Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

1939-01-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:30, Angående bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till uppförande

av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund; given Stockholms

slott den 12 januari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 januari 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson,

Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg:

Under punkten 86 i 1939 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad

för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

beräkna för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Jag tillåter mig att nu ånyo anmäla förevarande ärende.

För att undervisningen vid de medicinska fakulteterna skall kunna bedrivas

på tillfredsställande sätt, måste fakulteterna hava tillgång till sjukvårdsanstalter,

där det kliniska arbetet kan försiggå. Den sjukvårdsinrättning,

där den kliniska undervisningen vid medicinska fakulteten i Lund

äger rum, tillhör Malmöhus läns landsting. Lunds universitet har för sin

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 30.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

del upplåtit det område, Paradislyekan, där Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

(lasarettet i Lund) är beläget. Kungl. Majit medgav år 1912, att visst

område finge från biskopsbostället Helgonagård nr 1 avsöndras, att av

Malmöhus läns landsting innehavas under nyttjanderätt, så länge det upplåtna

området användes för utvidgning av länets sjukvårdsinrättningar

samt under förutsättning, bland annat, att sjukvårdsinrättningarna stöde

till förfogande för erforderlig klinisk undervisning.

Sedan lång tid tillbaka har staten lämnat landstinget ekonomiskt stöd

för sjukvårdsinrättningarnas uppehållande. Bidrag hava av statsmedel utgått

ej blott till driftkostnaderna utan även till byggnadskostnad^’ och

för anskaffning av viss apparatur. Vad byggnadskostnaderna beträffa, anvisades

sålunda redan år 1854 ett bidrag av 10,000 riksdaler banko till

täckande av uppkommen skuld för nybyggnader. Ett anslag av högst

256,000 kronor beviljades vidare av 1901 års riksdag för bestridande av

kostnaderna för vissa nybyggnads- och ändringsarbeten, att användas i

den mån motsvarande belopp av ett utav landstinget beviljat anslag toges

i anspråk för ändamålet i fråga.

Därefter hava vid upprepade tillfällen anslag av riksdagen lämnats till

bestridande av hälften av de för vissa byggnadsföretag beräknade kostnaderna.

Av 1914 års riksdag beviljades sålunda 812,000 kronor till uppförandet

av en obstetrisk-gynekologisk klinik, en medicinsk klinik samt en

ångcentral m. m., av 1916 års riksdag 296,000 kronor till en byggnad, innehållande

polikliniklokaler, röntgenavdelning m. m., av 1925 års riksdag

142,930 kronor till påbyggnad av pediatriska kliniken, av 1927 års riksdag

i runt tal 1,476,400 kronor till uppförande av en ortopedisk klinik och en

öronklinik, köksbyggnad m. m. samt av 1931 och 1933 års riksdagar sammanlagt

i runt tal 42,600 kronor för ett filmarkiv m. m.

I proposition nr 98/1937 förelädes riksdagen förslag angående ändrade

grunder för statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Detta förslag, som i huvudsak vann riksdagens bifall (skrivelse nr 399),

avsåg allenast reglering av grunderna för bidrag till driftkostnader. I fråga

örn statsbidrag till byggnader intog jag enligt nämnda proposition den

ståndpunkten, att staten icke borde på förhand binda sig för en viss andel

i ifrågakommande anläggningskostnader utan prövning i detta avseende

ske från fall till fall. Jag tillfogade emellertid, att enligt min mening den

under senare tid tillämpade fördelningsgrunden, enligt vilken staten och

landstinget normalt burit hälften vardera av kostnaderna, förefölle mig

skälig.

Den till prövning nu föreliggande frågan avser uppförandet av en nybyggnad

för ögonkliniken vid Lunds lasarett. Kliniken är inrymd i en av

landstinget år 1882 uppförd byggnad, vilken emellertid från början icke

avsetts för undervisningsändamål.

I skrivelse den 31 augusti 1932 angav statens orga nisa tionsnämn d — i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

anslutning till nämnden givet uppdrag att upprätta en plan för statens

byggnadsverksamhet under den närmast kommande tioårsperioden — de

byggnadsföretag, för vilkas utförande eller påbörjande medel enligt nämndens

mening borde upptagas redan å riksstaten för budgetåret 1933/34.

Då lokalförhållandena vid ögonkliniken i Lund visat sig vara otillfredsställande

i åtskilliga avseenden, förordade organisationsnämnden, att ett

belopp av 100,000 kronor skulle äskas av riksdagen för klinikens utvidgning.

Det av organisationsnämnden avsedda om- och tillbyggnadsförslaget

innefattade dels ändrings- och reparationsarbeten inom klinikens nuvarande

byggnad, dels ock uppförande av en tillbyggnad till densamma. Organisationsnämndens

förslag baserade sig på ett byggnadsprojekt, som utformats

av en av Malmöhus läns landsting för ändamålet tillsatt kommitté.

I sitt sedermera avgivna betänkande av den 25 oktober 1932 med

plan för statens byggnadsverksamhet under närmast kommande tioårsperiod

anförde nämnden bland annat, att ögonklinikens lokaler vore mycket

trånga, delvis också mörka och i hygieniskt avseende otillfredsställande.

Vissa delar av kliniken, exempelvis operationssalen, gjorde intryck av provisorium.

En förbättring av lokalerna syntes nämnden nödvändig.

Under remissbehandlingen av organisationsnämndens skrivelse av den

31 augusti 1932 upplystes, att förslaget om klinikens örn- och tillbyggnad

ytterligare bearbetats och utvidgats efter det att nämnden tagit del av detsamma,

varefter förslaget inlämnats till landstinget. Landstingets förvaltningsutskott

förordade ytterligare utredning. Medicinska fakulteten vid

Lunds universitet framhöll, att det av organisationsnämnden beräknade

anslagsbeloppet allenast skulle förslå för en första och fristående etapp av

arbetet, nämligen för tillbyggnaden, medan för modernisering av ögonkliniken

i övrigt ytterligare medel bleve erforderliga. Byggnadsstyrelsen beräknade

för sin del de sammanlagda kostnaderna för om- och tillbyggnad

av kliniken till 354,600 kronor.

Sedan Kungl. Majit härefter anbefallt byggnadsstyrelsen att verkställa

förnyad utredning i ärendet och i samband därmed upptaga förhandlingar

med Malmöhus läns förvaltningsutskott rörande den ifrågasatta om- och

tillbyggnaden av ögonkliniken, anmälde byggnadsstyrelsen i skrivelse den

5 juli 1933, att, enär landstinget av olika anledningar icke ansett sig kunna

taga slutlig ställning till förevarande byggnadsfråga, förutsättningar fortfarande

saknades för verkställande av ytterligare utredning i ärendet.

I skrivelse den 26 februari 1938 har Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott

anmält, att landstinget år 1937 som bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund beviljat ett anslag av 364,000 kronor,

att utgå under förutsättning att lika stort belopp anvisades av statsmedel

för samma ändamål. Förvaltningsutskottet har erinrat, att detta beslut

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

föregåtts av omfattande utredningar, avseende såväl ombyggnad av den

nuvarande byggnaden för ögonkliniken som en nybyggnad för densamma.

Utredningarna hade utvisat behovet av att en nybyggnad komme till stånd

för ögonkliniken, vars nuvarande lokaler vid sådant förhållande skulle övertagas

av lasarettets venerologiska avdelning.

Vid ärendets behandling förelåg ett uttalande av överläkaren vid ögonkliniken,

professorn Sven Larsson, vilken anförde bland annat följande:

Ögonkliniken hade sedan mycket lång tid ansetts bristfällig. Krav på

dess ombyggnad hade framställts upprepade gånger sedan år 1927. Den

föregående överläkaren, professorn Ask, hade också år 1928 framhållit svårigheten

för överläkaren att bära ansvaret för sjukvården med de redan då

omoderna lokalerna och ytterst bristfälliga hygieniska anordningarna. I en

skrivelse år 1932 från direktionen för lasarettet till Malmöhus läns landsting

hade påtalats ögonklinikens ytterst otidsenliga och sjukhushygieniskt

otillfredsställande skick och anslag begärts för om- och tillbyggnad. Landstinget

hade emellertid beslutit, att frågan skulle uppskjutas.

Ingenting hade sedan åtgjorts för klinikens förbättrande. Förfallet hade

fortskridit och kliniken torde för närvarande utan tvivel vara landets sämst

utrustade vårdavdelning för ögonsjuka. Överhuvudtaget torde i vårt land

icke kunna uppvisas en sjukavdelning, som vore sämre rustad för kirurgisk

verksamhet än ögonkliniken vid lasarettet i Lund.

Bland de allra mest framträdande bristerna nämndes följande.

Rummen vore till stor del norrum med mycket dåligt ljus och för små

i förhållande till beläggningen (luftkuben per säng hade uträknats till 17

kubikmeter, under det att vid militärsjukhusen fordrades 25 kubikmeter

per säng). Inga tvättrum funnes för patienterna, inga tvättställ på toaletterna.

Ej heller för personalen funnes tvättställ på sjukavdelningarna. Inga

innanfönster funnes. Vintertid kunde de sängar, som vore närmast fönstren,

ej beläggas på grund av det starka draget. Rörledningarna vore otäta, och

fuktfläckar uppträdde här och var på väggarna. Ställvis vore golvunderlagen

uppruttna.

Operationsavdelningen utgjordes av ett enda rum, utan steriliseringsrum,

utan förbandsrum och utan väntrum för patienter, som skulle opereras.

Ytinnehållet för operationsavdelningen vore 27 kvadratmeter. Som

jämförelse kunde anföras, att för det projekterade Södersjukhuset i Stockholm,

som skulle rymma endast % av antalet patienter vid Lundakliniken,

beräknats en operationsavdelning om cirka 80 kvadratmeter. Det nybyggda

Karolinska sjukhuset i Stockholm, som skulle rymma % flera patienter än

Lundakliniken, upptoge en operationsavdelning om cirka 230 kvadratmeter.

Undersökningsrummen vore otillräckliga och för trånga. Poliklinikens

och den slutna sjukvårdens patienter måste undersökas i samma rum, vilket

innebure risk för smitta av de inneliggande.

Källarrummen, som nu delvis måste användas till isoleringsrum, vore

belägna under markytan. De vore fuktiga och illa belysta.

Inga laboratorier funnes inredda.

Personalrummen, som delvis vore belägna på vinden, vore ytterst ohygieniska

och sköljrummen vore otidsenliga och osnygga; de måste delvis

användas även till förbandsrum.

Hela sjukavdelningens aspekt med dess förfall och dåliga hygien vore

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 30.

sådan, att den vare sig hos patienter eller personal inb jode till upprätthållandet

av snygghet och god hygienisk ordning. Det erbjöde därför för

personalen särskilt stora svårigheter och mycken möda att söka tillfredsställa

hygienens mest rimliga krav.

I all synnerhet bleve dessa bristfälliga hygieniska förhållanden kännbara

på en sjukhusavdelning, där ögonsjuka skulle vårdas. Klientelet utgjordes

nämligen till en ej ringa del av barn och åldringar, vilka vore särskilt mottagliga

för infektion. Vidare vistades ögonavdelningars patienter till största

delen uppe och bomme därför lättare i kontakt med varandra än vad fallet

vore vid de flesta andra vårdavdelningar. Endast goda hygieniska förhållanden,

goda isoleringsmöjligheter och ett litet antal patienter i varje

rum kunde förebygga ett onödigt stort insjuknande i tillfälligt uppträdande

inf ektionss j ukdomar.

Det hade också visat sig, att ett påfallande stort antal patienter vid ögonkliniken

i Lund insjuknat i förkylningssjukdomar och infektioner. Sålunda

hade under tiden januari—maj 1937 var sjätte patient insjuknat i en infektionssjukdom

utan samband med den ögonåkomma, för vilken patienten

intagits å ögonkliniken.

En mindre renovering av ögonkliniken kunde icke bliva tillfyllest. Endast

en mycket ringa del av olägenheterna kunde därigenom avhjälpas.

En något mera genomgripande renovering med delvis ombyggnad torde

knappast heller vara tillrådlig, då frågan om hela lasarettets framtida förläggning

till norra sjukhusområdet vore aktuell.

Av samma anledning vore en fullständig ombyggnad av den gamla kliniken

mindre lycklig. Ej heller kunde en dylik ombyggnad på ett i alla

avseenden fullt tillfredsställande sätt fylla de krav, som ställdes på en

modern ögonklinik och undervisningsanstalt i oftalmiatrik. I varje fall

kunde den icke i alla avseenden bliva jämförlig med ett nybyggnadsförslag.

Renoveringsförslagen kunde nämligen endast i viss mån förbättra de

hygieniska förhållandena. Ögonavdelningens behov som undervisningsklinik

bleve därigenom ej på minsta vis tillgodosedda.

Förvaltningsutskottet har i förutnämnda skrivelse — med överlämnande

av ritningar, program och kostnadsberäkningar — hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nybyggnad för ögonkliniken bevilja

ett anslag av 364,000 kronor. Av handlingarna framgår, att byggnaden

enligt landstingets beslut skall uppföras i huvudsaklig överensstämmelse

med nämnda ritningar och program.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 4 oktober 1938 anfört, att styrelsen

haft en del avsevärda erinringar att ur planteknisk synpunkt framställa

beträffande det föreliggande förslaget och därför låtit vederbörande verkställa

en omarbetning av detsamma. Mot det omarbetade förslaget, framställt

å sju den 28 september 1938 dagtecknade ritningar, hade styrelsen

i huvudsak icke något att erinra. Genomförandet av det omarbetade förslaget

syntes draga samma kostnad, 728,000 kronor, som den tidigare

ifrågasatta byggnaden. Byggnadens förläggning syntes byggnadsstyrelsen

med hänsyn till den tidigare upprättade generalplanen för lasarettets utbyggnad

vara lämplig.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr SO.

Av handlingarna i ärendet framgår, att den av landstinget för ändamålet

tillsatta utredningskommittén godkänt de nya ritningarna.

Kostnaderna, för nybyggnaden, avsedd att inrymma omkring 40 vårdplatser,

ställa sig på följande sätt:

Byggnadskostnad, inklusive målning.................. kronor 435,000

Värme-, ventilations- och sanitärteknisk installation .... » 160,465

Elektrisk installation ............................... » 100,238

Lednings- och förbindelsekulvert .................... » 10,000

Planering ......................................... » 3,297

Arkitektarvode .................................... » 19,000

Summa kronor 728,000.

Byggnaden är avsedd att förläggas omedelbart öster örn den ortopediska

avdelningen och uppföras i, förutom källarvåning, tre våningar.

I källarvåningen skola förläggas intagningsbad, förråd för patienternas

kläder, centralförråd, fotolaboratorium, djurlaboratorium samt diverse förrådsrum

m. m.

Bottenvåningen skall i sin västra del inrymma poliklinisk avdelning med

vänthall, undersökningsrum och polikliniskt operationsrum jämte tillhörande

biutrymmen, förlagda å båda sidor örn de centralt belägna mörkrummen.

I anslutning till vänthallen skall en trappa leda till källarvåningens

intagningsbad, vilket skall hava förbindelse med den i byggnadens mitt belägna

huvudtrappan och entrén till sjukhusets samtliga våningar med undantag

av den polikliniska avdelningen, vilken skall utrustas med en särskild

ingång. I bottenvåningen förlägges kapprum för studerande och patienter

till professorns mottagning, väntplats för kliniska patienter, rum för

den kliniska undersökningen och för en underläkare, professorns mottagnings-

och arbetsrum, föreläsningssal, bibliotek och laboratorier.

Våningen 1 trappa upp skall innehålla rum för 23 patienter, varav fem

å enskild avdelning, ett isoleringsrum, ett dagrum, jourrum för läkare och

sköterskor samt serverings-, vakt- och sköljrum, toaletter, bad- och förrådsrum.

I våningen 2 trappor upp förläggas rum för 21 patienter, ett isoleringsrum,

ett dagrum samt serverings-, vakt- och sköljrum, toaletter, bad- och

förrådsrum ävensom en operationsavdelning, omfattande en större och en

mindre operationssal med steriliseringsrum m. fl. utrymmen.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 5 december 1938 förklarat sig icke

hava något att erinra mot det nu föreliggande, omarbetade förslaget.

Medicinska fakulteten och större akademiska konsistoriet vid universitetet

i Lund samt kanslern för rikets universitet hava i yttranden respektive

den 15 december, den 15 december och den 29 december 1938 tillstyrkt det

föreliggande byggnadsförslag^. Fakulteten har vitsordat det ytterst trängande

behovet av en ny ögonklinik, detta ur såväl sjukvårdens som forskningens

och undervisningens synpunkt.

- - ■ ......

I en till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria har professorn

Sven Larsson särskilt framhållit ögonklinikens brister sam undervisningsanstalt

och som vetenskaplig institution.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

Ingen föreläsningssal funnes. Den teoretiska undervisningen skedde i ett

behandlingsrum, vilket självfallet innebure stora olägenheter. Rummets

storlek vore otillräcklig (5.40 X 5.50 meter).

Då den praktiska undervisningen som sig borde till huvudsaklig del vore

förlagd till polikliniken och denna redan för det löpande sjukvårdsarbetet

hade alldeles otillräckliga lokaler, insåges lätt dc stora svårigheterna att

här bedriva en effektiv undervisning. Endast halva antalet studenter kunde

på en gång få deltaga i arbetet vid polikliniken, ehuru patientmaterialet

vore tillräckligt för att låta hela antalet studenter (= 15) dagligen få draga

nytta av detsamma. Icke ens med den nuvarande ordnmgen, då skiftesvis

varannan dag halva antalet studenter deltoge i poliklinikarbetet, vore det

möjligt att få tillräckligt med undersökningsplatser. Det vöre uppenbart,

att undervisningen härav bleve i hög grad lidande. En väsentlig utökning

av polikliniken vore därför ett trängande önskemål.

Redan tidigare hade framhållits ögonklinikens bristfälliga hygieniska

anordningar. Det vore självfallet föga lyckligt att låta studenterna få en

så felaktig uppfattning om en sjukvårdsavdelnings hygieniska krav. Denna

borde i sin egenskap av undervisningsklinik vara förebildlig även i hygieniskt

hänseende.

Professorn i ämnet vore inhyst i ett f. d. laboratorium. Något undersökningsrum

funnes icke till hans disposition, varför han icke kunde förlägga

sin läkarverksamhet till ögonklinikens lokaler. Detta vore ju önskvärt, da

professorn härigenom bleve mera tillgänglig för studenter och läkare, som

här skulle få sin utbildning.

Det vetenskapliga arbetet vore till ytterlighet försvårat, då inga laboratorier

funnes.

Ögonklinikens storlek: Den nuvarande ögonkliniken innehölle 60 vårdplatser.

