Sök i Ratio Lex

Angående löneklassplacering för vissa lärare

1941-02-07 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:88, Angående löneklassplacering för vissa lärare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition Nr 88.

1

Nr 88.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående löneklassplacering

för vissa lärare; given Stockholms slott

den 7 februari ldJfl.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 februari 1941 ■

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge

vissa frågor örn löneklassplacering för lärare samt anför härom följande:

Sedan 1937 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts för riksdagen

framlagda förslag fattat beslut om lönereglering för lärare vid statens

undervisningsväsende, utfärdade Kungl. Majit den 30 september 1937

avlöningsreglemente (nr 873) för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende

(gällde intill den 1 juli 1939, då dessa lärare inordnades

under civila avlöningsreglementet). I 11 § av reglementet gåvos bestämmelser

om rätt för lärare, som vunnit befordran till ordinarie tjänst, att

för placering i löneklass tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring. Första

momentet av nämnda paragraf hade följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 19\1. 7 sami. Nr 88.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

»Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till

ordinarie tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för

bestämmandet av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för

hans uppfattning till högre löneklass’tillgodoräknas honom den tid utöver

tre år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft

dylik anställning.

Vid tillämpning av stadgandet i föregående stycke må sådant avbrott

i anställningen, som föranletts av genomgående av provår eller av tjänstgöring

vid under skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, så ock

avbrott i anställningen intill högst ett år, varunder lärare avlagt sådan

licentiatexamen eller sådant disputationsprov, som är av betydelse för

kompetens såsom lärare, icke utesluta rätt för läraren att för löneklassplacering

tillgodoräkna anställningstid före avbrottet.»

Nu anförda moment avser, som synes, föregående anställning i statstjänst.

Anställning av icke-statlig natur omnämndes bland annat i

andra momentet andra stycket av samma paragraf, som löd:

»I övrigt må för enahanda ändamål lärare, efter prövning av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas den tid, varunder

han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig

beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ludet

allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre

värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.»

I specialmotivering till detta moment (jfr propositionen 1937: 271,

sid. 414) yttrades, att det torde komma att ligga i Kungl. Maj:ts hand

att på detta område skapa erforderlig praxis, varvid givetvis borde tillses,

att utomstatlig tjänstgöring icke tillgodoräknades i förmånligare

utsträckning än motsvarande statlig tjänstgöring. 1937 års riksdag (skrivelse

nr 469, sid. 16) förutsatte, att, där lärare vid tillämpning av de i

första och andra momenten givna bestämmelserna skulle äga att samtidigt

räkna sig till godo tjänstgöring i och utom statens tjänst, den

tid, som skulle avräknas, icke finge överstiga tre år.

I anledning av förutnämnda stadgande inkommo till Kungl. Majit eller

till skolöverstyrelsen från åtskilliga lärare vid allmänna läroverk ansökningar

om rätt för dem att tillgodoräkna viss föregående verksamhet

i icke-statlig tjänst, i så gott som alla fall avseende undervisning vid

kommunala eiler enskilda läroanstalter. Genom beslut den 23 februari

1940 har Kungl. Majit slutligt prövat ett stort antal dylika ansökningar.

Vid bedömandet av ansökningarna har Kungl. Majit i enlighet

med avlöningsreglementet såsom förutsättning för rätt för lärare att

räkna till godo tjänstgöring vid icke-statlig läroanstalt krävt, att denna

tjänstgöring kunnat anses vara likvärdig^med den, som åligger läraren

i den ordinarie statstjänst, i vilken tillgodoräkning skall ske. Härvid

har beträffande läroverksadjunkt (23 lönegraden) tjänstgöring vid högre

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 88.

folkskola och folkhögskola icke ansetts innebära sådan likvärdighet och

har följaktligen i förekommande fall medfört, att läraren icke kunnat

få tillgodoräkna dylik tjänstgöring. Därjämte har avlöningsreglementets

bestämmelse, att den tillgodoräkningsbara tjänstgöringen skall lia fullgjorts

i en följd, medfört, att tjänstgöring, som fullgjorts före tjänstgöring

vid högre folkskola eller folkhögskola, icke kunnat fa tillgodoräknas.

Beträffande högre folkskola har dock det undantaget gjorts,

att lärare, som samtidigt varit läroanstaltens rektor, erhållit rätt att

tillgodoräkna sig tid, under vilken han bestritt båda befattningarna.

Slutligen bör nämnas, att den tid av föregående icke-statlig tjänstgöring,

som lärare fått taga i beräkning, begränsats till nio år, d. v. s. efter

föreskriven frånräkning av tre år netto sex år.

Bland de ansökningar om tillgodoräkningsrätt, som, på sätt jag nyss

omnämnt, inkommit till Kungl. Majit, finnas några, som äro av den

art, att bifall till desamma förutsätter avsteg från här angivna bedömningsnormer,

men beträffande vilka särskilda förhallanden föreligga.

För de ifrågavarande ansökningarna vill jag i det följande närmare

redogöra. De äro ingivna av adjunkterna vid Vasa realskola i Stockholm

Ivar Valerius Ambjörn, vid högre allmänna läroverket för gossar

å Norrmalm i Stockholm Carl Josua Ernolv, vid högre allmänna läroverket

i Kristinehamn Jacob Edvin Jacobsson, vid högre allmänna

läroverket i Landskrona Carl Sigfrid Sterner, vid högre allmänna läroverket

i Kristianstad Otto Wihlborg, vid samrealskolan i Arvika Johan

Evert Ljusterdal samt vid högre allmänna läroverket i Lund Oscar

Elis Palmgren.

I nu ifrågavarande ärenden lia utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,

undervisningsväsendets lönenämnd och statskontoret.

De sex förstnämnda ansökningarna avse tjänstgöring vid högre folkskola

eller folkhögskola, medan Palmgrens ansökning avser tillgodoräkning

av viss tid utan hinder av avbrott på grund av studier.

Av handlingarna i förstnämnda sex ärenden inhämtas bland annat

följande:

Adjunkten Ambjörn tjänstgjorde, efter omkring 9 års tjänstgöring

vid folkskola, från och med höstterminen 1923 till och med höstterminen

1925 såsom extra ordinarie lärare vid Uppsala högre folkskolor och, efter

vårterminen 1926 genomgången provårskurs, ånyo vid nämnda högre

folkskolor från och med höstterminen 1926 till och med vårterminen

1929 likaledes som extra ordinarie lärare samt såsom ordinarie lärare

från och med höstterminen 1929 till och med den 30 april 1937, då han

tillträdde ordinarie adjunktsbefattning vid Vasa realskola i Stockholm,

med undantag av tiden den 26 augusti—den 8 oktober 1927, då han

åtnjöt tjänstledighet för studieresa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

Adjunkten Ernolv tjänstgjorde två läsår vid allmänt läroverk, läsåret

1924/25 som extra ordinarie lektor vid kommunala gymnasiet i

Södertälje, från och med höstterminen 1925 till och nied vårterminen

1933 såsom ordinarie ämneslärare vid Stockholms stads högre folkskola

för teknisk utbildning samt, sedan denna skola med höstterminen 1933

ombildats till praktisk mellanskola, i samma egenskap vid sistnämnda

skola, intill dess han den 1 juli 1934 tillträdde ordinarie adjunktsbefattning

vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i

Stockholm.

Adjunkten Jacobsson tjänstgjorde vid Högalids folkhögskola från

och med den 3 november 1919 till och med den 17 april 1920 såsom

extra ordinarie lärare samt såsom fast anställd lärare vid Bollnäs folkhögskola

från och med den 20 oktober 1920 till och med den 31 december

1932, varefter hail den 1 januari 1933 tillträdde ordinarie adjunktur

vid samrealskolan i Vaxholm. Under nämnda tjänstgöringstid åtnjöt han

tjänstledighet den 25 juni—den 9 juli 1928 för studieresa samt den

7 september—den 15 oktober 1931 för genomgående av provårskurs.

