Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare anslag till flottans ersättning sbyggnad

1940-11-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:61 (urtima riksdagen), Angående ytterligare anslag till flottans ersättning sbyggnad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare

anslag till flottans ersättning sbyggnad; given

Stockholms slott den 8 november 1940.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Åndersson, Domö, Hosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför:

Genom propositionen nr 97 till 1940 års lagtima riksdag framlade Kungl.

Majit förslag örn medelsanvisningar dels för fullföljande av vissa redan påbörjade

fartygsbyggen, dels ock för nyanskaffningar av vissa andra fartyg.

I sistnämnda hänseende föreslogs sålunda att, utöver förut beslutade byggen,

ett antal minsvepare och ett antal undervattensbåtar skulle nybyggas samt

att ett nytt moderfaryg för undervattensbåtar skulle anskaffas. Vidare skulle

anskaffas ett antal motortorpedbåtar, varjämte för ytterligare fartygsanskaffningar

begärdes visst belopp, avsett för de sedermera från Italien inköpta

jagarna. Propositionen utmynnade i en hemställan, att riksdagen måtte för

de föreslagna fartygsanskaffningarna m. m. anvisa dels å tilläggsstat för

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 61.

2222 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. ‘Maj:ts proposition nr 61.

budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 63,335,000 kronor och dels å

riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 54,050,000 kronor.

Denna hemställan vann riksdagens bifall.

Såsom av det anförda framgår omfattade den nyssnämnda propositionen

nr 97 till 1940 års lagtima riksdag icke några medel för byggande av artillerifartyg.

I nämnda avseende vill jag erinra därom, att 1939 års lagtima riksdag

efter förslag av Kungl. Maj:t beviljade ett anslagsbelopp av 13,900,000 kronor

för påbörjande av två s. k. kustförsvarsfariyg. Av dessa medel togs sedermera

efter beslut av 1939 års urtima riksdag ett belopp av 5,000,000 kronor i

anspråk för påbörjande av en av riksdagen beslutad jagare av Malmö-typ.

För vissa beställningar sammanhängande nied kustförsvarsfartygen hava cirka

2,900,000 kronor tagits i anspråk. Återstående 6,000,000 kronor av anslaget

förutsattes i förutnämnda proposition nr 97 skola tagas i anspråk för då föreslagna

fartygsbyggen, i följd varav det för innevarande budgetår erforderliga

anslaget kunde nedsättas med nämnda belopp.

Det för kustförsvarsfartygen av 1939 års lagtima riksdag anvisade anslagsbeloppet

har sålunda till största delen konsumerats för andra ändamål än det

därmed avsedda. Detta sammanhänger med att frågan örn kustförsvarsfartygens

fortsatta byggande ansetts tillsvidare böra skjutas åt sidan. Härom

anförde jag vid framläggandet av nämnda proposition nr 97, att det vid prövning

av denna fråga hade befunnits, att med hänsyn till det aktuella behovet

av nybyggnad av lätta fartyg av olika slag för flottans räkning landets varvskapacitet

icke för det dåvarande lämpligen borde belastas med de utomordentligt

omfattande och på flera år framåt siktande arbeten som byggandet

av de två kustförsvarsfartygen innebar. Det hade därför ansetts nödvändigt

att tillsvidare uppskjuta påbörjandet av fartygens byggande. Den frist som

sålunda uppstode, innan deras byggande kunde igångsättas, hade emellertid

—• i överensstämmelse med av överbefälhavaren och chefen för marinen

uttryckt mening — ansetts böra utnyttjas på så sätt, att undersökningar borde

göras rörande föreliggande möjligheter att inom rimliga gränser i fråga örn

fartygens storlek m. m. ernå förbättringar beträffande deras skydd och

artilleribestyckning samt eventuellt även fart i förhållande till vad som förutsattes

vid beslutet örn deras byggande. Kungl. Maj:t hade därför genom

beslut den 1 mars 1940 uppdragit åt marinförvaltningen att i enlighet med

de närmare direktiv, som kunde lämnas av chefen för marinen, företaga dylika

undersökningar och uppgöra därav betingade förslag.