Den planerade nya ögonkliniken vore beräknad för 39 allmänna

platser och fem enskilda. Den betydande nedskärningen motiverades av

att kringliggande län och sjukvårdsområden inrättat eller komme att inrätta

egna ögonsjukvårdsavdelningar. Malmöhus län, exklusive Malmö stad

och Hälsingborg, samt Kronobergs län omfattade omkring 463,000 innevånare,

vilka komme att utgöra befolkningsunderlaget för ögonkliniken

i Lund. Enligt tidigare utredningar behövdes åtta vårdplatser på 100,000

personer. Sannolikt vore dock behovet något större. Ögonkliniken i Lund

borde enligt denna beräkning omfatta minst 37 vårdplatser. Erfarenheten

hade lärt, att universitetsklinikerna med sina stora tekniska resurser och

sitt anseende besöktes av ett icke ringa antal patienter från andra län. Vid

den planerade ögonkliniken i Lund stöde högst sju vårdplatser till förfogande

för patienter från andra håll än det beräknade sjukvårdsområdet, en

i jämförelse med andra universitetskliniker påfallande lag siffra.

För undervisning av studenter och icke minst för utbildningen av ögonläkare

vore självfallet patientmaterialets tillräckliga storlek av största vikt.

Den nu planerade ögonkliniken syntes på ett mycket lyckligt sätt tillfredsställa

både de krav, som vöre beroende på befolkningsunderlagets storlek,

och de krav, undervisning och utbildning uppställde.

Möblering och vetenskaplig utrustning komme givetvis att delvis behöva

nyanskaffas. I den män undervisningen därav vore i behov, komme medel

därtill att begäras av staten.

Föreläsningssalens inredning och utrustning med undervisningsmaterial

(skioptikon och dylikt) samt laboratoriernas utrustning komme därvid

i fråga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

Övrig utrustning för poliklinik och klinik folie, vad instrumentell utrustning

och möblering beträffade, utom ramen för undervisningen. Att därtill

begära statsmedel syntes därför icke böra ifrågakomma.

I detta sammanhang bör erinras, att statens sjukvårdskommitté i dess

den 17 maj 1934 avlämnade betänkande angående den slutna kroppssjukvården

i riket jämte vissa därmed sammanhängande spörsmål framlade

förslag till plan för ögonsjukvårdens ordnande i riket. Kommittén tänkte

sig, att samarbete skulle beträffande ögonkliniken i Lund äga rum med Kristianstads

och Kronobergs samt eventuellt Hallands läns landsting. Kommittén

räknade med ett vårdplatsbehov, motsvarande en vårdplats per

13,000 invånare. Kommittén erinrade, att förslag framställts örn inrättande

av en ögonavdelning vid lasarettet i Hälsingborg samt anförde, att detta

spörsmål dock icke borde få förhindra eller fördröja lösandet av Lundaklinikens

byggnadsfråga. Uppenbarligen borde dock, yttrade kommittén, en

reduktion av Lundaklinikens platsantal tagas under övervägande, därest

en ögonavdelning i Hälsingborg ansåges böra komma till stånd under den

närmaste framtiden. Kommittén hade icke ansett sig böra förorda statsbidrag

till ögonsjukvårdens utbyggande. Då emellertid frågan örn nya lokaler

för ögonkliniken i Lund i hög grad måste anses vara en undervisningsfråga

och staten tidigare plägat bidraga till byggnadskostnadernas täckande,

torde även med ett godtagande av kommitténs ståndpunkt rörande

frågan, huruvida staten borde medverka till ögonsjukvårdens utbyggande,

hinder icke föreligga för att låta jämväl nu ifrågasatta sjukhusbyggnad

komma i åtnjutande av statsbidrag.

Omnämnas må, att enligt av kommittén anförd statistik vid ögonkliniken

i Lund år 1929 intogos 840 patienter, varav 381 hade sin hemort i

Malmöhus län (utom Malmö stad). Av de återstående patienterna härstammade

3 från Malmö stad, 117 från Kronobergs län, 133 från Kristianstads

län, 80 från Blekinge län och 126 från andra län.

Det av sjukvårdskommittén berörda förslaget örn inrättandet av en

ögonavdelning vid lasarettet i Hälsingborg har enligt lämnad uppgift hittills

icke blivit realiserat.

