Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv

1940-04-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:227, Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma^ts proposition nr 227.

1

Nr 227.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående efterskänkande

i vissa fall av kronans rätt till danaarv; given Stockholms

slott den 19 april 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla

de förslag, om vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o) och 2:o) hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 april

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler följande

ärenden om efterskänkande av kronans rätt lill danaarv efter vissa personer

med framhållande tillika, att proposition i ärendena jämlikt § 54 riksdagsordningen

syntes kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners

avlämnande i allmänhet stadgade tiden gått till ända.

1 :o.

Danaarv efter Alina Christina Hansson, född Persson, från Svarteborgs

socken. Den 7 september 1908 anställdes vid Tunge med flera härads häradsrätt

vittnesförhör för dödsfalls skull rörande tillkomsten av ett utav

hemmansägaren Otto Nestor Hansson och hans hustru Anna Christina

Hansson, född Persson, från Österby i Svarteborgs socken, Göteborgs och

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 227.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 227.

Bohus län, den 29 juli 1908 upprättat inbördes testamente. Enligt testamentet

skulle den efterlevande av makania med full äganderätt utan intrång av

någonderas arvingar bekomma all egendom i boet. Efter bådas död skulle

kvarlåtenskapen efter den sist avlidne av dem delas efter lag mellan bådas

deras arvingar, dock ej längre än till helsyskon eller deras barn eller halvsyskon.

Anna Christina Hansson, som var född den 8 februari 1835, avled den 11

augusti 1916. Enligt en efter henne den 27 oktober samma år upprättad

bouppteckning efterlämnade hon såsom dödsbodelägare, förutom mannen,

sex å okänd utrikes ort vistande syskon, nämligen Alexander Persson, Karl

Persson, Axel Persson, Johanna Persdotter, Agneta Persdotter och Otelia

Persdotter.

Den 1 november 1916 bevakades förberörda testamente efter Anna

Christina Hansson. Kungörelse örn arvfallet jämlikt stadgandet i 15 kap.

5 § ärvdabalken Ilar varit införd i Post- och inrikes tidningar för den 8

januari, den 10 februari och den 14 mars 1917.

Mannen Hansson avled den 16 december 1928. Enligt en efter honom

den 4 februari 1929 upprättad bouppteckning efterlämnade han såsom dödsbodelägare

dels efterlevande hustrun i andra giftet Alida Kristina Hansson,

född Lugner, ävensom sonen i andra giftet Otto Harald Hansson, född den

11 februari 1921, dels ock hustruns i första giftet förenämnda sex å okänd

utrikes ort vistande syskon. Behållningen i boet utgjorde enligt bouppteckningen

9,914 kronor 83 öre.

Den 26 januari 1932 förrättades arvskifte i boet efter Otto Nestor Hansson,

därvid den då kvarvarande behållningen, 7,435 kronor 36 öre, sålunda

fördelades, att Anna Christina Hanssons sex syskon tillskiftades hälften eller

3,717 kronor 68 öre, hustrun i andra giftet Alida Kristina Hansson 2,788

kronor 26 öre samt sonen i andra giftet Otto Harald Hansson 929 kronor

42 öre. Berörda arvskifte har godkänts av Alida Kristina Hansson, av

nämndemannen Josef Kristensson såsom god man för Otto Harald Hansson

samt av riksdagsmannen Oscar Osberg såsom god man för Anna Christina

Hanssons sex syskon.

Med skrivelse den 19 oktober 1939 har därefter godemannen för Anna

Christina Hanssons sex syskon, riksdagsmannen Osberg till kammaradvokatfiskalsämbetet

avgivit redovisning för sin förvaltning av godemanskapet

samt därvid tillika ingivit bevis, att han å statsverkets checkräkning i riksbanken

för statskontorets räkning den 19 oktober 1939 insatt ett belopp av

4,511 kronor 95 öre för att tillgodoföras kronan såsom danaarv.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

med utlåtande den 8 december 1939 jämte yttrande av landsfiskalen i Sotenäs

distrikt till kammaradvokatfiskalsämbetet överlämnad ansökning har Alida

Kristina Hansson anhållit, att berörda till kronan såsom danaarv inlevererade

medel måtte efterskänkas till förmån för Otto Harald Hansson.

Till stöd för ansökningen har Alida Kristina Hansson anfört bland annat,

att Otto Harald Hansson vore medellös, att sökanden själv icke hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 227.

3

andra tillgångar än ett hus i Bärfendal socken, som icke lämnade henne

någon inkomst utöver bostadsförmånen, samt att Otto Harald Hansson,

därest ansökningen bifölles, skulle bliva i stånd att fullfölja sina studier

vid Uddevalla läroverk, vilka han hittills, såsom ett vid ansökningen fogat,

av rektorn vid nämnda läroverk avgivet intyg utvisade, skött på ett förtjänstfullt

sätt.

Riksdagsmannen Osberg har tillstyrkt ansökningen.

Även landsfiskalen har tillstyrkt ansökningen och därvid meddelat, att de i

ansökningen lämnade uppgifterna örn sökandens och Otto Harald Hanssons

ekonomiska ställning vore, såvitt han kunnat utröna, riktiga.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Med utlåtande den 9 april 1940 har kammaradvokatfiskalsämbetet. efter

alt hava verkställt viss utredning, överlämnat samtliga till ärendet hörande

handlingar. Ämbetet har för egen del anfört följande:

Då, såsom framgår av skrivelser från vederbörande landsfiskal och domhavande,

någon arvinge till Anna Christina Hansson icke inom tio år från

den 14 mars 1917 anmält sig till tagande av arv efter henne, har hälften av

kvarlåtenskapen synts böra tillkomma kronan såsom danaarv. Emellertid

hava Anna Christina Hanssons syskon kunnat åberopa icke blott arvsrätt

utan jämväl på grund av ovanberörda mellan Otto Nestor Hansson och

Anna Christina Hansson den 29 juli 1908 upprättade inbördes testamente

en testamentsrätt till egendom i boet efter makarna. Därför har hos ämbetet

en viss tvekan uppstått, huruvida de Anna Chrislina Hanssons släktingar,

som äro avsedda i testamentet, äro avskurna från möjlighet att göra rätt

gällande till berörda egendom genom nyssberörda underlåtenhet att anmäla

sig inom tid, som ärvdabalken stadgar. Någon anledning till antagande att

någon släkting till Anna Christina Hansson numera skulle anmäla sig och göra

någon rätt gällande föreligger dock icke enligt ämbetets förmenande. Av

den i ärendet verkställda utredningen av landsfiskalen i Sotenäs distrikt framgår,

att tillgångarna i boet efter Anna Christina Hansson huvudsakligen sammanbragts

av hennes man, på grund varav och med hänsyn till övriga i ärendet

upplysta omständigheter billighetsskäl tala för ett efterskänkande av den

rätt, kronan må äga till ifrågavarande, till kronan inlevererade arvsmedel till

förmån för mannen Hanssons son i ett senare gifte, studeranden Otto Harald

Hansson. Ämbetet får därför hemställa, alt Kungl. Majit måtte, därest ämbetets

ovan angivna tveksamhet icke delas av Kungl. Majit, i proposition föreslå

riksdagen medgiva att den rätt kronan må äga till förberörda till kronan såsom

danaarv inlevererade medel måtte efterskänkas till förmån för ovanbemälde

Otto Harald Hansson.

Jag har icke ansett mig böra upptaga till bedömande den av kammar- Departement«- advokatfiskalsämbetet berörda frågan, örn Anna Christina Hanssons släk- cMentingar

icke skulle fortfarande kunna göra gällande rätt till egendom i boet

efter makarna Hansson på grund av 1908 års testamente eller såsom arvsberättigade.

Anledning att antaga att sådant rättsanspråk kommer att x-esas

föreligger enligt min mening icke.

Emellertid är här allenast fråga örn efterskänkande av den rätt kronan

må äga till de såsom danaarv inlevererade medlen. Liksom ämbetet anser

jag billigt, att sådant efterskänkande medgives lill förmån för Otto Harald

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

Hansson. För den händelse så sker, böra ifrågavarande medel återbetalas

till godemannen för Anna Christina Hanssons förenämnda syskon, riksdagsmannen

Osberg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den rätt, kronan må äga till de till kronan såsom danaarv

efter Anna Christina Hansson, född Persson, från Österby

i Svarteborgs socken inlevererade medlen, må efterskänkas

till förmån för Otto Harald Hansson.

2:o.

Danaarv efter änkan Bengta Isaksson, född Andersson, från Kävlinge

socken. Den 20 december 1926 avled förre lantbrukaren Per Isakssons efterlämnade

änka Bengta Isaksson, född Andersson, från Kävlinge socken, Malmöhus

län. I den efter henne den 14 januari 1927 upprättade bouppteckningen,

vilken utvisade en behållning å 3,740 kronor 49 öre, upptogos såsom

arvingar efter den avlidna på grund av ett mellan henne och hennes make

den 3 juni 1882 upprättat äktenskapsförord följande Per Isakssons barn i

ett föregående gifte, nämligen dottern Johanna, änka efter lantbrukaren

Vilhelm Lindgren i Fosie, samt dottern Anna, änka efter polisuppsyningsmannen

Johan Sjöborg i Dösjöbro. I äktenskapsförordet hade förordnats, att

om Per Isaksson först avginge med döden, skulle hans efterlämnade maka

innehava och bruka makarnas gemensamma egendom intill sin död, samt

att efter Bengla Isakssons död, därest makarna icke efterlämnade gemensamma

bröstarvingar, all kvarlåtenskap skulle tillfalla Per Isakssons barn i

första giftet. Makarna efterlämnade inga gemensamma bröstarvingar och vid

Bengta Isakssons frånfälle tillträdde Johanna Lindgren och Anna Sjöborg

boet och realiserade dess tillgångar.

Sedan domhavanden i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga i skrivelse

till kammaradvokatfiskalsämbetet den 13 december 1934 meddelat, att

någon arvinge till Bengta Isaksson icke låtit sig avhöra inom natt och år från

dennas frånfälle, att god man för de okända arvingarna till änkan Isaksson

icke av häradsrätten förordnats, samt att det i bouppteckningen efter Bengta

Isaksson intagna äktenskapsförordet icke blivit inom laga tid bevakat såsom

testamente efter makarna Isaksson, anhöll ämbetet i skrivelse till domhavanden

den 15 december 1934, att dylik god man måtte av häradsrätten förordnas.

På grund härav förordnade häradsrätten den 27 december 1934 till god

man landsfiskalen Peter Sjöberg i Kävlinge.

Den 30 juli 1936 inkom gode mannen till kammaradvokatfiskalsämbetet

med förslag till boutredning och arvskifte efter makarna Isaksson. Enligt

detta skulle hälften av makarnas egendom, i vilken ingick en fastighet, Käv
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

5

linge 5175 i Kävlinge socken, tillfalla kronan samt återstoden delas lika mellan

Per Isakssons båda döttrar. Förslaget godkändes av ämbetet i skrivelse

lill gode mannen den 18 augusti 1936, varvid ämbetet bland annat anhöll,

att den vid det blivande arvskiftet kronan tillskiftade kontanta behållningen

i boet efter Bengta Isaksson måtte insättas i riksbanken med angivande avad

medlen tillfallit kronan såsom danaarv efter henne.

Som förut nämnts realiserades efter Bengta Isakssons frånfälle hennes

kvarlåtenskap av Johanna Lindgren och Anna Sjöborg. Därvid försålde de

fastigheten Kävlinge 51''5 för 2,900 kronor enligt köpehandling den 3 mars

1927 till f. d. lantbrukaren Nils Andersson i Kävlinge. Nils Andersson beviljades

lagfart å hälften av ifrågavarande fastighet den 28 november 1927,

medan lians ansökan örn lagfart å andra hälften av fastigheten samma dag

lörklarades vilande. Å sistnämnda hälft av fastigheten beviljades allmänna

arvsfonden lagfart den 4 september 1935.

Den 21 oktober 1936 avled Johanna Lindgren och efterlämnade såsom

dödsbodelägare två söner, nämligen kaptenen Johan Wilhelm Fredrik Lindgren

i Visby och köpmannen Carl Johan Gustaf Lindgren i Malmö, samt en

dotter, Anna Maggie Ingeborg Lindgren jämväl i Malmö.

I en till Kungl. Majit ställd, av länsstyrelsen i Malmöhus län med eget

utlåtande den 26 juni 1937 jämte av landsfiskalen i Kävlinge distrikt verkställd

utredning till kammaradvokatfiskalsämbetet överlämnad ansökning

hava dels Johanna Lindgrens dödsbodelägare dels ock Anna Sjöborg hemställt,

att Kungl. Majit måtte av billighetshänsyn medgiva, att arvet efter

Bengta Isaksson efterskänktes till förmån för sökandena.

Till stöd för sin ansökan hava sökandena anfört bland annat.

Så länge Bengta Isaksson levde, hade hon av sina styvbarn betraktats såsom

deras riktiga moder, liksom Bengta Isaksson själv betraktat styvbarnen

såsom sina egna. Det allra bästa förhållande hade rått dem emellan. Bengta

Isaksson hade också varit fullt på det klara med, alt all hennes kvarlåtenskap

skulle efter hennes bortgång tillfalla styvbarnen på samma sätt som örn

de varit hennes riktiga barn. Bengta Isaksson bade under många år erhållit

underhåll av Johanna Lindgren både i kontanter och i natura. Värdet av

dessa förmåner vöre svårt att uppskatta. Vid tidigare förhandlingar med

gode mannen hade Johanna Lindgrens fordran på grund av underhåll fastställts

till 1,760 kronor, men detta belopp torde allenast hava utgjort en del

av vad Bengta Isaksson under årens lopp hade kostat Johanna Lindgren. Att

nu få fram ett exakt belopp därå, vore icke möjligt. På grund av ifrågavarande

fordran å underhåll, vilken fordran av kammaradvokatfiskalsämbelet

godkänts, bleve det visserligen endast ett mindre kontant belopp, som

stärbhusdelägarna eventuellt hade att redovisa, men därutöver hade stärhhusdelägarna

kommit i en mycket obehaglig ställning till den person, som

köpt stärbhusets fastighet. Stärbhusdelägarna kunde nämligen bliva återbelalningsskyldiga.

Av stärbhusdelägarna vore Anna Sjöborg medellös och Johanna

Lindgrens efterlevande ägde visserligen en jordbruksfastighet, men

däri nedlagda medel vore bundna och gårdens avkastning lämnade ej stort

(överskott, sedan samtliga drifkostnader och övriga utgifter för fastigheten

betalts. Att under sådana förhållanden nödgas avstå hälften av behållningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 227.

efter Bengta Isaksson måste anses synnerligen obilligt, när nian toge hänsyn

till de omständigheter, som hade givit anledning till sakens nuvarande läge

samt till de goda personliga förhållanden, som alltid varit rådande mellan

Bengta Isaksson och hennes styvbarn.

Sedan kammaradvokatfiskalsämbetet föranstaltat om viss utredning, har

ämbetet med utlåtande den 6 april 1940 överlämnat samtliga lill ärendet hörande

handlingar.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till ansökningen. Även landsfiskalen i

Kävlinge distrikt har tillstyrkt densamma.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har för egen del anfört följande:

Såsom framgår av handlingarna har änkan Bengta Isaksson avlidit utan

att, såvitt den efter henne upprättade bouppteckningen utvisar, efterlämna

kända arvingar, och har icke heller inom natt och år efter hennes död någon

arvinge anmält sig till tagande av arv efter henne. Då det i handlingarna

omförmälda äktenskapsförordet, vilket är att anse som ett testamentarisk!

förordnande, icke behörigen bevakats, är detsamma ogiltigt jämlikt 18 kap.

1 § i ärvdabalken. I följd härav bör hälften av den vid Bengta Isakssons

död behållna egendomen i boet efter henne och hennes förut avlidne make

Per Isaksson tillfalla kronan såsom danaarv, medan andra hälften tillkommer

barnen till änkan Isakssons man Per Isaksson i ett tidigare äktenskap

med Marna Truedsdotter, nämligen änkan Johanna Lindgren från

Malmö och sökanden Anna Sjöborg, av vilka dock änkan Lindgren avlidit

den 21 oktober 1936 och såsom dödsbodelägare efterlämnat sina barn, sökandena

John Lindgren, Gustaf Lindgren och Maggie Lindgren. Ehuru den i

ärendet företedda såsom äktenskapsförord betecknade handlingen icke blivit

bevakad såsom testamente samt därför är såsom sådan ogiltig, få de däri

intagna bestämmelserna anses utgöra ett riktigt uttryck icke blott för Per

Isakssons utan jämväl för hans efterlevande maka Bengta Isakssons yttersta

vilja. På grund härav lala billighetsskäl för ett efterskänkande av ifrågavarande

danaarv till förmån för Per Isakssons ovannämnda arvingar. På grund

härav får ämbetet hemställa, att Kungl. Maid måtte i anledning av förevarande

framställning avlåta proposition till riksdagen i syfte att kronans rätt

till danaarvet efter änkan Bengta Isaksson efterskänkes till förmån för sökandena

att dem emellan så fördelas, att änkan Anna Sjöborg bekommer

hälften och övriga sökandena andra hälften.

Departements- Då de i det testamentariska förordnandet intagna bestämmelserna torde få

chefen. anses utgöra ett riktigt uttryck för makarna Isakssons yttersta vilja, synes

mig billigt, att kronans rätt till ifrågavarande danaarv efterskänkes till förmån

för sökandena.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva.

att kronans rätt till danaarv efter änkan Bengta Isaksson,

född Andersson, från Kävlinge socken må efterskänkas till

förmån för dels Johan Wilhelm Fredrik Lindgren, Carl Johan

Gustaf Lindgren samt Anna Maggie Ingeborg Lindgren.

dels ock Anna Sjöborg, att dem emellan så fördelas, att Anna

Sjöborg bekommer hälften och övriga sökande andra hälften.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 227.

7

Med bifall till vad föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Wcerneman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. a1 i texten
  2. SU 1940:167 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. s. 3 i texten