Angående inrättande au en lånefond för bevattningsanläggningar m. m
9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1942:141, Angående inrättande au en lånefond för bevattningsanläggningar m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
1
Nr 141.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande au
en lånefond för bevattningsanläggningar m. m.; given
Stockholms slott den 6 mars 1942.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
0 mars 1942.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.
chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Bergquist:
I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 8 augusti 1941 har rektorn vid
lantbrukshögskolan, professorn i agronomisk hydroteknik H. Flodkvist,
hemställt örn åtgärders vidtagande för inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar
inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Vid skrivelsen
var bland annat fogad en redogörelse för ett vid lantbrukshögskolan år
1941 utfört försök med bevattning av betesvall. Vidare ha hushållningssällskapens
ombud i skrivelse den 30 september 1941, i anslutning till en
motion av Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, hemBihang
till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 141.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
ställt, att Kungl. Maj:t mätte föranstalta om skyndsam utredning rörande
på vad sätt och i vad mån staten lämpligen skulle kunna understödja utförandet
av anläggningar för bevattning av åker- och trädgårdsjord ävensom
för riksdagen framlägga av denna utredning föranledda förslag. Över nämnda
framställningar lia infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen
och statens livsmedelskommission gemensamt den 15 januari 1942 samt
av statskontoret den 19 februari 1942. Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen,
som vid sitt utlåtande fogat en av professor Flodkvist den
10 december 1941 upprättad promemoria, lia föreslagit att en särskild lånefond,
benämnd bevattningslånefonden, måtte inrättas ävensom att till sagda
fond måtte å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 anvisas ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Med skrivelse den 15 januari 1942 bar lantbruksstyrelsen överlämnat
dels en den 23 augusti 1941 dagtecknad skrivelse av styrelsen för svenska
vall- och mosskulturföreningen, däri föreningen hemställt örn ett statsanslag
av 3,500 kronor för igångsättande av vissa försök med artificiell
bevattning av betesmarker inom södra delen av Kalmar län för utredande av
den konstgjorda bevattningens ekonomiska förutsättningar för lantbruket,
dels ock en den 24 november 1941 dagtecknad framställning av styrelsen för
lantbruksliögskolan, däri högskolestyrelsen, under åberopande av en skrivelse
av professor Flodkvist, hemställt örn ett anslag av 10,500 kronor för
utförande av vissa bevattningsförsök. Lantbruksstyrelsen, som uppgivit, att
det i föreningsstyrelsens ansökning avsedda syftet komme att bliva tillgodosett,
därest högskolestyrelsens framställning bifölles, har hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1941/
42 till Lantbrukshögskolan: Bidrag till bevattningsförsök anvisa ett reservationsanslag
av 10,500 kronor. Över sistnämnda framställningar har statens
livsmedelskommission den 17 februari 1942 avgivit utlåtande.
Innan jag närmare ingår på de i förenämnda framställningar väckta förslagen
torde jag få lämna följande uppgifter beträffande de erfarenheter
som enligt handlingarna i ärendet redan vunnits inom landet i fråga örn
sambandet mellan nederbördens storlek under vegetationstiden och skördeavkastningen
ävensom följande kortfattade redogörelse för tidigare utförda
försök med bevattning i vårt land.
Inom stora delar av riket särskilt i de östligaste länen är försommarens
nederbörd i allmänhet otillräcklig för att jorden skall giva optimal avkastning.
Vattnet är därför i dessa trakter en faktor som ofta blir bestämmande
för skördens storlek.
Medan jordbrukarna och trädgårdsodlarna tidigare stodo praktiskt taget
h jälplösa under torkperioder, ha under senare tid maskinella anordningar för
bevattning av trädgårdsanläggningar och under de tre senaste åren jämväl
av betesvallar och åker jord kommit till utförande på åtskilliga platser i södra
och mellersta Sverige. Nämnda anordningar bestå av ledningar, varigenom
vattnet ledes under tryck från tillgängliga vattensamlingar samt utsprides i
regnform över fälten medelst särskilda spridningsaggregat.
Resultat föreligga av två med statsmedel utförda bevattningsförsök inom
Kunell. Maj:ts proposition nr 141.
3
landet, nämligen ett vid Målhammar i Västmanland och ett vid lantbrukshögskolan.
Förstnämnda försök utfördes under åren 1922—1926 och stod
under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Beträffande resultalen av detsamma anföres i lantbruksakademiens handlingar
och tidskrift år 1928 bland annat följande.
»Vid förståndig bevattning lia samtliga kulturväxter, ehuru i olika grad,
lämnat ökad skörd. Genom bevattning kan konstgödsel bringas lämna säkrare
och bättre resultat. Rotfrukterna, och därnäst i hög kultur varande betesvallar,
lämna de bästa resultaten vid bevattning. Bevattning i förening med
gödsling av betesvall omedelbart efter avbetningen är ett medel att åstadkomma
hastig återväxt och därigenom göra sig oberoende av torkperioder
med nedgång i mjölkproduktionen och nedsättning av ladugårdsskötsel^ räntabilitet.
Mindre bevattningsanläggningar för trädgårdar kunna i väsentlig
mån förbättra trädgårdsskötselns ekonomi.»
Med det vid lantbrukshögskolan år 1941 utförda bevattningsförsöket avsags
i första hand att undersöka skördeutslaget vid successivt ökade vattengivor.
Enligt professor Flodkvists redogörelse för försöket erhölls vid bevattning
betydande skördeökningar, vilket emellertid till en del måste tillskrivas
den osedvanligt ringa nederbörden under försöksperioden.
I sin framställning om inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar
har professor Flodkvist framhållit, att i Sverige
för närvarande förefunnes stort intresse för anordnande av bevattningsanläggningar
såväl inom jordbruket som inom trädgårdsskötseln. Den tekniska
utvecklingen hade nu även nått så långt i fråga om enkelhet och billighet,
att bevattning inom vissa gränser, främst inom de mera nederbördsfattiga
delarna av landet, måste anses vara ägnad att bliva till gagn för jordbruk
och trädgårdskulla. Professor Flodkvist har uttalat, att liksom staten sedan
årtionden tillbaka kraftigt understödde torrläggningsverksamheten, staten
även — särskilt under nuvarande förhållanden — borde lämna erforderligt
stöd, då fråga vöre örn tillförande av vatten för avhjälpande av torkans härjningar.
En lämplig åtgärd har synts vara grundandet av en bevattningslånefond,
ur vilken lån på gynnsamma villkor skulle kunna lämnas till jordbrukare
och trädgårdsmän. Beträffande den ifrågasatta låneverksamhetens närmare
utformning har föreslagits följande.
Lån bör få utfå med belopp motsvarande den för respektive anläggning beräknade
kostnaden, dock med högst 600 kronor för hektar vid flyttbar anläggning
och med högst 1,800 kronor för hektar vid fast anläggning. Erhållet
lån bör amorteras under 10 år med en tiondel årligen samt vara räntefritl
under de tre första åren men därefler löna med 3 procents ränta. Ansökan örn
lån bör prövas och avgöras av lantbruksstyrelsen men inlämnas till vederbörande
hushållningssällskap, som med eget yttrande antingen förordar eller
avstvrker låns beviljande. Inom hushållningssällskap hör framställning örn
lån behandlas av sällskapets täckdikningsnämnd (grundförbättringsnämnd).
i vilken som självskrivna ledamöter ingå en lantbruksingenjör och den iordbrukskonsulent
sorn arbetar för dränering. Vid behandling av låneansökningar
avseende trädgårdskultur synes sällskapets trädgårdskonsulent höra deltaga.
Säkerhet för beviliat lån torde böra lämnas i enlighet med de grun
der som gälla beträffande lån från jordbrukets maskinlånefond.
Det är av stor vikt, all i speciella fall lån må kunna bevil ias siven till redan
utförda anläggningar. Pionjärerna på ifrågavarande område synas nårn
-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
ligen icke böra komma i sämre ställning än de som hädanefter utföra sådana
anläggningar.
Den för ändamålet erforderliga lånefonden synes böra tillföras ett kapital
av 500,000 kronor.
Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen lia uttalat, att en given
begränsning för anordnandet av bevattningsanläggningar läge däri, att hinder
av rättslig art kunde möta. Intill dess erforderliga lagbestämmelser blivit
utfärdade för reglering av rättsförhållandet mellan olika därav berörda intressen,
har sålunda anläggning för bevattning ansetts kunna komma till
stånd allenast, när företaget blott berörde en intressent och denne fritt disponerade
över för företaget erforderligt vatten eller eljest betryggande förutsättningar
förelåge för anläggningens utförande och framtida utnyttjande.
Även med denna begränsning ha emellertid bevattningsanläggningar ansetts
kunna beräknas komma till utförande i relativt stor utsträckning. Med hänsyn
till bevattningsfrågans stora betydelse för landets jordbruk och trädgårdsskötsel
ha myndigheterna därför ansett statsmakternas medverkan till
dess lösning även i denna mera begränsade omfattning vara väl motiverad.
Emellertid har den sålunda ifrågasatta statliga underslödsverksamheten ansetts
till en början böra få viss försökskaraktär. Myndigheferna, som i enlighet
med professor Flodkvists förslag förordat, att till bestridande av kostnaderna
för bevattningsanläggningar lån borde kunna få utgå ur en därtill särskilt
avsatt lånefond, benämnd bevattningslånefonden, ha i fråga örn de närmare
villkoren för lånens åtnjutande m. m. anfört följande.
Vid låneberäkningen bör hänsyn få tagas till kostnaden för såväl utförandet
av bevattningsanläggningen, däri inberäknat kostnad för erforderlig
maskinuppsättning och material samt ersättningar, där sådana kunna ifrågakomma,
som även kostnaden för upprättande av bevattningsplan.
Lån till varje särskilt företag bör få uppgå till belopp motsvarande högst
75 procent av anläggnings- och förrättningskostnaderna. Beviljat lån bör få
innehavas under 2 år från första lyftningsdagen räntefritt och utan amortering.
Därefter beräknas ränta å lånet på vanligt sätt, d. v. s. räntan må icke
understiga medelräntan för statens upplåning mot obligationer under det
budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, med tillägg
av V4 procent. Räknat från 2 år efter första lyftningsdagen bör lånet vid utgången
av vart och ett av därpå följande 10 år aterbetalas med T/io av det ursprungliga
lånebeloppet. För beviljat låns aterbetalande m. m. bör ställas
säkerhet, som kan godkännas av den myndighet, som skall förvalta den
nya fonden.
Låneansökningar böra prövas och avgöras av lantbruksstyrelsen.
Någon beräkning rörande den ifrågasatta lånefondens storlek kan icke göras,
innan närmare erfarenhet vunnits rörande verksamhetens blivande omfattning.
Intet synes emellertid vara att erinra mot att fonden nu bestämmes
till 500,000 kronor.
För handhavande av de nya uppgifter, som genom inrättande av en bevattningslånefond
skulle komma att tillföras lantbruksstyrelsen, torde bliva
erforderligt att hos styrelsen tillfälligtvis anställa på området särskilt sakkunnig
att biträda med uppgörandet av bevattningsplaner m. m. För undersökningar
på förrättningsställena samt uppgörandet av arbetsplaner m. m.
rörande bevattningsföretagen bör den sakkunnige äga att av vederbörande
rekvirenter uppbära visst arvode. Därutöver bör av statsmedel utgå visst
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
5
belopp till hans avlöning jämte reseersättningar. Lantbruksstyrelsen torde få
tillfälle att framdeles inkomma med beräkning över för anställandet av ifrågavarande
experter erforderliga medel. Emellertid må redan nu framhållas, att
kostnaderna för ändamålet kunna antagas bliva relativt obetydliga och icke
behöva överstiga 5.000 kronor för år.
I sitt utlåtande den 19 februari 1942 har statskontoret framhållit följande.
För den händelse den ifrågasatta hjälpverksamheten befinnes nödvändig
ur folkförsörjningens synpunkt, har statskontoret icke något att erinra mot
inrättandet av en lånefond för sådant ändamål.
Mot de föreslagna lånevillkoren har ämbetsverket vissa erinringar. Enligt
de uppdragna riktlinjerna skulle beviljat lån under två år från första lyftningsdagen
få innehavas räntefritt och utan amorteringsskyldighet. En dylik
eftergift vore enligt ämbetsverkets uppfattning motiverad, därest bevattningsanläggningen
först efter nämnda tid kunde väntas lämna något resultat. Då
bevattningen inverkar på skördeutfallet redan första året, torde emellertid
anläggningen kunna förräntas och amorteras utan dylikt uppskov. Bestämmelsen
om viss tids ränte- och amorteringsfrihet synes därför böra utgå. I
stället för det föreslagna sättet för räntebestämningen torde vidare böra föreskrivas,
att räntan skall fastställas av Kungl. Maj:t på grundval av den effektiva
medelräntan av statens fasta upplåning. Denna metod för räntebestämningen
överensstämmer för övrigt med det förslag i sådant hänseende,
som statskontoret har för avsikt att framlägga vid fullgörandet av en ämbetsverket
anbefalld utredning rörande sättet för bestämmandet av räntan å statens
utlåningsfonder.
