Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj.ts proposition nr 351-

1941-11-28 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:351, Kungl. Maj.ts proposition nr 351-

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 351-

1

Nr 351.

Kungl. Maj.ts proposition lill riksdagen angående förstärkning av

taxeringsorganisationen m. m.; given Stockholms slott

den 28 november 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 november

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med chefen för socialdepartementet:

De senaste årens utveckling på skatteväsendets område har medfört skärpta

krav på beskattningsmyndighetema. Tillkomsten av nya skatter har lett

till en väsentlig ökning av arbetsbördan. I samma riktning ha vissa ändringar

i skattebestämmelserna verkat. Samtidigt har med stegringen av skattetrycket

följt, att ett behov av skärpt övervakning av deklarationspliktens riktiga

fullgörande blivit alltmer framträdande.

Även oavsett krisförhållandena föreligga omfattande spörsmål rörande beskattningsmyndigheternas

organisation, vilka kräva en lösning. En utredning

i syfte alt på området nå fram till förbättrade förhållanden har jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1941 uppdragits åt särBihang

till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 351.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

skilda sakkunniga (beskattningsorganisationssakkunniga). Som förhållandena

utvecklat sig har det emellertid blivit nödvändigt att taga under övervägande

provisoriska åtgärder i syfte att för den närmaste framtiden fylla vissa

omedelbara behov av organisationsförbättring. De åtgärder, som härutinnan

satts i fråga, avse i huvudsak dels en ändring i organisationen av taxeringsnämndernas

arbete jämte en effektivisering av landskontorens övervakning

av taxeringsarbetet i allmänhet, dels ock en skärpning i vissa särskilda hänseenden

av kontrollen å avgivna deklarationer.

Förslag till särskilda organisationsåtgärder avseende 1942 års taxering har

framlagts av beskattningsorganisationssakkunniga i en den 11 november 1941

dagtecknad skrivelse. Häröver lia yttranden införskaffats från Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i samtliga län, statskontoret, kammarrätten,

svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet, svenska landskommunernas

förbund och taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.

Vidare har förslag rörande provisoriska åtgärder till förstärkande av deklarationskontrollen

framlagts i en på mitt uppdrag av t. f. underståthållaren

K. G. A. Sandström utarbetad promemoria. Från landskamrerama i samtliga

län ha infordrats yttranden med de synpunkter och förslag i fråga örn åtgärder

för skattekontrollens effektivisering, som kunde föranledas av promemorians

innehåll.

Särskilda organisationsåtgärder avseende 1942 års taxering.

I sin förenämnda skrivelse ha beskattningsorganisationssakkunniga till

en början anfört, att de sakkunniga under det förberedande utredningsarbetet

icke kunnat undgå att konstatera, hurusom taxeringsorganisationen för närvarande

arbetar under synnerligen stark påfrestning. De sakkunniga ha vidare

yttrat:

Redan före utbrottet av nu pågående krig rådde en ganska allmän uppfattning

om att taxeringsorganisationen icke på fullt tillfredsställande sätt

kunde fullgöra densamma då åvilande uppgifter. Under de gångna krigsåren

har såväl beskattningsnämndernas som landskontorens arbetsbörda^ ökat i

högst avsevärd grad, och en ytterligare ökning därav inträder under år 1942,

då taxering till omsättningsskatt skall äga rum. Någon motsvarande förstärkning

av de med taxeringen sysselsatta organen har däremot icke ägt ram.

Enligt de sakkunnigas mening måste den nu inträdda situationen vara

ägnad att framkalla allvarliga farhågor. Det synes således vara anledning

befara, att åtminstone på sina håll beskattningsnämnderna icke skola mäkta

fullgöra dessa så väsentligt ökade arbetsuppgifter. Landskontoren återigen

sakna tillräcklig personal för att kunna på ett mera effektivt sätt å ena sidan

genom råd och anvisningar biträda beskattningsnämnderna och därmed

underlätta dessas arbete samt å andra sidan utöva effektiv kontroll över och

påskynda arbetet. Sagda förhållanden måste befaras medföra, att taxeringen

inom landet blir bristfällig samt att statens och kommunernas skatteintäkter

komma att understiga de belopp, vartill de borde uppgå.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

3

De sakkunniga förklara sig anse den föreliggande situationen vara av den

allvarliga beskaffenhet, att redan nu vissa provisoriska åtgärder böra vidtagas

i syfte att stärka det för den årliga taxeringen grundläggande arbete, som

utföres inom taxeringsnämnderna. De åtgärder, som de sakkunniga i detta

syfte föreslå, falla enligt skrivelsen samtliga inom ramen för de längre gående

åtgärder i samma riktning, vilka de sakkunniga planera. Åtgärderna angivas

ha ett dubbelt ändamål, nämligen dels att genom en förbättrad organisation

av taxeringsnämndernas arbete så att säga bereda marken bättre än

under nuvarande förhållanden är möjligt för den djupplöjning, som prövningsnännidernas

arbete är avsett att innebära, dels ock att såväl härigenom

som genom en effektivisering av den övervakning och kontroll, som författningsenligt

åvilar landskamreraren, åstadkomma så effektiv samt likformig

och rättvis taxering som möjligt.

De sakkunniga framlägga till en början förslag örn provisorisk förstärkning

under år 1942 av landskontorens arbetskrafter. Enligt förslaget skulle

inom varje landskontor åtminstone en befattningshavare — länsassessor eller

länsbokhållare — frigöras från övriga arbetsbestyr och erhålla till uppgift

att uteslutande ägna sig åt taxeringsarbetet, varjämte motsvarande antal

extra länsbokhållare skulle nyanställas. Förslagets närmare innebörd

framgår av följande av de sakkunniga gjorda uttalande:

Så länge nuvarande taxeringsorganisation varit gällande — och detta kan

i stort sett sägas hava varit händelsen i snart åttio år — hava landskontorens

viktiga uppgifter med avseende å taxeringen närmast fått fullgöras såsom

ett säsongbetonat övertidsarbete. Det har huvudsakligen varit under några

korta sommarmånader, som landskamreraren och vissa hans biträden fått

ägna sig åt den viktiga översynen av taxeringsnämndernas arbete. Den mera

fortlöpande kontrollen under själva taxeringsperioden, vilken förutsättes i

gällande taxeringsförordning, har däremot icke kunnat komma till stånd.

Under nu rådande förhållanden Ilar därjämte även granskningsarbetet för

prövningsnämnden måst eftersättas.