Adjunkten Sterner tjänstgjorde — efter fem års tjänstgöring vid

statliga läroanstalter och vid kommunal mellanskola — från och med

den 1 februari 1924 till och med vårterminen 1938 såsom fast anställd

ämneslärare vid Tornedalens folkhögskola. Den 1 juli 1938 tillträdde

han sin adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Landskrona.

Adjunkten Wihlborg tjänstgjorde — efter föregående anställning

bland annat under ett läsår vid kommunala mellanskolan i Ljusdal och

under två läsår vid Lundsbergs skola — från och med höstterminen

1924 till och med den 31 mars 1936 vid J. H. Dahls högre läroanstalt

i Kristianstad (högre folkskola), varefter han den 1 april 1936 tillträdde

ordinarie adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Kristianstad.

Adjunkten Ljusterdal tjänstgjorde — efter någon tids anställning

vid folkhögskola — från och med höstterminen 1925 till och med vårterminen

1929 såsom extra ordinarie ämneslärare vid högre folkskolan

i Säter samt från och med den 1 juli 1929 till och med vårterminen

1932 som ordinarie lärare vid högre folkskolan i Munkfors och därefter

vid den kommunala mellanskola i Munkfors, till vilken den högre folkskolan

från och med den 1 juli 1932 ombildades, till dess han den 1 juni

1936 tillträdde sin nuvarande befattning. Under höstterminen 1931 åtnjöt

Ljusterdal tjänstledighet för genomgående av provår.

Skolöverstyrelsen har erinrat därom, att överstyrelsen i skrivelse den

18 november 1935 framlagt förslag till nya lönetursbestämmelser för

statsanställd ordinarie lärare, som tjänstgjort vid statsunderstödda

kommunala och enskilda läroanstalter. I detta förslag hade överstyrelsen

tillstyrkt, att tjänstgöring vid högre folkskola och folkhögskola måtte

få tillgodoräknas för lönetur, varvid tjänstgöringen vid folkhögskola

skulle evalveras så, att läsår örn minst 34 veckor räknades lika med ett

år och tjänstgöring under kortare tid än 34 veckor beräknades i förhållande

till detta antal veckor. Med fasthållande av detta förslag har

överstyrelsen nu tillstyrkt, att de först omförmälda fem läroverks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

adjunkterna måtte få av före tillträdet till ordinarie tjänst bestridd

tjänstgöring utom statens tjänst tillgodoräkna, Ambjörn 13 år 6 månader,

Ernolv 9 år, Jacobsson 10 år 7 månader, Sterner 12 år 4 månader

och Wihlborg 12 år.

Beträffande Ljusterdal tillstyrker överstyrelsen rätt för honom att av

tjänstgöringen vid nämnda högre folkskolor tillgodoräkna 6 år 6 månader.

Undervisningsväsendets lönenämnd erinrar i sitt yttrande om att

nämnden, av det skälet att likvärdig tjänstgöring icke kunde anses

föreligga, funnit sig icke kunna förorda, att läroverksadjunkt generellt

finge tillgodoräkna föregående tjänstgöring vare sig vid högre folkskola

eller folkhögskola. Emellertid förelåge i några fall sammanlagd tjänstgöring

såsom lärare av sådan omfattning, att lönenämnden ansåge sig

böra ifrågasätta, huruvida icke av billighetsskäl och under betraktande

jämväl av att det här närmast vore fråga örn en övergångsanordning

viss tillgodoräkningsrätt skulle kunna anses motiverad.

