Sök i Ratio Lex

Kungl. Majlis 'proposition Nr 118

1941-02-21 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:118, Kungl. Majlis 'proposition Nr 118

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition Nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 1941/4®

till vissa privatläroverk m. m.; given Stockholms slott

den 21 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

februari 194-1.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:

Under punkterna 124, 128, 220 och 223 i 1941 års åttonde huvudtitel

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1941/42

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag

av 618,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag av

572,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag

av 48,000 kronor;

dels till Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd ett anslag av 20,500 kronor;

dels till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett anslag

av 72,000 kronor;

Bihang till riksdagens ''protokoll 19il. 1 sami. Nr 118.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

dels till Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

ett anslag av 11,500 kronor;

dels till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter ett förslagsanslag av 1,400,000 kronor;

dels ock till Kristillägg ett förslagsanslag av 7,400,000 kronor.

Sedan beredningen av ärendet numera slutförts, tillåter jag mig ånyo

anmäla detsamma.

I. Provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen

vid vissa privatläroverk m. m.

1. Höjning av den tillfälliga löneförbättringen.

Under denna rubrik ämnar jag behandla frågan om höjning av den tillfälliga

löneförbättringen för vissa lärare vid högre goss- och samskolor,

högre flickskolor och enskilda mellanskolor.

a) Nuvarande löneförhållanden.

Endast kvinnliga lärares löner äro reglerade genom av statsmakterna

meddelade bestämmelser. Den härigenom garanterade minimilönen

är sammansatt av grundlön (fastställd år 1909) och tillfällig löneförbättring

(tillkommen år 1925) samt oreglerat dyrtidstillägg (för närvarande

44 procent) på % av dessa löneförmåner ävensom från den 1

januari 1941 kristillägg.

Ehuru de manliga lärarna icke tillförsäkrats viss, av staten garanterad

minimilön, åtnjuta de av statsmedel tillfällig löneförbättring och

oreglerat dyrtidstillägg ävensom från den 1 januari 1941 kristillägg.

Kvinnliga lärare. Föreståndarinnor och ämneslärarinnor med full tjänstgöring

åtnjuta lön för läsår, övriga lärarinnor arvoden med visst belopp

för veckotimme. Löneförmånerna äro icke differentierade efter dyrorter.

Grundlönen för de läsårsavlönade utgör för:

föreståndarinna: 2,000 kronor jämte ett ålderstillägg av 300 kronor; härtill

kommer förmånen av fri bostad eller hyresersättning, av skolöverstyrelsen

uppskattningsvis värderad till 1,500 kronor på lägsta och

2,400 kronor på högsta dyrort;

ämneslärarinna med s. k. högre kompetens1: 1,400 kronor jämte två ålderstillägg

ä 300 kronor;

ämneslärarinna med s. k. lägre kompetens2: 1,200 kronor jämte tre ålderstillägg,

de två första å 300 kronor, det sista å 200 kronor.

1 D. v. s. lärarinnor, behöriga till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.

2 D. v. s. i allmänhet lärarinnor med akademisk examen utan provår eller lärarinnor, som genomgått

tvåårigt seminarium.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Den tillfälliga löneförbättringen utgör för föreståndarinna och ämneslärarinna

med högre kompetens 1,500 kronor samt för ämneslärarinna med

lägre kompetens 1,200 kronor.

Timlärarnas arvoden utgå, inklusive den tillfälliga löneförbättringen

(50 kronor i läsämnen, 40 kronor i övningsämnen), efter följande

belopp för timme och år:

timlärarinna i läroämne: 110 kronor;

timlärarinna i välskrivning, teckning, musik, gymnastik och huslig ekonomi:

100 kronor;

timlärarinna i kvinnligt handarbete, träslöjd och dylikt: 90 kronor.

Två ålderstillägg å 10 kronor utgå till lärarinnor med minst 6 veckotimmars

undervisning (minst 4 veckotimmars undervisning beträffande

gymnastik).

För lärarinna i huslig ekonomi får dock grundlönen utgå med högst

1,400 kronor och ålderstilläggen med sammanlagt högst 250 kronor vartdera.

Lärarinna i huslig ekonomi åtnjuter dessutom fri kost »i sammanhang

med de praktiska övningarna».

De läsårsavlönade lärarinnorna nå sålunda upp till följande kontanta

minimilöner för år, dyrtidstillägg och kristillägg inberäknade:

Lönegrad

i

2

3

4

Föreståndarinna............

4,636l

5.0361

—

—

Ämneslärarinna (högre komp.) ....

3,844

4,245

4,636

—

Ämneslärarinna (lägre komp.).....

3,174

3,584

3,975

4,245

Till jämförelse må nämnas, att småskollärarinnor i lönegraderna A 8 och

A 9 för närvarande åtnjuta följande löneförmåner för år:

A 8

A 9

A-ort

I-ort

A-ort

I-ort

I lägsta löneklassen..........

3,423

4,566

3,587

4,787

I högsta löneklassen..........

3,916

5,230

4,091

5,462

Minimilönernas storlek i förhållande till närmast motsvarande löner vid

kommunala flickskolor framgår av en av skolöverstyrelsen uppgjord sammanställning,

vilken torde få fogas såsom bilaga till detta statsrådsprotokoll.

Manliga lärare. Manliga lärare garanteras, som nämnts, icke någon viss

minimilön. Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp för

år, nämligen

till manlig föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring: »med det

belopp, som motsvarar tillfällig löneförbättring för rektorer och lärare

1 Därtill fri bostad eller kontant hyresersättning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

med motsvarande tjänsteställning vid statens läroverk, dock att, då Kungl.

Maj:t efter prövning av vederbörande skolas ekonomiska förhållanden

finner särskilt vägande skäl därtill föranleda, sådan tillfällig löneförbättring

må utgå med högre belopp än till motsvarande rektor eller lärare vid

allmänt läroverk, dock med högst 1,500 kronor till varje befattningshavare»;1
till

manlig timlärare vid högre goss- eller samskola: 60 kronor för veckotimme;
till

manlig timlärare vid högre flickskola: 50 kronor för veckotimme;

till manlig Övningslärare: 40 kronor för veckotimme.

Förekomsten av högre löner än de av staten garanterade. Skolöverstyrelsen

har från samtliga statsunderstödda privatläroverk i januari 1941 infordrat

uppgifter om de löner, som lärarna vid dessa skolor i verkligheten uppbära.

Härav framgår enligt skolöverstyrelsen följande:

Samtliga kvinnliga lärare, anställda vid högre goss- eller

samskola, högre flickskola eller enskild mellanskola, uppbure icke endast

lagstadgad minimilön utan även ett större eller mindre lönebelopp därutöver,

vilket lönebelopp dock i många fall endast utgjorde skillnaden mellan

dyrtidstillägg å hela lönen och det lagstadgade dyrtidstillägget på

endast % av densamma. Vid två högre goss- och samskolor uppbure de

kvinnliga lärarna i huvudsak samma löner, som de skulle uppburit, därest

skolorna varit kommunala flickskolor. Vid de övriga högre goss- och samskolorna,

där kvinnliga lärare vore anställda, hade dessa lärare ofta betydligt

lägre löner än de skulle haft vid motsvarande kommunala flickskola.

Vid samtliga högre flickskolor uppbure de kvinnliga lärarna lägre löner

än vid motsvarande kommunala flickskolor, och en jämförelse hade givit

vid handen, att det vöre mera sällan, som dessa lärares lönebelopp uppginge

till eller överstege de lönebelopp, som utginge till vikarierande eller

extra ordinarie lärare vid motsvarande kommunala flickskola. Vid de två

enskilda mellanskolorna uppbure de kvinnliga lärarna lägre löner än de

skulle haft vid motsvarande kommunala flickskola.

Beträffande lönerna till manliga lärare har överstyrelsen meddelat

följande.

Det ställde sig synnerligen svårt att kunna uppdela de högre goss- och

samskolorna ur lönesynpunkt i vissa bestämda grupper, då vid en och

samma skola vissa lärare uppbure en lön, som, jämförd med motsvarande

lärares lön vid allmänt läroverk, vore högre, medan andra lärare uppbure

en lön, som vore lägre. Överstyrelsen hade emellertid funnit, att lärarna

vid sju högre goss- och samskolor uppbure en lön, som vore i huvudsak

lika med den vid allmänt läroverk å samma ort utgående lönen. Vid tre

dylika skolor hade lärarna genomgående lägre löner än vid motsvarande

allmänna läroverk. Vid två högre goss- och samskolor, den ena på A-ort,

den andra på I-ort, uppbure emellertid lärarna löner, som i allmänhet överstege

vad de skulle uppburit vid läroverk å motsvarande ort. Då de manliga

lärarnas ställning vid de enskilda skolorna ur bland annat pensions
-

1 Den tillfälliga löneförbättringens storlek är bestämd på enahanda sätt för kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring, som åtnjuter avlöning enligt i huvudsak samma grunder som manlig lärare

med full tjänstgöring vid samma skola.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition Nr 118.

synpunkt vöre avgjort sämre än vid läroverken, syntes det emellertid skäligt

att dessa sämre förhållanden kompenserades genom en viss överbetalning

i förhållande till läroverken.

Vid de högre flickskolorna funnes manliga lärare anställda endast i

egenskap av timlärare och dessa erhölle vanligen vissa vedertagna arvoden,

som oftast vore lika med eller något understege vad motsvarande lärare

skulle erhålla vid statsläroverk å samma ort.

Vid en av de två enskilda mellanskolorna uppbure de manliga lärarna

i huvudsak samma löner som vid allmänt läroverk, vid den andra löner,

som vore något lägre än vid läroverk å samma ort.

b) Skolöverstyrelsens förslag rörande provisorisk avlöningsförbättring.

I skrivelse den 3 oktober 1938 framlade skolöverstyrelsen förslag om

att de kvinnliga 1 ä r a r n a, i avbidan på en mera definitiv lönereglering,

skulle tillerkännas provisorisk avlöningsförbättring,

vilken skulle utgå vid sidan av den nu utgående tillfälliga

löneförbättringen och vara graderad efter dyrort. Följande exempel på

den föreslagna skalan må här anföras:

A

B

C

D

E

F

G''

Föreståndarinna och fast anställd

lärarinna (högre komp.).....

300

450

600

750

900

1,050

1,200

Timlärarinna i läroämne......

—

5

10

15

20

25

30

Avlöningsförbättring skulle även utgå efter liknande grunder till andra

kategorier lärarinnor. Dyrtidstillägg skulle icke utgå på den provisoriska

avlöningsf örbättringen.

Till stöd för sitt förslag anförde överstyrelsen bland annat:

Den 1 januari 1938 hade den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen

för såväl de allmänna läroverkens som folk- och småskolornas

lärare trätt i kraft. Sedan även den av 1938 års riksdag beslutade löneregleringen

för de högre kommunala skolornas lärare blivit genomförd från

och med den 1 januari 1939, återstode av de högre skolorna endast de

statsunderstödda enskilda skolorna, för vilkas lärare en reglering av lönerna

ej genomförts i sammanhang med den på senare år genomförda

allmänna regleringen av lärarlönerna. Vad särskilt anginge de enskilda

skolornas kvinnliga lärare, så hade dessas löner reglerats år 1909 i överensstämmelse

med lönerna för de kvinnliga lärarna vid de allmänna läroverken.

Denna tidigare rådande likställighet hade emellertid småningom

alltmera rubbats, därigenom att de vid olika tillfällen åt de allmänna

läroverkens lärare beviljade löneförbättringarna icke kommit att följas

av lika omfattande förbättringar av de enskilda skolornas lärarlöner. Det

syntes därför synnerligen skäligt, att frågan om de enskilda skolornas löner

toges upp och bringades till en rättvis lösning. Så länge staten gåvc

dessa skolor sitt ekonomiska understöd och de alltjämt, jämväl efter 1927

års skolreform, beräknades fylla en viktig plats inom det högre skolväsendet

samt det vid desamma utfördes ett arbete, som torde få sägas

vara i stort sett likvärdigt med det arbete, som utfördes i motsvarande

Ortsgrupperna II oell I tillkommo först ar 1039.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

statliga eller kommunala skolformer, syntes rättvisa och billighet kräva,

att dessa skolors lärare icke bibehölles i ett avsevärt sämre löneläge än

motsvarande lärare inom de statliga och högre kommunala skolorna och

att de enskilda skolorna icke utlämnades åt en för dem ödesdiger konkurrens

örn lärarkrafterna med de båda andra kategorierna av skolor.

Överstyrelsen ville förorda en sådan provisorisk avlöningsförbättring åt

sagda lärarkår, att denna, i avvaktan på en slutlig reglering av dess lönefråga,

kunde i lönehänseende bringas i ett i någon män förbättrat läge i

förhållande till de statliga och högre kommunala skolornas lärarkårer.

Överstyrelsen hade såsom utgångspunkt för sitt förslag lagt en jämförelse

med lönerna vid de kommunala flickskolorna. Det hade nämligen synts

överstyrelsen riktigast att jämföra de enskilda skolornas kvinnliga lärarlöner

med lönerna vid denna senare skolform såsom varande den av de

högre kommunala skolformer, som med avseende å studiegång, kurs- och

timplaner stöde de enskilda skolorna närmast.

