Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m
1940-02-26 · 153 sidor, varav 138 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 138 av 153 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:236, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
1
Nr 236.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 12 april 1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 april
1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,
finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1940/41 beräkna
dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor (punkt 18) och
Bihang till riksdagens protokoll 19iO. 1 sami. Nr 236.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
dels till statliga och kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag
av 10,000,000 kronor (punkt 19).
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upplaga dessa frågor. Jag
vill därvid till en början lämna vissa uppgifter örn den svenska arbetsmarknadens
läge under det sistförfluten året och för närvarande samt därefter
sammanfatta resultatet av det allmännas hjälpåtgärder mot arbetslöshet under
sagda år.
Arbetsmarknadsläget.
Uppgifter rörande arbetslösheten.
Arbetslöshetens utveckling under 1939 har utförligt behandlats av statens
arbetslöshetskommission i skrivelse till Kungl. Majit den 26 februari 1940 angående
arbetslöshetsläget och kommissionens verksamhet under 1939 samt
medelsbehovet för återstoden av innevarande budgetår och för nästa budgetår.
Denna skrivelse torde som bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet
i detta ärende. Jag vill här meddela ett sammandrag av kommissionens
översikt jämte vissa sifferuppgifter för de senaste åren, de sistnämnda
på några punkter ändrade och fullständigade med ledning av uppgifter, som
icke funnos tillgängliga, då kommissionens redogörelse lämnades.
Till belysande av arbetslöshetens utveckling under 1939
och dess nuvarande läge anföras i arbetslöshetskommissionens
skrivelse siffror för dels antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda
hjälpsökande arbetslösa, dels den inom fackorganisationerna registrerade arbetslösheten
och dels antalet hos den offentliga arbetsförmedlingen gjorda
ansökningar om arbete på 100 lediga platser, allt angivet särskilt för varje
månad samt för varje år i medeltal av månadssiffrorna (Bil. A. tab. 1).
Förändringarna beträffande antalet hjälpsökande sedan 1938 års början
framgå av tab. 1.
Tab. 1. Antal hjälpsökande arbetslösa.
1938:
1939:
1940:
Jan........
27,547
13,945
Febr......
........... 21,766
27,087
13,838
Mars .....
25,290
April .....
22,790
Maj.......
15,310
Juni.......
9,917
Juli.......
6,634
Aug......
6,071
Sept......
........... 9,154
7,063
Okt........
9,846
Nov......
13,495
Dec........
Medeltal 14,927
13,268
15,360
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
3
Kommissionen anmärker härom följande.
Den försämring av arbetsmarknaden, som kunde iakttagas i slutet av år
1938, accentuerades ytterligare under de fem första månaderna av 1939, då
antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa var
icke obetydligt större än under motsvarande tidsperiod närmast föregående år.
Med den varmare årstidens begynnelse inträdde emellertid ett omslag till det
bättre. För tiden fr. o. m. juni 1939 till årets slut hade i jämförelse med
år 1938 siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit avsevärt. Förbättringen
härledde sig utan tvivel från stigande konjunkturer under 1939,
vilka bl. a. togo sig uttryck i en växande tillverkning och export av industrivaror
och en mycket livlig bostadsproduktion. Utvecklingstendensen på arbetsmarknaden
bröts ej heller under årets senare månader. Den kort efter
krigsutbrottet genomförda ransoneringen av motorbränsle torde visserligen
under inknappningsåtgärdernas strängare period ha åstadkommit vissa störningar
i sysselsättningen för de av anordningen närmast berörda personalgrupperna,
men verkningarna härav återspeglades endast obetydligt i arbetslöshetskommissionens
statistik. Detsamma gällde även om de olika kategorierna
av byggnadsarbetare, för vilka någon starkare ökning i anmälningsfrekvensen
hos kommittéerna ej förelegat trots den mot årets slut begynnande
avmattningen inom byggnadsverksamheten. Så mycket märkbarare gjorde
sig däremot militärinkallelserna gällande på arbetsmarknaden i dess helhet
och därmed naturligen också på hjälpklientelet. Den säsongmässiga tillbakagången
inom näringslivet gav sig även under 1939 till känna under höstmånaderna
i form av stigande hjälpsökandesiffror, men siffrorna^ lågo dock
betydligt under nivån för motsvarande tid närmast föregående år, och de
voro överhuvud de lägsta, som under denna tid på året varit att anteckna
sedan högkonjunkturåret 1929. Som en egendomlighet kunde anmärkas, att
decembersiffran vore lägre än novembersiffran, något som icke tidigare varit
fallet så länge denna statistik förts.
Rörande fackorganisationernas arbetslöshet och ansökningsfrekvensen hos
arbetsförmedlingen under ifrågavarande tid lämnar arbetslöshetskommissionen
de uppgifter, som återfinnas i tab. 2 och 3.
Tat». 2. Fackorganisationernas arbetslösa i procent.
1938: 1939: 1940:
jan............................... 15.6 14.9 14.0
Febr............................... 14.6 13.0
Mars.............................. 13.0 11.7
April.............................. 10.7 9.0
Maj .............................. 8.4 6.3
Juni .............................. 8.5 5.6
Juli .............................. 7.3 4.8
Aug............................... 7.2 5.0
Sept............................... 7.6 6.3
Okt............................... 9.0 8.0
Nov............................... 11.2 10.4
Dec.......................... 17.8_15J!
Medeltal 10.9 9.2
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tali. 3. Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser lid
den offentliga arbetsförmedlingen.
1938: 1939: 1940:
Jan................................. 218 219 165
Fehr............................... 230 230 162
Mars .............................. 182 179
April .............................. 157 155
Maj................................ 146 126
Juni................................ 153 119
Juli................................ 152 119
Aug................................. 128 106
Sept............................... 132 124
Okt................................. 167 154
Nov............................... 236 193
Dec................................. 231 186
Medeltal 196 173
Kommissionen anmärker, att arbetslösheten inom fackorganisationerna under
hela år 1939 varit lägre än under 1938, och procenttalen allt ifrån februari
1939 de lägsta, som under motsvarande månader förekommit under
åren 1930—-1939. Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den
offentliga arbetsförmedlingen bekräftade ytterligare den gynnsamma utvecklingen
på arbetsmarknaden under 1939. Jämfört med 1938 var läget i det
närmaste oförändrat under vintermånaderna. Från våren 1939 sjönk antalet
arbetsansökningar avsevärt under siffrorna för motsvarande månader 1938.
Ehuru siffrorna under senare delen av 1939 visade en säsongpåverkad ökning,
nådde de likväl icke under någon månad upp till 1938 års nivå. Årsmedeltalet
för 1939 var också det lägsta under perioden 1930—1939.
En återblick på årsmedeltalen sedan 1930 i nu ifrågavarande hänseenden
ges i tab. 4.
Tab. 4. Arbetslösheten åren 1930—1939.
År
Medeltal
hjälpsökande
per månad
Medeltal
arbetslöshets- procent i
fackorganisa- tionerna
Medeltal
sökande på
100 lediga
platser
1930................
13,723
11.9
183
1931................
46,540
16.8
251
1932................
113,907
22.4
487
1933................
164,054
23.3
685
1934................
114,802
18.0
479
1935................
61,581
15.0
365
1936................
35,601
12.7
262
1937................
18,213
10.8
187
1938................
14,927
10.9
196
1939................
15,360
9.2
173
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 5
Om de hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
lämnar kommissionen vissa uppgifter (Bil. A. tab. 5 samt
specifikation för jordbruk och skogshushållning tab. 4). Medeltalen hjälpsökande
under 1938 och 1939 återgivas här i tab. 5.
Tab. 5. De hjälpsökande arbetslösas fördelning pä yrkesgrupper.
1938
1939
Yrkesgrupper
Medeltal
per månad
%
Medeltal
per månad
%
Jordbruk och skogshushållning ..
837
5.6
2,027
13.2
Jordbruk ..................
228
1.5
297
1.9
Skogshushållning............
609
4.1
1,730
11.3
Industri och hantverk..........
7,529
50.4
6,858
44.6
Malmbrytning och metallin-
833
6.4
dustri......................
956
6.4
Jord- och stenindustri ......
1,081
7.2
1,033
6.7
Trävaruindustri ............
2,114
14.2
1,961
12.8
Byggnadsverksamhet ........
2,057
13.8
2,078
13.5
Övriga industrier............
1,321
8.8
953
6.2
Sjö/art och fiske................
266
1.8
231
1.5
Handel, samfärdsel och allmän
1,449
9.4
tjänst ......................
1,763
11.8
Husligt arbete..................
27
0.2
25
0.2
Arbete, ej hänförligt till annan
4,770
31.1
grupp ......................
4,505
30.2
Summa
14,927
1OO.0
15,360
100.0
I anslutning till denna tabell bär kommissionen anfört följande.
Liksom under 1938 förekom arbetslöshet av större omfattning under
1939 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, och flertalet av dessa uppvisade
lägre siffror för 1939. Arbetslösa, tillhörande yrkesgruppen jordbruk,
vore alltjämt avstängda från statsunderstödd arbetslöshetshjälp. Något större
behov av dispenser från avstängningarna hade icke framträtt, synnerligast ej
mot slutet av året, vilket torde bero på att militärinkallelserna i stor utsträckning
även berört landsbygdens befolkning. Den minskning i arbetstillgången
inom skogshushållningen, som börjat göra sig gällande under senare
delen av år 1938, var även under första halvåret 1939 synnerligen kännbar.
Redan före årsskiftet hade ett antal skogskommuner i Västernorrlands
län börjat rapportera.arbetslöshet bland skogsarbetare och beviljats statsbidrag
tili hjälpåtgärder. Efter årsskiftet tillkommo ytterligare kommuner från
Västernorrland, ett antal kommuner i norra Värmland samt enstaka kommuner
i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Trots denna relativt starkt
ökade arbetslöshet bibehölls under bela år 1939 avstängningen från statlig
och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för skogs- och flottningsarbetare. Det
stegrade hjälpbehovet medförde emellertid ökat antal dispenser.
Vad stenindustrien anginge hade visserligen den för år 1939 genomsnittliga
arbetslösheten svagt minskat, men utvecklingen under slutet av året hade tenderat
mot en viss försämring. Antalet inom trävaruindustrien hjälpsökande
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
arbetslösa var i slutet av 1939 endast omkring hälften så stort som vid motsvarande
tidpunkt ett år tidigare, och även medeltalet för 1939 hade legat
något under 1938 års genomsnittssiffra. Om också denna industri under redovisningsåret
kunnat erbjuda ökad sysselsättning, borde de sänkta arbetslöshetssiffrorna
likväl icke uppfattas såsom tecken på att krisläget inom näringsgrenen
i fråga begynt övervinnas. Förklaringen torde ligga i att Norrland
särskilt starkt påverkats av inkallelserna till den förstärkta krigsberedskapen.
Att rubbningen på samfärdselns arbetsmarknad i början av stormaktskrigets
utbrott icke nämnvärt återverkade på siffrorna för antalet
hjälpsökande arbetslösa hade redan i det föregående antytts. Den först mot
årets slut försämrade situationen inom byggnadsverksamheten kom därunder
att ge mer än siisongbetonat utslag i siffrorna för antalet hjälpsökande inom
denna bransch.
Arbetslöshetskommissionen meddelar vidare vissa uppgifter angående a rbetslöshetens
geografiska fördelning. En fullständig fördelning
av de hjälpsökande på län och yrkesgrupper återfinnes i Bilaga 2 till
kommissionens omförmälda skrivelse.
Antalet kommuner, som till kommissionen uppgivit antalet hjälpsökande
arbetslösa den sista dagen i en månad, varierade under 1939 mellan 226 och
333, i medeltal under året 277. Motsvarande medeltal för 1938 var 230, och
antalet var under detta år genomgående lägre än 1939.
över arbetslöshetens fördelning på olika län sedan 1930 ger kommissionen
en översikt (Bil. A tab. 7 och 8). Siffrorna för de två sista åren hava här
intagits i tab. 6.
Tab. 6. Hjälpsökande arbetslösa inom olika län.
Län
1938
1939
Årsmedeltal
På 1,000
invånare
Årsmedeltal
På 1,000
invånare
Stockholms stad..............
1,323
2.4
978
1.7
Stockholms..................
187
0.7
153
0.5
Uppsala ....................
282
2.0
227
1.6
Södermanlands ..............
157
0.8
109
0.6
Östergötlands ................
466
1.5
362
1.2
Jönköpings ..................
219
0.9
218
0.9
Kronobergs..................
137
0.9
187
1.2
Kalmar......................
386
1.7
324
1.4
Gotlands ....................
100
1.7
71
1.2
Blekinge ....................
598
4.1
707
4.9
Kristianstads ................
107
0.4
104
0.4
Malmö stad..................
779
5.3
562
3.7
Malmöhus i övrigt ..........
1,086
2.9
598
1.6
Hallands....................
354
2.3
245
1.6
Göteborgs stad ..............
1,164
4.3
1,047
3.8
Göteborgs o. Bohus i övrigt ..
1,182
5.7
1,008
4.9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Län
1938
1939
Årsmedeltal
På 1,000
invånare
Årsmedeltal
På 1,000
invånare
Älvsborgs....................
279
0.9
231
0.7
1 Skaraborgs ..................
187
0.8
80
0.3
Värmlands ..................
515
1.9
1,088
3.9
örebro......................
199
0.9
168
0.8
| Västmanlands................
46
0.3
44
0.3
Kopparbergs ................
121
0.5
154
0.6
Gävleborgs ..................
520
1.9
680
2.5
Västernorrlands..............
2,758
9.9
2,990
10.7
Jämtlands ..................
25
0.2
195
1.4
1 Västerbottens................
345
1.6
611
2.8
Norrbottens..................
1,405
6.7
2,269
10.7
Hela riket
14,927
2.4
15,860
2.4
Städer
8,439
3.8
6,570
2.9
Landsbygd
6,488
1.6
8,790
2.2
Kommissionen påpekar, att det största antalet hjälpsökande arbetslösa i
medeltal under 1939 återfanns i Västernorrlands län eller 2,990, vilket innebär
en ökning från närmast föregående års siffra (2,758). Närmast följde
Norrbottens län, Göteborgs stad, Värmlands län, Göteborgs och Bohus län
(utom Göteborgs stad) samt Stockholms stad, av vilka Norrbottens och Värmlands
län företedde avsevärt stegrade arbetslöshetssiffror. Minskningen för
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), som under de närmast föregående
åren varit relativt stor, har under 1939 i det närmaste avstannat.
I förhållande till folkmängden förefanns det största antalet arbetslösa under
1939 i Västernorrlands län (10.7 °/0„ mot 9.9 år 1938) och Norrbottens län
(likaledes 10.7 0/00 mot 6.7 år 1938). Därnäst följde Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad), Blekinge län och Göteborgs stad samt Malmö
stad.
Landsbygdens andel i bela antalet arbetslösa (se Bil. A tab. 10) har ända
sedan 1933 varit i avtagande. En rätt kraftig omsvängning inträffade emellertid
under 1939 (57.2 c/o mot 43.5 % under 1938), sammanhängande med
den under årets förra hälft försämrade arbetsmarknaden i skogskommunerna.
Sedan svårigheterna härutinnan givit vika och verkningarna av höstens
mobiliseringar inträtt, har landsbygdens andel av arbetslösheten i landet åter
kommit alt visa ungefär samma proportion som förut under de senare åren.
Arbetslöshetens koncentration lill vissa yrken är särskilt påtaglig i de arbetslöshetstyngda
områdena av Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län. I de förra dominera grupperna jord- och stenindustri, i det
sistnämnda trävaru- och pappersindustri. Några specialuppgifter för dessa
län hava här sammanställts i tab. 7.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 236-
Tali. 7. HjälpsSkande arbetslösa inom vissa yrkesgrupper i stendistrikten i Blekinge
och Göteborgs oell Bohus län samt sägrerksdistrikten i Västernorrlands län.
1938
1939
1939
1940 (
Hjälpsökande i yrkesgrup- pen jord- och stenindustri
Hjälpsökande i
yrkesgrupperna trä- varu- och pappers- industri samt ar- bete ej hänförligt
till annan grupp.
Västernorrlands län
Blekinge län
Göteborgs och
Bohus län
medeltal...............
155
545
1,577
medeltal......................
170
479
1,305
Januari ..............
316
740
2,535
Februari................
284
713
2(579
Mars ..............
219
740
2,543
April ............
177
440
2,117
Maj..................
136
364
1(085
Juni..................
121
317
614
Juli..................
103
284
409
Augusti ...............
97
294
376
September................
139
375
555
Oktober..............
124
442
762
November..............
149
490
1,013
December ..............
176
552
1(075
Januari ....................
163
683
1,309
Februari.........................
148
747
1,243
Slutligen meddelar kommissionen vissa uppgifter angående de hjälpsökandes
fördelning på olika åldrar (se Bil. A. tab. 12 och
Bil. 9). Vissa uppgifter för åldrarna 16—21 år meddelas här i tab. 8.
Tab. 8. Hjälpsökande i åldrarna 16—21 år sedan januari 1939.
1939
Januari..
Februari
Mars
April.....
Maj .....
Juni.....
Juli .....
Augusti .
September
Oktober .
November
December..
1940
Januari..
Februari
Städer
Landsbygd
Hela riket
antal
i % av hela
antalet
hjälpsö- kande
antal
i % av hela
antalet
hjälpsö- kande
antal
i % av hela
antalet J
hjälpsö- kande
471
4.1
1,866
11.7
2,337
8.5
467
3.9
1,666
11.0
2,133
7.9
406
3.9
1,582
10.7
1,988
7.9
260
3.2
1,665
11.4
1,925
8.4
122
2.5
1,209
11.6
1,331
8.7
86
2.4
679
10.8
765
7.7
65
2.1
399
11.1
464
7.0
48
1.8
308
9.2
356
5.9
39
1.8
330
8.3
369
5.2
95
1.9
411
8.4
506
5.1
156
2.2
625
9.6
781
5.8
118
1.6
410
6.9
528
4.0
152
1.8
274
4.9
426
3.
181
2.0
231
4.8
412
3.0 |
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Arbetslösheten i de yngre åldrarna har påtagligt minskats. Sålunda uppgick
antalet arbetslösa i åldrarna 16—21 år i december 1939 till 528 eller 4 °/o
av hela antalet hjälpsökande vid samma tid mot 1,795 resp. 8.1 °/o i december
1938.
Vissa uppgifter i övrigt angående arbetsmarknaden.
Socialstyrelsens sysselsättningsstatistilc.
Liksom arbetslöshetsstatistiken ger socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
under hösten 1939 bilden av en obruten högkonjunktur med hög och stabil
sysselsättningsnivå. Lönesumman under tredje kvartalet 1939 visar indexsiffran
147 (första kvartalet 1935 = 100) mot 138 under tredje kvartalet
1938; stegringen torde till någon del bero på förlängning av den genomsnittliga
arbetstiden men väsentligen på hävdad sysselsättning och höjda lönesatser.
Antalet redovisade sysselsatta var ungefär detsamma som under hösten
1938. Det må anmärkas, att socialstyrelsens sysselsättningsindex endast
mäter förändringarna i sysselsättning o. s. v. inom den grupp av företag,
som lämnat uppgifter vid olika jämförelsetillfällen; den ger sålunda icke
uttryck för sådan sysselsättningsexpansion, som sker i och med nygrundande
av företag under en högkonjunktur.
Utvecklingen av sysselsättningen under den gångna vintern har som helhet
varit något mindre gynnsam än under motsvarande period föregående
år, vilken dock präglades av en starkt stigande tendens i konjunkturrGrelsen.
För den egentliga industrin, tagen som helhet, visa sysselsättningssiffrorna
fram till årsskiftet praktiskt taget samma utveckling som föregående
år. Den säsongåterhämtning, som satte in under januari och februari år
1939, uteblev under dessa månader innevarande år; till viss del torde detta
kunna förklaras som en följd av den långa och hårda vintern. Medräknas
de övriga näringsgrenar (byggnadsverksamhet, handel o. s. v.), vilka omfattas
— om än med svagare representation — av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik,
framstår utvecklingen under innevarande vinter som ännu
något mindre gynnsam än under den föregående.
Av de särskilda industrigrupperna visa malmbrytning och metallindustri
en jämn och hög sysselsättningsnivå. Detsamma gäller konsumtionsvaruindustrierna
överlag. Livsmedelsindustrin visade under höstmånaderna ett
kraftigt uppsving, som betydligt översteg det säsongmässigt normala; under
de följande vintermånaderna har dock en viss tillbakagång i sysselsättningen
inom denna industrigrupp skett. Inom jord- och stenindustrin samt träindustrin
har under vintern 1939—40 den sedvanliga säsongavmattningen
betydligt fördjupats och förlängts till följd av såväl klimatiska omständigheter
som de ekonomiska konsekvenserna för det svenska näringslivet av
kriget: inom den egentliga industrin är det väsentligen inom dessa grupper,
som en krisartad utveckling av sysselsättningen framträtt. Vid månadsskiftet
februari/mars 1940 var sysselsättningen inom jord- och stenindustrin
c:a 35 procent, inom träindustrin c:a 30 procent lägre än i september
1939.
10
Kungl. May.ts proposition nr 236.
De avgjort starkaste krissymptomen framträda dock inom byggnadsverksamheten,
vars läge och utsikter även i väsentlig mån torde ha återverkat
på byggnadsmaterialindustrierna inom gruppen jord- och stenindustri och
jämväl inom vissa delar av träindustrin. Över huvud taget är utvecklingen
inom byggnadsverksamheten och därmed förbundna industrier det drag i
arbelsmarknadsutvecklingen under det senaste halvåret, som är ägnat att
inge de största farhågorna för den fortsatta utvecklingen. Ännu under hösten
1939 och en del av vintern var sysselsättningen inom byggnadsindustrin
relativt väl hävdad i och med fullföljandet av förut planerade och igångsatta
byggnadsföretag. Fram till årsskiftet var sysselsättningsutvecklingen
sålunda icke i mera påfallande grad avvikande från den sedvanliga säsongrörelsen
inom byggnadsindustrin. Under vintern 1938—39 kom säsonguppsvinget
i byggnadsverksamheten redan under januari månad och redan vid
månadsskiftet februari/mars 1939 var sysselsättningen uppe i en nivå, som
icke mycket underskred nivån under högsäsongen hösten 1938. Under de
första månaderna innevarande år har icke endast säsonguppsvinget uteblivit
utan även tillbakagången i sysselsättningen fortsatt i och med att tidigare
igångsatta byggnadsföretag avvecklats och nya byggnadsföretag endast
i mycket ringa omfattning igångsatts. Vid månadsskiftet februari/mars 1940
var sysselsättningen i byggnadsfacken endast omkring hälften av den under
föregående höst. Vissa omständigheter ha verkat i viss grad dämpande på
sysselsättningsnedgången: skyddsrumsbyggen, reparationer av sönderfrusna
rör o. s. v. Dessa faktorer ha dock icke varit tillnärmelsevis tillräckliga för
alt uppväga den försämring av byggnadsverksamhetens arbetsmarknad, som
dels den hårda vintern, dels och framförallt försämringen av byggnadsverksamhetens
ekonomiska betingelser medfört.
Det synes finnas anledning att befara, att sysselsättningen inom byggnadsfacken
under den kommande vår- och sommarsäsongen kommer att bli
mycket starkt reducerad, jämfört med de föregående årens högt uppdrivna
sysselsättning. De enquéter rörande byggnadsföretagarnas byggnadsplaner,
som socialstyrelsen utfört i oktober 1939 och februari 1940, peka hän mot
en reduktion för bostadsbyggandets del till omkring en fjärdedel av förra
arets produktion; för den industriella och kommersiella byggnadsverksamheten
synes sammandragningstendensen vara svagare, men dock betydlig.
Dylika uppskattningar kunna givetvis icke göras med fullständig säkerhet
eller precision. Det förefaller dock av dessa och andra tecken att döma otvetydigt,
att innevarande års byggnadsverksamhet kommer att bli mycket
starkt begränsad, jämfört med föregående års. Förutom av de nämnda särskilda
undersökningarna framgår detta bl. a. därav att antalet byggnadslov
starkt sjunkit. I rikets städer med mer än 10,000 invånare var sålunda i
december 1939, till vilken månad senaste tillgängliga uppgifter hänföra sig,
antalet beviljade eldstäder i bostadshus endast omkring en femtedel av antalet
under motsvarande månad 1938.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.
11
Inverkan av militärinkallelserna i januari 1940.
Den 22 december 1939 uppdrog Kungl. Majit åt statens arbetsmarknadskommission
att i samarbete med socialstyrelsen och vederbörande länsstyrelser
skyndsamt verkställa undersökning av de verkningar på näringslivets
arbetskraftsförsörjning, som vållats av inkallelserna till militärtjänstgöring.
Den sålunda beslutade undersökningen har numera ägt rum. Med ledning
av de preliminära uppgifter i ämnet, vilka arbetsmarknadskommissionen under
hand tillställt mig, får jag här lämna en kortfattad redogörelse dels rörande
undersökningens allmänna art och omfattning, dels ock rörande undersökningens
huvudsakliga resultat.
I förstnämnda hänseende må nämnas, att uppgifter infordrats från c:a
2,800 företag inom industri, handel, samfärdsel m. m., vilka månatligen
lämna sysselsättningsuppgifter till socialstyrelsen, 2,400 hantverksföretag,
utvalda bland medlemmar i Sveriges hantverksorganisation, c:a 150 större
skogsarbetsgivare samt 268 rederier, bland dem samtliga till Sveriges redareförening
anslutna. Med hänsyn till jordbrukets ringa arbetskraftbehov under
vintermånaderna samt den pågående organisationen av de s. k. arbetsblocken
ansågs det icke lämpligt att begära uppgifter rörande denna näringsgren. I
det frågeformulär, som tillställdes företag ingående i socialstyrelsens månadsstatistik
samt hantverksföretag, begärdes uppgifter om antalet anställda
den 31 januari 1940, hur många av dessa som voro värnpliktiga eller fast
anställda vid krigsmakten samt antalet anställda, som voro frånvarande från
arbetet den 31 januari på grund av militärtjänstgöring. Vidare sökte man
genom en rad frågor erhålla allsidiga uppgifter om de eventuella svårigheter,
som uppstått genom militärinkallelserna under de senaste månaderna, samt
i vad mån och på vilket sätt företagen kunnat möta dessa svårigheter. För
skogsbruket och sjöfarten hade utarbetats särskilda formulär, speciellt anpassade
efter dessa näringsgrenars förhållanden.
Undersökningen har beträffande näringslivets olika grenar givit följande
resultat.
Industri, handel m. m. Av de i socialstyrelsens månadsstatistik ingående
företagen infordrades uppgifter endast från sådana företag, som vid december
månads utgång enligt tidigare infordrade uppgifter hade anställda inkallade
till militärtjänstgöring. 2,208 företag med sammanlagt 334,881 anställda
hade inkommit med uppgifter i tid för att kunna medtagas i undersökningen.
Av de i dessa företag anställda voro 14,748, eller 4.4 %>, frånvarande från
arbetet den 31 januari på grund av militärtjänstgöring. Närmare 2/3 av samtliga
företag inom så gott som alla storleksklasser hade haft sådan känning av
militärinkallelserna under de senaste månaderna, att de behövt vidtaga särskilda
åtgärder, såsom omplaceringar av personal inom företaget, övertidsarbete
eller anskaffande av ersättningspersonal. 44 % av dessa företag hade kunnat
bemästra svårigheterna enbart genom omplacering av personal eller övertidsarbete,
54 % hade anskaffat ersättningspersonal och 2 °/o hade icke kunnat
mota svårigheterna genom dylika anordningar utan nödgats inskränka eller,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
1 undantagsfall, helt nedlägga driften. Inom c:a av de företag, som anskaffat
ersättningspersonal, hade manlig arbetskraft i viss utsträckning ersatts
av kvinnlig, framför allt inom grupperna handel och varulager samt banker
och försäkringsbolag.
Mera avsevärda svårigheter att upprätthålla driften på grund av militärinkallelserna
förelågo dock endast för 18 % av samtliga i undersökningen ingående
företag. Motsvarande procenttal för företag med högst 10 anställda
uppgick till 22, för företag med 11—200 anställda till 19 och för företag med
mer än 200 anställda till 13.
Svårigheterna synas ha varit mera framträdande inom grupperna handel
och varulager samt banker och försäkringsbolag än inom övriga näringsgrupper.
Detta torde bero på att viss del av personalen vid ett betydande antal
företag inom övriga näringsgrupper, framför allt inom gruppen malmbrytning
och metallindustri, erhållit uppskov med militärtjänstgöring.
Inom ungefär 10 % av företagen har inkallelse av ledningspersonal eller
specialarbetare minskat eller försvårat sysselsättningen för andra. Endast
2 företag med sammanlagt 8 anställda lia uppgivit att driften måst nedläggas
längre eller kortare tid på grund av militärinkallelserna. I några få fall ha
dessutom avdelningskontor eller filialer måst nedläggas. Betydande driftsinskränkningar
ha förekommit vid kalkbrott och kalkbruk på Gotland. Svårigheterna
i övrigt synas främst ha bestått däri, att leveranser försenats samt
att beställningar måst avvisas.
Hantverksföretag. Beträffande principerna för företagens utväljande torde
böra nämnas att från de län, inom vilka inkallelserna varit mest omfattande,
uppgifter infordrats från proportionsvis ungefär dubbelt så många
företag som inom övriga län. I undersökningen ingå uppgifter från 1,145
hantverksföretag med sammanlagt 7,443 anställda (inkl. företagare). Av
dessa voro 593, eller 8 °/o, frånvarande på grund av militärtjänstgöring den
31 januari 1940. Hantverksföretagen uppvisade en något högre procent inkallade
än företag inom industri, handel m. m., vilket torde bero på att hantverksföretagen
mera sällan åtnjöto uppskov från militärtjänstgöring för viss
del av sin personal. Det oaktat hade endast 1fi av hantverksföretagen haft
sådan känning av militärinkallelserna att de nödgats vidtaga sådana åtgärder,
för vilka tidigare redogjorts.
Ungefär hälften av dessa företag hade kunnat möta svårigheterna genom
omplaceringar av personal eller övertidsarbete, 40 % hade anskaffat ersättningspersonal
och 10 % hade uppgivit, att de icke kunnat möta svårigheterna
genom dylika åtgärder. Av dessa hade 12 företag med sammanlagt
24 anställda helt måst nedlägga driften. Mera avsevärda svårigheter att
upprätthålla driften på grund av inkallelser till militärtjänstgöring under de
senaste månaderna ha uppgivits av c:a 15 °/o av samtliga hantverksföretag.
Inom Norrbottens och Gotlands län voro motsvarande procenttal 36 resp.
40. Inom grupperna rörledningsentreprenörer, snickare, bokbindare, slaktare
och charkuterister, smeder, reparatörer o. d. samt boktryckare hade omkring
U av företagen uppgivit dylika svårigheter. Inom de av dessa grup
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
13
per, som äro hänförliga till byggnadsverksamheten, torde svårigheterna hänföra
sig till tidigare delen av redovisningsperioden. Inom 9 % av företagen
hade inkallelse av ledningspersonal minskat eller försvårat sysselsättningen
för andra.
Skogsbruk. De infordrade uppgifterna avse förhållandena omkring den
15 februari 1940. 1 undersökningen ingå uppgifter från 124 arbetsgivare,
vilkas sammanlagda arbetskraftbehov för utdrivning av den för innevarande
vinter beräknade virkesfångsten från egna avverkningar uppgivits till
67,000 man, varav 45,000 huggare och 22,000 körare. Av de 222 skogsförvaltningar,
för vilka uppgifter lämnats, hade 177 förvaltningar med ett
sammanlagt arbetskraftbehov av 62,000 man uppgivit sig lia haft svårigheter
att anskaffa nödig arbetskraft på grund av militärinkallelserna. Särskilt
bristen på huggare har varit betydande. Inom Värmlands, Kopparbergs
och de norrländska länen ha svårigheterna varit mest framträdande,
och arbetsförmedlingarna synas endast delvis lia kunnat tillgodose behovet
av ersättningspersonal för de inkallade skogsarbetarna, varför skogsarbetet
i viss utsträckning försenats samt i vissa fall måst inskränkas. Ett flertal
skogsförvaltningar uppgiva, att den ersättningspersonal, som kunnat anskaffas,
varit av sämre kvalitet än den ordinarie. Däremot synas i allmänhet icke
några större svårigheter ha uppstått på grund av inkallelser av ledningspersonal,
och ej heller därigenom, att hästar i viss utsträckning rekvirerats för
militärt bruk. 62 skogsförvaltningar lia uppgivit, att planerade avverkningar
måst inställas på grund av brist på arbetskraft. Vid dessa avverkningar skulle
c:a 4,000 nian ha kunnat erhålla sysselsättning, eller 6 % av det redovisade
arbetskraftbehovet.
Sjöfart. I undersökningen ingå uppgifter från 200 rederier, vilkas sammanlagda
tonnage uppgår till 1.2 milj. bruttoton, eller c:a 3/4 av landets fartygsbestånd.
Närmare hälften av samtliga rederier har uppgivit, att de haft
mera avsevärda svårigheter att upprätthålla driften på grund av militärinkallelserna.
Särskilt framträdande voro svårigheterna för de större rederierna,
vilka dock framhållit, att även den med utlandsfarten förknippade
krigsrisken i hög grad bidragit till svårigheterna att anskaffa arbetskraft.
Mera undantagsvis ha dock fartyg måst uppläggas på grund av brist på befäl
eller manskap. Enligt de inkomna uppgifterna hade detta varit fallet
med 9 fartyg å sammanlagt 8,000 ton, eller 0.7 °/o av hela det redovisade
tonnaget. Ett betydande antal fartyg lia däremot måst kvarligga i hamn,
sedan de i övrigt varit klara för avgång, för komplettering av besättningen.
Ofta ha fartyg måst avgå utan fulltalig besättning. Särskilt kännbar har
bristen varit på styrmän och maskinister. Ungefär hälften av samtliga rederier
lia uppgivit, att det varit mycket vanligt att man som ersättare måst
anställa enligt befälsförordningen obehörigt befäl, överhuvud taget lia besättningarna
undergått en kvalitativ försämring, då man på grund av brislen
på arbetskraft måst vara mindre nogräknad vid påmönstringen av folk.
I större utsträckning än normalt har man måst anskaffa utländsk personal
för att fylla behovet.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Åtgärder för arbetslöshetens bekämpande.
Åtgärder inom arbetslöshetskommissionens verksamhetsområde.
Oall ande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet.
De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet
vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Maj:t i kungörelsen den
26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet
av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till
den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års
riksdag.
I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få
hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som
beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades
kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd
hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse
i ämnet.
Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda
beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr
266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den
28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för
vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas
i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).
Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar
av då gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen
den 30 juni 1937 (nr 545) örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen
den 30 juni 1934.
I fråga örn detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen
utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen
i februari 1938 utgivna publikationen »Råd och anvisningar rörande
hjälpverksamheten för arbetslösa». Påpekas må emellertid, att den i sagda
publikation intagna s. k. löne- och understödsskalan senare reviderats. Sålunda
har bl. a. genom beslut i början av 1940 tillagts en ny högsta lönegrupp
med en reservarbetslön av 9 kronor 20 öre.
Arbetslinjen.
Angående statens arbetslöshetskommissions verksamhet lämnas en utförlig
redogörelse i kommissionens förutnämnda skrivelse den 26 februari 1940
(Bil. A). Här meddelas ett kort sammandrag därav, varvid jämväl i detta
avsnitt sifferuppgifterna fullständigats med sådant material, som framkommit
senare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
15
Vad till en början angår statliga reservarbeten, har kommissionen
i enlighet med tidigare givna direktiv och med hänsyn till det förbättrade
arbetslöshetsläget under 1939 icke åtagit sig några nya arbetsobjekt
för utförande såsom statligt reservarbete. De under detta år avtalade arbetena
avsågo endast kompletteringar av äldre arbeten. Kontraktsbeloppen
fördelade sig länsvis som framgår av tab. 9 (fullständiga uppgifter för 1937
—1939 se Bil. A. tab. 13 och 14).
Tab. 9. Beräknade kostnader för statliga resenrarbeten, under 1939 antagna till
utförande.
Län
Kontraktssummor:
Ersättningar från
uppdragsgivare:
Jönköpings..................
584,000
341,900
Blekinge....................
24,200
23,000
Kristianstads................
Göteborgs och Bohus län utom
14,000
2,100
Göteborgs stad............
16,700
835
Älvsborgs ..................
22,200
2,220
Summa 361,100 370,055
Av 1939 års totalbelopp, 661,100 kronor, hänför sig 315,000 kronor till
Ulricehamnsbanan. Den sistnämnda utgjorde jämte inomskärsleden Malö
strömmar i Bohuslän kommissionens största arbete under 1939. Arbetet med
Ulricehamnsbanan har bedrivits såsom statligt reservarbete sedan 1928 och
är nu fullbordat; kommissionens därå utförda arbeten representera en direkt
arbetskostnad av 6.7 milj. kronor. Arbetet å Malö strömmar påbörjades 1935
och var vid slutet av 1939 genomfört till 60 %>; totalkostnaden är beräknad
till 3.8 milj. kronor.
Antalet i statliga reservarbeten sysselsatta framgår av i tabell 11 intagna
uppgifter om arbetslinjens totala omfattning. Av kommissionen hava även
lämnats uppgifter om de sysselsattas fördelning efter hemorter (se Bil. A.
tab. 16 och 17). Av uppgifterna framgår bl. a., att under 1939 reservarbetsstyrkan
till ungefär x/3 utgjorts av arbetslösa från städer. Närmare 2/3 av reservarbetarna
ha kunnat placeras inom sitt hemlän.
Kommissionen meddelar även uppgifter på omsättningen vid de statliga
reservarbetena, d. v. s. den hastighet, varmed arbetsstyrkan förnyas genom
att arbetare avgå och nya hänvisas i de avgåendes ställe (Bil. A. tab. 18). Det
framgår, att omsättningen, som 1938 var livligare än något år sedan 1930,
under 1939 minskats något.
Antalet dagsverken vid de statliga reservarbetena uppgick under budgetåret
1938/39 till 495,857, av vilka 397,081 utförts av reservarbetare. Den
kontanta medeldagsförtjänsten för reservarbetare varierade under olika månader
av 1939 mellan 5:57 och 6:52 (se vidare Bil. A. tab. 20), däri icke
inräknat ortstillägg, resor och naturaförmåner. Örn kostnaden per dagsverke
meddelar kommissionen utförliga uppgifter (Bil. A. tab. 19), av vilka några
här intagits i tab. 10.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 10. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag.
Budgetår:
32/33
33/34
34/35
35/36
36/37
37/38
38/39
löner till reservarbetare......
4:12
4: 40
4: 22
4: 13
4:18
3: 65
4:83
> > specialarbetare ....
0:30
0:39
0: 52
0: 67
0: 96
2:53
1:70
ortstillägg och andra förmåner
0:24
0: 27
0:46
0: 66
0:83
0: 67
0: 60
förläggningskostnader........
0: 30
0: 33
0:30
0: 37
0:41
0: 37
0: 32
material....................
0: 91
1: 12
1:38
1:56
1:90
2: 72
1:66
transporter..................
0: 63
0: 81
1:08
1:60
2:05
2: 77
2: 10
lokal arbetsledning..........
0:46
0:52
0: 61
0: 85
1:06
1:38
1:31
central förvaltning och diverse
0: 23
0: 17
0: 19
0:27
0:50
0: 73
0: 62
Summa
7:19
8: 01
SD
t''»
db
10: 11
11: 89
14: 82
13:14
I samband med de statliga reservarbetena må nämnas, att vissa av arbetslöshetskommissionen
tidigare som reservarbeten bedrivna vägarbeten av
kommissionen fullföljas och efterhand fullbordas med arbetskraft, som anställes
och avlönas enligt öppna marknadens villkor. Dessa s. k. färdigställningsarbeten
motiveras med att desamma ur trafiksynpunkt böra slutföras
fortare än som kan ske med användning endast av hänvisade reservarbetare.
Arbetena bekostas delvis med automobilskattemedel och delvis av medel från
det å tilläggsstat I för innevarande budgetår upptagna reservationsanslaget
till särskilda arbetslöshetsåtgärder. (Angående färdigställningsarbetenas omfattning
se Bil. A. tab. 22).
Under 1939 hava beviljats statskommunala reservarbeten med
en sammanlagd beräknad kostnad av 2,044,957 kronor, därav allmänna vägar
för 377,302 kronor (se vidare Bil. A. tab. 23).
För sådana statskommunala reservarbeten, som icke avse allmänna vägar
— i vilket fall särskilda bestämmelser gälla — har utgått statsbidrag till
arbetslöner samt, i vissa fall och med lägre andel, till materialkostnader.
Bidraget till löner har beviljats med samma procenttal som bidraget till dagunderstöd
inom samma kommun, dock minst 30 %. Bidrag till material,
transporter och arbetsledning bär i regel utgått efter ett procenttal, som
med 5 enheter överstigit hälften av det för arbetslöner tillämpade procenttalet.
Sedan några år tillbaka beviljas i allmänhet intet bidrag för detta
slags kostnader åt kommuner, som hava låg bidragsprocent för lönekostnader.
Antalet kommuner, som erhållit mer än 50 % statsbidrag, har under 1939
ytterligare minskats och utgjorde detta år 22. I regel gäller samma bidragsprocent
för alla statskommunala reservarbeten, som under ett och samma
år beviljats inom en kommun, men i vissa fall har för särskilda arbeten,
vilka ansetts i högre grad tillgodose andra intressen än arbetslöshetspolitiska,
tillämpats ett högre procenttal. Den för ett visst statskommunalt reservarbete
fastställda bidragsprocenten har tillämpats härför så länge arbetet
pågått, även örn procenttalet för kommunen i övrigt senare ändrats.
Ur senast anförda synpunkter fördelar sig kostnaden för de under 1939
beviljade statskommunala reservarbeten, som icke avse allmänna vägar,
sålunda:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
17
arbetslöner ..................
andra kostnader med statsbidrag
kostnader utan statsbidrag ... .
....... 1,060,453
....... 191,897
....... 415,305
Summa 1,667,655.
Antalet kommuner, som haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,
var under 1939 tämligen litet, i medeltal 46, och genomsnittsantalet
vid dylika arbeten sysselsatta reservarbetare var under detta år lägre än
något annat år efter 1930, nämligen 840 (se vidare Bil. A. tab. 24—26).
I regel ha vid statskommunala reservarbeten sysselsatts endast familjeförsörjare
ävensom icke försörjningspliktiga över 50 års ålder.
Medeldagsf ört jönsten vid statskommunala reservarbeten har under 1939
varierat för olika månader mellan 7: 60 och 8: 45 kronor i städer samt mellan
5:99 och 6: 60 kronor på landsbygden (se Bil. A. tab. 27).
Vid kommunala reservarbeten sysselsattes under 1939 i genomsnitt
1,750 man (se vidare Bil. A. tab. 29).
Tab. 11. I olika slag ar reservarbeten sysselsatta vid slutet av varje månad sedan
januari 1938.
Statliga
statskommu-
nala
kommunala
Summa j
2,599
2,686
1,635
1,993
!
6,227 1
1,649
2,167
6,502
2,437
1,621
2,064
6,122
1,757
1,699
1,648
5,104
2,076
1,552
1,337
4,965
1,889
1,422
1,092
4,403
1938
1,644
1,147
1,077
3,868
1,673
1,024
965
3,662
1,671
1,730
1,010
980
3,661
1,126
1,188
4,044
1,776
1,470
1,881
1,010
1,672
4,458
797
2,027
4,294
996
2,992
5,869
2,027
1,790
1,229
3,488
3,139
6,744
1,405
6,334
1,241
1,229
2,360
4,830
1,490
1,763
1,533
1,087
1,489
4,066
904
1,347
4,014
1939
674
1,015
3,222
1,364
1,246
1,294
624
896
2,884
544
844
2,634
454
964
2,712
1,363
492
1,192
3,047
1
1,135
1,314
443
1,277
2,855
i 1940
411
1,335
3,060
j Februari.......................
1,197
298
1,404
2,899
Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 236.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Arbetslöshetskommissionen meddelar slutligen en sammanfattning av s y sselsättningen
i olika slags reservarbeten under åren
1930—1939 (Bil. A. tab. 30). Siffrorna för 1938 och 1939 hava här upptagits
i tab. 11. Av desamma framgår, att arbetslinjen under 1939 i stort sett
tagits i anspråk mindre än året förut.
Under stödslinjen.
Kontantunderstödsverkscimhet har under 1939 bedrivits endast i begränsad
omfattning, huvudsakligen blott under vintermånaderna. Under
tiden juli—september förekom ingen sådan verksamhet utom i samband med
kursverksamhet. (Se Bil. A. tab. 31—33.)
För dagunderstöd med statsbidrag har tillämpats samma princip som vid
statskommunala reservarbeten, nämligen att understöd utgått till personer
över femtio år samt till familjeförsörjare. Dagunderstöd har lämnats företrädesvis
kontant men även in natura. Dagunderstödets medelbelopp under
1939 utgjorde 2: 95 kronor, till drygt 46 %> täckt av statsbidrag; motsvarande
siffror för 1938 utgjorde 3: 05 kronor samt 42 %.
Vid fastställande av statsbidragets storlek för varje kommun har arbetslöshetskommissionen
utgått från skattetrycket under de sista tre åren samt
arbetslösheten under de sista tolv månaderna. Med hänsyn till de svårigheter
en alltför stark reducering av statsbidraget kunde tänkas medföra för
åtskilliga kommuner, vilka visserligen under de senast förflutna tolv månaderna
rapporterat en avsevärt mindre arbetslöshet än tidigare men åtminstone
delvis till följd av omfattande arbetslöshet under flera föregående år hade
en svag ekonomisk ställning, har kommissionen funnit sig böra vid fastställandet
av statsbidraget för år 1939 taga hänsyn till dettas storlek under år
1938. På grund härav har i intet fall lägre statsbidragsprocent fastställts för
år 1939 än att skillnaden mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgått
till högst 15. Vid sitt bestämmande under hösten 1939 av statsbidragsprocenten
för år 1940 har kommissionen med hänsyn till det ovissa läget icke i något
fall fastställt lägre bidragsprocent än den för år 1939 gällande.
Kommissionen meddelar vidare vissa uppgifter om hyreshjälp (Bil. A. tab.
34) samt örn kommunala understöd utan statsbidrag i anledning av arbetslöshet
(Bil. A. tab. 35). Kommissionen anmärker, att den bristande känslighet
för växlingarna i arbetslöshetsläget, som man tidigare ansett sig kunna
spåra i den kommunala understödsverksamhetens omfattning, icke syntes på
samma sätt som förut lia gjort sig gällande under 1939, utan att denna hjälpverksamhet
torde ha anpassat sig tämligen nära efter förskjutningarna i den
rapporterade arbetslösheten.
Slutligen meddelas en sammanställning av understödslinjens omfattning
åren 1930—1939 (Bil. A tab. 36), varav utdrag meddelas här i tab. 12.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 19
Tilli. 12. Understöds!Uljens omfattning frän januari 1938.1
1
Dagunder-
stöd
Kommunalt
understöd
Summa
Januari ....................
4,752
3,297
8,049
Februari....................
4,990
3,580
8,576
Mars ......................
4,707
3,027
7,734
April ......................
3,282
2,635
5.917
Maj........................
1,418
2,100
3,518
1938
Juni........................
858
1,807
2,665
Juli........................
267
1,807
2,074
Augusti ....................
313
1,446
1,759
September..................
353
1,415
1,768
Oktober....................
1,115
1,379
2,494
November..................
2,194
1,925
4,119
December ..................
4,614
2,611
7,225
1938
årsmedeltal ................
2,406
2,252
4,658
Januari ....................
6,254
3,053
9,307
Februari....................
7,090
2,958
10,048
Mars ......................
7,204
2,505
9,709
April ......................
5,970
2,023
7,993
Maj........................
2,505
1,127
3,632
1939
Juni........................
566
839
1,405
Juli........................
34
776
810
Augusti ....................
32
596
628
September..................
26
783
809
Oktober....................
871
834
1,705
November..................
1,842
1,366
3,208
December ..................
2,960
1,688
4,648
1939
årsmedeltal..................
2,946
1,546
4,492
1940
Januari ....................
3,301
2,085
5,386
\ Februari....................
3,465
2,582
6,047
Kommissionen framhåller, att understödslinjen under förra hälften av
1939 kommit att spela en något större roll inom hjälpverksamheten än vad
fallet var under motsvarande tid de två närmast föregående åren, medan den
sjunkit i betydelse under årets senare hälft. Ökningen i förra fallet har till
stor del sin förklaring i arbetslöshetens stegring vintern 1939 bland skogskommunerna
och svårigheten för kommissionen att särskilt inom vintermånaderna
ställa platser till förfogande vid de starkt beskurna statliga reservarbetena.
Nedgången i de understöddas antal under årets senare hälft
beror åter på såväl arbetsmarknadens förbättring som det genom militärinkallelserna
minskade antalet hjälpsökande personer.
Ungdomsarbetslösheten.
Den fortsatta minskningen av ungdomsarbetslösheten har medfört, att den
för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1939 bedrivits
i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna lia anordnats i huvudsak
efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren och 1
1 Inklusive dagunderstöd till kursdeltagare.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet, frivillig arbetsvinst
(statliga och statskommunala arbetsläger) och ungdomsreservarbete (statliga
och statskommunala ungdomsreservarbeten).
Vid 1939 års utgång omfattade åtgärderna för hjälp åt unga arbetslösa
endast ett statligt arbetsläger (vid Vännäs i Västerbottens län), ett statskommunalt
arbetsläger (i Göteborg) och ett ungdomsreservarbete (vid Pengsjöby
i Västerbottens län). Vissa uppgifter om ungdomshjälpens omfattning återfinnas
här i tab. 13 (se vidare Bil. A. tab. 37 och 38).
Tab. 13. Ungdomshjälpens omfattning sedan januari 1939.
Kursdelta-
gare
Deltagare i
frivillig
arbetstjänst
Sysselsatta vid
ungdomsre- servarbeten
Summa
Januari ........................
48
175
60
283
Februari........................
129
196
62
387
Hars ..........................
200
191
62
453
April ..........................
123
195
24
342
Maj............................
64
205
36
305
Juni............................
37
137
31
205
1939
Juli............................
34
87
31
152
Augusti ........................
32
81
32
145
September......................
26
83
33
142
Oktober........................
29
97
39
165
November......................
31
104
40
175
December ......................
30
24
21
75
1939
årsmedeltal ....................
65
132
39
236
1940-
Januari ........................
28
62
15
105
Februari........................
42
74
14
130
Hjälpverksamhetens omfattning.
I tab. 14 lämnas en översikt över hjälpverksamhetens omfattning i förhållande
till antalet hjälpsökande sedan 1930.
Tab. 14. Antalet hjälpta i procent ar antalet hjälpsökande
arbetslösa sedan 1930.
Arbets-
linjen
Understöds-
linjen
Ungdoms-
hjälpen
Summa
Årsmedeltal
1930....................
29.6
11.8
__
41.4
1931....................
29.7
15.2
_
44.9
1932....................
27.7
24.9
—
52.6
1933....................
27.1
37.0
_
64.1
1934....................
38.5
28.1
2.6
69.2
1935....................
48.4
16.4
2.8
67.6
1936....................
45.1
22.1
2.7
69.9
1937....................
43.0
25.6
1.7
70.3
1938....................
32.0
30.9
1.8
64.7
1939....................
26.7
28.9
1.6
57.2
Kungl. Maj:ts proposition nr 236,
21
Arbets-
linjen
Understöds-
linjen
Ungdoms-
hjälpen
Summa
1939
Januari ................
21.3
33.6
1.2
56.1
Februari................
24.9
36.7
1.6
63.2
Mars ..................
25.0
37.7
2.0
64.7
April ..................
21.2
34.5
1.6
57.3
Maj....................
26.6
23.3
2.1
52.0
Juni....................
40.6
13.8
2.1
56.4
Juli....................
48.6
11.7
2.3
62.6
Augusti ................
47.5
9.8
2.4
59.7
September..............
37.3
11.1
2.0
50.4
Oktober................
27.6
17.0
1.8
46.4
November..............
22.6
23.6
1.3
47.4
December ..............
21.5
34.8
0.6
56.9
1940
Januari ................
22.0
38.4
0.8
61.2
Februari................
21.0
43.4
2.2
66.6
Statliga och kommunala beredskapsarbeten.
En översikt över de anslag, som av riksdagen anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten under budgetåren 1933/34—1939/40 lämnas i efterföljande
sammanställning:
Anslag kron or
Statliga Kommunala
Budgetår beredskaps- beredskapsarbeten
arbeten
1933/34 3,000,000 8,500,000
1934/35 3,000,000 7,000,000
1935/36 .................................... 3,000,000
1936/37.................................... 3,000,000
1937/38.................................... 10,000,000
1938/39.................................... 14,000,0001
1939/40.................................... 10,000,000
I följande sammanställning angives fördelningen av från anslaget för innevarande
budgetår till och med den 29 februari 1940 disponerade medel.
Anvisat
Beslutade kostnader
av årets
att täckas av
anslag
nästa års anslag
kr.
kr.
Arbeten inom:
Västernorrlands län...............
. 4,401,635: —
654,000: —
Göteborgs stad ...................
. 2,693,245: —
240,000: -
Göteborgs och Bohus län i övrigt .
926,700: —
Norrbottens län...................
. 710.795: —
—
Kalmar län.......................
. 375,550: -
—
Gävleborgs län...................
. 249,220: —
—
Blekinge län .....................
. 174,000: —
—
Planläggning av kommunala bered-
skapsarbeten .....................
20,450: —
—
Diverse ............................
114,969:35
—
Summa 8,739,864: 35 1,820,700: —
Därav å tilläggsstat 4,000,000.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Under innevarande budgetår har Kungl. Majit dessutom från anslaget till
särskilda arbetslöshetsåtgärder å 10,000,000 kronor, som anvisats av 1939 års
urtima riksdag, för statliga och kommunala beredskapsarbeten till och med
den 29 februari 1940 disponerat sammanlagt 1,657,200 kronor. Fördelningen
av ifrågavarande belopp framgår av följande sammanställning.
Anvisat från anslaget
till särskilda arbetslöshetsåtgärder,
kr.
......... 877,200
......... 720,000
......... 60,000
Summa 1,657,200
Rörande fördelningen på olika län av de belopp, som Kungl. Majit under
budgetåret 1938/39 och under tiden 1 juli 1939—29 februari 1940 beviljat till
statliga och kommunala beredskapsarbeten, hänvisar jag till tabell 15.
Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande
de olika företagen, dagen för Kungl. Majits beslut, företagens totalkostnader
samt beloppen av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna
torde få såsom bilagor fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilagor
B—E). Detsamma gäller förteckningar över de statliga och kommunala beredskapsarbeten,
som avslutats under år 1939 (Bilagor F—G). I dessa förteckningar
meddelas även uppgifter för varje företag om antalet utförda
dagsverken, medelförtjänsten per 8-timmars arbetsdag samt dagsverkskostnaden,
den sistnämnda angiven dels totalt, dels i vad den drabbar statsverket.
Vidare har jag låtit verkställa en undersökning rörande de statliga och
kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden 1 juli
1933—31 december 1939, i avsikt att belysa det läge, vari de skilda företagen
befunno sig sistnämnda dag, huruvida de voro slutförda, under utförande
eller beslutade men ej påbörjade. Undersökningen lämnar även upplysning
örn företagens totalkostnader, de anvisade medlens belopp samt totalkostnadernas
fördelning å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material
m. m. å andra sidan. Undersökningsresultatet har sammanställts i tabell 16.
Av tabellen framgår, att under tiden 1 juli 1933—31 december 1939 medel
beviljats till sammanlagt 792 arbetsföretag, representerande en total kostnadssumma
av 101.3 milj. kr. Den 31 december 1939 voro 125 arbetsföretag,
vilkas totalkostnader uppgå till 40.9 milj. kr., under utförande, varjämte 13
arbetsföretag å tillsammans 2.2 milj. kr. beslutats men ej påbörjats. Av
samtliga företags totalkostnader hade 63.7 milj. kr.1, eller 62.9 %>, anvisats
av Kungl. Majit från anslag till beredskapsarbeten. Återstoden, 37.2 milj. kr.
eller 36.7 % utgöres huvudsakligen av bidrag från kommuner, vägdistrikt
m. fl. samt till mindre del statsbidrag från andra anslag än arbetslöshetsme
1
I denna summa ingå belopp, som beviljats under budgetåren 1938/39 och 1939/40, att utgå
under senare budgetår.
Arbeten inom
Göteborgs oell Bohus län
Stockholms stad.........
Västernorrlands län.....
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 15. Till statliga oell kommunala beredskapsarbeten beviljade belopp V? 1938—,e/> 1040. Länsfordclning. Kronor.
Län
Stockholms stad
Stockholms ....
Uppsala........
Södermanlands..
Östergötlands . ..
Jönköpings......
Kronobergs ....
Kalmar ........
Gotlands........
| Blekinge........
I Kristianstads____
Malmö stad .................
Malmöhus i övrigt...........
Hallands ...................
Göteborgs stad...............
Göteborgs och Bohus i övrigt.
Älvsborgs ...................
Skaraborgs...................
Värmlands...................
Örebro .....................
Västmanlands ...............
Kopparbergs.................
Gävleborgs...................
Västernorrlands .............
Jämtlands...................
Västerbottens ...............
Norrbottens .................
Statliga beredskapsarbeten
V» 1938- “/« 1939
Summa
/ I—S,/l!
1939
V»—29/a
1940
Kommunala beredskapsarbeten
Vv 1938- s°/e 1939
Vi—31/1*
1939
Vt—89/*
1940
Summa
''/i 1938—
s0/e 1939
Vi—81/1*
1939
V1-89/*
1940
—
—
—
720,000
—
720,000
7,200
—
—
—
—
7,200
—
—
—
—
369,150
375,550
—
369,150
375,550
—
182,200
174,000
—
171,460
—
—
353,660
174,000
-i
_
_
_
_
-1
_
_
—
40,000
—
—
40,000
—
—
5,000
—
—
—
—
—
5,000
—
—
418,000
—
—
—
—
—
418,000
—
—
2,369^050
1,812,500
951,000
677,800
806,945
—
3,046,850
2,619,445
951,000
427,300
_
lill
113,000
lill
lill
540,300
lill
—
141,380
222,220
—
73,500
27,000
—
214,880
249,220
—
4,901,650
3,242,180
261,440
1,628,975
931,650
26,365
6,530,625
4,173,830
287,805
131,900
—
—
107,590
—
—
239,490
—
—
—
—
277,470
—
—
277,470
—
—
1,204,380
604,650
—
633,530
104,720
1,425
1,837,910
709,370
1,425
9,788,060
6,055,550
1,212,440
4,092,475
2,965,865
| 27,796
13,880,535
9,021,415
| 1,240,230
lss
w
Kungl. Maj:ts proposition nr 236•
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Tabell 16. Sammanställning per den 31 december 1939 ar statliga och kommu
-
Slutförda företag
Företag under
utförande
Ändamål
Antal
Total-
kostnader
kr.
Antal
Total-
kostnader
kr.
1
Statliga beredskapsarbeten.
Allmänna vägar (inkl. gator)..............
10
765,508
25
! 10,509,400
i
Stensättning..............................
1
39,916
—
_
3
Järnvägsanläggningar......................
2
217,341
—
_
4
Utdikningar..............................
1
6,129
—
_
6
Koloniseringsåtgärder......................
2
8,803
—
_
6
Kanaler och farleder m. m.................
10
278,160
2
76,310
7
Skogsförbättrande åtgärder ................
1
4,000
—
—
8
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..
8
487,936
7
4,891,000
9
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........
53
4,523,587
10
2,115,430
10
Flyghamnar..............................
2
245,000
—
—
11
Flygfält..................................
4
78,778
1
1,045,000
12
Byggnader för offentliga myndigheter......
3
47,130
—
—
13
Byggnader för militära förläggningar ......
10
724,850
—
—
14
Andra byggnadsföretag....................
21
1,290,947
—
—
15
Skjutbanor ..............................
4
96,005
—
—
16
Försvarsanläggningar......................
8
425,008
2
227,000
17
Fornminnesrestaureringar..................
9
302,874
3
99,550
18
Broar....................................
8
803,564
3
6,860,100
19
Andra arbeten............................
15
764,319
5
252,850
Summa
172
11,109,855
58
26,076,640
20
Kommunala beredskapsarbeten.
Allmänna vägar (inkl. gator)..............
17
1,165,842
17
2,355,000
21
Stensättning..............................
2
198,999
1
450,000
22
Broar....................................
3
296,815
—
—
23
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..
41
5,843,717
24
3,904,543
24
Handelshamnar ..........................
7
3,460,332
4
4,973,400
25
Kommunalhus och rådhus ................
29
4,631,160
—
—
26
Allmänna läroverk...................
12
3,740,245
—
—
27
Folkskolor och kommunala mellanskolor____
189
8,440,801
2
325,450
28
Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser
17
1,533,894
6
415,850
29
Lasarett och sjukhus....................
12
8,344,341
—
—
30
Badhus ......................
9
1,366,395
2
195,950
31
Gasklocka...................
1
163,635
—
—
32
Andra byggnadsföretag...................
93
4,877,280
9
682,882
33
Kyrkorestaureringar ..........
43
2,775,673
—
—
34
Värmeledningsarbeten m. m.......
7
256,951
1
356,500
35
1
Flygfält..................................
—
—
1
1,200,000
1
Summa |
482
47,096,080
67 ;
14,859,575
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 236-
nåla beredskapsarbeten, till vilka iftedel beviljats under tiden 7? 1933—‘V» 1939.
Beslutade men e]
påbörjade företag
Samtliga företag
Av summa total- kostnader belöpa å
Antal
Total-
kostnader
kr.
Antal
Total-
kostnader
kr.
Härav från
anslag till
beredskaps- arbeten
material
m. m.
arbets-
löner
35
11,274,908
10,053,708
3,480,194
7,794,714
_
—
1
39,916
39,916
12,302
27,614
_
—
2
217,341
217,341
77,870
139,471
_
—
1
6,129
4,943
1,432
4,697
_
_
2
8,803
7,030
1,898
6,905
_
—
12
354,470
337,880
253,645
100,825
_
—
1
4,000
4,000
—
4,000
5
1,622,500
20
7,001,436
6,330,019
3,762,970
3,238,466
1
62,000
64
6,701,017
6,185,643
3,820,997
2,880,020
_
-
2
245,000
245,000
163,000
82,000
_
5
1,123,778
496,778
492,422
631,356
_
—
3
47,130
47,130
25,692
21,438
_
—
10
724,850
719,740
405,400
319,450
_
—
21
1,290,947
1,094,530
811,155
479,792
_
—
4
96,005
96,005
43,193
52,812
_
—
10
652,008
630,888
351,109
300,899
_
—
12
402,424
399,212
140,223
262,201
_
—
11
7,663,664
5,933,200
4,412,764
3,250,900
_
_
20
1,017,169
973,153
426,576
590,593
6
1,684,500
236
38,870,995
33,816,116
18,682,842
20,188,153
1
11,500
35
3,532,342
2,732,742
1,778,937
1,753,405
_
_
3
648,999
562,354
300,878
348,121
1
15,000
4
311,815
213,322
247,863
63,952
3
357,000
68
10,105,260
6,320,883
5,294,977
4,810,283
_
—
11
8,433,732
2,491,558
5,421,772
3,011,960
_
_
29
4,631,160
1,630,851
3,097,297
1,533,863
_
_
12
3,740,245
1,330,912
2,532,385
1,207,860
2
83,525
193
8,849,776
5,933,091
5,395,756
3,454,020
_
_
23
1,949,744
798,807
1,178,343
771,401
_
_
12
8,344,341
1,942,500
5,377,359
2,966,982
_
_
11
1,562,345
537,255
1,019,605
542,740
_
_
1
163,635
32,646
90,520
73,115
_
_
102
5,560,162
2,805,004
3,325,275
2,234,887
_
_
43
2,775,673
1,427,109
1,534,666
1,241,007
_
_
8
613,451
359,140
443,021
170,430
__
—
1
1,200,000
720,000
490,000
710,000
7
467,026
656
62,422,680
| 29,838,174
37,528,664
| 24,894,026
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
del. Av de sammanlagda totalkostnaderna belöpa sig å material m. m. 56.2
milj. kr. eller 55.6 °/o och å arbetslöner 45.1 milj. kr., eller 44.6 %.
Antalet den 31 december 1939 icke slutförda ävensom beslutade men ej
påbörjade statliga och kommunala beredskapsarbeten inom olika län och
de totalkostnader, som dessa arbeten representera, framgår av tabell 17.
Tal). 17. Den sl/i2 1939 icke slutförda (inkl. beslutade men ej påbörjade) statliga och
kommunala beredskapsarbeten inom olika ian. Antal arbetsföretag samt totalkostnader.
Län
Statliga
beredskapsarbeten
Kommunala
beredskapsarbeten
S
u m m a
Antal
före-
tag
Total-
kostnader
kr.
Antal
före-
tag
Total-
kostnader
kr.
Antal
före-
tag
Total-
kostnader
kr.
Stockholms stad............
1
1
80,000
1
1,200,000
2
1,280,000
Stockholms....................
1
77,350
—
_
1
77,350
Uppsala ..................
-
—
—
—
—
_
Södermanlands ..............
—
—
_
_
_
_
Östergötlands.................
1
15,000
—
—
1
15,000
Jönköpings .................
—
—
—
—
—
—
Kronobergs................
1
7,200
—
—
1
7,200
Kalmar....................;
—
—
3
1,001,000
3
1,001,000
Gotlands ..................
—
—
—
—
—
_
Blekinge ....................
3
643,700
3
186,466
6
830,166
Kristianstads .................
—
—
—
—
—
—
Malmö stad.................
—
—
—
_
_
_
Malmöhus i övrigt ............
—
—
1
201,500
1
201,500
Hallands ..................
—
—
—
—
—
_
Göteborgs stad ................
1
1,045,000
1
4,100,000
O
U
5,145,000
Göteborgs och Bohus i övrigt
17
9,925,910
20
2,979,366
37 1
12,905,276
Älvsborgs...............
—
—
—
—
_
_
Skaraborgs ................
—
—
—
—
—
—
Värmlands .................
3
509,200
1
226,000
4
735,200
Örebro....................
—
—
—
—
_
_
Västmanlands................
-
—
—
—
—
—
Kopparbergs ..............
—
—
—
—
_
_
Gävleborgs ..................
1
404,000
3
254,900
4
658,900
Västernorrlands...............
22
12,471,350
26
3,200,568
48 1 2 3
15,671,918
Jämtlands .................
1
155,200
1
125,000
2
280,200
Västerbottens..........
—
—
1
360,000
1
360,000
Norrbottens.................
12
2,427,230
13
1,491,800
25»
3,919,030
Summa
64 |
27,761,140 |
74
15,326,600
138
43,087,740
1 Därav 9 företag å tillsammans 1,604,025 kr. beslutade men ej påbörjade.
2 > 2 > > » 247,000 . > » ,
3 » 2 > » 300,500 > » » »
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 18. Antalet från olika lån i beredskapsarbeten sysselsatta av arbetslöslietskommittéer anvisade arbetslösa år 1939.
Hänvisningslän
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
Sept.
Oktober
Nov.
Dec.
Stockholms stad ..............
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
95
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
|
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
75
95
100
106
83
63
90
73
80
57
40
43
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Blekinge......................
49
71
70
70
92
92
98
80
119
116
104
84
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Malmö stad ..................
Malmöhus i övrigt............
102
102
105
79
47
75
62
17
44
50
41
39
11
11
10
16
18
19
15
—
—
—
—
—
Göteborgs stad................
Göteborgs och Bohus i övrigt..
550
566
520
565
570
563
587
606
521
480
476
392
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
5
6
6
6
—
—
—
207
—
—
_
_
3
4
15
21
93
163
174
176
140
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
—
—
84
—
—
78
64
33
33
23
76
87
102
99
53
8
673
853
896
985
1,117
1,204
1,116
1,090
1,031
996
940
668
—
—
—
29
30
30
30
45
42
_
_
_
—
11
33
48
53
58
57
50
—
Norrbottens ..................
178
171
218
239
318
432
370
424
280
260
163
161
Summa
1,716
1,933
1,960
2,103
2,300
2,584
2,595
2,638
2,436
2,337
2,088
1,672
därav sysselsatta i
statliga beredskapsarbeten
1,013
1,107
1,094
1,248
1,413
1,655
1,734
1,903
1,622
1,571
1,301
1,045
kommunala beredskapsarbeten
703
826
866
855
887
929
861
735
814
766
787
627
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
I överensstämmelse med den praxis, som utvecklat sig under senare år,
lia statliga och kommunala beredskapsarbeten huvudsakligen kommit till
användning för att inom de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna
bereda sysselsättning åt arbetslösa. Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift skall sålunda
vid dessa arbeten — i den utsträckning, som är förenligt med företagens
ändamålsenliga bedrivande — anlitas av arbetslöshetskommittéer anvisad
arbetskraft, varvid familjeförsörjare i regel skall lämnas företräde. Av
de rapporter, som varje företag månatligen skall insända till socialdepartementet,
framgår bl. a., att omkring 90 °/o av de vid statliga och kommunala
beredskapsarbeten sysselsatta utgöras av arbetskraft, som anvisats av arbetslöshetskommittéer.
Den övriga arbetskraften utgöres så gott som uteslutande
av specialarbetare.
I tabell 18 meddelas uppgifter om antalet från olika län i beredskapsarbeten
sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer anvisade arbetslösa vid slutet av
varje månad under tiden januari—december 1939. Av tabellen framgår, att
det övervägande antalet anvisade var hemmahörande i Västernorrlands, Göteborgs
och Bohus eller Norrbottens län.
Hela antalet i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta, av
arbetslöshetskommittéer anvisade arbetslösa under åren 1938 och 1939 framgår
av tabell 19.
Tab. 19. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta, ar arbetslöshetskommittéer anvisade
arbetslösa.
Månad
Statliga beredskaps- arbeten
Kommunala
beredskapsarbeten
Summa
1938
1939
1938
1939
1938
1939
Januari.................
207
1,013
92
703
299
1,716
Februari ................
318
1,107
179
826
497
1,933
Mars....................
419
1,094
468
866
887
1,960
April....................
525
1,248
619
855
1,144
2,103
Maj.....................
633
1,413
701
887
1,334
2,300
Juni ....................
676
1,655
794
929
1,470
2,584
Juli ....................
772
1,734
804
861
1,576
2,595
Augusti..................
850
1,903
797
735
1,647
2,638
September ..............
866
1,622
798
814
1,664
2,436
Oktober.................
917
1,571
706
766
1,623
2,337
November............
859
1,301
644
787
1,503
2,088
December...............
916
1,045
588
627
1,504
1,672
Årsmedeltal
663
1,392
599
805
1,262
2,197
Den 29 februari 1940 voro 766 anvisade arbetslösa sysselsatta i statliga och
580 i kommunala beredskapsarbeten. Som jämförelse kan nämnas att vid
samma tidpunkt 1,197 hjälpsökande arbetslösa voro sysselsatta i statligt reservarbete
och 298 i statskommunalt reservarbete.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
29
Främjande av företagsverksamhet m. m.
I fråga om dispositionen av arbetslöshetsmedel till främjande av företagsverksamhet
har jag låtit sammanställa vissa uppgifter, vilka torde få
som bilaga fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga H).
I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats en redogörelse
för användningen intill den 1 mars 1939 av de särskilda anslagen till
lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.
Efter nämnda dag hava beviljats 6 lån å tillhopa 160,000 kronor.
Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom
underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa
16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 16,390,893
kronor 64 öre. Å de intill den 1 januari 1940 lyftade lånen, tillhopa
16,246,594 kronor 99 öre, har vid samma tidpunkt återbetalats ett belopp av
9,626,056 kronor 63 öre.
Åtgärder för omflyttning av arbetskraft.
liese- och flyttningsbidrag.
I fråga om understöd från det allmännas sida i syfte att bereda ökade möjligheter
för arbetssökande att taga arbete utom sin hemort finnes för närvarande
enligt lagen den 15 juni 1934 örn offentlig arbetsförmedling 10 §
2 mom. viss möjlighet att medgiva statsbidrag till resor. Därest arbetssökande
uppenbarligen saknar erforderliga medel för resa till annan ort, där
anställning anvisats honom, och arbetsförmedlingsanstalt därför bekostar
hans resa, kan anstalten under vissa förutsättningar erhålla 75 % statsbidrag
till kostnaden. Dessa förutsättningar innebära framförallt, att vid resans
anträdande överenskommelse örn anställningen skall vara träffad eller med
skäl kunna väntas komma till stånd, samt att det icke framgår av omständigheterna,
att möjlighet och fog funnits för att av arbetsgivaren eller arbetaren
uttaga ersättning för resekostnaden. Till återresa, då anställning icke kommit
till stånd, må statsbidrag utgå endast då särskilda omständigheter därtill föranleda.
Den i 1934 års lag givna möjligheten att medgiva resebidrag åt arbetssökande
är sålunda ganska begränsad. På senare tid hava emellertid möjligheterna
till statsbidrag på olika sätt utvidgats.
Beträffande ett särskilt arbetsområde, betodlingen, har Kungl. Maj :t genom
brev den 26 maj 1939 meddelat särskilda bestämmelser rörande resebidrag.
Enligt dessa bestämmelser skola hos vederbörande arbetslöshetskommitté såsom
hjälpsökande anmälda eller eljest veterligen arbetslösa personer, som antagit
genom den offentliga arbetsförmedlingen erbjudet arbete vid betfälten i
riket, erhålla kostnadsfri återresa från arbetsplatsen. Villkor härför är, att i
varje särskilt fall arbetsgivaren åtagit sig att bidraga till kostnaden för arbeta
-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
rens återresa från arbetsplatsen med ett i förhållande till det av arbetaren utförda
arbetet utgående, efter fem kronor för tunnland beräknat belopp.
I övrigt äger socialstyrelsen bestämma villkor och förutsättningar för bidragets
utgående. Medel härtill hava anvisats från reservationsanslaget till
reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
Frågan om utvidgade bidrag vid arbetslösas resor har bland annat upptagits
av Västernorrlandsutredningen, som i skrivelse den 26 januari 1939 hemställt,
att av arbetslöshetsmedel visst belopp måtte av arbetsförmedlingen i
Västernorrlands län försöksvis få användas såsom flyttningsbidrag åt familjer
till arbetssökande, som genom arbetsförmedlingen bereddes anställning
å orter utom länet. Utredningens förslag tillstyrktes av min företrädare i ämbetet
(se prop. 1939 nr 178 sid. 43 och 48).
Riksdagen förklarade sig dela departementschefens uppfattning i denna
fråga (riksd. skr. 1939 nr 314 sid. 6; jfr statsutsk. uti. nr 184 sid. 8) och ville
därutöver, icke minst med hänsyn till rådande brist på arbetskraft inom
jordbruket, ifrågasätta, huruvida icke den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten
rörande såväl gifta som ogifta arbetssökande över huvud taget
borde kunna intensifieras inom områden med kvardröjande
restarbetslöshet genom beredande av ökade möjligheter till resebidrag
av statsmedel. Dessa ökade möjligheter skulle närmast innebära, att
statsbidraget utsträcktes till att omfatta hela resekostnaden till och i erforderliga
fall även frän arbetsplatsen. Denna bidragsverksamhet borde emellertid
begränsas till att underlätta förflyttning av arbetskraft från områden med
kvardröjande restarbetslöshet till trakter, där brist på arbetskraft rådde inom
jordbruket. Kostnaderna borde bestridas av arbetslöshetsmedel.
I anledning härav meddelade Kungl. Majit i brev den 11 augusti 1939 bestämmelser
om utvidgad rätt till statsbidrag, gällande tills vidare intill den 1
juli 1940. Bestämmelserna skulle tillämpas under de tider och för de geografiska
områden, som fastställdes av socialstyrelsen i samråd med arbetslöshetskommissionen,
och inneburo utvidgningar i tre hänseenden:
1) Kostnaden för arbetssökandes resa för att tillträda på annan ort anvisad
fast anställning inom jordbruket ersättes helt av statsmedel.
2) För den som innehaft av arbetsförmedlingen anvisad tillfällig anställning
inom jordbruket, må statsbidrag utgå till återresa. Villkor härför är
dels att arbetsförmedlingsanstalt med statsbidrag bekostat resan till arbetsplatsen
och dels att arbetsgivaren bidrager till återresan med 10 kronor.
3) Då arbetssökande tillträtt å annan ort anvisad fast anställning och uppenbart
behov av flyttningslijälp föreligger, må av statsmedel ersättas dels resor
för den arbetssökandes familjemedlemmar och dels halva kostnaden för
flyttning av familjens bohag, dock högst 150 kronor. Som familjemedlem
räknas därvid hustru samt hemmavarande barn under 16 år; därjämte må
socialstyrelsen i visst fall medgiva ersättning även för annan familjemedlems
resa.
Även för detta ändamål anvisades medel av reservationsanslaget till resei-varbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.
31
Jämlikt Kungl. Ma.j:ts bemyndigande Ilar socialstyrelsen utfärdat närmare
anvisningar i ämnet. I dessa anvisningar har bl. a. uttalats, att som fast
anställning i detta hänseende finge betraktas sådan anställning, som beräknades
räcka minst sex månader.
Socialstyrelsen har vidare i samråd med arbetslöshetskommissionen fastställt
följande förteckning på orter med kvardröjande restarbetslöshet, å vilkas
arbetslösa dessa bestämmelser skulle äga tillämpning.
Blekinge län: Hela länet med undantag av städerna Ronneby, Karlshamn
och Sölvesborg.
Göteborgs och Bohus län: Samtliga kommuner inom Stångenäs, Sotenäs,
Tunge, Kville, Tanums och Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och
Strömstad.
Gävleborgs län: Söderhamns stad.
Västernorrlands län: Hela länet med undantag av Ångermanlands norra
domsaga samt städerna Sundsvall, Härnösand och Sollefteå.
Västerbottens län: Byske, Holmsund och Skellefteå landskommun.
Norrbottens län: Gällivare, Råneå, Nederkalix och Nedertorneå.
I skrivelse den 11 oktober 1939 hemställde statens arbetsmarknadskommission
med hänsyn till läget på axbetsmarknaden, att här återgivna bestämmelser
måtte få gälla även inom andra områden än dem, som avsågos i förenämnda
riksdagsskrivelse.
1939 års urtima riksdag uttalade (riksd. skr. nr 52), att ifrågavarande utsträckta
flyttningshjälp måtte — under iakttagande av all den kontroll, som
kunde påkallas för att förebygga missbruk — lämnas även beträffande områden,
inom vilka på grund av krigssituationen kunde komma att inträda arbetslöshet.
Del anmärktes tillika, att de antydda stödåtgärderna väl i första
hand fixxge inriktas på icke familjeförsörjare, i all synnerhet i de fall, då utkomstmöjligheterna
på den nya orten tedde sig mera tillfälliga eller överhuvud
mera ovissa.
Sedermera har statens arbetsmarknadskommission i ny skrivelse den 19
januari 1940 föreslagit en utvidgad rätt till statsbidrag för detta ändamål. I
anledning av denna skrivelse och xäksdagens nyssnämnda uttalande har
Kungl. Majit i brev den 26 januari 1940 för tillämpning tills vidare intill
den 1 juli 1940 medgivit, att bidrag av statsmedel finge för underlättande
av överflyttning av arbetskraft till .sådana områden av näringslivet,
vilka vore av särskild betydelse för folk försörjningen
eller rikets försvar, utgå till arbetsförmedlingsanstalt för
de kostnader anstalten bestlin för ai-betssökandes resa eller arbetssökandes
familjs resa eller flyttning. Därvid skulle i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som meddelats i förutnämnda brev den 11 augusti 1939.
Angående den omfattning, i vilken ifrågavarande bidrag utgått, må anmärkas,
att de senare utvidgningarna trätt i tillämpning först under hösten 1939
och sålunda hittills endast varit i funktion under den del av året, då omflyttningen
på arbetsmarknaden normalt är ganska begränsad. Till följd härav
har hittills endast en obetydlig del av de för ändamålet anvisade medlen ta
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
gits i anspråk. I och med vårsäsongens inträde kan man räkna med att förflyttning
av arbetskraft, speciellt för tillgodoseende av jordbrukets behov,
kommer i gång i större utsträckning. Den forcering av verksamheten inom
vissa delar av näringslivet, som därutöver kan väntas inträda såsom en följd
av den rådande situationen, kommer även att stegra behovet av omplaceringar,
varför man även på näringsområden utanför jordbruket kan förvänta,
att den utvidgade resebidragsverksamheten kommer att få stor betydelse.
Särskilda förmåner i vissa fall.
Enär de omfattande försvarstekniska arbeten, som beslutats under innevarande
vinter, delvis äro förlagda till delar av landet, inom vilka icke finnes
något överskott av arbetskraft, svarande mot vad ifrågavarande arbeten taga
i anspråk, har som en naturlig utväg undersökts möjligheterna av att åtminstone
delvis tillgodose detta behov av arbetskraft genom anvisning av
arbetslösa med fullgod arbetsförmåga. Det har därvid visat sig lämpligt att
låta utföra en del av ifrågavarande arbeten i arbetslöshetskommissionens
regi. Lönerna vid dessa arbeten hava bestämts efter kollektivavtal, gällande
för anläggningsarbeten på den ort, där arbetet bedrives. Då emellertid denna
kan vara belägen långt från de hänvisade arbetslösas hemorter och arbetena
delvis bedrivas vintertid under svåra klimatiska förhållanden samt då familjeförsörjare
icke kunna beräknas flytta med sig sina familjer och därför
åsamkas ökade levnadskostnader, har det ansetts, att i så fall särskilda förmåner
borde utgå utom kollektivavtalets ram.
Kungl. Majit har därför för berörda arbetare meddelat vissa särskilda
bestämmelser i fråga örn resor, utrustning och familjebidrag. Sålunda gäller,
att arbetaren erhåller fri resa från hemorten till arbetsplatsen samt, i vissa
fall, fri hemresa. Den senare förmånen skall arbetaren vara berättigad till i
varje fall efter fyra månaders tjänst samt dessförinnan, om han entledigas
på grund av arbetsbrist eller i annat fall efter särskild prövning. I fråga örn
utrustning skall arbetare erhålla arbetskläder, vilka han äger rätt att behålla
utan ersättning efter fyra månaders tjänst liksom ock vid entledigande på
grund av arbetsbrist. Direkt till arbetares familj utgår kontant bidrag
med en krona om dagen till hustru och 40 öre om dagen till varje barn
under 16 år. Då nämnda förmåner motiveras av önskemålet att utnyttja
dessa arbetstillfällen för att bereda sysselsättning åt arbetslösa, har föreskrivits,
att desamma skola av arbetslöshetskommissionen bestridas från
reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.
Utredningar.
Planläggningen av beredskapsarbeten
Sedan Kungl. Majit meddelat närmare direktiv rörande åtgärderna för
möjliggörande av ett snabbt igångsättande i beredskapssyfte av till vägoch
vattenbyggnadsväsendet hörande arbetsplaner, varigenom väg- och
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
33
vattenbyggnadsstyrelsen bland annat ålades att sammanföra i form av
kortregister för varje särskilt företag vissa uppgifter, avsedda att bilda
en beredskapsplan för ifrågavarande arbeten, har såsom i annat sammanhang
meddelats en sådan beredskapsplan upprättats samt i ett exemplar
överlämnats till vartdera av social- och kommunikationsdepartementen.
Ett exemplar av planen finnes därjämte förvarat hos styrelsen. För
att beredskapsplanen skall kunna tjäna sitt ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att komplettera densamma med efter hand tillgängliga
uppgifter, varvid i planen ingående företag, som komma till utförande i
annan ordning, skola avföras ur planen och som ersättning nya företag intagas
däri, så att planen så vitt möjligt bibehålies vid den omfattning, som
motsvarar de å beredskapsstaten för respektive ändamål upptagna anslag.
För ändamålet har Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juli och den 8 december
1939 till styrelsens förfogande under innevarande budgetår ställt ett
belopp av sammanlagt högst 45,500 kronor.
Med anlitande av dessa medel har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt
komplettering och förnyelse av beredskapsplanen samt planläggning
av i densamma ingående arbetsföretag.
Det åligger därjämte styrelsen att, i den mån för hithörande företags utförande
erforderliga beslut av administrativ art saknas, verka för påskyndandet
av dylika beslut samt att medverka till att även andra erforderliga
åtgärder för möjliggörande av arbetenas snabba igångsättande vidtagas, i
första hand genom vederbörande intressenters och — i den mån detta ej
sker — genom styrelsens egen försorg efter samråd med kommunikationsdepartementet.
I samband med uppgörandet av förslag till beredskapsplan för budgetåret
1940/41 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för möjliggörande av ytterligare
förnyelse av planen, från de olika länen infordrat uppgifter på sådana
företag, som lämpligen kunna upptagas i planen i stället för företag, som
bliva avförda ur densamma. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har samtidigt
med överlämnandet av förslaget till plan för budgetåret 1940/41 gjort
framställning örn anvisande av medel för samma budgetår för vidmakthållande
av upprättad beredskapsplan för väg-, bro- och stensättningsarbeten
samt för vidtagande av erforderliga åtgärder för ett snabbt igångsättande av i
denna beredskapsplan ingående arbeten. Det härför erforderliga medelsbehovet
beräknades därvid av styrelsen till 25,000 kronor.
Vad särskilt angår hamn- och farleds- samt valten- och avloppsledningsarbeten
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 20 november
1939 till kommunikationsdepartementet överlämnat en promemoria i
ämnet med förslag till sådana arbeten å beredskapsstaten för budgetåret
1940/41. Ett reviderat förslag har därefter avgivits av styrelsen i mars 1940.
I delta senare förslag hava upptagits företag för en sammanlagd beräknad
kostnad av över 25 miljoner kronor, vilka kunna komma till utförande vid
inträffad krissituation under budgetåret 1940/41 och för vilka beräknats utgå
statsbidrag med över 20 miljoner kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236. 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
1937 års arbetslöshet ssahkuimif/a.
I propositionen nr 178 till 1939 års lagtima riksdag angående anslag till
statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. redogjordes för 1937 års
arbetslöshetssakkunnigas dittillsvarande arbete.
De sakkunniga ha under 1939 slutfört ett antal undersökningar. Resultatet
både av dessa och av flera tidigare utförda sådana hava tjänat såsom underlag
för ett inom de sakkunnigas kansli upprättat utkast till delbetänkande.
Den i propositionen nr 178 till 1939 års lagtima riksdag omnämnda utredningen
rörande arbetstillfällen för arbetslösa personer inom de tekniska och
merkantila yrkena har sålunda fullbordats. De sakkunniga hava vidare fullföljt
sina undersökningar angående vissa ekonomiska och sociala förhållanden
inom de arbetslöshetstyngda kommunerna, särskilt med hänsyn till avsikten
att söka skapa ett nytt system för beräknande av statsbidragets storlek
till kommunernas åtgärder mot arbetslösheten. Uppmärksamhet har även
ägnats frågan om huru i lijälphänseende lämpligen bör förfaras med den i
olika hänseenden mindre goda, arbetslösa arbetskraften.
De sakkunniga, vilka under sitt hittills bedrivna arbete i främsta rummet
inriktat sig på att åstadkomma en ändamålsenlig utformning av arbetslinjen
inom hjälpverksamheten, hava till detta spörsmåls belysande låtit utföra
en specialundersökning, därvid ett försök gjorts att analysera löneförhållandena
m. m. vid de statliga och kommunala beredskapsarbetena i dessas relation
till motsvarande förhållanden vid de statliga reservarbetena.
Enligt ett under våren 1939 uppgjort arbetsprogram hade det varit de sakkunnigas
avsikt att efter de nämnda undersökningarnas slutförande vid en
sammanhängande följd av överläggningar under senare delen av augusti
månad samma år ingående behandla vissa arbetslöshetspolitiska huvudfrågor.
På grund av det inträdda krisläget kommo emellertid de planerade
sammanträdena icke till stånd, och senare fram på hösten nedlades de sakkunnigas
arbete tills vidare. Några definitiva förslag beträffande de spörsmål,
som hittills preliminärt diskuterats, hava de sakkunniga icke ansett sig
böra framlägga, förrän tidsförhållandena giva rum för ett närmare dryftande
av dessa problem.
Väster norrlandsut redningen.
I tidigare propositioner angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. har redogjorts för vissa utredningar och förslag, som för
prövning underställts Kungl. Majit av den s. k. västernorrlandsutredningen.
I ett den 29 september 1939 dagtecknat betänkande (S. O. U. 1939:51) har
utredningen framlagt det slutliga resultatet av sina överväganden, vilket sammanfattats
på följande sätt:
Västernorrlands läns rika skogstillgångar hava blivit föremål för en omfattande
exploatering. Tre av Norrlands största älvar, vilka utmynna i länet, hava
skapat synnerligen gynnsamma betingelser för uppbyggande av en på
skogsprodukterna grundad storindustri. Denna naturliga industriella expansion
har fortskridit så långt att länet är ett av de mest betydelsefulla pro
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
35
duktionscentra i riket. Tidigare medförde industriens utbyggnad ständigt
ökade arbetstillfällen, vilka beredde sysselsättning ej blott åt den egna befolkningen,
utan desslikes medgåvo en relativt stark inflyttning. En av förutsättningarna
härför var dock, att möjligheterna att från skogsbärande områden
utanför länet införa fyllnadsvirke blevo utnyttjade av industrien.
Det är ett faktum — fortsätter utredningen — att denna skogsindustriernas
naturliga dominerande ställning haft till följd att länets näringsliv i allmänhet
fått en mera ensidig och odifferentierad prägel än vad som med hänsyn
till den senare utvecklingen och nuvarande situation varit ömkligt och tillfredsställande.
Jordbruket och dess binäringar spela visserligen en utomordentligt
stor roll ur sysselsättnings- och försörjningssynpunkt, men det
torde vara obestridligt att utvecklingen för dessa kunnat vara kraftigare samt
att mycket står att vinna genom att detta beaktas. Samma omdöme gäller
beträffande hantverket och småindustrien. Länets storindustri är baserad
på produkternas exporterande. Detta måste innebära, att i den mån läget
på världsmarknaden minskar avsättningsmöjligheterna, detta omedelbart
återverkar ytterst kännbart och oförmånligt på länets försörjning, alldenstund
minskningen i trävaruexporten icke kan ersättas genom ökad förbrukning
på hemmamarknaden. Härutöver tillkommer i nuvarande situation ytterligare
en omständighet, vilken visserligen med hänsyn till sina verkningar
kan vara tidsbegränsad, men som likväl i bestämda lägen skärper svårigheterna
på arbetsmarknaden högst avsevärt, nämligen den snabbt fortskridande
rationaliseringen inom produktionen. Genom den tekniska utvecklingen
blir det möjligt att uppehålla och även öka produktionen med minskade
arbetsstyrkor. Sågverksindustrien visar dock en faktisk produktionsminskning,
vilken emellertid beror på att driften vid ett stort antal sågverk
blivit nedlagd, då tillgången av för sågning lämpligt grovtimmer är så knapp
att tillräckliga mängder råvaror numera icke kunna anskaffas. Utredningen
anför härom ytterligare:
Skulle utvecklingen i här berörda avseenden icke undergå någon förändring,
borde man utgå ifrån, att trävaruindustrierna i länet icke kunde för
framtiden sysselsätta ett ökat antal arbetare. Ja, än mer: för att bibehålla
det nuvarande arbetarantalet syntes en icke obetydlig utbyggnad av industrien
vara erforderlig. Den enda möjlighet, som för närvarande vore
skönjbar härutinnan, hänförde sig till de eventuella utsikterna att inom länet
förädla skogsprodukterna utöver vad som nu i allmänhet skedde. Men
det finge icke döljas, att denna framkomstväg vore synnerligen osäker och
vansklig, även örn i begränsad mån och i särskilda fall rent lokala lösningar
av förefintliga svårigheter på länets arbetsmarknad kunde vara möjliga att
uppnå efter denna linje.
Med hänsyn till möjligheterna att finna avsättning på världsmarknaden
för sina produkter hade trävaruindustrien haft stor fördel av att dess halvfabrikat
i vederbörande importländer utgjorde råvara för hos köparna befintliga
förädlingsindustrier. I samma mån som ansträngningarna bleve satta
in på uppgiften alt skapa en motsvarande förädlingsindustri i Sverige, borde
alltså räknas med att konkurrensen från vårt lands sida örn helfabrikaten
vållade irritation i de länder, där man nu köpte våra skogsprodukter. Det
undandroge sig ett säkert bedömande, i vilken utsträckning irritation kunde
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
medföra repressalier mot svensk trävaruexport, men själva möjligheten till
ogynnsamma återverkningar måste hållas i minne, när linjerna för framtiden
droges.
Resultatet av denna översikt blir — framhåller utredningen härefter — att
den allra största uppmärksamhet måste ägnas frågan i vad mån det är möjligt
att trygga tillgången på erforderlig råvara, d. v. s. öka skogarnas avkastning.
Visserligen kan måhända denna strävan icke få en ögonblicklig
verkan i form av ökad sysselsättningsgrad och vidgad produktion inom
fabrikerna och sågverken. Men med sikt tagen på en även relativt nära
liggande framtid är det ingalunda omöjligt att verksamma och betydelsefulla
insatser härutinnan kunna göras. En verkligt rationell skogsvård, som
målmedvetet och systematiskt försiggår med syfte att, så långt den förstuga
vetenskapen hunnit, öka skogens produktivitet, är en angelägenhet av
största vikt. För Västernorrlands län såsom ett underskottsområde beträffande
råvara för att täcka det industriella behovet framstår givetvis skogsvårdsproblemet
såsom i hög grad dominerande i samband med strävandena
att trygga försörjningen. Såtillvida skulle tvivelsutan åtgärder i antydd
riktning dock medföra även snabba gynnsamma verkningar för arbetsmarknaden
och folkförsörjningen, att skogsvården såsom sådan representerar
en mycket stor arbetsreserv, relativt lätt att organisera och utnyttja.
Örn man vid en prövning av det allmänna läget nödgas konstatera, att
den industri, som dominerar länets näringsliv, åtminstone för det närvarande
och inom överskådlig tid näppeligen kan beräknas vara mäktig att ensam
bemästra vanskligheterna på arbetsmarknaden, får enligt utredningens uppfattning
likväl icke förbises, att de naturliga förutsättningarna liksom traditionen
understryka, att skogsprodukternas förädling för framtiden liksom
hittills måste vara det väsentliga för länets ekonomiska liv och styrka. Alla
åtgärder, vilka äro ägnade att främja en förbättring av förhållandena inom
detta område, anknyta följaktligen till hittills vunna resultat och äro
härigenom motiverade. Å andra sidan måste med all styrka fastslås, att ingrepp,
vilka kunna hindra eller försvåra den västernorrländska industriens
råvaruförsörjning, i denna industris utsatta läge och med den relativt långvariga
och i hög grad utmattande kris, som länets viktigaste försörjningsområde
haft att kämpa med, äro särskilt oförmånligt verkande, ja kunna vara
ödesdigra.
Emellertid framstår det för utredningen såsom alldeles klart, att energiska
ansträngningar böra göras i syfte att intensifiera och utveckla även länets
näringsliv i övrigt, så att bidrag därifrån kunna givas på ett bättre sätt
än hittills, när det gäller att finna lösningen av försörjningsproblemet. Den
fråga, som då närmast uppställer sig, är, huruvida jordbruket kan lämna
ett dylikt tillskott. På detta spörsmål måste enligt utredningen obetingat lämnas
ett jakande svar. Av vad tidigare anförts framgår att jordbruket i flera
avseenden befinner sig i sådant skick, att stora förbättringar böra kunna uppnås.
En ökning av lönsamheten kan vinnas dels genom nyodlingar, dels
genom förbättringar av hävden ävensom omläggning av driften och dels
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
37
genom rationellare utnyttjande av till jordbruket hörande skogstillgångar.
Ett betydande antal av brukningsdelarna inom länets jordbruk äro icke
så stora, att deras ägare respektive brukare på dem kunna finna rimlig bärgning.
Av denna anledning konkurrera så många jordbrukare — både självägande
och arrendatorer — om arbetstillfällena på den allmänna arbetsmarknaden
och äro av denna så beroende, att de vid större rubbningar för
industrien och därav följande minskningar av arbetsstyrkorna nödgas anlita
samhällets hjälp genom arbetslöshetsunderstöd eller fattigvård. En ökning
av brukningsdelarnas storlek skulle — anför utredningen — med sannolikhet
medföra, att trycket på arbetsmarknaden från de i jordbruket sysselsatta
avsevärt lättades, även om alltjämt inkomster från skogsbruket eller annat
arbete bliva erforderliga som stöd för jordbrukarnas ekonomi. En statsunderstödd
nyodlingsverksamhet avseende att förvandla så många som möjligt
av småbruken till sådana jordbruk, vilka kunna giva innehavarna och
deras familjer huvudsaklig försörjning, anser utredningen vara en naturlig
och riktig utväg till förbättring av länets näringsliv. Någon svårighet med
avsättningen av dessa det utvidgade jordbrukets produkter utöver genom
långa avstånd fördyrande transporter torde icke behöva befaras, alldenstund
länet är ett underskottsområde i fråga om jordbruksproduktionen med
undantag allenast för potatis och mjölk. I detta sammanhang har utredningen
även uppmärksammat den icke oväsentliga betydelsen för folkförsörjningen,
som fisket inom länet representerar och beträffande vilket näringsfång
stora utsikter finnas att på olika sätt främja avkastningen. Närmast
synes det ankomma på länets hushållningssällskap att uppgöra och genomföra
programmet för ett förbättrande av länets jordbruk med binäringar.
För att rätt kunna fylla denna uppgift anses emellertid sällskapet vara i behov
av förstärkning i fråga örn såväl personal som medel.
Vad beträffar de delar av näringslivet, vilka falla utanför skogsbrukets
och jordbrukets ram, anser utredningen vissa hittills icke utnvttjade möjligheter
föreligga för utveckling på exempelvis småindustriens område. Den
hittillsvarande ensidiga inriktningen av det industriella livet har hållit företagsamheten
på detta fält tillbaka. Utredningen har under sitt arbete funnit,
att en mångfald produkter, vilka nu icke tillverkas inom länet, icke
ens inom Norrland, med fördel skulle kunna framställas vid mindre industriföretag
inom länet. För att tillvarataga de möjligheter, vilka i sådant avseende
visat sig föreligga, har utredningen i Västernorrlands läns företagareförening
skapat ett organ, som enligt utredningens uppfattning kan giva en
dylik verksamhet det för framgång erforderliga stödet. Därest föreningen
jämväl i fortsättningen kan påräkna stöd från det allmännas sida, anses
mycket kunna utvinnas genom dess verksamhet.
Även länets malmtillgångar hava varit föremål för utredningens undersökningar.
De hittills vunna resultaten av inventeringarna äro emellertid
icke synnerligen lovande. Arbetet är dock ännu icke avslutat. I detta sammanhang
har uppmärksamheten också fästs vid kalkförckomsterna i Alnö
socken, vilka kunna tänkas bliva av betydelse för näringslivet.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
En stor arbetsreserv erbjuder det bostadsförbättringsprogram, som utredningen
framlagt. Betydelsen av åtgärder på detta område är synnerligen
stor och verkningarna av programmets realiserande bleve tvivelsutan socialt
och ekonomiskt mycket goda. Med avseende å konsekvenserna ur arbetssynpunkt
framhålles, att denna förbättringsverksamhet dels skulle i sig själv
skapa många arbetstillfällen, dels kunna giva sysselsättning i hög grad åt
vissa befintliga industrier och dels säkerligen giva upphov åt nya sådana.
Utredningen har vid sin specialundersökning rörande arbetslöshetsklientelets
beskaffenhet kommit till den slutsatsen, att en icke obetydlig del av de
under senare år hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa utgöres
av sådan arbetskraft, som även vid ordinär arbetstillgång icke kan få
sysselsättning. Många av de anmälda arbetslösa hava visat sig vara på grund
av ålder, sjukdom eller andra omständigheter mindre lämpade för de arbeten,
som kunna erbjudas även då arbetsbrist icke råder.
Utredningen har kommit till den uppfattningen, att utsikterna för länets
framtida folkförsörjning visserligen i nuvarande läge äro ägnade att ingiva
bekymmer, men ändock icke utesluta den förhoppningen att möjligheter äro
för handen, att en befolkning av ungefär nuvarande storleksordning skall
kunna finna sin utkomst. De sakkunniga förbise därvid ingalunda att temporärt
det kan befinnas vara nödvändigt att i viss omfattning främja utflyttning
från länet liksom omflyttningar mellan olika delar av länet.
För tillvaratagande av förefintliga möjligheter till utveckling av länets
produktion erfordras emellertid i viss utsträckning stöd från statsmakternas
sida. Detta stöd synes enligt utredningens uppfattning böra anbringas enligt
följande linjer:
1. sådan omvårdnad om skogskapitalet, att dettas avkastningsförmåga
avsevärt stegras, jämte ytterligare driven förädling av skogens produkter
innan export sker;
2. främjande av jordbrukets och dess binäringars utveckling så att länet
blir i högre grad självförsörjande i fråga om dessas produkter, och därigenom
den till dessa näringar knutna befolkningen göres mera oberoende av
de industriella arbetstillfällena;
3. utbyggnad av småindustri, hantverk och hemslöjd med beaktande av
att inom länet tillgängligt råmaterial kommer till användning, så att länet
genom ett mera differentierat näringsliv blir mindre beroende än hittills av
konjunkturväxlingarna;
4. en så inriktad socialpolitik, främst på bostadsförsörjningens område,
att därav kan åstadkommas nya produktionsobjekt för inom länet befintliga
eller nystartande företag;
5. förbättrad yrkesutbildning för den uppväxande ungdomen;
6. åtgärder för att från det arbetssökande klientelet avföra fysiskt eller
psykiskt mindre kvalificerad arbetskraft.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
39
Departementschefen.
Arbetslöshetsläget, sådant det framträder i arbetslöshetsstatistikens uppgifter,
utvisar en stadig förbättring under senare halvåret 1939. Uppgifterna
om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad, vilka ända
till maj 1939 legat över motsvarande siffror år 1938, sjönko i juni under de
senare och hava därefter i stället legat avsevärt under siffrorna för 1938.
Under vintern 1939—40 har inträffat det ovanliga förhållandet, att antalet
hjälpsökande icke som eljest stigit under december och januari utan från
november lill februari bibehållit sig tämligen konstant mellan 13,000 och
14,000, ett tal som ligger lägre än till och med de fördelaktiga siffrorna för
1930. De övriga viktiga mätarna på arbetslösheten, fackorganisationernas
arbetslöshétsprocent och antalet ansökningar på 100 lediga platser hos den
offentliga arbetsförmedlingen, ha under 1939 uppvisat i allmänhet lägre tal
än under 1938, delvis även lägre än 1930.
Antalet till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner har visserligen
efter säsongökningen vintern 1938—39 sjunkit endast långsamt, men
den allmänna förbättringen av läget kommer tydligt tillsynes, om man beräknar
antalet rapporterande kommuner med en arbetslöshet på 1 procent
eller mera av folkmängden; detta antal var vid utgången av 1939 54, mot
124 ett år tidigare.
Vad angår arbetslöshetens territoriella fördelning utvisa de olika länens
årsmedeltal i stort sett minskning eller jämvikt i södra och mellersta Sverige
men ökning i Värmland och Norrland; särskilt för Värmlands och Norrbottens
län är ökningen betydande. Den föregående år iakttagna förbättringen i de
större städernas arbetslöshetsläge har fortsatt. Både Stockholm och Göteborg
uppvisa för 1939 sina lägsta årsmedeltal sedan 1930, Malmö ett ännu
lägre än sistnämnda år.
De mest arbetslöshetstyngda regionerna äro alltjämt de s. k. stendistrikten
i Blekinge och Bohuslän samt de landsdelar, där skogshantering och skogsindustrier
dominera näringslivet, framförallt Västernorrlands och Norrbottens
län. Sålunda rapporterades år 1939 i Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom
Göteborgs stad), Västernorrlands och Norrbottens län i medeltal respektive 4.9,
4.9, 10.7 och 10.7 arbetslösa på 1,000 invånare mot 2.4 för hela riket. Siffrorna
innebära för Göteborgs och Bohus län någon minskning, för de övriga
ökning från föregående år. Utom de här nämnda länen lågo för 1939 endast
Göteborg och Malmö samt Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län
över det angivna medeltalet för riket.
Ser man på de särskilda uppgifterna över arbetslösheten inom de mest utsatta
yrkesgrupperna i nämnda områden, befinnes det för stenindustrins
del, att den stadiga nedgången i arbetslöshetssiffrorna sedan 1935 numera
stagnerat och att de två sista åren uppvisa likartade siffror. Detta torde sammanhänga
med att de statliga åtgärder i form av beredskapsarbeten och sten
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
beställningar, som företagits för att bispringa dessa områden, haft tämligen
konstant omfattning under 1939. Västernorrlands läns arbetslöshetssiffror
inom trä- och pappersindustri -—- för vilka någon förbättring kan märkas
sedan 1937 — uppvisa samma utveckling under 1939 som totalantalet hjälpsökande,
d. v. s. en märkbar förbättring under senare halvåret, vilket väl
lår tillskrivas de i Norrland särskilt omfattande värnpliktsinkallelserna.
Orsaken till den till synes gynnsamma utvecklingen av arbetslöshetssiffrorna
under innevarande vinter är givetvis främst att söka i den åtstramning
av arbetsmarknaden, som vållats genom de omfattande inkallelserna av värnpliktiga.
Det vore felaktigt att av de nämnda uppgifterna sluta, att vårt
näringslivs möjligheter att sysselsätta arbetskraften ökats mot föregående
år. »Krigskonjunkturen» medför för vårt lands vidkommande visserligen
ökad sysselsättning inom några områden men å andra sidan fara för stagnation
eller åtminstone ovisshet inom andra vidsträckta områden. Framförallt
få icke på de senaste månadernas gynnsamma siffror byggas några optimistiska
förväntningar i fråga örn utvecklingen under den närmaste tiden. Såsom
framgår av nyss återgivna iakttagelser på grundval av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
kan i vissa hänseenden konstateras en konjunkturutveckling
under de senaste månaderna, som är mindre gynnsam än under föregående
vinter, vilken å andra sidan uppvisade högre siffror i arbetslöshetsstatistiken.
Särskilt är att märka den förhållandevis oroande utvecklingen
inom stenindustrin samt träindustrin, d. v. s. de yrkesområden, som redan
förut erbjuda våra mest svårartade arbetslöshetsproblem.
De mest omfattande direkta och indirekta verkningarna i arbetslöshetshänseende
äro att befara som en följd av stagnationen inom byggnadsindustrin.
Farhågor därför hava redan kommit till uttryck, och de synas bliva
bekräftade på ett ovedersägligt sätt genom den tidigare lämnade redogörelsen
för den väntade utvecklingen inom denna bransch.
Frågorna örn åtgärder från det allmännas sida för arbetskraftens ändamålsenliga
utnyttjande och om hjälpverksamhet vid arbetslöshet påverkas i
hög grad av det ovissa utrikespolitiska läget. Arbetsmarknaden röner inflytande
därav i flera hänseenden, sammanhängande såväl med militära åtgärder
som med utrikeshandelns förhållanden. I förstnämnda hänseende är
det uppenbart, att inkallelser av värnpliktiga i sådan omfattning, som i vårt
land förekommit under innevarande vinter, kunna avsevärt inverka på tillgången
på arbetskraft inom olika områden. Å andra sidan kunna inkallelserna
även föranleda lösgörande av arbetskraft, i det att smärre företag
kunna bli berövade anställda och kanske ledning på sådant sätt, att verksamheten
icke kan fortsättas utan även den återstående personalen måste
entledigas; verkningar av sistnämnda slag hava emellertid hittills knappast
framträtt i vårt land. En annan betydelsefull återverkan på arbetsmarknaden
av militära åtgärder består i ökade anspråk på arbetskraft till industrier,
som direkt eller indirekt sysselsättas med tillverkning av förnödenheter
för försvarets räkning, samt på arbetskraft till militära anläggningsarbeten.
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Ännu mera svårberäkneliga återverkningar på arbetsmarknaden måste befaras
som en följd av utrikeshandelns svårigheter. Det är uppenbart, att
företag, vilkas verksamhet i större utsträckning bygger på import av råvaror,
bränsle eller drivmedel eller på export av produkter, under nuvarande förhållanden
riskera att få vidtaga driftsinskränkningar samt omläggningar av
tillverkning och transportvägar. Resultatet blir för arbetsmarknadens vidkommande
i första hand arbetslöshet och sedermera i vissa fall nya anspråk
på arbetskraft av annat slag och på andra orter. Ett aktuellt exempel
på ett sådant omläggningsproblem av väldiga dimensioner utgör frågan
örn bränsleförsörjningen, där vi kommit att ställas inför uppgiften att i betydande
utsträckning övergå från importerat bränsle till inhemskt, mera arbetskrävande
sådant.
Det som nyligen inträffat på det utrikespolitiska fältet, har ytterligare
skärpt svårigheterna på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som situationen
i någon mån klarnat. Militärinkallelserna ha ökat och utöva nu större
verkan även i södra och mellersta Sverige. Handelsförbindelserna västerut
ha åtminstone för tillfället nästan helt avbrutits och exportnäringarna
därmed råkat i än större svårigheter. För den närmaste tiden kan situationen
på arbetsmarknaden angivas så, att brist på arbetskraft kommer att
uppträda främst inom jordbruket, skogsbruket och verkstadsindustrin. Samtidigt
kan man med säkerhet råkna med överskott av arbetskraft inom vissa
näringar, som av de yttre förhallandena tvingas till inskränkningar. Hit
höra främst byggnads- och byggnadsämnesindustrin, trävaru- och massaindustrin
samt naturligen stenindustrin.
Kriskonjunkturen kan sålunda på arbetsmarknadsområdet medföra än
arbetslöshet och därav föranledda sysselsättnings- och försörjningsfrågor,
än problem av motsatt slag, där tillgången på arbetskraft icke motsvarar
vad som oundgängligen kräves för försvaret och folkförsörjningen, varför det
kan bliva nödvändigt att tillgripa utomordentliga åtgärder. Arbetsmarknadens
krissvårigheter stanna dock icke vid delta. Med största sannolikhet
kommer en fortsatt och skärpt kris att uppvisa dessa olika slags problem
sida vid sida, varvid inom vissa arbetsområden och lokala områden råder
brist på arbetskraft, åtminstone yrkeskunnig och kvalificerad sådan,
medan andra områden uppvisa arbetslöshet. I sådana situationer blir det
nödvändigt att företaga överflyttning av arbetskraft, eventuellt i förening
med omskolning till nya yrken. Det är uppenbart, att sådana åtgärder medföra
stora svårigheter, frågor örn familjeunderstöd, särskilda löneformer för
oskolad arbetskraft, anordnande av yrkesutbildning och bidrag därtill o. s. v.
Vidare lär det vara ofrånkomligt, att icke all motsättning mellan arbetslöshet
och arbetskraftsbehov på sådant sätt kan utjämnas; en viss restarbetslöshet
måste man alltjämt räkna med, arbetskraft i sådan ålder eller av
sådan beskaffenhet, att en överföring därav till andra arbetsfält ej är genomförbar
eller ekonomiskt motiverad. Arbetskraften kan icke utan vidare flyttas
vid kanhända snabbt växlande skiftningar på arbetsmarknaden. En mångfald
sociala hänsyn måste helt visst tagas, även örn man går fram med
42
Kungl. May.ts proposition nr 236.
största målmedvetenhet. Alltjämt finnes därför behov av en arbetslöshetspolitik
även i betydelsen av hjälppolitik.
Av det nu sagda framgår, att frågan om arbetskraftens användning under
krisförhållanden är komplicerad och svårlöst. Därtill kommer, att under
dessa förhållanden läget omöjligen kan överblickas för ens den närmaste
framtiden och det sålunda icke låter sig göra att med någon grad av säkerhet
beräkna beskaffenheten och omfattningen av härvidlag behövliga
statliga åtgärder. Endast så mycket kan sägas, att vi måste vara beredda
på åtgärder för att tillgodose ökade anspråk på arbetskraft på vissa håll,
att hjälpåtgärder i anledning av arbetslöshet praktiskt taget alltid komma
att erfordras i viss utsträckning, ävensom att här antydda huvudformer av
åtgärder delvis böra kombineras.
Vid sadant förhållande framsta!'' det som en angelägenhet av stor praktisk
vikt att uppnå en form för samordnande av de nu förekommande och framdeles
planerade åtgärderna på detta område.
Vad angår åtgärder för att åstadkomma utjämning mellan å ena sidan
ökade anspråk på arbetskraft och å andra sidan arbetskraft utan sysselsättning
vill jag erinra örn att sedan sistlidna september statens arbetsmarknadskommission
fungerar med uppdrag att följa aktuella förhållanden av
detta slag och föreslå därav föranledda åtgärder. I annat sammanhang ämnar
jag upptaga frågan om en omläggning av arbetsmarknadskommissionens
verksamhet och om dess utbyggande till en exekutiv krismyndighet för handläggning
av frågor om arbetsmarknadens ändamålsenliga utnyttjande över
huvud under krisförhållanden.
Vad åter angår den andra huvudgruppen av här avsedda åtgärder, hjälpverksamheten
vid arbetslöshet, hava dessa — frånsett en del av olika myndigheter
bedrivna allmänna arbeten, vid vilkas tillkomst den arbetslöshetspolitiska
synpunkten medverkat — hittills huvudsakligen hänfört sig till dels
den av Kungl. Maj :t direkt ledda verksamheten i form av beredskapsarbeten,
vilka ärenden handlagts inom socialdepartementet, och dels den av statens
arbetslöshetskommission utövade eller kontrollerade verksamheten i form
av statliga och statskommunala reservarbeten, understödsverksamhet, kursverksamhet,
arbetsläger o. s. v.
För att kunna, såsom ovan antytts som ett önskemål, samordna de olika
åtgärderna pa nu förevarande område bör tydligen främst åstadkommas en
organisatorisk förening av desamma på en hand. Detta förefaller så mycket
mera angeläget, som det — enligt vad jag redan påpekat — icke låter sig
göra att på förhand utstaka de olika åtgärdernas räckvidd under olika förhållanden
och deras inbördes avvägning kvantitativt. Det torde vara nödvändigt
att hos en för hela detta område enhetlig ledning lägga en befogenhet
att efter vad omständigheterna i de särskilda fallen kräva handhava de
olika formerna för ingripanden, överflyttning, arbeten av olika slag, understödsverksamhet.
Det synes mig lämpligt att för detta ändamål genomföra
en sammanslagning av arbetsmarknadskommissionen i dess ändrade, på sätt
nyss antytt utbyggda skick och arbetslöshetskommissionen. Till denna nya
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
myndighet skulle därvid även från socialdepartementet överflyttas handläggningen
av frågor örn beredskapsarbeten.
En sådan organisation skulle nära motsvara den »arbetskommission», som
för liknande uppgifter föreslagits av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
i dess tidigare uppgjorda plan över den extraordinära knsförvaltningen.
Den sammanslagna kommissionen torde lämpligen böra benämnas
»Statens arbetsmarknadskommission».
Frågor om denna kommissions sammansättning, åligganden och arbetssätt
vill jag närmare upptaga till behandling i samband med den redan i
annat sammanhang väckta fragan örn arbetsmarknadskommissionens omorganisation.
Som framgår av redogörelsen för 1937 ars arbetslöshetssakkunnigas arbete
hava de sakkunniga ansett frågorna om arbetslöshetshjälpens principer
och denna verksamhets nyorientering böra vila så länge krisen pågår.
Till denna mening kan jag ansluta mig. Den här föreslagna enhetliga organisationen
med möjlighet för den centrala myndigheten pa området att
efter det aktuella lägets krav och efter hand vunna erfarenheter anpassa
de hittills brukade hjälpformerna betraktar jag som ett av lägets ovisshet
betingat provisorium men tillika som ett medel att vinna erfarenheter för en
efter krisens slut fortsatt utveckling på området.
I detta sammanhang vill jag ytterligare endast något beröra de olika former,
i vilka det för den närmaste framtiden kan antagas bliva lämpligt att
lämna arbetslöshetshjälp.
Jag har förut framhållit svårigheten att avhjälpa arbetslöshet genom överflyttning
till områden, där behov av arbetskraft föreligger. Icke ens beträffande
fullgod arbetskraft är detta alltid möjligt; beträffande äldre arbetare
och familjeförsörjare måste beräknas, att dessa i viss utsträckning
måste bispringas genom anordnande av beredskapsarbeten i hemorten.
Även reservarbetsformen får anses hava sin speciella uppgift i det här antydda
systemet av samordnade hjälpformer. Oberoende av krisens verkningar
på arbetskrafttillgangen lär man nämligen fa räkna med en restarbetslöshet
på de flesta håll av överårig eller annan icke fullgod arbetskraft,
för vilken denna hjälpform är motiverad. Jag räknar i detta syfte med bibehållande
av såväl statliga reservarbeten för kontorister m. fl. (arkivarbeten)
som statskommunala reservarbeten, medan övriga statliga reservarbeten
böra kunna överföras till arbeten i öppna marknaden.
Den möjlighet till överflyttning av arbetskraft till militära anläggningsarbeten,
som berörts i annat sammanhang, torde böra komma till användning
inom sådana områden med särskilt svårlösta sysselsättningsproblem som
sågverksdistrikten i Västernorrlands län samt stendistrikten i Bohuslän och
Blekinge. Den arbetskraft, det här gäller, bör i stor utsträckning lämpa sig
för berörda anläggningsarbeten, och en överflyttning dit under de särskilda
villkor, som förut nämnts, bör komma lill stand i största möjliga utsträckning.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
I den mån denna utväg icke är möjlig, i det att med hänsyn till de arbetslösas
ålder, försörjningsförhållanden eller andra skäl en förflyttning av
dem finnes icke böra ske, bör, som nyss framhållits, sysselsättning i hemorten
åstadkommas genom beredskapsarbeten. Självfallet måste vid avgörandet
av i vilken omfattning beredskapsarbeten skola igångsättas hänsyn
tagas även till rådande statsfinansiella läge. I beslut om beredskapsarbeten
har Kungl. Maj:t redan i några fall genom särskilda föreskrifter markerat,
att desamma under nu radande förhållanden på arbetsmarknaden borde ha
karaktären av supplerande arbetstillfällen för äldre personer och familjeförsörjare,
vilka icke lämpa sig för flyttning till arbete på avlägsen ort. Sålunda
har det uppdragits åt arbetsmarknadskommissionen att efter samråd
med vederbörande länsstyrelse uppdela beredskapsarbetenas arbetstillfällen
mellan de kommuner, fran vilka arbetslösa skola hänvisas. Kommissionen
skall även lämna övriga behövliga föreskrifter örn uttagningen av arbetskraft
till företaget och om sysselsättningen vid detta. För dessa kommissionens
föreskrifter har av Kungl. Maj:t givits det direktivet, att familjeförsörjare,
främst sådana över 50 års ålder, borde lämnas företräde. Kommissionen
ålägges vidare att i möjligaste mån tillse, att vid företaget icke kvarhålles
arbetskraft, som kan erhålla sysselsättning i öppna marknaden.
I sista hand, i den mån icke nämnda båda former för åtgärder räcka till
eller lämpa sig, bör kvarvarande arbetslöshet i stenhuggerifacket lindras
genom statsbeställningar hos stenindustriföretagen. Vid uppdrag till statens
steninköpskommitté att för statens räkning verkställa inköp av gatsten har
Kungl. Majit föreskrivit, att inköpen skola ske efter samråd med arbetsmarknadskommissionen
och i den omfattning, som kan vara erforderlig för
att bereda arbete med stenhuggning åt de arbetare, som icke kunna överföras
till annan sysselsättning.
Som förut framhållits, måste problemet örn överflyttning av arbetskraft
gälla ej endast vissa svårt hemsökta geografiska områden utan även hela
näringar och liknande arbetsområden, inom vilka arbetslöshet uppkommer.
För närvarande är denna fråga aktuell exempelvis för de arbetslösa inom
byggnadsfacket och byggnadsämnesindustrin. Även här synes i stort sett
gälla vad som nyss anförts örn lämpligheten och möjligheten av en överföring.
I
I sammanhang med frågorna örn överflyttning av arbetskraft mellan olika
områden vill jag även peka på den strävan, som kommit till synes, att i
ökad utsträckning bereda hjälp av allmänna medel till arbetssökandes resor
och flyttning. Genom den utvidgning, som i detta hänseende vidtogs på
hemställan av 1939 års urtima riksdag, har en ganska vidsträckt möjlighet
givits att bevilja statsbidrag härför. Emellertid vill jag ifrågasätta, örn icke
för de fall då särskilda svårigheter föreligga för utjämning av arbetskraftsbehov,
staten bör kunna betala hela flyttningskostnaden. Det är min avsikt att
senare underställa berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
45
Till frågan om överflyttning av arbetskraft hör även sådan omskolning
till nya yrken, varom arbetsmarknadskommissionen redan framlagt förslag.
Dessa frågor vill jag utförligare behandla i det följande.
Vad angår handhavandet av de olika hjälpformerna, torde även i ett annat
hänseende för den närmaste tiden böra genomföras ett provisorium,
varunder olika vägar prövas för att vinna erfarenheter örn verkningarna
under olika krislägen. Jag syftar på principerna för beräkning av kontantunderstöd
och liknande.
Jag vill erinra örn att i proposition lill årets riksdag med förslag till krigsfamiljebidragsförordning
(nr 93) framlagts ett nytt system för beräkning
av försörjningsbidrag. Detta bör vara av intresse för liknande åtgärder
även inom arbetslöshetspolitikens ram, såsom kontantunderstöd och familjeförsörjares
ortstillägg till reservarbetslöner. Det är uppenbart, att det skulle
vara av värde, om principerna för dessa olika åtgärder i likartat syfte kunde
närmas till varandra. Av detta skäl torde Kungl. Majit böra förbehålla sig
rätt att under nästa budgetår försöksvis genomföra ändringar i dylikt samordnande
syfte beträffande sådana av arbetslöshet betingade hjälpformer,
som anpassas efter försörjningsbehov. Självfallet ämnar jag för riksdagen
framlägga resultaten av sådan försöksverksamhet och de förslag, vartill
vunna erfarenheter kunna giva anledning.
Särskilda frågor.
Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.
Lyckeby åutredningen.
Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 23 oktober
1936, att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under
statens medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med
en av utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23
april 1937 framlagd plan.
I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till
331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.
Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag
250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag
100.000 kronor och av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor eller tillhopa
700,000 kronor.
46
Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.
1 skrivelse den 22 december 1939 har utredningen hemställt, att ytterligare
289,500 kronor måtte anvisas för ändamålet samt därvid anfört i huvudsak
följande.
Av de hittills anvisade medlen hade länsstyrelsen i Blekinge län till vederbörandes
disposition ställt cirka 310,000 kronor, därav 150,000 kronor
till kolonisationen och återstoden till själva arbetsföretaget, därvid huvudsakligen
ulbetalts eller deponerats av vattendomstolen utdömda ersättningar
för inlösen av vattenverk och för beräknad minskning i den nyttiga vattenframrinningen
i ån. Till företagets arbetsstyrelse hade såsom förskottsmedel
utbetalts 40,000 kronor och till entreprenören något över 6,000 kronor.
Arbetsstyrelsen hade den 31 juli 1939 med aktiebolaget skånska cementgjuteriet
avslutat entreprenadkontrakt örn arbetet beträffande upprensning
och reglering av huvudrännan i ån. Entreprenadsumman hade bestämts tili
650,000 kronor. Arbetet, som påbörjats den 10 augusti 1939, skulle enligt
kontraktet vara fullbordat senast tre år därefter, men av åtskilligt att döma
syntes det icke vara uteslutet att genom arbetets forcering detsamma kunde
komma alt slutföras tidigare. För tiden till utgången av budgetåret 1940/41
beräknade arbetsstyrelsen sig behöva två tredjedelar av förenämnda entreprenadbelopp
eller i avrundat tal 435,000 kronor. I mån som arbetet med
huvudrännans upprensning fortskrede, komme också arbetena med upptagandet
av de större avloppsdikena — bikanalerna — att igångsättas och
fullföljas. Till dessa arbeten, som syntes komma att påbörjas tidigt under
våren 1940, beräknades 150,000 kronor bliva erforderliga. Slutligen beräknades
till arbetsstyrelsens omkostnader och oförutsedda utgifter 15,000 kronor.
Sammanlagda beloppet bleve alltså 600,000 kronor för tiden till utgången
av budgetåret 1940/41.
Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen
eller nybildningen av fastigheter uppginge köpeskillingarna för
inköpta områden till i runt tal 214,500 kronor. Härtill komme kostnader
för lantmäteri saint för lagfarter, ägosammanslagningar, inteckningsdödningar
och relaxeringar, beräknade till sammanlagt 15,000 kronor. Av
dessa båda belopp vore genom nämnda, från länsstyrelsen erhållna förskott
å 150,000 kronor c:a 114,000 kronor guldna, vadan det ytterligare medelsbehovet
för täckandet av dessa kolonisationskostnader uppginge till omkring
115,500 kronor, vilket belopp måste vara tillgängligt före utgången av
budgetåret 1940/41.
För åregleringsarbetet och kolonisationsverksamheten skulle sålunda enligt
dessa kalkyler erfordras (600,000 + 115,500) 715,500 kronor. Då av
hittills anvisade medel — 700,000 kronor — återstode odisponerade, dels hos
länsstyrelsen i Blekinge län 390,000 kronor, dels ock hos förvaltningen för
kolonisationen 36.000 kronor, eller tillhopa 426,000 kronor, kunde alltså
beräknas ett ytterligare medelsbehov för budgetåret 1940/41 av (715,500 —
426,000) 289,500 kronor, utgörande — liksom större delen av tidigare för
ändamålet anvisade medel — bidrag av förskotts natur. Utredningen anför
härjämte ytterligare:
De medel, som tidigare reserverats för företaget, hade utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag lill reservarbeten anvisade
särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Därest anslaget
till reservarbeten genom täckandet av jämväl det nu ifrågavarande medelsbehovet
skulle anses bliva till allt för stort belopp bundet för några år
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
47
framåt, syntes andra statsmedel möjligen kunna ifrågasättas komma till användning
i detta fall. Lyckebyåutredningen syftade härvid närmast på statens
avdikningsanslag eller avdikningslånefonden, därest förskottsbelopp på
dessa anslagslitlar kunde ulanordnas. Det vöre väl, på sätt tidigare vid tal
om detta vattenavledningsföretag framhållits, att förvänta, att större delen
av de kostnader, som detta företag betingade, skulle efter företagets avslutande
återgäldas genom bidrag från avdikningsanslaget och lån ur avdikningslånefonden.
Ett lämpligt förskott från dessa anslagstitlar skulle —
ehuru sålunda i huvudsak allenast en bokföringsfråga — dock medföra den
fördelen, att möjligheter att disponera nämnda arbetslöshetsanslag, vars huvudändamål
ju måste anses vara att bringa lindring i akut arbetslöshet, ej
skulle under flera år framåt bli så starkt beskuren.
Departementschefen.
Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån.
vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.
Utredningens förevarande framställning innebär, att ytterligare
289,500 kronor skulle anvisas såsom rörelsekapital åt företaget. Denna hemställan
är jag beredd att tillstyrka.
Såsom utredningen framhållit hava de medel, som tidigare reserverats
för företaget, utgått av de jämlikt riksdagens medgivande i samband med
anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.
I enlighet med vad min företrädare i ämbetet förlidet år
anförde i denna angelägenhet, anser jag att man jämväl för den fortsatta
finansieringen av företaget bör anlita angivna särskilda medel. På en senare
prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån ifrågavarande kostnader
definitivt böra gäldas av arbelslöshetsanslaget. Såsom vid tidigare
tillfällen framhållits kan det sannolikt komma att befinnas rikligast, att avdikningsmedel
vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för
ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres berörda anslag.
Företagarföreningar inom vissa län.
I fjolårets proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. redogjordes för de i Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands
län, Västerbottens län och Norrbottens län bildade företagarföreningarnas
planläggning och första verksamhet. Denna verksamhet har sedermera i avsevärd
mån vunnit i betydelse. Återverkningarna på landets näringsliv av
den under senare delen av 1939 inträdda utrikespolitiska situationen hava
visserligen medfört, att en hel del planerade företag icke kunnat genomföras.
Ä andra sidan hava ur folkförsörjningens synpunkt mer än eljest påtagliga
krav på stöd åt vissa näringsgrenar, särskilt jordbrukets binäringar, gjort
sig gällande. Prisstegring och minskade kreditmöjligheter för råvarorna hava
ökat behovet av ekonomiskt stöd åt redan i gång varande företag. Slutligen
hava företagarna i allt större utsträckning vänt sig till föreningarnas konsulenter
för att erhålla hjälp vid anskaffning av råvaror och hjälpmaterial.
48
Kungl. Majlis proposition nr 236.
I Jämtlands län Ilar innevarande år tillkommit en företagarförening, som
planlagts av en av landstinget utsedd kommitté. De överväganden, som lett
till detta länsinitiativ, hava av kommittén sammanfattats på i huvudsak följande
sätt:
Under år 1931 hade verkställts en företagsräkning, varigenom man erhållit
tämligen fullständiga uppgifter rörande befolkningens fördelning på
olika yrkes- och företagargrupper. Av denna undersökning, som omfattade
praktiskt taget alla näringsgrenar utom jordbruket och därmed förenat
skogsbruk, framginge att näringslivet utanför jordbruket ej nått samma utveckling
i Norrland som i riket i övrigt, och av de norrländska länen hade
Jämtlands procentuellt det lägsta antalet av befolkningen sysselsatt i industri
och hantverk. Antalet yrkesmän och företag inom länet syntes vara relativt
litet, och om kriser uppstode inom trävaruindustrin, vilken vore helt beroende
av utlandsmarknaden, bleve läget för befolkningen ytterligt prekärt. I
ett län med så ensidigt inriktat näringsliv som Jämtlands skärptes nämligen
alltid krisens verkningar högst väsentligt, enär andra inkomstkällor än jordbruk
och skogsskötsel helt eller delvis saknades.
Att kommunalmännen ute i bygderna äro intresserade av att något göres
för att skapa ytterligare förvärvsgrenar och att de tro på möjligheterna att
igångsätta sådana därom vittna med all önskvärd tydlighet sammanställningen
av framförda önskemål, framhåller kommittén därefter. Betecknande
synes det kommittén vara, att så många kommuner uttalat sig för beredande
av yrkesutbildning åt länets ungdom, ty utan att länet äger yrkesskickliga
arbetare, kan icke något hantverk frodas i större skala. Likaså önskas billiga
lån samt subvention till yrkesidkare ävensom särskilda åtgärder för att
främja försäljningen av tillverkade alster av hantverk och småindustri. Avsättningen
av de förfärdigade alstren utgör nämligen en mycket betydelsefull
detalj i all lönande ekonomisk verksamhet. Kommittén anför vidare:
Även örn kommittén till fullo insåge svårigheterna att inom länet skapa
hemindustri och hantverk i någon större omfattning, holle den dock före, att
de initiativ, som på detta område tagits av ett par andra norrländska län,
vore vårda att efterföljas. I dessa län hade småindustriföreningar bildats,
vilka erhållit ekonomiskt stöd av landsting, kommuner, bolag och enskilda.
Därjämte hade staten tillskjutit visst kapital, avsett att utlånas mot låg ränta
såväl till redan befintliga företag som till nystartade. Kommittén ansåge, alt
även Jämtlands län borde slå in på den anvisade vägen, och den hade gjort
sig underrättad örn att en framställning om bidrag av staten i varje fall
bomme att prövas efter samma grunder som för övriga län, vilka sökt och
erhållit anslag. En klokt ledd lånepolitik, syftande till att stödja utvecklingsdugliga
företag och nystarta andra, där personliga och sakliga förutsättningar
föreligga, syntes utan tvivel hava en stor uppgift att fylla. Utifrån
dessa synpunkter ämnade kommittén föreslå landstinget att medverka till att
en särskild företagarförening bildades.
Utredningar om bildandet av nya föreningar pågå i Värmlands län och
Blekinge lån.
De fyra äldsta föreningarna utbetalade under år 1939 till 306 företagare
sammanlagt 464,700 kronor, varav 392,605 kronor såsom lån och 72,095 kronor
såsom understöd av olika slag. Västernorrlandsföreningen lämnade där
-
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
jämte av medel, som länets industri ställt till förfogande, flyttningsbidrag
med 3,722 kronor, motsvarande cirka 100 kronor för varje ifrågakommande
familj.
De fyra föreningarnas tillgångar och skulder balanserade den 31 december
1939 med sammanlagt 741,967:73 kronor.
Av socialdepartementets anslagsmedel hade samma föreningar vid årsskiftet
1939/40 erhållit tillsammans 610,000 kronor, varav 325,000 kronor såsom
lån och 285,000 kronor såsom subventioner. Därav hava hittills under budgetåret
1939/40 inalles 235,000 kronor anvisats, varav 125,000 kronor som
lån och 110,000 kronor som subvention. Till detta belopp kommer ävenledes
under budgetåret 1939/40 ett anslag av 100,000 kronor, varav hälften beviljats
såsom lån och hälften som subvention till den nybildade Jämtlandsföreningen.
Departementschefen.
Företagarföreningarna torde även under nästa budgetår böra erhålla ekonomiskt
stöd i samma former som hittills. De anförda sifferuppgifterna giva
otvivelaktigt vid handen, att det genom föreningarna bedrivna arbetet är av
ej obetydlig omfattning, varigenom förutsättningar skapats för en betydelsefull
differentiering av näringslivet i vissa yrkesmässigt sett ensidigt inriktade
trakter.
Med hänsyn till den alltmer förgrenade verksamheten anser jag mig böra
föreslå, att för nästa år ett belopp av 400,000 kronor reserveras för ändamålet.
Detta bör lämpligen — liksom hittills huvudsakligen skett — anvisas
från medlen till främjande av företagsverksamhet.
Komplettering av ofullständiga jordbruk.
Blekinge län.
Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk
inventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig
hemkonsulent och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera
tilldelade Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet
för fortsättande av inventeringen under innevarande budgetår ett belopp av
tillhopa 11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda
biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna
för hemkonsulentens resor. För ändamålet bär anlitats de särskilda,
till främjande av företagsverksamhet resex-verade medlen.
I skrivelse den 21 december 1939 har Blekinge luns hushållningssällskap
hemställt, att inventeringen av de ofullständiga jordbruken i länet måtte
Bihang till riksdagens protokoll 19W. 1 sami. Nr 236. 4
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
givas möjlighet att fortsätta under såväl nästa budgetår som budgetåret 1941/
42. Med anlitande av dels vissa odisponerade medel från budgetåret 1938/
39, dels ock ett av sällskapet anvisat anslag av 1,000 kronor skulle för nästa
budgetår erfordras ytterligare i runt tal 4,700 kronor för nämnda båda konsulenters
verksamhet. Vidare syntes ett belopp av 1,000 kronor böra ställas
till länets skogsvårdsstyrelses förfogande mot det att styrelsen förbunde sig
att genom sakkunniga personer medverka vid inventeringens verkställande.
För budgetåret 1941/42 hava motsvarande kostnader beräknats till sammanlagt
11,000 kronor.
Blekingeutredningcn har i skrivelse den 9 december 1939 förklarat sig
tillstyrka bifall till en framställning av hushållningssällskapet i nu angiven
riktning. Därjämte har utredningen hemställt, att för anställande av en särskild
konsulent, främst avsedd för de blekingska småbruken, måtte för nästa
budgetar av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet anvisas
4,200 kronor jämte ett belopp av 4,000 kronor för bestridande av konsulentens
resekostnader.
över förslagen hava lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen avgivit yttranden.
Lantbruksstyrelsen har till en början anfört i huvudsak:
Vid 1938 års riksdag hade anvisats medel till igångsättande från och med
början av budgetåret 1938/39 av en systematisk inventering av de s. k ofullständiga
jordbruken i Blekinge län.
Enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut skulle hushållningssällskapet före den
1 oktober 1939 respektive den 1 oktober 1940 till chefen för jordbruksdepartementet
avgiva berättelse rörande de åtgärder, som under ifrågavarande
tva budgetår vidtagits för inventeringens genomförande. För tiden 1 juli
1938—30 juni 1939 hade numera avgivits berättelse, varav inhämtades, bland
annat, att verksamheten kunnat igångsättas först den 15 september 1938 samt
att från nämnda dag till budgetårets utgång inventering verkställts inom 6
byar, innehållande sammanlagt 60 fastigheter. Hushållningssällskapet hade
vidare anmält, att den för ändamålet anställda jordbrukskonsulenten under
året jämväl under 60 dagar anlitats för annat ändamål än inventeringen Då
inventeringen icke påbörjats så tidigt, som förutsatts, och konsulenten i viss
utsträckning anlitats för andra uppdrag, kunde givetvis icke så stor del av
lnventermgsarbetet, som ursprungligen beräknats, medhinnas under de två
budgetar, för vilka medel anvisats. Inventeringen hade sålunda icke ännu
fortskridit så långt, att någon säker uppfattning kunnat erhållas beträffande
värdet av densamma.
Pa grund härav har lantbruksstyrelsen ansett sig böra tillstyrka bidrag till
sällskapet för fortsättande under ytterligare två år av inventeringsarbetet.
Gentemot hushållningssällskapets kostnadsberäkningar har styrelsen ei heller
haft något att erinra.
Även Blekingeutredningens förslag örn anställande av en särskild småbrukarkonsulent
har lantbruksstyrelsen ansett sig böra förorda. Styrelsen
har bland annat yttrat:
Blekingeutredningens förslag, att hushållningssällskapet måtte tilldelas medel
till anställande av en särskild småbrukarkonsulent avsåge, såsom antytts,
att bereda företrädesvis brukarna av de ofullständiga jordbruk, som ingått I
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
51
inventeringen, hjälp vid planläggningen och utförandet av de arbeten, vartill
de vid inventeringen påvisade omständigheterna kunde föranleda. Utredningen
hade anfört, att samtliga de åtgärder behövde ifrågakomma, till vilka
statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk kunde erhållas, nämligen
nyodling, stenröjning, jordkörning, betesförbättring och avloppsförbättring,
samt dessutom täckdikning och sammanförande av ofullständiga jordbruk
till större enheter. Efter genomförande den 1 juli 1940 av den beslutade
omorganisationen av egnahemsväsendet skulle åtgärder, som avsåge
sammanförande av ofullständiga jordbruk till större enheter, åvila de statliga
egnahemsnämnderna. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt, att, därest
statlig egnahemsnämnd bomme till stånd från och med den 1 juli 1940, dylik
nämnd från början upptoge ifrågavarande verksamhet. Övriga nämnda
åtgärder skulle tills vidare alltjämt tillhöra hushållningssällskaps verksamhetsområde
och borde omhänderhavas av hushållningssällskapets ordinarie
personal. Hushållningssällskapets tillgång till arbetskraft för utförande av
de arbeten, varom här vore fråga, syntes emellertid vara otillräcklig. Med
hänsyn härtill och då brukarna av de inventerade ofullständiga jordbruken
syntes böra beredas biträde vid förbättringsarbetenas utförande hade lantbruksstyrelsen
icke något att erinra mot att sällskapet tillfälligt bereddes bidrag
till anställande av en extra jordbrukskonsulent för detta ändamål. Föreslagna
8,200 kronor för år syntes behövliga. Liksom till själva inventeringsarbetet
borde medlen anvisas från det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
samt beräknas för en tid av två år.
Egnahcmsstgrelsen har anfört i huvudsak följande:
Egnahemsstyrelsen ville erinra örn att chefen för jordbruksdepartementet
vid anmälan av egnahemspropositionen till 1939 års lagtima riksdag
(sid. 56) framhållit det såsom nödvändigt, att egnahemsorganen, för att effektivt
kunna verka för en förstärkning av ofullständiga jordbruk, skaffade
sig noggrann kännedom örn förhandenvaron av sådana jordbruk inom
respektive verksamhetsområden. Huruvida detta borde ske genom på en
gång verkställda inventeringar — sådana hade redan igångsatts i ett par
län genom hushållningssällskapens försorg —- eller mera efter hand syntes
få bliva beroende av förhållandena i de olika fallen.
Enligt egnahemsstyrelsens mening borde inventeringar av förevarande art
— vilka måste tilläggas mycket stor betydelse ur egnahemsverksamhetens
synpunkt — visserligen i framtiden verkställas genom egnahemsnämndernas
försorg. Inventeringen inom Blekinge län hade emellertid igångsatts på
initiativ bland annat av hushållningssällskapet, vilket ägnat stort intresse
åt detta arbete. Med hänsyn härtill ville egnahemsstyrelsen icke motsätta
sig, alt inventeringen även under budgetåren 1940/41 och 1941/42 handhades
av hushållningssällskapet. Emellertid förutsatte styrelsen härvid, att
inventeringen bedreves i nära samarbete med egnahemsorganen.
1 (ivrigt föranledde den remitterade framställningen intet annat uttalande
från egnahemsstyrelsens sida än en erinran örn att i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag beräknats ett anslag av 75,000 kronor till bidrag
till inlösen av vissa byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk.
Egnahemsstyrelsen funne uppenbart, att sådan bidragsverksamhet — liksom
den egnahemslånegivning, varmed den kunde vara förknippad — borde
ankomma på vederbörande egnahemsorgan.
Slutligen har Blekinge hins hushållningssällskap i skrivelse den 5 februari
1940 hemställt, att Kungl. Majit måtte till utlämnande av bidrag till fördjup
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ning av avloppsdiken — utöver vad i vanlig ordning kunde komma att för
ändamålet tilldelas hushållningssällskapet — för budgetåret 1940/41 av anslaget
till reservarbeten eller av eljest tillgängliga medel bevilja sällskapet
ett belopp av 15,000 kronor.
Västernorrlands län.
Genom beslut den 8 mars 1940 har Kungl. Majit för komplettering av jordbruk
inom Västernorrlands län av anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. ställt till länets hushållningssällskaps förfogande ett
belopp av 200,000 kronor. Syftet härmed har varit att bereda ökade arbetsmöjligheter
genom nyodling och större möjligheter för mindre jordbrukare
att genom ökad tillgång på odlad jord och kultiverad betesmark bliva
mera oberoende av tillfälliga arbetsförtjänster. Såsom villkor för bidrag
från det anvisade beloppet skall i regel gälla, att det av bidragstagaren innehavda
jordbrukets åkerareal icke överstiger tjugu hektar, att jordbruket
icke brukas gemensamt med annat sådant av den storlek, att deras sammanlagda
åkerareal överstiger nämnda areal samt att bidragstagaren vinnlagt
sig om nöjaktig skötsel av jordbruket. Nyodlingsbidrag utgår med
sextio procent, dock icke till mer än 750 kronor per hektar av den jord,
som är avsedd till nyodling. I fråga örn kultiveringsbidrag och betesförbättringsbidrag
gäller samma procentsats, sextio procent, medan maximibeloppet
per hektar fastställts till 400 respektive 350 kronor. Hushållningssällskapet
har att övervaka användningen av bidragen och står självt under
uppsikt och kontroll av lantbruksstyrelsen.
För nästa budgetår har ansökning örn bidrag för ifrågavarande ändamål
ej inkommit.
Departementchefen.
Såsom jag förut erinrat, anvisades av 1938 års riksdag medel för bedrivande
från budgetåret 1938/39 av en systematisk inventering av de s. k.
ofullständiga jordbruken i Blekinge län. På grund av inventeringens försöksmässiga
karaktär skulle densamma tills vidare omfatta endast två år. I
sitt yttrande över hushållningssällskapets nu föreliggande förslag om en fortsatt
inventering under de närmaste två budgetåren har lantbruksstyrelsen
tillstyrkt förslaget under motivering att inventeringen ännu icke fortskridit så
långt, att någon säker uppfattning kunnat erhållas beträffande värdet av densamma.
Egnahemsstyrelsen har understrukit betydelsen av inventeringar
av här ifrågavarande slag men framhållit, att inventeringen i Blekinge län
borde, liksom i andra län, bedrivas i nära samarbete med egnahemsorganen.
Även enligt min mening föreligga skäl att fortsätta omförmälda inventering
under ytterligare två budgetår. Jag är ense med egnahemsstyrelsen
örn att företaget bör bedrivas i samråd med egnahemsorganen.
Mot den gjorda uppskattningen av medelsbehovet för inventeringen har
jag ej någon erinran att göra. Jag beräknar således kostnaderna till 5,700
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
kronor för budgetåret 1940/41 och 11,000 kronor för budgetåret 1941/42.
Kostnaderna böra liksom hittills bestridas av de särskilda medlen till främjande
av företagsverksamhet.
Däremot kan jag ej ansluta mig till Blekingeutredningens förslag om bidrag
av arbetslöshetsmedel till anställande under nästa budgetår av en särskild
konsulent, främst avsedd för de blekingska småbruken.
Vad slutligen angår Blekinge läns hushållningssällskaps hemställan om bidrag
för nästa budgetår med 15,000 kronor till fördjupning av avloppsdiken
vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 8 mars 1940 av de för
innevarande budgetår avsedda medlen till främjande av företagsverksamhet
ställt ett belopp av 45,000 kronor till hushållningssällskapets förfogande, att
användas för bland annat nu ifrågavarande ändamål. Det synes vara skäl
att räkna med ett sådant bidrag även för nästa budgetår.
Beredskapskurser.
Som redan i det föregående berörts, karakteriseras vår nuvarande arbetsmarknad
av å ena sidan en kvardröjande arbetslöshet inom vissa näringsgrenar,
särskilt sten- och sågverksindustri, å andra sidan en betydande
brist på arbetskraft. De förändringar inom arbetsmarknaden, som direkt
eller indirekt blivit en följd av den internationella politiska utvecklingen, ha
inneburit en skärpning av nyssnämnda förhållande. Här må exempelvis erinras
å ena sidan om deli omfattande arbetslöshet, som råder inom byggnadsfacken,
och å andra sidan örn bristen på arbetskraft inom skogsbruk och
verkstadsindustri. Det har därför blivit en fråga av stor praktisk vikt, i vad
mån åtgärder kunna och böra vidtagas för en överflyttning av arbetskraft
från de näringsgrenar, där överskott finnes, till sådana, där brist räder.
I viss utsträckning har sådan omskolning av arbetskraft redan bedrivits.
Så har sedan några år skett genom verkstadsskolorna för arbetslös ungdom
och genom viss under statens arbetslöshetskommission lydande kursverksamhet.
Efter samråd mellan arbetslöshetskommissionen och statens arbetsmarknadskommission
har på sistone genom den förras försorg igångsatts viss
verksamhet för omskolning av arbetslösa sågverks- och stenarbetare m. fl.
till skogsarbetare. I nuvarande läge måste övervägas en utvidgad verksamhet
på detta område.
I samband därmed bör upptagas frågan, i vad mån det kan anses påkallat
att för skilda näringsgrenar organisera en utbildning av s. k. reservpersonal,
avsedd att tjänstgöra, därest personalbrist skulle uppstå vid en allmän mobilisering
eller vid ytterligai-e inkallelser under förstärkt försvarsberedskap.
I båda de här nämnda avseendena — tillgodoseendet av ett aktuellt behov
av arbetskraft och utbildning av reservpersonal — föreligger i fråga om verkstadsindustrin
ett triingande behov av att åtgärder snarast möjligt vidtagas.
Inkallelserna av arbetare till militär tjänstgöring och de stegrade kraven på
leveranser till staten, främst försvarsverket, lia medförl en avsevärd ökning
54
Kungl. Maj:ts propositon nr 236.
av verkstadsindustrins efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare ökning av
denna efterfrågan kan beräknas inträda, därest vårt land skulle indragas i
krig eller förhållandena eljest bleve sådana, att allmän mobilisering anbefalldes.
De uppskov med inställelse till militär tjänstgöring, vilka beviljats för
vissa arbetare vid olika industrier, skulle i så fall i regel inom viss, förhållandevis
kort tid efter första mobiliseringsdagen upphöra att gälla, samtidigt som
staten komme att påkalla utvidgad produktion för krigsändamål. I nuvarande
läge liksom i allmänhet i en krigssituation gäller dessutom, att det
är ett riksintresse av största vikt, att vår verkstadsindustris vanliga produktion
icke minskas.
I detta ämne har statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 14 mars
1940 till chefen för socialdepartementet framlagt vissa förslag, vilka utarbetats
efter samråd med statens industrikommission och överläggningar med representanter
för Sveriges verkstadsförening och svenska metallindustriarbetareförbundet.
Arbetsmarknadskommissionens förslag.
Arbetsmarknadskommissionen framhåller, att det nuvarande behovet
av omskolning för verkstadsarbete icke kan siffermässigt
fastställas. Av uppgifter från en av Sveriges verkstadsförening verkställd undersökning,
av meddelanden trän den offentliga arbetsförmedlingen och av
vissa framställningar till arbetsmarknadskommissionen, åsyftande bibehållande
av arbetskraft vid företag inom verkstadsindustrin, respektive värvning
av arbetskraft till företagen, hade kommissionen övertygats om att en avsevärd
brist å verkstadsarbetare för närvarande rådde och att denna brist snarast
och i största möjliga utsträckning borde avhjälpas.
Verkstadsföreningens nyssnämnda undersökning ägde rum i februari 1940,
varvid från dess samtliga medlemmar infordrades uppgifter örn beräknat
överskott respektive brist på personal vid företagen vid eventuellt krigsfall
eller dylikt samt företagens egna åtgärder —- redan vidtagna eller planerade
— för anskaffande och utbildning av reservpersonal. Av resultatet framgår,
att företagen i regel beräknat ett avsevärt behov av reservpersonal vid en allmän
mobilisering eller liknande situation; ett undantag härifrån utgöra de
verkstäder, vilkas produktion är inriktad på varor, som huvudsakligen efterfrågas
i samband med byggnadsverksamhet, exempelvis värmeledningspannor
och radiatorer. I genomsnitt ha de uppgiftslämnande företagen beräknat behovet
till inemot 20 procent av sin arbetarstam. De flesta verkstäderna lia
även uppgivit, att de efter anvisningar av verkstadsföreningen sökt förbereda
anställande av reservpersonal och utbildning av dylik personal.
Enligt vad kommissionen framhåller kan ett stort antal av de nya arbetare,
som erfordras för verkstadsindustrien — i nuvarande läge och vid krigsfall
— tagas direkt från andra yrken eller bland personer utan yrkestillhörighet,
utan att de behöva bibringas någon yrkesutbildning. För vissa andra kategorier
erfordras en utbildning i yrket, som lämpligen meddelas inom vederbörande
industriers egna verkstäder t. ex. grovplåtslagare. Andra åter måste
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
55
ha genomgått sådana tekniska och yrkesutbildningsanstalter, som meddela
mera fullständig yrkesutbildning. Emellertid återstår ett betydande antal —
säkerligen vid krigsfall minst 4—5,000 — arbetare, vilka för att kunna fylla
en uppgift i verkstäderna såsom s. k. tempoarbetare måste ha erhållit en viss
yrkesutbildning, som dock endast behöver taga en kortare tid i anspråk. Där
så kan ske, böra givetvis industriföretagen finna det angeläget att sörja för
anskaffning och utbildning av ny personal och reservpersonal. Företagen ha
själva största möjlighet att i detalj bedöma arbetskraftsbehovet inom de olika
yrkeskategorierna och med ledning därav inrikta utbildningen på de arbetsföremål
och arbetstempo, som nu ifrågavarande arbetare skola utföra.
Som nämnt ha också industriföretagen igångsatt viss utbildning av förevarande
slag. På grund av de krav, som för närvarande måste ställas på verkstadsindustrin
att i största möjliga utsträckning utnyttja sina resurser för leveranser
av olika slag, måste man emellertid utgå ifrån att nämnda utbildning av
tempoarbetare endast i mycket otillräcklig utsträckning kan bli anordnad
av företagen själva. Skall bristen å dylika arbetare avhjälpas, torde det därför
vara ofrånkomligt, att medverkan från det allmännas sida lämnas i form
av en utav staten organiserad utbildningsverksamhet på området.
Att kommissionen förordar särskilda åtgärder från det allmännas sida för
täckande av verkstadsindustriens arbetarebehov grundar sig sålunda i första
hand på kommissionens bedömande av de krav, som vår folkförsörjning och
vårt försvar nu och i ett eventuellt svårare läge böra kunna ställa på vår
verkstadsindustris kapacitet. Det är emellertid enligt kommissionens åsikt
även ur annan synpunkt av synnerlig vikt, att det allmänna aktivt medverkar
vid rekryteringen av verkstadsarbetare. Såsom ovan antytts, finnes för
närvarande inom vissa näringar en avsevärd arbetsbrist. Denna brist kan
väntas bli än mer framträdande, om det politiska läget förblir i stort sett
oförändrat eller försämras. En arbetslöshet av förhållandevis stora mått
kan därför befaras inom dessa yrken För en del industrier är läget till och
med sådant, att betydande produktionsinskränkningar måste väntas under
de närmaste åren, alldeles oavsett den politiska utvecklingen. Sa är framförallt
fallet ifråga om byggnadsindustrin. Då det icke föreligger anledning
att befara en lika ogynnsam utveckling för verkstadsindustrins del, måste
del anses, jämväl på längre sikt, fördelaktigt, om arbetslösa från nu
berörda yrken överföras till verkstadsindustrin.
Därest det allmänna lämnar en medverkan av ovan antydd art vid lösandet
av verb stadsindustrins rekryleringsproblem blir det möjligt att från det allmännas
sida medverka lill ett dylikt ur samhällets synpunkt önskvärt yrkesbyte.
Detta kan nämligen främjas, genom att visst företräde i avseende å
deltagande i de av allmänna organ anordnade eller understödda kurserna
för utbildning av tempoarbetare inom verkstadsindustrin beredes arbetslösa
personer, vilka haft sin utkomst inom byggnadsindustrin eller andra nu
svårt ställda näringar, givetvis under förutsättning att de kunna anses äga
förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.
56
Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.
Då sålunda avgörande skäl tala för statliga åtgärder för anordnande av
utbildningsverksamhet i ovan angivet syfte, följer emellertid, framhåller
arbetsmarknadskommissionen, icke därav utan vidare, att det allmänna ensamt
bör bestrida kostnaderna för denna verksamhet. Då denna
åsyftar att skaffa erforderlig personal till industrin, kan det givetvis ifrågasättas,
örn icke denna helt eller delvis borde täcka kostnaderna. Det kan
emellertid häremot invändas, att det här icke är fråga om att utbilda personal
för ett visst företag. Det kan icke på förhand avgöras, vilket enskilt
företag, som kommer att få åtnjuta förmånen att få anställa personal nied
den utbildning, som lämnats genom verksamheten. Och att på företagen
inom verkstadsindustrin gemensamt lägga kostnaderna låter sig ur skilda
synpunkter icke genomföra. Verksamheten måste börja snarast möjligt och
utan den tidsutdräkt, som eljest kunde förutses bliva följden av invecklade
förhandlingar örn kostnadernas fördelning på olika intressenter. Därjämte
måste beaktas, att vad utbildningen av reservpersonal beträffar, flera större
verkstäder planera och på egen bekostnad sörja för dylik utbildning. Att
på dessa lägga kostnaderna för utbildningen av erforderliga reserver för
andra företag kan givetvis icke ifrågakomma. Härtill kommer, att den föreslagna
utbildningsverksamheten skulle — åtminstone i fråga om tillgodoseendet
av det aktuella behovet av arbetskraft — samtidigt åsyfta överförande
av arbetskraft från andra näringsgrenar och sålunda innebära åtgärder,
som hade karaktären av hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Det ligger i
sakens natur, att dylika åtgärder icke rimligen borde bäras av den industri,
för vilken arbetskraften omskolades. Med hänsyn till dessa och andra omständigheter
avstyrker kommissionen bestämt, att bidrag från verkstadsindustrin
till förevarande verksamhet sättes som villkor för densamma.
För att den här avsedda utbildningsverksamheten — i förslaget benämnd
. e redskapskurser — skall kunna fylla sitt syfte att snarast möjligt
tillgodose verkstadsindustrins aktuella behov av arbetskraft, måste kursernas
längd inskränkas, så långt det låter sig göra utan att äventyra värdet
av utbildningen. Härtill kommer, att kapaciteten hos de anstalter, till
vilka kurserna skulle förläggas, är relativt ringa, särskilt i jämförelse med
det behov av reserver, vilket konstaterats vid verkstadsföreningens ovannämnda
utredning. Jämväl av denna anledning blir det nödvändigt alt
göra kurserna sa korta som möjligt och att låta dem tills vidare avlösa
varandra. Det bör understrykas, att något krav på fullständig utbildning i
jrket självfallet icke kan uppställas. I de flesta fall måste utbildningen inriktas
på att bibringa eleverna en nödtorftig utbildning samt sätta dem i
stand att såsom tempoarbetare direkt rycka in i produktionen.
Det är givet, att kurslängden kan variera något för olika yrken och även
individuellt. Arbetsmarknadskommissionen har efter övervägande av olika
synpunkter beträffande längden av kurserna kommit till det resultatet, att
tor den utbildning av tempoarbetare varom här är fråga, en normallängd
av fyra mannder kan anses lämplig. Tyngdpunkten skulle därvid läggas
pa det praktiska yrkesarbetet. Dessutom borde eleverna meddelas någon
undervisning i material- och verktygslära samt yrkesritning. Arbetstiden beräknades
i regel omfatta 48 timmar i veckan.
^ ^Pr^a hand böra de statliga åtgärder för utbildning av arbetare för verkstadsindustrin,
varom här är fråga, inriktas på ett utnyttjande så långt möj
-
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ligt är av befintliga verkstadsskolor och i förekommande fall av grkesutbildningsverksamhet
i arbetslöshetskommittéernas regi. Då den av verkstadsskolorna
bedrivna yrkesutbildningen för ungdom bör upprätthållas så långt
möjligt, måste de ifrågasatta beredskapskurserna sidoordnas med skolornas
ordinarie kurser. Så kan ske, örn utbildningen på skolverkstaden bedrives
i två skift. Möjligheterna att på sådant sätt dubblera kurserna inskränkas
emellertid av det förhållandet, att vid en del skolor verkstäderna redan äro
belagda icke blott under dagen genom verkstadsskolekurser utan även på
kvällarna genom aftonkurser i yrkesarbete. Dessa senare kurser avse att
giva inom yrket anställda yngre arbetare en kompletterande yrkesutbildning.
De kunna därför bliva av betydelse för industrin jämväl ur beredskapssynpunkt,
då de med fördel kunna utnyttjas för sådan kompletterande utbildning
av vissa verkstadsarbetare, som skulle göra dessa mera kompetenta att
fylla uppkommande luckor bland verkstädernas egentliga yrkesarbetare.
Under förutsättning att de inom respektive orter belägna verkstäderna i
samråd med skolornas ledning tillvarataga dessa kursers möjligheter att
meddela sådan för mera krävande arbetsuppgifter erforderlig kompletterande
utbildning, synes det lämpligt, att dylika redan ordnade kvällskurser fortsätta
sin verksamhet. Därest det i något fall befinnes vara mera ändamålsenligt
att nu eller senare ersätta dessa kvällskurser på skolverkstäderna med
beredskapskurser med heldagsundervisning, synes det böra tågås i övervägande
att i stället för kvällskurserna i yrkesarbetare tills vidare ordna
teoretiska och demonstrationskurser i yrkeslära.
Gjorda undersökningar visa, att med anlitande av redan befintliga eller
planerade skolverkstäder samt genom dubblering av de kurser, som nu bedrivas
i Stockholm och Göteborg i arbetslöshetskommittéernas regi beredskapskurserna
skulle kunna ha 1,245 elever samtidigt eller med fyra månaders
kurslängd en utbildningskapacitet per år av 3,735 tempoarbetare, fördelade
på olika yrkesgrenar sålunda:
Svarvare...................
Fräsare.....................
Hyvlare....................
Arborrare..................
Slipare.....................
Bänkarbetare, borrare etc,
Finmekaniker..............
Smeder.....................
Svetsare....................
Tunnplåtslagare...........
Elektromekaniker.........
Elektromontörer ..........
813
168
156
12
90
1,731
45
225
180
90
180 (varav 90 lindare)
45
Summa arbetare 3,735 I
I arbetsmarknadskommissionens framställning anföras vissa synpunkter
på frågan örn urvalet av elever till beredskapskurserna. Som nämnt
borde beredskapskurserna för verkstadsindustrin till en början avse omskolning
av arbetare, vilka för närvarande äro utan arbetsanställning på grund
av minskad arbetstillgång inom vissa branscher. Framför allt är läget inom
byggnadsindustrin sådant, att en överflyttning på längre sikt och till icke
obetydlig omfattning av dithörande arbetare till andra arbetsområden synes
påkallad. I den mån detta förhållande blir klart för dem, som nu gå
utan arbete i väntan på nya arbetstillfällen inom byggnadsområdet, torde,
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
framhåller kommissionen, dessa arbetare även kunna förväntas använda sig
av det tillfälle till övergång till verkstadsindustrin, som beredskapskurserna
skulle erbjuda. Givetvis kunna förhållandena utvecklas därhän, att även
andra större grupper av arbetare komina i en likartad situation.
Förutsättningen för att en dylik omskolning icke blott skall bereda verkstadsindustrin
ökad tillgång på utbildad personal vid allmän mobilisering
utan även skall giva ifrågavarande arbetare möjlighet till självförsörjning
under nuvarande förhållanden är givetvis, att vederbörande kunna absorberas
av verkstadsindustrin, sedan de genomgått beredskapskurs. Under oförändrade
förhållanden i det politiska läget torde det behov av arbetskraft,
s°m nu kan påvisas inom verkstadsindustrin, successivt bliva mättat, dels
genom verkstadsföretagens egna åtgärder, dels även i viss mån genom beredskapskurserna.
Då mättningsgränsen nåtts, kan beredskapskursernas
verksamhet uteslutande inriktas på utbildningen av verkstadsindustrins reservpersonal.
Kurserna hava ur omskolningssynpunkt då icke längre samma
betydelse, och rekryteringen torde därefter få ske enligt delvis ändrade
linjer.
Den utbildade reservpersonalen skall stå i beredskap att rycka in i den
mån den ordinarie personalen blir utkallad, varför den bör hava möjlighet
att efter genomgången förutbildning, så länge läget tillåter detta, återtaga
sin funktion i samhället vid normala förhållanden. Den kategori, som framför
andra torde hava möjlighet att i detta avseende anpassa sig efter de
olika förhållandena, är kvinnorna. Därest den första omgången elever i beredskapskurserna,
såsom i det föregående har avsetts, kommer att efterföljas
av en andra omgång, torde man sålunda, anför kommissionen, vid
denna andra rekrytering av kurserna i ännu större utsträckning än vid den
första med fördel kunna utvälja kvinnlig arbetskraft. Givetvis bör därför
icke släppas ur sikte den möjlighet, som beredskapskurserna i vissa täll
erbjuda att kunna giva arbetslösa yngre män utan yrkesutbildning en viss
färdighet i yrkesarbete, som under alla förhållanden kan bliva dem till
nytta, antingen de direkt kunna beredas arbetsanställning eller de äro hänvisade
till alt fullfölja sin yrkesutbildning i verkstads- eller andra skolor.
Kommissionen understryker, att utbildningsverksamhetens anpassning
efter de förändrade förhållanden, som kunna inträda i avseende på den
industriella beredskapen och inom arbetsmarknaden, kräver ständig uppmärksamhet
och kan komma att påkalla större eller mindre förändringar
i uppdragna riktlinjer och beträffande verksamhetens planerade omfattning.
Givetvis måste den slutliga omfattningen även bliva beroende av de resultat
i avseende å anskaffningen av lämplig reservpersonal, som olika åtgärder i
detta syfte visa sig kunna åstadkomma. Måhända kan det beräknade behovet
snabbare fyllas än som nu kan förutses. A andra sidan måste man
även räkna med den eventualiteten, att läget hastigt förvärras, i vilket fall
ytterligare åtgärder för att snabbt tillföra industrin erforderlig arbetskraft
torde få tillgripas.
I sistnämnda avseende erinrar kommissionen örn den reserv, som eleverna
vid landets verkstadsskolor utgöra. Denna reserv, som uppgives till c:a 1,700
elever, borde dock, framhålles det, icke tillgripas förrän läget oundgängligen
krävde detta. Kommissionen framhåller, att av dessa elever de som hade
något års utbildning, merendels vore väl kvalificerade att utföra ganska
krävande yrkesarbete, ehuru de självfallet icke vore färdiga yrkesarbetare
och ej heller hade en yrkesarbetares rutin. Beträffande eleverna vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom borde emellertid uppmärksammas, att
ett flertal av dem äro i eller nära värnpliktsåldern.
Med hänsyn till förutsättningarna för beredskapskursernas anordnande
borde värnpliktiga män, vilka icke äro frikallade från värnpliktens fullgö
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
59
rande, endast undantagsvis mottagas såsom elever i kurserna. Detsamma
gällde ynglingar, vilka ännu ej inträtt i värnpliktsåldern, då sådana ynglingar
i regel torde lia förhållandevis goda möjligheter att på annat sätt —
genom utbildning inom industrin eller genom annan särskild yrkesundervisning
— förvärva de kunskaper och färdigheter, som kurserna avse att
meddela. I första hand borde kurserna sålunda, framhåller kommissionen,
avses för arbetslösa män, vilka äro frikallade från värnpliktstjänstgöring
och tillhöra yrke, vari mera omfattande arbetslöshet föreligger eller skäligen
kan väntas uppkomma. Någon maximiålder för kursdeltagare borde enligt
kommissionens mening icke föreskrivas. I regel borde det emellertid icke
ifrågakomma att i kurserna mottaga person, som fyllt 45 år. I den mån
lämpliga manliga arbetare icke funnes att tillgå i och för utbildning eller
då eljest så befunnes lämpligt, borde även kvinnor kunna antagas till kursdeltagare.
Kommissionen beräknade, att eleverna till beredskapskurserna i regel
komme att tagas från den ort, inom vilken utbildning skedde eller dess
grannskap. Med hänsyn till de principer för urvalet av kursdeltagare, för
vilka redogjorts i det föregående, kunde kurserna i regel beräknas komma
att bliva förlagda till städer i de delar av landet, där mera omfattande arbetslöshet
förelåge eller kunde beräknas uppkomma. Det kunde dock bliva
erforderligt att bereda utbildning vid kurserna även för personer från andra
kommuner än dem, vari kurserna anordnats.
Utväljandet av kursdeltagare föreslås skola ske i samverkan mellan det
lokala organ, som skall handhava ledningen av själva kursverksamheten,
och vederbörande arbetslöshetskommitté, därest denna ej omhänderhar
sagda ledning, samt representanter för företagare och arbetare inom verkstadsindustrin
på orten. Närmare föreskrifter i dessa avseenden skulle utfärdas
av arbetsmarknadskommissionen.
De kursdeltagare, som intagas under den tid kurserna äro inriktade på att
tillfredsställa det nu aktuella behovet av arbetskraft, förutsätter kommissionen
i regel vara under kurstiden anmälda hos arbetslöshetskommitté
såsom hjälpsökande arbetslösa. Örn vederbörande tillhörde yrke, vars utövare
förklarats avstängda från statlig och statsunderstödd arbetslöshelshjälp,
borde detta, framhålles det, icke få anses som hinder för kursdeltagande,
då därigenom bl. a. byggnadsarbetare skulle utestängas från kursverksamheten.
I den mån deltagarna anses i behov av kontantunderstöd
genom arbetslöshetskommittén, borde dispens från nyssnämnda avstängningsbestämmelser
beviljas.
Arbetsmarknadskommissionen har i sin framställning vidare behandlat
frågan örn ekonomiska bidrag till beredskapskursernas
elever. Då flertalet kursdeltagare måste antagas vara för sin utkomst
belt beroende av eventuellt arbetslöshetsunderstöd från det allmänna och
fackorganisationer, borde man, framhålles det, utgå ifrån att deltagarna erhålla
nödig inkomst för sitt eget och för familjeförsörjare jämväl familjens
uppehälle. Förmånerna syntes böra bli i slort sett desamma för deltagare i
dessa kurser som för elever vid arbetslöshetskommilléers i annan ordning
anordnade kursverksamhet. Kursdeltagare i åldern 16—25 år borde i förevarande
avseende närmast jämställas nied eleverna vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom i åldern 16—25 år.
Då kursernas primära ändamål vöre industrins tillgodoseende med nödvändig
arbetskraft och elevernas arbete — så långt det med hänsyn lill utbildningsmålet
är möjligt — borde vara inriktat på verkstadsmässig produk
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
tion, läge det enligt kommissionens mening nära till hands att i viss ut
sträckning tillämpa ett timavlöningssystem av den art, som tillämpas inom
industrin. Ett dylikt avlöningssystem skulle, framhålles det, vara ägnat att
automatiskt och mera effektivt än ordningsregler och strafföreskrifter förmå
eleverna att utan onödig frånvaro genomgå sin utbildningskurs. Även
ur psykologisk synpunkt skulle i detta fall avlöningsformen vara av värde.
Timlönen borde då sättas olika för åldersgrupperna 16—19 år, 20—24 år
samt 25-åringar och äldre men vara enhetlig för var och en av dessa tre
åldersgrupper.
Då kurserna i varje fall till en början i huvudsak skulle rekryteras av
arbetslösa, vore det dock, anför kommissionen vidare, icke lämpligt att hell
hygga upp kursdeltagarnas ersättning på ett timavlöningssystem. Med hänsyn
till de starka variationer i hjälpbehovet, som kunde beräknas föreligga
i fråga örn kursdeltagarna, påpekades att bestämmelserna om dagunderstöd
och hyreshjälp i kungörelsen om statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet hade utformats i direkt syfte att täcka dylika olika behovsfall.
Därjämte borde uppmärksammas, att arbetslöshetshjälpen icke
allenast vore en statlig utan även, och kanske främst, en kommunal angelägenhet,
varför i regel en avsevärd del av den kostnad, som belöpte å kursdeltagarnas
uppehälle, borde bestridas av kommunen. Med hänsyn härtill
ansåge kommissionen lämpligast att vid bestämmande av timlönen utgå
från den förutsättningen, att eleverna därutöver, i den mån de vöre i behov
därav, skulle erhålla dagunderstöd och hyreshjälp enligt bestämmelserna i
hjälpkungörelsen. I enlighet härmed och med utgångspunkt från nuvarande
industrilöner, levnadskostnader och understödssatser för arbetslöshetshjälp
föreslog kommissionen följande maximitimlöner:
för elever i åldern 16—19 år.................. högst 20 öre
» » » » 20—24 » .................. » 30 »
» » » » 25— » .................. » 40 »
Fastställandet av timlönernas storlek inom ovan angivna gränser för kurser
å olika orter ävensom av erforderliga tillämpningsföreskrifter förutsattes
skola uppdragas åt arbetsmarknadskommissionen.
I arbetsmarknadskommissionens framställning lämnas vidare vissa beräkningar
av kostnaderna för de planerade kurserna. Därvid hava
icke medräknats kostnaderna för understöd till kursdeltagare; det framhålles,
att dessa belopp kunde anses motsvara en understödsverksamhet, som skulle
hava bedrivits, även örn kurserna icke kommit till stånd. För en kursverksamhet
av den omfattning, som förut angivits (1,245 elever), beräknar kommissionen
approximativt en driftkostnad, utom elevernas timlöner, av 1 milj.
kronor årligen. För timlönerna beräknas c:a 1,060,000 kronor per år.
Det framhålles, att arbetet vid beredskapskurserna borde så långt möjligt,
utan att utbildningens mal eftersattes, vara inriktat på saluvärdig produktion.
I största möjliga utsträckning borde lämpliga beställningsarbeten anskaffas
från industrien, vilken i sådant fall merendels komme att tillhandahålla material.
I de kostnadskalkyler, som lades till grund för offerter å dylika ar
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
61
beten, borde kostnaderna för arbetslöner beräknas såsom inom industrin.
Även övriga poster borde så vitt möjligt upptagas till belopp, som skulle ha
beräknats under affärsmässiga förhållanden. Industrikommissionen planerade
för närvarande åtgärder för att i den utsträckning så befunnes lämpligt
utnyttja verkstadsskolornas produktion för militära och likartade ändamål.
Därest sådana åtgärder bleve genomförda, kunde även beredskapskurserna
på denna väg få tillfälle att utföra beställningar för dessa ändamål.
Kommissionen finner det vanskligt att söka beräkna inkomsterna av produktionen
men antager, att de för en fyramånaderskurs kunna uppgå till
100,000 kronor.
Kommissionen framlägger i detta sammanhang en utförlig plan för anskaffande
och utbildning av lärare till beredskapskurserna. Det beräknas,
att dessa lärarkrafter huvudsakligen måste tagas bland mera kvalificerad
verkstadspersonal i större industriföretag. För att kurserna skola lämna
nöjaktigt resultat ur utbildningssynpunkt föreslås, att lärarkandidaterna
skola erhålla nödtorftig pedagogisk utbildning i särskilda lärarkurser, anordnade
med skolöverstyrelsens medverkan. Lärarna föreslås skola erhålla
samma löneförmåner som yrkeslärare vid verkstadsskola. Det anmärkes
emellertid, att i vissa fall yrkeslärarnas avlöningsförmåner torde vara så
låga, att det blir nödvändigt att gå utöver dessa för att kunna förvärva fullt
kompetent kraft, kanske från annan ort. Särskilt med tanke på anställningens
tillfälliga karaktär vore det befogat att i sådant fall bereda vederbörande
viss lönefyllnad.
För den utbildning av lärare, som i första hand bör anordnas, beräknar
kommissionen en kostnad av 25,600 kronor.
Det förslås, att den centrala ledningen av verksamheten uppdrages åt arbetsmarknadskommissionen
i nära samverkan med skolöverstyrelsen. Den
lokala ledningen av verksamheten skulle anförtros vederbörande skolstyrelse
i de fall, då förefintliga anstalter för yrkesundervisning skola utnyttjas,
och arbetslöshetskommittén i orten i de fall, då kurserna upprättas fristående
från de ordinarie yrkesutbildningsanstalterna. Även i förstnämnda
fall kommer arbetslöshetskommittén i orten beträffande urvalet av kursdeltagare
och ersättningar till dem att få ett betydande inflytande på kursverksamheten.
Den närmaste ledningen uppdrages av arbetsmarknadskommissionen
åt lämplig person, som i egenskap av föreståndare äger uppbära i
varje särskilt fall bestämd ersättning.
Kommissionen säger sig förvänta, att med hänsyn till kommunernas intresse
av verksamheten huvudmännen för de verkstadsskolor, vid vilka kurser
anordnas, skola frill tillhandahålla lokaler med befintlig utrustning samt
med värme och lyse ävensom städning. Detsamma torde böra gälla för arbetslöshetskommitté,
som i egen regi anordnar beredskapskurs.
I övrigt skulle kostnaderna för beredskapskurserna liksom hela kostnaden
för lärarkurserna bestridas av staten, vilken jämväl skulle uppbära de
inkomster, som genom produktion eller eljest tillföras kurserna. Kostnaderna
för dagunderstöd och hyreshjälp, som under kurstiden av vederbörande
arbetslöshetskommitté tilldelades kursdeltagare, borde i regel icke betraktas
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
såsom kurskostnader utan gäldas och fördelas mellan stat och kommun i
samma ordning som vid understödsverksamhet för arbetslösa utan samband
med kursverksamhet. Arbetsmarknadskommissionen syntes dock böra erhålla
befogenhet att medgiva dylika kostnaders bestridande av statsmedel
helt eiler till större del än eljest skulle vara fallet, där understödet avsåge i
kurskommunen icke hemortsberättigade elever eller eljest särskilda skäl
motiverade en dylik anordning.
Statsverkets totala kostnader (utom kostnader för dagunderslöd och hyreshjälp)
för år beräknade kommissionen sålunda:
84 beredskapskurser ................................ kronor 1,000,000
elevernas timlöner.................................. » 1,063,350
kurser för utbildning av lärare ..................... » 25,600
kronor 2,088,950
avgår beräknade intäkter........................... » 300,000
Nettokostnad kronor 1,788,950.
Kommissionen har hemställt, att kurser av angivet slag finge igångsättas
snarast möjligt, varvid å innevarande budgetår belöpande kostnader för verksamheten
— av kommissionen beräknade till omkring 600,000 kronor —
skulle anvisas från det å tilläggsstat I till särskilda arbetslöshetsåtgärder beviljade
reservationsanslaget å 10,000,000 kronor.
Yttranden över arbetsmarknadskommissionens förslag.
över arbetsmarknadskommissionens förslag hava yttranden infordrats från
statskontoret, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och statens industrikommission.
Statskontoret har anfört bland annat följande. För igångsättande av de
föreslagna s. k. beredskapskurserna hade enligt statskontorets mening förebragts
vägande skäl, varför ämbetsverket icke funne anledning till erinran
mot anordnande av dylika kurser. Med hänsyn till syftet med dessa läge
i sakens natur, att desamma måste bliva allenast av tillfällig beskaffenhet.
Några bestämda slutsatser angående den tid, varunder ifrågavarande kursverksamhet
kunde pakallas, syntes dock icke kunna dragas av föreliggande
uppgifter. Det finge emellertid förutsättas, att beräkningar i sådant avseende
snarast komme att lämnas av arbetsmarknadskommissionen.
Vad anginge kostnaderna för de ifrågasatta kurserna, ville statskontoret
understryka vikten av att förefintliga yrkesundervisningsanstalter bleve anlitade
för verksamheten. Därav syntes följa, att några utgifter icke behövde
uppkomma för anskaffande av den kostnadsdragande stadigvarande under - visningsmaterielen. För den händelse emellertid behov skulle uppstå att för
sagda kurser anskaffa dylik materiel, borde framställning därom göras hos
Kungl. Maj:t.
Kostnaderna för beredskapskurserna syntes således — förutom timlöner
åt eleverna — väsentligen komma att hänföra sig till lärarlöner samt utgifter
för administration, underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
63
olycksfallsförsäkring. Statskontoret förutsatte, att statsverkets bidrag för
berörda ändamål icke komme att utgå efter förmånligare grunder, än som
tillämpades beträffande verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom.
Socialstyrelsen ansluter sig i huvudsak till förslaget men framställer i
särskilda hänseenden vissa erinringar.
Angående förslagets princip, att för utbildning i första rummet välja män,
som äro frikallade från värnpliktstjänstgöring och tillhöra yrke, vari mera
omfattande arbetslöshet föreligger, framhåller socialstyrelsen sålunda:
I nu föreliggande situation synes det styrelsen, som örn det angelägnaste
vore, att verkstadsindustrin erhåller all den arbetskraft, varav den med hänsyn
till försvaret och folkförsörjningen är i behov. Det framstår med hänsyn
härtill som angeläget, att urvalet av elever till beredskapskurser sker
under största beaktande av den personliga lämpligheten. Förmågan hos eleverna
att tillgodogöra sig den forcerade utbildning, varom bär är fråga, får
ej förbises. Särskilt med hänsyn till nämnda förhållanden synes det angeläget,
att rekryteringen till beredskapskurserna icke för snävt begränsas att
avse blott vissa yrken, utan att möjlighet berudes även andra härför lämpade
att vinna inträde i kurserna. Beträffande själva utväljandet av kursdeltagare
är det sålunda av vikt att fasthålla, att till kurserna kunna ifrågakomma
såväl hjälpsökande arbetslösa som personer, vilka icke anmält sig som sådana.
Med hänsyn härtill synes det vara lämpligast, att anmälan till deltagande
må kunna ske såväl hos kursledningen som hos arbetslöshetskommittén
och att utväljandet göres av kursledningen i samråd med kommittén.
Därest kommittén själv handhar kursledningen, är det nödvändigt att det
klargöres, att personer, vilka önska komma i fråga att utväljas till kursdeltagare
och som härför skola anmäla sig hos arbetslöshetskommitté, icke
för den skull skola betraktas och registreras såsom hjälpsökande arbetslösa.
Socialstyrelsen säger sig vidare anse i princip riktigt, att kursdeltagare erhölle
en inkomst, som ungefär läge i nivå med den för orten fastställda
reservarbetslönen, och tillägger, att det ekonomiska biståndet icke borde sättas
högre än som vore nödvändigt för att erhålla elever i erforderlig utsträckning.
Styrelsen ville ifrågasätta lämpligheten av att detta bistånd utginge
i form av dagunderstöd och hyreshjälp, särskilt som samtliga elever ej komme
att vara hjälpsökande arbetslösa. Med hänsyn till att utbildningsverksamheten
i första hand motiverades med verkstadsindustrins behov av arbetskraft
borde eleverna erhålla hela sin ersätlning i form av lön, ej i form av
arbetslöslietshjälp.
Socialstyrelsen förutsatte, framhålles det slutligen, att om en hjälpsökande
arbetslös utvalts som deltagare i beredskapskurs men vägrat att antaga ett
dylikt erbjudande, han avstängdes från statsunderstödd arbetslöshetshjälp. I
detta avseende erfordrades klara bestämmelser.
Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget i huvudsak, i vad detsamma berör
styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen framhåller emellertid vikten av
att dess direkta medverkan kommer till uttryck särskilt i fråga örn fastställande
av undervisningsplaner och anordnande av utbildningskurser för lärare
samt i fråga örn övervakning och inspektion.
Statens industrikommission förklarar sig kunna vitsorda förefintligheten
av dels ett akluelll behov av vissa kategorier verkstadsarbetare, dels ock
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
framför allt ett behov av reservpersonal, avsedd att komma till användning
vid allmän mobilisering eller eljest vid ytterligare militära inkallelser. Kommissionen
säger sig även dela arbetsmarknadskommissionens uppfattning,
att med hänsyn till den sannolika framtida utvecklingen inom verkstadsindustrin
och byggnadsindustrin en omskolning av arbetslösa byggnadsarbetare
till verkstadsarbetare även på längre sikt kunde vara fördelaktig. De
av arbetsmarknadskommissionen föreslagna åtgärderna syntes väl ägnade
för sitt ändamål.
Departementschefen.
Som jag förut i olika sammanhang framhållit, måste i det allmänna programmet
för en rationell omfördelning av arbetskraften under krigsförhålianden
ingå yrkesundervisning för utbildning eller omskolning av arbetare.
Det mest framträdande behovet därav för närvarande hänför sig till verkstadsindustrin.
För att tillgodose detta behov har Kungl. Majit på min hemställan
genom beslut den 5 april 1940 bemyndigat statens arbetsmarknadskommission
att i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen framlagt
förslag vidtaga åtgärder för utbildning under budgetåret 1939/40 av
arbetskraft för verkstadsindustrin samt för bestridande av de med åtgärderna
förenade kostnaderna ställt till kommissionens förfogande ett belopp av
högst 600,000 kronor, att utgå från det å tilläggsstat I till riksstaten för nämnda
budgetår anvisade reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.
Den sålunda beslutade utbildningsverksamheten måste givetvis fullföljas under
nästa budgetår.
Även för andra verksamhetsområden har fråga väckts örn särskilda åtgärder
för utbildning av reservpersonal. Redan tidigare har sålunda förslag
förelagts riksdagen (prop. nr 194) örn anslag till utbildning av ersättningspersonal
för jordbruket samt ersättare för lastbilförare.
Sannolikt komma även i andra hänseenden behov av sådana åtgärder att
yppa sig. 1 den mån så blir fallet, bör Kungl. Majit äga bemyndigande att
anordna utbildningsverksamhet efter liknande riktlinjer som de i arbetsmarknadskommissionens
förslag uppdragna och med användning av medel,
som finnas anslagna till arbetslöshetsåtgärder eller andra ingripanden på arbetsmarknaden.
Sådan verksamhet bör ledas eller övervakas av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med myndigheter, som företräda det ifrågavarande
verksamhetsområdet eller annan särskild sakkunskap.
Fråga om anläggande av cykelstigar inom vissa län.
I skrivelse nr 217 anhöll 1937 års riksdag om utredning rörande lämpligheten
och möjligheterna av statligt stöd för anläggande av cykelstigar
genom de av landets mera avlägsna skogsområden och andra glest befolkade
bygder, som vore i behov av dylika samfärdselförbindelser. Riksdagen uttalade
därvid, att det måste ligga i sakens natur, att ifrågavarande anläggningar
med avseende å teknisk planläggning, röjnings-, planerings- och torrläggningsarbeten
bleve av allra enklaste slag, så att de ej för vederbörande
skogsägare komrne att ställa sig alltför ekonomiskt betungande. Tvivelsutan
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
65
skulle dessa cykelstigar även de i sin mån underlätta landets uppodling och
bebyggelse. Denna utbyggnad av samfärdselnätet vore emellertid enligt
riksdagens uppfattning även i andra hänseenden av ett allmänt samhälleligt
värde, såsom exempelvis för övervakning av skogslagarnas och även andra
lagars efterlevnad, för tillsynen över telefonledningar och andra allmänna
anläggningar samt dessutom och ej minst till underlättande av skogseldars
släckning. Enligt vad riksdagen inhämtat, borde anläggningarna jämväl
bliva av viss militär betydelse.
Riksdagen framhöll därjämte, att även örn cykelstigarnas bekostande i
första hand borde ankomma på vederbörande intressenter, riksdagen funne
det förtjänt att närmare utredas, huruvida ej staten skulle under några
lämpliga former kunna i viss mån medverka till att underlätta dylika cykelstigars
anläggning, eventuellt under samverkan med landsting eller annan
korporation, som hade intresse av dessa samfärdselleders tillkomst och som
kunde vara villig utöva kontroll över deras tillbörliga underhåll och framtida
fortbestånd i övrigt. Riksdagen utgick ifrån, att det allmännas stöd
måste bliva mycket begränsat liksom ock att automobilskattemedlen ej borde
anlitas för ändamålet. Vid utredningen borde beaktas, • vad mån anläggningar
av hithörande slag kunde lämpa sig som arbetsobjekt för ortsbefolkningen
även vid en lågkonjunktur.
I anledning av vad riksdagen sålunda anfört, uppdrog Kungl. Maj:t åt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt domänstyrelsen att gemensamt verkställa
utredning av frågan. För ändamålet införskaffade domänstyrelsen
uppgifter örn utförda cykelstigar från överjägmästarna i de sex norra överjägmästaredistrikten,
omfattande statsskogarna i Norrland och Dalarna,
ävensom från de allmänningsskogar, flottningsföreningar och skogsägande
aktiebolag, vilka enligt vad överjägmästarna uppgivit byggt cykelstigar. Styrelserna
uppdrogo därefter åt två särskilda utredningsmän att verkställa en
förberedande undersökning av föreliggande spörsmål. Resultatet härav sammanfattades
av utredningsmännen i en promemoria, över vilken inhämtats
yttranden av chefen för försvarsstaben, länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ävensom
av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och domänstyrelsen hava därefter i skrivelse den 11 september
1939 framlagt resultatet av sina överväganden i frågan.
Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt domänstyrelsens samfällda
utredning och förslag Ilar slutligen utlåtande avgivits av statskontoret.
Departementschefen.
Vad som förekommit i detta ärende har övertygat mig om önskvärdheten
av att cykelstigar av föreslagen typ komma till stånd i viss utsträckning. Ett
särskilt skäl härtill i nuvarande läge är risken för omfattande skogseldar till
följd av flygbombardemang. Örn arbetsbrist skulle uppkomma inom områden,
som beröras av förslaget, vill jag därför förorda statsbidrag av arbetslöslietsmedel
till utförande av cykelstigar.
Bihang till riksdagens protokoll 19hO. 1 sami. Nr 236.
5
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Vissa framställningar i övrigt.
I skrivelse den 22 december 1939 har Lyckebyåutredningen, under framhållande
av det angelägna i att vissa vägföretag inom Blekinge
^an * första hand vägsträckoma Holmsjö—Ledja och Ledja—länsgränsen
vid Flaken komme till utförande före det på utredningens initiativ planerade
kolonisationsarbetets igångsättande, hemställt om medel för företagens
påbörjande snarast möjligt. Enligt utredningens uppfattning borde
syftet härmed delvis vara att bereda arbetstillfällen åt innehavarna av ofullständiga
jordbruk i de trakter, som berördes av vägföretagen.
Vidare har länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 10 oktober 1939
hemställt, att av arbetslöshetsmedel 250,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens
förfogande att användas som bidrag till anläggande av nybyggnadsvägar.
Slutligen vill jag här framhålla, att skogsvårdsstyreisen i Västernorrlands
län i skrivelse den 8 september 1939 på anförda skäl hemställt om en omprövning,
huruvida arbetslösa skulle med anlitande av allmänna medel kunna
ställas till styrelsens förfogande för att fullgöra vakthållningen på brandtorn
inom länet. Statens arbetslöshetskommission, som överlämnat skogsvårdsstyrelsens
framställning till Kungl. Maj :t, har framhållit att någon möjlighet
att tillgodose de av styrelsen uttalade önskemålen med anlitande av
medel, som stöde till kommissionens förfogande, ej funnes. Centralrådet för
skog svårdssty relsernas förbund har anfört, att någon tvekan ej kunde råda
om att åvägabringandet på angivet sätt av möjligheter för en ändamålsenlig
skogsbrandbevakning vore av stor betydelse för skogsbrandskyddet. Även i
forsvarshanseende syntes brandtornen vara till gagn, då de kunde användas
som observationsplatser vid flygangrepp och jämväl tjäna underrättelseväsendet
i allmänhet i mindre bebyggda trakter. I avvaktan på de beslut, som
1936 års skogsutrednings avgivna förslag kunde föranleda, syntes det centralrådet
lämpligast, att en skogsvårdsstyrelse vid nu ifrågavarande bevaknings
organiserande vände sig till den eller de därav direkt berörda kommunerna
och sökte utverka deras tillstånd för ändamålet. Luftskyddsinspektionen
har understrukit betydelsen av att de hittills utbyggda brandtornen under
luftskyddstillstånd kunna tagas i anspråk såsom observationsplatser för upptäckande
och inrapporterande av skogsbränder samt för luftbevakning. Vidare
har inspektionen framhållit önskvärdheten av att utbyggandet av de på
enskilt initiativ planerade men ännu ej utbyggda tornen om möjligt skedde
snarast ävensom att bemanningen av brandtornen under luftskyddstillstånd
ordnades genom länsstyrelserna i samråd med vederbörande militära myndigheter
och skogsvårdsstyrelser. Slutligen har inspektionen meddelat, att
inspektionen för utredning av möjligheterna att effektivisera utbyggandet’och
användningen av brandtornen satt sig i förbindelse med de försäkringsföre
*ag;
S°m t*^sammans med svenska brandskyddsföreningen tagit initiativ till
åtgärder för skogsbrandbevakning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
67
Anslagsbehovet.
I fråga om medelsbehovet under nästkommande budgetår för de åtgärder
för arbetslöshetens bekämpande, som falla inom arbetslöshetskommissionens
hittillsvarande verksamhet, har kommissionen meddelat vissa preliminära beräkningar
i skrivelse till Kungl. Majit den 8 december 1939 samt reviderade
sådana i skrivelse den 26 februari 1940 (Bilaga A).
Kommissionens preliminära beräkningar byggde på att
verksamheten under nästa budgetår skulle bedrivas efter i huvudsak oförändrade
grunder. Med hänsyn till vanskligheten att vid tidpunkten för framställningens
avgivande bedöma den framtida utvecklingen verkställdes endast
en approximativ uppskattning av medelsbehovet. Kommissionen räknade
emellertid med en något försämrad arbetsmarknadssituation och ett härav
framkallat ökat hjälpbehov under budgetåret.
I statliga reservarbeten ansåg kommissionen i genomsnitt 1,800 man böra
sysselsättas. Kostnaden för varje i medeltal under ett år sysselsatt arbetare
beräknades till 3,600 kronor. Vid budgetårets början skulle enligt beräkning
ett 50-tal arbetsobjekt stå till förfogande för reservarbeten. Emellertid vore
dessa koncentrerade till de sydligaste delarna av landet, vilket försvårade deras
socialt ändamålsenliga utnyttjande, eftersom särskilt arbetslösa familjeförsörjare
från nordligare belägna delar av landet icke rimligen borde hänvisas
dit i någon större omfattning. På grund härav ansåge kommissionen
ifrågavarande arbetsobjekt icke förslå att sysselsätta en arbetsstyrka av nyss
angiven storlek.
I fråga örn statskommunala reservarbeten ansåge sig kommissionen icke
böra räkna med en lägre sysselsättningssiffra än 800 man. Kostnaden per
man och år har härvidlag beräknats till 1,500 kronor. Av redovisningstekniska
skäl beräknade kommissionen därjämte under nästa budgetår utbetalningar
av bidrag till äldre arbeten med 750,000 kronor.
För sådant företrädesvis säsongmässigt stegrat hjälpbehov, som lämpligen
tillgodosåges med anlitande av understödslinjen, beräknade kommissionen
kontantunderstöd eller ungdomshjälp till i genomsnitt 6,000 personer för en
kostnad av 4 milj. kronor.
I arkivarbeten beräknades 200 personer sysselsatta till en kostnad av
450,000 kronor.
Kommissionens preliminära kostnadsberäkningar kunde alltså sammanfattas
sålunda:
Hjälpform
Statligt reservarbete........
Statskommunalt reservarbete
Antal hjälpta
i genomsnitt
1,800
800
Kontantimderstödsverksamhet och ungdomshjälp . 6,000
Arkivarbete................................... 200
Beräknad
kostnad
6.480.000
1.950.000
4,000,000
450,000
Summa 8,800 12,880,000
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Härifrån hade avräknats inkomster i form av ersättningar från uppdragsgivare
m. m. till statliga reservarbeten med 300,000 kronor, varför kommissionen
för hjälpverksamheten i dess helhet beräknade ett avrundat belopp
av 12,600,000 kronor.
Vidare begärde kommissionen möjlighet att kunna fullfölja färdigställandet
av arbetsobjekt, som redan tidigare överförts till öppna marknadsarbeten
och vilkas slutförande betingades av såväl ekonomiska som trafiktekniska
hänsyn. Till denna verksamhet utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknade
kommissionen ett belopp av 1,500,000 kronor.
Ikommissionens slutliga framställning anfördes, att det
numera mötte än större svårigheter än tidigare alt bedöma medelsbehovet
och att utforma eif någorlunda stabilt hjälpprogram för nästa budgetår.
Med anledning av den i statsverkspropositionen preliminärt föreslagna begränsningen
av den av kommissionen omhänderhavda hjälpverksamhetens
totalkostnad till 8 milj. kronor hade kommissionen överslagsvis undersökt
möjligheten att inom ramen av detta belopp beräkna, hur en så beskuren
hjälpverksamhet borde anordnas. Under förutsättning att dittills rådande
gynnsamma arbetslöshetsförhållanden i stort sett komme att bestå och samma
principer beträffande hjälpverksamheten tillämpades, syntes det kommissionen
möjligt att med i statsverkspropositionen beräknat anslag under nästkommande
budgetår upprätthålla hjälpverksamhet för arbetslösa i en omfattning,
som kunde anses behövlig, därest arbetslösheten icke erhölle större dimensioner
än för närvarande. Kommissionen hade då utgått ifrån att inalles endast
omkring 5,000 personer i stället för tidigare beräknade 8,800 skulle genomsnittligen
behöva bispringas med av kommissionen subventionerade åtgärder.
På reservarbetslinjen skulle härvid hjälp komma cirka 1,700 personer
tillgodo mot 2,600 enligt tidigare beräkning, och hjälp medelst dagunderstöd
skulle utgivas till 3,000 personer i stället för till beräknade 6,000.
Till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet hemställde kommissionen
i sin slutliga framställning om ett anslag av 1 milj. kronor.
Departementschefen.
Jag har förut vid behandlingen av principerna för arbetsmarknadskommissionens
verksamhet framhållit, att man på grund av det ovissa läget icke
kunde med någon säkerhet beräkna beskaffenheten och omfattningen av
de statliga åtgärder, som komme att erfordras på nu ifrågavarande område.
Det lär icke ens vara möjligt att bedöma den inbördes proportionen mellan
sådana åtgärder, som avse att åstadkomma en rationell fördelning och ett
bättre utnyttjande av tillgänglig arbetskraft för samhällsviktiga ändamål,
och sådana, som avse att bispringa arbetslösa. Som jag förut framhållit,
kunna dessa olika slags åtgärder för övrigt icke alltid hållas isär; sålunda
kan t. ex. en överflyttning av arbetskraft mellan olika geografiska områden
ha det dubbla syftet att skaffa arbetskraft till ett viktigt företag och att avhjälpa
arbetslöshet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
69
Det synes därför vara omöjligt att finna någon grund för uppdelning på
flera anslag av de medel, som bliva erforderliga för dessa åtgärder. Jag vill
erinra örn, att de hittillsvarande anslagen till arbetslöshetsåtgärder av olika
slag efterhand sammanslagits och nu utgöra endast två: ett för beredskapsarbeten
och ett för andra arbetslöshetsåtgärder av skilda slag, till större delen
inom ramen för arbetslöshetskommissionens verksamhet.
Av nu anförda skäl finner jag lämpligt, att hos riksdagen hemställes om
ett gemensamt anslag till åtgärder av olika slag för arbetskraftens ändamålsenliga
fördelning och utnyttjande samt till hjälp vid arbetslöshet. Inom
detta område falla sålunda t. ex. beredskapsarbeten, reservarbeten, andra
arbeten för arbetslösa, kontantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp, kurser
för yrkesutbildning och omskolning i beredskapssyfte, bidrag till arbetssökandes
resor och flyttning, familje- eller hyresbidrag till arbetstagare,
som placerats utom hemorten, samt lönetillägg för icke yrkesvan reservarbetskraft.
Av samma anslag böra få disponeras det belopp för planläggning
av beredskapsarbeten, som förut angivits. Även i fråga örn beräkningen
av detta gemensamma anslag vållar det nuvarande ovissa läget
stora svårigheter. Såsom förut i olika sammanhang berörts, torde den svenska
arbetsmarknaden under den närmaste framtiden komma att karakteriseras
av å ena sidan brist på arbetskraft inom flera områden, såsom jordbruk,
vedproduktion, verkstadsindustri, textilindustri, och å andra sidan sysselsättningssvårigheter
och arbetslöshet icke endast i de geografiska områden,
där svårartad arbetslöshet rått sedan lång tid — Bohuslän, Blekinge, Västernorrland
— utan även inom vissa stora fackområden såsom byggnadsverksamhet,
byggnadsämnesindustri, trävaru- och pappersmasseindustri. I
vad mån det skall lyckas att utjämna dessa rubbningar genom omflyttning
av arbetskraft kan nu icke förutses; under alla förhållanden komma emellertid
att kvarstå vissa arbetslöshetsproblem, som kräva hjälpåtgärder.
Jag vill sålunda understryka, att det nu icke som under de senaste åren
är möjligt att med någorlunda säkra hållpunkter beräkna anslagsbehovet på
detta område. Under sådana förhållanden har jag ansett mig böra stanna
vid den provisoriska beräkning av medelsbehovet, som skett i årets statsverksproposition.
Det angivna gemensamma anslaget torde sålunda beräknas
lill sammanlagda beloppet av de i statsverkspropositionen beräknade
beloppen till statliga och kommunala beredskapsarbeten samt till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m., eller sålunda 18,000,000 kronor.
Anslaget torde få disponeras av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
och närmare föreskrifter, av arbetsmarknadskommissionen. Anslaget,
som bör erhålla karaktär av reservationsanslag, synes kunna erhålla
rubriken åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Uppkommande reservationer
å de tre anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., lill statliga och kommunala beredskapsarbeten samt till särskilda
arbetslöshetsåtgärder böra vid ingången av nästa budgetår överföras till det
nu föreslagna anslaget.
I tidigare års anslag till reservarbeten, konlantunderstödsverksamhet m. m.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ha vissa belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet.
Även lör nästa budgetar torde medel för detta ändamål
böra stå till förfogande. Jag bar sålunda för avsikt att föreslå ett fortsatt
understödjande av företagarföreningar i de län, där sådana enligt de förut
uppdragna principerna böra komma till stånd. För sistnämnda ändamål beräknar
jag omkring 400,000 kronor. För fortsatt förskotterande av kostnader
för vattenavledningsföretaget Lyckebyån torde vidare få beräknas ett
belopp av omkring 290,000 kronor. Kungl. Majit torde ävenledes böra ha
möjlighet att vid sidan av det vanliga hjälpprogrammet lämna bidrag till
vägföretag av skilda slag. Om läget på arbetsmarknaden under nästföljande
budgetår utvecklar sig så att det visar sig lämpligt, böra framställningarna
rörande cykelstigarna och nybyggesvägarna kunna åtminstone i viss
utsträckning bifallas. För dessa olika vägändamål beräknar jag cirka (500,000
kronor. Slutligen torde, som jag redan anfört, inventeringen av ofullständiga
jordbruk i Blekinge böra fullföljas och medel anvisas från nu ifrågavarande
anslag. Sammanlagt torde omkring 1,350,000 kronor böra stå till
disposition för främjande av företagsverksamhet.
Till färdigställande av vissa, tidigare såsom reservarbeten bedrivna arbeten
torde böra beräknas ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket belopp emellertid
bör bestridas av automobilskattemedel.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 18,000,000;
dels ock föreskriva, att uppkommande reservationer å de
för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslagen till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m., till statliga
och kommunala beredskapsarbeten samt till särskilda arbetslöshetsåtgärder
skola överföras till reservationsanslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Montell.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
71
Bilaga A.
Till KONUNGEN.
Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna
översikt över arbetslöshetsläget under år 1939,
redogörelse för hjälpverksamheten under samma år,
beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående
del av innevarande budgetår samt
förslag till beräkning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet
under budgetåret 1940/1941.
Preliminär beräkning rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet
under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret
1940/1941 överlämnades av kommissionen i dess underdåniga skrivelser
den 1 november och 8 december 1939.
I efterföljande översikt över arbetslöshetsläget och hjälpverksamheten under
år 1939 ingående tabeller lämna utförliga uppgifter örn ifrågavarande år
berörande förhållanden. Till belysande av utvecklingen på längre sikt lämnas
därjämte i flertalet tabeller summariska uppgifter även för tidigare år.
Kommentarer till sistnämnda uppgifter förekomma endast undantagsvis.
Vissa tabellsammanställningar i kommissionens tidigare årsredogörelser ha
här uteslutits på grund av siffermaterialets hopkrympning, men i stället ha
införts några häremot svarande kortare uppgifter i texten.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1930—103!).
År
Jan.
Febr.
Mara
April
Maj
Juni
Juli
Äng.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Årsme-
deltal
Antal
hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa
1930
16,647
15.384
13,572
11,368
9,013
6,634
5.824
6,314
8,589
14,611
24,824
31,901
13,723
1931
40,245
41,595
41,885
39,396
34,550
31,057
30,520
35,701
40,377
57,143
77,254
88,761
46^540
1932
103,742
108,032
109,674
111,333
104,094
97,370
94,687
99,826
106,404
123,584
146^981
16i;i55
113^907
1933
180,602
181,944
186,561
176,825
156,211
145,458
138,855
144,185
151,498
164,747
170,702
171,065
164,054
1934
171,540
166,348
160,345
145,588
116,257
99,628
86,253
83,042
78,918
84,811
92,016
92,881
114,802
1935
93,419
89,838
83,588
75,122
61,177
51,157
42,582
41,723
41,190
47,045
54,167
57j965
6i;581
1936
61,400
58,127
53,162
46,628
34.571
25,863
21,510
20,783
20,903
24,712
28.742
30,814
35,601
1937
33,509
31,280
27,750
22,247
15,840
11,429
9.800
9,577
9,782
12,411
16,169
18,765
18|213
1938
21,723
21,766
19,184
15,791
12,463
10,421
8,481
8,346
9,154
12,349
17,350
22’099
14; 927
1939
27,547
27,087
25,290
22,790
15,310
9,917
6,634
6,071
7,063
9,846
13,495
13,268
15,360
Arbetslösheten inom fackorganisationern
a. Procent.
1930
13.9
13.2
12.3
10.8
8.0
8.0
8.0
8.1
9.5
12.3
15.3
22.9
11.9
1931
20.2
18.7
19.4
17.1
13.2
12.4
11.8
12.8
13.4
16.4
19.3
26.5
16.8
1932
24.2
23.8
24.1
20.8
19.0
19 3
19.4
20.0
20.6
22.1
24.1
31.0
22.4
1933
28.8
27.7
28.7
24.3
21.1
20.3
19.4
19.6
19.2
20.2
22.3
27.2
23.3
1934
24.4
24 4
23.8
19.6
15.4
14.0
12.9
13.3
13.0
14.8
17.1
23.7
18.0
193b
22.3
20.1
18.5
16.0
12.0
11.3
9.9
10.2
10.9
12.7
14.9
21.3
15.0
1936
19.0
18.1
16.5
13.8
10.2
9.3
8.1
8.1
8.7
10.3
12.3
17.5
12.7
1937
16.3
14.8
14.5
11.2
8.3
7.7
6.4
6.2
6.8
8.3
11.1
17.8
10.8
1938
15.6
14.5
13.0
10.7
8.4
8.5
7.2
7.2
7.5
9.0
11.2
17.8
10.9
1939
14.9
13.0
11.6
9.0
6.3
5.6
4.8
4.9
6.3
8.0
10.2
15.2
9.2
Antal ansökningar om
arbete
på 100
lediga
platser
vid den offentliga arbetsförmedlingen.
1930
265
226
177
143
131
128
141
144
147
178
274
251
183
1931
243
254
200
202
170
193
206
207
204
271
483
388
251
1932
453
508
397
382
380
405
420
409
407
463
853
881
487
1933
735
737
729
620
559
566
626
579
577
663
865
810
685
1934
735
694
514
477
383
379
362
332
331
379
549
531
479
1935
485
477
414
321
303
284
277
255
244
284
434
442
365
1936
370
319
261
249
214
194
194
175
169
204
289
327
262
1937
265
208
171
161
137
133
142
129
130
162
208
194
187
1938
218
230
182
157
146
153
152
128
132
167
236
231
196
1939
219
230
179
155
126
119
119
106
124
154
193
186
173
I. Översikt över arbetslöshetsläget under år 1939.
Den försämring av arbetsmarknaden, som kunde iakttagas i slutet av år
1938, accentuerades ytterligare under de fem första månaderna av 1939, då
antalet hos arbetslöshetskommittéema anmälda hjälpsökande arbetslösa var
icke obetydligt större än under motsvarande tidsperiod närmast föregående
år. Med den varmare årstidens begynnelse inträdde emellertid ett omslag
till det bättre. För tiden fr. o. m. juni 1939 till årets slut ha i jämförelse med
år 1938 siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit avsevärt. Att
den i kommissionens arbetslöshetssiffror uppenbarade tendensen stämt väl
överens med arbetsmarknadens allmänna utveckling under denna tid fram
-
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1939 i procent av motsvarande antal
närmast föregående år.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1930
1937
1938
1939
Januari.....
89.9
241.8
257.8
174.1
95.0
54.5
65.7
54.6
64.8
126.8
Februari.....
86.9
270.4
259.7
168.4
91.4
54.0
64.7
53.8
69.6
124.4
Mars.......
86.5
308.6
261.8
170.1
85.9
52.1
63.6
52.2
69.1
131.8
April......
92.8
346.6
282.6
158.8
82.3
51.6
62.1
47.7
71.0
144.3
Maj.......
106.7
383.3
301.3
150.1
74.4
52.6
56.5
45.8
78.7
122.8
Juni.......
113.1
468.1
313.5
149.4
68.5
51.3
50.6
44.2
91.2
95.2
Juli.......
115.2
524.0
310.2
146.6
62.1
49.4
50.5
45.6
86.5
78.2
Augusti.....
130.2
565.4
279.6
144.4
57 6
50.2
49.8
46.1
87.1
72.7
September ....
170.6
470.1
263.5
142.4
52.1
52.2
50.7
46.8
93.6
77.2
Oktober.....
200.1
391.1
216.3
133.3
51.5
55.5
52.5
50.2
99.5
79.7
November ....
253.5
311.2
190.3
116.1
53.9
58.9
53.1
56.3
107.3
77.8
December.....
264.9
278.2
181.6
106.1
54.3
62.4
53.2
60.9
117.8
60.0
Medeltal
134.4
339.1
244.7
144.0
70.0
53.6
57.8
51.2
82.0
102.9
går av de uppgifter om fackföreningarnas och den offentliga arbetsförmedlingens
statistik, som återfinnas i tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda hjälpsökande arbetslösa belyses ytterligare av tab. 2,
vari antalet arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande
antal under samma månad föregående år.
Den före stormaktskrigets utbrott påfallande förbättringen bade tvivelsutan
sin grund i de under 1939 stigande konjunkturerna, vilka bl. a. togo sig
uttryck i en växande tillverkning och export av industrivaror och en mycket
livlig bostadsproduktion, gynnande en allmänt stegrad arbetskraftsförsörjning.
Utvecklingstendensen på arbetsmarknaden bröts ej heller under årets
senare månader. Den strax efter krigsutbrottet genomförda ransoneringen av
motorbränsle torde visserligen under inknappningsåtgärdernas strängare period
lia åstadkommit vissa störningar i sysselsättningen för de av anordningen
närmast berörda personalgrupperna, men verkningarna härav återspeglades
endast obetydligt i arbetslöshetskommissionens statistik. Detsamma
gäller även om de olika kategorierna av byggnadsarbetare, för vilka någon
starkare ökning i anmälningsfrekvensen hos kommittéerna ej förelegat
trots den mot årets slut begynnande avmaltningen inom byggnadsverksamheten.
Så mycket märkbarare gjorde sig däremot militärinkallelsema gällande
på arbetsmarknaden i dess helhet och därmed naturligen också på
hjälpklientelet. En undersökning av dettas sammansättning den 30 nov.
1939 visade emellertid, att en avsevärd del av det vid denna tid rapporterade
antalet arbetslösa — 4,779 eller 35.7 °/o — var över 45 år, d. v. s. hade
uppnått den ålder, att dessa arbetslösa icke längre kvarstodo i landstormen.
Åldersfördelningen inom klientelet var vid denna tid särskilt ogynnsam
i storstäderna, där nära 00 °/o av de arbetslösa voro över 40 år. Den säsongmässiga
tillbakagången inom näringslivet gav sig även denna gång till
känna under höstmånaderna i form av stigande hjälpsökandesiffror, men
siffrorna lågo dock betydligt under nivån för motsvarande tid närmast före
-
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 3. Fördelning ar arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, nied
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft.
Procentuell fördelning av antalet arbetare bos de arbetsgivare, som
uppgivit, att på arbetskraft rått
brist
tillräcklig tillgång
överflöd
Ar / Kvartal
I
II
lil
IV
I
II
III
IV
I
! 11
1 111
IV
1930 ........
2.8
5.1
1.7
0.5
61.4
61.2
58.2
51.6
35.8
33.7
40.1
47.9
1931 . • ......
0.7
0.2
0.8
0.6
45.6
47.7
44.4
42.2
1 53.7
52.1
54.8
57.2
1932 ........
0.5
0.2
0.2
0.2
37.0
37.5
36.8
32.2
62.5
62.3
63.0
67.6
1933 ........
0.3
0.2
0.9
0.4
27.6
31.7
36.8
37.3
72.1
68.1
62.3
62.3
1934 ........
1.1
4.9
5.7
4.1
42.5
51.6
56.5
58.0
56.4
43.5
37.8
37.9
1935 ........
5.5
8.3
10.9
10.1
58.2
63.6
62.2
62.6
36.3
28.1
26.9
27.3
1936 ........
10.7
13.8
15.0
13.2
61.8
66.2
66.7
68.4
27.5
20.0
18.3
18.4
1937 ........
15.8
20.3
16.3
13.3
66.9
67.1
72.7
72.1
17.3
12.6
11.0
14 6
1938 ........
11.8
11.9
13.3
8.9
69.9
71.9
70.9
73.9
18.3
16.2
15.8
17.2
1939 ........
10.5
22.7
21.2
11.2
73.2
68.0
70.9
80.2
16.3
9.3
7.9
8.6
gående år, och de vörö över huvud de lägsta, som under denna tid på året varit
att anteckna sedan högkonjunkturåret 1929. För december 1939 inträffade
det aldrig tillförene konstaterade förhållandet under de nitton år kommissionen
hittills införskaffat hjälpsökandesiffror från landets kommuner, att
denna månads siffra, 13,268, blev lägre än årets närmast föregående novembersiffia.
Även här gäller dessutom, att densamma var den lägsta, som förekommit
i kommissionens statistik över hjälpsökande arbetslösa sedan år 1929.
Av allt att döma har årstidens normala ökning av de säsongarbetslösa i stort
sett uppvägts av den arbetskraftens ianspråktagande, som den ökade efterfrågan
på arbetskraft inom näringslivets flesta grenar och inkallelserna till
militärtjänstgöring medfört. En inom arbetsmarknadskommissionen pågående
utiedning förväntas komma att klarlägga frågan örn den inverkan, som
den förstärkta krigsberedskapen och den partiella mobiliseringen hittills övat
på näringslivets arbetskraftsbehov.
Utvecklingen under januari 1940 tyder, såvitt av månadsrapporterna damgar,
icke pa någon egentlig ändrad tendens. Ej heller avviker arbetslöshetens
geografiska fördelning under 1939 och början av 1940 från den, som
kännetecknat tiden närmast förut.
Arbetslösheten inom fackorganisationerna var under hela år 1939 lägre än
under 1938, och procenttalen allt ifrån februari 1939 de lägsta, som under
motsvarande resp. månader förekommit under åren 1930—1939.
Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen
bekräftar ytterligare den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden
under 1939. Jämfört med 1938 var läget i det närmaste oförändrat
under vintermånaderna. Från våren 1939 sjönk antalet arbetsansökningar
avsevärt under siffrorna för motsvarande månader 1938. Ehuru siffrorna
under senare delen av 1939 visade en säsongpåverkad ansvällning,
nådde de likväl icke under någon månad upp till 1938 års nivå. Årsmedeltalet
för 1939 var också det lägsta under perioden 1930—1939.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
75
Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och
skogshushållning åren 1930—1939.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Jordbruk
Januari.......
427
1,436
4,699
14,454
14,499
7,721
2,288
836
460
694
Februari......
343
1,628
5,832
15,217
14.287
7,074
1,909
769
464
691
Mara........
281
1,628
6,858
14,728
13,895
6,088
1,390
524
308
557
April........
232
931
5,955
13,024
11,320
4,486
999
244
196
381
Maj........
206
912
6,137
11,350
8,410
2,426
524
154
90
215
Juni........
104
907
5,938
10,290
7,152
1,656
282
52
76
124
Juli........
95
657
5,175
9,478
5,909
1,036
198
67
51
62
Augusti.......
102
674
4,388
10,155
5,704
984
187
55
58
59
September......
130
1,000
5,902
11,369
5,546
1,096
184
71
56
63
Oktober.......
235
2,036
8,008
13,580
7,351
1,409
341
131
146
128
November......
788
3,725
10,884
15,230
7,728
1,949
535
255
345
299
December......
1,083
3,951
12,415
14,403
7,884
2,326
636
378
489
295
Skogshushållning
Januari.......
231
1,607
10,142
17,654
7,991
3,503
2,492
439
340
2,917
Februari......
108
1,545
9,770
15,433
7,196
2,874
1,351
395
267
2,034
Mars........
124
2,285
10,458
18,189
10,704
3,279
1,233
384
290
2,175
April........
Maj ........
176
3,975
14,369
22,394
14,028
5,647
1,858
402
229
3,870
167
3,695
13,854
19,738
9,775
5,025
1,231
640
76
150
3,314
Juni........
54
3,303
12,248
16,967
9,629
3,955
42
151
1,743
Juli........
61
3,095
11,314
15,488
8,447
2,128
296
19
74
686
Augusti.......
73
4,206
12,811
17,200
8,567
2,264
371
78
98
732
September......
124
4,164
13,014
19,382
8,295
2,318
457
79
365
729
Oktober.......
214
8,098
14,633
18,274
6,967
2,880
481
168
761
889
November......
896
11,404
15,995
15,176
6,513
3,452
524
245
1,537
1,066
December......
1,079
11,852
17,404
12,141
5,646
3,467
458
307
3,038
607
Tab. 3 redovisar procentvis fördelningen av antalet arbetare, ingående i
socialstyrelsens kvartalsstatistik. Den utveckling i riktning mot överflöd på
arbetskraft som under 1938 åter begynte framträda, ledde 1939, under inflytande
av konjunkturuppsvinget och militärinkallelserna, inom vissa arbetsområden
till knapphet och i somliga fall utpräglad brist på arbetskraft, särskilt
yrkeskvalificerad sådan. I detta sammanhang må nämnas, att antalet
arbetare, som beröres av kvartalsstatistiken, ökat från 404,521 under fjärde
kvartalet 1938 till genomsnittligen 509,059 samma tid 1939.
I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriella
verksamhetsområden men däremot icke sådana uppgifter beträffande
jordbruket. Utvecklingen under 1939 i fråga om antalet hjälpsökande
arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning, redovisas
i tab. 4. Kommissionen har även under 1939 ej funnit påkallat göra
någon ändring i sitt jämlikt 14 § i hjälpkungörelsen fattade beslut om avstängning
från statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga
yrkesgruppen jordbruk. Något större behov av dispenser från avstängningarna
ha icke framträtt, synnerligast ej mot slutet av året, vilket kan antagas
bero på att militärinkallelserna i stor utsträckning även berört lands
-
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. o. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1930—1939.
Årsmedeltal.
Yrkesgrupper
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
193S
1939
Antal
Jordbruk o. skogshushållning
611
6,560
19,850
30,106
17,786
6,587
1,739
514
837
2,027
Jordbruk ..........
335
1,624
6,849
12,769
9.140
3,188
790
295
228
297
Skogshushållning......
276
4,936
13,001
17,337
8,646
3,399
949
219
609
1,730
Industri och hantverk ....
6,619
22,694
49,835
69,864
48,830
28,110
17,684
9,347
7,529
6,858
Malmbrytning och metallindustri
1,854
6,798
17,168
20,776
12,326
5,165
2,840
1,138
956
833
Jord- och stenindustri ....
600
5,203
8,348
12,000
10,612
6,958
3,845
1,841
1,081
1,033
Trävaruindustri.......
2,003
5,777
11,258
13,442
8,905
5,929
4,262
2,406
2,114
1,961
Byggnadsverksamhet.....
1,032
2,179
6,822
12,513
8,445
5,585
3,805
2,317
2,057
2,078
Övriga industrier......
1,130
2,737
6,239
11,133
8,542
4,473
2,932
1,645
1,321
953
Sjöfart och fiske......
148
530
1,600
2.708
2,304
1,269
727
349
266
231
Handel, samfärdsel och all-
män tjänst........
820
1,813
5,397
11,238
9,342
5,490
3,599
2,265
1,763
1,449
Husligt arbete.......
29
36
132
376
210
45
53
37
27
25
Arbete, ej hauf ärligt till annan
grupp ...........
14,907
37,093
49,762
36,330
20,080
11,799
5,701
4,505
4,770
Summa
13,723
46,540
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
14,927
15,360
Procent
Jordbruk o. skogshushållning
4.5
14.1
17.4
18.3
15.5
10.7
4.9
2.8
5.6
13.2
Jordbruk..........
2.5
3.5
6.0
7.S
8.0
5.2
2.2
1.6
1.5
1.9
Skogshushållning......
2.0
10.6
11.4
10.5
7.5
5.5
2.7
1.2
4.1
11.3
Industri och hantverk ....
48.2
48.8
43.8
42.6
42.5
45.6
49.7
51.3
50.4
44.6
Malmbrytning och metallindustri
13.5
14.6
15.1
12.6
10.7
8.4
8.0
6.3
6.4
5.4
Jord- och stenindustri ....
4.4
11.2
7.3
7.3
9.2
11.3
10.8
10.1
7.2
6.7
Trävaruindustri.......
14.6
12.4
9.9
8.2
7.8
9.6
12.0
13.2
14.2
12.8
Byggnadsverksamhet.....
7.5
4.7
6.0
7.7
7.4
9.1
10.7
12.7
13.8
13.5
Övriga industrier......
8.2
5.9
5.5
6.8
7.4
7.2
8.2
9.0
8.8
6.2
Sjöfart och fiske......
1.1
1.1
1.4
1.7
2.0
2.1
2.0
1.9
1.8
1.5
Handel, samfärdsel och ali-
män tjänst........
5.9
3.9
4.7
6.9
8.1
8.9
10.1
12.5
11.8
9.4
Husligt arbete........
0.2
0.1
0.1
0.2
0.2
0.1
0.2
0.2
0.2
0.21
Arbete, ej liänf ärligt till annan
grupp...........
40.1
32.0
32.6
30.3
31.7
32.6
33.1
31.3
30.2
31.1
Summa
100.0
100.0
100.0
100.0
lOO.o
100.0
100.0
lOO.o
100.0
1OO.0
bygdens befolkning. De beviljade dispenserna ha med hänsyn till angivna
förhållanden varit av starkt begränsad omfattning.
Med tanke på jordbrukets behov av arbetskraft brukar kommissionen under
vårens lopp från statliga reservarbeten hemsända arbetslösa, som kunna
tänkas passa för sådant arbete. Denna hemsändning verkställdes år 1939
den 1 april och omfattade cirka 500 man. Samtidigt avgingo ett hundratal
man på eget initiativ till arbeten i öppna marknaden, varigenom arbetsstyrkan
vid statliga reservarbeten sjönk till den näst lägsta för året, 1,241, vid
april månads utgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Vissa svårigheter uppstodo våren 1939 att tillfredsställa behovet av betfältsarbetare.
I anledning därav vidtogos liksom år 1937 i samarbete med
socialstyrelsen vissa anordningar för överförande av arbetskraft från statligt
reservarbete till betfältsarbete. Då emellertid samtidigt en avsevärd
överflyttning av arbetskraft från bl. a. Västernorrlands län igångssattes och
dessutom arbetsgivarnas erfarenheter av 1937 års experiment enligt uppgift
varit mindre goda, kommo ovannämnda anordningar icke att tagas i anspråk.
Den minskning i arbetstillgången inom skogshushållningen, som börjat
göra sig gällande under senare delen av år 1938, var även under första halvåret
1939 synnerligen kännbar. Redan före årsskiftet hade ett antal skogskommuner
i Västernorrlands län börjat rapportera arbetslöshet bland skogsarbetare
och beviljats statsbidrag till hjälpåtgärder. Efter årsskiftet tillkonnno
ytterligare kommuner från Västernorrland, ett antal kommuner i
norra Värmland samt enstaka kommuner i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens
län. Antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare, som i december
1938 var 3,038 (dec. 1937 307), uppgick under februari 1939 till 2,034
(februari 1938 267) och nådde maximum i april med 3,870 (april 1938 229).
Trots denna relativt starkt ökade arbetslöshet bibehölls under hela år 1939
avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för skogsoch
flottningsarbetare. Det stegrade hjälpbehovet medförde emellertid ökat
antal dispenser. Dessa avsågo för maj månad -— förutom 18 man i 4 kommuner
— generell dispens för skogs- och flottningsarbetare i 38 kommuner,
varav 9 i Värmlands, 2 i Gävleborgs, 24 i Västernorrlands, 1 i Jämtlands
och 2 i Norrbottens län. Från och med juni månad visade arbetslösheten
bland skogsarbetare fallande tendens. Dittills beviljade generella dispenser
ersattes därför med dispenser för till reservarbete hänvisade. Intill tiden
för krigsutbrottet voro sådana beviljade för 28 kommuner, varav 18 i Västernorrlands
län.
Liksom under år 1938 förekom arbetslöshet av större omfattning under år
1939 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter,
som meddelas härom i tab. 5. Dessa yrkesområden angivas här nedan
jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober
och december månader 1938 och 1939.
1938
1939
Skogshushållning..........
Metall- och maskinindustri......
Stenindustri............
Trävaruindustri...........
Byggnadsverksamhet........
Handel, samfärdsel och allmän tjänst .
Diversearbete............
Okt.
Dec.
Okt.
Dec.
761
3,038
889
607
809
1,074
489
591
591
918
780
998
1,805
2,917
1,187
1,603
1,359
2,854
1.313
2,711
1,382
1,880
1,171
1,389
3,610
5,992
2,822
3,700
Arbetsmarknadens över praktiskt taget hela skalan av yrken utbredda förbättring
under 1939 bar på sätt sammanställningen här ovan utvisar sin mot
-
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
svårighet i de i förhållande lill 1938 vikande siffrorna för nästan alla grupper
av hjälpsökande arbetslösa; för några få yrken har läget ur arbetslöshetssynpunkt
förblivit i det närmaste oförändrat.
Vad stenindustrien angår har visserligen den för år 1939 genomsnittliga arbetslösheten
svagt minskat (se tab. 5), men utvecklingen under slutet av året
har enligt nyss åberopade sammanställning tenderat mot en viss försämring,
trots det att dels trettioen arbetslöshetskommittéer inom Bohuslän och Blekinge
under december berättigats att hänvisa tillhopa 476 arbetslösa till statliga
och kommunala beredskapsarbeten, dels ökad efterfrågan på yrkeskunniga
stenarbetare gjort sig gällande till följd av förhållanden, som ägt samband
med rådande allmänna läge.
Antalet inom trävaruindustrien hjälpsökande arbetslösa var i slutet av 1939
endast omkring hälften så stort som vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare,
och även medeltalet för 1939 har legat något under 1938 års genomsnittssiffra.
Örn också denna industri under redovisningsåret kunnat erbjuda ökad sysselsättning,
böra de sänkta arbetslöshetssiffrorna likväl icke uppfattas såsom
tecken på att krisläget inom näringsgrenen i fråga begynt övervinnas. Förklaringen
torde ligga i att Norrland särskilt starkt påverkats av inkallelserna
till den förstärkta krigsberedskapen. Beaktas må även, att antalet
från Västernorrlands och Norrbottens län i beredskapsarbeten sysselsatta
varit större i slutet av 1939 än vid motsvarande tidpunkt 1938 (tillhopa 829
vid utgången av december 1939 mot 640 december 1938).
Att rubbningen på samfärdselns arbetsmarknad i början av stormaktskrigets
utbrott icke nämnvärt återverkade på siffrorna för antalet hjälpsökande
arbetslösa bär redan i det föregående antytts. Den först mot årets slut försämrade
situationen inom byggnadsverksamheten kom därunder att ge mer
än säsongbetonat utslag i siffrorna för antalet hjälpsökande inom denna
bransch.
En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december
1939 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2.
Enligt vad kommissionen inhämtat fran socialstyrelsen, voro vid utgången
av december 1939 14 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 195,861
medlemmar i funktion eller i runt tal 14,000 medlemmar mer än vid samina
tid 1938.
Antalet rapportkommuner, d. v. s. kommuner, vilka till kommissionen
uppgiva antalet hjälpsökande arbetslösa den sista dagen i resp. månader,
var i medeltal 277 under 1939. Motsvarande tal för år 1938 var 230. Siffrorna
ha året igenom varit större än under 1938 utom vad angår december
1939, då de allt rikligare arbetstillfällena i skogarna och inkallelserna i militärtjänst
åstadkommo arbetslöshetens upphörande i åtskilliga kommuner,
även om samtidigt några nyrapporterande tillkommo. Nettominskningen
blev till följd därav obetydlig. Utvecklingen belyses närmare i tab. 6.
Arbetslöshetens fördelning på olika län framgår av tab. 7 och 8. Förstnämnda^
tabell, vari redovisas årsmedeltalen för de hjälpsökande fördelade
länsvis åren 1930—1939, utvisar bl. a., att det största antalet hjälpsökande
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 6. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1939,
79
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Januari......
168
339
673
1,148
1,478
1,251
810
433
268
321
Februari......
168
362
751
1.212
1,529
1,219
759
417
270
333
Mars.......
167
376
757
1,222
1,525
1,180
727
373
254
333
April.......
166
368
758
1,181
1,437
1,051
666
335
232
315
Maj........
156
353
743
1,113
1,337
901
568
277
216
286
J uni .......
136
345
708
1,091
1,270
840
482
231
204
266
Juli........
123
335
727
1,108
1,220
722
426
218
187
232
Augusti......
128
353
746
1,122
1.160
709
421
227
186
227
September.....
135
365
774
1,166
1,138
691
400
215
194
226
Oktober......
167
419
835
1,238
1,178
734
409
230
219
250
November.....
216
508
943
1,340
1,232
796
429
244
253
266
December.....
261
569
1,000
1,401
1,252
833
427
252
277
265
Medeltal
160
391
785
1,195
1,313
911
544
288
230
277
Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa
inom olika län åren 1930—
1939.
Arsmedeltal.
Län
1930
1931
1932
1933
1934
'' 1935
1936
1937
1938
1939
Stockholms stad . . .
878
1,770
6,926
13,324
10,643
5,081
3,436
2,053
1,323
978
Stockholms.....
326
527
2,050
4,981
4,411
2,216
1,132
416
187
153
Uppsala.......
266
560
1,288
2,488
1,874
1,041
470
265
282
227
Södermanlands ....
214
833
1,832
2,849
1,891
625
273
160
157
109
Ostergötlands ....
764
971
2,785
4,899
3,563
1,348
774
524
466
362
J önköpings.....
273
498
1,347
2,489
2,160
1,106
628
295
219
218
Kronobergs.....
172
723
1,835
2,650
2,022
962
452
164
137
187
Kalmar.......
398
1,277
3,869
5,541
3,815
2,115
1,080
420
386
324
Gotlands......
60
114
249
697
410
153
129
102
100
71
Blekinge ......
469
2,176
4,246
5,791
4.944
3,195
1,612
814
598
707
Kristianstads ....
150
594
1,791
2,746
2,117
889
342
132
107
104
Malmö stad.....
992
1,681
3.259
4,199
2,707
1,375
1,189
862
779
562
Malmöhus i övrigt . .
798
1,950
4,546
7,044
5,185
2,616
1,713
1,248
1.086
598
Hallands......
219
449
1,067
1,699
1.454
882
574
409
354
245
Göteborgs stad . . .
1,036
3,201
6,072
8,699
6,787
3,746
2,399
1,283
1,164
1,047
Göteb. o. Bohus i övrigt
393
3,291
5,341
7,730
7,208
5,019
3,332
2,022
1,182
1,008
Älvsborgs ......
368
943
2,250
3,520
2,724
1,435
765
427
279
231
Skaraborgs.....
20
165
1,274
2,240
1,866
959
455
203
187
80
Värmlands.....
806
3,251
7,207
9,755
6,579
3,836
1,669
513
515
1,038
Örebro.......
772
1,608
4,191
5,789
3,919
1,898
887
329
199
168
Västmanlands ....
291
987
2,853
4,273
2,201
653
174
57
46
44
Kopparbergs.....
470
2,022
5,720
9,202
5,989
2,904
1,195
274
121
154
Gävleborgs.....
700
3,313
7,789
10,660
6,764
3,984
1,874
747
520
68U
Västernorrlands . . .
705
6,697
14,268
17,025
11,486
7,037
5,072
2,809
2,758
2,990
Jämtlands......
90
1,050
4,493
5,724
2,405
1,086
307
30
25
195
Västerbottens ....
297
1,655
4,702
6,240
3,692
1,872
897
299
345
611
Norrbottens.....
1.796
4,234
10,656
11,800
5,986
3,550
2,773
1,359
1,405
2,269
liela riket
13,723
46,540
113,907
164,054
114,802
61,581
35,601
18,213
14,927
15,3(i0
Städer
7,644
14,959
35,533
55,647
41,307
22,610
15,893
10,272
8,439
6,570
Landsbygd
6,079
31,581
78,374
108,407
73,495
38,971
19,708
7,941
6,488
8,790
1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tält. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län åren 1930—1939.
Län
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Stockholms stad.......
1.8
3.5
13.5
25.6
20.4
9.7
6.4
3.8
2.4
1.7
Stockholms..........
1.2
2.0
7.7
18.6
16.3
8.2
4.2
1.5
0.7
0.5
Uppsala...........
1.9
4.1
9.4
18.0
13.6
7.5
3.4
1.9
2.0
1.6
Södermanlands.......
1.1
4.4
9.8
15.2
10.1
3.3
1.4
0.8
0.8
0.6
Östergötlands.........
2.5
3.1
9.0
15.8
11.4
4.3
2.5
1.7
1.5
1.2
Jönköpings ..........
1.2
2.2
5.8
10.7
9.2
4.7
2.7
1.2
0.9
0.9
Kronobergs..........
1.1
4.6
11.8
17.1
13.0
6.2
2.9
1.1
0.9
1.2
Kalmar...........
1.7
5.5
16.7
23.9
16.4
9.1
4.7
1.8
1.7
1.4
Gotlands...........
1.0
2.0
4.3
12.1
7.1
2.6
2.2
1.8
1.7
1.2
Blekinge...........
3.2
15.0
29.3
39.8
33.8
21.9
11.0
5.6
4.1
4.9
Kristianstads.........
0.6
2.4
7.3
11.1
8.5
3.6
1.4
0.5
0.4
0.4
Malmö stad.........
8.3
13.1
25.1
32.0
20.5
9.9
8.4
6.0
5.3
3.7
Malmöhus i övrigt......
2.0
5.1
11.9
18.4
13.5
6.9
4.5
3.3
2.9
1.6
Hallands...........
1.5
3.0
7.1
11.2
9.6
5.8
3.8
2.7
2.3
1.6
Göteborgs stad........
4.3
13.1
24.5
34.6
26.9
14.7
9.3
4.9
4.3
3.8
Göteborgs o. Bohus i övrigt . .
1.8
15.4
25.2
36.4
33.9
23.6
15.8
9.6
5.7
4.9
Alvsborgs ..........
1.2
3.0
7.2
11.2
8.6
4.5
2.4
1.3
0.9
0.7
Skaraborgs..........
01
0.7
5.3
9.2
7.7
4.0
1.9
0.8
0.8
0.3
Värmlands..........
3.0
12.0
26.7
35.9
24.1
14.0
6.1
1.9
1.9
3.9
Örebro............
3.5
7.3
19.2
26.5
17.9
8.7
4.1
1.5
0.9
0.8
Västmanlands.........
1.8
6.1
17.7
26.5
13.6
4.0
1.1
0.3
0.3
0.3
Kopparbergs.........
1.9
8.1
22.9
36.8
23.9
11.6
4.8
1.1
0.5
0.6
Gävleborgs..........
2.5
11.8
27.9
38.1
24.1
14.2
6.7.
2.7
1.9
2.5
Västernorrlands........
2.5
24.0
51.0
60.6
40.8
24.9
18.0
10.0
9.9
10.7
Jämtlands..........
0.7
7.8
33.3
42.2
17.7
8.0
2.2
0.2
0.2
1.4
Västerbottens.........
1.5
8.1
22.9
30.0
17.5
8.8
4.2
1.4
1.6
2.8
Norrbottens..........
9.1
21.2
52.8
58.2
29.3
17.2
13.4
6.5
6.7
10.7
Hela riket
2.2
7.6
18.5
26.5
18.5
9.9
5.7
2.9
2.4
2.4
Städer
3.9
7.5
17.4
27.0
19.9
10.7
7.4
4.7
3.8
2.9
Landsbygd
1.5
7.6
19.0
26.3
17.8
9.4
4.8
2.0
1.6
2.2
arbetslösa i medeltal under 1939 återfanns i Västernorrlands län eller 2,990,
vilket innebär en ökning från närmast föregående års siffra (2,758). Närmast
följde Norrbottens län, Göteborgs stad, Värmlands län, Göteborgs och
Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Stockholms stad. Medan Norrbottens
och Värmlands län företedde avsevärt stegrade arbetslöshetssiffror, kunde
ett motsatt förhållande noteras beträffande övriga angivna arbetslöshetsområden.
Minskningen för Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad),
som under de närmast föregående åren varit relativt stor, har under 1939 i
det närmaste avstannat.
I förhållande till folkmängden (tab. 8) förefanns det största antalet arbetslösa
under 1939 i Västernorrlands län (10.7 °/oo mot 9.9 år 1938) och Norrbottens
län (likaledes 10.7 °/oo mot endast 6.7 år 1938). Därnäst följde Göteborgs
och Bohus län (utom Göteborgs stad), Blekinge län och Göteborgs stad
samt Malmö stad.
Kommunernas fördelning efter det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa
på 100 invånare (den s. k. relativa arbetslösheten) den 31 december
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 9. Kommunernas fördelning efter rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa på
100 invånare den 8I/u åren 1933—1939.
Antal hjälp- sökande på
100 inv.
Antal kommuner den
SI/u
Procentuell fördelning
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
0.0— 0.9 . .
208
488
435
278
171
152
211
14.9
39.0
52.3
65.3
68.1
55.1
79.6
1.0— 1.9 . .
432
403
222
94
49
65
34
30.9
32.2
26.7
22.0
19.5
23.5
12.8
2.0— 2.9 . .
300
167
64
18
13
30
14
21.4
13.8
7.7
4.2
5.2
10.9
5.8
3.0— 3.9 . .
188
66
43
18
9
12
3
13.4
5.8
5.2
4.2
3.6
4.4
1.1
4.0— 4.9 . .
93
45
30
8
7
7
2
6.6
3.6
3.6
1.9
2.8
2.5
0.8
5.0— 5.9 . .
52
31
11
5
2
5
1
3.7
2.5
1.3
1.2
0.8
1.8
0.4
6.0— 6.9 . .
24
11
11
2
_
2
—
1.7
0.9
1.3
0.6
—
0.7
—
7.0— 7.9 . .
27
19
6
1
—
2
—
1.9
1.5
0.7
0.2
—
0.7
—
8.0— 8.9 . .
28
7
3
—
—
1
—
2.0
0.6
0.4
—
—
0.4
—
9.0— 9.9 . .
9
4
3
—
—
—
—
0.7
0.3
0.4
—
—
—
—
10.0—10.9 . .
10
3
—
—
—
—
—
0.7
0.2
—
—
—
—
—
11.0—11.9 . .
8
1
1
2
—
—
—
0.6
0.1
0.1
0.5
—
—
—
12.0—12.9 . .
3
2
1
—
—
—
—
0.2
0.2
0.1
—
—
—
—
13.0—13.9 . .
2
1
1
—
—
—
—
0.1
0.1
0.1
—
—
—
—
14.0—14.9 . .
—
—
1
—
—
—
—
—
—
0.1
—
—
—
—
15.0— co . .
16
3
—
—
—
—
—
1.2
0.2
—
—
—
—
—
Summa
1,400
1,251
832
426
251
276
265
lioo.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
lOO.o
1OO.0
under åren 1933—1939 framställe^ i tab. 9. Den i olika sammanhang i denna
översikt påpekade förbättringen i arbetslöshetsläget under 1939 framträder
här tydligt. Vid 1938 års utgång hade 55.1 % av rapportkommunema
mindre arbetslöshet än 1 % och ett par kommuner uppnådde 6—-8.9 %>. Ett
år senare hade det relativa antalet kommuner med mindre än 1 % arbetslöshet
stigit till 79.5 °/o och ingen kommun redovisade mer än 5.9 % arbetslöshet.
Landsbygdens andel i hela antalet arbetslösa har ända sedan 1933 varit i
avtagande. En rätt kraftig omsvängning inträffade emellertid under 1939
(57.2 °/o mot 43.5 % under 1938), sammanhängande med den under årets
förra hälft försämrade arbetsmarknaden i skogskommunerna. Sedan svårigheterna
härutinnan givit vika och verkningarna av höstens mobiliseringar
inträtt, har landsbygdens andel av arbetslösheten i landet åter kommit att
visa ungefär samma proportion som förut under de senare åren. Utvecklingen
belyses närmare av tab. 10.
Tab. 10. Hjälpsökande arbetslösa på landsbygden i procent av hela antalet hjälpsökande
arbetslösa åren 1930—1939.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Januari.....
37.8
57.8
68.3
66.2
60.9
60.9
59.8
46.6
41.0
57.9
April......
37.9
66.8
70.6
66.6
64.7
64.0
58.4
48.0
39.6
64.2
Juli.......
37.2
69.8
68.7
65.5
65.8
65.7
54.7
39.2
38.4
54.2
Oktober.....
46.5
71.4
69.1
66.7
66.9
64.6
51.0
40.0
46.9
49.7
Årsinedeltal
44.3
67.9
68.8
66.1
64.0
63.8
55.4
43.6
48.5
57.2
Bihang till riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 230. 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
°2 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten1 i Blekinge oell Göteborgs
och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1939.
Blekinge län
Göteborgs och Bohus
län
Västernorrlands län
därav till-
därav till-
därav till-
hörande
hörande
hörande yrkes-
Hela
yrkesgrup-
Hela
yrkesgrup-
Hela
varu- och pappers-
antalet
pen jord-
antalet
pen jord-
antalet
industri samt
Årsmedeltal.
och sten- industri
och sten- industri
arbete ej hän- förligt till
annan grupp
1930 .........
204
50
570
490
1931.........
1,503
852
2,784
2,655
3,343
2,779
1932 .........
2,659
1,463
3,760
3,306
7,094
5,319
1933 .........
3,329
1,671
5,284
4,596
8,763
6,081
1934 .........
3,027
1,565
5,166
4,631
6,551
4,896
1935 .........
1,942
1,167
3,690
3,225
4,346
3,484
1936 .........
867
516
2,335
1,994
3,753
3,058
1937 .........
381
201
1,332
1,067
2,356
1,933
1938 .........
312
155
710
545
2,033
1,577
1939 .........
390
170
646
479
1,776
1,305
Månadssiffror för 1939.
Januari........
762
316
985
740
3,490
2,535
Februari .......
681
284
973
713
3,458
2j>79
Mars.........
546
219
993
740
3,413
2,543
April.........
414
177
619
440
2,897
2,117
Maj.........
308
136
507
364
1,442
1,085
Juni.........
295
121
418
317
768
614
Juli.........
256
103
392
284
514
409
Augusti........
235
97
395
294
533
376
September.......
267
139
459
375
766
555
Oktober . . •.....
250
124
567
442
1,067
762
November.......
318
149
674
490
1,443
1,013
December.......
348
176
770
552
1,522
1,075
Arbetslöshetens koncentration till vissa yrken är särskilt påtaglig i de arbetslöshetstyngda
områdena och belyses av tab. 11, vari för stendistrikten
inom Blekinge och Göteborgs och Bohus samt sågverksdistrikten inom Västernorrlands
län sammanförts vissa uppgifter för åren 1930—1939 angående
dels hela antalet hjälpsökande arbetslösa, dels antalet arbetslösa, tillhörande
för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och stenindustri och för
Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete
ej hänförligt till annan grupp, vilken sistnämnda grupp för Västernorrlands
vidkommande i stor utsträckning rekryteras av f. d. sågverksarbetare.
Den under de senare åren inträdda minskningen av arbetslösheten har
fortfarande särskilt tagit sig uttryck i låga siffror för antalet arbetslösa i de
yngre åldrarna. I tab. 12 har ungdomsarbetslöshetens omfattning under
1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade i K. M:ts prop. nr 19:1936, bilagan,
sid. 76.
83
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa åren 1934—1939.
Städer
Landsbygd
Hela riket
År och
m å n a d
Hela
antalet
hjälp-
sökande
därav i åldern
16—21 år
Hela
antalet
hjälp-
sökande
därav i åldern
16—21 år
Hela
antalet
hjälp-
sökande
därav i åldern
16—21 år
antal
%
antal
*
antal
%
1934
Juli.......
29,534
2,233
7.6
56,719
8,219
14.5
86,253
10,452
12.1
Oktober.....
28,062
2,506
8.9
56,749
9,144
16.1
84,811
11,650
13.7
1935
Januari.....
36,515
2,972
8.1
56,904
8,097
14.2
93,419
11,069
11.8
April......
27,049
2,006
7.4
48,073
6,721
14.0
75,122
8,727
11.6
Juli.......
14,610
816
5.6
27,972
3,390
12.1
42,582
4,206
9.9
Oktober.....
16,670
1,051
6.3
30,375
3,939
13.0
47,045
4,990
10.6
1936
Januari.....
24,671
1,549
6.3
36,729
4,822
i3. r
61,400
6,371
10.4
April......
19,419
1,192
6.1
27,209
3,385
12.4
46,628
4,577
9.8
Juli.......
9,749
385
3.9
11,761
1,287
10.9
21,510
1,672
7.8
Oktober.....
12,121
511
4.2
12,591
1,564
12.4
24,712
2,075
8.4
1937
Januari.....
17,910
821
4.6
15,599
1,796
11.5
33,509
2,617
7.8
April......
11,559
421
3.6
10,688
999
9.3
22,247
1,420
6.4
Juli.......
5,961
114
1.9
3,839
388
10.1
9,800
502
5.1
Oktober.....
7,444
205
2.8
4,967
538
10.8
12,411
743
6.0
1938
Januari.....
12,813
489
3.8
8,910
900
10.1
21,723
1.389
6.4
April......
9,533
244
2.6
6,258
543
8.7
15,791
787
5.0
Juli.......
5,222
108
2.1
3,259
274
8.4
8,481
382
4.5
Oktober.....
6,555
218
3.3
5,794
608
10.5
12,349
826
6.7
1939
Januari.....
11,593
471
4.1
15,954
1,866
11.7
27,547
2,337
8.5
Februari.....
11,920
467
3.9
15,167
1,666
11.0
27,087
2,133
7.9
Mars......
10,521
406
3.9
14,769
1,582
10.7
25,290
1,988
7.9
April......
8,153
260
3.2
14,637
1,665
11.4
22,790
1,925
8.4
Maj.......
4,897
122
2.5
10,413
1,209
11.6
15,310
1,331
8.7
Juni ......
3,649
86
2.4
6,268
679
10.8
9,917
765
7.7
Juli.......
3,038
65
2.1
3,596
399
11.1
6,634
464
7.0
Augusti.....
2,723
48
1.8
3,348
308
9.2
6,071
356
5.9
September ....
3,067
39
1.3
3,996
330
8.3
7,063
369
5.2
Oktober.....
4,953
95
1.9
1 4,893
411
8.4
9,846
506
5.1
November ....
7,003
156
2.2
6,492
625
9.6
13,495
781
5.8
December ....
7,327
118
1.6
5,941
410
6.9
13,268
528
4.0
åren 1934—1939 ställts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa
under samma år. Bottenläget uppnåddes i fråga om det absoluta antalet arbetslösa
i åldern 16—21 år i december 1939, då antalet uppgick till 528 eller
4 % av hela antalet hjälpsökande vid samma tid. Motsvarande siffror i december
1938 voro 1,795 resp. 8.1 °/o.
I bilaga 9 ha sammanställts vissa uppgifter örn liela klientelets älderssam
-
84
Kungl. Ma]:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
mansättning den 30 november 1939, vari samtidigt redovisas i såväl absoluta
som relativa tal de arbetslösas fördelning på olika huvudslag av hjälpformer.
Kvinnorna lia alltjämt utgjort en synnerligen ringa del av de hjälpsökande
arbetslösa. Antalet var under åren 1930—1939 såväl absolut som procentuellt
högst under år 1933 (1,442 resp. 0.9 %) och lägst under år 1939 (8 resp.
0.1 %).
Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har
under de gångna åren städse varit anmärkningsvärt ringa och icke för något
av dessa år uppgått till 1 % av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i riket.
Huvudparten har varit till finnandes i städerna (72 av 109 i hela riket år
1939).
II. Redogörelse för hjälpverksamheten under
år 1939.
/. Arbetslinjen,
a. Statliga rescrvarbelen.
Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och
av 1938 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens
fortsatta verksamhet ävensom till den framskridande förbättringen
av arbetslöshetsläget har kommissionen icke heller under 1939 åtagit
sig några nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt reservarbete. Visserligen
avtalades under åren 1938—1939 arbeten för en totalkostnad av nära
en miljon kronor såsom framgår av tab. 13, men dessa arbeten avsågo endast
kompletteringar av äldre avtal. I beloppen för 1939 ingå kostnader
för tilläggsarbeten på Ulricehamnsbanan enligt särskilda beslut av Kungl.
Majit. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1937—1939 belyses närmare
jämväl av tab. 14, vari kostnaderna redovisas efter respektive arbetens belägenhet.
Kommissionens största under år 1939 i gång varande arbeten — båda
beslutade av Kungl. Majit — utgjordes av Ulricehamnsbanan och inomskärsfarleden
Malö strömmar (i Bohuslän). Arbetet å anläggandet av Ulricehamnsbanan,
vilket företag bedrivits såsom statligt reservarbete sedan den 5 november
1928, var vid utgången av år 1939 praktiskt taget avslutat. Banan
beräknas komma att överlämnas av kommissionen under loppet av februari
1940. Kommissionen har å denna anläggning utfört arbeten, motsvarande
en direkt arbetskostnad av 6.7 milj. kronor. Arbetet å Malö strömmar började
den 1 oktober 1935 och har beräknats att 60 % av detsamma, som enligt
uppgjort förslag skulle draga en kostnad av 3.8 milj. kronor, utförts
t. o. m. år 1939.
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 13. Kostnaderna för under åren 1937—1939 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.
Månad
Kontraktssummor
Ersättningar från uppdragsgivare
1937
1938
1939
1937
1988
1939
Januari.....
597,849
74,600
44,042
7,460
_
Februari.....
344,145
93,600
—
48,907
—
—
Mars......
15,000
2,410
14,000
—
380
2,100
April......
185,250
—
24,200
20,295
—
23,000
Maj.......
74,650
—
—
3,433
—
—
Juni.......
29,350
—
—
2,935
—
—
Juli.......
328,800
—
—
13,750
—
—
Augusti.....
11,780
—
—
1,767
—
—
September ....
46,595
—
—
4,660
—
—
Oktober.....
—
—
—
—
—
—
November ....
—
40,000
313,900
—
8,000
278,055
December ....
207,000
—
309,000
10,350
—
66,900
Summa
1,840,419
210,610
661,000
150,139
15,840
370,055
Tab. 14. Kostnaderna för under åren 1937—1939 kontraherade eller i annan ordning
till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.
Län
Kontraktssummor
Ersättningar från upp- dragsgivare
1937
1938
1939
1937
1938
1939
Stockholms stad.......
—
—
—
—
—
—
Stockholms..........
482,000
—
—
24,100
—
—
Uppsala...........
—
—
—
—
—
—
Södermanlands........
—
—
—
—
—
—
Östergötlands ........
—
—
—
—
—
—
Jönköpings..........
8,300
—
»584,000
830
—
341,900
Kronobergs..........
18,950
—
—
3,793
—
—
Kalmar...........
11,780
2,410
—
1,767
380
—
Gotlands...........
—
—
—
—
—
—
Blekinge...........
—
—
24,200
—
—
23,000
Kristianstads.........
—
14,000
—
—
2,100
Malmöhus..........
16,600
—
—
2,490
—
—
Hallands...........
—
—
—
—
—
—
Göteborgs stad........
—
—
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus län i övrigt
266,550
133,600
16,700
1,135
8,000
835
Älvsborgs ..........
12,300
—
22,200
1,845
—
2,220
Skaraborgs..........
—
—
—
—
—
—
Värmlands..........
—
—
—
—
—
—
Örebro............
191,420
—
—
19,142
—
—
Västmanlands........
48,900
74,600
—
6,435
7,460
—
Kopparbergs.........
69,099
—
—
6,277
—
—
Gävleborgs..........
—
—
—
—
—
—
Västernorrlands........
531,700
—
—
67,130
—
—
Jämtlands..........
5,995
—
—
5,730
—
—
Västerbottens.........
38,125
—
—
3,730
—
—
N orrbottens.........
138,700
—
—
5,735
—
—
Summa
1.840,419
210,610
661,100
150,139
15,840
870,055
1 Härav 315,000 kr. enligt Kungl. Maj:ts brev den */i och 11 In 1939 nied uppdrag åt kommissionen
att utföra ytterligare arbeten å Ulricehamnsbanan.
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 15. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta, hänvisade arbetslösa.
Månad
Statliga bered- skapsarbeten
Kommunala bered- skapsarbeten
Summa
1988
1939
1938
1939
1938
1939
Januari............• .
207
1,013
92
703
299
1,716
Februari.............
318
1,107
179
826
497
1,933
Mars...........• . . .
419
1,094
468
866
887
1,960
April...............
525
1,248
619
855
1,144
2,103
Maj ...............
633
1,413
701
887
1,334
2,300
Juni...............
676
1,655
794
929
1,470
2,584
Juli...............
772
1,734
804
861
1,576
2,595
Augusti..............
850
1,903
797
735
1,647
2,638
September ...........•
866
1,622
798
814
1,664
2.436
Oktober..............
917
1,571
706
766
1,623
2,337
November.............
859
1,301
644
787
1,503
2,088
December.............
916
1,045
588
627
1,504
1,672
Under åberopande av vad departementschefen anfört i anslutning till vissa
av kommissionen framställda förslag om möjligheterna för ett snabbare slutförande
av vissa vägarbeten än som kunde ske med hänvisade reservarbetare,
uttalade 1938 års riksdag, att slutförandet av kommissionens vägarbeten
borde bedrivas med all den skyndsamhet, som ur trafiksynpunkt vore
nödvändig. Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att disponera erforderliga belopp till färdigställande
genom kommissionens försorg på öppna marknadens arbetsvillkor av vissa
angivna vägföretag. För budgetåret 1939/1940 har för likartade anordningar
anvisats högst 2,500,000 kronor. För omfattningen av ifrågavarande arbeten
(färdigställningsarbeten) redogöres nedan sid. 22. För ett ytterligare påskyndande
av vissa statliga reservarbetens slutförande under budgetåret
1939/1940 har kommissionen i underdånig skrivelse den 1 november 1939
föreslagit, att för sådant ändamål måtte få i viss utsträckning användas en
del av de medel, som avsetts för utvidgning av pågående beredskapsarbeten
eller igångsättande av nya sådana arbeten. Härigenom skulle möjliggöras
att kunna bedriva vissa av kommissionens arbeten med specialarbetare, anställda
på öppna marknadens lönevillkor och uttagna i första hand bland
sådana hjälpsökande arbetslösa, vilka eljest skulle beredas hjälp genom fortsatta
eller utvidgade beredskapsarbeten. Den här ifrågasatta anordningen
— beräknad att omfatta c:a 650 man — och till vars genomförande Kungl.
Majit genom beslut den 16 februari 1940 lämnat sitt bifall, torde på grund
av numera ändrade förutsättningar icke t. v. komma att genomföras.
De statliga och kommunala beredskapsarbeten, som under året kommit till
utförande, ha i första hand varit avsedda för bekämpande av den kvardröjande
arbetslösheten i vissa områden av Göteborgs och Bohus och Västernorrlands
län. Sådana arbeten ha emellertid i någon mån även anordnats inom
ett pär andra län, varest hjälpbehovet jämväl ansetts böra tillgodoses med
arbeten av denna art. Antalet till sådana arbeten hänvisade arbetslösa —
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga reservarbeten (enligt månadsrap
porterna)
åren 15)30—1939.
Årsill edeltal
Hänvisade från
därav
från
städer
%
städer
lands-
bygd
hela
riket
1930 .....
1,354
995
2,349
57.6
1931.....
2,150
4,748
6,898
31.2
1932 .....
2,653
12,167
14,820
17.9
1933 .....
2,617
17,195
19,812
13.2
1934 .....
4,700
17,984
22,684
20.7
1935 .....
5,097
11,669
16,766
30.4
1936 .....
3,124
5,944
9,068
34.5
1937 .....
1,896
2,316
4,212
45.0
1938 .....
956
995
1,951
49.0
1939 .....
517
994
1,511
34.2
1939
Hänvisade
från
därav
från
städer
%
städer
lands-
bygd
hela
riket
Januari . . .
712
1,169
1,881
37.9
Februari . . •
694
1,333
2,027
34.2
Mars ....
592
1,198
1,790
33.1
April ....
406
835
1,241
32.7
Maj.....
491
999
1,490
33.0
Juni.....
583
1,180
1,763
33.1
Juli.....
506
1,027
1,533
33.0
Augusti . . .
465
899
1,364
34.1
September . .
422
824
1,246
33.9
Oktober . . .
430
864
1,294
33.2
November . .
472
891
1,363
34.6
December . .
427
708
1,135
37.6
huvudsakligen familjeförsörjare — har successivt ökat under 1939 med undantag
för årets fyra senaste månader; minskningen härunder av sysselsättningssiffroma
står i samband med krigskrisen. Utvecklingen framgår av
sammanställningen i tab. 15. Maximisiffran nåddes i augusti 1939 med
2,638 sysselsatta. Motsvarande siffra 1938 (september) var 1,664.
Fördelningen av reservarbetarna åren 1930—1939 efter hänvisningskommunens
karaktär av stad eller landskommun angives i tab. 16. Av denna
tabell framgår bl. a., att under hela år 1939 reservarbetsstyrkan till ungefär
en tredjedel utgjorts av arbetslösa från städer.
Kommissionen har liksom förut sökt att i möjligaste mån bedriva de statliga
reservarbetena med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar,
i den mån så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den uppgjorda
arbetsplanen. Väl hälften av reservarbetarna ha också under 1939 kunnat
beredas arbete i närheten av hemorten. I genomsnitt 63.8 °/o (1938 52.0 °/o)
av de statliga reservarbetama sysselsattes sålunda den 30 sept. 1939 i hänvisningslänet.
Medan dagkolonisterna 1938 utgjorde i genomsnitt 18.5 % av
hela antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1939 22.0 %.
Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter hänvisningslän samt det
procentuella antalet familjeförsörjare bland dem den 28 februari, 31 juli och
31 december 1938 och 1939 framgår av tab. 17. Tidpunkterna lia valts med
tanke på en redovisning av arbetsstyrkan under högvintern, högsommaren
och vid årets slut. Antalet familjeförsörjare var, som synes, år 1938 procentuellt
störst under sommaren men 1939 vid årets utgång. Detta torde
sammanhänga med inkallelserna till militärtjänstgöring under senare delen
av år 1939.
Hänvisning till och avgång från (omsättningen vid) de statliga reservarbetena
redovisas i tab. 18. Omsättningen uttryckes bär genom summan
av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 17. Antal från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa
(enligt månadsrapporterna) den S8/s, S1h och 81/n åren 1938—1989.
Antal sysselsatta
därav % försörjningspliktiga1
Län
28/2
31
/ 7
31
/12
28/2
31
/ 7
31/l2
1938
1939
1938
1939
1938
1939
1938
1939
1938
1939
1938
1939
Stockholms stad
262
204
300
189
154
141
51.1
53.9
55.0
41.3
48.1
55.3
Stockholms . . .
65
43
37
31
24
40
80. o
83.7
75.7
80.6
75.0
72.5
Uppsala ....
11
3
3
4
3
1
36.4
—
—
Södermanlands .
Östergötlands . .
56
27
27
4
24
2
73.2
77.8
77.8
75.0
Jönköpings . . .
45
37
32
16
29
16
86.7
91.9
90.6
93.8
96.6
93.8
Kronobergs . . .
18
8
9
3
1
5
38.9
—
_
_
Kalmar ....
62
73
10
24
58
23
61.3
34.2
60.0
33.3
51.7
65.2
Gotlands ....
1
1
1
—
1
Blekinge ....
276
238
90
167
120
172
61.6
55.0
61.1
77.2
65.8
68.0
Kristianstads . .
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
38.5
Malmö stad . .
59
31
52
9
24
13
69.5
61.3
71.2
29.2
84.6
Malmöhus län i
övrigt ....
lil
64
74
30
54
17
24.3
35.9
36.5
46.7
31.5
11.8
Hallands ....
15
13
4
10
10
5
6.7
38.5
50.0
50. o
—
Göteborgs stad .
147
56
154
110
78
54
42.2
33.9
69.5
54.5
48.7
59.3
Göteborgs o. Bo- hus län i övrigt
452
274
191
179
150
177
40.0
36.1
45.0
49.2
42.7
51.4
Alvsborgs . . .
44
12
8
10
8
7
34.1
58.3
70.0
Skaraborgs . . .
16
3
4
—
3
—
25.0
.
—
—
Värmlands . . .
18
116
20
112
62
67
50.0
26.7
35.0
36.6
33.9
70.1
Örebro.....
43
9
27
3
6
10
58.1
63.0
.
10.0
Västmanlands
Kopparbergs . .
25
13
7
13
11
27
40.0
46.2
38.5
18.2
51.9
Gävleborgs . . .
96
74
75
87
59
64
20.8
17.6
40.0
11.5
27.1
28.1
Västernorrlands .
507
383
303
249
310
130
24.1
15.7
38.6
27.3
18.1
28.5
Jämtlands . . .
—
—
—
10
—
3
_
—
—
10.0
—
—
Västerbottens . .
13
36
16
50
20
33
lOO.o
75.0
93.8
64.0
70.0
63.6
Norrbottens . .
344
309
200
223
261
115
51.5
61.2
53.0
51.1
60.2
60.0
Hela riket
2,680
2,027
1,644
1,53311,470
1,135
44.4
42.5
52.6
46.4
44.«
54.0
arbetsstyrkan. Av tabellen framgår, att omsättningen, vilken under år 1938
var livligare än något år sedan 1930, under år 1939 något minskat. I tabellen
redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. De med »arbete
i öppna marknaden» och »egen begäran m. m.» betecknade orsakerna, vilka
senare för övrigt torde innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej lämnat
platsledningen besked därom resp. slutat på grund av den under december
anbefallda partiella mobiliseringen, utvisade för 1939 en anmärkningsvärd
procentuell ökning.
Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars
1939, sammanhängande med den under denna tid på året framträdande ökningen
i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruket.
Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena under de åtta
1 För mindre antal sysselsatta än 10 har procenttal ej angivits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 18. Omsättningen ar arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1930—1939. Medeltal.
År och
månad
Ar-
bets-
styrka
Av-
gång-
na
per
vecka
Till-
komna
per
vecka
Omsättning
per vecka
De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
Antal
% av
arbets- styr- kan
Arbete i
öppna
marknaden
Egen
begäran
m. m.
Statens
A.K:s
beslut
Sjukdom
eller
olycksfall
Avsked
Antal
%
Antal
*
Antal
%
Antal
%
Antal
*
1930—1939
Årsmedeltal
1980 .
2,337
114
145
259
11.1
22
19.3
53
46.5
21
18.4
15
13.2
3
2.6
1931 .
6*592
229
340
569
8.6
47
20.5
114
49.8
33
14.4
28
12.2
7
3.1
1932 . . .
14/725
372
481
853
5.8
55
14.8
129
34.7
127
34.1
45
12.1
16
4.3
1933 . .
20,167
514
550
1,064
5.3
53
10.3
108
21.0
287
55.8
57
11.1
9
1.8
1934 . . .
23/385
801
850
1,651
7.1
128
16.0
238
29.7
291
36.3
124
15.5
20
2.5
1935 . . .
17,888
717
568
1,285
7.2
98
13.7
217
30.3
286
39.9
107
14.9
9
1.2
1936 . . .
9,916
419
331
750
7.6
65
15.5
124
29.6
165
39.4
60
14.3
5
1.2
1937 . . .
5/255
314
210
524
10.0
46
14.6
86
27.4
144
45.9
33
10.5
5
1.6
1938 . . .
2/140
123
103
226
10.6
15
12.2
29
23.6
65
52.8
13
10.6
i
0.8
1939 . . .
1,636
80
81
161
9.8
17
21.2
30
37.5
24
30.0
7
8.8
2
2.5
1939
1,855
74
219
293
15.8
6
8.1
34
45.9
22
29.7
11
14.9
1
1.4
2,107
52
95
147
7.0
5
9.6
20
38.6
14
26.9
12
23.1
1
1.9
Mars . . .
1/978
140
16
156
7.9
7
5.0
18
12.9
101
72.1
13
9.3
1
0.7
1,336
118
42
160
12.0
39
33.0
37
31.4
33
28.0
8
6.8
1
0.8
Mai . . .
1/346
70
127
197
14.6
28
40.0
27
38.6
7
10.0
7
10.0
1
1.4
Juni . . .
1/784
77
152
229
12.8
28
36.3
19
24.7
24
31.2
5
6.5
1
1.3
Juli . . .
1,716
87
40
127
7.4
36
41.4
34
39.1
9
10.3
6
6.9
2
2.3
1/558
63
34
97
6.2
20
31.8
28
44.4
5
7.9
6
9.5
4
6.4
September
1/461
54
48
102
7.0
14
25.9
24
44.4
9
16.7
6
11.1
1
1.9
1,492
62
76
138
9.2
9
14.5
22
35.5
26
41.9
4
6.5
i
1.6
1/512
50
62
112
7.4
3
6.0
22
44.0
15
30.0
5
10.0
5
10 0
December
1,485
117
61
l 178
12.0
9
7.7
78
66.7
23
19.7
6
5.1
1
0.8
senast förflutna budgetåren belysas av tab. 19. Antalet under budgetåret
1938/1939 utgjorda dagsverken uppgick till 495,857, varav 397,081 utförts
av reservarbetare.
För orsakerna till den i stort sett kontinuerliga kostnadsökningen per
dagsverke har vid olika tillfällen redogjorts i samband med kommissionens
budgetframställningar. Förutom ökade kostnader för arbetslöner och material
inverkar i betydande grad, att de statliga reservarbetena i stor utsträckning
fortfarande utgöras av arbeten, som fortskridit så långt, att materialoch
körningskostnader spela en avsevärd roll, samtidigt som det antal dagsverken,
varpå dessa kostnader fördelas, minskas mer och iner. Alt totalkostnaden
per dagsverke 1938/1939 är något lägre än motsvarande kostnad för
nästföregående budgetår, oaktat reservarbetslönernas höjning, sammanhänger
med att vissa arbeten överförts till färdigställningsarbeten, vilket åstadkommit
en viss minskning av material- och transportkostnaderna för de statliga
reservarbetena.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. 19. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag,- delkostnader i procent ar bruttokostnader
1934
-1935
1935
-1936
1936-1937
1937-
-1938
| 1938-
-1939
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
Per
dag
%
4:18
47.7
4:10
40.5
4:14
34.8
3: 62
24.4
4:80
36.5
0:04
0.5
0:03
0.3
0:04
0.4
0:03
0.2
0:03
0.3
0:52
5.9
0: 67
6.6
0:96
8.0
2:53
17.1
1:70
12.9
4: 74
54.1
4:80
47.4
5:14
43.2
6:18
41.7
6:53
49.7
0:22
2.5
0: 41
4.1
0: 51
4.3
0:39
2.6
0:35
2.7
0:18
2.0
0: 19
1.9
0:22
1.8
0:18
1.2
0:17
1.3
0: 06
0.7
0: 06
0.6
0:10
0.9
0:10
0.7
0:08
0.6
0: 30
3.5
0:37
3.7
0: 41
3.4
0:37
2.5
0:32
2.4
0: 76
8.7
1:03
10.3
1:24
10.4
1:04
7.0
0: 92
7.0
5:50
62.8
5:83
57.7
6:38
53.6
7:22
48.7
7:45
56.7
0:45
5.1
0: 66
6.5
0:83
7.0
1:07
7.2
1:00
7.6
0:08
0.9
0:12
1.2
0:17
1.4
0: 26
1.8
0: 26
2.0
0:08
1.0
0:07
0.7
0:06
0.5
0:05
0.3
0:05
0.4
0:61
7.0
0:85
8.4
1:06
8.9
1: 38
9.3
1:31
10.0
1:38
15.7
1:56
15.4
1:90
16.0
2: 72
18.4
1:66
12.6
1:08
12.3
1:60
15.8
2: 05
17.2
2: 77
18.7
2:10
16.0
0: 01
0.1
0:01
0.1
0: 01
0.1
0:02
0.1
0: 01
0.1
0:04
0.5
0:05
0.5
0:08
0.7
0:12
0.8
0:11
0.8
—
—
—
—
0: 01
0.1
0:02
0.1
_
—
—
—
—
0: 01
0.1
—
—
0: 01
0.1
8: 62
98.4
9: 90
97.9
11:50
96.7
14: 25
96.1
12: 65
96.3
0:14
1.6
0:21
2.1
0:39
3.3
0: 57
3.9 I
0: 49
3.7
8:76
lOO.ol
10:11
lOO.o
11:89
100.0 II
14:82
100.01
13:14
100.0
0:79
9.0 1
1:57
15.6
2:76
23.2 |
4: 01
27.11|
2: 59
19.7
Arbetsplatsernas kostnader:
Arbetslöner, effektiva.....
> , ineffektiva . . . .
> , för specialarbetare
Summa löner1
Ortstillägg......
Olycksfall......
Arbetarnas resor . . .
Förläggningskostnader
1931—1932
Per
dag
Samma övriga utgifter
Summa löner och övriga utgifter
Ledningskostnader:
Avlöningar (netto)2............
Resor..................
Förmans- och lagbaspengar........
Arbetsplatsernas ledningskostnader
Materialkostnader m. in.:
Material.................
Transportkostnader............
Skadeersättningar.............
Kontorsomkostnader............
Diverse kostnader............
Stakningskostnader och kontrollantarvoden .
Arbetsplatsernas kostnadssumma
Central förvaltning3
Totalsumma
Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete
4:26
0:05
0:28
4:59
0: 12
0:15
0:08
0: 42
0: 77
5:36
0: 27
0:05
0:10
0: 42
0:84
0:40
0: 01
0:02
0: 01
7:08
0:21
7:27
0:38
58.6
0.7
3.8
63.1
1.7
2.0
1.1
5.8
10.6
73.7
3.7
0.7
1.4
6.8
11.5
5.6
0.1
0.3
0.1
97.1
2.9
1932—1933
Per
dag
4:08
0: 04
0:30
4:42
0:06
0:14
0:04
0:30
0: 64
4:96
0:31
0:06
0:09
0: 46
0: 91
0: 63
0:01
0:03
0:01
7: 01
0: 18
56.8
0.6
4.2
61.6
0.9
1.9
0.6
4.2
7.6
69.1
4.3
0.8
1.8
6.4
12.7
8.7
0.1
0.4
0.1
97.5
2.6
1933—1934
Per
dag
100. o
5.2
7:19
0:53
100.0
7.3
4: 37
0:03
0:39
4: 79
0:07
0:14
0:06
0:33
0: 60
5:39
0:37
0:06
0: 09
0:62
1:12
0: 81
0:03
0:01
7: 88
0:13
4.6
0.8
1.1
6.5
14.0
10.1
0.4
0.1
98.4
1.6
8: 01
0:78
100. o
9.8
o
2 ti „ n j , . . ; ., —.—evw.vjuuuvui, DViu xuuu utgluiue lor rest
V. v 8. etter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna
Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.
Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)
91
Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 30. Medeldag»förtjänster Tid statliga reservarbeten åren 1930—1939.
Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
1930
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
4: 37
4:11
4:42
4:25
4:61
4:38
4:36
4:87
5:11
5: 57
4:13
4: 12
4: 35
4:23
4:59
4:35
4:42
4:76
5: 26
5: 89
Mars.......
4: 35
4:07
4:24
4:23
4:52
4:48
4:51
4:72
5: 38
5: 96
April.......
Maj........
Juni........
4:41
4: 25
4:44
4:36
4: 62
4: 42
4: 50
5:08
5: 52
6: 07
4:50
4: 37
4: 48
4:39
4: 43
4:60
4:66
5: 33
5: 66
6: 04
4:36
4:41
4: 43
4:42
4:45
4: 56
4: 69
5: 45
5:72
6:13
4: 40
4: 51
4:38
4:61
4:53
4: 69
4:82
5: 66
6:12
6:24
Augusti......
September.....
4: 46
4:61
4:17
4: 84
4: 67
4: 85
4: 96
5: 74
6: 19
6: 30
4: 52
4: 72
4:30
4:98
4: 75
4: 79
5: 01
5: 77
6: 21
6: 48
4: 43
4:59
4:33
4:95
4: 69
4: 70
4: 93
5:84
6:01
6: 52
4:24
4:59
4: 40
4:91
4: 64
4: 74
4:79
5: 52
5: 95
6: 34
December.....
4:13
4: 43
4:46
4: 76
4:68
4:57
4: 70
5:12
5: 96
6:19
Medelclagsförtjånsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)
vid de statliga reservarbetena under åren 1930—1939 framgå av tab. 20.
Uppgifterna avse uteslutande reservarbetamas kontanta förmåner på arbetsplatsen.
Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetare
åtnjuter, exempelvis fri bostad, läkarvard och, i vissa fall, resor.
Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader
bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning,
i vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser
med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 juli 1938 höjdes
lönen vid de flesta reservarbeten genom den allmänna lönerevision, för
vilken redogjordes i kommissionens närmast föregående statframställning.
För vissa reservarbeten har därefter en ytterligare höjning av lönen skett.
Antalet familjeförsörjare, som uppbar ortstillägg under senare hälften av
december 1939, utgjorde 229. De voro hänvisade från 42 kommuner, av
vilka 28 ansökt om och beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för ortstillägg. Till jämförelse må nämnas att för motsvarande tid 1938
ortstillägg åtnjötos av 420 familjeförsörjare från 50 kommuner, varav 33 beviljats
statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg — vilka från den 1
juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet
mot hustru och barn eller, ifråga örn änkling, hemmavarande barn och som
hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än
hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda reservarbetslönen
utgör högst 5 kronor 20 öre per dag — medgåvos under 1939
familjeförsörjare från 3 kommuner, vilka samtliga av kommissionen beviljats
statsbidrag för ändamålet. Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo under
år 1939 med sammanlagt 97,618 kronor 55 öre, varav 31,047 kronor 27
öre eller 31.8 % av statsmedel. Motsvarande tal för 1938 voro 239,931:05,
75,907: 32 och 31.6 %>.
Från och med den 1 juli 1937 har hyreshjålp på vissa villkor även fält tilldelas
familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete. Hittills synes
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 21. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga arklrarbeten den 28/a, S1/, och 3I/is
åren 1934-1939.
År
28/2
31/7
31/l2
Män
Kvin-
nor
Summa
därav
försörj-
nings-
pliktiga
Män
Kvin-
nor
Summa
därav
försörj-
nings-
pliktiga
Män
Kvin-
nor
Summa
därav
försörj-
nings-
pliktiga
1934
36
12
48
32
195
55
250
139
184
54
238
121
1935
188
52
240
123
170
40
210
120
185
39
224
136
1936
185
33
218
138
—
—
—
_
112
7
119
82
1937
110
7
117
76
44
—
44
31
88
1
89
59
1938
98
—
98
65
91
1
92
58
lil
_
lil
69
1939
117
2
119
75
104
2
106
62
122
2
124
75
emellertid hjälp i denna form hava lämnats i ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna.
Ansökan örn statsbidrag därtill inkom till kommissionen
i endast ett fall under 1938 och uteblev helt under 1939.
Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts
vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under 1939,
framgår av tab. 21, som även innefattar uppgifter för åren 1934—1938.
Endast två kvinnor ha under 1939 varit hänvisade till dylikt arbete. Arkivarbetarna
voro till sitt övervägande antal försörjningspliktiga.
Kommissionen medgav tidigare i regel hänvisning till arkivarbete endast
för en sammanhängande period av högst tre månader men utsträcktes hän
-
Tab. 22. Färdigställningsarbetenas omfattning juli 1938—december 1939.
Å r
Antal vid månadens utgång
Under månaden
utförda dags- verken
Medeldags-
Månad
arbetsplatser
arbetare
förtjänst
kronor
1938
Juli.......
39
1,465
30,711
8:07
Augusti.....
38
1,455
39,364
8- 46
September......
35
1,166
32*410
8: 49
Oktober.......
29
800
24,598
8- 32
November.....
20
376
12^831
8-53
December.......
10
183
5;539
8: 45
1939
Januari.......
9
156
2,864
8-34
Februari......
10
160
3,377
8:53
Mars.......
10
177
4,121
8: 54
April.......
12
258
3,987
8:59
Maj.............
25
848
15,560
8: 92
Juni......
21
921
21,054
9:03
Juli.......
19
1,270
28,978
8: 98
Augusti......
20
1,249
33^088
9:08
September......
20
1,126
28^623
9:08
Oktober........
17
884
26,093
8- 89
November ....
16
427
16,264
6,293
8:72
December .....
11
223
8:80
93
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
visningsperioden under 1938 till i regel sex månader. Under 1939 har i
allmänhet icke på förhand fastställts någon viss hänvisningstid utan har
överlämnats åt vederbörande arbetslöshetskommittéer att med hänsyn till
hjälpbehovet hos arkivarbetarna och frekvensen av för dylikt arbete lämpliga
hjälpsökande genom ansökan om utbyte av arbetskraft påverka hänvisningstiden.
De institutioner, hos vilka arkivarbeten bedrivits, ha ofta
uttalat sin tillfredsställelse med den arbetshjälp, de på detta sätt erhållit.
Antalet under tiden juli 1938—december 1939 i gång varande fårdigstållningsarbeten
ävensom antalet arbetare, utgjorda dagsverken och medeldagsf
ört jäns ter angivas i tub. 22. Av dylika arbeten, som bedrivits endast
från och med den 1 juli 1938, ha under 1939 slutförts och avsynats
16 arbeten. Arbetskraften har anställts och avlönats enligt öppna marknadens
villkor. I lämplig omfattning ha därvid anställts reservarbetare, företrädesvis
icke försörjningspliktiga, vilka varit sysselsatta vid arbetena
under deras bedrivande såsom reservarbete. Jämväl för dessa arbeten ha
medeldagsförtjänsterna successivt ökat.
b. Statskommuncila reservarbeten.
Statsbidrag till statskommunala reservarbeten ha under 1939 beviljats i
ringa utsträckning. I tab. 23 lämnas en sammanställning rörande beräknade
kostnader för de under åren 1936—1939 beviljade statskommunala
reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående
omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna
vägar.
Kostnaderna för andra under år 1939 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till
Tab. 23. Beräknade kostnader för under åren 1986—1939 beviljade statskommunala
reservarbeten. Kronor.
1936
1937
1938
1939
Månad
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Samtliga
kostnader
därav för
allmänna
vägar
Jannari . .
Februari . .
Mars . . .
April . . .
Maj ....
Juni . . .
Juli ....
Augusti . .
September .
Oktober . .
November .
December .
1,726,117
1,234,229
724,680
278,240
291,440
254,835
155,290
15,410
189,760
444,220
1,836,885
1,178,120
663,110
467,045
308,640
3,150
58,320
57,450
77,700
15,410
131,115
173,890
190,020
443,970
620,660
467,635
265,190
47,396
97,930
133,280
247,631
122,360
114,240
123,854
1,248,235
166,908
49,300
60,430
24,846
108,921
52,691
44,629
178,700
16,183
84.700
459,015
203,300
224,810
67,950
74,000
137.700
110,970
112,965
126,175
155,450
520,600
7,200
22,190
8,800
24,400
32,000
2,500
25,570
7,000
82,100
5,100
405,200
295,800
296,230
454,380
145,400
55,560
28,645
38,140
45,325
55,152
147,700
77,425
96,000
44,150
73,500
103,900
22,900
14,652
22,200
Summa
8,329,226
2,589,820
3,655,319
535,700
2,277,635
216,860
2,044,957
377,302
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Taft. 24. Antal kommuner nied arbetslösa sysselsatta vid statskommnnala
reservarbeten åren 1930—1939.
Årsmedeltal1
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1939
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1930 .......
5
2
7
Januari.....
19
33
52
1931.......
12
18
30
Februari.....
21
34
55
1932 .......
38
85
123
Hars ......
24
34
58
1933 .......
63
198
261
April......
Maj.......
25
22
34
35
59
57
1934 .......
82
428
510
Juni.......
16
33
49
1935 .......
62
252
314
Juli.......
14
29
43
1936 .......
42
108
150
Augusti.....
11
28
39
1937 .......
28
44
72
September ....
11
26
37
1938 .......
23
33
56
Oktober.....
11
24
35
1939 .......
November ....
13
23
36
16
30
46
December ....
8
20
28
1,667,655 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader,
vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljande
sammanställning.
Arbetskostnader .................................. kronor 1,060,453: —
Materialkostnader med statsbidrag ................ * 191,897: —
Kostnader utan statsbidrag ...................... » 415,305: —
Summa kronor 1,667,655: —
De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill
den 31 december 1939 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till
omkring 3.3 milj. kronor, varav 1.4 milj. kronor för allmänna vägar.
Tab. 25. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
åren 1930—1939.
därav
därav
Årsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
i
städer
%
1939
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
i
städer
%
1930. . . .
277
45
322
86.0
Januari . . .
501
495
996
50.3
1931.....
662
612
1,274
52.0
Februari . . .
677
552
1,229
55.1
1932 .....
2,554
3,077
5,631
45.4
Mars ....
738
667
1,405
52.5
1933 .....
4,649
6,827
11,476
40.''6
April ....
Maj.....
606
520
623
567
1,229
1,087
49.3
47.8
1934 .....
5,581
10,142
15,723
35.5
Juni.....
417
487
904
46.1
1935 .....
3,859
5,716
9,575
40.3
Juli.....
365
309
674
54.2
1936 .....
2,188
2,403
4,591
47.7
Augusti . . .
323
301
624
51.8
1937 .....
1,114
975
2,089
53.3
September . .
204
340
544
37.6
1938 .....
663
645
1,308
50.7
Oktober . . .
182
272
454
40.1
1939 .....
November . .
220
272
492
44.7
414
426
840
49.3
December . .
217
226
443
49.0
1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon del av
året baft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis är högre.
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Omfattningen av de under åren 1930—1939 bedrivna statskommunala reservarbetena
åskådliggöres av tab. 24 och 25. Antalet kommuner, som bedrivit
statskommunala reservarbeten under 1939, var förhållandevis ringa,
och genomsnittsantalet vid dylika arbeten sysselsatta reservarbetare var under
1939 lägre än under något år efter 1930. Den väsentliga förklaringen
härtill utgör förvisso det av återhämtningen på arbetsmarknaden minskade
hjälpbehovet även på de orter, där denna hjälpform tidigare kommit till
användning i större utsträckning. Förbises må dock ej många samhällens
strävan att få sina restarbetslösa, enkannerligen familjeförsörjarna, sysselsatta
vid kommunala beredskapsarbeten.
Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgjordes till övervägande
delen av familjeförsörjare. Den alltifrån senhösten 1936 gällande föreskriften,
att, där ej kommissionen på särskild framställning medgiver undantag,
personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast
för såvitt de lia försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn, har
upprätthållits. En av kommissionen verkställd undersökning av de hjälpsökande
arbetslösas fördelning på åldersgrupper den 30 november 1939 gav
också vad sysselsättningen vid de statskommunala arbetena beträffar vid
handen, att klientelet vid dem var i genomsnitt betydligt äldre än vid övriga
reservarbeten.
Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län belyses av den i
tab. 26 gjorda sammanställningen.
Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren
1932—1939 redovisas i tab. 27. Då en betydande del av de statskommunala
reservarbetena, i motsats till de statliga, äro belägna i städer, d. v. s. i orter
med förhållandevis hög reservarbetslön, lämna medeltal för hela riket en
ofullständig bild av de faktiska medeldagsförtjänsterna. I avsikt att möjliggöra
en jämförelse med de huvudsakligen till landsbygden lokaliserade statliga
reservarbetena ha för åren 1936—1939 i tab. 27 även angivits medeldagsförtjänsterna
vid statskommunala reservarbeten med uppdelning på arbeten
i städer och landskommuner (inkl. köpingar).
Medeldagsförtjänsterna voro i allmänhet högre under 1939 än under 1938,
vilket sammanhänger med den allmänna höjning i löneläget, som blivit en
följd av revisionen av reservarbetslönema den 1 juli 1938. De variationer
i lönerna, som i övrigt återges i tabellen, bero — i likhet med motsvarande
förhållande för de statliga reservarbetena — till stor del på i vad mån statskommunala
reservarbeten under respektive månader bedrivits inom kommuner
med högre eller lägre lönelägen. Sålunda förklaras härav den sänkning
i medeldagsförtjänsten, som ägt rum under sista kvartalet 1939, vilket
framgår av tabellerna för hela riket och för städerna. Förhållandet beror
huvudsakligen på att antalet reservarbetare i Stockholms stads arbeten sjunkit
från i medeltal 145 man under de tre första kvartalen till 40 man under
sista kvartalet. Stockholm med sin relativt höga reservarbetslön har alltså
under detta kvartal icke kunnat på samma sätt som tidigare under året inverka
på medeldagsförtjänsterna.
96 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 26. Antal från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa
den “/>, s''h och sl/i2 åren 1938 och 1939.
Antal sysselsatta
därav
städer
Län
28/2
3 V 7
31
/12
28
h
31/7
31
/12
1938
| 1939
1938
1939
1938
1939
1938
1939
1938
1939
1938
1939
Stockholms stad .
171
154
155
150
105
42
171
154
155
150
105
42
Stockholms ....
Uppsala.....
Södermanlands . .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Östergötlands . . .
Jönköpings ....
lil
68
35
20
50
25
lil
68
35
20
50
25
Kronobergs ....
10
15
18
4
11
_
10
_
10
_
_
_
Kalmar.....
88
103
38
10
19
57
88
103
38
10
19
57
Gotlands.....
—
—
—
—
—
_
_
_
_
_
_
Blekinge.....
56
21
19
18
2
6
42
19
12
16
_
_
Kristianstads . . .
7
22
—
—
7
—
7
22
—
—
7
—
Malmö stad . . .
Malmöhus län i öv-
7
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
vigt......
200
88
77
29
1
25
175
88
52
24
1
_
Hallands.....
56
52
—
15
20
55
56
52
_
15
20
55
Göteborgs stad . .
Göteborgs och Bohus
37
11
38
22
11
—
37
11
38
22
11
län i övrigt . .
324
141
204
93
174
55
62
39
56
21
46
—
Alvsborgs ....
—
—
—
_
_
_
_
_
_
_
_
__
Skaraborgs ....
19
26
6
—
21
—
19
26
6
_
21
_
Värmlands ....
41
46
23
32
30
_
25
_
_
_
_
Örebro......
47
60
26
—
35
38
47
47
26
_
35
38
Västmanlands . .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs . . .
18
—
12
Gävleborgs ....
67
75
73
109
22
—
67
29
54
83
22
_
Västernorrlands . .
342
256
395
157
229
102
6
_
_
_
_
Jämtlands ....
Västerbottens. . .
10
34
13
4
15
8
—
19
—
4
—
—
Norrbottens . . .
38
57
15
11
45
30
—
—
—
—
—
—
Hela riket
1,649
1,229
1,147
674
797
443
930
677
482
365
337
217
% familjeförsörjare
94.4
95.3
92.6
89.2
95.6
92.8
92.7
96.0
92.7
87.7
97.3
92.2
Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning,
anordnats arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda.
Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, har såsom förut
utgått statsbidrag å totalkostnaderna med en bidragsprocent, som efter förslag
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställts av kommissionen eller,
i fall då högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Majit. För andra statskommunala
reservarbeten har utgått visst statsbidrag å arbetslöner och, i
vissa fall, bidrag till materialkostnader, i regel med lägre andel än lönerna.
Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgått till arbetslöner vid andra
statskommunala reservarbeten än allmänna vägar inom en kommun, har
varit densamma, som gällt för dagunderstödsverksamhet inom kommunen,
med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig
satts lägre än 30 %.
97
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Till». 27. Meileldiigsförtjäuster vid statskommunala reservarbeteii åren 1932—1939.
Kronor per 8-tinimars dagsverke.
A) Hela riket.
Månad
1932
1933
1934
1935
193G
1937
1938
1939
5: 12
4: 69
5:43
5:21
5:63
6:33
6:38
6: 79
5: 11
4: 56
5: 51
5: 25
5:71
6: 38
6:58
7:13
Mars...........
4:99
4:80
5:41
5: 32
5:77
6:49
6:55
7:19
April...........
Maj............
Juni............
4:92
4: 64
5:42
5: 40
5:83
6: 64
6:55
7:25
5:21
4:74
5:22
5:66
5:93
6:87
6: 63
7: 02
4:96
4: 65
5: 15
5:59
5:88
6:79
6:81
7:17
5:17
5:04
5:13
5:59
5:88
6: 72
7:07
7:13
j Augusti..........
j September.........
4:65
5:24
5:13
5:72
5: 92
6:97
7:07
7: 21
4:57
5: 29
5:15
5: 69
5:93
6:80
7: 25
7:13
4: 5L
5:30
5: 13
5: 61
5:94
6: 90
7:24
6:82
4: 54
5:33
5: 23
5:61
5: 99
6:71
7:28
6:90
1 December.........
4:71
5: 63
5: 33
5: 69
6: 03
6: 42
7: 06
7:04
B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1939.
Månad
S t ä
der
L
ands
bygd
1936
1937
193S
1939
1936
1937
1938
1939
.
7:31
7: 07
7: 70
4: 65
5:10
5:60
5:99
6: 78
7:23
7:38
7:88
4: 69
5:28
5:57
6:21 j
Mars...........
6:80
7:39
7: 20
7:80
4:78
5:35
5: 66
6:48
April...........
Maj............
Juni............
6: 83
7:57
7: 14
7:79
4: 77
5: 49
5:70
6: 60
7:01
7:84
7:33
7:70
4:83
5: 66
5:72
6: 44
7:05
7: 82
7: 48
8:45
4:97
5:74
6: 03
6: 24
| Juli............
7:01
7:57
7: 92
8: 04
5:10
5: 94
6:30
6: 36
1 Augusti..........
j September.........
7: 06
7:47
7:97
8: 10
5:13
6: 49
6:45
6: 38
7:03
7: 77
8:10
8:05
5:18
5: 90
6:62
6: 45
7: 09
7: 60
8:11
7:61
5:28
6: 20
6:49
6: 45
7:02
7:49
8: 13
7: 69
5: 23
5: 95
6: 40
6: 40
] December.........
7:13
7: 10
7:84
7:60
4: 92
5: 72
6:18
6: 41
Antalet kommuner, som beviljats förhöjt statsbidrag till statskommunala
reservarbeten, har under 1939 ytterligare nedgått. Totalantalet har utgjort 22.
Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen under en och samma period beviljade statskommunala reservarbeten.
I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell
andel, särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose
jämväl andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda
utgick under år 1939 statsbidrag till arbetslöner vid ett statskommunalt reservarbete
i Jönköpings stad, avseende anläggande av flygfält, med 60 %>
och för tiden fr. o. m. den 1 juli 90 °/o. Statsbidragsprocenten för övriga
statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk
art (utgrävnings- och restaureringsarbeten i fråga örn äldre byggnadsverk)
m. m. ha likaledes utgått statsbidrag under året med högre bidragsprocenter
än de för respektive kommuner eljest gällande.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236.
7
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 28. Statskomniunala reservarbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att
bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden.
Budgetår
Antal arbets- företag
Av kommissionen
beviljade total- kostnader
kronor
därav såsom
reservarbete
avarbetat
kronor
Yr 1934—®% 1935 ..........
Vi 1935—1>0/6 1938 .......
77 1936—1> 1937 ..........
Vi 1937—3% 1938 .......
7i 1938—s% 1939 .........
7i—s,/ia 1939 ........
Summa
23
100
186
63
13
6
1,187,020
5,551,823
9,081,202
3,171,130
668,580
590,052
674,525
3,726,326
6,397,316
2,279,891
450,820
568,000
391
20,249,807 | 14,096,878
Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid
andra statskomniunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,
ha i regel beviljats efter en bidragsprocent motsvarande hälften av det
för arbetslönerna fastställda procenttalet, ökat med 10 enheter. Högre bidrag
har fastställts för några kommuner med omfattande och långvarig arbetslöshet
och högt skattetryck. Å andra sidan har kommissionen sedan
några år tillbaka tagit som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader
åt de kommuner, framför allt städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket
fastställts en låg bidragsprocent för arbetskostnader. Så var under
1939 fallet beträffande vissa arbeten i sammanlagt 14 städer och 2 landskommuner,
huvudsakligen i södra delarna av landet.
Under ar 1939 nedlades i likhet med föregående år i ett antal kommuner
därstädes pågående statskommunala reservarbeten. I tab. 28 ha sammanställts
vissa uppgifter rörande statskommunala reservarbeten, som efter
den 1 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Åtminstone
under senare delen av 1939 torde allenast en del avslutningsarbeten ha återstått
vid tiden för företagens överförande till annan form än reservarbeten.
Tab. 29. Autat arbetslösa sysselsatta vid kommunala reservarbeten åren 1930—1939.
Arsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1939
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1930 .......
792
602
1,394
Januari.....
1,297
1,695
2,992
1931.......
1,781
3,864
5,645
Februari.....
1,630
1,858
3’488
1932 .......
3,250
7,838
11,088
Mars......
1,436
1,703
3,139
1933 .......
2,992
10,214
13,206
April......
Maj.......
1,211
704
1,149
785
2,360
1,489
1934 .......
1,104
4,697
5,801
Juni.......
601
746
1,347
1935 .......
913
2,529
3,442
Juli.......
547
468
1,015
1936 .......
1,023
1,384
2,407
Augusti.....
496
400
896
1937 .......
990
537
1,527
September ....
466
378
844
1938 .......
928
590
1,518
Oktober.....
503
461
964
1939 .......
867
November ....
683
509
1,192
883
1,750
December ....
827
450 |
1,277
Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A) 99
Tali. 30. Arbetslinjens omfattning (enligt niånadsrapporterna) åren 11)30—1930.
Månad
Anta
1 s
y 8
s e
s a
t t
a
1930 |
1931 |
1932 |
1933
1934
1935 |
1936
1937
1938
1939
Statliga reservarbeten
Januari..........
3,033
4,983
12,099
16,253
18,598
19,190
11,348
7,818
2,599
1,881
Februari..........
3,382
6,188
14,015
17,275
20,667
19,232
11,088
7,862
2,686
2,027,
Mara............
3,010
6,251
14,245
17,933
21,826
19,392
10,171
6,740
2,437
1,790
April...........
2,422
6,501
13,879
18,504
21,935
17,345
9,140
5,659
1,757
1,241
Maj............
1,994
6,063
14,308
20,541
23,029
18,878
10,578
4,147
2,076
1,490
Juni............
1,597
6,774
15,172
22,175
25,488
20,398
10,453
3,510
1,889
1,763
Juli............
1,489
6,946
15,648
23,707
26,756
18,215
9,299
3,027.
1,644
1,533
Augusti..........
1,330
6,923
15,865
23,683
26,816
16,288
8,; 84
2,680
1,673
1,364
September.........
1,335
6,974
16,254
22,934
25,014
14,356
7,479
2,302
1,671
1,246
Oktober..........
2,057
7,445
16,055
20,676
23,639
13,320
7,001
2,139
1,730
1,294
November.........
3,139
8,556
15,713
17,691
20,045
13,181
7,424
2,444
1,776
1,363
December.........
3,395
9,163
14,590
16,374
18,401
i 1,389
6,648
2,212
1,470
1,135
Statskommunala reservarbeten
Januari..........
694
900
3,016
8,483
13,879
12,221
6,417
3,047
1,635
996
Februari..........
675
1,199
4,018
9,684
16,199
12,662
6,209
3,132
1,649
1,229
Mars...........
706
1,502
4,516
10,945
17,277
12,851
5,865
3,005
1,621
1,405
April...........
630
1,361
4,863
10,476
17,27*7
11,780
5,631
2,775
1,699
1,229
Maj.............
Juni............
485
1,285
4,900
10,754
18,165
10,843
5,655
2,242
1,552
1,087
43
1,199
5,645
11,852
18,477
10,168
4,940
2,017
1,422
904
Juli............
32
785
5,346
10,998
17,075
9,132
4,223
1,643
1,147
674
Augusti..........
29
737
5,232
11,367
16,037
8,325
3,438
1,394
1,024
624
September.........
13
863
6,150
12,139
14,362
7,232
3,302
1,387
1,010
544
Oktober..........
39
1,358
7,418
14,564
14,187
6,626
3,181
1,449
1,126
454
November.........
143
1,683
7,975
14,207
13,005
6,845
3,090
1,476
1,010
492
December.........
381
2,415
8,494
12,241
12,739
6,207
3,134
1,507
797
443
Kommunala reservarbeten
Januari..........
1,702
5,486
11,530
16,785
10,546
5.318
3,885
2,885
1,993
2,992
Februari..........
2,109
6,690
13,934
18,597
10,390
8,316
5,543
3,709
2,751
2,167
3,488
Mars ...........
1,899
6,587
11,384
17,037
4,674
3,468
2,276
2,064
3,139
April...........
1,123
5,060
10,384
13,298
6,028
3,455
2,672
1,790
1,648
2,360
Maj............
770
4,378
9,405
12,113
4,915
2,813
2,164
1,417
1,337
1,489
Juni............
645
4,078
9,609
12,062
4,500
2,697
1,929
1,098
1,092
1,347
Juli............
646
4,127
9,692
12,625
4,376
2,200
1,734
863
1,077
1,015
Augusti..........
693
4,601
10,080
12,918
4,048
2,551
1,673
832
965
896
September.........
743
4,522
10,127
11,916
3,871
2,759
1,575
875
980
844
Oktober..........
1,062
5,459
10,744
11,559
3,995
2,833
1,702
989
1,188
964
November.........
2,206
8,037
12,689
10,326
4,444
3,301
2,220
1,285
1,672
1,192
December.........
3,135
8,723
13,481
9,237
4,179
3,154
2,152
1,268
2,027
1,277
Summa
Januari..........
5,429
11,369
26,645
41,521
43,023
36,729
21,650
13,750
6,227
5,869
Februari..........
6,166
14,077
31,967
45,556
47,256
37,437
21,006
13,745
6.502
6,744
Mars...........
5,615
14,340
30,145
45,915
47,419
36,917
19,504
12,021
6,122
6,334
April...........
4,175
12,922
29,126
42,278
45,240
32,580
17,443
10,224
5,104
4,830
Maj............
3,249
11,726
28,613
43,408
46,109
32,534
18,397
7,806
4,965
4,066
Juni............
2,285
12,051
30,426
46,089
48,465
33,263
17,322
6,625
4,403
4,014
Juli............
2,167
11,858
30,686
47,330
48,207
29,547
15,256
5,533
3,868
3,222
Augusti..........
2,052
12,261
31,177
47,968
46,901
27,164
13,295
4,906
3,662
2,884
September.........
2,091
12,359
32,531
46,989
43,247
24,347
12,356
4,564
3,661
2,634
Oktober..........
3,158
14,262
34,217
46,799
41,821
22,779
11,884
4,577
4,044
2,712
November.........
5,488
18,276
36,377
42,224
37,494
23,327
12,734
5,205
4,458
3,047
December........
6,911
20,301
36,565
37,852
35,319
20,750
11,934
4,987
4,294
2,855
100 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Från den 1 juli 1934 till den 31 december 1939 ha 391 statskommunala
reservarbetsföretag med en beviljad totalkostnad av 20.2 milj. kronor avförts
för färdigställande i öppna marknaden, sedan tillhopa 14.0 milj. kronor
avarbetats såsom reservarbete. Antalet oavslutade statskommunala arbeten
har successivt minskat, och under andra halvåret 1939 ha endast
6 företag kunnat på dylikt sätt överföras till öppna marknaden.
c. Kommunala reservarbeten.
Antalet vid kommunala reservarbeten under åren 1930—1939 sysselsatta
hjälpsökande belyses i tab. 29. Vid dylika reservarbeten bereddes i genomsnitt
under år 1939 1,750 man utkomst. Omfattningen av dessa arbeten
var under 1939 såväl relativt som i absoluta tal större än under 1938. Särskilt
starkt framträdde den ökade sysselsättningsgraden på landsbygden.
I tab. 30 lämnas en sammanställning av arbetslinjens omfattning under
perioden 1930—1939. För samtliga månader under 1939 med undantag för
februari och mars togs arbetslinjen mindre i anspråk än under närmast
föregående år.
2. Tinder stödslinjen,
a. Dagunderstöd.
Kontantunderstödsverksamhet har även under år 1939 bedrivits i begränsad
omfattning och liksom de senare åren huvudsakligen förekommit under
vintermånaderna. Densammas omfattning under året redovisas i tab. 31,
vari angives det antal kommuner, som haft sådan verksamhet åren 1935—
1939, samt i tab. 32, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa
vid utgången av olika månader samma år. I denna redovisning
Tab. 31. Antal kommuner, som bedrivit dagn nderstöds verksamhet (ej kursdeltagare)
åren 1935—1939.
Städer
Landsbygd
Hela riket
1935
1936
1937
1938
1939
1935
1936
1937
1938
1939
1935
1936
1937
1938
1939
Januari
39
25
19
19
19
75
57
31
30
54
114
82
50
49
73
Februari .
42
30
22
21
23
72
56
32
29
56
114
86
54
50
79
Mars . . .
31
28
21
20
21
51
46
31
26
60
82
74
52
46
81
April . .
17
22
15
14
17
46
38
22
IS
51
63
60
37
32
68
Maj . . .
9
6
6
9
10
15
8
6
8
28
24
14
12
17
38
Juni . . .
2
2
—
8
3
1
3
2
5
4
3
5
2
13
7
Juli . . .
_
—
—
—
—
9
—
_
4
_
9
_
_
4
_
Augusti .
—
—
—
—
—
9
—
—
5
—
9
—
—
5
—
September
—
—
—
—
9
—
—
6
—
9
—
—
6
—
Oktober .
2
—
5
5
13
4
3
8
5
15
4
3
13
10
November
12
7
6
10
10
33
15
12
19
12
45
22
18
29
22
December
19
19
12
16
14
57
37
30
38
29 !
76
56
42
54
43 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 101
Tab. 32. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1939.
Månad
Städer
Landsbygd
Hela riket
1935
1936
1937
1938
1939
1935
1936
1937
1938
1939
1935
1936
1937 1938
1
1939
Januari .
10,636
6,325
3,274
2,457
2,499
5,493
4,901
2,223
2,268
3,707
16,129
11,226
5,497
4,725
6,206
Februari .
12,037
8,022
3,711
2,664
2,928
5,413
5,283
2.362
2,321
4,057
17,450
13,305
6,073
4,985
6,985
Mars . . .
11,076
8,222
3,313
2,471
2,783
4,886
4,760
2,461
2,221
4,245
15,962
12,982
5,774
4,692
7,028
April . .
7,529
4,997
1,677
1,747
2,004
4,330
4,324
1,888
1.535
3,843
11,859
9,321
3,565
3,282
5,847
Maj . . .
2,984
1,867
863
758
870
1,351
1,034
643
614
1.571
4,335
2,901
1,506
1,372
2,441
Juni . . .
229
333
—
475
219
20
132
140
335
310
249
465
140
810
529
Juli . . .
_
_
_
_
_
598
_
220
—
598
—
—
220
—
Augusti .
—
—
—
—
—
400
—
—
265
—
400
—
—
265
—
September
—
—
—
—
260
—
—
304
—
260
—
—
304
—
Oktober .
66
_
_
595
652
741
142
167
473
190
807
142
167
1,068
842
November
1,673
1,051
714
1,088
1,197
1,663
917
570
1,058
614
3,336
1,968
1,284
2,146
1,811
December
4,322
2,286
1,608
2,023
1,632
3,363
1,925
1,643
2,543
1,298
7,685
4,211
3,251
4,566
2,930
har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i av arbetslöshetskommittéer
anordnade kurser.
Av de bägge tabellerna framgår, att medan ett antal kommuner tilläts utöva
dagunderstödsverksamhet även under juli, augusti och september 1938,
dylik verksamhet icke förekom under motsvarande månader 1936, 1937 och
1939, ävensom att dagunderstödsverksamheten under de två första kvartalen
1939 hade betydligt större mått än under samma tid 1938 men under fjärde
kvartalet 1939 var avsevärt mindre omfattande än under motsvarande tid
1938.
Kommissionen har 1939 liksom under de närmast föregående åren i regel
föreskrivit, att dagunderstöd med statsbidrag får utgå till personer under
50 år, allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn
föreligger, vilka regler sålunda överensstämma nied de vid de statskommunala
reservarbetena tillämpade. Enligt en av kommissionen verkställd
undersökning av läget den 30 november 1939 visade sig antalet med statsbidrag
understödda arbetslösa över 50 år uppgå lill 44 % av totalantalet
understödda.
Den utsträckning i vilken dagunderstödsverksamhet förekommit i olika
län belyses av de i tab. 33 lämnade uppgifterna angående antalet dagunderstödda
vid utgången av februari, juli och december åren 1935—1939.
Dagunderstöd har lämnats företrädesvis kontant men även in natura.
Under december 1939 utgick dagunderstöd i 35 kommuner med kontanta
belopp, i 6 kommuner in natura och i 2 kommuner dels med kontanta belopp,
dels in natura.
Av de 43 kommuner, som vid utgången av december 1939 utdelade dagunderstöd
med statsbidrag, tillämpade 6 bestämmelserna örn arbetsplikt.
Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek för året har kommissionen
utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren
samt arbetslösheten under närmast förflutna tolvmånadsperiod. Beträffan
-
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 33. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) fördelade på län den *«/>, 31/7 och 31/ia
åren 1935-1939.
Län
28/2
31/?
31/l2
1935
1930
1937
193S
1939
19351936
19371938
1939
1935
1936
1937
1938
1939
Stockholms stad .
4,246
2,635
993
356
406
1,608
700
330
314
230
Stockholms . . .
356
174
44
30
50
_
_
_
_
_
65
50
17
30
45
Uppsala.....
246
32
25
75
Södermanlands . .
44
11
Östergötlands . .
489
386
216
160
192
—
_
_
_
_
130
30
100
62
132
Jönköpings . . .
20
—
—
—
23
—
—
—
—
Kronobergs . . .
Kalmar.....
267
213
114
54
90
—
_
_
_
_
182
115
30
141
_
Gotlands ....
31
—
28
—
_
_
_
_
_
_
Blekinge ....
67
145
—
—
_
40
_
_
__
_
70
_
_
_
Kristianstads . .
Malmö stad . . .
Malmöhus län i öv-
900
<100
650
500
523
—
—
—
—
—
500
450
300
500
399
rigt......
1,198
847
447
529
383
—
—
_
_
_
413
215
243
317
142
Hallands ....
74
65
48
22
6
—
_
_
_
_
60
50
4
Göteborgs stad . .
Göteborgs o. Bohus
2,955
2,010
712
600
703
—
—
—
—
—
1,100
400
400
407
398
län i övrigt . .
998
778
383
397
457
543
—
—
—
—
574
373
502
240
306
Älvsborgs ....
147
40
_
55
42
-
_
_
_
60
24
30
Skaraborgs . . .
146
42
—
_
—
—
_
_
_
_
30
27
_
Värmlands . . .
713
175
60
76
203
15
_
_
15
_
75
95
40
126
49
Örebro .....
362
175
75
_
_
_
_
_
_
50
Västmanlands . .
60
—
20
Kopparbergs . . .
421
173
_
_
_
_
125
Gävleborgs ....
878
667
272
223
369
_
_
_
_
_
448
116
75
204
227
Västernorrlands . .
2,397
3,172
1,789
1,724
2,613
—
_
_
205
_
1,816
1,280
1,044
1,881
871
Jämtlands ....
—
—
_
_
39
_
Västerbottens . .
25
100
Norrbottens . . .
380
565
197
259
832
—
—
—
—
—
364
250
170
316
101
Hela riket
17,450 13,305 6,073
4,985 6,9851
598
_
—
220
—
7,685
4,211
3,251
4,566
2,930
% familjeförsörjare
71.4j
74.7
91.5
93.4
80.81
92.8
—
—
90.9
—
84.0
89.0
90.0
86.3
87.4
de en del kommuner har statsbidraget till understödsverksamheten sänkts
till 10 procent på de grunder, för vilka kommissionen redogjorde i sin uti
1939 års medelsframställning åberopade underdåniga skrivelse av den 25
september 1936. Sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten att
under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamhet även i kommuner,
som på grand av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den
övervägande delen av kostnaderna för understödsverksamheten.
Med hänsyn till de svårigheter, en alltför stark reducering av statsbidraget
kunde tänkas medföra för åtskilliga kommuner, vilka visserligen under
de senast förflutna tolv månaderna rapporterat en avsevärt mindre arbetslöshet
än tidigare men åtminstone delvis till följd av omfattande arbetslöshet
under flera föregående år hade en svag ekonomisk ställning, har kommissionen
funnit sig böra vid fastställandet av statsbidraget för år 1939
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 103
taga hänsyn till dettas storlek under år 1938. På grund härav har i intet
fall lägre statsbidragsprocent fastställts för år 1939 än att skillnaden mellan
denna och procenttalet för år 1938 uppgått till högst 15. Vid sitt bestämmande
under hösten 1939 av statsbidragsprocenten för år 1940 har
kommissionen gått vidare på denna väg. Icke i något fall har fixerats lägre
bidragsprocent än den för år 1939 gällande.
Statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med mer än 50 % av kostnaderna
har för år 1939 beviljats 37 kommuner. I flertalet fall — i första
hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — har procentsatsen fastställts
av Kungl. Majit.
Den av kommissionen tillämpade s. k. löne- och understödsskalan, som
under 1938 reviderades i syfte att erhålla en rationellare avvägning mellan
understödssatserna för olika kategorier av understödstagare, har under året
icke undergått någon förändring.
I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1939 dagunderstöden till
2 kronor 95 öre, varav 1 krona 36 öre (46.1 %) utgjordes av statsbidrag.
Motsvarande genomsnittssiffror för år 1938 voro 3 kronor 5 öre resp. 1
krona 36 öre (42.0 %). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i
regel familjeförsörjare.
Tal). 34. Hy resi) j alp verksamhetens omfattning oktober 1938—september 1939.
Å r
månad
Antal kommuner, som
bedrivit hyresbjälp- verksamhet
Antal arbetslösa, som
erhållit hyreshjälp
Hjälpta med hyreshjälp
i % av hela antalet
dagunderstödda
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1938
Oktober......
_
4
4
—
185
185
—
46.3
46.3
November.....
3
6
9
508
362
870
62.0
48.3
55.5
December.....
7
6
13
1,076
504
1,580
60.1
39.3
50.1
1939
Januari......
13
12
25
1,560
813
2,373
53.1
32.9
43.2
Februari......
13
13
. 26
1,753
884
2,637
60.0
31.1
44.7
Mars.......
16
14
30
1,715
942
2,657
57.0
31.0
42.9
April.......
14
11
25
1,412
744
2,156
51.8
30.1
40.5
Maj........
10
9
19
769
416
1,185
45.1
23.2
32.8
Juni........
2
3
5
122
146
268
17.2
37.3
28.3
Juli ........
—
1
1
—
20
20
—
22.7
22.7
Augusti......
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| September.....
—
—
-
—
—
—
—
—
—
b. Hijreslijäl pverksamhet.
Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrivits under tiden oktober
1938—september 1939, framgår av tab. 3A. Redovisning lämnas i denna
även av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.
På grund av vissa redovisningssvårigheter för vederbörande kom
-
104 Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1935—1939.
Månad
S t
ä d
e r
Landsbygd
Hel
a riket
1935
1936
1937
1938
193!)
1935
1936
1937
1938
1939
1935
1936
1987
1938
1939
Januari . .
3,482
3.352
2,904
2,933 2,427
2,477
1,447
529
364
626
5,959 4,799
3,433
3,297
3,053
Februari . .
3,187
4,010
2,456
3,269
2,418
1,947
1,383
663
311
540
5,134
5,393:3,119
3,580
2,958
Mars . . .
2,462
3,527
2,013
2,800
2,128
1,691
1,217
571
227
377
4,153
4,744
2,584
3,027
2,505
April . . .
2,071
3,309
1,938
2,430
1,670
1,659
1,041
437
205
353
3,730
4.350
2,375
2,635
2,023
Maj ....
1,563
1,965
1,953
1,964
881
1,312
601
299
136
246
2,875
2.566
2,252
2,100
1,127
Juni ....
1,313
1,596
1,712
1,724
717
630
232
142
83
122
1,943
1,828 1,854
1,807
839
Juli ....
1,303
1,361
1,512
1,731
714
328
208
118
76
62
1,631
1,569 1,630
1,807
776
Augusti . .
1,589
1,543
1,389
1,387
557
402
215
99
59
39
1,991
1,758 1,488
1,446
596
September .
1,960
1,829
1,567
1,335
720
382
279
152
80
63
2,342
2,10811,719
1,415
783
Oktober . .
3,055
2,342
2,017
1,244
714
714
325
222
135
120
3,769
2,667
2,239
1,379
834
November .
3,223
2,326
2,568
1,702
1,184
1,086
490
258
223
182
4,309
2,816
2,826
1.925
1,366
December .
2,967
2,917
2,695
2,127
1,469
1,472
524
369
484
219
4,439
3,411
3,064
2,611
1,688
muner lia därvid Stockholms stad och en landskommun ej kunnat medtagas.
I städerna har hyreshjälp, som ju i regel endast kan ifrågakomma för
aagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.0 % och i landskommunerna
till 32.3 % av de dagunderstödda mot 58.4 % resp. 38.6 % år 1938.
c. Kommunal understödsverksamliet.
Antalet genom kommunal understödverksamhet (sålunda utan statsbidrag)
hjälpta under åren 1935—1939 angives i tab. 35.
Största antalet kommunalt understödda rapporterades för januari 1939
och uppgick till 3,053, minsta antalet förelåg i augusti och utgjorde 596.
För år 1938 var högsta antalet 3,580 (februari) och lägsta 1,379 (oktober).
Den bristande känslighet för växlingarna i arbetslöshetsläget, som man
tidigare ansett sig kunna spåra i den kommunala understödsverksamhetens
omfattning, synes icke på samma sätt som förut ha gjort sig gällande under
1939, utan torde denna hjälpverksamhet ha anpassat sig tämligen nära
efter förskjutningarna i den rapporterade arbetslösheten. I
I tab. 36 lia sammanställts uppgifter angående understödslinjens omfattning.
Denna tabell inkluderar även antalet understödda personer, som erhållit
dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Understödslinjen har
under förra hälften av 1939 kommit att spela en något större roll inom hjälpverksamheten
än vad fallet var under motsvarande tid de två närmast föregående
åren, medan den sjunkit i betydelse under årets senare hälft.
ökningen i förra fallet har till stor del sin förklaring i arbetslöshetens
stegring vintern 1939 bland skogskommunerna och svårigheten för kommissionen
att särskilt under vintermånaderna ställa platser till förfogande
vid de dessutom starkt beskurna statliga reservarbetena. Nedgången i de
understöddas antal under årets senare hälft beror åter på såväl arbetsmarknadens
förbättring som det genom militärinkallelserna minskade antalet
hjälpsökande personer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 36. Understödslinjens omfattning åren 1030—1639.
105
Månad
Antal understödstagare1
1931 |
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1,383
2,807
3,422 !
16,740
21,481
25,003
43,110
52,909
58,135
60,604
58,254
57,430
17,849
19,350
17,999
11,824
14,131
13,823
5,497
6,130
5,849
4,752
4,996
4,707
6,254
7,090
7,204
4,093 i
4,006
2,772
26,452
23,476
15,640
56,791
44,701
37,271
45,041
31,605
20,846
13,503
5,038
497
10,104
3,181
567
3,606
1,506
140
3,282
1,418
858
5,970
2,505
566!
2,646
3,239
3,887
15,819
16,841
17,192
39,105
37,490
40,841
13,699
9,710
7,585;
774
509
381
45
33
—
267
313
353
34
321
26!
3,501
6,083
11,869
22,275
28,269
35,475
47,198
50,842
57,001
8,175
11,040
15,617
997
3,653
8,039
172
1,998
4,241
167
1,300
3,266
1,115
2,194
4,614
871!
1,842
2,960
4,498
3,849
4,037
7,292
8,063
7,047
20,213
21,385
19,381
13,087
13,011
9,745
5,959
5,134
4,153
4,799
5,393
4,744
3,433
3,119
2,584
3,297
3,580
3,027
3,053
2,958
2,505
2,924
1,851
3 1,394
5,163
4,948
5,064
15,622
12,722
10,165
8,006
5,186
3,699
3,730
2,875
1,943
4,350
2,566
1,828
2,375
2,252
1,854
2,635
2,100
1,807
2,023
1,127
839
3 1,348
3 1,365
1 1,477
4,510
4,799
5,159
9,493
9,819
9,445
2,890
2,633
2,600
1,631
1,991
2,342
1,569
1,758
2,108
1,630
1,488
1,719
1,807
1,446
1,415
776
596
783
8 2,540
8 3,852
0 6,045
5,897
7,688
10,238
8,746
11,012
14,079
2,618
4,135
5,443
3,769
4,309
4,439
2,667
2,816
3,441
2,239
2,826
3,064
1,379
1,925
2,611
834
1,366
1,688
3 5,881
4 6,656
8 7,459
24.032
29j544
32,050
63,323
74,294
77,516
73,691
71,265
67,175
23,808
24,484
22,152
16,623
19,524
18,567
8,930
9,249
8,433
8,049
8,576
7,734
9,307
10,048
9,709
1 7,017
9 5,857
0 4,166
31,615
28,424
20,704
72,413
57,423
47,436
53,047
36,791
24,545
17,233
7,913
2,440
14,454
5,747
2,395
5,981
3,758
1,994
5,917
3,518
2,665
7,993
3,632
1,405
3 3,994
8 4,604
1 5,364
20,329
21,640
22,351
48,598
47,309
50,286
16,589
12,343
10,185
2,405
2,500
2,723
1,614
1,791
2,108
1,63C
1,488
1,711
2,074
1,751
1,768
810
628
809
8 6,041
8 9,935
4 17,914
28,172
35,957
45,713
55,944
61,854
71,080
10,793
15,175
21,060
4,766
7,962
12,478
2,839
4,814
7,682
2,400
4,120
6,330
2,494
4,lii
7,225
1,705
3,208
4,648
6 4,142
9 2,932
5 7,074
22,055
6,323
28,378
47,116
13,507
60,623
28,300
6,088
34,388
7,382
3,523
10,905
5,010
3,170
8,180
2,288
2,385
4,670
2,40(
2,255
4,658
2,946
1,546
4,492
Dagunderstöd
Januari
Februari
Mars
April .
Maj . .
Juni . .
Juli . .
Augusti
September
Oktober .
November
December
Kommunalt understöd
Januari
Februari
Mars . .
April .
Maj . .
Juni
Juli . .
Augusti
September
Oktober .
November
December
Summa
Januari
Februari
Mars
April
Maj . .
Juni . .
Juli . .
Augusti
September
Oktober .
November
December
Årsmedeltal
Dagunderstöd. . . ■
Kommunalt understöd
Summa......
214
280
290
273
160
Kursdeltagare medräknade.
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.
Den fortsatta minskningen av ungdomsarbetslösheten har medfört, att den
för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1939
bedrivits i mycket begränsad omfattning.
Hjälpatgärderna ha anordnats i huvudsak efter samma riktlinjer som under
de närmast föregående åren och sålunda under de tre huvudformerna
kursverksamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och statskommunala arbetsläger)
och ungdomsreservarbete (statliga och statskommunala ungdomsreservarbeten).
Under år 1939 ha 11 kurser pågått med sammanlagt 287 elevplatser. En av
dessa kurser, en verkstadsskolekurs för 60 deltagare, har med Kungl. Maj:ts
medgivande varit anordnad av arbetslöshetskommittén i Stockholm och avsetts
för omskolning av arbetslösa, huvudsakligen i åldrarna 25—40 år. Denna
kurs avslutades i maj 1939. Den har följts av en ny liknande kurs i omedelbar
anslutning till den föregående, vilken avsetts för 90 elever, varav hälften
skulle utgöras av från flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnd hänvisade
flyktingar. Övriga kurser, som pågått under 1939, angivas i nedanstående
tablå.
Kommun
Ämne
Kurstid
i veckor
Antal
deltagare
Stockholm ....
gassvetsning för rörmontörer
51/,
15
Dalby (Värml.) . .
allmänbildande
8
30
Gällivare.....
mekaniskt yrkesarbete
16
24
> .....
snickeri
13«/>
16
Hortlax.....
snickeri
7
36
Jukkasjärvi ....
elektrisk svetsning
10
24
Nedertorneå ....
träslöjd
5
11
» ....
>
5
11
Piteå lk .....
>
6
15
Statsbidrag beviljades
under år 1939 till kursledare- och lärarearvoden med
37,385 kronor och till undervisningsinventarier med 2,508 kronor 31 öre.
Statsverkets kostnader i samband med kursverksamheten för flyktingar i
Stockholm förskotteras för flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnds
räkning av arbetslöshetskommissionen. De fasta kostnaderna beräknas uppgå
till högst 39,345 kronor och de rörliga kostnaderna till högst kronor 1: 08
Per elevdag, vartill komma kostnaderna för arbetspremier.
Kursdeltagare erhålla under kurstiden dagunderstöd med statsbidrag. Till
deltagarna i de nyss nämnda av Stockholms stad anordnade verkstadsskolekursema
har därutöver efter av Kungl. Majit fastställda grunder utgått arbetspremier
samt — för familjeförsörjare — även hyreshjälp.
Vid ingången av 1939 pågingo 2 statliga arbetsläger nämligen Vännäs i
Västerbottens län och Strömbacka invid Piteå i Norrbottens län. Kommissionens
verksamhet vid Strömbacka, som innefattat utförande av vissa arbeten
för en av Norrbottens läns landsting beslutad verkstadsskola, överläts
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 1C
Tal). 37. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger oell arbetselever.
Statskommunala arbetsläger
S t a 11 i
ga arbetslag
e r
Antal
läger
Antal
elev-
platser
Lägeranordnare
A n
tal
Vistelse- tid per
elev i
medeltal
(veckor)
städer
lands-
kom-
muner
läger
elev-
platser
elever
elev-
dagar
24
870
12
9
21
925
1,513
93,625
9
13
400
5
1
27
1,600
3,621
356,798
14
7
258
4
—
23
1,330
1,830
146,217
11
7
116
2
—
10
540
720
62,873
12
1
30
1
_
4
295
286
51,993
25
1
30
1
—
2
185
309
47,461
22
1
30
1
—
1
75
—
—
—
Tid
(budgetär)
1933/1934 .
1934/1935 .
1935/1936 .
1936/1937 .
1937/1938 .
1938/1939 .
Pågående sl/i$ 1939
Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning
åren 1934-1939.
Månad
1934
1935
1936
1937
1938 11939
1934
1935
1936
1937
1938
1939
Antal kursdeltagare
Antal deltagare i frivillig
arbetstjänst
Januari . .
Februari . .
Mars . . .
April . . .
Maj ....
Juni ....
Juli ....
Augusti . .
September .
Oktober . .
! November .
j December. .
4,091
5,077
4,378
2,836
1,900
1,400
1,163
988
777
1,099
1,141
1,295
1,720
1,900
2,083
1,672
716
248
176
109
121
190
317
354
598
826
882
812
287
102
45
33
30
30
30
57
75
41
16
16
27
11
15
46
48
47
48
49
47
48
48
48
129
200
123
64
37
34
32
26
29
31
30
445
560
510
800
955
827
986
1,047
993
960
1,052
193
1,222
1,369
1,306
1,186
1,025
683
576
396
335
351
466
318
482
538
630
489
452
320
261
219
217
240
277
237
250
243
244
214
206
207
196
200
198
192
181
184
204
206
162
158
158
155
151
162
168
175
178
166
175
196
191
195
205
137
87
81
83
97
104
24
| Medeltal
2,179
801
306
17 | 36
65
777 | 769 | 364 j 210 | 170
132 1
Månad
Antal sysselsatta vid
nngdomsreaervarbeten
Summa
; Januari . .
j Februari . .
1 Mars ....
April . . .
Maj ... .
Juni ....
i Juli ....
Augusti . .
! September .
| Oktober . .
November
December. .
Medeltal
_
34
29
69
68
57
63
45
16
64
90
177
217
237
339
397
373
331
293
229
205
153
142
156
206
174
195
181
146
76
56
18
20
23
29
47
78
29
51
47
41
16
30
22
18
20
20
59
61
30
60
62
62
24
36
31
31
32
33
39
| 40
1
4,536
5,637
4,888
3,636
2,855
2,227
2,149
2,035
1,770
2,093
2,222
1,488
3,011
3,337
3,446
2,921
1,786
931
768
569
546
718
1,000
909
1,419
1,761
1,885
1,632
1,032
651
511
405
359
426
513
441
445
481
465
331
262
225
216
223
227
239
275
229
282
264
218
174
234
225
216
230
237
281
287
244
283
387
453
342
305
205
152
145
142
165
175
75
| • | 92 | 250 | 75
35 | 89 | 2,961
1,662
920
302 | 241 | 2!16
108
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
den 1 juli 1939 till landstinget. Vid Vännäs har sedan den 1 juli 1939 åt
Västerbottens läns landsting utförts vissa förberedande arbeten för en blivande
verkstadsskola. Teoretisk och praktisk yrkesutbildning har vid båda
dessa arbetsläger bedrivits bland annat i samband med anordnande av undervisningslokaler
och bostäder, avsedda under arbetslägertiden för arbetseleverna
och för tiden därefter för eleverna i de blivande verkstadsskolorna.
Ett statskommunalt arbetsläger med 30 elevplatser har under 1939 varit
anordnat av arbetslöshetskommittén i Göteborg såsom öppet arbetsläger,
d. v. s. arbetseleverna ha bott i sina hem och verksamhetens tyngdpunkt varit
lagd på yrkesutbildning för mekaniker. Till kostnaderna för detta läger utanordnades
under året statsbidrag med inalles 13,723 kronor 89 öre, varav
till ledare och lärarelöner 10,000 kronor samt till arbetskläder åt eleverna,
arbets- och undervisningsmateriel och arbetspremier sammanlagt 3,723 kronor
89 öre.
Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses av tab. 37. Antalet
deltagare har under år 1939 varit jämförelsevis ringa, särskilt mot slutet
av året, då på grund av speciella förhållanden det enda ännu pågående statliga
arbetslägret var tillfälligt nedlagt.
Under 1939 ha 3 statliga ungdomsreservarbeten bedrivits. Vid två av
dessa, belägna inom Råneå kommun i Norrbottens län och avslutade under
året, har lämnats utbildning i skogsarbete. Det tredje, vilket som arbetsobjekt
haft anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby i Västerbottens
län, pågår alltjämt och beräknas kunna avslutas under första halvåret 1940.
I tab. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
ungdomshjälpens omfattning under åren 1934—1939.
4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.
En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren
1930 1939 lämnas i tab. 39. Totalantalet av stat och kommun hjälpta har
sjunkit från 64.7 % år 1938 till 57.2 % år 1939. Arbetslinjen har för samma
jämförelseår gått tillbaka från 32.0 % till 26.7 % och understödslinjen från
30.9 % till 28.9 %. Ungdomshjälpen slutligen har haft ytterligare minskad
omfattning (1.8 °/o resp. 1.6 %).
Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen utgjordes vid
utgången av december 1939 av inalles 213 befattningshavare, av vilka 64 vörö
anställda vid kommissionens centrala kansli och 149 vid arbetsplatserna och
arbetslägren. Motsvarande antal vid utgången av 1938 voro resp. 257, 72
och 185.
Besvärsnämnden för reservarbetslöner har under år 1939 till prövning upptagit
och efter inhämtande av yttrande från kommissionen avgjort två ärenden,
avseende reservarbetslöner. I det ena av dessa ärenden har nämnden
med hänsyn till av kommissionen efter klagomålens ingivande beslutad höjning
av reservarbetslönen lämnat klagomålen utan åtgärd. I det andra
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1939.
109
Antal
i j ä 1 p t a
Hjälpta i % av hjälpsökande
År
månad
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen1
Summa
Arbets-
linjen
Under-
stöds-
linjen
Ung-
doms-
hjälpen1
Summa
Årsmedeltal
1930 ...........
4,065
1,615
5,680
29.6
11.8
41.4
1931...........
13,817
7,074
—
20,891
29.7
15.2
—
44.9
1932 ...........
31,539
28,378
—
59,917
27.7
24.9
—
52.6
1933 ...........
44,494
60,623
—
105,117
27.1
37.0
—
64.1
1934 ...........
44,208
32,196
2,993
79,397
38.5
28.1
2.6
69.2
1935 ...........
29,781
10,112
1,740
41,633
48.4
16.4
2.8
67.6
1936 ...........
16,065
7,880
961
24,906
45.1
22.1
2.7
69.9
1937 ...........
7,829
4,653
318
12,800
43.0
25.6
1.7
70.3
1938 ...........
4,776
4,622
264
9,662
32.0
30.9
1.8
64.7
1939 ...........
4,101
4,430
252
8,783
26.7
28.9
1.6
57.2
1939
Januari.........
5,869
9.259
319
15,447
21.3
33.6
1.2
56.1
Februari.........
6,744
9,943
424
17,111
24.9
36.7
1.6
63.2
Mara...........
6,334
9,533
502
16,369
25.0
37.7
2.0
64.7
April..........
4,830
7,870
369
13,069
21.2
34.5
1.6
57.3
Maj...........
Juni...........
4,066
3,568
320
7,954
26.6
23.3
2.1
52.0
4,014
1,368
214
5,596
40.5
13.8
2.1
56.4
Juli..........
3,222
776
153
4,151
48.6
11.7
2.3
62.6
Augusti.........
2,884
596
146
3,626
47.5
9.8
2.4
59.7
September........
2,634
783
143
3,560
37.3
11.1
2.0
50.4
Oktober.........
2,712
1,676
178
4,566
27.6
17.0
1.8
46.4
November........
3.047
3,177
176
6,400
22.6
23.5
1.3
47.4
! December.........
2,855
4,618
76
7,549
21.5
34.8
0.6
56.9
ärendet fann nämnden en höjning av reservarbetslönen från 5 kronor 20 öre
till 5 kronor 60 öre per dag böra ske.
Någon allmän lönerevision har icke verkställts under året men väl enstaka
jämkningar företagits, där så prövats erforderligt med hänsyn till förebragta
utredningar rörande löneläget för vissa orter. För ett antal sådana, varest
hjälpverksamhet ej bedrevs vid tiden för lönerevisionen den 1 juli 1938, har
erforderlig reservarbetslön fastställts.
Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
lil. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader
under återstoden av innevarande budgetår.
I siri underdåniga skrivelse den 1 november 1939 redogjorde kommissionen
för det dåvarande arbetslöshetsläget och sina synpunkter på hjälpprogrammet
för återstoden av innevarande budgetår. På grund av att förhållandena
på arbetsmarknaden gestaltat sig fördelaktigare än som kunnat beräknas
vid den tidpunkt, då kommissionen i februari 1939 anmälde medelsbehovet
för budgetåret 1939/1940, fann sig kommissionen böra föreslå vissa
modifikationer såväl beträffande arbetsplanen som kostnadsberäkningen för
det nu löpande budgetåret. Alldenstund riksdagen anvisat mindre belopp
för hjälpverksamheten än vad som svarade mot vad kommissionen ursprungligen
ifrågasatt, erfordras likväl ett förstärkningsanslag å 2,600,000 kronor
för ett fullföljande av det enligt framställningen den 1 november 1939 reviderade
hjälpprogrammet. I samma skrivelse framhöll kommissionen även
vikten av att åtgärder vidtoges, syftande till ett färdigställande av de statliga
reservarbetena i något snabbare takt än som tidigare planerats. I anslutning
härtill uttalade kommissionen, att medel, som avsatts för utvidgning av pågående
beredskapsarbeten eller för igångsättande av nya sådana arbeten,
borde få i viss utsträckning disponeras för ett snabbare färdigställande av
en del statliga reservarbeten. Detta skulle möjliggöras genom alt vissa sådana
arbeten bedreves med specialarbetare, anställda på öppna marknadens
villkor och med arbetskraft för dessa arbeten, utvald bland sådana hjälpsökande
arbetslösa, vilka, för den händelse den tilltänkta anordningen icke
komme till stånd, avsåges att beredas hjälp genom fortsatta eller utvidgade
beredskapsarbeten. För sagda ändamål beräknade kommissionen ett belopp
av 1,400,000 kronor.
Såväl den allmänpolitiska situationen som utvecklingen på arbetsmarknaden
ha så djupgående förändrats, sedan kommissionen gjorde sin framställning
den 1 november 1939 — vilken sedermera kompletterats genom underdåniga
skrivelsen den 8 sistlidne december — att kommissionen icke längre
anser sig kunna på väsentliga punkter vidhålla sin förut angivna uppfattning
rörande hjälpverksamhetens bedrivande under återstoden av innevarande
budgetår.
Det utrikespolitiska läget nödvändiggör nämligen åtgärder, som kräva ett
sorgfälligt utnyttjande av all användbar arbetskraft. Vidare ha förhållandena
på arbetsmarknaden, sådana dessa avspegla sig i uppgifterna örn antalet
hjälpsökande arbetslösa i landet, under de senaste månaderna gestaltat
sig i den riktningen, att en viss nedskärning av hjälpverksamheten helt visst
kan genomföras utan några socialt menliga verkningar. Det anmärkningsvärda
förhållandet har nämligen inträffat, att det för januari 1940 rapporterade
antalet hjälpsökande arbetslösa (i runt tal 13,900), utvisar den lägsta
siffra för samma månad, som över huvud varit att inregistrera under hela den
tid, rapporter örn arbetslöshetsförhållandena inom landets kommuner av kom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
lil
missionen avgivits till chefen för socialdepartementet (d. v. s. från år 1921).
Samtidigt har på flera arbetsområden yppat sig en stark efterfrågan på arbetskraft.
Det är följaktligen icke knapphet på arbetstillfällen utan en allt
mera kännbar brist på fullgod och yrkesutbildad arbetskraft, som utgör det
problem, vilket under den närmaste tiden framför alla andra kommer att stå
i förgrunden beträffande den svenska arbetsmarknaden. Att under sådana
omständigheter fullfölja det hjälpprogram för återstoden av löpande budgetår,
som kommissionen tidigare och från andra utgångspunkter skisserat,
kan rimligen icke komma ifråga. Endast i synnerligen starkt motiverade undantagsfall
kan avgörande hänsyn tagas till sådana synpunkter, som bruka
under normala förhållanden vara vägledande för kommissionen vid utförandet
av olika arbetsföretag. Kommissionen bar för det här antydda syftets
uppnående underkastat de i dess regi bedrivna arbetena en närmare
granskning.
Vad härvid först angår de färdigställmngsarbeten, som utföras med automobilskattemedel
på den öppna marknadens villkor och som beräknats kunna
färdigställas före den 1 juli 1940, utgöras dessa av sådana arbetsföretag,
som numera antingen äro färdiga eller i det närmaste blivit slutförda och
för vilkas fullbordande varken nämnvärda belopp eller arbetarkontingenter
av någon betydelse behöva komma i fråga. Kommissionen räknar fördenskull
med att under den närmaste framtiden kunna utan olägenhet ur arbetsmarknadssynpunkt
färdigställa praktiskt taget alla dessa arbeten.
Vidkommande åter de färdigställningsarbeten, som beräknats ej hinna bli
fullbordade förrän vid olika tidpunkter efter den 1 juli 1940, avser kommissionen
att vidtaga sådana inskränkningar i det nuvarande arbetsprogrammet,
att endast sådana företag i fortsättningen komma att bedrivas, som
äro av den angelägenhetsgrad även ur försvarets synpunkt, att de måste
snarast möjligt färdigställas.
I avsikt att åstadkomma en begränsning av de pågående statliga reservarbetena
har kommissionen graderat dem företrädesvis ur synpunkten av deras
militära betydelse.
Till en första grupp har därvid räknats ett antal företag, vilkas utförande
ansetts vara ur försvarssynpunkt av synnerlig vikt eller som eljest äro i
det närmaste helt färdigställda. En andra grupp omfattar några arbeten,
av vilka en del icke direkt tjänar ett militärt ändamål men anses ha betydelse
med hänsyn till den allmänna folkförsörjningen i krigstid, en annan
del åter utgöres av sådana företag, å vilka arbetena fortskridit så långt, att
de kunna medelst ianspråktagande allenast av relativt ringa medel och obetydliga
arbetsstyrkor komma till förhållandevis stor nytta ur trafiksynpunkt.
Slutligen har i en tredje grupp sammanförts ett 20-tal arbeten, som kommissionen
ämnar efter hand under den närmaste tiden belt nedlägga, enär
de icke ansetts böra i nuvarande situation utföras.
Den arbetskraft, som på sådant sätt kommer att frigöras, blir följaktligen
disponibel för arbeten av större angelägenhetsgrad.
Beträffande återigen den arbetskraft, som kommer att kvarbliva vid de
112
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
statliga reservarbetena resp. dit nyhänvisas, timar kommissionen även i fortsättningen
sörja för att inga sådana arbetslösa bliva där sysselsatta, som
kunna bättre utnyttjas till fromma för försvaret eller folkförsörjningen, i senare
fallet främst genom anställning i skogs- och jordbruksarbete. De kommuner,
som bedriva statskommunala reservarbeten, komma att av komissionen
erhålla direktiv av samma innebörd.
Då Kungl. Majit genom beslut den 16 februari 1940 ställt till kommissionens
förfogande 2.4 milj. kronor eller viss del av det belopp, som av densamma
äskades i framställningen av den 1 november 1939, disponerar kommissionen
följaktligen över en väsentlig del av de medel, som erfordras för
realiserandet av det i nyssnämnda framställning utstakade hjälpprogrammet.
Genomföras emellertid de här uppdragna riktlinjerna för verksamhetens begränsning,
kunna de till förfogande stående medlen beräknas i stort sett förslå
för återstoden av budgetåret. Då vidare senast anvisade belopp avdelats
av det anslag, som 1939 års urtima riksdag beviljat för särskilda arbetslöshetsåtgärder,
och antagas kan, att jämväl eventuellt ytterligare behövliga
medel skola tagas från nämnda anslag, anser sig kommissionen sakna anledning
att f. n. påkalla Kungl. Maj :ts medverkan för anvisande genom riksdagens
försorg av ytterligare anslag för bedrivande av hjälpverksamhet för
de arbetslösa under innevarande budgetår.
IV. Medelsbehovet för budgetåret 1940 1941.
Kommissionen har i underdånig skrivelse den 8 december 1939 överlämnat
en preliminär framställning angående medelsbehovet för hjälpverksamheten
under budgetåret 1940/1941, i vilken kommissionen utgick från att
denna verksamhet skulle även under nästkommande budgetår bedrivas efter
i huvudsak oförändrade grunder. Med hänsyn till vanskligheten att vid tidpunkten
för framställningens avgivande bedöma den framtida utvecklingen,
verkställdes endast en approximativ uppskattning av medelsbehovet. Kommissionen
räknade emellertid med en något försämrad arbetsmarknadssituation
och ett härav framkallat ökat hjälpbehov under budgetåret. Kommissionen
tillåter sig nu att här nedan återgiva den i sagda framställning intagna
redogörelsen för hjälpprogrammets utformning. I.
I. Statliga reservarbeten.
Vid ingången av budgetåret 1940/1941 skulle, på sätt kommissionen redan
angivit i sin underdåniga framställning den 1 november 1939 angående medelsbehovet
för budgetåret 1939/1940, ett 50-tal arbetsobjekt stå till förfogande
såsom reservarbeten inklusive de 7 arbeten, som helt eller delvis tillhöra
den s. k. arbetsreserven. Även vid ett bifall till i nyss nämnda skrivelse
framlagda förslag om anvisande av kronor 1,400,000 för möjliggörande av
ett snabbare slutförande genom hänvisade specialarbetare av vissa reservarbeten,
skulle ovan angivna antal arbetsobjekt vara oförändrat disponibelt
113
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga Å)
den 1 juli 1940. Arbetenas art medgiver en icke obetydlig ansvällning av
antalet sysselsatta under den blidare årstiden. Däremot måste arbetsstyrkan
väsentligen nedbringas under den kallare årstiden. Man måste följaktligen
räkna nied betydande skiftningar i de sysselsattas antal under olika tider av
året. Beaktas bör vidare, att de resterande arbetenas koncentration till de
sydligaste delarna av landet försvårar deras socialt ändamålsenliga utnyttjande,
eftersom särskilt arbetslösa familjeförsörjare från nordligare belägna
delar av landet icke böra rimligen dit hänvisas i någon större omfattning.
Kommissionen anser, att i genomsnitt cirka 1,800 man (inklusive specialarbetare)
böra nästa budgetår beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten
bl. a. för att undvika en alltför stark utvidgning av understödsverksamheten.
Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande arbetenas geografiska
belägenhet, förslår likväl icke det nyssnämnda 50-talet arbetsplatser för
sysselsättande av en arbetsstyrka av den angivnas genomsnittliga storlek. För
hjälpverksamhetens behöriga fullgörande lär det därför bliva ofrånkomligt,
att kommissionen i god tid träffar förberedande åtgärder för anskaffande av
lämpliga nya arbetsobjekt. Kommissionen har för avsikt att i den huvudframställning
rörande medelsbehovet, som den ärnar ingiva till Kungl. Majit
under loppet av nästa års första kvartal, närmare ingå på denna fråga.
Med denna utgångspunkt sålunda, att vid statliga reservarbeten skola komma
att sysselsättas i genomsnitt 1,800 man — därvid kostnaden i medeltal
per under ett år sysselsatt arbetare (»årsverke») beräknas till 3,600 kronor
— skulle för statliga reservarbeten under budgetåret 1940/1941 erfordras
..............................................kronor 6,480,000
Dessutom torde möjlighet böra beredas kommissionen att kunna fullfölja
färdigställandet av de arbetsobjekt, som redan tidigare överförts till öppna
marknadsarbeten och vilkas slutförande betingas av såväl ekonomiska som
trafiktekniska hänsyn. Till denna verksamhet, vilken sålunda faller utanför
det egentliga hjälpprogrammet, beräknar kommissionen ett belopp
................................................... kronor 1,500,000
I inkomster i form av ersättningar från uppdragsgivare m. m. till olika
statliga reservarbeten torde under kommande budgetår icke kunna påräknas
ett större belopp än omkring 300,000 kronor. II.
II. Statskoinmuncila reservarbeten.
Därest arbetsmarknaden kommer att försämras, torde man hava att emotse,
att kommunerna skola —• även örn kommunala beredskapsarbeten i ökad
utsträckning ställas till förfogande — i vidgad omfattning hos kommissionen
påkalla statsbidrag till utförande av statskommunala reservarbeten. Kommissionen
anser sig icke kunna uppskatta sysselsättningssiffran vid dessa reservarbeten
till lägre än 800. Då statens kostnader härför torde utgöra cirka
1,500 kronor per man och år, skulle sålunda nästa budgetårs kostnader för
arbeten av detta slag uppgå till kronor 1,200,000.
Då i vissa fall av redovisningstekniska skäl utbetalningar komma att verkställas
först efter utgången av det budgetår, varunder arbeten utförts, måste
även under nästa budgetår en viss s. k. eftersläpning tagas med i beräkningarna.
För nästa budgetår uppskattar kommissionen preliminärt detta belopp
till kronor 750,000.
För statskommunala reservarbeten beräknas följaktligen under bud
-
getåret ............................................. kronor 1,950,000
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 236. 8
114
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
lil- Kontantunderstödsverkscimhet och ungdomshjälp.
Då anledning föreligger antaga, att ett sådant företrädesvis säsongmässigt
stegrat hjälpbehov skall göra sig gällande under nästa budgetår, som lämpligen
måtte tillgodoses medelst anlitande av understödslinjen, torde förtänksamheten
motivera en beräkning av antalet personer, som i genomsnitt under
budgetåret böra hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, till
minst 6,000. Kostnaden härför upptages till..............kronor 4,000,000
IV. Arkivarbeten.
Kommissionen, vilken i sin kommande huvudframställning rörande medelsbehovet
för nästa budgetar torde få anledning att närmare framlägga sina
synpunkter på förevarande hjälpform, anser sig för närvarande böra räkna
med en sysselsättning i dessa arbeten för cirka 200 personer, vartill beräknas
................................................. kronor 450,000
V. Sammanfattning.
I anslutning till vad ovan anförts skulle under budgetåret 1940/1941 arbetslöshetshjälp
böra beredas åt i medeltal tillhopa 8,800 arbetslösa enligt nedanstående
sammanställning.
Hjälpform
Antal arbetslösa,
som avses att
Beräknad
hjälpas i genom-
kostnad
snitt under
kronor
Statligt reservarbete ............
budgetåret
6,480,000
Statskommunalt reservarbete ____
1,950,000
Kontantundcrstödsverksamhet och
ungdomshjälp ____ 6,000
4,000,000
Arkivarbete ..................
450,000
Samma 8,S00
12,880,000
Fran förenämnda belopp skulle emellertid avgå i det föregående angivna
ersättningar från uppdragsgivare m. m„ beräknade till 300,000 kronor. För
hjälpverksamheten torde sålunda böra beräknas en kostnad av kronor
12,580,000, vilket belopp här avrundas till..............kronor 12,600,000
Till får dig ställning sorbet en på öppna marknadens villkor utanför det
egentliga hjälpprogrammct beräknas .................. kronor 1,500.000
VI. Arbetslöshetskommissionens centrala förvaltning.
Då kostnaderna för den för närvarande, i görligaste omfattning nedskurna
förvaltningsapparaten under löpande budgetår icke lära komma att understiga
cirka 420,000 kronor, torde med hänsyn till hjälpverksamhetens beräknade
relativa utvidgning under nästa budgetår för ändamålet böra upptagas
ett belopp av..........................................kronor 425.000
Sedan kommissionen avlät sin underdåniga skrivelse den 8 sistlidne december
ha, såsom redan i det föregående erinrats, förhållandena utvecklat sig
därhän, att det numera möter än större svårigheter än då såväl att bedöma 1
1 Inklusive icke-hänvisade specialarbetare.
115
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
medelsbehovet som att utforma ett någorlunda stabilt hjälpprogram för nästa
budgetår. Med hänsyn till det ovissa läget har Kungl. Maj:t jämväl ansett
sig böra i årets statsverksproposition beräkna ett lägre belopp för hjälpverksamheten
än kommissionen ifrågasatte, nämligen 8 miljoner kronor till reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet m. m. under budgetåret 1940/1941
förutom 350,000 kronor till administrationskostnader. Med anledning härav
har kommissionen överslagsvis undersökt möjligheten att inom ramen av
förstnämnda belopp beräkna hur en så beskuren hjälpverksamhet borde anordnas.
Under förutsättning att nu rådande gynnsamma arbetslöshetsförhållanden
i stort sett komma att bestå, och därest samma principer beträffande
hjälpverksamheten tillämpas, som i det föregående förordats för återstoden
av nu löpande budgetår, har det synts kommissionen möjligt att med i statsverkspropositionen
beräknat anslag under nästkommande budgetår upprätthålla
hjälpverksamhet för arbetslösa i en omfattning, som kan anses behövlig,
därest arbetslösheten icke erhåller större dimensioner än för närvarande.
Kommissionen har då utgått ifrån att inalles endast omkring 5,000
personer i stället för tidigare beräknade 8,800 skola genomsnittligen behöva
bispringas med av kommissionen subventionerade åtgärder. På reservarbetslinjen
skulle härvid hjälp komma cirka 1,700 personer tillgodo mot 2,600
enligt tidigare beräkning, och hjälp medelst dagunderstöd skulle utgivas
till 3,000 personer i stället för till beräknade 6,000.
Om emellertid såsom en följd av en i detta nu oförutsebar händelseutveckling
dessa beräkningar befinnas icke hållbara, utgår kommissionen från
att Kungl. Maj:t skall komma att ställa ytterligare erforderliga belopp till
förfogande.
Vad angår beloppet för hjälpverksamhetens administration synes knappast
möjligt att detta skall kunna hållas inom ramen av vad Kungl. Majit beräknat.
Summan torde därför böra höjas från 350,000 till 400,000 kronor.
I den kungl, kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning,
som utfärdats den 15 juni 1939, föreskrives i 2 §, att högst 50 % må utgå i
bidrag till beräknad kostnad för anläggning av enskilda vägar. Då det synes
ändamålsenligt, att statsbidrag från olika statsmyndigheter utgår med samma
procentsats, anser sig kommissionen böra anmäla, att den har för avsikt att
bevilja statsbidrag med 50 °/o av totalkostnaden, därest fråga uppkommer
örn bidrag till statskommunalt reservarbete, avseende enskild väg av det
slag, som omförmäles i sagda kungörelse.
Såsom bilagor till denna framställning fogas:
uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden (bil. 1);
de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län (bil. 2);
de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning på län och vissa städer
(bil. 3);
sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden
1I7 1938—80/„ 1939 (bil. 4);
116
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden
Vt—31/12 1939 (bil. 5);
sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt 1938
—30/6 1939 (bil. 6);
sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vr—31/12
1939 (bil. 7);
översikt över statens arbetslöshetskommissions ekonomiska ställning den
30 juni 1939 (bil. 8);
de arbetslösas fördelning på åldersgrupper och hjälpformer den 30 november
1939 (bil. 9).
Hemställan.
Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att
Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen äska
dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret
1940/1941 ett förslagsanslag av ............ kr. 400,000
dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. för samma budgetår ett reservationsanslag
av .......................................... » 8,000,000
dels till arbeten utanför det egentliga hjålpprogram
met
ett anslag av.............................. » 1,000,000.
I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit, förutom undertecknad
Thomson, ordförande, ledamöterna Valsinger, Hagman, Brodén och Larsson.
Stockholm den 26 februari 1940.
Underdånigst
På Statens arbetslöshetskommissionens vägnar:
A. THOMSON.
G. H. Nordström.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
117
Bilaga 1.
Uppgifter
rörande vissa arbetslöslietsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetslöslictskommission för den 31 december 1938 oell deli 31 december 1939.
A. Länsvis.
Antal
rappor-
terande
kommuner
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Län
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
mål-
pen
Vi
1939
S1/l2
1938
51/l2
1939
31/l2
1938
3I/13
1939
S1/l2
11)38
S1/l2
1939
S1/l2
1939
stöds-
linjen
Stockkolms stad .
570,771
1
1
1,180
1,090
0.2
0.2
944
287
627
30
Stockholms . . .
77,429
9
8
222
219
0.2
0.3
137
40
97
—
Uppsala ....
56,162
5
4
324
179
0.6
0.3
101
97
3
1
Södermanlands .
62,182
3
3
171
146
0.2
0.2
75
75-
—
—
Östergötlands . .
119,152
5
4
550
444
0.4
0.4
347
22
325
—
Jönköpings . . .
85,193
9
8
305
208
0.4
0.2
140
139
1
—
Kronobergs . . .
33,079
7
6
193
192
0.6
0.6
44
36
8
—
Kalmar ....
57,457
10
8
760
405
1.3
0.7
147
136
11
—
Gotlands ....
11,822
1
1
150
18
1.1
0.2
9
9
—
—
Blekinge ....
125,713
28
26
884
595
0.7
0.5
258
257
1
—
Kristianstads . .
43,384
8
7
116
184
0.3
0.4
95
95
—
—
Malmö stad . .
Malmöhus län i
151,247
1
1
952
815
0.6
0.5
690
13
677
—
övrigt ....
156,974
11
9
1,247
626
0.8
0.4
383
77
306
—
Hallands ....
54,844
8
8
387
203
0.7
0.4
130
128
2
—
Göteborgs stad .
Göteborgs och Bo-
275,753
1
1
1,180
1,124
0.4
0.4
811
90
697
24
hus län i övrigt
117,928
33
33
1,274
1,221
1.1
1.0
665
281
384
—
Alvsborgs . . .
103,234
11
10
357
247
0.3
0.2
78
48
30
—
Skaraborgs . . .
56,677
9
4
227
54
0.4
0.1
18
16
2
—
Värmlands . . .
147,325
18
17
1,199
541
1.0
0.4
181
132
49
—
Örebro.....
93,850
6
5
290
270
0.3
0.3
49
49
—
—
Västmanlands . .
56,282
4
3
54
53
0.1
0.1
—
—
—
—
Kopparbergs . .
53,401
4
6
165
152
0.3
0.3
69
69
—
—
Gävleborgs . . .
99,540
9
11
680
570
0.8
0.6
341
84
257
—
Västernorrlands .
232,926
46
44
5.388 2,071
2.5
0.9
1,312
400
908
4
Jämtlands . . .
30,527
2
•5
99 137
0.4
0.4
37
37
—
—
Västerbottens . .
111,111
10
12
697 327
0.8
0.3
88
75
5
8
Norrbottens . . .
174,801
18
20
1 3,048 1,177
1.9
0.7
400
163
228
9
Hela riket
3,158,764
277
265
22,099 1.3,208
j 0.7
0.4
7.549
2,855
4,618
76
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
B. Kommunvis.
* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande månad.
Kom m u n
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar-
Antal
Dåra
V
antal
antalet
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung- doms- hj al- pen
''/i
1931)
31/l2
mas
i S1/l2
1939
3 V12
1938
31/.a
1939
31/l2
1939
stöds-
linjen
Stockholms stad......
570,771
1,180
1,090
0.2
0.2
944
287
627
30
Stockholms län.
Norrtälje.........
5,072
38
39
0.8
0.8
O
3
Sundbyberg........
9,934
24
20
0.3
0.2
15
15
Vaxholm.........
2,728
9
*
0.3
—
—
—
Forsmark.........
690
_
7
1.0
Harg...........
2,048
24
6
1.1
0.3
_
Häverö..........
5,232
5
1
0.1
0.0
_
_
Sollentuna........
12,994
9
14
0.1
0.1
12
3
9
Solna...........
24,148
88
114
0.4
0.5
89
33
56
_
Spånga ..........
11,457
10
18
0.1
0.2
18
1
17
Österåker.........
3,126
15
*
t 0.5
—
—
Summa
77,429
222
219
0.2
0.3
137
40
97
—
Uppsala län.
Uppsala..........
37,012
229
149
j 0.6
0.4
83
82
—
1
Bondkyrka ........
5,449
*
7
_
0.1
4
4
Gamla Uppsala.....
2,085
9
14
0.4
0.7
9
6
3
Skäfthammar......
1,374
18
*
1.8
_
Söderfors........
1,806
27
*
1.6
_
Älvkarleby........
8,436
41
9
0.5
0.1
5
5
—
—
Summa
56,162
324
179
0.6
0.3
101
97
3
1
Södermanlands län.
Eskilstuna........
38,881
81
54
0.2
0.1
44
44
Katrineholm.....
10,445
42
18
0.4
0.2
15
15
Nyköping.........
12,856
48
74
0.4
0.6
16
16
—
—
Summa
62,182
171
146
0.2
0.2
75
75
—
—
Ostergötlands län.
Linköping........
35,234
152
107
0.4
0.3
84
2
82
Mjölby........
6,048
20
21
0.3
0.3
20
20
_
Norrköping......
69,434
351
297
0.5
0.4
243
243
—
Ekeby ....
4,055
6
*
0.1
Kvillinge.......
4,381
21
19
0.5
0.4 i
—
—
—
—
Summa
119,152
550
444
0.4
0.4
347
22
325
—
Jönköpings län.
Eksjö.....
7,114
12
9
0.2
0.1
_
Huskvarna........
9,152
32
10
0.4
0.1
_
Jönköping.......
35,008
100
50
0.3
0.1
44
44
_
_
Nässjö.........
9,917
35
39
0.4
0.4
36
36
_
_
Tranås......
7,312
38
31
0.5
0.4
31
31
_
_
Vetlanda.........
4,109
22
*
0.5
—
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
119
K o m m a n
Invånar-
antal
7i
1939
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
hjälpta
S1/l9
1939
Därav
arbets-]
6njen
under-
stöds-
linjen
ung-
doms-
mål-
pen
31/l2
1938
S1/l2
1939
S1/l2
1938
81/h
1939
Barnarp..........
3,420
14
_
0.4
_
_
_
_
_
Norra Solberga......
2,347
39
24
1.7
1.0
1
1
—
—
Rydaholm.........
3,291
*
42
—
1.3
27
27
—
—
Säby...........
3,523
13
3
0.4
0.1
1
—
1
—
Summa
85,193
305
208
0.4
0.2
140
139
1
—
Kronobergs län.
Ljungby .........
5,237
*
30
—
0.6
30
22
8
—
Växjö...........
9,954
76
99
0.8
1.0
—
—
—
—
Ekeberga.........
1,715
27
7
1.6
0.4
—
—
—
—
Hovmantorp........
1,894
33
—
0.8
—
—
—
—
—
Markaryds ik.......
3,364
7
*
0.2
—
—
—
—
—
Stenbrohult........
2,631
*
6
—
0.2
4
4
—
—
Tingsås..........
2,054
13
*
0.6
—
—
—
—
—
Åseda..........
3,448
11
25
0.3
0.7
10
10
—
—
Älmhults kpg.......
2,782
26
25
1.0
0.9
—
—
—
—
Summa
33,079
193
192
0.6
0.6
44
36
8
—
Kalmar län.
Kalmar..........
21,124
216
165
1.0
0.8
86
86
—
—
Oskarshamn........
8,647
167
36
1.9
0.4
12
12
—
—
Västervik.........
12,860
94
110
0.7
0.9
25
25
—
—
-
Döderhult.........
5,171
117
23
2.2
0.4
13
13
—
—
Mönsterås kpg.......
1,566
26
14
1.6
0.9
—
—
—
—
Mönsterås lk.......
2,559
55
24
2.1
0.9
—
—
—
—
Mörbylånga kpg......
578
8
—
1.4
—
—
—
—
—
Mörbylånga lk......
982
22
17
2.2
1.7
—
—
—
—
Södra Möckleby......
1,483
36
16
2.4
1.1
11
—
11
—
Västra Ed........
2,487
19
*
0.8
—
—
—
—
—
Summa
57,457
760
405
1.3
0.7
147
136
11
—
Gotlands län.
Visby...........
11,822
150
18
1.1
0.2
9
9
—
—
Blekinge län.
Karlshamn........
10,127
*
43
—
0.4
18
18
—
—
Karlskrona........
27,849
174
96
0.6
0.3
29
29
—
—
Ronneby .........
6,007
49
3
0.8
0.0
—
—
—
—
Sölvesborg ........
4,014
31
12
0.8
0.3
3
3
--
—
Åsarum..........
7,256
74
58
1.0
0.8
44
44
—
—
Aspö...........
933
25
12
2.7
1.8
5
5
—
—
Angerum.........
3,510
*
5
—
0.1
—
—
—
—
Bräkne-Hoby.......
4.726
15
4
0.3
0.1
2
—
—
Eringsboda........
2,004
30
8
0.4
4
4
—
—
Fridlevstad........
2,607
12
—
0.5
—
—
—
—
—
Gammalstorp.......
2,003
4
*
0.2
—
—
—
—
—
Hasslö..........
1,507
53
62
3.5
4.1
21
21
—
—
Hällaryd.........
2,640
26
12
1.0
0.5
12
12
—
—
Jämjö ..........
2,639
14
7
0.5
0.3
1
1
—
—
Jämshög.........
6,148
17
16
0.8
0.3
9
8
1
—
Kyrkhult.........
4,385
11
—
0.2
—
! —
—
—
—
120
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
j Antal hjälp- sökande i %
av invånar-
Antal
Därav
Kommun
antal
! antalet
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung- ! doms- käl- pen
Vi
1939
S1/l2
1938
S1/l2
1939
S1/l2
1938
1 S,/l3
1939
31m
1939
stöds-
linjen
Listerby..........
1,921
38
41
2.0
2.1
3
3
Lösen..........
2,812
18
6
0.7
0.2
4
4
Mjällby.........
5,694
21
_
0.4
Mörrum.........
4,195
43
28
1.0
0.7
12
12
Nättraby.........
2,307
13
13
0.6
0.6
10
10
Ramdala........
2,446
24
16
1.0
0.7
12
12
Rödeby..........
3,854
j 23
13
0.6
0.3
4
4
Sillhövda.........
2,075
11
10
0.5
0.5
3
3
_
Sturkö ..........
1,883
66
26
3.4
1.4
13
13
_
Tjurkö ..........
428
9
_
1.9
_
Torhamn.........
2,534
*
21
_
0.8
2
2
_
Tviug...........
2,747
1 13
5
0.5
0.2
5
5
_
Ysane .........
1,162
! 26
1
2.2
0.1
_
Åryd...........
2,034
31
67
1.5
3.3
42
42
Oljehult..........
1,266
13
10
1.0
0.8
—
—
Summa
125,713
8S4
595
0.7
0.5
258
257
1
_
Kristianstads län.
Hässleholm........
3,621
16
7
0.5
0.2
Kristianstad........
15,527
44
66
0.3
0.4
62
62
—
—
Björnekulla........
3,694
25
10
0.7
0.3
8
8
Gråmanstorp......
4,479
2
4
0.0
0.1
_
_
Hjärsås ..........
2,552
*
80
_
3.1
20
20
_
Norra Mellby.......
2,275
1
*
0.0
_
Stoby ...........
3,490
9
*
0.3
_
_
■ __
_
Västra Broby.......
1,989
12
2
0.6
0.1
_
_
_
Västra Sönnarslöv.....
1,491
7
*
0.5
_
_
_
Örkened ..........
4,266
*
15
—
0.4
5
5
—
—
Summa
43,384
116
184
0.3
0.4
95
95
—
—
Malmö stad........
151,247
952
815
0.6
0.5
690
13
677
—
Malmöhus län i övrigt.
Eslöv...........
6,081
18
44
0.3
0.7
19
19
Hälsingborg........
61,365
641
292
1.1
0.5
268
13
255
_
Höganäs........
6,760
92
♦
1.3
—
_
_
Landskrona ........
20,081
28
50
0.1
0.2
_
_
_
_
Lund...........
26,861
144
129
0.5
0.5
45
13
32
_
Trelleborg.........
14,035
97
3
0.7
0.0
_
Ystad...........
11,067
106
47
0.9
0.4
19
—
19
—
Bjuv...........
2.844
33
*
1.2
Kattarp..........1
1,909
8
*
0.4
_
_
_
_
_
Stävie .......... j
670
2
*
0.3
_
_
_
_
Södra Vram........
2,536
78
55
3.0
2.2
28
28
_
_
Trollenäs.........I
1,294
♦
4
_
0.3 v
4
4
_
_
Välinge..........I
1.471
*
2
—
0.1 |
—
—
Summa
156,974
1,247
626
0.8
0.4 1
3S3
77
306
—
Hallands län.
Falkenberg........
6,654
64
40
1.0
0.6
17
17
Halmstad.........
27,222
153
79
0.6
0.3
51
51
_
_
Laholm..........
2,680
12
9
0.4
0.3 1
7
7
_
_
Varberg..........1
10,161
97
44
1.0
0.4 |
33
33
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
121
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hiälpta
under-
ung-
arbets-
doms-
stöds-
linjen
Vi
193!»
31/12
ms
31/l2
1939
31/l2
1938
37l2
1939
31/lS
1939
linjen
tjäl-
pen
Harplinge.........
2,697
5
3
0.2
0.1
3
3
—
—
Skrea...........
1,308
10
3
0.8
0.2
3
3
—
—
Söndrum.........
1,628
29
10
1.8
0.6
1
1
—
—
Torup...........
2,494
17
15
0.7
0.6
15
13
2
—
Summa
54,844
387
203
0.7
0.4
130
128
2
—
Göteborgs stad......
275,753
1,180
1,124
0.4
0.4
811
90
697
24
Göteborgs och Bohus län i
övrigt.
0.1
1
1
Kungälv.........
3,238
*
3
—
—
—
Lysekil..........
5.346
55
36
1.0
0.7
32
2
30
—
Mölndal..........
16,480
169
154
1.0
0-9
79
5
74
—
Strömstad.........
2,988
43
51
1.4
1.7
21
21
—
—
Uddevalla.........
16,226
193
141
1.2
0.9
32
32
—
—
Askum..........
2,402
44
55
1.8
2.3
32
17
15
—
Bokenäs ..........
928
2
*
0.2
—
—
—
—
—
Bottna..........
518
5
5
0.9
1.0
5
5
—
—
Brastad..........
3,387
72
74
2.1
2.2
60
19
41
—
Bro............
2,558
40
58
1.5
2.3
33
13
20
—
Bärfendal.........
457
3
4
0.6
0.9
1
1
—
—
Bäve...........
1,433
6
*
0.4
—
—
—
—
—
Foss...........
4,295
100
82
2.3
1.9
50
2
48
—
Grebbestads kpg......
805
★
4
—
0.5
1
1
—
—
Hede...........
947
1
2
0.1
0.2
—
—
—
—
Hjärtum.........
Hogdal..........
2,581
1,253
1
43
*
26
0.0
3.3
2.1
15
15
—
—
Krokstad.........
1,778
18
22
1.0
1.2
—
—
—
—
Kungshamn........
2,360
10
13
0.4
0.6
—
—
—
—
Kville..........
4,561
57
76
1.2
1.7
61
26
35
—
Lommeland........
795
48
22
5.9
2.8
4
4
—
—
Lur............
1,512
2
1
0.1
0.1
—
—
—
—
Lyse...........
2,509
26
30
1.0
1.2
15
6
9
—
Malmön..........
1,279
22
2
1.7
0.2
—
—
—
—
Mollösund.........''
704
*
5
—
0.7
—
—
—
—
Näsinge..........
1,145
27
25
2.3
2.2
16
3
13
—
Skee...........
5,099
132
93
2.5
1.8
71
38
33
—
Skredsvik.........
1,491
1,604
3
1
0.2
0.1
—
—
—
—
Smögen..........
3
10
0.2
0.6
—
2
—
—
Svarteborg........
2,580
9
11
0.3
0.4
2
—
—
Svenneby .........
1,219
25
39
2.0
3.2
27
27
—
—
Tanum..........
4,914
36
37
0.7
0.8
22
22
—
Tj arnö..........
1.747
4
8
0.2
0.5
—
—
—
Tossene..........
4,947
55
109
1.1
2.2
70
20
50
—
Västra Frölunda......
11,842
20
22
0.2
0.2
15
—
15
! -
Summa
117,928
1,274
1,221
1.1
1.0
665
281
384
—
Alvsborgs län.
Borås...........
46,928
93
67
0.2
0.1
—
—
—
—
Trollhättan........
16,479
57
56
0.4
0.3
32
2
30
—
Ulricehamn........
6,271
10
6
0.2
0.1
—
—
—
—
Vänersborg........
9,098
73
56
0.8
0.6
18
18
~
Angered..........
1,680
6
*
0.4
—
—
—
—
—
Fors...........
2,168
2
—
0.1
—
—
—
—
—
1 Fritsla..........
2,780
8
*
0.3
—
—
—
—
—
122
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Kommun
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
av invånar-
Antal
D ä r a
V
antal
antalet
hjälpta
arbets-
linjen
under
ung-
Vi
1939
31/l2
i 1938
S1/l2
1939
37l2
1938
31/l3
1939
31/l2
1939
stöds-
linjen
doms-
hjäl-
pen
Fuxerna..........
2,805
36
16
1.8
0.6
6
6
j Melleruds kpg.......
1,652
—
3
_
0.2
j Nössemark.........
1,234
*
1
_
0.1
1
1
1 Skållerud.........
2,937
36
6
1.2
0.2
i Vassända-Naglum.....
5,137
13
21
0.3
0.4
13
13
| Västra Tunhem......
4,065
23
15
0.6
0.4
8
8
—
—
Summa
103,284
357
247
0.3
0.2
78
48
30
—
Skaraborgs län.
Falköping.........
8,902
36
19
0.4
0.2
8
6
2
Hjo...........
2,905
*
7
—
0.2
7
7
| Lidköping.........
11,374
64
*
0.6
_
1 Skara...........
7,145
11.865
6
*
0.1
_
_
I Skövde ..........
60
15
0.5
0.1
3
3
| Tidaholm.........
4,309
40
13
0.9
0.3
—
—
Amnehärad........
3,251
15
*
0.5
Norra Kyrketorp......
1,022
1
_
0.1
_
_
Undenäs.........
3,604
4
_
0.1
_
_
j Vara kpg.........
2,300
1
—
0.0
—
—
—
—
—
Summa
56,677
227
54
0.4
0.1
18
16
2
—
Värmlands län.
| Filipstad.........
4,823
8
12
0.2
0.2
12
12
j Karlstad.........
27,948
182
215
0.7
0.8
51
12
39
Kristinehamn.......
13,308
67
*
0.5
—
Arvika lk.........
4,706
42
*
0.9
Dalby..........
3,597
174
7
4.8
0.2
6
6
Eda...........
6,061
121
51
2.0
0.8
12
2
10
Ekshärad.........
6,299
*
11
_
0.2
10
10
Fryksände.........
6.587
*
16
_
0.2
11
11
Glava ...........
3,185
29
6
0.9
0.2
Grava..........
6,615
58
52
0.9
0.8
23
23
Gräsmark.........
3,011
♦
S
_
0.3
8
8
Gunnarskog........
4,018
78
*
1.9
Hammarö.........
6,255
*
25
0.4
14
14
Nedre Ullerud.......
4,453
84
32
1.9
0.7
12
12
Nor............
2,991
51
3
1.7
0.1
Norra Finnskoga......
1,664
28
*
1.7
_
_
Norra Råda........
10,966
*
35
_
0.3
_
Ransäter.........
6,039
78
13
1.8
0.2
8
8
Rämen..........
2,616
13
_
0.5
Silbodal..........
2,670
*
37
1.4
Stora Kil.........
3,693
29
*
0.8
_
Sunne lk .........
8,618
38
17
0.4
0.2
13
13
Södra Finnskoga ......
1,692
96
*
5.5
Östmark........
3,370
*
1
_
0.0
1
1
Östra Fågelvik......
2,140
23
*
1.1
—
—
Summa
147,325
1,199
541
1.0
0.4
181
132
49
—
Orebro län.
Örebro..........
47,602
148
226
0.3
0.5
48
48
—
—
Grythyttan........
3,204
14
*
04
_
Hallsbergs kpg......
2,864
16
*
0.6
—
—
—
—
—
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
123
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
hjäl-
pen
''/i
15)89
S1/l2
1938
3Vi*
1939 !
31/l8
1938
S1/l2
1939
sl/l2
1939
stöds-
linjen
Hammar.........
4,437
«
2
0.0
1
1
_
_
Hällefors.........
5,818
32
15
0.6
0.3
—
—
—
—
Karlskoga.........
22,275
23
6
0.1
0.0
—
—
—
—
Ljusnarsberg .......
7,650
57
21
0.7
0.3
—
—
—
—
Summa
93,850
290
270
0.3
0.3
49
49
—
—
Västmanlands län.
Arboga ..........
4,995
31
*
0.6
—
—
—
—
—
Köping..........
6,771
7
16
0.1
0.2
—
—
—
—
Sala...........
7,965
10
5
0.1
0.1
—
—
—
—
Västerås.........
36,551
6
32
0.0
0.1
—
—
—
—
Summa
56,282
54
53
0.1
0.1
—
—
—
-
Kopparbergs län.
Falun...........
13,867
58
76
0.4
0.5
42
42
—
—
Grangärde .........
10.961
64
38
0.6
0.3
11
11
—
—
Järna...........
7,288
*
15
—
0.2
13
13
—
-
Leksand .........
9,280
*
8
—
0.1
3
3
—
—
Stora Tuna........
8,921
3
3
0.0
O.o
—
—
—
—
Vika...........
3,084
40
12
1.3
0.4
—
—
—
—
Summa
53,401
165
152
0.3
0.3
69
69
—
—
Gävleborgs län.
Gävle...........
39,736
163
116
0.4
0.3
70
26
44
_
Hudiksvall.......
7,339
25
34
0.3
0.5
17
—
17
—
Söderhamn........
10,592
205
237
1.9
2.2
159
33
126
—
Enånger..........
2,633
*
8
—
0.3
—
—
—
—
Forsa...........
4,393
1
*
0.0
—
—
—
—
—
Hamrånge.........
5,434
*
14
—
0.3
14
14
—
—
Hanebo..........
4,381
*
6
—
0.1
3
3
—
—
Mo............
1,984
43
8
2.1
0.4
6
6
—
—
Njutånger .........
4,448
3
18
0.1
0.4
12
—
12
—
Norrala..........
3,067
32
16
1.0
0.5
—
—
—
—
Söderala .........
13,943
194
102
1.4
0.7
60
2
58
—
Trönö...........
1,590
14
11
0.9
0.7
—
—
—
—
Summa
99,540
OSO
570
0.8
0.6
341
84
257
—
Västernorrlands län.
Härnösand........
12,226
65
53
0.5
0.4
32
22
10
—
Sollefteå.........
2,955
13
*
0.4
—
—
—
—
—
Sundsvall.........
18,623
90
46
0.5
0.2
45
34
11
—
Alnö...........
6,241
549
330
8.6
5.3
262
12
250
—
Anundsjö.........
8,457
*
15
—
0.2
—
—
—
—
Arnäs...........
5,164
36
5
0.7
0.1
—
—
—
—
Attmar..........
3,003
7
7
0.2
0.2
7
7
—
—
Bjärtrå ..........
5,070
224
1 208
4.4
4.1
27
25
—
2
Bodum..........
2,018
56
11
2.8
0.5
—
—
—
—
Boteå...........
1,643
54
32
3.3
1.9
26
26
—
—
Dal...........
1,251
52
8
0.6
8
8
—
Edsele.........
1,997
99
1
4.9
0.1
—
—
—
—
Fjällsjö.........
2,504
131
—
0.3
—
—
—
—
—
124
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande i %
Antal
Dåra
v
Kommun
antal
antalet
hjälpta
arbets-
linjen
under-
ung-
doms-
hj al- pen
Vi
193!)
S1/it
1938
31/l2
1939
S1/l2
1938
S1/l2
1939
31/l2
1939
stöds-
linjen
Gideå ...........
2,899
*
12
0.4
Graninge .........
1,821
48
3
2.6
0.2
1
1
Grundsunda ........
4,529
32
18
0.7
0.4
6
6
_
Gudmundrå........
15,010
278
118
1.8
0.8
90
90
_
Helgum..........
2,725
♦
4
—
0.1
_
_
Hässjö..........
4,237
95
77
2.2
1.8
70
14
54
2
Högsjö..........
4,331
145
44
3.3
1.0
28
10
18
Indal...........
2,443
63
—
2.5
_
_
Junsele..........
4,110
281
_
6.9
_
_
_
_
Ljustorp.........
2,512
61
12
2.4
0.5
_
_
_
Långsele.........
3,190
78
48
2.4
1.5
27
1
26
_
Njurunda .........
11,505
194
47
1.7
0.4
42
7
35
_
Nora...........
3,355
99
75
2.9
2.2
56
6
50
Nordingrå.........
3,473
39
18
1.1
0.5
9
9
_
Nätra..........
6,066
15
28
0.2
0.5
13
13
_
Ramsele .......
4,306
303
8
7.0
0.2
_
_
Resele.........
2.308
131
22
5.7
1.0
10
10
_
Sidensjö..........
2,259
5
1
0.2
0.0
_
_
_
Själevad........
10,905
89
75
0.8
0.7
10
10
_
_
Skog...........
1,010
12
13
1.2
1.8
11
11
_
_
Skön.........
13,920
455
190
3.2
1.4
159
20
139
Sollefteå Ik........
3,314
54
_
1.6
_
_
Stigsjö..........
1,941
36
_
1.8
_
_
_
_
Styrnäs ........
1,283
42
24
3.2
1.9
23
14
9
Stöde ..........
5,270
122
3
2.2
0.1
1
1
_
_
Sånga ...........
700
50
1
7.2
0.1
1
1
_
Säbrå ........
4,512
105
39
2.3
0.9
_
.
Timrå........
8,932
311
177
3.4
2.0
157
13
144
_
Torsåker........
1,151
21
24
1.7
2.1
19
4
15
_
Tuna.........
4,647
126
54
2.7
1.2
20
7
13
_
Tynderö........
1,106
58
24
5.0
2.2
15
_
15
_
Tåsjö..........
4,388
292
21 *
6.6
0.5
5
5
Ullånger.........
1,763
—
4
_
0.2
2
2
_
Vibyggerå .........
1,790
*
1
_
0.1
_
Viksjö.........
1,184
13
_
1.1
_
_
_
_
Ytterlännäs.......
7,166
219
137
3.1
1.9
128
17
lil
Adals-Liden........
4,746
lil
32
4.1
0.7
1
1
Överlännäs........
967
29
1 |
2.9
0.1
1
1
—
—
Summa
232,926
5,388
2,071
2.5
0.9
1,312
400
908
4
Jämtlands län.
Östersund.........
15,712
31
71
0.2
0.5
26
26
Alsen...........
2,443
*
24
1.0
Frostviken........
2,519
68
28
2.7
1.1
_
Ström..........
6,914
*
5
_
0.1
3
3
_
Undersåker........
2,939
*
9
* —
0.3
8
8
—
—
Summa
30,527
99
137
0.4
0.4
37
37
—
—
Västerbottens län.
Skellefteå.........
8,389
40
28
0.5
0.3
13
8
5
Umeå...........
13,160
18
2
0.1
0.0
—
Bureå...........
6,144
142
34
2.3
0.6
16
15
1
Bygdeå ..........
7,306
10.118
65
23
0.9
0.3
1
_
1
Byske..........
125
82
1.2
0.8
34
31
—
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
125
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande i %
av invånar- antalet
Antal
Därav
Kommun
antal
sökande
hjälpta
arbets
under-
ung-
doms-
mål-
pen
Vi
1930
S1/l2
1938
S1/l2
1939
S1/l2
1938
31/l2
1939
»Vu
1939
linjen
stöds-
linjen
Degerfors.........
9,399
34
21
0.4
0.2
_
_
_
—
Holmsund.........
4,825
70
27
1.4
0.6
8
8
—
—
Hörnefors.........
3,922
7
1
0.2
0.0
1
—
—
i
Jörn...........
5,781
*
4
—
0.1
—
—
—
—
Skellefteå lk.......
26,079
186
97
0.7
0.4
15
13
—
2
Umeå lk.........
14,121
*
5
—
O.o
—
—
—
—
Vännäs kpg........
1.867
10
3
0.6
0.2
—
—
—
—
Summa
Norrbottens län.
111,111
097
327
0.8
0.3
88
75
5
8
Boden..........
6,838
30
2
0.4
0.0
2
—
2
—
Haparanda........
2,566
49
16
1.9
0.6
—
—
—
1
Luleå...........
13,658
211
116
1.6
0.8
59
3
55
Piteå...........
3,439
61
31
1.8
0.9
7
7
—
—
Edefors..........
3,816
64
17
1.7
0.4
—
—
—
—
Gällivare.........
20,490
296
126
1.5
0.6
56
56
—
—
Hietaniemi........
2,627
*
10
—
0.4
—
—
—
—
Hortlax..........
4.478
93
72
2.1
1.6
2
2
—
—
Jukkasjärvi........
17,934
304
105
1.7
0.6
65
1
64
—
Karl Gustav........
3,283
*
10
—
0.3
—
—
—
—
Nederkalix........
14,288
510
201
3.6
1.4
69
63
—
6
Nederluleå.........
10,952
120
28
1.1
0.3
11
5
6
—
Nedertorneå........
4,582
131
67
2.8
1.5
11
1
10
—
Norrfjärden........
4,888
109
—
2.2
—
—
—
—
—
Piteå lk..........
14,630
91
89
0.6
0.6
1
1
—
—
Råneå..........
8,999
i 330
130
3.7
1.4
82
11
70
1
Töre...........
4,904
t 214
55
4.4
1.1
21
5
16
—
Älvsby..........
8,766
20
8
0.2
0.1
—
—
—
—
Överkalix.........
8,313
385
70
4.7
0.8
8
7
—
1
Överluleå.........
9,406
30
13
0.3
0.1
6
1
5
—
Övertorneå........
5,944
—
11
—
0.2
—
—
—
—
Summa
174,801
3,048
1,177
1.9
0.7
400
| 163
228
9
126
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
De hjälpsökande arbetslösas fördelning på
Yrkesgrupp
Stockholms
stad
Stockholms
län
Uppsala
län
Söderman-
lands län
Östergöt- lands län
Jönköpings
län
Kronobergs
län
Kalmar
län
Gotlands
län
Blekinge
län
Kristianstads
län
Malmö stad
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ..............
23
4
9
4
28
2
23
4
9
24
Skogshushållning..........
—
1
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
Industri och hantverk:
Malmbrytning...........
1
—
1
—
Metall- och maskinindustri.....
81
20
9
25
24
8
1
18
1
9
4
44
Jord- och stenindustri........
7
—
22
1
12
44
23
26
—
198
90
8
Stenindustri...........
—
—
—
—
2
42
7
18
—
197
89
3
Glasindustri...........
1
—
—
—
—
—
16
—
—
—
1
1
Övrig jord- o. stenindustri.....
6
—
22
1
10
2
—
8
—
1
—
4
Trävaruindustri...........
21
2
5
1
9
17
23
57
—
3
1
17
Pappers- och grafisk industri ....
9
2
—
—
9
1
1
1
—
—
—
—
Livsmedelsindustri.........
10
3
2
1
4
2
1
12
—
3
1
12
Textil- och beklädnadsindustri ....
10
—
1
1
10
3
—
—
—
1
3
15
Läder-, hår- och gummivaruindustri
6
1
4
1
5
6
—
3
—
3
5
8
Kemisk-teknisk industri.......
8
—
—
—
2
6
—
1
—
—
—
6
Byggnadsverksamhet........
353
97
66
43
148
20
3
55
6
28
4
353
Husbyggnadsarbete........
231
57
35
24
76
5
—
39
6
9
2
281
Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.
122
40
31
19
72
15
3
16
—
19
2
72
Kraft- och värmeproduktion.....
10
1
—
1
4
5
—
1
1
2
1
9
Sjöfart och fiske..........
7
6
-
1
6
—
—
8
1
12
5
2
Handel, samfärdsel och allmän tjänst:
Kontorsarbete............
47
4
—
—
2
2
1
—
—
—
—
4
Affärs- och lagerarbete .......
150
7
5
4
26
6
—
1
1
4
1
31
Landtransport...........
134
28
10
18
32
7
5
17
1
9
8
54
Hotell- och restaurangrörelse.....
48
—
1
—
2
—
—
1
—
—
—
11
Litterärt och konstnärligt arbete . . .
34
—
—
—
4
—
—
—
1
—
2
1
Förvaltning och undervisning ....
9
—
—
—
—
1
—
—
—
18
3
—
Sjukvård och hvgien........
7
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
2
Husligt arbete.............
13
3
1
—
1
—
—
—
—
—
—
2
Arbete, ej hänförligt till annan grupp:
Diversearbete............
102
39
42
45
115
78
134
177
5
288
47
212
Ungdom utan särskild utbildning . . .
—
—
—
—
1
—
—
—
1
13
—
—
Summa
1,090
2191
179
146 |
444 |
208 |
192 |
40ö |
181
595 |
184 |
815
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
127
Bilaga 2.
yrkesgrupper och län (leii 31 december 1939.
Malmöhus
län i övrigt
Hallands
län
Göteborgs
stad
Göteb. o. Bob.
län i övrigt
Älvsborgs
län
Skaraborgs
län
Värmlands
län
Örebro
län
Västman-
lands län
Kopparbergs
län
Gävleborgs
län
Västernorr-
lands län
Jämtlands
län
Västerbottens
län
Norrbottens
län
Summa
Hela
riket
då
städer
rav
lands-
bygd
38
3
7
14
5
20
6
i
4
11
4
5
47
295
177
1
118
—
—
—
—
1
—
37
1
—
i
21
334
31
18
158
607
9
598
_
—
—
—
_
—
_
1
_
—
_
_
_
1
45
49
11
38
33
16
150
20
31
—
18
21
2
—
25
18
—
5
8
591
497
94
54
32
16
592
12
—
29
7
1
—
2
12
4
o
O
1
1,196
201
995
4
27
il
587
3
—
2
2
—
—
2
1
—
i
—
998
117
881
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
11
—
—
—
55
2
53
50
5
5
5
9
—
2
5
1
—
—
4
2
1
143
82
61
2
ii
40
19
3
i
38
8
—
2
194
791
9
80
249
1,603
429
1,174
2
—
20
6
1
—
5
1
2
2
6
148
r
O
1
222
53
169
31
10
17
9
1
—
—
8
—
—
5
11
1
—
3
147
136
11
4
5
25
20
10
—
1
2
—
—
—
1
—
—
1
113
104
9
9
—
6
3
7
i
9
18
—
—
—
3
1
—
5
104
92
12
—
—
10
36
20
6
1
1
—
—
—
2
-
1
—
160
95
5
174
51
340
155
53
9
208
49
13
7
61
257
17
34
107
2,711
1,931
780
147
13
336
55
10
8
52
19
12
1
18
49
2
20
24
1,531
1,342
189
27
38
4
100
43
1
156
30
1
G
43
208
15
14
83
1,180
589
591
o
1
3
2
—
1
—
3
—
—
3
5
—
—
—
55
45
10
2
8
38
14
2
1
2
4
_
—
4
19
—
4
8
154
104
50
1
1
30
_
3
_
3
1
_
2
2
2
_
_
1
106
102
Å
29
6
103
7
6
1
16
7
1
—
10
14
1
1
1
439
414
25!
39
12
50
25
10
—
16
20
1
—
47
28
3
9
29
612
525
87
8
2
25
2
—
1
—
—
1
2
i
—
1
106
104
2
3
2
17
—
—
1
2
—
—
1
i
—
—
—
69
68
1
1
1
6
1
1
—
1
—
—
—
—
2
—
—
—
44
41
3
1
—
1
13
12
1
—
—
1
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
23
20
3
193
42
219
268
81
34
129
110
32
138
180
395
63
109
423
3,700
2,142
1,558
—
—
28
—
—
6 |
—
—
—
4
13
2
52
89
209
15
194
626
203
1,124
1,221
247
54
541
270
53
152
570
2,071
137
327
1,177
13,268
7,327
5,941
128
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
De arbetslösas oell arbetslöslietshjälpens fördelning den
Län
Städer med Öyér 15,000 inv.
Antal hjälpsökande
därav
Städer
Lands-
bygd
Summa
stat-
ligt
r e
stats-
kommu-
nalt
sery-
kommu-
nalt
Stockholms stad..........
1,090
—
1,090
141
42
104
Stockholms.............
59
160
219
40
_
_
Uppsala..............
149
30
179
1
—
96
Södermanlands...........
146
—
146
—
—
75
Östergötlands............
425
19
444
O
u
—
20
Jönköpings.............
139
69
208
16
25
98
Kronobergs.............
129
63
192
5
—
31
Kalmar..............
311
94
405
23
57
56
Gotlands..............
18
—
18
—
—
9
Blekinge..............
154
441
595
172
6
79
Kristianstads............
73
lil
184
13
—
82
Malmö stad .............
815
—
815
13
_
_
Malmöhus i övrigt.........
565
61
626
17
25
35
Hallands..............
172
31
203
5
55
68
Göteborgs stad...........
1,124
—
1,124
54
—
36
Göteborgs och Bohus i övrigt ....
385
836
1,221
177
55
49
Alvsborgs .............
185
62
247
7
—
41
Skaraborgs .............
54
—
54
—
—
16
Värmlands.............
227
314
541
67
—
65
Örebro...............
226
44
270
10
38
1
Västmanlands............
53
—
53
—
—
—
Kopparbergs............
76
76
152
27
—
42
Gävleborgs.............
387
183
570
64
—
20
Västernorrlands...........
99
1,972
2,071
130
102
168
Jämtlands.............
71
66
137
3
_
34
Västerbottens............
30
297
327
33
8
34
Norrbottens.............
165
1,012
1,177
115
30
18 j
Hela riket
7,327
5,941
13,268
1,135
443
1,277
Uppsala ..............
—
—
149
—
—
82
Eskilstuna.............
—
—
54
—
—
44
Linköping.............
—
—
107
2
—
--|
Norrköping.............
—
—
297
—
—
_
Jönköping.............
—
—
50
15
25
4
Kalmar..............
—
—
165
10
50
26
Karlskrona.............
—
—
96
29
—
—
Kristianstad............
—
—
66
—
_
62
Hälsingborg............
—
—
292
13
—
—
Landskrona.............
—
—
50
—
—
—
Lund...............
—
—
129
1
_
12
Halmstad.............
—
—
79
5
26
20
Mölndal..............
—
—
154
1
_
4
Uddevalla.............
—
—
141
20
_
12
Borås...............
—
—
67
—
—
Trollhättan.............
_
_
56
2
_
_
Karlstad.............
—
—
215
12
_
_
Örebro ...............
—
_
226
10
38
_
Västerås..............
—
—
32
_
_
_
Gävle...............
—
—
116
26
—
—
Sundsvall.............
_
_
46
_
_
34
Östersund.............
—
—
71
—
—
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
(Bilaga A)
129
Bilaga 3.
31 december 1939. Län samt städer med över 15,000 inv.
hjälpt
a genom
Summa hjälpta
Beviljat
antal
platser
vid stats- lommonala
reserv- arbeten
arbete
kontantunderstöd
Ung-
doms-
hjälp
Antal
i % av
hjälp- sökande
j Summa
därav statligt
och stats- kommunalt
i % av hjälp- sökande
dag-
understöd
kommu-
nalt
understöd
Summa
287
16.8
230
397 |
627
30
944
86.6
150
40
18.3
45
52
97
—
137
62.6
—
97
0.6
—
3
3
1
101
56.4
—
75
_
—
_
—
—
75
51.4
—
22
0.5
132
193
325
—
347
78.2
—
139
19.7
—
1
1 1
—
140
67.3
30
36
2.6
_
8
8
_
44
22.9
—
136
19.8
—
11
11
—
147
36.3
85
9
_
_
—
—
—
9
50.0
—
257
29.9
—
1
1
—
258
43.4
6
95
7.1
—
—
—
—
95
51.6
20
13
1.6
399
278
677
—
690
84.7
—
77
6.7
142
164
306
—
383
61.2
25
128
29.6
—
2
2
—
130
64.0
75
90
4.8
398
299
697
24
811
72.2
—
281
19.0
306
78
384
—
665
54.5
118
48
2.8
30
_
30
_
78
31.6
—
16
_
—
2
2
—
18
33.3
—
132
12.4
49
—
49
—
181
33.5
—
49
17.8
—
—
—
—
49
18.1
50
69
17.8
_
_
_
_
69
45.4
—
84
11.2
227
30
257
—
341
59.8
—
400
11.2
871
37
908
4
1,312
63.4
460
37
2.2
—
—
—
—
37
27.0
—
75
12.5
—
5
5
8
88
26.9
10
163
12.3
101
127
228
9
400
34.0
40
2,855
11.9
2,930
1,688
4,618
76
7,549
56.9
1,069
82
_
_
_
_
1
83
55.7
—
44
_
—
—
—
—
44
81.5
—
2
1.9
57
25
82
—
84
78.5
—
_
—
75
168
243
—
243
81.8
—
44
80.0
—
—
—
—
44
88.0
30
86
36.4
_
_
_
—
86
52.1
75
29
30.2
—
—
—
—
29
30.2
—
62
—
—
—
—
—
62
93.9
20
13
4.5
142
113
255
—
268
91.8
—
13
0.8
_
32
32
_
45
34.9
_
51
39.2
—
—
—
—
51
64.6
30
5
0.6
35
39
74
—
79
51.3
—
32
14.2
—
—
—
—
32
22.7
—
2
3.6
30
_
30
_
32
57.1
12
5.6
39
—
39
—
51
23.7
—
48
21.2
—
—
—
—
48
21.2
50
26
22.4
44
—
44
—
70
60.3
—
34
_
—
11
11
_
45
97.8
_
26
—
—
—
—
—
26
36.6
—
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 230. 9
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Sammanställning av statskommunala reservarbeten,
Arbetsobjekt
d ä r
-
Antal
före-
tag
slutförda
under utförande
antal
kostnad
antal
kostnad
15
9
362,350
6
457,010
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
1
1
5,400
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
8
7
114,520
1
90,650
—
—
—
—
_
1
1
4,000
—
—
4
3
80,000
1
24,000
1
—
—
1
50,500
18
12
382,600
6
430.200
1
1
35,500
—
— !
_
_
_
1
—
2,000
1
270,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
2
32,610
2
109,500
1
1
18,500
—
_
7
5
28,160
1
1,200
4
3
112,615
1
20,800
1
1
10,900
8,000
—
_
3
1
2
29,200
6
5
100,015 |
1
35,000
76
52 [
1,297,170 |
23
1,518,060
a) Vägarbeten
1) allmänna vägar (inkl.
2) broar .......
gator)
b)
c)
Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)
1) järnvägsanläggningar ...........
2) skenfria korsningar............
Understöd för jordförbättringar m. m.
1) utdikningar...............
2) bevattningsanläggningar.........
3) uppförande eller förbättring av bostadshus på
landsbygden ...............
av andra byggnader därstädes.......
gödselvårdsanläggningar.........
enskilda vägar..............
anläggande av nya samhällen samt . . . .
andra koloniseringsåtgärder........
Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot översvämningar,
flottledsanläggningar m. m.)......
Skogsförbättrande åtgärder........
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . .
Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....
Flyganläggningar
1) flyghamnar..........
2) flygfält............
4)
5)
6)
7)
8)
j)
k)
Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndigheter
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och
liknande samhällen.......
3) andra byggnadsföretag.....
Elektriska anläggningar
1) installationer.........
2) kraftverk..........
3) kraftöverföringsanläggningar . .
Gasverksanläggningar
1) gasverk ............
2) distribution av gas på långa distanser
Arbeten berörande
1) telegraf ..............
2) telefon ..............
3) radio ...............
stads
-
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten
2) arkivarbeten ..........
3) brandbrunnar ..........
4) idrottsplatser ..........
5) kyrkogårdar ...........
6) skol- och lekplaner.......
7) övriga arbeten..........
Summa
1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)
131
som beviljats under tiden 1/i 1938—3% 1939.1
Bilaga 4.
a y
Total-
kostnader
därav
Av totalkostnaderna
belöpa å
beslutade men ej
påbörjade
statsmedel
andra medel
arbetslöner
materialkost- nader m. m.
antal
kostnad
—
—
819,360
488,120
331,240
529,284
290,076
—
—
5,400
4,790
610
4,040
1,360
—
—
205,170
112,470
92,700
132,040
73,130
—
—
4,000
1,020
2,980
3,400
600
104,000
30,590
73,410
77.500
26,500
—
—
50,500
11,670
38,830
38,900
11,600
—
812,800
220,380
592,420
470,585
342,215
—
35,500
6,900
28,600
23,000
12,500
—
■ -
272,000
49,560
222,440
161,400
110,600
—
—
142,110
83,045
59,065
107,585
34,525
_
_
18,500
4,050
14,450
13,500
5,000
1
1,200
30,560
b,640
23,920
15,250
15,310
_
133,415
52,110
81,305
80,490
52,925
_
_
10,900
4,710
6,190
7,200
3,700
_
_
37,200
9,920
27,280
26,060
11,140
—
—
135,015
28,740
106,275
86,740
48,275
1
1,200
2,816,430
| 1,114,715
1,701,715
1,776,974
1,089,456
viljado arbeten.
132
Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)
Sammanställning av statskommunala reservarbeten,
där-
Arbetsobjekt
Antal
före-
tag
slutförda
under
utförande
antal
kostnad
antal
kostnad
a) Vägarbeten
1) allmänna vägar (inkl. gator).......
4
2
41,022
2
29,900
2) broar ..................
—
—
—
—
—
b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)
1) järnvägsanläggningar...........
—
—
—
_
_
2) skenfria korsningar............
—
—
—
—
—
c) Understöd för jordförbättringar m. m.
1) utdikningar...............
—
—
—
_
_
2) bevattningsanläggningar.........
—
—
—
_
_
3) uppförande eller förbättring av bostadshus på
landsbygden...............
—
—
—
—
_
4) av andra byggnader därstädes.......
—
—
—
_
_
5) gödselvårdsanläggningar..........
—
—
—
_
_
6) enskilda vägar..............
4
—
44,600
4
104,100
7) anläggande av nya samhällen samt . . .
—
—
—
_
8) andra koloniseringsåtgärder........
1
—
—
1
6,000
d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.
flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-
ningar, flottledsanläggningar m. m.)......
~
—
25,000
—
—
e) Skogsförbättrande åtgärder........
—
—
—
—
—
f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten .
3
2
15,405
1
15,500
g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....
1
—
—
1
12,700
h) Flyganläggningar
1) flyghamnar...............
—
_
_
_
_
2) flygfält.................
—
—
—
—
—
i) Byggnadsföretag
1) byggnader för offentliga myndigheter ....
—
—
—
—
_
2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-
liknande samhällen........
_
_
_
_
3) andra byggnadsföretag.......
1
—
—
1
40,000
j) Elektriska anläggningar
1) installationer..........
_
_
_
2) kraftverk..............
_
_
_
3) kraftöverföringsanläggningar.......
—
—
—
—
—
k) Gasverksanläggningar
1) gasverk .................
—
—
—
_
_
2) distribution av gas på långa distanser . . .
—
—
—
—
—
1) Arbeten berörande
1) telegraf . . ..............
_
_
_
_
2) telefon..............
_
_
3) radio................
—
—
—
—
_
m) Andra arbeten
1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....
_
_
3,000
_
2) arkivarbeten ...........
_
_
3) brandbrunnar...........
_
_
_
4) idrottsplatser ............
—
—
5,500
_
17,600
5) kyrkogårdar ...........
—
—
_
_
6) skol- och lekplaner........
1
—
_
1
20,560
7) övriga arbeten............
1
—
—
—
Summa
16
4 1
134,527 |
H
246,360 1
1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be-
Kungl Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
133
som beviljats under tiden 1/7—il/i2 1939.1
Bilaga 5.
a y
Total-
kostnader
därav
Av totalkostnaderna
belöpa å
beslutade men ej
påbörjade
statsmedel
andra medel
arbetslöner
materialkost- nader m. m.
antal
kostnad
—
—
70,922
40,971
29,951
45,234
25,688
_
_
148,700
103,525
45,175
111,740
36,960
—
—
6,000
1,350
4,650
4,500
1,500
—
—
25,000
8,250
16,750
21,000
4,000
—
—
30,905
12,390
18,515
16,370
14,535
—
—
12,700
2,340
10,360
7,800
4,900
—
Ill III 1
40,000
5,700
34,300
19,000
21,000
I III II
1 III II
3,000
900
2,100
3,000
1 III II
—
23,100
15,360
7,740
14,175
8,925
_
_
20,560
7,120
13,440
8,900
11,660
1
11,500
11,500
2,340
9,160
7,800
3,700
1
11,500
892,887
200,246
192,141
259,519
132,868
viljado arbeten.
134
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Bilaga 6.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten
under tiden 1/i 1938—3% 1939. Kronor.
Län
Städer med Sver 15,000 inv.
Statliga
reservarbeten
Statskom- munala re- servar beten
Kontant-
under-
stöd
Ung-
doms-
hjälp
Summa
Färdig- ställnings- arbeten1
Stockholms stad.....
234,964
329,791
31,662
1,852
598,269
Stockholms........
429,384
24,821
1,872
_
456,077
220,896
Uppsala.........
—
65,948
—
—
65,948
—
Södermanlands......
126,062
kred. 408
—
—
125,654
18,191
Östergötlands.......
12,175
3,765
9,396
—
25,336
—
Jönköpings ........
436,385
116,722
204
—
553,311
375,548
Kronobergs........
162,574
17,621
—
—
180,195
92,125
Kalmar.........
163,110
69,207
15,536
—
247,853
252,243
Gotlands.........
1,128
9,597
—
—
10,725
—
Blekinge.........
495,446
68,738
—
132
564,316
278,611
Kristianstads.......
109,563
1,439
—
—
111,002
24,789
Malmö stad.......
_
8,000
46,194
_
54,194
—
Malmöhus i övrigt ....
131,427
88,282
50,893
2,869
273,471
—
Hallands.........
512
42,521
905
126
44,064
—
Göteborgs stad......
36,661
19,293
52,856
20,985
129,795
—
Göteborgs och Bohus i övrigt
906,591
431,795
83,365
—
1,421,751
148,963
Alvsborgs ........
228,092
14,688
3,109
—
245,889
204,506
Skaraborgs........
kred. 50
7,839
—
—
7,789
—
Värmlands........
217,847
89,105
22,943
65
329,960
349,803
Örebro..........
291,734
16,451
—
—
308,185
127,798
Västmanlands......
kred. 25,739
6,699
—
—
kred. 19,040
133,919
Kopparbergs.......
331,138
33,499
—
—
364,637
393,661
Gävleborgs........
kred. 75,311
199,353
38,377
19
162,438
—
Västernorrlands......
559,224
860,696
808,792
1,487
2,230,199
—
Jämtlands........
291,813
—
1,300
—
293,113
100,842
Västerbottens.......
52,788
14,812
1,439
217,937
286,976
—
Norrbottens.......
426,419
56,837
171,723
266,825
921,804
172,543
Hela riket
5,543,987
2,597,111
1,340,566
512,297
9,993,911
2,894,438
Uppsala.........
—
—
—
—
—
—
Eskilstuna........
—
—
—
—
—
—
Linköping........
3,402
—
2,226
—
5,628
—
Norrköping.......
—
—
7,170
—
7,170
—
Jönköping........
3,262
109,214
204
—
112,680
—
Kalmar.........
—
18,750
2,709
—
21,459
—
Karlskrona........
—
—
—
—
—
—
Kristianstad . ....
—
2,677
—
—
2,677
—
Hälsingborg.......
—
22,534
34,499
2,869
59,902
—
Landskrona .......
—
36,892
—
—
36,892
—
Lund..........
_
_
2,726
_
2,726
—
Halmstad.......
—
36,206
748
-T
36,954
—
Mölndal.........
—
152,100
—
—
152,100
—
Uddevalla........
—
4,452
6,245
—
10,697
—
Borås..........
—
—
—
—
—
—
Trollhättan........
—
_
1,015
—
1,015
—
Karlstad........
17,880
—
3,716
—
21,596
—
Örebro ..........
1,506
14,029
—
—
15,535
—
Västerås.........
—
—
—
—
_
—
Gävle..........
1,947
27,967
5,988
—
35,902
—
Sundsvall........
_
_
—
_
_
—
Östersund........
—
—
—
—
—
—
Uppgifterna ayse av kommissionen utbetalade belopp,
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
135
Bilaga 7.
Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,
kon tantunderstöds verksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten
under tiden 1/t—31/i2 1939. Kronor.
Län
Städer med Sver 15,000 inv.
Statliga
reserv-
arbeten
Statskom- munala re- servarbeten
Kontant- und er- stöd
Ung-
doms-
hjälp
Summa
Färdig- ställnings- arbeten1
Stockholms stad.....
161,365
52,006
12,817
28,569
254,757
Stockholms........
240,620
1,950
147
—
242,717
152,366
Uppsala.........
—
—
—
—
—
—
Södermanlands......
64,954
1,102
—
—
66,056
—
Östergötlands.......
1,600
—
1,279
—
2,879
—
Jönköpings ........
400,739
19,363
—
—
420,102
246,047
Kronobergs........
16,820
11,783
—
—
28,603
311,430
Kalmar.........
67,078
13,275
4,524
—
84,877
216,649
Gotlands.........
—
—
—
—
—
—
Blekinge.........
256,691
6,096
—
—
262,787
177,410
Kristianstads.......
63,943
12,267
—
—
76,210
—
Malmö stad.......
—
—
3,107
—
3,107
—
Malmöhus i övrigt ....
bred. 84,833
97,730
3,945
—
16,842
—
Hallands.........
11,681
7,686
—
—
19,367
—
Göteborgs stad......
24,820
—
18,792
6,576
50,188
—
Göteborgs och Bohus i övrigt
263,804
265,445
4,851
—
534,100
50,371
Alvsborgs ........
132,180
3,636
353
—
136,169
130,020
Skaraborgs........
450
789
—
—
1,239
—
Värmlands........
120,182
26,988
9,259
1,392
157,821
6,353
Örebro..........
21,698
2,616
—
—
24,314
290,158
Västmanlands......
bred. 260
—
—
—
kred. 260
—
Kopparbergs.......
222,288
—
—
—
222,288
198,626
Gävleborgs........
bred. 4.754
106,048
17,100
—
118,394
—
Västernorrlands.....
292,639
244,203
162,908
—
699,750
—
Jämtlands........
kred. 6,300
—
2,420
—
kred. 3,880
45,866
Västerbottens ......
71,610
8,704
2,635
103,608
186,557
—
Norrbottens.......
296,496
23,136
80,279
18,296
418,207
193,608
Hela riket
2,635,511
904,S23
324,416
158,441
4,023,191
2,018,904
Uppsala.........
—
—
—
—
—
—
Eskilstuna........
—
—
—
—
—
—
Linköping........
1,599
—
165
—
1,764
—
Norrköping .......
—
—
1,114
—
1,114
—
Jönköping ........
430
15,461
—
—
15,891
—
Kalmar.........
—
5,971
—
—
5,971
—
Karlskrona........
—
—
—
—
—
—
Kristianstad.......
—
12,267
—
—
12,267
—
Hälsingborg.......
—
2,087
3,185
—
5,272
—
Landskrona .......
—
—
—
—
—
—
Lund..........
—
82,350
165
—
82,515
—
Halmstad........
—
608
—
—
608
—
Mölndal.........
—
62,120
326
—
62,446
—
Uddevalla........
—
11,302
12
—
11,314
—
Borås..........
—
—
—
—
—
—
Trollhättan........
—
—
—
—
—
—
Karlstad.........
2,535
—
—
—
2,535
—
Örebro..........
533
2,616
—
—
3,149
—
Västerås.........
—
—
—
—
—
—
Gävle..........
611
5,816
1,353
—
7,780
—
Sundsvall........
—
—
—
—
—
—
Östersund........
—
—
—
—
—
—
Uppgifterna avse av kommissionen utbetalade belopp.
136
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
Bilaga 8.
Översikt över Statens arbetslöslietskommissions ekonomiska ställning
den 30 juni 1939.
Tillgångar.
I. I statskontoret:
A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission, litt. V. B. 17 . . —:
B. Reservationsanslaget till Beservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m., litt. V. B. 18 ......................... 1,378,512:41
11. I statens arbetslöshetskommission:
A. Litt. V. B. 17
Kassabehållning..............
213: 28
B. Litt. V. B. 18
1) Bank och kassa ............
2) Till betalning förfallna fordringar . . . .
3) Förskottsmedel för redovisning......
..... 517,018:69
..... 148,177:
25,267:87
4) Inventarier, arbetsmaskiner m. m.....
..... 836,189:63
Summa kronor
1,501,385:32
2,905,378:88
Skulder.
Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission
Överskott att återleverera............
213: 28
Reservationsanslaget till Beservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.
1) Reserverade medel till
a) främjande av företagsverksamhet........
b) andra ändamål................
2) Till disposition för verksamheten står
. . . . 1,239,837:72
1,376,569: 29
a) I statskontoret............• .
b) I statens arbetslöshetskommission
kontanta medel.............
i verksamheten bundna tillgångar, ss. fordringar,
tarier m. m...................
inven-
1,528,596: 31
Snmma kronor
2,905,378:88
Kungl. Maj-.ts proposition nr 236. (Bilaga A)
137
Bilaga 9.
De arbetslösas fördelning på åldersgrupper och lijälpformer den 30
november 1939
Hjälpta
genom
reservarbete
kontantunderstöd
Ohjälpta
Samma
Åldersgrupper
stat-
ligt
stats-
kom-
munalt
kom-
munalt
dag-
under-
stöd
kom-
munalt
under-
stöd
ung-
doms-
hjälp
hjälpta
Absoluta tal
16-17.....
2
41
43
74
m
117
18-20.....
45
1
29
—
8
63
146
332
478
21-25.....
160
10
106
63
87
26
452
752
1,204
26-30 .....
177
37
126
147
156
18
661
1,117
1,778
31-35.....
170
63
152
228
179
7
799
1,083
1,882
36—40 .....
156
52
151
185
221
11
776
931
1,707
41—45.....
129
60
144
179
210
—
722
722
1,444
46-50 .....
134
60
105
205
151
—
655
598
1,253
51—55.....
170
68
115
264
137
—
754
535
1,289
56—60 .....
132
74
120
273
115
—
714
450
1,164
61—66.....
83
63
131
263
90
—
630
388
1,018
67—co.....
2
4
11
4
3
—
24
31
55
Summa
1,358
492
1,192
1,811
1,357
166
6,376
7,013
13,389
Procenttal
16 17.....
—
—
1.7
—
—
35.1
36.8
63.2
100.0
18 20 .....
9.4
0.2
6.0
—
1.7
13.2
30.5
69.5
lOO.o
21—25.....
13.3
0.8
8.8
5.2
7.2
2.2
37.5
62.5
100.0
26—30 .....
9.9
2.1
7.1
8.3
8.8
1.0
37.2
62.8
100.0
31—35.....
9.0
3.3
8.1
12.1
9.5
0.4
42.4
57.6
lOO.o
36 40 .....
9.1
3.1
8.9
10.8
13.0
0.6
45.5
54.5
100.0
41—45.....
8.9
4.2
10.0
12.4
14.5
—
50.0
50.0
100.0
46-50 .....
10.7
4.8
8.4
16.4
12.0
—
52.3
47.7
100.0
51—55.....
13.2
5.3
8.9
20.5
10.6
—
58.5
41.5
lOO.o
56—60 .....
11.3
6.4
10.3
23.4
9.9
—
61.3
38.7
lOO.o
61—66.....
8.2
6.2
12.9
25.8
8.8
—
61.9
38.1
lOO.o
67—v,.....
3,fi
7.3
20.0
7.3
5.4
—
43.6
56.4
lOO.o
Summa
10.2
3.7
8.9
13.5
10.1
1.2
47.6
52.4
lOO.o
1 För Nedertorneå kommun i Norrbottens län med 106 hjälpsökande ba uppgifter örn åldersfördelningen
ej kunnat erhållas.
138
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga B)
Bilaga B.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden x/t 1933—3% 1939 från anslag till statliga samt statliga och
kommunala beredskapsarbeten.
A n v
i s a t
Dag
för
beslul
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
summa
kronor
för
budgetåret
1938/39
kronor
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 231/1935, sid. 82)........
2,999,689
2,999,689
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 265/1936, sid. 131) ......
2,999,895
2,999,895
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 300/1937, sid. 73)........
1,459,060
1,459,060
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 104) ......
1,249,260
1,231,360
_
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 74)........
11,199,710
10,310,120
6,133,170
Under tiden V?—S1/i2 1938 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 75)........
5,695,830
5,051,330
6,349,330
1939
12/i
Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län......................
10,100
8,080
ST/,
Omläggning och förbättring av vägen Lagfors—Bred- sjön, Ljustorps s:n, Västernorrlands län..........
253,300
202,600
202,600
Vissa vatten- och avloppsledningar, Ramsele s:n,
Västernorrlands län ....................
64,000
51,200
51,200
7»
Vissa arbeten vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker,
Hässjö s:n, Västernorrlands län ..................
80,000
80,000
80,000
17/s
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Dingle
—Gravarne, Göteborgs och Bohus län............
50,000
42,500
42,500
»4/»
Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne och Bäcke- vik, Tången, Hovenäset, Smögen och Hunnebostrand,
Göteborgs och Bohus län........................
635,000
635,000
200,000
Vatten- och avloppsledningar i Gravarne och Bäcke- viks m:e, Göteborgs och Bohus län ..............
356,000
284,800
284,800
Vatten- och avloppsledningar i Tångens m:e, Göte- borgs och Bohus län.......................
195,000
185,250
185,250
7»
Utvidgning av farleden genom Sunninge sund, Göte- borgs och Bohus län ............................]
12,400
12,400
12,400
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga B)
139
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
A n v
i s a t
Total-
kostnader
kronor
kronor
summa
för
budgetåret
1938/39
kronor
77,500
62,000
62,000
137,100
109,600
109,600
204,900
174,100
174,100
20,000
20,000
20,000
198,400
158,700
158,700
282,000
328,400
253,800
295,500
253,800
295,500
1,045,000
418,000!
418,000
404,000
363,600
141,380
100,000
80,000
80,000
32,200
32,200
32,200
124,200
200,000
99,300
180,000
99,300
180,000
185,000
148,000
148,000
17,100
17,100
17,100
155,200
35,500
131,900
30,100
131,900
30,100
7,200
7,200
7,200
23,500
21,100
21,100
10,928,830
| 9,155,36(
9,788,060
Omläggning av vägen Nässland—Ulfvik, Västernorrlands
län ......................................
6/s
Ve
Omläggning av viss del av vägen Fiskja by—Ramsjö—Östby,
Västernorrlands län..................
Anläggning av viss del av vägen Nybyn—Rödupp,
Norrbottens län ................................
Undersökning av kalkstensfyndigheterna på Alnön,
Västernorrlands län..............................
Anläggning av viss del av vägen Lassbyn—Sundet
med biväg till Gunnarsbyn, Norrbottens län......
Anläggning av tillfartsvägar till Svinesundsbron, Göteborgs
och Bohus län ............................
Utbyggnad av Karlsborgs hamn, Norrbottens län....
Utvidgning av Göteborgs stads flyghamn i Torslanda,
Göteborgs och Bohus län........................
Förbättring av kustlandsvägen mellan Bränbergsbacken
och Källan, Gävleborgs län ..............
Färjeläge vid Reväsaari jämte tillfartsväg, Norrbottens
län ............................................
Ytterligare kostnader till förbättring av statens fiskehamn
vid Stenshamn, Blekinge län ..............
Omläggning av viss del av vägen Forsnäs—Simonstorp,
Värmlands län ............................
Ödebygdsväg Hjällstad—Flatåsen, Värmlands län----
Väg från Mosberg över Hjeltin, Basterud och Buda
till Rotviken, Värmlands län ................
Vissa arbeten vid Hemsö fästning, Västernorrlands
län ............................................
Omläggning av viss del av vägen Torsfjärden—Fågel
berget, Jämtlands län............................
Tillfartsvägar till bro över Keräsjoki, Norrbottens län
bergs slottsruin, Kronobergs län.
sund, Göteborgs och Bohus län.............
Summa för budgetåret 1938/39 1
1 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser 200,000 kr.
för budgetåret 1938/39 och 218,000 kr. för budgetåret 1939/40.
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga C)
Bilaga C.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden Vt 1939—ä9/a 1940 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Totalkost-
nader
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
för
budgetåret
1939/40
kronor
1939
(30/.)
Framdragande av vattenledningar m. m. till Hunne- bostrands och Smögens irnen, Göteborgs och
Bohus län................
259,000
259,000
109,000
Vatten- och avloppsledningar för Hovenäsets m:e,
Göteborgs och Bohus län............
146,000
131,400
131,400
Vatten- och avloppsledningar för Hunnebostrands
m:e, Göteborgs och Bohus län..............
374,000
317,900
167,900
Vatten- och avloppsledningar för Smögens m:e,
Göteborgs och Bohus län...............
592,000
532,800
232,800
7A
Ytterligare kostnader för utvidgning av hamnen i
Töre, Norrbottens län..............
30,000
26,950
26,950
u/r
Ytterligare kostnader för omläggning av viss del av
vägen Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—avtags- vägen mot Mjällby), Blekinge län..............
50,000
45,000
45,000
Ytterligare kostnader för väganläggning Marstrand—
Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län.........
169,000
160,550
160,550
Ytterligare kostnader för vägomläggning Kuröd—
Risån, Göteborgs och Bohus län.........
240,000
204,000
204,000
Ytterligare kostnader för vägomläggning Säm—San- näs—Knäm, Göteborgs och Bohus län.....
214,000
203,300
203,300
Ytterligare kostnader för vägomläggning Svenneby
nya kyrka—Gullön, Göteborgs och Bohus län ..
24,700
23,500
23,500
Ytterligare kostnader för Svinesundsbron, Göteborgs
och Bohus län..................
300,000
300,000
300,000
Ytterligare kostnader för vägomläggning Veda —
Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands län____
127,800
115,100
115,100
Ytterligare kostnader för väganläggning Barktjärn
—Eds skola, Västernorrlands län ..........
35,700
28,600
28,600
Ytterligare kostnader för anläggning av viss del av
vägen Lassbyn—Sundet, Norrbottens län........
30,000
24,000
24,000
28 h
Omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på de- len mellan Småkvarnarna och Månsbyn, Norr- bottens län .....................
132,900
119,600
119,600
Fiskehamnsanläggning vid Brändön, Norrbottens
län ......................
62,000
55,800
55,800
Kungl. Maj:ts proposition nr 236■ (Bilaga C)
141
Dag
tor
beslut
Totalkost-
nader
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
för
budgetåret
1939/40
kronor
1939
ls/e
Omläggning och anläggning av väg Klockestrand
—Bergsviken—Kläpp, Västernorrlands län......
1,320,000
1,254,000
600,000
**/•
Tilläggsarbeten m. m. till utbyggnad av vatten- och avloppsledningsarbeten i Båtskärsnäs, Norr- bottens län ..................................
202,000
181,800
181,800
6/10
Vissa i andra etappen av vatten- och avloppsled- ningsarbeten i Alnö ingående arbeten, Västernorr- lands län ....................................
147,000
139,650
139,650
17/u
Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön —
Resele, Västernorrlands län....................
42,500
36,100
36,100
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från
Barktjärn till Eds skola, Västernorrlands län----
46,000
36,800
36,800
15/u
Ytterligare delar av vatten- och avloppslednings- anläggning i Alnö, Västernorrlands län ........
405,000
384,750
384,750
1940
19/>
Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Göteborgs
och Bohus län................................
363,000
326,700
Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—
Hassel, Västernorrlands län....................
56,100
44,880
44,880
Ytterligare kostnader för vägomläggning Nässland—
Ulfvik, Västernorrlands län....................
42,700
34,160
34,160
Ytterligare kostnader för vägomläggning Fiskja by
över Ramsjö till Östby, Västernorrlands län ....
152,900
122,400
122,400
26/,
Vatten- och avloppsledningar i Brastads stations- samhälle, Göteborgs och Bohus län ............
123,000
73,800
73,800
Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyghamn
i Torslanda, Göteborgs och Bohus län..........
910,000
1240,000
—
7*
Omläggning av allmänna vägen Gravarne—Dingle
å delen Evjå—Orreberg, Göteborgs och Bohus
län ..........................................
390,000
331,500
*331,500
Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan jämte
biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs och Bohus
län ..........................................
510,000
408,000
*408,000
ie/o
Fiskehamnsanläggning vid Hasselösund, Göteborgs
och Bohus län................................
153,000
137,700
*137,700
Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m. vid Norr- lands trädgårdsskola i Söråker, Västernorrlands
län ..........................................
70,000
60,000
2 60,000
1939''
14/7
Rest å före den 1/i 1939 beviljade bidrag lill följande
företag:
Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs
och Bohus län (16/? 37)....................
225,150
Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till- fartsvägar, Västernorrlands län (so/7 37) ----
—
—
645,200
Omläggning och förbättring av den s. k. kust- landsvägen mellan Högom och Bergeforsen,
Västernorrlands län (s% 37)................
255,200
142
Kungl. Maj-.ts proposition nr 236. (Bilaga C)
Dag
för
beslut
Totalkost-
nader
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
för
budgetåret
1939/40
kronor
1939
Omläggning av vissa delar av vägen Säm—San- näs—Knäm, Göteborgs och Bohus län (äl/i 38)
54,900
Omläggning och förbättring av viss del av
vägen Sollefteå—Junsele, Västernorrlands län
(18/2 38) ..................................
200
Omläggning och förbättring av viss del av vägen
Karlshamn—Sölvesborg, inkl. kostnadsökning
för anläggning av cykelbanor, Blekinge län
(16/7, 6/io 38) ..............................
129,000
Omläggning och förbättring av viss del av
vägen Veda—Ytterlännäs sockengräns, Väster- norrlands län (15/j 38) ....................
72,400
Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta
—Hassel, Västernorrlands län (16/f 38)......
—
—
48,900
Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön
—Resele, Västernorrlands län (15 7 38)......
_
—
31,200
Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta
—Hassel, Västernorrlands län (12/i 39)......
—
—
8,080
Förbättring av kustlandsvägen mellan Bratt- bergsbacken och Källan, Gävleborgs län
(IS/4 39) ..................................
222,220
8/»
Vatten- och avloppsledningar i Kalix munici- palsamhälle, Norrbottens län (3/u 38) ......
_
—
196,500
Första etappen av en vatten- och avloppsled- ningsanläggning i Skön, Västernorrlands län
38)..................................
840,000
Summa
7,720,300
6,359,740
7,267,990
1 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser för budgetåret
1939/40 488,000 kr.
2 Från reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.
Kungl. May.ts proposition nr 236. (Bilaga D)
143
Bilaga D.
Förteckning Öyér kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden lh 1933—3% 1939 från anslag till kommunala samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten.
A n v
i s a t
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
summa
kronor
för
budgetåret
1938/39
kronor
Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se specifi-
12,095,563
7,783,078
cerad förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ........
Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se specifi-
cerad förteckning prop. 265/1936, sid. 33) ........
Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se specifi-
23,845,435
7,342,355
cerad förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ........
Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se specifi- cerad förteckning prop. 284/1938, sid. 107)........
Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (se specifi-
4,535,197
1,944,180
3,024,031
1,736,455
cerad förteckning prop. 178/1939, sid. 78) ........
Under tiden 7»—sVi2 1938 beviljade medel (se speci-
6,457,960
4,890,900
4,116,500
1939
12/i
ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 80)........
Uppförande av stenmurar kring kyrkoplanen och kring
nya begravningsplatsen i Överkalix s:n, Norrbottens
4,238,570
3,202,600
2,650,040
"A
län.............................................
Anläggning av väg Stallbacka—Hjälmedals brygga järn-
49,000
44,100
44,100
te biväg, Brastads s;n, Göteborgs och Bohus län ...
Vissa arbeten å sjukhusområdet i Luleå, Norrbottens
48,400
36,300
36,300
“A
län.............................................
Omläggning av vägen Kullen—Ryd—Skallatorp—Ut-
120,000
84,000
84,000
torp å Sturkö, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län
Omläggning av vägen Skällenäs—Bredavik—Kullen—
63,700
60,500
60,500
M/«
Sanda, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län ....
Ytterligare kostnader för lek- och idrottsplats i Skär-
95,700
90,900
90,900
hamns m:e, Göteborgs och Bohus län .............
16,000
14,200
14,200
73
Vissa gatuarbeten i Söderhamn, Gävleborgs län.....
Ytterligare kostnader för begravningskapell och för-
147,000
73,500
73,500
samlingshem i Lysekil, Göteborgs och Bohus län ..
Anläggning av ny begravningsplats i Njurunda, Väster-
33,000
8,250
8,250
norrlands län....................................
Ytterligare kostnader för begravningskapell i Byske
56,000
36,400
36,400
>7»
och stenmur m. m. i Fällfors, Västerbottens län ..
Anläggning av väg från Sandslån till bron vid Harn-
9,960
7,470
7,470
mar, Ådalens övre vägdistrikt, Västernorrlands län
66,000
52,800
52,800
144
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga D)
Dag
för
beslut
A n v
i s a t
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
summa
kronor
för
budgetåret
1938/39
kronor
1939
Anläggning av väg från Hovenäset till allmänna vägen
Hallinden—Tången, Askums s:n, Göteborgs och Bohus
län.............................................
19,400
12,600
12,600
Vissa vatten- och avloppsledningsarbeten i Skönsmon,
Sköns s:n, Västernorrlands län....................
37,000
33,300
33,300
Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan- läggning i Bureå m:e, Västerbottens län..........
360,000
270,000
270,000
“/a
Ytterligare kostnader för tillbyggnads- m. fl. arbeten
vid Uddens skola, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län
2,570
1,800
1,800
“/«
Avloppsledning i Bräkne-Hoby, Blekinge län........
26,220
13,110
13,110
Råvattenledning från Sjöbysjön, Gudmundrå s:n, Väs- ternorrlands län...............
70,000
38,500
38,500
Vatten- och avloppsledningar i Svartöstaden, Luleå,
Norrbottens län ...................
110,000
55,000
55,000
nk
Första etappen av kajanläggning vid Kopparverket i
Oskarshamn, Kalmar län......................
271,000
176,150
176,150
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning i Hässjö s:n, Västernorrlands län......
31,300
23,480
23,480
Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps- ledning i Tuna s:n, Västernorrlands län..........
49,800
39,840
39,840
Vatten- och avloppsledningsanläggning för Gäddede
byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtlands län
125,000
93,750
93,750
Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan- läggning i Piteå lk, Norrbottens län.............
96,000
72,000
72,000
6/5
Ödebygdsväg från Neitisuando till allmänna vägen
Gällivare—Lappeasuando, Gällivare vägdistrikt, Norr- bottens län......................
64,300
57,800
57,800
%
Vattenreservoar samt redskapsbod för eldsläcknings- materiel i Gammelstads kyrkby, Nederluleå s:n, Norr- bottens län.....................................
50,000
22,500
22,500
,6/a
Ytterligare kostnader för kyrkorestaurering i Brastad,
Göteborgs och Bohus län......................
16,830
15,170
15,170
Ytterligare kostnader för vissa förbättringsarbeten vid
Utansjö skola, Högsjö s:n, Västernorrlands län____
17,130
9,015
9,015
Summa för budgetåret 1938/39
6,289,880
4,645,035
4,092,475
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga E)
145
Bilaga E.
Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden 1/i 1939—29/a 1940 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Total-
kostnader
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
för
budgetåret
1939/40
kronor
1939
7h
Andra etappen av en kajanläggning vid Kopparverket i
Oskarshamn, Kalmar län..........................
347,000
225,550
225,550
”/'' 7
Återstående delar av andra etappen av en vatten- och
avloppsledningsanläggning i Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län..........................................
372,000
279,000
279,000
28/7
Vatten- och avloppsledningar vid Dövikssjön och i
Skottsund, Njurunda s:n, Västernorrlands län ......
196,000
117,600
117,600
Återstående delen av andra etappen av en vatten- och
avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands
265,200
59,050
212,160
29,520
212,160
29,520
Ny idrottsplats i Nyland, Ytterlännäs s:n, Västernorr- lands län.........................................
Planeringsarbeten vid barnhemmet i Kalix, Nederkalix
s:n, Norrbottens län...............................
16,300
12,220
12,220
V»
Ytterligare kostnader för första etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Säbrå s:n, Västernorr- lands län..........................................
38,900
35,000
35,000
7»
Omläggning av viss del av Söderhamns stads avlopps- system, Gävleborgs län............................
54,000
27,000
27,000
‘79
Anläggning av väg från Berga till Sandvik, Kville s:n,
Göteborgs och Bohus län..........................
25,500
16,580
16,580
Anläggning av en tennisbana m. m. i Fjällbacka m:e,
Göteborgs och Bohus län..........................
12,200
7,930
7,930
14/io
Återstående delar av vatten- och avloppsledningsanlägg- ningar i Öjebyn, Piteå landskommun, Norrbottens län
185,000
92,500
92,500
a7/io
Ytterligare kostnader för väganläggning i Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län ..............................
2,380
2,020
2,020
Ytterligare kostnader för ekonomibyggnad vid kommu- nalhuset i Långsele s:n, Västernorrlands län ........
4,170
2,920
2,920
«/u
Väg i vissa delar från vägen Valla—Följa—Sunnersta
vid Sunnersta över Stöndarbrännan till vägen Grillom
—Offer—Solum vid Offer, Boteå, s:n, Västernorrlands
17,000
1,200,000
12,750
720,000
12,750
1720,000
Första etappen av en flygfältsanläggning vid Skarpnäck,
Stockholms stad...................................
1 Från reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236. 10
146
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga E)
Dag
för
beslut
Total-
kostnader
kronor
Anvisat
Arbetsföretag
summa
kronor
för
budgetåret
1939/40
kronor
1939
17/u
Vissa vatten- och avloppsledningar i Långsele s:n, Väs- ternorrlands län...................................
49,000
24,500
24,500
1 1S/l2
Reparation och iordningställande av vägen Tuntorp—
Ledbo, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län......
11,500
8,625
8,625
! 22/l2
Ytterligare kostnader för vissa lednings- och gatuarbe- ten i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län......
985
890
890
Ytterligare kostnader för fabriksbyggnad för tillverkning
av gasmasker, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län
64,131
51,300
51,300
1940
"/i
Ytterligare kostnader för väganläggning allmänna vä- gen Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n,
Västernorrlands län................................
7,900
5,925
5,925
20/l
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i
Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län................
21,000
14,700
14,700 :
*8
Ytterligare kostnader för reparation av prästgårdar i
Torsåkers och Dals s:nar, Västernorrlands län ......
7,701
5,740
5,740
®/>
Ytterligare kostnader för uppförande av en badhusan- läggning i Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens län
1,425
1,425
1,425
1939
U/7
Best å före den Vt 1939 beviljade bidrag till
följande företag:
Vatten- och avloppsledningsanläggning i Säbrå, Väster- norrlands län (14/io 1938) ..........................
149,700
,4/io
Vatten- och avloppsledningsanläggning i Hässjö, Väster- norrlands län (12/u 1937)...........................
_
_
68,500
Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn—Århult,
Kalmar län (16/i2 1938) ............................
___
_
150,000
21/u
Åtskilliga arbeten för trähusfabriken i Uddevalla (12/s
1938) ............................................
_
_
719,600
Summa
2,958,342
1,905,855
2,993,655
Kungl. May.ts proposition nr 236. (Bilaga F)
147
Bilaga F.
Förteckning över under år 1939 avslutade statliga beredskapsarbeten.
Kon-
Arbetsföretag
Total-
kost-
Härav
av stats-
Antal
utförda
Medel- för- tjänst
per 81,
arbets- dag
kr.
Dagsverk s- kostnad
kr.
selj-
dag
nåder
kr.
medel
kr.
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1
2
3
4
5
6
7
8
1935
28/8
Farledsarbeten vid Karlskrona, Ble- kinge län........................
136,000
136,000
3,853
8: 61
35:30
35:30
1936
18/l2
Fortsatt utbyggnad av fiskehamnsan- läggning vid Skärhamn, Göteborgs
och Bohus län ..................
113,000
101,700
5,723
9: 21
19: 74
17: 77''
Fortsatt utbyggnad av fiskehamnsan- läggning i Gravarne, Göteborgs och
Bohus län ......................
262,500
236,200
13,200
9:75
19:89
17:89
Fortsatt utbyggnad av hamnen i
Grebbestad, Göteborgs och Bohus
län..............................
46,000
41,400
2,218
7: 94
20:74
18: 67
1937
19/,
Fiskehamn vid Styrsö-Tången, Göte- borgs och Bohus län..............
159,000
143,100
6,483
9: 92
24:53
22:07
Brygga i Stora Tjörnekalvs fiskhamn,
Göteborgs och Bohus län ........
40,000
36,000
1,104
8:80
36:23
32: 61
Hamn vid Björkö, Göteborgs och Bo- hus län..........................
79,400
71,400
4,140
8:75
19: 18
17:25
Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och
Bohus län ......................
59,250
53,300
2,818
9: 46
21:03
18: 81
23/7
Fiskehamn vid Hanö, Blekinge län..
79,000
79,000
4,100
8: 58
19: 27
19: 27
30/,
Bro över Ångermanälven vid Eds
kyrka, Västernorrlands län........
295,700
236,500
6,007
12: 17
49: 23
39:37
Bro över Strömsån i Strömstad,
Göteborgs och Bohus län ........
55,764
27,800
1,193
9:18
46: 74
23: 30
Hamn vid Gottskär, Hallands län ..
117,700
105,900
3,759
8: 90
31:31
28:17
24/«
Nytt yttertak å byggnaden nr 2 i
Landskrona fästning, Malmöhus län
77,500
77,500
1,600
15: —
48: 44
48: 44
10/»
Omläggning av vägen Dingle—Gravar- ne, Göteborgs och Bohus län......
290,000
246,500
19,636
8:59
14:77
12:55
1938
,4/i
Utförande av vissa arbetsföretag i Bo- dens fästning, Norrbottens län____
32,000
32,000
1,649
11:61
19: 41
19:41
148
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga F)
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
Total-
kost-
Härav
av stats-
Antal
utförda
Medel- för- tjänst
per 81,
arbets- dag
kr.
Dagsverks-
kostnad
kr.
naclér
kr.
medel
kr.
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1
2
3
4
5
6
7
8
1938
28/,
Fiskehamnsanläggning vid Junibo- sand, Västernorrlands län ........
150,000
135,000
6,847
10:52
21:91
19: 72
18/,
Förbättring av statens fiskehamn vid
Lörudden, Västernorrlands län ....
63,500
63,500
3,683
9:58
17:24
17: 24
Omläggning av vägen Svenneby nya
kyrka—Gullön, Göteborgs och Bo- hus län..........................
167,000
158,600
11,353
8:95
14:71
13:97
15/,
Fiskehamn vid Skaftö—Stockevik, Gö- teborgs och Bohus län............
46,500
41,800
2,199
9:95
21:15
19:01
»/ll
Planeringsarbeten vid Offers lanthus- hållsskola, Västernorrlands län ....
17,085
10,000
843
12:32
20: 27
11:86
1939
2,/i
Vissa vatten-~och avloppsledningar i
Ramsele s:n, Västernorrlands län ..
64,000
51,200
2,671
10:32
23:96
19:17
2,/4
Vissa arbeten vid Hemsö fästning,
Västernorrlands län ..............
17,100
17,100
829
10:16
20: 63
20:23
Samtliga
2,367,999 2,101,500
105,908
9:54
22:36
19:84
Kungl. Maj:ts proposition nr Z36. (Bilaga G)
149
Bilaga G.
Förteckning över under år 1939 avslutade kommunala beredskaps
arbeten.
Total-
Härav
Antal
Medel-
för-
tjänst
per8-t.
arbets-
dag
-croner
Dagsverks- kostnad kr.
Kon-
selj-
dag
Arbetsföretag
kost-
nader
kronor
av
stats-
medel
kronor
utförda
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1
2
3
4
6
6 !
7
8
1935
V*
Uppförande av nytt rådhus i Halm- stad, Hallands län ..............
1,329,281
248,000
30,254
1
13:45
43:94
8:20
16/a
Rörlig bro över Möcklösund, Blekinge
län..............................
195,700
176,050
2,893
9:60
67: 65
60:85
Vo
Pump- och reningsverk i Älmhult,
Kronobergs län..................
66,523
8,350
1,633
8:96
40:74
5:11
1936
e/<
Skolanläggning vid Stora Kullen
Sturkö s:n, Blekinge län..........
125,132
107,810
6.003
7:45
20:84
17: 96
1 4/7
Anläggande av ny kyrkogård i Hel- gums församling, Västernorrlands
län..............................
13,747
3,290
938
7: —
14: 66
3: 51
10/9
Församlingshem i Lysekil, Göteborgs
och Bohus län....................
123,067
30,360
3,398
13: 25
36:22
8:93
18/l9
Vatten- och avloppsledning till Korse- bergaområdet, Vänersborg, Älvs- borgs län................i ......
101,368
16,680
4,669
9: 77
21: 71
3:57
1937
V>
Kajanläggning i Oskarshamn, Kalmar
län..............................
574,804
373,600
18,673
10:29
30: 78
20:01
Vi
Restaurering av Brastads kyrka, Göte- borgs och Bohus län..............
74,412
62,870
2,000
9: 60
37:21
31:44
16/,
Elektrifiering av en del av Lyse kom- mun, Göteborgs och Bohus län ..
150,500
58,800
4,000
10: —
37:50
14:70
2‘/o
Ekonomibyggnad vid kommunalhuset
i Långsele s:n. Västernorrlands län
21,717
15,170
677
10: 62
32: 08
22: 41
80/9
Väg från allm. vägen vid Kyrkbacken
i Timrå till Bandsjövägen i Horsilje,
Västernorrlands län ..............
160,436
73,200
9,506
11:44
16:88
7:70
Väg från kustlandsvägen genom Färsta
och Filland till allm. vägen Tuna- dal—Alderholmens färjställe, Väs- ternorrlands län..................
124,639
60,60(
7,940
11: 1C
15: 70
7: 56
19/io
Iordningställande av skoltomt i Båt- skärsnäs, Nederkalix s:n Norrbot- tens län ........................
34,211
26,050
—
—
150
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga G)
Total-
Härav
Antal
Medel-
för-
tjänst
per8-t
arbets
dag
kronor
Dagsverks- kostnad kr.
sed-
elag
Arbetsföretag
kost-
nader
kronor
stats-
medel
kronor
utförda
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1
2
3
4
5
6
7
8
Fabriksbyggnad för tillverkning av
gasmasker i Brastad, Göteborgs och
Bohus län ......................
513,682
411,300
13,083
9:25
39:26
31:44
,2/ii
Avloppsledning i Grundsund, Göte- borgs och Bohus län............
41,698
31,273
1,303
8: 46
32: —
24: —
Vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Hässjö, Västernorrlands län
480,785
321,980
18,660
12: —
25: 77
17: 26
Väganläggning Fjällbacka—Sälvik,
Kville s:n, Göteborgs och Bohus län
38,815
33,200
3,403
7: 58
11:41
9: 76
10/12
Väganlägning till Axtveten, Bro s:n,
Göteborgs och Bohus län ........
21,974
18,678
1,812
7:84
12: 13
10:31
Omläggning av vissa vatten- och av- loppsledningar i Söderhamn, Gävle- borgs län......................
428,091
144,500
18,186
10: 61
23:54
7: 95
"lii
Utfartsväg från Timrå kyrka, Väster- norrlands län ....................
16,252
16,000
809
11:19
20:09
19:78
Vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Tuna, etapp I, Västernorr- lands län........................
212,446
186,000
8,806
11:35
24:13
21: 12
1938
14/‘
Gatuarbeten samt vatten- och avlopps- ledningsarbeten i Skönsmons m:e
Västernorrlands län..............
339,946
298,800
15,888
14:04
21:40
18: 81
Sl/i
Breddning av Döderhultsvägen, Os- karshamn, Kalmar län............
101,014
75,000
6,886
9: 94
14:67
10:89
Första etappen av en vatten- och av- loppsledningsanläggning i Bjärtrå,
Västernorrlands län..............
309,931
231,000
13,264
11:53
23:37
17: 42
28/j
Väganläggning Sämstad—Kärr, Bra- stads s:n, Göteborgs och Bohus län
19,965
17,623
1,497
8:-
13:34
11:77
W/l
Gas-, vatten- och avloppsledningar i
Karlskrona, Blekinge län..........
487,054
228,000
19,669
11:70
24:76
11:59
S1/3
Vissa lednings- och gatuarbeten i Fjäll- backa m:e, Göteborgs och Bohus län
39,031
34,366
2,523
7:87
15:47
13: 62
Vissa ledningsarbeten i Skönsbergs m:e,
Västernorrlands län..............
160,368
121,500
6,396
15:38
25: 07
19: —
M/4
Avloppsledning i Rixö, Brastads, s:n,
Göteborgs och Bohus län..........
58,751
52,876
4,039
8: —
14:55
13: 09
15/,
Restaurering av Tynderö församlings
kyrka, Västernorrlands län ......
48,660
29,730
1,598
13: 99
30:45
18: 60
Utvändig restaurering av Bjärtrå kyr- ka, Västernorrlands län ..........
11,687
8,765
462
17:11
25:30
18: 97
Idrottsplats jämte huvudavloppsled- ning i Råneå s:n, Norrbottens län
79,954
37,000|
5,208
9: 98
15:35
7:10
u/io
Reparation av apotekshusbyggnad i
Alnö, Västernorrlands län........
38,0001
33,300i
1,262
12: 53
30:11
26:39
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga G)
151
Kon-
selj-
dag
Total-
Härav
Antal
Medel-
för-
tjänst
per8-t.
arbets-
dag
kronor
Dagsverks- kostnad kr.
Arbetsföretag
kost-
nader
kronor
av
stats-
medel
kronor
utförda
dags-
verken
totalt
för
stats-
verket
1
2
3
4
5
6
7
8
ll/n
Gångbana i Fjällbacka m:e, Göteborgs
och Bohus län ..................
6,453
4,680
408
7: 90
15: 82
11:47
1939
27/,
Vatten- avloppsledningar i Svartö- staden, Luleå, Norrbottens län----
97,868
48,934
3,661
13:41
26: 73
13: 27
27s
Vissa vatten- och avloppsledningsar- beten i Skönsmons m:e, Västernorr- lands län........................
35,248
33,300
1,827
12:83
19: 29
18: 23
1938
I8/a
Tilläggsanslag till förut redovisade
arbetsföretag
Vattenreningsanläggning i Bräcke m:e,
Jämtlands län (ls/« 35) ..........
41,000
19,740
1,250
12: -
32:80
15:79
1939
73
Begravningskapell i Byske och sten- mur kring kyrka och begravnings- plats 1 Fällfors, Västerbottens län
(“/''''» 37)..........................
7,470
7,470
| S1/3
Tillbyggnads- m. fl. arbeten vid Ud- dens skola, Kville s:n, Göteborgs
och Bohus län (Vn 35) ..........
3,017
1,800
125
8:-
24:14
14:40
i 15/6
Vissa förbättringsarbeten vid Utansjö
skola, Högsjö s:n, Västernorrlands
län (27s 37)......................
9,015
1
Samtliga
6,734,700|3,716,G60
244,609
11:57
27:53
15:19
152
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga H)
Bilaga H.
P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av
företagsverksamhet.
Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande
ställda medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
(1935/36: V. B. 16) och anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. (1936/37: V. B. 18, 1937/38: V. B. 19, 1938/39: V. B. 18 och
1939/40: V. B. 18) hava sedan den 12 maj 1939 enligt särskilda av Kungl.
Maj :t meddelade beslut anvisats sammanlagt 534,450 kronor på sätt närmare
framgår av följande sammanställning:
Dag för
beslutet
1J/6 39
30/e 39
29/« 39
29/e 39
29/« 39
2°/io 39
3/n 39
9/s 40
8/s 40
S1/» 40
12/< 40
Ändamål
Belopp
kronor
Graninge torvströförening u. p. a........................................... 15,000
Eda glas- och lerkärlsfabrik................................................ 28,450
Norrbottens småindustriförening u. p. a. .................................... 60,000
Bohusläns företagareförening u. p. a......................................... 55,000
Aktiebolaget Salsåkers industri.............................................. 85,000
Aktiebolaget Karlholms trikåfabrik ........................................ 8,000
Steneby hemslöjdsförening u. p. a........................................... 15,000
Komplettering av ofullständiga jordbruk inom Västernorrlands län .......... 200,000
Komplettering av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län m. m............. 50,000
Sveriges hantverksorganisation.............................................. 10,000
Vatten- och avloppsledningsanläggning i Byske............. 8,000
Summa kronor 534,450
Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 3,100,000 kronor,
anvisats tillhopa 1,841,500 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts
förfogande står ett belopp av (3,100,000—-1,841,500 — 534,450) 724,050
kronor.
Av sistnämnda belopp skulle enligt tidigare beräkningar för Lyckebyåns
reglering behöva tagas i anspråk ett belopp av 700,000 kronor.
Kungl. Ma jäs proposition nr 236. 153
Innehållsförteckning.
Sid.
Propositionen........................... 1
Arbetsmarknadsläget......................... 2
Uppgifter rörande arbetslösheten................... 2
Vissa uppgifter i övrigt angående arbetsmarknaden........... 9
Åtgärder för arbetslöshetens bekämpande................ 14
Åtgärder inom arbetslöshetskommissionens verksamhetsområde...... 14
Statliga och kommunala beredskapsarbeten.............. 21
Främjande av enskild företagsverksamhet............... 29
Åtgärder för omflyttning av arbetskraft................ 29
Utredningar........................ 32
Departementschefen......................... 39
Särskilda frågor........................... 45
Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 45
Företagarföreningar inom vissa län.................. 47
Komplettering av ofullständiga jordbruk............... 49
Beredskapskurser.......................... 53
Fråga örn anläggande av cykelstigar inom vissa län.......... 64
Vissa framställningar i övrigt................... 66
Anslagsbehovet........................... 67
Hemställan............................. 70
Bilagor........................... 71
Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 231}. 11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte en i ämnet väckt motio s. 7 i texten
- SU 1940:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten