Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

1940-02-26 · 153 sidor, varav 138 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 138 av 153 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:236, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1

Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.; given

Stockholms slott den 12 april 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 april

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,

finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1940/41 beräkna

dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m. ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor (punkt 18) och

Bihang till riksdagens protokoll 19iO. 1 sami. Nr 236.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

dels till statliga och kommunala beredskapsarbeten ett reservationsanslag

av 10,000,000 kronor (punkt 19).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upplaga dessa frågor. Jag

vill därvid till en början lämna vissa uppgifter örn den svenska arbetsmarknadens

läge under det sistförfluten året och för närvarande samt därefter

sammanfatta resultatet av det allmännas hjälpåtgärder mot arbetslöshet under

sagda år.

Arbetsmarknadsläget.

Uppgifter rörande arbetslösheten.

Arbetslöshetens utveckling under 1939 har utförligt behandlats av statens

arbetslöshetskommission i skrivelse till Kungl. Majit den 26 februari 1940 angående

arbetslöshetsläget och kommissionens verksamhet under 1939 samt

medelsbehovet för återstoden av innevarande budgetår och för nästa budgetår.

Denna skrivelse torde som bilaga (Bilaga A) få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende. Jag vill här meddela ett sammandrag av kommissionens

översikt jämte vissa sifferuppgifter för de senaste åren, de sistnämnda

på några punkter ändrade och fullständigade med ledning av uppgifter, som

icke funnos tillgängliga, då kommissionens redogörelse lämnades.

Till belysande av arbetslöshetens utveckling under 1939

och dess nuvarande läge anföras i arbetslöshetskommissionens

skrivelse siffror för dels antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda

hjälpsökande arbetslösa, dels den inom fackorganisationerna registrerade arbetslösheten

och dels antalet hos den offentliga arbetsförmedlingen gjorda

ansökningar om arbete på 100 lediga platser, allt angivet särskilt för varje

månad samt för varje år i medeltal av månadssiffrorna (Bil. A. tab. 1).

Förändringarna beträffande antalet hjälpsökande sedan 1938 års början

framgå av tab. 1.

Tab. 1. Antal hjälpsökande arbetslösa.

1938:

1939:

1940:

Jan........

27,547

13,945

Febr......

........... 21,766

27,087

13,838

Mars .....

25,290

April .....

22,790

Maj.......

15,310

Juni.......

9,917

Juli.......

6,634

Aug......

6,071

Sept......

........... 9,154

7,063

Okt........

9,846

Nov......

13,495

Dec........

Medeltal 14,927

13,268

15,360

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

3

Kommissionen anmärker härom följande.

Den försämring av arbetsmarknaden, som kunde iakttagas i slutet av år

1938, accentuerades ytterligare under de fem första månaderna av 1939, då

antalet hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa var

icke obetydligt större än under motsvarande tidsperiod närmast föregående år.

Med den varmare årstidens begynnelse inträdde emellertid ett omslag till det

bättre. För tiden fr. o. m. juni 1939 till årets slut hade i jämförelse med

år 1938 siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit avsevärt. Förbättringen

härledde sig utan tvivel från stigande konjunkturer under 1939,

vilka bl. a. togo sig uttryck i en växande tillverkning och export av industrivaror

och en mycket livlig bostadsproduktion. Utvecklingstendensen på arbetsmarknaden

bröts ej heller under årets senare månader. Den kort efter

krigsutbrottet genomförda ransoneringen av motorbränsle torde visserligen

under inknappningsåtgärdernas strängare period ha åstadkommit vissa störningar

i sysselsättningen för de av anordningen närmast berörda personalgrupperna,

men verkningarna härav återspeglades endast obetydligt i arbetslöshetskommissionens

statistik. Detsamma gällde även om de olika kategorierna

av byggnadsarbetare, för vilka någon starkare ökning i anmälningsfrekvensen

hos kommittéerna ej förelegat trots den mot årets slut begynnande

avmattningen inom byggnadsverksamheten. Så mycket märkbarare gjorde

sig däremot militärinkallelserna gällande på arbetsmarknaden i dess helhet

och därmed naturligen också på hjälpklientelet. Den säsongmässiga tillbakagången

inom näringslivet gav sig även under 1939 till känna under höstmånaderna

i form av stigande hjälpsökandesiffror, men siffrorna^ lågo dock

betydligt under nivån för motsvarande tid närmast föregående år, och de

voro överhuvud de lägsta, som under denna tid på året varit att anteckna

sedan högkonjunkturåret 1929. Som en egendomlighet kunde anmärkas, att

decembersiffran vore lägre än novembersiffran, något som icke tidigare varit

fallet så länge denna statistik förts.

Rörande fackorganisationernas arbetslöshet och ansökningsfrekvensen hos

arbetsförmedlingen under ifrågavarande tid lämnar arbetslöshetskommissionen

de uppgifter, som återfinnas i tab. 2 och 3.

Tat». 2. Fackorganisationernas arbetslösa i procent.

1938: 1939: 1940:

jan............................... 15.6 14.9 14.0

Febr............................... 14.6 13.0

Mars.............................. 13.0 11.7

April.............................. 10.7 9.0

Maj .............................. 8.4 6.3

Juni .............................. 8.5 5.6

Juli .............................. 7.3 4.8

Aug............................... 7.2 5.0

Sept............................... 7.6 6.3

Okt............................... 9.0 8.0

Nov............................... 11.2 10.4

Dec.......................... 17.8_15J!

Medeltal 10.9 9.2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tali. 3. Antal ansökningar om arbete på 100 lediga platser lid

den offentliga arbetsförmedlingen.

1938: 1939: 1940:

Jan................................. 218 219 165

Fehr............................... 230 230 162

Mars .............................. 182 179

April .............................. 157 155

Maj................................ 146 126

Juni................................ 153 119

Juli................................ 152 119

Aug................................. 128 106

Sept............................... 132 124

Okt................................. 167 154

Nov............................... 236 193

Dec................................. 231 186

Medeltal 196 173

Kommissionen anmärker, att arbetslösheten inom fackorganisationerna under

hela år 1939 varit lägre än under 1938, och procenttalen allt ifrån februari

1939 de lägsta, som under motsvarande månader förekommit under

åren 1930—-1939. Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den

offentliga arbetsförmedlingen bekräftade ytterligare den gynnsamma utvecklingen

på arbetsmarknaden under 1939. Jämfört med 1938 var läget i det

närmaste oförändrat under vintermånaderna. Från våren 1939 sjönk antalet

arbetsansökningar avsevärt under siffrorna för motsvarande månader 1938.

Ehuru siffrorna under senare delen av 1939 visade en säsongpåverkad ökning,

nådde de likväl icke under någon månad upp till 1938 års nivå. Årsmedeltalet

för 1939 var också det lägsta under perioden 1930—1939.

En återblick på årsmedeltalen sedan 1930 i nu ifrågavarande hänseenden

ges i tab. 4.

Tab. 4. Arbetslösheten åren 1930—1939.

År

Medeltal

hjälpsökande

per månad

Medeltal

arbetslöshets- procent i

fackorganisa- tionerna

Medeltal

sökande på

100 lediga

platser

1930................

13,723

11.9

183

1931................

46,540

16.8

251

1932................

113,907

22.4

487

1933................

164,054

23.3

685

1934................

114,802

18.0

479

1935................

61,581

15.0

365

1936................

35,601

12.7

262

1937................

18,213

10.8

187

1938................

14,927

10.9

196

1939................

15,360

9.2

173

s. 5 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 5

Om de hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper

lämnar kommissionen vissa uppgifter (Bil. A. tab. 5 samt

specifikation för jordbruk och skogshushållning tab. 4). Medeltalen hjälpsökande

under 1938 och 1939 återgivas här i tab. 5.

Tab. 5. De hjälpsökande arbetslösas fördelning pä yrkesgrupper.

1938

1939

Yrkesgrupper

Medeltal

per månad

%

Medeltal

per månad

%

Jordbruk och skogshushållning ..

837

5.6

2,027

13.2

Jordbruk ..................

228

1.5

297

1.9

Skogshushållning............

609

4.1

1,730

11.3

Industri och hantverk..........

7,529

50.4

6,858

44.6

Malmbrytning och metallin-

833

6.4

dustri......................

956

6.4

Jord- och stenindustri ......

1,081

7.2

1,033

6.7

Trävaruindustri ............

2,114

14.2

1,961

12.8

Byggnadsverksamhet ........

2,057

13.8

2,078

13.5

Övriga industrier............

1,321

8.8

953

6.2

Sjö/art och fiske................

266

1.8

231

1.5

Handel, samfärdsel och allmän

1,449

9.4

tjänst ......................

1,763

11.8

Husligt arbete..................

27

0.2

25

0.2

Arbete, ej hänförligt till annan

4,770

31.1

grupp ......................

4,505

30.2

Summa

14,927

1OO.0

15,360

100.0

I anslutning till denna tabell bär kommissionen anfört följande.

Liksom under 1938 förekom arbetslöshet av större omfattning under

1939 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, och flertalet av dessa uppvisade

lägre siffror för 1939. Arbetslösa, tillhörande yrkesgruppen jordbruk,

vore alltjämt avstängda från statsunderstödd arbetslöshetshjälp. Något större

behov av dispenser från avstängningarna hade icke framträtt, synnerligast ej

mot slutet av året, vilket torde bero på att militärinkallelserna i stor utsträckning

även berört landsbygdens befolkning. Den minskning i arbetstillgången

inom skogshushållningen, som börjat göra sig gällande under senare

delen av år 1938, var även under första halvåret 1939 synnerligen kännbar.

Redan före årsskiftet hade ett antal skogskommuner i Västernorrlands

län börjat rapportera.arbetslöshet bland skogsarbetare och beviljats statsbidrag

tili hjälpåtgärder. Efter årsskiftet tillkommo ytterligare kommuner från

Västernorrland, ett antal kommuner i norra Värmland samt enstaka kommuner

i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Trots denna relativt starkt

ökade arbetslöshet bibehölls under bela år 1939 avstängningen från statlig

och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för skogs- och flottningsarbetare. Det

stegrade hjälpbehovet medförde emellertid ökat antal dispenser.

Vad stenindustrien anginge hade visserligen den för år 1939 genomsnittliga

arbetslösheten svagt minskat, men utvecklingen under slutet av året hade tenderat

mot en viss försämring. Antalet inom trävaruindustrien hjälpsökande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

arbetslösa var i slutet av 1939 endast omkring hälften så stort som vid motsvarande

tidpunkt ett år tidigare, och även medeltalet för 1939 hade legat

något under 1938 års genomsnittssiffra. Om också denna industri under redovisningsåret

kunnat erbjuda ökad sysselsättning, borde de sänkta arbetslöshetssiffrorna

likväl icke uppfattas såsom tecken på att krisläget inom näringsgrenen

i fråga begynt övervinnas. Förklaringen torde ligga i att Norrland

särskilt starkt påverkats av inkallelserna till den förstärkta krigsberedskapen.

Att rubbningen på samfärdselns arbetsmarknad i början av stormaktskrigets

utbrott icke nämnvärt återverkade på siffrorna för antalet

hjälpsökande arbetslösa hade redan i det föregående antytts. Den först mot

årets slut försämrade situationen inom byggnadsverksamheten kom därunder

att ge mer än siisongbetonat utslag i siffrorna för antalet hjälpsökande inom

denna bransch.

Arbetslöshetskommissionen meddelar vidare vissa uppgifter angående a rbetslöshetens

geografiska fördelning. En fullständig fördelning

av de hjälpsökande på län och yrkesgrupper återfinnes i Bilaga 2 till

kommissionens omförmälda skrivelse.

Antalet kommuner, som till kommissionen uppgivit antalet hjälpsökande

arbetslösa den sista dagen i en månad, varierade under 1939 mellan 226 och

333, i medeltal under året 277. Motsvarande medeltal för 1938 var 230, och

antalet var under detta år genomgående lägre än 1939.

över arbetslöshetens fördelning på olika län sedan 1930 ger kommissionen

en översikt (Bil. A tab. 7 och 8). Siffrorna för de två sista åren hava här

intagits i tab. 6.

Tab. 6. Hjälpsökande arbetslösa inom olika län.

Län

1938

1939

Årsmedeltal

På 1,000

invånare

Årsmedeltal

På 1,000

invånare

Stockholms stad..............

1,323

2.4

978

1.7

Stockholms..................

187

0.7

153

0.5

Uppsala ....................

282

2.0

227

1.6

Södermanlands ..............

157

0.8

109

0.6

Östergötlands ................

466

1.5

362

1.2

Jönköpings ..................

219

0.9

218

0.9

Kronobergs..................

137

0.9

187

1.2

Kalmar......................

386

1.7

324

1.4

Gotlands ....................

100

1.7

71

1.2

Blekinge ....................

598

4.1

707

4.9

Kristianstads ................

107

0.4

104

0.4

Malmö stad..................

779

5.3

562

3.7

Malmöhus i övrigt ..........

1,086

2.9

598

1.6

Hallands....................

354

2.3

245

1.6

Göteborgs stad ..............

1,164

4.3

1,047

3.8

Göteborgs o. Bohus i övrigt ..

1,182

5.7

1,008

4.9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Län

1938

1939

Årsmedeltal

På 1,000

invånare

Årsmedeltal

På 1,000

invånare

Älvsborgs....................

279

0.9

231

0.7

1 Skaraborgs ..................

187

0.8

80

0.3

Värmlands ..................

515

1.9

1,088

3.9

örebro......................

199

0.9

168

0.8

| Västmanlands................

46

0.3

44

0.3

Kopparbergs ................

121

0.5

154

0.6

Gävleborgs ..................

520

1.9

680

2.5

Västernorrlands..............

2,758

9.9

2,990

10.7

Jämtlands ..................

25

0.2

195

1.4

1 Västerbottens................

345

1.6

611

2.8

Norrbottens..................

1,405

6.7

2,269

10.7

Hela riket

14,927

2.4

15,860

2.4

Städer

8,439

3.8

6,570

2.9

Landsbygd

6,488

1.6

8,790

2.2

Kommissionen påpekar, att det största antalet hjälpsökande arbetslösa i

medeltal under 1939 återfanns i Västernorrlands län eller 2,990, vilket innebär

en ökning från närmast föregående års siffra (2,758). Närmast följde

Norrbottens län, Göteborgs stad, Värmlands län, Göteborgs och Bohus län

(utom Göteborgs stad) samt Stockholms stad, av vilka Norrbottens och Värmlands

län företedde avsevärt stegrade arbetslöshetssiffror. Minskningen för

Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad), som under de närmast föregående

åren varit relativt stor, har under 1939 i det närmaste avstannat.

I förhållande till folkmängden förefanns det största antalet arbetslösa under

1939 i Västernorrlands län (10.7 °/0„ mot 9.9 år 1938) och Norrbottens län

(likaledes 10.7 0/00 mot 6.7 år 1938). Därnäst följde Göteborgs och Bohus

län (utom Göteborgs stad), Blekinge län och Göteborgs stad samt Malmö

stad.

Landsbygdens andel i bela antalet arbetslösa (se Bil. A tab. 10) har ända

sedan 1933 varit i avtagande. En rätt kraftig omsvängning inträffade emellertid

under 1939 (57.2 c/o mot 43.5 % under 1938), sammanhängande med

den under årets förra hälft försämrade arbetsmarknaden i skogskommunerna.

Sedan svårigheterna härutinnan givit vika och verkningarna av höstens

mobiliseringar inträtt, har landsbygdens andel av arbetslösheten i landet åter

kommit alt visa ungefär samma proportion som förut under de senare åren.

Arbetslöshetens koncentration lill vissa yrken är särskilt påtaglig i de arbetslöshetstyngda

områdena av Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län. I de förra dominera grupperna jord- och stenindustri, i det

sistnämnda trävaru- och pappersindustri. Några specialuppgifter för dessa

län hava här sammanställts i tab. 7.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

Tali. 7. HjälpsSkande arbetslösa inom vissa yrkesgrupper i stendistrikten i Blekinge

och Göteborgs oell Bohus län samt sägrerksdistrikten i Västernorrlands län.

1938

1939

1939

1940 (

Hjälpsökande i yrkesgrup- pen jord- och stenindustri

Hjälpsökande i

yrkesgrupperna trä- varu- och pappers- industri samt ar- bete ej hänförligt

till annan grupp.

Västernorrlands län

Blekinge län

Göteborgs och

Bohus län

medeltal...............

155

545

1,577

medeltal......................

170

479

1,305

Januari ..............

316

740

2,535

Februari................

284

713

2(579

Mars ..............

219

740

2,543

April ............

177

440

2,117

Maj..................

136

364

1(085

Juni..................

121

317

614

Juli..................

103

284

409

Augusti ...............

97

294

376

September................

139

375

555

Oktober..............

124

442

762

November..............

149

490

1,013

December ..............

176

552

1(075

Januari ....................

163

683

1,309

Februari.........................

148

747

1,243

Slutligen meddelar kommissionen vissa uppgifter angående de hjälpsökandes

fördelning på olika åldrar (se Bil. A. tab. 12 och

Bil. 9). Vissa uppgifter för åldrarna 16—21 år meddelas här i tab. 8.

Tab. 8. Hjälpsökande i åldrarna 16—21 år sedan januari 1939.

1939

Januari..

Februari

Mars

April.....

Maj .....

Juni.....

Juli .....

Augusti .

September

Oktober .

November

December..

1940

Januari..

Februari

Städer

Landsbygd

Hela riket

antal

i % av hela

antalet

hjälpsö- kande

antal

i % av hela

antalet

hjälpsö- kande

antal

i % av hela

antalet J

hjälpsö- kande

471

4.1

1,866

11.7

2,337

8.5

467

3.9

1,666

11.0

2,133

7.9

406

3.9

1,582

10.7

1,988

7.9

260

3.2

1,665

11.4

1,925

8.4

122

2.5

1,209

11.6

1,331

8.7

86

2.4

679

10.8

765

7.7

65

2.1

399

11.1

464

7.0

48

1.8

308

9.2

356

5.9

39

1.8

330

8.3

369

5.2

95

1.9

411

8.4

506

5.1

156

2.2

625

9.6

781

5.8

118

1.6

410

6.9

528

4.0

152

1.8

274

4.9

426

3.

181

2.0

231

4.8

412

3.0 |

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Arbetslösheten i de yngre åldrarna har påtagligt minskats. Sålunda uppgick

antalet arbetslösa i åldrarna 16—21 år i december 1939 till 528 eller 4 °/o

av hela antalet hjälpsökande vid samma tid mot 1,795 resp. 8.1 °/o i december

1938.

Vissa uppgifter i övrigt angående arbetsmarknaden.

Socialstyrelsens sysselsättningsstatistilc.

Liksom arbetslöshetsstatistiken ger socialstyrelsens sysselsättningsstatistik

under hösten 1939 bilden av en obruten högkonjunktur med hög och stabil

sysselsättningsnivå. Lönesumman under tredje kvartalet 1939 visar indexsiffran

147 (första kvartalet 1935 = 100) mot 138 under tredje kvartalet

1938; stegringen torde till någon del bero på förlängning av den genomsnittliga

arbetstiden men väsentligen på hävdad sysselsättning och höjda lönesatser.

Antalet redovisade sysselsatta var ungefär detsamma som under hösten

1938. Det må anmärkas, att socialstyrelsens sysselsättningsindex endast

mäter förändringarna i sysselsättning o. s. v. inom den grupp av företag,

som lämnat uppgifter vid olika jämförelsetillfällen; den ger sålunda icke

uttryck för sådan sysselsättningsexpansion, som sker i och med nygrundande

av företag under en högkonjunktur.

Utvecklingen av sysselsättningen under den gångna vintern har som helhet

varit något mindre gynnsam än under motsvarande period föregående

år, vilken dock präglades av en starkt stigande tendens i konjunkturrGrelsen.

För den egentliga industrin, tagen som helhet, visa sysselsättningssiffrorna

fram till årsskiftet praktiskt taget samma utveckling som föregående

år. Den säsongåterhämtning, som satte in under januari och februari år

1939, uteblev under dessa månader innevarande år; till viss del torde detta

kunna förklaras som en följd av den långa och hårda vintern. Medräknas

de övriga näringsgrenar (byggnadsverksamhet, handel o. s. v.), vilka omfattas

— om än med svagare representation — av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik,

framstår utvecklingen under innevarande vinter som ännu

något mindre gynnsam än under den föregående.

Av de särskilda industrigrupperna visa malmbrytning och metallindustri

en jämn och hög sysselsättningsnivå. Detsamma gäller konsumtionsvaruindustrierna

överlag. Livsmedelsindustrin visade under höstmånaderna ett

kraftigt uppsving, som betydligt översteg det säsongmässigt normala; under

de följande vintermånaderna har dock en viss tillbakagång i sysselsättningen

inom denna industrigrupp skett. Inom jord- och stenindustrin samt träindustrin

har under vintern 1939—40 den sedvanliga säsongavmattningen

betydligt fördjupats och förlängts till följd av såväl klimatiska omständigheter

som de ekonomiska konsekvenserna för det svenska näringslivet av

kriget: inom den egentliga industrin är det väsentligen inom dessa grupper,

som en krisartad utveckling av sysselsättningen framträtt. Vid månadsskiftet

februari/mars 1940 var sysselsättningen inom jord- och stenindustrin

c:a 35 procent, inom träindustrin c:a 30 procent lägre än i september

1939.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 236.

De avgjort starkaste krissymptomen framträda dock inom byggnadsverksamheten,

vars läge och utsikter även i väsentlig mån torde ha återverkat

på byggnadsmaterialindustrierna inom gruppen jord- och stenindustri och

jämväl inom vissa delar av träindustrin. Över huvud taget är utvecklingen

inom byggnadsverksamheten och därmed förbundna industrier det drag i

arbelsmarknadsutvecklingen under det senaste halvåret, som är ägnat att

inge de största farhågorna för den fortsatta utvecklingen. Ännu under hösten

1939 och en del av vintern var sysselsättningen inom byggnadsindustrin

relativt väl hävdad i och med fullföljandet av förut planerade och igångsatta

byggnadsföretag. Fram till årsskiftet var sysselsättningsutvecklingen

sålunda icke i mera påfallande grad avvikande från den sedvanliga säsongrörelsen

inom byggnadsindustrin. Under vintern 1938—39 kom säsonguppsvinget

i byggnadsverksamheten redan under januari månad och redan vid

månadsskiftet februari/mars 1939 var sysselsättningen uppe i en nivå, som

icke mycket underskred nivån under högsäsongen hösten 1938. Under de

första månaderna innevarande år har icke endast säsonguppsvinget uteblivit

utan även tillbakagången i sysselsättningen fortsatt i och med att tidigare

igångsatta byggnadsföretag avvecklats och nya byggnadsföretag endast

i mycket ringa omfattning igångsatts. Vid månadsskiftet februari/mars 1940

var sysselsättningen i byggnadsfacken endast omkring hälften av den under

föregående höst. Vissa omständigheter ha verkat i viss grad dämpande på

sysselsättningsnedgången: skyddsrumsbyggen, reparationer av sönderfrusna

rör o. s. v. Dessa faktorer ha dock icke varit tillnärmelsevis tillräckliga för

alt uppväga den försämring av byggnadsverksamhetens arbetsmarknad, som

dels den hårda vintern, dels och framförallt försämringen av byggnadsverksamhetens

ekonomiska betingelser medfört.

Det synes finnas anledning att befara, att sysselsättningen inom byggnadsfacken

under den kommande vår- och sommarsäsongen kommer att bli

mycket starkt reducerad, jämfört med de föregående årens högt uppdrivna

sysselsättning. De enquéter rörande byggnadsföretagarnas byggnadsplaner,

som socialstyrelsen utfört i oktober 1939 och februari 1940, peka hän mot

en reduktion för bostadsbyggandets del till omkring en fjärdedel av förra

arets produktion; för den industriella och kommersiella byggnadsverksamheten

synes sammandragningstendensen vara svagare, men dock betydlig.

Dylika uppskattningar kunna givetvis icke göras med fullständig säkerhet

eller precision. Det förefaller dock av dessa och andra tecken att döma otvetydigt,

att innevarande års byggnadsverksamhet kommer att bli mycket

starkt begränsad, jämfört med föregående års. Förutom av de nämnda särskilda

undersökningarna framgår detta bl. a. därav att antalet byggnadslov

starkt sjunkit. I rikets städer med mer än 10,000 invånare var sålunda i

december 1939, till vilken månad senaste tillgängliga uppgifter hänföra sig,

antalet beviljade eldstäder i bostadshus endast omkring en femtedel av antalet

under motsvarande månad 1938.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.

11

Inverkan av militärinkallelserna i januari 1940.

Den 22 december 1939 uppdrog Kungl. Majit åt statens arbetsmarknadskommission

att i samarbete med socialstyrelsen och vederbörande länsstyrelser

skyndsamt verkställa undersökning av de verkningar på näringslivets

arbetskraftsförsörjning, som vållats av inkallelserna till militärtjänstgöring.

Den sålunda beslutade undersökningen har numera ägt rum. Med ledning

av de preliminära uppgifter i ämnet, vilka arbetsmarknadskommissionen under

hand tillställt mig, får jag här lämna en kortfattad redogörelse dels rörande

undersökningens allmänna art och omfattning, dels ock rörande undersökningens

huvudsakliga resultat.

I förstnämnda hänseende må nämnas, att uppgifter infordrats från c:a

2,800 företag inom industri, handel, samfärdsel m. m., vilka månatligen

lämna sysselsättningsuppgifter till socialstyrelsen, 2,400 hantverksföretag,

utvalda bland medlemmar i Sveriges hantverksorganisation, c:a 150 större

skogsarbetsgivare samt 268 rederier, bland dem samtliga till Sveriges redareförening

anslutna. Med hänsyn till jordbrukets ringa arbetskraftbehov under

vintermånaderna samt den pågående organisationen av de s. k. arbetsblocken

ansågs det icke lämpligt att begära uppgifter rörande denna näringsgren. I

det frågeformulär, som tillställdes företag ingående i socialstyrelsens månadsstatistik

samt hantverksföretag, begärdes uppgifter om antalet anställda

den 31 januari 1940, hur många av dessa som voro värnpliktiga eller fast

anställda vid krigsmakten samt antalet anställda, som voro frånvarande från

arbetet den 31 januari på grund av militärtjänstgöring. Vidare sökte man

genom en rad frågor erhålla allsidiga uppgifter om de eventuella svårigheter,

som uppstått genom militärinkallelserna under de senaste månaderna, samt

i vad mån och på vilket sätt företagen kunnat möta dessa svårigheter. För

skogsbruket och sjöfarten hade utarbetats särskilda formulär, speciellt anpassade

efter dessa näringsgrenars förhållanden.

Undersökningen har beträffande näringslivets olika grenar givit följande

resultat.

Industri, handel m. m. Av de i socialstyrelsens månadsstatistik ingående

företagen infordrades uppgifter endast från sådana företag, som vid december

månads utgång enligt tidigare infordrade uppgifter hade anställda inkallade

till militärtjänstgöring. 2,208 företag med sammanlagt 334,881 anställda

hade inkommit med uppgifter i tid för att kunna medtagas i undersökningen.

Av de i dessa företag anställda voro 14,748, eller 4.4 %>, frånvarande från

arbetet den 31 januari på grund av militärtjänstgöring. Närmare 2/3 av samtliga

företag inom så gott som alla storleksklasser hade haft sådan känning av

militärinkallelserna under de senaste månaderna, att de behövt vidtaga särskilda

åtgärder, såsom omplaceringar av personal inom företaget, övertidsarbete

eller anskaffande av ersättningspersonal. 44 % av dessa företag hade kunnat

bemästra svårigheterna enbart genom omplacering av personal eller övertidsarbete,

54 % hade anskaffat ersättningspersonal och 2 °/o hade icke kunnat

mota svårigheterna genom dylika anordningar utan nödgats inskränka eller,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1 undantagsfall, helt nedlägga driften. Inom c:a av de företag, som anskaffat

ersättningspersonal, hade manlig arbetskraft i viss utsträckning ersatts

av kvinnlig, framför allt inom grupperna handel och varulager samt banker

och försäkringsbolag.

Mera avsevärda svårigheter att upprätthålla driften på grund av militärinkallelserna

förelågo dock endast för 18 % av samtliga i undersökningen ingående

företag. Motsvarande procenttal för företag med högst 10 anställda

uppgick till 22, för företag med 11—200 anställda till 19 och för företag med

mer än 200 anställda till 13.

Svårigheterna synas ha varit mera framträdande inom grupperna handel

och varulager samt banker och försäkringsbolag än inom övriga näringsgrupper.

Detta torde bero på att viss del av personalen vid ett betydande antal

företag inom övriga näringsgrupper, framför allt inom gruppen malmbrytning

och metallindustri, erhållit uppskov med militärtjänstgöring.

Inom ungefär 10 % av företagen har inkallelse av ledningspersonal eller

specialarbetare minskat eller försvårat sysselsättningen för andra. Endast

2 företag med sammanlagt 8 anställda lia uppgivit att driften måst nedläggas

längre eller kortare tid på grund av militärinkallelserna. I några få fall ha

dessutom avdelningskontor eller filialer måst nedläggas. Betydande driftsinskränkningar

ha förekommit vid kalkbrott och kalkbruk på Gotland. Svårigheterna

i övrigt synas främst ha bestått däri, att leveranser försenats samt

att beställningar måst avvisas.

Hantverksföretag. Beträffande principerna för företagens utväljande torde

böra nämnas att från de län, inom vilka inkallelserna varit mest omfattande,

uppgifter infordrats från proportionsvis ungefär dubbelt så många

företag som inom övriga län. I undersökningen ingå uppgifter från 1,145

hantverksföretag med sammanlagt 7,443 anställda (inkl. företagare). Av

dessa voro 593, eller 8 °/o, frånvarande på grund av militärtjänstgöring den

31 januari 1940. Hantverksföretagen uppvisade en något högre procent inkallade

än företag inom industri, handel m. m., vilket torde bero på att hantverksföretagen

mera sällan åtnjöto uppskov från militärtjänstgöring för viss

del av sin personal. Det oaktat hade endast 1fi av hantverksföretagen haft

sådan känning av militärinkallelserna att de nödgats vidtaga sådana åtgärder,

för vilka tidigare redogjorts.

Ungefär hälften av dessa företag hade kunnat möta svårigheterna genom

omplaceringar av personal eller övertidsarbete, 40 % hade anskaffat ersättningspersonal

och 10 % hade uppgivit, att de icke kunnat möta svårigheterna

genom dylika åtgärder. Av dessa hade 12 företag med sammanlagt

24 anställda helt måst nedlägga driften. Mera avsevärda svårigheter att

upprätthålla driften på grund av inkallelser till militärtjänstgöring under de

senaste månaderna ha uppgivits av c:a 15 °/o av samtliga hantverksföretag.

Inom Norrbottens och Gotlands län voro motsvarande procenttal 36 resp.

40. Inom grupperna rörledningsentreprenörer, snickare, bokbindare, slaktare

och charkuterister, smeder, reparatörer o. d. samt boktryckare hade omkring

U av företagen uppgivit dylika svårigheter. Inom de av dessa grup
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

13

per, som äro hänförliga till byggnadsverksamheten, torde svårigheterna hänföra

sig till tidigare delen av redovisningsperioden. Inom 9 % av företagen

hade inkallelse av ledningspersonal minskat eller försvårat sysselsättningen

för andra.

Skogsbruk. De infordrade uppgifterna avse förhållandena omkring den

15 februari 1940. 1 undersökningen ingå uppgifter från 124 arbetsgivare,

vilkas sammanlagda arbetskraftbehov för utdrivning av den för innevarande

vinter beräknade virkesfångsten från egna avverkningar uppgivits till

67,000 man, varav 45,000 huggare och 22,000 körare. Av de 222 skogsförvaltningar,

för vilka uppgifter lämnats, hade 177 förvaltningar med ett

sammanlagt arbetskraftbehov av 62,000 man uppgivit sig lia haft svårigheter

att anskaffa nödig arbetskraft på grund av militärinkallelserna. Särskilt

bristen på huggare har varit betydande. Inom Värmlands, Kopparbergs

och de norrländska länen ha svårigheterna varit mest framträdande,

och arbetsförmedlingarna synas endast delvis lia kunnat tillgodose behovet

av ersättningspersonal för de inkallade skogsarbetarna, varför skogsarbetet

i viss utsträckning försenats samt i vissa fall måst inskränkas. Ett flertal

skogsförvaltningar uppgiva, att den ersättningspersonal, som kunnat anskaffas,

varit av sämre kvalitet än den ordinarie. Däremot synas i allmänhet icke

några större svårigheter ha uppstått på grund av inkallelser av ledningspersonal,

och ej heller därigenom, att hästar i viss utsträckning rekvirerats för

militärt bruk. 62 skogsförvaltningar lia uppgivit, att planerade avverkningar

måst inställas på grund av brist på arbetskraft. Vid dessa avverkningar skulle

c:a 4,000 nian ha kunnat erhålla sysselsättning, eller 6 % av det redovisade

arbetskraftbehovet.

Sjöfart. I undersökningen ingå uppgifter från 200 rederier, vilkas sammanlagda

tonnage uppgår till 1.2 milj. bruttoton, eller c:a 3/4 av landets fartygsbestånd.

Närmare hälften av samtliga rederier har uppgivit, att de haft

mera avsevärda svårigheter att upprätthålla driften på grund av militärinkallelserna.

Särskilt framträdande voro svårigheterna för de större rederierna,

vilka dock framhållit, att även den med utlandsfarten förknippade

krigsrisken i hög grad bidragit till svårigheterna att anskaffa arbetskraft.

Mera undantagsvis ha dock fartyg måst uppläggas på grund av brist på befäl

eller manskap. Enligt de inkomna uppgifterna hade detta varit fallet

med 9 fartyg å sammanlagt 8,000 ton, eller 0.7 °/o av hela det redovisade

tonnaget. Ett betydande antal fartyg lia däremot måst kvarligga i hamn,

sedan de i övrigt varit klara för avgång, för komplettering av besättningen.

Ofta ha fartyg måst avgå utan fulltalig besättning. Särskilt kännbar har

bristen varit på styrmän och maskinister. Ungefär hälften av samtliga rederier

lia uppgivit, att det varit mycket vanligt att man som ersättare måst

anställa enligt befälsförordningen obehörigt befäl, överhuvud taget lia besättningarna

undergått en kvalitativ försämring, då man på grund av brislen

på arbetskraft måst vara mindre nogräknad vid påmönstringen av folk.

I större utsträckning än normalt har man måst anskaffa utländsk personal

för att fylla behovet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Åtgärder för arbetslöshetens bekämpande.

Åtgärder inom arbetslöshetskommissionens verksamhetsområde.

Oall ande bestämmelser angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet.

De av 1933 års riksdag godkända grunderna för bedrivande av hjälpverksamhet

vid arbetslöshet sammanfattades av Kungl. Maj:t i kungörelsen den

26 juni 1933 (nr 446) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet, vilken kungörelse trädde i stället för kungörelsen den 7 juli

1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp. Rörande innehållet

av de sålunda meddelade bestämmelserna tillåter jag mig hänvisa till

den utförliga redogörelse, som lämnats i propositionen nr 235 till 1934 års

riksdag.

I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag, vartill jag jämväl torde få

hänvisa, redogjordes för de ändringar beträffande hjälpbestämmelserna, som

beslötos vid 1934 års riksdag. Med anledning av dessa ändringar utfärdades

kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och statsunderstödd

hjälpverksamhet vid arbetslöshet, vilken kungörelse ersatt 1933 års kungörelse

i ämnet.

Sagda kungörelse har därefter varit föremål för vissa ändringar. Sålunda

beslöt 1935 års riksdag jämkningar, för vilka redogjorts i propositionen nr

266 till 1936 års riksdag och vilka föranlett utfärdandet av kungörelsen den

28 juni 1935 (nr 426). Även 1936 års riksdag beslöt vissa ändringar, för

vilka redogjorts i propositionen nr 302 till 1937 års riksdag och vilka återfinnas

i kungörelsen den 30 juni 1936 (nr 464).

Vidare beslöt 1937 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag vissa ändringar

av då gällande regler för verksamheten, på sätt närmare framgår av kungörelsen

den 30 juni 1937 (nr 545) örn ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen

den 30 juni 1934.

I fråga örn detaljerna i hjälpkungörelsen och av arbetslöshetskommissionen

utfärdade tillämpningsföreskrifter hänvisar jag till den av kommissionen

i februari 1938 utgivna publikationen »Råd och anvisningar rörande

hjälpverksamheten för arbetslösa». Påpekas må emellertid, att den i sagda

publikation intagna s. k. löne- och understödsskalan senare reviderats. Sålunda

har bl. a. genom beslut i början av 1940 tillagts en ny högsta lönegrupp

med en reservarbetslön av 9 kronor 20 öre.

Arbetslinjen.

Angående statens arbetslöshetskommissions verksamhet lämnas en utförlig

redogörelse i kommissionens förutnämnda skrivelse den 26 februari 1940

(Bil. A). Här meddelas ett kort sammandrag därav, varvid jämväl i detta

avsnitt sifferuppgifterna fullständigats med sådant material, som framkommit

senare.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

15

Vad till en början angår statliga reservarbeten, har kommissionen

i enlighet med tidigare givna direktiv och med hänsyn till det förbättrade

arbetslöshetsläget under 1939 icke åtagit sig några nya arbetsobjekt

för utförande såsom statligt reservarbete. De under detta år avtalade arbetena

avsågo endast kompletteringar av äldre arbeten. Kontraktsbeloppen

fördelade sig länsvis som framgår av tab. 9 (fullständiga uppgifter för 1937

—1939 se Bil. A. tab. 13 och 14).

Tab. 9. Beräknade kostnader för statliga resenrarbeten, under 1939 antagna till

utförande.

Län

Kontraktssummor:

Ersättningar från

uppdragsgivare:

Jönköpings..................

584,000

341,900

Blekinge....................

24,200

23,000

Kristianstads................

Göteborgs och Bohus län utom

14,000

2,100

Göteborgs stad............

16,700

835

Älvsborgs ..................

22,200

2,220

Summa 361,100 370,055

Av 1939 års totalbelopp, 661,100 kronor, hänför sig 315,000 kronor till

Ulricehamnsbanan. Den sistnämnda utgjorde jämte inomskärsleden Malö

strömmar i Bohuslän kommissionens största arbete under 1939. Arbetet med

Ulricehamnsbanan har bedrivits såsom statligt reservarbete sedan 1928 och

är nu fullbordat; kommissionens därå utförda arbeten representera en direkt

arbetskostnad av 6.7 milj. kronor. Arbetet å Malö strömmar påbörjades 1935

och var vid slutet av 1939 genomfört till 60 %>; totalkostnaden är beräknad

till 3.8 milj. kronor.

Antalet i statliga reservarbeten sysselsatta framgår av i tabell 11 intagna

uppgifter om arbetslinjens totala omfattning. Av kommissionen hava även

lämnats uppgifter om de sysselsattas fördelning efter hemorter (se Bil. A.

tab. 16 och 17). Av uppgifterna framgår bl. a., att under 1939 reservarbetsstyrkan

till ungefär x/3 utgjorts av arbetslösa från städer. Närmare 2/3 av reservarbetarna

ha kunnat placeras inom sitt hemlän.

Kommissionen meddelar även uppgifter på omsättningen vid de statliga

reservarbetena, d. v. s. den hastighet, varmed arbetsstyrkan förnyas genom

att arbetare avgå och nya hänvisas i de avgåendes ställe (Bil. A. tab. 18). Det

framgår, att omsättningen, som 1938 var livligare än något år sedan 1930,

under 1939 minskats något.

Antalet dagsverken vid de statliga reservarbetena uppgick under budgetåret

1938/39 till 495,857, av vilka 397,081 utförts av reservarbetare. Den

kontanta medeldagsförtjänsten för reservarbetare varierade under olika månader

av 1939 mellan 5:57 och 6:52 (se vidare Bil. A. tab. 20), däri icke

inräknat ortstillägg, resor och naturaförmåner. Örn kostnaden per dagsverke

meddelar kommissionen utförliga uppgifter (Bil. A. tab. 19), av vilka några

här intagits i tab. 10.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Tab. 10. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag.

Budgetår:

32/33

33/34

34/35

35/36

36/37

37/38

38/39

löner till reservarbetare......

4:12

4: 40

4: 22

4: 13

4:18

3: 65

4:83

> > specialarbetare ....

0:30

0:39

0: 52

0: 67

0: 96

2:53

1:70

ortstillägg och andra förmåner

0:24

0: 27

0:46

0: 66

0:83

0: 67

0: 60

förläggningskostnader........

0: 30

0: 33

0:30

0: 37

0:41

0: 37

0: 32

material....................

0: 91

1: 12

1:38

1:56

1:90

2: 72

1:66

transporter..................

0: 63

0: 81

1:08

1:60

2:05

2: 77

2: 10

lokal arbetsledning..........

0:46

0:52

0: 61

0: 85

1:06

1:38

1:31

central förvaltning och diverse

0: 23

0: 17

0: 19

0:27

0:50

0: 73

0: 62

Summa

7:19

8: 01

SD

t''»

db

10: 11

11: 89

14: 82

13:14

I samband med de statliga reservarbetena må nämnas, att vissa av arbetslöshetskommissionen

tidigare som reservarbeten bedrivna vägarbeten av

kommissionen fullföljas och efterhand fullbordas med arbetskraft, som anställes

och avlönas enligt öppna marknadens villkor. Dessa s. k. färdigställningsarbeten

motiveras med att desamma ur trafiksynpunkt böra slutföras

fortare än som kan ske med användning endast av hänvisade reservarbetare.

Arbetena bekostas delvis med automobilskattemedel och delvis av medel från

det å tilläggsstat I för innevarande budgetår upptagna reservationsanslaget

till särskilda arbetslöshetsåtgärder. (Angående färdigställningsarbetenas omfattning

se Bil. A. tab. 22).

Under 1939 hava beviljats statskommunala reservarbeten med

en sammanlagd beräknad kostnad av 2,044,957 kronor, därav allmänna vägar

för 377,302 kronor (se vidare Bil. A. tab. 23).

För sådana statskommunala reservarbeten, som icke avse allmänna vägar

— i vilket fall särskilda bestämmelser gälla — har utgått statsbidrag till

arbetslöner samt, i vissa fall och med lägre andel, till materialkostnader.

Bidraget till löner har beviljats med samma procenttal som bidraget till dagunderstöd

inom samma kommun, dock minst 30 %. Bidrag till material,

transporter och arbetsledning bär i regel utgått efter ett procenttal, som

med 5 enheter överstigit hälften av det för arbetslöner tillämpade procenttalet.

Sedan några år tillbaka beviljas i allmänhet intet bidrag för detta

slags kostnader åt kommuner, som hava låg bidragsprocent för lönekostnader.

Antalet kommuner, som erhållit mer än 50 % statsbidrag, har under 1939

ytterligare minskats och utgjorde detta år 22. I regel gäller samma bidragsprocent

för alla statskommunala reservarbeten, som under ett och samma

år beviljats inom en kommun, men i vissa fall har för särskilda arbeten,

vilka ansetts i högre grad tillgodose andra intressen än arbetslöshetspolitiska,

tillämpats ett högre procenttal. Den för ett visst statskommunalt reservarbete

fastställda bidragsprocenten har tillämpats härför så länge arbetet

pågått, även örn procenttalet för kommunen i övrigt senare ändrats.

Ur senast anförda synpunkter fördelar sig kostnaden för de under 1939

beviljade statskommunala reservarbeten, som icke avse allmänna vägar,

sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

17

arbetslöner ..................

andra kostnader med statsbidrag

kostnader utan statsbidrag ... .

....... 1,060,453

....... 191,897

....... 415,305

Summa 1,667,655.

Antalet kommuner, som haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,

var under 1939 tämligen litet, i medeltal 46, och genomsnittsantalet

vid dylika arbeten sysselsatta reservarbetare var under detta år lägre än

något annat år efter 1930, nämligen 840 (se vidare Bil. A. tab. 24—26).

I regel ha vid statskommunala reservarbeten sysselsatts endast familjeförsörjare

ävensom icke försörjningspliktiga över 50 års ålder.

Medeldagsf ört jönsten vid statskommunala reservarbeten har under 1939

varierat för olika månader mellan 7: 60 och 8: 45 kronor i städer samt mellan

5:99 och 6: 60 kronor på landsbygden (se Bil. A. tab. 27).

Vid kommunala reservarbeten sysselsattes under 1939 i genomsnitt

1,750 man (se vidare Bil. A. tab. 29).

Tab. 11. I olika slag ar reservarbeten sysselsatta vid slutet av varje månad sedan

januari 1938.

Statliga

statskommu-

nala

kommunala

Summa j

2,599

2,686

1,635

1,993

!

6,227 1

1,649

2,167

6,502

2,437

1,621

2,064

6,122

1,757

1,699

1,648

5,104

2,076

1,552

1,337

4,965

1,889

1,422

1,092

4,403

1938

1,644

1,147

1,077

3,868

1,673

1,024

965

3,662

1,671

1,730

1,010

980

3,661

1,126

1,188

4,044

1,776

1,470

1,881

1,010

1,672

4,458

797

2,027

4,294

996

2,992

5,869

2,027

1,790

1,229

3,488

3,139

6,744

1,405

6,334

1,241

1,229

2,360

4,830

1,490

1,763

1,533

1,087

1,489

4,066

904

1,347

4,014

1939

674

1,015

3,222

1,364

1,246

1,294

624

896

2,884

544

844

2,634

454

964

2,712

1,363

492

1,192

3,047

1

1,135

1,314

443

1,277

2,855

i 1940

411

1,335

3,060

j Februari.......................

1,197

298

1,404

2,899

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 236.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Arbetslöshetskommissionen meddelar slutligen en sammanfattning av s y sselsättningen

i olika slags reservarbeten under åren

1930—1939 (Bil. A. tab. 30). Siffrorna för 1938 och 1939 hava här upptagits

i tab. 11. Av desamma framgår, att arbetslinjen under 1939 i stort sett

tagits i anspråk mindre än året förut.

Under stödslinjen.

Kontantunderstödsverkscimhet har under 1939 bedrivits endast i begränsad

omfattning, huvudsakligen blott under vintermånaderna. Under

tiden juli—september förekom ingen sådan verksamhet utom i samband med

kursverksamhet. (Se Bil. A. tab. 31—33.)

För dagunderstöd med statsbidrag har tillämpats samma princip som vid

statskommunala reservarbeten, nämligen att understöd utgått till personer

över femtio år samt till familjeförsörjare. Dagunderstöd har lämnats företrädesvis

kontant men även in natura. Dagunderstödets medelbelopp under

1939 utgjorde 2: 95 kronor, till drygt 46 %> täckt av statsbidrag; motsvarande

siffror för 1938 utgjorde 3: 05 kronor samt 42 %.

Vid fastställande av statsbidragets storlek för varje kommun har arbetslöshetskommissionen

utgått från skattetrycket under de sista tre åren samt

arbetslösheten under de sista tolv månaderna. Med hänsyn till de svårigheter

en alltför stark reducering av statsbidraget kunde tänkas medföra för

åtskilliga kommuner, vilka visserligen under de senast förflutna tolv månaderna

rapporterat en avsevärt mindre arbetslöshet än tidigare men åtminstone

delvis till följd av omfattande arbetslöshet under flera föregående år hade

en svag ekonomisk ställning, har kommissionen funnit sig böra vid fastställandet

av statsbidraget för år 1939 taga hänsyn till dettas storlek under år

1938. På grund härav har i intet fall lägre statsbidragsprocent fastställts för

år 1939 än att skillnaden mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgått

till högst 15. Vid sitt bestämmande under hösten 1939 av statsbidragsprocenten

för år 1940 har kommissionen med hänsyn till det ovissa läget icke i något

fall fastställt lägre bidragsprocent än den för år 1939 gällande.

Kommissionen meddelar vidare vissa uppgifter om hyreshjälp (Bil. A. tab.

34) samt örn kommunala understöd utan statsbidrag i anledning av arbetslöshet

(Bil. A. tab. 35). Kommissionen anmärker, att den bristande känslighet

för växlingarna i arbetslöshetsläget, som man tidigare ansett sig kunna

spåra i den kommunala understödsverksamhetens omfattning, icke syntes på

samma sätt som förut lia gjort sig gällande under 1939, utan att denna hjälpverksamhet

torde ha anpassat sig tämligen nära efter förskjutningarna i den

rapporterade arbetslösheten.

Slutligen meddelas en sammanställning av understödslinjens omfattning

åren 1930—1939 (Bil. A tab. 36), varav utdrag meddelas här i tab. 12.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 19

Tilli. 12. Understöds!Uljens omfattning frän januari 1938.1

1

Dagunder-

stöd

Kommunalt

understöd

Summa

Januari ....................

4,752

3,297

8,049

Februari....................

4,990

3,580

8,576

Mars ......................

4,707

3,027

7,734

April ......................

3,282

2,635

5.917

Maj........................

1,418

2,100

3,518

1938

Juni........................

858

1,807

2,665

Juli........................

267

1,807

2,074

Augusti ....................

313

1,446

1,759

September..................

353

1,415

1,768

Oktober....................

1,115

1,379

2,494

November..................

2,194

1,925

4,119

December ..................

4,614

2,611

7,225

1938

årsmedeltal ................

2,406

2,252

4,658

Januari ....................

6,254

3,053

9,307

Februari....................

7,090

2,958

10,048

Mars ......................

7,204

2,505

9,709

April ......................

5,970

2,023

7,993

Maj........................

2,505

1,127

3,632

1939

Juni........................

566

839

1,405

Juli........................

34

776

810

Augusti ....................

32

596

628

September..................

26

783

809

Oktober....................

871

834

1,705

November..................

1,842

1,366

3,208

December ..................

2,960

1,688

4,648

1939

årsmedeltal..................

2,946

1,546

4,492

1940

Januari ....................

3,301

2,085

5,386

\ Februari....................

3,465

2,582

6,047

Kommissionen framhåller, att understödslinjen under förra hälften av

1939 kommit att spela en något större roll inom hjälpverksamheten än vad

fallet var under motsvarande tid de två närmast föregående åren, medan den

sjunkit i betydelse under årets senare hälft. Ökningen i förra fallet har till

stor del sin förklaring i arbetslöshetens stegring vintern 1939 bland skogskommunerna

och svårigheten för kommissionen att särskilt inom vintermånaderna

ställa platser till förfogande vid de starkt beskurna statliga reservarbetena.

Nedgången i de understöddas antal under årets senare hälft

beror åter på såväl arbetsmarknadens förbättring som det genom militärinkallelserna

minskade antalet hjälpsökande personer.

Ungdomsarbetslösheten.

Den fortsatta minskningen av ungdomsarbetslösheten har medfört, att den

för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1939 bedrivits

i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna lia anordnats i huvudsak

efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren och 1

1 Inklusive dagunderstöd till kursdeltagare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

sålunda under de tre huvudformerna kursverksamhet, frivillig arbetsvinst

(statliga och statskommunala arbetsläger) och ungdomsreservarbete (statliga

och statskommunala ungdomsreservarbeten).

Vid 1939 års utgång omfattade åtgärderna för hjälp åt unga arbetslösa

endast ett statligt arbetsläger (vid Vännäs i Västerbottens län), ett statskommunalt

arbetsläger (i Göteborg) och ett ungdomsreservarbete (vid Pengsjöby

i Västerbottens län). Vissa uppgifter om ungdomshjälpens omfattning återfinnas

här i tab. 13 (se vidare Bil. A. tab. 37 och 38).

Tab. 13. Ungdomshjälpens omfattning sedan januari 1939.

Kursdelta-

gare

Deltagare i

frivillig

arbetstjänst

Sysselsatta vid

ungdomsre- servarbeten

Summa

Januari ........................

48

175

60

283

Februari........................

129

196

62

387

Hars ..........................

200

191

62

453

April ..........................

123

195

24

342

Maj............................

64

205

36

305

Juni............................

37

137

31

205

1939

Juli............................

34

87

31

152

Augusti ........................

32

81

32

145

September......................

26

83

33

142

Oktober........................

29

97

39

165

November......................

31

104

40

175

December ......................

30

24

21

75

1939

årsmedeltal ....................

65

132

39

236

1940-

Januari ........................

28

62

15

105

Februari........................

42

74

14

130

Hjälpverksamhetens omfattning.

I tab. 14 lämnas en översikt över hjälpverksamhetens omfattning i förhållande

till antalet hjälpsökande sedan 1930.

Tab. 14. Antalet hjälpta i procent ar antalet hjälpsökande

arbetslösa sedan 1930.

Arbets-

linjen

Understöds-

linjen

Ungdoms-

hjälpen

Summa

Årsmedeltal

1930....................

29.6

11.8

__

41.4

1931....................

29.7

15.2

_

44.9

1932....................

27.7

24.9

—

52.6

1933....................

27.1

37.0

_

64.1

1934....................

38.5

28.1

2.6

69.2

1935....................

48.4

16.4

2.8

67.6

1936....................

45.1

22.1

2.7

69.9

1937....................

43.0

25.6

1.7

70.3

1938....................

32.0

30.9

1.8

64.7

1939....................

26.7

28.9

1.6

57.2

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236,

21

Arbets-

linjen

Understöds-

linjen

Ungdoms-

hjälpen

Summa

1939

Januari ................

21.3

33.6

1.2

56.1

Februari................

24.9

36.7

1.6

63.2

Mars ..................

25.0

37.7

2.0

64.7

April ..................

21.2

34.5

1.6

57.3

Maj....................

26.6

23.3

2.1

52.0

Juni....................

40.6

13.8

2.1

56.4

Juli....................

48.6

11.7

2.3

62.6

Augusti ................

47.5

9.8

2.4

59.7

September..............

37.3

11.1

2.0

50.4

Oktober................

27.6

17.0

1.8

46.4

November..............

22.6

23.6

1.3

47.4

December ..............

21.5

34.8

0.6

56.9

1940

Januari ................

22.0

38.4

0.8

61.2

Februari................

21.0

43.4

2.2

66.6

Statliga och kommunala beredskapsarbeten.

En översikt över de anslag, som av riksdagen anvisats till statliga och kommunala

beredskapsarbeten under budgetåren 1933/34—1939/40 lämnas i efterföljande

sammanställning:

Anslag kron or

Statliga Kommunala

Budgetår beredskaps- beredskapsarbeten

arbeten

1933/34 3,000,000 8,500,000

1934/35 3,000,000 7,000,000

1935/36 .................................... 3,000,000

1936/37.................................... 3,000,000

1937/38.................................... 10,000,000

1938/39.................................... 14,000,0001

1939/40.................................... 10,000,000

I följande sammanställning angives fördelningen av från anslaget för innevarande

budgetår till och med den 29 februari 1940 disponerade medel.

Anvisat

Beslutade kostnader

av årets

att täckas av

anslag

nästa års anslag

kr.

kr.

Arbeten inom:

Västernorrlands län...............

. 4,401,635: —

654,000: —

Göteborgs stad ...................

. 2,693,245: —

240,000: -

Göteborgs och Bohus län i övrigt .

926,700: —

Norrbottens län...................

. 710.795: —

—

Kalmar län.......................

. 375,550: -

—

Gävleborgs län...................

. 249,220: —

—

Blekinge län .....................

. 174,000: —

—

Planläggning av kommunala bered-

skapsarbeten .....................

20,450: —

—

Diverse ............................

114,969:35

—

Summa 8,739,864: 35 1,820,700: —

Därav å tilläggsstat 4,000,000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Under innevarande budgetår har Kungl. Majit dessutom från anslaget till

särskilda arbetslöshetsåtgärder å 10,000,000 kronor, som anvisats av 1939 års

urtima riksdag, för statliga och kommunala beredskapsarbeten till och med

den 29 februari 1940 disponerat sammanlagt 1,657,200 kronor. Fördelningen

av ifrågavarande belopp framgår av följande sammanställning.

Anvisat från anslaget

till särskilda arbetslöshetsåtgärder,

kr.

......... 877,200

......... 720,000

......... 60,000

Summa 1,657,200

Rörande fördelningen på olika län av de belopp, som Kungl. Majit under

budgetåret 1938/39 och under tiden 1 juli 1939—29 februari 1940 beviljat till

statliga och kommunala beredskapsarbeten, hänvisar jag till tabell 15.

Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kommunala

beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande

de olika företagen, dagen för Kungl. Majits beslut, företagens totalkostnader

samt beloppen av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna

torde få såsom bilagor fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilagor

B—E). Detsamma gäller förteckningar över de statliga och kommunala beredskapsarbeten,

som avslutats under år 1939 (Bilagor F—G). I dessa förteckningar

meddelas även uppgifter för varje företag om antalet utförda

dagsverken, medelförtjänsten per 8-timmars arbetsdag samt dagsverkskostnaden,

den sistnämnda angiven dels totalt, dels i vad den drabbar statsverket.

Vidare har jag låtit verkställa en undersökning rörande de statliga och

kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden 1 juli

1933—31 december 1939, i avsikt att belysa det läge, vari de skilda företagen

befunno sig sistnämnda dag, huruvida de voro slutförda, under utförande

eller beslutade men ej påbörjade. Undersökningen lämnar även upplysning

örn företagens totalkostnader, de anvisade medlens belopp samt totalkostnadernas

fördelning å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material

m. m. å andra sidan. Undersökningsresultatet har sammanställts i tabell 16.

Av tabellen framgår, att under tiden 1 juli 1933—31 december 1939 medel

beviljats till sammanlagt 792 arbetsföretag, representerande en total kostnadssumma

av 101.3 milj. kr. Den 31 december 1939 voro 125 arbetsföretag,

vilkas totalkostnader uppgå till 40.9 milj. kr., under utförande, varjämte 13

arbetsföretag å tillsammans 2.2 milj. kr. beslutats men ej påbörjats. Av

samtliga företags totalkostnader hade 63.7 milj. kr.1, eller 62.9 %>, anvisats

av Kungl. Majit från anslag till beredskapsarbeten. Återstoden, 37.2 milj. kr.

eller 36.7 % utgöres huvudsakligen av bidrag från kommuner, vägdistrikt

m. fl. samt till mindre del statsbidrag från andra anslag än arbetslöshetsme
1

I denna summa ingå belopp, som beviljats under budgetåren 1938/39 och 1939/40, att utgå

under senare budgetår.

Arbeten inom

Göteborgs oell Bohus län

Stockholms stad.........

Västernorrlands län.....

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 15. Till statliga oell kommunala beredskapsarbeten beviljade belopp V? 1938—,e/> 1040. Länsfordclning. Kronor.

Län

Stockholms stad

Stockholms ....

Uppsala........

Södermanlands..

Östergötlands . ..

Jönköpings......

Kronobergs ....

Kalmar ........

Gotlands........

| Blekinge........

I Kristianstads____

Malmö stad .................

Malmöhus i övrigt...........

Hallands ...................

Göteborgs stad...............

Göteborgs och Bohus i övrigt.

Älvsborgs ...................

Skaraborgs...................

Värmlands...................

Örebro .....................

Västmanlands ...............

Kopparbergs.................

Gävleborgs...................

Västernorrlands .............

Jämtlands...................

Västerbottens ...............

Norrbottens .................

Statliga beredskapsarbeten

V» 1938- “/« 1939

Summa

/ I—S,/l!

1939

V»—29/a

1940

Kommunala beredskapsarbeten

Vv 1938- s°/e 1939

Vi—31/1*

1939

Vt—89/*

1940

Summa

''/i 1938—

s0/e 1939

Vi—81/1*

1939

V1-89/*

1940

—

—

—

720,000

—

720,000

7,200

—

—

—

—

7,200

—

—

—

—

369,150

375,550

—

369,150

375,550

—

182,200

174,000

—

171,460

—

—

353,660

174,000

-i

_

_

_

_

-1

_

_

—

40,000

—

—

40,000

—

—

5,000

—

—

—

—

—

5,000

—

—

418,000

—

—

—

—

—

418,000

—

—

2,369^050

1,812,500

951,000

677,800

806,945

—

3,046,850

2,619,445

951,000

427,300

_

lill

113,000

lill

lill

540,300

lill

—

141,380

222,220

—

73,500

27,000

—

214,880

249,220

—

4,901,650

3,242,180

261,440

1,628,975

931,650

26,365

6,530,625

4,173,830

287,805

131,900

—

—

107,590

—

—

239,490

—

—

—

—

277,470

—

—

277,470

—

—

1,204,380

604,650

—

633,530

104,720

1,425

1,837,910

709,370

1,425

9,788,060

6,055,550

1,212,440

4,092,475

2,965,865

| 27,796

13,880,535

9,021,415

| 1,240,230

lss

w

Kungl. Maj:ts proposition nr 236•

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Tabell 16. Sammanställning per den 31 december 1939 ar statliga och kommu
-

Slutförda företag

Företag under

utförande

Ändamål

Antal

Total-

kostnader

kr.

Antal

Total-

kostnader

kr.

1

Statliga beredskapsarbeten.

Allmänna vägar (inkl. gator)..............

10

765,508

25

! 10,509,400

i

Stensättning..............................

1

39,916

—

_

3

Järnvägsanläggningar......................

2

217,341

—

_

4

Utdikningar..............................

1

6,129

—

_

6

Koloniseringsåtgärder......................

2

8,803

—

_

6

Kanaler och farleder m. m.................

10

278,160

2

76,310

7

Skogsförbättrande åtgärder ................

1

4,000

—

—

8

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..

8

487,936

7

4,891,000

9

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........

53

4,523,587

10

2,115,430

10

Flyghamnar..............................

2

245,000

—

—

11

Flygfält..................................

4

78,778

1

1,045,000

12

Byggnader för offentliga myndigheter......

3

47,130

—

—

13

Byggnader för militära förläggningar ......

10

724,850

—

—

14

Andra byggnadsföretag....................

21

1,290,947

—

—

15

Skjutbanor ..............................

4

96,005

—

—

16

Försvarsanläggningar......................

8

425,008

2

227,000

17

Fornminnesrestaureringar..................

9

302,874

3

99,550

18

Broar....................................

8

803,564

3

6,860,100

19

Andra arbeten............................

15

764,319

5

252,850

Summa

172

11,109,855

58

26,076,640

20

Kommunala beredskapsarbeten.

Allmänna vägar (inkl. gator)..............

17

1,165,842

17

2,355,000

21

Stensättning..............................

2

198,999

1

450,000

22

Broar....................................

3

296,815

—

—

23

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..

41

5,843,717

24

3,904,543

24

Handelshamnar ..........................

7

3,460,332

4

4,973,400

25

Kommunalhus och rådhus ................

29

4,631,160

—

—

26

Allmänna läroverk...................

12

3,740,245

—

—

27

Folkskolor och kommunala mellanskolor____

189

8,440,801

2

325,450

28

Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser

17

1,533,894

6

415,850

29

Lasarett och sjukhus....................

12

8,344,341

—

—

30

Badhus ......................

9

1,366,395

2

195,950

31

Gasklocka...................

1

163,635

—

—

32

Andra byggnadsföretag...................

93

4,877,280

9

682,882

33

Kyrkorestaureringar ..........

43

2,775,673

—

—

34

Värmeledningsarbeten m. m.......

7

256,951

1

356,500

35

1

Flygfält..................................

—

—

1

1,200,000

1

Summa |

482

47,096,080

67 ;

14,859,575

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 236-

nåla beredskapsarbeten, till vilka iftedel beviljats under tiden 7? 1933—‘V» 1939.

Beslutade men e]

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa total- kostnader belöpa å

Antal

Total-

kostnader

kr.

Antal

Total-

kostnader

kr.

Härav från

anslag till

beredskaps- arbeten

material

m. m.

arbets-

löner

35

11,274,908

10,053,708

3,480,194

7,794,714

_

—

1

39,916

39,916

12,302

27,614

_

—

2

217,341

217,341

77,870

139,471

_

—

1

6,129

4,943

1,432

4,697

_

_

2

8,803

7,030

1,898

6,905

_

—

12

354,470

337,880

253,645

100,825

_

—

1

4,000

4,000

—

4,000

5

1,622,500

20

7,001,436

6,330,019

3,762,970

3,238,466

1

62,000

64

6,701,017

6,185,643

3,820,997

2,880,020

_

-

2

245,000

245,000

163,000

82,000

_

5

1,123,778

496,778

492,422

631,356

_

—

3

47,130

47,130

25,692

21,438

_

—

10

724,850

719,740

405,400

319,450

_

—

21

1,290,947

1,094,530

811,155

479,792

_

—

4

96,005

96,005

43,193

52,812

_

—

10

652,008

630,888

351,109

300,899

_

—

12

402,424

399,212

140,223

262,201

_

—

11

7,663,664

5,933,200

4,412,764

3,250,900

_

_

20

1,017,169

973,153

426,576

590,593

6

1,684,500

236

38,870,995

33,816,116

18,682,842

20,188,153

1

11,500

35

3,532,342

2,732,742

1,778,937

1,753,405

_

_

3

648,999

562,354

300,878

348,121

1

15,000

4

311,815

213,322

247,863

63,952

3

357,000

68

10,105,260

6,320,883

5,294,977

4,810,283

_

—

11

8,433,732

2,491,558

5,421,772

3,011,960

_

_

29

4,631,160

1,630,851

3,097,297

1,533,863

_

_

12

3,740,245

1,330,912

2,532,385

1,207,860

2

83,525

193

8,849,776

5,933,091

5,395,756

3,454,020

_

_

23

1,949,744

798,807

1,178,343

771,401

_

_

12

8,344,341

1,942,500

5,377,359

2,966,982

_

_

11

1,562,345

537,255

1,019,605

542,740

_

_

1

163,635

32,646

90,520

73,115

_

_

102

5,560,162

2,805,004

3,325,275

2,234,887

_

_

43

2,775,673

1,427,109

1,534,666

1,241,007

_

_

8

613,451

359,140

443,021

170,430

__

—

1

1,200,000

720,000

490,000

710,000

7

467,026

656

62,422,680

| 29,838,174

37,528,664

| 24,894,026

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

del. Av de sammanlagda totalkostnaderna belöpa sig å material m. m. 56.2

milj. kr. eller 55.6 °/o och å arbetslöner 45.1 milj. kr., eller 44.6 %.

Antalet den 31 december 1939 icke slutförda ävensom beslutade men ej

påbörjade statliga och kommunala beredskapsarbeten inom olika län och

de totalkostnader, som dessa arbeten representera, framgår av tabell 17.

Tal). 17. Den sl/i2 1939 icke slutförda (inkl. beslutade men ej påbörjade) statliga och

kommunala beredskapsarbeten inom olika ian. Antal arbetsföretag samt totalkostnader.

Län

Statliga

beredskapsarbeten

Kommunala

beredskapsarbeten

S

u m m a

Antal

före-

tag

Total-

kostnader

kr.

Antal

före-

tag

Total-

kostnader

kr.

Antal

före-

tag

Total-

kostnader

kr.

Stockholms stad............

1

1

80,000

1

1,200,000

2

1,280,000

Stockholms....................

1

77,350

—

_

1

77,350

Uppsala ..................

-

—

—

—

—

_

Södermanlands ..............

—

—

_

_

_

_

Östergötlands.................

1

15,000

—

—

1

15,000

Jönköpings .................

—

—

—

—

—

—

Kronobergs................

1

7,200

—

—

1

7,200

Kalmar....................;

—

—

3

1,001,000

3

1,001,000

Gotlands ..................

—

—

—

—

—

_

Blekinge ....................

3

643,700

3

186,466

6

830,166

Kristianstads .................

—

—

—

—

—

—

Malmö stad.................

—

—

—

_

_

_

Malmöhus i övrigt ............

—

—

1

201,500

1

201,500

Hallands ..................

—

—

—

—

—

_

Göteborgs stad ................

1

1,045,000

1

4,100,000

O

U

5,145,000

Göteborgs och Bohus i övrigt

17

9,925,910

20

2,979,366

37 1

12,905,276

Älvsborgs...............

—

—

—

—

_

_

Skaraborgs ................

—

—

—

—

—

—

Värmlands .................

3

509,200

1

226,000

4

735,200

Örebro....................

—

—

—

—

_

_

Västmanlands................

-

—

—

—

—

—

Kopparbergs ..............

—

—

—

—

_

_

Gävleborgs ..................

1

404,000

3

254,900

4

658,900

Västernorrlands...............

22

12,471,350

26

3,200,568

48 1 2 3

15,671,918

Jämtlands .................

1

155,200

1

125,000

2

280,200

Västerbottens..........

—

—

1

360,000

1

360,000

Norrbottens.................

12

2,427,230

13

1,491,800

25»

3,919,030

Summa

64 |

27,761,140 |

74

15,326,600

138

43,087,740

1 Därav 9 företag å tillsammans 1,604,025 kr. beslutade men ej påbörjade.

2 > 2 > > » 247,000 . > » ,

3 » 2 > » 300,500 > » » »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 18. Antalet från olika lån i beredskapsarbeten sysselsatta av arbetslöslietskommittéer anvisade arbetslösa år 1939.

Hänvisningslän

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

Sept.

Oktober

Nov.

Dec.

Stockholms stad ..............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

95

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

|

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

75

95

100

106

83

63

90

73

80

57

40

43

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Blekinge......................

49

71

70

70

92

92

98

80

119

116

104

84

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Malmö stad ..................

Malmöhus i övrigt............

102

102

105

79

47

75

62

17

44

50

41

39

11

11

10

16

18

19

15

—

—

—

—

—

Göteborgs stad................

Göteborgs och Bohus i övrigt..

550

566

520

565

570

563

587

606

521

480

476

392

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

5

6

6

6

—

—

—

207

—

—

_

_

3

4

15

21

93

163

174

176

140

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

—

—

84

—

—

78

64

33

33

23

76

87

102

99

53

8

673

853

896

985

1,117

1,204

1,116

1,090

1,031

996

940

668

—

—

—

29

30

30

30

45

42

_

_

_

—

11

33

48

53

58

57

50

—

Norrbottens ..................

178

171

218

239

318

432

370

424

280

260

163

161

Summa

1,716

1,933

1,960

2,103

2,300

2,584

2,595

2,638

2,436

2,337

2,088

1,672

därav sysselsatta i

statliga beredskapsarbeten

1,013

1,107

1,094

1,248

1,413

1,655

1,734

1,903

1,622

1,571

1,301

1,045

kommunala beredskapsarbeten

703

826

866

855

887

929

861

735

814

766

787

627

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

I överensstämmelse med den praxis, som utvecklat sig under senare år,

lia statliga och kommunala beredskapsarbeten huvudsakligen kommit till

användning för att inom de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna

bereda sysselsättning åt arbetslösa. Enligt Kungl. Maj :ts föreskrift skall sålunda

vid dessa arbeten — i den utsträckning, som är förenligt med företagens

ändamålsenliga bedrivande — anlitas av arbetslöshetskommittéer anvisad

arbetskraft, varvid familjeförsörjare i regel skall lämnas företräde. Av

de rapporter, som varje företag månatligen skall insända till socialdepartementet,

framgår bl. a., att omkring 90 °/o av de vid statliga och kommunala

beredskapsarbeten sysselsatta utgöras av arbetskraft, som anvisats av arbetslöshetskommittéer.

Den övriga arbetskraften utgöres så gott som uteslutande

av specialarbetare.

I tabell 18 meddelas uppgifter om antalet från olika län i beredskapsarbeten

sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer anvisade arbetslösa vid slutet av

varje månad under tiden januari—december 1939. Av tabellen framgår, att

det övervägande antalet anvisade var hemmahörande i Västernorrlands, Göteborgs

och Bohus eller Norrbottens län.

Hela antalet i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta, av

arbetslöshetskommittéer anvisade arbetslösa under åren 1938 och 1939 framgår

av tabell 19.

Tab. 19. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta, ar arbetslöshetskommittéer anvisade

arbetslösa.

Månad

Statliga beredskaps- arbeten

Kommunala

beredskapsarbeten

Summa

1938

1939

1938

1939

1938

1939

Januari.................

207

1,013

92

703

299

1,716

Februari ................

318

1,107

179

826

497

1,933

Mars....................

419

1,094

468

866

887

1,960

April....................

525

1,248

619

855

1,144

2,103

Maj.....................

633

1,413

701

887

1,334

2,300

Juni ....................

676

1,655

794

929

1,470

2,584

Juli ....................

772

1,734

804

861

1,576

2,595

Augusti..................

850

1,903

797

735

1,647

2,638

September ..............

866

1,622

798

814

1,664

2,436

Oktober.................

917

1,571

706

766

1,623

2,337

November............

859

1,301

644

787

1,503

2,088

December...............

916

1,045

588

627

1,504

1,672

Årsmedeltal

663

1,392

599

805

1,262

2,197

Den 29 februari 1940 voro 766 anvisade arbetslösa sysselsatta i statliga och

580 i kommunala beredskapsarbeten. Som jämförelse kan nämnas att vid

samma tidpunkt 1,197 hjälpsökande arbetslösa voro sysselsatta i statligt reservarbete

och 298 i statskommunalt reservarbete.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

29

Främjande av företagsverksamhet m. m.

I fråga om dispositionen av arbetslöshetsmedel till främjande av företagsverksamhet

har jag låtit sammanställa vissa uppgifter, vilka torde få

som bilaga fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga H).

I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag

till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats en redogörelse

för användningen intill den 1 mars 1939 av de särskilda anslagen till

lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Efter nämnda dag hava beviljats 6 lån å tillhopa 160,000 kronor.

Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom

underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa

16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 16,390,893

kronor 64 öre. Å de intill den 1 januari 1940 lyftade lånen, tillhopa

16,246,594 kronor 99 öre, har vid samma tidpunkt återbetalats ett belopp av

9,626,056 kronor 63 öre.

Åtgärder för omflyttning av arbetskraft.

liese- och flyttningsbidrag.

I fråga om understöd från det allmännas sida i syfte att bereda ökade möjligheter

för arbetssökande att taga arbete utom sin hemort finnes för närvarande

enligt lagen den 15 juni 1934 örn offentlig arbetsförmedling 10 §

2 mom. viss möjlighet att medgiva statsbidrag till resor. Därest arbetssökande

uppenbarligen saknar erforderliga medel för resa till annan ort, där

anställning anvisats honom, och arbetsförmedlingsanstalt därför bekostar

hans resa, kan anstalten under vissa förutsättningar erhålla 75 % statsbidrag

till kostnaden. Dessa förutsättningar innebära framförallt, att vid resans

anträdande överenskommelse örn anställningen skall vara träffad eller med

skäl kunna väntas komma till stånd, samt att det icke framgår av omständigheterna,

att möjlighet och fog funnits för att av arbetsgivaren eller arbetaren

uttaga ersättning för resekostnaden. Till återresa, då anställning icke kommit

till stånd, må statsbidrag utgå endast då särskilda omständigheter därtill föranleda.

Den i 1934 års lag givna möjligheten att medgiva resebidrag åt arbetssökande

är sålunda ganska begränsad. På senare tid hava emellertid möjligheterna

till statsbidrag på olika sätt utvidgats.

Beträffande ett särskilt arbetsområde, betodlingen, har Kungl. Maj :t genom

brev den 26 maj 1939 meddelat särskilda bestämmelser rörande resebidrag.

Enligt dessa bestämmelser skola hos vederbörande arbetslöshetskommitté såsom

hjälpsökande anmälda eller eljest veterligen arbetslösa personer, som antagit

genom den offentliga arbetsförmedlingen erbjudet arbete vid betfälten i

riket, erhålla kostnadsfri återresa från arbetsplatsen. Villkor härför är, att i

varje särskilt fall arbetsgivaren åtagit sig att bidraga till kostnaden för arbeta
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

rens återresa från arbetsplatsen med ett i förhållande till det av arbetaren utförda

arbetet utgående, efter fem kronor för tunnland beräknat belopp.

I övrigt äger socialstyrelsen bestämma villkor och förutsättningar för bidragets

utgående. Medel härtill hava anvisats från reservationsanslaget till

reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Frågan om utvidgade bidrag vid arbetslösas resor har bland annat upptagits

av Västernorrlandsutredningen, som i skrivelse den 26 januari 1939 hemställt,

att av arbetslöshetsmedel visst belopp måtte av arbetsförmedlingen i

Västernorrlands län försöksvis få användas såsom flyttningsbidrag åt familjer

till arbetssökande, som genom arbetsförmedlingen bereddes anställning

å orter utom länet. Utredningens förslag tillstyrktes av min företrädare i ämbetet

(se prop. 1939 nr 178 sid. 43 och 48).

Riksdagen förklarade sig dela departementschefens uppfattning i denna

fråga (riksd. skr. 1939 nr 314 sid. 6; jfr statsutsk. uti. nr 184 sid. 8) och ville

därutöver, icke minst med hänsyn till rådande brist på arbetskraft inom

jordbruket, ifrågasätta, huruvida icke den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten

rörande såväl gifta som ogifta arbetssökande över huvud taget

borde kunna intensifieras inom områden med kvardröjande

restarbetslöshet genom beredande av ökade möjligheter till resebidrag

av statsmedel. Dessa ökade möjligheter skulle närmast innebära, att

statsbidraget utsträcktes till att omfatta hela resekostnaden till och i erforderliga

fall även frän arbetsplatsen. Denna bidragsverksamhet borde emellertid

begränsas till att underlätta förflyttning av arbetskraft från områden med

kvardröjande restarbetslöshet till trakter, där brist på arbetskraft rådde inom

jordbruket. Kostnaderna borde bestridas av arbetslöshetsmedel.

I anledning härav meddelade Kungl. Majit i brev den 11 augusti 1939 bestämmelser

om utvidgad rätt till statsbidrag, gällande tills vidare intill den 1

juli 1940. Bestämmelserna skulle tillämpas under de tider och för de geografiska

områden, som fastställdes av socialstyrelsen i samråd med arbetslöshetskommissionen,

och inneburo utvidgningar i tre hänseenden:

1) Kostnaden för arbetssökandes resa för att tillträda på annan ort anvisad

fast anställning inom jordbruket ersättes helt av statsmedel.

2) För den som innehaft av arbetsförmedlingen anvisad tillfällig anställning

inom jordbruket, må statsbidrag utgå till återresa. Villkor härför är

dels att arbetsförmedlingsanstalt med statsbidrag bekostat resan till arbetsplatsen

och dels att arbetsgivaren bidrager till återresan med 10 kronor.

3) Då arbetssökande tillträtt å annan ort anvisad fast anställning och uppenbart

behov av flyttningslijälp föreligger, må av statsmedel ersättas dels resor

för den arbetssökandes familjemedlemmar och dels halva kostnaden för

flyttning av familjens bohag, dock högst 150 kronor. Som familjemedlem

räknas därvid hustru samt hemmavarande barn under 16 år; därjämte må

socialstyrelsen i visst fall medgiva ersättning även för annan familjemedlems

resa.

Även för detta ändamål anvisades medel av reservationsanslaget till resei-varbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.

31

Jämlikt Kungl. Ma.j:ts bemyndigande Ilar socialstyrelsen utfärdat närmare

anvisningar i ämnet. I dessa anvisningar har bl. a. uttalats, att som fast

anställning i detta hänseende finge betraktas sådan anställning, som beräknades

räcka minst sex månader.

Socialstyrelsen har vidare i samråd med arbetslöshetskommissionen fastställt

följande förteckning på orter med kvardröjande restarbetslöshet, å vilkas

arbetslösa dessa bestämmelser skulle äga tillämpning.

Blekinge län: Hela länet med undantag av städerna Ronneby, Karlshamn

och Sölvesborg.

Göteborgs och Bohus län: Samtliga kommuner inom Stångenäs, Sotenäs,

Tunge, Kville, Tanums och Vette härad samt städerna Uddevalla, Lysekil och

Strömstad.

Gävleborgs län: Söderhamns stad.

Västernorrlands län: Hela länet med undantag av Ångermanlands norra

domsaga samt städerna Sundsvall, Härnösand och Sollefteå.

Västerbottens län: Byske, Holmsund och Skellefteå landskommun.

Norrbottens län: Gällivare, Råneå, Nederkalix och Nedertorneå.

I skrivelse den 11 oktober 1939 hemställde statens arbetsmarknadskommission

med hänsyn till läget på axbetsmarknaden, att här återgivna bestämmelser

måtte få gälla även inom andra områden än dem, som avsågos i förenämnda

riksdagsskrivelse.

1939 års urtima riksdag uttalade (riksd. skr. nr 52), att ifrågavarande utsträckta

flyttningshjälp måtte — under iakttagande av all den kontroll, som

kunde påkallas för att förebygga missbruk — lämnas även beträffande områden,

inom vilka på grund av krigssituationen kunde komma att inträda arbetslöshet.

Del anmärktes tillika, att de antydda stödåtgärderna väl i första

hand fixxge inriktas på icke familjeförsörjare, i all synnerhet i de fall, då utkomstmöjligheterna

på den nya orten tedde sig mera tillfälliga eller överhuvud

mera ovissa.

Sedermera har statens arbetsmarknadskommission i ny skrivelse den 19

januari 1940 föreslagit en utvidgad rätt till statsbidrag för detta ändamål. I

anledning av denna skrivelse och xäksdagens nyssnämnda uttalande har

Kungl. Majit i brev den 26 januari 1940 för tillämpning tills vidare intill

den 1 juli 1940 medgivit, att bidrag av statsmedel finge för underlättande

av överflyttning av arbetskraft till .sådana områden av näringslivet,

vilka vore av särskild betydelse för folk försörjningen

eller rikets försvar, utgå till arbetsförmedlingsanstalt för

de kostnader anstalten bestlin för ai-betssökandes resa eller arbetssökandes

familjs resa eller flyttning. Därvid skulle i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,

som meddelats i förutnämnda brev den 11 augusti 1939.

Angående den omfattning, i vilken ifrågavarande bidrag utgått, må anmärkas,

att de senare utvidgningarna trätt i tillämpning först under hösten 1939

och sålunda hittills endast varit i funktion under den del av året, då omflyttningen

på arbetsmarknaden normalt är ganska begränsad. Till följd härav

har hittills endast en obetydlig del av de för ändamålet anvisade medlen ta
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

gits i anspråk. I och med vårsäsongens inträde kan man räkna med att förflyttning

av arbetskraft, speciellt för tillgodoseende av jordbrukets behov,

kommer i gång i större utsträckning. Den forcering av verksamheten inom

vissa delar av näringslivet, som därutöver kan väntas inträda såsom en följd

av den rådande situationen, kommer även att stegra behovet av omplaceringar,

varför man även på näringsområden utanför jordbruket kan förvänta,

att den utvidgade resebidragsverksamheten kommer att få stor betydelse.

Särskilda förmåner i vissa fall.

Enär de omfattande försvarstekniska arbeten, som beslutats under innevarande

vinter, delvis äro förlagda till delar av landet, inom vilka icke finnes

något överskott av arbetskraft, svarande mot vad ifrågavarande arbeten taga

i anspråk, har som en naturlig utväg undersökts möjligheterna av att åtminstone

delvis tillgodose detta behov av arbetskraft genom anvisning av

arbetslösa med fullgod arbetsförmåga. Det har därvid visat sig lämpligt att

låta utföra en del av ifrågavarande arbeten i arbetslöshetskommissionens

regi. Lönerna vid dessa arbeten hava bestämts efter kollektivavtal, gällande

för anläggningsarbeten på den ort, där arbetet bedrives. Då emellertid denna

kan vara belägen långt från de hänvisade arbetslösas hemorter och arbetena

delvis bedrivas vintertid under svåra klimatiska förhållanden samt då familjeförsörjare

icke kunna beräknas flytta med sig sina familjer och därför

åsamkas ökade levnadskostnader, har det ansetts, att i så fall särskilda förmåner

borde utgå utom kollektivavtalets ram.

Kungl. Majit har därför för berörda arbetare meddelat vissa särskilda

bestämmelser i fråga örn resor, utrustning och familjebidrag. Sålunda gäller,

att arbetaren erhåller fri resa från hemorten till arbetsplatsen samt, i vissa

fall, fri hemresa. Den senare förmånen skall arbetaren vara berättigad till i

varje fall efter fyra månaders tjänst samt dessförinnan, om han entledigas

på grund av arbetsbrist eller i annat fall efter särskild prövning. I fråga örn

utrustning skall arbetare erhålla arbetskläder, vilka han äger rätt att behålla

utan ersättning efter fyra månaders tjänst liksom ock vid entledigande på

grund av arbetsbrist. Direkt till arbetares familj utgår kontant bidrag

med en krona om dagen till hustru och 40 öre om dagen till varje barn

under 16 år. Då nämnda förmåner motiveras av önskemålet att utnyttja

dessa arbetstillfällen för att bereda sysselsättning åt arbetslösa, har föreskrivits,

att desamma skola av arbetslöshetskommissionen bestridas från

reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

Utredningar.

Planläggningen av beredskapsarbeten

Sedan Kungl. Majit meddelat närmare direktiv rörande åtgärderna för

möjliggörande av ett snabbt igångsättande i beredskapssyfte av till vägoch

vattenbyggnadsväsendet hörande arbetsplaner, varigenom väg- och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

33

vattenbyggnadsstyrelsen bland annat ålades att sammanföra i form av

kortregister för varje särskilt företag vissa uppgifter, avsedda att bilda

en beredskapsplan för ifrågavarande arbeten, har såsom i annat sammanhang

meddelats en sådan beredskapsplan upprättats samt i ett exemplar

överlämnats till vartdera av social- och kommunikationsdepartementen.

Ett exemplar av planen finnes därjämte förvarat hos styrelsen. För

att beredskapsplanen skall kunna tjäna sitt ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att komplettera densamma med efter hand tillgängliga

uppgifter, varvid i planen ingående företag, som komma till utförande i

annan ordning, skola avföras ur planen och som ersättning nya företag intagas

däri, så att planen så vitt möjligt bibehålies vid den omfattning, som

motsvarar de å beredskapsstaten för respektive ändamål upptagna anslag.

För ändamålet har Kungl. Maj:t genom beslut den 14 juli och den 8 december

1939 till styrelsens förfogande under innevarande budgetår ställt ett

belopp av sammanlagt högst 45,500 kronor.

Med anlitande av dessa medel har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt

komplettering och förnyelse av beredskapsplanen samt planläggning

av i densamma ingående arbetsföretag.

Det åligger därjämte styrelsen att, i den mån för hithörande företags utförande

erforderliga beslut av administrativ art saknas, verka för påskyndandet

av dylika beslut samt att medverka till att även andra erforderliga

åtgärder för möjliggörande av arbetenas snabba igångsättande vidtagas, i

första hand genom vederbörande intressenters och — i den mån detta ej

sker — genom styrelsens egen försorg efter samråd med kommunikationsdepartementet.

I samband med uppgörandet av förslag till beredskapsplan för budgetåret

1940/41 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för möjliggörande av ytterligare

förnyelse av planen, från de olika länen infordrat uppgifter på sådana

företag, som lämpligen kunna upptagas i planen i stället för företag, som

bliva avförda ur densamma. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har samtidigt

med överlämnandet av förslaget till plan för budgetåret 1940/41 gjort

framställning örn anvisande av medel för samma budgetår för vidmakthållande

av upprättad beredskapsplan för väg-, bro- och stensättningsarbeten

samt för vidtagande av erforderliga åtgärder för ett snabbt igångsättande av i

denna beredskapsplan ingående arbeten. Det härför erforderliga medelsbehovet

beräknades därvid av styrelsen till 25,000 kronor.

Vad särskilt angår hamn- och farleds- samt valten- och avloppsledningsarbeten

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 20 november

1939 till kommunikationsdepartementet överlämnat en promemoria i

ämnet med förslag till sådana arbeten å beredskapsstaten för budgetåret

1940/41. Ett reviderat förslag har därefter avgivits av styrelsen i mars 1940.

I delta senare förslag hava upptagits företag för en sammanlagd beräknad

kostnad av över 25 miljoner kronor, vilka kunna komma till utförande vid

inträffad krissituation under budgetåret 1940/41 och för vilka beräknats utgå

statsbidrag med över 20 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

1937 års arbetslöshet ssahkuimif/a.

I propositionen nr 178 till 1939 års lagtima riksdag angående anslag till

statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. redogjordes för 1937 års

arbetslöshetssakkunnigas dittillsvarande arbete.

De sakkunniga ha under 1939 slutfört ett antal undersökningar. Resultatet

både av dessa och av flera tidigare utförda sådana hava tjänat såsom underlag

för ett inom de sakkunnigas kansli upprättat utkast till delbetänkande.

Den i propositionen nr 178 till 1939 års lagtima riksdag omnämnda utredningen

rörande arbetstillfällen för arbetslösa personer inom de tekniska och

merkantila yrkena har sålunda fullbordats. De sakkunniga hava vidare fullföljt

sina undersökningar angående vissa ekonomiska och sociala förhållanden

inom de arbetslöshetstyngda kommunerna, särskilt med hänsyn till avsikten

att söka skapa ett nytt system för beräknande av statsbidragets storlek

till kommunernas åtgärder mot arbetslösheten. Uppmärksamhet har även

ägnats frågan om huru i lijälphänseende lämpligen bör förfaras med den i

olika hänseenden mindre goda, arbetslösa arbetskraften.

De sakkunniga, vilka under sitt hittills bedrivna arbete i främsta rummet

inriktat sig på att åstadkomma en ändamålsenlig utformning av arbetslinjen

inom hjälpverksamheten, hava till detta spörsmåls belysande låtit utföra

en specialundersökning, därvid ett försök gjorts att analysera löneförhållandena

m. m. vid de statliga och kommunala beredskapsarbetena i dessas relation

till motsvarande förhållanden vid de statliga reservarbetena.

Enligt ett under våren 1939 uppgjort arbetsprogram hade det varit de sakkunnigas

avsikt att efter de nämnda undersökningarnas slutförande vid en

sammanhängande följd av överläggningar under senare delen av augusti

månad samma år ingående behandla vissa arbetslöshetspolitiska huvudfrågor.

På grund av det inträdda krisläget kommo emellertid de planerade

sammanträdena icke till stånd, och senare fram på hösten nedlades de sakkunnigas

arbete tills vidare. Några definitiva förslag beträffande de spörsmål,

som hittills preliminärt diskuterats, hava de sakkunniga icke ansett sig

böra framlägga, förrän tidsförhållandena giva rum för ett närmare dryftande

av dessa problem.

Väster norrlandsut redningen.

I tidigare propositioner angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten

m. m. har redogjorts för vissa utredningar och förslag, som för

prövning underställts Kungl. Majit av den s. k. västernorrlandsutredningen.

I ett den 29 september 1939 dagtecknat betänkande (S. O. U. 1939:51) har

utredningen framlagt det slutliga resultatet av sina överväganden, vilket sammanfattats

på följande sätt:

Västernorrlands läns rika skogstillgångar hava blivit föremål för en omfattande

exploatering. Tre av Norrlands största älvar, vilka utmynna i länet, hava

skapat synnerligen gynnsamma betingelser för uppbyggande av en på

skogsprodukterna grundad storindustri. Denna naturliga industriella expansion

har fortskridit så långt att länet är ett av de mest betydelsefulla pro
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

35

duktionscentra i riket. Tidigare medförde industriens utbyggnad ständigt

ökade arbetstillfällen, vilka beredde sysselsättning ej blott åt den egna befolkningen,

utan desslikes medgåvo en relativt stark inflyttning. En av förutsättningarna

härför var dock, att möjligheterna att från skogsbärande områden

utanför länet införa fyllnadsvirke blevo utnyttjade av industrien.

Det är ett faktum — fortsätter utredningen — att denna skogsindustriernas

naturliga dominerande ställning haft till följd att länets näringsliv i allmänhet

fått en mera ensidig och odifferentierad prägel än vad som med hänsyn

till den senare utvecklingen och nuvarande situation varit ömkligt och tillfredsställande.

Jordbruket och dess binäringar spela visserligen en utomordentligt

stor roll ur sysselsättnings- och försörjningssynpunkt, men det

torde vara obestridligt att utvecklingen för dessa kunnat vara kraftigare samt

att mycket står att vinna genom att detta beaktas. Samma omdöme gäller

beträffande hantverket och småindustrien. Länets storindustri är baserad

på produkternas exporterande. Detta måste innebära, att i den mån läget

på världsmarknaden minskar avsättningsmöjligheterna, detta omedelbart

återverkar ytterst kännbart och oförmånligt på länets försörjning, alldenstund

minskningen i trävaruexporten icke kan ersättas genom ökad förbrukning

på hemmamarknaden. Härutöver tillkommer i nuvarande situation ytterligare

en omständighet, vilken visserligen med hänsyn till sina verkningar

kan vara tidsbegränsad, men som likväl i bestämda lägen skärper svårigheterna

på arbetsmarknaden högst avsevärt, nämligen den snabbt fortskridande

rationaliseringen inom produktionen. Genom den tekniska utvecklingen

blir det möjligt att uppehålla och även öka produktionen med minskade

arbetsstyrkor. Sågverksindustrien visar dock en faktisk produktionsminskning,

vilken emellertid beror på att driften vid ett stort antal sågverk

blivit nedlagd, då tillgången av för sågning lämpligt grovtimmer är så knapp

att tillräckliga mängder råvaror numera icke kunna anskaffas. Utredningen

anför härom ytterligare:

Skulle utvecklingen i här berörda avseenden icke undergå någon förändring,

borde man utgå ifrån, att trävaruindustrierna i länet icke kunde för

framtiden sysselsätta ett ökat antal arbetare. Ja, än mer: för att bibehålla

det nuvarande arbetarantalet syntes en icke obetydlig utbyggnad av industrien

vara erforderlig. Den enda möjlighet, som för närvarande vore

skönjbar härutinnan, hänförde sig till de eventuella utsikterna att inom länet

förädla skogsprodukterna utöver vad som nu i allmänhet skedde. Men

det finge icke döljas, att denna framkomstväg vore synnerligen osäker och

vansklig, även örn i begränsad mån och i särskilda fall rent lokala lösningar

av förefintliga svårigheter på länets arbetsmarknad kunde vara möjliga att

uppnå efter denna linje.

Med hänsyn till möjligheterna att finna avsättning på världsmarknaden

för sina produkter hade trävaruindustrien haft stor fördel av att dess halvfabrikat

i vederbörande importländer utgjorde råvara för hos köparna befintliga

förädlingsindustrier. I samma mån som ansträngningarna bleve satta

in på uppgiften alt skapa en motsvarande förädlingsindustri i Sverige, borde

alltså räknas med att konkurrensen från vårt lands sida örn helfabrikaten

vållade irritation i de länder, där man nu köpte våra skogsprodukter. Det

undandroge sig ett säkert bedömande, i vilken utsträckning irritation kunde

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

medföra repressalier mot svensk trävaruexport, men själva möjligheten till

ogynnsamma återverkningar måste hållas i minne, när linjerna för framtiden

droges.

Resultatet av denna översikt blir — framhåller utredningen härefter — att

den allra största uppmärksamhet måste ägnas frågan i vad mån det är möjligt

att trygga tillgången på erforderlig råvara, d. v. s. öka skogarnas avkastning.

Visserligen kan måhända denna strävan icke få en ögonblicklig

verkan i form av ökad sysselsättningsgrad och vidgad produktion inom

fabrikerna och sågverken. Men med sikt tagen på en även relativt nära

liggande framtid är det ingalunda omöjligt att verksamma och betydelsefulla

insatser härutinnan kunna göras. En verkligt rationell skogsvård, som

målmedvetet och systematiskt försiggår med syfte att, så långt den förstuga

vetenskapen hunnit, öka skogens produktivitet, är en angelägenhet av

största vikt. För Västernorrlands län såsom ett underskottsområde beträffande

råvara för att täcka det industriella behovet framstår givetvis skogsvårdsproblemet

såsom i hög grad dominerande i samband med strävandena

att trygga försörjningen. Såtillvida skulle tvivelsutan åtgärder i antydd

riktning dock medföra även snabba gynnsamma verkningar för arbetsmarknaden

och folkförsörjningen, att skogsvården såsom sådan representerar

en mycket stor arbetsreserv, relativt lätt att organisera och utnyttja.

Örn man vid en prövning av det allmänna läget nödgas konstatera, att

den industri, som dominerar länets näringsliv, åtminstone för det närvarande

och inom överskådlig tid näppeligen kan beräknas vara mäktig att ensam

bemästra vanskligheterna på arbetsmarknaden, får enligt utredningens uppfattning

likväl icke förbises, att de naturliga förutsättningarna liksom traditionen

understryka, att skogsprodukternas förädling för framtiden liksom

hittills måste vara det väsentliga för länets ekonomiska liv och styrka. Alla

åtgärder, vilka äro ägnade att främja en förbättring av förhållandena inom

detta område, anknyta följaktligen till hittills vunna resultat och äro

härigenom motiverade. Å andra sidan måste med all styrka fastslås, att ingrepp,

vilka kunna hindra eller försvåra den västernorrländska industriens

råvaruförsörjning, i denna industris utsatta läge och med den relativt långvariga

och i hög grad utmattande kris, som länets viktigaste försörjningsområde

haft att kämpa med, äro särskilt oförmånligt verkande, ja kunna vara

ödesdigra.

Emellertid framstår det för utredningen såsom alldeles klart, att energiska

ansträngningar böra göras i syfte att intensifiera och utveckla även länets

näringsliv i övrigt, så att bidrag därifrån kunna givas på ett bättre sätt

än hittills, när det gäller att finna lösningen av försörjningsproblemet. Den

fråga, som då närmast uppställer sig, är, huruvida jordbruket kan lämna

ett dylikt tillskott. På detta spörsmål måste enligt utredningen obetingat lämnas

ett jakande svar. Av vad tidigare anförts framgår att jordbruket i flera

avseenden befinner sig i sådant skick, att stora förbättringar böra kunna uppnås.

En ökning av lönsamheten kan vinnas dels genom nyodlingar, dels

genom förbättringar av hävden ävensom omläggning av driften och dels

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

37

genom rationellare utnyttjande av till jordbruket hörande skogstillgångar.

Ett betydande antal av brukningsdelarna inom länets jordbruk äro icke

så stora, att deras ägare respektive brukare på dem kunna finna rimlig bärgning.

Av denna anledning konkurrera så många jordbrukare — både självägande

och arrendatorer — om arbetstillfällena på den allmänna arbetsmarknaden

och äro av denna så beroende, att de vid större rubbningar för

industrien och därav följande minskningar av arbetsstyrkorna nödgas anlita

samhällets hjälp genom arbetslöshetsunderstöd eller fattigvård. En ökning

av brukningsdelarnas storlek skulle — anför utredningen — med sannolikhet

medföra, att trycket på arbetsmarknaden från de i jordbruket sysselsatta

avsevärt lättades, även om alltjämt inkomster från skogsbruket eller annat

arbete bliva erforderliga som stöd för jordbrukarnas ekonomi. En statsunderstödd

nyodlingsverksamhet avseende att förvandla så många som möjligt

av småbruken till sådana jordbruk, vilka kunna giva innehavarna och

deras familjer huvudsaklig försörjning, anser utredningen vara en naturlig

och riktig utväg till förbättring av länets näringsliv. Någon svårighet med

avsättningen av dessa det utvidgade jordbrukets produkter utöver genom

långa avstånd fördyrande transporter torde icke behöva befaras, alldenstund

länet är ett underskottsområde i fråga om jordbruksproduktionen med

undantag allenast för potatis och mjölk. I detta sammanhang har utredningen

även uppmärksammat den icke oväsentliga betydelsen för folkförsörjningen,

som fisket inom länet representerar och beträffande vilket näringsfång

stora utsikter finnas att på olika sätt främja avkastningen. Närmast

synes det ankomma på länets hushållningssällskap att uppgöra och genomföra

programmet för ett förbättrande av länets jordbruk med binäringar.

För att rätt kunna fylla denna uppgift anses emellertid sällskapet vara i behov

av förstärkning i fråga örn såväl personal som medel.

Vad beträffar de delar av näringslivet, vilka falla utanför skogsbrukets

och jordbrukets ram, anser utredningen vissa hittills icke utnvttjade möjligheter

föreligga för utveckling på exempelvis småindustriens område. Den

hittillsvarande ensidiga inriktningen av det industriella livet har hållit företagsamheten

på detta fält tillbaka. Utredningen har under sitt arbete funnit,

att en mångfald produkter, vilka nu icke tillverkas inom länet, icke

ens inom Norrland, med fördel skulle kunna framställas vid mindre industriföretag

inom länet. För att tillvarataga de möjligheter, vilka i sådant avseende

visat sig föreligga, har utredningen i Västernorrlands läns företagareförening

skapat ett organ, som enligt utredningens uppfattning kan giva en

dylik verksamhet det för framgång erforderliga stödet. Därest föreningen

jämväl i fortsättningen kan påräkna stöd från det allmännas sida, anses

mycket kunna utvinnas genom dess verksamhet.

Även länets malmtillgångar hava varit föremål för utredningens undersökningar.

De hittills vunna resultaten av inventeringarna äro emellertid

icke synnerligen lovande. Arbetet är dock ännu icke avslutat. I detta sammanhang

har uppmärksamheten också fästs vid kalkförckomsterna i Alnö

socken, vilka kunna tänkas bliva av betydelse för näringslivet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

En stor arbetsreserv erbjuder det bostadsförbättringsprogram, som utredningen

framlagt. Betydelsen av åtgärder på detta område är synnerligen

stor och verkningarna av programmets realiserande bleve tvivelsutan socialt

och ekonomiskt mycket goda. Med avseende å konsekvenserna ur arbetssynpunkt

framhålles, att denna förbättringsverksamhet dels skulle i sig själv

skapa många arbetstillfällen, dels kunna giva sysselsättning i hög grad åt

vissa befintliga industrier och dels säkerligen giva upphov åt nya sådana.

Utredningen har vid sin specialundersökning rörande arbetslöshetsklientelets

beskaffenhet kommit till den slutsatsen, att en icke obetydlig del av de

under senare år hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa utgöres

av sådan arbetskraft, som även vid ordinär arbetstillgång icke kan få

sysselsättning. Många av de anmälda arbetslösa hava visat sig vara på grund

av ålder, sjukdom eller andra omständigheter mindre lämpade för de arbeten,

som kunna erbjudas även då arbetsbrist icke råder.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, att utsikterna för länets

framtida folkförsörjning visserligen i nuvarande läge äro ägnade att ingiva

bekymmer, men ändock icke utesluta den förhoppningen att möjligheter äro

för handen, att en befolkning av ungefär nuvarande storleksordning skall

kunna finna sin utkomst. De sakkunniga förbise därvid ingalunda att temporärt

det kan befinnas vara nödvändigt att i viss omfattning främja utflyttning

från länet liksom omflyttningar mellan olika delar av länet.

För tillvaratagande av förefintliga möjligheter till utveckling av länets

produktion erfordras emellertid i viss utsträckning stöd från statsmakternas

sida. Detta stöd synes enligt utredningens uppfattning böra anbringas enligt

följande linjer:

1. sådan omvårdnad om skogskapitalet, att dettas avkastningsförmåga

avsevärt stegras, jämte ytterligare driven förädling av skogens produkter

innan export sker;

2. främjande av jordbrukets och dess binäringars utveckling så att länet

blir i högre grad självförsörjande i fråga om dessas produkter, och därigenom

den till dessa näringar knutna befolkningen göres mera oberoende av

de industriella arbetstillfällena;

3. utbyggnad av småindustri, hantverk och hemslöjd med beaktande av

att inom länet tillgängligt råmaterial kommer till användning, så att länet

genom ett mera differentierat näringsliv blir mindre beroende än hittills av

konjunkturväxlingarna;

4. en så inriktad socialpolitik, främst på bostadsförsörjningens område,

att därav kan åstadkommas nya produktionsobjekt för inom länet befintliga

eller nystartande företag;

5. förbättrad yrkesutbildning för den uppväxande ungdomen;

6. åtgärder för att från det arbetssökande klientelet avföra fysiskt eller

psykiskt mindre kvalificerad arbetskraft.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

39

Departementschefen.

Arbetslöshetsläget, sådant det framträder i arbetslöshetsstatistikens uppgifter,

utvisar en stadig förbättring under senare halvåret 1939. Uppgifterna

om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad, vilka ända

till maj 1939 legat över motsvarande siffror år 1938, sjönko i juni under de

senare och hava därefter i stället legat avsevärt under siffrorna för 1938.

Under vintern 1939—40 har inträffat det ovanliga förhållandet, att antalet

hjälpsökande icke som eljest stigit under december och januari utan från

november lill februari bibehållit sig tämligen konstant mellan 13,000 och

14,000, ett tal som ligger lägre än till och med de fördelaktiga siffrorna för

1930. De övriga viktiga mätarna på arbetslösheten, fackorganisationernas

arbetslöshétsprocent och antalet ansökningar på 100 lediga platser hos den

offentliga arbetsförmedlingen, ha under 1939 uppvisat i allmänhet lägre tal

än under 1938, delvis även lägre än 1930.

Antalet till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner har visserligen

efter säsongökningen vintern 1938—39 sjunkit endast långsamt, men

den allmänna förbättringen av läget kommer tydligt tillsynes, om man beräknar

antalet rapporterande kommuner med en arbetslöshet på 1 procent

eller mera av folkmängden; detta antal var vid utgången av 1939 54, mot

124 ett år tidigare.

Vad angår arbetslöshetens territoriella fördelning utvisa de olika länens

årsmedeltal i stort sett minskning eller jämvikt i södra och mellersta Sverige

men ökning i Värmland och Norrland; särskilt för Värmlands och Norrbottens

län är ökningen betydande. Den föregående år iakttagna förbättringen i de

större städernas arbetslöshetsläge har fortsatt. Både Stockholm och Göteborg

uppvisa för 1939 sina lägsta årsmedeltal sedan 1930, Malmö ett ännu

lägre än sistnämnda år.

De mest arbetslöshetstyngda regionerna äro alltjämt de s. k. stendistrikten

i Blekinge och Bohuslän samt de landsdelar, där skogshantering och skogsindustrier

dominera näringslivet, framförallt Västernorrlands och Norrbottens

län. Sålunda rapporterades år 1939 i Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom

Göteborgs stad), Västernorrlands och Norrbottens län i medeltal respektive 4.9,

4.9, 10.7 och 10.7 arbetslösa på 1,000 invånare mot 2.4 för hela riket. Siffrorna

innebära för Göteborgs och Bohus län någon minskning, för de övriga

ökning från föregående år. Utom de här nämnda länen lågo för 1939 endast

Göteborg och Malmö samt Värmlands, Gävleborgs och Västerbottens län

över det angivna medeltalet för riket.

Ser man på de särskilda uppgifterna över arbetslösheten inom de mest utsatta

yrkesgrupperna i nämnda områden, befinnes det för stenindustrins

del, att den stadiga nedgången i arbetslöshetssiffrorna sedan 1935 numera

stagnerat och att de två sista åren uppvisa likartade siffror. Detta torde sammanhänga

med att de statliga åtgärder i form av beredskapsarbeten och sten
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

beställningar, som företagits för att bispringa dessa områden, haft tämligen

konstant omfattning under 1939. Västernorrlands läns arbetslöshetssiffror

inom trä- och pappersindustri -—- för vilka någon förbättring kan märkas

sedan 1937 — uppvisa samma utveckling under 1939 som totalantalet hjälpsökande,

d. v. s. en märkbar förbättring under senare halvåret, vilket väl

lår tillskrivas de i Norrland särskilt omfattande värnpliktsinkallelserna.

Orsaken till den till synes gynnsamma utvecklingen av arbetslöshetssiffrorna

under innevarande vinter är givetvis främst att söka i den åtstramning

av arbetsmarknaden, som vållats genom de omfattande inkallelserna av värnpliktiga.

Det vore felaktigt att av de nämnda uppgifterna sluta, att vårt

näringslivs möjligheter att sysselsätta arbetskraften ökats mot föregående

år. »Krigskonjunkturen» medför för vårt lands vidkommande visserligen

ökad sysselsättning inom några områden men å andra sidan fara för stagnation

eller åtminstone ovisshet inom andra vidsträckta områden. Framförallt

få icke på de senaste månadernas gynnsamma siffror byggas några optimistiska

förväntningar i fråga örn utvecklingen under den närmaste tiden. Såsom

framgår av nyss återgivna iakttagelser på grundval av socialstyrelsens sysselsättningsstatistik

kan i vissa hänseenden konstateras en konjunkturutveckling

under de senaste månaderna, som är mindre gynnsam än under föregående

vinter, vilken å andra sidan uppvisade högre siffror i arbetslöshetsstatistiken.

Särskilt är att märka den förhållandevis oroande utvecklingen

inom stenindustrin samt träindustrin, d. v. s. de yrkesområden, som redan

förut erbjuda våra mest svårartade arbetslöshetsproblem.

De mest omfattande direkta och indirekta verkningarna i arbetslöshetshänseende

äro att befara som en följd av stagnationen inom byggnadsindustrin.

Farhågor därför hava redan kommit till uttryck, och de synas bliva

bekräftade på ett ovedersägligt sätt genom den tidigare lämnade redogörelsen

för den väntade utvecklingen inom denna bransch.

Frågorna örn åtgärder från det allmännas sida för arbetskraftens ändamålsenliga

utnyttjande och om hjälpverksamhet vid arbetslöshet påverkas i

hög grad av det ovissa utrikespolitiska läget. Arbetsmarknaden röner inflytande

därav i flera hänseenden, sammanhängande såväl med militära åtgärder

som med utrikeshandelns förhållanden. I förstnämnda hänseende är

det uppenbart, att inkallelser av värnpliktiga i sådan omfattning, som i vårt

land förekommit under innevarande vinter, kunna avsevärt inverka på tillgången

på arbetskraft inom olika områden. Å andra sidan kunna inkallelserna

även föranleda lösgörande av arbetskraft, i det att smärre företag

kunna bli berövade anställda och kanske ledning på sådant sätt, att verksamheten

icke kan fortsättas utan även den återstående personalen måste

entledigas; verkningar av sistnämnda slag hava emellertid hittills knappast

framträtt i vårt land. En annan betydelsefull återverkan på arbetsmarknaden

av militära åtgärder består i ökade anspråk på arbetskraft till industrier,

som direkt eller indirekt sysselsättas med tillverkning av förnödenheter

för försvarets räkning, samt på arbetskraft till militära anläggningsarbeten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Ännu mera svårberäkneliga återverkningar på arbetsmarknaden måste befaras

som en följd av utrikeshandelns svårigheter. Det är uppenbart, att

företag, vilkas verksamhet i större utsträckning bygger på import av råvaror,

bränsle eller drivmedel eller på export av produkter, under nuvarande förhållanden

riskera att få vidtaga driftsinskränkningar samt omläggningar av

tillverkning och transportvägar. Resultatet blir för arbetsmarknadens vidkommande

i första hand arbetslöshet och sedermera i vissa fall nya anspråk

på arbetskraft av annat slag och på andra orter. Ett aktuellt exempel

på ett sådant omläggningsproblem av väldiga dimensioner utgör frågan

örn bränsleförsörjningen, där vi kommit att ställas inför uppgiften att i betydande

utsträckning övergå från importerat bränsle till inhemskt, mera arbetskrävande

sådant.

Det som nyligen inträffat på det utrikespolitiska fältet, har ytterligare

skärpt svårigheterna på den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som situationen

i någon mån klarnat. Militärinkallelserna ha ökat och utöva nu större

verkan även i södra och mellersta Sverige. Handelsförbindelserna västerut

ha åtminstone för tillfället nästan helt avbrutits och exportnäringarna

därmed råkat i än större svårigheter. För den närmaste tiden kan situationen

på arbetsmarknaden angivas så, att brist på arbetskraft kommer att

uppträda främst inom jordbruket, skogsbruket och verkstadsindustrin. Samtidigt

kan man med säkerhet råkna med överskott av arbetskraft inom vissa

näringar, som av de yttre förhallandena tvingas till inskränkningar. Hit

höra främst byggnads- och byggnadsämnesindustrin, trävaru- och massaindustrin

samt naturligen stenindustrin.

Kriskonjunkturen kan sålunda på arbetsmarknadsområdet medföra än

arbetslöshet och därav föranledda sysselsättnings- och försörjningsfrågor,

än problem av motsatt slag, där tillgången på arbetskraft icke motsvarar

vad som oundgängligen kräves för försvaret och folkförsörjningen, varför det

kan bliva nödvändigt att tillgripa utomordentliga åtgärder. Arbetsmarknadens

krissvårigheter stanna dock icke vid delta. Med största sannolikhet

kommer en fortsatt och skärpt kris att uppvisa dessa olika slags problem

sida vid sida, varvid inom vissa arbetsområden och lokala områden råder

brist på arbetskraft, åtminstone yrkeskunnig och kvalificerad sådan,

medan andra områden uppvisa arbetslöshet. I sådana situationer blir det

nödvändigt att företaga överflyttning av arbetskraft, eventuellt i förening

med omskolning till nya yrken. Det är uppenbart, att sådana åtgärder medföra

stora svårigheter, frågor örn familjeunderstöd, särskilda löneformer för

oskolad arbetskraft, anordnande av yrkesutbildning och bidrag därtill o. s. v.

