Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m

1941-05-09 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:259, Angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

1

Nr 259.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder till

befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m.;

given Stockholms slott den 9 maj 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,

Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,

Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks- och folkhushållningsdepartementen

anför föredraganden, statsrådet Domö:

Under det pågående stormaktskriget har importen till vårt land av fasta

och flytande bränslen starkt nedgått och en härav orsakad brist på bränslen

har framkallat statliga ingripanden av olika slag, dels för att minska bränsleåtgången

och dels för att åstadkomma en mot minskningen i importen svarande

nödtvungen omläggning av landets bränsleförsörjning från utländskt

till inhemskt bränsle, i vilket hänseende veden i första hand konnner i fråga.

Då rikets vedtillgångar icke äro obegränsade har det gällt att tillvarataga

även andra bränsletillgångar, som under normala lider icke komma till

större användning. Till dessa tillgångar hör framför allt torven.

Statsmakterna ha också före och under den nuvarande krisen vid olika

tillfällen genom skilda åtgärder ingripit för åstadkommande av en ökad torvBihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 259. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

tillverkning, varigenom ett värdefullt tillskott i vår bränsleförsörjning skulle

kunna erhållas. Sålunda har Kungl. Maj:t, med anledning av riksdagens

skrivelse den 4 juni 1937, nr 392, låtit verkställa utredningar angående bland

annat förutsättningarna för ett ekonomiskt utnyttjande av landets torvtillgångar.

Vissa resultat av dessa utredningar lia framlagts i proposition nr 71

till 1939 års urtima riksdag. I denna proposition har föreslagits att för

utvinning av torv m. m. skulle bildas ett statligt aktiebolag, benämnt Aktiebolaget

Svensk Torvförädling. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen

anvisade riksdagen (r. skr. nr 85) till Teckning av aktier i Aktiebolaget

Svensk Torvförädling m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1939/40 såsom kapitalinvestering i fonden för statens aktier ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor. Genom beslut den 22 december 1939 har

Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att av anslaget till teckning av aktier

i bolaget utbetala ett belopp av 3 999 500 kronor. Bolaget, vars sammanlagda

aktiekapital utgör 4 000 000 kronor, bar till ändamål att i första hand

i anslutning till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och Häglinge socknar

i Kristianstads län idka verksamhet för utvinning och förädling av torv

jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell eller kommersiell

art. Enligt av bolagets styrelse avgiven förvaltningsberättelse har

bolagets verksamhet intill årsskiftet 1940/41 inriktats på iordningställandet

av Store Mosse vid Sösdala, uppförandet av diverse byggnader samt anskaffandet

av erforderliga maskiner jämte provdrift å mossen. Vid nämnda årsskifte

var mossen i stort sett färdigställd, alla hus i det närmaste uppförda

och praktiskt taget hela maskinutrustningen anskaffad, varjämte montagearbetet

inom fabriken i det närmaste slutförts, så att provdrift kunnat påbörjas.

Med hänsyn till den försämrade situation, som sedermera inträtt beträffande

importen av bränslen, föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 266 1940 års

lagtima riksdag att för förberedande arbeten å nio stycken i propositionen angivna,

staten tillhöriga torvmossar för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten,

under rubriken Statens affärsverksfonder. E. Domänverket, anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor. Berörda proposition bifölls av riksdagen

(r. skr. nr 409). Genom beslut den 21 juni 1940 har Kungl. Majit, bland

annat, förklarat, att nämnda anslag å 1 000 000 kronor skulle disponeras av

domänstyrelsen för utbetalning på rekvisition i mån av behov till Aktiebolaget

Svensk Torvförädling, som äger att efter statens industrikommissions

bestämmande använda anslaget för därmed avsett ändamål.

1940 års urtima riksdag (r. skr. nr 86) har därefter med bifall till Kungl.

Maj :ts i proposition den 22 november 1940, nr 70, gjorda förslag till Torvberedning

å vissa staten tillhöriga mossar å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 800 000 kronor. Genom beslut den 20 december 1940 bar Kungl. Majit

ställt detta anslag till domänstyrelsens förfogande för utbetalning, på rekvi
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

3

sition i mån av behov, till Aktiebolaget Svensk Torvförädling, som äger att

— efter samråd i den utsträckning så lämpligen kan ske med kommerskollegium

och statens bränslekommission — använda anslaget för bestridande

av anläggnings- och anskaffningskostnader samt driftkostnader

för torvberedning å Hästhagens mosse vid Vislanda.

Vid sidan av nu berörda åtgärder till utnyttjande av de statliga torvmossarna

ha även vidtagits åtgärder för att främja torvbrytning å icke statliga

torvmossar. Dessa syfta främst till att öppna kreditmöjligheter för torvmosseägare.

För detta ändamål finnes möjlighet att erhålla torvlån ur industrilånefonden.

Reglerna härom återfinnas i kungörelsen den 13 oktober

1927 (nr 402) med däri sedermera vidtagna ändringar (S. F. S. nr 621/1937,

866/1940 och 198/1941). De 1941 genomförda ändringarna, vilka grunda sig

å Kungl. Maj:ts, av riksdagen (r. skr. nr 139) bifallna förslag (prop. nr 86),

innebära en uppmjukning av bestämmelserna såtillvida, att prövningen av

lånesäkerheter överflyttats till Kungl. Majd, varigenom denna prövning är

avsedd att bliva mindre sträng. Efter den sist genomförda ändringen innehålla

lånebestämmelserna huvudsakligen följande:

Ansökning örn torvlån skall göras hos Kungl. Majd. Enligt 3 § må torvlån

för anläggningskostnader som regel beviljas till högst så stort belopp,

som svarar mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden

eiler av beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för

låneansökningens ingivande ännu icke fullbordats. Undantagsvis må dock

beträffande nytt företag, där särskilda skäl föreligga, lån beviljas intill två

tredjedelar av anläggningskostnaderna. Lån för samma företag må icke

avse högre belopp än 300 000 kronor för bränntorvfabrik och 100 000 kronor

för torvströfabrik. För driftkostnader må torvlån beviljas i regel till högst

så stort belopp, som svarar mot ett års kostnader för anläggningens drift.

Jämlikt 4 § utlämnas torvlån av statskontoret sedan låntagaren dit avlämnat

förbindelse å lånesumman ävensom av Kungl. Majit föreskriven säkerhet

för förbindelsens behöriga fullgörande. Anläggning, för vilken lån beviljas,

skall vara fullbordad senast två år därefter. Enligt 5 § skall, om

icke för beviljat torvlån inom två månader efter därom erhållet föreläggande

avlämnats föreskriven säkerhet, rätten till lånets utbekommande anses förverkad,

där ej Kungl. Majit för särskilt fall efter framställning annorlunda

förordnar.

Ränta å lyftal torvlånebelopp utgår enligt 6 § med fyra procent från lyftningsdagen.

I 7 § stadgas att torvlån skall, där ej Kungl. Majit i särskilda fall annorlunda

föreskriver, återbetalas i följande ordning: 1) lån, som avser anläggningskostnader,

skall, sedan det innehafts under 4 år från första lyftningsdagen,

återbetalas under därpå följande högst 12 år; 2) lån, som avser driftkostnader,

skall återbetalas under högst 3 år från lyftningsdagen. Återbetalning

skall ske med lika kapitalbelopp årligen, låntagaren dock obetaget

att före lånetidens utgång inbetala större belopp än nu sagts eller på en

gång hela den oguldna delen av lånet.

Enligt 9 t? skall, därest statskontoret under lånetiden skulle finna den för

torvlån ställda säkerheten hava undergått anmärkningsvärd försämring,

anmälan örn förhållandet göras hos Kungl. Majit, och åligger det låninne
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

havaren att inom två månader efter erhållet föreläggande avlämna sådana

nya säkerheter, som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

En ytterligare åtgärd till befrämjande av enskild torvutvinning innefattas

i förslaget i Kungl. Majits proposition den 21 mars 1941 (nr 183) angående

meddelande av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv.

Till grund för Kungl. Majits förenämnda propositioner den 21 februari

1941, nr 86, och den 21 mars 1941, nr 183, hade legat, bland annat, en

skrivelse från statens bränslekommission av den 11 februari 1941, vilken

skrivelse i väsentliga delar återgivits i de sistnämnda propositionerna, till

vilka alltså må hänvisas. Här må allenast erinras örn att bränslekommissionen,

under framhållande av att den stegrade verksamheten på torvområdet

kunde förväntas medföra en starkt ökad långivning från industrilånefonden,

hemställt, att kommerskollegium måtte bemyndigas att i samråd

med bränslekommissionen utreda frågan örn ökande av antalet torvtekniker,

vilka skulle fullgöra vissa uppgifter enligt gällande lånebestämmelser,

samt att kommissionen anmält sin avsikt att inom kort återkomma med

utförliga förslag i frågan örn intensifiering av torvpropagandan och utbildningen

av tor vinstruktör er.

I anslutning härtill må nämnas, att Kungl. Majit genom beslut den 2i

mars 1941 anbefallt kommerskollegium att i samråd med statens bränslekommission

verkställa utredning rörande det av bränslekommissionen

angivna spörsmålet örn ökning av antalet torvtekniker ävensom avgiva

de förslag, vartill utredningen kunde föranleda, samt att kommissionen

i skrivelse den 1 april 1941 inkommit med utförliga förslag rörande

torvinstruktionsverksamheten. Med anledning av sistberörda förslag har

Kungl. Majit genom beslut den 9 april 1941 bemyndigat kommissionen att

under en tid av sex dagar med början den 21 april 1941 i Vislanda anordna

en kurs för utbildning av torvinstruktörer samt vidare medgivit, att kommissionen

finge under en tid av minst en månad under maj—juni 1941 för vart

och ett av de inom södra och mellersta Sverige belägna länen anställa minst

en av de i kursen deltagande personerna såsom torvinstruktör ävensom för

tiden juli 1941—april 1942 i erforderlig utsträckning anlita förenämnda torvinstruktörer

för fullgörande av de uppgifter, som kommissionen närmare

bestämde. Tillika har statskontoret anbefallts att från det å förskottsstat

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen

m. m. (VII a), med redovisning under särskild rubrik, till bränslekommissionen

på rekvisition i mån av behov utbetala högst 35 000 kronor,

av vilket belopp kommissionen ägde använda högst 7 000 kronor till täckande

av kostnaderna för förenämnda kursverksamhet samt högst 28 000 kronor

till torvinstruktörernas verksamhet.

I skrivelsen den 11 februari 1941 hade bränslekommissionen även, i syfte

att främja en torvproduktion av erforderlig storlek under torvsäsongen 1942,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 259.

5

såsom av förberörda proposition nr 183 framgår, preliminärt övervägt vissa

åtgärder, tili vilka kommissionen emellertid icke då kunnat taga slutlig ställning,

men vilka vore avsedda att inom kort anmälas för Kungl. Majit.

Bränslekommissionen har därefter i skrivelse den 21 mars 1941 återkommit

till de tidigare antydda åtgärderna för ökning av torvproduktionen under

1942. Kommissionen har därvid inledningsvis anfört huvudsakligen följande:

Under år 1942 bör en väsentlig ökning av fabrikstorvtillverkningen (tillverkning

av maskintorv och frästorv) kunna ernås. Förutsättning härför är

dock, att en tillräcklig mossar cal under år 1941 iordningställes för sådan

torvutvinning samt att maskinparkens produktionskapacitet genom anskaffande

av ny maskinutrustning utökas i en utsträckning, som motsvarar den

avsedda produktionsökningen.

Fabrikstillverkning bedrives för närvarande dels av enskilda företagare enligt

maskintorvmetoden, dels i statlig regi av Aktiebolaget Svensk Torvförädling

enligt fräsmetoden. Den privata torvindustrien kan under år 1941 beräknas

äga en produktionskapacitet av 150 000 ton maskintorv, den statliga

en produktionskapacitet av 150 000 ton fräs- och maskintorv. Enligt

kommissionens mening bör möjlighet skapas för en produktion av intill

1 000 000 ton fabrikstorv under år 1942. Förberedelserna härför förutsätta

uppgörandet av plan för statliga åtgärder, som under år 1941 kan sättas

i verket, örn och i den mån läget så skulle påfordra. Åtgärderna böra enligt

kommissionens mening avse att öka både den av staten och den av

enskilda bedrivna fabrikstorvtillverkningen.

Då drivkraftfrågan för fräsmetodens del på grund av rådande försörjningsläge

med avseende på flytande bränsle är svårlöst, synes försiktigheten bjuda,

att man vid planläggningen av 1942 års torvproduktion utgår från att den

avsedda produktionsökningen skall komma till stånd genom maskintorvtillverkning.

Maskintorvtillverkning i statlig regi kommer sommaren 1941 att av Aktiebolaget

Svensk Torvförädling upptagas vid Hästhagens mosse vid Vislanda.

Den där planerade maskintorvtillverkningen har emellertid karaktär av försöksdrift

i förhållandevis obetydlig skala.

Bränslekommissionen har därefter kommit in på de olika åtgärder, som

kunna vidtagas för att stegra torvproduktionen under 1942 samt i sådant

hänseende föreslagit dels igångsättande av utvidgad maskintorvtillverkning

å de statliga mossarna, dels beviljande av statsbidrag för förberedelsearbeten

för maskintorvtillverkning å mossar i enskild ägo, dels anskaffande av

maskinutrustning och annan materiel för maskintorvtillverkning å sådana

mossar, dels ock anläggandet av kolugnar för framställning av torekof och

torvi jära.

Vad till en början beträffar förslaget örn igångsättande av

m a s k i n t o r v t i 11 v e r k n i n g å de s t a 11 i g a m o s s a r n a har

kommissionen förklarat, att för sådan tillverkning kräves anskaffande av

därför erforderlig maskinutrustning och att kostnaderna för denna av kommissionen

i samråd med Aktiebolaget Svensk Torvförädling beräknats till

2 500 000 kronor. Med de maskiner, som för dessa medel anskaffats, synes

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

6

under år 1942 kunna uppnås en maskintorvproduktion av 100 009 ton utöver

den för år 1941 planerade produktionen av ungefär 150 000 ton frästorv

och maskintorv. Av de båda förenämnda anslagen av 1 000 000 kronor

till förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga torvmossar samt av 800 000

kronor till torvberedning å sådana mossar har Aktiebolaget Svensk Torvförädling

hittills för förberedelser i olika avseenden för torvutvinning vid

Hästhagens mosse förbrukat 300 000 kronor, varav 100 000 kronor från anslaget

å 1 000 000 kronor och 200 000 kronor från anslaget å 800 000 kronor;

återstående belopp av förstnämnda anslag, 900 000 kronor, skall under år

1941 användas till förberedande arbeten å ytterligare ett antal staten tillhöriga

mossar.

Kommissionen har därefter övergått till frågan om m a s k i n t or v t i 11- verkning å mossar i enskild ägo samt därvid, bland annat,

anfört följande:

Den enskilda torvindustrien under år 1941 kan uppskattas äga en produktionskapacitet

av 150 000 ton maskintorv. Ett fullföljande av det beredskapsprogram

för 1942 års maskintorvproduktion, som i det föregående uppdragits,

innebär därför att under år 1941, örn försörjningsläget så skulle kräva,

torvmossar förberedas och maskinutrustning anskaffas för en tillverkning å

enskilda mossar av ytterligare 600 000 ton maskintorv. Därigenom skulle en

sammanlagd produktion av 1 miljon ton fabrikstorv kunna uppnås. Såsom

ersättningsbränsle motsvarar denna kvantitet fabrikstorv 500 000 ton kol

eller köks eller ungefär en tredjedel av den kvantitet koks, som innevarande

bränsleår förbrukas för uppvärmningsändamål.

På grund av de nedslående erfarenheterna från den långvariga depression,

som drabbade torvindustrien efter föregående världskrig, är det föga sannolikt

att understöd i form av lån från industrilånefonden i och för sig skola

kunna bliva tillräckligt lockande för att förmå ägare av torvmossar att i den

utsträckning, som kommissionen anser erforderlig, under år 1941 vidtaga

förberedelsearbeten samt anskaffa maskinutrustning för en ökad torvproduktion

under år 1942. Av denna anledning bör enligt kommissionens mening

ägare av torvmosse, där det ur bränsleförsörjningssynpunkt är särskilt

önskvärt, att maskintorvtillverkning igångsättes under år 1942, eller innehavare

under längre tid av rättighet att taga torv på sådan mosse, beredas

möjlighet att under vissa förutsättningar dels erhålla statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

för förberedelsearbeten för maskintorvtillverkning, dels

genom statens försorg få erforderlig maskinutrustning ställd till sitt förfogande

i särskild ordning.

För beviljande av statsbidrag till förberedelsearbeten

för maskintorvtillverkning har kommissionen föreslagit att följande

allmänna grunder och bestämmelser skola gälla:

Ansökning om statsbidrag ställes till Kungl. Maj:t. Jämte handlingar, som

underlätta granskning av det föreslagna förberedelsearbetet ur teknisk och

ekonomisk synpunkt, ingives ansökningen till statens bränslekommission.

I samband härmed skola uppgifter om företaget meddelas enligt av kommissionen

fastställt formulär. Efter företagen granskning av handlingarna

och, därest så skulle befinnas erforderligt, besiktning av torvmossen över
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majlis proposition nr 259.

lämnar kommissionen med eget utlåtande ansökningen till Kungl. Maj:t, som

beslutar angående beviljande av statsbidrag. Bränslekommissionen fastställer

arbetsplan för de företag, till vilka bidrag beviljas. Villkor för beviljande av

bär berörda statsbidrag bör vara. att det ur bränsleförsörjningssynpunkt ar

synnerligen angeläget, att maskintorvtillverkning kommer till stånd på mossen,

att mossens torvinnehåll till kvalitet och kvantitet ägnar sig för maskintorvtillverkning

med minst en större torvmaskin, att mossen är belägen i närheten

av järnvägsstation eller lastageplats, att drivkraft kan anskaffas, att

sökanden av statsbidrag antingen själv äger den torvmosse, där förberedelsearbetet

skall äga rum, eller innehar rättighet att under minst fem ar taga

torv på densamma samt att sökanden av statsbidrag besitter övriga nödvändiga

förutsättningar att på avsett sätt nyttiggöra detsamma. Vid utlämnande

av statsbidrag bör om möjligt hänsyn tagas till tillgången på arbetskraft pa

orten. Statsbidrag bör i regel icke lämnas ägare av torvmosse, örn torvberedning

därförutan kail förväntas komma till stånd, örn mossen utan större kostnad

kan iordningställas för maskintorvtillverkning eller om det tillverkade

torvbränslet uteslutande eller huvudsakligen är avsett att förbrukas av tillverkaren

själv eller andra i tillverkningen ekonomiskt intresserade personer

eller företag. . „

Ägare av torvmosse eller innehavare av rättighet att under minst leni ar

taga torv å sådan mosse skall för att komma i åtnjutande av statsbidrag i

särskild handling utfästa sig att, örn kommissionen så skulle finna erforderligt,

på den iordningställda mossen antingen själv under år 1942 upptaga

maskintorvtillverkning med egen eller av kommissionen till hans förfogande

på särskilda villkor ställd maskinutrustning, eller, örn detta skulle visa sig

ogörligt för sökanden, till annan tillverkare, som av kommissionen kan godkännas

eller av kommissionen anvisas, upplåta rätt att under en torvsasong

mot ersättning för kostnader, som bidragstagaren enligt den faststallda planen

av egna medel nedlagt i förberedelsearbetena, och under minst fyra torvsäsonger

mot skälig ersättning, som i vart fall av kommissionen bestämmes,

bedriva maskintorvtillverkning.

Med den, som mot åtnjutande av statsbidrag åtager sig ett förberedelsearbete

för maskintorvtillverkning, skall statens bränslekommission upprätta

skriftligt kontrakt. Genom dylikt kontrakt skall bidragstagaren förbinda sig

att inom bestämd tid fullborda förberedelsearbetet i överensstämmelse med

den fastställda arbetsplanen, att därvid iakttaga de föreskrifter, som av statens

bränslekommission härutöver må hava meddelats, att bestrida vad till

företagets fullbordande erfordras utöver beviljat bidrag och det understöd,

sorn eljest må utgå till företaget i form av lån av statsmedel, samt att vid

arbetets utförande underkasta sig den kontroll, som bränslekommissionen

kan finna erforderlig. ... . .

En första utbetalning till bidragstagaren må enligt bränslekommissionens

bestämmande ske, sedan lios kommissionen styrkts, alt arbetet blivit påbörjat.

Återstoden av statsbidraget får likaledes enligt kommissionens bestämmande

lyftas i den mån arbetets fortgång styrkes genom till kommissionen

ingivna bevis eller intyg, dock skall städse en fjärdedel av statsbidraget innestå,

intill dess arbetet blivit vederbörligen besiktigat och av bränslekommissionen

godkänt.

I händelse avvikelse utan därtill erhållet tillstånd skett fran den iaststallda

arbetsplanen eller arbetet icke blivit fullbordat inom därför bestämd tid och

bränslekommissionen ej meddelat anstånd för dess utförande, skall all vidare

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 259.

utbetalning av statsbidrag inställas och vad därav uppburits återfordras att

inom viss angiven tid på en gång eller efter hand inbetalas. Bryter bidragstagaren

mot sin utfästelse att på sätt ovan anförts antingen själv upptaga

maskintorvtillverkning pa den med stöd av bidraget förberedda mossen

eller upplåta rätten därtill till annan tillverkare, som av kommissionen kan

godkännas eller av kommissionen anvisas, eller övergår torvmossen respektive

rättigheten att taga torv på densamma inom två år från dagen för beviljande

av bidraget genom köp eller byte i annans ägo, skall bidragstagaren

vara skyldig att återbetala det uppburna bidraget. Å sålunda lyftade och

återburna medel skall bidragstagaren erlägga 5 % årlig ränta från lyftningsdagen

till dess återbetalning sker. Alla kostnader av vad slag de vara må,

som föranledas av indragning eller återbäring av utbetalade bidrag, skola

bestridas eller gottgöras av bidragstagaren.

Beträffande den erforderliga kontrollen av de förberedelsearbeten, som

skola äga rum å de i privat ägo varande mossarna med hjälp av föreslaget

statsbidrag, har kommissionen förmält sig lia för avsikt att utöva denna

kontroll med biträde av de befattningshavare hos landets hushållningssällskap

och skogsvårdsstyrelser vilka erhållit utbildning såsom instruktörer på

torvområdet.

Rörande storleken av det föreslagna statsbidraget har kommissionen på

grund av de stora ekonomiska risker, som måste anses förknippade med

investerande av större kapital i förberedelsearbeten för maskintorvtillverknin§)

förklarat sig anse att statsbidrag till dylika arbeten böra kunna utgå

med belopp, som motsvara intill 80 % av de enligt arbetsplanen beräknade

kostnaderna för desamma, men att omfattningen av den föreslagna bidragsverksamheten

dock bör göras beroende av det under sommaren rådande

läget med avseende på landets försörjning med fasta bränslen.

Kommissionen har med hänsyn till storleken av den mossareal, som erfordras

för den avsedda maskintorvtillverkningen under år 1942, beräknat

det för utbetalandet av de föreslagna statsbidragen erforderliga statsanslaget

till 1 500 000 kronor.

\idkommande det föreslagna anskaffandet av maskinutrusln

i n g och annan materiel till i enskild ägo varande

mossar har kommissionen anfört huvudsakligen följande:

För att ernå den avsedda produktionsstegringen av maskintorvtillverkningen

under år 1942 kräves, förutom att lämpliga mossar iordningställas,

även att ändamålsenlig maskinutrustning och annan för driften erforderlig

materiel anskaffas. Då de beställningar av maskintorvverk och annan för

driften erforderlig utrustning, som enskilda företagare hittills gjort hos

maskinfabriker, vilka syssla med tillverkning av dylikt materiel, icke på

långt när motsvara det beriiknade behovet under år 1942, böra enligt kommissionens

mening åtgärder jämväl vidtagas för att genom statliga "beställningar

av torvmaskiner och för maskintorvtillverkning erforderlig materiel

Rygga detta behov. De maskintorvverk, som för detta ändamål skola anskaffas,

böra enligt kommissionens mening vara av sådan typ, att produktionskapaciteten

per torvverk uppgår till ungefär 3 000 ton bränntorv per

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 25!).

9

säsong. För att, om så skulle erfordras, möjliggöra en produktionsökning

med intill 600 000 ton maskintorv under år 1942 kräves därför anskaffandet

av 200 maskintorvverk av förut angivna slag jämte därtill hörande utrustning.

Den genom statliga beställningar anskaffade maskinutrustningen skulle på

särskilda av Kungl. Maj:t fastställda villkor tillhandahållas för maskintorvtillverkning

i sådana fall, där det ur försörjningssynpunkt kan anses vara

av stor betydelse att maskintorvtillverkning kommer till stånd under år 1942

och där maskintorvverkens produktionskapacitet fullt kan utnyttjas. Maskinutrustningen

skulle kunna tillhandahållas torvtillverkare oavsett örn han

kommit i åtnjutande av statsbidrag eller statslån för iordningställande av

torvmossen eller ej och utan hänsyn till örn produktionen sker för avsalu

eller för egen förbrukning. Med bestämmande av de närmare villkor, på

vilka ifrågavarande maskinutrustning i dessa olika fall skulle tillhandahållas

torvtillverkare, synes emellertid böra anstå till dess större möjlighet vunnits

att bedöma de ekonomiska betingelserna för maskintorvtillverkning under

år 1942.

Även om den maskinella utrustningen skulle mot en förhållandevis låg

hyra tillhandahållas torvtillverkare, komme likväl väsentliga kostnader att

återstå för företagaren, för vilka han ej kan täcka sig på annat sätt än genom

lån. Det är därför möjligt, att staten för att få en tillverkning av maskinton’

till stånd nödgas på lämpligt sätt trygga avsättningen av det tillverkade

bränslet. Icke heller beträffande denna fråga kan för närvarande avgöras,

vilka konkreta åtgärder, som framdeles kunna bliva erforderliga. Med hänsyn

härtill och till att det medelsbehov, som på grund av dem kan komma

att uppstå, hänför sig till budgetåret 1942/43, har kommissionen icke funnit

anledning föreligga att nu närmare ingå på desamma.

Bränslekommissionen har preliminärt beräknat kostnaderna för anskaffandet

av ett maskintorvverk jämte övrig för driften erforderlig materiel

enligt följande tablå:

Anläggningskostnader.

1. Byggnader. Kronor Kronor

Torvlada .......................................... 15 000

Kontorsbyggnad med matsal ........................ 3 000

Materialbod med smedja ........................... 2 000 20 000

2. Maskiner.

Torvmaskin med utsättningsbana och elektrisk motor . . 25 000

Elektrisk transformator ............................ 2 000

Räls .............................................. 9 000

Bärgningsvagnar ................................... 4 000

Kok .............................................. 5 000 45 ooo

3. Diverse övriga tillbehör.

Elektriska ledningar ................................ 4 000

Frakter, montage .................................. 2 000

Oförutsedda utgifter ................................ 4 000 io 000

Summa 75 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 259.

Kommissionen har i detta sammanhang vidare anfört, att blott den del

av utrustningen, som är att hänföra till maskin- och transportmateriel, synes

behöva anskaffas och tillhandahållas genom statens försorg samt att i sådana

fall, där statliga understöd krävas för anskaffande av övrig materiel, detta

sjmes böra ske genom lån från industrilånefonden. Frågan, i vilken mån

den för år 1942 års maskintorvtillverkning erforderliga materielen skall behöva

anskaffas genom statens försorg, beror av försörjningslägets allmänna

utveckling och den utsträckning, i vilken behovet av maskinutrustning i fortsättningen

kan tänkas bliva säkerställt på privat väg. Det är därför omöjligt

att med någon visshet bedöma medelsbehovets storlek. Då det emellertid

måste anses vara av stor vikt att, örn läget så skulle erfordra, förutsättningar

finnas för en utvidgning av maskintorvtillverkningen under år 1942

i av kommissionen föreslagen omfattning har kommissionen ansett ett anslag

av 9 000 000 kronor erforderligt för budgetåret 1941/42.

Bränslekommissionen har slutligen berört frågan om kolugnsanläggn

ingar för tillverkning av torvkol och torvtjära och

därom anfört i huvudsak följande:

De genom kommissionen bedrivna undersökningarna beträffande torvkolens

duglighet som gengasbränsle äro ännu icke avslutade men synas

löftesrika. Samtidigt pågå på andra håll inom landet försök att vid framställning

av torvkol i ugn såsom biprodukt utvinna en tjära, som kan användas

såsom motorbränsle. Ingenstädes bedrivas emellertid dessa försök

i fullstor skala.

Enligt kommissionens mening är det synnerligen angeläget, att nämnda

försök fullföljas i större skala, icke minst därför att torvtjäran. örn den

kan användas såsom motorbränsle, bör bliva av betydelse för möjligheterna

att under rådande förhållanden tillverka fabrikstorv inom landet. Kommissionen

har på grund därav i ärendet samrått med Aktiebolaget Svensk Torvförädling

om fortsatta undersökningar i syfte att utröna möjligheterna både

för att utvinna tjära vid torvkolning och för att använda den utvunna tjäran

såsom motorbränsle. Kommissionen anser för sin del, att undersökningarna

lämpligen böra omhändertagas av bolaget, som förklarat sig efter fortsatt

utredning ämna till Kungl. Maj:t ingå med framställning i ärendet.

Ehuru det sålunda för närvarande icke är möjligt att bedöma, huruvida

torvkol och torvtjära kunna under innevarande år i större omfattning framställas

inom landet eller enligt vilken metod sådan produktion lämpligast

bör ske, håller bränslekommissionen likväl för sannolikt, att det inom en

förhållandevis kort tidrymd skall bliva möjligt att finna en rationell tillverkningsmetod

för ifrågavarande produkter, vilken med hänsyn till produkternas

stora betydelse för bränsleförsörjningen i sådant fall fortast möjligt bör

föranleda till upptagande av drift i stor skala.

Under åberopande av det sist anförda har bränslekommissionen föreslagit,

att ett anslag anvisas för budgetåret 1941/42, avsett att efter förslag

av bränslekommissionen disponeras för bidrag till anläggningar av ifrågavarande

slag under de särskilda villkor, som Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva därför. Då förutsättningarna för ifrågavarande fabrikation ännu

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

11

äro ofullständigt kända, har kommissionen ansett sig icke kunna för närvarande

föreslå villkor för sådant understöd. Storleken av anslaget har

beräknats till 1 000 000 kronor.

Kommissionen har hemställt om anvisande för budgetåret 1941/42 av dels

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor att elter kommissionens bestämmande

ställas till Aktiebolaget Svensk Torvförädlings förfogande för anskaffande

av maskintorvverk och annan för maskintorvtillverkning erforderlig

materiel, dels ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor till förberedelsearbeten

för maskintorvtillverkning å mossar i enskild ägo, dels ett reservationsanslag

av 9 000 000 kronor för statliga beställningar av maskintorvverk

och annan för maskintorvtillverkning erforderlig materiel, dels

slutligen ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor till kolugnsanläggningar

för framställning av torvkol och torvtjära.

I ärendet har kommerskollegium efter hörande av Aktiebolaget Svensk

Torvförädling och förre torvingenjören Gustav Sjögren den 28 april 1941

avgivit infordrat utlåtande.

Aktiebolaget Svensk Torvförädling har förklarat sig berett att efterkomma

de av bränslekommissionen framställda önskemålen med avseende på bolagets

medverkan till ett utökande av torvproduktionen å de statliga torvmossarna.

Förre torvingenjören Sjögren har granskat bränslekommissionens preliminära

kostnadskalkyler beträffande maskinanskaffningen, samt därvid

beräknat, att maskinerna skulle kunna erhållas billigare än vad bränslekommissionens

kalkyl ger vid handen.

Kommerskollegium har för egen del till en början Iramhållit följande:

För att snabbt och med minsta möjliga kostnader få fram en ökad torvtillverkning

bör man i första hand uppmuntra utöknjng av verksamheten

på redan utdikade mossar med färdigberedda torkfält, d. v. s. i gång varande

torvfabriker, vid vilka utöver en utökning av maskinparken endast

mindre omfattande arbeten på själva mossen bliva erforderliga. I andra

hand skulle förut bearbetade mossar komma i fråga, varest man har att

räkna med att mossen salt sig så, att torvverken kunna utan olägenhet framföras

på mossytan. Utom upprensning av avlopps- och torkfältsdiken haiman

här ali i allmänhet räkna med att torkfälten från äldre tider blivit

beväxta med ungskog och buskar och tarva en grundlig planering. I sista

hand skulle helt jungfruliga mossar tagas i anspråk, då vid dessa iordningställandet

blir mest kostsamt och tar den längsta tiden.

För alla tre kategorierna mossar gäller givetvis, att torven måste vara

av sådan beskaffenhet att en god bränntorv kan framställas, och därjämte

måste kraftförsörjningen ägnas särskild omtanke, så att vid i övrigt lika

förhållanden företräde gives sådana mossar, till vilka elektrisk kraft utan

allt för stora kostnader kan levereras.

Kollegium har tillstyrkt beviljande av anslag i enlighet med bränslekommissionens

förslag samt beträffande de olika anslagen anfört huvudsakligen

följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

Färed ragnil

den.

Vad först angår anslaget till maskinutrustning för de statliga mossarna

lia anläggningskostnaderna lör de torvfabriken som tarvas härför, beräknats

till 2 500 000 kronor, och överensstämma med kommissionens kostnadskalkyl

för ett maskintorvverk. Torvingenjören Sjögren har visserligen anfört,

att maskinerna borde kunna erhållas något billigare, men kollegium

.anser dock, att kostnaderna försiktigtvis icke böra beräknas till lägre belopp

än som skett. Det synes dock ovisst, örn lämpliga statliga mossar för alla

dessa 30 å 35 maskinenheter kunna erhållas.

Kollegium har vidare konstaterat, alt det synes bliva erforderligt med ett

kraftigt stöd för att uppnå en så stor ökning av bränntorvtillverkningen på

enskilda tillhöriga mossar, som den nu föreslagna. Att från statens sida

endast erbjuda lånemöjligheter torde ej kunna åstadkomma den önskade

verkan. Kollegium har vidare anfört:

De förutsättningar för beviljande av statsbidrag till förberedelsearbeten

för maskintorvtillverkning å enskilda mossar, som kommissionen angivit,

synas vara riktiga. För beräkning av anslaget torde man, då det ännu är

obekant vilka mossar som kunna ifrågakomma, icke hava annan utgångspunkt

än att förberedelsearbeten skola utföras för minst 200 torvverk. Det

angivna beloppet, 1 500 000 kronor, är visserligen stort, men då det är avsett

att Kungl. Majit skall bestämma bidragen i de särskilda fallen, anser sig

kollegium icke hava anledning att göra någon erinran däremot.

Anslaget för anskaffandet av maskintorvverk och annan för maskintorvtillverkning

erforderlig materiel å mossar i enskild ägo har beräknats till

9 000 000 kronor. Beloppets betydande storlek kan icke undgå att väcka

betänkligheter, då man har att befara att, sedan importen av stenkol åter blivit

fri, dessa torvverk hava ett mycket ringa värde och måhända måste säljas

som skrot i likhet med vad som skedde med en rest av de utav staten under

förra högkonjunkturen för torven anskaffade ältverken. Även örn kollegium

icke har någon anmärkning att framställa mot beräkningen av beloppet från

de föreliggande utgångspunkterna, vill kollegium dock framhålla betydelsen

av alt beställningarna endast göras etappvis i den mån utsikter finnas att

torvverken med tillbehör verkligen komma till nyttig användning.

Även anslaget till kolugnsanläggningar synes vara påkallat av det aktuella

läget icke minst beträffande flytande bränsle. Då det ännu icke är tillräckligt

klarlagt hur eller i vilken omfattning tillverkningen skall bedrivas, har

det emellertid ej varit möjligt att bedöma örn anslaget är lämpligt avvägt.

Av skäl, som jag närmare utvecklat i samband med beslutet örn avlåtande

till riksdagen av proposition angående garantipris å torv, är det i hög grad

angeläget att en kraftig utökning av torvproduktionen nästa år kommer

till stånd. Enligt av bränslekommissionen uppgjorda planer avses all söka

åvägabringa en produktion av fabrikstorv under 1942 av 1 miljon lon. 1

jämförelse med vad som beräknas bliva tillverkat under år 1941 innebär

detta en ökning av icke mindre än 700 000 ton. En sådan produktionsstcgring

torde icke kunna genomföras utan att långt gående statliga åtgärder

vidtagas för alf främja en ökad torvbrytning.

Dessa åtgärder böra taga sikte både på statliga och enskilda mossar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 259.

13

Å statliga mossar beräknas utvinningen innevarande år utgöra omkring

150 000 ton och samma kvantitet torde vara att påräkna från enskilt håll.

För att uppnå den av bränslekommissionen såsom önskvärd angivna torvmängdcn

synes enligt bränslekommissionens kalkyler en ökad torvutvinning

av 100 000 ton på statliga mossar och 600 000 ton på enskilda mossar böra

genomföras.

Möjligheten att åstadkomma en ökning av torvproduktionen å de statliga

mossarna under år 1942 med 100 000 ton utöver den för år 1941 planerade

synes vara helt beroende på tillgången till erforderlig maskinutrustning. Då

sådan utrustning icke för närvarande finnes tillgänglig måste ansträngningarna

inriktas på anskaffande av densamma. Med utgångspunkt från kommissionens

kalkyl att varje torvverk skulle per säsong kunna avverka omkring

3 000 ton, skulle mellan 30 och 35 maskinverk erfordras för att uppnå den

önskade förhöjda torvavverkningen. Kostnaderna härför torde med iakttagande

av bränslekommissionens, av kommerskollegium tillstyrkta beräkningar,

75 000 kronor för varje maskinverk jämte erforderliga anläggningskostnader,

totaliter kunna uppskattas till i runt tal 2 500 000 kronor. Jag

tillstyrker alltså att för anskaffandet av maskinutrustning för torvtäkt å

statliga torvmossar ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor anvisas för

budgetåret 1941/42. Anslaget torde böra anvisas å driftbudgeten under elfte

huvudtiteln med hänsyn till att det är ovisst om maskinerna kunna anses

äga ett bestående värde såsom kapitalobjekt. De anordnade medlen böra i

mån av behov utbetalas till Aktiebolaget Svensk Torvförädling, som skall

äga att efter bränslekommissionens bestämmande för statens räkning använda

anslaget för det avsedda ändamålet; maskinerna skola givetvis förbli

statens egendom, ehuru de böra få utan ersättning nyttjas i bolagets verksamhet.

För åstadkommande under år 1942 av den av bränslekommissionen föreslagna

utökningen av den enskilda torvtillverkningen med 600 000 ton erfordras,

såsom nyss påpekats, ett betydligt kraftigare statsingripande än

hittills skett, enär innehavare av torvmossar i enskild ägo av ekonomiska

skäl knappast kunna förväntas att utan statligt stöd i en eller annan form

vara villiga att investera större kapitaltillgångar i företag av så krisbetonad

och riskfylld karaktär som torvfabrikation. Bränslekommissionen har i

detta hänseende föreslagit beviljande av statsanslag på tillhopa 10 500 000

kronor, därav 1 500 000 kronor såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

för förberedelsearbeten för maskintorvtillverkning och 9 000 000 kronor

för anskaffande av erforderlig maskinutrustning, som skulle ställas till

vederbörande torvtillverkares förfogande.

De förberedelsearbeten, sorn erfordras för att göra en mosse lämplig för

torvdrift i större skala, böra såsom lidigare framhållits örn möjligt vidtagas

under året före det, varunder driften är avsedd att påbörjas. Omfattningen

och beskaffenheten av sådana förberedelsearbeten äro självfallet högst väx
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds proposition nr 250.

lande, beroende på olika mossars läge och karaktär. I första hand undersökes

mossen i avseende å torvkvalitet samt belägenhet i förhållande till

omgivande terräng och till framkomlig väg eller järnväg för produkternas

utforsling, varjämte uppskattningar göras örn kostnader för avdikningar

m. m. Befinnas förutsättningarna för torvtäkt goda, verkställes avdikning

av mossen genom grävning av huvuddiken och avloppskanal, i vilka särskilt

upptagna s. k. torvfältdiken utmynna. Utmed de blivande arbetslinjerna

anordnas torkfält, vanligtvis helt å mossens yta, för utläggning av den beredda

råvaran. Iordningställandet av torkfälten förutsätter att mossens yta

befrias från all besvärande växtlighet och planeras, varjämte möjligheter

måste skapas för fritt tillträde för sol och vind. Slutligen böra även erforderliga

vägar och spåranläggningar bringas till utförande.

De föreslagna förberedelsearbetena synas ytterst angelägna, enär de som

nämnts utgöra förutsättning för genomförande av den torvbrytning som

planerats för nästa år. I likhet med kommerskollegium vill jag emellertid understryka

vikten av att sådana mossar utväljas för torvtäkt, vilka äro minst

arbetskrävande och vilka fordra det minsta röjnings- och dikningsarbetet.

Statens medverkan till de ifrågasatta förberedelsearbetena synes på sätt

bränslekommissionen förordat lämpligen böra erhålla formen av statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet. Jag ansluter mig därför till kommissionens

förslag i denna del.

I fråga örn de närmare reglerna för statsbidraget må nämnas, att enligt

bränslekommissionens förslag statsbidrag skola kunna utgå till ägare eller

vissa innehavare av sådana mossar, på vilka det ur bränsleförsörjningens

synpunkt är synnerligen angeläget att maskintorvtillverkning kommer

till stånd, och under förutsättning att mossens torvinnehåll till kvalitet

och kvantitet ägnar sig för maskintorvtillverkning med minst en större torvmaskin.

Statsbidrag ha föreslagits utgå med högst 80 procent av de beräknade

kostnaderna för förberedelsearbetet samt äro avsedda att beviljas av

Kungl. Majit, varefter bränslekommissionen skall fastställa arbetsplan för

de företag, till vilka Kungl. Majit beviljat bidrag. Utbetalningen av bidrag

är avsedd att ske i olika etapper, allteftersom arbetena fortskrida. Med biträde

av torvinstruktörer skall bränslekommissionen utöva kontroll över

förberedelsearbetenas fortgång. Mot de av bränslekommissionen föreslagna

allmänna grunderna för beviljandet av nu ifrågavarande statsbidrag synes

mig i stort sett ej vara något att invända. Statsbidrag böra emellertid kunna

komma i fråga icke allenast för maskintorvtillverkning utan, där särskilda

skäl föreligga, även för annan torvtillverkning. Föreskrift bör kunna lämnas

om skyldighet för bidragstagaren att anlita arbetskraft, som hänvisas

till företaget av statens arbetsmarknadskommission. Närmare bestämmelser

och villkor för ifrågavarande statsbidragsverksamhet torde få fastställas av

Kungl. Majit efter förslag av bränslekommissionen. Därvid bör erforderlig

hänsyn tagas till gällande bestämmelser för torvlån från industrilånefonden,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

15

så att föreskrifterna om statsbidrag låta sig förena med torvlånebestämmelserna.

Det av kommissionen för ändamålet föreslagna anslaget av 1 500 000

kronor synes med hänsyn till de osäkra utgångspunkter, som föreligga för

bedömande av omfattningen av den avsedda bidragsverksamheten, icke göra

anspråk på att med någon större bestämdhet återspegla det medelsbehov, som

kan väntas uppstå i förevarande hänseende. Då man emellertid beräknar att

insätta 200 torvverk i drift och tanken är att Kungl. Majit skall förbehållas

rätten att bestämma storleken av statsbidragen i de enskilda lallen, lära

några betänkligheter mot den angivna summan icke behöva hysas. Jag tillstyrker

därför, att anslag till ändamålet beviljas med det av bränslekommissionen

föreslagna beloppet, 1 500 000 kronor, och att anslaget uppföres såsom

reservationsanslag under elfte huvudtiteln.

Mot ett genomförande av bränslekommissionens förslag att anvisa

9 000 000 kronor för anskaffande genom statens försorg av maskinutrustning

för torvfabrikation å torvmossar i enskild ägo hyser jag emellertid stora

betänkligheter. Den föreslagna anordningen innebär, att staten skulle själv

anskaffa och tillhandahålla den enskilde torvmosseägaren maskintorvverk

för användning å dennes mossar. Beträffande villkoren för torvverkens disponerande

har visserligen bränslekommissionen icke ansett sig i stånd att nu

framlägga något förslag, men man torde få utgå ifrån att, därest syftet med

anordningen skall vinnas, desamma måste bliva mycket gynnsamma för

torvmosseägaren. Frånsett den olägenhet som ur statens synpunkt är förenad

med den föreslagna anordningen och som bland annat består däri, att

de statliga torvverkens skötsel och underhåll under användningstiden icke

kunna effektivt övervakas och risk alltså föreligger för förluster å verken på

grund av bristande tillsyn, synes förslaget, därest det genomföres, otvivelaktigt

komma att medföra, att enskilda strävanden att anskaffa maskiner

för torvbrytning komma att upphöra. Det torde emellertid icke vara lyckligt

att helt förlita sig å det allmännas åtgärder, då det gäller en fråga, där

det enskilda intresset torde kunna taga värdefulla initiativ. Vidare lärer man

ej böra bortse från att ett upplåtande av torvmaskiner åt vissa torvmosseägare

kan komma att innebära en orättvisa mot andra mossinnehavare,

vilka redan anskaffat maskinutrustning. Än vidare torde beaktas, att kostnaden

för maskinanskaffningen i allmänhet icke torde uppgå till mer än

omkring 50 procent av de sammanlagda anläggningskostnaderna, varför en

betydande del av sistnämnda kostnader komma alt falla på den enskilde

mossägaren. Även örn det statliga ingripandet i och för sig utgör en borgen

för att det önskade antalet torvverk kommer till utförande, lärer detta därför,

på grund av ovissheten örn den enskildes vilja att för egen del göra erforderliga

insatser, icke innebära någon garanti för ali maskinerna verkligen

komma till användning å mossarna.

De bitr antydda olägenheterna med den av bränslekommissionen föreslagna

anordningen synas mig böra föranleda övervägande av andra utvägar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

för ernående av en maskinell tillverkning av torv i väsentligt utökad skala.

Då en sådan utökning otvivelaktigt innebär stora ekonomiska risker för de

enskilda företagarna, kan det dock ej förväntas att produktionsökningen

kommer till stånd i avsedd omfattning, såvida ej staten i viss omfattning

övertager riskerna. Härutinnan delar jag bränslekommissionens uppfattning.

överflyttning å staten av de med en utvidgning av torvupptagningen

förenade riskerna synes mig emellertid lämpligast kunna ske genom att avtal

träffas med de enskilda företagare, vilka avse att anskaffa nya maskintorvverk,

av innebörd att avsättning tryggas till visst pris för den utökade

torvproduktionen under en tid framåt. Priset synes mig därvid böra så bestämmas,

att det bereder täckning för ett belopp motsvarande skälig avskrivning

under avtalstiden av kostnaderna för anskaffning av torvverk.

Avvägningen av priset bör grunda sig å vederhäftiga genomsnittskalkyler

rörande produktionskostnaderna, varvid möjlighet dock bör föreligga att i

särskilda fall göra avvikelser. Vid prisbestämningen bör hänsyn tagas till

de eftergifter i fråga örn krigskonjunkturskatt som må komma att lämnas

löretagen. Örn bemyndigande lämnas bränslekommissionen att enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder ingå dylika avtal, synes mig en fullt lika kraftig

stimulans kunna beredas torvtillverkarna som enligt kommissionens förslag.

I praktiken torde detta förfarande komma att medföra att åt staten hembjudas

stora partier torv, vilka genom statens försorg skola placeras å marknaden.

Så länge nuvarande svårigheter för bränsleförsörjningen kvarstå,

synes avsättning av den ökade torvproduktionen kunna ske utan olägenheter,

främst till industrier och andra större förbrukare. I den mån åter normala

förhållanden inträda å bränslemarknaden och avsättning av torvproduktionen

möter svårigheter, kan staten bli tvungen att till fullgörande av de

ingångna avtalen inlösa hembjudna torvpartier, varvid medel måste finnas

tillgängliga för partiernas inlösen. Något behov av medel för detta ändamål

synes icke bliva aktuellt förrän tidigast under budgetåret 1942/43. Frågan

om anvisande av medel härför torde således tills vidare kunna .skjutas åt

sidan.

Med hänsyn till angelägenheten av att erforderliga åtgärder för den

ökade torvbrytningen snabbt bliva genomförda är det synnerligen önskvärt,

att bränslekommissionen snarast möjligt söker träffa avtal som nyss nämnts

med intresserade torvmosseägare, så att överblick erhålles över antalet

torvverk, som behöva nyanskaffas. Genom en samlad beställning av ett

stort antal torvverk torde, i motsats lill örn beställningar göras successivt,

en serietillverkning kunna upptagas, varigenom produktionskostnaderna

kunna nedbringas och snabbare leverans erhållas.

Den nu ifrågasatta anordningen torde böra kompletteras med åtgärder i

sylte att bereda de enskilda företagarna vidgade möjligheter att erhålla lån

av statsmedel för utförande av erforderliga anläggningar. Storleken av detta

medelsbehov synes kunna uppskattas till det av bränslekommissionen för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition nr 259.

anskaffning av torvmaskiner angivna beloppet av 9 000 000 kronor. De

avsedda medlen skola antingen bilda en särskild fond lör detta speciella

ändamål eller också tillföras någon redan befintlig fond, närmast då industrilånefonden,

från vilken redan nu torvlån beviljas. Att bilda en ny fond

med uppgifter, som i väsentliga delar skulle sammanfalla med dem, som

ankomma å den redan befintliga industrilånefonden, synes innebära en

dualism, som kan framkalla olägenheter vid handläggningen av uppkommande

lånefrågor, i synnerhet örn det skulle anses erforderligt att fastställa

olika villkor för lån från den ena eller den andra fonden. Det lämpligaste

tillvägagångssättet torde därför vara att industrilånefonden tillföres ökade

medel, vilka helt avses för lån åt torvnäringen.

Följden härav skulle givetvis bliva, att de nu gällande bestämmelserna

för torvlån måste tillämpas generellt för lån med syfte att underlätta maskinanskaffning

för torvbrytning. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida

dessa bestämmelser med nuvarande innebörd kunna anses giva Kungl. Maj:t

tillräcklig rörelsefrihet vid fastställandet av villkor för torvlån av det slag,

varom här kan bliva fråga. Såsom förut framhållits mäste villkoren för

statsunderstöd vara mycket gynnsamma för mossägaren, därest statsåtgärderna

verkligen skola bidraga till det avsedda syftet. Föreskrifterna örn beviljade

låns maximibelopp synas icke medgiva nödig rörelsefrihet för Kungl.

Maj:t. Det synes därför erforderligt, att Kungl. Maj:! erhåller befogenhet,

att, därest så skulle befinnas påkallat i särskilda fall, göra avsteg från de

allmänna bestämmelserna örn torvlån i här berörda avseende. Avsikten

är därvid, att maximigränsen för statslånet i intet fall skall överstiga 80

procent av anläggningskostnaden. Kungl. Maj:ts befogenhet i här angivna

hänseende synes åtminstone tills vidare kunna inskränkas att avse lån,

som beviljas åren 1941 och 1942.

Den ifrågavarande verksamheten med utvidgning av torvbrytningen är

ju, såsom från flera håll framhållits, av markerad krisnatur, varför en

snabb amortering kräves av det kapital, som investeras i anläggningar

för detta syfte. Man bör alltså uppställa fordran på en mycket kori

amorteringstid för de lån, som komma att beviljas för av krisen betingad

anskaffning av torvmaskiner eller för vidtagande av andra därav föranledda

åtgärder. Enligt gällande lydelse av § 7 i kungörelsen angående allmänna

villkor och bestämmelser för lån från industrilånefonden möter ej heller

hinder för Kungl. Maj:t att bestämma kortare amorteringstid än som förutsättes

i författningen. Huruvida amorteringen skall förbindas med särskilda

villkor torde få ankomma på Kungl. Majit att bedöma.

Vad därefter angår det av bränslekommissionen framlagda förslaget att

anvisa medel såsom bidrag till anläggningar för framställning av torvkol

och torvtjära synes den för närvarande föreliggande utredningen icke giva

tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av frågan. Såsom av bränslekom
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 259. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 259.

missionens skrivelse framgår pågår en icke obetydlig försöksverksamhet

inom delta område. Enligt vad jag inhämtat har denna försöksverksamhet,

såvitt bränslekommissionen angår, avsett undersökning av torvkolens användbarhet

såsom gengasbränsle samt konstruktion av kolugnar för kolning

av torv. Det har därvid visat sig att av maskintorv utvunnet torvkol

kan bli ett fullt användbart gengasbränsle under vissa förutsättningar. Ugnar

av kommissionens konstruktion äro under uppförande. Genom försorg av

Aktiebolaget Svensk Torvförädling undersökas möjligheterna att utvinna

tjära och andra biprodukter vid torvkolning. Undersökningarna lära hittills

ha haft ett gynnsamt förlopp.

Det är givet att det i nuvarande läge är ett statsintresse att medverka till

en ökad produktion av olika slags ersättningsbränslen. En dylik medverkan

från statens sida torde emellertid icke böra komma till stånd, förrän påtagliga

resultat av de olika försöken föreligga. Resultaten av den pågående försöksverksamheten

synas emellertid ännu icke kunna överblickas, och därmed

följer även att någon säker kunskap om produktionsvillkoren ej kunnat

vinnas. Emellertid synes det icke osannolikt, att försöksverksamheten inom

en nära framtid krones med framgång. Under dylik förutsättning torde

Kungl. Majit äga att med användande av tillgängliga fullmakter träffa

erforderliga anstalter för en statlig medverkan till främjande av framställning

av torvkol och torvtjära och andra biprodukter från torvkolning.

Det av mig i det föregående omnämnda beloppet av 35 000 kronor, vilket

genom Kungl. Majits beslut den 9 april 1941 ställts till bränslekommissionens

förfogande från förskottsanslaget till Förstärkning av den civila administrationen

m. m. till täckande av kostnaderna för en kurs för utbildning

av torvinstruktörer samt till torvinstruktörernas verksamhet, synes nu böra

täckas genom att motsvarande summa anvisas å tilläggsstat II till riksstaten

för innevarande budgetår under elfte huvudtiteln. Anslaget, som bör

erhålla reservationsanslags natur, torde kunna benämnas Upplysnings- och

instruktionsverksamhet på torvområdet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels anvisa till Upplysnings- och instruktionsverksamhet

på torvområdet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag

av .......................... kronor 35 000,

dels anvisa till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt

å statliga torvmossar för budgetåret 1941/42 under elfte

huvudtiteln ett reservationsanslag av .... kronor 2 500 000,

dels anvisa till Förberedande arbeten å torvmossar i enskild

ägo för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett

reservationsanslag av ................ kronor 1 500 000,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 259.

19

dels anvisa till Industrilånefonden för budgetåret 1941/42

å kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av........................kronor 9 000 000,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i

det föregående anfört vid beviljande under 1941 och 1942

av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva

undantag från gällande lånebestämmelser,

dels ock medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga statens

bränslekommission eller annan myndighet att med torvtillverkare

träffa avtal angående avsättning för torvproduktionen

av den innebörd som jag i det föregående angivit.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m. s. 6 i texten
  2. SU 1941:189 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv m. m. s. 1 i texten