Sök i Ratio Lex

Angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m

1941-02-28 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:127, Angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

1

Nr 127.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående disposition av

två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar

m. m.; given Stockholms slott den 28 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

a t bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Edgar Rosander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anmäler

härefter t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rosander

fråga örn dispositionen av två staten tillhöriga, för skoländamål inköpta hemman

i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar i Norrbottens län och därmed

sammanhängande spörsmål samt anför härom följande:

Genom beslut av Kungl. Majit den 25 oktober 1940 förordnades, att de

särskilda föreskrifter, som av Kungl. Majit tidigare meddelats i avseende å

anordnandet av s. k. statsfolkskolor i tretton skoldistrikt i Norrbottens län,

däribland Korpilombolo och Karl Gustafs distrikt, ävensom de särskilda beslut,

varigenom statsmedel anvisats för upprätthållande av statsfolkskolor,

.skulle — besluten örn anvisande av anslag i den mån desamma icke redan

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 127. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij:ts proposition nr 127.

upphört att tillämpas — upphöra att gälla för tid efter utgången av budgetåret

1939/40. Med hänsyn härtill skulle bestämmelserna i gällande folkskolestadga

och övriga allmänna föreskrifter beträffande folkskoleväsendet i riket i full

utsträckning äga tillämpning jämväl å de hittillsvarande statsfolkskolorna.

I och med detta Kungl. Maj:ts beslut har den särskilda organisationsform

inom folkskoleväsendet i rikets nordligaste delar, som statsfolkskolorna inneburit,

fått även sin formella avveckling. I verkligheten har statsfolkskolornas

särställning i förhållande till andra folkskolor redan tidigare successivt

nästan helt upphört, allteftersom statens bidrag till kostnaderna för folkskoleväsendet

ökats.

Jag vill här endast i korthet beröra tillkomsten av statsfolkskolorna för att

därmed ge en bakgrund för bedömandet av de spörsmål, vilka i detta sammanhang

närmast äro i fråga.

Med hänsyn till de svaga ekonomiska villkoren i de finskspråkiga socknarna

i Norrbotten och intresset av att därstädes främja svensk odling och

språkkunskap funno statsmakterna på 1870-talet nödvändigt, att staten påtog

sig större förpliktelser i avseende å folkskoleväsendet därstädes än i övriga

delar av riket. I första hand avsågs därvid, att staten skulle medverka till

inrättandet av ett tillräckligt antal folk- och småskolor i dessa socknar. För

detta och vissa andra ändamål anvisade riksdagen första gången år 1874

och därefter årligen särskilda anslag.

I enlighet med den av statsmakterna sålunda intagna ståndpunkten beslöt

Kungl. Maj:t den 2 november 1888, att på statsverkets bekostnad skulle

inrättas folkskolor i vardera Teurajärvi by i Korpilombolo socken och Lappträsks

by i Karl Gustafs socken samt att vid såväl dessa som vissa andra

skolor finge anställas lärare mot avlöning av statsmedel. Skolorganisationen

.skulle fastställas och lärarna tillsättas av domkapitlet i Luleå. Sedermera

har Kungl. Maj:t genom ett flertal särskilda beslut medgivit inrättande av

ytterligare ett stort antal statsfolkskolor samt i samband därmed beviljat

statsmedel till deras upprätthållande m. m.

Sedan skälen för statens särskilda medverkan till upprätthållande av ifrågavarande

skolor i huvudsak successivt bortfallit, skedde, såsom ovan berörts,

den formella avvecklingen av denna organisationsform genom omförmälda

beslut av Kungl. Majit den 25 oktober 1940. Ännu återstå dock att reglera

vissa spörsmål rörande de fastigheter, på vilka förutnämnda två skolor i

Korpilombolo och Karl Gustafs socknar uppförts. Härom torde följande få

anföras.

Ifrågavarande fastigheter -— numera hemmanen Vs mantal Teurajärvi

nr 2 i Korpilombolo socken och Vs mantal Lappträsk nr 8 i Karl Gustafs

socken — inköptes på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 27 september 1889

för statsverkets räkning. Genom samma beslut anbefalldes vederbörande

myndigheter att gå i författning om uppförande — på statens bekostnad -—

av skollokaler, lärarbostäder och nödiga uthus på hemmanen. Sedan bygg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

naderna blivit uppförda och avsynade, meddelade Kungl. Maj:t genom beslut

den 10 december 1892 föreskrifter om hemmanens disposition såsom

skolhemman, örn deras förvaltning samt örn byggnadernas underhåll m. m.

Såsom framgår av lydelsen av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 25

oktober 1940, innebär beslutet beträffande ifrågavarande två folkskolor i

Korpilombolo och Karl Gustafs skoldistrikt, att skolorna från och med läsåret

1940/41 övergått till vanliga, av respektive skoldistrikt upprätthållna

folkskolor, för vilka statsbidrag utgå efter samma grunder som till folkskolor

i allmänhet. Beslutet innebär däremot givetvis icke, att skolbyggnaderna

och skolfastigheterna frånhänts staten, ehuruväl skoldistrikten tills

vidare för skoländamål disponera byggnaderna. Behov synes emellertid föreligga

av en reglering jämväl av hithörande frågor.