Vidare lär det vara ofrånkomligt, att icke all motsättning mellan arbetslöshet

och arbetskraftsbehov på sådant sätt kan utjämnas; en viss restarbetslöshet

måste man alltjämt räkna med, arbetskraft i sådan ålder eller av

sådan beskaffenhet, att en överföring därav till andra arbetsfält ej är genomförbar

eller ekonomiskt motiverad. Arbetskraften kan icke utan vidare flyttas

vid kanhända snabbt växlande skiftningar på arbetsmarknaden. En mångfald

sociala hänsyn måste helt visst tagas, även örn man går fram med

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts proposition nr 236.

största målmedvetenhet. Alltjämt finnes därför behov av en arbetslöshetspolitik

även i betydelsen av hjälppolitik.

Av det nu sagda framgår, att frågan om arbetskraftens användning under

krisförhållanden är komplicerad och svårlöst. Därtill kommer, att under

dessa förhållanden läget omöjligen kan överblickas för ens den närmaste

framtiden och det sålunda icke låter sig göra att med någon grad av säkerhet

beräkna beskaffenheten och omfattningen av härvidlag behövliga

statliga åtgärder. Endast så mycket kan sägas, att vi måste vara beredda

på åtgärder för att tillgodose ökade anspråk på arbetskraft på vissa håll,

att hjälpåtgärder i anledning av arbetslöshet praktiskt taget alltid komma

att erfordras i viss utsträckning, ävensom att här antydda huvudformer av

åtgärder delvis böra kombineras.

Vid sadant förhållande framsta!'' det som en angelägenhet av stor praktisk

vikt att uppnå en form för samordnande av de nu förekommande och framdeles

planerade åtgärderna på detta område.

Vad angår åtgärder för att åstadkomma utjämning mellan å ena sidan

ökade anspråk på arbetskraft och å andra sidan arbetskraft utan sysselsättning

vill jag erinra örn att sedan sistlidna september statens arbetsmarknadskommission

fungerar med uppdrag att följa aktuella förhållanden av

detta slag och föreslå därav föranledda åtgärder. I annat sammanhang ämnar

jag upptaga frågan om en omläggning av arbetsmarknadskommissionens

verksamhet och om dess utbyggande till en exekutiv krismyndighet för handläggning

av frågor om arbetsmarknadens ändamålsenliga utnyttjande över

huvud under krisförhållanden.

Vad åter angår den andra huvudgruppen av här avsedda åtgärder, hjälpverksamheten

vid arbetslöshet, hava dessa — frånsett en del av olika myndigheter

bedrivna allmänna arbeten, vid vilkas tillkomst den arbetslöshetspolitiska

synpunkten medverkat — hittills huvudsakligen hänfört sig till dels

den av Kungl. Maj :t direkt ledda verksamheten i form av beredskapsarbeten,

vilka ärenden handlagts inom socialdepartementet, och dels den av statens

arbetslöshetskommission utövade eller kontrollerade verksamheten i form

av statliga och statskommunala reservarbeten, understödsverksamhet, kursverksamhet,

arbetsläger o. s. v.

För att kunna, såsom ovan antytts som ett önskemål, samordna de olika

åtgärderna pa nu förevarande område bör tydligen främst åstadkommas en

organisatorisk förening av desamma på en hand. Detta förefaller så mycket

mera angeläget, som det — enligt vad jag redan påpekat — icke låter sig

göra att på förhand utstaka de olika åtgärdernas räckvidd under olika förhållanden

och deras inbördes avvägning kvantitativt. Det torde vara nödvändigt

att hos en för hela detta område enhetlig ledning lägga en befogenhet

att efter vad omständigheterna i de särskilda fallen kräva handhava de

olika formerna för ingripanden, överflyttning, arbeten av olika slag, understödsverksamhet.

Det synes mig lämpligt att för detta ändamål genomföra

en sammanslagning av arbetsmarknadskommissionen i dess ändrade, på sätt

nyss antytt utbyggda skick och arbetslöshetskommissionen. Till denna nya

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

myndighet skulle därvid även från socialdepartementet överflyttas handläggningen

av frågor örn beredskapsarbeten.

En sådan organisation skulle nära motsvara den »arbetskommission», som

för liknande uppgifter föreslagits av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

i dess tidigare uppgjorda plan över den extraordinära knsförvaltningen.

Den sammanslagna kommissionen torde lämpligen böra benämnas

»Statens arbetsmarknadskommission».

Frågor om denna kommissions sammansättning, åligganden och arbetssätt

vill jag närmare upptaga till behandling i samband med den redan i

annat sammanhang väckta fragan örn arbetsmarknadskommissionens omorganisation.

Som framgår av redogörelsen för 1937 ars arbetslöshetssakkunnigas arbete

hava de sakkunniga ansett frågorna om arbetslöshetshjälpens principer

och denna verksamhets nyorientering böra vila så länge krisen pågår.

Till denna mening kan jag ansluta mig. Den här föreslagna enhetliga organisationen

med möjlighet för den centrala myndigheten pa området att

efter det aktuella lägets krav och efter hand vunna erfarenheter anpassa

de hittills brukade hjälpformerna betraktar jag som ett av lägets ovisshet

betingat provisorium men tillika som ett medel att vinna erfarenheter för en

efter krisens slut fortsatt utveckling på området.

I detta sammanhang vill jag ytterligare endast något beröra de olika former,

i vilka det för den närmaste framtiden kan antagas bliva lämpligt att

lämna arbetslöshetshjälp.

Jag har förut framhållit svårigheten att avhjälpa arbetslöshet genom överflyttning

till områden, där behov av arbetskraft föreligger. Icke ens beträffande

fullgod arbetskraft är detta alltid möjligt; beträffande äldre arbetare

och familjeförsörjare måste beräknas, att dessa i viss utsträckning

måste bispringas genom anordnande av beredskapsarbeten i hemorten.

Även reservarbetsformen får anses hava sin speciella uppgift i det här antydda

systemet av samordnade hjälpformer. Oberoende av krisens verkningar

på arbetskrafttillgangen lär man nämligen fa räkna med en restarbetslöshet

på de flesta håll av överårig eller annan icke fullgod arbetskraft,

för vilken denna hjälpform är motiverad. Jag räknar i detta syfte med bibehållande

av såväl statliga reservarbeten för kontorister m. fl. (arkivarbeten)

som statskommunala reservarbeten, medan övriga statliga reservarbeten

böra kunna överföras till arbeten i öppna marknaden.

Den möjlighet till överflyttning av arbetskraft till militära anläggningsarbeten,

som berörts i annat sammanhang, torde böra komma till användning

inom sådana områden med särskilt svårlösta sysselsättningsproblem som

sågverksdistrikten i Västernorrlands län samt stendistrikten i Bohuslän och

Blekinge. Den arbetskraft, det här gäller, bör i stor utsträckning lämpa sig

för berörda anläggningsarbeten, och en överflyttning dit under de särskilda

villkor, som förut nämnts, bör komma lill stand i största möjliga utsträckning.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

I den mån denna utväg icke är möjlig, i det att med hänsyn till de arbetslösas

ålder, försörjningsförhållanden eller andra skäl en förflyttning av

dem finnes icke böra ske, bör, som nyss framhållits, sysselsättning i hemorten

åstadkommas genom beredskapsarbeten. Självfallet måste vid avgörandet

av i vilken omfattning beredskapsarbeten skola igångsättas hänsyn

tagas även till rådande statsfinansiella läge. I beslut om beredskapsarbeten

har Kungl. Maj:t redan i några fall genom särskilda föreskrifter markerat,

att desamma under nu radande förhållanden på arbetsmarknaden borde ha

karaktären av supplerande arbetstillfällen för äldre personer och familjeförsörjare,

vilka icke lämpa sig för flyttning till arbete på avlägsen ort. Sålunda

har det uppdragits åt arbetsmarknadskommissionen att efter samråd

med vederbörande länsstyrelse uppdela beredskapsarbetenas arbetstillfällen

mellan de kommuner, fran vilka arbetslösa skola hänvisas. Kommissionen

skall även lämna övriga behövliga föreskrifter örn uttagningen av arbetskraft

till företaget och om sysselsättningen vid detta. För dessa kommissionens

föreskrifter har av Kungl. Maj:t givits det direktivet, att familjeförsörjare,

främst sådana över 50 års ålder, borde lämnas företräde. Kommissionen

ålägges vidare att i möjligaste mån tillse, att vid företaget icke kvarhålles

arbetskraft, som kan erhålla sysselsättning i öppna marknaden.

I sista hand, i den mån icke nämnda båda former för åtgärder räcka till

eller lämpa sig, bör kvarvarande arbetslöshet i stenhuggerifacket lindras

genom statsbeställningar hos stenindustriföretagen. Vid uppdrag till statens

steninköpskommitté att för statens räkning verkställa inköp av gatsten har

Kungl. Majit föreskrivit, att inköpen skola ske efter samråd med arbetsmarknadskommissionen

och i den omfattning, som kan vara erforderlig för

att bereda arbete med stenhuggning åt de arbetare, som icke kunna överföras

till annan sysselsättning.

Som förut framhållits, måste problemet örn överflyttning av arbetskraft

gälla ej endast vissa svårt hemsökta geografiska områden utan även hela

näringar och liknande arbetsområden, inom vilka arbetslöshet uppkommer.

För närvarande är denna fråga aktuell exempelvis för de arbetslösa inom

byggnadsfacket och byggnadsämnesindustrin. Även här synes i stort sett

gälla vad som nyss anförts örn lämpligheten och möjligheten av en överföring.

I

I sammanhang med frågorna örn överflyttning av arbetskraft mellan olika

områden vill jag även peka på den strävan, som kommit till synes, att i

ökad utsträckning bereda hjälp av allmänna medel till arbetssökandes resor

och flyttning. Genom den utvidgning, som i detta hänseende vidtogs på

hemställan av 1939 års urtima riksdag, har en ganska vidsträckt möjlighet

givits att bevilja statsbidrag härför. Emellertid vill jag ifrågasätta, örn icke

för de fall då särskilda svårigheter föreligga för utjämning av arbetskraftsbehov,

staten bör kunna betala hela flyttningskostnaden. Det är min avsikt att

senare underställa berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

45

Till frågan om överflyttning av arbetskraft hör även sådan omskolning

till nya yrken, varom arbetsmarknadskommissionen redan framlagt förslag.

Dessa frågor vill jag utförligare behandla i det följande.

Vad angår handhavandet av de olika hjälpformerna, torde även i ett annat

hänseende för den närmaste tiden böra genomföras ett provisorium,

varunder olika vägar prövas för att vinna erfarenheter örn verkningarna

under olika krislägen. Jag syftar på principerna för beräkning av kontantunderstöd

och liknande.

Jag vill erinra örn att i proposition lill årets riksdag med förslag till krigsfamiljebidragsförordning

(nr 93) framlagts ett nytt system för beräkning

av försörjningsbidrag. Detta bör vara av intresse för liknande åtgärder

även inom arbetslöshetspolitikens ram, såsom kontantunderstöd och familjeförsörjares

ortstillägg till reservarbetslöner. Det är uppenbart, att det skulle

vara av värde, om principerna för dessa olika åtgärder i likartat syfte kunde

närmas till varandra. Av detta skäl torde Kungl. Majit böra förbehålla sig

rätt att under nästa budgetår försöksvis genomföra ändringar i dylikt samordnande

syfte beträffande sådana av arbetslöshet betingade hjälpformer,

som anpassas efter försörjningsbehov. Självfallet ämnar jag för riksdagen

framlägga resultaten av sådan försöksverksamhet och de förslag, vartill

vunna erfarenheter kunna giva anledning.

Särskilda frågor.

Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Lyckeby åutredningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,

tillkallad jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 23 oktober

1936, att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget

Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under

statens medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med

en av utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23

april 1937 framlagd plan.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget

samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den

nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade

kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i

proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning

framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till

331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,

utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.

Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag

250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag

100.000 kronor och av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor eller tillhopa

700,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.

1 skrivelse den 22 december 1939 har utredningen hemställt, att ytterligare

289,500 kronor måtte anvisas för ändamålet samt därvid anfört i huvudsak

följande.

Av de hittills anvisade medlen hade länsstyrelsen i Blekinge län till vederbörandes

disposition ställt cirka 310,000 kronor, därav 150,000 kronor

till kolonisationen och återstoden till själva arbetsföretaget, därvid huvudsakligen

ulbetalts eller deponerats av vattendomstolen utdömda ersättningar

för inlösen av vattenverk och för beräknad minskning i den nyttiga vattenframrinningen

i ån. Till företagets arbetsstyrelse hade såsom förskottsmedel

utbetalts 40,000 kronor och till entreprenören något över 6,000 kronor.

Arbetsstyrelsen hade den 31 juli 1939 med aktiebolaget skånska cementgjuteriet

avslutat entreprenadkontrakt örn arbetet beträffande upprensning

och reglering av huvudrännan i ån. Entreprenadsumman hade bestämts tili

650,000 kronor. Arbetet, som påbörjats den 10 augusti 1939, skulle enligt

kontraktet vara fullbordat senast tre år därefter, men av åtskilligt att döma

syntes det icke vara uteslutet att genom arbetets forcering detsamma kunde

komma alt slutföras tidigare. För tiden till utgången av budgetåret 1940/41

beräknade arbetsstyrelsen sig behöva två tredjedelar av förenämnda entreprenadbelopp

eller i avrundat tal 435,000 kronor. I mån som arbetet med

huvudrännans upprensning fortskrede, komme också arbetena med upptagandet

av de större avloppsdikena — bikanalerna — att igångsättas och

fullföljas. Till dessa arbeten, som syntes komma att påbörjas tidigt under

våren 1940, beräknades 150,000 kronor bliva erforderliga. Slutligen beräknades

till arbetsstyrelsens omkostnader och oförutsedda utgifter 15,000 kronor.

Sammanlagda beloppet bleve alltså 600,000 kronor för tiden till utgången

av budgetåret 1940/41.

Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen

eller nybildningen av fastigheter uppginge köpeskillingarna för

inköpta områden till i runt tal 214,500 kronor. Härtill komme kostnader

för lantmäteri saint för lagfarter, ägosammanslagningar, inteckningsdödningar

och relaxeringar, beräknade till sammanlagt 15,000 kronor. Av

dessa båda belopp vore genom nämnda, från länsstyrelsen erhållna förskott

å 150,000 kronor c:a 114,000 kronor guldna, vadan det ytterligare medelsbehovet

för täckandet av dessa kolonisationskostnader uppginge till omkring

115,500 kronor, vilket belopp måste vara tillgängligt före utgången av

budgetåret 1940/41.

För åregleringsarbetet och kolonisationsverksamheten skulle sålunda enligt

dessa kalkyler erfordras (600,000 + 115,500) 715,500 kronor. Då av

hittills anvisade medel — 700,000 kronor — återstode odisponerade, dels hos

länsstyrelsen i Blekinge län 390,000 kronor, dels ock hos förvaltningen för

kolonisationen 36.000 kronor, eller tillhopa 426,000 kronor, kunde alltså

beräknas ett ytterligare medelsbehov för budgetåret 1940/41 av (715,500 —

426,000) 289,500 kronor, utgörande — liksom större delen av tidigare för

ändamålet anvisade medel — bidrag av förskotts natur. Utredningen anför

härjämte ytterligare:

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hade utgått av de jämlikt

riksdagens medgivande i samband med anslag lill reservarbeten anvisade

särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Därest anslaget

till reservarbeten genom täckandet av jämväl det nu ifrågavarande medelsbehovet

skulle anses bliva till allt för stort belopp bundet för några år

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

47

framåt, syntes andra statsmedel möjligen kunna ifrågasättas komma till användning

i detta fall. Lyckebyåutredningen syftade härvid närmast på statens

avdikningsanslag eller avdikningslånefonden, därest förskottsbelopp på

dessa anslagslitlar kunde ulanordnas. Det vöre väl, på sätt tidigare vid tal

om detta vattenavledningsföretag framhållits, att förvänta, att större delen

av de kostnader, som detta företag betingade, skulle efter företagets avslutande

återgäldas genom bidrag från avdikningsanslaget och lån ur avdikningslånefonden.

Ett lämpligt förskott från dessa anslagstitlar skulle —

ehuru sålunda i huvudsak allenast en bokföringsfråga — dock medföra den

fördelen, att möjligheter att disponera nämnda arbetslöshetsanslag, vars huvudändamål

ju måste anses vara att bringa lindring i akut arbetslöshet, ej

skulle under flera år framåt bli så starkt beskuren.

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån.

vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.

Utredningens förevarande framställning innebär, att ytterligare

289,500 kronor skulle anvisas såsom rörelsekapital åt företaget. Denna hemställan

är jag beredd att tillstyrka.

Såsom utredningen framhållit hava de medel, som tidigare reserverats

för företaget, utgått av de jämlikt riksdagens medgivande i samband med

anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.

I enlighet med vad min företrädare i ämbetet förlidet år

anförde i denna angelägenhet, anser jag att man jämväl för den fortsatta

finansieringen av företaget bör anlita angivna särskilda medel. På en senare

prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån ifrågavarande kostnader

definitivt böra gäldas av arbelslöshetsanslaget. Såsom vid tidigare

tillfällen framhållits kan det sannolikt komma att befinnas rikligast, att avdikningsmedel

vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för

ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres berörda anslag.

Företagarföreningar inom vissa län.

I fjolårets proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten

m. m. redogjordes för de i Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands

län, Västerbottens län och Norrbottens län bildade företagarföreningarnas

planläggning och första verksamhet. Denna verksamhet har sedermera i avsevärd

mån vunnit i betydelse. Återverkningarna på landets näringsliv av

den under senare delen av 1939 inträdda utrikespolitiska situationen hava

visserligen medfört, att en hel del planerade företag icke kunnat genomföras.

Ä andra sidan hava ur folkförsörjningens synpunkt mer än eljest påtagliga

krav på stöd åt vissa näringsgrenar, särskilt jordbrukets binäringar, gjort

sig gällande. Prisstegring och minskade kreditmöjligheter för råvarorna hava

ökat behovet av ekonomiskt stöd åt redan i gång varande företag. Slutligen

hava företagarna i allt större utsträckning vänt sig till föreningarnas konsulenter

för att erhålla hjälp vid anskaffning av råvaror och hjälpmaterial.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis proposition nr 236.

I Jämtlands län Ilar innevarande år tillkommit en företagarförening, som

planlagts av en av landstinget utsedd kommitté. De överväganden, som lett

till detta länsinitiativ, hava av kommittén sammanfattats på i huvudsak följande

sätt:

Under år 1931 hade verkställts en företagsräkning, varigenom man erhållit

tämligen fullständiga uppgifter rörande befolkningens fördelning på

olika yrkes- och företagargrupper. Av denna undersökning, som omfattade

praktiskt taget alla näringsgrenar utom jordbruket och därmed förenat

skogsbruk, framginge att näringslivet utanför jordbruket ej nått samma utveckling

i Norrland som i riket i övrigt, och av de norrländska länen hade

Jämtlands procentuellt det lägsta antalet av befolkningen sysselsatt i industri

och hantverk. Antalet yrkesmän och företag inom länet syntes vara relativt

litet, och om kriser uppstode inom trävaruindustrin, vilken vore helt beroende

av utlandsmarknaden, bleve läget för befolkningen ytterligt prekärt. I

ett län med så ensidigt inriktat näringsliv som Jämtlands skärptes nämligen

alltid krisens verkningar högst väsentligt, enär andra inkomstkällor än jordbruk

och skogsskötsel helt eller delvis saknades.

Att kommunalmännen ute i bygderna äro intresserade av att något göres

för att skapa ytterligare förvärvsgrenar och att de tro på möjligheterna att

igångsätta sådana därom vittna med all önskvärd tydlighet sammanställningen

av framförda önskemål, framhåller kommittén därefter. Betecknande

synes det kommittén vara, att så många kommuner uttalat sig för beredande

av yrkesutbildning åt länets ungdom, ty utan att länet äger yrkesskickliga

arbetare, kan icke något hantverk frodas i större skala. Likaså önskas billiga

lån samt subvention till yrkesidkare ävensom särskilda åtgärder för att

främja försäljningen av tillverkade alster av hantverk och småindustri. Avsättningen

av de förfärdigade alstren utgör nämligen en mycket betydelsefull

detalj i all lönande ekonomisk verksamhet. Kommittén anför vidare:

Även örn kommittén till fullo insåge svårigheterna att inom länet skapa

hemindustri och hantverk i någon större omfattning, holle den dock före, att

de initiativ, som på detta område tagits av ett par andra norrländska län,

vore vårda att efterföljas. I dessa län hade småindustriföreningar bildats,

vilka erhållit ekonomiskt stöd av landsting, kommuner, bolag och enskilda.

Därjämte hade staten tillskjutit visst kapital, avsett att utlånas mot låg ränta

såväl till redan befintliga företag som till nystartade. Kommittén ansåge, alt

även Jämtlands län borde slå in på den anvisade vägen, och den hade gjort

sig underrättad örn att en framställning om bidrag av staten i varje fall

bomme att prövas efter samma grunder som för övriga län, vilka sökt och

erhållit anslag. En klokt ledd lånepolitik, syftande till att stödja utvecklingsdugliga

företag och nystarta andra, där personliga och sakliga förutsättningar

föreligga, syntes utan tvivel hava en stor uppgift att fylla. Utifrån

dessa synpunkter ämnade kommittén föreslå landstinget att medverka till att

en särskild företagarförening bildades.

Utredningar om bildandet av nya föreningar pågå i Värmlands län och

Blekinge lån.

De fyra äldsta föreningarna utbetalade under år 1939 till 306 företagare

sammanlagt 464,700 kronor, varav 392,605 kronor såsom lån och 72,095 kronor

såsom understöd av olika slag. Västernorrlandsföreningen lämnade där
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

jämte av medel, som länets industri ställt till förfogande, flyttningsbidrag

med 3,722 kronor, motsvarande cirka 100 kronor för varje ifrågakommande

familj.

De fyra föreningarnas tillgångar och skulder balanserade den 31 december

1939 med sammanlagt 741,967:73 kronor.

Av socialdepartementets anslagsmedel hade samma föreningar vid årsskiftet

1939/40 erhållit tillsammans 610,000 kronor, varav 325,000 kronor såsom

lån och 285,000 kronor såsom subventioner. Därav hava hittills under budgetåret

1939/40 inalles 235,000 kronor anvisats, varav 125,000 kronor som

lån och 110,000 kronor som subvention. Till detta belopp kommer ävenledes

under budgetåret 1939/40 ett anslag av 100,000 kronor, varav hälften beviljats

såsom lån och hälften som subvention till den nybildade Jämtlandsföreningen.

Departementschefen.

Företagarföreningarna torde även under nästa budgetår böra erhålla ekonomiskt

stöd i samma former som hittills. De anförda sifferuppgifterna giva

otvivelaktigt vid handen, att det genom föreningarna bedrivna arbetet är av

ej obetydlig omfattning, varigenom förutsättningar skapats för en betydelsefull

differentiering av näringslivet i vissa yrkesmässigt sett ensidigt inriktade

trakter.

Med hänsyn till den alltmer förgrenade verksamheten anser jag mig böra

föreslå, att för nästa år ett belopp av 400,000 kronor reserveras för ändamålet.

Detta bör lämpligen — liksom hittills huvudsakligen skett — anvisas

från medlen till främjande av företagsverksamhet.

Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Blekinge län.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit den 15 juli

samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk

inventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer

samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret

1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes

resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig

hemkonsulent och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera

tilldelade Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet

för fortsättande av inventeringen under innevarande budgetår ett belopp av

tillhopa 11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda

biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna

för hemkonsulentens resor. För ändamålet bär anlitats de särskilda,

till främjande av företagsverksamhet resex-verade medlen.

I skrivelse den 21 december 1939 har Blekinge luns hushållningssällskap

hemställt, att inventeringen av de ofullständiga jordbruken i länet måtte

Bihang till riksdagens protokoll 19W. 1 sami. Nr 236. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

givas möjlighet att fortsätta under såväl nästa budgetår som budgetåret 1941/

42. Med anlitande av dels vissa odisponerade medel från budgetåret 1938/

39, dels ock ett av sällskapet anvisat anslag av 1,000 kronor skulle för nästa

budgetår erfordras ytterligare i runt tal 4,700 kronor för nämnda båda konsulenters

verksamhet. Vidare syntes ett belopp av 1,000 kronor böra ställas

till länets skogsvårdsstyrelses förfogande mot det att styrelsen förbunde sig

att genom sakkunniga personer medverka vid inventeringens verkställande.

För budgetåret 1941/42 hava motsvarande kostnader beräknats till sammanlagt

11,000 kronor.

Blekingeutredningcn har i skrivelse den 9 december 1939 förklarat sig

tillstyrka bifall till en framställning av hushållningssällskapet i nu angiven

riktning. Därjämte har utredningen hemställt, att för anställande av en särskild

konsulent, främst avsedd för de blekingska småbruken, måtte för nästa

budgetar av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet anvisas

4,200 kronor jämte ett belopp av 4,000 kronor för bestridande av konsulentens

resekostnader.

över förslagen hava lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen avgivit yttranden.

Lantbruksstyrelsen har till en början anfört i huvudsak:

Vid 1938 års riksdag hade anvisats medel till igångsättande från och med

början av budgetåret 1938/39 av en systematisk inventering av de s. k ofullständiga

jordbruken i Blekinge län.

Enligt Kungl. Maj:ts särskilda beslut skulle hushållningssällskapet före den

1 oktober 1939 respektive den 1 oktober 1940 till chefen för jordbruksdepartementet

avgiva berättelse rörande de åtgärder, som under ifrågavarande

tva budgetår vidtagits för inventeringens genomförande. För tiden 1 juli

1938—30 juni 1939 hade numera avgivits berättelse, varav inhämtades, bland

annat, att verksamheten kunnat igångsättas först den 15 september 1938 samt

att från nämnda dag till budgetårets utgång inventering verkställts inom 6

byar, innehållande sammanlagt 60 fastigheter. Hushållningssällskapet hade

vidare anmält, att den för ändamålet anställda jordbrukskonsulenten under

året jämväl under 60 dagar anlitats för annat ändamål än inventeringen Då

inventeringen icke påbörjats så tidigt, som förutsatts, och konsulenten i viss

utsträckning anlitats för andra uppdrag, kunde givetvis icke så stor del av

lnventermgsarbetet, som ursprungligen beräknats, medhinnas under de två

budgetar, för vilka medel anvisats. Inventeringen hade sålunda icke ännu

fortskridit så långt, att någon säker uppfattning kunnat erhållas beträffande

värdet av densamma.

Pa grund härav har lantbruksstyrelsen ansett sig böra tillstyrka bidrag till

sällskapet för fortsättande under ytterligare två år av inventeringsarbetet.

Gentemot hushållningssällskapets kostnadsberäkningar har styrelsen ei heller

haft något att erinra.

Även Blekingeutredningens förslag örn anställande av en särskild småbrukarkonsulent

har lantbruksstyrelsen ansett sig böra förorda. Styrelsen

har bland annat yttrat:

Blekingeutredningens förslag, att hushållningssällskapet måtte tilldelas medel

till anställande av en särskild småbrukarkonsulent avsåge, såsom antytts,

att bereda företrädesvis brukarna av de ofullständiga jordbruk, som ingått I

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

51

inventeringen, hjälp vid planläggningen och utförandet av de arbeten, vartill

de vid inventeringen påvisade omständigheterna kunde föranleda. Utredningen

hade anfört, att samtliga de åtgärder behövde ifrågakomma, till vilka

statsbidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk kunde erhållas, nämligen

nyodling, stenröjning, jordkörning, betesförbättring och avloppsförbättring,

samt dessutom täckdikning och sammanförande av ofullständiga jordbruk

till större enheter. Efter genomförande den 1 juli 1940 av den beslutade

omorganisationen av egnahemsväsendet skulle åtgärder, som avsåge

sammanförande av ofullständiga jordbruk till större enheter, åvila de statliga

egnahemsnämnderna. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt, att, därest

statlig egnahemsnämnd bomme till stånd från och med den 1 juli 1940, dylik

nämnd från början upptoge ifrågavarande verksamhet. Övriga nämnda

åtgärder skulle tills vidare alltjämt tillhöra hushållningssällskaps verksamhetsområde

och borde omhänderhavas av hushållningssällskapets ordinarie

personal. Hushållningssällskapets tillgång till arbetskraft för utförande av

de arbeten, varom här vore fråga, syntes emellertid vara otillräcklig. Med

hänsyn härtill och då brukarna av de inventerade ofullständiga jordbruken

syntes böra beredas biträde vid förbättringsarbetenas utförande hade lantbruksstyrelsen

icke något att erinra mot att sällskapet tillfälligt bereddes bidrag

till anställande av en extra jordbrukskonsulent för detta ändamål. Föreslagna

8,200 kronor för år syntes behövliga. Liksom till själva inventeringsarbetet

borde medlen anvisas från det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

samt beräknas för en tid av två år.

Egnahcmsstgrelsen har anfört i huvudsak följande:

Egnahemsstyrelsen ville erinra örn att chefen för jordbruksdepartementet

vid anmälan av egnahemspropositionen till 1939 års lagtima riksdag

(sid. 56) framhållit det såsom nödvändigt, att egnahemsorganen, för att effektivt

kunna verka för en förstärkning av ofullständiga jordbruk, skaffade

sig noggrann kännedom örn förhandenvaron av sådana jordbruk inom

respektive verksamhetsområden. Huruvida detta borde ske genom på en

gång verkställda inventeringar — sådana hade redan igångsatts i ett par

län genom hushållningssällskapens försorg —- eller mera efter hand syntes

få bliva beroende av förhållandena i de olika fallen.

Enligt egnahemsstyrelsens mening borde inventeringar av förevarande art

— vilka måste tilläggas mycket stor betydelse ur egnahemsverksamhetens

synpunkt — visserligen i framtiden verkställas genom egnahemsnämndernas

försorg. Inventeringen inom Blekinge län hade emellertid igångsatts på

initiativ bland annat av hushållningssällskapet, vilket ägnat stort intresse

åt detta arbete. Med hänsyn härtill ville egnahemsstyrelsen icke motsätta

sig, alt inventeringen även under budgetåren 1940/41 och 1941/42 handhades

av hushållningssällskapet. Emellertid förutsatte styrelsen härvid, att

inventeringen bedreves i nära samarbete med egnahemsorganen.

1 (ivrigt föranledde den remitterade framställningen intet annat uttalande

från egnahemsstyrelsens sida än en erinran örn att i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag beräknats ett anslag av 75,000 kronor till bidrag

till inlösen av vissa byggnader vid utökning av ofullständiga jordbruk.

Egnahemsstyrelsen funne uppenbart, att sådan bidragsverksamhet — liksom

den egnahemslånegivning, varmed den kunde vara förknippad — borde

ankomma på vederbörande egnahemsorgan.

Slutligen har Blekinge hins hushållningssällskap i skrivelse den 5 februari

1940 hemställt, att Kungl. Majit måtte till utlämnande av bidrag till fördjup
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ning av avloppsdiken — utöver vad i vanlig ordning kunde komma att för

ändamålet tilldelas hushållningssällskapet — för budgetåret 1940/41 av anslaget

till reservarbeten eller av eljest tillgängliga medel bevilja sällskapet

ett belopp av 15,000 kronor.

Västernorrlands län.

Genom beslut den 8 mars 1940 har Kungl. Majit för komplettering av jordbruk

inom Västernorrlands län av anslaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. ställt till länets hushållningssällskaps förfogande ett

belopp av 200,000 kronor. Syftet härmed har varit att bereda ökade arbetsmöjligheter

genom nyodling och större möjligheter för mindre jordbrukare

att genom ökad tillgång på odlad jord och kultiverad betesmark bliva

mera oberoende av tillfälliga arbetsförtjänster. Såsom villkor för bidrag

från det anvisade beloppet skall i regel gälla, att det av bidragstagaren innehavda

jordbrukets åkerareal icke överstiger tjugu hektar, att jordbruket

icke brukas gemensamt med annat sådant av den storlek, att deras sammanlagda

åkerareal överstiger nämnda areal samt att bidragstagaren vinnlagt

sig om nöjaktig skötsel av jordbruket. Nyodlingsbidrag utgår med

sextio procent, dock icke till mer än 750 kronor per hektar av den jord,

som är avsedd till nyodling. I fråga örn kultiveringsbidrag och betesförbättringsbidrag

gäller samma procentsats, sextio procent, medan maximibeloppet

per hektar fastställts till 400 respektive 350 kronor. Hushållningssällskapet

har att övervaka användningen av bidragen och står självt under

uppsikt och kontroll av lantbruksstyrelsen.

För nästa budgetår har ansökning örn bidrag för ifrågavarande ändamål

ej inkommit.

Departementchefen.

Såsom jag förut erinrat, anvisades av 1938 års riksdag medel för bedrivande

från budgetåret 1938/39 av en systematisk inventering av de s. k.

ofullständiga jordbruken i Blekinge län. På grund av inventeringens försöksmässiga

karaktär skulle densamma tills vidare omfatta endast två år. I

sitt yttrande över hushållningssällskapets nu föreliggande förslag om en fortsatt

inventering under de närmaste två budgetåren har lantbruksstyrelsen

tillstyrkt förslaget under motivering att inventeringen ännu icke fortskridit så

långt, att någon säker uppfattning kunnat erhållas beträffande värdet av densamma.

Egnahemsstyrelsen har understrukit betydelsen av inventeringar

av här ifrågavarande slag men framhållit, att inventeringen i Blekinge län

borde, liksom i andra län, bedrivas i nära samarbete med egnahemsorganen.

Även enligt min mening föreligga skäl att fortsätta omförmälda inventering

under ytterligare två budgetår. Jag är ense med egnahemsstyrelsen

örn att företaget bör bedrivas i samråd med egnahemsorganen.

Mot den gjorda uppskattningen av medelsbehovet för inventeringen har

jag ej någon erinran att göra. Jag beräknar således kostnaderna till 5,700

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

kronor för budgetåret 1940/41 och 11,000 kronor för budgetåret 1941/42.

Kostnaderna böra liksom hittills bestridas av de särskilda medlen till främjande

av företagsverksamhet.

Däremot kan jag ej ansluta mig till Blekingeutredningens förslag om bidrag

av arbetslöshetsmedel till anställande under nästa budgetår av en särskild

konsulent, främst avsedd för de blekingska småbruken.

Vad slutligen angår Blekinge läns hushållningssällskaps hemställan om bidrag

för nästa budgetår med 15,000 kronor till fördjupning av avloppsdiken

vill jag erinra om att Kungl. Maj:t genom beslut den 8 mars 1940 av de för

innevarande budgetår avsedda medlen till främjande av företagsverksamhet

ställt ett belopp av 45,000 kronor till hushållningssällskapets förfogande, att

användas för bland annat nu ifrågavarande ändamål. Det synes vara skäl

att räkna med ett sådant bidrag även för nästa budgetår.

Beredskapskurser.

Som redan i det föregående berörts, karakteriseras vår nuvarande arbetsmarknad

av å ena sidan en kvardröjande arbetslöshet inom vissa näringsgrenar,

särskilt sten- och sågverksindustri, å andra sidan en betydande

brist på arbetskraft. De förändringar inom arbetsmarknaden, som direkt

eller indirekt blivit en följd av den internationella politiska utvecklingen, ha

inneburit en skärpning av nyssnämnda förhållande. Här må exempelvis erinras

å ena sidan om deli omfattande arbetslöshet, som råder inom byggnadsfacken,

och å andra sidan örn bristen på arbetskraft inom skogsbruk och

verkstadsindustri. Det har därför blivit en fråga av stor praktisk vikt, i vad

mån åtgärder kunna och böra vidtagas för en överflyttning av arbetskraft

från de näringsgrenar, där överskott finnes, till sådana, där brist räder.

I viss utsträckning har sådan omskolning av arbetskraft redan bedrivits.

Så har sedan några år skett genom verkstadsskolorna för arbetslös ungdom

och genom viss under statens arbetslöshetskommission lydande kursverksamhet.

Efter samråd mellan arbetslöshetskommissionen och statens arbetsmarknadskommission

har på sistone genom den förras försorg igångsatts viss

verksamhet för omskolning av arbetslösa sågverks- och stenarbetare m. fl.

till skogsarbetare. I nuvarande läge måste övervägas en utvidgad verksamhet

på detta område.

I samband därmed bör upptagas frågan, i vad mån det kan anses påkallat

att för skilda näringsgrenar organisera en utbildning av s. k. reservpersonal,

avsedd att tjänstgöra, därest personalbrist skulle uppstå vid en allmän mobilisering

eller vid ytterligai-e inkallelser under förstärkt försvarsberedskap.

I båda de här nämnda avseendena — tillgodoseendet av ett aktuellt behov

av arbetskraft och utbildning av reservpersonal — föreligger i fråga om verkstadsindustrin

ett triingande behov av att åtgärder snarast möjligt vidtagas.

Inkallelserna av arbetare till militär tjänstgöring och de stegrade kraven på

leveranser till staten, främst försvarsverket, lia medförl en avsevärd ökning

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts propositon nr 236.

av verkstadsindustrins efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare ökning av

denna efterfrågan kan beräknas inträda, därest vårt land skulle indragas i

krig eller förhållandena eljest bleve sådana, att allmän mobilisering anbefalldes.

De uppskov med inställelse till militär tjänstgöring, vilka beviljats för

vissa arbetare vid olika industrier, skulle i så fall i regel inom viss, förhållandevis

kort tid efter första mobiliseringsdagen upphöra att gälla, samtidigt som

staten komme att påkalla utvidgad produktion för krigsändamål. I nuvarande

läge liksom i allmänhet i en krigssituation gäller dessutom, att det

är ett riksintresse av största vikt, att vår verkstadsindustris vanliga produktion

icke minskas.

I detta ämne har statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 14 mars

1940 till chefen för socialdepartementet framlagt vissa förslag, vilka utarbetats

efter samråd med statens industrikommission och överläggningar med representanter

för Sveriges verkstadsförening och svenska metallindustriarbetareförbundet.

Arbetsmarknadskommissionens förslag.

Arbetsmarknadskommissionen framhåller, att det nuvarande behovet

av omskolning för verkstadsarbete icke kan siffermässigt

fastställas. Av uppgifter från en av Sveriges verkstadsförening verkställd undersökning,

av meddelanden trän den offentliga arbetsförmedlingen och av

vissa framställningar till arbetsmarknadskommissionen, åsyftande bibehållande

av arbetskraft vid företag inom verkstadsindustrin, respektive värvning

av arbetskraft till företagen, hade kommissionen övertygats om att en avsevärd

brist å verkstadsarbetare för närvarande rådde och att denna brist snarast

och i största möjliga utsträckning borde avhjälpas.

Verkstadsföreningens nyssnämnda undersökning ägde rum i februari 1940,

varvid från dess samtliga medlemmar infordrades uppgifter örn beräknat

överskott respektive brist på personal vid företagen vid eventuellt krigsfall

eller dylikt samt företagens egna åtgärder —- redan vidtagna eller planerade

— för anskaffande och utbildning av reservpersonal. Av resultatet framgår,

att företagen i regel beräknat ett avsevärt behov av reservpersonal vid en allmän

mobilisering eller liknande situation; ett undantag härifrån utgöra de

verkstäder, vilkas produktion är inriktad på varor, som huvudsakligen efterfrågas

i samband med byggnadsverksamhet, exempelvis värmeledningspannor

och radiatorer. I genomsnitt ha de uppgiftslämnande företagen beräknat behovet

till inemot 20 procent av sin arbetarstam. De flesta verkstäderna lia

även uppgivit, att de efter anvisningar av verkstadsföreningen sökt förbereda

anställande av reservpersonal och utbildning av dylik personal.

Enligt vad kommissionen framhåller kan ett stort antal av de nya arbetare,

som erfordras för verkstadsindustrien — i nuvarande läge och vid krigsfall

— tagas direkt från andra yrken eller bland personer utan yrkestillhörighet,

utan att de behöva bibringas någon yrkesutbildning. För vissa andra kategorier

erfordras en utbildning i yrket, som lämpligen meddelas inom vederbörande

industriers egna verkstäder t. ex. grovplåtslagare. Andra åter måste

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

55

ha genomgått sådana tekniska och yrkesutbildningsanstalter, som meddela

mera fullständig yrkesutbildning. Emellertid återstår ett betydande antal —

säkerligen vid krigsfall minst 4—5,000 — arbetare, vilka för att kunna fylla

en uppgift i verkstäderna såsom s. k. tempoarbetare måste ha erhållit en viss

yrkesutbildning, som dock endast behöver taga en kortare tid i anspråk. Där

så kan ske, böra givetvis industriföretagen finna det angeläget att sörja för

anskaffning och utbildning av ny personal och reservpersonal. Företagen ha

själva största möjlighet att i detalj bedöma arbetskraftsbehovet inom de olika

yrkeskategorierna och med ledning därav inrikta utbildningen på de arbetsföremål

och arbetstempo, som nu ifrågavarande arbetare skola utföra.

Som nämnt ha också industriföretagen igångsatt viss utbildning av förevarande

slag. På grund av de krav, som för närvarande måste ställas på verkstadsindustrin

att i största möjliga utsträckning utnyttja sina resurser för leveranser

av olika slag, måste man emellertid utgå ifrån att nämnda utbildning av

tempoarbetare endast i mycket otillräcklig utsträckning kan bli anordnad

av företagen själva. Skall bristen å dylika arbetare avhjälpas, torde det därför

vara ofrånkomligt, att medverkan från det allmännas sida lämnas i form

av en utav staten organiserad utbildningsverksamhet på området.

Att kommissionen förordar särskilda åtgärder från det allmännas sida för

täckande av verkstadsindustriens arbetarebehov grundar sig sålunda i första

hand på kommissionens bedömande av de krav, som vår folkförsörjning och

vårt försvar nu och i ett eventuellt svårare läge böra kunna ställa på vår

verkstadsindustris kapacitet. Det är emellertid enligt kommissionens åsikt

även ur annan synpunkt av synnerlig vikt, att det allmänna aktivt medverkar

vid rekryteringen av verkstadsarbetare. Såsom ovan antytts, finnes för

närvarande inom vissa näringar en avsevärd arbetsbrist. Denna brist kan

väntas bli än mer framträdande, om det politiska läget förblir i stort sett

oförändrat eller försämras. En arbetslöshet av förhållandevis stora mått

kan därför befaras inom dessa yrken För en del industrier är läget till och

med sådant, att betydande produktionsinskränkningar måste väntas under

de närmaste åren, alldeles oavsett den politiska utvecklingen. Sa är framförallt

fallet ifråga om byggnadsindustrin. Då det icke föreligger anledning

att befara en lika ogynnsam utveckling för verkstadsindustrins del, måste

del anses, jämväl på längre sikt, fördelaktigt, om arbetslösa från nu

berörda yrken överföras till verkstadsindustrin.

Därest det allmänna lämnar en medverkan av ovan antydd art vid lösandet

av verb stadsindustrins rekryleringsproblem blir det möjligt att från det allmännas

sida medverka lill ett dylikt ur samhällets synpunkt önskvärt yrkesbyte.

Detta kan nämligen främjas, genom att visst företräde i avseende å

deltagande i de av allmänna organ anordnade eller understödda kurserna

för utbildning av tempoarbetare inom verkstadsindustrin beredes arbetslösa

personer, vilka haft sin utkomst inom byggnadsindustrin eller andra nu

svårt ställda näringar, givetvis under förutsättning att de kunna anses äga

förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236.

Då sålunda avgörande skäl tala för statliga åtgärder för anordnande av

utbildningsverksamhet i ovan angivet syfte, följer emellertid, framhåller

arbetsmarknadskommissionen, icke därav utan vidare, att det allmänna ensamt

bör bestrida kostnaderna för denna verksamhet. Då denna

åsyftar att skaffa erforderlig personal till industrin, kan det givetvis ifrågasättas,

örn icke denna helt eller delvis borde täcka kostnaderna. Det kan

emellertid häremot invändas, att det här icke är fråga om att utbilda personal

för ett visst företag. Det kan icke på förhand avgöras, vilket enskilt

företag, som kommer att få åtnjuta förmånen att få anställa personal nied

den utbildning, som lämnats genom verksamheten. Och att på företagen

inom verkstadsindustrin gemensamt lägga kostnaderna låter sig ur skilda

synpunkter icke genomföra. Verksamheten måste börja snarast möjligt och

utan den tidsutdräkt, som eljest kunde förutses bliva följden av invecklade

förhandlingar örn kostnadernas fördelning på olika intressenter. Därjämte

måste beaktas, att vad utbildningen av reservpersonal beträffar, flera större

verkstäder planera och på egen bekostnad sörja för dylik utbildning. Att

på dessa lägga kostnaderna för utbildningen av erforderliga reserver för

andra företag kan givetvis icke ifrågakomma. Härtill kommer, att den föreslagna

utbildningsverksamheten skulle — åtminstone i fråga om tillgodoseendet

av det aktuella behovet av arbetskraft — samtidigt åsyfta överförande

av arbetskraft från andra näringsgrenar och sålunda innebära åtgärder,

som hade karaktären av hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Det ligger i

sakens natur, att dylika åtgärder icke rimligen borde bäras av den industri,

för vilken arbetskraften omskolades. Med hänsyn till dessa och andra omständigheter

avstyrker kommissionen bestämt, att bidrag från verkstadsindustrin

till förevarande verksamhet sättes som villkor för densamma.

För att den här avsedda utbildningsverksamheten — i förslaget benämnd

. e redskapskurser — skall kunna fylla sitt syfte att snarast möjligt

tillgodose verkstadsindustrins aktuella behov av arbetskraft, måste kursernas

längd inskränkas, så långt det låter sig göra utan att äventyra värdet

av utbildningen. Härtill kommer, att kapaciteten hos de anstalter, till

vilka kurserna skulle förläggas, är relativt ringa, särskilt i jämförelse med

det behov av reserver, vilket konstaterats vid verkstadsföreningens ovannämnda

utredning. Jämväl av denna anledning blir det nödvändigt alt

göra kurserna sa korta som möjligt och att låta dem tills vidare avlösa

varandra. Det bör understrykas, att något krav på fullständig utbildning i

jrket självfallet icke kan uppställas. I de flesta fall måste utbildningen inriktas

på att bibringa eleverna en nödtorftig utbildning samt sätta dem i

stand att såsom tempoarbetare direkt rycka in i produktionen.

Det är givet, att kurslängden kan variera något för olika yrken och även

individuellt. Arbetsmarknadskommissionen har efter övervägande av olika

synpunkter beträffande längden av kurserna kommit till det resultatet, att

tor den utbildning av tempoarbetare varom här är fråga, en normallängd

av fyra mannder kan anses lämplig. Tyngdpunkten skulle därvid läggas

pa det praktiska yrkesarbetet. Dessutom borde eleverna meddelas någon

undervisning i material- och verktygslära samt yrkesritning. Arbetstiden beräknades

i regel omfatta 48 timmar i veckan.

^ ^Pr^a hand böra de statliga åtgärder för utbildning av arbetare för verkstadsindustrin,

varom här är fråga, inriktas på ett utnyttjande så långt möj
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ligt är av befintliga verkstadsskolor och i förekommande fall av grkesutbildningsverksamhet

i arbetslöshetskommittéernas regi. Då den av verkstadsskolorna

bedrivna yrkesutbildningen för ungdom bör upprätthållas så långt

möjligt, måste de ifrågasatta beredskapskurserna sidoordnas med skolornas

ordinarie kurser. Så kan ske, örn utbildningen på skolverkstaden bedrives

i två skift. Möjligheterna att på sådant sätt dubblera kurserna inskränkas

emellertid av det förhållandet, att vid en del skolor verkstäderna redan äro

belagda icke blott under dagen genom verkstadsskolekurser utan även på

kvällarna genom aftonkurser i yrkesarbete. Dessa senare kurser avse att

giva inom yrket anställda yngre arbetare en kompletterande yrkesutbildning.

De kunna därför bliva av betydelse för industrin jämväl ur beredskapssynpunkt,

då de med fördel kunna utnyttjas för sådan kompletterande utbildning

av vissa verkstadsarbetare, som skulle göra dessa mera kompetenta att

fylla uppkommande luckor bland verkstädernas egentliga yrkesarbetare.

Under förutsättning att de inom respektive orter belägna verkstäderna i

samråd med skolornas ledning tillvarataga dessa kursers möjligheter att

meddela sådan för mera krävande arbetsuppgifter erforderlig kompletterande

utbildning, synes det lämpligt, att dylika redan ordnade kvällskurser fortsätta

sin verksamhet. Därest det i något fall befinnes vara mera ändamålsenligt

att nu eller senare ersätta dessa kvällskurser på skolverkstäderna med

beredskapskurser med heldagsundervisning, synes det böra tågås i övervägande

att i stället för kvällskurserna i yrkesarbetare tills vidare ordna

teoretiska och demonstrationskurser i yrkeslära.

Gjorda undersökningar visa, att med anlitande av redan befintliga eller

planerade skolverkstäder samt genom dubblering av de kurser, som nu bedrivas

i Stockholm och Göteborg i arbetslöshetskommittéernas regi beredskapskurserna

skulle kunna ha 1,245 elever samtidigt eller med fyra månaders

kurslängd en utbildningskapacitet per år av 3,735 tempoarbetare, fördelade

på olika yrkesgrenar sålunda:

Svarvare...................

Fräsare.....................

Hyvlare....................

Arborrare..................

Slipare.....................

Bänkarbetare, borrare etc,

Finmekaniker..............

Smeder.....................

Svetsare....................

Tunnplåtslagare...........

Elektromekaniker.........

Elektromontörer ..........

813

168

156

12

90

1,731

45

225

180

90

180 (varav 90 lindare)

45

Summa arbetare 3,735 I

I arbetsmarknadskommissionens framställning anföras vissa synpunkter

på frågan örn urvalet av elever till beredskapskurserna. Som nämnt

borde beredskapskurserna för verkstadsindustrin till en början avse omskolning

av arbetare, vilka för närvarande äro utan arbetsanställning på grund

av minskad arbetstillgång inom vissa branscher. Framför allt är läget inom

byggnadsindustrin sådant, att en överflyttning på längre sikt och till icke

obetydlig omfattning av dithörande arbetare till andra arbetsområden synes

påkallad. I den mån detta förhållande blir klart för dem, som nu gå

utan arbete i väntan på nya arbetstillfällen inom byggnadsområdet, torde,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

framhåller kommissionen, dessa arbetare även kunna förväntas använda sig

av det tillfälle till övergång till verkstadsindustrin, som beredskapskurserna

skulle erbjuda. Givetvis kunna förhållandena utvecklas därhän, att även

andra större grupper av arbetare komina i en likartad situation.

Förutsättningen för att en dylik omskolning icke blott skall bereda verkstadsindustrin

ökad tillgång på utbildad personal vid allmän mobilisering

utan även skall giva ifrågavarande arbetare möjlighet till självförsörjning

under nuvarande förhållanden är givetvis, att vederbörande kunna absorberas

av verkstadsindustrin, sedan de genomgått beredskapskurs. Under oförändrade

förhållanden i det politiska läget torde det behov av arbetskraft,

s°m nu kan påvisas inom verkstadsindustrin, successivt bliva mättat, dels

genom verkstadsföretagens egna åtgärder, dels även i viss mån genom beredskapskurserna.

Då mättningsgränsen nåtts, kan beredskapskursernas

verksamhet uteslutande inriktas på utbildningen av verkstadsindustrins reservpersonal.

Kurserna hava ur omskolningssynpunkt då icke längre samma

betydelse, och rekryteringen torde därefter få ske enligt delvis ändrade

linjer.

Den utbildade reservpersonalen skall stå i beredskap att rycka in i den

mån den ordinarie personalen blir utkallad, varför den bör hava möjlighet

att efter genomgången förutbildning, så länge läget tillåter detta, återtaga

sin funktion i samhället vid normala förhållanden. Den kategori, som framför

andra torde hava möjlighet att i detta avseende anpassa sig efter de

olika förhållandena, är kvinnorna. Därest den första omgången elever i beredskapskurserna,

såsom i det föregående har avsetts, kommer att efterföljas

av en andra omgång, torde man sålunda, anför kommissionen, vid

denna andra rekrytering av kurserna i ännu större utsträckning än vid den

första med fördel kunna utvälja kvinnlig arbetskraft. Givetvis bör därför

icke släppas ur sikte den möjlighet, som beredskapskurserna i vissa täll

erbjuda att kunna giva arbetslösa yngre män utan yrkesutbildning en viss

färdighet i yrkesarbete, som under alla förhållanden kan bliva dem till

nytta, antingen de direkt kunna beredas arbetsanställning eller de äro hänvisade

till alt fullfölja sin yrkesutbildning i verkstads- eller andra skolor.

Kommissionen understryker, att utbildningsverksamhetens anpassning

efter de förändrade förhållanden, som kunna inträda i avseende på den

industriella beredskapen och inom arbetsmarknaden, kräver ständig uppmärksamhet

och kan komma att påkalla större eller mindre förändringar

i uppdragna riktlinjer och beträffande verksamhetens planerade omfattning.

Givetvis måste den slutliga omfattningen även bliva beroende av de resultat

i avseende å anskaffningen av lämplig reservpersonal, som olika åtgärder i

detta syfte visa sig kunna åstadkomma. Måhända kan det beräknade behovet

snabbare fyllas än som nu kan förutses. A andra sidan måste man

även räkna med den eventualiteten, att läget hastigt förvärras, i vilket fall

ytterligare åtgärder för att snabbt tillföra industrin erforderlig arbetskraft

torde få tillgripas.

I sistnämnda avseende erinrar kommissionen örn den reserv, som eleverna

vid landets verkstadsskolor utgöra. Denna reserv, som uppgives till c:a 1,700

elever, borde dock, framhålles det, icke tillgripas förrän läget oundgängligen

krävde detta. Kommissionen framhåller, att av dessa elever de som hade

något års utbildning, merendels vore väl kvalificerade att utföra ganska

krävande yrkesarbete, ehuru de självfallet icke vore färdiga yrkesarbetare

och ej heller hade en yrkesarbetares rutin. Beträffande eleverna vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom borde emellertid uppmärksammas, att

ett flertal av dem äro i eller nära värnpliktsåldern.

Med hänsyn till förutsättningarna för beredskapskursernas anordnande

borde värnpliktiga män, vilka icke äro frikallade från värnpliktens fullgö
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

59

rande, endast undantagsvis mottagas såsom elever i kurserna. Detsamma

gällde ynglingar, vilka ännu ej inträtt i värnpliktsåldern, då sådana ynglingar

i regel torde lia förhållandevis goda möjligheter att på annat sätt —

genom utbildning inom industrin eller genom annan särskild yrkesundervisning

— förvärva de kunskaper och färdigheter, som kurserna avse att

meddela. I första hand borde kurserna sålunda, framhåller kommissionen,

avses för arbetslösa män, vilka äro frikallade från värnpliktstjänstgöring

och tillhöra yrke, vari mera omfattande arbetslöshet föreligger eller skäligen

kan väntas uppkomma. Någon maximiålder för kursdeltagare borde enligt

kommissionens mening icke föreskrivas. I regel borde det emellertid icke

ifrågakomma att i kurserna mottaga person, som fyllt 45 år. I den mån

lämpliga manliga arbetare icke funnes att tillgå i och för utbildning eller

då eljest så befunnes lämpligt, borde även kvinnor kunna antagas till kursdeltagare.

Kommissionen beräknade, att eleverna till beredskapskurserna i regel

komme att tagas från den ort, inom vilken utbildning skedde eller dess

grannskap. Med hänsyn till de principer för urvalet av kursdeltagare, för

vilka redogjorts i det föregående, kunde kurserna i regel beräknas komma

att bliva förlagda till städer i de delar av landet, där mera omfattande arbetslöshet

förelåge eller kunde beräknas uppkomma. Det kunde dock bliva

erforderligt att bereda utbildning vid kurserna även för personer från andra

kommuner än dem, vari kurserna anordnats.

Utväljandet av kursdeltagare föreslås skola ske i samverkan mellan det

lokala organ, som skall handhava ledningen av själva kursverksamheten,

och vederbörande arbetslöshetskommitté, därest denna ej omhänderhar

sagda ledning, samt representanter för företagare och arbetare inom verkstadsindustrin

på orten. Närmare föreskrifter i dessa avseenden skulle utfärdas

av arbetsmarknadskommissionen.

De kursdeltagare, som intagas under den tid kurserna äro inriktade på att

tillfredsställa det nu aktuella behovet av arbetskraft, förutsätter kommissionen

i regel vara under kurstiden anmälda hos arbetslöshetskommitté

såsom hjälpsökande arbetslösa. Örn vederbörande tillhörde yrke, vars utövare

förklarats avstängda från statlig och statsunderstödd arbetslöshelshjälp,

borde detta, framhålles det, icke få anses som hinder för kursdeltagande,

då därigenom bl. a. byggnadsarbetare skulle utestängas från kursverksamheten.

I den mån deltagarna anses i behov av kontantunderstöd

genom arbetslöshetskommittén, borde dispens från nyssnämnda avstängningsbestämmelser

beviljas.

Arbetsmarknadskommissionen har i sin framställning vidare behandlat

frågan örn ekonomiska bidrag till beredskapskursernas

elever. Då flertalet kursdeltagare måste antagas vara för sin utkomst

belt beroende av eventuellt arbetslöshetsunderstöd från det allmänna och

fackorganisationer, borde man, framhålles det, utgå ifrån att deltagarna erhålla

nödig inkomst för sitt eget och för familjeförsörjare jämväl familjens

uppehälle. Förmånerna syntes böra bli i slort sett desamma för deltagare i

dessa kurser som för elever vid arbetslöshetskommilléers i annan ordning

anordnade kursverksamhet. Kursdeltagare i åldern 16—25 år borde i förevarande

avseende närmast jämställas nied eleverna vid verkstadsskolorna

för arbetslös ungdom i åldern 16—25 år.

Då kursernas primära ändamål vöre industrins tillgodoseende med nödvändig

arbetskraft och elevernas arbete — så långt det med hänsyn lill utbildningsmålet

är möjligt — borde vara inriktat på verkstadsmässig produk
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

tion, läge det enligt kommissionens mening nära till hands att i viss ut

sträckning tillämpa ett timavlöningssystem av den art, som tillämpas inom

industrin. Ett dylikt avlöningssystem skulle, framhålles det, vara ägnat att

automatiskt och mera effektivt än ordningsregler och strafföreskrifter förmå

eleverna att utan onödig frånvaro genomgå sin utbildningskurs. Även

ur psykologisk synpunkt skulle i detta fall avlöningsformen vara av värde.

Timlönen borde då sättas olika för åldersgrupperna 16—19 år, 20—24 år

samt 25-åringar och äldre men vara enhetlig för var och en av dessa tre

åldersgrupper.

Då kurserna i varje fall till en början i huvudsak skulle rekryteras av

arbetslösa, vore det dock, anför kommissionen vidare, icke lämpligt att hell

hygga upp kursdeltagarnas ersättning på ett timavlöningssystem. Med hänsyn

till de starka variationer i hjälpbehovet, som kunde beräknas föreligga

i fråga örn kursdeltagarna, påpekades att bestämmelserna om dagunderstöd

och hyreshjälp i kungörelsen om statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet

vid arbetslöshet hade utformats i direkt syfte att täcka dylika olika behovsfall.

Därjämte borde uppmärksammas, att arbetslöshetshjälpen icke

allenast vore en statlig utan även, och kanske främst, en kommunal angelägenhet,

varför i regel en avsevärd del av den kostnad, som belöpte å kursdeltagarnas

uppehälle, borde bestridas av kommunen. Med hänsyn härtill

ansåge kommissionen lämpligast att vid bestämmande av timlönen utgå

från den förutsättningen, att eleverna därutöver, i den mån de vöre i behov

därav, skulle erhålla dagunderstöd och hyreshjälp enligt bestämmelserna i

hjälpkungörelsen. I enlighet härmed och med utgångspunkt från nuvarande

industrilöner, levnadskostnader och understödssatser för arbetslöshetshjälp

föreslog kommissionen följande maximitimlöner:

för elever i åldern 16—19 år.................. högst 20 öre

» » » » 20—24 » .................. » 30 »

» » » » 25— » .................. » 40 »

Fastställandet av timlönernas storlek inom ovan angivna gränser för kurser

å olika orter ävensom av erforderliga tillämpningsföreskrifter förutsattes

skola uppdragas åt arbetsmarknadskommissionen.

I arbetsmarknadskommissionens framställning lämnas vidare vissa beräkningar

av kostnaderna för de planerade kurserna. Därvid hava

icke medräknats kostnaderna för understöd till kursdeltagare; det framhålles,

att dessa belopp kunde anses motsvara en understödsverksamhet, som skulle

hava bedrivits, även örn kurserna icke kommit till stånd. För en kursverksamhet

av den omfattning, som förut angivits (1,245 elever), beräknar kommissionen

approximativt en driftkostnad, utom elevernas timlöner, av 1 milj.

kronor årligen. För timlönerna beräknas c:a 1,060,000 kronor per år.

Det framhålles, att arbetet vid beredskapskurserna borde så långt möjligt,

utan att utbildningens mal eftersattes, vara inriktat på saluvärdig produktion.

I största möjliga utsträckning borde lämpliga beställningsarbeten anskaffas

från industrien, vilken i sådant fall merendels komme att tillhandahålla material.

I de kostnadskalkyler, som lades till grund för offerter å dylika ar
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

61

beten, borde kostnaderna för arbetslöner beräknas såsom inom industrin.

Även övriga poster borde så vitt möjligt upptagas till belopp, som skulle ha

beräknats under affärsmässiga förhållanden. Industrikommissionen planerade

för närvarande åtgärder för att i den utsträckning så befunnes lämpligt

utnyttja verkstadsskolornas produktion för militära och likartade ändamål.

Därest sådana åtgärder bleve genomförda, kunde även beredskapskurserna

på denna väg få tillfälle att utföra beställningar för dessa ändamål.

Kommissionen finner det vanskligt att söka beräkna inkomsterna av produktionen

men antager, att de för en fyramånaderskurs kunna uppgå till

100,000 kronor.

Kommissionen framlägger i detta sammanhang en utförlig plan för anskaffande

och utbildning av lärare till beredskapskurserna. Det beräknas,

att dessa lärarkrafter huvudsakligen måste tagas bland mera kvalificerad

verkstadspersonal i större industriföretag. För att kurserna skola lämna

nöjaktigt resultat ur utbildningssynpunkt föreslås, att lärarkandidaterna

skola erhålla nödtorftig pedagogisk utbildning i särskilda lärarkurser, anordnade

med skolöverstyrelsens medverkan. Lärarna föreslås skola erhålla

samma löneförmåner som yrkeslärare vid verkstadsskola. Det anmärkes

emellertid, att i vissa fall yrkeslärarnas avlöningsförmåner torde vara så

låga, att det blir nödvändigt att gå utöver dessa för att kunna förvärva fullt

kompetent kraft, kanske från annan ort. Särskilt med tanke på anställningens

tillfälliga karaktär vore det befogat att i sådant fall bereda vederbörande

viss lönefyllnad.

För den utbildning av lärare, som i första hand bör anordnas, beräknar

kommissionen en kostnad av 25,600 kronor.

Det förslås, att den centrala ledningen av verksamheten uppdrages åt arbetsmarknadskommissionen

i nära samverkan med skolöverstyrelsen. Den

lokala ledningen av verksamheten skulle anförtros vederbörande skolstyrelse

i de fall, då förefintliga anstalter för yrkesundervisning skola utnyttjas,

och arbetslöshetskommittén i orten i de fall, då kurserna upprättas fristående

från de ordinarie yrkesutbildningsanstalterna. Även i förstnämnda

fall kommer arbetslöshetskommittén i orten beträffande urvalet av kursdeltagare

och ersättningar till dem att få ett betydande inflytande på kursverksamheten.

Den närmaste ledningen uppdrages av arbetsmarknadskommissionen

åt lämplig person, som i egenskap av föreståndare äger uppbära i

varje särskilt fall bestämd ersättning.

Kommissionen säger sig förvänta, att med hänsyn till kommunernas intresse

av verksamheten huvudmännen för de verkstadsskolor, vid vilka kurser

anordnas, skola frill tillhandahålla lokaler med befintlig utrustning samt

med värme och lyse ävensom städning. Detsamma torde böra gälla för arbetslöshetskommitté,

som i egen regi anordnar beredskapskurs.

I övrigt skulle kostnaderna för beredskapskurserna liksom hela kostnaden

för lärarkurserna bestridas av staten, vilken jämväl skulle uppbära de

inkomster, som genom produktion eller eljest tillföras kurserna. Kostnaderna

för dagunderstöd och hyreshjälp, som under kurstiden av vederbörande

arbetslöshetskommitté tilldelades kursdeltagare, borde i regel icke betraktas

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

såsom kurskostnader utan gäldas och fördelas mellan stat och kommun i

samma ordning som vid understödsverksamhet för arbetslösa utan samband

med kursverksamhet. Arbetsmarknadskommissionen syntes dock böra erhålla

befogenhet att medgiva dylika kostnaders bestridande av statsmedel

helt eiler till större del än eljest skulle vara fallet, där understödet avsåge i

kurskommunen icke hemortsberättigade elever eller eljest särskilda skäl

motiverade en dylik anordning.

Statsverkets totala kostnader (utom kostnader för dagunderslöd och hyreshjälp)

för år beräknade kommissionen sålunda:

84 beredskapskurser ................................ kronor 1,000,000

elevernas timlöner.................................. » 1,063,350

kurser för utbildning av lärare ..................... » 25,600

kronor 2,088,950

avgår beräknade intäkter........................... » 300,000

Nettokostnad kronor 1,788,950.

Kommissionen har hemställt, att kurser av angivet slag finge igångsättas

snarast möjligt, varvid å innevarande budgetår belöpande kostnader för verksamheten

— av kommissionen beräknade till omkring 600,000 kronor —

skulle anvisas från det å tilläggsstat I till särskilda arbetslöshetsåtgärder beviljade

reservationsanslaget å 10,000,000 kronor.

Yttranden över arbetsmarknadskommissionens förslag.

över arbetsmarknadskommissionens förslag hava yttranden infordrats från

statskontoret, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och statens industrikommission.

Statskontoret har anfört bland annat följande. För igångsättande av de

föreslagna s. k. beredskapskurserna hade enligt statskontorets mening förebragts

vägande skäl, varför ämbetsverket icke funne anledning till erinran

mot anordnande av dylika kurser. Med hänsyn till syftet med dessa läge

i sakens natur, att desamma måste bliva allenast av tillfällig beskaffenhet.

Några bestämda slutsatser angående den tid, varunder ifrågavarande kursverksamhet

kunde pakallas, syntes dock icke kunna dragas av föreliggande

uppgifter. Det finge emellertid förutsättas, att beräkningar i sådant avseende

snarast komme att lämnas av arbetsmarknadskommissionen.

Vad anginge kostnaderna för de ifrågasatta kurserna, ville statskontoret

understryka vikten av att förefintliga yrkesundervisningsanstalter bleve anlitade

för verksamheten. Därav syntes följa, att några utgifter icke behövde

uppkomma för anskaffande av den kostnadsdragande stadigvarande under - visningsmaterielen. För den händelse emellertid behov skulle uppstå att för

sagda kurser anskaffa dylik materiel, borde framställning därom göras hos

Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för beredskapskurserna syntes således — förutom timlöner

åt eleverna — väsentligen komma att hänföra sig till lärarlöner samt utgifter

för administration, underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel samt

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

63

olycksfallsförsäkring. Statskontoret förutsatte, att statsverkets bidrag för

berörda ändamål icke komme att utgå efter förmånligare grunder, än som

tillämpades beträffande verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom.

Socialstyrelsen ansluter sig i huvudsak till förslaget men framställer i

särskilda hänseenden vissa erinringar.

Angående förslagets princip, att för utbildning i första rummet välja män,

som äro frikallade från värnpliktstjänstgöring och tillhöra yrke, vari mera

omfattande arbetslöshet föreligger, framhåller socialstyrelsen sålunda:

I nu föreliggande situation synes det styrelsen, som örn det angelägnaste

vore, att verkstadsindustrin erhåller all den arbetskraft, varav den med hänsyn

till försvaret och folkförsörjningen är i behov. Det framstår med hänsyn

härtill som angeläget, att urvalet av elever till beredskapskurser sker

under största beaktande av den personliga lämpligheten. Förmågan hos eleverna

att tillgodogöra sig den forcerade utbildning, varom bär är fråga, får

ej förbises. Särskilt med hänsyn till nämnda förhållanden synes det angeläget,

att rekryteringen till beredskapskurserna icke för snävt begränsas att

avse blott vissa yrken, utan att möjlighet berudes även andra härför lämpade

att vinna inträde i kurserna. Beträffande själva utväljandet av kursdeltagare

är det sålunda av vikt att fasthålla, att till kurserna kunna ifrågakomma

såväl hjälpsökande arbetslösa som personer, vilka icke anmält sig som sådana.

Med hänsyn härtill synes det vara lämpligast, att anmälan till deltagande

må kunna ske såväl hos kursledningen som hos arbetslöshetskommittén

och att utväljandet göres av kursledningen i samråd med kommittén.

Därest kommittén själv handhar kursledningen, är det nödvändigt att det

klargöres, att personer, vilka önska komma i fråga att utväljas till kursdeltagare

och som härför skola anmäla sig hos arbetslöshetskommitté, icke

för den skull skola betraktas och registreras såsom hjälpsökande arbetslösa.

Socialstyrelsen säger sig vidare anse i princip riktigt, att kursdeltagare erhölle

en inkomst, som ungefär läge i nivå med den för orten fastställda

reservarbetslönen, och tillägger, att det ekonomiska biståndet icke borde sättas

högre än som vore nödvändigt för att erhålla elever i erforderlig utsträckning.

Styrelsen ville ifrågasätta lämpligheten av att detta bistånd utginge

i form av dagunderstöd och hyreshjälp, särskilt som samtliga elever ej komme

att vara hjälpsökande arbetslösa. Med hänsyn till att utbildningsverksamheten

i första hand motiverades med verkstadsindustrins behov av arbetskraft

borde eleverna erhålla hela sin ersätlning i form av lön, ej i form av

arbetslöslietshjälp.

Socialstyrelsen förutsatte, framhålles det slutligen, att om en hjälpsökande

arbetslös utvalts som deltagare i beredskapskurs men vägrat att antaga ett

dylikt erbjudande, han avstängdes från statsunderstödd arbetslöshetshjälp. I

detta avseende erfordrades klara bestämmelser.

Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget i huvudsak, i vad detsamma berör

styrelsens verksamhetsområde. Styrelsen framhåller emellertid vikten av

att dess direkta medverkan kommer till uttryck särskilt i fråga örn fastställande

av undervisningsplaner och anordnande av utbildningskurser för lärare

samt i fråga örn övervakning och inspektion.

Statens industrikommission förklarar sig kunna vitsorda förefintligheten

av dels ett akluelll behov av vissa kategorier verkstadsarbetare, dels ock

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

framför allt ett behov av reservpersonal, avsedd att komma till användning

vid allmän mobilisering eller eljest vid ytterligare militära inkallelser. Kommissionen

säger sig även dela arbetsmarknadskommissionens uppfattning,

att med hänsyn till den sannolika framtida utvecklingen inom verkstadsindustrin

och byggnadsindustrin en omskolning av arbetslösa byggnadsarbetare

till verkstadsarbetare även på längre sikt kunde vara fördelaktig. De

av arbetsmarknadskommissionen föreslagna åtgärderna syntes väl ägnade

för sitt ändamål.

Departementschefen.

Som jag förut i olika sammanhang framhållit, måste i det allmänna programmet

för en rationell omfördelning av arbetskraften under krigsförhålianden

ingå yrkesundervisning för utbildning eller omskolning av arbetare.

Det mest framträdande behovet därav för närvarande hänför sig till verkstadsindustrin.

För att tillgodose detta behov har Kungl. Majit på min hemställan

genom beslut den 5 april 1940 bemyndigat statens arbetsmarknadskommission

att i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen framlagt

förslag vidtaga åtgärder för utbildning under budgetåret 1939/40 av

arbetskraft för verkstadsindustrin samt för bestridande av de med åtgärderna

förenade kostnaderna ställt till kommissionens förfogande ett belopp av

högst 600,000 kronor, att utgå från det å tilläggsstat I till riksstaten för nämnda

budgetår anvisade reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

Den sålunda beslutade utbildningsverksamheten måste givetvis fullföljas under

nästa budgetår.

Även för andra verksamhetsområden har fråga väckts örn särskilda åtgärder

för utbildning av reservpersonal. Redan tidigare har sålunda förslag

förelagts riksdagen (prop. nr 194) örn anslag till utbildning av ersättningspersonal

för jordbruket samt ersättare för lastbilförare.

Sannolikt komma även i andra hänseenden behov av sådana åtgärder att

yppa sig. 1 den mån så blir fallet, bör Kungl. Majit äga bemyndigande att

anordna utbildningsverksamhet efter liknande riktlinjer som de i arbetsmarknadskommissionens

förslag uppdragna och med användning av medel,

som finnas anslagna till arbetslöshetsåtgärder eller andra ingripanden på arbetsmarknaden.

Sådan verksamhet bör ledas eller övervakas av arbetsmarknadskommissionen

i samråd med myndigheter, som företräda det ifrågavarande

verksamhetsområdet eller annan särskild sakkunskap.

Fråga om anläggande av cykelstigar inom vissa län.

I skrivelse nr 217 anhöll 1937 års riksdag om utredning rörande lämpligheten

och möjligheterna av statligt stöd för anläggande av cykelstigar

genom de av landets mera avlägsna skogsområden och andra glest befolkade

bygder, som vore i behov av dylika samfärdselförbindelser. Riksdagen uttalade

därvid, att det måste ligga i sakens natur, att ifrågavarande anläggningar

med avseende å teknisk planläggning, röjnings-, planerings- och torrläggningsarbeten

bleve av allra enklaste slag, så att de ej för vederbörande

skogsägare komrne att ställa sig alltför ekonomiskt betungande. Tvivelsutan

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

65

skulle dessa cykelstigar även de i sin mån underlätta landets uppodling och

bebyggelse. Denna utbyggnad av samfärdselnätet vore emellertid enligt

riksdagens uppfattning även i andra hänseenden av ett allmänt samhälleligt

värde, såsom exempelvis för övervakning av skogslagarnas och även andra

lagars efterlevnad, för tillsynen över telefonledningar och andra allmänna

anläggningar samt dessutom och ej minst till underlättande av skogseldars

släckning. Enligt vad riksdagen inhämtat, borde anläggningarna jämväl

bliva av viss militär betydelse.

Riksdagen framhöll därjämte, att även örn cykelstigarnas bekostande i

första hand borde ankomma på vederbörande intressenter, riksdagen funne

det förtjänt att närmare utredas, huruvida ej staten skulle under några

lämpliga former kunna i viss mån medverka till att underlätta dylika cykelstigars

anläggning, eventuellt under samverkan med landsting eller annan

korporation, som hade intresse av dessa samfärdselleders tillkomst och som

kunde vara villig utöva kontroll över deras tillbörliga underhåll och framtida

fortbestånd i övrigt. Riksdagen utgick ifrån, att det allmännas stöd

måste bliva mycket begränsat liksom ock att automobilskattemedlen ej borde

anlitas för ändamålet. Vid utredningen borde beaktas, • vad mån anläggningar

av hithörande slag kunde lämpa sig som arbetsobjekt för ortsbefolkningen

även vid en lågkonjunktur.

I anledning av vad riksdagen sålunda anfört, uppdrog Kungl. Maj:t åt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt domänstyrelsen att gemensamt verkställa

utredning av frågan. För ändamålet införskaffade domänstyrelsen

uppgifter örn utförda cykelstigar från överjägmästarna i de sex norra överjägmästaredistrikten,

omfattande statsskogarna i Norrland och Dalarna,

ävensom från de allmänningsskogar, flottningsföreningar och skogsägande

aktiebolag, vilka enligt vad överjägmästarna uppgivit byggt cykelstigar. Styrelserna

uppdrogo därefter åt två särskilda utredningsmän att verkställa en

förberedande undersökning av föreliggande spörsmål. Resultatet härav sammanfattades

av utredningsmännen i en promemoria, över vilken inhämtats

yttranden av chefen för försvarsstaben, länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ävensom

av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och domänstyrelsen hava därefter i skrivelse den 11 september

1939 framlagt resultatet av sina överväganden i frågan.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt domänstyrelsens samfällda

utredning och förslag Ilar slutligen utlåtande avgivits av statskontoret.

Departementschefen.

Vad som förekommit i detta ärende har övertygat mig om önskvärdheten

av att cykelstigar av föreslagen typ komma till stånd i viss utsträckning. Ett

särskilt skäl härtill i nuvarande läge är risken för omfattande skogseldar till

följd av flygbombardemang. Örn arbetsbrist skulle uppkomma inom områden,

som beröras av förslaget, vill jag därför förorda statsbidrag av arbetslöslietsmedel

till utförande av cykelstigar.

Bihang till riksdagens protokoll 19hO. 1 sami. Nr 236.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 236.

Vissa framställningar i övrigt.

I skrivelse den 22 december 1939 har Lyckebyåutredningen, under framhållande

av det angelägna i att vissa vägföretag inom Blekinge

^an * första hand vägsträckoma Holmsjö—Ledja och Ledja—länsgränsen

vid Flaken komme till utförande före det på utredningens initiativ planerade

kolonisationsarbetets igångsättande, hemställt om medel för företagens

påbörjande snarast möjligt. Enligt utredningens uppfattning borde

syftet härmed delvis vara att bereda arbetstillfällen åt innehavarna av ofullständiga

jordbruk i de trakter, som berördes av vägföretagen.

Vidare har länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 10 oktober 1939

hemställt, att av arbetslöshetsmedel 250,000 kronor måtte ställas till länsstyrelsens

förfogande att användas som bidrag till anläggande av nybyggnadsvägar.

Slutligen vill jag här framhålla, att skogsvårdsstyreisen i Västernorrlands

län i skrivelse den 8 september 1939 på anförda skäl hemställt om en omprövning,

huruvida arbetslösa skulle med anlitande av allmänna medel kunna

ställas till styrelsens förfogande för att fullgöra vakthållningen på brandtorn

inom länet. Statens arbetslöshetskommission, som överlämnat skogsvårdsstyrelsens

framställning till Kungl. Maj :t, har framhållit att någon möjlighet

att tillgodose de av styrelsen uttalade önskemålen med anlitande av

medel, som stöde till kommissionens förfogande, ej funnes. Centralrådet för

skog svårdssty relsernas förbund har anfört, att någon tvekan ej kunde råda

om att åvägabringandet på angivet sätt av möjligheter för en ändamålsenlig

skogsbrandbevakning vore av stor betydelse för skogsbrandskyddet. Även i

forsvarshanseende syntes brandtornen vara till gagn, då de kunde användas

som observationsplatser vid flygangrepp och jämväl tjäna underrättelseväsendet

i allmänhet i mindre bebyggda trakter. I avvaktan på de beslut, som

1936 års skogsutrednings avgivna förslag kunde föranleda, syntes det centralrådet

lämpligast, att en skogsvårdsstyrelse vid nu ifrågavarande bevaknings

organiserande vände sig till den eller de därav direkt berörda kommunerna

och sökte utverka deras tillstånd för ändamålet. Luftskyddsinspektionen

har understrukit betydelsen av att de hittills utbyggda brandtornen under

luftskyddstillstånd kunna tagas i anspråk såsom observationsplatser för upptäckande

och inrapporterande av skogsbränder samt för luftbevakning. Vidare

har inspektionen framhållit önskvärdheten av att utbyggandet av de på

enskilt initiativ planerade men ännu ej utbyggda tornen om möjligt skedde

snarast ävensom att bemanningen av brandtornen under luftskyddstillstånd

ordnades genom länsstyrelserna i samråd med vederbörande militära myndigheter

och skogsvårdsstyrelser. Slutligen har inspektionen meddelat, att

inspektionen för utredning av möjligheterna att effektivisera utbyggandet’och

användningen av brandtornen satt sig i förbindelse med de försäkringsföre
*ag;

S°m t*^sammans med svenska brandskyddsföreningen tagit initiativ till

åtgärder för skogsbrandbevakning.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

67

Anslagsbehovet.

I fråga om medelsbehovet under nästkommande budgetår för de åtgärder

för arbetslöshetens bekämpande, som falla inom arbetslöshetskommissionens

hittillsvarande verksamhet, har kommissionen meddelat vissa preliminära beräkningar

i skrivelse till Kungl. Majit den 8 december 1939 samt reviderade

sådana i skrivelse den 26 februari 1940 (Bilaga A).

Kommissionens preliminära beräkningar byggde på att

verksamheten under nästa budgetår skulle bedrivas efter i huvudsak oförändrade

grunder. Med hänsyn till vanskligheten att vid tidpunkten för framställningens

avgivande bedöma den framtida utvecklingen verkställdes endast

en approximativ uppskattning av medelsbehovet. Kommissionen räknade

emellertid med en något försämrad arbetsmarknadssituation och ett härav

framkallat ökat hjälpbehov under budgetåret.

I statliga reservarbeten ansåg kommissionen i genomsnitt 1,800 man böra

sysselsättas. Kostnaden för varje i medeltal under ett år sysselsatt arbetare

beräknades till 3,600 kronor. Vid budgetårets början skulle enligt beräkning

ett 50-tal arbetsobjekt stå till förfogande för reservarbeten. Emellertid vore

dessa koncentrerade till de sydligaste delarna av landet, vilket försvårade deras

socialt ändamålsenliga utnyttjande, eftersom särskilt arbetslösa familjeförsörjare

från nordligare belägna delar av landet icke rimligen borde hänvisas

dit i någon större omfattning. På grund härav ansåge kommissionen

ifrågavarande arbetsobjekt icke förslå att sysselsätta en arbetsstyrka av nyss

angiven storlek.

I fråga örn statskommunala reservarbeten ansåge sig kommissionen icke

böra räkna med en lägre sysselsättningssiffra än 800 man. Kostnaden per

man och år har härvidlag beräknats till 1,500 kronor. Av redovisningstekniska

skäl beräknade kommissionen därjämte under nästa budgetår utbetalningar

av bidrag till äldre arbeten med 750,000 kronor.

För sådant företrädesvis säsongmässigt stegrat hjälpbehov, som lämpligen

tillgodosåges med anlitande av understödslinjen, beräknade kommissionen

kontantunderstöd eller ungdomshjälp till i genomsnitt 6,000 personer för en

kostnad av 4 milj. kronor.

I arkivarbeten beräknades 200 personer sysselsatta till en kostnad av

450,000 kronor.

Kommissionens preliminära kostnadsberäkningar kunde alltså sammanfattas

sålunda:

Hjälpform

Statligt reservarbete........

Statskommunalt reservarbete

Antal hjälpta

i genomsnitt

1,800

800

Kontantimderstödsverksamhet och ungdomshjälp . 6,000

Arkivarbete................................... 200

Beräknad

kostnad

6.480.000

1.950.000

4,000,000

450,000

Summa 8,800 12,880,000

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

Härifrån hade avräknats inkomster i form av ersättningar från uppdragsgivare

m. m. till statliga reservarbeten med 300,000 kronor, varför kommissionen

för hjälpverksamheten i dess helhet beräknade ett avrundat belopp

av 12,600,000 kronor.

Vidare begärde kommissionen möjlighet att kunna fullfölja färdigställandet

av arbetsobjekt, som redan tidigare överförts till öppna marknadsarbeten

och vilkas slutförande betingades av såväl ekonomiska som trafiktekniska

hänsyn. Till denna verksamhet utanför det egentliga hjälpprogrammet beräknade

kommissionen ett belopp av 1,500,000 kronor.

Ikommissionens slutliga framställning anfördes, att det

numera mötte än större svårigheter än tidigare alt bedöma medelsbehovet

och att utforma eif någorlunda stabilt hjälpprogram för nästa budgetår.

Med anledning av den i statsverkspropositionen preliminärt föreslagna begränsningen

av den av kommissionen omhänderhavda hjälpverksamhetens

totalkostnad till 8 milj. kronor hade kommissionen överslagsvis undersökt

möjligheten att inom ramen av detta belopp beräkna, hur en så beskuren

hjälpverksamhet borde anordnas. Under förutsättning att dittills rådande

gynnsamma arbetslöshetsförhållanden i stort sett komme att bestå och samma

principer beträffande hjälpverksamheten tillämpades, syntes det kommissionen

möjligt att med i statsverkspropositionen beräknat anslag under nästkommande

budgetår upprätthålla hjälpverksamhet för arbetslösa i en omfattning,

som kunde anses behövlig, därest arbetslösheten icke erhölle större dimensioner

än för närvarande. Kommissionen hade då utgått ifrån att inalles endast

omkring 5,000 personer i stället för tidigare beräknade 8,800 skulle genomsnittligen

behöva bispringas med av kommissionen subventionerade åtgärder.

På reservarbetslinjen skulle härvid hjälp komma cirka 1,700 personer

tillgodo mot 2,600 enligt tidigare beräkning, och hjälp medelst dagunderstöd

skulle utgivas till 3,000 personer i stället för till beräknade 6,000.

Till arbeten utanför det egentliga hjälpprogrammet hemställde kommissionen

i sin slutliga framställning om ett anslag av 1 milj. kronor.

Departementschefen.

Jag har förut vid behandlingen av principerna för arbetsmarknadskommissionens

verksamhet framhållit, att man på grund av det ovissa läget icke

kunde med någon säkerhet beräkna beskaffenheten och omfattningen av

de statliga åtgärder, som komme att erfordras på nu ifrågavarande område.

Det lär icke ens vara möjligt att bedöma den inbördes proportionen mellan

sådana åtgärder, som avse att åstadkomma en rationell fördelning och ett

bättre utnyttjande av tillgänglig arbetskraft för samhällsviktiga ändamål,

och sådana, som avse att bispringa arbetslösa. Som jag förut framhållit,

kunna dessa olika slags åtgärder för övrigt icke alltid hållas isär; sålunda

kan t. ex. en överflyttning av arbetskraft mellan olika geografiska områden

ha det dubbla syftet att skaffa arbetskraft till ett viktigt företag och att avhjälpa

arbetslöshet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

69

Det synes därför vara omöjligt att finna någon grund för uppdelning på

flera anslag av de medel, som bliva erforderliga för dessa åtgärder. Jag vill

erinra örn, att de hittillsvarande anslagen till arbetslöshetsåtgärder av olika

slag efterhand sammanslagits och nu utgöra endast två: ett för beredskapsarbeten

och ett för andra arbetslöshetsåtgärder av skilda slag, till större delen

inom ramen för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

Av nu anförda skäl finner jag lämpligt, att hos riksdagen hemställes om

ett gemensamt anslag till åtgärder av olika slag för arbetskraftens ändamålsenliga

fördelning och utnyttjande samt till hjälp vid arbetslöshet. Inom

detta område falla sålunda t. ex. beredskapsarbeten, reservarbeten, andra

arbeten för arbetslösa, kontantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp, kurser

för yrkesutbildning och omskolning i beredskapssyfte, bidrag till arbetssökandes

resor och flyttning, familje- eller hyresbidrag till arbetstagare,

som placerats utom hemorten, samt lönetillägg för icke yrkesvan reservarbetskraft.

Av samma anslag böra få disponeras det belopp för planläggning

av beredskapsarbeten, som förut angivits. Även i fråga örn beräkningen

av detta gemensamma anslag vållar det nuvarande ovissa läget

stora svårigheter. Såsom förut i olika sammanhang berörts, torde den svenska

arbetsmarknaden under den närmaste framtiden komma att karakteriseras

av å ena sidan brist på arbetskraft inom flera områden, såsom jordbruk,

vedproduktion, verkstadsindustri, textilindustri, och å andra sidan sysselsättningssvårigheter

och arbetslöshet icke endast i de geografiska områden,

där svårartad arbetslöshet rått sedan lång tid — Bohuslän, Blekinge, Västernorrland

— utan även inom vissa stora fackområden såsom byggnadsverksamhet,

byggnadsämnesindustri, trävaru- och pappersmasseindustri. I

vad mån det skall lyckas att utjämna dessa rubbningar genom omflyttning

av arbetskraft kan nu icke förutses; under alla förhållanden komma emellertid

att kvarstå vissa arbetslöshetsproblem, som kräva hjälpåtgärder.

Jag vill sålunda understryka, att det nu icke som under de senaste åren

är möjligt att med någorlunda säkra hållpunkter beräkna anslagsbehovet på

detta område. Under sådana förhållanden har jag ansett mig böra stanna

vid den provisoriska beräkning av medelsbehovet, som skett i årets statsverksproposition.

Det angivna gemensamma anslaget torde sålunda beräknas

lill sammanlagda beloppet av de i statsverkspropositionen beräknade

beloppen till statliga och kommunala beredskapsarbeten samt till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m., eller sålunda 18,000,000 kronor.

Anslaget torde få disponeras av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande

och närmare föreskrifter, av arbetsmarknadskommissionen. Anslaget,

som bör erhålla karaktär av reservationsanslag, synes kunna erhålla

rubriken åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Uppkommande reservationer

å de tre anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m., lill statliga och kommunala beredskapsarbeten samt till särskilda

arbetslöshetsåtgärder böra vid ingången av nästa budgetår överföras till det

nu föreslagna anslaget.

I tidigare års anslag till reservarbeten, konlantunderstödsverksamhet m. m.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

ha vissa belopp ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet.

Även lör nästa budgetar torde medel för detta ändamål

böra stå till förfogande. Jag bar sålunda för avsikt att föreslå ett fortsatt

understödjande av företagarföreningar i de län, där sådana enligt de förut

uppdragna principerna böra komma till stånd. För sistnämnda ändamål beräknar

jag omkring 400,000 kronor. För fortsatt förskotterande av kostnader

för vattenavledningsföretaget Lyckebyån torde vidare få beräknas ett

belopp av omkring 290,000 kronor. Kungl. Majit torde ävenledes böra ha

möjlighet att vid sidan av det vanliga hjälpprogrammet lämna bidrag till

vägföretag av skilda slag. Om läget på arbetsmarknaden under nästföljande

budgetår utvecklar sig så att det visar sig lämpligt, böra framställningarna

rörande cykelstigarna och nybyggesvägarna kunna åtminstone i viss

utsträckning bifallas. För dessa olika vägändamål beräknar jag cirka (500,000

kronor. Slutligen torde, som jag redan anfört, inventeringen av ofullständiga

jordbruk i Blekinge böra fullföljas och medel anvisas från nu ifrågavarande

anslag. Sammanlagt torde omkring 1,350,000 kronor böra stå till

disposition för främjande av företagsverksamhet.

Till färdigställande av vissa, tidigare såsom reservarbeten bedrivna arbeten

torde böra beräknas ett belopp av 1,000,000 kronor, vilket belopp emellertid

bör bestridas av automobilskattemedel.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 18,000,000;

dels ock föreskriva, att uppkommande reservationer å de

för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslagen till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m., till statliga

och kommunala beredskapsarbeten samt till särskilda arbetslöshetsåtgärder

skola överföras till reservationsanslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Montell.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

71

Bilaga A.

Till KONUNGEN.

Statens arbetslöshetskommission får härmed överlämna

översikt över arbetslöshetsläget under år 1939,

redogörelse för hjälpverksamheten under samma år,

beräkning av kostnaderna för kommissionens verksamhet under återstående

del av innevarande budgetår samt

förslag till beräkning av medelsbehovet för kommissionens verksamhet

under budgetåret 1940/1941.

Preliminär beräkning rörande medelsbehovet för kommissionens verksamhet

under då återstående del av innevarande budgetår samt under budgetåret

1940/1941 överlämnades av kommissionen i dess underdåniga skrivelser

den 1 november och 8 december 1939.

I efterföljande översikt över arbetslöshetsläget och hjälpverksamheten under

år 1939 ingående tabeller lämna utförliga uppgifter örn ifrågavarande år

berörande förhållanden. Till belysande av utvecklingen på längre sikt lämnas

därjämte i flertalet tabeller summariska uppgifter även för tidigare år.

Kommentarer till sistnämnda uppgifter förekomma endast undantagsvis.

Vissa tabellsammanställningar i kommissionens tidigare årsredogörelser ha

här uteslutits på grund av siffermaterialets hopkrympning, men i stället ha

införts några häremot svarande kortare uppgifter i texten.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1930—103!).

År

Jan.

Febr.

Mara

April

Maj

Juni

Juli

Äng.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Årsme-

deltal

Antal

hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande arbetslösa

1930

16,647

15.384

13,572

11,368

9,013

6,634

5.824

6,314

8,589

14,611

24,824

31,901

13,723

1931

40,245

41,595

41,885

39,396

34,550

31,057

30,520

35,701

40,377

57,143

77,254

88,761

46^540

1932

103,742

108,032

109,674

111,333

104,094

97,370

94,687

99,826

106,404

123,584

146^981

16i;i55

113^907

1933

180,602

181,944

186,561

176,825

156,211

145,458

138,855

144,185

151,498

164,747

170,702

171,065

164,054

1934

171,540

166,348

160,345

145,588

116,257

99,628

86,253

83,042

78,918

84,811

92,016

92,881

114,802

1935

93,419

89,838

83,588

75,122

61,177

51,157

42,582

41,723

41,190

47,045

54,167

57j965

6i;581

1936

61,400

58,127

53,162

46,628

34.571

25,863

21,510

20,783

20,903

24,712

28.742

30,814

35,601

1937

33,509

31,280

27,750

22,247

15,840

11,429

9.800

9,577

9,782

12,411

16,169

18,765

18|213

1938

21,723

21,766

19,184

15,791

12,463

10,421

8,481

8,346

9,154

12,349

17,350

22’099

14; 927

1939

27,547

27,087

25,290

22,790

15,310

9,917

6,634

6,071

7,063

9,846

13,495

13,268

15,360

Arbetslösheten inom fackorganisationern

a. Procent.

1930

13.9

13.2

12.3

10.8

8.0

8.0

8.0

8.1

9.5

12.3

15.3

22.9

11.9

1931

20.2

18.7

19.4

17.1

13.2

12.4

11.8

12.8

13.4

16.4

19.3

26.5

16.8

1932

24.2

23.8

24.1

20.8

19.0

19 3

19.4

20.0

20.6

22.1

24.1

31.0

22.4

1933

28.8

27.7

28.7

24.3

21.1

20.3

19.4

19.6

19.2

20.2

22.3

27.2

23.3

1934

24.4

24 4

23.8

19.6

15.4

14.0

12.9

13.3

13.0

14.8

17.1

23.7

18.0

193b

22.3

20.1

18.5

16.0

12.0

11.3

9.9

10.2

10.9

12.7

14.9

21.3

15.0

1936

19.0

18.1

16.5

13.8

10.2

9.3

8.1

8.1

8.7

10.3

12.3

17.5

12.7

1937

16.3

14.8

14.5

11.2

8.3

7.7

6.4

6.2

6.8

8.3

11.1

17.8

10.8

1938

15.6

14.5

13.0

10.7

8.4

8.5

7.2

7.2

7.5

9.0

11.2

17.8

10.9

1939

14.9

13.0

11.6

9.0

6.3

5.6

4.8

4.9

6.3

8.0

10.2

15.2

9.2

Antal ansökningar om

arbete

på 100

lediga

platser

vid den offentliga arbetsförmedlingen.

1930

265

226

177

143

131

128

141

144

147

178

274

251

183

1931

243

254

200

202

170

193

206

207

204

271

483

388

251

1932

453

508

397

382

380

405

420

409

407

463

853

881

487

1933

735

737

729

620

559

566

626

579

577

663

865

810

685

1934

735

694

514

477

383

379

362

332

331

379

549

531

479

1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

262

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

I. Översikt över arbetslöshetsläget under år 1939.

Den försämring av arbetsmarknaden, som kunde iakttagas i slutet av år

1938, accentuerades ytterligare under de fem första månaderna av 1939, då

antalet hos arbetslöshetskommittéema anmälda hjälpsökande arbetslösa var

icke obetydligt större än under motsvarande tidsperiod närmast föregående

år. Med den varmare årstidens begynnelse inträdde emellertid ett omslag

till det bättre. För tiden fr. o. m. juni 1939 till årets slut ha i jämförelse med

år 1938 siffrorna för antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit avsevärt. Att

den i kommissionens arbetslöshetssiffror uppenbarade tendensen stämt väl

överens med arbetsmarknadens allmänna utveckling under denna tid fram
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1939 i procent av motsvarande antal

närmast föregående år.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1930

1937

1938

1939

Januari.....

89.9

241.8

257.8

174.1

95.0

54.5

65.7

54.6

64.8

126.8

Februari.....

86.9

270.4

259.7

168.4

91.4

54.0

64.7

53.8

69.6

124.4

Mars.......

86.5

308.6

261.8

170.1

85.9

52.1

63.6

52.2

69.1

131.8

April......

92.8

346.6

282.6

158.8

82.3

51.6

62.1

47.7

71.0

144.3

Maj.......

106.7

383.3

301.3

150.1

74.4

52.6

56.5

45.8

78.7

122.8

Juni.......

113.1

468.1

313.5

149.4

68.5

51.3

50.6

44.2

91.2

95.2

Juli.......

115.2

524.0

310.2

146.6

62.1

49.4

50.5

45.6

86.5

78.2

Augusti.....

130.2

565.4

279.6

144.4

57 6

50.2

49.8

46.1

87.1

72.7

September ....

170.6

470.1

263.5

142.4

52.1

52.2

50.7

46.8

93.6

77.2

Oktober.....

200.1

391.1

216.3

133.3

51.5

55.5

52.5

50.2

99.5

79.7

November ....

253.5

311.2

190.3

116.1

53.9

58.9

53.1

56.3

107.3

77.8

December.....

264.9

278.2

181.6

106.1

54.3

62.4

53.2

60.9

117.8

60.0

Medeltal

134.4

339.1

244.7

144.0

70.0

53.6

57.8

51.2

82.0

102.9

går av de uppgifter om fackföreningarnas och den offentliga arbetsförmedlingens

statistik, som återfinnas i tab. 1. Antalet hos arbetslöshetskommittéerna

anmälda hjälpsökande arbetslösa belyses ytterligare av tab. 2,

vari antalet arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande

antal under samma månad föregående år.

Den före stormaktskrigets utbrott påfallande förbättringen bade tvivelsutan

sin grund i de under 1939 stigande konjunkturerna, vilka bl. a. togo sig

uttryck i en växande tillverkning och export av industrivaror och en mycket

livlig bostadsproduktion, gynnande en allmänt stegrad arbetskraftsförsörjning.

Utvecklingstendensen på arbetsmarknaden bröts ej heller under årets

senare månader. Den strax efter krigsutbrottet genomförda ransoneringen av

motorbränsle torde visserligen under inknappningsåtgärdernas strängare period

lia åstadkommit vissa störningar i sysselsättningen för de av anordningen

närmast berörda personalgrupperna, men verkningarna härav återspeglades

endast obetydligt i arbetslöshetskommissionens statistik. Detsamma

gäller även om de olika kategorierna av byggnadsarbetare, för vilka någon

starkare ökning i anmälningsfrekvensen hos kommittéerna ej förelegat

trots den mot årets slut begynnande avmaltningen inom byggnadsverksamheten.

Så mycket märkbarare gjorde sig däremot militärinkallelsema gällande

på arbetsmarknaden i dess helhet och därmed naturligen också på

hjälpklientelet. En undersökning av dettas sammansättning den 30 nov.

1939 visade emellertid, att en avsevärd del av det vid denna tid rapporterade

antalet arbetslösa — 4,779 eller 35.7 °/o — var över 45 år, d. v. s. hade

uppnått den ålder, att dessa arbetslösa icke längre kvarstodo i landstormen.

Åldersfördelningen inom klientelet var vid denna tid särskilt ogynnsam

i storstäderna, där nära 00 °/o av de arbetslösa voro över 40 år. Den säsongmässiga

tillbakagången inom näringslivet gav sig även denna gång till

känna under höstmånaderna i form av stigande hjälpsökandesiffror, men

siffrorna lågo dock betydligt under nivån för motsvarande tid närmast före
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 3. Fördelning ar arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, nied

hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft.

Procentuell fördelning av antalet arbetare bos de arbetsgivare, som

uppgivit, att på arbetskraft rått

brist

tillräcklig tillgång

överflöd

Ar / Kvartal

I

II

lil

IV

I

II

III

IV

I

! 11

1 111

IV

1930 ........

2.8

5.1

1.7

0.5

61.4

61.2

58.2

51.6

35.8

33.7

40.1

47.9

1931 . • ......

0.7

0.2

0.8

0.6

45.6

47.7

44.4

42.2

1 53.7

52.1

54.8

57.2

1932 ........

0.5

0.2

0.2

0.2

37.0

37.5

36.8

32.2

62.5

62.3

63.0

67.6

1933 ........

0.3

0.2

0.9

0.4

27.6

31.7

36.8

37.3

72.1

68.1

62.3

62.3

1934 ........

1.1

4.9

5.7

4.1

42.5

51.6

56.5

58.0

56.4

43.5

37.8

37.9

1935 ........

5.5

8.3

10.9

10.1

58.2

63.6

62.2

62.6

36.3

28.1

26.9

27.3

1936 ........

10.7

13.8

15.0

13.2

61.8

66.2

66.7

68.4

27.5

20.0

18.3

18.4

1937 ........

15.8

20.3

16.3

13.3

66.9

67.1

72.7

72.1

17.3

12.6

11.0

14 6

1938 ........

11.8

11.9

13.3

8.9

69.9

71.9

70.9

73.9

18.3

16.2

15.8

17.2

1939 ........

10.5

22.7

21.2

11.2

73.2

68.0

70.9

80.2

16.3

9.3

7.9

8.6

gående år, och de vörö över huvud de lägsta, som under denna tid på året varit

att anteckna sedan högkonjunkturåret 1929. För december 1939 inträffade

det aldrig tillförene konstaterade förhållandet under de nitton år kommissionen

hittills införskaffat hjälpsökandesiffror från landets kommuner, att

denna månads siffra, 13,268, blev lägre än årets närmast föregående novembersiffia.

Även här gäller dessutom, att densamma var den lägsta, som förekommit

i kommissionens statistik över hjälpsökande arbetslösa sedan år 1929.

Av allt att döma har årstidens normala ökning av de säsongarbetslösa i stort

sett uppvägts av den arbetskraftens ianspråktagande, som den ökade efterfrågan

på arbetskraft inom näringslivets flesta grenar och inkallelserna till

militärtjänstgöring medfört. En inom arbetsmarknadskommissionen pågående

utiedning förväntas komma att klarlägga frågan örn den inverkan, som

den förstärkta krigsberedskapen och den partiella mobiliseringen hittills övat

på näringslivets arbetskraftsbehov.

Utvecklingen under januari 1940 tyder, såvitt av månadsrapporterna damgar,

icke pa någon egentlig ändrad tendens. Ej heller avviker arbetslöshetens

geografiska fördelning under 1939 och början av 1940 från den, som

kännetecknat tiden närmast förut.

Arbetslösheten inom fackorganisationerna var under hela år 1939 lägre än

under 1938, och procenttalen allt ifrån februari 1939 de lägsta, som under

motsvarande resp. månader förekommit under åren 1930—1939.

Antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen

bekräftar ytterligare den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden

under 1939. Jämfört med 1938 var läget i det närmaste oförändrat

under vintermånaderna. Från våren 1939 sjönk antalet arbetsansökningar

avsevärt under siffrorna för motsvarande månader 1938. Ehuru siffrorna

under senare delen av 1939 visade en säsongpåverkad ansvällning,

nådde de likväl icke under någon månad upp till 1938 års nivå. Årsmedeltalet

för 1939 var också det lägsta under perioden 1930—1939.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

75

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och

skogshushållning åren 1930—1939.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Jordbruk

Januari.......

427

1,436

4,699

14,454

14,499

7,721

2,288

836

460

694

Februari......

343

1,628

5,832

15,217

14.287

7,074

1,909

769

464

691

Mara........

281

1,628

6,858

14,728

13,895

6,088

1,390

524

308

557

April........

232

931

5,955

13,024

11,320

4,486

999

244

196

381

Maj........

206

912

6,137

11,350

8,410

2,426

524

154

90

215

Juni........

104

907

5,938

10,290

7,152

1,656

282

52

76

124

Juli........

95

657

5,175

9,478

5,909

1,036

198

67

51

62

Augusti.......

102

674

4,388

10,155

5,704

984

187

55

58

59

September......

130

1,000

5,902

11,369

5,546

1,096

184

71

56

63

Oktober.......

235

2,036

8,008

13,580

7,351

1,409

341

131

146

128

November......

788

3,725

10,884

15,230

7,728

1,949

535

255

345

299

December......

1,083

3,951

12,415

14,403

7,884

2,326

636

378

489

295

Skogshushållning

Januari.......

231

1,607

10,142

17,654

7,991

3,503

2,492

439

340

2,917

Februari......

108

1,545

9,770

15,433

7,196

2,874

1,351

395

267

2,034

Mars........

124

2,285

10,458

18,189

10,704

3,279

1,233

384

290

2,175

April........

Maj ........

176

3,975

14,369

22,394

14,028

5,647

1,858

402

229

3,870

167

3,695

13,854

19,738

9,775

5,025

1,231

640

76

150

3,314

Juni........

54

3,303

12,248

16,967

9,629

3,955

42

151

1,743

Juli........

61

3,095

11,314

15,488

8,447

2,128

296

19

74

686

Augusti.......

73

4,206

12,811

17,200

8,567

2,264

371

78

98

732

September......

124

4,164

13,014

19,382

8,295

2,318

457

79

365

729

Oktober.......

214

8,098

14,633

18,274

6,967

2,880

481

168

761

889

November......

896

11,404

15,995

15,176

6,513

3,452

524

245

1,537

1,066

December......

1,079

11,852

17,404

12,141

5,646

3,467

458

307

3,038

607

Tab. 3 redovisar procentvis fördelningen av antalet arbetare, ingående i

socialstyrelsens kvartalsstatistik. Den utveckling i riktning mot överflöd på

arbetskraft som under 1938 åter begynte framträda, ledde 1939, under inflytande

av konjunkturuppsvinget och militärinkallelserna, inom vissa arbetsområden

till knapphet och i somliga fall utpräglad brist på arbetskraft, särskilt

yrkeskvalificerad sådan. I detta sammanhang må nämnas, att antalet

arbetare, som beröres av kvartalsstatistiken, ökat från 404,521 under fjärde

kvartalet 1938 till genomsnittligen 509,059 samma tid 1939.

I socialstyrelsens kvartalsstatistik ingå huvudsakligen uppgifter från industriella

verksamhetsområden men däremot icke sådana uppgifter beträffande

jordbruket. Utvecklingen under 1939 i fråga om antalet hjälpsökande

arbetslösa, tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning, redovisas

i tab. 4. Kommissionen har även under 1939 ej funnit påkallat göra

någon ändring i sitt jämlikt 14 § i hjälpkungörelsen fattade beslut om avstängning

från statsunderstödd arbetslöshetshjälp av arbetslösa, tillhöriga

yrkesgruppen jordbruk. Något större behov av dispenser från avstängningarna

ha icke framträtt, synnerligast ej mot slutet av året, vilket kan antagas

bero på att militärinkallelserna i stor utsträckning även berört lands
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. o. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1930—1939.

Årsmedeltal.

Yrkesgrupper

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

193S

1939

Antal

Jordbruk o. skogshushållning

611

6,560

19,850

30,106

17,786

6,587

1,739

514

837

2,027

Jordbruk ..........

335

1,624

6,849

12,769

9.140

3,188

790

295

228

297

Skogshushållning......

276

4,936

13,001

17,337

8,646

3,399

949

219

609

1,730

Industri och hantverk ....

6,619

22,694

49,835

69,864

48,830

28,110

17,684

9,347

7,529

6,858

Malmbrytning och metallindustri

1,854

6,798

17,168

20,776

12,326

5,165

2,840

1,138

956

833

Jord- och stenindustri ....

600

5,203

8,348

12,000

10,612

6,958

3,845

1,841

1,081

1,033

Trävaruindustri.......

2,003

5,777

11,258

13,442

8,905

5,929

4,262

2,406

2,114

1,961

Byggnadsverksamhet.....

1,032

2,179

6,822

12,513

8,445

5,585

3,805

2,317

2,057

2,078

Övriga industrier......

1,130

2,737

6,239

11,133

8,542

4,473

2,932

1,645

1,321

953

Sjöfart och fiske......

148

530

1,600

2.708

2,304

1,269

727

349

266

231

Handel, samfärdsel och all-

män tjänst........

820

1,813

5,397

11,238

9,342

5,490

3,599

2,265

1,763

1,449

Husligt arbete.......

29

36

132

376

210

45

53

37

27

25

Arbete, ej hauf ärligt till annan

grupp ...........

14,907

37,093

49,762

36,330

20,080

11,799

5,701

4,505

4,770

Summa

13,723

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

14,927

15,360

Procent

Jordbruk o. skogshushållning

4.5

14.1

17.4

18.3

15.5

10.7

4.9

2.8

5.6

13.2

Jordbruk..........

2.5

3.5

6.0

7.S

8.0

5.2

2.2

1.6

1.5

1.9

Skogshushållning......

2.0

10.6

11.4

10.5

7.5

5.5

2.7

1.2

4.1

11.3

Industri och hantverk ....

48.2

48.8

43.8

42.6

42.5

45.6

49.7

51.3

50.4

44.6

Malmbrytning och metallindustri

13.5

14.6

15.1

12.6

10.7

8.4

8.0

6.3

6.4

5.4

Jord- och stenindustri ....

4.4

11.2

7.3

7.3

9.2

11.3

10.8

10.1

7.2

6.7

Trävaruindustri.......

14.6

12.4

9.9

8.2

7.8

9.6

12.0

13.2

14.2

12.8

Byggnadsverksamhet.....

7.5

4.7

6.0

7.7

7.4

9.1

10.7

12.7

13.8

13.5

Övriga industrier......

8.2

5.9

5.5

6.8

7.4

7.2

8.2

9.0

8.8

6.2

Sjöfart och fiske......

1.1

1.1

1.4

1.7

2.0

2.1

2.0

1.9

1.8

1.5

Handel, samfärdsel och ali-

män tjänst........

5.9

3.9

4.7

6.9

8.1

8.9

10.1

12.5

11.8

9.4

Husligt arbete........

0.2

0.1

0.1

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

0.21

Arbete, ej liänf ärligt till annan

grupp...........

40.1

32.0

32.6

30.3

31.7

32.6

33.1

31.3

30.2

31.1

Summa

100.0

100.0

100.0

100.0

lOO.o

100.0

100.0

lOO.o

100.0

1OO.0

bygdens befolkning. De beviljade dispenserna ha med hänsyn till angivna

förhållanden varit av starkt begränsad omfattning.

Med tanke på jordbrukets behov av arbetskraft brukar kommissionen under

vårens lopp från statliga reservarbeten hemsända arbetslösa, som kunna

tänkas passa för sådant arbete. Denna hemsändning verkställdes år 1939

den 1 april och omfattade cirka 500 man. Samtidigt avgingo ett hundratal

man på eget initiativ till arbeten i öppna marknaden, varigenom arbetsstyrkan

vid statliga reservarbeten sjönk till den näst lägsta för året, 1,241, vid

april månads utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Vissa svårigheter uppstodo våren 1939 att tillfredsställa behovet av betfältsarbetare.

I anledning därav vidtogos liksom år 1937 i samarbete med

socialstyrelsen vissa anordningar för överförande av arbetskraft från statligt

reservarbete till betfältsarbete. Då emellertid samtidigt en avsevärd

överflyttning av arbetskraft från bl. a. Västernorrlands län igångssattes och

dessutom arbetsgivarnas erfarenheter av 1937 års experiment enligt uppgift

varit mindre goda, kommo ovannämnda anordningar icke att tagas i anspråk.

Den minskning i arbetstillgången inom skogshushållningen, som börjat

göra sig gällande under senare delen av år 1938, var även under första halvåret

1939 synnerligen kännbar. Redan före årsskiftet hade ett antal skogskommuner

i Västernorrlands län börjat rapportera arbetslöshet bland skogsarbetare

och beviljats statsbidrag till hjälpåtgärder. Efter årsskiftet tillkonnno

ytterligare kommuner från Västernorrland, ett antal kommuner i

norra Värmland samt enstaka kommuner i Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens

län. Antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare, som i december

1938 var 3,038 (dec. 1937 307), uppgick under februari 1939 till 2,034

(februari 1938 267) och nådde maximum i april med 3,870 (april 1938 229).

Trots denna relativt starkt ökade arbetslöshet bibehölls under hela år 1939

avstängningen från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för skogsoch

flottningsarbetare. Det stegrade hjälpbehovet medförde emellertid ökat

antal dispenser. Dessa avsågo för maj månad -— förutom 18 man i 4 kommuner

— generell dispens för skogs- och flottningsarbetare i 38 kommuner,

varav 9 i Värmlands, 2 i Gävleborgs, 24 i Västernorrlands, 1 i Jämtlands

och 2 i Norrbottens län. Från och med juni månad visade arbetslösheten

bland skogsarbetare fallande tendens. Dittills beviljade generella dispenser

ersattes därför med dispenser för till reservarbete hänvisade. Intill tiden

för krigsutbrottet voro sådana beviljade för 28 kommuner, varav 18 i Västernorrlands

län.

Liksom under år 1938 förekom arbetslöshet av större omfattning under år

1939 endast beträffande ett fåtal yrkesområden, vilket framgår av de uppgifter,

som meddelas härom i tab. 5. Dessa yrkesområden angivas här nedan

jämte antalet hjälpsökande arbetslösa inom desamma vid utgången av oktober

och december månader 1938 och 1939.

1938

1939

Skogshushållning..........

Metall- och maskinindustri......

Stenindustri............

Trävaruindustri...........

Byggnadsverksamhet........

Handel, samfärdsel och allmän tjänst .

Diversearbete............

Okt.

Dec.

Okt.

Dec.

761

3,038

889

607

809

1,074

489

591

591

918

780

998

1,805

2,917

1,187

1,603

1,359

2,854

1.313

2,711

1,382

1,880

1,171

1,389

3,610

5,992

2,822

3,700

Arbetsmarknadens över praktiskt taget hela skalan av yrken utbredda förbättring

under 1939 bar på sätt sammanställningen här ovan utvisar sin mot
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

svårighet i de i förhållande lill 1938 vikande siffrorna för nästan alla grupper

av hjälpsökande arbetslösa; för några få yrken har läget ur arbetslöshetssynpunkt

förblivit i det närmaste oförändrat.

Vad stenindustrien angår har visserligen den för år 1939 genomsnittliga arbetslösheten

svagt minskat (se tab. 5), men utvecklingen under slutet av året

har enligt nyss åberopade sammanställning tenderat mot en viss försämring,

trots det att dels trettioen arbetslöshetskommittéer inom Bohuslän och Blekinge

under december berättigats att hänvisa tillhopa 476 arbetslösa till statliga

och kommunala beredskapsarbeten, dels ökad efterfrågan på yrkeskunniga

stenarbetare gjort sig gällande till följd av förhållanden, som ägt samband

med rådande allmänna läge.

Antalet inom trävaruindustrien hjälpsökande arbetslösa var i slutet av 1939

endast omkring hälften så stort som vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare,

och även medeltalet för 1939 har legat något under 1938 års genomsnittssiffra.

Örn också denna industri under redovisningsåret kunnat erbjuda ökad sysselsättning,

böra de sänkta arbetslöshetssiffrorna likväl icke uppfattas såsom

tecken på att krisläget inom näringsgrenen i fråga begynt övervinnas. Förklaringen

torde ligga i att Norrland särskilt starkt påverkats av inkallelserna

till den förstärkta krigsberedskapen. Beaktas må även, att antalet

från Västernorrlands och Norrbottens län i beredskapsarbeten sysselsatta

varit större i slutet av 1939 än vid motsvarande tidpunkt 1938 (tillhopa 829

vid utgången av december 1939 mot 640 december 1938).

Att rubbningen på samfärdselns arbetsmarknad i början av stormaktskrigets

utbrott icke nämnvärt återverkade på siffrorna för antalet hjälpsökande

arbetslösa bär redan i det föregående antytts. Den först mot årets slut försämrade

situationen inom byggnadsverksamheten kom därunder att ge mer

än säsongbetonat utslag i siffrorna för antalet hjälpsökande inom denna

bransch.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december

1939 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2.

Enligt vad kommissionen inhämtat fran socialstyrelsen, voro vid utgången

av december 1939 14 erkända arbetslöshetskassor med sammanlagt 195,861

medlemmar i funktion eller i runt tal 14,000 medlemmar mer än vid samina

tid 1938.

Antalet rapportkommuner, d. v. s. kommuner, vilka till kommissionen

uppgiva antalet hjälpsökande arbetslösa den sista dagen i resp. månader,

var i medeltal 277 under 1939. Motsvarande tal för år 1938 var 230. Siffrorna

ha året igenom varit större än under 1938 utom vad angår december

1939, då de allt rikligare arbetstillfällena i skogarna och inkallelserna i militärtjänst

åstadkommo arbetslöshetens upphörande i åtskilliga kommuner,

även om samtidigt några nyrapporterande tillkommo. Nettominskningen

blev till följd därav obetydlig. Utvecklingen belyses närmare i tab. 6.

Arbetslöshetens fördelning på olika län framgår av tab. 7 och 8. Förstnämnda^

tabell, vari redovisas årsmedeltalen för de hjälpsökande fördelade

länsvis åren 1930—1939, utvisar bl. a., att det största antalet hjälpsökande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 6. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1939,

79

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Januari......

168

339

673

1,148

1,478

1,251

810

433

268

321

Februari......

168

362

751

1.212

1,529

1,219

759

417

270

333

Mars.......

167

376

757

1,222

1,525

1,180

727

373

254

333

April.......

166

368

758

1,181

1,437

1,051

666

335

232

315

Maj........

156

353

743

1,113

1,337

901

568

277

216

286

J uni .......

136

345

708

1,091

1,270

840

482

231

204

266

Juli........

123

335

727

1,108

1,220

722

426

218

187

232

Augusti......

128

353

746

1,122

1.160

709

421

227

186

227

September.....

135

365

774

1,166

1,138

691

400

215

194

226

Oktober......

167

419

835

1,238

1,178

734

409

230

219

250

November.....

216

508

943

1,340

1,232

796

429

244

253

266

December.....

261

569

1,000

1,401

1,252

833

427

252

277

265

Medeltal

160

391

785

1,195

1,313

911

544

288

230

277

Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa

inom olika län åren 1930—

1939.

Arsmedeltal.

Län

1930

1931

1932

1933

1934

'' 1935

1936

1937

1938

1939

Stockholms stad . . .

878

1,770

6,926

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

978

Stockholms.....

326

527

2,050

4,981

4,411

2,216

1,132

416

187

153

Uppsala.......

266

560

1,288

2,488

1,874

1,041

470

265

282

227

Södermanlands ....

214

833

1,832

2,849

1,891

625

273

160

157

109

Ostergötlands ....

764

971

2,785

4,899

3,563

1,348

774

524

466

362

J önköpings.....

273

498

1,347

2,489

2,160

1,106

628

295

219

218

Kronobergs.....

172

723

1,835

2,650

2,022

962

452

164

137

187

Kalmar.......

398

1,277

3,869

5,541

3,815

2,115

1,080

420

386

324

Gotlands......

60

114

249

697

410

153

129

102

100

71

Blekinge ......

469

2,176

4,246

5,791

4.944

3,195

1,612

814

598

707

Kristianstads ....

150

594

1,791

2,746

2,117

889

342

132

107

104

Malmö stad.....

992

1,681

3.259

4,199

2,707

1,375

1,189

862

779

562

Malmöhus i övrigt . .

798

1,950

4,546

7,044

5,185

2,616

1,713

1,248

1.086

598

Hallands......

219

449

1,067

1,699

1.454

882

574

409

354

245

Göteborgs stad . . .

1,036

3,201

6,072

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,164

1,047

Göteb. o. Bohus i övrigt

393

3,291

5,341

7,730

7,208

5,019

3,332

2,022

1,182

1,008

Älvsborgs ......

368

943

2,250

3,520

2,724

1,435

765

427

279

231

Skaraborgs.....

20

165

1,274

2,240

1,866

959

455

203

187

80

Värmlands.....

806

3,251

7,207

9,755

6,579

3,836

1,669

513

515

1,038

Örebro.......

772

1,608

4,191

5,789

3,919

1,898

887

329

199

168

Västmanlands ....

291

987

2,853

4,273

2,201

653

174

57

46

44

Kopparbergs.....

470

2,022

5,720

9,202

5,989

2,904

1,195

274

121

154

Gävleborgs.....

700

3,313

7,789

10,660

6,764

3,984

1,874

747

520

68U

Västernorrlands . . .

705

6,697

14,268

17,025

11,486

7,037

5,072

2,809

2,758

2,990

Jämtlands......

90

1,050

4,493

5,724

2,405

1,086

307

30

25

195

Västerbottens ....

297

1,655

4,702

6,240

3,692

1,872

897

299

345

611

Norrbottens.....

1.796

4,234

10,656

11,800

5,986

3,550

2,773

1,359

1,405

2,269

liela riket

13,723

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

14,927

15,3(i0

Städer

7,644

14,959

35,533

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,439

6,570

Landsbygd

6,079

31,581

78,374

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

6,488

8,790

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tält. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare inom olika län åren 1930—1939.

Län

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Stockholms stad.......

1.8

3.5

13.5

25.6

20.4

9.7

6.4

3.8

2.4

1.7

Stockholms..........

1.2

2.0

7.7

18.6

16.3

8.2

4.2

1.5

0.7

0.5

Uppsala...........

1.9

4.1

9.4

18.0

13.6

7.5

3.4

1.9

2.0

1.6

Södermanlands.......

1.1

4.4

9.8

15.2

10.1

3.3

1.4

0.8

0.8

0.6

Östergötlands.........

2.5

3.1

9.0

15.8

11.4

4.3

2.5

1.7

1.5

1.2

Jönköpings ..........

1.2

2.2

5.8

10.7

9.2

4.7

2.7

1.2

0.9

0.9

Kronobergs..........

1.1

4.6

11.8

17.1

13.0

6.2

2.9

1.1

0.9

1.2

Kalmar...........

1.7

5.5

16.7

23.9

16.4

9.1

4.7

1.8

1.7

1.4

Gotlands...........

1.0

2.0

4.3

12.1

7.1

2.6

2.2

1.8

1.7

1.2

Blekinge...........

3.2

15.0

29.3

39.8

33.8

21.9

11.0

5.6

4.1

4.9

Kristianstads.........

0.6

2.4

7.3

11.1

8.5

3.6

1.4

0.5

0.4

0.4

Malmö stad.........

8.3

13.1

25.1

32.0

20.5

9.9

8.4

6.0

5.3

3.7

Malmöhus i övrigt......

2.0

5.1

11.9

18.4

13.5

6.9

4.5

3.3

2.9

1.6

Hallands...........

1.5

3.0

7.1

11.2

9.6

5.8

3.8

2.7

2.3

1.6

Göteborgs stad........

4.3

13.1

24.5

34.6

26.9

14.7

9.3

4.9

4.3

3.8

Göteborgs o. Bohus i övrigt . .

1.8

15.4

25.2

36.4

33.9

23.6

15.8

9.6

5.7

4.9

Alvsborgs ..........

1.2

3.0

7.2

11.2

8.6

4.5

2.4

1.3

0.9

0.7

Skaraborgs..........

01

0.7

5.3

9.2

7.7

4.0

1.9

0.8

0.8

0.3

Värmlands..........

3.0

12.0

26.7

35.9

24.1

14.0

6.1

1.9

1.9

3.9

Örebro............

3.5

7.3

19.2

26.5

17.9

8.7

4.1

1.5

0.9

0.8

Västmanlands.........

1.8

6.1

17.7

26.5

13.6

4.0

1.1

0.3

0.3

0.3

Kopparbergs.........

1.9

8.1

22.9

36.8

23.9

11.6

4.8

1.1

0.5

0.6

Gävleborgs..........

2.5

11.8

27.9

38.1

24.1

14.2

6.7.

2.7

1.9

2.5

Västernorrlands........

2.5

24.0

51.0

60.6

40.8

24.9

18.0

10.0

9.9

10.7

Jämtlands..........

0.7

7.8

33.3

42.2

17.7

8.0

2.2

0.2

0.2

1.4

Västerbottens.........

1.5

8.1

22.9

30.0

17.5

8.8

4.2

1.4

1.6

2.8

Norrbottens..........

9.1

21.2

52.8

58.2

29.3

17.2

13.4

6.5

6.7

10.7

Hela riket

2.2

7.6

18.5

26.5

18.5

9.9

5.7

2.9

2.4

2.4

Städer

3.9

7.5

17.4

27.0

19.9

10.7

7.4

4.7

3.8

2.9

Landsbygd

1.5

7.6

19.0

26.3

17.8

9.4

4.8

2.0

1.6

2.2

arbetslösa i medeltal under 1939 återfanns i Västernorrlands län eller 2,990,

vilket innebär en ökning från närmast föregående års siffra (2,758). Närmast

följde Norrbottens län, Göteborgs stad, Värmlands län, Göteborgs och

Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Stockholms stad. Medan Norrbottens

och Värmlands län företedde avsevärt stegrade arbetslöshetssiffror, kunde

ett motsatt förhållande noteras beträffande övriga angivna arbetslöshetsområden.

Minskningen för Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad),

som under de närmast föregående åren varit relativt stor, har under 1939 i

det närmaste avstannat.

I förhållande till folkmängden (tab. 8) förefanns det största antalet arbetslösa

under 1939 i Västernorrlands län (10.7 °/oo mot 9.9 år 1938) och Norrbottens

län (likaledes 10.7 °/oo mot endast 6.7 år 1938). Därnäst följde Göteborgs

och Bohus län (utom Göteborgs stad), Blekinge län och Göteborgs stad

samt Malmö stad.

Kommunernas fördelning efter det rapporterade antalet hjälpsökande arbetslösa

på 100 invånare (den s. k. relativa arbetslösheten) den 31 december

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 9. Kommunernas fördelning efter rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa på

100 invånare den 8I/u åren 1933—1939.

Antal hjälp- sökande på

100 inv.

Antal kommuner den

SI/u

Procentuell fördelning

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

0.0— 0.9 . .

208

488

435

278

171

152

211

14.9

39.0

52.3

65.3

68.1

55.1

79.6

1.0— 1.9 . .

432

403

222

94

49

65

34

30.9

32.2

26.7

22.0

19.5

23.5

12.8

2.0— 2.9 . .

300

167

64

18

13

30

14

21.4

13.8

7.7

4.2

5.2

10.9

5.8

3.0— 3.9 . .

188

66

43

18

9

12

3

13.4

5.8

5.2

4.2

3.6

4.4

1.1

4.0— 4.9 . .

93

45

30

8

7

7

2

6.6

3.6

3.6

1.9

2.8

2.5

0.8

5.0— 5.9 . .

52

31

11

5

2

5

1

3.7

2.5

1.3

1.2

0.8

1.8

0.4

6.0— 6.9 . .

24

11

11

2

_

2

—

1.7

0.9

1.3

0.6

—

0.7

—

7.0— 7.9 . .

27

19

6

1

—

2

—

1.9

1.5

0.7

0.2

—

0.7

—

8.0— 8.9 . .

28

7

3

—

—

1

—

2.0

0.6

0.4

—

—

0.4

—

9.0— 9.9 . .

9

4

3

—

—

—

—

0.7

0.3

0.4

—

—

—

—

10.0—10.9 . .

10

3

—

—

—

—

—

0.7

0.2

—

—

—

—

—

11.0—11.9 . .

8

1

1

2

—

—

—

0.6

0.1

0.1

0.5

—

—

—

12.0—12.9 . .

3

2

1

—

—

—

—

0.2

0.2

0.1

—

—

—

—

13.0—13.9 . .

2

1

1

—

—

—

—

0.1

0.1

0.1

—

—

—

—

14.0—14.9 . .

—

—

1

—

—

—

—

—

—

0.1

—

—

—

—

15.0— co . .

16

3

—

—

—

—

—

1.2

0.2

—

—

—

—

—

Summa

1,400

1,251

832

426

251

276

265

lioo.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

1OO.0

under åren 1933—1939 framställe^ i tab. 9. Den i olika sammanhang i denna

översikt påpekade förbättringen i arbetslöshetsläget under 1939 framträder

här tydligt. Vid 1938 års utgång hade 55.1 % av rapportkommunema

mindre arbetslöshet än 1 % och ett par kommuner uppnådde 6—-8.9 %>. Ett

år senare hade det relativa antalet kommuner med mindre än 1 % arbetslöshet

stigit till 79.5 °/o och ingen kommun redovisade mer än 5.9 % arbetslöshet.

Landsbygdens andel i hela antalet arbetslösa har ända sedan 1933 varit i

avtagande. En rätt kraftig omsvängning inträffade emellertid under 1939

(57.2 °/o mot 43.5 % under 1938), sammanhängande med den under årets

förra hälft försämrade arbetsmarknaden i skogskommunerna. Sedan svårigheterna

härutinnan givit vika och verkningarna av höstens mobiliseringar

inträtt, har landsbygdens andel av arbetslösheten i landet åter kommit att

visa ungefär samma proportion som förut under de senare åren. Utvecklingen

belyses närmare av tab. 10.

Tab. 10. Hjälpsökande arbetslösa på landsbygden i procent av hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1930—1939.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Januari.....

37.8

57.8

68.3

66.2

60.9

60.9

59.8

46.6

41.0

57.9

April......

37.9

66.8

70.6

66.6

64.7

64.0

58.4

48.0

39.6

64.2

Juli.......

37.2

69.8

68.7

65.5

65.8

65.7

54.7

39.2

38.4

54.2

Oktober.....

46.5

71.4

69.1

66.7

66.9

64.6

51.0

40.0

46.9

49.7

Årsinedeltal

44.3

67.9

68.8

66.1

64.0

63.8

55.4

43.6

48.5

57.2

Bihang till riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 230. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

°2 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 11. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten1 i Blekinge oell Göteborgs

och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1939.

Blekinge län

Göteborgs och Bohus

län

Västernorrlands län

därav till-

därav till-

därav till-

hörande

hörande

hörande yrkes-

Hela

yrkesgrup-

Hela

yrkesgrup-

Hela

varu- och pappers-

antalet

pen jord-

antalet

pen jord-

antalet

industri samt

Årsmedeltal.

och sten- industri

och sten- industri

arbete ej hän- förligt till

annan grupp

1930 .........

204

50

570

490

1931.........

1,503

852

2,784

2,655

3,343

2,779

1932 .........

2,659

1,463

3,760

3,306

7,094

5,319

1933 .........

3,329

1,671

5,284

4,596

8,763

6,081

1934 .........

3,027

1,565

5,166

4,631

6,551

4,896

1935 .........

1,942

1,167

3,690

3,225

4,346

3,484

1936 .........

867

516

2,335

1,994

3,753

3,058

1937 .........

381

201

1,332

1,067

2,356

1,933

1938 .........

312

155

710

545

2,033

1,577

1939 .........

390

170

646

479

1,776

1,305

Månadssiffror för 1939.

Januari........

762

316

985

740

3,490

2,535

Februari .......

681

284

973

713

3,458

2j>79

Mars.........

546

219

993

740

3,413

2,543

April.........

414

177

619

440

2,897

2,117

Maj.........

308

136

507

364

1,442

1,085

Juni.........

295

121

418

317

768

614

Juli.........

256

103

392

284

514

409

Augusti........

235

97

395

294

533

376

September.......

267

139

459

375

766

555

Oktober . . •.....

250

124

567

442

1,067

762

November.......

318

149

674

490

1,443

1,013

December.......

348

176

770

552

1,522

1,075

Arbetslöshetens koncentration till vissa yrken är särskilt påtaglig i de arbetslöshetstyngda

områdena och belyses av tab. 11, vari för stendistrikten

inom Blekinge och Göteborgs och Bohus samt sågverksdistrikten inom Västernorrlands

län sammanförts vissa uppgifter för åren 1930—1939 angående

dels hela antalet hjälpsökande arbetslösa, dels antalet arbetslösa, tillhörande

för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och stenindustri och för

Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete

ej hänförligt till annan grupp, vilken sistnämnda grupp för Västernorrlands

vidkommande i stor utsträckning rekryteras av f. d. sågverksarbetare.

Den under de senare åren inträdda minskningen av arbetslösheten har

fortfarande särskilt tagit sig uttryck i låga siffror för antalet arbetslösa i de

yngre åldrarna. I tab. 12 har ungdomsarbetslöshetens omfattning under

1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade i K. M:ts prop. nr 19:1936, bilagan,

sid. 76.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1934—1939.

Städer

Landsbygd

Hela riket

År och

m å n a d

Hela

antalet

hjälp-

sökande

därav i åldern

16—21 år

Hela

antalet

hjälp-

sökande

därav i åldern

16—21 år

Hela

antalet

hjälp-

sökande

därav i åldern

16—21 år

antal

%

antal

*

antal

%

1934

Juli.......

29,534

2,233

7.6

56,719

8,219

14.5

86,253

10,452

12.1

Oktober.....

28,062

2,506

8.9

56,749

9,144

16.1

84,811

11,650

13.7

1935

Januari.....

36,515

2,972

8.1

56,904

8,097

14.2

93,419

11,069

11.8

April......

27,049

2,006

7.4

48,073

6,721

14.0

75,122

8,727

11.6

Juli.......

14,610

816

5.6

27,972

3,390

12.1

42,582

4,206

9.9

Oktober.....

16,670

1,051

6.3

30,375

3,939

13.0

47,045

4,990

10.6

1936

Januari.....

24,671

1,549

6.3

36,729

4,822

i3. r

61,400

6,371

10.4

April......

19,419

1,192

6.1

27,209

3,385

12.4

46,628

4,577

9.8

Juli.......

9,749

385

3.9

11,761

1,287

10.9

21,510

1,672

7.8

Oktober.....

12,121

511

4.2

12,591

1,564

12.4

24,712

2,075

8.4

1937

Januari.....

17,910

821

4.6

15,599

1,796

11.5

33,509

2,617

7.8

April......

11,559

421

3.6

10,688

999

9.3

22,247

1,420

6.4

Juli.......

5,961

114

1.9

3,839

388

10.1

9,800

502

5.1

Oktober.....

7,444

205

2.8

4,967

538

10.8

12,411

743

6.0

1938

Januari.....

12,813

489

3.8

8,910

900

10.1

21,723

1.389

6.4

April......

9,533

244

2.6

6,258

543

8.7

15,791

787

5.0

Juli.......

5,222

108

2.1

3,259

274

8.4

8,481

382

4.5

Oktober.....

6,555

218

3.3

5,794

608

10.5

12,349

826

6.7

1939

Januari.....

11,593

471

4.1

15,954

1,866

11.7

27,547

2,337

8.5

Februari.....

11,920

467

3.9

15,167

1,666

11.0

27,087

2,133

7.9

Mars......

10,521

406

3.9

14,769

1,582

10.7

25,290

1,988

7.9

April......

8,153

260

3.2

14,637

1,665

11.4

22,790

1,925

8.4

Maj.......

4,897

122

2.5

10,413

1,209

11.6

15,310

1,331

8.7

Juni ......

3,649

86

2.4

6,268

679

10.8

9,917

765

7.7

Juli.......

3,038

65

2.1

3,596

399

11.1

6,634

464

7.0

Augusti.....

2,723

48

1.8

3,348

308

9.2

6,071

356

5.9

September ....

3,067

39

1.3

3,996

330

8.3

7,063

369

5.2

Oktober.....

4,953

95

1.9

1 4,893

411

8.4

9,846

506

5.1

November ....

7,003

156

2.2

6,492

625

9.6

13,495

781

5.8

December ....

7,327

118

1.6

5,941

410

6.9

13,268

528

4.0

åren 1934—1939 ställts i relation till hela antalet hjälpsökande arbetslösa

under samma år. Bottenläget uppnåddes i fråga om det absoluta antalet arbetslösa

i åldern 16—21 år i december 1939, då antalet uppgick till 528 eller

4 % av hela antalet hjälpsökande vid samma tid. Motsvarande siffror i december

1938 voro 1,795 resp. 8.1 °/o.

I bilaga 9 ha sammanställts vissa uppgifter örn liela klientelets älderssam
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Ma]:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

mansättning den 30 november 1939, vari samtidigt redovisas i såväl absoluta

som relativa tal de arbetslösas fördelning på olika huvudslag av hjälpformer.

Kvinnorna lia alltjämt utgjort en synnerligen ringa del av de hjälpsökande

arbetslösa. Antalet var under åren 1930—1939 såväl absolut som procentuellt

högst under år 1933 (1,442 resp. 0.9 %) och lägst under år 1939 (8 resp.

0.1 %).

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser

rörande i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.

Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har

under de gångna åren städse varit anmärkningsvärt ringa och icke för något

av dessa år uppgått till 1 % av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i riket.

Huvudparten har varit till finnandes i städerna (72 av 109 i hela riket år

1939).

II. Redogörelse för hjälpverksamheten under

år 1939.

/. Arbetslinjen,

a. Statliga rescrvarbelen.

Med hänsyn bl. a. till de av chefen för socialdepartementet uppdragna och

av 1938 års riksdag utan erinran lämnade allmänna riktlinjerna för kommissionens

fortsatta verksamhet ävensom till den framskridande förbättringen

av arbetslöshetsläget har kommissionen icke heller under 1939 åtagit

sig några nya arbetsobjekt för utförande såsom statligt reservarbete. Visserligen

avtalades under åren 1938—1939 arbeten för en totalkostnad av nära

en miljon kronor såsom framgår av tab. 13, men dessa arbeten avsågo endast

kompletteringar av äldre avtal. I beloppen för 1939 ingå kostnader

för tilläggsarbeten på Ulricehamnsbanan enligt särskilda beslut av Kungl.

Majit. Nyanskaffningen av arbeten under åren 1937—1939 belyses närmare

jämväl av tab. 14, vari kostnaderna redovisas efter respektive arbetens belägenhet.

Kommissionens största under år 1939 i gång varande arbeten — båda

beslutade av Kungl. Majit — utgjordes av Ulricehamnsbanan och inomskärsfarleden

Malö strömmar (i Bohuslän). Arbetet å anläggandet av Ulricehamnsbanan,

vilket företag bedrivits såsom statligt reservarbete sedan den 5 november

1928, var vid utgången av år 1939 praktiskt taget avslutat. Banan

beräknas komma att överlämnas av kommissionen under loppet av februari

1940. Kommissionen har å denna anläggning utfört arbeten, motsvarande

en direkt arbetskostnad av 6.7 milj. kronor. Arbetet å Malö strömmar började

den 1 oktober 1935 och har beräknats att 60 % av detsamma, som enligt

uppgjort förslag skulle draga en kostnad av 3.8 milj. kronor, utförts

t. o. m. år 1939.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 13. Kostnaderna för under åren 1937—1939 kontraherade eller i annan ordning

till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.

Månad

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdragsgivare

1937

1938

1939

1937

1988

1939

Januari.....

597,849

74,600

44,042

7,460

_

Februari.....

344,145

93,600

—

48,907

—

—

Mars......

15,000

2,410

14,000

—

380

2,100

April......

185,250

—

24,200

20,295

—

23,000

Maj.......

74,650

—

—

3,433

—

—

Juni.......

29,350

—

—

2,935

—

—

Juli.......

328,800

—

—

13,750

—

—

Augusti.....

11,780

—

—

1,767

—

—

September ....

46,595

—

—

4,660

—

—

Oktober.....

—

—

—

—

—

—

November ....

—

40,000

313,900

—

8,000

278,055

December ....

207,000

—

309,000

10,350

—

66,900

Summa

1,840,419

210,610

661,000

150,139

15,840

370,055

Tab. 14. Kostnaderna för under åren 1937—1939 kontraherade eller i annan ordning

till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från upp- dragsgivare

1937

1938

1939

1937

1938

1939

Stockholms stad.......

—

—

—

—

—

—

Stockholms..........

482,000

—

—

24,100

—

—

Uppsala...........

—

—

—

—

—

—

Södermanlands........

—

—

—

—

—

—

Östergötlands ........

—

—

—

—

—

—

Jönköpings..........

8,300

—

»584,000

830

—

341,900

Kronobergs..........

18,950

—

—

3,793

—

—

Kalmar...........

11,780

2,410

—

1,767

380

—

Gotlands...........

—

—

—

—

—

—

Blekinge...........

—

—

24,200

—

—

23,000

Kristianstads.........

—

14,000

—

—

2,100

Malmöhus..........

16,600

—

—

2,490

—

—

Hallands...........

—

—

—

—

—

—

Göteborgs stad........

—

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus län i övrigt

266,550

133,600

16,700

1,135

8,000

835

Älvsborgs ..........

12,300

—

22,200

1,845

—

2,220

Skaraborgs..........

—

—

—

—

—

—

Värmlands..........

—

—

—

—

—

—

Örebro............

191,420

—

—

19,142

—

—

Västmanlands........

48,900

74,600

—

6,435

7,460

—

Kopparbergs.........

69,099

—

—

6,277

—

—

Gävleborgs..........

—

—

—

—

—

—

Västernorrlands........

531,700

—

—

67,130

—

—

Jämtlands..........

5,995

—

—

5,730

—

—

Västerbottens.........

38,125

—

—

3,730

—

—

N orrbottens.........

138,700

—

—

5,735

—

—

Summa

1.840,419

210,610

661,100

150,139

15,840

870,055

1 Härav 315,000 kr. enligt Kungl. Maj:ts brev den */i och 11 In 1939 nied uppdrag åt kommissionen

att utföra ytterligare arbeten å Ulricehamnsbanan.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 15. Antalet i beredskapsarbeten sysselsatta, hänvisade arbetslösa.

Månad

Statliga bered- skapsarbeten

Kommunala bered- skapsarbeten

Summa

1988

1939

1938

1939

1938

1939

Januari............• .

207

1,013

92

703

299

1,716

Februari.............

318

1,107

179

826

497

1,933

Mars...........• . . .

419

1,094

468

866

887

1,960

April...............

525

1,248

619

855

1,144

2,103

Maj ...............

633

1,413

701

887

1,334

2,300

Juni...............

676

1,655

794

929

1,470

2,584

Juli...............

772

1,734

804

861

1,576

2,595

Augusti..............

850

1,903

797

735

1,647

2,638

September ...........•

866

1,622

798

814

1,664

2.436

Oktober..............

917

1,571

706

766

1,623

2,337

November.............

859

1,301

644

787

1,503

2,088

December.............

916

1,045

588

627

1,504

1,672

Under åberopande av vad departementschefen anfört i anslutning till vissa

av kommissionen framställda förslag om möjligheterna för ett snabbare slutförande

av vissa vägarbeten än som kunde ske med hänvisade reservarbetare,

uttalade 1938 års riksdag, att slutförandet av kommissionens vägarbeten

borde bedrivas med all den skyndsamhet, som ur trafiksynpunkt vore

nödvändig. Med anledning härav bemyndigade Kungl. Majit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att disponera erforderliga belopp till färdigställande

genom kommissionens försorg på öppna marknadens arbetsvillkor av vissa

angivna vägföretag. För budgetåret 1939/1940 har för likartade anordningar

anvisats högst 2,500,000 kronor. För omfattningen av ifrågavarande arbeten

(färdigställningsarbeten) redogöres nedan sid. 22. För ett ytterligare påskyndande

av vissa statliga reservarbetens slutförande under budgetåret

1939/1940 har kommissionen i underdånig skrivelse den 1 november 1939

föreslagit, att för sådant ändamål måtte få i viss utsträckning användas en

del av de medel, som avsetts för utvidgning av pågående beredskapsarbeten

eller igångsättande av nya sådana arbeten. Härigenom skulle möjliggöras

att kunna bedriva vissa av kommissionens arbeten med specialarbetare, anställda

på öppna marknadens lönevillkor och uttagna i första hand bland

sådana hjälpsökande arbetslösa, vilka eljest skulle beredas hjälp genom fortsatta

eller utvidgade beredskapsarbeten. Den här ifrågasatta anordningen

— beräknad att omfatta c:a 650 man — och till vars genomförande Kungl.

Majit genom beslut den 16 februari 1940 lämnat sitt bifall, torde på grund

av numera ändrade förutsättningar icke t. v. komma att genomföras.

De statliga och kommunala beredskapsarbeten, som under året kommit till

utförande, ha i första hand varit avsedda för bekämpande av den kvardröjande

arbetslösheten i vissa områden av Göteborgs och Bohus och Västernorrlands

län. Sådana arbeten ha emellertid i någon mån även anordnats inom

ett pär andra län, varest hjälpbehovet jämväl ansetts böra tillgodoses med

arbeten av denna art. Antalet till sådana arbeten hänvisade arbetslösa —

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 16. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga reservarbeten (enligt månadsrap
porterna)

åren 15)30—1939.

Årsill edeltal

Hänvisade från

därav

från

städer

%

städer

lands-

bygd

hela

riket

1930 .....

1,354

995

2,349

57.6

1931.....

2,150

4,748

6,898

31.2

1932 .....

2,653

12,167

14,820

17.9

1933 .....

2,617

17,195

19,812

13.2

1934 .....

4,700

17,984

22,684

20.7

1935 .....

5,097

11,669

16,766

30.4

1936 .....

3,124

5,944

9,068

34.5

1937 .....

1,896

2,316

4,212

45.0

1938 .....

956

995

1,951

49.0

1939 .....

517

994

1,511

34.2

1939

Hänvisade

från

därav

från

städer

%

städer

lands-

bygd

hela

riket

Januari . . .

712

1,169

1,881

37.9

Februari . . •

694

1,333

2,027

34.2

Mars ....

592

1,198

1,790

33.1

April ....

406

835

1,241

32.7

Maj.....

491

999

1,490

33.0

Juni.....

583

1,180

1,763

33.1

Juli.....

506

1,027

1,533

33.0

Augusti . . .

465

899

1,364

34.1

September . .

422

824

1,246

33.9

Oktober . . .

430

864

1,294

33.2

November . .

472

891

1,363

34.6

December . .

427

708

1,135

37.6

huvudsakligen familjeförsörjare — har successivt ökat under 1939 med undantag

för årets fyra senaste månader; minskningen härunder av sysselsättningssiffroma

står i samband med krigskrisen. Utvecklingen framgår av

sammanställningen i tab. 15. Maximisiffran nåddes i augusti 1939 med

2,638 sysselsatta. Motsvarande siffra 1938 (september) var 1,664.

Fördelningen av reservarbetarna åren 1930—1939 efter hänvisningskommunens

karaktär av stad eller landskommun angives i tab. 16. Av denna

tabell framgår bl. a., att under hela år 1939 reservarbetsstyrkan till ungefär

en tredjedel utgjorts av arbetslösa från städer.

Kommissionen har liksom förut sökt att i möjligaste mån bedriva de statliga

reservarbetena med hänsyn till arbetslöshetens förekomst i olika landsdelar,

i den mån så kunnat ske utan alltför stora ändringar i den uppgjorda

arbetsplanen. Väl hälften av reservarbetarna ha också under 1939 kunnat

beredas arbete i närheten av hemorten. I genomsnitt 63.8 °/o (1938 52.0 °/o)

av de statliga reservarbetama sysselsattes sålunda den 30 sept. 1939 i hänvisningslänet.

Medan dagkolonisterna 1938 utgjorde i genomsnitt 18.5 % av

hela antalet reservarbetare, var motsvarande andel 1939 22.0 %.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna efter hänvisningslän samt det

procentuella antalet familjeförsörjare bland dem den 28 februari, 31 juli och

31 december 1938 och 1939 framgår av tab. 17. Tidpunkterna lia valts med

tanke på en redovisning av arbetsstyrkan under högvintern, högsommaren

och vid årets slut. Antalet familjeförsörjare var, som synes, år 1938 procentuellt

störst under sommaren men 1939 vid årets utgång. Detta torde

sammanhänga med inkallelserna till militärtjänstgöring under senare delen

av år 1939.

Hänvisning till och avgång från (omsättningen vid) de statliga reservarbetena

redovisas i tab. 18. Omsättningen uttryckes bär genom summan

av tillkomna och avgångna arbetare i medeltal per vecka i procent av

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 17. Antal från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa

(enligt månadsrapporterna) den S8/s, S1h och 81/n åren 1938—1989.

Antal sysselsatta

därav % försörjningspliktiga1

Län

28/2

31

/ 7

31

/12

28/2

31

/ 7

31/l2

1938

1939

1938

1939

1938

1939

1938

1939

1938

1939

1938

1939

Stockholms stad

262

204

300

189

154

141

51.1

53.9

55.0

41.3

48.1

55.3

Stockholms . . .

65

43

37

31

24

40

80. o

83.7

75.7

80.6

75.0

72.5

Uppsala ....

11

3

3

4

3

1

36.4

—

—

Södermanlands .

Östergötlands . .

56

27

27

4

24

2

73.2

77.8

77.8

75.0

Jönköpings . . .

45

37

32

16

29

16

86.7

91.9

90.6

93.8

96.6

93.8

Kronobergs . . .

18

8

9

3

1

5

38.9

—

_

_

Kalmar ....

62

73

10

24

58

23

61.3

34.2

60.0

33.3

51.7

65.2

Gotlands ....

1

1

1

—

1

Blekinge ....

276

238

90

167

120

172

61.6

55.0

61.1

77.2

65.8

68.0

Kristianstads . .

—

—

—

—

—

13

—

—

—

—

—

38.5

Malmö stad . .

59

31

52

9

24

13

69.5

61.3

71.2

29.2

84.6

Malmöhus län i

övrigt ....

lil

64

74

30

54

17

24.3

35.9

36.5

46.7

31.5

11.8

Hallands ....

15

13

4

10

10

5

6.7

38.5

50.0

50. o

—

Göteborgs stad .

147

56

154

110

78

54

42.2

33.9

69.5

54.5

48.7

59.3

Göteborgs o. Bo- hus län i övrigt

452

274

191

179

150

177

40.0

36.1

45.0

49.2

42.7

51.4

Alvsborgs . . .

44

12

8

10

8

7

34.1

58.3

70.0

Skaraborgs . . .

16

3

4

—

3

—

25.0

.

—

—

Värmlands . . .

18

116

20

112

62

67

50.0

26.7

35.0

36.6

33.9

70.1

Örebro.....

43

9

27

3

6

10

58.1

63.0

.

10.0

Västmanlands

Kopparbergs . .

25

13

7

13

11

27

40.0

46.2

38.5

18.2

51.9

Gävleborgs . . .

96

74

75

87

59

64

20.8

17.6

40.0

11.5

27.1

28.1

Västernorrlands .

507

383

303

249

310

130

24.1

15.7

38.6

27.3

18.1

28.5

Jämtlands . . .

—

—

—

10

—

3

_

—

—

10.0

—

—

Västerbottens . .

13

36

16

50

20

33

lOO.o

75.0

93.8

64.0

70.0

63.6

Norrbottens . .

344

309

200

223

261

115

51.5

61.2

53.0

51.1

60.2

60.0

Hela riket

2,680

2,027

1,644

1,53311,470

1,135

44.4

42.5

52.6

46.4

44.«

54.0

arbetsstyrkan. Av tabellen framgår, att omsättningen, vilken under år 1938

var livligare än något år sedan 1930, under år 1939 något minskat. I tabellen

redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. De med »arbete

i öppna marknaden» och »egen begäran m. m.» betecknade orsakerna, vilka

senare för övrigt torde innebära, att vederbörande erhållit arbete men ej lämnat

platsledningen besked därom resp. slutat på grund av den under december

anbefallda partiella mobiliseringen, utvisade för 1939 en anmärkningsvärd

procentuell ökning.

Avgång på grund av kommissionens beslut förekom särskilt under mars

1939, sammanhängande med den under denna tid på året framträdande ökningen

i efterfrågan å arbetskraft inom jordbruket.

Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena under de åtta

1 För mindre antal sysselsatta än 10 har procenttal ej angivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 18. Omsättningen ar arbetare vid de statliga reservarbetena åren 1930—1939. Medeltal.

År och

månad

Ar-

bets-

styrka

Av-

gång-

na

per

vecka

Till-

komna

per

vecka

Omsättning

per vecka

De avgångna fördelade efter orsaken till avgången

Antal

% av

arbets- styr- kan

Arbete i

öppna

marknaden

Egen

begäran

m. m.

Statens

A.K:s

beslut

Sjukdom

eller

olycksfall

Avsked

Antal

%

Antal

*

Antal

%

Antal

%

Antal

*

1930—1939

Årsmedeltal

1980 .

2,337

114

145

259

11.1

22

19.3

53

46.5

21

18.4

15

13.2

3

2.6

1931 .

6*592

229

340

569

8.6

47

20.5

114

49.8

33

14.4

28

12.2

7

3.1

1932 . . .

14/725

372

481

853

5.8

55

14.8

129

34.7

127

34.1

45

12.1

16

4.3

1933 . .

20,167

514

550

1,064

5.3

53

10.3

108

21.0

287

55.8

57

11.1

9

1.8

1934 . . .

23/385

801

850

1,651

7.1

128

16.0

238

29.7

291

36.3

124

15.5

20

2.5

1935 . . .

17,888

717

568

1,285

7.2

98

13.7

217

30.3

286

39.9

107

14.9

9

1.2

1936 . . .

9,916

419

331

750

7.6

65

15.5

124

29.6

165

39.4

60

14.3

5

1.2

1937 . . .

5/255

314

210

524

10.0

46

14.6

86

27.4

144

45.9

33

10.5

5

1.6

1938 . . .

2/140

123

103

226

10.6

15

12.2

29

23.6

65

52.8

13

10.6

i

0.8

1939 . . .

1,636

80

81

161

9.8

17

21.2

30

37.5

24

30.0

7

8.8

2

2.5

1939

1,855

74

219

293

15.8

6

8.1

34

45.9

22

29.7

11

14.9

1

1.4

2,107

52

95

147

7.0

5

9.6

20

38.6

14

26.9

12

23.1

1

1.9

Mars . . .

1/978

140

16

156

7.9

7

5.0

18

12.9

101

72.1

13

9.3

1

0.7

1,336

118

42

160

12.0

39

33.0

37

31.4

33

28.0

8

6.8

1

0.8

Mai . . .

1/346

70

127

197

14.6

28

40.0

27

38.6

7

10.0

7

10.0

1

1.4

Juni . . .

1/784

77

152

229

12.8

28

36.3

19

24.7

24

31.2

5

6.5

1

1.3

Juli . . .

1,716

87

40

127

7.4

36

41.4

34

39.1

9

10.3

6

6.9

2

2.3

1/558

63

34

97

6.2

20

31.8

28

44.4

5

7.9

6

9.5

4

6.4

September

1/461

54

48

102

7.0

14

25.9

24

44.4

9

16.7

6

11.1

1

1.9

1,492

62

76

138

9.2

9

14.5

22

35.5

26

41.9

4

6.5

i

1.6

1/512

50

62

112

7.4

3

6.0

22

44.0

15

30.0

5

10.0

5

10 0

December

1,485

117

61

l 178

12.0

9

7.7

78

66.7

23

19.7

6

5.1

1

0.8

senast förflutna budgetåren belysas av tab. 19. Antalet under budgetåret

1938/1939 utgjorda dagsverken uppgick till 495,857, varav 397,081 utförts

av reservarbetare.

För orsakerna till den i stort sett kontinuerliga kostnadsökningen per

dagsverke har vid olika tillfällen redogjorts i samband med kommissionens

budgetframställningar. Förutom ökade kostnader för arbetslöner och material

inverkar i betydande grad, att de statliga reservarbetena i stor utsträckning

fortfarande utgöras av arbeten, som fortskridit så långt, att materialoch

körningskostnader spela en avsevärd roll, samtidigt som det antal dagsverken,

varpå dessa kostnader fördelas, minskas mer och iner. Alt totalkostnaden

per dagsverke 1938/1939 är något lägre än motsvarande kostnad för

nästföregående budgetår, oaktat reservarbetslönernas höjning, sammanhänger

med att vissa arbeten överförts till färdigställningsarbeten, vilket åstadkommit

en viss minskning av material- och transportkostnaderna för de statliga

reservarbetena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 19. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag,- delkostnader i procent ar bruttokostnader

1934

-1935

1935

-1936

1936-1937

1937-

-1938

| 1938-

-1939

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

4:18

47.7

4:10

40.5

4:14

34.8

3: 62

24.4

4:80

36.5

0:04

0.5

0:03

0.3

0:04

0.4

0:03

0.2

0:03

0.3

0:52

5.9

0: 67

6.6

0:96

8.0

2:53

17.1

1:70

12.9

4: 74

54.1

4:80

47.4

5:14

43.2

6:18

41.7

6:53

49.7

0:22

2.5

0: 41

4.1

0: 51

4.3

0:39

2.6

0:35

2.7

0:18

2.0

0: 19

1.9

0:22

1.8

0:18

1.2

0:17

1.3

0: 06

0.7

0: 06

0.6

0:10

0.9

0:10

0.7

0:08

0.6

0: 30

3.5

0:37

3.7

0: 41

3.4

0:37

2.5

0:32

2.4

0: 76

8.7

1:03

10.3

1:24

10.4

1:04

7.0

0: 92

7.0

5:50

62.8

5:83

57.7

6:38

53.6

7:22

48.7

7:45

56.7

0:45

5.1

0: 66

6.5

0:83

7.0

1:07

7.2

1:00

7.6

0:08

0.9

0:12

1.2

0:17

1.4

0: 26

1.8

0: 26

2.0

0:08

1.0

0:07

0.7

0:06

0.5

0:05

0.3

0:05

0.4

0:61

7.0

0:85

8.4

1:06

8.9

1: 38

9.3

1:31

10.0

1:38

15.7

1:56

15.4

1:90

16.0

2: 72

18.4

1:66

12.6

1:08

12.3

1:60

15.8

2: 05

17.2

2: 77

18.7

2:10

16.0

0: 01

0.1

0:01

0.1

0: 01

0.1

0:02

0.1

0: 01

0.1

0:04

0.5

0:05

0.5

0:08

0.7

0:12

0.8

0:11

0.8

—

—

—

—

0: 01

0.1

0:02

0.1

_

—

—

—

—

0: 01

0.1

—

—

0: 01

0.1

8: 62

98.4

9: 90

97.9

11:50

96.7

14: 25

96.1

12: 65

96.3

0:14

1.6

0:21

2.1

0:39

3.3

0: 57

3.9 I

0: 49

3.7

8:76

lOO.ol

10:11

lOO.o

11:89

100.0 II

14:82

100.01

13:14

100.0

0:79

9.0 1

1:57

15.6

2:76

23.2 |

4: 01

27.11|

2: 59

19.7

Arbetsplatsernas kostnader:

Arbetslöner, effektiva.....

> , ineffektiva . . . .

> , för specialarbetare

Summa löner1

Ortstillägg......

Olycksfall......

Arbetarnas resor . . .

Förläggningskostnader

1931—1932

Per

dag

Samma övriga utgifter

Summa löner och övriga utgifter

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)2............

Resor..................

Förmans- och lagbaspengar........

Arbetsplatsernas ledningskostnader

Materialkostnader m. in.:

Material.................

Transportkostnader............

Skadeersättningar.............

Kontorsomkostnader............

Diverse kostnader............

Stakningskostnader och kontrollantarvoden .

Arbetsplatsernas kostnadssumma

Central förvaltning3

Totalsumma

Ersättningar för ortstillägg och utfört arbete

4:26

0:05

0:28

4:59

0: 12

0:15

0:08

0: 42

0: 77

5:36

0: 27

0:05

0:10

0: 42

0:84

0:40

0: 01

0:02

0: 01

7:08

0:21

7:27

0:38

58.6

0.7

3.8

63.1

1.7

2.0

1.1

5.8

10.6

73.7

3.7

0.7

1.4

6.8

11.5

5.6

0.1

0.3

0.1

97.1

2.9

1932—1933

Per

dag

4:08

0: 04

0:30

4:42

0:06

0:14

0:04

0:30

0: 64

4:96

0:31

0:06

0:09

0: 46

0: 91

0: 63

0:01

0:03

0:01

7: 01

0: 18

56.8

0.6

4.2

61.6

0.9

1.9

0.6

4.2

7.6

69.1

4.3

0.8

1.8

6.4

12.7

8.7

0.1

0.4

0.1

97.5

2.6

1933—1934

Per

dag

100. o

5.2

7:19

0:53

100.0

7.3

4: 37

0:03

0:39

4: 79

0:07

0:14

0:06

0:33

0: 60

5:39

0:37

0:06

0: 09

0:62

1:12

0: 81

0:03

0:01

7: 88

0:13

4.6

0.8

1.1

6.5

14.0

10.1

0.4

0.1

98.4

1.6

8: 01

0:78

100. o

9.8

o

2 ti „ n j , . . ; ., —.—evw.vjuuuvui, DViu xuuu utgluiue lor rest

V. v 8. etter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna

Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 30. Medeldag»förtjänster Tid statliga reservarbeten åren 1930—1939.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

4: 37

4:11

4:42

4:25

4:61

4:38

4:36

4:87

5:11

5: 57

4:13

4: 12

4: 35

4:23

4:59

4:35

4:42

4:76

5: 26

5: 89

Mars.......

4: 35

4:07

4:24

4:23

4:52

4:48

4:51

4:72

5: 38

5: 96

April.......

Maj........

Juni........

4:41

4: 25

4:44

4:36

4: 62

4: 42

4: 50

5:08

5: 52

6: 07

4:50

4: 37

4: 48

4:39

4: 43

4:60

4:66

5: 33

5: 66

6: 04

4:36

4:41

4: 43

4:42

4:45

4: 56

4: 69

5: 45

5:72

6:13

4: 40

4: 51

4:38

4:61

4:53

4: 69

4:82

5: 66

6:12

6:24

Augusti......

September.....

4: 46

4:61

4:17

4: 84

4: 67

4: 85

4: 96

5: 74

6: 19

6: 30

4: 52

4: 72

4:30

4:98

4: 75

4: 79

5: 01

5: 77

6: 21

6: 48

4: 43

4:59

4:33

4:95

4: 69

4: 70

4: 93

5:84

6:01

6: 52

4:24

4:59

4: 40

4:91

4: 64

4: 74

4:79

5: 52

5: 95

6: 34

December.....

4:13

4: 43

4:46

4: 76

4:68

4:57

4: 70

5:12

5: 96

6:19

Medelclagsförtjånsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)

vid de statliga reservarbetena under åren 1930—1939 framgå av tab. 20.

Uppgifterna avse uteslutande reservarbetamas kontanta förmåner på arbetsplatsen.

Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner, som reservarbetare

åtnjuter, exempelvis fri bostad, läkarvard och, i vissa fall, resor.

Vid en jämförelse mellan medeldagsförtjänster under olika år och månader

bör beaktas, att förtjänstens storlek bl. a. påverkas av den utsträckning,

i vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser

med högre eller lägre reservarbetslön. Från och med den 1 juli 1938 höjdes

lönen vid de flesta reservarbeten genom den allmänna lönerevision, för

vilken redogjordes i kommissionens närmast föregående statframställning.

För vissa reservarbeten har därefter en ytterligare höjning av lönen skett.

Antalet familjeförsörjare, som uppbar ortstillägg under senare hälften av

december 1939, utgjorde 229. De voro hänvisade från 42 kommuner, av

vilka 28 ansökt om och beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för ortstillägg. Till jämförelse må nämnas att för motsvarande tid 1938

ortstillägg åtnjötos av 420 familjeförsörjare från 50 kommuner, varav 33 beviljats

statsbidrag till verksamheten. Extra ortstillägg — vilka från den 1

juli 1936 kunna utgå för familjeförsörjare, som har försörjningsskyldighet

mot hustru och barn eller, ifråga örn änkling, hemmavarande barn och som

hänvisats till fast förläggning vid statligt reservarbete i annan kommun än

hänvisningskommunen, därest den för sistnämnda kommun fastställda reservarbetslönen

utgör högst 5 kronor 20 öre per dag — medgåvos under 1939

familjeförsörjare från 3 kommuner, vilka samtliga av kommissionen beviljats

statsbidrag för ändamålet. Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo under

år 1939 med sammanlagt 97,618 kronor 55 öre, varav 31,047 kronor 27

öre eller 31.8 % av statsmedel. Motsvarande tal för 1938 voro 239,931:05,

75,907: 32 och 31.6 %>.

Från och med den 1 juli 1937 har hyreshjålp på vissa villkor även fält tilldelas

familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete. Hittills synes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 21. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga arklrarbeten den 28/a, S1/, och 3I/is

åren 1934-1939.

År

28/2

31/7

31/l2

Män

Kvin-

nor

Summa

därav

försörj-

nings-

pliktiga

Män

Kvin-

nor

Summa

därav

försörj-

nings-

pliktiga

Män

Kvin-

nor

Summa

därav

försörj-

nings-

pliktiga

1934

36

12

48

32

195

55

250

139

184

54

238

121

1935

188

52

240

123

170

40

210

120

185

39

224

136

1936

185

33

218

138

—

—

—

_

112

7

119

82

1937

110

7

117

76

44

—

44

31

88

1

89

59

1938

98

—

98

65

91

1

92

58

lil

_

lil

69

1939

117

2

119

75

104

2

106

62

122

2

124

75

emellertid hjälp i denna form hava lämnats i ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna.

Ansökan örn statsbidrag därtill inkom till kommissionen

i endast ett fall under 1938 och uteblev helt under 1939.

Antalet arbetslösa inom merkantila och liknande yrken, vilka sysselsatts

vid de i form av statliga reservarbeten anordnade arkivarbetena under 1939,

framgår av tab. 21, som även innefattar uppgifter för åren 1934—1938.

Endast två kvinnor ha under 1939 varit hänvisade till dylikt arbete. Arkivarbetarna

voro till sitt övervägande antal försörjningspliktiga.

Kommissionen medgav tidigare i regel hänvisning till arkivarbete endast

för en sammanhängande period av högst tre månader men utsträcktes hän
-

Tab. 22. Färdigställningsarbetenas omfattning juli 1938—december 1939.

Å r

Antal vid månadens utgång

Under månaden

utförda dags- verken

Medeldags-

Månad

arbetsplatser

arbetare

förtjänst

kronor

1938

Juli.......

39

1,465

30,711

8:07

Augusti.....

38

1,455

39,364

8- 46

September......

35

1,166

32*410

8: 49

Oktober.......

29

800

24,598

8- 32

November.....

20

376

12^831

8-53

December.......

10

183

5;539

8: 45

1939

Januari.......

9

156

2,864

8-34

Februari......

10

160

3,377

8:53

Mars.......

10

177

4,121

8: 54

April.......

12

258

3,987

8:59

Maj.............

25

848

15,560

8: 92

Juni......

21

921

21,054

9:03

Juli.......

19

1,270

28,978

8: 98

Augusti......

20

1,249

33^088

9:08

September......

20

1,126

28^623

9:08

Oktober........

17

884

26,093

8- 89

November ....

16

427

16,264

6,293

8:72

December .....

11

223

8:80

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

visningsperioden under 1938 till i regel sex månader. Under 1939 har i

allmänhet icke på förhand fastställts någon viss hänvisningstid utan har

överlämnats åt vederbörande arbetslöshetskommittéer att med hänsyn till

hjälpbehovet hos arkivarbetarna och frekvensen av för dylikt arbete lämpliga

hjälpsökande genom ansökan om utbyte av arbetskraft påverka hänvisningstiden.

De institutioner, hos vilka arkivarbeten bedrivits, ha ofta

uttalat sin tillfredsställelse med den arbetshjälp, de på detta sätt erhållit.

Antalet under tiden juli 1938—december 1939 i gång varande fårdigstållningsarbeten

ävensom antalet arbetare, utgjorda dagsverken och medeldagsf

ört jäns ter angivas i tub. 22. Av dylika arbeten, som bedrivits endast

från och med den 1 juli 1938, ha under 1939 slutförts och avsynats

16 arbeten. Arbetskraften har anställts och avlönats enligt öppna marknadens

villkor. I lämplig omfattning ha därvid anställts reservarbetare, företrädesvis

icke försörjningspliktiga, vilka varit sysselsatta vid arbetena

under deras bedrivande såsom reservarbete. Jämväl för dessa arbeten ha

medeldagsförtjänsterna successivt ökat.

b. Statskommuncila reservarbeten.

Statsbidrag till statskommunala reservarbeten ha under 1939 beviljats i

ringa utsträckning. I tab. 23 lämnas en sammanställning rörande beräknade

kostnader för de under åren 1936—1939 beviljade statskommunala

reservarbetena. Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående

omfattningen av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna

vägar.

Kostnaderna för andra under år 1939 beviljade statskommunala reservarbeten

än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till

Tab. 23. Beräknade kostnader för under åren 1986—1939 beviljade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

1936

1937

1938

1939

Månad

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Jannari . .

Februari . .

Mars . . .

April . . .

Maj ....

Juni . . .

Juli ....

Augusti . .

September .

Oktober . .

November .

December .

1,726,117

1,234,229

724,680

278,240

291,440

254,835

155,290

15,410

189,760

444,220

1,836,885

1,178,120

663,110

467,045

308,640

3,150

58,320

57,450

77,700

15,410

131,115

173,890

190,020

443,970

620,660

467,635

265,190

47,396

97,930

133,280

247,631

122,360

114,240

123,854

1,248,235

166,908

49,300

60,430

24,846

108,921

52,691

44,629

178,700

16,183

84.700

459,015

203,300

224,810

67,950

74,000

137.700

110,970

112,965

126,175

155,450

520,600

7,200

22,190

8,800

24,400

32,000

2,500

25,570

7,000

82,100

5,100

405,200

295,800

296,230

454,380

145,400

55,560

28,645

38,140

45,325

55,152

147,700

77,425

96,000

44,150

73,500

103,900

22,900

14,652

22,200

Summa

8,329,226

2,589,820

3,655,319

535,700

2,277,635

216,860

2,044,957

377,302

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Taft. 24. Antal kommuner nied arbetslösa sysselsatta vid statskommnnala

reservarbeten åren 1930—1939.

Årsmedeltal1

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1939

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1930 .......

5

2

7

Januari.....

19

33

52

1931.......

12

18

30

Februari.....

21

34

55

1932 .......

38

85

123

Hars ......

24

34

58

1933 .......

63

198

261

April......

Maj.......

25

22

34

35

59

57

1934 .......

82

428

510

Juni.......

16

33

49

1935 .......

62

252

314

Juli.......

14

29

43

1936 .......

42

108

150

Augusti.....

11

28

39

1937 .......

28

44

72

September ....

11

26

37

1938 .......

23

33

56

Oktober.....

11

24

35

1939 .......

November ....

13

23

36

16

30

46

December ....

8

20

28

1,667,655 kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader,

vartill statsbidrag beviljats, och övriga kostnader framgår av efterföljande

sammanställning.

Arbetskostnader .................................. kronor 1,060,453: —

Materialkostnader med statsbidrag ................ * 191,897: —

Kostnader utan statsbidrag ...................... » 415,305: —

Summa kronor 1,667,655: —

De delar av kostnaderna för beviljade statskommunala reservarbeten, vartill

den 31 december 1939 icke utbetalats statsbidrag, beräknas uppgå till

omkring 3.3 milj. kronor, varav 1.4 milj. kronor för allmänna vägar.

Tab. 25. Antal arbetslösa, sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

åren 1930—1939.

därav

därav

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

i

städer

%

1939

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

i

städer

%

1930. . . .

277

45

322

86.0

Januari . . .

501

495

996

50.3

1931.....

662

612

1,274

52.0

Februari . . .

677

552

1,229

55.1

1932 .....

2,554

3,077

5,631

45.4

Mars ....

738

667

1,405

52.5

1933 .....

4,649

6,827

11,476

40.''6

April ....

Maj.....

606

520

623

567

1,229

1,087

49.3

47.8

1934 .....

5,581

10,142

15,723

35.5

Juni.....

417

487

904

46.1

1935 .....

3,859

5,716

9,575

40.3

Juli.....

365

309

674

54.2

1936 .....

2,188

2,403

4,591

47.7

Augusti . . .

323

301

624

51.8

1937 .....

1,114

975

2,089

53.3

September . .

204

340

544

37.6

1938 .....

663

645

1,308

50.7

Oktober . . .

182

272

454

40.1

1939 .....

November . .

220

272

492

44.7

414

426

840

49.3

December . .

217

226

443

49.0

1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon del av

året baft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis är högre.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Omfattningen av de under åren 1930—1939 bedrivna statskommunala reservarbetena

åskådliggöres av tab. 24 och 25. Antalet kommuner, som bedrivit

statskommunala reservarbeten under 1939, var förhållandevis ringa,

och genomsnittsantalet vid dylika arbeten sysselsatta reservarbetare var under

1939 lägre än under något år efter 1930. Den väsentliga förklaringen

härtill utgör förvisso det av återhämtningen på arbetsmarknaden minskade

hjälpbehovet även på de orter, där denna hjälpform tidigare kommit till

användning i större utsträckning. Förbises må dock ej många samhällens

strävan att få sina restarbetslösa, enkannerligen familjeförsörjarna, sysselsatta

vid kommunala beredskapsarbeten.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgjordes till övervägande

delen av familjeförsörjare. Den alltifrån senhösten 1936 gällande föreskriften,

att, där ej kommissionen på särskild framställning medgiver undantag,

personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten, endast

för såvitt de lia försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn, har

upprätthållits. En av kommissionen verkställd undersökning av de hjälpsökande

arbetslösas fördelning på åldersgrupper den 30 november 1939 gav

också vad sysselsättningen vid de statskommunala arbetena beträffar vid

handen, att klientelet vid dem var i genomsnitt betydligt äldre än vid övriga

reservarbeten.

Den statskommunala arbetslinjens fördelning å olika län belyses av den i

tab. 26 gjorda sammanställningen.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren

1932—1939 redovisas i tab. 27. Då en betydande del av de statskommunala

reservarbetena, i motsats till de statliga, äro belägna i städer, d. v. s. i orter

med förhållandevis hög reservarbetslön, lämna medeltal för hela riket en

ofullständig bild av de faktiska medeldagsförtjänsterna. I avsikt att möjliggöra

en jämförelse med de huvudsakligen till landsbygden lokaliserade statliga

reservarbetena ha för åren 1936—1939 i tab. 27 även angivits medeldagsförtjänsterna

vid statskommunala reservarbeten med uppdelning på arbeten

i städer och landskommuner (inkl. köpingar).

Medeldagsförtjänsterna voro i allmänhet högre under 1939 än under 1938,

vilket sammanhänger med den allmänna höjning i löneläget, som blivit en

följd av revisionen av reservarbetslönema den 1 juli 1938. De variationer

i lönerna, som i övrigt återges i tabellen, bero — i likhet med motsvarande

förhållande för de statliga reservarbetena — till stor del på i vad mån statskommunala

reservarbeten under respektive månader bedrivits inom kommuner

med högre eller lägre lönelägen. Sålunda förklaras härav den sänkning

i medeldagsförtjänsten, som ägt rum under sista kvartalet 1939, vilket

framgår av tabellerna för hela riket och för städerna. Förhållandet beror

huvudsakligen på att antalet reservarbetare i Stockholms stads arbeten sjunkit

från i medeltal 145 man under de tre första kvartalen till 40 man under

sista kvartalet. Stockholm med sin relativt höga reservarbetslön har alltså

under detta kvartal icke kunnat på samma sätt som tidigare under året inverka

på medeldagsförtjänsterna.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 26. Antal från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta arbetslösa

den “/>, s''h och sl/i2 åren 1938 och 1939.

Antal sysselsatta

därav

städer

Län

28/2

3 V 7

31

/12

28

h

31/7

31

/12

1938

| 1939

1938

1939

1938

1939

1938

1939

1938

1939

1938

1939

Stockholms stad .

171

154

155

150

105

42

171

154

155

150

105

42

Stockholms ....

Uppsala.....

Södermanlands . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Östergötlands . . .

Jönköpings ....

lil

68

35

20

50

25

lil

68

35

20

50

25

Kronobergs ....

10

15

18

4

11

_

10

_

10

_

_

_

Kalmar.....

88

103

38

10

19

57

88

103

38

10

19

57

Gotlands.....

—

—

—

—

—

_

_

_

_

_

_

Blekinge.....

56

21

19

18

2

6

42

19

12

16

_

_

Kristianstads . . .

7

22

—

—

7

—

7

22

—

—

7

—

Malmö stad . . .

Malmöhus län i öv-

7

—

—

—

—

—

7

—

—

—

—

—

vigt......

200

88

77

29

1

25

175

88

52

24

1

_

Hallands.....

56

52

—

15

20

55

56

52

_

15

20

55

Göteborgs stad . .

Göteborgs och Bohus

37

11

38

22

11

—

37

11

38

22

11

län i övrigt . .

324

141

204

93

174

55

62

39

56

21

46

—

Alvsborgs ....

—

—

—

_

_

_

_

_

_

_

_

__

Skaraborgs ....

19

26

6

—

21

—

19

26

6

_

21

_

Värmlands ....

41

46

23

32

30

_

25

_

_

_

_

Örebro......

47

60

26

—

35

38

47

47

26

_

35

38

Västmanlands . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs . . .

18

—

12

Gävleborgs ....

67

75

73

109

22

—

67

29

54

83

22

_

Västernorrlands . .

342

256

395

157

229

102

6

_

_

_

_

Jämtlands ....

Västerbottens. . .

10

34

13

4

15

8

—

19

—

4

—

—

Norrbottens . . .

38

57

15

11

45

30

—

—

—

—

—

—

Hela riket

1,649

1,229

1,147

674

797

443

930

677

482

365

337

217

% familjeförsörjare

94.4

95.3

92.6

89.2

95.6

92.8

92.7

96.0

92.7

87.7

97.3

92.2

Såsom statskommunala reservarbeten ha även, ehuru i mindre omfattning,

anordnats arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda.

Till statskommunala reservarbeten, avseende allmän väg, har såsom förut

utgått statsbidrag å totalkostnaderna med en bidragsprocent, som efter förslag

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställts av kommissionen eller,

i fall då högre bidrag än 80 % föreslagits, av Kungl. Majit. För andra statskommunala

reservarbeten har utgått visst statsbidrag å arbetslöner och, i

vissa fall, bidrag till materialkostnader, i regel med lägre andel än lönerna.

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgått till arbetslöner vid andra

statskommunala reservarbeten än allmänna vägar inom en kommun, har

varit densamma, som gällt för dagunderstödsverksamhet inom kommunen,

med de undantag, som betingas därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig

satts lägre än 30 %.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Till». 27. Meileldiigsförtjäuster vid statskommunala reservarbeteii åren 1932—1939.

Kronor per 8-tinimars dagsverke.

A) Hela riket.

Månad

1932

1933

1934

1935

193G

1937

1938

1939

5: 12

4: 69

5:43

5:21

5:63

6:33

6:38

6: 79

5: 11

4: 56

5: 51

5: 25

5:71

6: 38

6:58

7:13

Mars...........

4:99

4:80

5:41

5: 32

5:77

6:49

6:55

7:19

April...........

Maj............

Juni............

4:92

4: 64

5:42

5: 40

5:83

6: 64

6:55

7:25

5:21

4:74

5:22

5:66

5:93

6:87

6: 63

7: 02

4:96

4: 65

5: 15

5:59

5:88

6:79

6:81

7:17

5:17

5:04

5:13

5:59

5:88

6: 72

7:07

7:13

j Augusti..........

j September.........

4:65

5:24

5:13

5:72

5: 92

6:97

7:07

7: 21

4:57

5: 29

5:15

5: 69

5:93

6:80

7: 25

7:13

4: 5L

5:30

5: 13

5: 61

5:94

6: 90

7:24

6:82

4: 54

5:33

5: 23

5:61

5: 99

6:71

7:28

6:90

1 December.........

4:71

5: 63

5: 33

5: 69

6: 03

6: 42

7: 06

7:04

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1939.

Månad

S t ä

der

L

ands

bygd

1936

1937

193S

1939

1936

1937

1938

1939

.

7:31

7: 07

7: 70

4: 65

5:10

5:60

5:99

6: 78

7:23

7:38

7:88

4: 69

5:28

5:57

6:21 j

Mars...........

6:80

7:39

7: 20

7:80

4:78

5:35

5: 66

6:48

April...........

Maj............

Juni............

6: 83

7:57

7: 14

7:79

4: 77

5: 49

5:70

6: 60

7:01

7:84

7:33

7:70

4:83

5: 66

5:72

6: 44

7:05

7: 82

7: 48

8:45

4:97

5:74

6: 03

6: 24

| Juli............

7:01

7:57

7: 92

8: 04

5:10

5: 94

6:30

6: 36

1 Augusti..........

j September.........

7: 06

7:47

7:97

8: 10

5:13

6: 49

6:45

6: 38

7:03

7: 77

8:10

8:05

5:18

5: 90

6:62

6: 45

7: 09

7: 60

8:11

7:61

5:28

6: 20

6:49

6: 45

7:02

7:49

8: 13

7: 69

5: 23

5: 95

6: 40

6: 40

] December.........

7:13

7: 10

7:84

7:60

4: 92

5: 72

6:18

6: 41

Antalet kommuner, som beviljats förhöjt statsbidrag till statskommunala

reservarbeten, har under 1939 ytterligare nedgått. Totalantalet har utgjort 22.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga

inom kommunen under en och samma period beviljade statskommunala reservarbeten.

I vissa fall har dock statsbidrag medgivits med högre procentuell

andel, särskilt då fråga varit om sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose

jämväl andra statsintressen än direkt arbetslöshetspolitiska. Sålunda

utgick under år 1939 statsbidrag till arbetslöner vid ett statskommunalt reservarbete

i Jönköpings stad, avseende anläggande av flygfält, med 60 %>

och för tiden fr. o. m. den 1 juli 90 °/o. Statsbidragsprocenten för övriga

statskommunala reservarbeten var avsevärt lägre. För arbeten av kulturhistorisk

art (utgrävnings- och restaureringsarbeten i fråga örn äldre byggnadsverk)

m. m. ha likaledes utgått statsbidrag under året med högre bidragsprocenter

än de för respektive kommuner eljest gällande.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 28. Statskomniunala reservarbetsföretag, som efter den 1 juli 1934 upphört att

bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden.

Budgetår

Antal arbets- företag

Av kommissionen

beviljade total- kostnader

kronor

därav såsom

reservarbete

avarbetat

kronor

Yr 1934—®% 1935 ..........

Vi 1935—1>0/6 1938 .......

77 1936—1> 1937 ..........

Vi 1937—3% 1938 .......

7i 1938—s% 1939 .........

7i—s,/ia 1939 ........

Summa

23

100

186

63

13

6

1,187,020

5,551,823

9,081,202

3,171,130

668,580

590,052

674,525

3,726,326

6,397,316

2,279,891

450,820

568,000

391

20,249,807 | 14,096,878

Statsbidrag till kostnader för material, transporter och arbetsledning vid

andra statskomniunala reservarbeten än arbeten, avseende allmänna vägar,

ha i regel beviljats efter en bidragsprocent motsvarande hälften av det

för arbetslönerna fastställda procenttalet, ökat med 10 enheter. Högre bidrag

har fastställts för några kommuner med omfattande och långvarig arbetslöshet

och högt skattetryck. Å andra sidan har kommissionen sedan

några år tillbaka tagit som regel att icke bevilja statsbidrag å materialkostnader

åt de kommuner, framför allt städer, för vilka med hänsyn till skattetrycket

fastställts en låg bidragsprocent för arbetskostnader. Så var under

1939 fallet beträffande vissa arbeten i sammanlagt 14 städer och 2 landskommuner,

huvudsakligen i södra delarna av landet.

Under ar 1939 nedlades i likhet med föregående år i ett antal kommuner

därstädes pågående statskommunala reservarbeten. I tab. 28 ha sammanställts

vissa uppgifter rörande statskommunala reservarbeten, som efter

den 1 juli 1934 överförts till öppna marknadens arbeten. Åtminstone

under senare delen av 1939 torde allenast en del avslutningsarbeten ha återstått

vid tiden för företagens överförande till annan form än reservarbeten.

Tab. 29. Autat arbetslösa sysselsatta vid kommunala reservarbeten åren 1930—1939.

Arsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1939

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1930 .......

792

602

1,394

Januari.....

1,297

1,695

2,992

1931.......

1,781

3,864

5,645

Februari.....

1,630

1,858

3’488

1932 .......

3,250

7,838

11,088

Mars......

1,436

1,703

3,139

1933 .......

2,992

10,214

13,206

April......

Maj.......

1,211

704

1,149

785

2,360

1,489

1934 .......

1,104

4,697

5,801

Juni.......

601

746

1,347

1935 .......

913

2,529

3,442

Juli.......

547

468

1,015

1936 .......

1,023

1,384

2,407

Augusti.....

496

400

896

1937 .......

990

537

1,527

September ....

466

378

844

1938 .......

928

590

1,518

Oktober.....

503

461

964

1939 .......

867

November ....

683

509

1,192

883

1,750

December ....

827

450 |

1,277

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A) 99

Tali. 30. Arbetslinjens omfattning (enligt niånadsrapporterna) åren 11)30—1930.

Månad

Anta

1 s

y 8

s e

s a

t t

a

1930 |

1931 |

1932 |

1933

1934

1935 |

1936

1937

1938

1939

Statliga reservarbeten

Januari..........

3,033

4,983

12,099

16,253

18,598

19,190

11,348

7,818

2,599

1,881

Februari..........

3,382

6,188

14,015

17,275

20,667

19,232

11,088

7,862

2,686

2,027,

Mara............

3,010

6,251

14,245

17,933

21,826

19,392

10,171

6,740

2,437

1,790

April...........

2,422

6,501

13,879

18,504

21,935

17,345

9,140

5,659

1,757

1,241

Maj............

1,994

6,063

14,308

20,541

23,029

18,878

10,578

4,147

2,076

1,490

Juni............

1,597

6,774

15,172

22,175

25,488

20,398

10,453

3,510

1,889

1,763

Juli............

1,489

6,946

15,648

23,707

26,756

18,215

9,299

3,027.

1,644

1,533

Augusti..........

1,330

6,923

15,865

23,683

26,816

16,288

8,; 84

2,680

1,673

1,364

September.........

1,335

6,974

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

1,671

1,246

Oktober..........

2,057

7,445

16,055

20,676

23,639

13,320

7,001

2,139

1,730

1,294

November.........

3,139

8,556

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

2,444

1,776

1,363

December.........

3,395

9,163

14,590

16,374

18,401

i 1,389

6,648

2,212

1,470

1,135

Statskommunala reservarbeten

Januari..........

694

900

3,016

8,483

13,879

12,221

6,417

3,047

1,635

996

Februari..........

675

1,199

4,018

9,684

16,199

12,662

6,209

3,132

1,649

1,229

Mars...........

706

1,502

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

3,005

1,621

1,405

April...........

630

1,361

4,863

10,476

17,27*7

11,780

5,631

2,775

1,699

1,229

Maj.............

Juni............

485

1,285

4,900

10,754

18,165

10,843

5,655

2,242

1,552

1,087

43

1,199

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

2,017

1,422

904

Juli............

32

785

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

1,147

674

Augusti..........

29

737

5,232

11,367

16,037

8,325

3,438

1,394

1,024

624

September.........

13

863

6,150

12,139

14,362

7,232

3,302

1,387

1,010

544

Oktober..........

39

1,358

7,418

14,564

14,187

6,626

3,181

1,449

1,126

454

November.........

143

1,683

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

1,010

492

December.........

381

2,415

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

1,507

797

443

Kommunala reservarbeten

Januari..........

1,702

5,486

11,530

16,785

10,546

5.318

3,885

2,885

1,993

2,992

Februari..........

2,109

6,690

13,934

18,597

10,390

8,316

5,543

3,709

2,751

2,167

3,488

Mars ...........

1,899

6,587

11,384

17,037

4,674

3,468

2,276

2,064

3,139

April...........

1,123

5,060

10,384

13,298

6,028

3,455

2,672

1,790

1,648

2,360

Maj............

770

4,378

9,405

12,113

4,915

2,813

2,164

1,417

1,337

1,489

Juni............

645

4,078

9,609

12,062

4,500

2,697

1,929

1,098

1,092

1,347

Juli............

646

4,127

9,692

12,625

4,376

2,200

1,734

863

1,077

1,015

Augusti..........

693

4,601

10,080

12,918

4,048

2,551

1,673

832

965

896

September.........

743

4,522

10,127

11,916

3,871

2,759

1,575

875

980

844

Oktober..........

1,062

5,459

10,744

11,559

3,995

2,833

1,702

989

1,188

964

November.........

2,206

8,037

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

1,285

1,672

1,192

December.........

3,135

8,723

13,481

9,237

4,179

3,154

2,152

1,268

2,027

1,277

Summa

Januari..........

5,429

11,369

26,645

41,521

43,023

36,729

21,650

13,750

6,227

5,869

Februari..........

6,166

14,077

31,967

45,556

47,256

37,437

21,006

13,745

6.502

6,744

Mars...........

5,615

14,340

30,145

45,915

47,419

36,917

19,504

12,021

6,122

6,334

April...........

4,175

12,922

29,126

42,278

45,240

32,580

17,443

10,224

5,104

4,830

Maj............

3,249

11,726

28,613

43,408

46,109

32,534

18,397

7,806

4,965

4,066

Juni............

2,285

12,051

30,426

46,089

48,465

33,263

17,322

6,625

4,403

4,014

Juli............

2,167

11,858

30,686

47,330

48,207

29,547

15,256

5,533

3,868

3,222

Augusti..........

2,052

12,261

31,177

47,968

46,901

27,164

13,295

4,906

3,662

2,884

September.........

2,091

12,359

32,531

46,989

43,247

24,347

12,356

4,564

3,661

2,634

Oktober..........

3,158

14,262

34,217

46,799

41,821

22,779

11,884

4,577

4,044

2,712

November.........

5,488

18,276

36,377

42,224

37,494

23,327

12,734

5,205

4,458

3,047

December........

6,911

20,301

36,565

37,852

35,319

20,750

11,934

4,987

4,294

2,855

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Från den 1 juli 1934 till den 31 december 1939 ha 391 statskommunala

reservarbetsföretag med en beviljad totalkostnad av 20.2 milj. kronor avförts

för färdigställande i öppna marknaden, sedan tillhopa 14.0 milj. kronor

avarbetats såsom reservarbete. Antalet oavslutade statskommunala arbeten

har successivt minskat, och under andra halvåret 1939 ha endast

6 företag kunnat på dylikt sätt överföras till öppna marknaden.

c. Kommunala reservarbeten.

Antalet vid kommunala reservarbeten under åren 1930—1939 sysselsatta

hjälpsökande belyses i tab. 29. Vid dylika reservarbeten bereddes i genomsnitt

under år 1939 1,750 man utkomst. Omfattningen av dessa arbeten

var under 1939 såväl relativt som i absoluta tal större än under 1938. Särskilt

starkt framträdde den ökade sysselsättningsgraden på landsbygden.

I tab. 30 lämnas en sammanställning av arbetslinjens omfattning under

perioden 1930—1939. För samtliga månader under 1939 med undantag för

februari och mars togs arbetslinjen mindre i anspråk än under närmast

föregående år.

2. Tinder stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamhet har även under år 1939 bedrivits i begränsad

omfattning och liksom de senare åren huvudsakligen förekommit under

vintermånaderna. Densammas omfattning under året redovisas i tab. 31,

vari angives det antal kommuner, som haft sådan verksamhet åren 1935—

1939, samt i tab. 32, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbetslösa

vid utgången av olika månader samma år. I denna redovisning

Tab. 31. Antal kommuner, som bedrivit dagn nderstöds verksamhet (ej kursdeltagare)

åren 1935—1939.

Städer

Landsbygd

Hela riket

1935

1936

1937

1938

1939

1935

1936

1937

1938

1939

1935

1936

1937

1938

1939

Januari

39

25

19

19

19

75

57

31

30

54

114

82

50

49

73

Februari .

42

30

22

21

23

72

56

32

29

56

114

86

54

50

79

Mars . . .

31

28

21

20

21

51

46

31

26

60

82

74

52

46

81

April . .

17

22

15

14

17

46

38

22

IS

51

63

60

37

32

68

Maj . . .

9

6

6

9

10

15

8

6

8

28

24

14

12

17

38

Juni . . .

2

2

—

8

3

1

3

2

5

4

3

5

2

13

7

Juli . . .

_

—

—

—

—

9

—

_

4

_

9

_

_

4

_

Augusti .

—

—

—

—

—

9

—

—

5

—

9

—

—

5

—

September

—

—

—

—

9

—

—

6

—

9

—

—

6

—

Oktober .

2

—

5

5

13

4

3

8

5

15

4

3

13

10

November

12

7

6

10

10

33

15

12

19

12

45

22

18

29

22

December

19

19

12

16

14

57

37

30

38

29 !

76

56

42

54

43 |

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 101

Tab. 32. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1935—1939.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1935

1936

1937

1938

1939

1935

1936

1937

1938

1939

1935

1936

1937 1938

1

1939

Januari .

10,636

6,325

3,274

2,457

2,499

5,493

4,901

2,223

2,268

3,707

16,129

11,226

5,497

4,725

6,206

Februari .

12,037

8,022

3,711

2,664

2,928

5,413

5,283

2.362

2,321

4,057

17,450

13,305

6,073

4,985

6,985

Mars . . .

11,076

8,222

3,313

2,471

2,783

4,886

4,760

2,461

2,221

4,245

15,962

12,982

5,774

4,692

7,028

April . .

7,529

4,997

1,677

1,747

2,004

4,330

4,324

1,888

1.535

3,843

11,859

9,321

3,565

3,282

5,847

Maj . . .

2,984

1,867

863

758

870

1,351

1,034

643

614

1.571

4,335

2,901

1,506

1,372

2,441

Juni . . .

229

333

—

475

219

20

132

140

335

310

249

465

140

810

529

Juli . . .

_

_

_

_

_

598

_

220

—

598

—

—

220

—

Augusti .

—

—

—

—

—

400

—

—

265

—

400

—

—

265

—

September

—

—

—

—

260

—

—

304

—

260

—

—

304

—

Oktober .

66

_

_

595

652

741

142

167

473

190

807

142

167

1,068

842

November

1,673

1,051

714

1,088

1,197

1,663

917

570

1,058

614

3,336

1,968

1,284

2,146

1,811

December

4,322

2,286

1,608

2,023

1,632

3,363

1,925

1,643

2,543

1,298

7,685

4,211

3,251

4,566

2,930

har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i av arbetslöshetskommittéer

anordnade kurser.

Av de bägge tabellerna framgår, att medan ett antal kommuner tilläts utöva

dagunderstödsverksamhet även under juli, augusti och september 1938,

dylik verksamhet icke förekom under motsvarande månader 1936, 1937 och

1939, ävensom att dagunderstödsverksamheten under de två första kvartalen

1939 hade betydligt större mått än under samma tid 1938 men under fjärde

kvartalet 1939 var avsevärt mindre omfattande än under motsvarande tid

1938.

Kommissionen har 1939 liksom under de närmast föregående åren i regel

föreskrivit, att dagunderstöd med statsbidrag får utgå till personer under

50 år, allenast om försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande barn

föreligger, vilka regler sålunda överensstämma nied de vid de statskommunala

reservarbetena tillämpade. Enligt en av kommissionen verkställd

undersökning av läget den 30 november 1939 visade sig antalet med statsbidrag

understödda arbetslösa över 50 år uppgå lill 44 % av totalantalet

understödda.

Den utsträckning i vilken dagunderstödsverksamhet förekommit i olika

län belyses av de i tab. 33 lämnade uppgifterna angående antalet dagunderstödda

vid utgången av februari, juli och december åren 1935—1939.

Dagunderstöd har lämnats företrädesvis kontant men även in natura.

Under december 1939 utgick dagunderstöd i 35 kommuner med kontanta

belopp, i 6 kommuner in natura och i 2 kommuner dels med kontanta belopp,

dels in natura.

Av de 43 kommuner, som vid utgången av december 1939 utdelade dagunderstöd

med statsbidrag, tillämpade 6 bestämmelserna örn arbetsplikt.

Vid sitt fastställande av statsbidragets storlek för året har kommissionen

utgått från skattetrycket i kommunen under de tre senast förflutna åren

samt arbetslösheten under närmast förflutna tolvmånadsperiod. Beträffan
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 33. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) fördelade på län den *«/>, 31/7 och 31/ia

åren 1935-1939.

Län

28/2

31/?

31/l2

1935

1930

1937

193S

1939

19351936

19371938

1939

1935

1936

1937

1938

1939

Stockholms stad .

4,246

2,635

993

356

406

1,608

700

330

314

230

Stockholms . . .

356

174

44

30

50

_

_

_

_

_

65

50

17

30

45

Uppsala.....

246

32

25

75

Södermanlands . .

44

11

Östergötlands . .

489

386

216

160

192

—

_

_

_

_

130

30

100

62

132

Jönköpings . . .

20

—

—

—

23

—

—

—

—

Kronobergs . . .

Kalmar.....

267

213

114

54

90

—

_

_

_

_

182

115

30

141

_

Gotlands ....

31

—

28

—

_

_

_

_

_

_

Blekinge ....

67

145

—

—

_

40

_

_

__

_

70

_

_

_

Kristianstads . .

Malmö stad . . .

Malmöhus län i öv-

900

<100

650

500

523

—

—

—

—

—

500

450

300

500

399

rigt......

1,198

847

447

529

383

—

—

_

_

_

413

215

243

317

142

Hallands ....

74

65

48

22

6

—

_

_

_

_

60

50

4

Göteborgs stad . .

Göteborgs o. Bohus

2,955

2,010

712

600

703

—

—

—

—

—

1,100

400

400

407

398

län i övrigt . .

998

778

383

397

457

543

—

—

—

—

574

373

502

240

306

Älvsborgs ....

147

40

_

55

42

-

_

_

_

60

24

30

Skaraborgs . . .

146

42

—

_

—

—

_

_

_

_

30

27

_

Värmlands . . .

713

175

60

76

203

15

_

_

15

_

75

95

40

126

49

Örebro .....

362

175

75

_

_

_

_

_

_

50

Västmanlands . .

60

—

20

Kopparbergs . . .

421

173

_

_

_

_

125

Gävleborgs ....

878

667

272

223

369

_

_

_

_

_

448

116

75

204

227

Västernorrlands . .

2,397

3,172

1,789

1,724

2,613

—

_

_

205

_

1,816

1,280

1,044

1,881

871

Jämtlands ....

—

—

_

_

39

_

Västerbottens . .

25

100

Norrbottens . . .

380

565

197

259

832

—

—

—

—

—

364

250

170

316

101

Hela riket

17,450 13,305 6,073

4,985 6,9851

598

_

—

220

—

7,685

4,211

3,251

4,566

2,930

% familjeförsörjare

71.4j

74.7

91.5

93.4

80.81

92.8

—

—

90.9

—

84.0

89.0

90.0

86.3

87.4

de en del kommuner har statsbidraget till understödsverksamheten sänkts

till 10 procent på de grunder, för vilka kommissionen redogjorde i sin uti

1939 års medelsframställning åberopade underdåniga skrivelse av den 25

september 1936. Sänkningen motiverades bl. a. med nödvändigheten att

under vintermånaderna medgiva dagunderstödsverksamhet även i kommuner,

som på grand av sitt ekonomiska läge borde vara i stånd att bära den

övervägande delen av kostnaderna för understödsverksamheten.

Med hänsyn till de svårigheter, en alltför stark reducering av statsbidraget

kunde tänkas medföra för åtskilliga kommuner, vilka visserligen under

de senast förflutna tolv månaderna rapporterat en avsevärt mindre arbetslöshet

än tidigare men åtminstone delvis till följd av omfattande arbetslöshet

under flera föregående år hade en svag ekonomisk ställning, har kommissionen

funnit sig böra vid fastställandet av statsbidraget för år 1939

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 103

taga hänsyn till dettas storlek under år 1938. På grund härav har i intet

fall lägre statsbidragsprocent fastställts för år 1939 än att skillnaden mellan

denna och procenttalet för år 1938 uppgått till högst 15. Vid sitt bestämmande

under hösten 1939 av statsbidragsprocenten för år 1940 har

kommissionen gått vidare på denna väg. Icke i något fall har fixerats lägre

bidragsprocent än den för år 1939 gällande.

Statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med mer än 50 % av kostnaderna

har för år 1939 beviljats 37 kommuner. I flertalet fall — i första

hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — har procentsatsen fastställts

av Kungl. Majit.

Den av kommissionen tillämpade s. k. löne- och understödsskalan, som

under 1938 reviderades i syfte att erhålla en rationellare avvägning mellan

understödssatserna för olika kategorier av understödstagare, har under året

icke undergått någon förändring.

I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1939 dagunderstöden till

2 kronor 95 öre, varav 1 krona 36 öre (46.1 %) utgjordes av statsbidrag.

Motsvarande genomsnittssiffror för år 1938 voro 3 kronor 5 öre resp. 1

krona 36 öre (42.0 %). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i

regel familjeförsörjare.

Tal). 34. Hy resi) j alp verksamhetens omfattning oktober 1938—september 1939.

Å r

månad

Antal kommuner, som

bedrivit hyresbjälp- verksamhet

Antal arbetslösa, som

erhållit hyreshjälp

Hjälpta med hyreshjälp

i % av hela antalet

dagunderstödda

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1938

Oktober......

_

4

4

—

185

185

—

46.3

46.3

November.....

3

6

9

508

362

870

62.0

48.3

55.5

December.....

7

6

13

1,076

504

1,580

60.1

39.3

50.1

1939

Januari......

13

12

25

1,560

813

2,373

53.1

32.9

43.2

Februari......

13

13

. 26

1,753

884

2,637

60.0

31.1

44.7

Mars.......

16

14

30

1,715

942

2,657

57.0

31.0

42.9

April.......

14

11

25

1,412

744

2,156

51.8

30.1

40.5

Maj........

10

9

19

769

416

1,185

45.1

23.2

32.8

Juni........

2

3

5

122

146

268

17.2

37.3

28.3

Juli ........

—

1

1

—

20

20

—

22.7

22.7

Augusti......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

| September.....

—

—

-

—

—

—

—

—

—

b. Hijreslijäl pverksamhet.

Den omfattning, vari hyreshjälpverksamhet bedrivits under tiden oktober

1938—september 1939, framgår av tab. 3A. Redovisning lämnas i denna

även av antalet personer med hyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.

På grund av vissa redovisningssvårigheter för vederbörande kom
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1935—1939.

Månad

S t

ä d

e r

Landsbygd

Hel

a riket

1935

1936

1937

1938

193!)

1935

1936

1937

1938

1939

1935

1936

1987

1938

1939

Januari . .

3,482

3.352

2,904

2,933 2,427

2,477

1,447

529

364

626

5,959 4,799

3,433

3,297

3,053

Februari . .

3,187

4,010

2,456

3,269

2,418

1,947

1,383

663

311

540

5,134

5,393:3,119

3,580

2,958

Mars . . .

2,462

3,527

2,013

2,800

2,128

1,691

1,217

571

227

377

4,153

4,744

2,584

3,027

2,505

April . . .

2,071

3,309

1,938

2,430

1,670

1,659

1,041

437

205

353

3,730

4.350

2,375

2,635

2,023

Maj ....

1,563

1,965

1,953

1,964

881

1,312

601

299

136

246

2,875

2.566

2,252

2,100

1,127

Juni ....

1,313

1,596

1,712

1,724

717

630

232

142

83

122

1,943

1,828 1,854

1,807

839

Juli ....

1,303

1,361

1,512

1,731

714

328

208

118

76

62

1,631

1,569 1,630

1,807

776

Augusti . .

1,589

1,543

1,389

1,387

557

402

215

99

59

39

1,991

1,758 1,488

1,446

596

September .

1,960

1,829

1,567

1,335

720

382

279

152

80

63

2,342

2,10811,719

1,415

783

Oktober . .

3,055

2,342

2,017

1,244

714

714

325

222

135

120

3,769

2,667

2,239

1,379

834

November .

3,223

2,326

2,568

1,702

1,184

1,086

490

258

223

182

4,309

2,816

2,826

1.925

1,366

December .

2,967

2,917

2,695

2,127

1,469

1,472

524

369

484

219

4,439

3,411

3,064

2,611

1,688

muner lia därvid Stockholms stad och en landskommun ej kunnat medtagas.

I städerna har hyreshjälp, som ju i regel endast kan ifrågakomma för

aagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.0 % och i landskommunerna

till 32.3 % av de dagunderstödda mot 58.4 % resp. 38.6 % år 1938.

c. Kommunal understödsverksamliet.

Antalet genom kommunal understödverksamhet (sålunda utan statsbidrag)

hjälpta under åren 1935—1939 angives i tab. 35.

Största antalet kommunalt understödda rapporterades för januari 1939

och uppgick till 3,053, minsta antalet förelåg i augusti och utgjorde 596.

För år 1938 var högsta antalet 3,580 (februari) och lägsta 1,379 (oktober).

Den bristande känslighet för växlingarna i arbetslöshetsläget, som man

tidigare ansett sig kunna spåra i den kommunala understödsverksamhetens

omfattning, synes icke på samma sätt som förut ha gjort sig gällande under

1939, utan torde denna hjälpverksamhet ha anpassat sig tämligen nära

efter förskjutningarna i den rapporterade arbetslösheten. I

I tab. 36 lia sammanställts uppgifter angående understödslinjens omfattning.

Denna tabell inkluderar även antalet understödda personer, som erhållit

dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Understödslinjen har

under förra hälften av 1939 kommit att spela en något större roll inom hjälpverksamheten

än vad fallet var under motsvarande tid de två närmast föregående

åren, medan den sjunkit i betydelse under årets senare hälft.

ökningen i förra fallet har till stor del sin förklaring i arbetslöshetens

stegring vintern 1939 bland skogskommunerna och svårigheten för kommissionen

att särskilt under vintermånaderna ställa platser till förfogande

vid de dessutom starkt beskurna statliga reservarbetena. Nedgången i de

understöddas antal under årets senare hälft beror åter på såväl arbetsmarknadens

förbättring som det genom militärinkallelserna minskade antalet

hjälpsökande personer.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 36. Understödslinjens omfattning åren 1030—1639.

105

Månad

Antal understödstagare1

1931 |

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1,383

2,807

3,422 !

16,740

21,481

25,003

43,110

52,909

58,135

60,604

58,254

57,430

17,849

19,350

17,999

11,824

14,131

13,823

5,497

6,130

5,849

4,752

4,996

4,707

6,254

7,090

7,204

4,093 i

4,006

2,772

26,452

23,476

15,640

56,791

44,701

37,271

45,041

31,605

20,846

13,503

5,038

497

10,104

3,181

567

3,606

1,506

140

3,282

1,418

858

5,970

2,505

566!

2,646

3,239

3,887

15,819

16,841

17,192

39,105

37,490

40,841

13,699

9,710

7,585;

774

509

381

45

33

—

267

313

353

34

321

26!

3,501

6,083

11,869

22,275

28,269

35,475

47,198

50,842

57,001

8,175

11,040

15,617

997

3,653

8,039

172

1,998

4,241

167

1,300

3,266

1,115

2,194

4,614

871!

1,842

2,960

4,498

3,849

4,037

7,292

8,063

7,047

20,213

21,385

19,381

13,087

13,011

9,745

5,959

5,134

4,153

4,799

5,393

4,744

3,433

3,119

2,584

3,297

3,580

3,027

3,053

2,958

2,505

2,924

1,851

3 1,394

5,163

4,948

5,064

15,622

12,722

10,165

8,006

5,186

3,699

3,730

2,875

1,943

4,350

2,566

1,828

2,375

2,252

1,854

2,635

2,100

1,807

2,023

1,127

839

3 1,348

3 1,365

1 1,477

4,510

4,799

5,159

9,493

9,819

9,445

2,890

2,633

2,600

1,631

1,991

2,342

1,569

1,758

2,108

1,630

1,488

1,719

1,807

1,446

1,415

776

596

783

8 2,540

8 3,852

0 6,045

5,897

7,688

10,238

8,746

11,012

14,079

2,618

4,135

5,443

3,769

4,309

4,439

2,667

2,816

3,441

2,239

2,826

3,064

1,379

1,925

2,611

834

1,366

1,688

3 5,881

4 6,656

8 7,459

24.032

29j544

32,050

63,323

74,294

77,516

73,691

71,265

67,175

23,808

24,484

22,152

16,623

19,524

18,567

8,930

9,249

8,433

8,049

8,576

7,734

9,307

10,048

9,709

1 7,017

9 5,857

0 4,166

31,615

28,424

20,704

72,413

57,423

47,436

53,047

36,791

24,545

17,233

7,913

2,440

14,454

5,747

2,395

5,981

3,758

1,994

5,917

3,518

2,665

7,993

3,632

1,405

3 3,994

8 4,604

1 5,364

20,329

21,640

22,351

48,598

47,309

50,286

16,589

12,343

10,185

2,405

2,500

2,723

1,614

1,791

2,108

1,63C

1,488

1,711

2,074

1,751

1,768

810

628

809

8 6,041

8 9,935

4 17,914

28,172

35,957

45,713

55,944

61,854

71,080

10,793

15,175

21,060

4,766

7,962

12,478

2,839

4,814

7,682

2,400

4,120

6,330

2,494

4,lii

7,225

1,705

3,208

4,648

6 4,142

9 2,932

5 7,074

22,055

6,323

28,378

47,116

13,507

60,623

28,300

6,088

34,388

7,382

3,523

10,905

5,010

3,170

8,180

2,288

2,385

4,670

2,40(

2,255

4,658

2,946

1,546

4,492

Dagunderstöd

Januari

Februari

Mars

April .

Maj . .

Juni . .

Juli . .

Augusti

September

Oktober .

November

December

Kommunalt understöd

Januari

Februari

Mars . .

April .

Maj . .

Juni

Juli . .

Augusti

September

Oktober .

November

December

Summa

Januari

Februari

Mars

April

Maj . .

Juni . .

Juli . .

Augusti

September

Oktober .

November

December

Årsmedeltal

Dagunderstöd. . . ■

Kommunalt understöd

Summa......

214

280

290

273

160

Kursdeltagare medräknade.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet.

Den fortsatta minskningen av ungdomsarbetslösheten har medfört, att den

för hjälp åt unga arbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1939

bedrivits i mycket begränsad omfattning.

Hjälpatgärderna ha anordnats i huvudsak efter samma riktlinjer som under

de närmast föregående åren och sålunda under de tre huvudformerna

kursverksamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och statskommunala arbetsläger)

och ungdomsreservarbete (statliga och statskommunala ungdomsreservarbeten).

Under år 1939 ha 11 kurser pågått med sammanlagt 287 elevplatser. En av

dessa kurser, en verkstadsskolekurs för 60 deltagare, har med Kungl. Maj:ts

medgivande varit anordnad av arbetslöshetskommittén i Stockholm och avsetts

för omskolning av arbetslösa, huvudsakligen i åldrarna 25—40 år. Denna

kurs avslutades i maj 1939. Den har följts av en ny liknande kurs i omedelbar

anslutning till den föregående, vilken avsetts för 90 elever, varav hälften

skulle utgöras av från flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnd hänvisade

flyktingar. Övriga kurser, som pågått under 1939, angivas i nedanstående

tablå.

Kommun

Ämne

Kurstid

i veckor

Antal

deltagare

Stockholm ....

gassvetsning för rörmontörer

51/,

15

Dalby (Värml.) . .

allmänbildande

8

30

Gällivare.....

mekaniskt yrkesarbete

16

24

> .....

snickeri

13«/>

16

Hortlax.....

snickeri

7

36

Jukkasjärvi ....

elektrisk svetsning

10

24

Nedertorneå ....

träslöjd

5

11

» ....

>

5

11

Piteå lk .....

>

6

15

Statsbidrag beviljades

under år 1939 till kursledare- och lärarearvoden med

37,385 kronor och till undervisningsinventarier med 2,508 kronor 31 öre.

Statsverkets kostnader i samband med kursverksamheten för flyktingar i

Stockholm förskotteras för flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnds

räkning av arbetslöshetskommissionen. De fasta kostnaderna beräknas uppgå

till högst 39,345 kronor och de rörliga kostnaderna till högst kronor 1: 08

Per elevdag, vartill komma kostnaderna för arbetspremier.

Kursdeltagare erhålla under kurstiden dagunderstöd med statsbidrag. Till

deltagarna i de nyss nämnda av Stockholms stad anordnade verkstadsskolekursema

har därutöver efter av Kungl. Majit fastställda grunder utgått arbetspremier

samt — för familjeförsörjare — även hyreshjälp.

Vid ingången av 1939 pågingo 2 statliga arbetsläger nämligen Vännäs i

Västerbottens län och Strömbacka invid Piteå i Norrbottens län. Kommissionens

verksamhet vid Strömbacka, som innefattat utförande av vissa arbeten

för en av Norrbottens läns landsting beslutad verkstadsskola, överläts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A) 1C

Tal). 37. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger oell arbetselever.

Statskommunala arbetsläger

S t a 11 i

ga arbetslag

e r

Antal

läger

Antal

elev-

platser

Lägeranordnare

A n

tal

Vistelse- tid per

elev i

medeltal

(veckor)

städer

lands-

kom-

muner

läger

elev-

platser

elever

elev-

dagar

24

870

12

9

21

925

1,513

93,625

9

13

400

5

1

27

1,600

3,621

356,798

14

7

258

4

—

23

1,330

1,830

146,217

11

7

116

2

—

10

540

720

62,873

12

1

30

1

_

4

295

286

51,993

25

1

30

1

—

2

185

309

47,461

22

1

30

1

—

1

75

—

—

—

Tid

(budgetär)

1933/1934 .

1934/1935 .

1935/1936 .

1936/1937 .

1937/1938 .

1938/1939 .

Pågående sl/i$ 1939

Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning

åren 1934-1939.

Månad

1934

1935

1936

1937

1938 11939

1934

1935

1936

1937

1938

1939

Antal kursdeltagare

Antal deltagare i frivillig

arbetstjänst

Januari . .

Februari . .

Mars . . .

April . . .

Maj ....

Juni ....

Juli ....

Augusti . .

September .

Oktober . .

! November .

j December. .

4,091

5,077

4,378

2,836

1,900

1,400

1,163

988

777

1,099

1,141

1,295

1,720

1,900

2,083

1,672

716

248

176

109

121

190

317

354

598

826

882

812

287

102

45

33

30

30

30

57

75

41

16

16

27

11

15

46

48

47

48

49

47

48

48

48

129

200

123

64

37

34

32

26

29

31

30

445

560

510

800

955

827

986

1,047

993

960

1,052

193

1,222

1,369

1,306

1,186

1,025

683

576

396

335

351

466

318

482

538

630

489

452

320

261

219

217

240

277

237

250

243

244

214

206

207

196

200

198

192

181

184

204

206

162

158

158

155

151

162

168

175

178

166

175

196

191

195

205

137

87

81

83

97

104

24

| Medeltal

2,179

801

306

17 | 36

65

777 | 769 | 364 j 210 | 170

132 1

Månad

Antal sysselsatta vid

nngdomsreaervarbeten

Summa

; Januari . .

j Februari . .

1 Mars ....

April . . .

Maj ... .

Juni ....

i Juli ....

Augusti . .

! September .

| Oktober . .

November

December. .

Medeltal

_

34

29

69

68

57

63

45

16

64

90

177

217

237

339

397

373

331

293

229

205

153

142

156

206

174

195

181

146

76

56

18

20

23

29

47

78

29

51

47

41

16

30

22

18

20

20

59

61

30

60

62

62

24

36

31

31

32

33

39

| 40

1

4,536

5,637

4,888

3,636

2,855

2,227

2,149

2,035

1,770

2,093

2,222

1,488

3,011

3,337

3,446

2,921

1,786

931

768

569

546

718

1,000

909

1,419

1,761

1,885

1,632

1,032

651

511

405

359

426

513

441

445

481

465

331

262

225

216

223

227

239

275

229

282

264

218

174

234

225

216

230

237

281

287

244

283

387

453

342

305

205

152

145

142

165

175

75

| • | 92 | 250 | 75

35 | 89 | 2,961

1,662

920

302 | 241 | 2!16

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

den 1 juli 1939 till landstinget. Vid Vännäs har sedan den 1 juli 1939 åt

Västerbottens läns landsting utförts vissa förberedande arbeten för en blivande

verkstadsskola. Teoretisk och praktisk yrkesutbildning har vid båda

dessa arbetsläger bedrivits bland annat i samband med anordnande av undervisningslokaler

och bostäder, avsedda under arbetslägertiden för arbetseleverna

och för tiden därefter för eleverna i de blivande verkstadsskolorna.

Ett statskommunalt arbetsläger med 30 elevplatser har under 1939 varit

anordnat av arbetslöshetskommittén i Göteborg såsom öppet arbetsläger,

d. v. s. arbetseleverna ha bott i sina hem och verksamhetens tyngdpunkt varit

lagd på yrkesutbildning för mekaniker. Till kostnaderna för detta läger utanordnades

under året statsbidrag med inalles 13,723 kronor 89 öre, varav

till ledare och lärarelöner 10,000 kronor samt till arbetskläder åt eleverna,

arbets- och undervisningsmateriel och arbetspremier sammanlagt 3,723 kronor

89 öre.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses av tab. 37. Antalet

deltagare har under år 1939 varit jämförelsevis ringa, särskilt mot slutet

av året, då på grund av speciella förhållanden det enda ännu pågående statliga

arbetslägret var tillfälligt nedlagt.

Under 1939 ha 3 statliga ungdomsreservarbeten bedrivits. Vid två av

dessa, belägna inom Råneå kommun i Norrbottens län och avslutade under

året, har lämnats utbildning i skogsarbete. Det tredje, vilket som arbetsobjekt

haft anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby i Västerbottens

län, pågår alltjämt och beräknas kunna avslutas under första halvåret 1940.

I tab. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

ungdomshjälpens omfattning under åren 1934—1939.

4. Hjälpverksamhetens omfattning m. m.

En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren

1930 1939 lämnas i tab. 39. Totalantalet av stat och kommun hjälpta har

sjunkit från 64.7 % år 1938 till 57.2 % år 1939. Arbetslinjen har för samma

jämförelseår gått tillbaka från 32.0 % till 26.7 % och understödslinjen från

30.9 % till 28.9 %. Ungdomshjälpen slutligen har haft ytterligare minskad

omfattning (1.8 °/o resp. 1.6 %).

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalen utgjordes vid

utgången av december 1939 av inalles 213 befattningshavare, av vilka 64 vörö

anställda vid kommissionens centrala kansli och 149 vid arbetsplatserna och

arbetslägren. Motsvarande antal vid utgången av 1938 voro resp. 257, 72

och 185.

Besvärsnämnden för reservarbetslöner har under år 1939 till prövning upptagit

och efter inhämtande av yttrande från kommissionen avgjort två ärenden,

avseende reservarbetslöner. I det ena av dessa ärenden har nämnden

med hänsyn till av kommissionen efter klagomålens ingivande beslutad höjning

av reservarbetslönen lämnat klagomålen utan åtgärd. I det andra

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1930—1939.

109

Antal

i j ä 1 p t a

Hjälpta i % av hjälpsökande

År

månad

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen1

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Ung-

doms-

hjälpen1

Summa

Årsmedeltal

1930 ...........

4,065

1,615

5,680

29.6

11.8

41.4

1931...........

13,817

7,074

—

20,891

29.7

15.2

—

44.9

1932 ...........

31,539

28,378

—

59,917

27.7

24.9

—

52.6

1933 ...........

44,494

60,623

—

105,117

27.1

37.0

—

64.1

1934 ...........

44,208

32,196

2,993

79,397

38.5

28.1

2.6

69.2

1935 ...........

29,781

10,112

1,740

41,633

48.4

16.4

2.8

67.6

1936 ...........

16,065

7,880

961

24,906

45.1

22.1

2.7

69.9

1937 ...........

7,829

4,653

318

12,800

43.0

25.6

1.7

70.3

1938 ...........

4,776

4,622

264

9,662

32.0

30.9

1.8

64.7

1939 ...........

4,101

4,430

252

8,783

26.7

28.9

1.6

57.2

1939

Januari.........

5,869

9.259

319

15,447

21.3

33.6

1.2

56.1

Februari.........

6,744

9,943

424

17,111

24.9

36.7

1.6

63.2

Mara...........

6,334

9,533

502

16,369

25.0

37.7

2.0

64.7

April..........

4,830

7,870

369

13,069

21.2

34.5

1.6

57.3

Maj...........

Juni...........

4,066

3,568

320

7,954

26.6

23.3

2.1

52.0

4,014

1,368

214

5,596

40.5

13.8

2.1

56.4

Juli..........

3,222

776

153

4,151

48.6

11.7

2.3

62.6

Augusti.........

2,884

596

146

3,626

47.5

9.8

2.4

59.7

September........

2,634

783

143

3,560

37.3

11.1

2.0

50.4

Oktober.........

2,712

1,676

178

4,566

27.6

17.0

1.8

46.4

November........

3.047

3,177

176

6,400

22.6

23.5

1.3

47.4

! December.........

2,855

4,618

76

7,549

21.5

34.8

0.6

56.9

ärendet fann nämnden en höjning av reservarbetslönen från 5 kronor 20 öre

till 5 kronor 60 öre per dag böra ske.

Någon allmän lönerevision har icke verkställts under året men väl enstaka

jämkningar företagits, där så prövats erforderligt med hänsyn till förebragta

utredningar rörande löneläget för vissa orter. För ett antal sådana, varest

hjälpverksamhet ej bedrevs vid tiden för lönerevisionen den 1 juli 1938, har

erforderlig reservarbetslön fastställts.

Före 1934 redovisades ungdomshjälpen under understödslinjen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

lil. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader

under återstoden av innevarande budgetår.

I siri underdåniga skrivelse den 1 november 1939 redogjorde kommissionen

för det dåvarande arbetslöshetsläget och sina synpunkter på hjälpprogrammet

för återstoden av innevarande budgetår. På grund av att förhållandena

på arbetsmarknaden gestaltat sig fördelaktigare än som kunnat beräknas

vid den tidpunkt, då kommissionen i februari 1939 anmälde medelsbehovet

för budgetåret 1939/1940, fann sig kommissionen böra föreslå vissa

modifikationer såväl beträffande arbetsplanen som kostnadsberäkningen för

det nu löpande budgetåret. Alldenstund riksdagen anvisat mindre belopp

för hjälpverksamheten än vad som svarade mot vad kommissionen ursprungligen

ifrågasatt, erfordras likväl ett förstärkningsanslag å 2,600,000 kronor

för ett fullföljande av det enligt framställningen den 1 november 1939 reviderade

hjälpprogrammet. I samma skrivelse framhöll kommissionen även

vikten av att åtgärder vidtoges, syftande till ett färdigställande av de statliga

reservarbetena i något snabbare takt än som tidigare planerats. I anslutning

härtill uttalade kommissionen, att medel, som avsatts för utvidgning av pågående

beredskapsarbeten eller för igångsättande av nya sådana arbeten,

borde få i viss utsträckning disponeras för ett snabbare färdigställande av

en del statliga reservarbeten. Detta skulle möjliggöras genom alt vissa sådana

arbeten bedreves med specialarbetare, anställda på öppna marknadens

villkor och med arbetskraft för dessa arbeten, utvald bland sådana hjälpsökande

arbetslösa, vilka, för den händelse den tilltänkta anordningen icke

komme till stånd, avsåges att beredas hjälp genom fortsatta eller utvidgade

beredskapsarbeten. För sagda ändamål beräknade kommissionen ett belopp

av 1,400,000 kronor.

Såväl den allmänpolitiska situationen som utvecklingen på arbetsmarknaden

ha så djupgående förändrats, sedan kommissionen gjorde sin framställning

den 1 november 1939 — vilken sedermera kompletterats genom underdåniga

skrivelsen den 8 sistlidne december — att kommissionen icke längre

anser sig kunna på väsentliga punkter vidhålla sin förut angivna uppfattning

rörande hjälpverksamhetens bedrivande under återstoden av innevarande

budgetår.

Det utrikespolitiska läget nödvändiggör nämligen åtgärder, som kräva ett

sorgfälligt utnyttjande av all användbar arbetskraft. Vidare ha förhållandena

på arbetsmarknaden, sådana dessa avspegla sig i uppgifterna örn antalet

hjälpsökande arbetslösa i landet, under de senaste månaderna gestaltat

sig i den riktningen, att en viss nedskärning av hjälpverksamheten helt visst

kan genomföras utan några socialt menliga verkningar. Det anmärkningsvärda

förhållandet har nämligen inträffat, att det för januari 1940 rapporterade

antalet hjälpsökande arbetslösa (i runt tal 13,900), utvisar den lägsta

siffra för samma månad, som över huvud varit att inregistrera under hela den

tid, rapporter örn arbetslöshetsförhållandena inom landets kommuner av kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

lil

missionen avgivits till chefen för socialdepartementet (d. v. s. från år 1921).

Samtidigt har på flera arbetsområden yppat sig en stark efterfrågan på arbetskraft.

Det är följaktligen icke knapphet på arbetstillfällen utan en allt

mera kännbar brist på fullgod och yrkesutbildad arbetskraft, som utgör det

problem, vilket under den närmaste tiden framför alla andra kommer att stå

i förgrunden beträffande den svenska arbetsmarknaden. Att under sådana

omständigheter fullfölja det hjälpprogram för återstoden av löpande budgetår,

som kommissionen tidigare och från andra utgångspunkter skisserat,

kan rimligen icke komma ifråga. Endast i synnerligen starkt motiverade undantagsfall

kan avgörande hänsyn tagas till sådana synpunkter, som bruka

under normala förhållanden vara vägledande för kommissionen vid utförandet

av olika arbetsföretag. Kommissionen bar för det här antydda syftets

uppnående underkastat de i dess regi bedrivna arbetena en närmare

granskning.

Vad härvid först angår de färdigställmngsarbeten, som utföras med automobilskattemedel

på den öppna marknadens villkor och som beräknats kunna

färdigställas före den 1 juli 1940, utgöras dessa av sådana arbetsföretag,

som numera antingen äro färdiga eller i det närmaste blivit slutförda och

för vilkas fullbordande varken nämnvärda belopp eller arbetarkontingenter

av någon betydelse behöva komma i fråga. Kommissionen räknar fördenskull

med att under den närmaste framtiden kunna utan olägenhet ur arbetsmarknadssynpunkt

färdigställa praktiskt taget alla dessa arbeten.

Vidkommande åter de färdigställningsarbeten, som beräknats ej hinna bli

fullbordade förrän vid olika tidpunkter efter den 1 juli 1940, avser kommissionen

att vidtaga sådana inskränkningar i det nuvarande arbetsprogrammet,

att endast sådana företag i fortsättningen komma att bedrivas, som

äro av den angelägenhetsgrad även ur försvarets synpunkt, att de måste

snarast möjligt färdigställas.

I avsikt att åstadkomma en begränsning av de pågående statliga reservarbetena

har kommissionen graderat dem företrädesvis ur synpunkten av deras

militära betydelse.

Till en första grupp har därvid räknats ett antal företag, vilkas utförande

ansetts vara ur försvarssynpunkt av synnerlig vikt eller som eljest äro i

det närmaste helt färdigställda. En andra grupp omfattar några arbeten,

av vilka en del icke direkt tjänar ett militärt ändamål men anses ha betydelse

med hänsyn till den allmänna folkförsörjningen i krigstid, en annan

del åter utgöres av sådana företag, å vilka arbetena fortskridit så långt, att

de kunna medelst ianspråktagande allenast av relativt ringa medel och obetydliga

arbetsstyrkor komma till förhållandevis stor nytta ur trafiksynpunkt.

Slutligen har i en tredje grupp sammanförts ett 20-tal arbeten, som kommissionen

ämnar efter hand under den närmaste tiden belt nedlägga, enär

de icke ansetts böra i nuvarande situation utföras.

Den arbetskraft, som på sådant sätt kommer att frigöras, blir följaktligen

disponibel för arbeten av större angelägenhetsgrad.

Beträffande återigen den arbetskraft, som kommer att kvarbliva vid de

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

statliga reservarbetena resp. dit nyhänvisas, timar kommissionen även i fortsättningen

sörja för att inga sådana arbetslösa bliva där sysselsatta, som

kunna bättre utnyttjas till fromma för försvaret eller folkförsörjningen, i senare

fallet främst genom anställning i skogs- och jordbruksarbete. De kommuner,

som bedriva statskommunala reservarbeten, komma att av komissionen

erhålla direktiv av samma innebörd.

Då Kungl. Majit genom beslut den 16 februari 1940 ställt till kommissionens

förfogande 2.4 milj. kronor eller viss del av det belopp, som av densamma

äskades i framställningen av den 1 november 1939, disponerar kommissionen

följaktligen över en väsentlig del av de medel, som erfordras för

realiserandet av det i nyssnämnda framställning utstakade hjälpprogrammet.

Genomföras emellertid de här uppdragna riktlinjerna för verksamhetens begränsning,

kunna de till förfogande stående medlen beräknas i stort sett förslå

för återstoden av budgetåret. Då vidare senast anvisade belopp avdelats

av det anslag, som 1939 års urtima riksdag beviljat för särskilda arbetslöshetsåtgärder,

och antagas kan, att jämväl eventuellt ytterligare behövliga

medel skola tagas från nämnda anslag, anser sig kommissionen sakna anledning

att f. n. påkalla Kungl. Maj :ts medverkan för anvisande genom riksdagens

försorg av ytterligare anslag för bedrivande av hjälpverksamhet för

de arbetslösa under innevarande budgetår.

IV. Medelsbehovet för budgetåret 1940 1941.

Kommissionen har i underdånig skrivelse den 8 december 1939 överlämnat

en preliminär framställning angående medelsbehovet för hjälpverksamheten

under budgetåret 1940/1941, i vilken kommissionen utgick från att

denna verksamhet skulle även under nästkommande budgetår bedrivas efter

i huvudsak oförändrade grunder. Med hänsyn till vanskligheten att vid tidpunkten

för framställningens avgivande bedöma den framtida utvecklingen,

verkställdes endast en approximativ uppskattning av medelsbehovet. Kommissionen

räknade emellertid med en något försämrad arbetsmarknadssituation

och ett härav framkallat ökat hjälpbehov under budgetåret. Kommissionen

tillåter sig nu att här nedan återgiva den i sagda framställning intagna

redogörelsen för hjälpprogrammets utformning. I.

I. Statliga reservarbeten.

Vid ingången av budgetåret 1940/1941 skulle, på sätt kommissionen redan

angivit i sin underdåniga framställning den 1 november 1939 angående medelsbehovet

för budgetåret 1939/1940, ett 50-tal arbetsobjekt stå till förfogande

såsom reservarbeten inklusive de 7 arbeten, som helt eller delvis tillhöra

den s. k. arbetsreserven. Även vid ett bifall till i nyss nämnda skrivelse

framlagda förslag om anvisande av kronor 1,400,000 för möjliggörande av

ett snabbare slutförande genom hänvisade specialarbetare av vissa reservarbeten,

skulle ovan angivna antal arbetsobjekt vara oförändrat disponibelt

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga Å)

den 1 juli 1940. Arbetenas art medgiver en icke obetydlig ansvällning av

antalet sysselsatta under den blidare årstiden. Däremot måste arbetsstyrkan

väsentligen nedbringas under den kallare årstiden. Man måste följaktligen

räkna nied betydande skiftningar i de sysselsattas antal under olika tider av

året. Beaktas bör vidare, att de resterande arbetenas koncentration till de

sydligaste delarna av landet försvårar deras socialt ändamålsenliga utnyttjande,

eftersom särskilt arbetslösa familjeförsörjare från nordligare belägna

delar av landet icke böra rimligen dit hänvisas i någon större omfattning.

Kommissionen anser, att i genomsnitt cirka 1,800 man (inklusive specialarbetare)

böra nästa budgetår beredas sysselsättning vid statliga reservarbeten

bl. a. för att undvika en alltför stark utvidgning av understödsverksamheten.

Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande arbetenas geografiska

belägenhet, förslår likväl icke det nyssnämnda 50-talet arbetsplatser för

sysselsättande av en arbetsstyrka av den angivnas genomsnittliga storlek. För

hjälpverksamhetens behöriga fullgörande lär det därför bliva ofrånkomligt,

att kommissionen i god tid träffar förberedande åtgärder för anskaffande av

lämpliga nya arbetsobjekt. Kommissionen har för avsikt att i den huvudframställning

rörande medelsbehovet, som den ärnar ingiva till Kungl. Majit

under loppet av nästa års första kvartal, närmare ingå på denna fråga.

Med denna utgångspunkt sålunda, att vid statliga reservarbeten skola komma

att sysselsättas i genomsnitt 1,800 man — därvid kostnaden i medeltal

per under ett år sysselsatt arbetare (»årsverke») beräknas till 3,600 kronor

— skulle för statliga reservarbeten under budgetåret 1940/1941 erfordras

..............................................kronor 6,480,000

Dessutom torde möjlighet böra beredas kommissionen att kunna fullfölja

färdigställandet av de arbetsobjekt, som redan tidigare överförts till öppna

marknadsarbeten och vilkas slutförande betingas av såväl ekonomiska som

trafiktekniska hänsyn. Till denna verksamhet, vilken sålunda faller utanför

det egentliga hjälpprogrammet, beräknar kommissionen ett belopp

................................................... kronor 1,500,000

I inkomster i form av ersättningar från uppdragsgivare m. m. till olika

statliga reservarbeten torde under kommande budgetår icke kunna påräknas

ett större belopp än omkring 300,000 kronor. II.

II. Statskoinmuncila reservarbeten.

Därest arbetsmarknaden kommer att försämras, torde man hava att emotse,

att kommunerna skola —• även örn kommunala beredskapsarbeten i ökad

utsträckning ställas till förfogande — i vidgad omfattning hos kommissionen

påkalla statsbidrag till utförande av statskommunala reservarbeten. Kommissionen

anser sig icke kunna uppskatta sysselsättningssiffran vid dessa reservarbeten

till lägre än 800. Då statens kostnader härför torde utgöra cirka

1,500 kronor per man och år, skulle sålunda nästa budgetårs kostnader för

arbeten av detta slag uppgå till kronor 1,200,000.

Då i vissa fall av redovisningstekniska skäl utbetalningar komma att verkställas

först efter utgången av det budgetår, varunder arbeten utförts, måste

även under nästa budgetår en viss s. k. eftersläpning tagas med i beräkningarna.

För nästa budgetår uppskattar kommissionen preliminärt detta belopp

till kronor 750,000.

För statskommunala reservarbeten beräknas följaktligen under bud
-

getåret ............................................. kronor 1,950,000

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 236. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

lil- Kontantunderstödsverkscimhet och ungdomshjälp.

Då anledning föreligger antaga, att ett sådant företrädesvis säsongmässigt

stegrat hjälpbehov skall göra sig gällande under nästa budgetår, som lämpligen

måtte tillgodoses medelst anlitande av understödslinjen, torde förtänksamheten

motivera en beräkning av antalet personer, som i genomsnitt under

budgetåret böra hjälpas genom kontantunderstöd eller ungdomshjälp, till

minst 6,000. Kostnaden härför upptages till..............kronor 4,000,000

IV. Arkivarbeten.

Kommissionen, vilken i sin kommande huvudframställning rörande medelsbehovet

för nästa budgetar torde få anledning att närmare framlägga sina

synpunkter på förevarande hjälpform, anser sig för närvarande böra räkna

med en sysselsättning i dessa arbeten för cirka 200 personer, vartill beräknas

................................................. kronor 450,000

V. Sammanfattning.

I anslutning till vad ovan anförts skulle under budgetåret 1940/1941 arbetslöshetshjälp

böra beredas åt i medeltal tillhopa 8,800 arbetslösa enligt nedanstående

sammanställning.

Hjälpform

Antal arbetslösa,

som avses att

Beräknad

hjälpas i genom-

kostnad

snitt under

kronor

Statligt reservarbete ............

budgetåret

6,480,000

Statskommunalt reservarbete ____

1,950,000

Kontantundcrstödsverksamhet och

ungdomshjälp ____ 6,000

4,000,000

Arkivarbete ..................

450,000

Samma 8,S00

12,880,000

Fran förenämnda belopp skulle emellertid avgå i det föregående angivna

ersättningar från uppdragsgivare m. m„ beräknade till 300,000 kronor. För

hjälpverksamheten torde sålunda böra beräknas en kostnad av kronor

12,580,000, vilket belopp här avrundas till..............kronor 12,600,000

Till får dig ställning sorbet en på öppna marknadens villkor utanför det

egentliga hjälpprogrammct beräknas .................. kronor 1,500.000

VI. Arbetslöshetskommissionens centrala förvaltning.

Då kostnaderna för den för närvarande, i görligaste omfattning nedskurna

förvaltningsapparaten under löpande budgetår icke lära komma att understiga

cirka 420,000 kronor, torde med hänsyn till hjälpverksamhetens beräknade

relativa utvidgning under nästa budgetår för ändamålet böra upptagas

ett belopp av..........................................kronor 425.000

Sedan kommissionen avlät sin underdåniga skrivelse den 8 sistlidne december

ha, såsom redan i det föregående erinrats, förhållandena utvecklat sig

därhän, att det numera möter än större svårigheter än då såväl att bedöma 1

1 Inklusive icke-hänvisade specialarbetare.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

medelsbehovet som att utforma ett någorlunda stabilt hjälpprogram för nästa

budgetår. Med hänsyn till det ovissa läget har Kungl. Maj:t jämväl ansett

sig böra i årets statsverksproposition beräkna ett lägre belopp för hjälpverksamheten

än kommissionen ifrågasatte, nämligen 8 miljoner kronor till reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet m. m. under budgetåret 1940/1941

förutom 350,000 kronor till administrationskostnader. Med anledning härav

har kommissionen överslagsvis undersökt möjligheten att inom ramen av

förstnämnda belopp beräkna hur en så beskuren hjälpverksamhet borde anordnas.

Under förutsättning att nu rådande gynnsamma arbetslöshetsförhållanden

i stort sett komma att bestå, och därest samma principer beträffande

hjälpverksamheten tillämpas, som i det föregående förordats för återstoden

av nu löpande budgetår, har det synts kommissionen möjligt att med i statsverkspropositionen

beräknat anslag under nästkommande budgetår upprätthålla

hjälpverksamhet för arbetslösa i en omfattning, som kan anses behövlig,

därest arbetslösheten icke erhåller större dimensioner än för närvarande.

Kommissionen har då utgått ifrån att inalles endast omkring 5,000

personer i stället för tidigare beräknade 8,800 skola genomsnittligen behöva

bispringas med av kommissionen subventionerade åtgärder. På reservarbetslinjen

skulle härvid hjälp komma cirka 1,700 personer tillgodo mot 2,600

enligt tidigare beräkning, och hjälp medelst dagunderstöd skulle utgivas

till 3,000 personer i stället för till beräknade 6,000.

Om emellertid såsom en följd av en i detta nu oförutsebar händelseutveckling

dessa beräkningar befinnas icke hållbara, utgår kommissionen från

att Kungl. Maj:t skall komma att ställa ytterligare erforderliga belopp till

förfogande.

Vad angår beloppet för hjälpverksamhetens administration synes knappast

möjligt att detta skall kunna hållas inom ramen av vad Kungl. Majit beräknat.

Summan torde därför böra höjas från 350,000 till 400,000 kronor.

I den kungl, kungörelsen angående statsbidrag till enskild väghållning,

som utfärdats den 15 juni 1939, föreskrives i 2 §, att högst 50 % må utgå i

bidrag till beräknad kostnad för anläggning av enskilda vägar. Då det synes

ändamålsenligt, att statsbidrag från olika statsmyndigheter utgår med samma

procentsats, anser sig kommissionen böra anmäla, att den har för avsikt att

bevilja statsbidrag med 50 °/o av totalkostnaden, därest fråga uppkommer

örn bidrag till statskommunalt reservarbete, avseende enskild väg av det

slag, som omförmäles i sagda kungörelse.

Såsom bilagor till denna framställning fogas:

uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden (bil. 1);

de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län (bil. 2);

de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning på län och vissa städer

(bil. 3);

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden

1I7 1938—80/„ 1939 (bil. 4);

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

sammanställning av statskommunala reservarbeten, beviljade under tiden

Vt—31/12 1939 (bil. 5);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vt 1938

—30/6 1939 (bil. 6);

sammanställning av utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten Vr—31/12

1939 (bil. 7);

översikt över statens arbetslöshetskommissions ekonomiska ställning den

30 juni 1939 (bil. 8);

de arbetslösas fördelning på åldersgrupper och hjälpformer den 30 november

1939 (bil. 9).

Hemställan.

Under hänvisning till vad ovan anförts får kommissionen hemställa, att

Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen äska

dels till Statens arbetslöshetskommission för budgetåret

1940/1941 ett förslagsanslag av ............ kr. 400,000

dels till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. för samma budgetår ett reservationsanslag

av .......................................... » 8,000,000

dels till arbeten utanför det egentliga hjålpprogram
met

ett anslag av.............................. » 1,000,000.

I detta ärendes slutliga handläggning hava deltagit, förutom undertecknad

Thomson, ordförande, ledamöterna Valsinger, Hagman, Brodén och Larsson.

Stockholm den 26 februari 1940.

Underdånigst

På Statens arbetslöshetskommissionens vägnar:

A. THOMSON.

G. H. Nordström.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

117

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöslietsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetslöslictskommission för den 31 december 1938 oell deli 31 december 1939.

A. Länsvis.

Antal

rappor-

terande

kommuner

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande i %

av invånar- antalet

Antal

Därav

Län

antal

sökande

hjälpta

arbets-

linjen

under-

ung-

doms-

mål-

pen

Vi

1939

S1/l2

1938

51/l2

1939

31/l2

1938

3I/13

1939

S1/l2

11)38

S1/l2

1939

S1/l2

1939

stöds-

linjen

Stockkolms stad .

570,771

1

1

1,180

1,090

0.2

0.2

944

287

627

30

Stockholms . . .

77,429

9

8

222

219

0.2

0.3

137

40

97

—

Uppsala ....

56,162

5

4

324

179

0.6

0.3

101

97

3

1

Södermanlands .

62,182

3

3

171

146

0.2

0.2

75

75-

—

—

Östergötlands . .

119,152

5

4

550

444

0.4

0.4

347

22

325

—

Jönköpings . . .

85,193

9

8

305

208

0.4

0.2

140

139

1

—

Kronobergs . . .

33,079

7

6

193

192

0.6

0.6

44

36

8

—

Kalmar ....

57,457

10

8

760

405

1.3

0.7

147

136

11

—

Gotlands ....

11,822

1

1

150

18

1.1

0.2

9

9

—

—

Blekinge ....

125,713

28

26

884

595

0.7

0.5

258

257

1

—

Kristianstads . .

43,384

8

7

116

184

0.3

0.4

95

95

—

—

Malmö stad . .

Malmöhus län i

151,247

1

1

952

815

0.6

0.5

690

13

677

—

övrigt ....

156,974

11

9

1,247

626

0.8

0.4

383

77

306

—

Hallands ....

54,844

8

8

387

203

0.7

0.4

130

128

2

—

Göteborgs stad .

Göteborgs och Bo-

275,753

1

1

1,180

1,124

0.4

0.4

811

90

697

24

hus län i övrigt

117,928

33

33

1,274

1,221

1.1

1.0

665

281

384

—

Alvsborgs . . .

103,234

11

10

357

247

0.3

0.2

78

48

30

—

Skaraborgs . . .

56,677

9

4

227

54

0.4

0.1

18

16

2

—

Värmlands . . .

147,325

18

17

1,199

541

1.0

0.4

181

132

49

—

Örebro.....

93,850

6

5

290

270

0.3

0.3

49

49

—

—

Västmanlands . .

56,282

4

3

54

53

0.1

0.1

—

—

—

—

Kopparbergs . .

53,401

4

6

165

152

0.3

0.3

69

69

—

—

Gävleborgs . . .

99,540

9

11

680

570

0.8

0.6

341

84

257

—

Västernorrlands .

232,926

46

44

5.388 2,071

2.5

0.9

1,312

400

908

4

Jämtlands . . .

30,527

2

•5

99 137

0.4

0.4

37

37

—

—

Västerbottens . .

111,111

10

12

697 327

0.8

0.3

88

75

5

8

Norrbottens . . .

174,801

18

20

1 3,048 1,177

1.9

0.7

400

163

228

9

Hela riket

3,158,764

277

265

22,099 1.3,208

j 0.7

0.4

7.549

2,855

4,618

76

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

B. Kommunvis.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande månad.

Kom m u n

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande i %

av invånar-

Antal

Dåra

V

antal

antalet

hjälpta

arbets-

linjen

under-

ung- doms- hj al- pen

''/i

1931)

31/l2

mas

i S1/l2

1939

3 V12

1938

31/.a

1939

31/l2

1939

stöds-

linjen

Stockholms stad......

570,771

1,180

1,090

0.2

0.2

944

287

627

30

Stockholms län.

Norrtälje.........

5,072

38

39

0.8

0.8

O

3

Sundbyberg........

9,934

24

20

0.3

0.2

15

15

Vaxholm.........

2,728

9

*

0.3

—

—

—

Forsmark.........

690

_

7

1.0

Harg...........

2,048

24

6

1.1

0.3

_

Häverö..........

5,232

5

1

0.1

0.0

_

_

Sollentuna........

12,994

9

14

0.1

0.1

12

3

9

Solna...........

24,148

88

114

0.4

0.5

89

33

56

_

Spånga ..........

11,457

10

18

0.1

0.2

18

1

17

Österåker.........

3,126

15

*

t 0.5

—

—

Summa

77,429

222

219

0.2

0.3

137

40

97

—

Uppsala län.

Uppsala..........

37,012

229

149

j 0.6

0.4

83

82

—

1

Bondkyrka ........

5,449

*

7

_

0.1

4

4

Gamla Uppsala.....

2,085

9

14

0.4

0.7

9

6

3

Skäfthammar......

1,374

18

*

1.8

_

Söderfors........

1,806

27

*

1.6

_

Älvkarleby........

8,436

41

9

0.5

0.1

5

5

—

—

Summa

56,162

324

179

0.6

0.3

101

97

3

1

Södermanlands län.

Eskilstuna........

38,881

81

54

0.2

0.1

44

44

Katrineholm.....

10,445

42

18

0.4

0.2

15

15

Nyköping.........

12,856

48

74

0.4

0.6

16

16

—

—

Summa

62,182

171

146

0.2

0.2

75

75

—

—

Ostergötlands län.

Linköping........

35,234

152

107

0.4

0.3

84

2

82

Mjölby........

6,048

20

21

0.3

0.3

20

20

_

Norrköping......

69,434

351

297

0.5

0.4

243

243

—

Ekeby ....

4,055

6

*

0.1

Kvillinge.......

4,381

21

19

0.5

0.4 i

—

—

—

—

Summa

119,152

550

444

0.4

0.4

347

22

325

—

Jönköpings län.

Eksjö.....

7,114

12

9

0.2

0.1

_

Huskvarna........

9,152

32

10

0.4

0.1

_

Jönköping.......

35,008

100

50

0.3

0.1

44

44

_

_

Nässjö.........

9,917

35

39

0.4

0.4

36

36

_

_

Tranås......

7,312

38

31

0.5

0.4

31

31

_

_

Vetlanda.........

4,109

22

*

0.5

—

—

—

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

119

K o m m a n

Invånar-

antal

7i

1939

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande i %

av invånar- antalet

Antal

hjälpta

S1/l9

1939

Därav

arbets-]

6njen

under-

stöds-

linjen

ung-

doms-

mål-

pen

31/l2

1938

S1/l2

1939

S1/l2

1938

81/h

1939

Barnarp..........

3,420

14

_

0.4

_

_

_

_

_

Norra Solberga......

2,347

39

24

1.7

1.0

1

1

—

—

Rydaholm.........

3,291

*

42

—

1.3

27

27

—

—

Säby...........

3,523

13

3

0.4

0.1

1

—

1

—

Summa

85,193

305

208

0.4

0.2

140

139

1

—

Kronobergs län.

Ljungby .........

5,237

*

30

—

0.6

30

22

8

—

Växjö...........

9,954

76

99

0.8

1.0

—

—

—

—

Ekeberga.........

1,715

27

7

1.6

0.4

—

—

—

—

Hovmantorp........

1,894

33

—

0.8

—

—

—

—

—

Markaryds ik.......

3,364

7

*

0.2

—

—

—

—

—

Stenbrohult........

2,631

*

6

—

0.2

4

4

—

—

Tingsås..........

2,054

13

*

0.6

—

—

—

—

—

Åseda..........

3,448

11

25

0.3

0.7

10

10

—

—

Älmhults kpg.......

2,782

26

25

1.0

0.9

—

—

—

—

Summa

33,079

193

192

0.6

0.6

44

36

8

—

Kalmar län.

Kalmar..........

21,124

216

165

1.0

0.8

86

86

—

—

Oskarshamn........

8,647

167

36

1.9

0.4

12

12

—

—

Västervik.........

12,860

94

110

0.7

0.9

25

25

—

—

-

Döderhult.........

5,171

117

23

2.2

0.4

13

13

—

—

Mönsterås kpg.......

1,566

26

14

1.6

0.9

—

—

—

—

Mönsterås lk.......

2,559

55

24

2.1

0.9

—

—

—

—

Mörbylånga kpg......

578

8

—

1.4

—

—

—

—

—

Mörbylånga lk......

982

22

17

2.2

1.7

—

—

—

—

Södra Möckleby......

1,483

36

16

2.4

1.1

11

—

11

—

Västra Ed........

2,487

19

*

0.8

—

—

—

—

—

Summa

57,457

760

405

1.3

0.7

147

136

11

—

Gotlands län.

Visby...........

11,822

150

18

1.1

0.2

9

9

—

—

Blekinge län.

Karlshamn........

10,127

*

43

—

0.4

18

18

—

—

Karlskrona........

27,849

174

96

0.6

0.3

29

29

—

—

Ronneby .........

6,007

49

3

0.8

0.0

—

—

—

—

Sölvesborg ........

4,014

31

12

0.8

0.3

3

3

--

—

Åsarum..........

7,256

74

58

1.0

0.8

44

44

—

—

Aspö...........

933

25

12

2.7

1.8

5

5

—

—

Angerum.........

3,510

*

5

—

0.1

—

—

—

—

Bräkne-Hoby.......

4.726

15

4

0.3

0.1

2

—

—

Eringsboda........

2,004

30

8

0.4

4

4

—

—

Fridlevstad........

2,607

12

—

0.5

—

—

—

—

—

Gammalstorp.......

2,003

4

*

0.2

—

—

—

—

—

Hasslö..........

1,507

53

62

3.5

4.1

21

21

—

—

Hällaryd.........

2,640

26

12

1.0

0.5

12

12

—

—

Jämjö ..........

2,639

14

7

0.5

0.3

1

1

—

—

Jämshög.........

6,148

17

16

0.8

0.3

9

8

1

—

Kyrkhult.........

4,385

11

—

0.2

—

! —

—

—

—

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

j Antal hjälp- sökande i %

av invånar-

Antal

Därav

Kommun

antal

! antalet

hjälpta

arbets-

linjen

under-

ung- ! doms- käl- pen

Vi

1939

S1/l2

1938

S1/l2

1939

S1/l2

1938

1 S,/l3

1939

31m

1939

stöds-

linjen

Listerby..........

1,921

38

41

2.0

2.1

3

3

Lösen..........

2,812

18

6

0.7

0.2

4

4

Mjällby.........

5,694

21

_

0.4

Mörrum.........

4,195

43

28

1.0

0.7

12

12

Nättraby.........

2,307

13

13

0.6

0.6

10

10

Ramdala........

2,446

24

16

1.0

0.7

12

12

Rödeby..........

3,854

j 23

13

0.6

0.3

4

4

Sillhövda.........

2,075

11

10

0.5

0.5

3

3

_

Sturkö ..........

1,883

66

26

3.4

1.4

13

13

_

Tjurkö ..........

428

9

_

1.9

_

Torhamn.........

2,534

*

21

_

0.8

2

2

_

Tviug...........

2,747

1 13

5

0.5

0.2

5

5

_

Ysane .........

1,162

! 26

1

2.2

0.1

_

Åryd...........

2,034

31

67

1.5

3.3

42

42

Oljehult..........

1,266

13

10

1.0

0.8

—

—

Summa

125,713

8S4

595

0.7

0.5

258

257

1

_

Kristianstads län.

Hässleholm........

3,621

16

7

0.5

0.2

Kristianstad........

15,527

44

66

0.3

0.4

62

62

—

—

Björnekulla........

3,694

25

10

0.7

0.3

8

8

Gråmanstorp......

4,479

2

4

0.0

0.1

_

_

Hjärsås ..........

2,552

*

80

_

3.1

20

20

_

Norra Mellby.......

2,275

1

*

0.0

_

Stoby ...........

3,490

9

*

0.3

_

_

■ __

_

Västra Broby.......

1,989

12

2

0.6

0.1

_

_

_

Västra Sönnarslöv.....

1,491

7

*

0.5

_

_

_

Örkened ..........

4,266

*

15

—

0.4

5

5

—

—

Summa

43,384

116

184

0.3

0.4

95

95

—

—

Malmö stad........

151,247

952

815

0.6

0.5

690

13

677

—

Malmöhus län i övrigt.

Eslöv...........

6,081

18

44

0.3

0.7

19

19

Hälsingborg........

61,365

641

292

1.1

0.5

268

13

255

_

Höganäs........

6,760

92

♦

1.3

—

_

_

Landskrona ........

20,081

28

50

0.1

0.2

_

_

_

_

Lund...........

26,861

144

129

0.5

0.5

45

13

32

_

Trelleborg.........

14,035

97

3

0.7

0.0

_

Ystad...........

11,067

106

47

0.9

0.4

19

—

19

—

Bjuv...........

2.844

33

*

1.2

Kattarp..........1

1,909

8

*

0.4

_

_

_

_

_

Stävie .......... j

670

2

*

0.3

_

_

_

_

Södra Vram........

2,536

78

55

3.0

2.2

28

28

_

_

Trollenäs.........I

1,294

♦

4

_

0.3 v

4

4

_

_

Välinge..........I

1.471

*

2

—

0.1 |

—

—

Summa

156,974

1,247

626

0.8

0.4 1

3S3

77

306

—

Hallands län.

Falkenberg........

6,654

64

40

1.0

0.6

17

17

Halmstad.........

27,222

153

79

0.6

0.3

51

51

_

_

Laholm..........

2,680

12

9

0.4

0.3 1

7

7

_

_

Varberg..........1

10,161

97

44

1.0

0.4 |

33

33

—

—

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

121

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande i %

av invånar- antalet

Antal

Därav

Kommun

antal

sökande

hiälpta

under-

ung-

arbets-

doms-

stöds-

linjen

Vi

193!»

31/12

ms

31/l2

1939

31/l2

1938

37l2

1939

31/lS

1939

linjen

tjäl-

pen

Harplinge.........

2,697

5

3

0.2

0.1

3

3

—

—

Skrea...........

1,308

10

3

0.8

0.2

3

3

—

—

Söndrum.........

1,628

29

10

1.8

0.6

1

1

—

—

Torup...........

2,494

17

15

0.7

0.6

15

13

2

—

Summa

54,844

387

203

0.7

0.4

130

128

2

—

Göteborgs stad......

275,753

1,180

1,124

0.4

0.4

811

90

697

24

Göteborgs och Bohus län i

övrigt.

0.1

1

1

Kungälv.........

3,238

*

3

—

—

—

Lysekil..........

5.346

55

36

1.0

0.7

32

2

30

—

Mölndal..........

16,480

169

154

1.0

0-9

79

5

74

—

Strömstad.........

2,988

43

51

1.4

1.7

21

21

—

—

Uddevalla.........

16,226

193

141

1.2

0.9

32

32

—

—

Askum..........

2,402

44

55

1.8

2.3

32

17

15

—

Bokenäs ..........

928

2

*

0.2

—

—

—

—

—

Bottna..........

518

5

5

0.9

1.0

5

5

—

—

Brastad..........

3,387

72

74

2.1

2.2

60

19

41

—

Bro............

2,558

40

58

1.5

2.3

33

13

20

—

Bärfendal.........

457

3

4

0.6

0.9

1

1

—

—

Bäve...........

1,433

6

*

0.4

—

—

—

—

—

Foss...........

4,295

100

82

2.3

1.9

50

2

48

—

Grebbestads kpg......

805

★

4

—

0.5

1

1

—

—

Hede...........

947

1

2

0.1

0.2

—

—

—

—

Hjärtum.........

Hogdal..........

2,581

1,253

1

43

*

26

0.0

3.3

2.1

15

15

—

—

Krokstad.........

1,778

18

22

1.0

1.2

—

—

—

—

Kungshamn........

2,360

10

13

0.4

0.6

—

—

—

—

Kville..........

4,561

57

76

1.2

1.7

61

26

35

—

Lommeland........

795

48

22

5.9

2.8

4

4

—

—

Lur............

1,512

2

1

0.1

0.1

—

—

—

—

Lyse...........

2,509

26

30

1.0

1.2

15

6

9

—

Malmön..........

1,279

22

2

1.7

0.2

—

—

—

—

Mollösund.........''

704

*

5

—

0.7

—

—

—

—

Näsinge..........

1,145

27

25

2.3

2.2

16

3

13

—

Skee...........

5,099

132

93

2.5

1.8

71

38

33

—

Skredsvik.........

1,491

1,604

3

1

0.2

0.1

—

—

—

—

Smögen..........

3

10

0.2

0.6

—

2

—

—

Svarteborg........

2,580

9

11

0.3

0.4

2

—

—

Svenneby .........

1,219

25

39

2.0

3.2

27

27

—

—

Tanum..........

4,914

36

37

0.7

0.8

22

22

—

Tj arnö..........

1.747

4

8

0.2

0.5

—

—

—

Tossene..........

4,947

55

109

1.1

2.2

70

20

50

—

Västra Frölunda......

11,842

20

22

0.2

0.2

15

—

15

! -

Summa

117,928

1,274

1,221

1.1

1.0

665

281

384

—

Alvsborgs län.

Borås...........

46,928

93

67

0.2

0.1

—

—

—

—

Trollhättan........

16,479

57

56

0.4

0.3

32

2

30

—

Ulricehamn........

6,271

10

6

0.2

0.1

—

—

—

—

Vänersborg........

9,098

73

56

0.8

0.6

18

18

~

Angered..........

1,680

6

*

0.4

—

—

—

—

—

Fors...........

2,168

2

—

0.1

—

—

—

—

—

1 Fritsla..........

2,780

8

*

0.3

—

—

—

—

—

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande i %

av invånar-

Antal

D ä r a

V

antal

antalet

hjälpta

arbets-

linjen

under

ung-

Vi

1939

31/l2

i 1938

S1/l2

1939

37l2

1938

31/l3

1939

31/l2

1939

stöds-

linjen

doms-

hjäl-

pen

Fuxerna..........

2,805

36

16

1.8

0.6

6

6

j Melleruds kpg.......

1,652

—

3

_

0.2

j Nössemark.........

1,234

*

1

_

0.1

1

1

1 Skållerud.........

2,937

36

6

1.2

0.2

i Vassända-Naglum.....

5,137

13

21

0.3

0.4

13

13

| Västra Tunhem......

4,065

23

15

0.6

0.4

8

8

—

—

Summa

103,284

357

247

0.3

0.2

78

48

30

—

Skaraborgs län.

Falköping.........

8,902

36

19

0.4

0.2

8

6

2

Hjo...........

2,905

*

7

—

0.2

7

7

| Lidköping.........

11,374

64

*

0.6

_

1 Skara...........

7,145

11.865

6

*

0.1

_

_

I Skövde ..........

60

15

0.5

0.1

3

3

| Tidaholm.........

4,309

40

13

0.9

0.3

—

—

Amnehärad........

3,251

15

*

0.5

Norra Kyrketorp......

1,022

1

_

0.1

_

_

Undenäs.........

3,604

4

_

0.1

_

_

j Vara kpg.........

2,300

1

—

0.0

—

—

—

—

—

Summa

56,677

227

54

0.4

0.1

18

16

2

—

Värmlands län.

| Filipstad.........

4,823

8

12

0.2

0.2

12

12

j Karlstad.........

27,948

182

215

0.7

0.8

51

12

39

Kristinehamn.......

13,308

67

*

0.5

—

Arvika lk.........

4,706

42

*

0.9

Dalby..........

3,597

174

7

4.8

0.2

6

6

Eda...........

6,061

121

51

2.0

0.8

12

2

10

Ekshärad.........

6,299

*

11

_

0.2

10

10

Fryksände.........

6.587

*

16

_

0.2

11

11

Glava ...........

3,185

29

6

0.9

0.2

Grava..........

6,615

58

52

0.9

0.8

23

23

Gräsmark.........

3,011

♦

S

_

0.3

8

8

Gunnarskog........

4,018

78

*

1.9

Hammarö.........

6,255

*

25

0.4

14

14

Nedre Ullerud.......

4,453

84

32

1.9

0.7

12

12

Nor............

2,991

51

3

1.7

0.1

Norra Finnskoga......

1,664

28

*

1.7

_

_

Norra Råda........

10,966

*

35

_

0.3

_

Ransäter.........

6,039

78

13

1.8

0.2

8

8

Rämen..........

2,616

13

_

0.5

Silbodal..........

2,670

*

37

1.4

Stora Kil.........

3,693

29

*

0.8

_

Sunne lk .........

8,618

38

17

0.4

0.2

13

13

Södra Finnskoga ......

1,692

96

*

5.5

Östmark........

3,370

*

1

_

0.0

1

1

Östra Fågelvik......

2,140

23

*

1.1

—

—

Summa

147,325

1,199

541

1.0

0.4

181

132

49

—

Orebro län.

Örebro..........

47,602

148

226

0.3

0.5

48

48

—

—

Grythyttan........

3,204

14

*

04

_

Hallsbergs kpg......

2,864

16

*

0.6

—

—

—

—

—

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

123

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande i %

av invånar- antalet

Antal

Därav

Kommun

antal

sökande

hjälpta

arbets-

linjen

under-

ung-

doms-

hjäl-

pen

''/i

15)89

S1/l2

1938

3Vi*

1939 !

31/l8

1938

S1/l2

1939

sl/l2

1939

stöds-

linjen

Hammar.........

4,437

«

2

0.0

1

1

_

_

Hällefors.........

5,818

32

15

0.6

0.3

—

—

—

—

Karlskoga.........

22,275

23

6

0.1

0.0

—

—

—

—

Ljusnarsberg .......

7,650

57

21

0.7

0.3

—

—

—

—

Summa

93,850

290

270

0.3

0.3

49

49

—

—

Västmanlands län.

Arboga ..........

4,995

31

*

0.6

—

—

—

—

—

Köping..........

6,771

7

16

0.1

0.2

—

—

—

—

Sala...........

7,965

10

5

0.1

0.1

—

—

—

—

Västerås.........

36,551

6

32

0.0

0.1

—

—

—

—

Summa

56,282

54

53

0.1

0.1

—

—

—

-

Kopparbergs län.

Falun...........

13,867

58

76

0.4

0.5

42

42

—

—

Grangärde .........

10.961

64

38

0.6

0.3

11

11

—

—

Järna...........

7,288

*

15

—

0.2

13

13

—

-

Leksand .........

9,280

*

8

—

0.1

3

3

—

—

Stora Tuna........

8,921

3

3

0.0

O.o

—

—

—

—

Vika...........

3,084

40

12

1.3

0.4

—

—

—

—

Summa

53,401

165

152

0.3

0.3

69

69

—

—

Gävleborgs län.

Gävle...........

39,736

163

116

0.4

0.3

70

26

44

_

Hudiksvall.......

7,339

25

34

0.3

0.5

17

—

17

—

Söderhamn........

10,592

205

237

1.9

2.2

159

33

126

—

Enånger..........

2,633

*

8

—

0.3

—

—

—

—

Forsa...........

4,393

1

*

0.0

—

—

—

—

—

Hamrånge.........

5,434

*

14

—

0.3

14

14

—

—

Hanebo..........

4,381

*

6

—

0.1

3

3

—

—

Mo............

1,984

43

8

2.1

0.4

6

6

—

—

Njutånger .........

4,448

3

18

0.1

0.4

12

—

12

—

Norrala..........

3,067

32

16

1.0

0.5

—

—

—

—

Söderala .........

13,943

194

102

1.4

0.7

60

2

58

—

Trönö...........

1,590

14

11

0.9

0.7

—

—

—

—

Summa

99,540

OSO

570

0.8

0.6

341

84

257

—

Västernorrlands län.

Härnösand........

12,226

65

53

0.5

0.4

32

22

10

—

Sollefteå.........

2,955

13

*

0.4

—

—

—

—

—

Sundsvall.........

18,623

90

46

0.5

0.2

45

34

11

—

Alnö...........

6,241

549

330

8.6

5.3

262

12

250

—

Anundsjö.........

8,457

*

15

—

0.2

—

—

—

—

Arnäs...........

5,164

36

5

0.7

0.1

—

—

—

—

Attmar..........

3,003

7

7

0.2

0.2

7

7

—

—

Bjärtrå ..........

5,070

224

1 208

4.4

4.1

27

25

—

2

Bodum..........

2,018

56

11

2.8

0.5

—

—

—

—

Boteå...........

1,643

54

32

3.3

1.9

26

26

—

—

Dal...........

1,251

52

8

0.6

8

8

—

Edsele.........

1,997

99

1

4.9

0.1

—

—

—

—

Fjällsjö.........

2,504

131

—

0.3

—

—

—

—

—

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande i %

Antal

Dåra

v

Kommun

antal

antalet

hjälpta

arbets-

linjen

under-

ung-

doms-

hj al- pen

Vi

193!)

S1/it

1938

31/l2

1939

S1/l2

1938

S1/l2

1939

31/l2

1939

stöds-

linjen

Gideå ...........

2,899

*

12

0.4

Graninge .........

1,821

48

3

2.6

0.2

1

1

Grundsunda ........

4,529

32

18

0.7

0.4

6

6

_

Gudmundrå........

15,010

278

118

1.8

0.8

90

90

_

Helgum..........

2,725

♦

4

—

0.1

_

_

Hässjö..........

4,237

95

77

2.2

1.8

70

14

54

2

Högsjö..........

4,331

145

44

3.3

1.0

28

10

18

Indal...........

2,443

63

—

2.5

_

_

Junsele..........

4,110

281

_

6.9

_

_

_

_

Ljustorp.........

2,512

61

12

2.4

0.5

_

_

_

Långsele.........

3,190

78

48

2.4

1.5

27

1

26

_

Njurunda .........

11,505

194

47

1.7

0.4

42

7

35

_

Nora...........

3,355

99

75

2.9

2.2

56

6

50

Nordingrå.........

3,473

39

18

1.1

0.5

9

9

_

Nätra..........

6,066

15

28

0.2

0.5

13

13

_

Ramsele .......

4,306

303

8

7.0

0.2

_

_

Resele.........

2.308

131

22

5.7

1.0

10

10

_

Sidensjö..........

2,259

5

1

0.2

0.0

_

_

_

Själevad........

10,905

89

75

0.8

0.7

10

10

_

_

Skog...........

1,010

12

13

1.2

1.8

11

11

_

_

Skön.........

13,920

455

190

3.2

1.4

159

20

139

Sollefteå Ik........

3,314

54

_

1.6

_

_

Stigsjö..........

1,941

36

_

1.8

_

_

_

_

Styrnäs ........

1,283

42

24

3.2

1.9

23

14

9

Stöde ..........

5,270

122

3

2.2

0.1

1

1

_

_

Sånga ...........

700

50

1

7.2

0.1

1

1

_

Säbrå ........

4,512

105

39

2.3

0.9

_

.

Timrå........

8,932

311

177

3.4

2.0

157

13

144

_

Torsåker........

1,151

21

24

1.7

2.1

19

4

15

_

Tuna.........

4,647

126

54

2.7

1.2

20

7

13

_

Tynderö........

1,106

58

24

5.0

2.2

15

_

15

_

Tåsjö..........

4,388

292

21 *

6.6

0.5

5

5

Ullånger.........

1,763

—

4

_

0.2

2

2

_

Vibyggerå .........

1,790

*

1

_

0.1

_

Viksjö.........

1,184

13

_

1.1

_

_

_

_

Ytterlännäs.......

7,166

219

137

3.1

1.9

128

17

lil

Adals-Liden........

4,746

lil

32

4.1

0.7

1

1

Överlännäs........

967

29

1 |

2.9

0.1

1

1

—

—

Summa

232,926

5,388

2,071

2.5

0.9

1,312

400

908

4

Jämtlands län.

Östersund.........

15,712

31

71

0.2

0.5

26

26

Alsen...........

2,443

*

24

1.0

Frostviken........

2,519

68

28

2.7

1.1

_

Ström..........

6,914

*

5

_

0.1

3

3

_

Undersåker........

2,939

*

9

* —

0.3

8

8

—

—

Summa

30,527

99

137

0.4

0.4

37

37

—

—

Västerbottens län.

Skellefteå.........

8,389

40

28

0.5

0.3

13

8

5

Umeå...........

13,160

18

2

0.1

0.0

—

Bureå...........

6,144

142

34

2.3

0.6

16

15

1

Bygdeå ..........

7,306

10.118

65

23

0.9

0.3

1

_

1

Byske..........

125

82

1.2

0.8

34

31

—

3

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

125

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande i %

av invånar- antalet

Antal

Därav

Kommun

antal

sökande

hjälpta

arbets

under-

ung-

doms-

mål-

pen

Vi

1930

S1/l2

1938

S1/l2

1939

S1/l2

1938

31/l2

1939

»Vu

1939

linjen

stöds-

linjen

Degerfors.........

9,399

34

21

0.4

0.2

_

_

_

—

Holmsund.........

4,825

70

27

1.4

0.6

8

8

—

—

Hörnefors.........

3,922

7

1

0.2

0.0

1

—

—

i

Jörn...........

5,781

*

4

—

0.1

—

—

—

—

Skellefteå lk.......

26,079

186

97

0.7

0.4

15

13

—

2

Umeå lk.........

14,121

*

5

—

O.o

—

—

—

—

Vännäs kpg........

1.867

10

3

0.6

0.2

—

—

—

—

Summa

Norrbottens län.

111,111

097

327

0.8

0.3

88

75

5

8

Boden..........

6,838

30

2

0.4

0.0

2

—

2

—

Haparanda........

2,566

49

16

1.9

0.6

—

—

—

1

Luleå...........

13,658

211

116

1.6

0.8

59

3

55

Piteå...........

3,439

61

31

1.8

0.9

7

7

—

—

Edefors..........

3,816

64

17

1.7

0.4

—

—

—

—

Gällivare.........

20,490

296

126

1.5

0.6

56

56

—

—

Hietaniemi........

2,627

*

10

—

0.4

—

—

—

—

Hortlax..........

4.478

93

72

2.1

1.6

2

2

—

—

Jukkasjärvi........

17,934

304

105

1.7

0.6

65

1

64

—

Karl Gustav........

3,283

*

10

—

0.3

—

—

—

—

Nederkalix........

14,288

510

201

3.6

1.4

69

63

—

6

Nederluleå.........

10,952

120

28

1.1

0.3

11

5

6

—

Nedertorneå........

4,582

131

67

2.8

1.5

11

1

10

—

Norrfjärden........

4,888

109

—

2.2

—

—

—

—

—

Piteå lk..........

14,630

91

89

0.6

0.6

1

1

—

—

Råneå..........

8,999

i 330

130

3.7

1.4

82

11

70

1

Töre...........

4,904

t 214

55

4.4

1.1

21

5

16

—

Älvsby..........

8,766

20

8

0.2

0.1

—

—

—

—

Överkalix.........

8,313

385

70

4.7

0.8

8

7

—

1

Överluleå.........

9,406

30

13

0.3

0.1

6

1

5

—

Övertorneå........

5,944

—

11

—

0.2

—

—

—

—

Summa

174,801

3,048

1,177

1.9

0.7

400

| 163

228

9

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergöt- lands län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

län

Blekinge

län

Kristianstads

län

Malmö stad

Jordbruk och skogshushållning:

Jordbruk ..............

23

4

9

4

28

2

23

4

9

24

Skogshushållning..........

—

1

—

—

—

—

—

4

—

—

—

—

Industri och hantverk:

Malmbrytning...........

1

—

1

—

Metall- och maskinindustri.....

81

20

9

25

24

8

1

18

1

9

4

44

Jord- och stenindustri........

7

—

22

1

12

44

23

26

—

198

90

8

Stenindustri...........

—

—

—

—

2

42

7

18

—

197

89

3

Glasindustri...........

1

—

—

—

—

—

16

—

—

—

1

1

Övrig jord- o. stenindustri.....

6

—

22

1

10

2

—

8

—

1

—

4

Trävaruindustri...........

21

2

5

1

9

17

23

57

—

3

1

17

Pappers- och grafisk industri ....

9

2

—

—

9

1

1

1

—

—

—

—

Livsmedelsindustri.........

10

3

2

1

4

2

1

12

—

3

1

12

Textil- och beklädnadsindustri ....

10

—

1

1

10

3

—

—

—

1

3

15

Läder-, hår- och gummivaruindustri

6

1

4

1

5

6

—

3

—

3

5

8

Kemisk-teknisk industri.......

8

—

—

—

2

6

—

1

—

—

—

6

Byggnadsverksamhet........

353

97

66

43

148

20

3

55

6

28

4

353

Husbyggnadsarbete........

231

57

35

24

76

5

—

39

6

9

2

281

Väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete etc.

122

40

31

19

72

15

3

16

—

19

2

72

Kraft- och värmeproduktion.....

10

1

—

1

4

5

—

1

1

2

1

9

Sjöfart och fiske..........

7

6

-

1

6

—

—

8

1

12

5

2

Handel, samfärdsel och allmän tjänst:

Kontorsarbete............

47

4

—

—

2

2

1

—

—

—

—

4

Affärs- och lagerarbete .......

150

7

5

4

26

6

—

1

1

4

1

31

Landtransport...........

134

28

10

18

32

7

5

17

1

9

8

54

Hotell- och restaurangrörelse.....

48

—

1

—

2

—

—

1

—

—

—

11

Litterärt och konstnärligt arbete . . .

34

—

—

—

4

—

—

—

1

—

2

1

Förvaltning och undervisning ....

9

—

—

—

—

1

—

—

—

18

3

—

Sjukvård och hvgien........

7

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

2

Husligt arbete.............

13

3

1

—

1

—

—

—

—

—

—

2

Arbete, ej hänförligt till annan grupp:

Diversearbete............

102

39

42

45

115

78

134

177

5

288

47

212

Ungdom utan särskild utbildning . . .

—

—

—

—

1

—

—

—

1

13

—

—

Summa

1,090

2191

179

146 |

444 |

208 |

192 |

40ö |

181

595 |

184 |

815

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

127

Bilaga 2.

yrkesgrupper och län (leii 31 december 1939.

Malmöhus

län i övrigt

Hallands

län

Göteborgs

stad

Göteb. o. Bob.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

Värmlands

län

Örebro

län

Västman-

lands län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Västerbottens

län

Norrbottens

län

Summa

Hela

riket

då

städer

rav

lands-

bygd

38

3

7

14

5

20

6

i

4

11

4

5

47

295

177

1

118

—

—

—

—

1

—

37

1

—

i

21

334

31

18

158

607

9

598

_

—

—

—

_

—

_

1

_

—

_

_

_

1

45

49

11

38

33

16

150

20

31

—

18

21

2

—

25

18

—

5

8

591

497

94

54

32

16

592

12

—

29

7

1

—

2

12

4

o

O

1

1,196

201

995

4

27

il

587

3

—

2

2

—

—

2

1

—

i

—

998

117

881

—

—

—

—

—

—

25

—

—

—

11

—

—

—

55

2

53

50

5

5

5

9

—

2

5

1

—

—

4

2

1

143

82

61

2

ii

40

19

3

i

38

8

—

2

194

791

9

80

249

1,603

429

1,174

2

—

20

6

1

—

5

1

2

2

6

148

r

O

1

222

53

169

31

10

17

9

1

—

—

8

—

—

5

11

1

—

3

147

136

11

4

5

25

20

10

—

1

2

—

—

—

1

—

—

1

113

104

9

9

—

6

3

7

i

9

18

—

—

—

3

1

—

5

104

92

12

—

—

10

36

20

6

1

1

—

—

—

2

-

1

—

160

95

5

174

51

340

155

53

9

208

49

13

7

61

257

17

34

107

2,711

1,931

780

147

13

336

55

10

8

52

19

12

1

18

49

2

20

24

1,531

1,342

189

27

38

4

100

43

1

156

30

1

G

43

208

15

14

83

1,180

589

591

o

1

3

2

—

1

—

3

—

—

3

5

—

—

—

55

45

10

2

8

38

14

2

1

2

4

_

—

4

19

—

4

8

154

104

50

1

1

30

_

3

_

3

1

_

2

2

2

_

_

1

106

102

Å

29

6

103

7

6

1

16

7

1

—

10

14

1

1

1

439

414

25!

39

12

50

25

10

—

16

20

1

—

47

28

3

9

29

612

525

87

8

2

25

2

—

1

—

—

1

2

i

—

1

106

104

2

3

2

17

—

—

1

2

—

—

1

i

—

—

—

69

68

1

1

1

6

1

1

—

1

—

—

—

—

2

—

—

—

44

41

3

1

—

1

13

12

1

—

—

1

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

23

20

3

193

42

219

268

81

34

129

110

32

138

180

395

63

109

423

3,700

2,142

1,558

—

—

28

—

—

6 |

—

—

—

4

13

2

52

89

209

15

194

626

203

1,124

1,221

247

54

541

270

53

152

570

2,071

137

327

1,177

13,268

7,327

5,941

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

De arbetslösas oell arbetslöslietshjälpens fördelning den

Län

Städer med Öyér 15,000 inv.

Antal hjälpsökande

därav

Städer

Lands-

bygd

Summa

stat-

ligt

r e

stats-

kommu-

nalt

sery-

kommu-

nalt

Stockholms stad..........

1,090

—

1,090

141

42

104

Stockholms.............

59

160

219

40

_

_

Uppsala..............

149

30

179

1

—

96

Södermanlands...........

146

—

146

—

—

75

Östergötlands............

425

19

444

O

u

—

20

Jönköpings.............

139

69

208

16

25

98

Kronobergs.............

129

63

192

5

—

31

Kalmar..............

311

94

405

23

57

56

Gotlands..............

18

—

18

—

—

9

Blekinge..............

154

441

595

172

6

79

Kristianstads............

73

lil

184

13

—

82

Malmö stad .............

815

—

815

13

_

_

Malmöhus i övrigt.........

565

61

626

17

25

35

Hallands..............

172

31

203

5

55

68

Göteborgs stad...........

1,124

—

1,124

54

—

36

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

385

836

1,221

177

55

49

Alvsborgs .............

185

62

247

7

—

41

Skaraborgs .............

54

—

54

—

—

16

Värmlands.............

227

314

541

67

—

65

Örebro...............

226

44

270

10

38

1

Västmanlands............

53

—

53

—

—

—

Kopparbergs............

76

76

152

27

—

42

Gävleborgs.............

387

183

570

64

—

20

Västernorrlands...........

99

1,972

2,071

130

102

168

Jämtlands.............

71

66

137

3

_

34

Västerbottens............

30

297

327

33

8

34

Norrbottens.............

165

1,012

1,177

115

30

18 j

Hela riket

7,327

5,941

13,268

1,135

443

1,277

Uppsala ..............

—

—

149

—

—

82

Eskilstuna.............

—

—

54

—

—

44

Linköping.............

—

—

107

2

—

--|

Norrköping.............

—

—

297

—

—

_

Jönköping.............

—

—

50

15

25

4

Kalmar..............

—

—

165

10

50

26

Karlskrona.............

—

—

96

29

—

—

Kristianstad............

—

—

66

—

_

62

Hälsingborg............

—

—

292

13

—

—

Landskrona.............

—

—

50

—

—

—

Lund...............

—

—

129

1

_

12

Halmstad.............

—

—

79

5

26

20

Mölndal..............

—

—

154

1

_

4

Uddevalla.............

—

—

141

20

_

12

Borås...............

—

—

67

—

—

Trollhättan.............

_

_

56

2

_

_

Karlstad.............

—

—

215

12

_

_

Örebro ...............

—

_

226

10

38

_

Västerås..............

—

—

32

_

_

_

Gävle...............

—

—

116

26

—

—

Sundsvall.............

_

_

46

_

_

34

Östersund.............

—

—

71

—

—

26

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236.

(Bilaga A)

129

Bilaga 3.

31 december 1939. Län samt städer med över 15,000 inv.

hjälpt

a genom

Summa hjälpta

Beviljat

antal

platser

vid stats- lommonala

reserv- arbeten

arbete

kontantunderstöd

Ung-

doms-

hjälp

Antal

i % av

hjälp- sökande

j Summa

därav statligt

och stats- kommunalt

i % av hjälp- sökande

dag-

understöd

kommu-

nalt

understöd

Summa

287

16.8

230

397 |

627

30

944

86.6

150

40

18.3

45

52

97

—

137

62.6

—

97

0.6

—

3

3

1

101

56.4

—

75

_

—

_

—

—

75

51.4

—

22

0.5

132

193

325

—

347

78.2

—

139

19.7

—

1

1 1

—

140

67.3

30

36

2.6

_

8

8

_

44

22.9

—

136

19.8

—

11

11

—

147

36.3

85

9

_

_

—

—

—

9

50.0

—

257

29.9

—

1

1

—

258

43.4

6

95

7.1

—

—

—

—

95

51.6

20

13

1.6

399

278

677

—

690

84.7

—

77

6.7

142

164

306

—

383

61.2

25

128

29.6

—

2

2

—

130

64.0

75

90

4.8

398

299

697

24

811

72.2

—

281

19.0

306

78

384

—

665

54.5

118

48

2.8

30

_

30

_

78

31.6

—

16

_

—

2

2

—

18

33.3

—

132

12.4

49

—

49

—

181

33.5

—

49

17.8

—

—

—

—

49

18.1

50

69

17.8

_

_

_

_

69

45.4

—

84

11.2

227

30

257

—

341

59.8

—

400

11.2

871

37

908

4

1,312

63.4

460

37

2.2

—

—

—

—

37

27.0

—

75

12.5

—

5

5

8

88

26.9

10

163

12.3

101

127

228

9

400

34.0

40

2,855

11.9

2,930

1,688

4,618

76

7,549

56.9

1,069

82

_

_

_

_

1

83

55.7

—

44

_

—

—

—

—

44

81.5

—

2

1.9

57

25

82

—

84

78.5

—

_

—

75

168

243

—

243

81.8

—

44

80.0

—

—

—

—

44

88.0

30

86

36.4

_

_

_

—

86

52.1

75

29

30.2

—

—

—

—

29

30.2

—

62

—

—

—

—

—

62

93.9

20

13

4.5

142

113

255

—

268

91.8

—

13

0.8

_

32

32

_

45

34.9

_

51

39.2

—

—

—

—

51

64.6

30

5

0.6

35

39

74

—

79

51.3

—

32

14.2

—

—

—

—

32

22.7

—

2

3.6

30

_

30

_

32

57.1

12

5.6

39

—

39

—

51

23.7

—

48

21.2

—

—

—

—

48

21.2

50

26

22.4

44

—

44

—

70

60.3

—

34

_

—

11

11

_

45

97.8

_

26

—

—

—

—

—

26

36.6

—

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 230. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Sammanställning av statskommunala reservarbeten,

Arbetsobjekt

d ä r
-

Antal

före-

tag

slutförda

under utförande

antal

kostnad

antal

kostnad

15

9

362,350

6

457,010

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

1

1

5,400

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

8

7

114,520

1

90,650

—

—

—

—

_

1

1

4,000

—

—

4

3

80,000

1

24,000

1

—

—

1

50,500

18

12

382,600

6

430.200

1

1

35,500

—

— !

_

_

_

1

—

2,000

1

270,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

2

32,610

2

109,500

1

1

18,500

—

_

7

5

28,160

1

1,200

4

3

112,615

1

20,800

1

1

10,900

8,000

—

_

3

1

2

29,200

6

5

100,015 |

1

35,000

76

52 [

1,297,170 |

23

1,518,060

a) Vägarbeten

1) allmänna vägar (inkl.

2) broar .......

gator)

b)

c)

Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)

1) järnvägsanläggningar ...........

2) skenfria korsningar............

Understöd för jordförbättringar m. m.

1) utdikningar...............

2) bevattningsanläggningar.........

3) uppförande eller förbättring av bostadshus på

landsbygden ...............

av andra byggnader därstädes.......

gödselvårdsanläggningar.........

enskilda vägar..............

anläggande av nya samhällen samt . . . .

andra koloniseringsåtgärder........

Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flodregleringar, skyddsåtgärder mot översvämningar,

flottledsanläggningar m. m.)......

Skogsförbättrande åtgärder........

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten . .

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....

Flyganläggningar

1) flyghamnar..........

2) flygfält............

4)

5)

6)

7)

8)

j)

k)

Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndigheter

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och

liknande samhällen.......

3) andra byggnadsföretag.....

Elektriska anläggningar

1) installationer.........

2) kraftverk..........

3) kraftöverföringsanläggningar . .

Gasverksanläggningar

1) gasverk ............

2) distribution av gas på långa distanser

Arbeten berörande

1) telegraf ..............

2) telefon ..............

3) radio ...............

stads
-

m) Andra arbeten

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten

2) arkivarbeten ..........

3) brandbrunnar ..........

4) idrottsplatser ..........

5) kyrkogårdar ...........

6) skol- och lekplaner.......

7) övriga arbeten..........

Summa

1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga A)

131

som beviljats under tiden 1/i 1938—3% 1939.1

Bilaga 4.

a y

Total-

kostnader

därav

Av totalkostnaderna

belöpa å

beslutade men ej

påbörjade

statsmedel

andra medel

arbetslöner

materialkost- nader m. m.

antal

kostnad

—

—

819,360

488,120

331,240

529,284

290,076

—

—

5,400

4,790

610

4,040

1,360

—

—

205,170

112,470

92,700

132,040

73,130

—

—

4,000

1,020

2,980

3,400

600

104,000

30,590

73,410

77.500

26,500

—

—

50,500

11,670

38,830

38,900

11,600

—

812,800

220,380

592,420

470,585

342,215

—

35,500

6,900

28,600

23,000

12,500

—

■ -

272,000

49,560

222,440

161,400

110,600

—

—

142,110

83,045

59,065

107,585

34,525

_

_

18,500

4,050

14,450

13,500

5,000

1

1,200

30,560

b,640

23,920

15,250

15,310

_

133,415

52,110

81,305

80,490

52,925

_

_

10,900

4,710

6,190

7,200

3,700

_

_

37,200

9,920

27,280

26,060

11,140

—

—

135,015

28,740

106,275

86,740

48,275

1

1,200

2,816,430

| 1,114,715

1,701,715

1,776,974

1,089,456

viljado arbeten.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majlis proposition nr 236. (Bilaga A)

Sammanställning av statskommunala reservarbeten,

där-

Arbetsobjekt

Antal

före-

tag

slutförda

under

utförande

antal

kostnad

antal

kostnad

a) Vägarbeten

1) allmänna vägar (inkl. gator).......

4

2

41,022

2

29,900

2) broar ..................

—

—

—

—

—

b) Järnvägar (inkl. förortsbanor och spårvägar)

1) järnvägsanläggningar...........

—

—

—

_

_

2) skenfria korsningar............

—

—

—

—

—

c) Understöd för jordförbättringar m. m.

1) utdikningar...............

—

—

—

_

_

2) bevattningsanläggningar.........

—

—

—

_

_

3) uppförande eller förbättring av bostadshus på

landsbygden...............

—

—

—

—

_

4) av andra byggnader därstädes.......

—

—

—

_

_

5) gödselvårdsanläggningar..........

—

—

—

_

_

6) enskilda vägar..............

4

—

44,600

4

104,100

7) anläggande av nya samhällen samt . . .

—

—

—

_

8) andra koloniseringsåtgärder........

1

—

—

1

6,000

d) Kanaler och andra inre vattenvägar (inkl.

flodregleringar, skyddsåtgärder mot översväm-

ningar, flottledsanläggningar m. m.)......

~

—

25,000

—

—

e) Skogsförbättrande åtgärder........

—

—

—

—

—

f) Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten .

3

2

15,405

1

15,500

g) Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ....

1

—

—

1

12,700

h) Flyganläggningar

1) flyghamnar...............

—

_

_

_

_

2) flygfält.................

—

—

—

—

—

i) Byggnadsföretag

1) byggnader för offentliga myndigheter ....

—

—

—

—

_

2) bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-

liknande samhällen........

_

_

_

_

3) andra byggnadsföretag.......

1

—

—

1

40,000

j) Elektriska anläggningar

1) installationer..........

_

_

_

2) kraftverk..............

_

_

_

3) kraftöverföringsanläggningar.......

—

—

—

—

—

k) Gasverksanläggningar

1) gasverk .................

—

—

—

_

_

2) distribution av gas på långa distanser . . .

—

—

—

—

—

1) Arbeten berörande

1) telegraf . . ..............

_

_

_

_

2) telefon..............

_

_

3) radio................

—

—

—

—

_

m) Andra arbeten

1) restaurerings- och fornvårdsarbeten ....

_

_

3,000

_

2) arkivarbeten ...........

_

_

3) brandbrunnar...........

_

_

_

4) idrottsplatser ............

—

—

5,500

_

17,600

5) kyrkogårdar ...........

—

—

_

_

6) skol- och lekplaner........

1

—

_

1

20,560

7) övriga arbeten............

1

—

—

—

Summa

16

4 1

134,527 |

H

246,360 1

1 I kostnadssummorna ingå även under denna tid medgivna kostnadsökningar för tidigare be-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

133

som beviljats under tiden 1/7—il/i2 1939.1

Bilaga 5.

a y

Total-

kostnader

därav

Av totalkostnaderna

belöpa å

beslutade men ej

påbörjade

statsmedel

andra medel

arbetslöner

materialkost- nader m. m.

antal

kostnad

—

—

70,922

40,971

29,951

45,234

25,688

_

_

148,700

103,525

45,175

111,740

36,960

—

—

6,000

1,350

4,650

4,500

1,500

—

—

25,000

8,250

16,750

21,000

4,000

—

—

30,905

12,390

18,515

16,370

14,535

—

—

12,700

2,340

10,360

7,800

4,900

—

Ill III 1

40,000

5,700

34,300

19,000

21,000

I III II

1 III II

3,000

900

2,100

3,000

1 III II

—

23,100

15,360

7,740

14,175

8,925

_

_

20,560

7,120

13,440

8,900

11,660

1

11,500

11,500

2,340

9,160

7,800

3,700

1

11,500

892,887

200,246

192,141

259,519

132,868

viljado arbeten.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Bilaga 6.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten

under tiden 1/i 1938—3% 1939. Kronor.

Län

Städer med Sver 15,000 inv.

Statliga

reservarbeten

Statskom- munala re- servar beten

Kontant-

under-

stöd

Ung-

doms-

hjälp

Summa

Färdig- ställnings- arbeten1

Stockholms stad.....

234,964

329,791

31,662

1,852

598,269

Stockholms........

429,384

24,821

1,872

_

456,077

220,896

Uppsala.........

—

65,948

—

—

65,948

—

Södermanlands......

126,062

kred. 408

—

—

125,654

18,191

Östergötlands.......

12,175

3,765

9,396

—

25,336

—

Jönköpings ........

436,385

116,722

204

—

553,311

375,548

Kronobergs........

162,574

17,621

—

—

180,195

92,125

Kalmar.........

163,110

69,207

15,536

—

247,853

252,243

Gotlands.........

1,128

9,597

—

—

10,725

—

Blekinge.........

495,446

68,738

—

132

564,316

278,611

Kristianstads.......

109,563

1,439

—

—

111,002

24,789

Malmö stad.......

_

8,000

46,194

_

54,194

—

Malmöhus i övrigt ....

131,427

88,282

50,893

2,869

273,471

—

Hallands.........

512

42,521

905

126

44,064

—

Göteborgs stad......

36,661

19,293

52,856

20,985

129,795

—

Göteborgs och Bohus i övrigt

906,591

431,795

83,365

—

1,421,751

148,963

Alvsborgs ........

228,092

14,688

3,109

—

245,889

204,506

Skaraborgs........

kred. 50

7,839

—

—

7,789

—

Värmlands........

217,847

89,105

22,943

65

329,960

349,803

Örebro..........

291,734

16,451

—

—

308,185

127,798

Västmanlands......

kred. 25,739

6,699

—

—

kred. 19,040

133,919

Kopparbergs.......

331,138

33,499

—

—

364,637

393,661

Gävleborgs........

kred. 75,311

199,353

38,377

19

162,438

—

Västernorrlands......

559,224

860,696

808,792

1,487

2,230,199

—

Jämtlands........

291,813

—

1,300

—

293,113

100,842

Västerbottens.......

52,788

14,812

1,439

217,937

286,976

—

Norrbottens.......

426,419

56,837

171,723

266,825

921,804

172,543

Hela riket

5,543,987

2,597,111

1,340,566

512,297

9,993,911

2,894,438

Uppsala.........

—

—

—

—

—

—

Eskilstuna........

—

—

—

—

—

—

Linköping........

3,402

—

2,226

—

5,628

—

Norrköping.......

—

—

7,170

—

7,170

—

Jönköping........

3,262

109,214

204

—

112,680

—

Kalmar.........

—

18,750

2,709

—

21,459

—

Karlskrona........

—

—

—

—

—

—

Kristianstad . ....

—

2,677

—

—

2,677

—

Hälsingborg.......

—

22,534

34,499

2,869

59,902

—

Landskrona .......

—

36,892

—

—

36,892

—

Lund..........

_

_

2,726

_

2,726

—

Halmstad.......

—

36,206

748

-T

36,954

—

Mölndal.........

—

152,100

—

—

152,100

—

Uddevalla........

—

4,452

6,245

—

10,697

—

Borås..........

—

—

—

—

—

—

Trollhättan........

—

_

1,015

—

1,015

—

Karlstad........

17,880

—

3,716

—

21,596

—

Örebro ..........

1,506

14,029

—

—

15,535

—

Västerås.........

—

—

—

—

_

—

Gävle..........

1,947

27,967

5,988

—

35,902

—

Sundsvall........

_

_

—

_

_

—

Östersund........

—

—

—

—

—

—

Uppgifterna ayse av kommissionen utbetalade belopp,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

135

Bilaga 7.

Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

kon tantunderstöds verksamhet, ungdomshjälp samt färdigställningsarbeten

under tiden 1/t—31/i2 1939. Kronor.

Län

Städer med Sver 15,000 inv.

Statliga

reserv-

arbeten

Statskom- munala re- servarbeten

Kontant- und er- stöd

Ung-

doms-

hjälp

Summa

Färdig- ställnings- arbeten1

Stockholms stad.....

161,365

52,006

12,817

28,569

254,757

Stockholms........

240,620

1,950

147

—

242,717

152,366

Uppsala.........

—

—

—

—

—

—

Södermanlands......

64,954

1,102

—

—

66,056

—

Östergötlands.......

1,600

—

1,279

—

2,879

—

Jönköpings ........

400,739

19,363

—

—

420,102

246,047

Kronobergs........

16,820

11,783

—

—

28,603

311,430

Kalmar.........

67,078

13,275

4,524

—

84,877

216,649

Gotlands.........

—

—

—

—

—

—

Blekinge.........

256,691

6,096

—

—

262,787

177,410

Kristianstads.......

63,943

12,267

—

—

76,210

—

Malmö stad.......

—

—

3,107

—

3,107

—

Malmöhus i övrigt ....

bred. 84,833

97,730

3,945

—

16,842

—

Hallands.........

11,681

7,686

—

—

19,367

—

Göteborgs stad......

24,820

—

18,792

6,576

50,188

—

Göteborgs och Bohus i övrigt

263,804

265,445

4,851

—

534,100

50,371

Alvsborgs ........

132,180

3,636

353

—

136,169

130,020

Skaraborgs........

450

789

—

—

1,239

—

Värmlands........

120,182

26,988

9,259

1,392

157,821

6,353

Örebro..........

21,698

2,616

—

—

24,314

290,158

Västmanlands......

bred. 260

—

—

—

kred. 260

—

Kopparbergs.......

222,288

—

—

—

222,288

198,626

Gävleborgs........

bred. 4.754

106,048

17,100

—

118,394

—

Västernorrlands.....

292,639

244,203

162,908

—

699,750

—

Jämtlands........

kred. 6,300

—

2,420

—

kred. 3,880

45,866

Västerbottens ......

71,610

8,704

2,635

103,608

186,557

—

Norrbottens.......

296,496

23,136

80,279

18,296

418,207

193,608

Hela riket

2,635,511

904,S23

324,416

158,441

4,023,191

2,018,904

Uppsala.........

—

—

—

—

—

—

Eskilstuna........

—

—

—

—

—

—

Linköping........

1,599

—

165

—

1,764

—

Norrköping .......

—

—

1,114

—

1,114

—

Jönköping ........

430

15,461

—

—

15,891

—

Kalmar.........

—

5,971

—

—

5,971

—

Karlskrona........

—

—

—

—

—

—

Kristianstad.......

—

12,267

—

—

12,267

—

Hälsingborg.......

—

2,087

3,185

—

5,272

—

Landskrona .......

—

—

—

—

—

—

Lund..........

—

82,350

165

—

82,515

—

Halmstad........

—

608

—

—

608

—

Mölndal.........

—

62,120

326

—

62,446

—

Uddevalla........

—

11,302

12

—

11,314

—

Borås..........

—

—

—

—

—

—

Trollhättan........

—

—

—

—

—

—

Karlstad.........

2,535

—

—

—

2,535

—

Örebro..........

533

2,616

—

—

3,149

—

Västerås.........

—

—

—

—

—

—

Gävle..........

611

5,816

1,353

—

7,780

—

Sundsvall........

—

—

—

—

—

—

Östersund........

—

—

—

—

—

—

Uppgifterna avse av kommissionen utbetalade belopp.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

Bilaga 8.

Översikt över Statens arbetslöslietskommissions ekonomiska ställning

den 30 juni 1939.

Tillgångar.

I. I statskontoret:

A. Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission, litt. V. B. 17 . . —:

B. Reservationsanslaget till Beservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m., litt. V. B. 18 ......................... 1,378,512:41

11. I statens arbetslöshetskommission:

A. Litt. V. B. 17

Kassabehållning..............

213: 28

B. Litt. V. B. 18

1) Bank och kassa ............

2) Till betalning förfallna fordringar . . . .

3) Förskottsmedel för redovisning......

..... 517,018:69

..... 148,177:

25,267:87

4) Inventarier, arbetsmaskiner m. m.....

..... 836,189:63

Summa kronor

1,501,385:32

2,905,378:88

Skulder.

Förslagsanslaget till Statens arbetslöshetskommission

Överskott att återleverera............

213: 28

Reservationsanslaget till Beservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

1) Reserverade medel till

a) främjande av företagsverksamhet........

b) andra ändamål................

2) Till disposition för verksamheten står

. . . . 1,239,837:72

1,376,569: 29

a) I statskontoret............• .

b) I statens arbetslöshetskommission

kontanta medel.............

i verksamheten bundna tillgångar, ss. fordringar,

tarier m. m...................

inven-

1,528,596: 31

Snmma kronor

2,905,378:88

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236. (Bilaga A)

137

Bilaga 9.

De arbetslösas fördelning på åldersgrupper och lijälpformer den 30

november 1939

Hjälpta

genom

reservarbete

kontantunderstöd

Ohjälpta

Samma

Åldersgrupper

stat-

ligt

stats-

kom-

munalt

kom-

munalt

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

under-

stöd

ung-

doms-

hjälp

hjälpta

Absoluta tal

16-17.....

2

41

43

74

m

117

18-20.....

45

1

29

—

8

63

146

332

478

21-25.....

160

10

106

63

87

26

452

752

1,204

26-30 .....

177

37

126

147

156

18

661

1,117

1,778

31-35.....

170

63

152

228

179

7

799

1,083

1,882

36—40 .....

156

52

151

185

221

11

776

931

1,707

41—45.....

129

60

144

179

210

—

722

722

1,444

46-50 .....

134

60

105

205

151

—

655

598

1,253

51—55.....

170

68

115

264

137

—

754

535

1,289

56—60 .....

132

74

120

273

115

—

714

450

1,164

61—66.....

83

63

131

263

90

—

630

388

1,018

67—co.....

2

4

11

4

3

—

24

31

55

Summa

1,358

492

1,192

1,811

1,357

166

6,376

7,013

13,389

Procenttal

16 17.....

—

—

1.7

—

—

35.1

36.8

63.2

100.0

18 20 .....

9.4

0.2

6.0

—

1.7

13.2

30.5

69.5

lOO.o

21—25.....

13.3

0.8

8.8

5.2

7.2

2.2

37.5

62.5

100.0

26—30 .....

9.9

2.1

7.1

8.3

8.8

1.0

37.2

62.8

100.0

31—35.....

9.0

3.3

8.1

12.1

9.5

0.4

42.4

57.6

lOO.o

36 40 .....

9.1

3.1

8.9

10.8

13.0

0.6

45.5

54.5

100.0

41—45.....

8.9

4.2

10.0

12.4

14.5

—

50.0

50.0

100.0

46-50 .....

10.7

4.8

8.4

16.4

12.0

—

52.3

47.7

100.0

51—55.....

13.2

5.3

8.9

20.5

10.6

—

58.5

41.5

lOO.o

56—60 .....

11.3

6.4

10.3

23.4

9.9

—

61.3

38.7

lOO.o

61—66.....

8.2

6.2

12.9

25.8

8.8

—

61.9

38.1

lOO.o

67—v,.....

3,fi

7.3

20.0

7.3

5.4

—

43.6

56.4

lOO.o

Summa

10.2

3.7

8.9

13.5

10.1

1.2

47.6

52.4

lOO.o

1 För Nedertorneå kommun i Norrbottens län med 106 hjälpsökande ba uppgifter örn åldersfördelningen

ej kunnat erhållas.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga B)

Bilaga B.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden x/t 1933—3% 1939 från anslag till statliga samt statliga och

kommunala beredskapsarbeten.

A n v

i s a t

Dag

för

beslul

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

summa

kronor

för

budgetåret

1938/39

kronor

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 231/1935, sid. 82)........

2,999,689

2,999,689

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 265/1936, sid. 131) ......

2,999,895

2,999,895

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 300/1937, sid. 73)........

1,459,060

1,459,060

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 104) ......

1,249,260

1,231,360

_

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 74)........

11,199,710

10,310,120

6,133,170

Under tiden V?—S1/i2 1938 beviljade medel (se speci- ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 75)........

5,695,830

5,051,330

6,349,330

1939

12/i

Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—

Hassel, Västernorrlands län......................

10,100

8,080

ST/,

Omläggning och förbättring av vägen Lagfors—Bred- sjön, Ljustorps s:n, Västernorrlands län..........

253,300

202,600

202,600

Vissa vatten- och avloppsledningar, Ramsele s:n,

Västernorrlands län ....................

64,000

51,200

51,200

7»

Vissa arbeten vid Norrlands trädgårdsskola i Söråker,

Hässjö s:n, Västernorrlands län ..................

80,000

80,000

80,000

17/s

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Dingle

—Gravarne, Göteborgs och Bohus län............

50,000

42,500

42,500

»4/»

Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne och Bäcke- vik, Tången, Hovenäset, Smögen och Hunnebostrand,

Göteborgs och Bohus län........................

635,000

635,000

200,000

Vatten- och avloppsledningar i Gravarne och Bäcke- viks m:e, Göteborgs och Bohus län ..............

356,000

284,800

284,800

Vatten- och avloppsledningar i Tångens m:e, Göte- borgs och Bohus län.......................

195,000

185,250

185,250

7»

Utvidgning av farleden genom Sunninge sund, Göte- borgs och Bohus län ............................]

12,400

12,400

12,400

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga B)

139

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

A n v

i s a t

Total-

kostnader

kronor

kronor

summa

för

budgetåret

1938/39

kronor

77,500

62,000

62,000

137,100

109,600

109,600

204,900

174,100

174,100

20,000

20,000

20,000

198,400

158,700

158,700

282,000

328,400

253,800

295,500

253,800

295,500

1,045,000

418,000!

418,000

404,000

363,600

141,380

100,000

80,000

80,000

32,200

32,200

32,200

124,200

200,000

99,300

180,000

99,300

180,000

185,000

148,000

148,000

17,100

17,100

17,100

155,200

35,500

131,900

30,100

131,900

30,100

7,200

7,200

7,200

23,500

21,100

21,100

10,928,830

| 9,155,36(

9,788,060

Omläggning av vägen Nässland—Ulfvik, Västernorrlands

län ......................................

6/s

Ve

Omläggning av viss del av vägen Fiskja by—Ramsjö—Östby,

Västernorrlands län..................

Anläggning av viss del av vägen Nybyn—Rödupp,

Norrbottens län ................................

Undersökning av kalkstensfyndigheterna på Alnön,

Västernorrlands län..............................

Anläggning av viss del av vägen Lassbyn—Sundet

med biväg till Gunnarsbyn, Norrbottens län......

Anläggning av tillfartsvägar till Svinesundsbron, Göteborgs

och Bohus län ............................

Utbyggnad av Karlsborgs hamn, Norrbottens län....

Utvidgning av Göteborgs stads flyghamn i Torslanda,

Göteborgs och Bohus län........................

Förbättring av kustlandsvägen mellan Bränbergsbacken

och Källan, Gävleborgs län ..............

Färjeläge vid Reväsaari jämte tillfartsväg, Norrbottens

län ............................................

Ytterligare kostnader till förbättring av statens fiskehamn

vid Stenshamn, Blekinge län ..............

Omläggning av viss del av vägen Forsnäs—Simonstorp,

Värmlands län ............................

Ödebygdsväg Hjällstad—Flatåsen, Värmlands län----

Väg från Mosberg över Hjeltin, Basterud och Buda

till Rotviken, Värmlands län ................

Vissa arbeten vid Hemsö fästning, Västernorrlands

län ............................................

Omläggning av viss del av vägen Torsfjärden—Fågel

berget, Jämtlands län............................

Tillfartsvägar till bro över Keräsjoki, Norrbottens län

bergs slottsruin, Kronobergs län.

sund, Göteborgs och Bohus län.............

Summa för budgetåret 1938/39 1

1 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser 200,000 kr.

för budgetåret 1938/39 och 218,000 kr. för budgetåret 1939/40.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga C)

Bilaga C.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1939—ä9/a 1940 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Totalkost-

nader

kronor

Anvisat

Arbetsföretag

summa

kronor

för

budgetåret

1939/40

kronor

1939

(30/.)

Framdragande av vattenledningar m. m. till Hunne- bostrands och Smögens irnen, Göteborgs och

Bohus län................

259,000

259,000

109,000

Vatten- och avloppsledningar för Hovenäsets m:e,

Göteborgs och Bohus län............

146,000

131,400

131,400

Vatten- och avloppsledningar för Hunnebostrands

m:e, Göteborgs och Bohus län..............

374,000

317,900

167,900

Vatten- och avloppsledningar för Smögens m:e,

Göteborgs och Bohus län...............

592,000

532,800

232,800

7A

Ytterligare kostnader för utvidgning av hamnen i

Töre, Norrbottens län..............

30,000

26,950

26,950

u/r

Ytterligare kostnader för omläggning av viss del av

vägen Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—avtags- vägen mot Mjällby), Blekinge län..............

50,000

45,000

45,000

Ytterligare kostnader för väganläggning Marstrand—

Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län.........

169,000

160,550

160,550

Ytterligare kostnader för vägomläggning Kuröd—

Risån, Göteborgs och Bohus län.........

240,000

204,000

204,000

Ytterligare kostnader för vägomläggning Säm—San- näs—Knäm, Göteborgs och Bohus län.....

214,000

203,300

203,300

Ytterligare kostnader för vägomläggning Svenneby

nya kyrka—Gullön, Göteborgs och Bohus län ..

24,700

23,500

23,500

Ytterligare kostnader för Svinesundsbron, Göteborgs

och Bohus län..................

300,000

300,000

300,000

Ytterligare kostnader för vägomläggning Veda —

Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands län____

127,800

115,100

115,100

Ytterligare kostnader för väganläggning Barktjärn

—Eds skola, Västernorrlands län ..........

35,700

28,600

28,600

Ytterligare kostnader för anläggning av viss del av

vägen Lassbyn—Sundet, Norrbottens län........

30,000

24,000

24,000

28 h

Omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på de- len mellan Småkvarnarna och Månsbyn, Norr- bottens län .....................

132,900

119,600

119,600

Fiskehamnsanläggning vid Brändön, Norrbottens

län ......................

62,000

55,800

55,800

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236■ (Bilaga C)

141

Dag

tor

beslut

Totalkost-

nader

kronor

Anvisat

Arbetsföretag

summa

kronor

för

budgetåret

1939/40

kronor

1939

ls/e

Omläggning och anläggning av väg Klockestrand

—Bergsviken—Kläpp, Västernorrlands län......

1,320,000

1,254,000

600,000

**/•

Tilläggsarbeten m. m. till utbyggnad av vatten- och avloppsledningsarbeten i Båtskärsnäs, Norr- bottens län ..................................

202,000

181,800

181,800

6/10

Vissa i andra etappen av vatten- och avloppsled- ningsarbeten i Alnö ingående arbeten, Västernorr- lands län ....................................

147,000

139,650

139,650

17/u

Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön —

Resele, Västernorrlands län....................

42,500

36,100

36,100

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från

Barktjärn till Eds skola, Västernorrlands län----

46,000

36,800

36,800

15/u

Ytterligare delar av vatten- och avloppslednings- anläggning i Alnö, Västernorrlands län ........

405,000

384,750

384,750

1940

19/>

Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Göteborgs

och Bohus län................................

363,000

326,700

Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—

Hassel, Västernorrlands län....................

56,100

44,880

44,880

Ytterligare kostnader för vägomläggning Nässland—

Ulfvik, Västernorrlands län....................

42,700

34,160

34,160

Ytterligare kostnader för vägomläggning Fiskja by

över Ramsjö till Östby, Västernorrlands län ....

152,900

122,400

122,400

26/,

Vatten- och avloppsledningar i Brastads stations- samhälle, Göteborgs och Bohus län ............

123,000

73,800

73,800

Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyghamn

i Torslanda, Göteborgs och Bohus län..........

910,000

1240,000

—

7*

Omläggning av allmänna vägen Gravarne—Dingle

å delen Evjå—Orreberg, Göteborgs och Bohus

län ..........................................

390,000

331,500

*331,500

Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan jämte

biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs och Bohus

län ..........................................

510,000

408,000

*408,000

ie/o

Fiskehamnsanläggning vid Hasselösund, Göteborgs

och Bohus län................................

153,000

137,700

*137,700

Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m. vid Norr- lands trädgårdsskola i Söråker, Västernorrlands

län ..........................................

70,000

60,000

2 60,000

1939''

14/7

Rest å före den 1/i 1939 beviljade bidrag lill följande

företag:

Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs

och Bohus län (16/? 37)....................

225,150

Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till- fartsvägar, Västernorrlands län (so/7 37) ----

—

—

645,200

Omläggning och förbättring av den s. k. kust- landsvägen mellan Högom och Bergeforsen,

Västernorrlands län (s% 37)................

255,200

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj-.ts proposition nr 236. (Bilaga C)

Dag

för

beslut

Totalkost-

nader

kronor

Anvisat

Arbetsföretag

summa

kronor

för

budgetåret

1939/40

kronor

1939

Omläggning av vissa delar av vägen Säm—San- näs—Knäm, Göteborgs och Bohus län (äl/i 38)

54,900

Omläggning och förbättring av viss del av

vägen Sollefteå—Junsele, Västernorrlands län

(18/2 38) ..................................

200

Omläggning och förbättring av viss del av vägen

Karlshamn—Sölvesborg, inkl. kostnadsökning

för anläggning av cykelbanor, Blekinge län

(16/7, 6/io 38) ..............................

129,000

Omläggning och förbättring av viss del av

vägen Veda—Ytterlännäs sockengräns, Väster- norrlands län (15/j 38) ....................

72,400

Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta

—Hassel, Västernorrlands län (16/f 38)......

—

—

48,900

Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön

—Resele, Västernorrlands län (15 7 38)......

_

—

31,200

Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta

—Hassel, Västernorrlands län (12/i 39)......

—

—

8,080

Förbättring av kustlandsvägen mellan Bratt- bergsbacken och Källan, Gävleborgs län

(IS/4 39) ..................................

222,220

8/»

Vatten- och avloppsledningar i Kalix munici- palsamhälle, Norrbottens län (3/u 38) ......

_

—

196,500

Första etappen av en vatten- och avloppsled- ningsanläggning i Skön, Västernorrlands län

38)..................................

840,000

Summa

7,720,300

6,359,740

7,267,990

1 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser för budgetåret

1939/40 488,000 kr.

2 Från reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 236. (Bilaga D)

143

Bilaga D.

Förteckning Öyér kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden lh 1933—3% 1939 från anslag till kommunala samt statliga

och kommunala beredskapsarbeten.

A n v

i s a t

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

summa

kronor

för

budgetåret

1938/39

kronor

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se specifi-

12,095,563

7,783,078

cerad förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ........

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se specifi-

cerad förteckning prop. 265/1936, sid. 33) ........

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se specifi-

23,845,435

7,342,355

cerad förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ........

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se specifi- cerad förteckning prop. 284/1938, sid. 107)........

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (se specifi-

4,535,197

1,944,180

3,024,031

1,736,455

cerad förteckning prop. 178/1939, sid. 78) ........

Under tiden 7»—sVi2 1938 beviljade medel (se speci-

6,457,960

4,890,900

4,116,500

1939

12/i

ficerad förteckning prop. 178/1939, sid. 80)........

Uppförande av stenmurar kring kyrkoplanen och kring

nya begravningsplatsen i Överkalix s:n, Norrbottens

4,238,570

3,202,600

2,650,040

"A

län.............................................

Anläggning av väg Stallbacka—Hjälmedals brygga järn-

49,000

44,100

44,100

te biväg, Brastads s;n, Göteborgs och Bohus län ...

Vissa arbeten å sjukhusområdet i Luleå, Norrbottens

48,400

36,300

36,300

“A

län.............................................

Omläggning av vägen Kullen—Ryd—Skallatorp—Ut-

120,000

84,000

84,000

torp å Sturkö, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län

Omläggning av vägen Skällenäs—Bredavik—Kullen—

63,700

60,500

60,500

M/«

Sanda, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län ....

Ytterligare kostnader för lek- och idrottsplats i Skär-

95,700

90,900

90,900

hamns m:e, Göteborgs och Bohus län .............

16,000

14,200

14,200

73

Vissa gatuarbeten i Söderhamn, Gävleborgs län.....

Ytterligare kostnader för begravningskapell och för-

147,000

73,500

73,500

samlingshem i Lysekil, Göteborgs och Bohus län ..

Anläggning av ny begravningsplats i Njurunda, Väster-

33,000

8,250

8,250

norrlands län....................................

Ytterligare kostnader för begravningskapell i Byske

56,000

36,400

36,400

>7»

och stenmur m. m. i Fällfors, Västerbottens län ..

Anläggning av väg från Sandslån till bron vid Harn-

9,960

7,470

7,470

mar, Ådalens övre vägdistrikt, Västernorrlands län

66,000

52,800

52,800

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga D)

Dag

för

beslut

A n v

i s a t

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

summa

kronor

för

budgetåret

1938/39

kronor

1939

Anläggning av väg från Hovenäset till allmänna vägen

Hallinden—Tången, Askums s:n, Göteborgs och Bohus

län.............................................

19,400

12,600

12,600

Vissa vatten- och avloppsledningsarbeten i Skönsmon,

Sköns s:n, Västernorrlands län....................

37,000

33,300

33,300

Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan- läggning i Bureå m:e, Västerbottens län..........

360,000

270,000

270,000

“/a

Ytterligare kostnader för tillbyggnads- m. fl. arbeten

vid Uddens skola, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län

2,570

1,800

1,800

“/«

Avloppsledning i Bräkne-Hoby, Blekinge län........

26,220

13,110

13,110

Råvattenledning från Sjöbysjön, Gudmundrå s:n, Väs- ternorrlands län...............

70,000

38,500

38,500

Vatten- och avloppsledningar i Svartöstaden, Luleå,

Norrbottens län ...................

110,000

55,000

55,000

nk

Första etappen av kajanläggning vid Kopparverket i

Oskarshamn, Kalmar län......................

271,000

176,150

176,150

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning i Hässjö s:n, Västernorrlands län......

31,300

23,480

23,480

Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps- ledning i Tuna s:n, Västernorrlands län..........

49,800

39,840

39,840

Vatten- och avloppsledningsanläggning för Gäddede

byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtlands län

125,000

93,750

93,750

Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan- läggning i Piteå lk, Norrbottens län.............

96,000

72,000

72,000

6/5

Ödebygdsväg från Neitisuando till allmänna vägen

Gällivare—Lappeasuando, Gällivare vägdistrikt, Norr- bottens län......................

64,300

57,800

57,800

%

Vattenreservoar samt redskapsbod för eldsläcknings- materiel i Gammelstads kyrkby, Nederluleå s:n, Norr- bottens län.....................................

50,000

22,500

22,500

,6/a

Ytterligare kostnader för kyrkorestaurering i Brastad,

Göteborgs och Bohus län......................

16,830

15,170

15,170

Ytterligare kostnader för vissa förbättringsarbeten vid

Utansjö skola, Högsjö s:n, Västernorrlands län____

17,130

9,015

9,015

Summa för budgetåret 1938/39

6,289,880

4,645,035

4,092,475

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga E)

145

Bilaga E.

Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 1/i 1939—29/a 1940 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Total-

kostnader

kronor

Anvisat

Arbetsföretag

summa

kronor

för

budgetåret

1939/40

kronor

1939

7h

Andra etappen av en kajanläggning vid Kopparverket i

Oskarshamn, Kalmar län..........................

347,000

225,550

225,550

”/'' 7

Återstående delar av andra etappen av en vatten- och

avloppsledningsanläggning i Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län..........................................

372,000

279,000

279,000

28/7

Vatten- och avloppsledningar vid Dövikssjön och i

Skottsund, Njurunda s:n, Västernorrlands län ......

196,000

117,600

117,600

Återstående delen av andra etappen av en vatten- och

avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands

265,200

59,050

212,160

29,520

212,160

29,520

Ny idrottsplats i Nyland, Ytterlännäs s:n, Västernorr- lands län.........................................

Planeringsarbeten vid barnhemmet i Kalix, Nederkalix

s:n, Norrbottens län...............................

16,300

12,220

12,220

V»

Ytterligare kostnader för första etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Säbrå s:n, Västernorr- lands län..........................................

38,900

35,000

35,000

7»

Omläggning av viss del av Söderhamns stads avlopps- system, Gävleborgs län............................

54,000

27,000

27,000

‘79

Anläggning av väg från Berga till Sandvik, Kville s:n,

Göteborgs och Bohus län..........................

25,500

16,580

16,580

Anläggning av en tennisbana m. m. i Fjällbacka m:e,

Göteborgs och Bohus län..........................

12,200

7,930

7,930

14/io

Återstående delar av vatten- och avloppsledningsanlägg- ningar i Öjebyn, Piteå landskommun, Norrbottens län

185,000

92,500

92,500

a7/io

Ytterligare kostnader för väganläggning i Bro s:n, Göte- borgs och Bohus län ..............................

2,380

2,020

2,020

Ytterligare kostnader för ekonomibyggnad vid kommu- nalhuset i Långsele s:n, Västernorrlands län ........

4,170

2,920

2,920

«/u

Väg i vissa delar från vägen Valla—Följa—Sunnersta

vid Sunnersta över Stöndarbrännan till vägen Grillom

—Offer—Solum vid Offer, Boteå, s:n, Västernorrlands

17,000

1,200,000

12,750

720,000

12,750

1720,000

Första etappen av en flygfältsanläggning vid Skarpnäck,

Stockholms stad...................................

1 Från reservationsanslaget till särskilda arbetslöshetsåtgärder.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 236. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga E)

Dag

för

beslut

Total-

kostnader

kronor

Anvisat

Arbetsföretag

summa

kronor

för

budgetåret

1939/40

kronor

1939

17/u

Vissa vatten- och avloppsledningar i Långsele s:n, Väs- ternorrlands län...................................

49,000

24,500

24,500

1 1S/l2

Reparation och iordningställande av vägen Tuntorp—

Ledbo, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län......

11,500

8,625

8,625

! 22/l2

Ytterligare kostnader för vissa lednings- och gatuarbe- ten i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län......

985

890

890

Ytterligare kostnader för fabriksbyggnad för tillverkning

av gasmasker, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län

64,131

51,300

51,300

1940

"/i

Ytterligare kostnader för väganläggning allmänna vä- gen Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n,

Västernorrlands län................................

7,900

5,925

5,925

20/l

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i

Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län................

21,000

14,700

14,700 :

*8

Ytterligare kostnader för reparation av prästgårdar i

Torsåkers och Dals s:nar, Västernorrlands län ......

7,701

5,740

5,740

®/>

Ytterligare kostnader för uppförande av en badhusan- läggning i Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens län

1,425

1,425

1,425

1939

U/7

Best å före den Vt 1939 beviljade bidrag till

följande företag:

Vatten- och avloppsledningsanläggning i Säbrå, Väster- norrlands län (14/io 1938) ..........................

149,700

,4/io

Vatten- och avloppsledningsanläggning i Hässjö, Väster- norrlands län (12/u 1937)...........................

_

_

68,500

Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn—Århult,

Kalmar län (16/i2 1938) ............................

___

_

150,000

21/u

Åtskilliga arbeten för trähusfabriken i Uddevalla (12/s

1938) ............................................

_

_

719,600

Summa

2,958,342

1,905,855

2,993,655

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 236. (Bilaga F)

147

Bilaga F.

Förteckning över under år 1939 avslutade statliga beredskapsarbeten.

Kon-

Arbetsföretag

Total-

kost-

Härav

av stats-

Antal

utförda

Medel- för- tjänst

per 81,

arbets- dag

kr.

Dagsverk s- kostnad

kr.

selj-

dag

nåder

kr.

medel

kr.

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1

2

3

4

5

6

7

8

1935

28/8

Farledsarbeten vid Karlskrona, Ble- kinge län........................

136,000

136,000

3,853

8: 61

35:30

35:30

1936

18/l2

Fortsatt utbyggnad av fiskehamnsan- läggning vid Skärhamn, Göteborgs

och Bohus län ..................

113,000

101,700

5,723

9: 21

19: 74

17: 77''

Fortsatt utbyggnad av fiskehamnsan- läggning i Gravarne, Göteborgs och

Bohus län ......................

262,500

236,200

13,200

9:75

19:89

17:89

Fortsatt utbyggnad av hamnen i

Grebbestad, Göteborgs och Bohus

län..............................

46,000

41,400

2,218

7: 94

20:74

18: 67

1937

19/,

Fiskehamn vid Styrsö-Tången, Göte- borgs och Bohus län..............

159,000

143,100

6,483

9: 92

24:53

22:07

Brygga i Stora Tjörnekalvs fiskhamn,

Göteborgs och Bohus län ........

40,000

36,000

1,104

8:80

36:23

32: 61

Hamn vid Björkö, Göteborgs och Bo- hus län..........................

79,400

71,400

4,140

8:75

19: 18

17:25

Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och

Bohus län ......................

59,250

53,300

2,818

9: 46

21:03

18: 81

23/7

Fiskehamn vid Hanö, Blekinge län..

79,000

79,000

4,100

8: 58

19: 27

19: 27

30/,

Bro över Ångermanälven vid Eds

kyrka, Västernorrlands län........

295,700

236,500

6,007

12: 17

49: 23

39:37

Bro över Strömsån i Strömstad,

Göteborgs och Bohus län ........

55,764

27,800

1,193

9:18

46: 74

23: 30

Hamn vid Gottskär, Hallands län ..

117,700

105,900

3,759

8: 90

31:31

28:17

24/«

Nytt yttertak å byggnaden nr 2 i

Landskrona fästning, Malmöhus län

77,500

77,500

1,600

15: —

48: 44

48: 44

10/»

Omläggning av vägen Dingle—Gravar- ne, Göteborgs och Bohus län......

290,000

246,500

19,636

8:59

14:77

12:55

1938

,4/i

Utförande av vissa arbetsföretag i Bo- dens fästning, Norrbottens län____

32,000

32,000

1,649

11:61

19: 41

19:41

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga F)

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

Total-

kost-

Härav

av stats-

Antal

utförda

Medel- för- tjänst

per 81,

arbets- dag

kr.

Dagsverks-

kostnad

kr.

naclér

kr.

medel

kr.

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1

2

3

4

5

6

7

8

1938

28/,

Fiskehamnsanläggning vid Junibo- sand, Västernorrlands län ........

150,000

135,000

6,847

10:52

21:91

19: 72

18/,

Förbättring av statens fiskehamn vid

Lörudden, Västernorrlands län ....

63,500

63,500

3,683

9:58

17:24

17: 24

Omläggning av vägen Svenneby nya

kyrka—Gullön, Göteborgs och Bo- hus län..........................

167,000

158,600

11,353

8:95

14:71

13:97

15/,

Fiskehamn vid Skaftö—Stockevik, Gö- teborgs och Bohus län............

46,500

41,800

2,199

9:95

21:15

19:01

»/ll

Planeringsarbeten vid Offers lanthus- hållsskola, Västernorrlands län ....

17,085

10,000

843

12:32

20: 27

11:86

1939

2,/i

Vissa vatten-~och avloppsledningar i

Ramsele s:n, Västernorrlands län ..

64,000

51,200

2,671

10:32

23:96

19:17

2,/4

Vissa arbeten vid Hemsö fästning,

Västernorrlands län ..............

17,100

17,100

829

10:16

20: 63

20:23

Samtliga

2,367,999 2,101,500

105,908

9:54

22:36

19:84

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Z36. (Bilaga G)

149

Bilaga G.

Förteckning över under år 1939 avslutade kommunala beredskaps
arbeten.

Total-

Härav

Antal

Medel-

för-

tjänst

per8-t.

arbets-

dag

-croner

Dagsverks- kostnad kr.

Kon-

selj-

dag

Arbetsföretag

kost-

nader

kronor

av

stats-

medel

kronor

utförda

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1

2

3

4

6

6 !

7

8

1935

V*

Uppförande av nytt rådhus i Halm- stad, Hallands län ..............

1,329,281

248,000

30,254

1

13:45

43:94

8:20

16/a

Rörlig bro över Möcklösund, Blekinge

län..............................

195,700

176,050

2,893

9:60

67: 65

60:85

Vo

Pump- och reningsverk i Älmhult,

Kronobergs län..................

66,523

8,350

1,633

8:96

40:74

5:11

1936

e/<

Skolanläggning vid Stora Kullen

Sturkö s:n, Blekinge län..........

125,132

107,810

6.003

7:45

20:84

17: 96

1 4/7

Anläggande av ny kyrkogård i Hel- gums församling, Västernorrlands

län..............................

13,747

3,290

938

7: —

14: 66

3: 51

10/9

Församlingshem i Lysekil, Göteborgs

och Bohus län....................

123,067

30,360

3,398

13: 25

36:22

8:93

18/l9

Vatten- och avloppsledning till Korse- bergaområdet, Vänersborg, Älvs- borgs län................i ......

101,368

16,680

4,669

9: 77

21: 71

3:57

1937

V>

Kajanläggning i Oskarshamn, Kalmar

län..............................

574,804

373,600

18,673

10:29

30: 78

20:01

Vi

Restaurering av Brastads kyrka, Göte- borgs och Bohus län..............

74,412

62,870

2,000

9: 60

37:21

31:44

16/,

Elektrifiering av en del av Lyse kom- mun, Göteborgs och Bohus län ..

150,500

58,800

4,000

10: —

37:50

14:70

2‘/o

Ekonomibyggnad vid kommunalhuset

i Långsele s:n. Västernorrlands län

21,717

15,170

677

10: 62

32: 08

22: 41

80/9

Väg från allm. vägen vid Kyrkbacken

i Timrå till Bandsjövägen i Horsilje,

Västernorrlands län ..............

160,436

73,200

9,506

11:44

16:88

7:70

Väg från kustlandsvägen genom Färsta

och Filland till allm. vägen Tuna- dal—Alderholmens färjställe, Väs- ternorrlands län..................

124,639

60,60(

7,940

11: 1C

15: 70

7: 56

19/io

Iordningställande av skoltomt i Båt- skärsnäs, Nederkalix s:n Norrbot- tens län ........................

34,211

26,050

—

—

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga G)

Total-

Härav

Antal

Medel-

för-

tjänst

per8-t

arbets

dag

kronor

Dagsverks- kostnad kr.

sed-

elag

Arbetsföretag

kost-

nader

kronor

stats-

medel

kronor

utförda

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1

2

3

4

5

6

7

8

Fabriksbyggnad för tillverkning av

gasmasker i Brastad, Göteborgs och

Bohus län ......................

513,682

411,300

13,083

9:25

39:26

31:44

,2/ii

Avloppsledning i Grundsund, Göte- borgs och Bohus län............

41,698

31,273

1,303

8: 46

32: —

24: —

Vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Hässjö, Västernorrlands län

480,785

321,980

18,660

12: —

25: 77

17: 26

Väganläggning Fjällbacka—Sälvik,

Kville s:n, Göteborgs och Bohus län

38,815

33,200

3,403

7: 58

11:41

9: 76

10/12

Väganlägning till Axtveten, Bro s:n,

Göteborgs och Bohus län ........

21,974

18,678

1,812

7:84

12: 13

10:31

Omläggning av vissa vatten- och av- loppsledningar i Söderhamn, Gävle- borgs län......................

428,091

144,500

18,186

10: 61

23:54

7: 95

"lii

Utfartsväg från Timrå kyrka, Väster- norrlands län ....................

16,252

16,000

809

11:19

20:09

19:78

Vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Tuna, etapp I, Västernorr- lands län........................

212,446

186,000

8,806

11:35

24:13

21: 12

1938

14/‘

Gatuarbeten samt vatten- och avlopps- ledningsarbeten i Skönsmons m:e

Västernorrlands län..............

339,946

298,800

15,888

14:04

21:40

18: 81

Sl/i

Breddning av Döderhultsvägen, Os- karshamn, Kalmar län............

101,014

75,000

6,886

9: 94

14:67

10:89

Första etappen av en vatten- och av- loppsledningsanläggning i Bjärtrå,

Västernorrlands län..............

309,931

231,000

13,264

11:53

23:37

17: 42

28/j

Väganläggning Sämstad—Kärr, Bra- stads s:n, Göteborgs och Bohus län

19,965

17,623

1,497

8:-

13:34

11:77

W/l

Gas-, vatten- och avloppsledningar i

Karlskrona, Blekinge län..........

487,054

228,000

19,669

11:70

24:76

11:59

S1/3

Vissa lednings- och gatuarbeten i Fjäll- backa m:e, Göteborgs och Bohus län

39,031

34,366

2,523

7:87

15:47

13: 62

Vissa ledningsarbeten i Skönsbergs m:e,

Västernorrlands län..............

160,368

121,500

6,396

15:38

25: 07

19: —

M/4

Avloppsledning i Rixö, Brastads, s:n,

Göteborgs och Bohus län..........

58,751

52,876

4,039

8: —

14:55

13: 09

15/,

Restaurering av Tynderö församlings

kyrka, Västernorrlands län ......

48,660

29,730

1,598

13: 99

30:45

18: 60

Utvändig restaurering av Bjärtrå kyr- ka, Västernorrlands län ..........

11,687

8,765

462

17:11

25:30

18: 97

Idrottsplats jämte huvudavloppsled- ning i Råneå s:n, Norrbottens län

79,954

37,000|

5,208

9: 98

15:35

7:10

u/io

Reparation av apotekshusbyggnad i

Alnö, Västernorrlands län........

38,0001

33,300i

1,262

12: 53

30:11

26:39

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 236. (Bilaga G)

151

Kon-

selj-

dag

Total-

Härav

Antal

Medel-

för-

tjänst

per8-t.

arbets-

dag

kronor

Dagsverks- kostnad kr.

Arbetsföretag

kost-

nader

kronor

av

stats-

medel

kronor

utförda

dags-

verken

totalt

för

stats-

verket

1

2

3

4

5

6

7

8

ll/n

Gångbana i Fjällbacka m:e, Göteborgs

och Bohus län ..................

6,453

4,680

408

7: 90

15: 82

11:47

1939

27/,

Vatten- avloppsledningar i Svartö- staden, Luleå, Norrbottens län----

97,868

48,934

3,661

13:41

26: 73

13: 27

27s

Vissa vatten- och avloppsledningsar- beten i Skönsmons m:e, Västernorr- lands län........................

35,248

33,300

1,827

12:83

19: 29

18: 23

1938

I8/a

Tilläggsanslag till förut redovisade

arbetsföretag

Vattenreningsanläggning i Bräcke m:e,

Jämtlands län (ls/« 35) ..........

41,000

19,740

1,250

12: -

32:80

15:79

1939

73

Begravningskapell i Byske och sten- mur kring kyrka och begravnings- plats 1 Fällfors, Västerbottens län

(“/''''» 37)..........................

7,470

7,470

| S1/3

Tillbyggnads- m. fl. arbeten vid Ud- dens skola, Kville s:n, Göteborgs

och Bohus län (Vn 35) ..........

3,017

1,800

125

8:-

24:14

14:40

i 15/6

Vissa förbättringsarbeten vid Utansjö

skola, Högsjö s:n, Västernorrlands

län (27s 37)......................

9,015

1

Samtliga

6,734,700|3,716,G60

244,609

11:57

27:53

15:19

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 236. (Bilaga H)

Bilaga H.

P. M. med uppgifter om dispositionen av medel till främjande av

företagsverksamhet.

Av de för främjande av företagsverksamhet till Kungl. Maj:ts förfogande

ställda medel av anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten

(1935/36: V. B. 16) och anslagen till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. (1936/37: V. B. 18, 1937/38: V. B. 19, 1938/39: V. B. 18 och

1939/40: V. B. 18) hava sedan den 12 maj 1939 enligt särskilda av Kungl.

Maj :t meddelade beslut anvisats sammanlagt 534,450 kronor på sätt närmare

framgår av följande sammanställning:

Dag för

beslutet

1J/6 39

30/e 39

29/« 39

29/e 39

29/« 39

2°/io 39

3/n 39

9/s 40

8/s 40

S1/» 40

12/< 40

Ändamål

Belopp

kronor

Graninge torvströförening u. p. a........................................... 15,000

Eda glas- och lerkärlsfabrik................................................ 28,450

Norrbottens småindustriförening u. p. a. .................................... 60,000

Bohusläns företagareförening u. p. a......................................... 55,000

Aktiebolaget Salsåkers industri.............................................. 85,000

Aktiebolaget Karlholms trikåfabrik ........................................ 8,000

Steneby hemslöjdsförening u. p. a........................................... 15,000

Komplettering av ofullständiga jordbruk inom Västernorrlands län .......... 200,000

Komplettering av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län m. m............. 50,000

Sveriges hantverksorganisation.............................................. 10,000

Vatten- och avloppsledningsanläggning i Byske............. 8,000

Summa kronor 534,450

Tidigare hava från dessa medel, sammanlagt utgörande 3,100,000 kronor,

anvisats tillhopa 1,841,500 kronor, vadan för närvarande till Kungl. Maj:ts

förfogande står ett belopp av (3,100,000—-1,841,500 — 534,450) 724,050

kronor.

Av sistnämnda belopp skulle enligt tidigare beräkningar för Lyckebyåns

reglering behöva tagas i anspråk ett belopp av 700,000 kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma jäs proposition nr 236. 153

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen........................... 1

Arbetsmarknadsläget......................... 2

Uppgifter rörande arbetslösheten................... 2

Vissa uppgifter i övrigt angående arbetsmarknaden........... 9

Åtgärder för arbetslöshetens bekämpande................ 14

Åtgärder inom arbetslöshetskommissionens verksamhetsområde...... 14

Statliga och kommunala beredskapsarbeten.............. 21

Främjande av enskild företagsverksamhet............... 29

Åtgärder för omflyttning av arbetskraft................ 29

Utredningar........................ 32

Departementschefen......................... 39

Särskilda frågor........................... 45

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 45

Företagarföreningar inom vissa län.................. 47

Komplettering av ofullständiga jordbruk............... 49

Beredskapskurser.......................... 53

Fråga örn anläggande av cykelstigar inom vissa län.......... 64

Vissa framställningar i övrigt................... 66

Anslagsbehovet........................... 67

Hemställan............................. 70

Bilagor........................... 71

Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 231}. 11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte en i ämnet väckt motio s. 7 i texten
  2. SU 1940:197 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten