Med förslag till läroplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsvåsendet m. m
1939-05-05 · 43 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 38 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1939:298, Med förslag till läroplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsvåsendet m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
1
Nr 298.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till läroplaner
för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie
befattningshavare vid försvarsvåsendet m. m.;
given Stockholms slott den 5 maj 1939.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 maj 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund,
Eriksson.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till löneplaner
för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid
försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor.
Föredraganden anför:
Inledning.
Vid försvarsväsendet anställda icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning
kunna i stort sett hänföras till tvenne huvudgrupper. Den
ena gruppen omfattar de befattningshavare, för vilka anställningen utgör
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 29S.
huvudsaklig sysselsättning, och den andra gruppen inrymmer anställningsliavare,
för vilka tjänsten vid försvarsväsendet är att anse såsom bisyssla.
Till den förstnämnda huvudgruppen hör först och främst den personal, å
vilken kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser
för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet
är tillämplig, samt den sjuksköterskepersonal, som tidigare
varit underkastad samma avlöningsförfattning men för vilken numera —
enligt beslut vid 1937 års riksdag — kungörelsen den 15 juni 1935 (nr
397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade
verk inom allmänna civilförvaltningen är gällande. Hit torde
jämväl böra räknas vissa arvodestagare samt kontraktsanställda i tjänstemannaställning,
vilka hava huvudsaklig sysselsättning vid försvarsväsendet.
Till nämnda grupp höra vidare den vid rullföringsväsendet anställda personalen
samt innehavare av de å staterna för centrala förvaltningsmyndigheter,
staber, undervisningsanstalter, truppförband, garnisonssjukhus m. fl.
förvaltningsenheter uppförda arvodesbefattningar; här åsyftade befattningar
äro enligt gällande försvarsordning avsedda att uppehållas av pensionerad
militär personal.
Den andra huvudgruppen, avseende sådana anställningshavare för vilka
tjänsten vid försvarsväsendet är att anse såsom bisyssla, omfattar huvudsakligen
sådan personal, vars avlöning utgår i form av arvoden, fastställda
i vederbörliga stater eller i särskilda lör varje försvarsgren upprättade arvodesförteckningar.
I sitt den 23 december 1938 avgivna betänkande med förslag till militärt
avlöningsreglemente framhöll 1936 års lönekommitté, hurusom det icke synts
lönekommittén erforderligt, att avlöningsförhållandena för icke-ordinarie
personal vid försvarsväsendet — med undantag för e. o. fänrikar _ över
huvud
taget berördes i ett blivande avlöningsreglemente för ordinarie beställningshavare
vid detta förvaltningsområde. I enlighet härmed intog
kommittén i nämnda reglementsförslag icke några bestämmelser rörande
icke-ordinarie personal i allmänhet.
Emellertid har lönekommittén sedermera, till fullgörande av det kommittén
lämnade utredningsuppdraget, till Kungl. Majit överlämnat ett den 3
maj 1939 dagtecknat betänkande med förslag till militärt icke-ordinariereglemente,
innefattande dels lönereglering för i reglementetsförslaget avsedda
kategorier icke-ordinarie tjänstemän, dels i övrigt reviderade avlöningsföreskrifter
för sådana tjänstemän.
Vid utarbetandet av förslaget till militärt icke-ordinariereglemente har
kommittén av skäl, för vilka närmare redogörelse kommer att lämnas i det
följande, utgått från att reglementet skall vinna tillämpning dels å de personalkategorier,
vilkas avlöningsförhållanden nu regleras i kungörelsen nr
215/1928, dels å den sjuksköterskepersonal, å vilken förenämnda kungörelse
nr 397/1935 gjorts tillämplig enligt beslut vid 1937 års riksdag och som därvid
erhållit anställning såsom extra ordinarie tjänstemän, dels ock å det
stora flertalet av arvodestagare och kontraktsanställda, för vilka enhetliga
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
bestämmelser för närvarande icke finnas meddelade. Avlöningsförhållandena
för innehavare av arvodesbefattningar, avsedda för pensionerad militär
personal, hava emellertid ansetts böra regleras vid sidan av det blivande
avlöningsreglementet för icke-ordinarie tjänstemän. För en dylik anordning
hava ansetts tala dels det förhåilandet, att denna personal nästan
uteslutande utgöres av pensionerade militära beställningshavare, vilkas
tjänstgöringsförhållanden i princip äro likartade med de för den aktiva ordinarie
personalen gällande, dels ock den omständigheten, att de mera ensartade
anställnings- och tjänstgöringsförhållandena för ifrågavarande personalgrupper
torde möjliggöra en tämligen enkel och summarisk reglering
av lönevillkoren för denna personal. Avlöningsförhållandena för de anställningshavare,
för vilka tjänsten vid försvarsväsendet är att huvudsakligen
anse såsom bisyssla, hava slutligen — liksom hittills varit fallet ansetts
böra väsentligen regleras vid sidan av avlöningsreglementet.
Det föreslagna militära icke-ordinariereglementet innefattar lönereglering
för de av reglementsförslaget berörda icke-ordinarie befattningshavarna efter
samma grunder, som tillämpats i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente.
Aven med avseende å utformningen av reglementets olika detaljbestämmelser
har lönekommittén sökt i möjligaste mån följa avfattningen av motsvarande
stadganden i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Där i reglementsförslaget
hänvisningar skett till avlöningsföreskrifterna för ordinarie
tjänstemän, hava dessa emellertid av praktiska skäl ansetts böra avse stadgande^
i militära avlöningsreglementet. I de fall, där dylik hänvisning icke
kunnat äga rum, hava i stället uttömmande stadganden intagits i reglementsförslaget.
1 fråga om uppställningen av reglementsförslaget har kommittén ansett
sig böra i stort sett följa förslaget till civilt icke-ordinariereglemente. Vissa
ändringar i uppställningen hava dock ägt rum. Sålunda har reglementets
tillämpningsområde i 1 § angivits endast genom en allmänt hållen formulering,
varefter stadgandena i reglementet fördelats på två huvudavdelningar:
»1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän» samt »2 avd. Övriga ickeordinarie
tjänstemän». Stadgandena under 1 avd. hava fördelats på tre
kapitel, av vilka 1 kap. innefattar allmänna bestämmelser av det innehåll,
som i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente upptagits under 1 avd. 2
och 3 §§, medan 2 och 3 kap. omfatta bestämmelser angående extra ordinarie,
respektive extra tjänstemän. Under »2 avd. Övriga icke-ordinarie
tjänstemän» hava upptagits summariska föreskrifter angående avlöning till
innehavare av arvodesbefattningar, till tillfälligt anställd personal ävensom
till andra icke-ordinarie befattningshavare, vilka icke avses i 1 avd. 2 eller
3 kap. Någon motsvarighet till den i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente
intagna »4 avd. Särskilda bestämmelser» har ej upptagits i reglementsförslaget,
emedan de undantagsbestämmelser, vilka erfordras för särskilda
personalgrupper, äro så fåtaliga att de synts lämpligen kunna införas
under vederbörande paragrafer i reglementet.
Liksom avlöningsreglcmentena för ordinarie personal vid civilförvaltning
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
en och försvarsväsendet erhållit förkortade benämningar, som bekvämt kunna
åberopas vid hänvisningar och citat, bör enligt kommitténs mening av
praktiska skäl även nu förevarande reglemente givas en dylik förkortad benämning.
Kommittén har stannat för att föreslå beteckningen »militära
icke-ordinariereglementet».
Under behandlingen av förevarande ärende har lönekommittén haft överläggningar
med utsedda representanter för vissa personalorganisationer, som
företräda de av utredningen berörda personalgrupperna. Därjämte hava
vissa delegerade för försvarsväsendets lönenämnd samt för försvarsväsendets
centrala förvaltningsmyndigheter inom kommittén deltagit i revisionen av
gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet.
Det förslag, som kommittén i betänkandet framlagt, har av
personalrepresentanterna och nämnda delegerade lämnats utan erinran.
I samband med framläggande den 10 mars innevarande år av proposition
nr 218 till riksdagen med förslag till löneplaner för icke-ordinarie personal
vid civilförvaltningen uttalade jag bland annat, att då den föreslagna lönesättningen
bleve avgörande för verkens medelsbehov för icke-ordinarie personal
och de ifrågasatta nya lönerna även komme att bilda underlag för
rätten till pension, de i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente upptagna
löneplanerna syntes böra underställas riksdagens beslut. Av motsvarande
skäl finner jag mig böra förorda, att jämväl de i det nu föreliggande
reglementsförslaget upptagna löneplanerna underställas riksdagen för godkännande.
I likhet med kungörelsen 215/1928 har vid reglementsförslaget fogats
en särskild tjänsteförteckning. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa densamma. Liksom skedde i samband med avlåtande av propositionen
nr 218, torde redogörelse i detta sammanhang böra lämnas riksdagen
angående vissa andra frågor av betydelse för de icke-ordinarie tjänstemännens
vid försvarsväsendet anställnings- och löneförhållanden, varigenom
riksdagen herodes tillfälle att uttala sig i dessa ämnen. Med hänsyn till det
anförda torde reglementsförslaget jämte därvid fogad tjänsteförteckning få
fogas vid dagens protokoll.
Remissyttranden över det föreliggande reglementsförslaget hava ännu icke
hunnit inhämtas. För att möjliggöra beslut av årets riksdag måste emellertid
redan nu ståndpunkt tagas till de framlagda förslagen till löneplaner och till
vissa därmed sammanhängande principspörsmål. Med hänsyn till att, såsom
nyss nämnts, delegerade för de av förslaget närmast berörda myndigheterna
deltagit i revisionen av avlöningsbestämmelserna, synes detta kunna ske. Naturligtvis
kunna vid ärendets remissbehandling framkomma omständigheter
och åberopas skäl som rubba de förutsättningar från vilka man nu har att
utgå. Jag förväntar emellertid, att remissyttrandena skola kunna överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott för att vara tillgängliga vid ärendets behandling
i utskottet. Givetvis bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
angående detaljföreskrifterna i reglementet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
5
Huvudprinciper för en revision av avlöningsbestämmelserna för
försvarsväsendets icke-ordinarie personal.
Avlöningsbestämmelserna för den icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,
som är inordnad under kungörelsen nr 215/1928, hava ursprungligen
utformats i nära anslutning till de för motsvarande personal inom statsförvaltningen
i övrigt tidigare givna bestämmelserna i enahanda avseende. Denna
överensstämmelse har visserligen under utvecklingens gång delvis rubbats
därigenom, att avlöningskungörelsen för försvarsväsendets personal ej
reviderats parallellt med motsvarande författningar för de civila förvaltningsområdena.
Genom särskilda beslut vid sidan av avlöningskungörelsen
har emellertid i viss mån ånyo skett en anpassning till lönebestämmelserna
för icke-ordinarie befattningshavare vid civilförvaltningen.
1936 års lönekommitté framhåller, att då arbetsuppgifter och utbildningskrav
m. m. för här avsedda personalgrupper vid försvarsväsendet i stort
sett äro av likartad karaktär som de, vilka råda för motsvarande personal
vid civilförvaltningen, det synts lönekommittén vara naturligt och riktigt,
att avlöningsbestämmelserna för försvarsväsendets ifrågavarande personal
även för framtiden i väsentliga delar utformas efter samma grunder som
för icke-ordinarie tjänstemän vid civilförvaltningen. Kommittén har därför
utarbetat sitt förslag till avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän
vid försvarsväsendet i närmast möjliga anslutning till de principer, som
kommit till uttryck i kommitténs den 21 december 1938 avgivna förslag till
civilt icke-ordinariereglemente.
Då sålunda i stort sett enahanda avlöningsbestämmelser förutsatts bliva
gällande för såväl civilförvaltningen som försvarsväsendets icke-ordinarie
tjänstemän, har kommittén övervägt, huruvida icke jämväl sistnämnda
tjänstemän borde inordnas under det föreslagna civila icke-ordinariereglementet,
vid vilket förhållande två särskilda avlöningsreglementen för angivna
personalkategorier icke skulle vara erforderliga. Emellertid förekomma
beträffande försvarsväsendet i mångt och mycket sådana avvikelser
från civilförvaltningens förhållanden i fråga örn personalorganisation och
tjänstgöring, sättet för bestridande av personalens avlöning m. m., att det
vid inordnande av försvarsväsendets icke-ordinarie personal under ett med
den civila statsförvaltningens motsvarande befattningshavare gemensamt avlöningsreglemente
i åtskillig utsträckning skulle bliva nödvändigt att däri
upptaga särbestämmelser för försvarsväsendets vidkommande. Härtill kommer
att, därest ett gemensamt avlöningsreglemente för angivna tjänstemän
fastställdes, de militära förvaltningsmyndigheterna till följd av hänvisningsstadgandena
i det civila icke-ordinariereglementet skulle bliva nödsakade
att i sin tjänstutövning använda det civila avlöningsreglementet vid sidan av
det militära. Lönekommittén har därför ansett praktiska skäl tala för bibehållande
av ett särskilt avlöningsreglemente för icke-ordinarie tjänstemän
vid försvarsväsendet.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Departementschefen.
Med hänsyn till de vid försvarsväsendet rådande särskilda förhållandena
torde, såsom lönekommittén uttalat, praktiska skäl tala för att avlöningsförhållandena
för den icke-ordinarie personalen vid försvarsväsendet jämväl i
fortsättningen regleras genom ett särskilt avlöningsreglemente. Gentemot
de huvudprinciper för en revision av avlöningsbestämmelserna för ifrågavarande
personal, som innefattas i lönekommitténs förslag, är från min sida
icke något att erinra.
Frågor om ändring i anställnings- och lönevillkoren för vissa
personalgrupper m. m.
Uppförande på ordinarie stat av ytterligare befattningar
för civil och civilmilitär personal.
Den icke-ordinarie personal, som för närvarande lyder under kungörelsen
nr 215/1928, intager i vissa hänseenden en särställning inom statsförvaltningen.
De extra ordinarie tjänstemännen — vilkas antal uppgår till omkring
1,200 personer, bestående av ingenjörs- och ritarpersonal, kontorspersonal
vid olika centrala och lokala förvaltningsenheter, arbetsledare och förmän
vid verkstäder och liknande anläggningar samt sjukvårdspersonal m. fl.
-— utgöra till största delen icke, såsom fallet i regeln är med extra ordinarie
tjänstemän vid andra förvaltningsgrenar, rekryteringspersonal till ordinarie
befattningar. Ordinarie tjänster saknas nämligen i allmänhet för arbetsuppgifter
av det slag, varom här är fråga. Det är sålunda här till största delen
fråga om befattningshavare, vilka under hela sin tjänstetid måste kvarstå
i icke-ordinarie anställning.
1936 års lönekommitté har framhållit, att orsaken till att den personal, varom
här är fråga, icke i större utsträckning än som varit fallet infogats i försvarsväsendets
fasta personalorganisation i viss mån torde kunna tillskrivas
det förhållandet, att personalen i avsevärd omfattning tillkommit för fullgörande
av göromål, som sammanhänga med byggnads-, underhålls- och anskaffningsverksamhet
inom olika grenar av försvarsväsendet, och att avlöningen
till befattningshavarna därför i flertalet fall bestritts och alltjämt bestrides
icke från avlöningsarlslag utan från de olika byggnads-, anskaffningsoch
underhållsanslagen, vilkas storlek växlar efter skiftande behov. Det har
på grund härav icke ansetts föreligga den stabilitet i medelsanvisningen,
som ansetts böra fordras för att mera fast knyta personalen vid statstjänsten.
Efter att hava erinrat, att vid de förhandlingar, som av kommittén förts
med representanter för ifrågavarande personalgrupper, önskemål framförts
om tillskapande av ordinarie beställningar för beredande av ökade befordringsmöjligheter
för personalen, anför kommittén i huvudsak följande:
Med hänsyn till de anställnings- och löneförhållanden, som äro rådande
inom andra förvaltningsgrenar, torde enligt lönekommitténs mening giltiga
skäl knappast kunna anföras för bibehållande på förevarande område av
en organisation, som föranleder att personal, vilken erfordras och tages fullt
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
7
i anspråk för vanliga tjänstemannauppgifter av permanent natur, till största
delen måste under hela sin tjänstetid kvarbliva i icke-ordinarie anställning.
Även örn genom den senaste pensionsreformen de extra ordinarie tjänstemännens
ställning i ett viktigt hänseende undergått en mycket betydande
förbättring, måste möjligheten att vinna befordran till ordinarie tjänst ur
personalsynpunkt vara önskvärd såsom medförande ökad trygghet i anställningen
samt höjda avlönings- och pensionsförmåner. Även ur statens synpunkt
torde den på andra förvaltningsområden genomförda ordinarie anställningsformen
kunna anses medföra fördelar, i den mån den bidrager att
binda kvalificerad personal fastare vid statstjänsten. Goda skäl synas därför
tala för att i större utsträckning än vad hittills varit fallet tillskapa ordinarie
beställningar för göromål, om vilka här är fråga, och härigenom bereda
möjlighet till befordran till ordinarie tjänst för åtskilliga extra ordinarie
tjänstemän vid försvarsväsendet. Icke blott extra ordinarie tjänstemän
utan i viss utsträckning även kontraktsanställd personal användes för
övrigt för närvarande för arbetsuppgifter av den beskaffenhet, att inrättande
av ordinarie befattningar kunna ifrågasättas.
Givetvis böra de ordinarie tjänster, som kunna komma att tillskapas, till
antalet så begränsas, att den ordinarie personalen endast kommer att utgöra
en fast personalstomme för göromål, vilka även vid växlingar i verksamhetens
omfattning kunna beräknas under alla förhållanden bliva nödvändiga
inom de olika verksamhetsområdena.
I den mån ordinarie beställningar uppföras, böra dessa givetvis upptagas
på avlöningsstater och lönekostnaderna sålunda i vanlig ordning bestridas
från avlöningsanslag.
Då någon utredning att lägga till grund för en prövning av frågan, i vilken
omfattning överförande av icke-ordinarie befattningar Gil .ordinarie
tjänster bör äga rum, för närvarande icke föreligger, har något förslag i
detta hänseende icke kunnat av lönekommittén framläggas. Kommittén måste
sålunda inskränka sig till att för egen del uttala önskvärdheten av att föreliggande
spörsmål snarast upptages till prövning och avgörande.
Lönekommitténs uttalande om önskvärdheten att till ordinarie tjänst över- Dep^£™nU''
föra vissa befattningshavare i icke-ordinarie anställning synes värt beaktande.
På grundval av nu föreliggande material lärer emellertid nämnda
spörsmål icke kunna upptagas till närmare prövning utan torde därmed få
anstå, till dess ytterligare utredning i ämnet hunnit verkställas.
Ändrad anställningsform m. m. för extra befattningshavare,
vissa arvodestagare samt kontraktsanställd personal.
Utöver extra ordinarie tjänstemän samt kvinnlig ekonomipersonal finnes
vid försvarsväsendet ett stort antal icke-ordinarie befattningshavare i tjänstemannaställning
i andra anställningsformer.
Bland dessa finnes en personalgrupp, för vilken summariska löncföreskrifter
meddelats i kungörelsen nr 215/1928, nämligen extra befattningshavare.
Med extra befattningshavare förslås enligt en i kungörelsens 25 § intagen
definition icke-ordinarie befattningshavare, som antages för att
fylla »ett mera tillfälligt behov av personal i sådan extra ordinarie anställ
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
ning», som avses i kungörelsens 2 kap. Någon löneplan för ifrågavarande
befattningar finnes för närvarande icke fastställd. Avlöningen bestämmes,
för såvitt ej vederbörande centrala förvaltningsmyndighet för visst fall fastställt
avlöningsförmånerna, av den myndighet, vilken äger tillsätta befattningen.
Härvid skall iakttagas, att avlöningen icke i något fall må överstiga
vad som motsvarar begynnelselönen för jämförlig extra ordinarie
tjänsteman.
Enligt av 1936 års lönekommitté inhämtade uppgifter utgöra de extra befattningshavarna
vid försvarsväsendet för närvarande cirka 140 personer.
Ett 10-tal av dessa åtnjuter avlöning från avlöningsanslag, medan de övriga
avlönas från anskaffnings- och underhållsanslag. Drygt hälften av hela antalet
extra befattningshavare utgöres av kontorspersonal (t. ex. telefonvakt,
skrivbiträden, kontorsbiträde^ kontorister). Ett 50-tal personer tillhöra gruppen
ritar- och konstruktörspersonal m. fl. Vidare finnes ett mindre antal
arbetsförman m. fl. Flertalet av ifrågavarande befattningshavare befinner
sig i lägre löneställning. Enligt de av lönekommittén inhämtade uppgifterna
understiger årsavlöningen för närvarande i drygt 100 fall 3,000 kronor; i intet
fall överstiger avlöningen 6,000 kronor för år. Anställningstiderna för
nuvarande extra befattningshavare äro i allmänhet icke särdeles långa. I
mer än 100 fall uppgår anställningstiden till högst 2 år, och endast i 4 fall
överstiger anställningstiden 4 år.
En annan grupp av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet utgöres
av sådana arvodestagare, vilka icke bestrida befattningar avsedda för
pensionerad militär personal och för vilka anställningen vid försvarsväsendet
utgör huvudsaklig sysselsättning.
Denna grupp omfattar ett 40-tal befattningshavare, av vilka flertalet av
lönas tran anskaffnings- och underhållsanslag. Bland dessa utgöras några
av ingenjörs- och ritarpersonal m. fl., och vidare finnes en del till kontorspersonal
hänförliga befattningshavare samt ett mindre anlal maskinister
och eldare. Löneställningen är för ifrågavarande arvodestagare mera varierande
än för de extra befattningshavarna; även här ligger dock flertalet ersättningsbelopp
under 6,000 kronor för år. Även anställningstiderna för nuvarande
befattningshavare äro mera växlande; i ett 10-tal fall överstiger
anställningstiden 5 år, och anställningstider över 15 år förekomma i några
fall. Av dessa arvodestagare torde ett mindre antal utgöras av personer
— vare sig i mera tillfällig anställning eller med arbetsuppgifter av mera
fortlöpande natur vilkas arbetskraft ej helt tages i anspråk för försvarsväsendet.
Den största gruppen bland de här avsedda befattningshavarna utgöres
emellertid av kontraktsanställda tjänstemän.
Dessa uppgå till sammanlagt omkring 350, av vilka endast 4 åtnjuta avlöning
från avlöningsanslag, medan de övriga avlönas från anskaffningse.
^er..un^er^la^san^a£’- flesta bland de kontraktsanställda tjänstemännen
tillhöra gruppen ingenjörs- och ritarpersonal samt vissa därmed jämförliga
befattningshavare såsom kontrollanter, byggnadsassistenter, avdelnings- och
sektionsföreståndare vid verkstäder och liknande inrättningar m. fl. Antalet
kontraktsanställda ingenjörer i olika ställningar, kontrollanter, ritare, ritbiträde
och kopister uppgår till cirka 150. Till arbetsledande personal hänförliga
befattningshavare med kontraktsanställning utgöra sammanlagt örnkring
35. Vidare finnas till kontorspersonal hänförliga kontraktsanställda till
ett antal av omkring 60.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Vad löneställningen för de kontraktsans tällda befattningshavarna angår,
fördela sig dessa befattningshavare på olika lönelägen från lönebelopp understigande
2,000 kronor för år upp till en årslön av 12,000 kronor. Den årliga
avlöningen utgör för närvarande för omkring 200 befattningshavare högsi
4,000 kronor och för cirka 280 befattningshavare högst 6,000 kronor. 50 befattningshavare
åtnjuta en avlöning mellan 6,000 och 8,000 kronor, 15 en avlöning
mellan 8,000 och 10,000 kronor samt 7 befattningshavare 10,000 kronor
eller därutöver. I en del fall utgår avlöningen i form av ett fast belopp
i ett för allt, i andra fall åtnjutes dyrtidstillägg, ibland även annan provisorisk
löneförmån, å fastställt lönebelopp. Stundom är avlöningen bestämd
att utgå efter viss lönegrad eller löneklass enligt avlöningsföreskrifterna för
ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. Fria naturaförmåner utöver kontant
lön förekomma i vissa fall. Beträffande lönevillkoren i övrigt — t. ex.
semester, avlöning under olika slag av ledigheter o. s. v. — synas förhållandena
vara tämligen växlande även för befattningshavare i likartad löneställning
och med till synes jämförliga arbetsuppgifter.
En översikt över anställningstiden för nuvarande befattningshavare med
kontraktsanställning visar, att det här i icke ringa utsträckning är fråga om
personal, som sysselsättes med arbetsuppgifter av mera permanent beskaffenhet
och som kvarstannar i statens tjänst. Anställningstiden utgör visserligen
enligt de av kommittén inhämtade uppgifterna för flertalet eller omkring 250
kontraktsanställda befattningshavare högst 3 år, men för ett med hänsyn till
det senaste decenniets växlingar i försvarsorganisationen jämförelsevis betydande
antal befattningshavare förekomma längre tjänstetider, nämligen för
omkring 30 personer 3—5 år, likaledes för omkring 30 befattningshavare 5—
10 år, för ett 20-tal befattningshavare 10—15 år, för ett 10-tal personer 15—
20 år och för 6 befattningshavare 20 år eller däröver.
1936 års lönekommitté. Lönekommittén har till ingående behandling upptagit
frågan om en reglering av anställnings- och löneförhållandena för de
grupper av tjänstemän, vilka berörts i den ovan lämnade redogörelsen.
Vad först angår de extra befattningshavarna, framhåller
kommittén, att de i avsevärd utsträckning utgöra rekryteringspersonal, för
vilken befordran till extra ordinarie tjänst efter lämplig prövnings- och utbildningstid
normalt torde ifrågakomma. Enligt kommitténs mening bör
ifrågavarande personal i allmänhet lönegradsplaceras såsom extra tjänstemän
och underkastas avlöningsbestämmelser av i huvudsak samma innehåll
som föreslagits för motsvarande personalkategori vid civilförvaltningen.
Även de i den förut lämnade redogörelsen berörda arvodestagarna
böra enligt kommitténs mening lämpligen kunna, i den mån deras arbetskraft
helt tages i anspråk för försvarsväsendet, överföras till kategorien
extra tjänstemän eller, under därför i övrigt gällande förutsättningar, till
extra ordinarie tjänstemän.
Vad slutligen beträffar de kontraktsanställda befattningshavarna,
bör enligt kommitténs uppfattning kontraktsanställningen såsom
anställningsform för försvarsväsendets icke-ordinarie personal avsevärt
begränsas. Härom anför kommittén bland annat följande:
Anställning medelst personligt kontrakt förekommer inom andra förvaltningsområden
endast i ringa utsträckning och då vanligen för speciella arbetsuppgifter
med individuella växlingar i arbetsprestationernas och tjänst
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Departements
chefen.
göringstidens omfattning. En utjämning av de skiftande lönevillkor, som i
kontraktsanställningen tillämpas inom försvarsväsendet, är enligt kommitténs
uppfattning önskvärd. För personal med mera fortlöpande arbetsuppgifter
och stadigvarande anställning måste denna anställningsform betraktas såsom
otillfredsställande, emedan den icke är och ej heller lämpligen torde kunna
generellt eller ens i större utsträckning bliva förenad med pensionsrätt. Såvitt
kommittén kan döma torde de kontraktsanställda tjänstemännen i allmänhet
utan ^ olägenhet kunna överföras till kategorien extra tjänstemän
eller, i den mån de sysselsättas med arbetsuppgifter av mera fortlöpande beskaffenhet
samt befattningarnas innehavare passerat erforderligt utbildningsoch
prövostadium, till extra ordinarie anställning. I en del fall kan måhända
ombildning av befattningarna till ordinarie tjänster kunna ifrågakomma.
Om ock sålunda flertalet för närvarande på kontrakt anställda befattningshavare
synes kunna överföras till kategorierna extra ordinarie eller extra
tjänstemän, torde kontraktsanställningsformen vid försvarsväsendet knappast
kunna helt undvaras. På vissa arbetsområden kan en större smidighet och
rörlighet i lönesättningen, med möjlighet till närmare anpassning efter den
fria arbetsmarknadens förhållanden, i en del fall vara önskvärd. Såsom
exempel härpå må endast nämnas specialutbildad personal i högre befälsställning
vid de centrala beklädnadsverkstäderna. Det lärer dock här vara
fråga om undantagsfall, och under förutsättning att löneplanen för extra
tjänstemän — såsom kommittén i annat sammanhang berör — utbygges till
att omfatta tillräckligt antal lönegrader, torde kontraktsanställningen för
framtiden i det stora flertalet fall med fördel kunna utbytas mot någon av
de förut nämnda normala anställningsformerna.
Lönekommittén vill sålunda för sin del förorda, att anställningsformen
personligt kontrakt för tjänstemän vid försvarsväsendet väsentligen avvecklas
genom befattningshavarnas överförande till kategorierna extra ordinarie
och extra tjänstemän.
övergångsvis kan måhända kontraktsanställningen behöva under någon
tid bibehållas i större utsträckning än som förutsatts för framtiden, nämligen
dels för avveckling av löpande anställningskontrakt och dels i avvaktan på
inrättande av nya extra ordinarie befattningar. I allmänhet torde emellertid
befattningar, som anses böra ombildas till extra ordinarie tjänster och
beträffande vilka en sådan ombildning ej kan ske förrän erforderliga befattningar
upptagits i tjänsteförteckningen, kunna i avvaktan på tjänsteförteckningsrevisionen
provisoriskt överföras till extra befattningar.
Såsom lönekommittén framhållit, torde en reglering av löne- och anställningsförhållandena
för de grupper av icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,
varom här är fråga, få anses vara av behovet påkallad. Gentemot
de av lönekommittén angivna allmänna riktlinjerna för åstadkommandet av
mera enhetliga avlöningsbestämmelser i förevarande hänseende synes i stort
sett icke vara något att erinra. Frågan i vilken omfattning arvodes- och
kontraktsanställning bör för framtiden bibehållas lärer emellertid icke nu
kunna generellt avgöras utan torde böra göras till föremål för ytterligare utredning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
11
Sjuksköterskornas återförande under de militära
aviöningsbestämmelserna.
I samband med införande för försvarsväsendets sjuksköterskor och husmödrar
vid sjukhus av bruttolönesystem blevo dessa befattningshavare enligt
beslut av 1937 års riksdag hänförda till kungörelsen den 15 juni 1935
(nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen.
1936 års lönekommitté, som ansett det önskvärt, att vederbörande redogörare
vid tillämpning av aviöningsbestämmelserna icke tvingas anlita alltför
många avlöningsförfattningar, har funnit praktiska skäl starkt tala för
att med ikraftträdandet av ett nytt militärt icke-ordinariereglemente försvarsväsendets
ifrågavarande sjuksköterskepersonal hänföres till nämnda
reglemente såsom exti-a ordinarie tjänstemän. Kommittén anför:
Att riksdagen år 1937 ansåg befattningshavarna i fråga böra inordnas under
allmänna civilförvaltningens avlöningskungörelse, torde i avsevärd män
kunna förklaras av att de allmänna lönereglerna i kungörelsen nr 215/1928
icke undergått den revision och modernisering, för vilka de civila bestämmelserna
blivit föremål år 1935, och sålunda företedde avvikelser i materiellt
hänseende från de civila föreskrifterna. Härutinnan komma förhållandena
nu att bliva annorlunda. Ur saklig synpunkt torde någon erinran
mot sjuksköterskornas återförande under de militära icke-ordinariebestämmelserna
näppeligen kunna göras, då de materiella lönevillkoren vid bifall
till lönekommitténs nu föreliggande förslag bliva i allt väsentligt desamma
som för civilförvaltningens extra ordinarie personal.
Lönekommitténs förslag i fråga örn sjuksköterskornas vid försvarsväsen- Departementsdet
återförande under de militära aviöningsbestämmelserna synes mig välgrundat.
Såsom kommittén anfört, torde någon saklig erinran mot en
dylik anordning icke kunna göras, då dc materiella lönevillkoren vid ett
genomförande av kommitténs föreliggande förslag bliva väsentligen desamma
som för den extra ordinarie personalen vid civilförvaltningen.
Ändrat lönesystem m. m. för viss ekonomipersonal.
Vid tillkomsten av 1928 års avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal
vid försvarsväsendet ansågs det nödvändigt att i avlöningshänseende
från övriga icke-ordinarie tjänster särskilja sådana befattningar, vilka i allmänhet
uppehöllos av ogift kvinnlig personal och vid vilka borde utgå fria
naturaförmåner samt därutöver kontant lön till endast ett ringare belopp.
Denna personalkategori upptogs under beteckningen kvinnlig sjukvårdsoch
ekonomipersonal i den vid kungörelsen nr 215/1928 fogade tjänsteförteckningen
B och utgjordes av undersköterskor, kokerskor, sjuksköterskor
(översköterskor, avdelnings- och operationssköterskor), husmödrar vid garnisonssjukhusen
ävensom vissa tvättförestånderskor, hushållerskor och köksförestånderskor.
Enligt kungörelsens bestämmelser ägde ifrågavarande personal
fritt erhålla kost, bostad i av statsverket disponerad lägenhet med möb
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
ler och sängservis ävensom bränsle, lyse och tvätt samt därutöver åtnjuta
icke dyrortsgrupperad lön enligt en löneplan K, upptagande 7 lönegrader.
För varje lönegrad angavs begynnelselönen samt lönen efter en tjänstetid
av respektive 3, 6 och 9 år.
Genom kungörelse nr 2/1936 vidtogos vissa ändringar i tjänsteförteckningen
B, innebärande ett avförande därifrån av befattningarna för kokerskor
samt uppförande å förteckningen av befattningar såsom husmoder av 1.
och 2. klass samt biträdande husmoder.
Redan tidigt uppstod frågan, huruvida icke för ovannämnda kvinnliga
personal en övergång från avlöningsformen med naturaförmåner och icke
dyrortsgraderad kontant lön till det för extra ordinarie tjänstemän gällande
lönesystemet borde ske. Försvarsväsendets lönenämnd berörde frågan i
utlåtande den 16 mars 1935 i samband med den revision av tjänsteförteckningarna,
som kom till stand genom kungörelsen nr 2/1936. Lönenämnden
anförde därvid, att framkommet förslag örn överförande av den kvinnliga
sjukvårds- och ekonomipersonalen från löneplan K till löneplan Eo icke
kunde biträdas av lönenämnden av den anledningen, att detta förslag innebure
en fullständig omläggning av det för nämnda personal gällande lönesystemet
och fördenskull folie utom ramen för nämndens förevarande uppdrag.
För en grupp av ifrågavarande personal har emellertid sedermera en
övergång till det för extra ordinarie tjänstemän gällande lönesystemet ägt
rum, i det att befattningarna såsom husmoder vid sjukhus, sjuksköterska,
Översköterska, operationssköterska och röntgensköterska genom kungörelse
den 18 juni 1937 (nr 515) avförts från tjänsteförteckningen B och såsom
extra ordinarie tjänstemän hänförts till allmänna civilförvaltningens avlöningskungörelse
den 15 juni 1935 (nr 397). Härvid har husmoder vid
sjukhus hänförts till lönegraden Eo 9; övriga ifrågavarande befattningshavare
hava inplacerats i lönegraden Eo 7.
I ett den 18 mars 1938 dagtecknat utlåtande i anledning av en utav svenska
ekonomiföreståndarinnors förening hos Kungl. Majit gjord framställning
om förbättrade anställnings- och avlöningsförhållanden för husmödrar
och biträdande husmödrar vid försvarsväsendet hava arméförvaltningens
intendentur- och civila departement uttalat sig för ett överförande av
ifrågavarande personal till det för extra ordinarie tjänstemän gällande lönesystemet.
Vidare har försvarsväsendets lönenämnd — med erinran om
arméförvaltningens intendentur- och civila departements nyssberörda utlåtande
— i ett den 13 oktober 1938 avgivet utlåtande uttalat att lönenämnden,
på vars förslag systemet med bruttolöner för försvarsväsendets sjukvårdspersonal
blivit infört, vore av den bestämda uppfattningen, att nämnda
system borde bliva gällande jämväl för husmödrarna vid samtliga försvarsgrenar.
1936 års lönekommitté. Med den utveckling av avlöningsväsendet, som
ägt rum efter tillkomsten av löneplanen K, har lönekommittén för sin del
ansett bärande skäl icke längre föreligga att bibehålla det nuvarande natura
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
13
lönesystemet för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet.
Övergång även för dessa befattningshavares vidkommande till ett bruttolönesystem
genom befattningarnas överförande till extra ordinarie tjänster
skulle enligt kommitténs mening vara ägnat att underlätta ett framtida bedömande
av lönenivån i jämförelse med andra befattningar och att förenkla
avlöningsbestämmelsernas utformande. Genom en sådan åtgärd skulle
enligt kommitténs mening också avlägsnas de ojämnheter i avlöningshänseende,
som i viss mån följa av det nuvarande systemet med icke ortsgrupperade
nettolöner.
För genomförande av den sålunda för ekonomipersonalens vidkommande
förordade övergången till bruttolönesystem har kommittén funnit den närmast
till hands liggande utvägen vara att avväga löneställningen efter nuvarande
relationer i pensionshänseende och sålunda inplacera befattningarna
ifråga i de lönegrader av löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, för
vilka pensionsunderlagen motsvara de för befattningarna nu gällande pensionsunderlagen.
Tjänsteförteckningen B till kungörelsen nr 215/1928 upptager numera
allenast befattningar i 7, 5, 4 och 1 lönegraderna. Vid en jämförelse mellan
pensionsunderlagen för dessa lönegrader och för försvarsväsendets extra ordinarie
befattningar tillhörande nuvarande löneplanen Eo framgår, att pensionsunderlaget
för lönegraden K 7 överensstämmer med underlaget för
kvinnlig tjänsteman i lönegraden Eo 8, underlaget för lönegraden K 5 med
underlaget för kvinnlig tjänsteman i lönegraden Eo 6 samt underlaget för
lönegraden K 4 med underlaget för kvinnlig tjänsteman i lönegraden Eo 4.1
Lönekommittén har med hänsyn till det anförda funnit skäligt, att befattningshavare
i nuvarande lönegraderna K 7, K 5 och K 4 hänföras till respektive
8, 6 och 4 lönegraderna i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän i
det nya militära icke-ordinariereglementet.
Kommittén framhåller i detta sammanhang, att med ifrågavarande förslag
om inplacering å extraordinarieplanen av här avsedd ekonomipersonal
icke åsyftats ett slutligt ståndpunktstagande till frågan om löneställning
för ekonomipersonalen. Denna fråga är enligt kommitténs uppfattning av
beskaffenhet att böra underkastas närmare övervägande med hänsyn tagen
till löneställningen för personalgrupper med likartad utbildning och jämförliga
arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i dess helhet. Kommitténs förslag
är sålunda att anse såsom en provisorisk lösning i avbidan på en blivande
tjänsteförteckningsrevision.
En överflyttning av ekonomipersonalen från netto- till bruttolönesystem
enligt det av kommittén framlagda förslaget medför för därav berörda befattningshavare
en väsentlig ökning i de kontanta lönerna. I vad omlägg
1
Pensionsunderlaget för lönegraden K 1 är 108 kronor lägre än underlaget för lönegraden
Eo 1. I lönegraden K 1 skulle efter inrättandet av befattningar såsom assistentsköterskor endast
övergångsvis komma att kvarstå vissa befattningshavare. Frågan örn avlöningsform för dessa
befattningshavare har av kommittén upptagits i samband med behandlingen av övergångsanordningar.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
ningen även medför en reell ökning av de totala avlöningsförmånerna, beror
självfallet helt och hållet på vilket värde de befattningshavarna nu tillkommande
naturaförmånerna kunna anses äga. En uppskattning av naturaförmånernas
värde är, framhåller lönekommittén, givetvis förenad med vanskligheter.
I samband med genomförandet år 1937 av sjuksköterskepersonalens
lönereglering, beräknade försvarsväsendets lönenämnd i syfte att belysa
den totala löneökningen för ifrågavarande personal värdet å sjuksköterskornas
naturaförmåner med utgångspunkt från det belopp, som viss
sjukvårdspersonal vid serafimerlasarettet hade att erlägga för åtnjuten bostad
och kost. Detta värde å naturaförmånerna — 1,134 kronor för år —
angavs vid uppskattningen av sjuksköterskornas löneförbättring såsom naturavärdet
för den ortsgrupp, till vilken Stockholm hänförts (I-ort). För
övriga ortsgrupper uppskattades naturavärdet till ett belopp, vilket stod i
samma relation till lönen å vederbörande ortsgrupp, som naturavärdet 1,134
kronor utgjorde i förhållande till lönen på I-ort. Med detta beräkningssätt
erhöllos — lika för samtliga berörda lönegrader — följande natura värden:
Ortsgrupp: ABC DE FGH I
Naturavärden kr.: 822 860 897 935 972 1,009 1,047 1,084 1,134
Den reella löneökningen vid ett överflyttande av ekonomipersonalen från
netto- till bruttolönesystem enligt lönekommitténs förslag skulle med utgångspunkt
från de av lönenämnden sålunda beräknade naturavärdena utgöra
för år räknat:
Ortsgrupp: ABCDE FGH I
För befattningshavare
i lönegrad
K 7:.......... +356 +438 +522 +605 +689 +773 +856 +939 +1,011
För befattningshavare
i lönegrad
K 5:.......... +354 +425 +495 +566 +637 +708 +778 +849 +907
För befattningshavare
i lönegrad
K 4:.......... +258 +315 +373 +431 +489 +548 +605 +663 +709-
Till ytterligare belysning av ifrågavarande spörsmål har lönekommittén
införskaffat vissa uppgifter angående de belopp, som försvarsväsendets sjuksköterskor
för närvarande hava att erlägga för bostad och kost, i den mån
dessa förmåner tillhandahållas dem av kronan.
Av utredningen framgår, att drygt 90 procent av ifrågavarande befattningshavare
erhålla tjänstebostad mot löneavdrag. Den bestämda ersättningen
för bostaden —- vilken i regel torde vara möblerad genom kronans
försorg — varierar vid armén mellan 105 och 291 kronor, vid marinen
mellan 114 och 150 kronor samt vid flygvapnet mellan 102 och 264
kronor, allt för år räknat. Medeltalet för samtliga sjuksköterskebostäder utgör
172 kronor. Vid truppförbanden torde åtskilliga sjuksköterskor icke be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
15
gagna sig av rätten att uttaga manskapsportion utan i stället inackordera
sig å officersmässarna. Där manskapsportion uttages, erlägges det för sådan
portion fastställda, på kronans självkostnader baserade priset, som för
närvarande vid truppförbanden å olika orter varierar mellan 87 öre och 1
krona 12 öre för dag. Medeltalet torde kunna beräknas till 1 krona för dag
eller 365 kronor för år. Vid garnisonssjukhusen äro sjuksköterskorna regelmässigt
skyldiga att ingå i där anordnade kosthåll, varvid merendels tillhandahålles
s. k. förstärkt portion till ett pris av omkring 2 kronor för dag.
I den mån personalen låter verkställa tvätt genom kronans försorg, torde
kostnaden härför genomsnittligt kunna uppskattas till cirka 30 kronor
för år.
En sjuksköterska, som av kronan erhåller såväl bostad som kost och tvätt,
har alltså med utgångspunkt från nu angivna siffror att för dessa förmåner i
genomsnitt årligen erlägga vid truppförbanden (172 + 365 + 30=) 567
kronor och vid sjukhusen (172 + 730 + 30 =) 932 kronor.
Kommittén påpekar, att av dessa uppgifter framgår, att för sjuksköterskornas
vidkommande den genomförda systemomläggningen i verkligheten för
de befattningshavare, åt vilka kronan tillhandahåller naturaförmåner mot
löneavdrag, medfört löneökningar, som överstigit de av försvarsväsendets
lönenämnd gjorda beräkningarna, och detta i vissa fall med ganska väsentliga
belopp.
Den ekonomipersonal vid försvarsväsendet, örn vars överförande till bruttolönesystem
det här skulle bliva fråga — sammanlagda antalet av dessa befattningshavare
utgör 95 — åtnjuter för närvarande i de flesta fall bostad i
kronans fastigheter. Befattningshavarna i fråga äro för närvarande författningsenligt
berättigade till fri bostad utöver den kontanta lönen, och endast i
de fall, där bostad icke kan genom kronans försorg beredas, utbetalas i stället
hyresersättning med av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet bestämt
belopp. Med hänsyn härtill skulle, därest de i det föregående berörda,
för försvarsväsendets sjuksköterskepersonal gällande grunderna för
bestämmande av ersättning för naturaförmåner göras tillämpliga jämväl å
ekonomipersonalen, den av lönekommittén föreslagna omläggningen av lönesystemet
med därvid tillstyrkt lönegradsplacering kunna väntas för flertalet
befattningshavare medföra en reell löneförbättring överstigande den ökning,
som ovan beräknats med utgångspunkt från den av lönenämnden gjorda
uppskattningen av naturaförmånernas värde.
Lönekommittén har emellertid i detta sammanhang uttalat, att en översyn
av de värden, som för närvarande tillämpas vid upplåtande av tjänstebostäder
av här ifrågavarande art, synes vara önskvärd. Härom anför kommittén
i huvudsak följande:
De värden, som enligt förut meddelade uppgifter åsatts de till sjuksköterskorna
upplåtna bostäderna —- i de flesta fall möblerade enkelrum —
måste anses vara synnerligen låga. Visserligen är det givet, att vid en jämiörelse
med genomsnittlig hyresnivå i den privata hyresmarknaden vissa
nedsättningar äro påkallade dels i allmänhet med hänsyn till de olägenheter
och den bundenhet, som följer av förläggning inom ett bevakat kasernområde,
dels ock i åtskilliga fall med hänsyn till bostädernas omoderna eller
bristfälliga beskaffenhet och de särskilda nackdelar, som äro förenade med
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
Departements
chefen.
bostädernas belägenhet inom kasern-, sjukhus- eller ekonomibyggnader.
Även örn all nödig hänsyn tages till dylika förhållanden, vill det dock synas,
som örn hyresbeloppen i allmänhet kunna anses vara lägre än som står
väl samman med den i avlöningsreglementena uttryckta allmänna principen
för bestämmande av ersättning för tjänstebostäder, nämligen att ersättningen
skall fastställas med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller
för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet
i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden.
I likhet med lönekommittén anser jag, att en övergång till bruttolönesystem
för den kvinnliga ekonomipersonalen vid försvarsväsendet genom befattningarnas
överförande till extra ordinarie tjänster är ur skilda synpunkter sakligt
befogad. Jag förordar sålunda, att den nuvarande K-löneplanen slopas.
Vad angår inplaceringen å extraordinarieplanen av nu avsedd personal, synes
mig kommitténs förslag härutinnan — vilket betecknats såsom ett provisorium
i avbidan på den definitiva prövning av befattningarnas löneställning,
vilken kommittén förutsatt skola äga rum i samband med en blivande
revision av tjänsteförteckningen för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet
— vara av beskaffenhet att tills vidare böra godtagas. I anslutning
till vad lönekommittén yttrat vill jag understryka betydelsen av att omsorgsfull
prövning ägnas frågor om fastställande av ersättning för naturaförmåner,
som av kronan tillhandahållas mot löneavdrag, i främsta rummet
bostad.
Löneplaner.
Extra ordinarie tjänstemän.
Den under 6 § av nu gällande kungörelse nr 215/1928 intagna löneplanen
omfattar 27 lönegrader och överensstämmer med den löneplan, som enligt
kungörelsen nr 356/1925 gällde för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna
civilförvaltningen intill den 1 juli 1935. Genom den nämnda år verkställda
omarbetningen av avlöningsbestämmelserna för sistnämnda befattningshavare
utbyggdes den för dem gällande löneplanen att omfatta 30 lönegrader.
I förslaget till civilt icke-ordinariereglemente har någon ändring
härutinnan icke förutsatts komma till stånd. Den i sistnämnda förslag intagna
löneplanen för extra ordinarie tjänstemän omfattar sålunda 30 lönegrader.
1936 års lönekommitté. För att ernå överensstämmelse med löneplanen för
civila extra ordinarie tjänstemän och härigenom möjliggöra inrättandet av
extra ordinarie befattningar i högre lönegrader än den 27, därest behov därav
skulle uppstå, har kommittén ansett sig böra utbygga löneplanen för de
extra ordinarie tjänstemännen vid försvarsväsendet med tre lönegrader. Att
ytterligare utbygga denna löneplan med lönegrader, motsvarande lönegraderna
31—34 i den nya löneplanen A för civila ordinarie tjänstemän, har
kommittén däremot icke ansett vara påkallat. Den i kommitténs reglements
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
förslag intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet
omfattar sålunda 30 lönegrader.
Lönerna inom de olika löneklasserna av den i föreliggande reglementsförslag
intagna löneplanen för extra ordinarie tjänstemän hava upptagits till
samma belopp och differentierats efter samma antal ortsgrupper, ortsgrupperna
A-—I, som i motsvarande löneklasser enligt löneplanen A i civila avlöningsreglementet
och löneplanen för extra ordinarie tjänstemän i förslaget
till civilt icke-ordinariereglemente.
Då det av praktiska skäl ansetts önskvärt att giva löneplanen en förkortad
benämning, som kan användas vid hänvisningar och citat, har kommittén
för ifrågavarande extra-ordinarieplan upptagit beteckningen löneplan MEo.
Den i lönekommitténs reglementsförslag intagna löneplanen för extra. Departement-}- ordinäre tjänstemän vid försvarsväsendet, löneplan MEo, överensstämmer c e en''
helt med den för civila extra ordinarie tjänstemän föreslagna. Vid sådant
förhållande finner jag mig böra förorda det föreliggande löneplaneförslaget
till fastställelse.
Extra tjänstemän.
I nu gällande avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie
tjänstemän finnes icke intagen någon särskild löneplan för extra befattningshavare.
I fråga om avlöning till sådan befattningshavare stadgas allenast
i 26 § sagda kungörelse att, för så vitt icke vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
för visst fall fastställt avlöningsförmånerna, avlöningen
skall bestämmas av den myndighet, vilken äger tillsätta befattningen, varvid
skall iakttagas att avlöningen icke i något fall må överstiga vad som
motsvarar begynnelselönen för jämförlig extra ordinarie tjänsteman. Vad
sålunda stadgas överensstämmer med vad som i motsvarande hänseende enligt
kungörelsen nr 356/1925 gällde för extra befattningshavare vid allmänna
civilförvaltningen intill den 1 juli 1935.
I den för sistnämnda befattningshavare från och med sagda dag gällande
kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen
har under 26 § upptagits en särskild löneplan för extra
tjänstemän. Denna löneplan omfattar 30 lönegrader med två löneklasser i
varje lönegrad. Begynnelselönen inom varje lönegrad har satts en löneklass
lägre än begynnelselönen för extra ordinarie tjänstemän inom motsvarande
lönegrad, d. v. s. tre löneklasser lägre än motsvarande ordinarie tjänstemäns
begynnelselön. Slutlönen för extra tjänsteman sammanfaller alltså genomgående
med begynnelselönen för extra ordinarie tjänsteman och understiger
med två löneklasser begynnelselönen för ordinarie tjänsteman i samma
lönegrad.
I sitt betänkande med förslag till civilt icke-ordinariereglemente har 1936
års lönekommitté begränsat lönegradernas antal i löneplanen för extra
Bihang tilt riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
tjänstemän till 20. I den i anledning av lönekommitténs nämnda förslag
för innevarande års riksdag framlagda propositionen nr 218 har emellertid
förutsatts upptagande i nämnda löneplan av ytterligare tre lönegrader. Vid
bifall härtill skulle alltså löneplanen för extra tjänstemän vid den civila statsförvaltningen
komma att omfatta 23 lönegrader.
1936 års lönekommitté. Beträffande den i kommitténs reglementsförslag
intagna löneplanen för extra tjänstemän anför kommittén bland annat:
De i föreliggande reglementsförslag upptagna bestämmelserna örn extra
tjänstemän vid försvarsväsendet förutsättas liksom motsvarande bestämmelser
för de civila förvaltningsområdena vinna tillämpning bland annat
å sådana befattningshavare, vilka antagas för tillgodoseende av ett till synes
bestående behov av arbetskraft i syfte att befordras till extra ordinarie eller
ordinarie tjänstemän. Begreppet extra tjänstemän är emellertid avsett att
omfatta även annan icke-ordinarie personal än nämnda rekryteringspersonal,
nämligen befattningshavare som erfordras för tillgodoseende av ett för
längre tid förefintligt behov av arbetskraft, även örn behovet icke kan
sägas vara bestående. Såsom lönekommittén i annat sammanhang närmare
utvecklat, föreslår kommittén vidtagande av åtgärder för att begränsa
användningen av den nu i stor utsträckning tillämpade kontraktsanställningen.
Detta förutsättes böra ske därigenom, att de genom kontrakt
anställda befattningshavarna — i den mån de icke kunna anses böra erhålla
ordinarie anställning — i regel inordnas under det blivande avlöningsreglementet
antingen såsom extra ordinarie eller — i de fall, då fråga
ej är om arbetsuppgifter av mera fortlöpande beskaffenhet eller där befattningshavaren
befinner sig på ett utbildnings- eller prövostadiuni — såsom
extra tjänstemän. Av vad i det föregående meddelats rörande löneställningen
för kontraktsanställda befattningshavare framgår, att ett stort
antal dylika befattningshavare för närvarande åtnjuter avlöning till sådant
belopp, att ett överförande av dessa befattningshavare från nuvarande anställningsform
med kontrakt till anställning såsom extra tjänstemän icke
kan äga runi utan att förevarande löneplan utbygges nied ytterligare lönegrader
utöver dem, som löneplanen för extra tjänstemän enligt förslaget
till civilt icke-ordinariereglemente ansetts böra omfatta. Vid övervägande
av detta spörsmål har lönekommittén funnit, att ett dylikt överförande,
vilket kommittén anser önskvärt för ernående av större enhetlighet i den
kontraktsanställda personalens nu mycket växlande anställnings- och avlöningsförhållanden,
i de flesta förekommande fall torde kunna ske, därest
löneplanen för försvarsväsendets extra tjänstemän omfattar 27 lönegrader.
Försvarsväsendets behov av att genom anställning såsom extra tjänstemän
kunna erbjuda personer med mera kvalificerad utbildning tillfredsställande
avlöningsförmåner torde jämväl enligt kommitténs uppfattning i de flesta
fall väl kunna tillgodoses inom ramen för en på så sätt utbyggd löneplan.
Med hänsyn härtill har kommittén ansett sig böra föreslå, att löneplanen
för extra tjänstemän vid försvarsväsendet konstrueras så, att den kommer
att omfatta 27 lönegrader.
I överenstämmelse med vad i förslaget till civilt icke-ordinariereglemente
förutsatts i fråga örn löneplanen för extra tjänstemän vid civila statsförvaltningen
har kommittén vidare utgått från dels att begynnelselönen inom
varje lönegrad för de extra tjänstemännen vid försvarsväsendet bör ligga
tre löneklasser under begynnelselönen för ordinarie civila tjänstemän inom
motsvarande lönegrader, dels ock att antalet löneklasser inom varje löne
-
Kungl. Mcij.ts proposition nr 298.
19
grad bör bestämmas till tre. Härigenom kommer slutlöneklassen inom varje
lönegrad i löneplanen för extra tjänstemän att, liksom hittills varit fallet
för extra tjänstemän vid civilförvaltningen, sammanfalla med begynnelselönen
inom motsvarande extra ordinarie lönegrad.
I fråga örn de inom de olika löneklasserna av löneplanen fastställda lönebeloppen,
vilka upptagits med samma siffror som i motsvarande löneklasser
enligt löneplanen för extra ordinarie tjänstemän, anser sig kommittén allenast
böra hänvisa till vad förut i denna fråga anförts.
Av förut angivna skäl har kommittén upptagit beteckningen löneplan MEx
för löneplanen för extra tjänstemän.
Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har lönekommittén för- Departement«-
Oh&ffilt*
utsatt, att kontraktsanställda anställningshavare vid försvarsväsendet i stor
utsträckning skulle inordnas under militära icke-ordinariereglementet såsom
extra ordinarie eller — i de fall, då fråga ej vöre om arbetsuppgifter av
mera fortlöpande beskaffenhet eller där befattningshavaren befunne sig på
ett utbildnings- eller prövostadium — såsom extra tjänstemän. Då ett stort
antal dylika befattningshavare för närvarande åtnjuter avlöning till sådant
belopp, att ett överförande av dessa befattningshavare till anställning såsom
extra tjänstemän icke skulle kunna äga rum inom ramen av en löneplan,
sammanfallande med den för extra tjänstemän vid civilförvaltningen föreslagna,
har kommittén funnit sig böra förorda viss utbyggnad av den blivande
löneplanen för extra tjänstemän vid försvarsväsendet och i sådant
hänseende föreslagit, att denna löneplan skulle omfatta 27 lönegrader.
Med hänsyn till vad kommittén anfört synes det mig välbetänkt, att löneplanen
för extra tjänstemän vid försvarsväsendet gives en sådan utformning,
att erforderligt utrymme vinnes för inplacering av den personal, varom
ovan talats. Mot kommitténs förslag om en utbyggnad av nämnda
löneplan till att omfatta 27 lönegrader har jag intet att erinra. Vid nu
angivna förhållanden och då löneplanens konstruktion i övrigt överensstämmer
med den för extra tjänstemän vid civilförvaltningen föreslagna löneplanen,
finner jag mig böra tillstyrka fastställelse av lönekommitténs ifrågavarande
förslag.
Semester.
Intill år 1938 ägde extra ordinarie tjänsteman vid försvarsväsendet enligt
18 § nuvarande kungörelse åtnjuta semester enligt samma grunder, som
gällde för allmänna civilförvaltningens motsvarande tjänstemän enligt kungörelsen
nr 356/1925. Genom den år 1935 verkställda omarbetningen av
bland annat semesterbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän vid allmänna
civilförvaltningen och affärsverken tillerkändes extra ordinarie personal
vid nämnda förvaltningsgrenar avsevärt förbättrade semesterförmåner.
Försvarsväsendets extra ordinarie tjänstemän blevo likväl icke delaktiga
av dessa förbättringar. Genom beslut den 8 april 1938 har Kungl. Majit
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
Departements
chefen.
emellertid sedermera föreskrivit, bland annat, att de i 20 § kungörelsen nr
397/1935 meddelade bestämmelserna angående semester skola gälla jämväl
för den extra ordinarie personalen vid försvarsväsendet. Denna personal
åtnjuter sålunda för närvarande, ehuru enligt bestämmelser meddelade vid
sidan av avlöningskungörelsen, samma semesterförmåner som motsvarande
tjänstemän vid den övriga statsförvaltningen.
I den i anledning av 1936 års lönekommittés förslag till civilt icke-ordinariereglemente
för innevarande års riksdag framlagda propositionen nr 218
har förordats, att semestern för extra ordinarie tjänstemän, som uppnått 30
års ålder, skulle bestämmas lika med semesterförmånen för ordinarie tjänstemän
i motsvarande lönegrader. Lönekommittén uttalar nu, att vid bifall
till detta förslag semestern för extra ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet
givetvis bör avvägas på samma sätt. Kommittén har upprättat det nu
föreliggande författningsförslaget med utgångspunkt härifrån.
Emellertid erfordras vid ett överförande i enlighet med kommitténs förslag
av sjuksköterskepersonalen till militära icke-ordinariereglementet vissa
särskilda bestämmelser angående semester för denna personals vidkommande.
Härom anför lönekommittén bland annat följande:
Frågan örn semesterrätten för sjuksköterskor vid försvarsväsendet bör efter
kommitténs uppfattning ses i samband med motsvarande spörsmål för
annan statlig sjukvårdspersonal. De särskilda bestämmelser angående semester
för här ifrågavarande sjuksköterskor, som av kommittén upptagits
under det föreliggande reglementsförslaget, hava därför avfattats så, att
extra ordinarie tjänsteman tillhörande sjukvårdspersonalen äger årligen åtnjuta
semester, sköterska å röntgenavdelning under 42 dagar samt annan
sådan tjänsteman under 20 dagar före fyllda 30 år, 25 dagar mellan 30 och
40 år samt 35 dagar efter fyllda 40 år.
I fråga om extra tjänsteman i högre lönegrad än den 23:e skulle enligt
lönekommitténs förslag vederbörande centrala förvaltningsmyndighet äga
rätt att utsträcka semestern till högst 25 dagar för år.
Mot vad lönekommittén sålunda föreslagit har jag för min del icke någon
erinran att framställa.
Övertidsersättning.
Särskilda bestämmelser angående övertidsersättning äro icke införda i nuvarande
avlöningskungörelse för försvarsväsendets icke-ordinarie personal.
De icke-ordinarie tjänstemännen vid detta förvaltningsområde äro sålunda
i allmänhet uteslutna från denna förmån, som enligt nu gällande avlöningsbestämmelser
för allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken
under vissa förutsättningar tillkommer där tjänstgörande personal i lägre och
mellangrader.
1936 års lönekommitté uttalar, att medan beträffande ordinarie beställ
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
21
ningshavare vid försvarsväsendet förhållandena för det långt övervägande
flertalet äro sådana, att övertidsersättning enligt hittills gällande allmänna
principer icke kan ifrågakomma på grund av tjänstens natur och beställningshavarnas
befälsställning, finnas bland försvarsväsendets icke-ordinarie
befattningshavare åtskilliga, vilkas tjänstgöringsförhållanden äro av sådan
art, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tillämpade grunderna
kan ifrågakomma. Detta torde i främsta rummet gälla kontorspersonalen.
Efter kommitténs uppfattning föreligger icke tillräcklig anledning att
i avseende å möjlighet till övertidsersättning i princip ställa denna personal
i en sämre ställning än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare
inom statsförvaltningen i allmänhet. Kommittén har därför ansett, att föreskrifter
om övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.
Kommittén anför vidare:
Det är emellertid uppenbart, att ett införande i reglementet av regler örn
övertidsersättning ingalunda skulle medföra, att ifrågavarande befattningshavare
i gemen bleve berättigade till särskild ersättning vid övertidstjänstgöring.
Även inom lönegraderna 1—18 -— till vilka lönegrader möjligheten
till övertidsersättning enligt det nya civila avlöningsreglementet begränsats
— finnas åtskilliga tjänstemän, vilka på grund av tjänstgöringens art måste
vara uteslutna från rätt till dylik ersättning. Härvid har man till en början
att utgå från de allmänna principer, efter vilka gränsen för rätt till övertidsersättning
sedan gammalt dragits inom civilförvaltningen. Nuvarande
bestämmelser örn övertidsersättning för befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen
innebära, att övertidsersättning icke må tillkomma befattningshavare,
som utöva mera självständigt befäl eller hava att utföra sådant
arbete, att kontroll över tjänstgöringstidens längd i allmänhet ej kan ifrågakomma,
samt i regel ej heller sådana befattningshavare -— såsom expeditionsvakter
m. fl. — vilkas tjänstgöringstid med hänsyn till beskaffenheten
av dem åliggande göromål måste vara underkastad vissa växlingar. Det förslag
till tilläggsbestämmelser till det nya civila avlöningsreglementet, som av
allmänna civilförvaltningens och kommunikationsverkens lönenämnder avgivits
i skrivelse den 2 december 1938, innehåller beträffande rätten till övertidsersättning
en begränsande bestämmelse av i huvudsak enahanda innebörd,
ehuru med viss uppmjukning i formuleringen. Enligt förslaget må
övertidsersättning »i allmänhet icke tillkomma tjänsteman, som utövar mera
självständigt befäl eller har att utföra arbete av den art, att behovet eller
varaktigheten av förekommande övertidsarbete icke kan kontrolleras». Närmare
bestämmelser angående tillämpningen av föreskrifterna om övertidsersättning
skall enligt detta förslag utfärdas av vederbörande myndigheter.
Utöver de allmänna begränsningar i avseende å möjligheten till övertidsersättning,
som sålunda gälla eller föreslagits komma i tillämpning för civilförvaltningens
befattningshavare, torde ifråga örn den vid försvarsväsendet
anställda icke-ordinarie personalen vissa särskilda inskränkningar sannolikt
bliva påkallade med hänsyn till det förhållandet, att ordinarie beställningshavare
inom detta förvaltningsområde icke äga åtnjuta ersättning för
övertidstjänstgöring. Där utsträckt tjänstgöring samtidigt åliigges såväl ordinarie
beställningshavare som icke-ordinarie tjänstemän, synes det i allmänhet,
örn ej särskilda skäl till avvikelse föreligga, få anses mindre lämpligt,
att ersättning för övertidstjänstgöring utgår till sistnämnda hefatt
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departement*- chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
ningshavare, medan sådan ersättning förvägras de ordinarie beställningshavarna.
Med hänsyn till de inskränkningar i rätten till övertidsersättning, som sålunda
följa av allmänna principer eller eventuellt påkallas på grund av särskilda
förhållanden vid försvar sväsendet, har kommittén ansett lämpligast
att med avseende å övertidsersättning stadga sådan begränsning, att dylik
ersättning må utgå endast i den mån Kungl. Maj:t så bestämmer. I stället
för att — såsom den i civila avlöningsreglementet använda formuleringen
medför — undantag och begränsningar i rätten till övertidsersättning stadgas
i de tillämpningsbestämmelser, vilka skulle utfärdas av Kungl. Maj :t,
skulle sålunda här Kungl. Maj:t positivt angiva för vilka grupper av befattningshavare
och under vilka förutsättningar övertidsersättning må utgå. I
anslutning härtill föreslår kommittén, att närmare bestämmelser rörande
tillämpningen av föreskrifterna i paragrafen skola utfärdas av vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet, i den mån ej Kungl. Majit meddelat dylika
bestämmelser.
I övrigt anser sig kommittén här endast böra understryka vissa i bestämmelserna
innefattade allmänna grunder beträffande övertidsersättningen,
nämligen att övertidstjänstgöring överhuvud taget bör förekomma endast undantagsvis
samt att, där sådan tjänstgöring befinnes oundviklig, övertidstjänstgöringen
i första hand skall kompenseras genom motsvarande ledighet
under normal tjänstgöringstid och övertidsersättning sålunda förekomma endast
i de fall, där dylik kompensation icke lämpligen kan beredas.
Såsom lönekommittén framhållit, äro tjänstgöringsförhållandena i vad angår
vissa grupper av försvarsväsendets icke-ordinarie befattningshavare av
den beskaffenhet, att övertidsersättning enligt de inom civilförvaltningen tilllämpade
grunderna kan ifrågakomma. Jag delar kommitténs uppfattning
därom, att tillräcklig anledning ej föreligger att i avseende å möjlighet till
övertidsersättning i princip ställa ifrågavarande personal i en sämre ställning
än den, som tillkommer jämförliga befattningshavare inom statsförvaltningen
i allmänhet. I likhet med kommittén anser jag fördenskull, att
regler örn övertidsersättning böra införas i det nya militära icke-ordinariereglementet.
Mot den av kommittén föreslagna utformningen av nämnda
regler har jag icke funnit anledning till saklig erinran.
Sjukvård och begravningshjälp.
I fråga om sjukvård och begravningshjälp för icke-ordinarie personal vid
försvarsväsendet har lönekommittén föreslagit samma bestämmelser, som i
motsvarande hänseenden förordats i betänkandet angående militärt avlöningsreglemente.
Då sistnämnda stadganden äro utformade i nära anslutning
till motsvarande föreskrifter i civila avlöningsreglementet, ernås även
på detta område överensstämmelse med vad som avses gälla för civila statsförvaltningen.
Jämväl de föreskrifter, som i fråga örn sagda förmåner kunna
komma att meddelas i blivande tilläggsbestämmelser till det militära avlöningsreglementet,
torde böra bliva i huvudsak tillämpliga. De extra ordinarie
tjänstemännen har kommittén ansett i fråga om nämnda förmåner
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
23
böra, där gradering efter löneställning förekommer, jämställas med ordinarie
beställningshavare inom motsvarande lönegrader av löneplan Ca.
Mot de föreskrifter beträffande sjukvård på statens bekostnad samt be- DeparUmentagravningshjälp
till extra ordinarie tjänstemän m. fl., som kommittén upptagit
i sitt förslag till militärt icke-ordinariereglemente och vilka i sak överensstämma
med motsvarande föreskrifter vid civilförvaltningen, har jag icke
någon erinran att framställa.
Rörligt tillägg. Barntillägg.
Enligt lönekommitténs reglementsförslag skall rörligt tillägg utgå till extra
ordinarie och extra tjänstemän under samma förutsättningar och enligt samma
grunder, som genom utfärdandet av militära avlöningsreglementet fastställts
för ordinarie personal. I propositionen nr 247 till innevarande års
riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel
hava under särskilda rubriker under vederbörliga avlöningsanslag beräknats
medel för ifrågavarande ändamål beträffande såväl ordinarie beställningshavare
som icke-ordinarie befattningshavare.
Vidare har lönekommittén i sitt betänkande hemställt, att barntillägg övergångsvis
måtte få utgå till vissa i militära icke-ordinariereglementet avsedda
befattningshavare enligt de grunder, som jämlikt riksdagens i skrivelse nr
388 år 1938 meddelade beslut skola tillämpas beträffande i civila avlöningsreglementet
avsedda ordinarie tjänstemän och som föreslagits jämväl beträffande
såväl de tjänstemän, vilka avses i civila icke-ordinarie reglementet,
som de i militära avlöningsreglementet avsedda beställningshavarna. För
nu ifrågavarande ändamål hava i innevarande års statsverksproposition under
fjärde huvudtiteln anslag beräknats beträffande både ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän.
Med förordande av vad kommittén sålunda föreslagit får jag tillstyrka, att Departements
chefen.
hemställan nu göres till riksdagen i angivna hänseenden. Jag torde senare i
dag få anmäla frågan örn de närmare reglerna för barntilläggs åtnjutande.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna av mig förordade löneplaner för extra ordinarie
och extra tjänstemän vid försvarsväsendet;
dels besluta, alt rörligt tillägg skall utgå till extra ordinarie
och extra tjänstemän vid försvarsväsendet enligt av mig
förordade grunder;
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå
till vissa här avsedda befattningshavare enligt av mig förordade
grunder.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Holger Anderson
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
25
Bilaga.
Förslag
till
Kungl. Maj:ts avlöningsreglemente
för icke-ordinarie tjänstemän vid försvarsväsendet (militära icke
ordinariereglementet).
Reglementets tillämpningsområde.
1 §•
Detta reglemente äger tillämpning å civila och civilmilitära icke-ordinarie
tjänstemän vid försvarsväsendet.
1 avd. Extra ordinarie och extra tjänstemän.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
2 §.
För den, vilken erhåller anställning, som i denna avdelning avses, skall Antagningsutfärdas
antagningsbevis eller annan skriftlig antagningshandling. bevis''
3 §.
1 mom. Tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter och un- Avlöning,
der de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de närmare bestämmelser,
som kunna bliva av Kungl. Majit utfärdade rörande reglementets tilllämpning.
Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet under 18—22 saint 36—
38 §§ angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt
tillägg, varom förmäles i 23 och 39 §§.
2 mom. Är tjänsteman berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension
eller årligt understöd, beror på vederbörande centrala förvaltningsmyndighets
prövning, i förekommande fall efter anmälan av annan myndighet
som äger tillsätta befattningen, örn och i vad mån av sådan anledning avdrag
å lönen skall ske; dock att sådant avdrag ej må äga rum på grund av pension,
som åtnjutes enligt gällande bestämmelser angående pensionering av
försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal (reservpension).
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Bestämmande
av antalet
extra ordinarie
befattningar
m. m.
3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från
och med den dag tjänsten enligt antagningshandlingen tillträdes till och med
den dag tjänstemannen frånträder densamma.
Angående vissa i reglementet avsedda tjänstemäns skyldighet att å avlöningen
vidkännas pensionsavdrag stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste-
och familjepension.
4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är särskilt stadgad
eller eljest finnes lämpligen böra ske.
2 kap. Extra ordinarie tjänstemän.
4 §.
1 mom. De extra ordinarie befattningar, å vilka reglementet äger tilllämpning,
upptagas i en av Kungl. Majit fastställd, vid reglementet såsom
bilaga fogad tjänsteförteckning.
2 mom. Antalet extra ordinarie befattningar bestämmes genom stater
eller personalförteckningar, vilka fastställas av Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
3 mom. Extra ordinarie anställning kan vinnas endast av den, som uppnått
20 års ålder.
Sådan anställning må ej heller utan Kungl. Majits medgivande i varje
särskilt fall vinnas av den, som uppbär annan tjänstepension än reservpension.
4 mom. Entledigande av extra ordinarie tjänsteman av annan anledning
än tjänstefel sker efter skriftlig uppsägning, vilken såvitt möjligt bölske
senast tre månader före anställningens upphörande.
5 mom. För extra ordinarie tjänsteman skola ifråga om tjänstgöringstidens
längd gälla de bestämmelser, som av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
meddelas, med iakttagande av att tjänstgöringstiden i förekommande
fall ej må understiga vad sorn gäller i fråga om tjänsteman med
närmast jämförliga arbetsuppgifter vid statsförvaltningen i allmänhet.
6 mom. Extra ordinarie tjänsteman må icke samtidigt innehava annan
extra ordinarie befattning i statens tjänst. Ej heller må extra ordinarie
tjänst innehavas av den, som är innehavare av ordinarie beställning eller
befattning, med mindre han frånträder utövandet av den ordinarie beställningen
eller befattningen.
5 §.
Till extra ordinarie tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:
Kungl. Maj.ts proposition nr 208.
27
Löneplan MEo.
Lönegrad
Löne-
klass
nr
O
r t
s g r
u p
P
nr
omfattar
löneklas- serna nr
A
B
C
D
E
F
G j H
I
i
nilo
n, k i
o n o
r
i
a, 1— 4
a
1,872
1,947
2,022
2,097
2,172
2,247
2,322
2,397
2,472
2
1— 5
i
1,938
2,016
2,094
2,172
2,250
2,328
2,406
2,484
2,562
3
2- 6
2
2,070
2,154
2,238
2,322
2,406
2,490
2,574
2,658
2,742
4
3— 7
o
2,202
2,292
2,382
2,472
2,562
2,652
2,742
2,832
2,922
5
4— 8
4
2,334
2,430
2,526
2,622
2,718
2,814
2,910
3,006
3,102
6
5— 9
5
2.466
2,568
2,670
2,772
2,874
2,976
3,078
3,180
3,282
6—10
6
2,601
2,709
2,817
2,925
3,033
3,141
3,249
3,357
3,465
8
7—11
7
2,739
2,853
2,967
3.081
3,195
3,309
3,423
3,537
3.651
9
8-12
8
2,877
2.997
3,117
3,237
3,357
3,477
3,597
3,717
3,837
10
9—13
9
3,015
3,141
3,267
3,393
3,519
3,645
3,771
3,897
4,023
11
10—14
10
3,153
3,285
3,417
3,549
3,681
3,813
3,945
4,077
4,209
12
11—15
11
3,291
3,429
3,567
3,705
3,813
3,981
4,119
4,257
4,395!
13
12—16
12
3,438
3,582
3,726
3,870
4,014
4,158
4,302
4,446
4,590
14
13—17
13
3,630
3,780
3,930
4,080
4,230
4,380
4,530
4,680
4,830
15
14—18
14
3,822
3,978
4,134
4,290
4.446
4,602
4,758
4,914
5,070
16
15—19
15
4.050
4,212
4,374
4.536
4,698
4,860
5,022
5,184
5,346
17
16-20
16
4,278
4,446
4,614
4.782
4,950
5,118
5,286
5,454
5,622
18
17—21
17
4.596
4,773
4.950
5,127
5,304
5,481
5,658
5,835
6,012
19
18—22
18
4,926
5,112
5,298
5,484
5,670
5.856
6,042
6,228
6,414
20
19-22
19
5,256
5,451
5,646
5,841
6,036
6,231
6,426
6,621
6,816
21
20—23
20
5,586
5,793
6,000
6,207
6,414
6,621
6,828
7,035
7,242
22
21 —24
21
5,916
6,135
6,354
6,573
6,792
7,011
7,230
7,449
7,668
23
22—25
22
6,300
6,525
6.750
6,975
7,200
7 425
7.650
7,875
8,100
24
23-26
23
6,750
6,975
7,200
7,425
7,650
7,875
8,100
8,325
8,550
25
24-27
24
7,230
7,455
7,680
7,905
8,130
8,355
8,580
8,805
9,030
26
25-28
25
7,725
7,950
8,175
8,400
8,625
8,850
9,075
9.300
9,525
27
26-29
26
8,220
8,445
8,670
8,895
9,120
9,345
9,570
9,795
10,020
28
27-30
27
8,715
8.940
9,165
9,390
9,615
9,840
10,065
10,290
10,515
j 29
28—31
28
9,210
9,435
9,660
9,885
10.110
10,335
10,560
10,785
11,010
30
29—32
29
9,705
9,930
10,155
10,380
10,605
10,830
11,055
11,280 11,505
30
10,200
10,425
10,650
10,875
11,100
11,325
11,550
11,775
12,000
31
10,695
1 10,920
11.145
11,370
11,595
11,820
12,045
12,270
12,495
32
11.190
1 11.415
: 11,640
11,865
! 12,090
12,315
12,510
12,765
! 12.990
6 §.
1 mom. I tjänsteförteckningen angives, till vilken lönegrad varje särskild
befattning är att hänföra.
Den löneklass inom vederbörande lönegrad, enligt vilken lönen skall utgå,
fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7 och 8 §§; inom löneklass bestämmes
lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort
blivit hänförd.
I fråga örn fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna gäller
vad Kungl. Maj:t i sådant hänseende fastställt för ordinarie personal.
7 8.
I mom. Vid tillträdandet av extra ordinarie befattning erhåller tjänsteman
lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta lönekiassen,
där ej föreskrifterna i 8 § giva anledning till avvikelse härutinnan.
Lönegrader
och löneklasser.
Begynnelselön
och lönell
lassupptl
yttring.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
2 inom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre
år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta
löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 3 mom. här nedan eller i 8 §.
3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden
i den lägre löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för extra ordinarie tjänstemans uppflyttning
till högre löneklass:
a) att tjänstemannen under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas
jämväl semester ävensom tjänstledighet, som avses i 12 8 1—3 mom. eller
^3 §;
b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund av
mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid tjänstemannen tillhört aen
lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången förseelse,
för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, må tagas endast då förseelsen
kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt
c) att tjänstemannen icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.
8 §.
Löneklassplacering
vid
befordran
m. m.
1 moni. Extra ordinarie tjänsteman, som befordras till extra ordinarie
tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över
den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande
av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas
i.beräkning den tid, dock högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre
tjänsten tillhört ejler beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den,
till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgande i 7 § 1
mom. skall hänföras.
Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fall,
där ordinarie beställningshavare med lön enligt löneplan Ca eller där beställningshavare
eller icke-ordinarie befattningshavare, som åtnjuter vikariatslön
enligt nämnda löneplan, förordnas att innehava extra ordinarie
tjänst inom högre lönegrd, så ock där extra tjänsteman vinner befordran
till extra ordinarie tjänst inom samma eller högre lönegrad.
2 mom. Där tjänsteman omedelbart före tillträdandet av extra ordinarie
befattning innehade anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,
skall han i den extra ordinarie befattningen hänföras lägst till den
löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare
anställningen ägt uppbära.
Erforderliga bestämmelser rörande .vad som skall förstås med avlöning i
den tidigare anställningen meddelas av Kungl. Maj :t i särskild ordning.
3 morn. Örn och i den mån Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande
särskilda omständigheter prövar sådant skäligt, må tjänsteman, som före
tillträdandet av extra ordinarie befattning innehade icke-ordinarie befattning
i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt kontrakt, i
den extra ordinarie befattningen placeras i högre löneklass än som följer
av stadgandet i 7 § 1 mom.
4 mom. Har den, som tillträder extra ordinarie befattning inom högst
6 lönegraden, dessförinnan under minst sex år i följd innehaft fast anställ
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 298.
29 *
ning såsom manskap vid försvarsväsendet och därvid undergått underbefälsutbildning,
skall han i den extra ordinarie befattningen placeras en löneklass
högre än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. eljest skolat
hänföras; dock att den, vilkens militära anställning varat minst nio år, skall,
där han tillträder extra ordinarie befattning inom högst 5 lönegraden, placeras
två löneldasser högre än den, till vilken han enligt nyssnämnda stadgande
eljest skolat hänföras.
Såsom förutsättning för löneklassplacering enligt bestämmelserna i nästföregående
stycke skall gälla, att högst åtta månader förflutit från avgången
från den militära anställningen till tillträdandet av den extra ordinarie
befattningen eller annan omedelbart före denna befattning innehavd
fortlöpande statlig anställning. Den militära anställningen skall anses hava
innehafts i följd, även örn avbrott av sammanlagt högst tre månader förekommit
mellan olika anställningsperioder; dock må tid för dylikt avbrott
icke inräknas i anställningstiden.
Där bestämmelserna i detta moment komma i tillämpning, må icke samtidigt
tillämpas föreskrifterna i 1 morn. här ovan.
5 mom. Finner vederbörande myndighet eljest beträffande tjänsteman,
som tillträder extra ordinarie befattning, med hänsyn till föregången långvarig
statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga
för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet
i 7 § 1 mom. skolat hänföras, har myndigheten att underställa frågan örn
löneklassplaceringen Kungl. Maj:ts prövning.
Vad sålunda stadgas gäller även för det fall, att tjänsteman före tillträdandet
av extra ordinarie befattning under avsevärd tid antingen innehaft
kommunal befattning eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete
av allmännyttig beskaffenhet och på den grund anses skäligen böra placeras
i högre löneklass än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. eljest
skolat hänföras.
Utan hinder av vad ovan i detta moment stadgas äger vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet, i enlighet med de närmare grunder som i särskild
ordning fastställas av Kungl. Maj:t, beträffande extra ordinarie tjänsteman
tillhörande sjukvårdspersonalen besluta om högre löneklassplacering än
nyss sagts, där sådant prövas skäligt med hänsyn till föregången statlig eller
icke statlig sjuk vårdsanställning samt därunder åtnjuten avlöning.
6 morn. Extra ordinarie tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna
i denna paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad,
som gäller för den nya tjänsten.
9 §■
Extra ordinarie tjänsteman, som övergår till annan extra ordinarie befatt- Avlöning vid
ning inom samma lönegrad eller som utan något sitt förvållande förflyttas förflyttning
lill extra ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering m'' m
i löneklass han i den föregående tjänsten innehade; dock må lönen icke i
något fall utgå enligt högre löneklass än den högsta för den nya tjänsten
fastställda.
10 §.
7 mom. Extra ordinarie tjänsteman äger, där ej annat följer av vad i 2 Semester.
inom. stadgas, årligen å tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:
opaginerad Kontrollera mot PDF
• 30
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Tjänstledighetsa
vdrag.
Från och med
Intill det år.
det år, under
Från och med
under vilket
vilket tjänste-
det år, under
vilket tjänste-
tjänsteman-
mannen fyller
nen fyller
30 år, intill det
mannen
30 år
år, under vilket
han fyller 40 år
fyller 40 år
Tjänstemän tillhörande
1—10 lönegraderna 15
~ 20
30
» »
11—23 » 20
25
35
» »
24—30 » 30
35
45
Extra ordinarie tjänsteman, som tillika är innehavare av ordinarie beställning
inom lägre lönegrad, må icke på grund av bestämmelserna i denna paragraf
och i 20 § 1 mom. a) militära avlöningsreglementet komma i åtnjutande
av semester och tjänstledighet för sjukdom med oavkortad lön under
längre tid av ett och samma kalenderår, än att semestern jämte tjänstledigheten
uppgår till sammanlagt högst 45 dagar intill det år, under vilket tjänstemannen
fyller 40 år, samt högst 55 dagar för tid därefter.
1 övrigt gälla i fråga om semesterförmånens åtnjutande i tillämpliga delar
de särskilda villkor och bestämmelser, som meddelats i 16 § 2—4 mom. militära
avlöningsreglementet.
2 mom. Extra ordinarie tjänsteman, tillhörande sjukvårdspersonalen,
äger årligen åtnjuta semester under det antal dagar, som i 1 mom. föreskrives
för tjänsteman tillhörande 11—23 lönegraderna, dock att tjänsteman
å röntgenavdelning vid sjukhus äger årligen åtnjuta semester under
42 dagar.
11 §.
För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet
från sin befattning, skall med hans avlöning förhållas på sätt i 12—16 §§
stadgas, så framt icke Kungl. Maj:t finner skäl att för visst fall annorlunda
bestämma.
Vid tjänstledighet förekommande avdrag å avlöningen, tjänstledig hetsavdrag,
äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.
A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna
i följande tabell:
Löne-
klass
A-avdrag
för dag
kronor
B-avdrag
för dag
kronor
Löne-
klass
A-avdrag
för dag
kronor
B-avdrag
för dag
kronor
Löne-
klass
A-avdrag
för dag
kronor
B-avdrag
för dag
kronor
a
0.70
1.40
11
1.80
3.60
22
3.60
7.20
i
0.80
1.60
12
1.90
3.80
23
3.90
7.80
2
0.90
1.80
13
2.00
4.00
24
4.20
8.40
3
1.00
2.00
14
2.10
4.20
25
4.50
9.00
4
1.10
2.20
15
2.20
4.40
26
5.00
10.00
5
1.20
2.40
16
2.40
4.80
27
5.50
11.00
6
1.30
2.60
17
2.60
5.20
28
6.00
12.00
7
1.40
2.80
18
2.80
5.60
29
6.50
13.00
8
1.00
3.50
19
3.00
6.00
30
7.00
14.00
9
1.60
3.20
20
3.20
6.40
31
7.50
15.00
10
1.70
3.40
21
3.40
6.80
32
8.00
16.00
C-avdraget utgöres av samtliga på tjänstledighetstiden belöpande kontanta
avlöningsförmåner. I vad mån extra ordinarie tjänsteman, som har att vidkännas
C-avdrag, skall avstå jämväl övriga med tjänsten förenade avlöningsförmåner,
beror på prövning i den ordning Kungl. Maj:t särskilt bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
31
12 §.
1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrog skall extra ordinarie
tjänsteman
a) vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen
icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han
under ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom ledamot av
riksdagen;
b) vidkännas C-avdrag, där fråga är örn anställning hos riksdagen eller
dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda
vid utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller, jämlikt Kungl. Majits
bemyndigande, av chef för statsdepartement eller av myndighet (kommittéeller
sakkunniguppdrag).
2 morn. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall extra ordinarie
tjänsteman
a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beslällningshavare
i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer
i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken
han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom
landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning
eller landstormsrepetitionsövning;
b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för
konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning
eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan
kurs eller övning, dock högst 12 dagar av ett och samma kalanderår;
c) vidkännas C-avdrag för tid, under vilken han fullgör annan värnpliktstjänstgöring
än i a) sägs.
Angående särskild ersättning till extra ordinarie tjänstemän tor tid,_ under
vilken han åtnjuter tjänstledighet för fullgörande av värnpliktstjänstgöring,
som i c) avses, stadgas i 22 § 3 mom. ^ .
3 mom. Under tjänstledighet för deltagande såsom elev i utbtldningskurs,
vilken anordnas vid försvarsväsendet och vars genomgående av vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet prövas erforderligt för den fackliga
utbildningen, skall extra ordinarie tjänsteman äga åtnjuta oavkortad lön.
4 mom. Då extra ordinarie tjänsteman i andra fall än här ovan under
1—3 morn. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna
paragraf är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.
13 §.
1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten, varav föran
letts
sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra ordinarie tjänsteman
0
a) åtnjuta oavkortad lön intill dess ett år förflutit fran dagen tor olycksfallet;
. .... .
b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver, sa framt ej vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet pu grund av särskilda förhallanden finner anledning
medgiva, att avdrag icke skall äga rum.
Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt allmän lag är atl
hänföra till olycksfall i arbete.
2 mom. Vad i 1 mom. stadgas äger motsvarande tillämpning jamval dar
tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för väld eller annan misshandel
eller han i tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjuk
-
Tjänstledighet
för offentligt
uppdrag
m. m.
Tjänstledighet
till följd
av olycksfall
i tjänsten
m. m.
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 298-
Tjänstledighet
till följd
av sjukdom.
Tjänstledighet
för enskild
angelägenhet.
dom och av sådan anledning åtnjuter tjänstledighet, så ock där han förbjudits
att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning.
Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande
lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam
sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag
skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för såvitt den ej
enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.
14 §.
1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
fall än som avses i 13 § skall extra ordinarie tjänsteman
a) äga uppbära oavkortad lön under högst sju dagar av ett och samma
kalenderår;
b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.
Erfordras på grund av sjukdom tjänstledighet under längre tid än sex månader
av ett och samma kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte,
under längre tid än sex månader i en följd, bestämmer vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet, örn tjänstemannen för tid därutöver skall
vidkännas större avdrag å lönen än här ovan under b) sagts.
Såsom förutsättning för åtnjutande enligt a) här ovan av oavkortad lön
under tjänstledighet för sjukdom skall gälla, att tjänstemannen under sammanlagt
minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie anställning i
statens tjänst.
Oavkortad lön under tjänstledighet för sjukdom enligt vad här stadgats
må ej tillkomma den, som tillika är innehavare av ordinarie beställning och
i sådan egenskap jämlikt 20 § 1 mom. a) militära avlöningsreglementet äger
rätt till dylik förmån.
2 mom. Har extra ordinarie tjänsteman beviljats tjänstledighet för svag
hälsas vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall
han
a) vidkännas B-avdrag under högst 30 dagar av ett och samma kalenderår;
b)
vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
3 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
extra ordinarie tjänsteman
a) vidkännas A-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90
dagar efter förlossningen;
b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
15 §.
Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall extra ordinarie tjänsteman
a) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han idkar studier eller bedriver
arbete, som av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet prövas vara av
betydelse för försvarsväsendet eller för tjänstemannens kompetens för viss
uppgift eller befattning inom försvarsväsendet, dock sammanlagt högst 120
dagar av den tid, varunder han innehar extra ordinarie anställning;
b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan
personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 10 dagar av
ett och samma kalenderår;
Kungl. Majlis proposition nr 298.
33
c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild
angelägenhet av vikt, dock högst 10 dagar av ett och samma kalenderår;
samt
d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.
16 §.
Där extra ordinarie tjänsteman av anledning, som enligt stadgande i 12— Nedsättning
15 §§ medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgörings- ggringiTtjd.
tiden, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari
tjänstgöringstiden nedsatts.
17 §.
Bestämmelserna i 23 § militära avlöningsreglementet angående löneav- Frihetsstraff,
drag för ordinarie beställningshavare vid undergående av arreststraff eller
annat frihetsstraff, vid avstängning från tjänstgöring m. m. gälla i tillämp- göring
liga delar även beträffande extra ordinarie tjänstemän.
18 §.
Kallortstillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förut- Kailortssättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställnings- tlllägg''
havare.
19 §.
1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som erhållit förordnande att såsom Vikariatsvikarie
uppehålla sådan ordinarie beställning inom högre lönegrad, för vil- crsattnlog''
ken lön utgår enligt löneplan Ca, eller att bestrida vikariat å sådan extra
ordinarie tjänst inom högre lönegrad, som i detta reglemente avses, äger
uppbära vikariatsersättning med belopp för dag räknat, motsvarande skillnaden
mellan de i nedanstående tabell angivna beloppen för, å ena sidan,
den lönegrad, till vilken den uppehållna befattningen är hänförd, och, å
andra sidan, den lönegrad den vikarierandes egen tjänst tillhör, dock med
minst 60 öre om dagen:
Lönegrad
nr
Belopp
kronor
Lönegrad
nr
Belopp
kronor
Lönegrad
nr
Belopp
kronor
i
0.60
ii
1.95
21
4.70
2
0.70
12
2.15
22
5.05
3
0.80
13
2.35
23
5.65
4
0.90
14
2.55
24
6.26
5
1.05
15
2.80
25
6.85
6
1.20
16
3.05
26
7.45
7
1.35
17
3.35
27
8.05
8
1.50
18
3.65
28
8.70
9
1.66
19
4.00
29
9.35
10
1.80
20
4.35
30
10.00
2 mom. Vad i 1 mom. stadgas skall, där vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
sådant medgiver, äga motsvarande tillämpning i fråga om
extra ordinarie tjänsteman, vilken, utan att fråga är om vikariat, erhållit
förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på innehavare av
sådan högre befattning, som i sagda moment avses.
3 morn. Förordnas extra ordinarie tjänsteman att såsom vikarie uppehålla
högre ordinarie beställning i andra fall än som i 1 mom. avses, bestämmes
ersättningen av Kungl. Maj:t.
Hiliana till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
Reseersättning
m. m.
Övertids
ersättning.
20 §.
lmom. I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden
gäller för extra ordinarie tjänsteman vad i militära avlöningsreglementet
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser må vara i sådant hänseende stadgat
beträffande ordinarie beställningshavare inom motsvarande lönegrad av
löneplan Ca.
Beträffande felråkningspenningar skola i förekommande fall för extra ordinarie
tjänsteman tillämpas i dylikt hänseende i militära avlöningsreglementet
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser givna stadganden.
2 mom. Därest icke vederbörande centrala förvaltningsmyndighet annorlunda
beslutar, skall vad i 1 mom. föreskrives äga tillämpning jämväl i fråga
örn tjänstgöringstraktamente.
3 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som utan egen ansökning eller därom
uttryckt önskan förflyttats från en stationeringsort till en annan eller
som vid övergång från annan anställning i statens tjänst till extra ordinarie
befattning eller till följd av förordnande att innehava eller uppehålla högre
beställning eller befattning fått annan stationeringsort sig anbefalld och fördenskull
nödgas flytta till annan ort eller som eljest fått sig ålagt att byta
bostad, äger i anledning härav uppbära ersättning för flyttningskostnad enligt
de grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare inom motsvarande
lönegrad av löneplan Ca.
21 §.
1 mom. Där tjänstgöring utöver fastställd arbetstid undantagsvis måste
äga rum, må, i den mån Kungl. Majit så bestämmer, för dylik tjänstgöring å
befattning, tillhörande någon av lönegraderna MEo 1—18, kunna utbetalas
övertidsersättning med nedanstående belopp för timme räknat:
Vid övertids-
Vid övertids-
Vid övertids-
arbete å befatt-
arbete å befatt-
arbete å befatt-
ning inom
Kronor
ning inom
Kronor
ning inom
Kronor
lönegrad
lönegrad
lönegrad
nr
nr
nr
i
1.20
7
1.70
13
2.30
2
1.35
8
1.80
14
2.40
3
1.40
9
1.90
15
2.50
4
1.45
10
2.00
16
2.70
5
1.50
11
2.10
17
2.90
6
1.60
12
2.20
18
3.10
För beräkning av övertidsersättning skall varje timme mellan klockan 22
och 6, varunder övertidsarbete fullgjorts, ävensom varje övertidstimme å sönoch
helgdag samt å påskafton, midsommarafton och julafton räknas såsom
en och en halv timme.
2 mom. Såsom allmänt villkor för utbetalande av övertidsersättning gäller,
att överordnad i varje särskilt lall beordrat eller godkänt arbetets utförande
å tid utöver fastställd arbetstid samt att mot övertidsarbetet svarande
ledighet icke lämpligen kan beredas.
Med fastställd arbetstid förstås den av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
för befattningen eller visst slag av tjänstgöring bestämda tjänstgöringstiden.
3 mom. Närmare bestämmelser rörande tillämpningen av föreskrifterna
i denna paragraf skola, i den mån ej Kungl. Majit meddelat dylika bestämmelser,
utfärdas av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
35
22 §.
1 mom. Gratifikation eller belöning må efter vederbörande centrala förvaltningsmyndighets
bestämmande kunna tilldelas extra ordinarie tjänsteman,
därest medel för sådant ändamål finnas anvisade.
2 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut
av Kungl. Maj:t medgivits må extra ordinarie tjänsteman icke för sin tjänstgöring
åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Maj:t för uppdrag
eller arbete, vilket kan anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning,
anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild gottgörelse.
3 mom. För tid, under vilken extra ordinarie tjänsteman åtnjuter tjänstledighet
på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring som icke är att
hänföra till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning, äger
han uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.
23 §.
Rörligt tillägg utgår till extra ordinarie tjänstemän under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare.
24 §.
1 mom. I fråga örn sjukvård och begravningshjälp, tjänstebostad samt
bränsle och belysning gäller för extra ordinarie tjänstemän vad i militära
avlöningsreglementet jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser finnes i sådant
hänseende föreskrivet beträffande ordinarie beställningshavare inom
motsvarande lönegrader av löneplan Ca.
2 mom. Tillhandahålles extra ordinarie tjänsteman av kronan kost in
natura eller verkställes genom kronans försorg tvätt för hans enskilda räkning,
har tjänstemannen att härför erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen
eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser, som meddelas av
vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
25 §.
1 mom. Extra ordinarie tjänsteman, som enligt av vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet meddelade bestämmelser är pliktig att under tjänstgöring
vara iförd tjänstedräkt (uniform) eller bära tjänstetecken eller vars
tjänstgöring påkallar nyttjandet av särskild. skyddsbeklädnad, äger genom
vederbörande myndighets försorg bekomma för ändamålet erforderliga persedlar
och materialier, antingen med äganderätt, mot särskild ersättning enligt
de i 2 mom. angivna grunderna, eller, där så prövas lämpligt i fråga om
tjänstetecken eller skyddsbeklädnad, såsom lån.
2 mom. Ersättning för utbekomna klädespersedlar eller materialier skall
motsvara myndighetens självkostnadspris. I fråga om tjänsteman, som är
pliktig att under tjänstgöring bära fullständig uniform, skall dock vid ersättningens
bestämmande avdragas ett belopp, motsvarande trettio procent
av självkostnadspriset, vederbörande centrala förvaltningsmyndighet likväl
obetaget att, där särskilda skäl därtill föreligga, medgiva större avdrag, dock
högst femtio procent av självkostnadspriset.
3 mom. Ersättning skall i regel erläggas kontant vid persedlarnas eller
materialiernas utbekommande. Efter av vederbörande myndighet lämnat
medgivande må ersättningen dock kunna erläggas genom avdrag å tjänstemannens
avlöning under viss tid.
A morn- Smärre tjänstetecken samt tillbehör till uniform, såsom gradbeteckningar,
mössmärken och knappar, vilka utlämnats mot ersättning, må,
Ersättning
för särskilt
uppdrag
m. m.
Rörligt
tillägg.
Sjukvård
m. m.
Vissa naturaförmåner.
Tjänstedräkt
m. m.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 298,
efter skälig brukningstid, av myndigheten återinlösas med ett belopp, motsvarande
hälften av den erlagda ersättningen.
5 mom. Till tjänsteman må icke utlämnas persedlar eller materialier i
större omfattning eller av annat slag än som erfordras för hans personliga
bruk i tjänsten. Till ledning vid utlämnandet skall fastställas, vad som för
olika persedlar under skilda tjänstgöringsförhållanden skall anses motsvara
normal brukningstid. Därest persedlarna på grund av olyckshändelse, stöld
eller dylikt förstörts, skadats eller frånhänts tjänstemannen, må utlämning
av ersättningspersedlar kunna äga rum utan hinder därav, att den fastställda
brukningstiden ej tilländalupit.
Vad sålunda stadgas gäller även i fråga örn persedlar och materialier, vilka
utlämnats såsom lån.
3 kap. Extra tjänstemän.
26 §.
Minimiålder
för anställning.
Anställning såsom extra tjänsteman
nått 18 års ålder.
27
kan vinnas endast av den, som upp§•
-
Till extra tjänstemän utgår lön enligt följande löneplan:
Löneplan MEx.
Lönegrad
Löne-
Ort
s g r
u p
P
i
omfattar
klass
A
B
C
D
E
F
G
H
I |
serna nr
Årsil
n, krono
r
1
c. b, a,
C
1,740
1,809
1,878
1,947
2,016
2,085
2,154
2,223
2,292
2
b, a, 1
b
1,806
1,878
1,950
2,022
2,094
2,166
2,238
2,310
2,382
3
a, 1- 2
a
1,872
1,947
2,022
2,097
2,172
2,247
2,322
2,397
2,472
4
1— 3
i
1.938
2,016
2,094
2,172
2,250
2,328
2,406
2,484
2,562
5
2— 4
2
2,070
2,154
2,238
2,322
2,406
2,490
2,574
2,658
2,742
6
3- 5
3
2,202
2,292
2,382
2,472
2,562
2,652
2,742
2,832
2,922
7
4- 6
4
2,334
2,430
2,526
2,622
2,718
2,814
2,910
3,006
3,102
8
5— 7
5
2,466
2,568
2,670
2,772
2,874
2,976
3,078
3,180
3,282
9
6- 8
6
2,601
2,709
2,817
2,925
3,033
3,141
3,249
3,357
3,465
10
7— 9
7
2,739
2,853
2,967
3,081
3,195
3,309
3,423
3,537
3,651
11
8-10
8
2,877
2,997
3,117
3,237
3,357
3,477
3,597
3,717
3,837
12
9-11
9
3,015
3,141
3,267
3,393
3,519
3,645
3.771
3,897
4,023
13
10—12
10
3,153
3,285
3,417
3,549
3,681
3,813
3,945
4,077
4,209
14
11—13
11
3,291
3,429
3,567
3,705
3,843
3,981
4,119
4,257
4,395
15
12—14
12
3,438
3,582
3.726
3,870
4,014
4,158
4,302
4,446
4,590
16
13—15
13
3,680
3,780
3,930
4,080
4,230
4,380
4,530
4,680
4,830
17
14—16
14
3,822
3,978
4,134
4,290
4,446
4,602
4,758
4,914
5,070
18
15—17
15
4,050
4,212
4,374
4,536
4,698
4,860
5,022
5,184
5,346
19
16—18
16
4,278
4,446
4,614
4,782
4,950
5,118
5,286
5,454
5,622
20
17—19
17
4,596
4,773
4,950
5,127
5,304
5,481
5,658
5,835
6,012
21
18—20
18
4,926
5,112
5,298
5,484
5,670
5,856
6,042
6,228
6,414
22
19—21
19
5,256
5,451
5,646
5,841
6,036
6,231
6,426
6,621
6,816
23
20-22
20
5,586
5,793
6,000
6,207
6,414
6,621
6,828
7,035
7,242
24
21-23
21
5,916
6,135
6,354
6,573
6,792
7,011
7,230
7,449
7,668
25
22—24
22
6,300
6,525
6,750
6,975
7,200
7,425
7,650
7,875
8,100
26
23-25
23
6,750
6,975
7,200
7,425
7,650
7,875
8,100
8,325
8,550
27
24-26
24
7,230
7,455
7,680
7,905
8,130
8,355
8,580
8,805
9,030
25
7,725
7,950
8,175
8,400
8,625
8,850
9,075
9,300
9,525
26
8,220
8,445
8,670
8,895
9,120
9,345
9,570
9,795
10,020
IJfc
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
28 §.