Sedan vederbörande myndigheter anbefallts inkomma med utredning i

dessa hänseenden, föreligga nu till slutlig prövning förslag i ämnet. Dessa

förslag gå i korthet ut på att för skoltomter erforderliga delar av ifrågavarande

hemman jämte därå för skoländamål uppförda byggnader skola utan

ersättning överlämnas till respektive skoldistrikt, varefter övriga delar av

fastigheterna skola försäljas. Då skolbyggnaderna äro i dåligt skick och

även i behov av utökning, har fråga därjämte väckts, huruvida icke staten,

som lång tid handhaft dessa skolor, borde till skoldistrikten överlämna skolanläggningarna

i sådant skick, att kommunerna icke genast nödgades bekosta

om- eller nybyggnad av dem.

I det följande vill jag särskilt för sig till behandling upptaga spörsmålen

örn dels skoltomters och skolbyggnaders överlåtande på skoldistrikten samt

skolbyggnadernas iståndsättande eller eventuella nybyggnad på statens bekostnad,

dels ock försäljning av de för skoländamål icke erforderliga delarna

av skolhemmanen.

A. Skoltomternas och skolbyggnadernas överlåtande

på respektive skoldistrikt m. m.

1. Fastighetsöverlåtelserna.

Länsstyrelsen i Luleå har — efter hörande av vederbörande folkskolinspektör,

landsfiskaler, skogsstatstjänstemän, domkapitlet i Luleå m. fl. -—

med skrivelse den 23 oktober 1934 avgivit förslag i ämnet. I överensstämmelse

med de hörda myndigheterna har länsstyrelsen utgått irån att för

skolanläggningarna erforderliga tomtområden skulle genom avstyckning avskiljas

från skolhemmanen. Länsstyrelsen har tillstyrkt ett av folkskolinspektören

framlagt förslag till områdenas avgränsning. Vidare har länsstyrelsen

i likhet med nämnda myndigheter ansett, alt det område av skolhemmanet

i Teurajärvi, som av stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor disponerades

för en arbetsstuga, borde överlåtas lill stiftelsen med äganderätt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

för ett mindre belopp, förslagsvis 50 kronor. Sistnämnda område uppläts

till stiftelsen genom beslut av Kungl. Majit den 11 februari 1916 att under

nyttjanderätt avgiftsfritt av stiftelsen innehavas, så länge området användes

för det avsedda ändamålet. Beträffande de föreslagna tomtområdena må

följande framhållas.

Tomterna i Teurajärvi. Folkskolinspektörens förslag i yttrande den 8 oktober

1932 går ut på avskiljande av en skoltomt om cirka 5 hektar, vilkens

gränslinjer han angivit sålunda: i söder vägen Korpilombolo—Teurajärvi

och arbetsstugutomtens norra gräns, i väster gränslinjen mot hemmansdelarna

Cc och Da, i norr södra gränslinjen av den för kraftledning upphuggna gatan,

i öster den nyanlagda byvägen, som utgår från allmänna landsvägen

omkring 240 meter från västra hemmansgränsen. Tomtgränserna ha av folkskolinspektören

provisoriskt inlagts med rödkrita på ett i ärendet företett

utdrag av en karta över ägorna till Teurajärvi by i och för laga skifte, vilket

utdrag verkställts i september 1931 av lantmätaren Nils Nilzén. Arbetsstugutomten

skulle enligt förslaget omfatta det område om 1,10 hektar, som av

Kungl. Majit upplåtits till omförmälda stiftelse.

Tomten i Lappträsk. Folkskolinspektörens förslag i nyssnämnda yttrande

går ut på avskiljande av en skoltomt om cirka 4 hektar, utgörande västligaste

partiet av hemmansdelen litt. H med en gränslinje, dragen i ungefär

nord—sydlig riktning, omkring 200 meter öster om sjön Lappijärvi. I detta

sammanhang har inspektören framhållit, att den del av det föreslagna området,

som läge närmast stranden av sjön icke vöre med hänsyn till det då

aktuella behovet direkt erforderligt för skoländamål. Med hänsyn till framtida

behov och för att undvika, att gårdar anlades i skolans omedelbara

närhet, borde dock skoltomten omfatta hela området utmed sjön. Tomtens

omfattning har av folkskolinspektören provisoriskt angivits å en i ärendet

företedd, av distriktslantmätaren G. Åkerström år 1932 upprättad karta över

del av ifrågavarande hemman. Beträffande en genom skolområdet gående

samfälld byväg har inspektören föreslagit, att vägen skulle omläggas så,

att den ginge utanför det blivande tomtområdet.

I sedermera avgivet yttrande har vederbörande jägmästare föreslagit en

begränsning av tomtområdet i Lappträsk på så sätt, att tomtgränsen droges

omkring 50 meter närmare sjön, varigenom kortare nyanläggning av väg

kunde vinnas.

Vederbörande överlantmätare, som tillstyrkt jägmästarens nyssnämnda

förslag, har ansett några hinder för berörda områdens avstyckning ej föreligga.

Han har vidare ansett, att frågan om den genom skoltomten i Lappträsk

gående vägen borde ordnas genom ägoutbyte, antingen på sätt jägmästaren

föreslagit eller ock på annat lämpligt sätt, som kunde bestämmas

vid en blivande förrättning.

Skolöverstyrelsen och kammarkollegiet ha tillstyrkt förslagen om avskiljande

av skoltomter i huvudsaklig överensstämmelse med folkskolinspektörens

ovannämnda förslag. Skolöverstyrelsen har därvid anfört, att hänsyn borde

tagas till framtida behov, enär man beträffande båda skolorna borde utgå

från, att de komme att bliva centralskolor av A-form. För skolan i Lappträsk

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

5

borde man jämväl räkna med framtida behov av skolhem. Inom skoltomterna

borde dessutom finnas plats för skolträdgård samt eventuellt för tjänstebostäder

för lärare med trädgårdsland, överstyrelsen avstyrkte jägmästarens

förslag om begränsning av skoltomten i Lappträsk. Kostnaderna för omläggning

av den samfällda byvägen därstädes borde enligt myndigheterna

gäldas av genom hemmanets försäljning inflytande köpeskillingsmedel.

Statsfolkskolornas avveckling innebär icke någon ändring i dessa skolors Departementsundervisningsverksamhet.

Skolorna upprätthållas nu och hädanefter av chcl-nrespektive

skoldistrikt med statsbidrag enligt för folkskolor i allmänhet gällande

grunder. Behovet för framtiden av skolor på dessa platser synes, såvitt

handlingarna utvisa, vara styrkt.

Under dylika förhållanden finner jag skäligt att ifrågavarande skolanläggningar

och för skoländamål erforderliga delar av skolhemmanen -—

vilka av staten tidigare inköpts för dessa skolors behov — med äganderätt och

utan ersättning överlämnas till skoldistrikten. Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen

anfört torde vad beträffar skoltomternas storlek folkskolinspektörens

förslag kunna i princip godtagas. De närmare detaljerna böra

bestämmas vid blivande avstyckningsförrättning, för vilken kostnaderna torde

böra gäldas av inflytande försäljningsmedel för hemmanen i övrigt eller

eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t. Frågan om vägomläggning vid skoltomten

i Lappträsk synes, såsom även kammarkollegiet tänkt sig, böra lösas

genom ägoutbyte i samband med skoltomternas avstyckning. De med ägoutbytet

förknippade detaljfrågorna synas böra närmare utredas, därvid vederbörande

skoldistrikt och vägintressenterna böra få tillfälle yttra sig.

Kungl. Majit torde äga befogenhet medgiva, att skälig kostnad för vägomläggningen

bestrides på sätt nyss sagts i fråga örn kostnaderna för avstyck - ningsförrättningen.

Jag biträder jämväl förslaget om överlämnande med äganderätt av lämplig

tomt för arbetsstuga till stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor. Kostnaderna

för avstyckning av denna tomt m. m. torde, örn förrättningen sker samtidigt

med motsvarande förrättning å skoltomten, icke bli stora och synas böra

gäldas av stiftelsen. Däremot anser jag mig ej böra ifrågasätta någon köpeskilling

för tomten.

2. Skolbyggnadernas iståndsättande.

Länsstyrelsen har — med anledning av ansökningar av skoldistrikten oell

efter hörande av vederbörande folkskolinspektör och länsarkitekt samt domkapitlet

— i skrivelser den 8 februari 1939 tillstyrkt, att vissa byggnadsarbeten

vid skolanläggningarna i Lappträsk och Teurajärvi utföras på statens

bekostnad. I likhet med de av länsstyrelsen hörda myndigheterna

har länsstyrelsen därvid ansett, att skolanläggningarna, innan de över
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

lämnades till skoldistrikten, skulle iordningställas, så att de motsvarade

de fordringar, som numera ställdes på en modern skolanläggning.

Sedan skolöverstyrelsen den 12 december 1939 yttrat sig över ansökningarna

men därvid icke ansett sig kunna fatta slutlig ståndpunkt till desamma,

har kammarkollegiet i utlåtande den 17 december 1940 uttalat, att kollegiet

icke hade något att erinra mot att kostnaderna för vissa ifrågasatta byggnadsarbeten

för modernisering och komplettering av skolanläggningarna i

Lappträsk och Teurajärvi gäldades av statsmedel. Det syntes kollegiet icke

rimligt, att kommunerna, där den kommunala utdebiteringen vore högst betungande,

redan vid övertagandet av respektive skolanläggningar skulle bli

nödsakade att vidtaga av behovet påkallade omfattande byggnadsarbeten.

Kollegiet förutsatte, att alla de beskärningar och förenklingar i byggnadsprogrammen

skedde, som utan större olägenheter kunde vidtagas.

På grund av remiss har skolöverstyrelsen efter verkställd ytterligare utredning

med skrivelser den 8 februari 1941 överlämnat förslag till om- och

^''byggnadsarbeten i Lappträsk och Teurajärvi med hänsyn till numera föreliggande

lokalbehov.

Beträffande behovet av byggnadsarbeten i Lappträsk har överstyrelsen

därvid anfört bland annat följande.

Barnantalet vid Lappträsks folkskola uppginge läsåret 1940/41 till lil,

fördelade på 7 klasser och 5 läraravdelningar. Småskolebarnen vore uppdelade

i 2 avdelningar av b-form. Den ena vore belägen i norra och den

andra i södra delen av den omkring 11 kilometer långa byn. Båda dessa avdelningar

vöre inrymda i hyrda lokaler. De tre folkskoleavdelningarna vöre

förlagda i det staten tillhöriga skolhuset, som läge på central och i övrigt

lämplig tomt. På grund av långa skolvägar vöre skolskjutsar anordnade för

ett 50-tal barn.

Under den efter läsåret 1940/41 närmast följande sjuårsperioden kunde

barnantalet vid skolan beräknas uppgå till respektive 120, 120, 130, 149, 154,

155 och 160. Vid utgången av innevarande läsår måste läraravdelningarna

vid skolan ökas från 5 till 6, och efter ytterligare ett par år måste skolan

organiseras såsom fullständig A-skola. Därvid syntes det bli nödvändigt att

vissa år anordna någon parallellavdelning i småskolan.

De för småskolan hyrda lokalerna vore olämpliga för undervisningsändamål

och borde icke vidare användas.

Den befintliga, med statsmedel uppförda skolbyggnaden hade avsynats

år 1932. Byggnaden vore följaktligen icke gammal, men den vore det oaktat

dels för liten, dels i övrigt otillfredsställande. Den saknade till exempel

källarvåning och sanitära anordningar samt uppvärmdes med kaminer. I

nedre våningen funnes två lärosalar, kapprum och materialrum samt i övre

våningen ett gymnastikrum med en golvyta av 8 X 8,5 meter och ett rum

för träslöjd, vilket nu användes såsom klassrum. Takhöjden vid sidoväggarna

i övre våningen vore blott omkring två meter. Väggarna i skolhuset vöre

obeklädda utom i de två klassrummen på nedre botten, där de på skoldistriktets

bekostnad täckts med porös Torex. Enligt intyg av byggnadssakkunnig

person hade röta uppstått i byggnadens vägbar på grund av att yttertaket

befunne sig i bristfälligt skick.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

7

Vid skolan funnes vidare ett staten tillhörigt uthus, inrymmande vedbodar,

magasin samt tvätt- och badstuga.

Ett förut befintligt skolhus hade år 1932 ombyggts till bostadshus, inrymmande

en lägenhet på tre rum och kök och en annan på två rum och kök.

Detta bostadshus, som av skolstyrelsen betecknades såsom obeboeligt, syntes

vara av sådan beskaffenhet, att en dyrbar reparation icke borde ske, i all

synnerhet som behovet av lärarbostäder icke skulle bli tillgodosett därigenom.

Lägenheter behövdes nämligen för minst 5 tolkskollärare och 2 småskollärarinnor.

Några möjligheter att hyra lägenheter i byn förefunnes icke.

överstyrelsen ansåge därför, att frågan om tjänstebostäder åt lärarna icke

kunde lösas på ett ändamålsenligt sätt annat än genom nybyggnad.

De nuvarande till skolanläggningen hörande lokalerna vore följaktligen

otillräckliga och så bristfälliga, att snara åtgärder för åstadkommande av

förbättrade förhållanden kunde betraktas såsom ofrånkomliga. Det syntes

ock nödvändigt, att de nu på skilda ställen i byn inrymda småskoleavdelningarna

förlädes på samma plats som den egentliga folkskolan, ehuru

skjutskostnaderna därigenom sannolikt skulle komma att bli något större

än för närvarande.

På skoldistriktets uppdrag har länsarkitekten G. Lovén i Luleå utfört ritningar

och verkställt kostnadsberäkningar beträffande av skoldistriktet numera

ifrågasatta örn- och nybyggnadsarbeten vid ifrågavarande skolanläggning.

Ritningarna äro dagtecknade den 1 februari 1941.

Enligt denna byggnadsplan skall det nuvarande skolhuset efter ombyggnad

inrymma slöjdsal, skolkök och barnbespisningslokaler, till vilka senare

hör ett särskilt kök. Kostnaderna för ombyggnaden ha beräknats till 34 460

kronor.

De egentliga skollokalerna inrymmas i en nybyggnad i anslutning till det

nuvarande skolhuset. Planen för denna nybyggnad upptager 7 klassrum,

gymnastiksal med omklädnadsrum och toiletter, lärår- och biblioteksrum

samt materielrum med flera biutrymmen. Kostnaderna för nybyggnaden ha

beräknats till 208 715 kronor.

I stället för det nuvarande bostadshuset och uthuset uppföres ett nytt bostadshus

och en sophod. Med hänsyn till svårigheterna att konstruera ett

bostadshus med udda antal lägenheter avses det nya bostadshuset skola inrymma

6 lägenheter, nämligen 4 för folkskollärare och 2 för småskollärarinnor.

Byggnadskostnaderna för bostadshuset ha beräknats till 110 050 kronor

och för sopboden till 475 kronor.

För utvändiga ledningar samt inhägnad och planering av tomten ha ytterligare

10 300 kronor beräknats.

De totala byggnadskostnaderna ha sålunda beräknats till (34 460 + 208 715

+ 110 050 + 475 + 10 300 =) 364 000 kronor.

Rivningsvärdet av nuvarande bostadshus har uppskattats till högst 1 500

kronor.

Skolöverstyrelsens byggnadssakkunniga biträde, arkitekten C. Björklund,

har i tjänstememorial den 7 februari 1941 framställt vissa anmärkningar mot

ritningarna och föreslagit vissa ändringar, vilka beräknas medföra en besparing

av 7 500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt byggnadsförslaget med de av Björklund

förordade ändringarna.

I Teurajärvi finnas ett skolhus och ett tjänstebostadshus, vilka togos

i bruk år 1933. Skolhuset inrymmer fyra klassrum, en gymnastiksal och en

slöjdsal. Gymnastiksalen användes nu såsom klassrum. Bostadshuset innehåller

en lägenhet om 3 rum och kök, en örn 2 rum och kök samt två lägenheter

örn vardera 1 rum och kök. Enligt uppgift finnes icke möjlighet att

hyra lämpliga bostäder för lärarna i Teurajärvi.

Skolöverstyrelsen har beträffande behovet av skollokaler anfört bland

annat följande:

Barnantalet vid Teurajärvi skola uppginge läsåret 1940/41 till 38 i småskolan

och 63 i folkskolan. I småskolan vore barnen fördelade på 2 och

i folkskolan på 3 läraravdelningar. Beslut hade ännu icke fattats om införande

av sjunde skolår. Örn sådant skulle införas från och med läsåret

1941/42, kunde barnantalet under närmast följande sjuårsperiod beräknas

uPPgå till respektive 121, 124, 134, 139, 145, 140 och 145. Arbetsstugan i

Teurajärvi skulle enligt beslut utvidgas. På grund härav torde barnantalet

vid skolan bli något högre än ovan angivits. Skolan syntes under alla förhållanden

böra vara anordnad som en enkel A-skola med 7 klassrum samt

övriga erforderliga utrymmen.

Ett icke alltför litet frukostrum vöre behövligt. Skoldistriktet hade nämligen

anordnat barnbespisning vid samtliga skolor. Lokaler för barnbespisning

saknades i Teurajärvi. Även örn man bortsåge från behovet av lokal

för barnbespisning, måste ett större frukostrum finnas, enär ett flertal barn

under alla förhållanden måste intaga en måltid i skolan.

De befintliga gymnastik- och slöjdsalarna vore icke större än vanliga klassrum

och alltså med hänsyn till barnantalet i skolan för små för avsedda

ändamål.

Ritningar, arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar för ifrågasatta

om- och nybyggnadsarbeten vid skolanläggningen i Teurajärvi ha på skoldistriktets

uppdrag uppgjorts av arkitekten B. Höök i Luleå. Ritningarna

äro dagtecknade den 1 juli 1939 och den 23 januari 1941, kostnadsberäkningarna

den 25 januari 1941.

Detta byggnadsprogram upptager dels vissa ombyggnadsarbeten beträffande

nuvarande skolhus och bostadshus, dels uppförande av nytt skolhus,

inrymmande 2 klassrum, gymnastiksal med omklädnads- och duschrum,

slöjdsal, skolkök, kombinerat lärarrum och bibliotek samt toiletter, dels ock

tillbyggnad av bostadshuset, avseende två lägenheter om 3 rum och kök.

Efter ombyggnaden skulle det nuvarande skolhuset inrymma 5 klassrum,

materialrum och barnbespisningslokal med kök.

Kostnaderna för ombyggnadsarbetena ha beräknats till 7 500 kronor för

skolhuset och till 13 000 kronor för bostadshuset. I dessa belopp ingå dock

icke kostnaderna, 2 500 kronor, för vissa målningsarbeten, som skolstyrelsen

anser erforderliga.

Byggnadskostnaderna för det nya skolhuset ha beräknats till 141 000 kronor

och för tillbyggnaden av bostadshuset till 63 000 kronor.

För fördjupning av vattenbrunn, anordning av utvändiga avloppsled
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

9

ningar, schaktning för ledningskulvert samt grovplanering av tomten ha

dessutom beräknats 5 500 kronor.

De beräknade totala byggnadskostnaderna uppgå sålunda till (7 500 +

13 000 -f 2 500 + 141 000 + 63 000 + 5 500=) 232 500 kronor.

Skolöverstyrelsens byggnadssakkunniga biträde har i tjänstememorial den

4 februari 1941 förklarat sig icke ha något att erinra mot ritningarna. Beträffande

kostnadsberäkningarna har det byggnadssakkunniga biträdet uttalat,

att de beräknade kostnaderna för tillbyggnaden av tjänstebostadshuset

borde kunna minskas med minst 5 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för sin del funnit behovet av de föreslagna byggnadsarbetena

styrkt. Den nu föreliggande byggnadsplanen upptoge enligt

överstyrelsens mening endast de lokaler, som vore erforderliga för skolans

ändamålsenliga anordnande.

Skolöverstyrelsen har beträffande bestridandet av kostnaderna

för de sålunda föreslagna byggnadsarbetena vid skolanläggningarna

i Lappträsk och Teurajärvi anfört huvudsakligen följande:

Den kommunala utdebiteringen i Karl Gustafs kommun vöre synnerligen

betungande. Hela det kommunala utdebiteringsbehovet på grundval av 1939

års taxeringar hade uppgått till 45 kronor 20 öre per skattekrona. I statsbidrag

till skattelindring hade kommunen erhållit 26 kronor 8 öre per skattekrona,

vadan ett utdebiteringsbehov av 19 kronor 6 öre per skattekrona

återstått. Kommunens folkmängd hade den 1 januari 1940 uppgått till 3 302

personer. Skattekronornas antal hade år 1939 utgjort 5 580.

Korpilombolo kommun hade den 1 januari 1940 haft en folkmängd av

3 413 personer. Hela det kommunala utdebiteringsbehovet grundat på 1939

års taxeringar hade uppgått till 30 kronor 82 öre per skattekrona. I statsbidrag

till skattelindring hade kommunen erhållit 11 kronor 38 öre per

skattekrona, vadan ett utdebiteringsbehov av 19 kronor 44 öre återstått.

Antalet skattekronor hade uppgått till 6 887.

Jämlikt föreskrifterna i Kungl. Maj:ts beslut den 25 oktober 1940 ålåge

det skoldistrikten att efter utgången av budgetåret 1939/40 handhava vården

även av de förutvarande statsfolkskolorna. Skoldistrikten kunde fördenskull

anses pliktiga alt nied bidrag av statsmedel, som enligt gällande

bestämmelser kunde utgå, anskaffa för skolornas verksamhet erforderliga

lokaler. Emellertid syntes frågan om skolanläggningarnas försättande i ett

tillfredsställande skick på grund av skoldistriktens svaga ekonomi icke

kunna lösas på annat sätt än att staten i samband med skolornas överlämnande

till skoldistrikten bestrede samtliga de med byggnadsföretagen förenade

kostnaderna, överstyrelsen funne en sådan åtgärd rimlig även med

hänsyn till det förhållandet, att staten tidigare funnit det nödvändigt att

ikläda sig särskilda kostnader för folkundervisningens behöriga upprätthållande

i dessa bygder. De motiv, som föranlett statsmakterna att intaga denna

ståndpunkt, syntes i huvudsak allt fortfarande och särskilt under nuvarande

allmänna förhållanden äga giltighet.

Skolöverstyrelsen har därför föreslagit, att kostnaderna för byggnadsföretagen,

beräknade för företaget i Lappträsk lill (364 000 — 1 500 — 7 500 =)

Bihang till riksdagens protokoll IDAL 1 sami. Nr 127. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

•‘>55 000 kronor och för företaget i Teurajärvi till (232 500 — 5 000 =) 227 500

kronor, skulle i sin helhet gäldas av staten.

Överstyrelsen har vidare anfört, att kostnaderna syntes kunna bestridas

antingen ur förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen i rikets

nordligaste gränsorter eller ock ur för ändamålet av riksdagen särskilt anvisade

anslag.

Från överstyrelsens beslut har t. f. undervisningsrådet Andersson varit

.skiljaktig och på anförda skäl uttalat sig för ett statsbidrag för ändamålet

av 85 procent av byggnadskostnaderna.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka, att kostnaderna för

ifrågavarande byggnadsföretag i sin helhet bestridas av statsmedel.

Statskontoret kunde icke finna, att de av kammarkollegiet och överstyrelsen

åberopade skälen vore tillräckligt bärande. De särskilda omständigheter,

som tidigare föranlett statsmakterna att med avseende å statsbidrag för folkskoleväsendet

bevilja större förmåner åt vissa skoldistrikt i rikets nordligaste

gränsorter än som normalt gällde, syntes numera få anses ha väsentligt bortfallit.

Vad särskilt skattetrycket anginge, torde icke kunna göras gällande,

att dessa distrikt intoge någon särställning. Med hänsyn härtill och då det

förhållandet, att skoldistrikten i fråga under 50 års tid haft tillgång till av

staten bekostade undervisningslokaler och tjänstebostadshus, icke syntes utgöra

skäl för att staten nu skulle ställa förstklassiga skolanläggningar till

distriktens förfogande utan kostnad för dessa, kunde statskontoret icke tillstyrka

överstyrelsens hemställan. Därest, såsom torde framgå av handlingarna,

nybyggnad av skollokaler erfordrades, syntes statsbidrag principiellt

böra utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6 mars 1936 (nr 45)

angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. I detta sammanhang

ville statskontoret framhålla, att 1939 års riksdag — örn ock med

stor tvekan — ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag till modifikation

i fråga om utbetalningen av statsbidrag enligt berörda kungörelse för

ett skolbyggnadsföretag i Tännäs skoldistrikt. Då förhållandena i förevarande

skoldistrikt såväl med hänsyn till antalet skattekronor per invånare

som utdebiteringsbehovet per skattekrona syntes likartade med dem i Tännäs,

ansåge sig statskontoret kunna tillstyrka, att — med riksdagens medgivande

— ifrågakommande statsbidrag finge utbetalas med en tredjedel vid arbetenas

påbörjande, med en tredjedel, då byggnaderna vore under tak, och med

återstoden, då byggnaderna avsynats och godkänts.

Vissa brister syntes emellertid vidlåda de nuvarande skolanläggningarna.

Då dessa brister syntes ha bort avhjälpas redan före den I juli 1940, kunde

det icke anses rimligt, att byggnaderna överlämnades till distrikten i befintligt

skick. Statskontoret ansåge sig därför kunna förorda, att — utöver det

statsbidrag, som kunde utgå i författningsenlig ordning — särskilda medel

ställdes till skoldistriktens förfogande. Dessa medel borde dock givetvis avse

allenast nödiga iståndsättningsarbeten å skolanläggningarna i fråga. För

sådant ändamål syntes för skolanläggningen i Lappträsk ett belopp av högst

20 000 kronor och för skolanläggningen i Teurajärvi ett belopp av högst

13 000 kronor vara tillfyllest, vilka belopp torde kunna anvisas från förslagsanslaget

till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

11

Enligt gällande, av statskontoret åberopade kungörelse angående statsbidrag

till byggnader lör folkskoleväsendet äger skoldistrikt enligt de grunder

och i den ordning, som i kungörelsen stadgas, erhålla statsbidrag till

bland annat anskaffande av nya undervisningslokaler. Såsom förutsättning

för erhållande av sådant byggnads!:)idrag gäller, att Kungl. Majit lämnat

tillstånd till byggnadsföretagets utförande. I samband härmed fastställes

den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag må beräknas. I den högsta

kostnadssumman må icke inräknas kostnader för sådana byggnadsarbeten,

vilka allenast avse att sätta befintliga lokaler i bättre skick eller att giva

dem en lämpligare disposition, ej heller kostnader för anskaffande, iordningställande

eller inhägnande av skoltomt eller anordnande av brunn och

framdragande av ledningar till skolhusbyggnader. Statsbidrag utgår som

regel med I * 3A av de styrkta kostnaderna för byggnadsföretaget, i den mån

dessa icke överstiga den högsta fastställda kostnadssumman samt äro av

beskaffenhet att kunna inräknas i nämnda summa (bidragsunderlaget).

Därest bidragsunderlaget ej överstiger 5 000 kronor, utgår dock statsbidraget

med hälften av bidragsunderlaget. Sedan undervisningslokalerna blivit

avsynade och godkända, fastställer länsstyrelsen byggnadsbidragets belopp.

Överstiger beloppet 2 500 kronor, skall detsamma i regel fördelas med lika

belopp på 25 redovisningsår, räknat från och med det redovisningsår, då byggnadsarbetena

godkänts.

I likhet med de hörda myndigheterna anser jag det rimligt, att staten på- Departementsfager

sig en större del av kostnaderna för iståndsättande av dessa skolan- chefenläggningar

än enligt gällande bestämmelser kommer i fråga. I vilken omfattning

statsbidrag bör utgå har varit föremål för olika meningar. Å ena

sidan anse flertalet myndigheter, att staten bör ikläda sig samtliga kostnader

icke endast för vissa erforderliga reparations- och underhållsarbeten i de

befintliga skolbyggnaderna utan även för byggnadernas modernisering och

skolanläggningarnas utbyggande med hänsyn till numera föreliggande eller

för den närmaste framtiden uppkommande lokalbehov. Å andra sidan håller

statskontoret före, att staten bör gälda allenast kostnaderna för avhjälpande

av vissa redan före den 1 juli 1940 föreliggande brister, vilka kostnader av

statskontoret uppskattats till högst 20 000 kronor för skolanläggningen i

Lappträsk och högst 13 000 kronor för skolanläggningen i Teurajärvi, samt

att statsbidrag till uppförande av nya undervisningslokaler vid de båda skolorna

bör utgå enligt gällande grunder, dock med en i och för sig betydelsefull

modifikation beträffande byggnadsbidragens utbetalande. Då bidrag en
ligt

nämnda grunder ej kan utgå till uppförande av nya tjänstebostäder

ni. m., skulle statsbidrag enligt statskontorets förslag alltså utgå endast till

kostnaderna för uppförande av nya undervisningslokaler.

Kammarkollegiets och skolöverstyrelsens förslag innebär, att hela kostnaden

för det nu föreliggande byggnadsprogrammets genom tiira nde stannar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

på statsverket, medan bifall till statskontorets förslag synes medföra, att

staten gäldar ungefär hälften av denna kostnad.

För egen del vill jag föreslå, att kostnaderna för anskaffande av nya undervisningslokaler

i vanlig ordning bestridas från det under åttonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,

dock med den ändringen att ifrågakommande byggnadsbidrag utbetalas

på sätt statskontoret förordat. Frågan om undantag i förevarande fall

från gällande bestämmelser om utbetalning av statsbidrag till nya undervisningslokaler

torde böra underställas riksdagen. Det tillskott av statsmedel,

som härutöver med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna

synes vara befogat, torde böra bestridas från det under åttonde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, vilket anslag står till Kungl. Maj:ts fria förfogande för bestridande

av utgifter, som främja anslagets ändamål. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att efter närmare övervägande bestämma huru stor del av

kostnaderna, som bör gäldas från sistnämnda anslag. Härvid förutsätter

jag, att åtminstone 10 procent av kostnaderna för de byggnadsarbeten, till

vilkas utförande bidrag kan utgå jämlikt gällande bestämmelser om statsbidrag

till anskaffande av nya undervisningslokaler, skola bestridas av skoldistriktet

men att detta jämväl bör erhålla bidrag till bestridande av kostnaden

för uppförande av tjänstebostäder och för andra jämlikt nyssnämnda

kungörelse icke bidragsberättigade arbeten med belopp, som efter prövning

av samtliga på frågan inverkande omständigheter kan befinnas skäligt.

Ehuru de av skolöverstyrelsen förordade byggnadsprogrammen i stort

sett synas vara väl avpassade med hänsyn till föreliggande lokalbehov, synes

dock böra ytterligare undersökas, huruvida icke vissa beskärningar och förenklingar

kunna vara möjliga att vidtaga. Innan ärendet slutligt avgöres, torde

1940 års civila byggnadsordning böra sättas i tillfälle att granska byggnadsplanerna.

B. Försäljning av delar av skolhemmanen.

I förutnämnda skrivelse den 23 oktober 1934 har länsstyrelsen — i anslutning

till vissa av myndigheterna framlagda förslag — hemställt, att de

för skoländamål icke behövliga delarna av ifrågavarande hemman skulle,

hemmanet i Teurajärvi överlåtas till domänverket mot ersättning och hemmanet

i Lappträsk hembjudas arbetarsmåbruksnämnden i Karl Gustafs

socken.

I anslutning till av vederbörande skogsstatstjänstemän avgivna yttranden

har därefter domänstyrelsen i skrivelse den 10 september 1936 förklarat sig

anse, att hemmanet i Teurajärvi icke borde överlåtas på domänverket. Styrelsen

har i stället förordat försäljning av båda hemmanen, det i Teurajärvi

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 127.

13

på offentlig, av länsstyrelsen anordnad auktion och det i Lappträsk efter

hembud till arbetarsmåbruksnämnden, vilken förklarat sig villig inköpa detsamma

för 3 000 kronor.

Kammarkollegiet har i sitt utlåtande den 17 december 1940 icke framställt

någon erinran mot myndigheternas förslag om försäljning av ifrågavarande

hemman, i den mån desamma icke erfordras för skoländamål. Kollegiet föreslår

dock, att, innan hemmanet i Teurajärvi utbjudes till försäljning, utredning

genom länsstyrelsens och överlantmätarens försorg verkställes om hemmanets

uppdelning i lämpliga brukningsdelar. Om, sedan dessa brukningsdelar

tillagts erforderlig skog, skogsmark skulle återstå, torde den överblivande

skogsmarkens sammanläggning med bredvidliggande kronoparker

böra tagas under förnyat övervägande. Frågan örn försäljning av visst område

till person, som bebor och brukar området, torde böra prövas i detta

sammanhang.

Beträffande ifrågavarande fastigheters taxeringsvärden m. m. har

slutligen länsstyrelsen i skrivelse till kammarkollegiet den 8 februari 1939

meddelat följande. Vid 1938 års fastighetstaxering hade hemmanet Teurajärvi

med undantag av de områden, vilka avsatts till tomter för skolan och

arbetsstugan, taxerats till i avrundat tal 5 800 kronor, därav jordbruksvärde

2 555 kronor och skogsvärde 3 280 kronor. Av jägmästaren hade hemmanet

värderats till 5 800 kronor, medan landsfiskalen uppskattat värdet — sedan

visst område avstyckats — till 4 800 kronor. Enligt 1938 års fastighetstaxering

hade vidare hemmanet i Lappträsk taxerats till 7 400 kronor, därav

jordbruksvärde 3 500 kronor och skogsvärde 3 900 kronor. Länsstyrelsen

har i detta sammanhang uttalat, att enligt länsstyrelsens mening med hänsyn

till syftet med köpet det av arbetarsmåbruksnämnden i Karl Gustafs

socken gjorda erbjudandet örn förvärv av fastigheten för 3 000 kronor borde

godtagas. En nyttjanderättshavare på fastigheten kunde få sina intressen

tillgodosedda av arbetarsmåbruksnämnden.

De skäl, som på sin tid föranlett statsverket att förvärva ifrågavarande departementshemman,

lia numera bortfallit. Anledning synes därför icke längre föreligga rhefm.

att bibehålla dem såsom skolhemman, i den mån de icke erfordras såsom

tomter för skoländamål m. m. Beträffande avskiljande av områden för sistnämnda

ändamål har jag framlagt förslag i det föregående.

Någon slutlig ställning beträffande dispositionen av de fastighetsdelar,

som icke erfordras för skoländamål m. m., torde icke nu kunna tagas. Ytterligare

utredning rörande vissa detaljfrågor bör åvägabringas, därvid även

kammarkollegiets förslag rörande uppdelning av hemmanet i Teurajärvi i

brukningslotter och eventuellt överlämnande av någon del av hemmanet till

domänverket bör beaktas.

Under erinran örn fastigheternas relativt ringa värden vill jag föreslå, att

Kungl. Majit av riksdagen inhämtar bemyndigande alt, sedan erforderliga

Bihang lill riksdagens protokoll 10-11. 1 sami. Nr 127. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majis proposition nr 127.

utredningar verkställts av myndigheterna, besluta om försäljning av ifrågavarande

fastighetsdelar eller om deras disposition på annat sätt. Efter avstyckning

av tomter för skoländamål och av tomt för den tidigare omnämnda

arbetsstugan torde enligt uppdrag, som Kungl. Maj:t bör äga meddela,

vederbörande myndigheter böra erbjuda omförmälda arbetarsmåbruksnämnd

hemmanet i Lappträsk till inköp och hemmanet i Teurajärvi disponeras på

sätt, som prövas lämpligt, eller eventuellt utbjudas på offentlig auktion.

Därest försäljning till arbetarsmåbruksnämnden icke kommer till stånd,

torde hemmanet i Lappträsk även böra utbjudas på samma sätt som det

andra hemmanet. Avgivna köpeanbud böra underställas Kungl. Maj:ts

prövning. Nuvarande lägenhetshavares rätt torde böra vinna skäligt beaktande

i samband med försäljningarna.

Anmärkas må, att vederbörande militära myndigheter, enligt vad i ärendet

utretts, icke ha någon erinran mot försäljning av de delar av fastigheten, som

icke erfordras för skoländamål.

C. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela beslut rörande

dispositionen av hemmanen % mantal i Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo

socken och Vs mantal Lappträsk nr 8 i Karl

Gustafs socken i överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat;

dels ock medgiva, att statsbidrag till omförmälda byggnadsföretag

inom Korpilombolo skoldistrikt och Karl Gustafs

skoldistrikt må, utan hinder av gällande bestämmelser angående

utbetalning av sådant byggnadsbidrag, utbetalas med

en tredjedel vid byggnadsarbetets påbörjande, med en tredjedel,

då byggnaden är under tak, och med återstoden, då

byggnaden avsynats och godkänts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1941

116543

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i äm s. 8 i texten
  2. SU 1941:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående disposition av två skolhemman i Korpilombolo och Karl Gustafs socknar m. m. jämte i ämnet väckta m s. 16 i texten