Angående ersättning till A. E. F. Andersson i anledning av sjukdom ådragen under militärtjänstgöring
1941-02-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:64, Angående ersättning till A. E. F. Andersson i anledning av sjukdom ådragen under militärtjänstgöring
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 64.
1
Nr (»4.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående ersättning
till A. E. F. Andersson i anledning av sjukdom
ådragen under militärtjänstgöring; given Stockholms
slott den 14 februari 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 februari 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Brosander.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld anför:
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
utgår enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1927 (nr 234), vilken
förordning trätt i kraft den 1 januari 1928. Genom nämnda förordning har
förordningen den 18 juni 1909 (nr 89 sid. 1) om ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, upphävts, dock att ersättningsanspråk,
som grundas på olycksfall som inträffat eller sjukdom som
yppats före den 1 januari 1928, skall bedömas enligt äldre bestämmelser.
Bihang till lagtima riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 64.
.134 41
2 Kungl. Majlis proposition nr 64.
I 1 § av förordningen den 18 juni 1909 stadgas, att därest under militärtjänstgöring
i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig, volontär
vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets stammanskap,
varder skadad, eller därest person, som nu nämnts, skadas under
tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning jämlikt vissa i förordningen
stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om sjukdom med därav
följande skada yppas under eller efter slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen
skäligen kan antagas hava till sjukdomen bidragit.
Framställning örn ersättning skall göras inom viss tid från det tjänstgöringen
upphörde eller från den senare tidpunkt, då skadan yppades.
I en den 10 april 1940 dagtecknad skrift har Artur Erik Ferdinand Andersson,
Lotsbyn, Lillebyn, hos Kungl. Majit anhållit att få komma i åtnjutande
av ersättning för sjukdom, som han skulle hava ådragit sig under militärtjänstgöring
år 1920.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Andersson fullgjort värnpliktstjänstgöring
vid dåvarande Västgöta regemente under tiden från och med
den 26 juni till och med den 10 oktober 1920, att han under samma tjänstgöring
vårdats å militärt sjukhus under tiden den 12—22 augusti 1920 för
sömnsjuka, att lian sedan omkring sju år tillbaka emellanåt haft anfall av
sjukdomen, att han åren 1920, 1921 och 1925 fullgjort honom åliggande
repetitionsövningar, samt att han under landstormstjänstgöring i februari
1940 konstaterats lida av kronisk hjärninflammation och till följd härav förklarats
oduglig till krigstjänst.
I utlåtande den 20 augusti 1940 över Anderssons ifrågavarande ansökning
har riksförsäkringsanstalten anfört bland annat följande:
Jämlikt 12 § i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, med den ändrade lydelse
sagda författningsrum erhållit genom förordningen den 4 juni 1920 (ur 305)
är rätten till ersättning förverkad, därest ej framställning örn ersättning i
anledning av skada göres inom tre år från det för värnpliktig tjänstgöringen
samt för volontär vid hären och för den som tillhör flottans eller kustartilleriets
stammanskap anställningen upphört eller fran den senare tidpunkt,
då skadan yppades eller där fråga är om ersättning i anledning av
dödsfall från det döden inträdde.
Då förevarande framställning ingivits först sedan mer än tio år förflutit
sedan sjukdomen yppades, måste jämväl enligt bestämmelserna i förordningen
den 4 mars 1862 om preskription och örn kallelse å okända borgenärer
Andersson anses hava förlorat sin talan i fråga om rätt till ersättning
i förevarande fall.
För den händelse Kungl. Majit emellertid skulle tinna skäligt, att, utan
hinder av att framställning örn ersättning icke gjorts inom föreskriven tid,
ersättning beredes Andersson jämlikt grunderna för omförmälda förordning,
under förutsättning att militärtjänstgöringen skäligen kan antagas hava bidragit
till hans ifrågavarande sjukdom, har riksförsäkringsanstalten prövat
ärendet i sistnämnda hänseende. Härvid har riksförsäkringsanstalten funnit
den sjukdom, varav Andersson nu lider, hava ådragits under sådana förhållanden,
att anstalten, därest framställning örn ersättning gjorts inom därför
föreskriven tid, skulle hava tillerkänt sökanden ersättning jämlikt berörda
förordning.
Kungl. Majus proposition nr 01. 3
Vidare liava arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse i
utlåtande i ärendet den 17 september 1940 anfört följande:
Enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt får sökandens värnpliktstjänstgöring år
1920 anses hava förorsakat eller bidragit till uppkomsten av sökandens nuvarande
sjukdomstillstånd.
Vid sådant förhållande och då riksdagen tidigare i liknande fall medgivit,
att ersättning finge utgå enligt grunderna för 1909 års militärersättningsförordning,
oaktat framställning örn ersättning gjorts sedan mer än tio år
förflutit från det sjukdomen yppades eller militärtjänstgöringen upphörde,
få arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse, under åberopande
av vad riksförsäkringsanstalten anfört i sitt den 20 augusti 1940
över förevarande ansökning avgivna yttrande, i underdånighet hemställa, att
Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att till sökanden må —
utan hinder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom
föreskriven tid — från och med den 1 januari 1940 från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt grunderna
för åberopade förordningen kan anses berättigad.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksförsäkringsanstalten funnit, JOepartementsatt
Andersson ådragit sig den sjukdom, varav han enligt läkarintyg lider, chefenunder
sådana förhållanden, att ersättning enligt förordningen den 18 juni
1909 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
kunde hava tillerkänts honom, därest framställning därom
gjorts inom därför föreskriven tid, men att på grund av mellankommen
preskription Andersson måste anses hava förlorat sin talan i fråga örn
rätt till ersättning i förevarande fall. Emellertid har riksdagen tidigare
i vissa fall medgivit, att ersättning enligt grunderna för nyssnämnda förordning
finge utgå, oaktat framställning örn ersättning gjorts sedan mer än tio
år förflutit från det sjukdomen yppades. Med hänsyn härtill och då billighetsskäl
tala för att Andersson må komma i åtnjutande av den ersättning,
vartill han varit berättigad, därest framställning därom gjorts inom föreskriven
tid, får jag tillstyrka, att sådan ersättning beredes honom. Ersättningen
torde böra utgå från och med den 1 januari 1941.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till Artur Erik Ferdinand Andersson må — utan hinder
därav, att anspråk på ersättning icke framställts inom behörig
tid — från och med den 1 januari 1941 från beväringsmanskapets
invalid- och pensionsfond utbetalas den ersättning,
vartill han enligt grunderna för förordningen den 18 juni 1909
örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
kan anses berättigad.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Johan Treschow.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BU 1941:28 Utlåtande i anledning av framställningar angående ersättning till vissa personer i anledning av sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring. Bankoutskottet får h s. 1 i texten