Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

148 sidor, varav 138 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 138 av 148 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42; given

Stockholms slott den 3 januari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42, föreslå riksdagen att, med

godkännande av de i protokollet berörda förslagen, å nämnda riksstat upptaga

de utgifter, som framgå av en vid protokollet såsom bihang fogad sammanställning

jämte specifikationer.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj''t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 janu
-

ari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 har 1941 års riksdag

upptagit vissa utgifter på sätt en såsom bihang till riksdagens skrivelse den

20 december 1941, nr 522, fogad sammanställning utvisar.

Å en tilläggsstat II till riksstaten böra nu medel äskas för olika ändamål,

som den senaste utvecklingen aktualiserat och som böra tillgodoses under

det löpande budgetåret. Till en del äro anslagsäskandena erforderliga för

reglering av utgifter å förskottsstaten. Beträffande den omfattning, i vilken

Bihang till riksdagens protokoll 1942. i sami. Nr 2. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

dylik reglering nu bör ske, böra samma principer tillämpas som tidigare

under detta budgetår och under föregående budgetår. Avskrivningsanslag

böra, likaledes enligt tidigare praxis, icke äskas i detta sammanhang.

De till en tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut örn förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit därvid

på hemställan av vederbörande föredragande enligt bi lagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1—13) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i

detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt

247 miljoner kronor å driftbudgeten och 50 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Av den å driftbudgeten äskade anslagsumman avse 53 miljoner

kronor reglering av försvarsutgifter på förskottsstaten och 41 miljoner

kronor täckning av reservförrådsnämndens utgifter för inköp av motorsprit

för försvarets räkning. Vidare ingå i äskandena å driftbudgeten dels ett belopp

av 56 miljoner kronor avseende prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, vilka i väsentlig mån betingats av fjolårets ogynsamma skördeutfall,

dels ett belopp av likaledes 56 miljoner kronor utgörande beräknade

nettokostnader för regleringsåtgärder beträffande oljekraftfoder och fodercellulosa,

vilka enligt hittills tillämpade regler eljest skolat av svenska spannmålsaktiebolaget

förskotteras till den tidpunkt under nästa budgetår då täckning

för förlusten å bolagets verksamhet under löpande bokslutsperiod skall

utgå.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, hemställer härefter,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna de förut omförmälda

förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—13) fattat beslut, och sålunda å riksstaten för budgetåret

1941/42 upptaga de utgifter som framgå av den vid protokollet såsom

bihang fogade sammanställningen jämte specifikationer.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

William Dickson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang.

RIKSSTATEN FÖR RUDGETÅRET

1941/42.

UTGIFTER Å TILLÄGGSSTAT II.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

yuu

Sammanställnin g

av utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42.

Kronor

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ........ 154,000

III. Utrikesdepartementet......................... 76,000

IV. Försvarsdepartementet........................134,048,000

V. Socialdepartementet .......................... 545,000

VI. Kommunikationsdepartementet .........„....... 130,000

VII. Finansdepartementet ..,,..................... 300,000

IX. Jordbruksdepartementet ......................112.223,100 247,476,100

Summa 247,476,100

Kronor

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering:

I. Statens affärsverksfonder...................................

III. Statens allmänna fastighetsfond..............................

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.............................

VII. Fonden för förlag till statsverket............................

4,028,000

7,200

16,538,100

29,170,000

Summa

49,743,300

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

-V''l

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA:

DRIFTBUDGETEN.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majt* proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottss laterna.

Kronor

Kronor

’. • i • v • , • • * • * ''t i.

* • A. Kungl, hovstaten.

8a

Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl.

hoven ..............................

154,000

■ ? i '' ; • j

lil. Utrikesdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sveriges representation i utlandet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

4

Skrivbiträden, reservationsanslag...................

25,000

5

Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag..

15,000

40,000

40,000

D. Diverse.

6

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige ...

26,000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-

tionsanslag.....................................

10,000

36,000

Summa

76,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

1

C. Försvarskrafterna.

1

Armén.

Sjukvård:

14a

Skyddsåtgärder mot gengasförgiftning, reservalionsan-

23,000

Tygmateriel m. m.:

40

Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag.......

34,750,000

40b

Luftskyddsåtgärder, reservationsanslag..............

1,875,000

36,625,000

Fortifikatoriska anläggningar:

41a

Vissa markförvärv för befästningsanläggningar m. m.,

reservationsanslag.............................

1,045,000

Bidrag och understöd:

47

Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag..

700,000

38,393,000

Marinen.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

74

Fartygsbyggnader för flottan, reservationsanslag.....

6,760,000

74d

Vattenbåt för kustflottan, reservationsanslag........

650,000

74e

Bogserbåtar för Karlskrona och Stockholms örlogsvarv,

reservationsanslag.............................

900,000

74f

Kylanläggningar i undervattensbåtar, reservationsanslag

90,000

79

Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,

reservationsanslag.............................

11,135,000

83b

Båtar för sjökrigsskolan, reservationsanslag.........

50,000

83c

Luftskyddsåtgärder, reservationsanslag..............

1,825,000

21,410,000

Fortifikatoriska anläggningar:

85a

Fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten m. m ,

reservationsanslag.............................

670,0001

i

22,080,000

Flygvapnet.

Flygmateriel m. m.:

107

Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag......

29,000,000

113e

Luftskyddsåtgärder, reservationsanslag.............

3,047,000

113f

Reservkraftaggregat vid vissa flygvapnets etablissement,

reservationsanslag.............................

728,000

32,775,000

32,775,000

93,248,000

E. Diverse.

15a

Inköp av motorsprit, reservationsanslag..............

40,800,000

Summa

134,048,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

77a

Fattigvård och barnavård:

Bidrag till allmänna barnhuset...................

180,000

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

29a

34a

Sinnessjukvårdsanstalter:

Statens anstalt för fallandesjuka:

Anskaffande av vissa inventarier, reservationsanslag

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Inköp av turboaggregat för Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium i Barkåkra, reservationsanslag.....

32.000

26.000

F. Civila luftskyddet.

58,000

3

Civilt luftskydd:

Alarmeringsanordningar, reservationsanslag.......

100,000

40.000

17.000

6a

9a

Besiktning av vissa motorfordon, reservationsanslag..

Resekostnads- och traktamentsersättning till vissa del- deltagare i kurser vid statens luftskyddsskola, för- slagsanslag .....................

157,000

G. Diverse.

157,000

ii

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva- tionsanslag ......................

i un rinn

*......

Summa

545,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kronor

Kronor

E. Diverse.

2a

Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för träns-

porter av finska flyktingar m. m., förslagsanslag----

130,000

VII. Finansdepartementet.

Kronor

Kronor

A. Finansdepartementet.

Finansdepartementet:

300,000

3

Besparingsberedningen, reservationsanslag...........

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantinannanäringar m. m.

Lantbrukshögskolan:

7a

Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet, reser-

vationsanslag.......................

10,000

8a

Utprövning av markundersökningsmetod m. m., re-

servationsanslag ...........................

20,000

8b

Undersökningar rörande kromosomfördubblade typer

av lantbruksväxter, reservationsanslag..........

16,000

46,000

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

18a

Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag..........

127,000

173,000

F. Veterinärväsendet m. m.

Veterinärhögskolan:

5a

Inredning och utrustning, reservationsanslag........

35,100

G. Lanthushållning i allmänhet.

31

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reserva-

tionsanslag.........................

56,000,000

31a

Kostnader i samband med svenska spannmålsaktie-

bolagets verksamhet, reservationsanslag............

56,000,000

112,000,000

J. Skogsväsendet.

Statens skogsförsöksanstalt:

1

8

Särskilda undersökningar, reservationsanslag........

15,000

Summa

112,223,100

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

SPECIFIKATION AV UTGIFTERNA:

KAPITALBUDGETEN.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

I. Statens af färs verks fonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

6

Bostadshus för postverkets räkning i Boden, reservations-

anslag.....................................

28,000

B. Telegrafverket.

3

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf vä-

sende, reservationsanslag.........................

4,000,000

Summa

4,028,000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Jordbruksdepartementet:

10a

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt,

reservationsanslag......................

7,200

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Kapitalinvestering.

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Arméförvaltningens delfond:

5

Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.,

reservationsanslag.............................

10,000,000

5c

Anordnande av vissa garage och verkstadslokaler, re-

servationsanslag...............................

750,000

9b

Kemiska tvättinrättningar, reservationsanslag........

274,000

13c

Vissa förråds- och verkstadslokaler, reservationsanslag

1,270,000

13d

Utvidgning av vissa verkstäder i Karlsborg, reserva-

tio ris aris la g...................................

85,000

12,379,000

M a r i n f ö r v a 11 n i n g e n s delfond:

23a

Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv, reservations-

anslag.......................................

517,000

25c

Förrådslokaler för minor m. m., reservationsanslag ..

1,200,000

26

Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m..

reservationsanslag.............................

120,000

28b

Förbättring av apteringsverkstaden vid Gotlands kust-

artilleriförsvar, reservationsanslag................

70,000

30a

Komplettering av maskinutrustningen vid kronohage-

riet i Karlskrona, reservationsanslag.............

34,800

31a

Kompletterings- och iståndsättningsarbeten i Älvsborgs

fästning, reservationsanslag.....................

50,000

1,991,800

Flygfiirvaltningens delfond:

42c

Reparation av tjänstebostad vid flygkrigsskolan, reser-

vationsanslag.................................

18,800

45c

Vissa förrådsbyggnader m. m., reservationsanslag ....

1,076,500

45d

Radiosändarstationer m. m. vid vissa flygvapnets

etablissement, reservationsanslag.................

216,000

46a

Ytterligare medel för provbocksanläggningar, reserva-

lionsanslag...................................

320,000

54

Förvärv av mark för Östgöta flygflottilj, reservations-

anslag.......................................

56,000

55

Utvidgning av flygfältet vid Svea flygflottilj, reserva-

iionsanslag ..................................

480,000

2,167,300

Summa

16,588,100

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kronor

Kronor

2a

4a

Finansdepartementet:

Förlag för viss kreditgivning, reservationsanslag......

Handelsdepartementet:

Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservations- anslag ..........................

5,500,000

1 17(1 rinn

5

Folkhushållningsdepartementet:

Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m.,

reservationsanslag..........

22,500,000

Summa

29,170,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

15

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter

under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt

anför därvid följande.

A. Kungl, hovstaten.

[1.] 8 a. Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hovén. Å

riksstaten för budgetåret 1941/42 hava liksom för de tre nästföregående

budgetåren anvisats dels ett anslag å 50,000 kronor till ved och kol för de

kungl, hoven, dels ock ett anslag å 95,000 kronor till täckande av motsedd

brist å nämnda anslag. Därjämte hava å tilläggsstat för budgetåret 1940/41

anvisats sammanlagt 189,600 kronor till täckande av vissa merkostnader för

ifrågavarande ändamål under budgetåren 1937/38—1940/41.

I skrivelse den 18 december 1941 har riksmarskalksämbetet, under hänvisning

till framställning från ståthållarämbetct på Stockholms slott, hemställt

örn anvisande av dels 14,394 kronor 65 öre till täckande av ytterligare

merkostnad för budgetåret 1940/41, dels 140,000 kronor till täckande av beräknad

merkostnad för det löpande budgetåret.

Jag tillstyrker, att ett till 154,000 kronor avrundat belopp anvisas för täckande

av ifrågavarande merkostnader, och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl,

hoven å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett anslag av .................... kronor 154,000.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

William Dickson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re
servationsanslag.

För detta ändamål har i riksstaten för innevarande budgetår

uppförts ett reservationsanslag av 665,000 kronor. För budgetåret

1940/41 beviljade riksdagen ett belopp av 600,000 kronor, vilket dock visade

sig vara otillräckligt, varför å tilläggsstat II för samma budgetår anvisades

ytterligare 100,000 kronor. För nu löpande budgetår kunna utgifterna beräknas

komma att ytterligare stiga. Särskilt vid beskickningarna i vissa utomeuropeiska

länder har behovet av skrivbiträden alltjämt vuxit, i främsta

rummet beroende på det ökade arbetet med sjöfartsärenden av olika slag,

vilka kommit att alltmera åvila statens organ. Därjämte hava i ett flertal

länder skrivbiträdenas löner måst höjas på grund av stigande levnadskostnader.

Med hänsyn till den å anslaget förefintliga reservationen anser jag,

att för nu löpande budgetår en förstärkning med 25,000 kronor bör vara tillräcklig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 25,000.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för budgetåret

1941/42 uppfört med 180,000 kronor. Jämväl i fråga örn den personal,

som avlönas under detta anslag, har en ytterligare ökning såväl av antalet

anställda som av utgående löner måst vidtagas. I det förra avseendet är att

märka, att det synts angeläget att i vissa fall anförtro göromål, som eljest

pläga handläggas av attachéer, åt tillfälligt anställd personal och därigenom

undvika en utvidgning av den extra ordinarie personalen, till vilken attachéerna

höra. Beträffande de extra biträdenas och vaktbetjäntes löner gäller,

liksom i fråga om skrivbiträdena, att de i vissa länder ständigt stegrade levnadskostnaderna

nödvändiggjort en viss ersättning i form av höjda lönebelopp.

På grund av dessa omständigheter anser jag en förstärkning av ifrågavarande

anslag vara nödvändig; på grundval av nu utgående utgifter kan

det för innevarande budgetår ytterligare erforderliga beloppet beräknas till

15,000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra

biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ...... ......................... kronor 15,000.

D. Diverse.

[3.] 6. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. För inne
varande

budgetår har för detta ändamål av riksdagen anvisats ett anslag av

242,000 kronor. Under rådande utomordentliga förhållanden, särskilt sedan

kriget utbretts till nya delar av världen, har den svenska informationsverksamheten

i utlandet ställts inför alltmera krävande uppgifter, vilka omöjliggjort

en begränsning av utgifterna under ifrågavarande anslag till den beräknade

kostnadsramen. Med anledning härav har en förstärkning av anslaget

örn 15,000 kronor visat sig ofrånkomlig. Jag anhåller därjämte att få anmäla

en av sändebudet i Washington gjord framställning om att medel ställas till

beskickningens förfogande för anlitande på platsen av en med amerikansk

press väl förtrogen person för frågor rörande landets publicitetsförhållanden.

Enligt min uppfattning, vilken delas av den svensk-amerikanska nyhetsbyråns

styrelse, måste det betraktas såsom synnerligen önskvärt, att beskickningen

i Washington under nuvarande krigsförhållanden äger tillgång till en

sakkunnig rådgivare för frågor av nyssnämnda slag. Jag anser mig därför

böra förorda, att medel anvisas för detta ändamål; enligt verkställda beräkningar

skulle för innevarande budgetår ett belopp av 11,000 kronor vara tillfyllest

härför. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

19

att till U pplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett anslag av............................ kronor 26,000.

[4.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations
anslag.

I riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med

5,000 kronor. Jämlikt beslut av Kungl. Majit skola ersättningar till ledamöter

och sekreterare i den s. k. pressnämnden, vilken tillsattes den 12 september

1941, bestridas av ifrågavarande anslag. Ersättning skall utgå i enlighet med

bestämmelserna i kungörelsen den 29 augusti 1921 med vissa bestämmelser

angående kommittéer. Arvoden, traktamenten och reseersättningar till nämndens

ledamöter och sekreterare kunna för innevarande budgetår beräknas

uppgå till omkring 10,000 kronor; för nämndens expenser torde böra avses

ett belopp av 1,500 kronor. Med hänsyn till förefintlig reservation torde

emellertid en förstärkning ay anslaget med 10,000 kronor vara tillräcklig.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 10,000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hugo Ärnfast.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• i)(\r f .•

iklv? .:

r.v''b !:: ‘.i 3.^ i . i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

21

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. Med

förmälan tillika, att ärendena under punkterna 2, 4, 6, 9, 10, 13, 14 och 17

vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av

det följande framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare

upplysningar borde få lämnas genom de handlingar, som komme att

överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen

följande.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

Sjukvård.

[1.] 14 a. Skyddsåtgärder mot gengasförgiftning, reservationsanslag. I

skrivelse den 14 oktober 1941 har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

hemställt, att medel måtte anvisas för anskaffning för arméns räkning av

apparater för behandling av gengasförgiftning. Sjukvårdsstyrelsen har anfört

i huvudsak följande:

Arméförvaltningens tygdepartement och sjukvårdsstyrelse hade utfärdat

vissa föreskrifter rörande åtgärder till förekommande samt behandling av

gengasförgiftning. Ifrågavarande föreskrifter innebure bland annat, att vid

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sjukavdelning å truppförband (depå, fältdepå), där gengasbil begagnades,

en av de i sjukvårdsutrustningen ingående syrgasbehandlingslådorna

skulle finnas uppställd med fyllda tuber, samt att garage, verkstäder o. s. v.,

där gengasaggregat funnes, likaledes skulle förses med efter behovet avpassat

antal dylika syrgasbehandlingslådor. Emellertid vore de sålunda vidtagna

åtgärderna endast att anse såsom provisoriska. Syrgasbehandlingslådorna

tillhörde nämligen fältförbandens sjukvårdsutrustning och skulle därför i

fall av mobilisering disponeras av dessa. På grund härav borde lådorna

snarast återställas till mobihseringsförråden och skyddet mot gengasförgiftning

vid depåerna ordnas på annat sätt. Då syrgasbehandlingslådorna icke

heller vore den lämpligaste materielen för mötande av gengasförgiftningsfall,

borde depåerna utrustas med härför bättre lämpad materiel. Såsom

sådan hade statens bränslekommission förordat en av svenska aktiebolaget

Gasaccumulator tillverkad inhalationsapparat med gastub, innehållande syrgas-kolsyreblandning.

Efter verkställda undersökningar hade behovet av behandlingsapparater

för mötande av fall av gengasförgiftning vid truppförband visat sig utgöra

sammanlagt 350.

Då de ifrågavarande inhalationsapparaterna av svenska aktiebolaget Gasaccumulators

tillverkning betingade ett pris av 225 kronor per styck, skulle

sammanlagda kostnaden för ifrågavarande apparaturanskaffning uppgå till

78,750 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställde sjukvårdsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte för anskaffande av apparater för behandling av gengasförgiftning

ställa ett belopp av 78,750 kronor till styrelsens förfogande.

Statens bränslekommission har i utlåtande den 2 december 1941 anfört

följande:

Kommissionens under år 1941 vunna erfarenhet hade givit vid handen,

att svenska aktiebolaget Gasaccumulators i remisshandlingen omförmälda

inhalationsapparat borde underkastas vissa modifikationer för att fullt motsvara

de anspråk, som numera torde få ställas på en dylik apparat. Angående

apparatur för avgasning vid koloxid eller gengasförgiftning hade den

vid kommissionens gengasbyrå knutne medicinskt sakkunnige utarbetat en

promemoria. Svenska aktiebolaget Gasaccumulator hade i anslutning till

denna promemoria igångsatt konstruktion och tillverkning av en förbättrad

inhalationsapparat, vilken enligt inhämtade upplysningar snart torde vara

färdig för avprovning. Den i remisshandlingen omnämnda typen syntes

emellertid för en kostnad, som kunde antagas bliva av rimlig storleksordning,

kunna förses med de delar, som i den nya modellen blivit förändrade.

Under hänvisning till vad sålunda anförts funne sig kommissionen icke

kunna tillstyrka bifall till inköp av apparater av här ifrågavarande modell

annat än i så begränsad omfattning, som med hänsyn till sakens brådskande

natur vore oundgängligen nödvändig, förslagsvis 100 stycken, varvid förutsattes

att uppgörelse vid köpet träffades med det tillverkande bolaget örn

villkoren för utbyte av sådana delar, som i en kommande modell kunde ha

undergått förändring.

Departements
chefen.

I den föreliggande framställningen har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

hemställt om anvisande av medel för anskaffning av ett avsevärt antal

inhalationsapparater av närmare angiven typ för behandling av gengasförgif

tingsfall inom armén. Statens bränslekommission har i sitt utlåtande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

meddelat, att den ifrågavarande apparattypen för närvarande underginge

översyn i syfte att ernå vissa förbättringar, varför enligt kommissionens mening

allenast ett mindre antal apparater nu borde anskaffas för armén i syfte

att tillgodose de mest angelägna behoven.

I anslutning till vad bränslekommissionen sålunda anfört vill jag förorda,

att medel nu anvisas för anskaffning av det av kommissionen tillstyrkta antalet

apparater, eller sammanlagt 100 stycken. Vid anskaffningen torde vad

av bränslekommissionen anförts om vidtagande av förbättringar å de inköpta

apparaterna böra iakttagas.

Kostnaden för en på nyss angivet sätt reducerad anskaffning skulle med

det av sjukvårdsstyrelsen angivna styckepriset komma att uppgå till (100 X

225 =) 22,500 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 23,000 kronor.

Örn kostnaderna på grund av omkonstruktionen skulle komma att uppgå till

högre belopp än nu beräknats, torde ytterligare medel för ifrågavarande ändamål

framdeles få äskas efter framställning av sjukvårdsstyrelsen. Jag

förutsätter emellertid, att utrustningen omedelbart anskaffas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Skyddsåtgärder mot gengasförgiftning å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 23,000.

Tygmateriet m. m.

[2.] 40. Anskaffning av tygmateriel, reservationsanslag. Efter därom av

Kungl. Majit i propositionen 1941: 319 (punkten 1) framlagt förslag har riksdagen

(skrivelse nr 493) till anskaffning av tygmateriel å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 68,000,000

kronor.

I den till grund för Kungl. Majits förslag liggande framställningen av den

25 september 1941 från arméförvaltningens tygdepartement anmälde departementet

bland annat, att behov förelåge av ett antal motorfordon. Då frågan

örn en eventuell anskaffning jämväl berörde arbetsförhållandena inom den

inhemska bilindustrien, ansåge sig departementet endast böra anmäla behovet

utan att äska det för anskaffningen erforderliga beloppet, vilket beräknades

uppgå till 9,000,000 kronor.

I skrivelse den 15 december 1941 har tygdepartementet återkommit till

den sålunda anmälda anslagsfrågan och därvid anfört följande:

De utredningar i frågan som sedermera verkställts bade bestyrkt uppfattningen

örn önskvärdheten att den ifrågasatta anskaffningen snarast komme

till stånd.

I samband med en anskaffning måste särskild uppmärksamhet ägnas åt

frågan örn beredande av garageutrymmen. Tygdepartementet avsåge härvid

att söka träffa avtal med vederbörande leverantörer örn förhyrning av ga
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

rageutrymmen i största möjliga utsträckning. Den omfattning, i vilken detta

kunde ske, läte sig för närvarande icke överblickas, men möjligheterna torde,

enligt vad en preliminär undersökning visat, kunna betecknas såsom tämligen

små. Kostnaderna för en dylik förhyrning av garage torde på vanligt sätt böra

bestridas å vederbörlig krigstitel.

Det vore emellertid att förvänta att även om förhyrning av garageutrymmen

i största möjliga utsträckning komme till stånd, det dock kunde bliva

erforderligt att garage uppfördes för större delen av fordonen. Den totala

kostnaden härför kunde i enlighet med vad ovan anförts icke nu exakt angivas.

Tygdepartementet, som i detta ärende samrått med fortifikationsstyrelsen,

finge därför föreslå, att fortifikationsstyrelsen måtte bemyndigas att

uppföra erforderligt antal garagebyggnader och att sedermera till Kungl.

Maj:t inkomma med uppgift å kostnaderna.

I anslutning till det anförda hemställde tygdepartementet efter samråd med

fortifikationsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå riksdagen att för

anskaffning av ifrågavarande motorfordon å tilläggsstat II för innevarande

budgetår anvisa ett belopp av 9 miljoner kronor, dels ock bemyndiga fortifikationsstyrelsen

att låta uppföra för fordonens förvaring oundgängligen erforderliga

garagebyggnader.

Departements- I likhet med tygdepartementet finner jag det önskvärt ur beredskapssynckefen.

punkt, att den ifrågavarande anskaffningen snarast kommer till stånd. Jag

tillstyrker därför, att härför erforderliga medel, i enlighet med tygdepartementets

kostnadsberäkning 9,000,000 kronor, äskas av riksdagen å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

I enlighet med föreliggande förslag torde fortifikationsstyrelsen böra bemyndigas

låta uppföra för fordonens förvaring erforderliga lokaler. Frågan

om anvisande av för detta ändamål erforderliga medel — högst 300,000 kronor

— torde efter framställning i ämnet från fortifikationsstyrelsen få framdeles

underställas riksdagen.

I nu förevarande sammanhang torde medel böra äskas av riksdagen för

täckning av vissa med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsväsendet

uppförda förskottsanslaget Engångsutgifter (Ga) bestridda utgifter för

anskaffning av tygmateriel. Jag avser härvid dels ett belopp av 25,000,000

kronor, som enligt medgivande av Kungl. Maj:t den 21 november 1941 må

av tygdepartementet disponeras för bestridande av förskott till leverantörer

m. m. i samband med leverans av ett avsevärt antal stridsvagnar, dels ock

ett samma dag till förfogande ställt belopp av 750,000 kronor för anskaffning

av viss närmare angiven tygmateriel för hemvärnets behov.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande punkt skulle sålunda

uppgå till (9,000,000 + 25,000,000 -r 750,000 =) 34,750,000 kronor.

I detta sammanhang ber jag att få beröra uppkommen fråga angående

ansvar för brandförsäkringsrisken för vissa hos A. B. Bofors inneliggande

statsbeställningar.

Genom beslut den 1 mars 1940 har Kungl. Majit med stöd av 5 § allmänna

förfogandelagen föreskrivit, att nämnda aktiebolag såsom innehavare

av fabriker och andra anläggningar, där krigsmateriel tillverkas, tills vidare

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

25

skall vara pliktigt ombesörja, att krigsmateriel tillverkas för kronans räkning.

Bolaget har nu anhållit, att Kungl. Majit måtte förklara, att statsverket

ikläder sig risken icke blott för staten tillhörig hos bolaget förvarad

egendom av hel- och halvfabrikat utan även för under hand varande arbeten

för statens räkning i den utsträckning bolaget icke kunnat erhålla täckning

av brandriskerna genom försäkring i de inom landet arbetande svenska

och utländska försäkringsbolagen, under förutsättning att mot nämnda risk

svarande försäkringspremier inlevereras till statsverket. Utgångspunkten för

denna framställning är, att det icke varit för bolaget möjligt att hos försäkringsbolag

erhålla full brandförsäkring för ifrågavarande i bolagets verkstäder

hopade värden. Det har synts bolaget med billighet och rättvisa förenat,

att bolaget befrias från de självrisker för underförsäkring, som det

måste påtaga sig på grund av arbetena för statens räkning. I en senare

framställning har bolaget närmare preciserat den brandförsäkringsrisk, som

staten sålunda borde åtaga sig. I särskilda skrivelser har bolaget meddelat,

att bolaget icke anser sig ansvarigt och ej heller kan ikläda sig ansvar för

staten tillhörigt hos bolaget förvarat gods.

Framställningen har lämnats utan erinran av arméförvaltningens civila

departement ävensom av statskontoret, som förordat, att de belopp, som av

bolaget kunde komma att inlevereras till statsverket i gottgörelse för den å

staten belöpande försäkiängsrisken, skulle av arméförvaltningen redovisas

under den å riksstaten uppförda inkomsttiteln Diverse inkomster: övriga

diverse inkomster.

För egen del har jag vid prövning av ärendet funnit det förhållandet,

att bolaget jämlikt Kungl. Maj:ts omförmälda beslutet står till statsverkets

disposition för ifrågavarande materielleveranser, tala för ett tillmötesgående

av bolagets framställning. I princip innebär åtagandet för statsverket allenast

en framflyttning av den tidpunkt, från och med vilken statsverket under

alla omständigheter måste ikläda sig ansvaret för brandrisken. Då jag i

likhet med de hörda myndigheterna förordar bifall till framställningen, förutsätter

jag emellertid, att bolaget vidtager de särskilda brandskyddsanordningar,

som påkallas av de föreliggande extraordinära förhållandena.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen lämnar vad

nu anförts utan erinran, meddela de närmare bestämmelser i ämnet, som

finnas erforderliga. I enlighet med statskontorets förslag torde därvid böra

föreskrivas, att de från bolaget inflytande ersättningsbeloppen skola tillgodoföras

inkomsttiteln övriga diverse inkomster.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Anskaffning av tygmateriel å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 34,750,000.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

[3.] 40 b. Luftskyddsåtgärder, reservationsanslag. I skrivelse den 10 de
cember

1941 har överbefälhavaren över rikets försvarskrafter framlagt förslag

i fråga örn åtgärder till fullständigande av luftskyddet inom försvarsväsendet.

Förslaget utgör resultatet av en inom försvarsstaben utförd utredning

rörande behovet av medel för luftskyddsändamål vid de olika försvarsgrenarna.

Örn utredningen har överbefälhavaren i sin skrivelse anfört i huvudsak

följande:

Utredningen, som grundade sig på från försvarsgrenarna infordrade uppgifter,

hade givit vid handen, att försvarets beredskap på luftskyddets område

— främst med hänsyn till luftskyddets ledning, skydd för personal och

materiel samt mörkläggning — icke kunde anses tillräcklig. För försvaret

framstode det som en fråga av särskilt vital betydelse, att vid sådana militära

anläggningar, vilka borde anses såsom primära mål för fientliga luftangrepp

(permanenta flygplatser, verkstäder, varvsanläggningar m. m.), luftskyddsanordningarna

vore så väl tillgodosedda, att verksamheten vid anläggningarna

icke redan i början av ett krig bringades ur funktion på grund av

luftangrepp.

I syfte att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna hade vissa nedskärningar

av föreslagna anslagsäskanden gjorts. Dessa nedskärningar hade —

för att icke fördröja ärendets handläggning — icke grundats på detaljerade

kostnadsberäkningar. Det vore för den skull icke uteslutet att överbefälhavaren

kunde nödgas senare inkomma med hemställan om ytterligare medel

för luftskyddsändamål.

Till behandling i detta sammanhang torde böra upptagas det för armén beräknade

medelsbehovet i förevarande avseende. I det följande kommer jag

att under respektive försvarsgrenar upptaga de av överbefälhavaren anmälda

medelsbehoven för marinen och flygvapnet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att den ifrågavarande materielen omfattar

mörkläggningsanordningar, anordningar för luftskyddets ledning, förbandsplatser

samt anordnande av normalskyddsrum. För arméns del ha chefen

för armén och arméförvaltningens fortifikationsstgrelse räknat med ett

sammanlagt medelsbehov för ändamålet av 1,925,000 kronor, vilken beräkning

upptagits av överbefälhavaren i dennes förslag. Enligt en inom försvarsstaben

upprättad promemoria skulle av detta belopp belöpa på komplettering

av mörkläggningsmateriel 300,000 kronor, anordningar för luftskyddets

ledning (telefonförbindelser m. m.) 125,000 kronor samt anordnande

av förbandsrum och normalskyddsrum 1,500,000 kronor (byggnadskostnader

1,131,185 kronor, luftrening och ventilation 74,000 kronor, oförutsedda behov

294,815 kronor).

Alltsedan det nu pågående världskrigets utbrott har stor uppmärksamhet

ägnats åt luftskyddet vid försvarsväsendets olika etablissement och anstalter.

Tid efter annan ha sålunda avsevärda belopp för ändamålet ställts till myndigheternas

förfogande från förskottsstat och riksstat.

Den nu föreliggande framställningen avser — i viss anslutning till den bärande

tanken i det av överbefälhavaren under år 1941 framlagda förslaget till

ordnande av försvarsväsendets brandskydd, vilket upptagits i propositionen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27

1941: 338 — en komplettering av tidigare vidtagna anordningar efter en inom

försvarsgrensmyndigheterna och försvarsstaben verkställd översyn av kvarstående

behov av luftskyddsanordningar.

Då jag finner det vara av största vikt, att åt försvarsväsendets luftskydd

förlänas största möjliga effektivitet, vill jag i likhet med överbefälhavaren

förorda medelsanvisning för detta ändamål. De för komplettering av mörkläggningsmateriel

och anordningar för luftskyddets ledning beräknade beloppen,

tillhopa 425,000 kronor, giva mig icke anledning till erinran. För

anordnande av förbandsrum och normalskyddsrum har enligt det föregående

beräknats ett belopp av 1,500,000 kronor, varav 294,815 kronor för oförutsedda

behov. Då det sistnämnda beloppet synes mig väl högt i förhållande

till det för ändamålet sammanlagt erforderliga beloppet, vill jag förorda, att

medelsanvisningen i denna del begränsas till 1,450,000 kronor. Till förevarande

luftskyddsåtgärder vid armén erfordras sålunda tillhopa (425,000 +

+ 1,450,000 =) 1,875,000 kronor, vilket belopp torde böra i sin helhet anvisas

å driftbudgeten.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Luftskyddsåtgärder å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1,875,000.

Fortifikatoriska anläggningar.

[4.] 41 a. Vissa markförvärv för befästningsanläggningar m. m., reserva
tionsanslag.

I skrivelse den 26 september 1941 har armé förvaltningens fortifikationsstyrelse

till behandling upptagit frågan om beredande av ersättning

för skada och intrång till ägare av sådan mark i övre Norrland, som

tagits i anspråk för befästningsanläggningar.

Styrelsen har framhållit, att det på grund av rådande förhållanden visat

sig omöjligt att före påbörjandet av befästningsarbetena med vederbörande

markägare träffa överenskommelse örn ersättning för markdisposition samt

för åsamkade skador och intrång i samband med anläggningarna. Styrelsen

hade emellertid uppdragit åt teknologie doktorn R. Lindqvist, som anlitats

såsom byggnadschef för befästningsarbetena, att för åstadkommande av reglering

av berörda markfrågor söka träffa erforderliga preliminära överenskommelser

med vederbörande fastighetsägare samt till styrelsen inkomma

med förslag härutinnan. Lindqvist hade till fortifikationsstyrelsen lämnat

en sammanfattande redogörelse för markbehovet samt de villkor, på vilka

erforderliga markområden borde tagas i anspråk för kronans räkning. Enligt

redogörelsen borde kronan rent principiellt förvärva allenast en del områden

med äganderätt, medan övrig erforderlig mark borde tagas i anspråk med

nyttjanderätt under 50 år. Kostnaderna för en reglering med markägarna

enligt dessa grunder hade beräknats uppgå till sammanlagt 1,125,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements - chefen.

För täckandet av kostnaderna kunde emellertid ett belopp av 125,000 kronor

tagas i anspråk av de för befästningarnas uppförande beviljade medlen, varför

för markregleringens genomförande skulle erfordras ett ytterligare belopp

av 1,000,000 kronor. Styrelsen, som hemställer, att nämnda belopp måtte ställas

till styrelsens förfogande, har i anslutning därtill förklarat sig lia för avsikt

att åt en särskild nämnd anförtro de med ersättningsfrågornas reglering

sammanhängande bestyren samt att i förekommande fall underställa Kungl.

Maj:ts prövning frågor örn markförvärv.

I den av Lindqvist verkställda utredningen har framhållits, att vid bestämmandet

av villkoren för nyttjanderättsupplåtelserna borde tillses, att odlad

mark (åker och äng) endast undantagsvis medtoges utöver vad som direkt

erfordrades för anläggningarna samt deras underhåll och tillsyn, att de i

anspråk tagna områdena i möjligaste mån anslötes till föreliggande fastighetsgränser,

att gränserna för de i anspråk tagna områdena väl markerades

i terrängen men att ingärdsling av områdena ej verkställdes, att kronan erhölle

rätt att under tiden för nyttjanderätten sköta skogsbeståndet på sätt

kronan funne lämpligt med hänsyn till dess intressen, att befintliga vägar,

gärdesgårdar och diken m. m. inom de i anspråk tagna områdena fortfarande

skulle kunna användas av vederbörande markägare med skyldighet dock

för dem att enligt nu gällande grunder svara för tillsyn och underhåll samt

att, då tiden för nyttjanderätten vore tilländalupen, avräkning skulle ske

efter dåtida priser för den minskning respektive ökning i skogsvärde, som

inträtt under tiden för nyttjanderätten.

Chefen för armén, överbefälhavaren över rikets försvarskrafter och länsstyrelsen

i Norrbottens län lia tillstyrkt bifall till fortifikationsstyrelsens förevarande

framställning.

I skrivelser den 19 och den 23 september 1941 bär arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

hemställt örn anvisande av medel för förvärv av vissa markområden

invid västra landgränsen, varå befästningsanläggningar

utförts. Dessa områden hade, enligt vad fortifikationsstyrelsen framhållit, vid

befästningsanläggningarnas utförande blivit så förstörda, att desamma i enlighet

med av ägarna framställda yrkanden borde av kronan inlösas. Kostnaden

härför syntes böra beräknas till, inklusive kostnader för avstyckning

och lagfart, 12,400 kronor.

Vidare har fortifikationsstyrelsen i skrivelse den 31 oktober 1941 hemställt,

att till styrelsens förfogande måtte ställas ett belopp av 30.000 kronor

för inköp, jämlikt av vederbörande ägare avgivet anbud, av viss fastighet

samt för förvärv av nyttjanderätt under 50 år av vissa områden av en intillliggande

fastighet, vilka fastigheter tagits i anspråk för befästningsanläggningar

vid ostkusten, ävensom att ett belopp av 100 kronor måtte anvisas

till bestridande av lagfartskostnader för inköpet.

Under de senare åren lia som bekant omfattande befästningsanläggningar

med anlitande av särskilda för ändamålet anvisade medel utförts inom övre

Norrland. Rådande förhållanden gjorde det nödvändigt att igångsätta och

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

29

genomföra dessa arbeten utan att först överenskommelse rörande markdispositionen

träffats med ägarna till den mark, å vilken befästningarna utförts.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har nu till behandling upptagit

frågan örn beredande av ersättning för det intrång de av befästningsarbetena

berörda markägarna lidit och i anslutning därtill hemställt örn anvisande av

ett belopp av 1,000,000 kronor för täckande av de med ersättningsfrågornas

reglerande sammanhängande kostnaderna.

Av den förebragta utredningen framgår, att ett definitivt förslag till reglering

av uppkommande markfrågor och intrångsersättningar icke nu kunnat

av fortifikationsstyrelsen framläggas. Ehuru jag skulle hava funnit det önskvärt,

att ett sådant förslag hade kunnat läggas till grund för anslagsfrågans

bedömande, vill jag dock med hänsyn till vikten av att ersättningsfrågorna

snarast bringas till en lösning förorda, att medel för ändamålet nu äskas av

riksdagen.

Innan det omfattande arbetet med ersättningarnas bestämmande påbörjas,

torde emellertid principerna för kronans ianspråktagande av ifrågavarande

mark böra klarläggas. Fortifikationsstyrelsen föreslår, att vissa av de för befästningsanläggningarna

disponerade markområdena av kronan förvärvas

med äganderätt men att i övrigt sådan uppgörelse träffas med vederbörande

markägare, att kronan tillförsäkras nyttjanderätt till marken under 50 år.

Den mark, till vilken ägande- eller nyttjanderätt sålunda förvärvas, skulle enligt

styrelsens mening i vissa fall begränsas till vad som direkt upptages av

befästningarna. I andra fall åter synes styrelsen lia räknat med att vissa

sammanhängande områden skola av kronan förvärvas, omfattande jämväl

den runt de egentliga befästningsanläggningarna liggande marken.

Till de av fortifikationsstyrelsen angivna principerna för markfrågans reglering

finner jag mig kunna i stort sett giva min anslutning. Det synes önskvärt,

att för begränsning av kostnaderna — ej minst de årliga administrationsoch

underhållskostnaderna — det i möjligaste mån undvikes att de av befästningsanläggningarna

berörda markområdena förvärvas med äganderätt. Däremot

synes det lämpligt, att äganderätten överflyttas på kronan i de fall då

det kan förutses, att anläggningarna komma att användas för övningsändamål

eller alt ett fortsatt utbyggande av befästningarna kan komma till stånd.

Det synes lämpligt att, i anslutning till fortifikationsstyrelsens förslag, de

nied ifrågavarande ersättningsfrågors reglering sammanhängande bestyren

uppdragas åt en särskild nämnd, som bör hava att till styrelsen inkomma

med förslag i ämnet, vilket styrelsen därefter med eget utlåtande bör underställa

Kungl. Maj:ts prövning. .lag vill dock förorda, att det skall ankomma

på Kungl. Majit att utse ledamöter i denna nämnd.

Kostnaderna för en reglering av mark- och ersättningsfrågorna i enlighet

med de av fortifikationsstyrelsen antydda grunderna lia preliminärt beräknats

till ett belopp av 1,125,000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat grunda

sig kostnadsberäkningarna icke på en uppdelning i områden, sorn böra förvärvas

med äganderätt, och sådana, för vilka endast nyttjanderättsersättning

beräknas skola utgå. En sådan uppdelning torde för närvarande icke

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kunna genomföras. Jag finner mig emellertid under förhandenvarande omständigheter

böra förorda, att styrelsens beräkningar läggas till grund för

medelsäskande till riksdagen. Då ett belopp av 125,000 kronor beräknas kunna

disponeras för ändamålet från de för befästningsanläggningarnas iordningställande

anvisade medlen, utgör det medelsbehov som nu bör tillgodoses

1,000,000 kronor.

Enligt principerna för redovisningen av försvarsväsendets fastigheter m. m.

å den för försvarsväsendet inrättade fastighetsfonden skola försvarsväsendets

befästningsanläggningar icke upptagas till redovisning å nämnda fond.

Kostnaderna för nu ifrågavarande markförvärv och förekommande nyttjanderättsersättningar

böra sålunda principiellt bestridas med medel, anvisade

å riksstatens driftbudget. Därest det emellertid med hänsyn till storleken

av de till inköp ifrågasatta områdena och deras användning jämväl

såsom övningsfält framdeles skulle visa sig lämpligt överflytta redovisningen

till kapitalfond, torde frågan få underställas Kungl. Majit för förnyad prövning,

varvid hinder ej torde böra möta för Kungl. Majit att meddela erforderliga

föreskrifter om ändrad redovisning, i den mån denna får anses följa

av gällande regler för avgränsningen av försvarsväsendets fastighetsfond.

Mot de villkor, vilka förutsatts skola tillämpas vid upplåtelse under nyttjanderätt,

torde i huvudsak intet vara att erinra.

Vad sedan angår de i fortifikationsstyrelsens skrivelser den 19 och 23

september samt den 31 oktober 1941 angivna förvärven, synes med hänsyn

till vad i ärendena upplysts intet vara att erinra mot de i dessa hänseenden

framlagda förslagen. Icke heller torde anledning finnas till erinran mot de

för förvärven beräknade kostnaderna. Jag tillstyrker, att för ändamålet erforderliga

medel, 42,500 kronor, på skäl som jag tidigare anfört anvisas över

riksstatens driftbudget. Lämpligen böra dessa medel anvisas under samma

anslagstitel som de för förstnämnda markförvärv m. m. i Övre Norrland erforderliga

anslagsmedlen.

För här ifrågavarande ändamål erfordras sålunda sammanlagt (1,000,000

+ 42,500=) i avrundat tal 1,045,000 kronor, vilket belopp lämpligen bör

anvisas som reservationsanslag å tilläggsstat II för innevarande budgetår.

Närmare bestämmelser rörande anslagets disposition torde få meddelas av

Kungl. Majit.

Erinras må, att vissa motsvarande frågor om markförvärv uppkommit i

samband med iordningställandet av vissa barackanläggningar i övre Norrland.

Enligt vad jag inhämtat befinna sig dessa frågor fortfarande under

utredning inom fortifikationsstyrelsen, varför det icke är möjligt att i detta

sammanhang upptaga jämväl dessa frågor till behandling. Jag förutsätter

emellertid, att utredningen så bedrives, att det skall vara möjligt att utan

större tidsutdräkt för riksdagen framlägga förslag till reglering jämväl av

dessa markfrågor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

31

att till Vissa markförvärv för befåstningsanläggningar

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1,045,000.

Bidrag och understöd.

[5.] 47. Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag. Under

hänvisning till vad jag förut denna dag i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln

under punkten 59 anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till skjutbanors ordnande å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ..............................kronor 700,000.

Marinen.

Flytande materiel, artilierimateriel m. m.

[6.] 74. Far tygsbyggnader för flottan, reservationsanslag. I särskild

skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen framlagt förslag i fråga

om beräkningen av medelsbehovet under anslaget till fartygsbyggnader för

flottan å tilläggsstat för innevarande budgetår samt för budgetåret 1942/43.

För innevarande budgetår uppgår medelsbehovet enligt marinförvaltningens

framställning till 8,950,000 kronor, fördelat med 8,250,000 kronor för nybyggnad

av motortorpedbåtar och 700,000 kronor för täckande av prisstegringar

å minsvepare. För budgetåret 1942/43 beräknas medelsbehovet till

sammanlagt 70,600,000 kronor, avseende nybyggnad av ett antal jagare,

undervattensbåtar och motortorp edbåtar, fortsättningsanslag för det vid 1940

års urtima riksdag beslutade kryssarbygget samt konstruktionsarbeten.

Vidare har marinförvaltningen i skrivelse den 12 november 1941 på närmare

anförda skäl hemställt, att ett belopp av tillhopa 1,800,000 kronor måtte

ställas till ämbetsverkets förfogande för anskaffning av reservpannor för vissa

jagare samt ändring av vissa redan befintliga pannor m. m.

I detta sammanhang torde böra för riksdagen anmälas två särskilda av

Kungl. Majit den 4 och den 18 juli 1941 meddelade beslut, varigenom Kungl.

Majit medgivit marinförvaltningen att för anskaffning av vissa motorer samt

för installation av nya ångpannor i vissa fartyg disponera tillhopa högst

4,260,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda

förskottsanslaget Engångsutgifter (Ga).

Till frågan om anvisande av medel för de nya fartygsbyggnader av olika DeparUmenitslag,

för vilkas påbörjande eller genomförande marinförvaltningen i sin chefenförenämnda

skrivelse framlagt anslagsberäkningar, torde jag få återkomma

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

i annat sammanhang. Nu torde allenast böra upptagas frågan örn bestridandet

av de av ämbetsverket anmälda merkostnaderna för byggande av minsvepare.

Det av marinförvaltningen för sistnämnda ändamål begärda beloppet fördelar

sig enligt vad handlingarna i ärendet utvisa med 200,000 kronor på de

mindre minsvepare, för vilka 1939 års urtima riksdag (skrivelse nr 53) efter

förslag i propositionen nr 40 anvisat medel, och med 500,000 kronor på de

likaledes mindre minsvepare, till vilkas byggande 1940 års lagtima riksdag

(skrivelse nr 255) anvisat medel i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (proposition

nr 97). I marinförvaltningens skrivelse framhålles, att ifrågavarande

merkostnader föranletts av den allmänna prisstegringen. Mot det av marinförvaltningen

för mötande av dessa prisstegringar äskade beloppet, 700,000

kronor, har jag intet att erinra.

Framställningen örn anvisande av 1,800,000 kronor för anskaffning av reservpannor

för vissa jagare m. m. anser jag mig böra tillstyrka.

Slutligen torde täckning för de enligt Kungl. Maj.ts ovannämnda beslut

gjorda förskottsanvisningarna böra i detta sammanhang äskas av riksdagen.

Sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår härigenom till (700,000 +

1,800,000+ 4,260, 000 =) 6,760,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortygsbyggnader för flottan å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av................................kronor 6,760,000.

[7.] 74 d. Vattenbåt för kustflottan, reservationsanslag. I skrivelse den 5

oktober 1940 hemställde marinförvaltningen bland annat örn ett anslag av

500,000 kronor för anskaffande av en vattenbåt med 300 tons lastförmåga för

Stockholms örlogsvarv. Till stöd för sin framställning åberopade marinförvaltningen

föreliggande svårigheter i avseende å vattenförsörjningen för kustflottan

och vissa lokalstyrkor samt de höga kostnader, som förorsakats statsverket

genom förhyrningen av erforderliga fartyg.

I skrivelse den 22 januari 1941 hemställde marinförvaltningen örn medel

till vattenledning vid Hårsfjärdens depå och berörde därvid jämväl frågan

örn anskaffande av en vattenbåt för kustflottans vattenförsörjning. Ämbetsverket

anförde i denna del bland annat följande. Efter försvarsberedskapens

inträdande hade det befunnits nödvändigt att för tillgodoseende av kustflottans

stora vattenbehov hyra ett nybyggt tankfartyg om 500 ton för användning

såsom vattenbåt. Med detta fartyg, som vore byggt jämväl såsom isbrytare,

hade det blivit möjligt att även under förra vinterns svåra isförhållanden tillfredsställande

förse kustflottan med vatten. Åtgärden vöre emellertid provisorisk

och droge betydande kostnader. Visserligen behövdes under alla förhållanden

en större, för kustflottan avsedd, starkt byggd vattenbåt, eftersom

icke alla fartygen kunde tänkas bunkra vid kaj, men kostnaderna skulle kunna

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33

väsentligen minskas, om vattnet kunde hämtas på platsen och ej som nu i

Stockholm. Icke minst gällde detta när farlederna vore isbelagda.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1941: 142 (punkten 11) framlagt

förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 303) de av marinförvaltningen för

vattenledning vid Hårsfjärden äskade medlen, 400,000 kronor.

I sin skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen återkommit till

frågan om anskaffande av en vattenbåt för kustflottan och därvid anfört följande:
Sedan

vattenledningen vid Hårsfjärden kommit till stånd, syntes vattenförsörjningen

för fartygen vid uppehåll i närheten av Hårsfjärdens depå vara

tryggad. Alltjämt erfordrades emellertid en vattenbåt för distribueringen från

nämnda vattenledning till de större fartygen, vilka icke kunde angöra bryggan

vid Vitså. Det sammanlagda vattenbehovet för kustflottan beräknades nämligen

till omkring 250 kubikmeter per dygn. För att ordna distribueringen av

denna kvantitet vid kustflottans uppehåll i Stockholms skärgård disponerade

Stockholms örlogsvarv vattenbåtarna Glan och Roxen med respektive 150 och

70 kubikmeters lastförmåga. Glan vore maskindriven men hade ringa hastighet.

Roxen saknade maskineri för gång och vore i övrigt av dålig beskaffenhet.

Ingen av dessa båtar vore isbrytande, varför även Glan vid gång i is

måste bogseras. Ytterligare en vattenbåt funnes vid nämnda varv, men denna

vore fullt sysselsatt med transport av vatten från Stockholm till lokalstyrkor.

De sålunda disponibla vattenbåtarna vore otillräckliga för kustflottans

behov av vattendistribution. En särskild isbrytande vattenbåt vore därför

nödvändig icke blott för distribueringen från Hårsfjärdens vattenledning

utan framför allt vid kustflottans operationer till sjöss och vid uppehåll å

kustorter, där bunkring från kaj icke kunde förekomma.

På grund av den stora fördyring av byggnadskostnaderna, som ägt rum

under det gångna budgetåret, beräknades nu kostnaderna för en isbrytande

vattenbåt av erforderlig storlek, 300 kubikmeters lastförmåga, till omkring

650,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställde i anslutning tili det anförda, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål anvisa ett anslag

av 650,000 kronor.

Av marinförvaltningens framställning i ämnet inhämtas, att ett stort behov Departementsföreligger

av förbättrad vattendistribution för kustflottan. Detta behov torde chefenbäst

tillgodoses genom den av marinförvaltningen förordade anskaffningen

av en vattenbåt. Jag vill därför biträda marinförvaltningens förslag i ämnet

och har intet att erinra mot den beräknade kostnaden för båten.

I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vattenbåt för kustflottan å tilläggsstat II lill riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ....................................kronor 650,000.

Billang till riksdagens protokoll 1942. t samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[8.] 74 e. Bogserbåt^- för Karlskrona och Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag.

I sin skrivelse den 18 oktober 1939 angående sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen om medel för

byggande av två bogserbålar för Karlskrona örlogsvarv. Sedermera

inköptes från Norge en valfångstbåt, vilken tilldelades Karlskrona örlogsvarv

som bogserbåt. I sin skrivelse rörande marinens medelsbehov för innevarande

budgetår hemställde marinförvaltningen — med förmälan att behovet av ytterligare

en bogserbåt alltjämt kvarstode — om medel för anskaffande av en

dylik båt för Karlskrona örlogsvarv, lämpad för förhalning och bogsering av

större fartyg inom varvet.

Marinförvaltningen har nu i sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående

vissa medelsbehov å tilläggsstat för innevarande budgetår ånyo framhållit,

alt behovet av ytterligare en bogserbåt alltjämt kvarstode. Särskilt hade den

gångna stränga vintern ånyo klart ådagalagt behovet av en kraftig bogserbåt

med isbry tar förmåga. Kostnaden för anskaffning av en ny isbrytande bogserbåt

beräknades numera uppgå till cirka 450,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för angivna ändamål å tilläggsstat

för budgetåret 1941/42 anvisa 450,000 kronor.

I sin skrivelse den 11 oktober 1940 angående marinens medelsbehov för

budgetåret 1941/42 hemställde marinförvaltningen vidare om medel för anskaffande

av bogserbåt för Stockholms örlogsvarv.

Marinförvaltningen framhöll därvid bland annat att behov av en bogserbåt

för Stockholms örlogsvarv hade förelegat sedan december 1939, då varvets

bogserbåt Hjälmaren sjunkit i Stockholms skärgård, samt att en eventuell

bärgning av bogserbåten skulle vara förenad med arbeten och kostnader, vilka

icke stöde i proportion till båtens värde. Vidare framhöll ämbetsverket, att

under rådande förhållanden bogserbåt måste hyras, vilket nu varit förhållandet

i omkring ett och ett halvt år.

Marinförvaltningen har nu i skrivelsen den 29 augusti 1941 ånyo framhållit,

att det ur ekonomisk synpunkt vore synnerligen lämpligt att anskaffa en ny

bogserbåt för Stockholms örlogsvarv. För närvarande beräknades kostnaderna

för en bogserbåt uppgå till cirka 450,000 kronor och marinförvaltningen hemställde

i anslutning därtill att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för

ändamålet anvisa ett belopp av 450,000 leonor.

Departements- Från marinförvaltningen har jag inhämtat närmare uppgifter örn de ekonochefen.

miska kalkyler, som ligga till grund för ifrågavarande medelsäskanden. Dessa

synas utvisa, att anskaffning av egna bogserbåtar för marinen ställer sig

förmånligare än förhyrning. På grund härav kan jag biträda marinförvaltningens

nu föreliggande förslag, vilket medför ett sammanlagt medelsbehov

av (450,000 + 450,000 =) 900,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

35

att till Bogserbåtar för Karlskrona och Stockholms örlogsvarv

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 900,000.

[9.] 74 f. Kylanläggningar i undervattensbåtar, reservationsanslag. I

skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen gjort framställning om

anvisande av ett belopp av 90,000 kronor för anskaffning av för undervattensbåtar

avsedda kylanläggningar till närmare angivet antal. Anläggningarna avses

för förbättring av kosthållet ombord på undervattensbåtarna.

Jag förordar, att medel anvisas för ändamålet enligt ämbetsverkets förslag. DepartementsMot

kostnadsberäkningen har jag intet att erinra. chefen.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kylanläggningar i undervattensbåtar å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av................................kronor 90,000.

[10.] 79. Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag.

Tidigare i dag vid anmälan av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln

för nästa budgetår har jag förordat, att ett belopp av sammanlagt

8,000,000 kronor beräknas under förevarande rubrik.

Jag vill i detta sammanhang till behandling upptaga vissa medelsäskanden

av likartad natur, vilka jag efter närmare prövning funnit böra anvisas å

tilläggsstat för innevarande budgetår.

Tillverkning av periskop. För förberedande åtgärder för tillverkning av

undervattensbåtsperiskop torde i enlighet med marinförvaltningens av industrikommissionen

i utlåtande den 30 december 1941 förordade förslag böra

beräknas 200,000 kronor.

Transportabla elektriska fördelningsställverk. I enlighet med marinförvaltningens

förslag torde för anskaffning av transportabla elektriska fördelningsställverk

böra anvisas 20,000 kronor. Anordningarna avses för tryggande av

kraftförsörjningen under krig vid vissa marina baser.

Modernisering av medelsvåra sjöfrontspjäser. För modernisering av vissa

medelsvåra kustartilleripjäser i ändamål att öka pjäsernas skottvidd m. m.

torde i enlighet med marinförvaltningens förslag böra upptagas ett belopp

av 305,000 kronor.

Viss luftvärnsmateriel. Genom brev den 15 augusti 1941 medgav Kungl.

Maj:t, att marinförvaltningen finge för bestridande av kostnaderna för inköp

av viss i brevet närmare angiven luftvärnsmateriel för marinen disponera

högst 3,925,000 kronor av det å förskoltsstaten för försvarsväsendet uppförda

förskottsanslaget EngångsuIgifter (Ga). Nämnda belopp utgör hälften

av ett till 7,850,000 kronor beräknat medelsbehov, vars återstående del ansetts

böra anvisas först under nästa budgetår. Marinförvaltningen har nu i

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

skrivelse den 1 november 1941 anmält, att det återstående beloppet erfordrades

redan innevarande budgetår.

På grund härav torde detta belopp, 3,925,000 kronor, böra anvisas å tillläggsstat

för budgetåret 1941/42 tillika med erforderligt belopp för reglering

av den i det föregående nämnda förskottsvis bestridda utgiften av 3,925,000

kronor. Medelsbehovet i denna del skulle sålunda uppgå till 7,850,000 kronor.

Eldhandvapen m. m. för kustartilleriet. Marinförvaltningen har för ifrågavarande

ändamål hemställt om anvisande av 1,320,000 kronor. Av nämnda

belopp har hälften, eller 660,000 kronor, beräknats erforderligt under innevarande

budgetår under det att med anvisande av återstående hälft kunde anstå

till budgetåret 1942/43. Jag tillstyrker, att ett belopp av 660,000 kronor

äskas å tilläggsstat för ifrågavarande anskaffning.

Teodolitutrustning m. m. för kontroll av luftvärnsskjutning. För försöksvis

anskaffning av teodolitutrustning samt avståndsmätningsinstrumentering

i och för vinnande av ökad precision vid flottans och kustartilleriets luftvärnsskjutningar

torde i anslutning till förslag i ämnet av marinförvaltningen

böra anvisas 590,000 kronor.

Minsvepningsmateriel. Marinförvaltningen har i denna del anmält ett medelsbehov

av tillsammans 1,000,000 kronor, avsett för anskaffning av visst

antal anordningar för minsvepning. Emellertid torde den ifrågasatta anskaffningen

böra begränsas till att omfatta ett mindre antal minsvepningsanordningar,

i följd varav medelsbehovet i förevarande avseende kan beräknas till

600,000 kronor.

Bottenhgdrofonanlciggningar. För anskaffning av visst antal dylika anläggningar

har marinförvaltningen hemställt om anvisande av 1,250,000 kronor.

En begränsning av anskaffningsprogrammet synes böra ske. Jag räknar

i denna del med ett medelsbehov av 750,000 kronor.

Spaningsapparater för kustartilleriet. För anskaffning av här avsedd apparatur

beräknar jag i likhet med marinförvaltningen 160,000 kronor.

I anslutning till vad i det föregående anförts skulle medelsbehovet under

förevarande anslag uppgå till (200,000 + 20,000 + 305,000 + 7,850,000 +

+ 660,000 + 590,000 + 600,000 + 750,000 + 160,000 =) 11,135,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av.......... kronor 11,135,000.

[11.] 83 b. Båtar för sjökrigsskolan, reservationsanslag. Tidigare denna

dag vid behandlingen av sjöförsvarets medelsbehov under fjärde huvudtiteln

för nästa budgetår har jag såsom av statsverkspropositionen framgår (punkten

93) hemställt om förslag till riksdagen, att till båtar för sjökrigsskolan ett

belopp av 120,000 kronor måtte anvisas. I samband därmed förklarade jag

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

min avsikt vara att framlägga förslag om anvisande för ändamålet av 50,000

kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under erinran härom får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Båtar för sjökrigsskolan å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 50,000.

[12.] 83 c. Luftskyddsåtgärder, reservationsanslag. I det föregående ha

medel äskats för luftskyddsåtgärder vid armén. En redogörelse har därvid

lämnats för en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter gjord framställning

om anvisande av medel för luftskyddsanordningar vid samtliga tre

försvarsgrenar. Jag anförde därvid, att jag i det följande komme att till behandling

upptaga de av överbefälhavaren anmälda medelsbehoven för ifrågavarande

anordningar vid marinen och flygvapnet. Jag anhåller nu att få

anmäla marinens anslagsbehov i förevarande avseende.

Marinmyndigheterna hava för ifrågavarande ändamål räknat med ett medelsbehov

av 6,500,000 kronor, vilket belopp emellertid efter granskning inom

försvarsstaben reducerats till 1,825,000 kronor. Detta belopp har ock föreslagits

av överbefälhavaren. Beträffande detaljerna i anslagsberäkningarna

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Med godkännande av överbefälhavarens anslagsberäkning får jag hemstäl- Departements.

chéfcn.

la, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Luftskyddsåtgärder å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 1,825,000.

Fortifikatoriska anläggningar.

[13.] 85 a. Fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten m. in., reserva
tionsanslag.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 29 augusti 1941 erinrat,

att medel från förskottsstaten för försvarsväsendet ställts till förfogande för

krigsrustningsarbeten inom de marina försvarsanläggningarna. Emellertid

återstode vissa ytterligare arbeten, för vilkas utförande medel saknades. Marinförvaltningen

hade med anledning härav företagit en utredning rörande

de mest angelägna medelsbehoven i förevarande avseende, vilken enligt en

i skrivelsen intagen förteckning utmynnat i ett medelsäskande av 672,000

kronor. Emellertid företoges vissa fortsatta utredningar i ärendet och efter

avslutandet härav avsåge ämbetsverket att inkomma med ytterligare anslagsäskanden.

I anslutning till det anförda hemställde marinförvaltningen, att

nämnda belopp, 672,000 kronor, måtte anvisas att utgå å tilläggsstat för innevarande

budgetår.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschef

en.

Föreliggande anslagsäskande, som avser komplettering av tidigare vidtagna

krigsrustningsarbeten inom kustförsvaret, anser jag mig böra biträda. För

ändamålet torde böra anvisas i avrundat tal 670,000 kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortsättning av vissa krigsrustningsarbeten m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 670,000.

Flygvapnet.

Flygmateriel in. m.

[14.] 107. Anskaffning av flygmateriel, reservationsanslag. Genom be
slut

den 22 augusti 1941 medgav Kungl. Majit, att flygförvaltningen finge

för förberedelser för serietillverkning av viss flygplantyp disponera ett belopp

av högst 3,500,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

uppförda förskottsanslaget Engångsutgifter (Ga). Uti en av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter den 1 december 1941 överlämnad, den 25 november

1941 dagtecknad skrivelse har flygtörvaltningen anmält, att ifrågavarande

serietillverkning snarast borde igångsättas. Kostnaderna för anskaffning av

det antal plan, som flygförvaltningen ansåge tills vidare böra tillverkas, uppginge

till 25,250,000 kronor. Förutom genom ovannämnda beslut till förfogande

ställda 3,500,000 kronor disponerade flygförvaltningen under innevarande

budgetår ytterligare 3,150,000 kronor för motorer och utrustning.

Medelsbehovet utgjorde därför (25,250,000 — 3,500,000 — 3,150,000 —)

18,600,000 kronor, av vilket belopp 6,750,000 kronor erfordrades under innevarande

budgetår och återstoden, 11,850,000 kronor, under budgetåret

1942/43.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående medelsbehovet för flygmaterielanskaffning

anmälde flygförvaltningen sin avsikt att inkomma med särskild

framställning om medel, som under innevarande budgetår erfordrades

för bestridande av vissa med tillverkning av flygmotorer sammanhängande

kostnader för licensförvärv. I skrivelse den 9 december 1941 har flygförvaltningen

återkommit till denna fråga och därvid anmält, att kostnaderna för

förvärv av ifrågavarande licenser uppginge till 4,500,000 kronor. På grund av

i ingånget avtal åtagna betalningsförpliktelser måste flygförvaltningen för bestridandet

av dessa kostnader disponera 4,000,000 kronor under innevarande

budgetår och 300,000 kronor under budgetåret 1942/43. Återstoden, 200,000

kronor, erfordrades först under budgetåret 1943/44.

I detta sammanhang torde för riksdagen böra anmälas ett av Kungl. Majit

den 18 juli 1941 meddelat beslut, varigenom Kungl. Majit medgivit, att flygförvaltningen

finge för inköp av viss flygmateriel disponera ett belopp av

högst 14,750,000 kronor från ovannämnda förskottsanslag (Ga).

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-

39

På de skäl, flygförvaltningen i skrivelserna anfört, finner jag mig böra till- De^j£%£nls''

styrka, att medel anvisas för anskaffning av det av ^^förvaltningen föreslagna

antalet flygplan och för förvärv av ifrågavarande licenser. Till bestridande

av de å innevarande budgetår belöpande kostnaderna härför,

6.750.000 kronor och 4,000,000 kronor, torde medel nu böra äskas av riksdagen.

Under budgetåret 1942/43 erforderliga belopp, 11,850,000 kronor och

300.000 kronor, avser jag att upptaga i samband med framläggande för riksdagen

av förslag till medelsanvisning för flygmaterielanskaffning för nämnda

budgetår. Täckning för de enligt Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut gjorda

förskottsanvisningarna torde böra i detta sammanhang äskas av riksdagen.

Sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppgår härigenom till (3,500,000

+ 6,750,000 + 4,000,000 + 14,750,000 =) 29,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av flygmateriel å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 29,000,000.

[15.] 113 e. Luftskyddsåtgärder, reservationsanslag. Under erinran om

vad jag i det föregående anfört vid anmälan av föreliggande medelsbehov för

luftskyddsåtgärder vid armén och marinen anhåller jag nu att få till behandling

upptaga motsvarande spörsmål i fråga örn flygvapnet.

Jag får då erinra, att enligt vad som framgår av överbefälhavarens över

rikets försvarskrafter tidigare berörda framställning flygmyndigheterna räknat

med ett medelsbehov i förevarande avseende av 4,285,000 kronor. Denna

beräkning har efter granskning inom försvarsstaben underkastats vissa justeringar,

i följd varav medelsbehovet för flygvapnet nedsatts till i avrundat tal

2,335,000 kronor, vilket belopp äskats av överbefälhavaren. Av sistnämnda

belopp belöpa på mörkläggningsmateriel 300,000 kronor, på anordningar för

luftskyddets ledning 32,500 kronor, på skyddskurar (en för varje anläggning)

11,200 kronor samt på anordnande av skyddsrum 1,988,800 kronor.

Härvid har räknats med att skyddsrum skola anordnas även för vissa reservkraftaggregat.

Genom beslut den 17 oktober 1941 har Kungl. Majit medgivit, att flygförvaltningen

finge för vissa luftskyddsanordningar disponera högst 1,047,000

kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget

Engångsutgifter (Ga).

Till mörkläggningsanordningar för flygvapnets etablissement har å tilläggs- Departement*.

stat I för budgetåret 1941/42 anvisats ett reservalionsanslag av 425,000 kro- che-fwlior

(jfr propositionen 1941: 305, bilaga 2, punkten 4; riksdagens skrivelse nilsö).

Ytterligare medelsanvisning för detta ändamål torde icke böra nu ske.

Till anordningar för luftskyddets ledning har å samma tilläggsstat anvisats

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ett belopp av 138,000 kronor (jfr propositionen 1941:319, punkten 12; riksdagens

skrivelse nr 493). Ej heller för detta ändamål torde ytterligare medelsanvisning

böra nu ifrågakomma. Däremot har jag intet att erinra mot att ett

belopp av 11,200 kronor i enlighet med överbefälhavarens förslag anvisas

till anskaffning av skyddskurar för flygvapnets etablissement. Delta belopp

synes böra anvisas under driftbudgeten.

Även till överbefälhavarens förslag om anordnande av .skyddsrum anser

jag mig böra giva min anslutning. Jag erinrar, att jag under punkten 16 förordar

medelsanvisning för anskaffning av reservkraftaggregat, varför jag

anser mig böra räkna med att medel i enlighet med föreliggande förslag avses

för anordnande av skyddsrum jämväl för dessa aggregat.

För de luftskyddsanordningar, som avses i ovannämnda beslut den 17

oktober 1941, har överbefälhavaren i sin framställning icke beräknat medel.

För täckning av denna förskottsanvisning torde medel i detta sammanhang

böra äskas av riksdagen.

För ifrågavarande ändamål torde böra anvisas ett reservationsanslag av

(11,200 + 1,988,800 + 1,047,000 =) 3,047,000 kronor, vilket torde böra i sin

helhet upptagas å driftbudgeten. Jag får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Luftskyddsåtgärder å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 3,047,000.

[16.] 113 f. Reservkraftaggregat vid vissa flygvapnets etablissement,

reservationsanslag. I skrivelse den 19 oktober 1940 med medelsäskanden för

flygvapnet för innevarande budgetår framhöll flygförvaltningen, att avbrott

i leveranserna av elektrisk kraft till flygflottiljerna kunde medföra avsevärda

risker för såväl personal som flygmateriel. På grund härav gjorde flygförvaltningen

framställning om anvisande av medel till reservkraftaggregat vid

vissa flygflottiljer. Framställningen föranledde ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under erinran härom har nu flygförvaltningen i sin skrivelse den 30 augusti

1941 angående flygvapnets medelsbehov å tilläggsstat för budgetåret 1941/42

ävensom för nästa budgetår, med ytterligare understrykande av de med

strömavbrott förbundna riskerna, hemställt örn medel för anordnande av reservkraftaggregat

jämte bombsäkra skyddsrum för desamma enligt följande

sammanställning:

Västmanlands flygflottilj, kasern.......................... kronor 110,000

» » , Hässiö (inkluderar även Centrala

flygverkstadens i Västerås filial)........................ » 110,000

Östgöta flygflottilj ...................................... » 110,000

Jämtlands » » 110,000

Flygkrigsskolan (endast skyddsrum) ...................... » 50,000

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

Västgöta flygflottilj...................................... kronor 110,000

Svea » (endast skyddsrum).................... » 50,000

Göta » ...................................... * 110,000

Centrala flygverkstaden, Västerås ........................ » 150,000

» » , Malmen ........................ » 225,000

Administration och oförutsedda utgifter .................. » 68,000

Summa kronor 1,203,000.

Av detta belopp belöpa 475,000 kronor å skyddsrum.

I utlåtande över framställningen har statens industrikommission tillstyrkt

densamma under framhållande av att ifrågavarande anläggningar syntes

vara av värde ur beredskapssynpunkt. Åtgången av material till anläggningarna

syntes kommissionen icke vålla några betänkligheter. Statens bränslekommission,

med vilken myndighet industrikommissionen samrått i ärendet,

hade icke funnit anledning till direkt erinran ur drivmedelssynpunkt men

hade dock ifrågasatt undersökning om möjligheten att använda annat drivmedel

än, såsom flygförvaltningen avsett, dieselolja.

Med anledning av vad sålunda förekommit har flygförvaltningen i avgivet

utlåtande anfört i huvudsak följande. De bränslen, förutom dieselolja, som

med hänsyn till beredskap samt tekniska och ekonomiska förhållanden kunde

komma i fråga, vore motorsprit (etylalkohol) och träkolstjära. Gengas

vore olämplig ur beredskapssynpunkt, enär alltför lång tid åtginge för igångsättande

av aggregatet. I fråga örn karbid saknades varje erfarenhet örn så

stora effektbelopp, som här komme i fråga. Verkställd undersökning hade givit

vid handen, att användandet av motorsprit eller träkolstjära kunde ske

genom anskaffning av vissa motortyper. Prov med dessa borde dock utföras,

innan anskaffning ägde rum. Anskaffningskostnaderna skulle bliva

högre än de av flygförvaltningen för anskaffning av reservkraftaggregat för

motordieseldrift uppgivna.

Såsom flygförvaltningen och industrikommissionen anfört synes anskaffning

av reservkraftaggregat för flygvapnets etablissement vara av betydelse

ur beredskapssynpunkt. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medel anvisas

för ändamålet. Mot de av flygförvaltningen gjorda kostnadsberäkningarna

synes i och för sig icke finnas anledning till erinran. I dessa kostnader

hava jämväl inräknats medel för skyddsrum för aggregatanläggningarna. Såsom

framgår av nästföregående punkt, har emellertid behovet av medel för

detta ändamål avsetts skola tillgodoses i annat sammanhang. För själva aggregaten

uppgå kostnaderna till (1,203,000 -— 475,000 =) 728,000 kronor. De

härför erforderliga medlen torde böra anvisas å anslag under driftbudgeten.

De av flygförvaltningen verkställda undersökningarna synas utvisa, att

vissa möjligheter föreligga att för ändamålet anskaffa sådana motorer, för

vilka kan användas annat drivmedel än dieselolja. Emellertid komma härigenom

anläggningskostnaderna att avsevärt ökas, såvill av handlingarna

framgår nied 12,000 å 35,000 kronor per anläggning. Med hänsyn härtill och

Departements
chefen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

då drivmedelsåtgången inte torde bliva mera avsevärd, har jag icke funnit mig

böra räkna med att sådana motorer anskaffas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reservkraftaggregat vid vissa flygvapnets etablissement

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 728,000.

E. Diverse.

[17.] 15 a. Inköp av motorsprit, reservationsanslag. I skrivelse den 9

oktober 1941 har statens reservförrådsnämnd erinrat, att Kungl. Maj:t genom

beslut den 25 april och den 1 augusti 1941 (folkhushållningsdepartementet)

uppdragit åt nämnden att inköpa och omhändertaga de kvantiteter

av motorsprit, som tillverkades under år 1941 och första kvartalet av 1942,

ävensom att av sålunda inköpta kvantiteter till vederbörande militärförvaltning

försälja den mängd som statens bränslekommission efter samråd med

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter kunde finna erforderlig för

militära behov. Nämnden har vidare anfört i huvudsak följande: Med anledning

av nämnda beslut hade nämnden under tiden den 1 juli—den 30 september

1941 inköpt motorsprit till en kostnad av 9,223,093 kronor. Under förutsättning

att nämnden ålades att fortsätta inköpen under hela innevarande

budgetår skulle kostnaderna för ytterligare inköp av motorsprit uppgå till

34,500,000 kronor. För försäljning till militära ändamål beräknades allenast

ett belopp av 3,000,000 kronor komma att inflyta. Till likvidering av den

kvantitet varor av ifrågavarande slag, som nämnden kunde komma att inköpa

under budgetåret, erfordrades därför i runt tal 40,800,000 kronor. Då

det av riksdagen under fonden för förlag till statsverket anvisade reservationsanslaget

till förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m. icke borde

anlitas för inköp av motorsprit, hemställde reservförrådsnämnden, att särskilda

medel måtte anvisas för likvidering av den motorsprit, som nämnden

fått och komme att få i uppdrag att inköpa under innevarande budgetår.

I ärendet har utlåtande avgivits av statens bränslekommission, som tillstyrkt

bifall till framställningen. Ställföreträdaren för chefen för försvarsstaben

har på uppdrag av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter avgivit

utlåtande och därvid tillstyrkt framställningen.

Jag tillstyrker, att medel äskas för inköp i föreslagen omfattning av motorsprit

för försvarsväsendets räkning genom reservförrådsnämndens försorg,

och hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av motorsprit å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 40,800,000.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

43

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1942.

Närvä lande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför därvid

följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 1. Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i all
mänhet.

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen är, bland annat, upptagen

en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 565,000

kronor. Detta belopp har beräknats bliva erforderligt under den förutsättningen

att socialstyrelsen skulle, såsom normalt är fallet, vara tillsynsmyndighet

över arbetsförmedlingen.

I samband med ändrad lagstiftning rörande arbetsförmedlingen m. m. och

i anslutning därtill genomförd organisation av statens arbetsmarknadskommission

hava emellertid de på socialstyrelsen ankommande ärendena rörande

den offentliga arbetsförmedlingen under våren 1940 tills vidare överflyttats

till kommissionen. I följd härav föreskrev Kungl. Maj:t genom beslut den 7

maj 1940, att ett flertal för handläggning av sagda ärenden avsedda, huvudsakligen

icke-ordinarie befattningshavare hos styrelsen skulle tills vidare

tjänstgöra hos kommissionen samt därvid avlönas av till kommissionens förfogande

stående medel. De från omförmälda avlöningspost utgående avlöningarna

till berörda icke-ordinarie befattningshavare hava för budgetåret

1941/42 beräknats till 42,500 kronor. Med anledning härav har Kungl. Maja

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 2.

den 2 maj 1941 föreskrivit, att av avlöningsposten för nämnda budgetår icke

finge utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk högre belopp än (565,000

— 42,500) 522,500 kronor.

I skrivelse den 29 november 1941 har socialstyrelsen anmält, att för innevarande

budgetår erfordrades en förstärkning av sagda avlöningspost med

90,000 kronor.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att styrelsen i sina i skrivelse den 30

augusti 1941 gjorda anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 beräknat ifrågavarande

anslagspost -— inklusive kostnaderna för styrelsens till arbetsmarknadskommissionen

överflyttade icke-ordinarie personal — till 680,000 kronor.

I detta belopp hade ingått kostnader för den personalförstärkning, som föreslagits

för sistnämnda budgetår, med ett belopp av omkring 40,000 kronor.

På grund av att styrelsens arbetsuppgifter företett en kraftig ökning redan

under innevarande budgetår, hade emellertid flertalet av de för nästa budgetår

föreslagna personalökningarna måst vidtagas redan nu.

Styrelsen lämnar härefter en närmare redogörelse för hur det begärda beloppet

av 90,000 kronor fördelade sig å olika utgiftsändamål.

Styrelsen meddelar först, att under loppet av innevarande budgetår nyanställts

biträdes personal å de båda statistiska byråerna.

Denna personalökning vore betingad av den ökade omfattningen av de åt styrelsen

anförtrodda statistiska utredningsuppdragen och medförde en lönekostnad

av 20,000 kronor för år.

Vidare erinrar styrelsen, att styrelsen i sin skrivelse den 30 augusti 1941

beräknat medel för avlönande av viss ytterligare personal och i

detta hänseende anfört bland annat följande:

Å arbetsmarknadsbyrån handlades — sedan vissa ärenden tills vidare

överflyttats till statens arbetsmarknadskommission -— dels allmänna ärenden

rörande arbetsmarknaden och alla på ämbetsverket ankommande ärenden

angående den privata arbetsförmedlingen, dels ock de ärenden, som sammanhängde

med tillsynen över den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.

Befattningen med sistnämnda grupp av ärenden vore den centrala arbetsuppgiften.

För handhavande av hithörande ärenden hade styrelsen dittills,

förutom byråchefen och en ordinarie sekreterare, disponerat 1 byrådirektör

(Eo 28), 1 aktuarie (Eo 21), 2 kanslibiträden (Eo 7) och 1 skrivbiträde

(Eo 2). Arbetslöshetsförsäkringen vore för närvarande stadd i en synnerligen

kraftig utveckling. Ett antal nya, delvis mycket betydande arbetslöshetskassor

hade under senare tid beslutats och ytterligare andra vore under förberedande.

Därtill komme, att statens bidrag till de erkända kassorna avsevärt höjts.

Detta nödvändiggjorde bland annat en utvidgad och fördjupad kontroll från

styrelsens sida över huru kassorna handhade försäkringsverksamheten. På

grund av berörda förhållanden hade den tillgängliga personalen blivit otillräcklig.

Styrelsen hade därför måst nyanställa 1 amanuens för att biträda vid

det fortlöpande arbetet. Det kunde beräknas att denne amanuens, som placerats

i lönegraden Ex 15, komme att behövas även under budgetåret 1942/43.

Å fattigvårdsbyråns avdelning för ärenden rörande fattigvård och barnavård

i allmänhet tjänstgjorde förutom byråchefen följande ordinarie personal,

nämligen 1 sekreterare (A 26), 1 notarie (A 21) och 1 kansliskrivare (A 11)

samt dessutom 1 amanuens (Eo 16) och 2 kontorsbiträden (Eo 4).

Beträffande handläggningen av dessa ärenden vore att märka, att den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

47

under de senaste åren oell under överskådlig framtid växande samhälleliga

vikten och omfattningen av frågor angående barnavård och ungdomsvård

reste krav på inrättandet av en med erforderlig expertis utrustad särskild avdelning

för sistnämnda ärenden. Vissa förarbeten hade också inletts för en

uppdelning av den allmänna avdelningen på två, en för fattigvård och socialvårdsärenden

i allmänhet och en för barnavård och ungdomsvård. Tills vidare

skedde denna specialisering såsom en inre omorganisation inom byrån,

närmast med sikte på en effektivisering och intensifiering av barnavårdsinspektionen.

Till förstärkning av den därmed verksamma personalen vore

det nödvändigt att snarast möjligt tillföra byrån ytterligare en amanuens

(Eo lo), som under byråchefens ledning kunde helt sysselsättas med barnavårds-

och ungdomsvårdsärenden, under det att den redan förut befintliga

amanuensen (Éo 16) skulle anlitas vid behandlingen av fattigvårdsärendena.

Å fattigvårdsbyråns avdelning för ärenden rörande alkoholistvård och

nykterhetsverksamhet hade under budgetåret 1939/40 — frånsett styrelsens

expert för hithörande ärenden — funnits anställda 1 sekreterare (A 26), 3

amanuenser, 1 kontorist (A 9), 1 kontorsbiträde (Eo 4) och 1 skrivbiträde

(Eo 2). Under hösten 1940 hade försöksvis företagits en inskränkning av

denna personal, i det att en amanuens samt kontorsbiträdet förflyttats till

andra arbetsuppgifter inom styrelsen. Denna ordning hade emellertid icke

kunnat upprätthållas. Omfattningen av arbetsuppgifterna på avdelningen

hade nämligen ökats, dels därigenom att utplaceringen på de olika anstalterna

av de vårdbehövande numera centraliserats till socialstyrelsen, dels

genom länsnykterhetsnämndsinstitutionens tillkomst och dels därigenom att

den allmänna utvecklingen på detta område alltjämt fortgått, om ock i något

långsammare tempo än tidigare. Det hade därför visat sig ofrånkomligt att

ånyo förstärka personalen med en amanuens. Denne borde lämpligen placeras

i lönegraden Eo 18. Aven avdelningens kanslipersonal vore otillräcklig.

Den borde förstärkas med 1 skrivbiträde (Ex 2).

Å lagbyrån hade — örn man bortsåge från det till byrån anslutna registrators-

och kassakontoret — förutom byråchefen varit anställda 2 sekreterare

(A 24), 1 amanuens (Eo 16) samt 1 ordinarie och 1 extra ordinarie kanslibiträde.

De på lagbyrån ankommande fortlöpande arbetsuppgifterna kunde

i stort sett hänföras till tre huvudgrupper, nämligen remissärenden, administrativa

och kamerala ärenden samt allmän upplysningsverksamhet i sociala

frågor. Av dessa hade gruppen administrativa och kamerala ärenden

under de senaste åren visat en stigande tendens, vilket sammanhängde dels

med den kraftiga ökningen av styrelsens personal och dels med rådande krisförhållanden,

som medfört en rad nya och tidsödande arbetsuppgifter av

olika slag.

Samtidigt hade upplysningsverksamheten i utomordentligt hög grad utvidgats

och intensifierats. Även denna utveckling sammanhängde med de

rådande, alltmera skärpta krisförhållandena men vore på samma gång i hög

grad ett resultat av den alltmera utvidgade lagstiftningen på socialpolitikens

område. Tidigare hade denna arbetsuppgift varit av jämförelsevis måttlig

omfattning och kunnat utan .större svårigheter fördelas på byråns olika

tjänstemän. Numera läte sig detta icke göra utan allvarliga olägenheter och

hinder för det löpande arbetets behöriga gång. Allmänheten hade i alltmera

ökad utsträckning tagit för vana att å byrån inhämta upplysningar exempelvis

i fråga örn semesterlagens tolkning och tillämpning, hembiträdens och

vissa andia arbetstagares anställningsförhållanden, värnpliktigas ställning

i olika sociala avseenden samt boslads- och hyresavtalsförhållandcn, speciellt

avseende uppgörelser örn bränsleersä11ningar i hyreslägenheter. Särskilt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

befattningen nied sistnämnda slags ärenden hade eiler hand blivit en alltmera

tyngande post i byråns arbetsbörda.

Med hänsyn till den inträdda utvecklingen hade det befunnits nödvändigt

att tillföra avdelningen ytterligare en arbetskraft med huvudsaklig uppgift

att svara för handhavandet av upplysningstjänsten. Av olika skäl hade styrelsen

funnit det lämpligt att till denna post överföra den extra ordinarie

aktuarien å förlikningsmannaexpeditionen. Denne tjänsteman hade ersatts

med en amanuens.

En av amanuenserna å utredning sby rån, vilken under förra budgetåret

tjänstgjort på halvtid, hade återgått till heltidstjänstgöring hos styrelsen.

I skrivelsen den 29 november 1941 anmärker styrelsen, att numera arbetet

å fattigvårdsbyrån ökat till den grad att styrelsen sett sig nödsakad att redan

under hösten 1941 därstädes anställa de två amanuenser och det skrivbiträde,

som enligt styrelsens förslag i skrivelsen den 30 augusti 1941 varit avsedda

att anställas från och med nästa budgetår.

Härefter erinrar styrelsen, att Kungl. Majit på framställning av styrelsen

genom beslut den 10 oktober 1941 medgivit, att hos styrelsen finge tills vidare

till och med den 30 juni 1942 såsom biträde åt skyddshemsinspektören

anställas en i praktiskt skyddshemsarbete erfaren och i övrigt lämplig person

samt därvid föreskrivit, att den tjänsteman, som sålunda anställdes,

skulle under tiden för anställningen uppbära ersättning med belopp, motsvarande

den lön jämte rörligt tillägg och krislillägg därå, som tillkomme å

I-ort stationerad extra ordinarie tjänsteman med placering i 21 lönegraden

och 22 löneklassen.

Styrelsen framhåller, att nu nämnda personaldispositioner för innevarande

budgetår medförde en kostnadsökning av närmare 28,500 kronor.

Styrelsen räknar vidare med att under den närmaste tiden måste anställas

två tillfälliga befattningshavare. Härom uttalar sig styrelsen sålunda.

Biträdespersonalen å den till fattigvårdsbyrån hörande mödrahjålpsavdelningen

utgjordes för närvarande av ett kanslibiträde och ett tillfälligt biträde,

som vid årsskiftet torde böra befordras till extra tjänsteman. Mödrahjälpsärendenas

antal hade under senaste halvåret visat en kraftig ökning.

På grund därav vore det nödvändigt att utöka den för närvarande disponibla

personalen med en arbetskraft. Kostnaderna för denna nyanställning beräknades

uppgå till 1,400 kronor under återstoden av budgetåret.

Utlänning sbyrån förfogade för närvarande över, förutom biträdespersonal,

1 byråchef, 2 sekreterare, 1 byråinspektör, 3 notarier och 2 amanuenser. Dittills

hade denna tillgång på tjänstemän i amanuensgrad och högre ställning

varit tillräcklig. Med hänsyn till den utveckling, som den norska flyktingsfrågan

tagit under den senaste tiden, måste emellertid personalen utökas med

I amanuens. Kostnaderna därför beräknades till cirka 3,000 kronor under

detta budgetår.

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande personalökningar under

innevarande budgetår har styrelsen således uppskattat till (28,500 + 1,400

+ 3,000) 32,900 kronor eller i runt tal 33,000 kronor.

Styrelsen räknar vidare med vissa ökade kostnader för befordringar

och uppflyttningari lönegrad m. m.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

Styrelsen anför härom.

Såsom styrelsen framhållit i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår

hade på grund av besparingsskäl under senare tid betydande inskränkningar

vidtagits i fråga om befattningshavares befordran till extra eller extra

ordinarie tjänstemän samt uppflyttning i lönegrad av amanuenser och biträdespersonal.

Styrelsen ansåge dock, med hänsyn särskilt till att verkets ickeordinarie

personal under de senaste åren betydligt utökats, det vara nödvändigt

med vissa möjligheter till befordran, speciellt beträffande den lägre biträdespersonalen

och amanuenspersonalen. Ett motsatt förfaringssätt skulle

allvarligt äventyra styrelsens möjligheter att erhålla och behålla dugliga arbetskrafter.

Under innevarande budgetår hade därför vissa befordringar ägt

rum. Dessa befordringar representerade tillsammans en kostnad av cirka

7,500 kronor.

Vid avlöningsreglementenas ikraftträdande den 1 juli 1939 hade arvodena

åt de i skrivbiträdesgrad anställda befattningshavarna bestämts till 175 kronor

per månad. Med hänsyn till levnadskostnadernas stegring hade detta

belopp höjts till 190 kronor från och med den 1 november 1940 och till 200

kronor från och med den 1 juli 1941. Sistnämnda höjning av arvodesbeloppen

medförde en kostnadsökning av sammanlagt 2,500 kronor per budgetår.

Styrelsen förklarar härefter att för avlöningar åt vikarier för

tjänstemän, som åtnjöte semester eller tjänstledighet eller som uppehölle högre

tjänst, samt för övertidsersättningar krävdes ett sammanlagt belopp

av omkring 18,000 kronor. Dessa kostnader hade tidigare icke krävt

ett så noggrant bedömande, som numera vore nödvändigt till följd av de

från och med den 1 juli 1941 gällande bestämmelserna angående bestridande

av kostnader för avlöning enligt civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet.

Styrelsen påpekar ävenledes, att de av bespa ringsberedningen

anordnade organisationsunde r sökningarna medförde

ökade kostnader för styrelsen, i det två befattningshavare utan att åtnjuta

tjänstledighet deltagit i dessa undersökningar, vilket medfört att i befattningshavarnas

ställe måst anställas annan personal. Härmed följande merkostnader

kunde för innevarande budgetår uppskattas till omkring 7,000

kronor.

Slutligen har styrelsen räknat med vissa smärre personalkostnader

å sammanlagt 2,000 kronor. Härav har ett belopp av 900 kronor

beräknats för kostnader för av Kungl. Majit föreskriven bevakning av utlänningsbyråns

lokaler, medan ett belopp av 800 kronor beräknats för ersättning

till en hos styrelsen för närvarande på halvtid anställd arkivtekniskt

kunnig tjänsteman, vilken riksarkivet på framställning av styrelsen ställt till

styrelsens förfogande för utarbetande av en förteckning över styrelsens arkivalier.

Sammanlagt uppgå de angivna beloppen till (20,000 + 33,000 +7,500 +

+ 2,500 + 18,000 + 7,000 + 2,000) 90,000 kronor.

Av vad socialstyrelsen anfört framgår, alt för budgetåret 1941/42 behov VcparUmentsav

förstärkning av den i styrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposten till rhefen.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreligger. Detta behov har

Irämst sin grund i styrelsens stora arbetsbörda, som föranlett styrelsen till

vissa personalökningar. Utan att i detalj ingå på de gjorda beräkningarna

anser jag mig emellertid kunna utgå från att det bör bliva styrelsen möjligt

att under innevarande budgetår hålla kostnaderna inom en mera begränsad

utgiftsram än den av styrelsen angivna. Jag förordar därför, att medgivande

för styrelsen utverkas att få överskrida ifrågavarande anslagspost med

högst 80,000 kronor. Givetvis bör det belopp av posten, som, på sätt förut

omförmälts, motsvarar beräknad avlöning för styrelsens hos arbetsmarknadskommissionen

tjänstgörande icke-ordinarie personal, få av styrelsen

disponeras allenast under den förutsättningen, att sagda personal skulle

återgå till tjänstgöring inom styrelsen.

Tåg hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna an

slagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1941/42. överskridas med högst 80,000

kronor.

[2.] 77 a. Bidrag till allmänna barnhuset. I skrivelse den 4 december

1941 har direktionen över allmänna barnhuset gjort framställning om anvisande

av medel för täckande av den brist, som beräknades uppkomma i

barnhusets stat för budgetåret 1941/42. I skrivelsen anför direktionen inledningsvis

följande.

Med bifall till Kungl. Majits proposition den 2 maj 1941, nr 240, hade 1941

års riksdag å tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under femte

huvudtiteln anvisat ett anslag å 93,000 kronor till bidrag till allmänna barnhuset.

Propositionen hade varit föranledd av en framställning från barnhusets

direktion den 22 juli 1940. Däri hade direktionen erinrat örn

g 39 av barnhusets reglemente (nr 402 år 1930) enligt vilken det ålåge direktionen

att vid förvaltningen tillse, att barnhuset förbleve i oförminskat

åtnjutande av alla dess tillhörigheter. Utgifterna beräknades emellertid uppgå

till ett belopp som efter anspråktagande helt av en dispositionsfond skulle

medföra en kapitalminskning av 93,433:72 kronor. Därest Kungl. Majit

icke ställde medel till förfogande för täckande av denna kapitalbrist eller

ock förklarade bestämmelsen i § 39 av reglementet ej utgöra hinder för direktionen

att fullfölja sin verksamhet enligt uppgjord stat, måste direktionen

vid beviljandet av understöd för kalenderåret 1941 skära ned utgifterna,

så att kapitalbrist utebleve. Denna sista utväg skulle emellertid innebära

ett raserande av den organisation, som barnhuset kommunerna till tjänst

genom sin understödjande verksamhet skapat eller byggt ut. Därest bidragen

till de understödda barnhemmen runt om i landet skures ned med en

tredjedel, vilket vore nödvändigt för undvikande av barnhusets kapitalförlust,

skulle den dagavgift, som uttoges av kommunerna för vård av barn.

stiga till ett sådant belopp att kommunerna till barnavårdens skada ej anlitade

barnhemmen.

I över framställningen avgivet yttrande hade socialstyrelsen på

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 51

det bestämdaste avstyrkt, att åtgärder vidtoges för beskärning av barnhusets

verksamhet.

Socialvårdskommittén, som likaledes yttrat sig över framställningen,

hade förklarat, att det icke borde ifrågakomma att barnhusets verksamhet

inskränktes eller begränsades i avbidan på den blivande översynen

av barnavården i riket, flur än barnavården komme att gestalta sig i en reformerad

socialvård, funnes utrymme för en banbrytande verksamhet sådan

som den bedrivits och alltjämt bedreves av barnhuset. Det vore därför

synnerligen angeläget att barnhusets kapitaltillgångar förbleve i möjligaste

mån orubbade för att möjliggöra en sådan verksamhet.

Föredragande departementschefen hade i propositionen

anfört bland annat.

Avkastningen av de tillgångar, vilka huvudsakligen möjliggjorde den omfattande

verksamhet i barnavårdens tjänst, som bedreves av allmänna barnhuset,

hade sedan en följd av år varit betydligt lägre än tidigare och icke

räckt till för bestridande av utgifterna. Genom tillvaron av en särskild dispositionsfond

hade emellertid de uppkomna underskotten kunnat täckas utan

att verksamheten behövt beskäras eller barnhusets kapital anlitas. Denna

fond beräknades emellertid vara helt förbrukad under räkenskapsåret 1940/

41, vilket år sammanfölle med budgetåret 1940/41. Därförutom kunde enligt

gjorda beräkningar under nämnda budgetår antagas uppkomma en brist å

93,433 kronor och 72 öre.

Vid den sålunda inträdda situationen stöde olika alternativ till buds. Ett

av dessa vore att begränsa barnhusets verksamhet och på den vägen åstadkomma

balans mellan inkomster och utgifter. Ett anlitande av denna utväg

skulle, enligt vad direktionen över barnhuset upplyst, medföra en beskärning

av bidragen från barnhuset till barnhemmen med 1-/3, vilket skulle ha

till följd en avsevärd stegring av den dagavgift, som uttoges av kommunerna

för vård av barn å barnhemmen. Denna stegring kunde i sin tur beräknas

leda till att kommunerna i stor utsträckning underläte alt anlita barnhemmen.

Såväl socialstyrelsen som socialvårdskommittén hade uttalat sig

mot anlitandet av denna utväg. För egen del tvekade departementschefen ej

att avvisa detta alternativ. Barnhusets nuvarande verksamhet vöre nämligen

ur samhällelig synpunkt av sådant värde att en dylik begränsning av

dess verksamhet icke vore försvarlig.

Det andra alternativet innebure, att direktionen medgåves taga barnhusets

kapitaltillgångar i anspråk för den fortsatta verksamheten. En sådan utväg

syntes dock böra övervägas allenast örn den under budgetåret 1940/41 uppkomna

bristen kunde antagas vara en tillfällig företeelse. Detta vore emellertid,

såvitt nu kunde bedömas, icke fallet. Det skulle därför innebära ett successivt

försvagande av barnhusets ekonomiska ställning att för täckande av

driftsunderskott anlita dessa kapitaltillgångar. De ekonomiska svårigheterna

skulle ingalunda upphöra utan i stället lindan för undan okas. Departementschefen

hadi'' därför tillstyrkt, att ekonomiskt bistånd från det allmännas

sida lämnades till barnhusets verksamhet. I sådant hänseende hade

departementschefen förordat ett bidrag till barnhuset å 93,000 kronor,

vilket belopp ungefär motsvarade den beräknade bristen för budgetåret

194041.

Departementschefen hade tillfogat, att han icke vore beredd alt taga ställning

till frågan örn bidrag till barnhuset för budgetåret 1941/42. Denna fråga

syntes senare bliva aktuell av anledningar likartade deni. som föranlett pro

positionen till 1941 års riksdag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Direktionen har härefter framlagt beräkningar rörande storleken av den

brist i barnhusets räkenskaper, som kunde antagas uppkomma för verksamhetsåret

1941/42. I denna del har direktionen uttalat sig på följande sätt.

Barnhusets ej i fonder för vissa särskilda ändamål bundna kapital hade

den 30 juni 1941 uppgått till i runt tal 10,300,000 kronor. Därav beräknades

avkastningen under budgetåret 1941/42 till 400,800 kronor, vilket i runt tal

motsvarade en medelränta av 4 procent. Detta torde visserligen i dessa

tider anses såsom en god ränta men barnhuset hade till för några år sedan

kunnat räkna med en inedelränta på 5 procent. Den lägre förräntningen, innebärande

en inkomstminskning av 100.000 kronor, berodde på uppsägning

av tidigare förmånliga låneplaceringar.

Samtidigt med denna inkomstminskning hade kraven på understöd från

barnhuset stigit genom prisstegringen och även någon utvidgning av barnhemsverksamheten

i länen. Till belysande därav kunde framhållas, att barnavårdsförbunden

begärt i runt tal för 1940 520,000 kronor, för 1941

576.000 kronor och för 1942 613,000 kronor. De sålunda begärda beloppen

hade av barnhuset måst nedskäras för 1940 till 461,000 kronor och för 1941

till 483,000 kronor. Vid den prövning, som direktionen i samråd med statens

inspektör för fattigvård och barnavård verkställt av anslagskraven för

1942 hade befunnits, att dessa icke utan risk för strypande av pågående verksamhet

kunde nedskäras under 530,000 kronor. Ökningen hade sin grund

huvudsakligen i av kristiden fördyrade omkostnader samt i någon mån i ut

vidgad verksamhet.

Barnhusets utgifter för egna hem, kvarvarande barnhusbarn, administration,

pensioner och diverse hade för 1941/42 måst beräknas till 14,000 kronor

högre belopp än föregående år. Ränteinkomsterna hade för samma jämtorelseår

sjunkit med i runt tal 9,000 kronor.

Örn man från barnhusets beräknade inkomster för 1941/42 droge barnhusets

utgifter för nyss nämnda ändamål, finge man en för understödsverksamheten

disponibel återstod av i runt tal 322,000 kronor. Då behovet av

understöd vore 530,000 kronor bleve alltså bristen 207,000 kronor.

Att bristen kunde beräknas bliva så mycket större än under budgetåret

1940/41 berodde på att barnhuset sistnämnda budgetår kunnat för motsvarande

ändamål disponera av vanliga inkomster 345,000 kronor samt dessutom

från kvarstående dispositionsfond i runt tal 40,000 kronor. Vidare vore

att märka, att barnhuset under sagda budgetår nödgats av kapitalet taga

i anspråk i runt tal 2,000 kronor.

Framhållas borde att direktionen vid beräkning av understöden upptagit

allenast 15,000 kronor för mötande av oförutsedda utgifter eller nya ändamål.

I den mån denna summa komme att överskridas, vilket icke vore osannolikt,

måste även för budgetåret 1941/42 barnhusets kapital tillgripas.

På grund av det anförda har direktionen hemställt, alt för täckande av

brist i barnhusets stat för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett anslag å

207.000 kronor. *

Över ifrågavarande framställning har socialstyrelsen den 19 december

1941 avgivit utlåtande. Styrelsen, som från allmänna barnhusets direktion

införskaffat bland annat uppgifter rörande barnhusets verkliga utgifter och

inkomster under budgetåret 194041 samt av barnhusets direktion fastställd

utgifts- och inkomststat för budgetåret 1941/42. har i anslutning till de införskaffade,

utlåtandet bifogade handlingarna gjort följande uttalanden rö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 33

rande storleken av den brist, som kunde beräknas uppkomma under sistnämnda

budgetår.

Av handlingarna franninge, att inkomsterna vid barnhuset under innevarande

budgetår beräknats till sammanlagt 512,250 kronor, varav 400,800 kronor

utgjorde avkastning av barnhusets kapital och 111,450 kronor statsbi

drag m. m. Vidare framginge, att den största utgiftsposten utgjordes av understöd

till barnhemsverksamheten i länen. Enligt barnhusets framställning

hade för kalenderåret 1942 till direktionen inkommit krav på sådana understöd

å sammanlagt 613,000 kronor, vilket belopp i samråd med statens in

spektor för fattigvård och barnavård av direktionen nedskurils till 530,000

kronor. Ytterligare minskning av detta belopp torde icke kunna genomföras

utan att barnhemmens verksamhet beskures på ett icke önskvärt sätt.

Motsvarande utgiftspost hade i barnhusets stat för budgetåret 1941/42 en

dast upptagits till 500,000 kronor. Under kalenderåret 1941 hade för ändamålet

beräknats åtgå 483,000 kronor och för kalenderåret 1942 som nämnts

530.000 kronor. Belastningen för budgetåret 1941/42 torde approximativt

kunna uppskattas till hälften av anslagsbehovet för båda kalenderåren 1941

och 1942, eller lill 506,500 kronor. Det i barnhusets stat upptagna beloppet

syntes alltså vara något för lågt beräknat. I sin framställning till Kungl. Maj:t

hade barnhusets direktion emellertid beräknat behovet av medel för nämnda

utgiftspost lika med medelsbehovet för kalenderåret 1942, d. v. s. 530.000 kronor,

vilket utgjorde 23,500 kronor mera än den av socialstyrelsen beräknade

summan.

Övriga utgifter vore i staten för budgetåret 1941/42 upptagna till sammanlagt

190,000 kronor. Enligt vad som inhämtats från barnhusets expedition

hade staten för 1941/42 uppgjorts innan bokslutet för 1940/41 varit avslutat.

Ifrågavarande utgifter hade numera visat sig vara något för högt beräknade.

Särskilt gällde detta posten pensioner och understöd. Den beräknade utgiftssumman

190,000 kronor torde på grund av nu gjorda överväganden kunna

nedskäras med omkring 4,000 kronor. Socialstyrelsen funne alltså, att den

sammanlagda bristen för budgetåret 1941/42, som av direktionen uppgivits

till omkring 207,000 kronor, icke behövde beräknas högre än till omkring

180.000 kronor.

Beträffande frågan i vilken omfattning den uppkommande bristen borde

täckas av statsmedel har styrelsen till en början erinrat hurusom styrelsen

i sitt yttrande över barnhusdirektionens motsvarande framställning med avseende

å budgetåret 1940/41 föreslagit, att statsbidrag i fortsättningen oell

närmast för budgetåret 1941/42 borde beräknas med hänsyn till kostnaderna

för barnavårdsombudens verksamhet. Styrelsen anför härefter vidare.

Av numera föreliggande uppgifter framginge, att barnhusets kapital hotades

av en allvarlig minskning, därest icke kraftigt stöd erhölles från statens

sida. Styrelsen ville understryka sin tidigare framförda mening, vilken

även delades av socialvårdskommittén, att en sådan minskning av de medel,

som stöde lill barnhusets förfogande, icke borde ske, att därigenom barnhemsverksamheten

i länen komme ali minskas. Departementschefen hade

i propositionen nr 240/1941 uttalat, att han bland annat av nyss angivna

skäl icke funne det tillrådligt att ens delvis täcka den då uppkomna bristen

genom att taga kapitaltillgångarna i anspråk. Otvivelaktigt vore del av stort

värde för samhället, att barnhusets kapitaltillgångar bibehöllos, så att de

för framtiden kunde användas för sådan banbrytande verksamhet på barnavårdens

område, som icke kunde anordnas och utprövas på bekostnad av

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

allmänna^ medel. Styrelsen funne denna synpunkt böra vara avgörande vid

anslagsfrågans prövning.

Socialstyrelsen har därför tillstyrkt, att statsmedel anvisas till täckande av

hela det för barnhuset under budgetåret 1941/42 uppkommande underskottet.

Depar lenie ntsthefev.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att nian bar att räkna med att

allmänna barnhusets utgifter under budgetåret 1941/42 skola komma att avsevärt

överstiga dess inkomster för samma budgetår. I likhet med socialstyrelsen

anser jag, att den uppkommande bristen kan uppskattas till 180,000

kronor. Av samma skäl, som jag åberopade vid behandlingen av motsvarande

anslagsfråga för budgetåret 1940/41, tillstyrker jag, att denna brist får täckas

av statsmedel. För ändamålet bör å tilläggsstat II till riksstaten för in

nevarande budgetår under rubriken bidrag till allmänna barnhuset anvisas

ett obetecknat anslag av 180,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till allmänna barnhuset å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 180,000

[3.] 78. Statens skyddshem: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för sta

tens skyddshem upptager bland annat en anslagspost till avlöningar till ordinarie

tjänstemän å 280,000 kronor och en anslagspost till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal å 285,000 kronor. Medan den förra posten är

förslagsvis beräknad, är den senare posten till beloppet begränsad.

I skrivelse den 11 december 1941 har socialstyrelsen anmält, att det för

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisade beloppet icke för bud

getåret 1941/42 bomme att bliva tillräckligt för sitt ändamål. Angående skälen

härtill har styrelsen anfört bland annat.

Genom brev till statskontoret den 27 maj 1938 och den 5 maj 1939 hade

Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen att bestämma tidpunkten för tillsättan

de eller uppehållande medelst förordnande av vissa ordinarie befattningar

vid skyddshemmen. Styrelsen skulle därvid tillse, att åtgärder för tillsättande

eller uppehållande medelst förordnande av nya ordinarie befattning

ar icke vidtoges, förrän så av omständigheterna påkallades. Dessa direktiv

åsyftade, att vid sådana skyddshem, som stöde under utbyggnad eller som

helt nyuppförts, befattningarna skulle tillsättas successivt, sedan hemmen

färdigställts och intagning av elever pågått så länge, att utökning av arbetskraften

vore befogad. Därjämte hade möjlighet öppnats att uppskjuta till

sättandet av befattning med ordinarie innehavare till dess en eller flera personer

under förordnande fått provtjänstgöra å densamma. Annu i november

1940 hade ej mindre än trettiofem ordinarie befattningar uppehållits på

förordnande av icke-ordinarie befattningshavare, av vilka flertalet varit

provtjänstgörande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

Vid sina anslagsberäkningax'' för budgetåret 1941/42 hade socialstyrelsen

lörutsatt, att de flesta av ifrågavarande ordinarie tjänster vid ingången av

nämnda budgetår skulle vara tillsatta med ordinarie innehavare. Sa hade

emellertid icke blivit fallet, över trettio ordinarie tjänster hade nämligen vid

budgetårets ingång uppehållits av icke-ordinarie befattningshavare och de

flesta av dessa befattningshavare torde komma att kvarstå såsom icke-ordinarie

under hela budgetåret. En del assistent- och lärarbefattningar kunde

icke återbesättas på den grund att de ordinarie innehavarna uppehälle extra

ordinarie föreståndarbefattningar. Åtskilliga befattningar vid nyinrättade

skyddshem, framför allt vid Lövstahemmet, hade tillkommit sa pass sent.

att skyddshemsstyrelserna önskade att för fortsatt provtjänstgöring uppehålla

befattningarna medelst förordnande. En sådan anordning syntes det

icke finnas skäl att motsätta sig, då det vid flera tillfällen visat sig, att för

övrigt dugliga personer icke passade för arbetet bland skyddshemmens svårfostrade

och ömtåliga klientel. Anordningen medförde emellertid en ökad

belastning å anslagsposten till öviåg icke-ordinarie personal.

Vidare vore att märka, att medelsbehovet för vikariatsersättningar under

budgetåret varit och i fortsättningen komme att bliva avsevärt större än som

tidigare beräknats, beroende dels däi^på att flera befattningshavai''e i hög

löneställning drabbats av långvariga sjukdomar, dels ock därpå att åtskilliga

tjänstemän inkallats till beredskapstjänst.

Anförda omständigheter hade medfört, att innevarande budgetårs utgifter

för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal komme att bliva vida

högre än som förut antagits och numera måste beräknas till i runt tal

394,000 kronor. Den överbelastning å ifrågavarande anslagspost, som vore

att förutse, komme emellertid, så vitt nu kunde bedömas, att uppvägas av den

underbelastning, som uppkomme å anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän.

Under hänvisning till det anförda har socialstyrelsen hemställt om medgivande

att för innevarande budgetår få överskrida anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal med (394,000 — 285,000) 109.000

kronor.

Med hänsyn till de omständigheter, som i förevarande framställning åberopats

av socialstyrelsen, anser jag mig böra tillstyrka framställningen. Jag

hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens skyddshem upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie perso

nal må för budgetåret 1941/42 överskridas med högst 109.000

kronor.

[4.] Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem saint skol- och yrkesliem

m. fl. Med bifall till en av Kungl. Majit i proposition den 3 januari 1941.

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

(bil. 5, punkt 4) gjord framställning anvisade riksdagen till vissa byggnadsarbeten

vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. å nyss
-

Departements
chefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

nämnda tilläggsstat ett reservationsanslag (B) av 647,000 kronor. Av beloppet

avsågos 461.000 kronor för arbeten med uppförande å kronoegendornen

Lindhult i Viby socken, örebro län, av ett nytt skolhem, avsett

att ersätta det nuvarande skolhemmet Åkerby, samt återstoden för byggnadsarbeten

å annat skolhem. Beträffande den närmare motiveringen för

ifrågavarande arbeten och beräkningen av det anvisade anslaget torde

jag få hänvisa till nyssnämnda proposition.

Genom brev den 14 mars 1941 meddelade Kungl. Majit socialstyrelsen,

att riksdagen anvisat förenämnda B-anslag och erinrade därvid, att dispositionen

av anslaget skulle bero på särskilt beslut av Kungl. Majit.

I skrivelse den 2 december 1941 har socialstyrelsen hemställt, att den

del av anslaget, som vore avsedd för uppförandet av skolhem å egendomen

Lindhult, snarast möjligt måtte få tagas i anspråk oberoende av arbetslöshetsläget.

Som motivering härför har socialstyrelsen anfört, att lokalförhållandena

på Åkerby skolhem vore sådana, att man icke utan mycket

allvarliga olägenheter kunde fortsätta verksamheten och att övriga skolhem,

med undantag av de i översta Norrland belägna, vore överbelagda.

Det nya hemmet å Lindhult kunde därför icke längre undvaras. De brister,

som vidlådde undervisningslokalerna i Åkerby skolhem och de ohygieniska

förhållandena för eleverna därstädes, vore enligt styrelsens uppfattning av

så allvarlig natur, att styrelsen ansåge det oundgängligen nödvändigt, att

uppförandet av det nya hemmet å Lindhult ofördröjligen finge taga sin

början.

Frågan om uppförandet av ett nytt skolhem, avsett att ersätta det nuvarande

Åkerby skolhem, har länge varit aktuell. Trots det otillfredsställande

tillstånd, vari byggnaderna vid Åkerby befinna sig, har emellertid med

hänsyn till rådande tidsläge byggnadsföretaget ansetts böra uppskjutas.

Såsom av socialstyrelsens framställning i ärendet torde framgå, är ytterligare

uppskov med byggnadsföretaget emellertid knappast försvarligt. Jag

föreslår därför, att de beslutade byggnadsarbetena för nytt skolhem å kronoegendomen

Lindhult i Viby socken nu igångsättas.

Då de för ifrågavarande byggnadsföretag anvisade medlen icke kunna

lagas i anspråk med mindre arbetslöshetspolitiska skäl kunna åberopas

därför, men denna förutsättning för anslagets utnyttjande för närvarande

icke är för handen, torde bemyndigande böra utverkas av riksdagen att det

oaktat få taga de för byggnadsarbetets utförande erforderliga medlen i anspråk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att den del av det å tilläggsstat II till riksstaten för bud

getåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget (B) till vissa

byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkes
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

57

hem lii. fl., som beviljats för uppförande av skolhem å

kronoegendomen Lindhult i Viby socken av Örebro län, må

tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag eljest

gällande förutsättningarna.

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

[5.] 1. Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för

medicinalstyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal är fastställd till 215,000 kronor.

I skrivelse den 10 oktober 1941 har medicinalstyrelsen anmält, att styrelsen

med hänsyn till göromålens behöriga gång funnit ofrånkomligt att överskrida

sagda anslagspost. Till närmare motivering härav anför styrelsen följande:
En

inom medicinalstyrelsen verkställd sammanräkning av utgifterna för

styrelsens personal under tiden 1 juli—30 september 1941 har givit vid handen,

att belastningen å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, som i gällande avlöningsstat är maximerad till 215,000 kronor, för

nämnda kvartal uppgått till 66,662 kronor. Denna relativt höga belastning

sammanhänger väsentligen med utgifterna för de under denna tid erforderliga

semestervikarierna. För återstående tre kvartal kunna, med bibehållande

av den personal, som styrelsen efter noggrann prövning funnit nödvändig

för de löpande göromålens behöriga gång, utgifterna under denna anslagspost

icke begränsas till lägre belopp än (3 X 54,500) 163,500 kronor,

vilket innebär, att vid budgetårets slut ett överskridande av anslagsposten

med (66,662 + 163,500 — 215,000) 15,162 kronor eller i runt tal 15,000 kronor

kan beräknas uppstå. Skulle ledighet för sjukdom eller militärtjänstgöring

under återstående del av budgetåret påkallas i större omfattning än

hittills eller eljest särskilda omständigheter inträffa, lärer ett ökat överskridande

av anslagsposten icke kunna undvikas, därest styrelsens verksamhet

skall upprätthållas i oförändrad omfattning.

Med hänsyn till arten av de ärenden, som tillhöra styrelsens handläggning,

är styrelsen för närvarande icke beredd att för egen del vidtaga eller hos

Kungl. Maj:t förorda åtgärder, som skulle medföra en begränsning av styrelsens

nuvarande verksamhet. Självfallet kommer dock styrelsen att i fortsättningen

ägna skärpt uppmärksamhet åt de möjligheter till besparingar i

personalutgifterna, som kunna erbjuda sig.

Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 16 december 1941 anmält,

att på grund av vissa icke förutsedda omständigheter ökad belastning å anslagsposten

avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal kunde förväntas uppkomma.

Sålunda hade på initiativ av besparingsberedningen igångsatts en

undersökning rörande möjligheterna att rationalisera kontorsorganisationen

inom styrelsen och därtill anslutna förvaltningar, vilken beräknades draga en

extra kostnad av minst 2,000 kronor för arvoden åt därtill sysselsatt personal,

inbegripet erforderlig skrivhjälp. Styrelsen har vidare anmält, att, sedan

Kungl. Majit den 15 oktober 1937 uppdragit åt styrelsens rättsmedicinska

nämnd att verkställa utredning rörande rättsmedicinalväsendets ordnande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementchef

en.

samt nämnden uppdragit åt medlemmen av styrelsens vetenskapliga råd, proiessorn

W. B. Bosaeus att utföra de förberedande undersökningarna i ämnet,

denne numera slutfört dessa undersökningar och påkallat biträde av

en rättsbildad tjänsteman för att överarbeta det frambragta materialet. Så

vitt nu kunde bedömas, syntes sistnämnda arbete komma att taga en tid

av tre å fyra månader i anspråk. Ett belopp av cirka 2,000 kronor anser

styrelsen komma att bliva erforderligt för detta ändamål.

Det belopp, varmed posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

skulle behöva förstärkas, har styrelsen alltså beräknat till (15.000 f 2,000

4- 2,000) 19,000 kronor.

Av medicinalstyrelsen har anmälts, att de medel, som anvisats å den i

styrelsens avlöningsstat för innevarande budgetår upptagna posten avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal visat sig otillräckliga. Det ökade medelsbehovet

är till övervägande delen föranlett av att styrelsen icke funnit

det möjligt att inom den härför beräknade anslagsramen tillgodose behovet

av semestervikarier och tillfälliga befattningshavare. Medel från ifrågavarande

post ha även ansetts erforderliga bland annat för anställande av ett

rättsbildat biträde för utförande av visst arbete åt den inom styrelsens rättsmedicinska

nämnd pågående utredningen rörande rättsmedicinalväsendets

ordnande.

Med hänsyn till arten av de omständigheter, som föranlett att posten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i medicinalstyrelsens avlöningsstat

visat sig otillräcklig, vill jag icke motsätta mig att posten för innevarande

budgetår förstärkes. En reduktion av det av medicinalstyrelsen beräknade

beloppet torde dock vara möjlig. Jag förordar, att medgivande utverkas

till överskridande av anslagsposten med 17,000 kronor.

.Tåg hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1941/42 överskridas med högst 17,000 kronor.

[6.] 29 a. Statens anstalt för fallandesjuka: Anskaffande av vissa in
ventarier,

reservationsanslag. I proposition den 4 januari 1940, nr 2, angående

utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att i huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen

framlagt förslag till anskaffande av vissa inventarier till statens anstalt

för fallandesjuka anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor. I skrivelse

den 13 februari 1940, nr 20, anmälde riksdagen, att riksdagen, som ansett

att med visst föreslaget inköp tills vidare borde anstå, å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

Med skrivelse den 13 november 1941 har medicinalstyrelsen överlämnat en

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

59

av direktionen för statens anstalt, för fallandesjuku gjord framställning om

anvisande av erforderliga medel för anskaffande av viss i ett av anstaltens

överläkare och syssloman den 15 oktober 1941 upprättat tjänstememorial angiven

utrustning till ett beräknat värde av 40,000 kronor.

1 memorialet anföres till en början, att vid tiden för upprättande av det

förslag till anskaffande av vissa inventarier, som låg till grund för Kungl.

Maj:ts förenämnda proposition, några erfarenheter icke funnos angående

anstaltens driftförhållanden och bristerna beträffande inventarier, maskiner

m. m. Efter det en tid av två år numera förflutit, hade avsevärda brister,

vilka snarast möjligt borde avhjälpas, kunnat konstateras. Följande utrustning

borde i anledning därav anskaffas:

Beräknat pris

Möbler för matsal, dagrum, barnsal och sjuksalar...... kronor 8,780: 50

Skolmateriel m. ................................. » 1,423: —

Tvättmaskiner m. m................................. » 5,500: —

Snickerimaskiner med montering och tillbehör........ » 5,000: -—

Skomakerimaskin .................................. » 1,000: —

Stickmaskin ...................................... * 700: —

Maskiner för städning (golvbonare, 4 dammsugare) .... » 1,006: —

Servis ............................................ * 1,500: —

Elektrisk transportcykel ............................ » 1,800: —

Electroencephalograph .............................. » 7,500:-—

Annan laboratorie- och klinisk utrustning ............ » 5,300: —

Diverse ............................................ * 490: 50

kronor 40,000: —.

Medicinalstyrelsen har för egen del anfört följande:

Styrelsen anser sig i stort sett kunna vitsorda behovet av de inventarier,

sorn direktionen föreslagit skola anskaffas. Enligt medicinalstyrelsens mening

synes dock tills vidare kunna anstå med anskaffande av electroencephalograph

— såvida icke särskilda skäl att nu inköpa dylik vetenskaplig apparatur

anses föreligga — varjämte det i förteckningen upptagna antalet dammsugare

torde kunna minskas till två. Härigenom skulle det i förevarande sammanhang

beräknade medelsbehovet, 40,000 kronor, kunna nedbringas till

32.000 kronor.

Medicinalstyrelsen får i detta sammanhang erinra därom, att å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisades ett reservationsanslag av

20.000 kronor för anskaffande av vissa inventarier till anstalten. Detta anslag

har emellertid ej till någon del tagits i anspråk, utan hava samtliga kostnader

för den sålunda avsedda utrustningen belastat den i anstaltens omkostnadsstat

för budgetåret 1939/40 upptagna delposten till övriga utgifter. Den

härigenom å sistnämnda delpost uppkomna merutgiften uppgår till 18,724

kronor 19 öre, vilket belopp således ersatts av budgetutjämningsfonden. Rätteligen

borde alltså under innevarande budgetår motsvarande belopp avföras

å förenämnda reservationsanslag och tagas till uppbörd å det för innevarande

budgetår anvisade förslagsanslaget till omkostnader vid anstalten. Då emellertid

nu föreligger behov av anslagsmedel för ytterligare inventarieutrustning

vid anstalten, vill medicinalstyrelsen ifrågasätta, huruvida icke det å tilläggs
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

stat för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget bör tagas i anspråk

lör detta ändamål. Vid sadant förhållande skulle beloppet av erforderliga

nya anslagsmedel komma att utgöra (32,000 — 20,000) 12,000 kronor eller,

därest electroencephalograph anses böra inköpas, 19,500 kronor.

Medicinalstyrelsen har i anslutning härtill hemställt, dels att det å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1939/40 uppförda reservationsanslaget för

anskaffande av inventarier till statens anstalt för fallandesjuka finge tagas i

anspråk för*inköp av nu ifrågasatt inventarieutrustning, dels ock att härutöver

ett reservationsanslag av 12,000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

I anledning av vad medicinalstyrelsen hemställt har utlåtande inhämtat*

från riksräkenskapsverket, som i yttrande den 18 december 1941 förklarat sig

ej kunna tillstyrka, att det för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslaget

toges i anspråk för den inventarieanskaffning, varom nu vore fråga. Ämbetsverket

har därför föreslagit, att erforderliga medel härför i sin helhet anvisades

under ett för ändamålet uppfört anslag å riksstaten för budgetåret

1942/43 eller å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår.

I likhet nied medicinalstyrelsen anser jag erforderligt, att medel anvisas för

anskaffande av ytterligare inventarier till statens anstalt för fallandesjuka.

Emot direktionens förslag till sådan anskaffning har jag i huvudsak intet

att invända. Med hänsyn lill vad medicinalstyrelsen anfört synes dock med

anskaffande av en electroencephalograph kunna anstå tills vidare, varjämte

antalet dammsugare torde kunna minskas till två. Kostnaderna böra till följd

härav kunna nedbringas till 32,000 kronor.

I anslutning till vad riksräkenskapsverket föreslagit anser jag medel till

hela anskaffningskostnaden böra anvisas under ett särskilt anslag. Erforder

liga medel torde böra anvisas å tilläggsstat lill riksstaten för nu löpande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens anstalt för fallandesjuka: Anskaffande aa

vissa mventarier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetårel

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 32,000.

[7.] 34 a. Inköp av turboaggregat för Kronprinsessan Vietorias kust
sanatorium

i Barkåkra, reservationsanslag. Genom medicinalstyrelsens ma

terielnämnds försorg hava förslag upprättats rörande de åtgärder, som behövde

vidtagas för att säkerställa beredskapssjukhusens elektriska krafttill

försel, särskilt med hänsyn till driften av apparaturen för röntgendiagnostik.

Såvitt avser Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra har därvid

föreslagits, att erforderlig reservkraft lill röntgenanläggningen skulle erhållas

genom att en motorgenerator, å vilken likström omformades till växelström,

anskaffades och anbringades mellan en vid sanatoriet befintlig ångturbinge
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

61

nerator för likström samt röntgenutrustningen, vilken vore avpassad för

växelström. Omformarens storlek borde enligt förslaget väljas med hänsyn

lill röntgenanläggningens effektbehov, därvid borde iakttagas, att en viss

inskränkning torde behöva göras i anläggningarnas drift för att i möjligaste

mån nedbringa omformarens effekt.

Direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium, som anmodats

undersöka möjligheterna för förslagets genomförande, anförde i skrivelse den

15 januari 1941 till materielnämnden bland annat följande:

Belysningsinstallationerna i stora sjukhuskomplexet vid kustsanatoriet äro

så utförda, att de kunna matas antingen med växelström, som sedan flera år

inköpes från Vejby med omnejd energiförening, eller ock med likström, som

produceras i befintlig ångturbingenerator för likström. På grund härav ha

dubbla ledningssystem måst anläggas alltefter sanatoriet utvidgats och behovet

av uttag för växelström gjort sig gällande i olika lokaler för drift därstädes

av diverse apparater. Detta system har i längden visat sig ohållbart och

oekonomiskt, och direktionens strävan har på senare tid varit att övergå till

endast ett strömsystem, nämligen växelström. De under 1939—1940 uppförda

nybyggnaderna lia sålunda projekterats för enbart växelström och

ett par äldre byggnader, av vilka den ena bl. a. inrymmer tvättinrättningen,

ha i samband härmed kopplats över på endast denna strömart.

Genom likströmsgeneratorn finnes reserv endast för belysningen inom sanatoriet,

men någon reserv för drift av motorer av olika slag finnes icke. Direktionen

anser, att det är lika angeläget att lia fullgod reserv för så viktiga

utrustningar som tvättmaskiner, kylmaskiner, arbetsmaskiner i kök och verkstäder,

hissar och cirkulationspumpar för byggnadernas uppvärmning m. m.

som för röntgeninstrumentariet. Ty i händelse av krig kan det tänkas, att så

svåra skador åstadkommas å nätet för den abonnerade energien, å transformator-

eller kraftstationer, att det erfordras flera dagar att reparera desamma.

Direktionen förordar i sin skrivelse i stället, att sanatoriets reservkraftfråga

ordnas genom anskaffande av ett turboaggregat. Ett dylikt aggregat,

avsett uteslutande för röntgenanläggning, beräknades draga en kostnad av

cirka 20,000 kronor, medan ett aggregat av den storlek, att det kunde användas

för drift av såväl röntgenanläggningen som viktigare motorer samt för

belysning, skulle draga en kostnad av ungefär 26.000 kronor. Till jämförelse

upplyser direktionen, att anskaffandet av en omformare uppgivits draga en

kostnad av cirka 7,000 kronor.

Direktionen har därefter i underdånig skrivelse den 25 juli 1941 — under

hänvisning bland annat lill att medicinalstyrelsens materielnämnd förklarat,

att medel till reservaggregat ej vöre att förvänta från anslaget till upprättande

av beredskapssjukhus -— hemställt örn anvisande av ett anslag å 26,000 kronor

till inköp av ett turboaggregat.

Över framställningen hava utlåtanden inhämta Is från medicinalstyrelsens

materielnämnd samt byggnadsstyrelsen.

Materielnämnden anför bland annat följande:

Materielnämnden, som bl. a. har all sörja för beredskapssjukhusens utrustning,

har låtit undersöka möjligheterna alt tillgodose beredskapssjukhusens

behov av elektrisk reservkraft, för den händelse den ordinarie tillförseln av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

elektrisk energi skulle komma att avbrytas vid krig. Undersökningarna hava

företagits huvudsakligen med hänsyn till nödvändigheten att säkerställa driften

vid beredskapssjukhusens röntgenanläggningar, som i åtskilliga fall

komma att anordnas i annexlokaler utanför de befintliga sjukvårdsinrättningarna

(kärnsjukhusen). Anordningar för reservkrafttillförsel för drift av

elektriska motorer för hissar, vattenpumpar o. d. vid kärnsjukhusen hava ansetts

böra ombesörjas och bekostas av resp. sjukvårdsinrättningar. För beredskapssjukhusens

vidkommande är reservkraft för belysningsändamål i

allmänhet icke erforderlig, eftersom materielnämnden anskaffat karbidlampor

såsom reservbelysning.

Den företagna undersökningen har endast avsett kraftreserv för röntgenapparater.

Sådan kraftreserv skulle, enligt vad undersökningen givit vid handen,

kunna erhållas genom anskaffning av en omformare för en beräknad

kostnad av c:a 7,000 kronor.

Materielnämnden uppgiver sig vidare hava från sakkunnigt håll infordrat

yttrande över direktionens förslag om anskaffande av ett turboaggregat för

en beräknad kostnad av 26,000 kronor. Enligt nämnda yttrande vore direktionens

önskemål värt allt beaktande. Den beräknade kostnaden vore därjämte

enligt yttrandet skälig. Materielnämnden förklarar sig för egen del,

enär behovet av elektrisk reservkraft skulle bliva väl tillgodosett genom den

av direktionen föreslagna anordningen, förorda beviljande åt kustsanatoriet

av ett anslag av 26,000 kronor för anskaffande av ett tnrboaggregat.

Byggnadsstyrelsen yttrar följande.

Det synes byggnadsstyrelsen oundgängligen erforderligt att anordningar

vidtagas för beredande av reservkraft för kustsanatoriets röntgenavdelning.

Denna fråga skulle på billigaste sätt kunna ordnas genom installation av en

likströms-växelströmsomformare. Emot en sådan lösning har sanatoriets direktion

anfört, att en befintlig likströmsturbogenerator därigenom skulle bliva

fullbelastad, till följd varav reservkraft för belysning och motorer komme

att saknas. Då emellertid ett ackumulatorsbalteri redan finnes och belysningsinstallationerna

till övervägande del lära kunna matas med såväl likström

som växelström torde det, om belysningen vid driftavbrott i möjligaste

mån inskränktes, vara tämligen väl sörjt för reservkraft för belysning. Vad

motorerna angår förefaller det ej oundgängligen nödvändigt att sörja för

reservkraft för desamma, möjligen med undantag för värmeledningscirkulationspumparna

vid fall av längre avbrott än en dag.

Emellertid bör det icke bortses ifrån att sanatoriet, i den mån dess växelströmsinstallation

utbygges och alternativ matning med likström försvåras

eller omöjliggöres, kommer att få ett alltmer oavvisligt behov av ett växel

strömsreservaggregat, utan vilket driften knappast torde kunna på ett tillfredsställande

sätt upprätthållas i längden. Därest av antydda skäl ett dylikt

aggregat måste anskaffas i framtiden, är det uppenbart, att någon användning

för en omformare då icke längre finnes, varför ett inköp av en dylik

sålunda sannolikt med tiden skulle visa sig innebära en onödig utgift.

Med anledning av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen, som icke

har något att erinra beträffande den till 26,000 kronor angivna kostnaden

för ett turboaggregat, för sin del tillstyrka, att medel anvisas för anskaffning

av ett dylikt aggregat för sanatoriets räkning.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

63

Enligt planerna för beredskapssjukhusens utrustning böra bland andra DeparUmenUåtgärder

anordningar vidtagas för tillgodoseende av det oundgängliga be- eie/enhovet

av elektrisk kraft för den händelse den ordinarie tillförseln härav

skulle komma att avbrytas vid krig. Särskilt bör härvid beaktas röntgenanläggningarnas

behov av strömtillförsel. Vad angår Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium skulle enligt vad medicinalstyrelsens materielnämnd

föreslagit den erforderliga reservkraften kunna erhållas genom anskaffande

av en omformare från likström till växelström för en kostnad av cirka

7,000 kronor. Direktionen för sanatoriet har emellertid föreslagit anskaffande

av ett turboaggregat för en kostnad av cirka 26,000 kronor. Därigenom

skulle reservkraft erhållas ej endast åt röntgenanläggningen utan jämväl

åt vissa för sjukhusets drift erforderliga maskiner samt för belysningen.

Såväl materielnämnden som byggnadsstyrelsen ha tillstyrkt direktionens

förslag, varvid byggnadsstyrelsen framhållit att sjukhuset genom den fortgående

utbyggnaden av dess växelströmsinstallation sannolikt kommer att

bliva i behov av ett aggregat av den typ direktionen föreslagit.

På grand av vad sålunda anförts till förmån för anskaffande av det av

direktionen föreslagna turboaggregatet och då anslaget till utrustning av

beredskapssjukhus icke synes böra i förevarande fall anlitas anser jag mig

böra tillstyrka, att ett sådant aggregat anskaffas och att medel för ändamålet

anvisas i form av ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Inköp av turboaggregat för Kronprinsessan Victorias

kustsanatorium i Barkåkra å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 26,000.

[8.] 44. Bidrag till driften av Wclanderhem. Med bifall till ett av Kungl.

Majit i 1940 års statsverksproposition framlagt förslag medgav 1940 års lagtima

riksdag, bland annat, att, örn och i den mån från och med den 1 januari

1939 tills vidare statsbidraget till Welander hemmen i Göteborg och Maimi)

icke försloge till täckande av de enligt vederbörligen granskade räkenskaper

funna verkliga driftkostnaderna vid hemmen samt underskottet icke kunde

täckas med andra för ändamålet tillgängliga medel, Kungl. Majit skulle äga

att, på därom av vederbörande anstaltsledning gjord framställning, bevilja

det ytterligare bidrag, som kunde befinnas erforderligt. Med stöd av sagda

medgivande beviljade Kungl. Majit genom beslut den 23 maj 1941 Göteborgs

Wclanderhem till täckande av underskott å driften vid hemmet under år 1940

ett statsbidrag å 9,274 kronor 32 öre, alt utgå från det för budgetåret 1940/41

anvisade förslagsanslaget till bidrag till driften av Wclanderhem.

Sedan förslag framlagts örn centralisering av vården av de hereditärsyfili

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tiska barnen till Welanderhemmet i Stockholm — varigenom hemmen i

Malmö och Göteborg skulle kunna avvecklas under loppet av budgetåret

1940/41 — beräknades i 1941 års statsverksproposition ej något bidrag till

sistnämnda båda hem.

På därom av Kungl. Majit i proposition den 2 maj 1941, nr 224, framlagt

förslag medgav riksdagen, att Kungl. Majit linge bemyndiga pensionsstyrelsen

att nied stiftelsen Göteborgs YVelanderhem träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse

med ett propositionen bilagt avtalsförslag om upplåtande av stil

telsens fastighet i Göteborg för vård av barn. vilka lida av reumatisk sjuk

dom. Den 20 juni 1941 erhöll pensionsstyrelsen ifrågavarande bemyndigande.

Genom beslut samma dag medgav Kungl. Majit vissa ändringar i stiftelsens

stadgar, innebärande, bland annat, att stiftelsens namn ändrades till stiftelsen

Broströmska sjukhemmet för barn. Samtidigt förklarade Kungl. Majit hinder

icke möta för stiftelsen att efter den 30 juni 1941 taga stiftelsens tillgångar i

anspråk för bestridande av kostnader, som sammanhängde med stiftelsens

före den 1 juli 1941 bedrivna verksamhet.

Med skrivelse den 5 december 1941 har medicinalstyrelsen överlämnat två

skrivelser från stiftelsen Broströmska sjukhemmet för barn, vari stiftelsen

upplyst, att stiftelsens verksamhet för första halvåret 1941 — sedan såsom

inkomst beräknats sedvanligt statsbidrag under sagda tid å 8,144 kronor 50

öre — medfört ett underskott å 10,827 kronor 98 öre.

Stiftelsen yttrar härutöver bland annat följande.

Då stiftelsen vid överläggningar med generaldirektören J. A. Höjer oell

medicinalrådet L. E. Edén beslöt att för sin del godtaga det av medicinalstyrelsens

representanter framlagda förslaget örn att stiftelsen skulle nedlägga

sin tidigare verksamhet och i stället använda sin anstaltsbyggnad och övriga

tillgångar till vård åt barn, lidande av reumatisk sjukdom, var den bestämda

förutsättningen härför för stiftelsens vidkommande att kunna igångsätta den

nya verksamheten omkring den 1 juli 1941 fri från alla med .stiftelsens tidigare

verksamhet förenade ekonomiska förpliktelser. Svårigheterna för stiftelsen

att kunna uppnå ett dylikt utgångsläge den 1 juli 1941 lågo däri, dels

att under avvecklingstiden fram till angivna tidpunkt med successivt hem

sändande av stiftelsens tidigare patienter stiftelsens inkomster i form av

sedvanligt, per barn och dag beräknat statsbidrag icke komme att förslå till

täckande av stiftelsens omkostnader under samma tidsperiod, vilka ju i stor

utsträckning äro fixerade vid anstaltsanläggningen och personalen, och dels

att stiftelsen måste räkna med utgifter för möjliggörande av skälig pension

till innehavaren av stiftelsens sjuksköterskebefattning, vars pensionsunderlag

utgjorde allenast 1,000 kronor enligt de tidigare regleringsbestämmelserna.

Vid berörda överläggningar löstes dessa svårigheter på så sätt, att en överenskommelse

träffades mellan styrelsen och medicinalstyrelsens representanter

av den innebörd, dels att stiftelsen för avvecklingsperioden l januari—30

juni 1941 skulle genom medicinalstyrelsens medverkan kunna påräkna det

anslag av statsmedel, som utöver stiftelsens sedvanliga statsbidrag kunde

bliva erforderligt för bestridandet av stiftelsens omkostnader under berörda

period, och vilket anslag, inklusive sedvanligt statsbidrag, vid överenskommelsen

preliminärt uppskattades till omkring 20,000 kronor, och dels att stiftelsen

själv skulle sörja för bestridandet av ovannämnda pensionskostnader,

för vilket ändamål stiftelsen i samband med vederbörlig framställning örn

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

65

tillstånd till verksamhetens omläggning skulle söka utverka medgivande för

stiftelsen att efter den 30 juni 1941 taga stiftelsens tillgångar i anspråk för

bestridande av de med avvecklingen av stiftelsens tidigare verksamhet sammanhängande

kostnaderna, med vilket uttryck åsyftades just berörda pensionskostnader.

Den sålunda träffade överenskommelsen har sedermera legat till grund

för stiftelsens senare underhandlingar med statsmakterna rörande stiftelsens

nuvarande verksamhet. Det mellan stiftelsen och pensionsstyrelsen träffade

avtalet rörande den senare styrelsens bidrag till stiftelsen har, exempelvis då

det gällt bestämmandet av storleken av detta bidrag, baserats bl. a. på den

förutsättningen, att stiftelsens nuvarande donationsmedel icke komma att

reduceras i vidare mån, än vad som kan föranledas av det förut anförda. Det

bör ytterligare framhållas, att ledamoten av stiftelsens styrelse änkefru Ann-Ida

Broström, då hon medgav, att de i hennes och hennes makes namn till stiftelsen

skänkta medlen finge disponeras för det nya ändamålet, därvid förutsatte,

att dessa medel ograverade skulle komma den nya verksamheten till godo.

Under åberopande av vad sålunda anförts har stiftelsen hemställt om

bidrag av statsmedel för täckande av underskottet å Welanderhemmets drift

under första halvåret 1941.

Medicinalstyrelsen har i skrivelsen den 5 december 1941 meddelat, att, enligt

vad styrelsen inhämtat, av det för första halvåret 1941 redovisade underskottet

å 10,827 kronor 98 öre ett belopp av 4,020 kronor 3 öre avsåge vissa

underhållskostnader, som sedan år 1938 balanserats i räkenskaperna och den

30 juni 1941 reducerats till sistnämnda belopp. Styrelsen har under hänvisning

till den föreliggande möjligheten att erhålla fyllnadsbidrag av statsmedel

och under åberopande av vad stiftelsen Broströmska sjukhemmet för barn

anfört tillstyrkt, att stiftelsen Göteborgs Welanderhem beviljades statsbidrag

till täckande av underskott å driften vid hemmet med 10,827 kronor 98 öre.

Vad av stiftelsen Broströmska sjukhemmet för barn anförts till förmån Departementsför

dess hemställan om täckande genom statsmedel av uppkommet drifts- chtfenunderskott

å stiftelsens tidigare under namn av stiftelsen Göteborgs Welanderhem

bedrivna verksamhet finner jag utgöra tillräcklig motivering för bifall

till framställningen. Med hänsyn dels till att en del av driftsunderskottet

uppkommit redan före den 1 januari 1939, dels ock därtill att det för innevarande

budgetår utgående förslagsanslaget till bidrag till driften av Welanderhem

endast avser Welanderhemmet i Stockholm bör riksdagens medgivande

inhämtas till att anslaget anlitas för täckande av underskottet. Storleken

av underskottet uppgår till 10,827 kronor 98 öre, vilket belopp emellertid

torde böra avrundas till 10,800 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av det för budgetåret 1941/42 anvisade förslagsanslaget

till Bidrag till driften av Welanderhem ett belopp av 10,800

kronor må disponeras för täckande av underskott å stiftelsen

Göteborgs Welanderhems verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 2. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[9.] Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm. På därom

av Kungl. Majit i proposition den 3 januari 1941, nr 2, (bilaga 5, punkt 14)

framlagt förslag anvisade riksdagen till vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten

i Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

ett reservationsanslag (B) av 158,500 kronor. Anslaget var avsett att användas

för inredning av anstaltens fjärde våning till en permanent sjukavdelning

oell lokaler för en sjunde årsklass av anstaltens folkskola.

I skrivelse den 29 maj 1941 hemställde styrelsen för föreningen för bistånd

åt lytta och vanföra i Stockholm — under förmälan att entreprenadanbud

avgivits å ifrågavarande byggnadsarbetens utförande för en kostnad av

110,000 kronor ävensom att särskilda anbud å nödiga inventarier infordrats,

vilka anbud slutade å ett belopp av omkring 10,800 kronor — dels att avreservationsanslaget

å 158,500 kronor ett belopp av intill 115,000 kronor

måtte utanordnas till styrelsen för arbetenas utförande, dels ock att av samma

anslag måtte till styrelsens förfogande ställas ytterligare 10,800 kronor

för inköp av inventarier för de nya lokalerna eller, örn detta icke kunde

bifallas, att styrelsen finge av egna tillgängliga medel förskottera sistberörda

belopp. Genom beslut den 30 maj 1941 tillerkände Kungl. Majit föreningen

elt belopp av högst 115,000 kronor för utförande av byggnadsarbetena, varjämte

Kungl. Majit förklarade hinder ej möta för föreningen att av egna tillgängliga

medel bestrida den till omkring 10,800 kronor uppgående kostnaden

för inköp av erforderliga inventarier till anstaltens nya lokaler.

I skrivelse den 3 oktober 1941 har styrelsen meddelat, att de nya lokalerna

numera tagits i bruk. Kostnaderna för byggnads- och inredningsarbetena

hade stannat vid omkring 106,000 kronor och således med omkring 9,000 kronor

understigit det anslagna beloppet. Däremot hade kostnaderna för inköp

av nödiga inventarier och sängutrustningar uppgått till 17,522 kronor 81

öre och således väsentligt överstigit de ursprungligen beräknade. Anledningen

härtill vore huvudsakligen den, att 22 av de till sjukavdelningen avsedda

gamla sängarna visat sig vara för smala och måst ersättas med nya, samt

att kostnaden för inköp av sängkläder och linne förut icke medtagits. Styrelsen

framhåller, att det skulle vara kännbart för föreningens ekonomi, örn

den av egna medel skulle vidkännas kostnaden för inköp av inventarier och

sängutrustningar samt hemställer därför, att föreningen måtte erhålla gottgöreise

av statsmedel med ett belopp av 17,500 kronor för föreningens kostnader

för anskaffande av utrustning till de nya lokalerna.

Kostnaderna för inköp av erforderliga inventarier till de nyinredda avdelningarna

vid vanföreanstalten i Stockholm, vilka kostnader tidigare beräknats

till omkring 10,800 kronor, ha i verkligheten uppgått till i runt tal 17,500

kronor. Å andra sidan har en avsevärd besparing kunnat vinnas å det anslag,

som anvisats för själva byggnadsarbetena. Därest föreningen själv

skulle nödgas slutligen vidkännas utgifterna för anskaffandet av inventarier,

skulle detta medföra en kännbar belastning å föreningens ekonomi. Jag finner

det vid sådant förhållande skäligt, att statsverket jämväl påtager sig kost
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

67

naderna för utrustning av de nied bidrag av statsmedel anordnade lokalerna

vid anstalten. Då den å anslaget till byggnadsarbetena uppkomna reservationen

är betydligt större än inventariekostnaden, föreslår jag, att nämnda

anslag tages i anspråk för bestridande jämväl av inventariekostnaden. Riksdagens

bemyndigande härtill torde därför böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av det till Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i

Stockholm å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisade reservationsanslaget å 158,500 kronor ett belopp

av 17,500 kronor må tagas i anspråk för anskaffande av utrustning

till de med bidrag från anslaget anordnade lokalerna

vid anstalten.

E. Polisväsendet.

[10.] 4. Statspolisorganisationen: Gottgörelse till polisdistrikten. Från

detta anslag, som för budgetåret 1941/42 är i riksstaten upptaget till 2,900,000

kronor, bestridas kostnaderna för de statspolisavdelningar, som finnas inrättade

i Stockholms stad och ett flertal andra städer.

Under åberopande av vad jag denna dag i statsverkspropositionen anfört

vid behandlingen av frågan om anslag för berörda ändamål för nästa budgetår

(V. punkt 186) får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att statspolisavdelningen i Stockholm må från och med den

1 mars 1942 utökas med 1 kriminalöverkonstapel och 2 kriminalkonstaplar.

F. Civila luftskyddet.

[11.] 3. Civilt luftskydd: Alarmeringsanordningar, reservationsanslag. I

skrivelse den 20 december 1941 har luftskyddsinspektionen hemställt örn

anvisande av medel till bestridande av kostnaderna för flyttning av alarmeringscentraler

och manövercentraler till reservtelefonstationer.

Luftskyddsinspektionen upplyser till en början, att inspektionen för centralmanövrering

av larmaggregat anskaffat manövercentraler, vilka i allmänhet

installerats å respektive luftskyddsorters telefonstationer, vanligen

i det s. k. korskopplingsrummet. Även de för genomförande av telefonalarmering

erforderliga alarmeringscentralerna vore installerade å telefonstationerna.

Till ersättning för dessa stationer funnes i stor utsträckning anordnade

särskilda i skyddsrum belägna reservstationer, vilka icke vöre tek
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 2■

Departements
chefen.

niskt fristående utan för sin drift beroende av att korskopplingen i den

ordinarie stationen vore driftsduglig. Inspektionen hade emellertid nyligen

under hand av telegrafstyrelsen erfarit, att styrelsen meddelat sina distriktschefer,

att befintliga eller planerade reservstationer nu skulle göras tekniskt

fristående från ordinarie telefonstation och att arbetet därmed vore avsett

att snarast påbörjas. I anslutning härtill anför inspektionen:

Inspektionen finner det synnerligen angeläget att alarmeringscentraler och

manövercentraler (manöverapparater) nedflyttas till reservstationerna. Genom

nämnda flyttning vinnes dels att för ovannämnda apparatur erforderliga

ledningar icke behöva passera den ordinarie telefonstationen, utan i de fall

de äro framdragna i jordkabel direkt intagas till reservstation, dels ock att

apparaturen blir placerad i skyddsrum. Med ett sådant arrangemang kan

alarmering, under förutsättning att ledningsnätet är driftsdugligt, verkställas

även om den ordinarie telefonstationen är helt förstörd. Det är vidare

önskvärt, att nedflyttningen verkställes i samband med den planerade omläggningen

av reservstationerna, då härigenom kostnaderna nedbringas avsevärt.

Telegrafstyrelsen har under hand meddelat, att kostnaderna för här ifrågavarande

nedflyttning av alarmeringscentraler och manövercentraler (manöverapparater)

torde belöpa sig till i genomsnitt 500—750 kronor för

varje reservstation, varför ett belopp av högst 100,000 kronor synes böra

beräknas för ändamålet.

Under åberopande härav hemställer inspektionen, att ett belopp av 100,000

kronor måtte för ändamålet ställas till inspektionens förfogande.

Säkerheten för att de alarmeringsanordningar för luftskyddet, som äro

förlagda till telefonstationerna, skola kunna fungera under luftanfall ökas

uppenbarligen avsevärt, örn manövreringen sker från en station, som är

förlagd i skyddsrum och för sin drift oberoende av den ordinarie stationen.

Med hänsyn till den betydelse alarmeringen äger för en god beredskap

inom luftskyddet tillstyrker jag luftskyddsinspektionens förslag att, i den

mån reservtelefonstationerna inrättas såsom tekniskt fristående, luftskyddets

manövercentraler och alarmeringscentraler flyttas dit från de ordinarie

telefonstationerna. Enär kostnaderna för denna flyttning uppgivits bliva

lägre, om flyttningen sker i samband med att anordningarna för att göra

reservstationen tekniskt fristående vidtagas, torde medel för ändamålet böra

anvisas å tilläggsstal för innevarande budgetår. För ändamålet torde, såsom

inspektionen föreslagit, böra beräknas ett belopp av 100,000 kronor. Medlen

böra anvisas såsom reservationsanslag under rubriken Civilt luftskydd:

Alarmeringsanordningar.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Alcimeringsanordningar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ....................kronor 100,000.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 2.

69

[12.] 6 a. Civilt luftskydd: Besiktning av vissa motorfordon, reserva
tionsanslag.

I skrivelse den 27 september 1941 har luftskyddsinspektionen

till behandling upptagit frågan om upprätthållandet av nödig beredskap i

fråga om de för luftskyddsändamål erforderliga motorfordonen.

Inspektionen framhåller inledningsvis i sin skrivelse, att för luftskyddets

behov erfordrades som regel dels lastbilar, avsedda för transport av manskap

och materiel tillhörande brand-, sjukvårds-, röjnings- och gasskyddstjänsten

m. fl. tjänstegrenar, dels personbilar, avsedda för allmänna luftskyddets

ledning, ordningstjänsten, läkarambulanser m. m., dels ock bilar för

blockledarnas transportbehov. Bland annat på grund av att ett så betydande

antal bilar uttagits för militära ändamål hade luftskyddets behov av motorfordon

i stor utsträckning måst täckas bland bilar framställda år 1936 eller

tidigare. I stor utsträckning vore de i luftskyddsplanerna ingående motorfordonen

avregistrerade. Bilarnas relativt höga ålder nödvändiggjorde, att reparationsfrågan

ägnades nödig uppmärksamhet, varjämte det vore av största

vikt, att sådana förberedelser blivit träffade, att de avregistrerade fordonen

tillräckligt snabbt kunde göras funktionsdugliga. Erfarenheten hade givit vid

handen, att de avregistrerade bilarna över lag vore i sådant skick, att tämligen

tidsödande arbeten erfordrades för att sätta dem i stånd. Vid rådande beredskapsgrad

III gällde, att en tredjedel av luftskyddet inom 12 timmar

skulle kunna intaga full beredskap och att inom 36 timmar luftskyddet i sin

helhet skulle kunna vara i funktion. Såvitt de gjorda erfarenheterna gåve vid

handen torde upprätthållandet av dessa krav påfordra en effektivisering av

beredskapen i vad den avsåge motorfordonen. Inspektionen hade för avsikt

att lämna luftskyddscheferna vissa direktiv av innebörd att viss fortlöpande

kontroll skulle utövas över de uttagna motorfordonen. Därvid måste beaktas,

att fordonen ständigt måste vara så utrustade och i övrigt vårdas så, att de

på tillräckligt kort tid kunde tagas i bruk för avsett ändamål. Härför syntes

i första hand erforderligt

att samtliga uttagna fordon besiktigades, varvid iakttagna brister tillrättades

eller, där så icke lämpligen kunde ske, fordonen utbyttes mot andra,

att ägarna till fordonen anmodades att ofördröjligen underrätta luftskyddschefen

rörande varje förändring av betydelse i fråga örn de uttagna fordonens

beskaffenhet etc. (t. ex. byte av ägare, försäljning av ringar eller andra

tillbehör, skada som uppkommit genom brand, m. m.),

att luftskyddschefen på lämpligt sätt sörjde för att laddade batterier ständigt

stöde till förfogande (antingen genom att de till bilarna hörande batterierna

inlämnades till förvaring å laddningsstation eller på annat sätt t. ex.

genom avtal med batterifirma), samt

att de uttagna fordonen genom luftskyddschefens försorg lid efter annan

underkastades kontroll (eventuellt i form av stickprov eller i samband med

lultskyddsövningar) rörande deras funktionsduglighet.

Inspektionen framhåller vidare, att vidtagandet av dessa åtgärder ofrånkomligen

medförde vissa kostnader. Då rekvisitionsförfarande icke lämpligen

syntes kunna ifrågakomma i dylika fall, torde emellertid medel för be
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

stridande av kostnaderna icke finnas tillgängliga. Inspektionen hemställer

därför, att bestämmelser måtte meddelas rörande på vad sätt kostnaderna

för dessa åtgärder skulle gäldas.

Statskontoret, som efter remiss den 15 oktober 1941 avgivit yttrande över

luftskyddsinspektionens framställning, finner det ofrånkomligt, att de för

luftskyddsändamål erforderliga motorfordonen underkastas viss fortlöpande

kontroll samt förses med sådana tillbehör, att de vid förekommande behov

utan tidsödande arbeten kunna sättas i funktionsdugligt skick. Statskontoret

hade därför icke något att erinra mot att luftskyddsinspektionen lämnade

respektive luftskyddschefer direktiv rörande de åtgärder i skilda hänseenden,

som därutinnan borde av dem vidtagas . Beträffande kostnadsfrågan hänvisar

statskontoret till vad därutinnan anförts i den utredning rörande revision

av luftskyddslagstiftningen, som luftskyddsinspektionen i samråd med särskilda

sakkunniga avgav den 13 februari 1941. Enligt utredningen borde nämligen

den omständigheten att i en del fall stadgat rekvisitionsförfarande av

praktiska skäl icke tillämpats, ej i och för sig utesluta från rätt till ersättning

av statsmedel. Statskontoret hade tidigare vid skilda tillfällen anslutit

sig till denna mening, vartill statskontoret i förevarande fall hänvisade. Statskontoret

funne det emellertid önskligt, att genom inspektionens försorg utredning

införskaffades örn storleken av kostnaderna för ifrågavarande ändamål.

Sedan luftskyddsinspektionen därefter anmodats verkställa den av statskontoret

efterfrågade kostnadsutredningen samt därefter inkomma med eget

förnyat utlåtande, avgav luftskyddsinspektionen med skrivelse den 19 december

1941 dylikt utlåtande. Inspektionen anför däri, bland annat:

Inspektionen har från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna införskaffat

uppgifter beträffande antalet för luftskyddsändamål erforderliga motorfordon

ävensom uppgifter på huru många av ifrågavarande motorfordon,

som för närvarande äro avförda ur automobilregistret. Vid en sammanställning

av nämnda uppgifter erhållas för riket i dess helhet följande siffror:

1) Sammanlagda antalet kommun tillhöriga motorfordon (såsom

polisbilar, brandbilar, ambulansbilar ävensom lastbilar m. m.),

vilka äro avsedda att för luftskyddsändamål tagas i anspråk senast

under beredskapsgrad I ..................<........... 1,709 st.

2) Sammanlagda antalet motorfordon, som utöver de under 1) avsedda

fordonen erfordras för luftskyddsändamål

under rådande beredskapsgrad III ..................... 1,210 »

därutöver under beredskapsgrad I ...................... 6,525 »

Summa: 9,435 st.

Av dessa 9,435 motorfordon (tillhörande staten, kommun eller enskild

person) äro för närvarande sammanlagt 2,882 avförda ur automobilregistret,

vilket antal emellertid så småningom torde komma att ökas till följd av den

alltmer kännbara knappheten på gummiringar och smörjmedel. Det är med

avseende å de sistnämnda fordonens körduglighet och utrustning som den i

framställningen den 27 september 1941 avsedda fortlöpande besiktningen

och översynen synes nödvändig, därest icke beredskapen på området skall

äventyras.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Inspektionen anser för sin del, att besiktningen och översynen till en början

bör ske åtminstone en gång varje kvartal men att den sedermera torde

kunna begränsas till en gång varje halvår. Vad beträffar kostnaden är denna

mer eller mindre beroende av, örn fordonen stå spridda inom orten eller icke,

besiktningens mer eller mindre ingående karaktär o. s. v. Härtill kommer

eventuellt ersättning för till besiktningsmans förfogande ställt motorfordon

för att möjliggöra medförande av startbatterier, viss kvantitet bensin, diverse

verktyg m. m. Enligt inspektionens mening synes man böra räkna med

en medelkostnad för den ifrågasatta besiktningen och översynen av minst 10

å 15 kronor per fordon och gång, i vilket belopp då skulle ingå kostnader för

kontroll och provkörning av motorn med insättande av för denna kontroll

erforderligt batteri, kontroll av ringar samt vidtagande av de smärre reparationer,

som konstateras erforderliga vid besiktningen. I sådana fall där tillrättande

av iakttagna brister å ett fordon icke lämpligen kan ske utan större

kostnader, synes fordonet i första hand och örn möjlighet härtill finnes böra

utbytas mot ett annat fordon.

För att ett avregistrerat motorfordon vid förekommande behov utan tidsutdräkt

skall kunna tagas i bruk för avsett ändamål inom luftskyddet torde

vidare i flertalet fall fordonets utrustning i ett eller flera avseenden behöva

kompletteras. Ehuru fordonsägarna författningsenligt underrättats örn planläggningen

med föreläggande att, då så påkallas, ställa fordonen jämte alla

nödvändiga tillbehör till förfogande, synas emellertid ägarna lagligen icke

kunna förhindras att efter gottfinnande borttaga delar av sina fordon, såsom

framför allt batterier och gummiringar. Helt naturligt finnes för närvarande

icke någon möjlighet för inspektionen att ens tillnärmelsevis beräkna storleken

av hithörande kostnader.

Sammanfattningsvis anför inspektionen, att kostnaden för en besiktning

och översyn av samtliga för luftskyddsändamål avsedda motorfordon, vilka

för närvarande äro avförda ur automobilregistret, kunde uppskattas till i

runt tal 40,000 kronor samt att, innan en dylik besiktning och översyn ägt

rum, bedömningsgrunder saknades beträffande storleken av kostnaderna för

anskaffning eller säkerställande på annat sätt av erforderlig kompletterande

utrustning till de avregistrerade fordonen.

Under den grad av beredskap, som luftskyddet för närvarande intager, är Departementsallenast

en mindre del av de vid full beredskap inom luftskyddet erforder- cheffnliga

motorfordonen tagen i anspråk. För att luftskyddet inom den härför

anbefallda tiden skall kunna intaga full beredskap kräves, att även övriga

för luftskyddet avsedda fordon äro i sådant skick, att de utan omgång kunna

komma till användning. I fråga örn de fordon, som äro avregistrerade, har

man för närvarande ingen säkerhet för att så är fallet.

Luftskyddsinspektionen föreslår därför, att viss fortlöpande kontroll skall

utövas över nämnda motorfordon. Enligt inspektionens mening bör besiktning

och översyn till en början ske åtminstone en gång varje kvartal. Sedermera

kan kontrollen begränsas till en gång varje halvår. Kostnaderna för

varje dylik besiktning och översyn — omfattande kontroll oell provkörning

av motorn med insättande av batteri, kontroll av ringar samt vidtagande av

de smärre reparationer, som vid besiktningen konstateras vara erforderliga

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

— uppskattas av inspektionen till minst 10 å 15 kronor. Då antalet avregistrerade

fordon, avsedda för luftskyddsändamål, för närvarande uppgår

lill 2,882, skulle kostnaderna för en besiktning och översyn av samtliga avregistrerade

fordon utgöra omkring 40,000 kronor. Förutom nu nämnda

kostnader måste vid ett genomförande av luftskyddsinspektionens förslag

beträffande flertalet motorfoxdon räknas med kostnader för komplettering

av fordonens utrustning.

Jag är ense med luftskyddsinspektionen om nödvändigheten av att vidtaga

åtgärder för att upprätthålla beredskapen på detta område. Såsom första

åtgärd häiutinnan bör besiktning och översyn ske av de avregistrerade fordonen.

Kostnaderna härför torde böra bestridas från ett för ändamålet anvisat

särskilt anslag. Då de sammanlagda besiktningskostnaderna uppgå

till betydande belopp, är det av vikt, att besiktningarna icke ske oftare än

som är strängt nödvändigt. Jag är därför för närvarande icke beredd tillstyrka,

att medel anvisas till mera än en besiktning av vai''je avregistrerat

fordon. Denna besiktning bör emellertid verkställas snarast möjligt. Till frågan

hura ofta nya besiktningar böra företagas torde därför först längre fram

ställning böra tagas.

För anskaffande av den utrustning, som kan befinnas erforderlig för motorfordonen,

finnas medel till förfogande utan anvisande av särskilt anslag.

Därest medel anvisas för besiktningskostnader, torde emellertid lämpligen

böra samtidigt för luftskyddsmyndigheterna framhållas angelägenheten av

att i möjligaste mån förebygga, att'' fordonens ägare draga nytta av det tillskott

till bilens utrustning, som de erhålla. Vidare bör uppmärksammas, att

— med hänsyn till stadgandet i 5 § 2 mom. luftskyddsförfogandelagen —- ersättning av statsmedel icke bör utgå till komplettering av utrustningen å

kommun tillhörigt motorfordon.

Det för bestridandet av besiktningskostnaderna ei-forderliga beloppet,

40,000 kronor, bör anvisas såsom reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår under rubriken Civilt luftskydd: Besiktning

av vissa motorfordon.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Besiktning av vissa motorfordon

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av................. kronor 40,000.

[13.] 9 a. Civilt luftskydd: Resekostnads- och traktamentscrsättning

till vissa deltagare i kurser vid statens luftskyddsskola, förslagsanslag. I skrivelse

den 11 oktober 1941 har luftskyddsinspektionen hemställt örn anslag

för utbetalande av resekostnads- och traktamentsersättningar till vissa deltagare

i kurser vid statens luftskyddsskola.

Inspektionen erinrar till en början, att den utbildningsverksamhet, som

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

bedreves centralt vid statens luftskyddsskola i Stockholm, avsåge meddelande

av utbildning åt dels högre befattningshavare inom luftskyddet, såsom

luftskyddschefer, ställföreträdande luftskyddschefer, tjänstegrenschefer,

luftskyddsledare vid industrier m. fl., dels ock vissa specialister i fråga örn

gasskydd, projektilröjning m. m. Det årligen anvisade förslagsanslaget till

civilt luftskydd: statens luftskyddsskola vore avsett att täcka kostnaderna

för lärarearvoden, vissa expenser och dylikt. Däremot hade kostnaderna för

kursdeltagarnas resor icke bestritts av medel, som stöde till inspektionens

förfogande.

De luftskyddschefer, som vore landsfiskaler, torde enligt inspektionen erhålla

resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglemente!,

enär resan ansåges företagen för åtgärd, som ankommer på landsfiskalen

i egenskap av luftskyddschef. I fråga om övriga kursdeltagare, för

vilka rätt till ersättning icke vore stadgad, hade kostnaderna dittills bestritts

av vederbörande kommun eller företag eller på annat sätt genom

frivilliga bidrag, varför det icke varit förenat med några större svårigheter

att sammankalla deltagare till kurser. Härutinnan hade emellertid numera

uppstått ett i viss mån ändrat läge, varom inspektionen anför:

På senaste tiden hava emellertid förhållandena blivit något ändrade. Sålunda

har antalet luftskyddschefer, som icke äro polischefer, betydligt ökats,

och det har visat sig önskvärt att ställföreträdande luftskyddschefer och

distriktschefer, som utöva mera självständigt befäl, bibringas samma utbildning

som luftskyddschefer. Härtill kommer att inspektionen funnit det

önskvärt att anordna ett antal repetitionskurser för sådan luftskyddspersonal

som tidigare genomgått grundläggande utbildning. Ifråga om dylika repetitionskurser

hava emellertid kommunerna visat sig mindre benägna att bestrida

rese- och traktamentskostnader, då de ansett att en viss gräns bör

sättas för kommunernas ekonomiska medverkan i detta hänseende. Detsamma

synes gälla beträffande de frivilliga bidragen till kostnadernas gäldande.

För att svårigheter icke skola möta, när det gäller att utbilda personal

för viktigare luftskyddsuppgifter, anser inspektionen att här ifrågavarande

resekostnads- och traktamentsersättningar principiellt böra bestridas

av statsmedel samt att generella bestämmelser böra utfärdas härom.

Detta synes dock icke böra gälla samtliga kursdeltagare. Sålunda bör icke

den personal, som kommun jämlikt 11 § 2 mom. luftskyddslagen kan åläggas

att utbilda, erhålla ersättning av statsmedel. Vidare bör dylik ersättning

enligt inspektionens förmenande endast utgå till det allmänna luftskyddets

personal och sålunda icke till luftskyddsledare vid industrier m. fl.

I fråga örn kostnaderna för beviljande av resekostnads- och traktamentsersättningar

anför inspektionen:

Vad beträffar beloppet av de resekostnads- och traktamentsersättningar,

som staten synes böra bestrida, låter sig detta svårligen beräkna. Med ledning

av kursplanerna för närmast föregående budgetår kan emellertid förutsättas

att för här ifrågavarande personal varje budgetår anordnas i runt

tal tio kurser, vardera i genomsnitt örn fem dagar oell femtio deltagare.

Halva deltagarantalet beräknas komma i åtnjutande av här ifrågavarande

resekostnads- och traktamentsersättning. Ersättning för samtliga kursdeltagare

synes böra utgå jämlikt rese- och traktamentsklass II C. Örn sålunda

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr 2-

för varje deltagare den genomsnittliga resekostnaden beräknas till 50 kronor

och traktamentsersättningen per dygn till 20 kronor, skulle kostnaderna

för ett budgetår komma att belöpa sig till i runt tal 37,500 kronor. Det

synes inspektionen angeläget att medel anvisas till ändamålet å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. Beträffande budgelåret 1942/43

torde förevarande spörsmål få anstå i avvaktan på resultatet av den

översyn av luftskyddslagstiftningen, vilken uppdragits åt 1941 års liemortsförsvarssakkunniga.

Luftskyddsinspektionen hemställer slutligen, att Kungl. Maj:! måtte föreslå

riksdagen att för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår bevilja ett förslagsanslag å 37,500 kronor.

DepatUinenis- Ett ej oväsentligt antal av befattningarna såsom luftskyddschefer, ställföreträdande

luftskyddschefer och tjänstegrenschefer innehaves numera av

personer, som ej äro befattningshavare vid polisväsendet. Då dessa deltaga

i sådan kurs, som anordnas vid statens luftskyddsskola, äro de under

tiden härför icke berättigade till resekostnads- eller traktamentsersättning.

Enligt nu gällande lagstiftning föreligger icke heller skyldighet för

kommun att bestrida sådan ersättning. I åtskilliga fall hava emellertid kommunerna

frivilligt utbetalat ersättning till kursdeltagare. Med hänsyn till

att det för effektiviteten inom luftskyddet är av stor vikt, att vederbörande

luftskyddsbefäl erhållit utbildning, är det otillfredsställande att det är beroende

av kommuns frivilliga beslut, huruvida det skall vara ekonomiskt

möjligt för vederbörande att förskaffa sig den erforderliga utbildningen.

Jag finner mig därför böra tillstyrka luftskyddsinspektionens förslag örn

anslag för utbetalande av dylika ersättningar, dock med den ändringen att

ersättningen beräknas efter rese- och traktamentsklass II D. Givetvis böra

ersättningar utgå endast till personal inom det allmänna luftskyddet.

Luftskyddsinspektionen har beräknat, att för ändamålet skulle för helt

budgetår erfordras ett belopp av 37,500 kronor. Med hänsyn dels till att

retroaktiv ersättning ej bör utgå för tid före den 1 januari 1942 och anslag

.sålunda nu behöver beräknas endast för kurser under tiden den 1 januari

—30 juni 1942, dels ock därtill att ersättningen bör utgå enligt lägre traktamentsklass

än inspektionen föreslagit, torde ett anslag å 17,000 kronor

kunna beräknas vara tillfyllest. Anslaget bör utgå i form av förslagsanslag

under rubriken Civilt luftskydd: Resekostnads- och traktamentsersättning till

vissa deltagare i kurser vid statens luftskyddsskola.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Civilt luftskydd: Resekostnads- och traktamentsersättning

till vissa deltagare i kurser vid statens luftskyddsskola

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 17,000.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

75

G. Diverse.

[14.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservations
anslag.

Anslaget för ifrågavarande ändamål, som för budgetåret 1939/40

var upptaget till 400,000 kronor, nedsattes för budgetåret 1940/41 till 300,000

kronor och för budgetåret 1941/42 till 250,000 kronor. Under den förflutna

delen av sistnämnda budgetår har ett mycket stort antal sakkunnigberedningar

varit i arbete och så kan även beräknas bliva fallet under återstoden

av budgetåret. Bland beredningar, som för närvarande äro i verksamhet, vill

jag särskilt erinra örn socialvårdskommittén, 1941 års hemortsförsvarssakkunniga

och 1941 års befolkningsutredning, vilka samtliga draga betydande

kostnader. En verkställd överslagsberäkning har givit vid handen, att hithörande

utgifter för löpande budgetår kunna uppskattas till omkring

490.000 kronor. Då den 1 juli 1941 å anslaget förefanns en reservation å

omkring 90,000 kronor, torde det nuvarande anslaget behöva förstärkas

med (490,000 — 90,000 — 250,000) 150,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertha Klemedtson.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 2 a. Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för transporter

av finska flyktingar m. m., förslagsanslag. Kort efter det fientligheter utbrutit

mellan Finland och Ryssland år 1939 erhöll järnvägsstyrelsen underrättelse

om att medellösa flyktingar anlänt eller voro på väg från Finland till

svenska gränsorter, dit de sökt sig för att finna en tillflyktsort under kriget.

Av denna anledning hemställde styrelsen i skrivelse den 14 december 1939

om bemyndigande att på vissa villkor låta tills vidare avgiftsfritt befordra

dylika medellösa flyktingar på statens järnvägar.

I brev den 22 december 1939 bemyndigade Kungl. Maj:t järnvägsstyrelsen

att, under iakttagande av de kontroll- och befordringsföreskrifter, styrelsen

funne erforderliga, på framställning av vederbörande länsstyrelse, dels låta

på statens järnvägar i 3 klass avgiftsfritt befordra medellösa finska och

svenska flyktingar från Finland från den statens järnvägars station, dit de

anlänt, till vederbörande uppehållsort i Sverige, ävensom, fram och åter, flyktingarna

medföljande manliga och kvinnliga vårdare jämte annan för transporten

erforderlig personal, dels ock låta på statens järnvägar avgiftsfritt

återbefordra för flyktingarnas förplägnad och dylikt erforderlig utrustning.

Därjämte bemyndigades styrelsen att på enahanda villkor låta befordra så
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

dana medellösa flyktingar av annan nationalitet än nyss nämnts, vilka på

grund av rådande krigstillstånd önskade genomresa Sverige till respektive

hemland, från den statens järnvägars station, dit de anlänt, till vederbörande

gränsstation mot utlandet.

Då de finska flyktingarna efter fredsslutet i mars 1940 önskade återvända

till sitt hemland, hemställde Centrala Finlandshjälpen hos Kungl. Maj:t, alt

avgiftsfri befordring måtte på samma villkor som för hittransporterna beviljas

jämväl för återresorna.

Efter yttrande av järnvägsstyrelsen bemyndigade Kungl. Majit den 30 mars

1940 styrelsen att, under iakttagande av de kontroll- och befordringsföreskrifter,

styrelsen kunde finna erforderliga, tills vidare på framställning i varje

särskilt fall av vederbörande länsstyrelse dels låta på statens järnvägar i 3

klass avgiftsfritt befordra medellösa finska flyktingar kortaste vägen från

uppehållsorten i Sverige till Haparanda eller till den svenska hamn, varifrån

överfarten till Finland kunde företagas, ävensom, fram och åter, flyktingarna

medföljande manliga och kvinnliga vårdare jämte annan för transporterna

erforderlig personal, dels ock låta på statens järnvägar avgiftsfritt återbefordra

för flyktingarnas förplägnad och dylikt erforderlig utrustning.

I förenämnda beslut den 22 december 1939 och den 30 mars 1940 förklarade

Kungl. Maj :t Sig vilja framdeles på anmälan av järnvägsstyrelsen taga under

övervägande, huruvida ersättning för ifrågavarande resor kunde beredas

statens järnvägar av statsmedel, därest dylik ersättning icke på annat sätt

bereddes dem.

I skrivelse den 20 december 1941 har järnvägsstyrelsen upptagit frågan om

ersättning för transporterna.

Till en början upplyser styrelsen, att styrelsen, sedan det visat sig, att

transporterna till icke oväsentlig del skulle komma att beröra jämväl de enskilda

järnvägarna, hänvände sig till svenska järnvägsföreningen med förfrågan,

huruvida de enskilda järnvägarna vore villiga medgiva avgiftsfri befordran

i samma utsträckning som statens järnvägar. Detta hade av de enskilda

järnvägarna medgivits under förutsättning, att de erhölle ersättning

för transporterna i den omfattning, som statens järnvägar tillerkändes sådan.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen, sedan transporterna av finska

flyktingar avslutats, låtit verkställa en undersökning av desammas omfattning.

Denna visade, att till och med den 10 december 1941 redovisats 19,175

resor av finska flyktingar och deras vårdare samt transporter för deras räkning

av 11,150 kilogram gods.

Det hade varit ogörligt, fortsätter styrelsen, att av de medellösa flyktingarna

fordra någon som helst gottgörelse för dessa transporter. De svenska

organisationer, som bildats för att omhändertaga flyktingströmmen, hade ej

heller kunnat åtaga sig betalningen, enär de helt disponerat sina medel till

mat, kläder, läkarvård och dylika ändamål. En framställning från styrelsen

till de finska myndigheterna om ersättning hade slutligen under för handen

varande omständigheter icke ansetts böra göras.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79

Med hänsyn till dessa förhållanden hemställer styrelsen, att ersättning

måtte utgå av statsmedel.

Beträffande omfattningen av denna ersättning anser styrelsen, att i betraktande

av transporternas särskilda karaktär endast de med desamma förknippade

direkta kostnaderna kunna komma i fråga att gottgöras.

Vid en prisberäkning enligt den normala taxan bleve, meddelar styrelsen,

totalkostnaderna 257,082 kronor 55 öre, varav för resande 254,424 kronor 65

öre och för resgods m. m. 2,657 kronor 90 öre. Kostnadernas fördelning på

statens och de olika enskilda järnvägarna framgår av en vid järnvägsstyrelsens

skrivelse fogad bilaga. Enligt denna utgöra de enskilda järnvägarnas

kostnader sammanlagt 14,029 kronor 85 öre.

Beträffande ersättningarnas storlek uttalar styrelsen, att det vid transporter

av här ifrågavarande art vore synnerligen svårt att exakt uträkna, huru

stor del av förutnämnda belopp som kunde motsvara de direkta kostnaderna.

Med hänsyn till att en del av dem måst utföras med extratåg, syntes enligt

järnvägsstyrelsen dock en ersättning med 50 procent av beloppen vara skälig.

Antalet flyktingar av annan nationalitet än finsk hade, meddelar järnvägsstyrelsen,

visat sig vara tämligen ringa. Till och med den 10 december 1941

hade sålunda endast 56 dylika utlänningar transporterats, därvid kostnaderna

enligt ordinarie taxa utgjorde 2,251 kronor 40 öre. Samtliga dessa

transporter hade endast berört statens järnvägar. Ej heller i dessa fall hade

det med hänsyn till rådande förhållanden och de relativt obetydliga belopp,

det gällt, ansetts lämpligt att från styrelsens sida hos ifrågakommande främmande

legationer göra framställning örn ersättning.

I anslutning till det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att ersättning

av statsmedel beredes statens och de enskilda järnvägarna med 50 procent

av de enligt den normala taxan för vederbörande järnvägar uträknade avgifterna

för här omnämnda transporter, eller enligt nu föreliggande redovisningar

med sammanlagt 129,666 kronor 98 öre, samt att styrelsen bemyndigas

att i avräkningsväg fördela de belopp, som tillkomma de enskilda järnvägsförvaltningarna.

