Angående tillägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl
1940-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:286, Angående tillägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
1
Nr 286.
Kurtgl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillägg till de
av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg
under budgetåret 1940/41 åt vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl.; given Stockholms slott den 21
maj 19 AO.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
maj 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, , Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:
De allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med däri gjorda
ändringar. Beträffande dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer äro bestämmelser meddelade i kungörelsen den 18
juni 1925 (nr 275), vilken jämväl i vissa delar ändrats. Vad angår dyrtidstillägg
åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens
tjänst m. fl. gäller härom en den 15 juni 1923 utfärdad kungörelse (nr 267)
med ändringar i senare författningar. För fast anställt manskap vid armén
och marinen m. fl. utgår dyrtidstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1923
(nr 290). Förutom till de statliga befattningshavare och pensionärer, vilka
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 286. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
inbegripas under de nu nämnda kungörelserna, utgår dyrtidstillägg även till
vissa andra personalgrupper, bland vilka må nämnas lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter.
Enligt nu berörda bestämmelser äro dyrtidstilläggen ställda i visst förhållande
till socialstyrelsens levnadskostnadsindex, vilken avser att giva
ett uttryck för den efter ingången av augusti 1914 inträdda ökningen i levnadskostnaderna.
Å familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet, familjepensionsreglementet
för lärare vid högre kommunala skolor, familjepensionsreglementet
för folkskollärare eller familjepensionsreglementet för arbetare
åtnjutes icke dyrtidstillägg. I stället ingår i familjepensionen en rörlig del,
som utgör samma procenttal å pensionens fasta del, som under den tid pensionen
avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning.
Dyrtidstillägg åtnjutes ej heller å ny familjepension enligt kungörelsen den
22 juni 1939 (nr 508). Å sådan familjepension utgår emellertid procentuellt
tillägg med samma procenttal, som under den tid pensionen avser gäller för
beräknandet av rörlig del av pension enligt allmänna familjepensionsreglementet.
I årets statsverksproposition föreslogs, att dyrtidstillägg fortfarande skulle
beredas de befattningshavare, som icke berörts av de senast genomförda
löneregleringarna, däri inbegripna även de som förklarat sig icke vilja
övergå på ny stat. Vidare skulle dyrtidstillägg utgå å vissa av Kungl. Maj :t
fastställda arvoden, som icke reglerats och vilka vore förenade med sådant
tillägg. I statsverkspropositionen föreslogs slutligen, att dyrtidstillägg
respektive procentuellt tillägg även under nästa budgetår skulle utgå å pensioner
till förutvarande befattningshavare i statens tjänst m. fl. samt till
änkor och barn efter civila befattningshavare m. fl.
I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg och procentuellt tillägg
ifrågasattes i statsverkspropositionen icke någon ändring.
I anslutning till vad sålunda föreslagits har riksdagen, enligt vad som
framgår av dess skrivelse den 17 februari 1940, nr 24, medgivit, att dyrtidstillägg
åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1940/
41 må i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen
förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Maj:t.
Till sådana befattningshavare som äro underkastade civila och militära avlöningsreglementena
ävensom till vissa tjänstemän, vilkas avlöningsförhållanden
regleras av bestämmelser i civila och militära icke-ordinariereglementena,
utgår rörligt tillägg. Bestämmelserna om rörligt tillägg innebära i
huvudsak följande.
Rörligt tillägg utgår i förhållande till den ökning i de allmänna levnadskostnaderna,
som må föreligga i jämförelse med de genomsnittliga levnadskostnaderna
under år 1935. På grundval av utav socialstyrelsen kvartalsvis
verkställda beräkningar fastställer Kungl. Maj:t det procenttal, som an
-
Kung!. Maj.ts proposition nr 286.
3
giver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå
(levnadskostnadstalet). Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet
utvisar ökning i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå
med fyra enheter eller mera, och utgör tre procent å avlöningen
för varje hel mångfald av fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet,
efter att hava uppnått sådan ökning, åter nedgår, skall
dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat procenttal, så länge levnadskostnadstalet
överstiger närmast lägre hela mångfald av fyra. Såsom begränsning
av vad sålunda stadgats skall gälla, att även om levnadskostnadstalet
utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt tillägg likväl icke
må utgå efter högre procenttal än femton.
Rörligt tillägg åtnjutes jämväl av de kommunalt anställda lärare m. fl.,
för vilka gälla provisoriska avlöningsbestämmelser, nämligen lärare vid folkoch
småskolor m. fl. och nomadlärare samt lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor.
Rörligt tillägg utgår också till vissa befattningshavare med avlöning från
anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. Under nästa budgetår
kommer rörligt tillägg att åtnjutas även av beställningshavare, som bliva
underkastade det av årets riksdag godkända manskapsavlöningsreglementet.
I de fall, då rörligt tillägg åtnjutes, utgår icke dyrtidstillägg.
Levnadskostnadstalet, som reglerar det rörliga tillägget, har vid de fyra
senaste kvartalsskiftena utgjort respektive 108, 109, 114 och 119. Rörligt tilllägg
har alltså under kvartalen efter den 1 juli 1939 utgått efter respektive
6, 6, 9 och 12 procent, vilket sistnämnda procenttal gäller för innevarande
kvartal. Levnadskostnadsindex, efter vilket de olika procenttalen för dyrtidstillägg
bestämmas, har vid de fyra senaste kvartalsskiftena utgjort respektive
169, 171, 178 och 186. På grund härav har dyrtidstillägg för exempelvis
reglerad avlöning under de kvartal, som följt efter den 1 juli 1939, utgått
efter respektive 16, 17, 21 och 25 procent, vilket sistnämnda procenttal
avser innevarande kvartal.
Under rådande förhållanden har man anledning antaga, att levnadskostnadstalet
inom en nära framtid kommer att stiga till åtminstone 120. Procenttalet
för det rörliga tillägget uppnår då maximisiffran 15.
Syftet med det rörliga tillägget till avlöningarna är att under de relativt långa
perioderna mellan löneregleringarna möjliggöra en viss anpassning av lönerna
efter förändrade förhållanden i avseende å priser och arbetsmarknadslöner.
En sådan automatiskt verkande regel för lönernas rörlighet har
emellertid ansetts böra gälla endast inom vissa gränser. Såsom övre gräns
för det automatiskt rörliga tillägget har, såsom förut angivits, indexläget 20
procent över utgångsläget fastställts i berörda bestämmelser.
En motsvarande övre gräns finnes för närvarande icke stadgad beträffande
dyrtidstilläggen. Grunderna för dyrtidstilläggen upptagas emellertid
till omprövning för varje budgetår. Tillräcklig anledning att överväga frå
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
gan om maximering av dyrtidstilläggen har icke ansetts finnas, så länge man
kunnat utgå från, att det indexläge, där maximeringsgränsen för det rörliga
tillägget uppnäs, icke skulle komma att inträda. Jag anser mig nu böra
föreslå, att en mot maximeringen av det rörliga tillägget svarande begränsning
av dyrtidstillägget å löner (arvoden) införes. Då beräkningen avdyr
tidstillägg å pensioner är anknuten till levnadskosinadsindex på likartat
sätt som dyrtidstilläggen å lönerna, bör denna begränsning även gälla dyrtidstilläggen
å pensionerna, liksom den ock kommer att automatiskt avse sådana
procentuella tillägg å pensioner som trätt i stället för dyrtidstillägg samt
rörlig del å familjepensioner. Den övre gränsen för det rörliga tillägget
uppnås vid ett levnadskostnadstal av 120. Då häremot svarar en levnadskostnadsindex
av 188, torde bestämmelsen om begränsning av dyrtidstilläggen
böra innebära, att det tal, som skall tjäna till grund för bestämmande av
dyrtidstillägg å löner (arvoden) och pensioner under budgetåret 1940/41, skall
utgöra 88, även om levnadskostnadsindex skulle komma att överstiga 188.
Skulle levnadskostnadsindex komma att sjunka under sistnämnda tal, torde
dyrtidstilläggen böra bestämmas på sätt nu är stadgat.
Vad nu föreslagits innebär ett tillägg till de av riksdagen godkända grunderna
för dyrtidstillägg under nästa budgetär.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då proposition i ärendet
jämlikt § 54 regeringsformen torde kunna avlåtas utan hinder av att den för
propositioners avlåtande i allmänhet stadgade tiden sått till ända, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna det av mig i det föregående förordade tilllägget
till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg
under budgetåret 1940/41 åt visSa befattningshavare
i Statens tjänst m. fl.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ossian Larsson.
40796C. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 19 a1 i texten
- SU 1940:238 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilllägg till de av riksdagen godkända grunderna för dyrtidstillägg under budgetåret 1940/41 åt viss s. 9 i texten