Kungl. Ma.j:ts kungörelse

angående torsvall- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen;

given Stockholms slott den ..........

Kungl. Majit har funnit gott meddela följande bestämmelser rörande försvars-

och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen.

1 §•

I medicinalstyrelsen ingå sedan mobilisering, luftskyddstillstånd eller

eljest vidtagandet av särskilda försvarsåtgärder anbefallts en representant

för försvars väsen det, försvarsassistent, utsedd av överbefälhavaren (chefen

för försvarsstaben, därest högkvarteret icke trätt i verksamhet) samt en

representant för luftskyddet, luftskyddsassistent, utsedd av luftskyddsinspektionen.

2§-

Ifrågavarande assistenter lyda, utom i vad rör deras tjänstgöring inom

medicinalstyrelsen, direkt under överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben)

respektive luftskyddsinspektionen.

3§-

Assistenterna skola företräda de militära intressena respektive luftskyddets

intressen vid handläggning inom medicinalstyrelsen av ärenden rörande

sjukhusvård i krig och andra ärenden, vilka kunna hava inflytande på eller

äro av betydelse för krigföringen respektive luftskyddet, samt äga att i hithörande

frågor väcka förslag. De skola hava kännedom om det allmänna

sjukvårdsläget, tillgången på lediga vårdplatser vid civila sjukhus m. m.

och, i den utsträckning överbefälhavaren (chefen för försvarsstaben) respektive

luftskyddsinspektionen finner erforderlig, lämna dessa myndigheter

orientering härom.

4 §.

Vid avgörande av ärenden rörande sjukhusvård i krig och andra ärenden,

vilka kunna hava inflytande på eller äro av betydelse för krigföringen respektive

luftskyddet, skola utöver den i instruktionen för medicinalstyrelsen

den 19 december 1930 23 § nämnda personalen även försvars- och luftskyddsassisterna

närvara och härvid äga yttranderätt.

Därest fattat beslut icke överensstämmer med assistents åsikt, åligger

det honom att till protokollet anteckna avvikande mening.

5 §•

För assistenternas tjänstgöring inom medicinalstyrelsen härutöver erforderliga

bestämmelser utfärdas av generaldirektören.

Det alla som vederbör etc.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

35

Utdrag av ''protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den

20 april 1939.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern.

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 14 april 1939 tillhandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 31 mars 1939, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven

Björkholm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 28 april 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler efter gemensam

beredning med cheferna för justitie- försvars-, finans- och ecklesiastikdepartementen

lagrådets den 20 i denna månad avgivna utlåtande över det

den 31 sistlidne mars till lagrådet remitterade förslaget till lag om sjukhusvård

vid krig eller krigsfara samt anför:

De i lagförslagets 9 § nämnda kostnaderna för statsverket torde vara av

natur att, när riksdagen ej är samlad och särskilda medel ej anvisats för

ändamålet, böra bestridas från förskottsanslaget till »Allmänna utgifter för

försvarsberedskap» på den beredskapsstat för försvarsväsendet m. m., varom

förslag numera förelagts riksdagen.

Med förmälan att i'' lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, vidtagits

några jämkningar av redaktionell natur hemställer föredraganden —

under åberopande av att proposition i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen

torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande

till riksdagen i allmänhet stadgade tid gått till ända — att förslaget måtte,

jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:393 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara. a1 i texten
  2. 1LU 1939:40 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara. s. 1 i texten