Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden

1939-01-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:31, Angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 31

1

Nr 31.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder till

stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden; given

Stockholms slott den 4 januari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:
1938

års fodersädsskörd har blivit mycket stor, även om dess kvalitet

i vissa delar av landet blivit ojämn och i vissa fall mindre god. Följande

sammanställning återgiver statistiska centralbyråns preliminära uppskattningar

angående skördens storlek 1938 i förhållande lill tidigare år.

Skörd i Ion

1931/35 1937 1938

Korn.......................... 216,000 207,000 267,000

Havre.......................... 1,161,000 1,265,000 1,381,000

Blandsäd ............... 520,000_554,000_664,000

Summa 1,897,000 2,026,000 2,312,000.

Enligt dessa uppgifter överstiger 1938 års fodersädsskörd skörden 1937

med 286,000 ton och genomsnittsskörden under åren 1931/35 med 415,000

ton.

milling lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 31.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

Även brödsädsskörden har under 1938 blivit osedvanligt riklig. Enligt

statistiska centralbyråns beräkningar utgör den totala brödsädsskörden

1,226,000 ton, vilket innebär en ökning av 113,000 ton i förhållande till år

1937 och en ökning av 154,000 ton i förhållande till medelskörden under

åren 1931/35. Då i vissa landsdelar brödsäden år 1938 blivit groddskadad,

måste en ej obetydlig del av skörden komma till användning för foderändamål.

De för innevarande regleringsår gällande direktiven för jordbruksstödets

handhavande förutsätta att, örn priset på inhemskt foder till följd av en

särskilt riklig skörd skulle sjunka under 14 å 15 öre per foderenhet, importen

av majs och annan fodersäd skall i möjligaste mån begränsas. I en

dylik situation får majspriset bringas att stiga utöver den eljest som eftersträvansvärd

angivna nivån av 15 å 16 öre per kilogram enligt Sveriges allmänna

lantbrukssällskaps noteringar.

Såsom framgår av tab. 1 har lantbrukssällskapets noteringar å svensk

vit foderhavre under september och oktober 1938 hållit sig omkring 12.5 öre

per kilogram, vilket torde motsvara ett något lägre pris per foderenhet än 15

öre. Under november och december låg noteringen vid 11.3 respektive 10.9

öre per kilogram, motsvarande ungefärligen 13.4 respektive 12.9 öre per

foderenhet.

Tab. 1. Priser å nedanstående fodermedel under 1938, i kronor för deciton.

Månad

Lantbrukssällskapets inlandsnotering å

Cifpriser å

svensk

vit foder- havre

svenskt

vetekli

majs

jordnöts-

kakor

La Plata

havre

La Plata

kli

La Plata

majs

Januari ......

15.31

14.08

17.57

19.90

11.69

12.76

15.73

Februari......

15.34

14.34

17.35

19.75

11.65

12.37

13.43

Mars.........

14.99

14.39

16.99

19.15

11.60

12.29

12.64

April.........

14.74

14 32

16.84

18.53

. 11.33

11.70

12.99

Maj..........

15.04

14.52

17.21

18.46

11.11

11.94

13.13

Juni..........

—

14.29

16.83

19.10

10.80

11.49

12.31

Juli..........

—

14.15

16.20

19.55

10.81

11.80

12.79

Augusti.......

_

13.67

15.95

19.51

10.53

11.38

11.59

September ....

12.48

13.67

15.92

19.75

10.07

10.28

11.11

Oktober......

12.54

13.95

17.00

20.60

9.89

9.65

10.86

November ....

11.31

12.64

16.66

20.50

9.96

8.71

10.56

December.....

