Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg oriktigt utbetalta statsbidrag

1939-02-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:85, Angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg oriktigt utbetalta statsbidrag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 85.

1

Nr 85.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående efterskänkande

av återbetalning sskyldigheten beträffande till

styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg

oriktigt utbetalta statsbidrag; given Stockholms slott

den 10 februari 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, linder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Quensel.

Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-llegenten i statsrådet å

Stockholms slott den 10 februari 1939.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

T. f. departementschefen, statsrådet Quensel anför härefter:

Enligt § 1 i det av Kungl. Majit den 29 maj 1925 fastställda reglementet

för kommunala mellanskolan i Göteborg består skolan av två linjer, en för

gossar och en för flickor. Genom Kungl. Maj:ts resolution den 3 juli 1930

erhöll § 1 följande tillägg: När särskilda omständigheter det påkalla, kunna

dock efter beslut av skolstyrelsen gossar och flickor sammanföras till en

klassavdelning. I dessa bestämmelser gjordes ingen ändring i det nya reglemente

för skolan, sorn Kungl. Majit fastställde den 21 maj 1937.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. Nr 85.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

Enligt kungörelsen den 19 november 1918 (nr 927) angående avlöning

åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola —

vilken kungörelse numera upphävts genom kungörelsen den 9 december

1938 (nr 754) angående statsbidrag till avlöning av lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor — skulle skolområde, som underhöll kommunal mellanskola, för

bestridande av kostnaderna härför erhålla bidrag av statsmedel dels till

skolan och till parallellavdelning av årsklass, dels ock för lärare med full

tjänstgöring. Inom varje årsklass utgick statsbidrag till högst så stort antal

parallellavdelningar av årsklassen, som uppkom med iakttagande därav

att minst 30 lärjungar kom på varje avdelning inom årsklassen, innan ny

avdelning upprättades inom densamma. Statsbidrag till kommunal mellanskola

utgick med 11,200 kronor årligen. Fanns enligt vad ovan sagts parallellavdelning

av årsklass inrättad, utgick statsbidrag med ett belopp av

2,800 kronor för varje sådan avdelning.

Vid granskning inom riksräkenskapsverket av Göteborgs och Bohus läns

kassaredogörelser för första kvartalen av åren 1931, 1932 och 1933 anmärktes,

att till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg från det

under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till kommunala mellanskolor

utanordnats statsbidrag — utöver vad rätteligen bort utbetalas — för år

1930 med 5,621 kronor 6 öre, för år 1931 med 5,600 kronor och för år 1932

med 4,357 kronor 89 öre, och anmärktes beloppen till ersättande, de två

förstnämnda av landshövdingen O. von Sydow, tillförordnade landskamreraren

B. Gillner och länsbokhållaren R. Sjögren samt det sistnämnda av

tillförordnade landssekreteraren G. Hård af Segerstad, Gillner och Sjögren.

Enligt särskilda utslag den 7 juni 1934 förpliktade riksräkenskapsverket,

med gillande av anmärkningarna, von Sydow, Gillner och Sjögren att gemensamt

eller vilken gälda gitte ersätta statsverket tillhopa 11,221 kronor

6 öre samt Hård af Segerstad, Gillner och Sjögren att gemensamt eller vilken

gälda gitte ersätta statsverket 4,357 kronor 89 öre, envar av dem dock

öppet lämnat att hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet. Efter besvär

av skolstyrelsen fann kammarrätten genom särskilda utslag den 27

november 1936 ej skäl att göra ändring i riksräkenskapsverkets utslag. Sedan

styrelsen häröver anfört underdåniga besvär, fann Kungl. Majit genom

särskilda utslag den 22 mars 1938 ej skäl att göra ändring i kammarrättens

utslag.

Enligt under hand lämnad uppgift hade vid utgången av januari 1939

ifrågavarande anmärkningsmedel ännu icke inbetalts till statsverket.

I målen har varit fråga om för hur många klassavdelningar vid skolan

statsbidrag skolat utgå. Statsbidrag har av länsstyrelsen utanordnats för

fler avdelningar än det antal avdelningar, till vilka skolan ansetts berättigad

erhålla statsbidrag. Anledningen härtill är, att skolans styrelse vid

uppdelning av årsklass i mindre avdelningar ansett sig med hänsyn till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

förutnämnda bestämmelse i skolans reglemente först böra uppdela årsklassen

i en goss- och en flickavdelning, vilka sedan vardera uppdelats i klassavdelningar

i enlighet med gällande bestämmelser. Överskjutande antal

gossar har således ej räknats tillsammans med flickor.

Hos Kungl. Majit har nu skolans styrelse anhållit örn befrielse från skyldighet

att återbetala ifrågavarande belopp, tillhopa 15,578 kronor 95 öre.

De framförda anmärkningarna och myndigheternas bedömande av dessa

grundade sig på den uppfattningen, yttrar skolstyrelsen, att goss- och flick - linjerna vid Göteborgs kommunala mellanskola ur den statsbidragsreglerande

författningens synpunkt vore att anse såsom en skola. Häremot stöde

skolstyrelsens tolkning av den bestämmelse i skolans reglemente, som hade

följande lydelse: »Skolan består av två linjer, en för gossar och en för

flickor». Denna bestämmelse kunde enligt styrelsens uppfattning icke få

någon rimlig innebörd, därest den icke avsåge, att gossavdelningen räknades

för sig och flickavdelningen för sig. I enlighet härmed hade goss- och

flickavdelningarna varit skilda från varandra och till och med haft sin undervisning

förlagd till långt från varandra belägna skolhus. Då för en del

år sedan önskemål uppstått att vid upprättandet av nya avdelningar i

första klassen kunna bilda en samklass av övertaliga godkända gossar och

flickor, som icke kunnat beredas plats i rena goss-, respektive fliclddasser,

hade styrelsen på grund av den anförda bestämmelsen icke ansett sig kunna

göra detta utan att anhålla örn Kungl. Majlis tillstånd härtill. Genom

Kungl. Maj:ts resolution den 3 juli 1930 hade skolans reglemente, efter

framställning från styrelsen, fått följande tillägg: »När särskilda omständigheter

det påkalla, kunna dock efter beslut av skolstyrelsen gossar och

flickor sammanföras till en klassavdelning». Denna bestämmelse innebure

således rättighet men icke skyldighet för styrelsen att sammanslå goss- och

flickklasser. Att denna tilläggsbestämmelse godkänts, hade givit styrelsens

uppfattning om linjeuppdelningens innebörd ytterligare stöd. Av vad sålunda

anförts torde framgå, att styrelsen haft starka skäl att beträffande

ifrågavarande statsbidragsrekvisitioner förfara så som styrelsen gjort.

Skolöverstyrelsen bär enligt utlåtande den 20 juni 1938 ansett sig kunna

tillstyrka bifall till framställningen med hänsyn därtill, att skolans styrelse

vid rekvisition av statsbidrag till parallellavdelningar på grund av bestämmelserna

i av Kungl. Majit fastställt reglemente trott sig hava full rätt att

förfara på sätt, som skett.

Statskontoret har i utlåtande den 10 juli 1938 anfört, att ämbetsverket

med hiinsyn till de i ärendet förekomna särskilda omständigheterna ej

ville motsätta sig, att befrielse från betalningsskyldighet medgåves. Vad

anginge sättet för en eventuell

tala, att — då riksdagen fastställt de grunder, enligt vilka statsbidrag till

skolor av ifrågavarande art finge utgå — befrielsen icke kunde medgivas

på annat sätt, lin att vederbörande förklarades berättigad att av åttonde

huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter erhålla ersättning för

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 85.

vad sorn styrktes hava till statsverket inbetalats på grund av Kungl. Majits

förevarande utslag.

Sedan Kungl. Maj:t beslutat inhämta regeringsrättens utlåtande över

skolstyrelsens framställning, har regeringsrätten den 4 oktober 1938 hemställt,

att Kungl. Majit matte med avseende å förekomna omständigheter

bereda styrelsen ersättning för vad den visade sig hava utgivit i anledning

av Kungl. Marits utslag.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 3 februari 1939 för sin del med

avseende å förekommande omständigheter tillstyrkt, att skolans styrelse

medgåves befrielse från skyldigheten att återbetala ifrågavarande till ersättande

fastställda anmärkningsmedel. Med hänsyn till det anmärkta beloppets

storlek borde enligt riksräkenskapsverkets mening frågan om befrielse från

återbetalningsskyldighet i förevarande fall underställas riksdagens prövning.

Därest så ägde rum, torde beslut av riksdagen kunna fattas örn beloppets

efterskänkande och sålunda någon ersättning icke behöva beredas styrelsen

för vad den visade sig hava utgivit i anledning av Kungl. Majits

ifrågavarande utslag.

Här bör erinras örn att, riksdagen i skrivelse nr 156/1935, i anledning av

proposition angående befrielse för en befattningshavare från viss betalningsskyldighet,

uttalade sig för en viss varsamhet vid bedömandet av frågor

örn befrielse från ådömd ersättningsskyldighet.

Det hade väckt riksdagens uppmärksamhet, att framställningar örn efterskänkande

av kronans fordringsanspråk under senare år i allt större utsträckning

dragits inför° riksdagen, medan tidigare sådant skett huvudsakligast

i undantagsfall, då särskilt vägande skäl varit för handen, och att då

ej sällan ställts såsom villkor för efterskänkandet, att vederbörande skulle

till statsverket inleverera viss del av det till betalning fastställda beloppet.

Numera syntes emellertid en tendens förefinnas att icke tillämpa denna

princip lika rigoröst som tidigare syntes hava varit fallet. Följden härav

hade blivit, att befrielse från ersättningsskyldighet kommit att medgivas i

allt större omfattning. För att emellertid vederbörande icke skulle bibringas

den uppfattningen, att staten vid fel och försummelser från deras sida eftergåve

uppkomna ersättningsanspråk, ville riksdagen fästa uppmärksamheten

på nödvändigheten av att från statens sida efterskänkande av ådömd

betalningsskyldighet endast skedde i undantagsfall och när särskilda förhållanden

betingade ett dylikt medgivande samt att befrielse icke lämnades

i större utsträckning än som kunde vara av omständigheterna verkligen

påkallat.

I det föreliggande fallet synas sådana särskilda förhållanden vara för

handen, som enligt riksdagens nyssberörda uttalande böra utgöra förutsättning

för efterskänkande av ådömd betalningsskyldighet. Möjligen kan

ifrågasättas, örn icke, på grund av vad riksdagen i nämnda skrivelse yttrat,

en del av berörda belopp å 15,578 kronor 95 öre borde återbetalas till stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 85. 5

verket. Med hänsyn till vad i ärendet förekommit vill jag emellertid icke

ifrågasätta en sådan partiell återbetalningsskyldighet utan förordar, att

den betalningsskyldighet beträffande ifrågavarande oriktigt utbetalta statsbidrag,

som fastställts genom de av Kungl. Majit den 22 mars 1938 meddelade

utslagen, helt efterskänkes, varigenom såväl skolstyrelsen som de för

medlens utanordning ansvariga tjänstemännen komma att fritagas från ekonomiskt

ansvar. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att denna

fråga bör underställas riksdagens prövning.

Anmärkas må, att från och med den 1 januari 1939 gälla nya grunder

för statsbidrag till avlöning av lärare vid kommunala mellanskolor (jfr förutnämnda

kungörelse nr 754/1938), enligt vilka sådant bidrag utgår med

en viss kvotdel av avlöningskostnaderna vid kommunal mellanskola. Statsbidraget

är sålunda icke längre satt i relation till antalet parallellavdelningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att återbetalningsskyldigheten beträffande förenämnda

till styrelsen för kommunala mellanskolan i Göteborg oriktigt

utbetalta statsbidrag å tillhopa 15,578 kronor 95 öre

må efterskänkas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

bihang till riksdagens protokoll 19S''J. 1 sami. Nr Sfi.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande av återbetalningsskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala s. 3 i texten
  2. SU 1939:110 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående efterskänkande av återbetalning sskyldigheten beträffande till styrelsen för kommunala mellanskola s. 11 i texten