Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg

1939-01-25 · 13 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1939:95, Angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 95.

13

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsförvärv

av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga

Lysekils järnväg; given Stockholms slott den 17

februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stadsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gerli. Strindlund.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regent en i

statsrådet å Stockholms slott den 17 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrbson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund:

Med skrivelse den 27 januari 1939 har järnvägsstyrelsen överlämnat en till

styrelsen inkommen, till Kungl. Majit ställd, den 24 i samma månad dagtecknad

skrivelse från Lysekils järnvägsaktiebolag, vari bolaget hemställt, att

staten måtte förvärva bolagets järnväg med tillträde den 1 juli 1939.

408 39

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Innan jag ingår på ifrågavarande framställning torde jag med avseende å

ifrågavarande järnväg få erinra om följande:

Koncession å normalspårig järnväg mellan Lysekils stad och trafikplatsen

Smedberg å Bohusbanan beviljades år 1908. Järnvägen har en längd av 34.7

kilometer och öppnades för trafik år 1913. Vid beräkning av den trafikerade

banlängden är till anförda kilometertal att lägga 4. o kilometer statens järnvägar

tillhörigt spår å linjen Smedberg—Munkedal, till och från vilken sistnämnda

station järnvägens tåg framgå. Den trafikerade banlängden uppgår

alltså till 38.7 kilometer.

Den redovisade byggnadskostnaden uppgår till i runt tal 2,680,000 kronor

med följande fördelning: bana och byggnader 2,142,000 kronor, rullande materiel

493,000 kronor och inventarier 45,000 kronor.

I räkenskaperna Ira upptagits jämväl 118,000 kronor räntor under byggnadstiden,

varför det bokförda anläggningsvärdet utgör 2,798,000 kronor.

Till järnvägens anläggning beviljades år 1910 ett lån från allmänna järnvägslånefonden

å 1,200,000 kronor. I övrigt bestreds den ursprungliga byggnadskostnaden

med medel influtna för tecknade aktier till ett sammanlagt

belopp av 1,211,000 kronor. — Så gott som samtliga aktier —• eller närmare

angivet för nominellt 1,055,000 kronor — innehavas av Lysekils stad och övriga

berörda kommuner. Någon utdelning å aktierna har aldrig ägt rum.

Å statslånet, som löper med en räntefot av 4.5 procent, hava fullgjorts förräntning

och amortering i vederbörlig ordning till och med år 1931. Den återstående

kapitalskulden har härigenom nedbringats med 124,700 kronor till

i runt tal 1,075,300 kronor. Från och med år 1932 har någon ytterligare avbetalning

å skulden däremot icke ägt rum. Under åren 1933—1936 har järnvägens

ägare endast förmått erlägga 25,000 kronor per år av den till inemot

50,000 kronor årligen uppgående räntan till riksgäldskontoret. Den från och

med år 1937 upplupna statslåneräntan har icke till någon del likviderats. Till

följd härav har statslåneskulden nu år från år ökats.

Förutom järn vägsrörelse bedriver bolaget även omnibustrafik, vilken omfattar

linjerna Lysekil—Munkedal, Hallinden—Fisketången, Lysekil—Alsbäck

—Sjöbol, Lysekil—Risö, Sämstad—Brodalen—Slävik (Malmön) och Tullboden—Hunnebostrand—Bovallstrand—Ödstoft—Hallinden—Lysekil

med en

sammanlagd längd av 104 kilometer. För trafiken användas 7 personomnibusar.

Det i bilrörelsen investerade kapitalet utgjorde vid 1937 års slut 49,000

kronor, fördelat på automobiler med 44,000 kronor, på husbyggnader med 4,000

kronor och på inventarier med 1,000 kronor.

I sin förenämnda framställning har Lysekils järnvägsaktiebolag till en

början anfört, att Lysekils järnväg ej kunnat undgå verkan av den ekonomiska

depression, som visserligen gjorde sig förnimbar över hela landet under åren

1931—1934 men för Bohusläns del alltjämt kvarstode. Trots uppfyllandet av

anspråken på flera och bättre lägenheter med såväl tåg- som landsvägsomnibusturer

och därav föranledd nyanskaffning av materiel hade resande- och

godstrafiken minskat, vilket i sin tur föranlett en sådan minskning av trafikinkomsterna,

att järnvägen, ehuru den enligt senaste bokslutet fortfarande

kunnat uppvisa ett driftöverskott å 25,590 kronor, likväl ej mäktat erlägga ränta

och amortering å statslånet, vadan alltså förlust å rörelsen uppkommit.

Med hänsyn till de ringa utsikterna för järnvägens framtida bestånd som

enskilt företag hade, fortsätter bolaget, förhandlingar förts mellan bolaget, å ena

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

sidan, och riksgäldskontoret och järnvägsstyrelsen, å andra sidan, om banans

inlemmande i statsbanenätet. Förhandlingarna hade lett till upprättandet av

ett preliminärt kontrakt mellan svenska staten genom järnvägsstyrelsen och

järnvägsbolaget, varigenom bolaget utan något som helst ekonomiskt vederlag

för sin egendom i vad densamma översköte skulderna överläte å staten

samtliga tillgångar och skulder.

Skulle, anför slutligen bolaget, i sammanhang med ett allmänt statsförvärv

av enskilda järnvägar antagas sådana lagbestämmelser, som tillförsäkrade

ägare av enskild järnväg, jämförbar med Lysekils järnväg beträffande såväl

värde som ekonomisk ställning, ersättning överstigande skulderna, hyste bolaget

den förhoppningen, att dylik ersättning framdeles måtte tillerkännas även

aktieägare i Lysekils järnvägsaktiebolag för aktier, som innehades vid överlåtelsen.

Det förenämnda kontraktet angående järnvägens överlåtande å staten, vilket

av järnvägsstyrelsen träffats under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande,

finnes bilagt styrelsens skrivelse i ämnet och torde såsom bilaga få fogas till

dagens statsrådsprotokoll. Vid styrelsens skrivelse finnas därjämte fogade

förteckningar över dels fastigheter, som äro belägna utanför järnvägsområdet

och som icke ingå i försäljningen, dels kontrakt, överenskommelser

och medgivanden m. m., som skola av järnvägsstyrelsen övertagas, och dels

befattningshavare vid järnvägen, vilka kunna komma att- övergå i statens järnvägars

tjänst.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse till en början meddelat, att Lysekils

järnväg ifråga örn den bantekniska utrustningen tillhör de svagaste bland vårt

lands normalspårsbanor.

Mot järnvägens underhållsstandard har järnvägsstyrelsen icke funnit skäl

till anmärkning. Styrelsen framhåller dock, att under närmaste tiden vissa banarbeten,

avseende i första hand komplettering av ballasten och justering av

banans profil, torde komma att kräva relativt betydande kostnader.

Styrelsen anför härefter:

I samband med verkställda utredningar angående järnvägens förvaltning

och bolagets ekonomiska ställning har framhållits, bland annat, att järnvägen

utgjorde en tillförselled till Bohusbanan, jämförlig med de banor, som från

den norrländska stambanan leda till olika kuststäder, och att järnvägens införlivande

med statens järnvägar alltså framstode som en naturlig åtgärd, oberoende

av vilka allmänna järnvägspolitiska riktlinjer, som komme att följas.

Framhållas kan också å ena sidan, att järnvägen icke står i direkt förbindelse

med något annat enskilt järnvägsnät, å andra sidan, att järnvägens trafikuppgifter

äro av sådan storlek och dess bevarande av sådan vikt för Lysekils stad

och det direkta trafikområdet i övrigt, att järnvägens nedläggning icke synes

kunna — åtminstone i nuvarande tidsläge — allvarligt ifrågasättas. Lysekils

järnväg tillhör alltså den kategori av banor, för vilka vid fråga om en allmän

konsolidering och sanering av järnvägsnätet i vårt land inlemmandet i statsbanenätet

står såsom enda möjliga lösning.

Järnvägsstyrelsen har härefter lämnat följande uppgifter till belysande av

järnvägens ekonomiska förhållanden m. m.:

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Järnvägstrafiken.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

Inkomster.

T u''

sen

tal k

ron

o r

Persontrafik ......................

152

134

123

124

129

127

137

Posttransporter ..................

9

9

9

9

9

9

9

Poststationsskötsel ..............

2

2

3

5

5

5

5

Godstrafik ........................

76

64

68

58

78

83

73

Extra trafikinkomster............

6

6

5

5

5

6

5

Summa trafikinkomster

245

215

208

201

226

230

229

Utgifter.

Administrativa avdelningen:

Pensioner ......................

5

4

6

4

6

6

6

Övriga utgifter ................

11

9

8

8

10

8

7

Banavdelningen ..................

37

38

38

35

36

37

35

Trafikavdelningen ................

70

66

63

64

70

74

72

Maskinavdelningen ..............

77

73

52

67

69

79

80

Lok- och vagnhyressaldo ........

2

2

3

3

1

1

3

Övriga utgifter....................

—

—

2

1

—

—

—

Summa driftutgifter

202

192

172

182

192

205

203

Driftöverskott ..................

43

23

36

19

34

25

26

Avsättning till förnyelsefond____

39

40

45

45

44

44

44

Omnibusstraflkeu

Inkomster ........................

—

13

34

37

42

47

56

Utgifter............................

—

10

28

30

35

38

49

Driftöverskott ....................

—

3

6

7

7

9

7

Avsättning till förnyelsefond —

—

3

6

7

7

9

7

Järnvägsstyrelsen anför i anslutning härtill, att det av sammanställningen

framginge, att den samlade trafikrörelsen från oell med år 1932 för varje år

resulterat i ett faktiskt underskott. Det vore vid sådant förhållande ej ägnat

förvåna, att bolaget kommit alltmer efter med sina likvider för statslånet.

Styrelsen anför vidare:

Av förestående siffror framgår tydligt, att, om ingen oväntad ändring till

det bättre i trafikområdets näringsförhållanden skulle inträda, bolagets hela

kapital, alltså såväl aktiekapitalet som statslånet, är att betrakta såsom från

avkastningssynpunkt förlorat. Siffrorna för det för flertalet järnvägar mycket

gynnsamma år 1937 giva också vid handen, att på längre sikt järnvägstrafiken

näppeligen kan komma att lämna för nödig förnyelse av anläggningarna erforderligt

egentligt driftsöverskott .

Förhållandena vid järnvägen synas alltså vara likartade med dem, som

konstaterats vid flertalet av de enskilda banor, vilka under de senare åren

inlemmats i statsbanenätet, såväl det varaktiga behovet av järnvägen som

frånvaron av räntabilitet ha jämväl i dessa tidigare fall varit uppenbara. Det

torde icke finnas anledning nu upprepa de skäl för ett förstatligande, som

därvid blivit anförda. Järnvägsstyrelsen vill begränsa sig till ett uttalande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 95.

att ett statsförvärv av Lysekils järnväg jämte därmed samhörande biltrafik

framstår såsom en naturlig åtgärd, även om densamma icke sättes i förbindelse

med det nu inledda enhetliggörandet av vårt lands järnvägsnät. — Såsom av

i bolagets framställning meddelade uppgifter torde framgå, har beredningen

av förevarande ärende ej heller stått i något samband med vare sig 1936 års

järnvägskommittés arbete eller av 1938 års riksdag godkända affärsuppgörelser.

Även vad gäller kontraktsvillkoren ha nämnda tidigare uppgörelser stått

som mönster, till och med själva ordalydelsen har i allt väsentligt övertagits,

givetvis med de modifikationer, som betingats av lokala och individuella förhållanden.

— Förevarande statsförvärv kan kort uttryckt sägas ske på minimalvilikor;

all bolagets egendom överlämnas mot befrielse från förefintlig statslåneskuld.

Bolagets ekonomiska ställning framgår av följande uppgifter, hämtade ur

senaste förefintliga bokslut, avseende årsskiftet 1937/38.

Balansräkning den 31 december 1937.

Tillgångar. Kronor.

Järnvägsanläggningen ............................................................ 2,798,000

Diverse rörelsegrenar:

Automobilrörelsen ............................................................... 49,000

Gårdar och fastigheter ......................................................... 51,000

Rörelsemedel:

Kassa och bank .................................................................. 99,000

Förråd .............................................................................. 35,000

övriga ............................................................................. 3,000

Reserverade tillgångar ............................................................ 115,000

Förlust för året och balanserad från föregående år ..................... 84,000

Summa tillgångar 3,234,000

Skulder.

Främmande kapital:

statslån inklusive ränta .............................

svävande skulder ......................................

Eget kapital:

stamaktier ...............................................

reservfond ...............................................

Förnyelsefond:

för järnvägsrörelsen ................................

» järnvägsrörelsen förd inom linjen ........

» diverse rörelsegrenar ..........................

Vinst för året och balanserad från föregående år

1,355,000

31,000

1,211,000

585,000

(245,000)

52,000

Summa skulder 3,234,000

Järnvägsstyrelsen meddelar i anslutning härtill, att de reserverade tillgångarna

utgöras av deposition i Göteborgs Handelsbank, vilken står som

säkerhet för omhänderhavda samtrafiksmedel.

Den å skuldsidan upptagna statslåneskulden redovisas med följande uppdelning

(i avrundade tal):

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 94—95.

408 39 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 95.

Kapital, icke förfallet .....

» , förfallet ...........

Ränta, icke förfallen .....

» , förfallen ...........

» , överränta, förfallen

Anståndsränta ...............

Kronor.

997.000

78.000

7,000

145.000

10.000

118.000

Summa 1,355,000

Av de förändringar i fråga om järnvägens inkomster och utgifter, vilka

beräknas inträda vid densammas inlemmande i stadsbanenätet, ingår järnvägsstyrelsen

i förevarande sammanhang endast på dem, som hänföra sig till taxan.

Styrelsen anför härom:

Vid inlemmandet uppkommande kalkylator^ inkomstminskning, d. v. s.

vinst för trafikanterna, har beräknats till 22,000 kronor för persontrafiken och

19,000 kronor för godstrafiken, tillhopa alltså 41,000 kronor. I vad mån och

i vilket tempo denna minskning kan bliva kompenserad genom trafikökning,

är givetvis vanskligt uttala sig örn; utsikterna torde emellertid här icke vara

ogynnsammare än i förut berörda tidigare fall, då underskottsbanor förvärvats

av staten och inkorporerats i statens järnvägars nät. — Inkorporeringen

kan av naturliga skäl icke föranleda ändring i bestående transportvägar för

gods.

Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att för här ifrågavarande förvärv

ingen anvisning av anslag å riksstaten erfordrades men att i samband med

förvärvet från fonden för låneunderstöd måste avlyftas ett belopp, motsvarande

bolagets statslån. Rå det, anför styrelsen, gällde en järnvägslinje, för

vilken inkomsterna icke kunde förväntas täcka utgifterna, inklusive avsättning

till förnyelsefond, och då bolagets statslån sedan åtskilliga år tillbaka

varit nödlidande, syntes i fråga om detsamma böra förfaras analogt med vad i

regel skett vid tidigare statsförvärv av underskottsbanor, exempelvis de vid

1937 års riksdag beslutade. Järnvägens inlemmande i statsbanenätet borde

alltså icke föranleda någon ökning av kapitalet i statens järnvägars fond.

Däremot ville järnvägsstyrelsen icke motsätta sig, att de kontanta medel,

vilka kunde återstå, då likvidationen samt avvecklingen av de skulder, som

staten enligt kontraktet övertagit, blivit avslutade och i samband därmed stående

utbetalningar verkställda, inlevererades till riksgäldskontoret i och för

nedbringande av avskrivningsbehovet.

Med åberopande av vad järnvägsstyrelsen sålunda anfört hemställer

styrelsen, att Kungl. Majit i till årets riksdag avlåten proposition måtte,

med godkännande av det nu överlämnade kontraktet, föreslå riksdagen dels

besluta, att den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen ävensom

bolagets övriga egendom må på avtalade villkor förvärvas av staten och järnvägen

införlivas med statens järnvägar, och att detta införlivande ej skall föranleda

höjning av det räntepliktiga kapitalet i statens järnvägars fond, dels ock

medgiva att tjänsteman vid Lysekils järnväg, som i anledning av statens

övertagande av nämnda järnväg konstitueras till ordinarie tjänsteman vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 95.

statens järnvägar, må utan hinder av bestämmelserna i för tjänstemän vid

statens järnvägar gällande avlöningsreglemente placeras i högre löneklass

inom vederbörande lönegrad än den lägsta.

I yttrande den 9 februari 1939 hava fullmäktige i riksgäldskontoret förklarat

sig icke hava något att erinra mot att den sedan några år aktuella

frågan örn järnvägens övertagande av staten nu upptages till avgörande. I

anslutning härtill anföres vidare:

Det föreliggande kontraktet mellan järnvägsstyrelsen och järnvägsbolaget,

vars utformande skett i samråd med vederbörande tjänsteman i riksgäldskontoret,

har ej givit fullmäktige anledning till erinran. Med den lydelse,

kontraktet erhållit, kommer riksgäldskontoret att i avräkning å sin fordran

för statslånet erhålla vad som inflyter vid försäljningen av de utom järnvägens

område belägna fastigheterna, vilka ej ingå i överlåtelsen. Dessa

fastigheter äro bokförda till ett värde av 45,150 kronor.

Järnvägsstyrelsen har vidare i sitt yttrande förklarat «ig icke vilja motsätta

sig, att de kontanta medel, som kunde återstå, då likvidationen samt

avvecklingen av de skulder, som staten enligt kontraktet övertagit, blivit

avslutade och i samband därmed stående utbetalningar verkställda, inlevereras

till riksgäldskontoret i och för nedbringande av avskrivningsbehovet.

Fullmäktige förutsätta, att så ock kommer att ske.

Under förmälan att bolagets kontanta medel enligt balansräkningen per

den 31 december 1937 uppgå till 218,000 kronor, varav dock 115,000 kronor

utgöra säkerhet för samtrafiksuppbörd, lämna fullmäktige följande översikt

rörande bolagets skuldförhållande till staten:

Det till järnvägsbolaget utbetalade statslånet uppgick till 1,200,000 kronor,

vilket belopp genom avbetalningar nedbragts till 1,075,295 kronor 67 öre. Då

bolaget efter år 1931 ej kunnat inbetala å lånet mer än sammanlagt 148,388

kronor 31 öre, fördelade med 48,388 kronor 31 öre på år 1932 och med 25,000

kronor på vart och ett av åren 1933—1936, har skulden ökats genom upplupna

räntor, vilka den 30 juni 1939 frånsett anståndsränta komma att uppgå

till 239,882 kronor 5 öre. Hela skulden kommer nämnda dag att utgöra

1,433,354 kronor 34 öre, fördelade på följande sätt:

Icke förfallen skuld Förfallen skuld Summa

Kapital ..................... 981,888:88 93,406:79 1,075,295:67

Ränta........................ 26,074:61 185,120:07 211,194:68

Överränta .................. -— 28,687:37 28,687:37

Anståndsränta ............ 118,176:62 — 118,176:62

1,126,140:11 307,214:23 1,433,354:34

Fullmäktige erinra slutligen örn att för här ifrågavarande förvärv ingen

anvisning av anslag å riksstaten erfordras, varemot i samband med förvärvet

ett belopp, motsvarande bolagets statslån, måste avföras från fonden för

låneunderstöd. Härom anföra fullmäktige:

Med hänsyn till järnvägsbolagets svaga ekonomiska ställning torde ej

något vara att erinra mot järnvägsstyrelsens uttalande, att järnvägens införlivande

med statens järnvägar ej bör föranleda höjning av det räntepliktiga

kapitalet i statens järnvägars fond.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Statens fordran på grund av järnvägsbolagets statslån bör i samband med

statsövertagandet avskrivas i den män fordringen överstiger vad som enligt

vad ovan sagts kommer att under bolagets likvidation inbetalas till riksgäldskontoret

i avräkning å bolagets ränteskuld. Den del av statens fordran,

som utgöres av kapital, skall överföras till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär i utlåtande den 8 februari 1939

förklarat sig icke hava något att erinra mot ett införlivande av Lysekils

järnväg med statens järnvägar i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.

Den nu föreliggande framställningen avser, att staten måtte förvärva Lysekils

järnväg och införliva den i statsbanenätet. Järnvägen synes nämligen sakna

förutsättningar att för framtiden kunna drivas såsom enskild järnväg. Av den

lämnade redogörelsen framgår också sannolikheten av detta antagande.

Järnvägsrörelsen har visserligen icke för något av de redovisade verksamhetsåren

utvisat direkt driftunderskott, men överskottet har icke varit tillräckligt

för att medgiva författningsenlig avsättning till förnyelsefonden,

och räntebetalning och amortering å bolagets statslån hava endast till en

ringa del kunnat fullgöras. Rörelsen har sålunda lämnat en faktisk förlust,

vilket förutses komma att uppstå även vid järnvägens drift i statens järnvägars

regi.

Emellertid synes anförda förhållande icke utgöra tillräckligt skäl för att

i den föreliggande situationen nedlägga driften å järnvägen. Oavsett att

järnvägen alltjämt har betydande transportuppgifter att fylla, skulle nämligen

dess nedläggande nu innebära ökade svårigheter för det i ekonomiskt hänseende

redan förut hårt drabbade länet. Vid ett nedläggande av järnvägsdriften

skulle sannolikt näringslivets förutsättningar inom järnvägens trafikområde

komma att ytterligare försämras och arbetslösheten ökas icke blott

med den vid järnvägen anställda personalen utan även med ett antal personer,

som i mer eller mindre grad indirekt äro beroende av järnvägens fortvaro.

Därtill kommer, att en sådan åtgärd skulle medföra trafik- och inkomstminskning

å statens järnvägars till Lysekils järnväg anslutande linje.

Om trafiken å järnvägen sålunda anses böra upprätthållas, lära, garantier

härför kunna vinnas endast genom företagets övertagande av statens

järnvägar. Fusion med något annat enskilt järnvägsföretag kan här icke

ifrågakomma. På anförda skäl finner jag mig sålunda böra förorda, att

Lysekils järnväg förvärvas av staten och införlivas nied statens järnvägar.

I samband med järnvägens överlåtande å statens järnvägar bör givetvis även

järnvägsbolagets automobilrörelse övertagas.

Yad beträffar det föreliggande, av järnvägsbolaget och järnvägsstyrelsen

godkända avtalsförslaget, vars grunder för järnvägsöverlåtelsen i allt väsentligt

överensstämma med dem, som i liknande fall tidigare tillämpats, synes

någon anledning till erinran mot förslaget icke föreligga. Enär köpeskillingen

skall utgå på så sätt, att statsverket på i avtalet närmare angivna villkor övertager

bolagets skulder och förpliktelser, vilka bolaget förbundit sig att icke

öka utöver vad som kan erfordras för dess normala verksamhet, erfordras icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

anslag för genomförande av avtalet. Med hänsyn till att utfallet av järnvägens

drift även i statens järnvägars regi sannolikt kommer att bliva negativt, torde

statens järnvägars räntepliktiga kapital icke genom övertagandet böra ökas.

I samband med förvärvet bör därför statens fordran hos bolaget, i den mån

fordringen överstiger vad som kan komma att under bolagets likvidation inbetalas

till riksgäldskontoret i avräkning å bolagets skuld, på sätt riksgäldsfullmäktige

angivit, bliva föremål för reglering över fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster.

Den vid banan anställda personalen torde böra övertagas av statens järnvägar

i huvudsak enligt de grunder, som tillämpats tidigare i liknande fall

och som innehållas i köpekontraktets § 7. Då bland denna personal icke

finnes någon befattningshavare, som enligt avtalet skall placeras i 21:sta

eller högre lönegrader, erfordras intet beslut av riksdagen med avseende å

antalet befattningshavare.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den Lysekils jämvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg

må av staten förvärvas i huvudsaklig överensstämmelse med av

mig här förordade grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

lämna bifall och förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Bilaga.

Kontrakt

mellan Svenska staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, å ena, samt Lysekils

Jarnyagsakfaebolag, å andra sidan, angående förvärvande för svenska statens

rakning av Lysekils järnväg m. m.

§ I
Lysekils

järnvägsaktiebolag, nedan benämnt bolaget, överlåter till svenska

staten med full äganderätt från och med den 1 juli 1939 på nedan angivna

villkor den bolaget tillhöriga järnvägen samt bolagets övriga då ägande tillgångar

och rättigheter med undantag av i bil. A angivna, utanför järnvägsområdet

belägna fastigheter.

§ 2-

Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar eller ikläda

sig förpliktelser för andra ändamål en sådana, som avse det normala uppehållandet

av driften å bolagets järnväg, av bolaget bedriven yrkesmässig automobiltrafik

samt annan med dess rörelse samordnad verksamhet, dock må

bolaget försälja i § 1 omförmälda, utanför järnvägsområdet belägna fastigheter,

därest fullmäktige i riksgäldskontoret därtill lämnat medgivande.

Bolaget garanterar, att det för närvarande icke har skulder eller förpliktelser

för andra ändamål än de nyss nämnda.

§3.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till dem, som av Kungl. Järnvägsstyrelsen förordnats att mottaga

densamma. Därvid skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna lagfartsbevis

och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande att densamma icke häftar för andra inteckningar

än sådana, som antingen utgöra säkerheter för i balansräkningen

upptagna låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget förvar. Bolaget

skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra handlingar,

vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen och dess

drift, som enligt § 6 i detta kontrakt skola av staten övertagas.

§4.

Köpeskilling, för vad bolaget härigenom överlåter, utgår på så sätt, att statsverket

övertager bolagets skulder och förpliktelser enligt vad som omförmäles

i § 5.

§5.

Så snart bolaget i avräkning å sin skuld för det till bolaget utlämnade statslånet

till riksgäldskontoret inbetalat vad som kommer att inflyta vid försäljningen

av i § 1 omförmälda, utom järnvägsområdet belägna fastigheter, befrias

bolaget från betalningsskyldigheten för återstoden av sin skuld för statslånet

och återfår sin för lånet utställda skuldförbindelse.

Bolagets övriga förpliktelser och skulder övertagas av Kungl. Järnvägsstyrelsen

sådana de befinnas å tillträdesdagen med iakttagande dock, dels att

Kungl. Styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder,

som bolaget i strid mot stadgandet i § 2 här ovan kan hava iklätt sig, dels att

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 95. 23

Kungl. Styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver

vad^i § 7 bär nedan stadgas, dels att beträffande andra skulder än sådana, som

utgöras av utskylder eller äro upptagna i balansräkningen per den 3o’ juni

1939, dessa övertagas av Kungl. Styrelsen efter prövning, att de äro i överensstämmelse

med förutsättningarna för detta avtal.

Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen samt

för bolagets likvidation gäldas av Kungl. Järnvägsstyrelsen.

§ 6.

I närlagda bilaga (bilaga B) äro av bolaget såvitt möjligt, fullständigt förtecknade

de överenskommelser, kontrakt och medgivanden, som skola av Kungl.

Järnvägsstyrelsen övertagas.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av Kungl. Styrelsen uppsäga de i

förteckningen upptagna, uppsägbara avtal, vilka Kungl. Styrelsen finner icke

böra äga fortsatt giltighet.

§ 7.

1. De vid järnvägen anställda befattningshavare, vilka finnas upptagna uti

här bilagda förteckning (bil. C), skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att

den 1 juli 1939 övergå i statens järnvägars tjänst utan minskning av då

innehavda löneförmåner och utan minskning av den rätt till löneförhöjning

efter viss tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder

skulle hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången gällande

avtal. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för

hans inplacering i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt

personligt lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Därvid

skall dock hänsyn tagas endast till de väsentliga och egentliga löneförmånerna,

d. v. s. den fasta lönen, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån

av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag, vissa

särskilda ersättningar i form av hållplats- och postarvoden. Till övriga förmåner,

exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, medicinprovision

m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola -— i den mån ej

stadgandet under mom. a) här nedan föranleder’ till tillämpning av den enskilda

banans stadganden — de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelser

äga tillämpning.

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

i vilken vederbörande befattningshavare enligt nämnda förteckning skall placeras,

såvida icke annat i förteckningen särskilt angivits.

Härutöver skall iakttagas:

a) att i tillämpliga delar tidigare anställnings- och avlöningsvillkor skola gälla

dels för all järnvägens personal under tiden intill 1939 års utgång, i den

mån vederbörandes anställning ej dessförinnan upphör, dels för personal,

vilken enligt mom. b) entledigas utan eller med rätt till förtidspension’

under vederbörandes hela återstående tjänstetid, dels ock — med iakttagande

av stadgandet i nästföregående stycke — för befattningshavare,

vilka enligt morn. b) uppföras å övergångsstat, intill dess de inplaceras å

för statens järnvägar behövliga befattningar eller pensioneras;

b) att statens järnvägar skola äga rätt att före 1939 års utgång dels jämlikt

för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av sådan icke ordinarie

personal, som befinnes vara för den övertagna järnvägens drift i sta
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

tens järnvägars regi icke erforderlig dels mot förtidspensioner, till beloppen

minst motsvarande för friska befattningshavare, vad de vid avgång efter

fyllda 63 år skulle erhålla enligt Enskilda Järnvägarnas Pensionskassas

reglemente, och för övriga befattningshavare, vad de vid omedelbar avgång

skulle erhålla från samma kassa, entlediga sådan personal i ordinarie

befattning, till tjänsteåren äldre än den ovan angivna, som med hänsyn till

antingen sjuklighet eller lyte, enligt vad som framkommit vid en före övertagandet

av den enskilda banan företagen läkarundersökning av all personal,

eller ock levnadsålder över 60 år icke lämpligen kan övertagas i

statens järnvägars tjänst, därvid statens järnvägar dock skola för sålunda

förtidspensionerade erlägga reglementerade avgifter —- såväl förvaltningssom

personliga — till Enskilda Järnvägars Pensionskassa, intill dess kassan

för en var övertager skyldigheten att utbetala pension;

dels ock å övergångsstat tills vidare uppföra sådan personal, som vid

tidpunkten för överlåtelsen icke är men kan tänkas framdeles bliva för

statens järnvägar behövlig; statens järnvägar dock obetaget att även efter

1940 års ingång entlediga även dylik personal på sätt och enligt grunder,

som tillämpats i fråga örn personal, som erhållit förtidspension redan i

samband med statsförvärvet av bolagets järnväg;

c) att den personal, vilken icke uppsäges, entledigas eller uppföres å övergångsstat

jämlikt mom. b), är berättigad att från och med den 1 januari

1940 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställningsoch

lönevillkor under följande förbehåll:

1) att vederbörande åtnöja sig med sådana — mot deras utbildningsoch

löneförhållanden såvitt möjligt svarande — befattningar, som Kungl.

Järnvägsstyrelsen anser lämpligt anförtro dem,

2) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen

nu eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor

för antagning, bibehållande av anställning, befordran och entledigande,

därvid dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande

i ordinarie tjänst oell för befordran från en till annan ordinarie befattning

vid statens järnvägar hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst,

3) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gallande

pensionsreglementen på sig tillämpade, med mindre sådant efter prövning

för varje särskilt fall av befattningshavares därom ingivna ansökan kan

medgivas, varemot Kungl. Järnvägsstyrelsen från och med den 1 juli

1939 skall i avseende å de bolagets befattningshavare, på vilka icke

nämnda pensionsreglementen äga tillämpning, äga samma förpliktelser

och rättigheter i förhållande till sådana pensionsinrättningar, vari de äro

försäkrade, som bolaget skulle ägt, örn järnvägen fortfarande varit bolagets

egendom; .... , ...

d) att för den personal, vilken uppförts å övergångsstat jämlikt mom. b),

skall gälla enahanda bestämmelser, som i mom. c) angivits, räknat från

den tidpunkt, då vederbörande placeras å befattning, som finnes upptagen

i statens järnvägars aktiva personalstat.

2. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal, på vilken

civila tiänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes de föimåner,

som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma vissa

tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

3. Gentemot sådan den enskilda järnvägens, vid statens järnvägars övertagande

av densamma, i tjänst varande personal, som icke vunnit anställning

å aktiv stat vid statens järnvägar, samt banans redan pensionerade

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 95.

personal, ävensom pensionsberättigade familjemedlemmar efter personal av

nämnda kategorier, ikläda sig statens järnvägar icke någon skyldighet att

låta desamma komma i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd

— frånsett dem, som intill pensionsålderns inträdande kunna komma

att tillerkännas personal, som förtidspensioneras enligt mom. 1 b) här ovan —

än som skulle tillkommit vederbörande, därest banan ej övergått i statens ägo.

§ 8.

Bolaget skall till Kungl. Järnvägsstyrelsen överlämna förteckning över de

befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på i § 7

angivna villkor.

§ 9.

Järnvägen skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas med statens

järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter utan inskränkningar

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ io.

Giltigheten av detta kontrakt är beroende på godkännande av Kungl. Majit.

Stockholm den 25 januari 1939. Lysekil den 24 januari 1939.

KUNGL. JÄENVÄGSSTYEELSEN. LYSEKILS JÄENYÄGS A.-B.

G. Dahlbeck. Fritz Liisch.

Erik Malmkvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1939-

1 sami

Nr 94—95.

■108 89 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1939:155 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg. a1 i texten
  2. SU 1939:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av den Lysekils järnvägsaktiebolag tillhöriga Lysekils järnväg. s. 5 i texten