Sök i Ratio Lex

Angående avlöning av viss krigspolispersonal

1940-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:243, Angående avlöning av viss krigspolispersonal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 243.

1

Nr 243.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avlöning

av viss krigspolispersonal; given Stockholms

slott den 26 april 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 26 april 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Enligt gällande mobiliseringsplaner skall vid mobilisering upprättas en

särskild krigspolisorganisation. Vissa polisgrupper, bestående av särskilt

kvalificerad polispersonal, skola därvid tilldelas högkvarteret och armékårstaberna.

De polismän, som erfordras för denna tjänstgöring, uttagas på

anmodan av vederbörande militära myndighet bland personalen vid vissa av

rikets större poliskårer. Uttagningen verkställes av chefen för vederbörande

kår. De uttagna polismännen tilldelas viss militär tjänsteställning (lika med

officer för kommissarie och underofficer eller furir för annan polisman).

Tjänstgöringen består i vanlig polistjänst, huvudsakligen kriminaltjänst.

Polismännen bära som regel icke militär uniform. Tjänstgöringen fullgöres

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 243.

KM 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

2 Kungl. Majus proposition nr 243.

oavsett huruvida vederbörandes årsklass — om lian är i värnpliktsåldern —

är inkallad. Därest den tjänstgörande icke varit uttagen till krigspolis,

skulle han såsom värnpliktig lia åtnjutit uppskov tillsvidare med krigstjänstgöring

på grund av sin anställning vid polisen.

Några för ifrågavarande personalkategori avpassade bestämmelser angående

avlöning under den militära tjänstgöringen finnas icke. En tillämpning

av krigsavlöningsreglementets bestämmelser örn avlöning av värnpliktiga

— för dem, som äro i värnpliktsåldern — leder till missgynnande av

krigspoliserna i förhållande till deras icke uttagna kamrater. För det fall,

att den uttagne icke är krigstjänstskyldig, skulle han enligt krigsavlöningsreglementet

avlönas såsom örn han varit vid krigsmakten fast anställd.

Därest han, såsom torde vara regel, får under militärtjänstgöringen behålla

viss del av sin civila lön, skulle på detta sätt en betydande löneökning

kunna uppkomma.

I 3 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet stadgas, att för civil anställningsliavare

i statens tjänst, vilken vid mobiliserad del av försvarsväsendet

placeras i befattning med arbetsuppgifter motsvarande dem, som åligga

honom i fredstid, de i fred gällande avlöningsbestämmelserna jämte de ytterligare

föreskrifter, som kunna varda meddelade, skola tillämpas.

I särskild skrivelse den 22 januari 1940 har överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter — med förmälan, att chefen för armén icke hade något att

erinra mot förslaget — hemställt, att krigspolispersonal under tjänstgöring

vid mobiliserad del av försvarsväsendet måtte i avlöningsliänseende jämställas

med sådan i statens tjänst varande personal, som avses i 3 § 1 mom.

krigsavlöningsreglementet.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande den 23 februari 1940

yttrat, att det syntes angeläget, att ifrågavarande personal under fullgörande

av krigspolistjänst komme i åtnjutande av enahanda avlöning som under

fullgörande av ordinarie polistjänst. Departementet har därvid ifrågasatt,

huruvida icke efter överenskommelse med vederbörande polismyndighet

personalen ifråga utan anknytning till krigsavlöningsreglementet lämpligen

borde för krigspolistjänsten åtnjuta avlöning av den myndighet, hos vilken

vederbörande vore anställd, enligt de för myndigheten gällande bestämmelserna.

Ersättning härför borde utgå till polismyndigheten av statsmedel

i förhållande till den tid, krigspolistjänst utförts. En sådan anordning

skulle överensstämma med den, som tillämpades för avlöning åt polismän,

vilka enligt Kungl. Maj:ts förordnande skulle av stad tillhandahållas såsom

statspolis.

Av vad förut anförts torde framgå, att tillämpningen av krigsavlöningsreglementet

å krigspolisen vid högkvarteret och armékårstaberna leder till

icke önskvärda ojämnheter och orättvisor i avlöningsliänseende. Att såsom

arméförvaltningens civila departement föreslagit göra de kommunala avlöningsbestämmelserna

tillämpliga å krigspolisen torde dock icke heller

innebära någon fullt tillfredsställande lösning av denna personals lönefråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 243.

En konsekvent tillämpning av civila avlöningsbestämmelser försvåras bland

annat därav, att inkvartering och förplägnad för personalen av praktiska

skäl måste anordnas genom kronans försorg. En anordning, som samtidigt

tillgodoser såväl personalens skäliga anspråk som de militära synpunkterna,

torde kunna vinnas därigenom, att krigsavlöningsreglementet i princip göres

tillämpligt å personalen i fråga — varmed följer rätt till inkvartering och

förplägnad — men att i stället för månadslön enligt krigsavlöningsreglementet

personalen tillerkännes ersättning för mistade löneförmåner av sin

civila polistjänst. Undantag torde därvid böra göras för vikariatsersättning

och särskilda ersättningar av traktamentsnatur ävensom beklädnadsersättning

i sådana fall, då staten sörjer för personalens beklädnad, Med hänsyn

till att krigspolis inkallats till tjänstgöring redan i början av december 1939

torde böra stadgas, att ersättning för mistade löneförmåner må kunna utgå

retroaktivt från och med den 1 december 1939. En konsekvens härav torde

bliva, att i sådana fall, då kommun icke tillämpat vederbörliga bestämmelser

om löneavdrag under militär tjänstgöring utan betalt polismännen full lön,

kommunen av staten erhåller gottgörelse för vad som skulle hava utbetalts

i ersättning för mistade löneförmåner, därest avdragsbestämmelserna tilllämpats.

Jag förutsätter därvid, att polispersonalen i fråga örn rätt att

under militärtjänstgöringen bibehålla lön från kommunen likställes med

värnpliktiga.

Bemyndigande för Kungl. Majit att utfärda avlöningsbestämmelser av nu

angivna innehåll torde böra utverkas av riksdagen.

Vid genomförande av den här ifrågasatta anordningen skulle avlöningsförhållandena

för den till krigspolistjänstgöring inkallade personalen i princip

ordnas efter samma grunder som vid tillämpning av den s. k. minimiregeln

gälla för statsanställd civil personal vid militär tjänstgöring såsom

beställningshavare i reserven m. m. Därest ändrade bestämmelser av restriktiv

art skulle komma att genomföras i fråga örn sistnämnda personal,

böra motsvarande jämkningar ske jämväl beträffande krigspolisen.

Under åberopande av det anförda och då proposition i ärendet jämlikt

§ 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av att den för

propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått

till ända, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Majit att utfärda bestämmelser om avlöning

under mobilisering av krigspolispersonal vid högkvarteret

och armékårstab i överensstämmelse med vad i det föregående

angivits.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Kinnander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:392 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöning av viss krigspolispersonal. a1 i texten
  2. SU 1940:212 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avlöning av viss krigspolispersonal. s. 1 i texten