Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag)

1940-02-23 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:66, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

1

Nr 66.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag

till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den

12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister

(alkoholistlag): given Stockholms slott den 23 februari

1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen

den 12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag).

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 194,0.

1 sami. Nr 66.

27» 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition nr 66.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)

om behandling av alkoholister (alkoholistlag).

Härigenom förordnas, att 7 §*) lagen den 12 juni 1931 örn behandling av

alkoholister (alkoholistlag) skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

Kommunal nykterhetsnämnd äger uppdraga åt ett inom nämnden valt

arbetsutskott eller åt nämndens ordförande att avgiva yttrande till polismyndighet

eller systembolag i ärende rörande ansökan örn eller innehav

av körkort eller motbok. Av utskottet eller nämndens ordförande vidtagen

åtgärd skall anmälas för nämnden vid dess nästa sammanträde.

Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden

i övrigt, vilka kommunal nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning

Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.

Närmare föreskrifter rörande i andra stycket omförmält arbetsutskotts

sammansättning och verksamhet meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

l) Senaste lydelse se SFS 1938: 215.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

3

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 16 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bagge, Anderssom, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn ändring av 7 §

alkoholistlagen samt anför:

Tidigare bestämmelser och ändringsförslag.

Lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister innehöll icke några

bestämmelser om rätt för nykterh etsnämnd att överlämna handläggningen

av vissa ärenden åt ett inom nämnden valt arbetsutskott. I vissa större

städer visade det sig emellertid nödvändigt eller lämpligt, att ett utskott i

viss omfattning övertog nämndens arbete.

Under hänvisning till den erfarenhet, som sålunda gjorts, föreslogo särskilda

sakkunniga i betänkande den 30 september 1926 med förslag till lag angående

åtgärder mot dryckenskap och fylleri (statens off. utredn. 1926: 17), att

nykterhetsnämnd skulle äga att åt ett inom nämnden valt utskott, bestående

av minst tre ledamöter jämte erforderligt antal suppleanter, uppdraga att å

nämndens vägnar besluta i frågor, som omförmäldes i vissa paragrafer i den

föreslagna lagen. I särskilt brådskande fall skulle nämndens ordförande få

meddela beslut å nämndens vägnar. Beslut av utskottet eller nämndens

ordförande skulle anmälas och protokollföras vid nämndens nästa sammanträde.

Bestämmelser härom upptogos i förslagets 13 §.

I ett av sakkunniga för revision av lösdrivarlagstiftningen den 11 november

1929 avgivet betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholistvård (statens

off. utredn. 1929: 29) anfördes — under hänvisning till nyssnämnda lagförslag

— att det icke blott i större städer utan även i större landskommuner,

där särskild nykterhetsnämnd eller såsom sådan nämnd fungerande fattigvårdsstyrelse

bestode av många ledamöter, kunde visa sig praktiskt lämpligt

med ett arbetsutskott. Efter erinran örn att i 1926 års förslag med hänvisning

till vissa paragrafer angivits de frågor, i vilka arbetsutskottet skulle

äga besluta, anfördes, att i dessa paragrafer upptoges i huvudsak alla frågor,

som nämnden hade att handlägga och besluta örn. Det syntes emellertid

knappast vara av behovet påkallat att i lagen närmare precisera de åtgärder,

vilka nämnden skulle kunna befullmäktiga ett arbetsutskott att vidtaga, utan

det syntes lämpligen böra överlämnas åt nämnden att fritt besluta härom.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 66.

I överensstämmelse härmed föreslogs i 3 § av upprättat förslag till lag örn

behandling av alkoholister, att arbetsutskott skulle besluta örn vidtagande

av de åtgärder »enligt denna lag», som nämnden uppdroge åt utskottet.

Genom proposition nr 164 till 1931 års riksdal/ framlades därefter förslag

till lag om behandling av alkoholister för riksdagen. Däri omnämndes, att

i yttranden över 1929 års betänkande anförts, bland annat, av socialstyrelsen,

att då arbetsutskottets uppgifter icke lämpligen borde begränsas till åtgärder

enligt alkoholistlagen utan även skulle kunna omfatta nämndens åligganden

jämlikt exempelvis rusdrycksförsäljningsförordningen, orden »enligt denna

lag» borde utgå. — I propositionens lagförslag upptogs en 7 § av följande

lydelse:

Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden,

som nykterhetsnämnden enligt denna lag har att handlägga, ina i den utsträckning

Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.

Närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet

meddelas av Konungen.

Till motivering av detta stadgande yttrade föredragande departementschefen,

statsrådet Larsson, bland annat:

Det synes mig ej vara lämpligt, att nykterhetsnämnderna själva äga besluta,

huruvida utskott skall utses, och själva få bestämma gränserna för

utskottets befogenhet. Ett stadgande av detta innehåll kan missbrukas. Örn

en kommun funnit lämpligt, att nykterhetsnämnden består av t. ex. sju

ledamöter, bör nämnden ej hava möjlighet att utan vidare överlämna så

gott som allt arbete, som åligger nämnden, på tre av ledamöterna. De åtgärder,

dessa vidtagit, skulle visserligen enligt förslaget anmälas vid nämndens

sammanträden, därvid nämnden kunde pröva lämpligheten av åtgärderna,

men det skulle dock kunna inträffa, att de ledamöter av nämnden,

vilka ej tillhörde utskottet, i stor utsträckning undandrogo sig eller utestängdes

från allt egentligt arbete.

Jag har med hänsyn till vad sålunda anförts funnit mig böra föreslå, att

Kungl. Majit skall äga bestämma, huruvida arbetsutskott må av nykterhetsnämnden

i viss kommun utses, samt därvid jämväl meddela föreskrifter

rörande utskottets sammansättning och verksamhet. Dessa föreskrifter

kunna lämpas efter de särskilda förhållanden, som föreligga inom kommunen.

Det torde ej kunna befaras, att behov av arbetsutskott skall visa sig föreligga

i så stort antal kommuner, att det blir förenat med olägenhet, om

beslutanderätten i frågan förbehålles Kungl. Majit.

I anledning av vad socialstyrelsen yttrat därom, att arbetsutskottet borde

erhålla befogenhet att handlägga även andra ärenden än sådana, som avses

i den nu föreslagna lagen, vill jag nämna, att jag med hänsyn till den pågående

utredningen angående en omläggning av gällande lagstiftning rörande

försäljning av rusdrycker ansett stadgandet icke för närvarande böra givas

vidare innehåll än i 1929 års betänkande föreslagits.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet (utlåtande nr 39), som

beträffande 7 § i anledning av väckt motion — vari yrkats, bland annat, att

nykterhetsnämnden skulle berättigas att själv besluta att till ett inom nämnden

valt arbetsutskott överlämna att avgöra vissa ärenden — anförde, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 66.

det vore betänkligt att lämna nämnden full frihet härutinnan. Utskottet

avstyrkte därför motionen och tillstyrkte Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

Riksdagen godtog utskottets förslag.

Lag örn behandling av alkoholister (alhoholistlag) utfärdades därefter den

12 juni 1931 (nr 233), därvid 7 § erhöll den lydelse, som föreslagits i propositionen.

Rusdryckslagstiftningsrevisionen, som avgav betänkande den 23 oktober 1934

med förslag till spritdrycksforordning m. m. (statens off. utr. 1934: 39), upptog

i 8 § av däri intaget förslag till lag örn nykterhetsvård bestämmelser,

som helt motsvarade 7 § i 1931 års lag.

Gällande lagstadgande.

Genom proposition nr 207 till 1938 års riksdag framlades förslag till lag

angående vissa ändringar i alkoholistlagen, innefattande bland annat frågan

örn införande av länsnykterhetsnämnder. 7 § i detta förslag hade följande

lydelse:

Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden,

som kommunal nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning

Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.

Närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet

meddelas av Konungen.

I egenskap av föredragande departementschef anförde jag till motivering

av nämnda paragraf:

Att såsom i ett yttrande ifrågasatts borttaga den för närvarande förefintliga

möjligheten enligt 7 § alkoholistlagen att enligt Konungens förordnande

överlåta handläggning av vissa ärenden till ett arbetsutskott synes mig icke

böra ifrågakomma.

Konungens förordnande rörande sådan överlåtelse har enligt gällande lag

avseende allenast å alkoholistvårdsärenden. I det föregående har föreslagits,

att stadgandet i 64 § av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning att jämväl

uppgifter av andra slag tillkomma nykterhetsnämnd, t. ex. rörande råd och

anvisningar till systembolag och dylikt — vilket stadgande år 1937 infördes

i förordningen med vissa föreskrifter i avseende å nykterhetsnämnd — skall

överföras till 3 § i alkoholistlagen. Något skäl anser jag icke föreligga, varför

ej sistnämnda slags ärenden ävensom ärenden i övrigt, vilka nykterhetsnämnd

har att handlägga, skulle kunna enligt Konungens bestämmande tillkomma

ett inom nämnden valt arbetsutskott. Lagtexten har med hänsyn

härtill jämkats.

Riksdagen biföll propositionen och den föreslagna lagen utfärdades den

3 juni 1938 (nr 215).

Ändringsförslag av socialstyrelsen.

I skrivelse den 27 november 1939 har socialstyrelsen till Kungl. Maj:ts

övervägande framfört spörsmålet örn ändring av 7 § alkoholistlagen.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att nämnda paragraf i dess lydelse före

1938 års ändring tolkats på två olika siitt, nämligen dels så, att medgivande

av Konungen för en nykterhetsnämnd att delegera beslutanderätten till ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

betsutskott erfordrades allenast med avseende a alkokolistvårdsärenden,

medan nämnden vore oförhindrad att själv besluta rörande överlämnande

till arbetsutskott av andra slag av ärenden, såsom prövningen av körkortssökandes

nykterhetsförhållanden och rådgivningen till systembolagen i och

för den individuella utminuteringskontrollen, dels ock så, att delegation till

arbetsutskott kunde komma ifråga endast beträffande alkoholistvårdsärenden,

nämligen i den ordning, som föreskreves i 7 §, medan delegation av andra

.ärenden över huvud taget icke finge ske.

Socialstyrelsen hade för sin del upptagit den förra tolkningen och därvid

icke minst låtit leda sig av sin insikt av behovet av praktiska arbetsformer

för nykterhetsnämnderna vid handläggningen av sådana massärenden, som

körkorts- och motboksärendena utgjorde i ett stort antal kommuner. Socialstyrelsen

hade låtit sin uppfattning komma till uttryck i den av styrelsen

utgivna handboken »Råd och anvisningar till nykterhetsnämnderna». I sin

nuvarande avfattning gåve däremot 7 § icke anledning till någon tvekan

rörande den riktiga tolkningen, vilken syntes vara, att nykterhetsnämnd

saknade rätt att till arbetsutskott delegera något slag av ärende, som ankomme

på nämnden, men att Konungen ägde lämna medgivande därtill beträffande

vilket slag av ärende som helst.

Socialstyrelsen anför vidare:

Under innevarande år har socialstyrelsen genom ett särskilt frågeformulär

till samtliga nykterhetsnämnder i riket inhämtat upplysningar rörande nämndernas

organisation och verksamhet m. m. Enligt de inkomna svaren lia mer

än 500 nykterhetsnämnder tillsatt arbetsutskott för handläggningen av vissa

löpande ärenden. Endast några få av dessa ha inhämtat medgivande härtill

av Konungen. Anledningen till denna underlåtenhet är, att den ändring, varigenom

7 § alkoholistlagen erhållit nytt innehåll, undgått nykterhetsnämnderna,

och härtill har i sin tur bidragit, att socialstyrelsen icke hunnit utarbeta

en ny upplaga av förutnämnda handbok, där de år 1938 genomförda

ändringarna i alkoholistlagen kunnat beaktas.

