Sök i Ratio Lex

Med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) m. m

1939-04-21 · 90 sidor, varav 90 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 90 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:279, Med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

1

Nr 279.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse

om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8) m. m.; given

Stockholms slott den 21 april 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

1. godkänna härvid fogade förslag

dels till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglemenlet

den 4 januari 1939 (nr 8),

dels ock angående ändrad lydelse av nuvarande 59 § nämnda avlöningsreglemente;
2.

bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr 279.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8).

Härigenom förordnas, dels att i 2 avd. 8 kap. civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 skall införas en ny paragraf, betecknad 50 a, av nedan

angivna innehåll, dels ock att 1, 4, 7, 8, 12, 13, 15, 21, 40, 43, 49, 51, 54, 55

och 57 §§ samma reglemente skola i nedan intagna delar erhålla ändrad lydelse,

på sätt i det följande angives.

1 §•

4 mom. Befattning, som i detta reglemente avses, kan innehavas endast

av den, som uppnått 21 års ålder.

4 §.

1 mom. Med tjänst, som avses i detta reglemente, må förenas ordinarie

statlig befattning, vilken tillsättes genom förordnande tills vidare och med

vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie statlig befattning

inom högre lönegrad, dock under förutsättning att tjänstemannen

frånträder utövandet av förstnämnda tjänst.

I övrigt må tjänst, som avses i reglementet, icke förenas med ordinarie

eller extra ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal

befattning, så framt ej Kungl. Maj.t och riksdagen för visst fall annorlunda

beslutit.

7 §•

3 mom. Uppfattning till----tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:
a)

att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas

jämväl semester, ferier under vilka tjänstemannen uppburit oavkortad

lön ävensom tjänstledighet, som avses i 13 § 1—3 mom. eller i 14 §;

b) att uppskov---helhet; samt

c) att tjänstemannen---pensionsåldern.

Beslut om---därmed.

8 §■

1 mom. Ordinarie tjänsteman--— hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn

den, vilken vinner befordran till ordinarie tjänst från extra ordinarie eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

3

extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan, så

ock i fråga om den, vilken vinner befordran från förordnande med vikariatslön,

varom förmäles i 21 § 3 mom. Tjänsteman, som från extra ordinarie

befattning eller förordnande med vikariatslön befordras till ordinarie tjänst

inom samma lönegrad som den, vilken han i den extra ordinarie befattningen

eller under förordnandet tillhört, må dock icke placeras i högre löneklass

än som skulle hava tillkommit honom, örn han erhållit den ordinarie

tjänsten vid tidpunkten för tillträdandet av den extra ordinarie "befattningen

eller förordnandet.

3 mom. Örn och---hänföras:

a) där tjänstemannen---kontrakt;

b) där tjänstemannen omedelbart före tillträdet innehade antingen extra

ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan eller ock förordnande med vikariatslön och därvid tillhörde

högre lönegrad än den, till vilken den ordinarie tjänsten är hänförd;

c) där tjänstemannen---sägs.

Föreligga eljest — — — Kungl. Majit.

12 §.

För tid, under vilken tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin befattning,

skall med hans avlöning förhållas på sätt i 13—17 §§ stadgas, så framt icke

Kungl. Maj :t finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma. Vid tjänstledighet

förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag, äro av tre slag,

A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna i

följande tabeller:

C-avdraget utgöres av hela lönen ävensom, i förekommande fall, övriga

på tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. I vad mån

tjänsteman, som har att vidkännas C-avdrag, skall avstå jämväl andra med

tjänsten förenade avlöningsförmåner, beror på prövning i den ordning

Kungl. Majit bestämmer.

13 §.

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom

beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom

officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under

vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under

vilken han är inkallad till värnpliktstjänstgöring;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan

kurs eller övning, dock högst 12 dagar av ett och samma kalenderår.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Semester.

Semester.

Förflytta

ngsskyldighet.

15 §.

1 morn. Vid tjänstledighet---därutöver.

Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom må dock ej tillkomma

tjänsteman, som, enligt vad i detta reglemente eller eljest är stadgat, i stället

för semester äger åtnjuta ferier under mer än 45 dagar årligen.

1 nästföregående stycke avsedd tjänsteman må ej heller under ferietid komma

i åtnjutande av oavkortad lön, därest han vid ferietidens början sedan

minst ett år icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort

uppdrag för statens räkning, utan skall han i dylika fall vidkännas A-avdrag.

Vad i — — — läkarundersökning.

21 §.

5 mom. Tjänsteman, som förordnas att såsom vikarie bestrida extra ordinarie

befattning inom högre lönegrad, äger uppbära den vikariatsersättning,

som enligt 1 mom. skulle tillkomma honom, därest jämväl den extra

ordinarie befattningen vore ordinarie, och skall i övriga hänseenden ej lida

inskränkning i de förmåner, som tillkomma honom i hans ordinarie tjänst.

40 §.

3 mom. Avlider tjänsteman under tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten,

må utöver begravningshjälp, varom i 1 mom. förmäles, efter

vederbörande myndighets bestämmande i förekommande fall av statsmedel

bestridas kostnaderna för transport av den avlidne till stationeringsorten

eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande

kostnaderna för transport till stationeringsorten.

43 §.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo

skall i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta

utrymme i bostaden för tjänstemannens vikarie eller efterträdare.

49 §.

Andra huvudtiteln.

1 inom. Nedre justitierevisionen.

För revisionssekreterare äger nedre justitierevisionen utsträcka semestertiden

utöver den i 11 § 1 mom. stadgade, dock att den sammanlagda semestertiden

icke må överstiga 45 dagar.

2 moni. Rikets hovrätter.

För hovrättsråd äger hovrätten utsträcka semestertiden utöver den i 11 §

1 mom. stadgade, dock att den sammanlagda semestertiden icke må överstiga

45 dagar.

3 mom. Vattendomstolarna.

1. För vattenrättsingenjör skola i fråga örn förflyttningsskyldighet gälla

de i 3 § 3 mom. första stycket meddelade bestämmelserna.

2. Vattenrättsdomare äger---tjänstledighetsavdrag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

5

4 moni. Fångvårdsstaten.

Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid vederbörande anstalt

tvätt för tjänstemannens enskilda räkning, har han att härför erlägga

ersättning genom avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som

meddelas av fångvårdsstyrelsen.

50 a §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementets

kommandoexpeditioner.

Cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner äga

uppbära årligt ekipering sbidrag enligt de bestämmelser, som meddelas i

militära avlöningsreglementet. Föreskrifterna i militära avlöningsreglemen

tet angående rätt för beställningshavare att mot ersättning från kronans förråd

utbekomma uniformspersedlar eller därför erforderliga materialier ävensom

vid kronans verkstäder låta tillverka dylika persedlar skola jämväl äga

tillämpning å nämnda tjänstemän.

2 mom. Sjökarteverket.

Angående särskilda förmåner till tjänsteman vid sjökarteverket, vilken

deltager i sjömätningsarbete, gäller vad Kungl. Maj:t därom förordnar.

51 §.

Femte huvudtiteln.

4 moni. Statens skyddshem.

1. Chef, tillika läkare, vid statens anstalt för själsligt abnorma manliga

skyddshemselever är skyldig att utan särskild ersättning tillika vara psykiatrisk

rådgivare åt skyddshemsinspektören. Han är ock pliktig att mot ersättning,

som av socialstyrelsen godkännes, stå till förfogande såsom läkare

vid Stockholms stadsmissions skyddshem för själsligt abnorma flickor.

2. Vid bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön enligt de i

21 § angivna grunderna skall befattning såsom chef, tillika läkare, anses tillhöra

lönegraden A 29.

3. Il punkten omförmäld chef äger utan hinder av föreskrifterna i 42

och 44 §§ åtnjuta fri tjänstebostad med bränsle ävensom elektrisk belysning,

där sådan anordnats, dock med skyldighet för tjänstemannen att själv bekosta

armatur och lampor. Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller

varda meddelade rörande tjänstebostads begagnande, skola dock även beträffande

tjänsteman, varom här är fråga, gälla de i 43 § meddelade bestämmelserna

angående avträdande av tjänstebostad samt upplåtande av utrymme

i bostaden för vikarie eller efterträdare.

Därest tjänsteman, som i föregående stycke avses, på grund av sjukdom

av sådan art, att han finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit

tjänstledighet under längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att,

efter socialstyrelsens beprövande, avstå från den honom tillkommande bostaden

och övriga här ifrågavarande naturaförmåner mot kontant ersättning

till det belopp, som Kungl. Majit finner skäligt.

Vissa naturaförmåner.

Ekiperingsbidrag

m. m.

Särskild^

förmåner vid

sjömätningsarbete.

Viss tjänst-,

gölin gsskyldighet

för

chef, tillika

läkare, i
-

Vikariatsersättning

och

vikariatslön

i visst fall.

Tjänste
bostad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Vissa natura- 4. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid vederbörande

förmåner. ansfaff eller skyddshem tvätt för tjänstemans enskilda räkning, har han att

härför erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser,

som meddelas av socialstyrelsen.

5 mom. Medicinalstyrelsen.

6 mom. Förste provinsialläkare.

7 mom. Statens sinnessjukhus.

8 mom. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar.

Vissa natura- Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid anstalten tvätt

förmåner, för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av

skolöverstyrelsen.

9 morn. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor.

Vissa natura- Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid anstalten tvätt för

förmåner, tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av skolöverstyrelsen.

10 moni. Statens anstalt för fallandesjuka.

Vikariats- 1. Vid bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön enligt de i

^kariatsiön*1 ^ § angivna grunderna skall överläkarbefattning anses tillhöra lönegraden

i visst fall. A 29.

Tjunstebostad 2. Överläkare äger utan hinder av föreskrifterna i 42 och 44 §§ åtnjuta

m. m. fri tjänstebostad med bränsle, om sådan finnes anordnad, ävensom fri elektrisk

belysning, där tillgång härtill finnes, dock med skyldighet för överläkaren

att själv bekosta armatur och lampor. Jämte de närmare föreskrifter,

som äro eller varda meddelade rörande tjänstebostads begagnande,

skola dock även beträffande överläkare gälla de i 43 § meddelade bestämmelserna

angående avträdande av tjänstebostad samt upplåtande av utrymme

i bostaden för vikarie eller efterträdare. Därest överläkare på grund av

sjukdom av sådan art, att han finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen,

åtnjutit tjänstledighet under längre tid än ett år i följd, skall han

vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens beprövande, avstå från den honom

tillkommande bostaden och övriga här ifrågavarande naturaförmåner

mot kontant ersättning till det belopp, som Kungl. Maj:t finner skäligt.

Kan bostad in natura icke beredas överläkare, äger han uppbära kontant

hgresersättning med belopp, som fastställes av Kungl. Majit.

Vissa natura- 3. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid anstalten tvätt

förmåner, för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av medicinalstyrelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

7

11 inom. Iiarnmorskeläroan stätterna.

12 mom. Länsstyrelserna.

18 moni. Statens polisskola.

Rektor äger uppbära avlönings för stärkning med 1,000 kronor för år.AvlöningsförKungl.

Maj:t äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen skall för- stftrkmn6- faras, då rektor åtnjuter tjänstledighet, under vilken han är skyldig vidkännas

tjänstledighetsavdrag.

54 §.

Åttonde huvudtiteln.

2 moni. Musikaliska akademien med musikkonserratoriet.

1. Med befattning såsom lärare vid musikkonservatoriet må kunna för- Förening av

enas annan ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst eller tjänsterdärmed

jämförlig kommunal befattning.

2. Den, som — —- —- befattningar.

3. Lärare vid ----påfordras.

4 mom. Karolinska sjukhuset.

1. Semestertidens längd utgör årligen

a) för överläkare---dagar,

b) för tjänsteman---dagar,

c) för tjänsteman---dagar,

d) för annan sjuksköterska än som avses under b) eller c) ävensom för

andra föreståndarinna och barnmorska 25 dagar intill det år, under vilket

de fylla 40 år, samt därefter 35 dagar.

2. Mottager tjänsteman —--meddela.

5 mom. Serafimerlasarettet.

1. Semestertidens längd -—--dagar.

2. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes genom lasarettetsvigsa naturaförsorg

tvätt för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga formånerersättning

genom avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser,

som sjukhusdirektionen äger meddela.

55 §.

Nionde huvudtiteln.

7 mom. Länsveterinärer.

1. Med länsveterinärtjänst---4 § 1 mom.

2. Länsveterinär, som omedelbart före tillträdet till befattningen inne- Lönekiaashaft

distriktsveterinärtjänst och i denna tjänst åtnjutit lön enligt högsta ; y^Tali

löneklassen, skall vid tillträdet av länsveterinärbefattningen omedelbart placeras

i 23 löneklassen.

3. Länsveterinär är, örn lian därtill förordnas, pliktig att under samman- Skyldighet

lagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida medicinal^

sådan medicinalrådsbefattning i medicinalstyrelsen, vars innehavare skall rådsbefatté

ning m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

vara legitimerad veterinär. Under dylikt förordnande äger länsveterinär

uppbära särskild ersättning med 6 kronor för dag.

Skyldighet 4. Länsveterinär, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skall till vivikarieavstä

^ar*en avsta det arvode enligt veterinärtaxa, vilket belöper å de av denne

arvode verkställda tjänstegöromålen. Han är ock skyldig att, där så påkallas och

m. m. omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning tillhandahålla vikarien

nödig expeditionslokal.

Utbildnings- 5- Med de i 13 § 3 mom. omförmälda kurserna likställas för länsveteriknrser.

närer avsedda utbildnings- och repetitionskurser.

Tjänstledig- 6. Med svårare smittsam sjukdom, som i 14 § 2 mom. avses, jämställes

av\ tjänsten sådan sjukdom, sorn enligt gällande epizootilag skall föranleda anmälan till

ädragen smitt-vederbörande myndighet.

sam sjukdom.

8 morn. Skogshögskolan.

9 mom. Lantmäterikontoren i länen.

10 mom. Rikets allmänna kartverk.

Särskilda ar- I fråga om särskilda arvoden för vissa tjänstuppdrag samt särskild er\oden

Kungl. Majit därom förordnar.

57 §.

Affärsdrivande verk.

4 morn. Statens vattenfallsverk.

1. Rätt till---avlöningen.

2. Befordras tjänsteman — — — tillämpas.

Vissa tjänste- 3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänstebil!8

ti^re8man’ vilken förordnats såsom kraftverksdirektör, överingenjör, driftdirekinnehavd

tor, förrådsdirektör eller kanaldirektör men vilkens förordnande upphört

befattning. u{an aft efterföljas av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning

inom den lönegrad han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande

lämnats, skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass

så anses, som om han även under den tid förordnandet varat innehaft

ordinarie befattning inom nämnda lönegrad.

Därest så---tjänster.

4. I Porjus---tjänstledighetsavdrag.

5. Tjänsteman, som —--tjänstgöringsdag.

6. Tjänsteman, vilken---Kungl. Majit.

7. Vad i —--bostadslägenhet.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1939.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

9

Förslag

angående

ändrad lydelse av nuvarande 59 § civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8), att lända till efterrättelse från och nied den 1 juli 1939.

(66 §.)

1 mom. Beträffande tjänsteman, vilken vid detta reglementes ikraftträdande

innehar befattning, som i reglementet avses, skall såsom förutsättning

för reglementets tillämpning gälla,

a) att, så vitt angår annan tjänsteman än landshövding, omedelbart före

ikraftträdandet något av följande avlöningsreglementen varit å tjänstemannen

tillämpligt, nämligen reglementena den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, den 9 juni

1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, den 21 maj

1926 (nr 177) för förste provinsialläkare och provinsialläkare, den 20 maj

1927 (nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, den 15 juni 1934 (nr

303) för tjänstemän vid domänverket ävensom den 30 september 1937 (nr

873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende eller att, så vitt

angår landshövding, omedelbart före ikraftträdandet avlöningsförmånerna

utgått i enlighet med föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1925

angående fastställande av ny stat för landshövdingarna m. m.;

b) att tjänstemannen ej är uppförd å indragnings- eller övergångsstat

utan tjänstgöringsskyldighet; samt

c) att tjänstemannen ej före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt gjort

anmälan, att han icke vill underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall

vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade

bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka

förmäles i nedan angivna delar av reglementet, nämligen:

under 2 avd.: 3 kap. 22—27 §§, 5 kap. 32—39 §§, 6 och 7 kap., 8 kap.

50 § 5—-7, 9 och 11 punkterna, 51 § 1 och 2 morn., 52 § 1—3 morn., 4

mom. 3 punkten, 5 morn., 6 mom. 6 punkten, 7 mom. 4, 5 och 7 punkterna

samt 10 mom. 2 punkten, 53 §, 54 § 2 mom. 2—4 punkterna,

55 § 9 mom. 2 och 16 punkterna, 56 § 1 och 2 moni., 7 inom. 4 punkten samt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 279.

10 morn., 57 § 1 morn., 2 mom. 6, 9 och 10 punkterna samt 3 mom. 12

punkten ävensom 58 § 1 mom. 5 och 6 punkterna, 2 mom. 1, 4 och 5 punkterna,

3 mom. 1 och 5—8 punkterna, 4 mom. 1 och 4—6 punkterna samt 5

mom. 2 punkten; samt

under 3 aud.: 59 § 5 morn., 60 § 4 och 5 morn., 62 § 2 mom. 2 punkten,

63 § 7 och 8 mom. ävensom 64 § 4 mom. 6 punkten.

3 morn. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl

pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent

eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader,

efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig minskning av

lönen med högst fem procent av de i vederbörande löneplaner eller eljest i

reglementet upptagna årslönebeloppen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 21 april 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Sedan 1936 års lönekommitté till Kungl. Maj:t avgivit dels den 17 november

1938 utlåtande med förslag till avlöningsbestäinmelser för provinsialläkare

och distriktsveterinärer, dels den 21 december 1938 betänkande med

förslag till civilt icke-ordinariereglemente, dels ock den 23 december 1938

betänkande med förslag till militärt avlöningsreglemente, har lönekommittén

nied skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 januari 1939 framlagt förslag till

vissa ändringar och kompletteringar av civila avlöningsreglementet, vilka

skulle erfordras, därest de sålunda under år 1938 avgivna förslagen i huvudsak

vunne godkännande. De föreslagna ändringarna och tilläggen hava

sammanfattats i en vid skrivelsen fogad bilaga.

Under erinran om att Kungl. Maj:t numera i huvudsaklig överensstämmelse

med lönekonnnitténs förslag avlåtit dels den 10 mars 1939 proposition

angående lönereglering för provinsialläkare och distriktsveterinärer (nr 200),

dels den 10 mars 1939 proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie

tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid den civila

statsförvaltningen lii. lii. (nr 218), dels ock den 24 mars 1939 proposition

med förslag till militärt avlöningsreglemente m. lii. (nr 245) anhåller jag nu

att få anmäla lönekommitténs nyssnämnda skrivelse angående vissa ändringar

i civila avlöningsreglementet. Därvid torde jag jämväl få till behandling

upptaga frågan örn vissa andra ändringar i sagda reglemente, vilka antingen

påyrkats under remissbehandlingen av kommitténs förslag eller eljest ansetts

påkallade.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

1. Av 1936 års lönekommitté föreslagna ändringar i civila avlönings
reglemen

tet.

4, 8 och 54 §§.

I betänkandet med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har 1936 års

lönekommitté på anförda skäl föreslagit (sid. 12 o. f.), att kategorien »tjänstemän

å extra stat» skall utgå ur avlöningsbestämmelserna och att såsom

följd härav de nuvarande befattningarna å extra stat skola samtidigt med

icke-ordinariereglementets ikraftträdande ombildas till extra ordinarie tjänster.

I nämnda reglementsförslag hava följaktligen icke upptagits några bestämmelser

rörande tjänstemän å extra stat. Såsom konsekvens härav föreslår

lönekommittén i förutnämnda skrivelse, att jämväl de bestämmelser i

civila avlöningsreglementet, som beröra befattningar å extra stat, ändras genom

att ifrågavarande befattningar få utgå ur författningstexten. De författningsrum,

örn vilka här är fråga, äro 4 § 1 morn., 8 § 1 mom. andra

stycket och 3 mom. b) samt 54 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom. 1 punkten.

entschefén Såsom ock framhållits i förenämnda proposition nr 218, har Kungl. Maj:t

redan i årets statsverksproposition utgått från att extrastatstjänsterna skola

slopas. I enlighet härmed får jag nu förorda, att i författningstexten under

4 § 1 morn., 8 § t mom. andra stycket och 3 mom. b) samt 54 § 2 mom.

1 punkten civila avlöningsreglementet hänvisning till befattning å extra stat

får utgå. Vad angår motsvarande ändring av 54 § 1 mom. 1 punkten vill

jag erinra, att jag tidigare i dag vid anmälan av förslag till riksdagen angående

lönereglering för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän

vid konjunkturinstitutet förordat, att det nuvarande stadgandet under

denna punkt skall helt upphävas. Beträffande 4 § 1 mom. föreslår jas$

i det följande vissa ytterligare ändringar.

7 §.

I betänkandet angående civilt icke-ordinariereglemente har lönekommittén

framhållit lämpligheten av viss komplettering av stadgandet i 7 § 3 mom. a)

civila avlöningsreglementet, i vad detsamma avser rätt för tjänsteman att

för löneklassuppflyttning räkna åtnjutna ferier. I anledning av ett påpekande

av statskontoret i ett till kommittén den 20 oktober 1938 avgivet yttrande

har kommittén härutinnan anfört följande (sid. 33—34):

Enligt 11 § 4 mom. civila avlöningsreglementet må ordinarie tjänsteman,

som vid löpande kalenderårs ingång sedan mer än 6 månader åtnjuter

tjänstledighet för sjukdom eller enskild angelägenhet, där ej vederbörande

myndighet finner skäl annat medgiva, icke komma i åtnjutande av semester

för det året, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen

eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning. Denna

föreskrift har tillkommit i syfte att förhindra, att en tjänsteman som åtnjuter

tjänstledighet sedan längre tid tillbaka, skulle kunna formellt inträda

i tjänst allenast för att komma i åtnjutande av semester med därav följande

avdragsfri lön, något som icke kan anses förenligt med semesterns

syfte att bereda rekreation efter fullgjort arbete. Av nämnda föreskrift

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

13

följer sålunda, att semester, såsom beroende av vederbörande myndighets

beslut i varje särskilt fall, efter civila avlöningsreglementets ikraftträdande

icke skall kunna beviljas en tjänsteman, som — exempelvis på grund av

sjukdom — sedan längre tid åtnjutit och alltjämt åtnjuter tjänstledighet.

På grund av stadgandet i 7 § 3 mom. av samma reglemente kan följaktligen

ej heller något tillgodoräknande för löneklassuppflyttning av sådan

tjänstledighetstid komma ifråga. Ferier däremot förutsätta icke något myndighetens

särskilda beslut utan tillgodonjutas av vederbörande tjänsteman,

även örn tjänstemannen under den övriga delen av året åtnjutit tjänstledighet.

Då ferietid enligt ordalydelsen i 7 § 3 mom. må tillgodoräknas för

löneklassuppflyttning, skulle en lärare, som måhända ett flertal läsår åtnjutit

fortlöpande ledighet på grund av sjukdom, kunna göra anspråk på

att för löneklassuppflyttning få tillgodoräkna sig de mellan läsåren infallande

ferierna. Enligt vad lönekommittén erfarit, har frågan örn tolkningen

av motsvarande stadgande i avlöningsreglementet för undervisningväsendets

befattningshavare på förekommen anledning varit föremål för skolöverstyrelsens

prövning.

En dylik konsekvens av bestämmelserna om löneklassuppflyttning kan

emellertid enligt kommitténs mening icke vara sakligt motiverad, vadan

ett förtydligande av författningstexten på denna punkt måste anses påkallat.

I betraktande av att i 15 § 1 mom. civila avlöningsreglementet meddelats

en särskild föreskrift örn inskränkning i rätten att under ferietid åtnjuta

oavkortad lön för det fall, att tjänstemannen vid ferietidens början

sedan minst ett år icke tjänstgjort, synes 7 § 3 mom. a) böra så ändras,

att ferier må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning allenast i den mån

tjänstemannen därunder åtnjutit oavkortad lön. Kommittén har för avsikt

att i särskild ordning framlägga förslag till komplettering av nyssnämnda

författningsrum.

På grund av vad sålunda anförts föreslår kommittén en motsvarande

komplettering av 7 § 3 mom. a) i förslaget till icke-ordinariereglemente.

I anslutning till sitt sålunda gjorda uttalande föreslår kommittén, att 7 §

3 mom. a) civila avlöningsreglementet erhåller ändrad lydelse i enlighet med

vad nu sagts.

Mot kommitténs förslag till ändring av 7 §3 mom. a) civila avlöningsreglementet

synes mig intet vara att erinra.

21 §.

Enligt lönekommitténs förslag till civilt icke-ordinariereglemente skulle

vikariatsersättning utgå till extra ordinarie eller extra tjänsteman eller —

efter vederbörande myndighets bestämmande — aspirant, vilken förordnats

att såsom vikarie uppehålla högre ordinarie eller extra ordinarie befattning.

Däremot har dylik ersättning av kommittén icke avsetts skola utgå vid vikariat

å högre extra befattning. Kommittén framhåller nu, att vikariatsersättning

självfallet ej heller bör ifrågakomma till ordinarie tjänsteman för

det fall, att sådan tjänsteman förordnas att bestrida vikariat å högre extra

befattning. I anledning härav och då kategorien befattningar å extra stat

enligt kommitténs mening bör utgå ur avlöningsbestämmelserna, förordar

kommittén sådan jämkning av stadgandet i 21 § 5 mom. civila avlöningsreg
-

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kun(jl. Maj.ts proposition nr 279.

Departe
mentschefen.

lementet, att detsamma allenast kommer att avse vikariat å högre extra ordinarie

befattning i stället för högre icke-ordinarie befattning enligt nuvarande

lydelse.

Jag ansluter mig till kommitténs uttalade mening, att vikariatsersättning

icke bör utgå i det fall att ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänsteman

förordnas att uppehålla extra befattning inom högre lönegrad. Då därjämte

kategorien tjänstemän å extra stat nu förutsatts skola avföras ur avlöningsbestämmelserna,

förordar jag, att 21 § 5 mom. ändras på sätt kommittén

föreslagit.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att allmänna civilförvaltningens

lönenämnd i yttrande den 2 februari 1939 över 1936 års lönekommittés betänkande

med förslag till civilt icke-ordinariereglemente fört på tal frågan

örn vikariatslönens konstruktion och därvid påpekat, hurusom de i 21 § 3

mom. civila avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna örn vikariatslön

erhållit sin utformning på grundval av de s. k. extrastatsreglerna. I följd

härav skulle en vikarie komma i en förmånligare ställning i lönehänseende

än den, som innehade en extra ordinarie befattning i samma lönegrad som

vikariatsförordnandet avsåge. En dylik anordning vore enligt nämndens

mening icke lämplig, örn extrastatstjänsterna slopades. Lönenämnden har

förordat, att de i civila avlöningsreglementet intagna bestämmelserna örn

vikariatslön måtte ändras därhän, att vikarien blir likställd med extra ordinarie

tjänsteman i den lönegrad förordnandet avser; dock förutsätter nämnden,

att vikarie icke skall lida inskränkning i de förmåner, som tillkomma

honom i hans ordinarie tjänst.

Jag vill ingalunda förneka, att vid ett slopande av extrastatstjänsterna

vissa skäl kunna tala för en förändring av reglerna för vikariatslönens bestämmande

i den riktning lönenämnden angivit. Emellertid får jag framhålla,

att förändringen dock icke skulle beröra vikariatslönens belopp, enär

vid ett godkännande av det i pi’opositionen nr 218 framlagda förslaget till

löneplan för extra ordinarie tjänstemän sistnämnda befattningshavare skulle

i avseende å lön bliva likställda med nuvarande tjänstemän å extra stat.

Förändringen skulle beröra de med vikariatslönen förenade övriga förmånerna,

såsom exempelvis lön vid sjukledighet och vid ledighet för enskilda angelägenheter.

Såvitt angår vikarier med vikariatslön, vilka själva innehava

ordinarie tjänst, skulle den förordade omläggningen i många fall icke få

någon betydelse, alldenstund även enligt nämndens förslag tjänstemannen

icke skulle behöva lida inskränkning i de förmåner, som tillkomma honom i

hans egenskap av ordinarie tjänsteman. I fråga om ett flertal förmåner,

såsom ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, sjukvård, begravningshjälp

m. fl., skulle enligt den utformning av avlöningsbestämmelserna

för extra ordinarie tjänstemän, som skett i bilagan till propositionen nr

218, någon skillnad mellan ordinarie och extra ordinarie tjänstemän icke

komma att föreligga. Beträffande en ur tjänstemännens synpunkt särskilt beaktansvärd

avlöningsförmån, nämligen semesterförmånen, vill jag erinra, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

15

genom det förslag till semesterbestämmelser, som upptagits i sagda proposition,

ett ytterligare steg tagits till en utjämning mellan den ordinarie och

den extra ordinarie personalen. Med hänsyn härtill synas mig tillräckliga

skäl icke föreligga att vidtaga ändring på ifrågavarande punkt i det av

statsmakterna efter förhandlingar med personalen nyligen antagna civila

avlöningsreglementet.

40 §.

I det av lönekommittén i förutnämnda betänkande framlagda förslaget till

militärt avlöningsreglemente har under 45 § (begravningshjälp m. m.) intagits

en föreskrift rörande statens gäldande av kostnader för hemtransport av

beställningshavare, som avlidit under tjänstgöring å främmande ort.

Såsom motivering för denna föreskrift har kommittén anfört följande (sid.

220):

I skrivelse den 21 maj 1937, nr 299, anhöll riksdagen i anledning av väckt

motion örn statens gäldande av kostnaderna för hemtransport av officer och

underofficer med vederlike, som i fredstid avlidit under tjänstgöring å

främmande ort, att de föreskrifter, som i Kungl. Maj:ts brev den 28 april

1922 angående bestämmelser rörande vissa begravningskostnader innefattades

örn bestridande av kostnaderna för transport till hemorten av avliden,

tillhörande manskapet, även måtte komma att omfatta officer och underofficer

med vederlike, som i fredstid avlidit under tjänstgöring. Sedan i anledning

härav Kungl. Majit uppdragit åt arméförvaltningen civila departement

att, med beaktande av vad i riksdagens förenämnda skrivelse anförts,

efter samråd med marinförvaltningen och flygförvaltningen uppgöra och till

Kungl. Maj:t inkomma med förslag till utvidgning av gällande bestämmelser

rörande gäldande av vissa begravningskostnader för personal vid försvarsväsendet,

som avlidit under militärtjänstgöring, avgav arméförvaltningens

civila departement, efter inhämtande av marinförvaltningens och flygförvaltningens

yttrande, den 9 oktober 1937 förslag i ämnet till Kungl. Majit.

Över förslaget har utlåtande avgivits av försvarsväsendets lönenämnd.

Genom beslut den 12 mars 1938 har Kungl. Majit förordnat, att ifrågavarande

ärende skulle överlämnas till 1936 års lönekommitté för att vara för

kommittén tillgängligt vid fullgörande av dess uppdrag.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad lönenämnden i ämnet föreslagit

har kommittén i 45 § 2 morn. av det föreliggande reglementsförslaget intagit

en bestämmelse därom, att därest beställningshavare avlider under tjänstgöring

å annan ort än förläggningsorten, efter vederbörande centrala förvaltningsmyndighets

bestämmande i förekommande fall må kunna — utöver

författningsenlig begravningshjälp — av statsmedel bestridas kostnaderna

för transport av den avlidne till förläggningsorten eller till annan ort, i sistnämnda

fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna för transport

till förläggningsorten.

I skrivelsen den 27 januari 1939 yttrar nu lönekommittén att, därest det

sålunda framlagda förslaget vunne bifall, det syntes följdriktigt, att ett motsvarande

stadgande infördes såsom ett nytt moment, 3 morn., i 40 § civila

avlöningsreglementet. Enligt vad kommittén hade sig bekant, hade Kungl.

Majit i några fall medgivit, att av statsmedel finge bestridas kostnaderna för

transport av civil befattningshavare, som avlidit under tjänstgöring utom stationeringsorten.

Prövning av uppkommen fråga örn transportkostnadens be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Departe
mentschefen.

stridande av statsmedel syntes kommittén, då fråga vore örn avliden civil

tjänsteman, böra få ankomma på vederbörande verksmyndighet.

I överensstämmelse med vad lönekommittén förordat har i 45 § 2 mom. av

det förslag till militärt avlöningsreglemente, som framlagts i förutnämnda

proposition nr 245, upptagits ett stadgande, enligt vilket vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet skulle äga att, där beställningshavare avlider

under tjänstgöring å annan ort än förläggningsorten, av statsmedel utbetala

ersättning för uppkomna kostnader för den avlidnes transport hem till förläggningsorten

eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp

motsvarande kostnaden för transporten till förläggningsorten. Jag delar kommitténs

uppfattning, att ett motsvarande stadgande bör införas i civila avlöningsreglementet,

vadan jag får förorda kommitténs förslag, att en föreskrift

härom meddelas i ett nytt moment under reglementets AO §.

50 a §.

Under 51 § av förslaget till militärt avlöningsreglemente har lönekommittén

vidare föreslagit, att beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring

vara iförd uniform, skall äga att för underhåll eller förnyelse av uniformspersedlar

uppbära årligt ekiperingsbidrag med 180 kronor. I sin motivering

för införande vid försvarsväsendet av denna nya avlöningsförmån har

kommittén uttalat sig för att jämväl cheferna för lantförsvarets, sjöförsvarets

och flygvapnets kommandoexpeditioner, av vilka de två förstnämnda såsom

förordnandetjänstemän redan för närvarande lyda under avlöningsbestämmelserna

för allmänna civilförvaltningen och den sistnämnde enligt kommitténs

förslag hädanefter skulle tillsättas på enahanda sätt, måtte berättigas

uppbära ekiperingsbidrag enligt de i förslaget till militärt avlöningsreglemente

intagna grunderna. Under erinran härom föreslår nu lönekommittén,

att i civila avlöningsreglementet intages en föreskrift angående ekiperingsbidrag

till ifrågavarande chefer. Tillika förordar kommittén, att dessa tjänstemän

genom en hänvisning i civila avlöningsreglementet till 52 § militära

avlöningsreglementet göras delaktiga av den i sistnämnda författningsrum

stadgade rätten för beställningshavare att från kronans förråd utbekomma

uniformspersedlar och materialier m. m. ävensom att chefen för flygvapnets

kommandoexpedition genom ett särskilt stadgande berättigas uppbära flygtillägg

enligt bestämmelsen i 27 § 1 mom. militära avlöningsreglementet.

Jämlikt föreskrifter i ett kungl, brev den 27 maj 1927 utgå till civila ordinarie

och icke-ordinarie befattningshavare vid sjökarteverket, vilka deltaga

i sjömätningsarbeten, vissa särskilda ersättningar, såsom sjömälartillägg,

Iedarersättning m. m. Under erinran härom och örn vad kommittén i ämnet

anfört i betänkandet med förslag till civilt icke-ordinariereglemente (sid. 54)

föreslår kommittén, att i civila avlöningsreglementet göres en hänvisning till

vad sålunda i sagda hänseende är särskilt stadgat.

De specialföreskrifter, som sålunda föreslås för försvarsdepartementets

kommandoexpeditioner och för sjökarteverket, skulle enligt kommitténs för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

17

slag införas i 2 avd. 8 kap. civila avlöningsreglementet under en ny paragraf,

50 a §, med rubrik »Fjärde huvudtiteln».

Jag anser mig böra i huvudsak biträda vad kommittén sålunda föreslagit. DeparteEmellertid

torde jag få erinra om att lönekommitténs förslag örn överföran- mentbchefen

de av befattningen såsom chef för flygvapnets kommandoexpedition till förordnandetjänst

med lön enligt civila avlöningsreglementet i propositionen till

årets riksdag angående militärt avlöningsreglemente förutsatts icke böra nu

genomföras, utan skulle enligt propositionen för ifrågavarande chef den nuvarande

anordningen med särskilt arvode utöver den i vederbörande militära

beställning utgående lönen bibehållas i avvaktan på närmare utredning. Vid

sådant förhållande torde i 1 mom. av den av lönekommittén föreslagna nya

paragrafen, 50 a §, nu böra upptagas bestämmelser om ekiperingsbidrag m. m.

allenast till cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.

55 §.

Under erinran om den i 51 § 5 mom. 2 punkten av 1936 års lönekommittés

förslag till civilt avlöningsreglemente intagna bestämmelsen angående

rätt för förste provinsialläkare, som omedelbart före tillträdandet av sin befattning

innehaft provinsialläkartjänst och i denna tjänst åtnjutit lön enligt

högsta löneklassen, att vid tillträdet av förste provinsialläkartjänsten omedelbart

bliva placerad i 31 löneklassen hemställde svenska distriktsveterinärföreningen

i en till Kungl. Maj:t den 20 mars 1938 ingiven skrivelse, att liknande

bestämmelser måtte meddelas beträffande länsveterinär. Sedan föreningen

i en till chefen för finansdepartementet den 27 juli 1938 ställd förnyad

framställning åberopat och vidhållit sitt tidigare gjorda yrkande, överlämnades

sistnämnda framställning till 1936 års lönekommitté för att tagas

i övervägande vid kommittéuppdragets fullgörande.

I anledning härav erinrar nu kommittén i sin skrivelse den 27 januari 1939

till en början, att frågan om löneklassplacering i vissa fall för distriktsveterinär,

som befordras till länsveterinär, var föremål för 1938 års

riksdags prövning i samband med behandlingen av propositionen nr

263 med förslag till civilt avlöningsreglemente. I två inom riksdagen

väckta motioner (I: 315 och II: 446) hade nämligen hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att länsveterinär, som omedelbart före tillträdet

till sin befattning innehaft distriktsveterinärtjänst och i denna

tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen, skulle vid tillträdet av länsveterinärbefattningen

omedelbart placeras i 23 löneklassen. Vid anmälan

i skrivelse nr 388 av sitt beslut i anledning av propositionen anförde riksdagen,

att riksdagen icke ville förneka, att en särbestämmelse i enlighet med

i motionerna upptaget förslag hade visst fog för sig. Då emellertid frågan

örn nya avlöningsbeslämmelser för distriktsveterinärer vore under utredning

inom 1936 års lönekommitté, förutsatte riksdagen, att kommittén vid fullgörandet

av sitt uppdrag jämväl ägnade nu ifrågavarande spörsmål tillbörlig

Bihang till riksdagens protokoll 19.19. 1 sand. Nr 279. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

uppmärksamhet. Riksdagen ansåge därför någon särskild åtgärd i ämnet

från riksdagens sida icke för det dåvarande vara påkallad.

Lönekommittén förklarar sig på grund av vad sålunda förekommit icke

böra motsätta sig meddelande av en bestämmelse i enlighet med det i motionerna

gjorda yrkandet. Kommittén föreslår, att sagda bestämmelse införes

i 55 § 7 mom.

I sitt utlåtande den 17 november 1938 med avlöningsbestämmelser för

provinsialläkare och distriktsveterinärer har lönekommittén, i anledning av

ett i distriktsveterinärföreningens nyssnämnda skrivelse den 27 juli 1938

gjort yrkande, för distriktsveterinärernas vidkommande föreslagit ett stadgande

av innehåll, att med svårare smittsam sjukdom, som i 14 § 2 mom.

civila avlöningsreglementet avses, skall jämställas sådan sjukdom, som enligt

gällande epizootilag skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet,

varvid kommittén tillika förutsatt, att ett motsvarande stadgande skulle

beträffande länsveterinärer införas i civila avlöningsreglementet.

Under åberopande härav uttalar sig kommittén för att 55 § 7 mom.

civila avlöningsreglementet kompletteras jämväl i nu angivna hänseende.

Enligt föreskrift i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 267) angående utsträckt

tillämpning av allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente åligger

det länsveterinär, som åtnjuter semester eller annan tjänstledighet, att.

där ej för särskilt fall annorlunda bestämmes, utan ersättning tillhandahålla

vikarie nödig expeditionslokal med sovplats. Enahanda skyldighet åligger

distriktsveterinär enligt bestämmelse i kungörelsen den 10 november 1933

(nr 606) angående tillämpningen å distriktsveterinärer av allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente.

1 fråga örn länsveterinär föreslog lönekommittén i betänkandet med förslag

till civilt avlöningsreglemente, att hittillsvarande skyldighet för sådan

tjänsteman att tillhandahålla vikarie nödig sovplats skulle upphävas. Kommittén

höll nämligen före, att å orter, där länsveterinärer äro stationerade,

någon svårighet icke borde föreligga för en vikarie att anskaffa bostad utan

anlitande av bostadsutrymme hos den ordinarie befattningshavaren. Däremot

bibehölls i förslaget skyldigheten för länsveterinär att under semester

och tjänstledighet utan ersättning tillhandahålla vikarien nödig expeditionslokal

(55 § 7 mom. 3 punkten av reglementsförslaget). Härutinnan gjordes

ingen ändring vid avlåtandet till 1938 års riksdag av propositionen nr 263

med förslag till civilt avlöningsreglemente.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner (1:314 och 11:447)

yrkades emellertid sådan ändring av reglementsförslaget i denna del, att —

därest föreskrift meddelades örn skyldighet för länsveterinär att under semester

eller annan ledighet tillhandahålla vikarien nödig expeditionslokal

— vikarien skulle åläggas skyldighet att härför lämna skälig ersättning.

Alternativt hemställdes att, för den händelse riksdagen icke för det dåvarande

ville företaga sådan ändring, riksdagen måtte uttala, att frågan härom

borde upptagas till omprövning i samband med spörsmålet om särskilda

bestämmelser för distriktsveterinärer. I anledning härav anförde riksdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

19

i förenämnda skrivelse nr 388, att ifrågavarande spörsmål syntes äga sådant

samband med den inom 1936 års lönekommitté pågående utredningen

angående revision av lönebestämmelserna för distriktsveterinärer, att detsamma

borde övervägas i nämnda sammanhang. Riksdagen förutsatte ock,

att lönekommittén under utredningens gång toge berörda fråga under omprövning.

1 sitt utlåtande den 17 november 1938 har lönekommittén — med omnämnande

av de yrkanden örn motsvarande befrielse för distriktsveterinärerna

från skyldigheten alt kostnadsfritt tillhandahålla vikarie expeditionslokal

med sovplats, som av distriktsveterinärföreningen framförts till chefen för

finansdepartementet dels i skrivelse den 19 maj 1937, dels ock i förutnämnda

skrivelse den 27 juli 1938 — anfört följande:

Önskemålet örn en ändring av bestämmelserna i förevarande del har vid

kommitténs överläggningar med föreningens representant understrukits av

denne, som därvid framhållit, att förenämnda åliggande av befattningshavarna

allmänt betraktades som ett besvärande intrång i deras privata

levnadsförhållanden. Med hänsyn till de skäl, som sålunda anförts, har

kommittén, i enlighet med den ståndpunkt kommittén såsom nyss nämnts

intagit i fråga om länsveterinärernas motsvarande skyldighet, ansett sig

böra förorda, att distriktsveterinärerna vid semester eller tjänstledighet icke

längre skola vara förpliktade att tillhandahålla vikarien sovplats. Distriktsveterinärerna

hava merendels sin stationeringsort i större samhällen, och det

torde därför ej heller för deras vikarier i allmänhet möta någon svårighet

att erhålla bostad på platsen under vikariatet. Däremot bör distriktsveterinär

av praktiska skäl även framgent vara skyldig att tillhandahålla vikarien

nödig expeditionslokal, dock under förutsättning att så påkallas och

omständigheterna det medgiva. Samtidigt vill kommittén förorda sådan

jämkning i nuvarande bestämmelser, att vikarien blir skyldig att erlägga

skälig gottgörelse för upplåten expeditionslokal.

Under erinran örn vad sålunda förekommit föreslår lönekommittén i nu

löreliggande skrivelse, att de i 55 § 7 mom. meddelade särbestämmelserna

för länsveterinärer jämkas på motsvarande sätt.

Vad först angår frågan om rätt för till länsveterinär befordrad distriktsveterinär,

vilken före sin befordran åtnjutit lön enligt den för distriktsveterinär

gällande högsta löneklassen, att i länsveterinärbefattningen omedelbart

bliva placerad i 23 löneklassen var, såsom lönekommittén framhållit, detta

spörsmål föremål för 1938 års riksdags prövning i samband med behandlingen

av Kungl. Maj:ts förslag lill civilt avlöningsreglemente, därvid riksdagen

uttalade, att en särbestämmelse härutinnan onekligen hade visst fog

för sig. Riksdagen torde härvid hava haft sådana befordringsfall i tanke, då

en distriktsveterinär med placering i slutlöneklassen och tillhörande någon

av de högre lönegrupperna i löneplanen för distriktsveterinärer övergår till

länsveterinärtjänst och därvid på grund av sin nya stationeringsort kommer

att uppbära lön inom någon av de billigare dyrortsgrupperna i den

allmänna löneplanen. I dylika fall kan det nämligen redan för närvarande

lill följd av dist rikt sveterinärlöneplanens från den allmänna löneplanen av
-

Departements

chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

vikande konstruktion inträffa, att den befordrade icke erhåller någon löneförhöjning

och till och med måste vidkännas löneminskning. Ett godkännande

av den i propositionen nr 200 framlagda nya löneplanen för

distriktsveterinärer skulle icke föranleda någon ändring i detta förhållande.

Även om i praktiken här avsedda fall av löneminskning vid befordran bliva

mera sällsynta, synes det dock ur rekryteringssynpunkt vara önskvärt, att

ojämnheter i löneförhållandena av här ifrågavarande art i möjligaste mån

undanröjas. Då detta önskemål synes i allt väsentligt kunna vinnas genom

att i 55 § 7 mom. civila avlöningsreglementet införes en bestämmelse med

förut angivna innehåll, anser jag mig icke böra ställa mig avvisande till en

sådan åtgärd.

Vad i övrigt föreslagits rörande ändring i och tillägg till 55 § 7 mom.

utgör en direkt konsekvens av de i propositionen nr 200 föreslagna avlöningsbestämmelserna

för distriktsveterinärer och föranleder ingen erinran

från min sida.

2. Vissa andra ändringar i civila avlöningsreglementet.

1 §■

I utlåtande den 2 februari 1939 över 1936 års lönekommittés betänkande

med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har allmänna civilförvaltningens

lönenämnd påpekat, att då enligt lönekommitténs förslag till ickeordinariereglemente

extra ordinarie anställning skulle kunna vinnas allenast

av den, som uppnått 20 års ålder, följdriktigheten syntes kräva, att även viss

lägsta åldersgräns fastställdes för befordran till ordinarie tjänsteman. Härvid

syntes närmast böra ifrågakomma den normala myndighetsåldern eller

21 år. Lönenämnden ansåge sig böra framhålla, att nu berörda spörsmål

ägde icke allenast teoretiskt intresse, enär det enligt vad lönenämnden hade

sig bekant särskilt vid mindre verk förekommit, att ordinarie anställning erhållits

redan vid 19 års ålder. Lönenämnden ville för sin del ifrågasätta,

huruvida icke i samband med andra förestående ändringar i civila avlöningsreglementet

i reglementet jämväl borde införas en bestämmelse av

innehåll, att ordinarie anställning kan vinnas endast av den, som uppnått

21 års ålder.

Redan för närvarande förefinnes den olikheten i anställningsvillkoren för

ordinarie tjänstemän, å ena, och extra ordinarie tjänstemän å andra sidan,

att medan i gällande kungörelser med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare finnes stipulerad en viss minimiålder, 20 år,

såsom villkor för vinnande av extra ordinarie anställning, någon motsvarande

eller liknande föreskrift icke är meddelad i gällande avlöningsreglementen

för ordinarie tjänstemän. Då det icke torde böra ifrågakomma att i ett

blivande icke-ordinariereglemente utelämna stadgandet om viss minimiålder

för erhållande av extra ordinarie tjänst, skulle vid det förhållandet, att

det nya civila avlöningsreglementet icke innehåller något dylikt stadgande,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

21

den nämnda olikheten komma att bestå. I den mån befordran till ordinarie

tjänst sker från extra ordinarie anställning saknar visserligen denna ojämnhet

i bestämmelserna egentlig praktisk betydelse. Befordras emellertid en

befattningshavare till ordinarie tjänst från annan icke-ordinarie anställning

än extra ordinarie, synes det rimligen icke böra få förekomma, att sådan befordran

sker vid tidigare levnadsålder än som skulle hava blivit följden, örn

vederbörande före befordringen passerat extra ordinariestadiet.

Konsekvensen synes mig därför fordra, att såsom lönenämnden ifrågasatt

en föreskrift om viss minimiålder för erhållande av ordinarie befattning

införes i civila avlöningsreglementet, förslagsvis såsom ett nytt moment,

4 morn., under 1 §. Denna minimiålder synes mig lämpligen kunna i enlighet

med lönenämndens förslag fastställas till 21 år.

4 §.

I 3 § 1 mom. i nu gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen

stadgas, att med ordinaxie befattning icke må förenas annan tjänst

å rikets eller riksdagens stat, ej heller, utan att sådant medgivits genom beslut

av Kungl. Maj:t och riksdagen, å kommuns stat. Liknande stadganden

förekomma även i övriga nu gällande avlöningsreglementen inom den nyreglerade

statsförvaltningen.

Enligt vad som framgår av förarbetena till ifrågavarande, från äldre avlöningsförfattningar

hämtade stadgande, har syftemålet med detsamma varit

att förhindra en ordinarie tjänsteman från att samtidigt innehava och

utöva annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

I sitt betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente framhöll 1936

års lönekommitté att ordinarie tjänst å rikets stat samt ordinarie tjänst å

riksdagens stat — med vilket sistnämnda begrepp torde hava avsetts ordinarie

befattning vid riksdagens verk — lämpligen syntes kunna sammanföras

under den gemensamma beteckningen ordinarie befattning i statens tjänst.

Vidare borde enligt kommitténs mening förbudet mot förening av befattning,

å vilken det nya avlöningsreglementet vore avsett att gälla, med andra statliga

tjänster utsträckas till att även omfatta extra ordinarie befattningar

i statens tjänst. Med extra ordinarie befattning borde härvid uteslutande

förstås extra ordinarie tjänst, som vore underkastad av Kungl. Maj:t utfärdade

avlöningsbestämmelser för-icke-ordinarie personal vid nyreglerade verk.

Beträffande begreppet tjänst å kommuns stat hade kommittén trott sig vinna

en klarare utformning av stadgandet genom att de kommunala tjänster, varom

fråga vore, i författningstexten ställdes i direkt jämförelse med ordinarie

och extra ordinarie befattningar i statens tjänst.

I enlighet härmed föreslog kommittén under 4 § 1 mom. av reglementsförslaget

följande föreskrift: Med tjänst, som avses i detta reglemente, må icke

förenas annan ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst eller

därmed jämförlig kommunal befattning, så framt icke Kungl. Maj:t och riksdagen

beträffande viss tjänst annorlunda beslutat.

I det i löneregleringspropositionen till 1938 års riksdag framlagda regie
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

mentsförslaget (4 § 1 mom.) upptogs ifrågavarande stadgande utan annan

ändring än att bland tjänster, med vilka förening icke finge ske, infördes

befattning å extra stat. Beträffande stadgandets innebörd anförde jag i propositionen

på förekommen anledning, att med förening av tjänster, om vilka

i momentet vöre fråga, borde förstås utövande samtidigt av olika tjänster.

Hinder borde sålunda icke förefinnas för en ordinarie tjänsteman att samtidigt

innehava en extra ordinarie befattning, blott han frånträdde utövningen

av den ordinarie tjänsten. Ej heller förelåge hinder för innehavare av en

ordinarie tjänst att med frånträdande av utövningen av denna befattning

innehava annan, genom förordnande tillsatt ordinarie befattning, för så vitt

med befattningen icke vore förenad pensionsrätt, exempelvis statssekreterareller

expeditionschefsbefattning i departement. Däremot hade tjänsteman

enligt tillämpad rättspraxis icke ansetts kunna samtidigt innehava två med

pensionsrätt förenade ordinarie tjänster, exempelvis två fullmaktstjänster,

även om han utövade allenast den ena, utan utfärdandet av utnämningshandling

å en dylik tjänst hade ansetts automatiskt medföra, att en äldre utnämningshandling

å annan sådan tjänst upphörde att gälla. Innehavet av

två med pensionsrätt förenade ordinarie tjänster kunde sålunda icke förekomma

annat än under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande.

Det synes mig lämpligt, att den sålunda angivna innebörden av stadgandet

angående förbud mot förening av tjänster kommer till direkt uttryck

i författningstexten. Jag har därför låtit verkställa en omarbetning av föreskriften

under A § 1 mom. Enligt den nya ordalydelsen skulle tjänsteman med

sin tjänst få förena medelst förordnande tillsvidare tillsatt ordinarie befatt

ning, med vilken icke är förenad pensionsrätt, liksom ock extra ordinarie befattning

inom högre lönegrad, än den hans ordinarie tjänst tillhör, dock under

förutsättning att tjänstemannen frånträder utövningen av först avsedda

tjänst. I övrigt skulle tjänsteman icke få, vid sidan av sin ordinarie tjänst,

mottaga och innehava ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens

tjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning, icke ens örn han frånträder

utövningen av endera befattningen. För förening i nu angivet fall

skulle erfordras Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande.

12 §. .

I förutnämnda skrivelse den 27 januari 1939 har 1936 års lönekommitté

på förekommen anledning berört frågan om tolkningen av 12 § första stycket

civila avlöningsreglementet. Kommittén yttrar:

I 12 § första stycket civila avlöningsreglementet stadgas, att för tid, under

vilken tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin befattning, med hans

avlöning skall förhållas på sätt i 13—17 §§ stadgas, så framt icke Kungl.

Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma. Vidare angives i

samma stycke, att vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen,

tjänstledighetsavdrag, äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

Uttrycket »avlöning», med vilket uttryck enligt stadgandet i 2 § 1 mom.

andra stycket förstås såväl lön, fasta lönetillägg och särskilda ersättningar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

23

som ock rörligt tillägg, har i 12 § upptagits såsom kollektivbegrepp för samtliga

de kontanta avlöningsförmåner, vilka enligt avlöningsreglementet kunna

tillkomma en tjänsteman. Påpekas må, att enligt 12 § tredje stycket tjänsteman,

som har att vid tjänstledighet vidkännas C-avdrag, skall avstå samtliga

på tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Att döma

av förfrågningar, som gjorts hos kommitténs sekretariat, synes emellertid

på vissa håll råda tvekan, huru bestämmelserna i 12 § rätteligen skola tolkas

för det fall, att tjänsteman under tjänstledighet har att vidkännas A- eller

B-avdrag. Det har satts i fråga, huruvida icke på grund av ordalydelsen i

paragrafens första stycke A- eller B-avdrag i förekommande fall skulle

göras å de sammanlagda kontanta avlöningsförmånerna, d. v. s. efter det att

rörligt tillägg, beräknat å den oavkortade lönen, inräknats i löneförmånerna.

Kommittén har emellertid vid upprättandet av det författningsförslag, som

legat till grund för civila avlöningsreglementet, icke åsyftat en sådan tilllämpning

av bestämmelserna, vilken i praktiken skulle innebära, att rörligt

tillägg utginge även å de avdragsbelopp, som tjänstemannen reglementsenligt

skall avstå under ledighet. Enligt nu gällande bestämmelser verkställes

förekommande löneavdrag å den i löneplanen fastställda lönen, varefter

dyrtidstillägg beräknas å det återstående beloppet. Någon anledning

att frångå detta förfaringssätt föreligger enligt kommitténs mening icke, och

kommittén bär ej heller i den motivering, som lämnats till bestämmelserna i

civila avlöningsreglementet, ifrågasatt någon omläggning av detta sätt för

löneavdragens verkställande.

Kommittén har sålunda vid utarbetandet av reglementsförslaget förutsatt,

att förekommande A- och B-avdrag skola liksom hittills ske å själva

lönen före beräknandet av eventuellt utgående rörligt tillägg, och ansett

sig icke behöva tynga reglementet med detaljbestämmelser härutinnan.

Skulle det oaktat förtydligande föreskrifter på förevarande punkt anses erforderliga,

torde sådana lämpligen kunna meddelas i samband med de tillläggsbestämmelser,

som Kungl. Maj:t jämlikt stadganden i reglementet äger

utfärda.

Jag ansluter mig till den av lönekommittén uttalade meningen, att de i Departe12

§ stadgade avdragen å avlöningen — A- och B-avdrag — böra i före- mentschefen.

kommande fall verkställas å själva lönen före beräknandet av rörligt tilllägg.

Någon anledning lärer icke förefinnas att i detta hänseende frångå

den praxis, som hittills följts under det nuvarande dyrtidstilläggssystemets

tillämpning. Emellertid synes det mig önskvärt att, då nu i allt fall

åtskilliga ändringar måste företagas i reglementet, ett förtydligande av bestämmelserna

i nämnda paragraf kommer till stånd. Ett sådant förtydligande

synes mig kunna ske på det sätt, att i andra meningen av första stycket

uttrycket »avlöningen» utbytes mot »lönen» samt att sista stycket så omformuleras,

att C-avdraget kommer att utgöras av hela lönen ävensom, i

förekommande fall, övriga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner.

Jag får alltså tillstyrka en ändring av 12 § i enlighet med

vad jag nu anfört.

13 §.

1 anledning av Kungl. Maj:ts proposition lill 1938 års riksdag (nr 263)

med förslag till civilt avlöningsreglemente hemställdes i två inom riksdagen

väckta motioner (I: 316 och II: 444), att riksdagen måtte för sin del be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

sluta sådan ändring av 13 § 2 mom. i reglementsförslaget, att tjänstledighet,

som för högst tolv dagar årligen beviljades tjänsteman för deltagande i

övningar och utbildning såsom landstormsofficer, skulle hänföras till avdragsgruppen

B.

I sin skrivelse till Kungl. Majit (nr 388) i anledning av propositionen anförde

riksdagen i denna fråga, att riksdagen med hänsyn till den ökade betydelse

för riksförsvaret, som numera tillkomme den frivilliga landstormen,

ävensom till önskvärdheten ur denna synpunkt att rekryteringen av landstormsbefäl

underlättades, funne det i motionerna gjorda yrkandet vara

förtjänt av beaktande. Riksdagen hade emellertid ansett sig icke kunna utan

ytterligare utredning i ämnet tillstyrka bifall till motionerna. Riksdagen

förutsatte emellertid, att Kungl. Majit komme att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet

och därest förhållandena skulle därtill föranleda, för riksdagen

framlägga förslag till komplettering av avlöningsreglementets bestämmelser

på denna punkt.

I en inom finansdepartementet utarbetad, den 1 mars 1939 dagtecknad

promemoria har sedermera spörsmålet om löneförmåner under här ifrågavarande

ledigheter gjorts till föremål för närmare undersökning. Efter en

redogörelse för frågans tidigare behandling anföres i promemorian i huvudsak

följande:

På grund av den betydelse, landstormsutbildningen äger för att tillförsäkra

försvarsväsendet ett erforderligt antal för befälsbefattning vid landstormen

kvalificerad personal, lära skäl få anses föreligga för att sådan i

statens tjänst anställd person, vilken deltager i landstormsbefälsutbildningen,

i likhet med exempelvis reservofficer får bibehålla någon del av sin lön i det

fall, att han för den militära utbildningen nödgas begära tjänstledighet från

sin befattning. Åtminstone synes det skäligt och rimligt, att så får ske, där

tjänstledigheten måste utsträckas över ett antal dagar i följd.

Ett rationellt ordnande av tjänstemännens avlöningsförhållanden under

ledigheter för här ifrågavarande ändamål torde lämpligen kunna, såsom

förut från olika håll ifrågasatts, ske genom en komplettering av 13 § 2 mom.

civila avlöningsreglementet. Fråga uppstår då, hur långt man bör tillmötesgå

de gjorda kraven på lön under ledighet för utbildning m. m. till landstormsofficer.

I betraktande av att i 13 § 2 mom. civila avlöningsreglementet

B-avdrag är föreskrivet vid tjänstemans ledighet för fullgörande av

vissa andra med landstormsutbildningen besläktade slag av militär tjänstgöring,

torde samma avdrag böra tillämpas även vid tjänstledighet, som

beviljas tjänsteman för fullgörande av kurser och övningar, som ingå i

landstormsbefälsutbildningen.

Tjänstledighet mot B-avdrag å lön synes kunna i första hand ifrågakomma

vid deltagande i de kurser och övningar, som obligatoriskt skola genomgås

för vinnande av befordran till landstormsofficer i innehavd grad,

d. v. s. landstormsofficerskurser, 2:a och 3:e omgången, landstormsbefälsövningar

för landstormslöjtnant och landstormskapten ävensom för landstormslöjtnant

och landstormskapten anordnade kompletteringskurser. Med

kompletteringskurser synes emellertid i förevarande hänseende böra jämställas

andra kurser för landstormsbefäl, som äro likvärdiga med kompletteringskurserna

och därför enligt vederbörande militära myndighets förklaring

kunna ersätta kompletteringskurserna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 279.

25

Den tid, linder vilken lön med B-avdrag må åtnjutas under tjänstledighet

för här ifrågavarande ändamål, synes böra begränsas till ett visst högsta

antal dagar under ett och samma kalenderår. Därest detta antal bestämdes

till 14 dagar, skulle vederbörande tjänsteman få uppbära löneförmåner

från vederbörande verk exempelvis under den tid en landstormsbefälsövning

varar (12 dagar) ävensom under därtill anslutna in- och utryckningsdagar.

I varje fall synes det skäligt, att ifrågavarande antal dagar för år

icke sättes lägre än till 12.

Det förutsättes tillsvidare, att lön med B-avdrag får uppbäras endast vid

tjänstledighet, som för genomgående av förutnämnda kurser eller övningar

nödvändigtvis erfordras under ett antal dagar i följd. Tjänstledighet med

B-avdrag torde sålunda av vederbörande myndighet icke böra beviljas för

deltagande i kurs eller övning, som pågår allenast under enstaka dagar —

exempelvis under lördag i samband med påföljande söndagsövning — och

som sålunda i huvudsak är förlagd till fritid. Under dylika kortvariga ledigheter

torde tjänstemannen böra avstå hela lönen, där han icke föredrager

att utnyttja honom reglementsenligt tillkommande semesterdagar.

Därest alltså en komplettering av civila avlöningsreglementet i det hänseende,

varom i denna promemoria är fråga, anses böra komma till stånd,

torde densamma lämpligen kunna ske genom ändring av 13 § 2 mom. på

följande sätt:

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom

beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom

officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under

vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under

vilken han är inkallad till värnpliktstjänstgöring;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, befälsövning eller

kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs eller

övning, dock högst 14 (12) dagar av ett och samma kalenderår.

Avgivna yttranden. I anledning av remiss hava utlåtanden över ifrågavarande

promemoria avgivits av chefen för armén den 18 mars 1939 samt av

arméförvaltningen och av allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 14

mars 1939.

Chefen för armén framhåller, alt han i huvudsak intet har att

erinra mot det i promemorian framlagda förslaget till komplettering av 13

§ 2 mom. civila avlöningsreglementet eller mot den däri anförda motiveringen

men påpekar samtidigt, att ändringsförslagets formulering icke gåve full

klarhet, huruvida B-avdrag avsåges jämväl för tid, under vilken tjänstemannen

genomginge utbildning till landstormsofficer. Ur principiell synpunkt

syntes visserligen den del av utbildningstiden, som infälle före konstituering

till landstormsofficer, icke behöva innefattas i den tid, för vilken ekonomiska

lättnader medgåves. Likhet med övriga i ifrågavarande moment

berörda personalgrupper skulle därigenom erhållas. Med hänsyn till den

betydelse, som de ifrågasatta förmånerna sannolikt skulle få för landstormsofficersrekryteringens

underlättande, vore dock intet att erinra mot den vidare

tolkning, som motiveringen till ändringsförslaget syntes medgiva. 1 förslaget

borde befälsövning ändras till landstormsbefälsövning.

Arméförvaltningen erinrar inledningsvis, att det i departementspromemorian

framlagda förslaget i stort sett överensstämmer med vad arméförvaltningen

förordade i utlåtande den 19 februari 1938 över 1936 års

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Departe
mentschefen.

lönekommittés betänkande med förslag till civilt avlöningsreglemente. Ämbetsverket,

som beträffande den föreslagna författningstexten förordar, att

ordet befälsövning utbytes mot landstormsbefälsövning, yttrar vidare, att i

motiveringen förutsättes, att tjänstledighet mot B-avdrag bör beviljas endast

vid tjänstledighet, som för genomgående av förutnämnda kurser eller övningar

nödvändigtvis erfordras under ett antal dagar i följd. Denna förutsättning

för författningsrummets tillämplighet hade icke kommit till uttryck

i förslaget. Därest det skulle anses lämpligt att uppställa ett dylikt villkor,

borde det för undvikande av osäkerhet i tillämpningen uttryckligen angivas,

att tjänstledighet, varom här vore fråga, skall omfatta exempelvis minst två

dagar i följd.

Med hänsyn till värnpliktslagens bestämmelser angående tiden för landstormsövning

hade arméförvaltningen i sitt åberopade utlåtande den 19

februari 1938 ifrågasatt, att tjänstledighet med B-avdrag för här ifrågavarande

ändamål borde medgivas för högst 12 dagar årligen. Då till nyssnämnda

dagantal borde läggas in- och utryckningsdagar, förordar nu arméförvaltningen,

att det högsta antal dagar, för vilket tjänstledighet för ifrågavarande

ändamål må beviljas mot B-avdrag, bestämmes till 14 dagar per

kalenderår.

Arméförvaltningen förutsätter, att förmånen av ledighet mot B-avdrag

må för tiden den 1 juli—31 december 1939 kunna medgivas tjänstemännen

under det angivna högsta antalet dagar, oberoende av att avlöningsreglementet

träder i kraft först den 1 juli 1939.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd tillstyrker det

i promemorian framförda förslaget, att i civila avlöningsreglementet införas

generella bestämmelser örn rätt för tjänsteman till lön med B-avdrag under

tjänstledighet för deltagande i frivillig landstormsbefälsutbildning. Lönenämnden

förutsätter härvid, att ifrågavarande förmån allenast skall tillkomma

befattningshavare, som erhållit konstitutorial såsom landstormsofficer,

samt att förmånen i princip endast skall avse för sådan officer föreskrivna

övningar och kurser. Med föreskrivna kompletteringskurser borde

jämställas andra kurser, som vore likvärdiga med kompletteringskurserna

och därför enligt vederbörande militära myndighets förklaring kunde ersätta

dessa.

Lönenämnden förklarar sig närmast vara av den uppfattningen, att tiden

för åtnjutande av lön med B-avdrag bör begränsas till 12 dagar. Därest

det ansåges lämpligt, att ledigheten borde kunna avse längre tid, ville nämnden

med hänsyn till de i 16 § c) och d) angivna tidsperioderna förorda,

att tjänstledigheten angåves till högst 15 i stället för till högst 14 dagar.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att landstormsofficerssällskapens

i Sverige riksförbund i en till Kungl. Majit den 8 mars 1939 ingiven

skrivelse på närmare anförda skäl hemställt, dels att det i civila avlöningsreglementet

införes bestämmelse därom, att tjänstledighet, som för högst 14

dagar årligen beviljas tjänsteman för deltagande i övningar och annan utbildning

såsom landstormsofficer, skall hänföras till avdragsgruppen B, dels

ock att bestämmelse av motsvarande innehåll införes i det civila icke-ordinariereglementet.

Frågan om löneförmåner under tjänstledighet för genomgående av landstormsbefälsutbildning

berördes av mig vid anmälan den 18 mars 1938 av

förslag till riksdagen angående civilt avlöningsreglemente i anledning av då

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

27

föreliggande yrkanden från arméförvaltningen och vattenfallsstyrelsen om

införande i reglementsförslaget av ett generellt stadgande angående B-avdrag

under tjänstledighet för här ifrågavarande ändamål. Jag förklarade mig då

icke kunna biträda dessa yrkanden men framhöll tillika, att därest tjänsteman

ansåges under sådan ledighet böra bibehållas vid viss del av avlöningen,

framställning härom torde på sätt 1936 års lönekommitté anfort få göras hos

Kungl. Maj:t, som med stöd av 12 § i reglementsförslaget skulle äga befogenhet

att därom besluta.

Med hänsyn emellertid till vad 1938 års riksdag anfört i ämnet och då det

självfallet är av värde icke minst ur löneteknisk synpunkt, att tjänstemännens

avlöningsförhållanden under här avsedda ledigheter bliva enhetligt reglerade,

vill jag nu icke ställa mig avvisande till att förslag förelägges riksdagen

örn upptagande i civila avlöningsreglementet av ett särskilt stadgande i

ämnet. Ett dylikt stadgande torde lämpligen böra införas i 13 § 2 mom. Det

förslag till ändrad lydelse av sagda morn., som framlagts i departementspromemorian,

synes mig ock, med den av chefen för armén och arméförvaltningen

förordade jämkningen, kunna godtagas. Innebörden av den av mig

sålunda tillstyrkta nya föreskriften är, att tjänstledighet med åtnjutande

av lön med B-avdrag skall kunna beviljas tjänsteman för genomgående av

sådana kurser eller övningar, som tjänstemannen efter erhållet konstitutorial

såsom landstormsofficer obligatoriskt har att genomgå för vinnande av vidare

befordran såsom landstormsofficer eller för bibehållande av anställning

såsom sådan. Härvid böra i utbildningen ingående kompletteringskurser få

utbytas mot andra kurser eller övningar, som ur utbildningssynpunkt äro

likvärdiga med kompletteringskurserna och fördenskull enligt vederbörande

militära myndighets förklaring kunna ersätta dessa. Tiden för åtnjutande

av lön med B-avdrag under tjänstledighet för här avsedda ändamål synes

mig lämpligen kunna begränsas till 12 dagar av ett och samma kalenderår.

Även örn jag härvid förutsätter, att dylika tjänstledighetsdagar i första hand

användas för genomgående av sådana kurser eller övningar, som kräva ledighet

från tjänsten under ett antal dagar i följd, synes det mig dock icke

lämpligt att i författningstexten införa något särskilt villkor i detta hänseende.

Det torde böra få ankomma på vederbörande myndighet att besluta efter omständigheterna

i varje särskilt fall.

Mot arméförvaltningens uttalande, att tjänstledighet för här ifrågavarande

ändamål bör få beviljas intill 12 dagar redan under år 1939, synes intet vara

att erinra. Någon speciell föreskrift härom synes mig knappast erforderlig.

Därest här förordade förslag till komplettering av 13 § 2 mom. civila avlöningsreglementet

vinner godkännande, synas motsvarande bestämmelser böra

införas i blivande avlöningsreglementen för icke-ordinarie personal.

15 §.

Under hänvisning till mitt ställningstagande i propositionen nr 217 till

årets riksdag i fråga om tillämpligheten av bestämmelsen i 15 § 1 mom. and
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

ra stycket civila avlöningsreglementet jämväl å andra fall än då tjänstledigheten

föranletts av sjukdom, finner jag mig böra förorda, att det nuvarande

andra stycket uppdelas på två, i samband varmed viss redaktionell omformulering

bör äga rum.

*3 §.

I stadgandet i 43 § 2 mom. angående upplåtande av bostadsutrymme för

tjänstemans vikarie eller efterträdare torde böra vidtagas en mindre, huvudsakligen

formell jämkning av ordalydelsen i syfte att bringa detsamma i

överensstämmelse med motsvarande stadgande i 48 § 2 mom. av det förslag

till militärt avlöningsreglemente, som framlagts i propositionen nr 245 till

årets riksdag.

49 §.

I utlåtande den 30 januari 1939 över 1936 års lönekommittés betänkande

med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har nedre justitierevisionen

erinrat om den i 49 § 1 morn. civila avlöningsreglementet meddelade bestämmelsen,

enligt vilken åt hovrätterna medgivits rätt att för hovrättsråd och fiskal

utsträcka den årliga semestertiden utöver den i 11 § 1 mom. stadgade,

dock högst till 45 dagar, och därvid anmärkt, att beträffande revisionssekreterare

någon föreskrift om enahanda rätt för nedre justitierevisionen icke

upptagits i reglementet. Med framhållande av att i fråga om arbetssättet inom

nedre justitierevisionen enahanda förhållanden förelåge som de, vilka rörande

hovrätterna nödvändiggjort omförmälda särbestämmelse rörande utsträckning

av semestertiden, har ämbetsverket uttalat sig för att en motsvarande

föreskrift måtte meddelas för ämbetsverkets vidkommande.

Jag har intet att erinra mot att även nedre justitierevisionen genom en särföreskrift

i 49 § civila avlöningsreglementet erhåller rätt att förlänga semestertiden

till 45 dagar för revisionssekreterare, som på grund av reglementets

bestämmelser skulle erhålla kortare semester än nyssnämnda antal dagar.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla vissa andra ändringar i

nämnda paragraf.

I proposition nr 227 till årets riksdag angående anslag till högsta domstolen

m. m. har Kungl. Maj:t föreslagit, att de numera vakanta ordinarie fiskalsbefattningarna

vid hovrätterna skola indragas. Vid bifall härtill bör ordet

»fiskal» utgå ur bestämmelsen i 49 § 1 morn. angående rätt för hovrätt

att i vissa fall utsträcka semestertiden utöver den i reglementet stadgade.

Vidare bör den i paragrafens 2 mom. 1 punkten gjorda hänvisningen till

3 § 3 mom. kompletteras till att avse 3 § 3 mom. första stycket.

I Kungl. Maj:ts brev den 17 juni 1938 har stadgats, att befattningshavare

vid fångvårdens ungdomsanstalt å Skenäs må tillsvidare mot viss gottgörelse

erhålla kost vid anstalten enligt den för eleverna vid anstalten tillämpade

utspisningen. Med hänsyn härtill och då det icke är uteslutet, att kost m. m.

framdeles kan komma att mot ersättning beredas även befattningshavare

vid andra fångvårdsinrättningar, synes det lämpligt, att i analogi med vad

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

29

som skett beträffande sinnessjukhusens befattningshavare linder ett särskilt

moment i 49 § intages ett generellt stadgande örn skyldighet för tjänsteman

vid fångvårdsstaten att för mottagna naturaförmåner erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen.

De av mig sålunda förordade ändringarna och kompletteringarna av 49 §

föranleda en omnumrering av de nuvarande i paragrafen ingående momenten.

51 §.

I kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 425) angående utsträckt tillämpning av

allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente har Kungl. Majit föreskrivit,

att tjänsteman vid statens skyddshem skall för kost och tvätt erlägga ersättning

genom avdrag å avlöningen enligt de bestämmelser, som meddelas

av socialstyrelsen. En motsvarande bestämmelse torde nu för statens skyddshems

vidkommande böra införas under ett särskilt moment i 51 § civila avlöningsreglementet,

varvid viss jämkning i formuleringen bör vidtagas för

att vinna närmare anslutning till vad som i reglementet i motsvarande hänseende

föreskrives exempelvis beträffande sinnessjukhusens tjänstemän.

I betänkande och förslag rörande vården av själsligt abnorma manliga

skyddshemselever samt av vanartade sinnesslöa gossar m. m. föreslog 1936

års Hallutredning, att en ny anstalt skulle för ändamålet uppföras och förläggas

till kronoegendomen Lövsta nr 1 i Trosa-Vagnhärads socken. Anstalten

borde ställas under ledning av psykiatriskt särskilt skolad läkare. Vidare

framhöllo de sakkunniga, att egendomen Lövsta vore belägen allenast 5 kilometer

från det Stockholms stadsmission tillhöriga skyddshemmet för själsligt

abnorma flickor Skarvik-Tallåsen. Härigenom skulle enligt de sakkunniga

möjliggöras, att den å Lövstaanstalten placerade läkaren kunde handhava

läkarvården även för Skarvik-Tallåsens i psykiskt avseende likartade

klientel.

I proposition den 3 mars 1938 (nr 198) angående inrättande av en statens

anstalt för själsligt abnorma skyddshemselever uttalade dåvarande chefen

för socialdepartementet, att chefen för Lövstaanstalten lämpligen borde hava

till åliggande att jämväl vara psykiatrisk rådgivare åt skvddshemsinspektören

samt att särskild gottgörelse ej borde utgå till läkaren i sistnämnda egenskap.

Däremot borde skäligt arvode tillförsäkras läkaren för meddelad sjukvård

vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen.

Riksdagen framhöll i sin skrivelse i ärendet den 17 maj 1938 (nr 265), varigenom

medel för byggnadsarbetenas påbörjande anvisades, att den av de

sakkunniga förordade personalorganisationen i detta sammanhang icke föranledde

något uttalande från riksdagens sida. Riksdagen utginge därvid från

att de vid remissbehandlingen framkomna erinringarna vederbörligen beaktades

i samband med den definitiva prövning av personalförhållandena, som

avsetts senare skola komma till stånd.

I 1939 års statsverksproposition (V. IL t., punkt 79: Statens skyddshem)

har på chefens för socialdepartementet föredragning förslag framlagts röran
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

de personalbeståndet vid Lövstaanstalten och personalens löneförmåner. Härav

framgår, att vid chefens för anstalten placering i lönegrad (A 28) hänsyn

bl. a. tagits till att han icke blott skall vara anstaltens läkare utan även utan

särskild ersättning vara psykiatrisk rådgivare åt skyddshemsinspektören.

Enligt förslaget skall han äga åtnjuta liyresfri bostad.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits torde för statens skyddshem vissa

nya bestämmelser bliva erforderliga i civila avlöningsreglementet. Efter samråd

med chefen för socialdepartementet får jag förorda, att i 51 § upptagas

föreskrifter, dels att chef, tillika läkare, vid här ifrågavarande anstalt skall

vara skyldig att utan särskild ersättning vara psykiatrisk rådgivare åt .skyddshemsinspektören,

dels att bemälde chef skall vara pliktig att mot ersättning,

som av socialstyrelsen godkännes, stå till förfogande såsom läkare vid Stockholms

stadsmissions skyddshem för själsligt abnorma flickor, dels ock att

han utan hinder av bestämmelserna i 42 och 44 §§ skall äga åtnjuta fri

tjänstebostad m. m., i sammanhang varmed bör meddelas föreskrift, att vid

bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön befattningen skall anses

tillhöra lönegraden A 29. Bestämmelserna örn fri tjänstebostad samt vikariatsersättning

m. m. torde böra formuleras i nära anslutning till vad som

gäller för överläkare vid statens sinnessjukhus.

I årets statsverksproposition (V. H. t., punkterna 108 och 110) har Kungl.

Maj:t vidare framlagt förslag örn lönereglering enligt civila avlöningsreglementet

för den vid statens uppfostringsanstalter för sinnesslöa gossar och

flickor å Salbohed, respektive i Vänersborg anställda personalen. Därjämte

har Kungl. Maj:t, sedan 1938 års riksdag fattat beslut angående .statens övertagande

av Vilhelmsro anstalt för fallandesjuka, likaledes i årets statsverksproposition

(V H. t., punkt 114) framlagt förslag angående personalorganisation

för denna anstalt, därvid avsetts, att den ordinarie anstaltspersonalen

skall inordnas under civila avlöningsreglementet.

Enär en del befattningshavare vid dessa anstalter lära komma att även i

fortsättningen erhålla kost m. m. från vederbörande anstalt, torde i 51 §

för en var av dessa anstalter böra intagas en bestämmelse om skyldighet

för tjänsteman att för mottagen kost m. m. erlägga ersättning genom avdrag

å avlöningen.

Enligt förslaget till personaluppsättning vid Vilhelmsroanstalten skall vid

anstalten finnas bl. a. anställd en överläkare, överläkaren föreslås skola

åtnjuta hyresfri bostad eller, om bostad in natura ej kan beredas honom,

hyresersättning. Jämväl härutinnan torde särbestämmelser böra upptagas i

förevarande paragraf, varvid till mönster synas böra tjäna de för överläkare

vid statens sinnessjukhus i motsvarande hänseende samt i fråga örn bestämmande

av vikariatsersättning och vikariatslön i reglementet meddelade

föreskrifterna.

I förenämnda kungörelse den 17 juni 1938 (nr 425) har Kungl. Majit med

stöd av riksdagens beslut föreskrivit, att rektor vid statens polisskola skall utöver

honom enligt avlöningsreglementet tillkommande avlöning uppbära

avlöningsförstärkning med 1,000 kronor för år. Denna bestämmelse torde

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

31

nu böra överflyttas till civila avlöningsreglementet och lämpligen intagas

under ett särskilt moment i 51 §, varvid densamma bör i avseende å formuleringen

närmare anslutas till vad som i reglementet redan föreskrivits

i fråga örn avlöningsförstärkning till vattenrättsdomare m. fl.

De av mig nu förordade kompletteringarna av författningstexten under 51

§ nödvändiggöra en omnumrering av vissa av paragrafens nuvarande moment.

54 §.

I proposition till innevarande års riksdag (nr 206) angående anslag till

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet m. m. har Kungl. Majit föreslagit

upptagande i personalförteckningen för karolinska sjukhuset av två

nya ordinarie befattningar bland sjukvårdspersonalen, nämligen befattningarna

såsom andra föreståndarinna och barnmorska. De blivande innehavarna

av ifrågavarande befattningar synas böra berättigas att åtnjuta semester

till samma antal dagar, som enligt 54 $ 4 mom. 1 punkten d) är medgiven

för ordinarie sjuksköterska vid sjukhuset. Jag får därför föreslå, att

jämväl andra föreståndarinna och barnmorska upptagas i nämnda författningsrum.

Med hänsyn till att, såsom i förenämnda proposition angives (sid. 75),

avsikten är, att karolinska sjukhusets tvättinrättning skall ombesörja tvätt

jämväl för serafimerlasarettet, synes en mindre jämkning av ordalydelsen

böra vidtagas i 5 mom. 2 punkten av förevarande paragraf.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att direktionen för karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet i en till Kungl. Majit den 14 februari 1939

ingiven skrivelse bl. a. hemställt, att sjuksköterskorna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet, såväl ordinarie som icke-ordinarie, måtte icke

blott övergångsvis utan även generellt berättigas åtnjuta 30 dagars semester

intill det år, under vilket vederbörande fyller 40 år. Enligt bestämmelse

under 4 mom. 1 punkten d) respektive 5 mom. 1 punkten b) av 54 § civila

avlöningsreglementet äger annan ordinarie sjuksköterska vid nämnda sjukhus

än sådan tjänstgörande vid radiumhemmet eller å röntgenavdelning åtnjuta

semester under 25 dagar intill det år, under vilket hon fyller 40 år,

samt 35 dagar för tiden därefter.

I utlåtande den 20 februari 1939 över nämnda framställning har medicinalstyrelsen

tillstyrkt meddelande av övergångsbestämmelser örn bibehållen

rätt för nu anställda sjuksköterskor vid den längre semester, de för

närvarande äga åtnjuta. Däremot har styrelsen förklarat sig icke kunna

förorda en förlängd semesterrätt även för de sjuksköterskor i olika befattningar,

som nyantagas. Ett ställningstagande redan nu i avseende å semesterrätten

för dessa sjuksköterskor skulle enligt styrelsens mening nödvändiggöra,

att frågan om semestertidens längd upptoges även för samtliga övriga

statsanställda sjuksköterskor och då framför allt för den stora grupp,

som är anställd vid statens sinnessjukhus. En sådan utredning kunde ej

av styrelsen nu förebringas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

Enahanda ståndpunkt har intagits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

i utlåtande den 4 mars 1939 över direktionens framställning.

För egen del får jag anföra, att jag i likhet med de hörda myndigheterna

finner frågan om en generell förlängning av semestertiden för statens sjuksköterskepersonal

med hänsyn till denna frågas vittutseende betydelse icke

kunna upptagas i förevarande sammanhang. Vad angår frågan, huruvida

den nuvarande sjuksköterskepersonalen vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

må berättigas övergångsvis efter den 1 juli 1939 bibehålla

dem nu tillkommande större förmån i semesterhänseende än den, som följer

av semesterbestämmelserna i civila avlöningsreglementet, lärer Kungl.

Maj:t äga befogenhet härutinnan besluta med stöd av 1938 års riksdags i

skrivelse nr 388 lämnade bemyndigande.

55 §.

I utlåtande den 9 februari 1939 över 1936 års lönekommittés förslag till

civilt icke-ordinariereglemente har rikets allmänna kartverk erinrat, att

enligt bestämmelser, som meddelas i de varje år av Kungl. Majit utfärdade

breven angående de av riksdagen beslutade anslagen till kartverket — senast

enligt brev den 22 april 1938 — särskilda arvoden utgå dels till förmän

vid de topografiska och geodetiska fältarbetena, dels ock till ordinarie

gravör, vilken förordnas att biträda vid gravyrarbetenas tillsyn och ledning

eller som förordnas att jämte sitt ordinarie arbete under den för dylika

tjänstemän fastställda dagliga tjänstgöringstiden biträda vid tillsyn och vård

av det topografiska kartarkivet m. m. Vidare har ämbetsverket erinrat, att

enligt föreskrifter i ett Kungl. Maj :ts brev den 29 juli 1938 särskild ersättning

utgår till viss personal vid rikets allmänna kartverk under flygfotografering.

I anslutning därtill har kartverket uttalat sig för att såväl i civila

avlöningsreglementet som i det blivande icke-ordinariereglementet måtte för

kartverkets del intagas en särbestämmelse av innehåll, att i fråga örn särskilda

arvoden för vissa tjänstuppdrag samt särskild ersättning under tjänstgöring

vid kartverkets flygfotograferingar gäller vad därom är särskilt stadgat.

Då de arvoden och ersättningar, varom här är fråga, äro att betrakta såsom

mera permanent utgående, har jag intet att erinra mot att en föreskrift

med det av ämbetsverket angivna innehållet införes i civila avlöningsreglementet,

lämpligen i ett särskilt moment under 55 §.

57 §.

I propositionen 1939:240 har Kungl. Majit framlagt förslag angående omorganisation

av vattenfallsstyrelsen från och med den 1 juli 1939. Förslaget

innebär bl. a., att befattningarna såsom överdirektör och kraftverksdirektör,

vilka befattningar i propositionen nr 263 till 1938 års riksdag tillsvidare

undantogos från civila avlöningsreglementets tillämpning, skola från och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

33

med nyssnämnda dag såsom förordnandetjänster inordnas under nämnda

avlöningsreglemente och att därvid överdirektörstjänsten skall ombildas

till en befattning såsom överdirektör och souschef. Vidare skall enligt sagda

förslag befattningen såsom kanaldirektör ombildas till förordnandetjänst,

en förordnandetjänst såsom förrådsdirektör nyinrättas samt antalet av genom

förordnande tillsatta överingenjörstjänster ökas till två. Innehavarna

av ifrågavarande förordnandetjänster skola åtnjuta lön enligt lönegrad i löneplanen

G i civila avlöningsreglementet.

Med hänsyn härtill får jag föreslå, att stadgandet i 57 § 4 mom. 3 punkten

angående driftdirektörs återgång till tidigare innehavd befattning kompletteras

att avse jämväl kraftverksdirektör, överingenjör, förrådsdirektör och

kanaldirektör. Däremot torde överdirektör och souschef vid statens vattenfallsverk

icke böra — lika litet som motsvarande tjänstemän vid statens

järnvägar och domänverket — innefattas i nu ifrågavarande föreskrift.

3. Tillämpningen av viss föreskrift i civila avlöningsreglementet.

Preskription av löneanspråk.

I förutnämnda skrivelse den 27 januari 1939 har 1936 års lönekommitté

behandlat en fråga, som har avseende å tillämpningen eller tolkningen av

8 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. Härom anför kommittén följande:
I

yttrande till lönekommittén den 20 oktober 1938 över ett inom kommitténs

kansli upprättat utkast till icke-ordinariereglemente har vattenfallsstyrelsen

påpekat, att den inskränkning i fråga om placering i löneklass, som

föreskrives i sista meningen av 8 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet,

kunde medföra försämring i löneklassplaceringen för ordinarie

tjänsteman, vilken tidigare såsom extra ordinarie placerats i löneklass jämlikt

11 § 2 mom. i författningsutkastet (motsvarande 8 § 2 mom. av lönekommitténs

i betänkande den 21 december 1938 framlagda förslag till ickeordinariereglemente)

eller fått sin löneklassplacering fastställd av Kungl.

Maj:t. Ifrågavarande bestämmelse i civila avlöningsreglementet borde därför

kompletteras så, att inskränkningen i fråga ej komme att gälla de fall,

där vederbörande tjänsteman såsom extra ordinarie placerats i löneklass enligt

beslut av Kungl. Maj:t eller med tillämpning av 11 § 2 mom. (8 § 2

mom.) i civila icke-ordinariereglementet.

Styrelsens ifrågavarande påpekande lärer icke kunna frånkännas sakligt

berättigande. Såsom framgår av vad kommittén anfört i betänkandet angående

civilt avlöningsreglemente (sid. 129), har den omförmälda inskränkningen

i lönetursrätten tillkommit i syfte att förebygga, att en tjänsteman,

som vunnit befordran till extra ordinarie befattning eller tilldelats vikariat

med vikariatslön och därvid fått sneddningsregeln på sig tillämpad, vid

sedermera inträffande befordran till ordinarie tjänst genom tillämpning ånyo

av sneddningsregeln erhåller gynnsammare löneklassplacering än örn han

direkt befordrats till den ordinarie befattningen. Inskränkningen är däremot

givetvis icke motiverad i det fall, att tjänstemannens löneklassplacering i

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 279. ''3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Departe
mentschefen.

den extra ordinarie anställningen eller under förordnandet erhållits utan att

sneddningsregeln därvid kommit i tillämpning.

Ett tillrättaläggande av lönetursbestämmelserna för sistnämnda fall kan

ske på olika sätt. Måhända skulle det ligga närmast till hands att omarbeta

8 § 1 mom. andra stycket i den av vattenfallsstyrelsen angivna riktningen.

En dylik omarbetning kan emellertid förutses leda till tämligen

invecklade föreskrifter, och kommittén anser sig för närvarande icke böra

förorda en dylik utväg. Då sannolikheten talar för att de fall, i vilka en

tillämpning av stadgandena i sista meningen av momentets andra stycke

skulle oförmånligt inverka på vederbörande tjänstemans lönetur, bliva tämligen

sparsamt förekommande, finner kommittén det lämpligare, att dylika

lönetursärenden tills vidare underställas prövning av Kungl. Maj:t, som

genom bestämmelserna i 8 § 3 mom. sista stycket tillerkänts befogenhet att

i vissa fall besluta örn förmånligare löneklassplacering än som följer av de

i reglementet meddelade allmänna lönetursbestämmelserna. Skulle erfarenheten

framdeles giva vid handen, att ärenden av här ifrågavarande art bliva

så talrika, att en prövning av Kungl. Maj :t leder till besvärande omgång, torde

senare böra tagas i övervägande frågan om den ändring av 8 § 1 morn., som

i anledning härav kan befinnas erforderlig och lämplig.

I detta sammanhang torde jag även få beröra en av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd väckt fråga angående preskription av sådana på nu gällande

avlöningsbestämmelser grundade löneanspråk från tjänstemän, vilka

eventuellt kunna komma att framställas efter tjänstemännens övergång den

1 juli 1939 till de nya avlöningsbestämmelserna. I utlåtande den 2 februari

1939 över 1936 års lönekommittés betänkande med förslag till civilt ickeordinariereglemente

yttrar lönenämnden härom följande:

I detta sammanhang anser sig lönenämnden böra något beröra frågan,

huruvida en befattningshavare vid övergång till de nya avlöningsbestämmelserna

skall äga rätt att under obegränsad tid framåt få sin lönetursrätt

prövad enligt nuvarande bestämmelser för att därigenom erhålla ett förmånligare

utgångsläge vid inplaceringen under de nya bestämmelserna. Lönenämnden

vill framhålla, att berörda spörsmål äger sin betydelse såväl i

fråga om ordinarie som icke-ordinarie tjänstemän. Enligt lönenämndens

mening skulle det uppenbarligen vara förenat med betydande olägenhet, örn

dylika omräkningar av löneturen skulle utan annan begränsning än som

följer av allmänna preskriptionsbestämmelser kunna påkallas av tjänstemän,

som övergått till de nya avlöningsreglementena. Lönenämnden anser

sig fördenskull böra förorda, att restriktiva bestämmelser i angivna hänseenden

måtte utfärdas för både ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Detta synes lönenämnden lämpligen kunna ske genom fastställande av en

viss tidpunkt, före vilken framställning angående omräkning av löneturen

måste hava inkommit till vederbörande myndighet för att kunna bliva föremål

för prövning.

Den av lönekommittén berörda frågan angående tillämpningen av bestämmelserna

i 8 § 1 mom. andra stycket civila avlöningsreglementet synes

mig icke nu behöva föranleda, att bestämmelserna i nämnda författningsrum

underkastas omarbetning. Såsom lönekommittén framhållit torde lönetursärenden

berörande sådana fall, där en tillämpning av föreskriften i sista

meningen av momentets andra stycke skulle komma att ogynnsamt inverka

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

35

på vederbörande tjänstemans löneförhållanden, kunna förutses icke bliva

flera än att de utan olägenhet kunna underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Såsom framhållits i 1938 års proposition angående civilt avlöningsreglemente

skulle reglementet vid dess ikraftträdande den 1 juli 1939 icke givas

retroaktiv giltighet. Tjänstemännens övergång till reglementet skulle så ordnas,

att envar, som efter övergången kvarstår i samma befattning eller innehar

tjänst inom samma lönegrad, skulle bibehållas vid den löneklassplacering

och den rätt till uppflyttning i högre löneklass, han omedelbart dessförinnan

innehade.

Vidtages, sedan det nya avlöningsreglementet vunnit tillämpning å en tjänsteman,

omreglering av hans löneställning före övergången, kommer alltså

detta att påverka jämväl hans löneställning efter övergången på de nya avlöningsbestämmelserna.

Det synes ur praktiska synpunkter vara lämpligt

att en viss begränsning i denna återverkan stadgas. Jag förordar därför, att

sådan omreglering, som nyss angivits, får öva inflytande på löneställningen

efter övergången allenast om krav på omregleringen framställts hos vederbörande

myndighet inom 2 år efter övergången till civila avlöningsreglementet.

Därest riksdagen ej framställer någon erinran häremot, har jag för avsikt

att i samband med anmälan inför Kungl. Majit av förslag till övergångsbestämmelser

till civila avlöningsreglementet föreslå ett stadgande av den

innebörd, nyss förordats.

Däremot torde i lag föreskriven allmän preskriptionstid gälla för framställande

av lönekrav, vilka avse tiden innan vederbörande tjänsteman övergått

på det nya reglementet.

4. Civila avlöningsreglementets tillämplighet m. m.

I sin för närvarande föreliggande utformning upptager civila avlöningsreglementet

en 4 avdelning, med rubrik »Reglementets tillämplighet m. m.»

och innefattande en enda paragraf, 59 §, vilken tillika är avlöningsreglementets

slutparagräf. I nämnda paragraf meddelas bestämmelser dels angående

de förutsättningar, som skola gälla för reglementets tillämpning å tjänsteman,

vilken vid reglementets ikraftträdande innehar befattning, som i reglementet

avses (1 morn.), dels angående vissa förmåner och ersättningar, rörande

vilka tjänsteman skall vara skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser

(2 morn.), dels ock angående skyldighet för tjänsteman att vid

viss nedgång av de allmänna levnadskostnaderna underkasta sig minskning

av lönen (3 moni.).

Därest de löneregleringsförslag, som i olika sammanhang framlagts för

årets riksdag i huvudsak vinna riksdagens bifall, torde de i den nuvarande 59

§ ingående föreskrifterna böra kompletteras. I första hand föranledes en sådan

komplettering av följande av Kungl. Majit framlagda förslag angåen
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

de ändringar i och tillägg till civila avlöningsreglementet, nämligen dels det

i propositionen nr 28 angående lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen

framställda förslaget om ändrad lydelse av 50 §, dels ock

de i propositionen nr 217 angående lönereglering för ordinarie tjänstemän

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter avgivna

förslagen angående ändrad lydelse av 54 § 9 och 10 mom. samt tillägg av ett

3 mom. till 56 §. Vidare medför vad jag förut i dag anfört angående införande

i civila avlöningsreglementet av en ny paragraf, betecknad 50 a, ävensom

ändring av 51 och 55 §§, att 59 § 2 mom. bör kompletteras. Slutligen

föranledas vissa ändringar i den nuvarande 59 § av de avlöningsbestämmelser,

som avses skola ingå i en 3 avdelning av reglementet, benämnd »Tjänstemän,

som åtnjuta lön enligt särskild löneplan eller eljest enligt särskilda

bestämmelser». I sistnämnda avdelning skulle ingå särskilda avlöningsbestämmelser

för landshövdingar (proposition nr 37), provinsialläkare och distriktsveterinärer

(proposition nr 200) samt rektorer vid vissa statliga undervisningsanstalter

(proposition nr 217) ävensom — enligt vad jag tidigare

i dag anfört — för vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet och vissa professorer

vid konsthögskolan. Jag går nu att redogöra för de tillägg till och

ändringar i nuvarande 59 §, som med hänsyn till det nyss anförda kunna

anses påkallade.

1 mom. I 1 mom. uppräknas under a) de avlöningsreglementen, som

omedelbart före civila avlöningsreglementets ikraftträdande skola hava varit

gällande för de olika tjänstemannakategorierna, för att dessa skola kunna

inordnas under civila avlöningsreglementet. Bland de uppräknade reglementena

bör även upptagas avlöningsreglementet den 30 september 1937

(nr 873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende. Därjämte

bör en hänvisning ske till Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1925 angående

fastställande av ny stat för landshövdingarna m. m.

2 mom. I 2 mom. stadgas, att tjänsteman, å vilken reglementet erhåller

tillämpning, skall vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande

av eller eljest ändrade bestämmelser rörande vissa förmåner eller ersättningar,

vilka angivas medelst hänvisningar till de i fråga om tjänstemän i

allmänhet respektive vissa grupper av befattningshavare i reglementet meddelade

särskilda föreskrifterna. I anslutning till de principer, som följts vid

utformningen av de i förevarande moment för närvarande meddelade föreskrifterna,

torde de i momentet intagna hänvisningarna böra kompletteras på

sätt, för vilket här nedan redogöres.

Vad först beträffar de i avlöningsreglementets 2 avd. avsedda befattningshavarna,

i fråga om vilka särbestämmelser rörande särskilda förmåner eller

ersättningar meddelats under det i nämnda avdelning ingående 8 kapitlet,

böra följande kompletteringar vidtagas i nuvarande 59 § 2 morn.:

I fråga örn utrikesförvaltningens tjänstemän — tredje huvudtiteln -—- böra

hänvisningar göras till de bestämmelser, som komma att avse ersättning

för flyttningskostnad i andra fall än i 24 § sägs, representationsbidrag och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

37

hyresbidrag, ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, chargé daffairestillägg,

bidrag för inköp av automobil, ersättning för hållande av automobil,

förflyttningsbidrag och språktillägg, sjukvård samt tjänstebostad för

sändebud, tjänstgörande såsom beskickningschef.

Beträffande cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner

— fjärde huvudtiteln — bör hänvisning ske till bestämmelserna örn

rätt att uppbära årligt ekiperingsbidrag samt att mot ersättning från kronans

förråd utbekomma uniformspersedlar eller därför erforderliga materialier

ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka dylika persedlar. Tjänsteman

vid sjökarteverket bör genom en hänvisning åläggas skyldighet att underkasta

sig ändrade bestämmelser rörande särskilda förmåner vid deltagande

i sjömätningsarbete.

I fråga om de under femte huvudtiteln lydande befattningshavarna böra

hänvisningarna avse den förmån av fri tjänstebostad m. m., som skall tillkomma

chef, tillika läkare, vid statens anstalt för själsligt abnorma manliga

skyddshemselever och överläkare vid statens anstalt för fallandesjuka ävensom,

beträffande sistnämnda läkare, den alternativa förmånen av hyresersättning.

För de statsanställda lärarnas vidkommande — åttonde och tionde huvudtitlarna

—- bör hänvisning meddelas till det stadgande, som avser avlöning

vid innehav av vissa med lärartjänst vid allmänt läroverk förenade särskilda

förmåner (donationer, prebenden), ävensom till föreskrifterna angående de

särskilda ersättningar, som i vissa fall skola kunna tillkomma lärare i allmänhet.

Beträffande de under nionde huvudtiteln hörande befattningshavarna bör

lantbruksingenjör och länsveterinär vara pliktig att underkasta sig ändrade

bestämmelser rörande skyldigheten att vid semester och tjänstledighet mot

ersättning tillhandahålla vikarien nödig expeditionslokal. Vid rikets allmänna

kartverk bör skyldigheten för tjänsteman att underkasta sig ändrade bestämmelser

avse rätten att efter Kungl. Maj:ts bestämmande åtnjuta särskilda

arvoden för vissa tjänstuppdrag samt särskild ersättning under tjänstgöring

vid kartverkets flygfotografering.

I fråga om de affärsdrivande verkens tjänstemän torde de under statens

vattenfallsverk meddelade bestämmelserna angående särskild ersättning dels

för bestridande av beredskapstjänst, dels för tjänstgöring å bogserbåt — i

vilka bestämmelser någon ändring icke ifrågasättes — böra inbegripas under

stadgandet angående skyldighet för tjänsteman att underkasta sig ändrade

bestämmelser. Erinras må, att såsom 59 § 2 mom. nu lyder hänvisning

sker, bland annat, till de för statens järnvägars tjänstemän meddelade

bestämmelserna angående särskild ersättning för bestridande av beredskapstjänst

samt för tjänstgöring å tåg, lok, motordrivet rälsfordon, tågfärja eller

fartyg.

Även vissa av de tjänstemän, beträffande vilka nya avlöningsbestämmelser

äro avsedda att intagas under en ny avdelning av reglementet — 3 avd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

— torde genom hänvisningar i nuvarande 59 § 2 mom. böra åläggas skyldighet

att underkasta sig ändrade bestämmelser rörande vissa förmåner. Så

synes böra bliva fallet beträffande de nedan angivna befattningshavare tillkommande

förmånerna m. m., nämligen

provinsialläkare: bestämmelserna angående bostad m. m.;

landshövdingar: bestämmelserna angående representationsbidrag samt angående

tjänstebostad eller hyresersättning ävensom ersättning för mera väsentlig,

icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena;

professorer i målning och skulptur vid konsthögskolan: bestämmelserna

angående särskilda arvoden såsom föreståndare för ateljén för monumentalmålning

och dekorativ konst eller för fullgörande av uppdrag att leda skulpturskolans

övningar i lösning av monumentaluppgifter;

rektorer vid de statliga undervisningsanstalterna: bestämmelserna angående

särskilda ersättningar för handhavande av lärarutbildning vid institutet

och förskolan för blinda eller för föreståndarskap vid materialdepå vid hantverksskola

för blinda ävensom angående tjänstebostad; samt

distriktsveterinärer: bestämmelsen angående skyldighet att tillhandahålla

vikarie nödig expeditionslokal.

3 mom. Detta moment innehåller stadgande om att tjänsteman, å vilken

reglementet erhåller tillämpning, är pliktig att, vid viss nedgång av de allmänna

levnadskostnaderna, efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen

underkasta sig minskning av lönen med högst fem procent av de i vederbörande

löneplaner upptagna årslönebeloppen. Med hänsyn till att lönen för

vissa i reglementets nya 3 avd. avsedda befattningshavare icke utgår enligt

viss löneplan utan med visst angivet belopp, bör en mindre jämkning i

formuleringen vidtagas.

I överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört och förordat har

inom finansdepartementet upprättats ett Förslag till kungörelse örn ändring i

vissa delar av civila avlöningsreglementet den A januari 1939 (nr 8). Kungörelseförslaget

torde nu böra underställas riksdagen för godkännande.

I nämnda förslag har emellertid icke upptagits de av mig nyss förordade

ändringarna i nuvarande 59 §. Anledningen härtill är, ali denna paragraf

icke lärer kunna i fortsättningen bibehålla sin nuvarande numrering. Jag

torde få erinra, hurusom Kungl. Maj:t vid framläggande i olika propositioner

till årets riksdag av förslag till nya avlöningsbestämmelser för olika grupper

tjänstemän, vilka avlöningsbestämmelser avsetts skola intagas i den nya 3

avdelningen av civila avlöningsreglementet, hemställt ej blott örn riksdagens

godkännande av dessa bestämmelser utan även örn riksdagens bemyndigande

för Kungl. Maj:t att förordna, på vad sätt bestämmelserna i fråga skola inordnas

i reglementet. Härigenom komma ett flertal nya paragrafer att införas

i reglementet. I sammanhang härmed bör även den av mig i före
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

39

varande sammanhang under 2 avd. 8 kap. förordade nya 50 a § erhålla nr 51,

vilket skulle föranleda en förskjutning av numreringen av samtliga de följande

paragraferna.

Med hänsyn till de omfattande ändringar i reglementet, som sålunda bliva

erforderliga från och med reglementets ikraftträdande den 1 juli 1939, torde

en nytryckning av hela reglementet lämpligen böra ske. Inom finansdepartementet

har fördenskull utarbetats ett förslag till definitiv uppställning av

reglementet, vilket förslag torde få såsom bilaga fogas vid dagens protokoll.

Enligt förslaget skulle 2 avd. 8 kap. komma att omfatta 48—58 §§, den nya

3 avd. omfatta 59—64 §§, den nuvarande 3 avd., med rubrik Lönenämnd och

omfattande 58 §, erhålla beteckningen 4 avd., med oförändrad rubrik och

upptagande 65 §, samt den nuvarande 4 avd., med rubrik Reglementets tilllämplighet

m. m. och innehållande 59 §, betecknas 5 avd., med oförändrad

rubrik och omfattande 66 §. Sistnämnda paragraf skulle alltså till innehållet

motsvara nuvarande 59 § och bliva reglementets slutparagraf.

I betraktande av nu omförmälda förhållanden och med hänsynstagande till

de av mig i det föregående förordade kompletteringarna av innehållet i sistnämnda

paragraf har inom finansdepartementet upprättats ett särskilt Förslag

angående ändrad lydelse av nuvarande 59 § civila avlöningsreglementet

den 4 januari 1939 (nr 8). Jämväl detta förslag torde böra föreläggas riksdagen

för godkännande.

Enär såsom nämnts ett flertal ändringar i reglementet nu avses skola

komma till stånd, torde, för åvägabringande av enhetlighet och konsekvens

i uttryckssätt och uppställning, mindre redaktionella ändringar kunna påkallas

såväl i den redan av riksdagen godkända författningstexten som ock

i de nya, för införande i avlöningsreglementet avsedda avlöningsbestämmelser,

som i olika propositioner förelagts årets riksdag för godkännande.

Det synes mig därför nödvändigt, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande

att företaga dylika redaktionella ändringar av reglementets

författningstext.

Under åberopande av vad i det föregående sålunda anförts och föreslagits

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordat förslag till kungörelse örn

ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4

januari 1939;

dels godkänna av mig förordat förslag angående ändrad lydelse

av nuvarande 59 § nämnda avlöningsreglemente;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i civila avlöningsreglementet

vidtaga de redaktionella ändringar, som i samband

med reglementets definitiva uppställning kunna visa

sig erforderliga.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. May.ts proposition nr 279.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. MacDowall-Pihlström.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

41

Bilaga.

Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente

för ordinarie tjänstemän vid den civila statsförvaltningen (civila av
löningsreglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 morn. Genom beslut av Kungl. Majit och riksdagen bestämmes, å vilka Reglementet*

ordinarie civila befattningar i statens tjänst detta reglemente skall äga tilllämpning.

De befattningar, för vilka reglementet salunda skall gälla, upptagas i en av

Kungl. Majit fastställd, vid reglementet såsom bilaga fogad t fanste förteckning.

2 mom. Antalet befattningar vid varje särskilt verk bestämmes genom en

av Kungl. Majit och riksdagen för verket fastställd personalförteckning, dock

att antalet befattningar inom lönegraderna A 1—20 vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket bestämmes

av Kungl. Majit. . .

3 mom. Befattning, varå reglementet läger tillämpning, tillsättes, i enlig
het

med vad därom är särskilt stadgat, genom fullmakt eller konstitutorial

eller genom förordnande på viss tid eller tills vidare. _

Tillsättning genom konstitutorial innebär, att tjänsteman kan i administrativ

väg avsättas från sin befattning på grund av fel eller försummelse i tjäns
4

mom. Befattning, som i detta reglemente avses, kan innehavas endast av

den, som uppnått 21 års ålder.

2 §.

1 mom. Tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och under Avlöning,

de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser,

som på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj it.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg

och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.

2 moni. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepen
sion

eller årligt understöd, beror på Kungl. Majits prövning, örn och i vad

mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske; dock att sådant avdrag ej

må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt gällande bestämmelser

angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär

personal. _

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, fran och

med den dag tjänsten enligt utnäinningshandlingen tillträdes till och med den

dag tjänstemannen frånträder densamma.

Angående tjänstemans skyldighet att avgå från tjänsten samt att å avlöningen

vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser om tjänsteoch

familjepension.

4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad eller

eljest finnes lämpligen böra ske.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Tjänstgöringsfäreskrifter,

förflyttningsskvldighet

m. m.

Förening av

tjänster m. m

, • 3 §-

1 morn. Tjänsteman är underkastad de tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas

i instruktion, arbetsordning eller annan dylik författning. Han är ock

pliktig underkasta sig dels, där särskilt tjänstgöringsområde är för hans befattning

bestämt, omreglering av tjänstgöringsområdet, dels ock minskning i

eller upphörande av extra inkomster, vilka kunna medfölja befattningen eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Tjänsteman är vidare skyldig att under sammanlagt högst tre månader av

ett och. samma kalenderår såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad

vid det verk han tillhör; dock att vad sålunda stadgats icke skall föranleda

inskränkning i den vidsträcktare skyldighet i nämnda hänseende, som

må vara av Kungl. Maj :t föreskriven.

2 morn. Innehavare av domartjänst är pliktig att, örn Kungl. Majit finner

organisatoriska skäl sådant påkalla, låta förflytta sig till annan domarbefattning

inom den lönegrad han tillhör.

3 mom. . Annan tjänsteman än domare är pliktig att låta förflytta sig till

annan stationeringsort eller annan befattning vid det verk han tillhör liksom

ock, därest Kungl. Majit så prövar lämpligt, till befattning vid annat verk,

å vilken detta reglemente är tillämpligt.

.Vad i detta moment stadgas skall dock icke gälla innehavare av befattning,

tillhörande den i 5 § intagna löneplan C.

4 §.

1 morn. Med tjänst, som avses i detta reglemente, må förenas ordinarie

statlig befattning, vilken tillsättes genom förordnande tills vidare och med

vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie statlig befattning

inom högre lönegrad, dock under förutsättning att tjänstemannen frånträder

utövandet av förstnämnda tjänst.

1 övrigt må tjänst, som avses i reglementet, icke förenas med ordinarie eller

extra ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal

befattning, så framt ej Kungl. Majit och riksdagen för visst fall annorlunda

beslutit.

2 mom. Utan tillstånd av Kungl. Majit eller, vad angår tjänsteman tillhörande

någon av lönegraderna A 1—27, av den myndighet, varunder han lyder,

må tjänsteman ej heller åtaga sig:

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,

transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;

befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som

nyss sagts; eller

annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag.

Tillstånd må beviljas endast för såvitt uppdraget eller befattningen prövas

icke inverka hinderligt för utövandet av den ordinarie tjänsten och bör, där

så lämpligen kan ske, avse viss tid.

Vad här ovan stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Majit eller den myndighet,

som äger bevilja tillstånd, meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning,

varom i detta moment är fråga.

3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmäles,

att tjänsteman tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han göra

framställning örn ledighet i erforderlig omfattning.

4 mom. I fråga örn förbud för tjänsteman vid visst verk eller för innehavare

av viss befattning att åtaga sig uppdrag eller utöva verksamhet, som

lämpligen icke bör förenas med hans ordinarie tjänst, äger Kungl. Majit utfärda

erforderliga föreskrifter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

43

2 avd. Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt allmän löneplan.

1 kap. Löneplaner och. löneklassplacering.

5 §•

Allmänna löneplaner:

Löneplan A.

(Tjänstemän i allmänhet, tillsatta medelst fullmakt eller konstitutorial.)

Lönegrad

Löne-

0

r

t s

g

r u

P

P

omfattar

klass

nr

A

B

c

D

E

F

Gr

H

I

nr

löneklas-

serna nr

A r b 1 ö

n, k r

o n o

i

1-5

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

■2

2—6

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

3

3-7

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

4

4-8

4

2,334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

5

5—9

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6

6—10

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

7

7-11

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

8

8-12

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

9

9—13

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

10

10-14

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

11

11-15

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

12

12-16

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

13

13-17

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

14

14-18

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

15

15-19

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

16

16-20

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

17

17—21

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

18

18-22

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

19

19-23

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

20

20-23

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,212

21

21—24

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

22

22—25

22

6,300

6,525

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

23

23-26

23

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

8,325

8,550

24

24-27

24

7,230

7,455

7,680

7,905

8,130

8,355

8,580

8,805

9,030

25

25-28

25

7,725

7,950

8,175

8,400

8,625

8,850

9,075

9,300

9,525

26

26-29

26

8,220

8,445

8,670

8,895

9,120

9,345

9,570

9,795

10,020

27

27-30

27

8,715

8,940

9,165

9,390

9,615

9,840

10,065

10,290

10,515

28

28-31

28

9,210

9,435

9,660

9,885

10,110

10,335

10,560

10,785

11,010

29

29-32

29

9,705

9,930

10,155

10,380

10,605

10,830

11,055

11,280

11,505

30

30—33

30

10,200

10,425

10,650

10,875

11,100

11,325

11,550

11,775

12,000

31

31—34

31

10,695

10,920

11,145

11,370

11,595

11,820

12,045

12,270

12,495

32

32—35

32

11,190

11,415

11,640

11,865

12,090

12,315

12,540

12,765

12,990

33

33-36

33

11,700

11,925

12,150

12,375

12,600

12,825

13,050

13,275

13,500

34

34-37

34

12,210

12,435

12,660

12,885

13,110

13,335

13,560

13,785

14,010

35

12,720

12,945

13,170

13,395

13,620

13,845

14,070

14,295

14,520

36

13,230

13,455

13,680

13,905

14,130

14,355

14,580

14,805

15,030

37

13,740

13,965

14,190

14,415

14,640

14,865

15,090

15,315

15,540

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Löneplan B.

(Tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning, tillsatta medelst fallmakt.)

Lönegrad och

löneklass

Årslön

Lönegrad och

löneklass

Årslön

Lönegrad och

löneklass

Årslön

nr

kronor

nr

kronor

nr

kronor

i

14,000

2

16,000

3

i

18,000 i

• Löneplan C.

(Tjänstemän, tillsatta medelst förordnande för viss tid eller tills vidare.)

Lönegrad och

löneklass

nr

Årslön

kronor

Lönegrad och

löneklass

nr

Årslön

kronor

Lönegrad och

löneklass

nr

.......

Årslön

kronor

1

9,000

7

15,000

13

22,000

2

10,000

8

16,000

14

24,000

3

11,000

9

17,000

15

26,000

4

12,000

10

18,000

16

30,000

5

13,000

11

19,000

17

36,000

6

14,000

12

20,000

6 §.

Den lönegrad, till vilken varje särskild befattning är att Hänföra, angives i

t jänstef örteckningen.

För tjänsteman med lön enligt löneplan A fastställes den lönelclass, enligt

vilken lönen skall utgå, i enlighet med föreskrifterna i 7—9 §§; inom löneklass

bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens

stationeringsort blivit hänförd.

Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av

Kungl. Majit med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.

7 §•

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie befattning, tillhörande löneplan A,

erhåller tjänsteman lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta

löneklassen, där ej föreskrifterna i 8 och 9 §§ giva anledning till avvikelse

härutinnan.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre

år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta

löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 3 mom. här nedan eller i 8 eller 9 §.

3 mom. Uppfattning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass:
a)

att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas jämväl semester,

ferier under vilka tjänstemannen uppburit oavkortad lön ävensom

tjänstledighet, som avses i 13 § 1—3 mom. eller i 14 §;

Lönegrader

och löneklasser.

Begynnelselön

och löneklassuppflyttning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

45

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund av

mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört den

lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,

för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen

kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

Beslut örn uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas, utan

att tjänstemannen erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut

avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall

uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till

förnyat uppskov därmed.

4 mom. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskrifterna i 3 mom. andra

stycket punkten b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre

löneklass, må sedermera, örn hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda

därtill, kunna förordnas, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall

äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat.

8 §•

1 mom. Ordinarie tjänsteman, som befordras till tjänst inom högre löne- Lönekiassgrad,

skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre plibefordran* ^

tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt för m m

löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock högst

tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas hava

tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av nyssnämnda

föreskrift eller stadgandet i 7 § 1 mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn den.

vilken vinner befordran till ordinarie tjänst från extra ordinarie eller extra befattning

med avlöning enligt av Kungl. Maj :t fastställd löneplan, så ock i fråga

örn den, vilken vinner befordran från förordnande med vikariatslön, varom

förmäles i 21 § 3 mom. Tjänsteman, som från extra ordinarie befattning eller

förordnande med vikariatslön befordras till ordinarie tjänst inom samma lönegrad

som den, vilken han i den extra ordinarie befattningen eller under förordnandet

tillhört, må dock icke placeras i högre löneklass än som skulle hava tillkommit

honom, om han erhållit den ordinarie tjänsten vid tidpunkten för tillträdandet

av den extra ordinarie befattningen eller förordnandet.

2 mom. Därest tjänsteman omedelbart före tillträdandet av befattning, som

i detta reglemente avses, i statens tjänst innehade antingen ordinarie befattning

eller beställning, för vilken avlöningen fastställts enligt sådana äldre eller

eljest från reglementet avvikande grunder, att bestämmelserna i 1 mom. icke

kunna tillämpas å honom, eller ock anställning med avlöning enligt kollektivavtal,

skall han i den nya tjänsten hänföras lägst till den löneklass, i vilken

lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare anställningen ägt

uppbära.

Erforderliga bestämmelser rörande vad som skall förstås med avlöning i den

tidigare anställningen meddelas av Kungl. Majit.

3 mom. Örn och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilda

omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Majit kunna medgiva, att tjänsteman,

vilken tillträder i reglementet avsedd tjänst, placeras i högre löneklass

än den, till vilken lian enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. eljest skolat hänföras

:

a) där tjänstemannen omedelbart före tillträdet innehade icke-ordinarie befattning

i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt kontrakt

;

b) där tjänstemannen omedelbart före tillträdet innehade antingen extra

ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Majit fastställd

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Undantagsbestämmelser

örn löneklassplacering.

Avlöning vid

förflyttning

m. m.

löneplan eller ock förordnande nied vikariatslön oell därvid tillhörde högre lönegrad

än den, till vilken den ordinarie tjänsten är hänförd;

c) där tjänstemannen tidigare, örn ock ej omedelbart före tillträdet, under

avsevärd tid innehaft befattning eller förordnande, som under b) sägs.

Föreligga eljest beträffande tjänsteman, som tillträder i reglementet avsedd

befattning, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning och därunder

åtnjuten avlöning synnerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till

vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras, må medgivande

i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Majit.

4 mom. Har tjänsteman före tillträdandet av tjänst, som i reglementet avses,

under avsevärd tid antingen innehaft kommunal befattning eller ock i

annan icke statlig anställning utfört arbete av allmännyttig beskaffenhet, må

Kungl. Majit, där sådant prövas skäligt, kunna lämna medgivande, varom i

3 mom. förmäles.

5 mom. Ordinarie tjänsteman, som efter egen ansökning eller därom uttryckt

önskan erhåller antingen annan tjänst inom samma lönegrad eller tjänst

inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet

av den nya tjänsten innehade.

6 mom. Tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna paragraf

placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den

nya tjänsten.

3 . . 9 §•

Undantagsvis och där statens intresse sådant påkallar, må Kungl. Majit för

förvärvande av särskilt kvalificerad person till viss befattning eller för sådan

persons bibehållande vid tjänsten kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass

inom vederbörande lönegrad än den, till vilken lian enligt de i 7 och 8 §§

angivna grunderna skolat hänföras.

Är fråga örn bibehållande vid tjänsten av befattningshavare, som redan kommit

i åtnjutande av lön enligt lönegradens högsta löneklass, äger Kungl. Maj :t

under enahanda förutsättning bevilja lön enligt än högre löneklass, där sådan

finnes i löneplanen upptagen, dock högst två löneklasser över den högsta för

lönegraden gällande.

10 §.

1 morn. Varder tjänsteman på grund av bestämmelse i 3 § förflyttad till

annan tjänst inom samma lönegrad, skall han bibehållas vid den löneklassplacering

han vid förflyttningen innehade.

Förflyttas tjänsteman utan eget förvållande till tjänst inom lägre lönegrad,

skall såväl i fråga örn löneklassplacering som beträffande övriga avlöningsförmåner

så anses, som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.

Har förflyttning till befattning inom lägre lönegrad föranletts av tjänstemannens

förhållande i tjänsten, utgår avlöning enligt den lägre lönegraden,

dock att lön icke i något fall må utgå enligt lägre löneklass än den för tjänstemannen

före förflyttningen gällande.

2 moni. Nedflyttas befattning till lägre lönegrad, skall den, som då innehar

befattningen, såväl i fråga örn löneklassplacering som beträffande övriga

avlöningsförmåner anses fortfarande tillhöra den högre lönegraden.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

47

2 kap. Semester och tjänstledighet.

11 §•

1 morn. Tjänsteman äger årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn

till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal

dagar:

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år

Från och med

det år, under

vilket tjänste- mannen fyller

40 år

Tjänstemän, tillhörande lönegraderna A

1—10 . .

20 dagar

30 dagar

»

J>

A

11-23 . .

. 25 »

35 »

» »

»

A

24—34]

» »

B

1- 3} . .

. 35 »

45 » .

2> »

C

1—17j

2 mom. Semester beräknas för kalenderår. Har på grund av tjänstgöringsförhållandena

full semester icke kunnat beredas tjänsteman före kalenderårets

utgång, äger han utfå felande antal semesterdagar under första kvartalet nästpåföljande

år.

Tjänsteman, som är stationerad å ort, där kallortstillägg utgår, må kunna

medgivas rätt att i följd åtnjuta icke blott semester för löpande år utan jämväl

återstående semester för nästföregående år.

3 mom. Därest tjänsteman tillträder eller av annan anledning än avgång

med ålderspension skall frånträda befattning vid annan tidpunkt än vid årsskifte,

beräknas hans semester i förhållande till den del av året, under vilken

befattningen innehaves. Uppstår vid dylik beräkning brutet tal, avrundas semestern

till närmast högre dagantal.

4 mom. Såvitt ej vederbörande myndighet finner skäl annat medgiva, må

tjänsteman, vilken vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader åtnjuter

tjänstledighet av anledning, som omförmäles i 15 eller 16 §, icke komma i åtnjutande

av semester för det året, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar

bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens

räkning.

5 mom. Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes av vederbörande

myndighet.

6 mom. I stället för semester äga vissa tjänstemän åtnjuta ferier i enlighet

med bestämmelser, som i 8 kap. omförmälas.

12 §.

För tid, under vilken tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin befattning,

skall med hans avlöning förhållas på sätt i 13—17 §§ stadgas, så framt icke

Kungl. Maj :t finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma. Vid tjänstledighet

förekommande avdrag å lönen, tjänstledighetsavdrag, äro av tre slag,

A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna i

följande tabeller:

Semester.

Tjänstledig
hetsavdrag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Löneplan A.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

0.80

1.60

20

3.20

6.40

2

0.90

1.80

21

3.40

6.80

3

1.—

2.—

22

3.60

7.20

4

1.10

2.20

23

3.90

7.80

5

1.20

2.40

24

4.20

8.40

6

1.30

2.60

25

4.50

9.-

7

1.40

2.80

26

5.—

10.—

8

1.50

3.—

27

5.50

11.—

9

1.60

3.20

28

6.—

12.—

10

1.70

3.40

29

6.50

13.—

11

1.80

3.60

30

7.—

14.—

12

1.90

3.80

31

7.50

15.-

13

2.—

4.-

32

8.-

16.—

14

2.10

4.20

33

8.50

17.-

15

2.20

4.40

34

9.—

18.—

16

2.40

4.80

35

9.50

19.—

17

2.60

5.20

36

10.—

20.—

18

2.80

5.60

37

10.50

21.—

19

3.-

6.-

Löneplan B.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

9.—

18.—

3

12.50

25.-

2

11 —

22 —

Löneplan C.

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löneklass

nr

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

i

4.—

8.—

10

12.50

25.-

2

5.-

10.-

11

13.25

26.50

3

6.—

12.—

12

14.—

28.—

4

7.—

14.—

13

15.50

31.—

5

8.—

16.—

14

17.—

34.—

6

9.—

18.—

15

18.50

37.—

7

10.—

20.—

16

21.50

43.—

8

11 —

22.—

17

26.-

52.—

9

11.75

23.50

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

49

C-avdraget utgöres av hela lönen ävensom, i förekommande fall, övriga på

tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. I vad mån tjänsteman,

som har att vidkännas C-avdrag, skall avstå jämväl andra med tjänsten

förenade avlöningsförmåner, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit bestämmer.

13 §•

1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall tjänsteman £Tjänstledig
a)

vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår h?* °ffentallenast

med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänste- ligt^pp ag

mannen icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han under

ledigheten avstått, så ock där fråga är örn uppdrag såsom ledamot av riksdagen

;

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är örn anställning hos riksdagen eller dess

revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda vid

utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller, jämlikt Kungl. Majits bemyndigande,

av departementschef eller myndighet (kommitté- eller sakkunniguppdrag).

2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer

i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken

han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under vilken han

är inkallad till värnpliktstjänstgöring;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs

eller övning, dock högst 12 dagar av ett och samma kalenderår.

3 mom. Under tjänstledighet, som enligt medgivande av Kungl. Majit eller,

efter Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande myndighet användes för

att göra iakttagelser eller idka studier, vilka kunna tjäna verkets intressen, så

ock under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbildningskurs vid verket

skall tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.

4 mom. Då tjänsteman i andra fall än här ovan under 1—3 mom. omförmälts

åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf är fråga,

skall han vidkännas C-avdrag.

14 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föranletts

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall tjänsteman åtnjuta oavkortad

lön. Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är att

hänföra till olycksfall i arbete.

2 mom. Oavkortad lön utgår jämväl, där tjänsteman på grund av sin tjänst

blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller han i tjänsten ådragit sig

yrkessjukdom eller, svårare smittsam sjukdom och av sådan anledning åtnjuter

tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra till förekommande av

smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande

lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam sjukdom

sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag skall föranleda

anmälan till vederbörande myndighet, för så vitt den ej enligt förstnämnda

lag är att hänföra till yrkessjukdom.

15 §.

1 morn. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

fall än i 14 § avses skall tjänsteman

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 279.

Tjänstledighet

till

följd av

olycksfall i

tjänsten

m. m.

Tjänstledighet

till

följd av sjukdom

lii. m.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 279-

Tjänstledighet

för

enskild angelägenhet.

Nedsättning

av tjänsts

göringstid

samt partiell

ledighet.

a) äga uppbära oavkortad lön under högst det antal dagar

ma kalenderår, som bär nedan angives, nämligen:

för tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 1—10 ....

» » » » A 11—23 ....

» » » A 24—341

» 1 » » B 1— 3>.....

>- s » » C 1—lil

av ett och sam
-

. 25 dagar

. 20 »

. 10 » ;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom må dock ej tillkomma

tjänsteman, som, enligt vad i detta reglemente eller eljest är stadgat, i stället

för semester äger åtnjuta ferier under mer än 45 dagar årligen.

1 nästföregående stycke avsedd tjänsteman må ej heller under ferietid komma

i åtnjutande av oavkortad lön, därest han vid ferietidens början sedan minst

ett år icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag

för statens räkning, utan skall han i dylika fall vidkännas A-avdrag.

Vad i detta^ moment sägs gäller, i enlighet med vad därom är särskilt stadgat,

även i fråga örn avlöning till tjänsteman, som erhåller tjänstledighet för

tvångsvis anordnad läkarundersökning.

2 mom. Har tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag hälsas vårdande

och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han vidkännas B-avdrag.

3 mom. Såvitt ej vederbörande myndighet finner skäl annat medgiva, må

tjänsteman, som vid kalenderars ingång sedan mera än sex månader åtnjuter

tjänstledighet av anledning, som i 1 eller 2 mom. sägs, vid ledighet på grund

av sjukdom under det året icke komma i åtnjutande av oavkortad lön, förrän

han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller annan statens

tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning.

4 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90

dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

16 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall tjänsteman

a) uppbära oavkortad lön för tid, vilken han använder för verkställande av

flyttning, då han förflyttats utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan,

dock högst 3 dagar;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver

arbete, som prövas vara av betydelse för verket eller för tjänstemannens kompetens

för viss uppgift eller befattning inom verket, dock sammanlagt högst

120 dagar av den tid han innehar befattning inom en och samma lönegrad;

c) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas intressen

i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 15 dagar av

ett och samma kalenderår;

d) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 15 dagar av ett och samma kalenderår; samt

e) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—d) säms

17 §.

1 mom. Där tjänsteman av anledning, som enligt stadgandena i 13—16 §§

medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgöringstiden,

skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden

nedsatts.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 279-

51

2 mom. Har tjänsteman för handläggning av visst ärende eller ^viss grupp

av ärenden inom verket eller eljest för fullgörande av särskilt åliggande i

tjänsten erhållit befrielse helt eller delvis från övriga honom åliggande tjänstegöromål,

skall han för den tid sådan befrielse varar, åtnjuta oavkortad lön.

18 §.

1 mom. Tjänsteman, som är avstängd från tjänstgöring, hålles häktad för

brott eller undergår frihetsstraff, skall under tiden vidkännas C-avdrag, så

framt ej prövas skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. Finnes

avstängningsåtgärden hava varit obefogad eller blir för brott häktad frikänd,

skall vad av hans avlöning innehållits till honom utbetalas.

Vad sålunda stadgats i fråga örn tjänsteman, vilken hålles häktad för brott,

skall gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles såsom

misstänkt för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, tjänstemannen

skall äga åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.

1 fråga örn avlöning till tjänsteman, som avstängts från tjänstgöring på

grund av vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning,

är särskilt stadgat.

2 mom. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig

ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, skall

han för den tiden vidkännas C-avdrag.

19 §.

Där arbetets behöriga gång kräver tjänstgöring jämväl under sön- och helgdag,

skall tjänsteman, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske, beredas

frihet från tjänstgöring minst varannan sådan dag.

3 kap. Fasta lönetillägg oell särskilda ersättningar.

2° §.

Till tjänsteman, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där

vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt

kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår

kallortstillägg med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp

för år räknat, nämligen:

för kallortsklass I . . . 90 kronor för kallortsklass IV . . 360 kronor

» » II ... 150 » » » V . . 540 »

» » III . . . 240 » » » Yl. . 720 »

Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,

och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.

Maj :t.

21 §.

1 mom. Tjänsteman med lön enligt löneplan A, vilken erhållit förordnande

att såsom vikarie uppehålla befattning inom högre lönegrad av samma

löneplan, äger uppbära vikariatsersättning med belopp för dag räknat, motsvarande

skillnaden mellan de i nedanstående tabell angivna beloppen för,

å ena sidan, den lönegrad till vilken den uppehållna befattningen är hänförd

och, å andra sidan, den lönegrad den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock

med minst 60 öre örn dagen:

Avstängning

från tjänstgöring

m. m.

Helgdags
ledighet.

Kallorts
tillägg.

Vikariatsersättning

och vikariatslön.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj-.ts proposition nr 279-

Lönegrad

nr

i

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

1

0.G0

13

2.35

24

6.25

2

0.70

14

2.55

25

6.85

3

0.80

15

2.80

26

7.45

4

0.90

16

3.05

27

8.05

5

1.05

17

3.35

28

8.70

6

1.20

18

3.65

29

9.35

7

1.35

19

4.—

30

10.-

8

1.50

20

4.35

31

10.65

9

1.G5

21

4.70

32

11.30

10

1.80

22

5.05

33

11.95

11

1.95

23

5.65

34

12.60

12

2.15

2 mom. De i 1 morn. meddelade bestämmelserna angående vikariatsersättning

skola tillämpas jämväl beträffande tjänsteman, vilken, utan att fråga är

örn vikariat, erhållit förordnande att bestrida göromål, som eljest ankomma på

tjänsteman tillhörande högre lönegrad, eller vilken förordnats såsom vikarie i

fall, som avses i 17 §. Då så med hänsyn till göromålens omfattning finnes

skäligt, må emellertid ersättningen därvid bestämmas till lägre belopp än i 1

mom. föreskrives.

3 mom. Kan förordnande, som avses i 1 eller 2 morn., väntas bliva av längre

varaktighet, äger Kungl. Maj :t medgiva, att den förordnade må, i stället för

lön å egen befattning samt vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 morn.,

uppbära vikariatslön. Såsom förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäller

tillika, att förordnandet, i förekommande fall efter kungörande till ansökning,

meddelats i den ordning, som är stadgad för den uppehållna tjänstens

besättande med ordinarie innehavare.

Vikariatslön utgår enligt löneklassen närmast lägre än den, vilken skulle

hava gällt, därest den förordnade varit ordinarie innehavare av den högre

tjänsten, varvid emellertid skall iakttagas, å ena sidan, att vikariatslönen med

minst en löneklass överstiger den för vederbörande i egen befattning gällande

löneklassen och, å andra sidan, att vikariatslönen icke må utgå enligt högre

löneklass än den högsta för den högre tjänsten gällande löneklassen.

Understiger månadsbeloppet av den sålunda beräknade vikariatslönen vad

den förordnade ägt uppbära i lön å egen befattning för hel månad jämte vikariatsersättning

enligt bestämmelserna i 1 mom. för 30 dagar, skall vikariatslönen

utgå med däremot svarande högre belopp.

För den, som uppbär vikariatslön, gälla i övrigt i tillämpliga delar de stadgande^

som meddelats beträffande ordinarie tjänsteman i den lönegrad förordnandet

avser. Den förordnade anses därvid tillhöra den löneklass, enligt

vilken vikariatslönen med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket utgår

eller skolat utgå.

4 mom. Ersättning vid vikariat å ordinarie tjänst i andra fall än i 1—3

mom. avses bestämmes av Kungl. Maj :t.

5 mom. Tjänsteman, som förordnas att såsom vikarie bestrida extra ordinarie

befattning inom högre lönegrad, äger uppbära den vikariatsersättning,

som enligt 1 mom. skulle tillkomma honom, därest jämväl den extra ordinarie

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. May.ts proposition nr 279.

befattningen vore ordinarie, och skall i övriga hänseenden ej lida inskränkning

i de förmåner, som tillkomma honom i hans ordinarie tjänst.

22 §.

Angående ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden gäller vad

därom är stadgat i allmänna resereglemente! och i särskilda av Kungl. Majit

meddelade föreskrifter.

23 §.

Under tjänstgöring å annan ort inom riket än stationeringsorten (tjänstgöringsområdet)

äger tjänsteman åtnjuta tfänstgöring straktamente enligt de

särskilda bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, dock icke i något fall

till högre belopp än den för tjänstemannen enligt allmänna resereglemente!

bestämda traktamentsersättningen.

24 §.

Tjänsteman, som utan egen ansökning eller därom uttryckt önskan förflyttats

från en stationeringsort till en annan eller som vid övergång från ickeordinarie

till ordinarie tjänst eller till följd av befordran eller förordnande att

uppehålla annan tjänst nödgats flytta till annan ort eller som eljest fått sig

ålagt att byta bostad, äger i anledning härav uppbära ersättning för flyttningskostnad

enligt de särskilda bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t.

Vad nu är sagt gäller ock i fråga örn tjänsteman, som förflyttats eller befordrats

till ordinarie befattning, å vilken detta reglemente icke äger tillämpning,

eller vilken förordnats att uppehålla sådan befattning, så ock i fråga örn

tjänsteman, som från dylik befattning befordras till eller förordnats å tjänst,

som i reglementet avses.

25 §.

Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller verkställer

kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Majit fastställda

grunder erhålla felräkning spenning ar till belopp, som bestämmes med

hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och

i förhållande till uppbördens eller utbetalningens omfattning. Felräkningspenningar

må icke vid en och samma befattning utgå med högre belopp än 600

kronor för år räknat.

För tid, under vilken här avsedd tjänsteman icke bestrider sin tjänst, uppbäras

felräkningspenningarna av den, som uppehåller tjänsten.

26 §.

1 mom. Där tjänstgöring utöver fastställd arbetstid undantagsvis måste

äga rum, må för dylik tjänstgöring å befattning, tillhörande någon av lönegraderna

A 1—18, kunna utbetalas övertidsersättning med nedanstående belopp

för timme räknat:

Vid övertids- arbete å befatt- ning inom

lönegrad

nr

Kronor

Vid övertids- arbete å befatt- ning inom

lönegrad

nr

Kronor

Vid övertids- arbete å befatt- ning inom

lönegrad

nr

Kronor

1

1.30

7

1.70

13

2.30

2

1.35

8

1.80

14

2.40

3

1.40

9

1.90

15

2.50

4

1.46

10

2.—

16

2.70

5

1.60

11

2.10

17

2.90

(i

1.60

12

2.20

18

3.10

Rese
ersättning.

Tjänstgö
ringstrakta
mente.

Ersättning

för flyttningskostnad.

Felräknings
penningar.

Övertids
ersättning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Ackord eller

beting.

Ersättning

för särskilda

uppdrag

m. m.

Avlöningsförmåner,

å

vilka rörligt

tillägg utgår,

m. m.

För beräkning av övertidsersättning skall varje timme mellan klockan 22

ock 6, varunder övertidsarbete fullgjorts, ävensom varje övertidstimme å sönoch

helgdag samt å påskafton, midsommarafton ock julafton räknas såsom en

ock en kalv timme.

2 moni. Såsom allmänt villkor för utbetalande av övertidsersättning gäller,

att överordnad i varje särskilt fall beordrat eller godkänt arbetets utförande

å tid utöver fastställd arbetstid samt att mot övertidsarbetet svarande

ledighet icke lämpligen kan beredas.

Med fastställd arbetstid förstås den av Kungl. Majit eller vederbörande

myndighet för befattningen eller för visst slag av tjänstgöring bestämda tjänstgöringstiden.

3 moni. Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av föreskrifterna i

denna paragraf utfärdas av Kungl. Majit.

27 §•

Tjänsteman, tillhörande någon av lönegraderna A 1—18, må för utförande

av visst arbete kunna, efter därom träffad överenskommelse, i stället för fastställd

avlöning uppbära ersättning efter ackord eller beting, där så prövas

lämpligt för tillgodoseende av statens intressen.

28 §.

1 mom. I fall, som omförmälas i 8 kap. av reglementet, må vid vissa befattningar

ävensom för särskilda uppdrag eller särskild tjänstgöring vid vederbörande

verk utgå ersättningar och förmåner i enlighet med vad i nämnda

kapitel stadgas.

Har tjänsteman, vilken åtnjuter ersättning för särskilt uppdrag, erhållit

annan ledighet än semester (ferier), skall, där ej för särskilt fall annorlunda

stadgas i reglementet, på beslut av Kungl. Maj ;t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av vederbörande myndighet bero, i vad mån ersättningen må för

den tiden tillgodonjutas.

2 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas tjänsteman, därest

medel för sådant ändamål finnas anvisade.

3 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut

av Kungl. Majit och riksdagen medgivits må tjänsteman icke för tjänstgöring

vid vederbörande verk åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl.

Majit för uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom tjänstemannens

vanliga tjänstutövning, anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva

särskild gottgörelse.

4 kap. Rörligt tillägg.

29 §•

1 morn. Å följande i 1 och 3 kap. omförmälda avlöningsförmåner, nämligen

lön, vikariatsersättning och vikariatslön, samt å expektansarvode, varom

förmäles i 8 kap., utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som

i detta kapitel angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ökning i de allmänna

levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med de genomsnittliga

levnadskostnaderna under år 1935.

2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935

års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.

På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,

som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå

(levnadskostnadstalet).

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279-

55

Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse

från och med den månad, under vilken Kungl. Maj :ts beslut kungjorts, intill

den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Maj :t fastställes.

30 §.

1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i för- Grunder för

hållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter rörligt

eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald av fyra, tlllägs''

vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått sådan

ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat

procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mångfald

av fyra.

2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att, även

örn levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt tilllägg

likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.

31 §•

1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av de Beräkning

avlöningsförmåner, å vilka sådant tillägg enligt bestämmelserna i 29 § 1 mom. ^ rörligt

må åtnjutas. 1 ags''

Härvid skall dock iakttagas,

att tillägg ej beräknas å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor,

och ej heller å i avlöningen ingående öretal, som överskjuter fullt krontal,

samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall

jämkas till närmaste femtal.

2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

5 kap. Sjukvård, och begravningshjälp.

.32 §.

1 morn. Vid sjukdom erhåller tjänsteman på statens bekostnad läkarvård Allmänna

jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som med
fört

förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsför- SJ

mågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av olycksfallet

nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de villkor, som i detta kapitel

stadgas eller av Kungl. Majit för särskilt fall bestämmas.

Där ej fråga är örn olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård

endast örn sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar

eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom, vilken

står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.

2 mom. Vad i detta kapitel stadgas i fråga örn olycksfall i tjänsten gäller

även i fall, som avses i 14 § 2 mom.

3 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna

i detta kapitel meddelas av Kungl. Majit.

33 §.

Läkarvård, som enligt detta reglemente bekostas av statsmedel, skall, där Verksläkare.

ej annat följer av vad här nedan stadgas, ombesörjas av särskilda, för sådant

ändamål anställda verksläkare.

Instruktion för verksläkare utfärdas av Kungl. Majit.

34 §.

1 mom. Tjänsteman är berättigad att kostnadsfritt anlita verksläkaren för Läkarvård

erhållande av läkarvård och intyg, som i tjänsten erfordras rörande tjänste- och läkarmannens

hälsotillstånd. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller an
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis proposition nr 279-

nan undersökning, som ej lämpligen kan utföras av verksläkaren, skall jämväl

kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel.

Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som

nyss^ sagts, ma bestridas av statsmedel även i de fall, då tjänsteman uppehåller

sig å sådan ort, att han icke lämpligen kan anlita verksläkaren, eller då vid

trängande behov av läkarvård verksläkaren icke hinner anlitas. I dylika fall

bör tjänstemannen i första rummet hänvända sig till annan av staten eller av

kommunen anställd läkare.

2 mom. Läkarintyg, som i tjänsten åberopas, skall vara utfärdat av verksläkaren

eller försett med dennes attest. Likaså skall räkning å kostnad för

rådfrågning eller behandling av annan läkare eller av tandläkare vara attesterad

av verksläkaren, innan utbetalning på grund av räkningen äger rum.

35 §.

Sjukhusvård. 1 morn. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej nedan

annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att verksläkaren

eller annan läkare, som tjänstemannen enligt bestämmelserna i 34 § 1 mom.

ägt anlita, förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som

nedan angivas.

Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:

a) i fråga örn egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften

för plats

å allmän sal beträffande tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 1—8;

i halvenskilt ram eller, örn sådant ej finnes tillgängligt, enskilt rum beträffande

tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 9—23; samt

i enskilt rum beträffande tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 24—34,

B 1—3 och C 1—17;

b) i fråga örn vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda avgiften

för vård

å allmän avdelning beträffande tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 1—- 23; samt

å avdelning för rumspatienter beträffande tjänstemän, tillhörande lönegraderna

A 24—34, B 1—3 och C 1—17.

Till kostnader för sjukhusvård hänföres ock sådant arvode, som i enskilt

eller halvenskilt rum vårdad tjänsteman erlagt till för vården ansvarig sjukhusläkare.

Bidrag av statsmedel till dylikt arvode må icke överstiga lägsta

tillämpliga beloppet enligt den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade

rådgivande taxan. Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må

likväl efter prövning av vederbörande myndighet högre bidrag kunna utgå,

dock icke med större belopp än det, som med tillämpning av den rådgivande

taxan högst skulle hava erlagts.

Där beträffande tjänsteman, tillhörande någon av lönegraderna A 1-—8,

verksläkaren prövar den sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt eller, örn

sådant ej finnes tillgängligt, enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas,

av statsmedel bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos

hela kostnaden för vården och eljest den del av sagda kostnad, som

överskjuter halva beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften

för plats å allmän säl. I kostnaden må härvid läkararvode inberäknas med

högst det belopp, som vid tillämpning av sista punkten i nästföregående stycke

skolat ersättas av statsmedel.

Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare

plats än den, som kommit till användning.

Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 279-

57

staten, landsting eller kommun, Konung Oscar II :s jubileumsfond tillhörigt

sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande

verksamhet.

2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda

förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel intill

det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt sjukhus;

dock att, där fråga är örn olycksfall i tjänsten, på vederbörande myndighets

prövning må bero, huruvida vårdkostnaden må ersättas med högre belopp än

nu sagts.

36 §.

1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behand- Speciaiistling

av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid fall

av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under förutsättning

att verksläkaren eller annan läkare, som tjänstemannen enligt bestämmelserna

i 34 § 1 mom. ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig

samt verksläkaren antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt

valet av specialist.

Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,

som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus, bestridas helt av statsmedel.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn

kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 32 § 1 mom. andra

stycket.

37 §.

1 mom. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskri- Läkemedel,

vits antingen av verksläkaren eller annan läkare, vilken tjänstemannen enligt

bestämmelserna i 34 § 1 morn. ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken

tjänstemannen enligt bestämmelserna i 36 § 1 mom. hänvänt sig.

2 mom. Där ej Kungl. Majit för visst verk annorlunda förordnar, skall

räkning å läkemedelskostnad vara attesterad av verksläkaren, innan utbetalning

på grund av räkningen äger rum.

38 §.

1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som av Bad, massage

verksläkaren ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven sjuk- m- mdom,

må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel.

2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälpmedel,

som tjänsteman nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, bekostas

av statsmedel.

3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination

mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

.39 §•

I den mån så prövas skäligt, må av statsmedel bestridas kostnad för den Resor och

sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning, under sjukförutsättning

att verksläkaren eller annan läkare, som tjänstemannen enligt transporter,

bestämmelserna i 34 § 1 mom. ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen

nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling.

Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa, som

tjänsteman nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga

är örn olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 38 §

1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 88 § 2 mom.

Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,

då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Begravningshjälp

m. m.

Skyldighet

att bebo

tjänstebostad

m. m.

Ersättning

för tjänstebostad

m. m,

40 §■

1 morn. Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 400 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga, som

äro berättigade till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,

skall dock, där tjänstemannens lön för månad jämte därå belöpande rörligt

tillägg överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen ökas med

ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg och

familjepension skola läggas till grund förhållandena under den månad, då

dödsfallet inträffat.

1 begravningshjälp, varom bär stadgas, skall den vid dödsfall till följd av

olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen

anses inbegripen.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas örn förhöjning i vissa fall av begravningshjälp

skall, enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t,

äga motsvarande tillämpning beträffande tjänsteman, som på grund av statstjänsten

åtnjuter familjepensionsrätt enligt andra föreskrifter än som innefattas

i allmänna familjepensionsreglementet.

3 morn. Avlider tjänsteman under tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten,

må utöver begravningshjälp, varom i 1 mom. förmäles, efter vederbörande

myndighets bestämmande i förekommande fall av statsmedel bestridas kostnaderna

för transport av den avlidne till stationeringsorten eller till annan ort,

i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna för transport

till stationeringsorten.

6 kap. Tjänstebostad m. m.

tv. . •- ■ ...41 §•

Därest at tjänsteman anvisas tjänstebostad, är han skyldig att bebo densamma.

Med tjänstebostad förstås av statsverket ägd eller disponerad lägenhet,

vars upplåtande at viss tjänsteman vid verket finnes påkallat ur tjänstesynpunkt.

I fråga örn lägenhetens begagnande och bestämmandet av ersättningen härför

gälla de närmare föreskrifter, som i detta kapitel stadgas eller som eljest

meddelas av Kungl. Majit eller vederbörande myndighet.

42 §•

1 morn. För tjänstebostads begagnande skall tjänsteman månadsvis erlägga

ersättning genom avdrag å avlöningen eller, i den mån honom tillkommande

avlöningsbelopp ej därtill förslår, genom kontant inbetalning.

2 mom. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen i förekommande fall

gottgörelse för centraluppvärmning eller för tillhandahållande av möbler, så

ock för ladugård, planteringsland eller dylikt, som följer med bostaden, bestämmes

med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller för lägenhet,

vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet i övrigt

kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostad belägen å ort, där

hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid ersättningens bestämmande,

saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det hyrestal, som för orten beräknats

i samband med dyrortsgrupperingen.

3 mom. Kan överenskommelse rörande ersättningens storlek icke träffas

mellan vederbörande myndighet och tjänsteman, som skall bebo lägenheten,

bänskjutes frågan till statens bostadsnämnd, vilken består av en opartisk ordförande

samt representanter för förvaltnings- och personalintressena, över

nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till dess avgörande, må klagan icke

föras.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279-

59

Intill dess ersättningen blivit bestämd, skall densamma utgå med det av

myndigheten fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest

beloppet av bostadsnämnden nedsättes, återbekomma vad han erlagt för

mycket.

Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän

minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.

43 §.

1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo Avträdande

skall, såvida annat icke avtalats, avträda bostaden å fardag, som infaller näst av tJänsteefter

tre månader från det uppsägning skett eller dödsfall timat; dock skall, os a m'' m

örn icke annorlunda överenskommes, avflyttning ske:

a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas och

ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan bostad

ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader

från det han erhöll kännedom örn beslutet rörande befordringen eller förflyttningen

;

b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, å närmaste fardag

efter avgången;

c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den

löpande månadens utgång.

2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall

i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta

utrymme i bostaden för tjänstemannens vikare eller efterträdare.

44 §.

Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla Ersättning

tjänsteman bränsle eller belysning för hans bostad, skall han erlägga ersättning för bränsle

därför, beräknad efter myndighetens självkostnadspris. °CnineyS

7 kap. Tjänstedräkt.

45 §. _

Tjänsteman, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt Tiiihanda(uniform)

eller bära tjänstetecken eller vars tjänstgöring påkallar nyttjandet hållande av

av särskild skyddsbeklädnad, äger genom vederbörande myndighets försorg tJa^te^rakt

bekomma för ändamålet erforderliga persedlar och materialier antingen med

äganderätt, mot särskild ersättning enligt de i 46 § angivna grunderna, eller,

där så prövas lämpligt i fråga örn tjänstetecken eller skyddsbeklädnad, såsom

lån.

46 §.

1 mom. Ersättning för utbekomna klädespersedlar eller materialier skall Ersättning

motsvara myndighetens självkostnadspris. I fråga örn tjänsteman, som är för klädespliktig

att under tjänstgöring bära fullständig uniform, skall dock vid ersätt- Materialieri

ningens bestämmande avdragas ett belopp, motsvarande trettio procent av

självkostnadspriset, vederbörande myndighet likväl obetaget att, där särskilda

skäl därtill föreligga, medgiva större avdrag, dock högst femtio procent av

självkostnadspriset.

2 mom. Ersättning skall i regel erläggas kontant vid persedlarnas eller

materialiernas utbekommande. Efter lämnat medgivande må ersättningen dock

kunna erläggas genom avdrag å tjänstemannens avlöning under viss tid.

3 mom. Smärre tjänstetecken samt tillbehör till uniform, såsom gradbeteckningar,

mössmärken och knappar, vilka utlämnats mot ersättning, må, efter

skälig brukningstid, av myndigheten återinlösas med ett belopp, motsvarande

hälften av den erlagda ersättningen.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Brukningstid _ Till tjänsteman må icke utlämnas persedlar eller materialier i större omfattar

persedlar ning eller av annat slag än som erfordras för hans persoidiga bruk i tjänsten.

''alier." ledning vid utlämnandet skall fastställas, vad som för olika persedlar under

skilda tjänstgöringsförhållanden skall anses motsvara normal brukningstid.

Därest persedlarna på grund av olyckshändelse, stöld eller dylikt förstörts,

skadats eller frånhänts tjänstemannen, må utlämningen av ersättningspersedlar

kunna äga rum utan hinder därav, att den fastställda brukningstiden ej tilländalupit.

Vad sålunda stadgas gäller även i fråga örn persedlar och materialier, vilka

utlämnats såsom lån.

8 kap. Särskilda bestämmelser.

o 48 §•

Särskilda Såsom tillägg till eller undantag från vad i 1 avd. samt 2 avd. 1—7 kap.

bffir“ksaer stadgas skola för vissa i denna avdelning avsedda tjänstemän, som här nedan

tjänstemän, i 4:9 ^8 §§ angivas, gälla de särskilda bestämmelser, som i nämnda paragrafer

meddelas.

49 §.

Andra huvudtiteln.

1 mom. Nedre justitierevisionen.

Semester. _ För revisionssekreterare äger nedre justitierevisionen utsträcka semestertiden

utöver den i 11 § 1 mom. stadgade, dock att den sammanlagda semestertiden

icke må överstiga 45 dagar.

2 mom. Rikets hovrätter.

Semester. För hovrättsråd äger hovrätten utsträcka semestertiden utöver den i 11 §

1 mom. stadgade, dock att den sammanlagda semestertiden icke må överstiga

45 dagar.

3 mom. Vattendomstolarna.

För- 1. För vattenrättsingenjör skola i fråga örn förflyttningsskyldighet gälla

skyldighet. de i 3 § 3 morn. första stycket meddelade bestämmelserna.

Avignings- 2. Vattenrättsdomare äger uppbära avlönings förstärkning med 1,500 kroförstärkning.

nor för ar. Kungl. Maj :t äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då vattenrättsdomare åtnjuter tjänstledighet, under vilken han

är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

4 mom. Fångvårdsstaten.

Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid vederbörande anstalt

orm ner. tvätt för tjänstemannens enskilda räkning, har han att härför erlägga ersättning

genom avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av

fångvårdsstyrelsen.

50 §.

Tredje huvudtiteln.

Utrikesförvaltningen.

1. Ort utom riket skall anses tillhöra ortsgrupp I.

riket.

Semester. 2. a) Tjänsteman med stationering utomlands äger årligen, där sådant

utan olägenhet kan ske, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

Tjänstemän, tillhörande lönegraderna A 12, A 16 och A 21 ... 45 dagar.

» * » A 26, A 30, B 2 och B 3 . 60 » .

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

61

Härutöver må, därest Kungl. Maj :t prövar skäligt sådant medgiva, tjänsteman

med stationering utom Europa eller å mera avlägset belägen ort inom

Europa, åtnjuta semester under högst det antal dagar, som åtgår för resa från

stationeringsorten till Stockholm och åter.

Har tjänsteman med stationering utomlands för att efter semestern åter inställa

sig till tjänstgöring försäkrat sig örn lägenhet för avresa på sådan tid,

att han enligt fastställd tidtabell och turlista skolat inträffa å stationeringsorten

före semestertidens utgång, skall det, där han prövas hava planlagt sin

resa med nödig omsorg, icke föras honom till last, om han till följd av försening

av järnvägståg eller ångfartyg eller annan jämförlig omständighet senare

framkommer till stationeringsorten.

b) För besök i Sverige må tjänsteman i följd åtnjuta icke blott semester för

löpande år utan jämväl återstående semester för

nästföregående år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Nord-Amerika

eller Nord-Af rika,

nästföregående två år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Asien,

Syd-Amerika eller Syd-Afrika, samt

nästföregående tre år, såvitt angår tjänsteman med stationering i Australien.

3. Vad i 14 § 1 morn. stadgas äger motsvarande tillämpning dels å tjänsteman

med stationering i land med tropiskt eller halvtropiskt klimat, vilken

angripits av svårare klimatsjukdom i akut form, dels ock å tjänsteman, som

å utländsk tjänstgöringsort angripits av där epidemiskt uppträdande svårare

sjukdom, som icke alls eller allenast i sällsynta fall förekommer inom Sverige.

4. Kungl. Majit äger på därom gjord framställning bevilja tjänsteman med

stationering utom Europa bidrag för resa till Sverige under semester. Tjänsteman

må tilldelas sådant bidrag högst en gång vart tredje år eller, när särskilda

skäl tala därför och fråga är örn tjänsteman med stationering i land nied

särskilt hälsovådligt klimat, högst en gång vart annat år. Bidraget må icke

beviljas till högre belopp än som motsvarar kostnaden för biljetter, i vilkas

pris kosthåll icke ingår, till Stockholm och åter till stationeringsorten för

tjänstemannen, hans hustru ävensom hans barn under 19 års ålder.

Kungl. Majit äger föreskriva de särskilda villkor för åtnjutande av resebidrag,

som må finnas lämpliga.

5. Tjänsteman med stationering utomlands äger enligt av Kungl. Majit

meddelade bestämmelser uppbära ersättning för flyttningskostnad jämväl i

andra fall än i 24 § sägs.

6. Kabinettssekreteraren och chefen för utrikesdepartementets pressbyrå

äga åtnjuta representationsbidrag, envar med 6,000 kronor för år.

Kungl. Maj :t äger bestämma, huru med nämnda bidrag skall förfaras vid

semester eller tjänstledighet för tjänstemannen.

Kabinettssekreteraren äger tillika uppbära hyresbidrag med 4,000 kronor

för år.

7. a) Tjänsteman med stationering utomlands äger åtnjuta

orlstillägg enligt särskild stat,

barnbidrag, därest han på grund av försörjningsplikt underhåller barn under

19 års ålder, med 750 kronor för ett och 500 kronor för varje ytterligare

barn under 10 års ålder samt med 2,000 kronor för varje barn, som fyllt 10

år, allt för år räknat,

utomeuropeiskt tillägg, därest han är stationerad i land utom Europa eller i

Sovjetunionen, med följande belopp för år, nämligen:

1,500 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 12 eller A 16,

3.000 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 21, och

5.000 kronor, såvitt angår tjänsteman i lönegraden A 26. A 30, B 2 eller

B 3,

Tjänstledighet

till följd

av klimat - sjukdom.

Resebidrag.

Ersättning

för flyttningskostnad.

Särskilda

löneförmåner

till tjänstemän

i utrikesdepartementet.

Särskilda

löneförmåner

till tjänstemän

med

stationering

utomlands.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

chargé d’affaires-tillägg, därest han tillhör lönegraden A 21, A 26 eller A 30

och förordnats att i egenskap av chargé d’affaires förestå beskickning å ort,

där sändebud icke är stadigvarande placerat, med 2,000 kronor för år,

bidrag för inköp av automobil, därest han för första gången förordnats att

i egenskap av sändebud tjänstgöra såsom chef för beskickning, med 6,000

kronor,

ersättning för hållande av automobil, därest han innehar förordnande att

i egenskap av sändebud tjänstgöra såsom chef för beskickning och för sin

ämbetsutövning använder sådant fordon, med ett belopp för år, som motsvarar

summan av dels det för diplomatisk personal å sändebudets stationeringsort

gällande priset för 2,000 liter bensin, dels kostnaden för försäkring

å sändebudet tillhörig automobil, omfattande såväl ansvarighetsförsäkring

som försäkring för skada å automobilen, dels kostnaden för hyra av

automobilgarage, därest sådant ej finnes inom beskickningshuset, dels ock

500 kronor,

förflyttningsbidrag, därest han tillhör lönegraden A 21, A 26, A 30, B 2 eller

B 3 och för att tillträda honom meddelat förordnande att tjänstgöra utomlands

eller för att med frånträdande av sådant förordnande tjänstgöra i

utrikesdepartementet nödgas flytta från ort till annan, med ett belopp, som

motsvarar lön jämte därå belöpande rörligt tillägg ävensom i förekommande

fall ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg och chargé d’affaires-tillägg

under en månad vid den tjänst, som tillträdes, dock högst 3,500 kronor, ävensom
språktillägg,

därest han tillhör lönegraden A 12 eller A 16, med 1,000 kronor

för år, under förutsättning att tjänsten i anseende till språkförhållandena

i det land, där han är stationerad, påkallar användande i större utsträckning

av annat språk än de skandinaviska, engelska, franska eller tyska språken,

att tjänstemannen visar sig besitta god färdighet i det ifrågavarande språket

samt att Kungl. Majit, på framställning av chefen för vederbörande beskickning,

prövar skäligt, att sådant tillägg må utgå.

b) Ortstillägg, barnbidrag, utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affaires-tilllägg,

ersättning för hållande av automobil ävensom språktillägg utgå, under i

övrigt stadgade förutsättningar, från och med den dag tjänstemannen på

grund av honom meddelat förordnande inträder i utövning av tjänst, varmed

tillägg är förenat, till och med den dag han, i anslutning till förordnandets upphörande,

upphör att utöva samma tjänst. Kungl. Majit äger dock bestämma,

huru med nämnda lönetillägg skall förfaras, då tjänstemannen åtnjuter tjänstledighet

med skyldighet att vidkännas tjänstledighetsavdrag eller då han

tjänstgör i utrikesdepartementet eller eljest å ort utom verksamhetsområdet.

; c) Vad beträffar åtnjutande av ortstillägg, utomeuropeiskt tillägg och chargé

d’affaires-tillägg vid vikariat skall, där ej Kungl. Majit för särskilt fall annorlunda

förordnar, gälla, att vikarien äger, mot avstående i förekommande

fall av honom å egen tjänst tillkommande dylika tillägg, åtnjuta, där vikariatet

avser befattning såsom chef för beskickning eller generaikonsulat, hälften

av. de med denna befattning förenade tilläggen eller motsvarande belopp

men eljest sist avsedda tillägg oavkortade eller däremot svarande belopp. Tjänsteman,

som förordnas att under befattningshavarens semester bestrida befattning

å ort, där han är stationerad, må dock ej härför åtnjuta förhöjda tilläggsförmåner.

o Vid tillämpningen härav skall iakttagas, att tjänsteman vid vikariat icke i

något fall åtnjuter mindre tilläggsförmåner än de, som tillkomma honom i

hans egen tjänst.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

63

8. Försättes tjänsteman i disponibilitet, må Kungl. Majit tillerkänna honom Expektansexpektansarvode,

vilket dock ej må sättas till högre belopp än som motsvarar arvode,

lönen för den befattning han senast innehaft, minskad med A-avdrag.

9. I fråga örn sjukvård skola beträffande tjänsteman med stationering utom- Sjukvård,

lands gälla de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj :t utfärdas.

10. Avlider tjänsteman å ort utom riket, utgår begravningshjälp med be- Begravnings
lopp,

som Kungl. Maj :t prövar skäligt. hjälp.

11. De såsom beskickningschefer tjänstgörande sändebuden äga utan hin- Tjänsteder

av föreskrifterna i 42 och 44 §§ åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning bostad,

och belysning.

Vid sändebuds tillträde till sin tjänst skall för honom avsedd bostad, enligt

de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar, genom statens försorg vara

försedd med möblering och andra inventarier för representationsändamål.

Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, bekostas

av staten, i den mån skada icke uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse

från bostadsinnehavarens sida. Andra av staten anskaffade inventarier

skall sändebud överlämna till efterträdaren i det skick, vari de mottagits.

Huruvida annan befattningshavare än i första stycket sägs må åtnjuta förmån

av fri tjänstebostad med uppvärmning och belysning, beror på prövning

av Kungl. Majit och riksdagen i varje särskilt fall.

51 §.

Fjärde huvudtiteln.

1 mom. Försvarsdepartementets kommandoexpeditioner.

Cheferna för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner äga upp- Ekiperingsbära

årligt ekipering sbidrag enligt de bestämmelser, som meddelas i militära bidrag m. m.

avlöningsreglementet. Föreskrifterna i militära avlöningsreglementet angående

rätt för beställningshavare att mot ersättning från kronans förråd utbekomma

uniformspersedlar eller därför erforderliga materialier ävensom vid kronans

verkstäder låta tillverka dylika persedlar skola jämväl äga tillämpning å

nämnda tjänstemän.

2 mom. Sjökarteverket.

Angående särskilda förmåner till tjänsteman vid sjökarteverket, vilken del- Särskilda förtager

i sjömätningsarbete, gäller vad Kungl. Maj :t därom förordnar. måner vid

sjömätnings
§

arbete.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Socialstyrelsen.

Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare, stäiiföreutgår

särskilt arvode med 1,200 kronor för år. trädararvode.

2 mom. Riksförsäkringsanstalten.

Till tjänsteman, som förordnats ait vara generaldirektörens ställföreträdare, Stäiiföreutgår

särskilt arvode med 1,200 kronor för år. trädararvode.

3 mom. Pensionsstyrelsen.

Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare, stäiiföreutgår

särskilt arvode med 1,200 kronor för år. trädararvode.

4 mom. Statens skyddshem.

1. Chef, tillika läkare, vid statens anstalt för själsligt abnorma manliga

skyddshemselever är skyldig att utan särskild ersättning tillika vara psykiatrisk

rådgivare åt skyddshemsinspektören. Han är ock pliktig att mot ersättning,

som av socialstyrelsen godkännes, stå till förfogande såsom läkare vid Stockholms

stadsmissions skyddshem för själsligt abnorma flickor.

Viss tjänstgöringsskyldighet

för

chef, tillika

läkare.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

vikariats- 2. Vid bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön enligt de i

ersättning och 21 § angivna grunderna skall befattning såsom chef, tillika läkare, anses till“fflfn.

1 höra lönegraden A 29.

Tjänste- 3. Il punkten omförmäld chef äger utan hinder av föreskrifterna i 42

bostad. och 44 §§ åtnjuta fri tjänstebostad med bränsle ävensom elektrisk belysning,

där sådan anordnats, dock med skyldighet för tjänstemannen att själv bekosta

armatur och lampor. Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade

rörande tjänstebostads begagnande, skola dock även beträffande tjänsteman,

varom här är fråga, gälla de i 43 § meddelade bestämmelserna angående

avträdande av tjänstebostad samt upplåtande av utrymme i bostaden för

vikarie eller efterträdare.

Därest tjänsteman, som i föregående stycke avses, på grund av sjukdom av

sådan art, att han finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit

tjänstledighet under längre tid än ett, år i följd, skall han vara skyldig att,

efter socialstyrelsens beprövande, avstå från den honom tillkommande bostaden

och övriga här ifrågavarande naturaförmåner mot kontant ersättning till det

belopp, som Kungl. Majit finner skäligt.

Vissa natura- 4. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid vederbörande

förmåner, anstalt eller skyddshem tvätt för tjänstemans enskilda räkning, har han att

härför erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser,

som meddelas av socialstyrelsen.

5 mom. Medicinalstyrelsen.

Staiiföre- Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

trädararvode. utgår särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

6 mom. Förste provinsialläkare.

Viss skyldig- 1. Förste provinsialläkaren i Gotlands län skall utan särskild ersättning

het fiir förste tillika bestrida provinsialläkartjänsten i Visby distrikt.

2. Förste provinsialläkare, som omedelbart före tillträdet till befattningen

innehaft provinsialläkartjänst och i denna tjänst åtnjutit lön enligt högsta

löneklassen, skall vid tillträdet till förste provinsialläkarbefattningen omedelbart,

placeras i 31 löneklassen.

3. Förste provinsialläkare är, örn han därtill förordnas, pliktig att under

sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie

bestrida sådan medicinalrådsbefattning i medicinalstyrelsen, vars innehavare

skall vara legitimerad läkare. Under dylikt förordnande äger förste provinsialläkare

uppbära särskild ersättning med 6 kronor för dag.

4. Förste provinsialläkare, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skall

till vikarien avstå det arvode enligt provinsialläkartaxa, vilket belöper å de

av vikarien verkställda tjänstegöromålen.

provinsialläkaren

i

Gotlands län.

Löneklassplacering

i

visst fall.

Vikariat å

medicinalrådsbefattning.

Skyldighet

att till

vikarie avstå

arvode.

Utbildnings
knrser.

Ersättning

för lokalkostnader

m. m.

5. Med de i 13 § 3 mom. omförmälda • kurserna likställas medicinska fortsättningskurser

samt för förste provinsialläkare avsedda utbildnings- och

repetitionskurser.

6. Förste provinsialläkare äger åtnjuta ersättning med av Kungl. Majit

fastställt årligt belopp för bestridande av kostnader för expeditionslokal samt

skrivhjälp och andra expenser. Sådan ersättning utgår, där ej för särskilt fall

annorlunda bestämmes, till befattningens ordinarie innehavare jämväl för tid,

varunder han åtnjuter semester eller tjänstledighet, dock med skyldighet för

honom att utan kostnad för vikarien tillhandahålla denne expeditionslokal

ävensom i erforderlig omfattning skrivhjälp, skrivmaterialier och telefon.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279-

65

Under vakans å förste provinsialläkartjänst uppbäres ersättningen av vikarien

å tjänsten.

7 mom. Statens sinnessjukhus.

1. Överläkare är, om lian därtill förordnas, pliktig att under sammanlagt Vikariat å

högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida sådan

medieinalrådsbefattning i medicinalstyrelsen, vars innehavare skall vara legi- r

timerad läkare. Under dylikt förordnande äger överläkare uppbära särskild

ersättning med 6 kronor för dag.

2. Kvinnlig sjukvårdspersonal äger åtnjuta semester under 25 dagar intill Semester,

det år, under vilket befattningshavaren fyller 40 år, samt därefter under 35

dagar.

3. Vid bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön enligt de i 21 § vikariatsangivna

grunderna skall överläkarbefattning av 1 :a klass anses tillhöra löne- ersättning

graden A 30, överläkarbefattning av 2:a klass lönegraden A 29 samt överläkarbefattning

av 3:e klass lönegraden A 28. Utan hinder av vad sålunda °nfal''1‘ssa

stadgas skall dock för förste läkare, som bestrider vikariat å överläkarbefattning

av 3:e klass, vikariatsersät.tningen utgöra 60 öre för dag räknat.

4. För tjänstgöring å s. k. fast avdelning utgår till tjänsteman bland sjuk- Ersättning

vårdspersonalen särskild ersättning, beräknad efter 210 kronor för år. för tjänst
göring

å

s. k. fast

avdelning.

5. Överläkare äger utan hinder av föreskrifterna i 42 och 44 §§ åtnjuta Tjänstefri

tjänstebostad med bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan an- bostad,

ordnats, dock med skyldighet för överläkaren att själv bekosta armatur och

lampor. Jämte de närmare föreskrifter, som äro eller varda meddelade rörande

tjänstebostads begagnande, skola dock även beträffande överläkare gälla

de i 43 § meddelade bestämmelserna angående avträdande av tjänstebo.stad

samt upplåtande av utrymme i bostaden för vikarie eller efterträdare.

Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art, att han finnes för

framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet under längre tid

än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens beprövande,

avstå från den honom tillkommande bostaden och övriga här ifrågavarande

naturaförmåner mot kontant ersättning till det belopp, som Kungl. Maj :t

finner skäligt.

6. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid vederbörande Vissa natnrasjukhus

tvätt för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga er- förmåner,

sättning genom avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas

av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av medicinalstyrelsen.

7. Såsom undantag från stadgandet i 45 § skall gälla, att tjänsteman må Tjänstedräkt.

såsom lån från vederbörande siukhusförråd utbekomma även andra klädespersedlar

och materialier än skyddsbeklädnad och tjänstetecken. I den omfattning

medicinalstyrelsen därom förordnar, skall för nyttjandet av dylika

persedlar och materialier erläggas ersättning enligt grunder, som av styrelsen

fastställas.

8 morn. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar.

Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid anstalten tvätt för Vissa naturatjänstemans

enskilda räkning, Ilar han att härför erlägga ersättning genom förmåner,

avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av skolöverstyrelsen.

9 morn. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor.

Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid anstalten tvätt för Vissa naturatjänstemans

enskilda räkning, har han att härför erlägga ersättning genom förmåner.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 279. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kunni. Maj:ts proposition nr 279.

avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av skolöverstyrelsen.

10 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

Vikariats- 1. Vid bestämmande av vikariatsersättning och vikariatslön enligt de i

ersättning och 21 § angivna grunderna skall överläkarbefattning anses tillhöra lönegraden

vikariatslön i a o q

visst fall.

Tjänstebostad 2. Överläkare äger utan binder av föreskrifterna i 42 och 44 §§ åtnjuta fri

m- m- tjänstebostad med bränsle, örn sådan finnes anordnad, ävensom fri elektrisk

belysning, där tillgång härtill finnes, dock med skyldighet för överläkaren

att själv bekosta armatur och lampor. Jämte de närmare föreskrifter, som

äro eller varda meddelade rörande t.jänstebostads begagnande, skola dock även

beträffande överläkare gälla de i 43 § meddelade bestämmelserna angående

avträdande av tjänstebostad samt upplåtande av utrymme i bostaden för vikarie

eller efterträdare. Därest överläkare på grund av sjukdom av sådan art,

att han finnes för framtiden till tjänstgöring oförmögen, åtnjutit tjänstledighet

under längre tid än ett år i följd, skall han vara skyldig att, efter medicinalstyrelsens

beprövande, avstå från den honom tillkommande bostaden och

övriga här ifrågavarande naturaförmåner mot kontant ersättning till det belopp,

som Kungl. Maj:t finner skäligt.

Kan bostad in natura icke beredas överläkare, äger han uppbära kontant

hyresersättning med belopp, som fastställes av Kungl. Majit.

Vissa natura- 3. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid anstalten tvätt

förmåner. för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen i enlighet med bestämmelser, som meddelas av medicinalstyrelsen.

11 mom. Barnmorskeläroanstalterna.

Förening av ]VJed befattning såsom Överlärare eller barnmorskelärare vid läroanstalt för

jans er. barnmorskor må kunna förenas befattning vid det barnbördshus, till vilket

läroanstalten är förlagd.

12 mom. Länsstyrelserna.

Avlönings- 1. Landssekreterare och landskamrerare äga uppbära avlöning sförstärkning

förstärkning. med följande belopp för år, nämligen i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs

och Bohus län 3,500 kronor, i Gotlands län 1,500 kronor samt i övriga län

2,500 kronor. Kungl. Majit äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då landssekreterare eller landskamrerare åtnjuter tjänstledighet,

under vilken han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

Varder landssekreterare eller landskamrerare utan eget förvållande förflyttad

till annan tjänst inom samma eller lägre lönegrad, skall han bibehållas vid

den avlöningsförstärkning han före förflyttningen ägt åtnjuta.

Vikariats- 2. I fråga örn vikariatsersättning och vikariatslön vid vikariat å landssekreersättmng

terar- och landskamrerarbefattning skola gälla de särskilda föreskrifter, som

och vikanäs Kungl Maj ;t meddelas.

Reglering av 3. Innehavare av befattning såsom landssekreterare eller landskamrerare

r- är pliktig att vid en eventuell uppflyttning av befattningen i högre lönegrad

s r rung. under]jasta sjg minskning i eller upphörande av avlöningsförstärkning; dock

att sådan befattningshavare skall, därest han så önskar, i samband med en

dylik reglering av löneförmånerna i befattningen äga att återinträda på de

avlöningsbestämmelser, som före civila avlöningsreglementets ikraftträdande

vörö för honom gällande enligt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451;

jfr 1925 nr 270) samt kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 272).

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

67

13 mom. Statens polisskola.

Rektor äger uppbära avlöningsförstärkning med 1,000 kronor för år. Kungl. AvlBningsMajit

äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen skall förfaras, då förstärkning,

rektor åtnjuter tjänstledighet, under vilken han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

53 §.

Sjätte huvudtiteln.

1 mom. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

utgår särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

2 mom. Byggnadsstyrelsen.

Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

utgår särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

Ställföre
trädararvode.

Ställ företrädararvode.

54 §.

Sjunde huvudtiteln.

1 mom. Kammarrätten.

Kör kammarrättsråd äger kammarrätten utsträcka semestertiden utöver den

i 11 § 1 mom. stadgade, dock att den sammanlagda semestertiden icke må

överstiga 45 dagar.

2 mom. Generaltullstyrelsen och tullstaten.

1. Befordras tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till kammarskrivare,

må han efter generaltullstyrelsens beprövande placeras i högre löneklass

än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. eljest skolat hänföras.

Härvid skall dock iakttagas, dels att tjänstemannen icke må placeras

högre än två löneklasser över sistberörda löneklass, dels ock att bestämmelserna

i 8 § 1—3 mom. icke må samtidigt tillämpas.

2. Tjänsteman, som bestrider tjänst å ort, tillhörande kallortsklass VI, må,

därest tjänstgöringen är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom

för inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av Kungl. Majit

meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 60 öre för varje

tjänstgöringsdag.

3. Angående särskild ersättning för tjänstgöring å tåg eller fartyg under

dess färd förordnar Kungl. Majit.

4. Till tjänsteman, som förordnats att vara generaltulldirektör ens ställföreträdare,

utgår särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

55 §.

Åttonde huvudtiteln.

1 mom. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

1. Lärare vid konsthögskolan, med undantag av föreståndaren för institutet

för materialkunskap, tillika lärare i materialkunskap, äger årligen i stället för

semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas.

2. Tjänsteman, åt vilken anvisats bostad i akademiens hus, skall för begagnande

av dylik bostad jämte förmån av bränsle och lyse till akademien

erlägga ersättning med belopp, som fastställes enligt de i 42 och 44 §§ stadgade

grunderna.

2 mom. Musikaliska akademien med musikkonservatorict.

1. Med befattning såsom lärare vid musikkonservatoriet må kunna förenas

annan ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst eller därmed

jämförlig kommunal befattning.

Semester.

Löneklassplacering

i

vissa fall vid

befordran till

kammarskrivare.

Kallortstrak
tamente.

Särskild

ersättning,

Ställ företrädararvode.

Ferier.

Ersättning

för bostad,

bränsle och

lyse.

Förening av

tjänster.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

AvlöningsfBrhSjning

vid innehav

av flera

befattningar.

Ferier.

Ferier.

Semester.

Vissa naturaförmåner.

Semester.

Vissa naturaförmåner.

Ferier.

Ferier.

Ferier.

2. Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller

vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av dessa

befattningar.

3. Lärare vid musikkonservatoriet äger årligen i stället för semester åtnjuta

ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas. Akademiens

sekreterare äger efter akademiens bestämmande åtnjuta ferier under den tid av

året, då hans verksamhet i akademiens tjänst icke påfordras.

3 mom. Tandläkarinstitutet.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

4 mom. Karolinska sjukhuset.

1. Semestertidens längd utgör årligen

a) för överläkare vid gynekologiska avdelningen av radiumhemmet vid Konung

Gustaf V :s jubileumsklinik 90 dagar,

b) för tjänsteman, som tillhör sjukvårdspersonalen vid radiumhemmet och i

sitt arbete handskas med röntgen eller radium, för reparatör vid röntgen- och

ljusavdelningen av radiumhemmet samt för tekniskt biträde för fysiska mätningar

vid forskningsavdelningarna vid nämnda jubileumsklinik 42 dagar,

dock med rätt för sjukhusdirektionen att medgiva semester under ytterligare

högst 18 dagar,

_ c) för tjänsteman, tillhörande sjukvårdspersonalen å röntgenavdelning, såvitt

ej annat följer av vad under b) sägs, 42 dagar,

d) för annan sjuksköterska än som avses under b) eller c) ävensom för

andra föreståndarinna och barnmorska 25 dagar intill det år, under vilket de

fylla 40 år, samt därefter 35 dagar.

2. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes vid sjukhuset tvätt

för tjänstemans enskilda räkning, bär han att härför erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser, som sjukhusdirektionen

äger meddela.

5 mom. Serafimerlasarettet.

1. Semestertidens längd utgör årligen

a) för tjänsteman, tillhörande sjukvårdspersonalen å röntgenavdelning, 42

dagar,

b) för annan sjuksköterska än som avses under a) 25 dagar intill det år,

under vilket hon fyller 40 år, samt därefter 35 dagar.

2. Mottager tjänsteman kost in natura eller verkställes genom lasarettets

försorg tvätt för tjänstemans enskilda räkning, har han att härför erlägga

ersättning genom avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser,

som sjukhusdirektionen äger meddela.

6 mom. Farmacevtiska institutet.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

7 mom. Tekniska högskolan.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

8 mom. Chalmers tekniska högskola.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

9 morn. Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskolcseininarierna,

småskoleseminarierna, läroanstalterna för blinda, vårdanstalten för

blinda med komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma samt de tekniska

läroverken.

1. De i förevarande moment meddelade föreskrifterna Lava icke avseende

å rektorer vid i momentet omförmälda läroanstalter, med mindre sådant särskilt

angivits i de särskilda bestämmelser, som för sådana tjänstemän meddelas

under 3 avd. av reglementet.

2. Innehavare av sådan lärarbefattning vid de allmänna läroverken, med

vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall vara underkastad såväl

minskning i den från statsverket eljest utgående lönen till belopp, motsvarande

de i avlöningen ingående särskilda förmånerna, efter uppskattning i behörig

ordning, som ock vad i laga ordning kan varda stadgat rörande upphörande

eller ändring av nämnda särskilda förmåner; dock att vad genom donation av

enskild tillförsäkrats innehavare av viss tjänst, i syfte att bereda denne särskild

förmån utöver honom eljest tillkommande avlöning, skall oavkortat komma

tjänstinnehavaren till godo.

3. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom

vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är örn vikariat

å lärarbefattning vid i detta moment avsedd läroanstalt, gälla för en tid av

sammanlagt högst sex månader av ett och samma kalenderår.

4. Såsom undantag från vad i 4 § 1 mom. stadgas gäller, att med befattning

såsom lärare i övningsämne vid någon av de i detta moment avsedda

läroanstalterna må kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på

därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för

undervisningen äga rum; dock att fråga örn förening med sådan övningslärarbefattning

av ordinarie statstjänst eller därmed jämförlig kommunal befattning

skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Medgivande varom nu sagts

skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år i sänder.

Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej vederbörande

rektor efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer, på därom gjord

framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning icke kan anses

inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner uppdraget

kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid, dock

högst ett läsår i sänder.

5. För lärare i övningsämne med undantag av dels lärarinna i hushållsgöromål,

som vid statens skolköksseminarium och hushållsskola förordnats till

biträdande föreståndarinna eller som vid småskoleseminarium tjänstgör såsom

skolköksföreståndarinna, dels lärare i trädgårdsskötsel, dels lärarinna i hushållsgöromål

vid läroanstalt för blinda, dels lärarinna i slöjd vid vårdanstalten

för blinda med komplicerat lyte, dels ock skolkökslärarinna, skolköks- och

kindergartenlärarinna, slöjdlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna

vid läroanstalt för dövstumma skola vid bestämmandet av läraren

tillkommande årslön följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) Då lärare i en och samma ordinarie befattning fullgör tjänstgöring å mer

än en ort, bestämmes hela lönen efter den ortsgrupp, till vilken den ort blivit

hänförd, som enligt skolöverstyrelsens bestämmande skall anses såsom lärarens

stationeringsort.

b) Där ej annat följer av vad i nästföljande stycken eller nedan under c)

sägs, utgör årslönen:

vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar det för vederbörande löneklass

och ortsgrupp gällande lönebeloppet,

Bestämmelsernas

tilllämpningsområde.

Avlöning vid

innehav av

vissa med

lärartjänst

förenade

särskilda

förmåner.

Skyldighet

att vikariera

å högre

befattning.

Förening av

tjänster m. m.

Beräknande

av årslön

för lärare

i övningsämne.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Beräknande

av tid för

löneklassuppflyttning.

Ferier, semester.

Tjänstledigketsavdrag

för lärare i

övningsämne.

Oavkortad

lön vid viss

ledighet.

vid en undervisningsskyldighet överstigande 30 veckotimmar nämnda lönebelopp,

ökat med en trettiondedel för varje överskjutande veckotimme, samt

vid en undervisningsskyldighet understigande 30 veckotimmar ifrågavarande

lönebelopp, minskat med en trettiondedel för varje felande veckotimme.

Ökning av lönebeloppet må ske med högst fyra trettiondedelar. Minskningav

nämnda belopp må ske, i fråga örn lärare i teckning, musik eller gymnastik

med lek och idrott, med högst tjuguen trettiondedelar samt, i fråga örn lärarinna

i kvinnlig slöjd, med högst tjugufyra trettiondedelar. Det efter ökning respektive

minskning uppkomna talet skall, därest det icke utgöres av helt med tre

delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara hela krontal.

Vid förening av flera här avsedda befattningar må vid årslönernas bestämmande

enligt ovan meddelade föreskrifter hänsyn icke tagas till den del av

den sammanlagda undervisningsskyldigheten, som överstiger 34 veckotimmar.

Närmare bestämmelser för tillämpning av detta stadgande meddelas av Kungl.

Maj :t för varje särskilt fall.

c) Beträffande lärare i gymnastik med lek och idrott vid högre lärarinneseminariet

eller allmänt läroverk, vilken fullgör arbete med planläggning och

övervakande av lärjungarnas friluftsverksamhet, må skolöverstyrelsen, efter

prövning för varje budgetår, bestämma, att till det antal veckotimmar undervisningsskyldigheten

omfattar skola för årslönens bestämmande läggas ytterligare

högst tre veckotimmar. Antalet veckotimmar, som sålunda tillägges,

skall bestämmas med hänsyn till omfattningen av nämnda arbete, skolande

härvid i fråga om högre lärarinneseminariet tagas i betraktande allenast tjänstgöring,

som fullgöres i realskolan eller flickskolan.

För lärare, som i första stycket sägs, utgör årslönen det belopp, vartill densamma

skulle uppgå vid tillämpning av de under b) meddelade bestämmelserna,

ökat för varje enligt nästföregående stycke tillagd veckotimme med en

trettiondedel av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet.

6. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. a) skall såsom tjänstetid

räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning, som omförmäles i 9

punkten andra stycket av detta moment, varit hindrad att tjänstgöra.

7. Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, med undantag av lärare

i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarium, ävensom verkstadsingenjör vid tekniskt

läroverk äga årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i

vederbörande stadgar föreskrivas.

Sjuksköterska vid läroanstalt för blinda, Översköterska vid vårdanstalten för

blinda med komplicerat lyte ävensom sjuksköterska vid läroanstalt för dövstumma

äga åtnjuta semester under 25 dagar intill det år, under vilket de fylla

40 år, samt därefter under 35 dagar.

8. För lärare i övningsämne, vilkens årslön med tillämpning av de ovan i

5 punkten b) och c) meddelade föreskrifterna bestämts på grundval av ett

högre eller lägre antal veckotimmar än 30, utgöra A- och B-avdragen de belopp,

som finnas angivna i 12 §, ökade respektive minskade med samma antal trettiondedelar,

varmed det för vederbörande ortsgrupp och löneklass gällande

lönebeloppet ökats eller minskats; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp

för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till

närmaste femtal.

9. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att lärare äger åtnjuta

oavkortad lön under tjänstledighet, vilken han enligt medgivande av Kungl.

Majit använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämväl för tid, under vilken undervis
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 279-

71

Tjänstledighetsavdrag

under ferietid.

Tjänstledighet

för enskild

angelägenhet.

ningen vid den läroanstalt, där han är anställd, blivit till följd av smittsam

sjukdom inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare,

för vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig

att utan särskild ersättning fullgöra den återläsning, som i vederbörlig ordning

kan varda bestämd. _ o

10. Har tjänsteman, som äger åtnjuta ferier, under de tva terminerna när
mast

före ferietid icke bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort

uppdrag för statens räkning, skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden,

i den mån densamma icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet.

. -

11. I stället för vad i 16 § b) sägs gäller, att lärare skall vid tjänstledighet

för enskild angelägenhet vidkännas H-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Haj :t prövas vara av betydelse

för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av skolöverstyrelsen prövas vara av

betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom den

skolform, vid vilken läraren är anställd.

Vad sålunda stadgats gäller för sammanlagt högst 180 dagar av den tid

läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad.

12. a) Ämneslärare eller övningsskollärare vid i detta moment avsedd läroanstalt,

vilken erhållit tjänstledighet för att bestrida full tjänstgöring vid annan

i momentet eller i 57 § 3 mom. omförmäld läroanstalt, skall åtnjuta lön

nied det belopp, som skulle utgå, därest han i innehavande tjänst vöre ordinarie

lärare vid den läroanstalt, vid vilken han tjänstgör. Därest läraren har

sin ordinarie tjänst vid sådant allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, vid

vilket provårskurs är anordnad, skall han dessutom vara berättigad att åtnjuta

den i 16 punkten d) av detta moment omförmälda särskilda ersättningen.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning enligt

de för timlärare fastställda grunderna.

b) Lärare i övningsämne vid i detta moment avsedd läroanstalt, vilken erhållit

tjänstledighet för att tjänstgöra vid annan i momentet omförmäld läroanstalt,

skall åtnjuta lön efter de ovan under a) första stycket angivna grunderna.

Härvid äger skolöverstyrelsen bestämma det antal veckotimmar, som

med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall skall läggas till grund för

årslönens bestämmande. .

13. Kallortstillägg skall för sådan lärare i övningsämne, som avses i 5

punkten här ovan, reduceras till hälften av eljest utgående belopp, därest lärarens

undervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar.

Vid förening av annan tjänst med övningslärarbefattning må kallortstillägg

icke utgå med högre sammanlagt belopp för år än det, som i 20 § upptagits

för den kallortsklass stationeringsorten tillhör. o .

14. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

vid i detta moment eller i 57 § 3 mom. avsedd läroanstalt, skall ersättning utgå

efter av Kungl. Majit bestämda grunder.

15. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan be- Ersättning

fattning förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

Avlöning i

vissa fall

under tjänstgöring

vid

annan läroanstalt.

Kallortstilllägg

i vissa

fall för lärare

i övningsämne.

Ersättning

till vikarie

ä rektorsbefattning.

dande av med

annan befattning

förenad]

undervisning.

16. Till följande befattningshavare utgå särskilda ersättningar enligt ne- Särskilda

t • j ersättningar.

dan angivna grunder:

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

a) Biträdande föreståndarinna vid högre lärarinneseminariet åtnjuter i denna

egenskap särskild ersättning med 1,200 kronor för år.

b) För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed jämförliga

prövningar ävensom för fullgörande av uppdrag såsom kvinnlig sakkunnig,

tillsynslärare, bibliotekarie eller biträde å rektorsexpedition utgår särskild

ersättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Majit.

c) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, där provårskurs

är° anordnad, åtnjuter, därest han för minst en termin förordnats att vara föreståndare

för provårskursen, särskild ersättning härför med vid allmänt läroverk

1,500 kronor för år och vid folkskoleseminarium 1,200 kronor för år.

d) Lärare i läroämne ävensom övningsskollärare vid allmänt läroverk eller

folkskoleseminarium, där provårskurs är anordnad, åtnjuter, därest han icke

förordnats att för minst en termin vara föreståndare för provårskursen, utöver

honom eljest tillkommande avlöningsförmåner särskild ersättning med 360

kronor för år.

e) Lärare vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, där provårskurs

är anordnad, åtnjuter särskild ersättning för i provåret ingående metodiska

föreläsningar och kurser ävensom för handledning av lärarkandidater enligt

grunder, som bestämmas av Kungl. Maj :t.

f) Första lärarinna vid förskolan för blinda åtnjuter i denna egenskap särskild

ersättning med 720 kronor för år.

g) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken för minst en termin förordnats

att vara föreståndare för dövstumlärarseminariet, åtnjuter särskild

ersättning härför med 900 kronor för år.

h) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, där provårskurs är anordnad,

åtnjuter, därest han för minst en termin förordnats att vara föreståndare för

provårskursen, särskild ersättning härför med belopp, som vid slutet av varje

termin bestämmes av skolöverstyrelsen, dock med högst 200 kronor för år.

i) Lärare vid läroanstalt för dövstumma, vilken, utan att för minst en termin

vara förordnad såsom föreståndare för dövstumlärarseminariet, meddelar undervisning

vid nämnda seminarium, åtnjuter särskild ersättning härför med

belopp, som vid slutet av varje termin bestämmes av skolöverstyrelsen, dock

med högst 600 kronor för år.

De ovan under g) och i) omförmälda ersättningarna utgå ej för termin, under

vilken dövstumlärarseminariet icke varit i verksamhet.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av ovannämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Majit.

Tjänstgö- . 17. _ Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke äga tillméntf^issa

i de fall, då lärare samtidigt innehar lärarbefattning vid läroan
fail.

a mer än en ort, och ej heller, med mindre Kungl. Maj :t för visst fall

annorlunda förordnat, i de fall, då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som

ovan under 12 punkten omförmäles.

Tillämpning 18. Har lärares från statsverket utgående lön minskats jämlikt de i 2

aIm röriigt punkten av detta moment meddelade föreskrifterna, skall, där ej Kungl. Maj :t

tillägg.6 för särskilt fall annorlunda förordnar, vid tillämpning av stadgandet i 29 §

1 morn. med lön avses den lön läraren skulle hava uppburit, därest sådan

minskning icke skett.

10 mom. Folkskolinspektionen.

Alings- Nomadskolinspektören äger åtnjuta avlönings förstärkning med 1,500 krors

ar ning. nor fgr ^r> Kungl. Maj :t äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då nomadskolinspektören åtnjuter tjänstledighet, under vilken

han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

11 morn. Gymnastiska centralinstitutet.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

56 §.

Nionde huvudtiteln.

1 mom. Lantbruksstyrelsen.

Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

utgår särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

2 mom. Statens lantbruksingenjörer.

Lantbruksingenjör, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, är skyldig

att, där sådant påkallas och enligt lantbruksstyrelsens beprövande utan större

svårigheter kan ske, mot skälig ersättning tillhandahålla vikarien nödig expeditionslokal

ävensom att till vikarien avstå det arvode enligt lantbruksingenjörstaxa,

vilket belöper å de av denne verkställda tjänstegöromålen.

3 mom. Lantbrukshögskolan.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

4 mom. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet

vid Alnarp.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

5 mom. Flyinge hingstdepå och stuteri

samt Strömsholms hingstdepå.

Depåchef är skyldig att underkasta sig den förflyttning till annan depåchefsbefattning

vid stuteristaten, som kan bliva honom av Kungl. Maj :t ålagd.

Varder depåchef förflyttad till dylik befattning i lägre lönegrad, skall han

intill utgången av den period förordnandet avser åtnjuta avlöning enligt den

högre lönegraden.

6 mom. Veterinärhögskolan.

Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

7 mom. Länsveterinärer.

1. Med länsveterinärtjänst må kunna förenas kommunal befattning, som

avses i 4 § 1 mom.

2. Länsveterinär, som omedelbart före tillträdet till befattningen innehaft

distriktsveterinärtjänst och i denna tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen,

skall vid tillträdet av länsveterinärbefattningen omedelbart placeras i 23 löneklassen.

3. Länsveterinär är, örn han därtill förordnas, pliktig att under sammanlagt

högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie bestrida

sådan medicinalrådsbefattning i medicinalstyrelsen, vars innehavare skall vara

legitimerad veterinär. Under dylikt förordnande äger länsveterinär uppbära

särskild ersättning med 6 kronor för dag.

4. Länsveterinär, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skall till vikarien

avstå det arvode enligt veterinärtaxa, vilket belöper å de av denne

verkställda tjänstegöromålen. Han är ock skyldig att, där så påkallas och

omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning tillhandahålla vikarien

nödig expeditionslokal.

5. Med de i 13 § 3 mom. omförmälda kurserna likställas för länsveterinärer

avsedda utbildnings- och repetitionskurser.

Ferier.

Ställföre
tradararvode.

Skyldighet

att tillhandahålla

vikarie

expeditionslokal

m. m.

Ferier.

Ferier.

Förflyttningsskyldighet

för depåehef.

Ferier.

Förening av

tjänster.

Löneklassplacering

i

vissa fall.

Skyldighet

att bestrida

medicinalrådsbefattning

m. m.

Skyldighet

att till

vikarie avstå

arvode ra. m.

Utbildnings
kurscr.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 279-

Tjänstledighet 6. Med svårare smittsam sjukdom, som i 14 § 2 mom. avses, jämställes satin

följd av i (Jan sjukdom, som enligt gällande epizootilag skall föranleda anmälan till vennsten

ådra- ^hörande myndighet.

gen smittsam J

sjukdom. 8 mom. Skogshögskolan.

Ferier. Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar föreskrivas.

9 mom. Lantmäterikontoren i länen.

Avlönings- överlantmätaren i Kopparbergs län äger tills vidare uppbära avlöningsförförstärkning.

stärkning med 900 kronor för år. Kungl. Majit äger bestämma, kuru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då nämnde överlantmätare åtnjuter tjänstledighet,

under vilken han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

10 mom. Rikets allmänna kartverk.

Särskilda I fråga örn särskilda arvoden för vissa tjänstuppdrag samt särskild ersättarvoden

m. m. njng under tjänstgöring vid kartverkets flygfotografering gäller vad Kungl.

Majit därom förordnar.

57 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Kommerskollegium.

Ställföre- Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

trädararvode. utgår särskilt arvode med 1,200 kronor för år.

2 mom. Lotsstyrelsen samt lotsoch

fyrstaten.

Semester för 1. Semestertidens längd utgör för tjänsteman å fyrskepp, vars besättning

fyrskepps- beräknas för kalenderår vara påmönstrad

mindre än 6 månader...........15 dagar

6 men ej 7 » 25 »

7 » »8 » 35 »

8 » »9 » 45 »

9 » »10 » 55 »

10 » »11 » 65 »

11 » »12 » 75 »

12 månader.................90 » .

Skall tjänsteman, vilken enligt vad i första stycket sägs äger åtnjuta semester

under 45 dagar eller mera, på grund av avgång med ålderspension frånträda

sin befattning under löpande kalenderår, må han det året åtnjuta semester

under 45 dagar, därest avgången sker under någon av årets fyra första

månader, samt eljest under ytterligare 10 dagar för varje hel kalendermånad

utöver fyra, under vilken befattningen innehaves, dock att semestertidens längd

icke i något fall må överstiga den i första stycket angivna.

Tjänstledig- 2. För Överlots, lotsförman och lots bestämmes tjänstledighetsavdrag en
hetsavdrag

ligt den löneklass, som är två klasser lägre än den tjänstemannen tillhör.

för viss lotspersonal.

Avlöning 3. För tid, varunder tjänsteman vid lots- och fyrstaten fullgör honom enander

tjänst- ligt vad därom är särskilt stadgat åliggande tjänstgöring vid marinen, äger

^marinen tjänstemannen åtnjuta oavkortad lön jämte i förekommande fall enslighets- och

kallortstillägg. I fråga örn ersättning för mistad lotslott under här avsedd

tjänstgöring gäller vad därom är särskilt föreskrivet.

Tjänstledig- 4. I stället för vad i 15 § 1 mom. a) stadgas skall beträffande tjänsteman

het nrjd ^ fyrskepp, vars besättning beräknas för kalenderår vara påmönstrad under

fyrskepp®- ne(fan angivna antal månader, gälla, att tjänstemannen äger uppbära oavkorpersonai.

tad lön under högst följande antal dagar, nämligen:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

75

mindre än 7 månader............25 dagar

7 men ej 8 » ............20 »

8 månader eller mera............10 » .

5. Till tjänsteman, som är stationerad å sådan ort, där vistelsen till följd Enslighetsav

ortens särskilt ensliga belägenhet kan anses medföra avsevärda olägenheter, tillägg,

utgår enslighetstillägg med nedanstående, för olika klasser bestämda belopp

för år räknat, nämligen:

för enslighetsklass I...........90 kronor

» » II...........150

» , III...........210 »

» * IY...........270

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma de orter, där enslighetstilllägg

må utgå, samt dessa orters fördelning på de olika klasserna. .

6. Under tjänstgöring å fyrskepp, som är liggande å sin station, eller är Fyrskeppsunder

gång till eller från stationen, äga nedanstående tjänstemän åtnjuta fyr- tillägg.

skeppslillägg med följande för särskilda stationsgrupper bestämda belopp för

dag räknat, nämligen:

Stations- grupp A

kronor

Stations- grnpp B

kronor

Stations- grnpp C

kronor

Fyrbiträde....................

1 —

1.50

2.—

Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp......

1.20

1.70

2.20

> > lia klass fyrskepp..........

1.50

2.-

2.50

Fyrmästare å 3:e klass fyrskepp..........

1.70

2.20

2.70

> > 2:a > > ..........

2.10

2.60

3.10

Distriktsfyrmästare................

Fyrmästare å lia klass fyrskepp..........

| 2.80

3.30

3.80

Fyrskeppstilläggen höjas med femtio procent under tiden från och med den

16 oktober till och med den 31 mars å sådana fyrskepp, som äro stationerade

norr om 60 :e breddgraden, samt från och med den 16 november till och med den

15 mars å andra fyrskepp.

Vid tjänstgöring å påmönstrat fyrskepp, som ej är liggande å sin station och

ej heller under gång till eller från stationen, utgår fyrskeppstillägg med hälften

av eljest gällande belopp.

Det ankommer på Kungl. Majit att bestämma stationsorternas fördelning

å förenämnda tre grupper.

7. För tjänsteman, som är berättigad att jämte enslighetstillägg eller fyr-Minskning av

skeppstillägg uppbära kallortstillägg, skall kallortstillägget minskas till half- kaiiortsten

av det tjänstemannen jämlikt 20 § eljest tillkommande beloppet.

8. Under tjänstgöring ombord å fyrskepp eller å lotsverkets tjänstefartyg Fri kost

må där anställd tjänsteman enligt av Kungl. Majit fastställda grunder åtnjuta elier kostfri

kost eller kostpenningar. penningar.

9. Av de enligt särskilda stadganden vederbörande lotsplats tillfallande Lotslott.

lotspenningarna skall vid platsen tjänstgörande lotspersonal i enlighet med nedanstående

bestämmelser och eljest av Kungl. Maj :t givna föreskrifter äga åtnjuta

högst trettiofem procent. Enligt av Kungl. Maj :t meddelade grunder utgår

av den personalen sålunda tillkommande andelen i lotspenningar lotslott

till Överlots, lotsförman och lots.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Vissa särskilda

ersättningar.

Avdrag för

vissa naturaförmåner.

Bestämmelsernas

tillämpningsområde.

Skyldighet

att vikariera

å högre

befattning.

Undervisning

i annan läroanstalt.

Beräknande

av tid för

löneklassuppflyttning.

Ferier.

Oavkortad

lön vid viss

ledighet.

Här avsedd tjänsteman äger uppbära lotslott dels under tjänstgöring å egen

eller annan befattning vid lotsplatsen, dels under tjänstledighet med oavkortad

lön jämlikt 14 § eller 15 § 1 mom. a), dels ock under semester.

Därest lotspersonalen tillhörande tjänsteman förordnats såsom vikarie å sådan

befattning, som icke är förenad med rätt till lotslott, äger han utöver honom

enligt 21 § tillkommande vikariatsersättning eller vikariatslön åtnjuta ersättning

med belopp, motsvarande vad han vid tjänstgöring å egen befattning skulle

hava uppburit i lotslott.

Därest lotspersonalen tillhörande tjänsteman förordnats såsom vikarie å

sådan befattning vid annan lotsplats, som är förenad med rätt till lotslott, äger

han utöver honom enligt 21 § tillkommande vikariatsersättning eller vikariatslön

åtnjuta ersättning med belopp, motsvarande vad han skulle hava uppburit

i lotslott, örn han varit ordinarie innehavare av den tjänst, å vilken han förordnats.

10. Till tjänsteman å fyrskepp utgår under tjänstgöring såsom kockstewart

särskild ersättning med en krona för dag.

För å fyr eller fyrskepp verkställd mistsignalering utgår ersättning med 50

öre. för timme enligt de närmare bestämmelser, som fastställas av Kungl.

Maj :t.

Enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser må tjänsteman, tillhörande

lotspersonalen, åtnjuta, förutom lotslott, från sjöfarten utgående ersättningar

och förmåner för biträde av kronolots.

11. Där tjänsteman åtnjuter annan naturaförmån än i 2 avd. 6 och 7 kap.

omförmäles eller ersättning i penningar för sådan förmån, skall i förra fallet

ersättning för förmånens värde erläggas av förmånstagaren genom avdrag å

avlöningen och i senare fallet avräkning ske å avlöningen med det belopp, varmed

ersättningen för den avlösta förmånen utgår, allt i den ordning lotsstyrelsen

bestämmer.

3 mom. Navigationsskolorna.

1. De i förevarande moment meddelade föreskrifterna hava icke avseende

å rektorer, med mindre sådant särskilt angivits i de särskilda bestämmelser,

som för sådana tjänstemän meddelas under 3 avd. av reglementet.

2. Den i 3 § 1 mom. andra stycket stadgade skyldigheten för tjänsteman

att under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom

vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad skall, då fråga är örn

vikariat å lärarbefattning vid navigationsskola, gälla för en tid av sammanlagt

högst sex månader av ett och samma kalenderår.

3. Lärare må ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt, så framt ej

vederbörande rektor efter av kommerskollegium givna riktlinjer, på därom

gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande undervisning icke

kan anses inverka hinderligt vid utövandet av den ordinarie tjänsten, finner

uppdraget kunna få emottagas; skolande sådant medgivande avse viss tid, dock

högst ett läsår i sänder.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 7 § 3 mom. a) skall såsom tjänstetid

räknas jämväl tid, varunder tjänsteman av anledning som omförmäles i 6

punkten andra stycket av detta moment, varit hindrad att tjänstgöra.

5. Lärare äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som i

vederbörande stadgar föreskrivas.

6. I stället för vad i 13 § 3 mom. stadgas gäller, att lärare äger åtnjuta

oavkortad lön under tjänstledighet, vilken han enligt medgivande av Kungl.

Majit använt för att göra iakttagelser eller idka studier, som på ett påtagligt

sätt kunna tjäna undervisningsväsendets intressen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

77

Lärare äger åtnjuta oavkortad lön jämväl för tid, under vilken undervisningen

vid den läroanstalt, där lian är anställd, blivit till följd av smittsam

sjukdom inställd och han av sådan anledning hindrats tjänstgöra. Lärare, för

vilken tjänstgöringshinder av nu nämnt slag förelegat, skall vara skyldig att

utan särskild ersättning fullgöra den återlösning, som i vederbörlig ordning

kan varda bestämd.

7. Har lärare under de två terminerna närmast före ferietid icke bestritt

sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning,

skall han vidkännas A-avdrag under ferietiden, i den mån densamma icke innefattas

i tiden för läraren meddelad tjänstledighet.

8. I stället för vad i 16 § b) sägs gäller, att lärare skall vid tjänstledighet

för enskild angelägenhet vidkännas B-avdrag för tid, varunder han

idkar studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av Kungl. Majit prövas vara av betydelse

för undervisningsväsendet, eller

idkar studier eller bedriver arbete, som av kommerskollegium prövas vara

av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning vid navigationsskolorna.

Vad sålunda stadgats gäller för sammanlagt högst 180 dagar av den tid

läraren innehar befattning inom en och samma lönegrad.

9. Lärare vid i detta moment avsedd läroanstalt, vilken erhållit tjänstledighet

för att bestrida full tjänstgöring vid annan i momentet eller i 55 § 9

mom. omförmäld läroanstalt, skall åtnjuta lön med det belopp, som skulle utgå,

därest han i innehavande tjänst vore ordinarie lärare vid den läroanstalt,

vid vilken han tjänstgör.

Avser tjänstledigheten allenast partiell tjänstgöring vid annan läroanstalt

av nyssnämnt slag, skall läraren för sådan tjänstgöring åtnjuta ersättning enligt

de för timlärare fastställda grunderna.

10. Har lärare förordnats att såsom vikarie uppehålla rektorsbefattning

vid i detta moment eller i 55 § 9 mom. avsedd läroanstalt, skall ersättning utgå

efter av Kungl. Majit bestämda grunder.

11. Lärare, vilken förordnats att jämte egen tjänst bestrida med annan befattning

förenad undervisning, åtnjuter för sistnämnda undervisning ersättning

enligt de för timlärare fastställda grunderna.

12. För anordnande och förrättande av fyllnadsprövningar eller därmed

jämförliga prövningar utgår särskild ersättning enligt grunder, som bestämmas

av Kungl. Majit.

13. Bestämmelserna rörande tjänstgöringstraktamente skola icke, med mindre

Kungl. Maj :t för visst fall annorlunda förordnat, äga tillämpning i de fall,

då lärare åtnjuter sådan tjänstledighet, som ovan under 9 punkten omförmäles.

Tjän stledighetaavdrag

linder ferietid.

Tjänstledighet

för enskild

angelägenhet.

Avlöning i

vissa fall

under tjänstgöring

vid

annan läroanstalt.

Ersättning

till vikarie

å rektorsbefattning.

Ersättning

för bestridande

av nied

annan befattning

förenad

undervisning.

Särskild

ersättning.

Tjänstgöringstraktamente

i vissa

fall.

58 §.

Affärsdrivande verk.

1 mom. Postverket.

JL Befordras tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till postexpeditör, Lönekiassmå

han efter generalpoststyrelsens beprövande placeras i högre löneklass än placering

den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. eljest skolat hänföras, vid befordran

Härvid skall dock iakttagas, dels att tjänsteman icke må placeras högre än två till postlöneklasser

över sistberörda löneklass, dels ock att bestämmelserna i 8 § 1—3 expeditör,

mom. icke må samtidigt tillämpas.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

Löneklassplacering

vid poststationsföreståndares

befordran

till

ordinarie

tjänst.

Postsparbanksehefs

återgång till

tidigare innehavd

befattning.

Tillämpning

av stadgandet

om felräkningspenningar.

Särskild ersättning.

Ställföreträ
dararvode.

''Rikstelefons
abonnemang.

Löneklassplacering

vid befordran

till kontorsskrivare

eller

telegrafassistent.

Vissa tjänstemäns

återgång

till

tidigare innehavd

befattning.

Ställfdreträ
dararvode.

Ersättning

till föreståndare

för

växeltelefonstation.

Fria resor

och varutransporter.

2. Medgivande, varom i 8 § 3 mom. förmäles, må beträffande tjänsteman,,

som omedelbart före tillträdande av ordinarie befattning innehaft anställning

såsom poststationsföreståndare med avlöning enligt personligt kontrakt, lämnas

av generalpoststyrelsen i enlighet med de närmare grunder, som fastställas

av Kungl. Majit.

3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman,

vilken förordnats såsom postsparbankschef men vilkens förordnande upphört

utan att efterföljas av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning

inom den lönegrad han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande

lämnats, skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses,

som örn han även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning

inom nämnda lönegrad.

Därest så erfordras för beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie

befattning, äger Kungl. Majit besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet

ordinarie tjänster.

4. Vid tillämpning av stadgandet i 25 § skall med tjänsteman, som handhar

kontant uppbörd, likställas tjänsteman, som vid tjänstgöring i dagkassa

mottager och frimärker försändelser utan att därför uppbära kontant betalning

eller som från huvudförråd av värdetecken vid postkontor utlämnar frankotecken

och andra värdetecken till dagkassa eller biförråd.

5. Angående särskild ersättning för tjänstgöring å tåg, omnibus eller fartyg

förordnar Kungl. Majit.

6. Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

utgår särskilt arvode med 2,000 kronor för år.

2 morn. Telegrafverket.

1. Kätt till nedsatt avgift för abonnemang å rikstelefon anses icke såsom

avlöningsförmån och föranleder icke avdrag å avlöningen.

2. Befordras tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till kontorsskrivare

eller telegrafassistent, må han efter verkets beprövande placeras i högre

löneklass än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. eljest skolat

hänföras. Härvid skall dock iakttagas, dels att tjänstemannen icke må placeras

högre än två löneklasser över si stberörda löneklass, dels ock att bestämmelserna

i 8 § 1—3 mom. icke må samtidigt tillämpas.

3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman,

vilken förordnats såsom telefondirektör i Stockholm eller såsom verkstadsdirektör

men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande,

må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad han före förordnandet

tillhörde. Har sådant medgivande lämnats, skall för bestämmande

av tjänstemannens placering i löneklass så anses, som om han även under den

tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning inom nämnda lönegrad.

Därest så erfordras för beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie

befattning, äger Kungl. Maj :t besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet

ordinarie tjänster.

4. Till tjänsteman, som förordnats att vara generaldirektörens ställföreträdare,

utgår särskilt arvode med 2,000 kronor för år.

5. Till rikstelefonist, landstelefonist eller lokaltelefonist, som förordnats

såsom föreståndare för växeltelefonstation, utgår särskild ersättning med högst

540 kronor för år.

3 mom. Statens järnvägar.

1. Rätt till fria resor och fria varutransporter å järnväg anses icke såsom

avlöningsförmån och föranleder icke avdrag å avlöningen.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 279.

79

2. Lokförare, som vid befordran till lokmästare åtnjöt eller från tiden för Lönekiasslokmästartjänstens

tillträdande skulle såsom lokförare hava kommit i åtnju- placering i

tande av lön enligt den näst högsta eller den högsta för lokförare gällande löne- fordran till

klassen, äger tillträda lön enligt den löneklass, som är närmast högre än den, lokmästare,

till vilken han eljest skolat hänföras, ävensom i förekommande fall tillgodonjuta

den i andra punkten av 8 § 1 mom. första stycket medgivna förmånen.

Lokförare, som vid befordran till lokmästare åtnjöt lön enligt 14 löneklassen,

äger i förekommande fall tillgodonjuta den i andra punkten av 8 § 1 mom.

första stycket, medgivna förmånen.

3. Befordras tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till kontors- eller Lönekiassstationsskrivare,

må han efter järnvägsstyrelsens beprövande placeras i högre placering vid

löneklass än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. eljest sko- kontors^eHer

lat hänföras. Härvid skall dock iakttagas, dels att tjänsteman icke må place- stationsras

högre än två löneklasser över sistberörda löneklass, dels ock att bestämmel- skrivare,

serna i 8 § 1—3 mom. icke må samtidigt tillämpas.

4. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman Vissa tjänstevilken

förordnats såsom distriktschef, förrådsdirektör, verkstadsdirektör eller mans återverkstadsöveringenjör

men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av nafvare Ynneförnyat

förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad han ^avd befattföre

förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande lämnats, skall för be- ning.

stämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses, som örn han även

under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning inom nämnda

lönegrad.

Därest så erfordras för beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie

befattning, äger Kungl. Majit besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet

ordinarie tjänster.

5. Tjänsteman, som bestrider tjänst å ort, tillhörande kallortsklass VI, må, Kailortstrakdärest

tjänstgöringen är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom tamente.

för inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av Kungl. Maj :t

meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraklamente med 60 öre för varje

tjänstgöringsdag.

6. Lokförare, som på grund av förordnande bestrider tjänst såsom lok- Särskild gott
mästare

med rätt till vikariatsersättning enligt 21 § 1 morn., äger utöver sådan frelse vid

ersättning uppbära särskild gottgörelse med 2 kronor för dag. ^mästar

Lokförare, lokeldare eller maskinbiträde med stadigvarande tjänstgöring å tjänst m. m.

lok, vilken på grund av särskilt tjänstuppdrag tillfälligtvis är hindrad att

fullgöra sådan tjänstgöring, må såsom gottgörelse för mistad särskild ersättning

under dylik tjänstgöring uppbära, lokförare 2 kronor, lokeldare med

tjänstgöring å ånglok 1 krona samt lokeldare och maskinbiträde med tjänstgöring

å elektrolok 70 öre för dag räknat.

7. Tjänsteman, som på grund av förordnande bestrider göromål såsom tåg- Vissa särledare,

erhåller särskild ersättning, beräknad efter högst 600 kronor för år. skilda ersätt
Tjänsteman,

som bestrider beredskapstjänst, kan tilldelas särskild ersättning ningar''

med högst 60 öre för helt dygn.

Tjänsteman, som bestrider växlingstjänst, äger enligt av Kungl. Maj :t fastställda

grunder uppbära särskild ersättning med 50 öre för tjänstgöringsdag.

Angående särskilda ersättningar och andra förmåner, som må utgå för tjänstgöring

å tåg, lok, motordrivet rälsfordon, tågfärja eller fartyg, förordnar Kungl.

Maj :t.

8. I stället för vad i 41 § första stycket stadgas gäller att, därest åt tjänste- Tjänsteman

såsom bostad anvisas lägenhet, vilken äges eller disponeras av statsverket, bostad,

han skall vara skyldig att bebo densamma. Prövas med hänsyn till tjänstemannens

ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter avsevärda

olägenheter för tjänstemannen vara förenade med skyldigheten att taga

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

i besittning honom anvisad bostad eller att vidare bebo redan innehavd sådan,

må dock vederbörande myndighet på framställning av tjänstemannen kunna

meddela honom befrielse från nämnda skyldighet. Innan sådan framställning

upptages till prövning, skall tillfälle beredas ett för avgivande av yttrande i

dylika ärenden utsett personalombud att utlåta sig över framställningen. Det

ankommer på järnvägsstyrelsen att meddela beslut angående sättet för utseende

av personalombud och dettas verksamhetsområde.

Vad i 41 § andra stycket samt i 42 och 43 §§ stadgas rörande tjänstebostad

skall äga motsvarande tillämpning beträffande bostad, varom här är fråga.

4 mom. Statens vattenfallsverk.

Pri elektrisk

belysning

m. m.

Löneklassplaeering

vid

befordran till

kontorsskrivare.

Vissa tjänstemäns

återgång

till

tidigare innehavd

befattning.

Avlönings
förstärkning.

Kallortstrak
tamente.

Särskilda ersättningar.

Ersättning

för bränsle

eller

belysning.

1. Rätt till fri elektrisk belysning eller till nedsatt avgift för elektrisk

strömförbrukning anses icke såsom avlöningsförmån och föranleder icke avdrag

å avlöningen.

2. Befordras tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till kontorsskrivare,

må han efter vattenfallsstyrelsens beprövande placeras i högre löneklass

än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. eljest skolat hänföras.

Härvid skall dock iakttagas, dels att tjänsteman icke må placeras högre

än två löneklasser över sistberörda löneklass, dels ock att bestämmelserna i 8 §

1—3 mom. icke må samtidigt tillämpas.

3. På därom gjord ansökning äger Kungl. Maj :t, medgiva, att tjänsteman,

vilken förordnats såsom kraftverks direktör, överingenjör, driftdirektör, förrådsdirektör

eller kanaldirektör men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas

av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad

han före förordnandet tillhörde. Har sådant medgivande lämnats, skall

för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så anses, som om han

även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning inom nämnda

lönegrad.

Därest så erfordras för beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie

befattning, äger Kungl. Majit besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet

ordinarie tjänster.

4. I Porjus stationerad driftchef äger åtnjuta avlönings för stärkning med

1,000 kronor för år. Vattenfallsstyrelsen äger bestämma, huru med avlöningsförstärkningen

skall förfaras, då driftchefen åtnjuter tjänstledighet, under vilken

han är skyldig vidkännas tjänstledighet,savdrag.

5. Tjänsteman, som bestrider tjänst å ort, tillhörande kallortsklass VI, må,

därest tjänstgöringen är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom

för inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 60 öre för

varje tjänstgöringsdag.

6. Tjänsteman, vilken såsom vakthavande vid driftkontor bestrider beredskapstjänst,

kan tilldelas särskild ersättning, beräknad efter högst 400 kronor

för år.

Angående särskild ersättning för tjänstgöring å bogserbåt förordnar Kungl.

Maj :t.

7. Vad i 44 § stadgas äger icke tillämpning i fråga om elektrisk ström, som

för uppvärmning, kokning eller belysning tillhandahålles tjänsteman i verket

tillhörig bostadslägenhet.

5 mom. Domänverket.

1. På därom gjord ansökning äger Kungl. Majit medgiva, att tjänsteman,

vilken förordnats såsom försäljningschef men vilkens förordnande upphört

utan att efterföljas av förnyat förordnande, må återgå till ordinarie befattning

havd * befatt- inom den lönegrad han före förordnandet, tillhörde. Har sådant medgivande

ning. lämnats, skall för bestämmande av tjänstemannens placering i löneklass så an
-

Försäljningschefs

återgång

till

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

81

ses, som om han även under den tid förordnandet varat innehaft ordinarie befattning

inom nämnda lönegrad.

Därest så erfordras för beredande åt tjänsteman i nu avsett fall av ordinarie

befattning, äger Kungl. Maj :t besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet

ordinarie tjänster.

2. Till tjänsteman, som är revirförvaltare, utgår i vissa fall lönetillägg med

1,320 kronor eller 660 kronor för år räknat enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj :t. Domänstyrelsen äger bestämma, huru med

lönetillägget skall förfaras, då revirförvaltaren åtnjuter tjänstledighet,, under

vilken han är skyldig vidkännas tjänstledighetsavdrag.

3 avd. Tjänstemän, som åtnjuta lön enligt särskild löneplan

eller eljest enligt särskilda bestämmelser.

59 §.

Provinsialläkare.

1 mom. Löneplan.

Provinsialläkare åtnjuter lön enligt nedanstående löneplan:

Löneplan D.

Löneklass

Löne

grupp

I

II

lil

IV

1

7,725

8,775

9,825

10,875

2

8,220

9,270

10,320

11,370

3

8,715

9,765

10,815

11,865

4

9,210

10,260

11,310

12,360 .

Lönegrad

2 mom. Lönegrupper och

löneklasscr m. m.

1. För provinsialläkares placering i löneklass skola bestämmelserna i 7 §

äga motsvarande tillämpning. Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter

den lönegrupp, till vilken befattningen blivit hänförd.

Provinsialläkarbefattningarnas fördelning å de olika lönegrupperna fastställes

av Kungl. Majit.

2. Har den, som tillträder provinsialläkarbefattning, dessförinnan antingen

innehaft annan statlig befattning eller bestritt förordnande med vikariatslön

eller ock innehaft kommunal befattning eller i annan icke statlig anställning

utfört arbete av allmännyttig natur, må Kungl. Majit kunna, i anslutning

till de i 8 § 3 och 4 mom. innefattade grunderna, medgiva placering

i högre löneklass än den, till vilken befattningshavaren enligt bestämmelserna

i 7 § 1 mom. eljest skolat hänföras.

3 mom. Tillämpning av vissa

bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 10—18, 20, 22—24 samt 28—40 §§ skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse beträffande provinsialläkare. Härvid skall så anses,

som örn sådan tjänsteman tillhörde lönegraden A 25. Tillika iakttages, dels

Hillring till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 279. (i

Lönetillägg

till revirförvaltare.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

att provinsialläkare må kunna medgivas rätt att i följd åtnjuta icke blott semester

för löpande år utan jämväl återstående semester för nästföregående

år, dels att provinsialläkare, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skall

till vikarien avstå det arvode enligt provinsialläkartaxa, vilket belöper å de

av denne verkställda tjänstegöromålen, dels ock att med de i 13 § 3 mom.

omförmälda kurserna likställas medicinska fortsättningskurser samt för provinsialläkare

avsedda utbildnings- och repetitionskurser.

4 mom. Vissa särskilda

bestämmelser.

1. Fråga örn tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 morn., prövas beträffande provinsialläkare

av medicinalstyrelsen.

2. Provinsialläkare skall, örn han därtill med medicinalstyrelsens medgivande

förordnas, vara skyldig att mot särskild ersättning bestrida befattning eljer

uppdrag såsom läkare vid sjukvårdsanstalt inom distriktet, vilken tillhör

eller åtnjuter bidrag av staten, landsting eller kommun, vid distriktsdispensär

samt vid annan statsunderstödd inrättning för förlossningsvård inom distriktet

än barnbördsavdelning vid lasarett. Under enahanda förutsättningar är provinsialläkare

jämväl skyldig att biträda vid förebyggande mödra- och barnavård

inom distriktet.

Kan överenskommelse ej träffas örn ersättning för befattning eller uppdrag,

varom här är fråga, skall ersättningen bestämmas av medicinalstyrelsen.

3. Till provinsialläkare, vilken förordnas att såsom vikarie uppehålla förste

provinsialläkarbefattning eller, utan att fråga är örn vikariat, bestrida göromål,

som eljest ankomma på sådan befattning, utgår särskild ersättning enligt

medicinalstyrelsens bestämmande med högst 12 kronor för dag.

. Till provinsialläkare, vilken förordnas att jämte egen tjänst bestrida provinsialläkarbefattning

i angränsande distrikt, utgår särskild ersättning med 8

kronor för dag.

Förordnas provinsialläkare att såsom vikarie uppehålla annan befattning

än här ovan sägs, eller erhåller han förordnande att bestrida vikariat i fall, som

avses i 17 §, skall ersättning för vikariatet bestämmas av Kungl. Majit.

4. Förordnas tjänsteman med lön enligt allmän löneplan att såsom vikarie

bestrida provinsialläkartjänst, bestämmes ersättning för vikariatet av Kungl.

Maj :t.

5 mom. Bostad m. m.

^Provinsialläkare i distrikt, där särskild bostad är av distriktet eller däri ingående

kommun eller kommuner för läkaren anordnad och av länsstyrelsen,

efter förste provinsialläkarens hörande, godkänd, är skyldig att förhyra densamma

till belopp, som, där överenskommelse ej kan träffas, fastställes av

länsstyrelsen.

Innehavare av dylik bostad eller, om han avlidit, hans dödsbo åligger att

till vikarie eller efterträdare på provinsialläkartjänsten mot skälig ersättning

upplåta till bostaden hörande mottagningsrum och, i den omfattning som kan

finnas lämplig, tillhandahålla honom bostadsutrymme.

_Är bostad, varom i första stycket förmäles, kostnadsfritt upplåten åt provinsialläkaren,

skall tillhandahållande av mottagningsrum och bostadsutrymme

ske utan ersättning.

I fråga örn avträdande av bostad, som här avses, skall vad i 43 § 1 mom.

stadgas äga motsvarande tillämpning.

Jämväl i det fall, att bostad för provinsialläkaren icke finnes anordnad,

är denne vid honom beviljad semester eller tjänstledighet skyldig att, där så

påkallas och omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning tillhandahålla

vikarie nödigt mottagningsrum.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

83

60 §.

Landshövdingar.

1 moni. Lön.

Landshövding åtnjuter lön med 22,000 kronor för år räknat.

2 mom. Tillämpning av vissa

bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 22, 24 och 29—31 §§ skola i tillämpliga delar lända till

efterrättelse beträffande landshövding.

3 mom. Vissa särskilda

bestämmelser.

1. Vad i 3 § 3 mom. första stycket stadgas skall icke gälla landshövding.

2. I stället för vad i 4 § 2 mom. stadgas skola följande bestämmelser gälla:

a) Med landshövdingbefattning må ej förenas uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag. Ej heller må med landshövdingbefattning

förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot i annat företag,

som avses i 4 § 2 morn., såvida icke uppdraget meddelats antingen av Kungl.

Majit eller genom val å bolagsstämma efter av Kungl. Majit därom meddelat

beslut.

b) Med landshövdingbefattning må ej förenas annan tjänstebefattning eller

därmed jämförligt uppdrag, såvida icke befattningen tillsatts eller uppdraget

meddelats av Kungl. Majit.

4 mom. Representationsbidrag.

Landshövding äger åtnjuta representationsbidrag med följande belopp för

år, nämligen

9.000 kronor, såvitt angår landshövding i Malmöhus län eller Göteborgs

och Bohus län,

6.000 kronor, såvitt angår landshövding i annat län med undantag dock

för landshövding i Gotlands län, och

4.000 kronor, såvitt angår landshövding i Gotlands län.

Kungl. Majit äger bestämma, huru med nämnda bidrag skall förfaras vid

tjänstledighet för landshövding.

5 mom. Tjänstebostad m. m.

1. a) Landshövding äger åtnjuta fri tjänstebostad med uppvärmning och

belysning i kronans hus. Med bostaden följer i förekommande fall till den

ifrågavarande fastigheten hörande planterat område av den omfattning, som

av Kungl. Majit för varje särskilt län fastställts. Där särskilda förhållanden

därtill föranleda, må Kungl. Majit tilldela landshövding antingen annan, åt

honom förhyrd bostadslägenhet, eller ock, i stället för bostad in natura, kontant

hy reser sättning till belopp, som för varje gång med hänsyn till förekommande

omständigheter bestämmes.

Vid landshövdings tillträde till sin tjänst skall för honom avsedd bostad,

enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit meddelar, genom statens försorg

vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda

rum ävensom med andra inventarier för representationsändamål.

Underhållet av möblering, som genom statens försorg anskaffats, bekostas

av statsverket, i den mån skada icke uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse

från bostadsinneliavarens sida. Andra av staten anskaffade inventarier

skall landshövding överlämna till efterträdaren i det skick, vari

de mottagits.

b) Landshövding skall bebo honom anvisad bostadslägenhet, så framt icke

Kungl. Maj :t på grund av särskilda omständigheter annorlunda medgivit.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Alaj.ts proposition nr 279.

I fråga orri bostadslägenhetens begagnande skola i övrigt lända till efterrättelse

de särskilda bestämmelser, som äro eller varda meddelade.

c) Därest landshövdings bostadslägenhet erfordras för utvidgning av länsstyrelsens

ämbetslokaler eller för annat statsändamål, är landshövding skyldig

att å tid, som av Kungl. Maj :t bestämmes, avstå från lägenheten och åtnöjas

med åt honom förhyrd bostadslägenhet eller kontant hyresersättning. För

enahanda ändamål är landshövding jämväl skyldig att underkasta sig sådan

minskning av bostadslägenheten, sorn skäligen må kunna ske.

d) Beträffande bostadslägenhetens avträdande i andra fall än de i c) angivna

skall gälla, att landshövding eller, örn han avlidit, hans dödsbo skall avträda

lägenheten å den fardag, som infaller näst efter tre månader från det landshövdingen

från tjänsten avgått eller avlidit, dock att avflyttning skall ske,

där landshövding beviljas avsked på tid, som av honom begärts, å den fardag,

som infaller näst efter avgången från tjänsten, samt, därest landshövding från

tjänsten entledigas, å tid som av Kungl. Majit bestämmes.

e) Landshövding eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som i brist på överenskommelse bestämmes av Kungl. Majit, upplåta nödigt

utrymme i bostadslägenheten för landshövdingens vikarie eller efterträdare.

2. Har skada eller förlust åsamkats landshövding till följd av en mera

väsentlig, vid hans tillträde av befattningen icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena,

äger han erhålla skälig ersättning enligt Kungl. Majits bestämmande

i varje särskilt fall.

61 §.

Vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet.

1 mom. Bestämmelsernas

tillämpningsområde.

De i denna paragraf meddelade bestämmelserna hava avseende å innehavare

av medelst förordnande för begränsad anställningstid tillsatt sakkunnigbefattning

vid konjunkturinstitutet.

2 mom. Lön m. m.

1. Sakkunnig åtnjuter lön med följande belopp för år räknat, nämligen en

sakkunnig 12,000 kronor samt en var av övriga sakkunniga 10,000 kronor.

2. Där sa med hänsyn till tjänstetiden i vederbörande befattning prövas

skäligt eller för förvärvande eller bibehållande av särskilt kvalificerad person

i befattningen finnes erforderligt, äger Kungl. Majit medgiva förhöjning av

lönen, dock med högst 1,500 kronor för år räknat.

3 mom. Tillämpning av

vissa bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 11—18 §§, 22—24 §§, 28 § 3 mom. samt 29—40 §§ skola

1 tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande här avsedd sakkunnig.

Härvid skall så anses, som om sådan tjänsteman tillhörde, sakkunnig med lön

av 12,000 kronor lönegraden A 30, löneklassen 30, och annan sakkunnig lönegraden

A 26, löneklassen 26. Beträffande sakkunnig, för vilken jämlikt 2 mom.

2 punkten här ovan medgivits förhöjning av lönen, skola dock tillämpas de särskilda

tjänstledighetsavdrag, som fastställas av Kungl. Majit. Vid tillämpning

av bestämmelserna i 29—31 §§ iakttages, att rörligt tillägg må under i

nämnda paragrafer angivna förutsättningar och enligt där givna föreskrifter

utgå jämväl å dylik förhöjning.

4 mom. Vissa särskilda

bestämmelse!''.

1. Vad i 3 § 3 morn. första stycket stadgas skall icke äga tillämpning å

här avsedd sakkunnig.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

85

2. Fråga om tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 morn., prövas beträffande

sakkunnig av Kungl. Majit.

3. Ersättning till vikarie å sakkunnigbefattning bestämmes av Kungl.

Majit.

Förordnas sakkunnig att såsom vikarie bestrida befattning, för vilken utgår

lön enligt allmän löneplan, skall ersättning för vikariatet likaledes bestämmas

av Kungl. Majit.

62 §.

Vissa professorer vid konsthögskolan.

1 morn. Bestämmelsernas

tillämpningsområde.

De i denna paragraf meddelade bestämmelserna liava avseende å innehavare

av sådan professorsbefattning vid konsthögskolan, vilken tillsättes medelst

förordnande för begränsad anställningstid.

2 mom. Lön m. m.

1. Professor åtnjuter lön med följande belopp för år räknat, nämligen professor

i arkitektur 13,500 kronor samt professor i målning, teckning eller

skulptur 10,500 kronor.

2. Till professor i målning, som förordnas att förestå ateljén för monumentalmålning

och dekorativ konst, må utgå särskilt arvode enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser.

Till professor i skulptur må för fullgörande av uppdrag att leda skulpturskolans

övningar i lösning av monumentaluppgifter likaledes utgå särskilt

arvode enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

3 mom. Tillämpning av vissa

bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 12—18 §§, 22—24 §§, 28 § 3 mom. samt 29—40 §§ skola

i tillämpliga delar lända till efterrättelse beträffande här avsedd professor.

Härvid skall så anses, som om sådan tjänsteman tillhörde, professor i arkitektur

lönegraden A 30, löneklassen 33, och annan professor lönegraden A 24,

löneklassen 27.

4 mom. Vissa särskilda

bestämmelser.

1. Vad i 3 § 3 inom. första stycket stadgas skall icke äga tillämpning å här

avsedd professor.

2. Fråga örn tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 inom., prövas beträffande

professor av Kungl. Majit.

3. Professor äger årligen i stället för semester åtnjuta ferier å tider, som

i vederbörande stadgar föreskrivas.

4. Ersättning till vikarie å professorsbefattning bestämmes av Kungl.

Majit.

Förordnas professor att såsom vikarie bestrida befattning, för vilken utgår

lön enligt allmän löneplan, skall ersättning för vikariatet likaledes bestämmas

av Kungl. Majit.

5. Professor, åt vilken anvisats bostad i akademiens hus, skall för begagnande

av dylik bostad jämte förmån av bränsle och lyse till akademien erlägga

ersättning med belopp, som fastställes enligt de i 42 och 44 §§ stadgade grunderna.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

63 §.

Rektorer vid vissa statliga läroanstalter.

1 mom. Bestämmelsernas

tillämpningsområde.

De i denna paragraf meddelade bestämmelserna hava avseende å innehavare

av medelst förordnande för viss tid tillsatt rektorsbefattning vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk, folkskoleseminarium, småskoleseminarium, läroanstalt

för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalt

för dövstumma, tekniskt läroverk eller navigationsskola.

2 mom. Löneplan.

Rektor åtnjuter lön enligt nedanstående löneplan:

Löneplan E.

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § intagna

löneplanen A

Löne-

grad

nr

Lönen utgår enligt nedan

angivna löneklass i den

under 5 § intagna

löneplanen A

1

28

8

32

2

29

9

33

3

30

10

33

4

31

11

34

5

32

12

35

6

30

13

36

7

31

14

37

3 mom. Lönegrader; stationeringsorter.

Den lönegrad, till vilken varje särskild befattning är att hänföra, angives i

t j änstef örteckningen.

Fördelningen av stationeringsorter å de i löneplan A angivna ortsgrupperna

fastställes av Kungl. Maj:t.

4 mom. Tillämpning av vissa

bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 10—18 §§, 20 §, 22—24 §§, 28—44 §§, 55 § 9 mom. 2, 9,

11, 15, 16 och 18 punkterna samt 57 § 3 mom. 6, 8, 11 och 12 punkterna skola

i tillämpliga delar och med de ändringar och tillägg, som nedan angivas, lända

till efterrättelse beträffande innehavare av rektorsbefattning. Härvid skall så

anses, som om nämnda befattningar tillhörde de lönegrader i löneplan A, som

här nedan angivas, nämligen:

befattning i lönegraden El ..... lönegraden A 25

» » lönegraderna E 2—5 ..... » A 26

» » » E 6—9 ..... » A 27

» » » E 10—14..... » A 30.

5 mom. Vissa särskilda

bestämmelser.

1. Rektor är, örn han därtill förordnas, pliktig att under sammanlagt högst

tre manader av ett och samma kalenderår mot särskild ersättning, som av

Kungl. Maj :t bestämmes, såsom vikarie bestrida ledamotsbefattning i skolöverstyrelsen.

2. Vad i 3 § 3 morn. första stycket stadgas skall icke gälla rektor.

3. Fråga örn tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 mom, prövas beträffande

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

87

rektor av Kungl. Majit, dock att det centrala ämbetsverk, varunder rektor

lyder, äger meddela honom tillstånd att för viss tid, dock högst ett läsår i

sänder, åtaga sig undervisning i annan läroanstalt.

4. Vid tillämpning under den årliga lästiden av stadgandet i 17 § 1 mom.

skall iakttagas, att det för olika förekommande fall gällande tjänstledighetsavdraget

för dag fördelas mellan rektorsgöromålen och rektors undervisningsskyldighet

på sådant sätt, att så stor del av avdragsbeloppet, som motsvarar

förhållandet mellan antalet av den tjänstledige rektorns undervisningstimmar

i veckan och medeltalet av det författningsenligt föreskrivna antalet undervisningstimmar

i veckan för ordinarie lärare av närmast jämförligt slag, skall

anses belöpa på rektors undervisningsskyldighet, medan den återstående delen

av avdragsbeloppet skall anses belöpa på rektorsgöromålen.

6 mom. övergång från

rektorsförordnande till lärartjänst.

Lärare, som förordnats att bestrida rektorsbefattning men vilkens förordnande

upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande, övergår till sin

innehavande ordinarie lärarbefattning. Därvid skall för bestämmandet av lärarens

placering i löneklass så anses, som örn han även under den tid förordnandet

varat bestritt nämnda lärarbefattning.

Därest så erfordras, äger Kungl. Majit besluta av stadgandet i nästföregående

stycke föranledd tillfällig ökning av antalet ordinarie lärartjänster.

7 mom. Särskilda ersättningar.

Rektor vid institutet och förskolan för blinda äger de år, då lärarutbildning

därstädes äger rum, efter skolöverstyrelsens beprövande åtnjuta särskild ersättning

med högst 480 kronor för år räknat. Rektor vid hantverksskola för

blinda, vilken tillika är föreståndare för materialdepå, äger åtnjuta särskild

ersättning härför med 480 kronor för år.

De närmare föreskrifter, som kunna bliva erforderliga rörande utbetalning

m. m. av nyssnämnda ersättningar, meddelas av Kungl. Maj :t.

8 mom. Tjänstebostad.

I stället för vad i 41 § första stycket stadgas gäller att, därest åt rektor såsom

bostad anvisas lägenhet, som disponeras av statsverket eller vederbörande

kommun, han skall vara skyldig att mottaga densamma.

Angående beskaffenheten av tjänstebostad, som tillhandahålles av vederbörande

kommun, gäller vad därom är eller framdeles varder stadgat.

64 §.

Distriktsveterinärer.

J mora. Löneplan.

Distriktsveterinär åtnjuter lön enligt nedanstående löneplan:

Löneplan F.

|......"7

i

j Löne- '' grad

Löne-

klass

Lön

e g r u

P P

i

I

11 1

IV

V

VI

VII

1

|

1

4,050

4,446

4,842

5,238

5,634

6,030

6,426

2

4,278

4,674

5,070

5,466

5,862

6,258

6,654

3

4,596

4,992

5,388

5,784

6,180

6,576

6,972

1 4

4,926

5,322

5,718

6,114

6,510

6,9C6

7,302

5

6,256

5,652

6,048

6,444

6,840

7,236

7,632

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

2 mom. Lönegrupper och

löneklasser m. m.

1. För distriktsveterinärs placering i löneklass skola bestämmelserna i 7 §

äga motsvarande tillämpning. Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter

den lönegrupp, till vilken befattningen blivit hänförd.

Distriktsveterinärbefattningarnas fördelning å de olika lönegrupperna fastställes

av Kungl. Maj :t.

2. Har den, som tillträder distriktsveterinärbefattning, dessförinnan antingen

innehaft annan statlig befattning eller bestritt förordnande med vikariatslön

eller ock innehaft kommunal befattning eller i annan icke statlig anställning

utfört arbete av allmännyttig natur, må Kungl. Majit kunna, i anslutning

till de i 8 § 3 och 4 mom. innefattade grunderna, medgiva placering

i högre löneklass än den, till vilken befattningshavaren enligt bestämmelserna

i 7 § 1 mom. eljest skolat hänföras.

3 mom. Tillämpning av vissa

bestämmelser i 2 avd.

Bestämmelserna i 10—18, 20, 22—24 samt 28—40 §§ skola i tillämpliga

delar lända till efterrättelse beträffande distriktsveterinär.'' Härvid skall så

anses, som örn sådan tjänsteman tillhörde lönegraden A 15. Tillika iakttages,

dels att distriktsveterinär ina kunna medgivas rätt att i följd åtnjuta icke blott

semester för löpande år utan jämväl återstående semester för nästföregående

år, dels att distriktsveterinär, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, skall

till vikarien avstå det arvode enligt veterinärtaxa, vilket belöper å de av denne

verkställda tjänstegöromålen, dels att med de i 13 § 3 mom. omförmälda kurserna

likställas för distriktsveterinärer avsedda utbildnings- och repetitionskurser,

dels ock att med svårare smittsam sjukdom, som i 14 § 2 mom. avses,

jämställes sådan sjukdom, som enligt gällande epizootilag skall föranleda anmälan

till vederbörande myndighet.

4 mom. Vissa särskilda

bestämmelser.

1. Med distriktsveterinärtjänst må kunna förenas kommunal befattning,

som avses i 4 § 1 mom.

2. Fråga örn tillstånd, varom förmäles i 4 § 2 moni., prövas beträffande distriktsveterinär

av medicinalstyrelsen.

3. Distriktsveterinär skall, örn han därtill av medicinalstyrelsen förordnas,

vara skyldig att mot av styrelsen godkänd ersättning bestrida jämväl veterinärbefattning

vid kommunal köttbesiktningsbyrå, belägen inom veterinärens

distrikt vid eller i närheten av veterinärens station.

4. Till distriktsveterinär, vilken förordnas att såsom vikarie uppehålla

länsveterinärbefattning eller, utan att fråga är örn vikariat, bestrida göromål,

som eljest ankomma på sådan befattning, utgår särskild Örsättra- enligt medicinalstyrelsens

bestämmande med högst 10 kronor för dag.

Till distriktsveterinär, vilken förordnas att jämte egen tjänst bestrida distriktsveterinärbefattning

i angränsande distrikt, utgår särskild ersättning med

5 kronor för dag.

Förordnas distriktsveterinär att såsom vikarie uppehålla annan befattning

än här ovan sägs eller erhåller han förordnande att bestrida vikariat i fall,

som avses i 17 §, skall ersättning för vikariatet bestämmas av Kungl. Majit.

5. Förordnas tjänsteman med lön enligt allmän löneplan att såsom vikarie

bestrida distriktsveterinärtjänst, bestämmes ersättning för vikariatet av Kungl.

Maj it.

6. Distriktsveterinär, som åtnjuter semester eller tjänstledighet, är skyldig

att, där så påkallas och omständigheterna sådant medgiva, mot skälig ersättning

tillhandahålla vikarien nödig expeditionslokal.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 279.

89

4- avd. Lönenämnd.

65 §.

För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.

Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena

böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Majit förordnad ordförande

samt sex likaledes av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Där så finnes

lämpligt, må dock Kungl. Majit, med iakttagande av vad nyss sagts örn antalet

medlemmar i nämnden och örn de intressen, som där böra vara företrädda,

för skilda förvaltningsområden förordna örn olika sammansättning av nämnden.

Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst tre

år i sänder.

I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden och

ledamöterna.

Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.

5 avel. Reglementets tillämplighet m. m.

66 §.

1 mom. Beträffande tjänsteman, vilken vid detta reglementes ikraftträdande

innehar befattning, som i reglementet avses, skall såsom förutsättning för reglementets

tillämpning gälla,

a) att, så vitt angår annan tjänsteman än landshövding, omedelbart före

ikraftträdandet något av följande avlöningsreglementen varit å tjänstemannen

tillämpligt, nämligen reglementena den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, den 9 juni 1922 (nr 379)

för befattningshavare vid lots- och fyrstaten, den 21 maj 1926 (nr 177) för

förste provinsialläkare och provinsialläkare, den 20 maj 1927 (nr 170) för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid försvarsväsendet, den 15 juni 1934 (nr 303) för tjänstemän vid

domänverket ä,vensom den 30 september 1937 (nr 873) för ordinarie lärare vid

statens undervisningsväsende eller att, så vitt angår landshövding, omedelbart

före ikraftträdandet avlöningsförmånerna utgått i enlighet med föreskrifterna

i Kungl. Maj :ts brev den 26 juni 1925 angående fastställande av ny stat för

landshövdingarna m. m.;

b) att tjänstemannen ej är uppförd å indragnings- eller övergångsstat utan

tjänstgöringsskyldighet; samt

c) att tjänstemannen ej före viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt gjort

anmälan, att han icke vill underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

2 moni. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade

bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar m. m., om vilka förmäles

i nedan angivna delar av reglementet, nämligen:

under 2 avd.: 3 kap. 22—27 §§, 5 kap. 32—39 §§, 6 och 7 kap., 8 kap. 50 §

5—7, 9 och 11 punkterna, 51 § 1 och 2 moni., 52 § 1—3 morn., 4 mom. 3 punkBihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 279.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 279.

ten, 5 morn., 6 mom. 6 punkten, 7 mom. 4, 5 och 7 punkterna samt 10 mom.

2 punkten, 53 §, 54 § 2 mom. 2—4 punkterna, 55 § 9 mom. 2 och 16 punkterna,

56 § 1 och 2 morn., 7 mom. 4 punkten samt 10 morn., 57 § 1 morn., 2 mom. 6,

9 och 10 punkterna samt 3 mom. 12 punkten ävensom 58 § 1 mom. 5 och 6

punkterna, 2 mom. 1, 4 och 5 punkterna, 3 mom. 1 och 5—8 punkterna, 4 mom.

1 och 4—6 punkterna samt 5 mom. 2 punkten; samt

under 3 avd.: 59 § 5 morn., 60 § 4 och 5 morn., 62 § 2 mom. 2 punkten,

63 § 7 och 8 mom. ävensom 64 § 4 mom. 6 punkten.

3 mom. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är jämväl

pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent

eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, efter

prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen underkasta sig minskning av lönen

med högst fem procent av de i vederbörande löneplaner eller eljest i reglementet

upptagna årslönebeloppen.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1939, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj :t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande

mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår tjänsteman,

å vilken reglementet erhåller tillämpning. I fråga om lön till kvinnlig lärarpersonal

för tiden intill den 1 juli 1943 skall gälla, vad därom särskilt stadgas.

Det alla etc.

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

391318

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:406 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 janua s. 1 i texten
  2. BU 1939:63 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsrätt för vissa professorer vid konsthögskolan och vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet s. 9 i texten
  3. SU 1939:238 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av civila avlöning sreglementet den 4 januari 1939 s. 1 i texten