Sök i Ratio Lex

Med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m

1941-11-11 · 269 sidor, varav 262 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 262 av 269 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:339, Med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

1

Nr 339.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen m. m.; given

Stockholms slott den 14 november 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till

1) reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) samt

2) reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernsi Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 339.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Förslag

till

reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som angivas i 2 §, äga

tillämpning å:

a) ordinarie tjänsteman, som är underkastad civila avlöningsreglementet;

b) justitieråd och regeringsråd;

c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, nämligen

professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator

och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska avdelning;
d)

ordinarie beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet;
e)

beställningshavare tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet intagna

löneplanen Mb;

f) extra ordinarie tjänsteman, som är underkastad civila eller militära

icke-ordinariereglementet eller militära avlöningsreglementet; samt

g) tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning.

2 mom. Kungl. Majit äger besluta, att reglementets bestämmelser, i vad de

avse tjänstemän som omförmälas i 12 §, skola lända till efterrättelse jämväl

för annan icke-ordinarie anställningshavare än i 1 mom. f) eller g) sägs, där

anställningshavaren åtnjuter avlöning enligt civila eller militära avlöningsreglementet

eller enligt civila eller militära icke-ordinariereglementet, så ock

eljest där särskilda skäl därtill äro.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs örn tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet.

Vad i reglementet sägs örn tjänstepensionsbestämmelser skall, där ej annat

framgår, avse dels tjänstepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Majit

och riksdagen, dels ock tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 339.

3

vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats

av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av

förstnämnda slag anses icke bestämmelser om pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal.

Med tjänstepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstås pensionsrätt

enligt i nästföregående stycke avsedda bestämmelser.

2 §•

1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen

a) innehavare av annan ordinarie tjänst, som tillsättes medelst förordnande

tills vidare, än befattningen såsom chef för försäkringsinspektionen, såvitt

angår dylik tjänst;

b) innehavare av i 1 § 1 moni. c) avsedd professorstjänst, därest avlöningsbelopp

för tjänsten icke angivits i vederbörande för professorer gällande avlöningsstat

samt Kungl. Maj:t särskilt förordnat, att reglementet icke skall

äga tillämpning å tjänsten; samt

c) extra ordinarie tjänsteman, vilkens dagliga tjänstgöringstid vid ett och

samma verk understiger hälften av den för ordinarie tjänstemän vid verket

föreskrivna.

2 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, är ock från reglementets

tillämpning undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt

eller delvis av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande

övergått till befattning, som avses i reglementet,

3 §•

1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande

av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad tjänst än som

i 23 § avses, av statsrådsämbete eller av annan befattning i statens tjänst,

som icke är förenad med pensionsrätt enligt detta reglemente, eller för fullgörande

av något av Kungl. Maj:t meddelat uppdrag, för vilket ersättning

av statsmedel utgår, skall, så länge han i oavbruten följd innehar sådan

befattning eller sådant uppdrag, i pensionshänseende så anses, som örn han

alltjämt kvarstode i justitieråds- eller regeringsrådsämbetet. I fråga örn avgång

från tjänst, som ej är att hänföra till domarämbete, skall dock härvid

gälla vad för den innehavda tjänsten är stadgat.

2 morn. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet,

skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest med rätt

till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande

tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,

i pensionshänseende så anses, som örn han alltjämt kvarstode i

nämnda befattning.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande

annan tjänsteman, som försättes i disponibilitet mot åtnjutande av

disponibilitetsarvode.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta reglemente skall avlöning,

ersättning av statsmedel, exspektansarvode eller disponibilitetsarvode

åt tjänsteman, som avses i denna paragraf, betraktas som lön.

•

4 §.

Tjänsteman, a vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas

tjänstepensionsavdrag samt är efter avgång från tjänsten berättigad att åtnjuta

tjänstepension eller tjänstelivränta, allt enligt de föreskrifter och under

de villkor, som innehållas i reglementet jämte de närmare bestämmelser,

som för tillämpningen av detsamma utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser örn ordinarie tjänstemans

skyldighet att avgå från tjänsten m. m.

5 §.

1 mom. Fråga örn rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension eller

tjänstelivränta enligt detta reglemente prövas

a) i fall som avses i 13 § 2 mom. och 24 § 1 mom. av Kungl. Majit; samt

b) i andra fall beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande

verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, skall till beloppet fastställas

av den här ovan under b) omförmälda myndigheten.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas den till förmånen berättigade.

2 avd. Om tjänstepensionsavdrag.

6 §.

Från och med den dag, då tjänsteman blir underkastad reglementets bestämmelser,

intill dess avgång ur tjänst äger rum skall tjänstemannen tillkommande

lön minskas med tjäiistepensionsavdrag.

Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt

reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock

att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar

icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda

befattning.

7 §•

1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2

och 3 morn. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller tjänstepensionsavdraget

för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339. 5

icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade

befattningen.

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats

till tjänst med lägre tjänstepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av stadgandet i 4 morn., tjänstepensionsavdragen

för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan J

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

1

A

1

54

13

129

25

339 !

1

2

57

14

141

26

366

3

63

15

156

27

393

4

66

16

171

28

420

5

69

17

186

29

447

6

72

18

204

30

474

7

78

19

222

31

492

8

84

20

222

32

504

9

90

21

243

33

516

10

99

22

267

34

525

11

108

23

291

12

117

24

315

13

1

492

2

528

3

561

C

1

360

7

483

13

606

2

372

8

CO

Oi

14

612

3

334

9

510

15

612

4

420

10

528

16

654

5

468

11

546

17

654

6

468

12

591

D

—

393

E

1

384

6

420

11

468

2

402

7

420

12

468

3

402

8

420

13

468

4

402

9

420

14

468

5

402

10

468

F

_

243

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 339-

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Oa

1

96

3

288

5

414

2

183

4

363

6

492

Ob

1

516

3

561

2

528

4

60G

uo

1

105

2

129

3

156

Ca

1

54

11

108

21

243

2

57

12

117

22

267

3

63

13

129

23

291

4

66

14

141

24

315

5

69

15

156

25

339

6

72

16

171

26

366

7

78

17

186

27

393

8

84

18

204

28

420

9

90

19

222

29

447

10

99

20

222

30

474

Cb

1

492

2

510

3

561

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensionsavdrag ;

kronor

Mb

1

72

i-

2

78

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen- i

sionsavdrag j

kronor

Eo, MEo

1

51

6

69

11

99

2

54

7

72

12

108

3

57

8

78

13

117

4

63

9

84

14

129

5

66

10

90

15

141

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

7

Löneplan

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen-

sionsavdrag

kronor

Lönegrad

Tjänstepen- i

sionsavdrag ]

kronor |

Eo, MEo

16

156

21

222

26

339

17

171

22

243

27

366

18

186

23

267

28

393

19

204

24

291

29

420

20

204

25

315

30

447

Oc

1

78

Ek

1

45

4

45

7

51

2

45

5

45

8

54

3

45

6

48

U

1

45

2

45

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen.

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,

utgör tjänstepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan

sägs gäller för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen,

dock skall pensionsavdraget för andra tjänstemän med lön enligt

löneplan C civila avlöningsreglementet än cheferna för ifrågavarande inspektioner

utgöra 474 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

utgör tjänstepensionsavdraget det belopp, som gäller för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie

tjänstemän utgöra tjänstepensionsavdragen för år räknat:

för justitieråd och regeringsråd 654 kronor,

för landshövding 654 kronor,

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för

arkitekturskolan, det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt

2 mom. gäller för lönegraden A 24,

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 492 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 366 kronor,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2

moni. gäller för lönegraden A 26.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen skall anses med avseende

å tjänstepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsavdrag.

i mom. För tjänsteman, som av annan anledning än offentligt uppdrag

erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å

lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande minskning

av tjänstepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat,

som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast

högre sålunda delbara tal.

3 avd. Om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.

8 §•

1 mom. Ordinarie innehavare av domarämbete, med undantag av vattenrättsingenjör,

är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med två år överstiger hans ålder vid

pensionsålderns inträde, eller ock under tillhopa sex månader efter pensionsålderns

inträde åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande

av offentligt uppdrag;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) oavbrutet under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet av

annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag samt befinnes till

följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs eller till

följd av nedsatt arbetsförmåga för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst.

2 mom. Annan ordinarie tjänsteman än i 1 mom. avses är skyldig att avgå

från tjänsten, därest han

a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,

uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträder;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

Finner i fall, varom under b) och c) här ovan förmäles, den myndighet,

som äger pröva frågan örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av

pension, anledning antaga att tjänstemannen kan tjänstgöra i sådan annan

befattning till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig, skall frågan,

huruvida förflyttning lämpligen bör ske, underställas Kungl. Majits prövning

eller, där prövningen av nämnda fråga enligt Kungl. Majits beslut ankommer

på myndigheten, av denna upptagas till avgörande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Vad sålunda stadgats skall icke föranleda inskränkning i den vidsträcktare

avgångsskyldighet, som på grund av beslut av Kungl. Majit och riksdagen

må vara för viss tjänsteman gällande.

3 mom. I fråga om i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, må den myndighet, sorn äger att från tjänsten avskeda,

då synnerliga skäl därtill äro, medgiva tjänstemannen anstånd med

avsked efter pensionsålderns inträde, sa länge han är fullt tjänstduglig, dock

icke längre tid än sammanlagt ett år.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må Kungl. Maj:t beträffande

tjänsteman, varom förmäles i nästföregående stycke, medgiva kvarstående

i tjänst längre tid efter pensionsålderns inträde än där sägs, dock icke i

något fall längre än sammanlagt tre år efter nämnda tidpunkt.

h mom. Befinnes i 2 mom. avsedd tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina

tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 2 mom. första

stycket sägs, må Kungl. Majit, därest för tjänstemannen högst fem år återstå

till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från tjänsten

och entlediga honom.

Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig till förfarande

i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.

5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat

fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

5 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning,

därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger hans ålder vid pensionsålderns

inträde, Kungl. Majit dock obetaget att, då särskilda omständigheter

därtill föranleda, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare

sammanlagt högst två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs,

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i

2 morn. andra stycket äga motsvarande tillämpning.

9 §•

1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller

konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna

såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

inträder pensionsåldern vid den tid, som nedan i denna paragraf angiven
Har

ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats till tjänst,

för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern icke

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Maj:t bestämd

tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

2 mom. För sådana i 1 mom. avsedda befattningar, som äro hänförda til!

viss löneplan, inträder pensionsåldern vid den i 4 morn. angivna tid efter

det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila

avlöningsregleinentet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

A I

1-12

60

l

13-34

65

B

1-3

65

D

—

63

F

—

63

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära

aviöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

1

Levnadsår

1—3

50

Oa <

4, 5

55

1

6

60

Ob J

1, 2

60

l

3

65

uo 1

1, 2

50

t

3

60

1

1—12

60

Ca |

13-30

63

Cb

1, 3

65

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad Levnadsår

Mb

1 55

2 50

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339. 11

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

Eo, MEo |

1-12

60

13-30

65

Oc

1

50

Ek

1-8

60

U

1, 2

60

För här avsedd tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,

inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter det

tjänstemannen uppnått den levnadsålder, som här ovan upptages för den

lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller, vad angår

tjänsteman med lön enligt löneplan C civila avlöningsreglementet, en

levnadsålder av 65 år.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas den pensionsålder, som gäller för motsvarande ordinarie

tjänstemän.

För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda

befattningar skall utan hinder av vad under A och B här ovan sägs

gälla den pensionsålder, som angives i den såsom bilaga A till reglementet

fogade pensionsåldersförteckningen.

För extra ordinarie befattningar äger Kungl. Majit, med avvikelse från vad

i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.

3 mom. För i 1 mom. avsedda befattningar, vilka ej äro hänförliga till

viss löneplan, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter

det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

för ordinarie tjänsteman......................................65 år,

» icke-ordinarie anställningshavare: den levnadsålder, som av Kungl.

Majit fastställts.

4 mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och

manskapsavlöningsreglementet, inträder pensionsåldern, där den i 2 mom.

avsedda levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången

av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.

För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i

reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad,

under vilken stadgad levnadsålder uppnås.

10 §.

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande

av befattning eller uppdrag i statens tjänst eller av annan befattning, som

är förenad med tjänstepensionsrätt, inträffat olycksfall, som enligt allmän

lag är afl hänföra till olycksfall i arbete.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Vad i reglementet stadgas om olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

j™1 där tjänsteman på grund av befattning eller uppdrag, som i näst

föregående stycke sägs, blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller

i befattningen eller uppdraget ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles

i gällande lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar.

11 §•

1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande,

samt innehavare av befattning såsom chef för bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen skall frågan örn tjänstemannens rätt att

komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan fråga förekommer, avgöras

i sammanhang med beslut om förordnandes upphörande, så ock då

meddelat förordnande utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, samt annan icke-ordinarie befattningshavare än i 1 morn.

sägs må beslut om avsked eller entledigande icke meddelas utan att frågan

örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension, där sådan

fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband med beslutet

avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen.

Underlåter tjänsteman, som i nästföregående stycke avses, att söka avsked

eller entledigande, ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande

förhållande föreligger, som enligt 8 § 1, 2 eller 5 mom. bör föranleda hans

avgång, ankommer på myndigheten att föranstalta örn prövning av frågan

örn tjänstemannens rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension samt att,

därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen eller göra

hemställan örn hans entledigande.

3 mom. I fall, varom förmäles i 8 § 4 inom., må beslut örn entledigande

icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med yttrande

i ärendet.

4 avd. Om tjänstepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

12 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän,

som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels oek icke-ordinarie

befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen.

13 §.

1 mom. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension

tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 mom. första

stycket, i detta kapitel avsedd tjänsteman,

a) därest han uppnått den levnadsålder, vid vilken pensionsåldern inträ
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339. 13

der, och sådant fall som under b) eller c) sägs icke föreligger (ålderspension):
b)

i fall som avses i 8 § 1 mom. b), 8 § 2 mom. första stycket b) eller

8 § 5 mom. första stycket b) (invtdidpension); samt

c) i fall som avses i 8 § 1 mom. c), 8 § 2 mom. första stycket c) eller 8 §

5 mom. första stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av bestämmelserna

i 8 § 4 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension.

därest han i den ordning, varom i 8 § 2 mom. andra stycket förmäles,

prövats lämpligen böra förflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande

innehar icke-ordinarie befattning, ej må, därest båda befattningarna äro förenade

med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, komma i åtnjutande

av tjänstepension vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen

och ej heller vid samtidig avgång från båda tjänsterna bekomma mer än en

pension.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att

därvid komma i åtnjutande av tjänstepension (förtidspension), därest avgången

finnes icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning

tillika

a) beträffande innehavare av beställning vid försvarsväsendet, för vilken

pensionsåldern vid den i 9 § 4 mom. angivna tid inträder efter det beställningshavaren

uppnått en levnadsålder av 50 eller 55 år, att han innehar

minst 20 respektive 25 tjänstår; samt

b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår,

som erfordras för erhållande av hel pension.

Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Maj:t kunna medgivas rätt

att komma i åtnjutande av förtidspension, därest tjänstemannen entledigas

utan att han själv därom uttryckt önskan och utan att på grund av i detta

reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att avgå från tjänsten föreligger.

3 mom. Har tjänsteman genom beslut, som vunnit laga kraft, blivit dömd

lill avsättning eller till följd av tjänstefel skild från befattning i statens tjänst

eller från annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller har

han genom laga kraft ägande beslut blivit för förbrytelse i tidigare innehavd

tjänst av sådant slag dömd, i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap.

17 § strafflagen, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Där beträffande tjänsteman beslut, som i nästföregående stycke avses,

meddelats men cj vunnit laga kraft, eller tjänsteman hålles häktad för brott,

vilket kan föranleda att han dömes till avsättning eller, i stället för avsättning,

till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, eller tjänsteman av polismyndighet

kvarhålles såsom misstänkt för sådant brott, må frågan om tjänstemannens

rätt ali komma i åtnjutande av pension icke upptagas till prövning,

så länge sådant förhållande föreligger.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

14 §.

1 morn. Tjänstepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 morn. Tjänstepension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång

från tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens

frånfälle.

Såsom undantag härifrån skall dock gälla, dels att den, som dömts till

mistning på viss tid av innehavd tjänst, icke må åtnjuta pension för tjänsten

före utgången av nämnda tid, dels ock att, där i fråga örn pensionstagare sådant

beslut föreligger, som i 13 § 3 mom. första stycket avses, pensionen skall

upphöra att utgå från och med månaden näst efter den, under vilken beslutet

vunnit laga kraft.

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket iakttages, att för tiden

efter fråntället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga 600

kronor.

3 morn. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en tredjedel

av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan anhörig

rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av tjänstepension sker månadsvis i efterskott enligt de

närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t; vederbörande myndighet

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Tjänstepensionens grundbelopp.

15 §.

} mom- Storleken för år räknat av tjänstepensionens grundbelopp bestämmes,

där ej annat föranledes av stadgandena i 2—4 mom. här nedan, dels

av det tjänstepensionsunderlag, som enligt föreskrifterna i 16 § skall för

tjänstemannen tillämpas, dels ock av den tid tjänstemannen enligt 17 § äger

tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser, som meddelas

i 18—21 §§.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

tjänstepensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstår, varom

fomiäles i 18 § (tjänstålder), må grundbeloppet av tjänstepension för den

som omedelbart före ändringen innehade tjänsten likväl icke understiga det

belopp, vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum och,

i fall där pensionsåldern sänkts, såsom tjänstår fått tillgodoräknas den lid’

‘ varmed sänkningen skett.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan

tjänst.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

15

3 mom. Har tjänsteman tidigare innehaft med tjänstepensionsrätt förenad

ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid, eller befattning

av det slag, som i 23 § c) detta reglemente avses, och åtnjuter han icke

tjänstepension för nämnda befattning, skall — så framt tjänstemannen innehaft

befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande av

tjänstepension för densamma, örn avgången från befattningen skett på hans

egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens tjänst

— vid bestämmande av tjänstepensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma

icke må understiga grundbeloppet av tjänstepension för den tidigare

innehavda tjänsten, beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde

vid förordnandets upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där tjänsteman tidigare

innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i 23 § b), under

tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas, eller annan

med tjänstepensionsrätt förenad befattning vid inträdet av för densamma

stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjuter tjänstepension folden

tidigare innehavda befattningen.

4 mom. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och

sådan icke-ordmarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövande, på grund av bestämmelsen i 13 §

1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension,

skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna

beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie med

tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenade befattningar, vilka innehavas

med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas grundbelopp

sammanlagt icke överstiga det högsta av tjänstepensionsunderlagen för tjänsterna.

Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

5 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller,

i fråga om grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart

krontal, jämkas till närmas! högre sålunda delbara tal.

16 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2 eller 3 mom. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.

Har den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns inträde eller, i fråga örn tjänsteman som

avgår med rätt till förtidspension, Ire år före avgången, må dock, där ej

Kungl. Majit annorlunda förordnar, vid bestämmandet av ålders- respektive

förtidspension icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som motsvarar

en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

vilka må hava varit för tjänstemannen gällande under vart och eif

av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänstepensionsrätt

förenad anställning.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda lill viss löneplan,

utgöra tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

j Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

A

1

1,776

13

3,300

25

6,360

2

1,884

14

3,528

26

6,696

3

1,980

15

3,768

27

7,020

4

2,076

16

3,996

28

7,356

5

2,184

17

4,236

29

7,680

6

2,280

18

4,500

30

8,016

7

2,376

19

4,800

31

8,268

8

2,484

20

4,800

32

8,436

9

2,616

21

5,124

33

8,580

10

2,760

22

5,436

34

8,736

11

2,916

23

5,736

12

3,072

24

6,036

B

1

8,268

2

8,820

3

9,372

D

—

7,020

F

—

5,124

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Oa

1

2,724

3

5,712

5

7,296

2

4,200

4

6,648

6

8,268

Ob

1

8,580

2

8,820

3

9,372

UO

1

2,844

2

3,312

3

3,780

Ca

1

1,776

11

2,916

21

5,124

2

1,884

12

3,072

22

5,436

3

1,980

13

3,300

23

5,736

4

2,076

14

3,528

24

6,036

5

2,184

15

3,768

25

6,360

6

2,280

16

3,996

26

6,696

7

2,376

17

4,236

27

7,020

8

2,484

18

4,500

28

7,356

9

2,616

19

4,800

29

7,680

10

2,760

20

4,800

30

8,016

Cb

1

8,268

3

9,372

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition nr 339.

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Tjänstepensions-

Löneplan

Lönegrad

underlag

kronor

Mb

1

2,256

2

2,400

D. Extra ordinarie befattningar.

Löne-

plan

Löne-

grad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Tjänste-

pensions-

underlag

kronor

Eo, MEo

1

1,680

11

2,760

21

4,800

2

1,776

* 12

2,916

22

5,124

3

1,884

13

3,072

23

5,436

4

1,980

14

3,300

24

5,736

5

2,076

15

3,528

25

6,036

6

2,184

16

3,768

26

6,360

7

2,280

17

3,996

27

6,696

8

2,376

18

4,236

28

7,020

9

2,484

19

4,500

29

7,356

10

2,616

20

4,500

30

7,680

Oc

1

2,400

Ek

1

1,500

4

1,500

7

1,680

2

1,500

5

1,500

8

1,776

3

1,500

6

1,590

U

1

1,500

2

1,500

I

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning, utgör

tjänstepensionsunderlaget det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller

för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller,

vad angår tjänsteman med lön enligt löneplan G civila avlöningsreglementet,

8,016 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas de tjänstepensionsunderlag, som gälla för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie tjänstemän

skola gälla följande tjänstepensionsunderlag:

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 339. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

för justitieråd och regeringsråd 10,920 kronor,

för landshövding 10,920 kronor,

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 8,268 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 6,696 kronor.

I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Maj:t antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å tjänstepensionsunderlag

skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt tjänstepensionsunderlag.

17 §.

1 moni. Såsom tjcinstdr må tillgodoräknas tid före pensionsålderns inträde,

under vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag vidkänts

C-avdrag å lönen eller, i fråga om tjänsteman som icke åtnjuter avlöning

enligt något av de i 1 § 1 mom. angivna avlöningsreglementena, eljest

avstått samtliga kontanta avlöningsförmåner.

Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring,

skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i

nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot

avkortningen i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, varunder

tjänsteman varit underkastad andra tjänstepensionsbestämmelser än de i

detta reglemente innefattade, i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser

med därtill hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas, dels

ock tid i övrigt, vilken tjänstemannen ägt räkna såsom tjänstår enligt de

andra tjänstepensionsbestämmelser med övergångsstadganden, vilka han sålunda

varit senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats

enligt föreskrifterna i 1 mom.

Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder tjänsteman

innehaft beställning å reservstat vid försvarsväsendet må tillgodoräknas endast

i den mån i delta reglemente meddelade särskilda bestämmelser därtill

föranleda.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Majit föreskriver beror, om och

i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra

fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom

statens tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas, att

tid varunder mer än en med tjänstepensionsrätt förenad befattning innehafts

skall tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje särskild befattning

beräknade tjänståren, dock med högst det antal som motsvarar tiden

för samtidigt innehav av befattningarna. Sker avgång samtidigt från mer än

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

19

en med tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente förenad befattning, skall

vad sålunda stadgats lända till efterrättelse med avseende å tjänstårsberäkning

för varje särskild avgångstjänst.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall jämkning ske till närmast högre hela dagantal.

18 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes enligt följande grunder. Kan

tjänsteman räkna minst 30 eller — i fråga örn ordinarie befattning, upptagen

i den såsom bilaga B till detta reglemente fogade tjänståldersförteckningen,

eller icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Maj:t förklarats vara i pensionshänseende

likställd med dylik ordinarie befattning — minst 25 tjänstår,

utgår hel pension, vars grundbelopp är lika med tjänstepensionsunderlaget.

Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension, vars grundbelopp

motsvarar tjänstepensionsunderlaget minskat med V120 eller, där för

hel pension erfordras allenast 25 tjänstår, med V100 för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår understiger 30 respektive 25.

19 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande

tjänstepensionsunderlaget eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad

tjänstgöringstid, nämnda underlag reducerat i samma omfattning,

som vid avgången gällt i fråga om lönen. Beträffande tjänsteman, som avgår

efter pensionsålderns inträde, skall likväl grundbeloppet bestämmas enligt

de i 18 § angivna grunderna.

20 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall dock utgöra lägst 75 procent av tjänstepensionsunderlaget

eller, i fråga om icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid,

av nämnda underlag reducerat i samma omfattning, som vid avgången

gällt i fråga örn lönen, allt i den mån beloppet icke härigenom överstiger

grundbeloppet av den ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen,

därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde.

21 §.

1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 13 § 2 mom.

första stycket, bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna men skall för

tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara

minskat med 1/i8o eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, 1/150 för

varje tull eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått

till nämnda tidpunkt.

2 morn. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 13 § 2 inom. andra

stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 24 § 3 mom. första och andra

styckena stadgas beträffande förordnandepension.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Alaj.ts proposition nr 339.

Rörligt tillägg.

22 §''

1 mom. Å tjänstepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension

enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt

vederbörliga avlöningsreglementen gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära statsförvaltningen.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad.

Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 600 kronor, och ej heller å däri ingående öretal, som

överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

23 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen.

24 §.

1 mom. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss

tid, äger rätt att vid avgång från befattningen, som tillika innefattar avgång

ur statens tjänst, komma i åtnjutande av tjänstepension (förordnandepension

),

a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;

b) i fall som avses i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c) eller i 8 § 4

mom. andra stycket;

c) därest — utan att sådant fall är för handen som avses under a) eller

b) här ovan — förordnandet utlöper och av annan anledning än av tjänstemannen

därom uttryckt önskan icke efterföljes av förnyat förordnande;

samt

d) därest, i fråga om tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet

i sistnämnda lagrum.

Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch

fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger rätt att vid avgång

från befattningen, som tillika innefattar avgång ur statens tjänst, komma i

åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger, som avses

under a) bär ovan eller i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c) respektive

8 § 5 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet upphäves

utan att tjänstemannen därom uttryckt önskan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Vad i 13 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga örn

pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga örn grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan

i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§

äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd av

olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget

(grundbelopp av hel pension);

b) eljest tjänstepensionsunderlaget, minskat med Vieo-del för varje full

fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/i6odelar

(grundbelopp av avkortad pension).

I fråga om den som vid tjänstens tillträdande innehade annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna

gällande tjänstepensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan

underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga rum endast

om tjänstepensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker, är större

än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.

Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3 och 5 mom. stadgas skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

4 mom. Tjänstepensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna

utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan C civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

1

6,000

7

8,040

13

10,080

2

6,180

8

8,280

14

10,200

3

6,420

9

8,520

15

10,200

4

7,020

10

8,820

16

10,920

5

7,800

11

9,120

17

10,920

6

7,800

12

9,840

B. Ordinarie befattningar

, tillhörande

löneplan E civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Tjänstepensions-

underlag

kronor

1

6,420

6

7,020

11

7,800

2

6,720

7

7,020

12

7,800

3

6,720

8

7,020

13

7,800

4

6,720

9

7,020

14

7,800

0

6,720

10

7,800

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

C. Ordinarie beställningar, tillhörande någon av löneplanerna Ob eller Cb

militära avlöningsreglementet:

beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 10,080 kronor,

beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 8,520 kronor.

D. Övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 10,200 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 8,280 kronor.

25 §.

1 morn. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad

anställningstid, är vid avgång från tjänsten, som tillika innefattar

avgång ur statens tjänst,

a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma

längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 8 § 4 mom. andra

stycket, försäkrad till erhållande av tjänstepension från och med månaden

näst efter den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt

b) i fall, som avses i 8 § 2 mom. första stycket b) eller c), berättigad att

komma i åtnjutande av tjänstepension (invalidpension, sjukpension).

Vad i 13 § 3 mom. stadgas skall lända till efterrättelse jämväl i fråga om

pension, som i denna paragraf avses.

2 mom. I fråga om grundbeloppet av pension, som avses i 1 morn., gäller

vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och

22 §§ äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning i fråga

örn uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i 1 mom. första

stycket a) här ovan.

3 mom. Grundbeloppet för år räknat av här avsedd pension bestämmes av

det för befattningen gällande tjänstepensionsunderlaget ävensom, såvitt gäller

uppskjuten pension, av den tid varunder tjänsten innehafts. Härvid iakttages
a)

beträffande uppskjuten pension, att grundbeloppet av sådan pension

bestämmes med tillämpning av de i 18 § meddelade stadgandena angående

avkortad pension;

b) beträffande invalidpension, att grundbeloppet av dylik pension fastställes

enligt den i 19 § meddelade föreskriften angående tjänstepension av

sådant slag; samt

c) beträffande sjukpension, att grundbeloppet av sådan pension skall motsvara

75 procent av tjänstepensionsunderlaget.

I fråga om den som vid förordnandets tillträdande innehade annan med

tjänstepensionsrätt förenad befattning skall iakttagas, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.

Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3 och 5 mom. stadgas skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl där pension fastställes enligt

bestämmelserna i denna paragraf.

4 morn. Tjänstepensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

23

fattningarna utgöra de belopp, vilka enligt 16 § 2 mom. gälla för befattningar

i nedan angivna lönegrader, nämligen

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.

Vid beräkning av uppskjuten pension skall tillämpas en tjänstålder för

hel pension av 30 eller, i fråga om befattning som är upptagen i bilaga B

till reglementet, 25 år.

5 mom. Tillträder den som är försäkrad till erhållande av uppskjuten

pension ånyo med tjänstepensionsrätt förenad anställning, upphör hans rätt

till uppskjuten pension.

6 mom. Har den som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat

utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit

folkpension enligt gällande lag örn folkpensionering, skall på därom gjord

ansökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande

pension.

Grundbeloppet för år räknat av sådan tjänstepension bestämmes enligt

grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t, till sådant belopp att, då hänsyn

icke tages till rörligt tillägg, pensionens värde vid den tidpunkt, från och

med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av den

uppskjutna pensionen. Grundbeloppet skall likväl lägst motsvara 50 procent

av den uppskjutna pensionens grundbelopp.

I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§ äga motsvarande tillämpning

med den avvikelsen från vad i 14 § 2 mom. första stycket stadgas, att pensionen

utgår från och med den månad, med vars ingång folkpensionen börjat

löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen örn genast

börjande pension gjorts.

5 avd. Om tjänstelivränta.

26 §.

1 mom. Den som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension för

den av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att

på därom gjord ansökning erhålla tjänstelivränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag örn

folkpensionering (förtidslivränta).

Såsom förutsättning för rätt till tjänstelivränta skall likväl gälla,

a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft

anställning, som vid nämnda tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt

enligt detta reglemente eller andra tjänstepensionsbestämmelser; samt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

b) att tjänstemannen icke efter avgången men före den i första stycket a)

eller b) avsedda tidpunkten innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie

befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie

tjänstens utövande, äger han, därest båda befattningarna varit förenade med

tjänstepensionsrätt enligt detta reglemente, allenast komma i åtnjutande av

en t jäns telivränta.

2 mom. Där tjänstepension upphör att utgå på grund av stadgandet i

14 § 2 mom. andra stycket, inträder i stället rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna

i 1 mom. här ovan.

3 mom. Tjänstelivränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där nämnda ålder redan uppnåtts

och livräntan träder i stället för tjänstepension, från och med dagen

näst efter den, då tjänstepensionen upphört att utgå; dock att livränta i förstnämnda

fall ej må utgå för längre tid tillbaka än sex månader före den månad,

under vilken ansökning därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, med vars ingång folkpensionen

börjat löpa, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen om

tjänstelivränta gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

4 mom. Utbetalning av tjänstelivränta sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

27 §.

1 mom. Beloppet för år räknat av tjänstelivränta bestämmes, där ej annat

föranledes av vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befattningshavaren

vid avgången gällande tjänstepensionsunderlaget, dels antalet

vid avgången uppnådda tjänstår, dels ock nämnda antal tjänstår utökat med

tid, som vid avgången må hava återstått till utgången av den månad varunder

befattningshavaren uppnår 65 års ålder, allt på sätt närmare stadgas

i 28 §.

Härvid iakttages

a) att i fall, där den tjänst från vilken avgången ägt rum innehafts under

kortare tid än tre år, tjänstepensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 16 § 1 mom. andra stycket stadgas i fråga örn förtidspension;
b)

att tid, för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat, vid

tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två

tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den som avgått från tjänst, vilken avses i 23 §,

må tagas i betraktande allenast lid, under vilken tjänstemannen i oavbruten

följd före avgången innehaft nämnda tjänst.

2 mom. Föreligger beträffande den som äger rätt till tjänstelivränta sådant

fall som avses i 15 § 3 morn., skall vad i nämnda författningsrum före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

25

skrives om bestämmande av tjänstepensions grundbelopp iakttagas vid fastställande

av livräntans belopp.

I övrigt skall vad i 14 § 3 morn., 15 § 2 och 4 morn., 24 § 3 mom. andra

stycket och 25 § 3 mom. andra stycket stadgas om tjänstepension eller tjänstepensions

grundbelopp äga motsvarande tillämpning i fråga örn tjänstelivränta.

3 mom. Tjänstelivräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast

högre öretal, som är jämnt delbart med 120.

28 §.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 morn. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del

av tjänstepensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller

påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av det på sätt i 27 § 1 mom. sägs utökade

antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår, dock minst av 120. Om

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är

mindre än 120, skall likväl iakttagas, att det på nyssnämnda sätt beräknade

beloppet skall minskas med J/io procent för varje felande fjärdedels år.

2 mom. Förtidslivränta bestämmes enligt grunder, som fastställas av

Kungl. Majit, till sådant belopp att livräntans värde vid den tidpunkt, från

och med vilken densamma utgår, motsvarar värdet vid nämnda tidpunkt av

den uppskjutna livräntan. Förtidslivräntans årsbelopp skall likväl lägst motsvara

10 procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.

3 morn. Tjänstelivränta till den som, på sätt i 13 § 3 mom. första stycket

närmare sägs, blivit dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel skild

från tjänsten eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd, i stället

för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, utgör en tredjedel

av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med rätt likväl

för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej mera än

två tredjedelar.

6 avd. Om sammanträffande av förmåner.

29 §.

Om den som kommer i åtnjutande av tjänstepension för i detta reglemente

avsedd tjänst vid avgång från den tjänsten åtnjuter eller därvid eller sedermera

erhåller annan tjänstepension, antingen enligt detta reglemente eller

enligt andra tjänstepensionsbestämmelser, beror på Kungl. Majits prövning,

örn och i vad mån de till förstnämnda pension hörande förmånerna av sadan

anledning skola minskas med de till den sistnämnda pensionen hörande

förmånerna. Utgå båda tjänstepensionerna enligt detta reglemente, må allenast

en av dem minskas.

Vad i nästföregående stycke stadgas rörande sammanträffande av tjänstepensioner

skall äga motsvarande tillämpning med avseende a sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av flera tjänstelivräntor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

7 avd. Särskilda bestämmelser.

30 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—5 avd. stadgas skola för

vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 31_-

36 §§ meddelas.

31 §.

Fjärde huvudtiteln.

Armén, marinen och flygvapnet.

1. I fråga om beställningshavare, som tillhör någon av lönegraderna Oa

^ ^ eller Uo 1 eller 2 samt för vilken pensionsåldern vid den i 9 § 4 mom.

angivna tid inträder efter det beställningshavaren uppnått en levnadsålder

av 50 eller 55 år, skall gälla, i stället för vad i 8 § 3 mom. andra stycket stadgas,

att Kungl. Maj :t må, då särskilda omständigheter därtill föranleda, medgiva

kvarstående i tjänst sammanlagt högst fem år efter pensionsålderns

inträde.

2. Beställningshavare som avses i militära avlöningsreglementet eller

manskapsavlöningsreglementet må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår

tillgodoräknas följande tid, nämligen

a) officer (musikdirektör), underofficer (musikunderofficer), högbåtsman

och flaggkorpral tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år innehaft

med tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap

vid försvarsväsendet, samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan

tid;

b) beställningshavare, som från reservstat övergått till beställning på aktiv

stat, den tid, varunder han i beställning å reservstat fullgjort tjänstgöring,

ävensom av tid i övrigt, varunder beställningshavaren tillhört reservstaten,

den del Kungl. Maj :t bestämmer;

c) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsendet

eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra

graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i

sådan anställning; samt

d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid

såsom lönlös kvarstå över stat, tid för därunder fullgjord tjänstgöring vid

försvarsväsendet.

Annan icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet än extra ordinarie

fänrik må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas

två tredjedelar av den tid, under vilken han efter fyllda 21 år innehaft med

tjänstepensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid försvarsväsendet.

Vid tjänstårsberäkning enligt bestämmelserna i denna punkt skall i fråga

örn avdrag bestämmelsen i 17 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

3. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civil
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

militär personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspension

pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda

70 år, örn han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder av

65 år, eller beställning tillhörande lönegraden Ob 4 eller Cb 2, och i annat tall

intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga

eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan

övning eller större rustning, som till utrönande av arméns, marinens eller

flygvapnets krigsberedskap eller för utbildning av beväringens äldre årsklasser

eller landstormen eller eljest kan bliva särskilt anbefalld.

Erhåller pensionstagare, som avses i nästföregående stycke, före den tidpunkt,

då skyldigheten att kvarstå i reserven upphört, avsked från anställningen

i reserven, skall pensionen upphöra att utgå fran och med manaden

näst efter den, varunder anställningen upphör.

Har pensionstagare, varom här är fråga, under tid då han är skyldig kvarstå

i reserven upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt

tillstånd ingått i främmande makts krigstjänst, skall, ändå att avsked från

anställningen i reserven ej erhållits, pensionen upphöra att utgå från och

med månaden näst efter den, varunder pensionstagaren förlorat svenskt medborgarskap

eller gått i främmande tjänst.

Där tjänstepension enligt vad här ovan sägs upphör att utgå, inträder i stället

rätt till tjänstelivränta enligt bestämmelserna i 26—28 §§. I här avsett fall

utgör tjänstelivräntan, där ej sådant förhållande föreligger, varom i 28 §

3 mom. förmäles, en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall

skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj:t att tillerkänna vederbörande

större del, dock ej mera än två tredjedelar.

4. Har den som avgått från ordinarie beställning kommit i åtnjutande av

pension enligt gällande bestämmelser i fråga örn pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal, är han icke berättigad

att erhålla tjänstelivränta.

32 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skyddshem.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola

tillämpas det tjänstepensionsavdrag och det tjänstepensionsunderlag, som enligt

7 § 2 mom. och 16 § 2 morn. gälla för lönegraden A 29.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tilllämpas

de tjänstepensionsavdrag och tjänstepensionsunderlag, som enligt

7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:

för överläkare av 3:e klass...................... A 28

» y> » 2:a » ...................... A 29

» » » Ira » ...................... A- 30,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,

tjänstepensionsavdraget skall utgöra 492 kronor och tjänstepensionsunderlaget

8,268 kronor.

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka

skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag och det tjänstepensionsunderlag,

som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

4 mom. Länsstyrelserna.

1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år.

I fråga om avkortad pension för sådan tjänsteman skall gälla, i stället för

vad i 18 § sägs, att grundbeloppet skall motsvara tjänstepensionsunderlaget

minskat med 1/so för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

20.

2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 13 § 2 mom. första stycket skall

för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden

intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara

minskat med V120 för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället

återstått till nämnda tidpunkt.

33 §.

Åttonde huvudtiteln.

Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

1. För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen

i 6 § andra stycket, tjänstepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.

Angående tjänstepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft

rektorsbefattning, stadgas i 4 punkten andra stycket här nedan.

2. För medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatta ordinarie tjänstemän

ävensom extra ordinarie befattningshavare vid här avsedda läroanstalter,

dock med undantag av maskinister, husmödrar, sjuksköterskor, översköterskor,

vaktmästare och eldare, inträder pensionsåldern vid utgången av det

kalenderhalvår, varunder den i 9 § avsedda levnadsåldern uppnås.

3. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 24 §

1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.

I fråga om rektor, som innehar lärarbefattning, skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av tjänstepension

för rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24 § 1 mom. första

stycket b) och c) samt 24 § 1 mom. tredje stycket stadgas, att tjänstemannen

jämväl är berättigad till tjänstepension för lärartjänsten; samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast en

tjänstepension eller en tjänstelivränta må utgå ävensom att grundbeloppet av

pensionen eller livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för de säiskilda

tjänsterna beräknade beloppen.

4. övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning,

skall i tjänstepensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skall

härvid bestämmelsen i 15 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Har med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning innehafts under

minst 12 år i oavbruten följd, skola dock, där tjänstemannen inom viss av

Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt anmäler sin önskan därom, med avseende

å tjänstepensionsunderlag och tjänstepensionsavdrag allt fortfarande tillämpas

de stadganden, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet.

34 §.

Nionde huvudtiteln.

1 mom. Statens iantbruksingenjörer.

För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag

och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §

2 mom. gälla för lönegraden A 26.

2 mom. Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det tjänstepensionsavdrag

och det tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom.

gälla för lönegraden A 24.

35 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag och

tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för

nedan angivna lönegrader, nämligen

( tillhörande lönegraden A 7............. A 9

f5r lots \ » , A 8............. A 10

I tillhörande lönegraden A 8..... A 10

» lotsförman ■! » » A9..... All

1 » » A 11..... A 13

» Överlots..................................... A- 14.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga örn rektorsbefattning skola de i 33 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

36 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de tjänstepensionsavdrag

och tjänstepensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §

2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för lokeldare.................................... \ g

» lokförare I tillhörande lönegrad A 10......... A 11

l » » A 12......... A 13.

8 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

37 §.

1 mom. Beträffande tjänsteman, vilken vid detta reglementes ikraftträdande

innehar ordinarie befattning, som i reglementet avses, skall såsom förutsättning

för reglementets tillämpning gälla, att tjänstemannen ej före viss av

Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke vill underkasta

sig reglementets villkor och bestämmelser.

2 mom. Tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, om vilka

i reglementet förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta

sig ändring av föreskrifterna i 7 § 2 och 3 mom. örn beloppet av

tjänstepensionsavdrag, i 16 § 2 och 3 morn., 24 § 4 mom. och 25 § 4 mom.

om beloppet av tjänstepensionsunderlag, i 18—20 §§, 24 § 3 mom. första

stycket och 25 § 3 mom. första stycket om bestämmande av tjänstepensions

grundbelopp eller i 22 § om rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman skall

vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio procent

eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader,

efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen vidkännas minskning med

högst fem procent av grundbeloppet av tjänstepension eller beloppet av tjänstelivränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942. Reglementet skall dock, intill

dess annorlunda förordnas, icke tillämpas å innehavare av sådan ordinarie

eller extra ordinarie befattning såsom lärare i övningsämne, för vilken

årslönen i förekommande fall bestämmes genom ökning eller minskning av

det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet i enlighet

med föreskrifterna i 55 § 9 mom. 5 punkten b) civila avlöningsreglementet

eller motsvarande stadgande i civila icke-ordinariereglementet.

Vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser skall vid ikraftträdandet upphöra

att gälla, såvitt angår den å vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

31

Övergångsbestämmelser.

1. Reglementet skall icke äga tillämpning å tjänsteman vid statens järnvägar,

vilken övergått i statens järnvägars tjänst vid statens övertagande av

enskild järnväg eller bandel men vilken påfund av stadgandet i 2 § 1 mom.

d) civila tjänstepensionsreglementet varit undantagen från sistnämnda reglementes

tillämpning.

2. Vid beräkning av tjänstår för distriktsveterinär, vilken till följd av statens

övertagande av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, skall

iakttagas, att de jämlikt 17 § beräknade tjänståren ökas med två år.

3. Reglementet skall äga tillämpning å den som före dess ikraftträdande

avgått från justitieråds- eller regeringsrådsämbete för tillträdande av befattning

eller fullgörande av uppdrag varom i 3 § 1 mom. förmäles, under förutsättning

att dylik befattning eller sådant uppdrag efter avgången innehafts

i oavbruten följd och alltjämt innehaves.

Reglementet äger ock tillämpning å ordinarie diplomatisk eller konsulär

tjänsteman, som före ikraftträdandet försatts i disponibilitet, under förutsättning

att tjänstemannen vid ikraftträdandet åtnjutit och sedermera alltjämt

åtnjuter exspektansarvode till belopp ej understigande det i reglementet

fastställda tjänstepensionsunderlaget för den av honom senast innehavda

ordinarie befattningen.

Beträffande i denna punkt avsedd tjänsteman skall likväl gälla vad i 37 §

1 mom. reglementet stadgas med avseende å innehavare av ordinarie befattning.

4. Utan hinder av vad i 6 § stadgas skall tjänsteman, som omedelbart

före reglementets ikraftträdande varit underkastad bestämmelserna i civila

tjänstepensionsreglementet, vara befriad från skyldighet att vidkännas

tjänstepensionsavdrag eller åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och

under villkor, som här nedan sägs.

Tjänsteman, som före ikraftträdandet av detta reglemente på grund av

stadgandena i 4 § civila tjänstepensionsreglementet eller i 5 punkten av de

till nämnda reglemente hörande övergångsbestämmelserna vunnit befrielse

från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag eller som enligt nämnda stadganden

skulle hava under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 vunnit befrielse

från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag, vare befriad från skyldighet

att vidkännas tjänstepensionsavdrag enligt detta reglemente från och med

dess ikraftträdande respektive från den tidpunkt, då berörda befrielse enligt

civila tjänstepensionsreglementet skulle hava inträtt.

Tjänsteman, som enligt omförmälda stadganden i civila tjänstepensionsreglementet

skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden

1 juli 1943—30 juni 1945, skall, räknat från den tidpunkt då nämnda befrielse

skulle hava inträtt, åtnjuta nedsättning i honom enligt detta reglemente

åliggande tjänstepensionsavdrag med två tredjedelar, örn befrielsen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

skulle hava inträtt under tiden 1 juli 1943—30 juni 1944, och eljest med en

tredjedel.

Vad i denna punkt stadgats skall icke äga tillämpning å den, som efter

reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd

pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse

från avdragsskyldighet.

5. Utan hinder av bestämmelserna i 8 och 9 §§ skola stadgandena i 2

punkten övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet, i 3

punkten övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 15 juni 1939 (nr

371) örn ändring i vissa delar av nämnda reglemente ävensom i 2 punkten

övergångsbestämmelserna till militära tjänstepensionsreglementet i tillämpliga

delar lända till efterrättelse jämväl i fråga örn tjänsteman, som blir underkastad

detta reglemente.

6. Är den som åtnjuter tjänstepension eller tjänstelivränta enligt reglementet

tillika berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pension

från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen

jämlikt stadgande i tidigare gällande författning rörande pensionering

av i statens tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten

pension från av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa,

skall grundbeloppet av tjänstepensionen respektive tjänstelivräntans

belopp minskas med beloppet av nämnda förmån. Vid bestämmande av

det oreducerade grundbeloppet respektive livräntebeloppet skall i sådant fall,

ändå att annat följer av eljest tillämpliga bestämmelser, såsom tjänstår tillgodoräknas

all den tid, som lagts till grund för beräkning av sagda förmån.

Därest pensionsåldern för den i nästföregående stycke omförmälda förmånen

icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken tjänstepensionen eller

tjänstelivräntan enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri, skall

i nästföregående stycke omförmäld minskning ske med det belopp, som enligt

de för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från och

med angivna tidpunkt.

7. Där hänsyn skall tagas till grundbelopp av tjänstepension eller, i andra

fall än i 9 punkten här nedan sägs, till tjänstepensionsunderlag enligt andra

tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, förstås med

grundbelopp respektive tjänstepensionsunderlag sammanlagda beloppet vid

indextalet 156 (juli 1914 = 100) av dels tjänstepensionen respektive tjänstepensionsunderlaget,

dels ock, i förekommande fall, pensionstillägg och pensionsförhöjning

samt procentuellt dyrtidstillägg.

8. Vid reglementets tillämpning å tjänsteman, som före civila tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande övergått till tjänst med lägre pensionsunderlag

och för vilken jämlikt 7 punkten övergångsbestämmelserna till sistnämnda

reglemente skall gälla ett pensionsunderlag lika med det för den

lägre tjänsten fastställda underlaget, förhöjt med en tredjedel av skillnaden

mellan pensionsunderlagen för de båda tjänsterna, skall iakttagas, att tjänstepensionsunderlaget

icke må understiga sammanlagda beloppet av det enligt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

33

civila tjänstepensionsreglementet gällande pensionsunderlaget och procentuellt

dyrtidstillägg därå motsvarande indextalet 156 (juli 1914 = 100).

9. Därest vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket detta

reglemente hänsyn skall tagas till tjänstemans tjänstepensionsunderlag för

tid innan reglementet blev gällande för honom, skall därvid sa anses, som

om för tjänstemannen gällt det tjänstepensionsunderlag, som enligt reglementet

är fastställt för den tjänst, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed

närmast jämförlig tjänst.

10. För den som omedelbart före reglementets ikraftträdande var underkastad

civila eller militära tjänstepensionsreglementet skall — i stället för

vad i 17 § 2 mom. och 31 § 2 punkten detta reglemente stadgas samt oavsett

vad 27 § 1 mom. andra stycket b) reglementet innehåller — med avseende

å beräkning av tjänstår för tid före ikraftträdandet gälla, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas dels tid, varunder tjänstemannen varit underkastad

i 1 § 3 mom. andra stycket detta reglemente omförmälda tjänstepensionsbestämmelser,

i den omfattning sadan tid fått tillgodoräknas enligt

civila respektive militära tjänstepensionsreglementet med därtill hörande

övergångsstadganden, dels ock tid i övrigt, vilken han ägt räkna såsom

tjänstår för pension respektive uppskjuten livränta antingen enligt civila

respektive militära tjänstepensionsreglementet med övergångsstadganden

eller ock enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser av nyssnämnt slag,

vilka han varit underkastad närmast före det angivna tjänstepensionsreglemente

blivit för honom gällande.

11. Beträffande ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt

tjänsteman, för vilken före detta reglementes ikraftträdande civila tjänstepensionsreglementet

var gällande och vilken genom sistnämnda reglemente

blev underkastad strängare föreskrifter i fråga om för hel pension erforderligt

antal tjänstår än de å honom omedelbart dessförinnan tillämpliga stadgandena

härutinnan, skola vid bestämmandet av tjänstepensions grundbelopp

de tidigare gällande stadgandena i berörda hänseende lända till efterrättelse

under förutsättning att tjänstemannen alltjämt är innehavare av den tjänst,

som han vid civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande innehade.

12. Därest den, som vid reglementets ikraftträdande innehar ordinarie,

medelst förordnande för viss tid tillsatt befattning eller befattning såsom

chef för försäkringsinspektionen, avgår med tjänstepension enligt reglementet

utan att hava innehaft nämnda tjänst minst 12 år i oavbruten följd, skall

iakttagas, att tjänstepensionens grundbelopp icke må understiga det belopp,

vartill det skulle hava uppgått, örn de bestämmelser alltjämt ägt tillämpning,

vilka varit gällande för tjänstemannen omedelbart före reglementets ikraftträdande.

Beträffande vad med pensions grundbelopp skall förstås länder

bestämmelsen i 7 punkten här ovan till efterrättelse.

13. Å lärare, som på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 12 april

1935 (nr 145) med föreskrifter i fråga örn pensionsrätten för vissa förutvarande''

reklorer vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter efter rektorsförordnandes

upphörande kvarstår vid rektors pensionsrätt, så ock å förutvarande rck
Dihang

lill riksdagens protokoll 19il. I sami. Nr-33:0. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tor, för vilken jämlikt 24 § 4 mom. andra punkten civila tjänstepensionsreglementet

fortfarande tillämpas de stadganden med avseende å pensionsunderlag

och pensionsavdrag, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet,

skola tillämpas det tjänstepensionsunderlag och det tjänstepensionsavdrag,

som i detta reglemente äro stadgade för vederbörande rektorstjänst.

14. Därest för lärare, som vid ikraftträdandet för vederbörande läroanstalt

av avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr 873) för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende innehade ordinarie befattning såsom

lärare i övningsämne, det enligt detta reglemente fastställda grundbeloppet av

pension skulle understiga den pension jämte dels, i förekommande fall, pensionstillägg

och pensionsförhöjning, dels ock procentuellt dyrtidstillägg motsvarande

indextalet 156 (juli 1914 = 100), som vid avgång från den av honom

vid avlöningsreglementets ikraftträdande innehavda tjänsten skulle hava utgått

enligt de för honom före övergången till civila tjänstepensionsreglementet

gällande pensionsbestämmelserna, skall det enligt detta reglemente fastställda

grundbeloppet ökas med belopp motsvarande skillnaden.

15. Lärare, som under tiden närmast före ikraftträdandet för vederbörande

läroanstalt av förenämnda avlöningsreglemente den 30 september 1937,

nr 873, innehade sådan med pensionsrätt enligt då gällande tjänstepensionsbestämmelser

ej förenad icke-ordinarie läraranställning, som till art och omfattning

kan anses hava motsvarat extra ordinarie befattning enligt de i anslutning

till avlöningsreglementet utfärdade avlöningsbestämmelserna för

icke-ordinarie lärare, äger, oavsett vad i 17 § detta reglemente samt 10 punkten

här ovan stadgas, såsom tjänstår tillgodoräkna före avlöningsreglementets

ikraftträdande förfluten tjänstetid, i den mån densamma fått tillgodoräknas

enligt de äldre tjänstepensionsbestämmelserna för ordinarie lärare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

35

Bilaga A.

Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.

För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern

vid den i 9 § 4 mom. respektive 33 § 2 punkten angivna tid efter det befattningshavaren

uppnått nedan angivna levnadsålder.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

A. Civilförvaltningen.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

63

1. Civila verk i allmänhet.

63

Expeditionsvakt (expeditionsvakt, till- lika gårdskarl; expeditionsvakt, till- lika maskinist och eldare; vakt- mästare; vaktmästare, tillika port-

63

63

63

Tredje huvudtiteln.

Förste expeditionsvakt (förste expedi- tionsvakt, tillika portvakt; förste

Utrikesdepartementet.

63

vaktmästare; vaktmästare; vakt- mästare och maskinist; vaktmästare,

tillika automobilförare; vaktmästare,

tillika maskinist och eldare; vakt- mästare, tillika portvakt, maskinist

och planteringsvakt; vaktmästare,

tillika preparator; vaktmästare, till- lika trädgårdsskötare; akademivakt- mästare; laboratorievaktmästare;

ränteri- och kontorsvaktmästare;

Fjärde huvudtiteln.

Marinförvaltningen.

Andre kemist på övergångsstat.....

63

63

Sjökarteverket.

63

63

63

63

63

Femte huvudtiteln.

63

63

Yrkesinspektionen.

63

63

2. Allmänna civilförvaltningen.

63

Andra huvudtiteln.

63

63

Fångvårdsstaten.

63

63

63

63

63

63

63

Pensionsstyrelsen.

Assistent av 4:e klass..............

63

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

63

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Matts proposition nr 339.

Verk och befattningar

Lev
nads
ålder,

år

Verk och befattningar

Lev
nads
ålder,

år

Statens tvångsarbetsanstalt d Svartsjö

och statens alkoholistanstalt därstädes.

Förste förman.....................

Yrkesmästare av 2:a klass..........

Uppsyningsman....................

Trädgårdsmästare..................

63

63

63

63

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

och statens alkoholistanstalt därstädes.

Sjuksköterska på övergångsstat .... 55

Assistent av 4:e klass på övergångsstat 63

Statens alkoholistanstalt å Venngarn.

Förste förman.....................

Maskinist.........................

63

63

Statens alkoholistanstalt å Haknäs.

Assistent av 4:e klass.............

63

Statens skyddshem.

Avdelningssköterska................

Lärarinna i hushållsgöromål........

Lärarinna i kvinnlig slöjd..........

Avdelningsföreståndarinna..........

Folkskollärarinna..................

Assistent..........................

Folkskollärare.....................

Föreståndarinna...................

Avdelningsföreståndare, tillika lärare

Avdelningsföreståndare, tillika redogörare

..........................

55

60

60

60

60

60

60

60

60

60

Medicinalstyrelsen.

Inspektris över sjuksköterskeväsendet

63

Ekonomipersonal:

Maskinmästare av 2:a klass

Maskinmästare av lia klass

63

63

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar.

Lärarinna.........................

Lärare............................

60

60

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor.

Lärarinna i kvinnlig slöjd.......... 60

Föreståndarinna................... 60

Statens anstalt för fallandesjuka.

Kontorspersonal:

Kassör.......................

Sj ukvårdspersonal:

Sköterska....................

Översköterska................

Förestånderska av 2:a klass . ..

Förestånderska av l:a klass . . .

63

55

55

55

55

Landsfiskalerna.

Landsfiskal..............

63

Sjätte huvudtiteln.

Väg''- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Järnvägsinspektor...............

Luftfartsinspektör...............

Väginspektör...................

Byråchef och broinspektor.......

Byråchef och vägtrafikinspektör ..

Vägorganisationen i länen.

Vägingenjör....................

63

63

63

63

63

63

Statens bakteriologiska laboratorium.

Laboratoriebiträde................

Maskinist........................

Stallförman......................

Preparator .......................

Förste laboratoriebiträde..........

63

63

63

63

63

Byggnadsstyrelsen.

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

.............................

Maskinist.........................

63.

63

Sjunde huvudtiteln.

Statens sinnessjukhus.

Kontorspersonal:

Kassör....................

Sjukvårdspersonal:

Sköterska.................

Översköterska.............

Förestånderska av 2:a klass

Förestånderska av l:a klass

Uppsyningsman av l:a klass

Statistiska centralbyrån.

Biblioteksassistent...........

63

55

55

55

55

60

Tullstaten.

Lokaltullförvaltningen:

Tullvakt.............

Tillsyningsman.......

Tulluppsyningsman

Tullkontorist.........

Tullöveruppsyningsman

63

63

63

63

63

63

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

37

Verk och befattningar

Hadsal

eler,

år

Åttonde huvudtiteln.

Eldare

Riksarkivet.

63

Livrustkammaren.

Livrustmästare...........

Åldfru...................

63

63

Naturhistoriska riksmuseet.

Maskinist....................

Preparator ...................

Uppsyningsman...............

63

63

63

Verk och befattningar

Lunds universitet:

nads
ålder,

år

Biblioteket:

Eldare ..........................

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

Trädgårdsmedhjälpare............

Underträdgårdsmästare...........

Preparator......................

Räntekammaren:

Eldare..........................

63

63

63

63

63

Domkapitlen och stiftsnämnderna.

Skoglig personal hos stiftsnämnderna:

Stiftsjägmästare.................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Riksantikvarieämbetet m. m.:

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

...........................

Statens historiska museum m. m.:

Preparator......................

Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan.

Portvakt..........................

Eldare............................

Musikaliska akademien med musikhögskolan.

Portvakt..........................

Uppsala universitet.

Biblioteket:

Maskinist.......................

Vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

Eldare, tillika biträdande vaktmästare

.......................

Trädgårdsmedhjälpare............

Underträdgårdsmästare...........

Maskinist.......................

Instrumentmakare...............

Preparator ......................

Kansliet:

Portvakt........................

Drätselverket:

Maskinist.......................

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Vetenskapliga institutioner och inrättningar:
Preparator

......................

Kansliet:

Maskinist.......................

Karolinska sjukhuset.

Garnisonsavdelningarna:

Sjuksköterska...................

Sjukhuset i övrigt:

Sjukvårdspersonal:

Barnmorska...................

Sjuksköterska.................

Ekonomipersonal:

Reparatör.....................

Andre maskinist...............

Trädgårdsmästare..............

Förste maskinist...............

Maskinmästare.................

Administrations- och kontorspersonal:
Kassör.

.......................

Serafimerlasarettet.

Sjukvårdspersonal:

Sjuksköterska...................

Ekonomipersonal:

Reparatör.......................

Snickare........................

Trädgårdsmästare................

Maskinist.......................

Maskinmästare...................

Administrations- och kontorspersonal:

Kassör..........................

63

63

55

55

55

63

63

63

63

63

63

55

63

63

63

63

63

63

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Tekniska högskolan.

Statens biografbyrå.

Reparatör.........................

63

Maskinist, tillika vaktmästare

63

Maskinist.........................

63

Maskinist.................

63

Verkmästare......................

63

Kassör....................

63

Chalmers tekniska högskola.

Gymnastiska centralinstitutet.

63

Lärarinna i fysisk fostran..........

60

63

Lärare i fysisk fostran..............

60

Högre lärarinneseminariet.

Nionde huvudtiteln.

Lärarinneseminariet:

Lärare i gymnastik med lek och

Lantbruksstyrelsen.

Kassör............................

63

Lärare i musik..................

63

Övningsskollärare................

63

Statens våxlskyddsanslalt.

Maskinist och vaktmästare.........

63

De allmänna läroverken.

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lantbrukshögskolan.

Snickare..........................

63

Maskinist.........................

63

Folkskoleseminarierna.

Trädgårdsmästare..................

63

övningsskollärare..................

63

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Alnarps lantbruksmejeri- och

Lärare i musik.....................

63

trädgårdsinstitut.

Eldare ............................

63

Småskoleseminariet.

Ämneslärare på övergångsstat......

60

Flyinge hingstdepå och stuteri.

Beridare.....................

60

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lärare i musik...................

63

Strömsholms hingstdepå.

Beridare...................

60

Läroanstalterna för blinda.

Sjuksköterska.....................

55

Veterinärhögskolan.

Maskinist................

63

Port- och telefonvakt..............

63

Sjukvårdare.......................

63

63

Fodermarsk.......................

63

Ladugårdsförman..................

63

Vårdanstalten för blinda med

Maskinist.........................

63

komplicerat lyte.

Verkmästare.......................

63

Översköterska.....................

55

Maskinist........................

63

Statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Lärarinna i slöjd..................

60

63

Lärarinna i kunskapsämne..........

60

Statens centrala frökontrollanstalt.

Läroanstalterna för dövstumma.

Laboratoriebiträde.................

63

Sjuksköterska....................

55

Maskinist.........................

63

Skogshögskolan.

Kvinnlig lärare i kunskapsämne.....

60

Port- och planteringsvakt..........

63

övriga lärare......................

63

Trädgårdsmästare och preparator ....

63 |

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

39

Verk och befattningar

Lev
nads
ålder,

år

Statens skogsförsöksanstalt.

Laboratoriebiträde............

Lantmäteristyrelsen.

Arkivbiträde..............

Rikets allmänna kartverk.

Flygfotograf ..................

Gravör .......................

Lappfogdarna.

Lappfogde

Tionde huvudtiteln.

Sveriges geologiska undersökning.

Preparator......................

Statens provningsanstalt.

Instrumentmakare...........

Förste laboratoriebiträde.....

Verkmästare................

Lotsstyrelsen.

Registrator ..

Byggmästare

Verkmästare ,

Fyringenjör .

Lots- och fyrstaten.

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna:
Expeditionsbiträde.

..............

Distriktsfyrmästare...............

Lotspersonal:

Överlots........................

Fyrpersonal:

Fyrmästare å 2:a klass fyr.......

Fyrmästare å l:a klass fyr.......

Personal å tjänstefartyg:

Befälhavare.....................

Paleni- och registreringsverket.

Eldare och maskinist............

3. Statens affärsdrivande verk,

Postverket.

Stationsmästare av klass 8.........

Stationsmästare av klass 7.........

Bokbinderiförman..................

63

63

63

63

60

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

Verk och befattningar

63

63

63

Tryckeriförman...........

Postexpeditör.............

Förrådsmästare...........

Förste postexpeditör......

Stationsmästare av klass 6

Transportmästare.........

Telegrafverket.

Lokaltelefonist..........

Landstelefonist.........

Stationsbiträde.........

Förste stationsbiträde ...

Rikstelefonist...........

Förrådsförman..........

Inkasserare............

Kassör................

Stationsförman........

Telegrafexpeditör......

Förrådsmästare........

Förste kassör..........

Förste telegrafexpeditör

Förste vaktföreståndare

Ritare.................

Verkstadsmästare......

Linjemästare..........

Verkmästare..........

. Statens järnvägar.

Portvakt...................

Förrådsförman..............

Förste portvakt............

Trädgårdsförman............

Stallförman................

Stationsmästare av klass 7 ..

Vagnförman................

Verkstadsförman............

Förrådsmästare............

Förste kansliskrivare.......

Stationsmästare av klass 6 .

Trädgårdsmästare..........

Vagngårdsmästare..........

Ledningsmästare...........

Ritare....................

Stationsmästare av klass 5 .

Överbanmästare...........

Lev
nads
ålder,

år

Statens vattenfallsverk.

Förrådsförman.................

Muddermästare................

63

63

63

63

63

63

55

55

63

63

55

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Slussmästare......................

63

Befälhavare å bogserbåt............

63

60

Förrådsmästare....................

63

60

Förste kansliskrivare...............

63

Kassör...........................

63

Trädgårdsmästare..................

63

2. Marinen.

Byggmästare..................

63

Musikdirektör.....................

55

Förste maskinist..................

63

Officer vid marinintendenturkåren,

Reparationsmästare................

63

annan än kommendör............

60

Verkstadsmästare................

63

Kommendör vid marinintendentur-

Maskinmästare..............

63

kåren...........................

65

Mätaretekniker..................

63

Underofficer av 2. graden..........

55

Ritare........................

63

Flaggunderofficer..................

55

Stationsmästare....................

63

Polisöverkonstapel, tillika poliskorn-

Övermontör.....................

63

missarie.........................

60

Driftverkmästare................

63

Mariningenjör av 2. graden.........

60

Marinläkare av 1. graden, annan än

Domänverket.

sjukhusläkare....................

60

Assistent....................

60

Mariningenjör av 1. graden.........

60

Skogsingenjör.................

63

Specialingenjör av 3. graden........

60

Skogstaxator................

63

Förste mariningenjör...............

60

Jägmästare...................

x63

Specialingenjör av 2. graden........

60

Skogsskoleföreståndare..............

63

Marindirektör av 2. graden.........

60

Byrådirektör...................

63

Specialingenjör av 1. graden........

60

Överjägmästare.................

63

Marindirektör av 1. graden.........

60

B. Försvarsväsendet.

3. Flygvapnet.

_ .

''

Kapten i intendenturbefattning.....

55

Major i intendenturbefattning.......

60

Löjtnant vid intendenturkåren......

55

Överstelöjtnant i intendenturbefatt-

Musikdirektör.....................

55

60

Kapten vid fälttygkåren...........

55

55

Kapten vid fortifikationskåren......

55

55

Kapten vid intendenturkåren.......

55

60

Poliskonstapel.....................

55

Polisöverkonstapel.................

55

Poliskommissarie...................

60

Bataljonsveterinär.................

60

Flygingenjör av 2. graden..........

60

Bataljonsläkare....................

60

Regementsveterinär................

60

Regementsläkare...................

60

Flygöverläkaren...................

60

Fältveterinär......................

60

Flygdirektör av 1. graden..........

60

1 För jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen: 65 år.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

41

Bilaga B.

Tjänståldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.

För följande ordinarie befattningar skall det i 18 och 25 §§ avsedda, för

hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.

Verk och befattningar

Verk och befattningar

A. Civilförvaltningen.

Provinsialläkarstaten.

Provinsialläkare

1. Allmänna civilförvaltningen.

Förste provinsialläkare

Andra huvudtiteln.

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföre- ståndare

Statens sinnessjukhus.

Sj ukvårdspersonal:

Sköterska

Översköterska

Förestånderska av 2:a klass

Fjärde huvudtiteln.

Förestånderska av l:a klass

Försvarsstaben.

Föreståndare för fotografiska centrallabo- ratoriet

Statens anstalt för fallandesjuka.

Sjukvårdspersonal:

Sköterska

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

Professor

Översköterska

Förestånderska av 2:a klass

Förestånderska av l:a klass

Femte huvudtiteln.

Barnmorskeläroanslalterna.

Yrkesinspektionen.

Yrke6underinspektör

Överlärare

Åttonde huvudtiteln.

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och

statens alkoholislanslalt därstädes.

Lantbruksinspektor

Naturhistoriska riksmuseet.

Professor och avdelningsföreståndare

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och

statens alkoholistanstalt därstädes.

Sjuksköterska på övergångsstat

Statens etnografiska museum.

Professor och föreståndare

Akademien för de fria konsterna med konst-

Statens alkoholistanstall å Vermgarn.

Lantbruksinspektor

högskolan.

Föreståndare för skolan för grafisk konst,

tillika lärare i grafisk konst

Statens skyddshem.

Avdelningssköterska

Föreståndare för institutet för material- kunskap, tillika lärare i materialkunskap

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Verk ock befattningar

Verk och befattningar

Professor, tillsatt medelst fullmakt

Professor, tillsatt medelst förordnande för

begränsad anställningstid

Läroanstalterna för blinda.

Sjuksköterska

Musikaliska akademien med musikhögskolan.

Lärare

Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte.

Översköterska

Sekreterare

Uppsala universitet.

Läroanstalterna för dövstumma.

Sjuksköterska

Fogde

Observator

Lärare i medicinsk radiologi

Laborator

Prosektor

Professor

Gymnastiska centralinstitutet.

Lärarinna i fysisk fostran

Lärare i fysisk fostran

Professor i kroppsövningarnas fysiologi och

hygien

Lunds universitet.

Föreståndare för den zoologiska institutio-

Nionde huvudtiteln.

nens entomologiska avdelning

Observator

Lärare i medicinsk radiologi

Professor

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Laborator

Slatskonsulenterna.

Statskonsulent i boskapsskötsel

Statskonsulent i får- och getskötsel

Statskonsulent i svinskötsel

Statskonsulent i mejerihushållning på över- gångsstat

Prosektor

Professor

Statens växtskyddsanslalt.

Avdelningsföreståndare

T andläkarinstitutel.

Lärare

Lantbrukshögskolan.

Professor

Karolinska sjukhuset.

Garnisonsavdelningarna:

Sjuksköterska

Sjukhuset i övrigt:

Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgärdsinstitut.

Professor

Sj ukvårdspersonal:

Barnmorska

Sjuksköterska

Veterinärhögskolan.

Professor

Serafimerlasarettet.

Sjukvårdspersonal:

Statens centrala frökontrollanstalt.

Föreståndare

Sjuksköterska

Farmacevtiska institutet.

Professor

Skogshögskolan.

Lektor på övergångsstat

Professor

Tekniska högskolan.

Professor

Statens skogsförsöksanstalt.

Avdelningsföreståndare

Chalmers tekniska högskola.

Professor

Lappfogdarna.

Lappfogde

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

43

Verk oell befattningar

Musikstyckj unkare

Poliskonstapel

Polisöverkonstapel

Bataljonsläkare

Regementsläkare

Fältläkare

överfältläkaren

Verk och befattningar

Tionde huvudtiteln.

Bergsstaten.

Gruvingenjör

Bergmästare

Sprängämnesinspektionen.

Sprängämnesinspektör

Statens elektriska inspektion.

Assistent

Statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningar
Fartygsinspektionen.

Andre fartygsinspektör

Förste fartygsinspektör

2. Statens affärsdrivande verk.

Telegrafverket.

Lokaltelefonist

Landstelefonist

Rikstelefonist

B. Försvarsväsendet.

1. Armén.

Fänrik

Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifikationskåren

och intendenturkåren

Ryttmästare

Sergeant

Musiksergeant

Fanjunkare

Styckjunkare

Musikfanj unkare

2. Marinen.

Fänrik, annan än vid marinintendenturkåren

Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren
Kapten,

annan än vid marinintendenturkåren
Flaggkorpral
Mariningenjör

av 2. graden

Marinläkare av 1. graden

Mariningenjör av 1. graden

Specialingenjör av 3. graden

Förste mariningenjör

Specialingenjör av 2. graden

Marindirektör av 2. graden

Specialingenjör av 1. graden

Förste marinläkare

Marindirektör av 1. graden

3. Flygvapnet.

Fänrik

Löjtnant

Kapten, annan än i intendenturbefattning

Sergeant

Fanjunkare

Flygläkare av 1. graden

Flygingenjör av 3. graden

Flygingenjör av 2. graden

Flygingenjör av 1. graden

Flygdirektör av 2. graden

Flygöverläkaren

Flygdirektör av 1. graden

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Förslag

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna

tjänstepensionsreglementet, så ock innehavare av beställning å reservstat vid

lörsvarsväsendet;

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit

underkastad detta reglemente, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den

vid avgångstillfället innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension

varom under b) förmäles, under förutsättning att tjänstemannen under

sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, som vid nämnda

tillfälle varit förenad med tjänstepensionsrätt, varom i 3 mom. tredje stycket

här nedan förmäles.

Bestämmelsen under c) här ovan avser icke sådant fall, då tjänstemannen

efter avgången innehaft annan anställning, förenad med tjänstepensionsrätt

som nyss sagts.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga om tillämpningen av

detta reglemente gälla,

a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande

tjänsteman, som försatts i disponibilitet, på grund av bestämmelserna

i 3 § 1 eller 2 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall i tjänstepensionshänseende

så anses, som örn tjänstemannen alltjämt kvarstode i

tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som om han

alltjämt vöre innehavare av befattningen, med iakttagande härvid av att

stadgandet i 3 § 3 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet skall äga motsvarande

tillämpning;

b) att där befattnings- eller beställningshavare övergår till anställning,

vilken är förenad med tjänstepensionsrätt som i 3 mom. tredje stycket här

nedan sägs men ej med sådan familjepensionsrätt varom i nämnda författningsrum

förmäles, och sådant fall ej är för handen som under a) sägs,

detta reglemente skall å tjänstemannen äga tillämpning så som örn han alltjämt

innehade den förra befattningen, såframt han icke inom en månad från

det han tillträder den nya anställningen i den ordning, Kungl. Majit bestäm
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

45

mer, anmäler att han i stället vill underkasta sig föreskrifter, som gälla rörande

familjepension för sistnämnda anställning;

c) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente

likställes med pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet;

samt

d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1

mom. c) förmäles, likställes dels den som efter erhållet avsked från beställning

vid försvarsväsendet kvarstår såsom lönlös över stat, dels ock den som

erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet men på grund av

vad i 14 § 2 mom. andra stycket eller i 31 § 3 punkten nämnda reglemente

stadgas vid frånfället ej vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgar, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet

samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som

i 1 mom. b) eller c) avses.

Vad i reglementet sägs om tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

skall, där ej annat framgår, avse dels tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj :t och riksdagen, dels ock tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen

eller med stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens

verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

om pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär

personal.

Med tjänste- eller familjepensionsrätt, varom i reglementet förmäles, förstas

pensionsrätt enligt i nästföregående stycke avsedda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser.

2 §.

/ mom. I 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman har att vidkännas familjepensionsavdrag

enligt bestämmelserna i detta reglemente.

Efterlevande, som här nedan i 2 mom. sägs, till den, beträffande vilken

reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension eller

familjelivränta enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i

reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Maj:t.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande etterlevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sägs, samt

arvsberättigat barn, vilket ej uppnatt 19 ars alder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga örn make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av

60 år, och i fråga örn adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

3 morn. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att

till sin make utgiva underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga

avtal örn sådant underhållsbidrag, äger domstolen, om makarna levt tillsammans

under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens

hävande uppnått en ålder av minst 30 år samt det i övrigt med

hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att maken skall vara

berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §•

Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt enligt

bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning, skall

familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå enligt för densamma

meddelade bestämmelser, dock med iakttagande av de i 18 § 1 mom.

meddelade bestämmelserna rörande sammanträffande av förmåner.

Efter den som enligt reglementet ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie

tjänst som för icke-ordinarie befattning, vilken innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövande, må dock endast en familjepension

eller en familjelivränta utgå.

4 §.

1 mom. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande till

beloppet av dylik förmån sker, på därom gjord ansökning, beträffande efterlevande

till tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse och

beträffande efterlevande till annan tjänsteman av statskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 mom. Då pension eller livränta fastställes, skall skriftligt bevis därom

tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepensionsavdrag.

5 §■

Från och med den dag, då i 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman blir

underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång ur tjänst äger

rum skall tjänstemannen tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag.

Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt

reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

47

att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar

icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda

befattning.

6 §•

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i

2—4 mom. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller familjepensionsavdraget

för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl

icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade

befattningen.

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats

till tjänst med lägre familjepensionsavdrag.

2 mom. För följande befattningar, som äro hänförda till viss löneplan,

skola, där ej annat följer av stadgandet i 5 morn., familjepensionsavdragen

för år räknat utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsregiementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

A

1.

72

13

153

25

306

2

75

14

162

26

327

3

78

15

171

27

348

4

81

16

O

co

r-i

28

369

5

87

17

192

29

390

6

93

18

204

30

411

7

99

19

219

31

435

8

108

20

219

32

456

9

117

21

234

33

474

10

126

22

249

34 ''

495

11

135

23

267

12

144

24

285

B

1

435

2

504

3

576

G

1

282

7

414

13

618

2

294

8

435

14

627

3

309

9

465

15

627

4

348

10

504

16

669

5

399

11

543

17

669

6

399

12

606

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje- pensions- a vdrag

kronor

D

—

348

E

1

309

6

348

11

399

2

330

7

348

12

399

3

330

8

348

13

399

4

330

9

348

14

399

5

330

10

399

F

—

234

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsregiementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Oa

1

123

3

267

5

366

2

192

4

324

6

435

Ob

1

474

3

576

2

504

4

618

UO

1

132

2

153

3

171

Ca

1

72

11

135

21

234

2

75

12

144

22

249

3

78

13

153

23

267

4

81

14

162

24

285

5

87

15

171

25

306

6

93

16

180

26

327

7

99

17

192

27

348

. 8

108

18

204

28

369

9

117

19

219

29

390

10

126

20

219

30

411

Cb

1

435

2

465

3

576

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Familje-

Löneplan

Lönegrad

pensions-

avdrag

kronor

Mb

1

90

2

102

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 339.

D. Extra ordinarie befattningar.

49

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Farailje-

pensions-

avdrag

kronor

Eo, MEo

1

69

11

126

21

219

2

72

12

135

22

234

3

75

13

144

23

249

4

78

14

153

24

267

5

81

15

162

25

285

6

87

16

171

26

306

7

93

17

180

27

327

8

99

18

192

28

348

9

108

19

204

29

369

10

117

20

204

30

390

Oc

1

102

Ek

1

69

4

69

7

69

2

69

5

69

8

72

3

69

6

69

u

1

69

2

69

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning,

utgör familjepensionsavdraget för år räknat det belopp, som enligt vad ovan

sägs gäller för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen,

dock skall pensionsavdraget för andra tjänstemän med lön enligt

löneplan C civila avlöningsreglementet än cheferna för ifrågavarande inspektioner

utgöra 411 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

utgör familjepensionsavdraget det belopp, som gäller för

motsvarande ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie

tjänstemän utgöra familjepensionsavdragen för år räknat:

för justitieråd och regeringsråd 669 kronor,

för landshövding 669 kronor,

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt

2 mom. gäller för lönegraden A 24,

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 435 kronor,

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

Bihang till riksdagens protokoll I9il. 1 sami. Nr 339. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 327 kronor,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2

mom. gäller för lönegraden A 26.

I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 2 mom. sägs äger Kungl.

Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen skall anses med avseende

å familjepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsavdrag.

4 mom. För nedan angivna beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet

skola tillämpas följande familjepensionsavdrag för år:

för generalmajor 576 kronor,

för överste, lill vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat

utgått lön enligt löneplan Ob, 435 kronor,

för major 324 kronor,

för fältläkare 369 kronor, samt

för regementsläkare 327 kronor.

För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir

å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.

I fråga om annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsavdrag,

som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för honom

gällande.

5 mom. För tjänsteman, som av annan anledning än offentligt uppdrag

erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför C-avdrag å

lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande minskning

av familjepensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år räknat,

som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till närmast

högre sålunda delbara tal.

3 avd. Om familjepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

Gemensamma bestämmelser.

7 §-

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial;
b)

icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch

fondinspektionen samt sparbanksinspektionen; ävensom

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

51

c) innehavare av beställning å reservstat vid försvarsväsendet;

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera

familjepensionsberättigade stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.

8 §.

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den, då befattningshavare avlidit, eller, i fråga om pension till barn

.sorn födes efter faderns död, från och med den dag, under vilken barnet

fötts, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren

avlider, eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast

en tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av

honom, må den myndighet, som fastställt pensionen, kunna medgiva sådan

anhörig rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av familjepension sker i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet likväl

obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala återstående

pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

9 §•

1 mom. Storleken för år räknat av familjepensionens grundbelopp be
stämmes

enligt grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande familjepensionstal, varom

stadgas i 10 §. *

2 mom. Vid familjepensionens fastställande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och

eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, örn barnen äro två, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens fastställande ändring beträffande antalet familjepensionsberättigade,

skall med tillämpning av de i nästföregående stycke

angivna grunderna bestämmas nytt grundbelopp för familjepensionen att

tillämpas från och med den i 8 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på

varje tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent

av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som

motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive

barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökning om pension,

till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt

här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandemi

i 2—4 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som

enligt föreskrifterna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår,

varom förmäles i 12 §, .allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänistår

till minst 30 eller, i fråga örn tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension

erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara

familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, skall

familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med ‘/1M

respektive */ 100*för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

30 respektive 25.

Vad i nästföregående stycke stadgas i fråga om tjänst, beträffande vilken

för hel tjänstepension erfordras 25 tjänstår, skall äga tillämpning vid bestämmande

av familjepensionstalet för innehavare av beställning å reservstat såsom

fältläkare, regementsläkare, kompaniofficer annorstädes än vid fälttygkåren,

fortifikationskåren eller intendenturkåren eller såsom underofficer vid

armén eller flygvapnet.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

53

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal tjänstår,

må familjepensionstalet i fråga om den som omedelbart före ändringen

innehade tjänsten likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava

beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst.

3 mom. Har den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft med familjepensionsrätt

förenad ordinarie befattning, tillsatt medelst förordnande för viss tid,

eller befattning av det slag, som i 14 § c) detta reglemente avses, och åtnjöt

han icke tjänstepension för nämnda befattning, skall — såframt tjänstemannen

innehaft befattningen minst så lång tid, att han ägt komma i åtnjutande

av tjänstepension för densamma, örn avgången från befattningen skett på

hans egen därom uttryckta önskan och tillika innefattat avgång ur statens

tjänst — vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas, att detsamma

icke må understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda tjänsten,

beräknat enligt de grunder, som för tjänstemannen gällde vid förordnandets

upphörande.

Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, där den avlidne tjänstemannen

tidigare innehaft en och samma befattning av det slag, som avses i

14 § b), under tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas,

eller annan med familjepensionsrätt förenad befattning vid inträdet

av för densamma stadgad pensionsålder och tjänstemannen icke åtnjöt

tjänstepension för den tidigare innehavda befattningen.

4 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § andra stycket endast en

familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara det högsta

av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt enligt detta reglemente

för särskilda icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning

i tjänstgöringstiden, må familjepensionstalen sammanlagt icke överstiga det

högsta av f a m i 1 j e p c n.s i o n s u n d e r 1 åge n för tjänsterna. Härav föranledd minskning

fördelas lika å de särskilda familjepensionstalen.

5 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

11 §■

7 mom. Såsom familjepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt

2—4 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning tjänstemannen

innehade vid dödsfallet eller trän vilken lian dessförinnan avgatt

med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 moni. För följande befattningar, som äro bänt örda till viss löneplan, utgöra

familjcpensionsunderlagen de belopp, som här nedan för de särskilda

lönegraderna angivas:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

A

1

828

13

1,392

25

2,436

2

864

14

1,452

26

2,532

3

888

15

1,548

27

2,640

4

924

16

1,644

28

2,736

5

960

17

1,752

29

2,832

6

996

18

1,848

30

2,928

7

1,020

19

1,944

31

3,036

8

1,056

20

1,944

32

3,096

9

1,128

21

2,040

33

3,156

10

1,188

22

2,148

34

3,228

11

1,260

23

2,244

12

1,320

24

2,340

B

1

3,036

2

3,264

3

3,492

D

—

2,640

F

—

2,040

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familj e- pensions- underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Famil je- pensions- underlag

kronor

Oa

1

1,176

3

2,232

5

2,724

2

1,752

4

2,520

6

3,036

Ob

1

3,156

2

3,264

3

3,492

UO

1

1,224

2

1,392

3

1,548

Ca

1

828

11

1,260

21

2,040

2

864

12

1,320

22

2,148

3

888

13

1,392

23

2,244

4

9-?4

14

1,452

24

2,340

5

960

15

1,548

25

2,436

6

996

16

1,644

26

2,532

7

1,020

17

1,752

27

2,640

8

1,056

18

1,848

28

2,736

9

1,128

19

1,944

29

2,832

10

1,188

20

1,944

80

2,928

Cb

1

3,036

3

3,492

|

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

C. Beställningar, som avses 1 manskapsavlönlngsreglementet.

55

Familje-

Löneplan

Lönegrad

pensions-

underlag

kronor

Mb

1

984

2

1,032

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Eo, MEo

1

792

11

1,188

21

1,944

2

828

12

1,260

22

2,040

3

864

13

1,320

23

2,148

4

888

14

1,392

24

2,244

5

924

15

1,452

25

2,340

6

960

16

1,548

26

2,436

7

996

17

1,644

27

2,532

8

1,020

18

1,752

28

2,640

9

1,056

19

1,848

29

2,736

10

1,128

20

1,848

30

2,832

Oc

1

1,032

Ek

1

792

4

792

7

792

2

792

5

792

8

828

3

792

6

792

i U

1

792

2

792

För tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Maj:t fastställd personalförteckning,

utgör familjepensionsunderlaget det belopp, som enligt vad ovan sägs gäller

för den lönegrad tjänstemannen tillhör enligt personalförteckningen, eller,

vad angår tjänsteman med lön enligt löneplan C civila avlöningsreglementet,

2,928 kronor.

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas de familjepensionsunderlag, som gälla för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss löneplan ej hänförliga ordinarie

tjänstemän skola gälla följande familjepensionsunderlag:

för justitieråd och regeringsråd 4,020 kronor,

för landshövding 4,020 kronor,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

för chefen för rasbiologiska institutet och professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 3,036 kronor, samt

för innehavare av befattning vid universitet eller vid karolinska medikokirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi,

observator eller föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 2,532 kronor.

I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 2 morn. sägs äger Kungl.

Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende å familjepensionsunderlag

skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag.

4 mom. För nedan angivna beställningshavare å reservstat vid försvarsväsendet

skola tillämpas följande familjepensionsunderlag:

för generalmajor 3,492 kronor,

för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat

utgått lön enligt löneplan Ob, 3,036 kronor,

för major 2,520 kronor,

för fältläkare 2,736 kronor, samt

för regementsläkare 2,532 kronor.

För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir

å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.

I fråga om annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsunderlag,

som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för

honom gällande.

12 §.

Såsom tjänstår räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som ma tillgodoräknas såsom tjänstår enligt allmänna tjänslepensionsreglementet,

b) tid, under vilken beställning a reservstat vid försvarsväsendet innehafts,

ävensom tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet, jämväl där sådant icke följer av

stadgandet under a), samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till

pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej må räknas såsom tjänstår

för befattningshavare, som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistiörflutna

åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst överstiger eller understiger

motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet

under c) iakttagas, att där omförmäld tid ökas respektive minskas med så

stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet respektive

underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid beräkning

av tjänstår skall härvid allenast tagas i betraktande tid, varunder

innehafts med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid

beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 17 § 1 mom. andra

stycket allmänna tjänstepensionsreglementet avses.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

57

Rörligt tillägg.

13 §.

1 mom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår rörligt tilllägg

under samma förutsättningar och enligt samma grunder, som enligt vederbörliga

avlöningsreglementen gälla angående dylikt tillägg å lön till ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära statsförvaltningen.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej å

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

4 mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade

skall vad i 9 § 3 mom. stadgas om fördelning av

grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

14 §.

Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande

till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen,

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet.

15 §.

1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande lill befattningshavare,

som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 8—10 samt 12 och 13 §§

äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas,

a) att familjepensionstalet i fråga örn tjänsteman, som avses i 14 § a) eller

c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, familjepensionsunderlaget

samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat med

780 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20;

b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 10 § 1 mom. beträffande tjänsteman,

varom i 14 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga an
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

talet tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension

stadgade tjänståldern;

c) att i stället för vad i 12 § första stycket a) sägs skall gälla, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas tid, som vid tillämpning av de i allmänna tjänstepensionsreglementet

för tjänstemän i allmänhet meddelade bestämmelserna

rörande tjänstårsberäkning må tillgodoräknas såsom tjänstår, dock såvitt

angår i 14 § b) omförmäld tjänsteman allenast tid för innehav av där avsedd

tjänst;

d) att tjänstår enligt 12 § första stycket c) må, där fråga är örn tjänsteman,

som avses i 14 § b), tillgodoräknas endast om tjänstemannen vid sin

död innehade den i sistnämnda författningsrum avsedda tjänsten eller åtnjöt

invalidpension eller sjukpension för densamma;

e) att pensionsåldern skall anses inträda vid utgången av den månad, under

vilken befattningshavaren uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av

65 år; samt

f) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med famil

jepensionsrätt förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen intill dödsfallet

eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 14 §

a) och c), utgöra följande belopp:

A. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan C civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

1

2,328

7

2,940

13

3,732

2

2,388

8

3,036

14

3,780

3

2,448

9

3,132

15

3,780

4

2,640

10

3,264

16

4,020

5

2,868

11

3,384

17

4,020

6

2,868

12

3,660

B. Ordinarie befattningar, tillhörande löneplan E civila avlöningsreglementet.

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

1

2,448

6

2,640

11

2,868

2

2,544

7

2,640

12

2,868

3

2,544

8

2,640

13

2,868

4

2,544

9

2,640

14

2,868

5

2,544

10

2,868

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

59

C. Ordinarie beställningar, tillhörande någon av löneplanerna Ob eller Cb militära

avlöningsreglementet s

beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 3,732 kronor,

beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 3,132 kronor.

D. övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.

3 mom. För befattningar, som avses i 14 § b), skola familjepensionsunderlagen

utgöra de belopp, vilka enligt 11 § 2 mom. gälla för befattningar i

nedan angivna lönegrader, nämligen:

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.

4 avd. Om familjelivränta.

16 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

17 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. äga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, där ej annat föranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del av

det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av

det slag, varom i 12 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120 eller

— där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som irån avgången

må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgå till mer än 120 fulla

eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer

genom berörda utökning.

I fråga örn beräkning av tjänslår samt tid för pensionsålderns inträde för

befattningshavare, som avses i 14 §, skola härvid stadgandena i 15 § 1 mom.

andra stycket c) och e) lända till efterrättelse.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Vid beräkning av tjänstår skall iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt

för familjepensionering ej förelegat, i intet fall må tagas i betraktande till

större del än två tredjedelar.

Föreligger beträffande den avlidne sådant fall, som avses i 10 § 3 morn.,

skall vad i nämnda författningsrum föreskrives om bestämmande av familjepensionstal

iakttagas vid fastställande av familjepensionstal för livränta.

