Sök i Ratio Lex

Med förslag till läroplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsvåsendet m. m

1939-05-05 · 43 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 38 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:298, Med förslag till läroplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsvåsendet m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

1

Nr 298.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till läroplaner

för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie

befattningshavare vid försvarsvåsendet m. m.;

given Stockholms slott den 5 maj 1939.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 maj 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,

Eriksson.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till löneplaner

för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid

försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor.

Föredraganden anför:

Inledning.

Vid försvarsväsendet anställda icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning

kunna i stort sett hänföras till tvenne huvudgrupper. Den

ena gruppen omfattar de befattningshavare, för vilka anställningen utgör

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29S.

huvudsaklig sysselsättning, och den andra gruppen inrymmer anställningsliavare,

för vilka tjänsten vid försvarsväsendet är att anse såsom bisyssla.

Till den förstnämnda huvudgruppen hör först och främst den personal, å

vilken kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet

är tillämplig, samt den sjuksköterskepersonal, som tidigare

varit underkastad samma avlöningsförfattning men för vilken numera —

enligt beslut vid 1937 års riksdag — kungörelsen den 15 juni 1935 (nr

397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade

verk inom allmänna civilförvaltningen är gällande. Hit torde

jämväl böra räknas vissa arvodestagare samt kontraktsanställda i tjänstemannaställning,

vilka hava huvudsaklig sysselsättning vid försvarsväsendet.

Till nämnda grupp höra vidare den vid rullföringsväsendet anställda personalen

samt innehavare av de å staterna för centrala förvaltningsmyndigheter,

staber, undervisningsanstalter, truppförband, garnisonssjukhus m. fl.

förvaltningsenheter uppförda arvodesbefattningar; här åsyftade befattningar

äro enligt gällande försvarsordning avsedda att uppehållas av pensionerad

militär personal.

Den andra huvudgruppen, avseende sådana anställningshavare för vilka

tjänsten vid försvarsväsendet är att anse såsom bisyssla, omfattar huvudsakligen

sådan personal, vars avlöning utgår i form av arvoden, fastställda

i vederbörliga stater eller i särskilda lör varje försvarsgren upprättade arvodesförteckningar.

I sitt den 23 december 1938 avgivna betänkande med förslag till militärt

avlöningsreglemente framhöll 1936 års lönekommitté, hurusom det icke synts

lönekommittén erforderligt, att avlöningsförhållandena för icke-ordinarie

personal vid försvarsväsendet — med undantag för e. o. fänrikar _ över
huvud

taget berördes i ett blivande avlöningsreglemente för ordinarie beställningshavare

vid detta förvaltningsområde. I enlighet härmed intog

kommittén i nämnda reglementsförslag icke några bestämmelser rörande

icke-ordinarie personal i allmänhet.

Emellertid har lönekommittén sedermera, till fullgörande av det kommittén

lämnade utredningsuppdraget, till Kungl. Majit överlämnat ett den 3

maj 1939 dagtecknat betänkande med förslag till militärt icke-ordinariereglemente,

innefattande dels lönereglering för i reglementetsförslaget avsedda

kategorier icke-ordinarie tjänstemän, dels i övrigt reviderade avlöningsföreskrifter

för sådana tjänstemän.

Vid utarbetandet av förslaget till militärt icke-ordinariereglemente har

kommittén av skäl, för vilka närmare redogörelse kommer att lämnas i det

följande, utgått från att reglementet skall vinna tillämpning dels å de personalkategorier,

vilkas avlöningsförhållanden nu regleras i kungörelsen nr

215/1928, dels å den sjuksköterskepersonal, å vilken förenämnda kungörelse

nr 397/1935 gjorts tillämplig enligt beslut vid 1937 års riksdag och som därvid

erhållit anställning såsom extra ordinarie tjänstemän, dels ock å det

stora flertalet av arvodestagare och kontraktsanställda, för vilka enhetliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

bestämmelser för närvarande icke finnas meddelade. Avlöningsförhållandena

för innehavare av arvodesbefattningar, avsedda för pensionerad militär

personal, hava emellertid ansetts böra regleras vid sidan av det blivande

avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän. För en dylik anordning

hava ansetts tala dels det förhåilandet, att denna personal nästan

uteslutande utgöres av pensionerade militära beställningshavare, vilkas

tjänstgöringsförhållanden i princip äro likartade med de för den aktiva ordinarie

personalen gällande, dels ock den omständigheten, att de mera ensartade

anställnings- och tjänstgöringsförhållandena för ifrågavarande personalgrupper

torde möjliggöra en tämligen enkel och summarisk reglering

av lönevillkoren för denna personal. Avlöningsförhållandena för de anställningshavare,

för vilka tjänsten vid försvarsväsendet är att huvudsakligen

anse såsom bisyssla, hava slutligen — liksom hittills varit fallet ansetts

böra väsentligen regleras vid sidan av avlöningsreglementet.

Det föreslagna militära icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering

för de av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie befattningshavarna efter

samma grunder, som tillämpats i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente.

Aven med avseende å utformningen av reglementets olika detaljbestämmelser

har lönekommittén sökt i möjligaste mån följa avfattningen av motsvarande

stadganden i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Där i reglementsförslaget

hänvisningar skett till avlöningsföreskrifterna för ordinarie

tjänstemän, hava dessa emellertid av praktiska skäl ansetts böra avse stadgande^

i militära avlöningsreglementet. I de fall, där dylik hänvisning icke

kunnat äga rum, hava i stället uttömmande stadganden intagits i reglementsförslaget.

1 fråga om uppställningen av reglementsförslaget har kommittén ansett

sig böra i stort sett följa förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Vissa

ändringar i uppställningen hava dock ägt rum. Sålunda har reglementets

tillämpningsområde i 1 § angivits endast genom en allmänt hållen formulering,

varefter stadgandena i reglementet fördelats på två huvudavdelningar:

»1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän» samt »2 avd. Övriga ickeordinarie

tjänstemän». Stadgandena under 1 avd. hava fördelats på tre

kapitel, av vilka 1 kap. innefattar allmänna bestämmelser av det innehåll,

som i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente upptagits under 1 avd. 2

och 3 §§, medan 2 och 3 kap. omfatta bestämmelser angående extra ordinarie,

respektive extra tjänstemän. Under »2 avd. Övriga icke-ordinarie

tjänstemän» hava upptagits summariska föreskrifter angående avlöning till

innehavare av arvodesbefattningar, till tillfälligt anställd personal ävensom

till andra icke-ordinarie befattningshavare, vilka icke avses i 1 avd. 2 eller

3 kap. Någon motsvarighet till den i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente

intagna »4 avd. Särskilda bestämmelser» har ej upptagits i reglementsförslaget,

emedan de undantagsbestämmelser, vilka erfordras för särskilda

personalgrupper, äro så fåtaliga att de synts lämpligen kunna införas

under vederbörande paragrafer i reglementet.

Liksom avlöningsreglcmentena för ordinarie personal vid civilförvaltning
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

en och försvarsväsendet erhållit förkortade benämningar, som bekvämt kunna

åberopas vid hänvisningar och citat, bör enligt kommitténs mening av

praktiska skäl även nu förevarande reglemente givas en dylik förkortad benämning.

Kommittén har stannat för att föreslå beteckningen »militära

icke-ordinariereglementet».

Under behandlingen av förevarande ärende har lönekommittén haft överläggningar

med utsedda representanter för vissa personalorganisationer, som

företräda de av utredningen berörda personalgrupperna. Därjämte hava

vissa delegerade för försvarsväsendets lönenämnd samt för försvarsväsendets

centrala förvaltningsmyndigheter inom kommittén deltagit i revisionen av

gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.

Det förslag, som kommittén i betänkandet framlagt, har av

personalrepresentanterna och nämnda delegerade lämnats utan erinran.

I samband med framläggande den 10 mars innevarande år av proposition

nr 218 till riksdagen med förslag till löneplaner för icke-ordinarie personal

vid civilförvaltningen uttalade jag bland annat, att då den föreslagna lönesättningen

bleve avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal

och de ifrågasatta nya lönerna även komme att bilda underlag för

rätten till pension, de i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente upptagna

löneplanerna syntes böra underställas riksdagens beslut. Av motsvarande

skäl finner jag mig böra förorda, att jämväl de i det nu föreliggande

reglementsförslaget upptagna löneplanerna underställas riksdagen för godkännande.

I likhet med kungörelsen 215/1928 har vid reglementsförslaget fogats

en särskild tjänsteförteckning. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa densamma. Liksom skedde i samband med avlåtande av propositionen

nr 218, torde redogörelse i detta sammanhang böra lämnas riksdagen

angående vissa andra frågor av betydelse för de icke-ordinarie tjänstemännens

vid försvarsväsendet anställnings- och löneförhållanden, varigenom

riksdagen herodes tillfälle att uttala sig i dessa ämnen. Med hänsyn till det

anförda torde reglementsförslaget jämte därvid fogad tjänsteförteckning få

fogas vid dagens protokoll.

Remissyttranden över det föreliggande reglementsförslaget hava ännu icke

hunnit inhämtas. För att möjliggöra beslut av årets riksdag måste emellertid

redan nu ståndpunkt tagas till de framlagda förslagen till löneplaner och till

vissa därmed sammanhängande principspörsmål. Med hänsyn till att, såsom

nyss nämnts, delegerade för de av förslaget närmast berörda myndigheterna

deltagit i revisionen av avlöningsbestämmelserna, synes detta kunna ske. Naturligtvis

kunna vid ärendets remissbehandling framkomma omständigheter

och åberopas skäl som rubba de förutsättningar från vilka man nu har att

utgå. Jag förväntar emellertid, att remissyttrandena skola kunna överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott för att vara tillgängliga vid ärendets behandling

i utskottet. Givetvis bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

angående detaljföreskrifterna i reglementet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

5

Huvudprinciper för en revision av avlöningsbestämmelserna för

försvarsväsendets icke-ordinarie personal.

Avlöningsbestämmelserna för den icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,

som är inordnad under kungörelsen nr 215/1928, hava ursprungligen

utformats i nära anslutning till de för motsvarande personal inom statsförvaltningen

i övrigt tidigare givna bestämmelserna i enahanda avseende. Denna

överensstämmelse har visserligen under utvecklingens gång delvis rubbats

därigenom, att avlöningskungörelsen för försvarsväsendets personal ej

reviderats parallellt med motsvarande författningar för de civila förvaltningsområdena.

Genom särskilda beslut vid sidan av avlöningskungörelsen

har emellertid i viss mån ånyo skett en anpassning till lönebestämmelserna

för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen.

1936 års lönekommitté framhåller, att då arbetsuppgifter och utbildningskrav

m. m. för här avsedda personalgrupper vid försvarsväsendet i stort

sett äro av likartad karaktär som de, vilka råda för motsvarande personal

vid civilförvaltningen, det synts lönekommittén vara naturligt och riktigt,

att avlöningsbestämmelserna för försvarsväsendets ifrågavarande personal

även för framtiden i väsentliga delar utformas efter samma grunder som

för icke-ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen. Kommittén har därför

utarbetat sitt förslag till avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän

vid försvarsväsendet i närmast möjliga anslutning till de principer, som

kommit till uttryck i kommitténs den 21 december 1938 avgivna förslag till

civilt icke-ordinariereglemente.

Då sålunda i stort sett enahanda avlöningsbestämmelser förutsatts bliva

gällande för såväl civilförvaltningen som försvarsväsendets icke-ordinarie

tjänstemän, har kommittén övervägt, huruvida icke jämväl sistnämnda

tjänstemän borde inordnas under det föreslagna civila icke-ordinariereglementet,

vid vilket förhållande två särskilda avlöningsreglementen för angivna

personalkategorier icke skulle vara erforderliga. Emellertid förekomma

beträffande försvarsväsendet i mångt och mycket sådana avvikelser

från civilförvaltningens förhållanden i fråga örn personalorganisation och

tjänstgöring, sättet för bestridande av personalens avlöning m. m., att det

vid inordnande av försvarsväsendets icke-ordinarie personal under ett med

den civila statsförvaltningens motsvarande befattningshavare gemensamt avlöningsreglemente

i åtskillig utsträckning skulle bliva nödvändigt att däri

upptaga särbestämmelser för försvarsväsendets vidkommande. Härtill kommer

att, därest ett gemensamt avlöningsreglemente för angivna tjänstemän

fastställdes, de militära förvaltningsmyndigheterna till följd av hänvisningsstadgandena

i det civila icke-ordinariereglementet skulle bliva nödsakade

att i sin tjänstutövning använda det civila avlöningsreglementet vid sidan av

det militära. Lönekommittén har därför ansett praktiska skäl tala för bibehållande

av ett särskilt avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän

vid försvarsväsendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Departementschefen.

Med hänsyn till de vid försvarsväsendet rådande särskilda förhållandena

torde, såsom lönekommittén uttalat, praktiska skäl tala för att avlöningsförhållandena

för den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet jämväl i

fortsättningen regleras genom ett särskilt avlöningsreglemente. Gentemot

de huvudprinciper för en revision av avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande

personal, som innefattas i lönekommitténs förslag, är från min sida

icke något att erinra.

Frågor om ändring i anställnings- och lönevillkoren för vissa

personalgrupper m. m.

Uppförande på ordinarie stat av ytterligare befattningar

för civil och civilmilitär personal.

Den icke-ordinarie personal, som för närvarande lyder under kungörelsen

nr 215/1928, intager i vissa hänseenden en särställning inom statsförvaltningen.

De extra ordinarie tjänstemännen — vilkas antal uppgår till omkring

1,200 personer, bestående av ingenjörs- och ritarpersonal, kontorspersonal

vid olika centrala och lokala förvaltningsenheter, arbetsledare och förmän

vid verkstäder och liknande anläggningar samt sjukvårdspersonal m. fl.

-— utgöra till största delen icke, såsom fallet i regeln är med extra ordinarie

tjänstemän vid andra förvaltningsgrenar, rekryteringspersonal till ordinarie

befattningar. Ordinarie tjänster saknas nämligen i allmänhet för arbetsuppgifter

av det slag, varom här är fråga. Det är sålunda här till största delen

fråga om befattningshavare, vilka under hela sin tjänstetid måste kvarstå

i icke-ordinarie anställning.

1936 års lönekommitté har framhållit, att orsaken till att den personal, varom

här är fråga, icke i större utsträckning än som varit fallet infogats i försvarsväsendets

fasta personalorganisation i viss mån torde kunna tillskrivas

det förhållandet, att personalen i avsevärd omfattning tillkommit för fullgörande

av göromål, som sammanhänga med byggnads-, underhålls- och anskaffningsverksamhet

inom olika grenar av försvarsväsendet, och att avlöningen

till befattningshavarna därför i flertalet fall bestritts och alltjämt bestrides

icke från avlöningsarlslag utan från de olika byggnads-, anskaffningsoch

underhållsanslagen, vilkas storlek växlar efter skiftande behov. Det har

på grund härav icke ansetts föreligga den stabilitet i medelsanvisningen,

som ansetts böra fordras för att mera fast knyta personalen vid statstjänsten.

Efter att hava erinrat, att vid de förhandlingar, som av kommittén förts

med representanter för ifrågavarande personalgrupper, önskemål framförts

om tillskapande av ordinarie beställningar för beredande av ökade befordringsmöjligheter

för personalen, anför kommittén i huvudsak följande:

Med hänsyn till de anställnings- och löneförhållanden, som äro rådande

inom andra förvaltningsgrenar, torde enligt lönekommitténs mening giltiga

skäl knappast kunna anföras för bibehållande på förevarande område av

en organisation, som föranleder att personal, vilken erfordras och tages fullt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

7

i anspråk för vanliga tjänstemannauppgifter av permanent natur, till största

delen måste under hela sin tjänstetid kvarbliva i icke-ordinarie anställning.

Även örn genom den senaste pensionsreformen de extra ordinarie tjänstemännens

ställning i ett viktigt hänseende undergått en mycket betydande

förbättring, måste möjligheten att vinna befordran till ordinarie tjänst ur

personalsynpunkt vara önskvärd såsom medförande ökad trygghet i anställningen

samt höjda avlönings- och pensionsförmåner. Även ur statens synpunkt

torde den på andra förvaltningsområden genomförda ordinarie anställningsformen

kunna anses medföra fördelar, i den mån den bidrager att

binda kvalificerad personal fastare vid statstjänsten. Goda skäl synas därför

tala för att i större utsträckning än vad hittills varit fallet tillskapa ordinarie

beställningar för göromål, om vilka här är fråga, och härigenom bereda

möjlighet till befordran till ordinarie tjänst för åtskilliga extra ordinarie

tjänstemän vid försvarsväsendet. Icke blott extra ordinarie tjänstemän

utan i viss utsträckning även kontraktsanställd personal användes för

övrigt för närvarande för arbetsuppgifter av den beskaffenhet, att inrättande

av ordinarie befattningar kunna ifrågasättas.

Givetvis böra de ordinarie tjänster, som kunna komma att tillskapas, till

antalet så begränsas, att den ordinarie personalen endast kommer att utgöra

en fast personalstomme för göromål, vilka även vid växlingar i verksamhetens

omfattning kunna beräknas under alla förhållanden bliva nödvändiga

inom de olika verksamhetsområdena.

I den mån ordinarie beställningar uppföras, böra dessa givetvis upptagas

på avlöningsstater och lönekostnaderna sålunda i vanlig ordning bestridas

från avlöningsanslag.

Då någon utredning att lägga till grund för en prövning av frågan, i vilken

omfattning överförande av icke-ordinarie befattningar Gil .ordinarie

tjänster bör äga rum, för närvarande icke föreligger, har något förslag i

detta hänseende icke kunnat av lönekommittén framläggas. Kommittén måste

sålunda inskränka sig till att för egen del uttala önskvärdheten av att föreliggande

spörsmål snarast upptages till prövning och avgörande.

Lönekommitténs uttalande om önskvärdheten att till ordinarie tjänst över- Dep^£™nU''

föra vissa befattningshavare i icke-ordinarie anställning synes värt beaktande.

På grundval av nu föreliggande material lärer emellertid nämnda

spörsmål icke kunna upptagas till närmare prövning utan torde därmed få

anstå, till dess ytterligare utredning i ämnet hunnit verkställas.

Ändrad anställningsform m. m. för extra befattningshavare,

vissa arvodestagare samt kontraktsanställd personal.

Utöver extra ordinarie tjänstemän samt kvinnlig ekonomipersonal finnes

vid försvarsväsendet ett stort antal icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning

i andra anställningsformer.

Bland dessa finnes en personalgrupp, för vilken summariska löncföreskrifter

meddelats i kungörelsen nr 215/1928, nämligen extra befattningshavare.

Med extra befattningshavare förslås enligt en i kungörelsens 25 § intagen

definition icke-ordinarie befattningshavare, som antages för att

fylla »ett mera tillfälligt behov av personal i sådan extra ordinarie anställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

ning», som avses i kungörelsens 2 kap. Någon löneplan för ifrågavarande

befattningar finnes för närvarande icke fastställd. Avlöningen bestämmes,

för såvitt ej vederbörande centrala förvaltningsmyndighet för visst fall fastställt

avlöningsförmånerna, av den myndighet, vilken äger tillsätta befattningen.

Härvid skall iakttagas, att avlöningen icke i något fall må överstiga

vad som motsvarar begynnelselönen för jämförlig extra ordinarie

tjänsteman.

Enligt av 1936 års lönekommitté inhämtade uppgifter utgöra de extra befattningshavarna

vid försvarsväsendet för närvarande cirka 140 personer.

Ett 10-tal av dessa åtnjuter avlöning från avlöningsanslag, medan de övriga

avlönas från anskaffnings- och underhållsanslag. Drygt hälften av hela antalet

extra befattningshavare utgöres av kontorspersonal (t. ex. telefonvakt,

skrivbiträden, kontorsbiträde^ kontorister). Ett 50-tal personer tillhöra gruppen

ritar- och konstruktörspersonal m. fl. Vidare finnes ett mindre antal

arbetsförman m. fl. Flertalet av ifrågavarande befattningshavare befinner

sig i lägre löneställning. Enligt de av lönekommittén inhämtade uppgifterna

understiger årsavlöningen för närvarande i drygt 100 fall 3,000 kronor; i intet

fall överstiger avlöningen 6,000 kronor för år. Anställningstiderna för

nuvarande extra befattningshavare äro i allmänhet icke särdeles långa. I

mer än 100 fall uppgår anställningstiden till högst 2 år, och endast i 4 fall

överstiger anställningstiden 4 år.

En annan grupp av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet utgöres

av sådana arvodestagare, vilka icke bestrida befattningar avsedda för

pensionerad militär personal och för vilka anställningen vid försvarsväsendet

utgör huvudsaklig sysselsättning.

Denna grupp omfattar ett 40-tal befattningshavare, av vilka flertalet av

lönas tran anskaffnings- och underhållsanslag. Bland dessa utgöras några

av ingenjörs- och ritarpersonal m. fl., och vidare finnes en del till kontorspersonal

hänförliga befattningshavare samt ett mindre anlal maskinister

och eldare. Löneställningen är för ifrågavarande arvodestagare mera varierande

än för de extra befattningshavarna; även här ligger dock flertalet ersättningsbelopp

under 6,000 kronor för år. Även anställningstiderna för nuvarande

befattningshavare äro mera växlande; i ett 10-tal fall överstiger

anställningstiden 5 år, och anställningstider över 15 år förekomma i några

fall. Av dessa arvodestagare torde ett mindre antal utgöras av personer

— vare sig i mera tillfällig anställning eller med arbetsuppgifter av mera

fortlöpande natur vilkas arbetskraft ej helt tages i anspråk för försvarsväsendet.

Den största gruppen bland de här avsedda befattningshavarna utgöres

emellertid av kontraktsanställda tjänstemän.

Dessa uppgå till sammanlagt omkring 350, av vilka endast 4 åtnjuta avlöning

från avlöningsanslag, medan de övriga avlönas från anskaffningse.

^er..un^er^la^san^a£’- flesta bland de kontraktsanställda tjänstemännen

tillhöra gruppen ingenjörs- och ritarpersonal samt vissa därmed jämförliga

befattningshavare såsom kontrollanter, byggnadsassistenter, avdelnings- och

sektionsföreståndare vid verkstäder och liknande inrättningar m. fl. Antalet

kontraktsanställda ingenjörer i olika ställningar, kontrollanter, ritare, ritbiträde

och kopister uppgår till cirka 150. Till arbetsledande personal hänförliga

befattningshavare med kontraktsanställning utgöra sammanlagt örnkring

35. Vidare finnas till kontorspersonal hänförliga kontraktsanställda till

ett antal av omkring 60.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Vad löneställningen för de kontraktsans tällda befattningshavarna angår,

fördela sig dessa befattningshavare på olika lönelägen från lönebelopp understigande

2,000 kronor för år upp till en årslön av 12,000 kronor. Den årliga

avlöningen utgör för närvarande för omkring 200 befattningshavare högsi

4,000 kronor och för cirka 280 befattningshavare högst 6,000 kronor. 50 befattningshavare

åtnjuta en avlöning mellan 6,000 och 8,000 kronor, 15 en avlöning

mellan 8,000 och 10,000 kronor samt 7 befattningshavare 10,000 kronor

eller därutöver. I en del fall utgår avlöningen i form av ett fast belopp

i ett för allt, i andra fall åtnjutes dyrtidstillägg, ibland även annan provisorisk

löneförmån, å fastställt lönebelopp. Stundom är avlöningen bestämd

att utgå efter viss lönegrad eller löneklass enligt avlöningsföreskrifterna för

ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. Fria naturaförmåner utöver kontant

lön förekomma i vissa fall. Beträffande lönevillkoren i övrigt — t. ex.

semester, avlöning under olika slag av ledigheter o. s. v. — synas förhållandena

vara tämligen växlande även för befattningshavare i likartad löneställning

och med till synes jämförliga arbetsuppgifter.

En översikt över anställningstiden för nuvarande befattningshavare med

kontraktsanställning visar, att det här i icke ringa utsträckning är fråga om

personal, som sysselsättes med arbetsuppgifter av mera permanent beskaffenhet

och som kvarstannar i statens tjänst. Anställningstiden utgör visserligen

enligt de av kommittén inhämtade uppgifterna för flertalet eller omkring 250

kontraktsanställda befattningshavare högst 3 år, men för ett med hänsyn till

det senaste decenniets växlingar i försvarsorganisationen jämförelsevis betydande

antal befattningshavare förekomma längre tjänstetider, nämligen för

omkring 30 personer 3—5 år, likaledes för omkring 30 befattningshavare 5—

10 år, för ett 20-tal befattningshavare 10—15 år, för ett 10-tal personer 15—

20 år och för 6 befattningshavare 20 år eller däröver.

1936 års lönekommitté. Lönekommittén har till ingående behandling upptagit

frågan om en reglering av anställnings- och löneförhållandena för de

grupper av tjänstemän, vilka berörts i den ovan lämnade redogörelsen.

Vad först angår de extra befattningshavarna, framhåller

kommittén, att de i avsevärd utsträckning utgöra rekryteringspersonal, för

vilken befordran till extra ordinarie tjänst efter lämplig prövnings- och utbildningstid

normalt torde ifrågakomma. Enligt kommitténs mening bör

ifrågavarande personal i allmänhet lönegradsplaceras såsom extra tjänstemän

och underkastas avlöningsbestämmelser av i huvudsak samma innehåll

som föreslagits för motsvarande personalkategori vid civilförvaltningen.

Även de i den förut lämnade redogörelsen berörda arvodestagarna

böra enligt kommitténs mening lämpligen kunna, i den mån deras arbetskraft

helt tages i anspråk för försvarsväsendet, överföras till kategorien

extra tjänstemän eller, under därför i övrigt gällande förutsättningar, till

extra ordinarie tjänstemän.

Vad slutligen beträffar de kontraktsanställda befattningshavarna,

bör enligt kommitténs uppfattning kontraktsanställningen såsom

anställningsform för försvarsväsendets icke-ordinarie personal avsevärt

begränsas. Härom anför kommittén bland annat följande:

Anställning medelst personligt kontrakt förekommer inom andra förvaltningsområden

endast i ringa utsträckning och då vanligen för speciella arbetsuppgifter

med individuella växlingar i arbetsprestationernas och tjänst
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Departements
chefen.

göringstidens omfattning. En utjämning av de skiftande lönevillkor, som i

kontraktsanställningen tillämpas inom försvarsväsendet, är enligt kommitténs

uppfattning önskvärd. För personal med mera fortlöpande arbetsuppgifter

och stadigvarande anställning måste denna anställningsform betraktas såsom

otillfredsställande, emedan den icke är och ej heller lämpligen torde kunna

generellt eller ens i större utsträckning bliva förenad med pensionsrätt. Såvitt

kommittén kan döma torde de kontraktsanställda tjänstemännen i allmänhet

utan ^ olägenhet kunna överföras till kategorien extra tjänstemän

eller, i den mån de sysselsättas med arbetsuppgifter av mera fortlöpande beskaffenhet

samt befattningarnas innehavare passerat erforderligt utbildningsoch

prövostadium, till extra ordinarie anställning. I en del fall kan måhända

ombildning av befattningarna till ordinarie tjänster kunna ifrågakomma.

Om ock sålunda flertalet för närvarande på kontrakt anställda befattningshavare

synes kunna överföras till kategorierna extra ordinarie eller extra

tjänstemän, torde kontraktsanställningsformen vid försvarsväsendet knappast

kunna helt undvaras. På vissa arbetsområden kan en större smidighet och

rörlighet i lönesättningen, med möjlighet till närmare anpassning efter den

fria arbetsmarknadens förhållanden, i en del fall vara önskvärd. Såsom

exempel härpå må endast nämnas specialutbildad personal i högre befälsställning

vid de centrala beklädnadsverkstäderna. Det lärer dock här vara

fråga om undantagsfall, och under förutsättning att löneplanen för extra

tjänstemän — såsom kommittén i annat sammanhang berör — utbygges till

att omfatta tillräckligt antal lönegrader, torde kontraktsanställningen för

framtiden i det stora flertalet fall med fördel kunna utbytas mot någon av

de förut nämnda normala anställningsformerna.

Lönekommittén vill sålunda för sin del förorda, att anställningsformen

personligt kontrakt för tjänstemän vid försvarsväsendet väsentligen avvecklas

genom befattningshavarnas överförande till kategorierna extra ordinarie

och extra tjänstemän.

övergångsvis kan måhända kontraktsanställningen behöva under någon

tid bibehållas i större utsträckning än som förutsatts för framtiden, nämligen

dels för avveckling av löpande anställningskontrakt och dels i avvaktan på

inrättande av nya extra ordinarie befattningar. I allmänhet torde emellertid

befattningar, som anses böra ombildas till extra ordinarie tjänster och

beträffande vilka en sådan ombildning ej kan ske förrän erforderliga befattningar

upptagits i tjänsteförteckningen, kunna i avvaktan på tjänsteförteckningsrevisionen

provisoriskt överföras till extra befattningar.

Såsom lönekommittén framhållit, torde en reglering av löne- och anställningsförhållandena

för de grupper av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,

varom här är fråga, få anses vara av behovet påkallad. Gentemot

de av lönekommittén angivna allmänna riktlinjerna för åstadkommandet av

mera enhetliga avlöningsbestämmelser i förevarande hänseende synes i stort

sett icke vara något att erinra. Frågan i vilken omfattning arvodes- och

kontraktsanställning bör för framtiden bibehållas lärer emellertid icke nu

kunna generellt avgöras utan torde böra göras till föremål för ytterligare utredning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

11

Sjuksköterskornas återförande under de militära

aviöningsbestämmelserna.

I samband med införande för försvarsväsendets sjuksköterskor och husmödrar

vid sjukhus av bruttolönesystem blevo dessa befattningshavare enligt

beslut av 1937 års riksdag hänförda till kungörelsen den 15 juni 1935

(nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.

1936 års lönekommitté, som ansett det önskvärt, att vederbörande redogörare

vid tillämpning av aviöningsbestämmelserna icke tvingas anlita alltför

många avlöningsförfattningar, har funnit praktiska skäl starkt tala för

att med ikraftträdandet av ett nytt militärt icke-ordinariereglemente försvarsväsendets

ifrågavarande sjuksköterskepersonal hänföres till nämnda

reglemente såsom exti-a ordinarie tjänstemän. Kommittén anför:

Att riksdagen år 1937 ansåg befattningshavarna i fråga böra inordnas under

allmänna civilförvaltningens avlöningskungörelse, torde i avsevärd män

kunna förklaras av att de allmänna lönereglerna i kungörelsen nr 215/1928

icke undergått den revision och modernisering, för vilka de civila bestämmelserna

blivit föremål år 1935, och sålunda företedde avvikelser i materiellt

hänseende från de civila föreskrifterna. Härutinnan komma förhållandena

nu att bliva annorlunda. Ur saklig synpunkt torde någon erinran

mot sjuksköterskornas återförande under de militära icke-ordinariebestämmelserna

näppeligen kunna göras, då de materiella lönevillkoren vid bifall

till lönekommitténs nu föreliggande förslag bliva i allt väsentligt desamma

som för civilförvaltningens extra ordinarie personal.

Lönekommitténs förslag i fråga örn sjuksköterskornas vid försvarsväsen- Departementsdet

återförande under de militära aviöningsbestämmelserna synes mig välgrundat.

Såsom kommittén anfört, torde någon saklig erinran mot en

dylik anordning icke kunna göras, då dc materiella lönevillkoren vid ett

genomförande av kommitténs föreliggande förslag bliva väsentligen desamma

som för den extra ordinarie personalen vid civilförvaltningen.

Ändrat lönesystem m. m. för viss ekonomipersonal.

Vid tillkomsten av 1928 års avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal

vid försvarsväsendet ansågs det nödvändigt att i avlöningshänseende

från övriga icke-ordinarie tjänster särskilja sådana befattningar, vilka i allmänhet

uppehöllos av ogift kvinnlig personal och vid vilka borde utgå fria

naturaförmåner samt därutöver kontant lön till endast ett ringare belopp.

Denna personalkategori upptogs under beteckningen kvinnlig sjukvårdsoch

ekonomipersonal i den vid kungörelsen nr 215/1928 fogade tjänsteförteckningen

B och utgjordes av undersköterskor, kokerskor, sjuksköterskor

(översköterskor, avdelnings- och operationssköterskor), husmödrar vid garnisonssjukhusen

ävensom vissa tvättförestånderskor, hushållerskor och köksförestånderskor.

Enligt kungörelsens bestämmelser ägde ifrågavarande personal

fritt erhålla kost, bostad i av statsverket disponerad lägenhet med möb
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

ler och sängservis ävensom bränsle, lyse och tvätt samt därutöver åtnjuta

icke dyrortsgrupperad lön enligt en löneplan K, upptagande 7 lönegrader.

För varje lönegrad angavs begynnelselönen samt lönen efter en tjänstetid

av respektive 3, 6 och 9 år.

Genom kungörelse nr 2/1936 vidtogos vissa ändringar i tjänsteförteckningen

B, innebärande ett avförande därifrån av befattningarna för kokerskor

samt uppförande å förteckningen av befattningar såsom husmoder av 1.

och 2. klass samt biträdande husmoder.

Redan tidigt uppstod frågan, huruvida icke för ovannämnda kvinnliga

personal en övergång från avlöningsformen med naturaförmåner och icke

dyrortsgraderad kontant lön till det för extra ordinarie tjänstemän gällande

lönesystemet borde ske. Försvarsväsendets lönenämnd berörde frågan i

utlåtande den 16 mars 1935 i samband med den revision av tjänsteförteckningarna,

som kom till stand genom kungörelsen nr 2/1936. Lönenämnden

anförde därvid, att framkommet förslag örn överförande av den kvinnliga

sjukvårds- och ekonomipersonalen från löneplan K till löneplan Eo icke

kunde biträdas av lönenämnden av den anledningen, att detta förslag innebure

en fullständig omläggning av det för nämnda personal gällande lönesystemet

och fördenskull folie utom ramen för nämndens förevarande uppdrag.

För en grupp av ifrågavarande personal har emellertid sedermera en

övergång till det för extra ordinarie tjänstemän gällande lönesystemet ägt

rum, i det att befattningarna såsom husmoder vid sjukhus, sjuksköterska,

Översköterska, operationssköterska och röntgensköterska genom kungörelse

den 18 juni 1937 (nr 515) avförts från tjänsteförteckningen B och såsom

extra ordinarie tjänstemän hänförts till allmänna civilförvaltningens avlöningskungörelse

den 15 juni 1935 (nr 397). Härvid har husmoder vid

sjukhus hänförts till lönegraden Eo 9; övriga ifrågavarande befattningshavare

hava inplacerats i lönegraden Eo 7.

I ett den 18 mars 1938 dagtecknat utlåtande i anledning av en utav svenska

ekonomiföreståndarinnors förening hos Kungl. Majit gjord framställning

om förbättrade anställnings- och avlöningsförhållanden för husmödrar

och biträdande husmödrar vid försvarsväsendet hava arméförvaltningens

intendentur- och civila departement uttalat sig för ett överförande av

ifrågavarande personal till det för extra ordinarie tjänstemän gällande lönesystemet.

Vidare har försvarsväsendets lönenämnd — med erinran om

arméförvaltningens intendentur- och civila departements nyssberörda utlåtande

— i ett den 13 oktober 1938 avgivet utlåtande uttalat att lönenämnden,

på vars förslag systemet med bruttolöner för försvarsväsendets sjukvårdspersonal

blivit infört, vore av den bestämda uppfattningen, att nämnda

system borde bliva gällande jämväl för husmödrarna vid samtliga försvarsgrenar.

1936 års lönekommitté. Med den utveckling av avlöningsväsendet, som

ägt rum efter tillkomsten av löneplanen K, har lönekommittén för sin del

ansett bärande skäl icke längre föreligga att bibehålla det nuvarande natura
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

13

lönesystemet för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet.

Övergång även för dessa befattningshavares vidkommande till ett bruttolönesystem

genom befattningarnas överförande till extra ordinarie tjänster

skulle enligt kommitténs mening vara ägnat att underlätta ett framtida bedömande

av lönenivån i jämförelse med andra befattningar och att förenkla

avlöningsbestämmelsernas utformande. Genom en sådan åtgärd skulle

enligt kommitténs mening också avlägsnas de ojämnheter i avlöningshänseende,

som i viss mån följa av det nuvarande systemet med icke ortsgrupperade

nettolöner.

För genomförande av den sålunda för ekonomipersonalens vidkommande

förordade övergången till bruttolönesystem har kommittén funnit den närmast

till hands liggande utvägen vara att avväga löneställningen efter nuvarande

relationer i pensionshänseende och sålunda inplacera befattningarna

ifråga i de lönegrader av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, för

vilka pensionsunderlagen motsvara de för befattningarna nu gällande pensionsunderlagen.

Tjänsteförteckningen B till kungörelsen nr 215/1928 upptager numera

allenast befattningar i 7, 5, 4 och 1 lönegraderna. Vid en jämförelse mellan

pensionsunderlagen för dessa lönegrader och för försvarsväsendets extra ordinarie

befattningar tillhörande nuvarande löneplanen Eo framgår, att pensionsunderlaget

för lönegraden K 7 överensstämmer med underlaget för

kvinnlig tjänsteman i lönegraden Eo 8, underlaget för lönegraden K 5 med

underlaget för kvinnlig tjänsteman i lönegraden Eo 6 samt underlaget för

lönegraden K 4 med underlaget för kvinnlig tjänsteman i lönegraden Eo 4.1

Lönekommittén har med hänsyn till det anförda funnit skäligt, att befattningshavare

i nuvarande lönegraderna K 7, K 5 och K 4 hänföras till respektive

8, 6 och 4 lönegraderna i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän i

det nya militära icke-ordinariereglementet.

Kommittén framhåller i detta sammanhang, att med ifrågavarande förslag

om inplacering å extraordinarieplanen av här avsedd ekonomipersonal

icke åsyftats ett slutligt ståndpunktstagande till frågan om löneställning

för ekonomipersonalen. Denna fråga är enligt kommitténs uppfattning av

beskaffenhet att böra underkastas närmare övervägande med hänsyn tagen

till löneställningen för personalgrupper med likartad utbildning och jämförliga

arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i dess helhet. Kommitténs förslag

är sålunda att anse såsom en provisorisk lösning i avbidan på en blivande

tjänsteförteckningsrevision.

En överflyttning av ekonomipersonalen från netto- till bruttolönesystem

enligt det av kommittén framlagda förslaget medför för därav berörda befattningshavare

en väsentlig ökning i de kontanta lönerna. I vad omlägg
1

Pensionsunderlaget för lönegraden K 1 är 108 kronor lägre än underlaget för lönegraden

Eo 1. I lönegraden K 1 skulle efter inrättandet av befattningar såsom assistentsköterskor endast

övergångsvis komma att kvarstå vissa befattningshavare. Frågan örn avlöningsform för dessa

befattningshavare har av kommittén upptagits i samband med behandlingen av övergångsanordningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

ningen även medför en reell ökning av de totala avlöningsförmånerna, beror

självfallet helt och hållet på vilket värde de befattningshavarna nu tillkommande

naturaförmånerna kunna anses äga. En uppskattning av naturaförmånernas

värde är, framhåller lönekommittén, givetvis förenad med vanskligheter.

I samband med genomförandet år 1937 av sjuksköterskepersonalens

lönereglering, beräknade försvarsväsendets lönenämnd i syfte att belysa

den totala löneökningen för ifrågavarande personal värdet å sjuksköterskornas

naturaförmåner med utgångspunkt från det belopp, som viss

sjukvårdspersonal vid serafimerlasarettet hade att erlägga för åtnjuten bostad

och kost. Detta värde å naturaförmånerna — 1,134 kronor för år —

angavs vid uppskattningen av sjuksköterskornas löneförbättring såsom naturavärdet

för den ortsgrupp, till vilken Stockholm hänförts (I-ort). För

övriga ortsgrupper uppskattades naturavärdet till ett belopp, vilket stod i

samma relation till lönen å vederbörande ortsgrupp, som naturavärdet 1,134

kronor utgjorde i förhållande till lönen på I-ort. Med detta beräkningssätt

erhöllos — lika för samtliga berörda lönegrader — följande natura värden:

Ortsgrupp: ABC DE FGH I

Naturavärden kr.: 822 860 897 935 972 1,009 1,047 1,084 1,134

Den reella löneökningen vid ett överflyttande av ekonomipersonalen från

netto- till bruttolönesystem enligt lönekommitténs förslag skulle med utgångspunkt

från de av lönenämnden sålunda beräknade naturavärdena utgöra

för år räknat:

Ortsgrupp: ABCDE FGH I

För befattningshavare

i lönegrad

K 7:.......... +356 +438 +522 +605 +689 +773 +856 +939 +1,011

För befattningshavare

i lönegrad

K 5:.......... +354 +425 +495 +566 +637 +708 +778 +849 +907

För befattningshavare

i lönegrad

K 4:.......... +258 +315 +373 +431 +489 +548 +605 +663 +709-

Till ytterligare belysning av ifrågavarande spörsmål har lönekommittén

införskaffat vissa uppgifter angående de belopp, som försvarsväsendets sjuksköterskor

för närvarande hava att erlägga för bostad och kost, i den mån

dessa förmåner tillhandahållas dem av kronan.

Av utredningen framgår, att drygt 90 procent av ifrågavarande befattningshavare

erhålla tjänstebostad mot löneavdrag. Den bestämda ersättningen

för bostaden —- vilken i regel torde vara möblerad genom kronans

försorg — varierar vid armén mellan 105 och 291 kronor, vid marinen

mellan 114 och 150 kronor samt vid flygvapnet mellan 102 och 264

kronor, allt för år räknat. Medeltalet för samtliga sjuksköterskebostäder utgör

172 kronor. Vid truppförbanden torde åtskilliga sjuksköterskor icke be
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

15

gagna sig av rätten att uttaga manskapsportion utan i stället inackordera

sig å officersmässarna. Där manskapsportion uttages, erlägges det för sådan

portion fastställda, på kronans självkostnader baserade priset, som för

närvarande vid truppförbanden å olika orter varierar mellan 87 öre och 1

krona 12 öre för dag. Medeltalet torde kunna beräknas till 1 krona för dag

eller 365 kronor för år. Vid garnisonssjukhusen äro sjuksköterskorna regelmässigt

skyldiga att ingå i där anordnade kosthåll, varvid merendels tillhandahålles

s. k. förstärkt portion till ett pris av omkring 2 kronor för dag.

I den mån personalen låter verkställa tvätt genom kronans försorg, torde

kostnaden härför genomsnittligt kunna uppskattas till cirka 30 kronor

för år.

En sjuksköterska, som av kronan erhåller såväl bostad som kost och tvätt,

har alltså med utgångspunkt från nu angivna siffror att för dessa förmåner i

genomsnitt årligen erlägga vid truppförbanden (172 + 365 + 30=) 567

kronor och vid sjukhusen (172 + 730 + 30 =) 932 kronor.

Kommittén påpekar, att av dessa uppgifter framgår, att för sjuksköterskornas

vidkommande den genomförda systemomläggningen i verkligheten för

de befattningshavare, åt vilka kronan tillhandahåller naturaförmåner mot

löneavdrag, medfört löneökningar, som överstigit de av försvarsväsendets

lönenämnd gjorda beräkningarna, och detta i vissa fall med ganska väsentliga

belopp.

Den ekonomipersonal vid försvarsväsendet, örn vars överförande till bruttolönesystem

det här skulle bliva fråga — sammanlagda antalet av dessa befattningshavare

utgör 95 — åtnjuter för närvarande i de flesta fall bostad i

kronans fastigheter. Befattningshavarna i fråga äro för närvarande författningsenligt

berättigade till fri bostad utöver den kontanta lönen, och endast i

de fall, där bostad icke kan genom kronans försorg beredas, utbetalas i stället

hyresersättning med av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet bestämt

belopp. Med hänsyn härtill skulle, därest de i det föregående berörda,

för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal gällande grunderna för

bestämmande av ersättning för naturaförmåner göras tillämpliga jämväl å

ekonomipersonalen, den av lönekommittén föreslagna omläggningen av lönesystemet

med därvid tillstyrkt lönegradsplacering kunna väntas för flertalet

befattningshavare medföra en reell löneförbättring överstigande den ökning,

som ovan beräknats med utgångspunkt från den av lönenämnden gjorda

uppskattningen av naturaförmånernas värde.

Lönekommittén har emellertid i detta sammanhang uttalat, att en översyn

av de värden, som för närvarande tillämpas vid upplåtande av tjänstebostäder

av här ifrågavarande art, synes vara önskvärd. Härom anför kommittén

i huvudsak följande:

De värden, som enligt förut meddelade uppgifter åsatts de till sjuksköterskorna

upplåtna bostäderna —- i de flesta fall möblerade enkelrum —

måste anses vara synnerligen låga. Visserligen är det givet, att vid en jämiörelse

med genomsnittlig hyresnivå i den privata hyresmarknaden vissa

nedsättningar äro påkallade dels i allmänhet med hänsyn till de olägenheter

och den bundenhet, som följer av förläggning inom ett bevakat kasernområde,

dels ock i åtskilliga fall med hänsyn till bostädernas omoderna eller

bristfälliga beskaffenhet och de särskilda nackdelar, som äro förenade med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

Departements
chefen.

bostädernas belägenhet inom kasern-, sjukhus- eller ekonomibyggnader.

Även örn all nödig hänsyn tages till dylika förhållanden, vill det dock synas,

som örn hyresbeloppen i allmänhet kunna anses vara lägre än som står

väl samman med den i avlöningsreglementena uttryckta allmänna principen

för bestämmande av ersättning för tjänstebostäder, nämligen att ersättningen

skall fastställas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller

för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet

i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden.

I likhet med lönekommittén anser jag, att en övergång till bruttolönesystem

för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet genom befattningarnas

överförande till extra ordinarie tjänster är ur skilda synpunkter sakligt

befogad. Jag förordar sålunda, att den nuvarande K-löneplanen slopas.

Vad angår inplaceringen å extraordinarieplanen av nu avsedd personal, synes

mig kommitténs förslag härutinnan — vilket betecknats såsom ett provisorium

i avbidan på den definitiva prövning av befattningarnas löneställning,

vilken kommittén förutsatt skola äga rum i samband med en blivande

revision av tjänsteförteckningen för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet

— vara av beskaffenhet att tills vidare böra godtagas. I anslutning

till vad lönekommittén yttrat vill jag understryka betydelsen av att omsorgsfull

prövning ägnas frågor om fastställande av ersättning för naturaförmåner,

som av kronan tillhandahållas mot löneavdrag, i främsta rummet

bostad.

Löneplaner.

Extra ordinarie tjänstemän.

Den under 6 § av nu gällande kungörelse nr 215/1928 intagna löneplanen

omfattar 27 lönegrader och överensstämmer med den löneplan, som enligt

kungörelsen nr 356/1925 gällde för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen intill den 1 juli 1935. Genom den nämnda år verkställda

omarbetningen av avlöningsbestämmelserna för sistnämnda befattningshavare

utbyggdes den för dem gällande löneplanen att omfatta 30 lönegrader.

I förslaget till civilt icke-ordinariereglemente har någon ändring

härutinnan icke förutsatts komma till stånd. Den i sistnämnda förslag intagna

löneplanen för extra ordinarie tjänstemän omfattar sålunda 30 lönegrader.

1936 års lönekommitté. För att ernå överensstämmelse med löneplanen för

civila extra ordinarie tjänstemän och härigenom möjliggöra inrättandet av

extra ordinarie befattningar i högre lönegrader än den 27, därest behov därav

skulle uppstå, har kommittén ansett sig böra utbygga löneplanen för de

extra ordinarie tjänstemännen vid försvarsväsendet med tre lönegrader. Att

ytterligare utbygga denna löneplan med lönegrader, motsvarande lönegraderna

31—34 i den nya löneplanen A för civila ordinarie tjänstemän, har

kommittén däremot icke ansett vara påkallat. Den i kommitténs reglements
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

förslag intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet

omfattar sålunda 30 lönegrader.

Lönerna inom de olika löneklasserna av den i föreliggande reglementsförslag

intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän hava upptagits till

samma belopp och differentierats efter samma antal ortsgrupper, ortsgrupperna

A-—I, som i motsvarande löneklasser enligt löneplanen A i civila avlöningsreglementet

och löneplanen för extra ordinarie tjänstemän i förslaget

till civilt icke-ordinariereglemente.

Då det av praktiska skäl ansetts önskvärt att giva löneplanen en förkortad

benämning, som kan användas vid hänvisningar och citat, har kommittén

för ifrågavarande extra-ordinarieplan upptagit beteckningen löneplan MEo.

Den i lönekommitténs reglementsförslag intagna löneplanen för extra. Departement-}- ordinäre tjänstemän vid försvarsväsendet, löneplan MEo, överensstämmer c e en''

helt med den för civila extra ordinarie tjänstemän föreslagna. Vid sådant

förhållande finner jag mig böra förorda det föreliggande löneplaneförslaget

till fastställelse.

Extra tjänstemän.

I nu gällande avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie

tjänstemän finnes icke intagen någon särskild löneplan för extra befattningshavare.

I fråga om avlöning till sådan befattningshavare stadgas allenast

i 26 § sagda kungörelse att, för så vitt icke vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

för visst fall fastställt avlöningsförmånerna, avlöningen

skall bestämmas av den myndighet, vilken äger tillsätta befattningen, varvid

skall iakttagas att avlöningen icke i något fall må överstiga vad som

motsvarar begynnelselönen för jämförlig extra ordinarie tjänsteman. Vad

sålunda stadgas överensstämmer med vad som i motsvarande hänseende enligt

kungörelsen nr 356/1925 gällde för extra befattningshavare vid allmänna

civilförvaltningen intill den 1 juli 1935.

I den för sistnämnda befattningshavare från och med sagda dag gällande

kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen

har under 26 § upptagits en särskild löneplan för extra

tjänstemän. Denna löneplan omfattar 30 lönegrader med två löneklasser i

varje lönegrad. Begynnelselönen inom varje lönegrad har satts en löneklass

lägre än begynnelselönen för extra ordinarie tjänstemän inom motsvarande

lönegrad, d. v. s. tre löneklasser lägre än motsvarande ordinarie tjänstemäns

begynnelselön. Slutlönen för extra tjänsteman sammanfaller alltså genomgående

med begynnelselönen för extra ordinarie tjänsteman och understiger

med två löneklasser begynnelselönen för ordinarie tjänsteman i samma

lönegrad.

I sitt betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har 1936

års lönekommitté begränsat lönegradernas antal i löneplanen för extra

Bihang tilt riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

tjänstemän till 20. I den i anledning av lönekommitténs nämnda förslag

för innevarande års riksdag framlagda propositionen nr 218 har emellertid

förutsatts upptagande i nämnda löneplan av ytterligare tre lönegrader. Vid

bifall härtill skulle alltså löneplanen för extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen

komma att omfatta 23 lönegrader.

1936 års lönekommitté. Beträffande den i kommitténs reglementsförslag

intagna löneplanen för extra tjänstemän anför kommittén bland annat:

De i föreliggande reglementsförslag upptagna bestämmelserna örn extra

tjänstemän vid försvarsväsendet förutsättas liksom motsvarande bestämmelser

för de civila förvaltningsområdena vinna tillämpning bland annat

å sådana befattningshavare, vilka antagas för tillgodoseende av ett till synes

bestående behov av arbetskraft i syfte att befordras till extra ordinarie eller

ordinarie tjänstemän. Begreppet extra tjänstemän är emellertid avsett att

omfatta även annan icke-ordinarie personal än nämnda rekryteringspersonal,

nämligen befattningshavare som erfordras för tillgodoseende av ett för

längre tid förefintligt behov av arbetskraft, även örn behovet icke kan

sägas vara bestående. Såsom lönekommittén i annat sammanhang närmare

utvecklat, föreslår kommittén vidtagande av åtgärder för att begränsa

användningen av den nu i stor utsträckning tillämpade kontraktsanställningen.

Detta förutsättes böra ske därigenom, att de genom kontrakt

anställda befattningshavarna — i den mån de icke kunna anses böra erhålla

ordinarie anställning — i regel inordnas under det blivande avlöningsreglementet

antingen såsom extra ordinarie eller — i de fall, då fråga

ej är om arbetsuppgifter av mera fortlöpande beskaffenhet eller där befattningshavaren

befinner sig på ett utbildnings- eller prövostadiuni — såsom

extra tjänstemän. Av vad i det föregående meddelats rörande löneställningen

för kontraktsanställda befattningshavare framgår, att ett stort

antal dylika befattningshavare för närvarande åtnjuter avlöning till sådant

belopp, att ett överförande av dessa befattningshavare från nuvarande anställningsform

med kontrakt till anställning såsom extra tjänstemän icke

kan äga runi utan att förevarande löneplan utbygges nied ytterligare lönegrader

utöver dem, som löneplanen för extra tjänstemän enligt förslaget

till civilt icke-ordinariereglemente ansetts böra omfatta. Vid övervägande

av detta spörsmål har lönekommittén funnit, att ett dylikt överförande,

vilket kommittén anser önskvärt för ernående av större enhetlighet i den

kontraktsanställda personalens nu mycket växlande anställnings- och avlöningsförhållanden,

i de flesta förekommande fall torde kunna ske, därest

löneplanen för försvarsväsendets extra tjänstemän omfattar 27 lönegrader.

Försvarsväsendets behov av att genom anställning såsom extra tjänstemän

kunna erbjuda personer med mera kvalificerad utbildning tillfredsställande

avlöningsförmåner torde jämväl enligt kommitténs uppfattning i de flesta

fall väl kunna tillgodoses inom ramen för en på så sätt utbyggd löneplan.

Med hänsyn härtill har kommittén ansett sig böra föreslå, att löneplanen

för extra tjänstemän vid försvarsväsendet konstrueras så, att den kommer

att omfatta 27 lönegrader.

I överenstämmelse med vad i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente

förutsatts i fråga örn löneplanen för extra tjänstemän vid civila statsförvaltningen

har kommittén vidare utgått från dels att begynnelselönen inom

varje lönegrad för de extra tjänstemännen vid försvarsväsendet bör ligga

tre löneklasser under begynnelselönen för ordinarie civila tjänstemän inom

motsvarande lönegrader, dels ock att antalet löneklasser inom varje löne
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 298.

19

grad bör bestämmas till tre. Härigenom kommer slutlöneklassen inom varje

lönegrad i löneplanen för extra tjänstemän att, liksom hittills varit fallet

för extra tjänstemän vid civilförvaltningen, sammanfalla med begynnelselönen

inom motsvarande extra ordinarie lönegrad.

I fråga örn de inom de olika löneklasserna av löneplanen fastställda lönebeloppen,

vilka upptagits med samma siffror som i motsvarande löneklasser

enligt löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, anser sig kommittén allenast

böra hänvisa till vad förut i denna fråga anförts.

Av förut angivna skäl har kommittén upptagit beteckningen löneplan MEx

för löneplanen för extra tjänstemän.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har lönekommittén för- Departement«-

Oh&ffilt*

utsatt, att kontraktsanställda anställningshavare vid försvarsväsendet i stor

utsträckning skulle inordnas under militära icke-ordinariereglementet såsom

extra ordinarie eller — i de fall, då fråga ej vöre om arbetsuppgifter av

mera fortlöpande beskaffenhet eller där befattningshavaren befunne sig på

ett utbildnings- eller prövostadium — såsom extra tjänstemän. Då ett stort

antal dylika befattningshavare för närvarande åtnjuter avlöning till sådant

belopp, att ett överförande av dessa befattningshavare till anställning såsom

extra tjänstemän icke skulle kunna äga rum inom ramen av en löneplan,

sammanfallande med den för extra tjänstemän vid civilförvaltningen föreslagna,

har kommittén funnit sig böra förorda viss utbyggnad av den blivande

löneplanen för extra tjänstemän vid försvarsväsendet och i sådant

hänseende föreslagit, att denna löneplan skulle omfatta 27 lönegrader.

Med hänsyn till vad kommittén anfört synes det mig välbetänkt, att löneplanen

för extra tjänstemän vid försvarsväsendet gives en sådan utformning,

att erforderligt utrymme vinnes för inplacering av den personal, varom

ovan talats. Mot kommitténs förslag om en utbyggnad av nämnda

löneplan till att omfatta 27 lönegrader har jag intet att erinra. Vid nu

angivna förhållanden och då löneplanens konstruktion i övrigt överensstämmer

med den för extra tjänstemän vid civilförvaltningen föreslagna löneplanen,

finner jag mig böra tillstyrka fastställelse av lönekommitténs ifrågavarande

förslag.

Semester.

Intill år 1938 ägde extra ordinarie tjänsteman vid försvarsväsendet enligt

18 § nuvarande kungörelse åtnjuta semester enligt samma grunder, som

gällde för allmänna civilförvaltningens motsvarande tjänstemän enligt kungörelsen

nr 356/1925. Genom den år 1935 verkställda omarbetningen av

bland annat semesterbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna

civilförvaltningen och affärsverken tillerkändes extra ordinarie personal

vid nämnda förvaltningsgrenar avsevärt förbättrade semesterförmåner.

Försvarsväsendets extra ordinarie tjänstemän blevo likväl icke delaktiga

av dessa förbättringar. Genom beslut den 8 april 1938 har Kungl. Majit

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

Departements
chefen.

emellertid sedermera föreskrivit, bland annat, att de i 20 § kungörelsen nr

397/1935 meddelade bestämmelserna angående semester skola gälla jämväl

för den extra ordinarie personalen vid försvarsväsendet. Denna personal

åtnjuter sålunda för närvarande, ehuru enligt bestämmelser meddelade vid

sidan av avlöningskungörelsen, samma semesterförmåner som motsvarande

tjänstemän vid den övriga statsförvaltningen.

I den i anledning av 1936 års lönekommittés förslag till civilt icke-ordinariereglemente

för innevarande års riksdag framlagda propositionen nr 218

har förordats, att semestern för extra ordinarie tjänstemän, som uppnått 30

års ålder, skulle bestämmas lika med semesterförmånen för ordinarie tjänstemän

i motsvarande lönegrader. Lönekommittén uttalar nu, att vid bifall

till detta förslag semestern för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet

givetvis bör avvägas på samma sätt. Kommittén har upprättat det nu

föreliggande författningsförslaget med utgångspunkt härifrån.

Emellertid erfordras vid ett överförande i enlighet med kommitténs förslag

av sjuksköterskepersonalen till militära icke-ordinariereglementet vissa

särskilda bestämmelser angående semester för denna personals vidkommande.

Härom anför lönekommittén bland annat följande:

Frågan örn semesterrätten för sjuksköterskor vid försvarsväsendet bör efter

kommitténs uppfattning ses i samband med motsvarande spörsmål för

annan statlig sjukvårdspersonal. De särskilda bestämmelser angående semester

för här ifrågavarande sjuksköterskor, som av kommittén upptagits

under det föreliggande reglementsförslaget, hava därför avfattats så, att

extra ordinarie tjänsteman tillhörande sjukvårdspersonalen äger årligen åtnjuta

semester, sköterska å röntgenavdelning under 42 dagar samt annan

sådan tjänsteman under 20 dagar före fyllda 30 år, 25 dagar mellan 30 och

40 år samt 35 dagar efter fyllda 40 år.

I fråga om extra tjänsteman i högre lönegrad än den 23:e skulle enligt

lönekommitténs förslag vederbörande centrala förvaltningsmyndighet äga

rätt att utsträcka semestern till högst 25 dagar för år.

Mot vad lönekommittén sålunda föreslagit har jag för min del icke någon

erinran att framställa.

Övertidsersättning.

Särskilda bestämmelser angående övertidsersättning äro icke införda i nuvarande

avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie personal.

De icke-ordinarie tjänstemännen vid detta förvaltningsområde äro sålunda

i allmänhet uteslutna från denna förmån, som enligt nu gällande avlöningsbestämmelser

för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken

under vissa förutsättningar tillkommer där tjänstgörande personal i lägre och

mellangrader.

1936 års lönekommitté uttalar, att medan beträffande ordinarie beställ
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

21

ningshavare vid försvarsväsendet förhållandena för det långt övervägande

flertalet äro sådana, att övertidsersättning enligt hittills gällande allmänna

principer icke kan ifrågakomma på grund av tjänstens natur och beställningshavarnas

befälsställning, finnas bland försvarsväsendets icke-ordinarie

befattningshavare åtskilliga, vilkas tjänstgöringsförhållanden äro av sådan

art, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tillämpade grunderna

kan ifrågakomma. Detta torde i främsta rummet gälla kontorspersonalen.

Efter kommitténs uppfattning föreligger icke tillräcklig anledning att

i avseende å möjlighet till övertidsersättning i princip ställa denna personal

i en sämre ställning än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare

inom statsförvaltningen i allmänhet. Kommittén har därför ansett, att föreskrifter

om övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.

Kommittén anför vidare:

Det är emellertid uppenbart, att ett införande i reglementet av regler örn

övertidsersättning ingalunda skulle medföra, att ifrågavarande befattningshavare

i gemen bleve berättigade till särskild ersättning vid övertidstjänstgöring.

Även inom lönegraderna 1—18 -— till vilka lönegrader möjligheten

till övertidsersättning enligt det nya civila avlöningsreglementet begränsats

— finnas åtskilliga tjänstemän, vilka på grund av tjänstgöringens art måste

vara uteslutna från rätt till dylik ersättning. Härvid har man till en början

att utgå från de allmänna principer, efter vilka gränsen för rätt till övertidsersättning

sedan gammalt dragits inom civilförvaltningen. Nuvarande

bestämmelser örn övertidsersättning för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen

innebära, att övertidsersättning icke må tillkomma befattningshavare,

som utöva mera självständigt befäl eller hava att utföra sådant

arbete, att kontroll över tjänstgöringstidens längd i allmänhet ej kan ifrågakomma,

samt i regel ej heller sådana befattningshavare -— såsom expeditionsvakter

m. fl. — vilkas tjänstgöringstid med hänsyn till beskaffenheten

av dem åliggande göromål måste vara underkastad vissa växlingar. Det förslag

till tilläggsbestämmelser till det nya civila avlöningsreglementet, som av

allmänna civilförvaltningens och kommunikationsverkens lönenämnder avgivits

i skrivelse den 2 december 1938, innehåller beträffande rätten till övertidsersättning

en begränsande bestämmelse av i huvudsak enahanda innebörd,

ehuru med viss uppmjukning i formuleringen. Enligt förslaget må

övertidsersättning »i allmänhet icke tillkomma tjänsteman, som utövar mera

självständigt befäl eller har att utföra arbete av den art, att behovet eller

varaktigheten av förekommande övertidsarbete icke kan kontrolleras». Närmare

bestämmelser angående tillämpningen av föreskrifterna om övertidsersättning

skall enligt detta förslag utfärdas av vederbörande myndigheter.

Utöver de allmänna begränsningar i avseende å möjligheten till övertidsersättning,

som sålunda gälla eller föreslagits komma i tillämpning för civilförvaltningens

befattningshavare, torde ifråga örn den vid försvarsväsendet

anställda icke-ordinarie personalen vissa särskilda inskränkningar sannolikt

bliva påkallade med hänsyn till det förhållandet, att ordinarie beställningshavare

inom detta förvaltningsområde icke äga åtnjuta ersättning för

övertidstjänstgöring. Där utsträckt tjänstgöring samtidigt åliigges såväl ordinarie

beställningshavare som icke-ordinarie tjänstemän, synes det i allmänhet,

örn ej särskilda skäl till avvikelse föreligga, få anses mindre lämpligt,

att ersättning för övertidstjänstgöring utgår till sistnämnda hefatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departement*- chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

ningshavare, medan sådan ersättning förvägras de ordinarie beställningshavarna.

Med hänsyn till de inskränkningar i rätten till övertidsersättning, som sålunda

följa av allmänna principer eller eventuellt påkallas på grund av särskilda

förhållanden vid försvar sväsendet, har kommittén ansett lämpligast

att med avseende å övertidsersättning stadga sådan begränsning, att dylik

ersättning må utgå endast i den mån Kungl. Maj:t så bestämmer. I stället

för att — såsom den i civila avlöningsreglementet använda formuleringen

medför — undantag och begränsningar i rätten till övertidsersättning stadgas

i de tillämpningsbestämmelser, vilka skulle utfärdas av Kungl. Maj :t,

skulle sålunda här Kungl. Maj:t positivt angiva för vilka grupper av befattningshavare

och under vilka förutsättningar övertidsersättning må utgå. I

anslutning härtill föreslår kommittén, att närmare bestämmelser rörande

tillämpningen av föreskrifterna i paragrafen skola utfärdas av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet, i den mån ej Kungl. Majit meddelat dylika

bestämmelser.

I övrigt anser sig kommittén här endast böra understryka vissa i bestämmelserna

innefattade allmänna grunder beträffande övertidsersättningen,

nämligen att övertidstjänstgöring överhuvud taget bör förekomma endast undantagsvis

samt att, där sådan tjänstgöring befinnes oundviklig, övertidstjänstgöringen

i första hand skall kompenseras genom motsvarande ledighet

under normal tjänstgöringstid och övertidsersättning sålunda förekomma endast

i de fall, där dylik kompensation icke lämpligen kan beredas.

Såsom lönekommittén framhållit, äro tjänstgöringsförhållandena i vad angår

vissa grupper av försvarsväsendets icke-ordinarie befattningshavare av

den beskaffenhet, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tilllämpade

grunderna kan ifrågakomma. Jag delar kommitténs uppfattning

därom, att tillräcklig anledning ej föreligger att i avseende å möjlighet till

övertidsersättning i princip ställa ifrågavarande personal i en sämre ställning

än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare inom statsförvaltningen

i allmänhet. I likhet med kommittén anser jag fördenskull, att

regler örn övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.

Mot den av kommittén föreslagna utformningen av nämnda

regler har jag icke funnit anledning till saklig erinran.

Sjukvård och begravningshjälp.

I fråga om sjukvård och begravningshjälp för icke-ordinarie personal vid

försvarsväsendet har lönekommittén föreslagit samma bestämmelser, som i

motsvarande hänseenden förordats i betänkandet angående militärt avlöningsreglemente.

Då sistnämnda stadganden äro utformade i nära anslutning

till motsvarande föreskrifter i civila avlöningsreglementet, ernås även

på detta område överensstämmelse med vad som avses gälla för civila statsförvaltningen.

Jämväl de föreskrifter, som i fråga örn sagda förmåner kunna

komma att meddelas i blivande tilläggsbestämmelser till det militära avlöningsreglementet,

torde böra bliva i huvudsak tillämpliga. De extra ordinarie

tjänstemännen har kommittén ansett i fråga om nämnda förmåner

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

23

böra, där gradering efter löneställning förekommer, jämställas med ordinarie

beställningshavare inom motsvarande lönegrader av löneplan Ca.

Mot de föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt be- DeparUmentagravningshjälp

till extra ordinarie tjänstemän m. fl., som kommittén upptagit

i sitt förslag till militärt icke-ordinariereglemente och vilka i sak överensstämma

med motsvarande föreskrifter vid civilförvaltningen, har jag icke

någon erinran att framställa.

Rörligt tillägg. Barntillägg.

Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörligt tillägg utgå till extra

ordinarie och extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma

grunder, som genom utfärdandet av militära avlöningsreglementet fastställts

för ordinarie personal. I propositionen nr 247 till innevarande års

riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel

hava under särskilda rubriker under vederbörliga avlöningsanslag beräknats

medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie beställningshavare

som icke-ordinarie befattningshavare.

Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis

måtte få utgå till vissa i militära icke-ordinariereglementet avsedda

befattningshavare enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr

388 år 1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet

avsedda ordinarie tjänstemän och som föreslagits jämväl beträffande

såväl de tjänstemän, vilka avses i civila icke-ordinarie reglementet,

som de i militära avlöningsreglementet avsedda beställningshavarna. För

nu ifrågavarande ändamål hava i innevarande års statsverksproposition under

fjärde huvudtiteln anslag beräknats beträffande både ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän.

Med förordande av vad kommittén sålunda föreslagit får jag tillstyrka, att Departements
chefen.

hemställan nu göres till riksdagen i angivna hänseenden. Jag torde senare i

dag få anmäla frågan örn de närmare reglerna för barntilläggs åtnjutande.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig förordade löneplaner för extra ordinarie

och extra tjänstemän vid försvarsväsendet;

dels besluta, alt rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie

och extra tjänstemän vid försvarsväsendet enligt av mig

förordade grunder;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå

till vissa här avsedda befattningshavare enligt av mig förordade

grunder.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Holger Anderson

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

25

Bilaga.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente

för icke-ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet (militära icke
ordinariereglementet).

Reglementets tillämpningsområde.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å civila och civilmilitära icke-ordinarie

tjänstemän vid försvarsväsendet.

1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

2 §.

För den, vilken erhåller anställning, som i denna avdelning avses, skall Antagningsutfärdas

antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshandling. bevis''

3 §.

1 mom. Tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och un- Avlöning,

der de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de närmare bestämmelser,

som kunna bliva av Kungl. Majit utfärdade rörande reglementets tilllämpning.

Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet under 18—22 saint 36—

38 §§ angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt

tillägg, varom förmäles i 23 och 39 §§.

2 mom. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension

eller årligt understöd, beror på vederbörande centrala förvaltningsmyndighets

prövning, i förekommande fall efter anmälan av annan myndighet

som äger tillsätta befattningen, örn och i vad mån av sådan anledning avdrag

å lönen skall ske; dock att sådant avdrag ej må äga rum på grund av pension,

som åtnjutes enligt gällande bestämmelser angående pensionering av

försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal (reservpension).

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Bestämmande

av antalet

extra ordinarie

befattningar

m. m.

3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från

och med den dag tjänsten enligt antagningshandlingen tillträdes till och med

den dag tjänstemannen frånträder densamma.

Angående vissa i reglementet avsedda tjänstemäns skyldighet att å avlöningen

vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste-

och familjepension.

4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande

särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad

eller eljest finnes lämpligen böra ske.

2 kap. Extra ordinarie tjänstemän.

4 §.

1 mom. De extra ordinarie befattningar, å vilka reglementet äger tilllämpning,

upptagas i en av Kungl. Majit fastställd, vid reglementet såsom

bilaga fogad tjänsteförteckning.

2 mom. Antalet extra ordinarie befattningar bestämmes genom stater

eller personalförteckningar, vilka fastställas av Kungl. Majit eller, efter

Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

3 mom. Extra ordinarie anställning kan vinnas endast av den, som uppnått

20 års ålder.

Sådan anställning må ej heller utan Kungl. Majits medgivande i varje

särskilt fall vinnas av den, som uppbär annan tjänstepension än reservpension.

4 mom. Entledigande av extra ordinarie tjänsteman av annan anledning

än tjänstefel sker efter skriftlig uppsägning, vilken såvitt möjligt bölske

senast tre månader före anställningens upphörande.

5 mom. För extra ordinarie tjänsteman skola ifråga om tjänstgöringstidens

längd gälla de bestämmelser, som av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

meddelas, med iakttagande av att tjänstgöringstiden i förekommande

fall ej må understiga vad sorn gäller i fråga om tjänsteman med

närmast jämförliga arbetsuppgifter vid statsförvaltningen i allmänhet.

6 mom. Extra ordinarie tjänsteman må icke samtidigt innehava annan

extra ordinarie befattning i statens tjänst. Ej heller må extra ordinarie

tjänst innehavas av den, som är innehavare av ordinarie beställning eller

befattning, med mindre han frånträder utövandet av den ordinarie beställningen

eller befattningen.

5 §.

Till extra ordinarie tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 208.

27

Löneplan MEo.

Lönegrad

Löne-

klass

nr

O

r t

s g r

u p

P

nr

omfattar

löneklas- serna nr

A

B

C

D

E

F

G j H

I

i

nilo

n, k i

o n o

r

i

a, 1— 4

a

1,872

1,947

2,022

2,097

2,172

2,247

2,322

2,397

2,472

2

1— 5

i

1,938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

3

2- 6

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

4

3— 7

o

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

5

4— 8

4

2,334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

6

5— 9

5

2.466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

6—10

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

8

7—11

7

2,739

2,853

2,967

3.081

3,195

3,309

3,423

3,537

3.651

9

8-12

8

2,877

2.997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

10

9—13

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3,771

3,897

4,023

11

10—14

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

12

11—15

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,813

3,981

4,119

4,257

4,395!

13

12—16

12

3,438

3,582

3,726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

14

13—17

13

3,630

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

15

14—18

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4.446

4,602

4,758

4,914

5,070

16

15—19

15

4.050

4,212

4,374

4.536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

17

16-20

16

4,278

4,446

4,614

4.782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

18

17—21

17

4.596

4,773

4.950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

19

18—22

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5.856

6,042

6,228

6,414

20

19-22

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

21

20—23

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

22

21 —24

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

23

22—25

22

6,300

6,525

6.750

6,975

7,200

7 425

7.650

7,875

8,100

24

23-26

23

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

8,325

8,550

25

24-27

24

7,230

7,455

7,680

7,905

8,130

8,355

8,580

8,805

9,030

26

25-28

25

7,725

7,950

8,175

8,400

8,625

8,850

9,075

9.300

9,525

27

26-29

26

8,220

8,445

8,670

8,895

9,120

9,345

9,570

9,795

10,020

28

27-30

27

8,715

8.940

9,165

9,390

9,615

9,840

10,065

10,290

10,515

j 29

28—31

28

9,210

9,435

9,660

9,885

10.110

10,335

10,560

10,785

11,010

30

29—32

29

9,705

9,930

10,155

10,380

10,605

10,830

11,055

11,280 11,505

30

10,200

10,425

10,650

10,875

11,100

11,325

11,550

11,775

12,000

31

10,695

1 10,920

11.145

11,370

11,595

11,820

12,045

12,270

12,495

32

11.190

1 11.415

: 11,640

11,865

! 12,090

12,315

12,510

12,765

! 12.990

6 §.

1 mom. I tjänsteförteckningen angives, till vilken lönegrad varje särskild

befattning är att hänföra.

Den löneklass inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lönen skall utgå,

fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7 och 8 §§; inom löneklass bestämmes

lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort

blivit hänförd.

I fråga örn fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna gäller

vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende fastställt för ordinarie personal.

7 8.

I mom. Vid tillträdandet av extra ordinarie befattning erhåller tjänsteman

lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta lönekiassen,

där ej föreskrifterna i 8 § giva anledning till avvikelse härutinnan.

Lönegrader

och löneklasser.

Begynnelselön

och lönell

lassupptl

yttring.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

2 inom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre

år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta

löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna

i 3 mom. här nedan eller i 8 §.

3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet

näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden

i den lägre löneklassen tilländagått.

I övrigt gäller såsom villkor för extra ordinarie tjänstemans uppflyttning

till högre löneklass:

a) att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras

för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande

annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas

jämväl semester ävensom tjänstledighet, som avses i 12 8 1—3 mom. eller

^3 §;

b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund av

mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört aen

lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,

för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen

kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt

c) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.

8 §.

Löneklassplacering

vid

befordran

m. m.

1 moni. Extra ordinarie tjänsteman, som befordras till extra ordinarie

tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över

den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande

av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas

i.beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre

tjänsten tillhört ejler beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den,

till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgande i 7 § 1

mom. skall hänföras.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fall,

där ordinarie beställningshavare med lön enligt löneplan Ca eller där beställningshavare

eller icke-ordinarie befattningshavare, som åtnjuter vikariatslön

enligt nämnda löneplan, förordnas att innehava extra ordinarie

tjänst inom högre lönegrd, så ock där extra tjänsteman vinner befordran

till extra ordinarie tjänst inom samma eller högre lönegrad.

2 mom. Där tjänsteman omedelbart före tillträdandet av extra ordinarie

befattning innehade anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,

skall han i den extra ordinarie befattningen hänföras lägst till den

löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare

anställningen ägt uppbära.

Erforderliga bestämmelser rörande .vad som skall förstås med avlöning i

den tidigare anställningen meddelas av Kungl. Maj :t i särskild ordning.

3 morn. Örn och i den mån Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande

särskilda omständigheter prövar sådant skäligt, må tjänsteman, som före

tillträdandet av extra ordinarie befattning innehade icke-ordinarie befattning

i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt kontrakt, i

den extra ordinarie befattningen placeras i högre löneklass än som följer

av stadgandet i 7 § 1 mom.

4 mom. Har den, som tillträder extra ordinarie befattning inom högst

6 lönegraden, dessförinnan under minst sex år i följd innehaft fast anställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

29 *

ning såsom manskap vid försvarsväsendet och därvid undergått underbefälsutbildning,

skall han i den extra ordinarie befattningen placeras en löneklass

högre än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. eljest skolat

hänföras; dock att den, vilkens militära anställning varat minst nio år, skall,

där han tillträder extra ordinarie befattning inom högst 5 lönegraden, placeras

två löneldasser högre än den, till vilken han enligt nyssnämnda stadgande

eljest skolat hänföras.

Såsom förutsättning för löneklassplacering enligt bestämmelserna i nästföregående

stycke skall gälla, att högst åtta månader förflutit från avgången

från den militära anställningen till tillträdandet av den extra ordinarie

befattningen eller annan omedelbart före denna befattning innehavd

fortlöpande statlig anställning. Den militära anställningen skall anses hava

innehafts i följd, även örn avbrott av sammanlagt högst tre månader förekommit

mellan olika anställningsperioder; dock må tid för dylikt avbrott

icke inräknas i anställningstiden.

Där bestämmelserna i detta moment komma i tillämpning, må icke samtidigt

tillämpas föreskrifterna i 1 morn. här ovan.

5 mom. Finner vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman,

som tillträder extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig

statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga

för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet

i 7 § 1 mom. skolat hänföras, har myndigheten att underställa frågan örn

löneklassplaceringen Kungl. Maj:ts prövning.

Vad sålunda stadgas gäller även för det fall, att tjänsteman före tillträdandet

av extra ordinarie befattning under avsevärd tid antingen innehaft

kommunal befattning eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete

av allmännyttig beskaffenhet och på den grund anses skäligen böra placeras

i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. eljest

skolat hänföras.

Utan hinder av vad ovan i detta moment stadgas äger vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet, i enlighet med de närmare grunder som i särskild

ordning fastställas av Kungl. Maj:t, beträffande extra ordinarie tjänsteman

tillhörande sjukvårdspersonalen besluta om högre löneklassplacering än

nyss sagts, där sådant prövas skäligt med hänsyn till föregången statlig eller

icke statlig sjuk vårdsanställning samt därunder åtnjuten avlöning.

6 morn. Extra ordinarie tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna

i denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad,

som gäller för den nya tjänsten.

9 §■

Extra ordinarie tjänsteman, som övergår till annan extra ordinarie befatt- Avlöning vid

ning inom samma lönegrad eller som utan något sitt förvållande förflyttas förflyttning

lill extra ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering m'' m

i löneklass han i den föregående tjänsten innehade; dock må lönen icke i

något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya tjänsten

fastställda.

10 §.

7 mom. Extra ordinarie tjänsteman äger, där ej annat följer av vad i 2 Semester.

inom. stadgas, årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:

opaginerad Kontrollera mot PDF

• 30

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Tjänstledighetsa

vdrag.

Från och med

Intill det år.

det år, under

Från och med

under vilket

vilket tjänste-

det år, under

vilket tjänste-

tjänsteman-

mannen fyller

nen fyller

30 år, intill det

mannen

30 år

år, under vilket

han fyller 40 år

fyller 40 år

Tjänstemän tillhörande

1—10 lönegraderna 15

~ 20

30

» »

11—23 » 20

25

35

» »

24—30 » 30

35

45

Extra ordinarie tjänsteman, som tillika är innehavare av ordinarie beställning

inom lägre lönegrad, må icke på grund av bestämmelserna i denna paragraf

och i 20 § 1 mom. a) militära avlöningsreglementet komma i åtnjutande

av semester och tjänstledighet för sjukdom med oavkortad lön under

längre tid av ett och samma kalenderår, än att semestern jämte tjänstledigheten

uppgår till sammanlagt högst 45 dagar intill det år, under vilket tjänstemannen

fyller 40 år, samt högst 55 dagar för tid därefter.

1 övrigt gälla i fråga om semesterförmånens åtnjutande i tillämpliga delar

de särskilda villkor och bestämmelser, som meddelats i 16 § 2—4 mom. militära

avlöningsreglementet.

2 mom. Extra ordinarie tjänsteman, tillhörande sjukvårdspersonalen,

äger årligen åtnjuta semester under det antal dagar, som i 1 mom. föreskrives

för tjänsteman tillhörande 11—23 lönegraderna, dock att tjänsteman

å röntgenavdelning vid sjukhus äger årligen åtnjuta semester under

42 dagar.

11 §.

För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet

från sin befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 12—16 §§

stadgas, så framt icke Kungl. Maj:t finner skäl att för visst fall annorlunda

bestämma.

Vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen, tjänstledig hetsavdrag,

äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna

i följande tabell:

Löne-

klass

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löne-

klass

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

Löne-

klass

A-avdrag

för dag

kronor

B-avdrag

för dag

kronor

a

0.70

1.40

11

1.80

3.60

22

3.60

7.20

i

0.80

1.60

12

1.90

3.80

23

3.90

7.80

2

0.90

1.80

13

2.00

4.00

24

4.20

8.40

3

1.00

2.00

14

2.10

4.20

25

4.50

9.00

4

1.10

2.20

15

2.20

4.40

26

5.00

10.00

5

1.20

2.40

16

2.40

4.80

27

5.50

11.00

6

1.30

2.60

17

2.60

5.20

28

6.00

12.00

7

1.40

2.80

18

2.80

5.60

29

6.50

13.00

8

1.00

3.50

19

3.00

6.00

30

7.00

14.00

9

1.60

3.20

20

3.20

6.40

31

7.50

15.00

10

1.70

3.40

21

3.40

6.80

32

8.00

16.00

C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta

avlöningsförmåner. I vad mån extra ordinarie tjänsteman, som har att vidkännas

C-avdrag, skall avstå jämväl övriga med tjänsten förenade avlöningsförmåner,

beror på prövning i den ordning Kungl. Maj:t särskilt bestämmer.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

31

12 §.

1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrog skall extra ordinarie

tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen

icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han

under ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom ledamot av

riksdagen;

b) vidkännas C-avdrag, där fråga är örn anställning hos riksdagen eller

dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda

vid utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller, jämlikt Kungl. Majits

bemyndigande, av chef för statsdepartement eller av myndighet (kommittéeller

sakkunniguppdrag).

2 morn. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra ordinarie

tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beslällningshavare

i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer

i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken

han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom

landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning

eller landstormsrepetitionsövning;

b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för

konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning

eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan

kurs eller övning, dock högst 12 dagar av ett och samma kalanderår;

c) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnpliktstjänstgöring

än i a) sägs.

Angående särskild ersättning till extra ordinarie tjänstemän tor tid,_ under

vilken han åtnjuter tjänstledighet för fullgörande av värnpliktstjänstgöring,

som i c) avses, stadgas i 22 § 3 mom. ^ .

3 mom. Under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbtldningskurs,

vilken anordnas vid försvarsväsendet och vars genomgående av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet prövas erforderligt för den fackliga

utbildningen, skall extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.

4 mom. Då extra ordinarie tjänsteman i andra fall än här ovan under

1—3 morn. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna

paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.

13 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föran
letts

sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra ordinarie tjänsteman

0

a) åtnjuta oavkortad lön intill dess ett år förflutit fran dagen tor olycksfallet;

. .... .

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver, sa framt ej vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet pu grund av särskilda förhallanden finner anledning

medgiva, att avdrag icke skall äga rum.

Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är atl

hänföra till olycksfall i arbete.

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning jamval dar

tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för väld eller annan misshandel

eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjuk
-

Tjänstledighet

för offentligt

uppdrag

m. m.

Tjänstledighet

till följd

av olycksfall

i tjänsten

m. m.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 298-

Tjänstledighet

till följd

av sjukdom.

Tjänstledighet

för enskild

angelägenhet.

dom och av sådan anledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han förbjudits

att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.

Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande

lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam

sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag

skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej

enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.

14 §.

1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

fall än som avses i 13 § skall extra ordinarie tjänsteman

a) äga uppbära oavkortad lön under högst sju dagar av ett och samma

kalenderår;

b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.

Erfordras på grund av sjukdom tjänstledighet under längre tid än sex månader

av ett och samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte,

under längre tid än sex månader i en följd, bestämmer vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet, örn tjänstemannen för tid därutöver skall

vidkännas större avdrag å lönen än här ovan under b) sagts.

Såsom förutsättning för åtnjutande enligt a) här ovan av oavkortad lön

under tjänstledighet för sjukdom skall gälla, att tjänstemannen under sammanlagt

minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie anställning i

statens tjänst.

Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom enligt vad här stadgats

må ej tillkomma den, som tillika är innehavare av ordinarie beställning och

i sådan egenskap jämlikt 20 § 1 mom. a) militära avlöningsreglementet äger

rätt till dylik förmån.

2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag

hälsas vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall

han

a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett och samma kalenderår;
b)

vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

extra ordinarie tjänsteman

a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90

dagar efter förlossningen;

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

15 §.

Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra ordinarie tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver

arbete, som av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet prövas vara av

betydelse för försvarsväsendet eller för tjänstemannens kompetens för viss

uppgift eller befattning inom försvarsväsendet, dock sammanlagt högst 120

dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställning;

b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan

personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas intressen

i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10 dagar av

ett och samma kalenderår;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 298.

33

c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild

angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;

samt

d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.

16 §.

Där extra ordinarie tjänsteman av anledning, som enligt stadgande i 12— Nedsättning

15 §§ medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgörings- ggringiTtjd.

tiden, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari

tjänstgöringstiden nedsatts.

17 §.

Bestämmelserna i 23 § militära avlöningsreglementet angående löneav- Frihetsstraff,

drag för ordinarie beställningshavare vid undergående av arreststraff eller

annat frihetsstraff, vid avstängning från tjänstgöring m. m. gälla i tillämp- göring

liga delar även beträffande extra ordinarie tjänstemän.

18 §.

Kallortstillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Kailortssättningar

och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställnings- tlllägg''

havare.

19 §.

1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom Vikariatsvikarie

uppehålla sådan ordinarie beställning inom högre lönegrad, för vil- crsattnlog''

ken lön utgår enligt löneplan Ca, eller att bestrida vikariat å sådan extra

ordinarie tjänst inom högre lönegrad, som i detta reglemente avses, äger

uppbära vikariatsersättning med belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden

mellan de i nedanstående tabell angivna beloppen för, å ena sidan,

den lönegrad, till vilken den uppehållna befattningen är hänförd, och, å

andra sidan, den lönegrad den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock med

minst 60 öre om dagen:

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

Lönegrad

nr

Belopp

kronor

i

0.60

ii

1.95

21

4.70

2

0.70

12

2.15

22

5.05

3

0.80

13

2.35

23

5.65

4

0.90

14

2.55

24

6.26

5

1.05

15

2.80

25

6.85

6

1.20

16

3.05

26

7.45

7

1.35

17

3.35

27

8.05

8

1.50

18

3.65

28

8.70

9

1.66

19

4.00

29

9.35

10

1.80

20

4.35

30

10.00

2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall, där vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

sådant medgiver, äga motsvarande tillämpning i fråga om

extra ordinarie tjänsteman, vilken, utan att fråga är om vikariat, erhållit

förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av

sådan högre befattning, som i sagda moment avses.

3 morn. Förordnas extra ordinarie tjänsteman att såsom vikarie uppehålla

högre ordinarie beställning i andra fall än som i 1 mom. avses, bestämmes

ersättningen av Kungl. Maj:t.

Hiliana till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

Reseersättning

m. m.

Övertids
ersättning.

20 §.

lmom. I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden

gäller för extra ordinarie tjänsteman vad i militära avlöningsreglementet

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser må vara i sådant hänseende stadgat

beträffande ordinarie beställningshavare inom motsvarande lönegrad av

löneplan Ca.

Beträffande felråkningspenningar skola i förekommande fall för extra ordinarie

tjänsteman tillämpas i dylikt hänseende i militära avlöningsreglementet

jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser givna stadganden.

2 mom. Därest icke vederbörande centrala förvaltningsmyndighet annorlunda

beslutar, skall vad i 1 mom. föreskrives äga tillämpning jämväl i fråga

örn tjänstgöringstraktamente.

3 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som utan egen ansökning eller därom

uttryckt önskan förflyttats från en stationeringsort till en annan eller

som vid övergång från annan anställning i statens tjänst till extra ordinarie

befattning eller till följd av förordnande att innehava eller uppehålla högre

beställning eller befattning fått annan stationeringsort sig anbefalld och fördenskull

nödgas flytta till annan ort eller som eljest fått sig ålagt att byta

bostad, äger i anledning härav uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt

de grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare inom motsvarande

lönegrad av löneplan Ca.

21 §.

1 mom. Där tjänstgöring utöver fastställd arbetstid undantagsvis måste

äga rum, må, i den mån Kungl. Majit så bestämmer, för dylik tjänstgöring å

befattning, tillhörande någon av lönegraderna MEo 1—18, kunna utbetalas

övertidsersättning med nedanstående belopp för timme räknat:

Vid övertids-

Vid övertids-

Vid övertids-

arbete å befatt-

arbete å befatt-

arbete å befatt-

ning inom

Kronor

ning inom

Kronor

ning inom

Kronor

lönegrad

lönegrad

lönegrad

nr

nr

nr

i

1.20

7

1.70

13

2.30

2

1.35

8

1.80

14

2.40

3

1.40

9

1.90

15

2.50

4

1.45

10

2.00

16

2.70

5

1.50

11

2.10

17

2.90

6

1.60

12

2.20

18

3.10

För beräkning av övertidsersättning skall varje timme mellan klockan 22

och 6, varunder övertidsarbete fullgjorts, ävensom varje övertidstimme å sönoch

helgdag samt å påskafton, midsommarafton och julafton räknas såsom

en och en halv timme.

2 mom. Såsom allmänt villkor för utbetalande av övertidsersättning gäller,

att överordnad i varje särskilt lall beordrat eller godkänt arbetets utförande

å tid utöver fastställd arbetstid samt att mot övertidsarbetet svarande

ledighet icke lämpligen kan beredas.

Med fastställd arbetstid förstås den av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

för befattningen eller visst slag av tjänstgöring bestämda tjänstgöringstiden.

3 mom. Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av föreskrifterna

i denna paragraf skola, i den mån ej Kungl. Majit meddelat dylika bestämmelser,

utfärdas av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

35

22 §.

1 mom. Gratifikation eller belöning må efter vederbörande centrala förvaltningsmyndighets

bestämmande kunna tilldelas extra ordinarie tjänsteman,

därest medel för sådant ändamål finnas anvisade.

2 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut

av Kungl. Maj:t medgivits må extra ordinarie tjänsteman icke för sin tjänstgöring

åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Maj:t för uppdrag

eller arbete, vilket kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning,

anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

3 mom. För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet

på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring som icke är att

hänföra till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning, äger

han uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.

23 §.

Rörligt tillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förutsättningar

och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare.

24 §.

1 mom. I fråga örn sjukvård och begravningshjälp, tjänstebostad samt

bränsle och belysning gäller för extra ordinarie tjänstemän vad i militära

avlöningsreglementet jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser finnes i sådant

hänseende föreskrivet beträffande ordinarie beställningshavare inom

motsvarande lönegrader av löneplan Ca.

2 mom. Tillhandahålles extra ordinarie tjänsteman av kronan kost in

natura eller verkställes genom kronans försorg tvätt för hans enskilda räkning,

har tjänstemannen att härför erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen

eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser, som meddelas av

vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.

25 §.

1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som enligt av vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet meddelade bestämmelser är pliktig att under tjänstgöring

vara iförd tjänstedräkt (uniform) eller bära tjänstetecken eller vars

tjänstgöring påkallar nyttjandet av särskild. skyddsbeklädnad, äger genom

vederbörande myndighets försorg bekomma för ändamålet erforderliga persedlar

och materialier, antingen med äganderätt, mot särskild ersättning enligt

de i 2 mom. angivna grunderna, eller, där så prövas lämpligt i fråga om

tjänstetecken eller skyddsbeklädnad, såsom lån.

2 mom. Ersättning för utbekomna klädespersedlar eller materialier skall

motsvara myndighetens självkostnadspris. I fråga om tjänsteman, som är

pliktig att under tjänstgöring bära fullständig uniform, skall dock vid ersättningens

bestämmande avdragas ett belopp, motsvarande trettio procent

av självkostnadspriset, vederbörande centrala förvaltningsmyndighet likväl

obetaget att, där särskilda skäl därtill föreligga, medgiva större avdrag, dock

högst femtio procent av självkostnadspriset.

3 mom. Ersättning skall i regel erläggas kontant vid persedlarnas eller

materialiernas utbekommande. Efter av vederbörande myndighet lämnat

medgivande må ersättningen dock kunna erläggas genom avdrag å tjänstemannens

avlöning under viss tid.

A morn- Smärre tjänstetecken samt tillbehör till uniform, såsom gradbeteckningar,

mössmärken och knappar, vilka utlämnats mot ersättning, må,

Ersättning

för särskilt

uppdrag

m. m.

Rörligt

tillägg.

Sjukvård

m. m.

Vissa naturaförmåner.

Tjänstedräkt

m. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 298,

efter skälig brukningstid, av myndigheten återinlösas med ett belopp, motsvarande

hälften av den erlagda ersättningen.

5 mom. Till tjänsteman må icke utlämnas persedlar eller materialier i

större omfattning eller av annat slag än som erfordras för hans personliga

bruk i tjänsten. Till ledning vid utlämnandet skall fastställas, vad som för

olika persedlar under skilda tjänstgöringsförhållanden skall anses motsvara

normal brukningstid. Därest persedlarna på grund av olyckshändelse, stöld

eller dylikt förstörts, skadats eller frånhänts tjänstemannen, må utlämning

av ersättningspersedlar kunna äga rum utan hinder därav, att den fastställda

brukningstiden ej tilländalupit.

Vad sålunda stadgas gäller även i fråga örn persedlar och materialier, vilka

utlämnats såsom lån.

3 kap. Extra tjänstemän.

26 §.

Minimiålder

för anställning.

Anställning såsom extra tjänsteman

nått 18 års ålder.

27

kan vinnas endast av den, som upp§•
-

Till extra tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:

Löneplan MEx.

Lönegrad

Löne-

Ort

s g r

u p

P

i

omfattar

klass

A

B

C

D

E

F

G

H

I |

serna nr

Årsil

n, krono

r

1

c. b, a,

C

1,740

1,809

1,878

1,947

2,016

2,085

2,154

2,223

2,292

2

b, a, 1

b

1,806

1,878

1,950

2,022

2,094

2,166

2,238

2,310

2,382

3

a, 1- 2

a

1,872

1,947

2,022

2,097

2,172

2,247

2,322

2,397

2,472

4

1— 3

i

1.938

2,016

2,094

2,172

2,250

2,328

2,406

2,484

2,562

5

2— 4

2

2,070

2,154

2,238

2,322

2,406

2,490

2,574

2,658

2,742

6

3- 5

3

2,202

2,292

2,382

2,472

2,562

2,652

2,742

2,832

2,922

7

4- 6

4

2,334

2,430

2,526

2,622

2,718

2,814

2,910

3,006

3,102

8

5— 7

5

2,466

2,568

2,670

2,772

2,874

2,976

3,078

3,180

3,282

9

6- 8

6

2,601

2,709

2,817

2,925

3,033

3,141

3,249

3,357

3,465

10

7— 9

7

2,739

2,853

2,967

3,081

3,195

3,309

3,423

3,537

3,651

11

8-10

8

2,877

2,997

3,117

3,237

3,357

3,477

3,597

3,717

3,837

12

9-11

9

3,015

3,141

3,267

3,393

3,519

3,645

3.771

3,897

4,023

13

10—12

10

3,153

3,285

3,417

3,549

3,681

3,813

3,945

4,077

4,209

14

11—13

11

3,291

3,429

3,567

3,705

3,843

3,981

4,119

4,257

4,395

15

12—14

12

3,438

3,582

3.726

3,870

4,014

4,158

4,302

4,446

4,590

16

13—15

13

3,680

3,780

3,930

4,080

4,230

4,380

4,530

4,680

4,830

17

14—16

14

3,822

3,978

4,134

4,290

4,446

4,602

4,758

4,914

5,070

18

15—17

15

4,050

4,212

4,374

4,536

4,698

4,860

5,022

5,184

5,346

19

16—18

16

4,278

4,446

4,614

4,782

4,950

5,118

5,286

5,454

5,622

20

17—19

17

4,596

4,773

4,950

5,127

5,304

5,481

5,658

5,835

6,012

21

18—20

18

4,926

5,112

5,298

5,484

5,670

5,856

6,042

6,228

6,414

22

19—21

19

5,256

5,451

5,646

5,841

6,036

6,231

6,426

6,621

6,816

23

20-22

20

5,586

5,793

6,000

6,207

6,414

6,621

6,828

7,035

7,242

24

21-23

21

5,916

6,135

6,354

6,573

6,792

7,011

7,230

7,449

7,668

25

22—24

22

6,300

6,525

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

26

23-25

23

6,750

6,975

7,200

7,425

7,650

7,875

8,100

8,325

8,550

27

24-26

24

7,230

7,455

7,680

7,905

8,130

8,355

8,580

8,805

9,030

25

7,725

7,950

8,175

8,400

8,625

8,850

9,075

9,300

9,525

26

8,220

8,445

8,670

8,895

9,120

9,345

9,570

9,795

10,020

s. 37 Kontrollera mot PDF

IJfc

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

28 §.

37

1 morn. Antalet extra tjänstemän i lönegraderna bestämmes av

vederbörande centrala förvaltningsmyndighet med iakttagande i foreko klasser.

mande fall att sådan tjänsteman må hänföras högst till lönegrad med samma

ordningsnummer som den, vilken blivit fastställd för extra ordinarie tjänstemän

med närmast jämförliga arbetsuppgifter.

Föreligger behov att hänföra extra tjänsteman till högre lönegrad an de

20 e skall, där ej Kungl. Majit bemyndigat vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

att i ärendet besluta, frågan underställas Kungl. Majits prov
Den

löneklnss. enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna

i 29 och 30 §§; inom löneklass bestämmes lönebeloppet etter den

ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hantord.

1 fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna galler

vad Kungl. Maj :t i sådant hänseende fastställt för ordinarie personal.

2 mom. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid understiger den, som

gäller för jämförlig extra ordinarie tjänsteman, utgår lönen med ett i 1 erhållande

till den kortare tjänstgöringstiden reducerat belopp.

Lön utgår icke till extra tjänsteman för tid, under vilken arbete ej kan av

vederbörande myndighet beredas honom.

29 §.

1 mom. Vid tillträdandet av extra befattning erhåller tjänsteman lön en
ligt

den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, dar ej tore- klassmpp_

skrifterna i 30 § giva anledning till avvikelse härutinnan. o flyttning.

2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre ar uppflyttas

tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre

år till högsta löneklassen inom lönegraden. För sadan löneklassuppflyttnmg

skola i tillämpliga delar gälla de för extra ordinarie tjänstemän i 7 § 3 mom.

givna föreskrifterna.

30 §.

1 mom. Extra tjänsteman, som befordras till extra tjänst inom högre lö- ^eri^^vid

negrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den befordran.

lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt

för löneklassuppflyftning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock

högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört ejler beräknas

hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund

av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 29 § 1 mom. skall hänföras. .

2 mom. övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid till

extra befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning

må hänföras till högre löneklass än som skulle Idiva för honom gällande

vid tillämpning av stadgandet i 29 § 1 mom.

3 mom. Extra tjänsteman, som övergår till annan extra befattning inom

samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han i den föregående

tjänsten innehade.

A mom. Extra tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna

paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller

för den nya tjänsten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.-ts proposition nr 298.

31 §.

Semester. j morn. Extra tjänsteman äger, där ej annat följer av stadgandena i 2

och 3 m°m., ärligen a tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens

behöriga gang åtnjuta semester under 15 dagar, dock att i fråga om tjänstedr

l h°ogre, lo?e§rad än den 23:e vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

ma utsträcka semestern till högst 25 dagar för år.

Rätt till semester inträder efter det tjänstemannen i statsanställning fullgjort

tjänstgöring sammanlagt minst 180 dagar.

, ''''“t1 16. §,2 ?!?!! 3 m°m- militära avlöningsreglementet stadgas beträffande

ordinarie bestallmngshavares semester skall i tillämpliga delar gälla även

i fråga örn semester för extra tjänsteman.

t ?,"10111'' Fort efd''a tjänsteman, tillhörande sjukvårdspersonalen, skola i

rättdse111 semester idens langd bestämmelserna i 10 § 2 mom. lända till efter
3

morn. Har tjänsteman av annan anledning än i 33 § omförmäles under

sammanlagt mer an 90 dagar av nästföregående kalenderår icke tjänstgjort

ankommer det pa vederbörande myndighet att med hänsyn till föreliggande

s^estofö^de^r^11^11^ ^ma°C^ 1 Vad mån “diskning i tjänstemannens

semester for det löpande kalenderaret skall äga rum.

32 §.

hetsavdrag." faUnW''extr*. tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin be\

I* mfdha.ns avlöning förhållas på sätt i 33-35 §§ stadgas så

framt icke Kungl. Maj :t finnér skäl att för visst fall annorlunda bestimma

l/sf ga 011\ tjanstledighetsavdrag äga de för extra ordinarie tjänstemän i

ll.§ andra. tredje och fjärde styckena givna bestämmelserna motsvarande

rrgVHand skola beträffande extra tjänsteman, som uppbär fön

kgt,l gFe /niklass an loneklass a, A- och B-avdragen utgöra de beloDD

sorn bestämts för sistnämnda löncklass.

För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och R

avdragen i förhållande till den kortare tjänstgöringstiden

Tjänstledighet

till följd

av olycksfall

i tjänsten

in. m.

33 §.

lott Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten varav förän

letts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra tjänsteman

olyckåSlet* °avk°rtad lon’ intl11 dess sex månader förflutit från dagen för

, bi. V1dkannas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet pa grund av särskilda förhållanden finner anlednmg

medgiva, att avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tilläm
pds.

2 morn. Vad i 1 morn. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra

tjänstemän åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits att tjänstgöra av anledning,

varom förmärs i 13 § 2 mom.

34 §''

heltin1följd ^i°^''oo\ld tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra

av sjukdom lan an i 33 § avses skall extra tjänsteman

m. rn. a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst sex månader av ett och samma

kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, under högst sex

manader i en följd;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298-

39

b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

2 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig

extra tjänsteman

a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90

dagar efter förlossningen;

h) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.

35 §.

Har extra tjänsteman erhållit tjänstledighet av annan anledning än i 33

och 34 §§ omförmäles, skall han under tiden vidkännas C-avdrag.

36 §.

Kallortstillägg utgår till extra tjänsteman under samma förutsättningar

och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare. För

tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget till

hälften av eljest utgående belopp.

37 §.

Extra tjänsteman, som erhåller förordnande att såsom vikarie uppehålla

sådan ordinarie beställning inom högre lönegrad, för vilken lön utgår enligt

löneplan Ca, eller att bestrida vikariat å sådan extra ordinarie tjänst inom

högre lönegrad, som i detta reglemente avses, äger uppbära den vikariatsersättning,

som jämlikt bestämmelserna i 19 § 1 mom. skulle hava tillkommit

honom, därest han varit extra ordinarie tjänsteman inom lönegrad, motsvarande

den han tillhör.

38 §.

I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, tjänstg

öring straktamente samt övertidsersättning gäller för extra tjänstemän vad

i 20 och 21 §§ i sådant hänseende föreskrivits för extra ordinarie tjänstemän

inom motsvarande lönegrader.

39 §.

Rörligt tillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar

och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare.

40 §.

1 mom. I fråga om sjukvård, tjänstebostad, bränsle, betsning och

tjänstedråkt samt vissa naturaförmåner gäller för extra tjänstemän vad i

24 och 25 §§ finnes i sådant hänseende föreskrivet beträffande extra ordinarie

tjänstemän inom motsvarande lönegrader.

2 mom. Avlider extra tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp

utbetalas ett belopp av 400 kronor. I nämnda belopp skall den

vid dödsfall till följd av olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning

utgående begravningshjälpen anses inbegripen.

Tjänstledighet

av annan

anledning. t

Kallorts
tillägg.

Vikari atsersättning.

Vissa särskilda

ersättningar.

Rörligt

tillägg.

Sjnkvärd,

begravningshjälp

m. m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 298

2 avd. Övriga icke-ordinarie tjänstemän.

41 §.

Innehavare 1 morn. Beträffande innehavare av arvodesbefattning, avsedd att bestriav

vissa <jas av pensionerad militär personal, skola gälla de avlöningsföreskrifter, som

fattainw 1 särskild ordning meddelas. .... .... , „ .

fattningar. g mom_ För annan icke-ordinarie tjänstemän, vars avlöning utgår i

form av arvode med av Kungl. Majit fastställt belopp, meddelar Kungl.

Majit de särskilda avlöningsföreskrifter, som må erfordras, där ej för visst

fall Kungl. Majit överlåter åt vederbörande centrala förvaltningsmyndighet

att utfärda sådana föreskrifter. ..... .... . 0

Har jämlikt stadgandet i nästföregående stycke beslutats, att i 1 avd. 2

eller 3 kap. detta reglemente meddelad bestämmelse skall äga motsvarande

tillämpning å tjänsteman, som i detta moment avses, fastställas tillika, dar

så erfordras, den lönegrad och den löneklass, som tjänstemannen skal

anses tillhöra.

42 §.

Tillfällig

personal

m. fl.

tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298

41

Bilaga till militära icke-ordinariereglemenlel.

TJänstelörteckning.

Löne-

Extra ordinarie befattningar vid

graci

lantförsvaret

sjöförsvaret

flygvapnet

1

2

Skrivbiträde

Skrivbiträde

I —

Skrivbiträde

Telefonvakt av 2:a

klass vid flottilj

(flygkrigsskolan)

3

4

Biträdande husmoder

Biträdande köksförestånder- ska, tillika överkokerska

Hushållerska

Kontorsbiträde

Telefonvakt av Ira klass

Tvättförestånderska vid sjuk- hus

Biträdande husmoder

Kontorsbiträde

Kontorsvakt

Sjukbesökare

Tandläkarbiträde

Biträdande husmoder

Kontorsbiträde

5

Assistentsköterska

Eldare av 2:a klass

Fodermarsk

Förrådsman

Vaktmästare

Arbetsförestånderska

Eldare av 2:a klass

Eldare av 2:a klass

Förrådsman

Vaktmästare

6

Automobilförare vid garni- sonssjukhus

Eldare av l:a klass

Garageförman vid krigsskolan

Husmoder av 2:a klass

Köksförestånderska av 2:a

klass

Maskinist vid krigsskolan

Tillsyningsman

Eldare av lia klass

Husmoder av 2:a klass

Husmoder av 2:a

klass

7

Förrådsvaktmästare

Förste vaktmästare

Garageförman vid intenden- turförråd

Kanslibiträde

Laboratoriebiträde

Maskinist vid arméförvalt- ningens ämbetshus

Montör

Operationssköterska

Röntgensköterska

Sjuksköterska

Stallföreståndare

Tvättföreståndare av 2:a klass

Förman av lia klass vid förråd

och matinrättningar

Kanslibiträde

Laboratoriebiträde

Maskinist vid värme- och

kraftanläggningen vid

Kungsholms fort

Operationssköterska

Röntgensköterska

Sjuksköterska

Kanslibiträde

Sjuksköterska

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298.

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 298,

Löne-

grad

Extra ordinarie befattningar vid

lantförsvaret

sjöförsvaret

flygvapnet

8

Biträdande maskinist vid vat- tenverket i Boden

Husmoder av lia klass

Kontorist

Köksförestånderska av l:a

klass

Skogvaktare av 2:a klass

Trädgårdsmästare

Husmoder av l:a klass

Kontorist

Köksförestånderska

Maskinist av 2:a klass

Fotograf

Husmoder av lia

klass

Kontorist

9

Husmoder vid sjukhus

Poliskonstapel

Skogvaktare av l:a klass

Tvättföreståndare av l:a klass

Husmoder vid sjukhus

Poliskonstapel

10

Arbetsförman av 2:a klass

Förste kontorist

Arbetsförman av 2: a klass

Förste kontorist

Arbetsförman av 2:a

klass

Förste kontorist

11

Arbetsförman av 2:a klass vid

truppförbands intendentur- verkstad

Kassör vid arméns centrala

beklädnadsverkstad

Ritare av 2:a klass

Ritare av 2:a klass

Ritare av 2:a klass

12

Arbetsförman av l:a klass

Förste montör

Maskinist vid vattenverken i

Boden och Karlsborg samt

vid intendenturförråd

Arbetsförman av lia klass

Fartygsbefälhavare

Arbetsförman av lia

klass

13

Kontorsskrivare av 2:a klass

Kontorsskrivare av 2:a klass

Kontorsskrivare av

2:a klass

14

Mästare

Mästare

Mästare

15

Kontorsskrivare av lia klass

Laborant

Ritare av l:a klass

Kontorsskrivare av lia klass

Laborant

Ritare av lia klass

Kontorsskrivare av

lia klass

Ritare av lia klass

16

Avdelningschef vid intenden- turförråds bageriavdelning

Verkmästare av 2:a klass

—

17

—

Kontorsföreståndare vid in- genjördepartementet vid ör- logsvarvet i Stockholm

—r

18

Konstruktör av 3:e klass

Konstruktör av 3:e klass

Kontorsföreståndare vid ma- rinförvaltningens ingenjör- avdelning

Kontorsföreståndare vid in- genjördepartementet vid ör- logsvarvet i Karlskrona

Verkmästare av lia klass

Konstruktör av 3:e

klass

19

—

—

—

20

—

—

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

43

Löne-

grad

Extra ordinarie befattningar vid

lantförsvaret

sjöförsvaret

flygvapnet

21

Konstruktör av 2:a klass

Konstruktör av 2:a klass

Konstruktör av

klass

2:a

22

—

—

—

23

—

Experimentingenjör

—

24

Konstruktör av lia klass

Konstruktör av l:a klass

Konstruktör av

klass

l:a

25

—

—

—

26

Ritkontorsföreståndare vid in- genjördepartementet vid ör- logsvarvet i Karlskrona

Verkstadsföreståndare vid ar- tilleridepartementet vid ör- logsvarvet i Karlskrona

Verkstadsingenjör vid torped- och mindepartementet vid

örlogsvarvet i Karlskrona

27

—

—

—

28

—

—

—

29

—

—

—

30

—

—

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshav s. 10 i texten
  2. SU 1939:256 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försv s. 1 i texten