Sök i Ratio Lex

Angående lönetursberäkning för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och tekniska biträdet Hanna Maria Gräns

1939-01-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:53, Angående lönetursberäkning för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och tekniska biträdet Hanna Maria Gräns

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

1

Nr 53.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående lönetursberäkning

för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och

tekniska biträdet Hanna Maria Gräns; given Stockholms

slott den 20 januari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

20 januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,

Wigforss, Möller, Engberg, Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson,

Strindlund.

Departementschefen, statsrådet Engberg anmäler härefter två ärenden

rörande lönetursberäkning, det ena avseende arbetsläraren vid hantverksskolan

i Växjö för blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius och det andra

tekniska biträdet vid zoologiska institutionen vid universitetet i Lund

Hanna Maria Gräns.

l:o.

Arbetsläraren Sigrid Maria Svenonius. Löneförhållandena för ordinarie

befattningshavare vid statens läroanstalter för blinda reglerades tidigare

genom kungörelsen nr 474/1919 (ändrad genom kungörelserna nr 335/1932

och 207/1935). Enligt denna ägde handarbetslärarinna vid hantverksskola

Bihang till riksdagens ''protokoll 1939. 1 sami. Nr 53.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder hon

innehaft motsvarande tjänst eller tjänst, som enligt staterna vore förenad

med lika hög avlöning som den tjänst, varför ålderstillägg ifrågasattes, vid

annan statens läroanstalt för blinda. Däremot innehöll kungörelsen ingen

bestämmelse, som möjliggjorde tillgodoräknande av tjänstgöring vid enskild

läroanstalt för blinda. Ålderstillägg utgick med 200 kronor efter fem

år, med ytterligare 200 kronor efter tio år och med än ytterligare 200 kronor

efter femton år.

Numera regleras ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden genom

avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

(kungörelsen nr 873/1937), som beträffande läroanstalter för blinda

trätt i kraft den 1 januari 1938. Arbetslärare (tidigare handarbetslärarinna)

vid sådan läroanstalt är placerad i 15 lönegraden i den i reglementet

intagna löneplanen. Angående lönetursberäkning stadgas i 11 § bland annat,

att lärare må för bestämmande av begynnelselön eller för uppfattning i

löneklass tillgodoräknas den tid utöver tre år, under vilken han innehaft

icke-ordinarie anställning i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens

art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre

än den ifrågavarande ordinarie tjänsten. Vidare äger lärare för enahanda

ändamål, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, helt eller delvis

tillgodoräkna den tid, varunder han utom statens tjänst utfört sådant

arbete av direkt allmärtnyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och

omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart

med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.

Stadgandet ansluter sig till vad som sedan länge gällt för ordinarie befattningshavare

inom civilförvaltningen.

Före den år 1934 beslutade omorganisationen av blindundervisningsväsendet

(se proposition nr 47/1934 och riksdagens skrivelse nr 304/1934)

upprätthölls icke någon statlig hantverksskola för blinda kvinnor. En enskild

sådan skola, hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor, omhänderhavd

av Anna Wikströms stiftelse, åtnjöt emellertid sedan år 1923

statsbidrag till sin verksamhet och stod därvid under skolöverstyrelsens

inspektion. Omorganisationen innebar bland annat, att en statlig hantverksskola

för blinda kvinnor upprättades i Växjö från och med den 1 juli 1935

samtidigt som nämnda hantverksskola i Uppsala upphörde.

Genom beslut den 3 maj 1935 bemyndigade Kungl. Majit interimsstyrelsen

för hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor att förordna handarbetslärarinnan

vid hantverksskolan i Uppsala Sigrid Maria Svenonius att

från och med den 1 juli 1935 vara ordinarie handarbetslärarinna vid hantverksskolan

i Växjö.

I skrivelse den 7 april 1936 har styrelsen för hantverksskolan i Växjö

för blinda kvinnor anhållit, att Kungl. Majit måtte medgiva Sigrid Maria

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.

