Sök i Ratio Lex

Angående reglering av sockernäringen i riket

1940-03-21 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:189, Angående reglering av sockernäringen i riket

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

1

Nr 189.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

sockernäringen i riket; given Stockholms slott den 21

mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Sockernäringen i Sverige har under en följd av år åtnjutit statsmakternas

stöd i form av särskilda åtgärder vid sidan av tullskyddet. Från och med 1932

innebära dessa åtgärder i huvudsak, att den inhemska sockerindustrien tillförsäkrats

ensamrätt i fråga om införsel av socker mot skyldighet att vid inköp

av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa angivna priser

och bestämmelser. Sockerindustrien i landet har tidigare varit representerad

av två bolag, svenska sockerfabriksaktiebolaget och mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

med vilka staten slutit särskilda skriftliga kontrakt av

nyss angiven innebörd. Under 1936 inträdde en förändring såtillvida, att

mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag uppgick i svenska sockerfabriksaktiebolaget.

De nuvarande stödåtgärderna, grundade å ett kontrakt mellan

sistnämnda bolag och staten, gälla för tiden till och med den 30 september

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 189. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

1940. De hava tillkommit i överensstämmelse med beslut av 1938 års riksdag

(prop. nr 95; R. skr. nr 53).

Den 26 januari 1940 har Kungl. Maj:t uppdragit åt landshövdingen Carl

Mannerfelt att i egenskap av undersökningsmyndighet jämlikt lagen den 18

juni 1925 om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar

verkställa undersökning rörande svenska sockerfabriksaktiebolagets

inverkan på prisförhållandena i fråga om sockerbetor och socker inom

riket samt att, så snart lämpligen ske kunde, till Kungl. Majit inkomma med

redogörelse för undersökningens resultat. Till fullgörande av detta uppdrag

har Mannerfelt med skrivelse den 23 februari 1940 överlämnat en redogörelse

för av honom verkställd undersökning i ämnet. Redogörelsen inledes

med vissa allmänna översikter örn betodlingen och sockerlillverkningen samt

försäljningen av socker. Därefter följer en undersökning av svenska sockerfabriksaktiebolagets

produktionskostnader under de två senaste åren. Vidare

redogöres för bolagets tillgångar och skulder under samma tid med analys

över hithörande poster och med uppgifter om förändringar i fråga örn värden

av anläggningar och lager. I anslutning härtill behandlas bolagets vinstförhållanden

och kapitalställning. Ytterligare göres ett försök att, på basis

av bolagets räkenskaper och med utgångspunkt från vissa antaganden om

betskörd, utbytestal m. m., bedöma de sannolika tillverkningskostnaderna

för den närmaste framtiden i avseende å socker, därvid ett särskilt studium

ägnats frågan örn de förhållanden, som till följd av rådande kristid inträtt

för sockertillverkningen.

Undersökningsmyndigheten har framhållit, att redogörelsen i huvudsak

är ett sammanhängande helt och att den till stor del innehaller uppgifter

om sockerbolagets ekonomiska och tekniska förhållanden. Med hänsyn härtill

och då avsikten närmast torde hava varit att i Kungl. Maj:ts hand sätta

erforderliga uppgifter för bedömande av sockerindustriens nuvarande produktionsförhållanden,

har myndigheten — i enlighet med av sockerbolaget

härom gjord hemställan — ansett sig ej böra tillstyrka redogörelsens offentliggörande.

De allmänna grunderna i nu tillämpade åtgärder till sockerbetsodlingens

stödjande.

Genom förordningen den 25 februari 1938 (nr 60) har förordningen den

22 februari 1932 (nr 30) angående reglering av införseln av socker, vilken

förordning trädde i kraft den 23 februari 1932 och enligt förordningarna

nr 50/1933, 21/1934, 33/1935, 42/1936 och 59/1937 skulle gälla till och med

den 28 februari 1938, givits förlängd giltighet för tiden till och med den 30

september 1940. Enligt förordningen nr 30/1932 får socker (tulltaxenummer

119 och 120) icke till riket införas av annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Majit överlåter sådan rätt. Delta stadgande har dock ej avseende å

transitering, uppläggning å tullager och under visst villkor provianterings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

3

frilager, egentlig gränstrafik samt viss tullfri införsel. Jämlikt 1 § förordningen

den 16 maj 1924 (nr 119) angående transitering av införselförbjudna

varor, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen nr 252/1935, har stadgandet

ej heller avseende å uppläggning i frihamn. Den, åt vilken Kungl.

Majit överlåter införselrätt, äger att lämna annan tillstånd till införsel av

vara, som avses i förordningen. Vara, som på grund av bestämmelserna i förordningen

icke får införas, må, därest densamma icke är att enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel anse såsom olovligen införd, åter utföras

under de villkor och i den ordning, som tullstadgan föreskriver.

Gällande kontrakt med svenska sockerfabriksaktiebolaget är av följande

lydelse.

»Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 8 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och i20).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning å tullager eller provianteringsfrilager avnyss

omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd sådan vara

endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat tillstånd disponeras

annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den

under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

I avseende å införsel av socker, örn vars inköp i fast räkning avtal träffats

före den 2 februari 1932 och varom anmälan senast den 15 mars 1932

blivit gjord hos statens sockernämnd, skola bestämmelserna i 7 § andra

stycket av kontraktet den 22 februari 1932 mellan staten och bolaget äga

tillämpning.

2 §•

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under 1938 och 1939 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges

betodlares centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 § andra stycket,

understiga 2 kronor 70 öre. Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende

leverans till Lidköpings, Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik,

skola dock i fråga om täclcningsersättning, vattenhalt i bel massa och bidrag

till järnvägsvakt gälla i huvudsak de grunder, som tidigare tillämpats av

mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

3 §•

Bolaget åtager sig att bestrida 50 procent av kostnaderna för den i 6 §

omförmälda nämnden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

Vidare förbinder sig bolaget att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga

betodlingskontrakt för 1938 eller 1939, innehållande bestämmelse om

det i 2 § angivna minimipriset av 2 kronor 70 öre, med mindre betodlaren

avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse, enligt bilagda formulär,

angående betarbetarlönerna och bestridande av vissa kostnader. Samtliga

sådana underskrivna förbindelser skola av bolaget, på anfordran, överlämnas

till den i 6 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser,

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris. Bolaget skall bedriva sin verksamhet på ett lojalt sätt och

så att icke annans intresse obehörigen skadas.

5 §.

Bolagets priskurantpris å krossmelis (K 5) skall vara normerande för priskuran

tpriserna å övriga av bolaget saluförda sockersorter på så sätt, att en

ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljes av samma ökning eller minskning

av priserna å övriga sockersorter. Priset å K 5 bestämmes enligt samma

grunder som hittills efter läget å världsmarknaden, varvid dock gäller,

att lägre pris för sagda sockersort ej behöver tillämpas än 32 öre per kilogram.

6 §•

Bolagets verksamhet, i vad den beröres av detta kontrakt, skall vara underkastad

fortlöpande kontroll av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd av

tre opartiska och sakkunniga personer (statens sockernämnd).

Av bolaget fattat beslut angående priserna å socker skall ofördröjligen

meddelas nämnden. Då denna finner av bolaget tillämpade priser icke stå

i överensstämmelse med vad i 5 § sägs, har den att meddela bolaget detta

samt, om rättelse ej ernås, själv efter det bolaget beretts tillfälle yttra sig

besluta angående priserna å socker. Dylikt av nämnden fattat beslut skall

omedelbart lända till efterrättelse. Det åligger bolaget att, vid anfordran, till

nämnden lämna de uppgifter, som denna anser erforderliga för kontrollens

utövande.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt äger Kungl. Maj:t meddela närmare

föreskrifter.

7 §•

Bolagets åtagande enligt detta kontrakt gäller under förutsättning, att

inga ändringar under avtalstiden vidtagas beträffande gällande tullsatser å

raffinerat eller oraffinerat socker eller å melass ävensom att ej under nämnda

tid införes accis å socker.

8 §•

Detta kontrakt gäller från och med den 1 mars 1938 till och med den 30

september 1940.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

5

I brev till generaltullstyrelsen den 25 februari 1938 angående åtgärder till

sockerbetsodlingens stödjande (Sv. förf.-saml. nr 61) har Kungl. Majit tillkännagivit,

att Kungl. Majit genom ifrågavarande kontrakt för tiden 1 mars

1938—30 september 1940 å svenska sockerfabriksaktiebolaget överlåtit sådan

införselrätt, som omförmäles i förordningen nr 30/1932.

Vissa bestämmelser rörande betarbetarlöner för åren 1938 och 1939.

Enligt den förbindelse (jfr Sv. förf.-saml. nr 61/1938), som jämlikt kontraktets

3 § skall avfordras betodlare, åligger det sådan odlare dels att vid

användning under 1938 och 1939 av lejd arbetskraft för sockerbetors skötsel

eller upptagning, där ej gällande kollektivavtal om dylikt arbete är tilllämpligt

eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning enligt de

i kollektivavtalet stadgade bestämmelser, betala vissa i förbindelsen angivna

arbetslöner, dels ock att till täckande av kostnader, som sockernämnden har

att bestrida, under 1938 och 1939 till nämnden erlägga en avgift av — enligt

Kungl. Majits bestämmande — intill 2 kronor 50 öre för varje uppmätt

hektar av odlarens sockerbetsodling respektive år. Nyssnämnda arbetslöner

hava i förbindelsen bestämts sålunda, att för sommarskötseln skall, därest

den omfattar fyra arbetsmoment (hackning, gallring och ytterligare två

hackningar), betalas ett ackord av minst 71 kronor per tunnland, samt att

för upptagningen skall betalas ett ackord av likaledes minst 71 kronor per

tunnland. För upptagning som verkställes senare under året än den 9 november

utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver skall för upptagningen

betalas ett kvantitetstillägg av 6 öre per 400 sträckfamnar för

varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram per tunnland), varmed

skörden å egendomen överstiger 280 deciton betor per hektar. Bortfaller

den första hackningen, skall ackordet minskas med 4 kronor 50 öre

per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas samma ackord med

11 kronor. Beträffande vissa betodlare gälla andra bestämmelser. Sålunda

skall för betodlare utanför Skåne, som tecknar betodlingskontrakt med råsockerfabrik

i Skåne eller Blekinge, ackordet utgöra för sommarskötsel

minst 66 kronor och för upptagningen likaledes minst 66 kronor per tunnland.

Avdraget för icke fullgjord sista hackning är i detta fall 9 kronor

per tunnland. För betodlare på Gotland eller fastlandet, som tecknar betodlingskontrakt

med Roma eller Mörbylånga råsockerfabrik, äro motsvarande

ackordsbelopp respektive 67 kronor och 63 kronor samt avdraget för

att den sista hackningen icke utföres 10 kronor per tunnland. För betodlare

på Öland, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik,

är ackordsbeloppet för sommarskötseln minst 69 kronor och för upptagningen

minst 61 kronor per tunnland. Avdragen vid bortfallna arbetsmoment

äro samma som för sistnämnda odlare på Gotland och fastlandet. I

de anförda undantagsfallen utgår kvantitetstillägg med 4 öre per 400 sträck
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

famnar för varje 1 000 kilogram per hektar, varmed skörden å egendomen

överstiger 250 deciton betor per hektar. — Kvantitetstillägg skall utbetalas

senast 2 veckor efter kampanjens slut vid vederbörande fabrik. Om arbetare

genom styrkt sjukdom eller annan mellankommande orsak är förhindrad

att slutföra åtaget arbete om minst 6 400 sträckfamnar och för detsammas

slutförande ställer annan arbetare i sitt ställe, skall kvantitetstillägg

utgå till respektive arbetare i proportion till utfört arbete. Betodlare skall,

sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats, för betarbetare som så

påfordrar förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget tillhandahållen

uppgift å sin medelskörd av sockerbetor under året.

Bestämmelser örn skyldighet för sockerindustrien att betala viss del av

kostnaderna för statens sockernämnd samt att avfordra betodlarna sådan

förbindelse, varom nyss nämnts, infördes första gången 1934. Stadgandet

om skyldighet för betodlarna att tillämpa vissa lägsta betarbetarlöner tillkom

för att hindra underbetalning samtidigt med att betodlarna genom det

statliga ingripandet erhöllo viss prisgaranti. De betarbetarna i förbindelsen

tillförsäkrade lönerna hava årligen undergått vissa förhöjningar, svarande

mot bestämmelserna i gällande kollektivavtal.

Uppgifter om löneförhållandena inom sockerbetsodlingen 1940.

Rörande sommarskötsel och upptagning av sockerbetor m. m. under 1940

gäller ett i februari 1940 mellan å ena sidan svenska ^arbetsgivareföreningen

och Skånes lantarbetsgivareförening samt å andra sidan svenska

lantarbetareförbundet och dess skånedistrikt ingånget kollektivavtal. Enligt

detta skall i huvudsak tillämpas följande, varvid de för 1938 och 1939 gällande,

skiljaktiga villkoren angivas inom parentes.

För sommarskötseln är bestämt ett grundpris av 19 (17) öre för första

hackningen, 57 (50) öre för gallringen, 32 (27) öre för hackningen närmast

efter gallringen och 18 (17) öre för varje av arbetsgivaren påfordrad annan

hackning, allt per 100 sträckfamnar, dock att, därest ingen hackning sker

före gallringen, priset för den senare höjes till 70 (60) öre per 100 sträckfamnar.

Tillägg till eller avdrag från grundpriset skall göras med hänsyn

till det plantantal, som gallringsarbetet givit till resultat. Sålunda utgår

tillägg, som ökar med 1 krona för varje 1 000-tal plantor utöver 38 000 plantor

per 6 400 sträckfamnar upp till ett antal av 46 000 plantor men över

detta antal återigen minskar med 1 krona per 1 000 plantor. Avdrag sker för

plantantal understigande 38 000 med 1 krona för vartdera av de tre första

tusentalen plantor och därefter med 2 kronor för tusental, allt per 6 400

sträckfamnar. — För upptagning av sockerbetor utgår ersättning per 400

sträckfamnar med 4 kronor 40 öre (4: 20) för arbete verkställt före den 1

november och 4 kronor 90 öre (4: 70) för tiden därefter, varvid dock totalersättningen

för fullgjort arbete alltid skall utgöra minst 4 kronor 65 öre

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition Nr 189.

7

(4:45) per 400 sträckfamnar. För sockerbetsupptagning efter den 9 november

utgår ett extra tillägg av 50 öre per 400 sträckfamnar.

Till arbetare, som utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor

å överenskommen areal, dock minst 3 200 (6 400) sträckfamnar, utgår för

verkställt upptagningsarbete s. k. kvantitetstillägg med 6 öre per 400 sträckfamnar

för varje fullt 1 000-tal kilogram per hektar, varmed skörden å

egendomen överstiger 28 000 kilogram hetor per hektar. Därest arbetare genom

styrkt sjukdom eller annan mellankommande orsak är förhindrad slutföra

åtaget arbete (minst 3 200 sträckfamnar) och för detsammas utförande

ställer annan arbetare i sitt ställe, skall kvantitetstillägg utgå till denne i

proportion till utfört arbete. Beträffande den s. 1c. »smutsprocentens» inverkan

på kvantitetstillägget gälla särskilda bestämmelser.

I avtalet angivna 6 400 sträckfamnar motsvara i fråga om sommarskötseln

vid ett radavstånd mellan plantorna av 45 centimeter ett tunnland.

Sistnämnda ytenhet motsvarar, då fråga är örn upptagningen, 16 enheter

(rutor) om 400 sträckfamnar. Med utgångspunkt härifrån ernås vid tillämpning

av kollektivavtalets ackordspriser i medeltal följande arbetsförtjänster.

Sommar skötseln av sockerbetor omfattande 4 arbetsmoment giver

en förtjänst av 80 kronor 64 öre per tunnland. Då ersättningen för upptagningen

av sockerbetor vid ett medeltal av 4 kronor 65 öre per ruta uppgår

till 74 kronor 40 öre per tunnland, utgör hela förtjänsten på sommarskötsel

och upptagning 155 kronor 4 öre per tunnland.

Sockerbetsodlingen och sockertillverkningen 1938 och 1939.

Såsom förut nämnts hava statsmakterna för odlingsåren 1932—1939 lämnat

sockerbetsodlingen särskilt stöd i den form, att den inhemska sockerindustrien

tillerkänts ensamrätt i fråga örn införsel av socker mot skyldighet

att vid inköp av sockerbetor och försäljning av socker tillämpa vissa

angivna priser och bestämmelser.

Vad särskilt angår betpriset har under ifrågavarande tid enligt överenskommelse

mellan sockerbolaget och betodlarna i huvudsak gällt den regeln,

alt till grund för beräkning av betpriset för visst år skall läggas medelpriset

å 1 kilogram krossad melis (K 5) enligt svenska sockerfabriksaktiebolagets

priskurant vid försäljning till engrossister under tiden den 1 mars

det år, betorna odlas, till den 28 februari nästföljande år, sedan därifrån

dragits den i noteringen ingående engrosrabatten, utgörande 4 procent av

bruttopriset. Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset skall utgöra

grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor med

16 procent sockerhalt utgör priset 7 gånger nämnda grundtal (grundpriset).

För varje 1/io procent ökning eller minskning i medclsockerhallen röner

betpriset ett tillägg eller avdrag med Vigo av grundpriset. Till följd av statsmakternas

åtgärder bar för 1932—1939 års betodling denna regel om bet
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

prisets fastställande kompletterats med ett stadgande av innebörd, att odlaren

— oberoende av sockerprisets eventuella växlingar — garanteras ett

visst lägsta pris för betorna, under förutsättning att han avlämnar sådan

förbindelse rörande betarbetarlöner, som förut omnämnts. Ifrågavarande

minimipris, som för 1932 års odling sattes till 2 kronor 30 öre för 100 kilogram

betor med 16 procent sockerhalt, har under de senare åren undergått höjning

och utgjorde för 1938 och 1939 års odlingar 2 kronor 70 öre.

Rörande betareal, betskörd och betpris m. m. under den tid, införselmonopol

å socker varit gällande, torde följande uppgifter få meddelas.

Kampanjår

Betareal

för hela

riket

hektar

Skörderesultat

Betpris, öre

per deciton

Betskörd

vi

Hela

riket

ton

inköpt

kt

Deciton

per

hektar

Socker-

halt

%

Grundpris

för 16 %

betor

Tillägg

för

socker-

halt

Extra

tillägg

Tillhopa

1932/33 ____

40 681

1 549 398

380

16,95

230,00

13,66

_

243,66

1933/34 ....

50 574

1 839 914

364

18,16

225,00

30,38

—

255,38

1934/35 ____

50 572

1 861 939

368

16,39

225,00

5,48

—

230,48

1935/36 ____

50 640

1 865 930

369

17,52

225,00

21,38

4,00

250,38

1936/37 ____

51 368

1 799 565

350

18,19

225,00

30,80

12,00

267,80

1937/38 ____

55 241

2 076 740

376

18,11

255,00

33,00

—

288,63

1938/39 ....

50 760

1 834 081

361

17,58

270,00

26,66

—

296,66

1939/40 ....

50 750

1 902 212

375

17,69

270,00

28,52

—

298,52

Antalet betodlare, som 1936 utgjorde 26 989 och 1937 28 132, uppgick

1938 till 27 555.

Tillverkningen i riket av råsocker och raffinad har under de senaste åren

uppgått till de myckenheter, som redovisas i följande tablå.

Kampanjår

Tillverkat

råsocker, ton

Tillverkad

raffinad, ton

1932/33 ............ 233 593 228 398

1933/34 ............ 304 310 250 738

1934/35 ............ 270 063 251488

1935/36 ............ 293 053 262 659

1936/37 ............ 298 278 258 093

1937/38 ............ 345 428 292 127

1938/39 ............ 292 359 272 764

1939/40 ............ 307 500

Vissa uppgifter om försäljningen av socker inom riket m. m.

De bestämmelser, som allt ifrån införandet av införselmonopolet å socker

den 1 mars 1932 gällt i avseende å sockerindustriens prissättning å socker,

äro i huvudsak följande. Sockerbolagets priskurantpris å krossmelis (K 5)

skall vara normerande för priskurantpriserna å övriga sockersorter på så

sätt, att en ökning eller minskning av priset å K 5 åtföljes av samma ökning

eller minskning av priserna å övriga sockersorter. Priset å K 5 be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

9

stämmes enligt samma grunder som dittills efter läget å världsmarknaden,

varvid dock gäller, att lägre pris för sagda sockersort ej behöver tillämpas

än ett visst bestämt pris, vilket på sätt framgår av följande tablå varierat

under de olika monopolåren.

Fastställda minimipriset å K 5

31 öre per kg

( 31 öre per kg för tiden ''/a—31/e 1933

j 30 öre per kg därefter

30 öre per kg

30 öre per kg

j 31 öre per kg för tiden 1/3—20/u 1936

l 30 öre per kg därefter

32 öre per kg

32 öre per kg.

Monopolåret

V3 1932—28/a 1933 ...........

Va 1933—28/2 1934 ...........

‘/a 1934—28/2 1935 ...........

Va 1935-2»/a 1936 ...........

Va 1936—28/2 1937 ...........

l/s 1937—28/2 1938 ...........

Va 1938—28/2 1940 ............

Rörande de under monopoltiden faktiskt tillämpade priserna å socker av

de viktigaste märkena må anföras följande uppgifter.

Priskurantpriserna i öre per kg

Tidsperiod enligt sockerbolagets noteringar

Krossmelis

Bitsocker

Toppsocker

28/

1932—as/8

1932 .............

............. 31

37

38

29/

/ 8

1932—‘Vs

1932 .............

............. 32

38

39

1932—iu/6

1933 .............

............. 31

37

38

Ve

1933- Ve

1933 .............

............. 30

36

37

8/

/ 6

1933— 8/9

1933 .............

............. 31

37

38

9/

19

1933—1»/9

1933 .............

............. 32

38

39

20/

/ 9

1933 -22/n

1933 .............

............. 31

37

38

231

1933—22 ix

1934 .............

30

36

37

23/i

1934— v;

1934 .............

............. 31

37

38

7/e

1934—28/2

1936 .............

............. 30

36

37

Ve

1936—19[11

1936 ..............

............. 31

37

38

20/u

1936 - 27/i

1937 .............

............. 30

36

37

28/i

1937—21/4

1939 .............

............. 32

38

39

22/i

1939— 3/b

1939 .............

............. 33

39

40

4/s

1939—23/,

1939 ..............

............. 34

40

41

21/7

1939—30/,

1939 ..............

............. 33

39

40

s1/7

1939- «/12

1939 .............

.............. 32

38

39

?/l2

1939—

............. 34

40

41

Vad särskilt angår sockerpriset under innevarande kampanjår framgår

av tabellen, att den 7 december 1939 vidtogs en höjning med 2 öre per

kilogram. Visserligen hade läget å världsmarknaden under senhösten 1939

på grund av stormaktskrigets förhållanden stegrats till sådan höjd, att enligt

lydelsen i kontraktet mellan staten och bolaget en tidigare och större

prishöjning kunnat tänkas ifrågakomma. Nyssnämnda ökning av det svenska

sockerpriset vidtogs emellertid först efter förhandlingar mellan regeringen

och sockerbolaget, därvid bolaget som särskilt skäl för prishöjning

åberopade stegrade omkostnader.

Sockerbolagets försäljningar av raffinerat socker hava under senaste

räkenskapsåren, ett vart omfattande tiden från och med 1 augusti ena året

till och med 31 juli nästa år, uppgått till följande myckenheter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

1935/36 ............................ 273 835 ton

1936/37 270 106 »

1937/38 ............................ 271 812 »

1938/39 ............................ 293 221 »

Den sammanlagda förbrukningen i Sverige av socker kan uppskattas till

normalt ungefär 270 000 ton per år. Den för året 1938/39 nyss angivna stegrade

siffran innebär en ökad expedition av drygt 20 000 ton, till stor del

förorsakad av vissa av kristidsomständigheter föranledda lagringsköp. Dylika

förekommo i än större omfattning under hösten 1939, i det sockerbolagets

försäljningar av socker under femmånadersperioden augusti—december

1939 med icke mindre än cirka 40 000 ton översteg den för samma

månader normala försäljningen. Under tiden efter ingången av 1940 har

emellertid ett bakslag inträtt, i det att expeditionerna av raffinad under den

gångna tiden av nu löpande kalenderår legat något under det normala.

Liksom i tidigare års propositioner i sockerfrågan torde nu få meddelas

vissa, från svenska sockerfabriksaktiebolaget införskaffade uppgifter rörande

detaljpriset i svenskt mynt per kilogram strösocker i olika europeiska

länder, därvid uppgifterna avse den senaste tidpunkt — den 1 oktober

1938 — för vilken samlade officiella siffror härom föreligga.

[Öre per

kg

Sverige .................... 39

Danmark .................. 41

Schweiz .................... 42

England .................... 44

Belgien .................... 49

Frankrike .................. 52

Finland .................... 52

Estland .................... 52

Lettland .................... 53

Irland ...................... 57

Grekland .................. 58

Norge ...................... 63

Litauen .................... 68

Polen ...................... 76 I

öre pr

kg

Portugal .................... 78

Turkiet .................... 81

Danzig .................... 84

Tjeckoslovakiet .............. 86

Holland .................... 97

Albanien .................... 112

Tyskland .................. 123

Jugoslavien ................ 125

Rumänien .................. 130

Bulgarien .................. 130

Italien ...................... 141

Ungern .................... 154

Ryssland .................. 224

I anledning av ett uttalande av bevillningsutskottet vid 1938 års riksdag

(Bet. nr 3) uppdrog Kungl. Majit den 18 november 1938 åt statens sockernämnd

att verkställa utredning rörande möjligheterna att åstadkomma en

utjämning av detaljhandelspriserna å socker. Denna utredning väntas inom

kort vara avslutad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

11

Vissa uppgifter om statens sockernämnds verksamhet.

I instruktion för statens sockemämnd den 27 april 1934 (nr 85) hava

meddelats närmare bestämmelser angående nämndens uppgifter i fråga

om sockerregleringens tillämpning. Med avseende å omförmälda i kontrakten

angivna förbindelse angående betarbetarlöner och bestridande av

vissa kostnader är i instruktionen stadgad skyldighet för nämnden att, där

betodlare finnes icke hava till betarbetare utbetalt denne enligt förbindelsen

tillkommande ersättning för utfört arbete, vidtaga de åtgärder, som äro erforderliga

för utbekommande av det belopp, betodlaren enligt förbindelsen

har att för sådant fall utgiva samt, sedan beloppet uppburits av nämnden,

utbetala till betarbetaren vad honom tillkommer. Tillika har föreskrivits,

att vid behandlingen av dylikt ärende skola i nämnden deltaga två av Kungl.

Majit utsedda extra ledamöter.

Genom beslut den 15 december 1939 har Kungl. Majit fastställt den avgift,

som skall till nämnden erläggas för odlare av sockerbetor år 1939, till

2 kronor 50 öre för varje uppmätt hektar av vederbörande odlares betareal

för nämnda år. Enligt sockernämndens årsberättelse för år 1939 inflöto i

avgiftsmedel för nämnda år i runt tal 127 000 kronor. För åren 1936, 1937

och 1938 voro motsvarande siffror respektive 129 000, 138 000 och 127 000

kronor.

I första hand skola inflytande avgiftsmedel användas till täckande av

hälften av med sockernämndens verksamhet förenade kostnader. Andra

hälften av dessa kostnader skall enligt avtalet mellan staten och sockerbolaget

gäldas av nämnda bolag. Kostnaderna för nämndens verksamhet under

regleringsåret 1 mars 1938—28 februari 1939 hava uppgått till 5 374 kronor

16 öre. Härav har sockerbolaget erlagt 2 687 kronor 8 öre.

Övriga avgiftsmedel fördelas mellan betodlarsammanslutningar att användas

för kontroll- och försöksverksamhet. Följande fördelning av tillgängliga

avgiftsmedel för år 1938, vilka med kvarstående reservationer belöpte

sig till 131 641 kronor 5 öre, har av Kungl. Majit fastställts den 19

maj 1939:

Sveriges betodlares centralförening .................. 109 670 kr. 40 öre

Gotlands betodlareförening u. p. a................... 7 550 » — »

Lidköpings betodlareförening ...................... 1 030 » — »

Östergötlands betodlareförening .................... 5 031 » 30 »

Södra Kalmar läns och Ölands betodlareförening...... 6790 » — »

130 071 kr. 70 öre

Efter denna fördelning kvarstod således en reservation av 1 569 kronor

35 öre.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

Den internationella sockermarknaden.

Beträffande läget å den internationella sockermarknaden under år 1938

kan ur en av svenska sockerfabriksaktiebolaget utarbetad redogörelse inhämtas

i huvudsak följande.

Världsproduktionen av socker uppgick under tillverkningsåret 1937/38

till omkring 30 milj. ton och under 1938/39 till ungefär samma kvantitet.

De samtidiga siffrorna för den europeiska betsockerproduktionen voro

9 600 000 och 8 800 000 ton.

Omsättningen å världsmarknaden under år 1938 belöpte sig till omkring

3 milj. ton eller till 10 % av den totala världsproduktionen, varav sålunda

följer att 90 % av denna varit antingen nationellt skyddad eller skyddad

genom reserverade avsättningsområden såsom t. ex. imperiets marknad i

England och Kubas i Förenta staterna. Bland produktionsländerna å världsmarknaden

dominerade Java och Kuba, som på denna omsatte i runt tal

1 000 000 ton respektive 850 000 ton. Främst bland importländerna stod

England, som år 1938 övertog omkring 1 200 000 ton.

Det å världsmarknaden under år 1938 noterade genomsnittliga försäljningspriset

-— 5 sh 5 d per cwt eif England, motsvarande 10 kronor 35 öre

per 100 kilogram -— torde täcka produktionskostnaderna på Java. Övriga

länders produktionskostnader torde ligga väsentligt högre. I förhållande till

genomsnittsnoteringen för år 1937 inträdde en prisnedgång med inemot

2 öre per kilogram.

Rörande läget å världsmarknaden under 1939 har sockerbolaget lämnat

följande redogörelse.

Genom de av internationella sockerrådet för år 1938/39 vidtagna åtgärderna

syntes redan vid 1939 års ingång en god balans hava uppnåtts mellan

tillgång och efterfrågan å den fria marknaden. Minskad betsockerproduktion

i Europa och något reducerad volym hos den sammanlagda världsproduktionen,

varom uppgifter erhöllos strax på nyåret, kunde väntas giva

anledning till tidigare icke medräknade importbehov. Som därjämte beredskapsköp

företogos från vissa länders sida, vann den uppfattningen alltmera

insteg, att en viss knapphet i tillgången skulle komma att göra sig

gällande och att prisstegring därför vore sannolik.

Genom anhopning av råsocker från imperiet under de första månaderna

av 1939 i England, varigenom detta lands intresse för en tid helt avvändes

från den internationella råsockermarknaden, samt på grund av det samtidiga

tryck, de engelska raffinaderierna utövade genom forcerade utbud av

raffinad, fördröjdes framträdandet av den väntade prisstegringen till slutet

av mars månad. En överblick över marknaden vid sagda tillfälle visade en

koncentration av faktorer, som pekade på en omedelbart förestående lyftning

av priset. Kuba och Java, de båda största exportörerna å de internationella

avsättningsområdena, hade blott förhållandevis ringa kvantiteter

av sina kvoter osålda och visade därjämte reservation med sina utbud. Utvecklingen

å det politiska området gav anledning till forcerat intresse för

beredskapsköp. Det internationella sockerrådet uppgavs underhandla med

paktmedlemmarna örn reglering av tillförseln till den internationella mark
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 189.

13

naden 1939/40. Uppgången inställde sig också, och den blev, jämförd med

de förhållandevis små fluktuationer sockerpriset uppvisat under de närmast

föregående åren, tämligen betydande. Vid två tillfällen, i början av

maj och i början av juli, noterades för råsocker 96° eif England ett pris

av c:a 8/6 d., den högsta nivå nämnda notering uppnått sedan år 1930.

Fram till mitten av juli 1939 förmärktes knapphet på såväl råsocker som

raffinad för prompt leverans, trots att internationella sockerrådet företog

ökning av kvoterna, och prisbildningen var i stort sett synnerligen fast.

Någon samtidig sänkning av de för 1939/40 bestämda och i överkant tilltagna

kvoterna kom emellertid icke till stånd, varför riklig tillförsel syntes

kunna påräknas efter den 1 september. Efter hand medförde detta ett uppskjutande

i möjligaste grad av anskaffningarna till efter nämnda tidpunkt,

och en lättnad inträdde i den ansträngda situationen för prompt vara. Noteringen

för denna försämrades, och i slutet av augusti månad hade den

fallit tillbaka till utgångsläget från slutet av mars. I prisuppgången under

våren och sommaren del togo leveranserna efter den 1 september 1939 endast

i ringa utsträckning, vilket torde böra förklaras därigenom att, såsom redan

nämnts, sockertillgången efter nämnda datum hela tiden måste bedömas

som riklig.

Krigsutbrottet skapade en förändrad situation, såtillvida som det för flera

länder blev angeläget att snarast och i största möjliga mån täcka sina behov

oavsett gestaltningen av priset. Spekulativt köpintresse framkom därjämte,

och en stark prisstegring inträdde. Marknadsbilden efter den 1 september

1939 är självfallet synnerligen oklar på grund av de sparsamma underrättelser,

som stått till förfogande efter nämnda tidpunkt.

Väridsproduktionen under tillverkningsåret 1938/39 uppgick till

28 650 000 ton mot 29 830 000 ton närmast föregående produktionsperiod.

Totalskörden under nu löpande tillverkningsår uppskattas till 30 400 000

ton, en ökning sålunda från 1938/39 på cirka 1 750 000 ton, vilken fördelar

sig med cirka 600 000 ton på de rörodlande länderna och cirka 1 150 000

ton på de betodlande. Den totala världstillgången på socker synes f. n.

hava sådan storlek, att den skulle rikligt förslå att täcka all normal förbrukning.

Försörjningssvårigheter förefinnas dock för de europeiska länder,

som äro hänvisade till att täcka sina behov genom import, men situationen

för dem är icke betingad av sockerbrist utan av rådande transportförhållanden.

Särskilda framställningar rörande sockerregleringen.

I februari 1939 har ett antal betodlare hemställt till Kungl. Majit att i

blivande avtal med sockerbolaget skulle insättas som villkor, att bolaget

skulle fortsätta tillverkningen vid saftstationen i Eslöv, vars nedläggande

redan av bolaget beslutats. Enligt betodlarnas uppfattning skulle nedläggandet

av saftstationen medföra stora olägenheter och ökade kostnader för

dem själva.

Sockerbolaget, som bereus tillfälle att yttra sig i ärendet, har framhållit,

bland annat, att saftstationen i fråga länge bade framstått såsom en tyngande

ekonomisk faktor. Det påyrkade villkoret kunde bolaget icke godtaga framför

allt därför att saftstationens maskinella utrustning redan nedmonterats

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

och överförts till örtoftafabriken. Sveriges betodlares centralförening beräknade

kostnadsökningen per 100 kilogram sockerbetor, levererade å järnväg,

till i allmänhet 3 å 4 öre, medan för de betodlare, som tidigare själva transporterat

sina betor till saftstationen, motsvarande ökning i transportkostnaderna

skulle bli omkring 10 öre per 100 kilogram.

Statens sockernämnd har för sin del i utlåtande den 29 november 1939

bland annat framhållit, att, enligt vad nämnden inhämtat, särskilda anordningar

vidtagits för beredande av förbättrade lastnings- och lossningsförhållanden

för de betodlare, vilka önskat alltjämt verkställa sin betleverans till

Eslöv. Till följd av sin ställning och med hänsyn till gällande avtal med staten

vore sockerbolaget icke i stånd att begagna sig av förefintliga möjligheter

att genom billigare råvaruinköp och förbättrade avsättningspriser ernå

skälig räntabilitet för i rörelsen investerade medel. Bolaget vore i stället uteslutande

hänvisat till att genom förbättringar i driften söka åvägabringa

ekonomiskt gynnsammare produktionsresultat. Hinder borde icke från statsmakternas

sida läggas i vägen för sådana rationaliseringsåtgärder, som från

bolagets sida kunde anses erforderliga och befogade. Uppenbart vore att de

berörda betodlarna komme att få vidkännas såväl merkostnader som vissa

praktiska olägenheter genom nedläggandet av saftstationen. Dessa odlare

torde emellertid icke komma i ett ofördelaktigare läge än flertalet övriga

betodlare inom landet. En viss övergångstid hade beretts odlarna att anpassa

sig efter de ändrade förhållandena. Sockernämnden hemställde, att framställningarna

icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda.

Departe- De skäl, som under de senaste åren föranlett statsmakterna att reglera

ments- socker- och betpriserna samt vidtaga vissa andra åtgärder beträffande sockerchefen.

näringen i Sverige, kvarstå alltjämt och torde under rådande tidsläge göra

sig gällande med minst samma styrka som hittills.

Någon anledning att frångå hittills tillämpade huvudprinciper för regleringen

av den svenska sockernäringen synes icke heller föreligga. Till grund

för regleringsanordningarna i fortsättningen bör sålunda ligga ett avtal mellan

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget örn att bolaget enligt vissa

bestämmelser tillförsäkras ensamrätt till import av socker mot det att bolaget

inbjuder till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling i enlighet

med av staten godkända grunder samt vidare att bolaget förbinder sig att

ej låta någon betodlare ingå betodlingskontrakt med det av staten bestämda

betpriset, med mindre odlaren avlämnar viss förbindelse angående betarbetarlönerna.

På grund av de ändrade förutsättningarna för sockernäringens

bedrivande i Sverige -— starkt fluktuerande priser i utlandet å socker och

olika förnödenheter, varav sockerindustrien har behov — måste emellertid

avtalet i övrigt få en väsentligt annan utformning än under tidigare år. Av

nyssnämnda skäl är ej heller lämpligt att avtalet träffas för längre tid än

ett år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition Nr 189.

15

Vad angår bestämmelserna rörande betarbetarlönerna i den förbindelse,

som betodlare skall hava att avlämna till bolaget, böra dessa bestämmelser

liksom hittills ansluta sig till motsvarande stadganden i det för året gällande

kollektivavtalet. Enligt detta, som gäller i Skåne, Östergötland, Skaraborgs

län, Halland och Blekinge, har helackordet per tunnland höjts med cirka

13 kronor till 155 kronor 4 öre, därav för sommarskötsel med fyra arbetsmoment

80 kronor 64 öre och för upptagning 74 kronor 40 öre. Då upptagning

verkställes senare än den 9 november, skall utgå ett tillägg av

8 kronor per tunnland. För det fall att sommarskötseln omfattar mindre

antal arbetsmoment än fyra, skall ackordet minskas med 3 kronor 84 öre,

om någon hackning ej sker före gallringen, och med 11 kronor 52 öre,

om den tredje hackningen bortfaller. I enlighet med de principer, som statsmakterna

under senare år tillämpat, torde ändringar, motsvarande de i kollektivavtalet

sålunda vidtagna, böra ske i den förbindelse, betodlare i Skåne,

Östergötland, Skaraborgs län, Halland eller Blekinge vid tecknande eller

övertagande av betodlingskontrakt skall avgiva. Stadgandet om kvantitetstillägg

får dock ej utgöra hinder för att, där så tidigare plägat ske, en sådan

bestämmelse stipuleras, att en förutsättning för dylikt tillägg skall vara, att

betorna icke hålla mer än viss angiven smutsprocent. För betodlare i övriga

delar av landet böra ersättningsbestämmelserna i sagda förbindelse likaledes

jämkas under hänsynstagande till att det inbördes förhållandet mellan betarbetarlönernas

storlek i olika landsdelar såvitt möjligt lämnas orubbat. Med

beaktande härav torde betodlare å Gotland böra betala för sommarskötsel

med fyra arbetsmoment 75 kronor och för upptagning 68 kronor — i helackord

per tunnland alltså 143 kronor. Bortfaller hackningen före gallringen,

skall ackordet minskas med 4 kronor, och företages ej någon tredje hackning,

skall minskning ske med 11 kronor. Betodlare, som tecknar kontrakt med

Mörbylånga råsockerfabrik, bör betala för sommarskötsel med fyra arbetsmoment

79 kronor, för upptagning 64 kronor och i helackord alltså 143

kronor per tunnland. Minskningen, om första respektive tredje hackningen

bortfaller, bör här fastställas till likaledes 4 kronor och 11 kronor.

Såsom tidigare nämnts har i förbindelsen funnits intagen en bestämmelse

om att betodlare till täckande av kostnader, som statens sockernämnd har att

bestrida, skall till nämnden erlägga en avgift av intill 2 kronor 50 öre för varje

uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling. Avgiftens belopp fastställes av

Kungl. Maj:t. Från betodlarhåll har yrkats, att avgiften för innevarande

år skulle kunna höjas till 3 kronor. Som skäl härför har åberopats, att

kostnaderna för den kontrollverksamhet beträffande betleveranser, vissa

provtagningar m. m., för vilkas bestridande de genom avgiften inflytande

medlen användas, stigit samt vidare att ifrågavarande verksamhet borde utvidgas

att omfatta bland annat även vissa utfodringsförsök med betmassa.

Bolaget har förklarat sig ej hava något att invända mot betodlarnas yrkande.

Vid sådant förhållande finner ej heller jag skäl lill erinran däremot. Med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

hänsyn till de ändrade uppgifter, som på sätt jag senare skall omnämna

komma att åvila statens sockernämnd, ämnar jag föreslå, att kostnaderna

för själva nämnden i fortsättningen skola bestridas av staten, men detta förhållande

torde ej behöva hindra, att den nu avhandlade betodlaravgiften

kan få höjas till 3 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i förbindelsen, vilket i övrigt — med

de jämkningar som föranledas av avtalets tillämpning under ett år — överensstämmer

med nu gällande bestämmelser, får jag hänvisa till den vid

statsrådsprotokollet fogade bilaga 1 a.

Vad därefter angår villkoren för sockerbetsodling under 1940 har från

betodlarnas sida vid de förhandlingar, som förts med representanter för

Sveriges betodlares centralförening, framställts krav på väsentligt förhöjt

betpris. Som skäl härför har anförts, förutom de stegrade kostnaderna för

odlingen, farhågor för att de ogynnsamma väderleksförhållandena under

innevarande vår komma att medföra en avsevärt reducerad hektarskörd

samt att till följd härav produktionskostnaderna per deciton betor bomme

att ytterligare ökas. Vid de överväganden och förhandlingar, som ägt rum

örn betpriset, har stor vikt tillmätts denna synpunkt om betproduktionens

befarade fördyring till följd av mindre gynnsamt hektarutbyte. Efter ingående

underhandlingar med centralföreningen har slutligen enighet uppnåtts

örn följande huvudregel rörande sockerbetspriset vid 1940 års odling.

Sockerfabrikerna skola inbjuda till teckning av sockerbetsodling 1940 i

enlighet med mellan bolaget och betodlareföreningen överenskomna grunder

samt under iakttagande tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent söderhält icke får — i annat fall än då odlaren

underlåter avlämna föreskriven förbindelse rörande betarbetarlöner —

understiga vissa med hänsyn till variationer i medelhektarskörden å betor

bestämda priser. Därest medelhektarskörden uppgår till minst 360 deciton,

utgör sagda grundpris 3 kronor 2 öre, för att, i den mån medelhektarskörden

försämras, enligt viss skala stiga till 3 kronor 26 öre, därest hektarskörden

understiger 310 deciton, allt räknat per deciton sextonprocentiga

betor. Med medelhektarskörd förstås här det tal, som erhålles örn den för

riket 1940 erhållna totala betskörden, angiven i deciton inköpt betvikt, delas

med den samma år odlade totala betarealen, angiven i hektar uppmätt betareal.

De grundpriser, som odlarna sålunda skulle tillförsäkras, framgå närmare

av den skala, som återfinnes i 2 § av det såsom bilaga i vid detta

protokoll fogade kontraktsförslaget mellan staten och sockerbolaget.

Beträffande odling svillkor en i övrigt hava förhandlingar förts till en början

direkt mellan svenska sockerfabriksaktiebolaget och Sveriges betodlares

centralförening samt därefter mellan parterna inför landshövding Mannerfelt

som opartisk ordförande. Vid dessa förhandlingar har enighet örn innehållet

i de blivande odlingskontrakten uppnåtts mellan parterna. Två frågor

hava dock hänskjutits till Kungl. Maj:ts prövning. Betodlarföreningen har sålunda

framställt yrkande örn särskilt fraktbidrag till odlare, som förut leve
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

17

rerat sockerbetor till den nu nedlagda Eslövs saftstation och hänvisats att

i stället leverera till Örtofta råsockerfabrik. Jag har tidigare redogjort för

de från betodlare i Eslövstrakten gjorda framställningarna om bibehållande

av saftstationen i Eslöv och de häröver avgivna yttrandena. Med

hänsyn till de konsekvenser ett bifall till yrkandena skulle få, anser jag

mig ej kunna förorda, att statsmedel tagas i anspråk för bidrag av ifrågasatt

slag eller att villkor örn fortsättande av verksamheten vid saftstationen

i Eslöv intages i avtalet mellan staten och sockerbolaget. Vidare hava betodlarna

ifrågasatt, att bolaget skulle med stöd från statens sida vidtaga

vissa anordningar för underlättandet av lossning av betor vid ett antal

råsockerfabriker. I anledning härav har f. d. distriktschefen Erik von Friesen,

på anmodan av mig, verkställt viss utredning i ämnet och därunder

förhandlat med representanter för bolaget och betodlarna. Sedan vid dessa

förhandlingar bolaget förklarat sig komma att utan särskilt bidrag från

staten vidtaga erforderliga förbättringar i fråga om lossningsanordningarna,

hava betodlarna förklarat sig därmed tillfredsställda.

Under de två senaste åren har sockerbetsarealen i riket uppgått till ungefär

50 000 hektar. Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge

säkerställa en så stor skörd som möjligt har sockerbolaget förklarat sig

vilja öka betarealen innevarande år. Betodlarna hava ej haft något att erinra

mot en med högst 10 procent ökad odling. Man synes därför böra för

1940 räkna med en betareal av i runt tal 55 000 hektar. Bolaget har förklarat

sig villigt att vid medgivande av ökad areal ej endast tillgodose de

odlare, vilkas areal minskats efter 1937, utan även tillse, att areal kommer

sådana mindre jordbruk till godo, som med hänsyn till sin belägenhet i

förhållande till fabriken och sin jordbeskaffenhet kunna anses lämpade för

betodling, även örn sådan tidigare icke bedrivits å fastigheten, därvid skall

eftersträvas, att vederbörande odlares betareal kommer att stå i lämpligt

förhållande till hans totalareal. Liksom 1937 skall därjämte vid medgivande

av nyteckning i andra fall än de nyss berörda tillses, att principen om uppehållande

av lämplig proportion mellan betareal och totalareal vinner tilllämpning.

Vad beträffar övriga bestämmelser i avtalet mellan staten och sockerbolaget,

särskilt i avseende å regler för sockerprisets fastställande, kan,

såsom jag nyss antytt, vad i detta hänseende under en följd av år tilllämpats

icke i oförändrat skick komma till användning under nu rådande

tidsförhållanden. Hittills har sockerpriset före ingången av ett regleringsår

avtalsvägen fixerats till visst bestämt belopp (för sista avtalsperioden 32 öre

för 1 kg Iv 5), vilket pris bolaget icke fått höja, med mindre världsmarknadspriset

å socker undergått viss stegring. Med hänsyn lill läget utomlands kan

emellertid detta system i fortsättningen ej användas. Sockerpriset i Sverige

bör anpassas efter produktionskostnaden för socker inom landet. Det måste

under nuvarande osäkra förhållanden emellertid vara mycket svårt alt på

Bihang till riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 189. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 189.

förhand bedöma denna kostnad för en längre tidsperiod framåt. Kostnaderna

för sockrets tillverkning hava nämligen sedan krigets början undergått väsentliga

ändringar, särskilt i så måtto att priserna å bränsle, emballage med

flera förnödenheter stegrats och visa tendens till ytterligare uppgång. Även

andra kostnadsposter äro vanskliga att nu till storleken bedöma.

När det gällt att för en ny avtalsperiod träffa anordningar örn sockerprisets

bestämmande, har vid förhandlingarna med sockerbolaget till en

början övervägts, huruvida man ej — på basis av en normalkalkyl rörande

produktionskostnaderna vid sockertillverkningen -— kunde uträkna ett visst

grundpris å socker, vilket skulle få röna ändringar i uppåt- eller nedåtgående

riktning, allt efter förekommande fördyring eller förbilligande i vissa

särskilt angivna kostnadsposter. Sedan det från sockerbolagets sida emellertid

framhållits, att nästan alla kostnadsposter under en kristid som den

närvarande borde upptagas som rörliga, har det vid förevarande förhandlingar

ansetts mera lämpligt och framkomligt, att ett sådant system i stället

tillämpades, att staten garanterade bolaget täckning för samtliga med

sockertillverkningen förbundna kostnader -— viss förräntning av bolagets

eget kapital däri inräknat -— mot det att bolaget vore redovisningsskyldigt

för sina på grund av sockertillverkningen erhållna inkomster. Samtidigt med

att detta system säkerställde bolaget för täckning av tillverkningskostnaderna,

förhindrade det bolaget att göra andra vinster på sockertillverkningen än den

från början bestämda förräntningen av bolagets kapital. Anordningen är alltså

att likna vid en på statens risk och för statens räkning av bolaget med dess anläggningar

och resurser i övrigt bedriven sockertillverkning. Givet är, att med

ett sådant system måste följa en noggrann och ingående kontroll från statens

sida beträffande bolagets verksamhet och särskilt rörande dess bokföring

och vad därmed sammanhänger. Därjämte bör från början bestämmas

vissa regler, som under garantitiden skola av bolaget följas rörande

sådana kostnaders bestridande, där olika principer eljest kunna uppställas,

såsom rörande avskrivningar, lagervärdessättning, förräntning m. m. I enlighet

med vad sålunda nu anförts om grundlinjerna för ett nytt avtal mellan

staten och bolaget har, efter förhandlingar, upprättats ett förslag till

kontrakt av den lydelse, härvid fogad bilaga 1 utvisar. Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har förklarat sig berett att för sin del underteckna detta kontrakt.

Beträffande de nya principer, som i vissa avseenden sålunda skola vinna

tillämpning, torde närmare motivering nu böra lämnas särskilt rörande

frågorna om prissättningen å socker, täckning av produktionskostnaderna

samt statens kontroll å hithörande anordningar.

Först torde dock böra nämnas, att i kontraktsförslagets 1 §, som handlar

om bolagets ensamrätt att importera socker, intagits en ny bestämmelse

av innebörd, att det under avtalstiden och utan hinder av bolagets ensamrätt

till sockerimport skall stå staten fritt att till riket införa de mycken
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

19

heter socker, som kunna erfordras för säkerställande av landets försörjning

med denna vara. Vid förhandlingarna har från bolagets sida uttalats,

att bolaget förutsatte att eventuell raffinering och utförsäljning av möjligen

importerat socker skedde med anlitande av bolaget.

Då, på sätt strax skall nämnas, statens garanti skall omfatta jämväl tillverkningen

och försäljningen av sirap, har övervägts, huruvida det vore

erforderligt att låta införselmonopolet avse även denna vara. Det har i

nuvarande läge ej ansetts behövligt att vidtaga några särskilda åtgärder

för reglering av sirapsimporten. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t

under den tid sockerpriset är underkastat reglering, i mån av behov vidtager

de åtgärder beträffande sirapsimporten, som möjligen må bliva erforderliga

för upprätthållande av en lämplig relation mellan socker- och

sirapspriserna.

Bolagets försäljningspris å socker och sirap samt vid sockertillverkningen

erhållna biprodukter skola enligt 4 § i kontraktsförslaget bestämmas av

Kungl. Majit. Därvid förutsättes, att sockerbolaget vid varje lämpligt tillfälle

hos Kungl. Majit, med erforderlig utredning, framställer de förslag till

prissättning, som läget kräver, ävensom att det statliga kontrollorganet, likaledes

efter tidslägets krav, utreder och yttrar sig i hithörande frågor. Vad

särskilt angår biprodukter avses här huvudsakligen melass. Priserna å

socker, sirap och biprodukter böra av Kungl. Majit så avvägas, att den

enligt 5 § i avtalet staten åvilande garantien örn täckning av produktionskostnaderna

för socker principiellt och i stort sett infrias genom bolagets

varuförsäljningar. Detta innebär alltså, att direkta statsanslag så vitt möjligt

ej skola ifrågakomma för garantiens infriande. Det är klart, att det kan

möta svårigheter att vid varje tillfälle på förhand så bedöma läget och utvecklingen,

att icke prisjusteringar senare behöva vidtagas. Vidare kan en

viss utjämning i prissättningen å socker olika tider emellan sannolikt bliva

erforderlig och lämplig. Sålunda kan exempelvis det tänkas vara lämpligt

att redan i förväg och alltså under ett lägre kostnadsläge genom en förtidig

prishöjning å socker samla visst belopp att under en senare tid användas

för dämpande av den då eljest nödvändiga starkare prishöjningen. Ävenledes

kan tänkas, att viss, för täckande av redan inträdd kostnadsökning i och

för sig behövlig höjning av sockerpriset tills vidare i någon mån framflyttas,

och att de erforderliga medlen i stället uttagas i ett framtida nedåtgående

kostnadsläge genom att sockerpriset då får falla i något långsammare tempo

än tillverkningskostnaderna nedgå. Det nu sagda innebär med andra ord,

att det bör vara Kungl. Majit tillåtet att handhava prissättningen å socker och

vid sockertillverkningen erhållna övriga produkter efter förhållandevis fri

prövning och med rätt alltså att söka, i den mån så finnes lämpligt, utjämna

sockerpriset skilda perioder emellan, allt dock under beaktande av att prissättningen

som helhet betraktad så vitt möjligt länder till täckning av de

kostnader, staten har att garantera.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

Beträffande de regler som ansetts böra intagas i kontraktsförslaget i avseende

å beräknandet av viktigare kostnadsposter, torde följande få framhållas.

En stor kostnadspost är avskrivningar å fabriker, maskiner

och inventarier. Vad först beträffar avskrivningar å vid avtalets ingående

redan förefintliga anläggningar och andra föremål böra dessa under

avtalstiden ske enligt i huvudsak samma grunder, som av bolaget hittills

tillämpats. För dessa föremål böra alltså de tidigare uppgjorda avskrivningsplanerna

följas, och någon påskyndad eller stegrad avskrivning för

dem bör alltså ej ingå under statens garanti. Vad därefter angår föremål,

som nyanskaffas under avtalstiden, vare sig fråga är om byggnadsföretag

vid fabrikerna, nyanskaffning av maskiner, inventarier e. d., synes det

böra förutsättas, att bolaget under rådande kris ej vidtager dylika nyanskaffningar

i vidare mån, än som betingas av verkligt behov. I den mån

de förekommande nyanskaffningarna enligt vanlig industriell praxis ej äro

att räkna till rent underhåll —- i vilket fall de naturligtvis få avföras direkt

på årets driftskonto — böra de, med viss jämkning, upptagas å anläggningskonto

till det verkliga anskaffningsvärdet för att därefter allt efter sin beräknade

livslängd bliva föremål för en planenlig avskrivning efter i huvudsak

samma principer, som bolaget tillämpat för sina äldre föremål. Den

nyss åsyftade jämkningen innebär, att, om nyanskaffningen på grund av

krisförhållanden dragit avsevärt stegrade kostnader samt avser ersättning

av äldre liknande föremål, bolaget ej bör förvägras att redan under anskaffningsåret

göra viss skälig extra avskrivning å föremålet i fråga. Vid dylika

extra avskrivningar torde hänsyn blott böra få tagas till den del av den

ökade anskaffningskostnaden, som beror på av kristiden förorsakad fördyring.

I kontraktets 5 § punkt 1 har medgivits, att dylik extra avskrivning

får omfatta ett belopp av 75 % å sagda merkostnad, skolande återstående

anskaffningsvärde upptagas å anläggningskonto för att därefter med hänsyn

till föremålets livslängd undergå planenlig nedskrivning.

Betydelsefulla utgiftsposter äro de, som avse bränsle, emballage

och andra förnödenheter för driften. De belopp varmed de

belasta ett visst räkenskapsårs produktionskostnadskonto äro beroende, förutom

av årets inköpsvärden, jämväl av de värden, vartill lagren av respektive

varor upptagas. Vid ingången till krisen hade sockerbolaget sina

lager av driftförnödenheter bokförda till betryggande värden, understigande

rådande dagspriser. Nu har i punkt 2 av avtalets 5 § intagits

en bestämmelse av innebörd, att bolaget vid sina anspråk på statens garanti

under avtalstiden ej på något sätt får så förfara med sin lagervärdering

å bränsle och andra förnödenheter för driften, att ytterligare nedskrivning

av dessa lagervärden företages. Å andra sidan har det ej ansetts böra förvägras

bolaget att i avseende å vara av nu åsyftat slag för lika stor lagerkvantitet

som den ingående under avtalstiden behålla samma å-pris vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

21

lagervärdesättning som det ingående å-priset. Det nu sagda torde även kunna

uttryckas så, att i mellanhavandet mellan staten och bolaget skall — i avseende

å driftförnödenheter — så förfaras, att varje års tillverkning får bära

omkostnader för förbrukade förnödenheter till det genomsnittspris -— varken

mer eller mindre — som under året i fråga varit gällande vid nyinköp av

respektive förnödenheter.

I avseende å lagervärdering av råsocker och raffinad

har i kontraktsförslaget tillämpats en för bolaget strängare regel än beträffande

driftförnödenheterna. För sockerlagret har uppställts den principen,

att bolaget ej — vare sig sockerlagret säljes eller kvarbliver -— får under avtalstiden

göra någon av kristidens förhållanden eller eljest av prisstegring förorsakad

extra vinst. Även i sockerlagret äger bolaget vissa reserver, i det att

lagren av såväl raffinad som råsocker äro bokförda till å-pris, som understiga

dagens salupris å socker. De sålunda i sockerlagret förefintliga reserverna

torde, såsom varande bolagets tillhörighet, få av bolaget även under avtalstiden,

i den mån de ej bliva föremål för beskattning, behållas till de belopp,

vartill de med utgångspunkt från ett sockerpris av 32 öre för 1 kg K 5 nu

kunna anses uppgå. Sker däremot en höjning i priset å socker, bör den värdestegring,

som av dylik anledning måste anses uppstå i sockerlagret, icke få

tillfalla sockerbolaget, utan denna värdestegring bör i stället få tagas i anspråk

för täckande av de under avtalstiden uppstående kostnaderna för

sockertillverkningen. Den myckenhet socker, som vid avtalstidens utgång

finnes i lager, bör bolaget emellertid beredas tillfälle att få utförsälja till de

försäljningspriser, som varit gällande vid avtalsperiodens utgång. För infriandet

av sist åsyftade förbindelse från statens sida kan befinnas erforderligt,

att gällande införselreglering utsträckes att efter avtalstiden gälla under

viss ytterligare tidsperiod, elt spörsmål vartill jag senare återkommer. I punkt

3 av 5 § i kontraktsförslaget hava de nyss angivna principerna för lagervärdesättningen

av socker kommit till uttryck. Vad där angives avser att reglera

det ekonomiska mellanhavandet mellan staten och bolaget oavsett vilka

grunder, som av bolaget tillämpas i dess bokföring.

Utgifterna för skatter böra vid garantiens bestämmande upptagas till

den skattesumma, som beräknas belöpa å den vinst, som bolaget — med utgångspunkt

från den medgivna förräntningen av bolagets eget kapital —

anses kunna påräkna under samma år, d. v. s. ett sammanlagt vinstbelopp

av 4 725 000 kronor.

Sockcrbolaget har hittills följt den principen, att i boksluten tagits som

utgift de skattebelopp, varå debetsedel då erhållits, dock att kronoskatten på

basis av bokföringsårets residtat beräknats och intagits i bokslutet för det närmast

följande året. Härigenom har bolaget beträffande bokföring av skatter

kommit ett år efter i avseende ä kronoskatten och två år efter i avseende

å kommunalskatten. Det sålunda »eftersläpande» skattebeloppet utgjorde vid

1938/39 års bokslut 2 121 000 kronor. Bolaget har i syfte att avveckla detta

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 189.

förhållande under de två senaste åren avsatt tillhopa 800 000 kronor till en

skattereserv, varför den ej täckta delen av de »eftersläpande» skatterna utgjorde

1 321 000 kronor. Nu har bolaget vid förhandlingarna yrkat, att systemet

med avsättning till skattereserv i syfte att få det »eftersläpande» skattebeloppet

täckt måtte få vinna tillämpning även under den nu ifrågasatta avtalstiden.

Det har ansetts vara rimligt att i så måtto tillmötesgå detta krav,

att för vartdera räkenskapsåret 1939/40 och 1940/41 torde såsom under statsgarantien

ingående utgift jämväl få inräknas en fjärdedel av det »eftersläpande»

skattebeloppet eller alltså 330 000 kronor per år. Bestämmelse härom

har intagits i kontraktets 5 § 4 punkten.

I garantien för kostnader torde böra ingå täckning för det på året belöpande

verkliga nettoräntebeloppet, varmed förstås utgiftsräntorna

efter avdrag av eventuella inkomsträntor. Bland räntorna torde få medräknas

även sådana, som kunna uppkomma på grund av mellan bolaget och dess

dotterbolag förefintliga kreditförhållanden.

Beträffande förräntningen av bolagets eget kapital

stadgas i 5 § punkt 5, att bolaget skall hava möjlighet att av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap tillhopa med bolagets övriga verksamhet

(jordbruk, rederirörelse, dotterbolag m. m.) erhålla ett så avvägt vinstbelopp,

att bolaget liksom hittills kan utdela 3 kronor 50 öre per aktie. Härför

torde erfordras, att från tillverkningen och försäljningen av socker, sirap

och biprodukter framkommer ett överskott av 4 100 000 kronor. Sagda belopp

har därför medgivits såsom vinst å ifrågavarande tillverkning och försäljning.

På hemställan av bolaget har härtill lagts ett ytterligare belopp av 200 000

kronor att disponeras för ändamål, som bolagets styrelse äger fritt bestämma.

Vad beträffar finansieringen av bolagets rörelse under avtalstiden förutsättes,

att denna angelägenhet av bolaget så vitt möjligt ordnas på affärsmässigt

sätt som hittills med anlitande i mån av behov av enskilda kreditkällor.

Emellertid har från bolagets sida framhållits, att prisstegringen och

den belastning av sockerlagret med en del av de löpande kostnaderna, som

enligt kontraktets 5 § 3 punkten förutsättes skola ske, kan komma att ställa

stora anspråk på bolagets likviditet. Bolaget har därför ifrågasatt, huruvida ej

— till förhindrande av att bolaget för driftens finansiering nödgas anlita långfristiga

krediter — staten kunde finna lämpligt att under avtalstiden tillhandahålla

kortfristiga krediter, i dep mån sådana ej kunna på antagbara

villkor erhållas i den fria penningmarknaden. Efter samråd med chefen för

finansdepartementet vill jag i anledning härav framhålla, att i princip någon

erinran icke synes böra föreligga mot att på denna punkt tillmötesgå bolagets

önskemål.

Den kontroll, som från statens sida erfordras på

grund av statens kostnadsgaranti åt bolaget, måste givetvis

bliva omfattande och maktpåliggande. Det härför erforderliga organet,

statens sockernämnd, torde som sin viktigaste uppgift få att granska och be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Mctj:ts proposition Nr 189.

döma bolagets kostnader samt dess ekonomiska verksamhet över huvud taget,

enkannerligen ur synpunkten av statens garanti. Men sockernämnden bör

därjämte följa frågan om sockerprisets lämpliga avvägning samt handlägga

enahanda frågor rörande betarbetarlöner m. m., som hittills omhänderhafts

av statens nuvarande sockernämnd. Däremot bör det icke tillkomma nämnden

att behandla frågor i övrigt rörande landets försörjning med socker. Med

hänsyn till den nya uppgiften att granska bolagets produktionskostnader

m. m. torde nämnden böra erhålla ändrad sammansättning samt utrustas

med nya befogenheter och tillhandahållas erforderliga, i industriell drift och

bokföring erfarna arbetsbiträden. Kostnaderna för nämnden torde böra bestridas

direkt av staten enligt närmare bestämmelser av Kungl. Maj:t. För

ändamålet torde av riksdagen nu böra äskas ett förslagsanslag å 100 000

kronor.

Även om, på sätt i avtalet angivits, vissa grundregler redan från början

bestämmas rörande omfattningen av statens kostnadsgaranti, kan sannolikt

ej undvikas, att under verksamhetens fortgång olika meningar

uppstå mellan staten och bolaget, huruvida viss kostnad

skall ingå under statens garanti. Det synes vara lämpligt att sockernämnden

härutinnan har befogenhet att, inom vissa gränser, med självständig beslutanderätt

företräda staten som avtalsslutande part. Sockernämnden skall

alltså vara ett ansvarigt, statens intressen tillvaratagande organ i avseende

å tillämpningen i olika enskilda fall av bestämmelserna i kontraktet örn

bolagets redovisningsskyldighet för sina sockerinkomster och om statens

garanti beträffande produktionskostnaderna. Frågor av nu antydd art kunna

tänkas uppkomma till prövning antingen genom att nämndens granskning

av bolagets utgifter och verksamhet föranleder nämnden att anmärka på

viss utgiftspost eller på någon grupp av affärshändelser eller ock genom

att bolagets ledning på förhand hos nämnden efterhör, huruvida nämnden

anser viss utgift eller affärshändelse böra få inrymmas under statens garanti.

Förslaget utgår från, att den mening, som nämnden uttalar i dylik fråga,

skall gentemot bolaget gälla såsom statens besked rörande det ekonomiska

mellanhavandet mellan staten och bolaget på grund av avtalet. Det kan

emellertid tänkas, att bolaget ej vill godtaga nämndens mening rörande viss

dylik fråga och nämnden skall då enligt 8 § av kontraktet vara skyldig att

på begäran av bolaget underställa frågan Kungl. Majit, som bär att elter

inhämtande av yttrande från en opartisk, sakkunnig delegation, sammansatt

på sätt i lagen örn skiljemän är stadgat, meddela beslut örn den ståndpunkt,

som staten i sin egenskap av part i avtalet skall intaga i den uppkomna

tvistefrågan.

Det nu ifrågasatta avtalet synes lämpligen böra gälla först och främst

för det verksamhetsår, som börjar ilen 1 augusti 15)40 och utlöper den 31

juli 1941. I betraktande av stadgandena i avtalet örn avskrivningar, vinst,

lagervärdering m. m. kan klarhet och reda näppeligen ernås, med mindre

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition Nr 189.

avtalet utlöper vid viss bokslutsdag. Ytterligare har efter särskild överenskommelse

med bolaget bestämts, att de i kontraktet intagna bestämmelserna

örn prissättning å socker, sirap och biprodukter, om redovisning av

bolagets inkomster och täckning av dess utgifter samt örn kontroll över

bolagets verksamhet m. m. skola, utan hinder av det nu gällande avtalet,

lända till efterrättelse även i avseende å bokföringsåret 1939/40. Därvid

har dock förutsatts, att sådana beslut om kostnaders bestridande, som fattats

av bolagets styrelse eller direktion före slutförandet av förevarande

förhandlingar, d. v. s. före den 16 mars 1940, skola i mellanhavandet mellan

staten och bolaget godkännas utan särskild prövning från statens sida.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att en höjning av sockerpriset med

4 öre för kilogram kommer att vidtagas den 1 april. För krossmelis (K 5)

kommer sålunda priset från och med nämnda dag att bliva 38 öre för kilogram.

Höjningen motiveras främst av ökade omkostnader för bolaget till

följd av höjda priser a bränsle, emballage m. fl. förnödenheter för sockertillverkningen.

Inkomsterna på grund av höjningen av sockerpriset liksom

bolagets övriga inkomster under innevarande räkenskapsår komma, som

tidigare nämnts, att ingå i regleringen.

De uttalanden, vilka vid behandlingen av förevarande spörsmål 1933 gjordes

rörande sockerimportörs inköpsrätt hos sockerbolaget samt rörande utjämning

av detaljhandelsmarginalen, torde böra äga avseende jämväl å den

nya avtalstiden. Vad särskilt angår sistberörda spörsmål torde detta i nuvarande

läge påkalla särskild uppmärksamhet. Det är ock min avsikt att så

snart den undersökning i ämnet, som uppdragits åt sockernämnden, slutförts,

till närmare övervägande upptaga frågan huruvida särskilda åtgärder från

statens sida kunna anses påkallade.

För kontraktets giltighet fordras riksdagens samtycke. Med hänsyn till

rådande ovissa förhållanden kan den situationen möjligen inträffa, att under

avtalstiden vissa ändringar i de avtalade bestämmelserna kunna bliva nödvändiga.

Jag förutsätter, att den omständigheten att kontraktet må varda

godkänt av riksdagen ej utgör hinder för Kungl. Majit att, därest så av väsentligt

ändrade förhållanden påkallas, med berörda parter överenskomma

om av dylika omständigheter motiverade jämkningar i kontraktet ävensom

eljest företaga de mindre jämkningar i detsamma, som kunna finnas påkallade.

Vidare förutsättes, att riksdagen beslutar, att för tiden från och med

den 1 oktober 1940, då nu gällande importmonopol utgår, till oell med viss

framtida tidpunkt, som i det följande närmare skall angivas, rätt att till riket

införa socker icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken Kungl.

Majit överlåter sådan rätt. Meddelande av erforderliga närmare föreskrifter

torde ankomma på Kungl. Majit. Därvid torde givetvis iakttagas, att importen

lämnas fri beträffande de i 1 § andra och tredje styckena av kontraktet

avsedda fall. Beträffande den tidpunkt, då införselmonopolet skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

25

utlöpa, är att märka, att ehuru avtalet med bolaget skulle utgå den 31 juli

1941, det med hänsyn till statens garanti rörande bolagets vid sagda dag

förefintliga sockerlager synes nödvändigt, att riksdagens beslut om införselmonopolet

får den innebörd, att Kungl. Maj:t har möjlighet att utsträcka

giltighetstiden för detsamma intill dess garantien infriats genom lagrets försäljning,

vilket kan antagas hava skett vid ingången av februari månad 1942.

Proposition i ärendet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas,

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i

allmänhet stadgade tid gått till ända.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att för tiden från och med den 1 oktober

1940 till och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes,

dock senast den 31 januari 1942 rätt att till riket införa

socker (tulltaxenummer 119 och 120) med av Kungl. Majit

stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten

eller den, åt vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt;

dels i huvudsak godkänna det såsom bilaga till statsrådsprotokollet

i ärendet fogade förslaget till kontrakt mellan

staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget;

dels ock till statens sockernämnd för budgetåret 1940/41

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av.................................... 100 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans

Majit Konungen, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

Bilaga 1.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager

upplagd sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt

fall meddelat tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i

föreskriven ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes

i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för

varan åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den

under s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de

myckenheter socker, som för säkerställande av landets försörjning med

socker må anses erforderliga.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1940 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande

tillika, att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

icke må, med undantag som följer av bestämmelserna i 3 § första

stycket, understiga de priser, som i följande tabell äro angivna för olika

medelhektarskördar. Med medelhektarskörd förstås därvid det tal, som erhålles

om den av bolaget för 1940 inköpta myckenheten sockerbetor, uttryckt

i deciton inköpt betvikt, delas med den samma år odlade totala sockerbetsarealen,

angiven i hektar uppmätt areal.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

27

Medelhektarskörd Sockerbetspris för deciton

Minst 360 deciton .......................... 3 kronor 2 öre

» 350, men lägre än 360 deciton ........ 3 » 6 »

* 340, » » » 350 * 3 » 10 *

» 330, » » » 340 * 3 » 14 »

» 320, » » » 330 » 3 » 18 »

» 310, * » » 320 » 3 » 22 »

Lägre än 310 deciton........................ 3 » 26 »

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings,

Linköpings eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga om täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakt gälla i huvudsak de grunder,

som tidigare tillämpats av mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.

3 §■

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1940, innehållande bestämmelse örn i 2 § angivet pris,

med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven förbindelse,

enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna 1940 och bestridande

av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser skola av

bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda nämnden.

Vad betodlare enligt 2 § i förberörda förbindelse är skyldig betala skall

bolaget innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §■

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har

bolaget att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom

hos Kungl. Majit.

5 §•

För räkenskapsåren 1939/40 och 1940/41, därvid räkenskapsår anses börja

den 1 augusti och sluta den 31 juli året därpå, är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställning

erhållna biprodukter, och åtager staten sig att svara för täckning av bolagets

för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid skola

särskilt nedan angivna grunder iakttagas.

1. Avskrivningar å vid ingången av räkenskapsåret 1939/40 befintliga

anläggningar, maskiner och inventarier skola ske i huvudsak efter hittills

tillämpade grunder. Beträffande i detta stycke avsedda föremål, som ny
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

anskaffas under något av ovan nämnda räkenskapsår, böra dessa —

i den mån fråga ej är om rent underhåll -— upptagas å anläggningskonto

till det verkliga anskaffningsvärdet för att därefter med hänsyn till

föremålets livslängd undergå planenlig avskrivning; dock må bolaget, örn

nyanskaffningen på grund av krisförhållanden dragit stegrade kostnader

samt avser ersättning av äldre liknande föremål, under det räkenskapsår, då

anskaffningen skett, göra en extra avskrivning till belopp av 75 procent å

den av nyss nämnd orsak uppkomna merkostnaden, skolande återstående

anskaffningsvärde upptagas å anläggningskonto för att därefter bliva föremål

för planenlig avskrivning.

2. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må för vartdera av ovannämnda räkenskapsår upptagas i bokslutet,

skall gälla, att räkenskapsårets drift ej får påföras högre kostnader för

respektive vara, än att bolaget kan — med antagande av att den utgående

lagerbehållningen av varan till storleken sammanfaller med den ingående

— åsätta ett dylikt normallager samma å-pris som gällt för det ingående.

Därest det utgående lagret till kvantiteten överskjuter det ingående, skall

den överskjutande delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga

inköpskostnaden.

3. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad skall —

oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

vartdera räkenskapsåret 1939/40 och 1940/41 såsom inkomst, för vilken bolaget

gentemot staten är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar

vid räkenskapsårets utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad,

värderat till vid sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter

avdrag av dels eventuellt förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader

och beträffande kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader.

Å andra sidan skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader,

för vilka staten gentemot bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp,

vartill sockerlagret vid räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett

belopp, avsett för åternedskrivning av det på ovan angivet sätt beräknade

värdet å utgående sockerlager, vilket belopp i krontal angivet skall motsvara

den reserv, som bolaget den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga

lager av råsocker och raffinad. Först sedan hänsyn på nu angivet sätt

tagits till lagervärdesättningen å sockerlagret, skall den bolaget enligt punkt

5 härnedan tillkommande vinsten få framkomma. Staten garanterar vidare

bolaget att beträffande utförsäljning av det vid avtalets utgång kvarvarande

sockerlagret få tillämpa samma pris, som det vid sagda tidpunkt gällande

försäljningspriset å socker.

Skulle, oaktat bolagets vinst på sockertillverkningen alltså genom förevarande

bestämmelser under avtalstiden begränsas på nyss angivet sätt,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

29

bolaget under avtalstiden likväl få vidkännas någon skatt till följd av värdeökning

e. d. i bolagets sockerlager, skall i mellanhavandet mellan staten

och bolaget dylikt skattebelopp ej omfattas av statens garanti.

4. Beträffande skatter till stat och kommun skall iakttagas, att vartdera

räkenskapsårets drift får påföras ett kostnadsbelopp, motsvarande den

skattesumma, som beräknas utgå på grund av ett under ett vart av samma

år uppkommet påräkneligt vinstbelopp av 4 725 000 kronor. Till en för

gäldande av s. k. eftersläpande skatter avsedd skattereserv får dessutom

under vartdera året avsättas ett belopp av 330 000 kronor.

5. Under statens garanti må inräknas jämväl dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet dels ock ett årligt belopp av 4 300 000 kronor avsett

att, tillhopa med bolagets å annan verksamhet än tillverkning och försäljning

av socker och sirap erhållna vinst, användas till förräntning av bolagets

eget kapital eller till ändamål, som bolagets styrelse äger fritt bestämma.

6. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets kostnader

för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande,

iakttaga all nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet över huvud taget.

7. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti ingående

kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget erhållits,

och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse om beloppets

täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

utgiva vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattats av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest

annan uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Maj:t att med

bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser om

täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §•

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ls proposition Nr 189.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj:t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det

material, som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

åtagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen om skiljemän sägs.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt träder i kraft från och med tidpunkten för dess undertecknande

samt gäller till och med den 31 juli 1941. Bestämmelserna i det

enligt godkännande av 1938 års riksdag mellan staten och bolaget ingångna

kontraktet skola, i den mån de strida mot nu förevarande kontrakt, anses

upphävda genom sistnämnda kontrakt.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189.

31

Bilaga 1 a.

Förbindelse

till

statens socker nämnd

angående betarbetarlönerna 1940 samt bestridande av vissa på statens

sockernämnd ankommande kostnader.

1 §•

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1940 av lejd arbetskraft för sockerbetors

skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal örn dylikt

arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelser — iakttaga följande:

1. För sommarskötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 80 kronor 64 öre per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

likaledes minst 74 kronor 40 öre per tunnland. För upptagning, som verkställes

senare under året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per

tunnland. Härutöver skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg

av 6 öre per 400 sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka

500 kilogram per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 280

deciton betor per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 155 kronor

4 öre per tunnland jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller

den första av ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln

liksom helackordet med 3 kronor 84 öre per tunnland. Bortfaller den sista

hackningen, minskas samma ackord med 11 kronor 52 öre per tunnland.

2. Kvantitetstillägg utbetalas senast två veckor efter kampanjens slut vid

vederbörande fabrik. Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller av annan

mellankommande orsak är förhindrad att slutföra åtaget arbete om minst

3 200 sträckfamnar och för detsammas slutförande ställer annan arbetare i

sitt ställe, skall kvantitetstillägg utgå till respektive arbetare i proportion till

utfört arbete.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska sockerfabriksaktiebolaget

tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

3. Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna i 1 och 2

morn., är betodlaren pliklig att, där lian ej inom viss av statens sockernämnd

(Se noten

här nedan.)1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majas proposition Nr 189.

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som felas, efter

anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande ersättningen

jämte 5 procent årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

2 §•

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1940 till nämnden erlägga en avgift av

intill 3 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling sagda

år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall innehållas

å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen.

3 §■

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad mån ersättningsskyldighet enligt

1 § 3 mom. föreligger — skola avgöras enligt gällande lag örn skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för svenska lantarbetareförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

1 I följande fall må 1 § 1 mom. i stället hava nedan angivna lydelse, nämligen

beträffande

betodlare d Gotland.

För sommarskdtseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 75 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

minst 68 kronor för tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver

skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400

sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram

per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor per

hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 143 kronor per tunnland

jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av

ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom

helackordet med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen,

minskas samma ackord med 11 kronor per tunnland.

betodlare, som tecknar betodlingskontrakt med Mörbylånga råsockerfabrik:
För

sommar skötseln skall, därest denna omfattar fyra arbetsmoment

(hackning, gallring och ytterligare två hackningar), betalas ett ackord av

minst 79 kronor per tunnland. — För upptagningen skall ackordet vara

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 189. 33

minst 64 kronor per tunnland. För upptagning, som verkställes senare under

året än den 9 november, utgår ett tillägg av 8 kronor per tunnland. Härutöver

skall för upptagningen betalas ett kvantitetstillägg av 4 öre per 400

sträckfamnar för varje 1 000-tal kilogram per hektar (cirka 500 kilogram

per tunnland), varmed skörden å egendomen överstiger 250 deciton betor

per hektar. — Helackordet skall alltså vara minst 143 kronor per tunnland

jämte kvantitetstillägg i förekommande fall. — Bortfaller den första av

ovannämnda hackningar, minskas ackordet för sommarskötseln liksom helackordet

med 4 kronor per tunnland. Bortfaller den sista hackningen, minskas

samma ackord med 11 kronor per tunnland.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 189.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till statens sockernämnd. a1 i texten
  2. Rskr. 1940:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 189 angående reglering av socker näring en i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevi a1 i texten
  3. BevU 1940:17 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 189 angående reglering av sockernäringen i riket, såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskott s. 1 i texten
  4. SU 1940:99 Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts framställning angående anslag till statens sockernämnd. s. 1 i texten