Vad sålunda anförts synes de sakkunniga utgöra bärande skäl för en förstärkning

av landskontorens arbetskrafter. De sakkunniga äro givetvis icke

beredda att för närvarande framlägga något slutligt förslag härom. Emellertid

synes nödvändigt att, i avbidan på dylikt förslags framläggande och

statsmakternas ståndpunktstagande därtill, vidtaga en provisorisk åtgärd

under år 1942 i angivet syfte.

Det har med avseende härå synts de sakkunniga som om man i nuvarande

läge borde vidtaga sådan åtgärd, att under år 1942 inom varje landskontor

åtminstone en befattningshavare frigjordes från övriga arbetsbestyr

och erhölle till uppgift att uteslutande ägna sig åt taxeringsarbetet. Under

den egentliga taxeringsperioden skulle denne befattningshavare under landskamrerarens

överinseende oell efter hans direktiv lämna taxeringsnämnderna

erforderliga råd och upplysningar, åt taxeringsnämnderna verkställa utredningar

i tidskrävande och mera svårbedömliga taxeringsfall, ävensom biträda

vid övervakning av taxeringsnämndernas arbete och vid förfall för landskamreraren

närvara vid taxeringsnämndernas sammanträden. Därjämte

skulle lian under denna tid, d. v. s. i stort sett liden intill den 1 juli, i den

män hans övriga arbetsuppgifter det medgiva, biträda landskamreraren vid

avgivande av yttranden i besvärsmål till kammarrätten; enligt en nyligen

utfärdad författning skola ju numera besvär över ett års taxering av läns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

styrelserna överlämnas till kammarrätten före den 1 juli påföljande år. Det

må här erinras örn, att bevillningsutskottet vid framläggande av förslag till

dylik bestämmelse uttryckligen uttalade, att utskottet förutsatte, att länsstyrelserna

skulle erhålla den förstärkning av arbetskrafterna, som härav

föranleddes.

Under det senare halvåret skulle den ifrågasatta befattningshavaren helt

ägna sig åt arbetet med prövningsnämnden, vilket arbete ju även under

nästa år får antagas pågå in i december månad.

Därest en dylik anordning träffas för år 1942 lära särskilda bestämmelser

böra meddelas angående denne befattningshavares ställning. Därvid bör å

ena sidan tillses, att befattningshavaren verkligen erhåller sådan ställning,

att han är lagligen befogad att i mån av behov fullgöra de arbetsuppgifter,

som åt honom uppdragas, men å andra sidan beaktas, att landskamrerarens

ledning av taxeringsarbetet därigenom icke åsidosättes.

Vid övervägande av på vad sätt en dylik förstärkning av landskontorens

arbetskrafter skulle kunna äga rum, lärer vara tydligt att möjlighet icke finnes

att tillföra ''landskontoren en helt ny arbetskraft, mäktig att fullgöra nu

angivna uppgifter. Härtill måste i stället tydligtvis utses någon av de nuvarande

befattningshavarna vid landskontoren, vilken därjämte bör besitta

ingående erfarenhet i hithörande frågor. Med hänsyn till den ifrågavarande

befattningens synnerligen krävande natur, borde till densamma närmast

ifrågakomma tjänsteman i länsassessors grad. Då emellertid svårigheter kunna

möta att under ett ifrågasatt provisorium lösgöra en länsassessor från

övriga honom åvilande arbetsuppgifter, lärer alternativt kunna ifrågasättas

att uppgiften ifråga anförtros en länsbokhållare; vid länsstyrelsen i Gotlands

län måste för övrigt en länsbokhållare tagas i anspråk. Vare sig uppgiften

tilldelas en länsassessor eller en länsbokhållare, måste därav följa att de

arbetsuppgifter, som enligt av länsstyrelsen fastställd arbetsordning nu åvila

denne befattningshavare, bliva överflyttade å annan tjänsteman å landskontoret

samt att härav föranledd ändring i arbetsordningen ifråga om övriga

tjänstemäns arbete vidtages. Å landskontoret skulle därjämte nyanställas

en extra länsbokhållare. En dylik nyrekrytering borde enligt de sakkunnigas

uppfattning icke vålla större svårigheter.

Kostnaden för den föreslagna förstärkningen ha de sakkunniga beräknat

till belopp motsvarande lönerna jämte rörligt tillägg och kristillägg till de

extra länsbokhållare, som skulle nyanställas. Beloppet har av de sakkunniga

uppskattats till 150,000 kronor för år, varvid förutsatts, att inom några av de

större länen två befattningshavare skulle behöva tagas i anspråk för taxeringsarbetet

och samma antal extra länsbokhållare nyanställas.

De sakkunniga föreslå vidare, att taxeringen av aktiebolag och övriga juridiska

personer med undantag för oskifta dödsbon under år 1942 anförtros

särskilda taxeringsnämnder, tillsatta oberoende av den lokala indelningen

i taxeringsdistrikt. I fråga örn förslagets huvudgrunder anföra de

sakkunniga:

I ett hänseende synes behov föreligga av vissa ytterligare provisoriska åtgärder,

nämligen beträffande taxeringen av aktiebolag och övriga juridiska

personer med undantag för oskifta dödsbon. För närvarande är denna taxering

anförtrodd lokala taxeringsnämnder. Dessa lära emellertid i allmänhet

icke vara så sammansatta, att de äga erforderlig sakkunskap och rutin för nu

berörda, i regel besvärliga taxeringsfall. Ej sällan lärer förhålla sig så, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

5

deklarationerna ifråga icke bliva föremål för någon mera ingående behandling

i taxeringsnämnderna, utan först vid prövningsnämndsarbetet bliva, i

den mån tiden tillåter, erforderliga utredningar verkställda, varefter en på

mera ingående behandling grundad taxering åsättes. Nu angivna förhållande

är så mycket mera ägnat att påkalla särskild uppmärksamhet, som ungefär

J/3 av de debiterade statliga skattebeloppen just påföras svenska aktiebolag

och övriga juridiska personer med undantag av oskifta dödsbon.

En förbättrad taxering av nu berörda skattskyldiga synes de sakkunniga

av omständigheterna påkallad. En sådan lärer emellertid icke för närvarande

kunna åstadkommas på annat sätt, än genom att samtliga dessa skattskyldiga

inom varje län hänföras till en eller flera, av den lokala indelningen i

taxeringsdistrikt obundna, särskilda nämnder. Så synes utan större olägenhet

kunna ske beträffande nu berörda skattskyldiga, enär den personliga

lokalkännedomen inom nämnden icke beträffande dessas taxering har samma

betydelse som eljest. Givetvis skulle ordförande och kronoombud samt

övriga ledamöter i dessa särskilda nämnder utses med hänsyn tagen till deras

speciella arbetsuppgifter.

Vid de sakkunnigas skrivelse är fogat ett från angivna utgångspunkt utarbetat

förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande taxeringsförfarandet

år 1942. Förslaget åtföljes av särskild motivering.

De sakkunniga ha därjämte avgivit förslag till förordning angående ändrad

tid för avgivande under år 1942 av vissa uppgifter till ledning för annans

taxering. Förslaget innebär, att ifrågavarande uppgifter, som enligt gällande

bestämmelser skola avlämnas senast den 15 februari, under år 1942 skola

avlämnas senast den 31 januari.

I de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas framställning, har vidtagande

av åtgärder i det med framställningen avsedda syftet allmänt tillstyrkts.

I flera yttranden understrykes det trängande behovet av dylika åtgärder.

Sålunda anför exempelvis länsstyrelsen i Kalmar län:

Länsstyrelsen delar till fullo de sakkunnigas uppfattning att taxeringsarbetet

numera även under normala förhållanden för landskontoren medför en

arbetsbelastning, som den nuvarande organisationen icke förmår tillfredsställande

bära. Visserligen har organisationen presterat det arbetskvantum,

som taxeringen innefattar, men arbetet har mestadels måst bedrivas i det

forcerade tempo, att arbetets kvalitet i många fall lämnat åtskilligt övrigt att

önska. Taxeringsorganisationen i dess nuvarande utformning ställes därför

genom de nya arbetsuppgifter, varom de sakkunniga erinrat, inför sådana

svårigheter, som den enligt länsstyrelsens bestämda uppfattning omöjligt kan

på ett tillfredsställande sätt bemästra. Såsom en följd härav måste befaras,

att de skattskyldigas skattepliktiga verkliga inkomster icke komma fram i det

fastställda skatteunderlaget, varjämte skattefalsarierna kunna befaras öka

med svårigheterna för beskattningsmyndighetema att effektivt kontrollera

avgivna uppgifter. Varje medel, som syftar till lättande av de stora svårigheter,

under vilka det grundläggande taxeringsarbelet nu måste bedrivas,

hälsas därför med synnerlig tillfredsställelse.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län yttrar:

Beskattningsförfarandets olika moment — folkbokföring, taxeringsförfarande,

uppbördsförfarande och indrivningsväsende — liro behäftade med

allvarliga, sedan lång tid av beskattningsmyndighetema påtalade brister.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

Det är endast naturligt att bristerna träda skarpare i dagen under de påfrestningar

å organisationen, som vållas av nuvarande krisförhållanden. Med

hänsyn till angelägenheten av att, på grund av de rådande tiderna, snabba

åtgärder vidtagas för att råda bot å överhängande svårigheter biträder länsstyrelsen

det föreliggande förslaget om provisoriska åtgärder, då tid nu saknas

för mera genomarbetade reformer.

I fråga örn sättet för personalförstärkning å landskontoren har de sakkunnigas

förslag i huvudsak tillstyrkts i yttrandena. En del av myndigheterna

betona dock förstärkningens provisoriska karaktär, och några myndigheter

uttala sig för längre gående åtgärder. Sålunda anmärker länsstyrelsen

i Örebro län, att det varit naturligt att redan nu inrätta nya länsassessorstjänster

för taxeringsgöromålen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län framhåller angelägenheten

med hänsyn till beskattningsärendena av det snara inrättandet av

en extra ordinarie länsassessorstjänst i länet. Länsstyrelsen i Gävleborgs

län förordar inrättande för taxeringsgöromålen av nya tjänster i lönegraden

Eo 26.

Beträffande det föreslagna avdelandet av tjänstemän för taxeringsgöromålen

ifrågasätta vissa länsstyrelser jämkningar i olika riktningar. Länsstyrelsen

1 Blekinge län anser, att det särskilt i de smärre länen kan vara lämpligare att

avdela en landskontorist än en länsassessor eller länsbokhållare. Länsstyrelsen

i Hallands län anser, att det icke bör undantagslöst förutsättas, att den avdelade

tjänstemannen skall ägna sig uteslutande åt taxeringsgöromålen. Länsstyrelsen

i Kopparbergs län framhåller såsom lämpligt, att det överlämnas åt

länsstyrelsen att fördela taxeringsarbetet mellan landskamreraren och länsassessorn

eller länsbokhållare.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län förutsätter, att biträdande landskamrerare

även efter förstärkningens genomförande skall få förordnas på sätt i 16 §

2 mom. taxeringsförordningen avses.

Länsstyrelsen i Örebro län erinrar, att vid de sakkunnigas kostnadsberäkningar

hänsyn icke tagits till den ersättning, vilken såsom vikariatsersättning

eller i annan form borde tillerkännas den tjänsteman, som förordnas till

uppdraget i fråga, ej heller till ersättningar för de fall, då icke-ordinarie

tjänsteman måste förordnas att fullgöra tjänst i högre befattning. Länsstyrelsen

i Stockholms län anser, att vikarier borde få förordnas å den befattning,

vilkens innehavare avdelas för taxeringsarbete, ävensom å befattning i eventuell

succession. Länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län uttala sig i

samma riktning beträffande ersättare för avdelad tjänsteman. Däremot anser

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län det böra uttryckligen bestämmas, att,

örn länsassessor avdelas för taxeringsgöromål, arbetsordningens föreskrift om

föredragningsskyldighetens fördelning på sådan tjänsteman och länsbokhållare

i enlighet därmed skall ändras och som följd därav förordnande med vikariatsersättning

på länsassessorstjänsten icke kunna komma i fråga. Enligt

vad länsstyrelsen vidare uttalar kan emellertid den åsyftade verksamheten för

taxeringen i stället mera regelmässigt läggas på länsbokhållare, ordinarie eller

extra, i vilket fall arbetsordningens föreskrift örn föredragning icke skulle behöva

påverkas av anordningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

7

Statskontoret har förordat, att utgifterna för personalförstärkningen å

landskontoren bestridas från den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och att

riksdagens medgivande att för ändamålet under det innevarande budgetåret

överskrida denna anslagspost med högst 75,000 kronor inhämtas.