Det torde ankomma på socialstyrelsen, som i egenskap av tillsynsmyndighet

över nykterhetsnämnderna har att i förekommande fall lämna de kommunala

nykterhetsnämnderna vägledning och bistånd, att vidtaga åtgärder

för rättelse av sådana felaktigheter i nämndernas organisation eller verksamhet,

som komma till styrelsens kännedom. Styrelsen synes sålunda icke

kunna underlåta att vidtaga åtgärder för en reglering av frågan örn arbetsutskott

för nämnda drygt 500 nykterhetsnämnder.

Det kan enligt styrelsens mening icke betvivlas, att överlämnande av

smärre löpande ärenden till ett arbetsutskott är en från olika synpunkter,

icke minst den ekonomiska, rationell anordning för mången nykterhetsnämnd.

Behovet av denna åtgärd föranledes särskilt av det stora antalet körkortsoch

motboksärenden — vilket sistnämnda begrepp omfattar alla de ärenden,

som ankomma på nykterhetsnämnd på grund av stadgandet i 3 § andra

stycket alkoholistlagen med åläggande för sådan nämnd att söka förebygga

och motverka onykterhet och dryckenskap genom upplysningar, råd och anvisningar

till systembolag m. fl. Hos nykterhetsnämnderna i vissa större

städer börja även alkoholistvårdsärendena svälla så starkt, att avskiljande av

lindrigare fall till handläggning av ett arbetsutskott mer och mer framstår

som en ofrånkomlig anordning.

Medan alkoholistlagen både i dess ursprungliga och i dess nuvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

lydelse torde utgå från att tillsättande av arbetsutskott vore en åtgärd, som

skulle förekomma endast mera undantagsvis, har tillförandet till nykterhetsnämnderna

av nya arbetsuppgifter medfört, att behovet av särskilda anordningar

för handhavande av nämndernas löpande arbetsuppgifter blivit mycket

allmänt. Till belysning härav må nämnas, att omkring 1,400 nykterhetsnämnder

— utöver de förut omnämnda drygt 500 nämnderna med arbetsutskott

— ha meddelat, att de funnit nödvändigt att till nämndens ordförande överlämna

handläggningen av smärre löpande ärenden. Det torde vara en uppgift

för tillsynsmyndigheten att övervaka, att nykterhetsnämndernas organisatoriska

anordningar för den löpande verksamheten å ena sidan äro tillfyllest

med hänsyn till skäliga krav i fråga örn snabbhet i ärendenas handläggning

och å den andra icke sträcka sig så långt, att de äventyra själva

nämndernas bibehållande vid det fulla ansvaret för alla viktigare frågor och

jämväl för den allmänna gången av den löpande verksamheten.

Socialstyrelsen framhåller härefter, att man hade att räkna med att flera

hundra nykterhetsnämnder komme att begära medgivande att hava arbetsutskott,

när det bleve klart för dem, att de icke eljest kunde lagligen på

något sätt delegera löpande ärenden. Styrelsen hade ansett sig böra anmäla

berörda förhållande samt därvid ifrågasätta sådan ändring av 7 § alkoholistlagen,

att antingen socialstyrelsen skulle äga meddela sådant förordnande,

som avsåges i lagrummet, eller ock Konungen skulle äga uppdraga åt socialstyrelsen

att för viss tid handlägga ifrågavarande ärenden. Därest sådan

lagändring komme till stånd, syntes för socialstyrelsens handhavande av

denna uppgift de föreskrifter böra vara vägledande, som återfunnes i ett av

Kungl. Majit den 27 oktober 1939 meddelat beslut angående arbetsutskott

inom nykterhetsnämnden i Söderala socken.

I nämnda beslut föreskrevs följande:

Befattningen med ärenden, som nykterhetsnämnden har att handlägga,

må tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott; dock att utskottet icke

äger fatta beslut örn övervakning av alkoholmissbrukare jämlikt 13 § tredje

stycket alkoholistlagen, örn sådan ansökning hos länsstyrelsen, som avses i

16 § 1 mom. eller 17 § första stycket nämnda lag, eller örn anmälan hos

överförmyndaren jämlikt 62 § samma lag.

Körande arbetsutskottets sammansättning och verksamhet förordnar Kungl.

Majit som följer:

Utskottet skall bestå av tre ledamöter. Nykterhetsnämndens ordförande

skall vara ledamot och ordförande i utskottet. För utskottets ledamöter

skola utses två suppleanter. Är ordföranden frånvarande från utskottets

sammanträde, utser utskottet inom sig ordförande för tillfället. Ärende må

icke av utskottet till avgörande företagas, såvida ej utskottets samtliga ledamöter

eller suppleanter för dessa äro tillstädes. Vid utskottets sammanträden

skall föras protokoll upptagande utskottets beslut och skälen därför.

Protokoll skall justeras antingen genast eller sist vid utskottets nästa sammanträde.

Angående klagan över utskottets beslut skall vad i 55 § alkoholistlagen

stadgas äga motsvarande tillämpning. Det åligger utskottet att

vid nykterhetsnämndens nästa sammanträde anmäla sina beslut för nämnden.

Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande begreppet »motboksärendeu»

må erinras därom, att det vid fullgörandet av nykterhetsnämndens

uppgift att övervaka nykterhetst ill stan det samt vidtaga för dess höjande er
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 66.

forderliga åtgärder enligt 3 § andra stycket alkoholistlagen åligger nämnden

särskilt, bland annat, att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap

genom upplysningar, råd och anvisningar till systembolag och andra

försäljare av alkoholhaltiga drycker eller ersättningsmedel därför samt genom

åtgärder mot olaglig försäljning av sådana drycker eller ersättningsmedel.

I förevarande sammanhang må vidare omnämnas bestämmelsen i 20 § 1 mom.

motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936, att sökande för erhållande

av körkort har att förete, bland annat, intyg av polismyndighet, att sökanden

gjort sig känd för ett nyktert levnadssätt. Innan sådant intyg utfärdas, skall

vederbörande nykterhetsnämnd höras över sökandens nykterhetsförhållanden.

Yttranden över socialstyrelsens framställning hava avgivits av

kontrollstyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs

län efter hörande av länsnykterhetsnämnderna i länen, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund och nykterhetsnämndernas

riksförbund.

Socialstyrelsens förslag tillstyrkes i princip eller lämnas utan erinran av

kontrollstyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus och Gävleborgs län, länsnykterhetsnämnderna

i sistnämnda två län samt svenska landskommunernas förbund,

Länsnykterhetsnämnden i Gävleborgs län, med vilken länsstyrelsen

i länet därutinnan instämmer, anför emellertid, bland annat:

Det synes sannolikt, att anledningen till att delegering av nykterhetsnämndernas

arbetsuppgifter utan inhämtande av Kungl. Maj:ts tillstånd skett

i sådan utsträckning, som socialstyrelsen omnämnt, framför allt är att söka

däri, att denna delegering varit av omständigheterna ovillkorligen påkallad

och att den lagstadgade formaliteten med inhämtande av tillstånd ansetts

vara en »pappersparagraf».

Länsnykterhetsnämnden, som väl inser socialstyrelsens ansvar beträffande

tillsynen å alkoholistlagens efterlevnad, finner sig endast kunna beklaga, att

styrelsen icke gått längre i det framlagda förslaget eller åtminstone beträffande

motiveringen till förslaget. Det synes nämligen länsnykterhetsnämnden,

som örn lokal nykterhetsnämnd — lika väl som t. ex. barnavårdnämnd

— icke skulle behöva betungas i sitt arbete med en bestämmelse som den

i 7 § upptagna.

Svenska stadsförbundet yttrar:

Då trots tillvaron av en tillsynsmyndighet för nykterhetsnämnderna det

nu konstateras, att lagens bestämmelser örn tillsättande av arbetsutskott av

dessa nämnder i stor utsträckning förbisetts, är det givetvis nödvändigt att

lag och praxis på detta område bringas i samklang med varandra. Styrelsen

kan emellertid icke finna det självklart, att man därvidlag skall utgå ifrån,

att någon överordnad myndighet skall bestämma, örn arbetsutskott bör

finnas eller icke. Socialstyrelsen har i den nu ifrågavarande framställningen

vitsordat, att arbetsutskott äro ofrånkomliga i ett stort antal nämnder på

grund av den svällande arbetsbördan. Det torde då med fog kunna ifrågasättas,

örn det icke kunde anförtros nämnderna själva att avgöra, när detta

behov påkallar åtgärd. Eventuellt kunde den fria prövningsrätten tillerkännas

endast nämnder i kommuner av viss storlek. För sådana åtgärder synas

tala i första hand av krisläget framkallade behov av förenklingar i förvaltningen.

Men därtill kommer, att organisationen av alkoholistvården redan

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

förut bland annat genom länsnykterlietsnämndernas tillkomst blivit så pass

tungrodd, att varje åtgärd, som kan lätta arbetet, synes välkommen.

Anses det emellertid uteslutet, att nämnderna själva skulle få bestämma,

örn de anse arbetsutskott nödvändigt, vill styrelsen förorda, att tillstånd

därtill får ges av socialstyrelsen.

Lämnykterhetsnämnden i Kalmar län ifrågasätter, örn- det ej vore lämpligt

att införa en bestämmelse — motsvarande 5 § andra stycket instruktionen

den 18 november 1938 för länsnykterhetsnämnderna — som medgåve kommunal

nykterketsnämnd rätt att uppdraga åt ordföranden att i samråd med

annan ledamot å nämndens vägnar handlägga vissa småärenden, t. ex. avgivande

av yttranden i körkorts- oell motboksfrågor, när det gäller prickfria

personer. Det borde emellertid tydligt angivas, att alla ärenden, som mellan

sammanträdena handlades av ordföranden och annan ledamot eller av arbetsutskott,

skulle anmälas vid nästkommande sammanträde med nykterhetsnämnden.

Länsnykterhetsnämnden i Skaraborgs län anför:

De många oftast brådskande körkorts- och motboksärenden, som kom

munal nykterketsnämnd har att behandla, torde för flertalet nämnder nödvändiggöra

tillsättande av arbetsutskott. Yad däremot angår ärenden rörande

alkoholistvård torde desamma lämpligen böra och utan nämnvärd olägenhet

kunna av flertalet nämnder behandlas av nykterketsnämnd in pleno. Tillsättande

av särskilt arbetsutskott för behandling av sådana ärenden synes

därför i allmänhet icke erforderligt. Länsnykterhetsnämnden finner därför

tillräckliga skäl icke föreligga att beträffande sistberörda ärenden vidtaga

någon ändring i fråga örn den myndighet, som har att pröva framställning

om tillsättande av arbetsutskott för behandling av desamma. Vad åter angår

behandling av övriga på kommunal nykterketsnämnd ankommande ärenden,

synes det lämpligen böra anförtros åt socialstyrelsen att lämna medgivande

i fråga örn tillsättande av arbetsutskott. Genom en dylik uppdelning kunde

också undvikas, att nykterhetsnämnd, som anser sig böra ingiva framställning

örn tillsättande av arbetsutskott för behandling av körkorts- och motboksärenden,

samtidigt, även om så icke kan anses särskilt påkallat, begär

bemyndigande för arbetsutskottet att handlägga jämväl ärenden rörande

alkoholistvård.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser det icke behöva ingiva några betänkligheter,

att nykterhetsnämnd erhåller befogenhet att, såsom hittills i praxis

synes hava tillämpats, utan myndighets prövning bestämma örn överflyttning

till arbetsutskott av körkorts- och motboksärenden. Medgåves detta syntes

anledning saknas att i fråga om ärenden angående alkoholistvård göra någon

ändring av gällande bestämmelser. Arbetsutskott för handläggning av ärenden

av sist angivna beskaffenhet syntes lämpligen böra bestå av mera än

en person.

Samma inställning i sak som sistnämnda länsstyrelse intager även nykterhetsnämndernas

riksförbund. Förbundet erinrar vidare örn att ett stort antal

nämnder åt sin ordförande överlämnat handläggningen av mindre ärenden,

ifrågasätter lagligheten härav och föreslår lagändring, varigenom rätten att

göra ett sådant överlämnande skulle lagfästas. Såsom lämpliga härutinnan

tillstyrker förbundet bestämmelser sådana som de, vilka beträffande brådskande

fall föreslogos i 192(3 års förut omförmälda betänkande.

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr lid.

279 40 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
ments
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att ett verkligt

behov föreligger att i viss utsträckning få avlasta de mångenstädes i

stort antal förekommande s. k. körkorts- och motboksärendena från handläggning

av nykterhetsnämnden i dess helhet. Detta behov torde, på sätt

även anförts i yttrandena över socialstyrelsens framställning i förevarande

ärende, böra tillgodoses. Det lärer därvid icke behöva möta några större betänkligheter

att låta nykterhetsnämnderna själva, utan prövning av Kungl. Majit

eller någon central myndighet, få bestämma, huruvida nämnden skall befrias

från handläggning in pleno av ärenden rörande ansökan örn eller innehav av

körkort eller motbok. Överflyttning av beslutanderätten bör kunna få ske

till ett särskilt inom nämnden valt arbetsutskott — med den sammansättning

nämnden själv bestämmer — eller, örn det i vissa fall kan anses lämpligare,

till nämndens ordförande ensam. För dessa fall torde böra föreskrivas,

att åtgärd, som vidtagits av utskottet eller ordföranden, skall anmälas för

nämnden vid nästföljande sammanträde. Sådan anmälan bör därvid införas

i nämndens protokoll.

Även i fråga örn de ärenden i övrigt, som ankomma på nykterhetsnämnd,

torde fall förekomma, då överflyttning av deras handläggning till ett arbetsutskott

kan visa sig lämplig. Beslut härom samt bestämmandet av den utsträckning,

i vilken överflyttning skall få äga rum, ävensom fastställandet

av närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet

torde emellertid liksom hittills böra ankomma på Kungl. Majit. Vidtages den

nyss föreslagna lagändringen rörande handläggningen av vissa körkorts- och

motboksärenden, synes nämligen tillräcklig anledning icke föreligga att från

Kungl. Majit till socialstyrelsen överflytta bestämmanderätten rörande inrättande

av arbetsutskott för handläggning av andra på nykterhetsnämnd

ankommande ärenden.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har inom socialdepartementet

upprättats förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den

12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag) av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande

över nämnda lagförslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,

har här uteslutits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den

20 februari 1940.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 19 februari 1940 tillliandakommet utdrag av protokoll

över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den

16 februari 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle

för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)

om behandling av alkoholister (alkoholistlagj.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven Björkholm.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 66.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets den 20 februari

1940 avgivna utlåtande över det den 16 i samma månad till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni

1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag) samt hemställer,

att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte, jämlikt § 87

regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sten-Eric Heinrici.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin (1)

  1. Richard Croneberg, Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal normgivningsfrågor, FT 2024 nr 3 s. 281, på s. 285 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1940:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 s. 1 i texten

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. FT 2024 s. 281 Richard Croneberg, Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal no… s. 285 i texten