10.85

12.75

17.42

20.49

9.67

9.05

12.24

Världsmarknadspriset å majs har under hela år 1938 till och med november

månad varit fallande. Cifnoteringen å La Plata majs sjönk från 15.7

öre per kilogram i januari 1938 till 10.6 öre per kilogram i november. För

december utgjorde cifnoteringen 12.2 öre. Enligt lantbrukssällskapets no
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

3

leringar har majspriset inom landet under 1938 legat vid 16 å 17 öre per

kilogram. Inlandsnoteringen utgjorde för oktober 17 öre, för november

16.7 öre och för december 17.4 öre per kilogram.

Beträffande prisutvecklingen för andra viktigare utländska fodermedel

hänvisas till i tab. 1 upptagna noteringar. Av tabellen framgår att även

utlandspriserna å havre och kli under 1938 varit i sjunkande. Prisfallet

å havre har dock varit mindre än för övriga fodermedel.

Storleken av de avgifter, som efter den 31 december 1937 utgått för olika

fodermedel, framgår av följande.

T i d

I n f

ö r s e 1

a v g i f t c

r

S k

att

Havre

Majs

Kli

Kreaturs- foder av ani- maliskt av- fall, luzern- mjöl

Korn, vicker,

pelusker

m. m.

Linf rökakor

och linfrö- injöl

Annat

oljekaks-

foder

''/i—10/6

3

2

0

2

2

2

4

2o;6—iB/s

3

2

0

3

3

3

5

*>/8—*7»

3

3

‘1

3

3

3

5

“/»—”/ll

4

5

3

4

4

4

6

V19—

5

6

4

0

5

5

6

Följande sammanställning lämnar upplysning örn importen av havre,

kli och majs under 1938 i förhållande till 1937.

Tab. 2. Import, i ton, av havre, kli och majs.

v, ■ ,

M anad

H a

v r e

K 1 i

Majs

1937

1938

1937

1938

1937

1938

Januari.....

590

219

683

1,488

15,911

13,878

Februari....

2,146

521

2,553

1,633

23,421

22,449

Mars.......

4,357

1,787

5,821

3,657

28,158

16,579

April.......

2,431

5,439

7,206

4,091

17,023

13,160

Maj........

7,076

1,554

5,461

3,637

18,282

10,011

Juni........

5,889

572

5,890

2,624

19,901

17,049

Juli........

4,880

132

4,800

4,491

21,593

38,593

Augusti.....

2,343

502

2,540

7,502

4,291

17,266

September ..

2,038

363

2,967

8,887

7,551

11,612

Oktober ....

1,425

206

5,100

4,147

9,253

5,738

November ..

865

101

2,759

4,561

7,968

3,662

December...

601

2,734

14,669

Fr. o. m. 1 september.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 31.

I skrivelse lill Konungen den 23 november 1938 anför statens jordbruksnämnd

bland annat följande:

Det bekymmersamma läget å fodersädsmarknaden påkallar enligt nämndens

mening omfattande åtgärder i prisstödjande syfte. Därvid bör i första

band eftersträvas en ökad användning av den inhemska fodersäden, vartill

erfordras en skärpt reglering av importen av utländskt foder. Beträffande

utländsk fodersäd och därmed jämförligt foder skulle man givetvis till vinnande

av ifrågavarande syfte kunna genomföra en kvantitetsbegränsning avimporten.

En dylik reglering är emellertid enligt tidigare vunna erfarenheter

förenad med så stora praktiska svårigheter, att den örn möjligt bör undvikas,

och dessutom synes nian knappast på denna väg kunna vinna någon

större användning av inhemskt foder än den som kan ernås genom uttagandet

av lämpligt avvägda införselavgifter. På grund härav vill nämnden,

under åberopande av de för fodermedelsregleringen gällande direktiven,

för sitt vidkommande förorda, att en allmän höjning företages av gällande

införselavgifter och skatt å importerade fodermedel.

Även om den av nämnden sålunda förordade skärpningen av importregleringen

för fodermedel genomföres, synes densamma icke komma att få

någon större omedelbar inverkan å den inhemska fodersädsmarknaden. Den

rikliga skörden av fodersäd samt tillgången för foderändamål på vissa myckenheter

groddskadad brödsäd har nämligen åtminstone tillsvidare medfört

en minskad efterfrågan på fodersäd över huvud samt en anhopning hos föreningar

och spannmålshandlare av denna vara. Sistnämnda förhållande utgör

dessutom en av orsakerna till svårigheterna för svenska spannmålsakliebolaget

att uppbringa utrymmen för lagring av brödsäd och synes ävenledes

utgöra cn förklaring till att brödsädspriserna trots bolagets inköp av

vete i vissa delar av landet liro jämförelsevis låga. önskvärt vore givetvis

i denna situation och med hänsyn till det utrikespolitiska läget att försvarsväsendet

och andra statliga myndigheter, som använda fodersäd, så långt

lämpligen kan ske, sökte fylla sina framtida behov. I den mån detta efter

erforderlig utredning befinnes kunna äga rum, minskas självfallet behovet

av att genom andra åtgärder lätta marknaden för fodersäd. Nämnden vill

erinra örn att nämnden tidigare vid olika tillfällen föreslagit, att Kungl.

Majit .skulle äga bemyndigande att stödja en export av fodersäd och då närmast

av havre. Statsmakterna lia emellertid avvisat tanken på en dylik export,

varför en sådan åtgärd för närvarande synes utesluten. Nämnden anser

sig dock böra framhålla, att redan en jämförelsevis ringa avlastning

av den inhemska fodersädsmarknaden genom export med sannolikhet

skulle åstadkomma en ganska stor lättnad på densamma. Dessutom ställer

det sig för dagen ekonomiskt betydligt fördelaktigare att exportera havre än

brödsäd, enär man för havre, som dock har ett avsevärt lägre fodervärde

än brödsäd, synes kunna uppnå ungefär samma pris per deciton som för

vete eller råg. Nämnden vill därför ånyo ifrågasätta, att Kungl. Majit så

snart sig göra låter utverkar riksdagens bemyndigande att med pristillägg

stödja export av fodersäd. Såvitt nu kan bedömas synas kostnaderna fölen

dylik export kunna begränsas till 1.5 å 2 miljoner kronor eller till ett belopp,

som icke överstiger de tullinkomster, som genom utförselbevis skulle

kunna disponeras vid en export av brödsäd.

I fråga örn jordbruksnämndens förslag örn höjning av avgifter å fodermedel

samt örn utverkande av riksdagens bemyndigande att utbetala pristillägg

till stöd för export av fodersäd ha två av jordbruksnämndens ledamöter,

lektor J. E. Björnsson och direktör C. F. Cederlund, reserverat sig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

5

Med anledning av jordbruksnämndens berörda framställning höjdes från

oell med den 1 december 1938 samtliga införselavgifter å fodermedel ävensom

skatten å linfrökakor oell linfrömjöl med 1 öre. Vidare uppdrog Kungl.

Majit den 25 november 1938 åt jordbruksnämnden att verkställa utredning

angående möjligheten att anskaffa ytterligare utrymmen för lagring av

spannmål samt beträffande möjligheten och lämpligheten av att upplagring

av fodersäd i utvidgad omfattning ägde rum för försvarsväsendets och andra

statliga myndigheters behov. Denna utredning pågår.

Frågan om särskilda åtgärder till stödjande av den inhemska fodermedelsmarknaden

under innevarande konsumtionsår bär även berörts av 1938

års jordbruksutredning i ett av utredningen den 29 december 1938 avgivet

utlåtande rörande fortsatta åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets

område under regleringsåret 1939/40. I nämnda utlåtande anför utredningen

i samband med behandlingen av fodermedelsregleringen bl. a.

Genom regleringen av tillförseln av utländskt foder erhåller den inhemska

fodermedelsmarknaden ett visst stöd. I regel synes detta stöd även vara

tillräckligt för att uppehålla en skälig prisnivå på inhemskt foder. Erfarenheterna

från särskilt innevarande skördeår lia emellertid givit vid handen,

att det vid en riklig foderskörd kan inträffa, att priserna på fodersäd, trots

en skärpt reglering av majsimporten, nedgå under vad som kan anses rimligt.

Statens jordbruksnämnd har, senast i skrivelse till Konungen den 23

november 1938, framhållit önskvärdheten av att Kungl. Majit i en dylik situation

och särskilt under innevarande skördeår ägde befogenhet att stödja

en export av fodersäd genom utbetalande av pristillägg. Utredningen finner

det lämpligt att Kungl. Maj :t erhåller en dylik befogenhet och fäster speciellt

avseende vid att denna gives giltighet redan för löpande regleringsår. Exportstödet

synes böra tillgripas vid sådana tillfällen, då läget utomlands för

en export är förhållandevis gynnsamt samt läget å den inhemska marknaden

dessutom är sådant att en mindre export skulle verksamt stödja denna.

Däremot bör befogenheten ej utnyttjas för att skapa en garanti för ett visst

prisläge å inhemskt foder, varför de medel, som under ett regleringsår må

för ändamålet tagas i anspråk, synas böra begränsas till 2 miljoner kronor.

Kostnaderna för pristilläggen torde få bestridas av medel, som inflyta genom

upplagande av avgifter å majs och därmed jämförliga fodermedel.

Såsom av det anförda framgår har 1938 års fodersädsskörd varit osed- Vepariemcnisvanligt

stor. En följd härav har blivit, att priserna å fodersäd sjunkit kraf- cfielcntigt.

Till detta prisfall torde även lia bidragit, att brödspannmål för närvarande

kommer till användning för utfodring i större utsträckning än vad

sorn annars är brukligt. Detta lärer bero på den likaledes rikliga brödsädsskörden

och de låga priserna å denna spannmål. Nu antydda läge är givetvis

ägnat att skapa svårigheter för de jordbrukare, som äro beroende av

försäljning utav fodersäd.

De för innevarande regleringsår gällande direktiven för jordbruksstödets

handhavande förutsätta, såsom förut omnämnts, att örn priset på inhemskt

foder till följd av en särskilt riklig skörd skulle sjunka under 14 å 15 öre

per foderenhet, importen av majs och annan fodersäd bör i möjligaste mån

begränsas. För dylikt ändamål få höjda importavgifter komma i fråga. Då

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

det i dessa direktiv avsedda prisläget uppkommit, har Kungl. Majit förordnat

örn höjning av dessa avgifter. Marginalen mellan priserna i Sverige

å inhemska och utländska fodermedel torde härigenom numera ha blivit så

stor, att det i sådana fall, där ett utbyte kan anses befogat, måste ställa

sig ekonomiskt fördelaktigare att använda svenskt foder i stället för utländskt.

Vid sådant förhållande kan det näppeligen förväntas, att en ytterligare

höjning av införselavgifterna skulle medföra någon större lättnad å

fodersädsmarknaden. Sannolikt skulle ej heller en kvantitetsbegränsning

av majsimporten leda till ett dylikt resultat. Att på den väg, som förenämnda

direktiv angiva, åstadkomma någon förbättring av prisläget för inhemsk

fodersäd torde därför icke vara möjligt.

En sådan förbättring anser jag emellertid önskvärd. Såsom framgår av

tab. 2 utgjorde majsimporten under tredje kvartalet 1938 omkring 67,500

ton mot 33,400 under samma tid 1937. Denna import har sannolikt till

stor del haft sin grund i leveransavtal, som avslutats tidigt på året, innan

skördeutsikterna här i landet kunnat överblickas. Men även det utrikespolitiska

läget torde lia inverkat. Nämnda läge gjorde det också vanskligt

att under sommaren och de tidigare höstmånaderna i allt för hög grad beskära

importen av utländska fodermedel. Dessa omständigheter tala för

alt speciella förhållanden medverkat till att öka tillgången på fodermedel

inom landet. Jordbruksnämnden har såsom nämnts föreslagit att statsmakterna

skulle stödja en export av fodersäd genom utbetalande av pristillägg.

Detta förslag har även understötts av 1938 års jordbruksutredning.

Ehuru jag vid framställning till 1937 års riksdag örn åtgärder till den svenska

jordbruksnäringens stödjande avstyrkt ett liknande förslag och fortfarande

anser att i regel dylikt exportstöd icke bör ifrågakomma, finner jag

mig nu på grund av nyss angivna särskilda omständigheter böra förorda

jordbruksnämndens förslag. Genom dess realiserande åstadkommes i själva

verket endast, att ett av speciella förhållanden orsakat fodersädsöverskott

utjämnas.

Såsom jordbruksnämnden framhållit torde redan en jämförelsevis ringa

avlastning av den inhemska fodersädsmarknaden genom export medföra en

ganska stor lättnad på denna. Därtill kommer, att läget för en export av

foderspannmål för närvarande torde vara gynnsammare än för en export av

brödspannmål. Kostnaderna för erforderliga pristillägg torde därför kunna

begränsas till 2 miljoner kronor och synas lämpligen böra bestridas av medel,

som till jordbrukets prisregleringsfond influtit eller inflyta genom upplagande

av avgifter å majs och därmed jämförliga fodermedel. Behållningen

av dylika medel utgjorde den 31 december 1938 omkring 4,130,000 kronor.

På längre sikt räknat torde andra åtgärder till förbättrande av läget för

jordbrukare, som med hänsyn till jordens beskaffenhet äro hänvisade till

att odla väsentligt mera fodersäd än som erfordras för det egna behovet,

vara erforderliga. I detta avseende är det min förhoppning, att i det föregående

omnämnd utredning skall kunna påvisa möjligheter för de statliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31.

7

upphandlingsmyndigheterna att inköpa och lagra fodersäd för framtida behov.

En viss avlastning bör kunna uppnås på denna väg. De kvantiteter,

som kunna ifrågakomma för dylika inköp, torde dock bli relativt små i betraktande

av det totala fodersädsöverskottet. Av större betydelse är att handeln

med och distributionen av den inhemska foderspannmålen sker på sådant

sätt att högsta möjliga pris erhålles för varan utan att köparna belastas

med onödiga prisförhöjningar. Saluförandet av foderspannmålen

måste, örn det för producenterna skall lämna bästa möjliga resultat, fördelas

på en större del av konsumtionsåret. En anhopning av utbuden under

en relativt kort tidrymd är icke endast till nackdel för producenterna,

vilka till följd av den pristryckande verkan anhopningen utövar måste nöja

sig med lägre priser än eljest, utan jämväl för köparna, vilka ofta äga begränsade

lagrings- och inköpsmöjligheter och därför ej till fullo kunna utnyttja

tillfällena för billiga inköp. Det är också angeläget tillse att inom

landet odlad foderspannmål göres lättillgänglig även inom områden, där

varan odlas i mindre utsträckning. För att den svenska fodersäden skall

kunna på ett effektivt sätt upptaga konkurrensen med utländska fodermedel,

t. ex. majs, är det vidare av vikt, att fodervärdet av den svenska foderspannmålen

göres mera känt än det för närvarande på sina ställen är och

att för olika foderändamål lämpliga blandningar, t. ex. av korn och av havre,

tillhandahållas konsumenterna. Jag förväntar, att jordbrukets organisationer

skola med anslutning från såväl de säljande som de köpande jordbrukarna

begagna alla möjligheter för alt tillgodose förevarande viktiga

jordbruksintressen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att högst 2 miljoner kronor av jordbrukets prisregleringsfond

må tagas i anspråk för utbetalande av pristillägg vid

export av fodersäd under tiden intill den 1 september 1939.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ragnar Odhnoff.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:56 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden. a1 i texten
  2. JoU 1939:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av den inhemska fodersädsmarknaden jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten