Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1941-05-23 · 113 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 79 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:278, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms

slott den 23 maj 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-B ramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 278.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Förslag

till

Förordning angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I enlighet med bestämmelserna i denna förordning skall, i den mån Kungl.

Maj:t så förordnar, viss avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd

mjölk och grädde ävensom å mjölk, som kommer till användning för beredande

hos mjölkproducenten av smör eller ost till avsalu.

2 §•

1. Avgiften för mjölk skall utgå med det belopp, högst 3 öre för kilogram,

som Kungl. Majit bestämmer.

2. Avgiften för grädde skall utgå med jämlikt 1 morn. bestämt belopp för

varje kilogram mjölk, som enligt av Kungl. Majit fastställda beräkningsgrunder

skall anses hava åtgått för gräddens beredande.

3. Vid erläggande av avgift för mjölk, som använts för beredande hos

mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu, skall den avgiftspliktiga

mjölkmängden beräknas enbgt av Kungl. Majit fastställda grunder.

4. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må enligt de föreskrifter,

Kungl. Majit meddelar, mjölkavgift kunna efterskänkas.

3 §•

Mjölkavgift skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiflspliktig vara, som av

mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som sålunda

från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig

vara av mjölkproducenten.

Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare att erlägga mjölkavgift

och kan avgiften icke uttagas hos honom till följd av att han saknar

utmätningsbara tillgångar, äger statens livsmedelskommission besluta, att

avgiftsskyldighet för vara, som till honom levereras, i stället skall åvila vederbörande

producent. Vad nu sagts gäller dock endast i fråga örn vara, som

levereras efter det producenten erhållit del av kommissionens beslut.

4 §•

Mjölkavgift skall inbetalas i den ordning, som Kungl. Majit bestämmer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

5 §•

Handläggning av frågor i avseende å tillämpningen av denna förordning

ankommer på statens livsmedelskommission.

6 §•

Erforderliga föreskrifter beträffande ordningen för mjölkavgifts fastställande,

erläggande och indrivande ävensom angående restitution, avkortning

och avskrivning av mjölkavgift, så ock närmare bestämmelser i avseende å

förordningens tillämpning i övrigt meddelas av Kungl. Majit.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1941 och gäller till och med den

30 juni 1942.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Förslag

lill

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935

(nr 279) angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli

1941 tills vidare till och med den 30 juni 1942.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med

den 1 september 1941 till och med den 31 augusti 1942.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

5

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, frågan örn

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

punkten 107 i nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för budgetåret 1941/42 beräkna ett reservationsanslag av 74,000,000 kronor.

Detta anslag avsåg upprätthållandet av mjölk-, spannmåls-, foder-, äggsamt

slaktdjursregleringarna. Statens livsmedelskommission har i skrivelse

den 16 april 1941 framlagt förslag om prisreglerande åtgärder m. m. på

jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit detta förslag.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående

mjölkavgift, vilken ändrats genom förordningarna nr 278/1935

och 417/1936 och gäller till och med den 30 juni 1941, skall, där Kungl. Majit

så förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för

mjölk och mejeriprodukter upptagas avgift å inom riket saluförd mjölk och

grädde ävensom, i den mån Kungl. Majit så förordnar, å mjölk, som kommer

till användning för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost

för avsalu. Avgiften må utgå med högst 3 öre per kilogram mjölk och till

mjölk omräknad grädde och skall erläggas, såvitt fråga är om avgiftspliktig

vara, som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare,

av den, som från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan

avgiftspliktig vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri

eller mjölkhandlare att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under

viss förutsättning överflyttas å mjölkproducenten. Kungl. Majit äger från

avgiftsskyldighet medgiva undantag, där så finnes skäligt med hänsyn till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 278

ringa produktion eller andra förhållanden. Vidare ina, då särskilda förhållanden

därtill föranleda, mjölkavgift kunna efterskänkas enligt av Kungl.

Maj :t meddelade bestämmelser. Inflytande avgiftsmedel skola enligt av Kungl.

Maj:t utfärdade föreskrifter användas för förut angivna ändamål.

I kungörelsen den 18 oktober 1940 (nr 906) med tillämpningsföreskrifter

till nämnda förordning m. m. ha givits närmare bestämmelser angående,

bland annat, grunderna för mjölkavgiftens utgörande, ordningen för dess

fastställande, erläggande och indrivning samt beträffande restitution, avkortning,

avskrivning och efterskänkande av sådan avgift ävensom rörande

kontroll över avgiftens utgörande och avgiftsmedlens förvaltning.

Genom kungörelser den 30 juni 1937 (nr 656), den 30 juni 1938 (nr 448),

den 22 juni 1939 (nr 399), den 21 juni 1940 (nr 624) och den 18 oktober

1940 (nr 891) har Kungl. Maj:t för tiden till och med den 30 september 1940

förordnat örn upptagande av mjölkavgift med undantag för vissa särskilt

angivna områden i riket. Mjölkavgift har utgått för inom riket saluförd mjölk

och grädde samt för mjölk, som kommit till användning för beredande hos

mjölkproducent av smör eller ost för avsalu, därest producenten för sådant

ändamål av egen produktion eller eljest använder minst 3,000 kilogram mjölk

i månaden. Avgiften har under tiden 1 januari—30 april 1938 utgjort 1 öre

för kilogram, under tiden därefter till och med den 30 juni 1938 1.5 öre för kilogram

och under återstoden av 1938 2 öre för kilogram. Under tiden 1 januari—

30 juni 1939 var avgiften 1 öre för kilogram samt därefter till årets slut 2 öre.

Under år 1940 har mjölkavgiften varit 1.5 öre för kilogram under tiden 1 januari—30

juni samt 0.5 öre för kilogram under tiden 1 juli—30 september,

från vilket senare datum ingen mjölkavgift uttagits. Uppbörden har under

kontroll av statens livsmedelskommission handhafts av svenska mejeriernas

riksförening u. p. a., som även omhänderhaft förvaltningen av inflytande

medel.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin

och vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen

nr 474/1937, äger Kungl. Maj:t förordna örn uttagande av accis å margarin,

konstister, matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av

de förut nämnda samt fettemulsion, dock endast beträffande vara, som levereras

intill utgången av juni månad 1941. Accisen må utgå med högst 60 öre

för kilogram av varans nettovikt. Jämlikt bemyndigande av 1940 års riksdag

äger Kungl. Maj:t vidare förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda

varor med ett belopp av högst en krona 50 öre per kilogram av varans

nettovikt. Från och med den 27 september 1936 har accis utgått å följande

varor, nämligen margarin, konstister samt sådan vara, som nyss betecknats

såsom annat ersättningsmedel för smör eller flott, förutsatt att varan

håller mera än en procent vatten. Från och med den 1 juli 1941

har dock, vad konstister angår, accis endast utgått å sådan vara, vari ingår

annat fett än sådant, som inom landet framställts ur mjölk eller hämtats

från svin eller idisslande djur. Från och med den 15 december 1938 utgår

accis även å ersättningsmedel, som håller mindre än en procent vatten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

7

men till konsistensen är smör- eller isterliknande, från och med den 1 juli

1939 även å fettemulsion, från och med den 11 november 1940 även å matolja

samt från och med den 9 december 1940 därjämte å kokosfett. Accisens

belopp har beträffande margarin, konstister och såsom annat ersättningsmedel

betecknad vara utgjort för varor som levererats under tiden 27 september

1936—27 juli 1937 30 öre för kilogram, under tiden 28 juli—8 december

1937 40 öre för kilogram, under tiden 9 december 1937—30 juni 1939

45 öre för kilogram, under tiden 1 juli 1939—8 februari 1940 60 öre för kilogram,

under tiden 9 februari—18 oktober 1940 55 öre för kilogram samt

under tiden 19 oktober—10 november 1940 60 öre för kilogram. För fettemulsion

har under tiden 1 juli 1939—10 november 1940 utgått en accis med

10 öre för kilogram för fettemulsion med en fetthalt av högst 17 procent

samt med 25 öre för kilogram för fettemulsion med högre fetthalt.

Från och med den 11 november 1940 utgår för samtliga förutnämnda varuslag

utom kokosfett och från och med den 9 december 1940 jämväl å dylikt

fett en accis med 60 öre för kilogram; accisen för annat margarin än hushållsmargarin

har dock från och med den 3 februari 1941 sänkts till 39 öre

för kilogram. Från och med den 19 oktober 1940 utgår därjämte tilläggsaccis

å vissa fettvaror. Sålunda utgår för hushållsmargarin (margarin med en

smältpunkt under +37° C, från och med den 11 november 1940 +36° C)

en tilläggsaccis, som under tiden 19 oktober—10 november 1940 utgjort en

krona 40 öre för kilogram samt under tiden 11 november 1940—2 februari

1941 98 öre för kilogram, och vilken från och med den 3 februari 1941 utgör

68 öre för kilogram. Från och med den 11 november 1940 utgår därjämte

tilläggsaccis för konstister samt såsom annat ersättningsmedel betecknad vara

med 98 öre för kilogram, för matolja med 40 öre för kilogram samt för fettemulsion

med högre fetthalt än 17 procent med 65 öre för kilogram. För

kokosfett utgår från och med den 9 december 1940 en tilläggsaccis med 10

öre för kilogram. I samband med förordnanden beträffande accisen å margarin

och konstister har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande

fastställt tullen å dessa varor till belopp, motsvarande 15 öre för kilogram

med tillägg av accisen och tilläggsaccisen.

Bland åtgärder, sammanhängande med mjölkregleringen, må vidare nämnas

anordningen med upptagande av skatt å olj ekakor och vissa

slag av foder mjöl (k raftfod erskatt). Härför redogöres i samband

med fodermedelsregleringen.

Jämlikt Kungl. Maj.ts brev till statskontoret den 30 juni 1937 lia medel,

som influtit genom accisen å margarin samt genom upptagande av skatt

å oljekakor m. m., sedan därifrån bestritts vissa kostnader, månadsvis överlämnats

till svenska mejeriernas riksförening för att användas för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för mjölk och mejeriprodukter.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 657), ändrad genom

kungörelserna nr 449/1938 och 402/1939, angående användningen av medel,

som inflyta genom upptagande av mjölkavgift m. m., meddelades be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

stämmelser rörande förvaltningen av till riksföreningen för berörda ändamål

överlämnade eller uppburna medel. Enligt dessa bestämmelser lia medlen

i huvudsak använts för utbetalning av exportpristillägg, pristillägg för

lantsmör, producentbidrag och prisutjämningsbidrag. Från och med den 1

januari 1940 inflyta margarinaccismedel ej till jordbrukets prisregleringsfond

utan tillföras — enligt beslut vid urtima riksdagen 1940 (skr. nr 109) —

budgeten. Beträffande prisutjämningsbidrag och andra bidrag till mejerihanteringen

gäller numera kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 631), ändrad

genom kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 907), angående prisutjämningsbidrag

och pristillägg för mjölk.

Exportpristillägg utgår å smör samt till smör omräknad ost, kondenserad

mjölk, torrmjölk och grädde, som beretts inom riket och härifrån

utförts, med belopp, motsvarande skillnaden mellan nettoexport och hemmamarknadspriset

för saltat runmärkt smör av medelkvalitet (riksnoteringen

å runmärkt smör).

För så kallat lantsmör, som hos mjölkproducent i Norrland ävensom

Kopparbergs och Värmlands län samt vissa delar av Uppsala, Västmanlands

och Älvsborgs län beretts av mjölk, varå mjölkavgift icke utgått och som av

producenten försålts annorledes än till mejeri eller ombud för mejeri, har

tidigare utgått ett pristillägg med 25 öre per kilogram. Särskilda åtgärder

äro numera vidtagna för att ordna pris- och avsättningsförhållandena för sådant

lantsmör, som av producenten försäljes till mejeri eller mejeriombud.

Enligt ovannämnda kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 907) skall mejeri,

för att erhålla prisutjämningsbidrag, på villkor, som livsmedelskommissionen

bestämmer, från producent mottaga lantsmör, som uppfyller av kommissionen

fastställda kvalitetsfordringar. Enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen

(cirkulär nr 152) och gällande intill den 26 maj 1941,

skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott lantsmör

(klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II) 20 öre

lägre och för dåligt lantsmör (klass lil) en krona lägre än svensk riksnotering

å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall göras ett pristillägg

(lantsmörsbidrag) med 30 öre per kilogram smör, som produceras i Stockholms—Göteborgs,

Skånes och Värmlands—Dalarnas prisutjämningsdistrikt,

samt med 55 öre per kilogram smör, som produceras i övriga prisutjämningsdislrikt.

Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde förordna

ombud, att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är dock ej

skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent, av

vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav smöret

beretts, till mejeri. Från och med den 26 maj 1941 har grundpriset för

lantsmör sänkts med 10 öre och tillägget höjts med 35 öre per kilogram.

Producentbidrag — beträffande vilket bestämmelser meddelats i

kungörelserna nr 401 och 963/1939 samt 630 och 908/1940 angående särskilt

bidrag till mjölkproducenter — utgick under tiden 1 juli—31 december 1939

till mjölkproducent för varje brukningsdel med ett belopp motsvarande för

kalendermånad den mjölkavgift, som för samma månad belöpte å 450 kilo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

9

gram mjölk och till mjölk omräknad grädde eller å den mindre myckenhet

därav, vilken under månaden försålts från brukningsdelen. I kungörelsen

nr 963/1939 föreskrevs att producentbidraget från och med den 1 januari

1940 skulle utgå för sammanlagt högst 650 kilogram mjölk och till mjölk

omräknad grädde i månaden, varjämte bidraget bestämdes till 2 öre för kilogram

avgiftspliktig mjölk, som under månaden sålts från brukningsdelen

eller i ett av producenten själv drivet avgiftspliktigt mejeri använts för beredande

av smör eller ost till avsalu; dock att för mjölk och till mjölk omräknad

grädde, som försålts av producenten direkt till konsument, bidraget

ej finge utgå med högre belopp än som motsvarade mjölkavgiften. Enligt

kungörelsen nr 630/1940 har bidraget för månaderna januari—mars och

oktober—december höjts till 3 öre per kilogram.

Prisutjämningsbidrag utgår för inom riket producerad mjölk

och grädde, varå mjölkavgift utgått eller, från och med den 1 november

1940, varå mjölkavgift skulle ha utgått, därest förordnande meddelats örn

upptagande av sådan avgift, och som använts för beredande av smör, ost

eller annan mejeriprodukt. För utbetalning av prisutjämningsbidrag är riket

indelat i 6 prisutjämningsdistrikt. För ändamålet tillgängliga medel ha intill

den 1 juli 1940 fördelats månadsvis på prisutjämningsdistrikten sålunda, att

vart och ett av de tre nordligaste distrikten, nämligen Norrbottens, Västerbottens

och mellersta Norrlands prisutjämningsdistrikt, först erhållit ett särskilt

belopp. Därutöver har, likaledes intill den 1 juli 1940, Norrbottens distrikt,

omfattande Norrbottens län, tilldelats 2.5 öre, Västerbottens distrikt,

omfattande Västerbottens län, 1.5 öre samt Mellersta Norrlands distrikt, omfattande

Gävleborgs län, med undantag av landskapet Gästrikland, ävensom

Västernorrlands och Jämtlands län, 0.5 öre för varje kilogram mjölk och till

mjölk omräknad grädde, varå prisutjämningsbidrag inom distriktet för månaden

utgått. Återstoden av prisutjänmingsmedlen lia därefter delats upp

mellan samtliga distrikt i förhållande till de myckenheter mjölk och till

mjölk omräknad grädde, varå mjölkavgift inom de olika distrikten för månaden

utgått. Nyssnämnda särskilda belopp har utgått med vad å respektive

distrikt enligt sist angivna fördelningsgrund belöpt av de under månaden

å exporterade produkter utlämnade pristilläggens sammanlagda belopp. Statens

livsmedelskommission har ägt att på framställning av svenska mejeriernas

riksförening medgiva, att för beredande av möjlighet till utjämning

av bidragen under olika månader visst belopp av prisutjämningsmedlen fått

innestå hos föreningen. I anslutning till 1939 års urtima riksdags beslut

1 fråga örn prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (prop. nr 66; r. skr.

nr 109) beslöt Kungl. Majit den 12 januari 1940 beträffande beräkningen

av det allmänna prisutjämningsbidragets storlek medgiva, att vid ett smörpris

av 3 kronor för kilogram bidraget finge efter avdrag av mjölkavgift utgå med

2 öre för kilogram i genomsnitt för hela riket, att vid stigande smörpris

bidraget successivt skulle sänkas, så alt det vid ett smörpris av 3 kronor 50

öre helt bortfölle. Nämnda regel skulle dock icke utgöra hinder för att bidraget,

liksom tidigare varit fallet, till utjämning av jordbrukets inkomster

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

av mjölkproduktionen, sattes något högre under månader, då mjölkproduktionen

vore låg och något lägre under månader med högre mjölkproduktion.

Emellertid borde iakttagas, att bidraget i medeltal för samtliga månader icke

komme att väsentligen avvika från det belopp, som vid tillämpning av huvudregeln

skulle utgå. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 16 november 1940 har

bidraget från och med den 1 december 1940 ej fått överstiga 1 öre per kilogram

i genomsnitt för landet i dess helhet.

Från och med den 1 juli 1940 ha förut nämnda särskilda belopp till norrlandsdistrikten

upphört att utgå, medan det särskilda prisutjämningsbidraget

satts till 3.0 öre för Norrbottens distrikt, 2.0 öre för Västerbottens distrikt

samt 1.5 öre för Mellersta Norrlands distrikt.

I detta sammanhang må även nämnas, att Kungl. Majit i nyss nämnda

brev den 16 november 1940 anvisat ett belopp av 20 miljoner kronor för år

räknat, att — under förutsättning att konsumtionsmjölkpriset i detaljhandeln

icke genom mejeriernas åtgöranden på någon ort höjes med mera än 1 öre

per liter — användas för nedbringande av mejeriernas kostnader, däribland

uppkommande särskilda kostnader för tillgodoseende av de största städernas

behov av konsumtionsmjölk, med en tolftedel i genomsnitt för månad,

räknat från och med den 15 november 1940 tills vidare, dock längst till den

1 september 1941. Livsmedelskommissionen har på förslag av Svenska mejeriernas

riksförening fastställt plan beträffande fördelningen av dessa medel.

I överensstämmelse härmed har för mjölk, som invägts före den 1

februari 1941, till mejerierna utbetalts ett bidrag av 0.7 öre per kilogram

såväl för konsumtionsmjölk och till mjölk omräknad konsumtionsgrädde

som för produktmjölk. För produktmjölken har bidraget fördelats enligt

samma grunder, som gälla för det vanliga prisutjämningsbidraget. Därutöver

har till mejerierna utbetalats ett särskilt tillägg för försåld konsumtionsmjölk

med 0.8 öre per kilogram. Slutligen lia bidrag utgått till bestridande

av de särskilda kostnader, som äro förenade med de största städernas förseende

med konsumtionsmjölk. För mjölk, som invägts efter den 31 januari

1941, tillämpas i viss mån ändrade grunder.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660) angående reglering av

införseln av mjölk och mjölkprodukter, vilken gäller tills

vidare till och med den 30 juni 1941, har förbud meddelats mot införsel till

riket av mjölk och grädde, smör och ost utan tillstånd av statens jordbruksnämnd,

numera statens livsmedelskommission. Som villkor för erhållande

av införseltillstånd gäller i huvudsak, att vederbörande importör förbinder

sig att för den myckenhet som införes inbetala införselavgift till riksföreningen

till belopp svarande mot vad som skulle utgå i pristillägg därest

varan utförts ur riket. För torrmjölk skall därutöver erläggas en införselavgift

av 5 öre för kilogram. Om särskilda förhållanden därtill föranleda må

livsmedelskommissionen medgiva, att införsel må ske utan erläggande av

införselavgift.

I detta sammanhang må nämnas, att 1937 års riksdag medgivit, att Kungl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

11

Maj:! må, om så befinnes nödigt för stödjande av priset å smör, vidtaga

åtgärder för reglering för tiden till och med den 30 juni 1939 av införseln

till riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av råvaror för

margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas, i enlighet med vissa

i Kungl. Majrts proposition nr 284 till nämnda riksdag angivna riktlinjer.

Detta bemyndigande gavs av 1939 års lagtima riksdag förlängd giltighet för

tiden till och med den 30 juni 1940. Här bör omförmälas, att genom kungörelsen

den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln av

vissa fettvaror m. m. förbud meddelats att utan tillstånd av statens livsmedelskommission

införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke ätbara

oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung.

Vidare må nämnas, att genom kungörelse nr 474/1939 förordnats om en

införselavgift från och med den 10 juli 1939 å kasern med 10 öre för kilogram.

Enligt kungörelsen nr 765/1939 utgår emellertid denna införselavgift

ej för tiden från och med den 1 november 1939.

Då en rätt avsevärd nedgång i mjölkproduktionen kunde väntas under

konsumtionsåret 1940/1941 vidtogo statsmakterna i slutet av år 1940 vissa

åtgärder i syfte att höja smörproduktionen. I kungörelse den 1 november 1940

(nr 903) har sålunda bestämts, att grädde med en fetthalt överstigande 15

procent icke må saluhållas eller försäljas eller användas för yrkesmässig tillverkning

eller beredning av varor för avsalu. I kungörelse samma dag (nr

904) har dessutom bestämts, att mejeri ej får tillverka ost med en fetthalt

i torrsubstansen av 30 procent eller däröver. För att erhålla kontroll över

tillverkningen av lantsmör och lantost ha vidtagits särskilda åtgärder. Sålunda

har bestämts i kungörelse den 22 november 1940 (nr 946), att lantsmör

ej får av tillverkaren försäljas eller eljest överlåtas annat än till mejeri eller

ombud för mejeri. Vidare meddelas i kungörelse samma dag (nr 947) vissa

bestämmelser rörande försäljning av mjölkskumningsmaskiner, vilka enligt

kungörelsen icke få säljas eller annorledes överlåtas, uthyras eller utlånas till

annan än den, åt vilken tillstånd att förvärva eller använda sådan maskin

lämnats av livsmedelskommissionen eller å dess vägnar. I fråga örn lantost

meddelas i kungörelse samma dag (nr 944) förbud för försäljning eller överlåtande

på annat sätt av lantost, varifrån dock undantag får medgivas av

livsmedelskommissionen eller å dess vägnar. Vidare bestämmes i kungörelse

samma dag (nr 945), att försäljning eller annan överlåtelse av ostlöpe endast

får ske mot särskild av statens livsmedelskommission eller å dess vägnar utfärdad

inköpslicens.

I sammanhang med redogörelsen över åtgärderna rörande mjölkregleringen

torde även en kortfattad översikt böra lämnas rörande de konsu mlionsreglerande

åtgärder, som vidtagits i fråga örn matfett. Genom

kungörelse den 10 maj 1940 (nr 319) meddelades bestämmelser angående

tilldelning av rabattkort å smör lill vissa barn och åldringar samt äkta

makar. Sådana rabattkort kunde utan behovsprövning tilldelas barn till för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

äldrar med ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat beskattningsbart

belopp understigande 1,500 kronor. Medlemmar av jordbrukarhushåll

skulle dock erhålla rabattkort endast efter särskild behovsprövning, verkställd

enligt av livsmedelskommissionen fastställda grunder. Likaså kunde

rabattkort efter särskild behovsprövning tilldelas andra personer, som ej vore

berättigade att erhålla sådana kort utan behovsprövning. Rabatten bestämdes

av livsmedelskommissionen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande till 1 krona

30 öre per kilogram. I kungörelse samma dag (nr 318) bemyndigade

Kungl. Majit livsmedelskommissionen att vidtaga reglering av handeln med

margarin. I överensstämmelse härmed bestämde kommissionen (i cirkulär nr

41—B 14), att för förbrukning i enskilt hushåll under tiden 12—26 maj 1940

högst 500 gram margarin finge inköpas mot kupong till inköpskort. Efter den

26 maj 1940 finge margarin tillsvidare ej inköpas för hushållsändamål. För

bageriidkare meddelades särskilda bestämmelser rörande inköp av bagerimargarin,

varvid förbrukningen härav skulle inskränkas till 75 procent av

förbrukningen av sådant margarin år 1939. Sedan under senare hälften

av oktober 1940 tillverkningen av bordsmargarin återupptagits, förordnades,

att förutnämnda rabattkuponger för smör från och med den 19 oktober

1940 skulle gälla för smör eller margarin. I samband med en förestående

ny utdelning av rabattkort för smör och margarin vidtog Kungl. Majit

genom kungörelse den 8 november 1940 (nr 919) viss ändring i bestämmelserna

örn rätt till erhållande av rabattkort, bestående däri att gränsen för det

högsta tillåtna beskattningsbara beloppet sänktes från 1,500 till 1,000 kronor.

I samband med den nya utdelningen vidtog även livsmedelskommissionen

vissa ändringar i de tidigare av kommissionen meddelade bestämmelserna

angående grunderna för behovsprövning. De viktigaste av dessa ändringar

gällde jordbruksbefolkningen och avsåge att bereda denna större jämställdhet

i förevarande hänseende med övriga befolkningsgrupper än som tidigare

varit fallet. Vidare vidtog kommissionen vissa ändringar i rabattkvantiteten

och rabattens storlek. Den rabatterade kvantiteten smör och/eller margarin,

som hittills uppgått till 400 gram per person och vecka, sänktes sålunda

från och med den 18 november 1940 till 250 gram per vecka. Från och med

sistnämnda dag bestämdes rabatten till en krona 50 öre per kilogram smör

eller margarin. Genom kungörelse den 20 december 1940 (nr 1028) infördes

en allmän konsumtionsreglering för matfett, omfattande smör, flott, margarin,

konstister och matolja ävensom andra ersättningsmedel för smör

eller flott än margarin, konstister och matolja, och bestämdes tilldelningen

därav till 250 gram per person och vecka. Närmare bestämmelser härom utfärdades

den 21 december 1940 av livsmedelskommissionen (cirkulär nr

185—B 86). Samtidigt utsträcktes bestämmelserna rörande rabatt för hushållsändamål

av smör och margarin alt omfatta allt matfett (cirkulär nr

190—B 89).

Även ifråga om ost ha vissa konsumtionsreglerande åtgärder vidtagits.

I anslutning till förbudet för tillverkning av ost med en fetthalt av 30 procent

eller däröver i torrsubstansen (kungörelse nr 904/1940) förordnades ge
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 278.

13

nom kungörelse den 1 november 1940 (nr 905) om beslag å samt reglering

av handeln med dylik ost. Sedan lagren hos mejerierna och i allmänna handeln

av ransonerad ost i slutet av januari 1941 voro i det närmaste slutsålda,

upphävde livsmedelskommissionen (cirkulär nr 221—B 107) från och med

den 1 februari 1941 ransoneringsbestämmelserna för ost.

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndigande!! av 1937 och 1939 års lagtima

riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln av

kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr

648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938 samt 54 och 99/1939

och som jämlikt kungörelse nr 623/1940 gäller tills vidare till och med den

30 juni 1941, förordnat, att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur

och får, kött av häst, fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk likväl

undantaget — samt konserver av dylikt kött eller av fläsk icke må införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission.

Vid införsel av fårkött har sedan 1936 utgått en avgift, vars

belopp under våren och försommaren utgjort 15 öre för kilogram och under

övriga delar av året 30 öre för kilogram. Från och med den 1 april 1941 utgår

nämnda avgift med 15 öre för kilogram. Sedan den 16 juli 1938 utgår införselavgift

för saltat hästkött och från och med den 15 mars 1938 även för

konserver av nöt- och fårkött. Sistberörda avgifter lia under hela tiden varit

15 öre för kilogram. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes

påkallat, må statens livsmedelskommission medgiva befrielse, helt eller delvis,

från införselavgift.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 21 juni 1940 (nr 619) gäller tills vidare till och

med den 30 juni 1941, skall, därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter

upptagas viss avgift, slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött

av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig

köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens

belopp bestämmes av Kungl. Majit under iakttagande att den högst får utgöra,

räknat för hel kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen

väger minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, svin 2 kronor samt övriga

djur 1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet,

där så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare bestämmelser

rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande

ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt hava meddelats

i kungörelse den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1

juli 1937—30 juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom

kungörelse den 22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från

och med den t juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och

för spädgris -— eller svin med en slaklvikt understigande 15 kilogram — med

1 krona.

Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli

1940 ingen slaktdjursavgift.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Även i fråga om kött och fläsk ha vidtagits vissa konsumtionsreglerande

åtgärder. I kungörelse den 4 oktober 1940 (nr 858) har föreskrivits, alt slakt

av svin ej får äga rum annat än med slakteritillstånd eller särskilt medgivande

av livsmedelskommissionen (slaktlicens) samt att handeln med fläsk och

fläskkonserver skall vara underkastad särskild reglering. Slakteritillstånd

lämnas till innehavare av kontrollslakterier ävensom till andra personer och

företag, som yrkesmässigt förvärvade svin för slakt i syfte att avyttra det

uppslaktade fläsket. Sedan det med hänsyn lill försörjningsläget visat sig

nödvändigt att även reglera förbrukningen av såväl kött som fläsk, har

Kungl. Majit i kungörelse den 28 mars 1941 (nr 173) meddelat särskilda bestämmelser

härom. Enligt dessa skall ransoneringen omfatta allt kött och

fläsk av nötkreatur, hästar, får, getter, renar och svin samt korv, konserver

och färdigberedda matvaror av kött eller fläsk av nämnda djurslag. För

slakt av samtliga nu nämnda djurslag fordras slakteritillslånd eller slaktlicens,

i likhet med vad som enligt kungörelsen nr 858/1940 gällt för rätten

att nedslakta svin. Slutligen må nämnas, att i samband med den i det föregående

genomförda matfettsregleringen i kungörelse den 20 december 1940

(nr 1027) förordnats om beslag å råister och råtalg m. m.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna

nr 283/1935 och 789/1939, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens

jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission, eller den kommissionen

bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel. Livsmedelskommissionen

har vidare berättigats föreskriva, att för sådant tillstånd skall

utgå licensavgift enligt de grunder, som Kungl. Majit i särskild ordning bestämmer.

Vad sålunda stadgats skall jämlikt kungörelsen den 5 oktober

1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning av förstnämnda kungörelse

tillämpas jämväl ifråga om flytande äggvita, så ock äggula, som icke uteslutande

är avsedd för beredning av läder. Berörda författningar gälla enligt

kungörelsen nr 626/1940 tills vidare till och med den 30 juni 1941.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen

nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan

tillstånd av jordbruksnämnden, numera livsmedelskommissionen, eller, efter

kommissionens bemyndigande, av Sveriges äggintressenters förening u. p. a.,

därvid skall tillses, bland annat, att utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna

enligt skäliga grunder och på sådant sätt, att en möjligast jämn

utförsel åstadkommes.

De befogenheter, som tillkommit statens jordbruksnämnd i avseende å

beviljande av införsel- eller ulförseltillstånd samt fastställande av licensavgift

och utförselavgift, ha av nämnden överlåtits till Sveriges äggintressenters

förening u. p. a.

Kungl. Majit har utfärdat närmare föreskrifter angående regleringen av

införseln och utförseln av ägg.

Livsmedelskommissionen har dessutom vid olika tillfällen bemyndigats

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

15

att, i den mån marknadsläget så påfordrade, verkställa inlagring av ägg. Vidare

har Kungl. Maj:t i brev den 29 november 1940 bemyndigat kommissionen

att föranstalta om bland annat försäljning av ägg till allmänna inrättningar,

varvid bidrag under vissa förutsättningar kan utgå med belopp svarande

mot högst 50 öre för kilogram försålda ägg.

Fodermcdelsregleringen. Såsom förut nämnts må oljekakor, som importeras

eller inom riket tillverkas, beläggas med skatt. Bestämmelserna härom

innefattas i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angående skatt å

oljekakor och vissa slag av foder mjöl. Enligt denna förordning,

som ändrats genom förordningarna nr 177/1934, 281/1935, 261/1937,

475/1937 och 251/1939, skall efter Kungl. Maj:ts bestämmande erläggas en

skatt av högst 8 öre för kilogram av varans nettovikt vid införsel till riket

eller tillverkning inom riket för försäljning av oljekakor, mjöl, erhållet genom

krossning av oljekakor, och mjöl, framställt vid extraktion av råvara,

som kan användas för tillverkning av oljekakor. Genom kungörelse nr 691/

1939 har förordnats, alt skatt jämlikt bestämmelserna i förstnämnda förordning

tills vidare från och med den 9 oktober 1939 icke skall utgå.

Enligt förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) örn införselavgift å

havre och majs jämte vissa andra fodermedel, ändrad

genom förordningen nr 420/1936, skall vidare, i den mån Kungl. Majit så förordnar,

sådan avgift erläggas för följande varor, som införas till riket, nämligen

havre, majs, korn, vicker, pelusker och andra foderärter, foderbönor,

manioka- och arrowrot (tapiokarot), produkter, vilka genom förmälning eller

på annat sätt för foderändamål framställts av dessa varor, produkter av

vete, råg och annan spannmål, vilka på grund av tillsättning med annat ämne

äro tjänliga endast för foderändamål, risfodermjöl, glutenfoder, melassfoder

och sockerschnitzel. Kungl. Majit må ock förordna om införselavgift

för andra till fodermedel hänförliga varor av visst slag, vilka införas till

riket. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat, äger

Kungl. Majit medgiva befrielse, helt eller delvis, från stadgad avgift. Avgiften

skall utgå med det belopp, högst 8 öre för varje kilogram av varans nettovikt,

som Kungl. Majit eller, efter bemyndigande av Kungl. Majit, statens

jordbruksnämnd bestämmer, samt erläggas till tullverket i den ordning som

örn tull är föreskriven eller, där Kungl. Majit beträffande vara av visst slag

så finner lämpligt, i annan av Kungl. Majit bestämd ordning. Införselavgift

Ilar sedermera under några år utgått jämlikt bestämmelserna i kungörelsen

nr 153/1934. Genom kungörelsen nr 764/1939 har emellertid förordnats, att

sådan införselavgift från och med den 1 november 1939 tills vidare icke skall

utgå. Enligt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 496) angående reglering

av införseln av havre och majs samt vissa andra fodermedel,

ändrad genom kungörelsen nr 697/1939, erfordras för införsel

av i sistnämnda kungörelse angivna varuslag tillstånd av statens jordbruksnämnd,

numera statens livsmedelskommission.

Till stödjande av den svenska havreodlingen har genom förordningen den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

29 maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre

vid gryn- och mjöltillverkning m. m. stadgats skyldighet för

den, som driver kvarn och därvid använder utländsk havre, att vid framställning

av havregryn, havremjöl, havremust och övriga produkter av havre,

avsedda till människoföda, använda svensk havre i sådan omfattning, att

den för tid, som Kungl. Maj:t fastställer (tillverkningsperiod), uppgår till

viss av Kungl. Majit bestämd procent av all den havre, varav under perioden

nämnda produkter framställas vid kvarnen (tillverkningsprocent). I anslutning

till denna förordning har genom kungörelsen den 14 juni 1933 (nr 343)

angående reglering av införseln av havregryn och havremjöl,

vilken kungörelse jämlikt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 627)

gäller tills vidare till och med den 30 juni 1941, meddelats förbud mot införsel

till riket av sistnämnda varor utan tillstånd av Kungl. Majit. Tillverk - ningsprocenten, som under tiden 1 oktober 1937—30 juni 1938 utgjort 50,

höjdes från och med den 1 juli 1938 till 75 och från och med den 1 oktober

1938 till 85 samt sänktes från och med den 1 oktober 1939 till 75 och från

och med den 1 april 1940 till 25. Från och med den 1 april till och med den

31 augusti 1941 föreligger icke skyldighet för kvarnidkare att använda svensk

havre vid grynberedningen.

I detta sammanhang må nämnas, att statens jordbruksnämnd, numera

livsmedelskommissionen, enligt beslut av Kungl. Majit den 23 augusti 1937

äger medgiva, att införsel av varor, som avses i kungörelsen den 21 augusti

1935 angående reglering av införseln av havre och majs samt vissa andra fodermedel,

må ske utan iakttagande av bestämmelserna i förutnämnda förordningar

den 18 maj 1934 (nr 153) och den 29 maj 1933 (nr 234), under

förutsättning att varorna införas för att användas för industriellt ändamål

eller för tillverkning av varor för export eller ock importören ur riket utfört

motsvarande myckenhet varor av samma slag.

Genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr 652), vilken jämlikt kungörelsen

nr 625/1940 gäller till och med den 30 juni 1941, ha meddelats vissa bestämmelser

rörande statsbidrag för fraktlindring vid transport av inhemsk havre

till ort inom Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län eller till ort inom

vissa områden av Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands

län. Statsbidrag utgår med skillnaden mellan ä ena sidan den erlagda

frakten, inklusive vissa avgifter, och å andra sidan en frakt beräknad för

sändningens verkliga vikt efter en avgift av 50 öre för 100 kilogram. Bidraget

må dock i intet fall uppgå till högre belopp än 3 kronor för 100 kilogram av

sändningens verkliga vikt.

I anledning av den under sensommaren 1939 inträdda krissituationen anbefallde

Kungl. Majit i brev den 1 september 1939 svenska spannmålsaktiebolaget

att för en total kostnad av tills vidare högst en miljon kronor enligt

jordbruksnämndens anvisningar företaga inköp i beredskapssyfte av spannmål

och fodermedel samt utsäde m. m. ävensom ombesörja i samband därmed

erforderlig upplagring.

Genom kungörelse den 29 september 1939 (nr 677) förordnades örn be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

17

slag å oljekakor, mjöl, erhållet genom krossning av oljekakor, samt mjöl,

framställt vid extraktion av råvara, som kan användas för tillverkning av

oljekakor. Enligt en den 14 oktober 1939 utfärdad kungörelse (nr 717)

lades även ärter — såväl matärter som foderärter — under beslag. Nämnda

beslag hävdes genom kungörelser den 26 april 1940 (nr 267) och den 2 juli

1940 (nr 676).

Vidare har genom kungörelse den 3 maj 1940 (nr 302) beslag lagts å omalen

havre samt råg- och vetekli. Vad beträffar omalen havre hävdes beslaget

genom kungörelse den 9 augusti 1940 (nr 754). Genom kungörelse den

1 augusti 1940 (nr 753) har även bestämts örn beslag å melass.

Genom kungörelsen den 11 oktober 1940 (nr 869) angående beslag å brödsäd

och fodersäd, m. m. lades fodersäd (havre, korn, blandsäd, vicker samt

till människoföda ej tjänliga ärter och bönor) från och med den 16 oktober

1940 under beslag i Götaland, Svealand och Gästrikland. Beslaget å fodersäd

utvidgades genom kungörelse den 13 december 1940 (nr 998) till att omfatta

jämväl övriga delar av riket.

Vad slutligen beträffar stråfoder (hö och halm) må nämnas, att genom

kungörelse den 19 augusti 1940 (nr 778) förbud utfärdades att föra hö

från det område, som omfattas av de fem norrlandslänen, till ort, belägen

utom nämnda område. Genom kungörelse den 8 november 1940 (nr 915)

utfärdades allmänt transportförbud för hö och halm, dock med undantag

för transporter inom vissa områden, nämligen dels Norrland, dels Blekinge,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län, dels Gotlands län dels ock

Öland. Sistnämnda kungörelse har upphävts genom kungörelsen den 10 januari

1941 (nr 16), vilken stadgar allmänt beslag å stråfoder (hö och halm).

I anslutning till utfärdande av kungörelsen nr 677/1939 örn beslag å

vissa fodermedel bemyndigade Kungl. Majit statens jordbruksnämnd att i

huvudsaklig överensstämmelse med vissa förslag av nämnden träffa avtal

angående reglering av handeln med fodermedel med foderintressentföreningen

u. p. a., vilken utgör gemensamt organ för svenska lantmännens

riksförbund, ett antal privata fodermedelsimportörer och kooperativa förbundet.

Med stöd av detta bemyndigande ha överenskommelser av i huvudsak

följande innehåll träffats mellan jordbruksnämnden och föreningen.

Föremål för avtalet är dels oljekakor, mjöl, erhållet genom krossning

av oljekakor, och mjöl, framställt vid extraktion av råvara, som kan användas

för tillverkning av oljekakor, dels ock följande produkter, i den

mån de hädanefter införas till riket, nämligen: havre, majs, korn, vicker,

pelusker och andra foderärter, foderbönor, manioka- och arrowrot (tapiokarot)

samt andra produkter, vilka genom förmälning eller på annat sätt

för foderändamål framställts av omförmälda varor, produkter av vete, råg

eller annan spannmål, vilka på grund av tillsättning med annat ämne äro

tjänliga endast för foderändamål, risfodermjöl, glutenfoder, melassfoder,

sockerschnitzel, luzernmjöl och kreatursfoder av animaliskt avfall ävensom

kli nied undantag av mandelkli. Enligt avtalet har föreningen förbundit

sig att ombesörja import av oljekakor och mjöl av oljekakor

Bihang lill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 27S.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mcij:ts proposition nr 278.

och att i den utsträckning nämnden bestämmer inköpa under beslag

liggande varor av förut omförmält slag till priser och på villkor i övrigt,

som nämnden föreskriver, samt att försälja dylik vara allenast efter

tillstånd av nämnden samt i den ordning och till de priser ävensom på de

villkor i övrigt, som bestämmas av nämnden. Föreningen har i avtalet vidare

förbundit sig att till jordbrukets prisregleringsfond, i den ordning

nämnden bestämmer, inleverera vad som av intäkterna å verksamheten

i fråga återstår efter avdrag av erforderlig utbetalning eller avsättning till

administrations-, inköps-, försäljnings-, distributions- och fraktkostnader,

gottgörelse till kommissionärer, motsvarande högst 7 procent av försäljningssumman

för av föreningen tillhandahållna varor, samt högst 2,000

kronor, motsvarande ränta å i föreningen insatt kapital, samt att bedriva

sin ifrågavarande verksamhet på ett lojalt sätt och så att enskilt intresse

icke obehörigen gynnas eller skadas. Under förutsättning att föreningen iakttager

förenämnda bestämmelser har nämnden utfäst sig att medgiva undantag

från gällande införselförbud å här omförmälda varor endast åt föreningen

samt att före fastställande av priser och övriga villkor för inköp

och försäljningar av hithörande varor samråda med föreningen. Enligt avtal

mellan statens livsmedelskommission och foderintressentföreningen den 6

februari 1940 har denna överenskommelse såtillvida ändrats, att från och

med den 15 februari nämnda år försäljningen av inom landet tillverkat linfrömjöl

och linfrökakor samt sojamjöl tills vidare sker under livsmedelskommissionens

direkta kontroll och foderintressentföreningens befattning med

nämnda försäljning upphört.

I anslutning till vad i det föregående nämnts rörande beslag å fodersäd må

nämnas, att svenska spannmålsaktiebolaget i avtal, som i enlighet med Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 23 augusti 1940 träffats för tiden 1 september 1940

—31 augusti 1941 mellan svenska staten och bolaget, åtagit sig — förutom

att under vissa villkor inköpa brödsäd och matärter — även att utöva den

verksamhet beträffande spannmål, frö och fodermedel samt produkter därav

ävensom de särskilda uppgifter i övrigt, som kunna komma att uppdragas åt

bolaget. I anslutning lill nämnda avtal har åt svenska spannmålsaktiebolaget

uppdragits ett flertal åtgärder, som föranletts av i det föregående nämnda

beslag.

De regleringsåtgärder, som under 1940 och den gångna delen av 1941

vidtagits på fodermedelsmarknaden, ha föranletts dels av den genom krigsförhållandena

inträdda bristen på importerade fodermedel och dels av 1940

års felslagna foderskörd. Inom ramen för de direktiv, som av Kungl. Majit

lämnats livsmedelskommissionen framför allt i anslutning till utfärdade

kungörelser rörande olika beslag och därjämte även i olika Kungl. Majits

brev, har livsmedelskommissionen vidtagit ett flertal regleringsåtgärder, av

vilka de viktigaste här må beröras. Sedan majsimporten till följd av krigshändelserna

i april 1940 nästan helt upphört, vidtog livsmedelskommissionen

anstalter för tillhandahållande av ersättningsfoder. Med stöd av kungörelsen

den 3 maj 1940 (nr 302) angående beslag å omalen havre samt råg- och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

19

vetekli genomförde kommissionen i maj 1940 en provisorisk ransonering å

havre samt råg- och vetekli. Denna reglering kompletterades i juni månad

(cirkulär nu 56—C 14), med bestämmelser för tiden intill den 1 september

1940. Vad i övrigt beträffar fodermedelsregleringen fram till den 1 september

1940 må nämnas, att livsmedelskommissionen i cirkulär nr 19—C 5 den 15

februari 1940 meddelat vissa bestämmelser angående försäljningen av oljekraftfoder

fram till nämnda dag. Livsmedelskommissionen har därefter i

augusti 1940 meddelat föreskrifter (cirkulär nr 93—C 30) rörande kraftfodertilldelningen

under konsumtionsåret 1 september 1940—31 augusti 1941.

I anslutning till det i det föregående omnämnda allmänna beslaget å brödsäd

och fodersäd från och med den 16 oktober 1940 har livsmedelskommissionen,

i sitt cirkulär nr 124—C 62, med Kungl. Maj:ts begivande bestämt,

att för fodersäd, som frivilligt överlätes eller hembjödes till svenska spannmålsaktiebolaget

före den 1 mars 1941, skulle utgå ett pris för deciton av

för svart havre 22 kronor 50 öre, för vit havre 23 kronor 50 öre, för korn

25 kronor samt för blandsäd 24 kronor, medan vid förfogande jämlikt allmänna

förfogandelagen liksom vid försäljning efter den 28 februari 1941

priserna skulle vara 2 kronor lägre för deciton. I ett senare cirkulär (nr 165

—C 57) bestämdes att — vid frivillig överlåtelse före den 1 mars 1941 —

priset på vicker och foderärter skulle vara 38 kronor för deciton. I fråga om

jordbrukares försäljning av beslagtagen fodersäd bestämdes, att sådan utan

hinder av beslaget finge ske till bland annat svenska spannmålsaktiebolaget

eller dess ombud samt till person eller företag, som erhållit licens för inköp

av fodersäd. I cirkulär nr 176—C 62 meddelade livsmedelskommissionen

bestämmelser angående utfärdande av så kallade definitiva leveransbesked,

avseende avstående av fodersäd till det allmännas förfogande. Dylikt avstående

har endast ifrågasatts inom Svealand och Götaland samt Gästrikland

och i allmänhet endast för jordbruk med en åkerareal överstigande 15 hektar.

Den härvid framkomna liksom eljest tillgängliga fodersäden bär genom kristidsnämndernas

försorg tillhandahållits förbrukarna i enlighet med vissa,

delvis ganska detaljerade tilldelningsregler (livsmedelskommissionens cirkulär

nr 176 C 62, 217—C 79, 263—C 100 m. fl.). I detta sammanhang må

även omnämnas, att såsom ersättningsfoder tillhandahållits avsevärda kvantiteter

fodercellulosa, som tillverkats av cellulosaindustrien i samarbete med

de statliga myndigheterna. Riven fodercellulosa har försålts till ett pris av

18 kronor per deciton.

Kungl. Majit bar genom beslut den 13 december 1940 bemyndigat livsmedelskommissionen

att av till kommissionens förfogande stående medel för upprätthållande

av jordbruksregleringen använda ett belopp av högst 7 miljoner

kronor för utanordnande av rabatt av statsmedel vid inköp av fodersäd

och fodercellulosa. I fråga örn dessa rabatter gäller följande (livsmedelskommissionens

cirkulär nr 176—G 62, 217—C 79 och 263—C 100). Rabatteringen

sker under medverkan av kristidsnämnderna. Rabatten utgör vid inköp av

fodersäd 5 kronor per deciton och vid inköp av fodercellulosa 8 eller 4 kronor

per deciton. Rabatt å fodersäd och 8-kronorsrabatt å fodercellulosa får

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

lämnas dels innehavare av jordbruksfastighet och dels sådan lägenhetsinnehavare,

som regelbundet uppföder nötkreatur, svin eller höns å lägenheten

och är för sitt uppehälle beroende därav. Sådan rabatt får medgivas endast

i den mån vederbörande i enlighet med gällande tilldelningsregler av kristidsnämnden

lämnas tilldelning av fodersäd respektive hänvisas till att inköpa

fodercellulosa. Rabatt å fodersäd och 8-kronorsrabatt å fodercellulosa

får för hela konsumtionsåret 1940/1941 lämnas en och samma person för en

sammanlagd kvantitet av högst 3,000 kilogram fodersäd och/eller fodercellulosa.

Vad beträffar 4-kronorsrabatten å fodercellulosa gäller att envar jordbrukare,

som icke erhållit definitivt leveransbesked att avstå fodersäd till det

allmännas förfogande eller som fullgjort sin skyldighet att avstå fodersäd

i enlighet med erhållet leveransbesked, må, därest han visar sig ha i behörig

ordning försålt viss mängd fodersäd, erhålla bevis berättigande till inköp av

en motsvarande mängd fodercellulosa med sistnämnda rabatt.

1940 års urtima riksdag (r. skr. nr 43) har anvisat en miljon kronor till

kostnader för transport av stråfoder till samt 2 miljoner kronor för inköp

av stråfoder inom av torkan svårt drabbade delar av landet. Senare har, i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 81, 1940 års urtima riksdag (r. skr.

nr 100) ställt ytterligare 400,000 kronor till förfogande för ombesörjande av

tillförseln av halm till nyss nämnda områden.

Det i det föregående nämnda beslaget å stråfoder tillkom för att i rådande

svåra situation möjliggöra för statsmakterna att ingripa reglerande på stråfodermarknaden.

I samma syfte tillskapades ett särskilt organ — svenska

stråfoderhandelsföreningen u. p. a. I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 11 januari 1941 slöts mellan denna och svenska staten den 31

januari 1941 ett särskilt avtal, enligt vilket föreningen förband sig att inköpa

under beslag liggande stråfoder till priser och på villkor i övrigt, som

livsmedelskommissionen kunde komma att föreskriva, samt att försälja stråfoder

allenast efter tillstånd av kommissionen samt i den ordning och till de

priser ävensom på de villkor i övrigt, som bestämdes av kommissionen. Under

sådana förutsättningar utfäste sig kommissionen att före fastställandet

av priser och övriga villkor för inköp och försäljningar av stråfoder samråda

med föreningen. Staten förband sig att vid avtalets upphörande övertaga de

ekonomiska förpliktelser, som föreningen enligt avtalet iklätt sig, ävensom

den förlust å föreningens med avtalet avsedda rörelse, som då kunde hava

uppstått.

Brödsädsregleringen m. m. Enligt förordningen den 13 juni 1930 (nr 249)

örn användande av svenskt vete och svensk råg vid

framställning av mjöl m. m. (inmalningsförordningen), vilken

ändrats genom förordningarna nr 396/1930 och 495/1935, skall vid framställning

inom riket av vetemjöl eller rågmjöl användas svenskt vete respektive

svensk råg till myckenhet motsvarande viss procent av allt det vete eller all

den råg, som under viss av Kungl. Majit bestämd förmalningsperiod förmales

vid vederbörande kvarn (inmalningsprocent). Vid framställning av vetemjöl

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

21

skall därjämte iakttagas, att det svenska vetet uppgår till viss procent av

varje för ''sig förmalt veteparti (minimiprocent). Motsvarande inblandnings*

skyldighet föreligger beträffande mjöl, som införes till riket. Nämnda bestämmelser

gälla ej vetemjöl eller rågmjöl, som av kvarninnehavare exporteras,

eller vetemjöl, som av honom användes för tillverkning av makaroner

eller för fullgörande av försäljningsavtal levereras till någon, som idkar sådan

tillverkning; ej heller beträffande vetemjöl, som användes för framställning

av vara, rörande vilken Kungl. Majit förordnat, att vad nyss sagts i

avseende å makaroner skall äga motsvarande tillämpning. Där förhållandena

sådant påkalla, "äger Kungl. Majit medgiva ytterligare undantag från bestämmelserna

i fråga. Inmalningsprocenten för vete har under tiden 1

juli 1937—30 april 1940 varit fastställd till 90 samt under tiden 1 maj 1940—

30 april 1941 till 97. Inmalningsprocenten för råg, som under tiden 1 juli 1937

—31 augusti 1938 likaledes utgjort 90, höjdes från och med den 1 september

1938 till 95 och från och med den 1 mars 1939 till 98 samt sänktes från och

med den 1 november 1939 till 90 och från och med den 1 september 1940 till

10. Minimiprocenten för vete har alltsedan hösten 1935 varit 80.

Under tiden 1 maj—31 augusti 1941 är kvarninnehavare icke skyldig använda

svenskt vete eller svensk råg vid framställning av vetemjöl eller rågmjöl.

Föreskrifterna i inmalningsförordningen kompletteras genom bestämmelserna

i kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering

av införseln av vete och råg samt därav beredda prod

u k t e r. Enligt denna kungörelse må vete och råg, spannmål sblandning,

vari vete eller råg ingår, mjöl av vete eller råg, gryn av vete, makaroner och

vermiceller ävensom bröd med undantag av dessertkex, pepparkakor och

andra slag av finare bakverk samt hundbröd icke införas till riket utan tillstånd

av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission.

Jämlikt kungörelse den 21 augusti 1939 (nr 590) skulle vid införsel till riket

av vissa av dessa varor, nämligen vete, mjöl och gryn av vete samt makaroner

och vermiceller ävensom råg och mjöl av råg, erläggas vissa införselavgifter.

Sistnämnda kungörelse har jämlikt kungörelse nr 690/1939 upphört

att gälla från och med den 9 oktober 1939.

Till stödjande av brödsädsmarknaden meddelades vidare vissa bestämmelser

örn lämnande av utförsel b evis för råg och vete. Nu gällande

stadganden i ämnet innehållas i förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete, vilken jämlikt förordning nr

620/1940 gäller lill och med den 31 augusti 1941, samt kungörelsen den 23

augusti 1937 (nr 770) med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning,

vilken sistnämnda kungörelse enligt kungörelse nr 544/1939 gäller tills vidare.

Med stöd av förordningen örn utförselbevis för råg och vete föreskrev

Kungl. Majit genom kungörelse den 23 augusti 1937 (nr 768), att vid export

av inhemsk brödspannmål dylika bevis tills vidare under tiden 1 september

1937—31 juli 1938 finge utfärdas för hälften av den utförda myckenheten.

Idkare av kvarnrörelsc, som återutförde spannmål av utländskt ursprung,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

ägde enligt samma kungörelse på vissa villkor erhålla utförselbevis för hela

den utförda myckenheten. I samband härmed förordnades genom kungörelse

förstnämnda dag (nr 767), att vid utförsel under samma tid av mjöl eller

gryn av vete, för vars framställning svensk råvara kommit till användning,

restitution av tull enligt 4 § förordningen angående tullresti Kition finge åtnjutas

allenast för halva utförselkvantiteten. Enligt kungörelse den 31

augusti 1938 (nr 550), vilken trädde i kraft den 1 september nämnda år

och jämlikt kungörelserna nr 544/1939 och nr 562/1939 gällt till och med

den 31 augusti 1940, har utförselbevis kunnat utfärdas för hela den exporterade

kvantiteten, oavsett örn denna varit av utländskt eller inhemskt ursprung.

Några bestämmelser i ämnet för tiden efter den 31 augusti 1940 ha

icke utfärdats. Någon bestämmelse om inskränkning i rätten att erhålla

kvarnindustrirestitution har från och med den 1 september 1938 icke varit

gällande (jfr nr 551/1938).

Den 26 augusti 1939 utfärdades kungörelse (nr 570) angående exportförbud

å vissa varor, vilken omfattade bland annat alla viktigare jordbruksprodukter.

Med upphävande av tidigare kungörelser lia härefter nya

bestämmelser i ämnet utfärdats. De nu gällande innefattas i kungörelsen

den 21 mars 1941 (nr 168) angående allmänt exportförbud. Enligt denna

kungörelse må undantag från exportförbudet (exportlicens) meddelas, såvitt

angår de flesta jordbruksprodukter, av statens livsmedelskommission och i

övrigt av statens handelskommission.

Vid sidan av nämnda åtgärder för reglering av import och export ha särskilda

anstalter vidtagits för skyddande av en lägsta prisnivå å inhemsk

brödspannmål. Det så kallade inlösningsförfarandet, som i sådant syfte tilllämpats

under flera år, ersattes från och med konsumtionsåret 1936/1937

med stödköp.

På grund av de genom krigsutbrottet hösten 1939 förändrade förutsättningarna

för landets livsmedelsförsörjning frångicks stödköpsförfarandet

och återupptogs inlösningsförfarandet. I brev den 12 januari 1940

har Kungl. Majit uppdragit åt svenska spannmålsaktiebolaget att handhava

fullgörandet av den av riksdagen beslutade inlösningsgarantien beträffande

brödsäd under iakttagande av bestämmelser av huvudsakligen det innehåll,

som av livsmedelskommissionen föreslagits. Spannmålsaktiebolaget skulle sålunda

till ett pris av lägst 21 kronor 50 öre per deciton under tiden från och

med den 1 juni till och nied den 31 juli 1940 inköpa all inom landet odlad,

salubjuden spannmål av vete och råg av fuhgod, kvarnduglig samt vid normal

skötsel lagringsduglig beskaffenhet och som hembjödes bolaget före den

15 maj 1940.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) örn veteavgift, ändrad

genom förordningarna nr 368/1937 och 446/1938, skall, där Kungl. Majit så

förordnar, dylik avgift upptagas å inom riket förmalt svenskt eller utländskt

vete som användes för tillverkning av mjöl eller gryn med det belopp, högst

3 öre för kilogram av varans nettovikt, som Kungl. Majit bestämmer. Från

veteavgift undantages dock all förmälning mot tull eller lön för tillgodo
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

seende av odlares husbehov. Genom kungörelse den 21 augusti 1935 (nr 499)

har Kungl. Maj:t utfärdat tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda förordning,

innefattande stadgande om, bland annat, att uppbörden av veteavgift

skall omhänderhavas av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission,

som jämväl har att utöva kontroll över avgiftens behöriga utgörande

m. m. Jämlikt förordnanden av Kungl. Majit har veteavgift utgått

med 1.5 öre per kilogram under tiden 1 september 1937—13 februari 1938,

med 0.5 öre per kilogram under tiden därefter till och med den 31 augusti

1938, med 2 öre per kilogram under september 1938, med 2.5 öre per kilogram

under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den 31 augusti

1939, med 3 öre per kilogram under september 1939 och med 2 öre per

kilogram under oktober 1939 samt med 0.5 öre per kilogram fran och med

den 1 november 1939 till och med den 31 augusti 1940, fran vilken senare

dag ingen veteavgift uttagits.

Genom kungörelse den 23 juli 1940 (nr 723) lades vissa partier omalen

råg och omalet vete av 1939 års eller äldre skörd under beslag. Sedan det

visat sig, att 1940 års skörd av brödsäd blivit synnerligen svag, fastställde

Kungl. Majit, med stöd av riksdagens bemyndigande i skrivelse nr 427 (vid

1940 års lagtima riksdag), i brev av den 9 augusti 1940 inlösningspriset för

vete och råg per den 1 februari 1941 till 25 kronor för deciton. Genom kungörelse

den 11 oktober 1940 (nr 869) lades även 1940 års skörd av brödsäd

under beslag. Från och med den 16 oktober 1940 skulle sålunda all slags

omalen brödsäd, såväl tröskad som otröskad, liksom även sådan spannmål

1 krossat eller gröpat skick omfattas av beslaget. I samband med sistnämnda

beslag meddelade statens livsmedelskommission efter Kungl. Majits medgivande

(i cirkulär nr 124—C 43), att vid frivillig överlåtelse av beslagtagen

brödsäd under tiden till den 1 februari 1941 skulle gälla ett pris, som med

2 kronor för deciton överstege inlösningspriset, och alltså utgjorde 27 kronor

för deciton. I brev den 7 februari 1941 har Kungl. Majit dessutom meddelat

föreskrifter angående utbetalande av ett tilläggspris å högst 2 kronor för

deciton till de jordbrukare, vilka före den 16 oktober 1940 salufört brödsäd

av 1940 års skörd.

I samband med Kungl. Majits förslag till urtima riksdagen 1939 (prop. nr

66) örn införande av ett inlösningspris å råg och vete av 21 kronor 50 öre

för deciton framhölls, att ett höjt pris å brödsäd ej borde få medföra höjning

i mjölpriserna. Då denna mening även biträddes av riksdagen, gav riksdagen

(skr. nr 109) Kungl. Majit bemyndigande att vidtaga åtgärder i angivet

syfte. I anslutning härtill bemyndigade Kungl. Majit i brev den 30 december

1939 livsmedelskommissionen att träffa avtal med kvarnföretag,

vilka driva handelsförmalning i egentlig mening, att ej tillämpa högre priser

än som för vetemjöl och rågsikt vore 1 krona högre och för sammalet rågmjöl

2 kronor högre än det pris, som var gällande den 1 september 1939. Såsom

förutsättning för detta åtagande skulle gälla, alt nämnda kvarnar för

värjo deciton råg, förmalt till rågsikt eller rågmjöl, erhölle en ersättning av

statsmedel av 2 kronor under tiden 1 november 1939—31 augusti 1940 samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

att svenska spannmålsaktiebolaget vid leverans av råg och vete till nämnda

kvarnar skulle tillämpa ett försäljningspris, understigande 21 kronor 50 öre

per deciton med ett halvt öre per deciton för varje dag, som leveransen ägde

rum tidigare än den 1 juli 1940. Sedan inlösningspriset på brödsäd av 1940

års skörd höjts till 25 kronor per deciton, meddelade Kungl. Majit i skrivelse

den 31 augusti 1940 nya bestämmelser rörande förmalningsersättning. Sådan

ersättning skulle för tiden 1 september 1940—31 augusti 1941 utgå med 1

krona 50 öre per deciton för spannmål av 1939 års eller äldre skörd, som

kvarn förvärvat före den 1 september 1940, samt i övrigt med 4 kronor per

deciton, allt under villkor alt vederbörande kvarninnehavare icke tillämpade

högre priser på mjöl än som livsmedelskommissionen bestämde. Priserna

på mjöl bestämdes av kommissionen (cirkulär nr 101—G 34) till för bagerimjöl

av vete 34 kronor 50 öre per deciton, för rågsikt 30 kronor 50 öre per

deciton samt sammalet rågmjöl 25 kronor 25 öre per deciton. Sedan priset

vid försäljning av råg eller vete från svenska spannmålsaktiebolaget från och

med den IG oktober 1940 höjts från 25 kronor till 27 kronor 35 öre per deciton,

företogs i anledning av Kungl. Majits brev den 18 oktober och 8 november

1940 motsvarande höjning av förmalningsersättningen. I cirkulär från

livsmedelskommissionen den 19 november 1940 (nr 153—U 1) angavs sålunda,

att, vid förmälning av brödsäd av 1939 års eller äldre skörd, vilken kvarninnehavaren

förvärvat före den 1 september 1940, förmalningsersättning

skulle utgå med oförändrat 1 krona 50 öre per deciton. Vid förmälning av

.sådan brödsäd av 1939 års eller äldre skörd, som förvärvats under tiden 1

september—15 oktober 1940 eller av brödsäd av 1940 års skörd, som förvärvats

före den 16 oktober 1940, skulle förmalningsersättning utgå med likaledes

oförändrat belopp, 4 kronor per deciton. Däremot skulle förmalningsersättning

utgå med 6 kronor 35 öre per deciton för all brödsäd, som av

kvarninnehavaren förvärvats efter den 15 oktober 1940. Genom Kungl. Majits

brev den 18 april 1941 höjdes dessa ersättningar, såvitt angår handelsförmalning,

med 1 krona 15 öre för deciton, räknat från och med den 1 april

1941 (cirkulär nr 303).

Även beträffande förmälning mot lön utfärdades vissa bestämmelser. Enligt

kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 809) angående reglering av brödsädsförbrukningen

får förmälning av råg eller vete, som sker i annat syfte

än att i den ordning nämnda kungörelse stadgar föryttra den erhållna varan

eller därav framställda produkter, ej ske annorledes än mot förmalningskort

eller förmalningslicens. Vid dylik förmälning skall förmalningsersättningen

av kvarninnehavaren tillgodoföras mäldägaren. Förmalningsersättningen har

utgjort vid löneförmalning under tiden 8 september—15 oktober 1940 4 kronor

per deciton samt därefter 6 kronor 35 öre per deciton.

För bestridande av kostnaderna för förmalningsersättningar ha efter förslag

av Kungl. Majit (prop. nr 74) 1940 års urtima riksdag (r. skr. nr 90)

beviljat ett förslagsanslag av 34 miljoner kronor under elfte huvudtiteln.

1939 års inhemska skörd av matärter var betydligt under det normala.

I syfte att trygga krigsmaktens behov av matärter under konsum
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

25

tionsåret 1939/1940 samt säkerställa tillräcklig kvantitet utsäde våren 1940

förklarades i kungörelse den 14 oktober 1939 (nr 717) matärter under beslag.

I anledning av en relativt riklig skörd av matärter år 1940 kunde

detta beslag sedermera hävas genom kungörelse den 2 juli 1940 (nr 676). I

kungörelse den 1 augusti 1940 (nr 755) har vidare förordnats, att matärter

icke må införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen, varjämte

förordnats om erläggande av införselavgift för dylika ärter med belopp, som

Kungl. Maj:t bestämmer. Liknande förordnande har meddelats rörande bönor

genom kungörelse den 14 mars 1941 (nr 217). Något förordnande om

dylik införselavgift har icke utfärdats.

I detta sammanhang förtjänar erinras om att enligt det avtal, som, genom

godkännande av Kungl. Majit den 23 augusti 1940, för tiden 1 september

1940—31 augusti 1941 slutits mellan staten och svenska spannmålsaktiebolaget,

det åligger bolaget att, i den omfattning och på de villkor Kungl.

Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, livsmedelskommissionen bestämmer,

inköpa svenskt vete och svensk råg jämväl i annan ordning eller

av annan beskaffenhet än som föreskrivits i fråga om inlösningsgarantiens

fullgörande. Genom beslut den 23 augusti 1940 har Kungl. Majit bemyndigat

livsmedelskommissionen att uppdraga åt spannmålsbolaget att företaga

inköp av vete och råg under tiden 1 september 1940—31 januari 1941.

Därjämte åligger det bolaget att under tiden 1 juni—31 juli 1941 inköpa inom

landet odlade matärter av viss beskaffenhet, vilka hembjudas bolaget

före den 15 maj 1941. Bolaget har, i anslutning till tidigare omnämnda beslag

av brödsäd, fodersäd och stråfoder, av livsmedelskommissionen erhållit

bemyndigande att inköpa beslagtagen vara samt att även försälja sådan

vara enligt närmare bestämmelser, som utfärdats av livsmedelskommissionen.

I och med tillkomsten av svenska stråfoderhandlareföreningen har bolaget

befriats från sin verksamhet i fråga om stråfoder.

I enlighet med bestämmelser av livsmedelskommissionen (cirkulär nr

201—C 72), meddelade i anslutning till av Kungl. Majit genom beslut den

3 januari 1941 givet bemyndigande, utgår i vissa fall rabatt av statsmedel

vid inköp av utsädesspannmål av såväl brödsäd som fodersäd. Rabatten,

som utgör vid inköp av stråsäd 8 kronor per deciton och vid inköp

av trindsäd 10 kronor per deciton, får endast medgivas dels innehavare av

jordbruk med en åkerareal av högst 10 hektar och dels innehavare av jordbruk

med en åkerareal, överstigande 10 hektar men högst uppgående till 20

hektar, därest denne styrker att han till följd av väderleksförhållandena

år 1940 erhållit en skörd som uppskattningsvis kan anses motsvara högst

2/3 av normalskörd. Ifrågavarande rabatt får endast lämnas i den mån vederbörande

jordbrukare av kristidsnämnd beviljas tilldelning av utsädesspannmål

i enlighet med de för sådan tilldelning av livsmedelskommissionen

givna bestämmelserna samt får för varje förbrukare utgå för en sammanlagd

myckenhet av högst 5 deciton.

Rörande de regleringsåtgärder, som vidtagits i fråga örn konsumtionen av

mjöl och bröd må följande anföras. För tiden 3—7 september 1940 utfår
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

dades en särskild kungörelse den 2 september 1940 (nr 801) angående tillfällig

reglering av handeln med mjöl och bröd. I kungörelse den 31 augusti

1940 (nr 809) har hestämts, att förbrukningen av råg och vete samt mjöl

och gryn därav för åstadkommande av den hushållning därmed, som betingades

av rådande utomordentliga förhållanden, från och med den 8 september

1940 skall vara underkastad reglering. Förmälning av råg och vete må

icke verkställas av annan än den som erhållit kvarntillstånd. Överlåtelse av

mjöl, gryn och bröd av råg eller vete får ske endast mot inköpskort eller inköpslicens

enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen. Jordbrukare,

som önska förmala egna produkter, äga få sina inköpskort utbytta

mot förmalningskort. Slutligen må nämnas, att enligt kungörelse den

10 januari 1941 (nr 19) även förbrukningen av mjöl och gryn av havre och

korn från och med den 15 januari 1941 underkastats reglering. Enligt livsmedelskommissionens

cirkulär den 11 januari 1941 (nr 202—B 98) gälla

därför de tidigare bestämmelserna rörande regleringen av handeln med mjöl,

gryn och bröd av råg eller vete från och med nyss nämnda datum jämväl

för mjöl, gryn och bröd, som framställts av havre eller koni.

Clearing. I anledning av skrivelser från livsmedelskommissionen den 9

juli och den 11 september 1940 har Kungl. Maj:t i brev till statskontoret den

27 september 1940 beslutat örn inrättandet inom livsmedelskommissionen av

en särskild clearingkassa för reglering enligt Kungl. Maj:ts bestämmelser av

marknadspriserna inom landet å förnödenheter för jordbrukets behov. Kommissionen

har i förstnämnda skrivelse utgått ifrån, att det lämpligaste sättet

att åstadkomma den önskvärda regleringen vore att genom civilrättsliga avtal

träffa överenskommelse med samtliga intresserade parter rörande en enhetlig

prissättning å de med regleringen avsedda varorna. Dessa avtal skulle i huvudsak

innebära, att kommissionen ägde fastställa dels utförsäljningspriset

för varorna samt dels de enskilda företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader

för dessa. Därest beträffande viss vara sistnämnda kostnader understege

utförsäljningspriset, skulle företaget vara skyldigt att för den kvantitet

av varan, som försåldes, inleverera skillnaden till kommissionen. I motsatt

fall skulle företaget vara berättigat att av kommissionen erhålla ersättning

för skillnaden.

Kungl. Majit har vidare bemyndigat livsmedelskommissionen att med av

kommissionen angivna sammanslutningar och företag ingå avtal rörande

reglering av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödselmedel i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet ingivna avtalsförslag.

På grundval av nyssnämnda Kungl. Maj :ts bemyndigande ha avtal enligt

de uppdragna riktlinjerna ingåtts rörande reglering av marknadspriserna å

vissa varor.

Den clearingkassa, som inrättats för reglering av marknadspriserna å förnödenheter

för jordbrukets behov, skall även användas vid in- och utbetalningar

i anledning av clearingavtal, som träffats med landets bindgarnsfabriker

beträffande skördegarn.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 278.

27

I skrivelse den 10 januari 1941 har Kungl. Majit vidare förordnat om inrättandet

av en clearingkassa för reglering av priserna inom landet å fettvaror.

På grundval av detta Kungl. Maj:ts beslut ha clearingavtal tecknats med

svenska fettindustriernas råvaru- och importförening u. p. a. beträffande fett

och oljor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung (statistiskt nr 244—276);

med aktiebolaget Karlshamns oljefabriker beträffande jordnötter, kopra, sojabönor

samt andra icke ätbara oljehaltiga frön och frukter med undantag

av linfrö (statistiskt nr 203—205, 207 och 208) ävensom beträffande varor,

som framvinnas ur nämnda fettråvaror; med aktiebolaget Karlshamns oljefabriker

och med landets margarinfabriker beträffande viss inbetalning till

clearingkassan i den mån försäljning eller förfogande för tillverkning äger

rum av fettråvaror, som vid viss tidpunkt funnos på lager; samt med linoljeslageriernas

försäljningsaktiebolag beträffande linfrö samt varor, som

framvinnas därur. Närmare bestämmelser härom återfinnas i livsmedelskommissionens

cirkulär den 1 februari 1941 (nr 225—C 83).

Verkningarna av vidtagna regleringsåtgärder m. m.

I sin förut omförmälda skrivelse med förslag till fortsatta regleringsåtgärder

på jordbrukets område under regleringsåret 1941/42 har statens livsmedelskommission

lämnat en redogörelse för verkningarna av stödåtgärderna

under löpande regleringsår. Till närmare belysande av dessa verkningar ha

vid skrivelsen fogats vissa tabellsammanställningar. En del av dessa torde

såsom särskild tabellbilaga få fogas till statsrådsprotokollet. Följande uppgifter

rörande jordbruksregleringens verkningar äro i huvudsak hämtade

från kommissionens nyssnämnda skrivelse.

Marknaden för mjölk och mjölkprodukter. (Jfr tab. 3—5). Invägningen

av mjölk vid mejerier uppgick under 1940 till i runt tal 3.0 miljoner ton mot

3.2 miljoner ton år 1939, innebärande en nedgång med 6.8 procent. Vid denna

jämförelse har ingen hänsyn tagits till ökningen i antalet mejerileverantörer.

En justering för nämnda fel torde för 1940 komma att visa en kraftigare relativ

nedgång än den nyss anförda. Beträffande invägningen må i övrigt nämnas,

att den under de första två månaderna år 1940 låg högre än under samma

tid året förut. Från och med mars ligga emellertid invägningssiffrorna

lägre under 1940 än under 1939. Den största nedgången uppvisar oktober

månad med 13.6 procent. Under första kvartalet 1941 har invägningen uppgått

till 0.6 miljon ton mot 0.7 miljon ton samma kvartal 1940, innebärande

en nedgång med 13.8 procent.

Av invägningen under 1940 komma 2.2 miljoner ton på produktmjölk, innebärande

en nedgång jämfört med året förut av 8.0 procent. Mejeriförsäljningen

av konsumtionsmjölk och till mjölk omräknad grädde slutar år 1940

på 786,000 ton mot 811,000 ton året förut. Minskningen utgör 3.0 procent

och beror belt på en kraftig nedgång i gräddförsäljningen, orsakad av för
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

säljningsförbudet i november månad. Försäljningen av konsumtionsmjölk

visar nämligen en uppgång från 494,000 ton år 1939 till 520,000 ton år 1940

eller med 5.1 procent, medan försäljningen av grädde (omräknad till mjölk)

nedgått från 316,000 till 267,000 ton eller med icke mindre än 18.5 procent.

Efter införandet av nyssnämnda försäljningsförbud visar gräddförsäljningen

en nedgång med i genomsnitt 42 procent.

Smörtillverkningen har under 1940 något nedgått i förhållande till år 1939.

Riksnoteringen för smör, som vid 1940 års början utgjorde 3 kronor för kilogram,

höjdes från och nied juli 1940 till 3.25 kronor för kilogram, den 18

oktober 1940 till 3.55 kronor för kilogram och den 15 november 1940 till

4.05 kronor för kilogram.

Ostproduktionen, som under 1939 uppgick lill 43.7 miljoner kilogram,

stannade år 1940 i 35.3 miljoner kilogram, innebärande en nedgång med 19

procent. Ostförsäljningen visar en avsevärt mindre nedgång eller med enbart

9 procent.

Margarinproduktionen, som under 1939 nådde 60 miljoner kilogram, uppgick

år 1940 till ej fullt 39 miljoner kilogram, motsvarande en nedgång med

35 procent. Samma relativa nedgång visar även margarinförsäljningen.

I mjölkavgiftsmedel ha under året 1940 influtit 28.4 miljoner kronor mot

49.6 miljoner kronor året förut. Denna avsevärda skillnad beror på att

mjölkavgiften, som från och med juli 1939 höjdes från 1 till 2 öre, sänktes

från och med januari 1940 till 1.5 öre, från och med juli till 0.5 öre samt

från och med oktober upphörde. Under 1940 ha margarinaccismedel ej tillförts

prisregleringsfonden utan direkt ingått i budgeten. I dylika medel ha

under 1940 influtit 25.0 miljoner kronor mot 29.6 miljoner kronor under

1939. Någon kraftfoderskatt utgår icke från och med den 9 oktober 1939.

Nettoprisutjämningsbidraget å produktmjölk har för riket som helhet

legat avsevärt högre år 1940 än under närmast föregående år. För de från

och med november 1939 till och med oktober 1940 invägda kvantiteterna

produktmjölk har nettoprisutjämningsbidraget i genomsnitt för hela riket

uppgått till c:a 2 öre per kilogram. Från och med november 1940 har en

minskning härutinnan skett till 1 öre per kilogram.

Slaktdjursmarknadcn. (Jfr tabell 2, 6—7.) Slaktdjursmarknaden har till

följd av framför allt 1940 års felslagna inhemska skörd men även till följd

av de efter avspärrningen i april uppkomna importsvårigheterna visat en

onormal utveckling.

Antalet besiktigade svin, som 1939 uppgick till ett antal av 1,576,000, nedgick

under 1940 till 1,461,000 eller med 7.3 procent. Det är att märka, att

nämnda besiktning under årets första fyra månader låg icke obetydligt högre

än under samma tid 1939. Från och med maj börjar emellertid en nedgång

göra sig gällande, vilken är särskilt stark under september. Även under innevarande

års första fyra månader har antalet besiktigade svin varit mycket

lågt. Vad priserna på slakterisvin beträffar, märkes en tydlig uppgång från

mitten av 1940, och i genomsnitt under hela året har priset på slakterisvin

legat 17 procent högre än året förut.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

29

Den fläsktillgång, som kan vara att vänta under den närmaste tiden framåt,

kan till en viss grad mätas med hjälp av betäckningsstatistiken. Sålunda

uppgick antalet betäckta suggor under 1940 till 214,291, innebärande en nedgång

från året förut med icke mindre än 68,411 eller 24.3 procent. Det bör

påpekas, att betäckningssiffrorna under januari och februari innevarande år

legat särskilt lågt och visa en nedgång jämfört med genomsnittet för samma

månader åren 1935—1939 med icke mindre än 40 procent. Däremot kan en

avsevärd uppgång konstateras för mars och april 1941 jämfört med de två

föregående månaderna. I förhållande till medeltalen för mars och april 1935/

39 stannar nedgången för samma månader 1941 vid 16.6 resp. 15.6 procent.

Anmärkningsvärt är, att betäckningssiffran för april 1941 ligger något högre

än under samma månad 1940. En nedgång kan även konstateras i antalet

tjänstbara galtar, som från 1939 till 1940 minskats med i genomsnitt per

månad 340 stycken eller drygt 9 procent. För januari 1941 redovisas en nedgång

jämfört med samma månad 1940 på icke mindre än 16 procent.

Den besiktigade slakten av storboskap har under 1940 varit större än någonsin

tidigare. Denna kraftiga ökning, som orsakats av den genomgående

foderbristen, tog sin egentliga början i juli 1940, då slakten plötsligt sprang

upp till en nivå, som låg 43 procent över samma fjolårsmånad. ökningen

nådde sin kulmen under november, då den låg icke mindre än 83 procent

högre än under samma månad året förut. Härefter skedde en relativt snabb

nedgång, i det ökningen — jämfört med samma månad ett år tidigare —

under december hade nedgått till 58 procent, för att under februari ligga så

lågt som 9 procent. För mars och april 1941 ligga besiktningssiffrorna lägre

än under samma månader 1940, för april icke mindre än 29 procent.

Vad slakten av större kalv beträffar, visar densamma under 1940 en nedgång

med drygt 2 procent jämfört med året förut. Det bör emellertid i detta

sammanhang påpekas, att av besiktningssiffrorna att döma en icke obetydlig

nedgång i uppfödningen av gödkalv synes ha påbörjats. Så t. ex. visa

besiktningssiffrorna för januari—februari innevarande år en minskning i

slakten av större kalv med 21.5 procent och för mars—april med icke mindre

än 30.1 procent.

Slakten av mindre kalv låg under 1940 10.3 procent högre än året tidigare.

Från och med november 1940 visa emellertid besiktningssiffrorna för mindre

kalv ett lägre antal än ett år tidigare.

Vad beträffar priserna på nötkreatur och kalv förtjänar påpekas, att priserna

på kor, trots den stora utslaktningen, under hela 1940 varit väl hävdade.

Priset pa kor kl. I visar i genomsnitt för 1940 t. o. m. en ökning med

8 öre för kilogram jämfört med 1939. Priset på sötmjölkskalvar, som ävenledes

i genomsnitt legat högre under 1940 än under 1939, visar från och

med december 1940 en mycket kraftig uppgång.

Slakten av hästar har under 1940 legat icke obetydligt högre än året förut.

Fårslakten har under de Ivå senaste åren nedgått betydligt. Nedgången utgör

icke mindre än 32 procent.

Under 1937 och 1938 upptogs ingen slaktavgift. Sådan återinfördes från

och med den 1 juli 1939 för svin med 2 kronor per styck (för spädgris —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

slaktvikt under 15 kilogram — 1 krona per styck). I slaktdjursavgifter inflöto

under juli—december 1939 1,321,994 kronor samt under januari—juni 1940

1,750,994 kronor. Från och med den 1 juli 1940 utgår ingen slaktavgift.

Importen av samtliga slag av kött och fläsk samt konserver därav visar

en avsevärd nedgång under 1940. Sålunda har importen av nötkreaturskött,

som 1939 uppgick till 1,428 ton, under 1940 endast uppgått till en obetydlighet.

Fläskexporten var under 1940 ej fullt hälften så stor som året förut och

importen av konserver av nötboskap eller får ungefär en tredjedel. Fläskexporten

inföll så gott som helt under första kvartalet 1940. Vid införsel av

fårkött utgick vid ingången av 1939 en införselavgift på 30 öre för kilogram.

Denna sänktes från och med den 15 mars till 15 öre för kilogram,

höjdes åter den 1 juli till 30 öre för kilogram, vilken avgift varit gällande

till och med mars 1941, varefter den sänkts till 15 öre för kilogram. Vid

införsel av konserver av nötkött eller får samt rökt eller saltat hästkött har

under båda åren 1939 och 1940 utgått en införselavgift av 15 öre för kilogram,

vilken ännu är gällande. Någon införsel av fårkött torde under nuvarande

förhållanden ej kunna påräknas.

Äggmarknaden. (Jfr tab. 2.) Det inhemska äggpriset har under 1940 legat

avsevärt högre än under 1939. Säsongvariationema ha varit betydligt mindre

framträdande under 1940 än under året förut. Under mars 1941 har ett

osedvanligt högt äggpris noterats.

Importen av ägg var under 1940 avsevärt större än under 1939. Den

koncentrerades huvudsakligen till månaderna mars och april. Exporten av

ägg under 1940 var ungefär hälften så stor som året förut och inföll helt

under det gamla konsumtionsåret (1939/40).

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8—9.) Från och med den 8 oktober

1939 ha inga införselavgifter förekommit för importerat oljekraftfoder, från

och med den 1 november samma år ej heller för majs. Från förstnämnda

datum har ej heller utgått oljekaksskatt. Från och med oktober 1939 lia priserna

på oljekaksfoder varit fastställda av staten. Liknande har från och med

januari 1940 varit fallet med majspriset.

Vad angår regleringen av grynkvarnarnas användning av utländsk havre

må framhållas, att tillverkningsprocenten, som vid ingången av 1939 uppgick

till 85, från och med oktober 1939 sänktes till 75, från och med april

1940 till 25 samt från och med april 1941 till 0.

Statsverkets inkomster av kraftfoderskatten uppgick under budgetåret

1938/39 till 14.8 miljoner kronor samt under budgetåret 1939/40 till 7.3 miljoner

kronor. Inkomsterna av införselavgifter på foder, som under budgetåret

1938/39 belöpte på 4.1 miljoner kronor, uppgingo under budgetåret

1939/40 till 1.6 miljoner kronor.

Brödsädsmarknaden. (Jfr. tab. 8.) Beträffande de under senare år skördade

brödsädsarealema i Sverige hänvisas till följande sammanställning inden

officiella skördestatistiken (hektar).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

31

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930

214,365

47,205

261,570

235,203

6,193

241,396

502,966

1931

215,191

61,135

276,326

200,411

6,835

207,246

483,572

1932

213,849

64,444

278,293

204,876

6,792

211,668

489,961

1933

220,567

82,187

302,754

218,751

7,284

226,035

528,789

1934

224.444

66,002

290,446

229,006

6,794

235,800

526,246

1935

214,813

57,937

272,750

218,525

8,629

227,154

499,904

1936

211,788

69,263

281,051

202,220

12,741

214,961

496,012

1937

233,961

65,308

299,269

189,795

7,307

197,102

496,371

1938

240,551

68,130

308,681

181,162

6,552

187,714

496,395

1939 1

253,515

83,830

337,345

168,153

6,292

174,445

511,790

1940 1

216,770

91,998

308,768

163,731

7,196

170,927

479,695

Följande tablå angiver statistiska centralbyråns beräkningar angående

brödsädsskörden under olika år (ton).

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

V årråg

Summa råg

Summa

brödsäd

1930

489,767

76,833

566.600

428,753

7,695

436,448

1,003,048

1931

367,558

96,015

463,573

275,485

7,641

283,126

746,699

1932

528,944

126,279

655,223

423,530

9,215

432,745

1,087,968

1933

566,970

149,826

716,796

452,361

10,326

462,687

1,179,483

1934

632,182

124,601

756,783

507,443

9.504

516,947

1,273,730

1935

533,586

108,976

642,562

417,735

11,609

429,344

1,071,906

1936

467,481

121,342

588,823

334,326

17,184

351,510

940,333

1937

571,129

118,386

689,515

364,609

9,589

374,198

1,063,713

1938

681,831

139,658

821,489

390,562

14,145

404,707

1,226,196

1939 1

698,326

155,819

854,145

364,806

13,509

378,315

1,232,460

1940 1

277,506

154,394

431,900

275,920

8,710

284,630

716,530

Tabellen ger uttryck för den kraftiga skördeminskning, som förelegat 1940

av framförallt höstvete men även av höstråg.

Beträffande de statliga regleringsanordningarna på brödsädsodlingens område

må erinras om att inmalningsprocenten för vete, som från och med juli

1937 varit 90, från och med maj 1940 höjdes till 97. För råg var inmalningsprocenten

vid ingången av 1939 95, höjdes från och med mars till 98 samt

sänktes från och med november till 90 för att från och med september 1940

sänkas ända ned till 10. Från och med den 1 maj 1941 har skyldigheten att

använda svensk spannmål vid framställning av mjöl upphävts tills vidare

till och med den 31 augusti 1941.

I fråga om de finansiella resultaten av spannmålsregleringen må framhållas,

att svenska spannmålsaktiebolaget för skördeåret 1939/40 redovisade

ett underskott av 12,030,874 kronor mot ett underskott av 4,517,097 kronor

för skördeåret 1938/39.

För finansiering av stödköpsverksamlieten upptogs under skördeåret 1938/

39 en veteavgift, vilken utgick med 2.0 öre för kilogram under september

1938 samt med 2.6 öre för kilogram under tiden 1 oktober 1938—31 augusti

1939. Beträffande 1939 års skörd återinfördes inlösningsförfarandet. Under

skördeåret 1939/40 har veteavgiften utgått med 3.0 öre för kilogram under

1 Preliminära tal.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

september 1939, med 2.0 öre för kilogram under oktober 1939 samt med 0.5

öre för kilogram under tiden 1 november 1939—31 augusti 1940, från vilket

senare datum ingen veteavgift uttagits.

Förslag till regleringsåtgärder.

Såsom förut nämnts innefattar statens livsmedelskommissions förenämnda

skrivelse den 16 april 1941, vilken underställts kommissionens råd, förslag

till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område. Vid skrivelsen har

fogats ett flertal till kommissionen inkomna framställningar och förslag.

Bland dessa framställningar märkas sådana från Sveriges lantbruksförbund,

svenska mejeriernas riksförening u. p. a., Sveriges slakteriförbund, förening

u. p. a., Sveriges äggintressenters förening u. p. a., Sveriges ägghandelsförbund,

foderintressentförening u. p. a. samt svenska spannmålsaktiebolaget.

Allmänna synpunkter. Livsmedelskommissionen har i skrivelsen inledningsvis

framhållit, att målet för den statliga jordbruksregleringen i nuvarande

läge i första hand borde vara att åstadkomma ett sådant resultat av

jordbruksdriften, att detta ur allmän försörjningssynpunkt kunde anses vara

det bästa möjliga. Härvid gällde det ej endast att söka uppnå en ändamålsenlig

inriktning av produktionen på olika produktslag utan även och icke

minst att få till stånd en intensifiering av själva driften. De önskemål beträffande

växtodlingens inriktning som vore betingade av rådande förhållanden

hade livsmedelskommissionens produktionsavdelning låtit sammanföra

i en särskild promemoria. Enligt denna borde en ökning av sädesodlingen

komma till stånd. Vissa specialodlingar — oljeväxter, ärter, bönor m. m. —

borde därjämte komma i åtnjutande av särskild stimulans. En planläggning

beträffande den animaliska produktionen har kommissionen ansett betydligt

svårare att på förhand uppgöra, då en sådan i viss mån måste bli beroende

på fodertillgången. Emellertid förelåge jämväl på detta område vissa undersökningar,

vilka haft till syfte att åstadkomma en sådan anpassning av animalieproduktionen

till produktionen av inhemska fodermedel, att befolkningens

konsumtionsbehov i möjligaste mån tillgodosåges. Av dessa framginge

i huvudsak, enligt vad kommissionen upplyst, att i nuvarande läge borde

eftersträvas en reduktion av kostammen med omkring 10 procent och av

svinstammen med omkring 30 procent, allt i förhållande till tiden före krigets

utbrott. En betydande nedskärning av hönsstammen vore även önskvärd.

Vid planernas upprättande hade förutsatts att den erforderliga produktionsregleringen

i största möjliga mån skulle kunna ske på frivillighetens väg

genom lämplig prissättning på produkterna samt genom en väl planlagd och

rationellt genomförd upplysnings- och propagandaverksamhet. Livsmedelskommissionen

har vidare framhållit, att kommissionen hade möjlighet att

genom foderransoneringen påverka utvecklingen i önskad riktning. Uteslutet

vore emellertid icke, att längre gående åtgärder måste tillgripas.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

33

Kommissionen har påpekat, att kommissionen för att uppnå en intensifiering

av produktionen sedan länge bedrivit en omfattande propaganda- och

upplysningsverksamhet, i första hand syftande till en rationellare drift och

ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. I vilken utsträckning dessa

strävanden skulle komma till praktiska resultat bleve till ej oväsentlig del beroende

av den allmänna prissättningen på jordbrukets produkter.

Rörande syftet med regleringsåtgärderna och deras omfattning under nästa

regleringsår har kommissionen vidare yttrat följande.

Vid utformandet av jordbruksstödet lades före kriget särskild vikt vid att

detta i inkomsthänseende skulle verka något så när likformigt i olika landsdelar

och för brukningsdelar av olika storlek. Uppenbarligen är det även

under rådande förhållanden en samhällelig angelägenhet av stor betydelse

att tillse, att olika grupper av den jordbrukande befolkningen erhålla en

skälig inkomst. Emellertid gäller nu liksom tidigare, att detta önskemål endast

i begränsad omfattning kan tillgodoses inom prisregleringens ram. Såsom

förut framhållits bör i nuvarande läge i första hand eftersträvas att produktionsapparaten

utnyttjas så, att största möjliga produktion uppnås. Särskilt

viktigt är att den begränsade tillgången på förnödenheter av olika slag, däri

inberäknat fodermedel, kommer till användning, där den lämnar det största

utbytet. Ur denna synpunkt skulle det sannolikt vara riktigast att göra priserna

på såväl produkter som förnödenheter enhetliga. I de fall, då prisdifferentiering

förekommit redan före krigsutbrottet, torde det visserligen av

olika skäl icke vara möjligt eller lämpligt att helt upphäva denna. Nya

prisdifferentieringar, vilka kunna åstadkomma en ur produktionsekonomisk

synpunkt ofördelaktig omfördelning av produktionen, böra däremot undvikas.

Vad nu sagts innebär icke att livsmedelskommissionen ställer sig likgiltig

till frågan om statsingripanden i syfte att särskilt stödja innehavare av mindre

jordbruk. Otvivelaktigt är ett dylikt stöd i många fall påkallat av sociala

hänsyn. Av förut anförda skäl synes det emellertid angeläget att åtgärder i

denna riktning icke direkt sammankopplas med frågan om prisavvägningen

på jordbrukets produkter eller förnödenheter.

Vid fastställande av riktlinjer för jordbruksregleringen under nästa skördeår

bör vidare beaktas önskvärdheten av att statsmakternas strävanden att förhindra

en stegring av den allmänna prisnivån icke motverkas. Med den lönepolitik

som för närvarande tillämpas bör det vara ett intresse för jordbruket

självt att priserna på jordbrukets produkter ej oskäligt stegras. Eli dylik stegring

skulle bl. a. i hög grad försvåra fortsatta löneuppgörelser på basis av det

s. k. ramavtalet, vilket såsom normerande för arbetslönerna såväl inom jordbruket

som industrien i sin nuvarande form måste anses innebära betydande

fördelar även för jordbruket. En alltför stark stegring av jordbruksprodukternas

priser bör undvikas ur den synpunkten att man i dylikt fall måste räkna

med en brant nedgång i priserna vid ett fredsslut.

A andia sidan har jordbruket självfallet i likhet med andra näringar berättigade

anspråk på att få sina löpande omkostnader täckta. En stegring av

utgifterna för jordbrukets förnödenheter bör således rimligen få uppvägas

av en höjning av priserna på jordbruksprodukter på samma sätt som en prisstegring

på industriråvaror måste tillåtas taga sig uttryck i höjda produktpriser.

Därest krisen fortsätter, torde man böra räkna med nödvändigheten all

jämväl under nästa konsumtionsår tillgripa relativt omfattande handels- eller

förbrukningsregleringar. Vid uppgörande av planer beträffande förbruk
Dihang

lill riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Nr ''J7S. • !

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj-.ts proposition nr 278.

ningens storlek har livsmedelskommissionen hitintills, i fråga örn viktigare

slag av livsmedel och förnödenheter för jordbrukets behov, ansett sig böra

utgå från att inom landet befintliga reservlager skola fördelas på, respektive

användas för utjämning av den egna produktionen under två på varandra

följande år. Någon anledning att nu välja någon annan hushållningsgrund

synes icke föreligga. Detta innebär, att hushållningsplaner nu böra uppgöras

för konsumtionsåren Vg 1941—31/s 1943. Enligt gjorda beräkningar komma

dylika planer i förhållande till förkrigsåren att uppvisa en viss brist även i

det fall att väderleksbetingelserna båda åren skulle bli normala. Nu måste

man emellertid även taga med i beräkningen, att skörden kan komma att

bli sämre än normalt eller att försörjningsläget skärpes på grund av internationella

orsaker. Det är därför önskvärt, att alltid hålla ett visst reservlager

till mötande av oförutsedda händelser.

Såsom särskilt skäl för bibehållande av de nuvarande konsumtionsregleringama

ifråga om animalier kan anföras, att den inhemska produktionen

växlar starkt under olika årstider och att en reglering av förbrukningen av

denna anledning är önskvärd i utjämningssyfte.

Ett bibehållande i stort av de nu existerande förbruknings- eller handelsregleringarna

motiveras jämväl därav, att det som förut nämnts ur olika

synpunkter är av vikt att föra en fast prispolitik. Därest handeln med livsmedel

eller fodermedel i nuvarande läge lämnades fri, skulle man sannolikt

icke kunna undvika spekulativa köp, som dreve prisläget i höjden.

På grund av vad nu anförts anser sig kommissionen i den följande framställningen

höra utgå från att statsingripanden i förbrukningsreglerande

syfte bli erforderliga i minst samma omfattning som för närvarande. Jordbrukarna

böra därför räkna med att beslagen å brödsäd, fodersäd och stråfoder

komma att bestå samt att regleringarna med avseende å matfett, bröd och

mjöl, köttvaror samt fodermedel komma att fortvara. Beslagen å spannmål

och stråfoder torde böra utvidgas till att avse även den nya spannmåls- och

stråf oderskörden.

hinder de förutsättningar, som i nästföregående stycke angivas, erhåller

kommissionen möjlighet att på lämpligaste sätt ordna fördelningen av olika

varuslag mellan förbrukarna ävensom att utöva en kontroll över priserna.

Vad angår de allmänna riktlinjer som böra tillämpas i fråga om prissättningen

på jordbrukets produkter under konsumtionsåret 1941/42 har kommissionen

sammanfattat sin mening härom i följande tre punkter. Med normala

väderleksbetingelser har kommissionen härvid avsett sådana väderleksbetingelser,

vid vilka vid normal gödsling, brukning, utfodring etc. normal

produktion kunde erhållas.

1) I överensstämmelse med de principer, som lågo till grund för riksdagens

beslut rörande jordbruksregleringen under år 1940/41, torde priserna på

jordbruksprodukter för nästa skördeår böra avvägas så, att jordbrukarna vid

normala väderleksbetingelser erhålla full täckning för inträdda omkostnadsstegringar

sedan krigets utbrott. Den konkreta innebörden härav bör vara att

jordbrukets samlade nettoinkomst — naturaförmåner inräknade -— vid normala

väderleksförhållanden ej bör understiga nettoinkomsten under produktionsåret

1938/39.

2) Utöver den prishöjning i förhållande till förkrigsnivån som erfordras

för att kompensera påvisbara utgiftsstegringar synes en prisnivå, något högre

än som avses under 1), böra medgivas, detta i syfte att stimulera till största

möjliga produktion. Även om jordbruket härigenom skulle komma i något

gynnsammare ställning än flertalet andra näringar, måste detta anses moth

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278• 35

verat med hänsyn till jordbruksproduktionens utomordentliga betydelse för

vår försörjning.

3) Därest produktionsresultatet till följd av ogynnsam väderlek blir i mera

avsevärd mån sämre än det beräknats bli vid normala väderleksbetingelser,

bör viss kompensation lämnas för produktionsminskningen.

Att i rådande läge ange en viss absolut prisnivå, som uppfyller de i sagda

tre punkter angivna villkoren, har kommissionen icke ansett möjligt. Detta

franninge enligt kommissionens mening redan därav, att man icke med

någon grad av säkerhet kunde bedöma utvecklingen av jordbrukets omkostnader

för någon längre tid framåt. Med hänsyn härtill har kommissionen

ansett, att bestämmandet av mera definitiva priser på jordbrukets produkter

borde uppskjutas till längre fram under sommaren eller hösten, då skördeutsikterna

närmare kunde överblickas. I detta sammanhang har omnämnts,

att kommissionen, för att skördeuppskattningen i juli 1941 skulle bli så god

som möjligt, överenskommit med statistiska centralbyrån, att vid nämnda

uppskattning skulle inom varje kristidsnämndsområde medverka, förutom

de nuvarande sockenombuden, överblockledaren samt en av kristidsnämnden

utsedd person. Kommissionen har vidare funnit lämpligt, att de inom kristidsstyrelserna

tillsatta spannmålsombuden medverkade vid planläggningen

av och förberedelserna för här omnämnda skördeuppskattningar. Spannmålsombuden

borde jämväl kunna biträda hushållningssällskapen vid den

jämförande granskning av uppskatlningsresultaten, som borde komma till

stånd inom sällskapen.

Emellertid har kommissionen å andra sidan uttalat, att kommissionen funnit

nödvändigt att jordbrukarna i och för planläggningen av årets produktion

erhölle kännedom om den relativa lönsamheten för olika växtslag

respektive olika grenar av jordbruksdriften. Man måste nämligen enligt

kommissionens mening räkna med att jordbrukarna sökt inrikta sin produktion

på de odlingar respektive de produktionsgrenar, som lönade sig bättre än

andra. Därest man önskade särskilt stimulera en viss odling, vore det givetvis

nödvändigt att ange hur denna odlings produkter komme att betalas i

förhållande till andra. Kommissionen har på grund härav beträffande flertalet

av de jordbruksprodukter, som för närvarande läge under kommissionens

direkta kontroll, funnit lämpligt alt en prisskala upprättades, som

angåve priserna för olika produkter i förhållande till priset på en foderenhet

d. v. s. priset på 1 kilogram korn (nedan förkortat fep). Rörande de

grunder, som kommissionen ansett höra tillämpas vid uppgörandet av en sådan

skala, har följande framhållits.

Till en början må påpekas att det icke låter sig göra att fota beräkningarna

på de prisrelationer som gällt under innevarande skördeår. På grund av

alt de statliga ingripandena på jordbrukets område under innevarande skördeår

varit framtvingade av försörjningslägets successiva skärpning och det

ogynnsamma skörderesultatet har den statliga eller av staten sanktionerade

prissättningen på olika slag av jordbruksprodukter måst ske så att säga

etappvis. 1 vissa fall har vederbörlig hänsyn icke kunnat tagas till den naturliga

relationen mellan priserna inbördes, beroende på att nämnda reia
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

tion till följd av en abnorm efterfrågan på vissa produkter förskjutits starkt

redan före ingripandet. I dylika fall har det icke kunnat undgås, att det

onormala prisläget fått öva inflytande på i samband med ingripandet företagna

prissättningar. Det gäller därför nu att söka rätta till vad som blivit

mindre väl avpassat och söka finna den ur produktionsekonomiska och försörjningspolitiska

synpunkter riktiga proportionen mellan priserna. Såsom

ledning härvid kan man begagna sig av de foderenhetsvärden, som under

årens lopp framkommit såsom resultat av försöksverksamheten inom joi-dbruksområdet.

Som bekant utgöra dessa värden ett uttryck för vegetabiliernas

näringsvärde (kalorivärde) i förhållande till korn (1 foderenhet = 1 kilogram

korn). Emellertid måste viss hänsyn också tagas till att speciella omständigheter

i rådande krisläge kunna motivera en annan prisrelation än den

under normala förhållanden gängse. Såsom exempel på dylika omständigheter

kunna här nämnas, att viss vara besitter en kvalitetsegenskap, som i

nuvarande situation måste betraktas såsom särskilt värdefull (t. ex. hög äggvitehalt)

eller att försörjningsläget påkallar att produktionen av visst växtslag

stimuleras framför andra.

Sedan livsmedelskommissionen för såväl animalier som vegetabilier upprättat

och under hand till chefen för jordbruksdepartementet överlämnat

ett förberedande förslag till en prisskala av den art, som förut nämnts, har

kommissionen vid överläggningar med vissa av statsrådets ledamöter förelagts

att vid utformandet av definitiva förslag till jordbruksregleringen under

skördeåret 1941/42 beträffande vegetabilier utgå från följande prisrelationer:

1 kg

korn...............

.........- 1

fep

1

»

vithavre............

.........— 0.87

»

l

»

svarthavre..........

.........— 0.87

»

—

1

öre

1

»

vete................

..........- 1

»

+

3

»

1

råg................

.........- 1

»

+

3

»

1

vårvete.............

.........- 1

»

+

4

»

1

»

hö.................

..........- 0.5

»

Rörande prisskalan har kommissionen framhållit följande.

En jämförelse med de under innevarande år gällande prisrelationerna mellan

olika slag av spannmål och hö visar att den nya skalan på flera punkter

avviker från nämnda relationer. Sålunda ligger kornpriset i skalan 3 öre per

kilogram lägre än priset på höstvete och höstråg, medan motsvarande skillnad

i år varit 2 öre per kilogram. Det särskilda pristillägget för vårvete skall

enligt skalan utgöra 1 öre per kilogram. Priset på vithavre, som i år vid frivillig

försäljning motsvarat 0.94 gånger priset på korn, har i skalan satts till

0.87 gånger kornpriset. I förhållande till korn har vithavrepriset således blivit

sänkt. Relationen mellan korn och vitliavre kommer därigenom i bättre

överensstämmelse med vad som under tidigare år gällt. Prisskillnaden mellan

vithavre och svarthavre har bibehållits oförändrad. Priset på hö har

sänkts väsentligt. För närvarande betingar hö nästan lika högt pris som

korn, vilket är en alldeles onormal relation. Det nya höpriset kommer att

motsvara hälften av kornpriset. Sistnämnda relationspris, som alltjämt

måste anses högt i jämförelse med tidigare år, gäller endast skördeåret

1941/42.

De av regeringen sålunda angivna prisrelationerna för vegetabilier avvika

från kommissionens förberedande förslag bl. a. därutinnan, att prisskillna
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

37

den mellan korn, å ena, samt höstvete och höstråg, å andra sidan, i förslaget

angivits till 2 öre per kilogram, d. v. s. till samma belopp som under

innevarande skördeår. I fråga örn de av kommissionen preliminärt föreslagna

relationstalen för animalier har regeringen icke ansett sig för närvarande

böra lämna några direktiv.

Kommissionen har även låtit verkställa vissa uppskattningar rörande produktionens

storlek under skördeåret 1941/42 samt rörande de priser, som

erfordrades för att de av kommissionen förut angivna allmänna villkoren

skulle uppfyllas. I sammanhang härmed och i syfte att erhålla en grundval

för nämnda uppskattningar har kommissionen vidare låtit göra vissa beräkningar

rörande förändringarna i jordbrukets inkomst- och kostnadsvolymer

sedan tiden närmast före kriget, d. v. s. produktionsåret 1938/39. Angående

principerna för och det närmare tillvägagångssättet vid sistnämnda

beräkningar, vilka verkställts av en särskild delegation med ledamoten av

kommissionen förvaltare K. E. Sjögren som ordförande samt i viss kontakt

med Kooperativa förbundet och Landsorganisationen, hänvisas till en av delegationen

upprättad promemoria, vilken torde såsom bilaga 1 böra fogas till

detta protokoll.

I samband med överlämnandet av nyssnämnda promemoria har delegationen

översänt en skrivelse till kommissionen vilken i hithörande delar torde

såsom bilaga 2 fogas till protokollet.

För att kunna bilda sig någon uppfattning om den skäliga prisnivån under

nästkommande skördeår har kommissionen verkställt vissa uppskattningar

rörande fodertillgången och brödsädsskörden under skördeåret 1941/

42. Dessa uppskattningar ha under förutsättning av normala väderleksbetingelser

och med ledning av uppgjorda planer beträffande försörjningen med

konstgödsel m. m. uppgjorts av kommissionens produktionsavdelning. På

grundval av uppskattningarna har sedan uträknats, vilka kvantiteter av olika

produktslag som under samma betingelser kunna antagas komma att försäljas

från jordbruket respektive, i fråga örn produkter för direkt konsumtion,

förbrukas av jordbrukarna själva. Nämnda kvantiteter ha sedan multiplicerats

med vissa tänkta priser. Kommissionen har framhållit, att man vid

beräkningen av produktionens storlek tagit hänsyn till alla kända faktorer,

som i nuvarande läge påverka denna. Sålunda har exempelvis beaktats, att

till följd av brist på äggvita de hemmaproducerade fodermedlen vid förädling

i mjölkproduktionen med sannolikhet komme att lämna mindre mjölkutbyte

än före krigsutbrottet. Bland annat på grund härav visade beräkningen

rörande mjölkproduktionen en minskning i förhållande till produktionen

före krigets utbrott av cirka 15 procent. Med ledning av niimnda beräkning

och de angivna relationstalen för vegetabilier har kommissionen ansett att

ett prisläge på jordbrukets produkter, som grundades beträffande vegetabilier

på det för i år fastställda garantipriset för höstvete, 25 kronor för deciton,

och beträffande animalier på ett produktmjölkpris, beräknat med utgångspunkt

från dels den vid liden för förslagets avgivande gällande riksnoteringen

för runmärkt smör, 4 kronor 5 öre för kilogram, dels ett allmänt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

prisutjämningsbidrag av 1 öre för kilogram, dels ett skummjölksvärde av 3

öre för kilogram, vore erforderligt för att vid normala väderleksbetingelser tillförsäkra

jordbrukarna samma nettoinkomst som före kriget och därutöver

viss ökning enligt punkt 2 i de förut av kommissionen angivna allmänna riktlinjerna.

Förutsättningen för en sådan prisnivå vore dock att jordbrukets

kostnader ej mera väsentligt ökades.

Kommissionen har i anslutning härtill framhållit, att de verkliga priserna

icke kunde fastställas förrän längre fram på året. I avbidan på dylikt fastställande

har kommissionen emellertid ansett nyssnämnda höstvetepris respektive

produktmjölkpris såsom närmast överensstämmande med rådande

förhållanden kunna ligga till grund för kommissionens följande förslag.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till det rådande läget och

omöjligheten att bedöma den kommande utvecklingen Kungl. Majit även för

nästa budgetår borde erhålla vidsträckta befogenheter med avseende å jordbruksregleringen.

I överensstämmelse med nu gällande regleringsfullmakt

borde Kungl. Majit sålunda äga att utan hinder av meddelade beslut eller

gjorda uttalanden handha jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i densamma.

Ehuru flertalet av de regleringsförfattningar, som gällde vid krigets utbrott,

icke varit i praktisk tillämpning under innevarande år, har kommissionen

ansett det vara lämpligast att bibehålla desamma. Kommissionen har

därför förordat att nämnda författningar ävensom andra av riksdagen lämnade

bemyndiganden, i den mån deras giltighetstid utginge med innevarande

regleringsår, förlängdes på ytterligare ett år.

Jag torde härefter få övergå till att redogöra för kommissionens ställning

till vissa speciella frågor, berörande de olika områdena av jordbruksregleringen.

Mjölk- och matfettsregleringen. De statliga regleringsåtgärderna beträffande

matfett, mjölk, ost m. m. kunna enligt gällande bestämmelser indelas i

två grupper, nämligen dels sådana åtgärder, vilkas huvudsakliga syfte är att

reglera handeln och förbrukningen av viss vara, dels sådana åtgärder, som

huvudsakligen ha till ändamål att reglera producent- och konsumentpriserna.

Till den första gruppen höra bland annat de bestämmelser, som innehållas

i eller utfärdats med stöd av kungörelsen angående reglering av handeln

med matfett, kungörelsen angående regleringen av handeln med lantsmör

samt kungörelsen angående reglering av handeln md vissa fettråvaror.

Till den andra gruppen böra hänföras gällande regleringsanordningar rörande

prisutjämningsbidrag för mjölk, pristillägg för lantsmör, producentbidrag

för mjölk och prisrabattering å matfett av olika slag. I förevarande sammanhang

torde endast den senare gruppen av åtgärder böra bliva föremål

för övervägande. Övriga anordningar äro av sådan natur, att det torde

böra ankomma på Kungl. Majit att avgöra om deras fortsatta bestånd eller

eventuella omläggningar eller justeringar av desamma.

Vidkommande de i egentlig mening prisreglerande åtgärderna må till en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

39

början erinras att för närvarande utbetalas allmänt prisutjämningsbidrag för

produktmjölken med 1 öre per kilogram i genomsnitt för liela riket varjämte

vissa särskilda sådana bidrag utgå för produktmjölk inom de tre nordligaste

distrikten. Det allmänna prisutjämningsbidraget utgår med varierande belopp

för de olika prisutjämningsdistrikten. Differentieringen är beroende av

proportionen mellan mängden produktmjölk och mängden konsumtionsmjölk

inom vederbörande distrikt. De särskilda norrlandsbidragen äro fasta

och utgöra 1.5 öre för kilogram i Mellersta Norrlands prisutjämningsdistrikt,

2 öre för kilogram i Västerbottens distrikt och 3 öre för kilogram i Norrbottens

distrikt.

Kungl. Majit har genom beslut den 16 november 1940 — under förutsättning

att konsumtionsmjölken icke höjdes med mer än 1 öre per liter — för

nedbringande av mejeriernas kostnader, däribland uppkommande särskilda

kostnader för tillgodoseende av de största städernas behov av konsumtionsmjölk,

anvisat ett belopp av 20 miljoner kronor för år räknat. Detta belopp

skall enligt Kungl. Majits beslut med en tolftedel i genomsnitt för månad,

räknat från och med den 15 november 1940 dock längst till den 1 september

1941, användas för sagda ändamål efter fördelning på de särskilda mejerierna,

som fastställes av statens livsmedelskommission på förslag av svenska

mejeriernas riksförening. Enligt en av riksföreningen uppgjord, av livsmedelskommissionen

fastställd fördelningsplan utbetalas från detta anslag

dels allmänt mjölktillägg efter vissa grunder, dels särskilt konsumtionsmjölkstillägg

med visst belopp per kilogram saluförd konsumtionsmjölk, dels s. k.

merfrakttillägg till varje mejeri i de största städerna som på grund av kvantiteten

saluförd konsumtionsmjölk får i främsta rummet anses ansvarigt för

tillgodoseendet av mjölkbehovet i staden, dels slutligen s. k. regleringskostnadstillägg

till Mjölkcentralen, Lantmännens mjölkförsäljningsförening

u. p. a. i Stockholm och Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a.

i Göteborg. Merfrakttillägget avser att täcka den ökade kostnad för transport

av mjölk, som uppkommit därigenom att vederbörande mejeri till

följd av brist inom det normala tillförselområdet nödgats inköpa mjölk utom

nämnda område. Det till mejeriorganisationerna i Stockholm och Göteborg

utgående regleringskostnadstillägget utgör gottgörelse för de särskilda kostnader,

som för dessa företag äro förbundna med tillgodoseendet av behovet

av mjölk och grädde i nämnda städer, och utgår för närvarande med 26,000

kronor per månad till Mjölkcentralen och 12,000 kronor för månad till Lantbrukarnas

mjölkcentral. Såsom villkor för erhållande av allmänt mjölktillägg

och särskilt konsumtionsmjölktillägg gäller att vederbörande mejeri

levererar mjölk till de större konsumtionsorterna i enlighet med av riksföreningen

lämnade föreskrifter och lill priser, som motsvara det i orten i fråga

tillämpade minutpriset efter avdrag av vissa kostnader.

Kungl. Majit har vidare bemyndigat livsmedelskommissionen att i speciella

fall till förhindrande av en eljest befogad prisförhöjning å konsumtionsmjölk

till vederbörande mejeri utanordna erforderligt belopp såsom ersättning för

prisökningen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Livsmedelskommissionen bär till en början framhållit, att genom det nu

beskrivna prisregleringssystemet hade konsumentpriserna på mejeriprodukter

samt mjölk för direkt konsumtion kunnat hållas lägre än producentpriserna

med tillägg av mejeri- och distributionskostnader. Systemet hade därjämte

medverkat till en stabilisering av prisnivån på såväl konsumtionsmjölk

som mejeriprodukter.

Det har synts kommissionen lämpligt, att berörda system till sina huvudgrunder

bibeliölles även under tiden efter utgången av förutnämnda överenskommelse

d. v. s. den 31 augusti 1941. Emellertid borde i vissa hänseenden

förenklingar i regleringsanordningarna vidtagas.

Kommissionen har ansett, att prisutjämningsbidrag för produktmjölk borde

utgå även under nästa konsumtionsår. Då det vore önskvärt, att i rådande

läge undvika rubbningar i den nuvarande fördelningen av prisutjämningsbidragen,

borde differentiering av bidragen böra ske på samma sätt

som hittills. Enär det under rådande förhållanden vore lika angeläget att förhindra

en höjning av konsumtionsmjölkpriserna som en höjning av priserna

på mejeriprodukter, borde -—- för att paritet mellan konsumtionsmjölkpriset

(producentpriset å konsumtionsmjölk) och produktmjölkpriset skulle uppnås

— för konsumtionsmjölken utbetalas ett lika stort tillägg per kilogram

som i genomsnitt för hela riket utginge i prisutjämningsbidrag för produktmjölk.

Ifrågavarande tillägg borde enligt kommissionens mening bli lika i

samtliga distrikt. Kommissionen har därjämte förordat, att i samband med

nämnda anordning de ur anslaget på 20 miljoner kronor nu utgående mjölktilläggen

(allmänt mjölktillägg och konsumtionsmjölktillägg) borde slopas.

I sin förevarande skrivelse har kommissionen omförmält, att representanter

för mjölkproducenter och mejeriorganisationer i Norrland hos svenska

mejeriernas riksförening hemställt om en sådan höjning av de särskilda bidragen

i norrlandsdistrikten, att de totala prisutjämningsbidragen i nämnda

distrikt relativt till prisutjämningsbidragen i övriga distrikt bleve lika höga

sorn under första halvåret 1939 eller tidigare, då de nordligaste distrikten

erhölle särskilda bidragsbelopp såsom gottgörelse för distriktens andelar i

exportkostnaderna för smör. Ifrågavarande hemställan har enligt vad kommissionen

upplyst tillstyrkts av riksföreningen. Kommissionen, som icke kunnat

biträda förslaget, har anfört:

Enahanda yrkande avslogs av 1940 års lagtima riksdag. En förnyad anhållan

i samma riktning på hösten 1940 lämnades så sent som den 30 december

1940 utan åtgärd av Kungl. Majit. Dessförinnan hade livsmedelskommissionen

verkställt en ingående utredning i ärendet, vilken visade att Norrland,

örn hänsyn tages till de utgående producentbidragen, intog en gynnsam

position i förhållande till landet i övrigt. Norrlandsrepresentanterna

vilja nu göra gällande, att de särskilda bidragen i Norrland icke få sammanställas

med producentbidragen. De senare bidragen skulle enligt deras mening

ha karaktären av individuell social hjälp, medan prisutjämningsbidragen

skulle grunda sig på helt andra förutsättningar, nämligen förefintliga

olikheter i produktionsbetingelserna. Häremot kan invändas, att producentbidragen

på sin tid motiverades med att det mindre jordbruket i regel arbetade

med ej obetydligt högre kostnader än det medelstora och större jord
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

41

bruket. Även beträffande producentbidragen åberopade man sig således på

olikheter ifråga om produktionsbetingelserna. Vidare må erinras om, att

producentbidragen före krigets utbrott utgingo av de samlade prisutjämningsmedlen

och således hade karaktär av verklig prisutjämning. Med hänsyn

till vad nu anförts och då det enligt kommissionens mening synes riktigt

att i detta sammanhang taga i betraktande den sammanlagda betalningen

för produktmjölken, som producenterna erhålla, har kommissionen icke ansett

sig kunna biträda förslaget om en höjning av de särskilda mjölkbidragen

i Norrland.

Kommissionen har i anslutning till vad kommissionen anfört vid behandlingen

av de allmänna riktlinjerna förordat, att prisutjämningsbidragets storlek

fastställdes först vid en senare tidpunkt. På grund av vad kommissionen

anfört angående det prisläge, som syntes kommissionen erforderligt för att vid

normala väderleksförhållanden tillförsäkra jordbrukarna samma nettoinkomst

som före kriget och därutöver en viss ökning, har kommissionen vid en

riksnotering för runmärkt smör av 4 kronor 5 öre per kilogram räknat med

ett prisutjämningsbidrag av 1 öre för kilogram produktmjölk i genomsnitt

för hela landel. Ett prisutjämningsbidrag av denna storlek och ett lika stort

tillägg till konsumtionsmjölken skulle enligt kommissionens uppfattning

komma att draga en kostnad av i runt tal 30 miljoner kronor, räknat på

1940 års mjölkmängd. Kommissionen anser att i överensstämmelse med vad

tidigare gällt riksföreningen borde äga innehålla viss del av prisutjämningsbidraget

och konsumtionsmjölktillägget för utjämning med hänsyn till mjölkproduktionens

relativa storlek under olika årstider. Därest skördeförhållandena

komme att gestalta sig väsentligt olika inom skilda delar av landet,

borde en liknande utjämning få äga rum mellan olika områden. Det har

icke synts kommissionen vara något att invända emot, att de av väderleken

mera gynnade områdena finge dela med sig till områden, som drabbats av

missväxt.

För att täcka de av produktionsminskningen föranledda ökade kostnaderna

för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna har kommissionen föreslagit,

att merfrakttillägg även under nästa år utbetalades. Likaså borde s. k.

regleringskostnadstillägg kunna utgå till organisationerna i Stockholm och

Göteborg. För dessa två ändamål borde ett sammanlagt belopp av högst 1

miljon kronor få tagas i anspråk. Kommissionen har även ansett, att möjlighet

borde finnas att i särskilda fall, där en höjning av konsumtionsmjölkspriset

skulle kunna godkännas, i stället utanordna ett bidrag såsom ersättning

för prisökningen. Under regleringsåret 1941/42 borde dock sådana ersättningar

icke utan särskilt medgivande av Kungl. Majit få utgå med större

sammanlagt belopp än 2 miljoner kronor. I övrigt har kommissionen ansett

det böra ankomma på livsmedelskommissionen att efter förslag av riksföreningen

besluta angående den närmare användningen av de nu omförmälda

anslagsbeloppen.

Kommissionen har förordat, alt de förut berörda bidragen — prisutjämningsbidrag,

pristillägg för konsumtionsmjölk och merfraktstillägg m. m. -—

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

endast borde tillkomma mejerier. Såsom villkor för tillgodonjutande av bidragen

syntes böra gälla dels att mejeriet ställde sig till noggrann efterrättelse

de bestämmelser med avseende å prissättningen å konsumtionsmjölk och

mejeriprodukter, som livsmedelskommissionen kunde komma att meddela,

dels ock att mejeriet, om kommissionen på grund av försörjningsläget beträffande

konsumtionsmjölk eller mejeriprodukter å viss ort eller visst område

så funne påkallat, i den omfattning och på de villkor kommissionen efter

förslag av riksföreningen föreskreve, levererade sådan mjölk eller sådana

produkter till sagda ort eller område. Kommissionen har föreslagit, att den

såsom villkor för erhållande av bidrag borde kunna uppställa, att mejeri

icke verkställde leverans till återförsäljare, som överträdde av kommissionen

eller priskontrollnämnden meddelade prisföreskrifter i fråga om berörda

varor.

De under hösten utfärdade nya reglerna beträffande pristillägg för lantsmör

har kommissionen ansett böra gälla även under nästa år. Statsverkets

kostnader för dessa pristillägg och för omhändertagandet av lantsmör kunde

för nästa budgetår skattas till i runt tal 2 miljoner kronor.

Rörande producentbidraget har kommissionen anfört.

För närvarande utgår producentbidrag till var och en, som levererar mjölk

till mejeri eller mjölkhandlare. Bidraget, som till huvudsaklig del är av

social natur, utgör 2 öre per kilogram för mjölk, som levereras under månaderna

april—september, och 3 öre per kilogram för mjölk, som levereras

under de övriga månaderna. Bidraget beräknas på en mjölkleverans av högst

650 kilogram per månad. Vid 1940 års lagtima riksdag ifrågasattes bl. "a.,

att ifrågavarande bidrag skulle beräknas på en viss årlig mjölkmängd i stället

för på en månadskvantitet. Härigenom avsåg man vinna, att de producenter,

som vissa månader levererade mindre mängd mjölk än den, å vilken bidrag

utginge, skulle få tillgodoräkna sig de större leveranserna under andra månader.

Vidare föreslogs, att bidraget skulle utgå med 3 öre för kilogram under

hela året. Riksdagen avslog dessa yrkanden under åberopande av vissa utav

livsmedelskommissionen och svenska mejeriernas riksförening anförda skäl.

I motioner till innevarande års riksdag hava enahanda yrkanden på nytt

framförts. Såsom riksföreningen i yttrande över dessa motioner anfört äga

de föregående år mot förslaget gjorda invändningarna icke samma bärkraft

nu som då. Särskilt må framhållas att det tidigare anförda argumentet att

vinterproduktionen särskilt borde stimuleras icke nu kan åberopas med

samma styrka. I nuvarande situation torde i stället gälla att produktionens

tyngdpunkt bör förläggas till den årstid, då mjölkavkastningen kan förväntas

bli störst per foderenhet räknat. Av de tidigare framförda invändningarna

kvarstår emellertid, att förslagets genomförande i praktiken är förenat med

vissa tekniska svårigheter. Vidare bör framhållas, att de högre produktionskostnaderna

på vintern fortfarande kunna motivera en differentiering av

bidraget på sätt som hittills skett. Då emellertid riksföreningen förklarat, att

de tekniska svårigheterna kunna övervinnas, under förutsättning att bidraget

endast utbetalas för till mejeri levererad mjölk, vill kommissionen numera

icke motsätta sig förslaget. Kommissionen har härvid även beaktat, att de

mindre jordbrukarna genom den ifrågasatta ändringen kunna beredas viss

ersättning för de rabatter på fodermedel, som för närvarande utgå, men vilka

i det följande föreslås slopade.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

43

På grund av det anförda har kommissionen förordat, att producentbidragen

under nästa regleringsår böra utgå med 3 öre per kilogram mjölk för en

årsleverans av högst 7,800 kilogram. Såsom riksföreningen i sitt yttrande

föreslagit syntes bidragen av tekniska skäl liksom nu böra utbetalas månadsvis

på en levererad kvantitet av intill 650 kilogram, medan slutlig reglering

intill 7,800 kilogram borde äga rum vid kalenderårsskiftet. Kommissionen

har föreslagit, att denna ordning borde tillämpas för mjölk, som levererades

från och med den 1 juli 1941. Då mjölkavgift numera icke utginge, borde bidragen

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts uttalande i jordbrukspropositionen

till 1940 års lagtima riksdag endast utbetalas för mjölk, som levererades

till mejeri. För bidragens utbetalande till mejeri borde gälla samma villkor

som för tillgodonjutande av prisutjämningsbidrag. Kostnaderna för producentbidragens

utbetalande enligt nu nämnda grunder har kommissionen

beräknat till 42 miljoner kronor, vilket innebär en ökning av 8.5 miljoner

kronor i förhållande till innevarande budgetår.

Beträffande mjölkavgiften har kommissionen anfört:

Örn krisen fortsätter torde frågan om upptagande av mjölkavgift med ali

sannolikhet icke bli aktuell under nästa regleringsår. Såsom inledningsvis

nämnts torde emellertid fullmakten för Kungl. Majit att upptaga sådan avgift

böra förlängas under ytterligare ett år. I samband därmed torde vissa

ändringar i förordningen om mjölkavgift böra vidtagas. Ändringarna innebära

i huvudsak att avgiften på samma sätt som övriga avgifter inom jordbruksregleringen

skall tillföras budgeten. Vidare har det tillagts Kungl. Majit

att besluta örn upptagande av mjölkavgift oberoende av framställning från

mejerisammanslutning.

Rörande mjölkregleringen ha följande ledamöter av livsmedelskommissionens

råd, nämligen herrar B. von Stockenström, G. Liedberg, C. Beck-Friis,

J. H. Johansson, K. Lindström, C. G. Johansson, B. Blomkvist och H. G.

Ringborg i särskilt yttrande till kommissionen uttalat:

Livsmedelskommissionen anför, att därest jordbrukets omkostnader ej

mera väsentligt ökas, bör man på grundval av vissa gjorda beräkningar kunna

antaga, att ett prisläge på jordbrukets produkter, som grundas på ett produktmjölkpris,

beräknat med utgångspunkt från dels en smörnotering av

4 kronor 5 öre för kilogram, dels ett allmänt prisutjämningsbidrag av 1 öre

per kilogram, dels ett skummjölksvärde av 3 öre för kilogram, är erforderligt

för att vid normala väderleksbetingelser tillförsäkra jordbrukarna samma

nettoinkomst som före kriget oell därutöver en viss ökning. Beträffande det

mjölkpris, som sålunda skulle komma att utgå lill producenterna, vilja vi

påpeka, att detta torde komma att ligga något under det pris, som för närvarande

gäller, beroende på att det föreslagna prisutjämningsbidraget av 1

öre för kilogram jämte föreslaget lika stort tillägg för konsumtionsmjölken

sammanlagt icke kommer att representera ett lika stort belopp som nu utgående

prisutjämningsbidrag med tillägg av vad som manalligen fördelas av

anslaget å 20 miljoner kronor. Även örn skillnaden ej skulle komma alt

bliva större än något mera än Y2 öre per kilogram mjölk, skulle det dock

enligt vår mening vara betänkligt, om en sänkning av nu gällande priser

till producenterna skulle äga rum.

Därest tillgången på fodermedel under produktionsåret 1941/42 kommer

alt bliva knapp och särskilt örn användningen av äggviterikt kraftfoder mäste

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

än mera inskränkas, kan det befaras, att mjölkproduktionen kommer att ligga

på en låg nivå, varvid även bör beaktas, att av allt att döma några äldre

reservförråd av stråfoder av skilda slag icke komma att finnas tillgängliga.

Livsmedelskommissionen utgår ifrån att jordbrukets omkostnader ej skola

mera väsentligt ökas, och även om detta i stort sett skulle kunna undvikas,

föreligger ingen säkerhet för att icke viss fördyring kan komma att äga rum,

i vilket sammanhang även bör erinras örn att enligt uppgjort förslag till relationstal

för olika produkter och varor priset å såväl kli som kraftfoderblandning

skulle komma att höjas. På grund av det anförda vilja vi såsom vår

mening uttala att, försåvitt ej någon påtaglig förändring i det allmänna läget

i gynnsam riktning kommer att inträda, regleringsåtgärderna böra anordnas

på sådant sätt, att i varje fall någon sänkning av de nu gällande, till mjölkproducenterna

utgående priserna å mjölk icke kommer att ske.

Livsmedelskommissionen uttalar, att möjlighet bör finnas att i särskilda

fall, där en höjning av konsumtionsmjölkpriset skulle godkännas, i stället utanordna

ett bidrag såsom ersättning för prisökningen. Priser å konsumtionsmjölk

å skilda platser ha tidigare med tillämpning av vedertagna beräkningsgrunder

fastställts efter överläggningar mellan livsmedelskommissionen och

svenska mejeriernas riksförening. Örn enligt förslaget i vissa fall särskilda

bidrag fortfarande skola kunna utgå såsom ersättning för en prisökning,

som skulle kunnat godtagas, så innebär detta, att konsumenterna å dessa platser

bliva i viss mån gynnade i förhållande till andra. Det synes oss synnerligen

tveksamt, om det kan vara lämpligt att bibehålla en dylik anordning,

utan torde i stället prisförhöjningar i föreliggande fall höra medgivas.

I fråga örn de särskilda mjölktilläggen, som utgå i de nordligaste distrikten,

har livsmedelskommissionen föreslagit, att de skola utgå oförändrade.

Då detta enligt vår uppfattning medför, att mjölkproducenterna i nämnda

distrikt komma att stå i något sämre ställning i förhållande till övriga producenter

än vad tidigare varit fallet, anse vi i anslutning till vad svenska mejeriernas

riksförening härom anfört det vara skäligt, att nämnda bidrag undergå

viss höjning. I

I syfte att nedbringa livsmedelskostnaderna för de mindre bemedlade utdelas

för närvarande rabattkort, gällande vid inköp av matfett, till vissa

grupper av befolkningen. För erhållande av här avsedd rabattförmån, för

närvarande utgörande 1 krona 50 öre för kilogram matfett, gäller en inkomstgräns

av 1,000 kronor beskattningsbar inkomst och en förmögenhetsgräns

av 20,000 kronor. Livsmedelskommissionen har utarbetat förslag rörande

ett liknande rabatteringsförfarande även för konsumtionsmjölk. Detta

förslag innebär, att rabattkort för inköp av mjölk skulle tilldelas barn under

16 år, vilkas föräldrar ej upptagits till högre beskattningsbar inkomst än

förut nämnts och ej hade större förmögenhet än 20,000 kronor. Rabattkort

skulle vidare utdelas till personer, som vore födda före den 1 januari 1874

eller som uppbure tilläggspension eller invalidunderstöd. Vid sistnämnda

utdelning skulle nyssnämnda inkomst- och förmögenhetsgränser jämväl gälla.

Kommissionen har ansett, att rabattkort skulle berättiga till inköp av mjölk

till en kvantitet, motsvarande V2 liter örn dagen, och till ett pris, som vore 10

öre per liter lägre än det i allmänna handeln eljest gällande. Barn under 1 år

skulle enligt förslaget erhålla två rabattkort. Kommissionen har vidare avsett

att ifrågavarande mjölkrabattering skulle träda i kraft snarast möjligt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

45

Kommissionen bär föreslagit, att nu nämnda prisrabatteringar skulle vara

i tillämpning även under nästa budgetår.

Kommissionen har föreslagit, att tillverkningen av bordsmargarin i likhet

med föregående år förbjudes under det nu instundande sommarhalvåret. Såvitt

nu kunde bedömas borde förbudets ikraftträdande infalla omkring den

1 maj 1941.

Såsom skäl för sitt förslag bar kommissionen anfört:

Från mitten av maj till mitten av oktober 1940 var all tillverkning av

bordsmargarin förbjuden. Detta förbud föranleddes i första hand av den

plötsligt inträdande bandelsavspärrningen västerut. Inom kommissionen har

det varit ett önskemål att kunna undvika ett liknande förbud under instundande

sommarhalvår, särskilt med hänsyn lill dess sociala återverkningar.

Det har emellertid icke visat sig praktiskt möjligt att realisera detta önskemål.

Våra tillgängliga förråd av margarinråvaror måste nämligen till övervägande

del sparas till vintern, då smörproduktionen kan förväntas bli låg.

Det låter sig visserligen göra att i viss utsträckning täcka underskottet i

smörproduktionen under vinterhalvåret med smör, som upplagrats under

sommaren, men dylik upplagring kan på grund av våra begränsade lagringsmöjligheter

för smör ännu icke ske i sådan omfattning, att utrymme berndes

för en mera kontinuerlig margarintillverkning under sommaren. I detta

sammanhang må även nämnas, att representanter för margarinindustrien

ansett det ur industriens synpunkt förmånligast, att tillverkningen av bordsmargarin

koncentreras till vintermånaderna.

I anslutning till detta tillverkningsförbud har kommissionen föreslagit, att

matfettsrabatten under den tid bordsmargarin ej finnes i handeln höjdes

från 1 krona 50 öre för kilogram till 2 kronor. Kommissionen har även

ifrågasatt att inom sådana hushåll, för vilka den beskattningsbara inkomsten

överstege 1,000 kronor men ej 1,500 kronor, barn under 16 år skulle komma

i åtnjutande av rabattkort för matfett och mjölk. Såsom motivering har

kommissionen anfört.

Införandet av nämnda tillverkningsförbud skulle under i övrigt oförändrade

förhållanden med avseende å prissättningen och prisrabatteringen å

matfett innebära en ej oväsentlig ökning av hushållsutgifterna för matfett.

Innehavare av rabattkort, som hittills i sitt hushåll använt lika mycket smör

som margarin, skulle exempelvis i genomsnitt få betala 3 kronor för kilogram

för matfett mot för närvarande 2.25 kronor för kilogram. Andra hushåll,

som begagnat smör och margarin i samma proportion, skulle få vidkännas

en höjning av den genomsnittliga matfettskostnaden från 3.75 kronor för

kilogram till 4.50 kronor för kilogram. Beträffande de hushåll, som nu komma

i åtnjutande av rabatt å matfett, kan i vissa fall kostnadsökningen kompenseras

därigenom att hushållen tilldelas rabattkort för inköp av mjölk.

Då emellertid matfeltsrabatteringen omfattar ett större antal hushållsmedlemmar

(rabattkort för matfett tilldelas även föräldrar till barn) än mjölkrabatteringen,

har det synts kommissionen skäligt, att matfettsrabatten under

den tid bordsmargarin oj finnes i handeln höjes från 1.50 kronor för

kilogram till 2 kronor för kilogram. Vad angår de hushåll, som nu äro helt

uteslutna från rabatt, tala enligt kommissionens mening flera skäl för att

åtminstone de hushåll, som i inkomsthänseende ligga närmast över det nuvarande

inkomststrecket, jämväl beredas någon kompensation för de ökade

kostnader, som uppkomma med anledning av tillverkningsförbudet. En

lämplig anordning i detta syfte skulle vara att inom hushåll, för vilka den

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

beskattningsbara inkomsten överstege 1,000 kronor men ej 1,500 kronor,

barn under 16 år även finge komma i åtnjutande av rabattkort för matfett

och mjölk. En dylik höjning av inkomstgränsen skulle också kunna motiveras

av den allmänna prisstegringen. Med hänsyn till den ställning statsmakterna

tidigare intagit till inom kommissionen väckta förslag rörande inkomstgränsens

höjd har kommissionen emellertid icke ansett sig böra framföra

förslag örn en höjning av nämnda gräns.

I detta kommissionens yttrande har ledamoten av kommissionen fru Olivia

Nordgren förklarat sig icke kunna oreserverat instämma. I särskilt yttrande

har fru Nordgren anfört:

Utan att vilja bestrida att det kan finnas visst fog för att utsträcka rabatteringen

av matfett och mjölk till barn i en del fall, där föräldrarnas inkomst

överstiger nu gällande inkomstgräns, ställer jag mig dock tveksam ifråga

om införandet av en generell inkomstgräns av 1,500 kronors beskattningsbart

belopp. En beskattningsbar inkomst av 1,500 kronor för en familj med

exempelvis två barn är liktydigt med en taxerad inkomst av 4,680 kronor i

lägsta ortsgruppen, vilket särskilt på landsbygden betraktas som en ganska

god inkomst. Det komme säkerligen — liksom tidigare visade sig vara fallet

när 1,500-kronorsgränsen gällde — att te sig ganska egendomligt för dem,

vars taxerade inkomst stannar vid nämnda belopp, eller kanske rent av understiger

detsamma, att familjer med relativt goda inkomster tilldelades

rabatt. Detta särskilt som de allra sämst ekonomiskt ställda, vilka uteslutande

måste tillgodose sitt behov av matfett med margarin, genom margarinets

indragande få sitt matfett fördyrat med inte mindre än 1 krona per

kilogram, även om rabatten höjes från nuvarande 1 krona 50 öre till 2 kronor

per kilogram.

I betraktande av att priserna på flertalet andra livsmedel avsevärt stigit

senaste tiden, varigenom svårigheterna att kunna skaffa sig en ur näringssynpunkt

tillfredsställande kost i hög grad ökats för de sämst ekonomiskt

ställda, vore det önskvärt att rabatten för matfett kunde höjas från nuvarande

1.50 till 2.50 kronor, under den tid margarintillverkningen inställes.

Detta för de grupper, som enligt nu gällande bestämmelser äro berättigade

till rabatt, och vilka ändå själva komma att få bära en kostnadsökning av

50 öre per kilogram matfett, i de fall deras matfettskonsumtion bestått av

enbart margarin. Under förutsättning av en matfetisrabatt på 2 kronor 50

öre per kilogram, varigenom matfettskostnaderna för de sämst ekonomiskt

ställda inte bleve fullt så kännbara, kunde måhända ett utsträckande av rabatträtten

till baxm åt inkomstkategorien upp till 1,500 kronors beskattningsbart

belopp väcka mindre betänkligheter. Om utsträckande av inkomstgränsen

skulle avse att bereda lindring i försörjningsbördan åt s. k. barnrika

familjer, borde, enligt min mening rabattkort å matfett och mjölk, utgå endast

i de fall barnantalet överstiger två inom inkomstgruppen mellan 1,000

och 1,500 kronors beskattningsbart belopp, då det inte kan finnas några talande

skäl för att rabatt lämnas generellt åt familjer i dessa inkomstlägen,

vilka endast lia ett eller två barn att sörja för. Vid gränsfall, eller då särskilda

skäl tala härför, bör helt naturligt, efter särskild ansökan och prövning

i varje enskilt fall av vederbörande kristidsnämnd, rabattkort å matfett

och mjölk åt barn, kunna lämnas, oberoende av örn inkomsten överstiger

den fastställda.

Kommissionen har ytterligare föreslagit, att den jordbrukande befolkningen

i stället för rabatt å mjölk och fett erhölle rabatt å kraftfodermedel. Kommissionen

har härom yttrat:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 278.

47

I sin nuvarande utformning har rabatteringsanordningen för matfett endast

i mycket begränsad omfattning kunnat göras tillämplig å den jordbrukande

befolkningen och förslaget till prisrabattering å mjölk har måst helt begränsas

till den icke jordbrukande befolkningen. Anledningen härtill har varit att

jordbrukarna i regel icke äro i behov av att inköpa mjölk och smör. Det har

emellertid varit ett önskemål att även jordbruksbefolkningen skulle kunna

komma i åtnjutande av den ekonomiska förmån, som rabatterna innebär, i

samma utsträckning som övriga befolkningsgrupper. I anslutning härtill har

den lanken framkommit, alt rabattkort för inköp av mjölk och matfett skulle

tilldelas producenthushåll efter enahanda regler som gälla för befolkningen

i övrigt men att medlemmar av producenthushåll skulle äga att helt eller delvis

utbyta sina rabattkort mot rabattkuponger, gällande med samma värde

för inköp av kraftfodermedel. Då en dylik anordning besitter en hög grad av

smidighet och innebär full jämställdhet mellan alla befolkningsgrupper, vill

kommissionen för sin del förorda den till genomförande. Samtidigt därmed

torde den nuvarande förmögenhetsgränsen böra sänkas till 15,000 kronor.

Härigenom skulle de mera bärkraftiga jordbruken komma att uteslutas från

rabatt, vilket ur olika synpunkter måste anses riktigt. För den icke jordbrukande

befolkningen saknar sänkningen av förmögenhetsgränsen däremot

egentlig betydelse.

Därest statsmakterna godkänna den sålunda föreslagna utvidgningen av

rabatteringarna, torde därav betingade ändringar i rabatteringsbestämmelserna

böra träda i kraft efter ingången av nästa skördeår. Det torde böra få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta rörande dagen för ikraftträdandet och

bestämmelsernas närmare utformning.

Kommissionen har beräknat kostnaderna för matfettregleringen under

nästa budgetår till i runt tal 65 miljoner kronor. Härav belöpte 5 å 6

miljoner kronor på höjningen av rabatten under sommarhalvåret (julioktober)

samt omkring 10 miljoner kronor på den föreslagna utvidgningen

i fråga örn rabatteringens omfattning. Kostnaderna för mjölkrabatteringen

kunde för budgetåret uppskattas till 25 miljoner kronor. Därest rabattkort

utdelades jämväl till barn under 16 år inom inkomstgruppen 1,000—1,500

kronors beskattningsbar inkomst, skulle kostnaderna för båda rabatteringarna

stiga nied cirka 1.5 miljoner kronor.

Kommissionen har slutligen föreslagit vissa åtgärder för koncentrering av

margarinfabrikationen och clearing inom denna. Härutinnan har kommissionen

anfört:

Kommissionen vill i detta sammanhang icke underlåta att framhålla, att

nuvarande ordning med avseende å vår margarinindustri icke kan anses tillfredsställande.

För närvarande sysselsättas ej mindre än omkring 25 fabriker

med att förädla de begränsade kvantiteter råvaror, som kunna ställas till förfogande.

Redan före kriget var en rationalisering av margarinindustrien aktuell

och är det givetvis ännu mera nu. önskvärt är att industrien själv utan

statens ingripande eller medverkan ordnar denna fråga på eli ur samhällets

synpunkt tillfredsställande sätt. Därest detta ej låter sig göra, torde en lämplig

form för statsingripande vara att göra rätten att tillverka margarin beroende

av tillstånd av Kungl. Majit eller statlig myndighet. I dylikt fall kunde

exempelvis såsom villkor för tillstånd uppställas, att industrien, där så ej redan

skett, sammanslöte sig till vissa större enheter samt att inom dessa enheter

driften koncentrerades till ett fåtal fabriker. Kommissionen torde visserligen

redan nu lia formell möjlighet att uppsätta sådana villkor för erhållande

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

av tilldelning av margarinråvaror, men det har icke synts kommissionen riktigt

att som stöd för ett ingripande i rationaliseringssyfte åberopa sig på befogenheter,

som lämnats för annat ändamål. Med hänsyn till vad nu anförts

vill kommissionen föreslå, att Kungl. Majit, örn sådant av konstitutionella

skäl anses erforderligt, lämnas bemyndigande att, därest så finnes påkallat,

förordna om en reglering av margarintillverkningen i berörda syfte. För den

händelse Kungl. Majit finner sig äga, respektive erhåller sådant bemyndigande,

har kommissionen för avsikt att, om så erfordras, närmare behandla

frågan örn en dylik reglering samt till Kungl. Majli inkomma med förslag i

ämnet.

Efter framställning av livsmedelskommissionen har Kungl. Majit den 10

januari 1941 beslutat, att en clearingkassa för reglering av priserna inom landet

å fettvaror skall inrättas inom livsmedelskommissionen ävensom bemyndigat

livsmedelskommissionen att med Svenska fettindustriernas råvaru- och

importförening u. p. a., Aktiebolaget Karlshamns Oljefabriker och Linoljeslageriernas

Försäljningsaktiebolag ingå avtal rörande reglering av marknadspriserna

å fettvaror i enlighet med vissa i beslutet närmare angivna

grunder. Dylika avtal ha därefter med stöd av bemyndigandet ingåtts av livsmedelskommissionen.

Enligt Kungl. Majits beslut skall med regleringen av marknadspriserna

å fettvaror åsyftas ett sådant prisläge, att vad som med tillämpning av

avtalen må komma att utbetalas av kommissionen icke överstiger vad som

jämlikt samma avtal skall inlevereras till kommissionen.

Beträffande flertalet fettvaror, som omfattas av clearingförfarandet, gäller,

att den inhemska prisnivån ligger väsentligt under importprisnivån. För

att erforderlig utjämning mellan de båda prisnivåerna skall kunna komma

till stånd har kommissionen, då clearingkassan enligt nyssnämnda föreskrift

av Kungl. Majit i princip skall vara självförsörjande, från och med den

3 februari 1941 böjt de inom landet gällande priserna å vissa fettvaror. Höjningen

avsåg sådana varor, som användas som råvara vid margarintillverkning,

och uppgick till ett belopp av 36 öre per kilogram. Samtidigt har kommissionen

föreskrivit skyldighet för säljarna av dylika varor att vid försäljning

av sådana partier, som vid tiden för prishöjningen funnos i deras hand,

inleverera ett mot prishöjningen svarande belopp till clearingkassan. Härigenom

har clearingkassan tillförts medel, vilka kunnat användas för att

sänka utförsäljningspriserna å importerade partier.

Den sålunda vidtagna prishöjningen har givetvis för margarinindustriens

del medfört en ökning i tillverkningskostnaden. För att en häremot svarande

höjning i utförsäljningspriset å margarin skulle kunna undvikas, har Kungl.

Majit genom kungörelse den 31 januari 1941 förordnat om sänkning från

och med den 3 februari 1941 av tilläggsaccisen å liushållsmargarin med 30

öre och av accisen å bagerimargarin med 21 öre per kilogram. Då denna

sänkning gäller allt margarin, sorn tillverkas efter den 2 februari 1941, och

således även sådant margarin, som tillverkas ur fabrikernas vid sagda tidpunkt

inneliggande lager av till lägre pris inköpta margarinråvaror, skulle

fabrikerna, om ej särskilda åtgärder vidtagits, genom accissänkningen ha

kommit att erhålla en ej avsedd vinst. Av denna anledning har livsmedelskommissionen,

i samband med prishöjningen och accissänkningen, föreskrivit,

att licens för fortsatt tilldelning av råvaror för margarintillverkning ej

kommer att lämnas andra fabriker än sådana, som till livsmedelskommissionen

avgiva förbindelse att för sina inneliggande lager av margarinråvaror

till clearingkassan erlägga en särskild avgift, motsvarande prishöjningen.

Dylika förbindelser hava även avgivits av samtliga margarinfabriker. Även

en del andra personer och företag, vilka vid tiden för prishöjningen för till
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

49

verknings- eller försäljningsändamål innehade lager av sådana varor, som

omfattades av prishöjningen, hava avfordrats och jämväl avgivit liknande

förbindelser.

Kommissionen förutsätter, att det nu beskrivna eleanngförfarandet skall

vara i tillämpning även under nästa budgetår.

Inom kommissionen har skiljaktig mening anförts av herr C. F. Cederlund

och fru Olivia Nordgren, vilka ansett, att något statsingripande för koncentrering

av margarinindustrien icke bör ifrågakomma. Reservanterna ha anfört

i huvudsak följande.

Vi äro i likhet med kommissionens majoritet av den uppfattningen, att

en sådan rationalisering av margarinindustrien, varigenom den minskade tillverkningen

fördelas på ett färre antal fabriker, är ur samhällsekonomisk

synpunkt synnerligen eftersträvansvärd. Alla skäl tala emellertid enligt vårt

förmenande för att ett dylikt förbilligande av tillverkningskostnaderna genom

industriens egna åtgöranden skall komma att genomföras. Uppenbart

är nämligen, att med det starka grepp såväl över prisbildningen på den färdiga

produkten och råvarorna som även över själva råvarutilldelningen, statsmakterna

nu besitta, ett direkt ekonomiskt intresse måste föreligga hos margarinfabrikanterna

att på frivillighetens väg — inom ramen för de statligt

bestämda priserna på råvaror och slutprodukter — åstadkomma en sänkning

av tillverkningskostnaderna. I den mån tillverkningen vid givna priser

på råvarorna och slutprodukterna skall fördelas på flera produktionsenheter,

kommer nämligen såväl de fasta som i viss utsträckning även de rörliga

produktionskostnaderna per framställningsenhet att växa oproportionerligt

starkt. Med hänsyn till vad nu anförts torde enligt vårt sätt att se skäl icke

föreligga för statsmakterna att genom speciella, rent produktionsreglerande

ingrepp på sätt, som av kommissionens majoritet ifrågasatts, med statliga

tvångsmedel söka åvägabringa den rationalisering av industrien, som här är

i fråga. Under förutsättning att statens medverkan genom direkta produktionsreglerande

ingrepp gåves till åstadkommandet av dylika fusionsbildningar,

förefaller det oss tvärtom icke osannolikt, att en med hänsyn till det

rådande läget alltför hög kostnadsnivå för margarinindustrien, tagen som

en helhet, komme att utbildas. Det förtjänar enligt vår mening i detta sammanhang

vidare erinras om hurusom efter krigsutbrottet inom andra områden

av näringslivet produktionsinskränkningar framkallade av varuknapphet

respektive bristande avsättningsmöjligheter, visat sig i praktiken kunna

på ett tämligen friktionsfritt sätt föranleda en kostnadsminskande rationalisering

av här ifrågasatt art, utan att direkta produktionsreglerande ingrepp

från statsmakternas sida befunnits påkallade eller av näringslivets egna utövare

ens betraktats som önskvärda.

Ledamoten av statens livsmedelskommissions råd fru Gertrud Wiklund

har förklarat sig instämma i herr Cederlunds och fru Nordgrens reservation

samt tillika yttrat:

Även örn statsmakternas ingripande på föreslaget sätt endast är avsett att

vara övergående och således alt upphöra då krisen är slut och dess verkningar

övervunnits anser jag att den princip som härigenom skulle fastslås

kan bli en vittgående, farlig och mot den fria konkurrensen stridande princip.

De rationaliseringsåtgärder som åsyftas äro visserligen sunda och riktiga,

men att de skola åstadkommas genom statsingripande anser jag bryta

mot en fri och demokratisk uppfattning. Dylika rationaliseringsåtgärder böra

givetvis företagas av de intresserade industrierna själva. Om staten som i

Biliana riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 27S. *1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 278.

detta fall bestämmer utförsäljningspriset på varan och accisens storlek är

enligt min uppfattning gränsen nådd för ingripande och även förutsättningen

given för den åsyftade rationaliseringen.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk. Till följd av nedgång

i fläsk- och köttproduktionen har det under innevarande konsumtionsår

blivit nödvändigt att införa konsumtionsregleringar för håde fläsk- och

köttvaror. Kommissionen framhåller, att med största sannolikhet dessa regleringar

komme att behövas även under nästa konsumtionsår. Den nuvarande

regleringsapparaten på förevarande område anser kommissionen i övrigt

kunna bibehållas i stort sett oförändrad.

Sedan kommissionen i sin förevarande skrivelse omnämnt, att Sveriges

lantbruksförbund och Sveriges slakteriförbund i yttranden till kommissionen

framhållit vikten av att priskontrollen beträffande slaktdjursprodukter och

ägg gjordes fullt effektiv samt att enligt förbundens åsikt en förbättring av

de nuvarande förhållandena skulle ligga i en koncentration av saluförandet

till färre enheter, har livsmedelskommissionen uttalat, att kommissionen

vore väl medveten om svårigheterna men att man då konsumtionsreglering

nu införts för både fläsk och nötkött kunde förvänta att en bättre ordning

skulle kunna komma till stånd beträffande dessa produkter. I sådant syfte

hade kommissionen bl. a. såsom villkor för tillgodonjulande av slakteritillstånd

föreskrivit, att innehavaren skulle ställa sig till noggrann efterrättelse

de bestämmelser angående priser å köttvaror, som kommissionen kunde

komma att meddela. Kommissionen hade därjämte för avsikt att genom begränsning

av slakteritillståndens antal i viss utsträckning genomföra en koncentration

av slakten.

I fråga örn äggmarknaden har kommissionen anfört, alt det vore väsentligt

svårare att få ett tillfredsställande grepp om tillförseln och prisbildningen.

För att en rationell kontroll över tillgångarna och prissättningen skulle

kunna ske erfordras en starkare inköps- och försäljningsorganisation än den

som nu existerar på området. Kommissionen har för avsikt att närmare undersöka

möjligheterna för att erhålla en bättre ordning i nämnda avseende.

Kommissionen har härom vidare yttrat:

Såsom organ för den statliga regleringen på äggmarknadens område fungerar

för närvarande äggintressentföreningen, u. p. a. Denna förening har

tillkommit huvudsakligen med tanke på den tidigare exporten av ägg och har

därför icke erhållit en för nuvarande förhållanden i allo lämplig organisation.

Med hänsyn härtill anser sig kommissionen böra föreslå, att föreningen

från och med ingången av nästa budgetår upphör med sin verksamhet och

ersättes med en sammanslutning, liknande de på grund av krisen bildade

importföreningarna. I samband härmed torde de uppgifter, som nu tillkomma

föreningen, böra fördelas mellan kommissionen och den nya importörsammanslutningen.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förslag av kommissionen besluta härom. Givetvis förutsätter kommissionen,

att staten även i den nya sammanslutningen erhåller sådan representation,

att de statliga intressena bliva i tillräcklig grad tillgodosedda.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

51

Krtidsiids- och fodermedclsregleringcn. Kommissionens förslag rörande

brödsädsregleringen innebär i huvudsak följande. Enligt kommissionens

mening borde man utgå från att minst lika omfattande regleringsåtgärder

som nu gälla även bliva nödvändiga under nästa konsumtionsår.

Förbrukningsreglering och beslag har kommissionen sålunda ansett böra

upprätthållas. Ett centralorgan föreslås böra tillskapas för omliänderhavande

av inköps- och försäljningsverksamheten för såväl spannmål som kraftfoder

och stråfoder. Kommissionen bar emellertid förklarat sig icke beredd att

avgiva närmare utformat förslag till den ifrågasatta omorganisationen. Med

hänsyn härtill har kommissionen inskränkt sig till att förorda, att Kungl.

Maj:t hos riksdagen utverkar bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder

härför. Enligt kommissionens uppfattning borde inlösningsförfarandet

i fråga örn brödsäd bibehållas under nästa konsumtionsår. Kommissionen

har emellertid varit av den uppfattningen att inlösningspriset borde bli beroende

av skördens storlek och därför ej borde fastställas förrän hösten 1941.

Likställighet i pris mellan vete och råg har kommissionen ansett alltjämt

böra eftersträvas. Jämlikt beslut av Kungl. Majit utbetalas för närvarande

s. k. förmalningsersättning. Förmalningsersättning utgår för såväl handelsförmalning

som löneförmalning. Kommissionen har föreslagit, att ersättningen

vid löneförmalning ej borde utgå med högre belopp än den lägsta

av kommissionen fastställda mallönen, för närvarande utgörande 2 kronor

för deciton. Förslag rörande den storlek förmalningsersättningen vid handelsförmalning

bör erhålla under nästa konsumlionsår har kommissionen

icke ansett kunna avgivas förrän brödsädspriset blivit fastställt. Räknade

man med ett pris på höstvete och höstråg av 25 kronor för deciton och i stort

sett samma mjölpriser som budgetåret 1940/41, kunde totala kostnaderna

för förmalningsersättningens utbetalande för nästa budgetår uppskattas till i

runt tal 33 miljoner kronor.

Rörande förslaget att tillskapa ett centralorgan för handhavande av inköps-

och försäljningsverksamheten bär kommissionen anfört följande:

För närvarande handhar svenska spannmålsaktiebolaget den med beslagen

å brödsäd och fodersäd förenade inköps- och försäljningsverksamheten.

Motsvarande verksamhet beträffande importerade fodermedel och fodercellulosa

handhaves jämlikt avtal med staten av foderinlressentföreningen. På

frömarknadens område fungerar fröintressentföreningen, u. p. a., såsom

centralorgan. Slutligen har ett särskilt monopolföretag, svenska stråfoderhandelsföreningen,

u. p. a. bildats för inköp och distribution av stråfoder.

Samtliga nämnda företag med undantag av fröintressentföreningen ha av

staten erhållit garanti för att företagens omkostnader och eventuella förluster

skola bliva täckta. Å andra sidan åligger det företagen att inleverera

uppkommen vinst å verksamheten till statsverket. Spannmålsaktiebolaget

och foderintressentföreningen lia av staten erhållit vissa belopp såsom rörelsemedel

(bolaget statsobligationer till ett sammanlagt nominellt värde av

150 miljoner kronor; föreningen 20 miljoner kronor kontant).

Omförmälda företag anlita samtliga de regul jära handlandena inom spannmåls-

och fodermedelsbranschen såsom ombud eller kommissionärer, respeklive

förmedlare och underkommissionärer. En och samma handlande kan

alltså genom avtal vara bunden såsom ombud eller förmedlare lill spann
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

målsaktiebolaget, såsom kommissionär eller underkommissionär till foderintressentföreningen

samt såsom kommissionär till stråfoderhandelsföreningen.

I sådant fall föreligger redovisningsskyldighet till alla ire monopolföretagen.

Ur rent organisatoriska synpunkter skulle det erbjuda stora fördelar att

ett enda centralorgan omhänderhade inköps- och försäljningsverksamheten

för både spannmål, kraftfoder och stråfoder. En centralisation av verksamheten

skulle med all säkerhet medföra ej oväsentliga inbesparingar på lagringsutrymmen

samt frakter och andra kostnader för distribution. Det måste

vidare anses vara en olägenhet att en och samma handlande i fråga om

försäljningen av relativt likartade varor skall ha redovisningsskyldighet till

tre skilda företag, särskilt som dessa företag tillämpa olika grunder för redovisningen.

Om samtliga här avsedda varugrupper gånge in under en enda

organisation, skulle givetvis även kontrollen kunna göras mera effektiv och

även förenklas. I detta sammanhang kan nämnas alt vissa svårigheter uppstått

på grund av den schematiska gränsdragningen mellan spannmålsaktiebolaget

och foderintressentföreningen. Enligt uppgjorda avtal skall bolaget

ha hand om inom landet odlad spannmål och föreningen örn importerade fodermedel,

kli m. m. Vid utformandet av bestämmelserna för konsumtionsregleringama

har denna gränsdragnig varit svår att uppehålla, särskilt med

hänsyn till att inhemsk fodersäd kan och vid myndigheternas tilldelning av

fodermedel i vissa fall måste ersätta importerat foder och vice versa.

Det bör vidare framhållas att hela foderförsörjningen och i viss mån även

brödsädsförsörjningen i regleringshänseende måste betraktas som en enhet.

Då planering skall göras på ett område måste man ha en god överblick även

beträffande andra hithörande områden. Den omständigheten, att de enskilda

verkställighetsorganen saknat sådan allmän överblick, har medfört att

organen endast i begränsad omfattning kunnat tillhandagå kommissionen

med initiativ och förslag.

På grund av vad sålunda anförts anser kommissionen det böra övervägas

att uppdraga verkställigheten av samtliga nu ifrågavarande regleringar till

eif enda organ. Detta organ torde lämpligen böra bli en sammanslutning

med ungefärligen samma organisation och samma ställning gentemot staten

som spannmålsaktiebolaget. Därest det nya organet skall övertaga samtliga

de statliga uppgifter, som nu tillhöra spannmålsaktiebolaget, foderintressentföreningen,

fröintressentföreningen och stråfoderhandelsföreningen, bör detsamma

lämpligen uppdelas på sektioner, givetvis med en gemensam ledning

(gemensam styrelse resp. verkställande utskott). Särskilt angeläget är att

denna ledning tillföres personer med sakkunskap och praktisk erfarenhet

på spannmåls- och foderämneshandelns område.

Kommissionen är icke nu beredd att avgiva ett närmare utformat förslag

rörande den ifrågasatta omorganisationen. Med hänsyn härtill inskränker

sig kommissionen för närvarande till att förorda, att Kungl. Majit hos riksdagen

utverkar bemyndigande att vidtaga erforderliga åtgärder härför. Detta

bemyndigande bör även omfatta befogenhet för Kungl Majit alt ställa de

medel, som anvisats för foderintressentföreningens och spannmålsaktiebolagets

verksamhet, till den nya sammanslutningens förfogande.

Ifråga örn inlösningspriset har kommissionen framhållit i huvudsak

följande.

Inlösningspriserna torde böra bli beroende av skördens storlek och kunna

därför ej fastställas förrän i höst. Likställighet i pris mellan vete och råg

synas alitjämt böra eftersträvas. Under tidigare regleringsår har det av statsmakterna

fastställda inlösenpriset på brödsäd stigit från viss angiven dag

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

53

med belopp, som svarar mot kostnaderna för lagring, räntor o. s. v. Detta

system har icke tillämpats under innevarande konsumtionsår. Vilket system

som under nästa konsumtionsår bör tillämpas, är svårt att i nuvarande stund

avgöra, då frågan väsentligen sammanhänger med skördeutfallet. Blir skörden

riklig, kan ett återvändande till systemet med stigande inlösningspris vara

lämpligt.

Beträffande sitt förslag om förmalningsersättningen bar kommissionen anfört:
Jämlikt

beslut av Kungl. Maj:t utbetalas för närvarande s. k. förmalningsersättning

till kvarnarna med 6 kronor 35 öre per deciton förmålen spannmål.

Med denna anordning har man velat förhindra att de höjda producentpriserna

å brödsäd medföra en stegring av mjölpriserna. Förmalningsersättning

utgår såväl för handelsförmalning som för löneförmalning. I sistnämnda

fall är kvarninnehavaren skyldig tillgodoföra mäldägaren ersättningen.

Kommissionen anser sig böra framhålla, att berörda system är behäftat

med vissa olägenheter. Väsentligen hänföra sig dessa till de mindre kvarnarna,

de s. k. tullkvarnarna. Sålunda är det mycket svårt att anordna en tillfredsställande

kontroll över nämnda kvarnar. Vidare måste det betecknas

såsom mindre tilltalande, att jordbrukarna i samband med förmälning för

eget behov skola uppbära en kontant ersättning av staten. I detta sammanhang

bör nämnas, att förmalningsersättningen numera som regel överstiger

den till kvarnen utgående mallönen.

Huruvida berörda system bör bibehållas även under nästa konsumtionsår

är väsentligen beroende av den prispolitik, som av statsmakterna kommer att

föras i fråga örn livsmedel. Om systemet nu slopades, skulle med sannolikhet

priserna å de siktade mjölsorterna komma att stiga med cirka 10 öre för

kilogram. Kommissionen anser sig böra utgå ifrån att en prishöjning av

denna storleksordning bör undvikas, i varje fall för de mindre bemedlade

befolkningsgrupperna.

Med hänsyn till de brister, som, enligt vad förut anförts, vidlåder det nuvarande

systemet, har kommissionen övervägt att ersätta detsamma med en

prisrabattering å mjöl och bröd för de mindre bemedlade befolkningsgrupperna.

En sådan rabattering är emellertid svår att tekniskt genomföra, örn

man fasthåller vid kravet att rabatten i likhet med vad fallet är vid övriga

prisrabatteringar skall knytas till en viss mängd av varan. Därest rabatteringen

inskränktes till mjöl och s. k. spisbröd skulle dock ett rabatteringsförfarande

i likhet med det nu för matfett tillämpade kunna tänkas bliva

genomfört. Under förutsättning av en viss, jämförelsevis långt gående standardisering

med avseende å vikt och priser skulle en liknande rabattering

kunna utvidgas till att omfatta åtminstone vissa typer av mjukt matbröd.

Emellertid torde det vara klart, att en rabattering för bröd och mjöl, som

bygger på att rabatten skall lämnas vid inköp av en viss mängd av varan,

under alla förhållanden kommer att vara förenad med stora svårigheter. På

grund härav har inom kommissionen den tanken diskuterats, att eventuella

rabattkuponger på detta område skulle få gälla för hela sitt belopp, oberoende

av huruvida innehavaren inköpt en större eller mindre kvantitet av varan.

Innehavaren skulle med andra ord äga använda kupongerna såsom betalning

för varans bela inköpskostnad. Med hänsyn särskilt till de konsekvenser

som en dylik ordning skulle få för övriga rabatteringar har kommissionen

icke ansett sig kunna acceptera eli sådant system. På i huvudsak de

skid, som ovan anförts, bar kommissionen låtit lanken på prisrabattering

för mjöl och bröd tills vidare falla.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Inom kommissionen har vidare övervägts att — med bibehållande i princip

av det nuvarande systemet med förmalningsersättningar — utbetala dylik

ersättning endast för handelsförmalning. Såsom kommissionen i annat

sammanhang framhållit skulle emellertid nämnda begränsning under vissa

förhållanden komma att drabba tullkvarnarna jämförelsevis hårt. Begränsningen

kan nämligen befaras få till följd, att vissa jordbrukare anse det fördelaktigt

att inköpa mjöl i allmänna handeln i stället för att sända spannmålen

till kvarn för förmälning. Visserligen torde risken för en av sagda anledning

väsentligen minskad förmälning hos tullkvarnarna vara mindre nu

än tidigare. Härför talar bl. a. den omständigheten att jordbrukarna vid

förmälning mot s. k. förmalningskort erhålla ej obetydligt större tilldelning

av mjöl än vid inköp i allmänna handeln. Det skärpta försörjningsläget

med avseende å kli synes också böra medverka till att jordbrukarna finna

det förmånligt att fortsätta med sin löneförmalning. Den förutnämnda risken

torde dock fortfarande vara av sådan storleksordning, att ett fullständigt

slopande av förmalningsersättningen till tullkvarnarna icke kan tillrådas.

Däremot vill kommissionen •— för att borteliminera de mest stötande

konsekvenserna av det nuvarande systemet — föreslå, att nämnda ersättning

vid löneförmalning ej bör utgå med högre belopp än den lägsta av kommissionen

fastställda mallönen (maximilön), för närvarande utgörande 2 kronor

per deciton.

Vad angår regleringsåtgärderna på foder medelsmarknadens

område har kommissionen framhållit, att dessa under innevarande

konsumtionsår i hög grad påverkats av den ogynnsamma skörden och

svårigheterna att i förväg bedöma läget. Kommissionen har ansett, att åtgärderna

i vissa hänseenden borde erhålla en ändrad utformning under nästa

konsumtionsår. Kommissionen har härvid ämnat åstadkomma sådana

normer för fördelningen av fodertillgången, att denna, med beaktande av

småbrukets intressen, komme till bästa möjliga användning ur produktionsekonomisk

synpunkt sett.

Kommissionen har — under framhållande, att det svaga skördeutfallet och

de höga priserna å fodersäd och stråfoder i år nödvändiggjort införandet av

ett vidlyftigt och komplicerat system med prisrabatter å nämnda varor —

uttalat att det från kommissionens sida vore ett starkt önskemål, att dessa

rabatter icke bibehölles under nästa konsumtionsår. Under den tid, rabatterna

tillämpats, hade det visat sig, att mycket stora svårigheter förelåge att

utöva kontroll över rabatteringsverksamheten; denna hade därjämte förorsakat

kristidsnämnderna ett stort arbete och åtskilligt bekymmer. Med hänsyn

härtill har kommissionen förordat, att de nuvarande fodermedelsrabatterna,

därest ej särskilda omständigheter till annat föranleda, från och med

ingången av nästa skördeår borde slopas. Kommissionen har framhållit, att

därest kommissionens förslag, att rabattkort för matfett och mjölk finge utbytas

mot rabattkuponger, gällande vid inköp av fodermedel, genomfördes,

jordbrukarna skulle erhålla en kompensation för bortfallandet av de nuvarande

fodermedelsrabatterna. Enligt kommissionens mening erbjöde nämnda

utbvtesförfarande i tekniskt hänseende stora fördelar i förhållande till det

nu gällande rabatteringssystemet. Vilka slag av fodermedel de mot rabatt
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 278.

55

korten tillby tta kupongerna skola avse har kommissionen ansett höra avgöras

först vid en senare tidpunkt.

Kommissionen har vidare uttalat, att därest skörden av fodersäd ej under

nästa skördeår blev jämförelsevis stor, det torde liksom i år hli ofrånkomligt

att kräva visst avstående av fodersäd till det allmänna. De grunder, som

i år tillämpats för dylikt avstående, har kommissionen av flera skäl icke ansett

böra bibehållas. Kommissionen har beträffande de regler, som i detta

hänseende böra gälla, anfört följande:

Det måste betraktas som i hög grad angeläget, att principerna för ett eventuellt

avstående under nästa skördeår utformas så, att den enskilde jordbrukaren

redan vid produktionens planläggning kan bilda sig en uppfattning

om i vilken utsträckning han kan bliva skyldig att leverera fodersäd till det

allmänna. I dylikt fall kan jordbrukaren planera sin produktion med hänsyn

härtill, och utsikterna för staten att erhålla den önskade totalkvantiteten

torde då även ökas. Vid principernas fastställande bör vidare tillses, att kravet

på avstående icke medför en ur försörjningssynpunkt oförmånlig disposition

av åkerarealen utan i stället medverkar till bästa möjliga utnyttjande

av densamma. Det bör särskilt beaktas, att en utökning av sädesodlingen

är högeligen önskvärd.

Utifrån nämnda synpunkter har kommissionen funnit det lämpligast att

anknyta en eventuell leveransskyldighet till storleken av den åkerareal, på

vilken den 3 juni 1941 (d. v. s. dagen för arealinventeringen) frambringas

andra produkter än brödsäd, olje- och spänadsväxter samt vissa slag av

fröer (framför allt köksväxt- och rotfruktsfröer). Vid planens utformande

torde böra bortses från åkerarealen i Norrland nied undantag av Gästrikland

samt från brukningsdelar med en åkerareal av 10 hektar eller mindre. Leveransskyldighet

torde nämligen endast böra ifrågakomma för Svealand, Götaland

och Gästrikland samt för brukningsdelar med en åkerareal, överstigande

10 hektar. Planen går vidare ut på att kommissionen, sedan siffrorna för

skördeuppskattningen i juli 1941 föreligga, med ledning av dessa siffror och

det uppskattade behovet av fodersäd till fördelning genom det allmännas försorg,

skall verkställa en beräkning av den sammanlagda kvantitet fodersäd,

som anses behöva avstås. Sistnämnda myckenhet hör därefter slås ut på de

olika häradena (ev. kristidsstyrelseområdena) på sådant sätt, att varje härad

per hektar åkerareal, som enligt vad ovan sagts skall ligga till grund för avståendet,

får avstå fodersäd i proportion till den för varje härad beräknade

hektaravkastningen för fodersäd. De kvantiteter, som härigenom framkomma

för de olika häradena, skola jordbruken (med en åkerareal, överstigande 10

hektar) inom respektive härader vara skyldiga att sammanlagt inleverera.

Den slutliga fördelningen av sagda kvantiteter på de enskilda fastigheterna

bör verkställas av kristidsnämnderna under ledning av kristidsstyrelsen och

med biträde av skördeuppskaltningsnämnder, som nedan omförmälas. Jämväl

vid denna fördelning torde det i de liesta fall befinnas lämpligt alt med vissa

justeringar för bl. a. den faktiska fodersädsskördens avvikelser från juliuppskattningen

följa i stort sett samma principer som vid fördelningen mellan

häradena. Emellertid hör hänsyn i möjligaste mån även tagas till brukningsdelarnas

faktiska förmåga att avstå 1''odersäd.

Ett genomförande av förenämnda plan förutsätter, all skördeuppskattningen

i juli 1941 blir så god som möjligt. För att skapa garanti härför har

kommissionen som förut nämnts överenskommit nied statistiska centralbyrån,

alt vid nämnda uppskattning skola inom varje kristidsnämndsområde

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

medverka, förutom de nuvarande sockenombuden, överblockledaren samt en

av kristidsnämnden utsedd person (skördeuppskattningsnämnd).

Givetvis är det icke möjligt att nu säga, hur mycket fodersäd leveransskyldigheten

kommer att behöva i genomsnitt för riket omfatta per hektar

åkerareal, som skall ligga till grund för avstående (d. v. s. åkerareal, som

användes för andra produkter än brödsäd, oljeväxter och vissa fröer).

Under innevarande produktionsår ha samtliga jordbrukare, som under år

1938 använt oljekraftfoder, erhållit tilldelning därav med 40 procent av deras

förbrukning under nämnda år. Rätt avsevärda kvantiteter oljekraftfoder

ha dessutom utlämnats i form av extra tilldelning. Kommissionen har ansett,

att de myckenheter oljekraftfoder, som kunde disponeras för produktionen

under nästa skördeår, måste bliva väsentligt mindre än de mängder, som

tilldelats jordbruket i år. Enligt gjorda beräkningar motsvarade de för 1941/

42 disponibla tillgångarna oljekraftfoder 25 å 30 procent av den sammanlagda

kvantitet som förbrukades 1938. Det vöre därför av allra största vikt,

att nämnda tillgångar fördelades efter ur produktionssynpunkt rationella

grunder. Kommissionen har uttalat, att det borde övervägas att differentiera

tilldelningen med hänsyn till det i olika delar av landet varierande behovet av

oljekraftfoder. Då tilldelningen under alla förhållanden måste bli relativt liten,

vore det angeläget, att jordbrukarna sökte planlägga sin odling så, att

mesta möjliga ersättningsfoder erhölles.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut har inom kommissionen inrättats en särskild

clearingkassa för reglering enligt Kungl. Maj:ts bestämmande av marknadspriserna

inom landet å förnödenheter för jordbrukets behov. Clearingen är

i huvudsak anordnad på följande sätt. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t

har livsmedelskommissionen med foderintressentföreningen och de större

företagen inom konstgödselbranschen ingått särskilda avtal om reglering

av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödsel. Dessa avtal innebära i

huvudsak, att kommissionen för varje med regleringen avsedd vara äger fastställa

dels det utförsäljningspris, som företagen skola tillämpa för varan,

dels ock de enskilda företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader

för varan. I tillverknings- eller anskaffningskostnaden inbegripes även skälig

handelsvinst. Därest beträffande viss vara tillverknings- eller anskaffningskostnaderna

understiga det av kommissionen fastställda utförsäljningspriset,

skall företaget vara skyldigt att för den kvantitet av varan, som försäljes,

inleverera skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skall företaget

vara berättigat att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden. Genom

beslut den 27 september 1940 har Kungl. Maj:t förklarat, att med regleringen

av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödsel under tiden till

och med den 30 juni 1941 skall åsyftas ett sådant prisläge, att vad som med

tillämpning av ovannnämnda avtal utbetalas av kommissionen efter avdrag

av vad som enligt samma avtal skall inlevereras till kommissionen icke överstiger

beträffande kraftfoder 1,800,000 kronor och beträffande konstgödsel

1,200,000 kronor.

Kommissionen har förklarat sig vara av den uppfattningen, att med hän
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

57

syn till de alltmer stegrade importkostnaderna förenämnda clearingförfarande

borde bibehållas även i fortsättningen. Att nu verkställa någon mera

exakt uppskattning av clearingkostnaderna, har kommissionen ansett svårt, då

utförsäljningspriserna borde stå i viss relation till priserna på jordbrukets

produkter och därför ej kunde fastställas förrän vid en senare tidpunkt.

Rörande priserna å kraftfodermedel under nästa konsumtionsår har kommissionen

anfört:

Förutsätter man, såsom tidigare anförts, en hushållning med de importerade

fodermedlen och då i främsta rummet med oljekaksfoder över en tvåårsperiod

och därvid beaktar dels storleken av samt priserna å inom landet

befintligt oljekaksfoder samt de myckenheter, som, därest importplanerna

kunna fullföljas, inkomma till landet under det närmaste året, erhålles följande

ungefärliga resultat. För nämnda tvåårsperiod bör man totalt räkna

med en myckenhet oljekaksfoder av cirka 180,000 ton. Utförsäljningspriset

å oljekaksfoder i form av 48 procent kraftfoderblandning torde icke böra

beräknas lägre än 27 kronor per deciton, vilket pris vid det förut angivna

allmänna prisläget å jordbruksprodukter kan anses ungefärligen svara mot

oljekakornas kalorivärde. På grund av oljekraftfodrets höga äggvitehalt

borde priset i förhållande till övriga kraftfodermedel vara ej oväsentligt

högre. Vid förenämnda pris av 27 kronor per deciton torde för sagda kvantitet

av clearingmedel behöva tillskjutas cirka 7 miljoner kronor. Varje

krona varmed detta utförsäljningspris förändras innebär ett ökat respektive

minskat behov av clearingmedel av 1.8 miljoner kronor.

Utifrån hava vidare inköpts cirka 27,000 ton kli, som huvudsakligen torde

komma att utförsäljas under konsumtionsåret 1941/42. Utförsäljningspriset

å detta kli synes vid förenämnda oljekakspris böra sättas till 18 kronor per

deciton. I så fall krävas av clearingmedel för sagda parti cirka 2 miljoner

kronor. Mot varje kronas skillnad i utförsäljningspris svarar i detta fall

270.000 kronor av clearingmedel. Härutöver hava inköpts cirka 11,000 ton

fodervicker, varå bör beräknas en clearingkostnad av cirka 0.75 miljoner

kronor. Under ovan angivna förutsättningar skulle således för fodermedelsclearingen

erfordras inemot 10 miljoner kronor. Därvid skulle dock med

avseende å oljekaksfodret kostnader bli täckta för två år framåt inom ovan

angiven kvantitetsram.

Under innevarande konsumtionsår torde komma att förbrukas något över

100.000 ton fodercellulosa, vilken i rivet skick försålts till förbrukare till ett

pris av 18 kronor för deciton. I stort sett torde detta försäljningspris täcka

kostnaderna för cellulosan och dess distribution m. m. Enligt kommissionens

mening kan fodercellulosan under konsumtionsåret 1941/42 vid en

normal skörd icke åsättas ett högre pris än 15 kronor för deciton. Avsättningsmöjligheterna

under nämnda konsumtionsår för fodercellulosa torde

för närvarande böra uppskattas till cirka 150,000 ton. Skillnaden mellan

anskaffningskostnaden och utförsäljningspriset kan för detta parti beräknas

till 4.5 miljoner kronor. Sistnämnda belopp torde böra utgå av clearingmedel

eller ersättas i annan ordning.

Vad angår de medel, som kunna bliva erforderliga för konstgödselclearingen

under konsumtionsåret 1941/42, har kommissionen framhållit, att man

ännu icke ägde någon bestämd kännedom örn priserna å den konstgödsel,

som konune att importeras. Otvivelaktigt finge man emellertid räkna med

stigande priser. Detta gällde även inom landet framställt superfosfat. Sam
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

tidigt finge det väl anses skäligt att priserna å konstgödselmedel till förbrukare

något höjdes, ty ifrågavarande priser vore för närvarande jämförelsevis

låga. Vid en förhöjning av dessa priser med cirka 10 procent

kunde man approximativt ange behovet av clearingmedel till 4 å 5 miljoner

kronor.

Enligt vad nu anförts har kommissionen uppskattat medelsbehovet för

clearingändamål för nästa budgetår till sammanlagt omkring 20 miljoner

kronor.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla två framställningar från småbrukarnas

riksförbund dels den 17 augusti 1940 och dels den 3 decmber

1940 avseende vissa åtgärder ifråga om jordbruksregleringen. över framställningarna

har yttrande avgivits av livsmedelskommissionen den 25 februari

1941.

Anslagsäskanden. Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har

i statsverkspropositionen för budgetåret 1941/42 beräknats ett anslag av 74

miljoner kronor. Ifrågavarande belopp avsåg såsom inledningsvis nämnts

att täcka kostnaderna för mjölkregleringens upprätthållande efter i huvudsak

de grunder, som gällde under hösten 1940, samt vissa smärre kostnader

för spannmåls-, foder-, ägg- och slaktdjursregleringarna. I beloppet inräknades

icke några kostnader för utbetalande av förmalningsersättningar eller

för prisclearing.

Kostnaderna för de av kommissionen nu föreslagna åtgärderna har kommissionen

med utgångspunkt från det i det föregående angivna prisläget

på jordbrukets produkter i runt tal uppskattat till sammanlagt 222 miljoner

kronor. Följande av kommissionen uppgjorda sammanställning utvisar huru

detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Prisutjämningsbidrag ............................

Särskilda mjölkersättningar (regleringstillägg m. m.) ..

Pristillägg för lantsmör m. m.......................

Producentbidrag ..................................

Matfettsrabatteringen ..............................

Mjölkrabatteringen ..............................

Förmalningsersättningar ..........................

Prisclearing för fodermedel m. m...................

Diverse kostnader ................................

kronor 30,000,000

» 3,000,000

» 2,000,000

» 42,000,000

» 65,000,000

» 25,000,000

» 33,000,000

» 20,000,000

» 2,000,000

Kronor 222,000,000.

I posten diverse kostnader ingå enligt vad kommisionen uppgivit bland

annat ersättning till svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av

vissa med mjölk- och matfetlsregleringarna sammanhängande uppgifter samt

vissa smärre kostnader i samband med foder-, ägg- och slaktdjursregleringarna.

Kostnadsberäkningarna ha uppgjorts under antagande, att större för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

59

ändringar i penningvärdet eller i produktionskostnaderna icke förekomme.

Kommissionen har framhållit, att kostnaderna till väsentlig del avse åtgärder

för av sociala hänsyn betingade prisnedsättningar å livsmedel.

Yttrande av statens priskontrollnämnd m. m.

Statens priskontrollnämnd har i infordrat yttrande den 8 maj 1941 anfört:
Priskontrollnämnden

har begränsat sitt yttrande till endast de delar av

kommissionens förslag, som avse prisernas avvägning. Härvid har nämnden

icke funnit anledning att närmare granska kommissionens behandling av de

mer speciella frågorna avseende de olika områdena av jordbruksregleringen.

Med i det följande framförda synpunkter avser nämnden i främsta rummet

att med utgångspunkt från principerna för den allmänna priskontroll, nämnden

utövar, ange sin inställning till de principiella spörsmål kring prisregleringen

för jordbruksprodukter, vartill kommissionen tagit ståndpunkt och

som sedan ligga till grund för i skrivelsen framförda förslag till prisreglering-

. ... ... . ,

Livsmedelskommissionen framhäver vikten av att riktlinjerna for ,iordbruksregleringen

för nästa skördeår fastställas under beaktande av önskvärdheten

av att statsmakternas strävanden att begränsa stegringen av den

allmänna prisnivån icke motverkas. Uppmärksamheten fästes därvid särskilt

på betydelsen av gällande löneuppgörelser på basis av ramavtalet. En

förutsättning för att en lönepolitik efter dessa linjer även i fortsättningen

skall kunna bedrivas är, såsom kommissionen framhåller, bl. a., att priserna

på jordbrukets produkter ej stegras oskäligt.

Nämnden önskar understryka vikten av dessa synpunkter. Oaktat att prishöjningarna

på jordbruksprodukter i deras effekt på konsumentpriserna i

hög grad dämpats genom olika former av subventioner, förklaras en betydande

del av levnadskostnadernas stegring sedan tiden före krigsutbrottet

av prisstegringen på svenska jordbruksprodukter. De starka prishöjningarna

under hösten 1940 efter den felslagna skörden, som för vissa områden även

fortsatt under den gångna delen av 1941, hava kraftigt bidragit till den höjning

i prisnivån, som ägt rum sedan juli 1940.

Prisstegringen på jordbrukets produkter under krigstiden har som bekant

betingats dels av en uppgång i löpande kostnader för jordbruksdriften, dels

av med den felslagna skörden sammanhängande förhållanden. Såsom livsmedelskommissionen

framhåller, bör jordbruket i likhet med andra näringsgrenar

få täckning för ökningen i löpande kostnader. Denna princip har

nämnden i regel ansett sig kunna tillämpa vid kontrollen av industriens

och handelns prissättning. När tillåtna prishöjningar bygga på sedan tiden

före kriget inträffade ökningar i löpande kostnader, innebär tillämpandet

av denna norm, att nämnden icke ansett krigstiden böra utnyttjas för åstadkommandet

av en medveten förändring av den inkomstfördelning mellan

olika näringsgrenar, som rådde före kriget. Det bör dock härvid observeras,

att nämnden icke under alla förhållanden ansett sig kunna acceptera under

tiden före kriget rådande vinst- och inkomstläge inom en näringsgren såsom

normerande vid prisbedömningen. Full kompensation för inträffade kostnadsökningar

kan nämligen framstå som icke samhällsekonomiskt befogad,

när landets totala försörjningsläge undergått en allvarlig försämring. Enligt

nämndens uppfattning bär prispolitiken i möjlig mån styras på sådant sätt,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

att den samhällsekonomiska förlasten av en väsentlig försämring av försörjningsläget,

den ina lia uppstått genom beskuren import, sänkt produktivitet

eller minskad skörd, efter visst system fördelas på olika samhällsgrupper och

näringsgrenar.

Med utgångspunkt från dessa allmänna, samhällsekonomiskt betingade

synpunkter på prispolitikens utformning anser sig nämnden icke på alla

punkter helt kunna instämma i livsmedelskommissionens mening om de allmänna

riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter. Nämnden

finner det riktigt, att kommissionen i enlighet med riksdagens beslut rörande

jordbruksregleringen under budgetåret 1940/41 som generell princip fasthåller

vid att priserna på jordbruksprodukter avvägas så, att jordbrukarna

vid normala väderleksbetingelser erhålla full täckning för inträffade kostnadsstegringar.

Den konkreta innebörden av denna — örn man betraktar

jordbruket som helhet — ytterst abstrakta regel torde dock icke vara fullt

klar och därför lämna utrymme för olika tolkningar. Detta torde komma

att framgå av den följande diskussionen av tillämpningen av denna regel vid

prisernas fastställande.

Riktlinjerna för prissättningen kompletteras i punkterna 2) och 3) i livsmedelskommissionens

skrivelse. I punkt 2) framhålles, att utöver det prisläge,

som må befinnas skäligt med hänsyn till under kriget inträffade kostnadsökningar,

en ytterligare prishöjning framstår som motiverad i syfte att

stimulera till största möjliga produktion. Nämnden har i sin skrivelse till

Kungl. Maj:t angående ny prisregleringslag framhållit, att detta motiv lönen

prishöjning lätt kan överskattas. Vid behandlingen i statsrådet av nämndens

förslag till ny sådan lag har departementschefen förklarat sig dela

nämndens uppfattning på denna punkt. Stimulanssynpunkten torde lia sin

givna betydelse, då det gäller avvägningen mellan priserna på olika jordbruksprodukter

i avsikt att styra produktionsinriktningen. Effekten av en

allmän prishöjning på jordbruksprodukterna, företagen i avsikt att uppmuntra

till ökade produktionsansträngningar över hela linjen av jordbrukets

mångskiftande verksamhetsgrenar framstår i varje fall som oviss. Inför vikten

av att alla icke oundgängligen nödvändiga prishöjningar hållas tillbaka,

anser sig nämnden icke kunna tillstyrka en sådan utformning av prisregleringen

för jordbruksprodukter, att priserna fastställas högre än som skäligen

kan visas vara berättigat med hänsyn till kostnadsläget. Enligt nämndens

mening böra, liksom inom andra näringsgrenar, sådana extra prisökningar,

som dikteras av stimulanshänsyn, företagas endast när den produktionsökande

effekten av prisstegringen kan förutses med stor visshet.

Priskontrollnämnden är ense med livsmedelskommissionen beträffande

nödvändigheten av att prishöjningarna ge viss kompensation åt jordbrukarna

vid en minskning av produktionen under det för normala väderleksförhållanden

beräknade produktionsresultatet. Nämnden anser dock att

visst förtydligande av kommissionens uttalande på denna punkt är nödvändigt.

Som torde kunna utläsas ur kommissionens skrivelse, bör som logisk

konsekvens av denna riktpunkt för prispolitiken med avseende på förhållandena

vid undernormal skörd motsvarande regel tillämpas, när produktionsresultatet

visar sig vara större än det beräknade normala. Med tillämpande

av de normer för prispolitiken, som ovan uppställts, bör enligt nämndens

mening den samhälleliga vinsten av en ökad skörd och större produktion

av jordbruksprodukter genom prissänkningar även komma övriga samhällsgrupper

till godo.

Det vore enligt nämndens mening önskvärt, att de under denna punkt

inkluderade normerna för prisregleringen i möjlig män preciserades. I princip

kan detta tänkas ske på följande vis. Därest skördeutbytet blir avsevärt

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

61

mindre än normalt, bör vid tidpunkten för prisernas fastställande delta beaktas

på sådant sätt, att den samhällsekonomiska förlusten av den dåliga

skörden genom prisavvägningen fördelas med skäliga anparter på såväl

jordbrukarna som övriga samhällsgrupper. En skälig fördelningsgrund vore,

att jordbrukarna bure en anpart av skördeminskningen motsvarande denna

samhällsgrupps andel av totalbefolkningen. Vid riklig skörd, jämfört med

normalskörd, bör reciprok! vid tidpunkten för prisernas fastställande gälla,

att den samhällsekonomiska vinsten av den övernormala skörden genom

prisavvägningen fördelas efter samma grunder på såväl jordbrukarna som

övriga samhällsgrupper. Tillämpandet av denna norm skulle alliså betyda,

att visst stimulansmoment kvarstår; en ökad produktion av jordbruksprodukter

skulle medföra en höjd nettoinkomst för jordbruket, ehuru denna

dock ej ökas proportionellt med produktionsvolymen.

Såsom visas i särskild utredning, verkställd av en av livsmedelskommissionen

tillsatt delegation, vilken utredning bifogats kommissionens skrivelse,

har den faktiska inkomst- och kostnadsutvecklingen resulterat i att jordbruket

taget som helhet under innevarande produktionsår sannolikt icke

behövt bära någon andel av den samhällsekonomiska förlust, som följt av

förra årets skörde- och produktionsminskning. Utredningen visar, att stegringen

av inkomsterna till följd av alt produktionens nedgång blivit mindre

och vissa priser blivit högre än beräknats helt kompenserat de ökade produktionskostnaderna.

Såsom kommissionen framhåller, har man dock räknat

med att verkningarna av den felslagna skörden på jordbrukets totala

produktionsvolym skall komma att göra sig fullt gällande först efter någon

tids förlopp.

Nämnden är givetvis medveten om svårigheterna att vid prisavvägningen

tillämpa de diskuterade riktlinjerna för jordbrukets kompensation. Beräkningar

över utvecklingen av inkomster och kostnader för det svenska jordbruket

räknat som helhet kunna aldrig fylla krav på exakthet. Kalkylerna

måste alltid innehålla element av uppskattning och förutberäkning, som

icke ens i efterhand kunna fullständigt verifieras. Därtill komma de vanskligheter,

som ligga i att beräkningarna utföras på jordbruket som helhet,

medan jordbruksföretagens produktionsinriktning, storlek och kostnadsförhållanden

visa mycket stora variationer. Enligt nämndens mening böra dock

kalkyler, uppgjorda efter huvudsakligen de grunder, livsmedelskommissionen

framlagt, accepteras som basis för prisavvägningen vid det nya skördeårets

ingång. Så länge beräkningarna väntas slå någorlunda rätt, utgör en

accepterad kalkylgrundval en viktig förutsättning för att en fast norm för

prispolitiken vad beträffar jordbruksprodukter skall kunna tillämpas.

De priser, som skola gälla för det nya skördeåret, torde, såsom livsmedelskommissionen

framhåller, icke böra fastställas, förrän skördeutsikterna

kunna närmare överblickas. För att ge en uppfattning om den skäliga prisnivån

under nästkommande skördeår Ilar kommissionen dock låtit verkställa

vissa preliminära beräkningar rörande det sannolika produktionsresultatet

under förutsättning av normala väderleksförhållanden. Resultatet av denna

beräkning blir, att med tillämpande av de av kommissionen uppställda riktlinjerna

för prisavvägningen prisläget för vegetabilier bör grundas på eli

pris för liöstvete av 25 kronor för deciton och prisläget på animalia!'' på eli

produktmjölkpris motsvarande den nu gällande smörnoteringen av 4

kronor 5 öre för kilogram och ett prisutjämningsbidrag av 1 öre för kilogram.

Dessa priser utgöra som ovan nämnts icke förslag till prissättning för

det kommande året; de tjäna endast som grund för den utformning av prisoch

handelsregleringarna för jordbrukets delområden, som kommissionen

framlagt i sin skrivelse. Nämnden önskar dock i detta sammanhang iram
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

häva vikten av att angivna priser icke ges karaktären av någon sorts normala

priser, varpå förväntningarna kunna inställas. De modifikationer av

och kompletteringar till av kommissionen uppdragna riktlinjer för prisavvägningen,

som nämnden förordat, böra, om skörden icke slår fel, för olika

områden av jordbrukets produktion ge utrymme för mer väsentliga justeringar

av det nu gällande, av förra årets felslagna skörd betingade prisläget

än kommissionen angivit. Vid avvägningen av jordbrukets kompensation för

inträffade kostnadsökningar bör vid sidan av de reservationer med avseende

pa variationer i skördens storlek och en genom prishöjningar erforderlig stimulans,

som nämnden framfört, jämväl beaktas, alt kommissionen i grunderna

för kostnadsberäkningarna inkluderar ersättning åt jordbrukaren och

dennes familj för utfört arbete efter samma normer som lönerna för anställd

arbetskraft. Härigenom komma de sammanlagda arbetskostnaderna,

s°m ju samtidigt utgöra huvuddelen av jordbruksbefolkningens nettoinkomst,

att undergå en ökning, som knappast torde lia motsvarighet i inkomstutvecklingen

inom näringsgrenar, som omfattas av nämndens priskontrollerande

verksamhet. Man finner, att de på detta sätt beräknade arbetskostnaderna

mellan åren 1938/39 och 1940/41 stigit från 792 till 964 miljoner

kronor eller med 22 procent. Lägges härtill den ökning av jordbrukets

nettoinkomster, som uppstått tack vare de starkt ökade vedavverkningarna,

torde under förutsättning av att årets skörd icke åter slår fel och att mer

väsentliga stegringar i produktionskostnaderna icke inträffa, möjligheter finnas

att genomföra prissänkningar under den av kommissionen angivna nivan,

utan att jordbruket som helhet därför torde tvingas bära en större andel

av minskningen i landets reala nationalinkomst än samtliga övriga samhällsgrupper.

När nämnden vid granskningen av de i livsmedelskommissionens skrivelse

framlagda riktlinjerna för jordbrukets prisreglering hävdar en stramare

prispolitik än den kommissionen förordat, sker detta i överensstämmelse

med principerna för nämndens direkta kontroll av prisbildningen

inom industri och handel. På dessa områden har nämnden med hänsyn till

den ökade knappheten och dess konsekvenser för prisutvecklingen tvingats

att väsentligt skärpa priskontrollen. Denna skärpning bör givetvis örn möjligt

gälla samtliga näringsgrenar och samhällsgrupper. Enligt nämndens mening

bör jordbruket även nied beaktande av dess utomordentliga betydelse

för vår försörjning icke undantagas från denna ökade hårdhet i priskontrollen.

Den reglering av handeln med och konsumtionen av jordbruksprodukter.

som nu gäller och som kommissionen föreslår ytterligare utbyggd,

kommer att utgöra ett nödvändigt komplement till en sådan prispolitik.

Ledamoten av priskontrollnämnden herr Johansson har i särskilt yttrande,

som fogats till nämndens utlåtande, anfört:

I de allmänna synpunkter örn önskvärdheten av strävandena att begränsa

stegringen av den allmänna prisnivån samt i nämndens synpunkter på en

väsentligt skärpt kontroll över all prisutveckling, däri också inräknat jordbrukspriserna,

är jag fullt ense med nämndens majoritet.

Den prissättning, som hittills skett å jordbrukets produkter, är i full överensstämmelse

med den mellan regeringen och lantbrukets organisationer träffade

överenskommelsen.

Stimulanssynpunkten för ökad produktion, som i nämndens remiss blivit föremål

för överväganden och positiva uttalanden, bör givetvis ej överskattas,

men i ett^ försör jningsläge, då varje åkerteg bör omhändertagas för odling

— även sådana, som i ett normalt läge ej anses vara ur ekonomisk synpunkt

odlingsbara — synes det försörjningsmässigt sett vara klokt att följa livsmedelskommissionens

ståndpunkt i berörda hänseende.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

63

Det framstår för mig som nödvändigare än någonting annat just nu att

inom ramen av det möjliga få fram största tänkbara skörd samt produkter

därav, och att åtgärder vidtagas, som skärpa intresset och omtanken hos

jordbrukarna för detta måls vinnande.

Nämndens majoritet är heller inte främmande för tanken örn extra prishöjningar

dikterade av stimulanshänsyn, då den produktionsökande effekten

av prisstegringen kan förutses med stor visshet.

Det synes mig som detta vore en omdömesfråga av stora mått och där en

felbedömning av läget kan bli ödesdiger för folkhushållet.

De principiella synpunkter, som nämndens majoritet anför i remissen

rörande prisregleringen å jordbrukets produkter vid normal, under och över

normalskörd, synes mig väl kategoriska, men som hela resonemanget i huvudsak

utmynnar i anslutning till av livsmedelskommissionen framlagt förslag

och vilket förslag biträdes av mig, ingår jag här inte närmare på detta.

Vid yttrandet fanns fogat en inom Sveriges lanthruksförbund utarbetad

promemoria angående den inverkan på levnadskostnadsindex förändringen

av de egentliga producentpriserna på jordbruksprodukter haft sedan krigsutbrottet,

vilken promemoria såsom bilaga 3 torde fogas till detta protokoll.

I en den 16 maj 1941 dagtecknad skrivelse lia kooperativa förbundet,

landsorganisationen i Sverige, Daco samt tjänstemännens centralorganisation

rörande de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område anfört följande.

Föranledda av den oro inför den fortgående prisstegringen på livsmedel,

som kommit till uttryck inom vida kretsar i landet, beslöto kooperativa förbundet,

landsorganisationen, Daco och tjänstemännens centralorganisation i

slutet av november månad 1940 att låta företaga en utredning rörande den

ekonomiska utvecklingen inom jordbruket och prisstegringen på jordbruksprodukter.

Detta beslut grundade sig på den övertygelsen, att krislägets bördor

borde bäras av alla medborgare och så rättvist som möjligt fördelas på

skilda befolkningsgrupper. Örn undersökningens resultat visade, att prisutvecklingen

ifråga örn jordbruksprodukter varit välmotiverad, kunde man vänta,

att densamma lättare skulle accepteras och mindre än dittills varit fallet

vålla kritik och oenighet.

Sedan utredningsarbetet igångsatts, har på initialiv av statens livsmedelskommission

den anordningen träffats, att de inom kommissionen bedrivna

undersökningarna rörande förändringarna i jordbrukets inkomster och utgifter

efter krigsutbrottet av densamma ställts till förfogande för den av oss tillsatta

utredningen, samtidigt som den sistnämnda beretts tillfälle att för kommissionens

utredningsbyrå framlägga sina synpunkter på materialet. Den

redogörelse för utredningens resultat, som inom de närmaste dagarna kommer

alt framläggas, grundar sig till följd härav på det siffermaterial, som

återfinnes i den »P. M. rörande jordbrukets inkomster och kostnader», som

framlagts av en inom statens livsmedelskommission tillsatt delegation.

Enligt dessa undersökningar har förhållandet mellan inkomster och kostnader

inom jordbruket kunnat bevaras i stort sett oförändrat under tiden

efter krigsutbrottet. Detta innebär, att jordbruket såsom näring erhållit fidi

kompensation för såväl den stora skördeminskningen 1940 som den inträdda

stegringen av produktionskostnaderna. En på uppdrag av organisationerna

av professor Th. Streyffert företagen undersökning visar, att jordbruket därutöver

i jämförelse med produktionsåret 1938/39 erhållit en viss ökning av

inkomsterna från skogsavverkningar och skogskörsler.

Beträffande själva jordbruksdriften kan undersökningens resultat även

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

uttryckas på det sättet, att de nu rådande priserna på jordbruksprodukter vid

normal produktion skulle ha givit jordbruket en betydande ökning i nettoinkomsterna,

jämfört med sista förkrigsåret.

Vid utformningen av den fortsatta prisregleringen på jordbruksprodukter

bör enligt vår mening hänsyn tagas till å ena sidan angelägenheten av att

sänka de nu högt uppdrivna levnadskostnaderna eller åtminstone begränsa

prisstegringen och å andra sidan nödvändigheten av att trygga landets försörjning

med livsmedel.

Den sammanlagda stegringen av partipriserna efter krigsutbrottet uppgår

nu indexmässigt till ungefär 50 procent och stegringen av konsumtionspriser

och levnadskostnader till cirka 30 pimcent. För konsumenterna har denna

prisstegring, trots de åtgärder som vidtagits för att mildra densamma, inneburit

en betydande påfrestning. Vi ha därför med största tillfredsställelse

mottagit underrättelsen om det förslag till en ny prisregleringslag, som nyligen

framlagts för riksdagen. Arbetare och tjänstemän lia för sin del velat

bidraga till att motverka en ur hela samhällets synpunkt skadlig prisstegring

genom att godtaga en långt gående begränsning av lönekompensationen för

den inträdda levnadskos Inadsökningen.

En effektiv begränsning av prisstegringen förutsätter emellertid även, att

priserna på jordbruksprodukter ej tillåtas stiga mer utöver förkrigsnivån än

vad som med hänsyn till förändringarna i jordbrukets kostnader är ofrånkomligt.

Jordbruket har hittills erhållit full kompensation för kostnadsstegringen,

och det är vår uppfattning, att en dylik inkomstgaranti även i fortsättningen

bör lämnas såsom säkerhet för livsmedelsproduktionens upprätthållande

i största möjliga omfattning. Detta innebär, att priserna på jordbruksprodukter

för nästa produktionsår böra fastställas, först då en något

så när säker överblick kan vinnas över skörderesultatet, och att prissättningen

då bör ske på sådant sätt, att relationen mellan jordbrukets inkomster och

kostnader kan bibehållas i stort sett oförändrad.

Vid normal skörd eller däröver bör detta föranleda en sänkning av priserna

under förutsättning av ett i stort sett oförändrat kostnadsläge. En dylik

sänkning kommer icke att innebära någon försämring av jordbrukets ekonomiske

läge utan endast ett bevarande av nu rådande relation mellan inkomster

och utgifter. Däremot skulle ett bibehållande av nu gällande priser vid

normal skörd innebära en avsevärd ökning av jordbrukets nettoinkomster i

förhållande till förkrigsnivån.

Stannar skörden under det normala, bör däremot kompensation lämnas

för skördeminskningen. I detta fall bör det emellertid enligt vår mening tagas

under övervägande, huruvida en allmän prishöjning på jordbruksprodukter

är den mest ändamålsenliga metoden att bemästra de av skördeminskningen

föranledda svårigheterna. En allmän prisstegring leder å ena sidan

till en betydande ökning av utgifterna för livsmedelsförbrukningen, vilken

blir särskilt kännbar för de mindre bemedlade, och ger å andra sidan ökade

inkomster framför allt åt dem, som lidit minst a,T skördeminskningen. Med

hänsyn härtill torde i detta fall ett subventionsförfarande innebära dels lägre

utgifter för folkhushållet, dels effektivare hjälp åt de av skördeminskningen

drabbade.

Det bör i detta sammanhang även framhållas, att sådana åtgärder från det

allmännas sida, som taga sikte på att öka tillgången på driftsförnödenheter

och till ett lågt pris ställa dessa till jordbrukets förfogande, även innebära en

ökning av produktionsmöjligheterna. Genom dylika åtgärder kunna sålunda

återverkningarna av en skördeminskning på jordbrukarnas inkomster effektivt

motverkas, samtidigt som den samlade tillgången på jordbruksprodukter

ökas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

05

Med stöd av vad ovan anförts hemställes,

att den statliga prisavvägningen för jordbruksprodukterna med avseende

på kommande produktionsår uppskjutes, till dess en något så när tillförlitlig

uppfattning örn skörderesultatet kan vinnas,

att vid normal skörd eller däröver en sådan justering nedåt av nu rådande

priser vidtages, att relationen mellan jordbrukets inkomster och kostnader

bevaras i huvudsak oförändrad, samt

att i den händelse skörden skulle stanna under det normala i första hand

sådana åtgärder vidtagas, genom vilka produktionsmedel av olika slag kunna

för lågt pris ställas till jordbrukets förfogande.

I anledning av framställning av livsmedelskommissionen i skrivelse den

22 april 1941 har Kungl. Maj:t enligt kungörelse den 9 maj 1941 (nr 233)

förordnat, att hushållsmargarin från och med den 12 maj 1941 och tills vidare

icke må tillverkas för avsalu. I anslutning härtill har Kungl. Majit i

syfte att begränsa den höjning av konsumenternas kostnader för matfettsförsörjningen,

söm följer av att tillverkningen av hushållsmargarin upphör,

bemyndigat livsmedelskommissionen att under förutsättning att svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. från och med den 26 maj 1941 sänker riksnoteringen

å runmärkt smör med 50 öre per kilogram -— utbetala ersättning

till mejeri, som är berättigat till prisutjämningsbidrag, med 50 öre per kilogram

smör, som efter den 25 maj 1941 tillverkas vid mejeriet. För täckande

äv kostnaderna för dessa ersättningar skall anlitas det för budgetåret 1940/41

anvisade reservationsanslaget av 120,000,000 kronor till Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordliga delarna av riket har ur jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500,000,

600,000 och 900,000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets

område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.

För budgetåret 1940/41 har medgivits att ett belopp av 900,000 kronor för

ändamålet må utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område. Medlen lia av Kungl. Majit fördelats mellan hushållningssällskapen

i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 16 september 1940 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

å riksstaten för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett särskilt reservationsanslag

av 900,000 kronor lill bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder på

jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att styrelsen för svenska valloch

mosskulturföreningen — med förmälan att föreningen i samverkan med

vederbörande hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser samt ledningen

för landets försöksverksamhet, egnahemsstyrelsen och Sveriges lantbruksförbund

hade för avsikt att igångsätta verksamhet nied studieegendomar

Mhanfrlill riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 278. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

i de nordliga delarna av landet — dels i skrivelse den 22 augusti 1940 hemställt

om ett anslag för budgetåret 1941/42 av 40,000 kronor för täckande

av kostnaderna för verksamhetens ledning, dels ock i skrivelse den 26 oktober

1940 anhållit att Kungl. Majit måtte förklara hinder icke möta för egnahemsstyrelsen

att ställa ett antal jordbruksfastigheter till föreningens förfogande

för nämnda verksamhet. Vid skrivelserna fanns fogat utformat förslag

rörande verksamhetens bedrivande.

I anledning av föreningens förstberörda skrivelse har lantbruksstyrelsen i

skrivelsen den 16 september 1940 tillstyrkt att ett belopp av 37,000 kronor

ur nu ifrågavarande anslag måtte för ändamålet ställas till förfogande, över

föreningens skrivelse den 26 oktober 1940 ha yttranden inhämtats av lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och domänstyrelsen. I yttrandena har förslaget

örn verksamhetens igångsättande i huvudsak tillstyrkts. Domänstyrelsen

har ifrågasatt att medel för studiegårdarnas anskaffande kunde erhållas

ur markinköpsfonden.

Styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen har sedermera i

skrivelse den 15 november 1940 anmält, att föreningen av styrelsen för

Wenner-Grenska samfundet tilldelats ett anslag av 100,000 kronor för anskaffande

av inventarier och förråd m. m. till ifrågavarande studiegårdar.

I skrivelse den 11 december 1940 har styrelsen därefter hemställt, att vid fördelningen

av de för budgetåret 1940/41 beviljade medlen till produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland och vissa andra

delar av riket föreningen måtte tilldelas ett anslag av 21,000 kronor för att

sättas i tillfälle att organisera och utöva ledningen vid ett antal studiegårdar

i Norrland under kalenderåret 1941. Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt

denna hemställan.

Vid flera tillfällen under senare tiden ha gjorts framställningar örn anslag

till utvidgade forsknings- och upplysningsarbeten angående utrotande av

ogräs. I skrivelse den 13 november 1940 har föreståndaren för tekniska högskolans

institution för jordbrukslära A. Åslander hemställt örn medel för

möjliggörande av dylika arbeten vid institutionen, över framställningen ha

yttranden avgivits den 20 januari 1941 av föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter.

I skrivelse den 3 mars 1941 har professorn vid lantbrukshögskolan

H. Osvald anhållit örn ett anslag av 6,200 kronor för att kunna i utvidgad

omfattning vid institutionen för växtodlingslära vid högskolan bedriva

undersökningar rörande kampen mot ogräs m. m. över Åslanders

och Osvalds framställningar lia yttrande den 11 mars 1941 avgivits av lantbrukshögskolans

styrelse. Vid styrelsens yttrande fanns fogat utlåtanden av

lantbrukshögskolans försöksnämnd och föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten

vid högskolan.

Föreningen Sveriges jordbrukskonsulenter har i sitt yttrande tillstyrkt föreståndaren

Åslanders framställning.

Professor H. Osvald har i sin skrivelse bland annat anfört följande.

Det praktiskt ekonomiska resultatet av kampen mot ogräset efter olika

metoder prövas givetvis bäst i fältförsök spridda över hela landet, men för

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

67

en riktig tolkning av de resultat, som därvid erhållas, är det nödvändigt att

vid sidan av dylika lokala försök också ha sådana, som kunna stå under

ständig observation, och därjämte är det önskvärt att genom undersökningar

på laboratoriet under noggrant kontrollerade betingelser söka komma de

faktorer på spåren, som i första hand äro bestämmande för verkningarna

av olika metoder. Genom en kombination av en fördjupad forskning på

detta område och noggrant kontrollerade försök får man större möjlighet

att tolka de resultat, som nås i praktiken.

Under förutsättning att erforderliga medel kunna erhållas, är lantbrukshögskolans

institution för växtodlingslära genom de arbeten den hittills utfört

redo att högst väsentligt utvidga den forsknings- och försöksverksamhet,

som är erforderlig för att komma till rätta med ogräsfrågorna. Programmet

för en dylik utvidgad forskning skulle i korthet kunna formuleras på följande

sätt:

1. Jämförelse mellan olika mekaniska metoder för ogräskampen.

2. Studium av olika kemikaliers verkan, då kemikalierna givits

a) på olika kulturväxter och ogräsarter,

b) före, vid eller efter sådden,

c) i växlande mängder,

d) på olika jordarter,

e) under olika yttre betingelser (t. ex. olika temperatur).

3. Jämförelse mellan mekaniska och kemiska metoder ur biologisk och

ekonomisk synpunkt.

Skall arbetet rörande de här behandlade problemen kunna göras tillräckligt

effektivt, synes en särskild assistent böra anställas för ändamålet med

uteslutande uppgift att ägna sig åt ogräsförsöken. Det synes skäligt, att lönen

för en dylik assistent beräknas efter samma grunder som övriga assistenters

vid lantbrukshögskolan. Därutöver måste man räkna med en del övriga

kostnader, t. ex. arbetskostnader för utförande av försöken, kostnader för

anskaffning av maskiner och redskap, material m. m. De assistentlöner, som

här avses, utgå för närvarande med 300 kronor + dyrtidstillägg 78 kronor.

Jag har vid kalkylen räknat med en lön av 375 kronor per månad. Kostnaderna

för den här ifrågasatta verksamheten skulle förslagsvis belöpa sig

till per år

Assistentlön ............................................ kronor 4,500

Arbetskostnader ........................................ » 1,000

Maskiner och redskap .................................. » 500

Administrationskostnader ................................ » 200

Summa kronor 6,200.

Lantbrukshögskolans försöksnämnd har i sitt utlåtande anfört bland

annat:

Enligt försöksnämndens mening bör kampen mot ogräset intensifieras

bland annat genom en utvidgad forsknings- och försöksverksamhet och erforderliga

statsmedel böra för detta ändamål ställas till förfogande. Nämnden

kan icke tillstyrka det av Åslander framlagda förslaget att tekniska högskolans

institution för jordbrukslära utvecklas till en speciell institution för

forsknings- och försöksverksamhet rörande ogräsfrågor. I stället bör den

verksamhet, som redan nu bedrives vid lantbrukshögskolans institution för

växtodlingslära och vid dess jordbruksförsöksanstalt, utvidgas. För detta

ändamål bör det av professor Osvald sökta anslaget på 6,200 kronor för

innevarande år ställas till lantbrukshögskolans förfogande, och därutöver

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl Maj:ts proposition nr 278.

Departements

chefen.

erfordras ytterligare ett anslag på 6,750 kronor för utvidgad försöksverksamhet

vid jordbruks försöksanstalten. Ett särskilt anslag bör ställas till lantbrukshögskolans

förfogande för att bereda Åslander möjlighet att i samarbete

med och inom ramen för jofdbruksförsöksanstaltens verksamhet behandla

vissa specialfrågor rörande kampen mot ogräset.

Kanth niles högskolans styrelse har instämt i försöksnämndens utlåtande.

I skrivelse den 5 april 1941 har Åslander hemställt att ett belopp av 5,000

kronor måtte ställas till förfogande för hans ifrågasatta arbeten.

Vid utformningen av statsmakternas ekonomiska politik efter utbrottet av

det nu pågående kriget har enighet rått därom, alt under rådande svårigheter

med avseende å importen och det till följd därav försämrade försörjningsläget

prisutvecklingen nied nödvändighet måste kontrolleras och priserna förhindras

att stiga utöver den nivå, som är nödvändig för att de ökade produktionskostnaderna

skola kunna tänkas. Vid statsmakternas strävanden att

bemästra den ekonomiska utvecklingen i enlighet med vad nu nämnts måste

även prisnivån å jordbrukets produkter hållas inom sådana gränser att en

inflationsartad utveckling förhindras. En förutsättning härför är emellertid

att prisutvecklingen å jordbrukets förnödenheter noga övervakas. För att

kontrollera prisutvecklingen har man hittills i huvudsak jämfört produktionskostnadskalkyler,

vilka uppgjorts före och efter krigsutbrottet. Härvid har

emellertid'' icke någon närmare undersökning verkställts, huruvida de produktionsområden

som jämförts i och för sig haft en god räntabilitet och

huruvida man varit i stånd att inom vissa produktionsgrenar betala väsentligt

högre reallöner för i produktionen utfört arbete än inom andra. För att

syftet med priskontrollen skall kunna tillgodoses, nämligen att hindra levnadskostnadernas

alltför kraftiga stegring, är det icke tillräckligt att endast

kontrollera partipriserna å produktionsförnödenheter och konsumtionsvaror

utan det är också nödvändigt att övervaka de med transport och övrig distribution

förenade kostnaderna.

De regleringsåtgärder, som på jordbrukets område vidtagits under åren

före krigsutbrottet, lia ökat produktionskraften hos jordbruket oell gett landet

vissa livsmedelsreserver som kommit väl till pass under nuvarande avspärrning,

ävensom möjliggjort en förbättrad löneställning för de i jordbruket

anställda, vilket samtidigt inneburit, att en högre ersättning utgått

för jordbrukarnas eget arbete. Även om löneläget höjts för andra arbetargrupper,

torde jordbruksarbetarnas lönestandard likväl nu vara bättre än

den var för några år sedan i förhållande lill andra arbetares löner. Den förbättring,

som ägt rum i fråga om ersättningen för jordbrukarens arbete, är

delvis beroende på de priser, som betalts för jordbrukets produkter, men

i än högre grad en följd av jordbrukets rationalisering och produktionens

tekniska utveckling. De sålunda herörda gynnsamma produktionsförhållandena

inom jordbruket och de relativt goda skörderesultaten under de

senaste förkrigsåren lia varit grunden till den förbättrade räntabilitet, som

kännetecknar dessa år. Verkställda räntabilitetsundersökningar utvisa emel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

G9

lertid även, att inom områden eller brukningsdelar med sämre skörderesultat

räntabiliteten icke varit tillfredsställande. Löpande skördeårs ekonomiska

resultat torde i viss utsträckning ha påverkats av att från föregående år

inneliggande lager försålts eller förbrukats för den animaliska produktionen.

Priserna på jordbruksprodukterna måste självfallet i hög grad bliva beroende

av vilka priser de förnödenheter, som erfordras för en intensiv jordbruksproduktion,

betinga samt av kostnaderna för transporter och dylikt.

Den rationalisering, som på sätt jag förut berört bidragit till en förbättring

av det ekonomiska utbytet av jordbruket, måste fortgå och maskindriften

vid jordbruket upprätthållas, detta icke minst på grund av den bristande

tillgången på arbetskraft, som blivit en följd av den militära beredskapen.

Det är att märka, att väsentliga fördyringar i driftkostnaderna lia sedan

förra årets lagtima riksdag behandlade frågan örn prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område inträtt genom prishöjningar å bland annat motorbrännolja

i den mån sådan kan erhållas. Bristen på dylik olja har nödvändiggjort

anskaffande av gengasaggregat, vilket för jordbruket dragit avsevärda

kostnader. Även kostnaderna för transport av jordbruksprodukterna

från produktionsställena till förädlings- och distributionsplatserna lia i hög

grad ökats.

Avvägningen av priset på jordbrukets produkter måste ske under beaktande

av nödvändigheten att dels under nu rådände avspärrning upprätthålla

jordbrukets produktion och räntabilitet, dels ock kunna erbjuda den i jordbruket

verksamma arbetskraften likvärdiga ekonomiska förmåner med dem

som erbjudas inom andra verksamhetsområden. Hänsyn måste därför vid

prissättningen tagas till de ökade produktionskostnaderna. Tillika synes skörderesultatet

i viss mån böra påverka fastställandet av prisnivån på jordbruksprodukterna.

Såsom framgår av vad jag förut anfört är jag av den uppfattningen,

att vid fastställandet av prisnivån för jordbruket under nu rådande

utomordentliga förhållanden det är av stort intresse för jordbrukets utövare,

och därvid icke minst för dem som nu eller under de senaste åren börjat

såsom egna företagare, att förebygga en inflationsartad utveckling av landets

penningväsende. Jag utgår emellertid samtidigt från att, då fredliga förhållanden

inträda, de svenska statsmakterna äro beredda att föra en jordbrukspolitik,

som skänker vårt lands jordbruk, bedrivet efter rationella metoder,

full lönsamhet under för utövarna i samverkan friast möjliga former.

Efter inträdet av den nuvarande krisen har en förändring ägt rum i syftet

nied regleringsåtgärderna på jordbrukets område. Före krisen hade åtgärderna

till huvudsakligt ändamål att stödja den inhemska marknaden mot en

ohämmad konkurrens från utlandet eller ett pristryckande överflöd inom

landet. Sedan avspärrningen av importen av livsförnödenheter och vissa produktionsmedel

medfört att vårt folks behov av livsmedel måste till största

delen tillgodoses inom landet, lia regleringsåtgärderna kommit att avse framför

allt att söka vidmakthålla produktionen på jordbrukets område. En

ytterligare förskjutning har under det senaste året framträtt i fråga örn regleringsåtgärdernas

ändamål. För regleringen på ifrågavarande område har nu

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 278■

tillika framträtt syftet att tillhandahålla konsumtionsvaror till lägre priser

än som betingas av rådande produktionskostnader. Jag vill erinra om de

beslut som meddelats rörande anvisande av medel för nedbringande av vissa

kostnader för bland annat tillgodoseende av de största städernas behov av

konsumtionsmjölk samt beträffande rabatter på smör och margarin. Den

nu berörda tendensen i fråga örn regleringen har ytterligare framträtt

i livsmedelskommissionens nu föreliggande förslag till regleringsåtgärder på

jordbrukets område. I sitt förslag till regleringsåtgärder har livsmedelskommissionen

uppdragit vissa huvudlinjer för prispolitiken rörande jordbruksprodukter.

Några mera djupgående skiljaktigheter synas icke förefinnas i

fråga örn bestämmandet av prisnivån för jordbruksprodukter under nästa

konsumtionsår mellan å ena sidan livsmedelskommissionen och å andra sidan

priskontrollnämnden och de sammanslutningar och föreningar, vilka avgivit

ett gemensamt yttrande i frågan. På sistnämnda håll synas dock vissa

farhågor föreligga att vid en normal eller bättre skörd under nästa regleringsår

livsmedelskommissionens förslag icke skulle innebära, att en viss

justering nedåt skulle ske av priserna å jordbruksprodukter. Givet är att

skördeutfallet i ena eller andra riktningen bör inverka på prisnivån, vilket

även torde överensstämma med livsmedelskommissionens förslag. Priskontrollnämnden

ställer sig även i viss mån tveksam till frågan om en höjning

av priserna i stimulerande syfte. Beträffande själva prissättningen synes

emellertid full enighet råda därom, att den bör få anstå till dess det kommande

skörderesultatet för hela landet kan överblickas. Även jag delar denna

mening. Någon möjlighet att bedöma skördeutfallet finnes givetvis icke

för närvarande. Icke heller kan den blivande utvecklingen av jordbrukets

omkostnader med någon grad av säkerhet förutses. Vid fastställandet av priserna

för olika produkter torde liksom hittills en viss avvägning böra ske

med hänsyn till de olika intressen, som äga giltighet inom skilda delar av

landet, samt under beaktande tillika av de olika förhållanden som råda i

fråga örn större och mindre brukningsdelar.

Såsom grundval vid prisernas bestämmande torde böra användas en för

hela landet beräknad medelskörd. Därest inom vissa delar skörderesultatet

skulle bliva mindre gynnsamt, lärer detta förhållande, där sociala eller andra

skäl det påkalla, böra kompenseras på annat sätt än genom över lag höjda

priser. Jag är tillika ense med livsmedelskommissionen därom, att med hänsyn

till försörjningsläget det vore ekonomiskt riktigt, att priserna å såväl produkter

som förnödenheter sattes enhetligt. Av de skäl, som förut varit avgörande,

såsom t. ex. landets många alltför små brukningsdelar, biträder jag

emellertid kommissionens förslag rörande extra prisutjämningsbidrag och

producentbidrag.

I livsmedelskommissionens skrivelse omförmälda relationstal för bedömande

av priserna för olika växtslag lia redan genom pressen och på annat

sätt delgivits landets jordbrukare. Dessa ha sålunda i god tid haft möjlighet

att överblicka huru produktionen lämpligen bör inriktas.

Till försörjningens tryggande torde även under nästa konsumtionsår be
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 27S.

71

slag bli erforderligt å olika produkter ävensom en fördelning av produkterna

så att därigenom största möjliga rättvisa och det lämpligaste utnyttjandet

för folkhushållet åstadkommas.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att uppskattningen av

skörderesultaten bör ske under medverkan av det praktiska jordbrukets

utövare ävensom att omfattningen av uttagandet av de produkter, som jordbrukarna

utöver brödspannmål skola sälja till staten, bestämmes i så god

tid att det blir känt vid början av det nya regleringsåret.

Enär jordbrukarnas ekonomiska organisationer visat sig vara av stort

värde vid jordbruksprodukternas distribution och försäljning, förutsätter jag,

att en fortsatt god samverkan skall äga rum mellan staten och dem ävensom

andra organisationer för produktförädling och distribution.

Under den tid som förflutit sedan krigets utbrott bär Kungl. Majit haft

stora befogenheter i fråga örn handhavandet av regleringen på jordbrukets

område. I likhet med vad som föreslogs i propositionerna till 1939 års urtima

riksdag och 1940 års lagtima riksdag förordar jag även nu, att Kungl.

Majit erhåller befogenhet att utan hinder av meddelade beslut eller gjorda

uttalanden handhava jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna

påkallade ändringar i densamma.

Då några som helst möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets

varaktighet icke förefinnas, anser jag lämpligast att liksom hittills skett

samtliga nu gällande regleringsanordningar på ifrågavarande område bibehållas,

även örn en del av dem icke kan tillämpas under den tid kriget pågår.

Jag förordar därför, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna

ävensom andra av riksdagen lämnade bemyndigande^

vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, förlängas på ytterligare

ett år.

Efter denna översikt av min allmänna inställning till de föreliggande spörsmålen

torde jag få övergå till att lämna en redogörelse för de grunder, som

i fortsättningen böra tillämpas beträffande regleringen av priserna å vissa

viktigare jordbruksprodukter. I fråga om de åtgärder, som i prisrabatterande

syfte kunna befinnas påkallade, framlägger chefen för folkhushållningsdepartementet

denna dag förslag för Kungl. Majit.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De mest betydelsefulla regleringsåtgärderna äro de som beröra marknaden

för mjölk och mejeriprodukter. I fråga om bestämmelserna rörande

mjölkregleringen har livsmedelskommissionen icke föreslagit några mera

genomgripande förändringar i förhållande till vad för närvarande gäller.

Enligt nu gällande bestämmelser för mjölkregleringen utbetalas till producenterna

dels allmänt prisutjämningsbidrag för produktmjölk med i genomsnitt

ett öre för kilogram för hela riket, dels pristillägg för s. k. lantsmör,

dels ock producentbidrag jämlikt kungörelsen den 12 januari 1940.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Det allmänna prisutjämningsbidraget utgår med varierande belopp för de

olika prisutjämningsdistrikten under det att de särskilda norrlandsbidragen

äro fasta och utgöra 1.5, 2 och 3 öre för de respektive tre norra distrikten.

Såsom framgår av vad förut anförts ha enligt beslut den 16 november 1940

utbetalats följande bidrag till mejerierna i syfte att förhindra höjning av

konsumtionsmjölkpriset, nämligen dels allmänt mjölktillägg, dels särskilt

konsumtionsmjölktillägg, dels s. k. merfrakttillägg till mejerier i de största

städerna, dels ock s. k. regleringskostnadstillägg till vissa försäljningsorganisationer

i Stockholm och Göteborg. Därjämte har livsmedelskommissionen

bemyndigats att i speciella fall till förhindrande av en eljest befogad prishöjning

å konsumtionsmjölk till vederbörande mejeri utanordna erforderligt

belopp såsom ersättning för prisökningen.

Genom att de beslutade utbyggnaderna av regleringsåtgärderna tillkommit

vid skilda tillfällen ha desamma blivit mindre enhetliga och onödigt

komplicerade. En viss förenkling i åtgärderna synes därför nu böra eftersträvas.

Någon rubbning i principerna för prisutjämningsbidraget för produktmjölken

synes emellertid icke böra ske under nästa konsumtionsår. Bidraget torde

böra bestämmas på samma sätt som hittills. I likhet med livsmedelskommissionen

anser jag, att även de extra prisutjämningsbidragen för de nordligaste

distrikten böra för närvarande utgå efter samma grunder som nu.

Det torde dock böra övervägas huruvida någon ytterligare ökning kan vara

befogad.

För att motverka en allmän höjning av konsumtionsmjölkpriserna torde

såsom livsmedelskommissionen föreslagit i syfte att uppnå paritet mellan

nämnda priser och produktmjölkpriset för konsumtionsmjölken böra utbetalas

ett lika stort tillägg för kilogram som i genomsnitt för hela riket

utgår i prisutjämningsbidrag för produktmjölk. Detta tillägg synes böra

vara lika i samtliga distrikt. Vinner det av mig nu framlagda förslaget bifall,

torde de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1940 för närvarande

utgående mjölktilläggen böra upphöra.

I överensstämmelse nied vad jag tidigare anfört rörande bestämmandet

av prisnivån för jordbruksprodukter synes prisutjämningsbidragets storlek

böra fastställas först vid en senare tidpunkt. Man torde emellertid böra

vid anslagets bestämmande räkna med ett prisutjämningsbidrag av ett öre

för kilogram i genomsnitt för hela riket. Med hänsyn till vad jag nyss anfört

lärer man även böra räkna med ett lika stort tillägg för konsumtionsmjölken.

I anslutning lill vad tidigare gällt bör mejeriernas riksförening

äga innehålla viss del av nu nämnda bidrag och tillägg för utjämning med

hänsyn till mjölkproduktionens relativa storlek under olika årstider. En utjämning

mellan olika orter med hänsyn till skördeförhålhändena medelst nu

ifrågasatta prisutjämningsbidrag synes däremot icke böra ifrågakomma.

Räknat på 1940 års mjölkmängd har kommissionen antagit, att kostnaderna

för prisutjämningsbidragen och konsumtionsmjölktilläggen skulle uppgå till

i runt tal 30 miljoner kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

73

De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1940 utsående merfraktstilläggen

och regleringskostnadstilläggen, vilka utbetalas för att täcka de av

produktionsminskningen föranledda ökade kostnaderna, synas i överensstämmelse

med livsmedelskommisionens förslag alltjämt böra utgå. För dessa

bidrag har livsmedelskommissionen ansett att högst en miljon kronor böra

få tagas i anspråk. Liksom för närvarande bör även i fortsättningen möjlighet

stå öppen att i särskilda fall, där en höjning av konsumtionsmjölkpriset

skulle kunna godkännas, i stället utbetala ett bidrag såsom ersättning

för prisökningen. Dylika bidrag torde dock icke böra få användas för att

åstadkomma en i och för sig önskvärd likformighet i prisförhållandena inom

visst område. Livsmedelskommissionen bör efter förslag av mejeriernas riksförening

äga besluta angående nu berörda bidrag. Utan Kungl. Maj:ts medgivande

bör dock icke för sistberörda ändamål få användas större belopp

än sammanlagt 2 miljoner kronor. Samtliga nu omförmälda bidrag och tilllägg

böra såsom livsmedelskommissionen föreslagit endast tillkomma mejerier.

De av kommissionen ifrågasatta villkoren för att bidragen och tilläggen

skola få åtnjutas av mejerierna synas kunna godtagas.

Även systemet med pristillägg för lantsmör torde böra gälla under nästa

konsumtionsår. Kostnaderna för dessa pristillägg och omhändertagandet av

lantsmör torde kunna uppskattas till i runt tal 3 miljoner kronor.

Vad angår bestämmelserna örn producentbidragen har kommissionen i

sin skrivelse upptagit ett sedan länge framfört önskemål om att producentbidrag

skall räknas å en årskvantitet levererad mjölk av högst 7,800 kilogram.

För närvarande utgå bidragen å en månadskvantitet av 650 kilogram.

Därjämte har kommissionen föreslagit en höjning av bidraget till 3

öre per kilogram för hela året. Enligt gällande bestämmelser utgör bidraget

2 öre för mjölk, som levereras under månaderna april—september och

3 öre för mjölk, som levereras under övriga månader. Såsom livsmedelskommissionen

framhållit lära de skäl, sorn tidigare framförts mot ifrågavarande

förslag, numera lia förlorat sin bärkraft. Med hänsyn härtill tillstyrker

jag förslagens realiserande. Såsom kommissionen föreslagit bör den

nya ordningen för producentbidragens beräknande tillämpas för mjölk,

som levereras från och nied den 1 juli 1941. Producentbidraget bör endast

utgå för mjölk, som levereras till mejeri, och för bidragens utbetalande böra

gälla samma villkor som för lillgodonjutande av prisutjämningsbidrag. Didragen

lia av livsmedelskommissionen beräknats komma att draga en kostnad

av 42 miljoner kronor, vilket innebär en kostnadsökning av 8.5 miljoner

kronor i förhållande lill de för innevarande budgetår beräknade kostnaderna.

Såsom livsmedelskommissionen yttrat torde man kunna utgå från att

någon mjölkavgift icke kommer atl uttagas under nästa regleringsår. Emellertid

bör, såsom jag förut framhållit, fullmakten lör Kungl. Majit att upptaga

sådan avgift förlängas under ytterligare ett år. I anslutning härtill bär

kommissionen förordat vissa ändringar i förordningen örn mjölkavgift. Mot

kommissionens förslag har jag intet att erinra. Förslaget innebär i huvudsak,

att mjölkavgiften på samma sätt som övriga avgifter inom jordbruks
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

regleringen skall tillföras budgeten. Kungl. Majit bör kunna besluta om uttagande

av mjölkavgift oberoende av framställning från mejerisammanslutning.

Livsmedelskommissionen bär i sammanhang med frågan om matfettsregleringen

jämväl upptagit till behandling spörsmålet örn en rationalisering

av margarinindustrien. För närvarande torde omkring 25 fabriker vara

sysselsatta med förädling av de förhållandevis begränsade kvantiteter råvaror,

som kunna ställas till förfogande. Uppenbarligen kan detta icke anses

vara en rationell ordning för margarinindustriens bedrivande. Huruvida ett

staligt ingripande i syfte att få till stånd en rationalisering av industrien bör

företagas är särskilt med hänsyn till nu rådande förhållanden tveksamt. Utan

att sådan reglering av margarintillverkningen som livsmedelskommissionen

ifragasatt kommer till stånd bör dock kommissionen vid fördelning av befintliga

tillgångar av råvaror för margarintillverkning beakta angelägenheten

av att tillverkning äger rum vid fabriker, som visa sig i stånd att på ett ur

kostnadssynpunkt och i övrigt tillfredsställande sätt besörja framställningen

av margarin.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk.

Livsmedelskommissionen har i fråga örn fläsk- och köttregleringen icke

framfört några nya förslag. De nuvarande regleringsåtgärderna torde böra

äga tillämpning även under nästa regleringsår. Såsom kommissionen framhållit

bör en effektiv priskontroll utövas och i den mån det visar sig erforderligt

för uppnående av det med priskontrollen och regleringsåtgärderna i

övrigt avsedda syftet, bör frågan örn ytterligare koncentration av slakten

tagas under övervägande.

I fråga örn regleringen av äggmarknaden har livsmedelskommissionen

föreslagit en viss förändring beträffande det organ, äggintressentföreningen

u. p. a., som fungerar på detta område. I likhet med kommissionen finner

jag böra övervägas att åtgärder i rationaliserande syfte på detta område vidtagas.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Majit att under beaktande av

läget på äggmarknaden vidtaga erforderliga organisatoriska förändringar

beträffande äggmarknadens reglering.

Brödsäds- och fodermedelsregleringen.

De förändringar som livsmedelskommissionen föreslagit beträffande brödsäds-

och fodermedelsregleringen beröra huvudsakligen de organisatoriska

förhållandena på detta område. Såsom kommissionen framhållit handhavas

de nuvarande regleringsåtgärderna av ett flertal olika organ. Sålunda handhar

svenska spannmålsaktiebolaget den med beslagen å brödsäd och foder
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

75

säd förenade inköps- och försäljningsverksamheten. Motsvarande verksamhet

i fråga örn importerade fodermedel och fodercellulosa utövas av foderintressentföreningen.

För inköp och distribution av stråfoder fungerar svenska

stråfoderhandelsföreningen u. p. a. Uppenbarligen skulle betydande fördelar

och förenklingar ur organisatorisk synpunkt kunna vinnas, därest en centralisering

kunde äga rum av dessa olika företags verksamhet till ett gemensamt

organ. Detta organ torde även böra handha de statliga uppgifter som

tillkomma fröintressentföreningen. Besparingar på lagringsutrymmen samt på

frakter och andra kostnader torde därigenom kunna ernås. Såsom kommissionen

påpekat är det en olägenhet att en och samma handlande beträffande försäljning

av så förhållandevis likartade varor, som här är i fråga, skall ha

redovisningsskyldighet till tre olika företag. Förenklingar i den statliga kontrollen

skulle även kunna ske, därest ett gemensamt företag handhade verksamheten.

Det är även att märka, att hela fodermedels- och brödsädsförsörjningen

i regleringshänseende torde i viss mån få betraktas som en enhet. Med

hänsyn härtill finner jag i likhet med livsmedelskommissionen, att handhavandet

av nu ifrågavarande regleringar bör sammanföras till ett gemensamt

organ. Detta organ synes lämpligen kunna organiseras i huvudsak på samma

sätt som spannmålsbolaget och få samma ställning till staten som detta

bolag. Kungl. Majit torde böra bemyndigas att vidtaga erforderliga åtgärder

för den nu uppskisserade omorganisationen. I samband härmed bör

Kungl. Majit även erhålla befogenhet att ställa de medel, som anvisats till

spannmålsbolaget och foderintressentföreningen för dess verksamhet, till det

nya organets förfogande.

Även under nästa regleringsår torde inlösningsförfarandet i fråga om brödsäd

böra bibehållas. I anslutning till vad jag förut anfört torde inlösningspriset

icke nu böra bestämmas utan detsamma torde böra bli beroende av

skördens storlek. Liksom hittills torde likställighet i pris mellan vete och råg

böra råda. Frågan huruvida det under vissa tidigare regleringsår använda

systemet med stegring i inlösningspriset på brödsäd från viss dag med belopp,

som svarar mot kostnaden för lagring och räntor m. m., vilket system

torde innebära vissa fördelar, bör komma till användning under kommande

konsumtionsår torde få avgöras senare under beaktande av skördeutfallet.

I fråga om regleringsåtgärderna på fodermarknadens område lia dessa såsom

livsmedelskommissionen påpekat i hög grad påverkats av den ogynnsamma

skörden. Ett ganska komplicerat system med prisrabatter å fodersäd

och stråfoder har under innevarande regleringsår kommit till användning. I

möjligaste mån böra dessa nu avvecklas. Därest förslaget om rabatleringsanordningen

för mjölk och matfett vinner bifall, enligt vilket jordbrukarna

skulle kunna utbyta rabattkorten för dylika livsmedel mot sådana för inköp

av fodermedel, erhålla jordbrukarna kompensation för de nuvarande prisrabatterna.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att principerna för ett av
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

stående av foder under nästa regleringsår böra så utformas, att den enskilde

jordbrukaren redan vid produktionsårets början kan bilda sig en uppfattning

rörande den utsträckning i vilken han kan bliva skyldig att leverera

fodersäd till staten. Det bör därvid beaktas, att kravet på avstående icke får

medföra en ur försörjningssynpunkt oförmånlig disposition av åkerarealen.

Den av kommissionen framlagda planen för avståendet av fodermedel kan

jag i huvudsak godkänna. Leveransskyldigheten synes sålunda böra anknytas

till storleken av den åkerareal, på vilken frambringas andra produkter

än brödsäd, olje- och spånadsväxter samt vissa slag av fröer. Vid planens

utformande torde på sätt kommissionen föreslagit böra bortses från åkerarealen

i Norrland med undantag av Gästrikland samt från brukningsdelar

med en åkerareal av 10 hektar eller därunder. Under hänsynstagande till det

beräknade skördeutfallet av fodersäd samt till animalieproduktionens omfattning

bör för varje större område uppskattas huru mycket fodersäd som

i medeltal bör avstås per hektar av först angivna åkerareal. Leveransskyldighetens

fördelning å de enskilda brukningsdelarna bör sedan ske med beaktande

av den faktiska leveransförmågan, vilken bör bedömas med hänsyn

till djurantalet och tillgången till andra fodermedel, bland andra fodcrcellulosa.

Clearingkassan för fodermedel m. m.

Under innevarande regleringsår beslöts inrättande inom livsmedelskommissionen

av en clearingkassa i fråga örn fodermedel, konstgödsel och andra

jordbruksförnödenheter. Denna verksamhet synes böra fortsättas efter i huvudsak

samma principer som hittills i syfte att hålla priserna på den nivå

som finnes önskvärd. Kostnaderna för verksamheten lia av livsmedelskommissionen

beräknats till i runt tal 20 miljoner kronor.

Jag torde i detta sammanhang böra erinra därom, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 31 januari 1941 funnit skäl medgiva, att av det av 1940 års urtima

riksdag anvisade reservationsanslaget å 2,000,000 kronor till statsbidrag

för inköp av stråfoder (prop. nr 28; r. skr. nr 43) finge — utan hinder av

stadgandet i 7 § kungörelsen den 25 oktober 1940 (nr 898) — utlämnas statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet för inköp av jämväl cellulosafoder.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. in.

Under de senaste budgetåren lia vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt delar

av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort sett

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

77

likartad med den i Norrland. För innevarande budgetår medgavs, att ett

belopp av 900,000 kronor linge utgå av anslaget lill Prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att även

för nästa budgetår medel böra finnas tillgängliga för ifrågavarande ändamål.

Ett belopp av 900,000 kronor torde vara lämpligt. Då det torde vara till

gagn för jordbruket i nyssnämnda landsända, att den av styrelsen för svenska

vall- och mosskulturföreningen föreslagna verksamheten med studieegendomar

i de nordliga delarna av landet kommer till stånd, vill jag förorda att

av nyssberörda medel måtte för detta ändamål få disponeras ett belopp av

21,000 kronor. Erinras må att för ändamålet från Wenner-Grenska samfundet

erhållits ett anslag av 100,000 kronor. Därest riksdagen icke har något

att erinra, torde såsom domänstyrelsen föreslagit erforderliga medel för studiegårdarnas

anskaffande få disponeras ur markinköpsfonden. Likaledes är

jag av den uppfattningen, att de ifrågasatta arbetena rörande ogräsets bekämpande

böra komma till utförande. För detta ändamål synes ett belopp

åv högst 15,000 kronor vara behövligt. Hinder synas icke böra möta att detta

belopp må disponeras från de medel, som av livsmedelskommissionen avsetts

till diverse kostnader.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för de föreslagna reglerings- och rabatteringsåtgärderna torde

kunna beräknas till 231 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 30 miljoner

på prisutjämningsbidragen, 3 miljoner å de särskilda mjölkersättningarna,

3 miljoner å pristillägget för lantsmör nr. m., 42 miljoner å producentbidraget,

73 miljoner å matfettsrabatteringen nr. nr., 25 miljoner å nrjölkrabatteringen,

33 miljoner å förnralningsersättningar samt 2 miljoner å diverse

kostnader. Till Prisclearing för fodermedel m. nr. torde ett särskilt

reservationsanslag å 20 miljoner kronor böra uppföras. Kostnadsberäkningarna

äro uppgjorda under antagande att större förändringar i penningvärdet

eller poduktionskostnadena icke förekomma. Såsom kommissionen framhållit

avse kostnaderna till väsentlig del åtgärder för prisnedsättningar å livsmedel.

Rörande medel, som må erfordras för prisrabatterande åtgärder, sammanlagt

131 miljoner kronor, kommer chefen för folkhushållningsdepartementet

att förelägga Kungl. Majit förslag.

Genom beslut vid 1940 års lagtima riksdag (prop. 276; r. skr. nr 427) beslöts,

att de medel, som enligt gällande bestämmelser skola ingå i jordbrukets

prisregleringsfond efter utgången av juni 1940 ej längre skulle över vederbörande

avsättningsanslag tillföras nämnda fond. Enligt tidigare beslut av

riksdagen (prop. 230/1939; r. skr. nr 353) må de margarinaccismedel, som

influtit före den 1 juli 1935 och av vilka för närvarande återstå cirka 150,000

kronor, användas för utdelning gratis eller till nedsatt pris till hjälpbehövan
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

de av jordbruksprodukter, i främsta rummet mjöl och smör, eller av andra

inhemska förnödenheter såsom frukt och fisk. Då det torde vara önskvärt

att berörda prisregleringsfond slutligt avvecklas och de å fonden alltjämt

disponibla medlen därför ej böra tagas i anspråk, synes Kungl. Majit nu böra

erhålla bemyndigande att av medel som anvisas till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område disponera intill ett belopp av 500,000 kronor för nu

ifrågavarande ändamål.

På sätt jag förut anfört är avsett att hittills gällande bestämmelser rörande

jordbruksregleringen hållas vid makt, även om de i viss utsträckning icke

för närvarande komma att tillämpas. Giltigheten av vissa av dessa bestämmelser

utgår den 1 juli eller 1 september 1941. I anslutning härtill har inom

jordbruksdepartementet uppgjorts förslag till dels förordning om fortsatt

giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

dels ock förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937

(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete. Dessa förslag liksom det

förut omförmälda förslaget till förordning angående mjölkavgift torde böra

underställas riksdagen för antagande. Chefen för finansdepartementet kommer

att anmäla förslag om ytterligare utsträckning av Kungl. Majits befogenhet

att fastställa accis å margarin och vissa andra fettvaror. Övriga bestämmelser

på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under nästkommande

regleringsår, torde Kungl. Majit äga att på administrativ väg giva

fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda

förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom till Kungl. Majits övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda tre förfatlningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch

avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

riktlinjer, samt

2) för budgetåret 1941/42 å driftbudgeten under nionde

huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av ................ kronor 80,000,000;

b) till Prisclearing för fodermedel m. m. ett reservationsanslag

av .......................... kronor 20,000,000.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

79

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*1

Bilaga t.

P. M.

rörande jordbrukets inkomster och kostnader.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

Som beräkningsgrund för jordbrukets inkomster av brödsäd lia tidigare

begagnats de årligen återkommande spannmålsinventeringarna. Dessa ha i

regel ägt rum den 2 januari resp. år. Denna regel bröts emellertid vid inventeringen

av saluöverskottet av 1939 års brödsädsskörd, vilken inventering ägde

rum redan den 10 oktober samma år. Liknande har varit fallet vid motsvarande

inventering av 1940 års brödsädsskörd.

Vid dessa inventeringar har det totala saluöverskottet redovisats såsom

dels sålt före inventeringsdatum, dels kvarliggande på gården eller annan

plats. Den förstnämnda av dessa uppgifter torde vara ganska tillförlitlig,

något som däremot kanske icke är fallet med den senare. Speciellt måste

detta komma att gälla de inventeringar, som företogos i oktober 1939 och

1940, vartill dessutom kommer den omständigheten, att endast en mindre

del av skörden vid dessa tillfällen torde ha varit tröskad. Den sista omständigheten

bör givetvis ha verkat synnerligen försvårande vid kvantitetsbedömningen.

Det har därför synts önskvärt att försöka beräkna saluöverskottet enligt

en annan metod. Härvid ha använts handelskvarnarnas månatliga rapporter

till jordbruksnämnden, sedermera livsmedelskommissionen, samt uppgifter erhållna

från svenska spannmålsaktiebolaget.

För att erhålla kvarnarnas inköp för egen del av ny skörd ha följande uppgifter

begagnats. Fr. o. m. augusti t. o. m. december redovisas i kvarnrapporterna

samtliga uppgifter med fördelning på ny och gammal skörd. Det är

emellertid att märka, att under rubriken mottagen spannmål även redovisas

sådan, som mottagits av kvarnarna för svenska spannmålsaktiebolagets räkning.

Dessa uppgifter kunna därför icke användas. I stället har gjorts en

sammanställning över kvarnarnas förmälning av ny skörd under månaderna

augusti—december. Till denna kvantitet har sedan lagts kvarnarnas innehav

av ny skörd per den sista december. Den senare siffran har fr. o. m. 1938

kunnat justeras med hänsyn till spannmålsaktiebolagets lager hos kvarnarna

av ny skörd. Den slutsumma, som så framräknats, torde tämligen nära ansluta

sig till av kvarnarna mottagna kvantiteter för egen räkning av ny skörd

under nämnda period. För perioden januari—augusti ha sammanställts kvarnarnas

totala inköp, vilka, som sagt, under denna period ej redovisats med

fördelning på ny och gammal skörd. För att frånskilja inköpen av gammal

skörd lia kvarnarnas totala inköp minskats med inköpen från spannmålsaktiebolaget,

detta under antagande att kvarnarnas huvudsakliga inköp av gammal

skörd härstammat från spannmålsaktiebolaget. De tva på sa sätt erhållna

inköpssummorna för de bada perioderna ha sedan sammanslagits och ansetts

representera kvarnarnas totala inköp av ny skörd under resp. produktionsar.

Till den så erhållna summan har lagts spannmålsaktiebolagets inköp under

resp. produktionsår, varvid medtagits saväl stödköp som inköp i och för ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 278. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

2*

Kungl. May.ts proposition nr 278.

byte. För produktionsåret 1937/38 har härtill lagts en summa av 40,000 ton

vete, som exporterats på privat väg. De på ovan beskrivet sätt erhållna salukvantiteterna

skulle då komma att omfatta jordbrukarnas försäljning till

handelskvarnarna samt till spannmålsaktiebolaget. Hur de på nämnda sätt

framräknade kvantiteterna korrespondera med de kvantiteter, vilka erhållits

vid de årliga brödsädsinventeringarna, framgår av nedanstående tablå.

Jämförelse mellan ett framräknat saluöverskott av brödsäd samt saluöverskottet

enligt spannmålsinventeringarna:

Vete

1936

års

skörd ......

Beräknat

saluöverskott

....... 345,700

Saluöverskott

enl. brödsädsinvent.

368,900

1937

»

» ......

....... 462,600

450,700

1938

»

» ......

....... 590,500

588,200

1939

»

» ......

....... 540,000

571,600

1940

»

» ......

....... 289,100

246,900

Råg

1936

års

skörd ......

....... 107,100

119,800

1937

»

» ......

....... 163,800

155,500

1938

»

» ......

....... 172,000

166,400

1939

»

» ......

....... 138,900

141,400

1940

»

» ......

....... 125,700

111,300

Till ovannämnda kvantiteter har för åren 1938/39 och 1939/40 lagts en

beräknad förmälning vid tullkvarnarna av 70,000 ton vete och 75,000 ton råg

jämte en hemmaförmalning av råg av beräknade 25,000 ton. För 1940/41 har

beräknats en tullförmalning av 55,000 ton vete och 65,000 ton råg. Detta med

ledning av hittills kända kvantiteter rörande tullförmalningen. Någon hemmaförmalning

av råg har ej beräknats för det sista året.

Vidare har en fördelning av kvantiteten vete verkställts på vår- resp. höstvete.

Fördelningen har tillgått på följande sätt. Vårveteskörden har betraktats

såsom odlad helt för avsalu. För att erhålla saluöverskottet av vårvete,

har skörden av detsamma minskats med 10 procent, som ansetts ha gått förlorat

till följd av dålig bärgning, svinn etc. Återstoden har minskats med utsäde,

vilken kvantitet beräknats på nästföljande års vårveteareal, för åren 1938/39

och 1939/40 enligt skördestatistiken, för år 1940/41 enligt uppgifterna i spannmålsinventeringen

den 10 oktober 1940. Den så erhållna kvantiteten har betraktats

såsom saluöverskott av vårvete. Sedan totala saluöverskottet — enligt

tidigare beräkningar — minskats härmed, har återstoden ansetts utgöra

saluöverskottet och hemmaförbrukningen av höstvete.

Övrig vårsäd.

Kvantiteten korn har uppskattats till 40,000 ton årligen t. o. m. 1939/40

vartill lagts maltkorn enligt »Accispliktiga näringar». För 1940/41 ha motsvarande

kvantiteter beräknats till 50,000 ton resp. 20,000 ton.

Följande kvantiteter svensk havre ha förmalts resp. beräknats att förmalas.

1938/39 1939/40 1940/41

ton................... 40,000 43,000 15,000

Vad beträffar försäljningen av havre till armén samt till åkerihästar och

skogsdrivningar, ha särskilda beräkningar och uppskattningar verkställts,

dels enligt uppgifter örn arméns normala behov, dels med ledning av vissa

beräkningar rörande behovet under 1939/40 och 1940/41, verkställda inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*3

livsmedelskommissionen. Då skogsbruket ej medtagits i inkomst- och kostnadsberäkningarna,

har det ansetts riktigt att även medräkna den kvantitet

havre, som för nämnda ändamål beräknats komma till användning av egen

skörd. Samma beräkningssätt har använts för hö och halm i det följande.

De lägre siffrorna i nedanstående tablå för 1940/41 bero på att en del av fodersädsbehovet

under detta år fått utfyllas med fodercellulosa. De nämnda

kvantiteterna kunna redovisas på följande sätt.

t o n 1938/39 1939/40 1940/41

Armén................ 25,000 45,000 40,000

Åkerihästar............ 15,000 20,000 10,000

Skogsdrivningar........ 50,000 50,000 35,000

Även i fråga örn hö och halm ha förelegat vissa uppgifter rörande arméns

normalstat,'' vilken legat till grund för uppskattningar för åren 1939/40 och

1940/41. Härvid har hänsyn tagits till den hittills under år 1940/41 minskade

uttagningen av beredskapshästar jämfört med året tidigare. De olika kvantiteterna

ha uppskattats på följande sätt i ton:

Hö

Armén

Åkeri-

och skogskörsler

1938/39

....... 10

....... 60

1939/40

60

70

1940/41

45

60

Summa 70

130

105

Halm

Armén

....... 10

100

85

Åkeri-

och skogskörsler

....... 30

40

30

Summa 40

140

115

Vid beräkningen av kvantiteten ärter har skörden enligt den officiella

skördestatistiken reducerats för utsäde. Av den återstående kvantiteten har

2/3 ansetts utgöra matärter. Den så erhållna kvantiteten matärter har ytterligare

reducerats med 20 %>, utgörande beräknad frånrens.

Rotfrukter.

Kvantiteten matpotatis har t. o. m. 1939/40 beräknats till 750,000 ton;

1940/41 beräknas kvantiteten stiga till cirka 800,000 ton.

Kvantiteten fabrikspotatis har upptagits enligt »Accispliktiga näringar»

samt uppgifter från statens potatismjölsnämnd.

Sockerbetor.

Totalskörden för resp. år enligt den officiella skördestatistiken har använts.

Ägg
Äggkvantiteterna

lia för åren 1938/39 och 1939/40 beräknats till 50,000

ton samt för året 1940/41 till 40,000 ton. En viss ledning vid dessa beräkningar

har erhållits genom uppgifter från svenska äggliandelsförbundet.

Mjölkproduktion och -konsumtion 1935—1941.

I nedanstående beräkning av totalförbrukningen har den försålda konsumtionsmjölken

korrigerats för nytillkomna leverantörer (3 procent årligen),

medan invägningssiffrorna för produktmjölk bibehållits oförändrade. I stål
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

let har räknats med en årligen sjunkande kvantitet lantsmör.1 Alla kvantiteter

i 1,000 ton.

Total

mjölk-

produk-

tion1 2 *

1935 =

100

L.K.:s

beräk- ning av

totalför- brukn.

1935 =

100

Smör- export

omräk- nad i

mjölk

Foder- mjölk

m. m.

1-3

1935 =

100

Kon-

sumtion

inom

landet

3—5

1935 =

100

1

2

3

4

6

6

7

8

9

1935-36

4,684

100.0

3,878

100.0

424

806

lOO.o

3,454

100.0

36—37

4,737

101.1

4,025

103.8

551

712

88.3

3,474

100.6

37—38

4,864

103.8

4,175

107.7

704

689

85.5

3,471

100.5

38—39

4,884

104.3

4,219

108.8

632

665

82.5

3,587

103.9

39—40

—

—

4,145

106.9

411

—

_

3,734

108.19

40—41

—

—

3,541

91.3

—

—

—

3,598

104.2

Beräkning av lantsmörsproduktionen.

För att belysa den inverkan, som olika antaganden med avseende på lantsmörskvantiteterna

kunna medföra vid beräkningen av smörförbrukningen,

dels för jordbrukarbefolkningen och den övriga befolkningen var för sig,

dels för den totala konsumtionen inom landet, lämnas här tre alternativa förslag.

Enligt det första av dessa räknas nied en konstant kvantitet lantsmör

av 15,000 ton.4 * I alternativ II sjunker kvantiteten 1,000 ton årligen och i

alternativ III 1,500 ton årligen.

De använda kvantiteterna i 1,000 ton äro följande:

1935 1936 1937 1938 1939

Alt. I...................... 15 15 15 15 15

Alt. II...................... 17 16 15 14 13

Alt. III...................... 22 20.5 19 17.5 16

Vid alla tre förslagen har hälften av kvantiteterna ansetts gå till hemmaförbrukning

och resten till försäljning. Nästföljande sida upptager en sammanställning

av den beräknade smörkonsumtionen i 1,000 ton enligt de tre

alternativen.

Alt. III visar en någorlunda likartad ökning av konsumtionen hos jordbrukare

och den övriga befolkningen. Emellertid kan samstämmigheten

mellan konsumtionsökningen hos jordbrukarna och den övriga befolkningen

erhållas utan att man behöver räkna med en större nedgång av lantsmörskvantiteten

än i alt. II. Det kan sålunda tänkas, att fördelningen av lantsmör

på lika kvantiteter hemmaförbrukning och försäljning ej är korrekt.

1 Lantsmöret har för åren 1935—1941 nied anledning av den årliga ökningen i antalet

mejerileverantörer beräknats sjunka kontinuerligt samt enligt denna förutsättning ha uppgått

till följande kvantiteter för de resp. åren 22,000, 20,500, 19,000, 17,500. 16,000, 14,500 och 13,000.

För de två senaste åren får dock beräknas en ytterligare nedgång i förhållande till minskningen

under dessa år i den totala mjölkproduktionen. Hänsyn härtill har tagits i följande beräkningar.

2 Beräkningssätt: Mjölkproduktionens utveckling beräknad med utgångspunkt från dels överdirektör

E. Höijers undersökning rörande animaliska produktionens storlek åren 1924—28, dels

statistiska centralbyråns undersökning av den animaliska produktionen 1937—38. Variationerna

år från år ha beräknats med ledning av medelproduktionen per ko hos de kontrollerade besättningarna.

9 Därav cirka 5.7 enheter på grund av ökad smörkonsumtion under månaderna juni—augusti,

under vilken del av produktionsåret försäljning av hushållsmargarin icke förekommit.

4 Enligt 1938 års jordbruksutredning producerades 1937—38 18,400 ton lantsmör, varav 9,600 ton

till hemmaförbrukning och 8,800 ton till avsalu.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

*5

Jordbrukar- nas åter- tagning av

mejerismör

samt ''/*

lantsmörs- kvantitet

1935 = 100

Mejerismör

till icke

jordbrukare

samt 7*

lantsmörs- kvantitet

1935 = 100

Total

konsumtion

1 + 3

1935 = 100

1

2

3

4

5 .

«

Alt. I 1935

15.4

100.0

43.2

100.0

58.6

100.0

36

16.7

108.4

46.5

107.6

65.2

107.9

37

17.7

114.9

46 4

107.4

64.1

109.4

38

18.7

121.4

47.8

110.6

66.5

113.5

39

19.8

128.6

49.5

114.6

69.3

118.3

Alt. II 1935

16.4

100.0

44.2

100.0

60.6

100.0

36

17.2

104.9

47.0

106.3

64.2

105.9

37

17.7

107.9

46.4

105.0

64.1

105.8

38

18.2

111.0

47.3

107.0

65.5

108.1

39

18.8

114.6

48.5

109.7

67.3

111.1

Alt. III 1935

18.9

100.0

46.7

100.0

65.6

100.0

36

19.4

102.6

49.3

105.6

68.7

104.7 .

37

19.7

104.2

48.4

103.6

68.1

103.8

38

20.0

105.8

49.0

104.9

69.0

105.2

39

20.3

107.4

50.0

107.1

70.3

107.2

En förskjutning av kvantiteterna till hemmaförbrukningens fördel medför

dock en relativt obetydlig förbättring av kvantitetsserierna. Det är emellertid

av större betydelse, örn nedgången av hemmaförbrukat lantsmör kan anses

vara kraftigare än för avsalukvantiteterna. En justering av konsumtions^- ökningen hos jordbrukarna till samma nivå som hos den övriga befolkningen

fordrar dock, att den årliga minskningen av lantsmör på 1,000 ton enligt

alt. II nästan helt skulle gå ut över hemmaförbrukningen, medan den försålda

kvantiteten i det närmaste måste hållas konstant. Vid de beräkningar,

som ligga till grund för slutresultaten å sid. 10, har alt. III såsom mest överensstämmande

med 1938 års jordbruksutrednings undersökningar använts.

Beräknad invägning 1940/41.

Under månaderna september 1940—februari 1941 har invägningen av

mjölk uppgått till 1,281,000 ton, d. v. s. 87.0 procent av kvantiteten för motsvarande

månader ett år tidigare. För månaderna mars—augusti 1941 har

verkställts beräkningar enligt tre alternativ, vilka redovisas nedan. I de tre

alternativen ingår då även ovannämnda invägning under september 1940—

februari 1941.

Invägning

1939/40

1 000 ton

= 100

1939—40 . . . .

.......... 3,112

100.0

1940—41, alt.

I ........

.......... 2,736

87.9

»

II ........

.......... 2,458

79.0

»

lil ........

.......... 2,624

84.3

En korrektion för nytillkomna leverantörer 1940—41 skulle för samma

år medföra en ytterligare sänkning med cirka 1.0 enheter.

Vid de beräkningar, som ligga till grund för slutresultaten å sid. 10, har

alt. III kommit lill användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6*

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Jordbrukarnas egen förbrukning.

Konsumtions-

mjölk

1,000 ton

Hälften av lant- smörsmjölken

1,000 ton

Återtaget mejeri- smör omräknat

till mjölk

1,000 ton

Summa

1,000 ton

1935 ............

515

275

200

990

36 ............

515

256

230

1,001

37 ............

515

238

255

1,008

38 ............

515

219

280

1,014

39 ............

515

200

308

1,023

40 ............

515

181

338

1,034

41 ............

515

120

325

960

Kvantiteten konsumtionsmjölk har erhållits från 1938 års jordbruksutrednings

undersökningar. Härmed kan jämföras socialstyrelsens undersökningar

rörande konsumtionen hos lant- och skogsarbetare samt mindre jordbrukare,

som ge till resultat 494,000 ton. Lantsmörsmjölken = 25 gånger

kvantiteten lantsmör. Av lantsmöret har hälften antagits gå till jordbrukarnas

egen förbrukning.

Försålda kvantiteter.

Konsumtions-

mjölk

1,000 ton

Produktmjölk

1,000 ton

Hälften av

lantsmörs- mjölken

1,000 ton

Återtaget

mejerismör

omräknat

till mjölk

1,000 ton

Total försälj- ning av

produktmjölk

2 + 3—4

1,000 ton

1

2

3

4

5

1935-36 ......

930

1,907

262

218

1,951

36-37 ......

932

2,091

244

248

2,087

37-38 ......

928

2,279

225

269

2,235

38—39 ......

958

2,335

206

300

2,241

39-40 ......

955

2,297

187

324

2,160

40-41 ......

810

1,930

140

324

1,746

Kol. 1 omfattar invägd konsumtionsmjölk, korrigerad för nytillkomna

leverantörer, samt dessutom 140,000 ton årligen, motsvarande den beräknade

försäljningen utanför mejerier år 1940. Kol. 2 redovisar invägd produktmjölk.

Skummjölk till ost.

Med ledning av den officiella mejeristatistiken samt uppgifter från S. M. R.

har beräknats den medelkvantitet skummjölk, som åtgår per kilogram tillverkad

ost av olika fetthalt. De enligt S. M. R:s statistik tillverkade kvantiteterna

olika slags ost ha multiplicerats med nämnda medeltal, varigenom erhållits

den kvantitet skummjölk, som åtgått vid osttillverkningen. För året

1940/41 har fr. o. m. mars 1941 antagits en månadskvantitet av 1,800 ton.

Beräkningarna redovisas i nedanstående tablå.

1938/39

1939/40

1940/41

Kvantitet,

ton

97,657

92,341

164,329

S k u m m j ö 1 k

Öre/kg

2.9

3.1

5.1

Värde,

1,000 kr.

2,832

2,862

8,381

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

*7

Kött och fläsk.

Till grund för beräkningarna av kött- och fläskproduktionen ligger den

besiktigade slakten. Under åren 1938—1940 har antalet kontrollslakterier och

köttbesiktningsbyråer ständigt stigit. Emellertid torde man i fortsättningen

ej behöva räkna med någon nämnvärd ökning av antalet kontrollslakterier,

då denna organisation nu får anses nästan helt utbyggd. Däremot torde antalet

köttbesiktningsbyråer stiga under ytterligare några år framåt. Med

hänsyn till ovan sagda kunna de okorrigerade besiktningssiffrorna ej direkt

användas som ett mått på de årliga förändringarna i produktionens storlek.

Då någon överflyttning av slakt från äldre till nytillkomna kontrollslakterier

och köttbesiktningsbyråer i märkbar omfattning ej synes lia ägt rum,

har trenden ansetts kunna elimineras enligt följande metod:

Besiktningssiffrorna från de vid ett visst års början verksamma slakthusen,

kontrollslakterierna samt köttbesiktningsbyråerna lia följts under två

år Den procentuella förändringen mellan de tva arén har tagits som matt

på förändringen i den totala produktionen. Med utgångspunkt från 1940

har sedan en korrigering bakåt i tiden företagits. Tillvägagångssättet belyses

i följande sammanställning för storboskap. ___

Total besikt- ning (‘/i och

Va kroppar)

Besiktning viel

nytillkomna

kontrollslak- terier och kött- besiktnings- byråer

1—2

Index

Korrigerat

antal

1

2

3

4

5

1938 .....

380,489

8,341

372,148

101.20

425,100

39 ..........

400,547

32,794

367,753

100.00

420,100

1939 .........

400,547

17,495

383,052

77.22

420,100

40 ..........

544)017

47,947

496,070

100.00

544,000

De justerade besiktningssiffrorna torde rätt väl följa de årliga förändringarna

i totalproduktionen. Siffrorna måste emellertid betraktas som minimisiffror,

då försäljning av obesiktigat kött fortfarande äger runi, i synnerhet

i Norrland, där en ytterligare ökning i antalet köttbesiktningsbyråer är att

vänta. Därjämte tillkommer hemslakten, vilken särskilt beträffande svin,

spädkalv och får är betydande. Vissa beräkningar angående hemslaktens

storlek ha kunnat göras med ledning av socialstyrelsens undersökningar av

husliållsvanorna på landsbygden.

Den besiktigade slakten kan följas månad för månad, varför en övergång

från kalenderår till produktionsår (september—augusti) lätt kan utföras på

de ojusterade siffrorna. Emellertid skulle det erfordras ett omfattande arbete

att genomföra den nyss beskrivna korrektionen per produktionsår på

samma sätt som per kalenderår. Följande approximativa tillvägagångssätt

torde dock kunna användas.

De årliga kvoterna mellan kol. 5 och 1 i tabellen ovan kan sägas beskriva

trenden i materialet. Då trenden i stort sett har ett lineärt förlopp,

kan man interpolera rätlinig! mellan kvoterna, varefter de så erhållna talen

användas som korrektionsfaktorer för den besiktigade slakten under produktionsåret.

Nedan följer en sammanfattning av de kvantitativa beräkningarna tor

olika köttslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Korrigerad

besiktning,

antal djur

Slaktad vikt,

1,000 ton

Hemslakt,

1,000 ton

Total produk- tion,

1,000 ton

Storboskap

(sl. vikt = 198 kg).

1938—39 ............

420,500

83.3

83.3

39—40 ............

457,400

90.6

—

90.6

40—41 ............

478,700

94.3

—

94.3

Större kalo

(sl. vikt = 55 kg).

1938—39 ............

561,400

30.9

30.9

39-40 ............

519,000

28.5

--

28.5

40-41 ............

425,400

23.4

—

23.4

Mindre kalo

(sl. vikt = 20 kg).

1938—39 ............

480,900

9.6

4.0

13.6

39-40 ............

512,900

10.3

4.0

14.3

40-41 ............

513,400

10.3

4.0

14.3

Får

(sl. vikt = 17 kg).

1938—39 ............

162,700

2.8

0.8

3.6

39-40 ............

115,600

2.0

0.8

2.8

40—41 ............

98,900

1.7

0.8

2.5

Häst

(sl. vikt = 298 kg).

1938—39 ............

38,100

11.4

11.4

39—40 ............

35,700

10.6

—

10.6

40—41 ............

47,400

14.1

—

14.1

Svin

(sl. vikt = 73 kg).

1938—39 ............

1,683,200

122.9

35.0

157.9

39-40 ............

1,650,000

120.4

35.0

155.4

40—41 ............

1,172,000

91.4 1 ,

35.0

126.4

I ovanstående siffror har hänsyn icke tagits till exporten av levande djur.

Korrektion härför torde vara nödvändig endast för svin och nötkreatur.

Exporten av svin, levande vikt, har direkt erhållits ur handelsstatistiken.

För nötkreatur redovisas endast antalet djur. Medelvikten per produktionsår

har erhållits ur jordbruksnämndens, sedermera livsmedelskommissionens,

statistik över exporten av nötkreatur till Tyskland. Värdet har beräknats enligt

levandeviktspriset för svin samt kor, kl. I.

Värde, miljoner kronor

Svin Nötkreatur Tillsammans

1938/39........................ 3.2 2.4 5.6

1939/40........................ 2.4 3.5 5.9

1940/41........................ 0.1 2.5 2.6

Vid beräkningen av slakten 1940/41 lia siffrorna över den besiktigade slakten

t. o. m. februari 1941 varit tillgängliga. För återstoden av året ha vissa

antaganden gjorts beträffande storboskap, slutande i en väntad ökning

för hela produktionsåret 1940/41, jämfört med året 1938/39, på något över

13 procent eller från 83 till 94 miljoner kilogram slaktad vikt.

1 Slaktvikt = 78 kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*9

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Såsom ett första alternativ i tablån över jordbrukets inkomster bär emellertid

räknats med en konstant siffra för slakten av storboskap. Härvid ha

för åren 1939/40 resp. 1940/41 kvantiteterna reducerats med resp. 8 och

11 miljoner kilogram eller till 1938/39 års nivå.

Beträffande mindre kalv och häst kan slakten under månaderna februari

—augusti 1941 väntas bli av ungefär samma storlek som under februariaugusti

1940, medan slakten av större kalv, får och svin beräknats nedgå

lill resp. 75, 80 och 70 procent av besiktningen under motsvarande månader

1940.

Ull.

Från lantbruksstyrelsen lia erhållits uppgifter rörande kvantiteterna saluförd

ull jämte ullpriser vid olika tillfällen. Priserna ha vägts i förhållande

till den tid, de gällt.

Priser.

För vete, råg, korn, havre och ärter lia för åren 1938/39 och 1939/40 använts

ett enkelt medeltal av noteringarna under månaderna september—maj.

För året 1940/41 har för de fyra förstnämnda sädesslagen använts inlösningspriset

vid frivillig överlåtelse före den 1 lebruari resp. 1 mars 1941. För ärter

har sista noteringen i mars 1941 antagits gälla oförändrad under återstoden

av produktionsåret.

Beträffande priset på vete kan dessutom följande anföras. De för arén

1938/39 och 1939/40 använda noteringarna gälla höstvete. Dessa noteringar

torde ej inkludera kvalitetstillägg. Detta är icke heller fallet med inlösmngspriset

för år 1940/41 (27 kronor/deciton), varför ett tillägg för år 1939/40 av

50 öre samt för år 1940/41 av 1 krona per decition för högre proteinhalt

gjorts. För vårvete har under åren 1938/39 och 1939/40 utgått ett vårvetetillägg

av 50 öre/deciton, vilket för år 1940/41 höjts till 1 krona 50 öre/deciton. Priset

på vårvete har erhållits genom att öka höstveteprisema med nyssnämnda till
lägg.

. J

För sockerbetor har använts det i publikationen »Årsväxten» angivna medelpriset

för resp. skördar. o .

Priserna på matpotatis, fabrikspotatis, hö samt ägg ha erhållits fran lantbruksförbundet.

Ifråga örn matpotatis har sista noteringen i mars antagits

konstant för återstoden av produktionsåret, för fabrikspotatis medelpriset för

februari. Ifråga örn hö och halm lia de statligt fastställda priserna ansetts

konstanta under återstoden av året.

För ägg har samma prisskillnad antagits gälla för återstoden av produktionsåret

som under månaderna september 1940—januari 1941 jämfört med

samma period ett år tidigare. Vad slutligen köttpriserna beträffa, ha vissa

slakteriföreningars genomsnittliga avräkningspriser kommit till användning

fram t. o. m. mars 1941. För återstoden av produktionsåret ha avräkningspriserna

för sista veckan före kötlransoneringens införande lått gälla för

återstoden av produktionsåret. Samtliga priser för kött och fläsk ha vägts

med månadskvantiteterna. I fråga örn alt. I för storboskap lia kvantiteterna

reducerats för de månader, under vilka en övernormal utslagning agt rum.

I fråga om mjölkpriserna kan följande anföras:

Produktmjölkpriset Ilar beräknats såsom en kvot mellan smörnoteringen

och den mängd mjölk, som vid smörtillverkningen använts per kilogram

smör under resp. år, varom uppgifter erhållits ur S. M. R:s statistik. lill

opaginerad Kontrollera mot PDF

10*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

den så erhållna kvoten har lagts nettoprisutjämningsbidrag samt fråndragits

beräknade mejerikostnader.

Värdet av den inom jordbruket till direkt konsumtion använda mjölken

har beräknats såsom produktmjölkpriset ökat med skummjölksvärdet under

resp. år.1

Priset på saluförd konsumtionsmjölk har beräknats av lantbruksförbundet,

varvid för tiden intill den 1 juli 1939 socialstyrelsens detaljpris å oskummad

mjölk legat till grund. För tiden därefter har begagnats inom S. M. R.

uträknat minutpris. Dessa priser ha minskats med detaljhandelskostnader,

mjölkavgift, mejerikostnader och extra frakter, varjämte korrigerats för 2

procent svinn. Därpå har en omräkning skett från liter- till kilopris.

Priset på skummjölk till ost har beräknats med ledning av en inom S. M. R.

verkställd utredning angående skummjölkens värde vid osttillverkningen.

Beräkning över jordbrukets inkomster.

1938—1939

1939—1940

1940—1941

Kvant.

Pris

Värde

Kvant.

Pris

Värde

Kvant.

Pris

Värde

1,000

öre/

milj.

1,000

öre/

milj.

1,000

öre/

milj.

ton

kg

kr.

ton

kg

kr.

ton

kg

kr.

Höstvete................

552

17.28

95.4

489

20.44

100.0

225

28.—

63.0

Vårvete ................

108

17.78

19.2

121

20.94

25.3

119

29.60

35.1

Råg....................

272

16.32

44.4

239

19.85

47.4

191

27.—

51.6

Korn...................

84

14.02

11.8

77

17.34

13.4

70

25.-

17.5

Havre..................

130

11.57

15.0

160

16.72

26.8

100

23.—

23.0

Ärter ..................

16

19.14

3.1

10

38.86

3.9

17

49.65

8.4

Potatis, mat-...........

750

6.03

45.2

750

10.09

75.7

800

7.84

62.7

» , fabriks-.........

260

4.93

12.8

271

4.95

13.4

266

5.95

15.8

Sockerbetor.............

1,834

3.05

55.9

1,900

3.09

58.7

1,859

3.68

66.6

Hö.....................

70

5.69

4.0

130

8.34

10.8

105

23.63

24.8

Halm ..................

40

2.59

1.0

140

3.63

5.1

115

7.15

8.2

K-mjölk till avsalu......

K-mjölk till hemmaför-

958

14.99

143.6

955

15.45

147.6

810

18.45

149.4

brukning1............

515

13.84

71.3

515

15.74

81.1

515

18.96

97.6

P-mjölk1 2...............

2,746

11.84

325.1

2,675

13.64

362.2

2,216

16.26

360.3

Skummjölk till ost......

98

2.90

2.8

92

3.10

2.9

164

5.10

8.4

Producentbidrag........

—

—

3.5

—

—

25.0

—

—

33.4

Mejerikostnadsbidrag ....

—

—

—

—

—

—

—

—

15.9

Ägg....................

50

142

71.0

50

159

79.5

40

203

81.2

Storboskap, alt. I.......

83

106

88.0

83

125

103.8

83

149

123.7

> » II ......

83

106

88.0

91

125

113.8

94

147

138.2

Kalv, större.............

31

171

53.0

29

191

55.4

23

232

53.4

» , mindre...........

14

98

13.7

14

105

14.7

14

147

20.6

Får....................

4

174

7.0

3

196

5.9

2

250

5.0

Häst...................

11

50

5.5

11

66

7.3

14

82

11.5

Svin....................

158

135

213.B

155

146

226.3

126

184

231.8

Ull.....................

Export av levande djur:

0.7

175

1.2

0.7

278

1.9

0.7

457

3.2

Nötkreatur............

—

—

2.4

—

—

3.5

—

—

2.5

Svin..................

—

—

3.2

—

—

2.4

—

—

0.1

Summa: alt. I

—

—

1,312.4

1,312.4

—

_

1,499.9

_

_

1,574.7

> II

—

—

—

—

1,509.9

—

—

1,589.2

1938/39 = 100, alt. I

—

—

100.0

—

—

114.3

—

_

120.0

» II

—

—

100.0 1

—

—

115.0

—

—

121.1

1 Med användning av priserna för »K-mjölk till avsalu» erhålles alternativt för resp. produktionsår

följande värdesummor: 77.2, 79.6 och 95.0 miljoner kronor.

2 Priserna beräknade exklusive skummjölksvärde (som de tre åren beräknats till resp. 2.0,

2.2 och 2.7 öre/kg).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*11

Jordbrukets kostnader.

Köpgödsel och kalk.

Konstgödselförbrukningen under åren 1938/39—1940/41 beräknas uppgå

till följande kvantiteter.

1938/39

1939/40

1940/41

ton

ton

ton

Chilesalpeter..............

45,000

33,000

20,000

Kalksalpeter ..............

65,000

105,000

125,000

Kalkkväve................

28,000

27,000

32,250

Svavelsyrad ammoniak ....

20,000

17,000

18,650

Ljungasalpeter............

5,000

2,500

—

Kalisalt 40 %..............

80,000

77,000

80,000

Superfostat................

280,000

247,500

186,000

Benmjöl..................

5,000

4,000

3,000

Thomasfosfat..............

17,000

14,000

10,000

Omräknas ovanstående mängder till rent

kväve, kali

och fosforsyra er-

hålles för resp. år (inom parentes

priset i kronor/ton):

Kväve.......... 25,570 (1,072.10)

30,643

(1,093.30)

32,620 (1,309.00)

Kali............ 32,000 (309.30)

30,800

(383.30)

32,000 (394.50)

Fosforsyra...... 60,575 (362.50)

53,230

(484.30)

39,910 (543.40)

Den förbrukade kalkmängden har beräknats uppgå till 180,000 ton per år.

Värdet av köpgödsel och kalk blir följande, räknat i miljoner kronor.

Köpgödsel................ 61.41 71.09 77.01

Kalk, ab fabrik............ 5.03_5.48_5.99

Summa 66.44 76.57 83.00

Utsädesrabatter.

Rabatt å inköp av kontrollerat utsäde har för året 1940/41 beräknats utgå

med 4.0 miljoner kronor, varmed utgiftssidan minskas.

Köpfodermedel.

Förbrukningen av köpsfodermedel beräknas uppgå till följande.

1938/39 1939/40 1940/41

lon kr/dt ton kr/dt ton kr/dt

Majs 95,300 17.7G 73,500 19.11 3,000 18.50

Kli'' 170,000 12.77 155,000 16.43 125,000 16.50

Linkakor o. -mjöl . . 21,000 20.47 20,800 23.41 20,000 23.50

Övrigt oljekaksfoder 220,200 21.52 184,200 23.92 150,000 24.00

Fodercellulosa...... — — — — 75,000 18.00

Förutom dessa foderslag förbrukas även vissa mängder sockerbetsavfall

och animaliskt foder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12*

KungI. Maj.ts proposition nr 278.

Köpfodrets värde i miljoner kronor.

1938/39

1939/40

1940/41

Summa majs, kli, linkakor och

övrigt oljekaksfoder.........

90.32

88.44

61.88

Sockerbetsavfall m. m..........

9.00

8.57

9.89

Animaliskt foder.............

5.85

6.40

6.48

Fodercellulosa................

—

—

13.50

105.17

103.41

91.75

Avgår rabatter:

å fodersäd och fodercellulosa

samt stråfoder............

—

—

11.00

Totalutgift för köpfoder 105.17

103.41

80.75

Maskiner och redskap.

Med tillämpande av lantbruksförbundets index för maskiner och redskap

erhållas följande kostnadssummor:

1935/36 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41

Miljoner kronor... 65.78 70.60 75.87 72.81 83.20 93.84

Dessa kostnadssummor ha erhållits genom att beräkna årskostnaden för

en genomsnittlig, oförändrad inköpsvolym samt underhållskostnaden för ett

genomsnittligt maskinbestånd. I verkligheten varierar inköpsvolymen mer

eller mindre från år till år. Man skulle därför kunna tänka sig att beräkna

de verkliga inköpskostnaderna de olika åren. Som anskaffade maskiner

emellertid skola användas under ett flertal år, torde det vara riktigare att

räkna kostnaderna med utgångspunkt från en genomsnittlig årlig förbrukning.

Till jämförelse med ovanstående siffror skall anföras följande, vilka grunda

sig på industri- och handelsstatistikens uppgifter för de skilda åren och

som bättre återspegla de variationer, som verkligen förekommit i maskininköpen.

1935/36 1936/37 1937/38 3 1938/39 1939/40 J 1940/41

Miljoner kronor... 63.39 74.76 80.97 85.64 — _

Dessa uppgifter giva vid handen, att maskinanskaffningen, från att under

förra delen av 1930-talet ha varit relativt liten, väsentligt stegrades under

1937—1939 och då var väsentligt större än den genomsnittliga. För år 1940

finnas motsvarande siffror ej tillgängliga. Enligt uppgifter från större maskinfirmor

skulle emellertid en minskning av 20 å 30 procent under nämnda

år ha ägt rum i försäljningsvolymen, varigenom denna bragts ned till ungefär

genomsnittsvolymen för den senaste 10 årsperioden. Någon berättigad

erinran mot att beräkna kostnaderna enligt den först anförda på genomsnittsanskaffningen

grundade sifferserien torde därför icke kunna göras, detta så

mycket mindre som underhållskostnaden stegras icke blott på grund av höjda

materialpriser och arbetskostnader utan även genom maskinbeståndets

tillväxt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

*13

Traktorkos tnader.

Beräkningen av traktorkostnadernas storlek har skett med utgångspunkt

från traktorräkningarna 1937, 1940 och 1941. Med ledning av dessa samt

uppgifter om årliga försäljningar av traktorer till jordbruket även som årlig

utrangering av gamla maskiner beräknas traktorbeståndet under åren 1938/

39—1940/41 uppgå till följande storlek:

1938/39

1939/40

1940/41

Totalantal Därav genväg.

traktorer gasdrlvna

. . 17,800 —

. . 19,680 —

. 20,250 3,870

Dragbilar

4,000

5.500

4.500

Under åren 1938/39 och 1939/40 har användningstiden per år och traktor

beräknats till 450 timmar för vanliga traktorer och 225 timmar för dragbilar.

Under år 1940/41 beräknas användningstiden minska till 320 resp. 160 timmar.

Totalantalet driftstimmar respektive år utgör

Vank trakt. Dragbilar Summa

milj. tim. milj. tim. milj. tim.

1938/39 .................. 8.01 0.90 8.91

1939/40 .................. 8.86 1.24 10.10

1940/41 .................. 16.01 0.72 6.73

Kostnaden per driftstimme, innefattande avskrivning och förräntning av

investerat kapital, reservdels- och reparationskostnader samt utgifter för drivoch

smörjmedel, har beräknats till

Vank traktorer Dragbilar

kr/tim. kr/tim.

1938/39 .......................... 2.04 1.92

1939/40 .......................... 2.55 2.32

1940/41 .......................... 2 4.36 4.10

För de gengasdrivna traktorerna har en särskild beräkning utförts dels

över bränslekostnaderna (vilka alltså icke inkluderas i timkostnaden för »vanliga

traktorer») dels över de extrakostnader som uppstå, och vilka utgöras

av förräntning och avskrivning på gengasaggregat, samt underhåll och extra

skötselkostnader för desamma. Per driftstimme beräknas samtliga dessa kostnader

uppgå till 2 kronor 28 öre och för samtliga traktorer under den 1940/

41 beräknade användningstiden (250 tim./traktor) till sammanlagt 2.20 miljoner

kronor.

Sammanställningen av årskostnaden för samtliga traktorslag.

1938/39

1939/40

1940/41

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Vanliga traktorer...............

16.34

22.58

26.92

Extra kostnader för gengasverk

samt bränslekostnad för gengas-

drivna traktorer..............

—

—

2.20

Dragbilar......................

1.73

2.87

2.95

Summa

18.07

25.45

32.07

1 Antalet driftstimmar vid beräkning av total drivmedelskostnad; antalet driftstimmar vid

beräkning av övriga kostnader utgör 6.48 milj. timmar.

2 Därav: drivmedel 2.87 kr., övriga kostnader 1.49 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Diverse kostnader.

I denna kostnadsgrupp ingå två större poster, nämligen frakter och elkraft,

samt ett antal mindre, exempelvis hösalt, hästskor, betningsmedel och torvströ.

Det är ej sannolikt, att man här kan räkna med några större volymförskjutningar

från år till år. Årskostnaderna vid oförändrad volym äro

följande:

1938/39 1939/40 1940/41

Värde, miljoner kronor 73.93 94.34 117.20

Ekonomibyggnader.

De årliga utgifterna för underhåll och avskrivning av ekonomibyggnader

ha beräknats till följande belopp:

193839 1939/40 1940/41

Avskrivning, miljoner kronor..... 62.04 62.04 62.04

Underhåll, miljoner kronor...... 22.38 25.84 27.92

Summa 84.42 87.88 89.96

I detta fall ligger också en fast volymberäkning som grundval, nämligen

den nybyggnadsvolvm och det underhåll, som kräves för att upprätthålla

ett normalt byggnadsbestånd. Emellertid ha för de här redovisade åren endast

underhållskostnaderna fått följa med i den prisstegring, som ägt rum

sedan 1938/39. Däremot har den prisnivå, på vilken avskrivningen bygger,

fastlåsts vid det prisläge, som gällde under året före kriget. Detta har skett

med hänsyn till att det byggnadsbestånd, på vilket avskrivningarna skall ske,

i huvudsak tillkommit före krigsutbrottet. Omfattningen av nybyggnadsverksamheten

är för närvarande betydligt minskad och torde bli tämligen

begränsad till dess en återgång i kostnaderna inträtt eller en mera definitiv

stabilisering ägt rum. Därest en sådan stabilisering sker vid ett högre kostnadsläge

än det under åren 1938/39 rådande, måste givetvis även kostnadsberäkningen

för amorteringarna senare vidgå en motsvarande höjning.

Ovanstående beräkningar, som grunda sig på det material, som samlats

inom lantbruksförbundet, bygga på förutsättningen av ett tidsenligt byggnadsbestånd.

Emellertid har härvid ingen hänsyn tagits till alltjämt fortlöpande

standardförbättring eller ökad användning av ackordslönesystemet på

landsbygden med därav följande kostnadsökningar. Enligt 1940 års byggnadskostnadssakkunniga

äro sistnämnda kostnadsökningar ganska betydande.

Grundtörbättringar.

Kostnaderna lia beräknats till följande belopp i miljoner kronor:

1938/39 1939/40 1940/41

7.54 7.88 8.53

Någon större anledning att räkna med en stagnation i grundförbättringsarbeten

på grund av kriget finnes knappast, då propagandan för en utvidgad

och intensifierad produktion snarare torde medföra en viss ökning i

verksamheten.

Arbetskostnader.

Man torde få räkna med en viss nedgång i arbetareantalet under krigsåren

på grund av mobiliseringsåtgärdema. Men nedgången i numerär har sannolikt

tillfullo ersatts med förlängd arbetstid för de hemmavarande (speciellt

familjens egen arbetskraft.) De totala arbetskostnaderna, med vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. *15

lantbruksförbundet räknat, torde därför ur denna synpunkt kunna försvaras.

Det bör i detta samband påpekas, att lantbruksförbundet i sin index räknar

med en genomsnittlig total lönesumma på 700 miljoner kronor under kalanderåren

1935—1937. Denna är emellertid beräknad på löneförhållandena

avtalsåren 1935/36—1937/38, och på grund av den kontinuerliga lönestegring,

som skett, kommer därför denna summa att uppgå till ett högre belopp än

det, som verkligen motsvarar kalenderåren 1935—1937. Eli justering med

hänsyn härtill sänker basårens arbetskostnader från 700 till 675 miljoner kronor.

En dylik justering är här vidtagen och därigenom sänkas arbetskostnaderna

åren 1938/39—1940/41 med respektive 29, 33 och 36 miljoner kronor.

Det är sannolikt att de sista årens mekanisering inom jordbruket medfört

en viss nedgång i totala arbetarantalet, trots den inskränkning av arbetstiden,

som genomfördes för några år sedan. Detta framgår av en särskild av

amanuens L. Juréen inom livsmedelskommissionen verkställd utredning. I

avvaktan på en undersökning, som kommer att utföras av socialstyrelsen på

grundval av det material, som inhämtats för dess lönestatistik, har tills vidare

räknats med en nedgång av 1 procent per år räknat från produktionsåret

1938/39.

De sålunda beräknade arbetskostnaderna uppgå till följande belopp räknat

i miljoner kronor:

1938/39

1939/40

1940/41

791.71

875.02

964.06

Kapitalkostnader.

Någon tillgänglig statistik för att bedöma det i jordbruket investerade kapitalets

storleksförändring under de sista åren finnes ej och man är därför

nödsakad utgå från förutsättningen av en oförändrad kapitalinvestering.

Vid bedömandet av siffrorna får dock icke förbises, att bl. a. de sista årens

mekanisering av jordbruket medfört en betydande investeringsökning. Vid en

vanlig indexberäkning böra dylika förändringar ej tagas i betraktande, men

då, som här skett, inkomsterna beräknats på föränderliga kvantiteter borde

hänsyn även tagas till kapitalförändringarna.

Enligt beräkningarna bli räntekostnaderna med oförändrad kapitalvolym

följande:

1938/39 1939/40 1940/41

Miljoner kronor........ 202.30 213.48 220.G5

Jordbrukets kostnader, sammandrag.

1938/39

1939/40

1940/41

Köpgödsel...............

........... 66.44

76.54

83.00 1

Köpfodermedel..........

103.41

80.75 1

Maskiner och redskap....

........... 72.81

83.20

93.84

Traktorkostnader........

........... 18.07

25.45

32.07

Diverse kostnader........

........... 73.93

94.34

117.20

Byggnader...............

........... 84.42

87.88

89.96

Grundförbättringar.......

........... 7.54

7.88

8.53

Arbetskostnader .........

........... 791.71

875.02

964.06

Kapitalkostnader.........

........... 202.30

213,48

220.65

Summa 1,422.39

1,567.23

1,686.06 2

100.0

110.2

118.5

1 I dessa båda fall räknas marspriserna gälla för resten av produktionsåret; i övriga fall

ingå i stor utsträckning endast februaripriser.

2 Nedsummeringen gör 1,090.06 miljoner kronor men bär minskats med 4.0 milj. kronor, utgörande

rabatt å utsäde (se härom i texten).

opaginerad Kontrollera mot PDF

16*

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Sammandrag av inkomster och kostnader.

1938/39

1939/40

1940/41

Inkomster, alt. I miljoner kronor...

. 1,312.4

1,499.9

1,574.7

index............

. ioo.o

114.3

120.0

alt. II miljoner kronor...

. . 1,312.4

1,509.9

1,589.2

index ............

100.0

115.0

121.1

Kostnader, miljoner kronor.........

. 1,422.39

1,567.23

1,686.06

index ..................

. 100.0

110.2

118.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*17

Bilaga 2.

Till statens livsmedelskommission.

Delegationen för utredning av förändringarna i jordbrukets inkomst- och

utgiftsvolymer får härmed till statens livsmedelskommission överlämna en

P. M. rörande jordbrukets inkomster och utgifter. P. M. i fråga har utarbetats

i samråd mellan livsmedelskommissionens utredningsbyrå och Sveriges

lantbruksförbund. Vid utredningsarbetet har kontakt upprätthållits med

Kooperativa förbundet och Landsorganisationen. Arbetet har i huvudsak

bedrivits så, att livsmedelskommissionens utredningsbyrå verkställt detaljberäkningarna

rörande inkomstsidan, medan lantbruksförbundet i huvudsak

verkställt beräkningarna över utgifternas förändringar. Delegationen får

i fråga om principerna för det utförda räknearbetet hänvisa till den förut

nämnda bifogade P. M.

Härutöver önskar delegationen i korthet framhålla följande.

Undersökningar över utvecklingstendenserna för jordbrukets inkomster

och kostnader bli med nödvändighet på grund av det statistiska materialets

ofullständighet på några områden behäftade med vissa osäkerhetsmarginaler.

Detta omdöme har alltjämt generell giltighet, även om särskilt under

senare tid osäkerhetsmarginalerna avsevärt reducerats i samband med den

utökade statistiska kartläggning, som äger rum vid de statliga regleringsåtgärdernas

successiva utbyggande. Trots utvidgningen av det statistiska

materialet och ökningen av dettas tillförlitlighetsgrad måste alltjämt inkomstoch

kostnadsberäkningarna på vissa områden fotas på sannolika antaganden

och uppskattningar.

Vid beräkningarna över inkomstvolymerna har delegationen eftersträvat att

i största möjliga utsträckning fixera de verkliga avsalu- och förbrukningskvantiteterna

för de tre undersökningsåren (produktionsåren */9 1938—31/g

1939, 1939/40 och 1940/41). För animalieproduktionens vidkommande ha för

de av produktionsåret 1940/41 återstående månaderna vissa i P. M. närmare

specificerade antaganden örn utvecklingen gjorts. Osäkerhetsmarginalerna i

dessa antaganden torde emellertid icke vara av sådan storleksordning, att det

allmänna resultatet av utredningen härigenom kan komma att i någon större

utsträckning förändras. Såsom prissiffror för tiden efter den 1 april 1941 ha

på sådana jordbruksprodukter, ifråga om vilkas prisbildning regleringsorganen

under året medgivit en viss rörelsefrihet, de senast tillgängliga noteringarna

använts. Innebörden härav är sålunda, att senast tillgängliga noteringar

antagits komma att gälla även för återstoden av innevarande produktionsår.

Då det gällt att vinna ett möjligast tillförlitligt mått på jordbrukets kostnadsuveckling

har delegationen gått fram på två olika vägar för skilda slag

av kostnadselement. För sådana kostnader, där detta överhuvud med nuvarande

statistiska resurser visat sig möjligt, har ett försök gjorts att beräkna

jordbrukets totala utgiftssummor för de ifrågavarande jämförelseåren. Detta

gäller i främsta rummet örn de rörliga produktionsmedlen: köpgödsel och

köpfodermedel. För dessa förbrukningsvaror lia de verkliga inköpta kvantiteterna

för resp. produktionsår beräknats och multiplicerats med resp. årspriser.

Även för traktorkostnaderna har på sätt närmare framgå av bilagda

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 278. 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

18*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

promemoria årliga utgiftssummor kunnat beräknas, vilka nära torde ansluta

sig till jordbrukets faktiska kostnadsutbetalningar för detta ändamål. Ifråga

örn övriga poster, vilka i årskalkyler av den art, det här gäller, i största utsträckning

måste redovisas i form av beräknade, från ett år till ett annat relativt

litet föränderliga normalkostnader, ha något varierande tillvägagångssätt

praktiserats. För posten byggnader har beräkningen skett på följande

sätt: Som mått på det årliga nybyggnadsbehovet har efter krigsutbrottet tagits

den beräknade utgiftssumman för produktionsåret 1938/39, vilken därefter

bibehållits som en konstant; endast underhållskostnadernas värdesumma har

antagits stiga under jämförelseåren i relation till uppgången i byggnadskostnaderna.

Ifråga om posten maskiner och redskap däremot har på i promemorian

anförda grander med användande av Lantbruksförbundets prisindex

för maskiner och redskap de årliga kostnadssummorna erhållits genom att

beräkna årskostnaden för en genomsnittlig, oförändrad inköpsvolym samt underhållskostnaden

för ett genomsnittligt maskinbestånd.

För arbetskraftsvolymen har på grundval av statistiskt material, som redovisas

i en särskild bilaga en årlig reduktion med en procent verkställts för tiden

efter produktionsåret 1938/39. Detta reduktionstal för arbetskraftsanvändningen

är att betrakta som preliminärt. På delegationens begäran kommer

Kungl, socialstyrelsen att på grundval av inom styrelsen tillgängligt statistiskt

material företaga en undersökning om nu berörda förhållanden. Vid

bedömandet av de beräknade utgifterna bör vidare beaktas, att arbetskostnaderna

nu liksom tidigare innefatta ersättning åt jordbrukaren och dennes

familj för utfört arbete efter samma normer, som lönerna för anställd arbetskraft

jämte visst tillägg som ersättning för jordbrukarens funktion som driftsledare.

För återstående poster, nämligen grundförbättringar, kapitalkostnader

och diverse kostnader har beräkningen skett med utgångspunkt från fasta

kvantiteter, på sätt närmare framgår av den bilagda promemorian.

Såsom redan i fjol vid framläggandet av lantbruksförbundets nya prisindex

framhölls, kunna de absoluta talen för inkomsterna och kostnaderna

av olika skäl icke sägas vara kommensurabla. Utgiftssidan är bl. a. fullständigare

genomarbetad än inkomstsidan. Jämförelserna mellan inkomst- och

kostnadsutvecklingen bör därför liksom tidigare grundas på indextalen fördels

jordbrukets kostnader, dels jordbrukets inkomster. Nedan anföras dessa

indextal med produktionsåret 1938/39 såsom bas.

1938/39

1939/40

1940/41

Inkomster, miljoner kronor.......

...... 1,312.4

1,499.9

1,574.7

index ................

...... 100.0

114.3

120.0

Kostnader, miljoner kronor.......

...... 1,422.4

1,567.2

1.686.1

index.................

...... 100.0

110.2

118.5

Enligt denna sammanställning har inkomststegringen efter krigsutbrottet

fram t. o. m. produktionsåret 1940/41 procentuellt blivit något större än ökningen

i produktionskostnaderna under samma tid. I inkomstberäkningen

har därvid icke inräknats den kapitalrealisation, som de onormala nedslaktningarna

av storboskap i viss mån kunna sägas innebära. Beräkningen har

tillgått så att slaktvolymen för storboskap under produktionsåret 1938/39 betraktats

som en konstant, vilken fått representera storboskapsslakten för de

båda följande produktionsåren. Begagnar man i stället de faktiska slaktvolymerna

för storboskapen erhålles som totalindex för inkomsterna följande

serie:

Inkomster, miljoner kronor

index..........

1938/39

1,312.4

ioo.o

1939/40

1,509.9

115.0

1940/41

1,589.2

121.1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*19

Det bör i detta sammanhang framhållas, att jordbruket i dess helhet innevarande

produktionsår fått sina produktionsbetingelser försvagade i viss utsträckning,

ehuru detta icke indexmässigt låter sig fastställas. Sålunda har

otvivelaktigt det kvarvarande kreatursbeståndet på många håll undergått

en försämring genom underutfodring. Möjligen kan också jordens produktivitet

tänkas komma att så småningom undergå en minskning på grund av

minskad gödsling. Vidare kommer den normala lagerbehållningen inom jordbruket

ifråga om kraftfoder och andra foderslag under innevarande produktionsår

med all sannolikhet att uttömmas. Det är bland annat mot bakgrunden

av nu anförda företeelser man har att bedöma den relativt väl hävdade

animalieproduktionen under vinter- och vårmånaderna.

För att något belysa betydelsen av att man på sätt här skett räknar med

föränderliga kvantiteter i stället för att framräkna en ren prisindex med fast

bas i fråga om kvantiteterna för såväl produkter som produktionsmedel, önskar

delegationen här nämna ett par siffror. Om en prisindex skulle uppgjorts

för produkterna med kvantiteterna för produktionsåret 1938/39 såsom bas,

skulle prisindextalet för produktionsåret 1940/41 ha stigit till 144.1. En motsvarande

beräkning för produktionsmedlen (sålunda med kvantiteterna 1938/

39 såsom bas) skulle — med bortseende från fodermedels- och utsädesrabatterna

— lia givit ett prisindextal för 1940/41 av 125.0. Att beräkningar över

de verkliga inkomstvolymerna innevarande produktionsår inverka kraftigt

sänkande på inkomstindex, medan förändringarna i fråga örn jordbrukets

kostnader bli betydligt mindre framträdande, framgår direkt av en jämförelse

mellan de nyss anförda prisindextalen och de ovan i tabellform sammanställda

indextalen över inkomst- och kostnadsvolymernas förändringar.

Delegationen önskar framhålla, att det här gjorda försöket till en beräkning

av förändringarna i jordbrukets inkomst- och kostnadsvolymer efter

krigsutbrottet icke kan läggas till grund för några uttalanden örn jordbruksdriftens

lönsamhet överhuvud taget. Beräkningarna ge endast ett mått på de

ungefärliga förändringarna i lönsamhetsgraden för det svenska jordbruket

taget som en helhet under tiden efter krigsutbrottet. Ej heller kunna de framlagda

beräkningarna sägas ge ett mått på jordbrukarnas totala inkomstsituation

och ekonomiska läge i och för sig. För ett bedömande av jordbrukarbefolkningens

nuvarande inkomster tarvas bland annat att hänsyn även tages

till vissa andra betydelsefulla inkomstkällor. Det bör sålunda observeras

att ingen hänsyn tagits till jordbrukarnas inkomster av försålda skogsprodukter.

Icke heller jordbrukarnas inkomster av trädgårdsskötsel samt av

körslor för andra ändamål än jordbruksdriften ha medtagits. Vissa andra

smärre inkomstposter saknas ävenledes.

Till delegationen har bland annat överlämnats en motion nr 99 i riksdagens

andra kammare, vari begärts, att genom Kungl. Maj:ts försorg en redovisning

skulle lämnas över huru de av Sveriges lantbruksförbund verkställda

förhandsberäkningarna över 1940 års dåliga skördeutfall och dettas inverkan

på jordbrukets produktionsvolym gestalta sig i jämförelse med det säkrare

mått på produktionsutfallet, som nu kan vinnas. Delegationen får i

anledning av denna begäran framhålla följande. Enligt lanlbruksförbundets

prognos, vilken givetvis vid den tidpunkt, då den framlades, måste arbeta

med betydande osäkerhetsmarginaler, beräknades i jämförelse med regleringsåret

1938/39 för jordbruket uppstå ett nettoinkomstbortfall av c:a 190

miljoner kronor (avsett att i större eller mindre utsträckning tiickas genom

statliga åtgärder). Detta inkomstbortfall beräknades av Lanlbruksförbundet

komma att till ett belopp av inemot 100 miljoner kronor täckas genom del

s. k. mejerikostnadsbidragel samt genom de prisförhöjningar, som skett eller

beräknades ske linder tiden närmast före och på grund av den mellan Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20*

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Majit och jordbrukets riksorganisationer sistlidna höst träffade särskilda

prisöverenskommelsen. Av Lantbruksförbundet förutsattes vidare enligt en

preliminär förhandsuppskattning inemot 30 miljoner kronor ytterligare skola

komma att tillföras jordbruket i form av rabatter på vissa fodermedel och

utsäde. Genom prishöjningar och olika slags subventioner åt jordbruket beräknades

sålunda det förhandskalkylerade nettoinkomstbortfallet skola täckas

intill ett belopp av inemot 130 miljoner kronor. Jordbrukets andel av det

dåliga skördeutfallets samhällsekonomiska belastning förutsattes sålunda av

Lantbruksförbundet komma att bli c:a 60 miljoner kronor, d. v. s. omkring

1h av det förut nämnda totalbeloppet på 190 miljoner kronor.

Av det material, som delegationen här ovan framlagt, synes framgå, att

jordbruket i dess helhet, såsom förut sagts, efter krigsutbrottet genom inträdda

prisförhöjningar kompenserats för de ökade produktionskostnaderna.

Den slutsatsen synes även grundad, att jordbruket taget som en helhet

icke behövt bära någon andel av skörde- och produktionsminskningen, givetvis

i den mån denna tagit sig uttryck i försäljningarna och de gjorda antagandena

rörande återstoden av produktionsåret visa sig hållbara.

Skiljaktigheterna mellan Lantbruksförbundets prognos från i höstas och

de tillförlitligare beräkningar, som nu kunnat verkställas betingas främst

därav, dels att vissa priser kommit att ökas något starkare än vad av Lantbruksförbundet

förutsattes, dels att produktionsminskningen för vissa produkter,

främst mjölk och fläsk, blivit åtskilligt mindre än vad förbundets

prognos syntes häntyda på. Det bör emellertid samtidigt framhållas, att

Lantbruksförbundet i sin skrivelse räknade med att effekten av den dåliga

skörden på jordbrukets samlade produktionsvolym först efter någon tids förlopp

skulle göra sig fullt gällande.

Delegationen önskar slutligen erinra örn hurusom ett bedömande av jordbrukets

inkomst- och utgiftsutveckling i dess helhet för produktionsåret

1940/41 erbjuder större vanskligheter än vanligt med hänsyn till de onormalt

stora variationerna i skördeutfallet mellan olika landsdelar o. s. v. Innebörden

av slutsatsen, att jordbruket i dess helhet erhållit full kompensation

är sålunda den, att vissa jordbrukare med förhållandevis normal skörd åtnjutit

relativt stora nettoinkomsttillskott i jämförelse med förkrigstiden, medan

andra jordbrukare, trots vidtagna speciella subventionsåtgärder, otvivelaktigt

fått vidkännas rätt avsevärda reduktioner i förkrigstidens nettoinkomster.

Det bör i detta sammanhang även betonas, att det med hänsyn till den

begränsade tid, som stått till förfogande, ej varit möjligt för delegationen att

verkställa beräkningar, ägnade att belysa inkomst- och kostnadsutvecklingen

i olika landsändar samt för skilda storleksgrupper av jordbruk. En närmare

undersökning av dessa olikartade utvecklingstendenser med avseende

på nettoinkomsterna för olika jordbrukarkategorier har även mött svårigheten,

att ett tillräckligt omfattande statistiskt material ej förelegat. Delegationen

har den bestämda uppfattningen, att en undersökning av antydd art

skulle vara av synnerligt värde såsom ett hjälpmedel att till nästföljande år

säkrare bedöma verkningarna av de statliga regleringsåtgärderna på jordbrukets

område.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*21

Bilaga 3.

P. M.

angående den inverkan på levnadskostnadsindex förändringen av

de egentliga producentpriserna på jordbruksprodukter haft

sedan krigsutbrottet.

För att utröna hur mycket av levnadskostnadsstegringen sedan krigsutbrottet,

som är att hänföra till ökade producentpriser på jordbruksprodukter har

vissa beräkningar verkställts, varvid eftersträvats att såvitt möjligt uppnå

jämförbarhet med de av socialstyrelsen på grundval av detaljpriserna verkställda

indexberäkningarna.

I efterföljande tabell 1 har företagits en beräkning av den totala kostnadsstegringen,

som är en följd av producentprisernas höjning å olika i

livsmedelsindex ingående jordbruksprodukter från juni 1939 till och med

mars 1941. Vad de anförda priserna beträffar, äro dessa i flertalet fall verkliga

producentpriser. Förädlings- och distributionskostnaderna äro sålunda

fråndragna marknadspriserna. Dock har, för erhållande av överensstämmelse

med socialstyrelsens beräkningar, vissa avvikelser därifrån skett. Så är

förhållandet för mjölk, smör, ost, ägg samt vete och råg.

Tab. 1. Producentprisstegringens totalvärde i livsmedelsbudgeten.

I socialstyrelsens livsmedelsindex ingående

varuslag

Kvantitet

Pris i kronor

pr kg

Prisdifferens i

kronor

Juni

1939

mars

1941

pr kg

total

1,043.3

lit.

0.1669

0.2020

0.0351

36.62

32.5

kg

2.7750

3.7260

0.9ÖOO

30.88

22.4

>

1.2560

1.7000

0.4440

9.95

41.5

>

1.5720

2.6420

1.0700

44.41

350.3

»

0.0590

0.0797

0.0207

7.25

13.6

>

0.1960

0.5200

0.3250

4.42

kg

1939 1941

213

238

0.2283

0.2549

0.0266

12.04

86

61

0.2028

0.2420

0.0392

—2.67

32

32

0.2098

0.3989

0.1891

6.05

25.8

kg

1.100

1.680

0.580

14.96

20.0

>

1.543

2.303

0.760

15.20

20.2

>

1.100

1.680

0.580

11.72

43.7

>

I

J

13.6

>

> 1.260

> 1.840

0.580

39.67

11.2

>

1

1

16.31

785

>

0.0270

0.0310

0.0040

3.14

0.6000

1.2800

0.6800

24.34

Summa ökning

274.29

Mjölk.

Smör .

Ost...

kg

Potatis.....................

Ärter.......................

Vete (kärnmjöl)....... 163.2

Råg (rågsikt).......... 47.6

Havre (havregryn)..... 31.6

Råg (spis- o. knäckebröd) 34.8

> (sötlimpa)......... 42.3

» (grovbröd)........ 31.2

Vete (skorpor ord.) .... 10.1

» (mjukt matbröd) 10.0

» (mjukt kaffebröd) 28.0

Nötkött, färskt............................

Kalvkött, stek.............................

Malet nötkött.............................

Fläsk, färskt sidfläsk......................

> salt > ......................

Fläskkorv, 25.7 kg; motsvarar i fläsk e:a 20 %

tillägg å kött och fläsk..................

Socker (bit) 130.0 kg; motsvarar i betor c:a

Margarinaccis å 35.8 kg margarin..........

omräknat

till:

vetemjöl ..

''rågsikt ...

havregryn

se bil. a.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Från mjölkpriset har sålunda mjölkavgiften icke fråndragits, ej heller ha

producent- och mejerikostnadsbidrag tillagts detsamma. Vid beräkning av

producentpriset på smör juni 1939 har julinoteringen 1939 legat som grund,

då därigenom större överensstämmelse erhålles med tiden strax före krigsutbrottet.

De utgående prisutjämnings-, producent- och mejerikostnadsbidragen

lia ej tillagts smörpriset. För jämförbarhet med socialstyrelsens

index borde egentligen jordbrukets producentpriser dessutom ha reducerats

för det avdrag (den reduktion) å detaljpriserna, som göres med hänsyn till

smör- och margarinrabatterna. Vad ost priset beträffar gäller samma förhållande

som för smör med undantag av att junipriset 1939 bygger på samma

månads ostnotering.

Äggpriserna lia säsongrensats, vilket ansetts nödvändigt med hänsyn till

de starka fluktuationer, som ägt rum under den tid beräkningarna omfatta.

Från brödspannmålspriserna har förmalningsersättningen (6.35 kronor)

fråndragits, då denna ej påverkar mjölpriserna. Vad pris- och kvantitetsberäkningarna

beträffar, hänvisas till bilagorna a och b.

För kött och fläsk äro beräkningarna mera summariska, då någon detaljerad

beräkning ej kunnat verkställas rörande den del av minutpriset på varje

särskild köttsort, som ingår i producentpriset. Därför har slaktviktsnoteringen

lagts som grund och till slutsumman har sedan lagts 20 procent, för att

eliminera det fel, som kan uppstå, genom att slaktviktsnoteringen avser priset

på hela djur, medan den köttvikt, som ingår i socialstyrelsens beräkningar,

huvudsakligen torde avse benfritt kött.

Då margarinaccisen, samtidigt som den tillfört medel till jordbruket, också

påverkat detaljhandelspriserna, har den medtagits i beräkningen. För den

gäller detsamma som för smöret i juni 1939, nämligen att den under juli

samma år utgående accisen lagts till grund.

Den mellan juni 1939—mars 1941 på grund av höjda producentpriser förorsakade

livsmedelsfördyringens inverkan på livsmedels- och levnadskostnadsindex,

framgår av följande.

Livsmedel och summa levnadskostnader enligt socialstyrelsens beräkningar.

1935

1 juli

1 april

1939

1941

Livsmedel, värde i kronor...............

. 1.192.00

1,369.24

1,824.97

Index ........................

100

114.8

153.1

Summa levnadskostnader, värde i kronor.

. 3,434.35

3,726.18

4,802.32

Index........................

100

108.5

139.8

Livsmedelsindex har enligt ovanstående beräkning ökat med 38.3 enheter

(33 %) från 1 juli 1939 till 1 april 1941; samtidigt har levnadskostnadsindex

ökat med 31.3 enheter (29 %).

Den i tabell 1 sedan 1 juli 1939 konstaterade ökningen av livsmedelskostnaderna

på grund av höjda producentpriser, 2 74.29 kronor, motsvarar 23.0

enheter i livsmedelsindex, vilket innebär att av den totala stegringen (38.3 enheter)

15.3 enheter eller 40 procent faller dels på kostnader för förädling

och distribution (transporter, handelskostnader) av jordbruksprodukter, dels

på livsmedel, som äro importvaror eller eljest ej härstamma från det inhemska

jordbruket. Ävenså kan en icke obetydlig del hänföras till omsättningsskatten.

Till levnadskostnadsindex stegring medverkar livsmedlen med 13.3 enheter

(42 %) men av detta orsakas endast 8.0 enheter (26 %) av höjda producentpriser

på jordbruksprodukter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

* 23

Jordbruksprodukternas andel i ökningen av levnadskostnadsindex kommer

säkerligen att stiga, örn man även inräknar de särskilda bidrag, som i ovanstående

beräkning förbigåtts, nämligen prisutjämnings-, producent- och mejerikostnadsbidrag

samt förmalningsersättning — huru mycket har för närvarande

icke kunnat undersökas. I levnadskostnadsindex ingå dessa ökningar

emellertid icke under gruppen livsmedel utan i skatterna.

Bilaga a.

Vid förmälning utvinnes:

'' Ur 100 kg vete c:a 70 kg kärnmjöl, 30 kg kli och eftermjöl

» » » råg » 75 » rågsikt, 25 » » » »

» » » havre » 50 » havregryn, 40 » » 10 kg vatten

Rågbröd:

Sötlimpor .

Grovlimpor

Procentuell sammansättning

Olika brödsorters

sammansättning

kg mjöl/kg bröd

____ 0.670

... 0.700

1939

50 / rågsikt

50 % vetemjöl

100 % rågsikt

1941

25 % rågsikt

75 % vetemjöl

25 % rågsikt

75 % vetemjöl

Vetebröd:

Mjukt matbröd............ 0.760

» kaffebröd........... 0.650

skorpor............. 0.950

100 / vete

100 % »

100 % »

100 % vete

100 % »

ioo y. »

Med stöd av ovanstående uppgifter omräknas de mjöl-, bröd- och grynkvantiteter,

som ingå i livsmedelsbudgeten, till vete, råg och havre.

1939 1941

Vetemjöl: kg kg

163.2 kg kärnmjöl..................................... 163.2 163.2

42.3 » sötlimpa = 28.4 kg mjöl; därav vetemjöl ...... 14.2 21.3

34.8 » grovbröd = 24.4 » » ; » » ...... — 18.3

10.0 » mjukt matbröd............................... 7.6 7.6

28.0 » kaffebröd.................................... 18.2 18.2

10.1 » skorpor..................................... 9-6__9J>

212.8 238.2

Rågsikt: kg kg

47.6 kg rågsikt....................................... 47.6 47.6

42.3 » sötlimpa =28.4 kg mjöl; därav rågsikt......... 14.2 7.1

34.8 » grovbröd = 24.4 » » ; » »< ......... 24.4__6J.

86.2 60.8

Havregryn: kg kg

31.6 kg havregryn.................................... 31.6 31.6

opaginerad Kontrollera mot PDF

24*

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

Bilaga b.

Beräkning av spannmålspris med hänsynstagande till mjöl- och klivärden.

Vete.

Juni 1939: Av 100 kg vete erhålles: 70 kg mjöl å 0.43 kronor = 30.10

30 » kli å 0.123 » = 3.69

Summa kronor 33.79.

Mjölets värde i # av totalvärdet = 89.1; Av spannmålspriset, 17.94 kronor/

deciton, faller alltså 89 1 % ( = 15.98 kronor) på mjölutvinningen och »spannmålspriset

per kg mjöl» blir då ^~ == 0.2283 kronor.

Mars 1941: 70 x 0.45 = 31.50

30 x 0.165 = 4.95.

367457

Råg.

86.4 *; 0.864 X 20.65 : 70 = 0.2549.

Juni 1939: Ib x 0.36 = 27.00 = 89.8 %; 0.898 x 16.94:75 = 0.2028.

25 x 0.123 = 3.08.

307087

Mars 1941: Ib x 0.40 = 30.00 = 87.9 *; 0.879 X 20.65 : 75 = 0.2420.

25 x 0.165 = 4.13.

34.137

Havre.

Juni 1939: 50 X 0.43 = 21.50 = 81.4 0.814 x 12.89:50 = 0.2098.

40 X 0.123 = 4.92.

26.42.

Mars 1941: 50 x 0.65 = 32.50 = 83.1 f.\ 0.831 x 24.00 : 50 = 0.3989.

40 X 0.165 = 6.60.

39.10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 278.

*27

Tab. X. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal.

Av jordbruksutr. beräknat index för nedan-

riommerskollegii index

Social-

stående i hushållsbudg. ingående livsmedel1

för (1935 = 100)

Jordbruks-

styris

index för

Inhemska jordbruksprodukter

Samtl.

vege-

tabi-

liska

livs-

me-

del

nämndens

produ-

År och

månad

livsm.p.

i hush.- budgeten

(1914 =

100)

Mejeri-

pro-

dukter

(smör,

mjölk,

ost)

Mjöl

och

gryn

(vetem.,

rågsikt,

lavregr.)

Bröd

(6 sor- ter)

Kött

och

fläsk

(5 sor- ter)

svenska

jord- bruks- prod.

(23 va- ruslag)

Samtl.

mat- varor

(34 va- ruslag)

ma-

liska

livs-

me-

del

to- de r- me- del

Göd-

sel-

me-

del

centpris- index för

viktigare

jordbruks- produkter

1925—29..

157

100

100

100

100

100

100

119

138

121

120

100

1930......

140

89

86

94

95

88

88

102

105

82

lil

82.9

1931......

129

86

83

92

79

82

82

89

100

79

107

74.3

1932......

125

80

79

91

73

78

79

84

102

83

103

68.7

1933......

121

80

77

89

69

75

76

81

99

76

105

66.1

1934......

122

87

75

88

70

78

78

92

99

91

99

71.8

1935......

128

86

81

87

84

82

83

100

100

100

100

81.4

1936......

133

88

83

88

92

86

86

101

103

105

102

85.9

1937......

137

94

88

92

92

89

89

108

114

117

102

91.9

1938......

143

98

92

94

99

93

92

113

113

112

105

95.2

1939......

147

103

92

96

105

96

96

120

110

114

106

99.9

1940......

165

114

98

lil

115

109

lil

140

128

148

135

119.6

1939

januari ...

februari ..

145

121

118

106

107

108

107

102

103

100.8

98.1

mars.....

146

. 102

90

94

104

95

94

118

117

106

107

105

105

104

104

99.7

100.4

115

108

106

104

98.2

_

114

10S

108

104

95.6

147

116

108

108

102

96.8

augusti...

105

92

97

105

97

961

121

106

109

102

97.3

september

_

123

110

123

108

100.0

oktober...

150

. 106

125

113

127

108

103.0

november

95

99

106

99

99]

127

118

129

117

104.8

december.

—

128

118

130

119

108.2

1940

januari ...

februari ..

154

l 108

96

106

107

102

1021

130

130

121

121

133

136

124

132

107.1

109.7

mars.....

|

I

130

120

137

135

112.7

april.....

163

1 lil

I

129

122

141

135

116.0

96

108

110

107

109 {

133

123

142

135

117.4

J

I

134

124

144

135

115.3

170

I

137

126

145

135

118.6

augusti ...

\ 113

99

lil

117

109

110 {

138

130

151

135

118.6

september

_

1

144

133

157

136

122.0

oktober ..

172

l 125

150

137

162

136

127.1

november

101

117

127

116

121 <

155

139

162

140

130.3

december.

—

1

164

140

163

144

136.9

1941

januari ..

februari .

180

| 133

101

119

142

127

131 •

166

167

140

140

161

161

144

144

135.6

136.4

Mars......

—

173

141

161

143

140.1

Ingen hänsyn har vid beräkningarna tagits till ransonering eller matfettsrabatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Tab. 2 a. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och

månad

Köns.-

mjölk

Prod.-

mjölk

Kor

kl.

Kor

kl.

m

Tju- rar

kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1925—29........

22

10.9

64

40

68

110

158

22.66

lO.io

15.47

17.14

20.80

1930............

21

8.1

58

36

66

95

125

18.43

7.27

9.93

12.03

14.28

1931............

21

6.8

48

29

■50

59

105

19.11

8.55

10.67

8.65

13.34

1932............

20

6.1

38

23

36

61

96

17.40

7.67

10.48

9.92

15.63

1933............

20

6.9

35

21

35

59

90

17.28

6.03

9.52

9.09

14.41

1934............

21

8.3

46

30

48

56

99

16.97

6.02

11.83

13.01

15.21

1935............

21

8.9

57

38

61

83

114

16.69

8.28

12.15

15.51

17.44

1936............

22

9.6

59

39

62

89

127

17.01

8.53

12.77

15.93

19.08

1937............

23

10.4

56

39

62

91

138

19.60

9.02

15.58

16.33

19.69

1938............

24

10.9

58

41

63

101

136

18.85

8.66

13.62

16.83

19.60

1939............

25

11.6

66

48

70

100

138

17.99

9.03

13.03

18.61

21.23

1940............

27

13.9

72

50

75

117

163

23.30

13.67

20.41

18.50

24.00

1939 januari ....

25

12.3

63

44

67

109

142

17.20

8.41

11.51

18.04

20.49

februari ...

25

12.0

62

45

67

103

118

17.39

8.15

11.57

18.26

20.33

mars......

25

12.0

62

45

67

99

113

17.46

7.98

11.25

18.22

19.96

april......

25

11.4

64

47

69

98

113

17.59

7.85

11.20

18.26

19.85

maj.......

25

10.8

64

47

69

95

lil

17.74

8.33

11.44

18.70

19.99

juni.......

25

10.2

63

48

68

94

114

—

8.40

12.20

18.66

20.00

juli........

25

10.6

66

48

70

98

120

—

14.93

—

18.13

21.18

augusti ....

25

11.8

68

51

72

99

135

16.72

8.77

—

17.88

21.19

september .

25

11.9

72

54

78

101

148

17.12

8.17

13.86

19.32

21.97

oktober....

25

12.2

69

51

74

101

181

18.73

8.60

15.17

20.65

‘24.00

november..

25

13.0

66

47

71

101

195

19.93

9.03

15.91

—

24.00

december ..

26

13.1

67

45

71

103

163

20.04

9.68

16.17

—

24.00

1940 januari ....

26

13.0

68

47

72

102

150

20.12

11.69

16.26

*18.50

24.00

februari ...

26

13.0

69

49

74

102

155

20.42

15.13

17.02

18.50

24.00

mars......

26

13.0

68

48

72

102

160

20.63

16.02

17.72

18.50

24.00

april......

27

13.0

69

49

73

104

136

21.08

17.02

18.72

18.50

24.00

maj.......

27

13.0

74

55

78

107

130

21.41

17.25

19.65

18.50

24.00

juni.......

27

13.0

75

56

79

lil

133

—

14.55

—

18.50

24.00

juli........

27

14.1

71

53

76

114

136

—

16.19

—

18.50

—

augusti ....

27

14.1

70

49

75

118

149

24.25

13.30

—

18.50

—

september .

28

14.1

71

48

74

129

184

25.02

10.29

23.27

18.50

—

oktober....

28

14.7

71

48

74

138

224

26.08

10.52

24.01

18.50

—

november .

30

15.4

73

48

76

136

210

*27.00

11.00

»23.60

18.50

—

december ..

30

16.4

80

52

81

135

190

27.00

11.13

23.50

18.50

—

1941 januari ....

30

16.4

84

55

87

135

200

27.00

12.54

23.50

18.50

—

februari ...

30

16.4

91

61

94

135

218

*25.00

12.96

23.50

18.50

—

mars......

30

16.4

100

70

104

138

230

25.00

11.37

*21.50

18.60

—

april......

30

16.4 1

110

80

114

144

178

25.00

10.66

21.50

18.50

—

1 Av staten fastställda maximipris fr. o. m. den 30 sept. 1939. — 2 Av staten fastställt maximipris

fr. o. m. den 5 jan. 1940. — 3 Av staten fr. o. m. den 16 okt. 1940 fastställda priser vid

frivillig försäljning till svenska spannmålsaktiebolaget för brödsäd före den 1 febr. och för

fodersäd före den 1 mars 1941. — 4 Inlösningspris fr. o. m. den 1 febr. resp. 1 mars 1941.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

*29

Tab. 2 b. Priserna å nedanstående varuslag i % av års- resp. månadsmedelpriserna

1925—1929.

År och månad

Kons.-

mjölk

Prod-

mjölk

Kor

kl.

I

Kor

kl.

III

Tju- rar

kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1925-29 ......

100

100

100

100

100

100

1

100

100

100

100

100

100

1930 ..........

95

74

91

90

97

86

79

81

72

64

70

69 !

1931 ..........

95

62

75

73

74

54

66

84

85

69

50

64 !

1932 ..........

91

56

59

58

53

55

61

77 j

76

68

58

75

1933 ..........

91

63

55

53

51

54

57

76

60

62

53

69

1934 ..........

95

76

72

75

71

51

63

75

60

76

76

73

1935 ..........

95

82

89

95

90

75

72

74

82

79

90

84

1936 ..........

100

88

92

98

91

81

80

75

84

83

93

92 !

1937 ..........

105

95

88

98

91

83

87

86

89

101

95

95

1938 ..........

109

100

91

103

93

92

86

83

86

88

98

94

1939 ..........

114

106

103

120

103

91

87

79

89

84

109

102

1940 ..........

123

128

113

125

110

106

103

103

135

132

108

115

1939 januari ..

109

115

98

116

99

104

74

73

87

76

102

94

februari ..

114

103

98

118

99

101

75

73

80

75

102

93

mars ....

114

108

100

115

100

97

92

74

74

72

103

94

april ....

114

lil

100

118

101

93

107

74

72

70

104

96

maj......

114

108

98

115

101

86

98

73

82

69

106

98

juni......

114

100

97

112

99

80

100

—

85

74

107

100

juli ......

114

104

100

114

99

84

103

_

94

—

105

105

augusti ..

114

104

101

121

101

85

97

77

80

—

104

103

september

114

102

109

132

113

89

92

83

96

94

117

106

oktober ..

114

106

106

131

109

91

91

92

106

108

127

116

november

114

113

105

124

106

94

78

96

113

113

—

116

december

118

121

110

122

108

96

70

95

117

116

—

116

1940 januari ..

113

121

106

124

106

97

79

85

121

107

105

110

februari ..

118

112

110

129

109

100

99

85

149

110

104

110

mars ....

118

117

110

123

107

100

130

87

149

113

105

114

april ....

123

126

108

123

107

99

128

89

157

116

105

116

maj......

123

130

114

134

115

96

115

88

169

118

105

118

juni......

123

127

115

137

114

95

117

—

147

—

106

120

juli ......

123

138

108

126

107

98

117

—

102

—

107

—

augusti ..

123

129

104

117

106

102

107

112

121

—

108

—

september

127

121

108

117

107

113

114

122

121

158

112

—

oktober ..

127

128

109

123

109

124

113

128

130

170

114

—

november

136

134

116

126

113

126

84

130

138

166

113

—

december

136

152

131

141

123

126

82

128

135

168

112

—

1941 januari ..

130

153

131

145

128

129

105

114

130

155

105

—

februari ..

136

141

144

161

138

132

139

105

128

152

104

—

mars ....

136

148

161

179

155

135

187

106

106

137

105

—

april......

136

159

172

I 200

168

137

168

105

98

134

105

—

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Tab. 3. Tillverkning och försäljning av mejerismör och ost samt försäljning av

mjölk och margarin, i ton.

År och månad

Invägd

mjölk

Därav

konsum-

tions-

mjölk

Till-

verkat

mejeri-

smör

Inom

landet

försålt

mejeri-

smör

Till-

verkad

ost

Inom

landet

försåld

ost

Försålt

mar-

garin

1934....................

2,498,377

797,131

62,510

39,431

31,103

30,824

52,831

1935....................

2,550,918

817,357

63,452

43 680

31,669

32,385

55,202

1936....................

2,720,166

848,670

67,168

48,152

37,759

34,498

56,126

1937....................

2,847,222

863,283

73,247

49,099

35,443

36,613

58,810

1938....................

3,032,241

887,595

80,103

51,534

36,524

38,816

58,401

1939....................

3,205,688

907,535

83,735

54,319

43,653

41,406

59,519

1940....................

2,988,933

881,662

80,760

74,002

35,328

37,736

38,925

1939 januari............

234,996

79,959

5,947

4,302

3,148

2,718

4,491

februari ..........

221,885

74,199

5,447

3,994

2,976

2,995

4,668

mars..............

251,816

78,508

6,182

4,585

3,524

3,367

5,478

april..............

263,381

78,634

6,514

4,394

3,958

3,401

4,847

maj ..............

295,023

80,628

7,447

4,751

4,428

3,498

4,915

juni ..............

314,526

77,018

8,305

5,062

5,050

3,769

6,338

juli................

306,187

74,350

8,239

4,750

4,221

3,816

3,230

augusti............

314,570

72,834

8,422

4,811

4,348

3,997

4,822

september..........

290,890

68,703

7,976

4,715

4,010

4,322

5,310

oktober............

254,505

76,164

7,053

4,041

2,992

3,928

4,837

november..........

223,500

70,859

6,095

4,355

2,269

3,298

5,509

december..........

234,409

75,679

6,108

4,559

2,729

2,297

5,074

1940 januari............

242,616

72,517

6,427

4,421

3,126

2,414

4,624

februari ..........

226,795

73,482

5,916

4,235

2,667

2,827

4,496

mars..............

246,581

77,764

6,302

4,834

2,904

2,954

4,815

april..............

255,093

75,111

6,649

4,511

3,185

3,719

6,145

maj ..............

272,477

76,429

6,900

5,215

3,370

3,148

3,936

juni ..............

296,560

74,438

7,869

6,747

4,242

3,450

780

juli................

281,275

78,397

7,549

7,581

3,341

3,415

977

augusti............

287,455

76,847

7,865

8,251

3,754

3,947

1,075

september..........

257,712

75,254

7,188

8,229

3,460

3,928

975

oktober............

219,996

81,990

5,998

8,643

2,090

3,795

2,260

november..........

196,861

56,177

5,940

5,759

1,390

2,031

4,231

december..........

205,512

63,256

6,157

5,576

1,799

2,058

4,611

1941 januari............

209,214

57,313

6,255

4,462

1,862

1,832

3,243

februari ..........

191,688

57,304

5,544

4,229

1,620

1,978

3,018

mars..............

217,258

63,172

6,170

5,915

1,788

2,116

2,981

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278. *31

Tab. 4. Nettoprisutjämningsbidrag1.

År och månad

Stockholms—Göteborgs distr.

Skåne

Värm-

land

och

Dalar-

na

Mell.

Norr-

land

Väster-

bot-

tens

län

Norr-

bot-

tens

län

Hela

riket

Grupp A

2

Grupp B

3

Grupp C

4

1937 januari......

1.47

1.21

1.09

0.69

2.12

2.49

5.76

1.17

februari ....

1.67

1.39

1.26

0.85

2.45

2.50

6.12

1.34

mars........

1.27

1.03

0.91

0.48

2.03

2.39

6.44

0.99

april........

1.35

1.06

0.92

0.53

1.94

1.98

5.74

1.01

maj ........

1.07

0.80

0.67

0.38

1.62

2.20

5.71

0.80

juni ........

0.67

0.44

0.33

0.22

1.03

2.13

4.90

0.49

juli..........

0.97

0.71

0.59

0.40

1.72

2.64

3.24

6.96

0.76

augusti......

1.05

0.79

0.66

0.52

1.50

4.26

3.72

9.45

0.86

september____

1.48

1.18

1.03

0.80

1.95

3.69

3.68

9.30

1.21

oktober......

1.87

1.53

1.37

1.00

2.48

3.96

3.67

12.08

1.51

november....

1.89

1.59

1.45

1.02

2.60

4.18

3.39

7.40

1.58

december ....

1.96

1.66

1.51

1.11

2.57

4.36

3.52

6.58

1.68

1938 januari......

1.23

1.03

0.94

0.70

1.74

4.25

3.69

6.40

1.15

februari ....

1.27

1.07

0.98

0.71

1.57

3.49

3.62

6.34

1.16

mars........

1.02

0.84

0.76

0.49

1.30

3.28

2.87

5.21

0.91

april........

1.04

0.86

0.78

0.56

1.25

3.00

2.93

5.02

0.94

maj ........

0.77

0.57

0.48

0.31

0.88

2.89

2.97

5.04

0.67

juni ........

0.38

0.22

0.14

0.10

0.52

2.74

2.94

4.83

0.35

juli..........

0.69

0.46

0.34

0.24

0.92

3.13

3.04

5.44

0.56

augusti......

1.00

0.74

0.61

0.48

1.19

3.57

3.15

6.15

0.83

september....

1.53

1.22

1.07

0.93

1.74

3.50

3.34

6.26

1.31

oktober......

2.66

2.16

1.97

1.54

2.84

4.36

3.97

8.25

2.15

november.. ..

2.95

2.62

2.31

1.74

3.46

4.88

3.83

7.11

2.48

december ....

2.69

2.28

2.08

1.68

3.22

4.35

3.35

6.13

2.31

1939 januari......

2.55

2.24

2.09

1.72

2.90

4.34

3.77

6.17

2.30

februari ....

2.26

1.98

1.84

1.46

2.61

4.12

3.63

5.94

2.04

mars........

2.27

1.99

1.85

1.51

2.47

3.72

3.56

5.75

2.04

april........

1.54

1.32

1.21

1.00

1.70

3.47

3.37

5.36

1.43

maj ........

0.81

0.65

0.58

0.47

0.86

2.89

3.16

5.09

0.81

juni ........

0.17

0.07

0.02

—

0.20

2.37

2.81

4.39

0.24

juli..........

-0.51

-0.64

— 0.70

-0.74

-0.49

2.07

2.41

4.21

-0.46

augusti......

0.34

0.14

0.04

—

0.33

2.52

2.80

5.33

0.27

september.. ..

1.09

0.82

0.69

0.61

0.94

,1.91

2.48

4.72

0.88

oktober......

1.33

1.04

0.90

0.65

1.29

3.77

3.77

7.45

1.16

november....

2.32

1.94

1.76

1.29

2.30

4.06

3.89

6.83

1.99

december ....

2.25

1.88

1.70

1.69

3.09

3.74

3.51

6.76

2.08

1940 januari......

2.46

2.12

1.95

1.12

1.95

3.56

3.53

7.37

2.02

februari ....

2.28

1.95

1.79

1.32

2.31

3.62

3.60

8.64

2.01

mars........

2.20

1.88

1.72

1.25

2.30

4.61

4.24

9.85

2.02

april........

2.27

1.94

1.78

1.37

2.26

3.46

3.66

6.83

2.01

maj ........

2.34

2.00

1.84

1.53

2.36

2.46

2.91

5.20

2.00

juni ........

2.27

1.94

1.78

1.70

2.48

2.56

3.02

5.28

2.00

juli..........

2.27

2.03

1.91

1.69

2.71

3.95

3.65

6.15

2.14

augusti......

2.26

2.02

1.90

1.69

2.64

4.12

3.77

7.84

2.12

september.. ..

2.28

2.04

1.92

1.60

2.47

3.97

3.76

8.35

2.12

oktober......

2.31

2.11

2.01

1.63

2.57

3.69

3.70

10.00

2.14

november.. ..

1.17

1.07

1.02

0.85

1.18

2.51

2.84

5.17

1.17

december ....

1.15

1.05

1.00

0.88

1.18

2.49

2.81

4.61

1.18

1941 januari......

1.16

1.06

1.01

0.87

1.21

2.48

2.82

4.34

1.20

februari ....

1.15

l.Oö

1.00

0.86

1.26

2.52

2.80

4.41

1.20

mars........

1.16

1.06

1.0 L

0.86

1.21

2.62

2.82

4.51

1.19

1 Mjölkavgiften Ilar varit 1.5 öre januari—mars 1937, 2 öre april—oktober 1937, 1.5 öre

november—december 1937, 1 öre januari—april 1938, 1.5 öre maj—juni 1938, 2 öre juli—december

1938, 1 öre januari—juni 1939, 2 öre juli—december 1939, 1.5 öre januari—juni 1940, 0.6

öre juli—september 1940 samt 0.0 öre fr. o. m. oktober 1940. — 2 Mälarlänen, Örebro. —

8 Östergötl., N. Kalmar, Gotland. — 4 Småland, Blekinge, V. Sverige.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt Import och export av

margarin, i ton.

År och månad

Import av mjölk och grädde

Import

av na- turligt

smör

Import

av ost

Margarin

konden-

serad

torr-

mjölk

andra slag

dessert-

ost

annan

ost

Import

Export

mjölk

grädde

1929 ..................

224

36

u

182

459

2,381

133

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1,895

118

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1,407

163

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

333

1,037

295

1933 ..................

26

175

191

0.4

33

158

303

934

241

1934 ..................

4

24

12

1

2

195

370

648

121

1935 ..................

6

59

16

4

608

216

917

11

181

1936 ..................

15

173

13

4

188

248

1,352

1

173

1937 ..................

26

219

19

4

0.4

311

778

2

146

1938 ..................

8

392

20

4

1

338

886

2

189

1939 ..................

5

659

25

4

4

419

1,384

55

110

1940 ..................

3

132

2

1

561

154

345

O

1939 januari ..........

—

56

0.2

0.2

0.2

24

56

0.8

15

februari ..........

1.0

67

0.3

0.2

28

146

1.9

13

mars ............

49

4.9

0.7

0.2

36

208

5.6

25

april ............

55

5.9

0.7

0.2

36

139

9.4

10

maj..............

1.0

53

4.2

0.8

0.3

41

86

6.1

8

juni..............

0.3

49

3.1

0.6

0.2

32

87

8.2

17

juli ..............

49

2.5

0.5

0.3

29

45

10.2

5

augusti ..........

1.0

54

3.7

0.5

0.3

26

90

7.7

9

september........

—

48

0.4

0.1

0.3

37

126

3.2

8

oktober ..........

—

79

—

—

0.3

47

92

1.1

november ........

1.0

58

0.2

0.5

49

151

december ........

1.1

42

—

0.4

39

156

0.8

1

1940 januari ..........

—

59

0.9

15

21

—

—

februari..........

—

9

0.8

1.4

1K

37

—

mars ............

10

1.5

0.2

1.0

28

14

—

3

april ............

—

46

0.6

0.4

0.3

18

22

—

maj..............

—

6

—

0.3

13

68

—

juni..............

0.6

2

—

2.2

12

40

_

juli ..............

—

—

—

—

0.2

3

5

_

augusti ..........

—

—

—

0.2

7

8

—

•_

september........

0.4

—

0.1

20

12

_

_

oktober ..........

—

—

—

—

230.2

11

27

—

november ........

—

—

—

—

48.6

12

72

—

_

december ........

1.6

—

—

—

275.9

3

19

_

1941 januari ..........

—

—

—

—

6

33

_

174

februari..........

90.9

—

—

—

1

16

—

286

mars.............

94.7

—

—

—

13

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

♦33

Tab. 6. Import av f&r-, häst- och nätkött samt fläsk, i ton.

År och månad

Fårkött

Hästkött

Nötkött

Fläsk

Totalt

därav

färskt

därav

annat

1929....................

432

753

177

2,578

164

2,414

1930....................

687

1,058

350

2,263

83

2,180

1931....................

833

932

410

1,386

124

1,262

1932....................

603

353

349

995

180

815

1933....................

650

163

234

1,611

115

1,496

1934....................

656

215

434

1,523

250

1,273

1935....................

934

505

1,356

3,724

2,026

1,698

1936....................

673

964

1,553

3,098

1,219

1,880

1937....................

606

841

1,272

1,717

68

1,649

1938....................

602

791

1,158

2,198

258

1,939

1939....................

602

960

1,428

2,829

727

2,102

1940....................

190

457

58

1248

36

1212

1939 januari............

56

74

132

433

88

346

februari...........

60

18

144

165

52

113

mars..............

131

64

94

205

24

181

april..............

76

56

108

206

27

180

maj...............

42

97

80

166

7

159

juni...............

42

105

59

136

5

131

juli................

31

104

119

59

29

30

augusti............

30

140

153

163

52

lil

september.........

47

67

300

513

253

260

oktober............

31

77

63

353

176

177

november .........

34

75

83

240

8

232

december..........

22

79

93

193

9

184

1940 januari............

57

80

7

316

3

313

februari...........

10

60

•

279

—

279

mars..............

33

18

—

229

—

229

april..............

29

153

—

252

—

252

maj...............

39

39

—

113

—

113

juni...............

11

15

10

1

—

1

juli................

10

36

13

1

—

1

augusti............

37

10

14

—

14

september..........

15

10

—

10

oktober ...........

4

1

--

november .........

1

—

—

—

—

— ^

december..........

—

—

17

33

33

1941 januari............

—

—

33

271

182

89

februari...........

—

—

—

383

380

3

mars..............

—

—

—

52

52

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 278.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

34*

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.78.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. ni.

Ar och månad

Besiktigade hela kroppar

Betäckta

suggor

Tjänstbara

galtar

Stor-

boskap

Kalv

Svin

större

mindre

1929 ................

237,250

340,171

250,512

956,299

1930 ............

236,284

384,308

232,192

1,194,106

1931 ...........

221,252

390,634

223,262

1,395,581

1932 ...............

231,413

408,698

226,720

1,323,415

1933 .............

242,588

416,089

236,485

1,313,452

1934 ...........

250,617

402,872

250,639

1,389,728

255,886

4,681

1935 ................

269,039

410,743

285,198

1,240,433

264,271

4,240

1936 .........

296,268

436,710

351,466

1,287,718

284,044

4,156

1937 ..........

341,551

462,861

410,146

1,441,639

258,967

3,931

1938 ..........

370,450

498,794

435,173

1,440,378

272,789

3,778

1939 ........

393,185

516,095

465,735

1,576,152

282,702

3,747

1940 ............

537,992

504,481

513,649

1,461,069

214,291

3,407

1939 januari ............

30,545

33,038

38,645

122,881

24,863

3,734

februari..............

28,770

33,922

33,638

113,205

23,638

3,667

mars ................

33,445

42,704

44,385

138,745

26,084

3,663

april ...............

29,480

40,700

49,468

129,800

28,814

3,763

maj.................

33,329

50,027

45,797

133,921

28,849

3,834

juni................

30,761

53,540

39,381

130,643

22,938

3,793

juli ..................

29,186

49,306

36,528

133,373

22,108

3,772

augusti .............

32,878

47,940

34,785

137,650

20,629

3,738

september............

35,991

43,822

26,367

112,180

20,415

3,801

oktober ..............

38,163

45,229

33,991

130,566

21,496

3,774

november ............

37,392

38,838

41,475

137,895

21,713

3,706

december ............

33,245

37,029

41,275

155,293

21,155

3,721

1940 januari .............

35,282

33,038

45,096

127,669

18,902

3,655

februari.............

33,921

34,245

39,695

145,831

16,134

3,561

mars ................

34,726

36,693

43,424

140,323

19,289

3,536

april ...............

39,027

44,837

63,021

163,871

20,958

3,516

maj................

34,732

44,543

52,042

125,967

19,868

3,484

juni..................

33,345

46,141

39,425

109,554

19,952

3,442

juli ..................

41,834

57,273

46,772

125,519

18,110

3,415

augusti ..............

46,322

47,607

35,240

106,683

16,177

3,362

september............

50,959

47,681

30,876

86,061

14,239

3,312

oktober .............

67,132

48,447

38,942

96,827

15,737

3,232

november ............

68,285

33,752

40,103

104,391

17,736

3,193

december ............

52,427

30,224

39,013

128,373

17,189

3,174

1941 januari ............

45,956

26,794

44,982

113,406

13,437

3,064

februari..............

36,894

26,029

36,109

99,712

12,478

2,966

mars..................

32,242

26,594

39,942

97,113

19,002

2,954

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 8. Priser på spannmål, fodersäd och kraftfoder, kr/100 kg.

År och månad

Vete

Råg

Svenskt

Manito- ba cif

svensk

hamn1

La Plata

cif

svensk

hamn''

Svensk

Polsk2

rég cif

svensk

hamn''

1

1925—29 ..............

22.66

28.18

25.17

20.42

19.83

2

1934 ..................

16.97

17.45

13.28

15.69

9.49

3

1935 ..................

16.69

18.59

15.07

15.59

—

4

1936 ..................

17.01

20.19

19.72

15.92

13.56

5

1937 ..................

19.60

26.97

23 89

18.29

19.30

6

1938 ..................

18.85

21.81

18.29

17.27

—

7

1939 ..................

17.99

»15.85

"13.13

17.29

11.90

8

1940 ..................

23.30

—

—

23.29

—

9

1939 januari ..........

17.20

16.32

13.61

16.25

12.85

10

februari..........

17.39

16.29

13.59

16.40

11.54

11

mars ............

17.46

16.09

13.16

16.44

11.44

12

april ............

17.59

15.93

13.12

16.59

12.33

13

maj..............

17.74

16.55

13.62

16.74

—

14

juni..............

—

15.98

13.19

—

11.75

15

juli ..............

—

14.96

12.58

—

—

16

augusti ..........

16.72

14.71

12.17

15.81

11.46

17

september........

17.12

—

—

16.48

—

18

oktober ..........

18.73

—

—

18.23

—

19

november ........

19.93

—

—

19.87

—

20

december ........

20.04

—

—

20.09

—

21

1940 januari ..........

20.12

—

—

20.27

—

22

februari..........

20.42

—

—

20.49

—

23

mars ............

20.63

—

—

20.69

—

24

april ............

21.08

—

—

21.09

—

25

maj..............

21.41

—

—

21.42

—

26

juni..............

—

—

—

—

27

juli ..............

—

—

—

—

—

28

24.25

—

—

24.16

—

29

september........

25.02

—

24.83

—

30

oktober ..........

26.08

—

—

25.93

—

31

november ........

‘27.00

—

‘27.00

—

32

december ........

27.00

—

—

27.00

—

33

1941 januari ..........

27.00

—

—

27.00

—

34

februari..........

25.00

—

—

25.00

—

35

mars.............

25.00

—

—

25.00

—

j36

april.............

25.00

—

—

2r>.00

—

Jordnötskakor

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

Sojamjöl

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

Majs

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

Vetckli

I

Sverige

Havre

I

Sverige

20.80

15.21

17.44

19.08

19.69

19.60

21.23

24.00

20.49

20.33

19.96

19.85

19.99

20.00

21.18

21.19

21.97

‘24.00

24.00

24.00

24.00

24.00

24.00

24.00

24.00

24.00

11.49

11.99

14.24

15.00

13.78

''12.71

13.07

12.33

12.26

12.60

12.78

12.94

12.89

12.84

20.26

14.71

16.90

18.33

19.24

19.54

21.58

23.00

20.58

20.53

20.32

20.39

20.55

20.77

22.00

22.01

22.75

''23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

23.00

11.30

11.63

13.34

14.82

14.19

''13.92

13.90

13.60

13.62

13.80

13.91

14.38

14.19

13.93

17.14

13.01

15.51

15.93

16 33

16.83

18 61

18.50

18.04

18.26

18.22

18.26

18.70

18.66

18.13

17.88

19.32

20.65

*18.50

18.50

18.50

18.50

18.60

18.50

18.50

18.50

18.60

18.50

18 50

18.50

18.50

18.50

18.50

18.50

15.14

9.20

8.05

9.08

12.40

12.39

''10.76

12.30

11.27

10.65

10.74

10.61

10.58

9.99

9.90

14.41

11.76

12.85

13.70

14.38

13.90

13.39

16.89

12.79

12.79

12.51

12.26

12.29

12.26

12.54

12.74

13.70

14.85

15.76

16 13

16.16

16 54

16.74

17.24

‘17.50

17.50

17.50

17.50

16.50

16.50

16.50

16.50

16.50

16.50

16.50

16.50

15.47

11.83

12.15

12.77

15.58

13.62

13 03

20.41

11.51

11.57

11.25

11.20

11.44

12.20

13.86

15.17

15.91

16.17

16.26

17.02

17.72

18.72

19.65

23.27

24.01

4 23.50

23.50

23.50

23.50

21.50

21.50

1 Cif svensk hamn, inklusive tull, för majs tillkommer dessutom införselavgift, för jordnötskakor och sojamjöl särskild skatt,

råg har under dessa år endast noterats tillfälligtvis. — 3 Medelpris fram till krigsutbrottet. — 4 Se not 3 och 4 tab. 2 a.

— 2 Polsk

05

O»

*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36*

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

Tab. (. Inhemsk försättning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. in., i ion.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av sv. olje- kaksfoder

Import av

oljekakor

och olje- kaksmjöl

Summa

inhemsk

försälj- ning och

import

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr 366

—68 och

371-72)

Import

av majs

Import

av kli

1929..................

_

_

_

76,668

40,257

1930..................

179,034

—

9,076

134,634

40,782

1931..................

234,263

—

8,825

353,055

80,906

1932..................

148,607

—

5,330

243,949

33,026

1933..................

150,859

—

8,185

265,350

62,278

1934..................

52,780

190,128

242,908

8,234

107,186

38,158

1935..................

59,919

200,419

260,338

4,803

43,009

8,775

1936..................

65,111

158,630

223,741

5,444

76,043

10,199

1937..................

76,367

223,060

299,427

8,508

185,239

48,607

1938..................

75,991

251,559

327,550

7,495

172,088

49,115

1939..................

75,524

166,866

242,390

6,150

42,369

12,936

1940..................

93,295

141,898

235,193

7,287

49,065

14,025

1939 januari..........

5,808

21,011

26,819

461

3,462

2,607

februari.........

5,945

18,359

24,304

293

3,169

1,480

mars............

6,428

14,209

20,637

219

2,575

1,746

april............

6,908

18,003

24,911

370

1,440

1,215

maj.............

6,442

16,341

22,783

501

1,064

979

juni.............

5,443

12,502

17,945

453

4,080

822

juli.............

2,806

9,180

11,986

192

9,883

531

augusti..........

3,366

15,454

18,820

520

6,676

451

september.......

4,341

8,305

12,646

406

5,175

360

oktober..........

5,344

11,293

16,637

682

869

280

november........

7,890

12,712

20,602

948

2,659

1,011

december........

14,803

9,830

24,633

1,284

1,410

1,615

1940 januari..........

7,455

28,151

35,606

355

17,513

1,073

februari.........

8,446

5,255

13,701

479

6,027

2,354

mars............

10,542

13,977

24,519

564

2,148

1,049

april............

13,571

11,840

25,411

849

19,665

4,185

maj.............

15,392

6,377

21,769

132

1,136

722

juni.............

6,780

4,695

11,475

387

342

363

juli .............

2,294

9,534

11,828

301

319

476

augusti..........

2,424

14,323

16,747

427

882

339

september.......

6,507

17,931

24,438

1,301

489

—

oktober..........

7,217

10,893

18,110

309

484

695

november........

6,339

13,615

19,954

159

—

907

december........

6,328

5,308

11,636

2,024

61

1,864

1941 januari..........

1,494

8,649

10,143

1,147

—

1,442

februari.........

1,205

1,381

2,586

—

—

—

mars............

1,932

1,931

3,861

364

—

446

417825. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition för visst ändamål av det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget a1 i texten
  2. JoU 1941:74 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. JoU 1941:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisrabatterande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  4. JoU 1941:77 Memorial angående ersättning dt av utskottet anlitat biträde. För behandling av Kungl. Maj:ts propositioner nr 278 angående prisreglerande åtgärder på jordbruke a1 i texten