I skrivelse den 5 oktober 1940 har nu marinförvaltningen hemställt, bland

annat, att medel måtte anvisas för ytterligare nybyggnad av vissa fartyg för

flottans räkning. Den sammanlagda kostnadssumman för de ifrågavarande

fartygen har av marinförvaltningen beräknats till 173,100,000 kronor, varav ett

sammanlagt belopp av 40,500,000 kronor ansetts böra upptagas å tilläggsstat

för innevarande budgetår och återstoden beräknats för nästkommande och

efterföljande budgetår. Ärendet är av den natur, att närmare redogörelse för

dess innebörd icke bör utöver vad i det följande sägs lämnas till statsråds
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 61.

protokollet. Ytterligare upplysningar i ärendet torde få inhämtas genom de

handlingar som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I marinförvaltningens nyssnämnda skrivelse framhålles, att i anslutning

till vissa närmare angivna principer för sjöförsvarets uppgifter m. m. en

undersökning av behovet av sjöstridsmedel verkställts inom marinstaben.

Denna undersökning hade resulterat i en i skrivelsen närmare angiven preliminär

plan över behovet av örlogsfartyg. Ett nybyggnadsprogram, som i

anslutning därtill borde planläggas, borde vara av sådan beskaffenhet, att

arbetena å varven kunde påbörjas inom en förhållandevis kort tidrymd. Med

beaktande av det anförda har marinförvaltningen föreslagit ett nybyggnadsprogram

för den närmaste tiden, omfattande två kryssare, ett antal jagare

samt ett antal undervattensbåtar. Beträffande de föreslagna kryssarnas beskaffenhet

lämnas i skrivelsen en detaljerad beskrivning.

Det nybyggnadsprogram för flottan under den närmast liggande tidsperioden,

som innefattas i marinförvaltningens nyssnämnda förslag, innebär den nyheten

i förhållande till den nuvarande sammansättningen av flottan, att en

ny typ av fartyg, nämligen kryssare, föreslås skola införas. De kryssare som

för närvarande finnas äro som bekant av specialtyper, flygplan- och minkryssare.

I viss mån ansluter sig förslaget till det förslag, som på sin tid

avgavs av dåvarande chefen för marinen, viceamiralen C. de Champs,

i hans den 3 september 1937 avgivna utredning rörande flottans fartygstyper

(statens off. utredn. 1937:25). Nämnda förslag innebar nämligen, att i storleksordning

mellan pansarskeppen och jagarna skulle finnas en fartygstyp,

benämnd pansarkryssare, med lättare artilleri än pansarskeppen men med

högre fart. Förslaget finner även stöd i chefens för försvarsstaben utlåtande

rörande flottans fartygstyper m. m., avgivet den 1 mars 1938 (statens off.

utredn. 1938: 9).

Den kryssartyp som här föreslås avviker emellertid i åtskilliga avseenden

väsentligt från den av de Champs föreslagna typen. Under det att sistnämnda

fartyg var att betrakta som en tung kryssare, bör det här föreslagna fartyget

snarare rubriceras som en lätt kryssare. Dess standarddeplacement understiger

den av de Champs föreslagna kryssarens med cirka 1,000 ton. Likaså är

huvudbestyckningen av mindre kaliber än på pansarkryssaren. Luftvärnsbestyckningen

är av modernaste slag. I fråga örn torpedbestyckning är den

nu föreslagna kryssaren bättre utrustad än pansarkryssaren. Likaså är

maximifarten väsentligt högre hos den nu föreslagna kryssaren, som även kan

prestera en betydligt högre eldhastighet. Härjämte avses bepansringen att

bliva god i förhållande till det för denna fartygstyp vanliga. Fartyget skulle

sålunda komma att befinna sig väl i klass med i andra länder befintliga eller

planerade kryssare av samma slag. Kostnaden har beräknats till omkring

50,000,000 kronor per fartyg, inklusive viss utredning. Byggnadstiden för de

två föreslagna fartygen beräknas till drygt 2Va år.

Då jag nu anser mig böra tillstyrka byggandet av de två sålunda föreslagna

kryssarna, bör detta ses i samband med de skäl som enligt vad förut

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

sagts förelegat för att tillsvidare uppskjuta byggandet av de två beslutade

kustförsvarsfartygen. Dessa skäl synas fortfarande äga giltighet. Den utredning

rörande dessa artillerifartygs egenskaper, sora enligt vad förut sagts

uppdragits åt marinförvaltningen att utföra, har icke heller hunnit färdigställas.

Då sålunda ett tillförande till flottan av nya fartyg med grövre

artilleri under alla förhållanden måste draga väsentligt ut på tiden, ligger

den tanken nära till hands att söka tillgodose de mera aktuella behoven av

artillerifartyg för flottan genom att tillföra den en fartygstyp som visserligen

icke kan jämställas med kustförsvarsfartygen i slagkraft men som i

stället besitter värdefulla egenskaper i andra hänseenden, såsom i fråga örn

fart och eldhastighet. Ur dessa synpunkter måste den nu föreslagna kryssartypen

sägas fylla högt ställda anspråk. Då ritningarna till densamma kunna

färdigställas inom mycket kort tid och viss del av bestyckningen redan är

tillgänglig, kunna vidare arbetena med fartygens påbörjande igångsättas tämligen

snart. Detta i förening med det förhållandet, att byggnadstiden är förhållandevis

kort, gör att det värdefulla tillskott till flottan, som de föreslagna

två kryssarna skulle representera, kan åstadkommas inom en relativt näraliggande

tid.

Utan att därmed föregripa en kommande prövning av frågan örn de större

artillerifartygen och typerna för dem, vill jag således tillstyrka, att medel nu

anvisas för ett omedelbart igångsättande av de två föreslagna kryssarnas

byggande. Av den beräknade sammanlagda kostnadssumman, 100,000,000 kronor,

beräknas 20,000,000 kronor belöpa på arbeten under innevarande budgetår.

Mot dessa beräkningar torde i och för sig intet vara att erinra. Jag vill dock

framhålla, att vissa kostnader framdeles torde komma att uppstå såsom en

följd av att denna nya fartygstyp införes i flottan; jag tänker därvid närmast

på kravet på ökade dockningsmöjligheter vid örlogsvarven.

Vad därefter beträffar marinförvaltningens förslag örn omedelbart igångsättande

av ytterligare nybyggnader av jagare och undervattensbåtar finner jag

mig böra tillstyrka, att beslut nu fattas jämväl örn byggande av ett visst antal

dylika fartyg. Förslaget i hela dess utsträckning har jag likväl icke kunnat förorda.

Sålunda torde viss del av nybyggnadsprogrammet i fråga örn jagare icke

nu böra realiseras med hänsyn till att fullt tillfredsställande projekt till typ

för större jagare ännu icke synes föreligga. Jag anser ävenledes, att ett något

lägre antal undervattensbåtar bör byggas än vad marinförvaltningen föreslagit,

enär i annat fall den framlagda preliminära planen över behovet av örlogsfartyg

i visst avseende skulle komma att överskridas. Frågan örn här föreslagna

jagares typ torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles taga

ställning till; typen sammanhänger nämligen i viss mån med frågan örn möjligheten

att omedelbart erhålla tillgång till vederbörliga ritningar. Tvenne

färdigutbildade typer äro under övervägande. Ritningar till en av dem föreligga

redan. Vardera av dessa typer är dock av en mindre storlek än de s. k.

Malmö-jagarna. Undervattensbåtarna åter torde böra tillhöra en av de nu

befintliga typerna. Kostnaderna för de jagare och undervattensbåtar, vilkas

byggande jag sålunda vill tillstyrka, beräknas till sammanlagt omkring

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majda proposition nr 61.

41,400,000 kronor, av vilket belopp 11,800,000 kronor beräknas erforderliga

under innevarande budgetår och återstående 29,600,000 kronor under budgetåret

1941/42.

Det belopp som i enlighet med det anförda skulle för igångsättande av de

ifrågavarande fartygsbyggnaderna erfordras under innevarande budgetår

uppgår till (20,000,000 + 11,800,000=) 31,800,000 kronor. Detta belopp torde

böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under

samma rubrik som det å riksstaten upptagna anslaget till flottans ersättningsbyggnad.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flottans ersättningsbyggnad å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ......................................................... kronor 31,800,000.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:80 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till flottans ersättning sbyggnad. s. 4 i texten
  2. 2SärU 1940:55 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till flottans ersättning sbyggnad jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten