Sök i Ratio Lex

Angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv

1941-03-21 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:183, Angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 183.

I

Nr 183.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående meddelande av

statsgaranti åt tillverkare av bränntorv; given Stockholms

slott den 21 mars 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 21 mars 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, t. f. chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Bergquist, samt chefen för folkhushållningsdepartementet

anför föredraganden, statsrådet Domö:

Statens bränslekommission har i en den 11 februari 1941 dagtecknad skrivelse

framlagt förslag till vissa åtgärder, ägnade att befrämja en ökad torvproduktion

i landet. Kommissionen har i skrivelsen inledningsvis framhållit,

att importen till landet under det pågående stormaktskriget av fasta

och flytande bränslen starkt nedgått och att en härav förorsakad brist

på bränslen framkallat statliga ingripanden av olika slag, dels för att

minska bränsleåtgången, dels för att åstadkomma en mot minskningen i

importen svarande nödtvungen omläggning av landets bränsleförsörjning

från utländskt till inhemskt bränsle. För briinsleåret den t juli 1940 —den

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 183.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

30 juni 1941 tillämpar kommissionen för landets försörjning med fasta

bränslen en plan, grundad på beräknade tillgångar av kol, koks och ved

samt en uppskattning av behoven för såväl hushåll som industri och kommunikationer.

Planen räknar med att bränslebehoven i stor utsträckning

skola tillgodoses genom ved. Kommissionen anser emellertid, att anstalter

nu böra vidtagas i syfte att överföra någon del av den andel i landets

bränsleförsörjning, som håres av veden, på annat inhemskt bränsle. Därvid

kommer främst i fråga ett bättre utnyttjande av de betydande bränsletillgångar,

som landets torvmossar utgöra.

Kommissionen har därefter kommit in pa fragan örn landets torvtillgångar

och därvid, under erinran om vissa av Sveriges geologiska undersökning

och statens torvingenjörer under och omedelbart efter förra världskriget

utförda mossundersökningar i södra delen av landet, framhållit, att

landets torvmossar beräknats innehålla minst 3 miljarder ton torrsubstans.

I anslutning härtill har kommissionen berört olika metoder för tillgodogörande

av torv samt även behandlat spörsmålet örn torvens olika användningsområden,

varvid kommissionen konstaterat, att torvens användbarhet

såsom bränsle är i hög grad beroende av dess kvalitativa egenskaper, främst

av dess fuktighetshalt, samt att bränntorv med cirka 30 % fuktighet kan

med större eller mindre tekniska olägenheter ersätta kol vid stationära ångpannor,

värmeledningar, lokomotiveldning m. m.

För att utveckla torvproduktionen har kommissionen föreslagit vissa åtgärder,

ägnade att stimulera en ökning av tillverkningen av bränntorv under

år 1941 samt att förbereda en ännu större torvtillverkning under år 1942.

Vad angår åtgärder i syfte att befordra bränntorvtillverkningen under

1941 har kommissionen föreslagit anställandet av torvinstruktörer, underlättande

av möjligheterna att komma i åtnjutande av torvlån ur industrilånefonden

samt fastställande av ett statligt garantipris för bränntorv. Beträffande

anställande av torvinstruktörer har kommissionen framhållit, att

det i nuvarande försörjningsläge är av utomordentlig vikt att den s. k. småtillverkningen

(husbehovstillverkningen) av lufttorkad bränntorv får större

omfattning samt att det för åstadkommande av bränntorvtillverkning i

eftersträvad omfattning kräves ett intensifierande av torvpropagandan, vilken

enligt kommissionens uppfattning bör bedrivas av särskilda s. k. torvinstruktörer

med uppgift att på landsbygden gå allmänheten tillhanda med

de råd och upplysningar, som erfordras för igångsättandet av bränntorvstillverkning

med handredskap och mindre torvmaskiner. Kommissionen har

i detta sammanhang framhållit, att uppgifter, som inkommit till kommissionen,

ge vid handen, att inom landet i enskild ägo finnes ett stort antal

redan utdikade torvmossar, där bränntorvtillverkning med handredskap

eller med mindre torvmaskiner utan större förberedelsearbeten kan äga rum

redan instundande torvsäsong. För igångsättande av torvberedning på sådana

mossar fordras i många fall endast att ägaren upplyses om förhållan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S3.

3

det samt att han erhåller instruktion om huru torvutvinningen lämpligen

bör ske. Kommissionen, som preliminärt beräknat kostnaderna för en sådan

torvinstruktionsverksamhet till 25 000 kronor, har anmält sig lia för

avsikt att inom en snar framtid återkomma med utförliga förslag i ämnet.

Vad därefter angår frågan om underlättande av möjligheterna att komma

i åtnjutande av torvlån ur industrilånefonden må erinras om att Kungl.

Maj:t i anslutning till kommissionens förslag härutinnan förelagt riksdagen

proposition den 21 februari 1941 (nr 86) angående viss ändring i grunderna

för lån från industrilånefonden, av innebörd att låta denna fond komma

till större användning för finansiering av maskinanskaffning m. m. för torvutvinning.

Till den av kommissionen väckta frågan om fastställande av ett statligt

garantipris för bränntorv återkommer jag i det följande.

Beträffande de åtgärder som under år 1941 böra vidtagas i förberedande

syfte för att åstadkomma en stegrad ^reproduktion under år 1942 å

privatägda mossar, har kommissionen framhållit, att en stegrad verksamhet

på torvområdet kan förväntas medföra en starkt ökad långivning från

industrilånefonden samt därmed även en väsentlig ökning av torvingenjörernas

arbetsbörda och att det icke föreligger någon möjlighet att möta

denna ökning av arbetsuppgifterna med den nuvarande organisationen av

statens torvingenjörer. Antalet av kommerskollegium godkända torvtekniker

synes därför böra ökas, men med hänsyn till erfarenheterna från torvingenjörsorganisationens

tidigare verksamhet bör en mera permanent utbyggnad

av den nuvarande torvingenjörsorganisationen dock undvikas. Utsikter

föreligga att på annat sätt tillgodose nämnda behov av torvteknisk

sakkunskap. Kommissionen har hemställt om bemyndigande för kommerskollegium

att i samråd med kommissionen verkställa den vidare utredning

härom, som kan befinnas påkallad.

I syfte att på ett effektivare sätt än nu är möjligt ekonomiskt understödja

förberedelsearbeten på enskilda mossar, så att en torvproduktion av erforderlig

storlek kan komma till stånd under torvsäsongen 1942, har kommissionen

övervägt —- förutom lättnader att erhålla lån från industrilånefonden

för torvindustriella företag -— inventering av för torvutvinning lämpliga

mossar, propaganda för iordningställande av mossar samt eventuellt beviljande

av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet för anskaffande av torvmaskiner

m. m.

Bränslekommissionen har sedermera i en den 7 mars 1941 dagtecknad

skrivelse anmält, att inom kommissionen för närvarande utarbetas vissa

kompletterande förslag i sist angivna hänseenden och att kommissionen avser

att inom kort underställa dessa förslag Kungl. Maj:ts prövning. I anslutning

härtill har kommissionen anhållit, att kommissionens framställning

den 11 februari 1941 måtte bliva vilande intill dess de kompletterande förslagen

hunnit ingivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 183.

I en därefter ingiven promemoria av den 14 mars 1941 har kommissionen

emellertid förklarat, att frågan örn beviljande av statsgaranti för bränntorv,

som icke har något omedelbart samband med åtgärder för ökning av torvtillverkningen

under år 1942, torde kunna behandlas oberoende av eventuella

förslag i sistnämnda hänseende.

Jag återkommer nu till frågan örn statsgaranti för bränntorv.

Härom har kommissionen anfört följande:

Hittills har den vid större företag bedrivna bränntorvtillverkningen för

avsalu väsentligt kunnat ökas utan att mera omfattande stödåtgärder från

det allmännas sida behövt tillgripas. Det goda ekonomiska utbyte, som torvtäkten

lämnat under år 1940, kan förväntas stimulera till en fortsatt produktionsökning

under år 1941. Emellertid skulle bränntorvtillverkningen

otvivelaktigt ytterligare stimuleras örn tillverkarna kunde skyddas från att

lida förluster i händelse bränslekrisen skulle upphöra, innan det

tillverkade torvbränslet hunnit förbrukas eller säljas. Ett sådant sky<jd

skulle beredas tillverkarna örn staten utfäste sig att till ett på förhand

fastställt pris inlösa under år 1941 tillverkad bränntorv, som ej

på annat sätt funnit avsättning. Ett väl avvägt statligt garantipris för bränntorv

torde föranleda att torvproduktionen på de platser, där tillverkning ägt

rum under år 1940, väsentligt ökas. Den säkerhet för framtiden som ett

garantipris erbjuder kan vidare tänkas föranleda investerande av privat

kapital i ny maskinutrustning, nya förberedelsearbeten etc. Den bränntorvtillverkning

som efter fastställande av ett statsgarantipris kan väntas framkomma

under instundande torvsäsong bär av kommissionen uppskattats till

cirka 300 000 ton.

I fråga örn garantiprisets storlek har kommissionen framhållit:
Statsgarantiprisets

höjd synes böra bestämmas med hänsyn till tillverkningskostnaderna

för bränntorv. Den genomsnittliga tillverkningskostnaden

för bränntorv utgjorde under föregående torvsäsong kronor 23: 20 per ton.

Under instundande torvsäsong torde den emellertid komma att stiga pa

grund av ökade materiel- och arbetskostnader. Fuktighetshalten hos den

bränntorv, som skall komma i åtnjutande av statsgaranti, bär enligt kommissionens

mening icke få överstiga 29 % av vikten (41 % av torrsubstansen)

med viss tolerans för mätningsfel och askhalten icke 8 % av torrsubstansen.

Ett ton bränntorv med nyssnämnda fuktighets- och askhalt motsvarar

i bränslevärde ungefär 2,8 lin3 prima björkved. Efter en noggrann

avvägning av de olika prisfaktorer som böra beaktas vid fixerandet av ett

statligt garantipris för bränntorv har kommissionen stannat inför ett garantipris

av 28 kronor per ton. Då fastställandet av en statsgaranti avser

att befordra tillverkning av bränntorv för avsalu, bör statsgaranti icke lämnas

för bränntorvskvantiteter, som understiga 20 ton. Av skäl, som förut

angivits, synes statsgarantien böra omfatta intill 300 000 ton bränntorv av

nyss angiven beskaffenhet. Enligt kommissionens uppfattning torde emellertid

högst omkring 100 000 ton bränntorv behöva inlösas av staten. För

statsinlösen av bränntorv synes därför ett anslag av 3 miljoner kronor böra

anvisas för budgetåret 1941/42.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183. f>

Beträffande meddelande av garanti har kommissionen uttalat:

Lämpligt synes vara att kristidsstyrelserna, i analogi med gällande lagstiftning

örn statsgaranti för ved, erhålla i uppdrag att meddela garanti beträffande

bränntorv samt att kommissionen bemyndigas fastställa den andel

av förenämnda myckenhet örn 300 000 ton bränntorv, för vilken varje kristidsstyrelse

äger meddela garanti. Kommissionen skulle på detta sätt erhålla

möjlighet att särskilt befordra bränntorvtillverkningen inom sådana områden

av landet, som ur vedförsörjningssynpunkt äro att betrakta såsom underskottsområden.

De förutsättningar, som böra vara uppfyllda för att torven skall falla under

den statliga garantien, synas böra vara följande. Tillverkaren av torv skall

lia till vederbörande kristidsstyrelse anmält, att han ämnar framställa en viss

myckenhet torv och upplägga denna å angiven plats. Därest kristidsstyrelsen

finner torven behövlig och av lämplig beskaffenhet samt den angivna lagringsplatsen

ändamålsenlig, bör kristidsstyrelsen meddela beslut därom att,

under förutsättning att tillverkningen och upplagringen av torven sker i

enlighet med anmälan, torven skall omfattas av statsgaranti. Vid lämnandet

av medgivande av statsgaranti bör kristidsstyrelse noga beakta, att torven

kommer att finnas upplagd på ur transportsynpunkt lämplig plats. Garantien

bör sålunda icke omfatta annan torv än sådan, som upplagts vid trafikled,

som möjliggör dess transporterande till konsumenterna utan allt för

stora kostnader och svårigheter.

För att bränslekommissionen skall kunna överblicka läget på bränslemarknaden

samt övervaka, att statsgarantien icke får för stor omfattning,

bör det åligga kristidsstyrelserna att hålla bränslekommissionen underrättad

om den utsträckning, vari varje kristidsstyrelse medgivit statsgaranti.

Uppfyllandet av nämnda garanti synes få påkallas tidigast den 1 januari

1942 och senast den 28 februari samma år.

Kommissionen är väl medveten örn att meddelandet av statsgaranti för

bränntorv är förenat med betydande praktiska olägenheter. Det är emellertid

enligt kommissionens uppfattning möjligt att väsentligt reducera dessa

olägenheter genom att i garantibestämmelserna dels ålägga tillverkare av

sådan bränntorv att framforsla torven till bilväg, lastplats eller järnvägsstation,

dels föreskriva en sträng statlig kontroll av kvaliteten hos det torvbränsle,

som skall komma i åtnjutande av statsgaranti.

Över bränslekommissionens skrivelse har kommerskollegium den 28 februari

1941 avgivit utlåtande, varjämte statens priskontrollnämnd den 12 mars

samma år utlåtit sig i vad avser frågan örn det föreslagna garantiprisets höjd.

Kommerskollegium har beträffande det av bränslekommissionen framlagda

förslaget örn meddelande av statlig garanti för tillverkning av bränntorv

anfört följande:

Mången torvmosseägare torde hava dragit sig för att sätta i gång bränntorvupptagning

av fruktan för att priserna på bränsle kunde komma att

tälla ned till det läge, sorn rådde före krigsutbrottet, innan den upptagna

torven hunnit säljas, varigenom han kunde åsamkas en förlust, som överstege

vad han ville eller kunde riskera. En statsgaranti örn inlösen till eli

pris, som täckte åtminstone de direkta tillverkningskostnaderna, skulle hell

säkert bidraga till att häva dessa betänkligheter och medverka till en ökad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Föredragan
den.

(>

torvproduktion. Varken garantiprisets storlek eller den angivna maximikvantiteten

och det på grund därav beräknade anslaget föranleder någon

erinran från kollegiets sida.

Priskontrollnumnden har icke ansett sig böra göra någon erinran mot del

av bränslekommissionen föreslagna garantipriset å bränntorv samt har i

samband därmed anfört huvudsakligen följande:

Då torven uteslutande finner användning som bränsle och icke i likhet

med ved jämväl efterfrågas som råvara för industriell bearbetning behöver

man vid torvprisets avvägning endast taga hänsyn till hur det kan tänkas

inverka på bränslemarknaden i övrigt. Då enligt bränslekommissionens

beräkning 1 ton torv av angiven beskaffenhet i bränslevärde motsvarar

2,8 1m3 prima björkved ligger det närmast till hands att åsätta torven ett

så avvägt garantipris, att statsgarantien för samma bränslevärde blir densamma

vare sig bränslet utgöres av ved eller torv. Då garantipriset för prima

björkved inom de områden, där torvupptagning i större skala förutsättes

komma att äga rum är 9 kr. per lm3 borde följaktligen garantipriset för

bränntorv begränsas till kronor 25: 20 per ton. Förutsatt att fraktkostnaden

för ved och torv är lika hög tillkommer emellertid för veden i regel kapningskostnad

innan den kan användas till eldning, vadan ett garantipris

å torv av 28 kronor icke torde vara i förhållande till bränslevärdet förmånligare

för producenten än gällande garantipris för ved.

De i nuvarande läge rådande svårigheterna att uppehålla importen till

Sverige av utländska bränslen göra det nödvändigt att i möjligaste mån tillvarataga

även sådana bränsletillgångar, som under normala förhållanden

icke komma till större användning. Till dessa tillgångar hör framför allt

torv. Torven kan, såsom bränslekommissionen framhållit, användas —- örn

än med vissa olägenheter — för såväl industri- som hushållsändamål. Det

är därför av synnerlig vikt att största möjliga utvidgning av torvproduktionen

snarast kommer till stånd.

Framställningen av torv såsom bränsle blir av särskilt värde i de trakter

av vårt land där vedtillgången på orten icke förslår till täckande av behovet

av inhemskt bränsle och där en vedanskaffning från mera skogrika

trakter kommer att fördyra bränslet. I dessa delar av landet, framförallt

södra och mellersta Sveriges mera tätbebyggda områden, böra arbetena med

torvutvinning bedrivas med största energi. Man torde kunna förutsätta, att

kommunerna skola ägna denna del av bränsleförsörjningsproblemet erforderligt

beaktande. Från bränslekommissionens sida ha kommunernas uppmärksamhet

blivit fäst å betydelsen av en ökad torvproduktion för bränsleförsörjningen.

Kommunerna lia uppmanats att till kommissionen inkomma med

erforderliga upplysningar rörande förutsättningarna för torvframställning

inom vederbörande kommun och örn intresset för saken. Ett starkt skäl för

kommunerna att medverka till en stegrad torvutvinning är även den ökade

.sysselsättning, som därigenom kan förväntas. Då torvupptagningen i dess

enklaste form icke kräver särskilt betydande maskinell utrustning eller spe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 183.

7

cialutbildad personal, torde densamma kunna bliva av stor betydelse för

avhjälpande av arbetslöshet. Enligt vad jag inhämtat har också arbetsmarknadskommissionen

sin uppmärksamhet riktad på saken.

Bränslekommissionens förslag till åtgärder för ökning av torvproduktionen

avse både omedelbara åtgärder, vilka kunna medföra ett tillskott till vår

bränsleförsörjning redan innevarande år, och åtgöranden på längre sikt. Beträffande

de åtgärder, som avse att stimulera torvutvinningen på längre sikt,

torde de mera detaljerade förslag, som bränslekommissionen ställt i utsikt

inom den närmaste tiden, få avvaktas, innan Kungl. Maj:t tager ställning till

desamma.

Vad åter angår förslagen, som inrikta sig på årets torvframställning, innebära

desamma, i de delar som nu äro aktuella, ökad propaganda och upplysning

samt åtgärder för tryggande av avsättningen av framställd bränntorv.

För förstnämnda ändamål har bränslekommissionen bland annat avsett

att anställa torvinstruktörer. Kommissionen har emellertid ännu icke

tagit slutlig ståndpunkt till detta spörsmål utan anmält sig vilja inom kort

återkomma till frågan, som då torde få anmälas för Kungl. Majit.

En ökning av torvproduktionen av sådan omfattning, att densamma blir

av påtaglig betydelse för bränsleförsörjningen, torde knappast vara att vänta

enbart på grund av den upplysningsverksamhet, som är avsedd att genomföras

för att stimulera intresset för ökad torvulvinning. Man synes nämligen

icke kunna förlita sig enbart på det enskilda intresset, då det gäller att

!gångsätta torvtillverkning i större utsträckning än normalt, såvida icke

säkerhet kan bjudas att den framställda torven blir försåld till godtagbara

priser. Förefintligheten av en sådan garanti lärer såsom bränslekommissionen

framhållit verka stimulerande på företagsamheten inom hithörande

område. Samtidigt undvikes att marknadspriserna behöva influeras av risken

alt den producerade torven ej blir avsatt. En statlig prisgaranti innebär sålunda

även fördelar för förbrukarna. Det synes därför vara angeläget, att

åtgärder för att möjliggöra sådan garantiutfästelse från statens sida genomföres.

Jag anser mig således böra förorda förslaget härom.

Den ifrågasatta garantiverksamheten synes böra ordnas efter huvudsakligen

samma grunder som gäller för statsgaranti för ved åt skogsägare enligt

kungörelsen den 8 december 1939 (nr 843) med vissa bestämmelser till

främjande av vedproduktionen. Kristidsstyrelse bör sålunda äga att under

av Kungl. Majit bestämda tidsperioder och i den omfattning, som statens

bränslekommission enligt av Kungl. Majit givna föreskrifter bestämmer, åt

tillverkare av bränntorv meddela garanti att torv, som av honom för avsalu

tillverkats eller framdeles tillverkas och som icke finner köpare, skall av

staten inlösas till av Kungl. Majit för varje tidsperiod fastställt pris (garantipris)

; i enlighet med vad bränslekommissionen föreslagit bör dock ej sådan

garanti meddelas beträffande torvparti, som understiger 20 ton. Priset synes

böra bestämmas i ungefärlig överensstämmelse med det garantipris, sorn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

gäller för ved av motsvarande bränslevärde. Å bränslekommissionen bör

ankomma att meddela erforderliga kvalitetsbestämmelser för torv, för

vilken statsgaranti må ifrågakomma. I analogi med vad som gäller för

statsgaranti för ved synas i övrigt följande förutsättningar böra vara

uppfyllda för att torven skall falla under den statliga garantien. Leverantören

av torv skall lia till vederbörande kristidsstyrelse anmält den myckenhet

torv, för vilken han önskar åtnjuta garanti, och den plats, å vilken

torven är upplagd eller är avsedd att uppläggas. Därest kristidsstyrelsen finner

torven behövlig samt den angivna uppläggningsplatsen ur transportsynpunkt

lämplig, bör kristidsstyrelsen meddela beslut, att torven skall omfattas

av statsgaranti. Vid lämnande av medgivande örn statsgaranti bör kristidsstyrelsen

noga beakta, att torven kommer att finnas upplagd på ur transportsynpunkt

lämplig plats. Såsom lämplig upplagsplats för torv skall anses

järnvägsstation, lastageplats eller plats vid med automobil farbar väg. Det

synes även böra övervägas att kristidsstyrelse medgives rätt att vid lämnande

av garanti medgiva viss förhöjning av garantipriset för torv, som upplagts

på ur avsättningssynpunkt särskilt lämplig plats. Inlösning av torv, som

anmälts för statsgaranti, bör få ske endast i den utsträckning torven uppfyller

de kvalitetsbestämmelser, som kristidsstyrelsen i enlighet med bränslekommissionens

föreskrifter angivit i beslutet om statsgarantiens meddelande.

Bränslekommissionen har föreslagit, alt statsgarantien bör omfatta intill

800 000 ton torv. Enligt kommissionens uppfattning torde emellertid högst

omkring 100 000 ton torv komma att behöva inlösas av staten. Med utgångspunkt

från ett garantipris av 28 kronor per ton har kommissionen ansett,

att för statsinlösen av torv bör för budgetåret 1941/42 anvisas ett anslag av

3 000 000 kronor. Det torde emellertid svårligen låta sig göra att nu söka

bedöma, i vilken utsträckning torv kan behöva av staten inlösas på grund

av de föreslagna garantiutfästelserna. Omfattningen av statens inlösningsskyldighet

på grund av meddelad garanti är i första hand beroende på utvecklingen

av den rådande krissituationen och de följder densamma kan ha

på vår bränsleförsörjning. På grund härav föreligger ej heller möjlighet att

beräkna det belopp som kan bliva erforderligt för detta ändamål. Da det

här således, allt efter omständigheterna, kan bliva fråga om belopp av växlande

storlek, synes det icke lämpligt att äska ett fixerat anslag; i^ stället

torde utgifter som kunna föranledas av ifrågavarande statsgaranti få preliminärt

utgå från förskottsstat. Någon särskild medelsanvisning för detta

ändamål för budgetåret 1941/42 blir därför icke erforderlig förrän vid regleringen

av utgifterna å förskottsstalen.

I detta sammanhang må slutligen även nämnas, att fråga väckts om

genomförande av normalpris på bränntorv. Denna fråga, som nära hör

samman med spörsmålet om priserna å andra bränslen, torde efter vederbörlig

utredning senare få underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 183. 9

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

godkänna de av mig i det föregående uppdragna riktlinjerna

för meddelande av statsgaranti åt tillverkare av torv.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Blomqvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1941

1 sami.

Nr 183.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:300 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. gjorda framställningar. s. 1 i texten
  2. SU 1941:138 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv. s. 1 i texten