I fråga örn lånevillkoren i övrigt, lånerörelsens handhavande samt fondens
föreslagna storlek har statskontoret icke något att erinra.
Jag torde härefter få övergå till att redogöra för de framställda förslagen
rörande anslag till vissa bevattningsförsök.
Styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen har i sin förenämnda
skrivelse den 23 augusti 1941 anfört i huvudsak följande.
Sedan några år tillbaka har ett ekonomiskt något så när överkomligt bevattningsaggregat
(kostnad 6—8 000 kronor) inköpts och utnyttjats på kulturbetena
hos godsägaren A. Elfverson, Kolby gård, Kalmar län. Föreningen
har sig bekant att åtminstone tre andra jordbrukare i kalmartrakten rekvirerat
samma sorts aggregat till sina gårdar.
Styrelsen anser, att föreningen i samverkan med lantbrukshögskolans hydrotekniska
institution utan dröjsmål bör utreda frågan örn den konstgjorda bevattningens
ekonomiska förutsättningar för kulturbete i landets torraste delar
och har därför som en förberedande åtgärd av godsägare Elfverson utverkat
tillstånd att få genomföra tvenne försöksserier, nödvändiga för en första
orientering i ärendet, nämligen under förutsättning att allmänna medel kunde
erbållas för uppgiften.
De beräknade kostnaderna för verksamhetens igångsättande och bedrivande
under år 1942 utgöra omkring 3,500 kronor. Därvid beräknas 1.500 kronor
såsom arvode till en försöksassistent (6 mån. å 250 kronor), 500 kronor
såsom ersättning till jordägaren, 400 kronor lill bestridande av slängselkostnader,
800 kronor till anskaffande av regnavskärmningsanordningar och
regnmätare samt 300 kronor lill diverse omkostnader.
Professor Flodkvist har yttrat följande beträffande betydelsen av alt en
planmässigt upplagd försöksverksamhet kommer till stånd i fråga örn den
konstgjorda bevattningen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
På grund av att kostnaderna för maskinella anläggningar för bevattning
äro ganska betydande måste deras användning för att bliva ur ekonomisk
synpunkt förmånlig begränsas till sådana platser, där de naturliga förutsättningarna
äro gynnsamma. För att man skall kunna bedöma en dylik anläggnings
lönsamhet är det vidare nödvändigt att känna såväl anläggningskostnaderna,
som värdet av de skördeökningar, bevattningen kan förväntas medföra.
Medan de förra ganska väl låta sig beräknas, kan den genomsnittliga
skördeökningen icke utan vidare fastställas. Den enda möjligheten att kunna
bestämma denna är genom att utföra bevattningsförsök.
Med hänsyn till att verksamheten för anläggande av system för konstgjord
bevattning kan förväntas få en väsentligt ökad omfattning under den närmast
kommande tiden, är det av stor betydelse att en planmässigt upplagd försöksverksamhet
på ifrågavarande område kommer till stånd. Ett stort antal frågor
såsom fastställandet av den optimala vattengivan för olika grödor under
olika betingelser, lämpliga tidsintervaller mellan vattengivorna, vatten- och
lufttemperaturens inverkan på växtligheten, förhållandet mellan bevattning
och gödsling, huruvida bevattning kan ske med avfallsvatten samt med saltvatten
m. fl. problem kräva sålunda sin lösning. En dylik försöksverksamhet
synes lämpligen böra stå under ledning av lantbrukshögskolans hydrotekniska
institution.
Såsom ett led i nämnda försöksverksamhet har år 1941 vid lantbrukshögskolan
utförts ett bevattningsförsök å betesvall, vilket planeras skola
pågå under en följd av år. För att erhålla en allsidig belysning av frågan örn
bevattningens lönsamhet är det önskvärt, att dylika försök kunna utläggas på
olika platser inom de delar av landet, där torka är vanlig. Försök torde sålunda
böra utläggas i Kristianstads, Kalmar och Stockholms län. I Kristianstads
län torde försöket lämpligen böra anläggas på statens försöksgård i Ugerup.
I Kalmar län torde försöket böra anordnas i samråd med svenska valloch
mosskulturföreningen. I Stockholms län synes försöket böra utföras i
samråd med Stockholms läns och stads hushållningssällskap och gå ut på utrönande
av saltvattnets lämplighet för bevattning. Slutligen bör bevattningsförsöket
vid lantbrukshögskolan utvidgas till ett kombinerat bevattnings- och
gödslingsförsök.
Beträffande kostnaderna för de av lantbrukshögskolans hydrotekniska institution
planerade bevattningsförsöken under år 1942 har åberopats följande
uppställning.
Fasta kostnader:
Anläggningskostnader för 4 bevattningsförsök å 2,000 kronor
................................................ kronor 8,000
Driftkostnader:
Ersättning å 500 kronor under 1 år till 3 försöks värdar för
.skötsel av försöken under ledning av hydrotekniska institutionen
............................................ » 1,500
Beräknade resekostnader och reseersättningar åt försöksle
riaren
........................................„.... » 1,000
Summa kronor 10,500.
Enligt styrelsens för lantbrukshögskolan uppfattning är det av synnerligen
stor vikt, att ifrågavarande bevattningsförsök kunna komma till utförande redan
våren och sommaren 1942.
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
7
Lantbruksstyrelsen har i detta hänseende framhållit bland annat följande.
Frågan om bevattningens ekonomi är för vårt lands vidkommande ännu så
gott som helt outredd. Det är därför synnerligen angeläget, att försöksverksamhet
snarast — helst redan nästkommande vegetationsperiod — kommer
Lill stånd för belysande av den mångfald frågor, som härvidlag äro av vikt.
Då en bevattningsanläggnings lönsamhet i regel icke torde bliva beroende enbart
av bevattningens betydelse för betesväxter, synes försöksverksamheten
böra göras mer allsidig än styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen
i sin framställning ifrågasatt. Med hänsyn till att de riktlinjer för en
verksamhet med bevattningsförsök, som angivas i professor Flodkvists framställning,
i huvudsak synas väl avvägda förordas, att erforderliga medel anvisas
för anordnande av bevattningsförsök väsentligen i enlighet med sagda
riktlinjer.
Medelsbehovet härför synes icke nu kunna med större noggrannhet beräknas.
Mot att, såsom ifrågasatts, ett belopp av 10,500 kronor anvisas för ändamålet
i tilläggsstat för innevarande budgetår synes emellertid intet vara att
invända. Beloppet bör ställas till högskolestyrelsens förfogande. På Kungl.
Maj:t torde böra ankomma att meddela närmare föreskrifter rörande beloppets
användning.
Statens livsmedelskommission har anfört, att den av lantbrukshögskolan
föreslagna anordningen — varigenom även det i svenska vall- och mosskulturföreningens
ansökan avsedda syftet komme att bliva tillgodosett — syntes
kommissionen ändamålsenlig, enär ifrågavarande försöksanordning borde bedrivas
så allsidigt som möjligt, bland annat för utrönande av en bevattningsanläggnings
lönsamhet under olika förhållanden och för skilda grödor. Med
stöd härav har livsmedelskommissionen tillstyrkt förslaget om en medelsanvisning
med 10,500 kronor för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för innevarande
budgetår.
På grund av de senaste årens starka torkperioder, som i vissa trakter av Departementslandet
medfört svår missväxt, bär ett starkt intresse för konstgjord bevatt- chefer>- ning av fält och trädgårdar framträtt. Med tillgodogörande av vunna erfarenheter
på området lia även bevattningsanläggningar genom enskilt initiativkommit
till utförande, vilka i vissa fall visat sig giva lovande resultat. Med
hänsyn till den betydelse bevattningsfrågans lösande torde få för jordbruket
och trädgårdsskötseln inom de delar av landet, där erforderlig vattentillgång
förefinnes, torde det vara befogat, alt staten lämnar visst stöd för anordnandet
av bevattningsanläggningar.
I likhet med lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen anser jag det
lämpligt att en lånefond, benämnd bevattningslånefonden, inrättas, från vilken
lån för bestridande av kostnaderna för bevattningsanläggningar kunna
beviljas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Med hänsyn
till att frågan örn anordnandet av bevattningsanläggningar ännu får anses
befinna sig på försöksstadiet synes lånerörelsen lills vidare böra begränsas
lill sådana anläggningar, beträffande vilka särskilt gynnsamma naturliga förutsättningar
föreligga och för vilka erforderligt vatten fritt disponeras.
Beträffande storleken av de lån, som böra ifrågakomma, kan jag ansluta
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
mig till lantbruksstyrelsens förslag. Lån torde sålunda få lämnas intill
75 procent av den för varje särskilt företag beräknade anläggningskostnaden,
däri inberäknat kostnaden för upprättande av erforderlig bevattningsplan.
Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att besluta örn utlämnande
av lån, dock först sedan vederbörande hushållningssällskap efter hörande
av sin täckdikningsnämnd avgivit yttrande samt bevattningsplan upprättats.
Av sådan plan bör framgå bland annat jordens beskaffenhet, dräneringstillstånd
och användning, ifrågasatt anläggnings närmare utformning
och kapacitet, anläggningskostnad och beräknade årliga kostnader. För bedömandet
av frågan om lönsamheten av ifrågasatt företag torde även böra angivas
de fördelar, vilka väntas kunna erhållas under skilda förhållanden genom
tillkomsten av bevattningsanläggning.
Enär för granskning och planläggning av bevattningsföretag torde erfordras
särskild sakkunskap, har jag icke något att erinra mot lantbruksstyrelsens
förslag att möjlighet beredes för anlitande inom styrelsen av en på området
sakkunnig person för biträde med uppgörandet av bevattningsplaner m. m.
För planläggningar ävensom för undersökningar å förrättningsställena torde
vederbörande rekvirenter böra erlägga vissa avgifter. Dessa böra i möjligaste
mån avvägas så att kostnaderna för resor och avlöning till den sakkunnige
kunna täckas genom inflytande avgifter. Därest avgifterna icke visa sig tillräckliga,
torde för ändamålet få tagas i anspråk medel, som std till Kungl.
Maj:ts förfogande.
I fråga örn bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneverksamheten
kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens och livsmedelskommissionens
förslag. Då den konstgjorda bevattningen vid inträffande torkperioder
torde medföra ett bättre utnyttjande av jordens växtkraft redan under
det första året, synes någon räntefrihet dock ej böra ifrågakomma. Beträffande
räntan vill jag, med hänsyn till vad statskontoret anfört, förorda att densamma
fastställes av Kungl. Hajd på grundval av den effektiva medelräntan
av statens fasta upplåning. Räknat från två år efter första lyftningsdagen
bör erhållet lån återbetalas under en tid av 10 år. För återbetalningen synes
böra ställas säkerhet, som kan godkännas av den myndighet som handhar
lånerörelsen. Där särskilda skäl föreligga, torde undantagsvis lån böra få
utgå även till redan utförda anläggningar.
Att med någon större grad av säkerhet beräkna medelsbehovet för den
nu ifrågasatta låneverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. 1 enlighet
med lantbruksstyrelsens förslag synes emellertid till den nya lånefonden
böra anvisas ett belopp av 500,000 kronor. Då det är av vikt, att verksamheten
kan igångsättas redan under innevarande budgetår, vill jag förorda
att sagda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.
Därest riksdagen bifaller vad sålunda förordats, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda för ifrågavarande verksamhet erforderliga bestämmelser.
Vad härefter angår frågan örn medelsanvisning för utförandet av vissa
bevattningsförsök, framgår av den i ärendet förebragta utredningen att
Kungl. Maj:ts proposition nr 141.
9
åtskilliga problem ännu föreligga, vilka måste lösas för att fältbevattningen
skall kunna giva bästa möjliga resultat under olika förhållanden och för olika
grödor. På grund av det intresse som råder inom landet för anordnandet
av bevattningsanläggningar synes det vara av vikt att en sådan försöksverksamhet
kommer till stånd, som kan giva en god vägledning beträffande
den konstgjorda bevattningens möjligheter. I likhet med de hörda myndigheterna
vill jag därför förorda, att vissa bevattningsförsök må komma till
utförande i huvudsaklig överensstämmelse med den av lantbrukshögskolans
styrelse framlagda planen. Vid bifall härtill torde det i styrelsens för
svenska vall- och mosskulturföreningen framställning avsedda syftet även
bliva tillgodosett. För utförandet av de av lantbrukshögskolan till år
1942 planerade bevattningsförsöken erfordras ett belopp av 10,500 kronor,
och jag vill förorda att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan:
Anordnande av bevattningsförsök. För användningen av anslaget,
vilket bör ställas till styrelsens för lanbrukshögskolan förfogande, torde
Kungl. Maj:t i sinom tid böra meddela erforderliga föreskrifter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
anvisa
1) till Bevattningslånefonden å kapitalbudgeten under rub
riken
statens utlåningsfonder ett reservationsanslag
av ............................ kronor 500,000;
2) till Lantbrukshögskolan: Anordnande av bevattnings
försök
under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag
av.......................... kronor 10,500.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Benno Gårdsten.
Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr lil.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1942:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m. a1 i texten
- JoU 1942:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m. s. 1 i texten