Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag

1939-01-04 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:55, Angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

1

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag;

given Stockholms slott den 4 januari

1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna Ilo—3:o.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Majit vissa framställningar om statsunderstöd

till torrläggningsföretag:

Ilo.

Fuseåns reglcringsförctag i Björkö och Höreda socknar av Jönköpings län.

Kungl. Majit beviljade den 31 december 1919 dels bidrag från allmänna

avdikningsanslaget med 42,890 kronor och dels lån från odlingslånefonden

med 85,780 kronor till ett företag, benämnt Fuseåns reglering mellan Fuse

och Bodasjögle kvarnar och avseende torrläggning av vattenskadad mark

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 55. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

tillhörande Bodasjögle m. fl. hemman i Björkö och Höreda socknar av

Jönköpings län, varjämte Kungl. Majit fastställde plan för arbetets utförande.

Sedermera beviljade Kungl. Majit på grund av uppkommen kostnadsökning

den 18 december 1925 ytterligare lån från samma fond med

6,950 kronor.

Länsstyrelsen i Jönköpings län fastställde genom utslag den 30 juni 1927

och den 25 januari 1928 fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda

lån och ålade därvid ägaren av */« mantal Bodasjögle l3 att gälda

för ett vart av åren 1927—1951 632 kronor 25 öre och för år 1952 574 kronor

99 öre respektive för ett vart av åren 1933—1957 51 kronor 54 öre och för år

1958 46 kronor 85 öre.

Kungl. Majit beviljade sedermera den 30 juni 1938 på därom gjord ansökan

hemmansägaren Karl Broderus Hultqvist i Bodasjögle såsom ägare av

nämnda hemmansdel dels uppskov under ett år med erläggande av de annuitetsandelar,

som för fastigheten från och med år 1938 förfallit eller förfölle

till betalning å omförmälda jämlikt Kungl. Majits beslut den 31 december

1919 och den 18 december 1925 beviljade lån, dels ock räntefrihet under

uppskovstiden å fastighetens andelar i oguldna kapitalskulden å lånen.

I en den 14 januari 1938 dagtecknad skrift har Hultqvist anhållit om största

möjliga nedskrivning av det genom beslutet den 31 december 1919 beviljade

lånet. Såsom stöd för ansökningen har åberopats, att Hultqvist icke haft den

båtnad av företaget som beräknats samt att hans ekonomiska ställning vore

svag. Vid ansökningen har fogats ett av lantbruksingenjören Carl Berner

med biträde av god man avgivet utlåtande rörande företaget ävensom en uppgift

rörande Hultqvists ekonomiska förhållanden.

I ärendet ha yttranden avgivits den 9 mars 1938 av länsstyrelsen i Jönköpings

län, den 2 september 1938 av lantbruksstyrelsen och den 4 november

1938 av statskontoret. Vid länsstyrelsens yttrande fanns fogat utlåtande från

vederbörande landsfiskal samt ifrågavarande företags arbetsstyrelse.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Företaget omfattar en areal av 273.59 hektar. Båtnaden av företaget uppskattades

till 142,716 kronor 15 öre och kostnaderna för arbetet beräknades

till 140,814 kronor 4 öre. Arbetet utfördes under åren 1920—1925 och blev

av lantbruksstyrelsen godkänt den 20 augusti 1925. Den slutliga kostnaden

för företaget uppgick till 145,414 kronor. Fördelad å Hultqvists i företaget

ingående areal, 33.95 hektar, motsvarar den sammanlagda annuiteten av lånen

en årlig utgift av i runt tal 20 kronor per hektar. Hultqvists mark har

efter arbetets genomförande undergått avsevärt större sättningar än vad vid

företagets planläggning förutsågs, nämligen i medeltal 0.7 meter och för vissa

områden ända till 0.9 meter. Till följd härav har företaget för Hultqvists

fastighet medfört en båtnad, som väsentligen understiger den vid syneförrättningen

beräknade. Denna båtnad har av lantbruksingenjören Bemer och

gode männen uppskattats till ett värde av 4,011 kronor, under det att det för

fastigheten vid syneförrättningen beräknade båtnadsvärdet uppgick till 15,331

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

3

kronor 75 öre. De på Hultqvists fastighet belöpande kostnaderna för företaget

ha uppgått till 10,857 kronor. Kostnaderna överstiga sålunda med

6,846 kronor den för Hultqvists fastighet nu uppskattade båtnaden, 4,011

kronor. Hultqvists fastighet har vid 1938 års fastighetstaxering åsatts ett

taxeringsvärde av 16,100 kronor.

Rörande Hultqvists ekonomiska ställning har upplysts, att han har tillgångar

till ett värde av 20,200 kronor och skulder till ett belopp av 23,500

kronor. Landsfiskalen i Vetlanda distrikt har uttalat, att Hultqvist torde

bliva nödsakad att avträda sin egendom till konkurs, därest han icke erhåller

betydande nedsättning i lånen.

Lantbruksingenjören C. Berner har i det av honom med biträde av gode

män avgivna utlåtandet föreslagit, att av skillnaden mellan den Hultqvist åvilande

kostnaden för företaget och den verkliga båtnaden eller 6,846 kronor

staten med hänsyn till omständigheterna i ärendet borde bestrida två tredjedelar

eller 4,564 kronor och Hultqvist själv bära återstoden.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har biträtt detta förslag.

Lantbruksstyrelsen har anfört, bland annat:

Av utredningen framginge, att det i ärendet omförmälda torrläggningsföretaget

i likhet med andra kristidsarbeten av detta slag hårt drabbats av

inträffad nedgång i priserna å jordbruksprodukter. Verkningarna härav hade

enligt vad som uppgivits blivit särskilt kännbara för Hultqvist, enär den

efter torrläggningen inträffande sättningen av marken gjort sig i högre grad

märkbar för hans fastighet än för de övriga i företaget ingående fastigheterna.

Lantbruksstyrelsen hade med hänsyn härtill och i betraktande av övriga i

ärendet upplysta förhållanden funnit, att någon lättnad borde beredas Hultqvist

genom nedskärning å statslån, som belastade hans fastighet. Styrelsen

ansåge sig emellertid med hänsyn till de konsekvenser, som därav kunde

följa, icke kunna godtaga den av lantbruksingenjören Berner använda beräkningsgrunden.

Enligt styrelsens åsikt borde endast den nedsättning av

den vid syneförrättningen beräknade båtnaden beaktas, som blivit en

följd av opåräknat stark sättning av Hultqvists mark. Med tillämpning

härav hade lantbruksstyrelsen funnit det för Hultqvists fastighet ursprungligen

beräknade båtnadsvärdet 15,331 kronor 75 öre böra i nu

förevarande sammanhang nedsättas till i runt tal 7,450 kronor. Detta

båtnadsvärde understege med (10,857 — 7,450 =) i runt tal 3,400

kronor Hultqvists kostnader för företaget. Det syntes lantbruksstyrelsen

skäligt att med hänsyn till de i detta fall påvisade särskilda omständigheterna

Hultqvists låneskuld, vilken uppginge till 7,945 kronor, nedskreves

med nyssnämnda belopp 3,400 kronor.

Statskontoret har i sitt yttrande förklarat, att statskontoret, med hänsyn

till Hultqvists svaga ekonomiska ställning och den omständigheten att den

verkliga båtnaden av företaget betydligt understigit den beräknade, icke ville

motsätta sig lantbruksstyrelsens förslag.

Av utredningen i ärendet torde framgå, att båtnaden av företaget för Hult-Departement.

qvists fastighet minskats på grund av vid företagets planläggning oförut- cheLn

sedd sättning av hans i företaget ingående mark. De Hultqvist åvilande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

kostnaderna ha till följd därav kommit att avsevärt överstiga båtnaden. På

grund härav har Hultqvists fastighet kommit att i oskäligt hög grad betungas

i anledning av ifrågavarande företag. Den förebragta utredningen synes

vidare giva vid handen, att Hultqvist skulle komma i ekonomiska svårigheter,

därest han icke erhåller lättnad i den skuld, som på grund av företaget

beviljade lån åvilar hans fastighet. I betraktande av berörda omständigheter

anser jag i likhet med de hörda myndigheterna, att billighetsskäl

tala för att ytterligare statsunderstöd beredes Hultqvist för verkställande av

en avbetalning å hans skuld i anledning av de till företaget beviljade lånen

från odlingslånefonden. Vad beträffar beloppet för detta statsunderstöd synes

mig med hänsyn till förhållandena i förevarande fall de av lantbruksingenjören

Berner använda grunderna för understödets beräknande böra komma

till användning. Jag tillstyrker alltså, att för ändamålet må från statens

avdikningsanslag utgå ett belopp av 4,564 kronor. Härtill bör riksdagens

medgivande inhämtas. Beloppet torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till

statskontorets förfogande för att såsom avbetalning å den på Hultqvists

fastighet belöpande andelen av omförmälda, den 31 december 1919 beviljade

lån tillgodoföras avdikningslånefonden. Beloppet torde icke böra inräknas i

det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande äger för visst år

bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för avbetalning av på fastigheten 7* mantal Bodasjögle

l3 belöpande andel av det till Fuseåns regleringsföretag

inom Björkö och Höreda socknar av Jönköpings län den

31 december 1919 beviljade lånet från odlingslånefonden må

från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 4,564 kronor.

2 :o.

Företag för sänkning av Västra och Östra Ballasjöarna samt Kvarnsjön i

Fridlevstads och Rödeby socknar av Blekinge län.

Den 17 juli 1925 beviljade Kungl. Majit dels bidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 8,860 kronor och dels lån från odlingslånefonden med

26,590 kronor till ett företag, som avsåg sänkning av Västra och Östra Ballasjöama

samt Kvarnsjön i Fridlevstads och Rödeby socknar av Blekinge län.

I samband härmed fastställde Kungl. Majit plan för arbetets utförande.

Sedermera fastställde länsstyrelsen i Blekinge län genom utslag den 30 juli

1935 fördelningen å de i företaget deltagande fastigheterna av förenämnda

lån och ålade därvid följande personer att årligen för vart och ett av åren

1935—1959 ävensom år 1960 erlägga, Per Alfred Niklasson såsom ägare av

5/<8 mantal Kvarngården 112 64 kronor 66 öre och 58 kronor 81 öre samt såsom

ägare av 37coo mantal av hemmanen Västra Ballasjö l2 och 1J 89 kronor 43

öre och 81 kronor 34 öre, Astrid

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr öö
hemmanet

Balasjö l2 159 kronor 71 öre och 145 kronor 26 öre samt Ferdinand

Johansson såsom ägare av lägenheten Kuleryd l5 139 kronor 51 öre och

126 kronor 88 öre.

I en den 25 september 1937 dagtecknad till lantbruksstyrelsen ställd skrift

lia Niklasson och Johansson samt förre hemmansägaren Manfred Andersson,

den sistnämnde i egenskap av förutvarande ägare till V24 mantal av Hallasjö

1 2, hemställt, att dem åliggande årliga inbetalningar å förenämnda lån från

odlingslånefonden måtte nedsättas. Vid ansökningen fanns fogad en av lantbruksingenjören

M. Wixell verkställd utredning rörande företaget.

Lantbruksstyrelsen har med eget yttrande den 29 september 1938 samt av

lantbruksstyrelsen inhämtat utlåtande från länsstyrelsen i Blekinge län insänt

handlingarna till Kungl. Maj:t. I ärendet har statskontoret efter remiss

avgivit yttrande den 4 november 1938.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Ifrågavarande företag omfattar en areal av 5.35 hektar åker och 57 hektar

äng. Båtnaden av företaget uppskattades till 49,410 kronor och kostnaderna

för arbetets utförande beräknades till 38,070 kronor 19 öre. Arbetet slutfördes

1928 och godkändes av lantbruksstyrelsen den 3 december samma år.

De verkliga kostnaderna uppgingo emellertid till endast 31,418 kronor 89 öre

och understego sålunda med i runt tal 6,650 kronor de beräknade. Annuiteterna

å det beviljade statslånet uppgå till omkring 35 kronor för hektar av

låntagarnas i företaget mark. Efter företagets utförande lia vissa delar av

den i företaget ingående marken, som höra till förenämnda fastigheter, undergått

en avsevärd sättning. Den vid företagets planläggning uppskattade

båtnaden för dessa fastigheter, tillsammans beräknad till ett värde av 3,537

kronor 40 öre, har på grund härav endast delvis kunnat ernås. De genom företaget

utvunna områdena anses på grund av lös jordman och dålig torrläggning

vara av den beskaffenhet, att de torde vara svåra att utnyttja. Lantbruksingenjören

M. Wixell har med biträde av gode män uppskattat den båtnad,

som å ifrågavarande marker är möjlig att ernå genom företaget, till ett

värde av 1,132 kronor eller 2,405 kronor 40 öre lägre än vad ursprungligen

beräknats.

Körande sökandenas ekonomiska och personliga förhållanden har upplysts,

att Manfred Andersson år 1929 sålt det honom då tillhöriga i företaget

ingående hemmanet V24 mantal Västra Ballasjö 1 2 jämte yttre inventarier till

sin dotter Astrid Andersson för en köpeskilling av 6,000 kronor. Fastigheten

är taxerad till 4,800 kronor. Niklasson har under januari 1938 försålt sina

i företaget ingående hemman till sin son Håkan Gustaf Sigvard Niklasson för

16,300 kronor, vilket belopp motsvarar taxeringsvärdet å fastigheterna. Johansson,

som är född 1882, är gift och har i äktenskapet fem minderåriga

barn. Hans ekonomiska ställning har av länsstyrelsen betecknats såsom tämligen

svag. Håkan Niklasson är född 1911. I anledning av köpet har han

mäst skuldsätta sig för omkring 20,000 kronor. Astrid Andersson är född

1907 och ogift. Hon har i anledning av köpet måst ikläda sig skulder till ett

sammanlagt belopp av 4.200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Departements
chefen.

Länsstyrelsen i Blekinge län har — under hänvisning till att Andersson och

Niklasson sålt sina fastigheter — ansett, att ingen nedsättning borde medgivas

av skulden till odlingslånefonden, såvitt dem anginge. Beträffande ansökningen

i vad den gäller Johansson har länsstyrelsen, med hänsyn till att båtnaden

för hans i företaget ingående mark utgjort allenast en tredjedel av den

beräknade samt under framhållande av hans tämligen svaga ekonomiska

ställning, tillstyrkt lindring i den honom åvilande betalningsskyldigheten.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande hemställt, att för nedskrivning av

ifrågavarande lån måtte från statens avdikningsanslag anvisas ett belopp av

1,930 kronor. Lantbruksstyrelsen har icke ansett hinder möta för att de nuvarande

ägarna av Anderssons och Niklasson fastigheter komme i åtnjutande

av nedsättning i skulden. Efter att lia redogjort för länsstyrelsens ståndpunkt

i frågan har lantbruksstyrelsen i sitt yttrande anfört, bland annat, följande.

Länsstyrelsens utredning i ärendet gåve vid handen, att de nuvarande ägarna

av de Andersson och Niklasson förut tillhöriga fastigheterna hade en svag

ekonomi. Enär det salunda kunde förutsättas, att gäldandet av låneannuiteterna

bleve för dem betungande, funne lantbruksstyrelsen det skäligt, att

lindring bereddes även dem, oaktat ansökning om dylik lindring för de ifrågavarande

fastigheternas del gjorts av dessas förutvarande ägare. I fråga om

Johansson anslöte sig lantbruksstyrelsen till länsstyrelsens uppfattning örn

angelagenheten av att någon lättnad i dennes låneskuld medgåves.

En lindring i lånebördan för ifrågavarande låntagare syntes böra ske genom

nedskrivning med skäligt belopp av den kapitalskuld, som efter erläggandet

av 1938 års annuitet återstode ogulden. Lantbruksstyrelsen hade beräknat

denna skuld till sammanlagt 6,789 kronor 74 öre. Vid en dylik nedskrivning

borde emellertid hänsyn tagas därtill, att de verkliga kostnaderna

för företaget icke oväsentligt understigit den kostnadssumma, vartill statsunderstöd

utgått. De ifrågavarande fastigheternas andelar i den sålunda upphomna

kostnadsbesparingen hade av styrelsen beräknats till sammanlagt 470

kronor. Det syntes styrelsen skäligt, att nedskrivning av låneskulden skedde

med belopp, motsvarande värdet av den för nu berörda fastigheter konstaterade

båtnadsminskningen, 2,405 kronor 40 öre, efter avdrag av nyssnämnda

kostnadsbesparing, eller med (2,405:40 — 470:—=) i runt tal 1,930 kronor.