Vid jämförelsen hade överstyrelsen jämfört lönen till ordinarie ickeadjunktskompetent

ämneslärarinna vid kommunal flickskola med lönen till

ämneslärarinna med dels högre, dels lägre kompetens. Då emellertid vid

de kommunala flickskolorna funnes även icke-ordinarie ämneslärare, som

erhölle en avsevärt lägre lön än de ordinarie, hade överstyrelsen ansett sig

böra föreslå, att endast de fast anställda ämneslärarinnorna jämfördes med

de ordinarie vid de kommunala flickskolorna. De övriga, således icke fast

anställda torde lämpligen jämföras med de icke-ordinarie vid de kommunala

flickskolorna. Överstyrelsen hade ansett en sådan jämförelseprincip

lämplig, då för att erhålla en fast ämneslärarinnetjänst vid enskild skola

enligt gällande föreskrifter fordrades: för ämneslärarinna vid högre flickskola

och enskild mellanskola att äga behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

vid kommunal flickskola respektive kommunal mellanskola samt för

ämneslärarinna vid högre goss- eller samskola att äga behörighet till ämneslärartjänst

vid rikets allmänna läroverk. Undantag kunde dock göras, då

överstyrelsen ägde rätt att i förekommande fall förklara lärare behörig

till fast befattning vid viss enskild skola. Sistnämnda bestämmelse hade

dock tillämpats i mycket ringa utsträckning.

Även örn lärarinnorna vid vissa skolor erhölle en lön, som i viss mån överstege

den lagstadgade minimilönen, syntes dock av den gjorda jämförelsen

framgå, att rikligt fog funnes för att föreslå, att en provisorisk avlöningsförbättring

skulle komma samtliga lärarinnor vid de statsunderstödda enskilda

skolorna till del. Överstyrelsen ansåge detta så mycket mer befogat,

som man, enligt överstyrelsens uppfattning, vid en slutlig reglering av

frågan om lärarlöner vid och statsbidrag till de enskilda skolorna icke borde

låta statsbidragets storlek bli beroende av de lönebidrag, som eventuellt

vid en eller annan skola utbetalades av kommun eller enskild.

De manliga lärarnas löner vid de statsunderstödda enskilda

läroanstalterna borde enligt överstyrelsen lämpligen jämföras med lönerna

till lärare av motsvarande slag vid de allmänna läroverken.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118.

Då för de manliga lärarna icke funnes föreskrifter om minimilöner, och

då dessa lärare redan vid många skolor erhölle löner, som kunde anses

fullt tillräckliga, hade överstyrelsen, som härvidlag utgått från det faktiska

löneläget för dessa lärargrupper, icke ansett sig för desamma kunna

föreslå någon provisorisk avlöningsförbättring. En dylik skulle för övrigt

i många fall icke komma lärarna till godo, då dessa kunde anses redan ha

erhållit viss löneförhöjning, utan den skulle i så fall komma att tillfalla

kommunen eller skolan. Dock ansåge sig överstyrelsen böra föreslå, att de

skolor, som så behövde, skulle kunna erhålla viss ökad hjälp från det allmännas

sida för att kunna åt de manliga lärarna lämna sådana löner, att

de kunde erhålla lärare med den kompetens, som i vissa fall vore erforderlig.

Jämlikt kungörelsen 1925: 327 angående tillfällig löneförbättring åt vissa

lärare vid privatläroverk kunde Kungl. Majit, efter prövning av vederbörande

skolas ekonomiska förhållanden och då särskilt vägande skäl därtill

föranledde, medgiva, att sådan tillfällig löneförbättring finge utgå med

högre belopp än till motsvarande rektor eller lärare vid allmänt läroverk,

dock med högst 1,500 kronor till varje befattningshavare. Överstyrelsen

erinrade, att vissa skolor varje år, med stöd av ovannämnda bestämmelse,

inkomme med framställning om dylik förhöjd tillfällig löneförbättring.

Överstyrelsen föresloge, att bestämmelsen ändrades därhän, att Kungl.

Majit efter prövning skulle kunna medgiva, att tillfällig löneförbättring

finge utgå med högst 2,700 kronor, varvid den tillfälliga löneförbättringens

maximibelopp åt manlig lärare skulle komma att motsvara summan av tillfällig

löneförbättring och provisorisk avlöningsförbättring å G-ort för kvinnlig

lärare med högre kompetens. På så sätt kunde från fall till fall kontrolleras,

huruvida en dylik förhöjd löneförbättring bomme läraren till del, och

ävenledes huruvida vederbörande skolas ekonomi vöre sådan, att densamma

icke utan hjälp från statens sida själv kunde utbetala summan

i fråga.

Beträffande manliga timlärare i läsämnen och övningsämnen hade överstyrelsen

den uppfattningen, att dessa i allmänhet erhölle en avlöning per

veckotimme, som i de flesta fall kunde anses tillräcklig. Överstyrelsen ansåge

sig fördenskull för denna lärarkategori icke böra föreslå någon provisorisk

avlöningsförhöjning.

Överstyrelsen beräknade kostnaderna för den föreslagna löneförbättringen

till sammanlagt 336,950 kronor vid högre goss- och samskolor, högre

flickskolor och enskilda mellanskolor. Omräknat med hänsyn till antalet

lärarkrafter läsåret 1940/41 skulle förslaget draga en kostnad av omkring

260,500 kronor.

Undervisningsväsendets lönenämnd fann sig icke böra framställa någon

väsentlig erinran mot överstyrelsens förslag.

En undantagslös tillämpning av de av skolöverstyrelsen föreslagna grunderna

för provisorisk avlöningsförbättring åt lärarinnor vid privatläroverk

syntes i ett eller annat fall kunna medföra, att vederbörande lärarinna

erhölle högre lön än motsvarande lärarinna vid kommunal flickskola, detta

på grund av storleken i vissa fall av de tillägg till de författningsenligt utgående

minimilönerna, som vanligen förekomme inom privatläroverken. Det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

syntes med hänsyn härtill böra såsom allmän regel stadgas, att provisorisk

avlöningsförbättring icke finge utgå med högre belopp än att densamma

tillika med vederbörande lärarinnas övriga löneförmåner uppginge till högst

det belopp, varmed avlöningen skulle utgå till lärarinna vid kommunal

flickskola å samma dyrort och åldersgrupp.

Mot vad skolöverstyrelsen föreslagit rörande möjlighet för Kungl. Maj:t

att i vissa fall medgiva förhöjd tillfällig löneförbättring åt manlig lärare

hade lönenämnden intet att erinra.

Statskontoret erinrade i ett den 14 december 1938 avgivet utlåtande till

en början, att vid 1938 års riksdag väckts motion med hemställan, att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära utredning och förslag till

1939 års riksdag rörande lönereglering för såväl manliga som kvinnliga

lärare vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna. Denna motion hade

icke föranlett någon riksdagens åtgärd. I sin motivering för avslagsyrkandet

hade statsutskottet uttalat, att, om genom beslut av 1938 års riksdag

lönereglering komme till stånd för lärare vid de kommunala läroanstalterna,

det kunde vara befogat att inom den närmaste framtiden till behandling

upptaga frågan om en revision av gällande bestämmelser rörande statsbidrag

till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna och vad därmed

ägde samband. Då det emellertid finge förutsättas, att denna fråga icke

skulle gå förbi Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, ansåge sig utskottet icke

böra biträda det motionsvis framställda yrkandet.

Statskontoret erinrade i anledning härav, att gällande avlöningsbestämmelser

för privatläroverkens lärare endast reglerade minimilönerna till dessa

lärare. Hinder förelåge således icke för skolornas huvudmän att — i den

mån vederbörande skolors ekonomi det tilläte — förbättra vederbörande

lärares löner så att dessa icke understege löneförmånerna för motsvarande

lärare vid de kommunala läroverken. En annan fråga vore, huruvida statsverket

för att medverka till en effektiv löneförbättring för dessa lärare

skulle åtaga sig ökade ekonomiska uppoffringar för de enskilda läroanstalterna.

Frågan om statens ställning till privatläroverken hade behandlats i samband

med 1927 års skolreform. Sammanfattningsvis hade då vederbörande

departementschef uttalat, att staten icke borde betrakta det privata skolväsendet

såsom något mot det allmännas intressen stridande utan såsom

en organisation med uppgift att efter måttet av sina krafter samarbeta

med den statliga skolorganisationen och i vissa fall komplettera densamma,

allt under förutsättning att den enskilda verksamheten ej finge större utbredning

än som vore förenligt med föreliggande behov.

Under den tid som förflutit, sedan detta uttalande gjorts, hade viss

erfarenhet vunnits angående verkningarna av 1927 års skolreform. De

statliga och kommunala undervisningsanstalterna hade utvecklats och nya

tillkommit. Med hänsyn härtill måste det enligt statskontorets mening

ifrågasättas, örn icke, innan något beslut fattades om en ökning av statsverkets

utgifter för privatläroverken, ett övervägande borde komma till

stånd angående lämpligheten av och betingelserna för ett fortsatt understödjande

av de enskilda läroanstalterna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 118. 9

Skulle det emellertid anses lämpligt att föranstalta örn åtgärder i syfte

att genom höjda statsbidrag förbättra löneförhållandena för privatläroverkens

lärare, ansåge statskontoret i likhet med skolöverstyrelsen, att en

ökning av statsbidraget främst borde komma de lärare till godo, vilka

vore stationerade å de dyrare orterna. I själva verket syntes en ökning av

statens bidrag till lönekostnaderna med hänsyn till åtgärdernas provisoriska

karaktär kunna begränsas till att avse endast de dyraste orterna,

förslagsvis de orter, vilka vore inplacerade i ortsgrupperna E, F och G.1

Detta kunde antingen ske genom att — som överstyrelsen förordat —

ett särskilt lönetillägg, benämnt provisorisk avlöningsförbättring, infördes

eller genom att den tillfälliga löneförbättringen dyrortsdifferentierades, vilket

tidigare skett exempelvis beträffande de statliga läroverkens lärare (jfr

kungörelsen 1936: 388).

Därest en ökning av statens bidrag till privatläroverken skulle komma

till stånd, syntes detta enligt statskontorets mening enklast kunna genomföras

på det sätt, att den tillfälliga löneförbättringen dyrortsdifferentierades.

Härigenom skulle jämväl oreglerat dyrtidstillägg komma att utgå

på den sålunda ökade tillfälliga löneförbättringen. Hur stor ökningen i de

tre högsta ortsgrupperna, vilka grupper enligt statskontorets förslag skulle

komma i fråga, borde bli, syntes närmast vara en budgetavvägningsfråga.

Skulle den tillfälliga löneförbättringen å E-, F- och G-ort ökas med förslagsvis,

för heltidsanställda ämneslärare 200, 300, respektive 400 kronor och

för samtliga timlärare med 5, 10, respektive 15 kronor, torde statsverkets

kostnader härför, frånsett dyrtidstillägg, komma att belöpa sig till ungefär

en tredjedel av vad överstyrelsens förslag beräknats kosta eller till omkring

115,000 kronor.

c) Statskontorets förslag rörande dyrortsgradering av den tillfälliga

löneförbättringen.

Statskontoret har den 18 januari 1941 avgivit förnyat utlåtande i ämnet

med beaktande av de ändrade förutsättningar för ämbetsverkets tidigare

förslag, som uppkommit till följd av numera genomförda löneregleringar.

Statskontoret har därvid erinrat örn sina i det tidigare utlåtandet anförda

betänkligheter mot en provisorisk ökning av statsbidragen till privatläroverkens

lärare.

Dessa betänkligheter måste enligt statskontorets mening framträda med

än större skärpa under nu rådande förhållanden, då det statsfinansiella läget

påfordrade den största återhållsamhet i fråga örn statsverkets utgifter. Härtill

komme, att spörsmålet om privatläroverkens framtida ställning i skolsystemet

kunde förväntas komma att bli föremål för överväganden av

1940 års skolutredning inom en icke alltför avlägsen framtid.

Skulle emellertid de av statskontoret anförda betänkligheterna mot att

i nuvarande läge öka statsbidraget till avlönande av privatläroverkens lä
-

Ortsgrupperna H och I tillkommo, såsom förut erinrats, först år 193!).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits proposition Nr 118.

rare få anses motvägas av angelägenheten av att — med beaktande av de

löneförbättringar som under de senaste åren kommit lärarna vid de högre

statliga och kommunala skolorna till del — åvägabringa en provisorisk

förbättring av löneställningen för privatläroverkens lärare, torde detta av

skäl, som statskontoret närmare utvecklat i sitt tidigare utlåtande, böra

ske i den formen, att den tillfälliga löneförbättringen för lärarna ortsdifferentierades.

Med beaktande av de löneregleringar, som numera genomförts för de

stats- och kommunalanställda lärarna vid de högre läroanstalterna, ville

statskontoret föreslå, att den tillfälliga löneförbättringen för de kvinnliga

ämneslärarna ökades med följande belopp, nämligen å B- och C-ort

200 kronor, å D- och E-ort 300 kronor, å F- och G-ort 400 kronor samt

å H- och I-ort 500 kronor. Följande sammanställning utvisade storleken

av den tillfälliga löneförbättringen efter en sådan ökning.

Ortsgrupp

A

B och C

D och E

F och G

H och I

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Föreståndarinna och heltidsanställd

ämneslärarinna med högre kom- petens ..................

1,500

1,700

1,800

1,900

2,000

Annan heltidsanställd ämnes- lärarinna ....................

1,200

1,400

1,500

1,600

1,700

Vad härefter anginge de manliga föreståndarna och de manliga heltidsanställda

ämneslärarna, erinrade statskontoret om att den tillfälliga

löneförbättringen till dessa befattningshavare redan vore dyrortsdifferentierad.

I betraktande härav och under erinran örn vad skolöverstyrelsen

anfört rörande dessa befattningshavares löneförhållanden ansåge statskontoret

tillräckliga skäl icke vara för handen för en uppräkning av den tillfälliga

löneförbättringen för ifrågavarande grupp befattningshavare i vidare

mån än att en anpassning borde ske med hänsyn till att två nya ortsgrupper,

nämligen H- och I-ort, tillkommit. För föreståndare och ämneslärare,

vilka tjänstgjorde å ort, som vöre att hänföra till någon av dessa båda

ortsgrupper, syntes den tillfälliga löneförbättringen böra ökas med 100

kronor. Däremot^ ansåge statskontoret tillräckliga skäl icke förefinnas att

höja det belopp å 1,500 kronor, som undantagsvis kunde utgå till manlig

lärare, då Kungl. Majit efter prövning av vederbörande skolors ekonomiska

förhållanden funne vägande skäl därtill föranleda. Ämbetsverket

ville i detta sammanhang påpeka angelägenheten av en formell överarbetning

av bestämmelserna rörande tillfällig löneförbättring till de manliga

lärarna. Lämpligt syntes vara, att i författning närmare angåves storleken

av den tillfälliga löneförbättring, som borde utgå i varje särskilt fall.

I sitt tidigare berörda utlåtande den 14 december 1938 hade statskontoret

föreslagit, att för samtliga timlärare den tillfälliga löneförbättringen

å E-, F- och G-ort skulle ökas med 5, 10, respektive 15 kronor. En

närmare anpassning efter de ändrade förhållandena syntes böra medföra,

att ökningen fastställdes till 5 kronor å D- och E-ort, 10 kronor å F- och

G-ort samt 15 kronor å H- och I-ort. I viss anslutning till de grunder, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

förordats i propositionen nr 65 till 1940 års urtima riksdag angående arvodesreglering

för bland andra timlärare vid det statliga och kommunala

undervisningsväsendet borde emellertid förhöjningen av den tillfälliga löneförbättringen

endast tillkomma sådana manliga eller kvinnliga timlärare i

läsämne eller övningsämne, som av läraranställningen vid den privata läroanstalten

hade sin huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla, då enligt

statskontorets mening det icke i nuvarande läge kunde anses motiverat

att förbättra avlöningen för de timlärare, som hade anställningen vid privatläroverket

som bisyssla. I tveksamma fall borde det ankomma på skolöverstyrelsen

att avgöra, örn anställningen vore att betrakta som bisyssla

eller icke. Storleken av den tillfälliga löneförbättringen för veckotimme

och år till timlärarna framginge av följande sammanställning:

Timlärare, för vilken

timläraranställningen

är att anse som bi- syssla, samt annan

timlärare, stationerad

å ort inom ortsgrupp

A, B och C

Annan timlärare, stationerad å

ort inom ortsgrupp

D och E

F och G

H och I

kronor

kronor

kronor

kronor

Övningslärare, manlig eller kvinnlig

40

45

50

55

Annan manlig timlärare

50

55

60

65

b) vid högre goss- och samskola

samt enskild mellanskola .....

60

65

70

75

Annan kvinnlig timlärare ........

50

55

60

65

Statskontoret beräknade, att ett genomförande av de av ämbetsverket

ifrågasatta höjningarna av den tillfälliga löneförbättringen bomme att medföra,

att anslagen till privatläroverken av denna anledning måste upp
-

räknas med följande belopp:

Bidrag till goss- och samskolor ......................kronor 39,000

» » högre flickskolor ......................... » 68,000

» » enskilda mellanskolor..................... » 3,000

Summa kronor 110,000.

Ett genomförande av statskontorets förslag om en förhöjning av den

tillfälliga löneförbättringen innebure även, att kostnaderna för dyrtidstillägg

bomme att öka. Denna ökning kunde beräknas komma att uppgå

till något mer än 30,000 kronor, varför de totala kostnaderna för den föreslagna

höjningen av den tillfälliga löneförbättringen torde belöpa sig till

i runt tal 140,000 kronor.

I detta sammanhang erinrade statskontoret om att med nu gällande

bestämmelser tillfällig löneförbättring till sjukledig lärare vid privatläroverk

utginge oavkortad under hela den tid, som läraren kvarstode å vederbörande

skolas stat (jfr statsutskottets utlåtande nr 123, sid. 25, till 1934

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

års riksdag). Då enligt ämbetsverkets mening starka skäl talade för att,

sedan sjukledighet åtnjutits under viss tid, frågan huruvida tillfällig löneförbättring

skulle utgå i fortsättningen gjordes till föremål för särskild

prövning med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet, ville

statskontoret föreslå, att i kungörelsen angående tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare vid privatläroverk infördes en bestämmelse av innebörd,

att i fall, då lärare åtnjutit tjänstledighet för sjukdom mer än sammanlagt

180 läsveckor, det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att pröva, örn och i

vad mån i fortsättningen tillfällig löneförbättring skulle utgå. Genom denna

tidsbestämning vunnes viss anslutning till de bestämmelser, som gällde

rörande bidrag till avlöning åt sjuk lärares vikarie från de enskilda läroanstalternas

vikariatskassa.

Skolöverstyrelsen har i yttrande den 5 februari 1941 med anledning av

statskontorets nya förslag i princip anslutit sig till detsamma men ifrågasatt

några modifikationer, innebärande för vissa dyrorter en förskjutning

uppåt av den av statskontoret föreslagna förhöjningen. Innebörden av

skolöverstyrelsens jämkningsförslag framgår av nedanstående sammanställning:
-

Dyr orts graderad tillfällig löneförbättring enligt skolöverstyrelsens

förslag.

Lärarens tjänsteställning

A och B

C och D

E och F

G och H

I

1,500 +

200=

1,500 +

300=

1,500 +

400

1,500 +

500

1,500+

600=

1,700

1,800

1,900

2,000

2,100

1,200 +

200 =

1,200 +

300 =

I-*

O o

o o

II +

1,200 +

500=

1,200 +

600 =

1,400

1,500

1,600

1,700

1,800

40 + 5=

40 + 10 =

40 + 15 =

40 + 20 =

40

45

50

55

60

50 + 5=

50 + 10=

50 + 15=

50 + 20 =

50

55

60

65

70

60 + 5

60 + 10=

60 + 15 =

60 + 20=

60

65

70

75

80

50 + 5=

50 + 10 =

50 + 15 =

50 + 20=

50

55

60

65

70

Föreståndarinna och heltidsanställd

ämneslärarinna med behörighet

att söka ämneslärarinnetjänst vid

allmänt läroverk ..............

Annan heltidsanställd ämneslärarinna

........................

Timlärare i övningsämne, manlig

eller kvinnlig .................

Amian manlig timlärare

a) vid högre flickskola ..........

b) vid högre goss- och samskola

samt vid enskild mellanskola ..

Annan kvinnlig timlärare ........

För timlärare, som hade timläraranställningen som bisyssla, skulle ersättningen

per veckotimme, oavsett dyrortsplaceringen, utgå med hittills gällande

belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majda ■proposition Nr 118.

I jämförelse med statskontorets förslag innebure skolöverstyrelsens, att

B-gruppen, utan ändring av det därstädes utgående löneförbättringsbeloppet,

sammanförts med A-gruppen i stället för med C-gruppen, och på

samma sätt D-gruppen med C-gruppen o. s. v. Den sista gruppen, I-gruppen,

komme därigenom att intaga en självständig plats i systemet med

en löneförbättring, som överstyrelsen ville föreslå till 600 kronor. Överstyrelsens

förslag innebure en förbättring för lärarna på vissa ortsgrupper

och sammanfölle beträffande övriga ortsgrupper med statskontorets.

Skillnaden mellan statskontorets och skolöverstyrelsens förslag framgår

av följande sammanställning:

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Läsårs-

statskontoret . .

_

+ 200

+ 200

+ 300

+ 300

+400

+ 400

+ 500

+ 500

avlönade

skolöverstyrelsen

+ 200

+ 200

+ 300

+ 300

+400

+400

+ 500

+ 500

+ 600

statskontoret . .

_

.

_

+ 5

+ 5

+ 10

+ 10

+ 15

+ 15

Timlärare

skolöverstyrelsen

—

—

+ 5

+ 5

+ 10

+ 10

+ 15

+15

+ 20

Överstyrelsen ansåge sig böra tillstyrka statskontorets förslag, att ifrågavarande

löneförbättring för de privatanställda lärarna genomfördes i form

av en dyrortsdifferentiering av den tillfälliga löneförbättringen, en anordning

som principiellt anslöte sig till den mera summariska _ dyrortsdifferentiering

av den tillfälliga löneförbättringen, som provisoriskt gällt för

statsläroverkens lärare enligt kungörelsen 1936: 388. Överstyrelsen skulle

dock för sin del funnit den av överstyrelsen år 1938 föreslagna löneförbättringen

mest önskvärd, därest Kungl. Maj:t med hänsyn till den statsekonomiska

situationen funnit möjligt att föreslå en sådan. Den stora

nivåskillnaden mellan de privatanställdas och de kommunalanställdas

löner bleve nämligen enligt statskontorets förslag endast i mycket otillräcklig

grad utjämnad.

I stora drag kunde överstyrelsen även acceptera den av statskontoret

föreslagna planen för den tillfälliga löneförbättringen. Även om denna plan

måhända kunde erhålla några års varaktighet, vore den dock till sin

karaktär ett provisorium. Det vore därför naturligt, att den gjordes mera

summarisk och i olika hänseenden mindre nyanserad än en definitiv löneplan.

Överstyrelsen hade från denna utgångspunkt intet att erinra mot

att dyrortsgrupperingen gjordes mindre differentierad än i löneplanerna för

statligt och kommunalt anställda lärare. Överstyrelsen ville icke heller resa

några invändningar mot att den förstärkning av den tillfälliga löneregleringen,

som nu kunde ifrågakomma, utginge efter enahanda grunder för

alla ämneslärarinnor med heltidstjänstgöring, vare sig de vore fast anställda

eller icke, och likaså efter enahanda grunder för alla timlärare,

som hade skolarbetet till sin huvudsyssla, vare sig de undervisade i läroeller

övningsämnen.

Statskontorets förslag beträffande de manliga lärarna med heltidsanställning

kunde enligt överstyrelsens mening i sina huvuddrag accepteras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118.

Hur den av skolöverstyrelsen föreslagna löneförbättringen skulle verka

i praktiken, framgår av följande, av skolöverstyrelsen uppgjorda sammanställningar:
-

Dyrortsgrupper

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Rektor vid kommuna

flickskola 21: 20.

Grupp IV ............

9,003

9,249

9,496

9,742

9,988

10,235

10,481

10,727

10,974

Föreståndarinna vid en- skild skola lönegrad 1,

nuvarande löneförmå- ner .................

6,136

6,136

6,136

6,436

6,636

6,636

6,636

7,036

7,036

Löneförmåner enligt skol-

överstyrelsens förslag

6,400

6,400

6,532

6,832

7,164

7,164

7,296

7,696

7,828

Kvarstående lönedifferens

2,603

2,849

2,964

2,910

2,824

3,071

3,185

3,031

3,146

Ordinarie ämneslärarinna

vid kommunal flick- skola 21: 20 .........

6,647

6,893

7,140

7,386

7,632

7,878

8,125

8,371

8,617

Ämneslärarinna vid en- skild skola, högre kom- petens, utan ålderstill- lägg ................

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

Löneförmåner enligt skol-

överstyrelsens förslag

4,108

4,108

4,240

4,240

4,372

4,372

4,504

4,504

4,636

Kvarstående lönedifferens

2,539

2,785

2,900

3,146

3,260

3,506

3,621

3,867

3,981

Vikarierande ämneslära- rinna vid kommunal

flickskola 19:15 .....

4,819

5,012

5,205

5,397

5,590

5,783

5,976

6,168

6,361

Ämneslärarinna vid en- skild skola, lägre kom- petens, med 1 ålders- tillägg ..............

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

Löneförmåner enligt skol-

överstyrelsens förslag

3,848

3,848

3,980

3,980

4,112

4,112

4,244

4,244

4,376

Kvarstående lönedifferens

971

1,164

1,225

1,417

1,478

1,671

1,732

1,924

1,985

Timlärare i teckning, mu- sik och gymnastik vid

kommunal flickskola

med arvode enligt

kungörelsen 1910:1067

156

162

168

174

180

186

192

198

204

Övningslärarinna i mot- svarande ämnen vid

enskild skola utan ål- derstillägg ..........

130

130

130

130

130

130

130

130

130

Löneförmåner enligt skol-

överstyrelsens förslag .

130

130

137

137

143

143

150

150

156

Kvarstående lönedifferens

26

32

31

37

37

43

42

48

48

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118. 15

Dyrortsgrupper

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Timlärare i handarbete

vid kommunal flick- skola med arvode en- ligt kungörelsen 1940:

1067 ...............

132

137

143

148

154

159

165

170

175

Övningslärarinna i mot- svarande ämnen vid

enskild skola utan &1- derstillägg ..........

lil

lil

lil

lil

lil

lil

lil

lil

lil

Löneförmåner enligt skol-

överstyrelsens förslag .

lil

lil

118

118

124

124

131

131

137

Kvarstående lönedifferens

21

26

25

30

30

35

34

39

38

Timlärare i hushållsgöro- mål vid kommunal

flickskola med arvode

enligt kungörelsen

1940:1067 ...........

132

137

143

148

154

159

165

170

175

Övningslärarinna i mot- svarande ämnen vid

enskild skola utan ål- derstillägg ..........

130

130

130

130

130

130

130

130

130

Löneförmåner enligt skol-

överstyrelsens förslag .

130

130

137

137

143

143

150

150

156

Kvarstående lönedifferens

2

7

6

11

11

16

15

20

19 1

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnadsökningen vid bifall till över
-

styrelsens förslag sålunda:

Manliga lärare med heltidsanställning ....................................... kronor 1,300

Föreståndarinnor och ämneslärarinnor ....................................... » 97,500

Timlärare i läro- och övningsämnen .......................................... » 36,625

Summa kronor 135,425.

Kostnaderna överstege enligt denna tablå med 25,425 kronor kostnaderna

för en löneförbättring enligt statskontorets förslag. Därtill komme,

att kostnaderna för dyrtidstillägg och kristillägg torde bli omkring 12,000

kronor större än enligt statskontorets förslag. De alltjämt kvarstående lönedifferenserna

mellan lärare i kommunal och enskild tjänst vore emellertid

så betydliga, att den jämkning uppåt, som överstyrelsen föreslagit, framstode

som av förhållandena synnerligen starkt motiverad.

Beträffande det av statskontoret föreslagna villkoret, att förhöjningen

måtte gälla endast sådan timlärare, som vid den privata läroanstalten

hade sin huvudsysselsättning, ville överstyrelsen utgå från att ordalagen

icke lade hinder i vägen för en tolkning, enligt vilken en timlärare, som

vöre anställd vid flera statsunderstödda enskilda läroanstalter med ett

relativt lågt timantal vid varje läroanstalt, likväl skulle kunna anses ha

tjänstgöringen som sin huvudsakliga sysselsättning, örn de sammanlagda

timsummorna därtill gåve fog.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departe
mentschefen.

Kungl. Marits ''proposition Nr 118.

Av de löneförmåner, som utgå till lärarpersonalen vid dessa skolor, gäldas

i huvudsak endast den tillfälliga löneförbättringen och dyrtidstillägget samt

kristillägget direkt av statsmedel. I övrigt utgår som regel statens bidrag

med vissa belopp för varje särskilt skolstadium och för vissa särskilda undervisningsgrenar

samt med viss del av de förutnämnda ålderstilläggen under

villkor, att kommuner eller enskilda årligen tillskjuta vissa motsvarande

belopp. Statsbidragsregleringen förutsätter, att de så tidigt som år 1909

bestämda minimilönerna för personalen skola bestridas av de bidrag, som

på detta sätt erhållas, och av skolans inkomster i övrigt och att utöver

statens understöd till nyssnämnda särskilda löneförmåner (tillfällig löneförbättring,

dyrtidstillägg och kristillägg) särskilda bidrag av statsmedel

icke utgå för beredande av den ökning av lönerna utöver de fastställda

minimibeloppen, som kan befinnas erforderlig. Statsverket har alltså icke

genom sitt understöd garanterat lärarpersonalen en lönenivå, som vid

varje särskild tidpunkt kan anses skälig, utan har utgått från att skolornas

huvudmän skola var och en efter sin förmåga sörja för en skälig lönestandard

åt personalen.

I praktiken ha emellertid, där icke kommunerna funnit sig böra träda

emellan, privatläroverken i många fall icke haft möjlighet att bereda lärarpersonalen

en skälig avlöning. Många av läroverken ha förhållandevis

svag ekonomi och ha icke varit i stånd att med egna resurser utfylla de

löner, som kunna beredas lärarna inom ramen av de till skolorna utgående

bidragen. De svårigheter ur rekryteringssynpunkt och i andra hänseenden,

som härigenom uppstått för dessa läroanstalter, ha i hög grad ökats genom

de löneregleringar, som under de senaste åren genomförts för statligt

eller kommunalt anställda lärare. Vid 1909 års lönereglering för lärarinnepersonalen

vid de enskilda skolorna togos avlöningsförhållandena vid statens

samskolor till utgångspunkt för bestämmandet av lärarinnornas

minimilöner. Numera äro dessa minimilöner närmast att jämföra med de

till småskollärarinnor utgående lönerna. Sedan 1909 års lönereglering har

alltså en synnerligen stark förskjutning nedåt av de av staten för de enskilda

skolorna fastställda minimilönerna inträtt på grund av löneutvecklingen

vid de statliga och kommunala skolorna. Skarpast komma måhända bristerna

i de nuvarande bestämmelserna till synes däri, att löneförmånerna

för den kvinnliga lärarpersonalen vid de enskilda skolorna icke äro i något

hänseende graderade efter dyrortsförhållandena. Den fortgående stegringen

av levnadskostnaderna har gjort denna olägenhet alltmer framträdande.

Visserligen har antalet privatläroverk särskilt under de senare åren starkt

minskats på grund av att dessa läroanstalter i stor utsträckning ombildats

till kommunala. Fortfarande äro de dock även kvantitativt av betydelse

i vårt skolväsende. I jämförelse med de statliga och kommunala läroanstalterna

av motsvarande slag äro statens utgifter för dessa skolor förhållande
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

vis små. Enligt vissa av skolöverstyrelsen år 1940 utförda undersökningar

drager varje elev vid enskilt läroverk en årskostnad för statsverket av omkring

175 kronor, medan motsvarande siffror äro för allmänt läroverk 495

kronor och vid högre kommunal skola 295 kronor. Det ligger icke minst på

grund härav i statens intresse att stödja denna skolform, som även i

pedagogiskt hänseende visat sig ha en betydelsefull mission att fylla.

Jag erinrar, att statsutskottet vid 1938 års riksdag framhöll, att det kunde

vara befogat att inom den närmaste framtiden till behandling upptaga

frågan om en revision av gällande bestämmelser rörande statsbidrag till

dessa läroanstalter och vad därmed ägde samband. Under rådande förhållanden

kan jag, såsom framgår av vad jag i propositionen 1940:154 till

lagtima riksdagen yttrade, icke tillstyrka bifall till de framställningar i

denna riktning, som enligt handlingarna i ärendet föreligga, eller förorda

mer definitiva åtgärder på detta område. Då det å andra sidan icke kan

vara lämpligt att år från år i avbidan på sådana åtgärder bibehålla den nuvarande

osedvanligt låga lönenivån, anser jag mig böra förorda vidtagandet

av provisoriska åtgärder, vilka dock icke böra få sådan form, att de kunna

föregripa de allmännare överväganden, som i en framtid under andra statsfinansiella

förhållanden böra komma till stånd. Av denna anledning finner

jag mig icke kunna biträda skolöverstyrelsens ursprungligen framlagda förslag

örn beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt privatläroverkens

personal. En statsbidragsreglering synes däremot icke föregripas, örn i anslutning

till statskontorets förslag den nu av statsmedel helt utgående tillfälliga

löneförbättringen graderas i dyrortshänseende. Jag ansluter mig därför

i princip till detta förslag.

Huru stor höjning av den tillfälliga löneförbättringen som bör företagas

är, såsom statskontoret framhållit, närmast en budgetavvägningsfråga: å

ena sidan motiverar den i det stora hela relativt låga lönenivån en icke

alltför snäv höjning, å andra sidan tvingar det statsfinansiella läget till återhållsamhet.

Ur den förra synpunkten är den skala, som tillstyrkts av

skolöverstyrelsen i dess yttrande över statskontorets förslag, att föredraga.

Då emellertid även den av statskontoret förordade löneskalan innebär

en icke oväsentlig förbättring, särskilt för de högre dyrorternas vidkommande,

anser jag mig böra begränsa mig till att förorda detta förslag.

Sistnämnda förslag utgår i motsats mot skolöverstyrelsens ifrån, att den

tillfälliga löneförbättringen för heltidsanställda kvinnliga lärare på A-ort

skall förbli orubbad, varemot båda förslagen förutsätta, att löneförbättringen

skall i viss utsträckning höjas för de högre dyrorterna. Då det här i första

hand gäller att avhjälpa den brist på varje dyrortsdifferentiering, som nu

framstår såsom den mest framträdande olägenheten hos gällande lönebebestämmelser

för kvinnliga lärare, synes statskontorets förslag böra godtagas.

Bihang till riksdagens protokoll lotti. 1 sami. Nr 118.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Hittills ha statsbidragen till kvinnliga lärares avlönande utgått utan hänsyn

till de olika skolornas ekonomiska resurser i övrigt. Någon ändring av

denna princip synes icke nu kunna ifrågasättas, ehuru förhållandena, såsom

av utredningen framgår, skifta ganska väsentligt i de enskilda fallen.

Dock torde försiktigtvis i anslutning till vad undervisningsväsendets lönenämnd

föreslagit böra uppställas ett allmänt villkor av innebörd, att den

tillfälliga löneförbättringen tillika med vederbörande lärarinnas övriga löneförmåner

icke må uppgå till högre belopp än avlöningen till lärarinna vid

kommunal flickskola i motsvarande åldersgrupp på samma dyrort.

Även beträffande dyrortsgradering av den tillfälliga löneförbättringen

för timlärare ansluter jag mig till statskontorets förslag. Jag förutsätter

sålunda bland annat, att förhöjning av ifrågavarande slag endast skall tillkomma

lärare, som av läraranställningen ha sin huvudsakliga sysselsättning

eller förvärvskälla. I tveksamma fall torde det, såsom statskontoret förutsatt,

få ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra, örn anställningen är att

betrakta som bisyssla eller icke. Anställning som timlärare vid flera enskilda

läroanstalter av ifrågavarande slag torde därvid böra få räknas såsom tjänstgöring

vid en och samma läroanstalt.

Den till heltidsanställda manliga lärare utgående tillfälliga löneförbättringen

är, såsom statskontoret påpekat, redan nu differentierad efter dyrorter.

Med hänsyn härtill och med hänvisning i övrigt till vad skolöverstyrelsen

i ämnet anfört ifrågasätter jag i likhet med statskontoret icke annan

ändring för ifrågavarande lärares vidkommande än en utbyggnad med en

ny dyrortsgrupp, omfattande dyrorterna H och I.

Vad statskontoret anfört rörande behovet av en omarbetning av bestämmelserna

rörande tillfällig löneförbättring synes böra beaktas vid utfärdande

av de ändrade bestämmelser, som föranledas av bifall till mitt förslag.

Statskontorets förslag rörande tillfällig löneförbättring till sjukledig lärare

vid privatläroverk synes böra uppmärksammas vid författningsbestämmelsernas

utformning.

Merkostnaderna för statsverket vid bifall till mitt förslag torde kunna

beräknas sålunda:

högre goss- och samskolor........................... kronor 39,700

högre flickskolor ................................... » 67,000

enskilda mellanskolor............................... » 2,600

dyrtidstillägg ...................................... » 31,000

kristillägg ................................... »_1,800

Summa kronor 142,100.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lis.

19

2. Särskild lönefyllnad åt lärarinnor vid nya elementarskolan

för flickor i Stockholm.

Nya elementarskolan för flickor är efter den omfattande kommunalisering

av det enskilda flickskoleväsendet i Stockholm, som ägde rum med

ingången av budgetåret 1939/40, den enda i Stockholm kvarvarande högre

flickskola, som upprätthåller en elementaravdelning för flickor. Därjämte

finnes vid skolan ett gymnasium för flickor.

I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår till bidrag till

högre flickskolor har skolöverstyrelsen med anledning av en framställning

från centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen framställt förslag

örn beredande av lönefyllnad åt lärarinnor vid nya elementarskolan för

flickor (Ahlströmska skolan) i Stockholm. Till den ifrågasatta löneförbättringen,

som beräknats draga en kostnad av runt 24,000 kronor, skulle

staten enligt överstyrelsens förslag lämna ett anslag av 12,000 kronor,

under villkor att Stockholms stad tillsköte samma belopp.

Centralstyrelsen hade anhållit, att Kungl. Majit måtte vidtaga sådana

åtgärder, att de vid nya elementarskolan för flickor i Stockholm anställda

ämnes- och övningslärarinnorna — från och med den 1 juli 1939 och intill

dess en allmän lönereglering för de enskilda statsunderstödda läroanstalternas

lärarpersonal kunde komma till stånd — kunde tillerkännas en

provisorisk löneförbättring. Vid de övriga statsunderstödda enskilda flickskolornas

i Stockholm omorganisation till kommunala flickskolor hade

lärarna vid nya elementarskolan för flickor gjort en hänvändelse till skolstyrelsen

för att genom dess försorg erhålla någon löneförbättring och sålunda

erhålla en i lönehänseende någorlunda jämförbar ställning med lärarna

vid de kommunala flickskolorna. Skolstyrelsen hade gjort en framställning

i ärendet till Stockholms stad, men framställningen hade icke

lett till någon stadens åtgärd. En översikt över olika lärargruppers löner

gåve vid handen, att lärarna vid den enskilda flickskolan intoge en mycket

ogynnsam ställning i jämförelse med lärare vid kommunal flickskola

och folkskola.

Med anledning härav har skolöverstyrelsen efter en uttömmande redogörelse

för de utredningar och förhandlingar, som föregått kommunaliseringen

av flickskolväsendet i Stockholm, sammanfattningsvis anfört

följande:

Den utredning, Stockholms stads gymnasiekommitté företagit angående

kommunalisering av Stockholms högre flickskolor, hade givit vid handen,

att ett behov av enskilda flickgymnasier alltjämt förefunnes, att gymnasiekommittén

därför räknat med att en eller annan enskild flickskola skulle

komma att kvarstå inom ramen för den planerade organisationen med

ökat understöd från det allmänna samt alt styrelsen för nya elementarskolan

för flickor inför valet uttalat sig för detta senare alternativ, dock under

förutsättningen att tillräckliga anslag kunde erhållas för att möjliggöra

skolans fortsatta existens under en konkurrens med statliga och kommunala

läroanstalter och att dessa anslag borde avse såväl ett nedbringande

av terminsavgifterna som en höjning av lärarlönerna. Den genom
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

förda organisationen hade i enlighet med gymnasiekommitténs förslag och

med hänsyn till ovan angivna behov av flickgymnasier upptagit nya elementarskolan

för flickor såsom enskild skola, uppbärande ett gymnasium.

Vad beträffade det första av villkoren för den enskilda skolans fortsatta

existensmöjlighet eller terminsavgifternas nedbringande, hade vissa åtgärder

från det allmännas sida i detta avseende vidtagits. Sålunda hade 1939

års riksdag beviljat ett anslag av 30,000 kronor till nedbringande av terminsavgifterna

vid de kvarstående enskilda flickgymnasierna i Stockholm,

nämligen Wallin-Åhlinska gymnasiet och gymnasierna vid nya elementarskolan

för flickor och lyceum för flickor, att utgå under förutsättning att

staden tillsköte enahanda belopp. Sedermera hade stadsfullmäktige ävenledes

beviljat denna summa. Till följd härav hade terminsavgiften vid

sagda gymnasier, som tidigare i medeltal stigit till 190 kronor, under läsåret

1939/40 kunnat nedsättas till 150 kronor. I enlighet med vad gymnasiekommittén

uttalat angående ökat kommunalt understöd till nya elementarskolans

elementaravdelning hade staden därjämte beviljat ett anslag

av 10,000 kronor till samma ändamål eller nedsättning av terminsavgiften.

De hittills utgående avgifterna hade därigenom allmänt kunnat nedsättas

med 20 kronor, vilket innebure en sänkning av medeltalet från 131

kronor till lil. Emellertid torde det klart framgå, yttrar skolöverstyrelsen,

att ett tillräckligt effektivt nedbringande icke möjliggjorts genom hittills

givna anslag. Skillnaden mellan de kommunala terminsavgifterna — 50

kronor — och nya elementarskolans vore sålunda fortfarande avsevärd.

Vad beträffar den andra förutsättningen för den enskilda skolans fortsatta

existensmöjlighet, anslag till höjande av lärarlönerna, har skolöverstyrelsen

erinrat om sin framställning örn generell provisorisk avlöningsförbättring

åt lärarinnor vid privatläroverk samt har framhållit, att den

stora skillnad i löneförmåner, som nu rådde mellan de kommunaliserade

flickskolornas lärarinnor och den kvarstående enskilda elementarskolans,

torde vara särskilt kännbar å en dyrort som Stockholm. Dessutom torde

medvetandet av att stå så kännbart tillbaka för övriga yrkeskamrater

medföra en viss depression, som knappast verkade gynnsamt på arbetslivet

inom skolan.

Överstyrelsen ville därutöver framhålla, att Stockholms högre flickskoleväsen

vid kommunaliseringen betraktats som en enhet, i viss mån att likna

vid en enda skola under omorganisation. Sålunda hade t. ex. samtliga kommunala

flickskolor ställts under en gemensam styrelse, de ordinarie platserna

tilldelats skolorna gemensamt o. s. v. Lärarinnor, anställda vid den

enda kvarstående privatskolan, komme därför att framstå som direkt missgynnade

i förhållande till de andra med lika utbildning och jämförlig

tjänstetid.

Sedan de kommunalanställda lärarinnornas lönevillkor genom löneregleringar

förbättrats, utgjorde skillnaden mellan deras och de privatanställdas

löner cirka 2,500 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Den stora skillnaden vid jämförelse med de kommunala lönerna kompenserades

till en ringa del av den enskilda skolans kortare läsår (38

respektive 36 läsveckor). Överstyrelsen ville framhålla, att då det här

gällde icke blott att utjämna löneställningen för ett fåtal lärarinnor utan

jämväl att stödja ett ensamt kvarstående flickläroverk i en svår konkurrensställning

bland de kommunaliserade, det ur rekryteringssynpunkt

torde vara lämpligt att icke beräkna olika villkor för de fast anställda

och övriga lärarinnor med full tjänstgöring. Den skola, som tvingades

hålla högre terminsavgifter och lägre lärarinnelöner än andra av liknande

typ inom samma krets, löpte risken att anhopa både sämre elever och

sämre lärarinnor, och dessa faktorer bidroge naturligen än ytterligare att

nedbringa skolans konkurrensmöjligheter, på samma gång de ur allmänna

undervisningssynpunkter vore skadliga. Av de fast anställda åtnjöte för

övrigt flertalet ett fjärde ålderstillägg av skolan.

Skolöverstyrelsen har med hänsyn härtill ansett sig böra framlägga förslag

örn beredande av lönefyllnad åt lärarpersonalen vid denna skola, vilket

borde genomföras, även om en generell löneförbättring för privatläroverkens

lärarpersonal icke komme till stånd. Förslaget går ut på en löneökning

av 1,500 kronor för lärarinna med full tjänstgöring och en motsvarande

höjning av lönerna för lärarna i övrigt. Skolöverstyrelsen har vidare

fäst uppmärksamheten på det av departementschefen i propositionen nr

252 till 1939 års lagtima riksdag gjorda uttalandet (sid. 39) örn önskvärdheten

av att Stockholms stad utöver vad i propositionen förutsatts angående

dess bidrag till terminsavgifterna vid de kvarstående enskilda elementaravdelningarna

på lämpligt sätt trädde hjälpande emellan, ifall ifrågavarande

enskilda flickläroverk i Stockholm skulle visa sig vara i behov av

understöd utöver vad som i vanlig ordning tillkomme dem. Det torde därför

böra ifrågasättas, yttrar skolöverstyrelsen, att staden i detta onekligen

ömmande fall, som hade tydligt samband med den i Stockholm företagna

kommunaliseringen av de högre flickskolorna, åtminstone borde

bidraga med hälften av den erforderliga summan, eller 12,000 kronor.

Statskontoret förklarade sig i utlåtande den 7 oktober 1940 redan av

statsfinansiella skäl icke kunna biträda överstyrelsens framställning. Därutöver

kunde framhållas, att ämbetsverket icke kunde finna det tillfredsställande

att skrida till en reglering av löneförmånerna för lärarpersonalen

vid en enstaka skola inom en större grupp sådana. Statskontoret avstyrkte

därför bifall till överstyrelsens förslag.

Överståthållarämbetet har med tillstyrkande överlämnat stadsfullmäktiges

i Stockholm yttrande över skolöverstyrelsens förslag, varigenom staden

förklarat sig villig att för beredande av lönefyllnad med de av skolöverstyrelsen

angivna beloppen åt lärare i läsiimnen med full tjänstgöring

vid nya elementarskolan för flickor, Wallin-Åhlinska gymnasiet och lyceum

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118.

för flickor under budgetåret 1941/42 bidraga med hälften av vad staten för

samma ändamål kunde komma att anvisa.

Stadsfullmäktiges beslut avviker således i tre avseenden från skolöverstyrelsens

förslag: dels ha lärarinnor i övningsämnen uteslutits, dels har

åtagandet utsträckts till att avse även Wallin-Åhlinska gymnasiet och

lyceum för flickor, dels slutligen har stadens bidrag begränsats till en

tredjedel av den löneförbättring, som kunde komma att beviljas.

Beträffande motiven härför torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

I sitt yttrande den 18 januari 1941 över skolöverstyrelsens förslag om

en generell löneförbättring för privatläroverkens lärare (se ovan) har statskontoret

framhållit, att med den lösning av sistnämnda spörsmål, som

statskontoret förordat, Stockholms stads åtagande torde få anses ha förfallit.

Givetvis vore det emellertid för ifrågavarande skolor av värde, om

staden det oaktat åtoge sig att i ökad utsträckning bidraga till avlönandet

av lärarinnorna vid dessa skolor. Hinder från statsverkets sida mot en

dylik anordning förelåge icke.

Med anledning av Stockholms stads åtagande och statskontorets nyssnämnda

uttalande har skolöverstyrelsen ånyo yttrat sig i ärendet och därvid

vidhållit sitt förslag med den ändringen, att de föreslagna lönefyllnadsbeloppen

borde reduceras med de belopp, varmed den tillfälliga löneförbättringen

generellt kunde komma att höjas. Vidare har skolöverstyrelsen

förutsatt, att allenast en tredjedel av skillnadsbeloppet skulle komma

att bekostas av kommunen. Därest överstyrelsens förslag följdes,

komme statsverkets merkostnader att stanna vid 9,500 kronor och stadens

vid 4,700 kronor.

Även örn det rent formellt sett vore riktigt att, såsom statskontoret

framhållit, stadens åtagande finge anses förfallet, örn frågan om en generell

löneförbättring för privatläroverkens lärarinnor löstes genom en dyrortsdifferentiering

av den tillfälliga löneförbättringen, ville överstyrelsen

dock understryka de billighetsskäl, som alltjämt med styrka talade för en

reglering av lönerna vid nya elementarskolan för flickor under medverkan

av vederbörande kommun. Lönen för lärarinna med högre kompetens vid

nya elementarskolan för flickor uppginge i högsta lönegraden till föga mer

än begynnelselönen för en småskollärarinna i Stockholm, medan lärarinna

med samma kompetens vid kommunal flickskola i Stockholm hade en

avlöning av 7,838 kronor i lägsta löneklassen. Överstyrelsen erinrade vidare,

att den föreslagna lönefyllnaden för lärarinnorna vid nya elementarskolan

för flickor borde sättas i samband med kommunaliseringen år 1939 av det

högre flickskoleväsendet i Stockholm, då lärarinnorna vid sagda läroanstalt

kommit att stå efter de kommunaliserade flickskolornas i övrigt jämförliga

lärarinnor såsom en särskilt missgynnad grupp. Principiellt hade därför

enligt överstyrelsens mening de båda nu av statskontoret berörda förslagen

örn löneförhöjningar intet sådant samband, att den ena frågan behövde helt

undanskjuta den andra.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

I särskild framställning den 28 november 1940 har ordföranden i styrelsen

för stiftelsen Whitlockska samskolan hemställt, att, om skolöverstyrelsens

framställning örn förbättrade löneförmåner för lärarinnorna vid nya

elementarskolan för flickor helt eller delvis bifölles, lärarinnorna vid Whitlockska

samskolan måtte erhålla en motsvarande löneförbättring. I yttrande

häröver har skolöverstyrelsen framhållit, bland annat, att ehuru Whitlockska

samskolan liksom övriga privatläroverk i Stockholm indirekt lidit

avbräck genom kommunaliseringen av flertalet enskilda flickskolor i Stockholm,

så hade samskolorna i förhållande till de privata flickskolorna likväl

en olikartad ställning med avseende på offentliga understöd. Kommunalt

understöd skulle icke med samma skäl kunna påräknas. Överstyrelsen

ville emellertid såsom synnerligen önskvärd framhålla varje möjlighet

att genom statsmedel bereda lättnad åt privatläroverkens lärarkår.

Skolöverstyrelsens framställning örn särskild lönefyllnad åt vissa lärarinnor

vid nya elementarskolan för flickor i Stockholm grundar sig på det

förhållandet, att detta privatläroverk är det enda statsunderstödda inom

Stockholm, som upprätthåller en elementarskola för flickor av i huvudsak

samma art som de kommunala flickskolorna. Då flickskoleväsendet i Stockholm

från och med budgetåret 1939/40 till större delen kommunaliserades,

var denna elementaravdelning den enda, som lämnades utanför. Givet är,

att skolan med den relativt låga lönestandard, den är nödgad hålla, har

att kämpa med stora svårigheter. Vissa skäl tala därför onekligen för skolöverstyrelsens

förslag. Å andra sidan torde, såvitt jag kan bedöma, dessa

skäl icke kunna anses tillräckligt starka för att motivera ett särskilt ingripande

från statsmakternas sida till förmån för en enstaka läroanstalt.

En annan sak är, att svårigheterna för de statsunderstödda privatläroverken

särskilt ur lärarrekryteringssynpunkt överlag äro så stora, att de

föranlett mig att, såsom av det föregående framgår, förorda vissa åtgärder

för beredande av en förbättrad löneställning åt lärarna. Vid bifall härtill

skulle lärarinnorna vid nya elementarskolan för flickor komma att erhålla

en löneförbättring, statligt och kommunalt dyrtidstillägg inberäknat, som

skulle utgöra ungefär hälften av den av skolöverstyrelsen förordade.

På anförda skäl anser jag mig i likhet med statskontoret icke kunna

nu biträda skolöverstyrelsens förslag. Jag vill dock i detta sammanhang

uttala förhoppningen, att Stockholms stad skall vara villig att giva läroanstalten

det ytterligare understöd, som på grund av vad skolöverstyrelsen

anfört må finnas befogat.

Med hänsyn till den ståndpunkt jag sålunda intagit till förevarande

fråga, kan jag icke heller förorda framställningen om särskild lönefyllnad

åt lärarinnor vid Whitlockska samskolan.

Departe
mentschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

3. Tillfällig löneförbättring åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda handarbets- och skolköksseminarier.

De läroanstalter, som här avses, äro följande:

1. Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg;
2.

föreningen Handarbetets vänners

och Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium i Stockholm;
3.

Fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala;

4. Göteborgs skolköksseminarium;

5. Ateneums skolköksseminarium

i Stockholm.

understödda från anslaget till Understöd

åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd;

understödd från särskilt för ändamålet

anvisat anslag;

understödda från anslaget till Underderstöd

till utbildningskurser för

lärarinnor i hushållsgöromål.

Anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd.

Anslaget för detta ändamål, för innevarande budgetår 17,500 kronor, har

fördelats mellan de två förutnämnda handarbetsseminarierna i Göteborg och

Stockholm med 8,300 kronor respektive 9,200 kronor. Anslagsbeloppen

utgå under villkor, bland annat, att lärarinna i handarbete vid vederbörande

läroanstalt skall avlönas med minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme

örn 45 minuter, vilket motsvarar 90 kronor för veckotimme.

Oreglerat dyrtidstillägg och kristillägg utgå av statsmedel härå enligt för

privatläroverk gällande grunder. Årslönen för en lärarinna med 30 veckotimmars

tjänstgöring kommer sålunda att, inberäknat dyrtidstillägg efter

44 procent på % av lönen, uppgå till 3,492 kronor (= 116 kronor 40 öre

för veckotimme). Några avlöningsförmåner utöver den föreskrivna minimilönen

utgå icke i annan mån än att vissa ålderstillägg bekostas av skolornas

medel.

I skrivelse den 13 oktober 1938 hemställde skolöverstyrelsen, att ifrågavarande

lärarinnor måtte, i avbidan på en definitiv lönereglering, tillerkännas

en provisorisk avlöningsförbättring efter samma grunder, som av

överstyrelsen föreslagits beträffande övriga privatläroverk.

Då bland andra även lärarinnorna i kvinnlig slöjd vid statliga och kommunala

läroanstalter fått sina löner reglerade, syntes det skolöverstyrelsen

önskvärt, att även lärarinnorna vid utbildningsanstalterna för nämnda Övningslärare

finge sina löner reglerade. För rekrytering av lärarkrafterna vid

seminarierna i fråga torde en sådan reglering vara av den allra största

betydelse.

Den 1 januari 1938 hade den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen

för lärarna vid statens skolköksseminarium trätt i kraft. Då ännu intet

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

statligt handarbetsseminarium funnes, syntes det överstyrelsen ligga närmast

till hands att jämföra lärarnas vid handarbetsseminariema löner med

lärarnas vid statens skolköksseminarium.

Begynnelselönen enligt gällande bestämmelser (frånsett kristillägg) för en

ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd vid statens skolköksseminarium (lönegraden

A 16) med 30 veckotimmars tjänstgöring utgör 6,144 kronor. Timlärararvodet

utgör 175 kronor för lärare, som av läraranställningen ha sin

huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla (se kungörelsen 1940: 1066).

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Såsom villkor för statsbidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

för närvarande 65,000 kronor, gäller bland annat, att avlöningarna till

vid skolan anställda lärarinnor skola utgå, för full tjänstgöring (32 veckotimmar)

med minst 2,880 kronor i första, 3,264 kronor i andra, 3,648 kronor

i tredje och 4,032 kronor i fjärde lönegraden, jämte fri kost på sätt,

som är bestämt för lärarinnor i huslig ekonomi vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, samt för tjänstgöring, som understiger 32 veckotimmar,

med minst 90 kronor för veckotimme i första, 102 kronor i andra,

114 kronor i tredje och 126 kronor i fjärde lönegraden, allt för veckotimme,

jämte fri kost på sätt nyss nämnts. Några löneförmåner utöver föreskrivet

minimum utgå icke.

Oreglerat dyrtidstillägg, för närvarande 44 procent, utgår på halva den

kontanta minimilönen. Inberäknat sådant tillägg utgör sålunda den kontanta

minimilönen:

Lönegrad

1

2

3

4

för lärarinna med full tjänstgöring .

3,513

3,982

4,450

4,919

för annan lärarinna (per veckotimme)

110

124

138

154

En ordinarie lärarinna i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium

med 30 veckotimmars tjänstgöring åtnjuter en begynnelselön i lönegraden

A 19, inberäknat rörligt tillägg, av 7,427 kronor (omräknat efter Uppsalas

dyrortsgrupp: 6,754 kronor). Timlärararvodet utgör 178 kronor respektive,

örn läraren av läraranställningen har sin huvudsakliga sysselsättning eller

förvärvskälla, 194 kronor (på Uppsalas dyrort: 162 respektive 177).

I skrivelse den 13 oktober 1938 hemställde skolöverstyrelsen, att ifrågavarande

lärarinnor måtte tillerkännas provisorisk avlöningsförbättring efter

samma grunder som lärarpersonalen vid övriga privatläroverk.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118.

De enskilda skolköksseminarierna i Stockholm

och Göteborg.

Statsbidrag utgår för närvarande ur förutnämnda anslag med 5,000 kronor

till vart och ett av dessa seminarier. Enligt gällande bestämmelser få

avlöningsförmånerna för lärarinna i huslig ekonomi vid läroanstalterna ej

understiga minimilönen, den tillfälliga löneförbättringen inberiiknad, för

lärarinna i huslig ekonomi vid statsunderstött privatläroverk (jfr ovan).

Vid Ateneums skolköksseminarium utgå inga löneförmåner utöver minimilönerna.

Vid skolköksseminariet i Göteborg utgår särskilt arvode åt föreståndarinnan,

varjämte skolan bekostar visst tillägg åt övriga lärarinnor,

så att begynnelselönen utgår med 4,077 kronor i stället för minimilönen

3,272 kronor.

Skolöverstyrelsen har år 1938 hemställt om provisorisk avlöningsförbättring

även för ifrågavarande lärarinnor.

Remissyttranden.

Undervisningsväsendets lönenämnd förklarade sig i den 20 december

L938 avgivna yttranden intet ha att erinra mot skolöverstyrelsens förslag.

Statskontoret framhöll i utlåtanden den 14 december 1938, att statsbidragen

till förevarande lärares avlönande torde böra höjas i samma proportion

som motsvarande bidrag till avlönande av privatläroverkens lärare

kunde komma att ökas. I förnyat yttrande den 18 januari 1941 har statskontoret

erinrat, att anslagen till ifrågavarande läroanstalter för innevarande

budgetår av statsfinansiella skäl minskats.

Yttranden i ämnet ha även avgivits av styrelserna för vederbörande

läroanstalter. Beträffande dessa torde få hänvisas till handlingarna.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 5 februari 1941 ånyo yttrat sig i

ämnet och därvid, i anslutning till statskontorets förslag beträffande övriga

statsunderstödda privatläroverk, föreslagit en dyrortsdifferentierad tillfällig

löneförbättring. Enligt samma beräkningssystem, som överstyrelsen använt

i fråga örn privatläroverken, skulle denna löneförbättring vid förevarande

handarbets- och skolköksseminarier utgå till heltidsanställda lärarinnor

å F-ort1 med 400 kronor, å G-ort med 500 kronor och å I-ort med 600

kronor samt för timlärarinnor i övningsämnen å F-ort med 10 kronor, å

G-ort med 15 kronor och å I-ort med 20 kronor för veckotimme. Beträffande

timlärarinnorna hade överstyrelsen beräknat, att tillfällig löneförbättring

skulle utgå endast till sådana lärarinnor, som hade sin huvudsakliga sysselsättning

vid något av seminarierna i fråga.

1 Uppsala tillhör ortsgrupp F, Göteborg ortsgrupp G och Stockholm ortsgrupp I.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118.

Skolöverstyrelsen funne det fortfarande vara synnerligen önskvärt, att,

då lärarinnor i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål vid statliga och kommunala

läroanstalter fått sina löner reglerade, även lärarinnorna vid utbildningsanstalterna

för nämnda Övningslärare bleve delaktiga av denna

förmån. För rekrytering av lärarkrafterna måste en sådan reglering vara

av den allra största betydelse. I avvaktan på en kommande utrednings

resultat vore en provisorisk förbättring av här berörda lärares löner av

nöden. Överstyrelsen ville till belysande av frågan nämna, att en lärarinnas

med full tjänstgöring vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala lön med

omkring 1,600 kronor understege den lön, som vore bestämd för vissa lärarinnor

i hushållsgöromål, som handhade elementär undervisning på barnstadiet,

exempelvis för lärarinnor vid kommunal flickskolas teoretiska linje.

Det vore önskvärt, att en löneförbättring kunde ske efter de grunder, som

överstyrelsen i sina riksdagspetita år 1938 framlagt. Då nu emellertid det

statsfinansiella läget syntes lägga hinder i vägen för en så pass omfattande

löneförbättring för budgetåret 1941/42, ville överstyrelsen föreslå en

tillfällig löneförbättring till här ifrågavarande lärarinnor efter liknande

grunder, som av statskontoret föreslagits till ämneslärarinnor vid privatläroverk.

Överstyrelsen hyste emellertid den förhoppningen, att, om en definitiv

reglering av ifrågavarande lärarinnors löner icke inom de närmaste

åren kunde komma till stånd, den tillfälliga löneförbättringen likväl skulle

kunna utan alltför långt dröjsmål förhöjas, så att den någorlunda komme

att motsvara den av överstyrelsen år 1938 föreslagna provisoriska avlöningsf

örbättringen.

Enligt överstyrelsens beräkning skulle ett bifall till överstyrelsens förslag

medföra, att anslagen till förevarande läroanstalter skulle behöva höjas med

följande belopp, nämligen anslaget till

understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd .................................... kronor 3,440

bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala...... » 10,870

understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

................................... »_1,100

Summa kronor 15,410.

De skäl, jag i det föregående anfört till stöd för förslaget om en dyrortsdifferentiering

av den tillfälliga löneförbättringen för lärarinnor vid

vissa statsunderstödda privatläroverk, äga giltighet även beträffande nu

ifrågavarande läroanstalter. Jag förordar under åberopande av vad sålunda

anförts, att här ifrågavarande lärarinnor i enlighet med skolöverstyrelsens

senaste förslag tillerkännas en dyrortsgraderad tillfällig löneförbättring,

dock med den modifikation i fråga om beloppens storlek, som följer av

att jag i det föregående ansett mig böra tillstyrka de av statskontoret angivna

beloppen. De erforderliga anslagshöjningarna bli vid bifall till vad

jag förordat något lägre än enligt överstyrelsens beräkning, nämligen beträffande

anslaget till understöd ät vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd 2,650 kronor och beträffande anslaget till understöd till

Departe
mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Marits proposition Nr 118.

utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål 900 kronor. Däremot

måste anslaget till bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala höjas

med det av skolöverstyrelsen beräknade beloppet, 10,870 kronor. Den sammanlagda

anslagshöjningen vid bifall till vad jag förordat kommer sålunda

att uppgå till 14,4-20 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen

meddela de villkor och bestämmelser i övrigt, som må böra föranledas

av ett bifall till ifrågavarande förslag.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.

Detta anslag, vilket efter 1927 års beslut rörande omorganisation av det

högre undervisningsväsendet successivt minskats, är för innevarande budgetår

uppfört med 554,000 kronor.

Av besparingsskäl beslöt 1933 års riksdag en utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten

för ämneslärare och vissa restriktioner i fråga örn uppdelning

av årsklass i parallellavdelningar. Dessa bestämmelser, som fortfarande i

princip gälla, ha från och med innevarande budgetår skärpts på sätt framgår

av kungörelsen 1940: 493.

Anslaget för innevarande budgetår till högre goss- och samskolor disponeras

med 200,600 kronor till understöd till högre goss- och samskolor, förslagsvis

42,500 kronor till lönetillägg åt lärarinnor vid dessa skolor samt

förslagsvis 310,900 kronor till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid samma skolor.

Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår vid

oförändrade bidragsgrunder till samma belopp som för innevarande budgetår,

eller 554,000 kronor.

I fråga örn posten till understöd ifrågasattes ingen ändring, medan en

jämkning borde ske mellan de andra posterna så, att posten till lönetillägg

minskades med 8,400 kronor och posten till tillfällig löneförbättring ökades

med samma belopp. Ovannämnda restriktiva bestämmelser angående statsunderstöd

till privatläroverken för budgetåret 1940/41 borde gälla även

för nästa budgetår, dock med ändring av det antal parallellavdelningar, till

vilka statsbidrag finge utgå. Med hänsyn till att Grewesmiihlska samskolan

nedlagts, torde antalet parallellavdelningar sålunda kunna minskas med

4 till 142. Då emellertid under en följd av år det erforderliga antalet avdelningar

betydligt understigit det medgivna antalet, kunde detta minskas

till 125.

Departe- De ändringar i fråga om den tillfälliga löneförbättringen, som jag i det

men sc iden. föregåen(je förordat, torde enligt skolöverstyrelsens beräkning för de högre

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Marits ''proposition Nr 118.

goss- och samskolornas del medföra en kostnadsökning av omkring 39,700

kronor. Mot överstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet i övrigt har jag

intet att erinra. Anslaget synes därför böra för nästa budgetår höjas med

sistnämnda belopp till (554,000 -f- 39,700 =) 593,700 kronor eller i runt tal

594,000 kronor.

I likhet med överstyrelsen föreslår jag, att de besparingsbestämmelser,

som enligt kungörelsen 1940: 493 för innevarande budgetår gälla för de

statsunderstödda enskilda läroanstalterna, erhålla tillämpning även för nästa

budgetår med den ändringen, att antalet parallellavdelningar, vartill statsbidrag

högst må utgå, sänkes till 125. Några ytterligare besparingsåtgärder

för privatläroverkens vidkommande är jag för närvarande icke beredd att

förorda.

2. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.

Även detta anslag har starkt minskats efter 1927 års skolreform. Anslaget

är nu uppfört med 516,000 kronor samt är uppdelat på fyra anslagsposter,

nämligen understöd till högre flickskolor (81,500 kronor), lönetillägg åt

lärarinnor (förslagsvis 75,500 kronor), tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor (förslagsvis 329,000 kronor) samt bidrag till nedbringande

av terminsavgifterna vid vissa högre flickskolor i Stockholm (30,000 kronor).

Sistnämnda anslagspost utgår under villkor, att Stockholms stad

bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i propositionen nr 252

till 1939 års lagtima riksdag. Förutom de restriktiva bestämmelser, vilka

såsom förut nämnts gälla för privatläroverken i allmänhet, finnes för högre

flickskolor en ursprungligen av 1933 års riksdag beslutad besparingsföreskrift

av innebörd, att grundunderstöd må utgöra högst 4,800 kronor.

Skolöverstyrelsen, som utgått från att nu gällande besparingsbestämmelser

skola tillämpas även under budgetåret 1941/42, har — under förutsättning

av oförändrade anslagsgrunder — beräknat en anslagsminskning med

2,100 kronor för nämnda budgetår.

Anslagsposten till understöd till högre flickskolor kunde minskas med

500 kronor till följd av det successiva nedläggandet av det med Södermalms

högre läroanstalt för flickor i Stockholm förenade gymnasiet samt

med 1,600 kronor med hänsyn till att hela det för innevarande budgetår

beviljade beloppet icke tagits i anspråk. Till bidrag till nedbringande av terminsavgifterna

vid vissa högre flickskolor i Stockholm borde anvisas oförändrat

belopp. Överstyrelsen ansåge sig nödsakad avstyrka en av styrelsen

för Sigrid Rudebecks skola i Göteborg ånyo gjord framställning om liknande

bidrag.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens

nämnda anslagsberäkningar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Med anledning av en av styrelsen för Visby högre flickskola gjord framställning

har skolöverstyrelsen hemställt, att prövningsfri intagning måtte

få försöksvis tillämpas även vid ifrågavarande högre flickskola.

Försök med intagning av lärjungar i första klassen på grundval av deras

folkskolebetyg och således utan särskilda inträdesprövningar hade avsetts

skola anställas vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor men

icke vid privatläroverk (propositionen nr 101 till 1939 års lagtima riksdag).

Det kunde därför svårligen undvikas, att olika intagningsregler komme att

gälla för likartade läroanstalter inom samma stad i vissa fall.

Farhågor hade uttalats för att försöksverksamheten skulle minska flickskolans

dragningskraft. Några större förskjutningar i lärjungarnas fördelning

på olika typer av läroanstalter hade dock knappast uppkommit. Tyvärr

gjorde kristidens inverkan slutsatserna osäkra. Vid Visby högre flickskola

hade elevantalet nedgått från 100 till 89 men minskningen i första klassen

inskränkte sig till 2 lärjungar. För en skola med så ringa elevnumerär som

denna måste även uteblivandet av ett ganska obetydligt antal lärjungar

väcka farhågor för framtiden. Möjligen befunne sig ännu ett par flickskolor

i samma situation.

Det skulle därför vara lyckligt, om försöksverksamheten icke ovillkorligen

behövde begränsas till de förutnämnda skoltyperna. I varje fall funne överstyrelsen

önskvärt, att Kungl. Majit skulle kunna förordna om utsträckning

av förfarandet till ytterligare läroanstalter i de fall, där dessa vore belägna

på samma ort som någon av de nuvarande försöksanstalterna och alltså en

viss konkurrens örn lärjungarna förefunnes. Någon anslagsökning för ändamålet

vöre icke behövlig, då befintliga reservationer å anslaget till intagningsnämnder

torde vara tillfyllest.

Om den föreslagna utvidgningen av försöksverksamheten skulle komma

till stånd, hade överstyrelsen intet att erinra mot att Visby högre flickskola

inrangerades bland försöksanstalterna, därvid fordringarna för prövningsfri

intagning borde bli desamma som vid läroverket i Visby.

Överstyrelsens anslagskalkyler synas böra godtagas. Kostnaderna för den

av mig i det föregående förordade höjningen av den tillfälliga löneförbättringen

kunna, som av det föregående framgår, i fråga om de högre flickskolorna

beräknas uppgå till 67,000 kronor. Anslaget till högre flickskolor synes

därför böra höjas med (67,000 — 2,100 =) i runt tal 65,000 kronor till

(516,000 -f- 65,000 =) 581,000 kronor. Giillande restriktiva bestämmelser

rörande grundunderstödens belopp torde böra tillämpas även nästa budgetår.

Försöken med prövningsfri intagning ha begränsats till allmänna och

kommunala läroverk. I likhet med överstyrelsen anser jag det emellertid

lämpligt, att försöken utsträckas även till andra läroanstalter, örn någon

nämnvärd kostnadsökning därigenom icke uppkommer. Jag vill erinra om

att något anslag för intagningsnämnder icke äskats för nästa budgetår,

beroende på att reservationer från tidigare anslag ansetts räcka till för ändamålet.

Då frågan om försöksverksamhetens omfattning tidigare underställts

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts proposition Nr 118.

riksdagen, har jag ansett mig böra i detta sammanhang beröra detta spörsmål.

Till frågan om anordnande av prövningsfri intagning vid Visby högre

flickskola torde jag få tillfälle senare återkomma.

3. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.

Genom vissa besparingsåtgärder sänktes detta anslag år 1940 från 77,300

kronor till 75,500 kronor. Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet

för budgetåret 1941/42 vid oförändrade anslagsgrunder till 46,000 kronor.

Minskningen, 29,500 kronor, föranledes av nedläggandet av Grewesmiihlska

samskolan i Stockholm, vilken från och med den 1 juli 1940 övergått i

Stockholms stads handelsmellanskola. För understöd till de kvarvarande

två enskilda mellanskolorna erfordras endast 9,600 kronor. För lönetillägg

åt lärarinnor samt för tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor beräknas

förslagsvis respektive 3,500 kronor och 32,900 kronor.

Även för detta anslag gälla vissa besparingsbestämmelser, vilka enligt

vad i det föregående anförts böra tillämpas också nästa budgetår. Mot

överstyrelsens anslagsberäkning finner jag ingen anledning till erinran.

Vid bifall till mitt i det föregående framförda förslag örn höjning av den

tillfälliga löneförbättringen bör det av överstyrelsen angivna anslagsbeloppet

höjas med 2,600 kronor till (46,000 -j- 2,600 =) 48,600 kronor.

4. Anslaget till understöd åt vissa anstalter för utbildande av

lärarinnor i kvinnlig slöjd.

Till detta ändamål anvisades för vart och ett av budgetåren 1930/40

anslag med 19,000 kronor. Av besparingsskäl sänktes anslaget för innevarande

budgetår till 17,500 kronor. Anslaget disponeras som redan nämnts

sålunda, att 9,200 kronor utgå till föreningen Handarbetets vänners och

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt 8,300 kronor

till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg.

Såsom villkor för bidragens utgående gäller bland annat, att antalet nyintagna

elever må under arbetsåret 1940/41 vid det förra handarbetsseminariet

uppgå till sammanlagt högst 24 och vid det senare till sammanlagt

högst 16.

Sveriges slöjdlärarinneförening har gjort framställning om en tillfällig

minskning av elevintagningen vid handarbetsseminarierna för motverkande

av de svårigheter, som uppstått genom besparingsåtgärder inom skolväsendet.

Skolöverstyrelsen har med anledning härav föreslagit, att maximiantalet

nyintagna clever måtte sänkas till respektive 18 och 12 samt att semina
-

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition Nr 118.

Herna såsom kompensation för förlorade elevavgifter måtte tilldelas ett

tilläggsunderstöd av tillhopa 4,000 kronor. Av överstyrelsens utlåtande inhämtas:
På

1920-talet hade en avsevärd överproduktion av handarbetslärarinnor

ägt rum. I första hand hade detta lett till en begränsning och successiv

minskning vid de tre då befintliga handarbetsseminarierna av den årliga

nyintagningen av elever, så att det sammanlagda antalet nytillträdande

elever för arbetsåret 1928—29 nedbringats till 40. I andra hand hade

överproduktionen år 1929 lett till vissa åtgärder för indragning eller

sammanslagning av de dåvarande utbildningsanstalterna. Vartdera av

de därefter återstående båda seminarierna hade för arbetsåret 1929—30 erhållit

rätt att antaga 16 elever. För Maria Nordenfelts seminarium hade

därefter årligen beviljats tillstånd att intaga 16 elever. Stockholmsseminariet

hade däremot, då det icke kunde existera utan ökade inkomster, redan

för år 1930—31 erhållit rätt att intaga 20 seminarister och hade alltsedan

år 1931—32 haft rätt att intaga 24 elever. Alltsedan år 1931—32 utgjorde

således antalet årligen intagna elever vid båda seminarierna sammanlagt 40.

Oaktat de sålunda vidtagna åtgärderna för att motverka överproduktion

av handarbetslärarinnor torde en viss arbetslöshet under årens lopp gjort

sig gällande, och denna arbetslöshet hade under höstterminen 1940 i avsevärd

grad stegrats till stor del beroende på statens åtgärder i besparingssyfte,

speciellt på folkskolans område. Sålunda hade under hösten 1940 hos

skolöverstyrelsens extralärarbyrå 36 slöjdlärarinnor funnits anmälda, medan

arbetstillfällena varit 5, samtliga av mera tillfällig art.

En minskning av elevantalet komme att för seminarierna medföra en

reduktion av inkomsterna genom elevavgifter. Då utbildningsanstalternas

ekonomiska ställning redan vore svag, kunde de icke bära någon avsevärd

inkomstminskning. På grund av rådande arbetslöshet bland slöjdlärarinnorna

och då denna arbetslöshet beroende på sparsamhetsåtgärder torde

vara i tilltagande, ansåge sig överstyrelsen böra föreslå en inskränkning i

rätten att intaga elever under nästkommande budgetår vid seminarierna

på så sätt, att Handarbetets vänners och Andrea Eneroths seminarium

erhölle rätt att intaga 18 elever och Maria Nordenfelts seminarium 12 elever,

men överstyrelsen ville föreslå, att seminarierna tilldelades kompensation

för förlorade elevavgifter. Avgifterna vore redan nu så höga, att det ej

vore önskvärt, att seminarierna såge sig nödsakade att genom deras höjande

skaffa sig inkomster. För det första utbildningsåret vid seminarierna

utgjorde elevavgiften vid stockholmsseminariet 500 kronor och vid Maria

Nordenfelts seminarium 450 kronor. Genom den föreslagna inskränkningen

i elevantalet skulle Andrea Eneroths avdelning av seminariet i Stockholm

åsamkas en inkomst reducering med 3,000 kronor och Maria Nordenfelts

seminarium en minskning med 1,800 kronor. För att seminarierna skulle

erhålla för dem nödvändig ersättning härför, ville överstyrelsen föreslå ett

tilläggsunderstöd av 4,000 kronor för budgetåret 1941/42 att fördelas i

proportion till inkomstminskningen.

Statskontoret har icke kunnat tillstyrka en nedsättning av det föreskrivna

högsta antalet nyintagna elever under annan förutsättning än att en sådan

åtgärd kunde genomföras utan att statsverket därigenom åsamkades ökade

utgifter för anstalterna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Starka skäl synas mig tala för en begränsning av elevintagningen vid

handarbetsseminarierna i syfte att motverka rådande arbetslöshet bland

lärarinnorna i kvinnlig slöjd, vilken skärpts genom besparingsåtgärderna

inom skolväsendet. Mot skolöverstyrelsens i ämnet framställda förslag finner

jag icke anledning till erinran. Då seminariernas ekonomi icke synes

kunna bära den i så fall uppkommande inkomstminskningen, anser jag

mig böra jämväl tillstyrka överstyrelsens förslag i övrigt, vilket innebår,

att tilläggsunderstöd till ett sammanlagt belopp av 4,000 kronor bör anvisas.

Med hänsyn till vad i det föregående föreslagits rörande tillfällig löneförbättring

åt lärarinnor vid handarbetsseminarierna torde anslaget böra

ökas med ytterligare 2,650 kronor. För nästa budgetar synes alitsa anslaget

böra upptagas med (17,500 + 4,000 + 2,650 =) 24,150 kronor eller i runt

tal 24,000 kronor.

5. Anslaget till bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala.

Detta anslag sänktes föregående år från 70,000 kronor, vilket belopp anvisats

sedan budgetåret 1933/34, till 65,000 kronor. Skolöverstyrelsen har

under förutsättning av oförändrade grunder för anslagsberäkningen hemställt

örn oförändrat anslag för nästa budgetår. Vid bifall till förslaget örn

anvisande av medel till tillfällig löneförbättring skulle, som av det föregående

framgår, erfordras en anslagshöjning med omkring 10,900 kronor.

Även vid fackskolan utbildades handarbetslärarinnor men överstyrelsen

ville icke — såsom beträffande handarbetsseminarierna — föreslå någon

minskning i nyintagningen av dylika elever, då dessa tillika erhölle skolkökslärarinneutbildning

och det förelåge ett visst behov av lärarinnor med

denna dubbla kompetens.

Jag ifrågasätter i anslutning till överstyrelsens förslag ingen annan ändring

i anslaget än som följer av bifall till det av mig förordade förslaget

örn tillfällig löneförbättring åt vissa lärarinnor. På grund härav torde anslaget

böra höjas med 10,900 kronor och således uppföras med (65,000 +

+ 10,900 =) 75,900 kronor.

6. Anslaget till understöd till utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål.

Förevarande anslag, som för vart och ett av budgetåren 1933/40 utgjorde

12,000 kronor, sänktes år 1940 av statsfinansiella skäl till 10,000 kronor.

Hälften av anslaget utgår till Göteborgs skolköksseminarium, upprättat av

Göteborgs stad, och den andra hälften till Ateneums skolköksseminarium i

Stockholm. Skolöverstyrelsen har icke ifrågasatt annan ändring i anslaget

för nästa budgetår än en höjning med hänsyn till förslaget örn tillfällig löneförbättring

åt vissa lärarinnor.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr lis.

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Departe
mentschefen.

Departe
mentschefen.

Kungl. Marits proposition Nr 118.

Då den av mig förordade tillfälliga löneförbättringen åt lärarinnor vid

ifrågavarande anstalter enligt det föregående drager en kostnad av omkring

900 kronor, föreslår jag, att anslaget ökas med detta belopp till

10,900 kronor.

7. Förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter.

Ur detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 1,120,000

kronor, bestridas kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare i slöjd vid folkoch

småskolor m. fl. skolor med minst 20 veckotimmars tjänstgöring, åt

lärarinnor i hushållsgöromål vid folk- och småskolor m. fl. skolor samt åt

lärare vid statsunderstödda privatläroverk och folkhögskolor ävensom vid

läroanstalter för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig

slöjd. Anslaget är för innevarande budgetår beräknat efter ett procentuellt

dyrtidstillägg av 37 procent. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår, med

utgångspunkt från ett till 44 procent höjt tillägg, uppskattat anslagsbehovet

vid i övrigt oförändrade förhållanden enligt följande:

Lärare i slöjd vid folk- och småskolor m. fl. med minst 20

veckotimmar................................... kronor 370,000

Lärarinnor i hushållsgöromål vid folk- och småskolor

m. fl. .................... » 155,000

Lärare vid statsunderstödda privatläroverk och folkhögskolor

m. fl.............................. »_825,000

Summa kronor 1,350,000.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot dessa beräkningar.

Vid bifall till de av mig förordade grunderna för tillfällig löneförbättring

åt privatläroverkens lärare m. fl. torde belastningen på förevarande anslag

för nästa budgetår komma att ökas med i runt tal 35,000 kronor. Då överstyrelsens

beräkningar i övrigt synas kunna godtagas, torde anslaget för

nästa budgetår böra uppföras med (1,350,000 -f- 35,000 =) 1,385,000

kronor.

I detta sammanhang vill jag beröra en fråga om ersättning av statsmedel

åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, som förlorat sin

anställning till följd av omorganisation av det högre skolväsendet. Dylik

ersättning kan enligt kungörelsen 1931: 344 med däri senare vidtagna ändringar

utgå till vissa av dessa lärarinnor med belopp, som är satt i relation

till den avlöning de åtnjutit från skolan, tillfällig löneförbättring och

eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade. Centralstyrelsen för

flick- och samskoleföreningen har nu under åberopande av de stegrade levnadskostnaderna

hemställt om förhöjning av dessa ersättningar med belopp,

motsvarande den för lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läro
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

anstalter inträdda förhöjningen av dyrtidstillägget. Skolöverstyrelsen har

i yttrande över framställningen den 30 december 1940 ansett en omprövning

av ifrågavarande lärarinnors ersättning skälig med hänsyn till de ökade

levnadskostnaderna. En sådan omprövning borde första gången ske på

grundval av det dyrtidstillägg, som komme att gälla från den 1 juli 1941,

och avse en tid av två år samt därefter vartannat år. Förslaget beräknas

medföra en kostnadsökning för budgetåret 1941/42 av i runt tal 5,000 kronor.

Jag anser mig böra i huvudsak biträda skolöverstyrelsens förslag. Då

lärare vid privatläroverk tillerkänts kristillägg under år 1941, kan ifrågasättas,

huruvida icke vid omprövningen hänsyn bör tagas även härtill.

Enligt vad jag under hand inhämtat, skulle med nuvarande kristillägg härigenom

uppstå en ytterligare kostnadsökning av högst 2,000 kronor. Ehuru

förevarande ersättningar ej äro att betrakta såsom avlöning, synas vissa

billighetsskäl tala för att även kristillägg inräknas i de löneförmåner, på

grundval av vilka ersättningen bestämmes, särskilt om levnadskostnaderna

ytterligare ökas väsentligt. Kungl. Maj:t synes därför böra ha möjlighet

att meddela föreskrift av dylik innebörd. Därest riksdagen förklarar sig

icke ha något att erinra mot vad jag sålunda anfört, torde det ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. Kostnaderna

för de ökade ersättningarna böra bestridas från det under åttonde

huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Privatläroverk: Ersättning åt

vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. Jag anser mig

icke böra på grund härav nu ifrågasätta någon höjning av det belopp, varmed

detta anslag vid bifall till det i 1941 års åttonde huvudtitel i ämnet

framställda förslaget skulle uppföras för budgetåret 1941/42.

8. Förslagsanslaget till kristillägg.

Ur detta anslag bör utgå kristillägg till de befattningshavare, som avses

i kungörelsen 1941: 29. Anslaget torde i anslutning till de beräkningsgrunder,

som chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen till innevarande

års rikdag förordat, böra för nästa budgetår uppföras med 7,1+00,000

kronor.

Såsom framgår av årets åttonde huvudtitel, har i samband med avveckling

i vissa fall av på arvoden utgående dyrtidstillägg förutsatts, att

arvodestagare, vilka ansetts böra undantagas från sådan arvodesreglering

och sålunda alltjämt skulle få åtnjuta dyrtidstillägg, jämväl skulle tillerkännas

kristillägg. I detta sammanhang må erinras örn vissa ytterligare

kategorier av befattningshavare, vilka åtnjuta dyrtidstillägg men beträffande

vilka frågan örn kristillägg ännu står öppen.

Till sistnämnda grupper av befattningshavare höra pastorer vid svenska

församlingar i utlandet och de sjömanspräster, vilkas lön bestrides ur anslaget

till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. Dyrtidstillägg till dessa prästmän utgår ur de för ändamålen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 118.

uppförda särskilda anslagen under åttonde huvudtiteln (jfr statsliggaren,

sid. 391 f.). Med hänsyn till kristilläggets tillfälliga karaktär och dess sammanhang

med den speciellt i Sverige rådande levnadskostnadsökningen

ifrågasätter jag icke, att dessa befattningshavare generellt skola tillerkännas

kristillägg. Då en levnadskostnadsstegring, jämförlig med den i Sverige,

emellertid kan antagas ha ägt rum eller komma att inträda inom vederbörande

land, synes Kungl. Majit böra ha möjlighet att efter prövning i

varje särskilt fall tillerkänna viss sådan befattningshavare förmånen av

kristillägg, att utgå ur förevarande anslag. Därest riksdagen icke framställer

erinran mot det anförda, torde det få ankomma på Kungl. Majit

att i förekommande fall fatta beslut av angiven innebörd.

Vid tekniska skolan i Stockholm utgå ur anslaget till bidrag till denna

skola medel till bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavarna,

under villkor att andra hälften bekostas av Stockholms

stad. Motsvarande bestämmelser gälla beträffande textilinstitutet i Borås.

Det synes skäligt, att även befattningshavarna vid dessa skolor tillerkännas

kristillägg, och jag förutsätter, att det skall få ankomma på Kungl. Majit

att meddela härför erforderliga bestämmelser. Såsom villkor torde dock böra

gälla, att halva kostnaden för kristillägg bestrides av vederbörande kommun

eller landsting.

III. Hemställan.

En jämförelse mellan de i årets statsverksproposition beräknade anslagen

till ifrågavarande ändamål och de av mig i det föregående förordade anslagsbeloppen

utvisar en sammanlagd minskning med 22,600 kronor i enlighet

med följande sammanställning:

Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ........

Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ................

Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ............

Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig

slöjd ......................................................

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ..............

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål ..

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsm.

fl. anstalter ...........................................

Kristillägg ............ .....................................

Summa kronor

I statsverks- propositionen

beräknat

anslag

Departe-

mentschefens

förslag

618,000

594,000

572,000

581,000

48,000

48,600

20,500

24,000

72,000

75,900

11,500

10,900

1,400,000

1,385,000

7,400,000

7,400,000

10,142,000

10,119,400

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118. 37

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

1. godkänna av mig i det föregående angivna grunder

för tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter;

2. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1940/41 till statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl

för budgetåret 1941/42, dock att statsbidrag må utgå

till sammanlagt högst 125 parallellavdelningar vid samtliga

statsunderstödda privatläroverk;

3. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och sam
skolor

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

....................................kronor 594,000;

4. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen

i fråga om beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret

1941/42;

5. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

....................................kronor 581,000;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av

terminsavgifter under läsåret 1941/42 vid vissa högre flickskolor

i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för

samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits

i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

6. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

.....................................kronor 48,600;

7. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av

lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av..........................kronor 24,000;

8. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

......................................kronor 75,900;

9. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag

.....................................kronor 10,900;

10. till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 1,385,000;

11. till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av ......................kronor 7,400,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 118.

39

Bilaga.

Jämförelse mellan löneställningen enligt gällande bestämmelser

för lärare vid kommunala flickskolor och enskilda skolor.

Sammanställningen är upprättad av skolöverstyrelsen. Lönerna lia beräknats med rörligt tillägg av

15 procent respektive dyrtidstillägg av 44 procent samt med kristillägg jämlikt föreskrifterna i kungörelsen

den 17 januari 1941 (nr 29) angående kristillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

m. fl. under år 1941. Beträffande lönerna till ämneslärarna vid de kommunala flickskolorna har

hänsyn tagits till för kvinnlig lärare gällande övergångsbestämmelse, nämligen att sådan lärare

under tiden den 1 juli 1941—den 30 juni 1944 åtnjuter avlöning enligt löneklass, som är närmast

lägre än den enligt avlöningsreglementet eljest gällande. Skolöverstyrelsen har sålunda i förevarande

avseende räknat med de löner, som komma att utgå från den 1 juli 1941.

Dyrortsgrupper

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Rektor, respektive föreståndarinna.

Rektor vid kommunal flickskola

21: 20 grupp IV ........

Föreståndarinna vid enskild skola

9,003

9,249

9,496

9,742

9,988

10,235

10,481

10,727

10,974

4,636

1,500

4,636

1,500

4,636

1,500

4,636

1,800

4,636

2,000

4,636

2,000

4,636

2,000

4,636

2,400

4,636

2,400

b) hyresersättning .

Summa

6,136

6,136

6,136

6,436

6,636

6,636

6,636

7,036

7,036

Löneskillnad

2,867

3,113

3,360

3,306

3,352

3,599

3,845

3,691

3,938

Rektor vid kommunal flickskola

21:22...............

9,853

10,120

10,388

10,656

10,924

11,191

11,459

11,727

11,995

Föreståndarinna vid enskild skola

lönegrad 2: a) lön........

5,036

5,036

5,036

5,036

5,036

5,036

5,036

5,036

5,036

b) hyresersättning .

1,500

1,500

1,500

1,800

2,000

2,000

2,000

2,400

2,400

Summa

6,536

6,536

6,536

6,836

7,036

7,036

7,036

7,436

7,436

Löneskillnad

3,317

3,584

3,852

3,820

3,888

4,155

4,423

4,291

4,559

Ämneslärarinna, ordinarie vid kommunal flickskola,

med högre kompetens vid enskild skola.

Ordinarie ämneslärarinna vid kom- munal flickskola 21 : 20.....

Ämneslärarinna vid enskild skola,

6,647

6,893

7,140

7,386

7,632

7,878

8,125

8,371

8,617

utan ålderstillägg........

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

3,844

Löneskillnad

2,803

3,049

3,296

3,542

3,788

4,034

4,281

4,527

4,773

Ordinarie ämneslärarinna vid kom- munal flickskola 21 : 21.....

Ämneslärarinna vid enskild skola,

7,040

7,300

7,561

7,821

8,082

8,343

8,603

8,864

9,124

med 1 ålderstillägg.......

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

Löneskillnad

2,795

3,055

3,316

3,576

3,837

4,098

4,358

4,619

4,879

Ordinarie ämneslärarinna vid kom- munal flickskola 21:22.....

Ämneslärarinna vid enskild skola,

7,497

7,764

8,032

8,300

8,568

8,835

9,103

9,371

9,639

med 2 ålderstillägg.......

4,636

4,636

4,636

4,636

4,636

4,636

4,636

4,636

4,636

Löneskillnad

2,861

3,128

3,396

3,664

3,932

4,199

4,467

4,735

5,003

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Majlis ''proposition Nr 118.

Dyro rtsgrupper

A

B

C

D

E

F

G

H

I

Ämneslärarinna, vik. och e. o.

vid kommunal flickskola,

med lägre kompetens vid enskild skola.

Vik. ämneslärarinna vid kommu- nal flickskola 19:15......

4,819

5,012

5,205

5,397

5,590

5,783

5,976

6,168

6,361

Ämneslärarinna vid enskild skola,

med 1 ålderstillägg.......

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

3,584

Löneskillnad

1,235

1,428

1,621

1,813

2,006

2,199

2,392

2,584

2,777

E. o. ämneslärarinna vid kommu- nal flickskola 19 :16......

5,090

5,290

5,490

5,690

5,890

6,090

6,290

6,490

6,690

Ämneslärarinna vid enskild skola,

med 2 ålderstillägg.......

3,975

3,975

3,975

3,975

3,975

3,975

3,975

3,975

3,975

Löneskillnad

1,115

1,315

1,515

1,715

1,915

2,115

2,315

2,515

2,715

E. o. ämneslärarinna vid kommu- nal flickskola 19 :17......

5,469

5,679

5,890

6,101

6,311

6,522

6,733

6,943

7,154

Ämneslärarinna vid enskild skola,

med 3 ålderstillägg.......

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

4,245

Löneskillnad

1,224

1,434

1,645

1,856

2,066

2,277

2,488

2,698

2,909

Stockholm 1941. Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

410713

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 191+11^2 till vissa privatläroverk m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1941:107 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19^1/Jf2 till vissa privatläroverk m. m. s. 1 i texten