Sök i Ratio Lex

Angående ersättning till A. E. F. Andersson i anledning av sjukdom ådragen under militärtjänstgöring

1941-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:64, Angående ersättning till A. E. F. Andersson i anledning av sjukdom ådragen under militärtjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 64.

1

Nr (»4.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående ersättning

till A. E. F. Andersson i anledning av sjukdom

ådragen under militärtjänstgöring; given Stockholms

slott den 14 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Brosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld anför:

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

utgår enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1927 (nr 234), vilken

förordning trätt i kraft den 1 januari 1928. Genom nämnda förordning har

förordningen den 18 juni 1909 (nr 89 sid. 1) om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, upphävts, dock att ersättningsanspråk,

som grundas på olycksfall som inträffat eller sjukdom som

yppats före den 1 januari 1928, skall bedömas enligt äldre bestämmelser.

Bihang till lagtima riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 64.

.134 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition nr 64.

I 1 § av förordningen den 18 juni 1909 stadgas, att därest under militärtjänstgöring

i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig, volontär

vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets stammanskap,

varder skadad, eller därest person, som nu nämnts, skadas under

tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning jämlikt vissa i förordningen

stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om sjukdom med därav

följande skada yppas under eller efter slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen

skäligen kan antagas hava till sjukdomen bidragit.

Framställning örn ersättning skall göras inom viss tid från det tjänstgöringen

upphörde eller från den senare tidpunkt, då skadan yppades.

I en den 10 april 1940 dagtecknad skrift har Artur Erik Ferdinand Andersson,

Lotsbyn, Lillebyn, hos Kungl. Majit anhållit att få komma i åtnjutande

av ersättning för sjukdom, som han skulle hava ådragit sig under militärtjänstgöring

år 1920.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson fullgjort värnpliktstjänstgöring

vid dåvarande Västgöta regemente under tiden från och med

den 26 juni till och med den 10 oktober 1920, att han under samma tjänstgöring

vårdats å militärt sjukhus under tiden den 12—22 augusti 1920 för

sömnsjuka, att lian sedan omkring sju år tillbaka emellanåt haft anfall av

sjukdomen, att han åren 1920, 1921 och 1925 fullgjort honom åliggande

repetitionsövningar, samt att han under landstormstjänstgöring i februari

1940 konstaterats lida av kronisk hjärninflammation och till följd härav förklarats

oduglig till krigstjänst.

I utlåtande den 20 augusti 1940 över Anderssons ifrågavarande ansökning

har riksförsäkringsanstalten anfört bland annat följande:

Jämlikt 12 § i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, med den ändrade lydelse

sagda författningsrum erhållit genom förordningen den 4 juni 1920 (ur 305)

är rätten till ersättning förverkad, därest ej framställning örn ersättning i

anledning av skada göres inom tre år från det för värnpliktig tjänstgöringen

samt för volontär vid hären och för den som tillhör flottans eller kustartilleriets

stammanskap anställningen upphört eller fran den senare tidpunkt,

då skadan yppades eller där fråga är om ersättning i anledning av

dödsfall från det döden inträdde.

Då förevarande framställning ingivits först sedan mer än tio år förflutit

sedan sjukdomen yppades, måste jämväl enligt bestämmelserna i förordningen

den 4 mars 1862 om preskription och örn kallelse å okända borgenärer

Andersson anses hava förlorat sin talan i fråga om rätt till ersättning

i förevarande fall.

För den händelse Kungl. Majit emellertid skulle tinna skäligt, att, utan

hinder av att framställning örn ersättning icke gjorts inom föreskriven tid,

ersättning beredes Andersson jämlikt grunderna för omförmälda förordning,

under förutsättning att militärtjänstgöringen skäligen kan antagas hava bidragit

till hans ifrågavarande sjukdom, har riksförsäkringsanstalten prövat

ärendet i sistnämnda hänseende. Härvid har riksförsäkringsanstalten funnit

den sjukdom, varav Andersson nu lider, hava ådragits under sådana förhållanden,

att anstalten, därest framställning örn ersättning gjorts inom därför

föreskriven tid, skulle hava tillerkänt sökanden ersättning jämlikt berörda

förordning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 01. 3

Vidare liava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse i

utlåtande i ärendet den 17 september 1940 anfört följande:

Enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt får sökandens värnpliktstjänstgöring år

1920 anses hava förorsakat eller bidragit till uppkomsten av sökandens nuvarande

sjukdomstillstånd.

Vid sådant förhållande och då riksdagen tidigare i liknande fall medgivit,

att ersättning finge utgå enligt grunderna för 1909 års militärersättningsförordning,

oaktat framställning örn ersättning gjorts sedan mer än tio år

förflutit från det sjukdomen yppades eller militärtjänstgöringen upphörde,

få arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, under åberopande

av vad riksförsäkringsanstalten anfört i sitt den 20 augusti 1940

över förevarande ansökning avgivna yttrande, i underdånighet hemställa, att

Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att till sökanden må —

utan hinder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom

föreskriven tid — från och med den 1 januari 1940 från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna

för åberopade förordningen kan anses berättigad.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksförsäkringsanstalten funnit, JOepartementsatt

Andersson ådragit sig den sjukdom, varav han enligt läkarintyg lider, chefenunder

sådana förhållanden, att ersättning enligt förordningen den 18 juni

1909 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

kunde hava tillerkänts honom, därest framställning därom

gjorts inom därför föreskriven tid, men att på grund av mellankommen

preskription Andersson måste anses hava förlorat sin talan i fråga örn

rätt till ersättning i förevarande fall. Emellertid har riksdagen tidigare

i vissa fall medgivit, att ersättning enligt grunderna för nyssnämnda förordning

finge utgå, oaktat framställning örn ersättning gjorts sedan mer än tio

år förflutit från det sjukdomen yppades. Med hänsyn härtill och då billighetsskäl

tala för att Andersson må komma i åtnjutande av den ersättning,

vartill han varit berättigad, därest framställning därom gjorts inom föreskriven

tid, får jag tillstyrka, att sådan ersättning beredes honom. Ersättningen

torde böra utgå från och med den 1 januari 1941.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till Artur Erik Ferdinand Andersson må — utan hinder

därav, att anspråk på ersättning icke framställts inom behörig

tid — från och med den 1 januari 1941 från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning,

vartill han enligt grunderna för förordningen den 18 juni 1909

örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

kan anses berättigad.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Johan Treschow.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1941:28 Utlåtande i anledning av framställningar angående ersättning till vissa personer i anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring. Bankoutskottet får h s. 1 i texten