Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:4, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

1

Nr 4.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken; given

Stockholms slott den 28 oktober 1938.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr i.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 4

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 35 § rättegångsbalken skall erhålla följande

ändrade lydelse:

11 kap.

35 §.

Skall någon till hovrätt stämmas, give käranden till hovrätten in skriftlig

ansökning örn stämning. Stämning till hovrätt må, i den ordning Konungen

bestämmer, i hovrättens ställe givas av ledamot av hovrätten eller befattningshavare

vid denna. I övrigt vare örn stämning till hovrätt lag som i

fråga örn stämning till underrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1939.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 maj 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler fråga örn

ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken samt anför därvid:

»Ansökan örn stämning till underrätt kan göras muntligen eller skriftligen.

Enligt 11 kap. 3 § rättegångsbalken gives stämning till häradsrätt av häradshövdingen

eller av denne förordnad stämningsgivare. Stämning till rådhusrätt

gives jämlikt samma lagrum av den som är därtill satt eller, där någon

sådan ej finnes, av rättens ordförande.

Skall någon stämmas till hovrätt åligger det enligt 11 kap. 35 § rättegångsbalken

käranden att hos hovrätten göra skriftlig ansökan om stämning.

Bestämmelsen örn skriftlig stämningsansökan till hovrätt sammanhänger

med hovrätternas på skriftligt förfarande grundade arbetssätt. Över

dylik ansökan tillkommer det vederbörande hovrättsdivision att besluta.

Beträffande stämning av vittne till underrätt respektive hovrätt gäller enligt

17 kap. 3 § rättegångsbalken vad örn partsstämning är för motsvarande

fall stadgat.

Den vid 1936 års riksdag beslutade lagstiftningen angående utsträckt användning

av muntliga förhör i hovrätt har medfört, bland annat, ökat inkallande

av vittnen i mål vid hovrätt. I en inom justitiedepartementet upprättad

promemoria i ämnet Ilar framhållits, att då det icke torde kunna

anses erforderligt att stämningsansökan — i varje fall icke då fråga vore

örn stämning av vittne — erhölle den nuvarande omständliga behandlingen,

syntes en förenklad stämningsgivning till hovrätt höra övervägas. Saken

borde enligt uttalande i promemorian lämpligen ordnas efter i huvudsak

samma princip som gällde i fråga örn underrätt. Stämningen till hovrätt

skulle sålunda kunna givas av ledamot av hovrätten eller befattningshavare

vid denna. Frågan vem som inom hovrätten skulle ifrågakomma såsom

stämningsgivare borde enligt promemorian regleras i administrativ ordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 4-

Det finge sålunda ankomma på vederbörande hovrätt att hos Kungl. Maj:t

hemställa om ändring i arbetsordningen, varigenom ifrågavarande åliggande

lades på viss eller vissa personer inom hovrätten. Måhända vore det lämpligt

att tillsvidare meddela särskilda bestämmelser endast såvitt anginge vittnesstämningar,

i vilket hänseende frågan hade sin egentliga betydelse. För

genomförandet av den föreslagna ordningen erfordrades emellertid att 11

kap. 35 § rättegångsbalken underginge viss ändring. I anledning härav hade

i ett vid promemorian fogat förslag till lag om ändrad lydelse av sistnämnda

lagrum upptagits ett stadgande av innehåll att stämning till hovrätt finge,

i den ordning Konungen bestämde, i hovrättens ställe givas av ledamot av

hovrätten eller befattningshavare vid denna.

över promemorian och lagförslaget hava rikets hovrätter efter remiss

avgivit utlåtanden. Lagändringen har tillstyrkts av Svea hovrätt, hovrätten

över Skåne och Blekinge samt hovrätten för övre Norrland. Göta

hovrätt har funnit den föreslagna lagändringen möjliggöra en ordning, som

vore för både hovrätterna och parterna fördelaktigare än den nuvarande,

men ifrågasatt ytterligare lättnad i förevarande hänseende. Hovrätten har

härutinnan anfört:

Jämlikt 17 kap. 3 § rättegångsbalken, jämfört med 11 kap. 34 § samma

balk, äger allmän åklagare till underrätt instämma de vittnen, som han kan

vilja åberopa. Det synes tvivelaktigt, huruvida åklagare i ett vid hovrätt

anhängigt mål för närvarande äger befogenhet att själv instämma de vittnen,

han önskar få hörda inför hovrätten. Lydelsen av gällande lag synes

närmast giva vid handen, att dylik befogenhet icke tillkommer åklagaren,

och det remitterade lagförslaget gör icke någon ändring härutinnan. Enligt

hovrättens uppfattning tala emellertid starka skäl för att tillerkänna allmän

åklagare dylik befogenhet.

På grund av vad sålunda anförts hemställde hovrätten att den ifrågasatta

lagändringen finge det innehåll, att stämning till hovrätt kunde givas

ej endast av ledamot av hovrätten eller befattningshavare vid denna utan

även — åtminstone såvitt anginge vittne — av allmän åklagare i målet.

Den utsträckta användningen av muntliga förhör i hovrätt, som blivit en

följd av 1936 års lagstiftning i ämnet, synes, på sätt i förenämnda promemoria

föreslagits och av hovrätterna tillstyrkts, böra föranleda till införande av

bestämmelser om en förenklad stämningsgivning till hovrätt. Såsom stämningsgivare

torde böra ifrågakomma ledamot av hovrätten eller befattningshavare

vid denna. Däremot torde icke, på sätt i ett yttrande över promemorian

ifrågasatts, allmän åklagare böra medgivas rätt att utfärda stämning

å vittne i tjänstemål. För hovrättens planläggning av förhöret synes nämligen

hovrätten böra utan tidsutdräkt erhålla uppgift å de personer vilka

äro avsedda att höras såsom vittnen. Detta önskemål tillgodoses bäst genom

att vittnesstämning begäres i hovrätten.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

)

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 juni

1938.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,

regeringsrådet Aschan,

justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 13 juni 1938 tillhandakominet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 20 maj 1938, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Ernst Leche.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Flans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 28 oktober 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Nilsson, Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler lagrådets

den 15 juni 1938 avgivna utlåtande över det den 20 maj 1938 till lagrådet

remitterade förslaget till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken;

därvid föredraganden hemställer att förslaget, som av lagrådet lämnats

utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:69 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående revision av lagstiftningen örn kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt upp a1 i texten
  2. 1LU 1939:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag tilt lag om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken. s. 1 i texten