Såsom allmän grundval för tillgodoräkning syntes i de nu omhandlade

fallen förslagsvis kunna uppställas, att å den sammanlagda tjänstetiden

före befordringen till läroverksadjunkt dubbelt treårsavdrag borde

verkställas. Dessutom syntes sådan tjänstgöring, som fullgjorts vid folkhögskola,

böra evalveras i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Under hänvisning till det anförda har lönenämnden föreslagit medgivande

— eventuellt genom framställning till riksdagen — för fyra

bland ifrågavarande lärare att från och med den 1 januari 1938 åtnjuta

lön, Ambjörn i 25 löneklassen med rätt att räkna denna placering såsom

erhållen från och med den 1 april 1936, Ernolv i 26 löneklassen med

rätt att räkna denna placering såsom erhållen från och med den 1 juli

1937, Jacobsson i 26 löneklassen med rätt att räkna denna placeringsåsom

erhållen från och med den 1 oktober 1937 och Wihlborg i 26

löneklassen med rätt att räkna denna placering såsom erhållen från

och med den 1 april 1936.

Beträffande Sterner har lönenämnden föreslagit medgivande för honom

att från och med den 1 juli 1938 åtnjuta lön enligt 26 löneklassen med

rätt att räkna denna placering såsom erhållen den 1 oktober 1936.

I fråga örn Ljusterdal har lönenämnden anfört, att nämnden icke

funne sig kunna tillstyrka rätt för honom att tillgodoräkna sig tjänstetiden

vid folkhögskola och högre folkskola.

Statskontoret har anfört, att tillgodoräkning av tjänstgöring vid högre

folkskolor och folkhögskolor icke borde medgivas. Icke heller funne

sig statskontoret böra biträda förslaget, att de här omnämnda lärarna

skulle — med hänsyn till omfattningen av deras föregående tjänstgöring

— eventuellt efter framställning till riksdagen få i viss utsträckning

tillgodoräkna tjänstgöring vid högre folkskola och folkhögskola.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Marits proposition Nr 88.

Enligt statskontorets mening borde framställning till riksdagen överhuvudtaget

icke komma i fråga i förevarande fall, där beslutanderätten

helt lagts i Kungl. Maj:ts hand.

Jag övergår nu till en redogörelse för den av läroverksadjunkten

Palmgren ingivna ansökningen. Först bör jag emellertid erinra om

vissa förhållanden, som äro av betydelse för sakens bedömande.

I kungörelse den 28 juli 1932 (nr 379) örn ändring i vissa delar av

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 373) med ändrade bestämmelser angående

ålderstillägg för civila befattningshavare i statens tjänst lyder

mom. 6 sålunda:

»För lärare vid statens under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

vilken avlagt teologie eller filosofie licentiatexamen, må sådant

avbrott i tjänstgöringen intill högst ett år, varunder han avlagt disputationsprov,

icke utesluta rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

dessförinnan fullgjord tjänstgöring i statens tjänst.»

Med anledning av flera hos Kungl. Maj:t gjorda ansökningar föreslog

Kungl. Majit 1935 års riksdag (proposition nr 107) att bemyndiga Kungl.

Majit att, utan hinder av föreskrifterna i kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 373) med ändrade bestämmelser angående ålderstillägg för civila

befattningshavare i statens tjänst, medgiva sådan lärare vid statens

under skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter, vilken före den

I juli 1932 åtnjutit tjänstledighet under högst ett år för studier, rätt

att oaktat det sålunda genom ledigheten uppkomna avbrottet i anställningen

för ålderstillägg tillgodoräkna sin före avbrottet fullgjorda tjänstgöring

i statens tjänst, i den mån densamma varit av beskaffenhet att

eljest ha fått för ändamålet tillgodoräknas honom; och skulle vad sålunda

föreslagits äga tillämpning från och nied den 1 juli 1932.

Riksdagen lämnade Kungl. Majit det begärda bemyndigandet (riksdagens

skrivelse nr 241).

Den sålunda bestämda anordningen ersattes sedermera med vissa

bestämmelser i det förut omnämnda avlöningsreglementet av den 30

september 1937. Jag har redan återgivit det stycke av sagda reglementes

II § 1 morn., som närmast motsvarar det av riksdagen lämnade bemyndigandet.

Enligt reglementets bestämmelser skall läraren under den tjänstledighet,

varom är fråga, ha avlagt sådan licentiatexamen eller sådant

disputationsprov, som är av betydelse för kompetens såsom lärare,

medan enligt 1935 års riksdags beslut det ej var nödvändigt, att läraren

under tjänstledigheten avlagt något prov av nyssnämnd art.

Adjunkten Palmgren fullgjorde — förutom viss tidigare tjänstgöring,

som ej kan tillgodoräknas honom — tjänstgöring vår- och höstterminerna

1923 vid Solbacka läroverk, var vårterminen 1924 tjänstledig för

studier samt tjänstgjorde ånyo vid samma läroanstalt från och med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

höstterminen 1924 intill dess han den 1 oktober 1934 tillträdde ordinarie

adjunktsbefattning vid högre allmänna läroverket i Lund. Under sistberörda

tid var han tjänstledig för sjukdom under tiden den 14 september—den

16 oktober 1926, höstterminen 1929 för genomgående av

provårskurs och höstterminen 1932 för studier för filosofie licentiatexamen

utan att dock avlägga sådan examen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att Palmgren måtte få tillgodoräkna

10 år 6 månader av sin icke-statliga tjänstgöring.

Undervisningsväsendets lönenämnd har anfört: Då den av Palmgren

höstterminen 1932 åtnjutna ledigheten för bedrivande av licentiatstudier

inträffat efter den 1 juli 1932, kunde här icke åberopas 1935 års riksdags

bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva, att ledighet för studier

intill högst ett år ej skulle anses vålla avbrott i anställningen. Å

andra sidan kunde i detta fall ej heller åberopas 11 § 1 mom. andra

stycket avlöningsreglementet 1937:873, enär Palmgren under den omhandlade

ledigheten icke avlagt licentiatexamen. Resultatet bleve, att

den ifrågavarande ledigheten under höstterminen 1932 måste anses vålla

avbrott i anställningen, i följd varav tillgodoräkning kunde ske endast

av tiden från början av vårterminen 1933—den 30 september 1934; då

denna tid helt konsumerades av treårsavdraget, borde Palmgrens förevarande

framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Ehuru

vissa skäl måhända kunde anses tala för ett mildare bedömningssätt i

detta fall — främst den omständigheten att avbrottet i anställningen

läge omedelbart efter den 1 juli 1932 — funne sig lönenämnden dock

böra intaga den ståndpunkten, att då den nu ifrågavarande ledighetstiden

säkerligen hade måst anses medföra avbrott i anställningen, därest

den hade inträffat under anställning i statens tjänst, en gynnsammare

bedömning icke borde ifrågakomma i detta fall, då avbrottet inträffat

under utomstatlig anställningstid.

Ännu en ansökning har jag att i detta sammanhang anmäla inför

Kungl. Majit. Denna har — till skillnad från de i det föregående omnämnda,

vilka avsett lärare vid allmänna läroverk — ingivits av en

ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola. Enligt 8 § 2 mom.

avlöningsreglementet den 11 november 1938 (nr 660) för lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och

högre folkskolor må för bestämmandet av sådan lärares begynnelselön

i tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass

lärare, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, helt eller

delvis tillgodoräknas den tid, varunder han utfört sådant arbete av

direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning

finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med

eller av högre värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 88.

Ordinarie ämnesläraren i 23 lönegraden vid kommunala mellanskolan

i Svalöv Erik Alfred Sjöblom har anhållit att för löneklassplacering

såsom lärare vid nämnda skola få tillgodoräkna sig sin tjänstgöring vid

folkhögskola. Efter tjänstgöring vid enstaka tillfällen vid olika läroanstalter

erhöll Sjöblom från och med den 1 november 1924 anställning

som ordinarie lärare vid folkhögskolan i Svalöv, där han tjänstgjorde,

till dess han den 1 juli 1939 tillträdde sin nuvarande befattning vid

kommunala mellanskolan i Svalöv.

Skolöverstyrelsen har föreslagit rätt för Sjöblom att tillgodoräkna 15

år, medan allmänna lönenämnden tillstyrkt tillgodoräknande av 9 år.

Den redogörelse, jag nu lämnat, visar, att det i fråga örn fyra lärare,

Ambjörn, Ernolv, Ljusterdal och Wihlborg, gäller tjänstgöring vid högre

folkskola, beträffande tre, Jacobsson, Sjöblom och Sterner, tjänstgöring

vid folkhögskola, medan i fråga om den återstående, Palmgren, ett förhållande

av annan art föreligger. Redogörelsen visar därjämte, att det

i fråga om Sjöblom gäller en lärare vid kommunal mellanskola, medan

övriga här angivna lärare nu äro anställda vid allmänna läroverk.

Såsom jag förut nämnt, fordras för att lärare skall kunna för löneklassplacering

tillgodoräkna föregående tjänstgöring bland annat, dels

att densamma kan sägas ha varit minst likvärdig med den statliga, dels

ock att den ägt rum i en följd, varvid dock i vissa fall uppehåll i

tjänstgöringen ansetts icke böra utesluta tillgodoräkning av tidigare

anställning. Ansökningar örn rätt för läroverksadjunkt att tillgodoräkna

tjänstetid vid högre folkskola ha, såsom jag i det föregående erinrat,

i åtskilliga fall icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall. Härvid har likvärdighet

mellan sistnämnda tjänstgöring och tjänstgöring vid allmänt läroverk

ansetts icke föreligga. Även om jag alltså i fråga om Ambjörn, Ernolv

och Wihlborg finner uppenbart, att deras tjänstgöring icke i och för sig

kan anses tillfyllest för att giva dem rätt att tillgodoräkna densamma,

synes mig billigheten tala för att en så lång tjänstgöring som den de

fullgjort vid högre folkskola, Ambjörn mer än 13 år, Ernolv 8 år och

Wihlborg mer än 11 7a år, på något sätt får tagas i betraktande i löneturshänseende.

Samma uppfattning hyser jag i fråga om Jacobsson, Sjöblom

och Sterner, vilka fullgjort mer än respektive 101/g, 14 och 12 års

tjänstgöring vid folkhögskola.

Vad beträffar Ljusterdal, föreligger det förhållandet, att hans övergång

i statstjänst inverkat särskilt ogynnsamt på hans löneklassplacering som

adjunkt. Såvitt kan bedömas av i ärendet föreliggande handlingar, skulle

Ljusterdal nämligen, örn han ej övergått till statsläroverlc utan kvarstått

som ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola den 1 januari 1939,

på grund av övergångsbestämmelserna till mellanskollärarnas avlöningsreglemente

fått tillgodoräkna tjänstetid vid högre folkskola och däri
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 88.

genom kunnat såsom lärare vid kommunal mellanskola placeras i 26

löneklassen från och med sistnämnda dag, medan han nu såsom ordinarie

läroverksadjunkt placerats i 24 löneklassen från och med den 1 juli 1938.

I betraktande härav synes hans framställning böra i viss utsträckning

förtjäna tillmötesgående.

Palmgrens ansökning slutligen avser, såsom förut påpekats, en avvikelse

från de eljest gällande reglerna av annan art än de nu

berörda, nämligen avbrott i den pågående tjänstgöringen, föranlett av

tjänstledighet för bedrivande av studier, vilka icke utmynnat i avlagd

licentiatexamen. Tjänstledigheten har omfattat höstterminen 1932. Hade

den i stället omfattat vårterminen samma år, hade det bemyndigande,

som Kungl. Majit, enligt vad förut nämnts, erhöll av 1935 års riksdag,

varit tillämpligt på honom. Väl kan man här tala örn ett gränsfall,

sådant som nästan alltid uppstår, då nya författningsbestämmelser meddelas.

Men beträffande Palmgren är gränsfallet sådant, att billigheten

synes mig motivera ett avsteg från eljest gällande bedömningsgrunder,

då han eljest skulle förlora icke mindre än 16 terminers tjänstgöring,

som han bestritt före sin tjänstledighet och annars lärer ha fått taga

i betraktande för löneklassplacering.

Vid mitt ställningstagande till frågan örn den omfattning, i vilken de

bär omhandlade lärarna skäligen böra tillgodoses i löneturshänseende,

anser jag mig beträffande Ambjörn, Ernolv, Jacobsson, Sterner och Wihlborg

kunna i huvudsak ansluta mig till det förslag, som framställts av

dåvarande undervisningsväsendets lönenämnd. I enlighet härmed skulle

följande lärare från och med den 1 januari 1938, då de övergingo till

ny lönereglering, placeras: Ambjörn i 25 löneklassen, med rätt att räkna

denna placering såsom erhållen från och med den 1 april 1936, samt

Ernolv, Jacobsson och Wihlborg i 26 löneklassen. Sterner skulle från

och med den 1 juli 1938, då han tillträdde nyreglerad tjänst, likaledes

placeras i 26 löneklassen. Någon ytterligare tillgodoräkning för sistnämnda

fyra lärare, vilka ju skulle erhålla slutlön, torde numera med

hänsyn till den tid, som förflutit sedan lönenämnden avgav sitt förslag,

icke behöva föreskrivas. Vidare föreslår jag — i anslutning till de nu

nämnda fallen — att Sjöblom ina, räknat från och med den 1 juli 1939

då han tillträdde nyreglerad tjänst, placeras i 25 löneklassen med rätt

att räkna denna placering såsom erhållen från och med den 1 januari

1937.

Beträffande Ljusterdal har jag med hänsyn till föreliggande omständigheter

ansett mig kunna förorda, att han från och med den 1 januari

1938, då han övergick till ny lönereglering, placeras i förmånligare löneklass

än som författningsenligt kunnat ske. Jag finner mig dock icke

kunna tillstyrka, att han erhåller högre placering än i 25 löneklassen,

räknat från och med sistnämnda dag.

Bihang till riksdagens protokoll loit. 1 sami. Nr SS.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 88.

Vad angår Palmgren, skulle han, om det ifrågavarande av studier föranledda

avbrottet i hans tjänstgöring inträffat omedelbart före i stället

för omedelbart efter den 1 juli 1932, ha kunnat placeras i 26 löneklassen

från och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari 1938, medan

han nu författningsenligt icke kunnat vid samma tidpunkt placeras

högre än i 24 löneklassen. Jag anser skäligt, att han får inplaceras i 25

löneklassen, räknat från och med sistnämnda dag.

Samtliga de sju av ifrågavarande åtta lärare, vilka äro utnämnda vid

allmänt läroverk, skulle alltså enligt mitt förslag erhålla förhöjd löneklassplacering

i samband med deras inträdande på det före den 1 juli

1939 gällande avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende.

Emellertid gäller för dessa lärare numera sedan den

1 juli 1939 civila avlöningsreglementet. Bifall till förslaget skulle således

medföra omräkning av lärarnas lönetursrätt och därmed följande retroaktiva

löneutbetalningar både enligt förstnämnda särskilda avlöningsreglemente

och enligt civila avlöningsreglementet. Jag anser mig med

hänsyn härtill och i anslutning till av Kungl. Maj:t i vissa andra fall

tillämpad praxis böra göra det tillägget till det förut anförda, att de

här avsedda lärarna icke böra på grund av vad i det föregående föreslagits

få uppbära förhöjd avlöning för tiden före den 1 juli 1939, då

nu gällande lönereglering för dem trätt i kraft.

Med hänsyn till de föreliggande särskilda förhållandena torde i anslutning

till lönenämndens förslag ifrågavarande ärenden böra underställas

riksdagen. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att omförmälda ordinarie lärare vid allmänt

läroverk eller kommunal mellanskola må tillerkännas

den löneklassplacering, som av mig i det föregående

angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

Stockholm 1941. Ivar Heeggströms Boktryckeri A. B.

410416

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:168 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare. a1 i texten
  2. SU 1941:62 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering för vissa lärare. s. 4 i texten