Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

1939-04-28 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:276, Med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m.

m. föranledda arbetsuppgifter; given Stockholms slott

den 28 april 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra

vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr 276.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

Förslag

till

Lag

örn skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda

arbetsuppgifter.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen

ej är samlad, förordna, att vad i 2—7 §§ stadgas skall äga tillämpning; dock

må förordnande, som nu sagts, ej meddelas, med mindre Konungen låtit

riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall sammanträda inom trettio

dagar. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande riksdag inom trettio

dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma efter utgången av nämnda

tid upphöra att lända till efterrättelse.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,

som i första stycket sägs, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela

förordnande, som där avses.

Konungen äger föreskriva, att kommunerna i riket skola i den omfattning

Konungen bestämmer fullgöra sådana uppgifter, som äro erforderliga för

att fylla befolkningens eller produktionens behov av viktiga förnödenheter,

för att lämpligt utnyttja tillgänglig arbetskraft eller för att tillgodose annat

ändamål av betydelse för folkförsörjningen.

Handhavandet av de uppgifter, som med stöd av 2 § åläggas kommunerna,

skall ankomma å kommunala kristidsnämnder.

Kristidsnämnds verksamhetsområde bestämmes av länsstyrelsen, som där

så erfordras må besluta om avvikelse från gällande kommunindelning. Finner

länsstyrelsen, att två eller flera kommuner böra hava gemensam kristidsnämnd,

äger länsstyrelsen föreskriva, att kommunerna skola utgöra kommunalt

kristidsförbund. Vad sist är sagt skall äga motsvarande tillämpning,

där länsstyrelsen finner nödigt, att del av kommun ingår i verksamhetsområde

för kristidsnämnd.

2 §.

3

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276• 3

4 §■

Till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds verksamhet är kommun

skyldig att ställa erforderliga medel till förfogande.

Inom kommunalt kristidsförbund skola kostnaderna fördelas efter vad med

hänsyn till verksamhetens omfattning beträffande de särskilda delarna av

kristidsnämndens verksamhetsområde och övriga förhållanden är skäligt.

Kan överenskommelse härom icke träffas, fastställes kostnadsfördelningen

av länsstyrelsen.

5 §•

Ställer ej kommun eller kommunalt kristidsförbund för ändamål, som i 4

§ sägs, erforderliga medel till förfogande, äger länsstyrelsen besluta, med vilket

belopp medel för sådant ändamål skola utgå. Underlåter kommun eller

kommunalt kristidsförbund eljest att för fullgörande av uppgift, som

med stöd av denna lag ålagts kommunen eller förbundet, vidtaga erforderlig

åtgärd, må länsstyrelsen föranstalta, att sådan åtgärd varder på kommunens

eller förbundets bekostnad vidtagen. Då sådant finnes vara av nöden, äger

länsstyrelsen förelägga lämpligt vite och till sådant vite fälla.

6 §•

Har kommun jämlikt bestämmelse i annan författning ålagts skyldighet

att fullgöra uppgift av beskaffenhet, som i 2 § sägs, äger Konungen, därest

kristidsnämnder tillsatts, föreskriva, att den handläggning, som enligt sådan

bestämmelse ankommer å annat kommunalt organ, i stället skall ombesörjas

av kristidsnämnd.

7 §•

Klagan över beslut, som enligt denna lag meddelas av länsstyrelse, må

föras hos Konungen i vederbörande statsdepartement i den ordning, som för

överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Länsstyrelses beslut skall dock utan hinder av besvär lända till efterrättelse,

intill dess annorlunda kan varda förordnat.

8 §•

Konungen äger meddela närmare bestämmelser angående kristidsnämnder

och kommunala kristidsförbund samt rörande tillämpningen av denna lag

i övrigt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 28 april 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och finansdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, fråga

om organisation av den lokala kristids/örvaltningen samt anför:

I en den 21 september 1938 dagtecknad, inom rikskommissionens för

ekonomisk försvarsberedskap kansli upprättad promemoria har redogörelse

lämnats för vissa av rikskommissionen förberedda författningsutkast och

andra handlingar ävensom vissa gällande författningsbestämmelser, vilka vid

kristillfälle påkallade åtgärder av Kungl. Maj:t. Vid promemorian funnos

fogade, bland annat, utkast till lag angående skyldighet för kommuner att

fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter (kommunal fullmaktslag)

ävensom till författningar angående lokala kristidsorgan jämte

tillhörande motivering.

I det följande ämnar jag föreslå, att för riksdagen måtte framläggas till

antagande förslag till författning rörande skyldighet för kommunerna att

fullgöra vissa arbetsuppgifter, som vid krig eller krigsfara, vari riket befinner

sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden

synas böra ankomma å kommunerna. Jag anhåller nu att till en början få

lämna en redogörelse för hur förhållandena i förevarande hänseende gestaltade

sig i vårt land under 1914—1918 års världskrig.

Den lokala kristidsförvaltningen under världskriget.

Under världskriget genomgingo de lokala kristidsorganen ett flertal utvecklingsskeden.

Omedelbart efter krigsutbrottet anbefalldes länsstyrelserna tillse, att »lokala

livsmedelskommissioner» bleve tillsatta för de orter eller områden, där

så kunde anses vara av behovet påkallat. Resultatet härav blev mycket växlande.

I några län anmodade länsstyrelserna antingen magistraten eller

stadsfullmäktige i en del större städer att utse dylika kommissioner, i andra

län tillsatte länsstyrelserna själva kommissioner, delvis för städer och andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

5

mera betydande orter med karaktär av konsumtionscentra, delvis också för

hela länsdelar. I några län kommo tämligen många kommissioner till stånd,

i andra, där svårigheterna törhända visade sig lika stora, någon enstaka eller

ett fåtal. Flertalet av de sålunda förordnade organen fingo emellertid under

det första krigsåret en rätt obetydlig verksamhet.

På hösten 1915 beredde staten sig möjligheter att, i syfte att förbilliga priserna

på en del viktiga förnödenheter, ställa s. k. kompensationsvaror till

förfogande. För handhavande av den ekonomiska rörelse, som inköpen och

avyttringen av dessa varor krävde, ävensom för annan ekonomisk verksamhet,

som befanns nödvändig på grund av de starkt stigande priserna och

därav följande förvärrade situation för stora samhällsgrupper, måste livsmedelskommissionerna

skaffa sig rörelsekapital och i övrigt rusta sig för

omlagd och utvidgad verksamhet. Anordnandet av särskild kristidsverksamhet

befanns också av nöden å allt flera orter. Det blev i denna situation

en olägenhet, att vissa kommissioner hade sitt uppdrag av länsstyrelsen men

icke av kommunerna. Viktigast var att de härigenom i regeln blevo ställda

utan alla ekonomiska resurser. I februari 1916 förordnades därför, att i

alla stads- och landskommuner genom deras i sista instans beslutande myndigheter

skulle väljas organ för handhavande av de särskilda kristidsåtgärder,

vilka befunnes erforderliga inom kommunen. Namnet livsmedelskommission

utbyttes i samband härmed mot livsmedelsnämnd. Ansåges det i

smärre landsbygdskommuner onödigt att välja en särskild livsmedelsnämnd,

kunde motsvarande uppdrag anförtros åt kommunalnämnden.

Ungefär samtidigt härmed tillsattes inom statens livsmedelskommission en

särskild befattningshavare för att i egenskap av »konsulent för de lokala

livsmedelsnämnderna» verka för större enhetlighet i deras arbete och i allmänhet

utgöra ett förbindelseled mellan den centrala statsmyndigheten på

området och de lokala organen.

På senhösten 1916 måste fullständig kortransonering tillgripas av socker

och strax efteråt av spannmålsprodukter. De kommunala livsmedelsorganens

arbetsuppgifter ökades härigenom väsentligt och ändrade därtill karaktär,

i det att nämndernas delaktighet i ransoneringen utgjorde tvångsvis

ålagda statsuppdrag, under det att det tidigare till övervägande del stått i

deras eget och deras kommunala uppdragsgivares skön, i vilken utsträckning

de skulle ingripa med åtgärder för lindrande av kristidens följder. Av länsstyrelserna

förordnades kronoombud att inom nämnd, som å landsbygden

handhade ransoneringsuppgifter, bevaka kronans rätt ävensom biträda

nämnden i dess arbete. Ransoneringsuppdragen bestodo huvudsakligen i:

a) medverkan vid inventering och kontroll över beslaglagd spannmål och

andra lantmannaprodukter;

b) upprättandet och fullföljandet av den bokföring över å orten vistande

befolkning, som erfordrades för ransoneringskortens utdelande;

c) fördelningen av de allmänna ransoneringskorten; samt

d) fördelningen av de extra ransoner (»påbrödskort» m. m.), som för tillgodoseende

av skilda syften ställdes till förfogande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

Redan från ransoneringens första början ansågs det oundgängligt att förmedla

samarbetet mellan centralorganet, folkhushållningskommissionen, och

de kommunala nämnderna genom statliga organ, som tillsattes för större

områden, län eller större delar av län. Till en början erhöllo dessa, som då

benämndes fördelningsnämnder, uteslutande med ransoneringen sammanhängande

arbetsuppgifter och kunde sålunda, bland annat, endast i dessa

avseenden övervaka de kommunala nämndernas arbete. Beträffande detta

torde böra beaktas, att det var på nämnderna i de bäst lottade jordbrukssocknarna,

som det synnerligen maktpåliggande uppdraget framför allt föll

att medverka till avlevererandet av överskottet av spannmål och de övriga

jordbruksprodukter, som efter hand lades under beslag och ransonering. Det

måste anses högst naturligt, att fullgörandet av detta uppdrag för dylika

nämnder skulle falla sig motbjudande. Deras medverkan i ransoneringsarbetet

blev också mångenstädes mindre effektiv. Kronoombuden hade icke

tillräckligt inflytelserik ställning för att däri kunna åstadkomma tillfredsställande

ändring.

När på sommaren 1917 planerna för det nya ransoneringsåret 1917—18

upplades, ansågs det också ofrånkomligt att i olika avseenden ytterligare utbygga

den lokala organisationen. En viktig förutsättning härför skapades, då

ungefär samtidigt enhetlighet åter genomfördes i den centrala livsmedelsförvaltningen,

därigenom att folkhushållningskommissionen fick övertaga livsmedelskommissionens

dittillsvarande arbetsuppgifter. Genom en förordning

den 20 juli 1917 (nr 483) utbyggdes fördelningsnämnderna till fastare organiserade

livsmedelsstyrelser och föreskrevs med avseende på den kommunala

livsmedelsförvaltningen, att särskilda livsmedelsnämnder skulle tillsättas i

alla kommuner, att livsmedelsstyrelserna skulle hava inseende över nämndernas

arbete och äga att förordna ordförande i dem. Jämväl särskilda kronoombud

skulle tillsättas av länsstyrelserna, därest så påkallades av folkhushållningskommissionen.

På grund av ordförandenas nya ställning såsom livsmedelsstyrelsernas

förtroendemän kom kronoombudsinstitutionen dock att

förlora sin betydelse. Liksom under föregående ransoneringsår lämnades av

statsmedel anslag, vilka enligt givna normer fördelades till livsmedelsnämnderna

såsom bidrag till täckande av kostnaderna för handhavande av de av

staten pålagda förvaltningsuppdragen. Särskilt blev härigenom kommunerna

i överskottsområden tillgodosedda, vilket ansågs skäligt, enär de ju hade det

minsta intresset av de statliga ingripandena. Fördelningen av medlen handhades

i sista hand av livsmedelsstyrelserna. — Tidigare hade det ankommit

på kommunerna själva att besluta om sammanslagning av två eller flera

kommuner till ett gemensamt nämndsdistrikt eller uppdelning av en kommun

på flera distrikt. Under det att knappast några exempel förekommo

på det förra förfaringssättet, hade det senare nått en viss omfattning, även

i fråga om ganska små kommuner. Nu uppdrogs åt livsmedelsstyrelserna

att i sista hand avgöra i fråga om såväl sammanslagning som uppdelning,

och i meddelad instruktion anmodade folkhushållningskommissionen styrelserna

att verka för sammanförande av smärre kommuner för att därigenom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

7

minska det mångenstädes synnerligen stora antalet nämnder. Det var emellertid

alltjämt på kommunernas eget medgivande det berodde, om någon åtgärd

i avsedd riktning skulle komma till stånd. Resultatet av den företagna

aktionen blev särdeles obetydligt; alltjämt handhades den kommunala förvaltningen

på livsmedelsområdet av vid pass 3,000 livsmedelsnämnder. Denna

starka splittring medförde otvivelaktigt olägenheter. Dels befanns det på

många håll i de små kommunerna omöjligt att erhålla fullt lämpliga arbetskrafter,

särskilt när arbetsbördan alltjämt ökades, dels blev förvaltningen

ute i de många små distrikten både dyrbar och tungrodd, dels slutligen medförde

samarbetet med och övervakningen av ett stort antal livsmedelsnämnder

ett oproportionerligt stort arbete för livsmedelsstyrelserna. Det torde

därför med allt fog kunna påstås, att under de påfrestande förhållanden, som

på livsmedelsområdet rådde i landet under förbrukningsåret 1917—18, den

kommunala livsmedelsadministrationen i betydande omfattning icke visade

sig situationen vuxen. Det befanns emellertid icke möjligt att under rådande

kris åstadkomma några mera genomgripande förstärkningar i organisatoriskt

avseende utan man sökte i stället hjälpa sig fram genom successive skärpt

övervakande förmedelst rapportskyldighet och kringresande inspektörer

m. m.

Då livsmedelsbristen började lätta redan på hösten 1918, kom organisationen

icke att behöva sättas på något verkligt allvarligt prov under konsumtionsåret

1918—1919.

Jag övergår härefter till behandling av rikskommissionens förslag.

Rikskommissionens författningsutkast.

Rikskommissionen har framhållit, att man vid planläggandet inom kommissionen

av en framtida organisation av den lokala kristidsförvaltningen i

främsta rummet haft att taga ståndpunkt till spörsmålet, huruvida och i vilken

utsträckning medverkan från kommunernas sida borde påkallas eller

om en tillfyllestgörande organisation kunde tänkas med uteslutande statliga

organ. Det hade därvid ansetts kunna fastslås, att kommunernas medverkan

vore oundgänglig i olika avseenden. Vore det fråga om en kris av mindre

svårartad natur, borde det i de flesta kommuner vara tillräckligt med rent

lokala åtgärder utan att staten behövde engagera sig alltför djupt. Bleve

situationen åter så kritisk, att en genomgripande konsumtionsreglering vore

ofrånkomlig, måste det anses omöjligt att av en i sin helhet improviserad statlig

organisation erhålla ett tillfyllestgörande arbete utfört, när det gällde arbetsuppgifter

av kvantitativt och kvalitativt så betydande mått som i dylikt

fall. Anknytning till den redan bestående kommunala organisationen vore

en kraftkälla, som icke kunde undvaras. Därtill konime, att den lokala administrationen

borde kunna bliva avsevärt billigare vid en samverkan mellan

staten och kommunerna, än örn staten ensam påtoge sig hela det ekonomiska

ansvaret.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

Rikskommissionen har vidare anfört, att en viktig medverkande faktor till

att samarbetet mellan de statliga och kommunala livsmedelsmyndigheterna

under världskrigsåren icke genomgående blev så gott och friktionsfritt som

önskvärt varit den icke fullt klara rättsgrunden för statens påkallande av

kommunal medverkan vid utförande av vissa arbetsuppgifter. Besluten härutinnan

hade nämligen genomgående utfärdats i administrativ ordning utan

att riksdagens godkännande någon gång inhämtats.

Det har av rikskommissionen ansetts vara en förutsättning för skapandet

av en fast och arbetsduglig kristidsorganisation, att klarhet vunnes på sistberörda

punkt. Då det befunnits oundgängligt särskilt i svåra situationer, att

den statliga ledningen fullt ut kunde betjäna sig av kommunal medverkan,

hade kommissionen ansett organisationsplanen böra förutsätta antagandet

av en fullmaktslag, genom vilken bemyndigande lämnades Kungl. Majit att

vid krig eller krigsfara, vari riket befunne sig, eller eljest av krig föranledda

utomordentliga förhållanden förordna, att kommunerna skulle fullgöra vissa

av tidsomständigheterna föranledda uppgifter samt att därför erforderliga

organ skulle tillsättas inom kommunerna.

Rikskommissionens utkast till kommunal fullmaktslag torde såsom bilaga

(Bilaga A) få fogas till förevarande protokoll. Beträffande nämnda utkast har

rikskommissionen anfört:

Behovet av en fullmaktslag, som med hänsyn till förhållandena under krig

eller krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden

bestämmer Kungl. Majits makt över kommunalförvaltningen, motiveras därav,

att en större frihet måste anses önskvärd att här lämpa den erforderliga lagstiftningen

efter växlande tidsomständigheter än som skulle bli fallet, om hithörande

förhållanden helt måste regleras i den ordning, som gäller för stiftande

av vanlig kommunallag.

oBegränsningen av Kungl. Majits lagstiftningsmakt på det kommunala området

visar sig särskilt i följande hänseenden: Utan riksdagens medverkan

torde Kungl. Majit enligt gällande konstitutionella regler och praxis icke få

anses befogad 1) att ålägga kommunerna uppgifter, vilka för dem medföra

ekonomiskt ansvar, 2) att föreskriva tillsättandet av kommunala organ, vilkas

verksamhet kan komma att ådraga kommunerna förpliktelser av angiven art,

samt 3) att stadga särskilda maktmedel, vilka garantera fullgörandet i enlighet

med statens intresse av kommunerna ålagda förpliktelser.

I fråga om innehållet i bestämmelserna i författningsutkastet har rikskommissionen

lämnat följande redogörelse:

1 § stadgar rätt för Kungl. Majit att ålägga kommunerna sådana uppgifter,

som prövas erforderliga för tillgodoseende av befolkningens behov av

viktiga förnödenheter och ändamålsenligt utnyttjande av tillgänglig arbetskraft

eller för annat ändamål av betydelse för det allmänna. Här pekas sålunda,

förutom på uppgifter med avseende på förnödenhetsförsörjningen, på

uppgifter beträffande arbetsmarknaden, varvid framför allt den situationen

hålles i sikte, att ett tjänstepliktssystem i större eller mindre omfattning ansetts

böra genomföras, vid vars tillämpning kommunernas medverkan behöver

tagas i anspråk. Bland de andra ändamål av betydelse för det allmänna,

som här kunna ifrågakomma, inbegripas självfallet även uppgifter, som normalt

tillhöra reguljära kommunala organs förvaltningsområde, exempelvis

hamn- och kommunikationsfrågor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

9

I 2 § stadgas rätt för Kungl. Maj:t att förordna om tillsättande av kommunala

kristidsorgan (kristidsnämnder) samt rätt för länsstyrelserna att bestämma

kristidsnämnds verksamhetsområde. Därvid må länsstyrelsen, bland

annat, där så befinnes lämpligt, förordna om sammanförande av flera kommuner

till kommunalt kristidsförbund med gemensam kristidsnämnd.

3 § föreskriver skyldighet för kommunerna att för sådan verksamhet, som

med stöd av ifrågavarande lag ålägges dem, ställa erforderliga medel till förfogande.

Därjämte fastställas grunder för kostnadernas fördelning på olika

kommuner eller delar därav inom ett kommunalt kristidsförbund.

Utkastets 4 § innehåller bestämmelser om de maktmedel, som böra stå länsstyrelserna

till buds för att, om så skulle behövas, framtvinga efterlevnad av

vad kommunerna med stöd av lagen ålagts att utföra. Enligt 5 § första stycket

skola dessa maktmedel även kunna bringas i tillämpning, då det gäller

fullgörandet av uppgifter av betydelse för det allmänna, som kommunerna

genom annan författning kunna åläggas att fullgöra. Närmast åsyftas här

fullgörandet av rekvisitioner för krigsmaktens behov enligt rekvisitionslagen.

Enligt 5 § andra stycket må på kristidsnämnd överflyttas uppgifter, som

eljest tillkomma ordinarie kommunal myndighet. Även här åsyftas närmast

uppgifter, som ankomma å kommun enligt rekvisitionslagen.

I 6 § lämnas Konungen befogenhet att meddela närmare bestämmelser angående

kristidsnämnder, kommunala kristidsförbund samt tillämpningen av

lagen i övrigt.

Utkast till kungörelser, avsedda att av Kungl. Majit utfärdas med stöd av

den kommunala fullmaktslagen, hava upprättats av rikskommissionen, nämligen

dels kungörelse angående inrättande av kristidsnämnder m. m., och dels

kungörelse angående kommunala kristidsförbund. Dessa utkast torde såsom

bilagor (Bilaga B, Bilaga C) få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet.

Rikskommissionen har slutligen framhållit, att Kungl. Majit med stöd av

sin administrativa lagstiftningsmakt torde kunna utfärda bestämmelser i

fråga om upprättande av myndigheter, vilka vore att betrakta uteslutande

som organ för statliga förvaltningsdistrikt, d. v. s. kristidsorgan för länen

eller större delar av län (kristidsstyrelser). Utkast till förordning därom har

jämväl upprättats av rikskommissionen och torde såsom bilaga (Bilaga D)

få fogas vid detta protokoll.

I förevarande sammanhang må nämnas, att inom rikskommissionens

kansli utarbetats utkast till lag örn tjänsteplikt m. m., innefattande det huvudstadgandet,

att Konungen vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda

förhållanden skall äga meddela förordnande, att svenska medborgare,

som fyllt 18 men ej 70 år, i mån av förmåga skola vara pliktiga att efter

åläggande fullgöra arbete, som utan att vara att hänföra till militär tjänstgöring

är av betydelse för tillgodoseende av krigsmaktens behov eller ock

erfordras för folkförsörjningen eller annat ändamål av synnerlig vikt för

det allmänna. Där ej avtal med främmande stat till annat föranleder, skall

enligt utkastet dylikt förordnande även gälla andra personer, som stadigvarande

vistas i riket.

Den 24 mars 1939 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för socialdepartementet

att tillkalla sakkunniga för utredning av de spörsmål, som äga samband

med frågan örn tjänstepliktslagstiftning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Vidare må omnämnas, att utkasten till förordning angående kristidsstyrelser

och till kungörelse angående inrättande av kristidsnämnder bygga på förutsättningen,

att Kungl. Majit senast samtidigt med dessa författningars

ikraftträdande tillsatt tillfälliga centrala myndigheter med uppgift att närmast

Kungl. Majit handhava ledningen av det statliga kristidsarbete, som

under rådande krisläge kan befinnas erforderligt.

Beträffande dessa centralmyndigheters antal, benämning, uppgifter och

organisation ansluta sig utkasten till en av rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap utarbetad generalplan för organisationen av den under

krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden erforderliga extraordinarie

förvaltningen. Enligt denna plan avses, att under en kristid av tillräckligt

allvarlig natur inbördes självständiga kommissioner böra upprättas

med uppdrag att handhava ledningen inom vart och ett av de mest betydelsefulla

av samhällslivets områden, där tillfälligt statligt ingripande måste

ske — folkförsörjningen, den industriella produktionen, arbetsmarknaden

samt handel och sjöfart — nämligen folkhushållningskommissionen (FHK),

industrikommissionen (IK), arbetskommissionen (AK) och centralkommissionen

(CK), vilken sistnämnda avses skola handhava, förutom regleringsuppgifter

ifråga om handel och sjöfart, även vissa för hela kristidsförvaltningen

gemensamma uppgifter samt i någon mån förmedla samarbete mellan

kommissionerna.

Yttranden över rikskommissionens författningsutkast.

Över rikskommissionens nu ifrågavarande fyra författningsutkast hava

efter remiss yttranden avgivits av samtliga länsstyrelser, statskontoret, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet,

svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen i Sverige.

Jag vill i förevarande sammanhang inskränka mig till en redogörelse för vad

yttrandena innehålla beträffande utkastet till lag angående skyldighet för

kommuner att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter.

Lagutkastet har av samtliga hörda myndigheter och sammanslutningar

i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Att ett behov föreligger att grunderna för kommunernas medverkan i en

lokal kristidsförvaltning regleras genom en av Konung och riksdag gemensamt

antagen författning framhålles i några yttranden. Uttalanden av sådan

innebörd göras av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län samt svenska

landstingsförbundet. Svenska stadsförbundet framhåller, att det ur kommunal

synpunkt torde få anses tilltalande, att statsmyndigheternas rätt att

pålägga kommunerna nya uppgifter och att ingripa i de kommunala organens

verksamhet komme att fastslås i en fullmaktslag. Förbundet betonar,

att de under världskriget vunna erfarenheterna onekligen manade till att en

dylik lag nu borde åstadkommas. Landsorganisationen påpekar särskilt, att

örn avsaknaden av uttryckliga bestämmelser angående rättsgrunder för sta
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

11

tens påkallande av kommunernas medverkan i kristidsförvaltningen redan

under världskriget föranledde friktioner, så skulle tydligen detsamma i än

högre grad bliva fallet beträffande en kristidsorganisation, i vilken — såsom

rikskommissionen i annat sammanhang föreslagit — tjänstepliktssystemet

skulle ingå såsom en av hörnstenarna.

I flera yttranden framhålles, att en lokal kristidsorganisation bör planläggas

redan under fredliga förhållanden. Sålunda säger sig Överståthållarämbetet

kraftigt vilja understryka behovet av att en lagstiftning i föreliggande

ämne snarast komme till stånd för att i möjligaste mån trygga den

betydelsefulla ekonomiska krigsberedskap, som utkastet till kommunal fullmaktslag

jämte övriga utkast till författningar angående lokala kristidsorgan

vore avsedd att främja. Länsstyrelsen i Kopparbergs län betonar, att det på

grund av de djupgående konsekvenser ett krig medförde på folkförsörjningens

område förelåge anledning att redan i fredstid planlägga en organisation,

som i händelse av krig omedelbart kunde träda i funktion.

I några yttranden betonas emellertid, att den föreslagna lagstiftningen i

olika avseenden skulle innebära avsevärda inskränkningar i den kommunala

självbestämmanderätten. Svenska landstingsförbundet, som uttalar sig

i sådan riktning, framhåller emellertid, att i det nödläge, som skulle utgöra

förutsättningen för lagens tillämpning, bestämmanderätten dock i det allmännas

intresse och till befordrande av en rationell organisation i stor utsträckning

måste koncentreras till ett centralt organ. Länsstyrelsen i Jönköpings

län anför, att de olika av rikskommissionen uppgjorda författningsutkasten

visserligen måste sägas tillägga vederbörande statsorgan och ej

minst länsstyrelserna synnerligen långt gående befogenheter att i olika avseenden

ingripa i den kommunala förvaltningen; av allt att döma hade man

dock härutinnan knappast gått längre än förhållandena i en mera avancerad

krissituation kunde tänkas påkalla. Enligt länsstyrelsens förmenande torde

det dock vara att hoppas, att blotta tillvaron av dessa effektiva maktmedel

av skilda slag komme att i så väsentlig mån befordra det avsedda samarbetet

mellan de statliga och de kommunala myndigheterna, att direkta tvångsåtgärder

endast i undantagsfall skulle behöva tillgripas.

I fråga om lagstiftningens utformning framhåller länsstyrelsen

i Västmanlands lån, att rikskommissionens utkast till fullmaktslag och

författningar angående lokala kristidsorgan endast berörde den perifera delen

av organisationen. Länsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke hela den erforderliga

organisationen — både den centrala och den lokala — borde uppbyggas

och lagfästas i ett sammanhang, varigenom större reda och bättre

överblick skulle vinnas.

Beträffande detalj bestämmelserna i utkastet till kommunal

fullmaktslag påpekar svenska stadsförbundet, att det teoretiskt sett väl kunde

mot 1 § i utkastet invändas, att Kungl. Maj:t skulle erhålla en synnerligen

vidsträckt och till sitt innehåll obestämd fullmakt att pålägga kommunerna

uppgifter av både administrativt och ekonomiskt betydande omfång

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Departe
ments
chefen.

men att ingen kunde förutse vad som skulle komma att krävas och att fullmakten

därför torde böra givas en vid avfattning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län föreslår, att Konungens rätt att ålägga

kommunerna vissa uppgifter måtte gälla — förutom vid krig eller krigsfara

—- vid utomordentliga förhållanden i fråga om folkförsörjningen. Därest

kommun eller kommunalt kristidsförbund icke skulle ställa erforderliga medel

till förfogande för ändamål, som i 3 § av utkastet sägs, borde det enligt

länsstyrelsens förmenande icke, såsom i 4 § föreslagits, åligga länsstyrelse

att bestämma sättet för medlens anskaffande.

I fråga om kristidsnämnds verksamhetsområde framhåller

svenska stadsförbundet, att olägenheter säkert skulle följa med ett genombrytande

av gränserna för vår eljest vanliga administrativa indelning, icke

minst genom sammanslagningen av kommuner enligt kommunalförbundsidén.

Men förbundet betonar å andra sidan, att tillgodoseendet av folkets försörjning

under kristider naturligt nog måste bygga på andra synpunkter

beträffande administrationen än de annars vanliga. — Länsstyrelsen i Västmanlands

län ifrågasätter, huruvida icke organisationen av kristidsförbund

borde vara genomförd under lugna förhållanden. Att vid en förestående

eller under en pågående kris, då länsstyrelsen med säkerhet kunde förutsättas

få ökad arbetsbörda, börja uppbyggandet av kristidsförbund torde nämligen

medföra, att organisationen icke vunne den fasthet och ändamålsenlighet,

som vore önskvärd. I huvudsak samma synpunkter anföras av länsstyrelsen

i Södermanlands lån.

Vad slutligen angår det i 5 § första stycket av utkastet upptagna stadgandet,

att de maktmedel, som angivas i 4 §, skola kunna bringas i tillämpning

även då det gäller fullgörandet av uppgifter av betydelse för det allmänna,

som kommunerna genom annan författning kunna åläggas att fullgöra, har

länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasatt, om det kunde anses lämpligt och

befogat att i detta sammanhang införa en sådan bestämmelse, särskilt som

dess tillämplighetsområde nu svårligen läte sig fastställa eller överblicka. Det

äventyr för underlåtenhet att fullgöra viss skyldighet, som här avsåges, torde,

om det funnes påkallat, lämpligen kunna fastställas i samband med själva

skyldighetens åläggande.

Såsom rikskommissionen framhållit synes det vara nödvändigt att vid ordnandet

av den lokala kristidsförvaltningen söka anknytning till den redan

bestående kommunala organisationen. Det lärer nämligen vara uteslutet att

för fullgörandet av de skiftande, ofta mycket omfattande uppgifter, som

måste lösas under krigs- eller krisförhållanden, anlita allenast redan bestående

lokala statliga förvaltningsorgan eller att därför skapa nya sådana. Genom

att låta den lokala kristidsförvaltningen handhavas under samverkan

mellan staten och kommunerna torde det även bliva lättare att vinna förståelse

för de åtgärder, som kunna behöva vidtagas. Härtill kommer, att den

personkännedom, erfarenhet och intressegemenskap, som vanligen är att finna

inom en kommun, därigenom kunde bliva utnyttjad. En sådan organisa
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. 13

tion torde dessutom bliva avsevärt billigare än en av staten ensam uppbyggd

förvaltning.

De erfarenheter, som gjordes under världskriget, synas mig föranleda därtill,

att grunderna för kommunernas medverkan vid den lokala kristidsförvaltningen

böra regleras i en av Konung och riksdag gemensamt antagen författning.

Med hänsyn till de växlande situationer, som kunna tänkas uppstå

under krig eller krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga

förhållanden, torde det därvid vara lämpligast att giva Kungl. Maj:t en ganska

vidsträckt rätt att, då sådant förhållande som nyss nämnts föreligger,

ålägga kommunerna vissa av omständigheterna föranledda arbetsuppgifter.

Det låter sig nämligen icke göra att redan nu i detalj fastställa, vilka uppgifter

som därvid skulle behöva lösas. I stora drag torde emellertid böra angivas

de arbetsuppgifter, som kunna komma i fråga. Jag återkommer härtill

i det följande.

Med ledning av rikskommissionens lagutkast samt avgivna yttranden har

inom socialdepartementet upprättats förslag till författning i ämnet, benämnd

»lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda

arbetsuppgifter».

I 1 § angivas förutsättningarna för att lagens huvudbestämmelser skola

träda i tillämpning. Paragrafen har avfattats i överensstämmelse med motsvarande

stadgande i det förslag till allmän förfogandelag, som på föredragning

av chefen för justitiedepartementet den 31 sistlidne mars remitterats

till lagrådet. Bestämmelserna i nu förevarande lags 2—7 §§ föreslås skola

äga tillämpning allenast när vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig,

eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden därom

förordnats. Då riksdagen är samlad, meddelas sådant förordnande av

Konungen med riksdagens samtycke. Under tid, då riksdagen icke är samlad,

skall Konungen äga giva dylikt förordnande, om riksdagskallelse utfärdats

eller riksdagen ändock skall sammanträda inom trettio dagar. Gillar

ej nästföljande riksdag inom trettio dagar från riksdagens början ett

meddelat förordnande, skall detsamma efter utgången av nämnda tid upphöra

att lända till efterrättelse.

Att i lagen upptaga en definition å begreppet kommun synes mig icke

erforderligt.

Förut har omnämnts, att de uppgifter, som skola kunna åläggas kommunerna,

i stora drag böra angivas i författningen. Bestämmelser härom hava

upptagits i 2 §. Denna paragraf överensstämmer i huvudsak med vad därutinnan

stadgats i 1 § första stycket av rikskommissionens lagutkast. Sålunda

föreskrives, att det skall kunna åläggas kommun att fullgöra sådana

uppgifter, som äro erforderliga för att fylla befolkningens eller produktionens

behov av viktiga förnödenheter eller för att lämpligt utnyttja tillgänglig

arbetskraft. Utkastets föreskrift, att kommun skulle kunna åläggas fullgöra

sådan uppgift, som prövades erforderlig »för annat ändamål av betydelse

för det allmänna», har dock synts mig väl vidsträckt, varför inskränkning

därutinnan gjorts till uppgift, som är erforderlig »för att tillgodose annat

ändamål av betydelse för folkförsörjningen».

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

3 § innehåller stadgandet, att handhavandet av de uppgifter, som med

stöd av 2 § komma att åläggas kommunerna, skall ankomma å kommunala

kristidsnämnder. Länsstyrelsen gives befogenhet att bestämma kristidsnämnds

verksamhetsområde. Såsom huvudregel torde området komma att

omfatta en kommun, men länsstyrelsen skall, där så erfordras, äga besluta

örn avvikelse från gällande kommunindelning. Om två eller flera kommuner

anses böra hava gemensam kristidsnämnd, äger länsstyrelsen föreskriva,

att dessa kommuner skola utgöra kommunalt kristidsförbund. Det sist sagda

skall äga motsvarande tillämpning, där länsstyrelsen finner nödigt, att del

av kommun ingår i verksamhetsområde för kristidsnämnd.

Redan i fredstid torde inom länsstyrelserna förberedelser böra vidtagas för

bildandet av kristidsförbund i fall, då sådana kunna väntas bliva erforderliga

vid eventuell kris. Anledning synes dock icke föreligga att införa några

bestämmelser härom i lagen.

I 4 § givas föreskrifter om att kommun skall vara skyldig att ställa till

förfogande de medel, som erfordras för att bestrida kostnaderna för kristidsnämnds

verksamhet. Fördelning av kostnaderna inom ett kommunalt

kristidsförbund skall ske efter skälighetssynpunkter med hänsyn till verksamhetens

omfattning beträffande de särskilda delarna av verksamhetsområdet

och övriga förhållanden. Om överenskommelse ej kan träffas mellan

kommunerna, skall kostnadsfördelningen fastställas av länsstyrelsen.

Då statliga förvaltningsuppgifter tidigare ålagts kommunerna, har det i

allmänhet icke ansetts nödvändigt att fastställa äventyr för underlåtenhet att

fullgöra dessa skyldigheter. Man har ansett sig kunna lita på den allmänna

solidaritetskänslan och respekten för lag och förordning. Exempel på att

tvångsmedel föreskrivits finnas dock, t. ex. i fattigvårdslagen. I fråga om

de skyldigheter, som enligt den nu föreslagna lagen skola kunna åläggas

kommun, torde det emellertid vara nödvändigt föreskriva, att vissa maktmedel

i nödfall skola stå till buds. I kritiska situationer kan det nämligen

vara av utomordentlig vikt, att ifrågavarande skyldigheter snabbt och effektivt

fullgöras. De av rikskommissionen i 4 § av utkastet upptagna bestämmelserna

örn de maktmedel, som ansetts böra tillkomma länsstyrelserna, torde

därför, ehuru de giva länsstyrelserna synnerligen långt gående befogenheter

att ingripa i den kommunala förvaltningen, få anses i huvudsak befogade

och lämpliga. Bestämmelser härom hava upptagits i lagens 5 §, därvid

dock stadgande om att länsstyrelse skulle äga lämna föreskrift rörande

sättet för anskaffande av erforderliga medel uteslutits. Att märka är, att

blotta tillvaron av de i 5 § upptagna bestämmelserna i regel torde verka

så, att direkta tvångsåtgärder icke behöva tillgripas.

Rikskommissionen har i 5 § första stycket av utkastet föreslagit, att, såvida

annorlunda ej är stadgat, de i utkastet angivna maktmedlen skulle

kunna användas, därest i lag eller annan författning meddelats särskilda

bestämmelser angående skyldighet för kommun att fullgöra uppgift av beskaffenhet,

som i 1 § av utkastet sägs, samt kommunen underlåtit att fullgöra

sådan uppgift. Om äventyr för underlåtenhet att fullgöra sådan skyl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

15

dighet i undantagsfall skulle påkallas, synes det lämpligast, att äventyret

fastställes i samband med skyldighetens åläggande. Med hänsyn härtill hava

de av rikskommissionen föreslagna nyss omförmälda bestämmelserna icke

upptagits i departementsförslaget. Däremot har i 6 § från 5 § andra stycket

i utkastet upptagits det stadgandet, att — om kommun jämlikt bestämmelse

i annan författning ålagts skyldighet att fullgöra uppgift av den beskaffenhet,

som omförmäles i 2 § av förevarande lag — Konungen äger föreskriva,

att den handläggning, som enligt sådan bestämmelse ankommer å

annat kommunalt organ, i stället skall ombesörjas av kristidsnämnd, därest

sådan tillsatts.

7 § innehåller bestämmelser rörande rätt att överklaga länsstyrelses beslut

enligt lagen.

I 8 § har intagits bemyndigande för Konungen att utfärda erforderliga

tillämpningsförfattningar.

Föredraganden hemställer härefter — under åberopande av att proposition

i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder

av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tid gått till ända — att det inom socialdepartementet upprättade förslaget

till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda

arbetsuppgifter måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

Bilaga A.

Utkast

till

Lag

angående skyldighet för kommuner att fullgöra vissa av krig m. m.

föranledda arbetsuppgifter.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden

äger Konungen förordna, att kommunerna skola fullgöra sådana

uppgifter som prövas erforderliga för tillgodoseende av befolkningens behov

av viktiga förnödenheter och ändamålsenligt utnyttjande av tillgänglig arbetskraft

eller för annat ändamål av betydelse för det allmänna.

Med kommun förstås i denna lag stad, köping, som har egen kommunalförvaltning,

socken, som utgör egen kommun, samt, där två eller flera socknar

äro förenade till en kommun, sådan kommun.

2 §.

Därest Konungen därom förordnar, skola för handläggande av uppgifter,

som med stöd av denna lag kunna komma att åläggas kommunerna, tillsättas

kommunala kristidsnämnder.

Kristidsnämnds verksamhetsområde bestämmes av länsstyrelsen, som härvid

må besluta örn erforderlig avvikelse från kommunindelningen. Finner

länsstyrelsen, att två eller flera kommuner böra hava gemensam kristidsnämnd,

skola de utgöra kommunalt kristidsförbund. Vad sist är sagt skall

äga motsvarande tillämpning, där det finnes nödigt att del av kommun ingår

i verksamhetsområde för kristidsnämnd.

3 §■

Till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds verksamhet samt för

fullgörande av uppgifter, som i övrigt med stöd av denna lag kunna komma

att åläggas kommun, vare kommunen skyldig att ställa erforderliga medel

till förfogande. Inom kommunalt kristidsförbund skola kostnaderna fördelas

efter vad med hänsyn till folkmängd, det arbete, som är förenat med kristidsnämndens

verksamhet för de särskilda delarna av dess verksamhetsområde

och övriga förhållanden är skäligt. Kan överenskommelse härom icke

träffas, ankommer tvistens avgörande på länsstyrelsen.

4 §.

Ställer ej kommun eller kommunalt kristidsförbund för ändamål, som i 3

§ sägs, erforderliga medel till förfogande, åge länsstyrelsen besluta, till vilket

belopp medel för sådant ändamål skola tillskjutas, ävensom föreskriva, på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

17

vad sätt medlen skola anskaffas. Underlåter kommun eller kommunalt kristidsförbund

eljest att för fullgörande av uppgift, som med stöd av denna lag

ålagts kommunen eller förbundet, vidtaga erforderlig åtgärd, må länsstyrelsen

föranstalta, att sådan åtgärd varder på kommunens eller förbundets bekostnad

vidtagen.

Finnes det vara av nöden, må länsstyrelsen föreskriva lämpligt vite och till

sådant vite fälla.

5 §.

Hava i lag eller annan författning meddelats särskilda bestämmelser angående

skyldighet för kommun att fullgöra uppgift av beskaffenhet, som i 1

§ denna lag avses, skall med avseende å underlåtenhet att fullgöra sådan

uppgift, där ej annorlunda är stadgat, vad i 4 § för där avsedda fall finnes

föreskrivet äga motsvarande tillämpning.

Har med stöd av förevarande lag förordnats att kristidsnämnder skola inrättas,

åge Konungen föreskriva, att den handläggning, som jämlikt sådana

särskilda bestämmelser som i första stycket avses ankommer å kommuns

sedvanliga organ, i stället skall tillkomma kristidsnämnd.

6 §.

Närmare bestämmelser angående kristidsnämnder, kommunala kristidsförbund

samt tillämpningen av denna lag i övrigt meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 276.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

Bilaga B.

Utkast

till

Kungörelse

angående inrättande av kristidsnämnder m. m.

Med stöd av lagen den angående skyldighet för kommuner att

fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter förordnas härigenom

som följer:

1 §■

Det åligger kommunerna att i den omfattning, de centrala kristidsmyndigheterna

bestämma, fullgöra sådana uppgifter, som i 1 § lagen angående skyldighet

för kommuner att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

avses.

Med kommun förstås i denna kungörelse stad, köping, som har egen kommunalförvaltning,

socken, som utgör egen kommun, samt, där två eller flera

socknar äro förenade till en kommun, sådan kommun.

2 §.

För ändamål, som i 1 § sägs, skola i kommunerna tillsättas kristidsnämnder.

3 §•

Omfattningen av det verksamhetsområde, som skall tillkomma kristidsnämnd,

fastställes av länsstyrelsen.

Varda två eller flera kommuner enligt vad särskilt är stadgat helt eller

delvis sammanförda till kommunalt kristidsförbund, skall vad i denna kungörelse

om kommun och organ för kommun sägs i stället, där ej annat stadgas,

gälla det kommunala kristidsförbundet och förbundsdirektionen.

4 §•

Det åligger kristidsnämnderna, envar inom sitt verksamhetsområde,

1) att fullgöra de uppgifter, som i lag eller särskild författning äro eller

bliva dem ålagda eller som av Kungl. Majit, central kristidsmyndighet eller

kristidsstyrelse bliva dem i behörig ordning anbefallda; samt

2) att vidtaga andra åtgärder, som må vara ägnade att lindra kristidens

verkningar; dock må kristidsnämnd icke därvid företaga något, som kan

verka hindrande eller försvårande för det statliga kristidsarbetet.

5 §■

De arbetsuppgifter, som i 4 § 1) avses, äro, bland andra:

a) att beträffande jordbruket och andra näringar öva tillsyn däröver, att

produktionen upprätthålles på ett efter tidsförhållandena lämpat sätt, varvid

bör iakttagas, att tillgänglig arbetskraft samt befintliga produktionsmedel

och driftsförnödenheter bliva på effektivaste sätt utnyttjade;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

19

b) att verkställa inventeringar i fråga om förråd av varor och förnödenheter

samt att därvid lämna allmänheten nödigt biträde;

c) att tillse, att under beslag lagda eller eljest det allmänna tillkommande

varor och förnödenheter bliva noggrant vårdade samt till det allmänna avlämnade

i föreskriven myckenhet och i behörigt skick;

d) att fördela ransoneringskort och andra inköpstillstånd, vilka utfärdats

av statliga myndigheter, till dem, som äro berättigade att erhålla dylika, samt

för sådant ändamål upprätta föreskrivna förteckningar över befolkningen;

ävensom övervaka, att föreskrifter i konsumtionsreglerande syfte noggrant

efterlevas och överträdelser beivras; samt

e) att sprida upplysning angående de krav, som tiden ställer på land och

folk, ävensom angående medlen till undvikande eller lindrande av rådande

svårigheter.

6 §■

Kristidsnämnd skall bestå av ordförande samt minst två och högst åtta

ledamöter. För ordföranden och minst halva antalet av ledamöterna skola

finnas suppleanter.

Ordföranden och suppleant för honom utses av kristidsstyrelsen, som tilllika

bestämmer antalet ledamöter. Ledamöter och suppleanter för dem skola

utses av det organ, som utövar kommunens beslutanderätt. Varder till ledamot

eller suppleant utsedd uppenbart olämplig person, äger kristidsstyrelsen

med upphävande av beslutet utse annan därtill. Underlåter kommun

att utse ledamot eller suppleant, är kristidsstyrelsen ock berättigad att besluta

i frågan.

Ordföranden och ledamöter av kristidsnämnd samt suppleanter för dem

skola tillsättas för kalenderår. När skäl därtill äro, äger kristidsstyrelsen

återkalla förordnande att vara ordförande eller av kristidsstyrelsen meddelat

förordnande att vara ledamot eller suppleant eller ock försätta vederbörande

ur tjänstgöring. Kommunen äger ock, när skäl därtill äro, besluta att av

kommunen utsedd ledamot eller suppleant skall försättas ur tjänstgöring.

7 §•

Kristidsnämnd sammanträder å det ställe och å de tider, kristidsnämnden

bestämmer, och därutöver så ofta ordföranden finner det nödigt ävensom

då kristidsstyrelsen eller dess ordförande därom förordnar eller minst halva

antalet av ledamöterna för uppgivet ändamål gör framställning därom.

8 §•

Kristidsnämnd är beslutför, när förutom ordföranden minst halva antalet

av ledamöterna är tillstädes. Som kristidsnämnds beslut gäller den mening,

varom de flesta närvarande förena sig, eller vid lika röstetal den mening,

som ordföranden biträder.

Kristidsstyrelsens ordförande eller annan av kristidsstyrelsen därtill förordnad

person är berättigad att närvara vid kristidsnämnds sammanträden

och deltaga i dess överläggningar.

9 §.

Närmare bestämmelser om de skyldigheter, som åvila ordförande och ledamöter

av kristidsnämnd, samt angående arbetsfördelningen mellan dem meddelas

i instruktion för kristidsnämnden, vilken utfärdas av kristidsstyrelsen.

Kristidsnämnd äger hos kristidsstyrelsen framställda förslag angående arbetsfördelningen

och vad därmed äger samband.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

10 §.

Det åligger kommun att avlöna kristidsnämnds ordförande med skäligt

belopp samt, där ledamot av kristidsnämnd betungats med arbete av sådan

omfattning, att ersättning skäligen bör utgå, utgiva skäligt arvode till denne

ävensom i övrigt anvisa nödiga medel för kristidsnämnds verksamhet. Beslut

i fråga som nu sagts skall utan dröjsmål delgivas kristidsstyrelsen, som

med eget yttrande överlämnar ärendet till länsstyrelsen.

Finner länsstyrelsen, att i fall som i första stycket avses högre avlöning

eller arvode än kommunen bestämt bör utgå eller har kommun för annat

ändamål anvisat otillräckligt belopp eller underlåter kommun att anvisa medel

för ändamål^ som i denna kungörelse avses, förfar länsstyrelsen efter ty

i 4 § lagen angående skyldighet för kommuner att fullgöra vissa av krig

m. m. föranledda arbetsuppgifter sägs.

Vad i andra stycket stadgas skall ock äga tillämpning, där kommun eljest

underlåter att vidtaga åtgärd som för kristidsnämnds verksamhet erfordras.

11 §•

Penningar eller värdehandlingar, som för kommuns räkning innehavas av

kristidsnämnd, må icke sammanblandas med andra penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för kommunens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

12 §.

Beträffande kristidsnämnds redovisningsskyldighet för av kommunen mottagna

medel samt angående beviljande av ansvarsfrihet för förvaltningen

därav skola de bestämmelser, som gälla av kommun för särskilda förvaltningsbestyr

tillsatt nämnd, äga tillämpning.

I Stockholm åge stadsfullmäktige besluta angående kristidsnämnds redovisningsskyldighet

samt ansvarsfrihet.

13 §.

Kristidsnämnds ordförande och ledamöter ävensom suppleanter för dem

åtnjuta i och för utförandet av sitt uppdrag enahanda skydd som ämbetsman.

Kristidsnämnd har vid utförande av nämnden åvilande uppgifter tjänstebrevsrätt.

14 §.

Klagan över kristidsnämnds beslut anföres genom besvär hos kristidsstyrelsen

inom trettio dagar från den då klaganden erhöll del av beslutet. Utan

hinder av besvär skall beslutet lända till efterrättelse intill dess annorlunda

förordnas.

Denna kungörelse träder i kraft den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

21

Bilaga C.

Utkast

till

Kungörelse

angående kommunala kristidsförbund.

Med stöd av lagen den---angående skyldighet för kommuner att

fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter förordnas härigenom

som följer:

1 §•

Uppkommer fråga örn bildande av kommunalt kristidsförbund, skall länsstyrelsen

ombesörja erforderlig utredning i ärendet.

Länsstyrelsen skall härvid, där det kan ske, efter att hava berett kommunerna

tillfälle att yttra sig, samråda med vederbörande kristidsstyrelse.

2 §•

Finner länsstyrelsen, att två eller flera kommuner lämpligen böra helt

eller delvis sammanföras till ett kommunalt kristidsförbund, skall länsstyrelsen

meddela beslut härom samt därvid fastställa förbundets benämning

och säte för detsamma.

3 §•

För kommunalt kristidsförbund skall finnas förbundsdirektion. Länsstyrelsen

bestämmer, hur många ledamöter av direktionen och suppleanter för

dem var kommun äger utse. Ledamot och suppleant utses för en tid av

två år. Underlåter kommun att utse ledamot eller suppleant, äger länsstyrelsen

utse sådan i kommunens ställe.

Direktionen utser årligen inom sig ordförande och vice ordförande. Falla

vid val rösterna lika å två eller flera personer, avgör lotten.

4 §•

Direktionen skall första gången sammanträda snarast möjligt. Därefter

sammanträder direktionen årligen i november månad samt i övrigt, då länsstyrelsen,

vederbörande kristidsstyrelse, medlem av förbundet eller direktionens

flesta ledamöter det äska eller då ordföranden sådant nödigt finner.

5 §.

Kallelse till sammanträde med direktionen sker första gången genom länsstyrelsens

försorg. Därefter sker kallelse på sätt direktionen beslutar.

Direktionen är beslutför, när minst två tredjedelar av ledamöternas hela

antal äro tillstädes. Inom direktionen äger envar i beslutet deltagande en

röst. Vid lika röstetal avgör lotten.

Vid direktionens sammanträden äga ombud för länsstyrelsen och kristidsstyrelsen

samt kristidsnämndens ordförande närvara.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Baagor).

6 §.

Direktionen tillkommer

att själv eller genom den direktionen därtill utser inför domstol eller annan

myndighet svara för förbundet,

att för avsfedda ändamål förfoga över förbundets tillgångar samt att fastställa

årlig inkomst- och utgiftsstat för förbundet och i enlighet med överenskommelse,

som må hava träffats mellan förbundsmedlemmarna, eller av

länsstyrelsen fastställda grunder bestämma beloppet av bidrag, som medlem

har att till förbundet utgiva,

att där så erfordras upptaga lån för förbundet,

att över förvaltningen föra ordentliga räkenskaper samt

att i övrigt fullgöra vad enligt lag eller särskild författning ankommer å

direktionen.

7 §•

Penningar eller värdehandlingar, som för kommunalt kristidsförbunds

räkning innehavas av förbundsdirektion, må icke sammanblandas med andra

penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för förbundets räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

8 §.

Direktionens förvaltning och förbundets räkenskaper skola årligen

granskas av revisorer, utsedda av förbundsmedlemmarna.

Revisorerna skola över granskningen avgiva berättelse, vilken, efter det

direktionen lämnats tillfälle att avgiva förklaring över anmärkning, då sådan

framställts, jämte förklaringen tillställes förbundets medlemmar, som

var för sig besluta angående ansvarsfrihet. Vägrar förbundsmedlem, helt

eller delvis, ansvarsfrihet, stånde i den del, där ansvarsfrihet ej blivit beviljad,

talan mot förvaltningen öppen jämväl såvitt de övriga medlemmarna

angår.

9 §.

Kommun, som helt eller delvis tillhör kommunalt kristidsförbund, så ock

medlem av sådan kommun, som tilltror sig kunna visa, att beslut av förbundsdirektionen

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis

grund eller att det icke i laga ordning tillkommit eller att det står i strid med

allmän lag eller författning eller annorledes överskrider direktionens befogenhet,

äger dämti söka rättelse genom besvär hos länsstyrelsen inom trettio

dagar från den då klaganden erhöll del av beslutet.

10 §.

Om upplösning och likvidation eller förändring av kommunalt kristidsförbund

förordnar länsstyrelsen.

Vid upplösning av sådant förbund skola, där överenskommelse ej träffas,

dess tillgångar realiseras på sätt länsstyrelsen bestämmer. Förordnar länsstyrelsen,

att kommun skall utgå ur förbundet, varde, där överenskommelse

ej träffas, förbundets tillgångar värderade genom skiljedom enligt lagen

örn skiljemän. Vid fördelning av överskott eller brist skola tillämpas de

grunder, som senast gällt för kommunernas delaktighet i förbundets utgifter.

11 §•

Underlåter förbundsdirektion att fullgöra vad enligt denna kungörelse

åligger den, förfar länsstyrelsen efter ty i 4 § lagen angående skyldighet för

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor). 23

kommuner att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

sägs.

Yppas efter det kommunalt kristidsförbund upplösts ny skuld, förordnar

länsstyrelsen angående erforderlig uttaxering å de kommuner, som varit

medlemmar av förbundet,__

Denna kungörelse träder i kraft den

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 276. (Bilagor).

Bilaga D.

U tkast

till

Förordning

angående kristidsstyrelser.

Sedan Kungl. Maj:t för handhavande av vissa under nuvarande läge erforderliga

arbetsuppgifter tillsatt särskilda myndigheter, här nedan benämnda

centrala kristidsmyndigheter, förordnas härigenom som följer:

1 §•

Till biträde åt de centrala kristidsmyndigheterna skola finnas kristidsstyrelser

i de orter och med de verksamhetsområden, som angivas i den

vid denna förordning fogade tabell.

Folkhushållningskommissionen äger att verkställa de jämkningar av gränserna

för kristidsstyrelsernas verksamhetsområden, som framdeles må finnas

erforderliga.

2 §.

Kristidsstyrelsema skola, envar inom sitt verksamhetsområde, tillse, att

tillgänglig arbetskraft och förefintliga förnödenheter bliva i enlighet med

givna bestämmelser omsorgsfullt tillvaratagna och utnyttjade på för riket

och dess innebyggare bästa sätt.

3 §.

Folkhushållningskommissionen bestämmer, i enlighet med uppdrag av

Kungl. Majit, efter samråd med industrikommissionen, arbetskommissionen

och centralkommissionen de arbetsuppgifter, som närmast skola åvila kristidsstyrelserna.

Uppgifter, som kunna komma att åläggas kristidsstyrelsema, äro, bland

andra:

a) att för statsverkets räkning uppköpa förnödenheter;

b) att tillse, att förnödenheter, som äro lagda under beslag eller eljest

skola avlämnas till det allmänna, noggrant vårdas och i föreskriven myckenhet

komma det allmänna till godo;

• c) att vårda, lagra och förädla förnödenheter, som uppköpts eller eljest

ställts till kristidsstyrelsernas disposition;

d) att i erforderlig utsträckning ombesörja eller åt andra organ eller enskilda

uppdraga att anordna produktion av sådana förnödenheter, som

kunna gagna folkhushållningen;

e) att fördela tillgängliga förnödenheter samt i övrigt medverka vid genomförande

av fastställda planer för konsumtionens reglering;

f) att på lämpligaste sätt fördela tillgänglig arbetskraft eller förefintliga

arbeten;

g) att anordna av kristidsförhållandena föranledd särskild understödsverksamhet;

samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Baagor).

25

h) att sprida upplysning angående de krav, som tiden ställer på land

och folk, ävensom angående medlen att undvika eller lindra rådande svårigheter.

4 §.

Därest Konungen förordnar, att kommunala kristidsnämnder skola tillsättas,

skall det åligga kristidsstyrelserna, envar inom sitt område, att leda

och övervaka kristidsnämndernas arbete samt i övrigt taga den befattning

med avseende å kristidsnämnderna, som må föreskrivas.

5 §.

Kristidsstyrelse skall bestå av ordförande, som leder styrelsens arbete,

samt minst fyra och högst åtta ledamöter. Ordföranden utses av folkhushållningskommissionen,

som tillika bestämmer antalet ledamöter.

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län utse vardera en

ledamot av kristidsstyrelsen för Stockholms stad med omnejd. Den av

Överståthållarämbetet utsedde ledamoten tjänstgör vid förfall för ordföranden

såsom ersättare för denne, övriga ledamöter utses av folkhushållningskommissionen

efter överståthållarämbetets och länsstyrelsens hörande.

Beträffande övriga kristidsstyrelser utser länsstyrelsen i det län, där kristidsstyrelsen

har sitt huvudsakliga verksamhetsområde, en ledamot. Denne

tjänstgör vid förfall för ordföranden såsom ersättare för denne, övriga ledamöter

utses av folkhushållningskommissionen efter länsstyrelsens hörande.

Överståthållarämbetet och länsstyrelserna skola i frågor som nu nämnts

samråda med lämpliga myndigheter och organisationer.

Ordförande och ledamöter av kristidsstyrelse förordnas allenast tills vidare;

och må sådant förordnande återkallas, när helst så anses erforderligt.

över beslut, som i denna paragraf avses, må klagan ej förås utan så är

att någon vill varda befriad från uppdrag att vara ordförande eller ledamot

av kristidsstyrelse.

6 §•

Kristidsstyrelse sammanträder å det ställe och å de tider, styrelsen bestämmer,

och därutöver så ofta ordföranden finner det nödigt ävensom då

folkhushållningskommissionen därom förordnar eller minst halva antalet

av styrelsens ledamöter för uppgivet ändamål gör framställning därom.

7 §■

Landshövdingen skall följa kristidsstyrelses verksamhet och medverka till

att förståelse för betydelsen av kristidsorganens arbete skapas och vidmakthålles

hos befolkningen ävensom vaka däröver, att kristidsorganens arbete

fullgöres på sådant sätt att hänsyn i möjligaste mån tages till förhållandena

i länet.

Landshövdingen äger för angivna ändamål närvara vid kristidsstyrelses

sammanträden och deltaga i överläggningarna. Han må ock väcka förslag

i frågor, som tillhöra kristidsstyrelses verksamhetsområde. Därest kristidsstyrelses

beslut icke överensstämmer med landshövdingens mening, äge han

göra erinringar mot beslutet hos vederbörande centrala kristidsmyndighet.

Vad i denna paragraf är stadgat om landshövding skall beträffande Stockholm

gälla överståthållaren.

8 §.

Kallelser till sammanträde med kristidsstyrelse utfärdas av ordföranden,

som därvid tillika skall, såvitt möjligt, underrätta landshövding eller i Stock
B

i hang lill riksdagens protokoll 19,1!). 1 sami. Nr 276. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

holm överståthållaren om tid och ort för sammanträdet och om de viktigaste

ärenden, som därvid skola förekomma. Ordföranden leder förhandlingarna

vid sammanträdet.

Varder ordföranden hindrad att sköta sin befattning och är hindret icke

allenast av tillfällig natur, skall han eller hans ersättare skyndsamt göra

anmälan därom till folkhushållningskommissionen, som i ärendet vidare

förordnar.

9 §.

Kristidsstyrelse är beslutför, när förutom ordföranden minst halva antalet

av ledamöterna är tillstädes. Som kristidsstyrelses beslut gäller den mening,

varom de flesta närvarande förena sig, eller vid lika röstetal den mening,

som ordföranden biträder.

Vid sammanträde med kristidsstyrelse skall föras protokoll i ärenden av

större vikt; beslut i övriga frågor skola antecknas å föredragningslista vid

sammanträdet. Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte

minst två därtill för varje gång av styrelsen utsedda närvarande ledamöter.

10 §.

Ordföranden äger å kristidsstyrelses vägnar besluta i ärenden av löpande

beskaffenhet. Kan kristidsstyrelsens beslut i annat ärende ej avvaktas utan

att större olägenhet därav vållas, må ordföranden ock avgöra sådant ärende.

Han vare dock skyldig att vid nästa sammanträde med kristidsstyrelsen anmäla

beslutet och de åtgärder som med anledning därav vidtagits. Kristidsstyrelse

må ock uppdraga åt ledamot av styrelsen att i närmare angiven omfattning

fatta beslut å styrelsens vägnar.

Utgående expeditioner undertecknas av ordföranden samt kontrasigneras

av den kristidsstyrelsen därtill förordnar. Har kristidsstyrelsen givit ledamot

av styrelsen uppdrag, som i första stycket sägs, skall denne i ärende, vari

han meddelat beslut, underteckna expeditionen i ordförandens ställe.

11 §•

Kristidsstyrelsen må överlämna åt tjänsteman vid styrelsen att avgöra ärenden

av enklare beskaffenhet eller ärenden, beträffande vilka han besitter

särskild sakkunskap; och skall, där det sker, tjänstemannen i fråga jämväl

underteckna expedition i sådant ärende. Expeditionen skall kontrasigneras

av den styrelsen därtill utser.

I beslut, som meddelats av tjänsteman som i första styckes sägs, må rättelse

påkallas hos kristidsstyrelsen.

12 §.

I den mån så finnes erforderligt, må folkhushållningskommissionen förordna,

att vid kristidsstyrelse skall inrättas ett eller flera kontor.

Folkhushållningskommissonen utser, efter förslag av kristidsstyrelsen, för

varje kontor en föreståndare. Denne skall leda kontorets verksamhet samt

inför kristidsstyrelsen eller dess ordförande eller sådan ledamot av styrelsen,

som i 10 § första stycket sägs, föredraga till kontoret hörande ärenden med

rätt för honom att reservera sig mot beslut, som meddelas i sådant ärende.

Folkhushållningskommissionen beslutar tillika efter förslag av kristidsstyrelsen,

vilka befattningar som i övrigt skola inrättas å varje kontor. Kan

folkhushållningskommissionens beslut ej utan olägenhet avvaktas, må kristidsstyrelsen

anställa erforderlig personal för tiden intill dess kommissionens

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

beslut meddelas. Har kommissionen icke förbehållit sig att själv besluta

om tillsättande av de befattningar som kommissionen utöver föreståndare

funnit erforderliga, tillkommer det kristidsstyrelsen att tillsätta samma befattningar.

Folkhushållningskommissionen skall i frågor, som i denna paragraf avses,

samråda med annan statskommission, som av frågan beröres.

13 §.

Kontorsföreståndare och övriga befattningshavare skola anställas med viss

uppsägningstid.

Finner kristidsstyrelse önskvärt, att ny kontorsföreståndare utses eller att

annan befattning, som tillsatts av folkhushållningskommissionen, får ny innehavare,

må den göra framställning därom hos kommissionen. När skäl

därtill äro, må kommissionen medgiva kristidsstyrelse att avstänga befattningshavaren

ifråga från tjänstgöring och förordna om tjänstens uppehållande,

intill dess slutligt beslut i ärendet kan fattas av kommissionen.

14 §.

Folkhushållningskommissionen bestämmer storleken av de arvoden som

böra tillkomma ordförande och ledamöter av kristidsstyrelse.

Beträffande den personal, som finnes böra anställas vid kristidsstyrelse

för längre tid, skall kristidsstyrelsen upprätta förslag till stat och underställa

förslaget folkhushållningskommissionens prövning. Har kristidsstyrelse

funnit nödigt att anställa personal innan kommissionen fastställt vilka

befattningar som skola inrättas, må kristidsstyrelsen ock besluta örn avlöningsförmåner

för samma personal under tiden till dess kommissionens beslut

meddelas.

Om arvoden åt sakkunniga eller biträden, som allenast för kortare tid

eller för visst uppdrag anlitas av kristidsstyrelse, meddelar folkhushållningskommissionen

erforderliga föreskrifter.

15 §.

Folkhushållningskommissionen anvisar kristidsstyrelse nödiga medel för

uppehållande av dess verksamhet.

över kristidsstyrelses inkomster och utgifter skola föras räkenskaper i den

ordning folkhushållningskommissionen bestämmer.

16 §.

För verkställande av kristidsstyrelses beslut må handräckning påkallas hos

länsstyrelsen.

17 §.

Kristidsstyrelse äger vid utförande av sitt uppdrag tjänstebrevsrätt.

18 §.

Folkhushållningskommissionen äger i övrigt utfärda de närmare föreskrifter

angående kristidsstyrelses verksamhet, som finnas erforderliga.

19 §.

över kristidsstyrelses beslut må besvär anföras hos vederbörande centrala

kristidsmyndighet inom trettio dagar från den då klaganden erhöll del av be
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor).

slutet. Det åligger kristidsstyrelse att på begäran meddela, hos vilken central

kristidsmyndighet besvär skola anföras.

Utan hinder av däröver förd klagan skall beslut, varom i denna förordning

sägs, lända till efterrättelse intill dess annorlunda förordnas.

20 §.

Meddelas i särskild författning bestämmelser, som innebära avvikelse från

vad i denna förordning är stadgat, skola de lända till efterrättelse.

Denna förordning träder i kraft den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. (Bilagor)

29

Tabell utyisande rikets indelning i kristidsstyrelseområden.

Kristidsstyrelse-

områdets

Kristidsstyrel- sens säte

Kristidsstyrelseområdets omfattning

nr

namn

i

Stockholms stads

Stockholm

Stockholms stad

av Stockholms län:

landskommunerna Danderyd, Täby, Solna, Spånga,

Järfälla, Sollentuna, Bo, Nacka och Huddinge;

köpingarna Stocksund, Hässelby villastad och Salt- sjöbaden;

städerna Djursholm, Lidingö och Sundbyberg

2

Stockholms läns

Stockholm

Stockholms län utom i Stockholms stads kristidsstyrel- seområde ingående delar

av Södermanlands län:

landskommunerna Överenhörna och Ytterenhörna

3

Uppsala läns

Uppsala

Uppsala län

4

Södermanlands

läns

Nyköping

Södermanlands län utom Överenhörna och Ytterenhörna

kommuner

5

Östergötlands

läns östra

Norrköping

av Östergötlands län:

Bråbo, Memmings, Lösings, Östkinds, Björkekinds,

Hammarkinds och Skärkinds härader,

av Finspånga läns härad:

landskommunerna Hällestad, Vånga, Risinge,

Regna, Skedevi;

städerna Norrköping och Söderköping*

6

Östergötlands

läns västra

Linköping

Östergötlands län utom i Östergötlands läns östra kris- tidsstyrelseområde ingående delar

7

Jönköpings läns

Jönköping

Jönköpings län

8

Kronobergs läns

Växjö

Kronobergs län

9

Kalmar läns

norra

Västervik

av Kalmar län:

Norra Tjusts, Södra Tjusts, Sevede, Tunaläns och

Aspelands härader,

städerna Västervik och Vimmerby ]

10

Kalmar läns

södra

Kalmar

Kalmar län utom i Kalmar läns norra kristidsstyrelse- område ingående delar

11

Gotlands läns

Visby

Gotlands län

12

Blekinge läns

Karlskrona

Blekinge län

13

Kristianstads läns

Kristianstad

Kristianstads län utom länsdelen av Hishults kommun

14

Malmöhus läns

södra

Malmö

Malmöhus län utom i Malmöhus läns norra kristids- styrelseområde ingående delar

15

Malmöhus läns

norra

Hälsingborg

av Malmöhus län:

Luggude, Rönnebergs, Onsjö, Harjagers och Frosta

härader

av Torna härad:

häradsdelen av Gårdstånga kommun

städerna Landskrona, Hälsingborg, Höganäs, Eslöv

16

Hallands läns

Halmstad

Hallands län utom Släps kommun

av Göteborgs och Bohus län:

landskommunen Kållered

av Kristianstads län:

länsdelen av Hishults kommun

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 276. 4

4

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj-.ts proposition nr 276. (Bilagor)

Kristidsstyrelse-

områdets

Kristi dssty nel- séns säte

Kristidsstyrelseområdets omfattning

nr

namn

17

Göteborgs

Göteborg

av Göteborgs och Bohus län:

Sävedals, Östra Hisings och Västra Hisings härader,

Askims härad utom Kållereds kommun;

städerna Göteborg och Mölndal

av Hallands län:

landskommunen Släp

av Älvsborgs län:

landskommunerna Lerum och Angered

18

Bohusläns

Uddevalla

av Göteborgs och Bohus län:

Inlands Södre, Inlands Nordre, Inlands Torpe, In- lands Fräkne, Orusts östra, Orusts västra, Tjörns,

Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge, Sörbygdens,

Bullarens, Kville, Tanums och Vette härader;

städerna Kungälv, Marstrand, Lysekil, Uddevalla,

Strömstad

19

Älvsborgs läns

norra

Vänersborg

av Älvsborgs län:

Tossbo, Vedbo, Valbo, Nordals, Sundals, Väne,

Bjärke, Flundre, Ale och Kullings härader

av Vättle härad:

landskommunerna Bergum,” Stora Lundby och

Skallsjö

städerna Vänersborg, Trollhättan, Alingsås och Åmål

20

Älvsborgs läns

södra

Borås

av Älvsborgs län:

Gåsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och

Redvägs härader

städerna Borås och Ulricehamn

21

Skaraborgs läns

södra

Skara

av Skaraborgs län:

Åse, Viste, Barne, Laske, Valle, Skånings, Vilske,

Frökinds, Vartofta och Gudhems härader

städerna Skara, Tidaholm och Falköping

22

Skaraborgs läns

norra

Mariestad

Skaraborgs län utom i Skaraborgs läns södra kristids- styrelseområde ingående delar

23

Värmlands läns

Karlstad

Värmlands län

24

Örebro läns

örebro

Örebro län

25

Västmanlands läns

Västerås

Västmanlands län

26

Kopparbergs läns

Falun

Kopparbergs lån

27

Gävleborgs läns

Gävle

Gävleborgs län

28

Medelpads

Sundsvall

av Västernorrlands län:

Medelpads västra domsagas tingslag och Medelpads

östra domsagas tingslag

Sundsvalls stad

29

Ångermanlands

Härnösand

Västernorrlands län utom i Medelpads kristidsstyrelse- område ingående delar

30

Jämtlands läns

Östersund

Jämtlands län

31

Västerbottens

läns västra

Umeå

Västerbottens län utom i Västerbottens läns nordöstra

kristidsstyrelseområde ingående delar

32

Västerbottens

läns nordöstra

Skellefteå

av Västerbottens län:

Burträsks, Skellefteå samt Malå och Norsjö tingslag;

av Nysätra tingslag:

landskommunen Lövånger

Skellefteå stad

av Norrbottens län:

landskommunerna Arvidsjaur och Arjeplog

33

Norrbottens läns

Luleå

Norrbottens län utom i Västerbottens läns nordöstra

kristidsstyrelseområde ingående delar

Stockholm 1939 Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

391382

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbet a1 i texten
  2. 1LU 1939:48 Första lagutskottets memorial Nr 48 s. 1 i texten
  3. 1LU 1939:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter. s. 1 i texten