Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

1941-05-30 · 127 sidor, varav 122 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 122 av 127 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:285, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.;

given Stockholms slott den 30 maj 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 30 maj 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wikforss, Möller, Sköld, Eriksson,*.

Bergquist, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1941/42 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m.m.: avlöningar ett förslagsanslag

av 2,800,000 kronor (punkt 16),

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag

av 1,850,000 kronor (punkt 17) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering ett reservationsanslag av

18,000,000 kronor (punkt 18).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse dagtecknad den 2 maj 1941, inkommen till socialdepartementet

den 17 maj 1941, har statens arbetsmarknadskommission lämnat en redogörelse

för kommissionens verksamhet under år 1940 samt hemställt örn anvisande

av medel till verksamheten under budgetåret 1941/42.

Beträffande verksamheten anför kommissionen i huvudsak följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285.

1166 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Arbetsmarknadskommissionens redogörelse för arbetsmarknadsläge

och hjälpverksamhet.

En utförlig redogörelse för arbetsmarknadsläget under år 1940 till oell

med oktober månad lämnades i kommissionens skrivelse den 25 november

1940 angående medelsbeliovet för återstoden av budgetåret 1940/41.

Kommissionen lämnade sedermera en kompletterande redogörelse för utvecklingen

under årets två sista månader, vilken liksom förstnämnda redogörelse

återfinnes i Kungl. Maj:ts proposition nr 30 till 1941 års riksdag.

Den följande översikten begränsas därför i huvudsak till en redogörelse

för kommissionens verksamhet under året, varvid för att erhålla anknytning

till förut redovisade statistiska serier ett förhållandevis stort utrymme

ägnas åt hjälpverksamheten och de hos arbetslöshetskommittéerna

anmälda hjälpsökande arbetslösa. Till belysande av utvecklingen på längre

sikt lämnas därvid i flertalet tabeller uppgifter även för tidigare år, vilka

dock endast undantagsvis kommenteras.

I. Arbetsförmedlings verksamheten.

Arbetsförmedlingens organisation. Den offentliga arbetsförmedlingen har

under år 1940 undergått betydelsefulla förändringar i organisatoriskt hänseende.

Enligt 1934 års arbetsförmedlingslag ålåg det landsting och städer utanför

landsting att för sina respektive områden anordna en arbetsförmedlingsanstalt

med ett huvudkontor och erforderligt antal avdelningskontor och

ombud. Socialstyrelsen var tillsynsmyndighet över arbetsförmedlingsanstal''terna.

Den direkta ledningen utövades av en styrelse, sammansatt av lika

antal representanter för arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen under

ordförandeskap av en i dessa intressen icke engagerad person.

Genom kriget blev läget på arbetsmarknaden sådant, att ändringar beträffande

såväl den hittillsvarande ledningen som organisationen av den

offentliga arbetsförmedlingen visade sig nödvändiga. Det kom att framstå

som ett önskemål att skapa ett centralt organ, som skulle ha till uppgift

att utöva en enhetlig ledning av arbetsförmedlingsverksamheten samt att

avgöra frågor örn fördelning och utnyttjande av tillgänglig arbetskraft.

Såsom ett ytterligare skäl för tillkomsten av ett dylikt organ framstod, att

genom ikraftträdandet den 31 december 1939 av lagen örn tjänsteplikt myndighet

måste förordnas att handha tillämpningen av lagen. Vidare borde

inrättas lokala organ underställda det centrala organets ledning, för att utföra

de uppgifter, som centralorganet överlämnade till dem.

För att tillgodose dessa behov ombildades genom Kungl. Maj:ts beslut

den 7 maj 1940 den förutvarande rådgivande arbetsmarknadskommissionen

till en kommission med administrativa befogenheter i statliga arbetsmarknads-

och arbetslöshetsfrågor. Genom kungörelse samma dag förordnade

Kungl. Maj:t, att den offentliga arbetsförmedlingen skulle från och med den

20 maj 1940 tills vidare stå under statlig ledning. Arbetsmarknadskommis
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 285,

siemen blev därvid även chefsmyndighet för arbetsförmedlingen. Såsom lokal

myndighet för biträde åt kommissionen i arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor

organiserades en länsarbetsnämnd i varje län; under dessa nämnder

sortera arbetsförmedlingarna. Länsarbetsnämnd består av ordförande

och två ledamöter med personliga ersättare, utsedda av Kungl. Majit. Såsom

verkställande tjänsteman har nämnden en av kommissionen utsedd länsarbetsdirektör,

i regel direktören för länets arbetsförmedlingsanstalt.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktioner (nr 326 och 328: 1940) är kommissionen

riksarbetsstyrelse och länsarbetsnämnd länsarbetsstyrelse enligt lagen den

30 december 1939 örn tjänsteplikt.

Den offentliga arbetsförmedlingen omfattade år 1940 inalles 29 huvudkontor,

144 avdelningskontor, 488 fasta ombud och 18 fristående sjömansförmedlingar.

Härtill komma cirka 600 tillfälliga och lokala arbetsförmedlingsombud.

Verksamheten under 1940. Ännu vid början av år 1940 hade den svenska

arbetsmarknaden endast i förhållandevis mindre grad fått känning av några

mera krisartade förändringar till följd av krigsutbrottet, och näringslivet

kunde arbeta under i stort sett lika gynnsamma förhållanden som förut.

Den sysselsättningsminskning, som uppstod inom sådana områden, som

icke kunde undgå att drabbas av de ökade svårigheterna för handel och

sjöfart, motvägdes av ett ökat behov av arbetskraft på andra områden, närmast

skogsbruket och den mekaniska verkstadsindustrin, varjämte de fortsatta

inkallelserna till militärtjänstgöring i sin mån höllö en annalkande

arbetslöshet tillbaka. Genom den totala handelsavspärrningen västerut inträdde

från april månad en successiv skärpning av läget på arbetsmarknaden

och en långsamt ökande arbetslöshet. Nu framträdde tydligare än förut

den starka motsättningen mellan å ena sidan områden med brist på arbetskraft

och å andra sidan områden med överskott på sådan. Huvudproblemet

blev att söka åstadkomma utjämning, varvid arbetsförmedlingarnas medverkan

påkallades i stor utsträckning.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under år

1931—1940 framgår av talj. 1.

Tat). 1. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1931-1940.

1 r

Hela verksamheten

Därav

vid manliga avdelningen

Ansök- ningar om

arbete

Arbets-

sökande

personer

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Ansök- ningar örn

arbete

Arbets-

sökande

personer

Lediga

platser

Tillsätta

platser

1931 ..........

754,876

288.921

300,536

244,150

570,847

199,570

144,579

132,415

1932 ..........

1,251,904

412,158

257,031

219.191

1,048,850

310,882

123,632

117,235

1933 ..........

1,807,386

578,503

263,836

229,027

1,595,938

473,040

140,542

134,593

1934 ..........

1,498,287

473,221

312,486

257,123

1,305,443

382,660

167,900

156,299

1935 ..........

1,261,829

395,849

346,040

266,120

1,062,130

307,892

175,184

154,329

1936 ..........

1,053,290

338,243

401,298

301,414

834,695

241,963

204,467

174,071

1937 ..........

884,013

326,674

472,945

353,944

648,863

220,848

249,006

210,310

1938 ..........

927,132

347,451

474,096

360,606

658,633

231,647

236,061

203,038

1939 ..........

977,155

378,478

564,966

436,080

691,124

255,978

293,998

251,319

1940 ..........

1,153,164

476,349

634,676

509,897

784,317

315,114

379,958

315,301

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 285.

Antalet arbetssökande personer har stigit med inemot 100,000 sedan år

1939 och utgjorde 476,000. Av dessa voro 315,000 vid manliga avdelningen.

Antalet lediga platser steg under året från 565,000 till 635,000. Sammanlagda

antalet tillsatta platser utgjorde ungefär 510,000 mot 436,000 föregående

år, vilket innebär en ökning med 74,000 platser. I genomsnitt lia

42,500 platser tillsatts per månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar

till beredskaps- och reservarbeten, utan förmedlingsresultatet avser uteslutande

platstillsättning på öppna marknaden.

Den interlolcala förmedlingen av arbetskraft har i hög grad främjats genom

olika åtgärder, t. ex. ökade statsbidrag till arbetssökandes resor och flyttningshjälp.

Härigenom har bland annat en omfattande överflyttning av arbetskraft

till betfälten och till skogsbruket kunnat ske. På grund av skilda

orsaker har det förelegat betydande svårigheter att skaffa erforderlig arbetskraft

på ifrågavarande områden, men framförallt genom interlokala förmedlingsåtgärder

har man dock kunnat fylla det väsentligaste behovet. Till belysande

av det intensifierade samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen

inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning uppgift

om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor och ombud tillsatta

platser under åren 1936—1940.

År

Antal arbetssökande

placerade genom

annat kontor

Därav utom

länet

1936 ..............

............. 6,727

3,674

1937 ..............

............ 11,978

6,722

1938 ..............

............ 14,020

8,380

1939 ..............

............ 19,626

12,005

1940 ..............

............ 33,413

17,956

Under år 1940 tillsattes omkring 33,500 sådana platser, varav 26,500 manliga

och 7,000 kvinnliga. Dessa siffror innebära en höjning i jämförelse

med föregående år med 70 procent.

För verksamheten ha radiorapporterna spelat stor roll. Två gånger i

veckan har arbetsmarknadskommissionen genom rundradion kunnat underrätta

allmänheten örn sådana arbetstillfällen, för vilka lämplig arbetskraft

saknats på orten. Aven genom upplysningsverksamhet och omskolning av

arbetskraft har kommissionen sökt underlätta omflyttningeu från områden

med arbetslöshet till områden med brist på arbetskraft.

Arbetsmarknadskommissionen har i samråd med överbefälhavaren över

rikets försvarskrafter vidtagit olika åtgärder för att skapa ökade möjligheter

att frigöra för olika näringsgrenar viktig arbetskraft ävensom att förhindra

en avsevärd ökning av arbetslösheten i samband med hempermittering eller

hemförlovning av värnpliktiga. För tillgodoseende av jordbrukets behov av

personal under skördetid, icke minst ifråga om betupptagning, ha i viss

utsträckning värnpliktiga jordbrukare och jordbruksarbetare beviljats hempermittering

eller anstånd med militärtjänstgöringen. Vidare har en omfattande

frivillig värnpliktstjänst och frivillig luftbevakningstjänst organiserats

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

under medverkan av den offentliga arbetsförmedlingen. Sålunda lia ungefär

18,000 personer placerats i frivillig luftbevakning och över 4,000 gjort frivillig

värnpliktstjänst.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av idb. 2.

Tab. 2. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga

arbetsförmedlingsanstalterna åren 1931—1940.

Å r

Jordbruk

Skogs-

hushåll-

ning

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

fiske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst

Husligt

arbete

Diverse-

arbete

Summa

1931 ........

46,584

2,660

17,670

20,641

35,597

79,713

41,285

244,150

1932 ........

41.815

7,034

19,214

17.675

28,797

72,505

32,151

219,191

1933 ........

37,942

13,205

21,863

18,214

28,909

66,475

42,419

229,027

1934 ........

44,077

12,317

29,961

19,039

36,515

68,962

46,252

257,123

1935 ........

48,416

6,650

30,316

20,313

47,102

74,419

38.904

266,120

1936 ........

48,543

12,694

34,174

22,904

57,597

82,925

42,577

301,414

1937 ........

48,581

14,328

38,984

26,979

70,002

89.539

65,531

353,944

1938 ........

51,212

10,719

46,801

26,185

85.510

97,240

42,939

360,606

1939 ........

50,284

18,266

66,262

34,987

110,846

114,009

41,426

436,080

1940 ........

54,767

39,636

87,998

27,357

127,265

113,890

58,984

509,897

Gruppen jordbruk visar en svag ökning i jämförelse med föregående år.

Den dåliga skörden gjorde behovet av arbetskraft på detta område icke så

stort som kunde väntas. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft motsvarade

i stort sett varandra. Vissa svårigheter uppstodo dock i samband med betskötseln

och betupptagningen, men behovet av arbetskraft för dessa ändamål

kunde väsentligen tillgodoses dels genom interlokal förmedling av arbete,

dels genom beviljade permitteringar för till militärtjänst inkallade. Övergången

till inhemska bränslen och drivmedel skapade rika arbetstillfällen

inom skogshushållningen, vilket avspeglas i antalet tillsatta platser inom

denna grupp, närmare 40,000. Jämfört med åren 1939 och 1938 innebär

detta en fördubbling respektive fördubbling.

Även industrigruppen visar en markerad ökning. Nästan undantagslöst

redovisas kraftigt stegrade förmedlingssiffror. Under hela året lia vissa industrigrenar

haft full sysselsättning och i stor omfattning lidit brist på yrkeskunnig

arbetskraft. Detta gäller framförallt mekaniska verkstäder, skeppsvarv

och elektriska verkstäder. Även de för hemmamarknaden arbetande

konsumtionsvaruindustrierna lia i det stora hela kunnat bereda sina arbetare

sammanhängande arbete. Inom textilindustrien har emellertid under höstens

lopp på grund av råvarubrist korttidsarbete i ökad omfattning måst tillgripas.

Permitteringar och avskedanden lia i stor utsträckning förekommit inom

trävaruindustrien samt vissa delar av massa- och pappersindustrierna. Margarinindustrien

har tidvis under året måst inskränka eller helt inställa driften.

Krisens skadeverkningar lia framträtt starkast inom byggnadsverksamheten.

I viss grad tiar dock arbetskraft från industrier med minskad sysselsättning

kunnat placeras inom andra yrkesområden, exempelvis inom jord- och skogsbruk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 285.

Inom gruppen handel, samfärdsel och allmän tjänst har sysselsättningen

minskat för de till landtransport hörande kategorierna liksom för hotell- och

restaurangpersonal. För sjöfartsnäringen har på grund av den rådande avspärrningen

en tillbakagång ägt rum.

Gruppen husligt arbete hade ungefär samma omfattning som under föregående

år. Jämvikt rådde här mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft.

Inom gruppen diversearbete har under året funnits betydligt större

sysselsättningsmöjligheter än annars brukar vara fallet.

Aven ungdomsförmedlingens samt student- och lärarförmedlingens verksamhet

har karakteriserats av en icke obetydlig utveckling. Antalet tillsatta

platser var 43,700 respektive 6,000 mot 36,400 respektive 5,200 året dessförinnan.

Arbetsmarknaden under år 1940 kännetecknades i stort av större omsättning

av arbetskraften liksom arbetskraften av tilltagande rörlighet. I stor

utsträckning torde militärinkallelserna lia bidragit till att öka cirkulationen.

II. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

A. Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Till följd av de ändrade bestämmelser rörande hjälpverksamheten för

arbetslösa, som gälla från och med den 1 juli 1940, har begreppet »hjälpsökande

arbetslös» fått en något vidgad omfattning. Sedan kommissionen

genom Kungl. Majis brev den 28 juni 1940 erhållit bemyndigande att handlägga

och avgöra ärenden rörande statliga och kommunala beredskapsarbeten,

tillämpas samma regler i avseende å arbetskraftens hänvisning, lönesättning

m. m. vid alla beredskapsarbeten. De av kommissionen före den 1 juli

1940 bedrivna statliga reservarbetena överfördes från och med sistnämnda

dag till »statliga beredskapsarbeten i statens arbetsmarknadskommissions

regi». Som en konsekvens av dessa förändringar redovisas från och med

den 1 juli 1940 samtliga vid beredskapsarbeten sysselsatta, av arbetslöshetskommittéer

hänvisade arbetslösa i kommittéernas månadsrapporter som

hjälpsökande, vilket tidigare var fallet endast med dem, som voro sysselsatta

vid de dåvarande reservarbetena. För att ernå jämförbarhet med tidigare

år har i tabellmaterialet för tiden januari 1938—juni 1940 vid statliga och

kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa dock medräknats

i antalet hjälpsökande. Visserligen föreskrev redan 1937 års riksdag,

att urvalet av arbetskraft även till beredskapsarbetena skulle ske genom

hänvisning av arbetslöshetskommittéer. Men före den 1 januari 1938 förekom

sådan hänvisning endast i undantagsfall, och rapport därom lämnades

då ej till kommissionen. Avsaknaden av fortlöpande månadsuppgifter för

denna tid inverkar dock icke nämnvärt på siffrornas jämförbarhet.

Av de sammanfattande uppgifter rörande arbetsmarknaden, som lämnas

i tab. 3, framgår, att under samtliga månader första halvåret 1940 antalet

hjälpsökande arbetslösa liksom antalet arbetsansökningar på 100 lediga

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 285.

platser voro lägre än under motsvarande tid föregående år. Arbetslöslietsprocenten

inom fackförbunden var däremot — bortsett från januari månad

högre 1940 än 1939. Under andra halvåret 1940 uppvisade samtliga nämnda

serier däremot högre siffror för 1940 än för 1939, örn man bortser från antalet

hjälpsökande arbetslösa för juli 1940, som var något lägre än samma

månad 1939.

Tab. 3. Arbetsmarknaden linder åren 1931—1940.

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Not.

Dec.

Års-

medcl-

tal

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.''

1931

40,245

41,595

41,885

39,396

34,550

31.057

30,520

35,701

40,377

57,143

77,254

88,761

46,540

1932

103,742

108,032

109.674

111,333

104,094

97.370

94,687

99,826

106,404

123,584

146,981

161,155

113,907

1933

180,602

181,944

186,561

176,825

156,211

145,458

138,855

144,185

151,498

164,747

170,702

171,065

164,054

1934

171,540

166,348

160,345

145,588

116,257

99,628

86,253

83,042

78,918

84,811

92,016

92,881

114,802

1935

93,419

89,838

83,588

75,122

61.177

51,157

42.582

41.723

41,190

47,045

54,167

57,965

61,581

1936

61,400

58,127

53,162

46,628

34,571

25,863

21,510

20,783

20,903

24,712

28,742

30,814

35,601

1937

33,509

31,280

27.750

22,247

15,840

11,429

9,800

9,577

9,782

12,411

16,169

18,765

18,213

1938

22,022

22,263

20,071

16,935

13,797

11,891

10,057

9,993

10,818

13,972

18,853

23,603

16,189

1939

29,263

29,020

27,250

24,893

17,610

12,501

9,229

8,709

9,499

12,183

15,583

14,940

17,556

1940

15,552

15,184

14,332

9,872

7,876

6,935

7,902

10,361

12,243

16,122

20,562

23,469

13,367

Arbetslösheten

inom fackförbunden. Procent.

1931

20.2

18.7

19.4

17.1

13 2

12.4

11.8

12.8

13.4

16.4

19.3

26.5

16.8

1932

24.2

23.8

24.i

20.8

19.0

19.3

19.4

20.o

20.6

22.1

24.1

31.0

22.4

1933

28.8

27.7

28.7

24.3

21.1

20.3

19.4

19.0

19.2

20.2

22.3

27.2

23.3

1934

24.4

24.4

23.8

19.6

15.4

14.0

12.9

13.3

13.0

14.8

17.1

23.7

18.0

1935

22.3

20.1

18.5

16.0

12.0

11.3

9.9

10.2

10.9

12.7

14.9

21.3

15.0

1936

19.0

18.1

16.5

13.8

10.2

9.3

8.1

8.i

8.7

10.8

12.8

17.5

12.7

1937

16.3

14.8

14.5

11.2

8.s

7.7

G.4

6.2

6.8

8.3

11.1

17.8

10.8

1938

15.6

14.6

13.0

10.7

8.4

8.5

7.2

7.2

7.5

9.0

11.2

17.8

10.9

1939

14.9

13.0

11.7

9.0

6.3

5.6

4.8

5.o

6.3

8.o

10.4

15.2

9.2

1940

14.t

14.5

15.8

11.1

9.5

8.7

9.o

9.1

9.8

11.0

12.0

16.1

11.8

Antal ansökningar örn

arbete

pd 100

lediga platser vid den

offentliga arbetsförmedlingen.

1931

243

254

200

202

170

196

206

207

204

271

483

388

251

1932

453

508

397

382

380

405

420

409

407

463

853

881

487

i 1933

735

737

729

620

559

566

626

579

577

663

865

810

685

1934

735

694

514

477

383

379

362

332

331

379

549

531

479

i 1935

485

477

414

321

303

284

277

255

244

284

434

442

365

j 1936

370

319

261

249

214

194

194

175

169

204

289

327

262

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

! 1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

! 1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

; 1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

182

1 I denna och följande tabeller har för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats

vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock

fiirst fr. o. m. juli 1940 varit anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 285.

Antalet hjälpsökande arbetslösa belyses ytterligare av tab. 4, vari antalet

arbetslösa vid slutet av varje månad angivits i procent av motsvarande antal

under samma månad föregående år. Detta antal, som under hela första

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1931—1940 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad

1931

1932

1933

1934

1935

1930

1937

1938

1939

1940

Januari ............

241.8

257.8

174.1

95.o

54.5

65.7

54.6

65.7

132.9

53.1

Februari............

270.4

259.7

168.4

91.4

54.o

64.7

53.8

71.2

130.4

52.3

Mars ..............

308.6

261.8

170.1

85.9

52.i

63.6

52.2

72.3

135.8

52.6

April ..............

346.6

282.6

158.8

82.3

51.0

62.1

47.7

76.1

147.o

39.7

Maj................

383 3

301.3

150.1

74.4

52.0

56.5

45.8

87.1

127.6

44.7

Juni................

468.1

313.5

149.4

68.5

51.3

50.6

44.2

104.o

105.1

55.5

Juli''................

524.0

310.2

146.6

62.1

49.4

50.5

45.6

102.6

91.8

85.6

Augusti............

565.4

279.6

144.4

57.6

50.2

49.8

46.i

104.3

87.2

119.0

September..........

470.1

263.5

142.4

52.1

52.2

50.7

46.s

110.6

87.8

128.9

Oktober............

391.1

216.3

133.3

51.5

55.5

52.5

50.2

112.6

87.2

132.3

November..........

311.2

190.3

116.1

53.9

58.9

53.1

56.3

116.6

82.7

132 o

December..........

278.2

181.6

106.1

54.3

62.4

53.2

60.9

125.8

63.3

157.1

Medeltal

339.1

244.7

144.0

70 o

53e

57.8

51.2

88.9

108.4

76.1

halvåret 1940 var mycket lågt, ungefär 50 procent under 1939 års nivå,

började redan under sommarmånaderna — då hjälpsökandesiffrorna normalt

sjunka — att stiga; vid 1940 års utgång låg hjälpsökandesiffran nära 60

procent över fjolårssiffran.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet (se tab. 5), var dock

under hela år 1940 lägre än under åren 1931—1939 och uppgick i medeltal

till 199. Vid 1940 års utgång rapporterade 219 av landets 2,523 kommuner

Tab. 5. Antal kommuner 1 med rapporterad arbetslöshet åren 1931-1940.

Månad

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Januari ............

339

673

1,148

1,478

1,251

810

433

268

321

252

Februari............

362

751

1,212

1,529

1,219

759

417

270

333

239

Mars ..............

376

757

1,222

1,525

1,180

727

373

254

333

227

April ..............

368

758

1,181

1,437

1,051

666

335

232

315

178

Maj................

353

743

1,113

1,337

901

568

277

216

286

159

Juni................

345

708

1,091

1,270

840

482

231

204

266

140

Juli................

335

727

1,108

1,220

722

426

218

187

232

169

Augusti............

353

746

1,122

1,160

709

421

227

186

227

180

September..........

365

774

1,166

1,138

691

400

215

194

226

193

Oktober............

419

835

1.238

1,178

734

409

230

219

250

208

November..........

508

943

1,340

1,232

796

429

244

253

266

223

December..........

569

1,000

1,401

1,252

833

427

252

277

265

220

Medeltal

391

785

1,195

1,313

911

544

288

230

277

199

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

arbetslöshet. Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock

till ungefär hälften av hela folkmängden i riket. I 153 (70 procent) av

rapportkommunerna var antalet hjälpsökande arbetslösa mindre än 1 procent

av folkmängden, i 31 kommuner 1—2 procent, i 18 kommuner 2—3 procent

samt i 17 kommuner 3—7 procent. De sistnämnda kommunerna voro på

ett undantag när belägna i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Av i tab. 6 meddelade uppgifter örn de arbetslösas fördelning på vissa

geografiska områden framgår, att hjälpsökandeklientelet under 1940 huvud
-

Tab. 6. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden

åren 1931—1940. Års medeltal.

Områden

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Antal

Städer ................

14,959

35,533

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,643

6,887

8,704

därav

Stockholm ..........

1,770

6,926

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

986

1,903

Göteborg ............

8,201

6,072

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,185

1,048

2,630

Malmö ..............

1,681

3,259

4,199

2,707

1,375

1,189

862

780

561

957

Summa storstäder

6,652

16,257

26,222

20,137

10,202

7,024

4,198

3,288

2,595

5,490

Övriga städer ........

8,307

19,276

29,425

21,170

12,408

8,869

6,074

5,355

4,292

3,214

Landsbygd............

31,581

78,374

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941

7,546

10,669

4,663

därav

Göteborgs o. Bohus län

2,855

4,076

6,019

5,851

4,078

2,584

1,479

1,221

1,092

1,303

Västernorrlands län. . . .

6,591

13,574

15,967

10,935

6,776

4,860

2,656

3,133

3,844

1,841

Övriga län ..........

22,135

60,724

86,421

56,709

28,117

12,264

3,806

8,1 92

5,733

1,519

Summa

46,540

113,907

104,054

114802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13 367

Procent

Städer ................

32.i

31.2

33.9

36.0

36.7

44. n

56.4

53.4

39.2

65.i

därav

Stockholm ..........

3.8

6.1

8.1

9.3

8.3

9.7

11.3

8.2

5.6

14.2

Göteborg ............

6.9

5.3

5.3

5.9

6.1

6.7

7.0

73

6.0

19.7

Malmö ..............

3.6

2.9

2.6

2.4

2.2

3.8

4.7

4.8

3.2

7.2

Summa storstäder

14.3

14.3

1 C .0

17.6

16.6

1 9.7

23.0

20.3

14.8

41.1

Övriga städer ........

17.8

16.9

17.9

18.4

20.1

24.9

33.4

33.1

24.4

24.0

Landsbygd............

67.9

68.8

66.1

64.0

63.3

55.4

43.o

46.0

60.s

34.9

därav

Göteborgs o. Bohus län

6.1

3.6

3.7

5.1

6-6

7.3

8.1

7.5

6.2

9.7

Västernorrlands län. . . .

14.2

11.9

9.7

9.5

11.0

13.7

14.6

19.4

21.9

13.8

Övriga län ..........

47.6

53.3

5 2.7

49.4

45.7

34.4

20.9

19.7

32.7

11.4

Summa

lOO.o

lOO.o

lOO.o

100 o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

100.O

100 o

sakligen var koncentrerat till storstäderna, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

läns landsbygd; nära 2/a av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande

i dessa områden. Särskilt påfallande var den betydande andel av

arbetslösheten, som kom på storstäderna jämfört med tidigare år.

Av samtliga hjälpsökande voro under 1940 65.i procent hemmahörande i

städer, därav 41.1 procent i storstäder, och 34.9 procent på landsbygden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 285.

Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i

idb. 7, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren

Tab. 7. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1981—1940.

Årsmedeltal.

Län

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Stockholms stad

1,770

6,926

13,324

10,643

5,081

3,436

2,053

1,323

986

1,903

Stockholms......

527

2,050

4,981

4,411

2,216

1,132

416

187

153

277

Uppsala ........

560

1,288

2,488

1.874

1,041

470

265

282

227

137

Södermanlands ..

833

1,832

2,849

1,891

625

273

160

157

109

158

Ostergötlands. . . .

971

2,785

4,899

3,563

1,348

774

524

466

362

260

Jönköpings......

498

1,347

2,489

2,160

1,106

628

295

219

218

183

Kronobergs......

723

1,835

2,650

2,022

962

452

164

142

187

110

Kalmar..........

1,277

3,869

5,541

3,815

2,115

1,080

420

410

399

276

Gotlands........

114

249

697

410

153

129

102

100

71

29

Blekinge........

2,176

4,246

5,791

4,944

3.195

1,612

814

637

794

323

Kristianstads ....

594

1,791

2,746

2,117

889

342

132

107

104

55

Malmö stad ....

1,681

3,259

4,199

2.707

1,375

1.189

862

779

562

957

Malmöhus i övrigt

1,950

4,546

7,044

5,185

2,616

1,713

1,248

1,096

661

498

Hallands........

449

1,067

1,699

1,454

882

574

409

371

253

159

Göteborgs stad . .

Göteborgs o.Bohus

3,201

6,072

8,699

6,787

3,746

2,399

1,283

1,186

1,047

2,630

i övrigt........

3,291

5,341

7,730

7,208

5,019

3,332

2,022

1,724

1,541

1,736

Alvsborgs ......

943

2,250

3,520

2,724

1,435

765

427

279

231

207

Skaraborgs ......

165

1.274

2,240

1,866

959

455

203

196

82

32

Värmlands......

3,251

7,207

9,755

6,579

3,836

1,669

513

515

1,121

309

Örebro..........

1,608

4,191

5,789

3,919

1,898

887

329

199

168

210

Västmanlands. . . .

987

2,853

4,273

2,201

653

174

57

46

44

51

Kopparbergs ....

2,022

5,720

9,202

5,989

2,904

1.195

274

121

154

105

Gävleborgs......

3,313

7,789

10,660

6,764

3,984

1.874

747

554

742

336

Västernorrlands. .

6,697

14.268

17,025

11,486

7,037

5,072

2,809

3,266

3,954

1,927

Jämtlands ......

1,050

4,493

5,724

2.405

1,086

307

30

25

212

43

Västerbottens. . ..

1,655

4,702

6,240

3,692

1,872

897

299

345

637

191

Norrbottens ....

4,234

10,656

11,800

5,986

3,550

2,773

1,359

1,457

2,537

265

Hela riket

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

Städer

14,959

35,533

55,647

41,307

22,610

15,893

10,272

8,643

6,887

8,704

Landsbygd

31,581

78,374

108,407

73,495

38,971

19,708

7,941-

7,546

10,669

4,663

1931—1940, och i tab. 8, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela

folkmängden inom respektive län. Både absolut och relativt var arbetslösheten

under 1940 störst i Göteborgs stad. Antalet hjälpsökande var därnäst

störst i Västernorrlands län, Stockholms stad, Göteborgs och Bohus

län (utom Göteborgs stad) samt Malmö stad; i förhållande till folkmängden

var dock arbetslösheten betydligt mindre i Stockholms stad än inom övriga

nämnda områden. I jämförelse med föregående år uppvisade flertalet län

lägre arbetslöshetssiffror för 1940. Särskilt betydande var nedgången i

Värmland samt norrlandslänen. I storstäderna var däremot arbetslösheten

av betydligt större omfattning 1940 än 1939; årsmedeltalet för Göteborg var

sålunda 2Vä gånger så högt och för Stockholm och Malmö nära dubbelt så

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

11

Tab. 8. Antal hjälpsökande arbetslösa pä 1,000 invånare inom olika län

åren 1931 1940.

Län

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Stockholms stad ....

3.5

13.5

25.6

20.4

9.7

6.4

3.s

2.4

1.7

3.s

Stockholms ........

2.0

7.7

18.6

16.3

8.2

4.2

1.5

0.7

0.6

1.0

Uppsala............

4.1

9.4

18.0

13.5

7 5

3.4

1.9

2.o

1.6

1.0

| Södermanlands ....

4.4

9.8

15.2

10. i

3.8

1.4

0.8

0.8

0.6

0.8

| Östergötlands ......

3.1

9.o

15.8

11.4

4.3

o®

1.7

1.5

1.2

0.8

Jönköpings ........

2.s

5.8

10.7

9.2

4.7

2.7

1.3

0.9

0.9-

0.8

j Kronobergs ........

4.6

11.8

17.1

13.o

6.2

2.9

i.i

0.9

1.2

0.7

i Kalmar ............

5.5

16.7

23.9

16.4

9.1

4.7

1.8

1.8

1.7

1.2

[ Gotlands ..........

2.0

4.3

12.1

7.1

2.6

2.2

1.8

1.7

1.2

0.5

[ Blekinge ..........

15.o

29.s

39.8

33.8

21.9

11.0

5.6

4.4

5.5

2.2

j Kristianstads ......

2.4

7.s

ll.i

8.5

3.6

1-4

0 5

0.4

0.4

0.2

| Malmö stad........

13.1

25.1

32.0

20.5

9.9

8.4

6.o

5.3

3.7

6.2

Malmöhus i övrigt. .

5.i

11.9

18.4

13.5

6.9

4.5

3.3

2.9

1.8

1.3 1

Hallands ..........

3.o

7.1

11.2

9.6

5.8

3.8

2.7

2.4

1.7

1.0

Göteborgs stad ....

13.1

24.5

34.6

26.9

14.7

9.3

4.9

4.4

3.8

9.4

Göteborgs och Bohus

i övrigt..........

15.4

25.2

36.4

33.9

23.6

15.8

9.0

8.3

7.5

8.5

Alvsborgs ..........

3.o

7.2

11.2

8.6

4.5

2.4

1.3

0.9

0.7

0.6

Skaraborgs ........

0.7

5.3

9.2

7.7

4.o

1.9

0.8

0.8

0.3

0.1

| Värmlands..........

12.0

26.7

35.9

24.1

14.o

6.1

1.9

1.9

4.2

1.2

i Örebro ............

7.3

19.2

26.5

17.9

8.7

4.i

1.5

0.9

0.8

0.9

Västmanlands......

6.1

17.7

26.5

13.6

4.o

1.1

0.3

0.3

0.3

0.3

Kopparbergs........

8.1

22.9

36.8

23.9

11.6

4.8

1.1

0.5

0.6

0.4

Gävleborgs ........

11.8

27.9

38.1

24.1

14.2

6.7

2.7

2.0

2.7

1.2

Västernorrlands ....

24.0

51.o

60.6

40.8

24.9

18.0

lO.o

11.7

14.2

7.o

Jämtlands..........

7.8

33. s

42.2

17.7

8.0

2.2

0.2

0.2

1.5

0.3

Västerbottens ......

8.1

22.9

30. o

17.5

8.8

4.2

1.4

1.6

2.9

0.9

Norrbottens........

21.2

52.8

58.2

29.3

17.2

13.4

6.5

6.9

12.0

1.2

Hela riket

7.0

18.5

26.5

18.6

9 9

5.7

2.9

2.6

2.8

8.1

Städer

7.5

17.4

27.0

19.9

10.7

7.4

4.7

3.9

3.0

3.7

Landsbygd

7.0

19.o

26.3

17.8

9 4

4.8

2.0

1.9

2.6

1.2 1

högt som 1939. I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena

i samtliga kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren

1939 och 1940.

De betydande förskjutningar i arbetslöshetens regionala fördelning, som

ägt rum sedan 1939, få sin förklaring vid ett studium av tab. 9, vari meddelas

uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper. Minskningen

i arbetslösheten i Värmlands samt de norrländska länen sammanhänger

med minskad arbetslöshet inom yrkesgrupperna jordbruk och skogshushållning,

trävaruindustri samt diversearbete och den ökade arbetslösheten i städerna

— framför allt i storstäderna — med ökad arbetslöshet inom grupperna

byggnadsverksamhet samt handel, samfärdsel och allmän tjänst.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av de den 31 december

1940 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. Liksom under år 1939 förekom

arbetslöshet av större omfattning under år 1940 endast beträffande ett fatal

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Tab. 9. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1981—1910.

År smedel tal.1

Yrkesgrupper

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Antal

Jordbruk o. skogshushållning

6,560

19,850

30,106

17,786

6,587

1,739

514

891

2,121

355

Jordbruk ................

1,624

6,849

12,769

9,140

3,188

790

295

242

321

162

Skogshushållning..........

4,936

13,001

17,337

8,646

8,399

949

219

649

1,800

193

Industri och hantverk......

22,694

49,835

69,864

48,830

28,110

17,684

9,347

8,348

8,283

8,239

Malmbrytning och metall- industri ................

6,798

17,168

20,776

1 2,326

5,165

2.840

1,138

1,013

982

673

Jord- och stenindustri ....

5,203

8,348

12,000

10,612

6,958

3,845

1,841

1.338

1,481

1,458

Trävaruindustri ..........

5,777

11,258

13,442

8,905

5,929

4,262

2,406

2,409

2,475

1,290

Byggnadsverksamhet......

2,179

6,822

12,513

8,445

5,585

8,805

2.317

2,195

2,317

3,705

Övriga industrier..........

2,737

6,239

11,133

8,542

4,473

2,932

1,645

1,393

1,078

1,113

Sjöfart och fiske............

530

1,600

2,708

2,304

1,269

727

349

277

251

245

Handel, samfärdsel och all- män tjänst ..............

1,813

5,397

11,238

9,342

5,490

3,599

2,265

1,796

1,506

1,970

Husligt arbete..............

36

132

376

210

45

53

87

27

25

35

Arbete, ej llän/ärligt till annan

grupp ..................

14,907

37,093

49,762

36,330

20,080

11,799

5,701

4,850

5,370

2,523i

Summa

46,540

113,907

164,054

114,802

61,581

35,601

18,213

16,189

17,556

13,367

Procent

Jordbruk o. skogshushållning

14.1

17.4

18.3

15.5

10.7

4,

2.8

5.5

12.1

o 7 1

^•7 |

Jordbruk ................

3.5

6.0

7.8

8.0

5.2

2.2

1.6

1.5

1.8

1.2 |

Skogshushållning..........

10 6

11.4

10.5

7.5

5.6

2.7

1.2

4.0

10.3

1.5

Industri och hantverk ......

48.8

43.8

42.6

42.5

45.g

49.7

51.3

51.6

47.2

61.6

Malmbrytning och metall- industri ................

1 4.6

15.1

12.6

10.7

8.4

8.0

6.3

6.2

5.3

5.o

Jord- och stenindustri ....

1 1.2

7.3

7.8

9.2

11.3

10.8

10.1

8.3

8.4

10.9

Trävaruindustri ..........

12.4

9.9

8.2

7.8

9.6

12.0

13.2

14.9

14.1

9.7

Byggnadsverksamhet......

4.7

6.o

7.7

7.4

9.1

10.7

12.7

1 3.6

13.2

2 7.7

Övriga industrier..........

5.9

5.5

6.8

7.4

7.2

8.2

9.0

8.6

6.2

8.S

Sjöfart och fiske............

l.i

1.4

1.7

2.0

2.1

2.0

1.9

1.7

1.4

1.8

Handel, samfärdsel och all- män tjänst ..............

3.9

4.7

6.9

8.1

8.9

10.1

12.5

u.i

8.6

14.7

Husligt arbete..............

0.1

0.1

0.2

0.2

0.1

0.2

0.2

0.2

0.1

0.8

Arbete, ej hänf ärligt till annan

grupp ..................

32.o

32. c

30.3

31.7

32.6

33.1

31.3

29.9

30.6

18.9 1

Summa

100.o

100.O

100 o

100.O

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOOo

lOO.o

lOO.o j

1 För tiden 31/i 193 8—80/o 1940 Ilar i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

yrkesgrupper. De yrkesgrupper, som under år 1940 uppvisade ett mera betydande

antal arbetslösa, voro stenindustri, sågverksindustri, byggnadsverksamhet,

landtransport samt diversearbete. De omfattande driftsinskränkningarna

vid pappersmassefabrikör och pappersbruk medförde även en betydande

ökning inom gruppen pappers- och grafisk industri under senare

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285. 13

delen av 1940; vid årets slut uppgick antalet hjälpsökande inom denna

grupp till 1,294.

Byggnadsverksamhetetts successiva nedgång under 1940 kom att i hög

grad ge sin prägel åt hjälpsökandeklientelets sammansättning. Närmare Va

av samtliga hjälpsökande under året voro byggnadsarbetare. Från augusti

till december månad mer än tredubblades antalet hjälpsökande inom denna

grupp, som vid sistnämnda tidpunkt uppgick till 7,717. Av dessa voro

6,179, eller 80. i procent, husbyggnadsarbetare.

Det försämrade läget inom handel och samfärdsel inverkade framför allt

på antalet hjälpsökande inom gruppen landtransport, som vid årets slut

uppgick till 2,212.

De avsevärt försämrade sysselsättningsmöjligheterna inom de nämnda

yrkesområdena föranledde kommissionen att under året upphäva de jämlikt

14 § hjälpkungörelsen utfärdade bestämmelserna örn avstängning från statlig

och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för husbyggnadsarbetare samt hamnoch

stuveriarbetare.

Avstängningsbestämmelserna bibehöllos däremot beträffande arbetslösa

tillhörande grupperna jordbruks-, skogs- och flottnings-, tegelbruks- samt

husligt arbete. Tack vare den rikliga arbetstillgången behövde dispens från

avstängningsbestämmelserna endast medgivas i ett fåtal fall, huvudsakligen

för skilj eställsarbetare.

Arbetslösheten inom stenindustrin undergick under året inga större förändringar

och var av ungefär samma omfattning som föregående år. Antalet

hjälpsökande inom trävaruindustrin var däremot, som tidigare nämnts, betydligt

lägre, vilket sammanhängde med den relativt goda arbetstillgången

vid sågverken samt möjligheterna för arbetslösa sågverksarbetare att finna

sin utkomst vid skogsarbete.

Diversearbetarnas andel av hjälpsökandeklientelet var under år 1940 lägre

än något annat år för vilket yrkesuppgifter föreligga med undantag av år

1924, beroende på den rikliga tillgången på tilifällighetsarbeten under året;

antalet dylika arbetslösa uppgick dock vid årets slut till 3,389.

Enligt vad kommissionen inhämtat från socialstyrelsen, voro vid utgången

av året 14 erlända arbetslöshetskassor i funktion med sammanlagt 210,408

medlemmar eller i runt tal 15,000 medlemmar mer än vid samma tid 1939.

Genom nyanslutningar efter den 1 januari 1941 ökades medlemsantalet, så

att detsamma för närvarande (maj 1941) utgör omkring 275,000.

I tab. 10 meddelas uppgifter om arbetslöslietsklientelets ålderssamman

sättning vid vissa tidpunkter under åren 1933—1940. Av tabellen framgår,

att ungdomsarbetslösheten under år 1940 var av ringa omfattning, vilket självfallet

äger samband med militärinkallelserna.

Kvinnorna lia alltjämt utgjort en ringa del av de hjälpsökande arbetslösa.

Under år 1940 voro i genomsnitt 0.4 procent av de hjälpsökande kvinnor;

vid årets utgång voro 233 (l.o procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser

rörande i vistelsekommunen icke hemor isben ättigade hjälpsökande arbetslösa.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Talj. 10. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1933—1910.

Tidpunkt

A n

t a 1

Pro

cent

IG— 25

år

26 — 50

år

över 50

år

Summa1

16-25

år

26—50

år

Öyér 50

år

Summa

30/n

1933 ......

57,412

90,396

22,395

170,203

33.7

53.1

13.2

100.o

31/l0

1934 ......

26,114

46,023

12,373

84,510

30.9

54.5

14.6

lOO.o

3I/?

1935 ......

10,055

22.811

7,466

40,332

24.9

56.e

18.5

lOO.o

31/,

1936 ......

3,899

11.449

4,582

19,930

19.6

57.4

23.o

lOO.o

31/8

1937 ......

1,031

4,911

2.858

8,800

11.7

55.8

32.5

lOO.o

30/n

1939 ......

1,799

8,064

3,526

13,389

13.5

60.2

26.3

lOO.o

31/7

1940 ......

408

4,445

3,049

7,902

5.2

56.2

38.6

lOO.o

S1/l2

1940 ......

2.470

14,186

6,813

23,469

10.5

60.5

29.0

lOO.o

1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,

då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.

Antalet sådana Lös arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har under

de gångna åren städse varit ringa. Vid 1940 års utgång voro 397, eller

1.7 procent av samtliga hjälpsökande, icke hemortsberättigade i vistelsekommunen.

B. Arbetslinjen.

a. Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi.

Som tidigare berörts (sid. 6) innebar de ändrade bestämmelser för hjälpverksamheten

för arbetslösa, som trädde i kraft den 1 juli 1940, bland annat

att de statliga reservarbetena skulle utföras efter den öppna marknadens

lönevillkor och benämnas »statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi».

De såsom statligt reservarbete anordnade arkivarbetena för arbetslösa tillhörande

tekniska och merkantila yrken skulle dock liksom statskommunala

reservarbeten även efter den 1 juli 1940 bedrivas efter samma normer som

dittills. Samtidigt inordnades även de arbeten, som kommissionen redan före

den 1 juli 1940 bedrev efter öppna marknadens lönevillkor (färdigställningsarbeten

m. m.) i hjälpprogrammet, och en uppdelning av de vid dessa arbeten

sysselsatta i hänvisade arbetslösa och specialarbetare genomfördes i

samråd med arbetslöshetskommittéerna. Även dessa arbeten ingå sålunda

i den följande redovisningen av statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi.

Under första hälften av 1940 var antalet hjälpsökande arbetslösa förhållandevis

ringa, och behovet av nya arbetsföretag blev aktuellt först under senare

delen av året. De av kommissionen under året bedrivna arbetena voro

huvudsakligen sådana, som kontraherats under tidigare år, samt vissa arbeten

för försvaret, för vilka senare närmare uppgifter här icke lämnas. Uppgifter

rörande sist nämnda slag av arbeten ingå ej i det följande annat än i fråga

örn antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster.

Under året kontraherades endast ett nytt arbete, Jönköpings flygfält. Nyanskaffningen

av arbeten under åren 1938—1940 belyses i idb. 11 och 12,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

15

Tab. 11. Kostnaderna för under åren 1938—1910 kontraherade eller i annan ordning1

till utförande antagna statliga reservarbeten. Kronor.

Månad

Kontrakts8ummor

Ersättningar från uppdragsgivare

1938

1939

1940

1938

1939

1940

Januari..........

74,600

7,460

Februari ........

93,600

—

—

—

—

—

Mars............

2,410

14,000

—

380

2,100

—

April............

24,200

—

—

23,000

—

Maj ............

—

—

535,400

—

—

—

Juni............

—

—

—

—

—

—

Juli ............

—

—

—

—

—

—

Augusti ........

—

—

—

—

—

—

September ......

—

—

—

—

—

Oktober ........

—

—

—

—

—

—

November ......

40,000

313,900

—

8,000

278,055

—

December ......

—

309,000

—

—

66,900

—

Summa

210,610

661,100

535,400

15,840

370,055

Tab. 12. Kostnaderna för under åren 1938—1910 kontraherade eller i annan ordning

till utförande antagna statliga reservarbeten, fördelade länsvis. Kronor.

Län

Kontraktssummor

Ersättningar från uppdrags- givare

1938

1939

1940

1938

1939

1940

Stockholms stad ............

—

—

—

—

—

—

Stockholms..................

—

—

—

—

—

—

Uppsala ....................

—

—

—

—

—

—

Östergötlands................

—

—

—

—

—

—

Jönköpings..................

—

1584,000

535,400

—

341,900

—

Kronobergs..................

—

—

—

—

—

—

Kalmar......................

2,410

—

—

380

—

—

Gotlands ....................

—

—

—

—

—

—

Blekinge ....................

—

24,200

—

—

23,000

—

Kristianstads................

—

14,000

—

—

2,100

—

Malmöhus ..................

—

—

—

—

—

—

Hallands ....................

—

—

—

—

—

—

Göteborgs stad..............

—

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus i övrigt

133,600

16,700

—

8,000

835

—

Älvsborgs ..................

—

22,200

—

—

2,220

—

Skaraborgs..................

—

—

—

—

—

—

Värmlands ..................

74,600

—

—

7,460

—

—

Örebro......................

—

—

—

—

—

—

Västmanlands................

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs ................

—

—

—

—

—

—

Gävleborgs..................

—

—

—

—

—

Västernorrlands..............

—

—

—

—

—

—

Jämtlands ..................

—

—

—

—

—

—

Västerbottens................

—

—

—

—

—

—

Norrbottens ................

—

—

—

—

—

—

Summa

210,610

661,100

535,400

15,840

370,055

—

1 Härav 315,000 kr. enligt Kungl. Maj:ts brev den •/» och 16/12 1939 nied uppdrag ät

kommissionen att utföra ytterligare arbeten h TJlricehamnsbanan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Under året färdigställdes 17 arbeten, bland vilka må nämnas Ulricehamnsbanan,

Norrtälje flygfält, ett sjösänkningsarbete i Norrbotten (Persöfjärden)

samt ett flertal större vägarbeten. Av arbetet å inomskärsfarleden Malö

strömmar i Bohuslän, som pågått sedan den 1 oktober 1935, återstod vid

årets slut mindre än en fjärdedel.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under

åren 1931—1940 framgår av tab. 13. Medelantalet under år 1940 sysselsatta

uppgick till 1,163, varav 46.7 procent voro hänvisade från städer.

Då städernas andel av hjälpsökandeklientelet under 1940 i genomsnitt var

65.1 procent, voro sålunda städernas arbetslösa i betydligt mindre utsträckning

än landsbygdens sysselsatta vid kommissionens arbeten. Av hela antalet

sysselsatta arbetslösa voro 60.9 procent försörjningspliktiga. Motsvarande

procenttal för samtliga hjälpsökande uppgick till 74.4.

