Sök i Ratio Lex

Angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m

1942-02-27 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:106, Angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående återbäring av

arvsskatt för vissa donationer m. m.; given Stockholms

slott den 27 februari 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under

punkterna 3:o och 4:o hemställt.

GUSTAF.

K. G. Ewerlöf.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27

februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Statsrådet Ewerlöf anmäler följande ärenden angående återbäring av arvsskatt

för vissa donationer m. m. samt anför därvid:

l:o.

Donation av f. d. folkskollärarinnan Serena Ulrika Jakobina Ehrenström

från Göteborg till kräftsjukdomarnas bekämpande.

Den 22 april 1937 avled förra folkskollärarinnan Serena Ulrika Jakobina

Ehrenström från Göteborg, såsom enda arvsberättigad släkting efterlämnande

sonen till en avliden halvsyster.

I ett den 11 juni 1930 upprättat testamente har Serena Ehrenström beträftlihang

till riksdagens protokoll 19''i‘2. 1 sami. Nr 106.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Tande sin kvarlåtenskap förordnat, att, sedan vissa legat utgått, återstoden

därav skulle tillfalla Göteborgs hälsovårdsnämnds andra avdelning i egenskap

av styrelse för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg att såsom

en fond under namn »Serena Ehrenströms fond för kräftsjukdomarnas bekämpande»

förvaltas på sätt testator föreskrivit i ett i samband med testamentet

upprättat och av testator godkänt reglemente, av i huvudsak följande

innehåll:

Fondens tillgångar, vilka icke få minskas, skola på ett betryggande sätt göras

räntebärande. Av avkastningen skall hälften användas till social hjälpverksamhet

för kräftsjuka. Understöd skall utgå efter bestämmande av fondens

styrelse, dock högst med 500 kronor till samma person under ett kalenderår.

Den sociala hjälpverksamheten skall utövas i huvudsaklig överensstämmelse

med de principer, efter vilka den vid Allmänna och Sahlgrenska

sjukhuset för närvarande befintliga s. k. cancerdispensären arbetar. Den

återstående hälften av avkastningen skall användas till främjande av kräftsjukdomarnas

vetenskapliga och praktiska studium på sätt fondens styrelse

äger bestämma. Till samma person får dock icke utgå högre bidrag än 1,000

kronor under ett kalenderår. Styrelsen skall hava sitt säte i Göteborg och

bestå av tre medlemmar jämte en suppleant. Ordförande i styrelsen har utsetts

av testator. Vid uppkommen ledighet för ordföranden skall ny ordförande

utses av landshövdingen i Göteborgs och Bohus län för en tid av tre

kalenderår jämte den tid, som kan återstå av det år under vilket ledigheten

uppstått, övriga ledamöter i styrelsen skola utgöras av överläkarna vid Allmänna

och Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska och radioterapevtiska avdelningar.

Skulle å dessa avdelningar förordnas flera än en överläkare, skola

de å respektive avdelningar i tjänsten äldsta överläkarna vara ledamöter i styrelsen.

Som suppleant i styrelsen skall prosektorn vid sjukhuset fungera. Styrelsen

skall sammanträda minst två gånger årligen. Styrelsens räkenskaper

och förvaltning skola granskas av två revisorer, av vilka en utses av styrelsen

för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset och en av Göteborgs läkaresällskap.

Fonden skall stå under tillsyn av styrelsen för sjukhuset.

I ett senare den 10 april 1937 dagtecknat testamente har testator givit vissa

ändrade föreskrifter beträffande utgivande av legat samt i fråga örn den

återstående förmögenheten förordnat, att den enligt förenämnda testamente

den 11 juni 1930 skall tillfalla testators fond för kräftsjukdomarnas bekämpande,

med rättighet för dess styrelse att vidtaga önskvärda förändringar för

användning av donationen.

Göteborgs stads hälsovårdsnämnds andra avdelnings uppgift såsom styrelse

för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, numera benämnt

Sahlgrenska sjukhuset, tillkommer från och med den 1 juli 1933 Gemensamma

direktionen för Göteborgs stads sjukhus.

Mot omförmälda testamenten, vilka den 10 maj 1937 bevakats vid Göteborgs

rådhusrätt, har klander icke blivit inom laga tid instämt.

Bouppteckningen efter Serena Ehrenström, vilken den 23 december 1937

inregistrerades vid Göteborgs rådhusrätt, utvisar en behållning av 268,962

kronor 10 öre. Därav belöpa å legaten 40,241 kronor 30 öre samt å stiftelsens

andel 228,720 kronor 80 öre. Av den vid inregistreringen till sammanlagt

54,203 kronor beräknade arvsskatten faller på legaten 7,055 kronor och på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

3

.stiftelsens andel 47,148 kronor. Efter avdrag av 150 kronor för lösen har

arvsskatt erlagts nied tillhopa 54,053 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd, den 31 mars 1938 till finansdepartementet inkommen

skrift hava advokaten Eric Hanse och fröken Carola Karlson i Göteborg,

vilka av rådhusrätten därstädes den 31 maj 1937 förordnats till utredningsmän

i boet efter Serena Ehrenström, med instämmande av äldste

överläkaren å Sahlgrenska sjukhusets kirurgiska avdelning samt prosektorn

vid samma sjukhus hemställt, att den å stiftelsen »Serena Ehrenströms donationsfond

för kräftsjukdomarnas bekämpande» belöpande arvsskatten måtte

återbetalas till stiftelsen för att tilläggas fondkapitalet och förvaltas enligt det

för stiftelsen gällande reglementet.

Framställningen avser återbekommande av ett belopp av 46,998 kronor,

d. v. s. den å donationen belöpande arvsskatten 47,148 kronor efter avdrag av

hela det erlagda lösenbeloppet 150 kronor.

I sin framställning hava utredningsmännen, vilka tillika bevittnat ifrågavarande

testamenten, framhållit, att, då testator i sitt senare testamente medgivit

fondens styrelse rätt att vidtaga önskvärda förändringar för användning

av donationen, testator med detta tillägg icke avsett att giva fondens styrelse

befogenhet att frångå syftet med donationen utan endast att bereda styrelsen

möjligheter att med hänsyn till ändrade förhållanden lämpa förvaltningen

efter tidsläget. Utredningsmännen hava vidare till stöd för sin hemställan anfört

i huvudsak följande:

Testators avsikt med donationen hade varit att bidraga till kräftsjukdomamas

bekämpande och att bereda personer, som drabbats av sjukdomen,

fortsatt vård och hjälp. Dessa syften vore värda all uppmuntran och stöd

icke minst från det allmännas sida. På grund av svårigheterna att mot fullgod

säkerhet placera fondens medel mot högre ränta än gällande bankränta

bleve det ej möjligt för fondens styrelse att i så stor utsträckning, som testator

tänkt sig, utöva social hjälpverksamhet bland kräftsjuka eller lämna bidrag

till kräftsjukdomarnas vetenskapliga och praktiska studium. Testators

syften kunde från statsmakternas sida ej erhålla bättre stöd än genom återbetalning

av den för donationen utgående arvsskatten. Detta skulle innebära

att fondens kapitaltillgångar och därmed också dess inkomster skulle

ökas med cirka 25 procent.

Statskontoret har i utlåtande den 30 juni 1938 avstyrkt bifall till förevarande

framställning under hänvisning till att spörsmålet om lindring i beskattningen

av donationer till välgörande eller eljest allmännyttiga ändamål

för det dåvarande vore föremål för utredning.

Den av testator inrättade stiftelsen, som har till syfte att verka för kräftsjukdomarnas

bekämpande dels genom social hjälpverksamhet för kräftsjuka,

dels genom bidrag till främjande av dessa sjukdomars vetenskapliga

och praktiska studium, har beskattats enligt förordningen den 19 november

1914 örn arvsskatt och skatt för gåva såsom »from stiftelse» efter klass II

av den i 19 § av förordningen intagna tariffen.

Före
di

agander!.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106-

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

vilken förordning trätt i kraft den 1 januari 1942, äro donationer till

sådana ändamål, som fröken Ehrenström velat främja genom den av henne

inrättade stiftelsen, helt skattefria.

Jag vill under föreliggande omständigheter förorda, att staten stödjer det

syfte, stiftelsen avser att fullfölja, genom återbäring av för denna erlagd

arvsskatt till ett belopp av 46,998 kronor. Det återburna beloppet bör tillfalla

stiftelsen »Serena Ehrenströms donationsfond för kräftsjukdomarnas

bekämpande» och avkastningen användas enligt det för stiftelsen gällande

reglementet. Beloppet torde böra utbetalas till Gemensamma direktionen för

Göteborgs stads sjukhus, som det enligt testators föreskrifter tillkommer att

i egenskap av styrelse för Sahlgrenska sjukhuset handhava förvaltningen av

stiftelsens kapital.

Till frågan om anvisande av medel för ändamålet torde jag få återkomma

vid behandlingen av ärendet 3:o.

2:o.

Donation av juris professorn Carl Gunnar Bergman från Djursholm till

rättshistorisk (rättsgenetisk) forskning.

Den 17 januari 1938 avled juris professorn Carl Gunnar Bergman från

Djursholm, efterlämnande såsom arvsberättigade släktingar fyra syskon.

I ett den 6 augusti 1936 upprättat testamente, vilket sedermera blivit av

arvingarna godkänt, har Bergman förordnat, att hans kvarlåtenskap, sedan

vissa legat utgått, skulle tillfalla Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga

fakultet, alt användas för främjande av rättshistorisk (rättsgenetisk)

forskning i enlighet med i testamentet närmare meddelade föreskrifter.

I den kvarlåtenskap, som sålunda skulle tillfalla Stockholms högskola, ingick

bland annat en i Djursholm belägen villafastighet, betecknad nr 6 i

kvarteret Trudvang.

I anslutning till de av testator i testamentet givna föreskrifterna rörande

användningen av ifrågavarande donation har Stockholms högskolas styrelse

på förslag av stats- och rättsvetenskapliga fakulteten fastställt följande

Reglemente för Stockholms högskolas rättsgenetiska institut.

1. Den institutet tillhöriga byggnaden i kvarteret Trudvang, Djursholms

stad, skall, jämte enligt upprättat inventarium förefintligt lösöre, utgöra kostnadsfri

bostad för professorn i (nordisk) rättshistoria (rättsgenetik) vid

Stockholms högskola under tjänsteår och såsom emeritus samt forskningsinstitut

i ämnet med nämnde professor såsom prefekt för adepter, in- och

utländska, av helt nordisk folkstam.

2. För institutet avsedda penningmedel, som förvaltas av högskolans medelsförvaltning,

skola bilda en fond med placering företrädesvis uti inteckningar

med gängse lägsta ränta i egna hem (enfamiljshus) för lärare vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

5

Stockholms vetenskapliga högskolor. Fondens realvärde skall hållas vid

makt genom erforderliga årliga avsättningar av räntemedel. För detta ändamål

skall tills vidare V5 av ränteavkastningen årligen avsättas till fonden.

Angående användningen av fondens för institutet tillgängliga medel beslutar

stats- och rättsvetenskapliga fakulteten. Härvid skola nedan nämnda ändamål

tillgodoses i följande ordning:

a) underhåll av fastigheten med de för dennas ändamål nödiga inventarier

jämte onera inkl. brandförsäkring samt vidmakthållande och komplettering

av forskningsbiblioteket;

b) bidrag till kostnader för arbetshjälp, publikationer och resor inom institutets

forskningsområde att i nämnd ordning utgå i första hand till prefekten

och därefter till forskare av helt nordisk folkstam med företräde för

forskare, utan avseende på stadium, knutna till Stockholms högskola, börande

skrifter, som sålunda tillkommit med stöd av fonden, ingå i en fortlöpande

serie med benämning »Skrifter, utgivna genom Stockholms rättsgenetiska

institut»;

c) bidrag till tryckning av andra rättsvetenskapliga arbeten för lärare och

övriga forskare vid fakulteten av helt nordisk folkstam samt forskningsresor

för ordinarie lärare vid fakulteten att utgå med ett eller flera årliga lika stora

stipendier å minst kr. 1,000:— i tur efter tjänsteålder.

3. Det åligger institutets prefekt

att leda det vetenskapliga arbetet inom institutet;

att hålla institutets bibliotek och forskarrum tillgängliga för forskare varje

söckendag från kl. 10 f. m. till kl. 5 e. m.

att tillse att forskningsbiblioteket vidmakthålles och kompletteras samt

katalogiseras;

att hava tillsyn över institutets byggnad och inventarier och

att ombesörja erforderliga åtgärder för underhåll därav;

att varje år före april månads slut för stats- och rättsvetenskapliga fakulteten

framlägga förslag till stat för institutet;

att varje år före maj månads slut till stats- och rättsvetenskapliga fakulteten

avgiva årsberättelse över institutets verksamhet samt redovisning för under

verksamhetsåret till institutet utanordnade medel.

4. Vid ombyte av prefekt skall till- och avträdessyn äga rum på sätt fakulteten

närmare bestämmer.

Bouppteckningen efter Bergman upptog en behållning av 207,773 kronor

22 öre.

Den 22 juni 1938 har bouppteckningen blivit inregistrerad vid Södra Roslags

domsagas häradsrätt. Vid inregistreringen har Stockholms högskolas

andel av kvarlåtenskapen beräknats till 200,356 kronor, för vilken andel erlagts

en arvsskatt av 40,332 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 22 februari 1939 till finansdepartementet

inkommen skrivelse har styrelsen för Stockholms högskola under åberopande

av ett skrivelsen närslutet utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde

med högskolans stats- och rättsvetenskapliga fakultet den 16 februari 1939,

hemställt, att den vid inregistreringen av bouppteckningen efter Bergman på

högskolans andel belöpande arvsskatten måtte återbäras till högskolan och

tillfalla den Bergmanska stiftelsen med föreskrift, att avkastningen skulle användas

till vidmakthållande och komplettering av det rättshistoriska forskningsbiblioteket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Till stöd för ifrågavarande framställning har i det skrivelsen bilagda protokollsutdraget

anförts i huvudsak följande:

Vad som efter frånräknande av den å Stockholms högskolas andel av kvarlåtenskapen

belöpande arvsskatten tillfallit högskolan utgöres av fastigheten

i kvarteret Trudvang i Djursholm jämte tillhörande inventarier samt ett kapitalbelopp

på cirka 40,000 kronor.

Den Bergianska donationen avser i främsta rummet att bereda professorn

i rättshistoria vid högskolan kostnadsfri bostad samt att skapa ett forskningsinstitut

på basis av den donerade rättsvetenskapliga boksamlingen. För

det förra syftet, »underhåll av fastigheten med de för dennas ändamål nödiga

inventarier jämte onera inkl. brandförsäkring», torde avkastningen på de donerade

medlen kunna förslå, men däremot äro dessa otillräckliga för »vidmakthållande

och komplettering av forskningsbiblioteket». Emellertid synes

det fakulteten vara ett för högskolan mycket betydelsefullt intresse att kunna

förverkliga donators tanke att skapa ett fullständigt rättshistoriskt bibliotek

såsom ett underlag för den rättshistoriska forskningen. En utväg härtill

skulle kunna beredas genom att högskolan erhölle restitution av den för donationen

erlagda arvsskatten.

Högskolan har tvenne gånger tidigare erhållit restitution av erlagd arvsskatt.

Den första restitutionen medgavs 1919 och hänförde sig till ett av

bankdirektören E. Heckscher och hans maka upprättat testamente, som tillförde

högskolan ett kapitalvärde av 1,792,726 kronor 25 öre; arvsskatten

härför utgjorde 215,124 kronor. Efter tvenne likalydande motioner till 1919

års riksdag beslöt riksdagen, att den nämnda skatten skulle restitueras till

högskolan i den ordning 49 § 1 mom. förordningen om arvsskatt och skatt

för gåva föreskriver. Motionärernas förslag tillstyrktes av statsutskottet, som

i utlåtande nr 186 särskilt framhöll, att Stockholms högskola genom omfattningen

av den undervisningsskyldighet, som där bedreves, måste anses komplettera

universitetens verksamhet och detta i så väsentlig grad, att, därest universiteten

skulle nödgas övertaga den av högskolan bedrivna undervisningen

och examinationen, detta med sannolikhet icke läte sig göra utan en avsevärd

förstärkning av deras arbetskrafter med därav följande ökade utgifter

för statsverket. Genom beslut av högskolans styrelse avsattes de restituerade

skattemedlen för inrättande av en professur inom den humanistiska ämnesgruppen.

Andra gången återbäring medgavs var 1937. Justitierådet Edv. Cassel

hade i testamente av den 16 januari 1936 föreskrivit, att återstoden av hans

förmögenhet, sedan vissa legat utgått, skulle bilda en stiftelse med syfte »att

genom anslag till stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan

vara verksam för avdelningens utveckling, dock med beaktande i första hand

av privaträttens utvecklingsbehov». Det belopp, som efter arvsskattens frånräknande

i detta fall tillföll högskolan, var 468,765 kronor 83 öre, och den

erlagda arvsskatten utgjorde 205,763 kronor. Denna gång framlades förslag

om arvsskattens restituerande i proposition nr 224 till 1937 års riksdag. I

anledning av propositionen anvisade riksdagen till återbäring av den erlagda

arvsskatten ett reservationsanslag av 205,700 kronor.

Även i föreliggande fall måste framställningens syfte anses vara synnerligen

behjärtansvärt. Av de förut nämnda båda ändamål, som donationen

i främsta rummet avser att fullfölja, är det ena, beredande av kostnadsfri

bostad åt högskolans professor i rättshistoria, såsom förut nämnts, redan säkerställt.

Den svårighet, som länge förefunnits att locka framstående forskare

in på det rättshistoriska området, har donator sökt att i sin mån avhjälpa

genom att bereda professuren i rättshistoria särskilda löneförmåner. Minst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

7

lika viktigt är emellertid det andra av de båda nämnda ändamålen, nämligen

att vidmakthålla och komplettera det rättshistoriska forskningsbiblioteket, för

vilket syfte arvsskattemedlen, därest desamma restituerades, enligt fakultetens

mening borde reserveras. Fakulteten vill såsom stöd för framställningen

även erinra om att egendomen, därest den tillfallit högskolan genom gåva,

skulle varit fri från skatt.

I ett över framställningen den 12 februari 1940 avgivet utlåtande har statskontoret

förklarat, att enär ifrågavarande donation, som till huvudsaklig del

avsåge skapandet, vidmakthållandet och föreståendet av ett rättshistoriskt

forskningsinstitut, finge anses tillgodose ett allmänt intresse som borde av

staten understödjas, statskontoret icke ville motsätta sig att Kungl. Majit

i proposition till riksdagen föresloge återbäring av den erlagda arvsskatten,

40,332 kronor.

Ifrågavarande testamentariska donation till stats- och rättsvetenskapliga

fakulteten vid Stockholms högskola avser främst att bereda professorn i

rättshistoria kostnadsfri bostad samt att skapa ett rättsgenetiskt forskningsinstitut

på grundval av den rättsvetenskapliga boksamling som donationen

omfattar. En dylik genom testamente lämnad donation till akademi eller allmänt

undervisningsverk beskattades enligt förordningen den 19 november

1914 om arvsskatt och skatt för gåva efter klass II av den i 19 § förordningen

intagna tariffen. För vad som tillföll en institution av nu nämnd art

såsom gåva utgick däremot jämlikt 32 § i förordningen ingen skatt. Enligt

3 § i den nya förordningen om arvsskatt och gåvoskatt, som trätt i kraft

den 1 januari 1942, är en donation som den nu ifrågavarande fri från skatt.

Sökanden har erinrat om, att statsmakterna vid tvenne tidigare tillfällen -—- senast år 1937 — funnit sig böra efterskänka arvsskatten för testamentariska

donationer till Stockholms högskola, jämförliga med den nu förevarande.

Då de donerade medlen, på sätt sökanden anfört, icke skulle förslå till vidmakthållande

och komplettering av det rättsvetenskapliga biblioteket, därest

den erlagda skatten icke bleve återburen, och sålunda ett av huvudsyftena

med donationen i så fall skulle allvarligt äventyras, synas vägande skäl föreligga

för att staten jämväl i detta fall lämnar sitt stöd genom restitution av

den erlagda skatten, vilken uppgått till 40,332 kronor.

Det till Stockholms högskola återburna beloppet torde böra tilläggas den

Bergmanska donationen, med föreskrift att avkastningen på de återburna

medlen skall användas till vidmakthållande och komplettering av det rättshistoriska

forskningsbiblioteket.

Jämväl i detta fall torde frågan örn anvisande av medel för ändamålet

få prövas i samband med behandlingen av ärendet 3:o.

Före
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

3:o.

Donationer av grosshandlaren Adolf Lindgren från Örebro för upprättande

av dels en stipendiefond, dels ock en stiftelse för främjande

av mindre jordbruk m. m.

Den 6 december 1938 avled grosshandlaren Adolf Lindgren från Örebro,

efterlämnande såsom arvsberättigade släktingar en broder samt syskonbarn.

Genom ett den 28 april 1937 upprättat testamente, vilket blivit av arvingarna

godkänt, har Lindgren — sedan han däri förordnat dels örn de belopp,

som skulle tillfalla hans arvingar, dels ock om vissa legat — testamenterat

250.000 kronor till en fond, benämnd »Adolf Lindgrens stipendiefond», samt

vidare förordnat, att vad som efter avdrag av utredningskostnader därefter

återstode av förmögenheten skulle tillfalla en stiftelse under namn »Adolf

Lindgrens stiftelse».

Enligt de för fonden gällande, i testamentet intagna bestämmelserna har

fonden till syfte att understödja sådana gossar och flickor, som efter genomgången

sjätte eller sjunde klass i folkskola ämna skaffa sig utbildning för

praktiskt förvärvsarbete antingen vid Örebro praktiska mellanskola genom

avläggande av praktisk realexamen eller vid Örebro stads yrkesskolor genom

fullständig lärlingsutbildning eller ock, i händelse av omorganisering, vid de

läroanstalter inom samhället, som äro avsedda att fylla motsvarande uppgifter.

Den som ifrågasättes till erhållande av stipendium skall äga förutsättningar

och utpräglad fallenhet för den utbildning eller det yrke, som avses,

samt utmärka sig för flit och gott uppförande. Bland dem, som fylla nämnda

villkor, skall företräde lämnas åt obemedlad eller mindre bemedlad, dock att

den, som för sin utbildning uppbär stipendium från stat eller kommun, ej

bör ifrågakomma. Fondens medel förvaltas av Örebro stads drätselkammare.

Fondmedlens utdelning omhänderhaves av en särskild styrelse, bestående av

fem ledamöter, nämligen borgmästaren i örebro eller den hans ämbete förvaltar,

en vald av örebro stads drätselkammare, en vald av styrelsen för Örebro

Sparbank, en vald av styrelsen för praktiska mellanskolan och en vald

av styrelsen för Örebro stads yrkesskolor. I händelse av omorganisation av

nämnda skolor skall styrelsen för den läroanstalt, som närmast är avsedd

att fylla motsvarande uppgift, utgöra valkorporation. Fondens kapital får ej

minskas. Av räntan skall årligen Vio läggas till kapitalet, tills detta uppgår till

500.000 kronor. När detta belopp uppnåtts, må det bero på styrelsen, huruvida

därefter hela den årliga avkastningen skall utdelas eller en viss del fortfarande

läggas till kapitalet. Den övriga delen av räntan skall årligen utdelas

i form av stipendier. Stipendium skall i allmänhet utgå med ett årligt belopp

av 200 kronor, vilket belopp, örn styrelsen finner särskilda skäl därtill föreligga,

kan höjas, dock högst till 500 kronor årligen. Därest det skulle visa sig

icke vara av behovet påkallat att utdela hela det disponibla beloppet, äger

styrelsen att till något kommande år reservera en del därav.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

9

Stiftelsen har enligt i testamentet intagna stadgar för densamma till ändamål

att lämna understöd

1) till mindre jordbrukare och lägenhetsägare eller utövare av fiske och

hemslöjd inom Örebro län, därvid huvudsyftet skall vara dels att belöna utmärkta

prestationer inom jordbruket och dess binäringar ävensom fiske och

hemslöjd och därigenom sporra andra till efterföljd, dels ock att med tillämpning

av grundsatsen hjälp till självhjälp understödja dugande utövare av

nämnda näringsfång i strävandet att produktivt förbättra och rationalisera

sin rörelse;

2) för förhjälpande av skötsamma men obemedlade eller mindre bemedlade,

inom örebro län födda och bosatta eller där sedan minst fem år bosatta

unga män och kvinnor till utbildning genom studier eller studieresor

eller annorledes till förkovran i det yrke eller levnadskall de valt, därvid understöd

skall utgå såsom lån eller, därest detsamma avser förhjälpande till

jämförelsevis kort utbildning, såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet;

3) till personer, vilka på grund av ålder eller sjukdom eller eljest vidriga

omständigheter ha svårt att försörja sig och de sina, i första hand till personer,

vilka härstamma från Lindgrens föräldrar, i andra hand till personer,

som varit i Lindgrens eller Aktiebolaget Pehrson & Lindgrens tjänst och därvid

utfört ett gott arbete, eller avkomlingar av eller eljest nära anhöriga till

sådana personer, samt i tredje hand till personer, som i Örebro stad idka

eller idkat handel eller hantverk eller lill sådan persons änka och oförsörjda

barn, därvid inom varje grupp den skall äga företräde till understöd, för vilken

detta kan bliva hjälp till självhjälp;

4) till allmännyttigt företag, avseende Örebro län.

I stadgarna har vidare föreskrivits, att stiftelsen skall stå under förvaltning

av en styrelse, sammansatt på sätt som i stadgarna närmare angivits.

Bouppteckningen efter Lindgren upptog en behållning av 7,712,615 kronor

92 öre.

Den 19 juni 1939 har bouppteckningen blivit inregistrerad vid rådhusrätten

i örebro. Av det vid inregistreringen förda protokollet inhämtas, att arvsskatten

å hela behållningen uppgick till 2,352,364 kronor, därav 52,260 kronor

belöpte på Adolf Lindgrens stipendiefonds testamentslott om 250,000 kronor

samt 2,087,330 kronor belöpte å Adolf Lindgrens stiftelses testamentslott

om 5,963,840 kronor 92 öre. Efter avdrag av inregistreringsavgift, 150 kronor,

belädes bouppteckningen med stämplar till ett sammanlagt belopp av

2,352,214 kronor.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 20 januari 1940 dagtecknad skrift ha styrelserna

för Adolf Lindgrens stipendiefond och Adolf Lindgrens stiftelse

anhållit, att Kungl. Majit måtte till riksdagen avlåta proposition om eftergivande

av den arvsskatt, som belöpte å stipendiefonden och stiftelsen.

I ansökningen ha sökandena anfört, att testator föreskrivit, att stipendiefondens

och stiftelsens styrelser borde söka vinna befrielse från utgivande av

arvsskatt för fonden och stiftelsen tillkommande testamentslotter med hänsyn

till fondens och stiftelsens allmännyttiga ändamål, vilka det enligt tes
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

tators förmenande »måste ligga i statens synnerliga intresse att få tillgodosedda».

Under förmälan att arvsskatten för stipendiefondens lott beräknats

efter klass II i den i 19 § förordningen den 19 november 1914 om arvsskatt

och skatt för gåva intagna tariffen, att arvsskatten för den stiftelsen tillkommande

lotten beräknats efter klass IV i nämnda tariff, samt att, då arvsskatten

för sistnämnda lott bort beräknas efter klass II, rättelse härutinnan

sökts i vederbörlig ordning, lia sökandena vidare till stöd för ansökningen

åberopat, att enligt 3 § i det av 1938 års arvsskattekommitté framlagda förslaget

till förordning örn arvsskatt och gåvoskatt skulle från utgivande av

arvsskatt befrias bland andra »stiftelse eller sammanslutning för främjande

av barns och ungdoms vård och fostran eller beredande av understöd för

dess utbildning eller för främjande av vård av behövande ålderstigna, sjuka

eller lytta, dock icke där ändamålet är att sålunda tillgodose medlemmar

av viss eller vissa släkter eller utom riket bosatta utländska medborgare; stiftelse

eller sammanslutning för främjande av vetenskaplig undervisning eller

lorskning». Enligt sökandenas förmenande ginge ifrågavarande stipendiefond

och stiftelse utan tvivel in under dessa bestämmelser.

Statskontoret, som den 12 februari 1940 avgivit infordrat utlåtande i ärendet,

har däri anfört bland annat följande.

Vad till en början angår »Adolf Lindgrens stiftelse», kan statskontoret icke

finna, att de syften, stiftelsen enligt testamentets föreskrifter har att främja,

äro av sådan höggradigt allmännyttig beskaffenhet, att skattefrihet bör beredas

densamma. Ämbetsverket vill erinra om det av 1938 års arvsskattekommitté

framlagda försfaget till förordning örn arvs- och gåvoskatt m. m.

(SOU 1939: 18). Såsom framgår av 3 § däri, har kommittén föreslagit en

icke oväsentlig utvidgning av kretsen av de skattefria rättssubjekten. Ej heller

med utgångspunkt från de sålunda föreslagna bestämmelserna torde förutsättningar

för befrielse från skattskyldighet kunna anses vara för handen

beträffande ifrågavarande stiftelse.

Vidkommande härefter »Adolf Lindgrens stipendiefond» får statskontoret

anföra följande. Enligt de för stipendiefonden gällande föreskrifterna har

fonden till syfte att »understödja sådana gossar och flickor, som efter genomgången

sjätte eller sjunde klass i folkskola ämna skaffa sig utbildning för

praktiskt förvärvsarbete antingen vid Örebro praktiska mellanskola genom

avläggande av praktisk realexamen eller vid Örebro stads yrkesskolor genom

fullständig lärlingsutbildning eller ock, i händelse av omorganisering, vid de

läroanstalter inom samhället, som äro avsedda att fylla motsvarande uppgifter».

Ehuru de sålunda angivna ändamålen få anses behjärtansvärda, synes

det statskontoret tveksamt, huruvida de i förevarande fall skäligen motivera

ett efterskänkande av arvsskatten. Ämbetsverket får i detta sammanhang

framhålla, att Kungl. Maj:t genom resolution den 31 augusti 1923 på

en med den förevarande i viss mån likartad ansökning av stadsfullmäktige

i Hälsingborg i fråga om restitution av arvsskatt för vissa donationsmedel

m. m. funnit berörda framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Emellertid vill statskontoret icke underlåta att erinra om den utvidgning

av skattefriheten i förevarande avseende, som kommit till uttryck i

1938 års arvsskattekommittés ovannämnda författningsförslag, mot vilket

ämbetsverket i denna del —- om ock med en viss tvekan — icke haft någon

erinran. Därest Kungl. Majit sålunda har för avsikt att vid framläggandet

för riksdagen av förslaget till ny förordning om arvs- och gåvoskatt m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

11

ansluta sig till vad de kommitterade i ovanberörda hänseende förordat, anser

sig ämbetsverket icke böra motsätta sig, att Kungl. Ma,j:t i proposition

till riksdagen föreslår återbäring av den för »Adolf Lindgrens stipendiefond»

erlagda arvsskatten. Beloppet härav utgör, efter avdrag av den å stipendiefondens

testamentslott belöpande delen av inregistreringsavgiften för bouppteckningen

eller 4 kronor 86 öre, 52,255 kronor 14 öre.

Grosshandlaren Adolf Lindgrens donation för upprättande av en stipendiefond

med det i testamentet angivna syftet har beskattats efter klass II av den

i 19 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt och skatt för gåva

intagna tariffen. Vad angår Lindgrens donation för upprättande av en stiftelse

med i testamentet angivet ändamål, har rådhusrätten i Örebro ansett

densamma böra beskattas efter klass IV i den i nyssnämnda förordning intagna

tariffen. Sedan dödsboet efter Lindgren hos Svea hovrätt anhållit, att

stämpeln för stiftelsens testamentslott måtte beräknas enligt klass III eller

eventuellt klass II i samma tariff, har hovrätten genom utslag den 7 oktober

1940, enär med hänsyn till de ändamål, till vilka enligt testamentets bestämmelser

stiftelsens lott skulle användas, arvsskatten för densamma bort

beräknas enligt klass III i förberörda tariff till 1,784,630 kronor, men rådhusrätten

uttagit arvsskatten för lotten i fråga med 2,087,330 kronor, förklarat

dödsboet berättigat att av statsverket i vederbörlig ordning återbekomma

vad i arvsskatt sålunda för mycket erlagts eller 302,700 kronor. Hovrättens

utslag har vunnit laga kraft.

Enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

som trätt i kraft den 1 januari 1942, är en donation, avsedd för sådana

ändamål som den av Lindgren upprättade stipendiefonden har att tillgodose,

skattefri. Däremot torde, därest den av Lindgren gjorda donationen till omförmälda

stiftelse skolat bedömas enligt nu gällande bestämmelser, skattskyldighet

för densamma fortfarande lia förelegat.

Under föreliggande omständigheter finner jag mig endast kunna förorda,

att den för Adolf Lindgrens stipendiefond erlagda arvsskatten, utgörande efter

avdrag av därå belöpande inregistreringsavgift 52,255 kronor 14 öre, varder

restituerat. Beloppet bör tillfalla Adolf Lindgrens stipendiefond och avkastningen

användas enligt för fonden gällande bestämmelser. Beloppet torde

böra utbetalas till Örebro stads drätselkammare, som enligt testators föreskrifter

har att förvalta fondens medel.

Såsom skett i motsvarande fall under senare år torde ett särskilt anslag

böra anvisas för återbäring av de i ärendena l:o—3:o angivna beloppen örn

tillhopa 139,585 kronor 14 öre. Anslaget torde böra upptagas med ett avrundat

belopp av 139,600 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Återbäring av erlagd arvsskatt i vissa fall för budgetåret

1942/43 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag

av .................................... kronor 139,600.

Fört•

draganden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

4:o.

Donation av professorskan Gharlotta Henrietta (Lotty) Bruzelius, född

Kempe, från Stockholm till en stiftelse, benämnd »Stiftelsen Seth

M. Kempes minne».

Professorskan Charlotta Henrietta (Lotty) Bruzelius, född Kempe, från

Stockholm, som avled den 11 januari 1941, har genom ett den 11 december

1936 upprättat testamente förordnat, att till en stiftelse, benämnd Stiftelsen

Seth M. Kempes minne, skulle vid hennes frånfälle med äganderätt överlämnas

i hennes dödsbo befintliga aktier i Mo och Domsjö aktiebolag. Enligt i

testamentet intagna stadgar skall stiftelsen inom Västernorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län fullfölja religiösa, välgörande, sociala, vetenskapliga,

konstnärliga eller eljest kulturella syften samt främja jordbruket inom dessa

län. De medel, som tillföras stiftelsen, skola vara fördelade på två fonder,

nämligen Seth M. Kempes fond I, vars avkastning är avsedd att -—- sedan minst

en tiondel, högst en femtedel därav årligen lagts till fondens kapital — användas

för understödjande av sådana inrättningar och ändamål, som omförmälas

i klass II av den i 19 § förordningen den 19 november 1914 örn arvsskatt

och skatt för gåva intagna tariffen, samt Seth M. Kempes fond II, vars

avkastning —- efter förutgången avsättning av minst en tiondel, högst en femtedel

därav till kapitalet — skall användas till främjande av sådana syften,

som avses i klass III av omförmälda tariff. Fonderna, som var för sig skola

vara att anse såsom särskilda rättssubjekt (juridiska personer), företrädas

och förvaltas av stiftelsens styrelse, som har sitt säte i Stockholm. De till stiftelsen

testamenterade aktierna skola fördelas å fonderna sålunda, att fyra

tiondelar tillfalla fonden I och sex tiondelar tillföras fonden II.

Enligt en den 8 april 1941 efter professorskan Bruzelius upprättad bouppteckning

funnos i hennes bo 15,250 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag med

ett sammanlagt värde av 1,906,250 kronor. Av aktierna hava i enlighet med

förenämnda fördelningsgrund 6,100 aktier med ett värde av 762,500 kronor

tillfallit fonden I och 9,150 aktier med ett värde av 1,143,750 kronor fonden II.

Bouppteckningen inregistrerades hos Stockholms rådhusrätt den 12 juni 1941,

därvid behållningen i boet beräknades till 6,610,324 kronor 38 öre. Arvsskatten

beräknades för fonden I till 175,260 kronor och för fonden II till

338,600 kronor eller för båda fonderna till sammanlagt 513,860 kronor.

Av protokoll, hållet vid rådhusrätten samma dag, inhämtas, att styrelsen

för stiftelsen hos rådhusrätten anhållit örn anstånd med erläggande av arvsskatt

för fonderna, vid vilken ansökning fogats vederbörliga skuldförbindelser

jämte säkerhet, därav till säkerhet för den å fonden I belöpande arvsskatten

2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag, att rådhusrätten — sedan

antecknats att av det för hela behållningen i boet uträknade arvsskattebeloppet

1,541,773 kronor inbetalts 1,027,913 kronor — jämlikt 47 § 1 mom. A förordningen

den 19 november 1914 om arvsskatt och skatt för gåva på det sätt

medgivit stiftelsen anstånd med den på stiftelsens andel i kvarlåtenskapen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

13

efter professorskan Bruzelius belöpande arvsskatten 513,860 kronor, att varje

den 12 juni ett vart av åren 1942—1946 skulle till Överståthållarämbetet för

skatteärenden inbetalas 102,772 kronor jämte 5 procent årlig ränta å oguldet

belopp; samt att utdrag av rådhusrättens protokoll jämte avlämnade skuldförbindelser

med tillhörande säkerhet skulle överlämnas lill nämnda myndighet.

I en till Kungl. Maji ställd, den 12 maj 1941 dagtecknad skrift har styrelsen

för stiftelsen Seth M. Kempes minne anhållit, att Kungl. Majit måtte avlåta

proposition till riksdagen med förslag om befrielse för stiftelsen från erläggande

av den sålunda fastställda arvsskatten. Styrelsen har framhållit, att

enär erläggandet av arvsskatten skulle minska stiftelsens tillgångar med mer

än en fjärdedel, stiftelsens möjligheter att förverkliga de med stiftelsen avsedda

ändamålen härigenom komme att i hög grad beskäras, varjämte styrelsen

till stöd för sin ansökning vidare anfört följande.

Genom gåvobrev den 7 november 1936 hade professorskan Bruzelius i livstiden

till en stiftelse benämnd stiftelsen J. C. Kempes Minne donerat 15,000

aktier i Mo och Domsjö aktiebolag, därvid sistnämnda stiftelses uppgift angivits

på enahanda sätt som för stiftelsen Seth M. Kempes minne. Såväl den nya

som den äldre stiftelsen avsåge således att tillgodose allmännyttiga syften,

som folie inom ramen för statens verksamhet. Såvitt vore bekant funnes tidigare

i Norrland ingen stiftelse förutom stiftelsen J. C. Kempes Minne, som

till storlek och syfte kunde jämställas med den nu ifrågavarande stiftelsen

Seth M. Kempes minne. Det funnes väl ingen del av vårt land, som i samma

grad som övre Norrland hade behov av understöd av sådan art och sådan

syftning som dessa båda stiftelser kunde erbjuda. En verkställd utredning utvisade

att exporten från Norrland exklusive Gästrikland under åren 1871—- 1937 tillfört vårt land i dess helhet sammanlagt över 15 miljarder kronor,

varav cirka 11.5 miljarder efter sekelskiftet, allt omräknat efter 1937 års penningvärde.

En export av denna omfattning hade således i utomordentlig grad

medverkat till höjande av landets utveckling och välstånd.

Norrland hade dock icke i högre grad blivit delaktigt av detta välstånd.

Levnadsstandarden där vore i genomsnitt låg och fattigdomen ej sällsynt,

särskilt i de båda nordligaste länen. Professorskan Bruzelius hade genom

sitt testamente fullföljt den redan genom den tidigare donationen yppade

avsikten att tillgodose den landsända, därifrån hennes förmögenhet ytterst

härflutit.

I särskilda till Kungl. Majit ställda skrifter hava sedermera Västerbottens

läns hushållningssällskap, Norrbottens läns hushållningssällskap samt landshövdingarna

i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län tillstyrkt

ifrågavarande ansökning.

Statskontoret har den 15 december 1941 avgivit infordrat utlåtande i ärendet

och därvid anfört följande.

Till en början må erinras, att frågan örn återbäring av arvsskatt för donationsmedel

under senare år i två fall varit föremål för riksdagens prövning.

Så beslöt 1930 års riksdag (skr. nr 203) att för budgetåret 1936/37 under

sjunde huvudtiteln anvisa eli reservationsanslag av 200,000 kronor till återbäring

av viss del av den med 618,470 kronor erlagda stämpelavgiften för

John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad. Och 1937 års riksdag

(skr. nr 213) anvisade ett reservationsanslag av 205,700 kronor till återbä
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Vöre
dragande

ri
-

ding av den huvudsakligaste delen av den arvsskatt, 205,763 kronor, som

erlagts för donation av f. d. justitierådet C. E. Cassel till Stockholms högskola.

Sedan statskontoret därefter erinrat om innehållet i sina den 12 februari

1940 avgivna utlåtanden över ansökningar örn återbäring av arvsskatt dels

från Stockholms högskola beträffande donation av professorn C. G. Bergman,

dels ock från styrelserna för Adolf Lindgrens stiftelse och Adolf Lindgrens

stipendiefond, har statskontoret vidare yttrat:

I 1938 års arvsskattekommittés betänkande hade till ingående prövning

upptagits spörsmålet om juridiska personers testamentsförvärv. Därvid hade

två av ledamöterna i kommittén yrkat, att bestämmelserna om skattefrihet för

gåva till allmännyttiga ändamål skulle tillämpas jämväl vid förvärv på grund

av testamente, medan majoriteten ansett sig böra föreslå begränsning av

skattefriheten till vissa särskilda fall, där allmännyttan hos det med donationen

avsedda ändamålet vore av högst kvalificerad art. På Kungl. Maj:ts

förslag (prop. 192) beslöt 1941 års riksdag (skr. nr 270) i överensstämmelse

med vad kommitténs majoritet hade förordat, dock med den jämkningen,

att, där en stiftelse skulle främja såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga

syften, det huvudsakliga ändamålet med verksamheten skulle vara avgörande

för frågan örn skattefrihet. Jämlikt riksdagens beslut kommer skattebefrielsen

för juridiska personer huvudsakligen de rättssubjekt tillgodo, som

nu beskattas enligt klass II, medan övriga där upptagna juridiska personer

hädanefter skola beskattas enligt klass lil. Genom den ställning statsmakterna

sålunda intagit torde vara definitivt klarlagt, i vilken omfattning beskattning

av juridiska personers testamentsförvärv skall ske. Någon motsvarighet

till den framställning om befrielse från arvsskatt, som här föreligger,

lärer väl därför knappast kunna tänkas uppkomma.

I betraktande av vad som sålunda anförts vill statskontoret för sin del

ifrågasätta, om icke vid bedömande av förevarande ansökning de av riksdagen

godtagna principerna beträffande beskattning av juridiska personers

testamentsförvärv borde kunna tillämpas på det föreliggande fallet. Enligt

stadgarna för stiftelsen skola de testamenterade tillgångarna fördelas på två

fonder, vilka var för sig skola utgöra särskilda rättssubjekt. Vid sådant förhållande

och då fond I torde få anses hava till huvudsakligt ändamål främjandet

av sådana syften, att enligt den nya arvsskatteförordningen skattebefrielse

skulle åtnjutas, medan så icke är fallet beträffande fond II, får

statskontoret föreslå, att den å fond I belöpande arvsskatten efterskänkes.

I tidigare liknande ärenden har särskilt anslag anvisats för återbetalning

av redan erlagd arvsskatt. I föreliggande fall har emellertid sådant anstånd

beviljats med skattens erläggande, att densamma skall betalas med en femtedel

varje den 12 juni åren 1942—1946. Med hänsyn härtill torde efterskänkandet

böra ske i den formen, att riksdagen medgiver befrielse från

den å Seth M. Kempes fond I belöpande arvsskatten å 175,260 kronor. Den

till säkerhet för skattebeloppet utfärdade skuldförbindelsen och därjämte

överlämnade 2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag torde mot kvitto böra

återställas till sökandena.

Enligt stadgarna för stiftelsen Seth M. Kempes minne skola de till stiftelsen

testamenterade aktierna i Mo och Domsjö aktiebolag fördelas på två

fonder, vilka var för sig skola utgöra särskilda rättssubjekt. Såsom statskontoret

framhållit, torde fonden I få anses hava till huvudsakligt ändamål

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

15

främjandet av sådana syften att skattebefrielse för fonden skulle åtnjutas

enligt 3 § förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

medan så icke kan anses vara fallet beträffande fonden II.

Jag finner mig på grund av vad i ämnet förekommit kunna tillstyrka den

av styrelsen för stiftelsen gjorda ansökningen endast såvitt avser befrielse

från arvsskatt för fonden I, utgörande 175,260 kronor. Vid bifall till ansökningen

i denna del torde den å skattebeloppet utfärdade skuldförbindelsen

och som säkerhet därför överlämnade 2,000 aktier i Mo och Domsjö aktiebolag

mot kvitto böra återställas till stiftelsen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att stiftelsen Seth M. Kempes minne befrias från erläggande

av den på Seth M. Kempes fond I belöpande arvsskatten.

Med bifall till vad föredraganden sålunda under

punkterna 3:o och 4:o hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Sune Wisén.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 6 i texten
  2. SU 1942:79 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående återbäring av arvsskatt för vissa donationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 7 i texten
  3. BevU 1942:9 Memorial angående remitterande till annat utskott av till bevillningsutskottet hänvisad motion om befrielse för stiftelsen Seth M. Kempes Minne från arvsskatt. s. 1 i texten