37
1 morn. Antalet extra tjänstemän i lönegraderna bestämmes av
vederbörande centrala förvaltningsmyndighet med iakttagande i foreko klasser.
mande fall att sådan tjänsteman må hänföras högst till lönegrad med samma
ordningsnummer som den, vilken blivit fastställd för extra ordinarie tjänstemän
med närmast jämförliga arbetsuppgifter.
Föreligger behov att hänföra extra tjänsteman till högre lönegrad an de
20 e skall, där ej Kungl. Majit bemyndigat vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
att i ärendet besluta, frågan underställas Kungl. Majits prov
Den
löneklnss. enligt vilken lönen skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna
i 29 och 30 §§; inom löneklass bestämmes lönebeloppet etter den
ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hantord.
1 fråga om fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna galler
vad Kungl. Maj :t i sådant hänseende fastställt för ordinarie personal.
2 mom. För extra tjänsteman, vars tjänstgöringstid understiger den, som
gäller för jämförlig extra ordinarie tjänsteman, utgår lönen med ett i 1 erhållande
till den kortare tjänstgöringstiden reducerat belopp.
Lön utgår icke till extra tjänsteman för tid, under vilken arbete ej kan av
vederbörande myndighet beredas honom.
29 §.
1 mom. Vid tillträdandet av extra befattning erhåller tjänsteman lön en
ligt
den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, dar ej tore- klassmpp_
skrifterna i 30 § giva anledning till avvikelse härutinnan. o flyttning.
2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre ar uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre
år till högsta löneklassen inom lönegraden. För sadan löneklassuppflyttnmg
skola i tillämpliga delar gälla de för extra ordinarie tjänstemän i 7 § 3 mom.
givna föreskrifterna.
30 §.
1 mom. Extra tjänsteman, som befordras till extra tjänst inom högre lö- ^eri^^vid
negrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den befordran.
lägre tjänsten senast tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt
för löneklassuppflyftning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock
högst tre år, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört ejler beräknas
hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund
av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 29 § 1 mom. skall hänföras. .
2 mom. övergår extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid till
extra befattning med full tjänstgöring, ankommer på vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet att besluta, i vad mån tjänstemannen av sådan anledning
må hänföras till högre löneklass än som skulle Idiva för honom gällande
vid tillämpning av stadgandet i 29 § 1 mom.
3 mom. Extra tjänsteman, som övergår till annan extra befattning inom
samma lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han i den föregående
tjänsten innehade.
A mom. Extra tjänsteman må icke på grund av bestämmelserna i denna
paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller
för den nya tjänsten.
38
Kungl. Maj.-ts proposition nr 298.
31 §.
Semester. j morn. Extra tjänsteman äger, där ej annat följer av stadgandena i 2
och 3 m°m., ärligen a tid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens
behöriga gang åtnjuta semester under 15 dagar, dock att i fråga om tjänstedr
l h°ogre, lo?e§rad än den 23:e vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
ma utsträcka semestern till högst 25 dagar för år.
Rätt till semester inträder efter det tjänstemannen i statsanställning fullgjort
tjänstgöring sammanlagt minst 180 dagar.
, ''''“t1 16. §,2 ?!?!! 3 m°m- militära avlöningsreglementet stadgas beträffande
ordinarie bestallmngshavares semester skall i tillämpliga delar gälla även
i fråga örn semester för extra tjänsteman.
t ?,"10111'' Fort efd''a tjänsteman, tillhörande sjukvårdspersonalen, skola i
rättdse111 semester idens langd bestämmelserna i 10 § 2 mom. lända till efter
3
morn. Har tjänsteman av annan anledning än i 33 § omförmäles under
sammanlagt mer an 90 dagar av nästföregående kalenderår icke tjänstgjort
ankommer det pa vederbörande myndighet att med hänsyn till föreliggande
s^estofö^de^r^11^11^ ^ma°C^ 1 Vad mån “diskning i tjänstemannens
semester for det löpande kalenderaret skall äga rum.
32 §.
hetsavdrag." faUnW''extr*. tjänsteman åtnjuter tjänstledighet från sin be\
I* mfdha.ns avlöning förhållas på sätt i 33-35 §§ stadgas så
framt icke Kungl. Maj :t finnér skäl att för visst fall annorlunda bestimma
l/sf ga 011\ tjanstledighetsavdrag äga de för extra ordinarie tjänstemän i
ll.§ andra. tredje och fjärde styckena givna bestämmelserna motsvarande
rrgVHand skola beträffande extra tjänsteman, som uppbär fön
kgt,l gFe /niklass an loneklass a, A- och B-avdragen utgöra de beloDD
sorn bestämts för sistnämnda löncklass.
För extra tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras A- och R
avdragen i förhållande till den kortare tjänstgöringstiden
Tjänstledighet
till följd
av olycksfall
i tjänsten
in. m.
33 §.
lott Vid tjänstledighet till följd av olycksfall i tjänsten varav förän
letts sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall extra tjänsteman
olyckåSlet* °avk°rtad lon’ intl11 dess sex månader förflutit från dagen för
, bi. V1dkannas B-avdrag för tid därutöver, så framt ej vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet pa grund av särskilda förhållanden finner anlednmg
medgiva, att avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tilläm
pds.
2 morn. Vad i 1 morn. stadgas äger motsvarande tillämpning, där extra
tjänstemän åtnjuter tjänstledighet eller förbjudits att tjänstgöra av anledning,
varom förmärs i 13 § 2 mom.
34 §''
heltin1följd ^i°^''oo\ld tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra
av sjukdom lan an i 33 § avses skall extra tjänsteman
m. rn. a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst sex månader av ett och samma
kalenderår eller vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, under högst sex
manader i en följd;
Kungl. Maj:ts proposition nr 298-
39
b) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
2 mom. Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd skall kvinnlig
extra tjänsteman
a) vidkännas B-avdrag under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90
dagar efter förlossningen;
h) vidkännas C-avdrag för tid därutöver.
35 §.
Har extra tjänsteman erhållit tjänstledighet av annan anledning än i 33
och 34 §§ omförmäles, skall han under tiden vidkännas C-avdrag.
36 §.
Kallortstillägg utgår till extra tjänsteman under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare. För
tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid reduceras kallortstillägget till
hälften av eljest utgående belopp.
37 §.
Extra tjänsteman, som erhåller förordnande att såsom vikarie uppehålla
sådan ordinarie beställning inom högre lönegrad, för vilken lön utgår enligt
löneplan Ca, eller att bestrida vikariat å sådan extra ordinarie tjänst inom
högre lönegrad, som i detta reglemente avses, äger uppbära den vikariatsersättning,
som jämlikt bestämmelserna i 19 § 1 mom. skulle hava tillkommit
honom, därest han varit extra ordinarie tjänsteman inom lönegrad, motsvarande
den han tillhör.
38 §.
I fråga om ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, tjänstg
öring straktamente samt övertidsersättning gäller för extra tjänstemän vad
i 20 och 21 §§ i sådant hänseende föreskrivits för extra ordinarie tjänstemän
inom motsvarande lönegrader.
39 §.
Rörligt tillägg utgår till extra tjänstemän under samma förutsättningar
och enligt samma grunder, som gälla för ordinarie beställningshavare.
40 §.
1 mom. I fråga om sjukvård, tjänstebostad, bränsle, betsning och
tjänstedråkt samt vissa naturaförmåner gäller för extra tjänstemän vad i
24 och 25 §§ finnes i sådant hänseende föreskrivet beträffande extra ordinarie
tjänstemän inom motsvarande lönegrader.
2 mom. Avlider extra tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp av 400 kronor. I nämnda belopp skall den
vid dödsfall till följd av olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning
utgående begravningshjälpen anses inbegripen.
Tjänstledighet
av annan
anledning. t
Kallorts
tillägg.
Vikari atsersättning.
Vissa särskilda
ersättningar.
Rörligt
tillägg.
Sjnkvärd,
begravningshjälp
m. m.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 298
2 avd. Övriga icke-ordinarie tjänstemän.
41 §.
Innehavare 1 morn. Beträffande innehavare av arvodesbefattning, avsedd att bestriav
vissa <jas av pensionerad militär personal, skola gälla de avlöningsföreskrifter, som
fattainw 1 särskild ordning meddelas. .... .... , „ .
fattningar. g mom_ För annan icke-ordinarie tjänstemän, vars avlöning utgår i
form av arvode med av Kungl. Majit fastställt belopp, meddelar Kungl.
Majit de särskilda avlöningsföreskrifter, som må erfordras, där ej för visst
fall Kungl. Majit överlåter åt vederbörande centrala förvaltningsmyndighet
att utfärda sådana föreskrifter. ..... .... . 0
Har jämlikt stadgandet i nästföregående stycke beslutats, att i 1 avd. 2
eller 3 kap. detta reglemente meddelad bestämmelse skall äga motsvarande
tillämpning å tjänsteman, som i detta moment avses, fastställas tillika, dar
så erfordras, den lönegrad och den löneklass, som tjänstemannen skal
anses tillhöra.
42 §.
Tillfällig
personal
m. fl.
tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 298
41
Bilaga till militära icke-ordinariereglemenlel.
TJänstelörteckning.
Löne-
Extra ordinarie befattningar vid
graci
lantförsvaret
sjöförsvaret
flygvapnet
1
2
Skrivbiträde
Skrivbiträde
I —
Skrivbiträde
Telefonvakt av 2:a
klass vid flottilj
(flygkrigsskolan)
3
4
Biträdande husmoder
Biträdande köksförestånder- ska, tillika överkokerska
Hushållerska
Kontorsbiträde
Telefonvakt av Ira klass
Tvättförestånderska vid sjuk- hus
Biträdande husmoder
Kontorsbiträde
Kontorsvakt
Sjukbesökare
Tandläkarbiträde
Biträdande husmoder
Kontorsbiträde
5
Assistentsköterska
Eldare av 2:a klass
Fodermarsk
Förrådsman
Vaktmästare
Arbetsförestånderska
Eldare av 2:a klass
Eldare av 2:a klass
Förrådsman
Vaktmästare
6
Automobilförare vid garni- sonssjukhus
Eldare av l:a klass
Garageförman vid krigsskolan
Husmoder av 2:a klass
Köksförestånderska av 2:a
klass
Maskinist vid krigsskolan
Tillsyningsman
Eldare av lia klass
Husmoder av 2:a klass
Husmoder av 2:a
klass
7
Förrådsvaktmästare
Förste vaktmästare
Garageförman vid intenden- turförråd
Kanslibiträde
Laboratoriebiträde
Maskinist vid arméförvalt- ningens ämbetshus
Montör
Operationssköterska
Röntgensköterska
Sjuksköterska
Stallföreståndare
Tvättföreståndare av 2:a klass
Förman av lia klass vid förråd
och matinrättningar
Kanslibiträde
Laboratoriebiträde
Maskinist vid värme- och
kraftanläggningen vid
Kungsholms fort
Operationssköterska
Röntgensköterska
Sjuksköterska
Kanslibiträde
Sjuksköterska
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 298.
4
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 298,
Löne-
grad
Extra ordinarie befattningar vid
lantförsvaret
sjöförsvaret
flygvapnet
8
Biträdande maskinist vid vat- tenverket i Boden
Husmoder av lia klass
Kontorist
Köksförestånderska av l:a
klass
Skogvaktare av 2:a klass
Trädgårdsmästare
Husmoder av l:a klass
Kontorist
Köksförestånderska
Maskinist av 2:a klass
Fotograf
Husmoder av lia
klass
Kontorist
9
Husmoder vid sjukhus
Poliskonstapel
Skogvaktare av l:a klass
Tvättföreståndare av l:a klass
Husmoder vid sjukhus
Poliskonstapel
10
Arbetsförman av 2:a klass
Förste kontorist
Arbetsförman av 2: a klass
Förste kontorist
Arbetsförman av 2:a
klass
Förste kontorist
11
Arbetsförman av 2:a klass vid
truppförbands intendentur- verkstad
Kassör vid arméns centrala
beklädnadsverkstad
Ritare av 2:a klass
Ritare av 2:a klass
Ritare av 2:a klass
12
Arbetsförman av l:a klass
Förste montör
Maskinist vid vattenverken i
Boden och Karlsborg samt
vid intendenturförråd
Arbetsförman av lia klass
Fartygsbefälhavare
Arbetsförman av lia
klass
13
Kontorsskrivare av 2:a klass
Kontorsskrivare av 2:a klass
Kontorsskrivare av
2:a klass
14
Mästare
Mästare
Mästare
15
Kontorsskrivare av lia klass
Laborant
Ritare av l:a klass
Kontorsskrivare av lia klass
Laborant
Ritare av lia klass
Kontorsskrivare av
lia klass
Ritare av lia klass
16
Avdelningschef vid intenden- turförråds bageriavdelning
Verkmästare av 2:a klass
—
17
—
Kontorsföreståndare vid in- genjördepartementet vid ör- logsvarvet i Stockholm
—r
18
Konstruktör av 3:e klass
Konstruktör av 3:e klass
Kontorsföreståndare vid ma- rinförvaltningens ingenjör- avdelning
Kontorsföreståndare vid in- genjördepartementet vid ör- logsvarvet i Karlskrona
Verkmästare av lia klass
Konstruktör av 3:e
klass
19
—
—
—
20
—
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 298.
43
Löne-
grad
Extra ordinarie befattningar vid
lantförsvaret
sjöförsvaret
flygvapnet
21
Konstruktör av 2:a klass
Konstruktör av 2:a klass
Konstruktör av
klass
2:a
22
—
—
—
23
—
Experimentingenjör
—
24
Konstruktör av lia klass
Konstruktör av l:a klass
Konstruktör av
klass
l:a
25
—
—
—
26
Ritkontorsföreståndare vid in- genjördepartementet vid ör- logsvarvet i Karlskrona
Verkstadsföreståndare vid ar- tilleridepartementet vid ör- logsvarvet i Karlskrona
Verkstadsingenjör vid torped- och mindepartementet vid
örlogsvarvet i Karlskrona
27
—
—
—
28
—
—
—
29
—
—
—
30
—
—
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1939:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshav s. 10 i texten
- SU 1939:256 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till löneplaner för extra ordinarie tjänstemän m. fl. icke-ordinarie befattningshavare vid försv s. 1 i texten