Jämväl de sakkunnigas förslag örn särskilda nämnder för taxeringen under

år 1942 av aktiebolag m. fl. juridiska personer har i princip genomgående tillstyrkts.

Förslaget om ändrad tid för avgivande under samma år av vissa

uppgifter har tillstyrkts i de flesta yttrandena.

Provisoriska åtgärder till förstärkande av deklarationskontrollen.

Enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen må, där Kungl. Maj:t det medgiver,

i bokföring sakkunnig person anställas vid länsstyrelse med uteslutande

uppgift att under landskamrerarens ledning året örn verkställa utredningsarbete

för taxeringarna. Villkoren för anställningen bestämmas enligt författningsrummet

för varje fall av Kungl. Maj :t. Beslut örn anställning vid länsstyrelserna

av dylika sakkunniga, vanligen benämnda taxeringsrevisorer, pläga

meddelas för budgetår eller kortare tid. I allmänhet finnes numera en sakkunnig

för varje län. Inom en del län finnes även biträdande sakkunnig anställd,

och dessutom lia i viss utsträckning medel anvisats till skrivhjälp och

annat arbetsbiträde åt de sakkunniga. Taxeringsrevisorerna fungera mestadels

jämväl såsom konsulenter enligt bestämmelserna om krigskonjunkturskatt.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål bestridas från det under sjunde huvudtiteln

anvisade förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering.

Önskemål om åvägabringande av en fastare organisation av den ifrågavarande

verksamheten lia i olika sammanhang framförts. Styrelsen för föreningen

Sveriges landskamrerare har i skrivelse den 17 november 1941 gjort

framställning i detta ämne, innefattande bl. a. förslag om lönereglering för

taxeringsrevisorerna.

I den av t. f. underståthållaren Sandström avgivna promemorian har föreslagits

en tillfällig personalförstärkning — utöver för närvarande anställda

taxeringsrevisorer — för möjliggörande av en intensifierad kontroll av rörelseidkares

räkenskaper och av de anteckningar, som föras av utövare av s. k.

fria yrken. Vidare har föreslagits en viss utvidgning av kontrollen över jordbrukares

deklarationer. I promemorian anföres inledningsvis:

Det torde vara obestridligt, att även under normala tider en stark benägenhet

förefinnes hos åtskilliga skattskyldiga att i större eller mindre utsträckning

söka undandraga sig beskattningen. I den mån skattesatserna

stiga, blir naturligt nog denna tendens än mera markerad. För närvarande

kan säkerligen konstateras, att försöken att genom oriktiga deklarationer undandraga

sig beskattning framträda starkare än tillförne.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 351.

Samtidigt härmed hava beskattningsmyndigheternas möjligheter att övervaka

deklarationspliktens riktiga fullgörande i väsentlig grad minskats. De

ur denna synpunkt så viktiga eftergranskningarna till prövningsnämnden torde

inom hela riket numera eftersättas, därför att erforderlig arbetskraft saknas.

Så gott som all tillgänglig sådan tages i anspråk för andra nu tillkomna

uppgifter, såsom skatteavdragen och semesterersättningarna på grund av

militärtjänstgöring, krigskonjunkturskatten samt, vad nästa år beträffar, det

säkerligen ytterst krävande arbetet med omsättningsskatten.

Jag tvekar icke att beteckna det nu rådande läget såsom till ytterlighet

allvarligt och därtill av beskaffenhet att kunna medföra för framtiden bestående

betydande olägenheter. I den mån nämligen, som de skattskyldiga

märka att oriktiga deklarationer godtagas, stärkes givetvis benägenheten för

dylikt förfarande, och denna benägenhet sprider sig med stor snabbhet även

till deni, som under normala förhållanden aldrig ägnat en tanke däråt.

Fragar man på vad sätt bot skall rådas för nu berörda missförhållanden,

bör till en början omedelbart utsägas, att föga eller intet vinnes genom partiella

åtgärder av mindre omfattning, varigenom man visserligen på en eller

annan punkt kan vinna en förbättring, men varigenom man ändock lämnar

andra allvarliga brister ohulpna.

Skall överhuvud^ taget ett ingripande här äga runi, måste detta enligt mitt

förmenande ske på ett så genomgripande sätt, som omständigheterna medgiva,

lat vara att detta för tillfället medför ej obetydliga kostnader och därjämte

mahanda nödvändiggör åtgärder, som under normala förhållanden

icke skulle hava tillgripits.

I första hand erfordras härvidlag en intensifierad kontroll av rörelseidkales

lakenskaper och av de anteckningar, som föras av de fria yrkenas utövare,

men därjämte till synes även en utökad kontroll av jordbrukarnas deklarationer.

En skölpning av deklarationskontrollen kan enligt vad i promemorian anföres

praktiskt taget äga mm endast på ett sätt, nämligen genom en i möjligaste

grad fullständig och detaljerad granskning av rörelseidkarnas räken
-

skaper och av de anteckningar, som utövarna av de fria yrkena föra. Att

göra en sådan kontroll permanent har med hänsyn till kostnaderna icke

ifrågasatts i promemorian. Däremot har framhållits möjligheten av att med

vissa tidsmellanrum föranstalta därom, och det angives i varje fall vara i

hög grad påkallat att nu vidtaga en dylik åtgärd.

I promemorian förordas, att under åren 1942 och 1943 utföres en mera

fullständig bokföringsgranskning avseende rörelseidkare och utövare av fria

yrken. För ändamålet skulle personal särskilt anställas. I promemorian har

beräknats, att i Stockholm skulle, utöver den nuvarande personalen å veder
-

börande bokgranskningsavdelning, för ändamålet erfordras 6 personer, anställda

under nämnda två år. För länen har räknats med anställning för samma

tid av närmare 50 personer utöver redan anställda taxeringsrevisorer. An
-

talet fördelar sig i de företedda beräkningarna med 1—5 på vart och ett av

länen. I promemorian anmärkes emellertid, att för riket i dess helhet måhända

den största effekten av taxeringsrevisorernas arbete skulle vinnas, örn

revisorerna icke erhölle fast anknytning till visst län utan kunde placeras, där

de största svårigheterna yppas.

Kostnaderna för den nytillkommande personalen skulle enligt promemo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

9

rian, med hänsyn till att fråga vore om ett från början tidsbegränsat uppdrag,

beräknas till 10,000 kronor örn året för varje särskild granskare. För

vartdera av åren 1942 och 1943 har i promemorian beräknats ett kostnadsbelopp

av minst 550,000 kronor.

Emellertid anmärkes i promemorian, att vissa svårigheter torde möta för

anskaffande av den erforderliga personalen. Såsom en möjlighet ifrågasättes

att anlita auktoriserade revisorer, närmast de yngre biträdena å revisionskontoren.

Om denna utväg väljes, bör enligt promemorian en kortare instruktionskurs

anordnas för de utsedda granskarna.

Med avseende å kostnaderna anföres i promemorian, att det kan tagas för

visst, att den ifrågasatta åtgärden korner att medföra en — säkerligen under

åtskillig tid bestående — ökning av skatteintäkterna med vida högre belopp.

I 35 § 2 mom. taxeringsförordningen stadgas bland annat skyldighet för

rörelseidkare att efter anmaning av landskamrerare avlämna uppgift om belopp,

som han utbetalt till namngiven annan näringsidkare, därest beloppet

är av beskaffenhet att i mottagarens hand utgöra intäkt av jordbruksfastighet.

I promemorian förordas att, till förbättring av kontrollen över jordbrukares

deklarationer, uppgifter införskaffas från alla andelsmejeder, andelsslakterier,

sockerfabriker m. fl. dylika inrättningar rörande verkställda inköp. Detta

skulle enligt promemorian kunna utföras så, att inom varje län verkställdes

granskning av alla dylika inrättningars räkenskaper och gjordes anteckning

rörande alla, som dit sålt jordbruksprodukter, oberoende av var försäljaren

hade sitt hemvist. Uppgifterna skulle därefter genom länsstyrelsens försorg

tillställas vederbörande taxeringsnämnder respektive andra länsstyrelser. För

ifrågavarande arbete skulle anlitas kvinnlig arbetskraft. Dylika undersökningar,

ehuru i mindre omfattning, ha enligt vad i promemorian anföres tidigare

med gott resultat verkställts å vissa orter.

Alternativt ifrågasättes i promemorian att ålägga uppköparna ovillkorlig

uppgiftsplikt rörande alla transaktioner av angivet slag, varigenom länsstyrelserna

skulle befrias från arbetet med uppgifternas insamlande hos uppköparna.

I landskamrerarnas yttranden över promemorian understrykes genomgående

behovet av åtgärder i det med promemorian avsedda syftet. Som exempel

må återgivas följande uttalanden:

Landskamreraren i Jönköpings län: Såsom i den föreliggande promemorian

framhållits kommer benägenheten för många skattskyldiga att i större

utsträckning än förut söka undandraga sig beskattning att ökas i den mån

skattesatserna stiga och onormala inkomstökningar uppkomma. Med den arbetskraft,

som för närvarande står till länsstyrelsens förfogande, kan emellertid

icke nöjaktig kontroll av rörelseidkares deklarationer utövas. Då den

bokföringssakkunnige under den senare delen av året är fullt sysselsatt med

arbete för krigskonjunkturskattetaxeringen, måste också eftergranskningen

till prövningsnämnden eftersättas. Ej heller har länsstyrelsen någon arbetskraft

att anlita för kontroll av att bestämmelserna i lagen örn allmän omsättningsskatt

efterföljas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

Landskamreraren i Kristianstads lån: De brister, som vidlåda taxeringsväsendet,

hänföra sig dels till taxeringsväsendets organisation och dels till

ofullständigheter i fråga om kontroll av taxeringsmaterialet. Jag anser det

nödvändigt att snarast åtgärder vidtagas för att åstadkomma en förbättring

i båda dessa avseenden. För taxeringsnämnderna är redan nu gränsen nådd

för vad de kunna prestera och det är med oro, jag emotser kommande år, då

taxeringsnämnderna till andra arbetsuppgifter även la taxering till omsättningsskatt.

1 den mån skattetrycket ökar tilltaga försöken att undandraga sig beskattning.

Därest icke staten kan träffa anstalter häremot har man att emotse en

alltmer sjunkande deklarationsmoral, som det blir synnerligen svårt att förbättra.

De arbetsuppgifter, som landskontoren lia sig ålagda, och svårigheten för

landskamrerare!! att få disponera kunnig personal för arbetet i prövningsnämnden

gör att granskningen av taxeringsmaterialet måste eftersättas.

Skatter till stat och kommun grunda sig i år huvudsakligen på taxeringsnämndernas

taxeringar. Detta anser jag vara en mycket allvarlig sak.

Beträffande kontrollen av taxeringsmaterialet instämmer jag utan tvekan

uti det i promemorian angivna förslaget angående skärpt deklarationskontroll

å rörelseidkare och de s. k. fria yrkesutövarna. På grund av krigskonjunk

turbeska t lii ingen har den egentliga bokföringsgranskningen måst inskränkas.

Länsstyrelsen har visserligen några extra bokföringsgranskare,

men deras arbetstid kan endast i vissa undantagsfall disponeras. En personalförstärkning

av taxeringsrevisorerna är synnerligen välkommen och arbetsuppgifter

komma ingalunda att saknas. Samtliga deklarationer av juridiska

personer och rörelseidkare, vilka hava bokföring, som avslutats över

vinst- och förlustkonto, borde bokföringstekniskt granskas. För taxeringsnämndsordföranden

bör det vara till stort gagn, att deklarationsmaterialet

salunda granskats, innan deklarationen behandlas i nämnden. Frånsett att

sådan granskning med säkerhet kommer att tillföra stal och kommun inkomster,

som annars undgått taxering, bör bemärkas, att med denna hjälp

åt taxeringsnämnderna underlättas länsstyrelsens möjlighet att som taxeringsman

förvärva lämpliga personer i orten. För de skattskyldiga, som underkastas

en dylik kontroll, bör det vara till fördel att taxeras efter därvid

framgångna resultat i stället för som nu ibland sker efter skönsuppskattning.

Den för landskontoret i Kristianstad föreslagna personalökningen kan visserligen

icke vara fullt tillräcklig, men med hänsyn till kostnaderna anser

jag mig icke böra ifrågasätta ytterligare arbetskraft.

T. f. landskamreraren i Malmöhus län: I promemorian inledningsvis uttryckta

farhågor rörande viss benägenhet hos skattskyldiga att i större eller

mindre utsträckning söka undandraga sig beskattningen torde dessvärre

knappast kunna anses överdrivna. I allt fall kan skönjas en tydlig tendens

att med alla till buds stående medel söka nedbringa den skattepliktiga inkomsten.

Om anledningen härtill är att söka i den allmänna moraliska förslappning,

som säkerligen ganska regelbundet torde åtfölja kris- och krigstid,

eller i de i samband härmed starkt förhöjda skatteskalorna, är icke lätt

att avgöra. Sannolikast torde båda nämnda omständigheter i samverkan bidraga

härtill. Förhållandena bliva heller icke bättre genom vetskapen örn en

från myndigheternas sida försvagad kontroll över deklaralionspliktens behöriga

fullgörande. Högst angeläget är att på ett eller annat sätt med det snaraste

rådes bot häremot, ty ju längre missförhållandena sprida sig, ju större

bliva svårigheterna att rätta till desamma.

Mot det i promemorian i nämnda avseende framlagda förslaget i vad det

avser rörelseidkare och s. k. fria yrkesutövare torde icke vara något att erinra.

De skattskyldiga åberopa numera allt oftare sina räkenskaper till styr
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

leande av anförda besvär och har följden härav blivit, att tillgänglig sakkunnig

personal i huvudsak måst tagas i anspråk för utredning av besvärsärenden.

Av den knapphändiga bokföringsgranskning^ som i samband härmed

förekommer, har emellertid i regel icke mycket statt att utvinna. Av nu angivet

skäl blir åt översynen av taxeringsnämndernas arbete, vilken visat sig

alltmera behövlig, icke mycken lid övrig. Härvarande länsstyrelse hai i sin

framställning om ersättning för prövningsnämndsarbetet för innevarande ar

redan haft anledning påpeka detta förhållande. Mycket skulle säkerligen

vara vunnet, om i enlighet med det i promemorian framlagda förslaget personal

kunde anställas, vilken hade till uppgift att enbart utföra eftergranskning

av taxeringsnämndernas arbete, koncentrerad då i huvudsak till skattskyldiga

av förut angivna kategorier. Örn emellertid resultatet med denna åtgärd

icke skall äventyras, torde antalet granskningsmän för detta läns vidkommande

icke höra sättas lägre än det i promemorian föreslagna.

Landskamreraren i Älvsborgs län: Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i samband

med under senare åren avgivna utlåtanden på skatte- och taxeringsväsendets

område flera gånger betonat nödvändigheten av en snabb och effektiv

omorganisation av taxeringsväsendet i första instans. Såsom ett synnerligen

viktigt led i denna organisation ingår en intensifierad kontroll av rörelseidkares

räkenskaper och fria yrkesutövares motsvarande granskningsmaterial.

Det har konstaterats, att vetskapen hos de skattskyldiga, att deras räkenskaper

kunna underkastas taxeringskontroll, märkligt bidragit till att framskapa

riktigare deklarationer, även örn sådan kontroll i det speciella fallet icke äger

rum. Enbart för vidmakthållande av denna tendens torde det vara nödvändigt

att utöka granskningsmännens antal.

Även beträffande de nu ifrågavarande förstärkningsåtgärderna har karaktären

av provisorium framhållits i yttrandena. Av en del yttranden framgår,

att man icke räknar med att hela eller större delen av det ifrågavarande deklarationsmaterialet

skall hinna underkastas bokföringskontroll, örn nyanställningen

av personal begränsas till Vad i promemorian förutsatts. Emellertid

synes det vara vederbörandes uppfattning, att även en partiell kontroll

å materialet kan medföra tillfredsställande resultat. I sådant sammanhang

betonas även, att redan förefintligheten av förstärkt kontroll kan antagas

få en god förebyggande verkan. I vissa yttranden antydes också, att hänsyn

till kostnaderna och rekryteringssvårigheterna verkat tillbakahållande i fråga

örn kraven på personalökning.

I åtskilliga yttranden framhålles särskilt betydelsen av bokföringskontroll

med hänsyn till omsättningsskatten.

I fråga om sättet för genomförandet av den förstärkta bokföringskontrollen

uttala några landskamrerare sig för tillskapande av en fastare organisation

än i promemorian avses. Sålunda förordar landskamrerare!! i Hallands

län, alt anställningen av bokföringsgranskare icke inskränkts till de

närmaste två åren utan får ske tills vidare. Landskamreraren i Älvsborgs

län framhåller såsom nödvändigt för rekryteringen, att fast anställning kan

beredas vederbörande. Landskamrerarna i Skaraborgs, Värmlands och Örebro

län uttala sig för en fastare organisation av granskningsverksamheten,

närmast i anknytning till (leii nuvarande taxeringsrevisionen. Landskamreraren

i Västmanlands län ifrågasätter alternativt en dylik fastare organisation.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

I flertalet yttranden beröres frågan om möjligheterna för en lämplig rekrytering

av granskningspersonalen. På åtskilliga håll befaras, att svårigheter

skola möta för att anskaffa tillräckligt antal sakkunniga av den kvalitet,

som i promemorian närmast avses. Å andra sidan framgår av en del yttranden,

att man räknar med att även yngre, jämförelsevis oerfaren personal

med goda personliga förutsättningar och under en god ledning skall kunna

anlitas med tillfredsställande resultat.

Landskamreraren i Göteborgs och Bohus län har anmärkt, att den i promemorian

beräknade årskostnaden av 10,000 kronor för varje granskare

vore alltför hög såsom medelkostnad för de nya arbetskrafter, som kunde

komma i fråga. Tillgången på kompetenta aspiranter vore synnerligen begränsad.

Det mäste i varje fall räknas med en icke oväsentlig tid för utbildning

under annans ledning, innan vederbörande kunde utföra ett så

självständigt och fullgott arbete, att ersättning därför borde utmätas efter

en nivå, som närmast syntes motsvara länsassessorsgrad. Örn man i stället

räknade med anställning av större antal personer än i promemorian avsåges,

skulle granskningsbehovet kunna bli fullständigare tillgodosett inom

samma kostnadsram.

I vissa yttranden betonas vikten av att instruktionskurs anordnas på sätt

i promemorian förordas.

Frågorna om en fast fördelning av personalen på de olika länen och om

en central ledning av verksamheten lia berörts i några av yttrandena.

Landskamreraren i Älvsborgs län har betonat vikten av kontinuitet i granskningsarbetet;

enligt vad landskamreraren framhåller bör ett system med ambulerande

revisorer icke tillgripas i större utsträckning än som möjligen kan

bli erforderligt, därest rekryteringen- redan från början blir mindre än att

samtliga läns behov kan tillgodoses. Landskamreraren i Västmanlands län

förordar, att bokföringsgranskarna fast anknytas till de olika länen men

att på tider, som Kungl. Majit bestämmer, undersökning verkställes om till

äventyrs förskjutningar av antalet länen emellan äro påkallade. Landskamreraren

i Skaraborgs län och t. f. landskamreraren i Kopparbergs län ha

framhållit behovet av en central ledning, som kan samordna verksamheten

i länen.

I vissa yttranden framhålles vidare, att bokföringsgranskarna böra erhålla

tillgång till skrivhjälp och annat arbetsbiträde, så att deras arbetskraft kan

fullt utnyttjas, samt att medel böra beräknas för reseersättningar och andra

omkostnader i verksamheten.

Vad angår förslaget örn utvidgad kontroll å jordbrukares deklarationer framgår

av yttrandena, att möjligheten till infordrande av uppgifter enligt 35 § 2

morn. taxeringsförordningen begagnats i skiftande utsträckning i de olika

länen. I yttrandena tillstyrkas emellertid allmänt åtgärder för utvidgning

av kontrollmaterialet i denna del. Beträffande frågan, örn erforderliga uppgifter

böra insamlas genom granskning av uppköparnas räkenskaper eller

örn det bör åläggas uppköparna att själva avgiva uppgifterna, äro mening
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

13

arna däremot delade. Av yttrandena framgår, att insamlandet av uppgifter

genom bokgranskning beräknas medföra en avsevärd ökning av landskontorens

arbetsbörda. Å andra sidan uttalas i en del av yttrandena tvivel, om

det lämpligen låter sig göra att betunga uppköparföretagen med åliggande

att själva utarbeta och insända uppgifterna. De flesta yttrandena gå emellertid

i den riktningen, att dylik uppgiftsskyldighet kan och bör åläggas företagen.

I anslutning till det anförda torde även få erinras örn att fullmäktige i

Sveriges riksbank i skrivelse den 21 november 1941, i vilken fullmäktige behandlat

olika åtgärder åsyftande en i rådande penningpolitiska läge önskvärd

sterilisering av köpkraft, gått in på frågan om en effektivisering av

taxeringsväsendet. Fullmäktige ha sålunda pekat på svårigheten att med vanliga

penningpolitiska medel komma åt den köpkraft, som härrör från de

fria inkomsterna och från rörelsevinster från vissa kategorier av självständiga

företag, samt i anslutning därtill uttalat, att det enligt fullmäktiges mening

skulle vara av stort värde ur penningpolitisk synpunkt, örn en effektivisering

av taxerings- och uppbördsförfarandet skedde i syfte att åstadkomma

en riktig beskattning av ifrågavarande inkomster.

Av bland annat de skäl, fullmäktige sålunda framhållit, har Kungl. Majit

tidigare denna dag bemyndigat chefen för finansdepartementet att tillkalla

sakkunniga för utredning av frågan örn skärpt bestraffning av falskdeklaration.

Departementschefen.

De föreliggande förslagen avse att genom provisorisk förstärkning av taxeringsorganisationen

sätta denna i stånd att möta de påfrestningar, som föranledas

av de senaste årens utveckling av skatteväsendet, samt att åvägabringa

en temporär skärpning av kontrollen över vissa delar av deklarationsmaterialet.

Organisationsspörsmålen inom skatteväsendet ha till följd av krisföi''hållandena

kommit i ett allvarligt läge, och skyndsamma åtgärder måste vidtagas

för att till den instundande taxeringsperioden åstadkomma så verksamma

förbättringar i organisationen som omständigheterna medgiva. Detta är

av stor vikt även ur andra synpunkter än de rent finansiella; bland annat

kan erinras örn den betydelse en effektiv taxering i nuvarande läge äger såsom

stöd för penningpolitiken. Att även betydande kostnader för förbättringar

av taxeringsväsendet komma att mångfaldigt uppvägas av de ökade

skatteintäkter, som därigenom tillförsäkras staten, torde vara ställt utom

tvivel.

Vad först angår förslaget örn förstärkning av landskontorens arbetskrafter,

innebär detta, att medel skola ställas till förfogande för anställning under

är 1942 vid varje landskontor av en eller, i några fall, två extra länsbokhållare.

Syftet därmed är att möjliggöra, att lämpliga befattningshavare å

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

landskontoren till motsvarande antal skola kunna avdelas för att ägna sig

helt åt taxeringsarbetet. Årskostnaden härför har beräknats till 150,000

kronor.

Beskattningsorganisationssakkunnigas uttalanden om behovet av en förstärkning

av taxeringsorganisationen i denna del ha till fullo bekräftats genom

remissyttrandena. För egen del förordar jag,'' att medel ställas till förfogande

för dylik förstärkning i den omfattning de sakkunniga föreslagit.

Det närmare sättet för genomförande av personalökningen bör bli beroende

på ytterligare prövning. Det bör sålunda undersökas, i vad mån förhållandena

vid de olika landskontoren kräva ökning av juristpersonalen eller

behovet i stället kan med en lämplig fördelning av göromålen effektivt

tillgodoses genom anställning av lägre avlönad arbetskraft. Det torde böra

överlämnas till länsstyrelserna att på sätt som finnes lämpligast avdela den

eller de befattningshavare, som erfordras för taxeringsgöromålen, samt förordna

örn därav betingade ändringar i arbetsfördelningen. Möjligheten att i

detta hänseende handla efter de lokala förhållandena bör icke begränsas genom

uppställande av några fasta regler. Någon särskild ersättning till avdelad

befattningshavare eller till ersättare för honom torde i regel icke böra

beräknas. Huruvida biträdande landskamrerare enligt taxeringsförordningen

fortfarande skall förordnas, bör bli beroende på prövning i vanlig ordning.

Kostnaderna för ifrågavarande provisoriska förstärkning av taxeringsorganisationen

torde böra bestridas från det under sjunde huvudtiteln anvisade

förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering. Därest ej riksdagen

däremot framställer erinran, torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:t

förslag om anvisande av medel för personalförstärkning under första halvåret

1942 från nämnda anslag. Kostnaderna för tiden därefter böra beaktas

vid bestämmandet av taxeringsanslaget för nästa budgetår.

Som ett led i förstärkningen av taxeringsorganisationen ingår enligt de sakkunnigas

förslag inrättandet under år 1942 av särskilda taxeringsnämnder

för aktiebolag och andra juridiska personer med undantag av oskifta dödsbon.

Vad de sakkunniga i detta avseende föreslagit anser jag böra läggas till

grund för proposition till riksdagen i ämnet. Jag torde senare i dag få underställa

Kungl. Majit denna fråga och därvid närmare redogöra för detaljerna

i de sakkunnigas förevarande förslag och däröver avgivna yttranden. Statens

kostnader för de särskilda taxeringsnämnderna böra bestridas i samma ordning

som motsvarande kostnader för de lokala taxeringsnämnderna. Några

särskilda medel behöva således icke äskas för detta ändamål.

Vad angår det tillika framställda förslaget om ändrad tid för avgivande

under år 1942 av vissa uppgifter är jag med hänsyn till olika med detta

förslag förenade spörsmål av företrädesvis formell natur icke beredd att förorda

förslagets genomförande.

I den av t. f. underståthållaren Sandström utarbetade promemorian har

föreslagits en temporär utvidgning av bokföringsgranskningen i samband med

taxeringarna, innebärande att under åren 1942 och 1943 skulle, utöver redan

anställda taxeringsrevisorer, anlitas ett femtiotal bokföringsgranskare för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 351.

15

kontroll å deklarationer avgivna av rörelseidkare och utövare av fria yrken.

Kostnaderna härför ha i promemorian beräknats till minst 550,000 kronor

för vartdera året.

I yttrandena över promemorian har behovet av förstärkning av bokföringskontrollen

över deklarationsmaterialet vitsordats. Otvivelaktigt föreligger i

detta hänseende en i nuvarande läge kännbar brist i beskattningsorganisationen.

Jag anser för egen del ofrånkomligt, att genomgripande åtgärder vidtagas

i syfte att vinna en så effektiv förstärkning av denna, som förhållandena

medgiva, och förordar således, att medel ställas till förfogande även för

detta ändamål.

Vad beträffar den närmare utformningen av den ifrågavarande temporära

granskningsverksamheten är det icke möjligt att på förhand uppdraga några

bestämda riktlinjer, utan man torde till en början få pröva sig fram. Mycket

beror på möjligheterna att anskaffa lämplig personal för granskningsarbetet.

Farhågor för vissa svårigheter i detta avseende ha yppats såväl i promemorian

som i yttrandena. För att alla till buds stående möjligheter skola kunna

tillvaratagas, bör Kungl. Majit äga en vidsträckt befogenhet att förfara efter

omständigheterna vid användande av de medel, som anvisas för ändamålet.

I promemorian har det erforderliga antalet bokföringsgranskare beräknats

fördelat på de olika länen. Emellertid har samtidigt ifrågasatts

en viss rörlighet i organisationen, så att personalen, oberoende av fördelningen

på länen, skall kunna placeras där de största svårigheterna

yppa sig. Även i detta avseende bör möjlighet hållas öppen att organisera

verksamheten på olika sätt. Åtminstone en del av bokföringsgranskarna böra,

även örn de utplaceras vid länsstyrelserna, stå till förfogande för den centrala

ledningen — tills vidare utövad av Kungl. Majit — för att kontrollverksamheten

skall kunna koncentreras på vissa områden, om så finnes påkallat.

Granskningen bör vidare kunna anknytas icke blott till taxeringen

för inkomst och förmögenhet utan även till annan beskattningsverksamhet,

såsom taxeringen till omsättningsskatt.

Det i promemorian beräknade kostnadsbeloppet av 550,000 kronor för

vartdera året motsvarar en årskostnad av 10,000 kronor för varje granskare.

Denna beräkning förutsätter, alt genomgående högt kvalificerad personal anställes.

I den mån så ej blir fallet, bör avlöningsnivån sänkas. Därvid bör

emellertid möjlighet finnas alt i stället öka antalet anställda. Under dessa

förutsättningar synes man kunna lägga promemorians beräkningar till grund

vid fastställande av kostnadsramen för verksamheten.

Såsom i det föregående omnämnts, föreligger jämväl förslag örn en reglering

av anställningsförhållandena för de nuvarande taxeringsrevisorerna.

Frågan om en dylik reglering får efter vederbörlig remissbehandling upptagas

till avgörande i annat sammanhang.

Utöver avlöningskostnaderna för granskningspersonalen torde få räknas

med vissa kostnader dels för instruktionskurser för anställd personal, dels

för skrivhjälp och annat arbetsbiträde, dels ock för reseersättningar och expenser.

Med tillägg härav bör den sammanlagda årskostnaden beräknas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 351.

till minst 600,000 kronor. Då det rör sig om temporära anordningar av stor

omfattning, torde ifrågavarande kostnader icke böra bestridas från förslagsanslaget

till kostnader för årlig taxering utan från särskilt krisanslag. Detta

torde böra erhålla reservationsanslags natur. För innevarande budgetår torde

nu dylikt anslag, benämnt Särskilda taxeringsundersökningar, böra äskas å

tilläggsstat under sjunde huvudtiteln med ett belopp av 300,000 kronor, motsvarande

halva den beräknade årskostnaden.

I promemorian lia även föreslagits åtgärder för ett allmännare införskaffande

av uppgifter från vissa rörelseidkare till ledning vid granskning av

jordbrukares deklarationer. I yttrandena har tillstyrkts, att åtgärder i sådant

syfte vidtagas. Emellertid ha olika meningar yppats beträffande frågan, huruvida

uppgifterna böra, såsom hittills i viss utsträckning skett, införskaffas

genom att landskontorens personal får taga del av rörelseidkarnas bokföring

eller om det bör åläggas rörelseidkarna att själva utarbeta och insända uppgifterna.

Det har framhållits, att den förstnämnda metoden innebär en icke

obetydlig arbetsbörda för landskontoren.

För egen del är jag icke beredd att nu förorda införande i taxeringsförordningen

av bestämmelser örn utvidgad uppgiftsskyldighet för rörelseidkarna.

Jag anser det emellertid vara angeläget, att den i promemorian förordade

utvidgningen av kontrollen å jordbrukares deklarationer inom ramen av de

gällande bestämmelserna genomföres så långt förhållandena medgiva, även

örn detta innebär en ökning av landskontorens arbete. Örn det skulle bli

nödvändigt att av sådan anledning utverka förstärkning av till länsstyrelserna

anvisade anslagsmedel, torde frågan därom senare få upptagas till särskild

prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Särskilda taxeringsundersökningar å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1941/42 under sjunde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 300,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

418905. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:517 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 till särskilda taxering s. 15 i texten
  2. SU 1941:248 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag ä tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/ 42 till särskilda taxeringsundersökning s. 1 i texten