Tab. 13. Antal arbetslösa sysselsatta Tiel arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1931—1940.

Hänvisade från

därav

Hänvisade från

därav

Årsil) edeltal

från

1940

från !

städer

lands-

bygd

hela

riket

städer

%

städer

lands-

bygd

hela

riket

städer ,

%

1931 ........

2,150

4,748

6,898

31.2

Januari ....

568

746

1,314

43.2

1932 ........

2.653

12,167

14,820

17.9

Februari ....

572

625

1,197

47. s

1933 ........

2,617

17,195

19,812

13.2

Mars........

486

507

993

48.9

22,684

April........

353

375

728

48.5

1934 ........

4,700

17,984

20.7

Maj ........

298

234

532

56.0

1935 ........

5,097

11,669

16,766

30.4

Juni........

287

199

486

59.1

1936 ........

3,124

5,944

9,068

34.5

Juli ........

301

342

643

46.8

1937 ........

1938 ........

1,896

956

2,316

995

4,212

1,951

45.0

49.0

Augusti ....

September . .

388

562

864

1,018

1,252

1,580

31.0

35.6

1939 ........

517

994

1,511

34.2

Oktober ....

710

1.070

1,780

39.9

November . .

1,067

939

2,006

53.2

1940 ........

543

620

1,163

46.7

December . .

920

525

1,445

63.7

1 Omfattar t. o. in. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive arkivarbeten) samt därefter

statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och arkivarbeten.

På grund av arbetenas delvis ändrade karaktär kunde under år 1940

endast en mindre del av de i kommissionens arbeten sysselsatta beredas

arbete i närheten av hemorten. I slutet av september 1940 voro sålunda

endast 29.8 procent sysselsatta i hänvisningslänet. Endast 13.2 procent av

arbetarna kunde utnyttja sin ordinarie bostad; återstoden bodde i av kommissionen

tillhandahållna förläggningar (86.4 procent) eller i undantagsfall

i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad (0.4 procent). De arbetare,

som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga härför en

avgift, vari även inräknas ersättning för värme, lyse, sängutrustning med

lakan samt vissa kokkärl. Denna avgift, som tidigare var något lägre, utgår

från 1 januari 1941 med 50 öre per dygn. Arbetarna svara själva för den

dagliga städningen, men skurning av golv m. m. verkställes utan kostnad

för dem två gånger i månaden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majis proposition nr 285.

I antalet arbetslösa, sysselsatta viel arbeten i kommissionens regi, inräknas

även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila yrken, vilka

sysselsatts vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade

arkivarbetena. Antalet personer vid dylika arbeten under åren 1934—

1940 framgår av

följande sammanställning.

Antal

därav

Å r

sysselsatta

försörjnings

(årsmedeltal)

pliktiga

1934 ..

...................... 224

123

1935 ..

...................... 227

125

1936 ..

..................... 109

69

1937 ..

...................... 84

56

1938 ..

...................... 105

65

1939 ..

...................... 117

72

1940 ..

...................... 131

78

Kostnaderna per dagsverke vid de statliga reservarbetena (exklusive arkivarbetena)

under de nio senast förflutna budgetåren belysas av tab. 14. Antalet

under budgetåret 1939/40 utgjorda dagsverken uppgick till 357,924,

varav 255,903 utförts av reservarbetare.

För orsakerna till de under de senaste budgetåren ökade kostnaderna

per dagsverke har redogjorts i tidigare budgetframställningar, senast i kommissionens

underdåniga skrivelse den 26 februari 1940, fogad som bilaga

till prop. nr 236/1940, sid. 89. Förutom ökade kostnader för arbetslöner

och material inverka i betydande grad, att de statliga reservarbetena under

dessa år i stor utsträckning utgjorts av arbeten, som fortskridit så långt,

att material och körningskostnader spelat en betydande roll, samtidigt som

det antal dagsverken, varpå dessa kostnader fördelats, successivt minskats.

Medeldag sförtjänsterna för reservarbetare (sålunda icke specialarbetare)

vid de statliga reservarbetena från januari månad 1931 till och med juni 1940

framgå av tab. 15. Uppgifterna avse uteslutande reservarbetarnas kontanta

förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå varken ortstillägg eller de naturaförmåner,

som reservarbetare åtnjöto, exempelvis fri bostad, läkarvård och

i vissa fall resor till och från hemorten vid de större helgerna, vilket bör

beaktas vid jämförelse med medeldagsförtjänsterna vid de statliga beredskapsarbetena

i kommissionens regi, som angivits för juli—december 1940 i tab. 16.

Värdet av nyss nämnda förmåner återfinnes i tab. 14; det utgjorde under

budgetåret 1939/40 i medeltal l.oi kronor per arbetsdag. Vid en jämförelse

mellan medeldagsförtjänsterna vid reservarbeten under olika år och manader

bör beaktas, att förtjänstens storlek bland annat påverkats av den utsträckning,

i vilken arbeten under olika tidsperioder bedrivits vid reservarbetsplatser

med högre eller lägre reservarbetslön, ävensom de förändringar av

lönenivån, som föranletts av s. k. allmänna lönerevisioner, företagna vid

olika tidpunkter.

Antalet familjeförsörjare, som uppbar ortstillägg under första hälften av

Bilamg till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285. lies 4i 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 14. De statliga reservarbetenas kostnader per effektiv arbetsdag; delkostnader i procent av bruttokostnader.

1931

-1932

1932

-1933

1933

-1934

1934

-1935

1935

-1936

1936

-1937

1937

-1938

1938

1939

1939

1940

Arbetsplatsernas kostnader:

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Per

dag

%

Arbetslöner för reservarbetare

effektiva......................

4: 45

4- 30

4: 69

0: 03

5: 66

4: 57

0:04

5: 92

4: 62

0: 03

5: 89

4: 87

0:04

6: 35

5:32

0:03

7: 38

5: 98

0:03

8: 55

6:88

0: 03

10:04

ineffektiva........................

0: 05

0: 04

Arbetslöner för specialarbetare......

6:30

5: 97

Summa löner 1

4:59

63.1

4:42

61.5

4: 79

59.8

4: 74

54.1

4:80

47.4

5: 14

43.2

6: 18

41.7

6:53

49.7

7:39

50.3

Ortstillägg.........................

0: 12

0: 06

0: 14

0:04

0:30

0.9

1.9

0.6

4.2

0: 07

0: 14

0: 06

0: 33

0.9

1.8

0.7

4.i

0: 22

0: 18

0: 06

0: 30

2.5

2.o

0.7

3.5

0: 41

0: 19

0: 06

0:37

4.1

1.9

0.6

3.7

0:51

0: 22

0: 10

0:41

4.3

1.8

0.9

3.4

0: 39

0: 18

0: 10

0: 37

2.6

1.2

0.7

2.5

0:35

0: 17

0:08

0: 32

2.7

1.3

0.6

2.4

0: 24

0:19

0: 10

0: 48

1.6

1.3

0.7

3.8

Olycksfalf..........................

0: 15

2.o

Arbetarnas resor...................

0: 08

1.1

Förläggningskostnader..............

0: 42

5.8

Summa övriga utgifter

0: 77

10.6

0: 54

7.6

0: 60

7.5

0: 76

8.7

1: 03

10.3

1: 24

10.4

1: 04

7.0

0: 92

7.0

1: 01

6.9

Summa löner och övriga utgifter

5:36

73.7

4:96

69.1

5:39

67.8

5:50

62.8

5:83

57.7

6:38

53.6

7:22

48.7

7:45

56.7

8: 40

57.2

Ledningskostnader:

Avlöningar (netto)1 2 ...............

0: 27

3.7

0.7

1.4

0: 31

4.3

0.8

1.3

0: 37

0: 06

0: 09

4.6

0.8

1.1

0: 45

0: 08

0: 08

5.i

0.9

1.0

0: 66

0: 12

0:07

6.5

1.2

0.7

0: 83

0: 17

0: 06

7.o

1.4

0.5

1:07

0: 26

0: 05

7.2

1.8

0.3

1:00

0: 26

0:05

7.6

2.o

0.4

1: 15

0: 28

0: 06

7.8

1.9

0.4

Resor.......................

0: 05

0: 10

0: 06

0: 09

Förmans- och lagbaspengar ........

Arbetsplatsernas ledningskostnader

0: 42

5.8

0: 46

6.4

0: 52

6.5

0: 61

7.0

0: 85

8.4

1: 06

8.9

1: 38

9.3

1: 31

10.o

1:49

10.1

Materialkostnader m. m.:

Material...................

0: 84

11.5

0:91

0: 63

12.7

8.7

O.i

0.4

O.i

1: 12

0:81

14.0

10.1

1:38

1:08

0:01

0:04

15.7

12.3

O.i

0.5

1:56

1: 60

0:01

0: 05

15.4

15.8

O.i

0.5

1:90

2: 05

0: 01

0: 08

0: 01

0: 01

11: 50

16.o

17.2

O.i

0.7

0.1

O.i

96.7

2: 72

2: 77

0: 02

0: 12

0: 02

18.4

18.7

0.1

0.8

O.i

1:66

2: 10

0: 01

0:11

12.6

16.o

0.1

0.8

2: 07

2: 07

0: 01

0: 12

14.i

14.i

O.i

0.8

Transportkostnader ................

0: 40

Skadeersättningar ..................

0:01

O.i

0: 01

Kontorsomkostnader................

0: 02

O.s

0:03

0: 01

0:03

0:01

0.4

0.1

Diverse kostnader ..................

Stakningskostnader och kontrollant- arvoden ..........................

0: 01

O.i

0:01

12: 65

O.i

96.3

Arbetsplatsernas kostnadssumma

7: 06

97.1

7: 01

97.5

7: 88

98.4

8: 62

98.4

9: 90

97.9

14:25

96.1

14: 16

96.4

Central förvaltning 3

0: 21

2.9

0: 18

2.5

0: 13

1.6

0: 14

1.6

0: 21

2.1

0: 39

3.3

0:57

3.9

0: 49

3.7

0: 53

3.6

Totalsumma

7:27

100.o

7: 19

100. o

8:01

100.O

8: 76

100.O

10: 11

100.O

11:89

lotto''

14:82

lOO.o

13: 14

lotto

14:69

lOO.o

Ersättningar för ortstillägg och ut- fört arbete ....................

0: 38

5.2

0: 53

7.3

0: 78

9.8

0: 79

9.o

1:57

15.6

2: 76

23.2

4:01

27.1

2: 59

19.7

2: 22

15.1

1 Medeltal för reservarbetare och specialarbetare.

3 D. v. s. efter avdrag av arbetsgivarnas bidrag, som dock utgjort en obetydlig andel av lönerna
3

Beräknad andel av kommissionens totala förvaltningskostnad.

Kungl. Majus proposition nr 285.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Tab. 15. Medeldagsförtjänster vid statliga reservarbeten åren 1931—1940.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

4: 11

4: 42

4: 25

4:61

4: 38

4:36

4:87

5: 11

5: 57

5: 47

4: 12

4:35

4: 23

4: 59

4: 35

4:42

4: 76

5: 26

5: 89

5: 71

Mars ..............

4:07

4:24

4: 23

4:52

4: 48

4: 51

4:72

5: 38

5: 96

6: 68

April ..............

Maj................

Juni................

4: 25

4: 37

4: 44

4:48

4: 36

4:39

4:62

4: 43

4: 42

4:60

4:50

4: 66

5:08

5:33

5: 52

5: 66

6: 07

6: 04

6: 33

6: 62

4: 41

4: 43

4: 42

4: 45

4: 56

4: 69

5: 45

5: 72

6: 13

6: 87

4:51

4:38

4: 61

4:53

4: 69

4: 82

5: 66

6: 12

6: 24

Augusti............

September..........

4:61

4: 72

4: 17

4:30

4:84

4: 98

4:67

4: 75

4:85

4:79

4: 96

5: 01

5: 74

5: 77

6: 19

6:21

6: 30

6: 48

4:59

4:33

4:95

4: 69

4: 70

4:93

5: 84

6: 01

6:52

4: 59

4:40

4:91

4:64

4: 74

4: 79

5: 52

5: 95

6: 34

December..........

4: 43

4:46

4:76

4: 68

4: 57

4:70

5: 12

5: 96

6: 19

Tab 16 Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi juli-december 1940. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Y ägarbeten

Andra arbeten 1

Samtliga arbeten

9: 28

14:88

12: 96

12: 88

9:44

14: 96

9: 60

15: 20

13: 20

9: 68

15: 60

12: 96

12: 16

11: 44

9: 44

14: 88

December....................

9: 04

14: 72

1 Farleds-, flygfälts- och försvarsarbeten.

januari månad 1940, utgjorde 261. De voro hänvisade från 40 kommuner,

av vilka 23 beviljats statsbidrag till bestridande av kostnaderna för ortstillägg.

Under senare hälften av juni månad 1940 hade antalet dylika familje

försörjare nedgått till 91, hänvisade från 20 kommuner, varav 15 beviljats

statsbidrag. Extra ortstillägg medgåvos under första hälften av 1940 familjeförsörjare

från 2 kommuner, vilka båda beviljats statsbidrag för ändamålet.

Ortstillägg och extra ortstillägg utgingo under tiden 7i—30/« 1940 med

sammanlagt 33,335 kronor, varav statsmedel 8,823 kronor eller 26.6 procent.

Då de statliga reservarbetena från och med den 1 juli 1940 bedrivits som

statliga beredskapsarbeten efter öppna marknadens lönevillkor ha ortstilllägg

icke utgått efter sistnämnda tidpunkt.

Från och med den 1 juli 1937 kunde även hyreshjälp på vissa villkor tilldelas

familjeförsörjare, som hänvisats till statligt reservarbete. Hjälp i

denna form synes dock ha lämnats i mycket ringa utsträckning av arbetslöshetskommittéerna,

och varken under 1939 eller 1940 inkom till kommissionen

någon ansökan örn statsbidrag till sadan hjälpverksamhet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 285.

b) Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens

regi samt kommunala beredskapsarbeten.

Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1940, förutom i kommissionens,

huvudsakligen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Principiellt kunna

de bedrivas även av andra statliga myndigheter. Under de senast förflutna

åren lia statliga och kommunala beredskapsarbeten framförallt kommit till

användning inom vissa områden med svårartad arbetslöshet, särskilt i Göteborgs

och Bohus samt Västernorrlands län. Arbetskraften vid dessa arbeten

har sedan den 1 juli 1937 (se sid. 6) utgjorts av genom arbetslöshetskommittéer

hänvisade arbetslösa.

I tab. 17 meddelas uppgifter örn antalet under åren 1938—1940 vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa. I

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1940.

Månad

Hela antalet sysselsatta

arbetslösa

D ä r a \

fri

n

Göteborgs och Bohus län

(utom Göteborgs stad)

Västernorrlands län

1938

1939

1940

1938

1939

1940

1938

1939

1940

Januari..........

207

1,013

971

130

414

308

75

426

445

Februari ........

318

1.107

766

218

411

293

76

499

321

Mars ............

419

1,094

647

291

357

268

113

540

253

April ............

525

1,248

638

360

364

304

140

625

255

Maj..............

633

1,413

926

394

349

419

196

739

429

Juni ............

676

1,655

1,011

403

359

440

214

854

491

Juli..............

772

1,734

1,084

424

392

498

234

877

507

Augusti..........

850

1.903

1,051

437

406

534

277

913

443

September........

866

1,622

1,059

409

340

607

357

773

385

Oktober..........

917

1,571

995

439

289

588

385

736

345

November........

859

1,301

856

426

295

506

337

610

297

December........

916

1,045

773

425

304

452

369

436

260

Årsmedeltal

663

1,392

898

363

357

435

231

669

369

I dessa arbeten sysselsattes under år 1940 i medeltal 898 arbetslösa, av

vilka 89.6 % voro hemmahörande i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län. Arbetena bedrevos på ett undantag när av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I bilaga 11 meddelas en förteckning över under år 1940 avslutade

statliga beredskapsarbeten av denna art.

Antalet vid kommunala beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa

under åren 1938—1940 framgår av tab. 18. Under år 1940 sysselsattes

vid dessa arbeten i medeltal 397 arbetslösa. Antalet sysselsatta minskades

under året avsevärt beroende på att ett flertal arbeten färdigställdes. I

bilaga 12 meddelas en förteckning för under år 1940 avslutade kommunala

beredskapsarbeten.

I bilaga 13 återgives en sammanställning per den 31 december 1940 av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

21

Tab. 18. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala beredskapsarbeten

åren 1938—1940.

Månad

Hela antalet sysselsatta

arbetslösa

Därav frå

n

Göteborgs och Bohus län

(utom Göteborgs stad)

Västernorrlands län

1938

1939

1940

1938

1939

1940

1938

1939

1940

92

703

636

52

135

104

16

247

259

Februari ........

179

826

580

79

154

82

71

354

209

Mars ............

468

866

435

163

163

38

154

356

160

April ............

619

855

402

210

201

48

227

360

120

Maj..............

701

887

546

236

221

76

311

378

121

Juni ............

794

929

518

221

204

90

377

350

97

Juli..............

804

861

318

230

195

53

419

239

93

Augusti..........

797

735

318

213

200

37

435

177

93

September........

798

814

255

223

181

13

445

258

129

Oktober..........

706

766

233

176

191

5

371

260

133

November........

644

784

282

172

181

15

332

330

135

December........

588

627

243

158

88

14

163

232

79

Årsmedeltal

599

804

397

178

176

48

•277

295

136

statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens

regi ävensom kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 1 juli 1933—31 december 1940. Sammanställningen utvisar

att statsbidrag beviljats till 813 arbetsföretag, vilkas sammanlagda totalkostnader

uppgå till 112.4 miljoner kronor. Av dessa lia av arbetslöshetsmedel

beviljats 68.8 miljoner kronor. Av de sammanlagda totalkostnaderna belöpa

å material m. m. 63.9 miljoner kronor eller 56.9 % och å arbetslöner 48.5

miljoner kronor eller 43.1 %>. Vid 1940 års utgång voro 115 arbetsföretag,

vilkas sammanlagda totalkostnader uppgå till 43. i miljoner kronor, under

utförande, varjämte 11 arbetsföretag å tillsammans 5.3 miljoner kronor beslutats

men ej påbörjats.

Fullständiga förteckningar över statliga och kommunala beredskapsarbeten,

till vilka statsbidrag beviljats av arbetslöshetsmedel under tiden 1 juli 1933

—31 mars 1941 återfinnas i bilaga 7—10.

c) Statskommunala reservarbeten.

Statsbidrag till statskommunala reservarbeten lia under 1940 beviljats i

ringa utsträckning. I tab. 19 lämnas en sammanställning rörande beräknade

kostnader för de under åren 1937—1940 beviljade statskommunala reservarbetena.

Särskilda uppgifter meddelas i samma tabell angående omfattningen

av de statskommunala reservarbeten, som avse allmänna vägar.

Kostnaderna för andra under år 1940 beviljade statskommunala reservarbeten

än sådana, som avse allmänna vägar, lia beräknats uppgå till 403,390

kronor. Fördelningen därav å arbetskostnader, materialkostnader, vartill

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 19. Beräknade kostnader för under åren 1937—1940 beviljade statskonnnunala

reservarbeten. Kronor.

Månad

1937

1938

1939

1940

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Samtliga

kostnader

därav för

allmänna

vägar

Januari ....

620,660

49,300

84,700

7,200

405,200

96,000

82,800

_

Februari . .

467,635

—

459,015

22.190

295,800

—

121,000

22,100

Mars ......

265,190

60,430

203,300

8,800

296,230

44,150

4,975

—

April ......

47,396

24,846

224,810

—

454,380

73,500

25,400

—

Maj........

97,930

—

67,950

24,400

145,400

103,900

7,000

—

Juni ......

133,280

—

74,000

32,000

55,560

22,900

153,500

153,500

Juli........

247,631

108,921

137,700

2,500

28,645

—

—

—

Augusti ....

122,360

—

110,970

25,570

38,140

—

27.700

—

September..

114,240

52,691

112,965

—

45,325

—

7,365

—

Oktober ....

123,854

44,629

126,175

7,000

55,152

14,652

85,550

—

November . .

1,248,235

178,700

155,450

82,100

147,700

22,200

83,200

19,500

December ..

166,908

16,183

520,600

5,100

77,425

—

—

—

Summa

8,655,319

535,700

2,277,635

216,860

2,044,957

377,302

598,490

195,100

statsbidrag beviljats, oell övriga kostnader framgår av efterföljande samman
-

ställning.

Arbetskostnader .................................................. kronor 243,010

Materialkostnader med statsbidrag.............................. » 46,180

Kostnader utan statsbidrag............................. » 114,200

Summa kronor 403,390

Omfattningen av under åren 1931—1940 bedrivna statskommunala reservarbeten

åskådliggöres av tab. 20 och 21. Antalet kommuner, som hade arbetslösa

sysselsatta vid dylika arbeten, var under år 1940 ringa, och genom
-

Tab. 20. Antal kommuner med arbetslösa sysselsatta vid statskommunala

reservarbeten åren 1931—1940.

Årsmedeltal1

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1940

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1931............

12

18

30

Januari ........

8

17

25

1932............

38

85

123

Februari ......

6

14

20

1933............

63

198

261

Mars ..........

7

13

20

1934............

82

428

510

April ..........

Maj............

7

6

11

11

18

17

1935............

62

252

314

Juni ..........

4

12

16

1936............

42

108

150

Juli............

4

11

15

1937............

28

44

72

Augusti........

5

9

14

1938............

23

33

56

September......

4

11

15

1939............

16

30

46

Oktober........

5

15

20

November......

5

11

16

1940............

6

11

17

December......

5

6

11

1 Här anförda uppgifter angiva icke sammanlagda antalet kommuner, som under någon

del av året haft arbetslösa sysselsatta vid statskommunala arbeten, vilket antal givetvis

är högre.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

23

Tab. 21. Antal arbetslösa, sysselsatta rid statskommunala reservarbeten

åren 1931—IWO.

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

därav

i städer

%

1940

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

därav

i städer

%

1931 ........

662

612

1,274

5,631

52.o

J amian......

221

190

411

53.8

1932 ........

2,554

3,077

45.4

Februari ....

154

144

298

51.7

1933 ........

4,649

6,827

11,476

40.5

Mars........

94

119

213

44.1

April........

71

67

138

51.4

1934 ........

5,581

10,142

15,723

35.5

Maj ........

93

103

196

47.4

1935 ........

3,859

5,716

9,575

40.3

Juni ........

95

119

214

44.4

1936 ........

2,188

2,403

4,591

47.7

82

115

197

41.6

Juli ........

1937 ........

1938 ........

1,114

663

975

645

2,089

1,308

53.3

50.7

Augusti ....

September ..

97

71

98

110

195

181

49.7

39.2

1939 ........

414

426

840

49.3

Oktober ....

110

116

226

48.7

November . .

94

127

221

42.5

1940 ........

106

114

220

48.2

December . .

90

61

151

59.6

snittsantalet sysselsatta reservarbetare uppgick endast till 220. Den relativt

mindre omfattning i vilken statskommunala reservarbeten bedrivits under

de senaste åren beror självfallet främst på det minskade hjälpbehovet men

även på att kommunerna i första hand sökt placera sina arbetslösa vid beredskapsarbeten.

Arbetarna vid de statskommunala reservarbetena utgjordes till övervägande

delen av familjeförsörjare. Den alltifrån senhösten 1936 gällande

föreskriften, att, där ej kommissionen på särskild framställning medgiver

undantag, personer under 50 år få beredas sysselsättning vid dylika arbeten,

endast för såvitt de ha försörjningsplikt mot hustru och hemmavarande

barn, har upprätthållits till och med 1940 års utgång. Närmare hälften av

•de sysselsatta voro hemmahörande i städer.

Medeldag sförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena för åren 1932

—1940 redovisas i tab. 22. Med hänsyn till att ett flertal statskommunala

reservarbeten i motsats till statliga arbeten varit belägna i städer med förhållandevis

hög reservarbetslön, meddelas förutom medeltal för hela riket

även medeltal för städer och landsbygd var för sig. Yid en jämförelse mellan

förtjänsterna under olika år gäller vad som tidigare anförts beträffande

medeldagsförtjänsterna vid statliga reservarbeten (sid. 17).

Den procentsats, efter vilken statsbidrag utgått till arbetslöner vid stats■kommunala

reservarbeten inom en kommun, har varit densamma, som gällt

för dagunderstödsverksamhet inom kommunen, med de undantag, som betingas

därav, att statsbidrag till arbetslöner aldrig satts lägre än 30 %. Till

arbeten avseende allmän väg utgår dock statsbidrag efter andra grunder.

Under år 1940 beviljades 5 kommuner förhöjt statsbidrag. Statsbidrag till

kostnader för material, transporter och arbetsledning har sedan ett par år tillbaka

som regel icke beviljats kommuner, för vilka fastställts en låg bidragsprocent

för arbetskostnader. I andra kommuner utgick statsbidrag till dessa

kostnader i regel efter en bidragsprocent motsvarande hälften av det för

arbetslönerna fastställda procenttalet, ökat med 10 enheter.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 285.

Talj. 22. Medeldagsförtjänster vid statskommuiiala reservat) eten åren 1932—1940.

Kronor per 8-timmars dagsverke.

A) Hela riket.

å n a d

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Januari ..................

5: 12

4: 69

5: 43

5: 21

5: 63

6: 33

6: 38

6: 79

6: 85

Februari ................

5:11

4: 56

5: 51

5: 25

5: 71

6: 38

6:58

7: 13

6: 84

Mars ....................

4:99

4: 80

5:41

5: 32

5: 77

6: 49

6: 55

7: 19

7:12

April ....................

4: 92

4: 64

5: 42

5: 40

5:83

6: 64

6:55

7: 25

6:93

Maj......................

5: 21

4: 74

5: 22

5: 66

5: 93

6: 87

6: 63

7:02

7: 40

Juni ....................

4: 96

4: 65

5: 15

5:59

5:88

6: 79

6:81

7: 17

7: 69

Juli......................

5: 17

5:04

5: 13

5: 59

5: 88

6: 72

7: 07

7: 13

7: 63

Augusti..................

4:65

5: 24

5: 13

5: 72

5: 92

6: 97

7: 07

7: 21

7: 94

September................

4: 57

5: 29

5: 15

5: 69

5: 93

6:80

7: 25

7: 13

8: 05

Oktober..................

4: 51

5: 30

5: 13

5: 61

5: 94

6:90

7: 24

6:82

8: 22

November................

4:54

5: 33

5:23

5: 61

5: 99

6: 71

7: 28

6:90

8: 09

December................

4: 71

5: 63

5: 33

5: 69

6: 03

6: 42

7: 06

7: 04

7: 95

B) Fördelning på städer och landsbygd åren 1936—1940.

Månad

s

tade

r

L a i

d s b

y s 4

1936

1937

1938

1939

1940

1936

1937

1938

1939

1940

Januari............

6: 65

7:31

7:07

7:70

7: 57

4: 65

5: 10

5: 60

5: 99

6: 21

Februari ..........

6: 78

7:23

7: 38

7: 88

7: 52

4: 69

5: 28

5: 57

6:21

6: 01

Mars ..............

6:80

7: 39

7: 20

7: 80

7: 97

4:78

5: 35

5: 66

6: 48

6: 23

April ..............

6: 83

7: 57

7: 14

7: 79

7: 58

4: 77

5: 49

5: 70

6: 60

6:53

Maj................

7: 01

7: 84

7: 33

7: 70

7: 89

4:83

5: 66

5:72

6: 44

6:85

Juni ..............

7:05

7: 82

7:48

8:45

8: 56

4: 97

5: 74

6: 03

6: 24

6:80

Juli................

7: 01

7: 57

7: 92

8: 04

8: 55

5: 10

5: 94

6: 30

6: 36

6: 97

Augusti............

7: 06

7: 47

7: 97

8: 10

8: 95

5: 13

6:49

6:45

6: 38

7: 15

September..........

7: 03

7: 77

8: 10

8:05

9:23

5: 18

5:90

6: 62

6:45

7: 22

Oktober............

7: 09

7: 60

8: 11

7:61

9: 25

5: 28

6:20

6: 49

6: 45

7:31

November..........

7: 02

7: 49

8: 13

7:69

8:94

5: 23

5: 95

6:40

6: 40

7: 16

December..........

7: 13

7: 10

7: 84

7:60

8: 55

4:92

5: 72

6: 18

6: 41

6:91

d) Kommunala arbeten utan statsbidrag.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid kommunala arbeten utan statsbidrag

åren 1931—1940 framgår av tab. 23. Vid dylika arbeten sysselsattes under

år 1940 i genomsnitt 1,062 man, varav 691 eller 65. i % i städer.

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala arbeten utan statsbidrag

åren 1931-1940.

Årsmodeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1940

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1931............

1,781

3,864

5,645

Januari........

917

418

1,335

1932............

3,250

7,838

11,088

Februari........

968

436

1,404

1933............

2,992

10,214

13,206

Mars ..........

995

391

1,386

1934 ............

1935 ............

1,104

913

4,697

2,529

5,801

3,442

April ..........

Maj............

821

466

379

220

258

210

1,041

724

589

1936............

1,023

1,384

2,407

Juli............

411

250

661

1937 ............

1938 ............

990

928

537

590

1,527

1,518

Augusti........

September......

347

463

322

351

669

814

1939............

867

883

1,750

Oktober........

574

447

1.021

November......

961

614

1,575

1940............

691

371

1.062

December......

986

537

1,523

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285. 25

Tal). 24. Arbetslinjens omfattning åren 1931—1940.

Månad

A

n t a i

sys

8 C 1

satt

a

1931 |

1932 |

1933

1934 |

1935 j

1936 |

1937 |

1938 |

1939 |

1940

Statliga arbeten

4,983

12,099

16,253 18,598

19,190

11,348

7,818

2,806

2,894

2,285

6,188

14,015

17,275

20,667i 19,232

11,088

7,862

3,004

3,134

1.963

Mars ..............

6,251

14,245

17,933

21,826 19,392

10,171

6,740

2,856

2,884

1,640

6,501

13,879

18,504

21,935'' 17.345

9,140

5,659

2,282

2,489

1,366

6,063

14,308

20,541

23,029118,878

10,578

4.147

2,709

2,903

1.458

Juni ..............

6,774

15,172

22,175

25,488| 20,398

10,453

3,510

2,565

3,418

1,497

6,946

15,648

23,707

26.756; 18,215

9.299

3,027

2.416

3,267

1,727

6,923

15,865

23,683

26,816 16,288

8,184

2,680

2,523

3.267

2,303

September..........

6,974

16,254

22,934

25,014

14,356

7,479

2,302

2.537

2,868

2,639

7,445

16,055

20,676

23.639

13,320

7,001

2,139

2,647

2,865

2,775

November..........

8,556

15,713

17,691

20,045

13,181

7,424

2,444

2,635

2,664

2,862

December..........

9,163

14,590

16,374

18,401

11,389

6,648

2,212

2,386

2,180

2,218

Kommunala arbeten

med statsbidrag

1,047

900

3,016

8,483

13,879

12,221

6.417

3,047

1,727

1,699

1,199

4,018

9,684

16,199,

12,662

6,209

3,132

1,828

2,055

878

Mars ..............

1,502

4,516

10,945

17,277

12,851

5,865

3.005

''

2,089

2,271

648

1.361

4,863

10,476

17,277

11,780,

5.631

2,775

2,318

2.084

540

1,285

4,900

10,754

18,165''

10,843

5,655

2,242

2.253

1.974

742

Juni ..............

1,199

5,645

11,852

18,477

10,168

4,940

2,017

2,216

1,833

732

785

5,346

10,998

17,075

9,132

4,223

1,643

1.951

1,535

515

737

5,232

11,367

16,037

8,325

3,438

1.394

1,821

1,359

513

September..........

863

6,150

12,139

14,362

7,232

3,302

1,387

1,808

1,358

45Ö

1,358

7.418

14,564

14,187

6,626

3,181

1,449

1,832

1,220

459

1,683

7,975

14,207

13,005

6,845

3,090

1,476

1.654

1,279

503

December..........

2,415

8,494

12,241

12,739

6,207

3,134

1.507

1,385

1,070

394

[ Kommunala arbeten

utan statsbidrag

2,992

1.335

5,486

11,530

16.785

10,546

5,318

3,885

2,885] 1,993

6,690

13,934

18,597

10,390

5,543

3,709

2,751

2,167

3,488

1,404

Mars ..............

6,587

11,384

17,037

8,316

4,674

3,468

2,276

2,064

3,139

1,586

April ..............

5,060

10,384

13,298

6,028

3,455

2,672

1,790

1,648

2,360

1,041

4,378

9,405

12,113

4,915

2,813

2.164

1,417

1,337

1,489

724

Juni ..............

4,078

9,609

12,062

4,500

2.697

1,929

1,098

1,092

1,347

589

4,127

9,692

12,625

4,376

2,200; 1.734

863

1,077

1,015

661

4,601

10,080

12.918

4,048

2,5511 1,673

832

965

896

669

September..........

4.522

10,127

11,916

I 3,871

2,759

1,575

875

980

844

814

5,459

10,744

11.551

3.995

2,833

1,702

989

1,188

964

1,021

8,037

12,689

10,326

4,444

3,301

2,220

1,2851 1,672

1,192

1,575

December..........

8,723

13,481

9,237

4,179

3,154

| 2,152

1,268 2,027

1,277

1,523

Summa

4,667

11,369

26,645

41,521

: 43,023

36,729

21,650

13,750 6,526

7,585

14,077

31,967

45,556i 47,256

37,437

21,006

13,745! 6,999

8,677

4,245

Mars ..............

14,340

30,145

45,915 47,419

36,917

19,504

12,021

7,009

8,294

3,674

April ..............

Maj................

Juni ..............

12,922

29,126

42,278 45,240

32,58(

17,443

10.224

6,241

6,933

2,947

11,726

28,613

43,408 46,109

32,534

18,397

7,806

6,299

6,366

2,924

12,051

30,426

46,089 48,465

33,261

17,322

6,629

5,871

6,598

2,818

Juli................

11,851

30,686

47,330 48,207

29,541

15,256

5,531

5,444

5,817

2,903

12,261

31,177

47,968 46,901

27,164 13,291

4,906| 5,301

5,522

3,485

September..........

12,351

32,531

46,989 43,247

'' 24,347 12,356

4,564 5,329

5,071

3,889

14,261

34,217

46,799 41,821

1 22,779! 11,884

4,577 5,66"

5,049

4,255

18,271

36,377

42,224 37,494

23,3271 12,734

5,205 5,96

5,139

4,940

December..........

20,30

36,661

37,8521 35.311

! 20.7501 11,934

4,987! 5.796

4,521

4,135

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 25. Antal arbetslösa inom olika lön hjälpta enligt arbetslinjen år 1940.

Årsmedeltal.

I

Län

Antal arbetslösa hjälpta

genom

Summa

statligt bered- skapsarbete

kom-

munalt

bered-

skaps-

arbete

reservarbete

kom-

munalt

arbete

utan

stats-

bidrag

i kom- missio- nens

regi

i annan

myn- dighets

regi

arkiv-

arbete

stats-

kom-

munalt

reserv-

arbete

Stockholms stad ................

113

_

71

96

28

59

367

Stockholms......................

36

_

__

8

44

Uppsala ........................

1

—

—

—

_

66

67

Södermanlands..................

—

—

_

_

_

103

103

Ostergötlands....................

15

—

—

2

_

15

32

Jönköpings......................

26

—

—

1

4

66

97

Kronobergs......................

27

—

_

1

_

22

50

Kalmar..........................

24

—

30

—

16

47

117

Gotlands........................

—

—

_

—

_

15

15

Blekinge ........................

77

10

27

—

2

37

153

Kristianstads....................

6

—

—

—

2

27

35

Malmö stad ....................

19

_

_

_

_

_

19

Malmöhus i övrigt ..............

19

—

20

—

9

22

70

Hallands........................

6

—

—

_

16

52

74

Göteborgs stad..................

100

12

5

12

—

15

144

Göteborgs och Bohus i övrigt. . . .

279

435

48

—

22

39

823

Alvsborgs ......................

6

—

—

_

_

66

72

Skaraborgs......................

—

—

—

—

_

7

7

Värmlands ......................

25

7

13

6

5

35

91

Orebro..........................

10

—

7

—

29

37

83

Västmanlands....................

—

—

—

—

20

20

Kopparbergs ....................

5

—

_

2

•

57

64

Gävleborgs......................

38

22

7

1

13

12

93

Västernorrlands..................

162

369

136

_

72

174

913

Jämtlands ...................

—

4

1

1

23

29

Västerbottens....................

15

21

2

38

76

Norrbottens ....................

23

39

11 ;

1

—

8

82

Summa 1

1.032

898

397

131

220

1,062 !

3,740

Sammanfattande uppgifter rörande arbetslinjen.

I tab. 24 lämnas uppgifter om arbetslinjens omfattning under varje månad

åren 1931—1940 och i tab. 25 har angivits medelantalet arbetslösa inom olika

län, som under år 1940 erhöllo hjälp enligt arbetslinjen. Av samtliga sådana

hjälpta voro 51.6 % sysselsatta vid statliga beredskapsarbeten, 10.6 % vid

kommunala beredskapsarbeten, 5.9 % vid statskommunala reservarbeten,

28.4 % vid kommunala arbeten utan statsbidrag samt 3.5 % vid arkivarbeten.

Av samtliga sysselsatta voro närmare hälften hemmahörande i Göteborgs

•och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj-is proposition nr 285.

C. Understödslinjen.

a. Dagunderstöd.

Kontantunderstödsverksamket kar även under år 1940 bedrivits i begränsad

omfattning; under senare delen av året var dock verksamheten av

betydligt större omfattning än de närmast föregående åren. Verksamhetens

omfattning under åren 1936—1940 framgår av tab. 26, vari angives det antal

kommuner, som haft sådan verksamhet, samt tab. 27, vari lämnas uppgifter

örn antalet dagunderstödda arbetslösa vid utgången av olika månader nämnda

år. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare

i beredskapskurser eller av arbetslöshetskommittéer anordnade kurser.

Av tabellerna framgår, att dagunderstödsverksamhet icke förekom under

juli, augusti och september månader 1936, 1937 och 1939, medan ett antal

kommuner utövade dylik verksamhet under motsvarande månader 1938 och

Tab. 26. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet (ej kursdeltagare)

åren 1936 1940.

Städer

Landsbygd

Hela riket

Milli tili

1936

1937

1938

1939

1940

1936

193711938

1939

1940

1936

1937

1938

1939

1940

25

19

19

19

19

57

31

30

54

30

82

50

49

73

49

30

22

21

23

20

56

32

29

56

28

86

54

50

79

48

Mars ....

28

21

20

21

21

46

31

26

60

29

74

52

46

81

50

22

15

14

17

16

38

22

18

51

20

60

37

32

68

36

6

6

9

10

7

8

6

8

28

7

14

12

17

38

14

Juni......

2

8

3

5

3

2

5

4

6

5

2

13

7

11

Juli......

_

_

_

_

6

—

—

4

—

5

—

—

4

—

11

Augusti . .

—

—

—

—

5

—

—

5

—

5

—

—

5

—

10

September

—

—

—

—

5

—

—

6

--

8

6

lo

Oktober ..

_

_

5

5

9

4

3

8

5

12

4

3

13

10

21

November

7

6

10

10

14

15

12

19

12

22

22

18

29

22

36

December

19

12

16

14

19

37

30

38

29

29

56

42

54

43

48

Tab. 27. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1940.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1936 1937

1938

1939

1940

1936

1937

1938

1939 1940

1936

1937

1938

1939

1940

Januari ..

6,325

3,274

2,457

2,499

1,781

4,901

2,223

2,268

3,707

1,492

11,226

5,497

4,725

6,206

3,273

Februari . .

8,022

3,711

2,664

2,928

1,982

5,283

2,362

2,321

4,057

1,441

13,305

6,073

4,985

6,985

3,423

Mars ....

8,222

3,313

2,471

2,783

2,047

4,760

2,461

2,221

4,245

1,446

12,982

5,774

4,692

7,028

3,493

April ....

4,997

1,677

1,747

2,004

1,580

4,324

1,888

1,535

3,843

1,096

9,321

3,565

3,282

5,847

2,676

Maj ......

1,867

863

758

870

1,030

1,034

643

614

1,571

249

2,901

1,506

1,372

2,441

1,279

Juni......

333

475

219

898

132

140

335

310

95

465

140

810

529

993

_

_

947

_

_

220

—

62

—

—

220

—

1,009

Augusti . .

_

—

_

—

1,446

—

—

265

—

86

—

—

265

—

1,532

September

—

—

—

—

2,524

—

—

304

—

170

—

—

304

—

2,694

Oktober . .

_

_

595

652

5,394

142

167

473

190

308

142

167

1,068

842

5,702

November

1,051

714

1,088

1,197

7,513

917

570

1,058

614

817

1,968

1,234

2,146

1,811

8,330

December

2,286

1,608

2,023

1,632

9.291

1,925

1,643

2,543

1,298

1,474

4,211

3,251! 4,566

2,930

10,765

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

1940. Understödsverksamheten var av betydligt mindre omfattning de fem

första månaderna 1940 än under samma månader 1939. Från och med juni

månad utvisade emellertid 1940 väsentligt högre understödssiffror än föregående

år.

Kommissionen har beträffande vintern och våren 1940 i regel föreskrivit,

att dagunderstöd med statsbidrag endast finge utgå till familjeförsörjare

över 30 år samt till ensamstående personer, som fyllt 50 år. Under sommarmånaderna

har understöd i allmänhet medgivits blott för äldre personer,

företrädesvis sådana med stor försörjningsplikt, vilka icke kunnat beredas

arbete inom skogs- eller jordbruk. Från medio av september till årets slut

lia med hänsyn till det stegrade hjälpbehovet sådana restriktiva föreskrifter

icke meddelats.

Dagunderstödsverksamheten har under året till största delen varit lokaliserad

till de större städerna samt till kommuner i Göteborgs och Bohus

samt Västernorrlands län.

Vid fastställandet av statsbidragets storlek för år 1940 har kommissionen

i likhet med närmast föregående år utgått från skattetrycket i kommunen

under de tre senast förflutna åren samt arbetslösheten under sist förflutna

tolvmånadersperiod. Med hänsyn till de svårigheter, en alltför stark reducering

av statsbidraget kunde tänkas medföra för åtskilliga kommuner, vilka

visserligen under de senast förflutna tolv månaderna rapporterat en avsevärt

mindre arbetslöshet än tidigare men åtminstone delvis till följd av omfattande

arbetslöshet under flera föregående år hade en svag ekonomisk ställning,

fann sig kommissionen vid fastställandet av statsbidraget för år 1939

böra taga hänsyn till dettas storlek under år 1938. På grund härav fastställdes

i intet fall lägre statsbidragsprocent för år 1939 än att skillnaden

mellan denna och procenttalet för år 1938 uppgick till högst 15. Vid sitt

bestämmande av statsbidragsprocenten för år 1940 fastställde kommissionen

i intet fall lägre bidragsprocent än den för år 1939 gällande.

Statsbidrag till dagunderstödsverksamhet med mer än 50 % av kostnaderna

har för år 1940 beviljats 23 kommuner. I flertalet fall — i första

hand, då statsbidrag beviljats med mer än 75 % — har procentsatsen fastställts

av Kungl. Majit.

I genomsnitt för hela riket uppgingo under år 1940 dagunderstöden till 3

kronor 26 öre, varav 1 krona 01 öre (31.o %) utgjordes av statsbidrag. Motsvarande

genomsnittssiffror för år 1939 voro 2 kronor 95 öre respektive

1 krona 36 öre (46. i %). Uppgifterna avse dagunderstödd huvudperson, i

regel familjeförsörjare.

I underdånig framställning den 25 november 1940 framlade kommissionen

förslag till ändrade grunder dels för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader,

dels för kommunernas kontantunderstödsverksamhet. Detta

förslag godtogs i det väsentliga av Kungl. Majit, som genom brev den 6

december 1940 bemyndigade kommissionen att tills vidare vidtaga åtgärder

för genomförande försöksvis av föreslagna ändringar. Fullständig redogörelse

för förslaget återfinnes i Kungl. Majits prop. nr 30 till 1941 års

lagtima riksdag (sid. 28 ff.).

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

b. Hyreshjälpsverksamliet.

Den omfattning, vari hyreshjälpsverksamhet bedrivits under tiden oktober

1939—september 1940, framgår av tab. 28. Redovisning lämnas i denna

tabell även av antalet personer med kyreshjälp i procent av antalet dagunderstödda.

På grund av vissa redovisningssvåriglieter för vederbörande

kommuner lia därvid Stockholms stad och en landskommun ej kunnat medtagas.

I städerna har kyreshjälp, som under året kunde ifrågakomma endast

för dagunderstödd familjeförsörjare, utgivits till 58.9 % och i landskommunerna

till 39.3 % av de dagunderstödda mot 58.0 % respektive 23.3 %

år 1939.

Tab. 28. Hyreshjölpsverksamhetens omfattning oktober 1939—-september 1940.

År

månad

Antal kommuner, som

bedrivit hvreshjälp- verksarahet

Antal arbetslösa, som

erhållit hyresbjälp

Hjälpta med hyreshjälp

i % av hela antalet

dagunderstödda

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1939

Oktober..........

—

—

—

—

■ —

—

—

—

—

November........

8

4

12

689

158

847

50.1

35.2

45.4

December........

8

5

13

943

293

1,236

62.6

40.8

54.8

1940

Januari..........

9

ii

20

1,055

432

1.487

58.2

42.9

52.1

Februari ........

12

10

22

L,240

444

1,684

58.8

41.3

52.2

Mars ............

12

10

22

1,360

473

1,833

67.9

43.7

58.6

April ............

10

7

17

1,062

369

1,431

55.7

38.0

49.i

Maj..............

5

5

10

804

173

977

65.7

28.4

50.4

Juni ............

3

2

5

547

12

559

55.3

19.0

52.5

Juli..............

2

2

4

i 467

8

475

76.1

30.8

• 74.2

Augusti..........

3

1

4

829

10

839

69.3

38.5

68.2

September........

3

3

6

1.706

43

1,749

49.1

39.4

48.7

c. Kommunal understödsverksamhet.

Antalet genom kommunal understödsverksamhet (sålunda utan statsbidrag)

hjälpta under åren 1936—1940 angives i idb. 29.

Tab. 29. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1930—1940.

Månad

Städer

Landsbygd

Hela riket

1936

1937

1938

1939 1940

1936 1937

1938 1939 1940

1936

1937

1938 1939 1940

Januari

3,352

2,904

2,933

2,427

1,840

1,447

529

364

626 245

4,799

3,433

3,297

3,053

2,085

Februari . .

4,010

2,456

3,269

2,418

2,402

1,383

663

311

540 180

5,393

3,119

3,580

2,958

2,582

Mars ....

3,527

2,013

2,800

2,128

2,621

1,217

571

227

377 193

4,744

2,584

3,027

2,505

2,814

April ....

3,309

1,938

2,430

1,670

1,270

1,041

437

205

353 127

4,350

2,375

2,635

2,023

1,397

Maj ......

1,965

1,953

1,964

881

871

601

299

136

246 50

2,566

2,252(2,100

1,127

921

Juni......

1,596

1,712

1,724

717(1,018

232

142

83

122 39

1,828

1,854

1,807

839

1,057

Juli ......

1,361

1,512

1,731

714

1,327

208

118

76

62 52

1,569

1,630

1,807

776

1,379

Augusti ..

1,543

1,389

1,387

557

1,799

215

99

59

39 68

1,758

1,488

1,446

596

1,867

September

1,829

1,567

1,335

720

1,732

279

152

80

63 75

2,108

1,719

1,415

783

1,807

Oktober ..

2,342

2,017

1,244

714

713

325

222

135

120 104

2,667

2,239

1,379

834

817

November

2,326

2,568

1.702

1,184

664

490

258

223

182i 175

2,816

2,826

1,925

1,366

839

December

2,917

2,695(2,127

1,469

743

524

369

484

219 291

3,441

3,064

2,611

1,688

1,034

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 30. Understödslinjens omfattning åren 1931—1040.

Månad

Anta

1 un

der

stöd

s t a g a r e

1

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

Dagunderstöd

Januari ............

1,383

16,740

43,110

60,604

17,849

11,824

5,497

4,752

6,254

3,301

Februari............

2,807

21,481

52,909

58,254

19,350

14,131

6,130

4,996

7,090

3,465

Mars ..............

3,422

25,003

58,135

57,430

17,999

13,823

5,849

4,707

7,204

3,538

April ..............

4,093

26,452

56,791

45,041

13,503

10,104

3,606

3,282

5,970

2,692

Maj................

4,006

2,772

23,476

44,701

31,605

5,038

3,181

1,506

1,418

2,505

1,481

Juni ..............

15,640

37,271

20,846

497

567

140

858

566

1,347

Juli................

2,646

15,819

39,105

13,699

774

45

—

267

34

1,533

Augusti............

3,239

16,841

37,490

9,710

509

33

—

313

32

2,124

September..........

3,887

17,192

40,841

7,585

381

—

—

353

26

3,289

Oktober............

3,501

22,275

47,198

8,175

997

172

167

1,115

871

6,241

November..........

6,083

28,269

50,842

11,040

3,653

1,998

1,300

2,194

1,842

9,009

December..........

11,869

35,475

57,001

15,617

8,039

4,241

3,266

4,614

2,960

11,515

Kommunalt under- stöd

Januari ............

4,498

7,292

20.213

13,087

5,959

4,799

3,433

3,297

3,053

2,085

Februari............

3,849

8,063

21,385

13,011

5,134

5,393

3,119

3,580

2,958

2,582

Mars ..............

4,037

7,047

19,381

9,745

4,153

4,744

2,584

3,027

2,505

2,814

April ..............

2,924

5,163

15,622

8,006

3,730

4,350

2,375

2,635

2,023

1,397

Maj................

1,851

4,948

12,722

10,165

5,186

2,875

2,566

2,252

2,100

1,127

921

Juni ..............

1,394

5,064

3,699

1,943

1,828

1,854

1,807

839

1,057

Juli................

1,348

4,510

9,493

2,890

1,631

1,569

1,630

1,807

776

1,379

Augusti............

1,365

4,799

9,819

2,633

1,991

1,758

1,488

1,446

596

1,867

September..........

1,477

5,159

9,445

2,600

2,342

2,108

1,719

1,415

783

1,807

Oktober............

2,54(1

5,897

8,746

2,618

3,769

2,667

2,239

1,379

834

817

November..........

3,852

7,688

11.012

4,135

4,309

2,816

2,826

1,925

1,366

839

December..........

6,045

10,238

14,079

5,443

4,439

3,441

3,064

2,611

1,688

1,034

Summa

Januari............

5,881

24,032

63,323

73,691

23,808

16,623

8,930

8,049

9,307

5,386

Februari............

6,656

29,544

74,294

71,265

24,484

19,524

9,249

8,576

10,048

6,047

Mars ..............

7,459

32,050

77,516

67,175

22,152

18,567

8,433

7,734

9,709

6,352

April ..............

7,017

31,615

72,413

53,047

17,233

14,454

5,981

5,917

7,993

4,089

Maj................

5,857

28,424

57,423

36,791

7,913

5,747

3,758

3,518

3,632

2,402

Juni ..............

4,166

20,704

47,436

24,545

2,440

2,395

1,994

2,665

1,405

2,404

Juli................

3,994

20,329

48,598

16,589

2,405

1,614

1,630

2,074

810

2,912

Augusti............

4,604

21,640

47,309

12,343

2,500

2,723

1,791

1,488

1,759

628

3,991

September..........

5,364

22,351

50,286

10,185

2,108

1,719

1,768

809

5,096

Oktober............

6,041

28,172

55,944

10,793

4,766

2,839

2,406

2,494

1,705

7,058

November..........

9,935

35,957

61,854

15,175

7,962

4,814

4,126

4,119

3,208

9,848

December..........

17,914

45,713

71,080

21,060

12,478

7,682

6,330

7,225

4,648

12,549

Årsmedeltal

Dagunderstöd ......

4,142

22,055

47,116

28,300

7,382

5,010

2,288

2,406

2,946

4,128

Kommunalt under-

stöd..............

2,932

6,323

13,507

6,088

3,523

3,170

2,382

2,252

1,546

1,550

Summa ............

7,074

28,378

60,623

34,388

10,905

8,180

4,670

4,658

4,492

5,678

Kursdeltagare medräknade.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 285.

Största antalet kommunalt understödda år 1940 rapporterades för mars

och uppgick till 2,814, minsta antalet förelåg i oktober och utgjorde 817.

För år 1939 var högsta antalet 3,053 (januari) och lägsta 596 (augusti).

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen.

I tab. 30 ha sammanställts uppgifter angående understödslinjens omfattning.

Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 27) även antalet understödda

personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Den

minskning i understödsverksamhetens omfattning, som gjorde sig gällande

under senare hälften av år 1939 i jämförelse med de närmast föregående

åren, fortsatte även under första halvåret 1940. Däremot kom understödslinjen

under årets senare hälft att spela en allt större roll till följd av det

försämrade arbetsmarknadsläget.

D. Utbildningshjälp.

Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för omskolning och

utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrin, för vilka särskild redogörelse

lämnas i det följande (sid. 34), voro större delen anmälda hos arbetslöshetskommittéerna

och åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag

till inackorderingskostnaderna. Vid 1940 års utgång åtnjöto sålunda 750

elever, eller 68.2 procent av samtliga, arbetslöshetshjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har den

för hjälp åt ungdomsarbetslösa särskilt avsedda verksamheten under år 1940

bedrivits i mycket begränsad omfattning. Hjälpåtgärderna ha anordnats i

huvudsak efter samma riktlinjer som under de närmast föregående åren

under de tre huvudformerna TcursverJcsamhet, frivillig arbetstjänst (statliga och

statskommunala arbetsläger) och ungdomsreservarbeten.

Under år 1940 ha sammanlagt 21 kurser pågått, till vilka även hänvisats

äldre arbetslösa. En av dessa kurser, en verkstadsskolekurs, har varit förlagd

till Stockholm och omfattat 90 elever. Hälften av elevantalet i denna

kurs har utgjorts av flyktingar, hänvisade från flyktingkommittéernas yrkesutbildningsnämnd.

De övriga 20 kurserna ha anordnats av 6 städer och

11 landskommuner och lia avsett utbildning i skogsarbete för sammanlagt

347 hjälpsökande i perioder örn i allmänhet 4 veckor. Samtliga kurser avslutades

under året. Av statsmedel har hittills utbetalats 87,332 kronor till

nyssnämnda yrkesutbildningskurser. Kostnaderna för flyktingars utbildning

bestridas slutgiltigt av reservationsanslaget till »Bidrag till flyktingars uppehälle,

yrkesutbildning m. m.» I statsbidrag till resor, verktyg och arbetspremier

för under 1940 anordnade skogshuggarkurser har hittills utbetalats

10,014 kronor.

Vid ingången av 1940 pågick frivillig arbetstjänst vid dels ett statligt

arbetsläger i Vännäs, Västerbottens län, med 75 elevplatser, dels ett av

arbetslöshetskommittén i Göteborg anordnat statskommunalt arbetsläger med

30 elevplatser. Vid Vännäs har sedan den 1 juli 1939, jämsides med teo
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majus proposition nr 285•

retisk yrkesutbildning av eleverna, åt Västerbottens läns landsting utförts

vissa arbeten i samband med uppförande av en verkstadsskolebyggnad, vilka

arbeten pågingo vid 1940 års utgång. Under det att eleverna vid Vännäs

varit förlagda i internat, Ilar det statskommunala arbetslägret i Göteborg

varit anordnat såsom öppet arbetsläger, d. v. s. arbetseleverna lia bott i

sina hem. Verksamhetens tyngdpunkt har varit lagd på yrkesutbildning för

mekaniker. Detta arbetsläger bedrives från och med den 16 juni 1940 såsom

beredskapskurs. Till kostnaderna för detsamma utanordnades under året

statsbidrag med inalles 14,693 kronor, varav till ledare- och lärarearvoden

10,810 kronor samt till arbetskläder åt eleverna, arbets- och undervisningsmaterial

och arbetspremier 3,883 kronor.

Under 1940 bedrevs endast ett ungdomsreservarbete. Detta, vilket som

arbetsobjekt haft anläggande av ett antal småbruk vid Pengsjöby i Västerbottens

län, avslutades under året.

I tab. 31 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

utbildningshjälpens omfattning under åren 1934—1940.

Tab. 31. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

åren 1934-1940.

År

månad

Antal deltagare

i frivillig

arbetstjänst

Antal sysselsatta

i ungdoms- reservarbeten

Antal kurs- deltagare 1

Summa

Årsmedeltal

1934 ......................

777

5

2,179

2.961

1935 ......................

769

92

801

1,662

1936 ......................

364

250

306

920

1937 ......................

210

75

17

302

1938 ......................

170

35

36

241

1939 ......................

132

39

65

236

1940 ......................

50

6

390

446

1940

Januari....................

62

15

28

105

Februari ...................

74

14

211

299

Mars......................

74

12

137

223

April......................

67

13

68

148

Maj ......................

65

13

202

280

Juni ......................

42

10

354

406

Juli ......................

43

—

524

567

Augusti ..................

43

—

592

635

September ................

34

—

595

629

Oktober ..................

30

—

539

569

November ................

30

_

679

709

December ................

29

—

750

779

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid

verkstadsskolor för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser

endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

33

E. Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En överblick över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta under åren

1931 — 1940 lämnas i tal. 32. Under år 1940 åtnjöto i genomsnitt 71. i procent

av samtliga hjälpsökande arbetslöshetslijälp; procenten hjälpta var detta

år högre än under något av åren 1931—1939. Av samtliga hjälpsökande

under år 1940 åtnjöto 28.o procent hjälp enligt arbetslinjen, 39.7 procent

enligt understödslinjen och 3.4 procent erhöllo utbildningshjälp. Det procentuella

antalet arbetslösa, som erhöllo hjälp enligt arbetslinjen, var under

1940 lägre än övriga jämförelseår med undantag av åren 1932 och 1933.

Detta förhållande sammanhänger med de förskjutningar i arbetslöshetens

regionala fördelning, som tidigare berörts (sid. 9). I talj. 33 meddelas uppgifter

örn arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden under

åren 1931—1940. Av tabellen framgår, att procenten hjälpta enligt arbetslinjen

under år 1940 var lägre i städerna och högre på landsbygden än de

närmast föregående åren. I storstäderna åtnjöto i genomsnitt endast 9.7

procent av samtliga hjälpsökande hjälp enligt arbetslinjen. I bilaga 3 lämnas

uppgifter örn de arbetslösas och arbetslöshetslijälpens fördelning den 31

december 1940 i olika län samt i städer med över 15,000 invånare.

Talj. 32. Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta åren 1931—1940.

1

i

:

År

månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild-

ning3- hjalpen 1

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild- nings- hj alpen 1

Summa

Årsinedeltal

1931..................

13,817

7,074

—

20,891

29.7

15.ä

—

44.9

1932..................

31,539

28,378

—

59,917

27.7

24.9

—

52.6

1933..................

44,494

60,623

—

105,117

27.1

37.o

—

64.1

1934..................

44,208

32,196

2,993

79.397

38.5

28.1

2.6

69.2

1935..................

29,781

10,112

1,740

41,633

48.4

16.4

2.8

67.6

1936..................

16,065

7,880

961

24,906

45.1

22.1

2.7

69.9

1937..................

7,829

4,653

318

12,800

43.o

25.6

1.7

70.3

1938..................

6,038

4,622

264

10,924

37.3

28.6

1.6

67.5

1939..................

6,297

4,431

252

10,980

35.9

25.2

1.4

62.5

1940..................

3,740

5,314

449

9,503

28.0

39.7

3.4

71.1

1940

Januari..............

4,667

5,358

ilo

10,135

30.o

34.5

0.7

65.2

Februari ............

4.245

6.005

306

10,556

28.0

39.5

2.o

69.5

Mars ................

3,674

6,307

229

10,210

25.0

44.o

1.6

71.2

April ................

2,947

4,073

156

7.176

29.8

41.3

1.6

72.7

Maj..................

2,924

2,200

283

5,407

37.1

28.0

3.6

68.7

Juni ................

2.818

2,050

408

5,276

40.c

29.6

5.9

76.1

Juli..................

2,903

2,388

567

5,858

36.7

30.2

7.2

74.1

Augusti..............

3,485

3,399

635

7,519

33.7

32.8

(J.l

72.6

8 ep tein b er............

3,889

4,501

629

9,019

31.8

36.8

5.1

73.7

Oktober..............

4,255

6,519

569

11,343

26,4

40.5

3.5

70.4

November............

4,940

9,169

11,799

709

14,818

24.o

44.c

3.5

72.1

December............

4,135

779

16,713

17.0

50 3

3.8

71.2

1 Före 1934 redovisades utbildningshjlllpen under understödslinjen.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285. ii6.r>4i 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab, 33. Arbetslinjens omfattning'' inom olika geografiska områden

åren 1931—1940. Årsinedeltal.

År

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Månad

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1931 ....................

1,571

3,023

9,223

13,817

23.6

36.4

29.2

29.7

1932 ....................

2,435

6,023

23,082

31,540

15.o

31.2

29.5

27.7

1933 ....................

1,902

8,356

34,236

44,494

7.3

28.4

31.6

27.1

1934 ....................

2,849

8,536

32,823

44,208

14.1

40.3

44.7

38.5

1935 ....................

3,639

6,229

19,913

29,781

35.7

50.2

51.1

48.4

1936 ....................

2,283

4,052

9,730

16,065

32.5

45.7

49.4

45.1

1937 ..............

1,392

2,609

3,828

7,829

33.2

43.0

48.2

43.o

1938 ....................

686

2,063

3,289

6,038

20.9

38.5

43.6

37.3

1939 ....................

456

1,659

4,183

6,298

17.6

38.7

39.2

35.9

1940 ...............

531

1.023

2,186

3,740

9.7

31.8

46.9

28.o

1940

Januari.............

521

1,453

2,693

4,667

13.9

30.i

38.6

30. o

Februari ................

483

1,474

2,288

4,245

10.6

31.2

38.7

28.0

Mars....................

470

1,336

1,868

3,674

10. o

29.8

36.3

25.6

April....................

501

963

1,483

2,947

14.2

40.2

37.6

29.9

Maj ....................

570

622

1,732

2,924

15.6

41.5

63.4

37.1

Juni ....................

545

567

1,706

2,818

16.1

46.4

73.5

40.6

Juli .................

401

605

1,897

2,903

10.6

40.8

71.7

36.7

Augusti ................

426

594

2,465

3,485

8.8

36.0

63.7

33.6

September ..............

487

716

2,686

3,889

8.6

29.9

64.2

31.8

Oktober ................

578

902

2,775

4,255

7.7

27.0

53.1

26.4

November ..............

772

1,487

2,681

4.940

8.0

30.6

44.5

24.0

December ..............

621

1,561

1,953

4,135

5.8

27.3

28.o

17.6

lil. övriga verksamhetsgrenar.

A. Beredskapskurser.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 5 april 1940 kommissionen att vidtaga

åtgärder för omskolning och utbildning av tempoarbetare för verkstadsindustrien

samt anvisade härför erforderliga medel. Kommissionen vidtog

omedelbart anstalter för igångsättande av utbildningen, och i maj

1940 kunde 32 s. k. beredskapskurser börja. De första kurserna igångsattes

i Stockholm. Följande månader, sedan erforderligt antal lärare erhållit

utbildning vid en av kommissionen i samarbete med skolöverstyrelsen anordnad

lärarkurs, anordnades ytterligare beredskapskurser på skilda platser

i landet. Kursernas antal ökades successivt och utgjorde den 31 december 1940

78, därav 51 kurser för mekaniker, 5 för finmekaniker, 1 för verktygsskötare,

1 för elektromekaniker, 4 för smeder och 16 för svetsare.

Kurserna — utom för svetsare —- omfattade från början vardera högst 4

månader. Mot slutet av år 1940 utökades kurstiden till 6 månader. För

svetsare har kurstiden utgjort omkring 6 veckor. I två avdelningar för fin
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

mekaniker i Stockholm utbildas kvinnliga elever. För närvarande (maj 1941)

uppgår kursernas antal till 102.

Kekryteringen till kurserna avsåg från början principiellt icke värnpliktiga

personer. Under andra halvåret intogos emellertid, med hänsyn till det förändrade

läget, även värnpliktiga i mindre utsträckning.

Kurserna anordnas av dels arbetslöshetskommittéer, dels verkstadsskolor

för arbetslös ungdom, dels ock kommunala anstalter för yrkesundervisning.

Från och med den 3 maj till och med den 31 december 1940, d. v. s. den tid

av år 1940, under vilken beredskapskurserna pågingo, ha inalles 2,676 elever

varit inskrivna i kurserna. Av dessa voro 1,099 kvar som elever den 31

december 1940, medan 917 utskrivits efter genomgången kurs. De återstående

660 hade avbrutit utbildningen, främst därför att de erhållit arbete i öppna

marknaden; endast i ett fåtal fall (cirka 10 procent) ha elever nödgats avbryta

kursen på grund av sjukdom eller av annan anledning, t. ex. värnpliktstjänstgöring.

Av de utskrivna 917 eleverna ha 286 utbildats till svarvare, 35 till fräsare,

33 till hyvlare, 6 till slipare, 56 till finmekaniker, 8 till verktygsskötare, 283

till bänkarbetare (filare), 1 till arborrare, 2 till borrare, 40 till smeder och

167 till svetsare.

Av de inskrivna eleverna voro 2.5 procent kvinnor, vilka förut haft olika

sysselsättningar, t. ex. som kontorister, handelsbiträden, servitriser, hembiträden,

husmödrar m. fl. I övrigt ha cirka 64 procent tillhört yrkesgruppen

industri och hantverk, 2.5 procent sjöfart och fiske, 22 procent handel,

samfärdsel och allmän tjänst, 9 procent diverse övriga yrken.

För kursverksamheten har av kommissionen under år 1940 utanordnats ett

belopp av 780,000 kronor.

Antalet kurser samt elevernas fördelning på de olika kursorterna framgår

av idb. 34.

B. Yärnpliktslijälp.

Statens arbetsmarknadskommission är enligt Kungl. Maj:ts förordnande

tillsynsmyndighet i fråga örn krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning

och har vidare att å statens vägnar handhava värnpliktslåneverksamheten.

Såsom tillsyningsmyndighet för lcrigsfamiljebidragsverksamheten har kommissionen,

bland annat, utfärdat anvisningar för familjebidragsnämndernas

prövning av familjebidragsärendena och även lämnat nämnder, som gjort

framställningar därom, särskilda upplysningar. Vidare har chefen för kommissionens

värnpliktshjälpssektion närvarit vid i 12 län anordnade sammanträden

med representanter för familjebidragsnämnderna i länen och därvid

hållit föredrag rörande krigsfamiljebidragsförordningens tillämpning m. m.

Med stöd av vunna erfarenheter har kommissionen i skrivelse den

17 oktober 1940 gjort framställning om vissa ändringar såväl i krigsfamiljebidragsförordningen

som i krigsfamiljebidragskungörelsen. Med anledning

härav har Kungl. Majit genom kungörelse den 22 november 1940 (nr 955)

förordnat om vissa ändringar i krigsfamiljebidragskungörelsen. Dessa änd
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Tab. 34. lieredakapskiirser den 31 december 1940.

Kursort

Kurser

Kursernas fördelning; på yrkesgrupper

Antal

elever

an-

ord-

nade

av

antal

meka-

niker

fin-

meka-

niker

verk-

tygs-

skötare

elektro-

meka-

niker

sme-

der

svet-

sare

in-

skrivna

under

året

ut-

skrivna

före

av-

gångna

före 1

|

kvarva-

rande

i

den 31 december 1940

Eskilstuna . .

LY

i

i

35

14

7

14

Göteborg . .

AK

G

4

—

—

—

—

2

170

53

25

92 ;

Göteborg . .

LY

2

2

—

—

—

—

—

18

15

3

Hyltebruk . .

LY

1

1

—

—

—

—

—

30

—

—

30

Härnösand

AK

1

—

—

—

—

—

1

28

14

—

14

Köja ......

V

1

—

—

—

—

1

31

13

3

15

Lilla Edet . .

LY

1

1

—

—

—

—

—

31

14

2

15 1

Lysekil ....

V

2

2

—

—

—

—

—

63

28

5

30

Malmberget

LY

1

1

—

—

—

—

—

32

15

2

15

Mariestad . .

LY

1

1

—

—

—

—

—

31

14

—

17

Mölndal ....

V

3

2

—

—

i

_

_

120

48

24

48

Piteå ......

V

2

1

—

—

—

—

1

61

28

11

22

Sandö ......

V

1

—

—

—

—

—

1

29

15

—

14 !

Stockholm . .

LY

19

11

5

—

—

1

2

791

260

245

286

Stockholm . .

AK

20

12

—

—

2

6

728

194

247

287

Sundsvall . .

V

1

1

—

—

—

_

_

30

15

_

15 i

Södertälje . .

LY

1

1

—

—

—

—

—

20

9

1

10

Tidaholm . .

LY

1

1

—

—

—

—

—

30

9

9

12

| Trollhättan

LY

1

1

—

—

—

—

—

35

11

13

11

| Uddevalla . .

V

5

3

—

1

—

—

1

133

60

23

50

J

! Uppsala ....

LY

3

3

—

—

_

—

—

90

39

17

34

Vänersborg

LY

2

2

—

—

—

—

—

51

15

10

26

Växjö......1

AK

2

1

—

—

—

—

1

43

15

—

28

Älvsbacka . . i

V

1

1

—

—

—

—

32

19

13

_ 1

Orebro . . . . j

LY

1

—

—

—

1

14

—

—

14

S

amma

78

51

5

1

i

4

16

2,676

917

660

1,099

Anin.

Ali Kursen anordnad av arbetslöshetskommitté.

V » » » verkstadsskola för arbetslös ungdom.

LY » » » kommunal anstalt för yrkesundervisning.

1 Avser sådana elever, som erhållit arbete under pågående kurs och fördenskull avbrutit

utbildningen eller som måst sluta på grund av sjukdom eller annan anledning.

2 Kursen avslutades den 5 oktober 1940.

ringar, som trätt i kraft den 1 december 1940 innebära i huvudsak, att familjebidrag

kan medgivas utgå viss tid efter tjänstgöringens upphörande. Kommissionens

förslag beträffande ändringar i krigsfamiljebidragsförordningen

ligga till grund för Kungl. Maj:ts proposition till 1941 års riksdag (nr 137)

angående vissa ändringar i nämnda förordning.

Omfattningen av värnpliktslåneverksamheten för tiden till och med den

31 december 1940 framgår av tab. 35. De av värnpliktslånenämnderna beviljade

lånen fördela sig med avseende å lånebeloppens storlek på sätt nedan

angives.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 35. Värnpliktslftiieveiksamlieten till och med den 31 december 1940,

Inkomna

i låncansökningar

Yärnpliktslånenämnden i

Behandlade låneansökningar

Vid periodens

slut icke slut- prövade bine- ansökningar

Av de beviljade

Anén skola nedan

angivna under- ställas SAK:s

prövning

Genom av SAK t. o. ni. den

31 dec. 1940 meddelade

beslut i underställnings- och

besvärsärenden

helt eller delvis

bifallna

helt avslagna

Ökas

Mili

skås

! ''

| antal

gällande

kronor

antal

beviljat

belopp

kronor

avslaget

belopp

kronor

antal

gällande

kronor

antal

gällande

kronor

av an- talet

under

4

av be- loppet

under 5

kronor

anta- let be- vilja- de lån

med

det be- viljade

beloppet

med

kronor

anta- let be- vilja- de lån

med

det be- viljade

belop- pet med

kronor

1 | 2

3

*

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

IG

!

Stockholms stad ........ 1,587

2.424,925

612

370,435

575,065

745

1.079,885

230

399,540

59

127,145

6

9,800

3

11,540

! Stockholms län.......... 670

1,108,993

273

209,630

283,803

261

386,470

136

229,090

37

67,900

6

7,540

—

—

Uppsala län ............ 253

361,563

115

80,380

71,522,

104

153,406

34

56,255

11

24,400

—

—

—

—

Södermanlands län...... 339

522,991

118

60,985

119,440

213

325,473

8

17,093

3

11,600

2

4,600

—

--1

Ostergötlands län........ 577

817,375

113

109,050

71,425

442

594,580

22

42,320

23

64,900

6

11,915

0

1,000

Jönköpings län..........1 503

868,525

85

89,380

80,345

414

691,450

4

7,350

19

49,900

8

20,300

2

4,500

Kronobergs län..........| 264

430,595

75

88,115

47,715

174

272,710

15

22,055

21

50.800

4

3,350

—

—

Kalmar län.............. 558

859,626

163

94,666

132,703

375

595,367

20

36,890

9

19,300

7

12,550

—

—

Gotlands län............ 252

405.310

157

123,450

126,730

85

136,930

10

18,200

13

27,100

—

—

—

—

Blekinge län ............ 300

443,601

81

66,625

61.966

194

283,760

25

31,250

8

22,300

2

850

i

4,000

Kristianstads län........| 734

1,173,373

159

93,300

182,463

562

879,610

13

18,000

10

20,500

5

7,350

—

—

! Malmöhus län .......... 1,566

2,374,871

377

223,520

389,891

913

1,365,644

276

395,816

20

33,700

4

5,000

2

3,500

Hallands län ............j 389

637,350

117

60,700

133,900

258

418,750

14

24,000

16

9,300

1

600

—

—

Göteborgs och Bohus län 1,180

1,999,176

336

311,415

327.977

797

1.255,759

47

104,025

56

128,200

2

5,800

4

10,500

Alvsborgs län ..........| 601

999,398

186

169,520

194,311

348

529,087

67

106,480

34

78,050

4

8,220

2

5,500

| Skaraborgs län.......... 437

796,972

102

71.190

107,659

242

453,825

93

164,298

7

12,000

5

8,800

—

—

Värmlands län .......... 525

809,264

189

121,680

205,742

312

445,092

24 36,750

15

26,700

0

1,500

0

100

Örebro län.............. 430

647.460

199

104,425

188,900

186

263,260

45

90,875

9

15,650

2

4,200

—

—

Västmanlands län........| 248

399,880

92

126.957

57,248

116

161,525

40

54,150

32

91,181

—

—

1

4,000

: Kopparbergs län ........! 410

662,727

113

63,290

132,477

283

450,510

14

16,450

11

19,500

3

1,800

1

1.000

Gävleborgs län..........| 609

854,201

lil

53,265

137,530

392

516,631

106

146,775

5

9,400

2

1,350

—

—

Västernorrlands län......i 828

1.175,748

279

168,585

211.263

524

749,800

25

46,100

3

33,000

4

11,900

2

3,500

Jämtlands län ..........i 391

476,984

120

52,577

76,361

255

322,197

16

25,849

1

2,500

2

4,750

—

—

Västerbottens län........ 460

777,401

106

85,100

108,210

167

272,356

187

311,735

11

30,100

1

500

—

—

Norrbottens län ........ 684

1,142,041

81

43,325

87,120

516

872,085

87

139,511

5

12,500

2

1,700

—

Summa 1 14,795 23,170,350

4359

3,041,565

4,111,766

8,878

13,476,162

1,558

2,540,857

438

987,926

78

134,375

18

49,140

Kungl. Majus proposition nr 285.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Antal Lånebelopp mellan

2,496 kronor 200— 500

1,419 » 501—1,000

134 » 1,001—1,500

145 » 1,501—2,000

37 » 2,001—2,500

66 » 2,501—3,000

9 » 3,001—3,500

53 » 3,501-4,000

4,359

Kommissionen, som i likhet med värnpliktslånenämnderna funnit värnpliktslåneförordningen

i huvudsak väl motsvara sitt syfte, har dock i underdånig

skrivelse den 2 maj 1941 föreslagit vissa jämkningar i förordningens

bestämmelser.

C. Inventering av arbetskraft, hempermittering m. in.

Under året har bearbetningen av uppgifterna från en på frivillighetens väg

vintern 1939—1940 verkställd inventering av arbetskraft hos omkring 13,000

företag inom industri och hantverk slutförts.

Under andra halvåret 1940 ha handlagts omkring 5,400 (under tiden 1

januari—30 april 1941 omkring 6,600) ärenden rörande hemförlovning eller

hempermittering av enskilda värnpliktiga från beredskapstjänstgöring.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning

ha generella bestämmelser rörande hemförlovning eller hempermittering av

yrkeskunniga värnpliktiga utfärdats av Kungl. Maj:t eller överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter. Förberedelsearbetet för sådana kollektiva hemförlovningar

eller hempermitteringar ha verkställts av kommissionen.

För att möjliggöra hemförlovning eller hempermittering av värnpliktiga

jordbrukare under vissa tider av året har ett system med uppgiftskort för

•dylika värnpliktiga iordningställts.

Ett liknande system med uppgiftskort har införts beträffande viss värnpliktig

skogspersonal.

För yrkeskunniga värnpliktiga, som erfordrats för bränntorvupptagning,

för montering av gengasaggregat och för betupptagning ha ävenledes särskilda

åtgärder vidtagits, ägnade att underlätta hempermittering för längre

eller kortare tid från beredskapstjänstgöring.

Kungl. Majit uppdrog den 28 juni 1940 åt kommissionen att i samråd med

vederbörande myndigheter verkställa utredning angående samordnande av

sådana beredskapsåtgärder av olika slag, som avse att helt eller delvis taga

i anspråk icke krigstjänstgörande personers arbetskraft eller tjänster. Sedan

kommissionen verkställt förberedande undersökningar rörande lämpligaste

formerna för uppdragets verkställande och avlämnat vissa förslag i ärendet,

har Kungl. Majit den 21 februari 1941 bemyndigat kommissionen att verkställa

inventering och registrering av personal, som är avsedd att tagas i

anspråk för nämnda beredskapsåtgärder.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

IV. Statsbidrag- till kommunala beredskapsarbeten.

I arbetsmarknadskommissionens förslag till nya statsbidragsprinciper, för

vilket redogörelse lämnats i Kungl. Maj:ts proposition nr 30 till 1941 års

riksdag (sid. 28 ff.), förutsattes, att till kommunala arbeten för sysselsättning

av arbetslösa i regel skulle utgå bidrag i den form, att kostnaderna för ränta

och amortering finge inräknas i sådan årskostnad för kommunens arbetslöshetshjälp,

vartill statsbidrag, s. k. allmänt årskostnadsbidrag, skulle utgå.

För fattiga och arbetslöshetstyngda kommuner skulle samtidigt kunna utgå

ett engångsbidrag, s. k. särskilt arbetsbidrag, i syfte att begränsa den ekonomiska

börda för kommunen som skjutes på framtiden. Dessutom skulle för

samtliga kommuner engångsbidrag kunna förekomma, örn det gällde att övervinna

det hinder för igångsättande av allmänna arbeten, som kostnadsökningen

på grund av krisläget medfört. Likaledes borde ett engångsbidrag kunna

ifrågakomma, då det gällde arbetsobjekt, för vilka redan under normala förhållanden

författningsmässigt bestämda statsbidrag utginge. Då bidrag till

visst arbete utgick endast på grund av någon av de tvenne sistnämnda anledningarna

förutsattes icke något inräknande i årskostnad av ränte- och amorteringskostnaderna

för lån, som upptagits för finansiering av kommunens andel

av kostnaderna.

Det nya statsbidragssystemet har jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit

den 6 december 1940 försöksvis tillämpats från och med nämnda dag. Därvid

har kommissionen funnit lämpligt att i vissa fall, utöver dem, vilka kunna

direkt hänföras till de två här ovan senast nämnda arbetsgrupperna, medgiva

statsbidrag till arbetsföretagen uteslutande i den ovannämnda formen

särskilt arbetsbidrag. För det första Ira många gånger kommunernas ansökningar

avsett bidrag till igångsättande i nuvarande läge av arbetsföretag, vilka

upptagits i kommunala arbetsprogram redan före krisens inträde, men för

vilka då icke förelegat slutligt utformade förslag och ej heller kostnadsberäkningar.

Kommissionen har i dessa fall, där sålunda någon kostnadsökning

icke redovisats i ansökningarna, i regel utgått från en uppskattning av den

genomsnittliga kostnadsökningen för företag av ifrågavarande art och medgivit

bidrag med utgångspunkt från denna beräkning. I andra fall har det

gällt företag, där från vederbörande kommuns sida hemställts om beviljande

av engångsbidrag respektive örn högre engångsbidrag än som eljest kunde

påräknas, mot avstående av möjligheten att inräkna amortering och ränta i

årskostnad. I vissa av dessa fall ha kommunens representanter med hänsyn

till redan verkställd kommunal upplåning ansett det angeläget att i minsta

möjliga mån belasta kommunen med ytterligare lån. I andra fall har framhållits,

att den ovisshet om årskostnadsbidragets storlek, som vore en följd

av statsbidragssystemets konstruktion, kunde medföra svårigheter ifråga örn

åstadkommande av erforderliga kommunala beslut angående företaget, varför

ett från början fixerat bidrag vore att föredraga. Kommissionen har ansett

lämpligt att, i avvaktan på att regler för det nya statsbidragssystemets genomförande

fixerades, tillmötesgå sådana önskemål som de nu omnämnda, därvid

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

kommissionen vid fastställandet av engångsbidragets storlek tagit hänsyn till

det förhållandet, att ai''skostnadsbidrag ej beräknats utgå å kostnaderna för

företaget. Sedan 1941 års riksdag (skrivelse nr 111/1941) godkänt vissa regler

för de nya bidragsgrunderna, har kommissionen begränsat de fall, vari statsbidrag

beviljas allenast i form av särskilt arbetsbidrag, till att avse kostnadsökningar

till följd av krisläget samt arbeten, till vilkas utförande kunnat ifrågakomma

författningsmässigt fixerade bidrag.

V. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten under tiden

januari—april 1,941.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden under den hittills gångna

delen av ar 1941 har i stort sett försiggått efter samma linjer som tidigare

under den pågående krisen. 1 likhet med förhållandena under år 1940

har arbetstillgången varit god inom de delar av industrien, som sörja

för krigsmaterialproduktionen, och svårigheter lia förelegat att anskaffa

kvalificerad arbetskraft för vissa arbetsuppgifter. Läget inom exportindustrierna

kan betecknas som i stort sett oförändrat. Situationen inom konsurntionsvaruindustrierna

har ej heller nämnvärt förändrats, ehuru tendenser till

sammandragning yppat sig, särskilt inom textilindustrien och även skofabrikationen,

där de knappa importmöjligheterna periodvis föranlett materialbrist.

Arbetslösheten under året var till en början konstant men har på sista tiden

visat en svag successiv nedgång, förorsakad av dels inträffade säsongförskjutningar,

dels inkallelser till militärtjänstgöring. De senare ha samtidigt berett

vissa svårigheter för sådana företag, som kunnat gå för full drift.

På jordbrukets arbetsmarknad lia inga större förändringar ägt rum. Under

vintermånaderna har efter vanligheten efterfrågan på arbetskraft varit tämligen

obetydlig. Först med den blidare väderlekens inträdande har ökad livaktighet

givit sig till känna inför det stundande vårbruket. Arbetet i skogarna

har bedrivits med stor intensitet, och tillgänglig arbetskraft både inom det

egna facket och från andra yrkesområden, närmast byggnadsindustrien, har i

görligaste mån utnyttjats för att kunna verkställa de av behovet påkallade

stora vedavverkningarna.

Vissa industrigrupper ha, såsom förut påpekats, full sysselsättning och lia

i viss omfattning lidit brist på yrkeskunnig arbetskraft. Detta gäller framförallt

mekaniska verkstäder, skeppsvarv och elektriska verkstäder. .Jord- och

stenindustriens läge liksom ock förhållandena inom vissa delar av trävaruindustrien

har starkt påverkats av den tryckta byggnadsverksamheten. Inom

pappersindustrien ha permitteringar och korttidsarbete tillämpats i stor utsträckning

på grund av den så gott som stoppade exporten. Livsmedelsindustriens

olika branscher lia i stort sett i likhet med förut arbetat under goda

förhållanden, men de successivt utvidgade ransoneringarna på skilda områden

ha nödvändiggjort inskränkningar i driften. Inom byggnads- och anläggnings
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majis proposition nr 285.

lacken lia arbetstillfällena varit synnerligen knappa, och stark ökning av

arbetslösheten konstaterades inom dessa fack under årets båda första månader.

Även i fortsättningen har där rått stor arbetslöshet, ehuru på sista tiden

en viss säsongmässig förbättring inträtt, dock väsentligt svagare än normalt

brukar vara fallet denna årstid.

Vissa sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden under januari—april1)

1941 lämnas i tab. 36.

Tali. 36. Arbetsmarknaden januari—april 1941.

Månad

19 4 1

Antal syssel- satta arbe- tare inom

industri o.

angränsande

närings- grenar.

Indextal:

sept. 1939

= 100

Arbetslös- heten

inom fack- förbunden

Procent

Antal

hjälp-

sökande

arbetslösa

Sveriges offentliga arbetsförmedling

Ansök- ningar örn

arbete

Arbets-

sökande

personer

Lediga

platser

Tillsätta

platser

Antal ansök- ningar örn

arbete på

100 lediga

platser

Januari ....

83.1

17.2

30,512

135,805

126,467

54,493

42,330

249

Februari....

84.6

16.5

34,900

131,894

121,115

54,664

42,873

241

Mars ......

83. s

15.0

33,702

1 136,743

126,957

65,639

49,714

208

April ......

84.7

30,427

129,477

119,250

70,340

49,581

184

Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik var antalet sysselsatta arbetare

inom industri och angränsande näringsgrenar under årets fyra första

månader i stort sett oförändrat. I jämförelse med motsvarande tidsperiod

under föregående år utvisar statistiken en nedgång i sysselsättningen med

4 å 6 procent, vartill emellertid kommer en ytterligare minskning av den

totala sysselsättningsvolymen genom den större omfattning, i vilken korttidsarbete

för närvarande tillämpas.

Rapporterna från de offentliga arbetsförmedlingarna för januari—april

1941 utvisa, att antalet arbetsansökningar låg närmare 40 procent över antalet

motsvarande tid föregående år, medan antalen lediga respektive tillsatta platser

voro av ungefär samma omfattning båda åren.

Uppgifter om arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med

månadsskiftet mars/april 1941. Vid sistnämnda tidpunkt voro 15.0 procent

av medlemmarna inom samtliga rapporterande förbund arbetslösa mot 16.5

procent närmast föregående månad och 17.2 procent vid januari månads utgång.

Nedgången i arbetslösheten i mars torde delvis sammanhänga med

militärinkallelserna.

Den sedan juli månad 1940 oavbrutna ökningen i antalet hjälpsökande

arbetslösa fortsatte även under januari och februari 1941. Vid februari månads

utgång voro 34,900 hjälpsökande anmälda hos arbetslöshetskommittéerna mot

15,184 samma månad föregående år. Under mars nedgick antalet hjälpsökande

till 33,702 och under april minskades antalet ytterligare och var vid månadens

utgång till 30,427. Då minskningen delvis torde sammanhänga med i)

i) Flertalet bär lämnade uppgifter för april äro preliminära.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

militärinkallelserna, har säsongminskningen i arbetslösheten, som normalt

brukar inträda under våren, i år hittills varit av relativt ringa omfattning.

Utvecklingen under mars och april månader 1941 har medfört vissa

förskjutningar i arbetslöshetens regionala fördelning, vilka närmare belysas

av tab. 37. Medan arbetslösheten i Stockholm ökade under mars och endast

obetydligt minskade under april, minskade den båda månaderna i Göteborg

och Malmö med sammanlagt 23.8 respektive 31. i procent. För april voro i

Stockholm 6,112, i Göteborg 5,255 och i Malmö 1,641 anmälda såsom hjälpsökande.

En betydande ökning i arbetslösheten har under de senaste månaderna

konstaterats i Stockholms grannkommuner; i Stockholm med förortsområde

var antalet hjälpsökande i slutet av april 7,731. Inom de olika länen

voro hjälpsökandesiffrorna nästan genomgående lägre under april än under

de närmast föregående månaderna; en icke oväsentlig ökning i arbetslösheten

kunde dock konstateras i Gävleborgs och Västernorrlands län. Antalet hjälpsökande

inom dessa län uppgick vid april månads utgång till 1,026 respektive

4,578 mot 765 respektive 4,013 vid slutet av februari.

Tab. 37. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län den 30 april 1941.

Län

Städer

Landsbygd

Sura in a

| Ökning (-f)

(-) ge

28/a 1941

eller minskning

nt emot

so/4 1940

Stockholms stad................

6,112

_

6,112

+

204

+

4,769

Stockholms ....................

363

1.736

2,099

+

430

+

1,927

Uppsala........................

247

117

364

—

11

+

212

Södermanlands..................

321

128

449

—

263

-L

354

Östergötlands ..................

592

38

630

—

265

+

506

Jönköpings ....................

310

76

386

—

88

4-

345

Kronobergs ....................

79

84

163

—

186

+

75

Kalmar ........................

546

137

683

—

319

+

502

Gotlands ......................

88

62

150

-f

24

+

137

Blekinge........................

63

292

355

—

295

141

Kristianstads ..................

91

20

lil

—

70

+

86 !

Malmö stad ....................

1,641

—

1.641

—

741

-f-

926

Malmöhus i övrigt..............

784

110

894

—

708

+

608

Hallands ......................

238

80

318

—

132

+

196

Göteborgs stad ................

5,255

—

5,255

—

1,642

+

3.783

Göteborgs o. Bohus i övrigt....

617

2,024

2,641

—

512

+

1,384

Alvsborgs......................

303

60

363

—

256

+

258

Skaraborgs ....................

143

3

146

—

50

-f

131

Värmlands ....................

214

177

391

—

141

+

134

Örebro ........................

257

22

279

—

206

+

135

Västmanlands ..................

184

—

184

~h

22

+

130

Kopparbergs....................

86

10

96

—

2

_

12 !

Gävleborgs ....................

620

406

1,026

-f.

261

+

630 i

Västernorrlands ................

250

4,328

4,578

+

565

+

2,495

Jämtlands......................

95

2

97

23

'' 41

Västerbottens ..................

134

444

578

+

66

+

382 |

Norrbottens....................

16

422

438

—

135

4-

280

Summa

19,649

10,778

30,427

—

4.473

+

20,555 ■

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Från februari till april minskade antalet hjälpsökande inom alla yrkesgrupper

med undantag av gruppen pappers- och grafisk industri, som utvisade

en ökning från 1,727 till 1,892. Inom gruppen husbyggnadsarbete var dock

minskningen relativt obetydlig. Antalet hjälpsökande husbyggnadsarbetare,

som vid februari månads utgång var 10,912, ökade under mars till 11,072 och

nedgick vid slutet av april till 10,165.

Inom byggnadsfacken är arbetslöshetssituationen alltjämt bekymmersam.

Icke mindre än Vs av samtliga hjälpsökande arbetslösa vid april månads utgång

voro husbyggnadsarbetare. För byggnadskrisens inverkan på arbetsmarknaden

har en redogörelse lämnats av 1940 års byggnadskostnadssakkunniga

(statens off. utredn. 1941:4). Det torde därför vara tillfyllest, örn här

lämnas vissa kompletterande uppgifter. Antalet organiserade arbetare inom

de egentliga byggnadsfacken (byggnadsträarbetareförbundet, byggnadsindustriarbetare

inom grov- och fabriksarbetareförbundet samt murare- och

målareförbunden) torde uppgå till omkring 100,000. Enligt fackföreningsstatistiken

voro vid månadsskiftet mars/april 1941 av dessa 45.7 procent

arbetslösa, d. v. s. omkring 45,000. Av dessa voro 17,500, eller nära 40 procent

från storstäderna.

Förutom de nyss nämnda kategorierna arbetslösa husbyggnadsarbetare

finnas även andra, såsom byggnadsplåtslagare, rörläggare, elektriska montörer

m. fl., vilka det dock icke är möjligt att här redovisa, då de tillhöra förbund,

som även innesluta andra än husbyggnadsarbetare.

Antalet hos arbetsförmedlingarna arbetssökande husbyggnadsarbetare uppgick

under april till över 20,000. Örn man bortser från kortvarigare anställningar

än en månad torde endast något mer än ett tusental ha placerats inom

byggnadsindustrien under samma månad. Huvudparten av dessa voro byggnadsgrovarbetare

samt byggnadssnickare och timmermän. Då samtliga hos

arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande samtidigt äro anmälda som

arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, kan man konstatera, att

omkring hälften av de hos arbetsförmedlingen anmälda husbyggnadsarbetarna

samtidigt voro anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa. I Stockholm voro

65 procent, i Göteborg 75 procent och i Malmö 50 procent av de arbetssökande

samtidigt hjälpsökande.

De hos arbetslöshetskommittéerna anmälda hjälpsökande husbyggnadsarbetarnas

fördelning på städer och landsbygd den 30 april 1941 framgår av följande

sammanställning.

Antal hjälpsökande

husbyggnadsarbetare
Städer

med

över 100,000 inv. inkl. förorter ... 7,433

30.000— 100,000 inv................... 981

10.000— 30,000 » 825

under 10,000 » 252

Samtliga städer ........................ 9,491

Landsbygd ................... 674

Proc* m tueli

Husbyggnads- arbetare i %

fördelning

av samtliga

hjälpsökande

73.i

48.8

9.7

39.i

8.i

32.6

2.5

24.7

93.4

44.5

6.6

7.4

Summa 10,165

100.o

33. t

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majyts proposition nr 285.

I sylte att underlätta överförandet av arbetslösa till andra yrkesområden

har kommissionen medgivit, att hyreshjäip under vissa förhållanden må utgå

till sådana arbetslösa familjeförsörjare, vilka anvisas arbete på öppna marknaden

i skogsarbete men som icke äga erforderliga yrkeskunskaper och

till följd därav icke kunna uppnå normal dagsförtjänst under den första

tiden. Förutsättning för att sådan hyreshjäip skall kunna utgå är först och

främst, att arbetet anvisas på sådant avstånd från hemorten, att arbetaren icke

kan använda sin ordinarie familjebostad. Till dylik hyreshjälpsverksamhet

utgår statsbidrag i vanlig ordning.

På framställning av statens bränslekommission har arbetsmarknadskommissionen

vidtagit förberedelser för att anordna upptagning av bränntorv såsom

statligt beredskapsarbete.

Tali. 38. Hjälpverksamheten för arbetslösa januari 1940—april 1941.

1

därav hjälpta

genom

Åv

Månad

Hela

antalet

hjälpta

statligt bered- skapsarbete

kom-

munalt

bered-

skaps-

arbete

reservarbete

kom-

kontantunder-

stöd

i kom- missio- nens

regi

i annan

myn- dighets

regi

arkiv-

arbete

stats-

kom-

munalt

reserv-

arbete

inunalt

arbete

utan

stats - bidrag

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

under-

stöd

utbild-

nings-

hjälp

1940

\ j anuari ......

10,135

1.182

971

636

132

411

1,335

3,273

2,085

110

I februari......

10.556

1,070

766

580

127

298

1,404

3,423

2,582

306

mars ........

10,210

863

647

435

130

213

1,386

3,493

2,814

229

april ........

7,170

597

638

402

131

138

1,041

2,676

1,397

156

maj..........

5,407

405

926

546

127

196

724

1,279

921

283

jarn..........

5,276

358

1,011

518

128

214

589

993

1,057

408

juli ..........

5,858

524

1,084

318

119

197

661

1,009

1,379

567

augusti ......

7,519

1,133

1.051

318

119

195

669

1.532

1,867

635

| september ....

9,019

1,458

1,059

255

122

181

814

2,694

1,807

629

oktober......

11,343

1,655

995

233

125

226

1.021

5,702

817

569

november ....

14,818

1,852

856

282

154

221

1,575

8,330

839

709

december ....

16,713

1,282

773

243

163

151

1,523

10,765

1,034

779

1941

januari ......

21,564

1,975

840

850

180

122

2.035

14,089

1,021

952

februari......

25.716

2,339

870

532

193

103

2.371

17,338

911

1,059 |

mars ........

25,775

2,168

1,101

778

185

100

2,238

17,369

801

1,035

april ........

23,914

2,621

1,317

989

222

lis

1,734

15,288

658

967 |

Hjälpverksamheten under den gångna delen av innevarande år har av olika

skäl måst bedrivas i stor utsträckning på understödslinjen. Den stränga vintern,

som försvårat bedrivandet av vissa anläggningsarbeten, har härvid inverkat.

En viktigare orsak har emellertid varit, att tillgängliga arbetsobjekt

i regel icke varit tekniskt och ekonomiskt så förberedda, att de kunnat igångsättas

omedelbart. Dylika förberedande åtgärder ha nu vidtagits i sådan utsträckning

att en successiv utökning av arbetslinjen kan verkställas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

45

Inom arbetslinjen lia kommunala arbeten utan statsbidrag under vintern

haft en förhållandevis stor omfattning utom i de största städerna, där denna

hjälpform varit betydelselös. Samtidigt med att den statliga och statsunderstödda

arbetslinjen ökat, har de två sista månaderna antalet i rent kommunala

arbeten sysselsatta minskat, såsom framgår av tab. 38.

Andelen genom statliga och kommunala åtgärder hjälpta har från den 31

december 1940 till den 30 april 1941 ökat från 71.5 till 78.6 procent. Vid april

månads utgång voro av de hjälpsökande ungefär Vs hjälpta genom arbete och

2/s genom understöd. Från slutet av december har antalet vid statliga och

statsunderstödda arbeten sysselsatta ökat från 2,612 till 5,267, eller från 15.6

till 22.0 procent av samtliga hjälpta.

Allmänna riktlinjer.

Departementschefen.

Läget på arbetsmarknaden har icke undergått någon väsentlig förändring,

sedan proposition nr 30 angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. avgavs.

Den i ifrågavarande proposition påtalade splittringen är alltjämt ett karakteristiskt

kännetecken för den svenska arbetsmarknaden, såsom denna utvecklats

under nuvarande krisförhållanden. Fortfarande råder stark efterfrågan

på arbetskraft inom verkstadsindustrin och skogsbruket medan å andra

sidan betydande arbetslöshet uppstått inom vissa fack. Byggnadsfacken

erbjuda även nu det bekymmersammaste sysselsättningsproblemet, trots

att byggnadsindustrins högsäsong normalt borde infalla inom den närmaste

tiden. Den 31 mars 1941 torde omkring 45,000 av 100,000 organiserade

byggnadsarbetare ha befriats från erläggande av avgift till

respektive fackföreningar på grund av arbetslöshet. I vilken utsträckningarbetslösheten

drabbat yrkesgrenar utanför byggnadsfacken framgår bland

annat av fackföreningsstatistikens arbetslöshetsuppgifter. Bortsett från byggnadsfacken

voro de hårdast drabbade förbunden (arbetslösheten i mars inom

parentes) sågverksindustriarbetarförbundet (30.3), väg- och vattenbyggnadsarbetarförbundet

(29.i), stenindustriarbetarförbundet (22.6), transportarbetarförbundet

(20.i) och pappersindustriarbetarförbundet (19.7).

En viss föreställning örn tendenserna på arbetsmarknaden skänka sammanställningar

av de uppgifter örn anställande och entledigande av arbetskraft,

som industri- och byggnadsföretagare med flera äro skyldiga att ingiva

till arbetsmarknadskommissionen. Från juli 1940 till och med april 1941 ha

inom malmbrytning och metallindustri 5,075 flera nyanställningar rapporterats

än avskedanden. Inom livsmedelsindustrin överväga rapporterade nyanställningar

entledigande^ med 490 och inom den kemisk-tekniska industrin

med 386. De näringsgrenar, inom vilka antalet entlediganden överskjuta

antalet nyanställningar, äro följande: Byggnadsverksamheten (2,880), pappersoch

grafiska industrin (1,957), träindustrin (1,123), jord- och stenindustrin

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majus proposition nr 285.

(1,071), läder-, hår- och gummivaruindustri!! (525), textil- och beklädnadsindustrin

(196). De anförda talen få givetvis icke betraktas såsom angivande

hela den ökning eller minskning, som arbetarantalet undergått under ifrågavarande

10 månader inom respektive näringsgrenar, då ju rapportskyldighet

föreligger endast vid förändringar av viss omfattning. En viss bild av läget

på arbetsmarknaden torde de emellertid giva, och denna sammanfaller som

synes med den bild fackföreningssiffrorna skänka.

I regel användes som mått på arbetslösheten de siffror, som angiva antalet

personer, vilka såsom hjälpsökande vända sig till arbetslöshetskommittéerna.

■Jag vill i korthet lämna några uppgifter beträffande antalet hjälpsökande

arbetslösa.

Den svenska arbetsmarknaden företer som bekant en helt annan bild under

vinterhalvåret än under sommarhalvåret. När den nuvarande arbetslöshetssituationen

jämföres med läget under föregående år, torde det därför vara

av värde att såsom jämförelsematerial använda medeltal för arbetslösheten

under årets sex vintermånader, oktober—mars. Detta halvårsmedeltal var

för den nu tilländagångna vintern 26,545. Siffran är cirka 12,000 större än

under vintern 1939-—1940 men knappt 3,000 större än under senaste fredsvintern

1938—1939. Den är lägre än under alla vintrar från 1930 till 1937.

Störst var arbetslösheten vintern 1933—1934, då halvårsmedeltalet utgjorde

167,458, men även vintern 1932—1933 var arbetslöshetstrycket nästan lika

tungt med ett halvårsmedeltal av 163,471. Under vintern 1930—1931, som företer

åtskilliga likheter med den nyss tilländalupna vintern, utgjorde arbetslösheten

32,510.

I ett avseende var arbetslösheten under den gångna vintern säregen, nämligen

däri att den var så starkt koncentrerad till rikets städer, i första hand

dess storstäder. I genomsnitt var under vinterhalvåret nära 45 procent av de

arbetslösa från städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. En så hög siffra

har icke tidigare förekommit. Den högsta tidigare noterade procentsiffran

för storstadsarbetslöshet var 24.4 under vintern 1939—1940, och den lägsta

var 13.i under vintern 1931—1932. Det följer av de höga storstadsarbetslöshetssiffrorna,

att landsbygdens procentuella andel av arbetslösheten är relativt

liten för närvarande. Medan under åren 1931—1936 arbetslösheten under

vintern till nära 2/a utgjordes av landsbygdsarbetslöshet, var densamma under

den gångna vintern icke fullt Vs av den samlade arbetslösheten. Den här

relaterade egenartade lokala fördelningen hos den nuvarande arbetslösheten

beror givetvis på att arbetslösheten drabbat allenast vissa fack, i första hand

sådana som äro koncentrerade till städerna, medan å andra sidan vissa

näringsgrenar med huvudsaklig förläggning till industrisamhällen och ren

landsbygd uppvisa brist på arbetskraft.

Så länge överflöds- och bristområden samtidigt existera på arbetsmarknaden,

blir arbetskraftens rörlighet av stort intresse. En betydande omflyttning från

områden, där arbetslöshet råder, till näringsgrenar, där sysselsättningsmöjligheterna

äro större, har otvivelaktigt ägt rum. För att i någon mån få material

för att belysa denna utveckling har jag låtit sammanställa uppgifter rörande

antalet fackföreningsmedlemmar i vissa fackföreningar inom byggnads
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

facken för tidpunkterna 29 februari 1940 och 28 februari 1941. Av

denna sammanställning framgår bland annat, att antalet organiserade byggnadsträarbetare,

byggnadsgrovarbetare inom grov- och fabriksarbetarförbundet

samt murare och målare i Stockholm minskat med betydligt över

2,000 personer från februari 1940 till februari 1941. Den procentuella

minskningen i antalet fackföreningsmedlemmar inom byggnadsfacken utgör

i Stockholm 10.4 procent, i Göteborg 9.8 procent, i Malmö 5.4 procent. För

landet i dess helhet ha de i undersökningen ingående fackföreningarna, vars

medlemssiffra den 28 februari 1941 uppgick till 86,185, minskat med 6.5

procent. Belysande för denna omflyttningsprocess är även, att av de 40,000

platser i skogsarbete som tillsatts genom den offentliga arbetsförmedlingen

under 1940 icke mindre än 8,000 platser besatts med personer från andra

yrkesgrupper än skogshushållning.

De allmänna riktlinjerna för arbetsmarknadspolitiken ha redan i proposition

nr 30 underställts innevarande års riksdag. I allt väsentligt har riksdagen

givit sin anslutning till det program, som i ifrågavarande proposition

framlades. I stark sammanfattning torde programmet kunna återgivas sålunda.

Under nuvarande krisläge bör i första hand produktionsbefrämjande åtgärder,

framförallt sådana som syfta till att åstadkomma ökad tillgång på

nyttiga konsumtionsvaror stödjas. Behovet av arbetskraft för livsviktiga

näringsområden bör tryggas genom effektivisering av arbetsförmedlingsverksamheten,

omskolning, yrkesutbildning och upplysningsverksamhet. Flyttningsbidrag,

hyres- och i undantagsfall familjebidrag ingå såsom led i

strävandena att förse vissa näringsgrenar, inom vilka brist på arbetskraft vore

särskilt ödesdiger, t. ex. jordbruket och skogsbruket, med arbetskraft. Genom

åtgärder på bostadspolitikens område, närmare angivna i proposition nr 251

till årets riksdag, öppnas möjligheter för ett bostadsbyggande till en kostnad

av cirka 300 miljoner kronor. De i proposition nr 2 upptagna, arbetsmarknadspolitiskt

motiverade arbetena till ett belopp av 128 miljoner kronor

jämte de beredskapsarbeten, vartill arbetsmarknadskommissionen beviljar

anslag, borde ge betydande sysselsättningsmöjligheter, varvid i första hand

ur allmänna synpunkter önskvärda arbeten böra komma till utförande. Kontantunderstödsverksamheten

anpassas i tillämpliga delar till familj ebidragskungörelsens

bestämmelser. Statsbidrag till kommuner och i vissa fall enskilda

sammanslutningar utgår enligt de principer, vilka godkänts av innevarande

års riksdag.

Någon anledning att nu upptaga till diskussion här angivna riktlinjer

anser jag icke föreligga. Däremot torde ett par omständigheter förtjäna

Beaktande i nu förevarande sammanhang. Vissa svårigheter ha mött, när

det gällt att sysselsätta de arbetslösa i allmänna arbeten. Sådana svårigheter

ha städse tidigare kunnat konstateras, när massarbetslöshet

uppstått i ett relativt ringa antal stora kommuner. Under föregående

kris voro exempelvis i mars 1933 endast 8.7 procent av de hjälpsökande

i storstäderna hjälpta genom arbetslinjen. På landsbygden var däremot mot
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

svarande siffra 27. i procent. Läget i mars 1941 tedde sig ganska likartat. Då

voro 5.6 procent av de hjälpsökande i storstäderna sysselsatta i allmänna

arbeten, medan på landsbygden 29 procent hade dylik sysselsättning. Eftersom

storstadsarbetslösheten nu helt dominerar, bliva genomsnittssiffrorna

för landet i dess helhet för närvarande låga. Endast 19.5 procent av de hjälpsökande

arbetslösa voro i mars 1941 hjälpta genom arbetslinjen. Av så ringa

relativ betydenhet under mars månad har arbetslinjen icke varit någon gång

under 1930-talet. Det är min förhoppning, att det skall visa sig möjligt att

få till stånd en väsentlig utökning av arbetslinjen trots de svårigheter, som

här otvivelaktigt möta.

Arbetsmarknadskommissionen har i sin skrivelse den 2 maj 1941 såsom

av det följande framgår, påtalat en olägenhet för de storstadsarbetslösa, vilka

hänvisats till beredskapsarbeten i landsorten, nämligen den att deras inkomster

i några fall blivit så låga, att deras familjer knappast kunnat erhålla

en nödtorftig försörjning. Enligt min uppfattning böra de här påtalade förhållandena

bliva föremål för en skyndsam undersökning inom arbetsmarknadskommissionen.

Innan resultatet av denna undersökning föreligger, anser

jag mig icke kunna taga ställning till ärendet. Jag vågar emellertid hysa den

förhoppningen, att det skall visa sig möjligt att hänvisa familjeförsörjare till

sådana arbeten, som åtminstone ge lika höga inkomster, som den tidigare

tillämpade reservarbetslinjen, kompletterad med ortstillägg, skulle ha givit.

Jag vill vidare erinra örn att ett bifall till det förslag, som framställts i

proposition nr 214 angående ändring av vissa delar av förordningen om

erkända arbetslöshetskassor, att arbetslöshetsförsäkringens daghjälp i vissa

fall skulle kunna kompletteras med kontantunderstöd från arbetslöshetskommittéerna,

föranleder en viss modifikation i de nuvarande grunderna för

kontantunderstödsverksamheten.

Kontoristarbetslöslieten.

Arbetsmarknadskommissionens framställning.

I en den 27 maj 1941 dagtecknad framställning har arbetsmarknadskommissionen

framlagt förslag till vissa ändringar i fråga örn hjälpverksamheten för

kontoristarbetslösa och har i samband därmed lämnat redogörelse för

kontoristarbetslöshetens omfattning.

Kommissionen anför bland annat.

De hos arbetslöshetskommittéerna registrerade kontoristarbetslösa utgjordes

före stormaktskrigets utbrott väsentligen av s. k. restarbetslösa,

d. v. s. i allmänhet mindre konkurrensduglig och överårig, i några fall även

partiellt arbetsför arbetskraft. Detta klientel har visserligen efter hand och

till följd av förhållanden, som hänga samman med den genom kriget förändrade

situationen på arbetsmarknaden, blandats upp med mera kvalificerat

folk, men större delen av de hjälpsökande arbetslösa kontoristerna och likställda

utgöres alltjämt av medelålders och äldre samt i olika hänseenden

mindre god och i vart fall på marknaden svårplacerbar arbetskraft.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majus proposition nr 285.

Förklaringen till att arbetslöshetsstocken rymmer så många personer i de

högre åldersgrupperna ligger bland annat i den fortgående rationaliseringen

och mekaniseringen även på det merkantil-tekniska arbetsområdet. Detta

har lett till att ur näringslivets funktionärsgrupper söndrats ut element, vilka

av växlande skäl kommit att betraktas såsom företagsekonomiskt mer eller

mindre improduktiva. Härunder har den till åren komna arbetskraften, i den

män den icke fyllt speciella uppgifter, i till synes växande omfattning blivit

ersatt med yngre och billigare sådan, sannolikt även kvinnlig, icke minst vad

det gällt de starkt ökade, rutinmässiga göromålen. För de en gång entledigade

har det sedan blivit allt svårare att kunna förskaffa sig utkomst på

förutvarande eller likartade arbetsområden. Då de till följd av ålder och

yrkesarbetets art vanligen saknat möjlighet att kunna förskaffa sig uppehälle

genom att syssla med grov- och anläggningsarbete, har för dem endast återstått

att med tiden vända sig till det allmänna med begäran om hjälp (arbetslöshetshjälp

eller fattigvård).

Viss kännedom örn kontoristarbetslöshetens tidigare omfattning och natur

har vunnits genom de av statens arbetslöshetskommission verkställda klientelundersökningarna

samt genom den allmänna arbetslöshetsräkningen den 31

augusti 1937. Dessa undersökningsresultat avspegla emellertid förhållanden

före stormaktskriget. På grund härav och då det med hänsyn till hjälpåtgärdernas

inriktning varit av intresse att erhålla nyare uppgifter för de i

egentlig mening arbetslösa kontorister och med dem jämställda, som anmält

sig som hjälpsökande (arbetslöshetsräkningen inneslöt även andra än hjälpsökande)

, har en ny, begränsad undersökning företagits. Från flertalet arbetslöshetskommittéer

i de kommuner (landsbygden redovisar i allmänhet inga

arbetslösa kontorister), hos vilka den 30 november 1940 förefunnos kontorister

och dylika anmälda såsom hjälpsökande, har av arbetsmarknadskommissionen

infordrats individuella uppgifter, vilka sedan bearbetats. Några viktigare

resultat av denna undersökning skola nedan återgivas.

Inom de 18 kommuner (17 städer och Solna landskommun), som inkommit

med uppgifter, uppgick antalet tekniskt-merkantila arbetslösa vid undersökningstillfället

till 432 eller 3.5 procent av berörda orters hela antal hjälpsökande.

Endast 5 voro kvinnor. 355 eller 82.2 procent av samtliga redovisade

kontoristarbetslösa voro hemmahörande i Stockholm (251) respektive

Göteborg (104). Inom övriga kommuner utgjordes de kontoristarbetslösa

endast av 77 personer.

Åldersfördelningen bland de arbetslösa bestyrker den ej sällan framförda

uppfattningen, att personer över 40 år, som en gång måst lämna sin anställning,

ha svårt att ånyo vinna fotfäste inom det egna yrket, därest de icke äro

högkvalificerade specialister. Icke mindre än 71.8 procent av samtliga kontoristarbetslösa

voro nämligen över 40 år. I Stockholm utgjorde de 76.8

procent och i Göteborg 63.5 procent. 35 procent (151 personer) befunno sig

i åldern över 50 år och 3.2 procent (14 personer) voro över 60 år.

Nedan meddelas några uppgifter om den arbetslösa, icke manuella arbetskraftens

yrkestillhörighet.

Antal %

Ingenjörer, verkmästare m. fl.............................................. 31 7.2

Kontorschefer, kamrerare, kontorister m. fl............................ 139 32.2

Affärsföreståndare, affärsbiträden m. fl............................... 72 16.7

Agenter, försäljare m. fl....................................................... 130 30. i

Journalister, musiker m. fl................................................. 50 11.a

Förvaltningspersonal, lärare m. fl.................................... 10_fkjj

432 100.O

Bihang till riksdagens protokoll lull. 1 sami. Nr 285. 116541 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. 5Iaj:ts proposition nr ,285.

De förhållandevis flesta äldre arbetslösa funnos bland ingenjörer, kontorschefer

och journalister, medan affärsbiträden och agenter i allmänhet voro

yngre personer.

Undersökningen bekräftar ett även tidigare konstaterat förhållande, nämligen

att man beträffande de kontoristarbetslösa i stor utsträckning möter

problemet örn bristande yrkesutbildning. Av de 379 personer, för vilka kunnat

inhämtas uppgifter örn deras skolunderbyggnad och fackutbildning, hade 177

ingen som helst teknisk eller merkantil utbildning. 128 hade endast förvärvat

sig lägre handelsutbildning (maskinskrivningskurs, enklare handelsskola

o. s. v.) och 20 lägre teknisk utbildning. Blott 6 hade högre handelsutbildning

och 19 universitets- eller högskoleunderbyggnad (med eller utan examen).

Bland de 379 hade inalles 70 avlagt real- eller studentexamen. Nära tre fjärdedelar

utgjordes av gifta personer, änklingar och frånskilda (314 eller 72.7

procent), åtskilliga med förhållandevis små familjer. Antagandet att de

kontoristarbetslösa gifta männens hustrur skulle i någon större omfattning

genom förvärvsarbete bidraga till familjernas uppehälle, motsäges i vart fall

av vederbörandes egna deklarationer. Enligt dessa skulle endast 46 hustrur

eller 18.2 procent ha utövat sådant arbete.

Spörsmålet huruvida de kontoristarbetslösas koncentrering till städerna

kan tänkas bero på starkare inflyttning dit har uppmärksammats vid undersökningen.

Då något aktuellt jämförelsematerial beträffande inflyttningen till

de städer, vilka beröras av denna undersökning, ej finnes tillgängligt, är svårt

att avgöra, örn städerna, speciellt storstäderna, absorbera kontorsfolk och

dylika mer än utövare av andra yrken. Av hela antalet här undersökta, kontoristarbetslösa

ha emellertid 173 (40 procent) befunnits födda i vistelsekommunen,

medan de återstående 259 (60 procent) äro att beteckna såsom

inflyttade. Härvid bör dock bemärkas, att mer än hälften av de sistnämnda

(140) bott å respektive vistelseorter sedan före 1931, d. v. s. i tio år och längre.

Särskilt påfallande är det ringa tillskottet av till Göteborg nyinflyttade arbetslösa

kontorister. Antalet av dem, som under åren 1936—1940 flyttat in till

storstäderna och där påkallat det allmännas hjälp i slutet av 1940, uppgick

till endast 48.

För 144 inträdde deras nuvarande belägenhet före 1936; i 26 fall härrörde

den från tiden före 1931. Flertalet (282 eller 65.3 procent) hade drabbats av

arbetsbrist under åren 1936—1940, varav 124 under 1940. Såsom orsak till det

iråkade läget — uppgifterna på denna punkt äro städse diskutabla — uppg©

de flesta (53.6 procent) »arbetsbrist», men även sådana förklaringar som

»firmans upphörande», »sjukdom» o. s. v. anges i rätt stor utsträckning såsom

förklaring till arbetslösheten.

Att denna bragt många i ett nödläge framgår av att 384 personer eller

88.9 procent någon gång under de senaste fyra åren av arbetslöshetskommittéerna

prövats vara i behov av och erhållit arbetslöshetshjälp, ett 40-tal bland

dem under nästan hela fyraårsperioden; 133 personer eller 42.4 procent av

samtliga hjälpta hade för längre eller kortare tid under perioden sysselsatts

i arkivarbete. De flesta (58.2 procent) hade emellertid tillerkänts dagunderstöd.

Endast 6 personer hade mottagit hänvisning till beredskapsarbete.

Novemberundersökningens siffror gälla som anförts örn de arbetslösa

kontorister m. fl., vilka anmält sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

Yäl bekant är, att det härutöver finnes arbetslösa av dessa

kategorier, vilkas antal emellertid undandrar sig exaktare beräkning, enär

tjänstemannaorganisationerna ännu ej fått den anslutning, som gör det möjligt

för dem att uttömmande fastställa arbetslöshetsförhållanden inom respektive

funktionärsgrupper. I regel torde dessutom privatanställda tjänstemän underlåta

att vid iråkad arbetslöshet vända sig till det allmännas organ, såväl den

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Mcij:ts proposition nr 285.

offentliga arbetsförmedlingen som de kommunala arbetslöshetskommittéerna.

Belysande härutinnan äro vissa under hand lämnade uppgifter från en större

tjänstemannaorganisation i Göteborg. Av dennas 1,602 aktiva medlemmar

voro vid senaste årsskifte 131 eller 8.2 procent arbetslösa. Endast 48 av dem

(37 procent) hade anmält sig hos den offentliga arbetsförmedlingen (en bestämd

ändring till det bättre i detta hänseende har emellertid inträtt efter

kontoristarbetsförmedlingens omläggning i Göteborg från och med 1941) och

blott 1 av dessa kontorister hade sökt hjälp hos stadens arbetslöshetskommitté.

Genom förmedlingen hade 7 erhållit mer eller mindre tillfälliga sysselsättningar.

Säkra hållpunkter saknas alltså för en riktig uppskattning av

kontoristarbetslöshetens faktiska storlek. Såsom ett komplement till de förut

redovisade hjälpsökandesiffrorna återges emellertid här nedan några uppgifter

från den offentliga arbetsförmedlingen örn antalet arbetssökande personer

och tillsatta platser inom den merkantila branschen vid vissa i sammanställningen

angivna tidpunkter. Bemärkas bör, att i gruppen »affärs- och

lagerarbete» torde ingå ett avsevärt antal personer utan egentliga kvalifikationer

för kontors- och liknande arbete.

Månad

å r

Arbetssökande personer

Tillsätta platser

Hela

riket

Stock-

holm

Göteborg

Hela

riket

Stock-

holm

Göteborg

Kontorsarbete

September 1939 ...........:......

1,813

732

402

344

103

65

■Januari 1940......................

1,085

597

314

479

189

71

Mars 1940 ........................

1,358

456

280 -

284

100

36

September 1940 ..................

2,590

923

528 i

410

100

27

Januari 1941......................

2,388

751

489 !

680

239

58

Mars 1941........................

2.281

614

503

624

210

89

Affärs- och

lagerarbete

September 1939 ..................

3,108

1,053

551

1,010

350

182

Januari 1940......................

4,042

1,300

671

622

274

71

Mars 1940 ........................

3,582

1,101

635

602

245

65

September 1940 ..................

4,284

1,353

764

786

349

67

Januari 1941......................

5,042

1.514

934

754

291

48

Mars 1941........................

5,171

1,607

998

1,184

550

76

Den alltifrån krigsutbrottet fortskridande försämringen kommer till synes

i dessa siffror, särskilt vad Göteborg angår. Det mera fördelaktiga läget

inom kontorsbranschen under högvintermånaderna är en säsongföreteelse.

Det torde få anses ligga i sakens natur, att samhällets hjälpåtgärder böra

så vitt möjligt avpassas efter klientelets allmänna beskaffenhet. Den i det

föregående lämnade redogörelsen för kontoristarbetslöshetens nuvarande

karaktär och omfattning ger anvisning örn de linjer, som härvid böra tills

vidare följas. Principiellt bör denna arbetslösa, icke manuella arbetskraft

beredas hjälp genom sysselsättning; understöd bör sålunda endast subsidiärt

komma ifråga. Då det nuvarande kontoristarbetslöshetsklicntelet i allt

väsentligt är till sin allmänna status likartat med det restarbetslöshetsklientel,

som hittills blivit föremål för det allmännas omsorg, torde böra räknas med

att arkivarbeten också i fortsättningen tills vidare skola bli den huvudsakliga

arbetslinjen för detta klientel. Sagda hjälpform synes också tämligen väl

lämpad för att bemästra ett problem, som för närvarande endast har relativt

begränsad omfattning. Den av kommissionen under hösten 1940 verkställda

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majus proposition nr 285.

inventeringen av för arkivarbete passande arbetsobjekt ådagalade, att sysselsättning

kunde under de närmaste åren beredas för 579 personer. Antalet

dagsverken beräknades till 174,013.

I detta sammanhang kan vara befogat att erinra örn de tendenser till ökad

arbetslöshet inom de intellektuella yrkena, som börjat framträda. Skulle

denna arbetslöshet få större omfattning, torde man böra upptaga problemet

om de rationellaste metoderna för motverkande av arbetslösheten bland den

icke manuella arbetskraften till prövning i hela dess vidd.

Innan frågan örn fortsatta arkivarbeten närmare diskuteras, må i korthet

meddelas några upplysningar örn arkivarbetslinjens utveckling.

Svårigheterna att bereda hjälp i lämpliga former åt de kontoristarbetslösa

m. fl., som med växande styrka framträdde redan under den senaste stora

krisen på arbetsmarknaden, föranledde statsmakterna att vid ett par tillfällen

uppmärksamma frågan, men först från och med 1934 kornrno mera systematiska

hj alpanordningar till stånd. Det uppdrogs då åt statens arbetslöshetskommission

att handhava ledningen av särskilda arkivarbeten för arbetslösa

kontorister och med dem likställda. För denna verksamhet skulle de i 1933

hjälpkungörelse meddelade bestämmelserna för statliga reservarbeten i

allmänhet enligt arbetslöshetskommissionens närmare bestämmande i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse. Kommissionen bestred härvid hela

kostnaden för arbetslöner och lämnade i vissa fall även smärre bidrag till utgifter

för arbetsledning och expenser och dylikt.

Antalet i medeltal lier år i arkivarbeten sysselsatta personer framgår av

sammanställningen å sid. 17.

Statens kostnader för arkivarbetena kunna till och med april 1941 uppskattas

till i runt tal 2.3 miljoner kronor.

Antalet i dylika arbeten sysselsatta under innevarande år (1941) bär utgjort:

januari ........................ 180 april ......................... 222

februari........................ 193 maj (prel.) ...............^ 231

mars ........................... 185

Att arkivarbetena hittills i stort sett väl motsvarat sitt ändamål torde få

anses ostridigt och har jämväl bekräftats av arbetslöshetskommittéer, arbetsledare

och myndigheter. Det har gjorts gällande, att arbetena tjänat som

psykiskt uppryckningsmedel, bidragit till att mångå kunnat bibehållas vid

bättre fysisk hälsa, banat väg för ej så få kontoristers ekonomiska resning och

i vissa fall underlättat deras återanställning i näringslivet.

Myndigheter och institutioner ha omvittnat arkivarbetenas betydelse jämväl

för deni. En rundfråga i ämnet, som ställts till 41 av (fe verk m. fl, vilka i

början av år 1941 bedrevo dylika arbeten, har gett följande resultat. 18 ha

meddelat, att arbetena till fullo och 22 att de väsentligen fyllt det med dem

avsedda ändamålet, medan endast 1 verk ansett så icke varit fallet (på grund

av för kortvarig erfarenhet). Det har vidare uttalats, att om arbetslösa kontorister

icke ställts till förfogande, de utförda arbetsuppgifterna skulle ha

måst helt eller delvis anstå till ej fixerbar tid (29 fall) eller kommit till ut

förande vid avsevärt senare tidpunkt av egen personal eller annan arbetskraft

(7 fall). Allenast i 5 fall skulle det arbete, som arkivarbetarna utfört, behövt

nästan omedelbart omhändertagas av verkens egen personal.

Att ett behov av fortsatta åtgärder för kontoristarbetslöshetens bekämpande

föreligger framgår både av uppgifter från arbetslöshetskommittéerna och de

framställningar örn ytterligare hänvisning till dylika arbeten, som alltjämt

ingå till kommissionen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majus proposition nr ‘JSi>.

Lrfarenlieten Ilar emellertid ådagalagt behovet av vissa ändringar i det för

närvarande tillämpade arkivarbetssystemet.

Den än så länge begränsade krets av arbetslösa, varur arkivarbetarna uttagas,

och det förhållandet, att arbetslöshetskommittéerna som regel utan närmare

kontroll brukat godtaga de kontoristarbetslösas egna uppgifter örn yrkesutbildning,

tjänstgöringsförhållanden o. s. v., har medfört betydande ojämnheter

vid urvalet av arkivarbetare. Till en början synes nödvändigt att fastställa

vilka grupper av funktionärer inom de tekniska oell merkantila branscherna

och med dem likställda, som böra i princip anses tillhöra arkivarbetenas

rekryteringsstab. En sådan vägledning förutan torde det bli svårt för

kommittéerna att kunna värja sig mot anmärkningar från detta känsliga

klientels sida för godtycklighet vid arbetskraftsurvalet.

Givet är, att det vid fråga örn kvalificering till detta slags arbetslöshetslijälp

icke får dragas någon absolut, av pappersmeriter betingad gräns för

möjligheten att bli delaktig av arkivarbete. Den avgörande synpunkten måste

städse vara, att den arbetslöse förmår styrka, att lian (eller lion) utfört ett

arbete, som ger berättigande åt hans (hennes) anspråk på att i kompetenshänseende

jämställas med teknici eller kontorister. Därmed ges utrymme för alla

med verkligt dokumenterad kompetens att kunna vid behov och tillgång på

platser placeras vid arkivarbete. Förbises får icke heller, att det bland de

arbetslösa kan finnas andra än inom här angivna grupper, som av olika skäl

ej passa för sysselsättning vid beredskapsarbeten men väl skulle fylla en

plats vid enklare slag av arkivarbeten, t. ex. att hjälpa till vid dammsugning

av bibliotek, flyttning och ompaketering av handlingar, påsättning av etiketter,

lagning av volymomslag, handräckningsarbete o. s. v. I den mån respektive

myndigheter uttryckligen rekvirera dylik arbetskraft, bör sådan få uttagas

bland eljest icke-kontoristarbetslösa, förutsatt att för sagda arbetsuppgifter

lämpliga tekniskt- merkantila arbetslösa ej stå till buds. Självfallet måste det

å andra sidan åligga fysiskt starka och för grovarbete fullt lämpliga kontoristarbetslösa

— särskilt i de relativt yngre åldersklasserna — att, vid risk av

avstängning, mottaga hänvisningar till beredskapsarbete. De få icke, när

vanliga hänvisningsförutsättningar äro för handen, betraktas såsom på något

sätt dispenserade från hjälpverksamhetens normala regler.

Synnerlig vikt ligger vidare på att urvalet av arbetskraft sker med noga

beaktande av de arbetslösas personliga kvalifikationer. Klagomål från verken

oell institutionerna över brister i nämnda hänseende lia på senare tid alltmer

avhörts. Ett 20-tal personer har också på grund härav i fortsättningen avstängts

från arkivarbete eller fått mottaga anmaning att sig bättre förhålla.

Genom ett effektivt utnyttjande av socialregistret, en mera ingående undersökning

av arkivarbetsaspiranternas arbetsförmåga och hälsotillstånd (genom

läkarundersökning), kontroll av deras yrkesfärdigheter och tidigare prestationer

(eventuellt genom att låta dem underkastas prov) samt deras pålitlighet

och dylika rent personliga egenskaper torde garantier för ett lämpligare,

mera individualiserat urval av arbetskraften kunna ernås.

Arbetslöshetskommittéerna skola vid beliovsprövningen lämna företräde åt

vissa kategorier kontoristarbetslösa framför andra. Sålunda bör förmånen av

sysselsättning vid arkivarbeten i första hand (örn åldersbestämmelser, se

nedan) tillerkännas barnrik familjeförsörjare framför sådan med mindre antal

minderåriga barn ävensom äldre familjeförsörjare framför yngre och ickefamiljeförsörjare,

vidare personer med längre arbetslöshetsperiod framför sådana

med kortare dylik period. Vid hänvisningen bör likväl skälig hänsyn

tågås till de krav på kompetens och dylikt hos arkivarbetarna, som verk och

institutioner kunna finna påkallat uppställa.

Arkivarbetena böra, som nämnts, främst komma sådana försörjningspliktiga

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majus proposition nr 285.

k.°^..oris^aikatslösa och likställda tillgodo, som på grund av ålder eller särskdda

omständigheter befunnits äga svårighet att ånyo vinna anställning inom

s™a ^°ru*varande arbetsområden eller på arbetsmarknaden för icke manuell

arbetskraft i allmänhet. Att draga en absolut undre åldersgräns lär emellertid

vara ogörligt med hänsyn till personliga omständigheter, som kräva ett

bedömande från fall till fall. Dock bör — så länge hjälpåtgärderna i

allt väsentligt utgör en fråga örn att bispringa icke konkurrensduglig arbetskraft

— 40-årsgränsen som regel ej få underskridas. Undantag härifrån kan

motiveras särskilt med hänsyn till att den arbetslöse

a) har stor försörjningsbörda eller eljest befinner sig i särskilt ömmande läge,

b) är fysiskt klen men dock fullt arbetsför och hans sysselsättande vid arkivarbete

kan förutsättas utgöra lämplig arbetsterapi.

Fråga örn hänvisning bör dock i dylika och liknande fall alltid underställas

kommissionens prövning.

. -Där undantagsvis kontoristarbetslösa under 40 år medgivas sysselsättning

vid arkivarbete, skall ett strängare skiftningsforfarande (varom mera i nästa

kapitel) tillämpas, än det, som eljest förutsättes komma till användning. Regelmässigt

böra personer över 67 år ej beredas sysselsättning i arkivarbete, dock

att även här möjligheten till undantag synes böra hållas öppen i fråga örn

kortare tid och för slutförande av en arbetsuppgift, som lämpligen ej bör

omedelbart avbrytas enbart till följd av arkivarbetarens ålder.

Sedan behörighets- och behovsprövning verkställts och arbetsförmedlingen

konsulterats, har arbetslöshetskommitté att samråda med vederbörande verk

eller institutioner rörande aspiranter lämplighet för ifrågakommande arbetsuPPgi^.

Nödiga upplysningar örn dennes utbildning och kvalifikationer böra

alltid före avgörandet ställas till myndighetens förfogande. Därefter verkställes

hänvisningen av kommittén under iakttagande av de närmare föreskrifter

örn arbetsperiod, lönevillkor etc., som meddelats i arbetsmarknadskommissionens

delgivningsbrev.

Med hänvisningsförfarandet hänger nära samman ett spörsmål, som må

här något beröras. Den av kommissionen sistlidne höst företagna inventeringen

gav vid handen, att det på en del orter med förhållandevis stort antal

kontoristarbetslösa brister i fråga örn tillgång på arbetsuppgifter, liksom att

å andra sidan orter finnas, där ingen kontoristarbetslöshet existerar men däremot

en jämförelsevis riklig tillgång på lämpliga arbetsobjekt. Den frågan

uppkommer då, huruvida hänvisning av kontoristarbetslösa bör ske från orter

med talrika sådana arbetslösa men knapphet på passande arbetsuppgifter till

orter med ringa eller ingen kontoristarbetslöshet men lämpliga arbetsobjekt.

Principiellt synes intet hinder stå i vägen för realiserandet av ett dylikt

hällvisningsförfarande. Även praktiska skäl tala för att det i vissa fall praktiseras.

Därest de till buds stående arbetstillfällena komme att ligga outnyttjade

på grund av lokal frånvaro av kvalificerade arbetslösa, måste nämligen detta

leda till en beskärning av kontoristhjälpens arbetslinje, varjämte det torde

bli ofrånkomligt att med kontanta understöd hjälpa många av dem, som ej

på hemorten kunna beredas arbete i någon form. Även ämbetsmyndigheter

på orter utan arbetslöshet men med en betydande tillgång på lämpliga och

för flera år framåt tillgängliga arbetsobjekt skulle onekligen ha nackdelar av

att erbjudna arbetsuppgifter ej foges i anspråk. Uppenbart är vidare, att

åstadkommandet av rörlighet i stocken av kontoristarbetslösa bör ur allmänna

arbetsmarknadssynpunkter gynnas, då härigenom bland annat skapas vissa

förutsättningar för att den till ny miljö överflyttade kontoristarbetslöse når

kontakt med en annan orts marknad och anställningschanser.

Svårigheterna med hänvisning till annan ort lära vad den enskilde angår

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majus proposition nr 288.

komma att i vissa fall bestå i med avlöningen förknippade omständigheter

samt kostnaderna för förflyttningen. Som regel torde en på här tänkt sätt

hänvisad arkivarbetare (exempelvis från Stockholm till Uppsala) få lägre lön

på arbetsorten än på hemorten. Ungkarlens problem blir härvidlag i allmänhet

lättare att reda upp. Värre kan det bli för en familjeförsörjare, i den

mån han nödgas lia hushåll på två orter. Svårigheterna kunna dock begränsas

genom att dylika förflyttningar företrädesvis få avse ungkarlar. Dock bör

räknas med att förhållandena ibland även kunna nödvändiggöra hänvisning

av familjeförsörjare. I sistnämnda fall lär utöver det resebidrag, som även

torde behöva lämnas icke-familjeförsörjaren, i vissa fall flyttningsbidrag

även böra ifrågakomma. Dessa frågor böra kunna ordnas genom arbetsförmedlingens

medverkan. Gäller det däremot endast sysselsättning för en förstadsbo

(exempelvis från Solna eller Partille) vid ett arkivarbete inne i

Stockholm eller Göteborg, behöva inga andra kostnader än sådana för inoch

utresan ifrågakomma. Dessa böra bestridas med kommunala medel men

årskostnadsbidrag få beräknas efter av arbetsmarknadskommissionen lämnat

medgivande.

Vid arkivarbetena var sysselsättningsperioden från början icke tidsbegränsad.

Den fastställdes efter hand till tre månader för att senare utsträckas

till sex månader och undantagsvis längre. Från myndigheternas sida har allt

mer bestämt rests krav på att sysselsättningstiden måtte göras så långvarig

som möjligt. Det har därvid framhållits, att verkens och speciellt de vetenskapliga

institutionernas arbetsledare måste — i avsaknad av för ändamålet

avlönade assistenter — personligen instruera och övervaka arkivarbetarna.

När dessa omsider nätt och jämt blivit förtrogna med uppgifterna, lia de

kopplats av på order av arbetslöshetsmyndigheterna. Därest en mera rationell

ordning i här berörda hänseende ej kan åvägabringas, föreligger onekligen

viss risk för att dessa institutioner, som dock tillhandahålla de mest omfattande

och lämpliga arbetsobjekten, icke kunna i längden mottaga några

arkivarbetare. På denna punkt skära sig sålunda mot varandra tvenne var för

sig berättigade men svårförenliga intressen: det arbetslöshetspolitiska intresset

av att den arbetslöse tvingas att så effektivt som möjligt uppehålla

kontakten med arbetsmarknaden, och arbetsgivarnas (verkens m. fl.) intresse

av att få under längsta tänkbara tid uppehålla den med betydande offer av

tid och instruktionsmöda upptränade arbetskraften. Rörande detta spörsmål

må framhållas följande.

Redan med nu tillämpad praxis har sysselsättningen vid arkivarbetena

tenderat att i åtskilliga fall förvandlas till en i det närmaste permanent

extraordinarie statsanställning. Bristen på fasta sysselsättningsnormer har

nämligen gjort, att en del äldre arbetslösa kontorister kommit att oavbrutet

stanna kvar ett år och därutöver. Efter ibland tämligen korta permitteringsperioder

lia de ånyo fått återvända. Det har sålunda undantagsvis kunnat inträffa,

att en och samma person under tiden 1934—januari 1941 nästan i en

följd beretts arkivarbete i mer än fem år. Nedanstående sammanställning av

uppgifter, som allenast avse de 180 arkivarbetarna den 31 januari 1941, belyser

antydda förhållande.

Sysselsättning under

mindre än 12 månader .................................... 100

12 intill 24 » .................................... 32

24 >• 36 » '' 28

36 » 48 » 11

48 » 60 .................................... 2

60 > 72 >■ 1

Summa 180

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Örn arkivarbetena i deras nuvarande form skola bibehålla sin karaktär av

provisorisk hjälpanordning åt i stort sett icke konkurrensdugliga arbetslösa

kontorister och med dem likställda under dessas försök att åter vinna fotfäste

i näringslivet, synes kravet på att sysselsättningen bör periodiskt avbrytas

icke kunna eftergivas. Endast genom ett sådant skiftningsförfarande

garanteras den arbetslöse tillfälle att utnyttja den offentliga arbetsförmedlingen

och att konfronteras med den fria marknadens arbetstillfällen. Utebliven

sådan skiftning skulle icke blott avtrubba den kontoristarbetslöses

känsla av ansvar för den framtida försörjningen utan även motverka en rättvis

fördelning av de knappa arkivarbetstillfällen, som stå till buds för de arbetslösa

kontoristerna. Principen örn skiftning måste fördenskull vid detta slag

av arbeten upprätthållas, även om detta kan åsamka vederbörande verk och

institutioner visst omak och vålla den arbetslösa avbräck i hans strävan att

upphjälpa en ekonomiskt försvagad ställning. Under alla förhållanden är av

vikt, att samhället står på vakt mot tendenser, som kunna främja framväxandet

av ett kroniskt arkivarbetarklientel.

Normalt bör tills vidare sysselsättningen vid arkivarbete ej få överskrida

en sammanhängande period av sex månader. Skiftning skall därefter äga

rum. Det bör ankomma på statens arbetsmarknadskommission att noggrant

övervaka dennas genomförande och att i anslutning härtill bevilja de kortare

förlängningar av perioden, som undantagsvis må befinnas motiverade.

Erfarenheten ger även belägg för nödvändigheten av någorlunda fasta

vakansperioder (uppehållstiden mellan skiftning och återhänvisning). Som

regel torde desamma böra bestämmas till minst en månad för familjeförsörjare

och två månader för ungkarlar med möjlighet till skälig förkortning, när

vederbörande överskridit 50 års ålder eller har särskilt betungande försörjningsplikt

och det bevisligen icke varit honom (henne) möjligt att trots bemödanden

förskaffa sig arbete och uppehälle. Dylik återhänvisning före

vakansperiodens utgång bör dock få ske allenast efter av statens arbetsmarknadskommission

lämnat medgivande. Självfallet är, att arbetslöshetskommittéerna

i slika fall böra framgå med tillbörlig aktsamhet, så att skiftningsförfarandet

icke förvandlas till ett tomt sken.

För att det med skiftningen åsyftade målet skall kunna nås, lär vanligen

fordras, att den bortskiftade äger möjlighet att vid dokumenterat behov uppbära

kontantunderstöd (dagunderstöd och ev. hyreshjälp), därvid bör räknas

med kortare väntetid för familjeförsörjare än för ungkarl. Lämpligen böra

kommittéerna — företrädesvis i de större städerna med förhållandevis stort

klientel och god tillgång på utbildningsanstalter — inrikta sig på att förskaffa

de bortskiftade, dagunderstödda kontoristarbetslösa tillfälle att under

vakansperioderna genom av kommittéerna anordnade kurser eller annorledes

förkovra sig i yrkeskunskaper, exempelvis i maskinskrivning, bokföring, språk,

varukännedom o. s. v. Härigenom skulle de arbetslösas chanser att kunna

återbördas till det egna yrkesområdet ökas och — från en annan synpunkt

sett — större utsikter yppa sig för kommittén att fortsättningsvis ej behöva

reservera arkivarbetsplatser för de entledigade kontoristarbetslösa.

I likhet med övriga reservarbeten lia arkivarbetena bedrivits såsom statliga

eller statskommunala; för närvarande förekomma de endast i form av

statliga reservarbeten, men ett ianspråktagande även av den statskommunala

hjälpformen torde vara att emotse.

Såsom statliga arkivarbeten lia betraktats sådana, som kommit till utförande

inom statliga verk och myndigheter samt statliga, statsunderstödda eller eljest

allmännyttiga institutioner och där de utförda arbetsprodukterna på grund

härav kommit staten eller vederbörande allmännyttiga institutioner till godo

Såsom exempel kunna nämnas centrala ämbetsverk, länsstyrelser, vetenskap
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

liga och kulturella institutioner, statliga skolor av olika slag, hushållningssällskap

o. s. v. Däremot ha arkivarbeten, som avsett att tillgodose rent

kommunala intressen t. ex. för drätselkamrar, kommunalnämnder, stadsarkiv,

kommunala sjukhus o. s. v. betraktats såsom statskommunala.

Vid de statliga arbetena har kommissionen helt bestritt arbetslönekostnaderna,

medan statsbidraget till de statskommunala arbetena —- när sådana

bedrevos — utgått efter de för dylika arbeten gällande normerna. Någon

ändring med avseende på statsbidragets beräknande för arbetslönerna vid

de statliga arkivarbetena synes icke påkallad. Beträffande de statskommunala

må härom anföras följande.

Örn arkivarbetslönesystemet omlägges efter de linjer, som i det följande

komma att skisseras, kan statsbidraget till de statskommunala arkivarbetena

i fortsättningen icke utgå efter i hjälpkungörelsens i 36 och 37 §§ givna och

under andra förutsättningar tillkomma föreskrifter. Statsbidraget bör i

stället utgå å kommunens av arbetsmarknadskommissionen i förväg godkända,

beräknade kostnader enligt de bestämmelser, som numera gälla för bidrag

till kommunernas arbetslöshetskostnader.

Vid nu pågående statliga arkivarbeten bestrida myndigheter och institutioner

själva med några få undantag utgifterna för arbetsledning och arbetsmateriel.

I de fall där arbetslöshets- respektive arbetsmarknadskommissionen

lämnat bidrag till sistnämnda slag av utgifter, har det gällt myndigheter med

relativt stor uppsättning arkivarbetare, för vilkas ledning nödig arbetskraft

ej kunnat av verken tillhandahållas och där materielkostnaderna för arkivarbetet

alltför starkt inkräktat på verkens knappa expensanslag. Statsbidrag

till dylika utgifter av för arbetsmarknadens reglering anvisade medel utgår

för närvarande endast till rent statliga institutioner (bortsett från ett fall

under avveckling). Bidragen till ifrågavarande utgiftsposter Ira hela tiden

varit obetydliga, sammanlagt blott cirka 5 % av arkivarbetenas totala kostnader.

Någon ändring i härvidlag gällande ordning finner kommissionen ej

erforderlig.

Det lönesystem, som hittills tillämpats vid arkivarbetena, har anslutit sig

till det för de statliga reservarbetena gällande. Enligt sakens natur Ira vissa

ofördelaktiga konsekvenser inställt sig för den vid dessa arbeten sysselsatta

arbetskraften, när den ekonomiska värderingen av arbetarnas prestationer

verkställts med ledning av ett lönesystem, som schablonmässigt kopierats

efter ett för rent grovarbete avpassat sådant. Det synes fördenskull påkallat,

att den nuvarande lönesättningen vid arkivarbetena ersättes med ett system,

ägnat att i görligaste mån undanröja bristerna i bestående ordning på detta

område. Därmed avses likväl icke, att stödet till de kontoristarbetslösa skulle

i princip göras fördelaktigare än samhällets bistånd till övriga grupper av

oförvållat arbetslösa,

Vid ett bedömande av reservarbetslönesystemets sätt att verka må först

erinras om att arkivarbetena numera så gott som undantagslöst icke kunnat

sättas på ackord. I realiteten innebär därför tillämpningen av det nuvarande

förfarandet, att en arkivarbetare icke förmår även vid intensifierad arbetsprestation

förbättra sin inkomst. Han kan sålunda exempelvis icke bliva delaktig

av något sådant ackordsöverskott, som tidigare faktiskt i stor utsträckning

dock brukade tillkomma en reservarbetare.

Vid fastställandet av ett reformerat lönesystem kräves emellertid beaktande

av att lönen måste å ena sidan, såsom utgörande ersättning för utfört produktivt

arbete, ge större utbyte än kontantunderstödet (dagunderstöd + hyreshjälp)

enligt gidlande regler, ä andra sidan icke vara högre lin (leir öppna

marknadens lönenivå för enklare kontorsarbete.

Med nu tillämpade tidlönssystem vid arkivarbetena, där inkomsten be
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majits proposition nr 285.

räknas efter en effektiv daglig arbetstid av 8 timmar, lia även andra besvärligheter

framträtt, som böra elimineras. Myndigheter och institutioner

— särskilt i huvudstaden — kunna av växlande skäl icke erbjuda arkivarbetarna

likformig tjänstgöringstid. Denna varierar för den skull mellan

40—48 timmer per vecka, ett förhållande, som framkallat åtskillig irritation

med hänsyn till de ojämna inkomstmöjligheterna. Befogade synas även

arkivarbetarnas klagomål över att nödgas helt gå förlustiga arbetsförtjänst

sådana dagar som påsk-, midsommar- och julafton etc., då verken hålla stängt,

liksom även deras erinringar mot att förtjänstmöjligheterna beskurits under

den tid av året, då verken bruka förkorta arbetstiden.

En mera tillfredsställande lösning av arkivarbetarnas inkomstproblem

skulle därför vinnas, om ett på veckoavlöning uppbyggt lönesystem infördes.

En sådan lösning kan visserligen också tänkas ernådd genom en höjning över

hela linjen av de nuvarande reservarbetslönerna. I dylikt fall måste emellertid

veckoavlöningen — därest en effektiv förbättring av familjeförsörjarnas

ekonomiska läge skulle kunna åstadkommas -—- genomgående sättas så relativt

högt, att densamma i allmänhet komme att överskrida öppna marknadens

villkor för kontorspersonal med enklare arbetsuppgifter. Kommissionen har

fördenskull ansett vägande skäl tala för att man på detta begränsade område

av hjälpverksamheten, där lönesättningen under alla förhållanden måste i

hög grad röna inverkan av sysselsättningens karaktär av social hjälpanordning,

genomför ett familjelönesystem, uppbyggt på en för alla arkivarbetare gemensam

men dyrortsdifferentierad grundlön (veckolön), utfylld med vissa familjeförsörjarna

tillkommande familj etillägg.

