Sök i Ratio Lex

Angående bidrag till kristidsnåmndernas verksamhet

25 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 23 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:195, Angående bidrag till kristidsnåmndernas verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående bidrag till kristidsnåmndernas

verksamhet; given Stockholms slott

den 28 mars 19Al.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 mars 19Al.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres:

Enligt lagen den 15 juni 1939 (nr 254) örn skyldighet för kommun att fullgöra

vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter äger Konungen föreskriva,

att kommunerna i riket skola i den omfattning Konungen bestämmer

fullgöra sådana uppgifter, som äro erforderliga för att fylla befolkningens

eller produktionens behov av viktiga förnödenheter, för att lämpligt utnyttja

tillgänglig arbetskraft eller för att tillgodose annat ändamål av betydelse

för folkförsörjningen. Handhavandet av de uppgifter, som åläggas kommunerna,

ankomma å kommunala kristidsnämnder, vilkas verksamhetsområden

bestämmas av vederbörande länsstyrelse, som, där så erfordras, må besluta

om avvikelse från gällande kommunindelning. Länsstyrelsen kan också, örn

bihang till riksdagens protokoll ISAI. 1 sami. Nr 195. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 195.

länsstyrelsen finner att två eller flera kommuner böra hava gemensam kristidsnämnd,

föreskriva att kommunerna skola utgöra kommunalt kristidsförbund.

Enahanda förhållande skall äga tillämpning, där länsstyrelsen finner

nödigt, att del av kommun ingår i verksamhetsområde för kristidsnämnd.

Till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds verksamhet skall kommun

ställa erforderliga medel till förfogande. Inom kommunalt kristidsförbund

skola kostnaderna fördelas efter vad med hänsyn till verksamhetens

omfattning beträffande de särskilda delarna av kristidsnämndens verksamhetsområde

och övriga förhållanden är skäligt. Kan överenskommelse härom

icke träffas, fastställes kostnadsfördelningen av länsstyrelsen. Slutligen innehåller

lagen bestämmelser örn länsstyrelses befogenheter att, om så skulle behövas,

förmå kommunerna att fullgöra dem enligt lagen åliggande uppgifter.

Enligt kungörelse den 6 september 1939 (nr 626) har Kungl. Majit förordnat,

att lagens bestämmelser skola tillsvidare äga tillämpning. Berörda

förordnande bär sedermera godkänts av 1939 års urtima riksdag (r. skr. nr 11).

I förarbetena till lagen (prop. nr 276 till 1939 års lagtima riksdag)

lämnades en redogörelse för den lokala kristidsförvaltningen under världskriget

1914—1918 i samband varmed i korthet angavs, att anslag av statsmedel

hade utgått till de olika livsmedelsnämnderna (motsvarande de nuvarande

kristidsnämnderna) såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

handhavande av de av staten på grund av krisförhållandena pålagda förvaltningsuppdragen.

Särskilt kommunerna i s. k. överskottsområden hade

därvid blivit tillgodosedda, vilket ansetts skäligt, enär de hade det minsta

intresset av de statliga ingripandena.

Första lagutskottet vid 1939 års lagtima riksdag framhöll i utlåtande nr 38.

under erinran om att under världskriget statsbidrag utgått till kommunerna

för deras kostnader i anledning av krisförhållandena, att enligt det i propositionen

intagna förslaget skyldighet förelåge för kommunerna att bestrida

kostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet. I anslutning härtill betonade

utskottet, att det icke torde vara uteslutet att åtskilliga kommuner härigenom

bomme alt åsamkas ganska betydande utgifter, vilket särskilt för mindre

bärkraftiga kommuner måste framstå såsom en mycket allvarlig utveckling.

Utskottet hade med hänsyn härtill förutsatt att, därest lagstiftningen bringades

i tillämpning, statsmakterna skulle tillse, i vad mån statsbidrag borde

lämnas kommunerna för deras ifrågavarande verksamhet.

Frågan om statsbidrag till täckande av kommunernas av krisförhållandena

föranledda utgifter har i riksdagen ånyo uppmärksammats genom en

vid 1940 års urtima riksdag i andra kammaren i frågan framställd interpellation,

som av min företrädare i ämbetet i samma kammare besvarats den 16

december 1940. Av interpellationssvaret framgår, att man kunnat iakttaga

att kostnaderna för den lokala kristidsförvaltningen belastade kommunerna

ojämnt samt att redan innan förevarande spörsmål framställdes i riksdagen

statens livsmedelskommission under hand av departementschefen anmodats

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 195.

3

att verkställa utredning rörande den av krisarbetet förorsakade ekonomiska

belastningen av kommunerna.

Vid den nu samlade riksdagen har frågan om bidrag till kommunernas

kostnader för kristidsnämndernas verksamhet eller vissa därmed sammanhängande

detaljspörsmål dragits under riksdagens prövning genom tre i

andra kammaren väckta motioner, nämligen nr 101 om utredning rörande

tjänstebrevsrätt för kristids- och familjebidragsnämnderna, nr 172 angående

statsbidrag till landets kommuner för kostnader, som föranledas av den

lokala kristidsförvaltningen, och nr 228 örn utredning rörande tjänstebrevsrätt

för kristidsnämndernas ordförande.

Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 7 februari 1941 inkommit

med den förut berörda utredningen angående kommunernas kostnader

för kristidsnämndernas verksamhet. I skrivelsen har kommissionen under

åberopande av utredningen hemställt, att Kungl. Maj:t ville till behandling

upptaga frågan om anvisande av statsanslag till lindring av kommunernas

kostnader för kristidsnämndernas verksamhet samt att av kommissionen i

skrivelsen framförda synpunkter därvid måtte vinna beaktande. Kommissionen

har tillika förordat, att kristidsnämnderna erhålla förmånen av tjänstebrevsrätt

eller, för den händelse att förmånen av tjänstebrevsrätt skulle

anses icke böra tillerkännas kristidsnämnderna, desamma tillerkännas kontanta

bidrag till belopp motsvarande utgifterna för postporton. Vid skrivelsen

har fogats åtskilligt statistiskt material, vilket torde såsom bilagor

(bilaga 1—i) få fogas till statsrådsprotokollet.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse till en början framlagt en beräkning

av de sammanlagda årliga kostnaderna för kristidsnämndernas

verksamhet och därvid anfört följande:

Utredningen har grundats på av kommissionen infordrade uppgifter å

kostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet under september och oktober

månader 1940. Årskostnaden har erhållits genom att summan av nämnda

månaders kostnader multiplicerats med sex. Den på detta sätt framkomna

årskostnaden, som således är approximativ, utgör för hela riket 7 071 342

kronor. Med hänsyn till att kristidsnämndernas verksamhet under år 1940

varit stadd i en så gott som ständig stegring torde, även om kostnaderna under

november och december månader måhända varit större än under de månader,

för vilka uppgifter infordrats, den beräknade årskostnaden ej oväsentligt

överstiga den verkliga kostnaden för år 1940. Ä andra sidan är det antagligt,

eftersom kristidsnämndernas verksamhet -— såvitt nu kan bedömas

— under innevarande år torde komma att än ytterligare stegras, att kostnaderna

för år 1941 komma att överstiga den genom utredningen framkomna

årskostnaden. Av den beräknade årskostnaden utgöra arvoden till ordförandena

i kristidsnämnderna största delposten eller 2 042 736 kronor. Därnäst

kommer posten »Avlöning av sekreterare, kontorspersonal, skrivhjälp

o. dyl.» med 1 764 948 kronor. Som tredje respektive fjärde posten i storleksordningen

märkas »Utgifter för utdelning av ransoneringskort, blanketter

o. dyl.» med 941 286 kronor och »Utgifter för postporton» med 608 700

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Därefter tiar livsmedelskommissionen påvisat skillnaden i den kommunala

utdebiteringen av kostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet, vilken

skillnad framgår av följande av kommissionen upprättade tablå:

Beräknad årskostnad

per skattekrona

i öre

Antal kristids- nämnder

Fördelning

i procent

Kostnad

i kronor

under 10

195

11,8

2 427 936

10,1— 25,0

593

35,8

2 033 232

25,1— 50,0

649

39,2

1 944 972

50,1— 75,0

170

10,2

504 414

75,1—100,0

42

2,5

136 386

över 100

8

0,5

24 402

Samtliga 1 657

loo,o

7 071 342

Kommissionens utredning har vidare omfattat en jämförelse mellan

ifrågavarande kostnaders skattetryck inom städ

er och köpingar (stadsbygden) å ena samt övriga ko mm uner

(landsbygden) å andra sidan. Kommissionen har med avseende härå

yttrat följande:

Jämförelsen ger det icke oväntade resultatet, att kostnaderna för kristidsnämndernas

verksamhet på ett avsevärt kännbarare sätt belasta landsbygdens

kommuner än städer och köpingar. Medan för 98,2 procent av stadsbygdskommunerna

skattetrycket utgör högst 25 öre per skattekrona, återfinnes

inom denna gräns för skattebelastningen blott 42 procent av landsbygdskommunerna.

Till gruppen av kommuner, för vilka skattebelastningen

stannar vid högst 10 öre per skattekrona, höra vidare icke mindre än 68,9

procent av stadsbygdskommunerna men blott 6 procent av landsbygdskommunerna.

Kommissionen har ytterligare beträffande varje län, inom vilket bildats

minst tio kristidsförbund, gjort en jämförelse mellan ifrågavarande kostnaders

inverkan på den kommunala utdebiteringen inom å ena sidan kristidsförbund

och å andra sidan kommuner, som bilda egna kristidsnämndsdistrikt.

Denna jämförelse ger vid handen, att skattebelastningen i medeltal

är större inom kristidsförbunden än inom de självständiga kommunerna.

Kommissionen har vidare anfört:

Av den verkställda utredningen framgår, att kristidsnämndernas verksamhet

åsamkat kommunerna avsevärda utgifter ävensom att dessa utgifter

drabbat åtskilliga kommuner, särskilt sådana med svagt skatteunderlag, på

ett kännbart sätt. Likaså ha kostnaderna i förhållande till skatteunderlaget

drabbat kommunerna synnerligen ojämnt.

Någon möjlighet att genom ett förbilligande av kristidsnämndernas verksamhet

minska skattebelastningen torde i stort sett ej föreligga, enär —

såvitt kommissionen varit i tillfälle kontrollera — kristidsnämnderna organiserats

samt arvoden till ordföranden och övriga befattningshavare bestämts

med hänsynstagande till alla rimliga sparsamhetskrav. Måhända .skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

f>

skattetrycket i vissa fall kunna i någon mån lättas, om kommunerna i större

utsträckning än vad hittills varit fallet begagnade sig av möjligheten att för

krisverksamhetens handhavande bilda kommunala kristidsförbund. Denna

utväg till kostnadernas nedbringande bör dock icke överskattas, enär kristidsförbundcn,

särskilt i bygder med gles befolkning, på grund av rådande

kommunikationssvårigheter ofta fått en så tungrodd förvaltningsapparat,

att den påräknade kostnadsbesparingen blivit mycket obetydlig och i vissa

fall helt uteblivit.

Livsmedelskommissionen har vidare diskuterat de argument som anförts

till stöd för kraven på statshjälp till bestridande av kostnaderna

för kris ar b etet och därvid framhållit i huvudsak följande:
Det

till stöd för kravet på statsbidrag till kostnaderna för kristidsnämndernas

verksamhet framförda argumentet, att dessa nämnder i stor utsträckning

fullgöra även statliga funktioner, torde icke kunna underkännas. Kristidsnämnderna

lia nämligen ej blott att vidtaga åtgärder för tillvaratagande

av den egna ortens intressen utan lia även att utföra en för hela riket betydelsefull

verksamhet för underlättande av folkförsörjningen under kristid.

Den omständigheten, att kristidsnämndens ordförande utses av ett statligt

organ, tyder på ett betonande av det statliga intresset av kristidsnämndernas

verksamhet. Att uppdraga en klar gräns mellan kristidsnämndernas olika

arbetsuppgifter låter sig svårligen göra. Insamlandet och bearbetandet av

den mångfald uppgifter, som anförtros kristidsnämnderna och som i mindre

och medelstora kristidsnämndsdistrikt tynger framför allt ordförandens arbetsbörda,

torde dock kunna till huvudsaklig del anses sorn en statlig arbetsuppgift.

Vissa kristidsnämnders arbete avser till icke oväsentlig del ett underlättande

av folkförsörjningen inom andra orter än den egna. Detta gäller

särskilt kristidsnämnder inom områden med överskott på förnödenheter, dår

kristidsnämnderna ofta åläggas verka för att få fram förnödenheter, varav

den egna orten måhända ej har behov, för fördelning inom s. k. underskottsområden.

Sålunda torde i största allmänhet gälla, att en del av det arbete,

som utföres av kristidsnämnderna inom de mera utpräglade jordbruksområdena

liksom även med hänsyn till vedanskaffningen inom de vedproducerande

delarna av riket, kommer befolkningen inom städer, samhällen och

övriga underskottsområden till godo.

Kravet på statsbidrag till kostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet

bär även motiverats med att dessa kostnader för vissa kommuner medfört

ett alltför kännbart skattetryck. Därest skattetrycket inom en kommun uppnått

eller genom uttaxering för ifrågavarande ändamål uppnår en viss höjd,

förefinnes redan nu möjlighet för vissa kommuner att jämlikt förordningen den

16 december 1927 angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda kommuner få viss del av kostnaderna för kristidsnämndernas

verksamhet bestridda av statsmedel. För att understöd enligt nämnda lörordning

skall kunna erhållas erfordras emellertid, bland annat, dels att

skattetrycket under tre på varandra följande år skall i medeltal lia överstigit

tio kronor per skattekrona, dels ock all uttaxeringen för vissa ordinära

kommunala uppgifter motsvarar elt skattetryck av iner än fem kronor

50 öre per skattekrona. Dessa villkor kunna medföra, att en kommun utestänges

från möjligheten att erhålla understöd av skatteutjämningsmedel,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

även om utgifterna för krisarbetet skulle medföra en uttaxering, som under

ett eller ett par år överstiger tio kronor per skattekrona.

I detta sammanhang har livsmedelskommissionen anfört, att beträffande

de kommunala utgifterna för arbetslöshetens lindrande och för utjämningen

av vedpriserna möjlighet beretts kommunerna att erhålla statsbidrag och att

detta därvid ställts i relation icke till det totala skattetrycket inom kommunerna

utan till förhållandet mellan utgifterna för det ifrågavarande ändamålet

och kommunernas skatteunderlag. I detta hänseende har kommissionen erinrat

dels att statens arbetsmarknadskommission genom cirkulär i januari 1941

(nr C 1—1941) utfärdat bestämmelser örn allmänt årskostnadsbidrag av statsmedel

å vissa kommunala kostnader, som betingats av behov av arbetslöslietshjälp,

samt att detta bidrag bestämmes — oavsett storleken av kommunens

utdebitering för andra ändamål — av förhållandet mellan årskostnaderna

för vissa arbetslöshetsåtgärder och det kommunala skatteunderlaget,

varvid på en årskostnad per skattekrona av högst en krona statsbidrag utgår

nied 20 procent av årskostnaden, varefter statsbidragets procentsats stiger

allteftersom årskostnaden per skattekrona ökar, dels ock att statens bränslekommission

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 20 december 1940 bemyndigats

lämna bidrag till förhindrande av en alltför avsevärd stegring av priserna

på ved, under förutsättning att vederbörande kommun i prisutjämnande

syfte bidragit med ett belopp, motsvarande en utdebitering av 10 öre per

skattekrona.

Kommissionen har ansett sig böra förorda, att statshjälp i en eller annan

lorm beviljas kommunerna till bestridande av viss del av kostnaderna för

kristidsnämndernas verksamhet. Vid bedömandet av frågan, efter vilka normer

det av livsmedelskommissionen förordade statsbidraget skall anses böra

utgå, har kommissionen anfört huvudsakligen följande:

Vissa skäl tala för att konstruera statsbidraget som en ersättning för de

statliga arbetsuppgifter, som kristidsnämnderna utföra. Oavsett svårigheten

att rättvist kunna bestämma storleken av de kostnader, som belöpa på kristidsnämndernas

statliga funktioner, kan emellertid mot denna norm för statsbidragets

bestämmande anföras, att kommuner, för vilka kostnaderna för

kristidsnämndernas verksamhet utgöra en högst obetydlig belastning och som

i allmänhet ej torde ha ifrågasatt att få komma i åtnjutande av statsbidrag,

skulle erhålla statshjälp i samma utsträckning som kommuner, för vilka

ifrågavarande kostnader utgöra ett högst kännbart skattetryck. Denna olägenhet

undvikes, örn man låter ett eventuellt statsbidrag i likhet med förut

omnämnda statsunderstöd för kommunal verksamhet få karaktären av ett

skatteutjämningsbidrag. Slutligen skulle statsbidraget kunna bestämmas under

hänsynstagande till såväl ersättnings- som skatteutjämningsprincipen

genom att låta det utgå dels med t. ex. viss del av arvodet till kristidsnämndens

ordförande dels ock med belopp, som ställes i relation till övriga kostnaders

inverkan på utdebiteringen.

Med hänsyn till angelägenheten av att statsbidraget hålles inom rimliga

gränser har kommissionen ansett, att detsamma, åtminstone för närvarande,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

bör begränsas till kommuner, för vilka utgifterna för kristidsnämnderna utgöra

en mera väsentlig skattebelastning. En dylik begränsning kan lämpligen

ernås genom att statsbidrag beviljas till ifrågavarande utgifter endast i den

mån de överstiga ett mot ett visst skattetryck svarande belopp. Kommissionen

vill för sin del föreslå (huvudförslag), att statsbidraget bestämmes till

40 procent av den del av kostnaden, som motsvarar ett skattetryck överstigande

25 öre men icke 50 öre per skattekrona, 60 procent av den del av

kostnaden, som motsvarar ett skattetryck överstigande 50 öre men icke en

krona per skattekrona samt 80 procent av den del av kostnaden, som motsvarar

ett skattetryck överstigande en krona per skattekrona.

Då kontrollen av att bland utgifter för kristidsnämndernas verksamhet

icke inräknas andra än sådana, som otvivelaktigt i sin helhet förorsakats av

nämndernas verksamhet, kan tänkas medföra vissa svårigheter, har kommissionen

i syfte att underlätta denna kontroll ansett sig böra såsom ett

alternativ (alternativförslag) till det nu framlagda förslaget föreslå, att vid

skattetryckets bestämmande tages hänsyn endast till följande utgiftsposter:

»1) Arvode till ordföranden. 2) Arvode till övriga ledamöter av kristidsnämnden.

3) Ersättning till prisombud. 4) Rese- och traktamentsersättningar. 5)

Avlöning av sekreterare, kontorspersonal, skrivhjälp o. dyl.» Härigenom

kommer emellertid ytterligare ett stort antal kommuner att tillföras den

grupp, för vilka det för statsbidraget aktuella skattetrycket understiger 25 öre

per skattekrona. På grund härav torde enligt alternativförslaget statsbidrag,

förslagsvis med 20 procent, böra utgå jämväl å kostnader, som motsvara ett

skattetryck överstigande 10 öre men icke 25 öre per skattekrona.

Vad slutligen beträffar frågan om kristidsnämndernas

t jänsteb revsrätt har kommissionen framhållit, att beviljandet av

tjänstebrevsrätt skulle innebära, att kommunerna erhölle ett i stort sett i förhållande

till kristidsnämndernas verksamhet avpassat statsbidrag. Ett dylikt

bidrag skulle stå i överensstämmelse med den förut omnämnda s. k. ersättningsprincipen

och på ett lämpligt sätt komplettera det av kommissionen

föreslagna skatteutjämningsbidraget.

över livsmedelskommissionens skrivelse lia yttranden avgivits av statskontoret,

Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, kristidsnämnden för

Stockholms stad, ett flertal kristidsstyrelser och statens krisrevision samt

svenska landskommunernas förbund och svenska stadsförbundet, ävensom

av generalpoststyrelsen i vad angår i ärendet väckt fråga om tjänstebrevsrätt.

Vad till en början angår livsmedelskommissionens förslag örn statsbidrag

till täckande av kommunernas kostnader för

kristidsnämndernas verksamhet må följande redogörelse för

innehållet i de avgivna yttrandena tjäna till upplysning.

Av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna lia samtliga med undantag

av statskontoret i princip uttalat sin anslutning till livsmedelskom

missionens förslag örn statsbidrag för ändamålet.

Statskontoret har för sin del icke kunnat finna tillräckliga skäl föreligga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

för vidtagande av särskilda åtgärder för en utjämning genom statsbidrag av

kommunernas kostnader för här ifrågavarande verksamhet vid sidan av den

allmänna skatteutjämning, varom stadgas i förordningen den 16 december

1927 (nr 462) angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda kommuner. Ämbetsverket avstyrker därför bifall till livsmedelskommissionens

framställning. Statskontoret har emellertid framhållit,

att för den händelse Kungl. Maj:t skulle finna anledning tillmötesgå framställningen

i fråga livsmedelskommissionens alternativförslag, enligt vilket

vid skattetryckets bestämmande hänsyn skulle tagas allenast till vissa angivna

utgiftsposter, torde vara att föredraga framför huvudförslaget i betraktande

av de svårigheter, som äro förenade med en effektiv kontroll av

kommunernas övriga utgifter för verksamheten. Även vid ett bifall till detta

förslag anser statskontoret det erforderligt, att förutsättningar skapas för

statlig myndighet att förhindra, att kommunernas utgifter oskäligt springa i

höjden.

Beträffande de normer, efter vilka det ifrågasatta statsbidraget

hör komma att utgå, ha skilda meningar kommit till uttryck bland de

myndigheter och sammanslutningar, som tillstyrkt eller lämnat utan erinran

kommissionens förslag.

Sålunda har länsstyrelsen i Kristianstads län, under åberopande av ett i

ärendet avgivet yttrande av kristidsstyrelsen i Kristianstads läns kristidsstyrelseområde,

tillstyrkt livsmedelskommissionens huvudförslag. Till detta förslag

ha också länsstyrelserna i örebro och Norrbottens län anslutit sig.

Överståthållarämbetet har likaledes förordat förslaget i fråga, men ämbetet

har dock ifrågasatt, huruvida det icke vore lämpligare att statsbidraget,

i den mån skattetrycket överstege 25 öre per skattekrona, alltid utginge med

samma procentsats, förslagsvis 60 procent av den del av kostnaderna för kristidsnämnderna,

som motsvarade skattetrycket. Länsstyrelsen i Uppsala län

har med instämmande i ett av kristidsstyrelsen i Uppsala läns kristidsstyrelseområde

avgivet yttrande tillstyrkt huvudförslaget med det tillägget, att

statsbidrag — ehuru lägre — till kommunerna bör utgå jämväl för den del

av kommunernas kostnader, som motsvarar ett skattetryck, överstigande 10

öre men icke 25 öre per skattekrona. Länsstyrelsen i Västerbottens län och

kristidsstyrelsen i Kopparbergs läns kristidsstyrelseområde ha intagit samma

ståndpunkt samt föreslagit, att statsbidragen i dessa fall skola bestämmas

till 20 procent av kommunernas utgifter. Länsstyrelsen i Kronobergs län har

också tillstyrkt huvudförslaget men tillika förordat, att kommunerna, i stället

för att tillerkännas föreslagen tjänstebrevsrätt, få inräkna kristidsnämndernas

portoavgifter i de kostnader, varå statsbidrag av kommissionen föreslagits

skola utgå.

Livsmedelskommissionens alternativförslag har tillstyrkts av länsstyrelserna

i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Älvsborgs, Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län samt av sven
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majas proposition nr 195.

ska stadsförbundets styrelse, vilken emellertid uttalat sig för att man vid beräknande

av bidrag skall taga hänsyn till kommunens samlade skattetryck.

Alternativförslaget har också tillstyrkts av länsstyrelsen i Västmanlands län,

som framhållit angelägenheten av att, örn statsbidrag i förevarande hän

seende komma att utgå, en tillförlitlig kontroll skapas rörande kommunernas

sätt att handhava kristidsnämndernas ekonomi och alt beviljandet av arvoden

till kristidsnämndernas ordförande komma att underställas länsstyrelsernas

prövning. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört, att de ifrågasatta

bidragen av statsmedel i princip synas böra tillerkännas samtliga

kommuner, men att, därest det statsfinansiella läget icke medgiver en sådan

vidsträckt bidragsverksamhet, länsstyrelsen förordar livsmedelskommissionens

alternativförslag. Länsstyrelsen i Jönköpings län har anslutit sig till ett

av kristidsstyrelsen i länets kristidsstyrelseområde avgivet yttrande, däri kristidsstyrelsen

dels förordat, att till de utgifter, till vilkas täckande statsbidrag

enligt alternativförslaget skola utgå, må hänföras jämväl kostnader för telefon

å kristidsnämndernas expedition, dels förklarat sig icke kunna förorda

statsbidrag å sådana kostnader, som motsvarade ett skattetryck mellan 10

öre och 25 öre per skattekrona. Även kristidsstyrelsen i Gävleborgs läns kristidsstyrelseområde

har uttalat sig för att kostnader för telefon må inräknas

i de poster, för vilka statsbidrag få åtnjutas. Länsstyrelsen i Kalmar län har

åberopat ett av kristidsstyrelsen i Kalmar läns södra kristidsstyrelseområde

avgivet yttrande, i vilket styrelsen ifrågasatt, huruvida icke alternativförslaget

bör kompletteras så att samtliga kristidsnämnder tillerkännas ett visst

grundbelopp, motsvarande exempelvis 50 kronor för varje påbörjat hundratal

invånare inom kristidsnämndsområdet, dock högst 500 kronor för år.

samt att vid skattetryckets bestämmande nämnda grundbelopp avdrages från

de kostnader, för vilkas täckande statsbidrag skola utgå. Styrelsen för

svenska landskommunernas förbund synes närmast ha anslutit sig till

livsmedelskommissionens alternativa förslag, men styrelsen har förordat, att

arvode åt kristidsnämndernas ordförande helt bör falla å staten, då dessa

tillsättas av statens organ. För övrigt har styrelsen uttalat, att det är uteslutet

att göra en uppdelning av kostnaderna mellan staten och kommunerna

efter statliga och kommunala ändamål. Hela kristidsverksamheten är ett

samhällsintresse, där kostnadsfrågan blir det sekundära, varför bördorna sa

långt möjligt böra fördelas med hänsyn till förmågan att bära dem.

Statens krisrevision bär anfört, att revisionen vid ett val mellan livsmedelskommissionens

huvudförslag och alternativförslag obetingat vill giva företräde

åt det senare, vilket torde erbjuda större möjligheter att klart avgränsa

de på kristidsnämndernas verksamhet fallande kostnaderna från kommunernas

övriga utgifter och därigenom minska riskerna för obehörigt utnyttjande

av statsbidraget. I fortsättningen har revisionen framhållit:

Det vill emellertid synas krisrevisionen, sorn örn en betydligt enklare men

dock fullt ändamålsenlig form för statsbidragets beräknande skulle vara att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

bestämma bidraget till viss, för samtliga kommuner lika stor kvotdel av den

största i kristidsnämndernas kostnader ingående utgiftsposten, nämligen arvoden

till nämndernas ordförande. Hur stor del av denna post staten bör

påtaga sig är givetvis beroende av statsfinansiella skäl, men andelen bör ej

tillmätas så rikligt, att kommunerna själva förlora intresset av att arvodena

hållas inom rimliga gränser. Eventuellt kan kvoten beräknas även på övriga

i livsmedelskommissionens alternativa förslag angivna utgiftsposter, dock med

undantag av posten till rese- och traktamentsersättningar. En längre gående

fördelning av statsbidraget efter skattetryckets olika höjd synes knappast

vara av behovet så påkaliad, att man av den anledningen bör avstå från möjligheten

att åstadkomma en önskvärd administrativ förenkling.

Länsstyrelserna i Gotlands och Skaraborgs län lia väl uttalat sig för lämnandet

av statsbidrag till kommunerna för täckandet av kostnaderna för kristidsnämndernas

verksamhet men de lia ansett sig icke kunna biträda kommissionens

förslag till grunder för statsbidragets bestämmande. Länsstyrelsen

i Gotlands län har sålunda med anslutning till vad kristidsstyrelsen i

Gotlands läns kristidsstyrelseområde anfört i ett av styrelsen avgivet yttrande

föreslagit, att kommunerna i ifrågavarande hänseende böra beredas hjäll)

därigenom att kristidsnämndsordförandenas arvoden helt betalas av staten:

länsstyrelsen har därvid förutsatt, att arvodena i fråga komma att fastställas

av statlig myndighet, förslagsvis vederbörande länsstyrelse, eventuellt med

ledning av utav livsmedelskommissionen lämnade direktiv. Länsstyrelsen i

Skaraborgs län har ifrågasatt örn ej de av kommissionen föreslagna normerna

för statsbidragets utgående understundom skulle rent av uppmuntra

kommunerna att bortse från nödig sparsamhet vid utgifternas bestämmande,

då utsikterna till statsbidrag därigenom kunde förbättras. Länsstyrelsen har

ansett, att det principiellt sett skulle vara riktigare och ur kontrollsynpunkt

jämväl enklare att tillerkänna alla kommuner eller kristidsförbund statsbidrag

å deras utgifter för kristidsnämndernas verksamhet med viss skälig

procent, lika för alla, av den granskade och godkända årskostnaden att utgå

efter slutet av det år, bidraget skulle avse.

Kristidsstyrelsen i Skaraborgs läns södra kristidsstyrelseområde har framhållit,

att principiellt sett staten och icke kommunerna bör betala fullgörandet

av statliga uppgifter, oavsett skattebördans storlek inom kommunerna,

och att bidrag till kristidsnämndskostnaderna i form av skatteutjämningsbidrag

därför synes principiellt oriktigt och dessutom, om det skall utgå

enligt av livsmedelskommissionen föreslagna grunder, vid beräknandet kommer

att medföra ett betydande arbete med därav följande kostnader. Kristidsstyrelsen

anser att statsbidrag bör beräknas på ett enklare och mera rättvist

sätt samt föreslår att statsbidrag lämnas till viss del, förslagsvis 50 procent,

av kristidsnämndsordförandens arvode, vilket obligatoriskt skall prövas

och fastställas av vederbörande länsstyrelse. Även kristidsstyrelsen i

Skaraborgs läns norra kristidsstyrelseområde har förklarat sig anse, att full

ersättning bör utgå till kommunerna för det arbete av statlig karaktär, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

11

kristidsnämnderna utföra och detta oberoende av skattebelastning och kriskostnadeimas

storlek i förhållande till kommunens samtliga utgifter. Då

emellertid en bestämd gräns mellan arbetsuppgifter av statlig och kommunal

karaktär icke kan uppdragas, finner sig styrelsen vilja förorda genomförande

av statshjälp i en eller annan form. Enligt styrelsens förmenande

böra kommunerna erhålla ersättning för kristidsnämndernas arbete efter ett

högre procenttal än kommissionen föreslagit.

Kristidsnämnden för Stockholms stad har bland annat framhållit, att av

livsmedelskommissionens utredning synes framgå att förluster, som åsamkas

kommunerna för att åstadkomma prisutjämning å ved, icke skola få inräknas

i de kristidsnämndens kostnader, vilka skola läggas till grund för

erhållande av i ärendet ifrågasatt statsbidrag. Enligt gällande bestämmelser

äger statens bränslekommission rätt att till kommun lämna bidrag till förhindrande

av en allmän avsevärd stegring av priserna å ved, under förutsättning

att vederbörande kommun i prisutjämnande syfte bidragit med

ett belopp av 10 öre per skattekrona. Sådana kostnader äro uppenbarligen

av den art, att desamma böra hänföras till utgifterna för kristidsnämndernas

verksamhet, varför de enligt nämndens uppfattning också böra få inräknas

i kristidsnämndernas övriga utgifter för verksamheten och statsbidrag sålunda

utgå till desamma enligt de grunder, som i anledning av livsmedelskommissionens

förslag kunna komma att fastställas.

Vad därefter angår livsmedelskommissionens förslag att tillerkänna kristidsnämnderna

förmånen av tjänstebrevsrätt har förslaget

härutinnan avstyrkts eller till lämpligheten ifrågasatts av Överståthållarämbetet,

länsstyrelsen i Jönköpings län, kristidsstyrelsen i Jönköpings läns

kristidsstyrelseområde, länsstyrelsen i Kronobergs län, länsstyrelsen i Västmanlands

läns, länsstyrelsen i Jämtlands län, statskontoret och generalpoststyrelsen,

men av övriga i ärendet hörda myndigheter och sammanslutningar antingen

tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I samband med sitt avstyrkande av

förslaget om tjänstebrevsrätt har Överståthållarämbetet anfört, att det icke heller

syntes ämbetet att tillräckligt vägande skäl förebragts för kommissionens

förslag att portokostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet skulle ställas

i en särklass och helt bekostas av statsmedel. Kontorskostnader samt reseoch

traktamentsersättningar äro lika ofrånkomliga. Skola dessa delvis

stanna å kommunerna, bör detsamma gälla även portokostnader. Länsstyrelsen

i Jönköpings län och kristidsstyrelsen i Jönköpings läns kristidsstyrelseområde

lia av principiella skäl ansett sig icke böra förorda att kristidsnämnderna

såsom varande kommunala organ tillerkännas tjänstebrevsrätt

men däremot böra tillstyrka att kristidsnämnderna, oavsett örn de äro berättigade

till statsbidrag eller icke, erhålla full gottgörelse för samtliga portokostnader;

dessa kostnader uppgå nämligen till ganska avsevärda belopp

och det är en allmän åsikt bland kristidsnämnderna, alt dessa kostnader

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

böra bestridas av statsmedel, enär de största portoutgifterna åsamkas nämnderna

vid utförande av sådana arbetsuppgifter, som mera äro att anse som

statliga än kommunala angelägenheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län

har ställt sig betänksam mot utsträckande av tjänstebrevsrätt till så starkt

kommunalt betonade organ som kristidsnämnderna men funnit det riktigt

att nämndernas portokostnader få inräknas i de statsbidragsberättigade utgifterna.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har ställt sig synnerligen tveksam

till förslaget att medgiva kristidsnämnderna tjänstebrevsrätt, enär om

sådan rätt medgives, krav på samma förmån torde komma att framföras

från andra kommunala nämnder eller institutioner, som handhava mer eller

mindre statliga uppgifter, exempelvis familjebidragsnämnden och mödrahjälpsnämnden.

Ersättning för portoavgifter torde hellre böra beredas kristidsnämnderna

därigenom att vid skattetryckets bestämmande enligt livsmedelskommissionens

alternativförslag utgifterna för postporton medräknas

eller också därigenom att särskilda bidrag tillerkännas nämnderna med belopp,

motsvarande portokostnaderna helt eller till huvudsaklig del. Statskontoret

har fäst uppmärksamheten vid möjligheten att lösa berörda spörsmål

på det sätt att portokostnaderna upptagas bland de utgiftsposter, som

ligga till grund för beräknande av det föreslagna statsbidraget.

Generalpoststyrelsen har anfört följande:

Frågan om tjänstebrevsrätt för kristidsnämnderna har tidigare varit föremål

för Kungl. Maj:ts prövning bl. a. i anledning av ansökning från folkförsörjningsnämnden

den 28 september 1939 och från statens livsmedelskommission

den 22 december 1939. Sistnämnda ansökning avsåg emellertid, förutom

viss frankeringsfrihet, varom nu icke är fråga, tjänstebrevsrätt åt kristidsnämnderna

endast för sådana försändelser, varigenom till allmänheten

befordras inköpskort å vara, som är underkastad ransonering. Över ifrågavarande

ansökningar har generalpoststyrelsen avgivit yttranden den 6 oktober

1939 resp. den 23 januari 1940. Framställningarna lia avslagits genom

Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1939 resp. den 23 februari 1940. En av

Göteborgs kristidsstyrelse gjord ansökan örn tjänstebrevsrätt för Göteborgs

kristidsnämnd har ej heller föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd (Kungl.

Majrts beslut den 12 januari 1940).

I livsmedelskommissionens utredning har föreslagits anvisandet av statsanslag

till lindring av kommunernas kostnader för kristidsnämnderna dels i

form av direkta anslag och dels indirekt genom beviljandet av tjänstebrevsrätt

åt nämnderna. Det direkta statsanslaget föreslås skola utgå för vissa

slag av utgifter och efter en stigande skala, så att kommuner, där kostnaderna

för kristidsnämnderna föranleda högre utdebitering per skattekrona,

skola erhålla procentuellt större bidrag. I fråga om tjänstebrevsrätten uttalas

att beviljandet av sådan skulle stå i överensstämmelse med den nyssnämnda

ersättningsprincipen och på ett lämpligt sätt komplettera det av

kommissionen föreslagna skatteutjämningsbidraget. Denna åsikt kan generalpoststyrelsen

icke dela.

I följande tabell har med ledning av uppgifterna i de utredningen åtföljande

tabellbilagorna angivits det förhållande, i vilket postavgifterna stå till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 195.

13

ole totala utgifterna för nämnderna i var och en av de olika grupperna av

kommuner.

Kommuner med beräk
-

Utgifter för postporton

nåd årskostnad per

skattekrona av

i otaiKostnaa

kr.

kr.

i % av total

kostnaden

under 10 öre

2 427 936

174 282

7,2

10,0— 25 »

2 033 232

185 688

9,1

25,1— 50 »

1 944 972

190 206

9,8

50,1—- 75 »

504 414

48 372

9,6

75,1—100 »

136 386

8 508

6,2

över 100 »

24 402

1 644

6,7

Av kommissionens utredning framgår att skattetrycket på grund av kostnaderna

för kristidsnämndernas verksamhet är väsentligt lägre i stadsbygden

än på landsbygden. I städer och stadsliknande samhällen har postverket

mera omfattande anordningar för posttrafiken, varför postverkets tjänster

där kunna bättre utnyttjas än på landsbygden. Förmånen av tjänstebrevsrätt

skulle därför i allmänhet innebära högre ersättning åt städernas kristidsnämnder

än för landsbygdens. Det förtjänar även framhållas, att för de två

grupper av kommuner, där den beräknade årskostnaden per skattekrona är

störst, skulle tillerkännandet av tjänstebrevsrätt ha den minsta betydelsen.

Förmånen av fri postbefordran skulle, därest de i beräkningen angivna

siffrorna läggas till grund för bedömandet, till 59,1 % falla på de två grupper

kommuner, vilka enligt kommissionens huvudförslag icke borde tillerkännas

direkt statsbidrag, till 31,3 % på kommuner, vilka enligt samma förslag

skulle erhålla bidrag med 40 % av de kostnader, som överstiga 25 men

ej 50 öre per skattekrona, till 9,3 % på den grupp, som därutöver skulle

erhålla bidrag med 60 % av kostnaderna över 50 öre per skattekrona, och

till endast 0,3 % på de kommuner, vilka skulle erhålla det högsta bidraget.

Även örn hänsyn tages till gruppernas storleksordning torde det vara uppenbart

att det indirekta statsanslag, som beviljande av tjänstebrevsrätt skulle

innebära, icke väl korresponderar med den behovsprincip, efter vilken förslaget

i övrigt utformats.

För sin del kan generalpoststyrelsen icke finna, att tillräckliga skäl förebragts

för att i fråga örn kostnaderna för kristidsnämndernas postförsändelser

tillämpa andra regler för ersättnings utgående än då fråga är örn andra

utgifter för nämndernas verksamhet, för vilka bidrag anses böra utgå. Det

förhållandet att fråga är om ersättning för prestationer, som utföras av ett

statens verk, bör icke få inverka vid ett sakligt bedömande av frågan. Med

lika stort fog kunde man då ifrågasätta, att kristidsnämnderna skulle tillerkännas

statsbidrag i form av fria telefoner, något som för dem skulle innebära

en kostnadsbesparing motsvarande ungefär 30 % av postavgifternas

belopp.

Frågan om tjänstebrevsrätt för de kommunala kristidsorganen är emellertid

icke endast en principfråga av stor räckvidd; den har även praktisk betydelse

för posttjänsten. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

utgår jämlikt förordningen den 5 mars 1920, nr 130, med viss

procent på postverkets frankoteckensuppbörd. Förhållandet mellan postavgifterna

för de egentliga tjänsteförsändelserna och postverkets frankoteckensuppbörd

är nämligen så konstant, att ifrågavarande ersättningsbelopp ansetts

kunna summariskt beräknas på delta sätt. I sådana tider, då staten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

måste ingripa reglerande på skilda områden, ökar postmängden för de tillfälliga

statliga organen högst väsentligt. Som exempel må nämnas att under

år 1918 postavgifterna för kristidsinstitutionerna (häri inräknat de kommunala

kristidsorganen, som då hade tjänstebrevsrätt) uppgick till 2 572 844

kronor medan postavgifterna för alla övriga tjänsteförsändelser belöpte sig

till 2 490 726 kronor. Avgifterna för de tjänstebrevsberättigade kristidsinstitulionernas

post var alltså detta år högre jin samtliga övriga tjänstebrevsberättigades

portokostnader. Det nuvarande sättet för beräkning av postverkets

ersättning för bestyret med tjänsteförsändelserna innefattar alltså

icke ersättning för kristidsinstitutionernas tjänstepost, utan denna har ansetts

böra beräknas särskilt. Detta skedde elter införandet av nuvarande ersättningsgrunder

den 1 juli 1920 med de då kvarvarande kristidsinstitutionerna,

intill dess dessa upphörde, och så bar skett även under pågående

kristid. Vid beviljandet av tjänstebrevsrätt för de statliga kristidsorgan, som

hittills erhållit dylik rätt, har nämligen föreskrivits dels att ifrågakommande

postavgifter skola gäldas särskilt för varje sådant organ nied belopp, som

statskontoret och generalpoststyrelsen bestämma, dels ock att generalpoststyrelsen

skall äga att i samråd med statskontoret meddela närmare föreskrifter

rörande tjänsteförsändelsernas avlämnande till postbefordran. Vad

beträffar de centrala kristidsmyndigheter, som lia sina kontorslokaler i

Stockholm, lia sådana anordningar träffats, att någon förteckning av avgående

vanliga försändelser i postbok icke behöver förekomma. Sådana

åtgärder kunna av praktiska skäl endast komma i fråga beträffande ett begränsat

antal centrala organ med betydande postmängd. För exempelvis

kristidsstyrelserna har därför måst föreskrivas, att avgående försändelser

skola förtecknas i postbok eller å reversal.

Postanstalterna få beträffande kristidsorganens tjänstepost föra anteckningar

samt månadsvis insända uppgifter till generalpoststyrelsen örn debiterade

portobelopp. Ett sådant system medför inga större olägenheter när.

såsom nu är fallet, fråga endast är om post, som inlämnas vid ett begränsat

antal större postanstalter. Helt annorlunda ställer sig saken, örn inlämning

av post enligt dessa särskilda regler skulle äga rum vid praktiskt taget samtliga

rikets över 4 000 postanstalter. Tillämpandet av särskilda bestämmelser

för försändelser från kristidsinstitutioner skulle på icke önskvärt sätt komplicera

arbetet vid de mindre postanstalterna, som förestås av personal utan

särskild postal fackutbildning, och även i övrigt medföra svårigheter, särskilt

i kontrollhänseende. För de kommunala kristidsorganen skulle tjänstebrevsrätt

på förenämnda villkor icke medföra någon annan fördel i jämförelse

med hållandet av postbok enligt för korrespondenter i allmänhet

gällande bestämmelser, än den som sammanhänger nied statens övertagande

av nämndernas utgifter flir postporton.

Sammanfattningsvis vill generalpoststyrelsen uttrycka sin ståndpunkt i

frågan på följande sätt.

Beviljandet av tjänstebrevsrätt åt kristidsnämnderna skulle innebära ett

uppgivande av de principer, som efter ingående överväganden och riksdagens

hörande under en följd av år ansetts böra följas på detta område.

Ett frångående av dessa principer i förevarande fall skulle medföra vittgående

konsekvenser, då liknande skäl för tjänstebrevsrätts medgivande

kunna med samma styrka anföras för alla institutioner, som i något avseende

fullgöra statliga uppgifter.

Ett indirekt statsbidrag i form av tjänstebrevsrätt skulle icke väl korre
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

15

spendera med de principer efter vilka, enligt det föreliggande förslaget, det

direkta statsanslaget till kristidsnämnderna anses böra utgå.

Vid bedömandet av förslagets ekonomiska konsekvenser bör man ej heller

helt bortse från risken, att postbefordringen kan få en större omfattning

om kristidsnämnderna få tjänstebrevsrätt än när kommunerna lia att, helt

eller delvis, svara för kostnaderna.

Tjänstebrevsrätten skulle för kristidsnämnderna icke innebära några fördelar

ur expeditionssynpunkt men väl medföra åtskilliga olägenheter för

postverket.

Av de myndigheter, som tillstyrkt beviljandet av tjänstebrevsrätt för kommunerna

i nu förevarande avseende ha länsstyrelsen i Uppsala, kristidsstyrelsen

i Uppsala läns kristidsstyrelseområde och styrelsen för svenska landskommunernas

förbund framhållit, att ur kontroll- och redovisningssynpunkter

beviljandet av sådan tjänstebrevsrätt vore att föredraga framför att medgiva

kommunerna ersättning för kristidsnämndernas portoutgifter.

Den lokala kristidsförvaltningen handhaves för närvarande av kommunala

kristidsnämnder i enlighet med av Kungl. Majit eller statlig myndighet

givna föreskrifter. Genom denna samverkan mellan stat och kommun

har det ansetts bliva lättare att vinna förståelse för de regleringsåtgärder,

som behöva vidtagas än örn staten skulle genom egna organ ombesörja de

lokala förvaltningsbestyr, som föranledas av krisen. Man har även räknat

med att den personalkännedom och intressegemenskap, som vanligen är

att finna inom en kommun, skulle kunna bättre utnyttjas. Ett ytterligare

skäl för en anknytning av den lokala kristidsförvaltningen till den bestående

kommunala organisationen har varit de lägre administrationskostnader,

som därigenom förmenats skola uppstå.

Grunderna för kommunernas medverkan vid den lokala kristidsförvaltningen

regleras i lagen den 15 juni 1939 (nr 254) örn skyldighet för kommun

att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter. Med stöd

av denna lag har Kungl. Majit genom en den 8 september 1939 utfärdad

kungörelse (nr (558) ålagt kristidsnämnderna — för kristidsnämnden i

Stockholm gälla särskilda regler — ej mindre att fullgöra de uppgifter, som

i lag eller särskild författning äro eller bliva dem ålagda eller som av

Kungl. Majit, central kristidsmyndighet eller kristidsstyrelse bliva dem i

behörig ordning anbefallda än även att vidtaga andra åtgärder, som må

vara ägnade att lindra kristidens verkningar, varvid dock kristidsnämnden

icke må företaga något, som kan verka hindrande eller försvårande

för det statliga kristidsarbetet. De centrala krisorganen kunna sålunda

laga de lokala kristidsnämnderna i anspråk för fullgörande av en mångfald

skiftande uppgifter, vilka betingas av det rådande krisläget. Så har

ock skett i stigande utsträckning.

Enligt nyssnämnda lag gäller vidare, att kommun är skyldig att ställa

erforderliga medel lill förfogande för bestridande av kostnaderna för kris
-

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

tidsnämnds verksamhet. Kommunerna skola sålunda i princip svara folden

lokala krisförvaltningens kostnader. Dessa äro ej begränsade till endast

utgifter för den lokala krisadministrationen. Ät kristidsnämnd kan

nämligen även uppdragas t. ex. att utöva viss varuförmedlande verksamhet,

i vilket fall kostnaderna även för denna del av nämndens verksamhet

drabba vederbörande kommun.

Det är uppenbart att kommunerna på grund av dessa bestämmelser

kunna komma att åsamkas stora utgifter. Av den förebragta utredningen

framgår att redan nu kostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet i

flera fall äro mycket betydande i förhållande till bärkraften hos kommunerna.

I andra fall däremot föranleda berörda kostnader endast en obetydlig

höjning av det kommunala utdebiteringsbehovet. Dylika ojämnheter

äro självfallet icke tillfredsställande. Visserligen finnes för närvarande

enligt 1927 års förordning i ämnet möjlighet för synnerligt skattetyngda

kommuner att erhålla understöd av skatteutjämningsmedel. Härigenom

torde ock ojämnheterna i viss mån bliva undanröjda. I många fall kan

dock dylikt understöd ej erhållas, då den kommunala skattebelastningen

under tidigare år ej uppnått sådan höjd som härför erfordras. Med hänsyn

härtill och då enligt vad den verkställda utredningen synes giva vid

handen utgifterna för kristidsnämndernas verksamhet drabba de olika

kommunerna synnerligen ojämnt är jag beredd att förorda särskilda statsbidrag

för bestridande av ifrågavarande kostnader.

I likhet med livsmedelskommissionen och flertalet hörda myndigheter

och organisationer anser jag, att varje kommun eller kristidsförbund bör

intill ett visst belopp för skattekrona ensam svara för kostnaderna för

vederbörande kristidsnämnd och att sålunda statsbidrag bör utgå endast

örn utgifterna överskrida detta belopp. Denna ståndpunkt, vilken synes

stå i god överensstämmelse med grunderna för omförmälda lag örn skyldighet

för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter,

har ock Kungl. Majit redan intagit när det gällt frågan

om särskilt statsbidrag åt kommuner, som medverka vid vedanskaffningen.

Vid bedömande av kristidsnämndernas utgifter uppkommer emellertid

fråga örn alla eller endast vissa av krisen förorsakade kostnader böra få

medräknas. Därvid synes det böra till en början fastslås, att endast sådana

utgifter som föranledas av att nämnderna fullgöra dem av statlig

myndighet ålagda arbetsuppgifter eller eljest förorsakas av de statliga regleringarna

böra medtagas. Kostnader för en åtgärd som kristidsnämnd

vidtager på grund av vederbörande kommuns beslut utan sammanhang

med det statliga kristidsarbetet böra sålunda ej inräknas. Ej heller samtliga

utgifter, som äro föranledda av de statliga regleringarna, böra medtagas.

Utgifter, söm föranledas av att kristidsnämnderna ålagts viss varuförmedlande

verksamhet i syfte att trygga försörjningen inom vederbö
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 195.

17

rande nämnds område, böra sålunda ej hänföras dit. Frågan i vad mån

.staten skall bidraga till täckande av dylika utgifter för varuförmedlande

verksamhet synes böra avgöras enligt av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall

utfärdade bestämmelser. Till de kostnader, som böra beaktas i nu förevarande

sammanhang, skulle sålunda vara att hänföra endast sådana utgifter,

som sammanhänga med nämndernas administrativa verksamhet. Anledning

att av dessa kostnader frånskilja vissa utgiftsposter synes ej föreligga.

Någon lättnad ur kontrollsynpunkt torde därigenom näppeligen uppkomma.

En dylik uppdelning av kristidsnämndernas kostnader för administrativ

verksamhet lärer för övrigt ej kunna bliva rättvis, då förhållandena inom

de olika nämnderna gestalta sig rätt olika.

Vad angår storleken av det belopp, vartill kristidsnämnds utgifter skola

uppgå i förhållande till antalet skattekronor inom nämndens område för

att statsbidrag må utgå, anser jag mig kunna ansluta mig till vad livsmedelskommissionen

härutinnan i sitt huvudförslag förordat. Endast i

den mån ifrågavarande utgifter överstiga 25 öre för skattekrona bör sålunda

.statsbidrag utgå. Enligt den verkställda utredningen skulle därigenom

antalet kristidsnämnder, som skulle bliva berättigade till statsbidrag,

komma att uppgå till cirka 870.

Statsbidraget har av livsmedelskommissionen vidare föreslagits skola

utgå med viss procent av krisutgifterna till den del dessa överstiga nyssnämnda

belopp. Procenttalet föreslås av kommissionen skola stiga enligt

viss skala i den mån utgifterna ökas. Från vissa av de hörda myndigheterna

har framhållits att livsmedelskommissionens förslag i sistberörda punkl

kan leda till att kommunernas intresse att hålla nere kostnaderna avtrubbas.

Med hänsyn härtill samt i syfte att så långt möjligt förenkla

bidragsförfarandet vill jag i enlighet med vad Överståthållarämbetet föreslagit

förorda att bidragsprocenten blir enhetlig, förslagsvis 60 procent. Statsbidraget

skulle sålunda utgå med 60 procent av kostnaderna i den mån dessa

överstiga 25 öre för skattekrona.

Ej heller vid beräkning av statsbidragets storlek synes lämpligt att

skilja mellan olika slag av kostnader för nämndernas administrativa verksamhet.

I dessa kostnader torde sålunda böra inräknas även utgifter för

porto och dylikt. Tillräcklig anledning att i nu förevarande hänseende

behandla dessa utgifter på annat sätt än andra synes ej föreligga. Av

denna .ståndpunkt följer att jag icke anser mig kunna biträda förslaget

örn tjänstebrevsrätt för kristidsnämnderna. Ej heller kan jag ansluta mig

till den meningen, att bidraget borde bestämmas till viss andel av ordförandens

arvode. En sådan regel skulle medföra betydande orättvisor. I

vissa kommuner ingår sålunda i ordförandearvodet även ersättning för

sekreterarehjälp m. m.

Vid bifall lill vad jag sålunda förordat .skulle bidraget till en kristidsnämnd,

för vars administrativa verksamhet kostnaderna per skattekrona

Kilning lill riksdagens protokoll 1941. I saini. Nr 195.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

uppgå till en krona — därav 10 öre för portoutgifter —, komma att utgöra

45 öre per skattekrona. Enligt livsmedelskommissionens förslag skulle bidraget

jämte gottgörelse för portoutgifterna uppgå till 44 öre. Äro kostnadstalen

för närvarande en krona 50 öre respektive 15 öre blir bidraget enligt här

förordade grunder 75 öre och enligt livsmedelskommissionens förslag 83 öre.

Statsbidraget torde böra utbetalas årsvis efter utgången av kalenderåret.

Bidraget synes böra utgå första gången för år 1941. Som villkor för bidragets

åtnjutande bör gälla att ansökan ingives till vederbörande kristidsstyrelse

före dag, som Kungl. Maj:t bestämmer. Vid ansökan skall fogas

specifikation av utgifterna enligt fastställt formulär. Kristidsnämnderna

böra vidare vara skyldiga att ordna sin bokföring i enlighet med livsmedelskommissionens

anvisningar. Kristidsnämnd, för vilken ansökan om

statsbidrag ingivits, bör vara skyldig att underkasta sig den revision från

statliga myndigheters sida, som kan befinnas påkallad. Ansökningarna skola

av kristidsstyrelserna med eget utlåtande översändas till livsmedelskommissionen,

som har att efter inhämtande av erforderliga ytterligare upplysningar

för Kungl. Maj:t framlägga förslag rörande storleken av de bidrag, som må

utgå till vederbörande kristidsnämnder, samt örn de villkor i övrigt vilka

kunna befinnas påkallade för bidragens åtnjutande. Fastställande av bidragen

bör ankomma på Kungl. Majit.

Därest ett bidragssystem i enlighet med det anförda blir genomfört

komma vissa, icke obetydliga kostnader att uppstå för staten. Enligt livsmedelskommissionens

preliminära beräkningar skulle de totala administrativa

kostnaderna kunna beräknas till i runt tal 7 000 000 kronor. Med tilllämpning

av förut angivna beräkningsgrund för statsbidrag — 60 procent

av de utgifter, vilka representera en skatteökning av mer än 25 öre per

skattekrona — skulle statsbidragen åsamka staten en utgift av omkring

540 000 kronor per år. Då emellertid såsom livsmedelskommissionen antytt

kostnaderna under innevarande år kunna beräknas överstiga förutnämnda

kostnadsbelopp, torde försiktigheten bjuda, att man uppskattar statsbidraget

till omkring 600 000 kronor. Jag vill därför tillstyrka att för tillgodoseende

av medelsbehovet för statsbidrag åt kommunerna för 1941 års verksamhet

ett förslagsanslag å 600 000 kronor anvisas under elfte huvudtiteln. Till

jämförelse kan nämnas, att kostnaderna för en understödsanordning enligt

livsmedelskommissionens förslag —- statsbidrag jämte ersättning för

portoutgifter m. m. — kunna beräknas till omkring 1 000 000 kronor. Anslaget,

som icke lämpligen synes böra knytas till något nu befintligt anslag

utan upptagas särskilt, bör förslagsvis benämnas Bidrag till kristidsnämndernas

verksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna av mig i det föregående angivna grunder

för statsbidrag till kristidsnämndernas verksamhet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

19

dels ock till Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet för

budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av ........................ kronor 600 000.

ti viii b 1 lelli A

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid,

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.''

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majits proposition nr t95.

Bilaga 1.

Antalet kristidsnämnder, fördelade efter den beräknade årskostnadens1

storlek per skattekrona.

Kristidsstyrelseområde

Beräkn. årskostn. per skattekrona

i öre

S:a antal

kristids- nämnder

Under

10,0

10,0—

25,0

25,1—

50,0

50,1—

75,0

75,1—

100,0

över

100

Stockholms stads.................

1

1

Stockholms läns..............

22

23

22

3

—

—

70

Uppsala * ..............

5

15

16

2

—

—

38

Södermanlands » ..............

10

42

15

—

_

_

67

Östergötlands » östra..........

4

7

9

1

.-

_

21

Östergötlands » västra.........

6

18

19

1

—

—

44

Jönköpings * ..............

5

25

19

3

2

—

54

Kronobergs » ..............

6

18

25

11

4

—

64

Kalmar » norra.........

2

13

14

—

—

—

29

Kalmar » södra.........

6

19

15

2

—

—

42

Gotlands » ..............

—

4

12

21

7

—

44

Blekinge •> ..............

2

9

22

4

1

1

39

Kristianstads » ..............

4

31

24

—

—

—

59

Malmöhus » södra.........

6

59

68

12

2

1

148

Malmöhus » norra.........

8

51

35

3

—

—

97

Hallands ^ » ..............

5

6

22

6

1

1

41

Göteborgs.......................

10

6

3

—

—

—

19

Bohusläns.......................

8

9

39

17

4

—

77

Älvsborgs läns norra.........

12

22

23

9

2

1

69

Älvsborgs » södra.........

6

14

28

15

5

—

68

Skaraborgs » södra.........

5

29

11

—

—

—

45

Skaraborgs » norra.........

5

10

26

3

—

—

44

Värmlands » ..............

7

27

35

8

3

1

81

örebro * ..............

7

26

18

2

—

—

53

Västmanlands » ..............

6

18

16

2

—

—

42

Kopparbergs » ..............

13

23

22

—

—

—

58

Gävleborgs * ..............

9

20

20

5

—

—

54

Medelpads.......................

2

8

4

3

1

1

19

Ångermanlands..................

3

10

19

12

3

1

48

Jämtlands läns..............

3

14

26

14

4

1

62

Västerbottens » västra.........

1

11

7

3

1

—

23

Västerbottens » nordöstra......

2

1

5

1

—

—

9

Norrbottens * ..............

4

5

10

7

2

—

28

Hela riket Antal

195

593

649

170

42

8

1657

I %

11,8

35,8

39,2

10,2

2,5

0,5

100,0

1 Årskostnaden har beräknats på så sätt, att summan av september och oktober månaders

utgifter multiplicerats med 6. Visserligen har vid bearbetningen korrigering företagits i de

mest framträdande fall, där en utgift, som i verkligheten avsett flera månader, införts under

endera av nämnda två månader, men det oaktat måste uppgifterna örn den beräknade årskostnaden

betraktas som endast approximativa.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

21

Bilaga 2.

Antalet kristidsnämnder, fördelade dels efter den beräknade Årskostnadens1

storlek per skattekrona, dels på landsbygd och stadsbygd2.

Kristidsstyrelseområde

Beräkn. årskostn. per skattekrona, i öre

S:a antal

kristids- nämnder

Under

10,0

10,0—

25,0

25,1—

50,0

50,1—

75,0

75,1—

100,0

Över

100

Stockholms stads...

1

__

_

—

—

—

1

Stockholms

läns

.Landsbygd

13

19

22

3

—

—

57

Stadsbygd

9

4

—

—

—

—

13

Uppsala

»

.Landsbygd

3

14

16

2

—

—

35

Stadsbygd

2

1

—

—

—

—

3

Södermanlands

*

.Landsbygd

6

38

15

—

—

—

59

Stadsbygd

4

4

—

- .

—

—

8

Östergötlands

»

ö:a

.Landsbygd

2

6

9

1

—

—

18

Stadsbygd

2

1

—

--

—

—

3

Östergötlands

<►

v:a

Landsbygd

4

16

19

1

—

—

40

Stadsbygd

2

2

—

--

—

—

4

Jönköpings

»

. Landsbygd

—

21

18

3

2

—

44

Stadsbygd

5

4

1

—

—

—

10

Kronobergs

»

. Landsbygd

2

17

24

11

4

—

58

Stadsbygd

4

1

1

-* *

—

—

6

Kalmar

»

n:a

Landsbygd

1

11

13

—

—

—

. 25

Stadsbygd

1

2

1

—

—

—

4

Kalmar

»

s:a

Landsbygd

—

18

15

2

—

---

35

Stadsbygd

6

1

—

—

—

—

7

Gotlands

»

. Landsbygd

—

2

12

21

7

—

42

Stadsbygd

—

2

—

—

—

—

2

Blekinge

»

. Landsbygd

—

7

22

4

1

1

35

Stadsbygd

2

2

—

—

—

—

4

Kristianstads

»

. Landsbygd

2

24

24

—

—

—

50

Stadsbygd

2

7

—

—

—

—

9

Malmöhus

s:a

Landsbygd

2

56

68

12

2

1

141

Stadsbygd

4

3

—

—

—

—

7

Malmöhus

»

n:a

Landsbygd

4

49

35

3

—

—

91

Stadsbygd

4

2

—

—

—

—

6

Hallands

. Landsbygd

—

6

22

6

1

1

36

Stadsbygd

5

—

—

--

—

—

5

Göteborgs.....

. Landsbygd

8

6

3

—

—

—

17

Stadsbygd

2

—

—

—

—

—

2

Bohusläns.....

. Landsbygd

2

9

39

17

4

—

71

Stadsbygd

6

—

—

—

—

6

Älvsborgs

läns

n:a

Landsbygd

8

20

23

9

2

1

63

Stadsbygd

4

2

—

—

—

6

Älvsborgs

s:a

Landsbygd

4

14

28

15

5

--

66

Stadsbygd

2

--

—

—

—

—

2

Skaraborgs

»

s:a

Landsbygd

2

27

11

—

—

—

40

Stadsbygd

3

2

1 -

—

—

—

5

1 Årskostnaden har beräknats på så sätt, att summan av september och oktober månaders

utgilter multiplicerats med 6. Visserligen har vid bearbetningen korrigering företagits i de

mest framträdande fall, där en utgift, som i verkligheten avsett flera månader, införts under

endera av nämnda två månader, men det oaktat måste uppgifterna örn den beräknade årskostnaden

betraktas som endast approximativa.

* Till stadsbygden lia räknats städer och köpingar.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 195,

Beräkn. årskostn. per skattekrona

i öre

S:a antal

kristids- nämnder

Under

10,0

10,0—

25,0

25,1—

50,0

50,1—

75,0

75,1—

100,0

över

100

h Asrid ‘

Skaraborgs läns n:a Landsbygd

2

8

2

bi

26

il

3

’ • .

39

Stadsbygd

'' 3

• _l_

—i

—-

^ : _

5

Värmlands » ... .Landsbygd

3

25

35

8

3

1

75

Stadsbygd

4

2

—

—

—

__

6

örebro * .... Landsbygd

1

25

18

2

—

—

46

s Stadsbygd

6

1

—

—

—

_

7

Västmanlands » .... Landsbygd

3

16

16

2

—

—

37

Stadsbygd

3

2

. -

—

—

_

5

Kopparbergs » .... Landsbygd

6

21

22

- ''

—

_

49

Stadsbygd

7

2

—

—

—

_

9

Gävleborgs » .... Landsbygd

5

17

20

5

—

’-

47. ,

Stadsbygd

4

3

'' -

- .''

_

_

7

Medelpads.............Landsbygd

1

8

4

3

1

1

18

Stadsbygd

1

—

_

_

_

_

1

Ångermanlands........Landsbygd

1

9

19

12

3

1

45

Stadsbygd

2

1

—

'' -

—

--

3

Jämtlands läns . . . .Landsbygd

2

13

26

14

4

1

60

Stadsbygd

1

1

—

—

—

—

2

Västerbottens * v:a Landsbygd

—

9

7

3

1

_

20

Stadsbygd

1

2

—

—

—

_

3

Västerbottens » nina Landsbygd

1

1

5

1

—

—

8

Stadsbygd

1

—

—

—

—

_

1

Norrbottens * ... .Landsbygd

1

4

10

7

2

—

24

Stadsbygd

3

1

—

—

—

—

4'' ‘

Hela riket Landsbygd Antal

89

536

646

170

42

8

1491

I %

6,0

36,0

43,3

11,4

2,8

0,5

100,0

Stadsbygd Antal

106

57

3

_

_

_

166

I %

63,9

34,3

1,8

—

—

—

100,0

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

23

Bilaga 3.

Antalet kristidsnämnder, fördelade, dels efter årskostnadens1 storlek per

skattekrona, dels på kristidsförbund och övriga kristidsnämnder.

Beräkn. årskostn. pr skattekrona,

i öre

S:a antal

Kristidsstyrelseområde

Under

10,0—

25,1—

50,1—

75,1—

över

kristids-

10,0

25,0

50,0

75,0

100,0

100

nämnder

Stockholms låns

Kristidsförbund........... antal

2

14

12

3

--

—

31

i o/

1 /o

6,4

45,2

38,7

9,7

—

;-

100,0

Övr. kristidsndr........... antal

20

9

10

—

—

—

39

i %

51,3

23,1

25,6

—

—

—

100,0

Uppsala läns

Kristidsförbund........... antal

1

9

12

1

—

—

23

i%

4,3

39,2

52,2

4,3

—

—

100,0

Övr. kristidsndr........... antal

4

6

4

i

—

—

15

i %

26,7

40,0

26,7

6,6

-

—

100,0

Södermanlands läns

Kristidsförbund........... antal

1

22

3

—

—

—

26

i %

3,9

84,6

11,5

—

--

—

100,0

Övr. kristidsndr........... antal

9

20

12

—

—

—

41

i %

21,9

48,8

29,3

—

—

—

100,0

Östergötlands läns östra

Kristidsförbund........... antal

1

5

4

1

—

—

11

i %

9,1

45,4

36,4

9,1

—

—

100,0

Övr. kristidsndr........... antal

3

2

5

—

—

—

10

i %

30,0

20,0

50,0

—

—

—

100,0

Östergötlands låns västra

Kristidsförbund........... antal

2

13

15

1

—

—

31

i %

6,5

41,9

48,4

3,2

—

—

100,0

Övr. kristidsndr........... antal

4

5

4

—

—

—

13

i %

30,8

38,4

30,8

—

-''

—

100,0

Jönköpings låns

Kristidsförbund........... antal

3

20

17

3

2

—

45

i %

6,7

44,4

37,8

6,7

4,4

—

100,0

Övr. kristidsndr........... antal

2

5

2

—

—

—

9

i %

22,2

55,6

22,2

—

—

—

100,0

Kronobergs läns

Kristidsförbund........... antal

1

5

8

3

1

—

18

i %

5,6

27,8

44,4

10,6

5,6

—

100,0

övr. kristidsndr........... antal

5

13

17

8

3

—

40

i o/

1 /o

10,9

28,3

36,9

17,4

6,5

—

100,0

1 Årskostnaden har beräknats på så sätt, att summan av september och oktober månaders

utgifter multiplicerats med 6. Visserligen har vid bearbetningen korrigering företagits i de mest

framträdande fall, där en utgift, som i verkligheten avsett flera månader, införts under endera

av nämnda två månader, men det oaktat måste uppgifterna örn den beräknade årskostnaden

betraktas som endast approximativa.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Beräkn. årskostn. pr skattekrona,

i öre

S:a antal

Kristidsstyrelseområde

Under

10,0

10,0—

25,0

25,1—

50,0

50,1—

75,0

75,1—

100,0

Över

100

kristids-

nämnder

Kalmar låns södra

Kristidsförbund...........

antal

1

4

12

—

_

_

17

i %

5,9

23,5

70,6

—

—

—

100,0

Övr. kristidsndr...........

antal

5

15

3

2

—

—

25

i %

20,0

60,0

12,0

8,0

—

—

100,9

Gotlands låns

Kristidsförbund...........

antal

.-

—

7

16

6

—

29

i %

—

—

24,1

55,2

20,7

—

100,0

övr. kristidsndr...........

antal

—

4

5

5

1

—

15

i %

—

26,7

33,3

33,3

6,7

—

100,0

Kristianstads låns

Kristidsförbund...........

antal

2

25

19

—

—

—

46

i %

4,3

54,4

41,3

—

—

—

100,0

övr. kristidsndr...........

antal

2

6

5

—

—

—

13

i %

15,4

46,1

38,5

—

—

—

100,0

Hallands läns

Kristidsförbund...........

antal

—

4

17

4

1

1

27

i %

—

14,8

63,0

14,8

3,7

3,7

100,0

övr. kristidsndr...........

antal

5

2

5

2

—

—

14

i %

35,7

14,3

35,7

14,3

—

- ''

100,0

Älvsborgs läns norra

Kristidsförbund...........

antal

2

6

5

4

17

i %

11,8

35,3

29,4

23,5

—

—

100,0

övr. kristidsndr...........

antal

10

16

18

5

2

1

52

i %

19,2

30,8

34,6

9,6

3,9

1,9

100,0

Älvsborgs läns södra

Kristidsförbund...........

antal

4

14

7

4

29

i %

—

13,8

48,3

24,1

13,8

—

100,0

Övr. kristidsndr...........

antal

6

10

14

8

1

—

39

i %

15,4

25,6

35,9

20,5

2,6

—

100,0

Skaraborgs läns södra

Kristidsförbund...........

antal

1

22

11

34

i %

2,9

64,7

32,4

—

—

—

100,0

övr. kristidsndr...........

antal

4

7

—

—

—

—

11

i %

36,4

63,6

—

—

—

—

100,0

Skaraborgs läns norra

Kristidsförbund...........

antal

2

5

22

3

32

i %

6,2

15,6

68,8

9,4

—

—

100,0

Övr. kristidsndr...........

antal

3

5

4

—

—

—

12

i %

25,0

41,7

33,3

—

—

—

100,0

Västmanlands läns

Kristidsförbund...........

antal

1

7

10

1

19

i %

5,3

36,8

52,6

5,3

—

—

100,0

Övr. kristidsndr...........

antal

5

11

6

1

—

—

23

i %

21,7

47,8

26,1

4,4

—

—

100,0

Samtliga 16 kristidsstyrelseomräden

Kristidsförbund........... antal

20

165

188

47

14

1

435

i %

4,6

38,0

43,2

10,8

3,2

0,2

100,0

Övr. kristidsndr...........

antal

87

136

114

32

7

1

377

i %

23,1

36,1

30,2

8,5

1,8

0,3

100,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mhlm;) till riksdagens protokoll 1941. I sami. Nr lil5.

UPPGIFTER

å beräknade årskostnader1 för kristidsnämndernas verksamhet ni. ni.

Bilaga 4.

Årskostnad

Årskostnad

Årskostnad

Årskostnad

Årskostnad

Årskostnad

under 10 öre

mellan 10 och

mellan 25 och

mellan 50 och

mellan 75 och

över 100 öre

Årskostnad

per skatte-

25 öre per

50 öre per

75 öre per

100 öre per

per skatte-

för samtliga

krona

skattekrona

skattekrona

skattekrona

skattekrona

krona

kristids-

(195 kristids-

(591 kristids-

(648 kristids-

(169 kristids-

(41 kristids-

(8 kristids-

nämnder

nämnder)

nämnder)

nämnder)

nämnder)

nämnder)

nämnder)

274 284

748 146

773 484

193 218

45 624

7 980

2 042 736

2. Arvode till övriga ledamöter av kristids-

nämnden..........................

29 466

128 532

193 428

55 752

16 836

4 968

428 982

3. Ersättning till prisombud.............

11 586

7 878

4 248

1 092

96

180

25 080

i 4. Rese- och traktamentsersättningar.....

21 504

56 748

84 144

22 290

4 734

612

190 032

5. Avlöning av sekreterare, kontorspersonal,

skrivhjälp o. dyl...................

1 242 420

333 738

150 762

29 688

8 340

—

1 764 948

6. Utgifter för utdelning av ransonerings-

kort, blanketter o. dyl..............

233 532

234 270

319 908

106 878

41 730

4 968

941 286

i 7. Utgifter för postporton. ..............

174 282

185 688

190 206

48 372

8 508

1 644

608 700

i 8. Utgifter för telefon...................

52 164

54 144

57 198

13 812

3192

642

181 152

9. Annonskostnader.....................

118 512

113 712

68 610

9 792

1 806

1 500

313 932

! 10. Övriga utgifter.......................

270 186

170 376

102 984

23 520

5 520

1 908

574 494

Summa kronor

2 427 936

2 033 232

1 944 972

504 414

136 386

24 402

7 071342

1 Årskostnaden har beräknats på så sätt, att summan av september och oktober månaders utgifter multiplicerats med G. Visserligen har vid

bearbetningen korrigering företagits i de mest framträdande fall, där en utgift, som i verkligheten avsett flera månader, införts under endera av

nämnda två månader, men det oaktat måste uppgifterna örn den beräknade årskostnaden betraktas som endast approximativa.

(O

G''

Kungl. Majds proposition nr 195.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1941:177 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag angående anslag till kristidsstgrelserna saint bidrag till kristidsnämndernas verksamhet jämte i ämnet väckta mot s. 4 i texten