Sedan sjukvårdskommittén avgivit nämnda betänkande, enades enligt

den nu föreliggande utredningen förvaltningsutskotten vid Malmöhus,

Kristianstads och Kronobergs läns landsting om ett förslag till avtal rörande

samorganisation för ögonkliniken vid Lunds lasarett. År 1935 biföllo

Malmöhus och Kronobergs läns landsting förslaget, varemot Kristianstads

läns landsting beslöt att icke biträda detsamma.

De mycket otillfredsställande lokalförhållandena vid Lunda-lasarettets

ögonklinik påkalla en snar lösning av lokalfrågan. Alltsedan ögonklinikens

tillkomst år 1882 har den byggnad, vari kliniken är inrymd, icke undergått

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

några väsentligare moderniseringar. Byggnaden var icke heller ursprungligen

avsedd för undervisningsändamål och är därför även i detta avseende

behäftad med iögonenfallande brister. Jag har närmare tagit del av förhållandena

på ort och ställe och har därvid vunnit visshet örn att kliniken,

vad lokalerna beträffar, befinner sig i ett bekymmersamt läge. Såväl i

hygieniskt hänseende som ur läkarutbildningens synpunkt uppfylla de nuvarande

lokalerna icke de krav, som måste ställas på ett sjukhus av detta

slag.

Såsom målsman för den medicinska undervisningen har staten ett starkt

intresse av att institutionen är tjänlig för undervisningsändamål. Bristerna

i den nuvarande byggnaden äro icke minst ur denna synpunkt av den art,

att en tillfredsställande lösning av lokalfrågan erhålles endast genom en

nybyggnad för kliniken. Nybyggnaden har beräknats inrymma 44 vårdplatser

mot nu 60. Ett mindre antal vårdplatser än det föreslagna synes

icke vara att förorda ur undervisningssynpunkt. Emot det av de hörda

myndigheterna tillstyrkta nybyggnadsförslaget har jag icke funnit anledning

till erinran, ej heller emot de uppgjorda kostnadsberäkningarna, vilka

sluta på ett belopp av 728,000 kronor. Anmärkas må, att förevarande byggnadsföretag,

enligt vad under hand inhämtats, icke påverkar det förslag,

som kommer att framläggas av de av mig jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående universitetets

i Lund behov av tomtmark och därmed sammanhängande frågor.

I likhet med vad som tidigare skett beträffande andra byggnadsföretag

vid Lunds lasarett torde staten böra deltaga i kostnaderna för ifrågavarande

byggnad. Att staten härvid bidrager med hälften av de beräknade byggnadskostnaderna,

alltså med 864,000 kronor, förefaller skäligt med hänsyn

till arten av det med byggnadsföretaget förknippade statsintresset och

överensstämmer jämväl med de principer för kostnadsfördelningen, som

under närmare fyrtio år tillämpats. För nästa budgetår torde det dock vara

tillfyllest, örn ett belopp av 200,000 kronor ställes till landstingets förfogande

såsom bidrag till byggnadsföretagets igångsättande. Med beviljande

av anslag till återstående byggnadskostnad^- bör anstå till budgetåret

1940/41.

Enligt vad av det föregående framgår, kunna i samband med de nya lokalernas

ianspråktagande önskemål komma att framställas angående statsbidrag

till viss för undervisningen erforderlig utrustning. Då emellertid,

enligt vad under hand upplysts, den nuvarande utrustningen är i stort sett

tillfredsställande och endast behöver i vissa hänseenden kompletteras, synes

det vara att förvänta, att eventuella anslagskrav för ifrågavarande ändamål

komma att stanna vid förhållandevis blygsamma belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av

nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårds
Bihang

till riksdagens protokoll 19S9. 1 sami. Nr 30.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

inrättningar i Lund, i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda, den 28 september 1938 dagtecknade ritningar,

för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 200,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

Stockholm 1939, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

390085

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1939:8 Utlåtande angående regleringen för hudgetåret 193914.0 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 51 i texten