Givetvis hade varit önskvärt att kunna fastställa arkivarbetslönen i förhållande

till avlöningen för kontorsanställda på öp2ina marknaden. Detta

har emellertid icke låtit sig göra, alldenstund kontoristlönerna över allt förete

starka, och av individuella faktorer beroende skiftningar, varförutom några avtalsenligt

reglerade typer av sådana löner över huvud icke finnas. På grund

härav har den nu föreslagna arkivarbetslönen avvägts under hänsynstagande

till nuvarande reservarbetslön och utgående löner till extra vaktmastare i

civilförvaltningen med lön beräknad enligt lägsta löneklassen i lägsta lönegrad

inom löneplan Ex.

I en till framställningen närsluten bilaga (bilaga 14) lia sammanställts vissa

uppgifter, avsedda att belysa förhållandet mellan nu gällande och föreslagna

arkivarbetslöner samt lönerna för vissa i allmän och enskild tjänst anställda

personer, som utföra enklare kontorsgöromål. Såsom kommentar till denna

bilaga anför kommissionen:

I lönestatistisk årsbok för 1939 angivas de genomsnittliga löneinkomsterna

för privatanställda inom olika dyrortsgrupper bland annat för kontorspersonal.

Denna grupp omfattar där cirka 47,000 anställda. »Kontorspersonal» omsluter

emellertid en mångfald av yrken, och gruppen företer dessutom stark lönesplittring.

Svårigheter lia därför uppstått att utvälja några delgrupper,

lämpade att i förevarande sammanhang användas såsom jämförelsemateriel.

I tablån har nu medtagits löneinkomsten för några grupper, nämligen för

butikspersonal och försäljare, den sistnämnda gruppen med hänsyn till att

ett betydande antal av de kontoristarbetslösa utgöres av dylika yrkesutövare.

Löneinkomsten för privatanställda tjänstemän med enklare kontorsarbete

har gjorts till föremål för en begränsad undersökning genom Svenska industritjänstemannaförbundet.

De härvid framräknade siffrorna lia intagits i sammanställningen.

Tablån meddelar också löneuppgifter för den lägsta gruppen av manliga

och kvinnliga befattningshavare enligt det civila avlöningsreglementet, nälli
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ligen för vaktmästare och kvinnliga skrivbiträden samt för extra vaktmästare

enligt civila icke-ordinarie avlöningsreglementet. Löneinkomsten Ilar för dem

baserats på summan av årslön, 15 % dyrtidstillägg å denna lön samt 4 %

kristillägg å lönen. Dessutom ha i sammanställningen medtagits uppgifter

om storleken av nu utgående kontantunderstöd (dagunderstöd + hyreshjälp),

därvid understödens tre ortsgrupperade belopp icke kunna helt sammanfalla

med den här föreliggande ortsgrupperingen.

Slutligen kan upplysningsvis framhållas, att fattigvårdsunderstödets storlek

i Stockholm (inklusive medeltalet av hyreshjälp), med beräknade belopp

för hustru och tre minderåriga barn enligt den understödsskala, som tilllämpats

från och med den 1 december 1940, utgör 240 kronor per månad,

vilket belopp kan ökas med 5 kronor per barn och månad, där barnen äro

fyllda tio år.

Någon sänkning av de för närvarande utgående arkivarbetslönerna har

ansetts skäligen icke kunna ifrågakomma, även örn en dylik åtgärd skulle i

och för sig lia underlättat tillskapandet av ett lönesystem med mera tillfredsställande

familjetillägg än som nu äro möjliga att ifrågasätta. Skillnadsbeloppet

i månadslön mellan varje ortsgrupp utgör 10 kronor (utom mellan

H och I) eller ungefär samma belopp, som markerar differensen mellan ortsgrupperna

i fråga om lönen för extra vaktmästare. Ehuru arkivarbetslönen

för icke-familjeförsörjare, som anförts, ställts i viss relation till lönen för

extra vaktmästare i statstjänst, har den dock satts något lägre dels på grund

av den samtidiga anknytningen till nuvarande reservarbetslöner, dels enär

arkivarbete som regel icke är så krävande som vaktmästargöromål, dels

med hänsyn till att ungkarlslönen måste vara av den storleksordning, att

påbyggnaden med familj etillägg kan göras någorlunda effektiv. Att den inkomst,

varav familjeförsörjaren förutsättes kunna bli delaktig enligt det nya

systemet, något överskrider lönen för extra vaktmästare (men ej lönen för

ordinarie vaktmästare i lägsta löneklassen utom vad beträffar ortsgrupp I

och då allenast med kronor 6: 50 per månad) synes ej kunna ge rum för

erinringar, i betraktande av att det här gäller en av anställningstidens längd

opåverkad inkomst för medelålders och äldre arbetslösa personer, medan de

extra vaktmästarna utgöras av yngre personer med möjlighet genom avancemang

till ökade inkomster. Tilläggas kan, att arkivarbetslönen för ickefamiljeförsörjare

enligt förslaget inom alla ortsgrupper ej når upp till lönell

inom respektive lägsta löneklass i lägsta lönegrad för ordinarie vaktmästare,

extra ordinarie vaktmästare, extra vaktmästare och kvinnliga skrivbiträden

inom statsförvaltningen eller försäljare i det privata näringslivet. Att lönen

för icke-familjeförsörjare ligger något över den i tabellen angivna lönen för

butikspersonal (utom beträffande Stockholm) beror på att lönen för springpojkar

inräknats i den genomsnittliga löneinkomsten för sagda personal. I

förhållande till lägre industritjänstemän enligt tabellen ligger arkivarbetslönen

för icke-familjeförsörjare lägre utom beträffande lönen i Stockholm

(med en skillnad av 6 kronor per månad).

Kommissionen föreslår nu i anslutning till vad i det föregående anförts,

att grundlönen sättes i stort sett lika med den nuvarande arkiv (reserv) arbetslönen,

dock med avrundning uppåt, därvid beloppet för I (Stockholm) rundats

något kraftigare uppåt än lönen för övriga grupper.

Familj etillägget per arbetsdag har beräknats utgå för hustru med 7:> ore

i ortsgrupperna (A, B) och C, med 1 krona i grupperna D, E och F samt med

1 krona 25 ilie i grupperna G (H) och I. Tillägget per barn har fastställts till

enhetligt belopp eller 50 öre i samtliga grupper.

Med utgångspunkt från nu angivna grunder skulle det nya lönesystemet

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

vid arkivarbetena komma att erhålla följande utformning (arkivarbetslönen

raknad per månad örn 26 dagar).

Förslag till nya arkivarbetslöner.

Ortsgrupp

Grundlön

per månad

Familjetillägg

Familje- tillägg per

månad till

en familj

med hustru

4- 3 barn

Månadslön

hustru

dag

per

barn per

dag

icke

familje-

försörjare

familjeför- sörjare med

hustru

4- 3 barn

1

2

3

4

5

6

7

A 1 ..

B 1 .....

I

—

-

—

—

—

—

C ........

190

—

—

75

— 150

58

50

190

248

40

200

—

i

—

— 150

65

—

200

_

265

_

210

—

i

—

— :50

65

—

210

—

275

_

220

—

i

—

- :50

65

—

220

—

285

__

230

—

i

25

— 50

71

50

230

—

301

50

240

—

i

25

- J50

71

50

240

—

311

50

260

—

i

25

- |50

71

50

260

—

331

50

... 1 arbeten för arbetslösa kontorister hittills icke bedriv

hörande dessa ortsgrupper.

na inom kommuner, till
-

Statens arbetsmarknadskommission hemställer därefter, att Kungl. Majit

ville medgiva kommissionen att försöksvis från och med den 1 juli 1941 vid

arkivarbetena för de kontoristarbetslösa och med dem likställda i huvudsak

tillämpa de allmänna bestämmelser för arbetena ifråga, som ovan angivits,

ävensom den av kommissionen föreslagna lönesättningen vid sagda arbeten.

Mot detta kommissionens beslut har skriftlig reservation anförts av vice

ordföranden Hagman samt ledamoten Strindlund. Därjämte ha ledamoten

Brodén och ersättaren Styrman anmält sig icke kunna biträda beslutet i vad

det avser lönebeloppens storlek. Den avgivna reservationen är av följande

lydelse.

, Kommissionens nu fattade beslut till reglering av de s. k. arkivarbetarnas

löner kunna vi icke biträda. Beslutet innebär, att det skall utgå dels en fast

månadslön för utfört arbete och dels ett understöd till hustru och barn, alltså

en slags »familjelon», som praktiskt taget är okänd på den öppna arbetsmarknaden

i vårt land. För ali sund arbetslöshetspolitik gäller, att arbetslöner eller

understöd till arbetslösa icke böra göras högre än lönerna på den öppna marknaden.

För här ifrågavarande familjeförsörjare torde lönen 4- understödet

komma att tangera denna princip med det nu fattade beslutet. Och då för ali

hjälpverksamhet för arbetslösa gäller, att de böra återföras till arbete på den

öppna marknaden, så torde detta med nu fastställda löner komma att möta

svårigheter, då lönerna som kunna erhållas på den öppna marknaden för den

klientel det gäller i regel torde ställa sig mindre förmånliga än lönen vid arkivarbetet.

Då vi emellertid ej vilja motsätta oss en reglering jämväl för nu berörda

grupper, ha vi förordat under utredningen framkomna förslag till följande

lönesättning inom de olika ortsgruppema per månad,

Ortsgrupp:

C ....................

.......... 200

Ortsgrupp:

G ..................

............ 260

D ....................

H ..................

E ....................

.......... 220

I ..................

............ 300

F ..................

.......... 235

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

61

Departementschefen.

Arbetsmarknadskommissionens förslag innebär åtskilliga förändringar beträffande

hjälpverksamheten för arbetslösa kontorister. De viktigaste av dessa

äro införande av familjelön vid arkivarbetena och genomförande av bestämda

regler för skiftesarbetet vid dessa arbeten. Kommissionens förslag

har inkommit vid en så sen tidpunkt, att jag icke för närvarande är beredd att

inför Kungl. Maj:t föreslå åtgärder i den av kommissionen föreslagna riktningen.

Jag har emellertid ansett det lämpligt, att i detta sammanhang redogöra

för kommissionens utredning och förslag för att bereda riksdagen tillfälle

att uttala sig angående lämpligheten av införande av familj elönssys tern

vid arkivarbetena.

Särskilda frågor.

Vattenayledniiigsföretaget Lyckebyåu.

Liyckebyåutredningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt Lyckeby åutredningen,

tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,

att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget

Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens medverkan

komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen

i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april 1937

framlagd plan.

I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget

samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den

nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade

kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i

proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning

framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till

331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,

utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.

Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats, av 1936 års riksdag

250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor, av 1938 års riksdag 100,000

kronor, av 1939 års lagtima riksdag 150,000 kronor och av 1940 års lagtima

riksdag 289,500 kronor eller tillhopa 989,500 kronor.

I skrivelse den 3 mars 1941 har utredningen anfört i huvudsak följande:

Av de hittills anvisade medlen har länsstyrelsen i Blekinge län ställt till

vederbörandes disposition cirka 365,260 kronor, varav till kolonisationen

150.000 kronor och återstoden till själva arbetsföretaget, därvid utbetalats

eller deponerats av vattendomstolen utdömda ersättningar för inlösen av

vattenverk och för beräknad minskning i den nyttiga vattenframrinningen i

&n cirka 113,630 kronor, till entreprenören cirka 56,630 kronor och till företagets

arbetsstyrelse såsom förskottsmedel 45,000 kronor.

Arbetsstyrelsen har den 31 juli 1939 med A.-B. Skånska Cementgjuteriet

avslutat entreprenadkontrakt om arbetet beträffande upprensning och regie
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ring av huvud rännan i ån. Entreprenadsumman har bestämts till 650.000 kronor.

Arbetet, som påbörjades den 10 augusti 1939, skulle enligt kontraktet

vara fullbordat senast tre år därefter. Emellertid har detta arbete, som i

huvudsak utföres med två stycken grävskopor drivna av två 90 hkr:s dieselmotorer,

vartill använts brännolja, måst, på grund av den inom landet rådande

oljebristen och statens bränslekommissions därav föranledda vägran att tilldela

företaget erforderlig mängd dylik olja, delvis inställas redan under juni

månad 1940 oell har helt upphört i början av november månad samma år.

För Lyckebyåutredningen står det klart, att det av flera anledningar skulle

vara synnerligen beklagligt örn detta arbete skulle behöva vara avbrutet för

någon längre tid framåt. Därigenom skulle fördröjas tillgången till stora

arealer odlingsjord, vilken vid redan under nästlidne sommar utförda odlingar

på några få tunnland av då torrlagd jord visat sig vara av utmärkt beskaffenhet

och burit synnerligen goda havreskördar. När det gäller så stora arealer,

varom här är fråga, eller närmare 4,000 tunnland, är det tydligt, att det särskilt

för ortsbefolkningen men även ur rent nationalekonomisk synpunkt är

av allra största vikt, att dessa arealer snarast möjligt komma under plogen. —

Vidare minskas genom årensningsarbetets inställande arbetstillfällena för icke

allenast de arbetare, vilka äro sysselsatta vid detta arbete, utan även för dem,

som äro avsedda att utföra arbetet med grävning av bikana.lerna. Från entreprenörens

sida har framhållits, att vid ett företag som det förevarande ån

är utsatt för igenslamning och att de igenslamningsmassor, som måste upptagas,

helt naturligt bliva större, därest den för arbetets utförande beräknade

tiden tre år måste på grund av force majeure utökas.

Utredningen har på grund härav undersökt möjligheterna att snarast åter

få årensningsarbetet i gång genom anskaffande av annan driftkraft till grävmaskinerna.

För ändamålet har främst elektrisk kraft eller gengasdrift ifrågasatts.

Båda slagen av drivmedel skulle dock medföra en rätt betydande kostnadsökning,

vilken torde komma att uppgå till omkring 90,000 kronor.

I fråga om de ekonomiska beräkningarna för tiden intill utgången av

budgetåret 1941/42 anför utredningen bland annat:

Av hittills anvisade medel — 989,500 kronor — återstå odisponerade dels

hos länsstyrelsen i Blekinge län 624,240 kronor, dels ock hos förvaltningen

för kolonisationen 32,000 kronor, eller tillhopa 656,240 kronor. Av entreprenadsumman

650,000 kronor återstår att gälda enligt entreprenadkontraktet

cirka 593,370 kronor. Då arbetet emellertid icke kan förväntas

åter bliva igångsatt förrän tidigast den 1 juni 1941, torde man, även om det

därefter bedrives utan åtminstone längre avbrott, icke behöva beräkna mer än

hälften av detta belopp) eller cirka 297,000 kronor för tiden till den 1 juli 1942.

I mån som arbetet med huvudrännans upprensning fortskrider komma också

arbetena med upptagandet av de större avloppsdikena — bikanalerna — att

fullföljas. Till dessa arbeten beräknas under nu ifrågavarande tid 150,000

kronor bliva erforderliga.

Till arbetsstyrelsens omkostnader och oförutsedda utgifter beräknas liksom

föregående år 15,000 kronor.

Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen

eller nybildningen av fastigheter uppgå köpeskillingarna för inköpta

områden till i runt tal 214,500 kronor. Härtill komma kostnader för lantmäteri

samt för lagfarter, ägosammanslagningar, inteckningsdödningar och

relaxeringar, beräknade till sammanlagt 15,000 kronor. Av dessa båda belopp

äro genom ovannämnda från länsstyrelsen erhållna förskottet å 150,000 kronor

guldna cirka 123.000 kronor, vadan det ytterligare medelsbehovet för täckandet

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285. 63

av dessa kolonisationskostnader uppgår till omkring 106,500 kronor, vilket

belopp måste vara tillgängligt före utgången av budgetåret 1941/42.

För åregleringsarbetet och kolonisationen skulle sålunda enligt dessa

kalkyler erfordras (297,000 + 150,000 + 15,000 + 106,500) 568,500 kronor,

vilket belopp med i runt tal 87,700 kronor understiger de tillgängliga medlen.

Då sistnämnda belopp får anses tillräckligt för täckande av de till följd av

oljebristen uppkommande eventuellt å staten belöpande extra driftkostnaderna,

erfordras för budgetåret 1941/42 ej några ytterligare medel utöver

tidigare anvisade.

I ärendet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 15 april 1941 avgivit

utlåtande, däri styrelsen anfört, att, för det fall arbetet med ifrågavarande

företag med hänsyn till av Lyckebyåutredningen angivna orsaker ansåges böra

återupptagas, styrelsen ville förorda, att vid företaget använda grävmaskiner

omändrades till gengasdrift utan tillsats av dieselolja. De av entreprenören

verkställda beräkningarna syntes dock böra underkastas ytterligare utredning.

Departementschefen.

På grund av rådande oljebrist har arbetet å vattenavledningsföretaget Lyckebyån

helt legat nere sedan början av november månad 1940. Till följd härav

torde de till företaget redan anvisade medlen, därest arbetet å företaget vid

övergång till annat drivmedel ånyo kan upptagas, bliva tillräckliga även för

nästa budgetår. Vid sådant förhållande tarvas ej anvisande av ytterligare

medel till företaget för budgetåret 1941/42.

Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit den 15 juli

samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk

inventering av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer

samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret

1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes

resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig

hemkonsulent och till bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera

tilldelade Kungl. Majit den 15 september 1939 hushållningssällskapet

för fortsättande av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av

tillhopa 11,000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda

biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna

för hemkonsulentens resor. För ändamålet har anlitats de särskilda, till

främjande av företagsverksamhet reserverade medlen.

På grund av inventeringens försöksmässiga karaktär skulle densamma tills

vidare omfatta endast två år. I skrivelse den 21 december 1939 hemställde

hushållningssällskapet, att inventeringen måtte fortsätta jämväl under

budgetåren 1940/41 och 1941/42. Kostnaderna, som i proposition nr 236 till

1940 års lagtima riksdag beräknades till 5,700 kronor för förstnämnda budgetår

och 11,000 kronor för sistnämnda budgetår, vore avsedda att bestridas av de

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

särskilda medlen till främjande av företagsamheten. Nämnda beräkningar

föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

I skrivelse den 8 april 1941 har hushållningssällskapet hemställt örn anslag

till arbetet under nästa budgetår. Sällskapet anser, att, därest ett å de för

budgetåret 1939/40 anvisade medlen uppkommet överskott å i runt tal 3,800

kronor finge tagas i anspråk för verksamheten under nästa budgetår, det för

inventeringens fortsättande under budgetåret 1941/42 erforderliga beloppet

komme att uppgå till 6,189 kronor.

Departementschefen.

Såsom jag förut erinrat räknade jag vid framläggandet av fjolårets proposition,

nr 236, angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. med att den pågående inventeringen av de s. k. ofullständiga jordbruken

i Blekinge län skulle komma att fortsätta jämväl under budgetåret

1941/42, för vilket budgetår medelsbehovet beräknades till 11,000 kronor.

Genom att besparing uppstått å de för budgetåret 1939/40 anvisade medlen

har hushållningssällskapet ansett ett belopp av i runt tal 6,200 kronor tillräckligt

för budgetåret 1941/42. Jag tillstyrker, att sagda belopp må under

nästa budgetår bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsamhet.

Företagarföreningar inom vissa län.

I propositioner nr 178 till 1939 års lagtima riksdag och nr 236 till 1940 års

lagtima riksdag har redogjorts för de företagarföreningar, som bildats inom

Göteborgs och Bohus län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens

län och Jämtlands län. Föreningarna ha till uppgift att befordra möjligheterna

för lönande småföretagsamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar

dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels

ock konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och

medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting

och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.

Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas

struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet

varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna äro

samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Nya företagarföreningar bildas alltjämt. I Värmlands län har innevarande

år tillkommit en företagarförening, vilken enligt de för föreningen gällande stadgarna

skall bedriva sin verksamhet efter liknande grunder, som dem vilka tilllämpas

av företagarföreningarna i de norrländska länen och i Bohuslän. Ifrågavarande

förening har erhållit understöd av statsmedel med 100,000 kronor,

varav 70,000 kronor såsom lån och återstoden såsom subvention.

I Gävleborgs län konstituerades den 27 januari 1938 en förening benämnd

kommittén för småföretag i Gävleborgs län. Kommitténs ändamål var att

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majus proposition nr 285.

genom upplysnings- och propagandaverksamhet underlätta och utveckla företagsamheten

inom småindustri, hantverk och hemslöjd jämte vissa jordbrukets

binäringar inom länet. Kommittén har för sin verksamhet, som fortgått sedan

den 1 januari 1938, haft anställd en konsulent.

I skrivelse den 29 oktober 1940 anför kommittén bland annat följande:

Bland de länsvis bildade organisationer till främjande av hantverk och

småindustri samt jordbrukets binäringar, vilka tillkommit i vissa län under

senare år, intager kommittén för småföretag i Gävleborgs län i viss mån en

särställning. Kommitténs insatser lia hittills i huvudsak bestått i kommersiell

och teknisk informations- och rådgivande verksamhet på småindustriens och

hantverkets områden jämte viss utrednings- och undersökningsverksamhet beträffande

möjligheterna för skapande av nya produktionsgrenar. Bland uppgifterna

har emellertid dittills icke ingått utlämnande av lån från av kommittén

förvaltad lånefond.

Kommitténs hittillsvarande verksamhet har emellertid visat önskvärdheten

av att den rådgivande verksamheten kan kombineras med möjligheten att i

vissa fall kunna genom utlämnande av mindre lån mera aktivt främja privata

initiativ till ny företagsamhet, respektive utvidgning av redan existerande företag.

I lånefrågor har kommittén hittills hänvisat sökande till statens hantverkslånefond.

De villkor som gälla för denna hava emellertid medfört, att

länets företagare visat fonden ytterst ringa intresse. Enligt uppgift från kommerskollegium

den 27 september 1939 utgjorde det vid denna tidpunkt i Gävleborgs

län från fonden utestående lånebeloppet sammanlagt endast cirka 14,000

kronor, varför fonden sålunda för tillgodoseende av länets kreditbehov har

ytterst ringa betydelse.

Kommittén hänvisar i detta sammanhang till sin berättelse rörande verksamheten

under år 1938—39, vari det bland annat heter:

Vid utlämnande av lån skall ökad hänsyn tagas till den lånesökandes personliga

kvalifikationer, varvid undersökning härom och utredning beträffande

den planerade rörelsens utvecklingsmöjligheter, räntabilitet, kalkylering m. m.

skall åligga kommittén, som även skall ha att noggrant följa verksamhetens

fortlöpande utveckling. Kommitténs allmänna strävanden skulle erhålla ett

synnerligen värdefullt stöd genom tillkomsten av en sådan verksamhet, och

de erfarenheter, som genom en försöksvis bedriven rörelse av detta slag skulle

samlas, synas kommittén väl motivera skapandet av ett sådant led i en positiv

näringspolitik, även örn detta, innan närmare erfarenheter vunnits, sker i

ytterst ringa skala. Kommittén vill i detta sammanhang erinra örn önskvärdheten

av att söka aktivt påverka tillkomsten av nya försörjningsmöjligheter

inom länet. Den fortsatta rationaliseringen inom sågverksindustrien, märkbar

ej minst inom Söderhamnsdistriktet, har ytterligare aktualiserat problemet

huru privata initiativ skola kunna på lämpligt sätt främjas. Att från kommitténs

sida enbart söka få fram exempel på produkter, lämpliga för tillverkning,

är givetvis ytterst vanskligt. Ett klokt stödjande av privata initiativ och

uppslag torde giva det bästa resultatet, och även ett till storleken ringa eko

nomiskt stöd i starten kan l enskilda fall bliva av stol betydelse.

Kommittén har hemställt örn understöd av statsmedel nied 75,000 kronor,

varav 25,000 kronor borde betraktas såsom subvention.

Genom beslut don 7 februari 1941 biföll Kungl. Maj:t framställningen på

i beslutet närmare angivna villkor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285.

i ion 4i 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majlis proposition nr 285.

I Blekinge län pågår utredning om bildande av en företagarförening för

länet.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten

erhålla företagarföreningarna statsbidrag från anslag under tionde huvudtiteln

som för budgetåret 1940/41 utgör 60,000 kronor. Anslaget har disponerats på

följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a............................... kronor 9 500

Västerbottens företagareförening u. p. a............................... » 9 000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a................... » 9 000

Kommittén för småföretag i Gävleborgs län ........................ » 8,000

Bohusläns företagareförening u. p. a.................................. » 8,500

Jämtlands läns företagareförening u. p. a............................ » 8,000

Summa kronor 52,000

I denna sammanställning upptagna företagarföreningar samt företagarföreningen

i Värmlands län ha hittills av staten erhållit understöd med sammanlagt

1,289,500 kronor, därav 750,000 kronor såsom lån och 539,500 kronor såsom

subventioner. Sammanlagt ha föreningarna utestående lån till ett belopp

av omkring 640,000 kronor. Medelstorleken av varje lån utgör ungefär 2,750

kronor.

Företagarföreningarnas verksamhet har varit föremål för behandling i det

betänkande med utredning och förslag till åtgärder för främjande av hantverk

och småindustri, som den 17 april 1941 avgivits av 1940 års hantverks- och

småindustriutredning. Utredningen har därvid föreslagit, att en speciell form

av långfristig kreditgivning åt idkare av hantverk och mindre industri skulle

anordnas under riksbankens ledning. Utredningen har framhållit, att företagarföreningarnas

lånerörelse, bedriven inom län, där till följd av struktu

reda förändringar inom ett ensidigt inriktat näringsliv differentiering av före

tagsamheten eftersträvades, till huvudsakligt syfte icke sammanfölle med den

av utredningen föreslagna formen för kreditgivning. Företagarföreningarna

hade nämligen till huvuduppgift att ur sociala synpunkter främja uppkomsten

av nya företag, under det utredningens förslag i första hand avsåge att tillgodose

kreditbehovet hos redan bestående företag. Utredningen ansåge det

med hänsyn härtill ej otänkbart, att båda slagen av lånerörelse bedreves vid

sidan av varandra inom samma län, men funne likväl en sådan anordning

mindre lämplig. Då företagarföreningarnas sociala uppgift blivit fullgjord,

torde avsikten vara, att deras verksamhet, åtminstone till vissa delar skulle

upphöra. Utredningen säger sig ha sökt finna en form enligt vilken företagarföreningarna

skulle kunna redan nu anslutas till det av utredningen föreslagna

lånesystemet. En dylik anordning förutsatte, att av riksbanken bedriven

låneverksamhet i enlighet med utredningens förslag upptoges i vederbörande

län. Företagarföreningarna finge för ändamålet ombildas. Företagarföreningarnas

nuvarande subventionsverksamhet borde i sammanhang härmed upphöra

och ersättas med den kreditgivning av riskbetonad natur, som sålunda

kunde ifrågakomma. Föreningarnas verksamhet i övrigt behövde däremot icke

påverkas av den här skisserade anordningen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Majus proposition nr 285.

Utredningen ville icke yrka på, att en omläggning av företagarföreningarnas

verksamhet enligt här angivna riktlinjer skedde nu omedelbart. En utveckling

i antydd riktning förefölle emellertid önskvärd. Utredningen säger sig

hysa den uppfattningen, att, örn det av utredningen föreslagna kreditsystemet

godtoges, någon nybildning av företagarföreningar av för närvarande förekommande

slag icke borde ske.

En av utredningens ledamöter, civilingenjören E. Bosaeus, har avgivit reservation

mot det av utredningen framlagda förslaget rörande företagarföreningarnas

verksamhet och i särskilt yttrande framhållit, att, med hänsyn till bland

annat de goda erfarenheterna av nämnda föreningars hittillsvarande organisation

och verksamhet, anledning saknades att överföra dem till någon ny,

ännu oprövad organisationsform.

Departementschefen.

Företagarföreningarnas verksamhet åsyfta att genom dels långivning på

fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock konsulterande verksamhet

stödja och söka utveckla småföretagsamhet i vederbörande län. För

detta ändamål ha föreningarna ansetts vara förtjänta av statsmakternas stöd

och ganska betydande statsbidrag, dels såsom lån och dels såsom subvention,

ha beviljats föreningarna.

I det av 1940 års hantverks- och småindustriutredning avgivna betänkande

med utredning och förslag till åtgärder för främjande av hantverk och småindustri

har föreslagits att, därest ett av utredningen förordat kreditsystem

för långivning åt hantverk och småindustri inom sådana delar- av landet, där

företagarföreningar för närvarande ej finnas, komme till stånd, företagarföreningarnas

finansieringsverksamhet omlades i överensstämmelse med

samma system. Någon nybildning av företagarföreningar har utredningen i

varje fall under nämnda förutsättning ansett ej böra ske. Utredningens

ifrågavarande förslag äro för närvarande under övervägande av Kungl. Majit.

I avvaktan på det beslut, Kungl. Majit kan komma att fatta i saken, anser jag

företagarföreningarna böra erhålla ekonomiskt stöd av staten i samma former

som hittills. För nästa budgetår anser jag ett belopp av 500,000 kronor erforderligt

för ändamålet. Detta bör lämpligen — liksom hittills huvudsakligen

skett — anvisas från medlen till främjande av företagsamhet,

Vissa framställningar i övrigt.

I skrivelse den 13 december 1940 har medicinalstyrelsen — under framhållande

att såväl tillgången som beskaffenheten av dricks- och hushållsvatten

på landsbygden mångenstädes vore otillfredsställande — hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1941/42 ställa ett anslag av

2,500,000 kronor till egnahemsstyrelsens förfogande att på vissa i skrivelsen

närmare angivna villkor utgå till förbättring av brunnar i landsorten. Egnahemsstyrelsen

har i likhet med medicinalstyrelsen ansett starka skäl tala för

en intensifiering av arbetet på en förbättring av vattenförsörjningen på landsbygden

och finner det motiverat, att bidrag anvisas för ändamålet. Statens

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

institut för folkhälsan har vitsordat behovet av stödåtgärder på förevarande

område. Statens industrikommission och arbetsmarknadskommissionen ha

ansett frågan böra ytterligare utredas.

Vidare har pensions styr elsen i skrivelse den 10 mars 1941 hemställt, att i

arbetslöshetsbekämpande syfte, medel måtte anvisas som bidrag till anordnandet

av mindre badanläggningar för folk- och skolbad samt gemensamhetstvättstugor.

Statskontoret har anfört, att pensionsstyrelsens förslag berörde

frågor, som väsentligen undandroge sig statskontorets bedömande. Egnahemsstyrelsen

har en del invändningar att göra mot pensionsstyrelsens

förslag i vad det avser bland annat tvättstugornas förseende med maskinutrustning,

lämpligheten av att anordna bad och tvättstuga i samma byggnad, samt

frågan huru bidragsverksamheten bör handhavas. Statens arbetsmarknadskommission,

lantbruksstyrelsen och statens institut för folkhälsan ha

förklarat sig i stort sett kunna tillstyrka pensionsstyrelsens framställning.

Slutligen har länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 12 mars 1941

gjort framställning örn anvisande av statsbidrag med 5.6 3 miljoner kronor att

utgå under en period av tre år för anläggning av cykelstigar i länet. Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande häröver hänvisat till en av

styrelsen tillsammans med domänstyrelsen verkställd utredning, för vilken

redogjordes i propositionen nr 236 till 1940 års lagtima riksdag.

Departementschefen.

Vad till en början angår medicinalstyrelsens framställning angående anvisande

av medel till förbättring av brunnar å landsbygden finner jag syftemålet

härmed behjärtansvärt. I likhet med statens industrikommission och

statens arbetsmarknadskommission anser jag emellertid frågan böra ytterligare

utredas, innan densamma förelägges riksdagen. Jag erinrar vidare örn

de möjligheter, som numera stå till buds att använda bostadsförbättringsbidrag

eller -lån för bestridande av kostnader, som uppkomma genom förbättring

av vattentäkt, varigenom åtminstone i viss utsträckning syftet med riksdagens

skrivelse den 23 maj 1936 angående åtgärder till åstadkommande av

utsträckt användning av vatten- och sanitetsledningar på landsbygden blivit

tillgodosett.

Genom pensionsstyrelsens utredning angående bidrag till anordnande av

mindre badanläggningar för folk- och skolbad samt gemensamhetstvättstugor

har ett värdefullt material erhållits,- som enligt min mening bör utnyttjas i de

fall, då bidrag av statsmedel ifrågasättes för anläggningar av ifrågavarande

slag. Av särskilt värde torde vara att typritningar å lämpliga bad- och tvättstugor

nu erhållits. Vissa delar av pensionsstyrelsens förslag synas dock böra

bliva föremål för ytterligare utredning.

Vad nu sagts i fråga om de av medicinalstyrelsen och pensionsstyrelsen

gjorda framställningarna bör givetvis ej utgöra hinder för att å orter med

arbetslöshet och varest förbättring av brunnar eller anordnande av badanläggningar

eller tvättstugor erfordras, statsbidrag må utgå av arbetslöshetsmedel

till utförande av nämnda arbetsföretag.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Beträffande länsstyrelsens i Norrbottens län framställning om anordnande

av cykelstigar får jag hänvisa till mitt uttalande i detta spörsmål i nyssnämnda

proposition nr 236 till 1940 års lagtima riksdag nämligen, att därest arbetslöshet

skulle uppkomma inom de områden, där anläggandet av cykelstigar

vore påkallat, jag ville förorda, att statsbidrag utginge av arbetslöshetsmedel

till utförande av cykelstigar.

Medelsbehovet för arbetsmarkiiadsreglerande åtgärder.

Arbetsmarknadskommissionen.

I skrivelse den 2 maj 1941 anför arbetsmarknadskommissionen i huvudsak.

Ett försök att bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden under ett kommande

budgetår synes nu mera vanskligt än tillförne. Kommissionen finner

sig därför icke böra framlägga något detaljerat program för verksamheten och

sålunda icke heller någon specificerad kostnadsberäkning. Till utgångspunkt

för bedömande av medelsbehovet har med hänsyn härtill tagits för innevarande

budgetår anvisade medel och den sannolika medelsförbrukningen under

året.

Till förfogande för kommissionens verksamhet under budgetåret 1940/41

stå följande belopp:

a) reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m....................................................... kronor 18,000,000

b) till nyssnämnda anslag överförda reservationer, i runt tal » 17,000,000

c) kassabehållning hos kommissionen vid budgetårets ingång,

cirka ............................................................ » 1,900,000

d) reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1940/41 ......................................... » 25,000,000

Tillhopa kronor 61,900,000

Av dessa medel ha till den 1 april 1941

a) förbrukats för kommissionens verksamhet, i runt tal ... kronor 15,000,000

b) disponerats av Kungl. Majit för diverse ändamål i

runt tal ............................................................... * 15,000,000

För tiden den 1 april—30 juni beräknas komma att

c) tagas i anspråk för kommissionens verksamhet ......... » 8,000,000

d) disponeras av Kungl. Majit för diverse ändamål ......... » 2,000,000

Tillhopa kronor 40,000,000

Under förutsättning att kalkylen beträffande medelsbehovet under budgetårets

sista kvartal håller streck, skulle vid budgetårets utgång uppkomma en

reservation av omkring 22,000,000 kronor, inklusive eventuell kassabehållning

hos kommissionen; d. v. s. omkring 2,000,000 kronor mer än den vid utgången

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

av budgetåret 1939/40 uppkomna reservationen. Härtill komma inkomster

från uppdragsgivare, vilka kunna beräknas till 3,500,000 kronor.

Med utgångspunkt från att inga nu oförutsebara faktorer av genomgripande

betydelse komma att påverka utvecklingen, torde kommissionens verksamhet

under nästkommande budgetår böra uppdragas efter i huvudsak samma linjer

som under det innevarande. Ansträngningarna att överflytta arbetskraft från

överskottsområden till bristområden komma att intensifieras. Uppmärksamhet

bör särskilt ägnas åt arbetsförmedlingens ungdomsverksamhet. För att utveckla

densamma i yrkesorienterande riktning planeras vissa organisationsåtgärder.

Speciella ungdomsavdelningar komma att upprättas vid arbetsförmedlingar,

som tidigare icke äro utrustade med dylika. I större utsträckning än tidigare

kommer verksamheten att läggas i händerna på specialutbildad arbetskraft,

skickad att åvägabringa ett intimt samarbete med skola och lärare. Den cen

träla mstruktionsverksamheten kommer att utvidgas, nya metodssystem att utarbetas

och det till buds stående yrkesorienterande upplysningsmaterialet att

metodiskt utökas. Kommer ungdomsarbetslösheten att väsentligen stegras,

torde utbildningsverksamheten böra utvidgas med hänsyn därtill. Kommissionen

har vidare för avsikt att anordna särskilda utbildningskurser för korttidsanställda,

såväl ungdom som äldre. Dessa kurser skola anknytas till deltagarnas

förvärvsområden eller, beträffande kvinnor, även avse utbildning i

husligt arbete. Nu bedrivna beredskapskurser med speciell inriktning på

verkstadsindustrien komma att fortsättas och, i den mån så är möjligt, ytterligare

utvidgas. Kommissionen avser att liksom under förra året bereda olika

organisationer möjlighet att med statsbidrag anordna utbildning av ungdom

från städer och industrisamhällen i jordbruksarbete. Sådan utbildning skall

kunna ifrågakomma såväl i beredskapssyfte som för täckande av aktuella

behov av arbetskraft. Särskilda! åtgärder för tillgodoseende av skogsbrukets

behov av arbetskraft torde alltjämt bli nödvändiga, och kommissionen avser

att, örn så även i fortsättningen visar sig erforderligt, bidraga till landets

bränsleförsörjning genom att utföra upptagning av bränntorv såsom statligt

beredskapsarbete.

Såsom statliga reservarbeten bedrivas för närvarande endast arkivarbeten

för kontorister och med dem jämställda. Då de arbetsobjekt, som kunna

ifrågakomma härför, endast undantagsvis kunna bedrivas på ackord och då

reservarbetslönesystemet även i övrigt visat sig svårt att anpassa efter dessa

arbetens speciella fordringar, har kommissionen såsom tidigare framhållits

utarbetat ett förslag till ändrade grunder för lönesystemet vid arkivarbetena.

Resultaten från den inventering av arbetskraft, som kommissionen jämlikt

Kungl. Maj:ts uppdrag den 28 februari 1941 utför, kommer att bli föremål för

bearbetning under året. Så blir även fallet med uppgifterna från 1940 års

beredskapsmönstring. Kommissionen beräknar att ur de vid inventeringen

och mönstringen framkomna materialen erhålla för verksamheten betydelsefulla

upplysningar. Det kan eventuellt visa sig nödvändigt att upprepa dessa

undersökningar under nästkommande år.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts •proposition nr 285.

Planläggningen av hjälpåtgärderna och anskaffningen av arbetsobjekt

bedrives med största intensitet, och det är avsikten att denna planläggning

under sommaren och hösten 1941 skall kunna framföras så långt, att ett

betydande antal arbetsobjekt då finnas färdiga för igångsättning under nästkommande

vinter, för den händelse behov därav skulle uppkomma

Genom brev den 6 december 1940 bemyndigade Kungl. Majit arbetsmarknadskommissionen

att tills vidare vidtaga åtgärder för genomförande försöksvis

av ändringar i fråga örn gällande grunder dels för statsbidrag till

kommunernas arbetslöshetskostnader, dels ock för kommunernas kontantunderstödsverksamhet

i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens

i skrivelse den 25 november 1940 framlagda förslag. I skrivelse nr 111/1941

har riksdagen i princip givit de nya statsbidragsgrunderna sin anslutning

men funnit det motiverat, att för engångsbidrag räknas med ett

procenttal, som i allmänhet icke understiger det av arbetsmarknadskommissionen

angivna maximibeloppet av 20 procent för kostnadsökningar på grund

av krisens inverkan på material- och arbetskostnader. Riksdagen har vidare

ansett sig kunna godtaga de nya grunderna för kon tantunderstöden.

Såväl det nya statsbidragssystemet som grunderna för kommissionens

understödsverksamhet lia emellertid icke prövats tillräckligt länge för att

man därur skall kunna draga några bestämda slutsatser, framför allt beträffande

statsbidragssystemets verkningar; detta så mycket mer som statsbidragens

exakta belopp icke kunna fastställas förrän efter löpande kalenderårs

utgång. I fråga örn sådana kontantunderstöd, som utgivas i annan ordning

än genom kommissionen, torde Kungl. Majit överväga vissa förändringar.

Beträffande förordningen om erkända arbetslöshetskassor har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen ändringar, vilka kunna bli av betydelse för dagunderstödens

fortsatta utformning. Kommissionen har därför utgått från att såväl

statsbidragssystemet som grunderna för kontantunderstöden skola tillämpas

provisoriskt tills vidare. Sedan närmare kännedom vunnits i nu berörda hänseenden,

avser kommissionen att för Kungl. Majit framlägga resultaten av

dessa erfarenheter ävensom de förslag, som anses böra grundas därpå.

De nya grunderna för kontantunderstöden och även de förändringar i

hjälpverksamheten för arbetslösa, som belingas av att de förutvarande statliga

reservarbetena omförts till beredskapsarbeten med öppna marknadens lönevillkor,

ha medfört, att Kungl. Majits kungörelse angående statlig och statsunderstödd

hjälpverksamhet vid arbetslöshet (nr 434/1934), den s. k. hjälpkungörelsen,

på viktiga punkter är försatt ur kraft. En omarbetning av hjälpkungörelsen

vore därför av behovet påkallad. Då emellertid samtliga nu

nämnda åtgärder äro avsedda att tillämpas försöksvis, finuer kommissionen

sig icke för närvarande böra föreslå någon omarbetning av hjälpkungörelsen.

Kommissionen avser att utgiva en reviderad upplaga av sina »Råd och anvisningar

rörande hjälpverksamheten för arbetslösa», varigenom de provisoriska

förändringar, som vidtagits i reglerna för hjälpverksamheten, kunna

bringas till allmän kännedom — för praktiskt bruk med samma verkan som

en författningsändring.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

I samband med reservarbetslönesystemets ersättande med öppna marknadens

löner ha uppkommit vissa problem, sammanhängande med främst

hänvisning av familjeförsörjare från större städer eller industrisamhällen till

statliga beredskapsarbeten på landsbygden. Enligt reservarbetslönesystemet

kunde kommun vid hänvisning av familjeförsörjare till arbetsplats med lägre

lön än i hemkommunen utgiva s. k. ortstillägg med skillnaden mellan reservarbetslönen

i hemkommunen och på arbetsplatsen. Till sådant ortstillägg utgick

statsbidrag i samma ordning som till kommunal hjälpverksamhet för

arbetslösa i övrigt. Genom ortstillägget kunde en kommun med hög reservarbetslön

till den hemmavarande familjen utbetala ett belopp, vilket som

regel gjorde det möjligt för reservarbetaren att bereda familjen en nödtoftig

försörjning. Vid beredskapsarbeten förekomma ej ortstillägg, ej heller vissa

andra av reservarbetenas förmåner, t. ex. fri bostad å arbetsplatsen. Detta

har, som nyss nämnts, medfört, att vid hänvisning av familjeförsörjare från

större städer till beredskapsarbeten på rena landsbygden vissa svårigheter

uppkommit. Ehuruväl vid arbetena tillämpas öppna marknadens lönevillkor,

d. v. s. öppna marknadens villkor för ifrågavarande slag av arbete på den ort,

där arbetet bedrives, förefinnes dock många gånger en betydande skillnad

mellan lönenivån å hänvisningsorten och på arbetsplatsen. Öppna marknadens

arbetsinkomst vid ett vägarbete i t. ex. Småland upjigår, även örn densamma

med hänsyn till å orten rådande förhållanden får anses vara tillfredsställande,

icke till den reservarbetslön, som för närvarande skulle ha gällt för Stockholms

stad, örn reservarbetslönesystemet fortfarande varit i tillämpning. På

grund härav ha familjeförsörjare i större orter emellanåt förklarligt nog visat

sig mindre benägna att antaga hänvisning till beredskapsarbete på längre avstånd

från hemorten, och de som antagit sådan hänvisning lia ofta icke blivit

i tillfälle att sörja för sin familj. Kommissionen har för avsikt att upptaga

detta problem till övervägande. Detsamma kompliceras dock i väsentlig mån

av att dagsförtjänsterna vid beredskapsarbetena variera betydligt. Såsom av

redogörelsen i kap. II här ovan, tabell 16 framgår, utgjorde medeldagsförtjänsterna

under andra halvåret 1940 vid vägarbeten något över 9 kronor och

vid andra arbeten (farleds-, flygfälts- och försvarsarbeten) 14 å 15 kronor

per dag.

Som av den förut lämnade redogörelsen framgår, kan det beräknas, att av

till förfogande för kommissionens verksamhet under innevarande budgetår

stående medel icke kommer att tagas i anspråk ett belopp motsvarande eller

något överstigande det, som vid budgetårets ingång stod till förfogande i

form av reservationer från vissa anslag. Behovet av medel för arbetsmarknadsreglerande

åtgärder är i väsentlig grad avhängigt av den utsträckning, i vilken

störningar i näringslivet uppkomma. Kunna dessa störningar icke bemästras

genom direkt eller indirekt stöd med statsmedel i annan ordning, ökas medelsbehovet

på arbetsmarknadsanslaget; vid motsatt förhållande minskas detsamma.

Det synes önskvärt, att de arbetslösa under nästa budgetår bringas

hjälp i form av arbete i förhållandevis större utsträckning än som kunnat ske

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 28å.

73

under innevarande budgetår. Detta medför ökade kostnader även vid i stort

sett oförändrat arbetslöshetsläge. Med reservation för det ytterligare medelsbehov,

som kan uppkomma, antingen på grund av att sådan stödverksamhet

anses böra bedrivas med medel från arbetsmarknadsanslaget eller på grund

av att förhållandena på arbetsmarknaden försämras i mera avsevärd omfattning,

utgår kommissionen därför från att under budgetåret 1941/1942 för arbetsmarknadsreglerande

åtgärder bör stå till förfogande minst ett belopp lika

med det under innevarande budgetår till förfogande stående. Detta utgör, som

ovan angivits, 61,900,000 kronor. Då vid innevarande budgetårs utgång beräknas

uppkomma reservationer på omkring 22,000,000 kronor, synes det

under nyss angivna förutsättningar vara tillfyllest, örn för arbetsmarknadsreglerande

åtgärder anvisas ett anslag av 40,000,000 kronor. Eventuella inkomster

från uppdragsgivare torde, i likhet med vad förr örn åren varit fallet,

direkt få tagas i anspråk för verksamheten.

Departementschefen.

Såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, erbjuder det betydande

svårigheter att uppskatta medelsbehovet för nästföljande budgetår. Då det

synes mig angeläget, att medel stå till förfogande för en vidgning av arbetslinjen,

anser jag mig emellertid kunna förorda bifall till kommissionens framställning

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå, att ett reserva

tionsanslag av 40 miljoner kronor anvisas till arbetsmarknadsreglerande åtgärder

för budgetåret 1941/42. Av detta belopp torde cirka 2 miljoner kronor

böra stå till Kungl. Majlis förfogande för främjande av företagsverksamhet,

bland annat för att möjliggöra fortsatt stöd åt företagarföreningarna samt

bidrag till anläggande av enkronasvägar i de delar av landet, där detta kan

visa sig motiverat.

Reglering av anställnings- och lönevillkor vid

arhetsförmedlingsanstalterna.

Enligt lagen om offentlig arbetsförmedling den 15 juni 1934 (ur 267) åligger

det landsting och stadsfullmäktige i stad, som icke deltager i landsting, att inom

sitt område anordna offentlig arbetsförmedling med rätt att för härmed förenade

utgifter uppbära visst statsbidrag enligt i lagen angivna grunder. Statsbidraget

utgör i regel 50 procent, för vissa utgiftsposter 75 eller 100 procent av hela kost

Haden. Tillsyn över arbetsförmedlingsanstalternas verksamhet skall enligt lagen

utövas av socialstyrelsen, som också handhar utbetalningen av statsbidragen.

Med anledning av en av arbetsförmedlingstjänstemännens riksförbund i

skrivelse den 21 september 1937 gjord framställning uppdrog Kungl. Majit

den 3 december 1937 åt socialstyrelsen att till övervägande upptaga frågan

om behövliga förändringar i den offentliga arbetsförmedlingens organisation

samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill omständig
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

heterna kunde föranleda. Inom socialstyrelsen verkställdes på grund av detta

uppdrag en utredning örn olika organisationsalternativ, vilken utredning

emellertid icke var avslutad, då styrelsen i maj 1940 frånträdde tillsynen över

arbetsförmedlingen, som i stället överlämnades till statens arbetsmarknadskommission.

I kungörelsen den 7 maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning av den offentliga

arbetsförmedlingen har Kungl. Majit med stöd av 5, 6 och 48 §§ i lagen om

tjänsteplikt förordnat, att samtliga arbetsförmedlingsanstalter tills vidare skola

stå under ledning av vederbörande länsarbetsnämnder, som därvid bland annat

skola äga att å vederbörande anstalters vägnar anställa ny personal och besluta

örn personalens anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor under den tid denna

anordning består. Vid meddelande av beslut angående anställningsvillkor för

arbetsförmedlingsanstalternas personal åligger det länsarbetsnämnderna att

iakttaga vad kommissionen därutinnan föreskrivit. Giltighetstiden för nämnda

kungörelse var ursprungligen begränsad till den 31 mars 1941 men har genom

kungörelse den 14 mars 1941 (nr 128) utsträckts tills vidare till och med den 30

juni 1942.

Enligt den samtidigt med förstnämnda författning utfärdade kungörelsen

om länsarbetsnämnder (328/1940) äger statens arbetsmarknadskommission

att enligt Kungl. Majits föreskrifter bestämma ersättning till bland andra

nämndens direktör, medan ersättning till övrig kanslipersonal bestämmes av

nämnden enligt kommissionens anvisningar.

Det är sålunda arbetsmarknadskommissionen, som ytterst har att fastställa

grunderna för avlöning av den länsarbetsnämnderna underställda personalen.

Då ifrågavarande anordning endast varit avsedd att vara av provisorisk natur,

bibehålla de vid arbetsförmedlingsanstalterna tidigare anställda tjänstemännen

sin ställning som landstings- eller kommunalanställda med därtill hörande

förmåner i fråga örn pensionsrätt m. m. Även i lönehänseende ha, där annat

ej särskilt föreskrivits, för dessa tjänstemän hittills tillämpats de bestämmelser,

som av landsting eller stadsfullmäktige fastställts för vederbörande

arbetsförmedlingsanstalter. Att, såsom avsikten ursprungligen varit, inplacera

även nyinrättade tjänster i anstalternas förutvarande löneplaner har

i de flesta fall visat sig icke lämpligt med hänsyn till de stora skiliaktigheter

i fråga örn löne- och anställningsvillkor, som förefunnits mellan de olika anstalterna.

I stor utsträckning har det därför befunnits nödvändigt att utan

hänsynstagande till förut gällande löneplaner reglera lönevillkoren såväl för

nyanställda tjänstemän som även för tidigare anställda, vilka på grund av

ändrade arbetsuppgifter måst tillerkännas förhöjda löner. För åstadkommande

av önskvärd enhetlighet vid lönesättningen har det härvid befunnits

ändamålsenligt att centralisera handläggningen av personalärendena, så att

arbetsmarknadskommissionen numera i regel träffar avgörandet även i de

enskilda fallen, utom då det gäller tillfälligt anställd, underordnad personal,

som länsarbetsnämnderna själva äga anställa.

I skrivelse den 6 mars 1941 har arbetsmarknadskommissionen anfört, att

behovet av en planmässig reglering av arbetsförmedlingsanstalternas personal
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285. 75

förhållanden gjort sig starkt gällande, och framlagt vissa förslag till en sådan

reglering, avsedd att tillämpas från och med den 1 juli 1941.

Arbetsmarknadskommissionens förslag.

Kommissionen framhåller, att utöver den personal, som fanns anställd vid

kommissionens övertagande av anstalterna den 20 maj 1940, ett avsevärt antal

funktionärer måst nyanställas för handhavande av nytillkomna arbetsuppgifter,

åtskilliga tjänstemän ha förflyttats till nya poster vid andra anstalter

än de förut tillhört och för vissa befattningar lia lönevillkoren provisoriskt

ändrats, delvis i samband med ombyte av befattningshavare. För närvarande

hade man sålunda två olika grupper av tjänstemän, dels sådana som följa

anstalternas gamla lönevillkor, dels sådana som — oavsett örn de den 19 maj

1940 voro anställda i arbetsförmedlingen eller ej — uppbära lön enligt av

kommissionen fastställda grunder. De förra hade i många fall rätt till dyrtids-

och ålderstillägg, medan de senare vore beroende av särskilda kommissionsbeslut

för eventuella löneuppflyttningar.

ökningen av arbetsförmedlingskontorens personal och lönekostnader belyses

med följande siffror:

Antal Lönekostnad

tjänster kr. per år

Vid början av år 1940 425 1,423,430

» » » » 1941 .......................................... 531 2,036,105

Ökning ............................................................... 106 612,675

Skillnaden har uppstått genom

av landsting (städer)

reglerade löner ............................................................ 22,628

ökade rörliga tillägg ...................................................... 97,613

medgivna ålderstillägg ................................................ 12,143

av kommissionen

reglerade löner ............................................................ 109,342

nyinrättade tjänster ......................... 375,689

Summa 617,415

Minskning genom ombyte av tjänsteinnehavare ...... 4,740

Nettoökning 612,675

För de av kommissionen reglerade tjänsterna förelåge alltjämt ett behov

att anpassa lönerna efter levnadskostnadsstegringen, enär innehavarna av

sådana tjänster eljest skulle komma i ett ogynnsamt läge i förhållande till de

tjänstemän, vilkas löner alltjämt reglerades enligt kommunala bestämmelser

och vilka på grund härav i regel vore berättigade till rörliga tillägg.

För åstadkommande av en tillfredsställande ordning på detta område vore

det enligt kommissionens mening nödvändigt att genomföra en enhetlig

lönereglering för arbetsförmedlingskontorens samtliga tjänstemän. I valet

mellan de olika system, som kunna läggas till grund för en sådan lönereglering,

hade kommissionen funnit sig böra förorda en anpassning till de inom stats
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

förvaltningen i övrigt tillämpade löneplanerna. Kommissionen anför härom

följande:

En anknytning till det inom statsförvaltningen vedertagna lönesystemet

torde vara att förorda ur den synpunkten, att denna anordning är ägnad att

underlätta övergången från det nuvarande provisoriet till en framtida reglering

av arbetsförmedlingens anställnings- och avlöningsförhållanden. Kommissionen

utgår nämligen ifrån, att dessa förhållanden, vare sig arbetsförmed

lingsanstalterna förstatligas eller återgå till de förutvarande huvudmännen,

måste ordnas efter mera enhetliga grunder och att därvid det statliga lönesystemet

även i senare fallet kommer att tillämpas, liksom fallet är t. ex.

inom folkskoleväsendet. Både ur löntagarnas och det allmännas synpunkter

synes det då förmånligt, att lönerna redan nu anpassas efter detta system.

De för civilförvaltningen fastställda löneplanerna synas kunna tillämpas

å arbetsförmedlingspersonalen, även örn denna personal icke definitivt överföres

till statstjänst. Nämnda löneplaner förutsätta visserligen, för så vitt

det gäller ordinarie och extra ordinarie tjänstemän, att dessa å sina avlöningar

få vidkännas pensionsavdrag enligt gällande bestämmelser om statlig tjänstefel!

familjepension. För arbetsförmedlingspersonalen kan någon sådan pensionsrätt

nu icke ifrågasättas, men torde likväl lön till personalen lämpligen

kunna utgå med i löneplan upptagna avlöningsbelopp, minskade med de

avdrag, som eljest skulle verkställas enligt gällande pensionsreglementen.

Kommissionen förutsätter nämligen, att, så länge detta system tillämpas, de

arbetsförmedlingstjänstemän, som för närvarande i egenskap av kommunalanställda

äro skyldiga att erlägga pensionsavgifter, befrias från att själva gälda

dessa avgifter och att dessa i stället tills vidare bestridas av statsmedel.

Kommissionen erinrar i samband härmed om att frågan örn en lönereglering

för arbetsförmedlingen i anslutning till det statliga lönesystemet tidigare

varit föremål för ingående utredningar inom socialstyrelsen. Dessa utredningar

hade icke slutförts, då styrelsen i maj 1940 tills vidare befriades från

befattningen med arbetsförmedlingen. Emellertid förelåge en inom styrelsens

arbetsmarknadsbyrå verkställd kostnadsberäkning ävensom en utredning örn

lönegradsplaceringen för de olika arbetsförmedlingstjänsterna.

Kommissionen framlägger med utgångspunkt från denna utredning följande

förslag till tjänsteförteckning för arbetsförmedlingen.

Befattningar Lönegrad

Skrivbiträde ........... 2

Expeditionsbiträde ..................................................................... 5

Kontorsföreståndare av 4:e klass .................. 5

Expeditionsvakt ........................................................................ 5

Förste expeditionsvakt ............................................................... 7

Assistent av 3:e klass .................................................................. 8

Kontorsföreståndare av 3:e klass .................................................. 8

Förste kontorist ....................................................... 10

Assistent av 2:a klass ................................................................ 12

Kontorsföreståndare av 2:a klass ................ 12

Assistent av l:a klass ................... 15

Kontorsföreståndare av l:a klass ...... 15

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition nr 285.

77

Befattningar Lönegrad

Länsarbetsdirektör i Visby ......................................................... 15

Förste assistent ........................................................................ 18

Föreståndare vid arbetsförmedlingen i Norrköping ........................ 18

Föreståndare vid arbetsförmedlingen i Hälsingborg ........................ 21

Inspektör (vid arbetsförmedlingen i Stockholm) ........................... 21

Länsarbetsdirektör ..................................................................... 21

Direktör i Göteborg och Malmö .................................................. 24

Direktör i Stockholm .................................................................. 26

Länsarbetsdirektör i 21 :a lönegraden, som vore placerad vid ett av de

jämlikt kungörelsen den 23 november 1934 (nr 552) angående samverkan

mellan de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna inrättade distriktskontoren,

skulle enligt förslaget erhålla ett särskilt tilläggsarvode av 900 kronor per år.

Beträffande löneklassplaceringen innebär förslaget, att avlöningarna vid

övergången till det nya lönesystemet i regel skulle utgå enligt lägsta löneklassen

i löneplanen för extra ordinarie tjänstemän (löneplan Eo). Placering

i högre löneklass hade ifrågasatts endast i de fall, där en tjänsteman redan

innehade en så hög löneställning, att en placering i lägsta löneklassen skulle

innebära avsevärd löneminskning. Principiellt skulle ingen tjänsteman vidkännas

minskning av nuvarande löneförmåner. I de fall, där den nuvarande

lönen överstege vad som skulle utgå vid en löneklassplacering enligt här

angivna principer, borde tjänstemännen erhålla personliga lönetillägg, som

minskades eller bortfölle, i den mån lönebeloppet stege på grund av ökat

kristillägg eller uppflyttning i högre löneklass.

Löneregleringen borde omfatta endast sådana befattningar, som vore att

anse såsom heltidstjänster. Inalles skulle löneregleringen komma att omfatta

cirka 450 befattningshavare. Av dessa kunde cirka 400 betraktas såsom fast

anställda, medan de övriga skulle placeras som extra tjänstemän.

Enligt av arbetsmarknadskommissionen utförda beräkningar skulle en

omedelbar lönereglering efter angivna riktlinjer med nu utgående rörliga

tillägg och kristillägg kunna beräknas medföra en merkostnad av cirka 81,000

kronor per år. Örn en höjning av kristillägget inträdde under senare hälften

av detta år, torde emellertid, enligt vad kommissionen framhåller, en justering

av nu utgående löner under alla förhållanden bli påkallad, och denna

justering kunde under vissa förhållanden komma att medföra en ännu större

kostnadsökning än den här ifrågasatta löneregleringen. Kommissionen anför

beträffande dessa frågor dessutom följande:

Vid bedömandet av den med förslaget sammanhängande kostnadsökningen

måste också beaktas, att arbetsförmedlingens personalkostnader —- oavsett

förändringar i levnadskostnadstalet —• vid fortsatt provisorium icke kunna

bibehållas vid nuvarande nivå. Kostnadsökningar bil nämligen även i detta

fall oundvikliga, enär det, för att anstalterna skola kunna fylla sina arbetsuppgifter,

blir nödvändigt att tillmötesgå tjänstemännens berättigade krav

på att likvärdiga tjänster inom olika län givas likvärdiga löner. Därav framtvingade

provisoriska lönejusteringar kunna befaras medföra större kostnads
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

ökningar än en systematisk reglering av tjänstemännens anställningsvillkor,

enär den osäkerhet, som det nuvarande provisoriet medför, försvårar förvärvandet

av kvalificerade arbetskrafter till de relativt blygsamma löner, det

bär kan bli fråga om.

Med den föreslagna löneregleringen skulle även följa, att civila ickeordinariereglementets

bestämmelser i fråga om tjänstledighetsavdrag, semester

och dylikt skulle bli tillämpliga å arbetsförmedlingsanstalternas tjänstemän.

För de befattningshavare, som tidigare inneha kommunal anställning, kan

detta i vissa fall komma att medföra minskning av förut utgående förmåner.

Kommissionen förutsätter emellertid, att det här liksom i de fall, då en direkt

löneminskning skulle inträda, medgives kommissionen att, där så befinnes

skäligt, tillerkänna ifrågavarande tjänstemän rätt att bibehålla dessa förmåner

eller erhålla gottgörelse härför.

Då här talats örn »nuvarande» eller »förut utgående» förmåner avses därmed

de löne- eller andra förmåner, som enligt av respektive huvudmän före

den 1 mars 1941 fattade beslut skulle ha tillkommit vederbörande tjänsteman

den 30 juni 1941, örn han sistnämnda dag åtnjutit lön enligt beslut,

fattat före förstnämnda dag.

På grund av vad sålunda anförts har statens arbetsmarknadskommission

hemställt, att Kungl. Majit, med fastställande av ovan intagna tjänsteförteckning,

ville bemyndiga kommissionen att med giltighet från den 1 juli

1941 tills vidare, så länge arbetsförmedlingen står under statlig ledning,

vid bestämmandet av anställnings- och avlöningsvillkor för tjänstemän hos

länsarbetsnämnderna och de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas huvudoch

avdelningskontor föreskriva följande.

1. För ifrågavarande tjänstemän skall, med undantag av föreskrifterna i

civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet,

gälla vad som finnes stadgat angående dem, å vilka gällande civila icke-ordinariereglemente

äger tillämpning.

2. Kommissionen skall äga bestämma, huruvida tjänsteman skall hänföras

till löneplan Eo eller Ex, ävensom fastställa hans placering i löneklass inom

den i tjänsteförteckningen angivna lönegraden.

3. Lön till tjänsteman, som hänförts till löneplan Eo, skall utgå med i

löneplan upptaget belopp, jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg,

minskat med det avdrag, som eljest skulle verkställas enligt civila tjänstepensionsreglementet

eller allmänna familjepensionsreglementet.

4. Örn tjänsteman genom tillämpning av dessa bestämmelser skulle lida

minskning i de förmåner, som han förut åtnjutit, skall på sätt kommissionen

bestämmer gottgörelse härför beredas honom.

5. Kommissionen skall äga att från förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission

m. m.: Avlöningar bestrida pensionsavgifter, som

tjänsteman i egenskap av kommunal befattningshavare har att gälda.

Yttranden.

över arbetsmarknadskommissionens förslag lia yttranden infordrats från

statskontoret, allmänna lönenämnden och arbetsförmedlings tjänstemännens

riksförbund.

Statskontoret har i sitt yttrande förklarat sig intet ha att erinra mot att

under tiden från och med den 1 juli 1941 tills vidare, så länge den offentliga

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Majits proposition nr 285.

arbetsförmedlingen står under statlig ledning, de för statens icke-ordinarie

tjänstemän gällande lönebestämmelserna erhålla tillämplighet å befattningshavarna

vid länsarbetsnämnderna samt de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas

huvud- och avdelningskontor. Statskontoret hade ej heller velat

motsätta sig att arbetsmarknadskommissionen erhåller begärda bemyndiganden

beträffande tjänstemännens löneklassplacering, medgivande av ersättning

för minskade förmåner samt erläggande av pensionsutgifter för de tjänstemän,

som i egenskap av kommunala befattningshavare äro skyldiga att betala

sådana avgifter. Beträffande kommissionens förslag till tjänsteförteckning

för befattningshavarna vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingskontoren

ansåge sig däremot statskontoret — i anslutning till vad som gällde för

jämförliga statliga tjänster — böra föreslå en något lägre lönegradsplacering

för vissa befattningar än den av kommissionen förordade.

Allmänna lönenämnden har i princip uttalat sin anslutning till kommissionens

uppfattning att en anknytning borde ske till det statliga lönesystemet.

Lönenämnden har emellertid icke ansett sig kunna förorda en sådan anknytning

under rådande förhållanden och på grundval av den föreliggande utredningen.

Börande skälen härtill anför nämnden, att förslaget till tjänsteförteckning

närmast syntes uppgjort med utgångspunkt från att kunna anpassas

till de avlöningsförmåner, som för närvarande utgå till redan befintlig personal,

och att kommissionen icke närmare motiverat, varför de olika befattningarna

hänförts till de föreslagna lönegraderna eller angivit, vilka statliga

befattningar, som närmast ansetts jämförliga med de nu ifrågavarande. Med

hänsyn till det anförda har lönenämnden icke ansett sig kunna ingå på någon

detaljgranskning av den föreslagna tjänsteförteckningen.

Lönenämnden, som ifrågasatt, örn icke spörsmålet om lönegradsplaceringen

borde hänskjutas till 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, har vidare uttalat,

att ett genomförande av kommissionens förslag icke skulle komma att

underlätta ett definitivt överförande av den berörda personalen till statliga

avlöningsbestämmelser utan i stället i åtskilliga fall komplicera en dylik övergång
Arbetsförmedlingstjänstemännens

riksförbund anser, att tjänstemännen

enligt förslaget fått en alltför oförmånlig placering och föreslår beträffande

flera tjänster en uppflyttning till högre lönegrad. Förbundet vänder sig ock

mot bestämmelsen, att tjänstemännen i regel skulle erhålla lön enligt lägsta

löneklassen i vederbörande lönegrad.

Med anledning av de avgivna yttrandena har arbetsmarknadskommissionen

i en ingiven promemoria bemött vissa av de mot förslaget framförda anmärkningarna.

Börande innehållet i promemorian ber jag att få hänvisa till handlingarna.

Departementschefen.

Av den förut i annat sammanhang lämnade redogörelsen för den offentliga

arbetsförmedlingens nuvarande organisation framgår, att sedan dess ställande

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Majus proposition nr 285.

under statlig ledning våren 1940 åtskilliga förändringar företagits i organisationen.

Sålunda har genomförts en centralisering av dess ledning, och för att

möta de ökade och förändrade arbetsuppgifter, som krisen fört med sig, har

personalen utökats och vissa omflyttningar företagits. I arbetsmarknadskommissionens

här återgivna framställning har även framhållits, att dessa i

snabb takt genomförda förändringar dragit med sig vissa komplikationer i

fråga örn personalens avlöningsförhållanden. Redan den omständigheten, att

personalen hos de olika arbetsförmedlingsanstalterna följa olika, av respektive

huvudmän fastställda avlöningsbestämmelser, medför helt naturligt svårigheter

vid en centralisering av den organisatoriska ledningen och vid en i

effektiviseringssyfte genomförd omflyttning av den dugligaste personalen

anstalterna emellan. Även sådana förändringar som nyinrättande av tjänster

och beredande av lönekompensation för ökade levnadskostnader försvåras av

oformligheter i det nu tillämpade systemet. Av kommissionens framställning

synes mig framgå, att det vore i hög grad önskvärt, örn ett enhetligt lönesystem

för arbetsförmedlingspersonalen i hela riket kunde tillämpas.

Mot kommissionens förslag har under remissbehandlingen vissa erinringar

framförts. Den diskussion om förslagets utformning i olika hänseenden,

som förts i remissyttrandena över förslaget och i kommissionens erinringar i

anledning härav, har jag icke funnit anledning att mera utförligt återgiva, då

jag -— av skäl, som framgå av det följande — icke ämnar föreslå något Kungl.

Maj:ts beslut i ärendet.

Frågan, huruvida under nu rådande förhållanden arbetsförmedlingsanstalternas

huvudmän äga rätt att självständigt besluta örn anställningsvillkor och

löner för anstalternas personal och huruvida som konsekvens härav skyldighet

föreligger för statsverket att under alla omständigheter gälda de kostnader, som

följa av sålunda fattade beslut bör enligt min uppfattning besvaras nekande.

Jag vill erinra, att i 5 § tjänstepliktslagen stadgas, bland annat, att länsarbetsstyrelse

äger besluta örn arbetsförmedlingsanstalts organisation och verksamhet

samt förfoga över dess personal. Vidare har i 4 § av kungörelsen den 7

maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen

— vilken kungörelse utfärdats med stöd av bestämmelserna i tjänstepliktslagen

— föreskrivits, att arbetsförmedlingsanstalternas personal är underställd

länsarbetsnämnderna, som äga att å anstalternas vägnar anställa ny personal

och besluta om personalens anställnings-, arbets- och avlöningsvillkor. Enligt

bestämmelse i sistnämnda paragraf skola nämnderna i här omförmälda frågor

iakttaga vad arbetsmarknadskommissionen föreskrivit. Av dessa bestämmelser

framgår, att arbetsmarknadskommissionen äger att öva det avgörande inflytandet

beträffande anställnings- och avlöningsvillkoren för arbetsförmedlingsanstalternas

personal.

Att denna möjlighet också bör av kommissionen utnyttjas synes mig klart.

Det lärer böra ankomma på kommissionen att utfärda de ytterligare föreskrifter

i ämnet, som erfordras för åstadkommande av enhetlighet i lönevillkoren

och för vinnande av den justering av lönebeloppen, som kan befinnas

påkallad med hänsyn till levnadskostnadernas stegring.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Av det sagda framgår, att jag icke anser mig böra förorda kommissionens

förslag, i vad det avser att Kungl. Maji skulle fastställa en tjänsteförteckning

för ifrågavarande tjänster. Att jag icke tillstyrker en sådan åtgärd beror

främst därpå att ett beslut i denna riktning skulle kunna tolkas såsom innebärande

ett ställningstagande till spörsmålet örn berörda befattningshavares

framtida löneställning och därmed skulle kunna föregripa den lönereglering

för befattningshavarna, som en gång kan komma att äga rum i samband med

ett eventuellt definitivt förstatligande av arbetsförmedlingsanstalterna.

Arbetsmarknadskommissionen torde vid utfärdande av de föreskrifter i

ämnet, som för närvarande må befinnas påkallade, böra taga under omprövning

i vad mån de under remissbehandlingen framförda erinringarna böra

föranleda jämkningar i de grunder, på vilka det av kommissionen framlagda

löneförslaget är baserat.

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid

den oifentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadskommissionens

förslag.

I skrivelse den 13 mars 1941 har statens arbetsmarknadskommission anfört

i huvudsak följande.

Pensionsförhållandena för personalen vid den offentliga arbetsförmedlingen

äro icke ensartat reglerade utan förete stora olikheter vid de särskilda

arbetsförmedlingsanstalterna. Vid somliga anstalter har den mera fast anställda

personalen genom särskilda, av vederbörande landsting eller stad fastställda

reglementen erhållit rätt till tjänste- och familjepension, ibland förbunden

med skyldighet att erlägga pensionsavgifter eller vidkännas pensionsavdrag,

ibland utan sådan skyldighet. Vid andra arbetsförmedlingsanstalter

finnas inga pensionsbestämmelser, utan anstaltens huvudman har från fall

till fall beslutat örn pension och bestämt dess storlek.

Pensionerna hava, där pensioneringen icke finansierats genom inbetalade

avgifter, vid de flesta anstalterna utbetalats genom anstaltens försorg, och

pensionsbeloppen hava upptagits på anstaltens stat. Pensionerna hava alltså

betraktats såsom anstaltens utgifter, varför ersättning av statsmedel enligt

10 § 3 mom. lagen den 15 juni 1934 om offentlig arbetsförmedling ansetts

kunna utgå för pensionerna.

Statsbidrag till pensionerna hava i allmänhet utgått med 50 procent. Enligt

vad kommissionen inhämtat har i ett icke obetydligt antal fall socialstyrelsen

under hand medverkat till pensionering av befattningshavare genom

att ställa i utsikt statsbidrag till pensioneringskostnaderna, varför i många

fall förutsättning för vederbörande landstings eller stads beslut örn pension

torde hava varit, att staten skulle bidraga till kostnaden härför. De pensionsbelopp,

som under år 1939 utbetalats genom arbetsförmedlingsanstalternas

försorg och för vilka anstalterna kommit i åtnjutande av statsbidrag, uppgingo

till sammanlagt 89,885 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 285.

1105 41 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Ifrågavarande förhållanden hava kommit i ett annat läge genom kungörelsen

den 7 maj 1940 (nr 329) örn statlig ledning av den offentliga arbetsförmedlingen.

I denna kungörelse har — med tillämpning av de stadganden,

sorn härutinnan äro givna i 2 kap. lagen den 30 december 1939 om tjänsteplikt

— föreskrivits bland annat, att i varje län samt i Stockholms stad den

eller de arbetsförmedlingsanstalter, som äro anordnade enligt arbetsförmedlingslagen,

från och med den 20 maj 1940 tills vidare till och med den 31

mars 1941 skulle sta under ledning av vederbörande länsarbetsnämnd ävensom

att under sagda tid vissa lagrum i arbetsförmedlingslagen, bland annat

10 §, icke skulle äga tillämpning samt kostnaderna för arbetsförmedlingsanstalts

verksamhet skulle bestridas av vederbörande länsarbetsnämnd med

statsmedel. I skrivelse den 13 februari 1941 har kommissionen hemställt örn

förlängning av det genom denna kungörelse åvägabragta provisoriet tills

vidare till och med den 30 juni 1942.

Då utgifter för pensioner till f. d. befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna

samt till änkor och barn efter avlidna dylika befattningshavare

icke gärna kunna hänföras till kostnader för arbetsförmedlingsanstalternas

verksamhet, kunna pensionerna i fråga enligt nu gällande bestämmelser icke

såsom arbetsförmedlingsanstalts övriga utgifter helt gäldas av statsmedel.

Eftersom 10 § arbetsförmedlingslagen är satt ur kraft, så länge provisoriet

varar, kan icke heller statsbidrag till pensionerna utgå på sätt förut skett.

Erågan, hur under det nu gällande provisoriet skall förfaras med dessa

pensioner, synes därför tarva reglering.

Sedan kommissionen övertagit ledningen av arbetsförmedlingen, meddelade

kommissionen i cirkulärskrivelse till länsarbetsnämnderna den 25 juni

1940 provisoriska bestämmelser angående bland annat pensionering. Kommissionen

uttalade där, att pensioner, som beviljats före den 20 maj 1940,

skulle tills vidare utbetalas på samma sätt som förut. Beträffande pensionering

av tjänsteman, varom fråga därefter uppkomme, föreskrev kommissionen,

att länsarbetsnämnden borde inleda underhandlingar därom med

anstaltens huvudman, därvid det borde framhållas som rimligt, att under

provisoriet, då staten betalade alla utgifter för den pågående verksamheten

och landstinget (staden) gjorde en betydande besparing, det senare tills vidare

betalade hela kostnaden för pensionsbelopp, som på grund av beslutade provisoriet

utginge under denna tid men som avsåge tidigare arbete i landstingets

(stadens) tjänst, samt att nämnden, örn landstinget (staden) icke beviljade

en pensionering på dessa villkor, borde hänvända sig till kommissionen för

vidare instruktion. Kommissionen framhöll i samband härmed, att därest

verksamheten återginge till landstinget (staden) och detta åter finge bära

en större del av kostnaderna för den egentliga verksamheten, en sådan uppgörelse

om pensionsbeloppen förfölle och landstinget (staden) åter erhölle

statsbidrag till pensionerna efter vad som eljest kunde komma att gälla i

detta hänseende. Slutligen anförde kommissionen, att för det fall, att pensionsreglemente

gällde för anstaltens tjänstemän eller dessa vore delägare

i kommunal pensionsanstalt eller liknande, länsarbetsnämnden borde, givetvis

i samverkan med arbetsförmedlingsanstaltens huvudman, tillse, att pensionering

skedde enligt dittills gällande bestämmelser.

Det behöver näppeligen här framhållas, att när kommissionen i denna

cirkulärskrivelse uttalat, att före den 20 maj 1940 beviljade pensioner skulle

utbetalas på samma sätt som förut, detta ingalunda avsåg att vara en utfästelse,

att dessa pensioner skulle slutligen gäldas av statsmedel. Meningen

var blott att giva en praktisk föreskrift för att vederbörande pensionstagare

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

83

skulle i vanlig ordning erhålla honom tillkommande pension. Följden har

blivit, att dessa pensioner i avsevärd utsträckning kommit att utbetalas av

länsarbetsnämnderna och bokföras i deras räkenskaper. Då det icke gärna

kan bliva fråga om att dessa pensioner slutligen helt skola bekostas av staten,

måste en avräkning här äga rum mellan länsarbetsnämnden och det landsting

(den stad), som beviljat pension.

I fråga örn de befattningshavare, som efter den 20 maj 1940 ansetts böra

ifrågakomma till pensionering, hava förhållandena varit olika i olika fall.

Beträffande ett pär tjänstemän hava de principer följts, som kommissionen

förordade i sin ovannämnda cirkulärskrivelse den 25 juni 1940. Pension har

beviljats till skäligt belopp och det har förutsatts, att pensionen helt skulle

bekostas av vederbörande landsting. I andra fall hava svårigheter mött.

Antingen hava de pensioner, som beviljats, satts lägre än som med hänsyn

till föreliggande förhållanden kan anses skäligt eller också har — såsom i

något fall skett — vederbörande landsting vägrat pension under hänvisning

till att frågan borde avgöras av kommissionen. Då kommissionen emellertid

som nämnts icke har befogenhet att bevilja pension av statsmedel eller att

av statsmedel utgiva bidrag till pension, har pensionsfrågan ej kunnat lösas.

Där tjänstemannen på grund av sjukdom eller hög ålder icke varit i stånd att

sköta sin tjänst, har vederbörande erhållit tjänstledighet för sjukdom med

reducerad lön eller, i lindrigare fall, minskad tjänstgöringsskyldighet och i

enlighet därmed minskad lön, i vilka fall yngre krafter anställts för att sköta

huvudparten av arbetet.

Arbetsmarknadskommissionen har nu ansett det böra tagas under övervägande,

huruvida behov förefinnes av bestämmelser, som giva möjlighet att

med statsmedel bidraga till ifrågavarande befattningshavares pensionering

under det nu pågående provisoriet. Visserligen skulle det kunna anses i

och för sig skäligt, att vederbörande landsting (stad), som befriats från huvuddelen

av kostnaderna för arbetsförmedlingsverksamheten, bekostade de under

provisoriet utgående pensionerna till hela deras belopp. Juridisk skyldighet

härtill gentemot vederbörande pensionstagare torde i varje fall föreligga för

landstinget (staden) i fråga örn de pensioner, som beviljats före den 20 maj

1940. Å andra sidan har — såsom förut nämnts — förutsättning vid pensions

beviljande och kanske även vid pensionsreglementes fastställande ofta varit,

att statsbidrag skulle utgå till pensionerna med minst 50 procent, varför

vederbörande landsting (stad) kan sägas hava viss anledning att förvänta,

att statsbidrag till pensionen skall utgå även under provisoriet. I fråga om

pension, som beviljats efter den 20 maj 1940 eller framdeles kommer att beviljas,

måste det ur annan synpunkt anses lämpligt örn statsbidrag till pensionen

kunde utgå. Kommissionen skulle härigenom erhålla möjlighet att

övervaka att pension beviljades med skäligt belopp även i de fall, där i

reglementen eller på annat sätt fastställd rätt till pension icke förelåge, samt

även att i arbetsförmedlingens intresse inverka på tidpunkten för befattningshavares

avgång med pension i fall, där viss pensionsålder icke finnes fastställd.

Kommission finner alltså, att möjlighet bör tillskapas att med statsmedel

bidraga till pensionering under provisoriet av befattningshavare vid

den offentliga arbetsförmedlingen samt änkor och barn till avlidna dylika

befattningshavare såväl i fråga örn pensioner, som beviljats före provisoriet,

som beträffande pensioner, vilka därefter beviljas. I fråga om de förra bör

förutsättning vara, att statsbidrag tidigare utgått till pensionen i fråga.

Beträffande de senare bör pensionsbeloppet hava godkänts av kommissionen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Majus proposition nr 28o.

Statsbidrag synes i allmänhet böra utgå med 50 procent av pensionsbeloppet.

I likhet med vad i 10 § 3 mom. arbetsförmedlingslagen föreskrives,

bör dock Kungl. Maj:t kunna med hänsyn till särskilt förhållande medgiva,

att statsbidraget skall utgå med högre belopp.

De nu ifrågasatta bestämmelserna om statsbidrag till pensionen synas

böra erhålla retroaktiv verkan, så att statsbidrag skall kunna beviljas för

samtliga de pensionsbelopp, som utgått för tiden efter den 20 maj 1940.

I den män pensionerna grunda sig å inbetalade pensionsavgifter, bör dock

statsbidrag ej utgå.

Statsbidragen torde böra fastställas av kommissionen och gäldas ur förslagsanslaget

till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar.

Kostnaderna torde kunna uppskattas till omkring 50,000 kronor om året.

På grund av vad sålunda anförts har kommissionen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att bidrag av statsmedel måtte kunna

utgå till pensionering av f. d. befattningshavare vid den offentliga arbetsförmedlingen

samt av änkor och barn till avlidna dylika befattningshavare

för tiden från och med den 20 maj 1940 tills vidare, så länge arbetsförmedlingen

stöde under statlig ledning, med iakttagande av följande:

1) förutsättning för statsbidrag skall vara, i fråga örn pension, som börjat

utgå före den 20 maj 1940, att jämlikt 10 § 3 mom. lagen den 15 juni 1934

örn offentlig arbetsförmedling ersättning av statsmedel utgått för arbetsförmedlingsanstaltens

utgifter för pensionen, samt i fråga örn pension, som

börjat utgå den 20 maj 1940 eller senare eller ock framdeles kan komma

att beviljas, att pensionens belopp godkänts av kommissionen.

2) statsbidrag skall utgå med 50 procent av pensionens belopp, försåvitt

icke med hänsyn till särskilt förhållande Kungl. Majit finner skäl medgiva,

att statsbidag bestämmes till högre belopp.

3) statsbidrag må icke utgå i den mån pensionen grundar sig på inbetalade

pensionsavgifter.

Yttranden.

Över framställningen hava utlåtanden infordrats från statskontoret,

riksräkenskapsverket och statens pensionsanstalt, varjämte svenska stadsförbundet

och svenska landstingsförbundet beretts tillfälle yttra sig i

ärendet.

Statskontoret har i sitt utlåtande inledningsvis påpekat, att den statliga

administrationen över arbetsförmedlingen genom en den 14 mars 1941 (nr

128) utfärdad kungörelse utsträckts att gälla tills vidare till och med den 30

juni 1942.

I själva saken anför statskontoret härefter följande.

Statskontoret kan för sin del icke finna det annat än rimligt och naturligt,

att vederbörande landsting (stad), som ju genom det införda provisoriet befriats

från utgifterna för arbetsförmedlingsverksamheten, bekostar de ifrågavarande

pensionerna till deras hela belopp. Det sagda gäller givetvis

främst de pensioner, som beviljats före den 20 maj 1940. Därest emellertid

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

för sådan pension, som börjat utgå efter denna tidpunkt eller framdeles kan

komma att beviljas, statsbidrag likväl skulle anses böra komma ifråga, kan

statskontoret i varje fall icke biträda kommissionens förslag beträffande

statsbidragets storlek, innebärande, att detta skulle bestämmas utan hänsynstagande

till huru lång tid vederbörande pensionstagare tjänstgjort vid

arbetsförmedlingsanstalten .efter den statliga administrationens införande,

utan anser för sin del, att det statliga bidraget under alla förhållanden bör

begränsas till det belopp, som kan anses svara mot nämnda tid.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen förutsätter statskontoret, att

de av statsverket förskotterade kostnaderna för pensioner, beviljade före den

20 maj 1940, ersättas av vederbörande landsting (stad).

Riksräkenskapsverket har lämnat arbetsmarknadskommissionens förslag

utan erinran men funnit, att vid bifall till detsamma ett särskilt anslag för

ändamålet bör upptagas under pensionshuvudtiteln för nästa budgetår.

Vad beträffar de pensioner, som av länsarbetsnämnderna utbetalats till

och med utgången av innevarande budgetår, anser riksräkenskapsverket, att

föreskrift bör lämnas nämnderna att avkräva vederbörande landsting och

städer belopp, motsvarade den andel av pensionerna, som icke är avsedd att

täckas genom statsbidrag, varvid inflytande belopp böra av nämnderna

bokföras såsom särskilda uppbördsmedel under den anslagstitel, från vilken

utbetalningen av pensionerna ägt rum.

Statens pensionsanstalt har funnit det av arbetsmarknadskommissionen

framlagda förslaget i princip innebära en skälig lösning under nuvarande

provisorium. Endast beträffande några detaljer i förslaget har anstalten

ifrågasatt vissa ändringar, varom anstalten anfört följande.

Såsom förutsättning för statsbidrag har med avseende å pension, som

börjat utgå före den 20 maj 1940, föreslagits gälla, att jämlikt 10 § 3 mom.

lagen den 15 juni 1934 örn offentlig arbetsförmedling ersättning av statsmedel

utgått för arbetsförmedlingsanstaltens utgifter för pensionen i fråga.

Vidare har i fråga om pension, som börjat eller börjar utgå senare, såsom

villkor för statsbidrag uppställts att pensionens belopp godkänts av arbetsmarknadskommissionen.

Pensionsanstalten anser, särskilt med tanke på förhållanden

som här nedan närmare beröras, sådan skärpning av villkoren för

erhållande av statsbidrag böra övervägas, att örn en pension, som börjat utgå

den 20 maj 1941 eller senare, bestämts till sådant belopp, att detta ej kunnat

av arbetsmarknadskommissionen godkännas, allt statsbidrag till vederbörande

landsting (stad) till pensionering av här avsedda befattningshavare och deras

efterlevande därefter skall upphöra.

Kommissionen har föreslagit, att statsbidrag icke skall utgå i den mån pensionen

grundar sig på inbetalda pensionsavgifter. Pensionsanstalten finner

en sådan begränsning av statsbidraget i och för sig skälig men vill ifrågasätta

viss modifikation av densamma. Anstalten får sålunda föreslå, att statsbidrag

ej skall utgå i den mån pensionen grundar sig på pensionsavgifter, som befattningshavaren

haft att vidkännas, eller på pensionsavgifter, som av landstinget

(staden) erlagts och till vilka statsbidrag utgått. Det torde böra ankomma

på arbetsmarknadskommissionen att, efter företagen utredning i varje

särskilt fall, bestämma i vad mån sådan begränsning av statsbidraget till

pensionering skall ske.

Pensionsanstalten vill slutligen framhålla, att det av arbetsmarknadskom
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

missionen framlagda förslaget ej skapar full garanti för att härmed skäliga

pensionsförmåner skola komma arbetsförmedlingsamstalternas befattningshavare

och deras efterlevande till del. Endast om överenskommelse kan träffas

med vederbörande landsting (stad), blir pensionsfrågan tillfredsställande löst.

En sådan ordning kan givetvis godtagas allenast såsom ett provisorium. Det

är för att i viss mån bereda befattningshavarna ökad trygghet under de nuvarande

tillfälliga organisationsförhållandena, som pensionsanstalten i det

föregående ifrågasatt viss skärpning av villkoren för erhållande av statsbidragtill

pensioneringen.

Svenska stadsförbundet, som anser det vara i hög grad önskvärt, att en

lösning av pensionsfrågan för arbetsförmedlingsanstalternas personal under

nu ifrågavarande provisoriska förhållanden åstadkommes, tillstyrker det föreliggande

förslagets principer.

Härefter anför förbundet bland annat följande.

Men detta förslag synes taga sikte på endast en sida av pensioneringsspörsmålet,

nämligen i fråga örn kostnaderna för redan aktuella pensioner.

I städerna i vart fall har man numera vanligen icke blott utfäst pensioner

utan också sörjt för deras finansierande genom inbetalande av försäkringspremier

eller genom avsättningar. Till dessa årliga utgifter skulle enligt

arbetsmarknadskommissionens förslag något bidrag icke utgå.

Enligt kungörelsen den 7 maj 1940 örn statlig ledning av den offentliga

arbetsförmedlingen skola »kostnaderna för arbetsförmedlingsanstalts verksamhet»

bestridas av statsmedel. Lika väl som själva lönekostnaderna äro

avgifter eller avsättningar till pensionen givetvis att betrakta såsom kostnader

för verksamheten. — Detta betraktelsesätt synes för övrigt tillämpligt även

på de redan aktuella pensionerna. — Även för statens del har man ju numera

övergått till att betrakta pensionen såsom uppskjuten lön. Rent formellt

sett synes här berörda stadgande kunna ålägga staten långt gående skyldigheter

i avseende å pensioneringen.

Då pensionsfrågorna torde vara ordnade på olika sätt vid olika anstalter,

torde det vara mest praktiskt, att arbetsmarknadskommissionen får relativt

fria händer att ordna dessa frågor. Men av vikt synes vara, att vid ett sådant

bemyndigande uttryckligen frånsäges, att här berörda spörsmål örn avgifter

också skall lösas.

Svenska landstingsförbundet erinrar inledningsvis örn att förbundet i ett

år 1937 avgivet yttrande tillstyrkt, att befattningshavarna vid de offentliga

arbetsförmedlingsanstalterna bereddes pensionsrätt genom anslutning till

statens pensionsanstalt, i samband varmed framhållits nödvändigheten av

att statsbidrag finge utgå med sedvanligt belopp till utgifter för i annan ordning

beviljade pensioner åt befattningshavare eller änkor och barn till avlidna

befattningshavare vid ifrågavarande anstalter.

I nuvarande läge och då förbundet hyste den förhoppningen, att staten

definitivt skulle övertaga huvudmannaskapet för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna,

saknade förbundet anledning att på nytt upptaga frågan

örn arbetsförmedlingspersonalens anslutning till sagda pensionsanstalt. Däremot

vöre det, såsom arbetsmarknadskommissionen framhållit, av vikt att

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

en reglering av kostnaderna åstadkommes beträffande redan utgående pensioner

och de pensioner, som under rådande provisorium komme att beslutas.

Förbundet anför vidare.

Då staten nu under viss tid helt övertagit ansvaret för arbetsförmedlingsanstalternas

drift och då pensioneringskostnaderna tidigare fått räknas till

anstalternas driftsutgifter, kan med visst fog ifrågasättas, att staten under

samma tid skall helt svara för hithörande pensionsutgifter. Detta gäller

särskilt i fråga om de befattningshavare, som pensionerats under nuvarande

provisorium. Med hänsyn till vad i kommissionens framställning anförts och

då det är önskvärt, att ensartade regler gälla beträffande statens bidrag till

hithörande pensionskostnader, oavsett när pensioneringen verkställts anser

sig emellertid förbundet kunna godtaga kommissionens förslag, att statsbidrag

med lägst 50 procent skall utgå till redan beslutade pensioner och sådana,

som under rådande provisorium komma att beslutas.

Vissa inskränkningar hava emellertid av kommissionen föreslagits. Sålunda

skulle beträffande pensioner, som beslutats före den 20 maj 1940, statsbidrag

utgå endast i de fall staten tidigare lämnat bidrag till pensionskostnaderna.

Häremot har förbundet intet att erinra. Vidare skulle kommissionen beträffande

pensioner, som beviljas efter den 20 maj 1940, äga godkänna pensionsbeloppen.

Förbundet förutsätter, att kommissionen därvid skall komma

att godtaga belopp, som beräknats enligt de grunder, som gälla för respektive

landstings (stads) övriga befattningshavare, och icke påfordra en för arbetsförmedlingspersonalen

fördelaktigare beräkningsgrund.

Vad angår bestämmelsen, att statsbidrag icke må utgå i den mån pensionen

grundar sig på inbetalade pensionsavgifter, har förbundet tolkat denna så,

att statsbidrag icke skulle utgå, för den händelse pension utginge från pensionskassa

och dylikt. Emellertid synes det enligt förbundets mening skäligt

och ur synpunkten av rättvisa olika huvudmän emellan motiverat, att statsbidrag

enligt ovannämnda grunder får utgå å de delar av dylik pension, som

svara mot huvudmannens avgifter eller kostnader. I fråga örn de årliga avgifter,

som erläggas till olika pensionskassor, eller de årliga avsättningar

till pensionsfond, som göras för den i tjänst varande arbetsförmedlingspersonalens

pensionering, böra dessa enligt förbundets mening få räknas till

anstalternas årliga driftkostnader och sålunda under nuvarande provisorium

helt gäldas med statsmedel.

Departementschefen.

På av statens arbetsmarknadskommission anförda skäl finner jag det lämpligt

att för den tid arbetsförmedlingsanstalterna stå under statlig ledning

vissa regler för statens bidrag till pensioner åt befattningshavarna vid

dessa anstalter fastställas. Härvid finner jag mig i likhet med flertalet

remissinstanser kunna i huvudsak förorda kommissionens förlag i ämnet. En

förutsättning för att statsbidrag skall kunna ifrågakomma beträffande pension,

som börjat lilga innan staten övertog ledningen av arbetsförmedlingsanstalterna,

synes sålunda böra vara, att pensionen redan under denna tid delvis bestreds

med statsmedel. Dessutom synes en förutsättning härför böra vara

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

att vederbörande landsting (stad) bereder skäliga pensionsförmåner åt befattningshavare,

som avgå efter övertagandet, samt åt dessas efterlevande.

Det torde lämpligen böra föreskrivas, att arbetsmarknadskommissionen skall

godkänna dylika pensionsförmåner. Skulle kommissionen finna sig ej kunna

lämna dylikt godkännande, torde frågan härom böra hänskjutas till Kungl.

Maj:ts prövning.

Det synes mig vidare klart att, därest en nu utgående pension grundar sig

å sådana förut inbetalda pensionsavgifter, till vilka statsbidrag utgått, dylikt

bidrag ej bör kunna utgå för pensionens utbetalande. Ej heller synes statsbidrag

böra utgå, då pensionen grundar sig å avgifter, som den enskilda befattningshavaren

haft att vidkännas. I likhet med statens pensionsanstalt

anser jag det böra ankomma på arbetsmarknadskommissionen att, efter företagen

utredning i värjo särskilt fall, bestämma i vad mån sådan begränsning

av statsbidraget skall ske.

Statsbidraget torde såsom arbetsmarknadskommissionen föreslagit lämpligen

kunna sättas till 50 procent av pensionens belopp, försåvitt icke med

hänsyn till särskilt förhållande Kungl. Majit finner skäl medgiva, att statsbidraget

bestämmes till högre belopp. Likaledes torde statsbidrag med 50

procent böra utgå till pensionsutgifter vilka bestridas av huvudmännen.

Ehuru jag i likhet med riksräkenskapsverket finner det vara principiellt

riktigt att vid bifall till ifrågavarande förslag ett särskilt anslag för ändamålet

borde upptagas under pensionshuvudtiteln, anser jag dock, att erforderliga

medel under nästa budgetår kunna bestridas från arbetsmarknadskommissionens

avlöningsanslag. Därest det kan antagas, att de nuvarande provisoriska

förhållandena i fråga örn arbetsförmedlingsanstalterna komma att

bli bestående jämväl under budgetåret 1942/43, torde förslag örn uppförande

av ett särskilt anslag för ändamålet lämpligen kunna upptagas i samband med

1942 års statsverksproposition.

Medelsbehov för arbetsmarknadskommissionens centrala

förvaltning m. m.

Arbetsmarknadskommissionen.

I skrivelse den 2 maj 1941 anförde arbetsmarknadskommissionen:

Till kommissionens centrala förvaltning med överrevisionen, länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingsanstalterna ha medel anvisats under tvenne

reservationsanslag, nämligen Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

och Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader. Dessa

båda anslag ha genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1940 uppdelats på å

ena sidan statens arbetsmarknadskommission, å andra sidan länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingsanstalterna.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Avlöningsanslaget, 2,800,000 kronor, fördelades därvid sålunda:

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................ kronor

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst »

700,000

2,100,000

Dessa belopp ha genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 och

28 februari 1941 förstärkts med följande belopp, nämligen

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst

Omkostnadsanslaget, 1,350,000 kronor, fördelades sålunda:

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst

240.000

500.000

250.000

1,100,000

Genom Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut förstärktes dessa

belopp med

statens arbetsmarknadskommission, högst ........................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, högst

värnpliktslånenämnderna, högst .......................................

Sammanlagt står alltså till kommissionens förfogande

188,000

250.000

150.000

för avlöningar

till den centrala förvaltningen m. m............................... »

till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ... >

Summa kronor

940,000

2,600,000

3,540,000

för omkostnader

till den centrala förvaltningen m. m............................... kronor

till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ... »

till värnpliktslånenämnderna .......................................... 8

Summa kronor

438.000

1.350.000

150.000

1.938.000

Såvitt nu kan bedömas komma de så anvisade medlen att i stort sett visa

sig tillfyllest utom i fråga örn omkostnader vid kommissionens centrala förvaltning

m. m. Kommissionen, som avser att något längre fram göra särskild framställning

till Kungl. Maj:t örn anvisande av ytterligare medel för detta ändamål,

har redan nu velat omnämna förhållandet, enär detsamma är av betydelse

vid beräknandet av medelsbehovet för nästkommande budgetår. Vid den kalkyl,

som tidigare och senast i kommissionens framställning den 30 januari

1941 verkställdes över medelsbehovet för bland annat den centrala förvaltningen,

fanns det anledning att räkna med ett icke oväsentligt belopp

för gäldande av arvoden samt rese- och traktamentsersättningar åt de av länsstyrelserna

förordnade revisorerna för granskning av krigsfamiljebidragsnämndernas

verksamhet. För beräkning av detta belopp saknades dock varje

hållpunkt. Kostnaderna upptogos till 75,000 kronor. Sedan nu revisorernas

av respektive länsstyrelser granskade och tillstyrkta arvodesberäkningar in
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Majus proposition nr 285.

kommit till kommissionen, visar det sig, att härför erfordras ett väsentligt

större belopp. Slutsumman kan nämligen, trots nedsättning i vissa fall av

begärda arvoden, beräknas till omkring 250,000 kronor.

Kommissionen undersöker för närvarande, vilka möjligheter som eventuellt

kunna föreligga att för framtiden nedbringa dessa kostnader. På denna väg

synas emellertid inga större besparingar kunna göras. De av revisorerna begärda

arvodena äro som regel ej heller så höga, att någon befogad invändning

mot dem kunnat göras. Den debiterade timpenningen utgör i medeltal omkring

2 kronor 25 öre. Om icke den med granskningen avsedda kontrollen

skall äventyras, torde därför anledning icke föreligga att räkna med väsentligt

minskade kostnader för revision av familjebidragsverksamheten under nästkommande

budgetår; allt givetvis under förutsättning att de militära inkallelserna

erhålla i stort sett samma omfattning som för närvarande. Däremot

torde kostnaderna för värnpliktslånenämndernas verksamhet kunna beräknas

till ett något lägre belopp än det som upptagits för innevarande budgetår eller

till 100,000 kronor.

I överensstämmelse med statsmakternas tidigare beslut är den offentliga

arbetsförmedlingen för närvarande föremål för en effektivisering, vilken bland

annat måste taga sig uttryck i ökat antal tjänstemän och fordran på höjda

kvalifikationer hos tjänstemännen. Icke minst är den lokala ombudsorganisationen

i behov av fortsatt utbyggnad. Dessa åtgärder sammanhänga delvis

och i förhållandevis stor utsträckning med det rådande läget men betingas

även av förhållanden, som icke äga samband med kristiden. Under förutsättning

att arbetsförmedlingsapparatens utbyggnad får fortgå i den omfattning,

som skulle varit fallet, om icke särskilda anspråk på grund av krisläget ställts

på densamma, och de krisbetonade anspråken icke bli av större omfattning

än vad de för närvarande äro, kan anslagsbehovet preliminärt beräknas på

följande sätt.

Avlöningar:

kommissionens centrala förvaltning m. m......................... kronor 1,000,000

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ...... » 3,000,000

Omkostnader:

kommissionens centrala förvaltning m. m......................... » 600,000

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ...... » 1,500,000

värnpliktslånenämnderna ................................................ » 100,000

Departementschefen.

Arbetsmarknadskommissionens beräkningar rörande medelsbehovet för den

centrala förvaltningen, länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingsanstalterna och

värnpliktslånenämnderna anser jag mig i stort sett kunna godtaga. På några

punkter torde emellertid en viss sänkning kunna ske. Kommissionen upp
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majus proposition nr 285.

skattar medelsbehovet för avlöningar vid kommissionens centrala förvaltning

m. m. till 1,000,000 kronor. Genom iakttagande av sträng sparsamhet torde det

visa sig möjligt att begränsa löneutgifterna till det belopp, vartill de under

innevarande budgetår torde komma att uppgå, nämligen omkring 950,000 kronor,

trots att vissa lönekompensationer på grund av dyrtiden sannolikt måste

medgivas kommissionens personal. Avlöningskostnaderna för länsarbetsnämnderna

och arbetslormedlingsanstalterna uppskattar jag till 2,800,000

kronor d. v. s. 200,000 kronor lägre än kommissionen.

Med hänsyn till vad kommissionen upplyst rörande kostnaderna för revision

av krigsfamiljebidragsnämndernas verksamhet torde kommissionens beräkningar

rörande omkostnaderna för den centrala förvaltningen m. m. böra

godtagas. Jag uppskattar alltså dessa kostnader till 600,000 kronor. Jag anser

mig likaledes kunna ansluta mig till kostnadsberäkningarna avseende värnpliktslånenämndernas

verksamhet och förordar därför, att 100,000 kronor avses

för ändamålet. Däremot torde omkostnadsposten till länsarbetsnämnderna

och arbetsförmedlingsanstalterna kunna nedsättas till 1,400,000 kronor från

föreslagna 1,500,000 kronor.

Under hänvisning till vad jag här anfört förordar jag, att kommissionens

avlönings- och omkostnadsanslag beräknas på följande sätt.

Avlöningar:

kommissionens centrala förvaltning lii. m......................... kronor 950,000

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna ...... » 2,800,000

Omkostnader:

kommissionens centrala förvaltning m. m..................

länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna

vämpliktslånenämnderna. .........................................

»

» 1

»

600,000

,400,000

100,000

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1941/42 under femte

huvudtiteln anvisa

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av .............................. kronor 40,000,000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar

ett förslagsanslag av ................................. kronor 3,750,000;

dels ock till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader

ett förslagsanslag av .................. kronor 2,100,000.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Majus proposition nr 285.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertha Klemedtson.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 285.

93

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1939 och 1940.1

A. Länsfördelning.

Invånar-

Antal

rapporte-

rande

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Län

antal

kommuner

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vt

1940

31/lS

1939

sl/i«

1940

S1/l2

1939

sl/n

1940

S1/l2

1939

S1/u

1940

S1/l»

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stockholms

stad........

583.621

1

1

1,185

3,773

2.0

6.5

3,241

343

2,479

419

Stockholms . .

93,734

8

9

219

677

2.3

7.2

433

lil

309

13

Uppsala......

53,762

4

4

179

209

3.3

3.9

143

26

112

5

Söderman- lands ......

64,133

3

3

146

359

2.3

5.6

216

168

36

12

Ostergötlands

117,594

4

3

444

649

3.8

5.5

569

121

448

—

Jönköpings . .

89,044

8

8

208

343

2.3

3.9

179

166

—

13

Kronobergs . .

35,320

6

8

192

135

5.4

3.8

70

42

—

28

Kalmar ......

57,564

8

9

448

514

7.8

8.9

199

166

33

—

Gotlands ....

12,081

1

1

18

59

1.5

4.9

12

12

—

—

Blekinge ....

122,851

29

17

679

317

5.6

2.6

132

131

1

—

Kristianstads

39,302

7

5

184

105

4.7

2.7

69

69

—

—

Malmö stad . .

154,270

1

1

815

1.639

5.s

10.6

1,343

16

1,327

—

Malmöhus län

i övrigt ....

148,272

9

9

665

910

4.5

6.i

612

96

516

_

Hallands . . . .

57,860

8

8

203

295

3.5

5.i

155

146

1

8

Göteborgs stad

280,602

1

1

1,124

5,363

4.o

19.1

4,791

262

4,437

92

Göteborgs och

Bohus län i

övrigt......

124,966

33

31

1,613

2,524

12.9

20.2

1,501

772

668

61

Älvsborgs . . . .

117,076

10

12

247

445

2.1

3.8

256

197

59

—

Skaraborgs . .

28,649

4

2

54

10

1.9

0.3

1

—

—

1

Värmlands. . . .

118,581

20

12

681

379

5.7

3.2

141

66

75

—

Örebro ......

93,470

5

5

270

458

2.9

4.9

246

158

74

14

Västmanlands

53,312

3

2

53

105

1.0

2.0

32

32

—

—

Kopparbergs. .

53,302

6

3

152

152

2.9

2.9

39

39

—

—

Gävleborgs

94,455

11

9

578

427

6.1

4.5

190

94

96

—

Västernorr- lands ......

214,715

46

34

2,739

2,775

12.8

12.9

1,890

779

1,055

56

Jämtlands . . . .

37,848

7

2

179

89

4.7

24

64

40

22

2

Västerbottens

116,686

12

12

327

219

2.8

1.9

63

35

—

28

Norrbottens . .

170,885

20

9

1,338

539

7.8

3.2

126

48

51

27

Summa

3,183,955

275

220

14,940

23,409

4.8

7.5

10,713

4,135

11,799

779

1 För att ernå full jämförbarhet mellan uppgifterna de båda åren har i antalet hjälpsökande

den ‘Vis 1939 medräknats i statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta,

hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. den Vt 1940 äro anmälda som hjälpsökande

hos arbetslöshetskommittéerna.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

B. Kommunfördelning.

hanger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1,000

invånare

Antal

Därav

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

v»

1940

sl/l«

1939

S1/lB

1940

31/n

1939

S1/u

1940

31/l2

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stockholms stad ....

583,621

1,185

3,773

2.0

6 5

3,241

343

2,479

419

Stockholms län.

Norrtälje..............

5,138

39

22

7.6

4.3

_

_

Sundbyberg ..........

10,628

20

82

1.9

7.7

75

—

74

i

Edebo ................

1,580

*

25

_

15.8

10

10

Forsmark..............

685

7

*

10.3

_

_

_

_

Harg..................

1,943

6

—

3.1

—

_

_

_

_

Huddinge..............

14,267

❖

3

—

0.2

3

1

_

2

Häverö................

5,210

1

179

0.2

34.4

70

70

_

_

Sollentuna ............

13,451

14

46

1.0

3.4

46

1

45

_

Solna ................

26,025

114

233

4.4

9.o

177

28

139

10

Spånga................

11,747

18

86

1.5

7.3

51

1

50

Österhaninge..........

3,060

*

1

—

0.3

1

—

1

—

Summa

93,734

219

677

2.3

7.2

433

lil

309

13

Uppsala län.

Uppsala ..............

37,657

149

166

4.o

4.4

122

5

112

5

Bondkyrka ............

5,556

7

17

1.8

3.1

14

14

Gamla Uppsala........

2,094

14

13

6.7

6.2

_

_

_

Älvkarleby............

8,455

9

13

1.1

1.5

7

7

—

—

Summa

53,762

179

209

3.3

3.9

143

26

112

O

Södermanlands län.

Eskilstuna ............

40,110

54

183

1.3

4.g

125

113

_

12

Katrineholm ..........

10,846

18

119

1.7

11.0

77

41

36

Nyköping..............

13,177

74

57

5.6

4.3

14

14

- -

Summa

64,133

146

359

2.3

0.6

216

168

36

12

Östergötlands län.

Linköping ............

36,662

107

57

2.9

1.6

50

2

48

, r

Mjölby................

6.147

21

11

3.4

1.8

11

11

_

___

Norrköping............

70,379

297

581

4.2

8.3

508

108

400

—

Kvillinge..............

4,406

19

*

4.3

—

—

—

—

—

Summa

117,594

444

649

3.8

5.5

569

121

448

—

Jönköpings län.

Eksjö ................

7,133

9

$

1.3

_

_

_

_

Huskvarna ............

9,182

10

8

i.i

0.9

_

_

_

Jönköping ............

35,923

50

144

1.4

4.o

76

75

_

1

Nässjö ................

10,077

39

42

3.9

4.2

18

18

—

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

95

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1940

sl/i2

1939

81/ii

1940

*‘/u

1939

SI/is

1940

»‘/i*

1940

stöds - linjen

nings-

hjälpen

Tranås ................

7,451

31

40

4.2

5.4

40

40

Vetlanda..............

4,230

*

20

—

4.7

18

18

—

—

Barnarp ..............

3,431

—

1

—

0.3

1

1

_

_

Färgaryd..............

2,491

*

64

—

25.7

12

—

—

12

Norra Solberga........

2,326

24

24

10. s

10.8

14

14

—

—

Rydaholm ............

3,311

42

*

12.7

—

—

—

—

—

Säby..................

3,489

3

—

0.9

—

—

—

—

—

Summa

89,044

208

343

2.3

3.9

179

166

—

13

Kronobergs län.

Ljungby ..............

5,348

30

28

5. G

5.2

28

28

—

—

Växjö ................

15,505

99

58

6.4

3.7

28

2

—

26

Ekeberga..............

1,668

7

3

4.2

1.8

1

—

—

1

Hovmantorp ..........

1,881

—

1

—

0.5

—

—

—

—

Stenbrohult............

2,641

6

3

2.8

i.i

3

3

—

—

Tingsås ..............

2,006

*

7

—

3.5

—

—

—

—

Åseda ................

3,468

25

34

7.2

9.8

9

9

—

—

Almhults kpg..........

2,803

25

1

8.9

0.4

1

—

—

1

Summa

35,320

192

135

5.4

3.s

70

42

—

28

Kalmar län.

Borgholm ............

2,104

*

27

—

12.8

—

—

—

—

Kalmar................

21,280

165

150

7.8

7.0

49

49

—

—

Oskarshamn ..........

8,730

79

21

9.0

2.4

—

—

—

—

V ästervik..............

13,060

110

215

8.4

16.5

112

112

—

—

Döderhult ............

5,097

23

27

4.5

5.8

5

5

_

—

Kastlösa ..............

784

*

14

—

17.9

—

—

—

—

Mönsterås kpg ........

1,558

14

9

9.0

5.8

—

—

—

—

Mönsterås lk..........

2,509

24

—

9.6

—

—

—

—

—

Mörbylånga lk ........

972

17

18

17.5

18.5

—

—

—

—

Södra Möckleby ......

1,470

16

33

10.9

22.4

33

—

33

—

Summa

57,564

448

514

7.8

8.9

199

166

33

—

Gotlands län.

Visby ................

12,081

18

59

1.5

4.9

12

12

—

—

Blekinge län.

Karlshamn............

10,089

47

32

4.7

3.2

25

25

—

—

Karlskrona............

28,100

96

90

3.4

3,2

32

32

—

—

Ronneby..............

5,962

3

—

0.5

—

—

—

—

—

Sölvesborg............

4,070

12

*

2.9

—

—

—

—

—

Asarum ..............

7,245

66

26

9.1

3.6

21

21

_

—

Aspö..................

881

12

7

13.c

7.9

—

—

—

—

Augerum..............

3,499

5

—

1.4

—

—

—

—

—

Bräkne-Hoby..........

4,685

7

—

1.5

—

—

—

—

—

Eringsboda............

1,944

1,991

8

10

4.1

5.1

6

6

—

—

Gammalstorp..........

2

*

1.0

—

—

—

—

—

Hasslö................

1,509

67

36

44.4

23.9

—

—

—

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj-.ts proposition nr 285.

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

K o m m u n

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

*/i

1940

m/h

1939

81/i*

1940

»/„

1939

81/i»

1940

S1/n

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Hällaryd ..............

2,611

12

_

4.6

_

_

_

_

_

Jämjö ................

2,615

7

—

2.7

—

—

—

—

—

Jämshög ..............

6,346

19

2

3.0

0.3

1

—

i

—

Kyrkhult..............

4,387

3

2

0.7

0.5

—

—

—

—

Listerby ..............

1,885

41

15

21.8

8.o

—

—

—

—

Lösen ................

2,756

6

*

2.2

—

—

—

—

—

Mj ällby................

5,663

5

3

0.9

0.5

—

—

—

—

Mörrum ..............

4,172

34

8

8.1

1.9

7

7

—

—

Nättraby..............

2,346

13

—

5.5

—

—

—

—

—

Ramdala ..............

2,433

16

6.fi

—

—

—

—

—

Rödeby................

3,882

13

*

3.3

—

—

—

—

—

Sillhövda..............

2,031

10

7

4.9

3.4

1

1

—

—

Sturkö ................

1,822

66

52

36.2

28.5

34

34

—

—

Tjurkö................

403

—

6

—

14.9

—

—

—

—

Torhamn..............

2,495

21

3

8.4

1.2

1

1

—

—

Tving ................

2,676

5

11

1.9

4.1

2

2

—

—

Ysane ................

1,149

6

*

5.2

—

—

—

—

—

Åryd..................

1,977

67

7

33.9

3.5

2

2

—

—

Olj ehult ..............

1,227

10

—

8.1

—

—

—

—

—

Summa

122,851

679

317

5.5

2.6

132

131

i

—

Kristianstads län.

Hässleholm............

3,710

7

*

1.9

—

—

—

—

—

Kristianstad ..........

15,935

66

53

4.1

3.3

37

37

—

—

Simrishamn............

2,802

*

39

—

13.9

23

23

—

—

Björnekulla............

3,707

10

7

2.7

1.9

5

5

—

_

Gråmanstorp ..........

4,504

4

2

0.9

0.4

—

—

—

—

Hjärsås ..............

2,492

80

—

32.1

—

—

—

—

—

Västra Broby..........

1,944

2

—

1.0

—

—

—

—

—

Orkened ..............

4,208

15

4

3.6

0.9

4

4

—

—

Summa

39,302

184

105

4.7

2.7

69

69

—

—

Malmö stad ......

154,270

815

1,639

53

106

1,343

16

1,327

—

Malmöhus län i övrigt.

Eslöv..................

6,392

44

39

6.9

6.1

13

13

_

_

Hälsingborg ..........

62,099

292

352

4.7

5.7

333

9

324

—

Landskrona............

20,478

89

86

4.3

4.2

50

50

—

—

Lund..................

27,461

129

280

4.7

10.2

142

18

124

—

Trelleborg ............

14,373

3

96

0.3

6.7

49

—

49

—

Ystad ................

11,129

47

37

4.2

3.8

19

—

19

—

Södra Vram ..........

2,470

55

11

22.3

4.5

5

5

_

_

Trollenäs..............

1,274

4

8

3.1

6.3

—

—

—

—

V älinge ..............

1,441

2

*

1.4

—

—

—

—

—

Västra Sallerup........

1,155

—

1

—

0.9

1

1

—

—

Summa

148,272

665

910

4.5

6.1

612

96

516

—

Hedlands län.

Falkenberg............

6,640

40

56

6.0

8.4

18

18

—

—

Halmstad..............

27,680

79

124

2.9

4.5

77

69

—

8

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 285.

97

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1940

81/n

1939

3l/ia

1940

8 V12

1939

81/l2

1940

3l/''ia

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Laholm................

2,633

9

*

3.4

_

_

_

_

_

Varberg ..............

10,301

44

54

4.3

5.2

12

12

—

—

Harplinge ............

2,651

3

1

1.x

0.4

1

1

—

—

Lindome ..............

2,629

*

20

—

7.6

14

14

—

—

Skrea ................

1,307

3

5

2.3

3.8

4

4

—

—

Söndrum..............

1,568

10

18

6.4

11.5

12

12

—•

—

Torup ...............

2,451

15

17

6.1

6.9

17

16

i

—

Summa

57,860

203

295

3.5

5.1

155

146

i

8

Göteborgs stad ....

280,602

1,124

5,363

4.o

19.1

4,791

262

4,437

92

Göteborgs och Bohus län

i övrigt.

Kungälv ..............

3,200

6

10

1.9

3.1

7

7

65

—

Lysekil................

5,282

50

142

9.5

26.9

109

22

22

Mölndal ..............

16,629

154

388

9.3

23.3

251

28

191

32

Strömstad ............

2,974

51

*

17.1

—

—

—

—

—

Uddevalla ............

16,416

158

69

9.6

4.2

44

21

20

3

Askum................

2,337

98

161

41.9

68.9

99

90

9

—

Backa ................

2,977

*

20

—

6.7

12

—

12

—

Bottna................

504

5

5

9.9

9.9

2

2

—

—

Brastad ..............

3,361

91

149

27.1

44.3

97

37

59

1

Bro ..................

2,489

66

110

26.5

44.2

70

39

30

1

Bärfendal ............

449

4

11

8.9

24.5

7

7

—

—

Foss..................

4,293

104

166

24.2

38.7

57

15

42

—

Grebbestads kpg ......

813

4

15

4.9

18.5

—

—

—

—

Hede..................

932

2

—

2.1

—

—

—

—

—

Hogdal................

1,245

64

54

51.4

43.4

45

35

10

—

Krokstad..............

1,772

22

13

12.4

7.8

2

—

—

2

Kungshamn ..........

2,341

33

96

14.1

41.0

37

37

—

—

Kville ................

4.532

131

106

28.9

23.4

30

30

—

—

Lommeland............

767

40

51

52.2

66.5

35

25

10

—

Lur ..................

1,500

1

—

0.7

—

—

—

—

—

Lyse..................

2,456

39

61

15.9

24.8

42

30

12

—

Malmön ..............

1,233

15

23

12.2

c 18.7

23

19

4

—

Mollösund ............

670

5

33

7.5

49.3

—

—

—

''-

Näsinge ..............

1,091

48

55

44.o

50.4

36

19

17

—

Partille................

8,978

*

70

—

7.8

33

29

4

—

Sanne ................

609

*

14

—

23.0

—

—

—

—

Skee..................

4,898

146

156

29.8

31.8

78

68

10

—

Skredsvik..............

1,439

1

—

0.7

—

—

—

—

—

Smögen ..............

1,572

10

34

6.4

21.6

14

14

—

—

Svarteborg............

2,585

13

3

5.o

1.2

3

3

—

—

Svenneby..............

Tanum................

1,194

42

58

35.2

48.6

46

31

15

—

4,815

45

55

9.3

11.4

31

31

—

—

Tjärnö................

1,724

8

*

4.6

—

—

—

—

—

Tossene ..............

4,872

135

330

27.7

67.7

253

133

120

—

Västra Frölunda ......

12,017

22

66

1.8

5.5

38

—

38

—

Summa

124,966

1,613

2,524

12.9

20.2

1,501

772

668

61

..

Alvsborgs län.

Alingsås ..............

10,138

*

50

—

4.9

40

40

—

_

Borås ................

47,931

67

123

1.4

2.6

66

66

—

—

Bihang lill riksdagens protokoll 194,1. 1 sami

Nr 285.

1165 41 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majus proposition nr 285.

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

j/i

1940

31/l2

1939

»Vin

1940

31/l2

1939

31/l2

1940

3V12

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Trollhättan............

17,074

56

95

3.3

5.6

59

59

Ulricehamn............

6,409

6

1

0.9

0.2

—

—

—

—

Vänersborg............

9,136

56

80

6.1

8.8

46

46

—

—

Angered ..............

1,683

*

18

—

10.7

18

18

_

_

Fuxerna ..............

2,790

16

25

5.7

9.o

—

—

—

—

Färgelanda............

2,657

*

4

—

1.5

1

1

—

—

Melleruds kpg ........

1,674

3

—

1.8

—

—

—

—

—

Nössemark............

1,200

1

*

0.8

—

—

—

—

—

Skållerud..............

2,907

6

12

2.1

4.i

—

—

—

—

Starrkärr ..............

4,151

*

18

—

4.3

18

18

—

—

Vassända-Naglum......

5,165

21

13

4.1

2.5

8

8

—

—

Västra Tunhem........

4,161

15

6

3.6

1.4

—

—

—

—

Summa

117,076

247

445

2.1

3.8

256

197

59

—

Skaraborgs län.

Falköping ............

9,065

19

9

2.1

1.0

—

—

—

—

Hjo ..................

2,937

7

*

2.4

—

—

—

—

—

Skövde................

12,229

15

*

1.2

—

—

—

—

—

Tidaholm..............

4,418

13

1

2.9

0.2

1

—

—

i

Summa

28,649

54

10

1.9

0.3

1

—

—

i

Värmlands län.

Filipstad..............

4,903

12

*

2.4

—

—

—

—

—

Karlstad ..............

28,816

215

179

7.5

6.2

77

29

48

—

Dalby ................

3,519

28

*

8o

. —

_

_

_

_

Eda ..................

6,046

62

32

10.3

5.3

20

—

20

—

Ekshärad..............

6,208

50

5

8.1

0.8

5

5

—

—

Fryksände ............

6,651

20

5

3.0

0.8

—

—

—

—

Glava ................

3,083

6

33

1.9

10.7

7

—

7

—

Grava ................

6,562

52

4

7.9

0.6

1

1

—

_

Gräsmark ............

3,012

20

5

6.0

1.7

1

1

—

—

Hammarö ............

6,158

25

69

4.1

11.2

12

12

—

—

Nedre Ullerud..........

4,353

33

*

7.6

—

—

—

—

—

Nor ..................

2,881

3

3

1.0

1.0

—

—

_

—

Norra Ny ............

2,974

3

*

1.0

—

—

—

—

—

Norra Kåda ..........

10,821

39

*

3.6

—

—

—

—

—

Nyskoga ..............

531

6

6

11.3

11.3

—

—

—

—

Ransäter..............

5,990

14

24

2.3

4.0

14

14

—

—

Silbodal ..............

2,650

37

*

14.0

—

—

—

_

—

Sunne lk..............

8,479

29

14

3.4

1.7

4

4

_

—

Södra Finnskoga ......

1,666

5

*

3.o

—

—

—

—

—

Östmark ..............

3,278

22

*

6.7

—

—

—

—

Summa

118,581

681

379

5.7

3.2

141

66

75

—

örebro län.

Karlskoga ............

24,120

6

*

0.2

—

—

_

_

_

Örebro ................

| 48,572

226

393

4.7

8.i

217

129

74

14

Hallsbergs kpg........

2,939

*

20

_

6.8

34

14

_

_

Hammar ..............

4355

2

29

0.5

6.7

i 9

9

—

'' —

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

99

Kommun

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

1940

S1/l2

1939

31/l2

1940

S1/l2

1939

31/u

1940

*Vlt

1940

stöds-

linjen

nings- hj alpen

Hällefors..............

5,889

15

7

2.5

1.2

Ljusnarsberg..........

7,595

21

9

2.8

1.2

6

6

—

—

Summa

93,470

270

458

2.9

4.9

246

158

74

14

Västmanlands län.

Köping................

7,396

16

26

2.2

3.5

3

3

—

—

Sala ..................

8,068

5

*

0.6

—

—

—

—

—

Västerås ..............

37,848

32

79

0.8

2.1

29

29

—

—

Summa

53,312

58

105

1.0

2.o

32

32

—

—

Kopparbergs län.

Falun ................

14,079

76

105

5.4

7.5

37

37

—

—

Grangärde ............

10,863

38

43

3.5

4.o

2

2

_

_

J ärna ................

7,208

15

*

2.i

—

—

—

—

—

Leksand ..............

9,248

8

4

0.9

0.4

—

—

—

—

Stora Tuna............

8,873

3

—

0.3

—

—

—

—

—

Vika..................

3,031

12

*

4.0

—

—

—

—

—

Summa

53,302

152

152

2.9

2.9

39

39

—

—

Gävleborgs län.

| Gävle ................

39,923

116

138

2.9

3.5

76

20

56

—

i Hudiksvall ............

7,386

34

35

4.6

4.7

6

6

—

—

Söderhamn............

10,254

245

99

23,9

9.7

73

45

28

—

Enånger ..............

2,605

8

1

3.1

0.4

1

1

—

—

Hamrånge ............

5,309

14

70

2.6

13.s

—

—

—

—

Hanebo ..............

4,331

6

*

1.4

—

—

—

—

—

Mo....................

1,962

8

3

4.1

1.5

3

3

—

—

! Njutånger ............

4,437

18

8

4.i

1.8

2

2

—

—

| Norrala ..............

3,087

16

6

5.2

1.9

2

2

—

—

i Söderala ..............

13,586

102

67

7.5

4.9

27

15

12

—

Trönö ................

1,575

11

—

7.o

—

—

—

—

—

Summa

94,455

578

427

6.1

4.5

190

94

96

—

Västernorrlands län.

Härnösand ............

12,528

53

102

4.2

8.1

59

18

29

12

! Sundsvall..............

18,700

46

72

2.5

3.9

57

27

30

—

Alnö..................

6,088

378

241

62.1

39.c

174

18

156

_

Anundsjö..............

8,438

15

—

1.8

—

—

—

—

—

Arnäs ................

5,195

5

1

1.0

0.2

—

—

—

—

Attmar................

2,931

7

5

2.4

1.7

3

3

—

—

Bjärtrå................

5,054

332

302

65.7

59.8

235

127

91

17

Bodum................

1,985

11

—

5.5

—

—

—

—

—

Boteå ................

1,616

37

5

22.9

3.1

5

5

—

—

Dal ..................

1,243

11

3

8.8

2.4

3

3

—

—

Edsele ................

1,994

1

—

0.5

—

—

—

—

—

Gideå ................

2,887

12

—

4.2

—

—

—

—

—

Graninge..............

1,821

3

—

1.6

—

—

—

—

—

I Grundsunda ..........

4,410

18

35

4.i

7.9

5

5

—

—

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Majds proposition nr 285.

Invänar-

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

IWO

S1/u

1939

31/l2

1940

S1/l2

1939

»>/u

1940

31/ia

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Gudmundrå............

15,035

170

211

11.8

14.0

171

114

50

7

Helgum ..............

2,680

4

1

1.5

0.4

—

—

—

—

Hässjö................

4,082

98

ilo

24.o

26.9

66

29

35

2

Högsjö................

4,251

60

173

14.1

40.7

134

17

115

2

Indal..................

2,404

2

—

0.8

—

—

—

—

—

Ljustorp ..............

2,476

24

9

9.7

3.6

4

4

—

—

Långsele..............

3,056

48

30

15.7

9.8

19

19

—

—

Njurunda..............

11,360

120

82

10.6

7.2

57

19

36

2

Nora..................

3,354

91

66

27.1

19.7

48

20

25

3

Nordingrå ............

3,454

18

—

5.2

—

—

—

--

—

N åtra ................

6.151

28

148

4.6

24.1

36

36

—

—

Ramsele ..............

4.248

8

—

1.9

—

—

—

—

—

Resele ................

2,308

22

—

9.5

—

—

—

—

—

Sidensjö ..............

2,305

1

6

0.4

2.6

4

4

—

—

Själevad ..............

11,049

75

70

6.8

6.8

26

26

—

—

Skog..................

1.012

16

5

15.8

4.9

4

2

—

2

Skön..................

13,628

361

310

26.5

22.7

277

116

159

2

Styrnäs ..............

1,274

27

15

21. i

11.8

14

14

—

—

Stöde ................

5,217

3

1

0.6

0.2

—

—

—

—

Sånga ................

678

4

4

5.9

5.9

4

4

—

—

Säbrå ..................

4,436

39

90

8.8

20.3

70

—

70

—

Timrå ................

8,768

199

345

22.7

39.8

178

35

136

7

Torsåker..............

1,183

26

14

22.0

11.8

11

2

9

—

Tuna..................

4,519

97

87

21.5

19.3

51

44

7

—

Tynderö ..............

1,114

31

22

27.8

19.7

14

5

9

—

Tåsjö..................

4,384

21

*

4.8

—

'' -

—

—

—

Ullånger ..............

1,762

4

1

2.3

0.6

—

—

—

—

Vibyggerå ............

1,757

1

*

0.6

—

—

—

—

- —

Viksjö ................

1,139

3

1

2.6

0.9

—

—

—

—

Ytterlännäs............

7,088

174

205

24.5

28.9

158

60

98

—

Adals-Liden ..........

2,677

32

‘ -

12.0

—

—

—

—

—

Överlännäs............

976

3

3

3.1

3.1

3

3

—

—

Summa

214,715

2,739

2,775

12 8

12.9

1,890

779

1,055

56

Jämtlands län.

Östersund ............

16,171

71

52

4.4

3.2

34

32

—

2

Alanäs................

1,887

4

_

2.1

_

_

_

_

_

Alsen ................

2,413

24

*

9.9

—

—

—

—

—

Frostviken ............

2,495

52

*

20.8

—

—

—

—

—

Hammerdal............

5,035

5

*

1.0

—

—

—

—

—

Ström ................

6,826

14

—

2.1

—

—

—

—

—

Undersåker............

3,021

9

37

3.o

12.2

30

8

22

—

Summa

37,848

179

89

4 7

2.4

64

40

22

2

Västerbottens län.

Skellefteå ............

8,294

28

14

3.4

1.7

1

—

—

i

Umeå ................

13,465

2

11

O.i

0.8

—

—

—;

—

Bureå ................

6,092

34

44

5.6

7.2

8

5

_

3

Bygdeå................

7,236

23

18

3.2

2.5

6

—

—

6

Byske ................

10,000

82

23

8.2

2.3

—

—

—

—

| Degerfors ............

9,465

21

*

2.2

—

—

—

—

Dorotea ..............

5,754

*

1

—

0.2

—

—

-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285. 101

Invånar-

ltapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1,000

Antal

Därav

Kommun

antal

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

Vi

IWO

S1/lS

1939

31/lS

1940

»Via

1939

»Vl»

1940

»''/il

1940

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Holmsund ............

4,717

27

4

5.7

0.8

4

4

Hörnefors ............

3,886

1

1

0.3

0.3

1

—

—

1

Jörn..................

5,714

4

3

0.7

0.5

3

—

—

3

Skellefteå Ik ..........

26,070

97

88

3.7

3.4

34

30

—

4

Umeå lk ..:...........

14,145

5

6

0.4

0.4

4

—

—

4

Vännäs kpg ..........

1,848

3

6

1.6

3.2

2

—

—

2

Summa

110,686

327

219

2.8

1.9

63

35

—

28

Norrbottens län.

Boden ................

7,038

2

0.3

Haparanda............

2,567

16

*

6.2

—''

—

—

—

—

Luleå ................

13,737

117

9

8.5

0.7

7

2

5

—

Piteå..................

4,170

31

*

7.4

—

—

—

—

—

Edefors ..............

3,797

17

*

4.5

_

—

_

—

—

Gällivare..............

20,576

135

25

6.6

1.2

25

—

8

17

Hietaniemi............

2,631

10

*

3.8

—

—

^-

—

—

Hortlax ..............

4,482

72

*

16.1

—

—

—

—

—

Jukkasjärvi............

18,201

105

231

5.8

12.7

74

46

27

1

Karl Gustav ..........

3,302

10

—

3.0

—

—

—

—

—

Nederkalix ............

14,319

294

62

20.5

4.3

4

—

—

4

Nederluleå ............

10,980

28

103

2.6

9.4

—

—

—

—

Nedertorneå ..........

4,519

80

39

17.7

8.6

10

—

10

—

Piteå lk ..............

13,933

123

64

8.8

4.6

3

—

—

3

Råneå ................

9,026

138

—

15.3

.—

—

—

—

—

Töre..................

4,906

58

3

11.8

0.6

2

—

—

2

Älvsby................

8,818

8

—

0.9

—

—

—

—

—

Överkalix..............

8,428

70

—

8.3

—

—

—

—

—

Överluleå..............

9,341

13

3

1.4

0.3

1

—

1

—

Övertorneå............

6,114

11

—

1.8

—

—

—

—

—

Summa

170,885

1,338

539

7.8

3.2

126

48

51

27

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupp

Stockholms

stad

Stockholms

län

Uppsala

län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

Kalmar

län

Gotlands

län

Blekinge

län

Kristianstads

län

Malmö stad

Jordbruk och skogshushållning......

58

ii

10

6

19

6

_

15

_

i

i

37

Jordbruk ......................

57

n

9

4

19

5

—

13

—

i

i

37

Skogshushållning ..............

1

—

1

2

—

1

—

2

—

—

—

—

Industri och hantverk..............

2,395

517

149

256

458

237

72

275

34

161

44

1,034

Malmbrytning..................

1

12

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

Metall- och maskinindustri......

217

27

8

42

32

15

8

8

2

4

1

84

Jord- och stenindustri..........

54

7

38

6

23

7

6

25

17

98

5

36

Stenindustri ..................

23

5

—

6

5

4

5

20

1

97

5

3

Glasindustri ..................

7

1

1

Övrig jord- o. stenindustri......

24

2

38

—

18

3

—

5

16

1

—

32

Trävaruindustri ................

66

5

9

44

18

30

28

57

—

2

—

35

Sågverksindustri ..............

28

s

7

42

4

20

15

38

—

2

—

5

Annan trävaruindustri..........

38

2

2

2

14

10

13

19

—

—

—

30

Pappers- och grafisk industri. . . .

36

128

—

6

39

66

—

23

—

—

—

5

Livsmedelsindustri..............

44

7

2

7

6

5

i

14

—

5

—

24

Textil- och beklädnadsindustri . .

25

—

1

1

29

2

i

—

—

-

2

16

Läder-, hår- o. gummivaruindustri

27

3

3

—

9

3

—

2

—

1

5

13

13

_

_

2

34

_

14

_

_

1

22

Byggnadsverksamhet............

1,898

327

88

150

289

68

28

131

14

51

29

785

Husbyggnadsarbete ............

1,559

276

57

96

254

48

3

lil

14

30

26

678

Väg-, gatu- o. vattenbyggnads- arbete etc...................

339

51

29

54

35

20

25

20

—

21

3

107

Kraft- och värmeproduktion ....

14

i

2

—

9

7

—

i

i

—

i

14

Sjöfart och fiske ..................

27

7

—

2

7

—

—

9

2

7

4

10

Handel, samfärdsel och allmän tjänst

1,111

68

21

34

96

24

22

31

1

13

11

274

Kontorsarbete..................

77

6

2

1

6

2

1

2

—

—

—

11

Affärs- och lagerarbete ........

347

12

9

12

22

9

2

5

—

7

—

83

Landtransport..................

470

44

9

19

60

12

18

24

1

2

8

170

Hotell- och restaurangrörelse ..

130

2

—

2

3

1

—

—

—

—

3

5

Litterärt och konstnärligt arbete

52

2

1

—

2

—

—

—

—

—

—

3

Förvaltning och undervisning . .

22

—

—

—

1

—

—

—

—

4

—

—

Sjukvård och hygien............

13

2

—

—

2

—

1

—

—

—

—

2

Husligt arbete ....................

45

5

—

—

1

—

—

—

—

—

—

3

Arbete, ej hänförligt till annan grupp

137

69

29

61

68

76

41

184

22

135

45

281

Summa

3,773

677

209

359

649

343

135

514

59

317

105

1,639

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

103

Bilaga 2.

yrkesgrupper oell län ilen 31 december 1040.

Malmöhus

län i övrigt

Hallands

län

Q

Göteb. o. Boh.

län i övrigt

Älvsborgs

län

Skaraborgs

län

j Värmlands

län

Örebro

län

Västmanlands

län

Kopparbergs

län

Gävleborgs

län

Västernorr-

lands län

Jämtlands

län

Västerbottens

län

Norrbottens

län

Summa

öteborgs

stad

Hela

riket

därav

städer

lands-

bygd

31

4

71

16

5

;

13

17

5

3

252

5

17

42

645

i

288

357

31

4

71

15

5

—

5

17

2

—

2

21

—

5

27

362

274

88

—

—

—

1

—

—

8

—

3

—

1

231

5

12

15

283

14

269

522

235

2,972

2,013

259

7

232

315

77

25

298

2,010

69

101

280

15,047

9,910

5,137

—

—

1

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

1

57

76

5

71

48

25

383

43

33

—

7

22

24

2

16

33

-

3

16

1,103

1,004

99

27

41

136

1,427

22

—

59

19

1

—

1

18

—

1

1

2,075

520

1,555

3

27

74

1,399

18

—

2

4

1

—

1

4

—

1

1

1,J09

274

1,435

—

—

1

—

—

—

52

1

—

—

—

14

—

—

—

77

9

68

24

14

61

28

4

—

5

14

—

—

-

—

—

—

—

289

237

52

9

20

270

6

4

1

40

5

1

1

108

849

—

55

118

1,781

694

1,087

—

11

270

4

2

—

35

2

1

—

103

836

—

45

117

1,590

532

1,058

y

9

—

2

2

1

5

3

-*

1

5

13

—

10

1

191

162

29

i

—

89

110

—

—

14

25

1

1

108

589

32

19

2

1,294

250

1,044

27

6

66

13

6

—

3

12

—

1

4

11

1

3

—

268

243

25

3

12

119

29

15

—

2

1

—

—

1

—

—

—

—

259

253

6

25

3

39

6

4

—

7

29

—

—

2

5

—

1

1

188

176

12

2

—

59

20

26

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

196

186

10

379

128

1,794

358

149

6

99

197

50

19

54

490

36

18

84

7,717

6,505

1,212

356

66

1,780

270

75

4

42

145

48

12

32

163

—

15

19

6,179

5,615

564

23

62

14

88

74

2

57

52

2

7

22

327

36

3

65

1,538

890

648

i

—

16

i

—

—

i

i

—

—

4

15

—

—

i

90

74

16

13

5

239

72

6

—

i

4

i

—

2

22

—

i

—

441

343

98

117

21

1,572

114

37

—

53

60

9

6

31

121

5

6

15

3,873

3,629

244

6

—

107

—

—

—

1

5

2

3

2

5

—

—

1

240

233

7

20

6

365

17

7

—

15

11

3

—

6

21

—

—

—

979

950

29

80

14

944

94

25

—

37

41

4

3

21

90

5

4

13

2,212

2,015

197

4

—

86

—

3

—

—

1

—

—

1

1

—

—

1

243

240

3

4

—

42

2

—

—

—

—

—

—

1

1

—

—

—

110

107

3

2

1

17

1

1

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

51

50

1

1

—

11

—

1

—

—

2

—

—

—

2

—

1

—

38

34

4

—

—

18

1

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

74

68

6

227

30

491

308

138

3

80

61

13

121

93

370

10

94

202

3,389

2,247

1,142

010

295

5,303

2,524

445

10

379

458

105

152

427

2,775

89

1219

539

28,469

16,485

6,984

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.-ts proposition nr 285.

De arbetslösas och arbetslöshetshjiilpens fördelning den 31

Län

Städer med över 15,000 inv.

Antal hjälpsökande

därav

Städer

Lands-

bygd

-

Summa

beredskapsar

statligt

arbets-

bete

1

kommu-

nalt

i kommis- sionens

regi

i annan

myndig- hets regi

Stockholms stad..................

3,773

—

3,773

211

—

—

Stockholms ......................

104

573

677

103

—

—

Uppsala..................

166

43

209

—

—

—

I Södermanlands ..................

359

—

359

—

—

—

i Östergötlands ....................

649

—

649

89

—

—

1 Jönköpings ......................

254

89

343

72

—

—

Kronobergs ......................

86

49

135

13

—

—

Kalmar ..........................

413

101

514

69

—

—

Gotlands ......

59

—

59

—

—

—

Blekinge ..............

122

195

317

26

15

29

Kristianstads ....................

92

13

105

4

—

—

Malmö stad .

1,639

—

1,639

16

—

_

Malmöhus i övrigt ....

890

20

910

9

—

32

Hallands

234

61

295

19

—

—

Göteborgs stad ..................

5,363

. -

5,363

183

20

39

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

609

1,915

2,524

242

452

14

Alvsborgs ........................

349

96

445

13

—

—

Skaraborgs ......................

10

—

10

''-

—

—

i Värmlands........................

179

200

379

11

—

—

Örebro ..........................

393

65

458

23

—

50

Västmanlands ....................

105

—

105

—

—

—

Kopparbergs......................

105

47

152

1

—

—

i Gävleborgs ......................

272

155

427

27

26

—

i Västernorrlands ..................

174

2,601

2,775

150

260

79

Jämtlands........................

52

37

89

—

—

—

Västerbottens ....................

25

194

219

—

—

—

Norrbottens......................

9

530

539

1

—

—

Hela riket

16,485

6,984

23,469

1,282

773

243

Södertälje................... . . .

—

—

—

’ -

—

—

Uppsala..........................

—

—

166

—

—

—

Eskilstuna........................

—

—

183

—

—

—

Linköping........................

—

—

57

—

—

—

N orrköping ......................

—

—

581

89

—

—

Jönköping....................

—

—

144

72

—

—

Växjö............., ............

—

—

58

1

—

- .

Kalmar ..........................

—

—

150

39

—

—

Karlskrona ......................

—

—

90

—

—

—

Kristianstad......................

—

■ —

53

—

—

—

Hälsingborg......................

—

—

352

9

—

_

Landskrona ....

—

—

86

—

—

32

Lund .

—

—

280

—

—

—

Halmstad ........................

—

—

124

19

—

_

Mölndal..........................

—

—

388

28

—

—

Uddevalla........................

—

—

69

8

5

4

Borås.........................

—

—

123

—

—

_

Trollhättan ......................

—

—

95

—

—

—

Karlstad. . .

—

—

179

—

—

- ''

Karlskoga........................

—

—

—

—

—

—

Örebro ......

—

—

393

23

—

50

Västerås..........................

—

—

79

—

—

—

Gävle ............................

—

—

138

18

—

—

Sundsvall ......................

—

—

72

—

—

—

Östersund........................

—

—

52

—

—

—

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Majus proposition nr 285.

december 1940. Län samt städer med över 15,000 inv. Bilaga 3.

hjälpta enligt

Summa

hjälpta

linj en

under stodslinj en

utbild-

nings-

hjälpen

antal

i % av

hjälp- sökande

reservarbete

kommu-

nalt

arbete

utan

stats-

bidrag

Summa

dag-

under-

stöd

kom-

munalt

understöd

Summa

arkiv-

arbete

statskom - mun alt

120

i

12

_

343

2,293

186

2,479

419

3,241

85.9

8

_

_

lil

125

184

309

13

433

64.o

2

_

24

26

81

31

112

5

143

68.4

_

168

168

36

—

36

12

216

60.2

2

_

30

121

376

72

448

—

569

87.7

1

14

79

166

—

—

-

13

179

52.2

1

28

42

_

—

—

28

70

51.9

4

93

166

—

33

33

—

199

38.7

_

12

12

—

—

—

—

12

20.3

__

_

61

131

—

1

1

—

132

41.6

—

—

65

69

—

—

—

—

69

65.7

_

16

1,142

185

1,327

—

1,343

81.9

_

_

55

96

425

91

516

—

612

67.3

_

6

121

146

—

1

1

8

155

52.5

12

8

262

4,379

58

4,437

92

4,791

89.3

12

52

772

612

56

668

61

1,501

59.5

184

197

48

11

59

—

256

57.5

_

_

_

—

—

1

1

8

_

47

66

75

—

75

—

141

37.2

1

35

49

158

74

—

74

14

246

53.7

32

32

—

—

—

—

32

30.5

2

36

39

—

—

—

—

39

25.7

2

33

6

94

84

12

96

—

190

44.5

3

35

252

779

1,015

40

1,055

56

1,890

68.1

40

40

—

22

22

2

64

71.9

—

—

35

35

—

—

—

28

63

28.8

1

—

46

48

—

51

51

27

126

23.4

163

151

1,523

4,135

10,765

1,034

11,799

779

16,713

71 2

2

—

3

5

81

31

112

5

122

73.5

_

113

113

—

—

—

12

125

68.3

2

2

46

2

48

—

50

87.7

. -

19

108

330

70

400

—

508

87.4

1

2

75

_

—

—

1

76

52.8

1

2

_

—

—

26

28

48.3

4

6

49

—

—

—

—

49

32.7

32

32

—

—

—

—

32

35.6

—

—

37

37

—

—

—

—

37

69.8

9

294

30

324

—

333

94.6

_

_

18

50

—

—

—

—

50

58.1

18

18

112

12

124

—

142

50.7

_

50

69

—

—

—

8

77

62.1

—

—

_

28

191

—

191

32

251

64.7

4

21

20

_

20

3

44

63.8

_

_

66

66

—

—

—

—

66

53.7

_

__

_

48

11

59

—

59

62.1

8

—

21

29

48

—

48

—

77

43.o

1

35

20

129

74

_

74

14

217

55.2

29

29

—

—

—

—

29

•%.7

2

_

20

56

—

56

—

76

55.1

27

27

—

30

30

—

57

79.2

—

1 _

32

32

—

—

2

34

6.'') 4

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 4.

Utbetalade statsbidrag till statliga oell statskoimnunala reservarbeten,

kontantunderstödsverksamhet, utbildningslijälp samt färdigställningsarbeten

under tiden V? 1939—130/6 1940. Kronor.

Län

Städer med över

15,000 inv.

Statliga

reservarbeten

Stats-

kommunala

reservarbeten

Kontant-

under-

stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Summa

Färdig- ställnings- arbeten 1

Stockholms stad . .

219,053

46,586

31,906

29,660

327,205

Stockholms ......

394,794

1,950

2,009

__

398,753

169.849

Uppsala..........

—

—

—

—

Södermanlands . .

129,151

1.102

—

_

130,253

_

Ostergötlands ....

3,220

—

5,921

—

9,141

_

Jönköpings ......

758,746

52,642

—

—

811,388

335,332

Kronobergs ......

85,625

11,784

180

—

97,589

367,562

Kalmar ..........

68,658

26,701

5,176

—

100,535

217,633

Gotlands ........

—

—

—

_

_

Blekinge ........

406,929

5,380

_

_

412,309

161,270

Kristianstads ....

126,361

13,915

—

—

140,276

Malmö stad......

—

—

24,511

_

24,511

_

Malmöhus i övrigt

Kredit 77,092

112,815

22,566

—

58,289

_

Hallands ........

12,976

15,611

—

—

28,587

_

Göteborgs stad. . . .

33,820

7,022

44,004

13,582

98,428

_

Göteb. o. Boh. i övr.

646,153

329,391

86,943

381

1,062,868

60,372

Alvsborgs........

216,601

3,636

3,676

—

223,913

178,232

Skaraborgs ......

469

790

—

—

1,259

Värmlands........

192,921

37,891

12,434

1,392

244,638

Kredit 38,343

Orebro ..........

19,147

10,637

—

81

29,865

320,276

Västmanlands ....

4,184

—

—

—

4,184

Kopparbergs......

306,910

—

—

—

306,910

163,945

Gävleborgs ......

Kredit 4,754

130,802

43,065

356

169,469

Västernorrlands . .

259,102

449,583

462,628

5,591

1,176,904

_

Jämtlands........

20,849

—

2,420

—

23,269

43,818

Västerbottens ....

356,380

103,604

2,635

213,574

676.193

Norrbottens......

551,778

35,448

84,756

20,998

692,980

199,573

Hela riket

4,731,981

1,397,290

834,830

285,615

7,249,716

2,179,519

Södertälje........

—

—

_

_

_

Uppsala..........

—

—

—

_

_

Eskilstuna....

—

—

_

_

_

Linköping........

3,219

—

1,165

_

4,384

Norrköping ......

—

—

4,765

—

4,756

—

Jönköping........

430

48.740

—

_

49,170

Växjö............

—

—

—

—

_

Kalmar ..........

—

14.104

1,233

—

15,337

_

Karlskrona ......

—

Kredit 1,575

_

_

Kredit 1,575

Kristianstad......

—

13,915

—

—

13,915

_

Hälsingborg......

—

2,086

18,621

_

20,707

_

Landskrona.....

—

—

—

_

Lund ............

—

82,350

2,199

_

84,549

_

Halmstad ........

—

4,700

—

—

4,700

_

Mölndal..........

—

67,100

5,046

—

72,146

—

Uddevalla........

—

11,302

1,546

_

12,848

Borås......

—

_

_

Trollhättan ......

—

3,637

1,344

_

4,981

Karlstad..........

9,018

- i

930

_

9,948

Karlskoga........

—

—

—

—

—

Orebro ..........

534

10,637

_

81

11,252

Västerås.........

—

—

_

Gävle............

611

5,904

4,135

355

11,005

Sundsvall ........

—

_

-

Östersund........

500

—

—

500

_ [

Uppgifterna ayse av kommissionen utbetalade belopp,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

107

Bilaga 5.

Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reservarbeten,

arkivarbeten, kontantunderstödsverksainhet saint utbild
-

Bered-

skaps-

arbeten

Statskom-

munala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

Kontant-

understöd

Utbild-

ningshjälp

Summa i

10,353

217,960

40,360

63,717

1

332,390

103,094

__

—

1,784

159

105,037

2,091

46,531

2,105

—

—

50,727

107,619

_

—

—

—

107,619

_

2,200

—

804

3,004

537,318

—

1,073

—

—

538,391

152,000

_

981

294

—

153,275

48,602

2,793

—

—

—

51,395

147,292

976

_

—

—

148,268

47,992

—

—

—

—

47,992

_

_

—

14,508

—

14,508

1,766

4,214

—

1,703

473

8,156

_

2,054

—

—

—

2,054

240,000

—

29,334

22,692

7,687

299,713

1,283,893

30,573

—

10,476

224

1,325,166

174,783

_

—

94

—

174,877

_

—

58

270

328

74,789

3,353

4,161

1,472

—

83,775

46,888

8,306

—

98

294

55,586

101

—

—

630

—

731

128,434

—

1,029

—

—

129.463

—

26,863

1,931

1,561

—

30,355

694,754

99,430

355

33,015

—

827,554

58,831

—

Kredit 54

—

—

58,777

127.313

7,605

—

~

50,441

185,359

83,465

538

1,247

1,487

940

87,677

4,061,025

248,589

262,322

130,232

125,009

4,822,177

—

—

2,105

—

—

2,105

z

2.200

_

_

2,200

—

—

—

—

804

804

_

_

1,073

—

—

1,073

_

—

452

—

—

452

—

2,792

z

_

—

2,792

—

E

—

1,436

—

1,436

—

—

—

5,804

—

_

5,804

—

—

—

754

—

754

—

—

4.161

—

4,161

—

8,306

—

98

294

8,698

7

1,931

57

—

1,995

_

_

_

153

—

153

—

—

1 Kredit 53

—

—

Kredit 53

L ä n

Städer med över 15,000 inv.

Stockholms stad ..

Stockholms ......

Uppsala..........

Södermanlands . .

Östergötlands ....

Jönköpings ......

Kronobergs ......

Kalmar ..........

Gotlands ........

Blekinge ........

Kristianstads ....

Malmö stad ......

Malmöhus i övrigt

Hallands ........

Göteborgs stad . .

Göteborgs och Bobus i övrigt

Älvsborgs.......

Skaraborgs .....

Värmlands.......

Örebro .........

Västmanlands . . .

Kopparbergs.....

Gävleborgs .....

Västernorrlands .

Jämtlands.......

Västerbottens . . .

Norrbottens.....

Hela riket

Södertälje . .

Uppsala ....

Eskilstuna. .

Linköping . .

Norrköping

Jönköping. .

Växjö......

Kalmar ....

Karlskrona

Kristianstad

Hälsingborg

Landskrona

Lund ......

Halmstad . .

Mölndal ....

Uddevalla . .

Borås......

Trollhättan

Karlstad. . . .

Karlskoga . .

Örebro ....

Västerås. ...

Gävle......

Sundsvall . .

Östersund . .

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 6

Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. lii.

under tiden Vt—31/i2 1940. Kronor.

Län

Arbetsför- raedlings- anstalterna

(inkl. läns- arbets- nämnderna)

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Verktyg

åt

skogs-

arbetare

Statsbidrag till

beredskapskurser

Statsbidrag

till revi- sorer för

familje- bidrags- nämnder

Statsbidrag

till värn- pliktslåne- nämnder

för

verkstads-

industrin

andra

Stockholms stad ......

309,908

2,678

278,838

3,500

3,250

4,609

Stockholms............

75.162

1,856

58

—

8,808

1,370

1,800

Uppsala ..............

59,838

199

92

23,394

_

2,579

500

Södermanlands........

55,177

61

—

17,213

_

856

500

Ostergötlands..........

143,910

9,704

459

—

2,000

1,000

Jönköpings............

45,974

408

368

4,535

1,769

1,000

Kronobergs............

24,931

169

134

15,291

—

_

500

Kalmar................

48,458

2,489

—

—

1,073

_

1,000

Gotlands..............

12,836

739

—

—

100

1,113

500

Blekinge..............

38,287

544

112

—

—

68

500

Kristianstads..........

53.522

3.648

221

983

500

Malmöhus ...........

148,039

8,270

869

—

140

556

1,000

Hallands..............

39,301

1,000

573

—

274

500

Göteborgs och Bohus . .

164,475

16,041

627

149,158

2,010

1,400

1.000

Älvsborgs ............

61,116

275

62

26,473

—

2,151

500

Skaraborgs ............

51,043

Kred. 55

_

46,411

124

2,448

500

Värmlands ............

55,976

962

521

15,608

2,811

271

500

Orebro................

66,300

779

2,814

1,407

_

2,219

500

Västmanlands ........

37,313

612

414

—

9

2,102

500

Kopparbergs ..........

33,887

280

—

—

89

500

Gävleborgs............

75,781

5,216

1,077

_

1,899

109

500

V ästernorrlands........

106,179

38,582

7,426

46,412

1,405

500

Jämtlands ............

49,782

3,690

159

_

_

_

1,000

Västerbottens..........

57,824

292

512

—

573

_

500

Norrbottens ..........

63,757

Kred. 51

117

42,582

—

1,000

Hela riket

1,878,776

98,388

16,615

667,322

26,495

21,564

21.409

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

109

Bilaga 7.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden Vt 1933—30/e 1940 av arbetslöshetsmedel.

Dag för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag |

kronor

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 231/1935, sid. 82)..............................

2,999,689

2,999,689

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 265/1936, sid. 131) ............................

2,999,895

2,999,895

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 300/1937, sid. 73)..............................

1,459,060

1,459,060

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 284/1938, sid. 104) ............................

1,249,260

1,231,360

1

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 178/1939, sid. 74)..............................

11,199,710

110,310,120

.

Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 236/1940, sid. 138) ............................

10,928,830

2 9,155,360

Under tiden Vt—31/ia 1939 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 236/1940, sid. 140) ............................

4,949,600

3 4,580,600

1940

io/i

Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Göteborgs

och Bohus län (17/s 1939)......,......................

363,000

4 326,700

i

Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta—Hassel,

Västernorrlands län (18/a 1938, 16/7 1938, I2/i 1939) ....

56,100

44,880

Ytterligare kostnader för vägomläggning Nässland—

Ulfvik, Västernorrlands län (3/s 1939) ................

42,700

34,160

Ytterligare kostnader för vägomläggning Fiskja by över

Hamsjö till Östby, Västernorrlands län (s/« 1939) . . ..

152,900

122,400

26/l

;

Vatten- och avloppsledningar i Brastads stationssamhälle,

Göteborgs och Bohus län ..........................

123,000

73,800

Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyghamn i

Torslanda, Göteborgs och Bohus län................

910,000

4 5 240,000

»/«

Omläggning av allmänna vägen Gravarne—Dingle å

delen Evjå—Orreberg, Göteborgs och Bohus län . . . .

390,000

331,500

Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan jämte biväg

till Olovsborgs varv, Göteborgs och Bohus län ......

510,000

408,000

Fiskehamnsanläggning vid Hasselösund, Göteborgs och

Bohus län..........................................

153,000

137,700

l*/a

Lagerhusbyggnad för köksväxter m. m. vid Norrlands

trädgårdsskola i Söråker, Västernorrlands län........

70,000

60,000

Va

Ytterligare kostnader för omläggning av kustlandsvägen

Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och Måns- byn, Norrbottens län (28/t 1939)......................

29,000

4 26,100

12/i

Andra etappen av en vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Skön, Västernorrlands län....................

388,000

4 349,200

28/.

Reservbrandpumpstation i Skön, Västernorrlands län . .

37,000

33,300

Vs

Omläggning av allmänna vägen från Hamburgsund till

Slottet, Göteborgs och Bohus län....................

145,000

116,000

Summa för budgetåret 1939/40

8,319,300

3 6,884,340

1 Anvisat för budgetåret 1937/38 0,133,170 kronor.

2 » .. » 1938/39 9,788,060

3 » » » 1939/40 3,326,600

4 Intet belopp anvisat för budgetåret 1939/40.

3 Dessutom från reservationsanslaget till byggande och förbättring av flygplatser för

budgetåret 1939/40 488,000 kronor.

0 Anvisat för budgetåret 1939/40 4,688,340 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Bilaga 8.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden l!i 1940—31/s 1941 av arbetslöshetsmedei. 1 2

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1940

8/s

Ytterligare statsbidrag till landsvägsbro mellan

Sverige och Norge vid Svinesund, Göteborgs

och Bohus län (S0/6 1938, uh 1939)...

B

532,000

2 532,000

*%

Ytterligare kostnader för väganläggning Hjällstad

—Flatåsen, Värmlands län (,l/i 1939)..........

B

53,100

47,700

Ytterligare kostnader för väganläggning Mosberg

—Hj eltin—B asterud—Buda—Botviken, V ärm- lands län (21/* 1939)............

B

62,000

49,600

Ytterligare kostnader för vägomläggning Fors- näs—Simonstorp, Värmlands län (ai/4 1939)____

B

11,800

9,400

Ytterligare kostnader för vägomläggning Högom

—Bergeforsen, Västernorrlands län {S0/9 1937)..

B

351,000

315,900

Ytterligare kostnader för väganläggning Fager- vik—Norrberge, Västernorrlands län (16h 1938)

B

37,300

29,800

Ytterligare kostnader för vägomläggning Veda—

Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands län

(15/7 1938, 14/7 1939) ...................

B

44,000

39,600

Ytterligare kostnader för vägomläggning Tors- fjärden—Fågelberget, Jämtlands län (S1A 1939)

B

20,000

17.000

,0/«

Ytterligare kostnader för anläggning av bro över

Ångermanälven vid Sandö jämte tillfartsvägar

i Ådalens nedre vägdistrikt, Västernorrlands

län (S0/7 1937).......................

B

460,000

437,000

Vid

Parkeringsplats invid Svinesundsbron, Göteborgs

och Bohus län .....................

B

35,000

31,500

8/u

Ytterligare kostnader för tillfartsvägar till bron

över Keräsjoki på vägen Lappträsk—Karungi,

Norrbottens län (6/s 1939)..............

B

19,500

16,500

u/n

Del av Södertäljevägen, Stockholms läns södra

vägdistrikt, Stockholms län ...............

A

3,913,000

3,521,700

Arbeten å Torslanda flygfält, Göteborgs och

Bohus län ................

B

600,000

480,000

22/n

Ytterligare kostnader för en vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Kalix m:e, Norrbottens

län (Vn 1938)......................

B

110,000

99,000

*»/u

Ytterligare kostnader för lastbrygga vid Sannäs,

Göteborgs och Bohus län (16/v 1937) ..........

B

9,600

8,600

28/ll

Ytterligare kostnader för fiskehamns anläggning i

Mollösund, Göteborgs och Bohus län (28,;7 1937,

16/e 1939).................................

B

41,700

37,500

1 A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = företag i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

2 Därav tills vidare anvisade 300,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

lil

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

JTotalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1940

20/u

Ytterligare kostnader för hamn för mindre båtar

i Lysekil, Göteborgs och Bohus län (so/7 1937)

B

100,600

90,500

12/u

Vatten- och avloppsledningsarbeten i Kvitsleby

och Nordby i Njurunda s:n, Västernorrlands

län..........................................

B

80,000

48,000

13/ia

Ytterligare kostnader för första etappen samt

vissa arbeten i andra etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Alnö s:n, Yäster- norrlands län (30/ia 1938, */io 1939, 15/n 1939) ..

B

325,000

308,750

16/l2

Omläggning av rikshuvudvägen Kungälv—Udde- valla på delen Kärr —Grohed, Inlands väg- distrikt, Göteborgs och Bohus län............

B

706,500

635,850

Omläggning av rikshuvudvägen Uddevalla—Svine- sund å delen Dyne—Hogdals kyrka, Norrvikens

vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län........

B

470,500

423,450

1941

8/i

Rikshuvudvägen Göteborg—Borås på delen Grön- kullen—Hultafors i Boråsbygdens vägdistrikt,

Alvsborgs län ..............................

A

680,000

612,000

Länshuvudvägen Svartå—Åtorp—Mo i Orebro

läns västra vägdistrikt, Orebro län ..........

A

321,000

272,850

Kustlandsvägen å delen Skarplyckan—Präst- backen, Hälsinglands sydöstra vägdistrikt,Gävle- borgs län....................................

B

265,000

238,500

Kustlandsvägen å delen Högom—Rådsta i Medel- pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län . .

B

287,500

258,750

Vägen Stavreviken—Nordanå inom Ljustorp, Me- delpads östra och Ådalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands län..........................

B

1,430,000

1,215,500

Vs

Vagen Gravarne—Hunnebostrand—Bovallstrand—

Dingle, delen Gravarne—Dalen, Sunnervikens

och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus

län..........................................

B

380,000

304,000

Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid Kävsta,

Medelpads mellersta vägdistrikt, Västernorr- lands län....................................

B

309,100

262,735

7/ä

Länshuvudvägen Malmköping—Strängnäs, delen

Högsten—Åkers härads gräns, Södermanlands

mellersta vägdistrikt, Södermanlands län......

A

492,700

418,795

Kustlandsvägen Härnösand—Örnsköldsvik inom

Nätra s:n mellan Själevads sockengräns vid

Norrtjärn och Spjute jämte anslutningsväg till

Köpmanholmen, Nätra och Nordingrå väg- distrikt, Västernorrlands län..................

A

1,261,700

1,135,530

U/2

Vägen Båsbo—Varinge, delen inom Stockholms

läns norra vägdistrikt, Stockholms län........

A

524,000

445,400

Utbyggnad av Barnsele vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Barnsele s:n, Västernorrlands

län..........................................

B

63,800

38,280

“/«

Södertäljevägen å delen inom Stockholms stads

område......................................

A

1,441,000

1,224,850

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Majlis proposition nr 285.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

liegi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

14A

Fiskehamnsanläggning vid Brevik på Sydkoster,

Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län ........

B

151,000

143,450

Fiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö s:n,

Göteborgs och Bohus län....................

B

162,000

145,800

2%

Omläggning av vägen Göteborgs stads gräns—

Torslanda flygfält, Göteborgs och Bohus län..

B

479,500

383,600

27/ä

Anläggning av väg från Malmöhus läns gräns

vid Skudderup över Isakstorp till Tyringe inom

Västra Göinge vägdistrikt, Kristianstads län . .

A

708,700

566,960

Vs

Ytterligare kostnader för vägen Klockestrand—

Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre vägdistrikt,

Västernorrlands län (15/9 1939)................

B

123,500

117,300

«/»

Omläggning av vägen Växjö—Jönköping, delen

från Västra härads gräns till vägen Värnamo—

Jönköping vid Stigamodal, Östbo vägdistrikt,

Jönköpings län..............................

A

75,800

64,430

Arbeten å vissa delar av hamnen, Östersunds

stad, Jämtlands län..........................

B

146,200

95,030

14/s

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsled- ningar i Hovenäsets m:e, Göteborgs och Bohus

län (80/e 1939)................................

B

3,000

2,700

SO 3

Kaj vid Grötö i södra hamnen, Lysekils stad,

Göteborgs och Bohus län....................

B

1,230,000

1,107,000

SI/a

Omläggning och förbättring av vägen Nyköping—

Malmköping—Eskilstuna, delen Mortorp—Sve- lunda, Södermanlands norra vägdistrikt, Söder- manlands län................................

A

975,000

828,750

Omläggning av rikshuvudvägen Vänersborg—

Åmål, delen Sannerud—Tösse kyrka—Åmåls

stads gräns, Östra Dals vägdistrikt, Älvsborgs

län..........................................

A

1,136,500

1,022,850

Summa

20,629,600

18,084,410

1940

Best d före den 1h 1940 beviljade bidrag

till följande företag:

28/«

Omläggning av vägen Nordby—Svinesund, Norr- vikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län

(19/i 1940)....................................

B

326,700

8/s

Omläggning och anläggning av väg Klockestrand

—Bergsviken—Kläpp, Ådalens nedre väg- distrikt, Västernorrlands län (I6/e 1939)........

B

654,000

Andra etappen av en vatten- och avloppsled- ningsanläggning i Sköns s:n, Västernorrlands

län (12Å 1940)................................

B

349,200

■

Ytterligare kostnader för omläggning av kust- landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Små- kvamarna—Månsbyn, Kalix vägdistrikt, Norr- bottens län (Vs 1940) ........................

B

26,100

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

113

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1940

*°/n

Vattenverk m. m. för samhällena Gravarne—

Bäckevik, T&ngen, Hovenäset, Smögen och

Hunnebostrand, Göteborgs och Bohus län (24/>

1939) ........................................

B

435,000

Framdragande av vattenledning m. m. till Hunne- bostrand och Smögens m:en, Göteborgs och

Bohus län (S0/6 1939) ........................

B

150,000

Vatten- och avloppsledningar i Hunnebostrands

m:e, Göteborgs och Bohus län (so/« 1939)......

B

—

150,000

Vu

Ytterligare utbyggnad av Göteborgs stads flyg- hamn i Torslanda, Göteborgs och Bohus län

(“/i 1940)....................................

B

240,000

Bihang till riksdagens j>rotokoll 1941.

1 sami.

Nr 285.

nasti 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majis proposition nr 285.

Bilaga 9.

Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden V? 1933—so/s 1940 av arbetslöshetsmedel. 1 * * 4

Dag

för

anslag

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 231/1935, sid. 86).........................

12,095,563

7,783,078

Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 265/1936, sid. 33)..........................

23.845,435

7,342355

Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 300/1937, sid. 74).......................

4,585,197

1,944,180

Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (Kungl. Marits

prop. 284/1938, sid. 107) ............................

3,024,031

1,736,455

Under budgetåret 1937/38 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 178/1939, sid. 38)..............................

6,457,960

1 4.890,900

Under budgetåret 1938/39 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 236/1940, sid. 143) ...................*.........

6,289,880

2 4,645,035

1940

Under tiden 1h—*''/12 1939 beviljade medel (Kungl. Maj:ts

prop. 236/1940, sid. 145) ............................

2,920,316

1,878,065

1!/i

Ytterligare kostnader för väganläggning allmänna vägen

Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n,

Västernorrlands län (s/u 1938) ......................

7,900

5,925

26/,

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (,5/u 1938) ....

21,000

14,700

V.

Ytterligare kostnader för reparation av prästgårdar i

Torsåker och Dals s:nar, Västernorrlands län (j6h 1937)

7.701

5,740

9/2

Ytterligare kostnader för uppförande av en badhusan- läggning i Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens län

(»tyli 1938)..........................................

1,425

1,425

Vs

Ytterligare kostnader för omläggning av vissa vatten- och avloppsledningar i Söderhamn, Gävleborgs län

(10/i2 1937)..........................................

88.735

44,370

ls/s

Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands- krona stad, Malmöhus län ..........................

133,000

9 26,600

»/•

Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Rixö, Bra- stads s:n. Göteborgs och Bohus län (s®/4 1938)........

400

360

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i

Charlottenbergs m:e, Eda s:n, Värmlands län (19/i 1938)

10,200

5,100

24/d

Ytterligare kostnader för skjutbaneanläggning, Ytter- lännäs sm, Västernorrlands län (9/is 1938)............

5,900

3,540

Summa för budgetåret 1939/40

3,196.577

4 1,985,825

1 Anvisat för budgetåret 1937/38 4,116,500 kronor.

» ■> » 1938/39 4,092,475 »

s Intet belopp anvisat för budgetåret 1939/40.

4 Anvisat för budgetåret 1939/40 1,959,225 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 285.

115

Bilaga 10.

Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden 1h 1940—31/3 1941 av arbetslöshetsmedel.

Totalkostnader

Statsbidrag

för

A r bets företag

(särskilt

beslut

arbetsbidrag)1

kronor

kronor

1940

1*/10

IståD dsättande av enskilda vägen från allmänna vägen

Lerklev—Humlekärr till Fiskebäcksvik jämte vändplan

vid Fiskebäcksvik, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län

2,100

1,050

“/io

Ytterligare kostnader för en vatten- och avloppslednings-

anläggning i Hässjö s:n, Västernorrlands län (12/n 1937,

21/i 1939) ..........................................

38,509

28,880

ls/u

Vatten- och avloppsledning från Bingstorp till Hennings-

holm. Orebro stad, Orebro län......................

48,500

9,700

14/n

Trafikleden Gamlestadstorg—Partille, delen mellan Korte-

dalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad,

Göteborgs och Bohus län ..........................

429,000

343,200

21/u

Badiumklinik vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs stad,

Göteborgs och Bohus län ..........................

Avloppsledning från idrottsplatsen till Kyrkviken, Gud-

2,725,000

275,000

mundrå s:n, Västernorrlands län ....................

19,000

10,450

28/n

Utbyggnad av Bromma flygfält, Stockholms stad......

4,120,000

2,884,000

29/ii

Ytterligare kostnader för omläggning av viss del av

Söderhamns stads avloppssystem, Gävleborgs län (10/i2

1937, ‘/s 1940) ......................................

8,000

4,000

12/u

Utvidgning av Hässjö kyrkogård, Hässjö s:n, Västernorr-

14,350

10,762

Vatten- och avloppsledningar inom Graningeverkens in-

dustriområde m. m., Ytterlännäs s:n, Västernorrlands

län ................................................

221,000

132,600

»*/l2

Ytterligare kostnader för en kajanläggning m. m. i

Oskarshamns stad, Kalmar län (91/4, Vt 1939) ........

45,400

29,510

u/u

Skolhem för Fröbergska stiftelsen, Kalmar stad, Kalmar

392,000

40,000

1941

8/i

Begnvattenledning i Porsgatan, Uppsala stad, Uppsala

7,000

1,400

Anordnande av tre brandbrunnar, Eskilstuna stad, Söder-

27,000

5,400

9/i

Teater- och konserthusbyggnad, Malmö stad, Malmöhus

5,000,000

400,000

>°/i

Första etappen av en vatten- och avloppsledningsan-

läggning inom Dysjöområdet m. m.. Gudmundrå s:n,

87,000

47,850

16yi

Omläggning av Skogstorpsvägen mellan Hvilsta och Med,

240,000

168,000

Vägen Partille—Djupedalen (Prästvägen), Partille s:n,

Göteborgs och Bohus län ..........................

87,300

34,920

1 Härtill kan i vissa fall komma årskostnadsbidrag med belopp, som fastställas efter

1941 års utgång.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 285.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

t6/i

Vatten- och avloppsledningar i Matildebergsgatan m. m.,

Mölndals stad, Göteborgs och Bohus län............

32,600

28.910

Vissa delar av vatten- och avloppsledningar inom Västra

Mark, Örebro stad, Örebro län......................

43,500

8,700

27/j

Regnvattenledningar i Buthagen m. m., Uppsala stad,

Uppsala län........................................

160,200

32,040

Vattenledning inom Berga egnahemsområde, Kalmar stad,

Kalmar län ........................................

45,000

9,000

Avloppsledning i den s. k. Fjärdingsstigen, Halmstads

stad, Hallands län..................................

127,200

25,440

Väg till begravningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs

och Bohus län......................................

32,000

6.400

s4/i

Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköpings stad, Jön- köpings län........................................

333,000

266,400

•Vi

Ytterligare kostnader för anläggning av ny idrottsplats

i Bollstabruk. Ytterlännäs s:n. Västernorrlands län

(*/n 1938) ..........................................

8,200

4.100

Va

Gravkapell samt ekonomi- och stallbyggnad vid Brastads

kyrka, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ......

37,000

27,750

Vissa delar av vatten-och avloppsledningar inom Västra

Mark, Örebro stad, Örebro län......................

32,500

6,500

14/a

Förhöjt statsbidrag till första etappen av en vatten- och

avloppsledningsanläggning inom Dysjöområdet, Gud- mundrå s:n, Västernorrlands län (10/i 1941) ..........

13,050

"/.

Mödra- och spädbamshem för föreningen Östergötlands

barn, Norrköpings stad, Östergötlands län ..........

205.000

20,000

Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad, Kalmar

län ................................................

719.000

467.350

Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg- ningar, Malmö stad, Malmöhus län..................

1,825,000

600,000

Framdragande av vatten- och avloppsledningar inom

stadsdelen Kullen, Härnösands stad, Västernorrlands

län ................................................

84,000

16,800

21/a

Ytterligare statsbidrag för en vatten- och avloppsled-

ningsanläggning, Tuna s:n, Västernorrlands län (**/n

1938, n/t, 2,/i 1939)..................................

11,600

9.280

Anordnande av fem brandbrunnar, Östersunds stad, Jämt- lands län ..........................................

48,500

9,700

24/a

Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens om- råde av infartsvägen från Norsholm på delen från

stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen,

Norrköpings stad, Östergötlands län ................

1,600,000

1,280,000

*«/a

Ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska

sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län

(''Vu 1940)..........................................

35,000

35.000

97/,

Detaljledningar för vatten och avlopp för Brottsta och

del av Svallinge egnahemsområde, Eskilstuna stad,

Södermanlands län..................................

83,000

16,600

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 285.

117

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

87/8

Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen

västerut till den förutvarande stadsgränsen, Eslövs

stad. Malmöhus län ................................

25,000

5,000

Framdragning av vatten- och avloppsledningar från gatu- bolet Rudbecksgatan—Mogatan till Eklundavägen,

Örebro stad, Örebro län............................

35,200

7,040

Dränering av viss del av kyrkogården, Nora s:n, Väster- norrlands län ......................................

7,000

5,600

•/.

Vatten- och avloppsledningar i Tulegatan, Sundbybergs

stad, Stockholms län................................

81,800

16,360

Gatu- och ledningsarbeten inom Solna kyrkby, Solna

s:n, Stockholms län ................................

60,200

12,040

Avloppsledningar i Helgum, Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ..........................................

4,800

3,360

Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå s:n, Västernorr- lands län ..........................................

12,900

9,030

Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gudmundrå

s:n, Västernorrlands län ............................

17,500

12,250

Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gudmundrå s:n,

Västernorrlands län ................................

9,800

6,860

»/«

Magasinsbyggnad i frihamnen, Malmö stad,Malmöhuslän

910,000

83,000

Terrassering av Nydqvistgatan mellan Elviusgatan och

Drottninggatan samt av Holmsgatan, Djupebäcksgatan

och Rinmansgatan ävensom framdragning av vatten- och avloppsledningar i förenämnda del av Nydqvist- gatan och i Rinmansgatan, Trollhättans stad, Alvs- borgs län ..........................................

37,830

7,566

Vatten- och avloppsledningar i Dahllöfsmosseområdet,

Trollhättans stad. Älvsborgs län....................

33,730

6,746

Vatten- och avloppsledningar å del, av bostadsområdet

inom Västra Mark, Örebro stad, Örebro län ........

46,000

9,200

Vatten- och avloppsledningar strax söder örn Bygärdes- bäcken mellan Eklundavägen och Reträttvägen, etapp

II, Örebro stad, Örebro län ........................

22,500

4,500

“/a

ytterligare bidrag till radiumkliniken vid Sahlgrenska

sjukhuset, Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus län

(s,/n 1940)..........................................

4,690

2,345

Ombyggnadsarbeten för inredande av tandpoliklinik och

bostad för tandläkare, Bro s:n, Göteborgs och Bohus

län ...............................................

19,745

14,000

15/s

Avloppsledningar i Vindhemsgatan å sträckan från Eriks-

gatan till Dalgatan, Uppsala stad, Uppsala län ......

6,700

1,340

Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings- verket, Vetlanda stad, Jönköpings län ..............

59,000

11,800

Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Falken- bergsgatan och Danska vägen, 2: a och 3:e etapperna,

Varbergs stad, Hallands län ........................

85,000

17,000

>8/»

Förhöjt statsbidrag till omläggning av väg till begrav- ningsplatsen, Strömstads stad, Göteborgs och Bohus

län (*7/i 1941) ......................................

4,800

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majus proposition nr 285.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Totalkostnader

kronor

Statsbidrag

kronor

1941

20/s

Enskild utfartsväg för hemmanen Uteby, Aker, Sjöbacka

och Tegen, Bro kommun, Göteborgs och Bohus län. .

40,000

20,000

“/*

Förhöjt statsbidrag till gatu- och ledningsarbeten inom

Solna kyrkby, Solna s:n, Stockholms län (*/s 1941). . . .

_

6,020

Väg- och ledningsarbeten, Lidingö stad, Stockholms län

35,900

1 _

Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad, Västman- lands län .................................''.........

34,500

1 _

Församlingshem i Maria och Gustav Adolfs församlingar,

Hälsingborgs stad, Malmöhus län ..................

1,198,000

160,000

,8/a

Anordnande av elva brandbrunnar och tre uppställnings- platser, Huddinge s:n, Stockholms län ..............

25,900

5,180

Avloppsledningar inom Ekelund, Solna s:n, Stockholms

län ................................................

42,000

8,300

8,400

1,660

Anordnande av två branddammar och två brandbrunnar,

Enköpings stad, Uppsala län........................

Kulvert i Industrigatan, Hälsingborgs stad, Malmöhus

län ................................................

255,000

5,100

22,147,554

51,000

i_

Vatten- och avloppsledningar, Säffle köping, Värmlands

län ................................................

Summa

7,801,839

1941

“/»

Rest dföre den V? 1940 beviljade bidrag till följande företag.

Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Lands- krona stad, Malmöhus län (15/3 1940) ................

26,600

1 Endast årskostnadsbidrag.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285.

119

Bilaga 11.

Förteckning över under år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i

annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dagsverks- ko stn ad

kronor

totalt

för

stats-

verket

1936

3/o

Vissa arbeten i Högsjö s:n, Väster- norrlands län ....................

224,432

224,432

7,021

11: 75

31:97

31:97

1937

6/n

Anläggningsarbeten vid Norrlands

trädgårdsskola i Söråker, Hässjö s:n,

Västernorrlands län ..............

58,764

57,850

6,550

6: 82

8: 97

8:83

“Vu

Småbåtshamn vid Rångsön, Råneå s:n,

Norrbottens län..................

95,590

86,000

2,686

9: 31

35:59

32: 02

1938

«/io

Fiskehamnsanläggning vid Morö, Ne- derluleå s:n, Norrbottens län......

58,937

53,000

1,532

9: 25

38:47

34:60

1939

3/a

Vissa arbeten vid Norrlands trädgårds- skola i Söråker, Hässjö s:n, Väster- norrlands län ....................

82,621

80,000

8,262

7:55

10:00

9:68

Samtliga

520,344

501,282

26,0511 8:78

19: 97

19:24

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Majus proposition nr 285.

Bilaga 12.

Förteckning över under år 1940 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dagsverks-

kostnad

kronor

beslut

totalt

för

stats-

verket

1936

“>/»

Kapell med kyrkogård i Havstens- sund, Tanums s:n, Göteborgs och

Bohus län........................

82,400

47,370

4,329

7:36

19:03

10: 94

1937

17/,

Lek- och idrottsplats i Skärhamns inre,

Göteborgs och Bohus län ........

146,000

90,050

8/l0

Kapell å Sydkoster, Tjärnö s:n, Göte- borgs och Bohus län ............

81,564

60,279

3,300

7: 72

24: 72

18: 27

5/ll

Diverse arbeten vid ecklesiastika löne- boställen i Näsinge och Lomme- lands s:nar, Göteborgs och Bohus

län ..............................

124,953

103,430

4,700

9:00

26: 59

22: 01

Värmeanläggning m. m. för verkstads- skolan å Strömbacka och länslasa- rettet i Piteå, Norrbottens län ....

507,250

249,550

1,700

13: 60

29: 84

14:68

l*/ll

Vattenledningsanläggning harstrand,

Göteborgs och Bohus län ........

314,528

198,000

_

_

_

_

Omläggning av Göteborgsvägen i

Uddevalla, Göteborgs och Bohus län

468,780

421,902

23,200

9: 40

20:21

18:19

19/ll

Diverse arbeten å ecklesiastika bo- ställena Skee prästgård och Övre

Eigst, Skee s:n, Göteborgs och

Bohus län........................

81,606

73,446

3,200

9: 06

25: 50

22: 95

Vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Njurunda s:n, etapp II,Väster- norrlands län ....................

479,179

196,950

25,945

12:18

18: 47

7: 59

17/l2

Utvidgning av Timrå kyrkogård,Väster- norrlands län ....................

78,468

40,490

3,669

10: 41

21:39

11:04

1938

15/7

Vissa arbeten i Skönsbergs m:e,Väster- norrlands län ....................

78,017

59,040

3,315

14:27

23:53

17: 81

79/,

Bad- och tvättinrättning i Malmbergets

m:e, Norrbottens län..............

236,868

114,000

4,649

15:34

50: 95

24: 52

,4/l0

Kaj i Söderhamn, Gävleborgs län. . . .

45,216

29,390

781

11:52

57:90

37:63

Vatten- och avloppsledningsanläggning

i Säbrå s:n, etapp I, Västernorrlands

län ..............................

374,700

334,700

18,400

11:40

20:36

18:19

''Vn

Utgrävning av den s. k. norra hamn- bassängen i Landskrona, Malmöhus

län ..............................

235,330

40,000

22,107

9: 49

10:65

18: 09

•/»

Skjutbaneanläggning i Ytterlännäs s:n,

Västernorrlands län ..............

20,006

11,940

1,224

9: 71

16:34

9: 75

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 285.

121

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Härav

av

stats-

medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

Medel- för- tjänst

per 8 t.

arbets- dag

kronor

Dagsverks-

kostnad

kronor

totalt

för

stats-

verket

1938

w/u

Väganl äggning samt iordningställande

av badstränder i Malmöns s:n, Göte- borgs och Bohus län ............

26,395

16,900

2,965

7:20

8:90

5: 70

Vissa gatu- och ledningsarbeten i

Skönsbergs m:e, Västernorrlands län

74,833

67,350

2,672

13:23

28: 01

25: 21

»°/u

Uppförande av badhusanläggning i

Ryssbält, Nederkalix s:n, Norrbottens

län ..............................

5,950

3,125

350

8:00

17:00

8: 93

1939

is/i

Uppförande av stenmurar kring kyrko- planen och kring nya begravnings- platsen i Överkalix s:n, Norrbottens

län ..............................

49,000

44,100

3,288

13:50

14:90

13:41

S4/8

lia etappen av en vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Bureå m:e,

Västerbottens län ................

360,000

270,000

13,582

9: 90

26: 51

19:88

13/4

Avloppsledning i Bräkne-Hoby, Ble- kinge län ........................

27,329

13,110

922

9:00

29: 64

14: 22

«/4

I:a etappen av en vatten- och avlopps- ledningsanläggning i Piteå lands- kommun, Norrbottens län ........

138,360

72,000

5,612

11:73

24: 65

12:83

8/9

Omläggning av viss del av Söder- hamns stads avloppssystem, Gävle- borgs län ........................

62,182

31,000

2,468

10: 96

25: 20

12: 56

lö/9

Anläggning av tennisbana m. m. i

Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bo- hus län..........................

13,968

7,930

924

8:39

15:12

8: 58

10/n

I:a etappen av en flygfältsanläggning

vid Skarpnäck, Stockholms stad . .

1,145,370

687,000

25,222

15: 93

45: 41

27: 24

15/u

Reparation och iordningställande av

vägen Tuntorp-Ledbo, Brastads s:n,

Göteborgs och Bohus län ........

8,245

6,184

473

7: 37

17: 43

13: 07

1940

2/a

Tilläggsanslag till förut redovisade

arbetsföretag.

ytterligare kostnader för reparation

av prästgårdar i Torsåkers och Dals

emar, Västernorrlands län (I6/j 1937)

7,701

5,740

459

11: 16

16: 78

12:51

>''3

Ytterligare kostnader för omläggning

av vissa vatten- och avloppsled- ningar i Söderhamn, Gävleborgs

län (10/i2 1937)....................

88,735

44,370

Ytterligare kostnader för avloppsled- ningar i Rixö, Brastads sm, Göte- borgs och Bohus län (2!)/4 1938). . . .

400

360

—

-

_

_

Samtliga

5,368,333

3 339.700

1 13:78

29:39

18:36

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Majus proposition nr 285.

Sammanställning per den 31 december 1940 av statliga beredskapsoch

kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel

..

Slutförda företag

Företag under

utförande

•

1

Ändamål

Antal

Total-

kostnader

kr.

Antal

1

Total-

kostnader

kr.

1

Statliga beredskapsarbeten i annan myndig- hets än arbetsmarknads- kommissionens regi.

Allmänna vägar (inkl. gator) ............

10

765,508

29

12,967,600

2

Stensättning ...................

i

39,916

—

_

3

Järnvägsanläggningar....................

2

217,341

—

—

4

Utdikningar ..................

1

6,129

_

_

5

Koloniseringsåtgärder....................

2

8,803

—

—

6

Kanaler och farleder m. m...............

10

278,160

2

76,310

. 7

Skogsförbättrande åtgärder..............

1

4,000

—

8

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten

8

487,936

15

6,773,000

9

Havs- och flodhamnar, fiskehamnar ......

55

4.678,114

10

2,266,400

10

Flyghamnar ......................

2

245,000

—

11

Flygfält .......................

4

78,778

2

1,955,000

12

Byggnader för offentliga myndigheter ....

3

47,130

—

_

13

Byggnader för militära förläggningar ....

10

724,850

—

_

14

Andra byggnadsföretag..................

21

1,290,947

—

_

15

Skjutbanor.................

4

96,005

—

—

16

Försvarsanläggningar...........

9

649,440

_

17

Fornminnesrestaureringar...........

9

302,874

3

99,550

18

Broar ....................

8

803,564

3

7,512,400

19

Andra arbeten ..................

17

905,704

5

212,000

Summa

177

11,630.199

69

31,862,260

20

Kommunala beredskapsarbeten.

Allmänna vägar (inkl. gator) ...........

19

1,200,482

17

2,898,360

21

Stensättning ...................

3

667,779

—

_

22

Broar ....................

3

296,815

—

_

23

Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten

50

7,841,980

17

2,334,040

24

Handelshamnar...........

9

3,740,878

3

4,851,000

25

Kommunalhus och rådhus....

29

4,631,160

26

Allmänna läroverk ............

12

3,740,245

_

_

27

Folkskolor och kommunala mellanskolor. .

189

8,440,801

1

245,177

28

Gymnastikhus, tennishallar ö. idrottsplatser

20

1,713,868

3

244,650

2 9

Lasarett och sjukhus..........

12

8,344,341

—

—

Iso

Badhus...................

11

1,609,213

31

Gasklocka ...........

1

163,635

_

_

3 2

Andra byggnadsföretag............

100

5,382,972

5

615,575

33

Kyrkorestaureringar ..........

43

2,775,673

_

34

Värmeledningsarbeten m. m.............

8

764,201

—

—

35

Flygfält ................................

1

1,145,370

—

—

Summa

510

52,459,413

46

11,188,802 I

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

123

Bilaga 13.

arbeten i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi

beviljats under tiden xh 1933—31/i* 1940.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa total- kostnader belöpa å

Antal

Total-

kostnader

kr.

Antal

Total-

kostnader

kr.

i

Härav från

anslag till

beredskaps- arbeten

material

ra. m.

arbets-

löner

i

2

1,177,000

41

14,910,108

13,084,808

6,458,294

8,451,814

_

1

39,916

39,916

12,302

27,614

;_

2

217,341

217,341

77,870

139,471

_

1

6,129

4,943

1,432

4,697

—

—

2

8,803

7,030

1,898

6,905

-

12

354,470

337,880

253,645

100,825

_

1

4,000

4,000

—

4,000

1

251.500

24

7,512,436

6,753,019

4,040,970

3,471,466

65

6,944,514

6,404,793

3,956,722

2,987,792

—

—

2

245,000

245,000

163,000

82,000

1

600,000

7

2,633,778

1.216,778

1,242,422

1,391,356

3

47,130

47,130

25,692

21,438

_

_

10

724,850

719,740

405,400

319,450

_

_

21

1,290,947

1,094,530

811,155

479,792

—

—

4

96,005

96,005

43,193

52,812

9

649,440

628,320

372,033

277,407

_

12

402,424

399,212

140,223

262,201

_

11

8,315,964

5,813,700

4,782,764

3,533,200

—

—

22

1,117,704

1,066,453

487,467

630,237

4

2.028,500

250

45,520,959

38,180,598

23,276,482

22,244,477

2

154,100

38

4,252,942

3,209,360

2,135,326

2,117,616

3

667,779

579,256

391,550

276,229

1

15,000

4

311,815

213,322

247,863

63,952

1

185,000

68

10,361,020

6,308.933

5,430,688

4,930,332

12

8,591,878

2,512,548

5,451,799

3,140,079

29

4.631,160

1,630,851

3,097,297

1,533,863

_

_

12

3,740,245

1,330,912

2,532,385

1,207,860

2

182,525

192

8,868,503

5,928,591

5,393,929

3,474,574

23

1,958,518

802,347

1,182,500

776,018

1

2,725,000

13

11,069,341

2,217,500

7,148,609

3,920,732

! 11

1,609,213

538.680

1,079,658

529,555

_

1

163,635

32,646

90,520

73,115

_

105

5,998,547

2,857,935

3,661,800

2,336,747

43

2,775,673

1,427,109

1,534,666

1,241,007

—

—

8

764,201

359,140

537,846

226,355

_

_

1

1,145,370

687,000

743,658

401,812

7

3,201,625

503

(>6,909,840

80,636,130

40,659,994

26,249,846

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 14.

Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster, avsedda att belysa gällande oell föreslagna

arkivarbetslöner.

Orts-

grupp

Nuvarande

arkiv- arbets- löner per

månad

kronor

Förslag till nya

arkivarbetslöner

Extra vaktm,

enl. civ. icke- ordinarie- reglementet och

kvinnl. skriv- bitr. enl. civ.

avi.-regi. per

mån. (lägsta

löneklass i

lägsta lönegrad)

kronor

Lägre

tjänstemän

enl. Ind.-|

tj än stern.- förb.

per

mån.

kronor

Butiks-

personal

enl.

lönestat.-

årsbok

per

månad

kronor

Försälj.

enl.

lönestat.

årsbok

per

månad

kronor

Dagund.

-f- hyres- hjälp fr.

1941

(med

hustru -f

3 barn)

per

månad

kronor

Grund-

lön

per

månad

kronor

Familjetillägg

Familje- tillägg _

Månadslön

Vaktm,

i stats- tjänst enl.

civ. avl.- regl. per

månad

kronor

hustru

per

dag

kronor

barn

per

dag

kronor

till en

familj

med

hustru +

3 barn

kronor

icke

familje-

försörjare

kronor

familje-

försörjare

med

hustru -f

3 barn

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

A

B

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

c

187: 20

190: —

—.75

—: 50

58:50

190: —

248:40

264:-

221: —

224:-

175:-

233: -

164: 80

D

-1)

200:-

1:~

—:50

65: —

(200:—)

(265: -)

274: —

230:-

245: -

182: —

250: —

196: 90

E

\ 208:-/

210:-

1: —

—.50

65: —

210: —

275: —

285: —

238: -

224: —

178: —

249: —

196: 90

F

208:-

220: —

1: —

—.50

65: —

220: —

285: —

295:-

246: —

236:-

190:-

257: —

196: 90

G

1 lill . DUI

\ 228:80/

230: -

1:25

—.50

71:50

230: -

301: 50

305: -

255:-

242: —

221: -

303:-

239: -

H

-1)

240: —

1:25

—.50

71:50

(240: -)

(311: 50)

315:-

263:-

278:-

199: —

273: —

239:-

I

249: 60

260:-

1:25

—.50

71:50

260.—

331: 50

325: —

271:-

254: —

285:-

352: —

239: - 1

'') Arkirarbetslöner ej aktuella.

124 Kungl. Majus proposition nr 285.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 285.

125

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Arbetsmarknadskommissionens redogörelse för arbetsmarknadsläge och hjälpverksamhet.

I. Arbetsförmedlingsverksamheten under år 1940 .......................... 2

II. Hjälpverksamheten för arbetslösa under år 1940 ........................ 6

A. Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning .......... 6

B. Arbetslinjen............................................................ 14

a. Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi .......... 14

b. Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens

regi samt kommunala beredskapsarbeten .................. 20

c. Statskommunala reservarbeten.................................... 21

d. Kommunala arbeten utan statsbidrag............................ 24

C. Understödslinjen ...................................................... 27

a. Dagunderstöd...................................................... 27

b. Hyreshjälpsverksamhet............................................ 29

c. Kommunal understödsverksamhet ................................ 29

D. Utbildningshjälp ...................................................... 31

E. Hjälpverksamhetens totala omfattning................................ 33

III. Övriga verksamhetsgrenar under år 1940 ................................ 34

A. Beredskapskurser...................................................... 34

B. Värnpliktshjälp........................................................ 35

C. Inventering av arbetskraft, hempermittering m. m................. 38

IV. Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten............................ 39

V. Arbetsmarknaden och hjälpverksamheten under tiden januari—april 1941 40

Allmänna riktlinjer.

Departementschefen .................................................... 45

Kontoristarbetslösheten.

Arbetsmarknadskommissionen.......................................... 48

Departementschefen .................................................... 61

Särskilda frågor.

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån .................................... 61

Lyckebyåutredningen.................................................... 61

Departementschefen .................................................... 63

Komplettering av ofullständiga jordbruk.................................. 63

Departementschefen .................................................... 64

Företagarföreningar inom vissa län ...................................... 64

Departementschefen .................................................... 67

Vissa framställningar i övrigt ............................................ 67

Departementschefen.................................................... 68

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Majus proposition nr 285.

Sid.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder.

Arbetsmarknadskommissionen ........................................ 69

Departementschefen.................................................... 73

Reglering av anställnings- och lönevillkor vid arbetsförmedling sanstalterna.

Arbetsmarknadskommissionens förslag................................ 75

Yttranden.............................................................. 78

Departementschefen.................................................... 79

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid den offentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsmarknadskommissionens förslag................................ 81

Yttranden.............................................................. 84

Departementschefen.................................................... 87

Medelsbehov för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning m. m.

Arbetsmarknadskommissionen ........................................ 88

Departementschefen.................................................... 90

Hemställan ...................................................................... 91

Tabellbilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas

rapporter till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december

åren 1939 och 1940 ........................................................ 93

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1940................................. 102

3. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december

1940 ........................................ 104

4. Utbetalade statsbidrag till statliga och statskommunala reservarbeten,

kontantunderstöds verksamhet, utbildningshjälp samt färdigställningsarbeten

under tiden V7 1939—80/6 1940 .................................. 106

5. Utbetalade statsbidrag till beredskapsarbeten, statskommunala reserv
arbeten,

arkivarbeten, kontantunderstödsverksamhet samt utbildningshjälp

under tidell 1li—31/is 1940 ................................................ 107

6. Kostnader för arbetsförmedling, beredskapskurser m. m. under tiden

V7—31/iä 1940 .................................. 108

7. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1/i 1933—30/6 1940 av arbetslöshetsmedel .......... 109

8. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under tiden 1h 1940—sl/3 1941 av arbetslöshetsmedel .......... 110

9. Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden 1h 1933—3% 1940 av arbetslöshetsmedel ........ 114

10. Förteckning över kommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under tiden x/7 1940—sl/s 1941 av arbetslöshetsmedel ........ 115

11. Förteckning över under år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i

annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi................ 119

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 285. 127

Sid.

12. Förteckning över under år 1940 avslutade kommunala beredskapsarbeten

...................................................................... 120

13. Sammanställning per den 31 december 1940 av statliga beredskaps
arbeten

i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi och

kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats under tiden Vi

1933—31/ia 1940 ............................................................ 122

14. Sammanställning av uppgifter angående vissa löneinkomster, avsedda att

belysa gällande och föreslagna arkivarbetslöner .......................... 124

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:436 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1941:207 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reqlerinq m. m. s. 1 i texten