De svenska järnvägar, som i anledning av finsk-ryska kriget 1939/40 träns- Departementsporterat

medellösa svenska och finska flyktingar ävensom ett mindre antal chefen.

flyktingar av annan nationalitet, ha icke kunnat erhålla ersättning för sina

i anledning härav uppkomna kostnader av de hjälporganisationer, som omhänderhaft

flyktingshjälpen. Med hänsyn till rådande förhållanden har ersättning

såvitt avser utlänningar ej heller ansetts böra sökas hos vederbörande

utländska myndigheter. Vid ett dylikt förhållande anser jag i likhet med

järnvägsstyrelsen, att skälig ersättning av statsmedel bör beredas järnvägarna.

Ersättningens storlek synes böra på sätt styrelsen föreslagit utgå med 50

procent av kostnaden, beräknad enligt gällande taxa. Härför skulle enligt styrelsens

utredning erfordras eli belopp av i runt lal 130,000 kronor, varav

omkring 7,000 kronor skulle avse enskilda järnvägar.

Nämnda belopp å 130,000 kronor bör lämpligen anvisas å tilläggsstat II lill

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

riksstaten för budgetåret 1941/42. Då enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat

ett fåtal resor ännu äro oredovisade, vilket möjligen kan medföra, att beloppet

icke förslår, synes anslaget böra anvisas såsom förslagsanslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning åt statens och enskilda järnvägar för

transporter av finska flyktingar m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 130,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

81

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför

därvid följande.

A. Finansdepartementet.

[1.] 3. Bcsparingsberedningen, reservationsanslag. Till bestridande av

kostnaderna för besparingsberedningens verksamhet har riksdagen, i enlighet

med förslag i Kungl. Maj:ts proposition nr 261 år 1941, anvisat dels ä

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av

160,000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av 240,000 kronor.

Nämnda proposition innehåller en redogörelse för besparingsberedningens

organisation och arbetsformer. Vidare har en översikt över beredningens arbete

lämnats i årets statsverksproposition under rubriken för flera huvudtitlar

gemensamma frågor. Till ifrågavarande redogörelse och översikt torde

här få hänvisas. Därjämte må nämnas, att besparingsberedningens arbete

bedrives, förutom genom själva beredningen och delegationer inom denna,

jämväl genom ett antal av beredningen tillkallade särskilda sakkunnigutredningar

samt en av beredningen inrättad avdelning för kontorsorganisation,

vilken utför organisationsundersökningar i olika verk under medverkan av

representanter för verken samt anställda experter.

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nr 2. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I propositionen nr 261 år 1941 anfördes, i anslutning till vissa kostnadsberäkningar,

att behovet av anslagsmedel för besparingsberedningens verksamhet

i huvudsak betingades av arbetet inom avdelningen för kontorsorganisation

samt av igångsatta eller ifrågakommande särskilda sakkunnigutredningar.

Beträffande organisationsavdelningen syntes det få bero på den fortsatta

erfarenheten, huru stora utgifter statsverket borde ikläda sig för avdelningens

arbete. I varje fall syntes det emellertid angeläget, att medel stöde

till förfogande i den utsträckning, som erfordrades för att få de moderna organisationsmetodernas

användbarhet inom statsförvaltningen ingående prövad.

Vad beträffade besparingsarbetet i övrigt syntes det likaledes angeläget

att, sedan arbetet igångsatts med syfte att få till stånd en allmän, grundlig

prövning av besparingsfrågorna inom statsförvaltningen, möjligheten att

fullfölja detta syfte icke alltför mycket begränsades av hänsyn till utredningskostnaderna.

I propositionen framhölls vidare såsom förenat med vissa

svårigheter att ur anförda synpunkter uppskatta medelsbehovet för besparingsberedningen.

Emellertid förordades, att ett sammanlagt belopp av

400,000 kronor anvisades för ändamålet. I anslutning härtill uttalades att,

örn ytterligare medelsanvisning längre fram skulle finnas påkallad, frågan

därom borde genom nytt anslagsäskande föreläggas riksdagen.

Arbetet med den allmänna granskningen inom beredningen av statsutgifterna

har nu fortskridit så långt, att man torde kunna räkna med att en avveckling

av den centralt inom själva beredningen och dess delegationer bedrivna

utredningsverksamheten snart skall kunna påbörjas. De särskilt tillkallade

sakkunnigutredningarna böra var för sig slutföra sitt arbete. Därjämte

torde man få räkna med att under avslutandet av den allmänna granskningen

av statsutgifterna det skall finnas påkallat att föranstalta örn vissa

ytterligare särskilda sakkunnigutredningar. Vad härefter angår avdelningen

för kontorsorganisation, bör denna ännu någon tid fortsätta verksamheten

efter hittillsvarande riktlinjer, varvid emellertid, med beaktande av efter

hand vunnen erfarenhet rörande de lämpligaste arbetsformerna, en begränsning

av kostnadsramen för avdelningens verksamhet bör eftersträvas. I vilken

utsträckning och i vilken form de genom avdelningen bedrivna organisationsundersökningarna

sedermera böra fortgå är ännu svårt att bedöma.

Denna fråga sammanhänger med det under utredning varande spörsmålet

om organiserandet av en central statlig sakrevision.

För fullföljande av besparingsberedningens verksamhet i enlighet med vad

nu anförts erfordras förstärkning av anslagsmedlen. Det ytterligare anslagsbelopp,

som erfordras för utgifterna, i den mån dessa jämväl i fortsättningen

böra bestridas fran särskilt anslag till beredningen, torde kunna uppskattas

till 300,000 kronor. Nämnda belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II för

det löpande budgetåret.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

83

att till Besparingsberedningen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 300,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

William Dickson.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

85

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

PEHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, och

statsrådet Domö anmäla härefter under jordbruksdepartementets handläggning

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42, statsrådet Pehrsson-Bramstorp beträffande

punkterna 1—4 och 6—8 samt statsrådet Domö beträffande punkten 5.

Föredragandena yttra därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

in. m.

[1.] 7 a. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverk
samhet,

reservationsanslag. I proposition nr 167/1936 angående försöksverksamheten

på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader,

avseende jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbrukshögskolans

centrala administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Kostnaderna

för inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga

nu nämnda kostnader, tillhopa 1,469,400 kronor, föreslogos skola fördelas

på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37 enligt en i propositionen

intagen plan. Den av riksdagen fastställda planen har på grund av olika

omständigheter endast i viss omfattning genomförts. Hittills ha såsom reservationsanslag

anvisats för budgetåret 1936/37 300,000 kronor, för budgetåret

1937/38 400,000 kronor, å tilläggsstat för sistnämnda budgetår 80,700 kronor;

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kunc/I. Majlis proposition nr 2-

Före
draganden.

å tilläggsstat för budgetåret 1938/39 46,500 kronor samt för budgetåret 1939/

40 183,300 kronor, eller alltså tillhopa 1,010,500 kronor.

I skrivelse den 30 september 1941 har byggnadsstyrelsen hemställt, att å

tilläggsstat för budgetåret 1941/42 måtte till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet

vid lantbrukshögskolan anvisas ett reservationsanslag av

10.000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Av de utav riksdagen anvisade anslagen å tillhopa 1,010,500 kronor har

Kungl. Maj :t ställt till byggnadsstyrelsens förfogande den 25 februari 1938

277.000 kronor, den 13 maj 1938 5,000 kronor, den 30 december 1938 6,000

kronor, den 17 februari 1939 46,500 kronor och den 25 augusti 1939 165,000

kronor samt till lantbrukshögskolans förfogande den 7 juli 1939 12,000 kronor,

eller alltså tillhopa 511,500 kronor.

Av totala anslagsbeloppet, 1,010,500 kronor, kvarstodo sålunda efter den

25 augusti 1939 odisponerade (1,010,500 — 511,500 =) 499,000 kronor.

I den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen, nr 79.

förutsattes, att 500,000 kronor av riksstatsanslaget för budgetåret 1939/40

jämte ingående reservation skulle disponeras endast i den mån Kungl. Majit

prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning

av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat, varom erinrats i propositionen

nr 2 till 1941 års riksdag (sid. 144).

Av det sålunda odisponerade beloppet å 500,000 kronor har Kungl. Majit

emellertid anbefallt byggnadsstyrelsen att för anskaffande av inventarier

m. m. till lantbrukshögskolan utbetala genom brev den 8 december 1939

10.000 kronor och genom brev den 23 februari 1940 15,000 kronor, varför av

de odisponerade medlen numera kvarstå endast 475,000 kronor.

Genom brev den 18 juli 1941 har Kungl. Majit bland annat bemyndigat

byggnadsstyrelsen att låta uppföra svinhus och försöksanläggning för höns

vid Bäcklösa ävensom biblioteksbyggnad vid lantbrukshögskolan samt föreskrivit,

att kostnaderna för byggnaderna ävensom för brunnar, planering,

elektrifiering m. m. vid Bäcklösa, inventarier för husdjursförsöksverksamheten

samt inredning och inventarier för biblioteket finge uppgå till ett belopp av

sammanlagt högst 485,000 kronor. Samtidigt har Kungl. Majit förordnat, att

detta belopp skall avföras från reservationsanslaget 1939/40: IX.D.9.

Då nu, såsom i det föregående påvisats, av sistnämnda anslag till byggnadsstyrelsens

förfogande endast kvarstår ett belopp av 475,000 kronor, erfordras

alltså ytterligare 10,000 kronor för utförande av de genom brevet den 18 juli

1941 anbefallda arbetena m. m.

Av vad byggnadsstyrelsen anfört framgår, att ytterligare ett belopp av

10,000 kronor erfordras för slutförande av nu pågående byggnadsarbeten

vid lantbrukshögskolan. Då dessa arbeten beräknas vara slutförda under

sommaren 1942, vill jag förorda, att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisas det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet, 10,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för

försöksverksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 10,000.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87

[2.] 8 a. Lantbrukshögskolan: Utprövning av inarkundersökningsme
lod

m. m., reservationsanslag. Från och med budgetåret 1937/38 har riksdagen

anvisat medel till undersökning rörande trippelanalysmetodens användbarhet.

För budgetåret 1937/38 anvisades sålunda för ändamålet 3,000 kronor,

för vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 6,300 kronor, för budgetåret

1940/41 20,000 kronor och för budgetåret 1941/42 5,000 kronor. I

årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit en anslagsanvisning

för ändamålet för nästa budgetår av 5,000 kronor. Av det för budgetåret

1940/41 beviljade beloppet ha 5,000 kronor anvisats efter förslag av Kungl.

Majit i 1940 års statsverksproposition samt 15,000 kronor i anledning av propositionen

den 28 februari 1941, nr 114 (r. skr. nr 143). Den 30 oktober 1941

lia vidare från nionde huvudtitelns anslag till befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar anvisats ytterligare 5,000 kronor för ifrågavarande

ändamål. De två sistnämnda beloppen, 15,000 och 5,000 kronor, ha

avsetts för en prövning i större omfattning, med försök och provtagningar i

olika delar av landet, av trippelanalysmetodens praktiska användbarhet för

bestämning av gödslingsbeliovet.

Med skrivelse den 24 november 1941 har styrelsen för lantbrukshögskolan

överlämnat en framställning från föreståndaren för högskolans växtfysiologiska

institution, professorn H. Lundegårdh, om ett anslag å 20,000 kronor

för fortsatt utvidgad prövning av trippelanalysmetodens praktiska användbarhet.

Professor Lundegårdh har härvid anfört i huvudsak följande.

Den utvidgade prövningen av metoden avser alt få upplysning om, hur det

i alla detaljer utarbetade systemet för trippelanalvsernas verkställande arbetar

i praktiken. Den praktiska prövningen har tillgått så, att jordbrukarna

själva fått uttaga proven på sina åkrar. Efter insändandet till institutionen

ha proven analyserats och provtagaren har sedan fått ett trippelanalysbevis,

vari dels resultaten angivas, dels ock lämnas en på dessa grundad anvisning

på den för ifrågavarande åkerfält lämpliga gödslingen med de tre näringsämnena

kväve, fosforsyra och kali. Med innevarande år stiger antalet av

dylika bevis till närmare 8,000. Genom att utrustningen nu kunnat kompletteras

och arbetet rationaliseras skulle för år 1942 med samma kostnad cirka

10,000 trippclanalyser kunna utföras. Det förhållandet alt jordbrukarna bli

omedelbart delaktiga av undersökningsresultaten bidrager i sin män till ett

bättre utnyttjande av konstgödselmedlen på de gårdar, som fått trippelanalyser,

vilket med hänsyn till den nu rådande knappheten på konstgödselmedel

torde vara värt beaktande. Det direkta samarbetet med jordbrukarna skulle

fullföljas på det sättet att dessa under hösten 1942 anmodades inkomma med

uppgifter örn sin uppfattning av värdet av de anvisningar för gödsling, som

lämnas i trippelanalysbevisen. Dessutom kommer givetvis, liksom hittills,

provtagning i samband med de lokala och fastliggande gödslingsförsöken att

utföras även i fortsättningen.

För vinnande av bärkraftiga resultat över trippelanalysmetodens praktiska

användbarhet räcker det givetvis icke med bara ett års prövning i större

skala. Av det nyss sagda framgår ju även, att redan de under innevarande

år utförda analyserna kräva ett avsevärt efterarbete under nästa år, da de

praktiska konsekvenserna skola dragas. För genomförandet av den plan,

som legat till grund för beviljandet av de förenämnda särskilda statsanslagen

för år 1941, erfordras därför fortsatta anslag under år 1942.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under förutsättning att även för budgetåret 1942/43 ett anslag på 5,000

kronor beviljas för fortsättandet av den grundläggande laboratorieforskningen

på trippelanalysens område erfordras för den praktiska prövningen av metodiken

under år 1942 ett ytterligare anslag på 20,000 kronor. Över användningen

av medlen har följande kostnadsförslag upprättats, varvid de under

år 1941 vunna erfarenheterna utnyttjats.

Kostnadsf (irsla g.

Extra arbetshjälp.

2 laboratoriebiträde!! å 3,000 kronor per år. . kronor 6,000

2 laboratoriebiträden å 1,500 kronor per år.. » 3,000

6 säsonganställda biträden å 400 kronor .... * 2,400

Särskild arbetskostnad för kemiska analyser » 600 kronor 12,000

Driftskostnader.

Kemiskt glas ..........................

Kemikalier .........................

. kronor 1,000

» 800

Fotografiskt tillbehör (för spektralanalys) .

Provtagningsk ost noder.

* 1,200 »

3,000

Resor och arvoden för inspektion och provtagningskontroll

samt porton för prover i samband med försök ........ »

2,500

Diverse utgifter.

Provpåsar ............................

Provburkar och -kartonger .............

Tryckning av certifikat .................

. kronor 1,500

700

» 300

2.500

Summa kronor 20,000.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har funnit det synnerligen önskvärt, att

den praktiska prövningen av ifrågavarande metod finge fortsätta jämväl

under våren och sommaren 1942, och har därför tillstyrkt bifall till professor

Lundegårdhs framställning.

Statens livsmedelskommission har i remissutlåtande den 19 december 1941

anfört i huvudsak följande.

Under nu rådande förhållanden är det av den allra största betydelse, att

allt göres, som kan bli gjort, för att med de gödselmängder, som stå till förfogande,

avvinna våra åkerjordar största möjliga skördar. En viktig förutsättning

härför är en möjligast ingående kännedom om åkerjordens näringsinnehav.

Under det att man tidigare uteslutande försökt fastställa detta genom

direkta växtodlingsförsök, har man på senare tiden allt mera övergått till

enklare metoder härför. Särskilt den s. k. markanalysen har härvid tilldragit

sig stort intresse. En annan väg har beträtts av professor Lundegårdh, som

genom undersökning av förekomsten av viktiga näringsämnen i själva växtmaterialet

anser sig kunna få ett begrepp om gödslingsbehovet. Det är livsmedelskommissionens

uppfattning, att denna metod, den s. k. trippelanalysen,

förtjänar bli föremål för prövning i stor omfattning. Härvid synes det

emellertid kommissionen vara av vikt, att denna prövning företages på sådant

sätt, att möjlighet finnes för jämförelse med de resultat, som uppnåtts

dels vid de under lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalts ledning

stående lokala gödslingsförsöken dels vid markundersökning enligt här i

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

89

landet tidigare använd metod. Vidare bör den rådgivning till jordbrukarna,

som man på basis av trippelanalysen tänkt sig meddela, ske i samarbete med

lantbruksliögskolans anstalt för jordbruksförsök. Under förutsättning att så

i fortsättningen sker anser sig kommissionen böra tillstyrka det begärda anslaget.

Vidare torde jag få anmäla, att styrelsen för lantbrulcshögskolan i skrivelse

den 24 november 1941 — under åberopande av innehållet i en av professor

Lundegårdh till högskolestyrelsen ingiven framställning -— hemställt, att

ett belopp av 5,000 kronor måtte ställas till högskolans förfogande för kompletterande

arbeten å en spektralanalytisk automatmaskin. Professor Lundegårdh

har i sin framställning anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 21 augusti 1940 hemställdes, att högskolestyrelsen måtte

ingå med begäran om ett extra statsanslag på 3,000 kronor för fullbordandet

av en spektralanalytisk maskin. Nämnda belopp beviljades sedermera

av Kungl. Majit. De sålunda erhållna medlen lia nu förbrukats och den nya

spektralanalytiska maskinen är i det närmaste färdig. Såsom vid alla dylika

omfattande konstruktionsarbeten återstå emellertid ännu en del detaljer,

varjämte vissa smärre förändringar befunnits önskvärda, sedan apparaten

under en del av sommaren provkörts. Det torde även stå klart, att under

driften av en dylik automatisk analysmaskin av hög awerkningskapacitet en

viss tillsyn från en sakkunnig instrumentmakare då och då erfordras ävensom

småreparationer och underhållsarbeten.

De ytterligare kostnaderna för färdigställandet, kompletteringen och instrumentella

underhållet av den nya spektralanalytiska maskinen kunna beräknas

till 5,000 kronor. Av detta belopp kommer, liksom förut, större delen

eller cirka 3,800 kronor, på arbetskostnader och resten, cirka 1,200 kronor,

på material och tillbehör.

Med hänsyn till den betydelse en allmännare användning av trippelanalysmetoden

— därest dennas tillförlitlighet blir tillfullo bestyrkt -— kan få för

jordbruksproduktionen, vill jag förorda, att möjligheter beredas för ett fortsättande

även under år 1942 av ifrågavarande praktiska undersökning. I anslutning

till vad livsmedelskommissionen anfört torde undersökningen för

år 1942 böra planläggas på sådant sätt, att jämförelse i största möjliga omfattning

kan ske mellan å ena sidan resultaten av jordbruksförsöksanstaltens

och försöksgårdamas gödslingsförsök samt de lokala gödslingsförsöken

ävensom markundersökningar enligt tidigare använd metod och å andra sidan

resultaten enligt trippelanalysmetoden. Direkt rådgivning till jordbrukarna

synes böra äga rum endast efter samarbete mellan högskolans växtfysiologiska

institution och jordbruksförsöksanstalten. Det torde få ankomma

på styrelsen för lantbrukshögskolan att fastställa plan för verksamheten

samt meddela närmare föreskrifter rörande samarbetet mellan institutionen

och anstalten. Då definitivt resultat av utprövningen icke synes kunna påräknas

under år 1942, bör verksamheten lämpligen bedrivas i något mindre

omfattning än vad högskolestyrelsen förutsatt. Ett belopp av 15,000 kronor

torde få anses tillräckligt för ändamålet. För komplettering av den .spektralanalytiska

automatmaskinen synes vidare böra anvisas 5,000 kronor. Då så
-

Föredragande?%.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

som förut nämnts nyssberörda undersökning avses skola pågå under år

1942, torde omförmälda belopp å tillhopa (15,000 + 5,000 =) 20,000 kronor

böra i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Lantbrukshögskolan:

Utprövning av markundersökningsmetod m. m., anvisas å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Utprövning av markundersökningsmetod

m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 20,000.

[3.] 8 b. Lantbrukshögskolan: Undersökningar rörande kromosom
fördubblade

typer av lantbruksväxter, reservationsanslag. Genom beslut

den 19 april 1940 ställde Kungl. Majit från nionde huvudtitelns reservationsanslag

till Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar ett

belopp av högst 5,500 kronor till styrelsens för lantbrukshögskolan förfogande

att användas för fullföljande av vid högskolans växtsystematisk-genetiska

institution pågående undersökningar över kromosomfördubbling hos vissa

lantbruksväxter. Såsom villkor för bidragets åtnjutande föreskrev Kungl.

Majit, att den praktiska utprövningen av de erhållna högkromosomiga formerna

skulle ske vid Sveriges utsädesförenings filial vid Ultuna, under förutsättning

att föreningen förklarade sig villig att utan särskild ersättning åtaga

sig en dylik prövning av de vid nyssnämnda institution uppdragna nya sorterna.

Kungl. Majit förklarade sig slutligen vilja i de fall, då arbetena i fråga

resulterade i praktiskt användbara sorter, framdeles besluta huru med sorterna

skulle förfaras för att dessa skulle kunna på lämpligt sätt och under

betryggande kontroll komma jordbruket till godo. Härefter anvisade 1941

års riksdag (prop. nr 114; r. skr. nr 143) å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1940/41 för nämnda vid lantbrukshögskolan bedrivna undersökningar

ett reservationsanslag av 9,300 kronor att utgå under samma villkor

som föreskrivits för dispositionen av omförmälda belopp å 5,500 kronor.

Med utlåtande den 24 november 1941 har styrelsen för lantbrukshögskolan

överlämnat en framställning från professorn i systematisk botanik och ärftlighetslära

vid högskolan G. Turesson, vari denne anhållit om ett anslag å

16,090 kronor för fullföljande under vintern 1941 och sommaren 1942 av

ifrågavarande undersökningar över kromosomfördubblade typer av olika

lantbruksväxter.

Professor Turesson har lämnat följande redogörelse för undersökningsarbetet

under 1941.

Förevarande arbete har fortskridit i raskt tempo, ehuru sommarens svåra

torka förorsakade rätt avsevärt avbräck i uppförökningen och frösättningen

av fördubblingstyperna. Av viktigare större frögenerationer av fördubblad

typ förfogar växtsystematisk-genetiska institutionen nu över dylika hos vit
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

91

senap, rybs, vit-, röd- och alsikeklöver samt humleluzern. Klöverarterna och

humleluzernen lia under året lagts ut i smärre förberedande, jämförande

försök, varvid de normala och fördubblade typernas grönvikt oell hövikt fastställts.

Därtill föreligga nu också de vid kemiska analyslaboratoriet företagna

bestämningarna av de viktigare kemiska beståndsdelarna hos de i de jämförande

försöken konkurrerande kromosomtyperna. I det följande lämnas en

översikt av dc därvid fastställda procentuella relationerna mellan normaltyp

och fördubblad typ hos vitklöver, alsikeklöver och humleluzern.

Grönvikt.........

Hövikt...........

Torrsubstans......

Kväve............

Växttråd.........

Aska.............

Smältbar råprotein

Råfett............

PaC)5 (fosforsyra) ..

ormal-

irmen

Fördubblingsformen

Vitklöver

Alsike-

klöver

Humle-

luzern

100

175

173

160

100

147

157

140

100

99.4

99.8

99.6

100

105

103

101

100

88.6

101

95.7

100

108

88.8

85.‘>

100

108

99.5

102

100

11G

100

100

100

ion

104

96.4

Tabellen ger vid handen, att äggvitehalten i fördubblingstyperna av vitklöver

och alsikeklöver är högre än i normaltypen. Vidare är den starka stegringen

av hö- och grönvikt hos de tre fördubblingstyperna frapperande. Av

tabellen framgår dessutom, att jättetypen vitklöver även i andra avseenden

(hög råfetthalt och låg växtrådhalt) är överlägsen den normala.

Beträffande oljeväxterna rybs (rovraps) och vitsenap har ännu icke någon

analys medhunnits. Frösättningen hos fördubblingsformerna av dessa växtslag

var emellertid synnerligen god, och det torde endast vara en tidsfråga

innan högavkastande stammar kunna åstadkommas även av detta material.

Av viktigare fördubblingar, som kunnat framställas vid institutionen under

det gångna året, må särskilt nämnas vallmo, vicker och ärter. De befinna

sig emellertid samtliga ännu på uppförökningens första stadier, och intet kan

på denna tidpunkt sägas beträffande deras avkastning. Faran för sterilitet

synes emellertid lia lyckligt undgåtts; någon större nedsättning av fertiliteten

bos nyssnämnda fördubblade växtslag har hittills icke förmärkts.

Med de under det gångna året, delvis med tillämpandet av nya metoder,

utexperimenterade tetraploiderna ha de vid institutionen framställda kromosomfördubblingarna

stigit till ett antal av 24. Detta torde vara det största antal,

som någon institution i in- eller utlandet lyckats framställa. Fördubblingsmaterialct

omfattar flertalet av våra värdefullaste vallväxter och ett antal

andra kulturväxter.

Det bör framhållas, att vissa av dessa fördubblingar icke beteckna något

framsteg utöver normalformerna. Så synes vara förbållandet hos lin, potatis

och sojabönan. Ilos dessa växtslag synes kromosomlalet hos »normalformen»

redan på spontan väg hunnit till det för cellen optimala; en vidare uppförökning

belyder i dessa fall nedsatt vitalitet. Fördubblingsformerna hos dessa

växtslag torde dock genom korsningsarbete kunna bli värdefulla för den

fortsatta förädlingen.

En av den experimentella kulturväxtforskningens viktigaste uppgifter torde

dock vara att med alla till buds stående metoder försöka höja kromosomtalet

hos samtliga kulturväxter. Därmed skapas eli helt nytt utgångsmaterial för

förädlingen inom respektive växtslag, och hos vissa av dessa växtslag kunna

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

fördubblingsformerna sannolikt direkt och relativt snabbt utnyttjas till lantbrukets

fromma.

Förutom den specifika avkastningen sammanhänga många andra egenskaper

med det förhöjda kromosomtalet. Vissa av dessa, teoretiskt såväl som

praktiskt, betydelsefulla problem bearbetas vid institutionen. En sådan är

köld- och torkresistensens avhängighet av kromosomtalet, egenskaper som

för vårt lands vidkommande äro av synnerligen stor vikt. En annan uppgift,

som bearbetas vid institutionen, är korsningar mellan kromosomfördubblade

typer av helt olika arter. Dylika artkorsningar äro omöjliga eller ytterst svåra

att utföra mellan dessa arters normalformer, men äro av vissa orsaker lättare

tänkbara mellan samma arters fördubblingstyper. Skulle dylika korsningar

mellan olika arters fördubblingstyper lyckas —• vid institutionen ha vissa gynnsamma

resultat redan erhållits — skulle helt nya kulturväxter kunna framställas.

För genomförandet av det fördubblingsarbete, som slår på institutionens

program, ha under de sista 8 månaderna cirka 10,000 kronor tagits i anspråk

för tillfällig arbetskraft vid institutionen.

I fråga örn kostnaderna för de i framställningen förordade fortsatta undersökningarna

har professor Turesson anfört följande.

För vintersäsongen 1941/42 torde cirka 2,000 preparat behöva kromosomräknas

och pricklingar av cirka 10,000 småplantor verkställas, vilket med det

ordinarie korsningsarbetetet och skötseln av växthuskulturerna betyder en

avsevärd arbetsstyrka, om programmet något så när skall kunna fullföljas.

Vår- och sommararbetet torde icke heller med del material, som för närvarande

väntar på bearbetning, tillnärmelsevis kunna skötas med den extra arbetsstyrka,

som institutionen under sistförflutna arbetsår förfogat över. För

att under vintersäsongen 1941/42 och under vår- och sommarmånaderna

1942 kunna fullfölja de mest trängande arbetsuppgifterna rörande fördubblingsarbetet

erfordras därför ett anslag å 16,090 kronor, fördelat å följande

poster:

Tillfällig extra arbetskraft:

1 cytologiskt-tekniskt biträde å 250 kronor

för månad under 8 månader ..........

4 lägre laboratoriebiträden å 150 kronor för

månad under 8 månader ..............

2 arbetare för sådd, prickling, skolning och

skötsel i växthus och bänkar å 210 kronor

för månad under 8 månader ..........

2 arbetare för skötsel av kulturer på fältet

å 225 kronor för månad under 8 månader . .

Materialbehov:

Stall- och konstgödsel....................

Körslor ................................

Kruk-, låd- och isoleringsmaterial ........

Kemikalier och glasvaror ................

Summa kronor 16,090.

kronor 2,000

» 4,800

» 3,360

» 3.600 kronor 13,760

kronor 750

» 120

» 575

» 885 kronor 2,330

Styrelsen för lantbrukshögskolan har tillstyrkt bifall till den av professor

Turesson gjorda framställningen. Enligt styrelsens uppfattning vöre det nämligen

av synnerlig vikt, att ifrågavarande undersökningar, vilka under år 1941

givit synnerligen lovande resultat, kunde fortsättas

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Med hänsyn till betydelsen — särskilt i nuvarande läge — av att största

möjliga avkastning kan utvinnas av våra kulturväxter och då de vid lantbrukshögskolans

växtsystematisk-genetiska institution bedrivna försöken i

syfte att framställa kromosomfördubblade, härdiga växttyper med avsevärt

större utbyte än de eljest förekommande enligt vad högskolestyrelsen meddelat

givit mycket lovande resultat under år 1941, vill jag förorda, att staten

anvisar medel för undersökningarnas fullföljande. Mot den i ärendet verkställda

kostnadsberäkningen har jag intet att erinra. Det synes vara lämpligt,

att det föreslagna beloppet, avrundat till 16,000 kronor, äskas av riksdagen

i form av ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42. För användningen av anslaget torde böra gälla i huvudsak

de villkor som föreskrivits för dispositionen av tidigare för ändamålet anvisade

belopp. Arbetet vid institutionen bör planläggas på sådant sätt, att ifrågavarande

medel förslå för tiden fram till den 1 april 1943.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Undersökningar rörande kromosomfördubblade

tgper av lantbruksvåxter å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 16,000.

[4.] 18 a. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Byggnads
arbeten

m. m., reservationsanslag. För detta ändamål anvisade 1939 års lagtima

riksdag å riksstaten för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av

230,800 kronor. Av anslaget avsågos 100,000 kronor till förbättringsarbeten

i slottsbyggnaden vid Alnarp, vilka arbeten kostnadsberäknats till 202,000

kronor. I den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,

nr 79, förutsattes sagda belopp av 100,000 kronor skola disponeras endast i

den mån Kungl. Majit framdeles prövade sådana förutsättningar vara för

handen, som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat.

Sedan 1941 års riksdag (prop. nr 2, bil. 9, p. 1; r. skr. nr 94) förklarat

sig icke lia något att erinra mot av Kungl. Majit framställt förslag att för

igångsättande av de av 1939 års lagtima riksdag beslutade förbättringsarbetena

i slottsbyggnaden vid Alnarp taga i anspråk förenämnda belopp av

100,000 kronor, bemyndigade Kungl. Majit den 1 augusti 1941 styrelsen för

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut att för en kostnad av högst

100,000 kronor låta utföra vissa värme- och sanitetsanläggningar i slottsbyggnaden

samt i samband därmed erforderliga byggnadsarbeten, allt i enlighet

med av arkitekten G. Beijer, Lomma, år 1941 uppgjorda ritningar samt

ett av ingenjören J. Österberg, Malmö, upprättat, den 1 juli 1941 dagtecknat

förslag.

I skrivelse den 26 november 1941 bar institutets stgrelse hemställt, att ett

belopp av 102,000 kronor måtte anvisas för fortsatta förbättringsarbeten i

slottsbyggnaden. Härvid har anförts i huvudsak följande.

föredraganden

.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Omläggningen av värmeledningen i slottsbyggnaden har förorsakat åverkan

i samtliga lokaler och målning och tapetsering i flertalet av dessa är därför

synnerligen behövlig. För att erhålla rinnande vatten i slottsbyggnadens

översta våningar har det befunnits nödvändigt att flytta tryckbassängen för

vatten från västra flygeln till tornbyggnaden i slottet. Bland de mest trängande

förbättringsarbetena av annat slag märkas iståndsättande av vaktmästar - bostaden samt inredning av lokaler för bibliotek och läsrum. Därjämte har

styrelsen för avsikt, att, i den mån så är möjligt, utbyta nu befintliga fönster

i slottet, som delvis äro bristfälliga och i hög grad otäta, mot nya fönster med

kopplade bågar. I den mån dylikt utbyte kan genomföras, torde en icke oväsentlig

bränslebesparing kunna uppnås.

På grund av den mycket betydande stegring av byggnadskostnaderna, som

ägt rum sedan 1938, är styrelsen fullt medveten om att samtliga de tidigare

beräknade förbättringsarbetena i slottsbyggnaden icke kunna genomföras

för det förut upptagna beloppet, 202,000 kronor, men styrelsen är dock av

den uppfattningen, att de mest trängande behoven skola kunna avhjälpas.

Styrelsen vill särskilt framhålla nödvändigheten av att omförmälda förbättringsarbeten

bli utförda utan dröjsmål.

Sedermera har institutsstyrelsen i skrivelse den 15 december 1941 — på

grundval av vissa av arkitekten G. Beijer, Joel Österbergs ingenjörsbyrå och

södra Sveriges ångpanneförening upprättade ritningar och arbetsbeskrivningar

— framlagt följande kostnadsberäkning beträffande de av styrelsen

ifrågasatta fortsatta förbättringsarbetena i slottsbyggnaden:

Nytt bibliotek och läsrum, rum för lärare, förråd för vaktmästare,

telefonhytter, tidskriftsrum för elever, skåp i korridorer,

inredning av nya elevrum å vindarna och omänd
-

ring av nu befintliga elevrum ........................ kronor 20,900

Nya fönster och dörrar samt omläggning av golv i elevrum. . » 15,860

Fönster i korridorer, lärosalar, läsrum, kollegierum och styrelserum

.......................................... » 13,033

Golvbeläggning i korridorer .............. » 4,506

Flyttning av tryckbassäng för vatten.................... » 4*700

Iståndsättande av vaktmästarbostaden .................. » 5,531

Målningsarbeten ...................................... » 2 BOOO

Ändring av den elektriska installationen ................ » 8,470

Arkitekt- och kontrollantarvoden för den fortsatta ombyggnaden

............................................. » 3,000

Oförutsedda utgifter .................................. » 5,000

Summa kronor 102,000.

Jag torde vidare få anmäla, att institutsstyrelsen i skrivelse den 26 november

1941 hemställt, att ett belopp av 25,000 kronor måtte ställas till förfogande

för omändring av den förutvarande rektorsbostaden vid institutet till

två tjänstebostäder åt ämneslärare. I skrivelsen, vid vilken fogats av arkitekten

G. Beijer uppgjorda ritningar och kostnadsberäkning, har institutsstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

På grund av brist på tjänstebostäder vid institutet nödgas ett icke ringa antal

extra ordinarie befattningshavare vid institutet bo utanför dess område. Då

deras tjänstgöringstid oftast omspänner hela dagen, är det uppenbart att ett

dylikt förhållande vållar stora olägenheter. Till dessa tjänstemän höra äm
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

95

nesläraren i jordbrukslära och kulturteknik samt ämnesläraren i mejerikemi

och mejeribakteriologi. Båda dessa ämneslärare äro på grund av sin omfattande

tjänstgöringsskyldighet i synnerligen stort behov av tjänstebostäder vid

institutet. För undersökning av möjligheten att bereda dessa båda lärare bostäder

vid institutet har styrelsen uppdragit åt arkitekten G. Bejier och Joel

Österbergs ingenjörsbyrå att upprätta förslag och kostnadsberäkning för omändring

av förra rektorsbostaden till bostäder för två ämneslärarfamiljer.

Enligt en av arkitekten Beijer därefter uppgjord kostnadskalkyl beräknas

kostnaderna för inredning av två lägenheter örn vardera 4 rum, jungfrukammare

och kök till 25,000 kronor, varav 14,600 kronor för byggnadsarbeten,

4,700 kronor för värme- och sanitära ledningar, 2,400 kronor för målningsarbeten,

800 kronor för elektriska ledningar samt 2,500 kronor för diverse

och oförutsedda utgifter.

Lantbruksstyrelsen har i remissutlåtande den 18 december 1941 — under

framhållande av den stora bristen på bostäder vid Alnarpsinstitutet och angelägenheten

av att de vid institutet anställda ämneslärarna erhölle tjänstebostad

därstädes — förordat bifall till institutsstyrelsens framställning i ämnet.

Med hänsyn till angelägenheten av att slottsbyggnaden vid Alnarp snarast

möjligt iståndsättes anser jag mig böra biträda institutsstyrelsens framställning

om anvisande av 102,000 kronor för fortsatta förbättringsarbeten i sagda

byggnad. Genom utförandet av ifrågavarande arbeten, vilka bland annat avse

åstadkommande av förbättrade bostadsförhållanden för lärare, elever och

vaktmästare samt inredning av lokaler för bibliotek och läsrum, skulle de angelägnaste

behoven av reparationer och ombyggnadsarbeten i slottsbyggnaden

kunna tillgodoses. På skäl som av institutsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

anförts finner jag mig vidare böra tillstyrka förslaget om en medelsanvisning

av 25,000 kronor för omändring av den förutvarande rektorsbostaden

till tjänstebostäder för två ämneslärare. Det synes lämpligt, att de äskade beloppen,

tillhopa (102,000 + 25,000=) 127,000 kronor, anvisas å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att lämna de föreskrifter beträffande

planläggningen och utförandet av ifrågavarande företag, som kunna

finnas lämpligen böra vidtagas i syfte att nedbringa kostnaderna för desamma.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Alnarps lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitut:

Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 127,000.

Föredraganden

.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

F. Veterinärväsendet m. m.

[5.] 5 a. Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning, reservationsan
slag.

För budgetåret 1939/40 tiar å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond,

till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan upptagits ett reservationsanslag

av 355,000 kronor, avsett till bestridande av kostnaderna för ombyggnad

av bland annat medicinska hundkliniken. Kungl. Majit har den 5

maj 1939 anbefallt byggnadsstyrelsen att efter samråd med styrelsen för

veterinärhögskolan låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten.

Sedan styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 14 september 1939

hemställt om en medelsanvisning av 73,254 kronor för inredning av de lokaler

vid högskolan som skulle örn- eller tillbyggas — varav 23,000 kronor för

modernisering av medicinska hundklinikens röntgenavdelning — anvisade

1940 års lagtima riksdag å tillägsstat II för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag

å 40,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

I skrivelse den 5 mars 1941 har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt

örn ett tilläggsanslag å 26,200 kronor för fullföljande av röntgenanläggningen

på medicinska kliniken. Över framställningen har statskontoret den 12 mars

1941 avgivit infordrat utlåtande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Av det beviljade anslaget för inredning och utrustning återstå 14,000 kronor.

Enligt infordrat anbud ha kostnaderna för röntgenutrustning vid medicinska

hundkliniken nu beräknats till 40,200 kronor. Då högskolan av

förenämnda anslag förfogar över 14,000 kronor, erfordras alltså ytterligare

26,200 kronor för röntgenavdelningens utrustning. De ökade kostnaderna för

röntgenutrustningen föranledas därav, att en prisstegring på omkring 25 procent

inträtt, att en kraftigare och därför dyrbarare högspänningsanläggning

blivit erforderlig för att utfå tillräcklig effekt för terapi samt att den stora

utvecklingen på röntgenteknikens område medfört förbättringar, av vilka en

del äro av den art, att man vid en modern installation måste tillgodogöra sig

dem.

Till motivering av behovet av anläggningen har framhållits, att högskolans

röntgenutrustning på såväl den kirurgiska som medicinska avdelningen vöre

undermålig och att den medicinska avdelningens röntgen vore sämst. Högskolan

saknade fullständigt rönlgenanläggning för terapi. Detta innebure

en stor olägenhet, i det att många patienter, som vore behäftade med svulster

och andra lidanden, vilka icke kunde operativt eller eljest behandlas men som

kunde återställas genom röntgenbehandling, nu ginge förlorade. Detta hade

medfört många och stora förluster av dyrbara hundar.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot bifall till framställningen.

Jag torde vidare få anmäla, att högskolestyrelsen i skrivelse den 29 september

1941 hemställt, att ett belopp av 8,830 kronor måtte ställas till förfogande

för installerande av en automatisk telefonväxel inom högskolan.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas i huvudsak följande.

Veterinärhögskolans telefonväxel är av gammal konstruktion, avsedd för

manuell skötsel beträffande såväl ut- och ingående samtal som interna sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tal mellan högskolans avdelningar. Med den samtalsfrekvens, som sedan

flera år belastat högskolans växel, har detta system visat sig vara hindersamt

och olämpligt. Under de tider på dagen, då klinikerna äro öppna, är samtalsfrekvensen

numera så stor, att telefonvakten omöjligen kan hinna nied

att tillfredsställande sköta telefontrafiken inom högskolan. Kostnaderna för

anläggande av en 90 nummers automatisk telefonväxel med bibehållen manuell

betjäning av ingående samtal uppgå enligt anbud från telegrafverket

till 8,750 kronor, vartill kommer engångsavgift å 80 kronor för 13 huvudledningar.

Genom att utgående samtal ävensom samtal inom högskolan

bortgå från den manuellt skötta växeln skulle det bli möjligt för telefonvakten

att fullt tillfredsställande betjäna den telefonerande allmänheten. Av

telegrafverket godkända utrymmen för den automatiska apparaturen ha reserverats

i den pågående tillbyggnaden av kontorsbyggnaden.

Mot de av styrelsen för vetcrinärhögskolan beräknade kostnaderna för utrustning

av medicinska hundklinikens röntgenavdelning samt för installerande

av automatväxel vid högskolan har jag intet att erinra. Då de byggnadsarbeten

vid högskolan, för vilkas utförande medel beviljats av 1939 års

lagtima riksdag, torde vara fullbordade under våren 1942, är det angeläget,

att av högskolestyrelsen äskade medel för inredning och utrustning, uppgående

till (26,200 + 8,830 =) i runt tal 35,100 kronor, anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Veterinärhögskolan: Inredning och utrustning å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av ................... kronor 35,100.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[6.] 31. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservations
anslag.

För detta ändamål har för budgetåret 1941/42 anvisats ett reservationsanslag

av 80,000,000 kronor (prop. nr 278; r. skr. nr 411). I skrivelse

den 28 november 1941 har statens livsmedelskommission hemställt, att å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår måtte beviljas ett belopp av

20,000,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Sedermera har livsmedelskommissionen

i en den 9 december 1941 dagtecknad promemoria anhållit, att utöver

nyssnämnda belopp måtte anvisas ytterligare 36,000,000 kronor.

Till närmare utredning angående medelsbehovet har kommissionen i skrivelsen

den 28 november 1941 anfört bland annat följande.

För tiden juli—september 1941 lia i prisutjämningsbidrag och mjölktilllägg

utbetalats i runt tal 10,000,000 kronor. Under förutsättning att under

återstoden av budgetåret prisutjämningsbidraget kommer att utgå med 1 öre

per kilogram invägd mjölk, skulle man, med hänsyn till den väntade nedgången

i mjölkproduktionen, kunna räkna med en besparing å 6,000,000 kronor

av det för utbetalning av prisutjämningsbidrag och konsumtionsmjölktillägg

beräknade beloppet, 30,000,000 kronor. Beträffande de särskilda mjölk
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 2. 7

Före
draganden.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ersättningarna torde man elter nu gällande grunder få räkna med en kostnad

å 3,500,000 kronor, vilket i förhållande till det härför beräknade beloppet

innebär en kostnadsökning å 500,000 kronor, som hänför sig till ökade

utgifter för det s. k. merfrakttillägget på grund av svårigheter för mjölktillförseln

från och till Stockholm. De för pristillägg å lantsmör, producentbidrag

och diverse kostnader beräknade beloppen, respektive 3,000,000,

42,000,000 och 2,000,000 kronor, torde med nuvarande bestämmelser förslå

till täckande av ifrågavarande kostnader. Å andra sidan torde man ej kunna

räkna med någon besparing å dessa belopp.

Med hänsyn till det aniörda skulle således — med oförändrade grunder -—

av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 80,000,000 ‘kronor till

pnsreglerande åtgärder på jordbrukets område ett belopp på 74,500,000 kronor

komma att tagas i anspråk för här förut angivna ändamål. Av ifrågavarande

anslag skola emellertid enligt särskilda beslut av Kungl. Majit täckas

kostnaderna jämväl för vissa andra regleringsåtgärder på jordbrukets område.

Salunda har Kungl. Majit genom särskilda beslut den 15 augusti 1941

bemyndigat kommissionen dels att till odlare av höstsäd utbetala särskilt

arealtillägg (odlingspremie), dels ock att i vissa fall utbetala prisrestitution

a inköpt fodercellulosa, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att för utbetalande

av nämnda tillägg och prisrestitution skulle anlitas de medel, som kommissionen

agde använda för upprätthållande av jordbruksregleringen. Enligt

gjorda beräkningar komma kostnaderna för areal tillägget under innevarande

budgetar att uppgå till 21,500,000 kronor och kostnaderna för prisrestitutionen

att utgöra 3,000,000 kronor. Av ifrågavarande för innevarande budgetår

anvisade anslag skulle i anslutning till vad förut anförts således komma att

tågås i anspråk — utöver förenämnda belopp å 74,500,000 kronor — Ytterligare

(21,500,000 + 3,000,000 =) 24,500,000 kronor. Med dessa beräkningar

skulle alitsa anslaget komma att visa en brist å 19,000,000 kronor. Då

emellertid ifrågavarande anslag i viss utsträckning torde komma att anlitas

aven för vissa andra ännu ej beslutade regleringsåtgärder på jordbrukets

område, torde man för närvarande försiktigtvis böra uppskatta det ytterligare

medelsbehovet lill 20,000,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas å

tiilaggsstat. Kommissionen vill i detta sammanhang ytterligare framhålla, att

torenamnda beräkningar äro gjorda under antagande att prisutjämningsbiaraget

kommer att utgöra 1 öre per kilogram invägd mjölk och att mjölktillaggen

komma att utgå med oförändrade belopp. Mjölkkvantiteterna lia

beraknats i enlighet med den av särskilda delegerade verkställda utredningen

J°rcdbr!,lket? inkomster och utgifter, som förut överlämnats till Kungl

Majit. Skutte pågående jordbruksförhandlingar resultera i en höjning av prisutjammngsbidraget

eller mjölktilläggen eller skulle de blivande stödåtgärderna

bygga pa en annan uppskattning av den blivande mjölkproduktionen

bor alitsa en motsvarande höjning göras av det av kommissionen härför beräknade

beloppet, 24,000,000 kronor.

I förberörda promemoria har livsmedelskommissionen yttrat i huvudsak

följande.

fnm-dan j?r.dbruksförhandlingama numera slutförts och resultatet av dessi

tillkännagivits, får kommissionen lämna en redogörelse för på grund härav

inom kommissionen gjorda förnyade beräkningar angående medelsbehovet

för innevarande budgetår till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Kesultatet av förhandlingarna innebär bland annat, att jordbruket vid

en beraknad mjolkmvägning vid mejerierna under tiden den 1 oktober 1941

den 31 maj 1942 av 1,342,000 ton, vilken myckenhet beräknats på grund
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

99

val av den av särskilda sakkunniga verkställda utredningen om jordbrukets

inkomster och utgifter, tillföres ett bidrag av statsmedel av cirka 36,000,000

kronor för tiden den 1 oktober 1941—den 31 augusti 1942. Nämnda belopp

är avsett att fördelas på följande sätt:

1) höjning av bidraget för konsumtionsmjölk och till mjölk omräknad

grädde från 1 till 1.6 öre per kilogram under tiden den 1 oktober 1941—den

31 augusti 1942: 4,000,000 kronor;

2) för tillgodoseende under tiden den 1 oktober 1941—den 31 maj 1942

av de områden, som hårdast drabbats av skördenedgången, samt för höjning

av bidraget till produktmjölk från 1 till 1.6 öre per kilogram under

samma tid: 28,000,000 kronor;

3) för upprätthållande av mejeriernas körlinjer: 3,000,000 kronor;

4) för extra mjölkbidrag till Norrland: 1,000,000 kronor.

Därest mjölkinvägningen vid mejerierna under tiden den 1 oktober 1941—

den 31 maj 1942 skulle bli lägre än 1,342,000 ton, skall förut angivna belopp

av 28,000,000 kronor efter Kungl. Maj:ts bestämmande ökas med ett

belopp, svarande mot den inkomst som bortfaller genom mjölkinvägningens

nedgång under 1,342,000 ton, dock högst med 8,000,000 kronor. Skulle

mjölkinvägningen bli högre än 1,342,000 ton, skall sagda belopp av

28,000,000 kronor nedgå med ett belopp, svarande mot den ökade inkomst

som tillföres jordbruket genom ökningen i mjölkinvägningen, dock högst

med 8,000,000 kronor.

Kommissionen vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Majit genom

beslut den 28 november 1941 förordnat, att de särskilda mjölkpristilläggen

i Norrland från och med den 1 oktober 1941 skola höjas med 0.5 öre per

kilogram produktmjölk. Denna höjning medför ett ökat medelsbehov för

innevarande budgetår av i runt tal 675,000 kronor.

Under hänsynstagande till omförmälda överenskommelse och beslut skulle,

med den av delegationen beräknade mjölkinvägningen, det ytterligare medelsbehovet

för innevarande budgetår till prisreglerande åtgäider på jordbrukets

område kunna beräknas till — utöver det belopp å 20,000,000 kronor,

som angivits i kommissionens förenämnda skrivelse den 28 november

1941 — 36,000,000 kronor. Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet för

innevarande budgetår till ifrågavarande åtgärder skulle alltså kunna upptagas

till i runt tal 56,000,000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas å tillläggsstat.

Av vad livsmedelskommissionen anfört framgår, att till följd av vissa under

innevarande budgetår fattade beslut det för samma budgetår anvisade

reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område icke

är tillräckligt för täckande av kostnaderna för ändamålet. Kommissionen har

i anledning härav hemställt om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår av tillhopa 56,000,000 kronor. Mot kommissionens anslagsberäkning

finnes från min sida intet att erinra. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 56,000,000.

Före
draganden.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[7.] 31 a. Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet, reservationsanslag. Av det till Omkostnader för statlig inköpsoch

försäljningsverksamhet för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln

anvisade förslagsanslaget av 20,500,000 kronor avse 13,000,000 kronor täckande

av kostnaderna för den av svenska spannmålsaktiebolaget under verksamhetsåret

den 1 september 1940—den 31 augusti 1941 bedrivna inköpsoch

försäljningsverksamheten beträffande spannmål och foder. Sistnämnda

belopp har framkommit på så sätt, att från de för spannmålsbolagets verksamhet

under nyssnämnda tid beräknade kostnaderna, uppgående till i runt

tal 19,000,000 kronor, avdragits en vid försäljning av spannmål under nämnda

tid uppskattad varuvinst av 6,000,000 kronor.

För åstadkommande av en centralisering av de organisatoriska förhållandena

beträffande brödsäds- och fodermedelsregleringen har Kungl. Majit genom

kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 708) förordnat, att vad i allmän

författning eller särskilda Kungl. Majits beslut finnes stadgat rörande foderintressentföreningen

u. p. a., fröintressentföreningen u. p. a. och svenska

stråfoderhandelsföreningen u. p. a. skulle från och med den 1 september

1941 i stället i tillämpliga delar äga avseende å svenska spannmålsaktiebolaget.

I samband härmed har Kungl. Majit godkänt ett avtal mellan staten

och spannmålsaktiebolaget att gälla från och med den 1 september 1941 till

och med den 31 augusti 1942 av huvudsakligen följande innebörd. Enligt

avtalet skall bolaget i fortsättningen liksom hittills av fullgod, kvarnduglig

samt vid normal skötsel lagringsduglig brödspannmål, som bolaget vid utgången

av augusti 1941 innehar eller därefter inköper, för statens räkning tills

vidare lagra 100,000 ton, vilken kvantitet skall utgöra ett beredskapslager

att efter Kungl. Majits bestämmande användas under utomordentliga förhållanden.

Bolaget får dock, under iakttagande av de föreskrifter, som livsmedelskommissionen

må finna nödigt meddela, å den inhemska marknaden försälja

i beredskapslagret ingående spannmål, därest bolaget med detta införlivar

en mot den försålda kvantiteten svarande myckenhet brödsäd. Bolaget

skall efter direktiv från livsmedelskommissionen handhava verkställigheten

av beslutade regleringar beträffande brödspannmål, frö och fodermedel samt

härutöver fullgöra den verksamhet beträffande brödspannmål, frö, fodermedel

och produkter därav ävensom de särskilda uppgifter i övrigt, som Kungl.

Majit eller kommissionen uppdrager åt bolaget. Staten skall dels som säkerhet

för bolagets upplåning av erforderliga medel i mån av behov och på

villkor, som Kungl. Majit bestämmer, tillhandahålla bolaget svenska statens

fyra procents obligationer till ett nominellt belopp av 150,000,000 kronor, dels

ock bestrida kostnaderna för bolagets verksamhet under avtalstiden med belopp,

som Kungl. Majit bestämmer, under det att bolaget skall i enlighet med

de föreskrifter, Kungl. Majit meddelar, till statsverket iideverera under avtalstiden

influtna medel, i den mån dessa medel icke åtgått eller beräknas

åtgå för återköp av spannmål eller för täckande av kostnaderna för bolagets

verksamhet i övrigt eller för uppbringande av bolagets lager till av Kungl.

Majit föreskriven omfattning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

Livsmedelskommissionen har med skrivelse den 28 november 1941 överlämnat

en av svenska spannmålsaktiebolaget till kommissionen ställd skrivelse

av den 19 november 1941 jämte en därtill fogad kostnadstablå.

Spannmålsaktiebolaget har i sin skrivelse och kostnadstablå beräknat bolagets

kostnader för tiden den 1 september 1941—den 31 augusti 1942 till

102,161,750 kronor. Av detta belopp belöpa 14,503,750 kronor å spannmålssektionen,

75,125,000 kronor å fodermedelssektionen, 5,620,000 kronor å sektionen

för stråfoder, utsäde och diverse varor, 1,913,000 kronor a personaloch

lokalkostnader, 2,500,000 kronor å räntekostnader samt 2,500,000 kronor

å leveranspremier för fodersäd.

Bolaget har i tablån beräknat kostnaderna för spannmålssektionen sålunda:

I. Omsättning av bolaget tillhörig brödsäd.

1. Lagerhyror, in- och uttagnings
kostnader

................ kronor 2,327,500

2. Transportkostnader .......... » 1,200,000 kronor 3,527,500

II. Omsättning av brödsäd genom auktoriserade spannmålshandlare.

1. Ersättning till spannmålshand
lare

och mäklare .......... kronor 1,002,500

2. Torkningskostnader .......... » 200,000

3. Transportkostnader .......... » 2,187,500 » 3,390,000

III. Omsättning av foder säd genom auktoriserade spannmålshandlare.

1. Ersättning till spannmålshand
lare

och mäklare ..........kronor 3,963,750

2. Transportkostnader

a) vid hopsamling

....... kronor 337,500

b) vid försäljning

till

kvarn..... » 1,485,000

c) vid överföring

till

Norrland .. » 750,000

d) vid överflyttning

inom övriga

delen av

landet..... » 1,050,000 » 3,622,500 » 7,586,250

Summa kronor 14,503,750.

De å sektionen för fodermedel belöpande utgifterna ha av bolaget beräknats

på följande sätt.

1. Oljekraftfoder.

Inköp av cirka 100,000 ton å

550 kronor per ton ........

kronor 55,000,000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kostnader för blandning, frakter

och försäljning å 40 kronor

per ton.................... kronor 4,000,000

kronor 59,000,000

Försäljning av cirka 100,000 ton

å 280 kronor .............. » 28,000,000 kronor 31,000,000

2. Fodercellulosa.

Inköp inkl. rivning av cirka

350,000 ton å 195 kronor per

ton ...................... kronor 68,250,000

Kostnader för frakter och försäljning

å 32 kronor 50 öre per

ton ...................... » 11,375,000

kronor 79,625,000

Försäljning av cirka 350,000 ton

å 120 kronor per ton........ » 42,000,000

3. Diverse varor.

Inköp av cirka 50,000 ton å 300

kronor per ton ............ kronor 15,000,000

Kostnader för frakter, försäljning

m. m. å 30 kronor per

ton ...................... » 1,500,000

kronor 16,500,000

Försäljning av cirka 50,000 ton

å 200 kronor per ton........ » 10,000,000

37,625,000

6,500,000

Summa kronor 75,125,000.

Kostnaderna för sektionen för stråfoder, utsäde och diverse varor ha av

bolaget uppskattats i enlighet med följande uppställning.

1. Utlåning av cirka 4,000 ton höst
utsäde:
Prisskillnad

80 kronor per ton . . kronor 320,000 kronor 320 000

2. Omsättning av cirka 10,000 ton

potatisflingor till kvarnar

a) inköpspris 500 kronor per ton » 5,000,000

b) transportkostnader 30 kronor

per ton .................. » 300,000

c) försäljningspris 300 kronor

Per ton .................. > 3,000,000 , 2,300,000

3. Omsättning av cirka 15,000 ton

potatismjöl till kvarnar

a) inköpspris 480 kronor per

ton ...................... kronor 7,200,000

b) transportkostnader 20 kronor

per ton .................. » 300,000

c) försäljningspris 300 kronor

Per ton .................. » 4,500,000 kronor 3,000.000

Summa kronor 5,620,000.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

103

Bolaget har beträffande personal- och lokalkostnader anfört, att omorganisationen

av bolaget torde komma att medföra vissa engångsutgifter. Personal-

och lokalkostnaderna ha av bolaget beräknats enligt följande uppställning:
-

1. Löner och resekostnader ........................ kronor 1,500,000

2. Lokal etc.

Hyror och inredning.......... kronor 125,000

Städning, rengöring och lyse . . » 8,000

Möbler, armatur, kontors- och

bokföringsmaskiner m. m. . »__ 45,000 » 178,000

■3. övriga kontorskostnader.

Telefon .................... kronor 60,000

Porton ...................... » 55,000

Trycksaker, annonser och kon
torsartiklar

.............. »_ 120,000 » 235,000

Summa kronor 1,913,000.

I sin skrivelse har spannmålsaktiebolaget slutligen anmärkt, att bolaget

vid sin beräkning av de medel som behövas för täckning av bolagets kostnader

icke tagit hänsyn till att bolaget genom försäljning av brödsäd till

högre priser än som tillämpats för inneliggande lager i bokslutet den 31

augusti 1941 komme att erhålla en bokvinst av cirka 11,000,000 kronor.

Livsmedelskommissionen har i sin förenämnda skrivelse — under framhållande

av att spannmålsaktiebolaget uppskattat kostnaderna för verksamheten

under redovisningsåret den 1 september 1941—31 augusti 1942 till i

runt tal 102,000,000 kronor — påpekat, att i detta belopp inginge utgifterna

för prisrestitution å under sommaren 1941 försåld fodercellulosa, beräknade

till cirka 3,000,000 kronor, men att detta belopp skulle gäldas av de till kommissionens

förfogande stående medlen för upprätthållande av jordbruksregleringen,

varför beloppet icke borde upptagas i detta sammanhang. Kommissionen,

som förklarat sig i stort sett biträda spannmålsaktiebolagets anslagsberäkningar,

har således ansett sig böra räkna med kostnader för spannmålsaktiebolaget

å omkring 99 miljoner kronor. Enligt kommissionen borde

därjämte beaktas, att en del av kostnaderna för bolaget, exempelvis förluster

å kraftfodermedel, syntes kunna täckas genom att från det för budgetåret

1941/42 under nionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Prisclearing

för fodermedel m. m. överfördes vad av anslaget icke behövde tagas i

anspråk för clearing av konstgödsel och skördegarn. För spannmålsaktiebolagets

verksamhet under räkenskapsåret den 1 september 1941—31 augusti

1942 syntes kunna tagas i anspråk omkring 9,300,000 kronor av anslaget till

Prisclearing för fodermedel m. m., varför för bolagets verksamhet under

nämnda verksamhetsår erfordrades ett anslag av i runt tal 90,000,000 kronor.

Rörande de av bolaget uppgjorda tablåerna över bolagets utgifter har livsmedelskommissionen

anfört bland annat.

Till en början torde böra påpekas, att bolagets spannmålssektions kostnader

huvudsakligen utgöras av lagerhyror och transportkostnader samt ersättningar

lill spannmålshandeln. De anstalter, som med regeringens medgivande

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-

äro träffade härvidlag, innebära bland annat att bolaget belastas med snart

sagt alla transportkostnader för såväl brödsäd som fodersäd. Dessa transportkostnader

uppgå i runt tal till icke mindre än 7,000,000 kronor.

De av spannmålsbolaget angivna inköpspriserna å oljekraftfoder — genomsnitt

550 kronor per ton — måste för dagen anses tilltagna med en viss

försiktighetsmarginal. Priset på oljekakor som importeras västerifrån utgör

för närvarande cirka 28 kronor per deciton eif svenska hamnar. För oljekakor

som inköpas i Mellaneuropa ställa sig däremot priserna för närvarande

så höga som omkring 60 kronor per deciton. Ingenting tyder på att sistnämnda

priser komma att i någon mera avsevärd mån reduceras ens när oljekakorna

från innevarande års skörd komma att marknadsföras. Utförsäljningspriserna

å oljekraftfoder lia bestämts genom Kungl. Maj:ts beslut den 15

augusti 1941. I fråga om fodercellulosa äro inköps- och försäljningspriserna

fixerade, inköpspriserna genom avtal, tillkomna med godkännande av

Kungl. Maj:t, och försäljningspriserna genom nyssberörda beslut den 15

augusti 1941. Beträffande de kostnader, som angivits för under huvudrubriken

»Fodermedelssektionen» angivna »Diverse varor» vill kommissionen

påpeka följande. Utlåning av höstutsäde — vilken utlåning verkställts

enligt Kungl. Majits bemyndigande den 15 augusti 1941 — har

åsamkat spannmålsbolaget vissa transportkostnader. Med hänsyn till knappheten

å höstutsäde inom en del områden har bolaget vidare vid nämnda

utlåning måst ställa till förfogande utsäde av i vissa fall högre kvalitet

än den, som av jordbrukarna efterfrågats. Berörda kostnader få anses

medföra den förlust på i genomsnitt 80 kronor per ton, som av bolaget angivits

uppkomma i samband med utlåningen. Vad angår kostnaderna för

potatisflingor och potatismjöl må framhållas, att inköpspriserna å berörda

varor överensstämma med de priser, vilka garanterats potatisflingefabrikanterna

respektive potatismjölframställarna. Försäljningspriserna äro upptagna

till de belopp, 30 kronor per deciton, som kvarnindustrien torde böra

erlägga. Härom föreligger dock ännu intet Kungl. Majrts beslut.

Vid beviljande för budgetåret 1941/42 av ett reservationsanslag av 20,000,000

kronor till Prisclearing för fodermedel m. m. beräknades cirka lo,000,000 kronor

belöpa å omsättning av oljekaksfoder, kli m. m. samt cirka 4,500,000

kronor å omsättningen av fodercellulosa. Den nu av spannmålsbolaget beräknade

kostnaden för omsättning av oljekraftfoder, fodercellulosa m. lii.

avser sådan tid -— den 1 september 1941—den 31 augusti 1942 — som till

större delen sammanfaller med budgetåret 1941/42. Till förklaring av den

stora skillnaden i de resultat, som framkommit genom de tidigare och de nu

gjorda beräkningarna, må framhållas, att kostnadsökningen för omsättningen

av fodercellulosa har sin grund i icke endast ökad efterfrågan på denna

vara utan även av Kungl. Majit vidtagna åtgärder beträffande prissättningen

å varan vid försäljning till förbrukarna. Vidare må påpekas att, när man nu

räknar med kostnader för oljekakor och diverse andra fodermedel på tillhopa

cirka 37,500,000 kronor, detta belopp avser kostnader, som egentligen

falla först på konsumtionsåret 1942/43. De varor, som nu skola inköpas,

komma nämligen huvudsakligen alt försäljas under sistnämnda konsumtionsår.

Kostnaderna förutsätta även försäljningspriser, som överensstämma

med eller stå i nära anslutning till de för närvarande tillämpade.

Bolagets förvaltningskostnader, omfattande löner, lokalhyror och andra

kontorskostnader m. m., uppgå till icke mindre än 1,900,000 kronor. Med

hänsyn till den omfattning, som spannmålsbolagets verksamhet numera fått,

har livsmedelskommissionen icke anledning till någon direkt erinran emot

dessa kostnader.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

105

Kommissionen har i sin skrivelse även upptagit frågan om behandlingen

av de hos spannmålsaktiebolaget vid försäljning av brödsädslager uppkomna

bokvinsterna samt därvid anfört bland annat följande:

Under förutsättning att någon fondering icke verkställes har man för redovisningsåret

den 1 september 1940—den 31 augusti 1941 att räkna med en

bokvinst av 3,000,000 kronor. För redovisningsåret den 1 september 1941—

den 31 augusti 1942 har bolaget räknat med att cirka 11,000,000 kronor torde

komma att tillföras bolaget såsom bokvinst i samband med utförsäljning av

bolagets den 1 september 1941 innehavda förråd av brödsäd i sådan omfattning,

att nämnda förråd nedbringas till 50,000 ton. Enligt det mellan staten

och bolaget träffade avtalet torde bolaget vara pliktigt å ena sidan att till

statsverket inleverera berörda bokvinster, tillhopa omkring 14,000,000 kronor,

samt å den andra sidan att — därest icke Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver

— städse hålla ett beredskapslager av 100,000 ton brödsäd. Under

beaktande av sistnämnda skyldighet och då nyssberörda vinstbelopp kunna

bli erforderliga för uppbringande av beredskapslagret av brödsäd till den

avsedda storleken, anser livsmedelskommissionen, att ifrågavarande bokvinster

böra tills vidare kvarstå hos bolaget. Någon särskild hänsyn bör alltså

icke tagas till dem vid de nu förevarande kostnadsberäkningarna.

I enlighet med beslut av fjolårets riksdag har svenska spannmålsaktie- Förtbolagets

verksamhet på senare tid ytterligare utvidgats. Sålunda har bola- iragandtn.

get numera övertagit den verksamhet, som tidigare bedrivits av foderintressentföreningen

u. p. a., svenska stråfoderhandelsföreningen u. p. a. och fröintressentföreningen

u. p. a. Härigenom har bland annat clearingen av priserna

å kraftfodermedel, vilken förut handhafts av förstnämnda förening,

övertagits av spannmålsaktiebolaget. Bolagets verksamhet har till följd härav

kommit att få en betydligt större omfattning än tidigare och inbegriper numera

jämväl omsättning av högst avsevärda kvantiteter fodermedel, såsom

oljekraftfoder, fodercellulosa och stråfoder m. m. Därjämte handhar bolaget

omsättningen av 1941 års skörd av ärter och bönor samt diverse fröer. Bolaget

ombesörjer dessutom uppköpen och bearbetningen av oljeväxtfrö. En

följd av dessa bolagets utvidgade arbetsuppgifter har blivit, att kostnaderna

för verksamheten kommit att ökas i en omfattning som tidigare icke kunnat

förutses samt att bolagets egna omkostnader likaledes kommit att överstiga

vad man förut beräknat. Såsom av det föregående framgår har bolaget

räknat med att ett belopp av 102,000,000 kronor skulle bli behövligt för täckande

av bolagets medelsbehov under verksamhetsåret den 1 september

1941—31 augusti 1942. Av denna summa belöpa såsom förut nämnts i runda

tal 14,500,000 kronor på bolagets spannmålssektion, 75,100,000 kronor å

bolagets fodermedelssektion, 5,600,000 kronor å sektionen för stråfoder, utsäde

och diverse varor, 1,900,000 kronor å personal- och lokalkostnader,

2,500,000 kronor å räntekostnader samt 2,500,000 kronor å leveranspremier

för fodersäd. De i bolagets beräkningar upptagna kostnaderna för fodermedelssektionen

och sektionen för stråfoder, utsäde m. m. sammanhänga huvudsakligen

med det av statsmakterna beslutade clearingförfarandet. Icke

obetydliga belopp hänföra sig lill transportkostnader av skilda slag. Av kost
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naderna för fodermedelssektionen belöpa 31,000,000 kronor å kostnader, som

sammanhänga med anskaffande av oljekraftfoder, och 37,625,000 kronor å

kostnader, som sammanhänga med anskaffande av fodercellulosa. Det torde

få erinras, att efterfrågan på fodercellulosa stigit i mycket hög grad, varför

inköpen av denna vara måst ökas högst väsentligt. Priserna på importerat

oljekraftfoder, i den mån sådant över huvud taget kunnat anskaffas från

utlandet, ha vidare höjts i avsevärd grad. Bolagets medelsbehov beräknas

emellertid, såsom framgår av vad livsmedelskommissionen anfört, kunna

täckas till omkring 3,000,000 kronor av de medel, som stå till kommissionens

förfogande för jordbruksregleringens upprätthållande, samt till omkring

9,300,000 kronor av anslaget till Prisclearing för fodermedel m. m. Till förfogande

står därjämte bolagets vinst i samband med utförsäljning av brödsäd,

beräknad till i runt tal 11,000,000 kronor. I likhet med bolaget och kommissionen

anser jag det emellertid icke lämpligt, att sagda vinst disponeras

för detta ändamål. I stället torde vinstbeloppet böra fonderas tills vidare för

att vid behov användas för täckande av kostnaderna för uppbringande av

beredskapslagret av brödsäd till den mellan staten och bolaget avtalade kvantiteten

av 100,000 ton. Av skäl som närmare utvecklats i årets statsverksproposition

synes det lämpligt, att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisas så stort belopp, som erfordras till täckande av de kostnader,

som sammanhänga med anskaffande av oljekraftfoder och fodercellulosa.

Då sagda kostnader uppgå till i runt tal 68,000,000 kronor och

med hänsyn till att, på sätt framgår av vad förut nämnts, omkring 12,000,000

kronor kunna disponeras för täckande av kostnaderna, torde sålunda tillläggsstatsanslaget

böra bestämmas till (68,000,000 — 12,000,000=) 56,000,000

kronor. Återstoden av det av livsmedelskommissionen äskade beloppet torde

böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av.................................. kronor 56,000,000.

J. Skogsväsendet.

[8.] 8. Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar, reservationsanslag.

I skrivelse den 6 november 1941 har 1940 års norrlandsutredning

hemställt dels om uppdrag för skogsförsöksanstalten att verkställa vissa för

utredningens arbete erforderliga avverkningsberäkningar, dels ock om anvisande

av ett reservationsanslag av 30,000 kronor till arbetshjälp och omkostnader

för ifrågavarande uppdrags fullgörande. Såsom motivering härför har

utredningen anfört bland annat följande.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

107

%

För utredningens fortsatta bedrivande är det av största vikt att kunna överblicka

dels det norrländska skogsbrukets avkastning i närmast förfluten tid

och dels de förändringar i skogsavkastningen som för framtiden äro att emotse.