Svenonius, som förordnats att från och med den 1 juli 1935 vara ordinarie

handarbetslärarinna vid skolan, rätt att för uppflyttning i lönegrad tillgodoräkna

sig sin tjänstgöring vid hantverksskolan i Uppsala.

I ärendet hava yttranden avgivits den 16 april 1936 av inspektören för

blindundervisningen, den 6 maj 1936 av skolöverstyrelsen, den 13 augusti

1936 och den 12 maj 1938 av statskontoret samt den 2 februari 1938 av

undervisningsväsendets lönenämnd.

Av handlingarna inhämtas följande:

Svenonius, som tillträtt sin befattning vid hantverksskolan i Uppsala den

1 september 1920, hade vid sin avgång från densamma den 30 juni 1935

åtnjutit ålderstillägg. Under nämnda tid hade hon haft full tjänstgöring

med 38—39 arbetsveckor per år och 30—33 undervisningstimmar per vecka

samt åtnjutit tjänstledighet under allenast 34 dagar.

Inspektören för blindundervisningen, som tillstyrkt framställningen, har

framhållit, att Svenonius tjänstgöring vid skolan till såväl art som omfattning

varit densamma som hennes tjänstgöring vid hantverksskolan i

Växjö. Även avlöningsförhållandena vid båda skolorna hade varit desamma.

Genom sin överflyttning till Växjö hade emellertid Svenonius gått

miste örn de åldertillägg, hon tidigare uppburit. Hennes förtrogenhet med

arbetet bland de blinda hade varit till stor fördel för den nyupprättade

hantverksskolan.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Vid upprättandet av hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor hade

endast Svenonius förflyttats till liknande tjänst vid den nya hantverksskolan.

Någon bestämmelse i fråga om rätt för Svenonius att vid sin nya anställning

tillgodoräkna sig sin föregående tjänstgöring hade därvid icke

meddelats, varför hon icke ägt uppbära ålderstillägg vid sin nya befattning.

Det vore rättvist och billigt, om hon berättigades att i sådant hänseende

tillgodoräkna sig åtminstone viss del av den föregående tjänstgöringen.

Då hantverksskolan i Uppsala åtnjutit statsbidrag och stått under

skolöverstyrelsens inseende under tiden den 1 januari 1923—den 30 juni

1935, alltså under sammanlagt 12 år 6 månader, funné sig överstyrelsen

böra förorda tillgodoräknande av denna tid. Däremot vore det tveksamt,

örn lönetursrätt borde tillgodoräknas henne jämväl för den tid av 2 år 4 månader,

under vilken hon före den 1 januari 1923 varit anställd vid hantverksskolan.

Överstyrelsen erinrade, att Kungl. Maj:t förut i likartat fall medgivit tillgodoräknande

av icke-statlig likvärdig tjänstgöring för lönetur. Överstyrelsen

syftade på Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1927 (jfr propositionen

nr 181/1926 och riksdagens skrivelse nr 273/1926), varigenom vissa befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte berättigats

att tillgodoräkna sig tjänstgöring vid den med drottning Sofias

stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrkte överstyrelsen, att Svenonius

måtte medgivas rätt att för lönetur tillgodoräkna sig 12 år 6 månader av

sin tjänstgöring vid hantverksskolan i Uppsala.

Statskontoret har i sitt förstnämnda utlåtande med hänsyn till de av

skolöverstyrelsen åberopade särskilda omständigheterna tillstyrkt framställningen

i den omfattning, överstyrelsen föreslagit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 53.

Undervisningsväsendets lönenämnd har framhållit, att Svenonius vid

övergång den 1 juli 1935 från liandarbetslärarinnebefattning vid hantverksskolan

i Uppsala till motsvarande ordinarie befattning vid statens hantverksskola

i Växjö lidit en direkt löneminskning därigenom, att de ålderstilllägg

hon åtnjutit i Uppsala icke — på grund av avfattningen av de före

den 1 januari 1938 gällande avlöningsbestämmelserna — kunnat utan riksdagens

medgivande tillerkännas henne vid den enligt enahanda grunder avlönade

befattningen i Växjö. Efter ikraftträdandet av den nya löneregleringen

komme en framställning till riksdagen i förevarande fall att hava

avseende allenast å rätt för Svenonius att åtnjuta ålderstillägg å ett lönesystem,

som numera icke längre gällde. Lönenämnden ansåge sig vid sådant

förhållande icke kunna tillstyrka avlåtande av proposition till riksdagen

i ärendet.

Lönenämnden ville emellertid erinra, att, jämlikt 11 § avlöningsreglementet

nr 873/1937, Kungl. Majit ägde, efter prövning i varje särskilt fall, helt

eller delvis tillgodoräkna lärare den tid, varunder han utom statens tjänst

utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende

å sin art och omfattning funnes ur det allmännas synpunkt svara mot,

vara jämförbart med eller av högre värde än det arbete, han hade att utföra

å sin befattning. Med stöd av detta stadgande syntes Kungl. Majit

kunna för löneklassplacering vid befattningen i Växjö tillgodoräkna Svenonius

(12Yz — 3 =) 9% år av hennes tjänstetid vid Uppsalaskolan, varigenom

hon från och med den 1 januari 1938 skulle komma i åtnjutande

av slutlön inom den för henne numera gällande lönegraden. Det försämrade

löneläge, vari Svenonius befunnit sig för tiden den 1 juli 1935—den 31 december

1937, torde i viss mån bliva kompenserat, därest för tiden efter den 1

januari 1938 en tillgodoräkning av angiven omfattning medgåves. Lönenämnden

ville för sin del förorda medgivande av sådant tillgodoräknande.

Statskontoret har i sitt utlåtande den 12 maj 1938 framhållit, att genom

tillkomsten av avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens

undervisningsväsende möjlighet öppnats för Kungl. Majit att utan riksdagens

medverkan i viss utsträckning tillgodoräkna Svenonius hennes

tjänstetid vid hantverksskolan i Uppsala. Ett beslut av sådan innebörd

komme emellertid icke att hava avseende å tiden den 1 juli 1935—den 31

december 1937, å vilken tid förevarande framställning närmast toge sikte.

Vid sådant förhållande ansåge statskontoret — som ville erinra örn

propositionen nr 240/1938 angående lönetursberäkning för gymnastikläraren

J. E. M. Danckwardt — skäl alltjämt tala för att framställning

gjordes till riksdagen örn rätt för Svenonius att för ålderstillägg, räknat

från och med den 1 juli 1935, i viss utsträckning tillgodoräkna anställningstiden

vid hantverksskolan i Uppsala.

I likhet med flertalet myndigheter finner jag skäligt, att arbetsläraren

vid hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius

för åtnjutande av ålderstillägg erhåller rätt att tillgodoräkna sin tidigare

tjänstgöring vid hantverksskolan i Uppsala. Såsom skolöverstyrelsen antytt,

synas omständigheterna i fallet jämförbara med dem, som förelågo

enligt propositionen nr 181/1926 angående lönetursrätt för vissa befattningshavare

vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 5

I sistnämnda proposition framhölls bland annat, att fråga vore örn det

egenartade fallet, att staten övertagit en av stiftelse ägd läro- och vårdanstalt,

vars specialutbildade personal övergått i statstjänst och fortsatt

sitt arbete på en ny plats men i stort sett under oförändrade former och

med samma uppgifter som förut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

medgav riksdagen enligt skrivelse nr 273/1926, att ifrågavarande befattningshavare

finge, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall,

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring av motsvarande

beskaffenhet vid den enskilda anstalten.

Att Svenonius lönetursfråga ej tidigare upptagits beror därpå att det

ansetts riktigt att före ett ställningstagande i ärendet avvakta de nya

lönebestämmelser, som beslutades av 1937 års riksdag. Dessa hava visserligen

öppnat möjlighet för Kungl. Maj:t att utan riksdagens medverkan

tillgodoräkna Svenonius hennes tidigare tjänstgöring, men ett sådant beslut

kan, såsom statskontoret framhållit, icke avse tiden före den 1 januari

1938. Jag finner emellertid starka billighetsskäl tala för att Svenonius

berättigas att redan från och med tillträdandet av sin befattning vid hantverksskolan

i Växjö räkna sig tjänstgöringen till godo. Den omständigheten,

att Svenonius därigenom för tiden den 1 juli 1935—den 31 december 1937

skulle komma i åtnjutande av ålderstillägg i anslutning till ett lönesystem,

som numera ej gäller, lärer ej vara av någon avgörande betydelse och

torde knappast medföra några icke önskvärda konsekvenser. I detta avseende

vill jag erinra om det likartade fall, som förelåg i den av statskontoret

åberopade propositionen nr 240/1938. Jag har intet att erinra

mot att den tid, som tillgodoräknandet må avse, i överensstämmelse med

lönenämndens uppfattning bestämmes till 9 år 6 månader.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ordinarie arbetsläraren vid hantverksskolan i Växjö

för blinda kvinnor Sigrid Maria Svenonius må för rätt till

ålderstillägg, räknat från och med den 1 juli 1935, tillgodoräkna

9 år 6 månader av den tid, varunder hon tjänstgjort

såsom lärare vid hantverksskolan i Uppsala för blinda

kvinnor.

2: o.

Tekniska biträdet Hanna Maria Gräns. I 11 § 1 mom. avlöningsreglementet

nr 451/1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, stadgas angående

lönetursberäkning följande:

Örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende å

tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med

eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 53.

av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans uppf lyftning

till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre år, under vilken

han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

Med skrivelse den 17 november 1938 har kanslern för rikets universitet

med eget yttrande överlämnat en av större akademiska konsistoriet i Lund

gjord framställning om lönetursberäkning för tekniska biträdet vid zoologiska

institutionen vid universitetet i Lund Hanna Maria Gräns.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas:

Hanna Maria Gräns, född år 1897, tjänstgjorde såsom extra tekniskt

biträde vid zoologiska institutionen under tiden den 2 januari 1920—

den 30 juni 1937 med en daglig tjänstgöringstid av 6 timmar. Enligt intyg

av institutionens föreståndare, professorn B. Hanström, har arbetet under

denna tid varit av samma natur som det arbete, Gräns numera utför såsom

ordinarie tekniskt biträde. Vidare har intygats, att Gräns under nämnda

tid icke åtnjutit tjänstledighet samt att hon från och med år 1931 och

i vart fall i viss utsträckning dessförinnan för institutionens räkning utfört

så mycket arbete på extra tid, att hennes sammanlagda tjänstgöring

motsvarat minst sju timmars dagligt arbete.

Efter att hava på förordnande uppehållit ifrågavarande, genom beslut

av 1937 års riksdag inrättade tekniska biträdestjänst (lönegraden B 7)

under tiden den 1 juli—den 30 september 1937 blev Gräns från och med

den 1 oktober 1937 ordinarie innehavare av tjänsten.

I skrivelse till kanslern den 17 november 1937 hemställde mindre akademiska

konsistoriet i Lund, att Gräns måtte för löneklassplacering tillgodoräknas

12 år 2 månader 29 dagar av sin föregående tjänstgöring.

På begäran av kanslern avgav statskontoret den 12 april 1938 yttrande

i ärendet och anförde därvid — linder hänvisning till 11 § 1 mom. förutnämnda

avlöningsreglemente — följande:

Då Gräns i sin anställning i statens tjänst före den 1 juli 1937 endast

varit ålagd 6 timmars daglig tjänstgöring, medan hon å den nu innehavda

ordinarie befattningen vore skyldig fullgöra 7 timmars dagligt arbete,

torde hennes anställning före den 1 juli 1937 icke i fråga örn tjänstgöringens

omfattning kunna anses likvärdig med den nu innehavda befattningen.

Vid sådant förhållande ansåge statskontoret icke nämnda tid till någon del

kunna tillgodoräknas Gräns för uppflyttning i löneklass i den nu av henne

innehavda ordinarie befattningen.

Genom beslut den 26 april 1938 fann kanslern konsistoriets framställning

icke föranleda någon kanslerns vidare åtgärd.

I förutnämnda framställning har större akademiska konsistoriet hemställt,

att Gräns för lönetursberäkning måtte tillgodoräknas minst 9 år av

nämnda tjänstgöring såsom extra tekniskt biträde.

Kanslern har i förutberörda skrivelse den 17 november 1938 hemställt,

att vid prövning av frågan örn Gräns lönetursberäkning hänsyn måtte

tagas till 6/7 av den tid, varunder hon varit anställd såsom extra tekniskt

biträde vid zoologiska institutionen med en tjänstgöringsskyldighet

av minst 6 timmar per dag.

I ärendet har allmänna civilförvaltningens lönenämnd yttrat sig den 19

december 1938.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 53. 7

Lönenämnden funne starka billighetsskäl tala för att Gräns finge i viss

utsträckning för löneklassplacering räkna sig tillgodo sin tidigare tjänstgöring

såsom extra tekniskt biträde. Av inhämtade upplysningar syntes

framgå, att Gräns för tiden efter den 1 juli 1931 haft att utföra tjänstgöring,

som till omfattningen vore jämförbar med den henne såsom ordinarie

befattningshavare åliggande. I vad mån motsvarande varit förhållandet

beträffande anställningen före nämnda tidpunkt vore däremot ovisst.

Att på sätt universitetskanslern föreslagit omräkna hennes tjänstgöringstid

före ordinarieblivandet till 7 timmars arbetstid kunde lönenämnden

emellertid icke förorda, då ett dylikt förfarande skulle avvika från tidigare

behandling av liknande fall. Det syntes lönenämnden, att Gräns skulle

bliva på ett skäligt sätt tillgodosedd, därest hon i huvudsak finge för löneklassplacering

tillgodoräkna sig tiden efter den 1 juli 1931 och om hon härvid

— med hänsyn till sin föregående långvariga tjänstgöring — icke behövde

vidkännas det avdrag av 3 år, som vid tillämpning av vanliga tillgodoräkningsregler

skulle äga rum. I anslutning härtill föresloge lönenämnden,

att riksdagens medgivande inhämtades, att Gräns finge av sin ifrågavarande

tjänstgöring tillgodoräkna så lång tid, som erfordrades för hennes

placering i 9 löneklassen omedelbart vid tillträdandet den 1 oktober 1937

av den ordinarie befattningen.

Det synes rimligt, att tekniska biträdet i lönegraden B 7 Hanna Maria

Gräns för lönetursberäkning får rätt att delvis tillgodoräkna sin tjänstgöring

såsom extra tekniskt biträde, oaktat denna icke till omfattningen

motsvarat hennes nuvarande tjänstgöring. Jag har intet att erinra mot

lönenämndens förslag, vilket innebär, att Gräns av sin icke-ordinarie tjänstgöring

får tillgodoräkna 6 år.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att ordinarie tekniska biträdet vid zoologiska institutionen

vid universitetet i Lund Hanna Maria Gräns må för

placering i löneklass, räknat från och med den 1 oktober

1937, tillgodoräkna 6 år av den tid, varunder hon tjänstgjort

såsom icke-ordinarie tekniskt biträde vid nämnda institution.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Departe
mentschefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:151 Skrivelse till Konungen, angående användande av riksbankens vinst för år 1938. s. 5 i texten
  2. SU 1939:80 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående lönetursberäkning för arbetsläraren Sigrid Mana Svenonius och tekniska biträdet Hanna Maria Gräns. s. 1 i texten