Sök i Ratio Lex

Angående inrättande au en lånefond för bevattningsanläggningar m. m

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:141, Angående inrättande au en lånefond för bevattningsanläggningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inrättande au

en lånefond för bevattningsanläggningar m. m.; given

Stockholms slott den 6 mars 1942.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

0 mars 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.

chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Bergquist:

I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 8 augusti 1941 har rektorn vid

lantbrukshögskolan, professorn i agronomisk hydroteknik H. Flodkvist,

hemställt örn åtgärders vidtagande för inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar

inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Vid skrivelsen

var bland annat fogad en redogörelse för ett vid lantbrukshögskolan år

1941 utfört försök med bevattning av betesvall. Vidare ha hushållningssällskapens

ombud i skrivelse den 30 september 1941, i anslutning till en

motion av Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, hemBihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 141.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

ställt, att Kungl. Maj:t mätte föranstalta om skyndsam utredning rörande

på vad sätt och i vad mån staten lämpligen skulle kunna understödja utförandet

av anläggningar för bevattning av åker- och trädgårdsjord ävensom

för riksdagen framlägga av denna utredning föranledda förslag. Över nämnda

framställningar lia infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen

och statens livsmedelskommission gemensamt den 15 januari 1942 samt

av statskontoret den 19 februari 1942. Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen,

som vid sitt utlåtande fogat en av professor Flodkvist den

10 december 1941 upprättad promemoria, lia föreslagit att en särskild lånefond,

benämnd bevattningslånefonden, måtte inrättas ävensom att till sagda

fond måtte å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 anvisas ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Med skrivelse den 15 januari 1942 bar lantbruksstyrelsen överlämnat

dels en den 23 augusti 1941 dagtecknad skrivelse av styrelsen för svenska

vall- och mosskulturföreningen, däri föreningen hemställt örn ett statsanslag

av 3,500 kronor för igångsättande av vissa försök med artificiell

bevattning av betesmarker inom södra delen av Kalmar län för utredande av

den konstgjorda bevattningens ekonomiska förutsättningar för lantbruket,

dels ock en den 24 november 1941 dagtecknad framställning av styrelsen för

lantbruksliögskolan, däri högskolestyrelsen, under åberopande av en skrivelse

av professor Flodkvist, hemställt örn ett anslag av 10,500 kronor för

utförande av vissa bevattningsförsök. Lantbruksstyrelsen, som uppgivit, att

det i föreningsstyrelsens ansökning avsedda syftet komme att bliva tillgodosett,

därest högskolestyrelsens framställning bifölles, har hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1941/

42 till Lantbrukshögskolan: Bidrag till bevattningsförsök anvisa ett reservationsanslag

av 10,500 kronor. Över sistnämnda framställningar har statens

livsmedelskommission den 17 februari 1942 avgivit utlåtande.

Innan jag närmare ingår på de i förenämnda framställningar väckta förslagen

torde jag få lämna följande uppgifter beträffande de erfarenheter

som enligt handlingarna i ärendet redan vunnits inom landet i fråga örn

sambandet mellan nederbördens storlek under vegetationstiden och skördeavkastningen

ävensom följande kortfattade redogörelse för tidigare utförda

försök med bevattning i vårt land.

Inom stora delar av riket särskilt i de östligaste länen är försommarens

nederbörd i allmänhet otillräcklig för att jorden skall giva optimal avkastning.

Vattnet är därför i dessa trakter en faktor som ofta blir bestämmande

för skördens storlek.

Medan jordbrukarna och trädgårdsodlarna tidigare stodo praktiskt taget

h jälplösa under torkperioder, ha under senare tid maskinella anordningar för

bevattning av trädgårdsanläggningar och under de tre senaste åren jämväl

av betesvallar och åker jord kommit till utförande på åtskilliga platser i södra

och mellersta Sverige. Nämnda anordningar bestå av ledningar, varigenom

vattnet ledes under tryck från tillgängliga vattensamlingar samt utsprides i

regnform över fälten medelst särskilda spridningsaggregat.

Resultat föreligga av två med statsmedel utförda bevattningsförsök inom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 141.

3

landet, nämligen ett vid Målhammar i Västmanland och ett vid lantbrukshögskolan.

Förstnämnda försök utfördes under åren 1922—1926 och stod

under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Beträffande resultalen av detsamma anföres i lantbruksakademiens handlingar

och tidskrift år 1928 bland annat följande.

»Vid förståndig bevattning lia samtliga kulturväxter, ehuru i olika grad,

lämnat ökad skörd. Genom bevattning kan konstgödsel bringas lämna säkrare

och bättre resultat. Rotfrukterna, och därnäst i hög kultur varande betesvallar,

lämna de bästa resultaten vid bevattning. Bevattning i förening med

gödsling av betesvall omedelbart efter avbetningen är ett medel att åstadkomma

hastig återväxt och därigenom göra sig oberoende av torkperioder

med nedgång i mjölkproduktionen och nedsättning av ladugårdsskötsel^ räntabilitet.

Mindre bevattningsanläggningar för trädgårdar kunna i väsentlig

mån förbättra trädgårdsskötselns ekonomi.»

Med det vid lantbrukshögskolan år 1941 utförda bevattningsförsöket avsags

i första hand att undersöka skördeutslaget vid successivt ökade vattengivor.

Enligt professor Flodkvists redogörelse för försöket erhölls vid bevattning

betydande skördeökningar, vilket emellertid till en del måste tillskrivas

den osedvanligt ringa nederbörden under försöksperioden.

I sin framställning om inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar

har professor Flodkvist framhållit, att i Sverige

för närvarande förefunnes stort intresse för anordnande av bevattningsanläggningar

såväl inom jordbruket som inom trädgårdsskötseln. Den tekniska

utvecklingen hade nu även nått så långt i fråga om enkelhet och billighet,

att bevattning inom vissa gränser, främst inom de mera nederbördsfattiga

delarna av landet, måste anses vara ägnad att bliva till gagn för jordbruk

och trädgårdskulla. Professor Flodkvist har uttalat, att liksom staten sedan

årtionden tillbaka kraftigt understödde torrläggningsverksamheten, staten

även — särskilt under nuvarande förhållanden — borde lämna erforderligt

stöd, då fråga vöre örn tillförande av vatten för avhjälpande av torkans härjningar.

En lämplig åtgärd har synts vara grundandet av en bevattningslånefond,

ur vilken lån på gynnsamma villkor skulle kunna lämnas till jordbrukare

och trädgårdsmän. Beträffande den ifrågasatta låneverksamhetens närmare

utformning har föreslagits följande.

Lån bör få utfå med belopp motsvarande den för respektive anläggning beräknade

kostnaden, dock med högst 600 kronor för hektar vid flyttbar anläggning

och med högst 1,800 kronor för hektar vid fast anläggning. Erhållet

lån bör amorteras under 10 år med en tiondel årligen samt vara räntefritl

under de tre första åren men därefler löna med 3 procents ränta. Ansökan örn

lån bör prövas och avgöras av lantbruksstyrelsen men inlämnas till vederbörande

hushållningssällskap, som med eget yttrande antingen förordar eller

avstvrker låns beviljande. Inom hushållningssällskap hör framställning örn

lån behandlas av sällskapets täckdikningsnämnd (grundförbättringsnämnd).

i vilken som självskrivna ledamöter ingå en lantbruksingenjör och den iordbrukskonsulent

sorn arbetar för dränering. Vid behandling av låneansökningar

avseende trädgårdskultur synes sällskapets trädgårdskonsulent höra deltaga.

Säkerhet för beviliat lån torde böra lämnas i enlighet med de grun

der som gälla beträffande lån från jordbrukets maskinlånefond.

Det är av stor vikt, all i speciella fall lån må kunna bevil ias siven till redan

utförda anläggningar. Pionjärerna på ifrågavarande område synas nårn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

ligen icke böra komma i sämre ställning än de som hädanefter utföra sådana

anläggningar.

Den för ändamålet erforderliga lånefonden synes böra tillföras ett kapital

av 500,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen lia uttalat, att en given

begränsning för anordnandet av bevattningsanläggningar läge däri, att hinder

av rättslig art kunde möta. Intill dess erforderliga lagbestämmelser blivit

utfärdade för reglering av rättsförhållandet mellan olika därav berörda intressen,

har sålunda anläggning för bevattning ansetts kunna komma till

stånd allenast, när företaget blott berörde en intressent och denne fritt disponerade

över för företaget erforderligt vatten eller eljest betryggande förutsättningar

förelåge för anläggningens utförande och framtida utnyttjande.

Även med denna begränsning ha emellertid bevattningsanläggningar ansetts

kunna beräknas komma till utförande i relativt stor utsträckning. Med hänsyn

till bevattningsfrågans stora betydelse för landets jordbruk och trädgårdsskötsel

ha myndigheterna därför ansett statsmakternas medverkan till

dess lösning även i denna mera begränsade omfattning vara väl motiverad.

Emellertid har den sålunda ifrågasatta statliga underslödsverksamheten ansetts

till en början böra få viss försökskaraktär. Myndigheferna, som i enlighet

med professor Flodkvists förslag förordat, att till bestridande av kostnaderna

för bevattningsanläggningar lån borde kunna få utgå ur en därtill särskilt

avsatt lånefond, benämnd bevattningslånefonden, ha i fråga örn de närmare

villkoren för lånens åtnjutande m. m. anfört följande.

Vid låneberäkningen bör hänsyn få tagas till kostnaden för såväl utförandet

av bevattningsanläggningen, däri inberäknat kostnad för erforderlig

maskinuppsättning och material samt ersättningar, där sådana kunna ifrågakomma,

som även kostnaden för upprättande av bevattningsplan.

Lån till varje särskilt företag bör få uppgå till belopp motsvarande högst

75 procent av anläggnings- och förrättningskostnaderna. Beviljat lån bör få

innehavas under 2 år från första lyftningsdagen räntefritt och utan amortering.

Därefter beräknas ränta å lånet på vanligt sätt, d. v. s. räntan må icke

understiga medelräntan för statens upplåning mot obligationer under det

budgetår, som närmast föregått det, varunder lånet beviljats, med tillägg

av V4 procent. Räknat från 2 år efter första lyftningsdagen bör lånet vid utgången

av vart och ett av därpå följande 10 år aterbetalas med T/io av det ursprungliga

lånebeloppet. För beviljat låns aterbetalande m. m. bör ställas

säkerhet, som kan godkännas av den myndighet, som skall förvalta den

nya fonden.

Låneansökningar böra prövas och avgöras av lantbruksstyrelsen.

Någon beräkning rörande den ifrågasatta lånefondens storlek kan icke göras,

innan närmare erfarenhet vunnits rörande verksamhetens blivande omfattning.

Intet synes emellertid vara att erinra mot att fonden nu bestämmes

till 500,000 kronor.

För handhavande av de nya uppgifter, som genom inrättande av en bevattningslånefond

skulle komma att tillföras lantbruksstyrelsen, torde bliva

erforderligt att hos styrelsen tillfälligtvis anställa på området särskilt sakkunnig

att biträda med uppgörandet av bevattningsplaner m. m. För undersökningar

på förrättningsställena samt uppgörandet av arbetsplaner m. m.

rörande bevattningsföretagen bör den sakkunnige äga att av vederbörande

rekvirenter uppbära visst arvode. Därutöver bör av statsmedel utgå visst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

5

belopp till hans avlöning jämte reseersättningar. Lantbruksstyrelsen torde få

tillfälle att framdeles inkomma med beräkning över för anställandet av ifrågavarande

experter erforderliga medel. Emellertid må redan nu framhållas, att

kostnaderna för ändamålet kunna antagas bliva relativt obetydliga och icke

behöva överstiga 5.000 kronor för år.

I sitt utlåtande den 19 februari 1942 har statskontoret framhållit följande.

För den händelse den ifrågasatta hjälpverksamheten befinnes nödvändig

ur folkförsörjningens synpunkt, har statskontoret icke något att erinra mot

inrättandet av en lånefond för sådant ändamål.

Mot de föreslagna lånevillkoren har ämbetsverket vissa erinringar. Enligt

de uppdragna riktlinjerna skulle beviljat lån under två år från första lyftningsdagen

få innehavas räntefritt och utan amorteringsskyldighet. En dylik

eftergift vore enligt ämbetsverkets uppfattning motiverad, därest bevattningsanläggningen

först efter nämnda tid kunde väntas lämna något resultat. Då

bevattningen inverkar på skördeutfallet redan första året, torde emellertid

anläggningen kunna förräntas och amorteras utan dylikt uppskov. Bestämmelsen

om viss tids ränte- och amorteringsfrihet synes därför böra utgå. I

stället för det föreslagna sättet för räntebestämningen torde vidare böra föreskrivas,

att räntan skall fastställas av Kungl. Maj:t på grundval av den effektiva

medelräntan av statens fasta upplåning. Denna metod för räntebestämningen

överensstämmer för övrigt med det förslag i sådant hänseende,

som statskontoret har för avsikt att framlägga vid fullgörandet av en ämbetsverket

anbefalld utredning rörande sättet för bestämmandet av räntan å statens

utlåningsfonder.

I fråga örn lånevillkoren i övrigt, lånerörelsens handhavande samt fondens

föreslagna storlek har statskontoret icke något att erinra.

Jag torde härefter få övergå till att redogöra för de framställda förslagen

rörande anslag till vissa bevattningsförsök.

Styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen har i sin förenämnda

skrivelse den 23 augusti 1941 anfört i huvudsak följande.

Sedan några år tillbaka har ett ekonomiskt något så när överkomligt bevattningsaggregat

(kostnad 6—8 000 kronor) inköpts och utnyttjats på kulturbetena

hos godsägaren A. Elfverson, Kolby gård, Kalmar län. Föreningen

har sig bekant att åtminstone tre andra jordbrukare i kalmartrakten rekvirerat

samma sorts aggregat till sina gårdar.

Styrelsen anser, att föreningen i samverkan med lantbrukshögskolans hydrotekniska

institution utan dröjsmål bör utreda frågan örn den konstgjorda bevattningens

ekonomiska förutsättningar för kulturbete i landets torraste delar

och har därför som en förberedande åtgärd av godsägare Elfverson utverkat

tillstånd att få genomföra tvenne försöksserier, nödvändiga för en första

orientering i ärendet, nämligen under förutsättning att allmänna medel kunde

erbållas för uppgiften.

De beräknade kostnaderna för verksamhetens igångsättande och bedrivande

under år 1942 utgöra omkring 3,500 kronor. Därvid beräknas 1.500 kronor

såsom arvode till en försöksassistent (6 mån. å 250 kronor), 500 kronor

såsom ersättning till jordägaren, 400 kronor lill bestridande av slängselkostnader,

800 kronor till anskaffande av regnavskärmningsanordningar och

regnmätare samt 300 kronor lill diverse omkostnader.

Professor Flodkvist har yttrat följande beträffande betydelsen av alt en

planmässigt upplagd försöksverksamhet kommer till stånd i fråga örn den

konstgjorda bevattningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

På grund av att kostnaderna för maskinella anläggningar för bevattning

äro ganska betydande måste deras användning för att bliva ur ekonomisk

synpunkt förmånlig begränsas till sådana platser, där de naturliga förutsättningarna

äro gynnsamma. För att man skall kunna bedöma en dylik anläggnings

lönsamhet är det vidare nödvändigt att känna såväl anläggningskostnaderna,

som värdet av de skördeökningar, bevattningen kan förväntas medföra.

Medan de förra ganska väl låta sig beräknas, kan den genomsnittliga

skördeökningen icke utan vidare fastställas. Den enda möjligheten att kunna

bestämma denna är genom att utföra bevattningsförsök.

Med hänsyn till att verksamheten för anläggande av system för konstgjord

bevattning kan förväntas få en väsentligt ökad omfattning under den närmast

kommande tiden, är det av stor betydelse att en planmässigt upplagd försöksverksamhet

på ifrågavarande område kommer till stånd. Ett stort antal frågor

såsom fastställandet av den optimala vattengivan för olika grödor under

olika betingelser, lämpliga tidsintervaller mellan vattengivorna, vatten- och

lufttemperaturens inverkan på växtligheten, förhållandet mellan bevattning

och gödsling, huruvida bevattning kan ske med avfallsvatten samt med saltvatten

m. fl. problem kräva sålunda sin lösning. En dylik försöksverksamhet

synes lämpligen böra stå under ledning av lantbrukshögskolans hydrotekniska

institution.

Såsom ett led i nämnda försöksverksamhet har år 1941 vid lantbrukshögskolan

utförts ett bevattningsförsök å betesvall, vilket planeras skola

pågå under en följd av år. För att erhålla en allsidig belysning av frågan örn

bevattningens lönsamhet är det önskvärt, att dylika försök kunna utläggas på

olika platser inom de delar av landet, där torka är vanlig. Försök torde sålunda

böra utläggas i Kristianstads, Kalmar och Stockholms län. I Kristianstads

län torde försöket lämpligen böra anläggas på statens försöksgård i Ugerup.

I Kalmar län torde försöket böra anordnas i samråd med svenska valloch

mosskulturföreningen. I Stockholms län synes försöket böra utföras i

samråd med Stockholms läns och stads hushållningssällskap och gå ut på utrönande

av saltvattnets lämplighet för bevattning. Slutligen bör bevattningsförsöket

vid lantbrukshögskolan utvidgas till ett kombinerat bevattnings- och

gödslingsförsök.

Beträffande kostnaderna för de av lantbrukshögskolans hydrotekniska institution

planerade bevattningsförsöken under år 1942 har åberopats följande

uppställning.

Fasta kostnader:

Anläggningskostnader för 4 bevattningsförsök å 2,000 kronor

................................................ kronor 8,000

Driftkostnader:

Ersättning å 500 kronor under 1 år till 3 försöks värdar för

.skötsel av försöken under ledning av hydrotekniska institutionen

............................................ » 1,500

Beräknade resekostnader och reseersättningar åt försöksle
riaren

........................................„.... » 1,000

Summa kronor 10,500.

Enligt styrelsens för lantbrukshögskolan uppfattning är det av synnerligen

stor vikt, att ifrågavarande bevattningsförsök kunna komma till utförande redan

våren och sommaren 1942.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

7

Lantbruksstyrelsen har i detta hänseende framhållit bland annat följande.

Frågan om bevattningens ekonomi är för vårt lands vidkommande ännu så

gott som helt outredd. Det är därför synnerligen angeläget, att försöksverksamhet

snarast — helst redan nästkommande vegetationsperiod — kommer

Lill stånd för belysande av den mångfald frågor, som härvidlag äro av vikt.

Då en bevattningsanläggnings lönsamhet i regel icke torde bliva beroende enbart

av bevattningens betydelse för betesväxter, synes försöksverksamheten

böra göras mer allsidig än styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen

i sin framställning ifrågasatt. Med hänsyn till att de riktlinjer för en

verksamhet med bevattningsförsök, som angivas i professor Flodkvists framställning,

i huvudsak synas väl avvägda förordas, att erforderliga medel anvisas

för anordnande av bevattningsförsök väsentligen i enlighet med sagda

riktlinjer.

Medelsbehovet härför synes icke nu kunna med större noggrannhet beräknas.

Mot att, såsom ifrågasatts, ett belopp av 10,500 kronor anvisas för ändamålet

i tilläggsstat för innevarande budgetår synes emellertid intet vara att

invända. Beloppet bör ställas till högskolestyrelsens förfogande. På Kungl.

Maj:t torde böra ankomma att meddela närmare föreskrifter rörande beloppets

användning.

Statens livsmedelskommission har anfört, att den av lantbrukshögskolan

föreslagna anordningen — varigenom även det i svenska vall- och mosskulturföreningens

ansökan avsedda syftet komme att bliva tillgodosett — syntes

kommissionen ändamålsenlig, enär ifrågavarande försöksanordning borde bedrivas

så allsidigt som möjligt, bland annat för utrönande av en bevattningsanläggnings

lönsamhet under olika förhållanden och för skilda grödor. Med

stöd härav har livsmedelskommissionen tillstyrkt förslaget om en medelsanvisning

med 10,500 kronor för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

På grund av de senaste årens starka torkperioder, som i vissa trakter av Departementslandet

medfört svår missväxt, bär ett starkt intresse för konstgjord bevatt- chefer>- ning av fält och trädgårdar framträtt. Med tillgodogörande av vunna erfarenheter

på området lia även bevattningsanläggningar genom enskilt initiativkommit

till utförande, vilka i vissa fall visat sig giva lovande resultat. Med

hänsyn till den betydelse bevattningsfrågans lösande torde få för jordbruket

och trädgårdsskötseln inom de delar av landet, där erforderlig vattentillgång

förefinnes, torde det vara befogat, alt staten lämnar visst stöd för anordnandet

av bevattningsanläggningar.

I likhet med lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen anser jag det

lämpligt att en lånefond, benämnd bevattningslånefonden, inrättas, från vilken

lån för bestridande av kostnaderna för bevattningsanläggningar kunna

beviljas. Fonden synes böra stå under statskontorets förvaltning. Med hänsyn

till att frågan örn anordnandet av bevattningsanläggningar ännu får anses

befinna sig på försöksstadiet synes lånerörelsen lills vidare böra begränsas

lill sådana anläggningar, beträffande vilka särskilt gynnsamma naturliga förutsättningar

föreligga och för vilka erforderligt vatten fritt disponeras.

Beträffande storleken av de lån, som böra ifrågakomma, kan jag ansluta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

mig till lantbruksstyrelsens förslag. Lån torde sålunda få lämnas intill

75 procent av den för varje särskilt företag beräknade anläggningskostnaden,

däri inberäknat kostnaden för upprättande av erforderlig bevattningsplan.

Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att besluta örn utlämnande

av lån, dock först sedan vederbörande hushållningssällskap efter hörande

av sin täckdikningsnämnd avgivit yttrande samt bevattningsplan upprättats.

Av sådan plan bör framgå bland annat jordens beskaffenhet, dräneringstillstånd

och användning, ifrågasatt anläggnings närmare utformning

och kapacitet, anläggningskostnad och beräknade årliga kostnader. För bedömandet

av frågan om lönsamheten av ifrågasatt företag torde även böra angivas

de fördelar, vilka väntas kunna erhållas under skilda förhållanden genom

tillkomsten av bevattningsanläggning.

Enär för granskning och planläggning av bevattningsföretag torde erfordras

särskild sakkunskap, har jag icke något att erinra mot lantbruksstyrelsens

förslag att möjlighet beredes för anlitande inom styrelsen av en på området

sakkunnig person för biträde med uppgörandet av bevattningsplaner m. m.

För planläggningar ävensom för undersökningar å förrättningsställena torde

vederbörande rekvirenter böra erlägga vissa avgifter. Dessa böra i möjligaste

mån avvägas så att kostnaderna för resor och avlöning till den sakkunnige

kunna täckas genom inflytande avgifter. Därest avgifterna icke visa sig tillräckliga,

torde för ändamålet få tagas i anspråk medel, som std till Kungl.

Maj:ts förfogande.

I fråga örn bestämmelserna i övrigt för den nu ifrågasatta låneverksamheten

kan jag i huvudsak ansluta mig till lantbruksstyrelsens och livsmedelskommissionens

förslag. Då den konstgjorda bevattningen vid inträffande torkperioder

torde medföra ett bättre utnyttjande av jordens växtkraft redan under

det första året, synes någon räntefrihet dock ej böra ifrågakomma. Beträffande

räntan vill jag, med hänsyn till vad statskontoret anfört, förorda att densamma

fastställes av Kungl. Hajd på grundval av den effektiva medelräntan

av statens fasta upplåning. Räknat från två år efter första lyftningsdagen

bör erhållet lån återbetalas under en tid av 10 år. För återbetalningen synes

böra ställas säkerhet, som kan godkännas av den myndighet som handhar

lånerörelsen. Där särskilda skäl föreligga, torde undantagsvis lån böra få

utgå även till redan utförda anläggningar.

Att med någon större grad av säkerhet beräkna medelsbehovet för den

nu ifrågasatta låneverksamheten är uppenbarligen icke möjligt. 1 enlighet

med lantbruksstyrelsens förslag synes emellertid till den nya lånefonden

böra anvisas ett belopp av 500,000 kronor. Då det är av vikt, att verksamheten

kan igångsättas redan under innevarande budgetår, vill jag förorda

att sagda belopp anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda budgetår.

Därest riksdagen bifaller vad sålunda förordats, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att utfärda för ifrågavarande verksamhet erforderliga bestämmelser.

Vad härefter angår frågan örn medelsanvisning för utförandet av vissa

bevattningsförsök, framgår av den i ärendet förebragta utredningen att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

9

åtskilliga problem ännu föreligga, vilka måste lösas för att fältbevattningen

skall kunna giva bästa möjliga resultat under olika förhållanden och för olika

grödor. På grund av det intresse som råder inom landet för anordnandet

av bevattningsanläggningar synes det vara av vikt att en sådan försöksverksamhet

kommer till stånd, som kan giva en god vägledning beträffande

den konstgjorda bevattningens möjligheter. I likhet med de hörda myndigheterna

vill jag därför förorda, att vissa bevattningsförsök må komma till

utförande i huvudsaklig överensstämmelse med den av lantbrukshögskolans

styrelse framlagda planen. Vid bifall härtill torde det i styrelsens för

svenska vall- och mosskulturföreningen framställning avsedda syftet även

bliva tillgodosett. För utförandet av de av lantbrukshögskolan till år

1942 planerade bevattningsförsöken erfordras ett belopp av 10,500 kronor,

och jag vill förorda att nämnda belopp anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan:

Anordnande av bevattningsförsök. För användningen av anslaget,

vilket bör ställas till styrelsens för lanbrukshögskolan förfogande, torde

Kungl. Maj:t i sinom tid böra meddela erforderliga föreskrifter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa

1) till Bevattningslånefonden å kapitalbudgeten under rub
riken

statens utlåningsfonder ett reservationsanslag

av ............................ kronor 500,000;

2) till Lantbrukshögskolan: Anordnande av bevattnings
försök

under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag

av.......................... kronor 10,500.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr lil.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m. a1 i texten
  2. JoU 1942:39 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en lånefond för bevattningsanläggningar m. m. s. 1 i texten