Statskontoret har avstyrkt nedskrivning av ifrågavarande lån, såvitt angår

ägarna till de Andersson och Niklasson förut tillhöriga fastigheterna, under

framhållande att vid köpeskillingens bestämmande i samband med överlåtelserna

av dessa fastigheter de nya ägarna kunnat taga hänsyn till de skulder,

som graverade fastigheterna. Vad beträffar ansökningen, såvitt densamma

avser Johansson, har statskontoret ifrågasatt, huruvida tillräckliga skäl förelage

till nedsättning av hans andel i länet, då Johanssons ekonomi icke syntes

v ara sadan, att lindring i den hans fastighet åvilande betalningsskyldigheten

för lånet vore oundgängligen nödvändig.

Utredningen i ärendet torde giva vid handen, att båtnaden av företaget för

de ifrågavarande fastigheterna blivit avsevärt lägre än vad vid företagets

igångsättande beräknats och att detta föranletts av en betydande sättning å

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55-

7

vissa delar av den i företaget ingående marken. Med hänsyn härtill och vad

som i ärendet upplysts rörande fastighetsägarnas ekonomiska förhållanden

synas billighetsskäl tala för att ytterligare statsunderstöd beviljas för åstadkommande

av en avbetalning av lånet från odlingslånefonden. Den av länsstyrelsen

och statskontoret åberopade omständigheten mot bifall till ansökningen,

såvitt densamma rör Andersson och Niklasson, finner jag i förevarande

fall icke böra utgöra hinder för en dylik åtgärd med hänsyn till att

överlåtelsen av deras fastigheter skett till deras barn. I fråga om statsunderstödets

storlek ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar

alltså, att för ändamålet må från statens avdikningsanslag utgå ett

belopp av 1,930 kronor. Härtill bör emellertid riksdagens medgivande inhämtas.

Bidragsbeloppet torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets

förfogande för att såsom avbetalning å ifrågavarande lån tillgodoföras

avdikningslånefonden. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa

bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter. Beloppet torde

icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för avbetalning av vissa andelar i ett till sänkning av

Västra och Östra Ballasjöarna samt Kvarnsjön i Fridlevstads

och Rödeby socknar av Blekinge län den 17 juli 1925 beviljat

lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 1,930 kronor.

3:o.

Gåsemossens torrläggningsföretag i Skara landsförsamling och Stenums

socken i Skaraborgs län.

Den 9 november 1922 beviljade Kungl. Majit dels bidrag från allmänna

avdikningsanslaget med 4,700 kronor och dels lån från odlingslånefonden

med 9,400 kronor till ett företag, som avsåg utdikning av den så kallade

Gåsemossen i och för torrläggning av vattenskadade marker inom Udden

m. fl. hemman inom Skara landsförsamling samt Lilleskogen m. fl. hemman

i Stenums socken av Skaraborgs län. I sammanhang härmed fastställdes

plan för arbetets utförande.

Sedermera fastställde länsstyrelsen i Skaraborgs län genom utslag den

3 december 1929 fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda

lån och ålade därvid ägaren av 9/128 mantal Götala l12 och 212, vilka fastigheter

numera betecknas stadsägan nr 813 i Skara stad, att gälda för ett

vart av åren 1930—1954 126 kronor 44 öre och för år 1955 115 kronor

12 öre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 5ö.

Genom beslut den 17 november 1933 medgav Kungl. Majit dels anstånd

under tre år med erläggande av de annuiteter, som för vissa fastigheter,

däribland även nyssnämnda stadsäga, från och med 1933 förföllo till betalning

å lånet från odlingslånefonden, dels ock räntefrihet under uppskovstiden

å samma fastigheters andelar å oguldna kapitalskulden å lånet.

I en den 26 april 1937 dagtecknad skrift har lägenhetsägaren Karl Vallander

i Skomakartorp hemställt örn befrielse helt eller delvis från honom

såsom ägare av förenämnda stadsäga åvilande utgifter för omförmälda dikningsföretag.

Såsom stöd för ansökningen har Vallander åberopat, att han

påförts delaktighet i företaget i betydligt större mån än som motsvarar den

för fastigheten genom företaget vunna båtnaden samt att de honom åvilande

annuiteterna vore synnerligen betungande. Vid ansökningen fanns fogat ett

av jordbrukskonsulenten E. Almlöf upprättat utlåtande.

I ärendet lia yttranden avgivits den 24 februari 1938 av länsstyrelsen i

Skaraborgs län, den 20 juli 1938 av lantbruksstyrelsen, den 27 augusti 1938

av statskontoret och den 11 november 1938 av torrläggningskommittén.

Vid länsstyrelsens yttrande har fogats ett utlåtande av lantbruksingenjören S.

Hallin samt en polisrapport rörande Vallanders ekonomiska förhållanden.

Genom beslut den 8 september 1938 har Kungl. Majit i anledning av

ansökningen medgivit Vallander dels anstånd under ett år med erläggande

av envar av de annuiteter, som för ifrågavarande fastighet från och med

1938 förfalla till betalning å det den 9 november 1922 beviljade lånet, dels

ock räntefrihet under uppskovstiden å fastighetens andelar i oguldna kapitalskulden

å lånet.

Av tillgängliga handlingar inhämtas följande.

Enligt den år 1922 fastställda arbetsplanen för ifrågavarande företag deltog

Vallanders fastighet med en areal av 18.02 hektar odlingsmark. Den

genom företaget uppkommande båtnaden för denna mark uppskattades

till 8,232 kronor. Enligt detta båtnadstal kom fastighetens andel i den för

företaget beräknade kostnaden, 14,101 kronor 24 öre, att uppgå till 2,853

kronor 24 öre. Emellertid uppgingo de verkliga kostnaderna för företaget

till 12,178 kronor 40 öre. Ifrågavarande fastighets kostnadsandel begränsades

därigenom till 2,479 kronor 29 öre eller 373 kronor 95 öre lägre än

vad som beräknades vid planens fastställande. Fastighetens andel i det till

företaget utbetalade statsunderstödet utgjorde 2,814 kronor 36 öre. Vallander

erhöll sålunda ett överskott å statsunderstödet av (2,814: 36 — 2,479: 29

=) i runt tal 335 kronor. Vallanders kapitalskuld till odlingslånefonden

utgjorde vid amorteringens början 2,107 kronor 34 öre.

Rörande Vallanders personliga och ekonomiska förhållanden meddelas,

att han är född 1873 och gift samt i äktenskapet har två barn, av vilka en

son, 29 år gammal, vistas i hemmet. Fastigheten, som innehåller 57 tunnland,

därav 20 tunnland odlad jord, är taxerad till 5,400 kronor. Å fastigheten

födas 4 kor och 2 hästar. Fastigheten graveras av ett egnahemslån,

för närvarande å 2,400 kronor. I övrigt har Vallander skulder å 600 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

9

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har tillstyrkt, att hela Vallanders återstående

skuld till odlingslånefonden måtte avskrivas.

Lantbruksingenjören S. Hallin har uppgivit, att endast en del av den

Vallander tillhöriga marken, som vid företagets planläggning ansetts lia

nytta av företaget, hade bort indragas i detsamma. Enligt Hallins uppfattning

hade endast ett område av 2.46 hektar bort medtagas vid båtnadsberäkningen.

Ett område av 3.26 hektar hade därjämte kunnat avvattnas genom

ett i företaget ingående avlopp. Emellertid hade detta område lika

lätt kunnat avvattnas genom ett annat i företaget ej ingående avlopp. Förbättringsvärdet

för förstnämnda område om 2.46 hektar hade enligt synemännens

beräkning utgjort 1,230 kronor. Med hänsyn härtill syntes skäligt,

att Vallanders del i lånet från odlingslånefonden reducerades i proportion

till förbättringsvärdets reduktion eller i runt tal till 15 procent, vilket

motsvarade 316 kronor. Då Vallander redan erlagt mer än detta belopp,

borde återstående skuldbeloppet avskrivas.

Lantbruksstyrelsen, som tillstyrkt en minskning i skulden å 700 kronor,

har, bland annat, anfört:

Av verkställda undersökningar hade styrelsen funnit framgå, att av den

Vallander tillhöriga marken en areal av endast 5.71 hektar rätteligen bort

påföras delaktighet i företaget. Båtnaden å sistnämnda areal uppginge enligt

den vid syneförrättningen verkställda uppskattningen till 2,855 kronor.

Därest detta båtnadstal hade lagts till grund för bestämmande av Vallanders

kostnadsandel, hade denna senare kommit att uppgå till 1,425 kronor 70 öre,

eller i runt tal 50 procent lägre belopp än den vid arbetsplanens fastställelse

Vallander påförda kostnaden, 2,853 kronor 24 öre.

Vallanders kapitalskuld till odlingslånefonden hade vid amorteringens

början utgjort 2,107 kronor 34 öre. Med hänsyn till nu påvisade förhållanden

borde denna skuld nedskrivas med 50 procent eller med i runt tal

1,050 kronor. Härifrån syntes dock böra frånräknas ett överskott å statsunderstödet

av 335 kronor. Den ifrågasatta minskningen av sökandens

skuld till avdikningslånefonden borde sålunda begränsas till ett belopp av

(1,050 — 335 =) i runt tal 700 kronor och ske genom överföring av motsvarande

belopp från avdikningsanslaget till avdikningslånefonden.

Från lantbruksstyrelsen har sedermera på begäran avgivits följande promemoria.

P. M. angående nedskrivning av odlingslån till Gåsemossen i Skaraborgs

län.

Under förutsättning att fastigheten 9/128 mtl. Götala 1 12 och 2 12 skall

anses böra deltaga i företaget endast för ägofigurerna 107 och 108 samt en

mindre del av ägofigur 104, sammanlagt 2.46 hektar med en sammanlagd

båtnad av 1,230 kronor, skulle fastighetens andel i företagets kostnader uppgå

till i runt tal 660 kronor eller endast omkring 23 procent av den enligt

synehandlingama beräknade kostnadsandelen.

Kapitalskulden å lånet vid amorteringens början, 2,107 kronor 34 öre, synes

böra nedskrivas i förhållande till kostnadsminskningen eller med omkring

77 procent, d. v. s. med 1,620 kronor. Härifrån bör dock dragas

uppkommet överskott å statsbidraget 335 kronor oell kapitalskulden sålunda

minskas med (1,620 — 335=) 1,285 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 55.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Statskontoret och torrläggningskommittén ha med hänsyn till omständigheterna

icke velat motsätta sig lantbruksstyrelsens i dess yttrande framlagda

förslag.

Departements- Av utredningen torde framgå, att den båtnad, som vid syneförrättningen

chefen, påförts Vallanders fastighet, upptagits till ett alltför högt belopp, vilket haft

till följd att Vallander påförts en för stor andel i det till företaget beviljade

lånet från odlingslånefonden. På grund härav anser jag i likhet med de

hörda myndigheterna och torrläggningskommittén, att ytterligare statsunderstöd

bör beredas Vallander för åstadkommande av en avbetalning av dennes

skuld på grund av nämnda lån. Vid beräknandet av statsunderstödets

storlek anser jag med hänsyn till utredningen i ärendet, att man på sätt

lantbruksingenjören Hallin förordat bör utgå från att endast det av honom

omförmälda området örn 2.46 hektar bort medtagas vid båtnadsberåkningen.

Vid sådant förhållande torde i anslutning till vad i lantbruksstyrelsens promemoria

anförts, ett belopp av 1,285 kronor för ändamålet anvisas från statens

avdikningsanslag. Härtill bör riksdagens medgivande inhämtas. Beloppet

torde böra av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande

för att såsom avbetalning å den på Vallanders fastighet belöpande andelen

av det den 9 november 1922 beviljade lånet tillgodoföras avdikningslånefonden.

Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj:t enligt

riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser

för avdikningsanslagets användning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för avbetalning av den på stadsägan nr 813 i Skara

stad belöpande andelen av det till Gåsemossens torrläggningsföretag

inom Skara landsförsamling och Stenums socken

av Skaraborgs län den 9 november 1922 beviljade lånet

från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag

utgå ett belopp av 1,285 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

i de under l:o—3:o förut antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet!

Ragnar Odhnoff.

389241. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statslån till förhöjning av vissa arbetarsmåbrukslån. s. 7 i texten
  2. JoU 1939:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för avbetalning å statslån till vissa torrläggningsföretag. s. 5 i texten