Sök i Ratio Lex

Angående långtjänstpremie ät vissa till beredskapstjänst inkallade värnpliktiga vid marinen

1940-04-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:214, Angående långtjänstpremie ät vissa till beredskapstjänst inkallade värnpliktiga vid marinen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

1

Nr 214.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående långtjänstpremie

ät vissa till beredskapstjänst inkallade

värnpliktiga vid marinen; given Stockholms slott

den 12 april 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 april 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 mars 1940 har chefen för marinen

gjort framställning örn vidtagande av åtgärder för förbättrande av vissa till

beredskapstjänst inkallade värnpliktigas vid flottan ställning i ekonomiskt

avseende m. m. och därvid anfört bland annat följande:

Största delen av nu i tjänst varande värnpliktiga tillhörande klasserna A

och B hava varit inkallade till tjänst under hela don tid förstärkt försvarsberedskap

varit anbefalld. Av dessa värnpliktiga hava en del sökt och vunnit

anställning över stat, under det att andra antingen icke önskat gå in för

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 214.

900 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

sådan anställning eller ock saknat härför erforderlig yrkesutbildning. De,

som tagit anställning över stat, hava ur ekonomisk synpunkt varit bättre

ställda än de, som icke haft sådan anställning. För samtliga dessa värnpliktiga

har den pågående tjänstgöringen varit betungande framför allt ur

den synpunkten, att de måste avstå från sitt vanliga förvärvsarbete. Många

av de inkallade och i stor utsträckning även deras familjer hava till följd

därav råkat i tryckta ekonomiska omständigheter. Åtgärder hava visserligen

undan för undan vidtagits för att förbättra de inkallades förmåner både i

fråga örn avlöning och familjeunderstöd, men åtgärderna äro icke tillfyllest,

vilket framgår av de klagomål, som framförts och framföras genom skrivelser

och telegram.

Klagomål härröra särskilt från de värnpliktiga tillhörande klass A, som

icke befordrats under förutvarande anställning och som till följd därav med

endast ett fåtal undantag nu göra sin tjänst såsom 2. och 3. klass sjömän.

Dessa värnpliktiga tjänstgöra å fartyg, signalstationer m. m. och hava därvid

insatts i befattningar särskilt ombord, som enligt gällande besättningslistor

skola beklädas av 2. och 3. klass sjömän. Antalet inkallade 2. klass sjömän

utgör omkring 500 och antalet 3. klass sjömän omkring 130.

I fortsättningen av sin skrivelse har chefen för marinen framhållit, att

han trots de därmed förknippade olägenheterna ansåge sig kunna föreslå,

att samtliga förenämnda såsom 3. klass sjömän tjänstgörande värnpliktiga,

vilkas yrkesutbildning stöde på en låg ståndpunkt, hemförlovades och ersattes

av värnpliktiga tillhörande årsklass. Däremot ansåge han sig icke

kunna tillstyrka en dylik åtgärd beträffande de såsom 2. klass sjömän tjänstgörande

värnpliktiga. Ett hemförlovande jämväl av dessa värnpliktiga skulle

nämligen medföra vakanser i fråga om yrkesutbildat manskap i ett stort

antal fartygsbesättningar, varjämte besättningarnas kvalitet skulle komma

att i hög grad nedgå. För åstadkommande av ett förbättrat läge för denna

värnpliktsgrupp ansåges därför andra utvägar böra sökas; chefen för marinen

har härom anfört följande:

Dessa värnpliktiga hava under sin tidigare anställning i stammen genomgått

fullständig rekrytutbildning och ett icke ringa antal har därjämte påbörjat

men av olika anledning icke genomgått korpralsutbildning. De flesta

av dem, som nu varit inkallade till tjänstgöring under tiden för den förstärkta

försvarsberedskapen, hava emellertid därunder genom praktisk tjänstgöring

i olika befattningar ombord och i land bibringats ökad yrkeskunskap.

En del av dem hava också på grund härav redan uppflyttats till högre

tjänstbarhetsklass och även befordrats till korpraler. Jag anser, att övriga

värnpliktiga av denna kategori efter 6 månaders praktisk tjänst nu skulle

kunna uppflyttas till 1. klass sjömän, varigenom de skulle komma att hänföras

till 4. krigslöneklassen och erhålla i någon mån förbättrade löneförmåner.

Vidare har chefen för marinen föreslagit, att en långtjänstpremie, beräknad

efter en krona för dag, skulle tilldelas de värnpliktiga tillhörande

klass A, vilka, utan att hava varit överstatanställda, under sex månader i

följd varit inkallade till beredskapstjänst. Genom en dylik åtgärd skulle

ifrågavarande värnpliktiga beredas ungefär motsvarande ekonomiska förmåner

som de överstatanställda.

Slutligen har chefen för marinen ifrågasatt utfärdande av bestämmelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

om att värnpliktig, som tjänstgjort i beredskapstjänst i en följd under sex

månader, måtte oberoende av bestämmelserna i krigsavlöningsreglementet

erhålla viss löneförbättring.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av marinförvaltningen den 29 samt

av försvarsväsendets lönenämnd den 30 mars 1940.

Marinförvaltningen har förklarat sig icke hava något att erinra mot de

förenämnda av chefen för marinen framlagda förslagen.

Försvarsväsendets lönenämnd har anfört bland annat följande:

Yad först angår förslaget att tilldela vissa meniga värnpliktiga, som varit

inkallade till beredskapstjänstgöring under sex månader i följd, en långtjänstpremie,

finner lönenämnden det visserligen ur löneteknisk synpunkt

mindre tillfredsställande att genom en retroaktivt utgående löneförmån tillgodose

de värnpliktiga, varom här är fråga. Lönenämnden, som dock till

fullo beaktar önskemålen, att de värnpliktiga, vilka nödsakas att under

längre tidrymd fullgöra beredskapstjänst, i möjligaste mån hållas ekonomiskt

skadeslösa, anser sig emellertid, med hänsyn till de av chefen för marinen

anförda särskilda förhållandena vid flottan, böra förorda den av honom i

sådant syfte föreslagna utvägen. Lönenämnden förutsätter, att långtjänstpremie

allenast skall tillkomma sådana värnpliktiga, som vid tiden för utfärdandet

av beslut örn långtjänstpremiens utgående redan fullgjort eller

fullgöra beredskapstjänstgöring.

Frånsett den nu förordade åtgärden, som torde få anses hava engångskaraktär,

synes ifrågasatt ökning av de värnpliktigas avlöningsförmåner

under tjänstgöring, varom nu är fråga, böra ske inom krigsavlöningsreglementets

ram för undvikande av allt för splittrade bestämmelser å hithörande

område. Såväl förslaget om tilldelande av långtjänstpremie åt vissa värnpliktiga

som ock övriga ifrågasatta åtgärder innebärande ökade förmåner åt

de värnpliktiga, förutsätta emellertid riksdagens medverkan.

Såsom chefen för marinen framhållit har den av de utrikespolitiska förhållandena

föranledda beredskapstjänstgöringen blivit synnerligen betungande

för åtskilliga av flottans värnpliktiga. Särskilt gäller detta beträffande de

till klassen A hörande värnpliktiga. En stor del av dessa inkallades till

tjänstgöring i samband med den förstärkta försvarsberedskapens anbefallande

förliden höst och flertalet av dem äro fortfarande alltjämt i tjänst. Genom

generalorder den 15 mars 1940, nr 163, har visserligen föreskrivits, att de

av dessa värnpliktiga, vilka äro redovisade såsom tillhörande tredje tjänstbarhetsklassen

eller skeppsgossekåren, skola hemförlovas snarast möjligt,

och dessa grupper torde följaktligen nu helt vara avlösta, men beträffande

de övriga har någon dylik hemförlovningsåtgärd med hänsyn till tjänstens

krav icke kunnat vidtagas, utan de äro fortfarande i tjänstgöring. Naturligt

nog har denna långa tjänstgöringstid, under vilken avlöningsinkomsterna

varit jämförelsevis ringa, för många av dem medfört ekonomiska svårigheter.

Det synes därför vara skäligt och billigt, att dessa värnpliktiga, vilka på

grund av sin utbildning tjänstgöra i ansvarsfulla befattningar, genom förbättrade

ekonomiska förmåner erhålla en viss kompensation för de olägenheter,

som den långa tjänstgöringstiden medför.

Chefen för marinen har föreslagit, att de förbättrade ekonomiska för
-

Departements
chefen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 214.

minerna skulle utgå dels i form av en långtjänstpremie av en krona för

dag till en var icke överstatanställd dylik värnpliktig, som under minst sex

månader i följd varit inkallad till beredskapstjänstgöring, dels ock på så

sätt, att vederbörande värnpliktige efter sex månaders beredskapstjänstgöring

uppflyttades till 1. sjömansklassen, varigenom han skulle komma att hänföras

till 4. i stället för 2. krigslöneklassen.

Vad till en början angår frågan örn beredande av förbättrade avlöningsförmåner

åt ifrågavarande värnpliktiga genom uppflyttning i högre sjömansklass

får jag erinra örn att Kungl. Majit genom generalorder den 1 april

1940, nr 202, föreskrivit, att stationschef vid flottan må oberoende av gällande

föreskrifter i ämnet till 1. sjömansklassen uppflytta sådan klass A

eller f. d. klass A tillhörande värnpliktig, som varit inkallad till beredskapstjänstgöring

under minst sex månader och som med hänsyn till tjänstbarheten

befunnits härför lämplig. Dylik uppflyttning torde nu i regel hava

skett åtminstone beträffande de värnpliktiga, som varit i tjänstgöring sedan

beredskapstjänstgöringens början. Då uppflyttningen till 1. klass sjöman

medför att vederbörande hänföres till 4. krigslöneklassen, har den av chefen

för marinen i förevarande avseende begärda löneförbättringen redan kommit

till stånd, varför några ytterligare åtgärder härutinnan icke nu erfordras.

Vad därefter frågan örn långtjänstpremie angår, anser även jag mig böra

tillstyrka, att en dylik förmån beredes ifrågavarande värnpliktiga. Emellertid

finner jag mig böra förorda, att denna premie bestämmes till ett fixt

belopp av 180 kronor i ett för allt, motsvarande ett lönetillägg av 1 krona

för dag under en tjänstgöringstid av sex månader. Beloppet i fråga torde

icke böra utgå till personal, som under tjänstgöringstiden innehaft anställning

över stat. Såsom lönenämnden anfört torde dylik premie allenast böra

tillkomma sådana värnpliktiga, vilka vid tiden för utfärdandet av beslut örn

premiens utgående redan fullgjort eller fullgöra beredskapstjänstgöring. I

övrigt torde det böra ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser

angående långtjänstpremies utbetalande. Frågan härom torde

emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Den förmån av långtjänstpremie, som sålunda ifrågasatts beträffande vissa

av flottans värnpliktiga, torde jämväl böra tillkomma motsvarande kategorier

värnpliktiga vid kustartilleriet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande, att

proposition i ärendet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas

till riksdagen utan hinder av att den för propositioners avlåtande i allmänhet

stadgade tiden gått till ända, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att en långtjänstpremie av 180 kronor må tilldelas värnpliktig

av klass A vid marinen, vilken under innevarande

budgetår, utan att hava innehaft anställning över stat, såsom

2. klass sjöman eller 2. klass kustartillerist fullgjort bered
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 314. 5

skapstjänstgöring vid flottan eller kustartilleriet under minst

sex månader i en följd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1940.

I sami. Kr 214.

900 40 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:322 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående långt jaust premie åt vissa till beredskapst jaust inkallade värnpliktiga vid marinen. s. 1 i texten
  2. SU 1940:171 Utlåtande i anledning av Kungl. Majis proposition angående långtjänstpremie åt vissa till beredskapstjänst inkallade värnpliktiga vid marinen jämte en i ämnet v s. 1 i texten