Sök i Ratio Lex

Angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

1941-04-25 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:223, Angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ■proposition Nr 223.

1

Nr 223.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad

för gymnastiska centralinstitutet; given Stockholms

slott den 25 april 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

april 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen

anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet

Bagge härefter fråga örn anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet

samt anför härom följande:

I 1941 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkten 4)

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för gymnastiska

centralinstitutet för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Jag tillåter mig ånyo anmäla denna anslagsfråga.

Bihang till riksdagens protokoll 191)1. 1 sami. Nr 223.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 223.

1. Frågans tidigare behandling.

Frågan om beredande av ändamålsenliga lokaler åt gymnastiska centralinstitutet

har länge varit under utredning. Institutets nuvarande byggnader

äro belägna i Stockholm på en delvis kronan, delvis Stockholms stad

tillhörig tomt av omkring 3,500 kvadratmeter inom kvarteret Fyrmörsaren

i hörnet av Hamngatan och Beridarebansgatan. De staden tillhöriga

tomtdelama omfatta 1,250 kvadratmeter och äro upplåtna till kronan

sedan 1600-talet mot tomtöre. Byggnaderna stamma dels från den tid, då

på tomten funnits ett kanongjuteri, dels från senare tidpunkter, senast år

1896. Mot slutet av 1800-talet blev fastigheten av olika orsaker mindre

lämplig för institutet. Sålunda visade sig utrymmet alltmer otillräckligt,

och med idrottens upptagande bland institutets arbetsuppgifter uppstod

krav på öppna platser för idrottsövningar. Med anledning härav framlades

flera förslag till lösande av institutets lokalfråga men frågan fick

vila, bland annat i avvaktan på institutets omorganisation.

Sedan statsmakterna år 1934 beslutat omorganisation av gymnastiska

centralinstitutet, innebärande bland annat, att undervisningen i sjukgymnastik

skildes från friskgymnastiken och förlädes till serafimerlasarettet,

upptogs byggnadsfrågan ånyo till behandling. Den alltmer utökade idrottsundervisningen

krävde i stigande grad friluftsutrymme, och de nuvarande

lokalerna ansågos så föråldrade, att de icke motsvarade ens anspråkslösa

krav med hänsyn till undervisning och hygien. Härtill kom, att krav framställts

från vissa håll på sådana delar av tomten, att förflyttning av institutet

även av denna anledning erfordrades. Sålunda önskade telegrafverket

för sin räkning övertaga delar av tomten, och förestående gaturegleringar

i nedre Norrmalm skulle medföra ianspråktagande av annan del

av densamma.

2. 1938 års riksdagsbeslut om allmän arkitekttävling rörande

nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet.

För budgetåret 1937/38 anvisades ett anslag av 5,000 kronor till utredning

angående nybyggnad för institutet. Med anlitande av medel ur anslaget

företogo ordföranden i institutets direktion, numera professorn E.

Abramson, institutets föreståndare, översten A. Johnsson och dåvarande

byggnadsrådet, numera professorn P. Hedqvist en studieresa till utlandet,

varefter de upprättade ett lokalprogram, vilket godkändes av direktionen

och lades till grund för ärendets fortsatta behandling. I skrivelse den 8

februari 1938 framlade byggnadsstyrelsen utredning och förslag i ärendet,

utmynnande i hemställan om anvisande av medel till en allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för institutet. Framställningen föranledde efter

remissbehandling förslag i ämnet till 1938 års riksdag (propositionen 1938:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

229 och riksdagens skrivelse nr 224). Rörande frågans behandling vid detta

tillfälle må framhållas följande:

Byggnadsstyrelsen framlade fem alternativa förslag till plats för

anläggningen. Styrelsen erinrade, att 1925 års byggnadssakkunniga

föreslagit, att institutet skulle förläggas till höjdplatån norr om Stadion

mellan denna anläggning och Östermalms idrottsplats. Denna plats ansåge

byggnadsstyrelsen dock icke längre kunna komma i fråga, då den icke

kunde rymma en anläggning av den storlek, som numera krävdes för institutet.

De ifrågasatta fem förläggningsplatsema voro följande:

Alternativ A: 1: ett av arméstabens stall m. m. disponerat område mellan

Sturevägen (numera Lidingö vägen), Valhallavägen och Svea artilleriregementes

kasernområde.

Alternativ A: 2: samma plats, kombinerad med höjdplatån norr om

Stadion.

Alternativ A: 3: ett område nordost örn Östermalms idrottsplats mitt

emot Livregementets till häst kaserner och gränsande till Östermalms

idrottsplats och Sturevägen.

Alternativ B: ett område pa kronoegendomen Johanneshov i Brännkyrka

församling, beläget strax söder om Skanstull och inrymmande bland annat

Johanneshovs idrottsplats.

Alternativ C: ett område på Örs gård inom Järvafältets sydostligaste del

strax väster om Råstasjön.

Av dessa alternativ hade chefen för armén avstyrkt A: 1, A: 2 och A: 3,

enär områdena vore erforderliga för militära ändamål, och under vissa villkor

tillstyrkt alternativ C. Riksmarskalksämhetet hade avstyrkt alternativ

A: 3, bland annat med hänsyn till gällande upplåtelser. Av områdets omkring

18 Ilar vore nämligen omkring 12 upplåtna till militärt övningsfält

och återstoden upplåten till Stockholms fältrittklubb jämlikt kontrakt av

den 1 oktober 1929, vilket gällde tills vidare med ett års uppsägning. D färgar

dskommissionen hade intet haft att erinra mot alternativ B. Institutets

direktion hade ansett alternativ A: 3 avgjort lämpligast och i andra, hand

förordat alternativ C. Direktionen uppskattade storleken av det erforderliga

området till omkring 100,000 kvadratmeter och kunde därför icke

godtaga alternativen A: 1 och A: 2, som omfattade mindre än 50,000 kvadratmeter.

Av de återstående alternativen borde A: 3 och C av angivna skäl

komma i fråga framför B. Direktionen förordade slutligen alternativ A: 3

framför alternativ C särskilt med hänsyn till den närmare tillgången till

för undervisningen nödvändiga och lämpliga skolor.

Byggnadsstyrelsen fann i likhet med direktionen alternativ A: 3 vara den

lämpligaste förläggningen och alternativ C böra därnäst komma i fråga.

En detaljerad granskning av de olika platsernas företräden och nackdelar

verkställdes också av lärarkollegiet vid gymnastiska centralinstitutet,

som förordade alternativen A med någon övervikt för A: 1.

Enligt det upprättade lokalprogrammet skulle byggnaderna

omfatta:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr <223.

en administrationsbyggnad, innehållande lokaler för föreståndare och

kansli, en större och tre mindre föreläsningssalar, en avdelning för fysiologi

och anatomi med laboratorier och föreläsningssal, bibliotek, museilokaler,

elevmäss, mottagningsrum för läkare, bostäder m. m.;

tre byggnader för gymnastik, varav två skulle innehålla vardera två

mindre gymnastiksalar med tillhörande omklädningsrum och duschrum,

avsedda dels för institutets egna elever och dels för skolbarn och allmänhet,

och den tredje en större gymnastiksal, avsedd för större uppvisningar, tennisspel

och inomhuslekar, jämte omklädningsrum för skolbarn och allmänhet

ävensom en fäktnings- och en brottningssal;

simhall med tillhörande omklädningsrum för elever, skolbarn och allmänhet;
idrottshall

för utövande av idrott under den kalla årstiden;

leie- och träningsfält i det fria ävensom tennisplaner; samt

en idrottsplats av ungefärligen Stadionplanens storlek.

En anläggning med de angivna utrymmena beräknades av byggnadsstyrelsen

medföra följande kostnader:

Administrationsbyggnaden........kronor

4 gymnastiksalar (2 flyglar)........ »

Brottnings-, folkdans- och fäktlokaler »

Förbindelseleder............. • • *

Bostäder för vaktmästare och maskinist »

Värmecentral................... *

Yttre ledningsarbeten..... *

Tränings-, lek- och tennisplaner .... »

Vägar, planeringar och stängsel .... *

Bad- och simhall ............... »

Idrottshall..................... *

Yttre ledningsarbeten............ »

Vägar och planeringar........... *

1,050,000

675.000

325.000

125.000

50,000

100.000

50.000

175.000

75.000 kronor 2,625,000

700.000

600.000

25.000

50.000 » 1,375,000

Summa kronor 4,000,000.

Denna kostnadssumma avsåg institutets förläggning till området nordost

om Östermalms idrottsplats (alternativ A: 3) och förutsatte, att den

större gymnastiksalen och idrottsplatsen ställdes pa framtiden. Till det angivna

beloppet borde läggas förslagsvis 70,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Byggnadsstyrelsen erinrade, att institutets nuvarande fastighet

vore i statens allmänna fastighetsfond upptagen till ett sammanlagt

värde av 2,000,000 kronor.

Med hänsyn till anläggningens art och storlek förordade byggnadsstyrelsen

en allmän arkitekttävling rörande nybyggnaden, för vilket ändamål

ett anslag av 40,000 kronor borde anvisas.

I propositionen 1938: 229 hemställde Kungl. Majit örn anvisande av ett

anslag av 35,000 kronor för allmän arkitekttävling rörande nybyggnaden.

Föredragande departementschefen erinrade, att anskaffande av bättre lokaler

åt institutet länge varit ett trängande önskemål, och framhöll önsk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr %%3.

värdheten av att frågan bringades till ett snabbt avgörande. Särskilt betonades,

att de nuvarande byggnaderna icke vore rustade för den utbildning

i lek och idrott, som efter 1934 års omorganisation av institutet borde

intaga en framträdande plats i den vid institutet meddelade undervisningen.

Beträffande byggnadsprogrammet uttalade departementschefen, att det

visserligen förefölle, som om byggnadsprogrammet — under intryck från

länder, där kraven på standarden hos anläggningar av denna art på grund

av särskilda omständigheter drivits i höjden — erhållit ganska betydande

mått. Möjligheterna att vidtaga inskränkningar i avseende å anläggningens

omfattning och beskaffenhet, utan eftersättande av dess ändamålsenlighet,

borde därför under frågans fortsatta behandling icke lämnas obeaktade.

Arkitekttävlingen borde emellertid grundas på den av byggnadsstyrelsen

föreslagna byggnadsplanen.

Bedömandet av frågan örn byggnadernas förläggning beredde, fortsatte

departementschefen, betydande svårigheter.

Institutet, vars främsta uppgift vore att utbilda gymnastik- och idrottslärare

för våra skolor, borde erhålla en sådan förläggning, att övningsskolavdelningar

av tillfredsställande kvalitet i fråga örn såväl lokaler som utrustning

och lärarkrafter bekvämt stöde till förfogande. Vidare borde institutet

för utbildningen i lek och idrott ha tillgång till för detta ändamål

lämpade övningsplatser. Det vore också av vikt, att institutet förlädes så,

att högskolan kunde bedriva sin verksamhet i kontakt med den frivilliga

verksamheten för fysisk fostran i vårt land. Detta vore betydelsefullt

bland annat med tanke på professuren i rörelsefysiologi, som under sådana

förhållanden kunde få god tillgång till material för forskningar i fråga örn

kroppsövningarnas fysiologi och hygien. Som en huvudsynpunkt vid bedömandet

av frågan om institutets förläggning framstode också, att kostnaderna

nedbringades så långt detta läte sig göra, utan att institutets

värde som centralanstalt för utbildning i gymnastik och idrott förminskades.

Utginge man från att nybyggnadsföretaget måste medföra nyanläggning

av idrotts- och övningsplatser, sprunge kostnaderna i höjden. Kunde

däremot för institutets räkning utnyttjas redan befintliga idrottsanläggningar,

vore det möjligt att föra bvggnadsfrågan i hamn för väsentligt

lägre kostnader. Det syntes även önskvärt, att anstalten förlädes till huvudstaden.

Ur alla dessa synpunkter skulle, yttrade departementschefen vidare, en

tillfredsställande förläggning erhållas genom bifall till alternativ A: 3.

Läroanstalter av olika slag skulle finnas lätt tillgängliga, och i närheten

läge två stora idrottsanläggningar, Östermalms idrottsplats och Stadion.

Området i fråga vore beläget ej långt från lämplig övningsterräng, och dess

allmänna karaktär passade väl för institutets ändamål. Med hiinsyn till

militära ändamål, för vilka området förklarats behövligt, hade det emellertid

ansetts icke låta sig göra att reservera området för institutet. På grund

därav kunde arkitekttävlingen icke inriktas på en förläggning av institutet

till detta område.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition Nr 223.

Efter en närmare granskning av de övriga alternativen förklarade departementschefen

sig icke kunna tillstyrka något av de fem alternativa

förslagen. I stället föreslog han, att för ändamålet skulle tagas i anspråk

höjdplatån närmast nordost om Stadion mellan denna anläggning och

Östermalms idrottsplats samt allmänna barnbördshuset. Detta område

hade reserverats för ändamålet och institutets förläggande dit innebure

alltså ett fullföljande av en redan uppgjord plan. Platsen uppfyllde alla de

förutsättningar, som borde gälla i fråga om institutets förläggning. Då man

ansett området icke bereda tillräckligt utrymme för institutets räkning,

hade man förbisett, att institutet på båda sidor komme att omgivas av

förstklassiga idrottsanläggningar, av vilka institutet kunde få begagna sig

för sin verksamhet.

Riksdagen (skrivelse nr 224) beviljade det äskade anslaget till arkitekttävling.

Riksdagen hade kommit till den uppfattningen, att den av departementschefen

förordade förläggningen erbjöde en lämplig lösning av institutets

byggnadsfråga. Ej heller i övrigt hade riksdagen något att erinra

mot vad av departementschefen föreslagits.

3. Arkitekttävlingens resultat.

Genom beslut den 28 oktober 1938 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att anordna en allmän pristävling för svenska arkitekter i fråga om

förslagsritningar till nybyggnaderna. Tävlingsförslagen skulle bedömas av

en särskild prisnämnd, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november

1938 skulle bestå av åtta av chefen för ecklesiastikdepartementet utsedda

ledamöter. Till ledamöter i prisnämnden ha utsetts professorn Abramson,

professorn vid tekniska högskolan E. G. Asplund, arkitekten W. B. Gahn,

professorn Hedqvist, översten Johnsson, generaldirektören och chefen för

byggnadsstyrelsen H. V. Leo, numera generaldirektören N. T. Löwbeer

samt byggnadsrådet S. G. Markelius. Åt Leo uppdrogs att tillika vara

nämndens ordförande. Sedan Hedqvist anhållit om befrielse från uppdraget,

har departementschefen till ledamot i prisnämnden i Hedqvists ställe

utsett professorn vid danska konstakademien, arkitekten K. O. Fisker i

Köpenhamn.

I skrivelse den 3 januari 1940 har byggnadsstyrelsen meddelat, att före

utgången av tävlingstiden till byggnadsstyrelsen inkommit 26 tävlingsförslag,

vilka överlämnats till prisnämnden, som i utlåtande den 24 november

1939 närmare redogjort för resultatet av tävlingen.

Enligt utlåtandet hade prisnämnden funnit, att tre av de inlämnade förslagen

icke fyllde de i programmet uppställda fordringarna och därför måst

uteslutas från bedömande. Av de återstående 23 förslagen hade nämnden

funnit två vara så förtjänstfulla, att de borde belönas med pris. Övriga

förslag hade nämnden visserligen funnit i många fall utmärka sig för fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

stående förtjänster men också vara behäftade med sådana fel, att nämnden

icke ansett sig böra utdela något tredje pris. Sedan nämnden med

första pris å 7,000 kronor belönat förslaget »Joar Blå» och med andra pris

å 6,000 kronor förslaget »Udda-Jämt», hade återstoden av det belopp å

22,000 kronor, som ställts till nämndens förfogande, använts för att inköpa

fem förslag, vilka befunnits äga stora förtjänster och verksamt bidragit

till byggnadsfrågans belysande.

Byggnadsstyrelsen har för egen del anfört:

Båda de prisbelönta förslagen vore mycket förtjänstfulla och ådagalade,

att nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet läte sig genomföra på den

avsedda byggnadsplatsen. Dennas begränsade omfattning och starka nivåskillnader

hade visserligen medfört stora svårigheter för anläggningens utformande,

och några avsevärda utvecklingsmöjligheter utan att markområden,

tillhörande Östermalms idrottsplats eller allmänna barnbördshuset,

toges i anspråk, förefunnes icke. Institutets nu föreliggande utrymmesbehov

kunde emellertid på ett tillfredsställande sätt tillgodoses inom nu

avsedda område.

Byggnadsstyrelsen ansåge, att det med första pris belönade förslaget,

med motto »Joar Blå» och upprättat av arkitekterna G. Wejke och Kjell

Ödeen, bäst lämpade sig att läggas till grund för byggnadsförslaget.

Av ritningarna till förslaget franninge, att byggnaderna förlagts uppe på

bergsryggen i tomtens norra del. Detta medförde, att en rymlig, vindskyddad

och mot soligt väderstreck öppen friluftsplan erhölles för utomhusövningar.

Anläggningens huvudentré skulle enligt förslaget läggas mot

Sturegatan, vilket syntes vara det naturligaste och lämpligaste. Den fysiologiska

institutionen hade förslagsställarna förlagt invid entrén och nordväst

därom, något tillbakaskjuten, den stora gymnastikhallen. På bergsryggen

hade huvuddelen av anläggningen utformats såsom en rad med

täckta förbindelser förenade byggnader. Längst mot öster och alltså närmast

entrén läge huvudbyggnaden, som inrymde administrationslokaler,

lärarrum, bibliotek och museilokaler, de senare huvudsakligen förlagda

till en utbyggnad mot norr. Väster om huvudbyggnaden läge i linje mot

väster två byggnader, innehållande elevernas gymnastiksalar jämte omklädningsrum

för elever och skolbarn. Längst i väster läge badavdelningen i

en särskild byggnad, som dock stöde i inomhusförbindelse med anläggningen

i övrigt. Bakom gymnastiksalsbyggnaden på sluttningen mot Planterhagsvägen

håge två byggnader, den ena innehållande sal för folkdanser samt

elevernas mässlokaler och den andra inrymmande fäktsalar. Idrottshallen

vore enligt detta förslag placerad på Östermalms idrottsplats och stöde genom

viadukt över Planterhagsvägen i förbindelse med anläggningens övriga

byggnader.

Mot den sålunda föreslagna anläggningen kunde, såsom ock framginge

av prisnämndens utlåtande, en del detaljanmärkningar framställas, men

dessa hade icke synts byggnadsstyrelsen vara av den betydelse, att styrelsen

funnit det påkallat att föranstalta någon överarbetning av förslaget

på frågans nuvarande ståndpunkt, utan hade styrelsen för avsikt att,

därest förslaget komme till utförande, tillse, att de anmärkta bristerna beaktades

vid utarbetandet av de slutliga ritningarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223.

Prisnämnden hade i utlåtandet framhållit, att i tävlingsprogrammet angivits,

att sammanlagda kostnaden för den färdiga anläggningen icke borde

överskrida 4,800,000 kronor, samt att vissa beräkningsgrunder för kostnadernas

bedömande i programmet angivits. På grund av de prisstegringar,

som inträffat sedan programmet avfattats, vore de i detsamma angivna åpriserna

numera icke tillräckliga, men nämnden hade saknat anledning

att ingå på frågan örn hur stor denna prisstegring skulle anses vara. Nämnden

funne det uppenbart, att en undersökning, huruvida förslagen holle

sig inom den angivna kostnadsramen, måste utgå från det prisläge, som

rått då denna kostnadsram fixerats, och de å-priser, som lämnats ide

tävlande till efterrättelse. Enligt en efter denna grund verkställd kostnadsberäkning

skulle kostnaderna för de prisbelönade, respektive inköpta förslagen

uppgå till följande belopp:

Förslaget med motto »Hösthorn»................kronor 4,510,000

» » » * Apollo i björkhage»......... » 5,030,000

» » » »Vinterträdgård»............ » 4,950,000

» » » »Centralisation -Decentralisation» » 3,990,000

» » » »Fu-ling»................. » 5,620,000

» » » »Joar Blå» ................ » 4,500,000*

» » » »Udda-Jämt».............. » 4,430,000

Härav framginge, yttrar byggnadsstyrelsen, att det med första pris belönade

förslaget väl holle sig inom den angivna kostnadsramen och att endast

ett av de inköpta förslagen, »Centralisation-Decentralisation», skulle

bli nämnvärt billigare att genomföra.

Sistnämnda förslag skulle enligt beräkningarna betinga en 510,000 kronor

lägre byggnadskostnad än det med första pris belönade. Byggnadsstyrelsen

biträdde emellertid prisnämndens uppfattning, att mot förslagets

utformning på vissa avgörande punkter bestämda erinringar kunde göras,

såsom beträffande mässbyggnadens placering, den olämpliga utformningen

av högtidssalen, gymnastiksalarnas otillfredsställande förbindelse med

lekplanerna samt en del administrationslokalers läge mot taket över folkdanssalen.

Förslaget vore väsentligen underlägset de båda prisbelönade

förslagen och skulle icke kunna läggas till grund för byggnadsföretaget

utan en ingående omarbetning, därvid icke torde kunna undvikas att ett

avhjälpande av de ovan påtalade bristerna hos förslaget komme att medföra

en ökning av byggnadskostnaderna.

I anslutning till vad sålunda anförts förordade byggnadsstyrelsen, att

det med första pris belönade och med »Joar Blå» betecknade tävlingsförslaget

lades till grund för uppförande av nybyggnader för institutet.

1 Av handlingarna i ärendet framgår, att kostnaderna på grundval av i januari 1941 rådande

priser beräknats till 5,200,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Enligt handlingarna i ärendet ha kostnadsberäkningarna till tävlingsförslaget

»Joar Blå» specificerats sålunda:

Entrébyggnad och hörsalar......................... kronor 1,074,000

Gymnastikbyggnader ............................. » 817,000

Simanläggning ................................... » 594,000

Pannskorsten .................................... » 8,000

Elevmäss och folkdanssal .......................... » 185,000

Idrottshall ....................................... » 747,000

Fysiologisk institution ............................ » 318,000

Bostad för vaktmästare och maskinist............... » 38,000

Uppvisningshall .................................. » 390,000

Fäkt- och brottningshallar......................... » 159,000

Bostad för portvakt............................... » 20,000

Planeringsarbeten ......................... »_150,000

Summa kronor 4,500,000.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har i utlåtande den 15

februari 1940 meddelat, att institutets lärarkollegium förklarat sig intet

ha att erinra mot vad byggnadsstyrelsen förordat, samt för egen del anslutit

sig till byggnadsstyrelsens förslag. Direktionen ville understryka nödvändigheten

av att nybygget snarast möjligt komme till stånd, enär nuvarande

lokaler icke medgåve en tillfredsställande undervisning.

För bedömande av frågan örn och i vad mån de årliga kostnaderna för

institutet ökades vid lösning av institutets lokalfråga i enlighet med föreliggande

förslag hade direktionen låtit inhämta vissa uppgifter, dels från

byggnadsstyrelsen angående väntade kostnader för bränsle, lyse, vatten

och städning, dels ock från vissa läroanstalter med liknande lokalutrymmen

beträffande deras verkliga utgifter för motsvarande ändamål. Beträffande

detaljerna i denna utredning torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

I nedanstående uppställning lämnas en sammanfattning av de genom nyanläggningen

uppkommande merkostnaderna jämte beräkning av ökade

uppbördsmedel.

Utgiftsposter och befattningar

Nuvarande

kostnader

Kostnader

efter

nybyggnad

Ökade

kostnader

Värme.........................

5,700

60,000

54,300

Vatten.........................

1,000

4,000

3,000

Lyse..........................

2,300

9,000

6,700

Städning........................

3,000

45,000

42,000

Baderska........................

—

3,000

3,000

Kontorsbiträde ....................

—

3,700

3,700

Summa kronor

112,700

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Majlis ''proposition Nr %%3.

Minskning av nuvarande utgifter.

Hyra för simbad...................................... 1,500 kronor

» » idrottsplats................................... 300 >

Summa 1,800 kronor

Beräknad årlig ökning av uppbördsmedel.

Hyresinkomster av stora gymnastiksalen....................... 7,000 kronor

» > idrottshallen ............................ 20,000 »

» J stora simhallen........................... 12,000 *

Summa 39,000 kronor

De årliga kostnaderna för institutet skulle således ökas nied (112,700 —

— 1,800 — 39,000 =) 71,900 kronor.

Statskontoret har framhållit, att, då det sedan länge varit ett trängande

önskemål att bereda ändamålsenliga lokaler åt centralinstitutet, det ur

denna synpunkt intet i och för sig vore att erinra mot att en nybyggnad

komme till stånd.

Emellertid hade en väsentlig ändring inträtt i det statsfinansiella läget.

Det funnes anledning antaga, att, örn byggnadsföretaget planlagts under

nu rådande förhållanden, i högre grad än som syntes vara fallet i det föreliggande

förslaget en begränsning skulle ha skett till det strängt nödvändiga

och anläggningen sålunda givits en mindre spatiös planläggning med anlitande

av ett mindre extensivt byggnadssätt. En revision av byggnadsprogrammet

syntes därför under nuvarande förhållanden vara att förorda.

Statskontoret ansåge en dylik revision vara så mycket starkare motiverad,

som det nu föreliggande förslaget skulle medföra en mycket betydande

stegring av de årliga driftkostnaderna för institutet. Nu anförda

omständigheter vore ägnade att ingiva de allvarligaste betänkligheter mot

ett realiserande av det föreliggande förslaget i nuvarande läge. Statskontoret

förordade alltså, att frågan gjordes till föremål för förnyade överväganden

i syfte att inskränka de omedelbara åtgärderna till det oundgängligen

nödvändiga och med beaktande jämväl av kravet på driftkostnadernas

skäliga begränsning.

4. Byggnadsstyrelsens omarbetade förslag.

Genom remiss den 5 mars 1940 anbefalldes byggnadsstyrelsen att i samråd

med direktionen över gymnastiska centralinstitutet inkomma med förslag

till den begränsning i programmet för nybyggnad för institutet, som

kunde befinnas påkallad i anledning av vad statskontoret yttrat.

Direktionen anförde i anledning av nämnda remiss i skrivelse den 22

augusti 1940 till byggnadsstyrelsen:

Gentemot statskontorets yttrande, att nybyggnadsförslaget givits en

mera spatiös planläggning än den strängt nödvändiga samt att en begränsning

av densamma skulle ha skett, örn den ägt rum under nu rådande förhållanden,

kunde framhållas, att det föreliggande nybyggnadsprogrammet

långt ifrån att tillfredsställa fackmännens ursprungliga önskemål utgjorde

resultatet av efter hand skedda nedprutningar. Ytterligare inskränkningar

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Marits ''proposition Nr 223.

i programmet kunde icke ske utan att menligt inverka på utbildningen.

Om sådana det oaktat vore oundgängligen nödvändiga, för att nybyggnadsförslaget

under nu rådande förhållanden skulle kunna vinna riksdagens bifall,

borde dessa inskränkningar vara av sådan art, att anläggningen framdeles

kunde fullständigas. En minskning av de föreslagna byggnadernas

storlek borde sålunda icke ske, utan i stället uppskov med viss eller vissa

byggnader äga rum.

Vid övervägande av vilken del av byggnadsprogranunet, som kunde anstå

till en senare etapp, hade direktionen funnit, att detta kunde ske med uppvisningshallen,

simhallen och fäkthallen. I fråga örn andra lokalutrymmen

kunde direktionen ej tillstyrka uppskov. Ehuru uppskjutandet av badanläggningen

(594,000 kronor) skulle innebära en avsevärd försämring av

de planerade utbildningsmöjligheterna vid institutet, hade direktionen på

grund av rådande förhållanden dock ansett sig kunna gå med därpå, på

grund av att vissa badinrättningar i Stockholm nödtorftigt kunde tillgodose

utbildningsbehovet. Uppskjutandet av uppvisningshallen (390,000 kronor)

medförde kännbara olägenheter i det avseendet, att elevernas möjligheter

att vinna erfarenheter i ledning av större gymnastiktrupper avsevärt försämrades.

Även ett uppskov med byggandet av fäkthallen (159,000 kronor)

innebure en kännbar olägenhet, på grund av att gymnastiklokalerna under

sådana förhållanden måste tagas i anspråk för fäktutbildningen. Byggnadskostnaderna

för den första byggnadsetappen skulle i enlighet härmed

minskas med (594,000 -f- 390,000 -j- 159,000 =) 1,143,000 kronor. Därjämte

torde avsevärda minskningar i driftkostnaderna särskilt på posterna

bränsle, vatten och städning härigenom uppkomma.

Direktionen ville med styrka framhålla, att ständigt ökade olägenheter

med hänsyn till undervisningen skulle uppkomma genom varje dröjsmål

med anskaffandet av nya lokaler och att en tillfredsställande undervisning

numera icke kunde äga rum i institutets otidsenliga lokaler. Direktionen

hemställde därför, att medel för påbörjande av nybyggnaden måtte äskas

för nästkommande budgetår.

Byggnadsstyrelsen yttrade för egen del i skrivelse den 28 januari 1941:

På grund av vad från direktionens sida sålunda anförts och med hänsyn

till de numera av statsfinansiella skäl skärpta kraven på begränsning av

anläggningskostnaderna för offentliga byggnader hade byggnadsstyrelsen

underkastat det uppgjorda förslaget en förnyad granskning i syfte att

såvitt möjligt ytterligare begränsa och förenkla anläggningen utan att därigenom

minska ändamålsenligheten i avseende å dess mest angelägna uppgifter.

Styrelsen hade därvid utgått ifrån, att det ekonomiska läget även

påkallade sådan begränsning av kostnaderna, som läge i ett uppskjutande

lills vidare av sådana delar av anläggningen, som väl kunde anses erforderliga

eller önskvärda redan nu men som dock icke vore oundgängligen nödvändiga

under de närmaste åren för undervisningens bedrivande. Tydligt

vöre emellertid, att bestämda olägenheter ur institutets synpunkt vore förenade

med dylika beskärningar av det redan förut beskurna lokalprogrammet.

Skulle därför läget på arbetsmarknaden komma att medföra igångsättandet

av statliga byggnadsföretag huvudsakligen i syfte att lindra en

uppkommen arbetslöshet, syntes vissa av de arbeten, som här nedan föresloges

tills vidare skola anstå, böra igångsättas i samband med anläggningens

uppförande i övrigt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Vid den av byggnadsstyrelsen sålunda verkställda granskningen hade

befunnits, att uppvisning shallen med biutrymmen kunde, såsom direktionen

anfört, tills vidare utgå, något som jämväl förutsatts i det ursprungliga

programmet.

Ehuru gymnastiksalarnas mått och antal i huvudsak torde böra bibehållas

oförändrade, syntes gymnastikbyggnadernas omfattning kunna minskas.

Därest endast ett omklädningsrum för varje årskurs manliga och kvinnliga

elever anordnades, tillhopa alltså sex omklädningsrum, skulle två av de

planerade omklädningsrummen för elever kunna utgå. Vidare kunde starkt

ifrågasättas, örn anordningen för mottagande av skolbarn i gymnastiksalarna

vore nödvändig, då det ur flera synpunkter torde vara lämpligare,

att eleverna vid gymnastiska centralinstitutet besökte skolorna för att där

leda gymnastiklektioner med skolbarn. Byggnadsstyrelsen hade därför funnit,

att ett av de för skolbarn och allmänhet avsedda biutrymmena vid

varje gymnastiksal, eller tillhopa fyra omklädningsrum, kunde uteslutas.

Vissa andra av gymnastiksalarnas biutrymmen hade dessutom kunnat

minskas.

Vid omarbetningen av ritningsförslaget hade brottningssalen förlagts

utanför gymnastikbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen ansåge emellertid, att

denna byggnad borde kunna anstå till en senare byggnadsetapp och att,

därest undervisning i brottning ansåges oundgängligen erforderlig, denna

skulle kunna tills vidare meddelas i någon av gymnastiksalarna.

Vidare kunde jäktsalen, såsom direktionen medgivit, tills vidare utgå

ur byggnadsprogrammet.

Även idrottshallen skulle möjligen kunna uppskjutas till en senare tidpunkt,

men då behovet av utbildade lärare i allmän idrott vore allmänt

vitsordat och kännbar brist på inomhuslokaler för detta ändamål förelåge,

hade byggnadsstyrelsen icke för sin del velat föreslå uppskjutandet av

denna byggnad.

Beträffande simhallen hade direktionen i skrivelse den 22 augusti 1940

förklarat, att denna skulle kunna anstå till en senare utbyggnadsetapp.

Direktionen hade emellertid sedermera med skrivelse den 16* januari 1941

till byggnadsstyrelsen överlämnat en utredning rörande årliga omkostnaderna

för simbadet, varav inhämtades, att driftkostnaderna kunde förväntas

bliva åtminstone täckta av de inkomster, som beräknades inflyta

genom att badet i viss utsträckning höljes öppet för allmänheten mot ''avgift.

I anledning härav hade direktionen, med understrykande av sin tidigare

uttalade mening, att uppskjutandet av simbadet skulle innebära en

avsevärd försämring av de planerade utbildningsmöjligheterna vid institutet,

hemställt, att simbadet måtte upptagas i den första byggnadsetappen.

Då jämväl byggnadsstyrelsen funne det välbetänkt, att institutet

redan från början bereddes tillgång till en simbadsanläggning och det dessutom

ur såväl byggnadsteknisk som byggnadsekonomisk synpunkt vore

önskvärt, att på en gång utfördes hela den byggnad, som avsåges inrymma

institutets värmecentral och simbadet, ville styrelsen för sin del icke påyrka,

att simhallen uppskötes till en senare byggnadsetapp.

Vad beträffade administrationslokalerna, torde de för föreståndaren och

övriga tjänstemän avsedda lokalerna kunna i viss utsträckning minskas.

Sessionsrummet kunde sålunda betecknas såsom ett visserligen önskvärt

men icke helt nödvändigt utrymme. För institutsstyrelsens sammanträden

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

torde kollegierummet kunna användas. Sessionsrummet borde därför kunna

utgå och kollegierummets storlek något begränsas.

Biblioteksavdelningens bokmagasin torde kunna väsentligen reduceras.

De museala samlingarna skulle enligt programmet disponera omkring 640

kvadratmeter samt därutöver visst källarutrymme. Så stor yta torde dock

för närvarande icke vara behövlig. Därest utrymmet för samlingarna så

planlades och placerades, att möjligheter för tillbyggnad funnes, syntes omkring

400 kvadratmeter vara tillfyllest.

De tre hörsalarna vore direkt avsedda för undervisningen och kunde ej

minskas. Samlingssalen syntes däremot icke vara av behovet oundgängligen

påfordrad, i all synnerhet som institutet komme att förfoga över

andra lokaler, som medgåve, att hela elevkåren och även viss allmänhet

där kunde samlas. Särskilt lämplig för sådan användning synes lek- och

folkdanssalen kunna bliva. Detta rum skulle enligt förslaget vara 250 kvadratmeter

och komme alltså att rymma ett betydande antal personer. Dess

placering i samband med elevmässarna och där befintliga möjligheter till

matlagning i viss utsträckning gjorde även rummet mer lämpligt att använda

vid fester och dylikt. Skulle danssalens golv anses ömtåligt, torde det

icke vara förbundet med större svårigheter eller kostnader att anskaffa

lämpliga skyddsmattor. Måhända borde ett biografapparatrum anordnas

vid danssalen. Samlingssalen med tillhörande biutrymmen borde därför

kunna utgå.

I administrationsbyggnaden kunde lämpligen bostad för portvakt eller

vaktmästare inredas och den ursprungligen föreslagna portvaktsbyggnaden

i besparingssyfte uteslutas.

Byggnadsstyrelsen hade icke kunnat undgå att finna det tveksamt, huruvida

den planerade byggnaden för fysiologiska institutionen icke skulle

kunna uppskjutas till en senare byggnadsetapp. Då statens institut för

folkhälsan numera vore i det närmaste färdigställt samt fysiologisk institution

förefunnes inom karolinska institutet, hade styrelsen ifrågasatt,

örn icke undervisning och forskning inom gymnastiska centralinstitutet

skulle kunna tills vidare upprätthållas med anlitande av de nämnda institutionernas

lokaltillgångar. Direktionen över gymnastiska centralinstitutet

hade emellertid på det bestämdaste motsatt sig ett uppskjutande av denna

byggnads utförande. Därest byggnaden skulle medtagas i första byggnadsetappen,

borde den enligt byggnadsstyrelsens mening i varje fall kunna

högst väsentligt beskäras. En institutionsbyggnad av den planerade omfattningen

borde kunna tills vidare tillgodose den fysiologiska undervisningens

och forskningens oundgängliga lokalbehov, medan undervisningen

i anatomi och psykologi kunde hänvisas till de i huvudbyggnaden förefintliga

hörsalarna.

Förutom ovan anförda minskningar av anläggningen hade byggnadsstyrelsen

även i andra avseenden, såsom beträffande konstruktioner, utrymmen,

ledningar och material, funnit vissa besparingar möjliga att

genomföra.

Kostnaderna för det förminskade och förenklade förslaget hade inom

byggnadsstyrelsen beräknats sålunda:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

Huvudbyggnad, inrymmande kansli, hörsalar, bibliotek

och samlingar m. m............................. kronor 445,500

Gymnastikbyggnad för manliga elever .............. » 418,700

» » kvinnliga elever ............ » 408,700

Simhall .......................................... » 460,000

Elevmässbyggnad ................................ » 292,500

Idrottshall ....................................... » 570,000

Fysiologisk institution ............................ » 235,900

Maskinistbostad .................................. » 18,000

Yttre arbeten .................................... » 400,000

Administration, ritningar, kontroll och oförutsett..... »_325,700

Summa kronor 3,575,000.

Då det tidigare förslaget skulle draga en efter nu rådande prisläge omräknad

kostnad av 5,200,000 kronor, innebure de föreslagna inskränkningarna

i byggnadsprogrammet en minskning av det erforderliga anslaget med

1,625,000 kronor.

Beträffande direktionens uppfattning rörande de av byggnadsstyrelsen

föreslagna besparingarna hänvisade byggnadsstyrelsen till en av direktionen

den 22 januari 1941 till byggnadsstyrelsen avlåten skrivelse, vari bland

annat anförts:

Vad brottning ssalen anginge, komme dess uteslutande i praktiken att

medföra, att en nöjaktig undervisning i en viktig idrottsgren icke kunde

bedrivas vid institutet. Den för brottningen erforderliga materielen vore

nämligen mycket skrymmande och av den beskaffenhet, att den krävde

särskilda lokaler. Skulle någon av gymnastiksalarna även användas som

brottningssal, komme detta att medföra en avsevärd begränsning i gymnastiksalens

användbarhet för sitt egentliga ändamål. Direktionen ville erinra

om att nybyggnadsförslaget numera icke upptoge ett större antal gymnastiksalar

än som institutet för närvarande ägde.

Direktionen ville även på det bestämdaste motsätta sig byggnadsstyrelsens

förslag att uppskjuta byggnaden för den fysiologiska institutionen,

vilken även skulle innehålla lokaler för undervisning i anatomi och fysiologi,

till en senare etapp. Undervisningen i dessa ämnen vore av grundläggande

betydelse för gymnastiklärarutbildningen. Styrelsen antoge, att denna

undervisning skulle provisoriskt kunna uppehållas på statens institut

för folkhälsan eller karolinska institutet. Enligt vad direktionen inhämtat

funnes på statens institut för folkhälsan över huvud inga lokaler, som kunde

få disponeras för ifrågavarande ändamål. Hittills hade visserligen undervisningen

nödtorftigt kunnat uppehållas å karolinska institutet. Avståndet

från centralinstitutets nya tomt till karolinska institutet eller till Norrbackaområdet

vöre så långt, att eleverna, som för sin gymnastiklärarutbildning

besökte skolor i olika delar av staden, icke rimligen kunde belastas på

sätt, som bleve följden av undervisningens i övrigt förläggande till vitt

skilda delar av staden. Härtill komme emellertid det oundgängliga behovet

att äga tillgång till lokaler för rörelsefysiologisk och gymnastikteoretisk

forskning. Härför disponerade karolinska institutet ej heller några lokaler.

Sverige, som av ålder intagit en ledande ställning på gymnastikens område,

torde numera vara ett av de få länder, vilkas lärarutbildningsanstalt icke

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223.

ägde en dylik forskningsplats. En sådan vöre nödvändig, om landet skulle

kunna bibehålla sin ställning på det gymnastiska och idrottsliga området.

Detta hade också beaktats av statsmakterna genom inrättandet av den nya

professuren i kroppsövningarnas fysiologi och hygien. Ehuru direktionen

vidhölle, att de i nybyggnadsförslaget upptagna utrymmena för denna institution

icke vore större än behovet påkallade, ville direktionen dock under

nuvarande förhållanden icke motsätta sig en sådan rimlig begränsning

av deras storlek, som kunde ske utan att äventyra deras användbarhet för

undervisning och forskning. Härvid förutsatte emellertid direktionen, att

lokalerna anordnades på ett sådant sätt, att svårighet för en framtida utvidgning

icke mötte.

Behovet av till gymnastiksalarna hörande omklädningsrum för skolbarn

sammanhängde givetvis med nybyggnadens läge i förhållande till nuvarande

och framtida skolbyggnader. För anordnande av undervisningsövningar

för institutets elever vore det av stor betydelse, örn dessa i viss utsträckning

kunde''förläggas inom institutets lokaler, såsom för närvarande vore

fallet. Då det icke vore möjligt att redan nu med säkerhet bedöma, huruvida

skolbarn kunde erhållas för ändamålet, ville direktionen icke motsätta

sig att med anordnandet av dessa omklädningsrum tills vidare finge anstå.

Vad byggnadsstyrelsen i övrigt föreslagit ansåge sig direktionen med hänsyn

till det statsfinansiella läget böra godtaga.

Direktionen ville dock understryka nödvändigheten av att samtliga lokalutrymmen

så planerades, att erforderliga utvidgningar kunde vidtagas

i den utsträckning och på det sätt, behovet kunde komma att kräva.

Vidare ansåge sig direktionen böra uttala, att den alltjämt vidhölle, att

den ursprungliga byggnadsplanen, när tidsläget så medgåve, borde komma

att fullföljas.

Institutets föreståndare, översten Johnsson, har enligt handlingarna i

ärendet till protokollet antecknat bland annat följande tillägg till vad direktionen

anfört:

De tvä omklädningsrummen för elever, som byggnadsstyrelsen föreslagit

skola utgå, vore avsedda att möjliggöra förläggandet av militära elevers

utbildning till institutet, utan att någon särskild till- eller ombyggnad

härutinnan skulle behöva äga rum.

Om de fyra omklädningsrummen för skolbarn indroges jämlikt byggnadsstyrelsens

förslag, omöjliggjordes gymnastiksalarnas användning för elevernas

utbildning i gymnastik med skolbarn. Av de skolor, som för närvarande

hade sin gymnastikutbildning förlagd till gymnastiska centralinstitutets

lokaler, saknade två egna gymnastiksalar, under det att två andra

hade för få och små salar. Detta senare kunde sägas vara förhållandet med

alla skolor, som icke byggts under senare åren. En strävan hade, sedan de

byggts, gjort sig gällande dels att minska antalet barn i gymnastikavdelningarna,

dels att (ika tiden för gymnastikundervisningen. Den skola, som

läge närmast platsen för det nya institutet, Engelbrekts folkskola, hade förutom

en mindre simhall .‘5 små gymnastiksalar för omkring 900 barn, vilket

måste anses vara för litet. Därtill komme, att den till Engelbrekts folkskola

förlagda kommunala mellanskolan för teknisk utbildning med omkring

300 elever saknade egen gymnastiksal. De skolor, som voro planerade

att byggas i samma stadsdel som det nya institutet komme att ligga i,

skulle möjligen kunna få åtminstone en viss del av sin gymnastikutbildning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

tillgodosedd, om institutets gymnastiksalar kunde användas härför. Härigenom

skulle deras egna behov av gymnastiksalar kunna inskränkas. Därtill

komme, att institutets egna elever fordrade riklig tillgång på gymnastiksalar

för sin utbildning i gymnastik med skolbarn, då icke mer än en elev i

sänder kunde leda samma gymnastikavdelning. Även örn den huvudsakliga

delen av denna utbildning liksom nu komme att förläggas utom institutet,

vore det dock önskvärt, att även institutets egna salar måtte kunna tagas

i bruk härför. Den genom slopandet av de fyra omklädningsrummen uppkomna

besparingen syntes icke kunna uppväga de därigenom förorsakade

olägenheterna. Möjligen skulle frågan kunna provisoriskt lösas genom att

de planerade omklädnadsrummen för allmänheten gjordes större.

Om brottning ssalen jämlikt byggnadsstyrelsens förslag uteslötes från det

nuvarande byggnadsprogranunet, torde det bli nödvändigt att jämväl tills

vidare utesluta brottningen från institutets undervisningsplan. Att öva

brottning utan brottningsmatta vore nämligen olämpligt på grund av de

många kroppsskador, som därigenom skulle uppstå. Utom brottningen bedreves

på brottarmattan även en del andra övningar, som fordrade mjuka

nedslag för att förhindra kroppsskada. På grund av mattans tjocklek ginge

den ej att rulla eller vika, utan fordrade alltid plats i utbrett tillstånd.

Lämpligt hade varit, örn man provisoriskt kunnat förlägga brottningssalen

till källarlokal eller annat utrymme, som ej nämnvärt inverkade på byggnadskostnaderna.

Simhallens upptagande i första byggnadsetappen vöre oundgängligen

nödvändigt. Nu använda simhallar läge för långt borta från blivande institutet,

varjämte undervisningen ideligen stördes av den badande allmänheten,

som av bland annat kostnadsskäl icke ginge att utesluta från simhallarna

under den tid undervisningen påginge. Att särskilt framhålla såväl simundervisningens

betydelse för eleverna själva som vikten av att de lära sig

leda undervisning i simning med skolbarn torde i dessa tider vara överflödigt.

Härvidlag torde det vara tillräckligt att erinra om att icke blott Lillsvedens

gymnastikfolkhögskola utan även under senare år byggda större

folkskolor erhållit simhallar. Om landets enda högskola för fysisk fostran

skulle sakna simhall, torde det väcka föga förståelse vare sig hos eleverna

eller hos allmänheten. Därtill komme, att nyligen gjord undersökning av

experter givit vid handen, att simhallens drift skulle med nuvarande pris

å kol och andra förbrukningsartiklar giva en årlig vinst på omkring 20,000

kronor, lågt räknat.

Byggnaden för fysiologiska institutionen vore likaledes oundgängligen

nödvändig för institutet. Undervisningen i fysiologi och anatomi, som båda

skulle bedrivas i denna byggnad, vöre av grundläggande betydelse för de

blivande gymnastiklärarna. En särskild professur i kroppsövningarnas fysiologi

och hygien hade inrättats. Lokaler för laboratorium och undervisning

funnes i'' institutets nuvarande byggnad, även om de vore otidsenliga

och trånga. Om icke särskild byggnad för den fysiologiska institutionen

skulle uppföras i nya institutet, komme förhållandena att härvidlag bli

sämre än de vore för närvarande.

De största olägenheterna, som vidlådde nuvarande institutet, vore, förutom

de otidsenliga och bristfälliga lokalerna, att undervisningen vore

förlagd till en mängd olika ställen inom staden. Härigenom komme för mycken

tid att gå åt till förflyttningar dem emellan. Sålunda ägde undervisningen

i fysiologi, anatomi och hälsolära rum å karolinska institutet, gym
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

nastilcundervisningen med skolungdom i en mängd olika skolor, undervisningen

i simning i Sportpalatset, Centralbadet och Forsgrénska badet samt

undervisningen i idrott vid olika, ofta långt avlägsna idrottsplatser, såsom

Stadshagen och Kristinebergs idrottsplatser. Om simhallen och byggnaden

för fysiologiska institutionen enligt byggnadsstyrelsens förslag icke skulle

medtagas i första byggnadsetappen, komme förhållandena härutinnan icke

att förbättras utan snarare att försämras vid nya institutet, då detta komme

att ligga i stadens utkant och mera avlägset från ovannämnda utbildningsplatser.

Uppskjutandet av den s. k. uppvisning shallen och jäkthallen till en senare

byggnadsetapp komme att innebära en avsevärd försämring av de planerade

utbildningsmöjligheterna vid institutet. Örn de av ekonomiska skäl

icke ansåges kunna uppföras i första byggnadsetappen, borde de därför uppföras

så snart möjlighet därtill funnes.

5. Civila byggnadsutredningens förslag.

I utlåtande den 5 april 1941 har 1940 års civila byggnadsutredning föreslagit

dels ändrad förläggning av nybyggnaderna för institutet, dels ock

vissa ytterligare förenklingar i byggnadsprogrammet.

Ändrad förläggning. Genom förläggning av gymnastiska centralinstitutet

på annan tomt än den tidigare planerade skulle enligt utredningen

kunna göras en besparing av sammanlagt omkring 200,000 kronor.

Vid granskning av det föreliggande förslaget hade utredningen till en

början uppmärksammat, att den fastställda tomten vore ägnad att avsevärt

öka kostnaderna för företaget. Dess starkt kuperade och bergiga beskaffenhet

medförde, att enbart utgifterna för iordningställandet kunde

beräknas bli omkring 200,000 kronor högre än om en plan tomt ifrågakomme.

Därtill komme, att byggnadsarbetenas tekniska genomförande

torde draga större kostnader på sagda tomt än nödigt. Utredningen ville

fördenskull föreslå, att redan med hänsyn till nu anförda omständigheter

frågan om byggnadernas förläggning upptoges till ny prövning.

Ytterligare önskade utredningen framhålla, att jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 22 november 1940 marinförvaltningen hade att i samråd med

utredningen framlägga plan rörande nybyggnad för sjökrigsskolan. Av det

föreliggande programmet hade framgått, att vissa lokalbehov vid de båda

institutionerna — utredningen åsyftade främst simhalls- och idrottsanordningar

— överensstämde. Det framstode då som ändamålsenligt att söka

i görligaste mån lokalt sammanhålla de båda institutionerna i syfte att i

och för sig dyrbara anläggningar skulle kunna i största möjliga utsträckning

utnyttjas gemensamt av dem. Med hänsyn till den förläggning, som

främst ansetts önskvärd ur sjökrigsskolans synpunkt, nämligen Stora

Skuggan invid Värtan, skulle detta syfte främjas, därest gymnastiska centralinstitutet

förlädes till eller i närheten av ett annat av de områden, som

tidigare varit under omprövning, området nordost om Östermalms idrottsplats

vid Sturevägen (alternativ A: 3). Alternativt torde, vid en förläggning

av sjökrigsskolan till Djurgården, norr om Djurgårdsbrunskanalens

mynning, gymnastiska centralinstitutet kunna tänkas förlagt inom området

väster därom å sydöstra delen av Ladugårdsgärde. Enligt de båda

Bihang tili riksdagens protokoll 19hl- 1 sami. Nr 223. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 223.

alternativen, men särskilt vid det sistnämnda, vunnes ur byggnadsekonomisk

synpunkt gynnsammare tomtförhållanden.

Utredningen hade vid sin granskning av byggnadsförslaget ansett sig

böra utgå ifrån att en ändrad förläggning av gymnastiska centralinstitutet

kunde åvägabringas.

Byggnadsprogrammet. Beträffande byggnadsprogrammet gällde,

att byggnadsstyrelsen i fråga om det omedelbara genomförandet av

detsamma vidtagit åtskilliga reduktioner, vilka utredningen funne välbetänkta

och gåve sin anslutning. Enligt utredningens mening kunde man i

detta avseende gå ännu ett steg längre, utan att ändamålsenligheten mera

allvarligt skadades.

Utredningen holle före, att de önskemål, som genom nybyggnaden i

främsta rummet kunde göra anspråk på tillgodoseende vöre: dels ett markerande

av institutionens högskolemässiga karaktär genom beredande av

möjligheter för tidsenlig rörelsefysiologisk forskning och undervisning, dels

väsentligt förbättrade förutsättningar för idrottslig undervisning. I det

förra hänseendet krävdes tillgång till en vetenskaplig institution, i det

senare till utbildningsmöjligheter oberoende av årstiden. Utredningen förordade

alltså, att såväl den fysiologiska institutionsbyggnaden som idrottshallen

finge ingå i byggnadsprogrammet, och ansåge icke tillrådligt att

reducera de för dessa ändamål föreslagna utrymmena. I byggnadstekniskt

avseende ville emellertid utredningen förorda ett förenklat utförande av

idrottshallen, vilken enligt inom byggnadsstyrelsen numera utförda och

till utredningens förfogande ställda detaljerade undersökningar beräknats

draga den avsevärda kostnaden av 670,000 kronor. Genom förenklingar i

konstruktion och utförande torde kostnaderna kunna nedbringas med omkring

50,000 kronor.

Vad därefter anginge gymnastiksalarna med bilokaler, förordade utredningen

ett övervägande i syfte att avklädningsrummen förlädes till en

2,30 m. hög souterrängvåning med slopande av den i förslaget upptagna

särskilda byggnaden. Utredningen hade sökt bilda sig en uppfattning även

om behovet av gymnastiklokaler samt storleken av desamma. Efter vad

utredningen inhämtat, disponerade institutet för närvarande fyra gymnastiksalar,

vilkas storlek växlade mellan ungefär 300 och 250 kvm. Att

märka vore emellertid, att institutet nu tillhandahölle gymnastiklokaler åt

nya elementarskolan. Vid en förläggning enligt förslaget eller något av de

inledningsvis antydda alternativen torde emellertid denna anordning icke

kunna upprätthållas och, såvitt upplyst blivit, förelåge inga avtal rörande

en motsvarande anordning beträffande någon annan läroanstalt. Det läge

då nära tillhands att ifrågasätta, att ett antal av tre gymnastiksalar borde

vara ägnat att tills vidare tillgodose förefintligt omedelbart behov, så

mycket hellre som idrottshallen stöde till förfogande såsom en icke tidigare

förefintlig undervisningslokal. Vid de förhandlingar, som utredningen

fört med representanter för institutet, hade omständigheter icke framkommit,

som synts utredningen utgöra avgörande hinder för en dylik begränsning

av gymnastiklokalernas antal.

Därest vid den fortsatta utredningen omständigheter av undervisningsteknisk

natur icke framkomme, som kunde tillfredsställande motivera en

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

annan anordning, ville utredningen förorda, att i nu förestående byggnadsetapp

gymnastiksalarnas antal begränsades till tre.

Vidkommande storleken av sagda lokaler hade för utredningen icke

förebragts särskilda skäl för de föreslagna måtten 27 X 13 meter. Det ville

förefalla utredningen, som örn någon större olägenhet icke skulle vållas därav,

att golvytan reducerades till 25 X 12 meter. Såmedelst skulle samtliga

salar erhålla samma storlek som den största av de nu tillgängliga. Utredningen

förordade, att en dylik reduktion övervägdes, därvid jämväl till

väsentlig minskning av kostnaderna möjligheten att sammanföra salarna i

en gemensam byggnad toges i beaktande.

I fråga örn den tekniska utformningen ansåge utredningen, att ett förbilligande

av såväl byggnads- som driftkostnader borde eftersträvas genom

inskränkning av fönsterytorna.

De av utredningen ifrågasatta jämkningarna i planläggningen av gymnastiklokalerna

syntes approximativt kunna uppskattas medföra en besparing

av lågt räknat omkring 100,000 kronor.

Skulle vid bibehållen planläggning med omedelbart uppförande av en

av salarna kunna anstå, minskades byggnadskostnaderna med approximativt

200,000 kronor.

Förslaget upptoge en särskild mässbyggnad, ansluten till en s. k. folkdanssal,

tillsammans detaljberälcnade till 287,500 kronor. Av principiella

skäl kunde utredningen icke finna tillrådligt, att för institutets elever på

statsverkets bekostnad tillhandahölles särskild elevmäss. Däremot borde

tillgång till skäligt utrymme för lunchrum beredas, och ansåge utredningen,

att detta lämpligen borde förläggas till administrationsbyggnaden,

enligt vad utredningen i det följande närmare angå ve. Icke heller kunde

utredningen förorda, att medel beräknades för den s. k. folkdanssalen. I

den mån folkdansövningar inginge i utbildningen, borde dessa kunna förläggas

exempelvis till någon av gymnastiksalarna, liksom avslutningar och

dylikt borde kunna försiggå därstädes. Utan egentlig olägenhet syntes här

en avsevärd besparing kunna ske.

I fråga örn lokalerna inom administrationsbyggnaden holle utredningen

före, att icke obetydliga inskränkningar kunde göras. Så vore fallet med de

egentliga för administrationen erforderliga lokalerna, vilka icke borde avses

för flera befattningshavare än som enligt fastställd stat eller av statsmakterna

vidtagna dispositioner vöre eller bleve för verksamheten tillgängliga.

Vidare syntes läkarrrum och idrottsmassagerum kunna sammanslås.

Med hänsyn till kollegierummets storlek och förefintligheten av ganska

rymliga lärarrum med dusch i gymnastiksalsbyggnaden, torde de för

liirarna avsedda lokalerna i nu förevarande byggnad kunna utgå. Lärosalarna

kunde begränsas att avse den ena 72, de båda övriga 36 elever,

varjämte höjden kunde reduceras. Utrymmet för gymnastik- och idrottsmuseet

hade utredningen, i avsaknad av närmare hållpunkter för bedömandet,

lämnat orubbat. Enahanda giillde biblioteksavdelningen, vars golvyta

genom entresolering kunnat reduceras. Till byggnaden hade utredningen

ansett böra förläggas lunchrum med kök samt läsrum teir eleverna. Den

hit förlagda vaktmästarbostaden hade utredningen ansett lämpligare anordna

såsom ett fristående trähus för en kostnad av 18,000 kronor.

Den föreslagna omläggningen av planen för administrationsbyggnaden

hade medfört, att dess volym — trots anordnadet av lunchrum m. m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

— kunnat minskas med omkring 1,100 kbm. Kostnadsminskningen beräknades

till (60,000 — 18,000 =) 42,000 kronor.

Vad slutligen beträffade simhallsanläggningen, detaljberäknad till

435,000 kronor, vartill komme för oförutsett m. m. omkring 40,000 kronor,

tillsammans 475,000 kronor, skulle utredningen i nuvarande tidsläge icke

anse tillrådligt att densamma omedelbart utfördes, därest den avsåges utnyttjad

enbart för institutets räkning. Uppslaget att hålla densamma

öppen för allmänheten torde knappast vara ägnat att effektivt minska de

med densamma förbundna avsevärda driftkostnaderna. Örn anläggningen

skulle kunna utnyttjas jämväl av sjökrigsskolan och måhända även av de

militära högskolornas elever, ville utredningen emellertid icke motsätta sig,

att även denna del av byggnadsföretaget komme till utförande. Mot den

föreliggande planen syntes ingen egentlig erinran kunna framställas.

Den verkställda detaljerade beräkningen gåve vid handen, att byggnadsföretaget

skulle draga en kostnad av 3,575,000 kronor. Mot beräkningen

hade utredningen intet att erinra men ville understryka vikten av att

vid utförandet all sparsamhet iakttoges.

Genom val av tjänligare tomtområde kunde i fråga om de yttre arbetena

en besparing å lägst 200,000 kronor vinnas. En förbilligad konstruktion av

idrottshallen beräknades sänka kostnaderna med 50,000 kronor. Mässbyggnadens

slopande medförde en besparing av 287,500 kronor. Administrationsbyggnadens

ändrade planläggning beräknades leda till en kostnadsminskning

av 60,000 kronor. Däremot tillkomme en kostnad av 18,000

kronor för en vaktmästarbostad. Den sammanlagda besparingen utgjorde

således omkring (200,000 -f- 50,000 -j- 287,500 -f- 60,000 — 18,000 =

=) 580,000 kronor, vadan kostnaderna — vid såsom skälig ansedd reduktion

av beloppet för administration m. m. med 60,000 kronor — skulle

uppgå till (3,575,000 — 580,000 — 60,000 =) 2,935,000 kronor. Genom att

modifiera planläggningen av gymnastiklokalerna inbesparades ytterligare

approximativt 100,000 kronor. Uteslötes simhallen, kunde nyssnämnda totalbelopp

begränsas med 475,000 kronor och, örn den ena gymnastiksalen

icke nu behövde komma till utförande, med ytterligare 200,000 kronor;

totalkostnaden komme i så fall att stanna vid (2,935,000 — 100,000 —

— 475,000 — 200,000 =) 2,160,000 kronor.

Inom byggnadsutredningen har ledamoten, byggnadsrådet Markelius,

som anslutit sig till förslaget beträffande de besparingsåtgärder, som sammanhänga

med förflyttning av institutet till annan tomt, beträffande i

övrigt föreslagna åtgärder anfört skiljaktig mening:

Beträffande det förenklade utförandet av idrottshallen, som utredningen

ifrågasatt, sammanhängde detta med ett slopande av takfönstren. Om dessa

skulle bibehållas, kunde endast en mycket ringa besparing ernås genom

förändringar av själva konstruktionssättet. Huruvida den av utredningen

ifrågasatta besparingen av 50,000 kronor kunde genomföras, bleve därför

huvudsakligen beroende på örn man kunde godtaga de belysningsförhål
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2%3.

landen, som uppkomme vid lokalens förseende endast med sidobelysning.

Denna fråga syntes lämpligen böra närmare utredas i samråd med idrottssakkunniga.

I det av byggnadsstyrelsen överlämnade förslaget hade ifrågasatts, att

de i det ursprungliga programmet upptagna lokalerna för brottning och

fäktning skulle utgå liksom även den större samlingssalen. Detta hade

ansetts kunna ske med tanke på möjligheten, att den i programmet upptagna

folkdanssalen skulle bibehållas och förutom sin egentliga uppgift

även tjäna nu nämnda ändamål. Av olika praktiska skäl, bland annat behovet

av filmapparatrum, möbelförråd för lösa stolar, podium för demonstrationer

m. m., kunde icke utan kännbara olägenheter och endast därest

kompletterande anordningar vidtoges, gymnastiksalarna ersätta den ifrågavarande

folkdans- och samlingssalen. I varje fall torde den av utredningen

ifrågasatta inskränkningen av antalet gymnastiksalar till tre i stället för

fyra, som i och för sig syntes stöta på allvarliga schematekniska svårigheter,

icke kunna genomföras, därest gymnastiksalarna skulle fylla även

nu berörda uppgifter. Därest folkdanssalen bibehölles, syntes det vara

lämpligt att även bibehålla den av byggnadsstyrelsen förordade anordningen

att kombinera densamma med elevmatsalen och sällskapsrummen.

De skäl, som från direktionens sida förebragts för ett bibehållande i av

byggnadsstyrelsen föreslagen omfattning av kansliavdelningen i administrationsbyggnaden,

gåve reservanten den uppfattningen, att denna del av

byggnaden i sitt beskurna skick icke komme att tillfredsställande fylla

sin uppgift. Lärarrummen syntes icke vara oundgängligen nödvändiga men

deras slopande komme att medföra olägenheter såväl för lärarna som för

undervisningens bedrivande. Frågan örn huruvida och i vad omfattning

lärarrummen borde bibehållas syntes böra bli föremål för ytterligare prövning

i samråd med direktionen.

Direktionen har i utlåtande den 24 april 1941 anfört:

Vad till en början anginge tomtfrågan, hade direktionen intet att erinra

mot en förläggning till området nordost örn Östermalms idrottsplats eller

till ett område i sydöstra delen av Ladugårdsgärde, under förutsättning

dock att en ändrad förläggning icke nämnvärt fördröjde byggnadsarbetets

igångsättande. Båda dessa tomter och särskilt den nordost örn Östermalms

idrottsplats belägna vore i viktiga avseenden överlägsna den nu fastställda.

Direktionen ville emellertid framhålla, att för en förläggning till sydöstra

delen av Ladugårdsgärde krävdes iordningställandet för institutets räkning

av en där befintlig idrottsplats. Mot en förläggning längre bort från

staden talade starka skäl ur undervisningens synpunkt med hänsyn särskilt

till nödvändigheten för eleverna att kunna komma till skolor för sina

undervisningsövningar. Direktionen ville i övrigt hänvisa till tidigare avgivna

utlåtanden i tomtfrågan.

Direktionen hade givetvis intet att erinra mot att simhall och idrottshall

finge disponeras av sjökrigsskolans elever under de tider av dagen,

då dessa lokaler icke erfordrades för institutets undervisning. Tekniska svårigheter

torde ej omöjliggöra ett dylikt sambruk. Framhållas borde emellertid.

att, vare sig ett. dylikt sambruk komme till stånd eller icke, simhall

och idrottshall vore oundgängliga för undervisningens bedrivande vid gymnastiska

centralinstitutet.

Direktionen underströke byggnadsutredningens framhävande av bety
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

delsen av en institution för kroppsövningarnas fysiologi oell hygien samt

av en idrottshall. Beträffande den ifrågasatta besparingen genom borttagande

av takfönstren å idrottshallen ville direktionen framhålla vikten av

att belysningen i idrottshallen bleve tillfredsställande särskilt med hänsyn

till övningar i vissa hopp och kast. Innan erforderlig teknisk utredning i

denna fråga verkställts, kunde direktionen icke taga slutlig ställning till

detta spörsmål.

Civila byggnadsutredningen ifrågasatte en minskning av antalet gymnastiksalar

från 4 till 3. Direktionen, som helt anslöte sig till byggnadsrådet

Markelius yttrande i denna del, ville härutöver framhålla följande.

Antalet gymnastiksalar vore icke, såsom civila byggnadsutredningen

gjorde gällande, i avgörande grad, beroende på om skolbarn, såsom nu vore

fallet, i framtiden komme att undervisas vid gymnastiska centralinstitutet

eller icke. Under alla förhållanden måste de studerande lära sig att undervisa.

Komme icke skolbarn till institutet, måste eleverna förflytta sig till

olika skolor. Detta medförde, att gymnastiksalarna under vissa timmar

måste vara outnyttjade, medan de under andra timmar fullt toges i anspråk

av institutets fyra kurser. Utredningen räknade med att gymnastiksalarna

kunde disponeras vardera cirka 8 timmar per dag. Denna uppfattning

vore oriktig. Av naturliga skäl borde undervisningen icke förläggas

till andra tider än mellan kl. 8 och 16. Vid bedömandet av hur stor del

av dessa 8 timmar som salarna kunde användas måste hänsyn tagas till

undervisningen i andra ämnen. Sålunda måste beaktas, dels att gemensam

undervisning för manliga och kvinnliga elever ägde rum i åtskilliga ämnen,

t. ex. anatomi, fysiologi, psykologi och hygien, dels att undervisningsövningarna

med skolbarn utom eller inom institutet måste förläggas till den

tid av dagen, då skolundervisning påginge. Institutets elever måste även

lia frukostrast. Man kunde därför ej räkna med att institutets salar kunde

disponeras för undervisning i gymnastik mer än omkring 5 timmar örn dagen.

Av schematekniska skäl måste undervisningen vidare ha en viss frihet.

Salarna måste vissa perioder kunna tåla en större belastning än genomsnittligt.

Erforderlig renhållning och vädring av gymnastiksalarna

måste också kunna ske även under dagen. En inskränkning av salarnas

föreslagna antal till 3 vore därför med hänsyn till undervisningens oundgängliga

krav icke genomförbar.

Civila byggnadsutredningen hade även satt i fråga en minskning av

gymnastiksalarnas storlek från föreslagna 27 X 13 meter till 25 X 12

meter. Ursprungligen hade gymnastiksalarnas storlek varit upptagen till

30 X 16 meter. Den största av institutets nuvarande salar vore omkring

25 meter och den minsta omkring 21 meter lång. Många års erfarenhet

visade, att dessa mått vore för små. Direktionen vidhölle därför önskemålet

om 27 meter långa salar.

Förslaget att sammanföra gymnastiksalarna till en byggnad ville direktionen

icke motsätta sig men ville kraftigt framhålla nödvändigheten av

att de läge i samma plan och att dagsbelysningen ordnades tillfredsställande.

Vid en högskola av centralinstitutets art vore behovet av mässlokaler

för elever mycket trängande. I undervisningen inginge utöver teoretisk utbildning

kroppsligt mycket ansträngande övningar. Eleverna måste därför

utöver matrum ha tillgång till lokaler för vila och rekreation. Detta medförde,

att utrymmesbehovet — då det rörde sig örn både manliga och kvinn
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

liga elever — måste bli tämligen stort. Institutets mässlokaler vore icke

att jämställa med elevkårernas byggnader vid andra högskolor. De vore

lika ofrånkomliga som t. ex. duschrum och likartade hygieniska anordningar.

De av civila byggnadsutredningen föreslagna mässlokalerna upptoge

två elevrum om vartdera cirka 36 kvadratmeter jämte en matsal. Att

dessa utrymmen vore för små för institutets för närvarande omkring 60

kvinnliga och 30 manliga elever syntes uppenbart. En utökning av dessa

lokalutrymmen vore därför erforderlig. Tilläggas borde att bibliotekets

läsesal måste stå till förfogande för sitt egentliga ändamål och sålunda icke

kunde utnyttjas som mässlokal.

Den i nybyggnadsförslaget upptagna salen för demonstrationer, fäktning,

brottning, samfälld undervisning, folkdanser m. m., vilken kommit

att få den missvisande benämningen folkdanssal, hade civila byggnadsutredningen

icke velat förorda under motivering, att i utbildningen ingående

folkdansövningar kunde förläggas till någon av gymnastiksalarna. För vissa

av de olika ändamål, för vilka denna sal vore avsedd, hade i det ursprungliga

förslaget särskilda utrymmen upptagits. Icke minst viktigt vore att

erhålla ett rum av den storlek, att institutets samtliga elever kunde undervisas

på en gång. Detta förekomme vid demonstrationer av olika slag med

och utan filmförevisning. Gymnastiksalarna kunde icke lämpligen användas

härtill, enär filmapparatrum icke funnes och de icke utan olägenhet

kunde inredas för filmförevisning. Det innebure likaledes en mycket stor

olägenhet att flytta ett så stort antal stolar ut och in i gymnastiksalarna,

särskilt som möbelförråd för lösa stolar ej funnes vid någon av dessa. Vid

demonstration av olika gymnastiska rörelser, idrottsteknik samt lekar och

danser vore det även av stor vikt, att själva demonstrationen kunde äga

rum på ett upphöjt plan, vilket ej heller kunde snabbt uppställas och bortföras

från en gymnastiksal.

Då direktionen gått med på byggnadsstyrelsens förslag att av kostnadsskäl

uppskjuta de i direktionens byggnadsplan upptagna fäkt- och brottningshallarna

samt stora samlingssalen (aulan), hade det skett efter stor

tvekan och endast under den förutsättningen, att nu ifrågavarande demonstrationssal

skulle medtagas i första byggnadsetappen, för att i viss

mån kunna ersätta dessa lokaler. Ett borttagande av demonstrationssalen,

sedan fäktnings- och brottningssalarna blivit stiillda på framtiden, skulle

innebära högst kännbara olägenheter för undervisningen. Direktionen förordade

därför i likhet med byggnadsrådet Markelius byggnadsstyrelsens

förslag i denna del, i vilket demonstrationssalen och mässlokalerna förlagts

intill varandra.

Genom indragning av lärarrummen i administrationsbyggnaden skulle

till lärares och lärarinnors förfogande utöver dc till gymnastiksalarna anslutna

avklädningsrummen endast återstå kollegierummet. Lärare och lärarinnor

skulle då icke lia något rum, där de kunde vistas mellan två lektioner

för vila eller förberedelser, tentamina m. m. Direktionen ansåge det

synnerligen beklagligt örn lärare och lärarinnor icke vid en nybyggnad skulle

erhålla några som helst dylika lokaler.

Minskningen av kansliutrymmen ansåge direktionen medföra avsevärda

olägenheter. Civila byggnadsutredningen syntes icke beaktat att institutets

vaktmästare i stor utsträckning anlitades för expeditionsarbete, maskinskrivning,

stencilering etc. För sådant arbete funnes ingen lokal avsedd.

Såvitt man kunde bedöma av ritningarna, komme de föreslagna utrym
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

mena t. o. m. att bli mindre än nu befintliga. Direktionen kunde för sin del

icke tillstyrka en sådan begränsning av dessa redan nu knappt tilltagna

utrymmen.

6. Vissa särskilda framställningar.

Sveriges centralförening för idrottens främjande har framställt önskemål

örn större utrymme för det planerade gymnastik- och idrottsmuseet.

Enligt utförda beräkningar skulle en golvyta av 900 kvadratmeter erfordras

enbart för idrottsmuseet, medan i byggnadsprogrammet endast

beräknats 200 kvadratmeter för vartdera av gymnastik- och idrottsmuseerna.

Som jämförelse kunde nämnas, att skidmuseet i Fiskartorpet —

avseende alltså endast en av idrottens många grenar — upptoge omkring

200 kvadratmeter. Om inte större utrymme beräknades för gymnastik- och

idrottsmuseet, skulle man snart se sig nödsakad att uppföra ett särskilt

idrottsmuseum med åtföljande kostnadsökningar.

I skrivelse den 25 april 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att den del

av kvarteret Fyrmörsaren, å vilken gymnastiska centralinstitutets byggnader

äro belägna, måtte reserveras för telegrafverkets behov. Styrelsen

har erinrat, att styrelsen genom flera tidigare skrivelser motiverat telegrafverkets

behov av tomten, och framhållit, att verket uppskjutit vissa

lokaldispositioner i förhoppning örn frågans snara lösande. I utlåtande den

28 juni 1938 har byggnadsstyrelsen erinrat örn att genomgripande stadsplaneändringar

i samband med ordnandet av nedre Norrmalm i Stockholm

vore att vänta i ifrågavarande del av staden. I den mån institutets område

icke i samband med dessa stadsplaneändringar behövde tågås i anspråk

för gatumark, funne byggnadsstyrelsen det mycket lämpligt, att fastigheten

komme till användning för telegrafstyrelsens räkning, enär telegrafstyrelsen

torde vara i stort behov därav.

Svenska gymnastiklärarsällskapet har i skrivelse den 21 november 1940

framhållit det trängande behovet av nya lokaler för gymnastiska centralinstitutet

och hemställt örn förslag i ämnet till riksdagen.

Vid behandlingen av frågan örn anslag till förutnämnda arkitekttävlan

rörande nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet framhölls önskvärdheten

av att spörsmålet örn anskaffande av nya lokaler bragtes

till ett snabbt avgörande. Det första förslaget till nybyggnader för institutet

hade framlagts för ett trettiotal år sedan, och institutets lokalförhållanden,

som då befunnits mindre tillfredsställande, hade sedan

dess ingalunda förbättrats. De nuvarande ålderstigna byggnaderna, som

i sanitärt hänseende och ur utrymmessynpunkt vore mycket bristfälliga,

vore illa lämpade för en högskolemässig gymnastikundervisning och

icke alls rustade för den utbildning i lek och idrott, som efter 1934 års

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 223. 25

omorganisation av institutet borde intaga en framträdande plats i undervisningen.

Jag måste för egen del efter besök på ort och ställe helt instämma i

dessa uttalanden örn de nuvarande lokalernas bristande ändamålsenlighet

och behovet av en ny, tidsenlig anläggning. Frågan om anskaffande av nya

lokaler synes mig vara av sådan betydelse för centralinstitutets verksamhet

och därmed även för den fysiska fostran i vårt land, att jag icke kan

underlåta att förorda byggnadsprogrammets genomförande utan ytterligare

uppskov.

Arkitekttävlingen medförde, såsom de hörda instanserna vitsordat, ett

mycket gott resultat, och det med första pris belönade förslaget, vilket

ansetts böra läggas till grund för uppgörande av det slutliga byggnadsprogrammet,

finner även jag erbjuda en ur olika synpunkter ändamålsenlig

och tilltalande lösning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har av statsfinansiella skäl

det ursprungliga byggnadsprogrammet genom byggnadsstyrelsens försorg

numera underkastats en högst betydande beskärning i flera hänseenden.

De olika enheterna i den planerade anläggningen ha var för sig undan för

undan beskurits och uppförandet av vissa av dessa enheter har ställts på

framtiden. Sålunda har den till en fristående byggnad förlagda större gymnastiksalen,

avsedd för uppvisningar m. m., ansetts böra hänföras till en

senare byggnadsetapp. En fäktningshall och en bro tingshall, vilka skulle

sammanföras till en gemensam fristående byggnad, ha likaledes ansetts

kunna ställas på framtiden. I fråga örn de nu nämnda lokalerna synes enighet

ha uppnåtts mellan de närmast intresserade myndigheterna, och jag

kan för egen del tillstyrka, att dessa lokaler icke för närvarande anordnas.

Flertalet av de lokaler, som enligt det av byggnadsstyrelsen och direktionen

förordade beskurna förslaget därefter återstå, bilda en länga av

sinsemellan förenade byggnader. I mitten skulle ligga två byggnadskroppar,

vardera innehållande två mindre gymnastiksalar jämte omklädningsrum

m. m. Till ena sidan av detta mittparti ha förlagts värmecentralen

och en badanläggning, bland annat inrymmande en simhall (omkring

25 X 12 meter). På andra sidan av mittpartiet skulle läggas en administrationsbyggnad

med kanslilokaler, hörsalar, bibliotek, vissa museilokaler m. m.

Fristående byggnader skulle uppföras för fysiologiska institutionen och för

en idrottshall (omkring 77 X 30 meter). Ytterligare en fristående byggnadskropp,

förenad med huvudkomplexet medelst en genomgångsanordning,

skulle innehålla elevmiiss jämte en sal (ungefär 21 X 11 meter), avsedd

för demonstrationer i samband med undervisningen i lekar och folkdanser

samt — intill dess fäktnings- och brottningshallar tillkommit —

även för specialundervisning i fäktning och brottning.

Det förslag, som jag sålunda skisserat, skulle enligt byggnadsstyrelsens

kalkyler draga en byggnadskostnad av 3,575,000 kronor. Till jämförelse

Bihang till riksdagens jrrotolcull 191>1. 1 sami. Nr 223. 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

må nämnas, att byggnadskostnaderna för det med första pris belönade förslaget

beräknats med nuvarande priser belöpa sig till 5,200,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget skulle sålunda innebära en

besparing av 1,625,000 kronor.

1940 års civila byggnadsutredning har sedermera ifrågasatt ytterligare

beskärningar i byggnadsprogrammet jämte vissa förenklingar i konstruktionen.

Vad först angår byggnaderna för den fysiologiska institutionen och

idrottshallen, är centralinstitutet mycket illa lottat i fråga om lokaler för

fysiologisk forskning och undervisning samt för idrottsutbildning. Vid

byggnadsprogrammets genomförande är det av den största betydelse, att

dessa viktiga delar av institutets verksamhet tillgodoses. Jag är ense med

byggnadsutredningen därom, att det icke är tillrådligt att reducera de för

dessa ändamål beräknade utrymmena. Däremot synes böra övervägas att,

på sätt utredningen förordat, förenkla idrottshallens konstruktion. Då emellertid

en förutsättning för en förenklad konstruktion synes vara, att de

planerade takfönstren slopas, torde, innan definitiv ställning tages till

detta förslag, frågan böra underkastas teknisk utredning i syfte att klargöra,

örn takfönster äro erforderliga eller icke. Endast örn denna utredning

klart ger vid handen, att med hänsyn till belysningsförhållandena takfönster

äro oundgängligen nödvändiga, torde civila byggn ad su tred ni n gen s

förslag på denna punkt böra frångås. Det sjules få ankomma på Kungl.

Majit att träffa avgörande i denna fråga.

Byggnadsutredningen har föreslagit, att den särskilda byggnaden för

elevmäss och demonstrationssal skulle utgå ur programmet, varigenom en

besparing av 287,500 kronor skulle ernås. En av utredningens ledamöter

har dock uttalat sig för denna byggnads medtagande i det program, som

nu bör komma till utförande. Institutets direktion har anslutit sig till

samma uppfattning. För egen del vill jag framhålla, att vid bedömandet

av det nu föreliggande byggnadsprogrammet och de beskärningar

i detta, som av kostnadshänsyn måste företagas, en viktig

hållpunkt måste vara, att endast sådana begränsningar vidtagas, som

kunna genomföras utan svårare olägenheter för verksamheten vid centralinstitutet.

Onekligen skulle det vara till viss fördel för institutet

att, särskilt sedan fäkt- och brottningshallarna samt stora samlingssalen

uteslutits från byggnadsprogrammet, få tillgång till de utrymmen, som

demonstrationssalen skulle erbjuda. Därest — såsom jag i det följande

föreslår — fyra gymnastiksalar redan från början anordnas, synes det emellertid

möjligt, att verksamheten kan tills vidare tillfredsställande bedrivas,

även om demonstrationssalen icke kommer till stånd. Jag biträder därför i

denna del den uppfattning, som företrätts av byggnadsutredningens majoritet,

men förutsätter härvid, att denna byggnadsenhet kommer till utförande

framdeles, om erfarenheten skulle visa att den är erforderlig. I

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

detta syfte bör vid planeringen av byggnadsarbetena utrymme reserveras

för ändamålet. Vad elevmässen beträffar, skulle denna enligt byggnadsutredningens

förslag av principiella skäl uteslutas ur byggnadsprogrammet

och ersättas med utrymmen för lunchrum ooh läsrum i administrationsbyggnaden.

Som regel har statsverket hittills endast då det gällt lägre

undervisningsanstalter tillhandahållit lokaler, motsvarande den ifrågasatta

elevmässen, men däremot, då det gällt högre läroanstalter av civil natur,

utgått från att eleverna själva, med bidrag eventuellt av lotterimedel eller

på annat sätt, anskaffa mässlokaler. För egen del finner jag med hänsyn

till de speciella arbetsförhållandena vid centralinstitutet det knappast ur

principiell synpunkt betänkligt, om staten skulle tillhandahålla mässlokaler

åt eleverna. Då emellertid byggnadsutredningens förslag under nu rådande

förhållanden synes innebära en godtagbar lösning av denna fråga och

då svårigheter icke torde möta att senare, om så skulle visa sig behövligt,

anordna lokaler i anslutning till byggnadsstyrelsens förslag, anser jag mig

böra nu förorda byggnadsutredningens förslag.

Vad gymnastiksalarna beträffar, har byggnadsutredningen ifrågasatt, örn

icke antalet sådana salar borde kunna begränsas från fyra till tre. Utredningen

har dock icke direkt påyrkat en sådan begränsning utan ansett,

att frågans bedömande borde bli beroende av huruvida vid den fortsatta

utredningen sådana omständigheter av undervisningsteknisk natur framkomme,

som kunde tillfredsställande motivera det högre antalet salar. Då

de av direktionen lämnade uppgifterna synas utvisa, att fyra gymnastiksalar

äro behövliga, örn demonstrationssalen såsom jag i det föregående

tillstyrkt icke nu medtages, vill jag icke i detta hänseende ifrågasätta

någon ändring i det av byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslaget. Byggnadsutredningen

har jämväl uttalat sig för ett övervägande av möjligheterna

att förenkla gymnastikbyggnademas utförande genom dels avklädningsrummens

förläggande till en souterrängvåning, dels minskning

av gymnastiksalarna från 27 X 13 meter till 25 X 12 meter, dels sammanförande

av dessa salar i en gemensam byggnad, dels ock inskriinkning av

fönsterytorna. Jag tillstyrker för egen del, att det föreslagna förnyade

övervägandet kommer till stånd genom byggnadsstyrelsens försorg; på av

direktionen anförda skäl synes dock vid ritningarnas definitiva utformning

böra räknas med att gymnastiksalarna erhålla en storlek av omkring

27 X 13 meter, såvida det icke vid en närmare undersökning befinnes

lämpligt att giva vissa av salarna mindre mått. Den besparing, som kan

ernås genom en allmän minskning av dimensionerna, torde icke komma

att uppgå till så betydande belopp, att de i längden kunna uppväga olägenheterna

av en ytterligare ^knäppning av dessa utrymmen, som enligt

det ursprungligen framlagda förslaget skulle omfatta 30 X 16 meter.

I fråga örn administrationsbyggnadcns utformning torde byggnadsutredningens

förslag kunna i huvudsak följas. Utredningens förslag örn anord
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts ■proposition Kr 223.

nande av en fristående vaktmästarbostad synes ej giva anledning till

erinran.

Beträffande simhallsanläggningen synes råda en enstämmig uppfattning

om dess betydelse ur undervisningssynpunkt. Byggnadsutredningen

har dock med hänsyn till nuvarande tidsläge ansett tveksamt, huruvida

denna anläggning nu borde komma till utförande, såvida den icke kunde

användas jämväl för sjökrigsskolan, vars nybyggnadsfråga för närvarande

är under utredning. Detta spörsmål sammanhänger i sin tur med frågan

örn institutets förläggning. Denna fråga, i vilken 1938 års riksdag fattat

ståndpunkt, torde såsom av det föregående framgår nu böra bland annat

på grund av önskvärdheten att reducera kostnaderna för byggnadsföretaget

upptagas till förnyat övervägande.

Såsom förläggningsplats för institutets nybyggnader förordades i propositionen

1938: 229 bergshöjden närmast nordost örn Stadion såsom den

med hänsyn till rådande omständigheter lämpligaste. Vissa andra förläggningsplatser

voro därvid även under diskussion. Såsom särskilt lämpligt

vitsordades ett såsom alternativ A: 3 betecknat förslag att förlägga nybyggnaderna

till ett något längre bort från Stadion liggande område i hörnet

mellan Lidingövägen (f. d. Sturevägen) och Östermalms idrottsplats och

nordost örn den senare. Då detta område emellertid funnits behövligt bland

annat såsom militär övningsplats, ansågs detsamma icke då kunna påräknas.

Enligt vad jag erfarit, torde numera finnas vissa utsikter att kunna

få disponera området såsom förläggningsplats för institutets nybyggnader.

Såvitt jag kan finna, skulle detta innebära en mycket god lösning

av förläggningsfrågan, vilken även skulle möjliggöra ett sambruk av bland

annat simanläggningen mellan centralinstitutet och sjökrigsskolan, därest

den sistnämnda på sätt ansetts ömkligt komme att förläggas till Stora

Skuggan invid Värtan. Såsom alternativ förläggningsplats för sjökrigsskolan

har enligt det föregående nämnts området norr om Djurgårdsbrunskanalens

mynning; skulle så komma att bli fallet, har byggnadsutredningen

för att möjliggöra dylikt sambruk tänkt sig en förläggning av centralinstitutet

på sydöstra delen av Ladugårdsgärdet. Även detta alternativ synes

mig godtagbart. Påpekas må, att institutets direktion ansett båda de nu

nämnda alternativen överlägsna den förläggningsplats, som år 1938 bestämdes

till ledning för arkitekttävlingen.

Byggnadsutredningen bär framhållit, att, vilketdera av de nämnda alternativen

som än väljes, kostnaderna för institutets nybyggnader kunna nedbringas

med omkring 200,000 kronor i jämförelse med kostnaderna vid

byggnadernas uppförande på det bergiga och kuperade tomtområdet

nordost om Stadion. Utredningen har därför utgått från att en ändrad

förläggning av institutet åvägabringas. För egen del finner jag starka skäl

tala för ett närmare övervägande av möjligheterna att förlägga institutet i

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

enlighet med ettdera av de av byggnadsutredningen angivna alternativen.

Därest riksdagen icke framställer erinran däremot, torde det få ankomma

på Kungl. Majit att fatta beslut i denna förläggningsfråga. Skulle därvid

intet av de nyss nämnda alternativa förläggningsplatserna finnas kunna

ifrågakomma, torde institutet böra förläggas till tomtområdet nordost örn

Stadion. Jag utgår från att ett genomförande av detta angelägna byggnadsföretag

icke skall fördröjas genom dessa överväganden.

Örn, på sätt jag förordat, centralinstitutets förläggning anpassas så att

sambruk av simanläggningen med sjökrigsskolan möjliggöres, bör denna

anläggning medtagas i det nu aktuella byggnadsprogrammet för centralinstitutet.

Visar det sig icke möjligt att utnyttja simanläggningen på detta

sätt, torde frågan om anläggningens utförande få underställas 1942 års

riksdag.

Det byggnadsprogram, jag sålunda förordat, torde — oavsett utgifter

för konstnärlig utsmyckning — kunna beräknas draga en kostnad av omkring

2,885,000 kronor, örn förläggningsplatsen ändras på sätt förut berörts.

Härvid har jag räknat med att den av byggnadsstyrelsen senast beräknade

kostnadssumman — 3,575,000 kronor — nedbringas med 287,500

kronor vid bifall till förslaget örn uppskov med utförande av demonstrationssalen

och elevmässen, med approximativt 142,000 kronor genom förenklat

utförande av gymnastiksalarna och adjministrationsbyggnaden

m. m., med 200,000 kronor genom ändrad förläggning av institutet och

med 00,000 kronor på grund av minskade utgifter för administration, ritningar,

kontroll m. m. Skulle det visa sig möjligt att förenkla idrottshallens

konstruktion i enlighet med vad byggnadsutredningen ifrågasatt,

skulle kostnaderna stanna vid ett omkring 50,000 kronor lägre belopp.

Det må framhållas, att den begränsning av byggnadsprogrammet, som

av mig förordats, torde möjliggöra även en väsentlig minskning av de

beräknade driftkostnaderna för nyanläggningen.

Frågan om anslag till konstnärlig utsmyckning torde framdeles få upptagas

till övervägande. Ej heller anser jag mig böra nu ingå på frågan om

kostnaderna för utrustning av de nya lokalerna. Jag förutsätter dock, att

beräkningen av utrustningskostnaderna kommer att ske med den största

återhållsamhet.

I detta sammanhang torde frågan örn dispositionen av gymnastiska centralinstitutets

nuvarande tomt icke behöva upptagas till behandling.

Med hänsyn till det trängande behovet av nya lokaler för gymnastiska

centralinstitutet har jag ansett tillrådligt, att frågan örn byggnadsföretagets

igångsättande bedömes oberoende av överväganden ur arbetslöshetssynpunkt.

Jag förordar, på sätt i årets statsverksproposisition förutsatts,

att medel anvisas på riksstaten för nästa budgetår såsom kapitalinvestering

i statens allmänna fastighetsfond. För nästa budgetår torde ett anslag

Bihang till riksdagens irrotokoll 191+1. 1 sami. Nr 228.

4

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 223.

av 600,000 kronor böra anvisas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att i vanlig ordning fastställa huvudritningar för byggnadsföretaget och

att därvid efter verkställd utredning fatta beslut rörande de detaljer i

byggnadsprogrammet, vilkas utformning enligt det föregående bör bli beleende

på ytterligare överväganden.

7. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av.............................kronor 600,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Arén.

Stockholm 1941. Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

411726

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:395 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet. s. 6 i texten
  2. SU 1941:178 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet. s. 14 i texten