Sök i Ratio Lex

Angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka

6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:63, Angående anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

1

Nr 63.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka; given

Stockholms slott den 7 februari 19Jfl.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 februari 19Jfl.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge fråga om

anslag till vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka samt anför härom

följande:

Vissa delar av Uppsala domkyrka ha befunnits vara i sådant skick,

att omedelbara skyddsåtgärder varit erforderliga i avbidan på en mer

genomgripande restaurering. Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 24

september 1937 ha särskilda sakkunniga av min företrädare i ämbetet

tillkallats för utredning rörande frågan örn domkyrkans restaurering.

Vidare lia vid olika tillfällen anslag anvisats för bekostande av erforderliga

skyddsåtgärder.

Genom beslut den 18 mars 1938 medgav Kungl. Maj:t sålunda, att

erforderliga skyddsåtgärder å domkyrkans ytterdelar (pinakler, fialer

Bihang till riksdagens protokoll 191,1. 1 sami. Nr 63.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

m. m.) finge utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av domkapitlet

i Uppsala framlagt förslag samt att kostnaderna för dessa åtgärder

finge intill ett belopp av högst 35,000 kronor förskottsvis gäldas

ur domkyrkans egen kassa. Dessa arbeten voro slutförda den 1 juni

1938 och hade dragit en kostnad av 23,343 kronor 76 öre. Vidare medgav

Kungl. Maj.t genom beslut den 8 juli 1938, att ytterligare skyddsåtgärder

av liknande slag finge utföras under förutsättning att för åtgärdernas

utförande erforderliga förslagsritningar underställdes byggnadsstyrelsen

för prövning. För ändamålet anvisades högst 60,000 kronor,

att utgå från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Slutligen

medgav 1939 års urtima riksdag (skrivelse nr 99) med bifall till ett i

propositionen nr 88 framställt förslag, att för vissa till 167,100 kronor

beräknade skyddsarbeten (omfattade huvudsakligen arbeten å kontreforbetäekningar,

rivning av tourelltorn och vattenutkastare, rensning av

murfogar samt arbeten å domkyrkans övre murförsträvningssystern jämte

anslutande byggnadspartier) ävensom för vissa av nämnda sakkunniga

utförda undersökningar och arbeten finge av förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter tagas i anspråk högst 189,600 kronor. Därvid förutsattes,

att frågan örn den slutliga fördelningen mellan staten, domkyrkan

och domkyrkoförsamlingen av kostnaderna för domkyrkans iståndsättande

skulle bedömas på grundval av den utredning, som bomme att

framläggas av de sakkunniga.

I ett den 14 november 1940 avgivet betänkande ha de sakkunniga

framlagt förslag till restaurering av domkyrkan. Remissbehandlingen

av detta betänkande bär ännu icke kunnat slutföras.

I skrivelse den 11 december 1940 har domkapitlet erinrat, att domkapitlet

anbefallts avgiva utlåtande över de sakkunnigas förslag. Då

ärendet finge anses vara av synnerligen omfattande och svårbedömbar

natur, funne sig domkapitlet behöva en ej alltför sparsamt tillmätt tid

för att kunna yttra sig över förslaget i dess helhet. Domkapitlet hade

för avsikt att i ärendet inhämta domkyrkoförsamlingens mening i avsikt

bland annat att få klarlagt i vilken utsträckning församlingen skäligen

borde och kunde väntas bidraga till de betydande kostnader, som

en restaurering lcomme att draga.

Då emellertid vissa byggnadsdelar för närvarande befunne sig i ett

så utomordentligt skröpligt skick, att ett omedelbart ingripande vore

alldeles ofrånkomligt, ifall man nämligen ville undvika att utsätta människor

och byggnadsverket självt för de största risker, ville domkapitlet

hemställa, att Kungl. Majit måtte till 1941 års riksdag avlåta proposition

örn anvisande av 200,000 kronor för utförande under år 1941 av

vissa arbeten å domkyrkan. Dessa arbeten gällde väsentligen ersättande

av det ovanför södra sidoskeppstaken befintliga strävsystemet med ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ls proposition Nr 63.

annat, i huvudsaklig anslutning till det av de sakkunniga framlagda,

av professorn Ragnar Östberg utarbetade förslaget.

Sedermera har domkapitlet i särskild skrivelse framlagt vissa kostnadsberäkningar.

Yttranden över domkapitlets framställning ha avgivits av riksantikvarieämbetet

och byggnadsstyrelsen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas.

D om kapitlet. Domkapitlet, som i egenskap av domkyrkans rättslige

målsman vore djupt medvetet örn sitt ansvar för byggnadsverkets

bestånd, funne det vara en av förhållandenas makt framtvungen nödvändighet

att ur det omfattande förslaget till restaurering av domkyrkans

exteriör bryta ut frågan om ombyggnad av de i sitt nuvarande

tillstånd högeligen riskfyllda strävbågarna ovan sidoskeppen. Denna

fråga medgåve, sådant som läget faktiskt vore, intet uppskov för ytterligare

överläggningar eller för eventuellt utarbetande av andra förslag.

De olycksbådande hastigt förvittrande strävbågarna måste med det

snaraste avlägsnas. Alen det räckte ej enbart med en rivning av dessa.

Den tekniska sakkunskapen hade med bestämdhet gjort gällande, att

från statisk synpunkt en ersättning för det rivna strävsystemet vore

ofrånkomligen nödvändig. En ren förnyelse av det Zetterwallska försträvningssystemet

funne domkapitlet av konstruktiva, ekonomiska, historiska

och estetiska skäl ej rimligen kunna ifrågakomma. Domkapitlet

ansåge däremot, att ett av professorn Östberg, i samarbete med professorn

Henrik Kreuger, konstruerat nytt strävmursystem, vilket efter

domkapitlets tillstånd på prov redan utförts beträffande korets fyra östligaste

strävor, förtjänade att anbefallas, detta framförallt ur konstruktiv

och ekonomisk synpunkt, men ock på grund av dess historiska anknytning

till den gestalt, vari domkyrkan framträtt under inemot 200

år, samt på grund av dess framhävande av byggnadskroppens monumentalitet.

En viss möjlighet till att vidtaga mindre modifikationer,

örn sådana skulle befinnas tjänliga, syntes emellertid böra lämnas öppen.

Det torde vara i hög grad ekonomiskt — men ock ur andra synpunkter

mycket angeläget — att, i samband med detta arbetes utförande,

jämväl den kleristoriemuren krönande blindarkaden av cement finge

utbytas mot en ny tegelfris och att omfogning samt annan nödig murbehandling

av kleristoriemuren finge verkställas, allt i överensstämmelse

med professorn Östbergs och de sakkunnigas förslag. Alotsvarande arbete

hade redan, med ett enligt domkapitlets mening utomordentligt

lyckosamt resultat, verkställts beträffande korets östliga del, i samband

med därvarande strävsystems omgestaltning. Genom att utföra nämnda

arbete på samma gång som det därmed på det närmaste sammanhörande

förnyelseverket beträffande strävsystemet, skulle man vinna, att

nya ställningar ej behövde vidare resas för arbete ovan sidoskeppstaken.

Kostnaderna för arbetena skulle kunna fördelas pä två kalenderår.

Under kalenderåret 1941 borde arbetena å södra sidan utföras, eftersom

strävsystemet å denna sida befunne sig i det mest bristfälliga skicket.

Under kalenderåret 1942 borde motsvarande arbeten å den norra sidan

komma till utförande. För vartdera av dessa båda år torde en summa

av i runt tal 200,900 kronor — under förutsättning av ungefärligen

samma arbets- och materialpriser som för närvarande — vara behövlig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition Nr 63.

Med ett dylikt anslag skulle det vara möjligt att hålla den arbetsstyrka,

som nu sedan ett par år varit sysselsatt med liknande arbete å domkyrkan,

i kontinuerlig verksamhet. Dessa arbetare jämte förman —

anställda hos byggnadsfirman Anders Dios, Uppsala — vilka av de

fackmän, som följt bygget, fått vitsord örn synnerlig kompetens och

duglighet, vöre nu mycket vana vid arbete av just ifrågavarande art

och torde därför på goda grunder kunna väntas utföra detsamma både

bättre och billigare än nytt folk. Det syntes därför domkapitlet synnerligen

önskvärt, örn nödiga medel kunde ställas till förfogande i så

god tid, att ett ombyte av folk och förman ej bleve nödigt. Ifrågavarande

arbetes säregna art gjorde det omöjligt eller i varje fall riskabelt

och oekonomiskt att, såsom i de flesta andra fall vore lämpligt, infordra

anbud från olika, kompetenta byggmästare, för att sedan överlämna

arbetets utförande till den lägstbjlidande.

I sin senare skrivelse har domkapitlet framhållit, att kostnaderna för

en ombyggnad av strävsystemet ovan sidoskeppstaken på domkyrkans

södra fasad samt övre gesimsen å kleristoriemuren, likaledes å kyrkans

.södra sida, jämte behövligt fogningsarbete å denna mur av byggnadsfirman

Anders Dios beräknats till sammanlagt 170,690 kronor. Härtill

komme kostnaden för behövlig arbetsledare-kontrollant med 6,000 kronor

för år.

På grund av att icke förutsedda åtgärder måst vidtagas och avsevärda

prisstegringar i vissa fall inträtt, hade det tyvärr ej visat sig

möjligt att, med det tidigare anvisade beloppet av 167,100 kronor, fullständigt

utföra alla de arbeten, som avsetts. Kostnaden för dessa resterande

arbeten uppginge till ett sammanlagt belopp av 20,510 kronor.

De allra nödvändigaste av dessa arbeten vore rivning av återstående

kontrefortavtäckningar samt nedtagning av de återstående vattenutkastarna.

Mycket önskvärt vore ock, att fogrensningsarbetet måtte få

slutföras. Däremot funne domkapitlet, att med det tilltänkta arbetet

å den nedre betonggesimsen å korets östligaste del, kostnadsberäknat

till 8,000 kronor, skulle kunna ännu någon tid anstå. Domkapitlet såge

sig sålunda för nämnda restarbetens utförande böra anhålla örn anvisande

av ett belopp av 12,510 kronor.

Härtill borde läggas en säkerhetsmarginal, för visso i allra knappaste

laget, av 10,800 kronor. Inalles erfordrades alltså ett anslag av 200,000

kronor under år 1941.

Riksantikvarieämbetet. Det nya strävsystem, som föreslagits,

vore avsett att utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag,

som inginge i ett stort restaureringsprojekt, som utarbetats av professorn

Ragnar Östberg och som framlagts av domkyrkokommittén. I samband

med utarbetande av sagda restaureringsprojekt hade å domkyrkans korparti

fyra av de östligaste strävorna ombyggts efter de östbergska ritningarna

för att klart åskådliggöra förslagets innebörd på denna viktiga

punkt och därigenom möjliggöra en noggrann prövning av detsamma.

Ombyggnaden av de ifrågavarande fyra strävorna vore emellertid icke

helt genomförd. Vidare hade den för bedömande av de föreslagna strävornas

arkitektoniska samverkan med det övriga murverket så viktiga

behandlingen av kapellkransens taklist icke tagits under arbete; i domkapitlets

framställning hade en för detta ändamål avsedd anslagspost

icke medtagits. Det föreslagna nya strävsystemets arkitektoniska ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Marits proposition Nr 63.

formning hade till följd av angivna förhållanden ännu ej kunnat underkastas

någon prövning av byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet

liksom ej heller det framlagda förslaget i övrigt. En dylik granskning

från myndigheternas sida erfordrade givetvis en betydligt rikligare tidsfrist

än den, som kunnat lämnas för bedömande av den nu föreliggande

särskilda anslagsfrågan.

Emellertid vore behovet av omedelbara åtgärder för ersättande av

det nuvarande strävsystemet över domkyrkans södra sidoskepp klart

ådagalagt, varför riksantikvarieämbetet ansåge sig böra tillstyrka utverkande

av det för detta arbetes utförande nödvändiga anslaget redan av

1941 års riksdag. Ämbetet förutsatte därvid, att den arkitektoniska

utformningen av det nya strävsystemet skulle bli föremål för en ingående

prövning genom byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet, innan

det med anslaget avsedda byggnadsarbetet komme till utförande. För

ett dylikt bedömande av det föreslagna strävsystemets verkan vore det

emellertid nödvändigt, att även kapellkransens taklist gjordes till föremål

för försöksbehandling i samband med de redan utförda strävorna

å koret. För detta ändamål erfordrades 8,000 kronor, med vilket belopp

den av domkapitlet begärda anslagssumman sålunda borde ökas.

Byggnadsstyrelsen. I likhet med riksantikvarieämbetet hade byggnadsstyrelsen

icke funnit det möjligt att i restaureringsfrågans nuvarande

läge taga slutlig ställning till spörsmålet örn den arkitektoniska utformningen

av nya strävbågar över domkyrkans sidoskepp. Då det emellertid

på grund av de nuvarande strävbågarnas synnerligen bristfälliga

beskaffenhet måste anses nödvändigt, att åtgärder snarast vidtoges för

bågarnas ombyggande, syntes det styrelsen påkallat, att anslag för ändamålet

anvisades för nästa budgetår. Jämväl styrelsen förutsatte, att utformningen

av det nya strävsystemet skulle bli föremål för en ingående

prövning genom styrelsen och ämbetet, innan arbetet komme till utförande.

Vidare biträddes riksantikvarieämbetets förslag, att ett belopp

av 8,000 kronor ställdes till förfogande för komplettering av hittills utförd

provmurning. Styrelsen tillstyrkte därför, att anslagsbeloppet i

dess helhet bestämdes till 208,000 kronor.

Det hade givetvis varit önskvärt, om ställning till frågan örn den

arkitektoniska utformningen av nya strävbågar över domkyrkans sidoskepp

kunnat tagas i samband med ståndpunktstagande till restaureringsfrågan

i dess helhet. Den verkställda undersökningen har emellertid

visat, att förstörelsen av de nuvarande strävbågarna ovan sidoskeppen

är så långt framskriden, att ett uppskov med restaureringen i denna del

icke är tillrådlig, i ali synnerhet som det under nuvarande förhållanden

torde vara ovisst, när den av allt att döma omfattande restaureringen

av domkyrkan kan komma till utförande. Det av domkapitlet nu framlagda

restaureringsförslaget omfattar, förutom vissa smärre restarbeten,

vilka icke kunnat utföras medelst de av 1939 års urtima riksdag anvisade

medlen, huvudsakligen rivning av det nuvarande strävsystemet

ovan södra sidoskeppstaken och dess ersättande med ett av de sakkunniga

förordat, av professorn Ragnar Östberg utarbetat förslag. Kost
Bihang

till riksdagens jrrotokoll 19^1. 1 sand. Nr 63.

Departe
mentschefen.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 63.

naderna för samtliga dessa arbeten lia beräknats till 200,000 kronor.

Riksantikvarieämbetet och byggnadsstyrelsen ha emellertid på anförda

skäl ansett, att restaureringsprogrammet bör utvidgas att omfatta även

försöksbehandling av kapellkransens taklist. Kostnaderna skulle härigenom

stiga med 8,000 kronor. Vidare ha nämnda myndigheter förutsatt,

att den arkitektoniska utformningen av det nya strävsystemet bleve

föremål för en ingående prövning, innan arbetena komme till utförande.

Jag delar denna uppfattning och har intet att erinra mot de föreliggande

kostnadsberäkningarna. Det för ifrågavarande arbeten erforderliga

beloppet uppskattar jag således till 208,000 kronor. Det synes lämpligt,

att vid nämnda omprövning även domkyrkoförsamlingen erhåller

tillfälle giva sin mening tillkänna.

Med hänsyn till arbetenas brådskande natur förordar jag, att nämnda

belopp upptages på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag har förvissat mig örn att de ytterligare överväganden, som enligt

vad nyss sagts äro erforderliga, icke skola nämnvärt försena arbetenas

igångsättande. Då arbetena böra utföras med det allra snaraste, torde

anslagsmedlen ej böra bindas av särskilda, av arbetslöshetsläget motiverade

villkor. Vad av domkapitlet anförts ger vid handen, att det är

mest ändamålsenligt, att arbetena ej utbjudas på entreprenad utan utföras

i samma ordning som de hittills beslutade. Frågan örn fördelningen

av de nu ifrågavarande kostnaderna mellan staten och de för domkyrkan

eljest ansvariga torde icke böra nu avgöras utan upptagas i samband

med prövningen av frågan om medelsanvisning till de ytterligare

restaureringsarbeten, som prövas vara erforderliga. På sistnämnda, fråga

anser jag mig icke böra i detta sammanhang ingå.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av.............................kronor 208,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

410410

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 till vissa skyddsarb a1 i texten
  2. SU 1941:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 19jf0/bl till vissa skyddsarbeten å Uppsala s. 1 i texten