Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m

1939-05-05 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:286, Med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

1

Nr 286.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till lag om

förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m. m.; given Stockholms slott den 5 maj 1939.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag örn förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse

av fartyg m. m.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sand. Nr 286.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen

ej är samlad, i den mån så prövas nödigt förordna, att vad i 2—4 §§ stadgas

skall äga tillämpning. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande

riksdag inom trettio dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma

efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,

som i första stycket sägs, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela

förordnande, som där avses.

2 §•

1 mom. Utan tillstånd av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigat

må ej

a) svenskt fartyg eller andel däri överlåtas till utlänning eller till svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller vars aktiekapital

enligt vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;

b) teckning av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri,

verkställas för utlänning eller svenskt aktiebolag, som avses under a), ej heller

överlåtelse av dylik aktie äga rum till utlänning eller till bolag, som sist

nämnts;

c) svenskt fartyg upplåtas till utlänning genom tidsbefraktning eller till

nyttjande, ej heller rätt till tidsbefraktning av svenskt fartyg eller nyttjanderätt

därtill överlåtas å utlänning.

2 morn. Vad i 1 mom. sagts medför ej inskränkning i:

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget,

som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

3

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som, där någon under tiden

för giltigheten av förordnande enligt 1 § annorledes än genom teckning eller

överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför enligt bolagsordningen var förenad

med aktien.

3 §•

Utfärdas teckningslista för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt 2 §

ej må tecknas av eller överlåtas till utlänning eller aktiebolag, som i 2 §

1 mom. a) är nämnt, skall teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där aktiekapitalet i sådant bolag ökas medelst ny aktieteckning

och teckningsrätt därvid tillkommer annan än aktieägare.

4 §•

Överlåtelse, aktieteckning eller upplåtelse, som sker i strid mot bestämmelserna

i 2 § 1 morn., vare utan verkan.

Utgives aktiebrev till obehörig aktietecknare, medföre brevet icke rätt i bolaget

så länge brevet innehaves av den obehörige tecknaren eller annan, som

enligt lag icke är behörig innehava detsamma.

5 §•

Har i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. överlåtelse eller upplåtelse

skett, straffes överlåtaren eller upplåtaren med dagsböter eller fängelse i

högst ett år.

Fälles någon, som i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 morn. a) eller b)

överlåtit egendom, till ansvar enligt första stycket, må domstolen, efter ty

skäligt finnes, förklara egendomen förverkad eller, örn den ej kan tillrättaskaffas,

förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens värde. Den

som eljest förbrutit sig som i första stycket sägs må, efter ty skäligt finnes,

dömas att utgiva betingat vederlag.

Har överlåtelse av aktie förmedlats av någon, som yrkesmässigt i kommission

köper och säljer fondpapper, skall vad i denna paragraf är stadgat

örn överlåtare äga tillämpning å kommissionären; hava såväl överlåtaren

som förvärvaren anlitat kommissionär, skall vad nu sagts gälla den som

handlat för förvärvarens räkning.

6 §.

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista, varde

stiftare eller, där fråga är om ökning av aktiekapital, ledamot i bolagets

styrelse dömd till dagsböter.

Har på grund av aktieteckning, som skott i strid mot bestämmelserna i

denna lag, aktiebrev utgivits till utlänning eller bolag, som i 2 § 1 mom. a)

är nämnt, varde styrelseledamot, med vars begivande brevet utgivits, straffad

med dagsböter eller fängelse i högst ett år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7 §■

Böter, som ådömas enligt denna lag, ävensom förverkad egendom samt

ersättning och vederlag, varom i 5 § förmäles, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Vad i denna lag stadgas skall icke gälla med avseende å rätten för utlänning

att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid den tid då

förordnande enligt 1 § träder i tillämpning redan äges av utlänning, eller

sådan rätt till tidsbefraktning av eller nyttjanderätt till fartyg, som vid samma

tid tillkommer utlänning, ej heller å den rätt att teckna eller erhålla nya

aktier, som vid sådan tid enligt bolagsordningen må tillkomma aktieägare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

5

Utdrag av protokollet över handelsår enden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn lagstiftning rörande

förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m.

Föredraganden anför:

»Under världskriget visade det sig på ett förhållandevis tidigt stadium

nödvändigt att tillgripa åtgärder till förhindrande av att den svenska handelsflottan

minskades genom försäljning av fartyg till utlandet. Sålunda ingav

kommerskollegium redan i augusti 1915 till chefen för finansdepartementet

en promemoria, i vilken påpekades vådorna för den svenska sjöfarten

av dessa förhållanden och önskvärdheten av att försäljningarna så vitt möjligt

begränsades till äldre eller eljest mindervärdigt tonnage. Kollegium föreslog

i anledning härav införande av exportförbud för maskindrivna fartyg av

järn eller stål, byggda senare än 1890 med storlek överstigande 200 bruttoton.

Möjlighet borde dock hållas öppen att i förekommande fall lämna licens

för försäljning även av ett eljest under förbudet innefattat fartyg.

Någon omedelbar åtgärd föranledde denna framställning icke. Sedan

emellertid fartygsförsäljningarna vid årsskiftet 1915/1916 börjat att på ett

oroväckande sätt stiga, anbefallde Kungl. Maj:t den 8 januari 1916 kommerskollegium

att, då fråga uppkomme om fartygs avförande ur fartygsregistret

på grund av försäljning till utlandet, därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan

och avvakta Kungl. Maj:ts beslut huruvida hinder kunde möta mot avförn

ridet.

Sedermera inkom kommerskollegium till Kungl. Majit med en framställning

den 20 januari 1916, vari kollegium framhöll, att Kungl. Maj:ts nyssberörda

beslut den 8 januari 1916 icke vore och givetvis icke heller varit avsett

att vara tillfyllest för åstadkommande av ett effektivt hinder mot fartygsöverlåtelser

till utlandet. I detta syfte ansåge kollegium alltjämt ett förbud

mot dylika överlåtelser erforderligt, och kollegium framlade ett lagförslag,

enligt vilket Kungl. Majit skulle erhålla bemyndigande att utfärda förbud

mot fartygsöverlåtelse till utlandet, varjämte straffbestämmelser voro

meddelade för överträdelse av förbudet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Detta kollega lagförslag anmäldes av chefen för finansdepartementet i

statsrådet den 28 januari 1916. Departementschefen betonade därvid särskilt

vådorna för landet av de då pågående omfattande fartygsförsäljningarna

och framhöll bland annat, att ur nationalekonomisk synpunkt redan det

förhållandet att sjöfartsnäringen ginge tillbaka i och för sig vore mindre lyckligt.

Därigenom berövades många svenska sjömän möjlighet att under

svensk flagga utöva sitt yrke och de nödgades i stället söka sin utkomst inom

främmande flottor. En mycket stor del av de för vårt folk nödiga livsmedlen

och av råvaror för vår industri måste importeras och då naturligen i huvudsak

sjövägen. Å andra sidan hade ock vår export starkt behov av fartyg såsom

transportmedel. Vikten och fördelen av att dessa uppgifter för sjöfarten

i största möjliga utsträckning fullgjordes medelst svenska fartyg syntes

ligga i öppen dag. Då handelsflottan nu minskades, bleve den än mindre

skickad för nämnda uppgifter, och möjligheterna att omedelbart eller inom

en snar framtid åter täcka den åsamkade bristen syntes vara mycket kringskurna.

Departementschefen framlade därefter ett inom departementet överarbetat

förslag till lag om förbud i vissa fall mot förvärv av fartyg eller andel

däri eller av aktier i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Detta

förslag avvek från kommerskollegii förslag, bland annat därutinnan,

att även försäljning till utlänning av aktier i svenska rederiaktiebolag

förbjudits, varjämte med utlänning likställdes sådana svenska rättssubjekt,

beträffande vilka förelåge särskild fara för ett övervägande utländskt

inflytande. Vidare hade bestämmelserna örn straff och annan påföljd

i anledning av överträdelse av förbudet uteslutits. Till motivering av

sistberörda ändring anförde departementschefen, att det syntes vara tillräckligt

att stadga avtalets ogiltighet. Härigenom förhindrades, att fartyget

eller annan egendom, varom vore fråga, överginge i utländsk ägo.

I anledning av erinringar från lagrådets sida vidtogs i det av Kungl. Majit

i proposition nr 43 för riksdagen framlagda lagförslaget den ändring, att förbudet

mot överlåtelse ej utsträcktes till aktier i rederibolag, ej heller till att

avse rättssubjekt, i vilka utländskt inflytande kunde göra sig gällande. Slutligen

infördes i anslutning till kommerskollegii ursprungliga förslag straffbestämmelser

i lagförslaget.

Riksdagen antog förslaget, dock med den ändring att jämväl tidsbefraktning

till utlänning av svenskt fartyg på längre tid än 6 månader blev förbjuden.

Lag i ämnet utfärdades den 6 mars 1916 (nr 47). Enligt övergångsbestämmelserna

var lagens giltighetstid begränsad till och med den 31 mars

1917. Förordning om lagens ikraftträdande utfärdades av Kungl. Majit förstnämnda

dag (nr 48), därvid dock stadgades att bestämmelserna ej skulle äga

tillämpning å fartyg, som hade mindre bruttodräktighet än 20 registerton.

Redan vid samma riksdag vidtogs på Kungl. Majits förslag en komplettering

i lagen, i det jämväl upplåtelse till utlänning att nyttja svenskt fartyg till sjöfart

för egen räkning blev förbjuden. Lag i överensstämmelse härmed örn

utsträckt tillämpning av lagen den 6 mars 1916 blev utfärdad den 8 juli 1916

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

(nr 272), och enligt förordning samma dag (nr 273) sattes förbudet omedelbart

i tillämpning.

På grund av att aktier i svenska rederibolag i avsevärd utsträckning försåldes

till utlandet framhöll statens handelskommission i skrivelse till Kungl.

Maj :t den 12 oktober 1916, att åtgärder från det allmännas sida borde vidtagas

till förhindrande av att den faktiska äganderätten till fartyg överginge

i utländsk ägo. Sedan kommerskollegium i ärendet avgivit yttrande, utarbetades

inom finansdepartementet ett förslag till lag om förbud i vissa fall

mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock

mot förvärv av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri. Den

ifrågasatta nya lagen var avsedd att ersätta de båda lagarna i ämnet den 6

mars och den 8 juli 1916.

Avvikelserna mellan lagförslaget och nyssnämnda lagar bestodo huvudsakligen

däri, att i förslaget upptagits en utsträckning av förbudet att omfatta

även överlåtelse av fartyg eller fartygsandel till svenska rättssubjekt, i avseende

å vilka förefunnes särskild fara för utländskt inflytande. Såsom ur sådan

synpunkt »farliga» betraktades aktiebolag, vars aktiebrev voro ställda

till innehavaren, ävensom annat svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt

vad aktieboken utvisade till mer än en tredjedel var i utländsk ägo. Vidare

skulle föi-budet mot överlåtelse gälla även i fråga om aktier i svenska aktiebolag,

som hade till föremål för sin verksamhet att idka rederirörelse eller

som utan att dess verksamhet hade sådant föremål ägde fartyg, vars bruttodräktighet

uppginge till 100 registerton eller därutöver, eller andel i sådant

fartyg. Förbudet gällde ej endast överlåtelse av aktie till utlänning utan även

teckning av aktie för utlännings räkning. Med utlänning skulle vara likställt

svenskt aktiebolag, i fråga om vilket enligt vad nyss angivits fara för utländskt

inflytande förelåge.

Sedan i anledning av anmärkningar av lagrådet vissa jämkningar i lagförslaget

vidtagits, framlades detsamma i proposition nr 99 för 1917 års riksdag.

Förslaget vann med viss jämkning, bland annat i vad angår aktieförvärv

i svenska rederibolag, riksdagens bifall, och den 28 mars 1917 utfärdades

lag (nr 103) örn förbud i vissa fall mot överlåtelse av fartyg eller andel

däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv av aktie i aktiebolag, som

äger fartyg eller andel däri.

Genom förordning samma dag (nr 104) sattes förbuden i kraft från och

nied den 1 april 1917.

1917 års lag skulle enligt sin lydelse äga giltighet till och med den 30 april

1918 men blev successivt årsvis förnyad till och med den 28 februari 1921.

Sistnämnda dag utfärdades ny lag i ämnet (nr 56). Den nya lagen innefattade

en del begränsningar i jämförelse med 1917 års lag. Sålunda gällde

ifrågakommande förbud enligt 1921 års lag ej alla svenska fartyg. Från

lagens tillämpning voro nämligen undantagna fartyg av stål eller järn med en

bruttodräktigliet understigande 2,000 registerton och vars ålder, byggnadsåret

inberäknat, överstege 25 år, ävensom fartyg av trä eller av trä och järn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

med en bruttodräktighet understigande 500 ton och en ålder av över 30 år.

Vidare hade förbuden mot upplåtelse av fartyg till utlänning genom nyttjanderätt

eller tidsbefraktning uteslutits ur lagen. Sistnämnda lag var efter prolongation

gällande till och med den 28 februari 1923. Därefter har lagstiftning

i ämnet ej ansetts behövlig.

Då, på sätt framgår av det anförda, 1917 års lag tillämpades under största

delen av den egentliga kristiden, torde en närmare redogörelse för denna lags

bestämmelser här få meddelas. Enligt lagens 1 § skulle vid krig eller krigsfara,

vari riket befunne sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden Konungen, i den mån så prövades nödigt, äga att för

viss tid eller tillsvidare förordna, att överlåtelse, upplåtelse eller aktieteckning

som i lagen avsåges ej finge ske utan förut givet lov av Konungen eller

den Konungen därtill bemyndigade.

Förbudet i fråga avsåg följande fall:

1) överlåtelse av svenskt fartyg eller andel däri till utlänning eller till

.svenskt aktiebolag, vars aktiebrev finge ställas till innehavaren, eller till annat

svenskt aktiebolag, vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisade till

mer än en tredjedel vore i utländsk ägo;

2) upplåtelse till utlänning av svenskt fartyg, till nyttjande eller genom

tidsbefraktning, för obestämd tid eller längre tid än sex månader eller tid,

som tillsammans med den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916 varit

av utlänning nyttjat eller tidsbefraktat, översteg sex månader,

så ock överlåtelse till utlänning av sådan nyttjanderätt till svenskt fartyg

eller sådan rätt på grund av tidsbefraktning därav;

3) teckning för utlänning eller svenskt aktiebolag, som under 1) nämnts,

av aktie i svenskt aktiebolag, som ägde fartyg eller andel däri,

så ock överlåtelse av dylik aktie till utlänning eller svenskt aktiebolag, som

under 1) nämnts.

I lagens 2 § voro intagna vissa undantag från förordnandets tillämpning,

vartill jag senare torde få återkomma.

Enligt lagens 3 § skulle, därest under tid, då förordnande enligt 1 § gällde,

teckningslista utfärdades för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt förordnandet

ej finge tecknas av eller överlåtas till utlänning eller annan, som i

1 § 1) nämnts, teckningslistan innehålla erinran härom. Enahanda skulle

gälla, där under sagda tid aktiekapitalet i sådant bolag ökades medelst ny

aktieteckning och teckningsrätt därvid tillkomme annan än aktieägare.

Därest i strid mot förordnande, som enligt 1 § meddelats, överlåtelse, upplåtelse

eller aktieteckning ägde rum, skulle detta enligt 4 § i lagen vara utan

verkan. Om efter sådan aktieteckning aktiebrev till obehörig tecknare bleve

utgivet, medförde brevet, så länge det var i hans eller annan obehörig innehavares

hand, icke rätt i bolaget.

1 lagens 5—7 §§ voro intagna föreskrifter om påföljder för överträdelser

mot lagen, nämligen vid överlåtelse i strid mot föreskrifterna böter upp till

20,000 kronor eller fängelse intill ett år. Örn överlåtelsen avsåg fartyg eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

9

andel däri, skulle den överlåtna egendomen tagas i beslag och dömas förbruten.

Kunde beslag ej äga rum, eller gällde överlåtelsen aktie, skulle överlåtaren

förpliktas utgiva ett belopp motsvarande egendomens värde.

Vidare funnos straffbestämmelser för fondhandlare, som medverkat vid

transaktion i strid mot bestämmelserna, ävensom för stiftare av aktiebolag

eller styrelseledamot, vilken ej iakttagit givna föreskrifter i fråga örn teckningslista

m. m. Slutligen voro meddelade föreskrifter om åtal, bötesförvandling

m. m.

På uppdrag av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap avgav

i en den 5 juni 1929 dagtecknad promemoria kommerserådet Axel Lindblad

till kommissionen yttrande rörande statliga åtgärder under krigstidsförhållanden

i avseende å sjöfarten.

Efter en redogörelse för de under världskriget och åren därefter gällande

lagbestämmelserna om förbud mot överlåtelse och upplåtelse av svenskt fartyg

framhöll Lindblad, att den slutliga utformning, som de under världskriget

för sjöfartens reglering tillkomna lagarna erhållit, utan tvivel visat sig

fullt tillfredsställande för ernående av det med dem avsedda ändamålet.

Någon väsentligare förändring i ifrågavarande lagtexter syntes knappast

vara erforderlig. I vissa hänseenden ifrågasatte dock Lindblad kompletteringar

och jämkningar. Härtill torde jag i det följande få återkomma.

Sedermera har inom rikskommissionen, under beaktande av de synpunkter

Lindblad framhållit, utarbetats ett utkast till lag om förbud i vissa fall

mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m.

Detta lagförslag jämte förenämnda promemoria har den 26 september 1938

remitterats till kommerskollegium för utlåtande. Sedan kollegium i ärendet

införskaffat yttranden från Sveriges redareförening och Sveriges segelfartygsförcning,

har kollegium med utlåtande den 3 december 1938 överlämnat

ett inom kollegium överarbetat förslag till lag örn förbud i vissa fall mot

överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m.

Kommerskollegii förslag överensstämmer i sak väsentligen med 1917 års

lag med de ändringar som rikskommissionen däri vidtagit. För berörda ändringar

ävensom för de avvikelser, som kollegium för sin del ytterligare förordat,

redogör jag i det följande i samband med framläggande av mina egna

synpunkter på ämnet. I det sammanhanget kommer jag också att beröra de

erinringar, som de hörda sjöfartssammanslutningarna gjort i ärendet.

Behövligheten av en lagstiftning i syfte att under en krigs- eller krissitua- Departement}- tion förhindra, att det svenska fartygsbeståndet i större eller mindre omfatt- chelenning

övergår i utländsk ägo, torde enligt vad erfarenheterna under världskriget

givit vid handen vara så påtaglig, att någon närmare motivering härför

ej behöver lämnas. För att bestämmelser i ämnet skola kunna oförtöval

meddelas, i händelse behov därav skulle uppstå vid en tidpunkt, då riksdagen

ej är samlad, synes det önskvärt, att en lag, innefattande erforderligt

bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda ifrågavarande föreskrifter, redan

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

nu antages. I stort sett torde man, såsom ock i den på föranstaltande av

rikskommissionen utarbetade promemorian påpekats, kunna anknyta till

1917 års i det föregående återgivna lag i ämnet. Det inom rikskommissionen

uppsatta och inom kommerskollegium överarbetade förslaget synes mig med

vissa jämkningar lämpligen kunna läggas till grund för lagstiftningen.

I 1 § i den nu ifrågasatta lagen torde böra angivas förutsättningarna för

att lagens huvudbestämmelser skola träda i tillämpning. Paragrafen har

avfattats i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande stadgande i del

förslag till allmän förfogandelag, som förut i dag anmälts av chefen för

justitiedepartementet. Bestämmelserna i 2—4 §§ skola äga tillämpning allenast

när vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under

utomordentliga, av krig föranledda förhållanden därom förordnats. Då

riksdagen är samlad, meddelas sådant förordnande av Konungen med riksdagens

samtycke. Mellan riksdagarna skall Konungen äga giva dylikt förordnande,

vilket dock i sådant fall icke utan riksdagens gillande må gälla

längre än till dess trettio dagar förflutit från nästkommande riksdags början.

Någon skyldighet för Konungen att före meddelandet av dylikt förordnande

utfärda riksdagskallelse har ej ansetts böra föreskrivas.

Förbudet torde liksom i 1917 års lag böra avse dels överlåtelse av svenskt

fartyg eller andel däri till utlänning eller till aktiebolag, i fråga om vilket

fara föreligger att ett övervägande utländskt inflytande kan där göra sig

gällande, dels överlåtelse till utlänning eller aktiebolag som nyss nämnts av

aktie i svenskt bolag, som äger fartyg eller andel däri, ävensom teckning av

aktie för dylika rättssubjekt, dels ock nyttjanderättsupplåtelse av svenskt fartyg

till utlänning.

Beträffande villkoren för att ett fartyg skall anses såsom svenskt vill jag

hänvisa till sjölagens l §, som stadgar, att ett fartyg skall anses såsom

svenskt, när det antingen till minst två tredjedelar äges av svenska undersåtar

eller ock tillhör ett aktiebolag, vars styrelse har sitt säte i riket och består

av aktieägare, som äro svenska undersåtar.

Kommerskollegium har, i enlighet med vad i Lindblads promemoria ifrågasatts,

föreslagit att i anslutning till den s. k. fartygsuttagningslagen i förevarande

lag borde intagas en uttrycklig bestämmelse, att med fartyg avsåges

jämväl båtar och andra farkoster. Med hänsyn till att sistberörda lag närmast

är avsedd att trygga tillgången inom landet på passagerare- och fraktfartyg

torde emellertid behov av dylikt tillägg knappast föreligga.

Vad angår kretsen av de juridiska personer, i fråga örn vilka fara skall

anses föreligga, att de kunna råka under utländskt inflytande, har kollegii

förslag avfattats i full överensstämmelse med 1917 års lag. Jag ansluter mig

härtill. Sålunda torde till denna grupp böra föras aktiebolag, vars aktiebrev

må ställas till innehavaren, ävensom sådant aktiebolag, vars aktiekapital enligt

vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo. Till juridiska

personer av nu nämnd art får alltså icke överlåtas svenskt fartyg eller

andel däri eller aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, ej

heller får för ifrågavarande juridiska personers räkning aktieteckning ske i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

11

sistberörda slag av aktiebolag. Det kan visserligen ifrågasättas, huruvida

icke till gruppen av ur angiven synpunkt »farliga» rättssubjekt borde hänföras

även aktiebolag, som äga aktier i svenska rederier — detta för att förekomma,

alt lagstiftningen skulle kunna kringgås genom ali utlänning genom förvärv

av aktier i bolag, som äger rederiaktier, skaffar sig ett faktiskt bestämmande

inflytande över svensk rederirörelse. För att emellertid icke över hövan

komplicera lagstiftningen synes mig en sådan utvidgning av densammas

giltighetsområde tillsvidare icke böra ske.

Enligt 1917 års lag gällde förbudet mot upplåtelse till utlänning av svenskt

fartyg till nyttjande eller genom tidsbefraktning allenast upplåtelse på obestämd

tid eller längre tid än sex månader eller tid, som tillsammans med

den, under vilken fartyget efter den 6 mars 1916 — dagen för utfärdandet av

den första lagen i ämnet — varit av utlänning nyttjat eller tidsbefraktat,

översteg sex månader. I förenämnda av Lindblad avgivna promemoria framhålles,

att den tid av sex månader, under vilken fartyg sålunda utan Konungens

lov finge upplåtas till utlänning till nyttjande eller genom tidsbefraktning,

syntes vara mer eller mindre godtyckligt vald. Sådana krigsförhållanden

kunde, anföres det vidare, säkerligen inträffa, att en annan tidsperiod

—- kortare eller längre •— här borde stadgas. Häremot har redareföreningen

å sin sida hemställt, att motsvarande medgivande till viss tids

upplåtelse, som lämnats rederierna under världskriget, även i fortsättningen

måtte tillämpas, detta så mycket hellre som den svenska handelsflottan sedan

dess väsentligt ökats, till följd varav en relativt större tonnagemängd

komme att stå till förfogande vid ett kommande krig.

Kommerskollegium har på de av Lindblad anförda skälen icke funnit

lämpligt, att i lagen intoges en bestämmelse örn fixerad tid, inom vilken nu

avsedd upplåtelse skulle vara tillåten. Syftet med redareföreningens erinran

torde enligt kollega mening kunna tillgodoses genom att Kungl. Maj:t antingen

fristående eller i den verkställighetsförordning, som förutsättes för

lagens ikraftträdande, undantager från förbudet upplåtelse avseende viss

tid, som då kan smidigare fastställas efter omständigheterna, därest förhandenvarande

förhållanden överhuvud taget göra avsett undantag lämpligt eller

möjligt.

För egen del ansluter jag mig till de synpunkter, som kommerskollegium

sålunda anfört.

I 2 § i 1917 års lag voro upptagna vissa undantag från tillämpningen av

Kungl. Maj:ts förordnande. Sålunda skulle dylikt förordnande ej medföra

inskränkning i följande avseenden:

1) rätten för utlänning att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie,

som vid den tid, från vilken förordnandet ägde tillämpning, var i utlännings

iigo, eller sådan nyttjanderätt till fartyg eller rätt på grund av tidsbefraktning,

som vid samma tid tillkom utlänning,

2) rätten att teckna eller överlåta aktie i aktiebolag, vars aktiebrev finge

ställas till innehavaren,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

3) aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i

bolaget, som svarade mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

4) den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som vid den tid, från vilken

förordnandet ägde tillämpning, enligt bolagsordningen tillkom aktieägare,

eller som, där någon under tiden för förordnandets giltighet annorledes

än genom teckning eller överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför

enligt bolagsordningen var förenad med aktien.

I det inom rikskommissionen utarbetade lagutkastet hava av dessa undantagsbestämmelser

stadgandena under punkterna 2)—4) uteslutits, medan

stadgandet under punkt 1) i något förändrad form intagits bland övergångsbestämmelserna.

Till sistberörda stadgande återkommer jag senare. Vad

den förra gruppen av undantag beträffar har kommerskollegium framhållit,

att kollegium icke funnit skäl föreligga att utesluta desamma. Såvitt angår

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, som enligt bolagsordningen

tillkommer aktieägare vid tid, då förordnande enligt lagen träder i tillämpning,

har det härutinnan föreskrivna undantaget synts kollegium böra upp

tagas i övergångsbestämmelserna, medan däremot övriga nyssnämnda undantag

enligt kollega mening borde inflyta i lagen i form av ett moment 2

till 2 §.

Jag delar kommerskollegii mening att undantagsstadgandet under punkt

1) lämpligen bör upptagas bland övergångsbestämmelserna, samt att anledning

torde saknas att icke, liksom enligt 1917 års lag, på sätt kollegium föreslagit,

medgiva undantag från förbudsbestämmelserna i de under punkterna

3) och 4) avsedda fallen. Vad däremot angår undantaget under punkt 2)

förefaller det mig som örn det skulle bättre överensstämma med den ifrågavarande

lagstiftningens syfte att, i likhet med vad fallet är i rikskommissionens

förslag, dylikt undantag ej stadgas i lagen.

Beträffande påföljderna för ett åsidosättande av förbud mot egendoms

överlåtande upptog det inom rikskommissionen utarbetade lagutkastet i 5 §

förutom dagsböter förverkande av den egendom, som överlåtits i strid mot

de givna bestämmelserna, i vilket sistberörda hänseende lagutkastet överensstämde

med 1917 års lag. Redareföreningen har förklarat sig anse, att det

borde tagas under övervägande att till domstols avgörande överlämna, huruvida

överträdelse mot ifrågavarande bestämmelser skulle medföra förverkande

av den överlåtna egendomen eller ej, något som även skulle kunna anses

motiverat av strafflatituden — dagsböter eller fängelse i högst ett år —

i första stycket av utkastets 5 §. Det vore icke otänkbart, att omständigheterna

i vissa fall vore sådana, att en domstol ansåge sig kunna befria vederbörande

från nämnda påföljd.

Kommerskollegium bar under erinran örn betydelsen av att lagens effektivitet

i möjligaste mån garanteras icke ansett sig kunna förorda den föreslagna

ändringen. Skulle det i något enstaka fall — yttrar kollegium —

komma att visa sig, att en strikt tillämpning av stadgandet om egendoms

förverkande drabbade oskäligt hårt, stöde ju det extraordinära rättsmedlet i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

13

form av nådeansökan till buds. Kollegium tillstyrkte därför det föreliggande

lagutkastet på nu åsyftad punkt.

För egen del finner jag vad redareföreningen anfört emot, att påföljden av

egendoms förverkande skulle obligatoriskt inträda vid överträdelse av meddelat

förbud mot överlåtelse av fartyg eller andel däri eller aktie i vissa

aktiebolag, icke sakna berättigande. Att i detta hänseende för undvikande

av oskälig hårdhet lita till nådeinstitutet synes mig mindre lämpligt. Jag

vill förty förorda, att frågan huruvida förverkandepåföljden i visst fall skall

inträda eller ej lämnas till domstols fria beprövande.

Vad slutligen angår den förut återgivna såsom punkt 1) betecknade föreskriften

i 2 § av 1917 års lag — vilken föreskrift, såsom nämnts, av rikskommissionen

i dess lagutkast överflyttats till övergångsbestämmelserna — vill

jag erinra örn att enligt 1917 års lag överlåtelseförbudet icke gällde »rätten

för utlänning» att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid

den tid, från vilken förordnandet ägde tillämpning, var i utlännings ägo, ej

heller i fråga om sådan nyttjanderätt till fartyg eller rätt på grund av tidsbefraktning,

som vid samma tid tillkom utlänning. Den sålunda givna avfattningen

valdes på hemställan av lagrådet (se prop. 1917 nr 99 s. 28 o. f.)

i syfte att förekomma, att bland annat fartygsandel eller aktie, som vid tiden

för förordnandets ikraftträdande var i utländsk ägo men sedermera övergick

på svenska händer, av den svenska ägaren senare skulle kunna överflyttas

till utlänning. I rikskommissionens lagutkast hava emellertid orden »rätten

för utlänning» uteslutits, varigenom transaktioner av sistnämnda art

skulle blivit rättsenliga. Kommerskollegium — som i likhet med rikskommissionen

ansett, att stadgandets plats rätteligen vore bland övergångsbestämmelserna

— har, under hänvisning till lagrådets nyss berörda uttalande,

framhållit, att en dylik utsträckning av området för undantaget icke syntes

motiverad. Då det synes mig uppenbart, att syftet med förevarande lagstiftning

ej skulle behörigen tillgodoses, i händelse t. ex. en fartygsandel, som

under tiden för förordnandets giltighet övergått från en utlänning till en

svensk, skulle åter kunna avyttras till en utlänning, ansluter jag mig till

den av kommerskollegium förordade ståndpunkten.

I de delar, som här ej berörts, torde, i huvudsaklig överensstämmelse med

rikskommissionens av kommerskollegium biträdda förslag, böra gälla bestämmelser

motsvarande de i 1917 års lag upptagna.

Den förordade lagstiftningen har sålunda i likhet med 1917 års lag erhållit

en avsevärd räckvidd. Det är emellertid självfallet, att Kungl. Majit genom

verkställighetsförordning eller i annan ordning kommer att tillse, att

förbudsbestämmelserna icke erhålla vidare tillämpning än som påkallas av

förhållandena.

I enlighet med vad jag här angivit har inom handelsdepartementet upprättats

förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartj/g m. m.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

15

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen

ej är samlad, i den mån så prövas nödigt förordna, att vad i 2—4 §§ stadgas

skall äga tillämpning. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande

riksdag inom trettio dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma

efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,

som i första stycket sägs, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela

förordnande, som där avses.

2 §.

1 mo/n. Utan tillstånd av Konungen eller den Konungen därtill bemyn

digat må ej

a) svenskt fartyg eller andel däri överlåtas till utlänning eller till svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller vars aktiekapital

enligt vad aktieboken utvisar till mer än en tredjedel är i utländsk ägo;

b) teckning av aktie i svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri,

verkställas för utlänning eller svenskt aktiebolag, som avses under a), ej heller

överlåtelse av dylik aktie äga rum till utlänning eller till bolag, som sist

nämnts;

c) svenskt fartyg upplåtas till utlänning genom tidsbefraktning eller till

nyttjande, ej heller rätt till tidsbefraktning av svenskt fartyg eller nyttjanderätt

därtill överlåtas å utlänning.

2 mom. Vad i 1 mom. sagts medför ej inskränkning i rätt, som nedan

sägs:

aktieägares rätt till teckning eller erhållande av det antal nya aktier i bolaget,

som svarar mot hans andel i del förutvarande aktiekapitalet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

den rätt att teckna eller erhålla nya aktier, sorn, där någon under tiden

för giltigheten av förordnande enligt 1 § annorledes än genom teckning eller

överlåtelse bekommit aktie, vid tiden härför enligt bolagsordningen var förenad

med aktien.

3 §.

Utfärdas teckningslista för bildande av aktiebolag, vars aktier enligt 2 §

ej må tecknas av eller överlåtas till utlänning eller aktiebolag, som i 2 § 1

mom. a) är nämnt, skall teckningslistan innehålla erinran härom.

Lag samma vare, där aktiekapitalet i sådant bolag ökas medelst ny aktieteckning

och teckningsrätt därvid tillkommer annan än aktieägare.

4 §■

Sker överlåtelse, aktieteckning eller upplåtelse i strid mot bestämmelserna

i 2 § 1 morn., vare överlåtelsen, aktieteckningen eller upplåtelsen utan verkan.

Utgives aktiebrev till obehörig aktietecknare, medför brevet icke rätt i bolaget

så länge brevet innehaves av den obehörige tecknaren eller annan, som

enligt lag icke är behörig innehava detsamma.

5 §.

Har i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. överlåtelse eller upplåtelse

skett, straffes överlåtaren eller upplåtaren med dagsböter eller fängelse i

högst ett år.

Fälles någon, som i strid mot bestämmelserna i 2 § 1 mom. a) eller b)

överlåtit egendom, till ansvar enligt första stycket, må domstolen, efter ty

skäligt finnes, förklara egendomen förverkad eller, om han ej kan tillrättaskaffa

egendomen, förplikta honom att utgiva ersättning för egendomens

värde. Den som eljest förbrutit sig som i första stycket sägs, må, efter ty

skäligt finnes, dömas att utgiva betingat vederlag.

Avser överlåtelsen aktie och har överlåtaren därvid anlitat sådan fondhandlare,

som avses i bestämmelserna örn särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper, äge vad i denna paragraf är stadgat om överlåtare

i stället tillämpning å fondhandlaren. Är andre kontrahenten fondhandlare,

straffes ock han enligt vad i första stycket om överlåtare sägs.

6 §.

Har vad i 3 § stadgas ej iakttagits vid utfärdande av teckningslista, varde

stiftare eller, där fråga är örn ökning av aktiekapital, ledamot i bolagets

styrelse dömd till dagsböter.

Har på grund av aktieteckning, som skett i strid mot bestämmelserna i

denna lag, aktiebrev utgivits till utlänning eller bolag, som i 2 § 1 mom. a)

är nämnt, varde styrelseledamot, med vars begivande brevet utgivits, straffad

med dagsböter eller fängelse i högst ett år.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7 §•

17

Böter, som ådömas enligt denna lag, ävensom förverkad egendom samt

ersättning och vederlag, varom i 5 § förmäles, tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Vad i denna lag stadgas skall icke gälla med avseende å rätten för utlänning

att överlåta sådan andel i fartyg eller sådan aktie, som vid den tid då

förordnande enligt 1 § träder i tillämpning redan äges av utlänning, eller

sådan rätt till tidsbefraktning av eller nyttjanderätt till fartyg, som vid samma

tid tillkommer utlänning, ej heller å den rätt att teckna eller erhålla nya

aktier, som vid sådan tid enligt bolagsordningen må tillkomma aktieägare.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 286.

a

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den A maj

1939.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 22 april 1939 tillhandakommet utdrag av protokoll

över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 31 mars 1939, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

eller upplåtelse av fartyg m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Gunnar Danielson.

Lagrådet yttrade:

Straff för delaktighet i brott som avses i 5 § av förslaget torde kunna

ådömas med tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. strafflagen. Såsom delaktig

synes sålunda kunna straffas bland andra köpare ävensom den som i

egenskap av fullmäktig för överlåtarens räkning slutit avtalet eller därvid

uppträtt såsom kommissionär.

En av grunderna till den i tredje stycket upptagna specialregeln örn straff

för fondkommissionär torde vara att denne, enligt 7 § lagen om kommission,

handelsagentur och handelsresande, i egenskap av handelskommissionär icke

är pliktig att för kommittenten uppgiva namnet å den, med vilken han för

dennes räkning slutit avtal. I fall då överlåtaren anlitat en handelskommissionär,

torde i regel endast denne veta, till vem överlåtelsen sker. Det är

därför naturligt att betrakta kommissionären såsom överlåtare och i följd

därav straffa honom såsom gärningsman. Ett följdriktigt genomförande av

denna grundsats kräver emellertid att, när avtalet träffats mellan två kommissionärer,

den kommissionär som handlar för förvärvarens räkning och icke

den av överlåtaren anlitade skall i första hand bära ansvaret för överträ

delse av lagen.

Enligt nuvarande lydelse av sista stycket i 3 § förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpap
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

19

per skall i förordningen med uttrycket fondhandlare i allmänhet förstås den

som enligt lagen om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet är

att anse såsom fondkommissionär, men skall, vid tillämpning av vissa angivna

paragrafer i förordningen, under fondhandlare inbegripas jämväl den

som, utan att vara fondkommissionär, driver sådan rörelse med fondpapper

att han på grund därav är pliktig att föra handelsböcker. Då i 5 § tredje

stycket i förslaget talas om fondhandlare, som avses i bestämmelserna om

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, kan det med hänsyn

till innehållet i den här förut återgivna bestämmelsen vara tveksamt

vilka fondhandlare som åsyftas. Ett förtydligande i denna del är därför

önskvärt. Lämpligt synes vara att följa terminologien i lagen den 16 maj

1919 med vissa bestämmelser om rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper

och låta regeln i 5 § tredje stycket gälla envar som yrkesmässigt i

kommission köper och säljer fondpapper.

På grund av vad sålunda anförts hemställer lagrådet, att åt tredje stycket

i förevarande paragraf gives det innehållet att, där överlåtelse av aktie förmedlats

av någon som yrkesmässigt i kommission köper och säljer fondpapper,

vad i paragrafen är stadgat om överlåtare skall äga tillämpning å kommissionären

samt att örn såväl överlåtaren som förvärvaren anlitat kommissionär

vad nu sagts skall gälla den som handlat för förvärvarens räkning.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 maj 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,

Eriksson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet lagrådets den 4 maj

1939 avgivna utlåtande över det den 31 mars 1939 till lagrådet remitterade

förslaget till lag örn förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av

fartyg m. m.

Efter att hava redogjort för innehållet i lagrådets utlåtande anför föredraganden:
»Jag

har låtit ändra 5 § tredje stycket i förslaget i enlighet med den av

lagrådet framställda erinran. Dessutom har jag låtit vidtaga vissa mindre

jämkningar av redaktionell natur i vissa delar av förslaget.»

Föredraganden hemställer — under framhållande av att proposition i

ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen syntes kunna avlåtas utan hinder av

att den för propositioners avlåtande i allmänhet stadgade tid gått till ända

— att det sålunda jämkade förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

397842. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:394 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse av fartyg m. m. a1 i texten
  2. 1LU 1939:41 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upp låtelse av fartyg m. m. s. 1 i texten