1 övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 10 § 2, 4 och 5 mom. samt 15 § 1 mom. andra stycket f) äga motsvarande

tillämpning.

5 avd. Om sammanträffande av förmåner.

18 §.

t mom. Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt

för mer än en befattning, antingen enligt detta reglemente eller enligt

såväl detta reglemente som andra familjepensionsbestämmelser, beror på

Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad män de förmåner, vilka tillhöra endera

respektive den enligt detta reglemente utgående familjepensionen eller

familjelivräntan, av sådan anledning skola minskas med de till den andra

familjepensionen eller familjelivräntan hörande förmånerna.

2 mom. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger tilllämpning,

med tjänstepensionsrätt förenad anställning, eller åtnjuter han

antingen tjänstepension eller tjänstelivränta eller ock familjepension eller

familjelivränta enligt detta reglemente eller andra familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan anställningshavare, skall pensions- eller livränteförmån,

som utgår enligt detta reglemente, där ej Kungl. Maj:t i särskilt

fall annorlunda förordnar, minskas med en fjärdedel, dock högst med

beloppet av den förmån, som föranleder minskningen.

6 avd. Särskilda bestämmelser.

19 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola

i fråga om vissa tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan

under 20—24 §§ meddelas.

20 §.

Femte huvudtiteln.

1 mom. Statens skyddshem.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola tilllämpas

det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som enligt

6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

61

2 moni. Statens sinnessjukhus.

För befattningar såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas

de familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom.

och 11 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för överläkare av 3:e klass...................... A 28

» » i 2:a » ...................... A 29

» » » l:a » ...................... A 30,

dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet,

lamiljepensionsavdraget skall utgöra 435 kronor och lamiljepensionsundeilaget

3,036 kronor.

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka

skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegiaden

A 29.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. första stycket

stadgas, familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet

tjänstår uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med Vs o för

varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

21 §.

Åttonde huvudtiteln.

Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoieseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

1. För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen

i 5 § andra stycket, familjepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.

Angående familjepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft

rektorsbefattning, stadgas i 3 punkten andra stycket här nedan.

2. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränta för efterlevande

till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas,

att det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra

30.

Där avliden befattningshavare vid frånfälle! innehade familjepensionsrätt

enligt detta reglemente såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning, må,

oavsett bestämmelsen i 3 § första stycket, allenast en familjepension eller en

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

familjelivränta utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall motsvara

det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

3. Beträffande avliden lärare vid här avsedd läroanstalt, som tidigare innehaft

rektorstjänst, för vilken han vid frånfället icke ägde familjepensionsrätt,

skall bestämmelsen i 10 § 3 mom. första stycket icke äga tillämpning.

Där för den som innehaft med tjänstepensionsrätt förenad rektorsbefattning

under minst 12 ar i oavbruten följd i fråga örn tjänstepensionsunderlag

och tjänstepensionsavdrag enligt allmänna tjänstepensionsreglementet tillämpas

de stadganden, som gällde vid förordnandets frånträdande, skola dock

jämväl med avseende a familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag

dylika stadganden lända till efterrättelse.

22 §.

Nionde huvudtiteln.

1 moni. Statens lantbruksingenjörer.

För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det familjepensionsavdrag

och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och

11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 26.

2 moni. Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det familjepensionsavdrag

och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §

2 mom. gälla för lönegraden A 24.

23 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de familjepensionsavdrag och

familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för

nedan angivna lönegrader, nämligen

ör lots Itillhörande lönegraden A 7.............. A 9

° S { » » A 8.............. A 10

(tillhörande lönegraden A 8...... A 10

» lotsförman '' » » A9...... All

» » A 11...... A 13

» Överlots .................................... A 14.

2 mom. Navigationsskolorna.

I fråga örn rektorsbefattning skola de i 21 § meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

24 §.

Affärsdrivande verk.

63

Statens järnvägar.

För befattningar såsom lokförare och lokeldare skola tillämpas de familjepensionsavdrag

och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §

2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för lokeldare ................................... A ö

, , ... (tillhörande lönegraden A 10........ A 11

* lokförare , A 12........ A 13.

7 avd. Reglementets tillämplighet.

25 §.

1 mom. Beträffande i 1 § 1 morn. a) omförmäld tjänsteman, vilken vid

detta reglementes ikraftträdande innehar med tjänstepensionsrätt enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet förenad befattning eller beställning

å reservstat vid försvarsväsendet, skall såsom förutsättning för reglementets

tillämpning gälla,

a) att omedelbart före ikraftträdandet allmänna familjepensionsreglementet

den 16 oktober 1936 (nr 542) varit å tjänstemannen tillämpligt; samt

b) såvitt angår beställningshavare å reservstat, att beställningshavaren icke

före viss av Kungl. Majit fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han ej vill

underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

Ändå att den under a) här ovan angivna förutsättningen ej föreligger, skall

tjänsteman, för vilken vid reglementets ikraftträdande eller senare inträder

sådant förhållande, som enligt därom meddelade bestämmelser skolat medföra

att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente å honom erhållit tilllämpning,

därmed bliva underkastad detta reglemente, och skall i dylikt fall

1936 års reglemente ej bliva för honom gällande.

Erhåller beställningshavare å reservstat, som anmält sin önskan att ej bliva

underkastad reglementet, befattning eller beställning, för vilken enligt reglementet

gäller högre familjepensionsunderlag än för den tidigare reservstatsbeställningen,

skall detta reglemente därmed träda i tillämpning för honom.

2 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning beträffande förutvarande

befattnings- eller beställningshavare, som i 1 § 1 mom. b) och c)

avses, skall i varje fall gälla, att han före avgång från befattningen eller beställningen

varit underkastad reglementet.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1942, fran och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, savin angar den å

vilken reglementet erhåller tillämpning.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Övergångsbestämmelser.

1. Där jämlikt bestämmelserna i detta reglemente hänsyn skall tagas till

familjepensionstal för familjepension enligt andra av Kungl. Majit och riksdagen

antagna familjepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade,

förstås med familjepensionstal det belopp, vartill summan av fasta

och rörliga förmåner uppgår vid tillämpning av indextalet 156 (juli 1914 =

100).

Med familjepensionsbestämmelser, antagna av Kungl. Majit och riksdagen,

likställas vid reglementets tillämpning, utom i fall som i 1 § 2 mom. b) avses,

här nedan i 2 punkten första stycket f) eller 2 punkten andra stycket

omförmälda familjepensionsbestämmelser.

2. Vid reglementets tillämpning beträffande tjänsteman, vilken före

ikraftträdandet för vederbörande förvaltningsområde av allmänna familjepensionsreglementet

den 16 oktober 1936 (nr 542) ägt familjepensionsrätt på

grund av sin statstjänst eller på grund av befattning hos civilstatens änkeoch

pupillkassa, skola de särskilda bestämmelser i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, vilka med avseende å tillämpningen å dylika tjänstemän

av sistberörda reglemente meddelats i

a) 2 punkten av de till reglementet hörande övergångsbestämmelserna;

b) kungörelserna den 4 juni 1937, nr 354, den 18 juni 1937, nr 582, den

29 oktober 1937, nr 845, den 30 juni 1939, nr 509, och den 31 maj 1940,

nr 487, angående reglementets ikraftträdande för vissa förvaltningsområden;

c) de till kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 516) angående reglementets

ikraftträdande för lärare vid statens undervisningsväsende m. fl. hörande

övergångsstadgandena A samt D—F;

d) kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 4) angående reglementets tillämpning

å folkskolinspektörer;

e) kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 517) angående familjepensionsrätt för

lärare vid läroanstalterna för blinda, i vad kungörelsen innefattar hänvisning

till övergångsstadgandet F i kungörelsen samma dag, nr 516; samt

f) kungörelserna den 4 juni 1937, nr 355 och 356, den 18 juni 1937, nr

583, den 29 oktober 1937, nr 846, den 30 juni 1939, nr 510, och den 31 maj

1940, nr 488, innefattande vissa bestämmelser angående familjepension.

Beträffande den, som omedelbart innan detta reglemente för honom vinner

tillämpning varit underkastad kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 357) med

bestämmelser angående familjepension i vissa fall för efterlevande till befattningshavare,

som innehaft befattning, å vilken lagen den 11 oktober

1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension äger tilllämpning,

så ock beträffande den, som vid reglementets ikraftträdande är

underkastad 1936 års allmänna familjepensionsreglemente och för vilken

berörda kungörelse varit gällande omedelbart innan han blev underkastad

sistnämnda reglemente, skola vid tillämpningen av detta reglemente stadgandena

i 9 § 2 mom. kungörelsen lända till efterrättelse.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

65

Erforderliga föreskrifter angående tillämpning i här avsedda fäll av de i

första stycket a)—f) samt andra stycket omförmälda bestämmelserna meddelas

av Kungl. Majit.

3. I fråga om distriktsveterinär, vilken till följd av statens övertagande

av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, skall gälla, att änka

skall äga rätt till familjepension eller familjelivränta även örn äktenskapet

ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej

65 år samt att pensions- eller livränterätt för arvsberättigat barn skall upphöra

först vid 21 års ålder. Vad nu sagts skall gälla även för det fall, att befattningshavaren

vinner förhöjning i familjepensionsunderlaget.

4. Vid reglementets tillämpning å den som omedelbart före ikraftträdandet

varit underkastad 1936 års allmänna familjepensionsreglemente skola,

där ej annat följer av vad i 2 punkten här ovan föreskrives, följande särskilda

bestämmelser lända till efterrättelse:

a) För ordinarie befattningshavare, som under berörda familjepensionsreglementes

giltighetstid övergått till befattning med lägre familjepensionsnnderlag

och för vilken jämlikt 12 § 1 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende

gälla de i fråga om den förra befattningen meddelade bestämmelserna,

skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare

innehavda tjänsten.

b) För den, som omedelbart före detta reglementes ikraftträdande innehade

tjänst tillhörande antingen lönegrad Mb 1 manskapsavlöningsreglementet

eller ock någon av lönegraderna C 1—3, 5, 6 och 10 eller E 10—14

civila avlöningsreglementet, så ock för den, som omedelbart före ikraftträdandet

innehade i 1 § 1 mom. c) allmänna tjänstepensionsreglementet

avsedd tjänst vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

skall såsom familjepensionsavdrag för sådan tjänst alltjämt tillämpas det

enligt 1936 års allmänna familjepensionsreglemente stadgade beloppet. Familjepensionstalet

för tjänsten må i här avsett fall ej understiga det enligt

sistnämnda reglemente fastställda grundbelopppet, ökat med 10 procent.

Bihang till riksdagens protokoll 19A1. 1 sami. Nr 339.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 november

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementen.

Föredraganden anför:

Inledning.

Tjänste- och familjepensionsrätten för statliga befattningshavare med nyreglerad

avlöning regleras för närvarande av tre huvudförfattningar, nämligen

1934 års civila tjänstepensionsreglemente, 1935 års militära tjänstepensionsreglemente

och 1936 års allmänna familjepensionsreglemente. Sistnämnda

reglemente är tillämpligt för såväl den civila som den militära statsförvaltningen.

För sådana arbetare i statens tjänst, vilka fylla ett fortlöpande behov av

arbetskraft och ha en arbetstid av normal omfattning, gälla särskilda åren

1934 och 1936 utfärdade tjänste- och familjepensionsreglementen. Dessa författningar

ha i väsentliga delar utformats efter förebild av civila tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet. För arbetarpersonal,

som icke fyller förutsättningarna för de nyssnämnda arbetarpensionsreglementenas

tillämpning, finnes möjlighet att efter prövning erhålla tjänstepension

enligt vissa mera summariska grunder, vilka meddelats i kungörelse

den 7 december 1934, nr 585.

För folk- och småskollärarna samt för lärarna vid de högre kommunala

skolorna (kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor) gälla enligt särskilda åren 1938 och 1939 utfärdade

reglementen tjänste- och familjepensionsbestämmelser, som i huvudsak

överensstämma med föreskrifterna i civila tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet.

Den 1 juli 1939 genomfördes en allmän avlöningsrevision inom den civila

och den militära statsförvaltningen. De nya avlöningsbestämmelserna innefattas

i civila och militära avlöningsreglementena, civila och militära ickeordinariereglementena

samt till dessa författningar hörande tilläggs- och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

67

tillämpningsföreskrifter. Till nämnda reglementen ansluter sig det år 1940

antagna manskapsavlöningsreglementet, vilket bland annat äger tillämpning

å vissa beställningshavare med pensionsrätt enligt militära tjänstepensionsreglementet

och allmänna familj epensionsreglementet.

Utredningen rörande de ändringar i pensionslagstiftningen tor statstjänstemännen,

som påkallas av den sålunda genomförda avlöningsrevisionen, har

anförtrotts åt särskilda sakkunniga. Dessa, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillkallats den 17 juni 1938 och som antagit benämningen 1938

års pensionssakkunniga, utgöras av expeditionschefen i finansdepartementet

E. A. Westling, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören

E. Andersson i Bollnäs samt förutvarande ledamoten av riksdagens

andra kammare, möbelsnickaren C. R. Jansson i Falun.

Huvudpunkterna i de åt de sakkunniga vid tillkallandet lämnade direktiven

kunna sammanfattas sålunda:

Utredningen borde icke begränsas till nödvändiga ändringar av rent formell

natur. Även pensionsförmånernas avvägning mot bakgrunden av den

genomförda löneregleringen borde upptagas till utredning och prövning.

Härunder folie, bland annat, spörsmålen örn de kvinnliga befattningshavarnas

pensionsunderlag, örn inräknande i de fasta pensionerna av en del av nuvarande

dyrtidstillägg och tillskapandet av en anordning för rörligt pensionstillägg

i analogi med det beslutade systemet för rörligt lönetillägg samt örn

pensionsnivåns relation till lönenivån. I sistnämnda sammanhang borde en

förutsättningslös prövning ägnas den av 1930 års pensionssakkunniga behandlade,

utan tvivel svårlösta frågan, huruvida och på vad sätt en ändring

av det hittills hävdvunna förhållandet mellan lön och tjänstepension kunde

och borde genomföras i syfte att bereda pensionärer å dyrare older en förmånligare

ställning än för närvarande.

Tjänstepensionsavdragens storlek borde underkastas realprövning. För

detta ändamål borde bland annat verkställas den utredning, som kunde erfordras

för att belysa till vilken del pensionsavdragen under i olika avseenden

ändrade förutsättningar kunde beräknas täcka kostnaderna för pensionsrätter

I samband med frågan om pensionsavdragens storlek borde även

bibehållandet av den för civilförvaltningen gällande men för försvarsväsendet

icke införda begränsningen av tiden för tjänstepensionsavdragens uttagande

göras till föremål för omprövning.

Jämväl i övrigt borde en översyn av pensionslagstiftningens innehåll och

formella avfattning äga rum, varvid borde tillses, i vad mån förenkling av

hittillsvarande regler kunde åstadkommas i anslutning till den verkställda

lönerevisionen eller eljest.

Ät de sakkunniga har sedermera enligt Kungl. Majlis beslut den 16 maj

1941 uppdragits all verkställa utredning och avgiva förslag ifråga örn revision

av gällande bestämmelser örn tjänste- och familjepension för arbetare

i statens tjänst.

De sakkunniga avgåvo den 3 januari 1939 betänkande med förslag till

vissa ändringar i gällande pensionsreglementen. Betänkandet Indes till grund

för propositioner lill 1939 års lagtima riksdag. Sedan riksdagen meddelat

sina beslut i anledning av propositionerna, utfärdades kungörelser örn ändring

i reglementena.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 339■

Departementschef

ev .

Numera lia de sakkunniga avgivit ett den 14 mars 1941 dagtecknat betänkande

med förslag till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen

(SOU 1941: 10). Vid utarbetandet härav lia överläggningar ägt rum med följande

personalrepresentanter, nämligen för statstjänarkartellen ledamoten

av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson och

förrådsmästaren G. Mattelin, för Svenska officersförbundet överstelöjtnanten

S. E. Öberg, för de till Sveriges statstjänstemannanämnd anslutna civila

personalföreningama rektorn C. A. Sjöwall och, såsom ställföreträdare för

denne, kammarskrivaren H. E. O. Palin, för trafiktjänstemännens riksförbund

sekreteraren A. G. Linnäs, för svenska underofficersförbundet regementskassören

A. Almroos, för Sveriges allmänna folkskollärarförening,

Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges

småskollärarinneförening gemensamt överläraren Hedvig Norgren,

folkskolläraren T. Torhjär och småskollärarinnan fru Ruth Linder ävensom

för de kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd kontorsskrivaren Maria

Waller. Vissa av personalrepresentanterna ha i anledning av de sakkunnigas

förslag avgivit särskilda yttranden, vilka finnas fogade vid betänkandet.

Utlåtanden över sistnämnda betänkande lia, efter remisser, avgivits av

Svea hovrätt, fångvårdsstyrelsen, chefen för försvarsstaben, arméförvaltningen,

marinförvaltningen, flygförvaltningen, socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

pensionsstyrelsen, medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms,

Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västerbottens

och Norrbottens län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten,

riksräkenskapsverket, generaltullstyrelsen, riksarkivet, domkapitlen

i Uppsala, Lund och Härnösand, akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan, kanslern för rikets universitet, direktionen för karolinska

sjukhuset, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium, lotsstyrelsen,

försäkringsinspektionen, statens pensionsanstalt, bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen, allmänna lönenämnden,

förvarsväsendets lönenämnd samt föreningen Sveriges häradshövdingar.

Därjämte ha högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter yttrat sig

över vissa delar av de sakkunnigas förslag. Yttranden ha vidare inkommit

från åtskilliga personalsammanslutningar.

Av chefen för försvarsstaben lia yttranden överlämnats från cheferna för

armén, marinen och flygvapnet, av kanslern för rikets universitet yttranden

från Uppsala och Lunds universitets drätselnämnder ävensom från karolinska

mediko-kirurgiska institutets och tandläkarinstitutets förvaltningsnämnder.

De av de sakkunniga i betänkandet den 14 mars 1941 förordade regiementsförslagen

torde såsom bilagor (bil. I och 2) få fogas vid detta protokoll.

Det av 1938 års pensionssakkunniga den 3 januari 1939 framlagda förslaget

avsåg väsentligen allenast vissa formella ändringar i pensionsreglementena,

vilka erfordrades för de nya avlöningsförfattningarnas ikraftträdande.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

69

Endast i ett avseende ingick i förslaget en reell ändring av nämnvärd betydelse,

nämligen upphävandet av dittillsvarande skillnad i pensionsunderlag

mellan manliga och kvinnliga innehavare av befattning i samma lönegrad.

I det nu senast avgivna betänkandet lia de sakkunniga i enlighet med

lämnade direktiv framlagt förslag till en reell och mera genomgripande revision

av pensionslagstiftningen. Av de över betänkandet avgivna utlåtandena

framgår, att myndigheterna i allmänhet ansett de sakkunnigas förslag

väl ägnat att läggas till grund för utfärdandet av nya pensionsbestämmelser

för statstjänstemännen. Jag biträder denna uppfattning och anhåller därför

att få underställa förslaget Kungl. Maj:ts prövning.

Såsom i den förut lämnade redogörelsen anmärkts, lia 1938 års pensionssakkunniga

numera erhållit i uppdrag att jämväl verkställa utredning angående

revision av gällande bestämmelser om tjänste- och familjepension för

arbetare i statens tjänst. Det är min förhoppning, att utredningen härutinnan

skall kunna slutföras inom sådan tid, att förslag i ämnet skall kunna

föreläggas nästa års riksdag.

Beträffande folk- och småskollärana samt lärarna vid de högre kommunala

skolorna pågår för närvarande utredning genom 1941 års lärarlönesakkunniga

örn en närmare anslutning av lönebestämmelserna för dessa

lärare till civila avlöningsreglementets lönesystem. Först sedan denna utredning

slutförts, kan frågan örn ändrade pensionsbestämmelser för dessa

befattningshavare upptagas till behandling.

Dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner. Tjänstepensionsunderlag

för befattningar i allmänhet.

De tjänstemannagrupper, som omfattas av de sakkunnigas förslag till allmänt

tjänstepensionsreglemente, avlönas i allmänhet enligt bestämmelserna i

civila eller militära avlöningsreglementet eller i civila eller militära ickeordinariereglementet

eller i manskapsavlöningsreglementet.

Befattningshavare, underkastade civila avlöningsreglementet, avlönas enligt

någon av löneplanerna A—F. Landshövdingarna, vissa tjänstemän vid konjunkturinstitutet

samt vissa professorer vid konsthögskolan avlönas dock icke

enligt någon löneplan utan med vissa i avlöningsreglementet särskilt angivna

belopp.

Beställningshavare, underkastade militära avlöningsreglementet, avlönas

enligt någon av löneplanerna Oa, Ob, Oc, UO, Ca och Cb.

Befattningshavare, underkastade civila eller militära icke-ordinariereglementet,

avlönas, såvitt här är i fråga, enligt löneplanen Eo respektive löneplanen

MEo. Viss extra ordinarie personal, underkastad civila icke-ordinariereglementet,

är dock jämlikt särskilda föreskrifter inplacerad i lägre lönegrader

än dem, vilka ingå i löneplanen Eo.

Beställningshavare, underkastade manskapsavlöningsreglementet, avlönas,

såvitt här är i fråga, enligt löneplanen Mb.

Emellertid omfattar reglementsförslaget även vissa befattningshavargrup
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

per, som icke äro underkastade nämnda reglementen. Dessa utgöra justitieråd

och regeringsråd, cheferna för bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen,

chefen för rasbiologiska institutet ävensom följande vid universitet

eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie

tjänstemän, som icke äro underkastade civila avlöningsreglementet, nämligen

professor, prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator

och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska avdelning.

Jag torde till en början få upptaga frågan örn dyrortsgraderade eller

enhetliga tjänstepensioner till behandling. Lämpligen bör i samband härmed

beröras frågan om tjänstepensionsunderlagens storlek; dock böra särskilt

för sig behandlas frågorna örn tjänstepensionsunderlagen dels för befattningar

i högre lönelägen, dels för befattningar förenade med avlöningsförmåner

utöver lön enligt löneplan, dels ock för icke-ordinarie personal i

lägre löneställning. De synpunkter beträffande tjänstepensionsunderlagens

storlek, som i det följande framläggas i samband med spörsmålet örn dyrortsgraderade

eller enhetliga pensioner, ha alltså icke omedelbart avseende

på nyss avsedda befattningar.

Gällande bestämmelser.

Enligt nuvarande liksom enligt närmast föregående bestämmelser ha tjänstepensionsunderlagen

för tjänster upp till och med 30 lönegraden fastställts

att motsvara två tredjedelar av slutlönen på A-ort i vederbörande lönegrad.

Denna relation mellan lön och pension har i indexlägen högre än det, som

motsvarar avvägningen av pensionens grundbelopp (index 100 på 1914 års

indexskala), något förskjutits till följd av sinsemellan olika regler för dyrtidstillägg

å löner och pensionsförmåner.

Någon differentiering av pensionsförmånernas nominella belopp med hänsyn

till förekommande olikheter i levnadskostnaderna på skilda orter har

hittills icke kommit till stånd.

Följande sammanställning utvisar för vissa lönegrader och ortsgrupper

det procentuella förhållandet mellan å ena sidan hel ålderspension jämte

dyrtidstillägg motsvarande indexläget 156 och å andra sidan lön jämte dyrlidstillägg

motsvarande samma indextal i slutlöneklassen för vederbörande

lönegrad enligt de närmast före den 1 juli 1939 gällande avlöningsbestämmelserna:
Pensioner!

utgör i procent av lönen

Lönegrad för ortsgrupp

nr A E I

1......................... 69. C 58.9 50.5

5 ......................... 68.9 58.3 50.2

10 ......................... 67.9 57.G 50.4

15 ......................... 68.0 58.4 51.8

20 ......................... 68.2 59.2 53.0

25 ......................... 67.4 60.4 55.6

30 ......................... 66.8 61.6 57.6

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Genom införande i de nyaste avlöningsreglementenas löneplaner av två

nya ortsgrupper har relationen mellan lön och pension blivit ytteiiigaie försämrad

för pensionärer med bosättning å de dyraste orterna i jämförelse med

tjänstemän stationerade å billiga orter.

Historik.

I betänkande den 5 september 1932 (SOU 1932: 19) redogjorde 1930

års pensionssakkunniga för sin uppfattning i frågan örn införande av en

dyrortsgradering på pensionsområdet. De sakkunniga anförde, att det visserligen

för pensionstagaren förelåge valfrihet i fråga örn bostadsorten, i*1611

att värdet av denna valfrihet icke borde överskattas. Man syntes svårligen

kunna förutsätta, att en tjänsteman, som haft hela eller större delen av sm

verksamhet i statens tjänst förlagd till en viss ort, skulle vara beredd att vid

pensioneringstillfället lämna denna ort, där kanske alla hans anhöriga oc

vänner vore bosatta, för att på gamla dagar omplanteras i en ny miljö. Utom

det personliga obehag och de kostnader, som vöre förenade med en sadan

flyttning, borde även framhållas den omständigheten, att pensionstagaren,

om han uppnått 60 års ålder, icke kunde förvärva hemortsrätt på den nya

bostadsorten, vilket kunde lia sin stora betydelse bland annat for bestämmandet

av vårdavgiftens storlek, därest han skulle behöva intagas pa sjukhus.

1 Örn del alltså förhölle sig på sätt de sakkunniga antagit, att flertalet

pensionärer kvarbleve på de orter, där de såsom tjänstemän varit för längre

tid stationerade, vore det uppenbart, att pensionens realvärde bleve mycket

olika alltefter prisförhållandena å orten. Beräknad i förhållande bil slutlönen

inom respektive lönegrader, motsvarade pensionen ungefär tva tredjedelar

av lönen å A-ort men föga iner än halva lönen å G-ort (dåvarande högsta

ortsgrupp). Likväl hade tanken på en differentiering av pensionerna funnits

böra, icke minst av praktiska skäl, övergivas. Särskilt inom verk med stor

lokalförvaltning vore förflyttningar av tjänstemän från en stationenngsort

till annan talrikt förekommande. För dylika fall skulle tydligen erfordras

detaljerade föreskrifter, huru pensionen skulle beräknas, om tjänstemannen

tillhört olika ortsgrupper å löneskalan. Att rätta pensionen endast efter den

lön tjänstemannen under åren närmast före pensioneringstillfället ägt uppbära

syntes icke vara lämpligt, enär delta säkerligen skulle föranleda åtskilliga

transportansökningar, vilkas huvudsakliga syfte vöre att tillförsäkra

tjänstemannen rätt till högre pension vid avgang från tjänsten. Föi sin de

hade de sakkunniga ansett lämpligast att vid pensionsunderlagens bestämmande

utgå från ett något högre löneläge än det, som skulle gälla för billigaste

ortsgrupp. De sakkunniga ville förorda, att de i 1928 ars lönekommittes

förslag till allmänt avlöningsreglemente angivna lönerna å medeldyr ort

(III-ort) lades till grund för beräkningarna av de nya pensionsbeloppens

storlek. Möjligen kunde häremot invändas, att förslaget försatte tjänstemännen

å de billigaste orterna i en gynnsammare ställning än som kunde anses

påkallad, men å andra sidan borde icke förglömmas att drygt två tredjedelar

av de tjänstemän, på vilka det föreslagna pensionsreglementet skulle Wiva

tillämpligt, vore att hänföra till de tre högsta ortsgrupperna i den nya allmänna

löneplanen. ,

För egen del anförde jag i den proposition (nr 222 ar 1934), varigenom förslag

till civilt tjänstepensionsreglemente framlades flir riksdagen, i förevarande

ämne följande (sid. 81):

1 Genom lagändring är 1932 tiar hemortsrätten förlorat sin betydelse flir bestämmande av

legosängsa vgiften för andra än fattigvårdspatienter.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Enligt min mening kunna onekligen vissa skäl anföras till stöd för de sakkunnigas

förslag om sådan ändring i sättet för pensionsunderlagens beräknande, att

lönen för någon högre ortsgrupp än den lägsta skulle tjäna såsom grundval för

beräkningen. Inom finansdepartementet ha ock vissa olika alternativ för en dylik

ändring varit under omprövning. Vid frågans övervägande har jag emellertid stannat

för att förorda, att någon ändring i nu gällande pensionsunderlag för de ordinarie

befattningshavare, vilka skulle bliva underkastade den nya lagstiftningen, icke

för närvarande kommer till stånd. Då denna revision enligt vad jag tillstyrkt skulle

genomföras utan samband med omarbetning av lönebestämmelserna, bär det synts

mig icke lämpligen böra ifrågakomma att nu vidtaga en höjning av pensionsunderlagen

med därav följande omräkning av pensionsavdragen. Enligt mitt förslag blir

levisionen av pensionsbestämmelserna, bortsett från pensionsrättens utsträckning

till icke-ordinarie personal, väsentligen att betrakta såsom ett välbehövligt ordnande

av pensionsvillkoren efter enhetliga och mera rationella grunder, medan den

egentliga pensionsförmånen till storleken lämnas orubbad.

Vid ärendets riksdagsbehandling uttalades från bankoutskottets sida (utlåtande

ni 60), att vissa skäl kunde anföras för en beräkning av pensionsunderlagen

på grundval av lönen i någon högre ortsgrupp än den lägsta,

exempelvis B-ort. En prövning av denna fråga borde dock anstå i avvaktan

pa en blivande revision av avlöningsbestämmelserna.

Undersökningar rörande pensionstagares

bosättning och flyttning.

I en vid 1938 ars pensionssakkunnigas betänkande fogad promemoria redovisas

vissa undersökningar, som genom de sakkunnigas försorg verkställts

i örande pensionstagares bosättning oell flyttning. Undersökningarna, vilka

bygga på material från de pensionsbeviljande myndigheterna, omfatta praktiskt

taget alla de pensionerade tjänstemän, vilka, om de kvarstått i tjänst i

juni 1939, skulle ha uppburit pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

eller enligt 1907 års civila pensionslag. Därjämte lia i

undersökningarna medtagits pensionärer tillhörande lärarpersonalen vid folkoch

småskolor. Det totala antalet i undersökningarna ingående pensionärer

uppgår till omkring 22,600.

Såsom sammanfattning av undersökningarnas resultat anföra de sakkunniga

huvudsakligen följande.

Vid bedömande av de resultat, vilka framgått av undersökningarna, bör ej

förbises att utredningsmaterialet inrymmer vissa felkällor och att med hänsyn

härtill försiktighet måste iakttagas, när det gäller preciserade eller i detalj

gående slutsatser. Med reservation för materialets beskaffenhet och därav

betingade begränsningar i möjliga undersökningsmetoder lära emellertid

undersökningarna få anses ägnade att giva en rättvisande bild i stort sett av

e- La°ktiska förhållanden, vilkas klarläggande därmed åsyftats. Betraktar man

forhallandena för samtliga pensionärer vid de olika av undersökningarna belörda

föi valtningsgrenarna, faller främst i ögonen, att två av tre pensionärer

1)0 kvar på den sista stationeringsorten samt att kvarboendeprocenten i stort

la.saiLtendens att sti§a Ju högre ortsgrupp den sista stationeringsorten tillhör.

Jämför man däremot med varandra pensionärer ur skilda lönegradsgrupper,

synes man - med en viss schematisering — kunna urskilja två pensionärsdukt.

Av dessa visar sig det ena — omfattande lägre lönegradsgrupper upp

till och med 15 lönegraden — något mera benäget att efter avgång ur tjänst

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

73

antingen kvarbo på eller flytta till billigare ortsgrupper. Inom det andra

skiktet, omfattande högre lönegradsgrupper, framträder snarare en dragning

till bosättning inom ortsgruppsskalans högre ortsgrupper. Man måste emellertid

betona, å ena sidan att inom de tre lägsta lönegradsgrupperna kvarboendets

maximum finnes inom en så hög ortsgrupp som F-ort samt å andra

sidan att kvarboendet även i de högsta lönegradsgrupperna endast undantagsvis

understiger 50 procent även bland dem, som avgått från stationering

inom någon av de tre lägsta ortsgrupperna. Motsvarande förhållanden gälla

i stort sett beträffande flyttningen till lägre, respektive högre ortsgrupp.

Flyttning till högre ortsgrupp förekommer i avsevärd omfattning även inom

de lägsta lönegradsgrupperna. Inom dessa lönegradsgrupper dominerar visserligen

flyttning till lägre ortsgrupp, men den har näppeligen sådan omfattning,

att den utan betydande reservationer kan förklaras med en hänvisning till

att pensionsförmånerna äro för knappa för att tillåta kvartående på eller

flyttning till högre ortsgrupp. Flyttning till billigare ortsgrupp förekommer

nämligen även i högre lönegradsgrupper i ganska avsevärd omfattning, och

de lägre lönegradsgruppernas övervikt härutinnan kan delvis förklaras med

att den regionala rekryteringens betydelse sannolikt är större inom de lägre

lönegradsgrupperna, vilka därför i större utsträckning än de högre bliva

rekryterade från billigare orter. Omvänt är frekvensen av flyttning fran lägre

till högre ortsgrupp även i lägre lönegradsgrupper sådan, att det näppeligen

med fog kan hävdas, att pensionernas knapphet skulle utgöra avgörande hinder

för flyttning till dyrare ort i fall, där sådan av andra skäl skulle framstå

såsom önskvärd. Överhuvud taget ha undersökningarna kvar lämnat det

allmänna intrycket, att de rent ekonomiska faktorernas inverkan på kvarboendet

och flyttningarna knappast framträder med sådan tydlighet, att

därur kunna hämtas mera bestämda argument för eller emot en dyrortsgradering

av pensionsförmånerna.

Av de sakkunniga utarbetade alternativa förslag.

1938 års pensionssakkunniga ha utarbetat två alternativa förslag, det ena

på grundvalen av en enhetlig avvägning av pensionsförmånerna och det

andra med gradering av pensionsbeloppen efter dyrortsförhållanden.

Alternativ med enhetliga p e n s i o n s u udelia g.

Beträffande det på grundval av en enhetlig av vägning av pensionsförmånerna

utarbetade alternativet anföra de sakkunniga följande.

Vid utformning av det alternativ, som avser enhetlig avvägning av pensionerna,

har det ansetts enklast och naturligast att — på sätt föreslogs av

1930 års pensionssakkunniga och jämväl i 1934 års proposition ifrågasattes

ställa pensionsunderlagen i viss relation till slutlönen inom de olika lönegraderna

för någon högre ortsgrupp än den lägsta. Av kostnadsskäl och med

hänsyn till angelägenheten av att pensionsunderlagen ej alltför obetydligt

understiga lönebeloppen på billigaste ort även inom lönegradens lägre löneklasser

bär det härvid ansetts icke kunna ifrågakomma att till utgångspunkt

taga någon högre ortsgrupp än C-orten. Att de sakkunniga a andra sidan

ansett sig icke böra välja en lägre ortsgrupp än denna såsom grundval för

pensionsund erla gens bestämmande bär sin grund i följande omständigheter.

Till en början Ilar den förbättring i relationen mellan lön oell pension, sorn

skulle vinnas örn B-ortsliinerna Indes till grund för pensio lisli lide långens uträknande,

ansetts bliva väl blygsam för de dyraste orternas pensionärer. Vidare

lia de sakkunniga av olika skäl ansett önskvärt, att de bada på grund
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

valen av enhetliga, respektive dyrortsgraderade pensioner byggda alternativförslagen

utformas på sådant sätt, att de bliva ekonomiskt ungefär likvärdiga.

Vid dyrortsförslagets utarbetande har det emellertid visat sig icke vara möjligt

att utan alltför stark beskärning av de för billigaste orter avsedda grundpensionerna

åstadkomma en någorlunda tillfredsställande avvägning av dyrortstilläggen

inom en kostnadsram, som nämnvärt understiger kostnaderna för en

enhetlig pension beräknad på grundval av C-ortslönerna. Även med denna

utgångspunkt ha sålunda de sakkunniga kommit fram till C-ortslönerna såsom

bas för alternativet enhetliga pensioner.

I enlighet härmed lia pensionsunderlagen i sistnämnda alternativ i princip

beräknats såsom två tredjedelar av slutlönerna för ortsgrupp C inom

vederbörande lönegrad. En viss avvikelse från principen har emellertid befunnits

erforderlig i vissa högre lönelägen. Då beräkningen sker med utgångspunkt

från de nya avlöningsreglementenas lönebelopp — vilka avvägts efter

indexläget 156 å 1914 års indexskala och alltså innefatta uppräkning av de

förutvarande fasta lönerna med 10 procents dyrtidstillägg inom ramen av de

tidigare maximeringsbestämmelserna för dyrtidstillägg å lönerna — skulle

utan en dylik avvikelse uppstå alltför stor ojämnhet i den reella pensionsförbättringen

till följd av den skiljaktighet, som varit rådande beträffande

maximibeloppet för dyrtidstillägg mellan å ena sidan lönerna och å andra

sidan pensionerna. I anledning härav har i förevarande alternativ från och

med 22 :a lönegraden en viss begränsning skett i de såsom två tredjedelar av

slutlönerna uträknade underlagsbeloppen. Denna begränsning håller sig dock

inom relativt snäva gränser; den utgör för 22:a lönegraden 14 kronor och

för 23 :e lönegraden 44 kronor samt för 24 :e—30 :e lönegraderna antingen 74

eller 80 kronor.

Till belysande av alternativets innebörd lia de sakkunniga meddelat följande

sammanställning utvisande det procentuella förhållandet mellan pension

och lön enligt detta alternativ för olika ortsgrupper, såvitt angår lönegraderna

A 1, 5, 10, 15, 20, 25 och 30:

Pensionsunderlag i procent av slutlön

Lönegrad [

O r

t s g r u

P P

A

B

C

D

E

F

G

H

I

A 1 i 72.0

69.2

66.5

64.1

61.8

59.7

57.7

55.8

54.1

5 72.4

69.5

66.9

64.4

62.1

59.9

57.9

56.0

54.3

10 72.2

69.4

66.8

64.3

62.1

60.0

58 0

56.2

54.4

15 71.7

69.1

66.7

64.5

62.4

60.5

58.6

56.9

55.3

20 i 71.1

68.8

66.7

64.6

62.7

61.0

59.3

57.7

56.1

25 j 69.1

67.4

65.8

64.3

62.9

61.5

60.2

59.0

57.8

30 1 68.5

67.2

66.0

64.8

63. G

62.6

61.4

60.4

59.4

Storleken av den föreslagna pensionsförbättringen framgår av en vid de

sakkunnigas betänkande fogad tabell, vilken såsom bilaga (bil. 3) torde få

fogas vid detta protokoll.

Alternativ med dyrortsgrade ring.

Principdiskussion. De sakkunniga lia upptagit till övervägande, huruvida

graderingen bör ske nied hänsyn till pensionärernas faktiska bosättning efter

avgången ur tjänst (bosättningsprincipen) eller efter deras stationering under

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tjänstetiden eller någon större eller mindre del av denna (stationeringsprincipen).

Härvid framhålla de sakkunniga huvudsakligen följande.

Valet mellan dessa håda motsatta grundprinciper för utformningen av etl

dvrortsgraderingssystem måste enligt de sakkunnigas åsikt i främsta rummet

bliva beroende på uppfattningen om syftet med en eventuell gradering av

pensionerna efter dyrortsförhållanden. I andra hand kunna praktiskt administrativa

synpunkter påverka bedömandet. .

Vad dyrortsgraderingens syfte angår, ligger det närmast till hands att gora

en jämförelse med bakgrunden till den på löneområdet gällande ortsdifferentleringen

1936 års lönekommitté framhöll i sitt betänkande angående dyrortsgrupperingen

(SOU 1937:32), att syftet med densamma skulle kunna

vara antingen att åstadkomma en anpassning till de lokala och regionala växlingarna

i lönerna på den allmänna arbetsmarknaden för att därigenom säkerställa

likvärdiga rekryteringsmöjligheter på olika orter, eller att tillgodose

ett mera abstrakt rättvisekrav på lika reallön, lika konsumtionsmöjligheter

för tjänstemän med samma placering på löneskalan, oavsett tjänstgöringsort.

kommittén framhöll även, hurusom i de allmänna motiv för det

svenska systemet för dyrortsgraderingen, som vid olika tillfällen anförts, det

.senare syftet syntes lia bildat huvudgrunden. I samband med kommunikationsverkens

lönereglering år 1919 hade sålunda anförts, att en utjämning

av de betydande lokala växlingarna i de allmänna levnadskostnaderna

genom olika totalavlöningar för tjänstemän å olika orter synts påkallad,

j 936 års lönekommitté uttalade i betänkandet icke för egen del någon avvikande

uppfattning beträffande huvudgrunden för dyrortsgraderingen a\

lönerna.

När det gäller en dyrortsgradering på pensionsomradeh torde rekrytermgssynpunkterna

spela en underordnad roll. I den mån någon betydelse över

huvud kan tillmätas dessa synpunkter, synas de endast inverka på bedömandet,

huruvida en dyrortsgradering bör förekomma eller ej; vid valet av system

lör en dylik gradering lära de vara utan aktualitet. Däremot torde synpunkten

om åstadkommande av en på skilda orter någorlunda jämförlig real förmån

icke kunna frånkännas elt visst berättigande även på pensionsområdet.

Om en gradering av förmånerna skall ske, kan syftet därmed svårligen tänkas

vara ett annat än att bereda pensionstagare på orter med växlande dyrhet mera

likvärdiga konsumtionsmöjligheter eller med andra ord en mera likvärdig

levnadsstandard. Men anlägges denna synpunkt, kan man efter de sakkunnigas

mening knappast komma till annat resultat än att pensionstagare^ taktiska

bosättning åtminstone i princip bör vara avgörande för pensionsavvägningen.

Om en dyrortsgradering skall genomföras, synes det vara ringa anledning

att låta en på viss ort bosatt pensionär uppbära högre pension än en

annan pensionär på samma ort enbart på den grund att den förre under sin

tjänstetid varit stationerad på dyrare orter än den senare och därför uppburit

nominellt — men ej reellt — högre lön. flitt saaant resultat skulle vant

försvarligt endast under förutsättning att pensioneringen vore att huvudsakligen

betrakta såsom en försäkring, i vilken tjänstemännens egna kontanta

insatser vore avgörande för förmånernas storlek. Örn med denna utgångspunkt

— sorn uppenbarligen ligger helt vid sidan av elei nyss angivna syftet

med en dyrortsgradering — pensionsavdragen under tjänstetiden bestämdes

till högre belopp på dyrare stationeringsorter, vore det givetvis påkallat att

giva kompensation för de högre avdragen i lorm av högre pension även föi

det fall att pensionstagare]! efter avgång ur tjänst bosatte sig på en billigare

ort. Men då berörda förutsättning saknas och då tjänstemännens pensionsbidrag

över huvud måste betraktas såsom en sekundär faktor i jämförelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

7G

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

med pensionsförmånen, leder uppenbarligen en dylik princip för dvrortsgraderingen

till helt irrationella resultat.

Här antydda principiella synpunkter synas vara av den vikt, att tanken

pa en gradering av pensionsförmånen efter stationeringsprincipen måste förkastas-

Praktiskt administrativa motiv synas verka i samma riktning. Den

differentiering av pensionsavdragen som stationeringsprincipen förutsätter,

den mera invecklade personalbokföring som kräves såsom underlag för pensionsbeviljandet

och de tidskrävande uträkningar, vilka i de olika pensionstallen

mäste tillgripas tor pensionens bestämmande med hänsyn till tjänstemannens

stationering under den gångna tjänstetiden och som i ett stort

antal tall skulle leda till individuella, från pensionsunderlagen avvikande pensionsbelopp

även vid full tjänstetid — alla dessa förhållanden skulle sammantagna

medföra ett högst betydande merarbete och en ganska betänklig

komphcering av den administrativa apparaten. I någon män skulle de

admimstrahva svårigheterna kunna minskas genom större eller mindre modifikationer

i stationermgsprincipens tillämpning, exempelvis genom att den

sista stationenngsorten finge avgöra efter vilken ortsgrupp pensionen skulle

utgå, under förutsättning att tjänstemannen under en viss, tämligen avsevard

minimitid varit stationerad där. Emellertid skulle därvid i stället uppsta

andra olagenheter, exempelvis en konstlad strävan från befattningshavarnas

sida att tore den fastställda tidsgränsen vinna förflyttning till en dyrare

ort för att därigenom erhålla högre pension o. s. v. Härtill kommer att

.dy,ll.ka.n?00(?1lflkatlo.ner sannolikt ofta skulle leda till än mer irrationella resultat

i förhållande till dyrortsgraderingens syfte än en konsekvent tillämpning

av stationeringsprincipen.

.... ^''n salunda av här anförda grunder övervägande skäl måste anses tala

tor dyrortsalternativets utformning på grundval av bosättningsprincipen, är

det a andra sidan tydligt, att icke heller denna princip går fri från invändnmgar.

Ben största principiella svagheten nied detta system är måhända, alt

beviljandet av dyrortstillägg i förening med fri bosättning kan befaras medföra

omkastningar i bosättningen av den omfattning att de kunna medföra

kostnadsökningar utöver de beräknade. Vid tillämpning av stationeringspnncipen

skulle kostnaderna för dvrortstilläggen åtminstone i stort sett vara

avhangiga av omständigheter, vilka inträffat före pensioneringen och vilka

betingas av statsförvaltningens organisation eller i varje fall regleras av statsmyndighets

beslut eller eljest ligga under statens kontroll. Med bosättnin^spnncipen

ater kunna kostnaderna påverkas av åtgöranden från pension^- rernas sida, över vilka staten icke bestämmer, något som måste vara ägnat

‘ „ ursvara ett fixerande pa förhand av pensioneringens kostnadsram

Denna invändning mot bosättningsprincipen har synts de sakkunniga vara

fX d(,;n betydelse, att en dyror Isgradering på grundval av nämnda princip

icke kan forordas utan att i systemet infogas sådana modifikationer och beöiansnmgar

vilka kunna i någon mån lämna garantier mot större överraskrungar

i kostnadshanseende.

De sakkunnigas förslag. De sakkunnigas förslag enligt alternativet med

dyrortsgraderade pensioner innebär, att pensionstagare skall i vissa fall kunna

erhålla dyrortstillägg å pensionens grundbelopp. Förutsättningen härför

skulle vara, att pensionstagaren anses tillhöra någon av ortsgrupperna D_I.

Dyror t.stilläggen skulle utgå med högre belopp för ortsgrupperna G—I än

tor ortsgrupperna D F. Beträffande avvägningen av pensionsförmånernas

storlek innebär förslaget, att beloppet av hel ålderspension skulle utgöra för

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

A_-C-orter ungefär två tredjedelar av medeltalet av A- och B-ortslönerna, för

I)_F-orter två tredjedelar av C-ortslönerna och för G—I-orter i stort sett

två tredjedelar av medeltalet av D- och E-ortslönerna. Dock har för alla

ortsgrupperna en viss begränsning av nämnda relationer ägt rum från och

med lönegraden A 22 och uppåt i löneskalan. Storleken av den pensionsförbättring,

som vid genomförande av detta förslag skulle tillkomma pensionstagarna,

framgår av bilagan 3.

Pensionstagare skulle enligt förslaget för varje kalenderår anses hänförlig

till ortsgruppen för den eller de orter, där han under de bada nästförflutna

kalenderåren varit mantalsskriven, eller, örn han under nämnda tid varit mantalsskriven

å orter tillhörande skilda ortsgrupper, till den lägsta förekommande

ortsgruppen.

För erhållande av dyrortstillägg skulle erfordras ansökan från pensionstagare^

sida.

Blir pensionstagare, som åtnjuter dyrortstillägg, mantalsskriven inom

annat mantalsskrivningsdistrikt eller flyttas han inom ett distrikt, vars område

är fördelat på skilda ortsgrupper, skulle han vara skyldig att göra

anmälan till den myndighet, som beviljat pensionen. Underlåter han göra

sådan anmälan inom föreskriven tid eller aberopar han oriktiga uppgifter

skulle han mista rätten till dyrortstillägg under en tid av minst två år.

Till belysande av alternativets innebörd ha de sakkunniga meddelat följande

sammanställning utvisande det procentuella förhållandet mellan pension

(hel ålderspension, i förekommande fall ökad med dyrortstillägg) och

lön enligt dyrortsalternativet för olika ortsgrupper, med utgångspunkt från

att pensionstagaren efter avgång ur tjänst kvarbor a sista stationeringsorten.

Lönegrad

Hel ålderspension i procent av slutlön

O r

t s g r u

P P

A

B

C

D

E

F

G

"

I

\ 1

68.1

65.4

62.9

64.1

61.8

59.7

60.8

58.9

57.0 1

68.5

65.7

63.2

64.4

62.1

59.9

61.1

59.1

57.3 ;

10

68.4

65.8

63.3

64.3

62.1

60.0

61.0

59.1

57.3 |

15

68.3

65.8

63.5

64.5

62.4

60.5

61.4

59.6

57.9

20

68.1

65.9

63.8

64. B

62.7

61.0

61.8

60.1

58.5

25

66.8

65.2

63.7

64.3

62.9

61.6

62.2

60.9

59.6

30

66.8

65.5

64.3

64.8

63.6

62.5

63.0

61.9

60.9

Beträffande det nu ifrågavarande alternativet lia de sakkunniga framhållit

följande.

Av största betydelse för motverkande av en lockelse till flyttning lill dyrare

orter måste enligt de sakkunnigas uppfattning vara, att själva dyrortstilläggen

till storleken begränsas. I den utformning av dyrortsalternativet, som

de sakkunniga framlägga, ingår av denna anledning en sådan beskärning av

dyrortstilläggens belopp i jämförelse med löneortstilläggen, att det för pensionstagarna

måste framstå såsom klart, att tilläggen i allmänhet icke tillnärmelsevis

kompensera de ökade kostnader, vilka uppkomma vid en bosättning

på dyrare ort. Dyrortstilläggens avvägning i detta alternativförslag baseras sålunda

icke på någon beräkning av den absoluta storleken av levnadskostnads
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

skillnader mellan olika orter. Tilläggen äro visserligen avsedda att bereda

pensionstagare på dyrare orter en förbättrad levnadsstandard i jämförelse

med nuvarande möjligheter, men de lia i förslaget avsiktligt begränsats lill

ett bidrag till de ökade levnadskostnadernas bestridande.

Redan med hänsyn till vad här anförts angående dyrortstilläggens storlek

har det ansetts självfallet, att någon särskild gruppering av orterna i riket på

grundval av levnadskostnadsskillnaderna vid tillämpning av en specifik pensionärsbudgei

icke bör komma till stånd utan att man bör utgå från den för

löneändamål uppgjorda ortsgrupperingen. Det är visserligen givet, att den

normalbudget, på vilken denna bygger, varken i fråga om familjetyp eller

konsumtionssammansättning helt sammanfaller med en för pensionstagare

i allmänhet karakteristisk hushållsbudget. Örn man ville anpassa dyrortsgrupperingen

direkt efter pensionärernas förhållanden, skulle därför till en

början erfordras en särskild undersökning rörande denna personalgrupps

ekonomiska livsföring för uppgörande av en för pensionärer genomsnittlig

utgiftsbudget, och på grundval av denna »normala pensionärsbudget» finge

sedermera verkställas undersökning angående kostnadsskillnaderna på olika

orter. En dylik vidlyftig och arbetskrävande apparat har icke ansetts rimligen

kunna ifrågakomma, så mycket mindre som dyrortstiliäggen i allt fall

med hänsyn till nyss anförda synpunkter linge tillmätas efter en tämligen

grov skälighetsavvägning. De sakkunniga lia alltså utgått från, att en

dyrortsgradering av pensionerna bör bygga på den gällande lönegrupperingen.

Med den beskärning av dyrortstiliäggen, varom i det föregående talats, har

det emellertid synts naturligast att icke fullfölja differentieringen för värjo

särskild ortsgrupp enligt lönegrupperingen utan att sammanföra de nio ortsgrupperna

till tre huvudortsgrupper. Tilläggen skulle eljest bliva väl små,

och anordningen skulle framstå såsom en fingradering på väsentligen fiktiva

grunder. Till en sådan förenkling lia emellertid bidragit även andra skäl.

Delvis taga dessa sikte på samma strävan som nyss berörts, att motverka

lockelse till flyttning; genom att i allmänhet begränsa rätten till dyrortstilllägg

att gälla vid flyttning till en ort med mera avsevärt högre levnadskostnader

undviker man att stimulera eljest icke ifrågakommande flyttningar mellan

närbelägna orter med endast obetydliga skillnader i dyrhetsstrukturen.

Vidare är denna förenkling i flera hänseenden av betydelse ur administrativa

synpunkter. Antalet fall, där efter avgång ur tjänst omprövning av pensionsförmånens

storlek måste ske, minskas nämligen genom förenklingen i

betydande mån, och vidare undgås genom ortsgruppernas sammanförande

till tre huvudgrupper en del svårigheter, vilka hänföra sig till förekomsten

av s. k. särorter inom åtskilliga kommuner.

Jämsides med den beskärning av dyrortstilläggens storlek, som ansetts nödvändig,

har det såsom en ytterligare garanti mot oberäknade kostnadsstegringar

befunnits påkallat att i fråga örn rätten till dyrortstillägg eller ökat sådant

tillägg vid flyttning till dyrare ort införa en viss karenstid. Regeln härom

har ansetts böra utformas på sådant sätt, att rätt till tillägg eller ökat tillägg

inträder först sedan pensionstagaren under två år varit mantalsskriven å ort

sorn berättigar till tilläggsbelopp, medan däremot flyttning från tilläggsberättigande

ort till billigare ort medför tilläggets bortfallande eller nedsättning

från och med året näst efter mantalsskrivningsåret.

I övrigt ha de sakkunniga vid utformningen av dyrortsalternativet sökt

i möjligaste män undvika anordningar, som medföra betungande administrativa

bestyr. Av denna anledning har bland annat förutsatts, att regleringen

av dyrortstiliäggen skulle bygga på uppgiftsplikt från pensionstagarna själva

utan obligatorisk medverkan av folkbokföringsmvndigheterna. Samma skäl

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

har medverkat lill den utformning av förslaget, som innebär att särskilda pensionsunderlag

fastställas allenast för uträknande av det grundbelopp, som

skall utgå på de billigaste orterna, medan dyrortstillägget konstrueras såsom

ett fristående tilläggsbelopp, vilket utmätes enligt en särskild intervallskala.

Även med de förenklingar, som sålunda vid dyrortsförslagets utformning

iakttagits, står det klart att tillämpningen av ett dylikt system mäste i manga

avseenden medföra ökat förvaltningsarbete, kontrollsvårigheter oell över huvud

en del besvärande administrativa konsekvenser i jämförelse nied ett system

byggande på enhetlig avvägning av pensionerna. Det har dock synts de

sakkunniga, att ett på bosättningsprincipen grundat dyrortsgradermgssystem

med de modifikationer och förenklande anordningar, som i det föregående

berörts, ur administrativ synpunkt måste vara att bestämt föredraga Iramtoi

ett system byggt på stationeringsprincipen.

De sakkunnigas yttrande beträffande de

alternativa förslagen.

De sakkunniga anföra följande.

Den enhetliga pensionsavvägningen i förhållande till C-ortslönen innebär

en enkel lösning, som ej medför andra administrativa besvär eller tillampningssvårigheter

än sådana, vilka äro förenade redan med nuvarande pensioneringsgrunder.

Utgifterna för denna lösning betingas väsentligen av statsförvaltningens

organisation och andra faktorer av den art, att de ligga under

statens kontroll och alltså kunna bedömas före pensioneringen. Kostnadsramen

för detta alternativ låter sig sålunda med tämligen stor grad av tillförlitlighet

på förhand beräkna och fixera. Den pensionsf förbättring, detta

förslag bereder befattningshavare på dyrare orter, är i och tor sig beaktansvärd

men förslaget ger samma förbättring även åt pensionstagare pa biligare

orter, och en avsevärd del av kostnaderna för förslagets genom! oran e

förbrukas sålunda till en pensionsökning för personalgrupper, vilka icke i

samma grad äro i behov därav. Mot förslaget kan med andra ord nidas

samma invändning som mot det nu gällande pensionenngssystemet, nämligen

att det ställer pensionstagare å billigare orter, och särskilt pensionärer

på de allra billigaste orterna, i en mera gynnad ställning än pensionat er pa

^Det dyrortsgraderade alternativet har i jämförelse med enhetsförslaget deli

fördelen, att det inom i stort sett samma kostnadsram möjliggör en större 01- bättring för pensionstagare å de orter där levnadskostnaderna aro högst. Med

bibehållande av enhetsförslagets pensionsförmåner för pensionärer pa medeldyra

orter bereder detta alternativ en ökad förbättring av pensionen inom de

tre högsta ortsgrupperna, medan å andra sidan förbättringen tor deni, som

äro bosatta å örte?* tillhörande de tre lägsta grupperna icke göres lika stor

sorn enligt förslaget med enhetliga pensioner. Dyrortsgraderingstorslaget

åstadkommer sålunda en mera rättvis avvägning av pensionsfoihattilingen

med hänsyn till levnadskostnadernas olika höjd pa skilda orter Aven örn

med hänsyn till pensionärernas frihet att välja sm bostadsort det abstr t .

rätlvisekravet ej på pensionsområdet kan lia samma styrka som nar de

Siler avvägning av förmånerna för löntagare - vilka arn bundna till deli

av staten fastställda stationeringsorten — ar en dylik jamnare ayvagnmgi

och för sig alt betrakta såsom en fördel aven pa pensionsområdet. Dyroitsförslaget

vidlådes emellertid av betydande nackdelar sätilIvida som ^ss til - lämpning trots föreslagna förenklingsanordningar otvivelaktigt skulle medföra^*

åtskilliga praktiska svårigheter och en icke ringa ökning i förvaltnings
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

arbetet. En svaghet med förslaget är ock, att kostnaderna för detsamma ej

lata sig på förhand fixera med samma grad av tillförlitlighet som när del

gäller enhetsförslaget.

Sålunda fällda omdömen örn de båda alternativa förslagens förtjänster och

nackdelar innefatta, framhålla de sakkunniga, i stort sett de sakkunnigas

samstämmiga mening. Enighet har ock inom de sakkunniga vunnits örn ali

i frågans nuvarande läge förorda en lösning enligt alternativet med enhetliga

pensioner. I fråga örn motiven för detta ställningstagande råda dock inom de

sakkunniga skiljaktiga meningar.

Två av de sakkunniga (herrar Andersson och Westling) lia funnit alternativet

med dyrortsgraderade pensioner i princip äga visst företräde med

hänsyn till möjligheten att inom i huvudsak samma kostnadsram bereda

större pensionsförbättring åt pensionstagare på de dyraste orterna och den

högre grad av rättvisa, som alltså enligt detta alternativ kan ernås. Som motivering

för att likväl en lösning av alternativet med enhetliga pensioner förordas

anföra dessa sakkunniga följande.

De ekonomiska konsekvenserna av dyrortsalternativet äro något mera

osäkra än vad fallet är med enhetsaltemativet. Med den konstruktion,

som dyrortsalternativet i de sakkunnigas förslag fått, torde emellertid denna,

av möjligheten till ökade flyttningar till dyrare ort beroende minskade tillförlitlighet

i beräkningarna ej böra tillmätas alltför stor betydelse. Att dyrortstilläggen

i någon mån kunna inverka på flyttningsfrekvensen bestrides

icke, men de därav föranledda merkostnaderna kunna knappast i förhållande

till de totala pensionskostnaderna befaras bliva av den storleksordning,

att de i och för sig kunna sägas utgöra ett avgörande skäl mot dyrortsförslaget.

Jämväl de med alternativet förenade administrativa besvärligheterna

lära, även örn de givetvis äro av en viss betydelse, efter de vidtagna

förenklingsanordningarna ej kunna anses vara av den art eller omfattning

att de^ icke kunna tillfredsställande bemästras. — Detta resonemang grundar

sig på förutsättningen att den nuvarande dyrortsgrupperingen i huvudsak

förblir gällande. Andra omständigheter tillkomma emellertid, som jämsides

med de här berörda — låt vara i och för sig ej avgörande — svagheterna hos

dyrortsalternativet kunna bidraga till tveksamhet örn ett bestämt förord för

detta alternativ. Det förefaller sannolikt, att den senaste tidens ekonomiska

utveckling medfört en viss utjämning av de totala levnadskostnadsskillnaderna

melian olika orter i landet. Det är ännu ovisst, i vilken utsträckning

en sådan utveckling kan vara ägnad att inverka på den nuvarande dyrortsindelningen.

Även örn en betydande kostnadsskillnad alltjämt kan väntas

bliva bestående mellan billigaste och dyraste ort och även om det sammanförande

av vissa ortsgrupper, som de sakkunniga föreslå, på pensionsområdet

avlägsnar en del av den kritik, som i övrigt riktas mot dyrortsgrupperingen,

kvarstår dock en viss tvekan om vilka verkningar, som en på nuvarande

förhållanden grundad undersökning av levnadskostnadsskillnaderna mellan

olika orter kan komma att få. Det synes icke uteslutet, att en sådan ny undersökning

kan leda till omgrupperingar i den omfattning att de kunna meleher

mindre rubba grunderna för de sakkunnigas ekonomiska beräkningar.

I det ovissa läge, som sålunda måste råda så länge en av statsmakterna i

princip beslutad, delvis pa ändrade grunder baserad dyrortsundersökning

ännu ej kommit till stånd, har det synts ganska vanskligt att giva ett bestämt

förord åt dyrortsförslaget och därmed rekommendera dyrortsgrade
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

81

ringsprincipens införande på ett nytt område, där skälen för dess tillämplighet

icke äro lika starka som på löneområdet.

Nu berörda omständigheter lia synts dessa sakkunniga vara av den betydelse,

att de icke ansett sig kunna förorda dyrortsalternativet, därest en lösning

av förevarande spörsmål måste sökas i nuvarande läge. Under sådana

förhållanden och då det synts dem angeläget att nu träffa ett avgörande, som

åtminstone i någon mån tillgodosåge önskemålet örn en förbättring av pensionerna

på de dyrare orterna, ha de ansett sig böra biträda alternativet med

enhetliga pensioner trots dettas underlägsenhet ur rättvisesynpunkt.

Den tredje av de sakkunniga (herr Jansson) har anfört huvudsakligen följande.

I och för sig tala skäl för att de tjänstemän, särskilt i de lägre lönegraderna,

vilka under sin tjänstetid eller en mera avsevärd del därav varit^ stationerade

på ort inom dyraste ortsgrupp och efter avgången kvarbo på sådan

ort, kunde i lämplig form erhålla en särskild förbättring av sina pensionsförmåner.

Att samtliga pensionärer, vilka efter avgång ur tjänst bosätta sig på

dyrare orter, skulle efter endast en jämförelsevis kort karenstid erhålla en

sådan pensionsförbättring, innebär emellertid att pensionskostnaderna i viss

mån göras beroende icke av statsmakternas beslut och åtgärder utan av pensionstagarnas

fria bosättning. Detta möter så starka betänkligheter ur principiell

synpunkt och i kostnadshänseende, att en dylik lösning icke synes

kunna förordas. På grund härav och då det icke befunnits möjligt att enligt

stationeringsprincipen utforma en praktiskt acceptabel och med hänsyn till

syftet rationell lösning av dyrortsgraderingsfrågan, är ett beslut i enlighet

med alternativet enhetliga pensioner att föredraga.

Personalrepresentanternas ståndpunkt till de

alternativa förslagen.

Representanterna för statstjänarkartellen samt för underofficersförbundet

ha obetingat uttalat sig till förmån för en dyrortsgradering av pensionerna.

Till de huvudprinciper, på vilka det i det föregående skisserade

dyrortsgraderingsförslaget uppbyggts, och till den utformning i detalj av

detta förslag, som de sakkunniga tänkt sig, ha dessa representanter givit

sin anslutning. Bland annat framhålla representanterna, att de icke kunnat

finna att de sakkunniga anfört några som helst bärande skäl emot en dyrortsgraderad

pension utan i stället särskilt betonat rättvisan uti att pensionerna

dyrortsgraderas och att med det förenklade förslag som av de sakkunniga

framlagts alla uppkonstruerade farhågor syntes kunna anses vara eliminerade.

Vidare åberopas, att folkpensionerna sedan flera år varit dyrortsgradcradc.

De i överläggningarna deltagande representanterna för folk- och småskollärarkårernas

organisationer lia lika obetingat förordat en enhetlig avvägning

av pensionsunderlagen samt, dock under framhållande av att pensionsavvägningen

borde ske i förhållande till lönebeloppen å högre ortsgrupp

än C-ort, tillstyrkt det förslag i detta hänseende, som utarbetats av de sakkunniga.

Representanterna för övriga personalorganisationer — statstjänstcmanna
Bihang

till riksdagens protokoll 19tl■ 1 sami. Nr 339. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Majlis proposition nr 339.

nämnden, trafiktjänstemännens riksförbund, officersförbundet och de kvinnliga

kårsammanslutningarnas centralråd — ha förklarat sig i princip förorda

en enhetlig avvägning av pensionsunderlagen med utgångspunkt från

slutlönerna för någon av mellanortsgruppema. Vid en jämförelse mellan de

av de sakkunniga utarbetade alternativa förslagen ha emellertid dessa representanter

funnit sig böra föredraga alternativet med dyrortsgradering.

Yttranden.

Alternativ 1 (enhetligt bestämmande av pensionsunderlagen) förordas

av fångvårdsstyrelsen, svenska fångvårdssällskapet, Sveriges arbetsledareförbund,

generaldirektören och en byråchef i riksförsåkringsanstalten, pensionsstyrelsen,

länsstyrelserna i Kronobergs län, Göteborgs och Bohus län,

Örebro län och Norrbottens län, statskontoret (utom 3 statskommissarier),

generaltullstyrelsen (utom 5 byråchefer och kustbevakningschefen), domkapitlen

i Uppsala och Lund, Uppsala och Lunds universitets drätselnämnder,

direktionen för karolinska sjukhuset, skolöverstyrelsen, lotsstyrelsen, fyrpersonalens

förening, statens pensionsanstalt, bank- och fondinspektionen, sparbanksinspekkonen,

järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen,

Sveriges kronojägareförbund. Järnvägsstyrelsen har dock ifrågasatt, att pensionerna

skulle avvägas efter lönebeloppen å högre dyrort än C-ort. Vidare

har vattenfallsstyrelsen hemställt, att jämväl beträffande 22 :a och högre lönegrader

måtte tillämpas den vanliga regeln om tjänstepensionsunderlagets

bestämmande till 2/s av slutlönen å C-ort.

Riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden (utom 6 ledamöter) och försvarsväsendets

lönenämnd (utom 2 ledamöter) lia i princip anslutit sig till

ett system med enligt staiioneringsprincipen dyrortsgraderade pensioner,

men då någon närmare utredning beträffande ett sådant system icke av de

sakkunniga verkställts ha de i valet mellan de båda föreslagna alternativen

stannat för alternativ 1 såsom det enligt deras mening lämpligaste. Införande

av ett system med pensionsunderlagen dyrortsgraderade enligt stationeringsprincipen

förordas av kammarrätten (utom presidenten och ett kammarrättsråd)

.

Alternativ 2 (dyrortsgradering enligt bosättningsprincipen) tillstyrkes

av Svea hovrätt, Sveriges fånga år ds manna förb lind, cheferna för försvarsstaben,

armén, marinen och flygvapnet, arméförvaltningen, marinförvaltningen,

socialstyrelsen, riksförsåkringsanstalten (utom generaldirektören och en

byråchef), medicinalstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och

Västerbottens län, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tre statskommissarier i

statskontoret, fem byråchefer i generaltullstyrelsen och kustbevakningschefen,

riksarkivet, domkapitlet i Härnösand, karolinska institutets och tandlåkarinstitutets

förvaltningsnämnder, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,

försäkringsinspektionen, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen samt sex ledamöter

i allmänna lönenämnden och tvä ledamöter i försvarsväsendets lönenämnd.

Flygförvaltningen säger sig med tvekan förorda detta alternativ.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

83

Av remissvaren synes framgå, att de hörda myndigheterna och organisaiionema

i allmänhet och alltså även i de fall, då alternativ 1 förordats, dela

de sakkunnigas uppfattning, alt dyrortsgraderingsförslaget åstadkommer

större rättvisa och billighet i förhållande till alternativet med enhetliga pensioner

och därför principiellt äger ett visst företräde. Ett undantag utgör generaltullstyrelsen,

som anser alternativet nied enhetliga pensioner även principiellt

äga bestämda företräden. Det föreliggande spörsmålet bör enligt styrelsens

mening bedömas från synpunkten, om och i vad mån en dyrortsgradering

kan bidraga till uppnående av sådana resultat, som kunna anses önskvärda

ur allmän samhällelig synpunkt. Även örn införandet av en dyrortsgradering

av pensionerna skulle lämna möjlighet att utan alldor stor kostnadsstegring

bereda pensionstagare på dyrare orter en väsentligt förmånligare

ställning än för närvarande, ställer styrelsen sig tveksam, huruvida en

sådan gradering bör med hänsyn till konsekvenserna genomföras. Följderna

kunde nämligen förutses bliva, alt å ena sidan de pensionstagare, vilka såsom

tjänstemän varit stationerade å dyrare orter, kvarbo å stationeringsorterna

i större utsträckning än för närvarande, och å andra sidan de pensionstagare,

vilka varit stationerade å de billigare orterna, efter pensioneringen i

ökad omfattning bosätta sig å dyrorter. Dessa konsekvenser stå i strid mot

vad som ur socialpolitiska synpunkter kan anses lämpligt. Såsom redan angivits

omfattas generaltullstyrelsens yttrande på denna punkt icke av styrelsens

5 byråchefer eller av kusthevakningschefen. Synpunkter, i viss mån liknande

dem åt vilka generaltullstyrelsen sålunda givit uttryck, framföras även

av järnvägsstyrelsen.

Frågan om de båda alternativens inverkningar på flyttningsfrekvensen har

för övrigt upptagits till behandling både av myndigheter som biträtt alternativ

1 och av myndigheter som förordat alternativ 2. Någon fara för att ett införande

av dyrortsgraderade pensioner skall i större utsträckning medföra

ökning av pensionstagares flyttning från billigare lill dyrare orter anse socialstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, försäkringsinspektionen och generalpoststyrelsen

samt länsstyrelserna i Stockholms och Västerbottens län icke föreligga. Socialstyrelsen,

försäkringsinspektionen och generalpoststyrelsen framhålla särskilt

den avhållande inverkan, som de föreslagna ortstilläggens jämförelsevis ringa

belopp måste få på en dylik flyttning. Motiven för en sådan flyttning måste

nog sökas i andra förhållanden. Enligt socialstyrelsens åsikt kan det dock

möjligen antagas, att den normalt i viss utsträckning förekommande omflyttningen

i motsatt riktning — fran dyrorter till billiga orter i en del fall kommer

att inhiberas vid införandet av dyrortstillägg. Generalpoststyrelsen påpekar,

alt det väl i regel är så, att en tjänsteman, som under relativt lång tid haft

sin tjänstgöring förlagd till viss ort, också vid pensionsålderns inträde ordnat

för sin bosättning på samma ort i egenskap av pensionär. Den omflyttning,

som sker i samband med pensioneringen, är ofta beroende på omständigheter,

som icke äro av ekonomisk art, t. ex. pensionärens önskan att komma

i närmare kontakt med pa annan ort bosatta anhöriga. Antalet llyttningar,

som sker av sådan anledning, kommer enligt styrelsens mening knappast ali

påverkas av en eventuell dyrortsgradering av pensionerna.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition ur 339.

För en särskild grupp av statstjänstemän, nämligen vissa befattningshavare

vid krigsmakten, har det ansetts, att man måste räkna med relativt talrika

förflyttningar efter avgång med pension. I sina yttranden påpeka chefen för

flygvapnet och arméförvaltningen, att det stora flertalet befattningshavare

vid krigsmakten för närvarande pensioneras redan vid 50 år, då försörjningsplikten

i många fall fortfarande har stor omfattning. Denna tidiga pensionsålder

medförde i de allra flesta fall, att en pensionstagare -— för familjens

ekonomi — måste söka erhålla någon form av kompensation för de minskade

inkomster, som övergången från lön till pension medför. De bästa möjligheterna

härtill funnes i landets större städer och samhällen, d. v. s. i de högsta

ortsgrupperna. Om en pensionstagare sålunda för egen och sin familjs utkomst

måste bosätta sig på en ort, som är dyrare än den, för vilken pensionsunderlaget

beräknats, synes det nämnda myndigheter skäligt, att pensionstagaren

erhåller kompensation härför. Arméförvaltningen framhåller också,

att många av de ifrågavarande befattningshavarna under sin tjänstgöring nödgats

byta stationeringsort mångfaldiga gånger och på grund därav icke blivit

rotfasta på den ort, där de befinna sig vid pensionsålderns inträde, vilket måste

medföra, att för dem dyrortsgraderingsalternativet i allmänhet framstår såsom

det naturliga.

I detta sammanhang kan anmärkas, att sparbanksinspektionen ifrågasatt,

huruvida icke de påtalade riskerna för flyttning till dyrare orter kunde elimineras

genom en kombination av bosättningsprincipen med stationeringsprincipen

så, att den förstnämnda principen skulle tillämpas vid flyttning till lägre

ortsgrupper, medan däremot flyttning till högre ortsgrupper icke skulle berättiga

till bättre pensionsförmåner.

Många av de hörda myndigheterna och organisationerna ha i sina yttranden

behandlat frågan örn vilken vikt man bör tillägga de administrativa svårigheter

och den ökning i förvaltningsarbetet, som måste uppkomma vid ett

genomförande av alternativ 2. Länsstyrelsen i Norrbottens län, statskontoret,

riksräkenskapsverket, bank- och fondinspektionen, järnvägsstyrelsen, domänstyrelsen.

allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenåmnd ha ansett

svårigheterna bliva så betydande, att det bör vara ett starkt skäl mot dyrortsgraderingssystemets

införande. Riksräkenskapsverket, vattenfallsstyrelsen och

allmänna lönenämnden framhålla i detta sammanhang även de betänkligheter

ur kontrollsynpunkt det måste ingiva, att enligt detta system utbetalningen

av dvrortstilläggen skulle bli beroende av uppgifter, som lämnats av pensionstagarna

själva. — Andra myndigheter, däribland chefen för armén, medicinalstyrelsen

och försäkringsinspektionen, anse icke att de ifrågavarande svårigheterna

behöva bli av sådan storleksordning, att alternativ 2 på grund

därav bör skjutas åt sidan. Länsstyrelsen i Stockholms län vidgår, att de administrativa

svårigheterna förtjäna stort avseende, men säger sig utgå från

att det skall visa sig möjligt att bemästra dem. Kammarrätten anmärker, att

den av de sakkunniga befarade ökningen av myndigheternas arbetsbörda torde

kunna i avsevärd omfattning motverkas därigenom, att pensionstagarna

själva åläggas viss uppgiftsplikt. I motsats härtill framhåller järnvågsstyrel
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Mcij:ts proposition nr 339.

sen, att med deli kännedom styrelsen äger örn svårigheterna i många fall att

kunna erhålla begärda uppgifter från pensionstagare ett dyrortsgraderingssystem,

som i likhet med de sakkunnigas förslag är i stor utsträckning byggt

på pensionstagarnas egna åtgöranden, måste förutsättas medföra att förvaltningsapparaten

blir mycket tungrodd.

Betydelsen av den av de sakkunniga påtalade nackdelen med dyrortsgraderingsförslaget,

att kostnaderna för detsamma svårligen låta sig på förhand

fixera med större grad av tillförlitlighet, betonas av statskontoret och domänstyrelsen.

Däremot anser generalpoststyrelsen, att detta förhållande icke bör

få utgöra något hinder för genomförande av en dyrortsgradering.

Som en nackdel med alternativ 2 påpekar statens pensionsanstalt det förhållandet,

att därest en pensionsförbättring framdeles möjligen skulle ifrågakomma

jämväl för å dyrare orter bosatta familjepensionstagare, alternativet

med dyrortsgradering därvid ej lämpligen kan tillämpas pa grund av därmed

förbundna praktiska olägenheter och familjepensioneringens karaktär av en

försäkring, grundad huvudsakligen på tjänstemännens egna insatser.

Av de myndigheter, som förordat alternativet med enhetligt bestämda pensionsunderlag,

ha pensionsstyrelsen, skolöverstyrelsen, bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen och försvarsväsendets lönenämnd funnit den

förbättring, dyrortsgraderingsalternativet skulle medföra för pensionstagare

å dyrare orter, vara alltför obetydlig för att kunna uppväga de påtalade nackdelarna

med detta alternativ. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har

i detta sammanhang påpekat, att man icke får förbise det faktum, att även

det av de sakkunniga föreslagna alternativ 1 dock innebär en allmän förbättring

av pensionerna, i det att såsom bas för beräkningen lagts ortsgrupp C

i stället för den nu gällande ortsgrupp A.

Till stöd för påståendet om det berättigade i att dyrortsgradering nu genomföres

på pensionsområdet har socialstyrelsen framhållit, att en dylik gradering

ju sedan länge tillämpas i fråga om själva lönebeloppen och att det

ur principiell synpunkt icke synes finnas fog för att just tjänstepensionerna

skola undantagas från en dyrortsgradering, som eljest allmänt genomförts

inom olika områden. Försäkringsinspektionen erinrar om att statsmakterna

icke tvekat att tillämpa en dyrortsgradering beträffande de enligt lagen örn

folkpensionering utgående tilläggspensionerna. I motsats härtill framhåller

generaltullstyrelsen, att en dyrortsgradering av statstjänstemännens pensioner

icke kan uppfattas såsom någon direkt konsekvens av dyrortsgraderingen

av folkpensionerna, enär dessas avvägning i många avseenden skett irån

andra samhälleliga utgångspunkter. Och då vissa personalrepresentanter till

stöd för alternativ 2 åberopat dyrortsgraderingen av folkpensionerna, genmäler

vattenfallsstyrelsen häremot, att den graderingen underlättas av att

pensionsstyrelsen till sin hjälp har lokala organ, de kommunala pcnsionsnämnderna.

Beträffande den planerade nya dyrortsundersökningens inverkan på frågan

örn införande av en dyrortsgradering av pensionerna i ramhaller vattenfallsstyrelsen

som sin åsikt, att nämnda undersökning mvckct viii kan leda

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

till ganska omfattande ändringar i dyrortsgrupperingen. Härtill kommer, säger

styrelsen, att de nuvarande löneplanerna icke äro baserade på någon levnadskostnadsundersökning,

varför det icke är uteslutet, att den nya undersökningen

kan komma att föranleda en omkonstruktion av löneplanerna,

särskilt med avseende å spännvidden mellan den dyraste och den billigaste

ortsgruppen, med ty åtföljande återverkningar beträffande eventuella dyrortstillägg

å tjänstepensionerna. Riksförsäkringsanstalten, medicinalstyrelsen.

länsstyrelsen i Stockholms län, försäkringsmspektionen och kammarrätten äro

av den uppfattningen, att även om den senaste tidens ekonomiska utveckling

kan komma att föranleda väsentliga rubbningar i dyrortsindelningen vid en

ny lönegruppering, detta förhållande dock icke bör tillmätas avgörande betydelse.

Liknande synpunkter anföras av socialstyrelsen samt av de fem

byråchefer i generaltullstyrelsen och kustbevakningschefen, vilka anmält avvikande

mening från generaltullstyrelsens yttrande.

I den förut lämnade översikten har omtalats, att kammarrättens majoritet

icke funnit sig kunna giva sin anslutning till någotdera alternativet utan förordat

ett system med enligt stationeringsprincipen dyrortsgraderade pensionsunderlag.

I sitt yttrande har kammarrätten — sedan ämbetsverket till prövning

upptagit de av de sakkunniga anförda skälen mot alternativ 2 — fastslagit,

att kammarrätten icke kan anse alternativ 1 innebära en tillfredsställande

lösning, enär syftet med tjänstepensionsreformen skulle väsentligen förfelas,

därest man valde att fortfarande röra sig med enhetliga pensionsunderlag. Då

sålunda för kammarrätten uppstår frågan örn förordande av dyrortsgraderingsförslaget,

anför ämbetsverket härom:

Ehuru kammarrätten i princip ansluter sig lill tanken på en anordning med

dyrortsgraderade pensioner, anser ämbetsverket emellertid, att med den utformning,

som de sakkunniga givit sitt enligt bosättningsprincipen utarbetade

förslag, alternativ 2, nämnda förslag icke går fritt från invändningar. Detta

gäller särskilt modifikationerna i principens tillämpning.

De sakkunniga ha avvisat tanken på en gradering av pensionsförmånen

efter stationeringsprincipen, därvid de närmast synas lia haft i tankarna en

gradering med hänsyn tagen till en längre tid, varunder vederbörande kan

hava varit placerad på olika orter. Uteslutet synes emellertid icke, att man

tager hänsyn enbart till stationeringen vid avgången ur tjänst.

Mot användandet av stationeringsprincipen kan givetvis invändas att, örn

nian vill bereda pensionstagare på orter med växlande dyrhet en mera likvärdig

levnadsstandard, pensionstagare^ faktiska bostadsort åtminstone i

princip bör vara avgörande för frågan örn pensionsavvägningen. Härvid är

emellertid att märka, dels att, även om man tillämpar bosättningsprincipen.

undantag från densamma åtminstone enligt de sakkunnigas förslag äro av

behovet påkallade i en avsevärd omfattning och dels att i de flesta fall —

enligt av de sakkunniga verkställda undersökningar ungefär två tredjedelar

av samtliga — pensionärerna kvarbo å stationeringsorten efter avskedet. Därest

man nu låter pensionsunderlaget bestämmas av denna orts placering i

dyrortsavseende, kommer man således beträffande flertalet pensionärer till

samma resultat som vid en tillämpning av bosättningsprincipen. Annorlunda

ställer sig saken för dem, som efter avskedstagandet flytta. De, som flytta till

en dyrare ort, komma i fråga örn realförmånerna i en sämre ställning, än örn

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

de kvarbott. Anledningen till att en pensionär flyttar till en dyrare ort lärer

emellertid i det övervägande antalet fall vara att lian anser sig där komma i

åtnjutande av vissa förmåner, ibland av ekonomisk men oftare av personlig

natur, som enligt hans egen mening uppväga av flyttningen föranleddökning

av utgifterna. Det är knappast troligt, att han gör anspråk pa att ta högre

pension, därför att han flyttar till en dyrare ort, och från pensionärernas sida

torde på grund därav näppeligen några invändningar resas mot att i dylika

fall låta den sista stationeringsorten bestämma pensionens storlek. Har ar

också att märka, att de sakkunniga ansett sig kunna, med bibehållande av

bosättningsprincipen, avsevärt begränsa storleken av dyrortstilläggen. Härifrån

och till att helt och hållet taga bort dem är steget ej sa stort. Om ater

en pensionär flyttar till en billigare ort, skulle man kunna mot tillämpning

av stationeringsprincipen invända, att han skulle erhålla en högre pension,

än som strängt taget borde utgå å sådan ort, och att staten skulle fa vidkännas

utgifter, som egentligen vore opåkallade. Dessa förhållanden torde

emellertid helt eller delvis kompenseras av den utgiftsbesparing, som blir en

följd av stationeringsprincipens tillämpning jämväl vid flyttningar till dyrare

ort. Erinras må för övrigt, att även vid en tillämpning av bosättningsprincipen,

sådan denna av de sakkunniga utformats, i stort sett motsvarande

företeelser skulle äga rum, i det att ingen ändring av pensionsunderlaget

komme att ske vid flyttning exempelvis från G-ort till I-ort liksom e.] heller

från exempelvis C-ort till A-ort. ....

Det synes vidare, som örn ur administrativ synpunkt stationeringsprincipen

vore att föredraga, då pensionsunderlaget här blir definitivt och ej underkastat

växlingar alltefter förekommande flyttningar mellan orter, tillhörande

olika ortsgrupper. Åtminstone torde detta gälla, om man låter pensionsunderlaget

bestämmas uteslutande efter stationeringsorten vid avlången.

Skulle, vilket givetvis kan tänkas ifrågakomma, nämnda underlag bestämmas

med hänsyn tagen till vederbörandes stationering under hela tjänstetiden eller

en del därav, blir förfarandet givetvis mera komplicerat. Man bor emellertid

hålla i minnet, att redan nu vid varje befattningshavares avgång en utredning

måste göras angående de förhållanden, som äro av betydelse foi hans

pensionsrätt, exempelvis angående den tid, han äger tillgodoräkna som tjänstår.

Lägger man härtill, att det torde kunna åläggas befattningshavaren själv

att förebringa den erforderliga utredningen, synes ej heller för sistnämnda

fall ökning i myndigheternas arbetsbörda behöva bliva alltför betungande.

En fråga, som i detta sammanhang bör beaktas, är den örn pensionsavdragens

storlek. Samma skäl, som de sakkunniga ansett tala för enhetliga pensionsavdrag

vid bosättningsprincipens användning, tala enligt kammarrattens

mening för att jämväl vid en tillämpning av stationeringsprincipen en enhetlig

avvägning av pensionsavdragen äger rum.

För det fall att pensionsunderlaget skulle bestämmas elter den sista stationeringsorten

och en konstlad strävan skulle uppstå från befattningshavarnas

sida att före avskedet vinna förflyttning till en dyrare ort för att därigenom

erhålla högre pension synes det emellertid kammarrätten, som om myndigheterna

icke skulle sakna möjlighet att ingripa häremot, därest sådana tendenser

överhuvudtaget skulle komma att yppa sig.

Enligt kammarrättens mening synas alltså övervägande skäl tala tor att ett

system med ortsdifferentierade pensioner införes med stationeringsprincipen

sorn grundval.

Från kammarrättens utlåtande lia. såsom framgår av det föregående, dess

president och ett kammarrättsråd anmält avvikande mening. Reservanterna

äro ense med kammarrättens majoritet i fråga örn önskvärdheten av att

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

pensionstagare å dyrare orter erhålla förhöjning av pensionsbeloppen samt

i fråga om åsikten att detta syfte ej kan i önskvärd omfattning vinnas genom

alternativet med enhetliga pensionsunderlag, men förklara sig anse, att en

gradering efter bosättningsprincipen måste vara att föredraga framför en

gradering efter stationeringsprincipen. Reservanterna anföra:

Ett Pensioneringssystem enligt bosättningsprincipen anknyter ju direkt till

de taktiska forhallandena under pensionstiden och härigenom bör ju vinnas

den rättvisa anordning, som man i förevarande hänseende eftersträvar Det

andra systemet bestämmer däremot pensionen med hänsyn till rättsfakta som

lorelegat redan före pensioneringen, och presumeras det därvid, att man härigenom

pa ett enklare sätt skall vinna ungefär samma resultat. I en del fall

kommer nog presumtionen att visa sig riktig, men i övriga fall slår metoden

fel och leder till godtycke. Det är att befara att i tjänstemannakretsar ett

stort missnöje kommer att uppstå med en anordning, som t. ex. låter en på

viss ort bosatt pensionär uppbära högre pension än en annan pensionär på

samma ort enbart på den grund, att den förre under sin tjänstetid varit stationerad

på dyrare ort. Och genomföres stationeringsprincipen på det sättet

att allenast den sista stationeringsorten får avgöra efter vilken ortsgrupp pensmnen

skall utgå, kommer det säkerligen att framträda en konstlad strävan

fran befattningshavarnas sida att vinna förflyttning till dyrare ort för vinnande

av pensionsförmåner. Med avseende å vad nu anförts och med hänsyn

till andra i betankandet angivna olägenheter, vilka kunna komma att föranledas

av en gradering efter stationeringsprincipen, synes ett på sistnämnda

princip grundat pensioneringssystem icke kunna förordas.

Men även mot bosättningsprincipen kunna invändningar göras. Det är sålunda

svårt att på förhand beräkna kostnaderna. Enbart på denna grund

torde likväl icke metoden principiellt böra underkännas. Emellertid kunna

mot detta gradenngssystem, så som det i detalj utarbetats av de sakkunniga

riktas aven andra anmärkningar. De föreslagna dyrortstilläggen äro sålunda

sa obetydhga, att de förmåner, som de å dyrare ort bosatta pensionärerna

erhålla, endast obetydligt överstiga dem, som skulle hava tillkommit dessa

pensionärer enligt alternativet med enhetliga pensionsunderlag. Vidare har

systemet förknippats med anordningar, som gjort detsamma betydligt invecklat.

Av nu angivna skäl synes önskvärt, att de föreslagna bestämmelserna rörande

dyrortstillägg omarbetas, därvid bör tågås i övervägande, örn icke större

differentiering av dyrortstilläggen skulle kunna åstadkommas och anordningarna

för systemets genomförande förenklas.

Anses emellertid detta icke böra ske, lärer det knappast vara skäl att infora

något system med dyrortsgradering, utan torde de enklare linjerna enligt

alternativet med enhetliga pensionsunderlag böra följas. Principiellt synes

därvid riktigast, att vid bestämmande av pensionsunderlag såsom utgångspunkt

tages E-orten i stället för C-orten. Till stöd härför kan hänvisas till de

statistiska uppgifter, som äro givna å sid. 12 i betänkandet. Huruvida med

hänsyn till kostnadernas storlek en sådan ökning av pensionsunderlagen

lämpligen kan ske är emellertid en fråga, varpå reservanterna icke ingå.

För egen del finner jag åtskilliga skäl tala för uppfattningen, som ganska

allmänt synes omfattas av de i ärendet hörda myndigheterna, örn skäligheten

i och för sig av en reglering med dyrortsgraderade pensioner. I viss mån

kunna de omständigheter, som föranlett en dyrortsgradering på löneområdet,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

89

åberopas som stöd för den meningen, att pensionstagarna böra beredas likvärdiga

konsumtionsmöjligheter oavsett var de bosätta sig. Mot en dyrortsgradering

av pensionerna kan dock med visst fog invändas, att det står en var

pensionär fritt att bosätta sig varhelst han önskar. Det förhållandet att en

viss bundenhet vid den ort, där pensionären kanske under större delen av sitt

liv haft sin verksamhet, ofta nog måste antagas föreligga, kan ej i högre grad

förringa betydelsen av denna invändning.

Även om sålunda skäl kunna anföras för genomförande av en dyrortsgradering

av pensioner, har det emellertid vid de ingående överväganden,

som nu ägnats frågan örn dyrortsgraderade pensioner, blivit tydligt, att avsevärda

modifikationer och begränsningar, vilka i hög grad skulle förringa

värdet av dyrortsgraderingen, måste föreskrivas för att undgå icke önskvärda

följder. Därjämte bliva de administrativa olägenheterna betydande.

Örn också måhända dessa olägenheter skulle kunna i viss mån reduceras

genom jämkningar i det föreliggande förslaget, måste dock under alla förhållanden

betydande svårigheter uppkomma. Detsamma blir förhållandet

oavsett om man följer sakkunnigförslaget eller örn man skulle göra graderingen

beroende av den eller de orter, där pensionärerna varit stationerade

under tjänstgöringstiden.

Ehuru inom 1938 års pensionssakkunniga uttalats principiella sympatier

för en dyrortsgradering, ha de sakkunniga likväl enhälligt ansett sig böra

förorda, att den nu ifrågavarande pensionsregleringen skall ske på grundval

av en enhetlig avvägning av pensionsförmånerna. Likaså har ett betydande

antal av remissmyndigheterna, däribland flertalet av de pensionsbeviljande

verken, motsatt sig, att dyrortsgradering införes på pensionsområdet. Icke

heller jag är beredd att tillstyrka en sådan dyrortsgradering utan finner mig

böra förorda, att pensionsunderlagen liksom hittills varit fallet bestämmas

till samma belopp oavsett var pensionstagarna äro bosatta eller under tjänstgöringstiden

varit stationerade.

I sitt alternativ med enhetliga pensionsunderlag ha de sakkunniga förordat,

att underlagen skulle bestämmas i förhållande till lönerna å C-ort. Jag

tillstyrker den förbättring av pensionsförmånerna, som detta förslag innebär.

Ej heller i övrigt har jag funnit anledning lill erinran mot de grunder för

pensionsunderlagens avvägning enligt detta alternativ, som av de sakkunniga

tillämpats.

Tjänstepensionsunderlag för vissa befattningar i högre lönelägen.

Av de ordinarie befattningar, som här avses, tillsättas vissa genom fullmakt

och andra genom förordnande.

Fullmaktstjänsterna utgöra dels befattningar i 31—34 lönegraderna av löneplan

A, dels befattningar tillhörande löneplan B, dels beställningar i lönegraden

6 av löneplan Oa, lönegraderna 1—3 av löneplan Ob samt lönegraderna

1 och 3 av löneplan Cb, dels ock landshövdingbefattningarna, befatt
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ningarna såsom justitieråd och regeringsråd samt befattningarna såsom chef

för rasbiologiska institutet och professor m. m. vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Förordnandetjänsterna utgöra dels befattningar i löneplanerna C och E.

dels beställningar i lönegraden 4 av löneplan Ob eller i lönegraden 2 av löneplanen

Gb, dels ock befattningarna såsom chef för bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen.

Alternativet med enhetliga pensionsunderlag.

Beträffande fullmaktstjänsterna, tillhörande civila

och militära avlöningsreglementena, gäller nu, örn man bortser

från lönegraderna A 31—34, att en viss beskärning av pensionsunderlagen

ägt rum genom successiv minskning av procentsatsen för pensionens relation

till lönen. De sakkunniga anse, att denna grundsats bör tillämpas även för

framtiden och därvid gälla även de nya lönegraderna A 31—34. För dessa

grader ha för närvarande provisoriskt fastställts vissa underlag, vilka icke

ställts i relation till de nya lönebeloppen utan beräknats med utgångspunkt

från en fingerad påbyggnad av den äldre löneplanen och med iakttagande av

vissa säkerhetsmarginaler.

För de redan före den senaste löneregleringen befintliga fullmaktstjänsterna,

av det slag varom här är fråga, medförde löneregleringen icke någon

reell löneökning utan allenast ett uppräknande av de fasta lönebeloppen med

hänsyn till vissa tidigare utgående provisoriska tilläggsförmåner. De sakkunniga

anse därför, att pensionsregleringen bör verkställas på sådant sätt, att

pensionsökningen i stort sett begränsas till vad som motsvarar den generella

förbättringen i relationen mellan lön och pension. Med denna utgångspunkt

ha de sakkunniga för de i lönehänseende högst ställda bland här avsedda

befattningar, nämligen landshövdingbefattningarna, ansett sig böra föreslå

ett pensionsunderlag enligt alternativet med enhetliga pensioner av 10,920

kronor. Till jämförelse må nämnas, att för dessa befattningshavare nuvarande

pensionsunderlag ökat med dyrtidstillägg vid index 156 utgör ett belopp av

10,572 kronor.

Mellan de gränser, som sålunda bildas av de föreslagna underlagen för å ena

sidan landshövdingbefattningarna och å andra sidan lönegraden A 30, ha

de sakkunniga inpassat pensionsunderlagen för samtliga här avsedda fullmaktstjänster

i mellanliggande lönelägen.

Beträffande justitieråd s- och regeringsråds b efattninga

r n a föreslå de sakkunniga, att pensionsunderlagen liksom för närvarande

bliva desamma som för landshövdingarna.

Vad angår övriga fullmaktstjänster (professorstjänster vid

universiteten m. fl.) anföra de sakkunniga följande.

Då inplaceringen av dessa befattningar i civila avlöningsreglementet icke

kan bedömas utan en mera ingående prövning, skulle det måhända ligga närmast

till hands att dessa befattningar i avvaktan på lönereglering ställdes

utanför det nya reglementets tillämpningsområde. Med hänsyn till önskvärdheten

av att civila tjänstepensionsreglementet icke i fortsättningen behöver

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

91

tillämpas för nytillträdande befattningshavare ha de sakkunniga likväl, om

än med viss tvekan, funnit sig böra förorda att befattningarna medtagas, varvid

dock deras ställning i pensionshänseende bör så avvägas, att ett föregripande

av löneplaceringen undvikes. Ur dessa synpunkter föreslås för ifrågavarande

befattningar pensionsunderlag, som överensstämma för professorernas

vidkommande med lönegraden A 31 och för prosektorer m. 11. med lönegraden

A 26. För dessa befattningar blir uppenbarligen pensionsregleringen avprovisorisk

natur i avvaktan på en nyreglering av löneförhållandena.

Angående pensionsunderlagen för förord ilandet.! än sterna anföra

de sakkunniga följande.

För de civila och militära förordnandetjänsterna, nied undantag^ för rektorsbefattningar

vid statliga läroanstalter, gälla för närvarande ett fåtal standardiserade

pensionsunderlag, upptagande samma belopp för befattningar i

ett flertal olika lönelägen. För några av dessa befattningar utgöra pensionsunderlagen

en större del av lönebeloppen än som gäller för fullmaktstjänster

i allmänhet, för andra åter är relationen mellan pension och lön ogynnsammare

än den som råder för fullmaktstjänster, med vilka de närmast kunna

jämföras. Denna grova avvägning av pensionsunderlagen för förordnandetjänsterna

torde närmast ha sin förklaring i att löne- och pensionsförmånerna

för dessa tjänster ursprungligen bestämts isolerat för en eller ett par

befattningar i sänder vid befattningarnas tillkomst. Sedan numera ett jämförelsevis

stort antal förordnandetjänster tillskapats och lönesättningen vid

de nya avlöningsreglementenas tillkomst undergått viss systematisering genom

befattningarnas upptagande i särskilda löneplaner — av vilka den civila löneplanen

C omfattar 17 lönegrader — har det synts påkallat, att en åtminstone

i någon mån motsvarande systematisering kommer till stånd även på pensionsområdet.

Härvid torde en ökad differentiering av pensionsunderlagen

vara ofrånkomlig. Procentsatsen för relationen mellan pension och lön bör

i allmänhet sättas något lägre för förordnandetjänsterna än för fullmaktsbefattningarna,

detta med hänsyn till att lönenivån för de förstnämnda tjänsterna

satts högre enbart med tanke på den lösligare anställningsformen. Med

avseende å utgångspunkterna för avvägningen lia de sakkunniga ansett sig

böra föreslå, å ena sidan att pensionsunderlaget för lönegraden C 1 fastställes

till 6,000 kronor och å andra sidan att underlaget för de båda högsta lönegraderna

— C 16 och 17, i vilka inplacerats cheferna för statens vattenfallsverk

och domänverket samt chefen för statens järnvägar — bestämmes till

samma belopp, som föreslagits för landshövdingar och justitieråd eller 10,920

kronor. Mellan dessa båda gränser lia underlagen för mellanliggande lönegrader

avvägts med ledning i stort sett av löneställningen. Härvid har dock i

viss mån tagits hänsyn även till de nuvarande underlagens storlek, varför en

fullt konsekvent utjämning av nuvarande ojämnheter i pensionsavvägningen

icke erhållits. En mera fullständig utjämning skulle lia förutsatt en tämligen

genomgripande omläggning, varvid antingen icke kunnat undgås avsevärda

nedsättningar i beloppen i vissa fall eller ock framtvingats delvis ganska

betydande pensionsökningar.

För de militära och civilmilitära förordnandetjänsterna (lönegraderna Ob 4

och Cb 2) föreslås enahanda pensionsunderlag som för de (i-lönegrader, vilka

upptaga samma lönebelopp. Detsamma gäller befattningarna såsom chef tilt

bank- och fondinspektionen samt för sparbanksinspektionen, vilka befattningar

icke formellt äro ordinarie lörordnandetjänster men enligt de sakkunnigas

förslag skulle i pensionshänseende likställas med dylika tjänster.

Beträffande den särskilda grupp av förordnandetjänstemän, sorn utgöres avrektorer

vid de statliga läroanstalterna (löneplan E), gäller för närvarande att

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

de i fråga om pensionsunderlag likställts med fullmaktstjänsterna» i vissa

lönegrader, nämligen lönegraderna A 25, 26, 27 eller 30 alltefter den typ av

läroanstalt, varom fråga är. Vid vissa grupper av läroanstalter äro rektorstjänsterna

fördelade på avlöningsgrupper med hänsyn till anstalternas storlek;

härutinnan sker omprövning oell eventuellt omgruppering för varje ny

förordnandeperiod. Formellt motsvaras de olika avlöningsgrupperna av särskilda

lönegrader, men utan hinder härav äro pensionsunderlagen lika för

rektorsbefattningarna vid varje särskild t> p av läroanstalt.

Enligt de sakkunnigas mening böra rektorerna i fråga om pensionsunderlag

likställas med förordnandetjänstemän i allmänhet i motsvarande löneställning.

I enlighet härmed lia de sakkunniga upptagit pensionsunderlag för

befattningar tillhörande löneplan E med belopp, som med tillämpning av de

för löneplan C använda avvägningsgrunderna svara mot löneställningen. I

de fall, då flera avlöningsgrupper förekomma vid en grupp av läroanstalter,

lia härvid tagits till utgångspunkt lönebeloppen för den lönegrad, som gäller

för lägsta avlöningsgruppen. Pensionsunderlagen bliva härigenom liksom

nu lika för alla rektorsbefattningar vid en och samma typ av läroanstalter.

Rektorsbefattningen vid högre lärarinneseminariet (lönegrad E 14) har liksom

för närvarande likställts med rektorstjänsterna l id de högre allmänna

läroverken.

Alternativet med dyrortsgradering.

I fråga om tillämpningen av dyrortsgraderingsalternativet å ifrågavarande

högre tjänster anföra de sakkunniga:

Vad dyrortsgraderingsalternativet angår, är det ingalunda givet att vid genomförande

av ett dylikt alternativ graderingen bör sträcka sig upp i de pensionslägen,

örn vilka här är fråga. Tvärtom tala i och för sig goda skäl för en

motsatt uppfattning. De bland ifrågavarande befattningar, som tillhöra chefslöneplanerna

eller äro i löneavseende högre ställda än dessa, äro icke beträffande

lönebeloppen dyrortsgraderade, och det vore då mest naturligt att även

underlåta dyrortsgradering av pensionsbeloppen. Emellertid visar det sig,

att en gränsdragning efter sådan grund leder till vissa mindre tilltalande

konsekvenser. Då lönegraderna A 31—34 liksom A-planens övriga lönegrader

upptaga dyrortsgraderade lönebelopp, finge väl dyrortsgraderingen av pensionerna

sträcka sig över hela A-planen, liksom den även borde omfatta lönegraden

Oa 6, som direkt motsvarar lönegraden A 31 och alltså jämväl upptager

dyrortsgraderade lönebelopp. Men därmed vore dyrortsgraderingen utsträckt

till ett löneläge, som motsvarar eller överstiger chefslöneplanernas

lägsta lönegrader. Att då underlåta dyrortsgradering beträffande dessa lönegrader

skulle medföra betänkliga ojämnheter i förmånernas storlek. Motsvarande

förhållande framträder beträffande förordnandetjänsterna. För dessas

vidkommande förekommer ej dyrortsgradering av lönerna för befattningar

tillhörande löneplan C och motsvarande civilmilitära förordnandetjänster

men däremot för de i löneplan E upptagna rektorstjänsterna. I löneplan G

förekomma för övrigt åtskilliga tjänster i lönelägen, som äga motsvarighet

inom de dyrortsgraderade löneplanerna för fullmaktstjänstemän. Med hänsyn

till nu berörda förhållanden, vilka skulle göra en gränsdragning i viss

män irrationell, lia de sakkunniga sett sig föranlåtna att i del alternativa

förslaget upptaga dyrortstillägg såväl för här närmast avsedda fullmaktstjänster

i högre löneställning som ock beträffande samtliga förordnandetjänster.

Ett visst sakligt stöd för en sådan lösning kan hämtas därav, att en

dyrortsgradering åtminstone för vissa av här berörda tjänster måste anses

mer påkallad i fråga örn pensionerna än med avseende å de mot dessa sva
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

93

rande, avsevärt högre löneförmånerna. Beträffande dyrortstilläggens storlek

samt i fråga örn pensionsunderlagens avvägning för ifrågavarande befattningar

lia följts samma principer, som i övrigt tillämpats i dyrortsgraderingsalternativet.

Yttranden.

Vad de sakkunniga sålunda föreslagit beträffande tjänstepensionsunderlagen

för befattningar i högre lönelägen har föranlett erinringar allenast från

Uppsala och Lunds universitets drätselnämnder samt från skolöverstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen. Den förstnämnda drätselnämnden har, under åberopande

bland annat av nuvarande tjänstepensionsbestämmelser för professorer

m. fl. vid universiteten, hemställt, att pensionsunderlaget för professorerna

måtte bestämmas till ett belopp mellan pensionsunderlagen i lönegraderna

A 33 och A 34 eller B 1 och B 2, förslagsvis 8,700 kronor, samt att

pensionsunderlaget för prosektorerna m. fl. måtte bestämmas att motsvara

pensionsunderlaget i lönegraden A 27. Lunds universitets drätselnämnd anser,

att professor i pensionshänseende bör hänföras lägst till lönegraden A 33

och prosektorerna m. fl. till lönegraden A 27.

Skolöverstyrelsen har anfört:

För närvarande gäller för rektorerna i lönegraderna E 10—14 samma pensionsunderlag

som för befattningshavare i lönegrad A 30. Enligt sakkunnigförslaget

blir tjänstepensionsunderlaget för de ifrågavarande rektorerna 7,800

kronor och för befattningshavare i lönegrad A 30 8,016 kronor, alltså 216

kronor lägre för rektorerna. I familjepensionshänseende innebär sakkunnigförslaget

(med viss övergångsbestämmelse) en absolut försämring av de ifrågavarande

rektorernas pensionsförmåner. Överstyrelsen kan icke finna de nu

berörda försämringarna befogade, helst som för rektorerna i pensionshänseende

gälla och föreslås mindre fördelaktiga bestämmelser än för andra förordnandetjänstemän.

Då vidare rektorsbefattningarna äro upptagna på annan

löneplan än övriga förordnandebefattningar, synes sakkunnigförslaget ej vara

tillräckligt motiverat.

Överstyrelsen får alltså hemställa, att sådana belopp fastställas i pensionsunderlag

för rektorsbefattningarna, att för befattningarna i lönegraderna

E 10—14 icke bli gällande lägre belopp än för befattning i lönegrad A 30.

Vattenfallsstyrelsen har uttalat sig för en fullständig utjämning av de

nuvarande ojämnheterna i det inbördes förhållandet mellan pensionsunderlagen

för de olika lönegraderna i C-planen. I varje fall borde pensionsunderlagen

för lönegraderna C 6, C 7 och C 8 höjas.

Frågan örn inplacering i civila avlöningsreglementet av de här avsedda Departementsprofessorsbefattningarna

är nu föremål för övervägande av 1939 års tjänste- cA^*"''

förteckningssakkunniga. Liksom 1938 års pensionssakkunniga anser jag, att

dessa befattningar det oaktat böra medtagas vid förevarande pensionsreglering

men att därvid bör iakttagas att ett föregripande av lönegradsplaceringen

undvikes. Med denna utgångspunkt ansluter jag mig till pensionssakkunnigas

förslag, vilket innebär en viss örn ock mindre ökning av tjänstepensionsförmånerna

för befattningshavarna. Beträffande prosektors- m. fl. befattningar

lia 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i betänkande den 21 maj 1941

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

föreslagit, att dessa såsom laborators- respektive observatorsbefattningar

skulle uppföras i lönegraden A 27. I avbidan på prövningen av detta förslag

synas befattningarna såsom de sakkunniga förordat böra i pensionshänseende

jämställas med befattningar i lönegraden A 26. Jag anser mig också

böra biträda de sakkunnigas förslag i fråga om rektorernas pensionsunderlag.

I familjepensionshänseende lia de sakkunniga genom särskilda övergångsbestämmelser

sörjt för att de nuvarande befattningshavarnas ställning icke

försämras.

Då jag ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga

anfört i förevarande hänseende, förordar jag sakkunnigförslaget, såvitt

angår alternativet med enhetliga pensionsunderlag.

TJänstepensionsunderlag för befattningar förenade med avlöningsförmåner

utöver lön enligt löneplan.

För enstaka befattningar ha i civila tjänstepensionsreglementet fastställts

högre pensionsunderlag och pensionsavdrag än som motsvara befattningarnas

lönegradsplacering. Ett motsvarande förhållande gäller också i familjepensionshänseende.

Anledningen till dessa anordningar är, att med ifrågavarande

befattningar följa vissa avlöningsförmåner utöver löneplansbeloppet.

För närvarande åtnjuta sex särskilda grupper av befattningshavare sådant

förhöjt pensionsunderlag. Den första gruppen omfattar befattningarna såsom

överläkare vid statens sinnessjukhus eller vid statens anstalt för fallandesjuka

ävensom befattningen såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem.

Då med dessa befattningar är förenad bostadsförmån, lia befattningarna

i fråga örn pension behandlats såsom om de tillhörde lönegrad med närmast

högre ordningsnummer än den, efter vilken lönen utgår, nämligen lönegraderna

A 28—30 i stället för A 27—29. De andra och tredje grupperna bestå

av lantbruksingenjörer respektive länsveterinärer. I löneliänseende tillhöra

de förra lönegraden A 21 och de senare lönegraden A 22. Med hänsyn

till dem i tjänsten tillkommande särskild gottgörelse enligt taxa lia de emellertid

i pensionsliänseende hänförts till lönegraderna A 26, respektive A 24.

Fjärde och femte grupperna utgöras av provinsialläkare och distriktsveterinärer,

vilka tillhöra löneplanerna D och F. Även dessa befattningshavare lia

nied hänsyn till praktikinkomst i fråga örn pension hänförts till högre lönegrader

än eljest vederbort, nämligen till lönegraderna A 27 respektive A 19

i stället för till lönegraderna A 25 respektive A 15, vilka sistnämnda lönegrader

närmast motsvara utgångsläget för avlöningen. Den sjätte och sista

gruppen omfattar den ordinarie lotspersonalen. Med hänsyn till utgående förmån

av lotslott har denna personal i pensionsavseende hänförts till lönegrad

med ordningsnummer närmast högre än den lönegrad, till vilken vederbörande

befattning hör. Sålunda lia lotsarna i lönegraderna A 7 och 8 i fråga

om pensionsrätt hänförts till lönegraderna A 8 och 9, lotsförmännen i lönegraderna

A 8, 9 och 11 ha hänförts till lönegraderna A 9, 10 och 12 samt

överlotsarna i lönegrad A 12 till lönegrad A 13.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

95

Då det enligt gällande bestämmelser skedda hänsynstagandet i pensionsavseende

till dylika förmåner utöver lönen föregåtts av en ingående prövning

från statsmakternas sida, ha de sakkunniga icke funnit anledning föreligga

att upptaga förevarande spörsmål till någon allmän omprövning. Emellertid

ha de sakkunniga i anledning av till dem överlämnade framställningar

till övervägande upptagit vissa hithörande frågor, avseende dels ett vidsträcktare

hänsynstagande än för närvarande till distriktsveterinärernas praktikinkomst

och lotspersonalens lotslott, dels ock att viss hänsyn jämväl borde

tagas till den rätt till loktjänstpenningar, vilken tillkommer lokförare och lokeldare

ävensom maskinbiträden i loktjänst. Ett konsekvent ståndpunktstagande

till dessa spörsmål har synts de sakkunniga fordra ett klarläggande

av de allmänna förutsättningar, under vilka en med viss befattning följande

inkomst utöver fast lön bör utöva inflytande på ställningen i pensionshänseende.

De sakkunniga lia härom anfört följande.

Enligt de sakkunnigas mening måste såsom en första förutsättning för att

en förmån utöver lönen bör tillåtas påverka pensionen gälla, att densamma

är på ett mera fast sätt inordnad i det statliga lönesystemet. En sådan med

vissa befattningar mer eller mindre regelmässigt följande ekonomisk förmån,

som är att uppfatta såsom en ren extrainkomst, torde böra uteslutas från

varje inverkan i detta sammanhang. Detsamma bör uppenbarligen än mer

gälla i fråga om sådana förmåner, vilka icke avse att bereda vederbörande

en inkomst utan utgöra ersättning för omkostnader i tjänsten, såsom reseersättning,

tjänstgöringstraktamenten m. m. Även beträffande vissa rena

avlöningsförmåner bör obetingat gälla, att hänsyn ej bör tagas till desamma

i pensionshänseende. Särskild ersättning, som utöver den för sinsemellan

jämställda tjänstemän bestämda fasta lönen utgår såsom kompensation för

speciellt krävande förhållanden i visst slag av tjänstgöring eller såsom lönetillägg

på grund av vissa av tjänstgöringsortens beskaffenhet föranledda fysiska

eller psykiska påfrestningar, torde sålunda icke böra föranleda pensionshöjning.

Någon gång kan måhända svårighet föreligga att avgöra, huruvida

en viss avlöningsförmån har ett dylikt syfte, men tvekan torde knappast

behöva råda örn riktigheten av den angivna principiella gränsdragningen.

Ä andra sidan vöre det enligt de sakkunnigas mening icke befogat att hävda,

att varje avlöningsförmån av annat slag än de här berörda skulle, örn

den påverkat vederbörande befattnings lönegradsplacering, generellt tillmätas

den betydelsen, att pensionen skulle avvägas på grundval av den med

förmånen ökade lönell. Någon principiellt fullt klar skiljelinje mellan de

normala fall, i vilka tjänstepensionsunderlaget beräknats på grundval av slutlönen

på billigaste ort, och de undantagsfall, i vilka till utgångspunkt för

pensionens fastställande valts ett högre belopp, torde knappast kunna uppdragas,

utan i avsevärd mån torde rena skälighetssynpunkter ha varit avgörande,

i varje fall när det gällt att bedöma, i vilken utsträckning särskilda

med lönen jämförliga förmåner, till vilka hänsyn ansetts böra tagas, böra

påverka pensionsavvägningen. Även för framtiden torde man vara i viss

mån hänvisad till en dylik skälighetsprövning. Örn man likväl skulle vilja

söka en regel till ledning för en gränsdragning, torde det vara svårt alt finna

någon med större hållbarhet lin den, all man söker föreställa sig resultatet

av en lönereglering, för vilken såsom princip gällde alt den ifrågavarande

förmånen skulle borttagas och ersättas med lön. örn oell i den män det därvid

skulle visa sig möjligt att inlägga förmånen i den fasta lönen, borde den

i pensionshänseende kunna betraktas såsom jämförlig med denna. Åtminsto
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ne dea negativa sidan av ett sådant kriterium torde vara tillförlitlig: det kan

icke rimligen ifrågasättas att man i pensionshänseende skall taga hänsyn till

en vid sidan av lönen utgående förmån, som icke låter sig inordna i lönen,

eller i vidare mån än detta skulle vara möjligt. Om förmånen icke tillkommer

samtliga befattningshavare i den grupp, varom är fråga, synes det därför

uteslutet att tillägga densamma betydelse i pensionshänseende. Därest förmånen

utgår till samtliga befattningshavare men med växlande belopp i olika

fall, skulle vid en lönereglering näppeligen kunna i lönen inräknas mer av

förmånen än som tillkommer varje befattningshavare i gruppen eller åtminstone

det övervägande flertalet av dem, och följaktligen bör i pensionsavseende

hänsyn ej i vidare mån tagas till förmånen. Örn exempelvis vid bestämmande

av pensionsunderlaget för visst slag av befattning hänsyn tages till att praktikinkomst

regelmässigt åtföljer sådan befattning, kan man rimligen icke tillmäta

praktikinkomsten pensionsgrundande betydelse, i den mån den överstiger

vad varje befattningshavare eller flertalet av dem kommer i åtnjutande

av. Det överskjutande beloppet skulle efter en tänkt lönereglering på sin

höjd kunna antagas erhålla motsvarighet i ett särskilt tilläggsarvode på grund

av särskilt ansträngande arbete eller dylikt och bör därför icke påverka pensionen.

Ett annat spörsmål, som uppställer sig då yrkande framställes om

hänsynstagande vid pensionsbestämningen till en avlöningsförmån utöver

lön, är, huruvida och i vad mån förmånen kan antagas bliva orubbad även i

framtiden. Skulle den kunna väntas inom den närmaste framtiden bliva borttagen

eller mera avsevärt begränsad, vore det helt visst icke lyckligt att företaga

en åtgärd, varigenom en revision av lönebestämmelserna med därav

följande konsekvenser i pensionshänseende skulle föregripas.

Med avseende å vad i det föregående anförts rörande förutsättningarna för

att hänsyn vid pensionsbestämningen bör tagas till en förmån utöver lönen

kunde det i och för sig ifrågasättas, huruvida icke vederbörande personalgrupp

borde kunna i pensionshänseende differentieras med hänsyn till förmånens

storlek. Enligt de sakkunnigas mening måste emellertid en dylik

klassificering vara förenad med stora vanskligheter i alla de fall, där förmånen

ej är till beloppet konstant utan växlar med konjunkturer el. dyl.

Lotspersonal.

Som förut angivits, åtnjuter lotspersonalen för närvarande pensionsrätt

efter lönegrader ett nummer högre än dem, till vilka befattningarna äro

hänförda i avlöningsreglementet. Anledningen härtill är den personalen tillkommande

förmånen av lotslott, innebärande att vid varje lotsplats stationerade

lotsar äga mellan sig fördela viss andel — för närvarande 35 procent

— av de vid lotsplatsen inflytande lotspenningar!^

Regeln om den förhöjda pensionsrätten gäller enligt 18 § 2 mom. civila

tjänstepensionsreglementet för all ordinarie lotspersonal samt enligt 28 § 2

mom. samma reglemente för den icke-ordinarie lotspersonal, som är berättigad

till andel i lotspenningar. Enligt 54 § 6 mom. civila icke-ordinariereglementet

äger extra ordinarie eller extra tjänsteman, som förordnas att bestrida

vikariat å befattning, med vilken är förenad rätt till lotslott, för den

tid vikariatet varar uppbära, utöver vikariatsersättning, särskild ersättning

(lotslottsersättning) med belopp, motsvarande en fjärdedel av vad vid lotsplatsen

anställd ordinarie tjänsteman varit berättigad att vid tjänstgöring

under nämnda tid uppbära i lotslott. Extra ordinarie och extra tjänstemän

äga alltså under angivna förutsättningar åtnjuta ersättning för lotspenningar.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

97

I en framställning till Kungl. Majit, vilken överlämnats till de sakkunniga

för att av dem tagas i övervägande, har lotsförbundet hemställt om förhöjda

pensionsförmåner för lotspersonalen. Över framställningen har lotsstyrelsen

avgivit utlåtande.

Vid sin prövning av frågan örn lotsloltens inverkan på pensionsunderlagens

storlek ha de sakkunniga funnit stöd för att förorda, att lotslotten i något

större utsträckning än för närvarande erhåller inflytande på pensionsförmånens

storlek, nämligen så att pensionsunderlaget för lotspersonal genomgående

bestämmes efter lönegrad med ordningsnummer två enheter högre

än den, efter vilken lönen utgår.

örn de överväganden, som lett fram till detta förslag, anföra de sakkunniga

i huvudsak följande.

En genomgång av den historiska utvecklingen beträffande lotspersonalens

avlöningsförhållanden och de synpunkter, som legat till grund för avvägningen

mellan fast lön och inkomst av lotslott, visar enligt de sakkunnigas

mening, att goda skäl för hänsynstagande till lotslotten vid pensionens bestämmande

föreligga. Om icke sjöfartsintresset påkallat, att personalen tillerkändes

andel i lotspenningarna, skulle utan tvivel löneställningen för lotsarna

varit en annan. Några svårigheter i och för sig att i den fasta lönen

inlägga lotslotten, i den mån den icke överstiger vad som tillkommer varje

lots eller flertalet av dem, torde icke föreligga. Det berättigade i ett hänsynstagande

till lotslotten har ock redan erkänts av statsmakterna genom den nu

gällande anordningen med högre pensionsunderlag.

De sakkunniga lia funnit skäl föreligga för att låta lotslotten genom de

nya pensionsbestämmelserna erhålla större inflytande på pensionsförmånens

storlek. När det gäller sättet för och omfattningen av ett sådant ökat hänsynstagande

må emellertid framhållas, att det icke kan vara befogat att. —•

såsom lotsförbundet i sin framställning gjort — utgå från såsom principiellt

riktigt att pensionsunderlaget för varje lotsplats borde motsvara två tredjedelar

av summan av lön och lotslott. Riktigare torde vara att anknyta till

de synpunkter beträffande minimilönesättning, som varit grundläggande vid

tillkomsten av tjänstepensionsreglementet för arbetare år 1934. Någon kategoriindelning

i pensionshänseende av personalen torde därför icke böra ifrågakomma,

så mycket mindre som en sådan skulle medföra mångå praktiska

svårigheter. Hänsynstagandet till lotslotten torde i stället liksom hittills, böra

avvägas för lotspersonal i varje särskild lönegrad för sig. Då avvägningen

under alla förhållanden måste bliva beroende av en skälighetsbedömning,

synes det även vara möjligt att liksom nu låta pensionsunderlagen sammanfalla

med de belopp, som gälla för vissa högre lönegrader.

För utrönande av den »minimi- eller normallön», med hänsyn till vilken

pensionsunderlagen för lotspersonalen sålunda syntes böra avvägas, lia de

sakkunniga verkställt vissa beräkningar, vilka sammanfattats i en tabell å

sidan 56 i betänkandet. Av tabellen framgå de stora variationer beträffande

lotspersonalens avlöningsförmåner, med vilka man har att räkna. Med utgångspunkt

från de vid dessa beräkningar framkomna resultaten ha de sakkunniga

ansett det närmast kunna ifrågakomma all fastställa pensionsunderlag

enligt lönegrad, som läge följande antal enheter över den, enligt vilken

lönen utgår, nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 3.39. 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

för lots

tillhörande lönegrad A

» »

»

» A

» lotsförman

»

» A

» »

»

» A

» »

» Överlots:

»

» A

7: 1—3

8: 3 eller 4

8: 1 eller 2

9:3

11: 3

3

enheter

»

»

»

»

»

Med hänsyn till önskvärdheten av att icke åstadkomma större differentiering

i pensionshänseende än som gäller i fråga örn den fasta lönen borde

emellertid enligt de sakkunnigas mening fastställas pensionsunderlag enligt

lönegrader, vilka för samtliga befattningshavargrupper ligga ett och samma

antal enheter över den lönegrad, enligt vilken lönen utgår. Härvid syntes,

anföra de sakkunniga, valet böra gälla antingen två eller tre enheter. I förra

fallet skulle visserligen pensionsunderlaget för samliga lotsar tillhörande 8

lönegraden liksom för överlotsarna komma att svara mot en lägre totalinkomst

än som för dem i något fall förekommit under den tidsperiod, som

beräkningarna avse. Om pensionen åter bestämdes att utgå efter en tre enheter

högre lönegrad än den fasta lönen, komme pensionsunderlagen att för

åtskilliga lotsar tillhörande 7 lönegraden och för de flesta lotsförmännen i

8 lönegraden samt ett par lotsförman i 11 lönegraden ligga högre än som

svarar mot totalinkomsten. På grund härav och då försiktighet vöre påkallad

såväl med hänsyn till konjunkturväxlingar beträffande lotslotten som i betraktande

av att ändringar i procenttalet för personalens andel i lotspenningarna

ej vore uteslutna, anse de sakkunniga sig böra stanna vid att förorda,

att pensionsunderlaget för lotspersonalen genomgående bestämmes efter lönegrad

med ordningsnummer två enheter högre än den, efter vilken lönen

utgår.

Stadgandet i 28 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet, att jämväl för

extra ordinarie lotspersonal, berättigad till andel i lotspenningar, skola tilllämpas

de pensionsunderlag och pensionsavdrag, som gälla för lönegrad närmast

högre än den, vederbörande befattning tillhör —- vilket stadgande i

praktiken numera har avseende å extra ordinarie lotspersonal endast under

sådana vikariat å ordinarie lotstjänst, under vilka åtnjutes s. k. vikariatslön

— har icke erhållit någon motsvarighet i de sakkunnigas förslag till allmänt

tjänstepensionsreglemente. Detta motiveras av de sakkunniga med att det

för ifrågavarande befattningshavare lika litet som för annan personal bör

ifrågakomma att knyta någon särskild pensionsrätt till innehav av vikariatsförordnanden.

I samband med sin behandling av frågan örn lotspersonalens pensionsunderlag

ha de sakkunniga omnämnt, att fyrpersonalens förening i en framställning

gjort hemställan örn hänsynstagande vid pensionsunderlagets bestämmande

till vissa för fyrpersonal förekommande särskilda ersättningar,

nämligen fyrskeppstillägg och enslighetstillägg. De sakkunniga avstyrka bifall

till framställningen, enär nämnda avlöningsförmåner uppenbarligen tillhörde

dem, vilka enligt förut angivna grunder icke borde inverka på pensionens

storlek.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

99

Mot de sakkunnigas förslag att pensionsunderlaget för lotspersonalen genomgående

bestämmes efter lönegrad med ordningsnummer två enheter

högre än den, efter vilken lönen utgår, har statskontoret intet alt erinra.

Däremot anser lotsstyrelsen, att skillnaden bör fastställas till tre lönegrader

i stället för två. Till stöd härför anför styrelsen i huvudsak följande.

Bestämmes pensionsunderlaget till tre lönegrader över den lönegrad, enligt

vilken lönen utgår, erhåller visserligen ett mindre antal befattningshavare

något högre pension än vad som svarar mot deras totalinkomst. En placering

i pensionshänseende endast två enheter högre än i lönehänseende

skulle emellertid innebära, att ett ojämförligt mycket större antal befattningshavare

finge en efter totalinkomsten för låg pension. Detta skulle visserligen

inträffa även i det förstnämnda fallet, men för de befattningshavare,

vilkas pension även med tre lönegraders skillnad icke skulle komma att motsvara

totalinkomsten, skulle dock vid en sadan skillnad i lönegrader en

bättre relation åstadkommas mellan pensionen och den med tjänsten förenade

totalinkomsten.

Till belysning härav återger lotsstyrelsen följande sammanställning, utvisande

det antal befattningshavare inom lotsverket, som vid pension efter

två, respektive tre enheter över den lönegrad, efter vilken lönen utgår, alltjämt

skulle erhålla en pension, som icke motsvarar totalinkomsten:

Antal befattningshavare med lägre

pension än som svarar mot total
-

Antal befatt-

inkomsten

ningshavare

därest pensionen

därest pensionen

(totalt):

bestämmes att

bestämmes att

utgå med iva

utgå med tre

Lots

enheter högre

enheter högre

lönegrad A

7..........

.......... 75

52

39

A

8..........

.......... 282

282

270

Lotsförman

lönegrad A

8..........

.......... 29

10

3

» A

9..........

.......... 18

17

13

» A

11..........

.......... 22

20

18

Överlots

lönegrad A

12..........

.......... 14

14

13

Av sammanställningen framgår, påpekar lotsstyrelsen, att även om pensionen

bestämmes att utgå efter en lönegrad som med tre enheter överstiger

den lönegrad, befattningen tillhör, av 440 ordinarie befattningshavare ej

mindre än 356 ändock komma att få en lägre pension än som skulle motsvara

deras totalinkomst; främst gäller detta lotsar i 8 lönegraden, lotsförman

i 9 och 11 lönegraderna samt överlotsar.

Jämväl de sakkunnigas inställning till frågan om ett hänsynstagande till

lotslotten vid bestämmandet av extra ordinarie lotspersonals pensionsförmåner

har mött gensagor från lotsstyrelsen sida. Sedan styrelsen påpekat, hurusom

det i gällande tjänste- och familjepensionsreglementen intagna stadgandet

örn en särskild pensionsrätt för extra ordinarie loispersonal, berättigad

till andel i lotspenningar, för närvarande i praktiken tillämpas å tillförordnad

lots, framhåller styrelsen, att för en sådan befattningshavare över
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

gång till ett i enlighet med de sakkunnigas förslag fastställt pensionsreglemente

måste innebära försämrad pensionsrätt. En sådan försämring är emellertid

enligt lotsstyrelsens mening icke motiverad. Tvärtom finner styrelsen

det angeläget att en förbättring åstadkommes beträffande pensionsförmånerna

åt innehavarna av sådana långtidsförordnanden vid lotsstaten, varom här

är fråga. Till stöd för sin åsikt anför styrelsen bland annat följande.

En rationell organisation av lotsverket förutsätter att personalen vid de

olika lotsplatsen^ kan avpassas efter tid efter annan inträffande förändringar

beträffande sjöfarten inom de olika lotsningsområdena. Erfarenheten har

visat att åstadkommandet av en sådan anpassning är förenad med svårigheter.

Den fordrar att verkets ledning med uppmärksamhet följer utvecklingen

av sjöfarten. Det låter sig vidare i allmänhet ej göra att skrida till

rationaliseringsåtgärder och därmed förenade personalindragningar enbart

på grundval av ett eller ett par års erfarenhet. Då fråga uppkommit örn indragning

av lotsplats eller uppassningsställe eller om sammanslagning av

lotsplatser eller då fråga varit örn minskning av personalstyrkan vid lotsplats,

har därför såsom förberedande åtgärd vid uppkommande ledighet å ordinarie

tjänst denna ofta tillsatts allenast tills vidare på förordnande. Erfarenheten

har visat att sådana förordnanden vid lotsverket kunna bliva av

betydande varaktighet; det har i flera fall inträffat att de kommit att omfatta

en tidrymd av 10—15 år. Sådana ingripanden drabba lotsverkets personal

särskilt hårt på grund av att befordran inom lotsstaten i regel är begränsad

till befattning vid egen lotsplats. Enligt lotsstyrelsens mening är det

därför särskilt viktigt att tillse att lotspersonal, som på grund av här berörda

förhållanden kan komma att under längre tid uppehålla befattning allenast

på förordnande, i pensionshänseende tillerkännes en ställning som så

nära som möjligt ansluter sig till den pension som skulle tillkommit den vid

ordinarie innehav av tjänsten.

Lotsstyrelsen delar de sakkunnigas åsikt att hänsyn icke bör tagas till fyrskeppstillägg

och enslighetstillägg vid bestämmande av pensionsunderlag för

fyrpersonalen.

Distriktsveterinärer.

Före distriktsveterinärväsendets förstatligande med ingången av år 1934

voro samtliga distriktsveterinärer delaktiga i statens pensionsanstalt. Tjänstepensionsunderlaget

utgjorde 3,500 kronor, vartill kom pensionsförhöjning

med 460 kronor; hel tjänstepension uppgick sålunda till 3,960 kronor. Befattningshavarens

årliga tjänstepensionsavgift utgjorde 122 kronor 50 öre.

I egenskap av huvudman hade vederbörande landsting att erlägga årlig avgift

med samma belopp. Familjepensionsunderlaget var bestämt till 1,000 kronor. Å

familjepension utgick dyrtidstillägg enligt grunderna för oreglerad pension;

omräknad till s. k. ny familjepension motsvarar hel pension 1,260 kronor.

Befattningshavarens familjepensionsavgift uppgick till 190 kronor.

I samband med distriktsveterinärväsendets övertagande av staten bestämdes

i fråga om de distriktsveterinärer, vilka då övergingo i statens tjänst,

att de i pensionshänseende fortfarande skulle tillhöra statens pensionsanstalt

samt att landstingen alltjämt skulle erlägga huvudmannaavgift, så

länge befattningshavaren ej Övergånge till befattning inom annat landstingsområde.

Det ansågs nämligen icke böra ifrågakomma att staten skulle över
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339-

101

taga hela pensionskostnaden för ifrågavarande distriktsveterinärer. Distriktsveterinär,

som komme att utnämnas efter utgången av år 1933, skulle däremot

liksom civila tjänstinnehavare i allmänhet vara underkastad civila

pensionslagen och för familjepension tillhöra civilstatens änke- och pupillkassa.

I anledning av en till 1933 års riksdag avlåten proposition beslöt riksdagen,

att för sistnämnda kategori av distriktsveterinärer skulle tillämpas de pensionsunderlag

och de pensionsavgifter, som gällde för befattningshavare i 19

lönegraden (samma belopp gälla för tjänstemän i 20 lönegraden). I propositionen

hade föredragande departementschefen framhållit, att han funnit

ett av distriktsveterinärlönesakkunniga föreslaget pensionsunderlag (motsvarande

pension för tjänstemän i 21 lönegraden) vara väl högt, särskilt i

betraktande av att länsveterinärerna i pensionshänseende vore placerade endast

en lönegrad högre eller i 22 lönegraden. Det hade enligt departementschefens

uppfattning varit önskvärt att, efter närmare undersökning av såväl

länsveterinärernas som distriktsveterinärernas totala inkomster av tjänsten,

pensionsunderlagen kunnat på ett enhetligt sätt avvägas med hänsyn till förhållandet

mellan den fasta lönen och praktikinkomsten. Då så icke kunnat

ske, funne departementschefen försiktigheten bjuda, att distriktsveterinärerna

ungefärligen bibehölles vid dåvarande pensionsförmåner.

Sedermera ha de distriktsveterinärer, vilka utnämnts efter ingången av

år 1934, överförts till civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet.

De sakkunniga anföra:

Någon ändring i hittillsvarande princip, att vid bestämmande av pensionsförmånerna

för distriktsveterinärer hänsyn tages till dem tillkommande praktikinkomst,

har icke ifrågasatts och bör enligt de sakkunnigas uppfattning ej

ifrågakomma. Det spörsmål, till vilket de sakkunniga haft att taga ställning,

gäller endast huruvida nuvarande bestämmelser innebära en skälig

avvägning härutinnan. För sin del lia de sakkunniga, med hänsyn bland

annat tili vad i 1936 års lönekommittés betänkande med förslag till lönereglering

för provinsialläkare och distriktsveterinärer anförts rörande storleken

av distriktsveterinärernas praktikinkomster, kommit till den uppfattningen

att en viss höjning av pensionsunderlagen för dessa befattningshavare

är påkallad. Även i betraktande av distriktsveterinärernas jämförelsevis

långvariga utbildning lärer en åtgärd i sådant syfte få anses skälig. Det

synes ej heller kunna betraktas såsom tillfredsställande, att distriktsveterinärerna

i samband med övergång i statens tjänst erhållit en låt vara obetydligt

försämrad ställning med avseende å tjänstepensionsunderlag, samtidigt

som tjänstepensionsavdraget höjts. För sin del vilja de sakkunniga, i

anslutning till vad distriktsveterinärlönesakkunniga föreslogo, lillstyrka att

befattningshavarna i fråga i de nya pensionsreglementena likställas med

tjänstemän i lönegraden A 21. För genomförande av detta förslag lärer hinder

av den art, som chefen för finansdepartementet i 1933 års proposition

åberopade, icke föreligga, sedan länsveterinärerna genom beslut vid 1936

års riksdag fått sina pensionsförhållanden reglerade enligt bestämmelserna

för tjänstemän i 24 lönegraden.

En omreglering av tjänste- och fain i ljepensionsfiirhål la udelia för distriktsveterinärer

i överensstämmelse med vad nu förordats synes höra gälla icke

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

blott de befattningshavare, vilka lyda under de statliga pensionsreglementena.

Även de distriktsveterinärer, vilka alltjämt tillhöra statens pensionsanstalt,

torde höra erhålla en med övriga distriktsveterinärer i möjligaste

män likvärdig ställning. Att upprätthålla en särskilt i familjepensionshänseende

avsevärd skillnad mellan dessa båda kategorier av befattningshavare

i samma anställning, synes icke vara tillfredsställande. Anledningen till att

vissa distriktsveterinärer fått kvarstå i pensionsanstalten har såsom förut

påpekats, varit att landstingens medverkan såsom huvudmän ansetts böra

bibehållas även efter förstatligandet, men delta förhållande torde icke böra

medföra en i sak olikartad behandling av tjänstemännen.

Slutligen framhålla de sakkunniga, att en omreglering av distriktsveterinärernas

pensionsförliållanden i enlighet med vad sålunda av de sakkunniga

tillstyrkts icke bör medföra någon ändring i beloppen av landstingens nuvarande

huvudmannaavgifter för befattningshavare med delaktighet i statens

pensionsanstalt.

Medicinalstyrelsen finner de sakkunnigas förslag om förbättring av distriktsveterinärernas

ställning i pensionshänseende välmotiverat.

Aven statskontoret tillstyrker förslaget. Härvid anför ämbetsverket följande.

Statskontoret delar de sakkunnigas uppfattning, att den föreslagna pensionsregleringen

för distriktsveterinärer bör omfatta även distriktsveterinärer,

som åtnjuta, pensionsrätt enligt reglementet för statens pensionsanstalt. En

fullt likvärdig dylik reglering för dessa befattningshavare torde emellertid

svårligen kunna åstadkommas genom ändring av anstaltens reglemente, med

hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter i pensioneringsgrunderna, som å ena

sidan gälla enligt nämnda reglemente och å andra sidan skulle följa enligt

de nu föreslagna pensionsreglementena. Statskontoret vill därför förorda, att

frågan löses genom att de nu till pensionsanstalten anslutna distriktsveterinärerna

inordnas under de nya pensionsreglementena. Tillräckliga skäl för att

vid en sådan anordning bibehålla de förutvarande huvudmännens avgiftsskyldighet

torde enligt ämbetsverkets mening knappast föreligga. Härvid må erinras

att överflyttning under senare år skett av personal från landstingens

tjänst till statstjänst, utan att villkor uppställts vare sig örn bibehållande av

tidigare pensionsrätt för personalen eller örn fortsatt avgiftsskyldighet för

förutvarande huvudmän.

Statens pensionsanstalt anför bland annat:

De grunder, på vilka pensionsanstaltens reglemente är byggt, skilja sig så

väsentligt från grunderna för de av de sakkunniga föreslagna pensionsbestämmelserna,

att det svårligen låter sig göra att genom ändringar i sagda reglemente

i tillfredsställande omfattning bereda i pensionsanstalten delaktig

distriktsveterinär en med övriga distriktsveterinärer likvärdig ställning i pensionshänseende.

Härför torde enligt anstaltens mening krävas, att ifrågavarande

distriktsveterinärer inordnas i de nya reglementena. Pensionsanstalten

vill för sin del förorda att så sker.

Bortsett från landstingsavgifterna, torde de av ett sådant inordnande föranledda

statliga merkostnaderna för pensioneringen kunna antagas bliva av

ungefär samma storleksordning som de merkostnader förenämnda ändringar

i pensionsanstaltens reglemente skulle förorsaka.

Vad de landstingen nu åliggande huvudmannaavgifterna beträffar vill pensionsanstalten

ifrågasätta att de få upphöra, därest de pensionsanstalten tillhörande

distriktsveterinärerna inordnas under samma pensionsreglementen,

som eljest skulle komma att gälla för alla statsanställda veterinärer med pen
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

sionsrätt. Inordnandet torde emellertid icke i och för sig utgöra hinder för

avgiftspliktens fortsatta fullgörande. Befinnes landstingens avgiftsphkt alltjämt

böra bestå — summan av avgiftsbeloppen, vilken årligen avtager, utgjorde

för år 1940 omkring 24,600 kronor — torde avgifterna dock lämpligen bora

inlevereras till statskontoret i stället för såsom nu till statens pensions
anstalt.

...... . .

I samband med utfärdandet av nu gällande civila tjanstepensionsreglemente

sänktes pensionsåldern för de i statens pensionsanstalt delaktiga distriktsveterinärerna

från 65 till 63 år från och med den 1 juli 1936. Emellertid

hade vid fastställande av den rätt till retroaktiv tjänstårsberäknmg mot engångsavgift.

som ifrågakomma för de distriktsveterinärer, som vörö anställda

vid inordnandet i statens pensionsanstalt från och med år 1920, sådan tjänstårsberäkning

icke kunnat reglementsenligt medgivas i vidare män, an som

erfordrades för att befattningshavarna skulle kunna till den da gällande

pensionsåldern av 65 år intjäna för hel pension erforderliga 30 tjanstar.

Därest ej särskild övergångsanordning vidtagits, skulle därför sänkningen

av pensionsåldern medfört en i förhållande till vad tidigare förutsatts minskad

pension efter avgång vid pensionsåldern. Även för de distriktsveterinärer,

som anställts efter 1920 års ingång, skulle sänkningen i åtskilliga fall förorsakat

minskning av eljest ifrågakommande pension. Motsvarande pensionsminskning

skulle uppstått jämväl i fråga örn familjepensionen. För undanrödjande

av nu berörda olägenheter föreskrevs, att vid pensions bestämmande

skulle antagas, att pensionsåldern alltjämt var 65 år och att tjänstemannen

skulle antagas hava kvarstått i tjänst till 65 års ålder, även om han dessförinnan

avgått ur tjänst med rätt till ålderspension. Detta innebar i stort

sett att för bestämmande av pension såsom tjänstår fick räknas tva ar längre

tid än den, som eljest skulle tillgodoräknats enligt reglementet. Det synes

skäligt, att de nu statens pensionsanstalt tillhörande distriktsveterinärerna

även framdeles bibehållas vid den dem salunda tillerkända förmanen.

I fråga om sådana nu under civila tjänstepensionsreglementet lydande

distriktsveterinärer, vilka tidigare tillhört civilstatens änke- och pupillkassa,

tillämpas för närvarande och skola enligt de sakkunnigas förslag även framdeles

tillämpas de relativt förmånliga bestämmelserna i nämnda kassas reglemente

angående den ålder, vid vilken familjepensionsrätten for egna arvsberättigade

barn upphör, samt den ålder, före vilken äktenskap skall hava

ingåtts för att grundlägga familjepensionsrätt. I överensstämmelse härmed

torde motsvarande bestämmelser i reglementet för statens pensionsanstalt

böra fortfarande tillämpas i fråga om de detta reglemente nu underkastade

distriktsveterinärerna, därest de bliva inordnade under de nya pensionsreglementena.

Viss lokpersonal vid statens järnvägar.

I cn till de sakkunniga ingiven framställning bär Sveriges lokomotivmannaförbund

anhållit, att lokförare och lokeldare i pensionshänseende måtte placeras

i lönegraden närmast högre än den respektive tjänster tillhöra samt att

undersökning malte verkställas, huruvida motsvarande förmån helt eller

delvis kunde beredas jämväl "maskinbiträde i loktjänst. lill stöd för denna

anhållan har förbundet åberopat, att ifrågavarande personal utom sin ordinarie

lön erhåller s. k. loktjänstpenningar.

Med loktjänstpenningar förstås en ersättning, som tillkommer lokpersonal

a) vid tåg- och hjälptjänst med visst belopp, beräknat efter dels antalet

tillryggalagda lokomotivkilometer för månad, dels det slag av tåg, varå tjänstgöringen

sker;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

b) vid växlingstjänst med visst belopp per timme, olika allteftersom tjänstgöringen

äger rum under dag eller natt; samt

c) vid reservtjänst med visst belopp per timme under natt.

De rinder a) upptagna ersättningarna vid tågtjänstgöring äro de viktigaste.

Vid tågtjänstgöring är ersättningen enligt nuvarande grunder differentierad

med hänsyn till tjänst å olika tåggrupper dels enligt en efter antalet tågkilometer

stigande skala och dels genom samtidig evalvering av antalet lokkdometer

med tillämpning av vissa efter tåggrupperna växlande koefficienter.

Till lokeldare utgår ersättning med hälften av vad som tillkommer lokförare.

Till lokbiträde å elektriskt lok utgår ersättning med tredjedelen av

ersättningen till lokförare. Vid tjänstgöring å lok, som betjänas av endast en

man (förare), förhöjes ersättningen med en tredjedel.

Loktjänstpenningarna äro väl att skilja från den till lokpersonal liksom

till annan åkande personal vid statens järnvägar utgående s. k. reseersättningen,

vilken närmast har traktamentes karaktär. Reseersättningen och loktjänstpenningarna

pläga sammanfattas under den gemensamma benämningen

milpenningar.

Ln av de sakkunniga företagen genomgång av den historiska utvecklingen

beträffande lokpersonalens avlöningsförhållanden visar, bland annat, att loktjänstpenningarna

vid behandlingen av lokpersonalens lönefråga upprepade

gånger av järnvägsstyrelsen, av olika lönekommittéer eller av statsutskottet

mer eller mindre jämställts med den ordinarie lönen samt att själva löneställningen

för lokförare och lokeldare — men däremot icke för maskinbiträden

— vid flera tillfällen avvägts med uttrycklig hänvisning till förekomsten

av loktjänstpenningar.

Fragan örn hänsynstagande till loktjänstpenningarna vid bestämmande av

pensionsförmånen för lokpersonal har tidigare vid några tillfällen varit föremål

för statsmakternas behandling.

I det betänkande, som avgavs av 1930 års pensionssakkunniga, förordades

att tor lokförare och lokeldare skulle fastställas särskilda pensionsunderlag,

beräknade på sådant sätt att det för vederbörande lönegrad bestämma

normala pensionsunderlaget höjdes med ungefär 2A av den genomsnittliga

arliga inkomsten av loktjänstpenningar. Enligt de sakkunnigas förslag

bolde pensionsunderlaget bestämmas för lokförare till 3,504 kronor och för

lokeldare till 2,604 kronor, vilket skulle innebära en höjning av de normala

pensionsunderlagen för ifrågavarande lönegrader med 204 respektive 108

kronor.

De sakkunnigas mening, att loktjänstpenningarna borde föranleda höjning

av pensionsunderlaget, biträddes av järnvägsstyrelsen, som uttalade att

enligt styrelsens mening visst fog icke saknades för att vid bestämmande av

pensionsunderlagen för lokomotivpersonal taga hänsyn till lokomotivf jänstpennmgarna.

Vid lönegradsplaceringen av denna personal hade nämligen

fXsf.^.nc^e fåsts vid denna extra ersättning. Några andra extra ersättningar än

loktjänstpenningar borde enligt styrelsens uppfattning ej inverka på pensionsunderlagets

storlek. Vad särskilt anginge växlingsersättning, vilken förman

nyligen tillkommit, vore uppenbart, att densamma icke övat inflytande

vid avlöningens fastställande. Den vore tillika av så vansklig och individuell

karaktär, att någon enhetlig grund för ersättningens värdering knappast kunde

tankas. Beträffande slutligen de till tågfärjepersonalen utgående seglings
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

105

penningarna holle styrelsen före, att denna personal i varje fall erhållit en

mycket gynnsam inpassning i löneskalan i förhållande lill andra befattningshavare,

så att några särskilda förmåner i pensionshänseende utöver vad dessa

senare erhålla icke syntes höra ifrågakomma.

I 1934 års proposition med förslag till civilt tjänstepensionsreglemente föreslogs,

att lokförare och lokeldare skulle i pensionshänseende tillhöra 13

respektive 8 lönegraden, d. v. s. en lönegrad högre än den, som gäller i lönehänseende.

Detta förslag avslogs emellertid efter avstyrkan av bankoutskottet,

som därvid anförde, att ett beslut i sådan riktning, såvitt utskottet kunde

döma, skulle vara ägnat att medföra konsekvenser beträffande andra befattningshavare

med särskilda inkomster i viss tjänstgöring, icke minst för befattningshavare,

vilka liksom lokomotivpersonalen på grund av sin tjänstgöring

hade regelbundna inkomster av reseersättning i en eller annan form.

Vid riksdagsdebatterna i frågan framhölls, att vid de enskilda järnvägar

i vårt land, vilka vore närmast jämförliga med statens, viss del av loktjänstpenningar

sedan länge inräknats i lokpersonalens pensionsunderlag.

I en motion till 1937 års riksdag framställdes ånyo yrkande, att lokförare,

lokeldare och maskinbiträden måtte beträffande pensionsunderlaget placeras

i 13 respektive 8 och 7 lönegraden.

Bankoutskottet införskaffade utlåtande angående motionen från statskontoret,

som i sin tur hörde järnvägsstyrelsen.

Järnvägsstyrelsen anförde — under hänvisning till sin tidigare uttalade

mening — att den påyrkade pensionsförbättringen, i vad den avsåge lokförare

och lokeldare, icke saknade fog. Emellertid syntes med en förbättring i

pensionshänseende tillsvidare böra anstå i avvaktan på resultatet av den hos

1936 års lönekommitté då pågående löneutredningen. Vad anginge maskinbiträden

i loktjänst, kunde enligt styrelsens mening loktjänstpenningarna

icke anses liava haft något inflytande på lönegradsplaceringen. Därför vore

en uppflyttning av ifrågavarande maskinbiträden enligt styrelsens mening

knappast motiverad.

Statskontoret förklarade, att även örn visst stöd funnes för uppfattningen,

att förmånen av loktjänstpenningar ej varit utan inverkan vid lokpersonalens

placering i lönehänseende vid 1919 års lönereglering samt det förty vöre

skäligt att vid bestämmandet av pensionsunderlag för nämnda personal taga

hänsyn till ifrågavarande ersättning, en dylik pensionsreglering likväl borde

uppskjutas i avvaktan på resultatet av den inom 1936 års lönekommitté pågående

utredningen.

Bankoutskottet anslöt sig till järnvägsstyrelsens och statskontorets uppfattning.

Riksdagen avslog motionen.

De sakkunniga lia omnämnt, att frågan örn en omläggning av grunderna

för beräkning av loktjänstpenningar sedan någon tid varit aktuell. Denna

fråga har inom järnvägsstyrelsen underkastats utredning av en särskild

kommitté. Det förslag, som därvid utarbetats, går i stort sett ut på dels en

väsentlig förenkling i metoderna att uträkna loktjänstpenningarna och dels

upphävande i huvudsak såväl av den hittillsvarande evalveringcn av lokkilometcrsiffrorna

med hänsyn lill olika slag av tjänstgöring som av nuvarande

stegring i ersättningen efter stigande antal lokkilometer. Den avsedda

omläggningen torde komma att medföra en viss utjämning av hittillsvarande

ganska stora variationer i loktjänstpenningarnas belopp för olika tjänstgöringsgrupper.

Detta skulle dock icke innebära något rubbande av den

huvudprincip för loktjänstpenningarna, enligt vilken ersättningens storlek

blir beroende av fullgjord prestation. Enligt förslaget skulle nämligen lok
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tjänstpenningarna alltjämt, med vissa modifikationer, beräknas efter fullgjort

antal lokkilometer. En omläggning i avsedd riktning skulle sålunda i och

för sig icke vara ägnad att i nämnvärd grad rubba de skäl, som kunna tala

för att låta loktjänstpenningarna inverka på pensionen.

Vid sin prövning av förevarande fråga ha de sakkunniga kommit till den

uppfattningen, att övervägande skäl tala för att tillmäta loktjänstpenningarna

betydelse vid bestämmandet av lokpersonalens pensionsförmåner. De

sakkunniga förorda, att pensionsunderlag och pensionsavdrag för lokförare

och lokeldare vid statens järnvägar fastställas till belopp, svarande

mot lönegraden närmast högre än den, som gäller i lönehänseende.

Härvid anföra de sakkunniga bland annat:

När det gäller lokpersonalen, bör det beaktas, att här är fråga örn en personalgrupp,

vars samtliga medlemmar åtnjuta särskild ersättning ehuru med

växlande belopp. Det torde ock vara ställt utom tvivel, att förekomsten av

denna ersättning påverkat lönegradsplaceringen, såvitt angår lokförare och

lokeldare. Förhållandena synas sålunda här i själva verket analoga med

de förhållanden, som föranlett förhöjd pension åt lotspersonalen. Någon svårighet

att i den fasta lönen inlägga loktjänstpenningarna till belopp som motsvarar

vad som tillkommer det stora flertalet befattningshavare, skulle i och

för sig knappast föreligga. Att detta icke skett i samband med löneregleringsarbetet,

torde bero på att det ansetts vara av vikt att bibehålla en ersättningsform,

som genom att giva ökad avlöning vid ökade prestationer är ägnad

att stimulera personalen till att underkasta sig mera krävande tjänstgöring

och sålunda motverka eventuella strävanden från dess sida att förskaffa sig

lindriga turlistor. I betraktande av de angivna särskilda förhållandena vill

det också förefalla, som om en höjning av lokpersonalens pensionsförmåner

med hänsyn till inkomst av loktjänstpenningar skulle kunna genomföras

utan större risk för icke önskvärda konsekvenser. Det är visserligen riktigt

att, såsom bankoutskottet år 1934 erinrade, loktjänstpenningarna kunna sägas

utgöra ett särskilt slag av reseersättning, men det torde ej vålla svårigheter

att tillbakavisa eventuella krav på pension med hänsyn till reseersätttning

i egentlig mening.

I fråga om sättet för åstadkommande av pensionsförhöjning för lokförare

och lokeldare torde valet böra stå mellan antingen ett fixerande, såsom 1930

års pensionssakkunniga ifrågasatte, av särskilda belopp för pensionsunderlagen

eller befattningshavarnas hänförande, på sätt i 1934 års proposition

förordades, till en högre lönegrad än den i löneavseende gällande. Den sista

utvägen är givetvis ur administrativ synpunkt att föredraga och torde därför

böra väljas för den händelse så befinnes möjligt och lämpligt med hänsyn

till den genomsnittliga storleken av befattningshavarnas inkomst av loktjänstpenningar.

I detta hänseende lia vissa beräkningar inom de sakkunnigas

kansli utförts på grundval av uppgifter, som inom järnvägsstyrelsen sammanställts

i samband med utredningen rörande omläggning av grunderna för ersättningens

utgående. Beräkningarna ha givit vid handen, att pensionsunderlagens

fastställande till belopp motsvarande närmast högre liggande lönegrader

skulle innebära såväl nödig begränsning med hänsyn till storleken av

den inkomst, som tillkommer det övervägande flertalet befattningshavare,

som ock reduktion för att förebygga pensionsgrundande verkan av ersättningen,

i den mån den kan betraktas såsom kompensation för särskilt krävande

tjänstgöring. En sådan avvägning skulle — vid tillämpning av förslaget

med enhetliga pensionsunderlag — innebära en förhöjning av pen
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

sionsbeloppen i förhållande till de enligt avlöningsreglementet gällande lönegraderna

med 228 kronor för lokförare i 12 lönegraden och med 108 kronor

för lokeldare.

Beträffande maskinbiträdena anföra de sakkunniga:

Mot beredande av pensionsförhöjning för maskinbiträdena talar i främsta

rummet att förekomsten av loktjänstpenningar för dessa tjänstemän icke kan

sägas ha inverkat på lönesättningen. Vidare bör observeras, att maskinbiträdena

icke uteslutande fullgöra loktjänstgöring utan även användas i annan

tjänstgöring, vilken ej är förenad med rätt till loktjänstpenningar. En åtskillnad

i pensionshänseende mellan olika innehavare av en och samma befattning

allt efter befattningshavarens olika placering till tjänstgöring synes

böra undvikas. Dessa omständigheter tala för, att rätten till pensionsfpihöjning

med hänsyn till inkomst av loktjänstpenningar inskränkes att avse lokförare

och lokeldare.

Mot de sakkunnigas förslag örn ett hänsynstagande i pensionshänseende

till loktjänstpenningarna har järnvägsstyrelsen intet att erinra. Däremot

framhåller statskontoret, att det förefaller ämbetsverket vara i hög grad tvivelaktigt,

örn loktjänstpenningarna till någon del kunna anses ha sådan karaktär,

att hänsyn till dem bör tagas vid bestämmandet av de för vederbörande

befattningar gällande pensionsunderlagen. Då det upplysts, att

inom järnvägsstyrelsen är under utarbetande ett förslag örn ändrade grunder

för beräkning av loktjänstpenningar, anser statskontoret sig icke kunna

tillstyrka, att en reglering av pensionssställningen här kommer till stånd,

förrän klarhet vunnits om de slutliga ersättningsgrunderna samt dessas verkningar.

Vissa andra befattningshavargrupper.

Ordförandena och vice ordförandena å hovrätternas divisioner uppbära

särskilda tilläggsarvoden, 2,500 kronor för ordförande och 1,000 kronor för

vice ordförande. Vidare uppbära vattenrättsdomarna avlöningsförstärkning

med 1,500 kronor för år. Svea hovrätt har framhållit, att det måste framstå

såsom en oegentlighet och en orättvisa, att nämnda befattningshavare pa

grund av avlöningsbestämmelsernas tekniska utformning få åtnöjas med

lägre pensionsförmåner än som svara mot befattningarnas natur och avlöningens

verkliga storlek.

Länsstyrelsen i Stockholms län erinrar om att till landssekreterare och

landskamrerare utgår särskild avlöningsförstärkning och att det littiyckligen

förutsatts, att löneställningen för dessa tjänstemän kommer alt bliva föremål

för närmare prövning vid revideringen av tjänsteförteckningen. I de sakkunnigas

förslag har frågan örn en rättvis pensionsreglering för landssekreterare

och landskamrerare icke upptagits till behandling. Da detta enligt

länsstyrelsens uppfattning torde bero på att de sakkunniga förutsatt, att frågan

skall avgöras i samband med den slutliga prövningen av löneställningen,

har länsstyrelsen endast velat betona angelägenheten av en för dessa tjänstemän

tillfredsställande pensionsreglering. — Jämväl länsstyrelsen i Norrbot
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tens län bär vidrört detta spörsmål och ifrågasatt, om skäl ej förefunnes för

utfärdande av särskilda bestämmelser beträffande pensionsunderlag och pensionsavgifter

för landssekreterare och landskamrerare.

Medicinalstyrelsen har ifrågasatt, att pensionsunderlaget för länsveterinärerna

borde motsvara underlaget i 26 lönegraden.

I en den 20 juni 1941 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t har centralstyrelsen

för statens järnvägars befälsförbund hemställt, att pensionsunderlag

och pensionsavdrag för befälhavare och övermaskinist å tågfärja

måtte — med hänsyn till den till dessa tjänstemän utgående extra ersättningen

för utfört arbete, de s. k. seglingspenningarna —- fastställas till belopp,

svarande mot lönegraden närmast högre än den, efter vilken lönen utginge.

Centralstyrelsen har även påpekat, att samtliga medlemmar av ifrågavarande

befattningshavaregrupper åtnjuta omförmälda särskilda ersättning

ehuru med växlande belopp.

Bestämmelser örn seglingspenningar äro givna i 14 § 2. a) kungörelsen den

22 juni 1939 (nr 478) med tilläggsbestämmelser till civila avlöningsreglementet.

Enligt dessa bestämmelser utgå seglingspenningar till befälhavare å tågfärja

med 4 kronor för varje enkel resa å linjen Trelleborg—Sassnitz och

1 krona 20 öre å annan linje samt till övermaskinist med 2 kronor för varje

enkel resa å linjen Trelleborg—Sassnitz och 60 öre å annan linje.

Över centralstyrelsens framställning ha järnvägsstyrelsen och statskontoret

avgivit utlåtanden. Båda myndigheterna ha avstyrkt bifall till framställningen,

under betonande — framför allt — av att förekomsten av seglingspenningar

icke påverkat lönegradsplaceringen för de ifrågavarande befattningshavarna.

^e^chefenntS'' va<^ sakkunniga anfort angående de allmänna förutsättningar, under

vilka en med viss befattning följande inkomst utöver fast lön bör utöva inflytande

på ställningen i pensionshänseende, kan jag ansluta mig. Jag vill

därutöver allenast framhålla, att man bör framgå med stor försiktighet, när

det gäller att tillägga en befattningshavargrupp en sådan särskild pensionsförmån,

varom här är fråga.

Beträffande lotspersonalen ha de sakkunniga ifrågasatt, att i stället för att

pensionsrätt nu åtnjutes efter lönegrader ett nummer högre än dem, till vilka

befattningarna äro hänförda, pensionsunderlagen skulle bestämmas efter

lönegrader med ordningsnummer två enheter högre än dem, efter vilka

lön utgår. Lotsstyrelsen har däremot hemställt, att skillnaden skulle fastställas

till tre lönegrader. För båda förslagen kunna skäl åberopas. Det

synes mig emellertid mest överensstämmande med de allmänna förutsättningar,

som i det föregående angivits, och den försiktighet, som bör iakttagas

särskilt när det gäller hänsynstagande till en vid olika konjunkturer så varierande

förmån som lotslotten, att det av de sakkunniga framlagda förslaget

genomföres. Liksom de sakkunniga anser jag, att innehav av vikariatsförordnande

icke bör grunda pensionsrätt. Jag avstyrker därför att tillförordnad

lots beredes sådan rätt.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

109

I fråga om distriktsveterinärerna förordar jag de sakkunnigas förslag att

befattningshavarna likställas i de nya pensionsreglementena med tjänstemän

i lönegraden A 21. I likhet med statskontoret och statens pensionsanstalt anser

jag vidare, att de distriktsveterinärer, som nu åtnjuta pensionsrätt i statens

pensionsanstalt, böra inordnas under de nya reglementena. De förutvarande

huvudmännens avgiftsskyldighet synes därvid böra upphöra. Mot de

av statens pensionsanstalt ifrågasatta övergångsbestämmelserna finner jag

icke anledning till erinran. Frågan om de ändringar i reglementet för statens

pensionsanstalt, som påkallas i anledning av vad nu föreslagits, torde få anstå

för att jämte andra frågor om ändring i samma reglemente i ett sammanhang

föreläggas nästa års riksdag.

Jag tillstyrker jämväl de sakkunnigas förslag om högre pensionsunderlag

för lokförare och lokeldare. De av de sakkunniga härför framlagda motiven

synas mig bärande och den inom järnvägsstyrelsen pågående utredningen

om ändrade grunder för beräkning av loktjänstpenningar avser, såsom i ärendet

blivit upplyst, icke att rubba hittillsvarande huvudprincip för loktjänstpenningarna.

Däremot kan jag för närvarande icke tillstyrka de förslag om högre pensionsunderlag

för vissa befattningshavargrupper, som framställts av några

av remissmyndigheterna samt av centralstyrelsen för statens järnvägars befälsförbund.

Löneställningen för ordförandena och vice ordförandena å hovrätternas

divisioner, för vattenrättsdomarna samt för landssekreterare och

landskamrerare torde komma att upptagas till behandling av 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga. I avbidan härpå bör prövningen av frågan

om ändring i dessa befattningshavares pensionsställning anstå. I fråga örn

länsveterinärerna ha nyssnämnda sakkunniga i sitt den 21 maj 1941 avgivna

betänkande föreslagit en uppfattning till lönegraden A 24. Därest detta förslag

genomföres torde ändring även böra vidtagas i länsveterinärernas ställning

i pensionshänseende. Innan förslaget om ändrad Iöneställning prövats,

torde emellertid ändring icke böra vidtagas beträffande pensionsunderlagen.

Vad slutligen angår befälhavarna och övermaskinisterna å tågfärjorna kan

jag liksom järnvägsstyrelsen och statskontoret icke tillstyrka särskild förhöjning

av de för dessa tjänstemän gällande pensionsunderlagen.

Tjänstepensionsunderlag för icke-ordinarie personal i lägre

Iöneställning.

De extra ordinarie tjänstemännen i lägre lönegrader än deni, vilka ingå i

civila icke-ordinariereglementets löneplan Eo, utgöras för närvarande av dels

viss ekonomipersonal vid statens sinnessjukhus, dels ock viss sjukvårds- och

ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Ingendera

av dessa befattningshavargrupper har tidigare erhållit någon definitiv reglering

av sina pensionsförhållanden.

Lönen till ifrågavarande ekonomipersonal vid sinnessjukhusen samt sjuk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

vårds- och ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

utgår enligt särskilda löneplaner — betecknade Ek, respektive U — vilka äro

konstruerade på liknande sätt som löneplan Eo. Löneplan Ek upptager 8

lönegrader, varav lönegraderna 7 och 8 till löneklassbeteckning och belopp

helt sammanfalla med lönegraderna Eo 1 och 2; löneplan U upptager 2 lönegrader,

vilka på motsvarande sätt överensstämma med lönegraderna Ek 3

och 4. För närvarande äger ej annan ekonomipersonal lön enligt löneplan Ek

än kvinnliga e. o. ekonomister av 4:e och 3:e klass, vilka hänförts till lönegraderna

Ek 1, respektive 3.

Genom beslut den 14 juli 1939 har Kungl. Majit fastställt provisoriska

pensionsbestämmelser för här avsedd ekonomipersonal vid statens sinnessjukhus.

Bestämmelserna innebära, såvitt här är i fråga, att ett tjänstepensionsunderlag

av 1,104 kronor och ett tjänstepensions a v dr a g för år räknat av

33 kronor skola tillämpas.

Nämnda pensionsunderlag överensstämmer med det, som enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare gäller för kvinnlig arbetare, för vilken ej

kräves särskild yrkesutbildning. Det understiger med 132 kronor det underlag,

som enligt civila tjänstepensionsreglementet i dess nuvarande lydelse gäller

för lönegraden Eo 1, och med 60 kronor det underlag, som enligt samma

reglemente i dess lydelse före den 1 juli 1939 tillämpades för kvinnlig tjänsteman

i lönegraden Eo 1. Pensionsavdraget sammanfaller däremot med det

enligt civila tjänstepensionsreglementet -— såväl före som efter den 1 juli 1939

— för lönegraden Eo 1 gällande och överensstämmer därjämte nära med det

avdrag, vilket enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare tillämpas för

icke yrkesutbildad kvinnlig arbetarpersonal. Detta är nämligen fastställt till

2 kronor 80 öre för månad respektive 65 öre för vecka, motsvarande för år

räknat 33 kronor 60 öre respektive 33 kronor 80 öre.

Beträffande omförmälda lägre sjukvårds- och ekonomipersonal vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet, vilken från och med den 1 juli 1940

inordnats under civila icke-ordinariereglementet, ha den 26 juli 1940 meddelats

bestämmelser av samma innebörd som för sinnessjukhusens ekonomipersonal.

De sakkunniga anföra:

Enligt de sakkunnigas mening kan det i tjänstepensionshänseende eljest

tillämpade beräkningssättet icke lämpligen komma till användning beträffande

de allra lägsta lönelägena på tjänstemannaområdet. En inkomstminskning

med en tredjedel vid övergång från lön till pension skulle uppenbarligen

där bliva vida mera kännbar än för tjänstemän i högre löneställning.

Om man därför i likhet med de sakkunniga utgår från att för de i avlöningshänseende

allra lägst placerade befattningshavargrupperna bör skäligen

medgivas en med sjunkande löneläge förbättrad relation mellan pension

och lön, torde man emellertid komma till en lägsta gräns, under vilken

det knappast är motiverat att vidtaga en sådan noggrann differentiering av

pensionsunderlagen efter lönerna som den, vilken eljest beträffande lönegradsplacerade

tjänstemän måste anses naturlig. Dels kan det ju här ej

bliva fråga om särdeles stora skillnader mellan de olika lönegradernas avlö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ningsbelopp, och dels följer av den angivna avvägningsgrunden en sammanpressning

av pensionsskalan.

De sakkunniga förorda med hänsyn härtill, att för de lägsta löneställningarna

fastställes ett gemensamt tjänstepensionsunderlag, vilket sålunda erhåller

betydelsen av ett minimiunderlag. Det synes de sakkunniga skäligt att

detta minimiunderlag avväges så, att hel tjänstepension icke i något fall

understiger det belopp, som vid beräkning enligt det hävdvunna relationstalet

framkommer för en löneställning motsvarande den för lönegraden Ek 5

gällande slutlönen. Detta pensionsbelopp utgör enligt alternativet med enhetliga

pensionsunderlag 1,500 kronor och föreslås alltså av de sakkunniga bliva

gällande för lönegraderna Ek 1—5 samt U 1 och 2. Även pensionsavdragen

borde för nämnda lönegrader utgå med ett enhetligt belopp.

Medicinalstyrelsen tillstyrker de sakkunnigas förslag i förevarande avseende.

Statens pensionsanstalt anför bland annat:

Pensionsanstalten delar de sakkunnigas uppfattning angående skäligheten

av att åvägabringa en förbättrad relation mellan pension och lön för de allra

lägst placerade befattningshavarna med avlöning enligt löneplanema Ek

och U. Dock anser anstalten, att någon sänkning av det föreslagna gemensamma

tjänstepensionsunderlaget kan ifrågasättas. Försiktigheten synes nämligen

bjuda att tillse, att ett pensionsunderlag, vilket uttryckligen betecknats

såsom minimiunderlag, ej fastställes till belopp, som kan bliva prejudicerande

vid en eventuellt ifrågakommande revision av arbetarpensioneringen.

För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag till tjänstepensionsun- Departementsderlag

för ifrågavarande icke-ordinarie personal i lägre löneställning. I anledning

av vad pensionsanstalten anfört vill jag framhålla, att när här talas

om minimiunderlag, därmed givetvis icke avses det minsta underlag, som

överhuvud bör ifrågakomma, utan endast ett såsom skäligt ansett minsta

underlag för de befattningshavargrupper, örn vilka här är fråga.

Tjänstepensionsavdrag.

Gällande bestämmelser.

I kommunikationsverkens pensionslag av år 1920 infördes pensionsavgifter,

som — med tillämpning av en räntefot av 4 procent — beräknats så, att

de under en 30-årig betalningstid skulle kollektivt för samtliga tjänstemän

täcka en tredjedel av de samlade pensionsutgifterna, exklusive dyrtidstillägg.

I anslutning härtill stadgades i nämnda lag en begränsning av avgiftsbetalningstiden

till 30 år. Dessa för kommunikationsverken beräknade pensionsavgifter

överfördes året därefter även till allmänna civiltörvaltningens verk i

samband med den provisoriska pensionsreglering, som åtföljde 1921 års lönereglering

för allmänna civilförvaltningen. Emellertid stadgades för sistnämnda

verk ingen begränsning av betalningstiden till 30 år förrän i samband

med tillkomsten år 1934 av det nu gällande civila tjänstepensionsreg
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

lementet. I detta reglemente infördes de år 1920 för kommunikationsverken

beräknade pensionsavgifterna såsom pensionsavdrag, vilka bestämdes till

samma belopp som nyssnämnda avgifter.

Vid antagandet år 1935 av militära tjänstepensionsreglementet, år 1938 av

tjänstepensionsreglementet för folk- och småskollärare m. fl. samt år 1939

av tjänstepensionsreglementet för lärare vid högre kommunala skolor bestämdes

pensionsavdragen till samma belopp som i civila tjänstepensionsreglementet.

Den skillnaden föreligger emellertid mellan reglementena av år

1935, å ena, samt av åren 1938 och 1939, å andra sidan, att i det militära

pensionsreglementet icke infördes någon begränsning av avdragstidens längd

medan i de båda andra pensionsreglementena stadgades en dylik begränsning

till 30 år.

Täckningsprocenten enligt gällande bestämmelser.

De sakkunniga påpeka, hurusom olika omständigheter medfört, att den

ursprungligen antagna förutsättningen örn att befattningshavarna genom

pensionsavdrag skulle bestrida en tredjedel av pensionsutgifterna icke kunnat

upprätthållas. Bland dessa omständigheter vore i främsta rummet att

nämna räntenivåns förändringar under de gångna åren och de sänkningar

av pensionsåldrarna, vilka genomfördes vid civila tjänstepensionsreglementets

tillkomst. Andra bidragande omständigheter hade varit förskjutningar

i befattningshavarnas inträdes- och befordringsåldrar, i befordringsgången

och i antalet tjänster av olika slag. Slutligen hade de beviljade dyrtidstillläggen

till pensionerna åstadkommit ytterligare sänkning av den andel i

pensionskostnaderna, som genomsnittligt bestrides av befattningshavarna

genom pensionsavdrag.

För de sakkunnigas räkning har förste aktuarien i pensionsstyrelsen B.

Wingborg företagit en försäkringsteknisk undersökning, syftande dels till att

klarlägga storleken av den andel i pensionskostnaderna, som enligt nuvarande

bestämmelser täckes av tjänstemännens pensionsavdrag, och dels att

utgöra grundval för avvägningen av tjänstepensionsavdragen i ett nytt pensionsreglemente.

Resultaten av Wingborgs beräkningar framgå närmare av

en vid de sakkunnigas betänkande fogad promemoria.

Beräkningarna, vid vilka tillämpats en räntefot av 3 procent, och vid vilka

hänsyn icke tagits till dyrtidstillägg, visa att befattningshavarnas andel i pensionskostnaderna

enligt nuvarande bestämmelser utgör genomsnittligt endast

16.9 procent för samtliga de i beräkningarna medtagna personalgrupperna.

Självfallet växlar täckningsprocenten avsevärt för olika grupper.

Vid den försäkringstekniska undersökningen ha också beräkningar gjorts

angående den höjning av de nuvarande pensionsavdragen, som är erforderlig

för ett återställande av den ursprungligen förutsatta täckningskvoten en tredjedel.

Resultatet av dessa beräkningar har blivit, att — under förutsättning

att ingen ändring av nuvarande pensionsförmåner vidtages, att gällande begränsning

av pensionsavdragstiden till 30 år bibehålies samt att hänsyn icke

tages till utgående dyrtidstillägg — för nämnda ändamål en ökning av pen
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

113

sionsavdragen med genomsnittligt omkring 80 procent blir nödvändig. Vid

genomförande av något av de alternativa förslagen med enhetligt avvägda

eller dyrortsgraderade pensioner, byggda på de nya lönebeloppen, skulle —

med bibehållande av gällande begränsning i avdragstiden — krävas en höjning

av nuvarande pensionsavdrag med omkring 125 procent för att ernå

täckningskvoten en tredjedel; örn avdragsplikten utsträckes över hela tjänstetiden,

blir den erforderliga höjningen omkring 98 procent.

Såsom nyss framhållits har vid den ifrågavarande försäkringstekniska undersökningen

tillämpats en räntefot av 3 procent. De sakkunniga ha emellertid

även låtit verkställa vissa kalkyler beträffande den inverkan, som tillämpandet

av en räntesats av 4 procent skulle erhålla på kvoten för pensionskostnadernas

täckning genom pensionsavdrag. Beträffande resultatet av dessa

kalkyler torde få hänvisas till betänkandet.

De sakkunniga.

De sakkunniga föreslå en viss höjning av nuvarande tjänstepensionsavdrag.

Storleken för olika lönegrader av denna höjning, som genomsnittligt

utgör omkring 25 procent, framgår av bilagan 3 till detta protokoll. Vidare

innebär de sakkunnigas förslag icke blott, att den för tjänstemän vid

civilförvaltningen gällande bestämmelsen om bidragspliktens upphörande

efter 30 avdragsår borttages, utan även, att för samtliga befattningshavare

pensionsavdrag skall verkställas jämväl efter pensionsålderns inträde i de

fall nämligen då anstånd med avgång medgivits.

Vid avvägningen av pensionsavdragens höjning lia skälighetssynpunkter

varit utslagsgivande för de sakkunniga. De lia därvid utgått från att, å ena

sidan, en förbättring av pensionsförmånerna rimligtvis bör medföra en höjning

av pensionsavdragen men att, å andra sidan, storleken av denna höjning

måste, med bortseende delvis från försäkringstekniska synpunkter, begränsas

så att den ej går längre än som kan anses skäligt i förhållande till den vid

1939 års allmänna avlöningsrevision beslutade löneökningens storlek. De sakkunnigas

förslag har utformats närmast från den utgångspunkten, att ingen

ökning av pensionsavdragen skulle utgå för den del av pensionen, som motsvarar

nuvarande pensionsbelopp inklusive dyrtidstillägg beräknat efter indextalet

156. Avdragens höjning skulle grundas endast på den reella ökningen av pensionsförmånen,

vilken till en tredjedel skulle täckas genom avdragshöjningen.

Beträffande förslaget att borttaga den nuvarande regeln om begränsning av

avdragstiden anföra de sakkunniga huvudsakligen följande.

Begeln medför att en tjänsteman, som under 30 år erlagt pensionsavgifter

eller vidkänts pensionsavdrag, erhåller en särskild löneförhöjning utöver dem,

som innefattas i löneplanerna. Nämnda löneökning inträder vanligen efter det

försörjningsbehoven upphört alt stegras och relativt kort tid före den övergång

från lön till pension, som även utan denna extraordinära avlöningsförhöjning

medför en kännbar sänkning av befattningshavarens inkomstnivå.

Begränsningsregeln medför vidare, örn man utgår från en viss förutsatt täckningskvot,

alt befattningshavare i yngre åldersgrupper och lägre lönegrader

få vidkännas en ökad belastning för alt bereda en i och för sig obehövlig

Bihang till riksdagens protokoll 19il. J sami. Nr 339. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

lättnad för tjänstemän i äldre åldersgrupper och högre lönegrader. För belysande

av begränsningsregelns irrationella innebörd i dessa hänseenden

torde endast behöva pekas på de verkningar, som skulle inträda vid dess

införande för militära beställningshavare. På grund av de för dessa beställningshavare

rådande inträdes- och avgångsförhållandena skulle begränsningsregeln

på detta område i stort sett verka så, att alla beställningshavare

i de högsta graderna inom vederbörande befordringsgrupper bleve helt befriade

från avdragsplikt i dessa grader, medan ingen beställningshavare i

de lägre graderna ens under någon del av sin tjänstetid kunde uppnå avdragsbefrielse.

Därest man icke ville låta begränsningsregeln medföra sänkning

av den genomsnittliga täckningskvot som utan densamma kunde upprätthållas,

skulle sålunda regelns tillämpning kräva, att kompaniofficerare

samt beställningshavare i de lägre underofficersgraderna finge erlägga högre

årliga pensionsavdrag för att möjliggöra att överstar och kommendörer samt

beställningshavare i högre officersgrader ävensom bland underofficerarna,

förvaltare och regementskassörer bleve helt eller delvis befriade från avdragsplikt

i dessa grader. Att inträdes- och avgångsförhållandena för flertalet

tjänstemannagrupper inom civilförvaltningen äro väsentligt skiljaktiga från

de för militära beställningshavare rådande förtager icke begränsningsregeln

dess i princip irrationella verkningar även på dessa förvaltningsområden.

Härtill kommer, att de pensionstekniska förutsättningarna för begränsningsregelns

införande på det civila pensionsområdet icke längre kunna anses föreligga.

Regeln sammanhänger nämligen intimt med antagandet av en viss täckningskvot

för tjänstemännens pensionsbidrag; den har tillkommit i samband

med att pensionsavgifterna beräknats så, att de genomsnittligt för hela personalbeståndet

skulle täcka en tredjedel av pensionskostnaden, och den har

avsett att under denna förutsättning åstadkomma en begränsning av de enskilda

tjänstemännens eller de särskilda befattningshavargruppernas bidragsplikt.

Då en dylik täckningskvot nu icke längre kan upprätthållas, äger begränsningsregeln

näppeligen längre något principiellt berättigande.

Som motivering för den föreslagna ytterligare utsträckningen av avdragsliden

anföra de sakkunniga, att det måste anses mindre rationellt, därest en

befattningshavare, som vid uppnådd pensionsålder erhåller anstånd med avgång

ur tjänst, under anståndstiden icke endast skulle få tillgodonjuta samma

förmåner som före pensionsålderns inträde utan därjämte erhålla en kontant

löneökning genom pensionsavdragets bortfallande. De sakkunniga förutse, att

mot förslaget om pensionsavdragets uttagande jämväl efter uppnådd pensionsålder

kommer att riktas den invändningen, att tjänstemannen icke äger tillgodoräkna

tid efter pensionsålderns uppnående såsom tjänstår och att staten

sålunda komme att helt tillgodogöra sig dessa pensionsavdrag utan att befattningshavaren

finge den motprestation i form av rätt till tjänstårsberäkning

efter pensionsålderns uppnående, varav han kunde hava behov. För en sådan

invändning finnes emellertid enligt de sakkunnigas mening icke något

fog. Bestämmelserna om den statliga tjänstepensioneringen vore nämligen varken

för närvarande eller i sakkunnigförslaget så utformade, att den enskilde

tjänstemannens pensionsavdrag vare sig helt eller till en på förhand bestämd

kvotdel kunde anses motsvara den pension, varav han komme i åtnjutande.

Beträffande den sålunda föreslagna utsträckningen av avdragstiden ha de

sakkunniga emellertid förordat vissa övergångsbestämmelser för tjänstemän,

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

115

som före de nya stadgandenas ikraftträdande redan vunnit eller inom en tid

av högst tre år därefter skulle enligt hittillsvarande regler örn 30-årig avdragslid

för civilförvaltningen och örn avdrags bortfallande vid pensionsålderns

uppnående lia vunnit avdragsbefrielse. Dessa föreskrifter återfinnas under

fjärde punkten av övergångsbestämmelserna till de sakkunnigas förslag till

allmänt tjänstepensionsreglemente.

Vissa av personalrepresentanterna ha uttalat sig mot avdragstidens

utsträckning. De framhålla därvid, att utsträckningen enligt deras mening

till sina konsekvenser innebär, i stort sett, att ojämnheten olika befattningshavargrupper

emellan ytterligare skärpes, att de grupper, vilkas bidrag till

pensioneringen äro störst, i främsta rummet skulle drabbas av den ökade belastningen

samt att vissa personalgrupper skulle åläggas en bidragsplikt,

som måste anses för stor i förhållande till pensionsbeloppen. Vidare framhålla

ifrågavarande personalrepresentanter, att de tjänstemän, som få sin avdragstid

förlängd, därigenom skulle åsamkas en löneminskning, vilken i åtskilliga

fall bleve åtskilligt större än den avlöningsförhöjning, de erhållit vid

den senaste löneregleringen. Samma personalrepresentanter ha jämväl hävdat,

att det i nuvarande läge icke kunde anses rimligt, att då man mäter värdet

av de medel, som inflyta i form av pensionsavdrag, utgå från en så låg

räntesats som 3 procent.

Den täckningskvot, som skulle ernås vid avdragstidens utsträckning samt

avdragsbeloppens höjning i enlighet med de sakkunnigas förslag, utgör för

samtliga i beräkningarna medtagna befattningshavargrupper genomsnittligt

omkring 19 procent. Härvid har hänsyn tagits endast till pensionens grundbelopp

samt, i dyrortsalternativet, förekommande dyrortstillägg men däremot

ej till rörligt tillägg eller till förmånen av invalid- och sjukpension.

Yttranden.

Av de hörda myndigheterna lia lantbruksstyrelsen, försåkringsinspektionen,

bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen ansett fog föreligga

för användande av högre räntefot än 3 procent vid beräknandet av

befattningshavarnas andel i pensionskostnaderna.

Beträffande frågan örn pensionsavdragens faktiska storlek har de sakkunnigas

förslag örn höjning av avdragen uttryckligen tillstyrkts av chefen för

försvarsstaben, chefen för armén, socialstyrelsen, statskontoret, direktionen

för karolinska sjukhuset, kommerskollegium och allmänna lönenämnden.

Även lantbruksstyrelsen har tillstyrkt höjningsförslaget, därvid emellertid

styrelsen ■— som avstyrker borttagandet av avdragstidens begränsning

ifråga sall en särskild höjning av pensionsavdragen för de befattningshavare,

vilka för full pensionsrätt endast heliöva räkna 25 tjänstår.

Flygförvaltningen har ifrågasatt, huruvida icke i syfte att åstadkomma

administrativ förenkling den åtgärden borde genomföras, att pensionsavdragen

bestämdes icke efter lönegrad utan efter den löneklass, befattningshavaren

tillhör.

De sakkunnigas förslag örn borttagande av avdragstidens begränsning tilt
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

styrkes av socialstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, direktionen

för karolinska sjukhuset, kommerskollegium, statens pensionsanstalt, bankoch

fondinspektionen, allmänna lönenämnden och generalpoststyrelsen. En

ledamot av lönenämnden har dock anslutit sig till den ståndpunkt, som enligt

vad förut angivits intagits av vissa personalrepresentanter.

Länsstyrelsen i Stockholms län har förklarat sig icke vilja motsätta sig

förslaget. Som redan nämnts har detsamma däremot avstyrkts av lantbruksstyrelsen.

Sistnämnda styrelse anser förslaget obilligt särskilt gentemot de befattningshavare,

som redan tillförsäkrats förmånen av avdragsbefrielse efter

30 tjänstår.

Om, såsom de sakkunniga föreslagit, tjänstetid, som infaller efter pensionsålderns

inträde, icke skall få räknas såsom tjänstår för erhållande av

pension ens för det fall, att vederbörande befattningshavare vid inträdet i pensionsåldern

ännu ej uppnått för full pension föreskrivet antal tjänstår, anser

kammarrätten det icke vara med billigheten överensstämmande, att vederbörande

det oaktat skall vara skyldig att vidkännas pensionsavdrag för dylik

tid.

Länsstyrelsen i Malmöhus län, generalpoststyrelsen och lantbruksstyrelsen

lia ifrågasatt för befattningshavarna förmånligare övergångsbestämmelser

än de sakkunniga föreslagit. Härvid har generalpoststyrelsen framhållit, att

den stora merutgift, som genom begränsningens borttagande åsamkades befattningshavarna,

i avsevärd grad neutraliserade den löneförbättring, som erhållits

vid civila avlöningsreglementets ikraftträdande, i all synnerhet för de

tjänstemän, som under en mindre del av sin anställningstid bomme i åtnjutande

av de med nämnda reglemente förenade förmånerna.

Departements■ I likhet med de sakkunniga anser jag, att spörsmålet om pensionsavdra
chefen.

gens storlek utgör en skälighetsfråga, vid vars bedömande hänsyn måste tagas

å ena sidan till pensionsunderlagens höjning och å andra sidan till den

löneökning, som beslöts vid 1939 års allmänna avlöningsrevision. Vid sådant

förhållande är det tydligen icke av större betydelse, vilken räntefot som

tillämpas vid de försäkringstekniska beräkningarna. I anledning av de anmärkningar,

som från några myndigheters sida och även av vissa personalrepresentanter

gjorts emot den vid beräkningarna tillämpade räntesatsen

vill jag emellertid påpeka, att vid sagda beräkningar hänsyn icke tagits till

befattningshavarnas rätt till rörligt tillägg och sjuk- och invalidpension samt

att kostnaderna för dessa förmåner vid högsta indexläge för rörligt tillägg

betyda ungefär lika mycket som skillnaden vid beräkningar efter 3 eller 4

procents räntefot.

De belopp för pensionsavdragen, som de sakkunniga förordat, ha allmänt

lämnats utan erinran såväl av personalrepresentanter som av myndigheter.

Även jag anser mig böra biträda förslaget i denna del. Då jag även funnit de

skäl bärande, som av de sakkunniga anförts för borttagande av nuvarande

begränsning i avdragstiden samt för pensionsavdrag under sådan tid efter

pensionsålderns inträde, under vilken anstånd med avsked åtnjutes, tillstyrker

jag också på dessa punkter vad de sakkunniga förordat.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

117

Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag.

De sakkunniga.

De sakkunniga anse, att någon allmän reell reglering av familjepensionen

icke för närvarande bör komma till stånd och att i följd därav familjepensionsavdragen

i allmänhet böra lämnas orubbade. Emellertid förorda de sakkunniga

av tekniska skäl sådan höjning av familjepensionsunderlagens belopp,

att dessa jämte rörligt tillägg enligt de nya avlöningsreglementenas

grunder i stort sett giva samma totalförmån som de nuvarande underlagen

jämte rörlig pensionsdel enligt hittillsvarande grunder. Dessutom föreslå

de sakkunniga för vissa befattningar en viss jämkning av reell innebörd.

Dyrortsgradering bör enligt de sakkunnigas mening icke ifrågasättas

beträffande familjepensionema.

Beträffande icke-ordinarie personal i lägre löneställning förorda de sakkunniga

ett minimiunderlag av 792 kronor eller samma underlag, som enligt

sakkunnigförslaget skulle gälla för lönegraden Eo 1.

Till stöd för att någon allmän reell reglering av familjepensionen icke nu

verkställes lia de sakkunniga anfört följande:

Familjepensionskostnaderna ha av gammalt bestritts och bestridas alltjämt

till övervägande del genom befattningshavarnas egna avgifter, medan

staten endast i mindre utsträckning bidrager till kostnaderna. Enligt förarbetena

till det nu gällande allmänna familjepensionsreglementet beräknas

staten bidraga med dels ett fast belopp av 120 kronor för varje befattningshavare,

dels ock kostnaderna för familjepensionens rörliga del. Med hänsyn

till den grundsats, som sålunda tillämpats för finansieringen av familjepensionskostnaderna,

finge givetvis en förhöjning av familjepensionsunderlagen

förknippas med en sådan höjning av familjepensionsavdragen, att därigenom

bestredes den huvudsakligaste delen av kostnadsökningen.

Vissa särskilda olägenheter skulle emellertid för närvarande vara förenade

med en mera väsentlig rubbning av nu gällande familjepensionsavdrag. Detta

sammanhänger med att vid statens övertagande av tjänstemännens familjepensionskassor

delägarna i vissa kassor genom avtal tillförsäkrats rätt att

bibehållas vid förutvarande avgiftsbestämmelser trots att de gjorts delaktiga

av allmänna familjepensionsreglementets förmåner. En parallell övergång

till nya tjänste- och familjepensionsbestämmelser skulle i detta läge avsevärt

försvåras, därest genomgående ändringar i familjepensionsavdragen icke

kunde undvikas.

Till vad nu anförts kommer, att tillkomsten av 1936 års familjepensionsreglemente

för de flesta förvaltningsområden medförde en betydande förbättring

av familjepensionsförmånerna. En reglering uppåt av dessa förmåner

lärer därför icke för närvarande kunna anses oundgängligen nödvändig.

Vid de överläggningar, som de sakkunniga i förevarande spörsmål haft

med personalorganisationernas representanter, lia dessa såsom sin mening

tillkännagivit att, även örn en ytterligare förbättring av familjepensionema

i anslutning till löne- och tjänstepensionsregleringen i och för sig vore önskvärd,

behovet därav icke kunde anses vara så framträdande, att en familjepensionsreglering

nu borde komma lill stånd trots härav föranledda över
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

gångssvårigheter. Personalrepresentanterna lia förklarat sig härvid även fästa

stor vikt vid att de för en reell familjepensionsreglering erforderliga avdragsökningarna

jämsides med de ökade tjänstepensionsavdrag, som betingas

av den enligt deras mening mera trängande tjänstepensionsregleringen, skulle

innebära en kännbar ökning i belastningen på tjänstemännen.

Den av tekniska skäl föreslagna uppräkningen av nuvarande familjepensionsunderlag

har i de sakkunnigas förslag skett med 9 75 procent, varefter

det sålunda uträknade beloppet avrundats till närmaste med 12 delbara hela

krontal eller i vissa fall till närmast högre hela med 12 delbara krontal.

Genom denna uppräkning och avrundning har på sätt närmare framgår av

en tabell å sid. 47 i de sakkunnigas betänkande erhållits en höjning av familjepensionsunderlaget

med i allmänhet 10 procent eller samma procenttal,

efter vilket rörlig familjepensionsdel utgår vid index 156.

De befattningar, för vilka de sakkunniga föreslå jämkningar i pensionsunderlagen

av reell innebörd, utgöra dels vissa militära beställningar, för

vilka den senaste löneregleringen inneburit ändring i tidigare lönerelation

mellan civila och militära befattningar, en ändring som genom tjänstepensionsunderlagens

avvägning skulle erhålla motsvarighet på tjänstepensionsområdet,

dels beställningar i lönegraden Oa 6, dels ock sådana förordnandetjänster

(däribland vissa rektorstjänster), för vilka de sakkunnigas förslag

i tjänstepensionsavseende innebär vissa av ökad differentiering föranledda

jämkningar. Enligt de sakkunnigas förslag skulle allenast sådana jämkningar

av underlagens och därmed även av familjepensionsavdragens belopp vidtagas

att befattningarna komma att intaga samma relation till varandra i

familjepensionshänseende som i tjänstepensionsavseende.

Den närmare innebörden av de sakkunnigas ifrågavarande förslag framgår

av sammanställningar å sidorna 48 och 49 i betänkandet, till vilka här torde

få hänvisas.

För de befattningshavare, som till följd av de förordade jämkningarna i

pensionsunderlagens och pensionsavdragens belopp skulle vid det nya familjepensionsreglementets

ikraftträdande erhålla försämrad familjepensionsrätt,

ha de sakkunniga föreslagit vissa övergångsbestämmelser, genom vilka

dylik försämring undvikes.

Beträffande en dyrortsgradering på familjepensionsområdet framhålla de

sakkunniga, att ur principiell rättvisesynpunkt skäl givetvis kunna anföras

för en ortsdifferentiering även på detta område. För ett rationellt realiserande

av syftet med en sådan anordning skulle dock här möta så stora svårigheter,

att dessa enligt de sakkunnigas mening väga tyngre än fördelarna.

Yttranden.

Generaltullstyrelsen delar ej de sakkunnigas åsikt örn vanskligheten av

att nu förbättra familjepensionerna. Särskilt viktigt anser styrelsen det vara,

att en förbättring av barnpensionerna kommer till stånd.

Medicinalstyrelsen anser, att de avsevärt lägre pensionsbeloppen på familjepensionernas

område och förhållandena i övrigt göra det önskvärt, att

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

119

en sådan differentiering, som dyrortsgraderingen innebär, kommer till stånd

även på nämnda område. Styrelsen har dessutom — under påpekande av

det av de sakkunniga föreslagna minimiunderlaget för icke-ordinarie personal

i lägre löneställning understiger det som enligt familjepensionsreglementet

för arbetare tillkommer icke yrkesutbildad arbetskraft — förordat en

höjning av sagda minimiunderlag.

I fråga örn familjepensionsunderl agens och familjepensionsavdragens stor- Departementslek

tillstyrker jag vad de sakkunniga föreslagit. chefen.

Jag vill erinra örn, att jag vid anmälan av frågan örn tjänstepensionsunderlag

för vissa befattningar i högre lönelägen redogjort för vissa yttranden,

i vilka ifrågasatts högre tjänstepensionsunderlag och därmed även

högre familjepensionsunderlag för vissa universitetsbefattningar och rektorstjänster.

Den ståndpunkt i fråga örn familjepensionsunderlagen, som jag

här intagit, överensstämmer med vad jag förordat i tjänstepensionshänseende.

Vad i det föregående anförts angående tjänstepensionsunderlag för befattningar

förenade med avlöningsförmåner utöver lön enligt löneplan äger

motsvarande tillämpning i fråga örn familjepensionsunderlag för samma befattningar.

Rörligt tillägg.

Enligt de sakkunnigas båda alternativa förslag skola tjänstepensionsunderlagen

avvägas med utgångspunkt från de nya lönebeloppen, vilka hänföra

sig till ett indexläge av 156 på den indexskala, som till basår har år 1914.

Enligt de sakkunnigas mening bör vid sådant förhållande utgå rörligt tilllägg

å de nya pensionerna efter i huvudsak samma grunder, som gälla

beträffande lönebeloppen. Vid genomförande av dyrortsgraderingsalternativet

bör enligt de sakkunniga dylikt tillägg beräknas jämväl å den del

av pensionsförmånen, som utgår i form av dyrortstillägg. Med avseende å

maximeringen av det rörliga tillägget ha de sakkunniga — med erinran att

för närvarande dyrtidstillägg på tjänstepension utgår å högst 400 kronor för

månad efter ett procenttal, som vid indexläget 156 utgör 12 — ansett sig böra

förorda fastställande av ett maximibelopp å 500 kronor för månad, varå rörligt

tillägg må utgå.

Av de sakkunnigas förslag till omräkning av familjepensionsunderlagen

följer att de sakkunniga ansett att rörligt tillägg bör utgå även å familjepensionsförmånerna.

Någon maximering av det belopp, å vilket rörligt tillägg

beräknas, har dock icke här ansetts böra ifrågakomma, liksom någon maximering

icke för närvarande är föreskriven med avseende å beräkningen av

familjepensionens rörliga del.

Beträffande maximeringen av det rörliga tillägget å tjänstepensionen ha

vissa myndigheter ifrågasatt, örn ej maximibeloppet borde bestämmas till

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Departements
chefen.

600 i stället för 500 kronor. Uttalanden för sådan jämkning lia gjorts av

chefen för armén, armé- och marinförvaliningarna, statskontoret, statens

pensionsanstalt samt bank- och fondinspektionen. Som motivering har åberopats,

att, eftersom man vid bestämmande av pensionernas grundbelopp

utgått från 2/s av viss slutlön, borde maximibeloppet för rörligt tillägg å pension

bestämmas till 2/a av det maximibelopp, 900 kronor, varå rörligt tillägg

å lön finge utgå.

Att rörligt tillägg bör utgå på de nya pensionsförmånerna synes mig uppenbart.

Vad beträffar maximibeloppet kunna givetvis olika meningar hysas

allt efter som man fäster vikt vid den nuvarande maximeringsgränsen

för tjänstepensionärernas dyrtidstillägg eller vid maximeringsgränsen för

rörligt tillägg å lönerna. För egen del finner jag i likhet med nyss nämnda

myndigheter att av de sakkunniga föreslaget maximibelopp bör höjas till

600 kronor. Liksom de sakkunniga anser jag, att något maximibelopp icke

bör fastställas, då fråga är om familjepensionerna.

Avgångsskyldighet och anstånd med avsked ur tjänst.

Frågan om skyldighet att avgå från tjänsten behandlas beträffande ordinarie

tjänstemän, tillsatta genom fullmakt eller konstitutorial (i det följande

benämnda fullmaktstjänstemän), i 12 § civila tjänstepensionsreglementet

samt beträffande ordinarie beställningshavare vid försvarsväsendet

jämväl flaggkorpraler och högbåtsmän — i 11 § militära tjänstepensionsreglementet.

Det civila reglementet innehåller särskilda bestämmelser för

innehavare av domarämbete med undantag av vattenrättsingenjör. (För

sistnämnda kategori av tjänstemän användes i det efterföljande beteckningen

domare, medan övriga civila tjänstemän — inklusive vattenrättsingenjör

— rubriceras såsom icke-domare).

Med avseende å förutsättningarna för skyldighet att avgå urskiljas i ifrågavarande

författningsrum fyra olika fall: avgångsskyldighet på grund av uppnådd

levnadsålder, på grund av oförmåga till tjänstgöring, föranledd av

olycksfall i tjänsten, på grund av dylik oförmåga, föranledd av sjukdom i

annat fall eller vad därmed jämställes, samt slutligen på grund av oförmåga

till tjänstgöring i andra fall.

Skyldighet att avgå på grund av uppnådd levnadsålder föreligger för ickedomare,

då han uppnått pensionsåldern, den avskedsbeviljande myndigheten

likväl obetaget att medgiva anstånd med avskedet, därest och så länge tjänstemannen

prövas kunna på tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke

i något fall längre tid än sammanlagt två år. Motsvarande bestämmelse i det

militära reglementet medför likaledes skyldighet att avgå vid pensionsåldern,

men anstandsbestämmelsen har här formulerats på ett något avvikande sätt:

myndigheten äger, då särskilda omständigheter därtill föranleda, låta med

avskedet anstå, så länge tjänstemannen är fullt tjänstduglig, dock samman
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 339.

121

lagt högst två år. Vad slutligen gäller domare, är sådan tjänsteman skyldig

att avgå vid utgången av den månad, under vilken han fyller 67 år. I detta

sammanhang bör observeras, att även för domare rätt att vid avgång erhålla

pension föreligger vid pensionsåldern, som utgör 65 år; domare äger sålunda

rätt att avgå med pension två år innan avgångsskyldighet föreligger.

Icke-domare är vidare skyldig att avgå, då han träffats av olycksfall i

tjänsten och det behörigen styrkes, att han på grund därav är för framtiden

oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas

icke lämpligen kunna tjänstgöra i sådan annan befattning, till vilken han må

vara pliktig att låta förflytta sig. Det militära reglementet har en obetydligt

avvikande formulering. Slutligen är domare skyldig att avgå, då det behörigen

styrkes, att han på grund av olycksfall i tjänsten är för framtiden oförmögen

till tjänstgöring.

För icke-domare inträder avgångsskyldighet, då det behörigen styrkes, att

han till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, som ej föranletts av olycksfall,

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga är för framtiden oförmögen att på

tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, samt han prövas icke lämpligen kunna

tjänstgöra i annan befattning, till vilken förflyttningsskyldighet föreligger.

Motsvarande bestämmelse finnes i militära tjänstepensionsreglementet. För

domare inträder avgångsskyldighet, då han under tre på varandra följande

år till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte — däremot icke nedsatt arbetsförmåga

— varit ur stånd att tjänstgöra och det styrkes, att han är för framtiden

oförmögen att sköta sin tjänst, eller då han, efter att lia uppnått pensionsåldern,

under sex månader av nyssnämnd anledning varit oförmögen till

tjänstgöring.

Slutligen gäller i andra fall i fråga om icke-domare samt beställningshavare

vid försvarsväsendet — däremot ej beträffande domare -— att om tjänstemannen

befinnes urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden,

Kungl. Majit må förklara honom skyldig att avgå, därest han

uppnått en levnadsålder som med högst 5 år understiger pensionsåldern.

För ordinarie tjänsteman, tillsatt genom förordnande på viss tid, gäller

enligt 23 § 1 mom. civila och 23 § 2 mom. militära tjänstepensionsreglementet

skyldighet att efter beslut av Kungl. Maj :t frånträda förordnandet, därest

han till följd av sjukdom befinnes oförmögen att på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst.

Som av denna redogörelse framgår bereda stadgandena i civila och militära

tjänstepensionsreglementena möjlighet för Kungl. Majit eller vederbörande

verksmyndighet att under viss förutsättning medgiva icke-domare

anstånd med avsked efter pensionsålderns uppnående under en tid av högst

två år.

I enlighet med ett uttalande i propositionen nr 222 till 1934 års riksdag

av innebörd, att den åt verksmyndiglietcrna inrymda prövningsbefogenheten

borde begagnas med stor varsamhet samt att vid prövning av frågor örn tillstånd

att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder statsnyttan men icke

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

hänsyn till tjänstemannens personliga intressen borde vara avgörande, erhöllo

bestämmelserna i civila och militära tjänstepensionsreglementena örn

anstånd med avsked en restriktiv tillämpning. På senare tid har emellertid

fråga uppkommit om samt åtgärder vidtagits för en vidgad tillämpning av

dessa bestämmelser. Jag anhåller, att i korthet få erinra örn vad därvid förekommit.

I anledning av vissa motioner till 1940 års lagtima riksdag om, bland annat,

utredning angående praktiska åtgärder i syfte att tillgodogöra samhället

de partiellt arbetsföras arbetskraft avgåvo 1938 års pensionssakkunniga efter

framställning av första kammarens första tillfälliga utskott utlåtande i frågan.

Sedan de sakkunniga därvid till en början erinrat örn tillkomsten av nu gällande

anståndsbestämmelser samt berört frågan örn allmän höjning av

tjänstemännens pensionsålder, anförde de följande:

En utväg för frågans lösning vore att, utan höjning av pensionsåldrarna, i

vidgad omfattning tillämpa bestämmelserna örn anstånd med avsked och på

detta sätt genom ökat hänsynstagande till individuella variationer i tjänstedugligheten

ernå större smidighet vid utnyttjandet av äldre tjänstemäns arbetskraft.

Ehuru även sistnämnda utväg torde vara förenad med vissa olägenheter—

bland annat med hänsyn till att den förutsätter ansökan från

tjänstemännens sida om kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder

samt en av ett flertal skilda myndigheter verkställd prövning med hänsyn

till förhållandena i individuella fall — skulle dock på denna väg sannolikt

kunna vinnas beaktansvärda resultat utan åsidosättande av nödig hänsyn till

statsverksamhetens effektivitet. En fördel med denna lösning vore, att den

kunde åstadkommas utan vittgående ändringar i pensionsbestämmelserna,

att den kunde anpassas efter behovet under växlande situationer och att den

sålunda bland annat skulle — jämsides med andra åtgärder för personell

krisberedskap — lämpa sig för användande i ett krisläge, där en hastigt inträdande

men måhända övergående knapphet på arbetskraft kräver relativt

snabba omläggningar i arbetsorganisationen.

I skrivelse den 23 april 1940, nr 158, i anledning av motionerna uttalade

sig därefter riksdagen för en vidgad tillämpning av anståndsbestämmelserna

samt anhöll, att Kungl. Majit ville uppdraga åt 1938 års pensionssakkunniga

att utreda frågan örn en förlängning av gällande anståndstid. I skrivelsen

gjorde riksdagen bland annat följande uttalanden:

I detta sammanhang må emellertid erinras, att 1934 års beslut om sänkning

av pensionsåldrarna motiverades icke blott av sociala hänsyn utan även av

kravet på ökad effektivitet i statsförvaltningen. Vad härutinnan uttalades har

under de gångna åren ingalunda förlorat sin giltighet utan förtjänar alltjämt

beaktande. Enligt riksdagens mening bör frågan om en höjning av pensionsåldrarna

icke upptagas till övervägande, förrän en längre tids erfarenhet vunnits

rörande verkningarna i olika avseenden av 1934 års reform.

Den ståndpunkt, riksdagen sålunda intager till frågan om en generell höjning

av pensionsåldrarna, bör emellertid icke föranleda, att det väckta spörsmålet

örn ett utnyttjande i ökad omfattning av äldre statstjänstemäns arbetskraft

undanskjutes. 1 anslutning till vad 1938 års pensionssakkunniga yttrat

anser riksdagen en lämplig lösning härvidlag vara, att tjänstedugliga befattningshavare

medgivas kvarstå i tjänst efter pensionsålderns inträde. Härigenom

möjliggöres en smidig anpassning efter det förändrade tidsläget utan att

statsmakterna fördenskull behöva binda sig för en höjning av pensionsåldrar
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

123

na, som måhända framdeles kan komma att visa sig förhastad. Såsom pensionssakkunniga

framhållit, har enligt särskilda direktiv till myndigheterna

möjligheten att medgiva anstånd med avsked hittills begagnats med stor varsamhet,

ehuru undantag från denna regel i vissa fall —-1, ex. i fråga örn i statens

tjänst anställd sjuksköterskepersonal — befunnits påkallade. Möjligheten

att bevilja anstånd med avsked synes kunna utnyttjas såsom en provisorisk

åtgärd för att under nuvarande läge tillförsäkra staten erforderlig arbetskraft

och samtidigt nedbringa statsutgifterna. Härvid böra emellertid statsnyttans

synpunkter vara avgörande och sålunda anstånd medgivas endast i

den mån vederbörande prövas kunna effektivt fullgöra sina arbetsuppgifter.

Möjlighet att medgiva anstånd med avsked ur tjänst är begränsad till högst

två år. Denna anståndstid torde i vissa fall särskilt för personal med låg pensionsålder

kunna visa sig vara väl knapp. En förlängning av nämnda tid till

förslagsvis tre år synes riksdagen fördenskull böra övervägas. Härför erfordras

emellertid vissa ändringar i pensionsförfattningarna. Riksdagen anser det

vara lämpligt, att här berörda spörsmål tages under omprövning i samband

med den revision av gällande lagstiftning örn statstjänstemännens pensionsförhållanden

som 1938 års pensionssakkunniga ha att verkställa.

Den 31 maj 1940 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga att verkställa utredning

av frågan om en förlängning av anståndstiden. Samtidigt fäste

Kungl. Majit genom cirkulär vederbörande myndigheters uppmärksamhet

på vad riksdagen anfört. I cirkuläret framhölls, att det i det rådande tidsläget

vore ett önskemål, att möjligheterna till utnyttjande av äldre anställningshavares

arbetskraft tillvaratoges genom beviljande av anstånd med avsked,

i den mån vederbörandes tjänsteduglighet och arbetsförmåga vore nöjaktigt

ådagalagd samt särskilda omständigheter icke lade hinder i vägen.

I anledning av uppdraget ha de sakkunniga inhämtat yttranden i frågan

från ett flertal ämbetsmyndigheter samt vissa personalorganisationer.

De sakkunniga.

Enligt de sakkunnigas nu föreliggande förslag skulle enhetliga huvudbestämmelser

gälla för ordinarie tjänstemäns avgångsskyldighet, avseende såväl

domare som icke-domare. Avgångsskyldighet skulle inträda dels, för

tjänsteman som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, vid pensionsåldern

(ålderspensionering), dels då tjänsteman till följd av olycksfall i tjänsten

befunnits för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin

tjänst (invalidpensionering), dels ock då tjänsteman till följd av sjukdom,

vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga, som icke föranletts av olycksfall

i tjänsten, befunnits för framtiden oförmögen att på tillfredsställande sätt

sköta sin tjänst (sjukpensionering).

Ehuru sålunda enhetliga regler skulle gälla för domares och icke-domares

avgångsskyldighet anse de sakkunniga dock att vissa särbestämmelser mäste

meddelas för domarna. Sålunda skulle enligt de sakkunnigas förslag beträffande

ålderspensioneringen gälla, att avgångsskyldigheten vid pensionsåldern

icke linge göras gällande gentemot domare, innan antingen ett år förflutit

från pensionsålderns inträde eller ock domaren under tillhopa sex månader

efter nämnda tidpunkt åtnjutit tjänstledighet av annan anledning än för full
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

görande av offentligt uppdrag. Vidare skulle beträffande sjukpensioneringen

gälla att avgångsskyldigheten icke finge göras gällande gentemot domare

med mindre han under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet

till följd av sjukdom, för svag hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet.

Beträffande icke-domare skulle liksom nu gälla, att även örn förutsättningar

för invalid- eller sjukpensionering icke förelåge, tjänstemannen skulle

vara skyldig att efter beslut av Kungl. Majit avgå, därest han befunnes urst

åndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden samt

han uppnatt en levnadsålder som med högst fem år understege pensionsåldern.

Sistnämnda pensionsform, som brukar hänföras till sjukpensioneringen,

benämnes i det följande tvang spensionering. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle utöver vad nu nämnts möjlighet beredas till tvångspensionering

av tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till

förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap.

5 ,§ strafflagen förklarats fri från ansvar.

Anstånd med avsked skulle enligt de sakkunnigas förslag såvitt angår

icke-domare kunna medgivas av vederbörande myndigheter för en tid av

högst ett år. Kungl. Majit skulle därutöver kunna medgiva anstånd för ytterligare

högst två år. Även domare, som uppnått 66 års ålder, skulle kunna

av Kungl. Majit medgivas anstånd med avsked för högst två år.

Vidare innehåller de sakkunnigas förslag en föreskrift om skyldighet för

myndighet att vid fall, da förutsättningarna för invalid- eller sjukpensionering

föreligga, upptaga till prövning frågan, huruvida tjänstemannen lämp^

ligen bör överflyttas till sadan annan befattning, till vilken han må vara

pliktig att låta förflytta sig. Denna föreskrift, som formellt skulle gälla för

saväl domare som icke-domare, får med hänsyn till gällande bestämmelser

örn förflyttningsskyldighet betydelse endast för sistnämnda tjänstemän.

Slutligen ha i de sakkunnigas förslag upptagits vissa bestämmelser angående

de fall, då icke-ordinarie befattningshavare ej må bibehållas i sin befattning.

Beträffande domarna innebär de sakkunnigas förslag i huvudsak följande

reella ändringar i förhållande till vad nu gäller. I stället för att domare nu

är skyldig avgå vid 67 års ålder eller då han, efter att ha uppnått 65 års

ålder, under sex månader på grund av sjukdom, vanförhet eller lyte varit

oförmögen till tjänstgöring, skulle han, så vida ej anstånd medgives, icke

vara berättigad kvarbliva i sin tjänst efter det han uppnått 66 års ålder eller

då han, efter att ha uppnått 65 års ålder, under sex månader åtnjutit

tjänstledighet av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag.

Kätt att avgå med pension skulle dock alltjämt föreligga vid 65 års ålder.

Vidare skulle — i stället för att domare nu är skyldig avgå, då han under tre

pa varandra följande ar till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, som icke

föranletts av olycksfall i tjänsten, varit ur stånd att tjänstgöra och det behörigen

styrkes, att han är för framtiden oförmögen att sköta sin tjänst -—- gälla, att domaren icke skulle vara berättigad kvarbliva i tjänsten, örn han

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

125

under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet till följd av sjukdom,

för svag hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet och han befinnes

till följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga, som ej

föranletts av olycksfall i tjänsten, för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst. Slutligen skulle Kungl. Maj:t kunna medgiva

domare, som uppnått 66 levnadsår, anstånd med avgång för högst två år.

För närvarande kan anstånd med avsked icke medgivas domare.

I fråga örn icke-domare innebär de sakkunnigas förslag väsentliga ändringar

allenast ifråga om anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder.

Enligt gällande bestämmelser kunna myndigheterna bevilja sådant anstånd

för högst två år. De sakkunniga föreslå, att denna tid nedsättes till ett år

men att Kungl. Majit skulle kunna bevilja anstånd för ytterligare två år.

Den sammanlagda anståndstiden skulle således utsträckas till tre år.

De sakkunniga lia framlagt en utförlig motivering till sitt nu ifrågavarande

förslag. Härav torde få återgivas följande.

Beträffande de enhetliga bestämmelserna för avgångsskyldigheten

framhålla de sakkunniga, att denna skyldighet ansetts uteslutande böra

bestämmas av tjänstemannens förmåga att på tillfredsställande sätt sköta

den innehavda tjänsten. I detta hänseende borde uppställas samma krav på

alla ordinarie tjänstemän. De sakkunniga hade sålunda icke ansett det berättigat

att göra en sådan principiell skillnad som att domare skulle vara

skyldig att på grund av invaliditet eller sjukdom avgå endast om han på

grund därav vore för framtiden »oförmögen till tjänstgöring» under det att

annan tjänsteman skulle av samma anledning vara avgångsskyldig, örn han

för framtiden vore »oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.»

De föreslagna särbestämmelserna för domarna — innebärande

dels en befogenhet för dessa att såsom de sakkunniga uttrycka det »bevilja

sig själva anstånd med avsked», dels krav på vissa objektiva kriterier för

sjukpensionering -— grunda sig enligt vad de sakkunniga framhålla på samma

uppfattning, som legat till grund för de nuvarande bestämmelserna, nämligen

alt det ansetts olämpligt att tillägga administrativ myndighet befogenhet

att pröva graden av domares förmåga till effektiv tjänstutövning. Att härvid

den tid, under vilken domare skulle »äga bevilja sig själv anstånd» begränsats

till ett år efter pensionsåldern, ehuru domare enligt nu gällande föreskrifter

icke är avgångsskyldig förrän två år förflutit efter nämnda ålder, motiveras

därmed, att det ej kan anses rimligt att, när förhållandena på arbetsmarknaden

i allmänhet och på juristbanan särskilt äro sådana, att en avkoppling

av äldre arbetskraft i och för sig framstår såsom önskvärd, domarna i motsats

till andra tjänstemän skulle äga befogenhet att själva — eventuellt utan

beaktande av dylika omständigheter — bevilja sig anstånd med avsked längre

än som genom myndigheternas beslut skulle kunna ifrågakomma för

tjänstemän i allmänhet.

Nyss nämnda »anståndstid» örn högst ett år skall enligt de sakkunnigas

förslag, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, upphöra, örn domaren

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

under tillhopa sex månader efter pensionsålderns inträde åtnjutit tjänstledighet

av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag. Detta

innebär en jämkning i förhållande till motsvarande stadgande i civila tjänstepensionsreglementet,

vilket avfattats sålunda, att domare är skyldig avgå,

då han, efter att ha uppnått pensionsåldern, under sex månader varit oförmögen

att tjänstgöra. De sakkunniga framhålla till motivering av jämkningen,

att någon prövning av domarens arbetsförmåga icke heller i detta fall

borde företagas av den pensionsbeviljande myndigheten utan denna borde

lämpligen vara bunden vid det faktiska förhållandet, att tjänstemannen åtnjutit

tjänstledighet.

Även de objektiva kriterier, som uppställts som villkor för sjukpensionering

av domare, förete vissa reella jämkningar i förhållande till vad nu gäller.

Härom anföra de sakkunniga följande.

Såväl enligt reglementsförslaget som enligt nu gällande bestämmelser

kräves för sjukpensionering att oförmågan till tjänstgöring skall vara bestående

för framtiden, och den särställning, domare i ifrågavarande hänseende

böra intaga, har icke synts böra gå längre än vad som erfordras för att

vinna en särskild garanti mot ett felslut vid prövningen. Med den angivna

grunden för stadgandet har det ansetts mest förenligt, att hänvisning sker

till ett sådant uppenbart faktum som att tjänstledighet åtnjutits. Med hänsyn

till att gränsen mellan ledighet till följd av sjukdom och för svag hälsas

vårdande är svävande och dessutom tjänstledighet av det senare slaget eller

för enskild angelägenhet icke torde vägras i fall, där i och för sig sjukledighet

kunnat erhållas, ha nämnda tjänstledighetsanledningar jämställts. Slutligen

har längden av den stadgade tidsfristen ansetts böra nedsättas till två år.

I fråga örn tvångspensioneringen framhålla de sakkunniga att

måhända en ökad möjlighet till sådan pensionering på grund av bristande

arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder i och för sig skulle vara önskvärd.

Stora vanskligheter förelåge emellertid att härutinnan ernå större rörelsefrihet

för staten utan att åsidosätta de ordinarie tjänstemännens av ålder

beaktade intresse av en självständig och tryggad ställning. De sakkunniga

hade därför avstått från tanken på några principiella omläggningar i

skärpande riktning av nuvarande bestämmelser örn tvångspensionering på

grund av bristande arbetsfömåga.

Såsom redan anmärkts innebär emellertid de sakkunnigas förslag en utvidgning

av tvångspensioneringen därigenom, att möjlighet till sådan pensionering

skulle skapas i vad angår tjänsteman, som genom lagakraftägande

dom befunnits förvunnen till förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat

följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar. I

avseende härå må erinras, att 1936 års riksdagsrevisorer i berättelsen över

sin verksamhet framhöllo angelägenheten av, att bestämmelser snarast möjligt

komme till stand, som möjliggjorde för myndighet att förhindra en befattningshavare

att återinträda i tjänst, då befattningshavaren gjort sig skyldig

till brottsligt förfarande, för vilket han, därest han icke straffriförklarats,

skulle kunna dömas till avsättning. I ett härefter avgivet utlåtande framhöll

medicinalstyrelsen, att en tillfredsställande ordning syntes kunna vinnas ge
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

127

nom att införa skyldighet för befattningshavare i det allmännas tjänst att,

i den händelse förhållanden av här avsett slag inträffade, antingen låta förflytta

sig till annan befattning eller ock underkasta sig förtidspensionering.

De sakkunniga ha anfört huvudsakligen följande.

1938 års pensionssakkunniga — som vilja erinra örn att de nya avlöningsförfattningarna

innehålla generellt avfattade och sålunda även i här avsedda

fall tillämpliga stadganden om skyldighet för ordinarie, medelst fullmakt

eller konstitutorial tillsatta tjänstemän att underkasta sig förflyttning till annan

tjänst — ha i likhet med medicinalstyrelsen ansett starka skäl föreligga

för att möjlighet beredes till tvångspensionering av tjänsteman, som

genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till förfarande i tjänsten,

varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklarats

fri från ansvar. I enlighet härmed har föreslagits en bestämmelse,

vilken i här avsett fall möjliggör tvångspensionering efter prövning av Kungl.

Majit utan att tjänstemannen är urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra

sina tjänståligganden och utan att han uppnått en viss lägsta levnadsålder.

Bestämmelsen har gjorts tillämplig jämväl med avseende å förordnandetjänstemän.

Beträffande storleken av den pension, som vid dylik tvångspensionering

skall utgå, föreslås samma bestämmelser i allmänhet skola gälla

som vid avgång på grund av sjukdom. För tjänstemän, tillsatta medelst

förordnande för begränsad anställningstid, förordas dock härutinnan den avvikelsen

att i stället för rätt till sjukpension skulle inträda rätt till uppskjuten

pension.

Vad beträffar de föreslagna bestämmelserna rörande anstånd med

avsked efter uppnådd pensionsålder anföra de sakkunniga

huvudsakligen följande.

Av de till pensionssakkunniga avgivna yttrandena framgår, hurusom myndigheterna

från den gemensamma utgångspunkten om statsnyttans avgörande

betydelse intagit tämligen vitt skilda ståndpunkter till frågan om en revision

av gällande bestämmelser om anstånd med avsked. Till en del torde detta

förklaras av att behovet av anståndsmöjlighet ter sig olika för olika förvaltningsområden.

De sakkunniga lia emellertid icke kunnat helt värja sig för

uppfattningen att olikheten i ställningstagande i åtskilliga fall beror på en

delvis ensidig tolkning av »statsnyttans» innebörd i förevarande hänseende

med därav följande olikhet i uppfattning om det sätt, på vilket en utsträckt

möjlighet alt medgiva anstånd borde begagnas. Det torde vara klart, att man

i allmänhet, när det gäller att avgöra vad som påkallas av eller är förenligt

med »statsnyttan», har att företaga en avvägning mellan ett flertal olika, delvis

heterogena synpunkter. En av dessa är synpunkten på ett fullt effektivt

handhavande av statsfunktionerna, andra äro av statsfinansiell eller organisatorisk

art eller sammanhänga med förhållanden på den allmänna arbetsmarknaden

o. s. v. Även örn i en given situation en eller annan av dessa

synpunkter med viss styrka talar för åtgärd i den ena eller andra riktningen,

bör denna icke utan vidare identifieras med statsnyttan ulan avseende fästas

jämväl vid del resultat, vartill övriga synpunkter leda.

Vad först gäller effektivitetssynpunkten torde denna likväl såtillvida böra

tillerkännas avgörande betydelse, att anstånd med avsked icke bör medgivas

en tjänsteman, vilken ej är i besittning av förmåga lill fortsatt effektiv t jänstutövning.

I viss anslulning lill vad i några av de avgivna yttrandena förutsatts,

lorde för kvarstående i tjänst böra krävas ali tjänstemannen förmår såväl

kvalitativt som kvantitativt fylla de med tjänsten förenade uppgifterna på

eli fullt tillfredsställande sätt. De sakkunniga lia funnit en sådan precise
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

ring väl svara mot det i militära tjänstepensionsreglementets anståndsbestämmelse

använda uttrycket att tjänstemannen skall vara fullt tjänstduglig,

vilket synes mera adekvat än civila tjänstepensionsreglementets krav på att

tjänstemannen skall kunna på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna.

Där skäl tala för att staten tillgodogör sig en sådan tjänstemans arbetskraft,

vilken är endast partiellt arbetsför i den vid pensionsåldern innehavda

tjänsten, bör detta enligt de sakkunnigas mening helst icke ske genom anstånd

med avsked utan genom tillfällig återanställning av redan avgången

personal. A andra sidan finna de sakkunniga ett från personalhåll framställt

önskemål att i princip allenast den, som besitter mera ovanlig vitalitet, skulle

få medgivas anstånd gå alltför långt.

Beträffande övriga tillämpliga synpunkter må allenast framhållas följande.

I likhet med vissa myndigheter, som avstyrkt förlängning av gällande anståndstid,

anse de sakkunniga att viss hänsyn vid ifrågavarande spörsmåls

bedömande bör fästas vid de rubbningar i den normala befordringsgången,

vilka skulle uppkomma därest anstånd med avsked medgåves i större utsträckning.

Med avseende å förhållandet vid försvarsväsendet skulle ett dylikt

förfarande därjämte komma att medföra en minskning av antalet beställningshavare

i reserven. Slutligen kan det i tider av större allmän arbetslöshet^

näppeligen vara förenligt med statsnyttan att tillämpa för hög avgängsålder

för befattningshavare i statens tjänst. A andra sidan bör emellertid

icke förglömmas, att det under vissa omständigheter kan inom ett

eller annat förvaltningsområde möta svårighet att åstadkomma erforderlig

nyrekrytering eller föreligga brist på utbildad personal. Såväl med hänsyn

till dylika förhållanden som där brist på arbetskraft föreligger på den allmänna

arbetsmarknaden kan det, såsom i riksdagsskrivelsen framhållits,

vara önskvärt att möjligheten att bevilja anstånd med avsked efter pensionsåldern

utnyttjas såsom en åtgärd för att tillförsäkra staten arbetskraft. Slutligen

kail det, även utan att dylika exceptionella förhållanden föreligga, vara

lämpligt att genom en icke alltför begränsad möjlighet till anståndsbeviljande

bereda tillfälle till bibehållande i tjänst av en tjänsteman för utnyttjande

av hans speciella förutsättningar vid avslutande av ett påbörjat arbete eller

dylikt.

Med utgångspunkt från att berörda avvägning mellan olika synpunkter kan

komma att utfalla tämligen olika alltefter de rådande förhållandena ha de

sakkunniga kommit till uppfattningen, att tidsgränsen för beviljande inom

pensionsreglementets ram av anstånd med avsked ej bör dragas alltför snävt.

De sakkunniga vilja därför i syfte att skapa tillräcklig rörelsefrihet tillstyrka,

att gällande anståndstid — på sätt ifrågasatts i riksdagsskrivelsen — utsträckes

till tre år.

Såväl med hänsyn till den förordade utsträckningen av anståndstiden som

för att tillmötesgå av myndigheter och personalorganisationer uttalade önskemål

lia de sakkunniga vidare ansett sig böra föreslå en viss reglering i

författningen av anståndsbefogenhetens utövning. Även om det svårligen låter

sig göra att finna någon allmängiltig formel, varigenom de materiella förutsättningarna

för anståndsmedgivande kunde fixeras, bör enligt de sakkunnigas

mening av pensionsförfattningen framgå, att under normala förhållanden

anstånd med avsked bör beviljas endast undantagsvis och att anståndet

i dylika fall i allmänhet bör vara starkt tidsbegränsat. Med hänsyn härtill

lia de sakkunniga föreslagit en bestämmelse om anstånd med avsked för

icke-domare, enligt vilken vederbörande avskedsbeviljande myndighet må,

»då synnerliga skäl därtill äro», medgiva sådan tjänsteman anstånd med avsked

efter uppnådd pensionsålder, så länge han är fullt tjänstduglig, dock

icke längre tid än ett år. Därest »särskilda omständigheter påkalla» bibehål
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

129

lande i tjänst längre tid — härvid avses framför allt rekryteringssvårigheter

i allmänhet eller med avseende å den ifrågavarande tjänsten, föreliggande

förhållanden på den allmänna arbetsmarknaden med därav föranlett behov

av att i största möjliga utsträckning utnyttja även fullgod äldre arbetskraft

o. s. v- _ föreslås, att Kungl. Majit skall äga medgiva kvarstående i tjänst

högst tre år efter pensionsålderns uppnående.

De sakkunnigas förslag innebär sålunda å ena sidan en begränsning från

två till ett år av den anståndsmöjlighet, som enligt de nuvarande bestämmelserna

tillkommer de under Kungl. Maj :t lydande avskedsbeviljande myndigheterna

•— utan att ändring därvid sker beträffande de hittills i allmänhet

i praxis uppehållna förutsättningarna att anståndsmedgivande bör ifrågakomma

endast i undantagsfall och då vederbörande tjänsteman är fullt

tjänstduglig — samt å andra sidan en till tre år efter pensionsålderns uppnående

utsträckt möjlighet att medgiva anstånd, där särskilda förhållanden

tala därför. I sistnämnda fall skall dock prövningen av anståndsfrågan

ankomma på Kungl. Maj :t, vilket betingas icke blott av önskvärdheten av

större likformighet i tillämpningen utan jämväl av behovet att i dylika fall

beakta även förhållanden, som ej direkt ha avseende å särskilda befattningar

eller verk utan hänföra sig till läget a den allmänna arbetsmarknaden

m. m.

Angående domarna framhålla de sakkunniga, att, även med beaktande av

uppfattningen att det i allmänhet vore olämpligt att tillägga administrativ

myndighet befogenhet att pröva domares förmåga till effektiv tjänstgöring,

det dock icke syntes ingiva betänklighet, att Kungl. Majit ägde i händelse av

personalbrist medgiva domare lika väl som annan tjänsteman tillstånd att

kvarstå i tjänst under längre tid än den, som eljest borde ifrågakomma. De

sakkunniga förutsätta, att domare, som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande

uppnått 66 men ej 67 års ålder, bevaras vid den enligt nu gällande

bestämmelser förefintliga rätten att kvarstå i tjänst intill sistnämnda

levnadsålder. I fråga om domare, som vid ikraftträdandet uppnått en levnadsålder

obetydligt understigande 66 år, anse de sakkunniga billighetsskäl

böra föranleda till att icke alltför sträng måttstock anlägges vid prövningen.

Särskild övergångsbestämmelse i ämnet har emellertid ansetts överflödig

med hänsyn till den fria prövningsrätt, som enligt förslaget skulle tillkomma

Kungl. Majit.

Beträffande myndighets skyldighet att pröva, huruvida tjänsteman

bör överflyttas till annan befattning, ha de sakkunniga yttrat

bland annat:

I de nuvarande bestämmelserna — som enligt sin avfattning torde avse

skyldighet att avgå från den innehavda tjänsten — har i fall av invaliditet

eller sjukdom såsom förutsättning lör avgångsskyldigheten uppställts kiavet

att tjänstemannen prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i annan befattning,

till vilken han kan förflyttas. Vill man reglera frågan örn de fall,

i vilka en tjänsteman kan tvingas lämna en innehavd befattning, synes det

vara riktigare att ställa förflyttningsskyldigheten — som ju redan reglerats

i gällande avlöningsförfattningar — vid sidan av de fall, då enligt pensionsförfattningen

avgångsskyldighet föreligger. En annan sak ar, att skyldighet

att avgå från den innehavda tjänsten icke innebär att tjänstemannen

alltid lämnar statens tjänst, liksom ock att förflyttningsskyldigheten är av

Bihang till riksdagens protokoll 19il. t samt. Nr dd!).

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

betydelse för rätten till pension på det sättet att en avgångsskyldig tjänsteman

givetvis icke bör komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension, då

förflyttningsskyldigheten göres gällande mot honom. I den mån förflyttningsskyldigheten

kräver uppmärksamhet i pensionsförfattningen, bör den

därför enligt de sakkunnigas mening icke behandlas i samband med förutsättningarna

för avgångsskyldighet, utan man bör inskränka sig att giva en

föreskrift till garanterande av att i samband med inträdd avgångsskyldighet

prövning sker av frågan, huruvida förflyttning lämpligen bör ske, och till

förhindrande av att avgångsskyldig tjänsteman, som förflyttas, erhåller pension.

Denna bestämmelse har föreslagits erhålla innebörden, att av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av vederbörande myndighet

skall prövas, huruvida vederbörande tjänsteman lämpligen bör överflyttas

till sådan annan befattning, till vilken han må vara pliktig att låta förflytta

sig. Den föreslagna formuleringen åsyftar att framhäva, att prövningen

skall avse den konkreta frågan huruvida tjänstemannen bör överflyttas

till annan befattning och sålunda ej endast — såsom nu — spörsmålet

huruvida tjänstemannen lämpligen kan tjänstgöra i annan befattning, utan

även lämpligheten ur olika synpunkter av att överflytta honom till sådan befattning.

De sakkunniga lia förutsatt, att styrelserna för de affärsdrivande

verken erhålla bemyndigande att själva omhänderhava prövningen av förflyttningsfrågan

beträffande sådan personal, som tillsättes och entledigas av

vederbörande verksstyrelse eller densamma underordnade organ, och ha

härvid utgått från antagandet, att en tjänsteman, vars arbetskraft ej kan tillgodogöras

vid något av dessa stora verk, ej heller lämpligen kan utnyttjas

inom förvaltningen i övrigt utan bör pensioneras. Eventuellt kan en motsvarande

befogenhet böra lämnas även åt andra verk med större personalgrupper

inom ett flertal olika lönegrader. För huvuddelen av allmänna civilförvaltningens

verk lärer däremot prövningen böra utövas av Kungl. Maj:t.

Vissa av personalrepresentanterna dela icke de sakkunnigas uppfattning

rörande behovet av en till tre år efter pensionsåldern utsträckt möjlighet för

Kungl. Majit att medgiva kvarstående i tjänst.

Yttranden.

De av de sakkunniga föreslagna ändrade bestämmelserna i fråga om d om

arnäs avgångsskyldighet ha föranlett erinringar från högsta

domstolens och regeringsrättens ledamöter samt från Svea hovrätt, kammarrätten

och föreningen Sveriges häradshövdingar. Jämväl statskontoret har

— ehuru från andra utgångspunkter — anmärkt på förslaget i denna del.

Högsta domstolens ledamöter uttala följande:

Förslaget till tjänstepensionsreglemente innefattar i fråga om avgångsskyldighet

för innehavare av domareämbete avvikelser från gällande reglemente,

vilka genom sin såväl principiellt som praktiskt betänkliga art äro

ägnade att framkalla bestämd gensaga. Vid avfattningen av sistnämnda reglemente,

vilket efter grundliga förberedelser särskilt på ifrågavarande område

utfärdades för mindre än sju år sedan, lät man sig angeläget vara att iakttaga

vissa olikheter mellan domare å ena sidan, förvaltningstjänstemän å den

andra. Beträffande förvaltningstjänstemän, för vilka den ordinarie avgångsåldern

är satt till sextiofem år, gäller att på administrativ myndighets bedömande

beror huruvida ett anstånd med avsked å högst två år kan äga rum.

För de domare åter, som reglementet avser, är gränsen fixt bestämd, näm
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

131

ligen till sextiosju år. Grunden till denna principiella olikhet är det viktiga

konstitutionella kravet på domareståndets oavhängighet av administrativ

myndighets diskretionära förfoganden.

I förslaget åter har satts en för båda kategorierna gemensam avgångsålder

av sextiofem år, med möjlighet till anstånd i undantagsfall högst tre år eller

till sextioåtta år. Beträffande domare stadgas det visserligen att i allmänhet

utkrävande av avgångsskyldighetens fullgörande icke kan ske före sextiosex

års ålder. Men de båda följande anståndsåren äro även för dem beroende

på prövning i administrativ ordning.

Härutinnan synes det nödvändigt att förslaget undergår ändring. Vad angår

frågan hur denna ändring bör vidtagas, är det onekligen i bästa överensstämmelse

med gällande ordning att avgångsåldern för domare sättes till

utgången av den medgivna längsta anståndstiden för förvaltningstjänstemän

eller således till sextioåtta år. För en sådan regel kunna visserligen ock anföras

ur praktisk synpunkt synnerligen goda skäl. De sakkunniga synas, jäderås

betänkande att döma, vid sitt uppställande av den blott lätt modifierade

likställighetsregeln icke alls tagit i övervägande den väsentligt olikartade

beskaffenheten av dömande och förvaltande verksamhet. I själva verket

förhåller det sig helt naturligt så att den handlingskraft och den förmåga

av egna praktiska uppslag och tillgänglighet för andras, som utmärka^ den

duglige förvaltningstjänstemannen, regelmässigt mattas vid en ålder, då för

domareverksamheten, där det kommer an på en lugnt omsiktsfull prövning

av mål på grundvalen av en samlad livs- och fackerfarenhet, samma alder

alldeles icke är till hinders för fullgott utförande av värvet. Alldeles särskilt

gäller om de kollegiala domstolarna att en samverkan av domare i olika

åldrar är till synnerligt gagn. Men även beträffande enmansdomarna i häradsrätterna,

vilka hittills varit betungade med allehanda administrativa

göromål — om än icke sådana, där särskild vikt ligger på nya initiativ

bör erinras att efter genomförande av rättegångsreformen man har att räkna

med att de till högre ålder komna skola väsentligen lia att ägna sig åt

den rena dömande verksamheten.

De synpunkter åter, som för de sakkunniga tydligen fått avgörande vikt

—■ angelägenheten av att åt yngre tjänstemän skall beredas tillfälle att tidigare

rycka upp i ordinarie tjänst — ma lia sitt värde i fråga örn stora

kårer av administrativa befattningshavare; visst är att för domareståndet

med där gällande rekryteringsförliållanden en obetydlig sänkning av avgångsåldern

är av alldeles försvinnande betydelse.

Den sänkning av domares avgångsålder från sjuttio till sextiosju år som

år 1934 genomfördes var enligt högsta domstolsledamöternas mening i själva

verket icke motiverad, och en höjning till sextioåtta år synes således desto

mindre behöva möta betänkligheter. Anses emellertid någon som helst återgång

i denna riktning icke böra äga runi, hemställes att vid nu gällande

regel må förbliva. Att under alla omständigheter den olyckliga avfattningen

av bestämmelsen rörande kvarstående i tjänst törsta året efter inträdd pensionsålder

måste undergå omformulering, lärer vara uppenbart.

Även i fråga örn bestämmelser rörande skyldighet att av särskild anledning

avgå före den ordinarie avgångstiden har i avsevärd mån tummats på

principen om domareståndets oavhängighet av diskretionär administrativ

prövning.

I stället för de i gällande civila pensionsreglemente på ett för domaren

ganska betryggande sätt angivna villkor för ali han skall kunna påtvingas

förlidsavsked, nämligen »sjukdom, vanförhet eller lyte» som under tre alsau

domaren ur stånd att tjänstgöra, i förening med alt del behörigen styrkes

alf han är för framtiden oförmögen att sköta tjänsten, heter det nu att örn

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

han under två år å rad varit tjänstledig för »sjukdom, svag hälsas vårdande

eller enskilda angelägenheter», skall, så snart han »befinnes» till följd avsjukdom,

vanförhet eller lyte vara för framtiden oförmögen att på ett »tillfredsställande»

sätt sköta sin tjänst, förtidsavskedande kunna ske.

Även härutinnan hemställes att gällande bestämmelser må bibehållas.

Det förhållande att ingripande ändringar i pensionsstadgandena föreslås

så kort tid efter det gällande reglemente utfärdades är ägnat att fästa uppmärksamheten

på den otrygghet som vållas därav att de å vilka det nya

reglementet äger tillämplighet jämväl äro pliktiga att i många hänseenden

underkasta sig de ändringar däri, som kunna framdeles vidtagas. Bland annat

gäller detta om pensionsålder och avgångsskyldighet samt bestämmelserna

om vad som må räknas såsom tjänstår. Ändring i sistnämnda hänseende

kan göra illusoriskt stadgandet att pensionsunderlaget ej må ändras

utan tjänstemannens samtycke.

Reglementet är avsett att, med vissa undantag, vinna tillämpning på envar

som ej vill åtnöjas med det tidigare fastställda lägre pensionsbeloppet. Beträffande

avgångsåldern gives ingen övergångsbestämmelse annat än i fråga

om dem för vilka 2 och 3 punkterna övergångsbestämmelserna till det civila

tjänstepensionsreglementet stadgat särskilt undantag. I övrigt tages således

icke någon hänsyn till att ett stort antal innehavare av domareämbeten

redan en gång förut och det för jämförelsevis kort tid sedan fått sin avgångsålder

sänkt med icke mindre än tre år. — Enligt uttalande i motiven

är avsett att utan särskilt stadgande gälla att domare som vid det nya reglementets

ikraftträdande redan fyllt 66 år äger kvarstå till 67 års ålder. Däremot

bladén, som vid denna tidpunkt t. o. m. mycket nära uppnått sextiosexåldersåldern,

underkastad den nya avgångsregeln och måste således avgå

redan vid utgången av den kalendermånad, då hans nästa födelsedag inträffar.

De sakkunniga motivera saknaden av varje övergångsbestämmelse med

hänvisning till Kungl. Maj :ts befogenhet att medgiva anstånd. Men även bortsett

från att de hänsyn som, enligt vad i betänkandet angivits, tänkas kunna

föranleda bruk av denna befogenhet äro av helt annan art, måste det framhållas

att här ånyo framträder tendensen att ersätta en betryggande rättsregel

med diskretionär administrativ prövning.

I huvudsak samma synpunkter framföras av Svea hovrätt, regeringsrättens

ledamöter och föreningen Sveriges häradshövdingar.

Kammarrätten påpekar, att när bestämmelsen om domares rätt att »bevilja

sig själv anstånd» med avgång infördes, såsom skäl åberopades, att ett

villkorligt, d. v. s. av administrativ myndighet under vissa förutsättningar

beviljat kvarstående i tjänsten icke vore förenligt med en sådan tjänstinnehavares

ställning. Enligt kammarrättens mening äger detta fortfarande giltighet.

Kammarrätten anser därför, att — oavsett när avgångsskyldighet

för domare anses böra inträda — det under inga förhållanden bör i administrativ

ordning avgöras, huruvida en domare bör få kvarstå i tjänst efter

nämnda tidpunkt.

Statskontoret har icke kunnat finna skäl för ett bibehållande av den särställning,

som domare enligt gällande pensionsbestämmelser intager i fråga

örn avgångsskyldighet och rätt till anstånd med avgång. Fördenskull förordar

statskontoret, att de för befattningshavare med fullmakt eller konstitutorial

föreslagna reglerna i berörda hänseende göras tillämpliga även å domare.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

133

I anledning av de sakkunnigas förslag till tvångspensioneringsbestämmelser

ha chefen för armén, chefen för marinen och /lygförvaltningen

ävensom ordföranden i allmänna löncnämnden i av honom avgivet

särskilt yttrande uttalat sig för ökade möjligheter till tvångspensionering av

tjänsteman på grund av bristande arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder.

De militära myndigheterna föreslå därvid, att tidsbegränsingen skulle helt

slopas.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har gjort bland annat följande

uttalande:

De sakkunnigas förslag till förtidspensionering av straffriförklarad ger anledning

att undersöka i vad mån de strafflagsändringar, som vidtogos år

1936 i samband med borttagandet ur strafflagen av påföljd enligt 2 kap. 19 §

samt ovärdighet att i rikets tjänst vidare nyttjas, kunna eller böra inverka på

tjänstepensioneringen och särskilt då föreskrifterna om förtidspension. Enligt

den nya lydelsen infördes i 2 kap. 18 § strafflagen den regeln, att allmän

befattningshavare, som dömts till straffarbete för brott utom tjänsten, också

skall dömas sin befattning förlustig. Samma är förhållandet med den som

för brott i viss befattning förskyllt avsättning; han skall dömas förlustig även

andra befattningar. Stadgandet är emellertid icke ovillkorligt utan domstolen

äger, därest omständigheterna det föranleda, bestämma att den tilltalade må

bibehållas i befattningen. Där fråga är örn ämbete eller tjänst, kan i sistnämnda

fall även suspension ifrågakomma.

De fakultativa bestämmelserna om förlust av ämbete eller tjänst synas länsstyrelsen

icke alltid erbjuda samma garantier för en oredlig tjänstemans avstängande

från tjänsten som de äldre ovillkorliga bestämmelserna om påföljd

fingo anses innebära. Det finns därför skäl att närmare överväga, huru bör

förfaras med en tjänsteman, som visserligen icke dömts till avsättning från

sin statstjänst men som genom sin brottsliga handling utom tjänsten framträder

såsom olämplig att bibehållas vid befattningen såsom statstjänsteman.

Även om det får antagas — såsom av departementschefen även framhölls vid

propositionens framläggande till 1936 års riksdag — att det endast i sällsynta

undantagsfall finge förekomma att en statstjänsteman som begått ett svårt

brott bibehölles i tjänsten, har det likväl synts länsstyrelsen angeläget att särskild

uppmärksamhet ägnas detta spörsmål samtidigt med utfärdandet av nytt

pensionsreglemente. Frågan kompliceras ytterligare i det fall, då tjänstemannen

för det utom tjänsten begångna brottet jämlikt 5 kap. 5 § strafflagen förklaras

fri från ansvar och sålunda icke kan dömas till avsättning.

Beträffande bestämmelserna om anstånd med avsked efter uppnådd

pensionsålder bär länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län uttalat,

alt kravet på tjänstduglighet för anstånds medgivande bör ytterligare

markeras därigenom att anstånd får medgivas endast i den mån det är uppenbart,

att tjänstemannen alltjämt är fullt tjänstduglig. Försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt hävda däremot, att de föreslagna villkoren

för medgivande av anstånd med avgång böra uppmjukas.

Skolöverstyrelsen och telegrafstyrelsen, vilka liksom ett flertal av övriga

remissmyndigheter förorda en utökning av anståndstiden från två lill tre år,

föreslå, att de sakkunnigas förslag måtte ändras därhän, alt prövningen av

anståndsfrågor må ankomma på den avskedsbeviljande myndigheten och

icke på Kungl. Majit. Till stöd härför anför telegrafstyrelsen:

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Departements
chefen.

Huruvida en befattningshavare bör få kvarstå i tjänst beror mycket på förhållandena

på arbetsmarknaden vid tidpunkten för avgången. Men även en

sådan omständighet som omläggningen av ett företags drift kan göra det

önskligt att tidpunkten för pensionering framflyttas. Särskilt vid telegrafverke

är denna fråga aktuell till följd av den fortgående automatiseringen av

telefondriften. Genom att låta fullt tjänstedugliga telefonister — pensionsåldern

för telefonister är ju endast 55 år — kvarstå i tjänsten vid pensionsålderns

inträde, skulle man i viss mån kunna undvika intagande och uppövande

av ny personal, vilken till följd av automatiseringen mycket snart måste

avskedas.

Skolöverstyrelsen framhåller, att överförandet av prövningsrätten från den

avskedsbeviljande myndigheten till Kungl. Majit innebär ökade arbetsuppgifter

och att risken för mindre väl överlagda beslut från nämnda myndighets

sida icke torde vara stor, om blott erforderliga direktiv i anståndsfrågan

utfärdas.

Chefen för försvarsstaben, chefen för marinen, socialstyrelsen, statskontoret,

lantbruksstyrelsen och allmänna lönenåmnden avstyrka förslaget om utökning

av anståndstiden. Allmänna lönenämnden framhåller därvid, att redan

nu föreliggande möjlighet att genom anstånd med avsked åstadkomma

erforderlig arbetskraft vore fullt tillfredsställande vid de flesta förvaltningsgrenar.

Socialstyrelsen anför, att frågan örn ändrade föreskrifter angående

möjlighet för ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman att i vissa fall få kvarstå

i tjänst efter inträdd pensionsålder icke lämpligen bör upptagas till övervägande

i detta sammanhang utan bör anstå till den tidpunkt, då den större

frågan om tjänstemännens pensionsålder med hänsyn till pågående förändringar

i befolkningens ålderssammansättning och andra faktorer torde behöva

underkastas en förnyad omprövning.

Statskontoret avstyrker jämväl förslaget att begränsa möjligheten för myndigheterna

att medgiva anstånd med avsked till endast ett år.

Chefen för armén har föreslagit, att bestämmelserna om skyldighet för

myndighet att pröva, huruvida tjänsteman bör överflyttas till

annan befattning vid avgång i förtid, skall helt bortfalla ur pensionsreglementet.

Riksförsäkringsanstalten, statskontoret och statens pensionsanstalt anse, att

förflyttningsbestämmelserna böra givas den innebörden, att Kungl. Majits

prövning inskränkes till att avse allenast sådana fall, där den pensionsbeviljande

myndigheten finner förflyttning kunna ifrågakomma.

Med hänsyn till de erinringar, som från de dömande myndigheternas sida

riktats mot förslaget om viss sänkning av avgångsåldern för domare i förening

med rätt för Kungl. Majit att medgiva anstånd med avsked under viss

tid, anser jag mig icke böra ifrågasätta, att detsamma nu genomföres. Vid

sådant förhållande synes anledning icke föreligga att vidtaga ändring i nuvarande

bestämmelser, enligt vilka pensionsåldern för domare utgör 65 år,

då domaren är berättigad avgå med pension, medan avgångsskyldigheten inträder

vid 67 års ålder. Vad däremot angår de av de sakkunniga förordade

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 339.

135

förutsättningarna för sjukpensionering m. m., synas desamma väl ägnade att

fylla sitt ändamål oell bättre än de nu stadgade. Då de hänföra sig uteslutande

till objektivt konstaterbara förhållanden, synes erinran mot desamma

ur synpunkten av domarnas särställning icke kunna framställas. Att i förevarande

hänseenden uppehålla större skillnad än de sakkunniga ifrågasatt

mellan de för domare och icke-domare gällande bestämmelserna kan icke anses

sakligt motiverat. _ (

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen lia vissa myndigheter

uttalat sig för ökade möjligheter till tvångspensionering av tjänsteman på

grund av bristande arbetsförmåga före uppnådd pensionsålder. Av uttalandena

framgår, att det främst är inom militärförvaltningens område, som behov

av dylika ökade möjligheter ansetts föreligga. I anledning härav får jag erinra,

att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter i skrivelse den 14 februari

1941 ifrågasatt vissa åtgärder för att möjliggöra avkoppling av aktiv personal

vid försvarsväsendet. Bland annat åsyftar denna av överbefälhavaren gjorda

framställning, att invalid- och sjukpensionering skulle kunna ske också i fall

då befattningshavaren prövas kunna tjänstgöra i annan befattning samt att

tvångspensionering skulle kunna ske oavsett levnadsåldern. På grund av

framställningen har inom försvarsdepartementet verkställts utredning med

biträde av särskilt tillkallade utredningsmän. Beträffande den först nämnda

frågan hänvisa utredningsmännen till pensionssakkunnigas förslag, enligt

vilket prövningen vid invalid- och sjukpensionering av möjligheten att överflytta

tjänsteman till annan befattning skall avse frågan om sådan överflyttning

bör ske. Utredningsmännen framhålla att, om detta förslag blir genomfört,

syftet med överbefälhavarens framställning i denna del torde bliva tillgodosett.

Vad däremot angår frågan om möjlighet till tvångspensionering

oavsett levnadsåldern påpeka utredningsmännen, att gällande bestämmelser

om tvångspensionering endast förutsätta att vederbörande befinnes urståndsatt

att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden, medan intet

finnes stadgat örn anledningen till oförmågan att tjänstgöra eller om oförmågans

fortvara för framtiden. Vid sådant förhållande har det, framhålla

utredningsmännen, med hänsyn till tjänstemännens rättsliga ställning ansetts

erforderligt att i fråga om Kungl. Maj:ts befogenhet att tvångsvis entlediga

en befattningshavare stadga begränsning till en tidrymd, liggande relativt

nära pensionsåldern. Att borttaga varje dylik begränsning och sålunda göra

avgångsskyldigheten enbart beroende av en diskretionär prövning beträffande

arbetsförmågan skulle enligt utredningsmännens mening innebära ett ingrepp

i befattningshavarnas ställning av den räckvidd, att det syntes utredningsmännen

svårförenligt med grundlagsstadgandena om .tjänstemännens

oavsättlighet. För egen del är jag ej nu beredd att föreslå längre gående föreskrifter

angående tvångspensionering på grund av bristande arbetsförmåga

lin 1938 års pensionssakkunniga framlagt.

I överbefälhavarens skrivelse har också ifrågasatts genomförande av bestämmelser,

som skulle möjliggöra ett avförande från aktiv stat av militära

beställningshavare av regementsofficers eller högre grad och motsvarande ci
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

vilmilitära beställningshavare genom dessa beställningshavares försättande i

disponibilitet. Utredningsmännen ha framlagt förslag till utformningen av en

sådan disponibilitetsanordning, innebärande att sådan beställningshavare

skulle göras pliktig att efter av Kungl. Majit meddelat beslut avgå från beställningen

med rätt i vissa fall att åtnjuta disponibilitetsarvode och att

bibehållas vid pensionsrätt. Då remissbehandlingen av detta förslag icke

avslutats, kan ställning ännu icke tagas till detsamma. Jag anser emellertid,

att pensionsbestämmelserna böra utformas så, att de möjliggöra genomförandet

av den ifrågasatta och liknande disponibilitetsanordningar.

De sakkunnigas förslag örn tillskapande av möjlighet till tvångspensionering

av tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen

till förfarande i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5

kap. 5 § strafflagen förklarats fri från ansvar, anser jag mig böra biträda.

Jag är däremot icke för närvarande beredd att taga ställning till den av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framställda frågan, huru bör förfaras

med en tjänsteman, som visserligen icke dömts till avsättning från sin

statstjänst men som genom brottslig handling utom tjänsten framstår såsom

olämplig att bibehållas vid statsanställning.

I frågan om anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder kan jag,

såvitt angår icke-domare, i allt väsentligt instämma i vad de sakkunniga anfört.

Beträffande vissa beställningshavare tillhörande försvarsväsendet synes

dock en avvikelse från de sakkunnigas förslag vara att förorda. Pensionsåldern

för beställningshavare i lönegraderna Oa 1—5 samt Uo 1 och 2, d. v. s.

officerare med högst överstelöjtnants tjänsteställning och underofficerare med

högst fanjunkares tjänsteställning, är relativt låg, 50 eller 55 år. I vissa fall

torde beställningshavare av nu nämnda kategorier inneha sådana befattningar,

att det med hänsyn till statsnyttan skulle vara önskvärt, att de finge

kvarstå något längre än som enligt de sakkunnigas förslag skulle vara möjligt.

Så lärer t. ex. stundom bliva fallet i fråga örn de i förslaget till värnpliktslag

(proposition nr 318/1941) omnämnda inskrivningscheferna. Med hänsyn

härtill synes det lämpligt att beträffande nu nämnda personalkategorier bereda

Kungl. Majit möjlighet att bevilja något längre anstånd med avsked efter

uppnådd pensionsålder än som föreslagits beträffande andra befattningshavare.

Anståndstiden torde böra bestämmas till högst fem år efter pensionsålderns

inträde. Självklart är att dessa bestämmelser om längre anstånd med

avsked böra erhålla en restriktiv tillämpning. Då de sakkunnigas förslag i

övrigt på denna punkt synes möjliggöra en smidig anpassning av anståndsinstitutets

tillämpning allt efter skiftande lägen, förordar jag att detsamma

med angivna modifikation genomföres.

Jag ansluter mig jämväl till de sakkunnigas nyssberörda förslag, att prövningen

av frågan om tjänstemans överflyttning till annan befattning skall

avse, huruvida befattningshavaren bör överflyttas och således ej, såsom nu,

huruvida han kan tjänstgöra i annan befattning. I likhet med några av myndigheterna

anser jag dock, att Kungl. Majits prövning bör inskränkas till

att avse allenast sådana fall, där den pensionsbeviljande myndigheten finner

anledning antaga att förflyttning kan ifrågakomma.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Beräkning av tjänstår för tjänstepension.

137

Gällande bestämmelser.

Bestämmelser angående tjänstårsberäkning återfinnas i civila tjänstepensionsreglementet

under 3 § och i militära tjänstepensionsreglementet under

10 och 26 §§ ävensom under till nämnda reglementen hörande övergångsstadganden.

I det civila liksom det militära tjänstepensionsreglementet vila bestämmelserna

örn tjänstårsberäkning på grundsatsen att såsom tjänstår skall tagas

i beräkning tid före pensionsålderns uppnående, under vilken med pensionsrätt

förenad befattning innehafts. I fråga om annan tid än sådan, varunder

statlig tjänstemannaställning innehafts, har dock denna grundsats uttryckts i

form av ett krav på att tjänstemannen under dylik tid skall ha vidkänts pensionsavdrag

eller erlagt pensionsavgift.

Omförmälda huvudregel har emellertid underkastats vissa jämkningar i

inskränkande och utvidgande riktning. Sålunda far tid efter pensionsålderns

inträde icke räknas såsom tjänstår. Vidare skall vid beräkningen avdrag göras

för tid omfattande minst 15 dagar i följd, under vilken tjänsteman åtnjutit

tjänstledighet av vissa angivna anledningar, så ock för tid, under vilken

tjänsteman varit avstängd från tjänstgöring m. m. För civila tjänstemän

och för icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet får tid

för innehav av beställning å reservstat icke medräknas, oaktat dylik beställning

är förenad med pensionsrätt enligt av statsmakterna antagna bestämmelser.

Slutligen får tid, som tagits i beräkning för grundläggande av rätt

till pension, sedermera icke i något avseende ånyo tillgodoräknas såsom

tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring än

den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats.

Vad gäller utvidgningar i förhållande till huvudregeln finnes till en böljan

en i både civila och militära tjänstepensionsreglementena intagen allmän

bestämmelse, att Kungl. Majit, örn en tjänsteman i eller utom statens tjänst

förrättat arbete eller uppdrag, som finnes vara av beskaffenhet, att tid, varunder

sådant arbete eller uppdrag förrättats, skäligen bör helt eller delvis

tillgodoräknas honom, må medgiva sådan tillgodoräkning.

Med hänsyn till den låga pensionsåldern för vissa militära beställningshavare

ha därutöver åtskilliga jämkningar i utvidgande riktning måst göras

i det militära tjänstepensionsreglementet. Sålunda ha upptagits en del materiella

specialbestämmelser om tillgodoräknande av tjänstetid för vissa personalgrupper

vid försvarsväsendet.

1 det föregående angivna tjänstårsberäkningsbestämmelser ha ej avseende

å ordinarie tjänstemän, som tillsatts genom förordnande för viss tid,

och ej heller å chefen för försäkringsinspektionen. För dessa tjänstemän gälla

särskilda bestämmelser. Sålunda skall till utgångspunkt vid bestämmandet

av storleken av pension åt ifrågavarande tjänstemän (förordnandepension)

ligga tiden för innehav av förordnandetjänsten (12 år). Ilar tidigare annan

befattning innehafts, tillägges detta endast sekundär betydelse, i det att förordnandepension

för den, som vid tillträdande av förordnandet innehade

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tjänst, vilken tillsättes genom fullmakt, konstitutorial eller förordnande på

viss tid eller tills vidare, icke får beräknas till lägre belopp än den pension,

som skulle lia tillkommit vederbörande, örn han intill tiden för avgången

kvarstått i den förra tjänsten. De nu återgivna bestämmelserna återfinnas i

24 § civila och militära tjänstepensionsreglementena.

Beträffande ordinarie tjänstemän, tillsatta medelst förordnande för begränsad

anställningstid, för vilka pensionsrätten enligt av Kungl. Majit år

1939 utfärdade provisoriska bestämmelser består av en rätt till uppskjuten

tjänstepension vid uppnådd pensionsålder, beräknad i förhållande till tjänståren

efter samma grunder, som gälla beträffande ålderspension, saknas stadgande

om förfarandet, i fall då den till uppskjuten pension berättigade före

förordnandets tillträdande innehaft annan med pensionsrätt förenad tjänst.

De i civila och militära tjänstepensionsreglementena innefattade tjänstårsberäkningsbestämmelserna

ha i princip tillagts tillbakaverkande kraft,

så att tjänstårsberäkningen sker efter samma grunder, vare sig fråga är örn

tid före eller efter övergången till de båda reglementena. I fall där tillgodoräkning

av anställningstid i statstjänst ansetts böra medgivas i större utsträckning

än som följer av reglementenas huvudbestämmelser lia vissa beräkningsgrunder

angivits i de särskilda övergångsstadgandena till reglementena.

För vissa ordinarie och extra ordinarie lärare i övningsämnen vid statliga

läroanstalter gälla särskilda i kungörelsen nr 3/1938 meddelade bestämmelser.

Enligt övriga nyare av statsmakterna antagna tjänstepensionsreglementen

— tjänstepensionsreglementena för arbetare, för folkskollärare m. fl. samt

för lärare vid högre kommunala skolor m. fl. — är rätten att tillgodoräkna

tid såsom tjänstår i stor utsträckning konstruerad med civila tjänstepensionsreglementets

bestämmelser såsom förebild. Bland avvikelserna må allenast

nämnas, att enligt arbetarpensionsreglementet må såsom tjänstår tillgodoräknas

två tredjedelar av den tid, under vilken arbetare efter uppnådd ålder

av 18 år, utan att vidkännas pensionsavdrag eller pensionsavgift, i statens

tjänst innehaft sådan anställning, som utgjort hans huvudsakliga sysselsättning

och förvärvskälla.

De sakkunniga.

De sakkunniga ha icke funnit anledning göra någon ändring i huvudprincipen

för tjänstårsberäkningen, nämligen att såsom tjänstår tillgodoräknas tid

för innehav av pensionsberättigande tjänst. Denna princip har dock i de sakkunnigas

förslag erhållit en mera generell avfattning, enligt vilken som tjänstår

anses tid, under vilken tjänsteman varit underkastad antingen allmänna

tjänstepensionsreglementet eller ock andra av Kungl. Majit och riksdagen

antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Vad beträffar nu gällande i det föregående omnämnda inskränkningar

i huvudregeln har någon ändring av stadgandet, att allenast tid före pensionsålderns

uppnående får tagas i beräkning såsom tjänstår, ej föreslagits.

Angående innebörden av denna begränsningsregel ha de sakkunniga anfört:

opaginerad Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

En dylik begränsningsregel har närmast varit avsedd som garanti tor att

prövningen av frågor örn anstånd med avsked efter uppnådd pensionsålder

skall taga sikte på statens intresse och icke röna inflytande av hänsyn till vederbörandes

ekonomiska lörhallanden; man har velat förhindra att anstånd

sattes i fråga allenast för att bereda tjänsteman tillfälle att förbättra sina pensionsvillkor

genom intjänande av ytterligare tjänstår. Detta syfte synes alltjämt

värt beaktande. Men begränsningsregeln är även betingad av rent praktiska

hänsyn. Även om pensionens grundbelopp regelmässigt skall beräknas

på grundval av de normerande faktorerna, bland annat antalet tjänstar,, sådana

de föreligga vid tiden för avgången ur tjänst, synes det nämligen icke

praktiskt tillfredsställande att fullt ut tillämpa denna regel med avseende a

tjänstårsberäkningen för ålderspension, då därigenom pensionens storlek i

åtskilliga fall skulle komma att hållas svävande till avgångstillfället.

Det må anmärkas, att liknande skäl skulle kunna anföras mot att utan

begränsning medgiva tjänstårsberäkning för sjukpension intill dess avgång

ur tjänst äger rum. De sakkunniga lia emellertid icke funnit tillräcklig anledning

föreligga att för dylika fall föreslå något stadgande om avbrytande

av tjänstårsberäkningen vid tidigare tidpunkt än avgången. Även örn möjligheten

att en på grund av sjukdom arbetsoförmögen tjänsteman söker genom

uppskov med avgången bereda sig högre sjukpension icke kan helt uteslutas,

torde med hänsyn till förefintliga kontrollmöjligheter inom de statliga

myndigheterna något missbruk på denna punkt icke behöva befaras. Dessutom

torde det ur praktisk synpunkt vara av mera underordnad betydelse,

därest tjänstårsberäkningsfrågan i de relativt fåtaliga sjukpensionsfallen icke

kan anses definitivt avgjord före avgångstillfället. Å andra sidan kan det vara

förenat med vissa vanskligheter att i här avsedda fall fixera en viss tidpunkt,

då avgångsskyldighet skall anses ha inträtt. Det ma emellertid framhållas,

att skälen för att trots sistnämnda vansklighet införa en begränsningsregel

torde äga större styrka då fråga är om statlig pensionering av icke-statstjänstemän,

beträffande vilka kontrollmöjligheterna och därmed garantierna mot

missbruk torde vara avsevärt mindre. Detta spörsmål torde böra göras till

föremål för övervägande vid en framtida revision av bestämmelserna rörande

dylik pensionering, i främsta rummet tjänstepensionsbestämmelserna för folkskollärare

m. fl.

Vad härefter angår den andra i det föregående berörda inskränkningen i

huvudregeln, innebärande att avdrag vid tjänstårsberäkningen skall ske för

viss tid, under vilken tjänstledighet åtnjutits eller vissa tjänstgöringshinder

eljest förelegat, lia nuvarande bestämmelser härutinnan av de sakkunniga

ansetts böra omarbetas med utgångspunkt från de nya avlöningsreglementenas

regler om löneavdrag vid ledigheter. De sakkunniga lia sålunda förordat,

att avdrag göres för lid. under vilken tjänsteman, som lyder under något av

dessa avlöningsreglementen, av annan anledning än tjänstledighet för offentligt

uppdrag underkastas C-avdrag å lönen och sålunda icke vidkännes pensionsavdrag.

Beträffande sådan anställningshavare, som icke åtnjuter avlöning

enligt något av ifrågavarande avlöningsreglementen, bär i anslutning härtill

föreslagits, att avdrag skall göras för lid, varunder sådan tjänsteman avstått

samtliga kontanta avlöningsförmåner. Med det sålunda föreslagna sättet

ali reglera avdragsspörsmålcn har det icke synts de sakkunniga motiverat

att i det nya reglementet upptaga någon motsvarighet lill gällande bestämmelse,

ali avdrag ej skall verkställas, med mindre tjänstledigheten omfattat

minst 15 dagar i följd. Då det förutsälles. ali anteckningar i tjänstematrikel

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

måste göras för varje tjänstledighetstid med C-avdrag å lönen, skulle bibehållandet

av en dylik minimiregel, som tillkommit i förenklingssyfte, enligt

de sakkunnigas mening knappast längre motsvara sitt ändamål.

Beträffande innebörden i detalj för ordinarie tjänstemän av de angivna

bestämmelserna, som införts i förslagets 17 § 1 morn. lia de sakkunniga

framhållit följande.

Avdrag skall ej göras för tjänstledighet för svag hälsas vårdande. För tid,

under vilken åtnjutits tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd, blir avdragsbefrielse

gällande under en tid av högst 120 dagar, varav högst 90 dagar

efter förlossningen. Beträffande de kortare ledigheter för enskild angelägenhet,

vid vilka tjänsteman äger uppbära oavkortad lön eller lön med B-avdrag,

skall avdrag icke äga rum. Vad beträffar nedsättning i tjänstgöringstiden

(partiell ledighet) under förhållanden, vilka medföra att lönen skall minskas

med ett i förhållande till nedsättningen beräknat C-avdrag, lia de sakkunniga

icke ansett anledning föreligga att lör detta fall föreslå någon avvikelse

från avdragsregeln. Avdrag bör sålunda enligt de sakkunnigas åsikt i här avsedda

fall ske med så stor del av ifrågavarande kalendertid, som motsvarar

nedsättningen i tjänstgöringstiden. Detta har synts vara så mycket mera motiverat,

som i nämnda hänseende likställighet torde böra råda mellan å ena

sidan tjänsteman, som medgivits nedsättning i tjänstgöringstiden, och å andra

sidan den, som innehar icke-ordinarie befattning med avkortad tjänstgöring

eller befattning såsom Övningslärare vid statlig läroanstalt. Slutligen må erinras,

att tjänsteman, som är avstängd från tjänstgöring eller hålles häktad

för brott, i allmänhet vidkännes C-avdrag och att på grund därav tid, då

dylikt förhållande föreligger, skall avdragas vid tjänstårsberäkningen. Av

avlöningsförfattningarnas stadganden att det innehållna avlöningsbeloppet

skall utbetalas, därest avstängningsåtgärden befinnes obefogad eller den häktade

blir frikänd, följer att tiden i dylikt fall likväl får tillgodoräknas såsom

tjänstår.

Den tredje av de förut berörda inskränkningarna, nämligen att anställningstid

a reservstat ej far räknas såsom tjänstår, har i de sakkunnigas förslag

upptagits allenast med jämkning i formuleringen, föranledd av att det nya

reglementet skall äga tillämpning även å beställningshavare å aktiv stat vid

försvarsväsendet, för vilka rätt till tjänstårsberäkning beträffande dylik anställningstid

i viss utsträckning föreligger och alltjämt enligt de sakkunnigas

mening bör föreligga.

I fråga örn den fjärde av de förut omförmälda inskränkningarna — att

såsom tjänstår för en pension tillgodoräknad tid i allmänhet ej må tillgodoräknas

för annan pensionsförmån — innebär de sakkunnigas förslag en jämkning

såtillvida, som nämnda inskränkning enligt förslaget allenast skulle gälla

vid samtidig avgång med pension eller livränta från två eller flera befattningar.

Med hänsyn till att spörsmålet rörande behovet av dylika begränsningar

i tjänstårsberäkningsrätten nära sammanhänger med det sätt, på vilket

sammanträffande av pensionsförmåner regleras, torde för nämnda järnh - ningsförslag och de därför anförda skälen få redogöras i samband med omnämnande

av sakkunnigförslagets innebörd med avseende å sådant sammanträffande.

Vad härefter gäller utvidgningar i förhållande till huvudregeln, ha de

sakkunniga — såvitt bortses från de spörsmål, som möta vid övergång från

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj.ts proposition nr 339.

141

ett pensionsreglemente till ett annat — icke ansett tillräcklig anledning föreligga

att föreslå avvikelse från gällande bestämmelser. I enlighet härmed har

intagits en allmän bestämmelse, enligt vilken det ankommer på prövning i

den ordning Kungl. Maj:t föreskriver, om och i vad mån annan tid må tillgodoräknas

såsom tjänstår. 1 sak överensstämmer ifrågavarande bestämmelse

med stadgandena i 3 § 2 mom. civila tjänstepensionsreglementet samt 10 §

5 mom. militära tjänstepensionsreglementet. Undantagsbestämmelser innebärande

utvidgning av huvudregin ha intagits under reglementsförslaget 30 §

1 punkten för dels beställningshavare, som avses i militära avlöningsreglementet

samt manskapsavlöningsreglementet, dels ock icke-ordinarie befattningshavare

vid försvarsväsendet. Bestämmelserna överensstämma i huvudsak

med stadganden, vilka innefattas i 10 och 26 §§ militära tjänstepensionsreglementet,

varför särskild motivering av desamma ej ansetts av de sakkunniga

påkallad.

Beträffande rätten till förordnandepension lia pensionssakkunniga ej funnit

tillräckliga skäl föreligga för eftergift från kravet på 12 års innehav av förordnandetjänsten,

där fråga är om ordinarie tjänstemän, tillsatta medelst

förordnande på viss tid, med vilka enligt de sakkunnigas förslag cheferna

för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen och sparbanksinspektionen

skola jämställas. Nu gällande regel om visst hänsynstagande till

tjänstgöring före förordnandets tillträdande har i reglementsförslaget utvidgats.

I fall, där förordnandetjänsteman omedelbart före tjänstens tillträdande

innehaft annan befattning, ordinarie eller icke-ordinarie, som är förenad med

pensionsrätt enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna tjänstepensionsbeslämmelser,

skall enligt den föreslagna bestämmelsen iakttagas, att pensionens

grundbelopp ej må understiga det belopp, vartill det skulle ha beräknats, om

tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och

tillika — örn pensionsunderlaget för denna varit lägre än för förordnandetjänsten

-— pensionsunderlaget för den förra befattningen varit ökat med

halva skillnaden mellan pensionsunderlagen för de båda befattningarna.

Vad angår ordinarie tjänstemän, förordnade för begränsad anställningstid,

ha de sakkunniga i fråga örn hänsynstagande till före förordnandet innehavd

tjänst föreslagit vissa nyheter. De sakkunniga, som kommit till den uppfattningen,

alt hänsynstagande till föregående tjänstgöring bör ske på i huvudsak

samma sätt vid avgång från här avsedd tjänst som vid avgång från annan

förordnandetjänst, lia sålunda föreslagit, att för det fall, att vederbörande

omedelbart före förordnandets tillträdande innehade annan med pensionsrätt

förenad tjänst, den uppskjutna pensionen ej må bliva lägre än den — avkortade

eller eventuellt hela — pension, som svarar mot sammanlagda antalet

tjänstår och pensionsunderlaget i den tjänst, som innehafts före förordnandet.

För fall, i vilka den tidigare innehavda tjänsten icke omedelbart följts av

förordnandetjänsten, lia däremot de sakkunniga icke ansett särskilda bestämmelser

böra meddelas.

Vad i det föregående anförts beträffande inskränkningar och utvidgningar

i huvudregeln för tjänstårsberäkningen har närmast avseende å förhållanden

under det tjänsteman är underkastad allmänna tjänstepensionsreglementet.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Beträffande spörsmålen med avseende å tjänstemans övergång från ett till ett

annat pensionsreglemente ha de sakkunniga anfört följande:

Med övergång från ett till ett annat pensionsreglemente avses i detta sammanhang

dels sådana fall, i vilka ett för visst förvaltningsområde gällande

pensionsreglemente helt eller delvis ersättes med en annan pensionsförfattning,

dels ock fall, där tjänsteman övergår från ett förvaltningsområde till

ett annat, där pensionsförhållandena äro reglerade genom ett annat pensionsreglemente.

De här uppkommande spörsmålen gälla vilket reglemente som

skall vara avgörande för tjänstår sberäkningen, därest reglementena vila på

olika huvudprinciper härutinnan eller innebära skiljaktiga inskränkningar

eller utvidningar i denna princip. Därest reglementena innehålla befogenhet

för Kungl. Majd att medgiva tillgodoräkning av tid såsom tjänstår, möter

vidare spörsmålet, huruvida jämlikt en pensionsförfattning meddelat tillgodoräkningsbeslut

skall utan förnyad prövning äga giltighet efter övergång

till ett annat reglemente.

Medan tid efter övergången till nytt pensionsreglemente uppenbarligen bör,

oavsett att tjänstemannen tidigare varit underkastad annan pensionsförfattning,

tillgodoräknas i den omfattning som följer av stadgandena i förstnämnda

reglemente, synes frågan örn konkurrensen mellan reglementena med

avseende å tid före övergången kunna lösas på i huvudsak två olika sätt. Det

efter övergången gällande reglementet kan tilläggas tillbakaverkande kraft.

Den andra möjligheten är, att det efter övergången gällande reglementet ej

alls erhåller tillämplighet å tid före övergången. De i civila och militära tjänstepensionsreglementena

innefattade tjänstårsberäkningsbestämmelserna vila på

den förstnämnda principen. En dylik ordning besitter uppenbarligen den

fördelen, att den pensionsbeviljande myndigheten icke behöver tillämpa andra

tjänstårsberäkningsbestämmelser än som innefattas i det reglemente, enligt

vilket pensionen beviljas. De sakkunniga ha likväl för sin del ansett övervägande

skäl tala för att ifrågavarande spörsmål i stället regleras med utgångspunkt

från att det efter övergången gällande reglementet icke bör äga

återverkande kraft samt utformat bestämmelserna i ämnet i överensstämmelse

med denna uppfattning. Den viktigaste grunden för denna ståndpunkt

har varit, att en reglering, som förlänar det senare gällande reglementet

retroaktiv tillämpning, kan medföra förlust för vederbörande tjänsteman av

tjänstår vilka han redan betraktar såsom intjänta; i extrema fall kan därav

till och med följa, att exempelvis övergång från arbetaranställning till tjänstemannaställning

med minst lika högt pensionsunderlag medför minskning i

den pension, som skulle utgått i den förra anställningen. Även ur praktisk

synpunkt synes den förut omförmälda fördelen av att tillägga det senare gällande

reglementet retroaktiv verkan väga mindre tungt i betraktande av den

med en dylik anordning följande nödvändigheten för den pensionsbeviljande

myndigheten att för tillämpning av de nya avdragsbestämmelserna företaga

en fullständig granskning av alla förekommande tjänstledigheter. Därest åter

föreskrift meddelas, att tid, varunder tjänsteman varit underkastad ett visst

pensionsreglemente, jämväl sedan tjänstemannen övergått till annat reglementes

tillämpning må tillgodoräknas i den omfattning som följer av förstnämnda

reglemente, synes det möjligt att ernå en viss lättnad såväl i den pensionsbeviljande

myndighetens arbete med beräkning av tid, som skall avdragas

vid tjänstårsberäkningen, som ock i de matrikelförande myndigheternas

skyldighet att göra anteckning om tjänstledigheter.

I överensstämmelse med vad nu anförts ha föreslagits bestämmelser av

sådan innebörd, att retroaktiv tillämpning av det nya reglementet icke

skall förekomma. Å ena sidan må tid. varunder tjänsteman varit underkastad

andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbe
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

143

stämmelser än de i allmänna tjänstepensionsreglementet innefattade, tillgodoräknas

i den omfattning sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill

hörande övergångsstadganden fått tillgodoräknas. Ä andra sidan må även

tillgodoräknas tid, under vilken tjänsteman icke innehaft med tjänstepensionsrätt

förenad anställning men vilken han ägt räkna såsom tjänstår enligt

de andra av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han före pensioneringstillfället varit senast

underkastad. På grund av de här föreslagna stadgandena kommer den,

som direkt övergår till allmänna tjänstepensionsreglementet från arbetarpensionsreglementet,

att få sig tillgodoförd den tid efter 18 års ålder, vilken jämiikt

sistberördä reglemente må tillgodoräknas såsom tjänstår. Syftet med de

till de sakkunniga överlämnade framställningarna i fråga örn tjänstårsberäkning

för tjänsteman, som vunnit befordran från arbetaranställning, torde därmed

vara tillgodosett.

Från den i det föregående angivna grundsatsen att retroaktiva verkningar

i princip icke skola inträda genom övergången till allmänna tjänstepensions•reglementet

ha pensionssakkunniga av rent praktiska skäl funnit önskvärt

att göra vissa undantag, såvitt angår tjänsteman, vilken omedelbart före reglementets

ikraftträdande är underkastad civila eller militära tjänstepensionsreglementet.

:

Härom lia de sakkunniga anfört:

De i civila och militära tjänstepensionsreglementena meddelade bestämmelserna

om avdrag vid tjänstårsberäkningen lia erhållit en sådan avfattning,

att de bliva tillämpliga även med avseende å tid, innan tjänsteman

blivit underkastad respektive reglemente, och detta torde lia föranlett en

genomgång och komplettering av före reglementenas ikraftträdande förda

tjänstematriklar i syfte att av desamma skulle kunna vinnas klar kännedom

om den tid, vilken skall avdragas vid beviljandet av pension enligt berörda

reglementen. Om nu den föreslagna regleringen av ämnet skulle förbehållslöst

tillämpas vid bestämmande av pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

bomme detta att i åtskilliga fall nödvändiggöra en ny genomgång

av äldre uppgifter örn ledighet m. m. För att undvika detta och då

frågan örn vilket reglementes regler som skola tillämpas med avseende å avdrag

vid tjänstårsberäkning icke är av större reell betydelse, ha de sakkunniga

ansett sig böra föreslå, att tid, innan tjänsteman blivit underkastad

civila eller militära tjänstepensionsreglementet, skall jämväl för pension

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet tillgodoräknas i den omfattning

så fått ske enligt det nu gällande reglementet med därtill hörande övergångsstadganden.

Detta torde böra gälla såväl i fråga om tid, varunder med

pensionsrätt förenad befattning innehafts, som beträffande annan tid, vilken

enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet med övergångsstadganden

fått räknas som tjänstår. A andra sidan bör emellertid den,

vilken någon tid tillhört arbetarpensionsreglementet och jämlikt detta reglemente

ägt i viss omfattning tillgodoräkna icke pensionsberättigad anställningstid,

vid bestämmandet av pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

få tillgodoräkna dylika tjänstår lika väl örn han under någon tid

varit underkastad civila eller militära reglementet som örn han övergått

till det nya reglementet direkt från arbetarpensionsreglementet. 1 enlighet

med vad sålunda anförts lia beträffande tjänsteman, som omedelbart före

reglementets ikraftträdande var underkastad civila eller militära tjänstepensionsreglementet,

reglementsbestämmelserna upphävts, såvitt angår beräkning

av tjänstår före reglementets ikraftträdande, samt ersatts med stad
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Randen i övergångsbestämmelserna av nu angivna innebörd. I liknande syfte

har en modifikation gjorts i reglementets bestämmelser om tjänstårsberäkning

för uppskjuten livränta.

Beträffande rikstelefonists rätt att tillgodoräkna tjänstår lia de sakkunniga

föreslagit vissa särskilda övergångsföreskrifter.

Härom ha de sakkunniga anfört:

För vissa rikstelefonister ha tidigare gällt bestämmelser om rätt att mot

erläggande av tilläggsavgifter erhålla hel avgiftspension enligt 1920 års pensionslag

för kommunikationsverken. I Kungl. Maj :ts brev till telegrafstyrelsen

den 27 juni 1927 föreskrevs, att den som, efter att ha uppnått en levnadsålder

av 25 år, tillträtt ordinarie rikstelefonistbefattning — för vilken pensionsåldern

utgör 55 år — skulle såsom avgiftsår för bestämmande av tjänstepension

enligt pensionslagen äga i erforderlig mån tillgodoräkna föregående

tjänstetid såsom icke-ordinarie telefonist, under villkor att vissa enligt försäkringsteknisk

beräkning fastställda tilläggsavgifter erlades. I anslutning

till den nedsättning från 30 till 25 år av den för hel tjänstepension erforderliga

tjänståldern, som civila tjänstepensionsreglementet medförde för riks-4

telefonist, har dylik rätt till utfyllnad av felande tjänstår icke medgivits

efter den 30 juni 1934 nytillträdande befattningshavare. I syfte att bereda de

rikstelefonister, som vid nämnda tidpunkt redan börjat erlägga tilläggsavgifter,

kompensation härför, har emellertid Kungl. Majit genom beslut den

15 juni 1935 dels medgivit, att dylik telefonist må vid avgång från tjänsten

efter uppnådd pensionsålder vara berättigad till hel pension, även om befattningshavaren

vid avgångstillfället icke kan räkna därför erforderligt

antal tjänstår, dels ock förordnat, att vid bestämmande av uppskjuten livränta

för här avsedd befattningshavare hänsyn skall tagas jämväl till kapitalvärdet

av erlagda tilläggsavgifter.

Berörda undantagsföreskrifter i förhållande till civila tjänstepensionsreglementets

bestämmelser torde böra erhålla motsvarighet efter dettas ersättande

med en ny pensionsförfattning. Med hänsyn till den ändrade konstruktion

för beräkningen av uppskjuten livränta, som av de sakkunniga föreslås,

ävensom i syfte att möjliggöra visst hänsynstagande till erlagda tillläggsavgifter

vid fastställande av sjukpension vilja de sakkunniga emellertid

ifrågasätta, huruvida icke anordningen borde utformas på sådant sätt, att

befattningshavaren berättigas att för tid, innan tilläggsavgifter börjat erläggas,

tillgodoräkna tjänstår till minst det antal, varmed levnadsåldern vid

nämnda tidpunkt överstigit (55 — 25 =) 30 år. På motsvarande sätt som

skett vid frågans behandling i samband med civila tjänstepensionsreglementets

tillkomst torde Kungl. Majit jämväl nu böra utverka riksdagens bemyndigande

att i särskild ordning utfärda de bestämmelser, som kunna erfordras

för spörsmålets lösande.

För föreslagna tjänstårsberäkningsbestämmelser vid beräknande av livränta

hänvisas till följande kapitel angående livränta.

Vad slutligen angår rätten till tjänstårsberäkning för lärare i övningsämnen

vid statliga läroanstalter innebär de sakkunnigas förslag vissa jämkningar

i nu gällande föreskrifter.

Yttranden.

De av pensionssakkunniga i förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente

intagna bestämmelserna rörande tjänstårsberäkningen lia lämnats

utan erinran av flertalet hörda myndigheter. Den omständigheten att lik
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

145

som för närvarande är fallet endast tid före uppnåendet av pensionsåldern

skall räknas som tjänstår för erhållande av pension och sålunda varken

anståndsår eller domares respitår få räknas har givit anledning till erinran

från kammarrättens och kommerskollegiums sida. Under framhållande

av å ena sidan att de sakkunniga föreslagit, att pensionsavdrag skola

göras även för de år, under vilka tjänsteman efter uppnådd pensionsålder

kvarstår i tjänst, och å andra sidan att endast hänsyn till statsnyttan avgör

frågan om tjänstemans kvarstannande efter uppnådd pensionsålder, ha nämnda

ämbetsverk funnit rättvist och billigt, att tid före avgång ur tjänst finge

tillgodoräknas såsom tjänstår.

Den av de sakkunniga föreslagna förenklingen av reglerna för avdrag vid

tjänstårsberäkningen har givit anledning till vissa erinringar. Pensionsstyrelsen

har, under framhållande av att för närvarande tjänstledighet för sjukdom

och militärtjänstgöring under inga omständigheter medförde avdrag vid

tjänstårsberäkningen och att de sakkunniga direkt uttalat sig till förmån för

att dylikt avdrag ej heller skulle äga rum vid tjänstledighet för hälsans

vårdande, föreslagit, att ifrågavarande bestämmelse skulle utformas så, att

nämnda tre tjänstledigheter likställdes med tjänstledighet för offentligt uppdrag.

Vidare har generaipoststgrelsen, som påpekat, att genom att de nya

reglerna för tjänstårsberälcning icke gåves retroaktiv verkan visserligen vunnes

fördelen, alt en ny tidsödande omräkning undvekes — i synnerhet som en

sådan helt nyligen verkställts — men att å andra sidan en framtida tillämpning

av olika beräkningsgrunder för olika tidsperioder beträffande en och

samma tjänsteman kunde komma att vålla avsevärt besvär, funnit det kunna

ifrågasättas, huruvida en ändring av hitintills gällande huvudregler i fråga

om tjänstårsberäkningen över huvud taget kunde anses nödvändig.

Slutligen har de sakkunnigas förslag till bestämmelser om tjänstårsberäkning

för lärare i övningsämnen vid statliga läroanstalter givit anledning till

erinringar av statskontoret, skolöverstyrelsen och statens pensionsanstalt.

Såsom i det föregående berörts gälla för närvarande och ha också de sak- DepartemenUkunniga

föreslagit vissa särskilda regler beträffande övningslärares rätt att chefentillgodoräkna

tjänstår. dag vill med hänsyn härtill i detta sammanhang upptaga

frågan, huruvida de nya pensionsbestämmelsema omedelbart böra göras

tillämpliga å dessa lärare, övningslärarna intaga i så måtto en särställning

bland statstjänstemännen, att för flertalet av dem avlöningen inom vissa

gränser växlar med tjänstgöringens omfattning i veckotimmar räknat. Man

har utgått från en för lärare med 30 veckotimmar avsedd avlöning och för

varje veckotimme, som över- eller understiger 30, föreskrivit tillägg respektive

avdrag med 3 procent, därvid emellertid vissa maximerings- och minimeringsgränser

bestämts. Dessa särskilda avlöningsföreskrifter lia föranlett

speciella bestämmelser för tjänstårsberäkningen i pensionshänseende. Huvudregeln

är härvid, alt lid, under vilken lönebeloppet ökats eller minskats,

skall vid beräkningen av tjänstår ökas, respektive minskas med samma antal

procent som lönebeloppet. Också i andra hänseenden, såsom vid samman
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 339. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Mcij:ts proposition nr 339.

träffande av flera pensionsförmåner och vid bestämmande av pensionsavdrag,

gälla särbestämmelser. Även enligt de sakkunnigas förslag skulle

en serie specialbestämmelser, vilka måste erbjuda icke obetydliga svårigheter

i tillämpningen, gälla för övningslärarna. Emellertid pågår för närvarande

genom 1941 års lärarlönesakkunniga en allmän utredning rörande

anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärarna vid det statliga

och statsunderstödda undervisningsväsendet. Ett syfte med denna utredning

är att få klarlagt, huruvida och i vad mån lönesättningen för övningslärarna

kan göras oberoende av växlingarna i antalet veckotimmar. Om detta

kan ske, synes det troligt att en avsevärd förenkling av pensionsbestämmelserna

kan genomföras. I detta läge synas mig övervägande skäl tala för, att

ifrågavarande Övningslärare i avbidan på resultatet av 1941 års lärarlönesakkunnigas

arbete hållas utanför pensionsregleringen.

Vad härefter angår de i det föregående närmare berörda reglerna för beräkning

av tjänstår för tjänstepension ansluter jag mig till den ståndpunkt,

de sakkunniga i olika hänseenden intagit. Jag förordar således också de för

rikstelefonisterna ifrågasatta undantagsföreskrifterna. För dessas utfärdande

erfordras särskilt bemyndigande av riksdagen.

Beräkning av tjänstår för familjepension.

Gällande bestämmelser.

I 4 § 4 mom. nuvarande allmänna familjepensionsreglemente finnas föreskrifter

om tjänstårsberåkning för familjepension upptagna. De innebära, att

såsom tjänstår räknas tid, vilken befattningshavaren må räkna som tjänstår

enligt 3 § civila tjänstepensionsreglementet eller enligt 10 eller 26 § militära

tjänstepensionsreglementet. Anställningstid i beställning å reservstat vid försvarsväsendet

skall emellertid för såväl civil tjänsteman som militär anställningshavare

i sin helhet tillgodoräknas.

Därjämte ha i 4 § 2 mom. nu gällande familjepensionsreglemente intagits

bestämmelser örn tillgodoräknande av tid, som från dödsfallet eller avgången

ur tjänst må ha återstått till pensionsåldern, s. k. utökningstid. Bestämmelsen

har avseende å befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller

åtnjöt pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet eller ock

reservstatspension. Åtnjöt befattningshavare vid sin död förtidspension, får

dock utökning av tjänståren med tid, som återstått till pensionsåldern, icke

ske.

I avseende å icke-ordinarie befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid

finnes i .15 § b) gällande familjepensionsreglemente ett stadgande om att

utökningstiden skall reduceras i en omfattning, som svarar mot den avkortning

av tjänstgöringstiden, vilken i tjänstepensionshänseende varit i medeltal

för befattningshavaren gällande under de fem senast förflutna åren före dödsfallet

eller avgången med pension eller under den kortare tid han innehaft

med familjepensionsrätt enligt reglementet förenad anställning.

I familjepensionshänseende saknas för närvarande motsvarighet till den

i fråga om tjänstepension vedertagna grundsatsen, att till utgångspunkt vid

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

147

bestämmandet av förordnandepensions storlek skall ligga tiden för innehav

av förordnandetjänsten och att tidigare eventuellt innehavd annan befattning

endast skall tilläggas sekundär betydelse. Till följd härav få vid bestämmande

av familjepension för förordnandetjänst för närvarande jämväl

tjänstår, vilka hänföra sig till tiden före tillträdandet av förordnandetjänsten,

tillgodoräknas såsom likvärdiga med tjänstetid i förordnandetjänsten.

De sakkunniga.

I anslutning till bestämmelserna i 4 § 4 mom. nu gällande familjepensionsreglemente

lia de sakkunniga i 12 § reglementsförslaget intagit föreskrift, att

såsom tjänstår vid bestämmande av familjepension åt tjänstemän i allmänhet,

d. v. s. ordinarie tjänstemän, tillsatta genom fullmakt eller konstitutorial,

icke-ordinarie befattningshavare, med undantag av cheferna för bank- och

fondinspektionen och sparbanksinspektionen, samt innehavare av beställning

å reservstat vid försvarsväsendet, skall räknas tid, som må tillgodoräknas

såsom tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, ävensom anställningstid

i beställning å reservstat, jämväl där detta icke följer av allmänna

tjänstepensionsreglementet. De sakkunniga ha i anledning av nämnda föreskrift

framhållit, att med hänvisningen till tjänstepensionsreglementet icke

endast avsetts de allmänna stadgandena i 17 § angående tjänstårsberäkning

utan även i förekommande fall särbestämmelserna i 30 § med avseende å beställningshavare

vid försvarsväsendet, ävensom de övergångsbestämmelser till

allmänna tjänstepensionsreglementet, vilka medföra ändringar i eller tillägg

till nämnda reglementsbestämmelser.

Bestämmelse om tillgodoräknande av tid, som från dödsfall eller avgång

ur tjänst må hava återstått till pensionsåldern, har av de sakkunniga jämväl

intagits i 12 § förslaget till allmänt familjepensionsreglemente och har samma

innebörd som den i 4 § 2 mom. gällande familjepensionsreglemente meddelade

föreskriften örn hänsynstagande till antalet förvärvade tjänstar utökade

med lid intill pensionsåldern.

Stadganden rörande reducering av utökningstid vad angår icke-ordinarie

befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid ha de sakkunniga ansett

jämväl för framtiden erforderliga med hänsyn till att familjepensionsförmånen

för vissa tjänster av speciell typ i fråga örn tjänstgöringsskyldighetens

omfattning borde stå i riktig relation till förmånen för tjänster av den

vanliga typen. 1 sin nuvarande utformning ha emellertid stadgandena ej synts

de sakkunniga på ett fullt konsekvent sätt behandla de olika fallen. Härom

lia de sakkunniga anfört följande:

Samma hänsyn, som föranlett anordningen att avseende skall fästas vid

de genomsnittliga förhållandena under en icke alltför kort tidsperiod - nämligen alt inverkan av rent tillfälliga förhållanden bör i möjligaste mån

elimineras — synas motivera, att bestämmelsernas tillämplighet icke begränsas

till fall, där halvtidstjänsten innehafts just vid frånfälle! eller avgången.

Inom allmänna civilförvaltningen torde det i viss utsträckning förekomma,

ali en icke-ordinarie tjänsteman innehar sin befattning än såsom heltidstjänst,

än såsom halvtidstjänst, och för dylika fall förefaller det mindre tilltalande

att''spörsmålet örn utökningstidens omfattning regleras på ett i princip olika

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Departemento

chefen.

sätt alltefter det dödsfallet, respektive avgången inträffat vid det ena eller

andra tillfället. Giltiga skäl torde föreligga att företaga en medeltalsberäkning i

varje fall, då under den avsedda tidsperioden innehafts icke-ordinarie befattning

med avkortning i tjänstgöringsskyldigheten eller övningslärartjänst. Vad härefter

angår de grunder, enligt vilka medeltalsberäkningen bör utföras, synes tillräcklig

anledning icke finnas att begränsa hänsynstagandet till tjänst av ifrågavarande

slag eller ens till tjänst, förenad med familjepensionsrätt enligt

allmänna familjepensionsreglementet; tjänstgöringsskyldigheten å annan

tjänst med familjepensionsrätt enligt av Kungl. Maj :t och riksdagen antagna

familjepensionsbestämmelser bör med samma fog beaktas. Längden av den

ifrågavarande tidsperioden torde jämväl i fortsättningen kunna bestämmas

till 5 år.

I samband härmed lia de sakkunniga närmare behandlat frågan, hur utökningstiden

skall bestämmas i sådana fall, då tjänstemannen under angivna

femårsperiod eller någon del därav samtidigt innehaft mer än en pensionsberättigande

befattning. Redogörelse härför lämnas vid behandlingen av frågan

om reglering av sammanträffande pensionsförmåner.

Vanliga förordnandetjänstemän, d. v. s. ordinarie tjänstemän, som tillsättas

medelst förordnande för viss tid, ävensom cheferna för försäkringsinspektionen,

bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen, skulle enligt

de sakkunnigas förslag liksom hittills erhålla rätt att tillgodoräkna såväl

samtliga tjänstår i statens tjänst, jämväl före förordnandets början, som

även utökningstid. För ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande

för begränsad anställningstid, innebär sakkunnigförslaget, att såsom

tjänstår må tillgodoräknas allenast tiden för innehav av förordnandetjänsten,

vare sig denna innehafts vid dödsfallet eller tjänstemannen tidigare avgått

från densamma med rätt till uppskjuten pension. Rätt att tillgodoräkna utökningstid

har dock medgivits vid bestämmande av familjepension efter den,

som vid sin död innehade förordnandetjänst för begränsad anställningstid

eller åtnjöt invalid- eller sjukpension för sådan tjänst. Vid beräkning i nu

ifrågavarande fall av utökningstid såsom tjänstår skall pensionsåldern anses

inträda vid utgången av den månad, under vilken befattningshavaren

uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år.

Yttranden.

Några erinringar i sak mot de av de sakkunniga föreslagna, i den nu lämnade

redogörelsen angivna reglerna för beräkningen av tjänstår för familjepension

lia icke framställts av remissmyndigheterna.

Ej heller jag finner anledning till erinran i sak mot de sakkunnigas förslag

på denna punkt.

Livränta.

Gällande bestämmelser.

Enligt 22 § 1 mom. och 30 § civila tjänstepensionsreglementet samt 21 §

1 mom. och 32 § militära tjänstepensionsreglementet är ordinarie tjänsteman,

tillsatt medelst fullmakt eller konstitutorial (»fullmaktstjänsteman»), och

icke-ordinarie befattningshavare, som avgår från tjänsten utan rätt till pen
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

149

sion, från och med avgången försäkrad till erhållande av uppskjuten livränta.

Livränta till manlig ordinarie tjänsteman utgår från och med månaden

näst efter den, under vilken vederbörande uppnått en ålder av 63 år,

om pensionsunderlaget för avgångstjänsten ej överstigit 2,436 kronor, och

eljest 65 år. Därest livränteförsäkrad person ånyo tillträder pensionsberättigande

befattning i statens tjänst eller erhåller sådan befattning med pensionsrätt

i av staten upprättad eller understödd pensionsanstalt, i vilken

tjänstår för pension må räknas för statstjänsten, upphör emellertid rätten

till livränta. För beställningshavare vid försvarsväsendet upphör livränterätten

vidare, om beställningshavaren kommer i åtnjutande av reservpension.

Rätten till livränta är sålunda för närvarande begränsad att avse allenast

ordinarie fullmaktstjänstemän samt icke-ordinarie befattningshavare, medan

däremot förordnandetjänstemän icke äga livränterätt enligt gällande pensionsreglementen.

Ordinarie tjänstemän, vilka tillsättas medelst förordnande

för begränsad anställningstid, äga dock en mot livränterätten svarande

rätt till uppskjuten pension, om de avgå ur tjänst innan förordnandet innehafts

under längsta medgivna mandattid. Däremot förlorar en ordinarie

tjänsteman, tillsatt genom förordnande på viss tid, genom frivilligt avträdande

av befattningen, innan han innehaft densamma minst 12 år, sin tjänstepensionsrätt

och äger ej heller rätt till uppskjuten livränta, varigenom han

även går miste om pensionsrätt för sina efterlevande.

Beträffande uppskjuten livräntas storlek gäller för närvarande, att livräntan

bestämmes till det belopp, som enligt försäkringsteknisk beräkning svarar

mot den invänta pensionen med utgångspunkt från en tjänstålder för hel

pension av 30 år och en pensionsålder av 63 eller 65 år. Därest antalet tjänstår

understiger 30, minskas den invänta pensionen med 2 procent för varje

felande helt tjänstår. För tjänsteman, som blivit dömd till avsättning för förbrytelse

i tjänsten, minskas den invänta pensionen med två tredjedelar, med

rätt dock för Kungl. Majit att tillerkänna ordinarie tjänsteman större del,

högst två tredjedelar. Beträffande icke-ordinarie tjänstemän är däremot bestämmelsen

om nedsättning av livräntan ovillkorlig.

Enligt gällande tjänstepensionsreglementen utbetalas livränta från och med

månaden näst efter den, under vilken vederbörande uppnått den ålder, som

tillämpats såsom pensionsålder vid beräkning av intjänt pension, till och med

den månad, varunder livräntetagaren avlider. Närmare bestämmelser angående

beräkning av uppskjuten livränta och utbetalningen av sådan ha meddelats

i särskilda författningar den 15 november 1935 (nr 581 och 582). Huvuddelen

av dessa författningar upptagas av försäkringstekniska regler för

beräkning av den invänta pensionen.

En viss motsvarighet till uppskjuten livränta förefinnes på familjepensionsområdet.

Familjepension, beräknad enligt särskilda regler (»uppskjuten familjepension»)

tillkommer nämligen under viss förutsättning efterlevande

till förutvarande befattningshavare, som avgått med rätt till uppskjuten livränta.

Uppskjuten familjepension bestämmes i förhållande till ett vid befattningshavarens

död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn lill antalet tjänstår och det för

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget. Familjepensionens

grundbelopp är lika med familjepensionsunderlaget, såframt vederbörandes

tjänstår uppgått till minst trettio, men eljest lika med pensionsunderlaget

minskat med 1/120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio. Där summan av antalet tjänstår och den till pensionsåldern återstående

tiden utgör mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall dock

grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.

Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av nu angivna bestämmelser i familjepensionsreglementet

tid, vilken befattningshavaren må räkna som tjänstår

enligt 3 § civila tjänstepensionsreglementet eller enligt 10 eller 26 § militära

tjänstepensionsreglementet. För den, som innehaft beställning å reservstat

vid försvarsväsendet, skall räknas hela den tid, under vilken sådan beställning

innehafts. Någon »utökningstid» får ej tillgodoräknas i dessa fall.

Medan civila och militära tjänstepensionsreglementena icke uppställa något

krav på viss minsta anställningstid i statstjänst såsom villkor för rätt till

livränta, är en sådan begränsning föreskriven beträffande rätten till »uppskjuten

familjepension». I det nuvarande allmänna familjepensionsreglementet,

stadgas nämligen, att den som avgått med rätt till uppskjuten livränta i

tjänstepensionshänseende icke äger familjepensionsrätt för sina efterlevande,

med mindre han under minst 5 år innehaft tjänstepensionsberättigande befattning.

De sakkunniga.

Tjänstelivränta. Såsom i det följande närmare kommer att beröras, ha de

sakkunniga funnit anledning föreslå en delvis ganska genomgripande förändring

beträffande den genom 1934 och 1935 års tjänstepensionsreglementen

införda förmånen uppskjuten livränta. Förslaget går i huvudsak ut på en väsentlig

förenkling i fråga om sättet för livräntas beräkning och innebär, att

i stället för nuvarande försäkringstekniska beräkning skall ske ett fastställande

av livräntan på grundval av i huvudsak samma faktorer, som tillämpas

vid fastställande av vanlig ålderspension, således en rent aritmetisk uträkning.

Till en början torde en redogörelse få lämnas rörande de sakkunnigas

förslag, vad angår förutsättningarna för rätt till livränta.

Enligt de sakkunnigas mening är den begränsning, som enligt gällande pensionsreglementen

utesluter vanliga förordnandetjänstemän från livränterätt,

ej befogad. De sakkunniga, som ansett, att den ordinarie tjänstemän, tillsatta

medelst förordnande för begränsad anställningstid, enligt för dessa tjänstemän

nu gällande provisoriska bestämmelser tillkommande förmånen att erhålla

uppskjuten pension vid avgång ur tjänst före utgången av längsta medgivna

mandattid för framtiden bör benämnas livränta, ha föreslagit, att

jämväl övriga förordnandetjänstemän, d. v. s. ordinarie tjänstemän, tillsatta

medelst förordnande för viss tid, samt cheferna för försäkringsinspektionen,

bank- och fondinspektionen och sparbanksinspektionen, skola erhålla rätt

till livränta. Även om dessa tjänstemän erhållit relativt förmånlig ställning

i fråga om pensionsrätt, ha de sakkunniga icke ansett detta utgöra tillräck
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

lig anledning att ställa deni sämre än andra tjänstemän i här förevarande

hänseende. Det måste enligt de sakkunnigas mening anses otillfredsställande,

att en fullmaktstjänsteman, som övergår till förordnandetjänst, därigenom

förlorar sin eventuella livränterätt i fullmaktstjänsten.

De förutsättningar, under vilka möjligheten till livränta kan aktualiseras,

ha av de sakkunniga ansetts böra klarläggas något närmare än som skett i de

gällande pensionsreglementena, varjämte en viss begränsning funnits påkallad.

Härom ha de sakkunniga anfört:

För närvax^ande är tjänsteman försäkrad till erhållande av uppskjuten livränta,

därest han avgår från tjänsten utan rätt till pension. Avsikten med

den använda formuleringen torde knappast lia varit att tillförsäkra den,

som samtidigt innehar två pensionsberättigande tjänster — exempelvis två

halvtidstjänster — rätt till uppskjuten livränta vid avgång fran^ allenast den

ena av dem. För sådant fall böra uppenbarligen samtliga tjänstår i stället få

sedermera tillgodoräknas vid bestämmande av pension eller livränta för den

tjänst, från vilken befattningshavaren senast avgår. I förtydligande syfte har

därför i reglementsförslaget rätten till uppskjuten livränta anknutits till avgång

ur statens tjänst och icke till avgång från viss innehavd tjänst. I samma

syfte har den negativa förutsättningen för livränterätt att vederbörande

icke är berättigad till pension — begränsats att avse pension för den vid

avgångstillfället innehavda befattningen. Örn en tjänsteman, som åtnjuter

pension, efter vunnet återinträde i med pensionsrätt förenad befattning avgår

ur statens tjänst utan att vara berättigad till pension för sistnämnda befattning,

skall han sålunda vara berättigad till livränta för denna befattning,

ehuru han åtnjuter pension. Hänsyn skall dock tagas till pensionen vid livräntans

fastställande.

Såsom i det föregående angivits finnas i gällande tjånstepensionsieglementen

inga bestämmelser med krav på viss minsta anställningstid i statstjänst

såsom villkor för rätt till livränta. Såsom förutsättning för rätt till livränta

ha de sakkunniga i förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente emellertid

förordat intagande av en begränsningsregel, innebärande att vederbörande

tjänsteman under sammanlagt minst tre år skall lia innehaft befattning med

pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet eller andra av statsmakterna

antagna tjänstepensionsbestämmelser. Såsom motivering för det föreslagna

villkoret lia de sakkunniga bland annat anfört:

Det kan näppeligen vara motiverat, ali slaten för en befattningshavare med

mycket kortvarig anställning patager sig det omfattande arbete, som innefattas

i fastställandet av livräntebelopp, personalbokföring och periodisk utbetalning

av livränta. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör ej heller ur principiell

synpunkt kunna framställas någon vägande invändning mot att en sådan

begränsning införes, att allenast den erhåller livränterätt, som innehaft

pensionsberättigande tjänst under en viss minsta tid. Gentemot åsikten, att en

sådan anordning skulle innebära att man orättmätigt berövade tjänstemannen

all valuta av pensionsavdragen, ina tramhallas, att tjänstemannen redan

före avgången erhållit ett visst vederlag för pensionsavdragen i form av den

rätt han under anställningstiden ägt alt i händelse av då inträdande arbetsoförmåga

erhålla invalid- eller sjukpension. Med hänsyn till de olika omständigheter,

som äro av betydelse tor frågans lösning, har gränsen ansetts böta

såväl i tjänste- som i familjepensionsbestämmelserna dragas vid tre ars

tjänstetid. Härigenom vinnes, samtidigt som förutsättningarna lör livränta i

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

tjänstepensionsreglementet skärpas, en viss lättnad i motsvarande förutsättningar

på familjepensionsområdet.

Beträffande livränterättens innebörd avvika av de sakkunniga föreslagna

bestämmelser i flera olika hänseenden fran den nu gällande. För närvarande

skall vid beräkning av intjänt pension tillämpas en pensionsålder av 63 år för

befattning i lönegraderna 1—12 och av 65 år för övriga befattningar. Den

uppskjutna livräntan utgår från samma åldrar. De sakkunniga, som kommit

till den uppfattningen att frågan om tidpunkten för livräntas utgående bör

anses vara primär i förhållande till frågan om de normer, efter vilka sådan

förmån bör beräknas, ha övervägt att låta pensionsåldern bliva i princip utslagsgivande

för livräntans utgående. Av kostnadshänsyn ha de sakkunniga

emellertid stannat för att förorda en för alla befattningshavare generellt

giltig levnadsålder såsom tidpunkt för livräntans utgående, nämligen 65 år.

Samma levnadsålder har synts de sakkunniga böra vid livräntebeloppets beräknande

betraktas såsom pensionsålder för samtliga befattningar. Livränteförmånen

skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag få karaktären av en

enhetligt konstruerad ålderslivränta.

Under det att den uppskjutna livräntan för närvarande är konstruerad

allenast såsom ålderslivränta — ehuru med växlande pensionsåldrar — ha

de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att livränta jämväl må utgå, därest

den avgångne före uppnåendet av den ifrågasatta åldersgränsen blivit varaktigt

oförmögen till arbete och på grund därav tillerkänts folkpension. För

den i sådant fall utgående livräntan har föreslagits beteckningen förtidslivränta,

medan alderslivräntan ansetts jämväl framdeles kunna lämpligen betecknas

såsom uppskjuten livränta. Till motivering av förslaget ha de sakkunniga

bland annat anfört följande:

De sakkunniga ha icke funnit det rimligen kunna ifrågakomma, att staten

skulle påtaga sig merkostnaden för invaliditetsförsäkring av tjänstemän,

som avgått ur statens tjänst med framtida livränterätt. Då det å andra sidan

icke kan anses helt tillfredsställande, att en ur statstjänst avgången tjänsteman,

som i förtid drabbas av varaktig arbetsoförmåga, icke äger möjlighet

att utnyttja sin livränterätt förrän vid 65 års ålder, anse de sakkunniga, att

i dylikt fall bör få utgå en förtidslivränta med belopp, som enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder motsvarar den uppskjutna livräntan, dock lägst

med belopp motsvarande 10 procent av dennas årsbelopp. Förtidslivränta bör

utgå allenast till den, som på grund av varaktig arbetsoförmåga tillerkänts

folkpension.

I anslutning till de sakkunnigas förslag, att pension ej må vidare utgå till

pensionstagare, som på grund av begånget brott dömts, i stället för till avsättning,

till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, ha de sakkunniga föreslagit,

att i pensionens ställe skall inträda rätt till livränta.

Såsom i det föregående nämnts, är enligt nuvarande bestämmelser, därest

förutsättningar för livränterätt föreligga vid avgång ur tjänst, vederbörande

befattningshavare »fran och med avgången försäkrad till erhållande av uppskjuten

livränta»; livränterätten upphör emellertid, örn den livränteförsäkrade

ånyo tillträder med pensionsrätt förenad befattning. Mot denna konstruktion

av livränteförmanen såsom en rättighet, vilken vinnes vid avgång

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

153

ur tjänst, svarar det praktiskt betydelsefulla förhållandet, att livräntans storlek

av vederbörande myndighet — pensionsstyrelsen — fastställes i samband

med avgången.

Enligt de sakkunnigas förslag har livränterätten konstruerats så, att vederbörande

är berättigad att på därom gjord ansökan erhålla livränta, när han

uppnått den stadgade levnadsåldern eller dessförinnan tillerkänts folkpension,

under förutsättning att tjänstemannen icke dessförinnan erhållit annan

pensionsberättigande befattning. De sakkunniga ha i detta sammanhang anfört:
De

sakkunniga ha funnit den förenkling i fråga örn livräntans beräkning,

som av dem föreslås, lämpligen böra medföra en omläggning av proceduren

för livräntans fastställande. Utbytandet av nuvarande försäkringstekniska beräkning

mot en rent aritmetisk har ansetts möjliggöra att vederbörande pensionsbeviljande

myndigheter själva fastställa livräntebeloppet. Och vidare

har det ansetts lämpligt att låta anstå med fastställelseproceduren till dess

sådant förhållande inträtt, att livräntan kan omedelbart utgå. Att fastställa

livränta redan i samband med avgången är i de fall, där den avgångne återinträder

i tjänst eller avlider innan livränterätten aktualiserats, ett onyttigt

förvaltningsbestyr, som såvitt möjligt bör undvikas. Tillräcklig anledning att

bibehålla den nuvarande proceduren funnes endast örn den avgående icke

själv kunde anses vara i stånd att bilda sig en uppfattning rörande storleken

av honom tillkommande belopp eller om det ur administrativ synpunkt vore

önskvärt att icke låta anstå med insamlandet av det material, på vilket beräkningen

bör grundas. De i reglementsförslaget intagna reglerna örn livräntans

beräkning ha emellertid synts vara av så relativt enkel beskaffenhet,

att vederbörande tjänsteman bör kunna utan större svårighet själv bilda sig

en åtminstone tillnärmelsevis riktig föreställning om livräntans storlek. Vad

angår insamlandet av det material, på vilket livränteberäkningen bör grundas,

torde detta kunna ske utan att någon formlig uträkning omedelbart behöver

verkställas.

För att säkerställa, att redan i samband med tjänstemans avgång ur tjänst

erforderlig materialsamling för livränteberäkningen sker, torde det vara lämpligt,

att vederbörande verksmyndigheter åläggas att tili den pensionsbeviljande

myndigheten insända utdrag av tjänstematrikeln för avgående tjänsteman

och i samband därmed göra anteckning i matrikeln om förhållandet.

Dylika utdrag böra av sistnämnda myndighet förvaras på lämpligt sätt, varjämte

liggare eller kortregister över eventuella livräntetagare upplägges; om

så anses önskvärt, kan en förberedande granskning av tjänstematrikelutdraget

med behövliga kompletteringar omedelbart vidtagas. Då livränta sedermera

sökes, skulle den därtill berättigade följaktligen icke själv behöva anskaffa

uppgifter till grund för beräkningen. Örn å andra sidan livränteförsäkrad

återinträder i tjänst, skulle det åligga verksmyndigheten att från den

pensionsbeviljande myndigheten rekvirera det där förvarade malrikelutdraget.

Det har icke ansetts nödvändigt att i pensionsreglementet intaga föreskrifter

av nu avsett slag, vilka synas höra hemma i en administrativ tillämpningsförfattning.

Även förtidslivränta skall enligt de sakkunnigas förslag fastställas av de

pensionsbeviljande myndigheterna. Detta skall ske med ledning av tabeller,

utfärdade av Kungl. Majit.

I nu gällande bestämmelser örn liden för uppskjuten livräntas utgående

ha vissa modifikationer av de sakkunniga ansetts erforderliga i samband

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

med de föreslagna förändringarna i fråga om livränterättens förutsättningar

och konstruktion. Sålunda har av de sakkunniga föreslagits, att uppskjuten

livränta må utgå från och med månaden näst efter den, under vilken vederbörande

uppnått 65 års ålder, dock ej för längre tid tillbaka än sex månader

före den månad, under vilken ansökning om livränta gjorts. Livränta, som

träder i pensions ställe, har, där 65-årsåldern uppnåtts före pensionens

upphörande, av de sakkunniga ansetts böra utgå från och med dagen efter

den, då pensionen upphört att utgå. Beträffande förtidslivränta har föreslagits,

att dylik förmån må utgå från och med den månad, då beslut om folkpension

meddelats, dock tidigast den månad, då ansökning örn livräntan

gjorts.

De sakkunniga ha i samband med utarbetandet av förslag örn rätt till

förtidslivränta haft under övervägande, huruvida särskild bestämmelse borde

meddelas om upphörande av dylik livränta, därest den därtill berättigade

återvinner arbetsförmågan. Med hänsyn till å ena sidan att dylika fall torde

bliva ytterst sällsynta och å andra sidan att utbytandet av förtidslivränta mot

uppskjuten livränta torde påkalla försäkringstekniska beräkningar i de särskilda

fallen har föreskrift därom emellertid icke ansetts böra meddelas. Då

förtidslivräntan beräknats efter sådana grunder, att den regelmässigt skall

till värdet motsvara den uppskjutna livräntan, som eljest skolat utgå, borde

enligt de sakkunnigas mening något statens intresse icke bliva eftersatt genom

att förtidslivränta får fortsättningsvis utgå även i de undantagsfall, då de

materiella förutsättningarna för dylik förmån upphört att vara för handen.

Vad härefter angår sättet för livräntans beräknande lia de sakkunniga ansett

det ur praktiskt administrativa synpunkter i hög grad önskvärt, att nuvarande

komplicerade beräkningsregler ersättas med enklare och mera lätttillgängliga

beräkningsgrunder. Härom lia de sakkunniga anfört:

De nuvarande bestämmelsernas försäkringstekniska innebörd har medfört,

att beräkningen av livräntan icke kunnat handhavas av de pensionsbeviljande

myndigheterna utan måst anförtros åt ett ämbetsverk med speciell försäkringsteknisk

sakkunskap, nämligen pensionsstyrelsen. Likväl vålla bestämmelserna

i åtskilliga fall de pensionsbeviljande myndigheterna avsevärt

besvär till följd av nödvändigheten att före pensionsstyrelsens prövning fastställa

de pensionsunderlag, som vid beräkningen skola anses lia varit gällande

för de olika anställningsperioder, under vilka pensionsberättigande befattning

ej innehafts. Till de olägenheter ur administrativ synpunkt, som sålunda

i olika hänseenden föreligga, kommer den nackdelen, att bestämmelsernas

invecklade beskaffenhet icke lämnar möjlighet för vederbörande befattningshavare

att själv på förhand ens tillnärmelsevis bilda sig en uppfattning örn

storleken av den livränteförmån, som vid en eventuell förtidsavgång tillkommer

honom.

Om sålunda ett övergivande av de nuvarande försäkringstekniska grunderna

för livränteförmånens bestämmande av praktiska motiv måste anses starkt

påkallat, lära å andra sidan enligt de sakkunnigas mening några avgörande

skäl ur principiell synpunkt icke kunna åberopas mot en dylik omläggning.

Även örn analogien med en enskild pensionsförsäkring är ägnad att på ett

belysande sätt klargöra skäligheten av en statlig medverkan till pensionering

av förtidsavgångna tjänstemän, torde nämnda analogi icke böra vara avgörande

för vare sig förutsättningarna för eller den närmare utformningen av

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

155

denna del av den statliga pensioneringen. Då pensionen för en tjänsteman,

som kvarstår i tjänst intill pensioneringstillfället, regelmässigt bestämmes på

grundval av pensionsunderlaget för avgångstjänsten, på samma sätt som örn

denna innehafts under hela tjänstetiden, och icke såsom en kumulation av

successivt intjänta förmåner, lärer det icke kunna anses onaturligt att låta

samma princip komma till användning, när fråga är om pensionering av en

tjänsteman, som avgår i förtid. Det har salunda synts de sakkunniga aven

ur principiell synpunkt vara iullt försvarligt att söka för ett nytt tjänstepensionsreglemente

utfinna regler angående fastställande av uppskjuten livränta,

så utformade att beräkningen grundas å pensionsunderlaget för avgångstjänsten

med bortseende från pensionsunderlagen för tidigare innehavda befattningar.

En sådan omläggning skulle undanröja de praktiska olägenheter,

som vidlåda nuvarande bestämmelser.

Från sålunda angivna utgångspunkter ha de sakkunniga -— sedan vissa

försäkringstekniska beräkningar angående olika alternativa sätt till en förenkling

av livräntans beräkning utförts av de sakkunnigas matematiker,

förste aktuarien B. Wingborg — funnit sig kunna föreslå en omläggning av

beräkningen av livränta av i huvudsak följande innebörd.

De grundläggande faktorerna för livräntans beräkning skulle utgöra dels

det för befattningshavaren vid avgången gällande pensionsunderlaget, dels

antalet vid avgången uppnådda tjänstår och dels nämnda antal tjänstår utökat

med tid, som vid avgångstidpunkten må hava återstått till 65-årsåld''ern.

Då livräntan enligt de sakkunnigas förslag skall i princip beräknas på

grundval av avgångstjänstens pensionsunderlag, har det ansetts påkallat att

på samma sätt som i fråga om ålderspension föreskriva medeltalsberäkning

av pensionsunderlag för sådana fall, där avgångstjänsten innehafts under

kortare tid än tre år.

I fråga om tjänstårsberäkning för livränteförmånens bestämmande har

föreslagits, att tid för vilken bidragsplikt för tjänstepensionering ej förelegat

icke i något fall må tagas i betraktande till större del än två tredjedelar. Då

det vid bestämmande av pension för förordnandetjänsteman icke är tillåtet

att sammanräkna tjänstår i förordnandetjänsten med tjänstetid före förordnandet,

har det vidare ansetts påkallat att jämväl för livränteberäkningen

stadga en motsvarande begränsning i tjänstårsberäkningen för den som avgått

från förordnandetjänst.

I anslutning till gällande bestämmelser angående beräkning av »uppskjuten

familjepension» lia de sakkunniga föreslagit, att livränteförmanen skall

bestämmas till ett belopp, motsvarande så stor del av pensionsunderlaget, som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör

av det lill 65-årsåldern utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels

tjänstår, dock minst av 120. Till stadgandet har emellertid fogats en reduktionsregcl

för det fall att antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår är mindre än 120. Enligt förslaget skall i dylikt fall

det på nyssnämnda sätt beräknade beloppet minskas med jin procent löi

varje felande fullt fjärdedels år.

Till motivering härav lia de sakkunniga aldort:

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

De salunda föreslagna bestämmelserna örn avvägningen av livräntans storck.

1 förhållande till pensionsunderlag och tjänstår ha utformats i syfte att

tillämpningen av desamma skulle resultera i belopp, nära överensstämmande

med dem, till vilka nuvarande grunder för beräkning av uppskjuten livränta

leda vid normal befordringsgång. Vid de härutinnan verkställda beräknmgarna

ha visserligen tagits till utgångspunkt de för livränteberäkningen

nu gällande pensionsåldrarna av 63 år i fråga om befattningar tillhörande

lönegraderna 1—12 och 65 år för övriga lönegrader. Då de sakkunniga funnit

sig böra förorda, att för uppskjuten livränta skall gälla en enhetlig penär,

—■ såsom förut antytts —■ härav föranletts en viss

försämring i nuvarande förmåner för de befattningshavargrupper, för vilka

hittills tillämpats den lägre pensionsåldern. De sakkunniga ha haft under övervägande

att i anledning härav för ifrågavarande personalgrupper något förbättra

grunderna för fastställandet av förmånens årsbelopp, men då det befunnits

vanskligt att åstadkomma detta resultat utan en komplicering av bestämmelserna,

ha de sakkunniga funnit sig böra avstå från tanken på en

dylik åtgärd.

Förfaringssättet vid den uppskjutna livräntans beräkning har av de sakkunniga

belysts genom ett par exempel, för vilkas innehåll hänvisas till de

sakkunnigas betänkande sid. 193.

För vissa fall ha särbestämmelser föreslagits, såsom angående hänsynstagande

till förut innehavd tjänst eller tidigare för tjänstemannen gällande

pensionsunderlag, angående livränteförmånens bestämmande, då tjänsteman

samtidigt avgår från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie befattning,

som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens utövande,

angående minskning av livräntans belopp för tjänsteman, som dömts till

avsättning, eller under tid, då livräntetagaren undergår frihetsstraff, m. m.

I förslaget har bibehållits nu gällande föreskrift, att beställningshavare, som

åtnjuter reservpension, ej äger rätt att erhålla livränta.

Slutligen må nämnas, att de sakkunniga ifrågasatt, huruvida icke Kungl.

Maj :t borde utverka riksdagens bemyndigande att förordna om utbytande av

rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

mot förtidslivränta. I fråga om förutsättningar för sådant utbyte och

beträffande grunderna för förtidslivräntans fastställande skulle i stort sett

samma anordningar komma lill användning som de här föreslagna.

Familjelivränta. Motsvarigheten till den nuvarande »uppskjutna familjepensionen»

benämnes i sakkunnigförslaget »familjelivränta». Sådan livränta

skulle tillkomma den, som, efter att ha blivit underkastad det nya reglementet,

avgatt ur statens tjänst utan rätt att för den vid avgångstillfället innehavda

befattningen komma i åtnjutande av pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

eller reservstatspension, under förutsättning dels att tjänstemannen

under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning,

förenad med pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet eller

andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser,

dels ock att tjänstemannen icke efter avgången erhållit annan anställning, förenad

med pensionsrätt som nyss sagts. Ifrågavarande bestämmelse har av de

sakkunniga föreslagits tillämplig jämväl beträffande ordinarie tjänstemän

tillsatta genom förordnande.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

157

Familjelivräntan har av de sakkunniga förutsatts skola i fråga om beräkningssätt

m. m. nära ansluta sig till vad för närvarande gäller beträffande

»uppskjuten familjepension». I överensstämmelse med vad som gäller på

tjänstepensionsområdet beträffande uppskjuten livränta, ha de sakkunniga

emellertid ansett den avvikelsen böra ske, att å ifrågavarande förmån icke

medgives rörligt tillägg.

Yttranden.

Föreslagen förenkling av regeln för beräkning av uppskjuten livräntas belopp

har i princip lämnats utan erinran av de hörda myndigheterna. Ej heller

ha myndigheterna gjort någon principiell erinran mot föreslagna bestämmelser

om familjelivränta. Av framkomna detalj erinringar må här framhållas

följande.

Pensionsstgrelsen har ej funnit av de sakkunniga anförda synpunkter

motivera någon höjning av pensionsåldern för uppskjuten livränta från 63

till 65 år för de lägre lönegraderna.

Gentemot föreslagen förutsättning för förtidsavgången tjänsteman att han

för erhållande av uppskjuten livränta måste under sammanlagt minst tre år

lia innehaft anställning, som vid avgångstillfället varit förenad med tjänstepensionsrätt,

har telegraf styrelsen föreslagit en ändring därhän, att befattningshavare

skulle, såsom för närvarande vore föreskrivet i familjepensionsreglementet,

lia innehaft sådan befattning i minst fem år.

Chefen för marinen har ifrågasatt införande av en sådan anordning, att

personal vid försvarsväsendet, som komme i åtnjutande av pension för anställning

i reserven, skulle erhålla viss livränta, varvid beloppet skulle beräknas

så, att det utginge jämte reservpensionen och med det belopp, varmed

den enligt reglementets grunder beräknade livräntan överstege reservpensionen.

Härigenom skulle man enligt marinchefens mening i varje fall bereda

sådan f. d. stampersonal, som längre tid kvarstått på stat, en viss, till synes

berättigad förmån.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har filosofie licentiaten E. Liedstrand

framfört vissa erinringar mot de sakkunnigas förslag till livräntebestämmelser.

För egen del tillstyrker jag de av de sakkunniga föreslagna grunderna för BeparUmentsberäkning

av tjänste- och familjelivränta. chefen.

Vad särskilt angår det av chefen för marinen framställda förslaget, att

personal vid försvarsväsendet, som kommer i åtnjutande av reservpension,

skulle äga erhålla livränta på grund av tidigare statsanställning med så stort

belopp att detta jämte reservpensionen motsvarade en enligt de nya grunderna

beräknad livränta, vill jag framhålla, att det står vederbörande fritt att

välja, huruvida han önskar åtnjuta reservpension eller livränta. Jag har därför

ansett anledning icke föreligga att frångå den ståndpunkt i förevarande

hänseende, som jag intog vid frågans behandling i propositionen nr 192 till

1935 års riksdag.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Såsom i det föregående angivits ha de sakkunniga ifrågasatt, att riksdagens

bemyndigande skulle inhämtas för Kungl. Majit att förordna om utbytande

av rätt till uppskjuten livränta enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet

mot förtidsliyränta. Det synes mig önskvärt, att Kungl.

Majit erhåller en dylik befogenhet, och jag förordar därför att bemyndigande

inhämtas.

Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m.

På grund av avlöningsförfattningarnas förbud mot förening av tjänster

kan ett samtidigt uppbärande av flera statstjänstemannalöner endast undantagsvis

förekomma. Där i ett dylikt undantagsfall vederbörande befattningshavare

samtidigt avgår med pension från befattningar, som innehafts jämsides

med varandra, uppkommer frågan, huruvida å varje befattning pension

skall utgå enligt de för denna gällande bestämmelserna eller om någon

modifikation skall vidtagas i en dylik enkel summeringsmetod. Motsvarande

fråga uppkommer, där befattningshavaren avlider och bans efterlevande äro

berättigade till familjepension för de olika befattningarna. Avgår befattningshavaren

ej samtidigt från de olika befattningarna, inställer sig vidare frågan,

huruvida han är berättigad att parallellt åtnjuta lön, respektive tjänstepension

enligt de för varje särskild förmån gällande bestämmelserna.

Spörsmålet örn regleringen av sammanträffande förmåner är dock icke

helt begränsat till sådana undantagsfall, i vilka tjänster få förenas. Det kan

inträffa, att en pensionerad befattningshavare återinträder i statstjänst. Efter

avgång från den nya tjänsten uppkommer då, om även denna är förenad

med pensionsrätt, frågan örn behandlingen av de sammanträffande pensionerna.

Det kan också inträffa, att en familjepensionsberättigad person jämväl

äger rätt till familjepension såsom anhörig till annan avliden befattningshavare

eller att den familjepensionsberättigade själv uppbär lön eller tjänstepension.

Gällande bestämmelser.

För det sätt, på vilket ifrågavarande spörsmål reglerats i gällande avlönings-

och pensionsförfattningar, torde få lämnas följande redogörelse.

I fråga om förening av tjänstepension med lön funnos

före den 1 juli 1939 i de civila och militära tjänstepensionsreglementena intagna

vissa regler, enligt vilka pensionen skulle reduceras, där ej Kungl.

Majit annorlunda förordnade. Dessa bestämmelser ha emellertid upphävts

i samband med att i avlöningsreglementena intagits stadganden, som göra

det beroende på Kungl. Majits prövning, i vad mån för tjänsteman som

uppbär pension skall ske avdrag å lönen. Såsom en —- praktiskt ganska betydelselös

—- inadvertens kvarstår i 1907 års civila pensionslag en bestämmelse

örn reduktion av pension vid sammanträffande med lön.

Rörande förening av uppskjuten livränta med lön finnas

särskilda bestämmelser icke meddelade. Ett sammanträffande av dylika förmåner

torde emellertid, såvitt fråga är om lön för innehavd pensionsberättigande

anställning, knappast förekomma med hänsyn till den levnadsålder,

vid vilken livränta börjar utgå.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

159

Beträffande förening av flera tjänstepensionsförmåner

— pension eller livränta — gälla bestämmelser, enligt vilka redan vid sådan

förmåns fastställande viss hänsyn tages till föreningen. Om tjänsteman, som

redan beviljats pension, sedermera berättigas till annan pension eller till livränta,

skall nämligen med avseende å tjänstårsberäkningen för sistnämnda

förmån iakttagas, att den tid, som tagits i beräkning för grundläggande av

rätt till den förut beviljade pensionen, icke må ånyo tillgodoräknas såsom

tjänstår, såframt icke under nämnda tid fullgjorts annan tjänstgöring än

den, på vilken den tidigare tjänstårsberäkningen grundats. Samma förfaringssätt

torde tillämpas, där tjänsteman vid samtidig avgång beviljas mer

än en pension eller livränta. I detta sammanhang må anmärkas, att de särskilda

spörsmål i övrigt rörande tjänstårsberäkningen, som hänföra sig till

samtidigt innehav av tjänster, icke reglerats i författningarna. Dessa lämna

sålunda öppet frågan örn förfaringssättet såväl där avgång samtidigt sker

från två eller flera tjänster och vederbörande tjänsteman under någon tid

innehaft allenast en tjänst, som där avgång sker från allenast en tjänst men

tjänstemannen tidigare samtidigt innehaft mer än en tjänst.

Såvitt angår förening av tjänstepensioner — däremot ej av pension och

livränta eller av flera livräntor — gälla härutöver vissa reduktionsregler,

vilka innefattas i 7 § civila tjänstepensionsreglementet, 5 § militära tjänstepensionsreglementet

och 16 § 1907 års civila pensionslag. Medan de båda

förstnämnda författningsbestämmelserna begränsa regleringen till fall, då

flera pensioner på grund av statsanställning sammanträffa, avser bestämmelsen

i pensionslagen även förening av förmån enligt nämnda lag nied pension

för icke-statlig anställning med pensionsrätt i statens pensionsanstalt. I sak

kunna stadgandena sägas innebära, att reduktion, örn och i den mån de sammanlagda

oreducerade förmånerna överstiga 5,004 kronor för år, sker med ett

belopp motsvarande två tredjedelar av den mindre av förmånerna eller, om

dessa äro lika stora, av endera förmånen.

Vad slutligen gäller frågan om förening av familjepension

med annan sådan förmån eller med lön eller tjänstepension, innehåller allmänna

familjepensionsreglementet därom bestämmelser i 5 § 5 mom. och

6 §. Dessa avse fall, där familjepension enligt reglementet sammanträffar

med lön för statsanställning, som är förenad med tjänstepensionsrätt, eller

tjänstepension för sådan anställning eller annan familjepension, utgående

antingen enligt allmänna familjepensionsreglementet eller ock eljest av statsmedel.

Av författningsrummen reglerar 6 § fall, där flera befattningar enligt

fällande avlöningsbestämmelser förenats med varandra, samt 5 § 5 mom. övriga

fall. Har befattning, å vilken reglementet tiger tillämpning, förenats

med annan sådan befattning, beräknas enligt 6 § familjepension särskilt för

värdera befattningen, med iakttagande dock att familjepensionsunderlaget

minskas med 120 kronor samt att familjepensionens rörliga del bortfaller.

För de övriga fallen återfinnes samma reduktionsregel i 5 § 5 morn., ehuru

den här — med hänsyn till att reduktionsfrågan måste bedömas med hänsyn

till värjo särskild familjepensionsberättigad uttryckts sa, att pensionen

skall minskas med den däri ingående rörliga delen jämte så stor del av 120

kronor, som den fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.

De sakkunniga.

1938 års pcnsionssakkunniga lia rörande spörsmålet örn reglering av sammanträffande

pensionsförmåner inledningsvis erinrat örn vissa tidigare

framförda önskemål örn en reformering av nu gällande bestämmelser i ämnet.

Härom bar anförts följande.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

I sitt betänkande år 1932 med förslag till civilt tjänstepensionsreglemente

förklarade 1930 års pensionssakkunniga, att bestämmelser, enligt vilka pension

skulle reduceras, syntes grunda sig på den principiella uppfattningen,

att av pensionen den del, som tjänstemannen icke själv bekostat genom egna

avgifter, vore att betrakta som ett understöd, vartill lian icke kunde anses berättigad

om han på annat sätt — i form av lön, arvode eller pension — av

staten bereddes en däremot svarande försörjning. De sakkunniga betraktade

däremot pensioneringen i allmänhet såsom ett slags försäkring, och därför

borde en gång beviljad pension för framtiden lämnas orubbad. Pensionen

borde sålunda alltid äga prioritet vid sammanträffande med lön. Vidare borde

sammanträffande ålderspensioner ej nedsättas, där pensionerna kunde sägas

lia blivit i vanlig ordning intjänade; endast pension å förordnandetjänst,

invalid- eller sjukpension borde nedsättas vid sammanträffande med annan

pension. Även lönen borde lämnas orubbad, då den sammanträffade med en

sådan avtalsmässig ersättning som den vanliga ålderspensionen utgjorde. De

sakkunniga framhöllo särskilt, att om en tjänsteman ägt förena två tjänster

utan lönereduktion, någon reduktion av lönen för den ena tjänsten ej heller

borde äga rum, sedan ersättningen för den andra tjänsten övergått från lön

till pension. Gällde för vissa tjänster ovanligt låg pensionsålder, som underlättade

för innehavarna att efter pensioneringstillfället erhålla statsanställning

inom annan förvaltningsgren, kunde det däremot icke anses riktigt, att

vederbörande skulle kunna direkt profitera av den låga pensionsåldern genom

att uppbära full pension och full lön samtidigt; det syntes tvärtom befogat

att sänka avlöningen i den nya tjänsten, dock högst med belopp, motsvarande

statens beräknade andel — två tredjedelar — av kostnaden för den

förut beviljade ålderspensionen. Även örn en invalid- eller sjukpensionerad

befattningshavare erhölle ny statsanställning borde lönen reduceras, då därmed

visat sig att förutsättningen för pensionens beviljande vore felaktig. Lönen

borde då nedsättas med mer än två tredjedelar av pensionen; här kunde

i vissa fall till och med ett avdrag motsvarande hela pensionen vara motiverat.

De sakkunniga underströko i detta sammanhang, att större möjlighet

syntes erbjuda sig att skipa individuell rättvisa med en mera fri prövning

än med detaljrika regler för minskning av pensionsbeloppen.

I yttrande över 1938 års pensionssakkunnigas betänkande med förslag till

de formella ändringar i tjänstepensionsreglementena, som genomfördes vid

1939 års lagtima riksdag, förklarade sig statskontoret anse, att reduktionsreglerna

beträffande sammanträffande tjänstepensioner borde helt avskaffas.

För egen del ha 1938 års pensionssakkunniga ansett, att den utgångspunkt,

från vilken frågan örn en reglering av sammanträffande förmåner

borde lösas, icke kunde vara, huruvida den ena eller den andra av förmånerna

med hänsyn till sin natur kunde anses äga anspråk på att lämnas helt

eller delvis oberörd. Storleken av varje avlöning, tjänstepension eller familjepension

finge nämligen anses bestämd med hänsyn till det regelmässiga

förhållandet, att en och samma person samtidigt komme i åtnjutande

av allenast en dylik förmån. Att beloppen endast vore så att säga relativt

riktiga i förhållande till tjänstemannens motprestation framträdde i fråga

örn pensioner än tydligare än när det gällde löner, där marknadsnivån trots

olika vanskligheter fått ett visst inflytande. Även om storleken av ålderspensionen

i stor utsträckning berodde på antalet tjänstår i statsanställning,

bestämdes beloppet icke med ledning av de särskilda löner, som utgått vid

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

161

de olika anställningarna, utan i visst såsom skäligt ansett förhållande till

lönen i den sista tjänsten. Sådana pensionsarter som invalidpension, sjukpension

eller pension åt förordnandetjänstemän hade dessutom mer eller

mindre frigjorts från hänsynstagande till de intjänade tjänståren. Detta vore

jämväl förhållandet beträffande familjepensionen, som vidare differentierades

efter rena behovssynpunkter. Det vore därför enligt de sakkunnigas åsikt

tydligt, att man vid sammanträffande av flera förmåner hade att utföra en

regleringsoperation, i viss mån fristående från den, som toge sikte på de

normala fallen, då endast en förmån åtnjötes. Medan emellertid frågan örn

sammanträffande löner behövde regleras endast med hänsyn till de undantagsfall,

då det vore tillåtet att förena tjänster, kunde ett sammanträffande

mellan en pension och en annan förmån inträffa under ganska olika förutsättningar

och därför tarva en mera allmän reglering. I intetdera fallet syntes

man med den nyss angivna utgångspunkten äga rätt att förutsätta, att

någon viss för »normalfallen» bestämd förmån hade anspråk på att vid sammanträffandet

lämnas orubbad framför annan. Örn lösningen utfölle på

sådant sätt, att varje förmån först fastställdes enligt de vanliga bestämmelserna

och sedan en reduktion av totalförmånerna skedde, syntes det vara en

ren lämplighetsfråga, huruvida en eller alla förmånerna skulle nedsättas,

liksom i förra fallet vilken av dem som skulle reduceras. Då det gjorts gällande,

att pension eller en viss del därav — t. ex. en kvotdel av en tjänstepension

eller en familjepension med undantag av visst belopp — i motsats

till lön skulle äga anspråk på att lämnas fri från reduktion, syntes detta

bottna i en uppfattning, som icke fäste tillbörligt avseende vid pensionsrättens

kollektiva karaktär.

Med utgångspunkt från att man alltid ägde reglera ett sammanträffande

av förmåner på sådant sätt, som innebure en tillfredsställande reglering av

totalförmånernas storlek, ha de sakkunniga ansett invändningar kunna med

fog riktas mot den nuvarande lösningen av frågan, utom såvitt gällde

förening av lön och tjänstepension. En närmare granskning av de fall, i

vilka ett sammanträffande av förmåner kunde förekomma, hade nämligen

synts giva vid handen, att totalförmånen borde fastställas på ganska olika

sätt i olika fall. Medan understundom några giltiga skäl för reduktion knappast

syntes finnas, vöre det i andra fall ej uteslutet, att reduktion kunde

böra ske i större omfattning än som nu vore föreskriven. Regleringen borde

inbegripa även den statliga pensionsförmån, uppskjuten livränta, vilken tillkomme

förtidsavgången befattningshavare. Slutligen vore uppenbart, att den

statliga pensioneringen i ifrågavarande hänseenden borde betraktas som ett

helt och att sålunda regleringen borde bliva densamma så snart sammanträffande

ägde rum av förmåner enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna

tjänstepensions-, respektive familjepensionsbestämmelser, varmed dessutom

borde likställas tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens verk.

I fråga om den storlek totalförmånen i olika fall borde äga ha de sakkunniga

anfört i huvudsak följande.

Biliam) till riksdagens protokoll 1941. 1 saini. Nr 339. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Vid lösandet av spörsmålen om sammanträffande av förmåner synes det

naturligt att betrakta två huvudkategorier av sammanträffanden var för

sig. Den ena av dessa kategorier omfattar fall, i vilka förening förekommer

av förmåner, som »intjänats» av en och samma befattningshavare. För

denna grupp av fall synes det befogat att vid förmånernas reglering beakta

frågan, huruvida avlöningsförfattningarna medgiva förening av ifrågavarande

tjänster eller ej ävensom i förstnämnda fall huruvida föreningen av

lönerna skall åtföljas av reduktion eller ej. Den andra av de båda kategorierna

av sammanträffanden avser i motsats härtill de fall, i vilka fråga

är om förmåner, som intjänats av olika befattningshavare. Då för dessa fall

uppenbarligen icke kan vinnas någon ledning genom det sätt, på vilket

avlöningsförfattningarna reglera frågan örn förening av tjänster och löner,

påkallas här ett mera självständigt bedömande. — Uppskjuten livränta till

förtidsavgången befattningshavare samt motsvarande familjepensionsförmån

efter dylik befattningshavare böra i allmänhet i förevarande hänseende likställas

med tjänste-, respektive familjepension.

Behandlingen av sammanträffande förmåner, intjänta av samme befattningshavare.

I fråga om behandlingen av dels sammanträffande tjänstepensioner,

dels ock sammanträffande familjepensioner efter samma befattningshavare

vore det i och för sig önskvärt att kunna utgå från synpunkter,

som kunde väntas bliva följda vid utövningen av den Kungl. Maj:t tillerkända

rätten att efter fri prövning reglera sammanträffande av lön och tjänstepension.

Det torde emellertid icke ännu vara möjligt att tillförlitligt bedöma

de principer, som komma att bliva grundläggande för nämnda reglering. De

beslut, som hittills av Kungl. Maj:t meddelats angående förening av avlöningsförmåner

med pension, avse till största delen fall, då en pensionerad

tillfälligt anställts för uppehållande av den befattning, från vilken han avgått

med pension, eller annan liknande befattning. Och då fråga undantagsvis

varit örn förening av pension med lön för ''ordinarie eller extra ordinarie

befattning, varav pensionstagaren blivit innehavare, har det i allmänhet gällt

fall, i vilka hänsyn måst tagas till att befattningshavaren tillträtt tjänsten redan

under den tid då pensionsreglementenas tidigare reduktionsregler varit

gällande och sålunda före de nya avlöningsbestämmelsernas ikraftträdande

ägt förena lön och pension med viss reduktion av pensionen. Vissa omständigheter

synas emellertid tyda på att den framtida regleringen av spörsmålet

om förening av lön och tjänstepension sannolikt icke kommer att genomgående

följa de riktlinjer, vilka 1930 års pensionssakkunniga skisserade. Från

nämnda sakkunnigas uppfattning i ämnet i viss mån avvikande synpunkter

ha framlagts av statskontoret dels i ett den 14 mars 1940 dagtecknat utlåtande

över viss framställning om enhetliga grunder för bestämmande av

lön vid tillfällig återanställning av pensionerad personal, dels ock i remissyttranden

i olika ärenden örn bestämmande av lön vid sammanträffande

med pensionsförmån. Därvid har även tagits sikte på de här aktuella fall.

då pension sammanträffar med lön å pensionsberättigande statsanställning.

Med den mening, som i det föregående hävdats, nämligen att lösningen avfrågan

örn sammanträffande förmåner bör sökas genom en tämligen fristående

jämkningsoperation, förefaller det som om definitiva riktlinjer för

prövningen svårligen kunde uppdragas enbart på grundval av en lönereglering

utan att hänsyn även bör tagas till det sätt, varpå den på löneregleringen

följande pensionsregleringen genomföres. Med hänsyn härtill och då

spörsmålet örn sammanträffande tjänstepensioner i huvudsak bör lösas enligt

samma riktlinjer, vilka avse sammanträffande av lön och pension, har även

sistnämnda spörsmål ansetts böra något beröras i detta sammanhang.

Med utgångspunkt från frågan, huruvida förmånerna utgå för tjänster,

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339. 163

som fått förenas, eller detta icke är fallet, kunna fallen indelas i två huvudgrupper.

A. Vid förening av lön för en tjänst nied tjänstepension av något slag

för annan tjänst, som befattningshavaren tidigare förenat eller varit oförhindrad

att förena med förstnämnda tjänst, synes någon lönereduktion med

hänsyn till pensionen endast undantagsvis böra ske. Därest lönerna å de

båda tjänsterna skolat reduceras, borde, visserligen summan av lön och pension

ej få överstiga summan av de reducerade lönerna, men i praktiken behöver

någon uppmärksamhet knappast skänkas denna synpunkt. I sådana

fall, där vid samtidigt innehav av tjänster endast fått åtnjutas lön å den

ena — såsom fallet är dels i fråga örn ordinarie tjänst och högre extra

ordinarie befattning, dels ock i fråga örn rektors- och lärartjänster -—- torde

å andra sidan lönen böra reduceras med hela pensionen; med hänsyn

härtill torde i vissa hithörande fall vara befogat att tillskapa sådana pensionsregler,

att vederbörande överhuvud taget icke berättigas komma i åtnjutande

av pension för den ena tjänsten, så länge han innehar den andra.

I anslutning härtill anse de sakkunniga, att i fall, där en tjänsteman samtidigt

innehaft två tjänster och avgått med pension å båda, anledning saknas,

varför pensionerna skola reduceras i vidare mån än lönerna. Detsamma

bör gälla ifråga om de familjepensioner, som efter tjänstemannens frånfälle

utgå till hans efterlevande. Utgångspunkten vid fastställande av pensionsnivåns

förhållande till lönenivån måste antagas ha varit, att man velat

efter pensioneringen bereda tjänstemannen, respektive hans efterlevande

en standard, som står i viss relation till den tjänstemannen intagit såsom

löntagare. Vad nu sagts torde i princip gälla även fall, där tjänsterna visserligen

icke förenats men enligt gällande bestämmelser kunnat förenas.

B. Vad härefter angår sammanträffande förmåner för tjänster, som ej

fått förenas, må vart för sig behandlas de olika fall, som här kunna uppkomma.

Där en tjänsteman efter ålderspensionering å en tjänst erhåller en ny

tjänst, som han icke skulle lia ägt förena med den förra, skulle han, såsom

1930 års pensionssakkunniga uttryckte det, komma att direkt profitera

av den lägre pensionsåldern, om han finge uppbära både lön och pension

utan nedsättning. Det må framhållas, att det här regelmässigt torde vara

fråga om förening av civil lön med pension för militär beställning med avsevärt

lägre pensionsålder än deli vanliga civila avgångsåldern. Medan 1930

års pensionssakkunniga ansågo lenén i här avsedda fall böra reduceras högst

med »belopp motsvarande statens beräknade andel — två tredjedelar — av

kostnaden för den ålderspension, som blivit tjänstemannen tillförsäkrad vid

avgången ur förut innehavd befattning», har i vissa av statskontoret avgivna

utlåtanden hävdats en avvikande mening. I anslutning till denna mening har

Kungl. Majit i vissa fall meddelat beslut, vars innebörd — om man bortser

från den modifikation, som föranletts av före avlöningsreglementets ikraftträdande

åtnjutna förmåner — torde kunna sägas vara att lönen skall månatligen

minskas med hela den för månaden uppburna pensionen, dock att

minskning ej skall ske, i den mån totalbeloppet därigenom skulle komma

att understiga summan av pensionen och en tredjedel av den oreducerade lönen.

Ur lönepolitiska synpunkter torde denna lösning äga ett bestämt företräde.

Om, såsom regelmässigt lärer vara fallet, den senare tjänsten är

lörenad med större lön än den tjänst, å vilken tjänstemannen pensionerats,

synes det sålunda mest rationellt att bedöma fallet på i stort sett samma

salt sorn örn befordran skott till den senare tjänsten och sålunda låta

lotalförmånen motsvara limén å den .senare anställningen. Därest för den

senare tjänsten gäller lägre lön jin lör den tjänst, från vilken avgång skett,

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

synes det vara lämpligt att totalförmånen får å ena sidan understiga lönen

å den förra tjänsten men å andra sidan överstiga lönen å den senare

tjänsten.

På motsvarande sätt bör med avseende å storleken av totalförmånen, sedan

tjänstemannen erhållit ålderspension jämväl för sistnämnda tjänst,

hänsyn tagas till den förmån, varav vederbörande skulle ha kommit i åtnjutande,

därest han utan mellankommande pensionering övergått till den

nya tjänsten. För den, som successivt och utan mellankommande pensionering

innehaft olika tjänster, bestämmes pensionen i regel med hänsyn

till pensionsunderlaget för avgångst jäns ten jämte det sammanlagda antaiet

tjänstår; pensionen sammansättes sålunda icke av olika skikt, bestämda

med hänsyn till pensionsunderlag och tjänstår å varje tjänst. En mellankommande

pensionering synes knappast böra leda till annat resultat. Om

pensionsunderlaget för den senare innehavda tjänsten är högre än pensionsunderlaget

å den tjänst, från vilken den tidigare pensioneringen skett, synas

de totala pensionsförmånerna därför böra motsvara den pension, varav

vederbörande skulle ha kommit i åtnjutande, därest han direkt befordrats

till den högre tjänsten, eller med andra ord en pension, beräknad på grundval

av pensionsunderlaget för sluttjänsten men med hänsynstagande jämväl

till de tidigare intjänade tjänståren. Är den senare tjänstens pensionsunderlag

lägre än den tidigares, borde väl i princip pensionen på samma sätt bestämmas

efter den senare tjänstens pensionsunderlag och samtliga tjänstår.

Då detta stundom skulle innebära, att totalpensionen bleve lägre än den

förut beviljade pensionen, bör dock tjänstemannen bibehållas vid förut fastställt

belopp. I själva verket synas goda skäl tala för att icke stanna härvid

utan låta totalförmånen uppgå till lägst det ålderspensionsbelopp, varav

tjänstemannen skulle ha kommit i åtnjutande, därest han kvarstått i sin

förra tjänst intill avgången från den senare tjänsten. På samma sätt som en

ordinarie tjänsteman, vilken tvångsförflyttats til! tjänst med lägre pensionsunderlag,

får för det högre underlaget tillgodogöra sig tjänstår, som intjänats

efter förflyttningen, torde det nämligen vara billigt att medgiva den tjänsteman,

som redan vid ett tidigare tillfälle uppfyllt förutsättningarna för pension

och även beviljats sådan, en motsvarande förmån. Däremot synes det

icke vara förenligt med här anlagda synpunkter att ett absolut belopp skulle

fastställas, under vilket reduktion av sammanträffande tjänstepensioner ej

skulle vidtagas.

Vad nu anförts angående regleringen av sammanträffande ålderspensioner

torde äga giltighet jämväl i fråga om behandlingen av de familjepensioner,

som utgå efter befattningshavarens frånfälle.

Beträffande de visserligen sällsynta men dock understundom inträffande

fall, då en tjänsteman, som erhållit invalid- eller sjukpension, efter sedermera

inträdd förbättring i hälsotillståndet på nytt tillträder en med pensionsrätt

förenad statstjänst, torde, på sätt även 1930 års pensionssakkunniga

framhållit, en ganska vittgående reduktion vara motiverad. 1 allmänhet bör

lönen reduceras med hela beloppet av pensionen. På samma sätt torde i regel

böra förfaras, då lön och förordnandepension sammanträffa.

Vad angår motsvarande fall av sammanträffande tjänstepensioner — där

den ena pensionen är en invalid- eller sjukpension elier en förordnandepension

— förordade 1930 års pensionssakkunniga, att i dylikt fall pension av

angivna slag .skulle minskas med två tredjedelar av den lägre pensionen. Enligt

1938 års pensionssakkunnigas mening är det lämpligare att även för dylika

fall tillämpa de å sammanträffande ålderspensioner anlagda synpunkterna

och sålunda låta totalpensionen i första hand bestämmas med ledning

av pensionsunderlaget å sluttjänsten och samtliga tjänstår men likväl icke

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

165

understiga den pension, varav tjänstemannen skulle lia kommit i åtnjutande,

därest han intill den senare pensioneringen kvarstått i den tjänst, han

innehade vid den förra pensioneringen. Dock torde här ytterligare böra göras

det förbehållet, att totalpensionen ej må understiga den förut beviljade pensionen.

Om i ett undantagsfall en tjänsteman, som avgått med sjukpension

efter ett fåtal tjänstår, efter lång bortovaro från statstjänst ånyo erhåller en

tjänst med ungefärligen lika högt pensionsunderlag som för den förra tjänsten

och sedermera avgår med ålderspension, synes denna rimligen icke böra

utgå med lägre belopp än den redan beviljade sjukpensionen. Å andra sidan

torde den regel, enligt vilken totalförmånen ej må understiga en ålderspension

beräknad på grundval av samtliga tjänstår och pensionsunderlaget folden

tidigare innehavda tjänsten, icke böra tillämpas, därest sistnämnda

tjänst varit en förordnandetjänst. Med hänsyn till de förmånliga grunder,

enligt vilka förordnandepensionen bestämmes, bör tid, som felar i vad som

kräves för hel förordnandepension, lika litet få* utfyllas genom förvärv av

ytterligare tjänstår efter förordnandepensionens beviljande som genom hänsynstagande

till före förordnandetiden intjänta tjänstår. För detta fall synes

tillfyllest att totalpensionen bestämmes med hänsyn till vad för den sist innehavda

tjänsten finnes stadgat men likväl ej får understiga den redan utgående

förordnandepensionen.

Behandlingen av sammanträffande förmåner, intjänta av olika befattningshavare.

I dessa fall är fråga om familjepension, som sammanträffar med antingen

lön å statstjänst förenad med tjänstepensionsrätt, med tjänstepension

för sådan anställning eller med familjepension, vilken den berättigade åtnjuter

såsom anhörig till annan befattningshavare än den, efter vilken förstnämnda

familjepension utgår (barnpensioner i fall, då båda föräldrarna avlidit

och båda varit statstjänstemän). En del av dessa kombinationer torde

vara relativt vanligare än de i det föregående berörda, och de torde efter införandet

av familjepensionsrätt för efterlevande make jämväl till kvinnlig

befattningshavare (änklingspension) komma att för framtiden inträda oftare

än förut.

Det kan ifrågasättas, huruvida de nuvarande bestämmelserna sakligt sett

utgöra en tillfredsställande lösning. Därest de i det föregående angivna grundläggande

synpunkterna godtagas, vill det synas som örn en skälighetsprövning

skulle, allt efter omständigheterna, kunna leda till såväl större som

mindre nedsättning än den nu stadgade. Att familjepensionen väsentligen uppfattas

såsom ett slags försäkring, för vilken tjänstemännen i princip bestrida

kostnaden, bör icke vara ett avgörande hinder för en mera smidig reglering,

då familjepensionslagstiftningen redan nu innehåller viktiga moment av behovshänsyn.

Principiellt sett förefaller det även mindre lyckligt att genom en

föreskrift örn borttagande av familjepensionens rörliga del göra sammanträffandet

till föremål för sakligt olika behandling alltefter levnadskostnadernas

höjd.

Beträffande den tekniska anordning, som av 1938 års pensionssakkunniga

föreslagits för ernående av det förordade resultatet i fråga om storleken sammanträffande

förmåner, sorn intjänats av samma befattningshavare, må nämnas

följande.

A. Förmåner pä grund av tjänster, vilkas förening är medgiven.

De sakkunniga lia utgålt från alt en skälig avvägning av tolalförmånens

storlek vid sammanträffande av lön och tjänstepension kan vinnas

genom den i avlöningsförfattningarna inrymda möjligheten all reducera

limén. Med hänsyn lill vad sorn förordats i fråga örn tolalförmånens storlek

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Majlis proposition nr 339.

har emellertid ansetts lämpligt att för ett speciellt fall föreskriva, att tjänsteman,

som åtnjuter lön för innehavd tjänst, ej må erhålla pension för annan

tjänst. Ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande

innehar icke-ordinarie befattning, har ansetts ej böra komma i åtnjutande

av pension vid avgång allenast från den icke-ordinarie tjänsten (13 § 1 mom.

förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente). Om tjänstemannen vid dylik

avgång uppnått pensionsåldern för den icke-ordinarie tjänsten, skall i

stället tillses, att grundbeloppet av pension för den ordinarie tjänsten icke

understiger grundbeloppet av pension för förstnämnda tjänst, bestämt enligt

de grunder, vilka för tjänstemannen gällde vid pensionsålderns uppnående

(15 § 3 mom. a) förslaget till tjänstepensionsreglemente). Där det motsatta

fallet föreligger och sålunda pensionsrätt först inträder för den ordinarie

tjänsten, skall däremot enligt sakkunnigförslaget pension för denna tjänst beviljas

i vanlig ordning, och i detta fall uppkommer sålunda såväl fråga om

förening av lön och tjänstepension sorn, efter avgång även från den icke-ordinarie

tjänsten eller efter tjänstemannens frånfälle, fråga om förening av

tjänstepensions-, respektive familjepensionsförmåner.

Behov av en särskild reglering av sammanträffande lön och tjänst elivränta

har icke ansetts föreligga.

I fråga örn förening i här avsedda fall av tjänstepensionsförmåner

— pensioner eller livräntor — föreslås skilda förfaringssätt, allteftersom

fråga är om samtidig eller successiv avgång från tjänsterna.

1. Med avseende å samtidig avgång iakttages vid tjänstårsberäkningen

liksom för närvarande, att tid som tages i beräkning såsom tjänstår för en

av förmånerna ej tillika må tagas i beräkning för annan förmån, såframt

ej därunder fullgjorts annan tjänstgöring än den, vartill hänsyn tagits vid den

förra förmånens bestämmande. I övrigt meddelas vissa bestämmelser till förebyggande

av tvekan rörande det sätt, på vilket tjänstårsberäkningen bör utföras.

Tid varunder allenast en pensionsberättigande befattning innehafts

ävensom tjänstår, vilkas tillgodoräknande i särskild ordning medgivits, anses

såsom tjänstår allenast i den av avgångstjänsterna, vars pensionsunderlag är

högst, eller, örn flera underlag äro lika, i den tjänst, för vilken eljest beräknat

antal tjänstår är minst (17 g 4 mom. b) förslaget till tjänstepensionsreglemente).

Vidare skall tid varunder mer än en pensionsberättigande befattning

innehafts i det fall, att tjänstemannen sedermera under någon tid innehaft

allenast en dylik tjänst, tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för

varje särskild befattning beräknade tjänståren, dock med högst det antal, som

motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna (17 § 4 mom. a)

förslaget till ^ tjänstepensionsreglemente); sker såsom i här avsedda fall sedermera

avgång samtidigt från mer än en tjänst, skall dylik sammanräknad

tjänstetid endast hänföras till avgångstjänsten med det högre pensionsunderlaget,

respektive det mindre antalet eljest beräknade tjänstår.

Någon för dessa fall allmänt tillämplig reduktionsbestämmelse meddelas

icke. Till förebyggande av att den, som samtidigt avgår antingen från ickeordinarie

befattningar, vilka innehafts med avkortning i tjänstgöringstiden,

eller ock från de på liknande sätt konstruerade övningslärartjänsterna, skulle

genom separat fastställande och kumulering av förmåner för olika tjänster

kunna erhålla tillgodoräkning såsom effektiv tjänstetid av längre sammanlagd

tid än 30, respektive 25 tjänstår, föreskrives emellertid, att de fasta pensionsförmånerna,

respektive livräntebeloppen ej må sammanlagt överstiga det

högsta av pensionsunderlagen för tjänsterna samt att därav föranledd minskning

skall fördelas lika å de särskilda förmånerna (15 § 4 mom. andra

stycket, 27 § 2 inom. första stycket samt 32 § 3 punkten a) och f) förslaget

till tjänstepensionsreglemente). Vidare må tjänsteman, som samtidigt avgår

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

167

från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie befattning, vilken av honom

innehafts nied frånträdande av den ordinarie tjänstens utövning, endast komma

i åtnjutande av cn pension, respektive livränta (13 § 1 mom. andra

.stycket b) och 26 § 1 mom. sista stycket förslaget till tjänstepensionsreglemente),

och den fasta pensionsförmånen, respektive livräntebeloppet skall här

motsvara beloppet av den större av de för sig beräknade förmånerna (15 §

4 mom. första stycket och 27 § 2 mom. första stycket förslaget till tjänstepensionsreglemente).

Slutligen föreslås en liknande bestämmelse skola gälla

med avseende å rektor som innehar lärarbefattning (32 § 4 punkten b) förslaget

till tjänstepensionsreglemente).

2. Vid successiv avgång från tjänster, vilkas förening är medgiven, bör

enligt de sakkunnigas principuttalanden regleringen av de sammanträffande

tjänstepensionsförmånerna ske på i huvudsak det sätt, som angivits för fall,

där avgång sker samtidigt. De sakkunniga ha emellertid funnit en klar

gränsdragning mellan dessa fall och dem, där tjänsterna ej fatt förenas, erbjuda

svårigheter och med hänsyn såväl härtill som till de skiftande detaljspörsmål,

vilka i dessa fall kunde uppkomma, förordat en formell reglering

på sådant sätt, som om förmånerna ej fått förenas, dock med befogenhet för

Kungl. Maj :t att höja totalförmånen till den åsyftade storleken. För övningslärartjänster

har dock föreslagits en materiell författningsbestämmelse i

ämnet.

Beträffande förening av sammanträffande familjepensionsförin

å n e r, vilka intjänats av samme befattningshavare, göres i sakkunnigförslaget

en motsvarande skillnad, allteftersom fråga är å ena sidan om tjänster,

vilka den avlidne tjänstemannen innehade vid frånfället eller från vilka

han dessförinnan avgått samtidigt, eller å andra sidan om tjänster, från vilka

avgång skett successivt. Med avseende å den förra kategorien av fall föreslås

(i 12 § av förslaget till allmänt familjepensionsreglemente), att de i förslaget

till tjänstepensionsreglemente intagna bestämmelserna rörande tjänstårsberäkning

skola tillämpas, såvitt angår beräkning av »verkliga tjänstår»,

d. v. s. annan tid än s. k. utökningstid. För var och en av de vid frånfället

innehavda tjänsterna, respektive de tjänster, från vilka avgång tidigare

samtidigt skett, skola tjänstår sålunda räknas separat, med iakttagande dels

i förekommande fall av omförmälda i 17 § 4 morn. förslaget till tjänstepensionsreglemente

meddelade bestämmelser, dels ock att dubbelräkning icke

får förekomma. Även den utökningstid till pensionsålderns inträde, som får

tillgodoräknas såsom tjänstår, där tjänstemannen vid frånfället innehade

tjänst eller tidigare avgått med invalid- eller sjukpension, skall enligt förslaget

beräknas särskilt för vardera av de samtidigt innehavda tjänsterna.

Om för dessa tjänster gällde olika pensionsålder, skall sålunda utökningstidens

slutpunkt vara den för respektive tjänst gällande pensionsåldern, och

även den omfattning, vari utökningstiden med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena

under den femårsperiod, som närmast föregått dödsfallet eller

avgången ur tjänst, i vissa fall ökas eller minskas, skall bedömas särskilt för

var och en av avgångstjänsterna. Slutligen föreslås i familjepensionshänseende

bestämmelser liknande dem, tor vilka här ovan redogjorts, med avseende

å icke-ordinarie befattningar, vilka innehafts med avkortning i tjänstgöringstiden,

vissa övningslärartjänster, ordinarie tjänst och icke-ordinarie

befattning, vilken innehafts med frånträdande av den ordinarie tjänstens

utövning, samt slutligen rektors- och lärartjänster.

Ii. Förmåner på grund av tjänster, vilkas förening ej är medgiven.

De sakkunniga säga sig finna uppenbart, att reduktionsbestämmelser liknande

de nu på tjänste- och familjepensionsområdena gällande icke kunna

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Majlis proposition nr 339.

användas för ernående av det åsyftade resultatet i fråga om totalförmånernas

storlek. Därest den begränsade kumulationsprincipen fortfarande skulle

användas, borde i stället Kungl. Majit tillerkännas befogenhet alf i varje särskilt

fall pröva, huruvida och i vilken utsträckning de sammanträffande

förmånerna skulle nedsättas. I betraktande av det relativt ringa antalet förekommande

fall behövde det knappast befaras, alt en dylik fri prövningsrätt

bleve administrativt alltför tyngande. Pensionstagarnas berättigade intressen

borde därvid kunna tillgodoses genom en bestämmelse örn rätt alf få behålla

ett totalbelopp, sorn ej understege den största av förmånerna. Vidare kunde

eventuellt vissa riktlinjer för prövningsrättens utövning godkännas av

riksdagen.

De sakkunniga anföra emellertid, att en närmare granskning synts utvisa,

att det belopp, vartill totalförmånerna borde uppgå, understundom överstege

den oreducerade summan av de förmåner som skulle kumuleras, detta

beroende på att avseende vid den senare förmånens bestämmande icke fästes

\id de tjänstår, som tillgodoräknats för den redan utgående förmånen. Del

syntes därför nödvändigt att ersätta kumulationsprincipen med en princip,

enligt vilken den förut intjänade pensionen ersattes med eller så att säga

absorberades av en i senare anställning intjänad förmån, för vilken även

t jär)starell i den förra tjänsten tillgodogjordes. Ehuru det i och för sig vore

tänkbart att sidoordna en sådan absorptionsprincip med den begränsade kumulationsprincipen

och giva varje princip sitt tillämpningsområde, hade

gränsdragningen mellan de fall, i vilka den ena eller andra principen skulle

tillämpas, befunnits vara förenad med så stora svårigheter, att de sakkunniga

ansett sig höra rekommendera en allmän tillämpning i här avsett

lall av absorptionsprincipen. Den förordade behandlingen av frågan om

totalförmånens storlek innebure ju ej annat än en tillämpning av sagda

princip, då totalförmånen skulle motsvara det högsta av följande tre belopp,

nämligen pensionen för den först innehavda tjänsten, den pension, som

skulle lia utgått, därest tjänstemannen kvarstått i sin förra tjänst (dock

el om.denna varit en förordnandetjänst), och en pension å den sista avgångstjänsten,

bestämd med hänsyn till samtliga tjänstår. Det syntes emellertid

principiellt mest tilltalande alt bibehålla den förut beviljade pensionen

orubbad och föreskriva reduktion av den nya pensionen med hela beloppet

av den förra pensionen. Den oreducerade pensionen å den senare avgangstjänsten

skulle därigenom kunna bestämmas enligt gällande grunder

(dock med tillgodoräknande av samtliga tjänstår), med iakttagande att pensionen

(där den förra avgångstjänsten ej var en förordnandetjänst) ej finge

lindel stiga den pension, som skulle lia utgått, därest t jänstemannen kvarstått

i den förra avgångstjänsten till den senare avgången.

I enlighet med dessa överväganden lia de sakkunniga föreslagit följande

anordning, vilken skulle erhålla åtminstone formell giltighet i samtliga fall.

där pension eller livränta beviljades den, som för tidigare innehavd tjänst

atnjöte pension. Sistnämnda pension skulle kvarstå orubbad. Det nya pensionsreglementet

skulle icke upptaga den nuvarande bestämmelse, enligt

vilken tid, som tagits i beräkning såsom t jänstår för grundläggande av rätt

till pension, ej må ånyo tillgodoräknas såsom tjänstår. A andra sidan skulle,

därest ej Kungl. Maj:t annai medgåve, grundbeloppet av den pension, respektive

beloppet av den livränteförmån, vartill rätt senast inträff, få utgå

endast om och i den mån detsamma överstege grundbeloppet av den förut

beviljade pensionen. Innan avdrag i anledning härav gjordes å den oreducerade

förmånen skulle dock, så framt denna vore pension — ej livränta —

och den redan utgående pensionen beviljats för annan tjänst än som tillsatts

medelst förordnande, iakttagas, att det oreducerade grundbeloppet icke

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

finge understiga grundbeloppet av den ålderspension, som skulle lia utgått

om tjänstemannen intill avgången kvarstad i sin förra befattning (15 § 5

morn. första och andra styckena samt 27 § 2 mom. andra stycket förslaget till

t jänstepensionsreglemente).

Ett liknande förfaringssätt har föreslagits nied avseende å behandlingen av

sammanträffande familjepensionsförmåner i fall, där avliden befattningshavare

vid fränfället ägde familjepensionsrätt för iner än en befattning antingen

på grund av alt han därvid såväl innehade tjänst som åtnjöt tjänstepension

eller till följd av att han åtnjöt flera tjänstepensioner, beviljade å

skilda tider, eller slutligen till följd av att han både åtnjöt tjänstepension fölen

tjänst och ägde rätt till livränta för sedermera innehavd tjänst. För den

först frånträdda tjänsten skulle sålunda fastställas familjepension på vanligt

sätt utan hänsynstagande till sammanträffandet. Verkliga tjänstår skulle enligt

tjänstepensionsreglementets bestämmelser räknas intill nämnda tjänsts

frånträdande, dock längst intill inträdet av den för tjänsten gällande pensionsåldern;

utökningstid skulle i förekommande fall räknas fram till sistnämnda

tidpunkt, och frågan rörande ökning eller minskning av sådan tid

.skulle bedömas på grundval av en jämförelse mellan de verkliga tjänståren

och motsvarande anställningstid under den femårsperiod, vars slutpunkt utgjordes

av avgången från ifrågavarande tjänst. Familjepensionsförmånen för

den senare innehavda tjänsten skulle på motsvarande sått bestämmas med

hänsyn till dels verkliga tjänstår intill dödsfallet eller avgången från denna

tjänst, dock längst intill den för tjänsten gällande pensionsåldern — med tillgodoräknande

härvid även av de verkliga tjänstår, som tagits i beräkning

för familjepensionen för den tidigare frånträdda tjänsten — dels ock, i förekommande

fall, en utökningstid, bestämd med hänsyn till inträdet av pensionsåldern

för den senare innehavda tjänsten och tjänstgöringens omfattning

under den femårsperiod, som närmast föregått avgången fi’ån denna

tjänst. Familjepensionsförmånen för den senare innehavda tjänsten skulle

emellertid, försåvitt Kungl. Majit ej annat medgåve, få utgå om och i den

mån den överstege familjepensionen för den tidigare innehavda tjänsten

(10 § 5 mom. och 17 § 2 mom. tredje stycket förslaget till familjepensionsreglemente).

I fråga om bestämmelser örn sammanträffande av förmåner, som intjänats

av olika befattningshavare, ha de sakkunniga gjort löljande uttalanden.

Med avseende å spörsmålet örn förening av 1 ö n o c li f amil jepe nsion

storm å n har övervägts, huruvida icke detta rätteligen borde regleras

genom en i avlöningsförfattningarna intagen föreskrift, enligt vilken det

skulle bero på Kungl. Maj lis prövning, örn och i vad mån avdrag å lönen

av sådan anledning skulle ske. I dessa fall torde det understundom vara

befogat att vidtaga en något större reduktion än som nu sker å pensionen.

Den summariska reduktionsregel, som föreslås i fråga om familjepensionsförmån

som sammanträffar med annan sådan förmån eller med tjänstepensionsförmån,

synes dock kunna utan otillfredsställande resultat tillämpas även

i fall av sammanträffande familjepension och lön. Även om en sådan lösning

i vissa fall kan sägas giva principiellt väl stora förmåner, väga betänkligheterna

däremot mindre tungt, när fråga är örn familjepension — som

till den väsentligaste delen finansieras genom försäkringsavgifter — än på

tjänstepensionsområdet. Härtill komma do administrativa fördelarna med en

generellt verkande regel, vilken onödiggör cn prövning av Kungl. Majit i

varje särskilt fall. För en förenklad lösning talar slutligen den omständigheten,

att det med hänsyn lill familjepensioneringens övervägande 1''örsäkringskaraktär

bör vara ett personalintresse alt bestämda regler införas i famil

jepensionsförfaltningen.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

I fråga om förening av t jänste pensionsförmån och familjepensionsförmån

eller av familjepension sfer måner, vartill

vederbörande är berättigad såsom anhörig till olika befattningshavare, ha

de sakkunniga ansett en kvotdelsreduktion avgjort böra föredragas framför

en reduktion med bestämt belopp. Av de nuvarande reduktionsreglerna

innebär i själva verket bestämmelsen om bortfallande av pensionens

rörliga del en dylik kvotdelsreduktion, vid indextalet 156 uppgående till omkring

9.1 procent av den eljest utgående pensionen. Bestämmelsen om pensionsunderlagets

minskning med 120 kronor innebär däremot, att reduktion

därutöver sker med ett procenttal, som sjunker med stigande pensionsunderlag

och sorn exempelvis i lönegraderna A 1, 10, 20 och 30 uppgår till

respektive omkring 14.5, 10.1, 6.2 och 4.1. Det sätt, på vilket procenttalet för

den sammanlagda reduktionen i följd härav växlar, synes knappast vara

tillfredsställande, särskilt som gällande bestämmelser om sammanträffande

tjänstepensioner giva uttryck för en helt motsatt princip, då de påbjuda reduktion

endast i den man totalförmånerna överstiga ett visst absolut belopp.

Att här fastställa en viss summa, under vilken reduktion ej må ske, eller en

med stigande pensionsunderlag stigande procentuell skala för reduktionen

torde a andra sidan icke stå väl tillsammans med det förhållandet att en

väsentlig del av kostnaden för familjepensionen antages hava bestritts av den

familjepensionsberättigade befattningshavaren. Några bärande skäl torde

emellertid icke finnas mot att föreskriva en enhetlig reduktion med viss kvotdel

av familjepensionsunderlaget, särskilt icke därest — såsom borde vara

lämpligt även om de nuvarande reduktionsreglerna bibehölles oförändrade

Kungl. Majit tilidelas befogenhet att dispensera från reduktionen.

Vad kvotdelens storlek beträffar, har det efter övervägande synts skäligt,

att denna bestämmes till en fjärdedel av familjepensionsunderlaget. Detta

skulle innebära en viss skärpning av nuvarande reduktionsregel — växlande

i olika löneställningar — men å andra sidan skulle nuvarande reduktion, i

vad den hänför sig till familjepensionens rörliga del, icke vidare förekomma.

Fördelarna med den här tillstyrkta generella regleringen äro — förutom större

enkelhet —• att söka däri, att reduktionen blir mera likvärdig såväl vid

skilda lönenivåer som i olika levnadslcostnadslägen.

Såsom förut omnämnts ha 1938 års pensionssakkunniga uttalat uppfattningen

att leglei ingen av sammanträffande förmåner borde bliva densamma

i alla fall, där fråga är örn förmån enligt av Kungl Majit och riksdagen antagna

tjänstepensions-, respektive familjepensionsbestämmelser. Med avseende

å fall, där enligt sakkunnigförslaget bör förekomma en obegränsad i stället

för, såsom nu, begränsad kumulation av förmåner, ha de sakkunniga

likväl stannat vid att föreslå bestämmelser i syfte att den enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet, respektive allmänna familjepensionsreglementet

utgående förmånen finge uppbäras utan reduktion. Härav följer, att i dylikt

lall enligt annan pensionsförfattning utgående förmån kan komma att reduceras.

Där tjänsteman, efter att lia avgått med pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet, sedermera vinner rätt till pensionsförmån enligt

annan pensionsförfattning av angivna slag, kan på motsvarande sätt absorptionsprincipens

tillämpning komma att bliva åsidosatt; vad sålunda anförts

gäller även i familjepensionshänseende. I nu angivna fall skola vidare enligt

sakkunnigförslaget tilläggsförmåner beräknas å de enligt de olika pensions1

orfattningarna utgående förmånerna var för sig. Där åter tjänsteman, som

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

171

tidigare beviljats pension enligt annan pensionsförfattning, sedermera vinner

rätt till pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet, förklara sig

de sakkunniga däremot anse rimligast att den tidigare beviljade pensionen

i fortsättningen helt och hållet behandlas såsom pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet, och i syfte att ernå ett sådant resultat har föreslagits

en bestämmelse, enligt vilken grundbeloppet av den tidigare beviljade

pensionen skall anses såsom grundbelopp av pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

(15 § 5 mom. sista stycket förslaget till tjänstepensionsreglemente).

Enligt den motivering, som lämnats för bestämmelsen — vilken

avses skola tillämpas även om det oreducerade grundbeloppet av pensionen

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet understiger grundbeloppet av den

utgående pensionen -— är avsikten med densamma dels att de bestämmelser

angående minskning av pension vid förening med annan förmån, som kunna

finnas meddelade i den författning enligt vilken den tidigare pensionen

beviljats, icke skola äga tillämpning, dels ock att den tidigare pensionen med

avsende å tilläggsförmåner skall behandlas på samma sätt som pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet. Till bestämmelsen anknyter en föreslagen

övergångsbestämmelse (punkt 7), enligt vilken med grundbelopp

av den tidigare pensionen skall förstås beloppet av pension jämte dels, i förekommande

fall, pensionstillägg och pensionsförhöjning, dels ock procentuellt

dyrtidstillägg motsvarande indextalet 156. Motsvarande bestämmelser

återfinnas i den föreslagna fainiljepensionsförfattningen med avseende å fall,

där familjepensionsrätt finnes såväl enligt nämnda författning som, på grund

av tidigare innehavd tjänst, enligt, annan familjepensionsförfattning.

Yttranden.

Mot de av 1938 års pensionssakkunniga föreslagna allmänna grunderna för

reglering av sammanträffande tjänstepensionsförmåner ha de över

förslaget hörda myndigheterna icke framställt någon erinran. Statskontoret

har sålunda uttalat, att, då nämnda grunder i huvudsak anslöte sig till

de principer, som i motsvarande avseende kommit till uttryck vid tillämpningen

av de nya avlöningsbestämmelserna, ämbetsverket ansåge sig kunna

i allt väsentligt instämma i de sakkunnigas uttalanden örn deras tillämpning

med avseende å sammanträffande tjänstepensioner. Kammarrätten och kommerskollegium

lia ansett de föreslagna bestämmelserna välgrundade och

statens pensionsanstalt har funnit de förordade allmänna grunderna för reglering

av sammanträffande pensionsförmåner beaktansvärda. Ej heller från

skolöverstyrelsens sida har framställts någon erinran mot nämnda grunder.

Av myndigheterna lia emellertid statskontoret och statens pensionsanstalt

funnit det tveksamt, huruvida de föreslagna grunderna borde tillämpas under

annan förutsättning än att de bleve gällande jämväl i fråga örn statlig pensionering

enligt andra reglementen, bl. a. reglementet för statens pensionsanstalt

ävensom pensionsreglementena för folkskollärare lii. fl. samt för lärare vid

högre kommunala skolor. De sakkunnigas förslag, sådant det av deni utformats,

lämnade emellertid spörsmålet därom ölost i åtskilliga fall.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Vidare ha sistnämnda båda myndigheter ävensom skolöverstyrelsen ansett

de föreslagna regleringsbestämmelserna invecklade och svårtolkade, varjämte

de syntes kunna i vissa fall leda till mindre tillfredsställande resultat.

Bland de detaljerinringar mot de föreslagna bestämmelserna, som framställts

av statskontoret, må nämnas följande.

De bestämmelser, som av de sakkunniga föreslagits för att reglera tjänstårsberäkningen

vid samtidig avgång från pensionsberättigande tjänster, hade

befunnits kunna i speciella fall leda till icke önskvärda resultat.

Att formellt behandla fall, då successiv avgång ägde rum från samtidigt innehavda

pensionsberättigande tjänster, enligt absorptionsprincipen skulle, på

sätt de sakkunniga själva framhållit, regelmässigt påkalla ett användande av

deli fria prövningsbefogenhet, som enligt förslaget skulle inrymmas åt Kungl.

Maj:t. En sådan anordning vore mindre lämplig. Absorptionsregeln borde i

stället avgränsas att gälla fall, då en pensionerad befattningshavare erhölle

ny tjänst. Örn detta skedde, erfordrades en komplettering av tjänstårsberäkningsbestämmelserna

för att i fall, då avgång successivt ägde rum från samtidigt

innehavda tjänster, förhindra dubbelräkning av tjänstår.

Innebörden av den föreslagna bestämmelse, enligt vilken grundbelopp av

tidigare beviljad pension, vartill hänsyn tagits jämlikt absorptionsprincipen,

skulle anses såsom grundbelopp av pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

förefölle ej fullt klar utan ett närmare studium av de sakkunnigas

motivering, varför ett förtydligande av författningstexten här ifrågasattes.

Statens pensionsanstalt och skolöverstyrelsen ha framställt liknande detaljerinringar.

Pensionsanstalten har vidare fäst uppmärksamheten därå, att

enligt sakkunnigförslaget tjänsteman, som samtidigt avgått utan rätt till pension

från två tjänster, bleve berättigad till två livräntor — var och en bestämd

med ledning av pensionsunderlag och antal tillgodoräkningsbara tjänstår för

respektive tjänst — men att livränteförmånen kunde bliva väsentligt mindre,

därest tjänstemannen uppsköte avgången från den ena tjänsten någon tid;

i sistnämnda fall skulle nämligen ifrågakomma allenast en livränta, bestämd

i förhållande till pensionsunderlaget för den sist innehavda tjänsten och

samtliga tjänståren. Ett dylikt förhållande syntes mindre rationellt, och någon

möjlighet att få detsamma tillrättalagt genom medgivande av Kungl.

Maj:t hade icke förutsatts skola föreligga.

De sakkunnigas förslag örn reglering av familjepensioner invänta

av samme befattningshavare har tillstyrkts av kammarrätten, som däremot

avstyrkt förslaget rörande reglering av dylik förmån, som sammanträffar

med förmån intjänt av annan befattningshavare. Enligt ämbetsverkets mening

bör i sistnämnda fall endast den del av familjepensionsförmånen, som

motsvarar statens bidrag, bortfalla, och med hänsyn härtill borde en rednktionsregel

i överensstämmelse med nu gällande system givas företräde framför

den av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen örn kvotdelsreduktion.

Mot utformningen av sistnämnda bestämmelse — liksom för övrigt 6 § av det

gällande familjepensionsreglementet -— kunde invändas, att av densamma ej

klart framginge, huruvida bådadera eller endast endera av två enligt reglementet

utgående familjepensioner skulle reduceras.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

173

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag

rörande reglering av familjepension som sammanträffar med annan dylik

förmån eller med lön eller tjänstepension. Med hänsyn till familjepensionens

karaktär av en av befattningshavarna själva kollektivt bekostad försäkring

syntes den egentliga familjepensionen böra under alla förhallanden

lämnas helt orörd. Ansåges emellertid en reduktion av familjepensionsförmånerna

böra ifrågakomma, borde densamma begränsas till de fall och de statliga

tilläggsförmåner, som angåves i allmänna familjepensionsreglementets

nu gällande bestämmelser.

Slutligen har statens pensionsanstalt framhållit, att föreskriften om kvotdelsreduktion

av familjepensionsförmån, som sammanträffar med förmån intjänt

av annan befattningshavare, i vissa fall —- t. ex. då sistnämnda förmån

utgöres av en mycket obetydlig tjänstepension enligt reglementet för statens

pensionsanstalt eller en mindre »tjänstelivränta» — skulle kunna medföra,

att de sammanlagda behållna förmånerna komme att understiga beloppet av

den familjepension, som skulle utgått, om reduktion ej ifrågakomma. Därest

någon reduktion överhuvud taget ansåges böra företagas, borde föreskrivas,

att reduktionen ej finge överstiga beloppet av den förmån, som föranlett densamma;

om detta skedde, syntes särskilt förordnande av Kungl. Majit icke

Idiva erforderligt. Med hänsyn till svårigheten att avgöra, i vad mån i förmånen

tills vidare ingående tilläggsbelopp (dyrtidstillägg) m. m. skulle medräknas,

borde måhända hellre medgivas, att reduktion ej skulle ske för det

fall, att pensionstagaren avstode från sagda förmån.

På sätt i skilda sammanhang och senast i det nu föreliggande förslaget ut- Departemenistalats

torde de tämligen schablonmässigt verkande bestämmelser, vilka en- c7ie/enligt

gällande pensionsförfattningar tillämpas med avseende å reglering av

sammanträffande förmåner, böra för framtiden ersättas med en anordning,

som möjliggör en efter de olika fallens särart bättre lämpad behandling. I

likhet med 1938 års pensionssakkunniga finner jag uppenbart, att denna behandling

bör åsyfta en skälig reglering av totalförmånen i anslutning till de

grunder, vilka tillämpats vid lönesättning och pensionssättning för de normala

fall, där en tjänsteman samtidigt endast kommer i åtnjutande av en lön

eller en pension. Jag delar sålunda de sakkunnigas åsikt, att en jämförelse

mellan å ena sidan den summa, varmed tjänstemannakåren i dess helhet beräknas

bidraga till finansieringen av förmåner av det slag, varom fråga är,

och å andra sidan totalkostnaderna för förmånerna icke bör vara avgörande

för det sätt, varpå sammanträffande förmåner böra regleras. Där berörda

bidrag är relativt betydande, såsom i fråga örn familjepensioneringen, bör

emellertid, på sätt de sakkunniga ävenledes anfört, viss hänsyn till nämnda

omständighet tagas vid regleringsanordningens allmänna utformning.

Vad först angår de av de sakkunniga förordade grunderna för behandling

i olika fall av sammanträffande förmåner, vilka intjänats av en och samme

befattningshavare, synes en tillämpning av nämnda grunder vara ägnad att

på ett i stort sett tillfredsställande sätt reglera ifrågavarande, onekligen tärn
-

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

ligen svårlösta spörsmål. Dessa grunder äro emellertid av så skiftande beskaffenhet,

att det knappast låter sig göra att uttömmande angiva dem genom

materiella författningsbestämmelser. De sakkunniga ha också själva

förutsatt, att Kungl. Maj :t i vissa fall skulle äga medgiva undantag från de

av dem föreslagna materiella bestämmelserna, och på sätt remissmyndigheterna

anfört torde denna befogenhet behöva utvidgas till andra fall. Då härtill

kommer, å ena sidan att det icke är uteslutet att jämkningar behöva vidtagas

i själva grunderna — avvikelser torde bland annat vara påkallade med

hänsyn till de mot antalet tjänstår icke direkt proportionellt verkande reglerna

för bestämmande av livräntebelopp — och å andra sidan att här avsett

sammanträffande, därest övningslärarna icke medräknas, endast torde

förekomma i ett fåtal fall, har det synts mig lämpligast att de föreslagna bestämmelserna

i ämnet ersättas med ett allmänt stadgande örn befogenhet för

Kungl. Majit att reglera sammanträffande tjänstepensions-, respektive familjepensionsförmåner.

Beträffande övningslärarna vill jag erinra, att jag i det

föregående förordat, att dessa tills vidare hållas utanför pensionsregleringen.

Vid införande av dessa lärare under de nya bestämmelserna få givetvis

övervägas de särskilda föreskrifter, som för dem böra gälla vid sammanträffande

av pensionsförmåner.

I enlighet med vad sålunda anförts bör i allmänna tjänstepensionsreglementet

upptagas en bestämmelse, enligt vilken, örn den, som kommer i åtnjutande

av tjänstepension för i reglementet avsedd tjänst, vid avgång från

nämnda tjänst åtnjuter eller därvid eller sedermera erhåller annan tjänstepension,

antingen enligt reglementet eller enligt andra tjänstepensionsbestämmelser,

på Kungl. Maj :ts prövning skall bero, örn och i vad mån de till

förstnämnda pension hörande förmånerna av sådan anledning skola minskas

med de till den sistnämnda pensionen hörande förmånerna. I stadgandet,

vilket skall äga motsvarande tillämpning med avseende å sammanträffande

av tjänstepension och tjänstelivränta eller av tjänstelivräntor, bör vidare föreskrivas

att, där båda tjänstepensionerna eller tjänstelivräntorna utgå enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet, allenast en av dem må minskas. I allmänna

familjepensionsreglementet bör upptagas en bestämmelse av liknande

innehåll med avseende å fall, där avliden befattningshavare vid frånfället

innehade familjepensionsrätt för mer än en befattning, antingen enligt

reglementet eller enligt andra familjepensionsbestämmelser. Härjämte böra

vissa jämkningar företagas i reglerna för tjänstårsberäkningen i främsta rummet

i syfte att garantera tjänstepensions-, respektive familjepensionstagare att

få behålla minst så stora sammanlagda förmåner, som skulle tillkommit honom

för någon av de i allmänna tjänstepensionsreglementet, respektive allmänna

familjepensionsreglementet avsedda befattningarna, om han endast ägt pensionsrätt

för denna, men även i förenklingssyfte. Vid tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementet bör i enlighet härmed all tid, som överhuvud

taget är att anse såsom tjänstår enligt reglementet med därtill hörande övergångsbestämmelser,

få tillgodoräknas för varje tjänstepension eller tjänstelivränta

enligt reglementet, och härvid skall tid, varunder innehafts mer än

en med tjänstepensionsrätt förenad befattning, alltid tillgodoräknas med sam
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

175

manlagda antalet av de för varje särskild befattning beräknade tjänståren,

dock högst med det antal, som motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna.

Vid en sådan lösning av tjänstårsberäkningsfrågan bortfaller

uppenbarligen behovet av bestämmelser för klargörande av det sätt, på vilket

tjänstår skola fördelas mellan olika pensionsförmåner. Av vad här föreslagits

följa även vissa förenklingar vid beräkning av familjepensionsförmåner

utgående efter befattningshavare, som ägde familjepensionsrätt för mer

än en befattning.

I vissa av de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas förslag i ämnet,

har framhållits, att de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna i vissa

fall icke beredde möjlighet att ernå den såsom principiellt riktig betecknade

regleringen av sammanträffande förmåner, där någon av dessa utginge enligt

annan pensionsförfaltning än allmänna tjänstepensionsreglementet eller

allmänna familjepensionsreglementet. Då det icke synes helt uteslutet att

sådana konsekvenser kunna uppkomma även vid genomförande av den regleringsanordning,

som av mig föreslagits, vill jag förorda, att Kungl. Majit

inhämtar riksdagens bemyndigande att i fall, där tjänstepensionsförmån eller

familjepensionsförmån enligt dylik pensionsförfaltning sammanträffar med

förmån enligt allmänna tjänstepensionsreglementet eller allmänna familjepensionsreglementet

och förmånerna intjänats av samme befattningshavare,

medgiva undantag från de bestämmelser angående sammanträffande av förmåner

— rörande pensionsunderlag, tjänstårsberäkning eller särskild reduktion

i anledning av sammanträffande — som må finnas meddelade i sådan

annan pensionsförfattning. Ett dylikt bemyndigande torde bliva av mycket

begränsad räckvidd.

Vad slutligen angår de sakkunnigas förslag rörande reglering av sammanträffande

förmåner, som intjänats av olika befattningshavare, anser jag detsamma

välgrundat. Även örn skäl icke i och för sig saknas att införa möjlighet

till reduktion av lön eller tjänstepension, som sammanträffar med familjepension,

finner jag liksom de sakkunniga familjepensioneringens övervägande

försäkringskaraktär tala emot en sådan anordning. Å andra sidan

anser jag det icke böra ifrågakomma, att på sätt av statskontoret påyx-kats

helt borttaga reduktionsmöjligheten. Då den föreslagna minskningen med en

fjärdedel av familjepensionsförmånerna synes mig verka på ett rättvisare sätt

än den reduktion med 120 kronor av familjepensionsunderlaget samt familjepensionens

rörliga del, sorn nu är föreskriven, och då Kungl. Majit föreslagits

skola äga i särskilt fall medgiva undantag från minskningen, anser jag mig

kunna tillstyrka förslagets genomförande. Jag vill härvid även erinra örn att

de nuvarande bestämmelserna, örn de upptagas i det nya familjepensionsreglementet,

skulle däri erhålla en förändrad saklig innebörd med hänsyn till

den ändrade relation mellan fasta och rörliga förmåner, som följer av den

nya familjepensionsförfattningen. Den föreslagna bestämmelsen, som kompletterats

med en föreskrift att minskningen ej må överstiga beloppet av den

förmån, som föranleder densamma, har synts böra erhålla sin plats i samma

paragraf, som skulle upptaga övriga bestämmelser rörande sammanträffande

familjepensionsförmåner.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Specialmotivering.

Under iakttagande av vad i det föregående anförts och med beaktande,

där så befunnits påkallat, av detaljerinringar från remissmyndigheternas sida

ha de sakkunnigas författningsförslag överarbetats inom finansdepartementet.

Jag torde här få lämna en kortfattad kommentar till de olika föreskrifterna

i departementsförslagen, vilka synas böra föreläggas riksdagen för godkännande.

Härvid vill jag i allmänhet endast uppehålla mig vid de ändringar

av saklig natur, som vidtagits i förhållande till de sakkunnigas förslag.

Örn ej annat sägs, motsvarar paragrafen i departementets förslag en paragraf

med samma ordningsnummer i de sakkunnigas förslag.

Allmänna tjänstepensionsreglementet.

1 §•

I anslutning till uttalande i bank- och fondinspektionens remissyttrande

har reglementet obligatoriskt gjorts tillämpligt å samtliga tjänstemän vid

bank- och fondinspektionen samt sparbanksinspektionen, vilka finnas uppförda

å av Kungl. Maj:t fastställda personalförteckningar. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle allenast cheferna för nämnda inspektioner samt de extra

ordinarie befattningshavarna därstädes utan vidare äga pensionsrätt enligt

reglementet, medan de å personalförteckningarna uppförda tjänstemännen,

som nu äga pensionsrätt enligt särskilda beslut av Kungl. Maj :t, med undantag

av cheferna icke skulle äga sådan obligatorisk rätt.

Ett av domänstyrelsen framlagt förslag, enligt vilket pensionsreglementet

skulle göras tillämpligt å sådan personal å indragningsstat vid domänverket,

vilken icke är underkastad civila avlöningsreglementet eller civila icke-ordinariereglementet,

torde icke böra föranleda någon åtgärd.

2 §.

Då de nu i statens pensionsanstalt kvarstående distriktsveterinärerna äro

de enda av de i 1 § avsedda tjänstemän, vilka äro innehavare av tjänster

med vilka är förenad pensionsrätt i statens pensionsanstalt, samt enligt vad

i det föregående förordats dessa distriktsveterinärer skulle inordnas under

det nya reglementet, har föreskriften under b) i sakkunnigförslaget strukits.

Chefen för marinen samt marinförvaltningen lia förordat, att pensionsrätt

enligt reglementet skulle tillkomma specialingenjör vid mariningenjörskåren,

som innehar ordinarie beställning på förordnande. Frågan härom har

tidigare varit föremål för överväganden från statsmakternas sida. Sålunda

avvisades förslag örn sådan pensionsrätt i propositionen nr 192 till 1935

års riksdag under uttalande av att, ehuru vissa skäl kunde anföras för att

ifrågavarande befattningshavare erhölle pensionsrätt, det avsteg från eljest

tillämpade principer beträffande tjänstepensioneringen, som detta skulle innebära,

skulle kunna åberopas till stöd för en icke avsedd utvidgning av

pensionsrätten i andra fall inom andra förvaltningsområden. Häremot gjor
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

177

de riksdagen icke någon erinran. I ett nyligen avgivet utlåtande har statskontoret,

efter verkställd utredning, funnit, att av de nu i tjänst varande specialingenjörerna

— därest utnämning till ordinarie specialingenjör, där så

ej redan skett, ägde rum inom sedvanlig tid från förordnandets början —

samtliga utom fyra komme att vid inträdet i pensionsåldern inneha för hel

pension erforderligt antal tjänstår. Statskontoret har med hänsyn härtill funnit

åtgärder för beredande av pensionsrätt åt de tillförordnade specialingenjörerna

icke påkallade. På grund av vad sålunda förekommit har vad chefen

för marinen och marinförvaltningen i nu ifrågavarande hänseende förordat

icke föranlett jämkning i sakkunnigförslaget.

3 §•

I andra momentet har tillagts en bestämmelse med hänsyn till vad i det

föregående framhållits angående möjlig utvidgning av disponibilitetsinstitutet

till andra förvaltningsgrenar än utrikesförvaltningen.

I tredje momentet har upptagits en bestämmelse för klarläggande av tilllämpningen

i här avsedda fall av bestämmelserna örn pensionsavdrag.

4 §•

I enlighet med förslag av statens pensionsanstalt ha i stället för beteckningarna

pensionsavdrag, pension och livränta använts beteckningarna tjänstepensionsavdrag,

tjänstepension och tjänstelivränta.

7 §-

I paragrafen ha, delvis i anledning av erinringar i remissyttrandena, vidtagits

jämkningar väsentligen av formell art. Paragrafen har dessutom

kompletterats med föreskrift örn pensionsavdrag för tjänsteman vid bankoch

fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, som finnes uppförd å av

Kungl. Majit fastställd personalförteckning.

8 §■

I överensstämmelse med den ståndpunkt, som i det föregående intagits i

frågan örn domares avgångsskyldighet samt beträffande prövningen av fråga

om tjänstemans överflyttning till annan befattning, ha ändringar vidtagits i

paragrafen.

9 §•

Chefen för marinen har ifrågasatt sänkning av pensionsåldern för beställningar

i lönegraden Mb 1 från 55 till 50 år. Då frågan kräver närmare utredning,

innan den kan upplagas till slutligt avgörande, har pensionsåldern

i departementsförslaget bibehållits oförändrad.

Paragrafen har kompletterats med föreskrift om pensionsåldern för tjänsteman

vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, som finnes

uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning.

10 §.

Enligt olycksfallsförsäkringslagen skall med olycksfall i arbete icke förstås

skada genom krigsåtgärd i krig, vari Sverige är indraget. Med hänsyn härtill

Bihang till riksdagens protokoll 1941. i sami. Nr 339. 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Majlis proposition nr 339.

har arméförvaltningen ifrågasatt, om icke i pensionsreglementet borde införas

ett förtydligande i syfte att med olycksfall i tjänsten skulle likställas skada

genom sådan krigsåtgärd. Försvarsväsendets lönenämnd har framhållit, att

vid utformningen av ifrågavarande paragraf hänsyn måste tagas till de föreskrifter,

vilka kunde komma att innefattas i en blivande krigspensionsförordning.

De av myndigheterna sålunda berörda spörsmålen ha ansetts böra upptagas

till avgörande först i samband med prövningen av föreliggande förslag

om krigspensionsförordning.

Enligt departementsförslaget skall med olycksfall i tjänsten även förstås

olycksfall, som inträffat vid utövande av icke-statlig befattning, som är förenad

med tjänstepensionsrätt enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna

tjänstepensionsbestämmelser. I anslutning härtill ha vissa jämkningar vidtagits

i andra stycket.

13 §.

Enligt 26 § c) civila tjänstepensionsreglementet och 27 § c) militära tjänstepensionsreglementet

kräves beträffande rätt till sjukpension för icke-ordinarie

befattningshavare, att befattningshavaren vid avgången kan räkna minst tio

tjänstår. Någon motsvarande begränsningsregel gäller icke för ordinarie

tjänstemän. De sakkunniga ha föreslagit, att begränsningsregeln för ickeordinarie

befattningshavare borttages, och därvid anfört:

Enligt numera vunnen erfarenhet torde i det övervägande flertalet fall, där

av sjukdom föranledd oförmåga till fortsatt tillfredsställande tjänstgöring

föreligger, dylik oförmåga ha uppkommit först efter avsevärt längre tjänstgöring

än 10 år. Tidsbegränsningens borttagande har med hänsyn härtill

synts de sakkunniga kunna medföra en allenast obetydlig merkostnad, som

mer än väl torde uppvägas av det ökade värdet av pensioneringen genom den

trygghetskänsla, vetskapen om en ordnad sjukpensionering skänker. Den nuvarande

begränsningsregeln verkar även tämligen ojämnt på grund av de för

olika förvaltningsgrenar olika möjligheterna till befordran till ordinarie tjänst.

Slutligen och icke minst ha de sakkunniga icke ansett sig kunna helt bortse

från möjligheten att begränsningsregeln i praktiken kringgås genom att vederbörande

tjänsteman av billighetsskäl tillåtes kvarstå i tjänst intill dess han

uppnått 10 tjänstår. Att han under denna tid får uppbära lön i stället för

sjukpension torde näppeligen sammanfalla med statens intresse.

Förslaget har allenast föranlett erinran från en av remissmyndigheterna,

nämligen vattenfallsstyrelsen. Styrelsen har framhållit dels att det icke kunde

anses rimligt att staten skulle behöva bekosta sjukpension för befattningshavare,

som varit anställd under endast helt kort tid, dels att borttagande

av begränsningsregeln kunde komma att medföra krav på upphävande av

motsvarande bestämmelse i tjänstepensionsreglementet för arbetare.

Departementsförslaget överensstämmer på nu berörda punkt med de sakkunnigas

förslag.

Enligt sakkunnigförslaget skulle för tjänsteman, som uppnått pensionsåldern,

pensionen anses som ålderspension, ändå att förutsättningar för invalid-

eller sjukpensionering föreligga. I anledning av påpekanden från elie
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

179

fen för marinen och arméförvaltningen, att ordinarie beställningshavare är

skyldig kvarstå i reserven efter avgång från tjänsten med ålderspension men

ej efter avgång med invalid- eller sjukpension, Ilar det ansetts lämpligt att

låta ifrågavarande, av de sakkunniga föreslagna bestämmelse utgå och att i

stället införa en föreskrift i 19 §, att grundbeloppet av invalidpension skall

beträffande tjänsteman, som avgår efter pensionsålderns inträde, bestämmas

enligt de för ålderspension gällande grunderna. Beträffande sjukpension må

såväl enligt de sakkunnigas som departementets förslag grundbeloppet icke

överstiga grundbeloppet av den ålderspension, som skulle lia tillkommit

tjänstemannen, därest han under oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning

till pensionsålderns inträde.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser — meddelade i 17 och 30 §§

civila tjänstepensionsreglementet samt 16 och 29 §§ militära tjänstepensionsreglementet

—- kan Kungl. Maj:t medgiva tjänsteman, som frivilligt avgår

ur tjänst före uppnådd pensionsålder, rätt att komma i åtnjutande av förtidspension

under förutsättning dels att avgången sker tidigast 5 år före pensionsåldern,

dels att avgången finnes icke vara stridande mot statens intressen

och dels att tjänstemannen innehar ett visst minsta antal tjänstår. I

sistnämnda hänseende uppställes för de tjänstemän, vilka äro underkastade

civila tjänstepensionsreglementet, ävensom för icke-ordinarie befattningshavare,

vilka avses i militära tjänstepensionsreglementet, ett krav på minst 30

tjänstår, oavsett huruvida för hel pension å tjänsten krävas 25 eller 30 tjänstår.

De ordinarie beställningshavarna vid försvarsväsendet äro i detta hänseende

indelade i tre kategorier; av beställningshavare, för vilken pensionsåldern

bestämts till 50 år, kräves minst 20 tjänstår, av officer (musikdirektör)

eller underofficer med 55 års pensionsålder fordras minst 25 tjänstår och

av annan beställningshavare kräves minst det antal tjänstår, som erfordras

för hel ålderspension.

Sakkunnigförslaget innebär jämkning i nuvarande bestämmelser endast

såvitt angår det minsta antal tjänstår, som måste föreligga för att förtidspension

må medgivas. För andra tjänstemän än beställningshavare vid försvarsväsendet

föreslå de sakkunniga nämligen, att rätt till förtidspension

skall kunna medgivas, därest tjänstemannen innehar minst det antal tjänstår,

som erfordras för hel pension å tjänsten. De sakkunniga framhålla härvid,

bland annat, att förtidspensionering på grund av det nu generella villkoret

örn 30 års tjänstgöring visat sig möjlig i avsevärt olika omfattning,

alltefter det varit fråga örn befattning, beträffande vilken kräves 30 tjänstår

för hel pension, eller befattning, för vilken tjänståldern fastställts till 25 år.

Med hänsyn härtill hade i sistnämnda fall tvångspensionering måst ifrågakomma

under det att förtidspensionering eljest kunnat användas.

Av remissmyndigheterna har chefen för marinen föreslagit, att förtidspensionering

skulle få ske tidigast tio, i stället för fem år före pensionsåldern.

Då någon utvidgning av förtidspensioneringsinstitutet ansetts icke böra ske

utöver vad de sakkunniga ifrågasatt, överensstämmer departementsförslaget

i förevarande hänseende med de sakkunnigas förslag.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Sakkunnigförslaget upptager utan ändring de nuvarande tjänstepensionsreglementenas

bestämmelse, att tjänsteman, som dömes till avsättning eller

till följd av tjänstefel skiljes från tjänsten, ej må komma i åtnjutande av

pension; enligt gjorda uttalanden borde stadgandet gälla i fråga örn pensionsrätt

ej endast för den tjänst, från vilken tjänstemannen avsättes eller

skiljes, utan även för annan tjänst med pensionsrätt enligt reglementet. Den

i departementsförslaget upptagna motsvarande bestämmelsen har erhållit en

avvikande utformning, delvis för att låta det sätt, på vilket stadgandet sålunda

bör tolkas, komma till klart uttryck i författningstexten, delvis med

hänsyn till att, såsom de sakkunniga i annat sammanhang föreslagit, verkan

i pensionsavseende bör bliva densamma, vare sig tjänsteman avsättes från

innehavd tjänst eller för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömes, i stället

för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, delvis slutligen

för att ernå en närmare precisering i övrigt av stadgandets innebörd. I sistnämnda

hänseende har verkan att utesluta tjänstepensionsrätt begränsats

till laga kraft ägande beslut, och hänsyn tages endast till avsättning, skiljande

från eller straff för förbrytelse i befattning i statens tjänst eller annan

befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt.

De fall, i vilka enligt de sakkunnigas förslag prövning av fråga örn tjänstemans

rätt att komma i åtnjutande av pension skulle uppskjutas — där

tjänstemannen är dömd till mistning av tjänsten på viss tid, hålles

häktad för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning,

eller av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för dylikt brott — ha i

departementsförslaget utökats med fall, där här ovan omförmält beslut meddelats

men ej vunnit laga kraft. Vidare har med brott, som kan föranleda

att tjänsteman dömes till avsättning, likställts sådan förbrytelse i tidigare

innehavd tjänst, som kan föranleda att tjänstemannen dömes, i stället för

till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen. Å andra sidan har i

departementsförslaget icke upptagits det föreslagna stadgandet örn temporärt

hinder att pröva fråga om rätt att komma i åtnjutande av pension för

tjänsteman, som dömts till suspension. För dylikt fall har synts tillfyllest,

att tjänstemannen ej får åtnjuta pensionen före suspensionstidens utgång;

bestämmelse härom har meddelats i 14 § 2 mom. andra stycket.

14 §.

Statskontoret och statens pensionsans tält ha ifrågasatt, att tjänstepension

skulle få uppbäras till och med månaden näst efter den, under vilken förmånstagaren

avlider.

Någon ändring av sakkunnigförslaget har icke vidtagits i anledning av vad

myndigheterna sålunda ifrågasatt.

I paragrafen har i anslutning till vissa av de ändringar, som vidtagits i

13 §, en omredigering skett.

15 §.

I paragrafen ha vidtagits de ändringar, som betingas av den i det föregående

intagna ståndpunkten i frågan om sammanträffande av pensionsförmåner.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

16 §.

I de sakkunnigas förslag har bland annat intagits en reduktionsregel beträffande

pensionsunderlag, avsedd att tillämpas vid bestämmandet av ålders-

och förtidspension för den som under kortare tid än tre år före pensionsålderns

uppnående eller, i fråga om förtidspension, före beviljandet av

rätt därtill innehaft den tjänst, från vilken avgången äger rum. I anledning

av påpekanden av statens pensionsanstalt och vattenfallsstyrelsen har i departementsförslaget

slultiden av treårsperioden vid förtidspensionering bestämts

till tiden för avgången.

Paragrafen har kompletterats nied föreskrift om pensionsunderlag för

tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, som

finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning.

17 §.

Statskontoret och statens pensionsanstalt ha framhållit, att föreskrifterna

i de sakkunnigas förslag möjliggjorde för en Övningslärare, som övergått

från övningslärartjänst med pensionsrätt i statens pensionsanstalt till statlig

övningslärartjänst, att tillgodoräkna den förra anställningstiden helt, även

om han därvid icke haft 30 undervisningstimmar i veckan. Man komme på

sådant sätt, framhålla ämbetsverken, till en förmånligare pension i statstjänsten,

än om tjänstgöringen varit helt förlagd till den statliga undervisningsanstalten.

Den sålunda berörda frågan har ansetts böra upptagas till övervägande

först i samband med frågan om övningslärarnas inordnande under de nya

reglementena.

I paragrafen ha vidtagits de ändringar, som betingas av den i det föregående

intagna ståndpunkten i frågan örn sammanträffande av pensionsförmåner.

19 §.

I paragrafen har vidtagits den vid behandlingen av 13 § angivna ändringen.

20 §.

I anledning av påpekande av vattenfallsstyrelsen har i paragrafen intagits

föreskrift om, att grundbeloppet beträffande icke-ordinarie tjänsteman med

avkortad tjänstgöringstid skall utgöra lägst 75 procent av pensionsunderlaget

reducerat i samma omfattning, som vid avgången gällt i fråga om lönen.

21 §.

Chefen för marinen har ansett, att förtidspensionen lämpligen borde beräknas

på det sättet, att den överlag sattes lika med den pension, vederbörande

skulle vara »berättigad» erhålla, därest han avginge ur tjänst just vid den

tidpunkt, då för honom fem år återstodc till den tidpunkt, vid vilken pen
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

sionsåldern skulle hava inträtt. Medicinalstyrelsen har ifrågasatt, att förtidspensionering

skulle kunna ske utan avkortning av pensionens grundbelopp.

Då någon ändring av de för förtidspensioneringen gällande grunderna utöver

de jämkningar, som de sakkunnigas förslag innebär, ansetts icke böra

ske, överensstämmer departementsförslaget beträffande ifrågavarande paragraf

med de sakkunnigas förslag.

22 §.

Beträffande denna paragraf hänvisas till vad i det föregående anförts angående

rörligt tillägg.

23 §.

Enligt de sakkunnigas förslag skall förordnandepensionsformen komma

till användning förutom beträffande de befattningshavare, som nu äga rätt

lill förordnandepension, jämväl för innehavare av befattningarna såsom chef

för bank- och fondinspektionen samt för sparbanksinspektionen. De sakkunniga

anföra härom:

I fråga örn dessa befattningar, vilka visserligen icke vare sig äro ordinarie

eller tillsättas genom förordnande för viss tid, synas, oavsett anställningens

art, för förordnandepensionsformens tillämpning tala samma skäl, som anförts

i fråga om befattningen såsom chef för försäkringsinspektionen. Att

Kungl. Maj:t jämlikt bestämmelser i banklagen, respektive sparbankslagen

äger frihet att bestämma örn inspektionernas organisation och att sålunda

de vid inspektionerna befintliga tjänsterna icke kunna betecknas såsom ordinarie,

har icke ansetts böra utgöra hinder för en dylik anordning. Det må

härvid även erinras örn att bestämmelserna i civila avlöningsreglementet enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1939 skall, med vissa undantag, i tilllämpliga

delar äga giltighet å tjänstemän upptagna å personalförteckning

för bank- och fondinspektionen respektive sparbanksinspektionen samt att

befattningarna såsom bankinspektör och sparbanksinspektör i de genom beslutet

fastställda personalförteckningarna uppförts i lönegrader tillhörande

löneplan C.

Detta förslag har ansetts böra genomföras.

24 §.

Enligt gällande bestämmelser fastställes storleken av avkortad förordnandepension

-— som utgår där förordnandet innehafts kortare tid än 12 år och

avgången icke är föranledd av olycksfall i tjänsten — såsom pensionsunderlaget

minskat med jämnt 1,000 kronor oberoende såväl av pensionsunderlagets

storlek som av längden av den tid, vilken fattas i 12-årsperioden. Enligt

de sakkunnigas förslag skall grundbeloppet av dylik pension däremot

motsvara pensionsunderlaget, minskat med Viso-del för varje full fjärdedel av

år, varmed tjänstetiden i avgångstjänsten understiger 12 år, dock med högst

24/ieo-delar. Till motivering av den föreslagna ändringen ha de sakkunniga

anfört följande.

Den grundtanke, som ligger bakom den nuvarande avkortningsbestämmelsen

— nämligen att avkortning ej bör ske utöver en viss gräns, och att den
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj:ts proposition nr 339.

183

na ej bör vara alltför högt tilltagen — synes värd beaktande med hänsyn såväl

till förordnandetjänstemännens åtminstone formellt sett ganska osäkra

ställning som till önskemålet att kunna till innehavare av dylik befattning

förvärva en person, som icke förut tillhört statsförvaltningen. Om sålunda

det grundväsentliga i bestämmelsen torde vara värt att bibehållas, har dock

den nuvarande utformningen av densamma synts icke vara fullt tillfredsställande.

Till en början kan det knappast anses rimligt, att en tjänsteman, som

obetydligt mindre än 12 år innehål t sin tjänst, skall erhålla så stor avkortning

å pensionen som med 1,000 kronor och helt jämställas med den, som

under en förhållandevis kort tid innehaft sin tjänst; denna bristande smidighet

hos avkortningsregeln synes vara så påfallande, att den ej tarvar närmare

belysning. Genom att bestämmelsen icke tager någon hänsyn till pensionsunderlagets

storlek, kommer den vidare att innebära en procentuellt olika

stor avkortning för olika förordnandetjänster. Då bestämmelsen infördes

i kommunikationsverkens pensionslag, var detta förhållande varken mera

påfallande eller av större betydelse, då pensionsunderlagen för förordnandetjänster

enligt nämnda lag utgjorde antingen 7,000 kronor eller 8,000 kronor

och sålunda avkortad pension kom att utgöra omkring 85.7, respektive

87.5 procent av hel pension. Genom utvidgningen av bestämmelsens användning

till hela den civila och militära statsförvaltningen med pensionsunderlag

växlande mellan 5,400 kronor och 9,000 kronor, har den reella skillnaden

i behandlingen kraftigt vidgats; i förra fallet utgör sålunda avkortad

pension endast omkring 81.5 procent mot i senare fallet omkring 88.9 procent

av hel pension. Att på detta sätt införa en skillnad mellan avkortade

pensioner utöver den, som gäller i fråga örn hela pensioner, synes föga tilltalande.

.... , , ,

På grund av den nuvarande bestämmelsens ojämna verkningssätt har det

synts de sakkunniga önskvärt att ersätta densamma med en anordning, varigenom

de åsyftade fördelarna med densamma bibehållas med undanröjande

av de påtalade olägenheterna. Detta har ansetts lämpligen kunna ske genom

att reduktion i stället föreskrives med viss kvotdel av hel pension för varje

kvartal, varmed tjänståldern i förordnandetjänsten understiger 12 år, men

att denna avkortning på sådant sätt maximeras, att pensionen aldrig kommer

att understiga vad som tillkommer en tjänsteman, vilken innehaft sm

tjänst i 6 år, d. v. s. en förordnandeperiod. Kvotdelen har härvid avvägts sa,

att icke i något läge en mera betydande försämring uppkommer för någon

befattningshavare; från utgångspunkten att avkortad pension lägst örn

förordnandetiden innehafts högst 6 år — bör uppgå till 85 procent av hel

pension, har såsom reduktionstal valts Vigo för varje kvartal.

Ändringsförslaget, som lämnats utan erinran i remissyttrandena, har upptagits

i departementsförslaget.

Enligt nu gällande pensionsbestämmelser må förordnandepension för den,

sorn vid tillträdande av förordnandet innehade tjänst, vilken tillsättes genom

fullmakt, konstitutorial eller förordnande på viss tid eller tills vidare, icke

beräknas till lägre belopp än den pension, som skulle lia tillkommit honom,

örn han intill tiden för avgången kvarstått i den förra tjänsten. Denna

regel har av de sakkunniga till en början ansetts böra utvidgas att avse varje

fall, där förordnandetjänsteman omedelbart före tjänstens tillträdande innehall

annan befattning, ordinarie eller icke-ordinarie, som är förenad med

pensionsrält enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensions
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

bestämmelser. Därjämte ha de sakkunniga föreslagit, att grundbeloppet ej

må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och det för denna

gällande pensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden mellan pensionsunderlagen

för de båda befattningarna. Till motivering av förslaget härutinnan

har anförts följande.

Även om införandet av den föreslagna smidigare avkortningsbestämmelsen

torde bidraga till att i viss mån undanröja nuvarande oegentligheter, vilka

innebära att den som tidigare innehaft statstjänst med lägre pensionsunderlag

än för förordnandetjänsten icke erhölle högre pension å förordnandetjänsten

än han skulle ha erhållit vid kvarstående i sin förra tjänst, skulle

i vissa fall en förbättring genom sålunda ändrade avkortningsbestämmelser

inträda endast därest förordnandetjänsten innehafts relativt lång tid. Lösningen

av denna fråga har ansetts böra sökas genom att, inom ramen för

den kategori av pensionsbestämmelser, som avses skola gälla för förordnandetjänstemän,

en viss hänsyn får tagas till tidigare innehavd tjänst. Då det

härvid icke synts böra ifrågakomma att för förordnandepensionens bestämning

medgiva tillgodoräkning av före tjänstens erhållande förvärvade tjänstår,

har det ansetts lämpligast att tillförsäkra den, som för att tillträda en förordnandebefattning

lämnar en tidigare innehavd fullmaktstjänst, en pension,

som med säkerhet överstiger den han skulle erhållit i den förra befattningen.

Den härför erforderliga bestämmelsen har kunnat konstrueras så, att den

låter sig användas jämväl för fall, där den tidigare tjänsten är förordnandetjänst.

Förhöjningens storlek har ansetts böra göras beroende av pensionsunderlaget

för den tidigare innehavda befattningen och det totala antalet

tjänstår vid avgången ävensom av pensionsbeloppet för förordnandetjänsten.

Större hänsyn synes däremot ej böra tagas till den tid, under vilken förordnandetjänsten

vid avgången innehafts, då den förordade anordningens syfte

bl. a. är att bereda tjänsteman, som övergår från fullmakts- till förordnandetjänst,

en viss garanti för att erhålla en viss minsta pension, vars storlek det

på förhand är möjligt att fastställa. En enligt de sakkunnigas åsikt lämpligt

verkande och i praktiken enkel regel har ansetts vara att föreskriva, att avkortning

ej må ske, om och i den mån pensionen därigenom skulle komma

att understiga det pensionsbelopp, som skulle ha tillkommit befattningshavaren

i den förra befattningen, om pensionsunderlaget för denna varit förhöjt

med halva skillnaden mellan underlagen för de båda befattningarna.

Ej heller detta förslag har föranlett erinringar från remissmyndigheternas

sida. Förslaget har upptagits i departementsförslaget.

I anslutning till ett uttalande av vattenfallsstyrelsen har i förevarande paragraf

angivits, att föx-ordnandepension icke tillkommer den sorn, där tjänsten

icke innehafts 12 år i oavbruten följd, icke önskar mottaga förnyat förordnande.

I detta sammanhang må omnämnas, att överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse hemställt, att försvarsgrenscheferna

och chefen för försvarsstaben måtte beredas möjlighet att

erhålla hel pension, även örn vederbörande tjänst innehafts kortare tid än

12 år. Frågan härom har upptagits till övervägande och avstyrkts av de

sakkunniga. I remissyttrandena har någon erinran mot de sakkunnigas stånd
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

185

punkt härutinnan icke förekommit. Emellertid har saken ansetts böra göras

till föremål för ytterligare utredning. I avbidan härpå har departementsförslaget

på denna punkt ansetts böra utformas i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.

25 §.

Enligt de sakkunnigas förslag skall, i motsats till vad nu gäller, rätt till

invalid- och sjukpensionering tillkomma tjänstemän, tillsatta medelst förordnande

för begränsad anställningstid. Sjukpensionen skall härvid motsvara

75 procent av tjänstepensionsunderlaget. De sakkunniga ha härom anfört

följande.

Det har icke synts de sakkunniga böra råda större tvekan därom, att staten

bör tillförsäkra dessa tjänstemän rätt att i händelse av olycksfall i tjänsten

erhålla invalidpension, beräknad enligt samma regler som eljest, d. v. s. motsvarande

pensionsunderlaget.

Beträffande storleken av sjukpension till ifrågavarande tjänstemän kunna

givetvis skäl anföras för en viss begränsning av förmånen med hänsyn till den

på förhand bestämda, relativt korta varaktigheten av förordnandet. Då fråga

är om sjukdomsfall, som inträffat under löpande förordnandeperiod och tilllika

föranlett avgång ur tjänst under densamma, har det dock synts skäligt,

att tämligen vidsträckt hänsyn tages till tjänstemannens försämrade möjlighet

att efter avgången bereda sig en tillräcklig försörjning. På grund härav och

i betraktande av den ringa frekvensen av dylika fall, ha de sakkunniga, om

ock med någon tvekan, ansett sig böra förorda tillämpande i huvudsak av

samma regler för sjukpensionens beräkning beträffande ifrågavarande befattningar

som de, vilka eljest komma till användning vid den statliga pensioneringen.

Statskontoret har framhållit, att det, då den uppskjutna pensionen skulle

komma att uppgå till allenast 40 procent av pensionsunderlaget, förefölle vara

naturligare att icke bestämma sjukpensionen till högre belopp än den uppskjutna

pensionen.

På de skäl, de sakkunniga anfört, har departementsförslaget i förevarande

avseende utformats i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.

Enligt de sakkunnigas förslag skall rätt till uppskjuten tjänstepension kunna

utbytas mot en genast börjande pension, därest folkpension beviljats. Anordningen

överensstämmer med den rätt att utbyta uppskjuten livränta mot

förtidslivränta, som i det föregående berörts. Genast börjande pension skulle

utgå från och med den månad, då beslutet örn folkpension meddelats, dock

tidigast från och med den månad, då ansökningen gjorts.

Pensionsstyrelsen har anfört:

Beslut om folkpension i sådana fall varom här är fråga meddelas i första

hand av pensionsnämnd och i andra hand av pensionsstyrelsen, vartill i händelse

av talans fullföljd hos Kungl. Maj:t kommer beslut av regeringsrätten.

Även om ifrågavarande bestämmelser förtydligas i avseende å uttrycket »beslutet

om folkpension» bliva de enligt styrelsens mening icke tillfredsställande.

Den tid, som behandlingen av ett ärende rörande folkpension kan draga, påverkas

av alltför många faktorer av skiftande slag för att tidpunkten för beslutet

skall lämpa sig som utgångspunkt för en rätt till genast börjande pen
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

sion eller förtidslivränta. Då dylik rätt förutsätter invaliditet och därav följande

ökad dödsrisk, medför uppenbarligen ett bibehållande av nämnda utgångspunkt

för rätten till ifrågavarande förmåner att — i motsats till vad som

måste anses ha avsetts — värdet av denna rätt ofta nog väsentligt förringas.

Förmånen blir till och med helt värdelös i det fall, att den som söker densamma

avlider före tidpunkten för beslutet örn folkpension. Av nu anförda

skäl får styrelsen föreslå att pensionen får utgå från och med den månad, med

vars ingång folkpensionen börjat löpa, dock tidigast från och med den månad,

då ansökningen om genast börjande pension gjorts.

Bestämmelserna ha jämkats till överensstämmelse med pensionsstyrelsens

förslag.

26 §.

Enligt de sakkunnigas förslag skall tjänstelivränta utgå till och med den månad,

varunder livräntetagaren avlider. Statskontoret har ifrågasatt, att livräntan

skulle få uppbäras till och med månaden näst efter den, under vilken

förmånstagaren avlider. Departementsförslaget överensstämmer i denna del

med de sakkunnigas förslag.

I paragrafen ha vidtagits vissa jämkningar i anslutning till den ståndpunkt,

som intagits i fråga om den tid, från vilken genast börjande pension skall

utgå.

29 §.

Beträffande denna paragraf, som saknar motsvarighet i sakkunnigförslaget,

hänvisas till vad i det föregående anförts beträffande reglering av sammanträffande

pensionsförmåner m. m.

30 §.

Paragrafen motsvarar 29 § i de sakkunnigas förslag.

31 §.

Paragrafen motsvarar 30 § i de sakkunnigas förslag.

En föreskrift rörande den i det föregående berörda, utvidgade anståndsmöjligheten

för vissa beställningshavare har intagits i denna paragraf.

I enlighet med påpekanden av chefen för marinen och arméförvaltningen

har i paragrafen angivits, att även beställningshavare, tillhörande lönegraden

Ob 4 eller Cb 2, är pliktig att kvarstå i reserven intill fyllda 70 år.

Där pensionstagare före den tidpunkt, då skyldigheten att tillhöra reserven

upphör, erhåller avsked från reservanställningen, har med hänsyn till

avfattningen av gällande pensionsbestämmelser tvekan kunnat råda örn påföljden

därav i pensionshänseende. I departementsförslaget har uttryckligen

stadgats, att pensionen i sådant fall upphör att utgå.

Slutligen ha bestämmelser meddelats angående anställningshavarens livränteräti,

där pension upphör att utgå. I fråga om livräntans storlek har

stadgats, att densamma utgör en tredjedel av det belopp, varmed livränta

eljest skolat utgå, med rätt likväl för Kungl. Maj :t att tillerkänna vederbörande

större del, dock högst två tredjedelar. Å ena sidan har en viss re
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

187

duktion av livräntebeloppet här alltid synts böra ske, dels såsom en påföljd

av att vederbörande åsidosätter skyldigheten att kvarstå i reserven, dels

ock med hänsyn till att den åtnjutna pensionen i själva verket utgått under

felaktig förutsättning. Å andra sidan har ansetts böra inrymmas en möjlighet

att taga viss hänsyn till de närmare omständigheterna i samband med

pensionsrättens förverkande.

32 §.

Paragrafen motsvarar 31 § i de sakkunnigas förslag.

De sakkunnigas förslag innebär, bland annat, att landshövdingarnas tjänstålder

för hel pension skall utgöra 20 år. Efter verkställd undersökning angående

det antal tjänstår, som innehavare av landshövdingtjänster kunna räkna

vid uppnående av pensionsåldern, ha de sakkunniga lill stöd för nämnda förslag

och vad därmed sammanhänger anfört:

Med hänsyn till undersökningens resultat har en ändring av gällande bestämmelser

synts de sakkunniga påkallad i syfte att för de landshövdingar,

som icke kunna tillgodoräkna så högt antal tjänstår som 25, möjliggöra en

något större pension än som följer av nuvarande avkortningsregler. En omläggning

i sådan riktning har ansetts önskvärd även ur den synpunkten, att

en alltför ogynnsam utformning av beräkningsreglerna lätt kan föranleda att

den tillgodoräkningsrätt, som lagts i Kungl. Maj:ts hand, för landshövdingarnas

vidkommande utnyttjas i mera vittgående omfattning än som kan anses

lämpligt ur konsekvenssynpunkt.

Beträffande sättet för en jämkning i förevarande syfte av gällande pensionsbestämmelser

för landshövdingar ha de sakkunniga haft olika alternativ

under övervägande. En metod, för vilken vissa skäl onekligen kunde anföras,

vore att fasthålla vid kravet på 25 tjänstår för hel pension men införa

en annan avkortningsregel. I stället för att, såsom nu sker, avkorta pensionen

med 7io„ för varje felande fjärdedels tjänstår, kunde man exempelvis avkorta

pensionen med dels 1/i2o för varje fjärdedels tjänstår, varmed antalet

tjänstår understege 25, dels ock i förekommande fall V24o för varje fjärdedels

år, varmed tjänståren understege 10. Vid uppnådda 5, 10, 15 eller 20 tjänstår

skulle enligt en sådan regel utgå en pension, utgörande respektive 25, 50, 66.7

och 83.3 procent av hel pension. Även andra avkortningsmetoder kunde tänkas.

De sakkunniga ha emellertid funnit det stå i bättre överensstämmelse

med grunderna för det nu gällande pensionssystemet och därjämte innebära

en enklare lösning att nedsätta tjänståldern för hel pension för landshövding

till 20 år samt att alltjämt tillämpa en enhetlig, direkt proportionellt verkande

avkortningsregel för felande tjänstår, i vilket fall de motsvarande procenttalen

komme att utgöra respektive 25, 50, 75 och 100. De sakkunniga ha sålunda

funnit sig böra förorda sistnämnda lösning.

Vid godtagande av sålunda förordade grunder för bestämmande av ålderspension

— och som följd därav även sjukpension — iör landshövding har det

synts motiverat att sådan förtidspension, vilken kan beviljas dylik tjänsteman

vid frivillig avgång före pensionsålderns uppnående, för tiden intill nämnda

tidpunkt reduceras något kraftigare än som följer av nuvarande^ bestämmelser.

Kvotdelen för pensionens minskning för tiden intill pensionsålderns uppnående

har sålunda föreslagits ökad till (Viso X 30/20 =) Vizo för varje full

eller påbörjad fjärdedel av år, varmed tjänstemannens levnadsålder vid avgången

understiger pensionsåldern. Det minimibelopp, vartil! förtidspension

vid frivillig avgång sålunda kommer att uppgå — omkring 83.3 procent av

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Majlis proposition nr 339.

hel pension — överensstämmer tämligen nära med det minsta belopp (85 procent

av hel pension), varmed förtidspension efter tvångsavgång på grund av

bestämmelserna i § 35 regeringsformen kan utgå.

Vad de sakkunniga sålunda förordat har icke föranlett erinran från remissmyndigheternas

sida. Departementsförslaget är avfattat i enlighet med de sakkunnigas

förslag.

33 §.

Paragrafen motsvarar 32 § i de sakkunnigas förslag.

I det föregående har förordats, att Övningslärare vid de statliga läroanstalterna

i avbidan på resultatet av 1941 års lärarlönesakkunnigas arbete skola

hållas utanför den nu ifrågavarande pensionsregleringen. I departementsförslaget

ha vidtagits de ändringar, som härav betingas.

34—36 §§.

Paragraferna motsvara 33—35 §§ i sakkunnigförslaget.

37 §.

Paragrafen motsvarar 36 § i de sakkunnigas förslag.

Svea hovrätt har anfört, att skyldigheten att underkasta sig ändrade bestämmelser

beträffande pensionsåldern icke borde vinna tillämpning på domare.

Motsvarande synpunkt har framförts av högsta domstolens och regeringsrättens

ledamöter samt av styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar.

Dessa anse, att undantaget borde gälla även avgångsskyldigheten,

regeringsrättens ledamöter också tjänstårsberäkningen.

Armé- och flygförvaltningarna ha ansett, att pensionsåldern borde garanteras

åtminstone inom vissa gränser.

Även vissa av personalrepresentanterna ha uttalat sig mot, att tjänsteman

skulle vara skyldig underkasta sig ändringar avseende pensionsåldern.

Departementsförslaget är utformat i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag. Det har icke ansetts påkallat att föreslå ändring i den skyldighet för

tjänsteman att underkasta sig ändrad pensionsålder, som tidigare gällt.

Ikraftträdandet.

Det nya reglementet skall enligt departementets förslag träda i kraft den 1

juli 1942. Från tillämpningen har i enlighet med vad i det föregående anförts

undantagits sådana Övningslärare vid de statliga läroanstalterna, vilkas lön

varierar med tjänstgöringens omfattning.

Övergångsbestämmelser.

Andra punkten av övergångsbestämmelserna i de sakkunnigas förslag

blir med den inställning, som i det föregående intagits i fråga örn de i

statens pensionsanstalt nu pensionsberättigade distriktsveterinärerna, överflödig.

I stället bär emellertid i anslutning till vad förut anförts intagits en övergångsbestämmelse

angående ifrågavarande distriktsveterinärers rätt att räkna

tjänstår.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 339.

189

I fjärde punkten lia vidtagits jämkningar beträffande de i sakkunnigförslaget

angivna tiderna med hänsyn till den tidpunkt, som i det föregående

föreslagits för reglementets ikraftträdande.

I sjätte punkten har efter påpekande av statens pensionsanstalt

tillagts en föreskrift, enligt vilken, i fall som i punkten avses, vid bestämmande

av oreducerat grundbelopp av tjänstepension eller av livräntas belopp såsom

tjänstår skall tillgodoräknas all den tid, som lagts till grund för beräkning

av i punkten angiven förmån.

Sjunde punkten har i departementsförslaget gjorts tillämplig för

alla de fall, då hänsyn enligt reglementet skall tagas till grundbelopp av tjänstepension

eller till tjänstepensionsunderlag enligt andra tjänstepensionsbestämmelser

än de i det nya reglementet innefattade. Undantag har dock gjorts

för fall, som avses i 9 punkten övergångsbestämmelserna. Bestämmelserna i

punkten ha också ändrats med hänsyn till den ståndpunkt, som i det föregående

intagits i frågan om sammanträffande pensionsförmåner.

I trettonde punkten ha i överensstämmelse med de sakkunnigas

förslag intagits bestämmelser, enligt vilka lärare, som enligt hittills gällande

bestämmelser kvarstår vid rektors pensionsrätt, skall även efter det nya reglementets

ikraftträdande bibehållas vid dylik rätt. I samband med framläggande

av förslag till denna övergångsbestämmelse ha de sakkunniga anfört följande.

De sakkunniga ha på grund av en till dem överlämnad framställning haft

att överväga, huruvida icke i visst fall rektors pensionsunderlag och rektors

pensionsavdrag borde från och med reglementets ikraftträdande få tillämpas

för den, som före nämnda tidpunkt avgått från rektorat utan att kvarstå å

rektors pensionsunderlag och pensionsavdrag. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 30 juni 1939 ha till de sakkunniga överlämnats handlingarna i ett ärende,

vari vissa rektorer och förutvarande rektorer vid samrealskolor ävensom

läroverkslärarnas riksförbund gjort framställning om åtgärder i syfte att den,

som vid kommunal mellanskolas förstatligande innehaft rektorsbefattning vid

skolan och jämväl därefter innehar rektorstjänst vid samma läroanstalt, måtte

för pension i sistnämnda tjänst få tillgodoräknas den före förstatligandet

förflutna tjänstetiden som rektor. Därvid har gjorts gällande, att rektorsgöromålen

till art och omfattning ej vore väsentligt olika efter skolans ombildning.

Statskontoret har i ett den 31 maj 1939 dagtecknat utlåtande tillstyrkt åtgärder

i det angivna syftet.

De sakkunniga — vilka utgått från att på dem ankommer att avgiva yttrande

i nämnda spörsmål allenast såvitt detta berör befattningshavare, vilka

bliva underkastade den föreslagna nya pensionsförfattningen — vilja såsom

sin mening uttala, att det synes billigt, att viss hänsyn i här avsedda fall tages

till det förhållandet, att vederbörande tjänsteman omedelbart före den statliga

rektor stjänsten innehaft en rektorsbefattning vid samma läroanstalt.

Detta hänsynstagande torde böra ske på i huvudsak samma sätt som om

sistnämnda tjänst varit statlig. En dylik lösning torde för de fall, i vilka

tjänstemannen vid pensionsregleringens genomförande fortfarande innehar

den statliga rektors tjänsten, följa av de föreslagna reglementsbestämmelserna.

Ehuru förordnandepensionens grundbelopp visserligen i allmänhet fastställes

på grundval av den tid, under vilken sluttjänsten innehafts, skall det

för den, som vid tjänstens tillträdande innehade annan befattning, förenad

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

med pensionsrätt enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser,

ej understiga det belopp, vartill det skulle ha beräknats,

om tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning;

dessutom har en lindrigare avkortning av förordnandepensionen föreslagits

skola äga rum i dylikt fall. Och i fråga örn den, som efter reglementets ikraftträdande

övergår till sin lärartjänst, må rektors pensionsunderlag och pensionsavdrag

kunna tillämpas i lärarbefattningen, därest tjänstemannen kan

tillgodoräkna minst 12 år i sluttjänsten jämte annan omedelbart före densamma

innehavd rektorstjänst, som är förenad med tjänstepensionsrätt enligt av

Kungl. Maj d och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser.

Även i fråga om den, som vid ikraftträdandet av det förslagna nya tjänstepensionsreglementet

övergått från den statliga rektorstjänsten till sin innehavande

lärarbefattning, torde skäl finnas att medgiva, att rektors tjänstens

underlag och avdrag må tillämpas från och med ikraftträdandet. Vid en dylik

i viss mening retroaktiv pensionsreglering — som skulle kunna innebära, att

vederbörande tjänsteman erhölle rektorspension efter att ha vidkänts de för

rektorstjänsten stadgade pensionsavdragen allenast kort tid efter det nya reglementets

ikraftträdande •— synes det emellertid vara motiverat att genomföra

en viss retroaktivitet jämväl i fråga om pensionsavdragen. I detta hänseende

må erinras om att en dylik anordning stadgats i kungörelsen nr 145/

1935 med föreskrifter i fråga om pensionsrätten för vissa förutvarande rektorer

vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter; enligt övergångsbestämmelserna

till kungörelsen förutsättes för att rektors pensionsrätt skall beredas

den, som vid kungörelsens ikraftträdande redan avgått från rektorat, att

vederbörande befattningshavare såsom tillägg till förut erlagda pensionsavgiftsbelopp

gäldar skillnaden mellan å ena sidan de tjänste- och familjepensionsavgifter,

som skulle av honom ha erlagts under tiden från och med

rektorsförordnandets frånträdande till och med kungörelsens ikraftträdande,

om han under nämnda tid kvarstått vid förordnandet, och å andra sidan de

av honom för samma tid erlagda tjänste- och familjepensionsavgifterna. Då

tilläggsavgiften jämväl i de fall, varom här är fråga, torde böra bestämmas

genom jämförelse mellan de sammanlagda tjänste- och familjepensionsbidragen

före och efter ikraftträdandet, lia de sakkunniga ansett föreskrifter i

ämnet böra meddelas fristående från de föreslagna nya reglementena och

sålunda icke intagas bland övergångsbestämmelserna till dessa. Lämpligt

torde vara, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande att utfärda

föreskrifter i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med nu angivna grunder.

I enlighet med vad de sakkunniga anfört synes riksdagens bemyndigande

böra inhämtas örn rätt för Kungl. Majit att meddela bestämmelser i av de

sakkunniga angivna hänseenden.

På grund av att övningslärarna vid de statliga läroanstalterna föreslagits

skola temporärt undantagas från reglementets tillämpning sakna fjortonde

punkten andra stycket samt sextonde till och med adertonde

punkterna i sakkunnigförslaget motsvarigheter i departementets

förslag.

Måhända kan det visa sig erforderligt att i något avseende, utöver vad i

reglementsförslaget avses, meddela särskild övergångsbestämmelse. Härtill

torde Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

191

Bilagor till reglementet.

Såsom bilagor till det föreslagna allmänna tjänstepensionsreglementet lia

i likhet med vad de sakkunniga föreslagit fogats dels en pensionsåldersförteckning,

angivande de undantag, som ansetts påkallade från reglementets

allmänna stadganden örn pensionsålder för innehavare av ordinarie befattningar,

dels en tjänstdldersförteckning, angivande de ordinarie befattningar,

beträffande vilka det för hel pension erforderliga antalet tjänstår utgör 25.

Ifrågavarande åldersförteckningar utgöra resultatet av en sammanarbetning

och överarbetning av väsentligen formell art av innehållet i motsvarande

såsom bilagor till civila och militära tjänstepensionsreglementena fogade

förteckningar. Åldersförteckningarna lia i reglementsförslaget anslutits

till avlöningsreglementenas tjänsteförteckningar i deras nu gällande lydelse

såväl i fråga om verkens inordnande under de olika huvudtitlarna som ock

beträffande verkens och befattningarnas benämning. Någon reell ändring i

nu gällande förteckningar har ej företagits i vidare mån än att i enlighet med

pensionssakkunnigas förslag i den nya tjänståldersförteckningen även upptagits

befattningar såsom flygingenjör och flygdirektör, beträffande vilka deli

för hel pension erforderliga tjänståldern för närvarande utgör 30 år. Till

motivering av nämnda förslag — som närmast föranletts av en av chefen

för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse den 30 september 1938 gjord

framställning — lia de sakkunniga anfört följande:

En verkställd undersökning angående det antal tjänstår, envar den 30

september 1938 i tjänst varande flygingenjör eller flygdirektör beräknas

kunna uppnå vid uppnådd pensionsålder (60 år), har utvisat, att av samtliga

26 befattningshavare av detta slag endast 8 skulle uppnå 30 tjänstår; 14

skulle uppnå 25 men icke 30 tjänstår och 4 skulle erhålla mindre än 25

tjänstår. Vid bedömande av dessa siffror bör visserligen skälig hänsyn tagas

till att vissa av de nuvarande befattningshavarna inträtt i statstjänst vid

högre levnadsålder än som torde vara antaglig för framtiden, men ett studium

av utbildningskraven har synts lämna fog för uppfattningen, att även

den för framtiden normala inlrädesåldern torde vara så hög, att 30 tjänstår

icke lära kunna regelmässigt uppnås vid 60-årsåldern. Vidare må framhållas,

att mariningenjörerna — vilkas utbildningstid icke i större grad avviker

från vad som gäller för ingenjörspersonalen vid flygvapnet och för

vilka jämväl är stadgad 60 års pensionsålder — för närvarande äga rätt till

hel pension vid uppnådda 25 tjänstår.

Några militära myndigheter ävensom riksförsäkringsanstalten och lotsstyrelsen

ha i avgivna yttranden över pensionssakkunnigas förslag förordat ytterligare

sakliga ändringar i åldersförteckningarna.

Med hänsyn till att i remissyttrandena berörda spörsmål synas tarva ytterligare

utredning och då andra frågor angående åldersförteckningarna torde

komma att föreläggas nästa års riksdag, har ansetts böra tills vidare anstå

med andra ändringar i dessa förteckningar än dem som, enligt vad nyss angivits,

vidtagits enligt departementsförslaget.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Allmänna familjepensionsreglementet.

1 §•

I överensstämmelse med de i allmänna tjänstepensionsreglementet föreslagna

villkoren för erhållande av tjänstelivränta har, efter påpekande av

pensionsstyrelsen, angivits, att den som avgått ur statens tjänst utan rätt till

tjänstepension skall vara underkastad allmänna familjepensionsreglementet,

om han under sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning,

som vid av gång stillfället varit förenad med tjänstepensionsrätt.

2 §.

Departementsförslaget återgiver 2 § i de sakkunnigas förslag utan ändring

i sak.

I skrivelse till Kungl. Maj:! (nr 366) anhöll 1936 års riksdag, att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning och för riksdagen framlägga förslag rörande

utvidgning av familjepensionsrätten för barn att, i den omfattning som

funnes skälig, gälla även manlig befattningshavares eller arbetares barn utom

äktenskap. Denna fråga står uppenbarligen i visst samband med spörsmålet

om de utomäktenskapliga barnens rättsliga ställning i allmänhet, rörande

vilket nämnda års riksdag ävenledes hemställde om utredning (skr. nr 29).

Sistberörda ämne är numera föremål för utredning genom särskilda sakkunniga,

åt vilka bland annat uppdragits att överväga, i vad mån nu förefintliga

olikheter mellan de bestämmelser som gälla barn i äktenskap och dem som

gälla barn utom äktenskap kunna minskas, ävensom att därvid uppmärksamma

frågan örn de utomäktenskapliga barnens arvsrätt efter fadern. Innan

denna utredning slutförts, har den här förevarande frågan om familjepensionsrätt

ansetts icke böra upptagas till närmare behandling. I den mån arvsrätt

efter fadern föreligger, kommer emellertid jämväl familjepensionsrätt

efter denne att finnas.

3 §•

Andra momentet i de sakkunnigas förslag har flyttats till 18 §.

6 §•

Paragrafen har kompletterats med föreskrift om familjepensionsavdrag för

tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen, som

finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning.

10 §.

Femte momentet i de sakkunnigas förslag har uteslutits med hänsyn till

den ståndpunkt, som i det föregående intagits i frågan om sammanträffande

pensionsförmåner.

11 §•

Paragrafen har kompletterats med föreskrift om familjepensionsunderlag

för tjänsteman vid bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

som finnes uppförd å av Kungl. Majit fastställd personalförteckning.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 339.

193

12 §.

Paragrafen har kompletterats med en föreskrift örn rätt att räkna tjänstår

för sådan tid, som må tillgodoräknas som tjänstår enligt familjepensionsreglementet

för prästerskapet. Vid utformningen av sistnämnda reglemente förutsattes,

att en sådan föreskrift skulle intagas i allmänna familjepensionsreglementet

i syfte att undvika dubbel familjepensionsrätt vid samtidigt innehav

av prästerlig och annan statlig anställning.

18 §.

Beträffande denna paragraf, vars första moment saknar motsvarighet i de

sakkunnigas förslag, hänvisas till vad i det föregående anförts beträffande

reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m. Andra momentet har

som redan angivits överflyttats från 3 § i de sakkunnigas förslag.

19 och 20 §§.

Paragraferna motsvara 18 och 19 §§ i de sakkunnigas förslag.

21 §.

Paragrafen motsvarar 20 § i de sakkunnigas förslag.

I departementsförslaget ha vidtagits de jämkningar, som betingas av förslaget

att temporärt hålla Övningslärare vid de statliga läroanstalterna utanför

ifrågavarande pensionsreglering.

22—25 §§.

Paragraferna motsvara 21—24 §§ i de sakkunnigas förslag.

Övergångsbestämmelser.

Andra stycket av första punkten i de sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser

har uteslutits i departementsförslaget. Anledningen härtill

är att övningslärarna såsom nyss angivits ansetts böra för närvarande hållas

utanför pensionsregleringen.

I andra punkten har, efter påpekanden av statskontoret och statens

pensionsanstalt, jämväl åberopats kungörelsen den 4 juni 1937, nr 355, som

innehåller föreskrifter angående tillämpning av det nu gällande allmänna

familjepensionsreglementet å, bland annat, förutvarande befattningshavare

hos civilstatens änke- och pupillkassa, varjämte vidtagits viss därav påkallad

ytterligare jämkning i författningstexten. Sådan förutvarande befattningshavare

skall enligt kungörelsen vara tillförsäkrad motsvarande förmåner, som

genom den i punkten upptagna kungörelsen nr 356/1937 äro förbehållna statliga

tjänstemän, vilka tidigare ägt delaktighet i nämnda kassa. Han skall

också, så länge han icke innehar högre befattning för vilken civila tjänstepensionsreglementet

gäller, till inträdet av den för honom hos kassan gällande

pensionsåldern anses alltjämt inneha ordinarie befattning i den lönegrad, till

vilken hans befattning enligt den för kassan senast gällande tjänsteförteckningen

varit hänförd.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 339.

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Tredje punkten, sorn saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag,

innefattar de övergångsbestämmelser i familjepensionshänseende, som enligt

statens pensionsanstalts i det föregående tillstyrkta förslag böra meddelas vid

överförande från anstalten till de nya reglementena av vissa distriktsveterinärer.

Fjärde punkten motsvarar tredje punkten i de sakkunnigas förslag.

Liksom ifrågasatts beträffande tjänstepensioneringen torde bemyndigande

böra inhämtas för Kungl. Majit att utfärda de ytterligare övergångsstadganden,

som eventuellt erfordras.

Vissa särskilda övergångsanordningar.

De sakkunniga.

De nya allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena ha av de sakkunniga

föreslagits skola träda i kraft den 1 juli 1941. I följd av reglementenas

föreskrifter kommer därvid pensionsregleringen att omfatta de tjänstemän,

vilka vid ikraftträdandet inneha eller därefter erhålla i reglementena

avsedda befattningar. Örn annat ej särskilt stadgas, komma däremot sådana

tjänstemän, som före ikraftträdandet avgått ur tjänst, att kvarstå på de pensionsbestämmelser,

vilka för dem varit gällande vid tjänstepensions beviljande.

I anslutning till vad av de sakkunniga förordats i betänkandet den 3 januari

1939 med förslag till vissa, huvudsakligen formella ändringar i de civila

och militära tjänstepensionsreglementena — varemot icke gjordes någon erinran

i propositionen nr 277/1939 L — ha de sakkunniga emellertid ifrågasatt

vissa särskilda anordningar i syfte att jämväl sådana tjänstemän, vilka blivit

underkastade de 1939 eller 1940 utfärdade nya avlöningsförfattningarna men

avgått ur tjänst före pensionsregleringens genomförande, inbegrepes under

denna.

De anordningar för en tillbakaverkande tillämpning av pensionsregleringen,

som de sakkunniga ansett sig böra ifrågasätta, avse tjänstemän, som efter de

nya avlöningsförfattningarnas ikraftträdande avgått med pension enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet och vid avgångstillfället vörö underkastade

någon av nämnda avlöningsförfattningar. Ifrågavarande avlöningsförfattningar

utgöras av dels civila avlöningsreglementet, civila icke-ordinariereglementet,

militära avlöningsreglementet och militära icke-ordinariereglementet,

vilka samtliga trätt i kraft den 1 juli 1939, dels ock manskapsavlöningsreglementet,

vilket trätt i kraft den 1 juli 1940.

De sakkunniga anse, att allenast pensionstagare men däremot ej de, som

avgått ur tjänst endast med rätt till uppskjuten livränta, böra komma in under

de nya bestämmelsernas tillämpning. Någon delaktighet i pensionsregleringen

har ej heller förordats av de sakkunniga beträffande pensionstagare,

vilken avlidit före regleringens genomförande, vare sig med avseende å den

tid han åtnjutit tjänstepension efter de nya lönebestämmelsernas ikraftträdande

eller med avseende å familjepensionsförhållandena.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

195

För de retroaktiva bestämmelsernas tillämplighet ha de sakkunniga förutsatt,

att pensionstagaren ej i föreskriven ordning anmäler sin önskan att icke

bliva underkastad desamma, ävensom, såvitt angår det nya familjepensionsreglementets

tillämplighet, att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente

varit gällande för befattningshavaren omedelbart före den 1 juli 1939, respektive

den 1 juli 1940.

Beträffande sättet för de ifrågavarande anordningarnas genomförande ha

de sakkunniga ansett en bestämd skillnad böra göras mellan å ena sidan tid,

som efter löneregleringarnas genomförande förflutit före pensionsreglementenas

ikraftträdande, och å andra sidan tiden från och med ikraftträdandet.

Såvitt angår sistnämnda tid innefattas de sakkunnigas ståndpunkt i ett förslag

till kungörelse med bestämmelser angående tillämpning av allmänna

tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet i vissa

fall å tjänstemän avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet.

Enligt detta författningsförslag skola allmänna tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet, såvitt angår tid

från och med reglementenas ikraftträdande, äga tillämpning å de här förut

angivna förutvarande befattningshavarna. Beträffande kungörelseförslagets

innehåll må i övrigt nämnas följande.

De sakkunniga, som icke varit helt främmande för tanken, att omregleringen

av ifrågavarande redan beviljade pensioner borde begränsas till löneregleringens

direkta konsekvenser på pensionsområdet, lia emellertid funnit sig

böra förorda, att de nya reglementena erhålla tillämpning å här avsedda pensionärer

allenast med en av administrativa skäl föranledd jämkning i fråga

örn tjänstårsberäkningen. De sakkunniga ha härom anfört:

Grunden till att göra ett avsteg från principen om att varje tjänstepensionstagare

skall kvarstå på de pensionsbestämmelser, vilka för honom varit gällande

vid pensionens beviljande, är ju den, att ifrågavarande pensionstagare

varit underkastade samma avlöningsbestämmelser som de tjänstemän, vilka

vid pensionsregleringens genomförande äro kvar i tjänst. Därmed skulle det

stå väl samman att å ena sidan låta de redan avgångna tjänstemännen bliva

delaktiga av löneregleringens direkta konsekvenser i form av pensionsbeloppets

avvägning efter de nya lönerna men å andra sidan utesluta dem från

sådana ändringar i pensionslagstiftningen, vilka äro mera fristående i förhållande

till löneregleringen. Detta skulle emellertid ej endast nödvändiggöra en

fullständig kategoriindelning av de föreslagna bestämmelserna —• vilket i och

för sig skulle vara förenat med vanskligheter — utan även förutsätta fastställande

av särskilda pensionsunderlag för ifrågavarande pensionstagare.

En närmare granskning har dessutom synts giva vid handen, att de nya

reglementsbestämmelserna för vinnande av ett tillfredsställande resultat böra

tillämpas jämväl i vissa andra fall än dem, där de utgöra direkta löneregleringskonsekvenser.

Det har icke synts befogat att allenast för ifrågavarande

relativt fåtaliga pensionstagare sålunda tillskapa ett särskilt komplex av

pensionsbestämmelser.

Enligt övergångsbestämmelserna till allmänna tjänstepensionsreglementet

skulle tid, varunder tjänsteman varit underkastad av statsmakterna antagna

tjänstepensionsbestämmelser, få tillgodoräknas såsom tjänstår i den omfattning

så fått ske enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

med därtill hörande övergångsstadganden. I syfte att undvika förnyad beräkning

av dylika tjänstår har i kungörelseförslaget införts en bestämmelse, enligt

vilken t jäns tår för tid, varunder tjänstemannen varit underkastad av

statsmakterna antagna tjänstepensionsbestämmelser, vid pensionens omräkning

i allmänhet skola tillgodoräknas till det antal, som skett vid beviljandet

av pension enligt civila respektive militära tjänstepensionsreglementet. Ny beräkning

avses skola göras endast i sådant fall, där tjänstemannen vid pensionens

ursprungliga beviljande redan åtnjöt annan pension, och föreskrifterna

i 3 § 3 mom. civila tjänstepensionsreglementet eller 10 § 7 mom. militära

tjänstepensionsreglementet föranlett inskränkning i tjänstårsberäkningen.

De sakkunniga ha därjämte i kungörelseförslaget intagit en föreskrift, enligt

vilken pensionens grundbelopp icke må understiga det, vartill pensionen enligt

civila respektive militära tjänstepensionsreglementet fastställts, ökat med dyrtidstillägg

motsvarande indextalet 156. Höjning av grundbeloppet i anledning

härav har likväl av de sakkunniga ansetts böra ske endast om och i den

mån summan av de efter omräkningen utgående pensionsbeloppen understiger

summan av de pensionsbelopp, som utgått före omräkningen.

I betänkandet den 3 januari 1939 uttalade sig de sakkunniga i princip för

att ifrågavarande pensionstagare jämväl med avseende å tid före de definitiva

pensionsbestämmelsernas ikraftträdande skulle försättas i samma läge,

som om pensionsreglering genomförts samtidigt med löneregleringen. Enligt

vad därvid av de sakkunniga framhölls borde vid bestämmandet av det belopp,

motsvarande skillnaden mellan pensionsförmånerna enligt de nya bestämmelserna

och redan uppburna pensionsförmåner, varav pensionstagare!!

i följd härav borde komma i åtnjutande, hänsyn tagas till den höjning av pensionsavdragen,

som bleve vidtagen i samband med pensionernas höjning. Rörande

en tänkbar utformning av en dylik anordning lia de sakkunniga nu

anfört följande:

Till utgångspunkt vid retroaktivbeloppens avvägning torde böra tagas de

pensionsunderlag och pensionsavdrag, vilka skolat ifrågakomma, därest pensionsregleringen

begränsats att enligt hävdvunna grunder innefatta förbättringar

i relation till löneökningen på billigaste ort. På sätt i det föregående

framhållits grundar sig förslaget om retroaktiviteten på tanken, att det ej

skall lända pensionstagare till skada att en pensionsförbättring motsvarande

löneökningen icke blivit genomförd samtidigt med löneregleringen, och

med denna grund kan det näppeligen vara överensstämmande att vid retroaktivbeloppens

fastställande fästa avseende vid en ur andra synpunkter föreslagen

förbättring i relationen mellan pension och lön. Vid godkännande

av alternativet med dyrortsgraderade pensioner skulle det näppeligen kunna

ifrågakomma, att dyrortstillägg finge beräknas för tid före de nya pensionsreglementenas

ikraftträdande. En motsvarande ståndpunkt vid ett genomförande

av alternativet med enhetligt, i förhållande till C-ortslönerna avvägda

pensioner synes så mycket mera påkallad, som eljest likvärdigheten mellan

alternativen skulle bliva kullkastad, såvitt avser tid före reglementenas

ikraftträdande.

Enligt de sakkunnigas åsikt kan emellertid icke heller den här angivna

principen tillämpas fullt individuellt eller överhuvud taget alltför strikt, detta

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

främst med hänsyn till den tid, som numera förflutit efter löneregleringens

genomförande. . .

Vad angår pensionsbeloppen, torde sålunda av administrativa skal ta anses

uteslutet att genom en individuell beräkning av retroaktivbeloppet göra

en på levnadskostnadernas höjd under varje särskild del av den ifrågakommande

tidsperioden baserad jämförelse mellan å ena sidan den pension jämte

dyrtidstillägg, som redan utgått, och å andra sidan den pension jämte rörligt

tillägg, som skulle hava utgått, i händelse allmänna tjänstepensionsreglementet

trätt i kraft samtidigt med löneregleringen. Av praktiska skäl torde jämförelsen

få tänkas ske vid indexläget 156, varvid dock generellt sett viss hänsyn

borde kunna tagas till att under ifrågavarande tidsperiod genomsnittligt

sett rått en avsevärt högre levnadskostnadsnivå.

Mera betydelsefullt och, som det synts de sakkunniga, helt avgörande för

anordningens utformning är emellertid, att en individuell beräkning av det

retroaktiva pensionsavdragsbelopp, vilket enligt vad som förordats skulle gå

i avräkning mot den retroaktiva pensionsförbättringen, måste konsekvent

leda till att ej endast pensionstagare, vilka avgått ur tjänst kort före pensionsregleringens

genomförande, utan även samtliga vid genomförandet i tjänst

varande befattningshavare skulle ha att göra en kontant inbetalning av

ett motsvarande retroaktivt avdragsbelopp. Då dylika konsekvenser icke synas

praktiskt godtagbara, är enligt de sakkunnigas förmenande en sådan anordning,

varom här är fråga, knappast genomförbar under annan förutsättning

än att storleken av den retroaktiva pensionsförhöjnirigen helt generellt

begränsas med hänsyn tagen till skyldigheten att erlägga större pensionsavdrag.

Efter överväganden av antydd art ha de sakkunniga såsom lösning ifrågasatt,

att här avsedda pensionstagare för varje månad före det nya tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande, under vilken pension åtnjutits enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet, tillerkännas ett visst enhetligt belopp,

förslagsvis 10 å 12 kronor för månad i alla lönelägen.

Slutligen torde här få upptagas en av de sakkunniga berörd fråga örn pensioneringen

av vissa post- och telegraftjänstemän.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har Kungl. Majit den 21 september

1934 föreskrivit, att beträffande sådan förste postexpeditör och postexpeditör

samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör, vilken på grund

av medgivande av 1926 års riksdag personligen i lönehänseende placerats i

lönegrad närmast högre än den, till vilken vederbörande befattning hör,

skola från och med den 1 juli 1935 tillämpas det pensionsunderlag och det

pensionsavdrag, som enligt civila tjänstepensionsreglementet gälla för den

lönegrad, enligt vilken vederbörande befattningshavares lön utgår.

De sakkunniga ha i anledning härav ansett, att riksdagens bemyndigande

borde utverkas till meddelande av motsvarande föreskrift med avseende å allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning å ifrågavarande

befattningshavare.

Yttranden.

De av de sakkunniga i ifrågavarande kungörelseförslag intagna bestämmelserna

ha av flertalet hörda myndigheter lämnats utan erinran. Regerings
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

rättens ledamöter ha ifrågasatt, om ej den föreslagna kungörelsen borde göras

tillämplig även på justitieråd och regeringsråd, som avgått eller komme

att avgå med pension under tiden den 1 juli 1939—den 30 juni 1941 eller

senare dag för reglementets ikraftträdande.

Statskontoret, som ej funnit något att erinra mot de föreslagna kungörelsebestämmelserna,

har ej kunnat tillstyrka, att ett avsteg från hittills i liknande

fall tillämpade principer göres därhän att, såsom de sakkunniga ifrågasatt,

pensionstagarna dessutom för varje månad före det nya tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande, under vilken pension åtnjutits enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet, tillerkännas en viss kompensation

med hänsyn till skillnaden i storleksordning mellan å ena sidan pensionsförmånerna

enligt de nya bestämmelserna och å andra sidan redan uppburna

pensionsförmåner.

Ej heller lantbruksstyrelsen har funnit bärande skäl föreligga för tillerkännande

at ifrågavarande före detta befattningshavare av pensionstillägg

för tid före de nya reglementenas ikraftträdande.

Generalpoststyrelsen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag i fråga örn pensioneringen

av vissa posttjänsteman.

Departements. Den här ifrågavarande pensionsregleringen bör såsom redan angivits träda

f * kraft den 1 juli 1942. Fran och med sagda dag böra de nya bestämmelserna

i enlighet med vad de sakkunniga förordat och såsom också tidigare uttalats

göras tillämpliga å de tjänstemän, som blivit underkastade de 1939 eller 1940

utfärdade nya avlöningsförfattningarna men avgått ur tjänst före pensionsregleringens

ikraftträdande. Att utsträcka tillämpningen av de nya reglementsbestämmelserna

jämväl till befattningshavargrupper, som icke på senare

tid lönereglerats ehuru de bliva delaktiga av pensionsregleringen, synes

mig icke böra ifrågakomma.

Vad beträffar tiden före de nya pensionsbestämmelsernas ikraftträdande

vill jag, med hänsyn till de uttalanden som tidigare gjorts, icke motsätta mig

att en viss kompensation må beredas pensionstagarna för de lägre pensionsförmåner,

som åtnjutits till följd av att pensionsregleringen träder i kraft

först någon tid efter löneregleringarnas genomförande. Jag tillstyrker härvid

den av de sakkunniga ifrågasatta anordningen, enligt vilken ett visst enhetligt

belopp för manad, lika i alla lönelägen, skulle utgå. Beloppet synes mig lämpligen

böra bestämmas till 10 kronor för månad.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser angående

de här förordade övergångsanordningarna torde böra inhämtas.

Slutligen får jag förorda, att riksdagens bemyndigande jämväl inhämtas

till meddelande av den av de sakkunniga föreslagna särskilda föreskriften

med avseende å allmänna tjänste- och familjepensionsreglementenas tillämpning

å vissa post- och telegraftjänstemän.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339-

199

Kostnadsberäkningar.

Av de sakkunnigas matematiker, förste aktuarien Wingborg, ha verkställts

vissa beräkningar rörande de framtida bruttokostnaderna för tjänstepensioneringen.

Närmare redogörelse för dessa beräkningar och deras resultat innefattas

i en vid de sakkunnigas betänkande fogad bilaga 2. Det har ansetts

lämpligt att här lämna en kort sammanfattning av beräkningsresultaten.

Vidare meddelas resultaten av vissa av Wingborg utförda beräkningar rörande

tjänstepensionsavdragen och nettokostnaderna för tjänstepensionerna.

Beräkningarna av bruttopensionskostnaderna ha i första hand åsyftat att

giva en uppfattning om den kostnadsökning, som ett genomförande av de

av de sakkunniga framlagda alternativen beträffande enhetligt avvägda,

respektive dyrortsgraderade pensionsunderlag (i det följande benämnda

alternativ 1, respektive alternativ 2) kan förväntas medföra.

För att belysa den kostnadsökning, som föranledes av den förbättrade relationen

mellan pension och lön enligt nämnda båda förslag i jämförelse med

en pensionsreglering, som skulle direkt ansluta sig till löneregleringen utan

en dylik relationsförbättring, ha vidare beräkningar utförts beträffande ett

alternativ, innebärande pensionsunderlagens höjning till två tredjedelar av

slutlönen för respektive lönegrad i ortsgrupp A (alternativ A).

Vid beräkningarna har förutsatts, att de nya pensionsbestämmelserna skulle

träda i kraft den 1 juli 1941, från och med vilken dag de skulle gälla även för

dem, vilka under tiden 1 juli 1939—30 juni 1941 blivit berättigade till pension

jämlikt civila eller militära tjänstepensionsreglementet.

Beräkningarna omfatta även kostnaderna för tjänstepensioner beviljade

före den 1 juli 1939. Härvid ha medräknats de kategorier av befattningar,

vilka förslaget till nytt tjänstepensionsreglemente innesluter. Utom för civilförvaltningen

och försvarsväsendet ha kostnadsberäkningar, ehuru av synnerligen

approximativ art, utförts för folkskoleväsendet. För att erhålla kostnadsbelopp

jämförliga med dem för övriga förvaltningsgrenar har härvid

bland annat antagits, att de i förslaget till allmänt tjänstepensionsreglemente

införda bestämmelserna skulle tillämpas för samtliga folk- och småskollärare,

som avgått med pension efter den 30 juni 1939, ehuru så ej ifrågasatts

och överhuvud frågan örn förhöjning av folkskollärarnas pensioner ännu ej

varit upptagen till behandling.

I de i följande sammanställning meddelade kostnadsbeloppen har beträffande

pensioner beviljade före den 1 juli 1939 räknats med oförändrade pensionsbestämmelser

samt högsta dyrtidstillägg (28 procent av tilläggsunderlaget).

För senare beviljade pensioner ha pensionsbeloppen ökats vid kalkyler

rörande nuvarande bestämmelser på angivet sätt med högsta dyrtidstillägg

samt vid kalkyler rörande alternativen A, 1 och 2 med högsta föreslagna

rörliga tillägg (15 procent av pensionsunderlaget, dock högst 900 kronor

örn året). Till kristillägg bar hänsyn icke tagits.

Beräkningarna lia utförts beträffande pensionskostnaderna åren 1942, 1945

och 1950, beträffande år 1942 givetvis under förutsättning att de nya reg
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Beräknade pensionskostnader samt kostnadsökning.

Förvaltningsgren

Pensionskostnad

i miljoner kronor

Kostnadsökning i

kronor

miljoner

Nuv. best.

Alt. A

Alt. 1

Alt. 2

Alt. A

Alt. 1

Alt. 2

År 1942

Civilförvaltningen____

41.43

42.22

43.20

43.24

0.79

1.77

1.81

Försvarsväsendet ____

21.02

21.26

21.64

21.56

0.24

0.52

0.54

Summa

62.45

63.48

64.74

64.80

1.03

2.29

2.35

Folkskoleväsendet ....

21.67

21.89

22.26

22.20

0.22

0.59

0.53

Totalsumma

84.12

85.37

87.00

87.00

1.25

2.88

2.88

År 1945

Civilförvaltningen ....

49.41

50.94

52.87

52.97

1.53

3.46

3.66

Försvarsväsendet ____

23.58

24.05

24.60

24.67

0.47

1.02

1.09 ;

Summa

72.99

74.99

77.47

77.64

2.00

4.48

4.66

Folkskoleväsendet ....

28.19

23.61

24.31

24.20

0.42

1.12

1.01

Totalsumma

96.18

98.60

101.78

101.84

2.42

5.60

5.66

År 1950

Civilförvaltningen ....

61.39

64.09

67.46

67.67

2.70

6.07

6.28

Försvarsväsendet ....

27.76

28.59

29.55

29.65

0.84

1.80

1.90

Summa

89.14

92.68

97.01

97.32

3.64

7.87

8.18

Folkskoleväsendet....

26.14

26.94

28.22

28.02

0.80

2.08

1.88

Totalsumma

115.28

119.62

125.23

125.34

4.34

9.95

10.06

lementena vöre gällande under hela detta år. För 1950 ha dock beräkningar

ej verkställts rörande pensionskostnaderna för personal vid försvarsväsendet.

Rörande ifrågavarande kostnader meddelas emellertid för fullständighetens

skull vissa belopp, som grovt approximativt uppskattats i anslutning till övriga

kostnadssiffror.

Såsom framgår av tablån, kunna de totala pensionskostnaderna för civilförvaltningen,

försvarsväsendet och folkskoleväsendet vid tillämpande av nuvarande

pensionsbestämmelser uppskattas till 84 12 miljoner kronor för år

1942 och till 115 28 miljoner kronor för år 1950. En automatisk kostnadsökning

å 3116 miljoner kronor beräknas alltså uppstå till följd av pensionärsstockens

förväntade tillväxt. Genomförandet av alternativen A, 1 och 2 beräknas

härutöver medföra en bruttokostnadsökning, uppgående till de i tabellens

tre sista kolumner angivna beloppen. För vartdera av alternativen 1

och 2 beräknas denna ökning år 1950 utgöra omkring 10 miljoner kronor för

år räknat. För alternativ A är den beräknade kostnadsökningen genomgående

något mindre än hälften så stor som för alternativen 1 och 2.

Vad angår den ekonomiska konsekvensen av en höjning av pensionsavdragen

till en nivå svarande mot tjänstepensionernas storlek enligt alternativen

1 och 2, angives i följande tablå den beräknade årliga summan av pensionsavdragen

med nuvarande och föreslagna avdragsbelopp, om pensionsavdragen

uttagas intill pensionsåldern:

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Årlig summa pensionsavdrag (miljoner kronor).

201

Förvaltningsgren

Nuvarande

pensions-

avdrag

Föreslagna

pensions-

avdrag

Ökning

Civilförvaltningen ........

5.75

7.29

1.54

Försvarsväsendet..........

0.97

1.19

0.22

Summa

6.72

8.48

1.76

Folkskoleväsendet ........

3.11

3.83

0.72

Totalsumma

9.83

12.31

2.48

Med hänsyn till den nu gällande bestämmelsen örn högst 30 avdragsår för

befattningshavare, å vilka civila tjänstepensionsreglementet är tillämpligt, och

förslaget örn avdragstidens utsträckning intill pensionsåldern, kommer den

förväntade ökningen av årliga summan pensionsavdrag att i framtiden bliva

avsevärt större än i tabellen angives. Under de allra närmaste åren bör ökningen

däremot bliva mindre på grund av de föreslagna övergångsbestämmelserna.

Den med hänsyn till här anförda omständigheter beräknade ökningen

av pensionsavdragen anges i följande tablå. För folk- och småskollärarkåren

har för jämförelsens skull räknats med samma ändring i bestämmelserna

som för de civila tjänstemännen.

Ökning av den årliga summan pensionsavdrag

(miljoner kronor).

Förvaltningsgren

År 1942

År 1945

År 1950

Civilförvaltningen ........

1.44

1.60

2.05

Försvarsväsendet..........

0.22

0.22

0.22

Summa

1.66

1.82

2.27

Folkskoleväsendet ........

0.65

0.82

1.29

Totalsumma

2.31

2.64

3.56

Enligt anförda siffror skulle kostnadsökningen för pensioner inom den

statliga civilförvaltningen och för försvarsväsendet enligt alternativen 1 och

2, efter avdrag för ökningen i pensionsavdrag, belöpa sig till följande belopp:

Kostnadsökning netto i miljoner kronor.

Förvaltningsgren

År 1942

År 1945

År 1950

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 1

Alt. 2

Civilförvaltningen ......

0.33

0.37

1.86

1.96

4.02

4.23

Försvarsväsendet........

0.30

0.32

0.80

0.87

1.58

1.08

Summa

0.63

0.69

2.66

2.83

5.60

5.91

Vid genomförande av de föreslagna pensionsbestämmelserna från den 1

juli 1942 beräknas, att bruttokostnadsökningen för tjänstepensionerna under

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

budgetåret 1942/43 skulle belöpa sig till omkring 2,050,000 kronor för civilförvaltningen

och 600,000 kronor för försvarsväsendet eller tillsammans

2.650.000 kronor, ökningen av pensionsavdragen uppskattas till 1,430,000

kronor för civilförvaltningen och 220,000 kronor för försvarsväsendet eller

tillsammans 1,650,000 kronor. Nettobeloppet av kostnadsökningen för nämnda

budgetår skulle sålunda sammanlagt bliva omkring 1,000,000 kronor.

Den föreslagna övergångsanordningen med retroaktiv utbetalning av vissa

belopp till pensionärer, som avgått med pension efter löneregleringens genomförande

men före allmänna tjänstepensionsreglementets ikraftträdande, kan

enligt inhämtade uppgifter beräknas draga en engångskostnad av i runt tal

850.000 kronor.

Hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen

till allmänt tjänstepensionsreglemente och allmänt familjepensionsreglemente;
dels

bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående anförts utfärda bestämmelser
om

tillämpning av allmänna tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet i vissa fall å tjänstemän

avgångna med pension enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet,

om pensionstillägg åt vissa tjänstemän avgångna med pension

enligt civila eller militära tjänstepensionsreglementet,

om förhöjda pensioner för vissa rikstelefonister, å vilka

allmänna tjänstepensionsreglementet erhåller tillämpning,

samt

om reglering av pensionsrätten för lärare, å vilka allmänna

tjänstepensionsreglementet erhåller tillämpning och som

före reglementets ikraftträdande innehaft rektorsförordnande;
dels

bemyndiga Kungl. Majit

att förordna om utbyte av rätt till uppskjuten livränta enligt

civila eller militära tjänstepensionsreglementet mot förtidslivränta,

att, där tjänstepension eller familjepension enligt annan

pensionsförfattning än allmänna tjänstepensionsreglementet

eller allmänna familjepensionsreglementet sammanträffar

med förmån enligt något av dessa reglementen, medgiva un
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

203

dantag från de bestämmelser angående sammanträffande av

förmåner, som må finnas meddelade i den andra pensionsförfattningen,

samt

att utfärda de övergångsbestämmelser, vilka kunna visa

sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som innefattas

i allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna

famil jepensionsreglementet;

dels ock medgiva, att beträffande sådan förste postexpeditör

och postexpeditör samt förste telegrafexpeditör och telegrafexpeditör,

vilken enligt riksdagens beslut personligen i

lönehänseende placerats i lönegrad närmast högre än den,

till vilken vederbörande befattning hör, må vid tillämpning

av allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

lända till efterrättelse det tjänstepensionsunderlag

respektive familjepensionsunderlag och det

tjänstepensionsavdrag respektive familjepensionsavdrag, som

jämlikt reglementena gälla för den lönegrad, enligt vilken

vederbörandes avlöning utgår.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

R. Borgström.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

207

Bil. 1.

1938 års pensionssakkunnigas förslag

till

reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet).

♦

Alternativ 1:* Alternativ 2:*

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente skall, med de undantag som i 2 § angivas, äga

tillämpning å:

a) tjänsteman, som är underkastad civila avlöningsreglementet den 4 januari

1939 (nr 8; jfr nr 272);

b) justitieråd och regeringsråd;

c) chefen för rasbiologiska institutet och följande vid universitet eller vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anställda ordinarie tjänstemän, som

icke äro underkastade civila avlöningsreglementet, nämligen professor, prosektor,

laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator och föreståndare

för zoologiska institutionens i Lund entomologiska avdelning;

d) beställningshavare, som är underkastad militära avlöningsreglementet

den 15 juni 1939 (nr 275);

e) beställningshavare tillhörande den i manskapsavlöningsreglementet den

21 juni 1940 (nr 652) intagna löneplan Mb;

f) extra ordinarie tjänsteman, som är underkastad av Kungl. Majit i anslutning

till civila eller militära avlöningsreglementena utfärdade avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie personal; samt

g) cheferna för bank- och fondinspektionen ävensom sparbanksinspektionen.

2 mom. Kungl. Maj :t äger besluta, att reglementets bestämmelser, i vad de

avse tjänstemän som omförmälas i 12 §, skola lända till efterrättelse jämväl

för annan icke- ordinarie anställningshavare än i 1 mom. f) sägs, där anställningshavaren

åtnjuter avlöning enligt civila eller militära avlöningsreglementet

eller enligt av Kungl. Majit i anslutning till något av nämnda reglementen

utfärdade avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal, så ock eljest

där särskilda skäl därtill äro.

* Där de båda alternativen skilja sig åt endast genom olika paragrafnummer, har parallelltext

ej uppsatts; i dylika fall har dels över de olika paragraferna angivits numreringen enligt

de båda alternativen, dels inom parentes i den löpande texten angivits paragrafbeteckningen

enligt alternativ 2.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt om

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning eller beställningshavare vid försvarsväsendet.

Med i reglementet omförmälda tjänstepensionsbestämmelser, antagna av

Kungl. Majit och riksdagen, likställas tjänstepensionsbestämmelser för riksdagens

verk, vilka antagits av riksdagen eller med stöd av dess bemyndigande

utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom tjänstepensionsbestämmelser

av förstnämnda slag anses icke bestämmelser örn pensionering

av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal.

2 §.

1 mom. Från reglementets tillämpning är undantagen

a) innehavare av annan ordinarie tjänst, som tillsättes medelst förordnande

tills vidare, än befattningen såsom chef för försäkringsinspektionen, såvitt

angår dylik tjänst;

b) innehavare av tjänst, med vilken är förenad pensionsrätt i statens pensionsanstalt,

såvitt angår dylik tjänst;

c) innehavare av i 1 § 1 mom. c) avsedd profes-sorstjänst, därest avlöningsbelopp

för tjänsten icke angivits i vederbörande för professorer gällande

avlöningsstat samt Kungl. Majit särskilt förordnat, att reglementet icke skall

äga tillämpning å tjänsten; samt

d) extra ordinarie tjänsteman, vilkens dagliga tjänstgöringstid vid ett och

samma verk understiger hälften av den för ordinarie tjänstemän vid verket

föreskrivna.

2 mom. Där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, är ock från reglementets

tillämpning undantagen tjänsteman, vilken vid statens övertagande helt

eller delvis av enskilt företag eller i samband med dylikt företags nedläggande

övergått till befattning, som avses i reglementet.

3 §.

1 mom. Avgår justitieråd eller regeringsråd från sin tjänst för tillträdande

av annan med pensionsrätt enligt detta reglemente förenad ordinarie tjänst

vilken ej tillsättes medelst förordnande, av statsrådsämbete eller av annan

befattning i statens tjänst eller för fullgörande av något av Kungl. Majit

meddelat uppdrag, för vilket ersättning av statsmedel utgår, skall, så länge

han i oavbruten följd innehar sådan befattning eller sådant uppdrag, i pensionshänseende

så anses, som om han alltjämt kvarstode i justitieråds-, respektive

regeringsrådsämbetet. I fråga om avgång från tjänst, som ej är att

hänföra till domarämbete, skall dock härvid gälla vad för den innehavda

tjänsten är stadgat.

2 morn. Försättes ordinarie diplomatisk eller konsulär tjänsteman i disponibilitet,

skall, därest han åtnjuter exspektansarvode eller annan eljest med

rätt till pension icke förenad avlöning av statsmedel till belopp ej understigande

pensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen,

i pensionshänseende så anses, som örn han alltjämt kvarstode i

nämnda befattning.

4 §•

Tjänsteman, å vilken detta reglemente äger tillämpning, har att vidkännas

pensionsavdrag samt äger rätt att komma i åtnjutande av pension eller liv
-

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

209

Alternativ 1: Alternativ 2:

ränta, allt enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i reglementet

jämte de närmare bestämmelser, som för tillämpningen av detsamma

utfärdas av Kungl. Maj:t.

I reglementet meddelas jämväl bestämmelser om ordinarie tjänstemans

skyldighet att avgå från tjänsten m. m.

5 §•

1 mom. Fråga örn rätt att komma i åtnjutande av pension eller livränta

enligt detta reglemente prövas

a) i fall, som avses i 13 § 2 mom. och 24 § (27 §), av Kungl. Majit; samt

b) i andra fall, beträffande tjänsteman vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande

verks styrelse och beträffande annan tjänsteman av statskontoret.

Pension eller livränta, vartill rätt föreligger, fastställes av den här ovan

under b) omförmälda myndigheten.

2 mom. Då pension eller livränta beviljas, skall skriftligt bevis därom tillställas

den till förmånen berättigade.

2 avd. Om pensionsavdrag.

6 §•

Från och med den dag, då tjänsteman blir underkastad reglementets bestämmelser,

intill dess avgång ur tjänst äger rum skall tjänstemannen tillkommande

lön minskas med pensionsavdrag enligt de föreskrifter, som meddelas

i 7 §. . ....

Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsratt enligt

reglementet, verkställes pensionsavdrag i varje sådan befattning, dock

att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande innehar

icke-ordinarie befattning, vidkännes pensionsavdrag allenast i sistnämnda

befattning.

7 §•

1 mom. Såsom pensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i 2 och 3

morn. här nedan angives för den befattning tjänstemannen innehaft under

tid, för vilken pensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller pensionsavdraget

för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl icke bliva

gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade befängd

i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats

till tjänst med lägre pensionsavdrag. ...

2 mom. För befattningar, som äro hänförda till viss lönegrad, skola, dar

ej annat följer av stadgandet i 4 morn., pensionsavdragen för år räknat utgöra

de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 339. It

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Pensions-

avdrag

kronor

A

1

54

13

|

129

25

339

2

57

14

141

26

366

3

63

15

156

27

393

4

66

16

171

28

420

0

69

17

186

29

447

6

72

18

204

30

474

7

78

19

222

31

492

8

84

20

222

32

504

9

90

21

243

33

516

10

99

22

267

34

525

11

108

23

291

12

117

24

315

B

1

492

2

528

3

561

C

1

360

7

483

13

606

2

372

8

498

14

612

3

384

9

510

15

612

4

420

10

528

16

654

5

468

11

546

17

654

6

468

12

591

D

—

393

—

—

—

— j

E

1

384

6

420

11

468

2

402

7

420

12

468

3

402

8

420

13

468

4

402

9

420

14

468

5

402

10

468

F 1

—

243

—

- 1

—

—

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Pensions-

Pensions-

Pensions-

Lönepl an

Lönegrad

avdrag

Lönegrad

avdrag

Lönegrad

avdrag

kronor

kronor

kronor

1

Oa

1

96

3

288

5

414

2

183

4

363

6

492

Ob

1

516

3

561

2

528

4

606

UO

1

105

2

129

3

158

Ca

1

54

11

108

21

243

2

57

12

117

22

267

3

63

13

129

23

291

4

66

14

141

24

315

5

69

15

156

25

339

6

72

16

171

26

366

7

78

17

186

27

393

8

84

18

204

28

420

9

90

19

222

29

447

10

99

20

222

30

474

Cb

1

492 |

2

510 |

3

561

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

211

Alternativ 1: Alternativ 2:

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Pensionsavdrag

kronor

Mb

1

72

2

78

D. Extra ordinarie befattningar.

Pensions-

Pensions-

Pensions-

Löneplan

Lönegrad

avdrag

Lönegrad

avdrag

Lönegrad

avdrag

kronor

kronor

kronor

Eo, Meo

1

51

11

99

21

222

2

54

12

108

22

243

3

57

13

117

23

267

4

63

14

129

24

291

5

66

15

141

25

315

6

69

16

156

26

339

7

72

17

171

27

366

8

78

18

186

28

393

9

84

19

204

29

420

10

90

20

204

30

447

Oc

1

78

Ek

1

45

4

45

7

51

2

45

5

45

8

54

3

45

6

48

U

1

45

2

45

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

utgör pensionsavdraget det belopp, som gäller för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss lönegrad ej hänförliga ordinarie tjänster

utgöra pensionsavdragen för år räknat:

för justitieråd och regeringsråd 654 kronor,

för landshövding 654 kronor,

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för

arkitekturskolan, det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt

2 mom. gäller för lönegraden A 24,

för chefen för rasbiologiska institutet samt professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 492 kronor,

för ordinarie befattning vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator

och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 366 kronor,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2

mom. gäller för lönegraden A 26.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

För chefen för bank- och fondinspektionen samt chefen för sparbanksinspektionen

utgöra pensionsavdragen för år räknat 612 kronor, respektive

498 kronor.

I fråga om annan icke-ordinarie befattning, som ej är hänförlig till viss

lönegrad, äger Kungl. Maj:t antingen bestämma den lönegrad befattningen

skall anses med avseende å pensionsavdrag tillböra eller ock fastställa särskilt

pensionsavdrag.

4 mom. För ordinarie tjänsteman, som av annan anledning än offentligt

uppdrag erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför Cavdrag

å lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande

minskning av pensionsavdraget. Härvid iakttages, att pensionsavdrag för år

räknat, som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas till

närmast högre sålunda delbara tal.

3 avd. Om ordinarie tjänstemans skyldighet att avgå m. m.

8 §•

1 mom. Ordinarie tjänsteman är skyldig att avgå från tjänsten, därest han

a) i fråga om tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial,

uppnått pensionsåldern;

b) till följd av olycksfall i tjänsten befinnes för framtiden oförmögen att

på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga befinnes för framtiden oförmögen

att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

1 fall, varom under b) eller c) här ovan förmärs, skall av Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, vederbörande myndighet prövas,

huruvida tjänstemannen lämpligen bör överflyttas till sådan annan befattning,

till vilken han må vara pliktig att låta förflytta sig.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänstemans avgång från tjänsten skall

jämte bestämmelserna i 1 mom. iakttagas,

a) i fråga om innehavare av domarämbete med undantag av vattenrättsingenjör,

att avgångsskyldigheten icke må göras gällande gentemot sådan

tjänsteman av anledning, varom förmäles i 1 mom. första stycket a), innan

antingen ett år förflutit från pensionsålderns inträde eller ock tjänstemannen

under tillhopa sex månader efter nämnda tidpunkt åtnjutit tjänstledighet

av annan anledning än för fullgörande av offentligt uppdrag, och ej heller

av anledning, varom förmäles i 1 mom. första stycket c), med mindre

tjänstemannen under två på varandra följande år åtnjutit tjänstledighet till

följd av sjukdom, för svag hälsas vårdande eller för enskild angelägenhet;

samt

b) i fråga om annan tjänsteman, tillsatt medelst fullmakt eller konstitutorial,

att den myndighet, som äger att från tjänsten avskeda, må, då synnerliga

skäl därtill äro, medgiva sådan tjänsteman anstånd med avsked efter

uppnådd pensionsålder, så länge tjänstemannen är fullt tjänstduglig, dock

icke längre tid än sammanlagt ett år.

Då särskilda omständigheter sådant påkalla, må Kungl. Majit beträffande

tjänsteman, varom förmäles under a) eller b) här ovan, medgiva kvarstående

i tjänst längre tid efter uppnådd pensionsålder än där sägs, dock icke i något

fall längre än sammanlagt tre år efter pensionsålderns inträde.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

213

Alternativ 1: Alternativ 2:

3 mom. Befinnes medelst fullmakt tillsatt tjänsteman, som icke är innehavare

av domarämbete, eller vattenrättsingenjör eller tjänsteman, som tillsatts

medelst konstitutorial, urståndsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra

sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen, varom i 1 mom. första

stycket b) eller c) sägs, må Kungl. Majit, därest för tjänstemannen högst fem

år återstå till pensionsålderns inträde, förklara honom skyldig att avgå från

tjänsten och entlediga honom.

Tjänsteman, som genom lagakraftägande dom befunnits förvunnen till förfarande

i tjänsten, varå avsättning kunnat följa, men som jämlikt 5 kap. 5 §

strafflagen förklarats fri från ansvar, må av Kungl. Majit, jämväl i annat

fall än i nästföregående stycke sägs, förklaras skyldig att avgå samt entledigas.

4 mom. Icke-ordinarie befattningshavare må ej bibehållas i sin befattning,

därest han

a) uppnått en levnadsålder, som med ett år överstiger för befattningen

gällande pensionsålder, Kungl. Majit dock obetaget att, där synnerliga skäl

därtill äro, medgiva bibehållande i befattningen ytterligare sammanlagt två år;

b) till följd av olycksfall i tjänsten är för framtiden oförmögen att på tillfredsställande

sätt sköta sin tjänst; eller

c) till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i andra fall än under b) sägs,

eller till följd av nedsatt arbetsförmåga är för framtiden oförmögen att på

tillfredsställande sätt sköta sin tjänst.

I fall, varom under b) eller c) här ovan förmäles, skall bestämmelsen i

1 mom. sista stycket äga motsvarande tillämpning.

9 §.

1 mom. För ordinarie befattningar, vilka tillsättas medelst fullmakt eller

konstitutorial, så ock för icke-ordinarie befattningar med undantag av befattningarna

såsom chef för bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

skall såsom pensionsålder tillämpas den levnadsålder, som i 2 eller

3 mom. här nedan angives.

Har ordinarie tjänsteman utan något sitt förvållande förflyttats^ till tjänst,

för vilken gäller annan pensionsålder, skall dock den nya pensionsåldern icke

tillämpas å honom, såframt han icke inom viss, av Kungl. Majit bestämd

tid anmäler sin önskan att bliva underkastad den nya åldersbestämmelsen.

2 mom. För sådana i 1 mom. avsedda befattningar, som äro hänförda till

viss lönegrad, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter

det befattningshavaren uppnått nedan angivna levnadsålder:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila

avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

1-12

60

A \

13-34

65

B

1—3

65

D

—

63

F

—

63

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära

avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

f

1—3

50

Oa

4,5

55

l

6

60

Ob

{

1,2

3

60

65

UO

f

\

1,2

3

50

60

Ca

1

1—12

60

\

13-30

63

Cb

1,3

65

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

Mb

1

55

2

50

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Levnadsår

Eo, Meo |

1—12

13—30

60

65

Oc

1

50

Ek

1-8

60

U

1,2

60

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas den pensionsålder, som gäller för motsvarande ordinarie

tjänstemän.

För innehavare av vissa i civila och militära avlöningsreglementena avsedda

befattningar skall utan hinder av vad under A och B här ovan sägs gälla

den pensionsålder, som angives i den såsom bilaga A till reglementet fogade

pensionsåldersf örteckningen.

För extra ordinarie befattningar äger Kungl. Majit, med avvikelse från vad

i detta moment i övrigt stadgats, fastställa särskild pensionsålder.

3 mom. För i 1 mom. avsedda befattningar, vilka ej äro hänförliga till

viss lönegrad, inträder pensionsåldern vid den i 4 mom. angivna tid efter

det befattningshavaren uppnått följande levnadsålder:

för ordinarie tjänsteman .................................... 65 år,

» icke-ordinarie anställningshavare: den levnadsålder, som av Kungl.

Majit fastställts såsom pensionsålder.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

215

Alternativ 1: Alternativ 2:

4 mom. För beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet och

manskapsavlöningsreglementet, inträder pensionsåldern, där den i 2 morn. angivna

levnadsåldern uppnås under tiden 1 oktober—31 mars, vid utgången

av mars månad, men eljest vid utgången av september månad.

För övriga befattningar inträder pensionsåldern, där ej annat följer av i

reglementet meddelade särskilda bestämmelser, vid utgången av den kalendermånad,

under vilken stadgad levnadsålder uppnås.

10 §.

Med olycksfall i tjänsten förstås i detta reglemente sådant vid utövande

av befattning i statens tjänst inträffat olycksfall, som enligt allmän lag är

att hänföra till olycksfall i arbete.

Vad i reglementet stadgas örn olycksfall i tjänsten skall äga tillämpning

jämväl där tjänsteman på grund av sin tjänst blivit utsatt för våld eller annan

misshandel eller i tjänsten ådragit sig sådan yrkessjukdom, varom förmäles

i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar.

11 §.

1 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande,

ävensom beträffande innehavare av befattning såsom chef för bankoch

fondinspektionen eller sparbanksinspektionen skall frågan om tjänstemannens

rätt till pension, där sådan fråga förekommer, avgöras i sammanhang

med beslut om förordnandes upphörande, så ock då meddelat förordnande

utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande.

2 mom. Beträffande ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst fullmakt

eller konstitutorial, så ock beträffande icke-ordinarie befattningshavare må

beslut om avsked icke meddelas utan att frågan om tjänstemannens rätt till

pension, där sådan fråga förekommer, dessförinnan avgjorts eller i samband

med beslutet avgöres. Vad nu sagts har dock icke avseende å innehavare

av förtroendesyssla enligt § 35 regeringsformen.

Underlåter ordinarie tjänsteman, som i första stycket avses, att söka avsked,

ändock att enligt vederbörande myndighets beprövande förhållande

föreligger, som enligt 8 § 1 eller 2 mom. bör föranleda hans avgång, ankommer

på myndigheten att föranstalta om prövning av frågan om pension åt

tjänstemannen samt att, därest pensionsrätt prövats föreligga, entlediga tjänstemannen

eller göra hemställan om hans entledigande.

3 mom. I fall, varom förmäles i 8 § 3 morn., må beslut örn entledigande

icke meddelas utan att tjänstemannen erhållit tillfälle att inkomma med

yttrande i ärendet.

4 avd. Örn pension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

12 §•

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å dels ordinarie tjänstemän,

som tillsättas medelst fullmakt eller konstitutorial, dels ock icke-ordinarie

befattningshavare med undantag av cheferna för bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

13 §.

1 morn. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av pension

tillkommer, där ej annat följer av bestämmelsen i 3 morn., i detta kapitel

avsedd tjänsteman,

a) därest han uppnått pensionsåldern (ålderspension);

b) i fall som avses i 8 § 1 mom. första stycket b) eller 8 § 4 mom. första

stycket b) (invalidpension); samt

c) i fall som avses i 8 § 1 mom. första stycket c) eller 8 § 4 mom. första

stycket c), så ock där tjänsteman med tillämpning av bestämmelserna i

8 § 3 mom. förklarats skyldig att avgå (sjukpension).

Härvid iakttages dock

a) att tjänsteman icke må komma i åtnjutande av invalid- eller sjukpension,

därest han i den ordning, varom i 8 § 1 mom. andra stycket förmäles,

prövats lämpligen böra överflyttas till annan befattning; samt

b) att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande

innehar kke-ordinarie befattning, ej må komma i åtnjutande av pension

vid avgång allenast från den icke-ordinarie befattningen och ej heller

vid samtidig avgång från båda tjänsterna må bekomma mer än en pension.

För tjänsteman, söm uppnått pensionsåldern, anses pensionen såsom ålderspension,

ändå att sådant fall föreligger som avses i första stycket b) eller

c) här ovan.

2 mom. Befattningshavare, som tidigast fem år före pensionsålderns inträde

frivilligt avgår ur tjänst, må kunna av Kungl. Maj:t medgivas rätt att

därvid komma i åtnjutande av pension (förtidspension), därest avgången finnes

icke vara stridande mot statens intressen och under förutsättning tilllika
a)

beträffande innehavare av beställning vid försvarsväsendet, för vilken

pensionsåldern bestämts till 50 eller 55 år, att han innehar minst 20, respektive

25 tjänstår; samt

b) beträffande annan tjänsteman, att han innehar minst det antal tjänstår,

som erfordras för erhållande av hel pension.

Genom fullmakt tillsatt tjänsteman, som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, må ock av Kungl. Maj:t kunna medgivas

rätt till förtidspension, därest han entledigas utan egen ansökning och utan

att på grund av i detta reglemente meddelade bestämmelser skyldighet att

avgå från tjänsten föreligger.

3 mom. Varder tjänsteman dömd till avsättning eller till följd av tjänstefel

skild från tjänsten, må han ej komma i åtnjutande av pension.

Tjänsteman, som är dömd till mistning av tjänsten på viss tid eller hålles

häktad för brott, vilket kan föranleda att han dömes till avsättning, eller

av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för dylikt brott, må ej heller

beviljas pension, så länge sådant förhållande föreligger.

14 §.

1 mom. Pension utgöres av grund- 1 mom. Pension utgöres av grund
belopp

samt, i förekommande fall, belopp samt, i förekommande fall,

rörligt tillägg. dyrortstillägg och rörligt till
lägg.

2 mom. Pension utgår från och med dagen näst efter den, då avgång från

tjänsten ägt rum, till och med den dag, då en månad förflutit efter pensionstagarens

frånfälle.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1:

Alternativ 2:

Har pensionstagare blivit för förbrytelse i tidigare innehavd tjänst dömd,

i stället för till avsättning, till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, ina dock

från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget vunnit laga

kraft, pension ej vidare utgå. .... .. .• . _

Vid tillämpning av bestämmelsen i första stycket lakttages, att för tiden

efter frånfället utgående pensionsbelopp icke må sammanlagt överstiga bUU

3 mom. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller ai

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sadant stral!, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av den pension, som eljest skolat utgå. ..... , ,

Har pensionstagare!! anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sadan anhörig

rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

A mom. Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott enligt de närmare

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet

likväl obetaget att efter pensionstagarens frånfälle förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

Pensionens grundbelopp.

15 §.

1 mom Storleken av pensionens grundbelopp bestämmes, där ej annat

föranledes av stadgandena i 2—5 inom., dels av det pensionsunderlag, som

enligt föreskrifterna i 16 § skall för tjänstemannen tillämpas, dels ock, såvitt

angår ålders-, sjuk- och förtidspension, av den tid tjänstemannen enligt

17 § äger tillgodoräkna såsom tjänstår, allt enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas i 18—21 §§.

2 mom. Har för ordinarie tjänst ändring skett beträffande pensionsålder,

pensionsunderlag eller för hel pension erforderligt antal tjänstai, varom förmäles

i 18 § (tjänstålder), må grundbeloppet av pension för den, som omedelbart

före ändringen innehade tjänsten, likväl icke understiga det belopp,

vartill det skulle hava beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan

tjänst.

3 mom. Har tjänstemannen tidigare innehaft ...

a) med pensionsrätt enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjanste
pensionsbestämmelser

förenad tjänst vid uppnåendet av för densamma stadgad

pensionsålder; . „ ...

b) en och samma befattning av det slag, som avses i 23 § (26 §) a) eller

c), under minst 12 år i oavbruten följd; eller

c) en och samma befattning av det slag som avses i 23 § (26 §) b), under

tid, för vilken förordnande å sådan befattning längst må meddelas;

och åtnjuter tjänstemannen icke pension för dylik befattning, skall vid

bestämmande av pensionens grundbelopp iakttagas, att detsamma icke ma

understiga grundbeloppet av pension för den tidigare innehavda tjänsten,

beräknat enligt de grunder, vilka för tjänstemannen gällde, i det under a)

avsedda fallet vid uppnåendet av pensionsåldern och i fall, som avses under

b) eller c), vid förordnandets upphörande.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

k morn. Där tjänsteman, som samtidigt avgår från ordinarie tjänst och

sådan icke-ordinarie befattning, vilken av honom innehafts med frånträdande

av den ordinarie tjänstens utövning, på grund av bestämmelsen i 13 §

1 mom. andra stycket b) endast äger komma i åtnjutande av en pension,

skall dennas grundbelopp motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna

beräknade grundbeloppen.

Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från icke-ordinarie befattningar,

vilka innehavas med avkortning i tjänstgöringstiden, må pensionernas

grundbelopp icke sammanlagt överstiga det högsta av pensionsunderlagen

för tjänsterna. Härav föranledd minskning fördelas lika å de särskilda

grundbeloppen.

5 mom. Grundbeloppet av pension för tjänsteman, vilken för tidigare innehavd

tjänst åtnjuter pension jämlikt av Kungl. Majit och riksdagen antagna

tjänstepensionsbestämmelser, må, där ej Kungl. Majit annat medgiver,

icke fastställas till högre belopp än det, varmed det enligt eljest i detta reglemente

meddelade bestämmelser bei''äknade grundbeloppet må överstiga

grundbeloppet av den tidigare beviljade pensionen.

Därest den tjänst, för vilken pension tidigare beviljats, var av annat slag

än som avses i 23 § (26 §), skall likväl härvid iakttagas, att det oreduderade

grundbeloppet icke må understiga det tal, vartill grundbeloppet av

ålderspension för nämnda tjänst skulle hava bestämts, därest tjänstemannen

kvarstått i densamma intill det senare avgångstillfället.

Grundbeloppet av tidigare beviljad pension, vartill hänsyn tagits jämlikt

bestämmelsen i första stycket, skall, ändock att pensionen beviljats enligt

andra tjänstepensionsbestämmelser, anses såsom grundbelopp av pension enligt

detta reglemente.

6 mom. Beräknat grundbelopp, som icke utgöres av helt med 12 eller,

i fråga örn grundbelopp understigande 1,680 kronor, med 6 jämnt delbart

krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

16 §.

1 mom. Såsom pensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som enligt

2 eller 3 moni. gäller för den befattning, från vilken avgången sker.

Har den tjänst, från vilken avgången äger rum, innehafts under kortare

tid än tre år före pensionsålderns uppnående eller, i fråga örn tjänsteman

som avgår med ratt till förtidspension, tre år före beviljandet av rätt till sådan

pension, må dock, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, vid bestämmandet

av ålders-, respektive förtidspension icke tillämpas högre pensionsunderlag

än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av

de högsta pensionsunderlag, vilka enligt av Kungl. Majit och riksdagen antågna

tjänstepensionsbestämmelser må hava varit för tjänstemannen gällande

under vart och ett av de senast förflutna tre åren.

2 mom. För befattningar, som äro hänförda till viss lönegrad, utgöra pensionsunderlagen

de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

angivas:

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1:

A. Ordinarie befattningar, som avses

i civila avlöningsreglementet.

Löne-

plan

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

A

1

1,776

18

4,500

2

1,884

19

4,800

3

1,980

20

4,800

4

2,076

21

5,124

B

2,184

22

5,436

6

2.280

23

5,736

7

2,376

24

6,036

8

2,484

25

6,360

9

2,616

26

6,696

10

2,760

27

7,020

11

2,916

28

7,356

12

3,072

29

7,680

13

3,300

30

8,016

14

3,528

31

8,268

15

3,768

32

8,436

16

3,996

33

8,580

17

4,236

34

8,736

B

1

8,268

3

9,372

1

2

8,820

D

—

7,020

—

—

F

—

5,124

—

—

B. Ordinarie beställningar, som avses

i militära avlöningsreglementet.

Löne-

plan

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Oa

1

2,724

4

6,648

2

4,200

5

7,296

3

5,712

6

8.268

Ob

1

8,580

3

9,372

2

8,820

UO

1

2,844

3

3,780

2

3,312

Ca

1

1,776

16

3,996

2

1,884

17

4,236

3

1,980

18

4,500

4

2,076

19

4,800

5

2,184

20

4,800

6

2,280

21

5,124

7

2,376

22

5,436

8

2,484

23

5,736

9

2,616

24

6,036

10

2,760

25

6,360

11

2,916

26

6,(596

12

3,072

27

7,020

13

3,300

28

7,356

14

3,528

29

7,680

15

3,768

30

8,016

Cb

1

8,268

3

9,372

Alternativ 2:

A. Ordinarie befattningar, som avses

i civila avlöningsreglementet.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions- |

underlag ;

kronor j

1

1.680

18

4,308 i

2

1,776

19

4,596

3

1,872

20

4,596

4

1,956

21

4,920

5

2,064

22

5,232

6

2,160

23

5,532

7

2.244

24

5,832

8

2,352

25

6,156

1 9

2,472

26

6,492

10

2,616

27

6,816

11

2,760

28

7,152

! 12

2,916

29

7.476 |

13

3,132

30

7,812

14

3,348

31

8,064

15

3,588

32

8,232

16

3,804

33

8,376

17

4,044

34

8,532

1

8,064

3

9,168

2

8,616

—

6,816

1 -

-

—

4,920

1 -

_

B. Ordinarie beställningar, som avses

i militära avlöningsreglementet.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions- |

underlag j

kronor

1

2,580

4

6,444

2

4,008

5

7,092

8,064

3

5,508

6

1

2

8.376

8,616

3

9,168

1

2

2,700

3,144

3

3,600

1

1,680

16

3,804

2

1.776

17

4,044

3

1,872

18

4,308

4

1,956

19

4,596

5

2,064

20

4,596

6

2,160

21

4,920

7

2,244

22

5,232

8

2,352

23

5,532

9

2,472

24

5,832

10

2,616

25

6,156

41

2,760

26

6,492

12

2,916

27

6,816

13

3,132

28

7,152

14

3,348

29

7,476

15

3,588

30

7,812

1

8,064

3

9,168

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Majlis proposition nr 339.

Alternativ 1:

C. Beställningar, som avses 1 manskapsavlöningsreglementet.

Pensions-

Löneplan

Lönegrad

underlag

kronor

Mb

1

2,256

1

2

2,400

Alternativ 2:

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Pensions-

Löneplan

Lönegrad

underlag

kronor

Mb

1

2,136

2

2,268

D. Extra ordinarie befattningar.

Löne-

plan

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Eo,Meo

1

1,680

16

3,768

2

1,776

17

3,996

3

1,884

18

4,236

4

1,980

19

4,500

5

2,076

20

4,500

6

2,184

21

4,800

7

2,280

22

5,124

8

2,376

23

5,436

9

2,484

24

5,736

10

2,616

25

6,036

11

2,760

26

6,360

12

2,916

27

6,696

13

3,072

28

7,020

14

3,300

29

7,356

15

3,528

30

7,680

Oc

1

2,400

j

Ek

1

1,500

5

1,500

2

1,500

6

1,590

3

1,500

7

1,680 .

•

4

1,500

8

1,776

U

1

1,500

2

1,500

D. Extra ordinarie befattningar.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

1

1,584

16

3,588

2

1,680

17

3,804

3

1,776

18

4,044

4

1,872

19

4,308

5

1,956

20

4,308

6

2,064

21

4,596

7

2,160

22

4,920

8

2,244

23

5,232

9

2,352

24

5,532

10

2,472

25

5,832

11

2,616

26

6,156

12

2,760

27

6,492

13

2,916

28

6,816

14

3,132

29

7,152

15

3,348

30

7,476

1

2,268

1

1,410

5

1,410

2

1,410

6

1,500

3

1,410

7

1,584

4

1,410

8

1,680

1

1,410

2

1,410

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlönings

reglementet tillämpas de pensionsunderlag, som gälla för motsvarande ordf

nane tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss

lönegrad ej hänförliga ordinarie tjänster

skola gälla följande pensionsunderlag:
för

justitieråd och regeringsråd

10.920 kronor,

för landshövding 10,920 kronor,

för chefen för rasbiologiska institutet

samt professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

8,268 kronor,

för innehavare av ordinarie befattning

vid universitet eller karolinska

3 mom. För nedan angivna, till viss

lönegrad ej hänförliga ordinarie tjänster

skola gälla följande pensionsunderlag:
för

justitieråd och regeringsråd

10,716 kronor,

för landshövding 10,716 kronor,

för chefen för rasbiologiska institutet

samt professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

8,064 kronor,

för innehavare av ordinarie befattning

vid universitet eller karolinska

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

221

Alternativ 1: Alternativ 2:

mediko-kirurgiska institutet såsom mediko-kirurgiska institutet såsom

prosektor, laborator, lärare i medicinsk prosektor, laborator, lärare i medicinsk

radiologi, observator och föreståndare radiologi, observator och föreståndare

för zoologiska institutionens i Lund en- för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 6,696 kronor, tomologiska avdelning 6,492 kronor.

I fråga om icke-ordinarie befattning, som ej är hänförlig till viss lönegrad,

äger Kungl. Majit antingen bestämma den lönegrad befattningen med avseende

å pensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt pensionsunderlag.

17 §.

1 mom. Såsom tjänstår må tillgodoräknas tid före pensionsålderns uppnående,

under vilken tjänsteman varit underkastad detta reglemente.

Vid tjänstårsberäkningen skall dock avdrag göras för tid, under vilken

tjänsteman av annan anledning än tjänstledighet för offentligt uppdrag vidkänts

C-avdrag å lönen eller, i fråga om tjänsteman som icke åtnjuter avlöning

enligt något av de i 1 § 1 mom. angivna avlöningsreglementena eller

enligt av Kungl. Majit i anslutning till sådant reglemente utfärdade avlöningshestämmelser

för icke-ordinarie personal, eljest avstått samtliga kontanta

avlöningsförmåner.

Tid, under vilken icke-ordinarie tjänsteman haft avkortad tjänstgöring,

skall vid tjänstårsberäkningen, i förekommande fall efter avdrag varom i

nästföregående stycke förmäles, minskas med så stor del, som svarar mot

avkortningen i tjänstgöringstiden.

2 mom. Såsom tjänstår må jämväl tillgodoräknas dels tid, varunder tjänsteman

varit underkastad andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser

än de i detta reglemente innefattade, i den omfattning

sådan tid enligt berörda bestämmelser med därtill hörande övergångsstadganden

fått tillgodoräknas, dels ock tid i övrigt, vilken han ägt räkna

såsom tjänstår enligt de andra av Kungl. Majit och riksdagen antagnatjänstepensionsbestämmelser

med övergångsstadganden, vilka han sålunda varit

senast underkastad, dock endast i den mån sådan tid ej tillgodoräknats enligt

föreskrifterna i 1 morn.

Såsom inskränkning i vad nu stadgats gäller, att tid varunder tjänsteman

innehaft beställning å reservstat vid försvarsväsendet må tillgodoräknas endast

i den mån i detta reglemente meddelade särskilda bestämmelser därtill

föranleda.

3 mom. På prövning i den ordning Kungl. Maj :t föreskriver beror, örn och

i vad mån såsom tjänstår må tillgodoräknas tid varunder tjänsteman, i andra

fall än i 1 och 2 mom. avses, fullgjort arbete eller uppdrag i eller utom statens

tjänst.

4 mom. Vid tjänstårsberäkning skall i förekommande fall iakttagas,

a) att lid varunder mer än en med pensionsrätt förenad befattning innehafts

skall, så framt tjänstemannen sedermera under någon tid innehaft allenast

en dylik tjänst, tillgodoräknas med sammanlagda antalet av de för varje

särskild befattning beräknade tjänståren, dock med högst det antal som

motsvarar tiden för samtidigt innehav av befattningarna; samt

b) att, där avgång samtidigt sker från två eller flera tjänster, tid varunder

allenast en pensionsberättigande befattning innehafts, så ock tjänstår, vilkas

tillgodoräknande medgivits enligt 3 mom. eller som beräknats enligt a) här

ovan, anses såsom tjänstår allenast i den av avgångstjänsterna, vars pen
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Majis proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

sionsunderlag är högst, eller, om flera underlag äro lika, i den tjänst, för

vilken eljest beräknat antal tjänstår är minst.

5 mom. Därest vid beräkning av tjänstår den uppkomna slutsumman utvisar

del av dag, skall avrundning ske till närmast högre hela dagantal.

18 §.

Grundbeloppet av ålderspension bestämmes på följande sätt. Kan tjänsteman

räkna minst 30 eller — i fråga om ordinarie befattning, upptagen i den

såsom bilaga B till detta reglemente fogade tjänståldersförteckningen, eller

icke-ordinarie befattning, som av Kungl. Majit förklarats vara i pensionshänseende

likställd nied dylik ordinarie befattning — minst 25 tjänstår, utgår

hfl pension, vilken till beloppet sammanfaller med pensionsunderlaget. Är

tjänstårens antal mindre än nu sagts, utgår avkortad pension, motsvarande

beloppet av hel pension, minskat med Vm eller, där för hel pension erfordras

allenast 25 tjänstår, med ‘/ioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet

tjänstår understiger 30 respektive 25.

19 §.

Grundbeloppet av invalidpension motsvarar det för tjänstemannen gällande

pensionsunderlaget, dock att för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad

tjänstgöringstid pensionsunderlaget reduceras i samma omfattning, som vid

avgången gällt i fråga om lönen.

20 §.

Grundbeloppet av sjukpension bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna.

Grundbeloppet skall likväl utgöra lägst 75 procent av pensionsunderlaget,

i den mån beloppet icke härigenom överstiger grundbeloppet av den

ålderspension, som skulle hava tillkommit tjänstemannen, därest han under

oförändrade förhållanden kvarstått i sin befattning till pensionsålderns inträde.

21 §.

1 mom. Grundbeloppet av förtidspension, varom förmäles i 13 § 2 mom.

första stycket, bestämmes enligt de i 18 § angivna grunderna men skall för

tiden intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara

minskat med Vibo eller, där för hel pension erfordras 25 tjänstår, ‘/iso för

varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället återstått

till nämnda tidpunkt.

2 mom. Grundbeloppet av förtidspension, som avses i 13 § 2 mom. andra

stycket, bestämmes enligt de grunder, som i 24- § (27 §)''3 mom. första

och andra styckena stadgas beträffande förordnandepension.

Dyrortstillägg.

22 §.

1 mom. Pensionstagare, vilken enligt

bestämmelserna i 2 och 3 mom.

här nedan anses tillhöra någon av

ortsgrupperna D—I, äger, såvitt ej annat

följer av bestämmelserna i 23

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 339.

223

Alternativ 1:

Alternativ 2:

och 24 §§, att d pensionens grundbelopp

eller, där mer än en pension

åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen

efter ansökning erhålla

dyrortstillägg med belopp för

år räknat, som hår nedan angives.

Uppgår grundbeloppet till högst

1,400 kronor, utgör dgrortstillägget

för ortsgrupperna D—F 6 procent av

grundbeloppet, dock i förekommande

fall med jämkning till närmast högre

i helt krontal med 6 delbara belopp,

och för ortsgrupperna G—1

dubbla beloppet av det sålunda för

förstnämnda ortsgrupper fastställda

tillägget.

Överstiger grundbeloppet 1,400

kronor, fastställes dgrortstillägget till

belopp, som framgår av följande tabell:
-

Grundbeloppet

Dyrortstillägg

men uppgår

lör orts-

för orts-

till högst

grupp D-F

grupp G-I

kronor

kronor

kronor

1,400

1,550

90

180

1,550

1,759

96

192

1,750

1,950

108

216

1,950

2,200

120

240

2,200

2,450

132

264

2,450

2,700

141

288

2,700

3,000

156

312

3,000

3,300

168

336

3,300

3,800

180

360

3,800

4,500

192

384

4,500

204

408

2 mom. I fråga örn rätt till dyrortstillägg

skall pensionstagare för

varje kalenderår anses hånförlig till

ortsgruppen för den eller de orter,

där han under de båda nåstförflutna

kalenderåren varit mantalsskriven

eller, örn han under nämnda tid

varit mantalsskriven å orter tillhörande

skilda ortsgrupper, till den

lägsta förekommande ortsgruppen.

3 m o m. Vid tillämpning av bestämmelsen

i 2 mom. skola orterna i

riket, där ej Kungl. Maj.t annorlunda

förordnar, anses tillhöra de ortsgrupper,

till vilka de äro hänförliga järn
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1:

Alternativ 2:

likt förordnande, som av Kungl. Maj:t

meddelats med stöd av bestämmelser

i de civila och militära avlöningsreglementena.

23 §.

1 mom. Ansökning örn dyrortstillägg

eller örn förhöjning av utgående

dyrortstillägg göres hos den pensionsbeviljande

myndigheten och skall

vara åtföljd av på heder och samvete

avgiven uppgift rörande de förhållanden,

vilka enligt bestämmelserna

i 22 § 2 mom. åro av betydelse

för frågans prövning.

Dyrortstillägg eller dylikt tillägg

med förhöjt belopp må icke utgå för

längre tid tillbaka än sex månader

före den månad, under vilken ansökning

därom gjorts, ändå att rätt därtill

visas hava tidigare förvärvats.

2 mom. Varder pensionstagare,

som åtnjuter dyrortstillägg, mantalsskriven

inom annat mantalsskrivningsdistrikt

eller företager pensionstagare

bosatt i mantalsskrivningsdistrikt,

vars område är fördelat ä skilda

ortsgrupper, flyttning inom distriktet,

åligger det honom att örn förhållandet

göra anmälan till den myndighet,

som beviljat pensionen. Sådan

anmälan skall innehålla på heder och

samvete underskriven försäkran örn

riktigheten av den lämnade uppgiften

och skall göras på sätt och inom

tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Efter anmaning är pensionstagare,

vilken åtnjuter dyrortstillägg, skyldig

att till den pensionsbeviljande

myndigheten utan oskäligt dröjsmål

inkomma med på heder och samvete

avgiven fullständig uppgift örn de

förhållanden, vilka enligt bestämmelserna

i 22 § 2 mom. äro av betydelse

för frågan örn hans rätt till dyrortstillägg.

3 mom. Uppgift eller anmälan,

varom förmäles i 1 och 2 morn., skall

avfattas å blankett enligt av Kungl.

Majy fastställt formulär.

På anfordran av den pensionsbeviljande

myndigheten är pensionsta
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

225

Alternativ 1: Alternativ 2:

gören skyldig att på lämpligt sått

styrka av honom lämnad uppgift.

24 §.

1 mom. Har pensionstagare i fall,

som avses i 23 § 1 eller 2 morn., åberopat

oriktig uppgift av beskaffenhet

att påverka rätten till dyrortstillågg

eller uraktlåter pensionstagare att

fullgöra vad honom enligt bestämmelserna

i 23 § 2 och 3 mom. åligger,

skall ansökning örn dyrortstillågg eller

förhöjning av dylikt tillägg avslås

och redan utgående tillägg indragas;

dock att nämnda omständighet icke

skall utgöra hinder mot att ånyo bevilja

dyrortstillågg å pensionen, sedan

två är förflutit från beslutets

dag.

Har någon genom oriktiga uppgifter

eller annorledes föranlett utbetalande

av dyrortstillågg, som icke bort

tillerkännas honom, skall, örn ej särskilda

skäl prövas böra medföra undantag,

för mycket utbetalat pensionsbelopp

avdragas från honom framdeles

tillkommande pension.

2 mom. Finner den pensionsbeviljande

myndigheten grundad anledning

till antagande, att sådant förhållande

föreligger, som jämlikt 22 § 2

mom. eller 1 mom. hår ovan bär föranleda

till minskning eller indragning

av dyrortstillägg, äger myndigheten

att för tiden intill dess frågan blivit

i vederbörlig ordning prövad förordna,

i förra fallet att tillägget skall utgå

med det minskade belopp, vartill

förhållandena må föranleda, och i senare

fallet att tillägg icke skall utbetalas.

Rörligt tillägg.

22 §.

1 mom. Å pensionens grundbelopp

eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda

grundbeloppen utgår rörligt

tillägg under samma förutsättningar

och enligt samma grunder, som enRiliang

lill riksdagens protokoll 19M. 1 sami.

25 §.

1 mom. Å pensionens grundbelopp

eller, där mer än en pension enligt

reglementet åtnjutes, å de sammanlagda

grundbeloppen ävensom, i förekommande

fall, å dyrortstillägg utgår

rörligt tillägg under samma förNr

339. 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1:

ligt vederbörliga avlöningsreglementen

gälla angående dylikt tillägg å

lön till ordinarie och extra ordinarie

tjänstemän vid den civila och militära

statsförvaltningen.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å

grundbeloppet för månad.

Härvid skall dock iakttagas, att

tillägg ej beräknas å belopp, varmed

grundbeloppet överstiger 500 kronor,

och ej heller å däri ingående öretal,

som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning a

de tabeller och anvisningar, som må

Alternativ 2:

utsättningar och enligt samma grunder,

som enligt vederbörliga avlöningsreglementen

gälla angående dyligt

tillägg å lön till ordinarie och

extra ordinarie tjänstemän vid den

civila och militära statsförvaltningen.

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å

sammanlagda beloppet för månad av

de pensionsförmåner, å vilka sådant

tillägg enligt bestämmelsen i 1 mom.

må åtnjutas.

Härvid skall dock iakttagas, att

tillägg ej beräknas å belopp, varmed

summan av nämnda pensionsförmåner

överstiger 500 kronor, och ej heller

å däri ingående öretal, som överskjuter

fullt krontal,

rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t

linas erforderliga.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

23 §■ 26 §.

Bestämmelserna i detta kapitel äga tillämpning å

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen.

24 §■ 27 §.

1 morn. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för viss

tid ager vid avgång ur statens tjänst komma i åtnjutande av pension (förordnandepension),

a) därest tjänsten av honom innehafts minst 12 år i oavbruten följd;

b) i fall, varom förmäles i 8 § 1 mom. första stycket b) eller c) eller i 8 8

3 inom. andra stycket;

c) därest utan att sådant fall är för handen, som avses under a) eller

b) har ovan — förordnandet utlöper utan att efterföljas av förnyat förordnande;

samt

d) därest, i fråga örn tjänsteman som är innehavare av förtroendesyssla

enligt § 35 regeringsformen, tjänstemannen entledigas på grund av stadgandet

i sistnämnda författningsrum.

Innehavare av befattning såsom chef för försäkringsinspektionen, bankoch

fondinspektionen eller sparbanksinspektionen äger vid avgång från

tjänsten komma i åtnjutande av förordnandepension, därest sådant fall föreligger,

som avses under a) här ovan eller i 8 § 1 mom. första stycket b) eller

c) respektive 8 § 4 mom. första stycket b) eller c), så ock eljest därest förordnandet

upphäves utan att tjänstemannen anhållit därom.

Dar sådant förhållande föreligger, varom förmäles i 13 § 3 morn., må

dock tjänsteman icke komma i åtnjutande av pension.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

227

Alternativ 1: Alternativ 2:

2 mom. I fråga om grundbeloppet av förordnandepension gäller vad nedan

i 3 och 4 mom. stadgas. I övrigt skola föreskrifterna i 14 och 22 §§

(14 § samt 22—25 §§) äga motsvarande tillämpning.

3 mom. Grundbeloppet av förordnandepension motsvarar

a) där tjänsten innehafts minst 12 år eller avgången är föranledd av

olycksfall i tjänsten, det för befattningen gällande pensionsunderlaget (hel

pension);

b) eljest pensionsunderlaget, minskat med 1/1(i0-del för varje full fjärdedel

av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst 24/ieo-delar

(avkortad pension).

I fråga om den, som vid tjänstens tillträdande innehade annan befattning,

förenad med pensionsrätt enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna

tjänstepensionsbestämmelser, skall likväl iakttagas, att grundbeloppet

ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om

tjänstemannen intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning och

det för denna gällande pensionsunderlaget varit ökat med halva skillnaden

mellan underlagen för de båda befattningarna. Dylik ökning må dock äga

rum endast örn pensionsunderlaget för den tjänst, från vilken avgång sker,

är större än underlaget för den tidigare innehavda tjänsten.

Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3, 5 och 6 mom. stadgas skall

lända till efterrättelse jämväl där pension beviljas enligt bestämmelserna i

denna paragraf.

4 mom. Pensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna

utgöra följande belopp:

A. Befattningar, tillhörande löneplan C

civila avlöningsreglementet.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

1

6,000

10

8,820

2

6,180

11

9,120

3

6,420

12

9,840

4

7,020

13

10,080

5

7,800

14

10,200

6

7,800

15

10,200

7

8,040

16

10,920

8

8,280

17

10,920

9

8,520

B. Befattningar, tillhörande löneplan E

civila avlöningsreglementet.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

1

6,420

8

7,020

2

6,720

9

7,020

3

6,720

10

7,800

4

6,720

11

7,800

5

6,720

12

7,800

6

7,020

13

7,800

7

7,020

14

7,800

A. Befattningar, tillhörande löneplan C

civila avlöningsreglementet.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

1

5,796

10

8,616

2

5,976

11

8,916

3

6,216

12

9,636

4

6,816

13

9,876

5

7,596

14

9,996

6

7,596

15

9,996

7

7,836

16

10,716

8

8,076

17

10,716

9

8,316

B. Befattningar, tillhörande löneplan E

civila avlöningsreglementet.

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

Löne-

grad

Pensions-

underlag

kronor

1

6,216

8

6,816

2

6,516

9

6,816

3

6,516

10

7,596

4

6,516

11

7,596

5

6,516

12

7,596

6

6,816

13

7,596

7

6,816

14

7,596

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1:

C. Beställningar, tillhörande någon av

löneplanerna Ob eller Cb militära

avlöningsreglementet:

beställning tillhörande lönegraden

Ob 4 10,080 kronor,

beställning tillhörande lönegraden

Cb 2 8,520 kronor.

D. Övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen:

10,200 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen:

8,280 kronor.

Alternativ 2:

C. Beställningar, tillhörande någon av

löneplanerna Ob eller Cb militära

avlöningsreglementet:

beställning tillhörande lönegraden

Ob 4 9,876 kronor,

beställning tillhörande lönegraden

Cb 2 8,316 kronor.

D. Övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen:

9,996 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen:

5,076 kronor.

25 §. 28 §.

1 moni. Ordinarie tjänsteman, som tillsatts medelst förordnande för begränsad

anställningstid, är vid avgången ur statens tjänst

a) därest han innehaft tjänsten under tid, för vilken förordnande å densamma

längst må meddelas, så ock i fall, som avses i 8 § 3 mom. andra stycket,

försäkrad till erhållande av pension från och med månaden näst efter

den, under vilken han fyller 65 år (uppskjuten pension); samt

b) i fall, som avses i 8 § 1 mom. första stycket b) eller c), berättigad att

komma i åtnjutande av pension (invalidpensicm, sjukpension).

° Tjänsteman må dock icke komma i åtnjutande av pension där sådant förhållande

föreligger, varom förmäles i 13 § 3 mom.

2 morn. I fråga om grundbeloppet av pension, som avses i 1 morn., gäller

vad nedan i 3 och 4 mom. stadgas. T övrigt skola föreskrifterna i U och 22 §§

(H § samt 22—25 §§) äga motsvarande tillämpning, dock med den inskränkning

i fråga örn uppskjuten pensions utgående, som följer av stadgandet i

1 mom. första stycket a) här ovan.

3 morn. Grundbeloppet av här avsedd pension bestämmes av det för befattningen

gällande pensionsunderlaget ävensom, såvitt gäller uppskjuten

pension och sjukpension, av den tid, varunder tjänsten innehafts. Härvid iakttages
.

. beträffande uppskjuten pension, att sådan pension bestämmes med tilllämpning

av de i 18 § meddelade stadgandena angående ålderspension;

b) beträffande invalidpension, att dylik pension fastställes enligt den i

19 § meddelade föreskriften angående sådan pension; samt

c) beträffande sjukpension, att sådan pension bestämmes till 75 procent

av pensionsunderlaget.

I fråga örn den, som vid förordnandets tillträdande innehade annan befattning,

förenad med pensionsrätt enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna

tjänstepensionsbestämmelser, skall likväl iakttagas, att grundbeloppet

ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, örn tjänstemannen

intill tiden för avgången kvarstått i sin förra befattning.

Vad i 15 § 2 mom. första stycket samt 15 § 3, 5 och 6 mom. stadgas skall

lända till efterrättelse jämväl där pension beviljas enligt bestämmelserna i

denna paragraf.

4 mom. Pensionsunderlagen för de i denna paragraf avsedda befattningarna

utgöra de belopp, vilka enligt 16 § 2 mom. gälla för befattningar i

nedan angivna lönegrader, nämligen

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

229

Alternativ 1: Alternativ 2:

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 26.

Vid beräkning av uppskjuten pension eller sjukpension skall tillämpas en

tjänstålder för hel pension av 30 eller, i fråga örn befattning som är upptagen

i bilagan B till reglementet, 25 år.

5 mom. Tillträder den, som är försäkrad till erhållande av uppskjuten

pension, ånyo anställning, förenad med pensionsrätt enligt av Kungl. Majit

och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser, upphör hans rätt till

uppskjuten pension.

6 mom. Har den, som äger rätt till uppskjuten pension, innan denna börjat

utgå, blivit varaktigt oförmögen till arbete och på grund därav erhållit

folkpension enligt gällande lag om folkpensionering, skall på därom gjord

ansökning rätten till uppskjuten pension utbytas mot en genast börjande

pension.

Grundbeloppet av sådan pension skall, enligt av Kungl. Majit fastställda

grunder, motsvara grundbeloppet av den uppskjutna pension, i vars ställe

den träder, men utgöra lägst 50 procent av den uppskjutna pensionens grundbelopp.

I övrigt skola föreskrifterna i 1A och 22 §§ (1A § samt 22—25 §§)

äga motsvarande tillämpning med den avvikelsen från vad i 14 § 2 mom.

stadgas, att pensionen utgår från och med den månad, då beslutet örn folkpension

meddelats, dock tidigast från och med den månad, då ansökningen

gjorts.

5 avd. Om livränta.

26 §. 29 §.

1 mom. Den, som, efter att hava blivit underkastad detta reglemente, avgått

ur statens tjänst utan rätt att komma i åtnjutande av pension för den

av honom vid avgångstillfället innehavda befattningen, är berättigad att på

därom gjord ansökan erhålla livränta,

a) när han uppnått en levnadsålder av 65 år (uppskjuten livränta); eller

b) därest han före uppnåendet av 65 års ålder blivit varaktigt oförmögen

till arbete och på grund därav erhållit folkpension enligt gällande lag om

folkpensionering (förtidslivrånta).

Såsom förutsättning för rätt till livränta skall likväl gälla

a) att tjänstemannen under sammanlagt minst tre år innehaft anställning,

som vid avgångstillfället varit förenad med pensionsrätt enligt detta

reglemente eller andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser;

samt

b) att tjänstemannen icke före den i första stycket a) eller b) avsedda

tidpunkten erhållit annan anställning, förenad med pensionsrätt som nyss

sagts.

Där tjänsteman samtidigt avgått från ordinarie tjänst och sådan icke-ordinarie

befattning, som av honom innehafts med frånträdande av den ordinarie

tjänstens utövande, äger han allenast komma i åtnjutande av en livränta.

2 mom. Där pension upphör att utgå på grund av stadgandet i 14 § 2

mom. andra stycket, inträder i stället rätt till livränta enligt bestämmelserna

i 1 mom. här ovan.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1:

Alternativ 2:

3 mom. Livränta utgår

a) uppskjuten livränta från och med månaden näst efter den, under vilken

vederbörande uppnått 65 års ålder, eller, där i fall som avses i 2 mom.

nämnda ålder redan uppnåtts, från och med dagen näst efter den, då pension

upphört att utgå; dock^ att livränta i förstnämnda fall ej må utgå för

längre tid tillbaka än sex månader före den månad, under vilken ansökning

därom gjorts; samt

b) förtidslivränta från och med den månad, då beslutet örn folkpension

meddelats, dock tidigast fran och med den månad, då ansökning örn livränta

gjorts.

Livräntan utgår till och med den månad, varunder livräntetagaren avlider.

4 mom. Utbetalning av livränta sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Majli.

7 mom. Beloppet av livränta bestämmes, där icke annat föranledes av

vad nedan i 2 mom. stadgas, i förhållande till dels det för befattningshavaren

vid avgången gällande pensionsunderlaget, dels antalet vid avgången uppnådda

tjänstår och dels nämnda antal tjänstår utökat med tid, som vid avgången

må hava återstått till tidpunkten för uppnående av 65 års ålder, allt

på sätt närmare stadgas i 28 § (31 §).

Härvid iakttages

a) att i fall, där den tjänst, från vilken avgången ägt rum, innehafts under

kortare tid än tre år, pensionsunderlaget bestämmes på motsvarande

sätt som i 16 § 1 mom. andra stycket stadgas;

b) att tid, för vilken bidragsplikt för t jäns tepensionering ej förelegat, vid

tjänstårsberäkning i intet fall må tagas i betraktande till större del än två

tredjedelar; samt

c) att såsom tjänstår för den, som avgått från tjänst, vilken avses i 23 §

(26 §), ma tagas i betraktande allenast tid, under vilken tjänstemannen i

oavbruten följd före avgången innehaft nämnda tjänst.

2 mom. Vad i 14 § 3 morn., 15 § 2 och 4 inom., 24 § (27 §) 3 mom. andra

stycket och 25 § (28 §) 3 mom. andra stycket stadgas örn pension eller pensions

grundbelopp skall äga motsvarande tillämpning i fråga om livränta.

Föreligger beträffande den, som äger rätt till livränta, sådant fall som avses

i 15 § 3 mom. eller 15 § 5 mom. första stycket, skall vad i nämnda författningsrum

föreskrives om bestämmande av pensions grundbelopp iakttagas

vid fastställande av livräntans belopp.

3 mom. Livräntas årsbelopp jämkas, där så erfordras, till närmast högre

öretal, som är jämnt delbart med 120.

1 mom. Uppskjuten livränta bestämmes, med iakttagande i förekommande

fall av vad nedan i 3 mom. stadgas, till ett belopp motsvarande så stor del

av pensionsunderlaget, som antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade

fjärdedels tjänstår utgör av 120 eller, där det på sätt i 27 § (30 §)

l morn. sägs utökade antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är

större, av sistnämnda antal, dock att, om antalet vid avgången uppnådda

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår är mindre än 120, det på nyssnämnda

sätt beräknade beloppet skall minskas med 1/10 procent för varje felande

fjärdedels år.

27 §.

30 §.

28 §.

31 §.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 339.

231

Alternativ 1: Alternativ 2:

2 mom. Förtidslivränta utgår med belopp, som enligt av Kungl. Majit

fastställda grunder motsvarar den uppskjutna livränta, vartill tjänstemannen

skulle hava varit berättigad vid 65 års ålder, dock lägst med belopp motsvarande

tio procent av den uppskjutna livräntans årsbelopp.

3 mom. Livränta till tjänsteman, vilken på grund av förbrytelse i tjänsten

blivit dömd till avsättning eller, i stället för avsättning, straff enligt 2 kap.

17 § strafflagen eller som till följd av tjänstefel skilts från tjänsten^ utgör

en tredjedel av det belopp, varmed livräntan i annat fall skolat utgå, med

rätt likväl för Kungl. Majit att tillerkänna vederbörande större del, dock ej

mera än två tredjedelar.

6 avd. Särskilda bestämmelser.

29 §. 32 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad i 2—5 avd. stadgas skola för vissa

tjänstemän gälla de särskilda bestämmelser, som här nedan under 30 35

§§ (33—38 §§) meddelas.

30 §. 33 §.

Fjärde huvudtiteln.

Armén, marinen och flygvapnet.

1. Beställningshavare, som avses i militära avlöningsreglementet, samt

högbåtsman och flaggkorpral må, oavsett stadgandena i 17 §, såsom tjänstår

tillgodoräknas följande tid, nämligen

a) officer (musikdirektör), underofficer (musikunderofficer), högbåtsman

och flaggkorpral tid, under vilken beställningshavaren efter fyllda 21 år

innehaft med pensionsrätt icke förenad fast anställning såsom manskap vid

försvarsväsendet, samt annan beställningshavare två tredjedelar av sådan tid;

b) beställningshavare, som från reservstat övergått till beställning på aktiv

stat, den tid, varunder han i beställning å sådan stat fullgjort tjänstgöring,

ävensom av tid i övrigt, varunder beställningshavaren tillhört reservstaten,

den del Kungl. Majit bestämmer;

c) beställningshavare, som innehaft anställning i reserv vid försvarsväsen
det

eller såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, marinläkare av andra

graden eller marinläkarstipendiat, tid, varunder han fullgjort tjänstgöring i

sådan anställning; samt _ .

d) beställningshavare, som haft avsked med tillstånd att under viss tid

såsom lönlös kvarstå över stat, tiden för därunder fullgjord tjänstgöring vid

försvarsväsendet.

Icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet må, oavsett stadgandena

i 17 §, såsom tjänstår tillgodoräknas två tredjedelar av den tid, under

vilken han efter fyllda 21 år innehaft med pensionsrätt icke förenad fast

anställning såsom manskap vid försvarsväsendet.

I fråga örn avdrag vid tjänstårsberäkningen skall i förekommande fall

bestämmelsen i 17 § 1 mom. andra stycket lända till efterrättelse.

2. Ordinarie beställningshavare, som är att hänföra till militär eller civilmilitär

personal, är efter avgång från tjänsten med ålders- eller förtidspen
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

sion pliktig att inträda i vederbörlig reserv och kvarstå i reserven intill fyllda

70 ar, om han innehaft beställning, för vilken gäller en pensionsålder av

65 år, och i annat fall intill fyllda 65 år, med skyldighet att tjänstgöra i krig

och då värnpliktiga eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet

ävensom vid sådan övning eller större rustning, som till utrönande av arméns,

marinens eller flygvapnets krigsberedskap eller för utbildning av bevärmgens

äldre årsklasser eller landstormen eller eljest kan bliva särskilt

anbefalld.

Har pensionstagare, som avses i första stycket, under den tid, då han är

skyldig kvarsta, i reserv, upphört att vara svensk medborgare eller utan vederbörligt

tillstånd ingått i främmande makts krigstjänst, är rätten till pension

förverkad fran och med manaden näst efter iden, varunder han förlorat

svenskt medborgarskap eller gått i främmande tjänst.

3. Har den, som avgått från ordinarie beställning, kommit i åtnjutande

av pension enligt gällande bestämmelser i fråga örn pensionering av försvarsväsendets

reserver av befäl och civilmilitär personal, är han icke berättigad

att erhålla livränta.

31 §■ 34 §.

Femte huvudtiteln.''

1 mom. Statens skyddshem.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem, skola

tillämpas det pensionsavdrag och det pensionsunderlag, som enligt 7 § 2

mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattning såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas

de pensionsavdrag och pensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 §

2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen:

för överläkare av 3:e klass...................... A 28

» » » 2:a » a 29

» * » l:a » A 30;

dock att för överläkare, som tillika

är professor i psykiatri vid universitet,

pensionsavdraget skall utgöra 492

kronor och pensonsunderlaget 8,268

kronor.

dock att för överläkare, som tillika

är professor i psykiatri vid universitet,

pensionsavdraget skall utgöra 492

kronor och pensionsunderlaget 8,064

kronor.

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning såsom överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka

skola tillämpas det pensionsavdrag och det pensionsunderlag, som

enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 339.

233

Alternativ 1: Alternativ 2:

4 morn. Länsstyrelserna.

1. För landshövding tillämpas en tjänstålder för hel pension av 20 år.

Avkortad pension motsvarar för sådan tjänsteman beloppet av hel pension,

minskat med 1/s0 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

20.

2. Grundbeloppet av förtidspension enligt 13 § 2 mom. första stycket skall

för landshövding motsvara grundbeloppet av hel ålderspension men för tiden

intill den tidpunkt, vid vilken pensionsåldern skulle hava inträtt, vara minskat

med 1/i2o för varje full eller påbörjad fjärdedel av år, som vid avgångstillfället

återstått till nämnda tidpunkt.

32 §. 35 §.

Åttonde huvudtiteln.

Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

1. För vissa tjänstemän vid här avsedda läroanstalter skola i fråga om

pensionsavdrag följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen

i 6 § andra stycket, pensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.

Angående pensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft rektorsbefattning,

stadgas i 5 punkten andra stycket här nedan.

b) I fråga örn innehavare av sådan ordinarie eller extra ordinarie befattning

såsom lärare i övningsämne, för vilken årslönen i förekommande fall

bestämmes genom ökning eller minskning av det för vederbörande löneklass

och ortsgrupp gällande lönebeloppet i enlighet med föreskrifterna i 55 §

9 mom. 5 punkten b) civila avlöningsreglementet eller motsvarande för extra

ordinarie lärare gällande bestämmelser, iakttages, att pensionsavdrag för tid,

då ökning eller minskning sker av lönebeloppet, ökas respektive minskas med

samma procenttal, som på grund av nu berörda bestämmelser tillämpas

beträffande lönebeloppet. Pensionsavdrag för år räknat; som icke utgöres av

helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas dock till närmast högre sålunda

delbara tal.

2. För medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatta ordinarie tjänstemän

ävensom extra ordinarie befattningshavare vid här avsedda läroanstalter,

dock med undantag av maskinister, husmödrar, sjuksköterskor, översköterskor,

vaktmästare och eldare, inträder pensionsåldern vid utgången av det

kalenderhalvår, varunder den såsom pensionsålder gällande levnadsåldern

uppnås.

3. Vid bestämmandet av pension eller livränta för innehavare av sådan

befattning såsom lärare i övningsämne, varom i 1 punkten b) här ovan förmäles,

skola följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) Äger avgång med rätt till pension samtidigt rum från två eller flera befattningar

av här avsett slag, må pensionernas grundbelopp icke sammanlagt

överstiga det högsta av pensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd

minskning fördelas lika å de särskilda grundbeloppen.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

b) I fråga om grundbeloppet av pension för innehavare av bär avsedd befattning,

vilken åtnjuter pension för tidigare innehavd tjänst av dylikt slag,

skall i stället för vad i 15 § 5 mom. andra stycket stadgas iakttagas, att det

oreducerade grundbeloppet skall motsvara det sammanlagda tal, vartill de

bada pensionernas grundbelopp skulle hava uppgått, därest tjänstemannen

vid det torra pensioneringstillfället innehaft och avgått från jämväl den senare

tjänsten samt för pension å denna ägt tillgodoräkna ytterligare tjänstår

motsvarande det antal, som förvärvats efter det förra pensioneringstillfället.

/ Val tjänstårsberäkningen skall tid varunder här avsedd befattning innehafts,

i förekommande fall efter avdrag varom i 17 § 1 morn. andra stycket

förmäles, ökas respektive minskas med en trettiondedel för varje veckotimme,

varmed undervisningsskyldigheten under samma tid må hava överstigit respektive

understigit 30 veckotimmar. Ökning av tiden må dock ske med högst

fyra trettiondedelar; minskning må ske i fråga om ordinarie lärare i teckning,

musik eller gymnastik med lek och idrott med högst tjuguen trettiondedelar

samt i fråga om ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd med högst tjugutyra

trettiondedelar.

...Vad i nästföregående stycke stadgas om ökning eller minskning av tid vid

tjänstårsberäkningen skall likväl icke äga tillämpning vid bedömande av förutsättningarna

för medgivande av rätt till förtidspension jämlikt 13 § 2 mom.

första stycket.

d) I fråga om tjänstårsberäkning för tid varunder mer än en befattning

av här avsett slag innehafts skall iakttagas, att sådan tid icke må tagas i beräkning

såsom tjänstår i vidare mån än som skulle hava skett, örn läraren

innehaft allenast en sådan befattning med tjänstgöring av samma omfattning

sorn den sammanlagda undervisningsskyldigheten. I fall, som i 17 g 4 mom.

a) avses, må utan hinder av vad i nämnda författningsrum stadgas tillgodoräkning

ske med högst det antal tjänstår som motsvarar tiden för samtidigt

innehav av befattningarna, ökad med fyra trettiondedelar.

e) Vid bestämmande av grundbeloppet av invalidpension för här avsedd

lärare, vilkens undervisningsskyldighet vid avgångstillfället understiger 30

veckotimmar, skola de under c) och d) här ovan meddelade bestämmelserna

angående minskning av tid vid tjänstårsberäkningen äga motsvarande tilllämpning

med avseende å reduktion av pensionsunderlaget.

f) Föreligger beträffande den, som är berättigad till livränta på grund av

innehav av här avsedd befattning, sådant fall som åsyftas under a) eller b)

bär ovan, skall vad där stadgas om bestämmande av pensions grundbelopp

iakttagas vid fastställande av livräntans belopp.

g) Vid tillämpning av bestämmelserna under a), b), d) och e) bär ovan

likställes med befattning av bär avsett slag sådan med pensionsrätt enligt

andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser

förenad befattning, för vilken årslönen vid en undervisningsskyldighet överstigande,

respektive understigande 30 veckotimmar, ökas, respektive minskas

i förhållande till det vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar gällande

lönebeloppet.

4. Beträffande innehavare av rektorsbefattning skall bestämmelsen i 24 §

(21 §)1 mom. första stycket a) icke äga tillämpning.

I fråga örn rektor, som innehar lärarbefatt ning, skall iakttagas,

a) att såsom förutsättning för rätt att komma i åtnjutande av pension för

rektorsbefattningen skall gälla, utöver vad i 24- § (27 §) 1 mom. första stycket

b) och c) samt 24 § (27 §) 1 mom. tredje stycket stadgas, att tjänstemannen

jämväl är berättigad till pension å lärartjänsten; samt

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

235

Alternativ 1: Alternativ 2:

b) att, där avgång samtidigt sker från båda befattningarna, allenast en pension

eller en livränta må utgå ävensom att grundbeloppet av pensionen eller

livräntebeloppet skall motsvara det högsta av de för de särskilda tjänsterna

beräknade beloppen.

5. Övergår rektor, som innehar lärarbefattning, till sistnämnda befattning,

skall i pensionshänseende gälla vad för denna finnes stadgat och skola

härvid de i 15 § 3 mom. meddelade bestämmelserna icke äga tillämpning för

det fall, som avses under b) nämnda moment.

Har rektorsbefattning innehafts under minst 12 år i oavbruten följd, skola

dock, där tjänstemannen inom viss av Kungl. Maj:t fastställd tidpunkt anmäler

sin önskan därom, med avseende å pensionsunderlag och pensionsavdrag

allt fortfarande tillämpas de stadganden, som gällde vid tiden för frånträdande

av förordnandet.

33 §. 36 §.

Nionde huvudtiteln.

1 mom. Statens lantbruksingenjörer.

För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det pensionsavdrag

och det pensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för

lönegraden A 26.

2 mom. Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det pensionsavdrag och

det pensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för lönegraden

A 24.

34 §.

37 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas de pensionsavdrag och de pensionsunderlag,

som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom. gälla för nedan an
-

givna lönegrader, nämligen

för lots f tillhörande lönegraden A 7........

| » » A 8........

I tillhörande lönegraden A 8

» lotsförman | » » A 9

\ »A 11

» Överlots...............................

A 9

A 10

A 10

A 11

A 13

A 14.

2 mom. Navigationsskolorna.

Beträffande tid för inträdet av pensionsålder för tjänsteman vid här avsedd

läroanstalt samt i fråga om pensionsrätt för innehavare av rektorsbefattning

skola de i 32 § (35 §) 2, 4 och 5 punkterna meddelade bestämmelserna

äga motsvarande tillämpning.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

35 §. 38 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattning såsom lokförare eller lokeldare skola tillämpas de pensionsavdrag

och de pensionsunderlag, som enligt 7 § 2 mom. och 16 § 2 mom.

gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för lokeldare .............................. \ g

» lokförare (tillhörande lönegraden A 10........ A 11

\ » » A 12........ A 13.

7 avd. Reglementets tillämplighet m. m.

56 §■ 39 §.

1 mom. Beträffande tjänsteman, vilken vid detta reglementes ikraftträdande

innehar ordinarie befattning, som i reglementet avses, skall såsom förutsättning

för reglementets tillämpning gälla, att tjänstemannen ej före viss av

Kungl. Maj :t fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke vill underkasta

sig reglementets villkor och bestämmelser.

2 morn. Tjänsteman,^ vilken reglementet erhåller tillämpning, skall vara

pliktig att underkasta sig ändrade bestämmelser i de hänseenden, örn vilka

i reglementet förmäles. Ordinarie tjänsteman är likväl icke skyldig underkasta

sig ändring av föreskrifterna i 7 § 2 och 3 mom. örn beloppet av pensionsavdrag,

i 16 § 2 och 3 morn., 24 § (27 §) 4 morn. och 25 § (28 §) 4 mom

örn beloppet av pensionsunderlag, i 18—20 §§, 24 § (27 §) 3 mom. första

stycket och 25 § (28 §) 3 mom. första stycket örn bestämmande av pensions

grundbelopp eller i 22 § (25 §) örn rörligt tillägg, dock att sådan tjänsteman

skall vara pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå

med tio procent eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader,

efter prövning av Kungl. Maj:t och riksdagen vidkännas minskning

med högst fem procent av pensionens grundbelopp eller beloppet av

livränta.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1941, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår befattningshavare

å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

Reglementet skall icke äga tillämpning å tjänsteman vid statens järnvagar

vilken övergått i statens järnvägars tjänst vid statens övertagande av

enskild järnväg eller bandel men vilken på grund av stadgandet i 2 § 1 mom.

d) civila tjanstepensionsreglementet varit undantagen från sistnämnda reglementes

tillämpning.

2. I fråga om pension åt distriktsveterinär, vilken till följd av statens

övertagande av distriktsveterinärväsendet övergått i statens tjänst, gäller vad

darom är särskilt stadgat.

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

237

Alternativ 1: Alternativ 2:

3. Reglementet skall äga tillämpning å den, som före dess ikraftträdande

avgått från justitieråds- eller regeringsrådsämbete för tillträdande av befattning

eller fullgörande av uppdrag varom i 3 § 1 mom. förmäles, under förutsättning

att dylik befattning eller sådant uppdrag efter avgången innehafts

i oavbruten följd och alltjämt innehaves.

Reglementet äger ock tillämpning å ordinarie diplomatisk eller konsulär

tjänsteman, som före ikraftträdandet försatts i disponibilitet, under förutsättning

att tjänstemannen vid ikraftträdandet åtnjutit och sedermera alltjämt

åtnjuter exspektansarvode till belopp ej understigande det i reglementet

fastställda pensionsunderlaget för den av honom senast innehavda ordinarie

befattningen.

Beträffande i denna punkt avsedd tjänsteman skall likväl gälla vad i 36 §

(39 §) 1 mom. reglementet stadgas med avseende å innehavare av ordinarie

befattning.

4. Utan binder av vad i 6 § stadgas skall tjänsteman, som omedelbart

före reglementets ikraftträdande varit underkastad bestämmelserna i civila

tjänstepensionsreglementet, vara befriad från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag

eller åtnjuta nedsättning i sådant avdrag på sätt och under villkor,

som här nedan sägs.

Tjänsteman, som före ikraftträdandet av detta reglemente på grund av

stadgandena i 4 § civila tjänstepensionsreglementet eller i 5 punkten av de

till nämnda reglemente hörande övergångsbestämmelserna vunnit befrielse

från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag eller som enligt nämnda stadganden

skulle hava under tiden 1 juli 1941—30 juni 1942 vunnit befrielse

från skyldighet att vidkännas pensionsavdrag, vare befriad från skyldighet

att vidkännas pensionsavdrag enligt detta reglemente från och med dess

ikraftträdande, respektive från den tidpunkt då berörda befrielse enligt civila

tjänstepensionsreglementet skulle hava inträtt.

Tjänsteman, som enligt omförmälda stadganden i civila tjänstepensionsreglementet

skulle hava vunnit befrielse från avdragsskyldighet under tiden

1 juli 1942—30 juni 1944, skall, räknat från den tidpunkt då nämnda befrielse

skulle hava inträtt, åtnjuta nedsättning i honom enligt detta reglemente

åliggande pensionsavdrag med två tredjedelar, om befrielsen skulle

hava inträtt under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943, och eljest med en tredjedel.

Vad i denna punkt stadgas skall icke äga tillämpning å den, sorn efter

reglementets ikraftträdande erhåller tillstånd alt kvarstå i tjänst efter uppnådd

pensionsålder och som ej före pensionsålderns inträde vunnit befrielse

från avdragsskyldighet.

5. Utan hinder av bestämmelserna i 8 och 9 §§ skola stadgandena i 2 och

3 punkterna övergångsbestämmelserna till civila tjänstepensionsreglementet,

i 3 punkten övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 15 juni 1939 (nr

371) örn ändring i vissa delar av nämnda reglemente, i 2 punkten övergångsbestämmelserna

till militära tjänstepensionsreglementet ävensom i kungörelsen

den 7 december 1934 (nr 596) med föreskrifter angående entledigande

efter uppnådd pensionsålder av icke-ordinarie tjänstemän, å vilka civila

tjänstepensionsreglementet äger tillämpning, i tillämpliga delar lända lill efterrättelse

jämväl i fråga örn tjänsteman, som blir underkastad detta reglemente.

6. Är den, som åtnjuter pension eller livränta enligt reglementet, tdlika

berättigad till särskild förmån av följande slag, nämligen pension från pensionsförsäkringsfonden

på grund av inbetalning till pensionsstyrelsen jämlikt

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

stadgJindc i tidigare gällande författning rörande pensionering av i statens

tjänst anställd personal eller därmed jämförlig uppskjuten pension från av

staten upprättad eller understödd pensionsanstalt eller pensionskassa, skall

grundbeloppet av pensionen, respektive livräntans belopp minskas med beloppet

av nämnda förmån.

Därest pensionsåldern för den i nästföregående stycke omförmälda förmånen

icke sammanfaller med den tidpunkt, från vilken pensionen eller livräntan

enligt detta reglemente börjar utgå, eller ock är valfri, skall i nästföregående

stycke omförmäld minskning ske med det belopp, som enligt de

för beräkningen av förmånen gällande grunderna skolat utgå från och med

angivna tidpunkt.

7. Där jämlikt 15 § 5 morn. första stycket hänsyn skall tagas till grundbeloppet

av pension enligt andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna

tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente innefattade, så ock där

på grund av bestämmelsen i 15 § 5 mom. sista stycket dylikt grundbelopp

skall anses såsom grundbelopp av pension enligt detta reglemente, förstås

med grundbelopp beloppet av pension jämte dels, i förekommande fall, pensionstillägg

och pensionsförhöjning, dels ock procentuellt dyrtidstillägg motsvarande

indextalet 156.

8. Vid reglementets tillämpning å tjänsteman, som före civila tjänstepensionsreglementets

ikraftträdande övergått till tjänst med lägre pensionsunderlag

och för vilken jämlikt 7 punkten övergångsbestämmelserna till sistnämnda

reglemente skall gälla ett pensionsunderlag lika med det för den

lägre tjänsten fastställda underlaget, förhöjt med en tredjedel av skillnaden

mellan pensionsunderlagen för de båda tjänsterna, skall iakttagas, att

pensionsunderlaget icke må understiga sammanlagda beloppet av det enligt

civila tjänstepensionsreglementet gällande pensionsunderlaget och procentuellt

dyrtidstillägg därå motsvarande indextalet 156.

9. Därest vid tillämpning av stadgandet i 16 § 1 mom. andra stycket detta

reglemente hänsyn skall tagas till tjänstemans pensionsunderlag för tid innan

reglementet blev gällande för honom, skall därvid så anses, som om för

tjänstemannen gällt det pensionsunderlag, som enligt reglementet är fastställt

för den tjänst, han under nämnda tid innehaft, eller för därmed närmast

jämförlig tjänst.

10. För den, som omedelbart före reglementets ikraftträdande var underkastad

civila eller militära tjänstepensionsreglementet, skall —• i stället

för vad i 17 § 2 mom. detta reglemente stadgas och oavsett vad 27 § (30 §)

1 mom. andra stycket b) reglementet innehåller — med avseende å beräkning

av tjänstår för tid före ikraftträdandet gälla, att såsom tjänstår må tillgodoräknas

dels tid, varunder tjänstemannen varit underkastad av Kungl. Majit

och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser, i den omfattning sådan

tid fatt tillgodoräknas enligt civila, respektive militära tjänstepensionsregle-- mentet med därtill hörande övergångsstadganden, dels ock tid i övrigt, vilken

han ägt räkna såsom tjänstår för pension, respektive uppskjuten livränta

antingen enligt civila, respektive militära tjänstepensionsreglementet med

övergångsstadganden eller ock enligt de andra tjänstepensionsbestämmelser

av nyssnämnt slag, vilka han varit underkastad närmast före det angivna

tjänstepensionsreglemente blivit för honom gällande.

11. Beträffande ordinarie, medelst fullmakt eller konstitutorial tillsatt

tjänsteman, för vilken före detta reglementes ikraftträdande civila tjänstepensionsreglementet

var gällande och vilken genom sistnämnda reglemente

blev underkastad strängare föreskrifter i fråga örn för hel pension erforder
-

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

239

Alternativ 1: Alternativ 2:

ligt antal tjänstår än de å honom omedelbart dessförinnan tillämpliga stadgandena

härutinnan, skola vid bestämmandet av pensions grundbelopp de

tidigare gällande stadgandena i berörda hänseende lända till efterrättelse

under förutsättning att tjänstemannen alltjämt är innehavare av den tjänst,

som han vid civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande innehade.

12. Därest den, som vid reglementets ikraftträdande innehar ordinarie,

medelst förordnande för viss tid tillsatt befattning eller befattning såsom

chef för försäkringsinspektionen, avgår med pension enligt reglementet utan

att hava innehaft nämnda tjänst minst 12 år i oavbruten följd, skall iakttagas,

att pensionens grundbelopp icke må understiga det belopp, vartill det

skulle hava uppgått, örn de bestämmelser alltjämt ägt tillämpning, vilka

varit gällande för tjänstemannen omedelbart före reglementets ikraftträdande.

Beträffande vad med pensions grundbelopp skall förstås länder bestämmelsen

i 7 punkten härovan till efterrättelse.

13. Å lärare, som på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 12 april

1935 (nr 145) med föreskrifter i fråga örn pensionsrätten för vissa förutvarande

rektorer vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter efter rektorsförordnandes

upphörande kvarstår vid rektors pensionsrätt, så ock å förutvarande

rektor, för vilken jämlikt 24 § 4 mom. andra punkten civila tjänstepensionsreglementet

fortfarande tillämpas de stadgande!! med avseende å pensionsunderlag

och pensionsavdrag, som gällde vid tiden för frånträdande av förordnandet,

skola tillämpas det pensionsunderlag och det pensionsavdrag,

som i detta reglemente äro stadgade för vederbörande rektorstjänst.

14. Därest för lärare, som vid ikraftträdandet för vederbörande läroanstalt

av avlöningsreglementet den 30 september 1937 (nr 873) för ordinarie

lärare vid statens undervisningsväsende innehade ordinarie befattning såsom

lärare i övningsämne, det enligt detta reglemente fastställda grundbeloppet

av pension skulle understiga den pension jämte dels i förekommande fall

pensionstillägg och pensionsförhöjning dels ock procentuellt dyrtidstillägg

motsvarande indextalet 156, som vid avgång från den av honom vid avlöningsreglementets

ikraftträdande innehavda tjänsten skulle hava utgått enligt de

för honom före övergången till civila tjänstepensionsreglementet gällande

pensionsbestännnelserna, skall det enligt detta reglemente fastställda grundbeloppet

ökas med belopp motsvarande skillnaden.

Vid tillämpning av stadgandet i nästföregående stycke beträffande den,

som är berättigad till mer än en pension såsom lärare i övningsämne, skall

avseende fästas vid varje särskild pension och må sålunda icke tagas hänsyn

till de före, respektive efter avlöningsreglementets ikraftträdande gällande

bestämmelser, vilka föranleda till minskning av viss pension vid dess förening

med annan förmån.

15. Lärare, som under tiden närmast före ikraftträdandet för vederbörande

läroanstalt av förenämnda avlöningsreglemente den 30 september 1937,

nr 873, innehade sådan med pensionsrätt enligt då gällande pensionsbestämmelser

ej förenad icke-ordinarie läraranställning, som till art och omfattning

kan anses hava motsvarat extra ordinarie befattning enligt de i anslutning

till avlöningsreglementet utfärdade avlöningshestämmelserna för icke-ordinarie

lärare, äger, oavsett vad i 17 detta reglemente samt 10 punkten här

ovan stadgas, såsom tjänstår tillgodoräkna före avlöningsreglementets ikraftträdande

förfluten tjänstetid, i den mån densamma fått tillgodoräknas enligt

de äldre pensionsbestämmelserna för ordinarie lärare. I fråga örn beräkning

av tjänstetid såsom lärare i övningsämne skall dock härvid iakttagas vad

i 32 H (35 §) 3 punkten detta reglemente stadgas.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Alternativ 1: Alternativ 2:

16. För den, som omedelbart före reglementets ikraftträdande innehade

sådan ordinarie eller extra ordinarie befattning såsom lärare i övningsämne,

varom i 32 § (35 §) 1 punkten b) förmäles, skall med avseende å tjänstårsberäkning

för tid varunder han efter ikraftträdandet kvarstått i samma befattning

iakttagas, att de jämlikt 32 § (35 §) 3 punkten beräknade tjänståren

utökas med en tiondel av den tid, varmed desamma må understiga motsvarande

anställningstid med avdrag som i 17 § 1 mom. andra stycket sägs.

Där mer än en tjänst av ifrågavarande slag innehafts, skola därvid de sammanlagda

tjänståren tagas i betraktande.

17. Vid bestämmande av grundbeloppet av invalidpension för den, som

vid detta reglementes ikraftträdande innehade sådan ordinarie eller extra

ordinarie befattning såsom lärare i övningsämne, varom i 32 § (35 1 punk
ten

b) förmäles, och som intill tidpunkten för avgången kvarstått i samma

befattning, skall iakttagas att det enligt reglementet beräknade grundbeloppet

ökas med en tiondel av det belopp, varmed pensionsunderlaget må överstiga

nämnda grundbelopp. Därest invalidpension beviljas för mer än en tjänst

av ifrågavarande slag, skall härvid tagas i betraktande det belopp, varmed

det högsta pensionsunderlaget må överstiga summan av grundbeloppen.

18. Där på grund av stadgandet i 32 § (35 §) 3 punkten g) hänsyn skall

tågås till grundbelopp eller pensionsunderlag enligt andra av Kungl. Maj:t

och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade, skall i fråga om grundbelopp stadgandet i 7 punkten här ovan

lända till efterrättelse och med underlag förstås pensionsunderlaget ökat nied

dels, i förekommande fall, pensionstillägg och pensionsförhöjning, dels ock

procentuellt dyrtidstillägg motsvarande indextalet 156.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

241

Bilaga A.

Pensionsåldersförteckning tillhörande allmänna tjänste''

pensionsreglementet.

För innehavare av följande ordinarie befattningar inträder pensionsåldern

vid den i 9 § 4 morn., respektive 35 § 2 punkten angivna tid efter det befattningshavaren

uppnått nedan angivna levnadsålder.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

A. Civilförvaltningen.

Statens uppfostringsanstalt d Bona.

Eldare............................

63

1. Civila verk i allmänhet.

Förste förman......................

63

Expeditionsvakt (expeditionsvakt, till-

Maskinist.........................

63

lika gårdskarl; expeditionsvakt, till-

Uppsyningsman....................

63

lika maskinist och eldare; vakt-

mästare; vaktmästare, tillika port-

Tredje huvudtiteln.

vakt)...........................

63

Förste expeditionsvakt (förste expedi-

Utrikesdepartementet.

tionsvakt, tillika portvakt; förste

Kanslist...........................

63

vaktmästare; vaktmästare; vakt-

mästare och maskinist; vaktmästare,

tillika automobilförare; vaktmästare,

Fjärde huvudtiteln.

tillika maskinist och eldare; vakt-

Marinförvaltningen.

mästare, tillika portvakt, maskinist

Andre kemist på övergångsstat.....

63

och planteringsvakt; vaktmästare,

63

tillika preparator; vaktmästare, till-

lika trädgårdsskötare; akademivakt-

Sjökarteuerket.

mästare; laboratorievaktmästare;

ränteri- och kontorsvaktmästare;

Gravör ...........................

63

universitetsvaktmästare)..........

63

Ritare............................

63

Kameralbiträde....................

63

Kontorist.........................

63

Femte huvudtiteln.

Förste kontorist...................

63

Kansliskrivare.....................

63

Yrkesinspektionen.

Yrkesunderinspektör................

63

Yrkesinspektrisassistent.............

63

2. Allmänna civilförvaltningen.

Assistent..........................

63

Andra huvudtiteln.

Distriktsingeniör...................

63

Förste distriktsingenjör.............

63

Fångvårdsstaten.

Yrkesinspektris....................

63

Yrkesmästare av 2:a klass.........

63

Skogs- och flottledsinspektör........

63

Överkonstapel.....................

63

Yrkesinspektör....................

63

Uppsyningsman...................

63

Yrkesmästare av lia klass..........

63

Pensionsstyrelsen.

Assistent av 4:e klass..............

| 63

Värmeledningsskötare, tillika reparatör

63

Bihang till riksdagens protokoll 19-11.

1 sami

Nr 339.

16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj-.ts proposition nr 339.

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

ålder,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

Statens tvångsarbetsanstalt ä Svartsjö

Statens uppfostringsanstalt för sinnes-

och statens alkoholistanstalt därstädes.

slöa gossar.

Förste förman.....................

63

Lärarinna.........................

60

Yrkesmästare av 2:a klass.........

63

Lärare............................

60

Uppsyningsman....................

63

Trädgårdsmästare..................

63

Statens uppfostringsanstalt för sinnes-

slöa flickor.

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

Lärarinna i kvinnlig slöjd..........

60

och statens alkoholistanstalt därstädes.

Sjuksköterska......................

55

Föreståndarinna...................

60

Assistent av 4:e klass..............

63

Statens anstalt för fallandesjuka.

Statens alkoholistanstalt å Venngarn.

Kontorspersonal:

63

Kassör..........................

63

Maskinist.........................

63

Sjukvårdspersonal:

Sköterska.......................

55

Statens skyddshem.

Översköterska...................

55

Avdelningssköterska................

55

Förestånderska av 2:a klass.......

55

Lärarinna i hushållsgöromål ........

60

Förestånderska av lia klass......

55

Lärarinna i kvinnlig slöjd..........

60

Lärarinna i lanthushållsgöromål.....

60

Lappfogdarna.

Avdelningsföreståndarinna..........

60

Lappfogde........................

60

Folkskollärarinna..................

60

Assistent..........................

60

Sjätte huvudtiteln.

Folkskollärare.....................

60

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Föreståndarinna...................

60

63

63

63

63

Avdelningsföreståndare, tillika lärare

Avdelningsföreståndare, tillika redo- görare ..........................

60

60

Järnvägsinspektor..................

Luftfartsinspektör..................

Väginspektör......................

Byråchef och broinspektor..........

Medicinalstyrelsen.

Byråchef och vägtrafikinspektör.....

63

Inspektris över sjuksköterskeväsendet

63

Vägorganisationen i länen.

Statens bakteriologiska laboratorium.

Laboratoriebiträde.................

63

Vägingenjör.......................

63

Maskinist.........................

63

Byggnadsstyrelsen.

Stallförman.......................

63

Värmeledningsskötare, tillika repara-

Preparator........................

63

tor.............................

63

Förste laboratoriebiträde............

63

Maskinist.........................

63

Statens sinnessjukhus.

Sjunde huvudtiteln.

Kontorspersonal:

Kassör.........................

63

Statistiska centralbyrån.

Sjukvårdspersonal:

Biblioteksassistent.................

63

Sköterska.......................

55

Översköterska...................

55

Tullstaten.

Förestånderska av 2:a klass......

55

Lokaltullförvaltningen:

Förestånderska av lia klass.......

55

Tullvakt........................

63

Uppsyningsman av lia klass......

60

Tillsyningsman..................

63

Ekonomipersonal:

Tulluppsyningsman ..............

63

Maskinmästare av 2:a klass......

63

Tullkontorist....................

63

Maskinmästare av lia klass.......

63

Tullöveruppsyningsman...........

63

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

243

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Åttonde huvudtiteln.

Lunds universitet:

Riksarkivet.

Biblioteket:

63

63

Vetenskapliga institutioner och inrätt-

Livrustkammaren.

ningar, tillhörande medicinska och

Livrustmästare....................

63

filosofiska fakulteterna:

Aldfru............................

63

Trädgårdsmedhjälpare............

63

Naturhistoriska riksmuseet.

Underträdgårdsmästare...........

63

Maskinist.........................

63

Preparator......................

63

Preparator........................

63

Räntekammaren:

Uppsyningsman....................

63

Eldare ..........................

63

Domkapitlen och sliflsnämnderna.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Skoglig personal hos stiftsnämnderna:

Vetenskapliga institutioner och inrätt-

Stifts jägmästare.................

63

ningar:

I

Preparator......................

63

Vitterhets-, historie- och antikvitets-

Kansliet:

akademien.

Maskinist.......................

63

Riksantikvarieämbetet m. m.:

Värmeledningsskötare, tillika repara- tör ...........................

63

Karolinska sjukhuset.

Statens historiska museum m. m.:

Garnisonsavdelningarna:

Preparator ......................

63

Sjuksköterska...................

55

Sjukhuset i övrigt:

Akademien för de fria konsterna med

Sj ukvårdspersonal:

konsthögskolan.

Barnmorska...................

55

Portvakt..........................

63

Sjuksköterska.................

55

Eldare ............................

63

Ekonomipersonal:

Reparatör.....................

63

Musikaliska akademien med musik-

Andre maskinist...............

63

högskolan.

Trädgårdsmästare..............

63

Portvakt..........................

63

Förste maskinist...............

63

Uppsala universitet.

Maskinmästare................

63

Biblioteket:

Administrations- och kontorsperso-

Maskinist.......................

63

nal:

Vetenskapliga institutioner och inrätt-

63

ningar, tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna:

Serafimerlasarettet.

Eldare, tillika biträdande vakt-

Sjukvårdspersonal:

mästare.......................

63

Sjuksköterska...................

55

Trädgårdsmedhjälpare............

63

Ekonomipersonal:

Underträdgårdsmästare...........

63

Reparatör.......................

63

Maskinist.......................

63

Snickare........................

63

63

Trädgårdsmästare ..............

63

Preparator ......................

63

Maskinist.......................

63

Kansliet:

Maskinmästare ...................

63

Portvakt........................

63

Administrations- och kontorsperso-

Drätselverket:

nal:

Maskinist.......................

63

Kassör..........................

63

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Tekniska högskolan.

Statens biografbyrå.

Reparatör.........................

63

Maskinist, tillika vaktmästare.......

63

Maskinist.........................

63

Maskinist.........................

63

Verkmästare.......................

63

Kassör............................

63

Chalmers tekniska högskola.

Gymnastiska centralinstitutet.

Eldare, tillika gårdskarl............

63

Lärarinna i fysisk fostran..........

60

Maskinist.........................

63

Lärare i fysisk fostran.............

60

Högre lärarinneseminariet.

Nionde huvudtiteln.

Lärarinneseminariet:

Lärare i gymnastik med lek och

Lantbruksstyrelsen.

idrott .........................

63

Kassör...........................

63

Lärare i musik..................

63

Övningsskollärare................

63

Statens växtskyddsanstalt.

Maskinist och vaktmästare.........

63

De allmänna läroverken.

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lardbrukshögskolan.

Lärare i musik....................

63

Snickare..........................

63

Maskinist.........................

63

Folkskoleseminarierna.

Trädgårdsmästare ................

63

Övningsskollärare..................

63

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lantbruks-, mejeri- och trädgårds-

Lärare i musik....................

63

institutet vid Alnarp.

Eldare.............................

63

Småskoleseminarietna.

Ämneslärare å övergångsstat........

63

Flyinge hingstdepå och stuteri.

Övningsskollärare..................

63

Beridare..........................

60

Lärare i gymnastik med lek och idrott

63

Lärare i musik....................

63

Strömsholms hingstdepå.

Beridare..........................

60

Läroanstalterna för blinda.

Sjuksköterska.....................

55

Veterinärhögskolan.

Maskinist.........................

63

Port- och telefonvakt..............

63

Kvinnlig lärare i kunskapsämne.....

60

Sjukvårdare.......................

63

Övriga lärare......................

63

Fodermarsk.......................

63

Ladugårdsförman..................

63

Vårdanstalten för blinda med

Maskinist.........................

63

komplicerat lyte.

Verkmästare.......................

63

Översköterska.....................

55

Maskinist.........................

63

Statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Lärarinna i slöjd..................

60

Stallförman........................

63

Lärarinna i kunskapsämne..........

60

Statens centrala frökontrollanstalt.

Läroanstalterna för dövstumma.

Laboratoriebiträde.................

63

Sjuksköterska.....................

55

Maskinist.........................

63

Skogshögskolan.

Kvinnlig lärare i kunskapsämne ....

60

Port- och planteringsvakt...........

63

övriga lärare......................

63

Trädgårdsmästare och preparator____

63

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 339.

245

1

Lev-

Lev-

Verk och befattningar

nads-

åldcr,

Verk och befattningar

nads-

ålder,

år

år

Statens skogsförsöksanstalt.

Laboratoriebiträde............

Lantmäteristyrelsen.

Arkivbiträde..............

Rikets allmänna kartverk.

Flygfotograf ..................

Gravör .......................

Sveriges geologiska undersökning.

Preparator......................

Tionde huvudtiteln.

Statens provningsanstalt.

j Instrumentmakare...............

| Förste laboratoriebiträde.........

I Verkmästare.....................

Lotsstyrelsen.

Registrator ..

Byggmästare

Verkmästare .

Fyringenjör .

Lots- och fyrstaten.

Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna:
Expeditionsbiträde.

...............

Distriktsfyrmästare..............

Lotspersonal:

Överlots........................

Fyrpersonal:

Fyrmästare å 2:a klass fyr.......

Fyrmästare å lia klass fyr.......

Personal å tjänstefartyg:

Befälhavare....................

Patent- och registreringsverket.

Eldare och maskinist..............

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

3. Statens affärsdrivande verk.

Postverket.

Stationsmästare av klass 8.........j 63

Stationsmästare av klass 7.........| 63

Bokbinderiförman.................. I 63

Tryckeriförman...............

Postexpeditör.................

Förrådsmästare...............

Förste postexpeditör i.........

Stationsmästare av klass 6 . ...

Transportmästare.............

Telegrafverket.

Lokaltelefonist.................

Landstelefonist................

Stationsbiträde................

Förste stationsbiträde..........

Rikstelefonist..................

Förrådsförman................

Inkasserare....................

Kassör.......................

Stationsförman................

Telegrafexpeditör . .:...........

Förrådsmästare................

Förste kassör..................

Förste telegrafexpeditör........

Förste vaktföreståndare........

Ritare........................

Verkstadsmästare..............

Linjemästare..................

Verkmästare...................

Statens järnvägar.

Portvakt.....................

Förrådsförman................

Förste portvakt................

Trädgårdsförman...............

Stallförman....................

Stationsmästare av klass 7.....

Vagnförman...................

Verkstadsförman...............

Förrådsmästare................

Förste kansliskrivare...........

Stationsmästare av klass 6.....

Trädgårdsmästare..............

Ledningsmästare...............

Ritare........................

Stationsmästare av klass 5

Överbanmästare..............

Statens vattenfallsverk.

Förrådsförman................

Muddermästare...............

Slussmästare..................

63

63

63

63

63

63

55

55

63

63

55

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

63

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Verk och befattningar

Lev-

nads-

ålder,

år

Befälhavare å bogserbåt............

63

Fältveterinär......................

60

Förrådsmästare....................

63

Fältläkare.........................

60

Förste kansliskrivare...............

63

Överfältläkaren....................

60

Kassör............................

63

Överfältveterinären.................

60

Trädgårdsmästare..................

63

Byggmästare......................

63

2. Marinen.

Förste maskinist...................

63

Musikdirektör.....................

55 1

Reparationsmästare................

63

Officer vid marinintendenturkåren,

Verkstadsmästare..................

63

annan än kommendör............

60

Maskinmästare.....................

63

Kommendör vid marinintendentur-

Mätaretekniker....................

63

kåren...........................

65

Ritare............................

63

Underofficer av 3. graden..........

55

Stationsmästare....................

63

Underofficer av 2. graden..........

55

Övermontör.......................

63

Flaggunderofficer..................

55

Driftverkmästare...................

63

Polisöverkonstapel, tillika poliskorn-

missarie.........................

60 j

Domänverket.

Mariningenjör av 2. graden.........

60

Assistent..........................

60

Marinläkare av 1. graden, annan än

Skogsingenjör......................

63

sjukhusläkare....................

60

Skogstaxator......................

63

Mariningenjör av 1. graden.........

60 i

Jägmästare........................

*63

Specialingenjör av 3. graden........

60

Skogsskoleföreståndare..............

63

Förste mariningenjör...............

60

Byrådirektör......................

63

Specialingenjör av 2. graden........

60

Överjägmästare....................

63

Marindirektör av 2. graden.........

60

Specialingenjör av 1. graden........

60

Marindirektör av 1. graden.........

60

B. Försvarsväsendet.

3. Flygvapnet.

Kapten i intendenturbefattning.....

55

Löjtnant vid intendenturkåren......

55

Major i intendenturbefattning.......

60

Musikdirektör......................

55

Överstelöjtnant i intendenturbefatt-

Kapten vid fortifikationskåren......

55

ning............................

60

Kapten vid fälttygkåren............

55

Verkmästare av 2. klassen.........

60

Kapten vid intendenturkåren.......

55

60

Poliskonstapel.....................

55

Flygläkare av 1. graden............

60

Polisöverkonstapel.................

55

Flygingenjör av 3. graden..........

60

Poliskommissarie...................

60

Flygingenjör av 2. graden..........

60

Bataljonsveterinär.................

60

Förste flygläkare...................

60

Bataljonsläkare....................

60

Flygingenjör av 1. graden..........

60

Regementsveterinär................

60

Flygdirektör av 2. graden..........

60

Regementsläkare...................

60

Flygdirektör av 1. graden..........

60

1 För jägmästare, som tjänstgör i domänstyrelsen: 65 år.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

247

Bilaga B.

Tjänståldersförteckning tillhörande allmänna tjänstepensionsreglementet.

För följande ordinarie befattningar skall det i 18 och 28 §§ avsedda, för

hel pension erforderliga antalet tjänstår utgöra 25.

Verk och befattningar

Verk och befattningar

Provinsialläkarstaten.

A. Civilförvaltningen.

Provinsialläkare

1. Allmänna civilförvaltningen.

Förste provinsialläkare

Andra huvudtiteln.

Statens sinnessjukhus.

Sjukvårdspersonal:

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Sköterska

Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföre-

Översköterska

ståndare

Förestånderska av 2:a klass

Förestånderska av lia klass

Fjärde huvudtiteln.

Försvarsstaben.

Statens anstalt för fallandesjuka.

Föreståndare för fotografiska centrallabo-

Sjukvårdspersonal:

ratoriet

Sköterska

Översköterska

Försvarsväsendets kemiska anstalt.

Förestånderska av 2:a klass

Professor

Förestånderska av l:a klass

Femte huvudtiteln.

Barnmorskeläroanstalterna.

Yrkesinspektionen.

Överlärare

Yrkesunderinspektör

Lappfogdarna.

Lappfogde

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och

statens alkoholislanstalt därstädes.

Åttonde huvudtiteln.

Lantbruksinspektor

Naturhistoriska riksmuseet.

Statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona och

Professor och avdelningsföreståndare

statens alkoholistanstalt därstädes.

Sjuksköterska

Statens etnografiska museum.

Professor och föreståndare

Statens alkoholislanstalt å Venngarn.

Lantbruksinspektor

Akademien för de fria konsterna med konst-

högskolan.

Statens skyddshem.

Föreståndare för skolan för grafisk konst,

Avdelningssköterska

tillika lärare i grafisk konst

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Verk och befattningar

Verk och befattningar

Föreståndare för institutet för material-

Vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte.

kunskap, tillika lärare i materialkunskap

Professor, tillsatt medelst fullmakt

Översköterska

Professor, tillsatt medelst förordnande för

Läroanstalterna för dövstumma.

begränsad anställningstid

Sjuksköterska

Musikaliska akademien med musikhögskolan.

Gymnastiska centralinstitutet.

Lärare

Lärarinna i fysisk fostran

Sekreterare

Lärare i fysisk fostran

Uppsala universitet.

Professor i kroppsövningarnas fysiologi och

Fogde

Observator

hygien

Lärare i medicinsk radiologi

Laborator

Nionde huvudtiteln.

Prosektor

Slalskonsulenterna.

Professor

Statskonsulent i boskapsskötsel

Statskonsulent i får- och getskötsel

Lunds universitet.

Statskonsulent i svinskötsel

Föreståndare för den zoologiska institutio-

Statskonsulent i mejerihushållning på över-

nens entomologiska avdelning

Observator

gångsstat

Lärare i medicinsk radiologi

Statens växtskyddsanstalt.

Professor

Avdelningsföreståndare

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Lantbrukshögskolan.

Laborator

Prosektor

Professor

Professor

Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstilutet vid

Alnarp.

Tandläkarinstitulel.

Lärare

Professor

Veterinärhögskolan.

Karolinska sjukhuset.

Sjukvårdspersonal:

Professor

Barnmorska

Statens centrala frökontrollanstalt.

Sjuksköterska

Föreståndare

Serafimerlasarettet.

Skogshögskolan.

Sjukvårdspersonal:

Lektor på övergångsstat

Sjuksköterska

Professor

Farmaceutiska institutet.

Statens skogsförsöksanstall.

Professor

Avdelningsföreståndare

Tekniska högskolan.

Professor

Tionde huvudtiteln.

Bergsstaten.

Chalmers tekniska högskola.

Gruvingenjör

Professor

Bergmästare

Läroanstalterna för blinda.

Sprängämnesinspektionen.

Sjuksköterska

Sprängämnesinspektör

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

249

Verk och befattningar

Verk och befattningar

Statens elektriska inspektion.

Assistent

Statsinspektör över elektriska starkströmsanläggningar
Farlygsinspeklionen.

Andre fartygsinspektör

Förste fartygsinspektör

2. Statens affärsdrivande verk.

Telegrafverket.

Lokaltelefonist

Landstelefonist

Rikstelefonist

B. Försvarsväsendet.

1. Armén.

Fänrik

Löjtnant, annan än vid intendenturkåren

Kapten, annan än vid fälttygkåren, fortifikationskåren

och intendenturkåren

Ryttmästare

Sergeant

Musiksergeant

Fanjunkare

Styckjunkare

Musikfanjunkare

Muslkstyckj unkare

Poliskonstapel

Polisöverkonstapel

Bataljonsläkare

Regementsläkare

Fältläkare

överfältläkaren

2. Marinen.

Fänrik, annan än vid marinintendenturkåren

Löjtnant, annan än vid marinintendenturkåren
Kapten,

annan än vid marinintendenturkåren
Flaggkorpral
Mariningenjör

av 2. graden

Marinläkare av 1. graden

Mariningenjör av 1. graden

Specialingenjör av 3. graden

Förste mariningenjör

Specialingenjör av 2. graden

Marindirektör av 2. graden

Specialingenjör av 1. graden

Förste marinläkare

Marindirektör av 1. graden

3. Flygvapnet.

Fänrik

Löjtnant

Kapten, annan än i intendenturbefattning

Sergeant

Fanjunkare

Flygläkare av 1. graden

Flygirtgenjör av 3. graden

Flygingenjör av 2. graden

Flygingenjör av 1. graden

Flygdirektör av 2. graden

Flygöverläkaren

Flygdirektör av 1. graden

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Bil. 2.

1938 års pensionssakkunnigas för slag

till

reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensions
reglementet).

1 avd. Allmänna bestämmelser.

1 §•

1 mom. Detta reglemente äger tillämpning beträffande:

a) befattnings- eller beställningshavare, som är underkastad allmänna

tjänstepensionsreglementet, så ock innehavare av beställning å reservstat vid

försvarsväsendet.

b) den som åtnjuter eller äger rätt att komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension; samt

c) den som, efter att på grund av stadgandet under a) här ovan hava blivit

underkastad detta reglemente, avgått ur statens tjänst utan rätt att för den

vid avgångstillfället innehavda befattningen komma i åtnjutande av pension

varom under b) förmäles, under förutsättning dels att tjänstemannen under

sammanlagt minst tre år före avgången innehaft anställning, förenad med

pensionsrätt enligt allmänna tjänstepensionsreglementet eller andra av Kungl.

Maj:t och riksdagen antagna tjähstepensionsbestämmelser, dels ock att tjänstemannen

icke efter avgången erhållit annan anställning, förenad med pensionsrätt

som nyss sagts.

2 mom. Utöver vad i 1 mom. stadgas skall i fråga örn tillämpningen av

detta reglemente gälla,

a) att där beträffande förutvarande justitieråd eller regeringsråd eller beträffande

diplomatisk eller konsulär tjänsteman, som försatts i disponibilitet,

på grund av bestämmelserna i 3 § allmänna tjänstepensionsreglementet skall

i tjänstepensionshänseende så anses, som om tjänstemannen alltjämt kvarstode

i tjänsten, jämväl detta reglemente skall å honom tillämpas så som örn

han alltjämt vore innehavare av befattningen;

b) att där befattnings- eller beställningshavare övergår till annan med

tjänstepensionsrätt enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser

förenad anställning än som avses i detta reglemente eller

andra i nyssnämnda ordning antagna familjepensionsbestämmelser och sådant

fall ej är för handen som under a) sägs, detta reglemente likväl skall å

tjänstemannen äga tillämpning så som om han alltjämt innehade den förra

befattningen, såframt han icke inom en månad från det han tillträder den

nya anställningen i den ordning, Kungl. Majit bestämmer, anmäler att han i

stället vill underkasta sig de föreskrifter, som gälla rörande familjepension

för sistnämnda anställning;

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

251

c) att pension enligt § 103 regeringsformen vid tillämpning av detta reglemente

likställes med pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet;

samt

d) att med ur statens tjänst avgången befattningshavare, varom under 1

mom. c) förmäles, likställes dels den, som efter erhållet avsked från beställning

vid försvarsväsendet kvarstår såsom lönlös över stat, dels ock den, som

erhållit pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet men på grund av

stadgandet i 14 § 2 mom. andra stycket nämnda reglemente vid frånfälle! ej

vidare uppbär pensionen.

3 mom. Vad i detta reglemente sägs om tjänst eller befattning samt örn

tjänsteman eller befattningshavare skall, där ej annat framgår, i tillämpliga

delar gälla med avseende å beställning och beställningshavare vid försvarsväsendet

samt sådan förutvarande befattnings- eller beställningshavare, som

i 1 mom. b) eller c) avses.

Med i reglementet omförmälda tjänste- eller familjepensionsbestämmelser,

antagna av Kungl. Maj:! och riksdagen, likställas tjänste- eller familjepensionsbestämmelser

för riksdagens verk, vilka antagits av riksdagen eller nied

stöd av dess bemyndigande utfärdats av delegerade för riksdagens verk. Såsom

tjänstepensionsbestämmelser av förstnämnda slag anses icke bestämmelser

om pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär

personal.

2 §•

1 mom. I 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman har att vidkännas familjepensionsavdrcig

enligt bestämmelserna i detta reglemente.

1 2 och 3 mom. här nedan omförmälda efterlevande till den, beträffande

vilken reglementet äger tillämpning, äro berättigade att åtnjuta familjepension

eller famil jelin ränt a enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas

i reglementet.

Närmare bestämmelser angående reglementets tillämpning meddelas av

Kungl. Majit.

2 mom. Familjepension eller familjelivränta tillkommer följande efterlevande,

nämligen

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

frånskild make, i fall som i 3 mom. sågs, samt

arvsberättigade barn, vilka ej uppnått 19 års ålder.

Såsom förutsättning härför skall dock gälla, i fråga om make, att äktenskapet

icke ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av

60 år, och i fråga örn adoptivbarn, att adoptionen ej ägt rum efter det befattningshavaren

fyllt 50 år.

3 mom. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att

till sin make utgiva underhållsbidrag eller där i skillnadsmålet visats föreligga

avtal örn sådant underhållsbidrag, äger domstolen, örn makarna levt

tillsammans under minst fem år och befattningshavarens make vid sammanlevnadens

hävande uppnått en ålder av minst 30 ar samt det i övrigt med

hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna, att sistnämnda make

skall vara berättigad till familjepensionsförmån, som avses i detta reglemente.

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva

underhållsbidrag, vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller

den bidragsberättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej med

laga verkan meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskax>.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Majds proposition nr 339.

3 §■

1 morn. Innehade avliden befattningshavare vid frånfälle! familjepensionsrätt

enligt bestämmelserna i 1 § detta reglemente för mer än en befattning,

skall familjepension eller familjelivränta för varje befattning utgå

enligt för densamma meddelade bestämmelser.

Efter den, som ägde familjepensionsrätt såväl för ordinarie tjänst som för

mke-ordmarie befattning, vilken innehafts med frånträdande av den ordinarie

tjänstens utövning, må dock endast en familjepension eller en familjelivränta

utgå.

2 morn. Innehar efterlevande till den, å vilken detta reglemente äger

tillämpning, anställning med vilken är förenad tjänstepensionsrätt enligt av

Kungl. Majit och riksdagen antagna tjänstepensionsbestämmelser, eller åtnjuter

han antingen tjänstepension eller livränta enligt dylika tjänstepensionsbestämmelser

eller ock familjepension eller familjelivränta enligt detta

reglemente eller andra av Kungl. Maj :t och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser

såsom anhörig till annan befattningshavare, skall pensions-

eller livränteförmån, som utgår enligt detta reglemente, minskas med

en fjärdedel, där ej Kungl. Majit i särskilt fall annorlunda förordnar.

4 §-

1 morn. Prövning av fråga om rätt att komma i åtnjutande av familjepension

eller familjelivränta enligt detta reglemente samt fastställande av

dylik förmån sker, på därom gjord ansökan, beträffande efterlevande till

befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk eller domänverket av vederbörande verks styrelse samt beträffande

efterlevande till annan befattningshavare av statskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2 morn. Då familjepension eller familjelivränta beviljas, skall skriftligt

bevis därom tillställas de till förmånen berättigade.

2 avd. Om familjepensionsavdrag.

5 8.

Från och med den dag, då i 1 § 1 moni. a) omförmäld tjänsteman blir

underkastad reglementets bestämmelser, intill dess avgång ur tjänst äger

rum skall befattningshavaren tillkommande lön minskas med familjepensionsavdrag

enligt de föreskrifter som meddelas i 6 §.

Innehar tjänsteman samtidigt mer än en befattning med pensionsrätt enligt

reglementet, verkställes familjepensionsavdrag i varje sådan befattning,

dock att ordinarie tjänsteman, som med frånträdande av tjänstens utövande

innehar icke-ordinarie befattning, vidkännes familjepensionsavdrag allenast

i sistnämnda befattning.

6 §.

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag skall tillämpas det belopp, som i

2 4 morn. här nedan angives för den befattning, tjänstemannen innehaft

under tid, för vilken familjepensionsavdraget verkställes.

Där ordinarie tjänst nedflyttats till lägre lönegrad eller familjepensionsavdraget

för ordinarie befattning eljest nedsatts, skall nedsättningen likväl

icke bliva gällande beträffande den, som omedelbart dessförinnan innehade

befattningen.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

253

Vad i nästföregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning

beträffande ordinarie tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats

till tjänst med lägre familjepensionsavdrag.

2 mom. För befattningar, som äro hänförda till viss lönegrad, skola, där

ej annat följer av stadgandet i 5 morn., familjepensionsavdragen för år räknat

utgöra de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna angivas:

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje- 1

pensions- !

avdrag

kronor

A

1

72

13

153

25

306

2

75

14

162

26

327

3

78

15

171

27

348

4

81

16

180

28

369

5

87

17

192

29

390

6

93

18

204

30

411

7

99

19

219

31

435

8

108

20

219

32

456

9

117

21

234

33

474

10

126

22

249

34

495

11

135

23

267

12

144

24

285

B

1

435

2

504

3

576

c

1

282

7

414

13

618

2

294

8

435

14

627

3

309

9

465

15

627

4

348

10

504

16

669

5

399

11

543

17

669

6

399

12

606

D

—

348

—

—

E

1

309

6

348

11

399

2

330

7

348

12

399

j

3

330

8

348

13

399

4

330

9

348

14

399

i

5

330

10

399

i F

—

234

—

—

—

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje- j

pensions- avdrag |

kronor

Oa

1

123

3

267

5

366

1

2

192

4

324

6

435

O b

1

474

3

576

2

504

4

618

UO

1

132

2

153

3

171

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag-

kronor

Ca

1

72

11

135

21

234

2

75

12

144

22

249

3

78

13

153

23

267

4

81

14

162

24

285

5

87

15

171

25

306

6

93

16

180

26

327

7

99

17

192

27

348

8

108

18

204

28

369

9

117

19

219

29

390

10

126

20

219

30

411

Cb

1

435

2

465

3

576

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Familje-

Löneplan

Lönegrad

pensions-

avdrag

kronor

Mb

1

90

a

102

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

avdrag

kronor

Eo, Meo

1

69

11

126

21

219

2

72

12

135

22

234

3

75

13

144

23

249

4

78

14

153

24

267

5

81

15

162

25

285

6

87

16

171

26

306

7

93

17

180

27

327

8

99

18

192

28

348

9

108

19

204

29

369

10

117

20

204

30

390

Oc

1

102

Ek

1

69

4

69

7

!

69

2

69

5

69

8

72

3

69

6

69

U

i

69

2

69

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

utgör familjepensionsavdraget det belopp, som gäller för

motsvarande ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss lönegrad ej hänförliga ordinarie

tjänster utgöra familjepensionsavdragen för år räknat:

för justitieråd och regeringsråd 669 kronor,

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

255

för landshövding 669 kronor,

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare för arkitekturskolan,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan det belopp, som enligt

2 mom. gäller för lönegraden A 24,

för chefen för rasbiologiska institutet samt professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 435 kronor,

för ordinarie befattning vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator

och föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning 327 kronor,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

det belopp, som enligt 2 mom. gäller för lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet det belopp, som enligt 2

mom. gäller för lönegraden A 26.

För chefen för bank- och fondinspektionen samt chefen för sparbanksinspektionen

utgöra familjepensionsavdragen för år räknat 627, respektive

435 kronor. ...............

I fråga om annan icke-ordinarie befattning, som ej är hänförlig till viss lönegrad,

äger Kungl. Maj :t antingen bestämma den lönegrad befattningen skall

anses med avseende å familjepensionsavdrag tillhöra eller ock fastställa särskilt

famil jepensionsavdrag.

4 mom. För nedan angivna beställningar å reservstat vid försvarsväsendet

skola tillämpas följande familjepensionsavdrag för år:

för generalmajor 576 kronor,

för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat

utgått lön enligt löneplan Ob, 435 kronor,

för major 324 kronor,

för fältläkare 369 kronor, samt

för regementsläkare 327 kronor.

För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir

å aktiv stat, tillämpas ett familjepensionsavdrag för år av 69 kronor.

För annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsavdrag,

som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för honom gällande.

. ..

5 mom. För ordinarie tjänsteman, som av annan anledning än offentligt

uppdrag erhållit sådan nedsättning av tjänstgöringstiden, vilken medför Cavdrag

å lönen, så ock för icke-ordinarie tjänsteman med avkortad tjänstgöringstid

skall vidtagas en mot nedsättningen eller avkortningen svarande

minskning av familjepensionsavdraget. Härvid iakttages, att familjepensionsavdrag

för år räknat, som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal,

jämkas till närmast högre sålunda delbara tal.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

3 avd. Om familjepension.

1 kap. Tjänstemän i allmänhet.

7 §•

1 mom. Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer

efterlevande till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial;

b) icke-ordinarie befattningshavare med undantag av cheferna för bankoch

fondinspektionen samt sparbanksinspektionen; ävensom

c) innehavare av beställning å reservstat vid försvarsväsendet;

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i tjänst

eller åtnjöt eller ägde rätt att komma i åtnjutande av pension enligt allmänna

tjänstepensionsreglementet eller reservstatspension.

2 mom. Angående fördelning av familjepension mellan två eller flera familjepensionsberättigade

stadgas i 9 § 3 mom. och 13 § 4 mom.

8 8-

1 mom. Familjepension utgöres av grundbelopp samt, i förekommande

fall, rörligt tillägg.

2 mom. Familjepension utgår till därtill berättigad från och med dagen

näst efter den då befattningshavare avlidit eller, i fråga om pension till barn

som födes efter faderns död, från och med den dag under vilken barnet

fötts, till och med utgången av månaden näst efter den under vilken pensionstagaren

avlider eller, där pensionsrätten upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad under vilken rätten upphört.

3 morn. Pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller är

föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff, eller

ock avtjänar ådömt tvångsarbete, må för den tiden uppbära allenast en

tredjedel av den pension, som eljest skolat till honom utgå.

Har pensionstagaren anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende av honom,

må den myndighet, som beviljat pensionen, kunna medgiva sådan anhörig

rätt att uppbära det förverkade pensionsbeloppet eller del därav.

4 mom. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Majit; vederbörande myndighet likväl obetaget

att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

Familjepensionens grundbelopp.

9 §.

1 mom. Storleken av familjepensionens grundbelopp bestämmes enligt

grunder, som angivas i 2 mom. här nedan, i förhållande till ett vid befattningshavarens

död för honom gällande familjepensionstal, varom stadgas

i 10 §.

2 mom. Vid familjepensionens beviljande beräknas grundbeloppet sålunda,

att det för år räknat motsvarar,

a) då endast en familjepensionsberättigad finnes eller då de pensionsberättigade

utgöras av efterlevande make och frånskild make: familjepensionstalet;
b)

då de pensionsberättigade utgöras av efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller av efterlevande make och frånskild make samt barn:

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

257

familjepensionstalet ökat med 50 procent, om endast ett barn finnes, och

eljest därutöver med 20 procent för varje ytterligare barn; samt

c) då de pensionsberättigade utgöras av två eller flera barn: familjepensionstalet

ökat med 50 procent, örn barnen äro två, och eljest därutöver med

20 procent för varje ytterligare barn.

Sker efter familjepensionens beviljande ändring beträffande antalet fainiljepensionsberättigade,

skall med tillämpning av de i nästföregående slycke

angivna grunderna fastställas nytt grundbelopp för familjepensionen att tilllämpas

från och med den i 8 § 2 mom. stadgade tidpunkt, då familjepensionsrätt

inträtt eller upphört.

3 mom. Finnas två eller flera familjepensionsberättigade, skall det på varje

tid belöpande grundbeloppet mellan dem fördelas sålunda,

att av grundbelopp, som är gemensamt för efterlevande make eller frånskild

make samt barn eller för efterlevande make och frånskild make samt

barn, maken eller makarna äga åtnjuta så stor del, som motsvarar 80 procent

av familjepensionstalet — dock att frånskild make, som äger pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, icke må åtnjuta större del än som

motsvarar 40 procent av familjepensionstalet — samt barnet eller barnen

återstoden,

samt att av grundbelopp eller del därav, som är gemensam för efterlevande

make och frånskild make eller för två eller flera barn, makarna respektive

barnen äga taga lika del.

Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att göra ansökan om pension,

till annan familjepensionsberättigad utbetalts större belopp än han enligt

här stadgade grunder bort erhålla, skall därvid bero.

10 §.

1 mom. Familjepensionstalet bestämmes, där ej annat föranledes av stadgandena

i 2—5 mom. här nedan, dels av det familjepensionsunderlag, som

enligt bestämmelserna i 11 § skall tillämpas, dels ock av antalet tjänstår.

varom förmäles i 12 §, allt enligt följande grunder. Uppgår antalet tjänstår

till minst 30 eller, i fråga örn tjänst beträffande vilken för hel tjänstepension

erfordras 25 tjänstår, till minst 25, skall familjepensionstalet motsvara

familjepensionsunderlaget. Är tjänstårens antal mindre än nu sagts, skall

familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget minskat med Visn

respektive Vioo för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

30 respektive 25.

Vad i nästföregående stycke stadgas i fråga örn tjänst, beträffande vilken

för hel tjänstepension erfordras 25 tjänstår, skall äga tillämpning vid bestämmande

av familjepensionstalet för innehavare av beställning å reservstat såsom

fältläkare, regementsläkare, kompaniofficer annorstädes än vid fälttygkåren,

fortifikationskåren eller intendenturkåren eller såsom underofficer

\ id armén eller flygvapnet.

2 mom. Ilar för ordinarie befattning ändring skett beträffande pensionsålder,

familjepensionsunderlag eller för hel tjänstepension erforderligt antal

tjänstår, må familjepensionstalet för den, som omedelbart före ändringen

innehade tjänsten, likväl icke understiga det belopp, vartill det skulle hava

beräknats, därest ändringen icke ägt rum.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande ordinarie

tjänsteman, som utan något sitt förvållande förflyttats till annan tjänst.

3 mom. Ilar den avlidne tjänstemannen tidigare innehaft

a) med familjepensionsrätt enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna

familjepensionsbestämmelser förenad tjänst vid uppnåendet av för densamma

stadgad pensionsålder;

mimny till riksdagens protokoll IDAL 1 sorni, kr •IS!).

17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

b) en och samma befattning av följande slag, nämligen ordinarie befattning,

som tillsättes medelst förordnande för viss tid, eller befattning såsom

chef för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen,

under minst 12 år i oavbruten följd; eller

c) en och samma medelst förordnande för begränsad anställningstid tillsatt

ordinarie befattning under tid, för vilken förordnande å sådan befattning

längst må meddelas;

och åtnjöt tjänstemannen icke tjänstepension för dylik befattning, skall

vid bestämmande av familjepensionstalet iakttagas, att detsamma icke må

understiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda tjänsten, beräknat

enligt de grunder, vilka för tjänstemannen gällde, i det under a) avsedda

fallet vid uppnåendet av pensionsåldern och i fall, som avses under b) eller

c), vid förordnandets upphörande.

4 mom. Där på grund av bestämmelsen i 3 § 1 mom. andra stycket endast

en familjepension utgår, skall familjepensionstalet för denna motsvara

det högsta av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

Ägde den avlidne tjänstemannen familjepensionsrätt för särskilda ickeordinarie

befattningar, vilka innehafts med avkortning i tjänstgöringstiden,

antingen på grund av att han vid frånfället innehade befattningarna eller till

följd av att han dessförinnan samtidigt avgått med tjänstepension från dem.

må familjepensionstalen icke sammanlagt överstiga det högsta av familje

pensionsunderlagen för tjänsterna. Härav föranledd minskning fördelas lika

å de särskilda familjepensionstalen.

5 mom. Därest avliden befattningshavare vid frånfället ägde familjepensionsrätt

enligt detta reglemente för mer än en befattning antingen på grund

av att han därvid såväl innehade tjänst som åtnjöt tjänstepension eller ock

till följd av att han åtnjöt flera tjänstepensioner, beviljade å skilda tider,

må, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, familjepensionstalet för den

senast innehavda tjänsten icke fastställas till högre belopp än det, varmed

det enligt eljest i reglementet meddelade bestämmelser beräknade familjepensionstalet

må överstiga familjepensionstalet för den tidigare innehavda

tjänsten.

Vad sålunda är stadgat skall äga tillämpning jämväl där familjepensionsrätt

för den tidigare innehavda tjänsten åtnjöts enligt andra av Kungl Majit

och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser än de i detta reglemente

innefattade.

Familjepensionsbelopp, vartill hänsyn tagits jämlikt bestämmelsen i nästföregående

stycke, skall anses såsom familjepensionstal för enligt detta reglemente

fastställd familjepension.

6 mom. Beräknat familjepensionstal, som icke utgör helt krontal, jämkas

till närmast högre sådant tal.

11 §-

/ mom. Såsom fcimiljepensionsunderlag skall tillämpas det belopp, som

enligt 2—4 mom. gäller för den familjepensionsberättigande befattning tjänstemannen

innehade vid dödsfallet eller från vilken han dessförinnan avgått

med rätt till pension, varom i 1 § 1 mom. b) förmäles.

2 morn. För befattningar, som äro hänförda till viss lönegrad, utgöra familjepensionsunderlagen

de belopp, som här nedan för de särskilda lönegraderna

angivas:

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339. 259

A. Ordinarie befattningar, som avses i civila avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familj e- pensions- underlag

kronor

A

1

828

13

1,392

25

2,436

2

864

14

1,452

26

2,532

3

888

15

1,548

27

2,640

4

924

16

1,644

28

2,736

5

960

17

1,752

29

2,832

6

996

18

1,848

30

2,928

7

1,020

19

1,944

31

3,036

8

1,056

20

1,944

32

3,096

9

1,128

21

2,040

33

3,156

10

1,188

22

2,148

34

3,228

11

1,260

23

2,244

12

1,320

24

2,340

B

1

3,036

2

3,264

3

3,492

D

—

2,640

—

—

F

—

2,040

—

—

B. Ordinarie beställningar, som avses i militära avlöningsreglementet.

Löneplan

Lönegrad

Farn il je- pensions- underlag

kronor

Lönegrad

Famllje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Oa

1

1,176

3

2,232

5

2,724

2

1,752

4

2,520

6

3,036

Ob

1

3,156

2

3,264

3

3,492

UO

1

1,224

2

1,392

3

1,548

Ca

1

828

11

1,260

21

2,040

2

864

12

1,320

22

2,148

3

888

13

1,392

23

2,244

4

924

14

1,452

24

2,340

5

960

15

1,548

25

2,436

6

996

16

1,644

26

2,532

7

1,020

17

1,752

27

2,640

8

1,056

18

1,848

28

2,736

9

1,128

19

1,944

29

2,832

10

1,188

20

1,944

30

2,928

Cb

1

3,036

3

3,492

C. Beställningar, som avses i manskapsavlöningsreglementet.

Familje-

Löneplan

Lönegrad

pensions-

underlag

kronor

Mb

1

984

2

1,032

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

D. Extra ordinarie befattningar.

Löneplan

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kronor

Eo, Meo

i

792

11

1.188

21

1,944

2

828

12

1,260

22

2,040

3

864

13

1,320

28

2,148

4

888

14

1,392

24

2,244

5

924

15

1,452

25

2,340

6

960

16

1,548

26

2,436

7

996

17

1,644

27

2,532

8

1,020

18

1,752

28

2,640

9

1,056

19

1,848

29

2,736

10

1,128

20

1,848

30

2,832

Oc

1

1,032

Ek

1

792

4

792

7

792

2

792

5

792

8

828

3

792

6

792

U

1

792

2

792

För extra ordinarie tjänstemän med lön enligt löneplan B civila avlöningsreglementet

tillämpas de familjepensionsunderlag, som gälla för motsvarande

ordinarie tjänstemän.

3 mom. För nedan angivna, till viss lönegrad ej hänförliga ordinarie

tjänster skola gälla följande familjepensionsunderlag:

för justitieråd och regeringsråd 4,020 kronor,

för landshövding 4,020 kronor,

för chefen för rasbiologiska institutet samt professor vid universitet eller

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 3,036 kronor, samt

för befattning vid universitet eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

såsom prosektor, laborator, lärare i medicinsk radiologi, observator och

föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska avdelning

2,532 kronor.

I fråga om icke-ordinarie befattning, som ej är hänförlig till viss lönegrad,

äger Kungl. Maj:t bestämma den lönegrad befattningen med avseende

å familjepensionsunderlag skall anses tillhöra eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag.

4 mom. För nedan angivna beställningar å reservstat vid försvarsväsendet

skola tillämpas följande familjepensionsunderlag:

för generalmajor 3,492 kronor,

för överste, till vilken icke omedelbart före överflyttningen till reservstat

utgått lön enligt löneplan Ob 3,036 kronor,

för major 2,520 kronor,

för fältläkare 2,736 kronor, samt

för regementsläkare 2,532 kronor.

För underofficer, som övergått till reservstat från beställning såsom furir

å aktiv stat, skall tillämpas ett familjepensionsunderlag av 792 kronor.

I fråga om annan beställningshavare å reservstat tillämpas det familjepensionsunderlag,

som vid tiden för överflyttningen till reservstat varit för

honom gällande.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

261

12 §.

Såsom tjänster räknas vid bestämmande av familjepension

a) tid, som må tillgodoräknas såsom tjänstår enligt allmänna tjänstepensionsreglementet,

b) tid, under vilken beställning å reservstat vid försvarsvasendet innehafts,

jämväl där sådant icke följer av stadgandet under a), samt

c) tid, som från dödsfallet eller avgången ur tjänst må hava återstått till

pensionsålderns inträde, dock att sådan tid ej ina räknas såsom tjänstar föi

befattningshavare som vid sin död åtnjöt förtidspension.

Därest det jämlikt a) och b) beräknade antalet tjänstår för de fem sistförflutna

åren före dödsfallet eller avgången ur tjänst eller, där finfallet

ägt rum efter pensionsålderns inträde, före sistnämnda tidpunkt överstiger

eller understiger motsvarande anställningstid, skall vid tillämpning av stadgandet

under c) iakttagas, att där omförmäld tid okas, respektive minskas

med så stor del, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan överskottet,

respektive underskottet i tjänstår och å andra sidan anställningstiden. Vid

beräkning av tjänstår skall härvid allenast tågås i betraktande tid, varunder

innehafts med tjänstepensionsrätt förenad anställning; motsvarande anställningstid

beräknas i förekommande fall med avdrag, som i 17 § 1 mom. andra

stycket allmänna tjänstepensionsreglementet avses.

Rörligt tillägg.

13 §.

1 inom. Å familjepensionens grundbelopp eller, där mer än en familje

pension enligt reglementet åtnjutes, å de sammanlagda grundbeloppen utgår

rörligt tillägg under samma förutsättningar och enligt samma grunder,

som enligt vederbörliga avlöningsreglementen gälla angående dylikt tidägg

å lön till ordinarie och extra ordinarie tjänstemän vid den civila och militära

statsförvaltningen. . o

2 mom. Rörligt tillägg beräknas å grundbeloppet för månad, dock ej a

däri ingående öretal, som överskjuter fullt krontal.

3 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Majit

de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

A mom. Angående fördelning av rörligt tillägg mellan två eller flera familjepensionsberättigade

skall vad i 9 § 3 mom. stadgas örn fördelning av

grundbelopp äga motsvarande tillämpning.

2 kap. Tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande.

14 §.

Familjepension enligt bestämmelserna i detta kapitel tillkommer efterlevande

till

a) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för viss tid;

b) ordinarie tjänstemän, som tillsättas medelst förordnande för begränsad

anställningstid; samt

c) cheferna för försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektionen samt

sparbanksinspektionen,

allt under förutsättning att befattningshavaren vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt eller ägde rätt alt komma i åtnjutande av pension enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

15 §.

1 mom. Beträffande familjepension åt efterlevande till befattningshavare,

som avses i detta kapitel, skola bestämmelserna i 8—10 samt 12 och 13 §§

äga motsvarande tillämpning.

Härvid skall likväl iakttagas,

a) att familjepensionstalet i fråga om tjänsteman, som avses i 14 § a) och

c), skall motsvara, där antalet tjänstår uppgår till minst 20, familjepensionsunderlaget

samt, där tjänstårens antal är mindre, underlaget minskat med

Vso för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20;

b) att vid tillämpning av bestämmelserna i 10 § 1 mom. beträffande tjänsteman,

varom i 14 § b) förmäles, det för hel tjänstepension erforderliga antalet

tjänstår skall anses motsvara den för beräkning av uppskjuten pension

stadgade tjänståldern;

c) i fråga om tjänsteman, som avses i 14 § b), att såsom tjänstår enligt

12 § första stycket a) må tagas i beräkning allenast tiden för innehav av den

här avsedda tjänsten samt att tjänstår enligt 12 § första stycket c) icke må

räknas om tjänstemannen vid sin död åtnjöt eller ägde rätt till uppskjuten

pension eller genast börjande pension enligt allmänna tjänstepensionsreglementet;
d)

att vid beräkning av tjänstår enligt 12 § första stycket c) pensionsåldern

skall anses inträda vid utgången av den månad, under vilken befattningshavaren

uppnått eller skulle hava uppnått en ålder av 65 år; samt

e) att, där den avlidne vid tjänstens tillträdande innehade annan med familjepensionsrätt

enligt av Kungl. Majit och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser

förenad befattning, familjepensionstalet ej må understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstemannen intill dödsfallet

eller avgången ur statens tjänst kvarstått i den förra befattningen.

2 mom. Familjepensionsunderlagen för befattningar, som avses i 14 8

a) och c), utgöra följande belopp:

A. Befattningar, tillhörande iöneplan C civila avlöningsregiementet.

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad j

i

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

i

2,328

7

2,940

13

3,732

2

2.388

8

3,036

14

3,780

3

2,448

9

3,132

15

3.780

4

2,640

10

3,264

16

4,020

5

2,868

11

3,384

17

4,020

6

2,868

12

3,660

B. Befattningar, tillhörande Iöneplan E civila avlöningsregiementet.

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Lönegrad

Familjepensions-

underlag

kronor

Familjepensions- Lönegrad underlag

kronor

1

2,448

6

2,640

11

2,868

2

2,544

7

2,640

12

2,868

3

2,544

8

2,640

13

2,868

4

2,544

9

2,640

14

2,868

5

2,544

10

2,868

opaginerad Kontrollera mot PDF

263

Kungl. Maj:ts proposition nr 339-

C. Beställningar, tillhörande någon av löneplanerna Ob eller Cb militära

avlöningsreglementet: -

beställning tillhörande lönegraden Ob 4: 3,732 kronor,

beställning tillhörande lönegraden Cb 2: 3,132 kronor.

D. Övriga här avsedda befattningar:

chefen för bank- och fondinspektionen: 3,780 kronor,

chefen för sparbanksinspektionen: 3,036 kronor.

3 moni. För befattningar, som avses i 14 § b), skola familjepensionsunderlagen

utgöra de belopp, vilka enligt 11 § 2 mom. gälla för befattningar i

nedan angivna lönegrader, nämligen:

för professor i arkitektur vid konsthögskolan, tillika föreståndare tor arkitekturskolan,

lönegraden A 30,

för annan förordnad professor vid konsthögskolan lönegraden A 24,

för sakkunnig vid konjunkturinstitutet, tillika ledare för institutets undersökningar,

lönegraden A 30, samt

för annan sakkunnig vid konjunkturinstitutet lönegraden A 2b.

4 avd. Om familjelivränta.

16 §.

Familjelivränta enligt detta reglemente tillkommer efterlevande till förutvarande

befattningshavare, varom förmäles i 1 § 1 mom. c).

17 §.

1 mom. Familjelivränta motsvarar familjepensionens grundbelopp, dock

att vid beräkning av grundbeloppet familjepensionstalet skall fastställas på

sätt här nedan i 2 mom. stadgas.

1 övrigt skola bestämmelserna i 8 § 2—4 mom. och 9 § 3 mom. aga motsvarande

tillämpning.

2 mom. Familjepensionstalet för livränta bestämmes, dar ej annat toranledes

av vad här nedan stadgas, till ett belopp, motsvarande så stor del av

det för befattningshavaren senast gällande familjepensionsunderlaget,^ som

antalet vid avgången uppnådda fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår av

det slag, varom i 12 § första stycket a) och b) förmäles, utgör av 120^ eliel

— där vid avgången uppnådda tjänstår, utökade med tid som från avgången

må hava återstått till pensionsålderns inträde, uppgår till mer än 120 fulla

eller påbörjade fjärdedels tjänstår — av det större tal, som uppkommer

genom berörda utökning.

I fråga om beräkning av tjänstår samt tid för pensionsålderns intrade tor

befattningshavare, som avses i 14 §, skola härvid stadgandena i 15 § 1 mom.

andra stycket c) och d) lända till efterrättelse. Vid beräkning av tjänstår

skall tillika iakttagas att tid, för vilken bidragsplikt för familjepensmnering

ej förelegat, i intet fall må tågås i betraktande till större del än två tredjedelar.

Äga de till familjelivränta berättigade enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen

antagna familjepensionsbestämmelser jämväl rätt till familjepension efter

deri avlidne, fastställes familjepensionstalet för livräntan, där ej Kungl. Majit

annat medgiver, lill högst det belopp varmed nämnda tal, beräknat enligt

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

eljest i reglementet meddelade bestämmelser, må överstiga familjepensionstalet

för familjepensionen.

Därest beträffande den avlidne föreligger sådant förhållande, som avses

i 10 § 3 morn., skall vad i nämnda författningsrum föreskrives örn bestämmande

av familjepensionstal iakttagas vid fastställande av familjepensionstal

för livränta.

I övrigt skola beträffande familjepensionstalets bestämmande föreskrifterna

i 10 § 2, 4 och 6 mom. samt 15 § 1 mom. andra slycket e) äga motsvarande

tillämpning.

5 avd. Särskilda bestämmelser.

18 §.

Såsom tillägg till eller undantag från vad under 2—4 avd. stadgas skola

i fråga örn vissa befattningshavare gälla de särskilda bestämmelser, som

här nedan under 19—23 §§ meddelas.

19 §.

Femte huvudtiteln.

1 moni. Statens skyddshem.

För befattning såsom chef, tillika läkare, vid statens skyddshem skola

tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag, som

enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

2 mom. Statens sinnessjukhus.

För befattning såsom överläkare vid statens sinnessjukhus skola tillämpas

de familjepensionsavdrag och familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2

mom. och 11 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för överläkare av 3:e klass...................... A 28

» » » 2:a » A 29

» » » Fa » A 30,

dock att för överläkare, som tillika är professor i psykiatri vid universitet

familjepensionsavdraget skall utgöra 435 kronor och familjepensionsunderlaget

3,036 kronor.

3 mom. Statens anstalt för fallandesjuka.

För befattning som överläkare av 2:a klass vid statens anstalt för fallandesjuka

skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 29.

4 mom. Länsstyrelserna.

För landshövding skall, utan hinder av vad i 10 § 1 mom. första stycket

stadgas, familjepensionstalet motsvara familjepensionsunderlaget, där antalet

tjanstår uppgår till minst 20. Är tjänstårens antal mindre, skall familjepensionstalet

motsvara familjepensionsunderlaget minskat med Vso för

varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger 20.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition itr 339.

20 §.

Åttonde huvudtiteln.

265

Högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken,

folkskoleseminarierna, småskoleseminarierna, läroanstalterna

för blinda, vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte, läroanstalterna för dövstumma

samt de tekniska läroverken.

1. För vissa tjänstemän vid här avsedda läroanstalter skola ifråga örn

familjepensionsavdrag följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:
a)

För lärare, som innehar rektorsbefattning, skall, oavsett bestämmelsen

i 5 § andra stycket, familjepensionsavdrag verkställas allenast i rektorsbefattningen.

Angående familjepensionsavdrag i vissa fall för lärare, som tidigare innehaft

rektorsbefattning, stadgas i 4 punkten andra stycket här nedan.

b) I fråga om innehavare av sådan ordinarie eller extra ordinarie befattning

såsom lärare i övningsämne, för vilken årslönen i förekommande fall

bestämmes genom ökning eller minskning av det för vederbörande löneklass

och ortsgrupp gällande lönebeloppet i enlighet med föreskrifterna i 55 § 9

mom. 5 punkten b) civila avlöningsreglementet eller motsvarande för extra

ordinarie lärare gällande bestämmelser, iakttages, att familjepensionsavdrag

för tid, då ökning eller minskning sker av lönebeloppet, ökas respektive

minskas med samma procenttal, som på grund av nu berörda besiämmelser

tillämpas beträffande lönebeloppet. Familjepensionsavdrag för år räknat,

som icke utgöres av helt med tre jämnt delbart krontal, jämkas dock till närmast

högre sålunda delbara tal.

2. Vid bestämmandet av familjepension eller familjelivränta för efterlevande

till sådan lärare i övningsämne, varom under 1 punkten i)) här

ovan förmäles, skola följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) Ägde den avlidne läraren familjepensionsrätt för två eller flera befattningar

av här avsett slag antingen på grund av att han vid frånfället innehade

befattningarna eller till följd av att han dessförinnan samtidigt avgått

med tjänstepension från dem, må familjepensionstalen för familjepension

eller familjelivränta icke sammanlagt överstiga det högsta av familjepensionsunderlagen

för tjänsterna. Härav föranledd minskning fördelas lika

å de särskilda familjepensionstalen.

b) I fall, där läraren vid frånfället ägde familjepensionsrätt för mer än en

här avsedd befattning antingen på grund av att han därvid såväl innehade

tjänst som åtnjöt tjänstepension eller ock till följd av att han åtnjöt flera

tjänstepensioner, beviljade å skilda tider, skall vid tillämpning av bestämmelsen

i 10 § 5 mom. iakttagas, att familjepensionstalet för den senare innehavda

tjänsten oreducerat skall motsvara det sammanlagda belopp, vartill

familjepensionstalen för de båda pensionerna skulle hava uppgått, örn tjänstemannen

vid det förra pensioneringstillfället innehaft och avgått från jämväl

den senare tjänsten, dock att tiden efter sistnämnda tidpunkt skall tagas i

betraktande såsom tjänstår i den omfattning, vartill bestämmelserna i 12 §

föranleda.

Vad i nästföregående stycke stadgas med avseende å familjepensionstalet

för familjepension beträffande senare innehavd tjänst skall, oavsett vad i

17 § 2 morn. tredje stycket sägs, äga tillämpning jämväl i fråga örn familjepensionstal

för familjelivränta i fall, där den avlidne tillika åtnjöt tjänste
-

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

pension för här avsedd tjänst. Härvid skall dock iakttagas, att tid varom

i 12 § c) förmäles icke i något fall må tillgodoräknas såsom tjänstår vid bestämmande

av familjelivränta.

c) Vid tillämpning av bestämmelserna under a) och b) likställes med befattning

av här avsett slag sådan med pensionsrätt enligt andra av Kungl.

Majit och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser förenad befattning,

för vilken årslönen vid en undervisningsskyldighet överstigande, respektive

understigande 30 veckotimmar ökas, respektive minskas i förhållande

till det vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar gällande lönebeloppet.

3. Vid bestämmande av familjepension eller familjelivränla för efterlevande

till den, som ägde familjepensionsrätt för rektorsbefattning, skall iakttagas,

att det för hel tjänstepension erforderliga antalet tjänstår anses utgöra

30.

Där avliden befattningshavare vid frånfället innehade familjepensionsrätt

såväl för rektorstjänst som för lärarbefattning, må oavsett bestämmelsen i

3 § 1 mom. första stycket allenast en familjepension eller en familjelivränta

utgå. Familjepensionstalet för nämnda förmån skall motsvara det högsta

av de för de särskilda tjänsterna beräknade familjepensionstalen.

4. Beträffande avliden lärare vid här avsedd läroanstalt, som innehaft

rektorstjänst, för vilken han vid frånfället icke ägde familjepensionsrätt, skola

de i 10 § 3 mom. meddelade bestämmelserna för det fall, som avses under b)

nämnda moment, icke äga tillämpning.

Där för den, som innehaft rektorstjänst-under minst 12 år i oavbruten

följd, i fråga örn pensionsunderlag och pensionsavdrag enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

tillämpas de stadganden, som gällde vid förordnandets

frånträdande, skola dock jämväl med avseende å familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag dylika stadganden lända till efterrättelse.

21 §.

Nionde huvudtiteln.

1 mom. Statens lantbruksingenjörer.

För befattning såsom lantbruksingenjör skola tillämpas det familjepensionsavdrag

och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 moni. och

11 § 2 mom. gälla för lönegraden A 26.

2 mom. Länsveterinärer.

För befattning såsom länsveterinär skola tillämpas det familjepensionsavdrag

och det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 §

2 mom. gälla för lönegraden A 24.

22 §.

Tionde huvudtiteln.

1 mom. Lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten.

För ordinarie lotspersonal skola tillämpas det familjepensionsavdrag och

det familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och 11 § 2 mom. gälla

för nedan angivna lönegrader, nämligen

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

267

... , . (tillhörande lönegraden A 7............... A 9

tor lots\ » » A 8............... A 10

Itillhörande lönegraden A 8....... A 10

» » A 9....... All

» » All....... A 13

» Överlots.................................... A 14.

2 inom. Navigationsskolorna.

I fråga om rektorsbefattning vid här avsedd läroanstalt skola de i 20 §

1, 3 och 4 punkterna meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

23 §.

Affärsdrivande verk.

Statens järnvägar.

För befattning såsom lokförare eller lokeldare skola tillämpas de familjepensionsavdrag

och de familjepensionsunderlag, som enligt 6 § 2 mom. och

11 § 2 mom. gälla för nedan angivna lönegrader, nämligen

för lokeldare................................... A 8

, , ... (tillhörande lönegraden A 10........ A 11

» lokförare , , A 12........ A 13.

6 avd. Reglementets tillämplighet.

24 §.

7 moni. Beträffande i 1 § 1 mom. a) omförmäld tjänsteman, vilken vid

detta reglementes ikraftträdande innehar med tjänstepensionsrätt enligt civila

eller militära tjänstepensionsreglementet förenad befattning eller beställning

å reservstat vid försvarsväsendet, skall såsom förutsättning för

reglementets tillämpning gälla

a) att omedelbart före ikraftträdandet allmänna familjepensionsreglementet

den 16 oktober 1936 (nr 542) varit å tjänstemannen tillämpligt; samt

b) såvitt angår beställningshavare å reservstat, att beställningshavaren icke

före viss av Kungl. Majd fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han ej vill

underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.

Ändå alt den under a) här ovan angivna förutsättningen ej föreligger, skall

tjänsteman, för vilken vid reglementets ikraftträdande eller senare inträder

sådant förhållande, som enligt därom meddelade bestämmelser skolat medföra

att 1936 års allmänna familjepensionsreglemente å honom erhållit tilllämpning,

därmed bliva underkastad detta reglemente, och skall i dylikt fall

1936 års reglemente ej bliva för honom gällande.

Erhåller beställningshavare å reservstat, som anmält sin önskan att ej

bliva underkastad reglementet, befattning eller beställning, för vilken enligt

reglementet gäller högre familjepensionsunderlag än för den tidigare res^rvstatsbeställningen,

skall detta reglemente därmed träda i tillämpning för

honom.

2 mom. Såsom förutsättning för reglementets tillämpning beträffande tor
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

Svarande befattnings- eller beställningshavare, som i 1 § 1 mom. b) och c)

avses, skall i varje fall gälla, att han före avgång från befattningen eller beställningen

varit underkastad reglementet.

Betia reglemente träder i kraft den 1 juli 1941, från och med vilken dag

vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes

stridande mot reglementets föreskrifter upphör att gälla, såvitt angår den å

vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Där jämlikt 10 § 5 mom. andra stycket, 17 § 2 mom. tredje stycket eller

20 § 2 punkten c) hänsyn skall tagas till familjepensionstal för familjepension

enligt andra av Kungl. Majit och riksdagen antagna familjepensionsbestämmelser

än de i detta reglemente innefattade, förstås med familjepensionstal

det belopp, vartill summan av fasta och rörliga förmåner uppgår vid

tillämpning av indextalet 156.

Vad i nästföregående stycke sagts örn familjepensionstal skall äga motsvarande

tillämpning, där jämlikt 20 § 2 punkten c) hänsyn skall tagas till

familjepensionsunderlag enligt andra familjepensionsbestämmelser av nyssnämnt

slag.

Med i reglementet omförmälda familjepensionsbestämmelser, antagna av

Kungl. Majit och riksdagen, likställas, utom i fall som i 1 § 2 mom. b) avses,

här nedan i 2 punkten första stycket f) eller 2 punkten andra stycket omförmälda

familjepensionsbestämmelser.

2. Vid reglementets tillämpning beträffande tjänsteman, vilken före ikraftträdandet

för vederbörande förvaltningsområde av allmänna familjepensionsreglementet

den 16 oktober 1936 (nr 542) ägt familjepensionsrätt på grund

av sin statstjänst, skola de särskilda bestämmelser i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, vilka med avseende å tillämpningen å dylika tjänstemän av

berörda reglemente meddelats i

a) 2 punkten av de till reglementet hörande övergångsbestämmelserna;

b) kungörelserna den 4 juni 1937, nr 354, den 18 juni 1937, nr 582, den

29 oktober 1937, nr 845, den 30 juni 1939, nr 509, och den 31 maj 1940,

nr 487, angående reglementets ikraftträdande för vissa förvaltningsområden;

c) de till kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 516) angående reglementets

ikraftträdande för lärare vid statens undervisningsväsende m. fl. hörande

övergångsstadgandena A samt D—F;

d) kungörelsen den 4 januari 1938 (nr 4) angående reglementets tillämpning

å folkskolinspektörer;

e) kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 517) angående familjepensionsrätt för

lärare vid läroanstalterna för blinda, i vad kungörelsen innefattar hänvisning

till övergångsstadgandet F i kungörelsen samma dag, nr 516: samt

f) kungörelserna den 4 juni 1937, nr 356, den 18 juni 1937, nr 583, den

29 oktober 1937, nr 846, den 30 juni 1939, nr 510, och den 31 maj 1940, nr

488, innefattande vissa bestämmelser angående familjepension.

Beträffande den, som omedelbart innan detta reglemente för honom vinner

tillämpning varit underkastad kungörelsen den 4 juni 1937 (nr 357) med

bestämmelser angående familjepension i vissa fall för efterlevande till befattningshavare,

som innehaft befattning, å vilken lagen den 11 oktober 1907

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

269

(nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension äger tillämpning,

så ock beträffande den, som vid reglementets ikraftträdande är underkastad

1936 års allmänna familjepensionsreglemente och för vilken berörda kungörelse

varit gällande omedelbart innan han blev underkastad sistnämnda

reglemente, skola vid tillämpningen av detta reglemente stadgandena i 9 §

2 mom. kungörelsen lända till efterrättelse.

Erforderliga föreskrifter angående tillämpning i här avsedda fall av de i

första stycket a)—f) samt andra stycket omförmälda bestämmelserna meddelas

av Kungl. Maj:t.

3. Vid reglementets tillämpning å den, som omedelbart före ikraftträdandet

varit underkastad allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober

1936 (nr 542), skola, där ej annat följer av vad i 2 punkten här ovan

föreskrives, följande särskilda bestämmelser lända till efterrättelse:

a) För ordinarie befattningshavare, som under berörda familjepensionsreglementes

giltighetstid övergått till befattning med lägre familjepensionsunderlag

och för vilken jämlikt 12 § 1 mom. reglementet skolat i familjepensionshänseende

gälla de i fråga om den förra befattningen meddelade bestämmelserna,

skola tillämpas det familjepensionsavdrag och det familjepensionsunderlag,

som i detta reglemente finnas stadgade för den tidigare

innehavda tjänsten.

b) För den, som omedelbart före detta reglementes ikraftträdande innehade

tjänst tillhörande antingen lönegrad Mb 1 manskapsavlöningsreglementet

eller ock någon av lönegraderna C 1—3, 5, 6 och 10 eller E 10—14

civila avlöningsreglementet, så ock för den, som omedelbart före ikraftträdandet

innehade i 1 § 1 mom. c) allmänna tjänstepensionsreglementet avsedd

tjänst vid universitet eller karolinska mediko-kirurgiska institutet, skall

såsom familjepensionsavdrag för sådan tjänst alltjämt tillämpas det enligt

1936 års allmänna familjepensionsreglemente stadgade beloppet. Familjepensionstalet

för tjänsten må i här avsett fall ej understiga det enligt sistnämnda

reglemente fastställda grundbeloppet, ökat med tio procent.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Muj.ts proposition nr 339.

Tabell, utvisande nuvarande och föreslagna tjänstepensionsavdrag och

löneplanerna A, Eo,

Pensionsavdrag

Pensionsunderlag

Pensionsförbättring

Löne-

grad

Nu-

varan

de

J Före- | slaget

ök-

ning

Nu-

varandj

inkl.

dyrtids-

tillägg

Alt. 1

A 1 t.

2

Alt. 1

j

\ 1 t.

2

Ortsgrupperna

Ortsgrupperna

A—G

i D—F

G—I

A—C

D—F

G—I

Eo 1

33

51

18

1,416

1,680

1,584

1,680

1,776

264

168

264

360

A 1

36

54

18

1,512

1,776

1,680

1,776

1,872

264

168

264

360

A 2

39

57

18

1,608

1,884

1,776

1,884

1,992

276

168

276

384

A 3

42

63

21

1,692

1,980

1,872

1,980

2,088

288

180

288

396

A 4

j 45

66

21

1,776

2,076

1,956

2,076

2,196

300

180

300

420

A 5

48

69

21

1,860

2,184

2,064

2,184

2,304

324

204

324

444

!a 6

51

72

21

1,932

2,280

2,160

2,280

2,400

348

228

348

468

A 7

57

78

21

2,040

2,376

2,244

2,376

2,508

336

| 204

336

468

A 8

63

84

21

2,148

2,484

2,352

2,484

2,616

336

204

336

468

A 9

69

90

21

2,280

2,616

2,472

2,616

2,760

336

1 192

336

4N0

A 10

75

99

24

2,412

2,760

2,616

2,760

2,904

348

| 204

348

492 |

Ali

84

108

24

2,580

2,916

2,760

2,916

3,072

336

: 180

336

492

A 12

90

117

27

2,724

3,072

2,916

3,072

3,228

348

192

348

504

A 13

102

129

27

2,952

3,300

3,132

3,300

3,468

348

180

348

516

A 14

114

141

27

3,180

3,528

3,348

3,528

3,708

348

168

348

528

A 15

129

156

27

3,396

3,768

3,588

3,768

3,948

372

192

372

552

A 16

141

171

30

3,624

3,996

3,804

3,996

4,188

372

180

372

564

A 17

156

186

30

3,852

4,236

4,044

4,236

4,428

384

192

384

576

A 18

174

204

30

4,116

4,500

4,308

4,500

4,692

384

192

384

576

A19, 20

192

222

30

4,392

4,800

4,596

4,800

5,004

408

204

408

612

A 21

213

243

30

4,704

5,124

4,920

5,124

5,328

420

216

420

624

A 22

234

267

33

5,004

5,436

5,232

5,436

5,640

432

228

432

636

A 23

255

291

36

5,328

5,736

5,532

5,736

5,940

408

204

408

612

A 24

279

315

36

5,652

6,036

5,832

6,036

6,240

384

180

384

588

A 25

303

339

36

5,976

6,360

6,156

6,360

6,564

384

180

384

588

A 26

330

366

36

6,300

6,696

6,492

6,696

6,900

396

192

396

600

A 27

354

393

39

6,612

7,020

6,816

7,020

7,224

408

204

408

612

A 28

378

420

42

6,936

7,356

7,152

7,356

7,560

420

216

420

624

A 29

399

447

48

7,260

7,680

7,476

7,680

7,884

420

216

420

624

A 30

420

474

54

7,572

8,016

7,812

8,016

8,220

444

240

444

648

Mb 1

54

72

18

1,980

2,256

2,136

2,256

2,376

276

156

276

396

Mb 2

54

78

24

1,992

2,400

2,268

2,400

2,532

408

276

408

540

UO 1

78

105

27

2,448

2,844

2.700

2,844

2,988

372

252

372

540

UO 2

99

129

30

2,916

3,312

3,144

3,312

3,480

396

228

396

564

UO 3

126

156

30

3,360

3,780

3,600

3,780

3,960

420

240

420

600

Oc 1

57

78

21

2,016

2,400

2,268

2,400

2,532

384

252

384

516

Oa 1

72

96

24

2,316

2,724

2,580

2,724

2,868

384

264

384

552

Oa 2

156

183

27

3,852

4,200

4,008

4,200

4,392

352

156

352

540

Oa 3

246

288

42

5,196

5,712

5,508

5,712

5,916

516

312

516

720

Oa 4

324

363

39

6,216

6.648

6,444

6,648

6,852

432

228

432

636

Oa 5

375

414

39 [

6,876

7,296

7,092

7,296

7,500

420 !

216

420

624

Oa 6

429

492

63

7,704

8,268 !

8,064

8,268

8,472

564 j

360 i

564

768

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 339.

271

Bil. 3.

tjänstepensioner vid index 156 och 188 för befattningar, tillhörande

Mb, UO, Oc och Oa.

Pensionsunderlag + högsta dyrtidstillägg

resp. rörligt tillägg

Pensionsförbättring

Löne-

grad

Nuvarande

bestämmel-

ser

Alt. 1

Alt. 2

Alt. 1

Alt. 2

Ortsgruppema

Ortsgruppema

A—C

D—F

G—I

A-C

D—F

G —I

1,680

1,932

1,822

1,932

2,042

252

142

252

362

Eol

1,788

2,042

1,932

2,042

2,153

254

144

254

365

A 1

1,896

2,167

2,042

2,167

2,291

271

146

271

395

A 2

1,980

2,277

2,153

2,277

2,401

297

173

297

421

A 3

2,064

2,387

2,249

2,387

2,525

323

185

323

461

A 4

2,148

2,512

2,374

2,512

2,650

364

226

364

502

A 5

2,220

2,622

2,484

2,622

2,760

402

264

402

540

A 6

2,328

2,732

2,581

2,732

2,884

404

253

404

556

A 7

2,448

2,857

2,705

2,857

3,008

409

257

409

560

A 8

2,604

3,008

2,843

3,008

3,174

404

239

404

570

A 9

2,760

3,174

3,008

3,174

3,340

414

248

414

580

A 10

2,940

3,353

3,174

3,353

3,533

413

234

413

593

All

3i 108

3,533

3,353

3,533

3,712

425

245

425

604

A 12

3,372

3,795

3,602

3,795

3,988

423

230

423

616

A 13

3,636

4,057

3,850

4,057

4,264

421

214

421

628

A 14

3,876

4,333

4,126

4,333

4,540

457

250

457

664

A 15

4,140

4,595

4,375

4,595

4,816

455

235

455

676

A 16

4404

4,871

4,651

4,871

5,092

467

247

467

688

A 17

4,704

5,175

4,954

5,175

5,396

471

250

471

692

A 18

5;016

5i520

5,285

5,520

5,755

504

269

504

739

A 19, 20

5,376

5,893

5,658

5,893

6,127

517

282

517

751

A 21

5,724

6,251

6,017

6,251

6,486

527

293

527

762

A 22

6j096

6,596

6,362

6,596

6,831

500

266

500

735

A 23

6,420

6,936

6,707

6.936

7,140

516

287

516

720

A 24

6,744

7,260

7,056

7,260

7,464

516

312

516

720

A 25

7,068

7,596

7,392

7,596

7,800

528

324

528

732

A 26

7^380

7^920

7,716

7,920

8,124

540

336

540

744

A 27

7J04

8,256

8,052

8,256

8,460

552

348

552

756

A 28

8’028

8,580

8,376

8,580

8,784

552

348

552

756

A 29

8j340

8,916

8,712

8,916

9,120

576

372

576

780

A 30

2,268

2,594

2,456

2,594

2.732

326

188

326

464

Mb 1

2,m

2,760

2,608

2,760

2,912

480

328

480

632

Mb 2

2,808

3,271

3,105

3,271

3,436

463

297

463

628

UO 1

3,324

3,809

3,616

3,809

4,002

485

292

485

678

UO 2

3j840

4,347

4,140

4,347

4,554

507

300

507

714

UO 3

2,304

2,760

2,608

2,760

2,912

456

304

456

608

Oc 1

2 652

3,133

2,967

3,133

3,298

481

315

481

646

Oa 1

4 404

4,830

4,609

4,830

5,051

426

205

426

647

Oa 2

5 910

6,569

6,334

6,569

6,803

629

394

629

863

Oa 3

6 ‘984

7^548

7,314

7,548

7,752

564

360

564

768

Oa 4

7 644

8496

7,992

8,196

8,400

552

348

552

756

Oa 5

8472

9,168

1 8,964

9,168

9,372

696

492

696

900

Oa 6

Det rörliga tillägget har avrundats till närmaste hela krontal.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 339.

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen...................................................................... 1

Förslag till reglemente angående tjänstepension för befattningshavare i statens

tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) ................................ 2

Förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet)]........ 44

Statsrådsprotokollet................................................................ gg

Inledning ........................................................................ gg

Dyrortsgraderade eller enhetliga tjänstepensioner. Tjänstepensionsunderlag för befattningar

i allmänhet............................................................ gcj

Tjänstepensionsunderlag för vissa befattningar i högre lönelägen...................89

Tjänstepensionsunderlag för befattningar förenade med avlöningsförmåner utöver lön

enligt löneplan................................................................ 94

Tjänstepensionsunderlag för icke-ordinarie personal i lägre löneställning.............. 109

Tjänstepensionsavdrag ............................................................ 444

Familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag.................................. 447

Rörligt tillägg .................................................................... 449

Avgångsskyldighet och anstånd med avsked ur tjänst .............................. 120

Beräkning av tjänstår för tjänstepension............................................ 137

Beräkning av tjänstår för familjepension............................................ 14g

Livränta.......................................................................... 44g

Reglering av sammanträffande pensionsförmåner m. m............................... 458

Specialmotivering ................................................................ 47g

Allmänna tjänstepensionsreglementet............................................ 47g

Allmänna familjepensionsreglementet .......................................... 492

Vissa särskilda övergångsanordningar .............................................. 494

Kostnadsberäkningar .............................................................. 499

Hemställan ...................................................................... 292

Bilagor.............................................................................. 205

Bilaga 1. 1938 års pensionssakkunnigas förslag till reglemente angående tjänstepension

för befattningshavare i statens tjänst (allmänna tjänstepensionsreglementet) ...... 207

Bilaga 2. 1938 års pensionssakkunnigas förslag till reglemente angående familjepension

för efterlevande till befattningshavare i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet)

i.................................................................. 250

Bilaga 3. Tabell, utvisande nuvarande och föreslagna tjänstepensionsavdrag och tjänstepensioner

vid index 156 och 188 för befattningar, tillhörande löneplanerna A, Eo,

Mb, UO, Oc och Oa.......................................................... 270

418612. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:528 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna t junst eoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta mo s. 4 i texten
  2. BU 1941:78 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementen m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. BU 1941:81 2 Bankoutskottets utlåtande Nr 80—81 a1 i texten