Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag)
1940-02-23 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:66, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag)
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
1
Nr 66.
Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den
12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister
(alkoholistlag): given Stockholms slott den 23 februari
1940.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen
den 12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag).
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 194,0.
1 sami. Nr 66.
27» 40
2
Kungl. Majda proposition nr 66.
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)
om behandling av alkoholister (alkoholistlag).
Härigenom förordnas, att 7 §*) lagen den 12 juni 1931 örn behandling av
alkoholister (alkoholistlag) skall erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
Kommunal nykterhetsnämnd äger uppdraga åt ett inom nämnden valt
arbetsutskott eller åt nämndens ordförande att avgiva yttrande till polismyndighet
eller systembolag i ärende rörande ansökan örn eller innehav
av körkort eller motbok. Av utskottet eller nämndens ordförande vidtagen
åtgärd skall anmälas för nämnden vid dess nästa sammanträde.
Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden
i övrigt, vilka kommunal nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning
Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.
Närmare föreskrifter rörande i andra stycket omförmält arbetsutskotts
sammansättning och verksamhet meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
l) Senaste lydelse se SFS 1938: 215.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 16 februari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bagge, Anderssom, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn ändring av 7 §
alkoholistlagen samt anför:
Tidigare bestämmelser och ändringsförslag.
Lagen den 30 juni 1913 om behandling av alkoholister innehöll icke några
bestämmelser om rätt för nykterh etsnämnd att överlämna handläggningen
av vissa ärenden åt ett inom nämnden valt arbetsutskott. I vissa större
städer visade det sig emellertid nödvändigt eller lämpligt, att ett utskott i
viss omfattning övertog nämndens arbete.
Under hänvisning till den erfarenhet, som sålunda gjorts, föreslogo särskilda
sakkunniga i betänkande den 30 september 1926 med förslag till lag angående
åtgärder mot dryckenskap och fylleri (statens off. utredn. 1926: 17), att
nykterhetsnämnd skulle äga att åt ett inom nämnden valt utskott, bestående
av minst tre ledamöter jämte erforderligt antal suppleanter, uppdraga att å
nämndens vägnar besluta i frågor, som omförmäldes i vissa paragrafer i den
föreslagna lagen. I särskilt brådskande fall skulle nämndens ordförande få
meddela beslut å nämndens vägnar. Beslut av utskottet eller nämndens
ordförande skulle anmälas och protokollföras vid nämndens nästa sammanträde.
Bestämmelser härom upptogos i förslagets 13 §.
I ett av sakkunniga för revision av lösdrivarlagstiftningen den 11 november
1929 avgivet betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholistvård (statens
off. utredn. 1929: 29) anfördes — under hänvisning till nyssnämnda lagförslag
— att det icke blott i större städer utan även i större landskommuner,
där särskild nykterhetsnämnd eller såsom sådan nämnd fungerande fattigvårdsstyrelse
bestode av många ledamöter, kunde visa sig praktiskt lämpligt
med ett arbetsutskott. Efter erinran örn att i 1926 års förslag med hänvisning
till vissa paragrafer angivits de frågor, i vilka arbetsutskottet skulle
äga besluta, anfördes, att i dessa paragrafer upptoges i huvudsak alla frågor,
som nämnden hade att handlägga och besluta örn. Det syntes emellertid
knappast vara av behovet påkallat att i lagen närmare precisera de åtgärder,
vilka nämnden skulle kunna befullmäktiga ett arbetsutskott att vidtaga, utan
det syntes lämpligen böra överlämnas åt nämnden att fritt besluta härom.
4
Kungl. Majus proposition nr 66.
I överensstämmelse härmed föreslogs i 3 § av upprättat förslag till lag örn
behandling av alkoholister, att arbetsutskott skulle besluta örn vidtagande
av de åtgärder »enligt denna lag», som nämnden uppdroge åt utskottet.
Genom proposition nr 164 till 1931 års riksdal/ framlades därefter förslag
till lag om behandling av alkoholister för riksdagen. Däri omnämndes, att
i yttranden över 1929 års betänkande anförts, bland annat, av socialstyrelsen,
att då arbetsutskottets uppgifter icke lämpligen borde begränsas till åtgärder
enligt alkoholistlagen utan även skulle kunna omfatta nämndens åligganden
jämlikt exempelvis rusdrycksförsäljningsförordningen, orden »enligt denna
lag» borde utgå. — I propositionens lagförslag upptogs en 7 § av följande
lydelse:
Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden,
som nykterhetsnämnden enligt denna lag har att handlägga, ina i den utsträckning
Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.
Närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet
meddelas av Konungen.
Till motivering av detta stadgande yttrade föredragande departementschefen,
statsrådet Larsson, bland annat:
Det synes mig ej vara lämpligt, att nykterhetsnämnderna själva äga besluta,
huruvida utskott skall utses, och själva få bestämma gränserna för
utskottets befogenhet. Ett stadgande av detta innehåll kan missbrukas. Örn
en kommun funnit lämpligt, att nykterhetsnämnden består av t. ex. sju
ledamöter, bör nämnden ej hava möjlighet att utan vidare överlämna så
gott som allt arbete, som åligger nämnden, på tre av ledamöterna. De åtgärder,
dessa vidtagit, skulle visserligen enligt förslaget anmälas vid nämndens
sammanträden, därvid nämnden kunde pröva lämpligheten av åtgärderna,
men det skulle dock kunna inträffa, att de ledamöter av nämnden,
vilka ej tillhörde utskottet, i stor utsträckning undandrogo sig eller utestängdes
från allt egentligt arbete.
Jag har med hänsyn till vad sålunda anförts funnit mig böra föreslå, att
Kungl. Majit skall äga bestämma, huruvida arbetsutskott må av nykterhetsnämnden
i viss kommun utses, samt därvid jämväl meddela föreskrifter
rörande utskottets sammansättning och verksamhet. Dessa föreskrifter
kunna lämpas efter de särskilda förhållanden, som föreligga inom kommunen.
Det torde ej kunna befaras, att behov av arbetsutskott skall visa sig föreligga
i så stort antal kommuner, att det blir förenat med olägenhet, om
beslutanderätten i frågan förbehålles Kungl. Majit.
I anledning av vad socialstyrelsen yttrat därom, att arbetsutskottet borde
erhålla befogenhet att handlägga även andra ärenden än sådana, som avses
i den nu föreslagna lagen, vill jag nämna, att jag med hänsyn till den pågående
utredningen angående en omläggning av gällande lagstiftning rörande
försäljning av rusdrycker ansett stadgandet icke för närvarande böra givas
vidare innehåll än i 1929 års betänkande föreslagits.
Propositionen behandlades av andra lagutskottet (utlåtande nr 39), som
beträffande 7 § i anledning av väckt motion — vari yrkats, bland annat, att
nykterhetsnämnden skulle berättigas att själv besluta att till ett inom nämnden
valt arbetsutskott överlämna att avgöra vissa ärenden — anförde, att
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Majus proposition nr 66.
det vore betänkligt att lämna nämnden full frihet härutinnan. Utskottet
avstyrkte därför motionen och tillstyrkte Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.
Riksdagen godtog utskottets förslag.
Lag örn behandling av alkoholister (alhoholistlag) utfärdades därefter den
12 juni 1931 (nr 233), därvid 7 § erhöll den lydelse, som föreslagits i propositionen.
Rusdryckslagstiftningsrevisionen, som avgav betänkande den 23 oktober 1934
med förslag till spritdrycksforordning m. m. (statens off. utr. 1934: 39), upptog
i 8 § av däri intaget förslag till lag örn nykterhetsvård bestämmelser,
som helt motsvarade 7 § i 1931 års lag.
Gällande lagstadgande.
Genom proposition nr 207 till 1938 års riksdag framlades förslag till lag
angående vissa ändringar i alkoholistlagen, innefattande bland annat frågan
örn införande av länsnykterhetsnämnder. 7 § i detta förslag hade följande
lydelse:
Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden,
som kommunal nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning
Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.
Närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet
meddelas av Konungen.
I egenskap av föredragande departementschef anförde jag till motivering
av nämnda paragraf:
Att såsom i ett yttrande ifrågasatts borttaga den för närvarande förefintliga
möjligheten enligt 7 § alkoholistlagen att enligt Konungens förordnande
överlåta handläggning av vissa ärenden till ett arbetsutskott synes mig icke
böra ifrågakomma.
Konungens förordnande rörande sådan överlåtelse har enligt gällande lag
avseende allenast å alkoholistvårdsärenden. I det föregående har föreslagits,
att stadgandet i 64 § av 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning att jämväl
uppgifter av andra slag tillkomma nykterhetsnämnd, t. ex. rörande råd och
anvisningar till systembolag och dylikt — vilket stadgande år 1937 infördes
i förordningen med vissa föreskrifter i avseende å nykterhetsnämnd — skall
överföras till 3 § i alkoholistlagen. Något skäl anser jag icke föreligga, varför
ej sistnämnda slags ärenden ävensom ärenden i övrigt, vilka nykterhetsnämnd
har att handlägga, skulle kunna enligt Konungens bestämmande tillkomma
ett inom nämnden valt arbetsutskott. Lagtexten har med hänsyn
härtill jämkats.
Riksdagen biföll propositionen och den föreslagna lagen utfärdades den
3 juni 1938 (nr 215).
Ändringsförslag av socialstyrelsen.
I skrivelse den 27 november 1939 har socialstyrelsen till Kungl. Maj:ts
övervägande framfört spörsmålet örn ändring av 7 § alkoholistlagen.
Styrelsen framhåller inledningsvis, att nämnda paragraf i dess lydelse före
1938 års ändring tolkats på två olika siitt, nämligen dels så, att medgivande
av Konungen för en nykterhetsnämnd att delegera beslutanderätten till ar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
6.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
betsutskott erfordrades allenast med avseende a alkokolistvårdsärenden,
medan nämnden vore oförhindrad att själv besluta rörande överlämnande
till arbetsutskott av andra slag av ärenden, såsom prövningen av körkortssökandes
nykterhetsförhållanden och rådgivningen till systembolagen i och
för den individuella utminuteringskontrollen, dels ock så, att delegation till
arbetsutskott kunde komma ifråga endast beträffande alkoholistvårdsärenden,
nämligen i den ordning, som föreskreves i 7 §, medan delegation av andra
.ärenden över huvud taget icke finge ske.
Socialstyrelsen hade för sin del upptagit den förra tolkningen och därvid
icke minst låtit leda sig av sin insikt av behovet av praktiska arbetsformer
för nykterhetsnämnderna vid handläggningen av sådana massärenden, som
körkorts- och motboksärendena utgjorde i ett stort antal kommuner. Socialstyrelsen
hade låtit sin uppfattning komma till uttryck i den av styrelsen
utgivna handboken »Råd och anvisningar till nykterhetsnämnderna». I sin
nuvarande avfattning gåve däremot 7 § icke anledning till någon tvekan
rörande den riktiga tolkningen, vilken syntes vara, att nykterhetsnämnd
saknade rätt att till arbetsutskott delegera något slag av ärende, som ankomme
på nämnden, men att Konungen ägde lämna medgivande därtill beträffande
vilket slag av ärende som helst.
Socialstyrelsen anför vidare:
Under innevarande år har socialstyrelsen genom ett särskilt frågeformulär
till samtliga nykterhetsnämnder i riket inhämtat upplysningar rörande nämndernas
organisation och verksamhet m. m. Enligt de inkomna svaren lia mer
än 500 nykterhetsnämnder tillsatt arbetsutskott för handläggningen av vissa
löpande ärenden. Endast några få av dessa ha inhämtat medgivande härtill
av Konungen. Anledningen till denna underlåtenhet är, att den ändring, varigenom
7 § alkoholistlagen erhållit nytt innehåll, undgått nykterhetsnämnderna,
och härtill har i sin tur bidragit, att socialstyrelsen icke hunnit utarbeta
en ny upplaga av förutnämnda handbok, där de år 1938 genomförda
ändringarna i alkoholistlagen kunnat beaktas.
Det torde ankomma på socialstyrelsen, som i egenskap av tillsynsmyndighet
över nykterhetsnämnderna har att i förekommande fall lämna de kommunala
nykterhetsnämnderna vägledning och bistånd, att vidtaga åtgärder
för rättelse av sådana felaktigheter i nämndernas organisation eller verksamhet,
som komma till styrelsens kännedom. Styrelsen synes sålunda icke
kunna underlåta att vidtaga åtgärder för en reglering av frågan örn arbetsutskott
för nämnda drygt 500 nykterhetsnämnder.
Det kan enligt styrelsens mening icke betvivlas, att överlämnande av
smärre löpande ärenden till ett arbetsutskott är en från olika synpunkter,
icke minst den ekonomiska, rationell anordning för mången nykterhetsnämnd.
Behovet av denna åtgärd föranledes särskilt av det stora antalet körkortsoch
motboksärenden — vilket sistnämnda begrepp omfattar alla de ärenden,
som ankomma på nykterhetsnämnd på grund av stadgandet i 3 § andra
stycket alkoholistlagen med åläggande för sådan nämnd att söka förebygga
och motverka onykterhet och dryckenskap genom upplysningar, råd och anvisningar
till systembolag m. fl. Hos nykterhetsnämnderna i vissa större
städer börja även alkoholistvårdsärendena svälla så starkt, att avskiljande av
lindrigare fall till handläggning av ett arbetsutskott mer och mer framstår
som en ofrånkomlig anordning.
Medan alkoholistlagen både i dess ursprungliga och i dess nuvarande
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
lydelse torde utgå från att tillsättande av arbetsutskott vore en åtgärd, som
skulle förekomma endast mera undantagsvis, har tillförandet till nykterhetsnämnderna
av nya arbetsuppgifter medfört, att behovet av särskilda anordningar
för handhavande av nämndernas löpande arbetsuppgifter blivit mycket
allmänt. Till belysning härav må nämnas, att omkring 1,400 nykterhetsnämnder
— utöver de förut omnämnda drygt 500 nämnderna med arbetsutskott
— ha meddelat, att de funnit nödvändigt att till nämndens ordförande överlämna
handläggningen av smärre löpande ärenden. Det torde vara en uppgift
för tillsynsmyndigheten att övervaka, att nykterhetsnämndernas organisatoriska
anordningar för den löpande verksamheten å ena sidan äro tillfyllest
med hänsyn till skäliga krav i fråga örn snabbhet i ärendenas handläggning
och å den andra icke sträcka sig så långt, att de äventyra själva
nämndernas bibehållande vid det fulla ansvaret för alla viktigare frågor och
jämväl för den allmänna gången av den löpande verksamheten.
Socialstyrelsen framhåller härefter, att man hade att räkna med att flera
hundra nykterhetsnämnder komme att begära medgivande att hava arbetsutskott,
när det bleve klart för dem, att de icke eljest kunde lagligen på
något sätt delegera löpande ärenden. Styrelsen hade ansett sig böra anmäla
berörda förhållande samt därvid ifrågasätta sådan ändring av 7 § alkoholistlagen,
att antingen socialstyrelsen skulle äga meddela sådant förordnande,
som avsåges i lagrummet, eller ock Konungen skulle äga uppdraga åt socialstyrelsen
att för viss tid handlägga ifrågavarande ärenden. Därest sådan
lagändring komme till stånd, syntes för socialstyrelsens handhavande av
denna uppgift de föreskrifter böra vara vägledande, som återfunnes i ett av
Kungl. Majit den 27 oktober 1939 meddelat beslut angående arbetsutskott
inom nykterhetsnämnden i Söderala socken.
I nämnda beslut föreskrevs följande:
Befattningen med ärenden, som nykterhetsnämnden har att handlägga,
må tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott; dock att utskottet icke
äger fatta beslut örn övervakning av alkoholmissbrukare jämlikt 13 § tredje
stycket alkoholistlagen, örn sådan ansökning hos länsstyrelsen, som avses i
16 § 1 mom. eller 17 § första stycket nämnda lag, eller örn anmälan hos
överförmyndaren jämlikt 62 § samma lag.
Körande arbetsutskottets sammansättning och verksamhet förordnar Kungl.
Majit som följer:
Utskottet skall bestå av tre ledamöter. Nykterhetsnämndens ordförande
skall vara ledamot och ordförande i utskottet. För utskottets ledamöter
skola utses två suppleanter. Är ordföranden frånvarande från utskottets
sammanträde, utser utskottet inom sig ordförande för tillfället. Ärende må
icke av utskottet till avgörande företagas, såvida ej utskottets samtliga ledamöter
eller suppleanter för dessa äro tillstädes. Vid utskottets sammanträden
skall föras protokoll upptagande utskottets beslut och skälen därför.
Protokoll skall justeras antingen genast eller sist vid utskottets nästa sammanträde.
Angående klagan över utskottets beslut skall vad i 55 § alkoholistlagen
stadgas äga motsvarande tillämpning. Det åligger utskottet att
vid nykterhetsnämndens nästa sammanträde anmäla sina beslut för nämnden.
Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande begreppet »motboksärendeu»
må erinras därom, att det vid fullgörandet av nykterhetsnämndens
uppgift att övervaka nykterhetst ill stan det samt vidtaga för dess höjande er
-
8
Kungl. Majlis proposition nr 66.
forderliga åtgärder enligt 3 § andra stycket alkoholistlagen åligger nämnden
särskilt, bland annat, att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap
genom upplysningar, råd och anvisningar till systembolag och andra
försäljare av alkoholhaltiga drycker eller ersättningsmedel därför samt genom
åtgärder mot olaglig försäljning av sådana drycker eller ersättningsmedel.
I förevarande sammanhang må vidare omnämnas bestämmelsen i 20 § 1 mom.
motorfordonsförordningen den 23 oktober 1936, att sökande för erhållande
av körkort har att förete, bland annat, intyg av polismyndighet, att sökanden
gjort sig känd för ett nyktert levnadssätt. Innan sådant intyg utfärdas, skall
vederbörande nykterhetsnämnd höras över sökandens nykterhetsförhållanden.
Yttranden över socialstyrelsens framställning hava avgivits av
kontrollstyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs
län efter hörande av länsnykterhetsnämnderna i länen, svenska stadsförbundet,
svenska landskommunernas förbund och nykterhetsnämndernas
riksförbund.
Socialstyrelsens förslag tillstyrkes i princip eller lämnas utan erinran av
kontrollstyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus och Gävleborgs län, länsnykterhetsnämnderna
i sistnämnda två län samt svenska landskommunernas förbund,
Länsnykterhetsnämnden i Gävleborgs län, med vilken länsstyrelsen
i länet därutinnan instämmer, anför emellertid, bland annat:
Det synes sannolikt, att anledningen till att delegering av nykterhetsnämndernas
arbetsuppgifter utan inhämtande av Kungl. Maj:ts tillstånd skett
i sådan utsträckning, som socialstyrelsen omnämnt, framför allt är att söka
däri, att denna delegering varit av omständigheterna ovillkorligen påkallad
och att den lagstadgade formaliteten med inhämtande av tillstånd ansetts
vara en »pappersparagraf».
Länsnykterhetsnämnden, som väl inser socialstyrelsens ansvar beträffande
tillsynen å alkoholistlagens efterlevnad, finner sig endast kunna beklaga, att
styrelsen icke gått längre i det framlagda förslaget eller åtminstone beträffande
motiveringen till förslaget. Det synes nämligen länsnykterhetsnämnden,
som örn lokal nykterhetsnämnd — lika väl som t. ex. barnavårdnämnd
— icke skulle behöva betungas i sitt arbete med en bestämmelse som den
i 7 § upptagna.
Svenska stadsförbundet yttrar:
Då trots tillvaron av en tillsynsmyndighet för nykterhetsnämnderna det
nu konstateras, att lagens bestämmelser örn tillsättande av arbetsutskott av
dessa nämnder i stor utsträckning förbisetts, är det givetvis nödvändigt att
lag och praxis på detta område bringas i samklang med varandra. Styrelsen
kan emellertid icke finna det självklart, att man därvidlag skall utgå ifrån,
att någon överordnad myndighet skall bestämma, örn arbetsutskott bör
finnas eller icke. Socialstyrelsen har i den nu ifrågavarande framställningen
vitsordat, att arbetsutskott äro ofrånkomliga i ett stort antal nämnder på
grund av den svällande arbetsbördan. Det torde då med fog kunna ifrågasättas,
örn det icke kunde anförtros nämnderna själva att avgöra, när detta
behov påkallar åtgärd. Eventuellt kunde den fria prövningsrätten tillerkännas
endast nämnder i kommuner av viss storlek. För sådana åtgärder synas
tala i första hand av krisläget framkallade behov av förenklingar i förvaltningen.
Men därtill kommer, att organisationen av alkoholistvården redan
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
förut bland annat genom länsnykterlietsnämndernas tillkomst blivit så pass
tungrodd, att varje åtgärd, som kan lätta arbetet, synes välkommen.
Anses det emellertid uteslutet, att nämnderna själva skulle få bestämma,
örn de anse arbetsutskott nödvändigt, vill styrelsen förorda, att tillstånd
därtill får ges av socialstyrelsen.
Lämnykterhetsnämnden i Kalmar län ifrågasätter, örn- det ej vore lämpligt
att införa en bestämmelse — motsvarande 5 § andra stycket instruktionen
den 18 november 1938 för länsnykterhetsnämnderna — som medgåve kommunal
nykterketsnämnd rätt att uppdraga åt ordföranden att i samråd med
annan ledamot å nämndens vägnar handlägga vissa småärenden, t. ex. avgivande
av yttranden i körkorts- oell motboksfrågor, när det gäller prickfria
personer. Det borde emellertid tydligt angivas, att alla ärenden, som mellan
sammanträdena handlades av ordföranden och annan ledamot eller av arbetsutskott,
skulle anmälas vid nästkommande sammanträde med nykterhetsnämnden.
Länsnykterhetsnämnden i Skaraborgs län anför:
De många oftast brådskande körkorts- och motboksärenden, som kom
munal nykterketsnämnd har att behandla, torde för flertalet nämnder nödvändiggöra
tillsättande av arbetsutskott. Yad däremot angår ärenden rörande
alkoholistvård torde desamma lämpligen böra och utan nämnvärd olägenhet
kunna av flertalet nämnder behandlas av nykterketsnämnd in pleno. Tillsättande
av särskilt arbetsutskott för behandling av sådana ärenden synes
därför i allmänhet icke erforderligt. Länsnykterhetsnämnden finner därför
tillräckliga skäl icke föreligga att beträffande sistberörda ärenden vidtaga
någon ändring i fråga örn den myndighet, som har att pröva framställning
om tillsättande av arbetsutskott för behandling av desamma. Vad åter angår
behandling av övriga på kommunal nykterketsnämnd ankommande ärenden,
synes det lämpligen böra anförtros åt socialstyrelsen att lämna medgivande
i fråga örn tillsättande av arbetsutskott. Genom en dylik uppdelning kunde
också undvikas, att nykterhetsnämnd, som anser sig böra ingiva framställning
örn tillsättande av arbetsutskott för behandling av körkorts- och motboksärenden,
samtidigt, även om så icke kan anses särskilt påkallat, begär
bemyndigande för arbetsutskottet att handlägga jämväl ärenden rörande
alkoholistvård.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser det icke behöva ingiva några betänkligheter,
att nykterhetsnämnd erhåller befogenhet att, såsom hittills i praxis
synes hava tillämpats, utan myndighets prövning bestämma örn överflyttning
till arbetsutskott av körkorts- och motboksärenden. Medgåves detta syntes
anledning saknas att i fråga om ärenden angående alkoholistvård göra någon
ändring av gällande bestämmelser. Arbetsutskott för handläggning av ärenden
av sist angivna beskaffenhet syntes lämpligen böra bestå av mera än
en person.
Samma inställning i sak som sistnämnda länsstyrelse intager även nykterhetsnämndernas
riksförbund. Förbundet erinrar vidare örn att ett stort antal
nämnder åt sin ordförande överlämnat handläggningen av mindre ärenden,
ifrågasätter lagligheten härav och föreslår lagändring, varigenom rätten att
göra ett sådant överlämnande skulle lagfästas. Såsom lämpliga härutinnan
tillstyrker förbundet bestämmelser sådana som de, vilka beträffande brådskande
fall föreslogos i 192(3 års förut omförmälda betänkande.
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr lid.
279 40 2
10
Departe
ments
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
Den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att ett verkligt
behov föreligger att i viss utsträckning få avlasta de mångenstädes i
stort antal förekommande s. k. körkorts- och motboksärendena från handläggning
av nykterhetsnämnden i dess helhet. Detta behov torde, på sätt
även anförts i yttrandena över socialstyrelsens framställning i förevarande
ärende, böra tillgodoses. Det lärer därvid icke behöva möta några större betänkligheter
att låta nykterhetsnämnderna själva, utan prövning av Kungl. Majit
eller någon central myndighet, få bestämma, huruvida nämnden skall befrias
från handläggning in pleno av ärenden rörande ansökan örn eller innehav av
körkort eller motbok. Överflyttning av beslutanderätten bör kunna få ske
till ett särskilt inom nämnden valt arbetsutskott — med den sammansättning
nämnden själv bestämmer — eller, örn det i vissa fall kan anses lämpligare,
till nämndens ordförande ensam. För dessa fall torde böra föreskrivas,
att åtgärd, som vidtagits av utskottet eller ordföranden, skall anmälas för
nämnden vid nästföljande sammanträde. Sådan anmälan bör därvid införas
i nämndens protokoll.
Även i fråga örn de ärenden i övrigt, som ankomma på nykterhetsnämnd,
torde fall förekomma, då överflyttning av deras handläggning till ett arbetsutskott
kan visa sig lämplig. Beslut härom samt bestämmandet av den utsträckning,
i vilken överflyttning skall få äga rum, ävensom fastställandet
av närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet
torde emellertid liksom hittills böra ankomma på Kungl. Majit. Vidtages den
nyss föreslagna lagändringen rörande handläggningen av vissa körkorts- och
motboksärenden, synes nämligen tillräcklig anledning icke föreligga att från
Kungl. Majit till socialstyrelsen överflytta bestämmanderätten rörande inrättande
av arbetsutskott för handläggning av andra på nykterhetsnämnd
ankommande ärenden.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts har inom socialdepartementet
upprättats förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den
12 juni 1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag) av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över nämnda lagförslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,
har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 66.
11
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den
20 februari 1940.
Närvarande:
justitieråden Eklund,
Lawski,
von Steyern,
regeringsrådet Hjärne.
Enligt lagrådet den 19 februari 1940 tillliandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den
16 februari 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)
om behandling av alkoholister (alkoholistlagj.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet Sven Björkholm.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
12
Kungl. Majlis proposition nr 66.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 februari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, lagrådets den 20 februari
1940 avgivna utlåtande över det den 16 i samma månad till lagrådet remitterade
förslaget till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni
1931 (nr 233) om behandling av alkoholister (alkoholistlag) samt hemställer,
att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte, jämlikt § 87
regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sten-Eric Heinrici.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin (1)
- Richard Croneberg, Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal normgivningsfrågor, FT 2024 nr 3 s. 281, på s. 285 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 2LU 1940:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 s. 1 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 2024 s. 281 Richard Croneberg, Bland falukorvar, index och prisbasbelopp – en analys av förhållandet mellan konsumentprisindex och prisbasbeloppen i ljuset av ett antal no… s. 285 i texten