Avverkningsberäkningar bakåt torde lämpligen böra utföras av 1937 års

riksskogstaxeringsnämnd. Beträffande avverkningsberäkningarna framåt skola

dessa ligga till grund för norrlandsutredningens överväganden rörande skogsindustriens

råvaruförsörjning och det norrländska skogsbrukets arbetarfråga

ävensom för lösandet av de återuppbyggnadsproblem, som förestå för det

norrländska skogsbruket. Även såsom underlag för kalkyler rörande avverkningsberäkningarna

framåt måste riksskogstaxeringsnämndens material utnyttjas.

Sistnämnda avverkningsberäkningar förutsätta emellertid ett förberedande

studium av för ändamålet tillrättalagda typfall, varigenom anvisning

erhålles om den skogsskötsel som under olika förhållanden bör eftersträvas.

Den så vunna uppfattningen skall sedan ligga till grund för själva avverkningsberäkningen

för av riksskogstaxeringen undersökta större områden.

Dessa beräkningar äro emellertid svåra och förutsätta full förtrogenhet med

produktionsforskningens metoder. För norrlandsutredningen är det en lycklig

omständighet, att skogsförsöksanstalten upptagit produktionsforskningen

och fört fram sina undersökningar så långt, att dess resultat nu kunna tilllämpas

på den föreliggande uppgiften. Det kan även förtjäna framhållas, att

den utredning på detta område, som erfordras för norrlandsutredningens syften,

samtidigt är oumbärlig för ett rationellt genomförande av den allmänna

fastighetstaxeringen av den växande skogen, hur än denna taxerings principer

komma att fastställas.

Såsom jag vid behandlingen i årets statsverksproposition av statens skogsförsöksanstalts

avlöningsanslag för budgetåret 1942/43 framhållit torde förenämnda

av 1940 års norrlandsutredning ifrågasatta avverkningsberäkningar

vara av den angelägenhetsgrad, att möjligheter böra beredas för deras igångsättande

snarast möjligt. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår under rubriken Statens skogsförsöksanstalt:

Särskilda undersökningar uppföres ett reservationsanslag av

15,000 kronor, avsett till bestridande av utgifterna för ifrågavarande ändamål

under första halvåret 1942.

I enlighet med vad jag vid behandlingen av nämnda avlöningsanslag vidare

anfört torde det vara synnerligen angeläget, att skogsförsöksanstaltens

chef, vilken tillika är föreståndare för anstaltens skogsavdelning, i största

möjliga utsträckning får ägna sig åt ledningen såväl av ifrågavarande avverkningsberäkningar

som av vissa vid skogsförsöksanstalten bedrivna produktionsundersökningar.

I nyssnämnda sammanhang lia beträffande anstaltschefens

tjänstledighet för fullgörande av de sålunda ifrågasatta arbetsuppgifterna

förordats, att anstaltschefen under tjänstledigheten skall avslå viss

del, förslagsvis hälften, av sina avlöningsförmåner såsom avdelningsföreståndare

i lönegrad A 30 samt att gottgörelse för mistade löneförmåner jämte

övriga med ledningen och övervakandet av ifrågavarande arbeten förenade

kostnader skall utgå från omförmälda undersökningsanslag. Denna anordning

bör tillämpas även under innevarande budgetår. På grund härav erfordras

under sistnämnda budgetår ett belopp av i runt tal 4,000 kronor för vikariatsersättningar

samt för anställande av en extra befattningshavare vid skogs
-

Före
dragnndev
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

108 .

försöksanstalten. Enligt vad jag inhämtat behöver den å avlöningsstaten för

skogsförsöksanstalten med bestämt belopp av 136,100 kronor upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal för angivna ändamål

förstärkas med högst 4,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) till Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökning
ar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 15,000;

2) medgiva, att den i avlöningsstaten för statens skogsförsöksanstalt

upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal må för budgetåret 1941/42 överskridas

med högst 4,000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, nied instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Richard Jobson.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

109

Bilaga 8.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

♦

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. Med förmälan

tillika, att ärendena under punkterna 1, 2, 4, 6, 7, 8 och 9 vore av

den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande

framginge icke borde ske till statsrådsprotokollet, varför ytterligare

upplysningar borde få lämnas genom de handlingar, som komme att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott, anför departementschefen följande.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 5. Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m., reservations
anslag.

För ifrågavarande ändamål hava tidigare av riksdagen anvisats följande

belopp, nämligen 15,000,000 kronor (propositionen 1940 U:38, punkten

4; riksdagens skrivelse nr 54, punkten 3) och 9,500,000 kronor (1941 års

statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten 4; riksdagens skrivelse

nr 80, punkten 4). Av det vid propositionen 1940 U:38 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet framgår, att tidigare från vederbörligt förskottsanslag

anvisats ett belopp av 4,000,000 kronor, som enligt medgivande av

Kungl. Maj :t den 19 april 1940 finge av arméförvaltningens tygdepartement

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

och fortifikationsstyrelse användas för uppförande av ammunitionsförråd

och som av dessa myndigheter ställts till statens ammunitionsnämnds förfogande.

Det sammanlagda för anordnande av centrala ammunitionsförråd

tillgängliga anslagsbeloppet uppgår sålunda till (15,000,000 + 9,500,000 +

4,000,000 =) 28,500,000 kronor.

Under erinran härom har ammunitionsnämnden i skrivelse den 4 augusti

1941 hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas för utvidgning av de under

arbete varande förråden samt för vidtagande av vissa inre och yttre försvarsanordningar

vid förråden. Utvidgningen av de tidigare projekterade

förråden har ammunitionsnämnden funnit påkallad med hänsyn till att

efter beviljandet av medel för dessa förråd ytterligare avsevärda ammunitionsanskaffningar

planerats, medförande ett omfattande utrymmesbehov

för ammunitionens förrådsförvaring. Kostnaderna för utvidgning av de

projekterade förråden —- vilken komme att ställa sig avsevärt billigare än

anordnande av nya förråd — har ammunitionsnämnden beräknat till sammanlagt

7,900,000 kronor. — I avseende å medelsbehovet för inre och yttre

försvarsanordningar har ammunitionsnämnden framhållit, att enligt den

ursprungliga planen allenast de inre anordningarna skulle utföras i nämndens

regi, för vilket ändamål i de tidigare beviljade anslagsmedlen inräknats

ett belopp av 300,000 kronor. Numera hade emellertid från försvarsstabens

sida framförts önskemålet att nämnden med hänsyn till kravet på

enhetlig ledning framförallt vid byggnadsverksamhetens samordnande borde

åtaga sig jämväl att utföra de yttre försvarsanordningarna vid ammunitionsförråden.

Under förutsättning att erforderlig sakkunskap ställdes till förfogande

för ändamålet, vore nämnden beredd att åtaga sig även utförandet

av dessa anordningar. Då totalkostnaderna för yttre och inre försvarsanordningar

enligt verkställd utredning beräknades uppgå till 2,400,000 kronor

och 300,000 kronor redan funnes tillgängliga för inre försvarsanordningar,

uppginge medelsbehovet i denna del till 2,100,000 kronor.

I anslutning till det anförda har ammunitionsnämnden beräknat det sammanlagda

medelsbehovet till (7,900,000 + 2,100,000 =) 10,000,000 kronor

samt hemställt, att nämnda belopp måtte ställas till nämndens förfogande

för utförande av de i nämndens skrivelse angivna arbetena.

I ärendet har 1940 års militära bgggnadsutredning den 19 september

1941 avgivit utlåtande. Utredningen har därvid på grundval av vissa till

utredningen lämnade uppgifter om läget i avseende å ammunitionstillgången

inom försvarsväsendet skisserat en plan för byggande av centrala ammunitionsförråd,

'' vilken kostnadsberäknats till sammanlagt 28,530.000 kronor

inklusive inre och yttre försvarsanordningar. I anslutning härtill har byggnadsutredningen

förordat, att för närvarande några nya anslagsmedel icke

ställdes till ammunitionsnämndens förfogande för ändamålet.

Med anledning av vad byggnadsutredningen sålunda anfört har ammunitionsnämnden

den 9 oktober 1941 ånyo utlåtit sig i ärendet. Därvid har

nämnden till en början framhållit, att vissa justeringar borde vidtagas i de

i nämndens skrivelse den 4 augusti 1941 framlagda beräkningarna rörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

det ytterligare behovet av förrådsutrymmen. En av byggnadsstyrelsen verkställd

utredning om kostnaderna för hela förrådsbyggnadsprogrammet —

d. v. s. den del, för vilken medel erhållits av 1940 års urtima och 1941 års

riksdagar, tillika med den i skrivelsen den 4 augusti 1941 av nämnden förordade

utökningen — utvisade, att dessa kostnader skulle komma att uppgå

till sammanlagt 36,450,000 kronor. Häremot svarade av nämnden till

35.000. 000 kronor beräknade medel, nämligen de förut omnämnda anslagen

å tillhopa 28,500,000 kronor samt det av nämnden begärda anslaget å

10.000. 000 kronor, med avdrag för 1,000,000 kronor för markförvärv samt

2,500,000 kronor för anskaffning av vissa maskiner och verktyg m. m. Kostnaderna

för den av nämnden i skrivelsen den 4 augusti angivna utbyggnaden

av ammutionsförråden skulle således enligt de nu föreliggande beräkningarna

med 1,450,000 kronor överstiga nämndens kostnadsberäkningar.

Anledningen till denna differens — vilken med hänsyn till den av nämnden

inledningsvis påpekade justeringen av beräkningen av erforderligt förrådsutrymme

i själva verket komme att bliva något mindre än vad nyss antytts

—- vöre närmast att söka däri, att av nämnden tidigare i samråd med byggnadsstyrelsen

beräknat belopp per kvadratmeter förrådsutrymme visat sig

vara för lågt. Särskilt påverkades beräkningen därav, att kostnaderna för

inrednings- och installationsarbeten i förråden visat sig kostsammare än

beräknat. Ammunitionsnämnden syntes på grund härav bliva nödsakad att

framdeles hemställa om tilläggsanslag för bestridande av sålunda tidigare

icke beräknade kostnader.

Vidare har ammunitionsnämnden i sitt utlåtande framhållit, att då hittills

anvisade medel beräknades förslå för bestridande av under innevarande

budgetår uppkommande kostnader för ammunitionsförrådens anordnande,

det av nämnden i dess skrivelse den 4 augusti 1941 äskade anslaget av

10,000,000 kronor icke torde behöva kassamässigt tagas i anspråk förrän efter

ingången av budgetåret 1942/43. Det vöre emellertid av största betydelse,

att nämnden redan nu erhölle tillstånd att vidtaga åtgärder för förrådens planerade

utvidgning samt för utförande av inre och yttre försvarsanordningar.

Härigenom kunde nämligen samtliga sprängnings- och övriga arbeten å varje

förråd utföras i ett sammanhang, vilket medförde att kostnaderna bleve

avsevärt lägre än örn utvidgningsarbetena måste utföras i en andra etapp.

Under åberopande av det anförda hemställde ammunitionsnämnden, att

Kungl. Majit måtte dels bemyndiga nämnden att vidtaga åtgärder för de

centrala ammunitionsförrådens utbyggnad till i skrivelsen angiven areal samt

för utförande av erforderliga inre och yttre försvarsanordningar vid förråden,

dels ock föreslå riksdagen alt för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1942/

43 anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

/940 års militära byggnadsutredning har i förnyat utlåtande den 10 november

1941 anfört, att dess tidigare avstyrkande utlåtande grundat sig dels

på den vid avgivandet av nämnda utlåtande rådande osäkerheten i fråga örn

beräkningarna av ammunitionstillgången, dels ock på det förhållandet, att

i dåvarande läge av de tidigare för centrala ammunitionsförråd anvisade med
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

len endast omkring 10,000,000 kronor förbrukats. Om med hänsyn till numera

föreliggande direktiv i fråga om ammunitionskvantiteter och förrådsförvaring

härav förrådsutrymmen skulle utbyggas på föreslaget sätt hade utredningen

— som jämväl beaktat, att enligt av nämnden lämnad uppgift ett

belopp av 2,500,000 kronor skulle användas till utrustning av verkstäder

m. m. — icke något att erinra mot att förstnämnda av nämnden äskade belopp

reserverades för budgetåret 1942/43. Beloppet i fråga borde emellertid av

Kungl. Majit ställas till förfogande endast successivt och i mån av uppkommande

behov. Utredningen har tillika framhållit, att de till 2,400,000 kronor

upptagna kostnaderna för försvarsanordningar borde kunna icke oväsentligt

begränsas.

Slutligen har statens ammunitionsnämnd i skrivelse den 11 december 1941,

under erinran att nämnden i sin föregående skrivelse i ärendet den 9 oktober

1941 förutsatt, att det ifrågavarande tilläggsanslaget icke behövde kassamässigt

anlitas förrän under nästa budgetår, på anförda skäl med ändring

av sitt tidigare yrkande hemställt, att nämnda anslag måtte anvisas redan

för innevarande budgetår.

Av statens ammunitionsnämnd har såsom i det föregående anförts anmälts

ett till 10,000,000 kronor beräknat medelsbehov för utvidgning av de ammunitionsförråd,

för vilka medel beviljats av riksdagen. Det nu aktuella medelsbehovet

hänför sig dels till en utökning av förrådens storlek på grund av

ytterligare ammunitionsanskaffning, dels ock till utförande av vissa inre och

yttre försvarsanordningar vid förråden.

Under ärendets förberedande remissbehandling hava meningarna brutit

sig i fråga om de till grund för medelsbehovet liggande beräkningarna av

ammunitionstillgången vid försvarsväsendet. Under ärendets fortsatta behandling

hava emellertid säkrare hållpunkter vunnits i detta hänseende. I

överensstämmelse härmed har byggnadsutredningen i sitt förnyade utlåtande

förklarat sig under vissa förutsättningar icke hava något att erinra mot den

av ammunitionsnämnden ifrågasatta medelsanvisningen av 10,000,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda förekommit och då 1941 års riksdag i samband

med beviljande av anslag till anskaffning av tygmateriel (skrivelse nr

493) starkt understrukit angelägenheten av att de militära myndigheterna

tillse, att materielen vårdas och skötes på ett för försvarsintresset betryggande

sätt, är jag beredd att tillstyrka, att medel anvisas för ytterligare

utbyggnad av de centrala ammunitionsförråden i huvudsaklig överensstämmelse

med de av ammunitionsnämnden angivna riktlinjerna ävensom förde

av ammunitionsnämnden förordade inre och yttre försvarsanordningarna

vid förråden. Jag förutsätter emellertid, att det genom ammunitionsnämndens

försorg noggrant överväges, huruvida det icke är möjligt att genom förenklingar

i byggnadsprogrammet undvika den i utsikt ställda framställningen

örn ytterligare medelsanvisning för samma ändamål. I samband med blivande

dispositionsbeslut torde vidare böra övervägas, huruvida anslagsbeloppet

i sin helhet bör på en gång ställas till förfogande eller örn — i anslut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 11°

ning till vad byggnadsutredningen förordat — medelstilldelningen bör ske

successivt.

I överensstämmelse med vad ammunitionsnämnden i sin senaste skrivelse

i ärendet anfört torde anslaget böra anvisas å tilläggsstat för innevarande

budgetår. Jag vill framhålla vikten av att ifrågavarande förråd med det

snaraste färdigställas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

alt till Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 10,000,000.

[2.] 5 c. Anordnande av vissa garage och verkstadslokaler, reservations
anslag.

I en av chefen för arméslaben jämte eget yttrande överlämnad skrivelse

av den 7 november 1941 har arméförvaltningens fortifikationsstgrelse

gjort framställning om anvisande av medel för uppförande av garage och

verkstadslokaler vid ett infanteriregemente. Av framställningen inhämtas

följande:

Chefen för regementet hade i skrivelse till styrelsen anmält behov av varmgarage

och motorverkstäder för regementet och därvid anfört följande. Enligt

utfärdad arméorder påginge vid regementet utbildning med bilar, pansarbilar,

terrängbilar och motorcyklar, varjämte ett antal bilmekaniker underginge

utbildning vid regementet. Utbildningens omfattning bomme efter hand

att ökas och pågå under bela året. Då det icke vore möjligt att genomföra

utbildningen med nuvarande provisoriska anordningar, måste permanenta

lokaler för ändamålet snarast komma till utförande. Härvid borde utrymme

i varmgarage beräknas för lastbilar, vartill bomme verkstadsutrymmen med

lämplig avvägning i förhållande till antalet bilar och den avsedda mekanikerutbildningen.

■—- I anslutning härtill hemställde regementschefen, att

fortifikationsstyrelsen ville för regementet anordna varmgarage för lastbilar

med smörj- och spolhall samt bensin- och kolstation ävensom verkstadslokaler.

— Samtidigt finge regementschefen framhålla nödvändigheten av

att erforderliga byggnadsarbeten snarast påbörjades, enär det vore nödvändigt

att byggnaderna vore disponibla senast vid april månads ingång 1942.

Vid nämnda tidpunkt måste nämligen regementets bilpark bliva föremål för

en grundlig översyn efter vinterns övningar med då rådande primitiva garage-

och verkstadsförhållanden men innan motorutbildningen med 1941 års

klass av de värnpliktiga toge sin början.

Chefen för armén hade i yttrande i ärendet till fortifikationsstyrelsen meddelat.

att de av regementschefen anmälda behoven borde tillgodoses, varvid

dock utrymmesbehovet av varmgarage kunde inskränkas. För återstående

lastbilar erfordrades endast kallgarage. Vissa varmgarage samt en mindre

verkstadslokal kunde anordnas genom ombyggnad av ett till regementets

kasernetablissement hörande ridhus.

Fortifikationsstyrelsen funne för egen del, att ifrågavarande nybyggnader

för garage och motorverkstäder m. m. under förhandenvarande omständigheter

borde komma till stånd och finge därför tillstyrka, att åtgärder vidtoges

i den av chefen för armén angivna omfattningen. Samtidigt ansåge sig

fortifikationsstyrelsen böra framhålla, att byggnadernas färdigställande vid

Diliang lill riksdagens protokoll 1042. 1 sami. Nr 2. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departementschef

en.

av regementschefen angiven tidpunkt förutsatte, att arbetena snarast finge

igångsättas. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hade av styrelsen beräknats

till 750,000 kronor.

I anslutning till det anförda hemställde fortifikationsstyrelsen, att för uppförande

av angivna byggnader ett belopp av 750,000 kronor måtte ställas till

styrelsens förfogande.

I ärendet har 1940 års militära bgggnadsutredning den 24 november 1941

avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt bifall till fortifikationsstyrelsens föreliggande

framställning.

Med hänsyn till den vid regementet bedrivna motor- och mekanikerutbildningen

har behov uppkommit av garage- och verkstadsutrymmen vid regementet.

Kostnaderna för anordnande av dylika utrymmen ha av fortifikationsstyrelsen

beräknats till sammanlagt 750,000 kronor, mot vilken beräkning

1940 års militära byggnadsordning icke haft något att erinra.

Då de i ärendet anmälda utrymmesbehoven föranletts av den vid regementet

bedrivna motorutbildningen, vilken i sin tur sammanhänger med vissa

organisatoriska förändringar, har jag icke något att invända möt att medel

anvisas i enlighet med fortifikationsstyrelsens av militära byggnadsutredningen

godkända förslag.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa garage och verkstadslokaler

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 750,000.

[3.] 9 b. Kemiska tvättinrättningar, reservationsanslag. På förslag av

Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1939 års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkten 69) anvisade riksdagen (skrivelse nr 4, punkten 64) till uppförande

av kemiska tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente och Gotlands

infanteriregemente ett reservationsanslag av 116,000 kronor. Arméförvaltningen

hade i ärendet anfört bland annat följande:

För tvättning av pälspersedlar ävensom i viss utsträckning av yllepersedlar

funnes tvenne armén tillhörande kemiska tvättinrättningar, nämligen

en i Stockholm och en i Hoden. Båda dessa tvättinrättningar hade tillkommit

på grund av såväl ekonomiska som hygieniska skäl. Vid det kemiska

tvättförfarandet sletes nämligen persedlarna icke i tillnärmelsevis lika hög

grad som vid vattentvätt, vartill komme, att kemiskt tvättade persedlar bleve

fullständigt desinfekterade, vilket däremot icke alltid vore förhållandet, då

persedlarna vattentvättades. — Av kostnadsskäl borde antalet kemiska tvättinrättningar

tillsvidare begränsas att omfatta en för varje arméfördelning,

en för övre Norrlands trupper samt en för Gotlands trupper. — Nya sådana

borde — genom tillbyggnad av redan befintliga tvättinrättningar — i första

hand anordnas vid Skaraborgs regemente (tredje arméfördelningen), där tvätt

för ett flertal truppförband ägde rum, och vid Gotlands infanteriregemente

(Gotlands trupper), där tvättinrättningen under alla omständigheter vore i

behov av modernisering.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

115

Den 2 juni 1939 ställde Kungl. Majit förutnämnda anslag till arméförvaltningens

fortifikationsstyrelses förfogande att av styrelsen disponeras för därmed

avsedda ändamål. Av anslagsbeloppet avsågos 44,000 kronor för tvättinrättningen

vid Skaraborgs regemente och 72,000 kronor för den vid Götlands

infanteriregemente. Kostnaderna för de erforderliga tvättaggregaten,

tillhopa 64,000 kronor, förutsattes skola bestridas från lantförsvarets bränsleanslag,

och beslut härom meddelades av Kungl. Majit likaledes den 2 juni

1939.

I en vid propositionen 1939 U: 79 såsom bilaga 2 fogad promemoria angående

besparingar i egentliga statsutgifter under fjärde huvudtiteln förordades

emellertid, att ifrågavarande anslag till den del det icke vore att betrakta

som bundet borde få disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles

prövade sådana förutsättningar vara för handen, sorn gällde för användning

av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Berörda del av anslaget

hade uppskattats till 110,000 kronor. Sedan riksdagen (skrivelse nr 97)

anmält sina beslut i ärendet, förordnade Kungl. Majit den 30 december 1939,

att arbetena med uppförande av ifrågavarande byggnader icke finge påbörjas,

förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd.

Sedermera gjorde arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse

i en av chefen för armén den 18 februari 1941 överlämnad

skrivelse framställning örn igångsättande av ifrågavarande byggnadsföretag

och anförde därvid i huvudsak följande:

Såväl ur beredskapssynpunkt som med hänsyn till strävan att nedbringa

tvättkostnaderna vöre det av stor betydelse, att kemisk tvätt av arméns persedlar

såvitt möjligt utfördes vid kronan tillhöriga tvättinrättningar. Det

syntes därför angeläget att de planerade tvättinrättningarna vid Skaraborgs

regemente och Gotlands infanteriregemente snarast bleve iordningställda. På

grund av stegrade arbets- och materialpriser vore emellertid en uppräkning

av kostnaderna erforderlig, utgörande beträffande byggnadskostnaderna 25

procent samt i fråga örn aggregaten 15 procent, varför totalkostnaden för

anläggningarna nu beräknades till i avrundat tal 220,000 kronor. Departementet

och styrelsen hemställde förty, dels att de år 1939 anvisade medlen

måtte få för ändamålet disponeras, dels ock att ytterligare 40,000 kronor

måtte anvisas för bestridande av uppkommande merkostnader för anläggningarnas

färdigställande.

Genom beslut den 15 augusti 1941 bemyndigade Kungl. Majit härefter intendenturdepartementet

och fortifikationsstyrelsen att gå i författning örn

uppförande av ifrågavarande tvättinrättningar samt medgav -—- med ändring

därutinnan av vad i förenämnda beslut den 2 juni 1939 föreskrivits

— alt kostnaderna för anläggningarna finge, i den mån de icke kunde bestridas

av förenämnda för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslag å

116,000 kronor, med högst 104,000 kronor utgå från det å förskottsstaten

för försvarsväsendet för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten, fonden

för förlag lill statsverket, uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens

stärkande i allmänhet (VII: b).

I sina skrivelser rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41

respektive 1941/42 hemställde arméförvaltningen örn anvisande av medel för

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr

Departements
chefen.

anordnande av en kemisk tvättinrättning vid Norrlands artilleriregemente i

Östersund. Framställningarna föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts

åtgärd.

Under erinran härom hava nu arméförvaltningens intendenturdepartement

och fortifikationsstyrelse i skrivelse den 25 februari 1941 gjort förnyad framställning

i ämnet och därvid anfört bland annat följande:

Inom Norrland funnes, förutom vid Norrbottens regemente i Boden samt i

Skellefteå, icke några kemiska tvättinrättningar av betydelse. På grund av

den förstnämnda tvättinrättningens, i förhållande till den alltmer ökade persedelstocken

icke tillräckliga kapacitet hade bland annat all pälstvätt för

förband utrustade från depåer inom mellersta och övre Norrland måst äga

rum vid privata tvättinrättningar i Skellefteå och Stockholm. Detta förhållande

hade såväl ur beredskapssynpunkt som med hänsyn till strävan att nedbringa

kostnaderna icke varit tillfredsställande och kunde härutinnan nöjaktiga

resultat icke ernås på annat sätt än att möjligheter lill kemisk tvätt

av persedlar bereddes vid kronan tillhöriga tvättinrättningar. — Kostnaden

för en kemisk tvättanläggning vid Norrlands artilleriregemente hade år 1939

beräknats till 145,000 kronor, varav för tvättmaskineriet 32,000 kronor. På

grund av sedan dess inträffade stegrade arbets- och materialpriser vore en

uppräkning av kostnaderna nödvändig. Storleken av detta prisstegringstilllägg

kunde för närvarande beräknas uppgå till 18 å 20 procent på byggnadskostnaderna

och 15 procent på kostnaden för maskinerna, varför totalkostnaden

för tvättanläggningens uppförande numera finge beräknas till i

avrundat tal 170,000 kronor. Någon kostnadsbesparing, åstadkommen genom

inskränkning av anläggningens omfattning, vore icke möjlig, därest med

densamma avsedda ändamål skulle kunna fyllas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde intendenturdepartementet

och fortifikationsstyrelsen, att ett belopp av 170,000 kronor måtte

anvisas för uppförande av tvättinrättning vid Norrlands artilleriregemente.

Chefen för armén har tillstyrkt framställningen.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 hemställt

om medelsanvisning för samma ändamål.

Redan vid anmälan av 1939 års statsverksproposition framhöll jag fördelarna

ur såväl ekonomisk, som hygienisk synpunkt av en övergång till kemiskt

tvättförfarande. På Kungl. Maj :ts förslag anvisade också riksdagen medel

för att möjliggöra anordnandet av dylika tvättinrättningar vid Skaraborgs

regemente och Gotlands infanteriregemente. Med hänsyn till besparingssträvandena

under hösten 1939 uppsköts genom beslut den 30 december

1939 färdigställandet av dessa båda tvättinrättningar. I och med införandet

av förstärkt försvarsberedskap blev emellertid behovet av dylika tvättinrättningar

alltmer framträdande. Genom beslut den 15 augusti 1941 bemyndigade

Kungl. Majit därför vederbörande ämbetsverk alt färdigställa förenämnda

tvättinrättningar. I samband därmed medgavs, att ett belopp av

104,000 kronor — utgörande dels kostnaden för anskaffning av för anläggningarna

avsedda maskiner dels ock vissa merkostnader på grund av stegrade

arbets- och materielpriser -—- finge disponeras av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet uppförda förskottsanslaget till försvarsberedska
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

pens stärkande i allmänhet. Den sålunda förskottsvis bestridda utgiften torde

nu böra regleras över riksstaten.

Sedan de båda tvättinrättningarna vid Skaraborgs regemente och Gotlands

infanteriregemente färdigställts, föreligger möjlighet att tillgodose arméns

behov av kemisk tvätt för truppförbanden inom tredje och fjärde arméfördelningarna,

övre Norrlands trupper och Gotlands trupper. Arméförvaltningen

har nu föreslagit, att jämväl en för andra arméfördelningens trupper

avsedd, till Norrlands artilleriregemente förlagd tvättinrättning måtte färdigställas.

Detta förslag anser jag mig böra biträda. Mot kostnadsberäkningarna

har jag intet att erinra. Medel för ändamålet, 170,000 kronor, torde böra

anvisas redan för innevarande budgetår.

Såväl de för täckning av utgifterna i samband med färdigställandet av

tvättinrättningarna vid Skaraborgs regemente och Gotlands infanteriregemente

erforderliga medlen som de, som erfordras för bestridande av kostnaderna

för uppförandet av den vid Norrlands artilleriregemente planerade

tvättinrättningen, torde böra anvisas såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kemiska tvättinrättningar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 274,000.

[4.] 13 c. Vissa förråds- och verkstadslokaler, reservationsanslag. I pro
positionen

1941: 319 (punkten 1) föreslog Kungl. Majit riksdagen att till anskaffning

av tygmateriel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 68,000,000 kronor. Detta förslag bifölls av

riksdagen (skrivelse nr 493). Såsom framgår av det vid nämnda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, upptog arméförvaltningens

tygdepartement i en av de till grund för medelsäskandet liggande

handlingarna jämväl ett till 1,500,000 kronor beräknat medelsbehov

för iordningställande av vissa för förvaring och vård av tygmateriel avsedda

utrymmen. Beträffande detta medelsbehov anförde jag, att då denna fråga

syntes tarva ytterligare övervägande jag icke vore beredd att i nämnda sammanhang

framlägga förslag i ämnet.

Sedan numera 1940 års militära byggnadsutredning utlåtit sig i ärendet,

anhåller jag att få återkomma till förevarande spörsmål.

De av tygdepartementet anmälda utgiftsändamålen avse etappförråd, ammunitionsförråd

och verkstadsanläggningar på vissa angivna platser.

I sitt utlåtande i ärendet har byggnadsutredningen anfört, att utredningen

genom förmedling av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse bereus tillfälle

att laga del av ritningar och mera detaljerade kostnadsberäkningar. På

grundval härav bar utredningen räknat med en sammanlagd kostnad för

etappförråden och ammunitionsförråden av 980,000 kronor, varav 25,000 kro
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements*

chefen.

nor avse mai-klösen. För verkstadsanläggningama har byggnadsutredningen

räknat med en sammanlagd kostnad av 290,000 kronor, vari ingår ett från

29,000 kronor till 19,000 kronor reducerat belopp för marklösen. I anslutning

till det anförda har byggnadsutredningen tillstyrkt, att ett sammanlagt

belopp av högst 1,270,000 kronor måtte ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande

för angivna ändamål.

Jag biträder det av tygdepartementet framlagda förslaget i ämnet med

de av byggnadsutredningen vidtagna jämkningarna, varigenom det sammanlagda

medelsbehovet för ändamålet reducerats till 1,270,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förråds- och verkstadslokaler å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 1,270,000.

[5.] 13 d. Utvidgning av vissa verkstäder i Karlsborg, reservationsanslag.

I skrivelse den 27 november 1941 har för sv ar sväsendets verkstadsnämnd

gjort framställning om anvisande av medel för utvidgning av de till tygverkstäderna

i Karlsborg hörande motorverkstäderna och därvid anfört följande:

Försvarsväsendets verkstadsnämnd företoge för närvarande i samråd med

arméförvaltningens tygdepartement en utredning rörande behovet av utökning

av tidigare befintliga och anläggande av nya tygverkstäder samt till

vilken plats dessa senare borde förläggas för att ur kommunikationsteknisk

och andra synpunkter bäst tillgodose uppkomna behov.

De verkstadsnämnden underställda tygverkstäderna i Karlsborg bade visat

sig snarast behöva utvidgas och moderniseras med hänsyn till den avsevärda

ökningen av materiel, vilken vore i behov av reparation. Trots att olika åtgärder

vidtagits, bland annat genom utökning av personalen och genom bättre

tillvaratagande av befintliga utrymmen, hade reparationskapaciteten icke

kunnat ökas i erforderlig omfattning. Beträffande avdelningen för bilreparationer

hade denna svällt ut så, att under sommaren och hösten en stor del

av arbetet måst försiggå under bar himmel. Det vöre emellertid på anförda

skäl tveksamt, om allt för stora nyinvesteringar borde göras i Karlsborg. Med

anledning härav hade nämnden ansett sig böra inskränka kraven på modernisering

och utvidgning av tygverkstäderna i Karlsborg till att enbart omfatta

nödvändiga åtgärder för att tillgodose behovet av reparationer av motorfordon

för Karlsborg med närliggande område.

Intill den nuvarande bilverkstaden vore beläget ett kallförråd för materiel,

vilket lämpligen kunde utnyttjas och byggas om till bilverkstad, varigenom

golvutrymmet komme att ökas med cirka 430 kvadratmeter. Härigenom

skulle ernås, att arbetet kunde bedrivas rationellt och framförallt under tak

och i uppvärmd lokal, vilket särskilt under den kalla tiden av året vore nödvändigt

för nu ifrågavarande arbete.

Kostnaderna för inredning av sådan utökning av motorverkstaden skulle

bliva:

Byggnadsarbeten ........................ kronor 30,000

Värmeinstallation och ventilation .......... » 14,000

Elektrisk installation .................... » 6,500

Maskiner och verktyg .................... » 21,500 kronor 72,000

Konstruktions- och kontrollantkostnader, cirka 20 procent . . » 15,000

Summa kronor 87,000

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj.ts proposition nr 2.

119

På grund av vad sålunda anförts hemställde verkstadsnämnden efter samråd

med armé förvaltningens tggclepartement och fortifikationsstyrelse, att för

utvidgning av motorverkstäderna vid tygverkstäderna i Karlsborg ett belopp

av 87,000 kronor måtte ställas till förfogande.

Jag finner mig kunna godtaga verkstadsnämndens föreliggande förslag, som Departem^u»- allenast omfattar strängt nödvändiga utvidgningar av tygverkstädernas i

Karlsborg motorverkstäder.

Mot den verkställda kostnadsberäkningen har jag intet annat att erinra

än att det för konstruktions- och kontrollkostnader efter 20 procent kalkylerade

beloppet, 15,000 kronor, synes vara väl högt tilltaget och kunna nedsättas

till 13,000 kronor. I följd härav skulle den sammanlagda kostnaden

komma att stanna vid (72,000 + 13,000 =) 85,000 kronor.

.lag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av vissa verkstäder i Karlsborg å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 85,000.

Marinförvaltningens delfond.

[6.] 23 a. Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv, reservationsanslag.

1 sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa medelsäskanden å tilläggsstat

för innevarande budgetår har marinförvaltningen hemställt om anvisande

av följande belopp för bl. a. nedannämnda arbeten vid Karlskrona örlogsvarv,

nämligen för kajbyggnad vid stora mastkranen och anordnande av

verktygs!örråd, upplagsplats för materiel samt omklädnadsrum vid utrustningspiren

175,000 kronor, för iståndsättning av järnvägsspårsystemet 75,000

kronor, för iståndsättning av torpedbåtsslipen och för flyttning av slipens

upphalningsspel 180,000 kronor, för modernisering och utvidgning av artilleriskjutbanan

80,000 kronor, för anordnande av nytt värmeledningssystem

m. m. i tackelkammarbyggnaden 50,000 kronor, för modernisering av apteringsverkstaden

87,000 kronor samt för fullträff säkert förvaringsrum för sjöinstrumentförrådet

20,000 kronor.

Genom beslut den 4 juli 1941 uppdrog Kungl. Hajd åt försvarsväsendets

verkstadsnämnd att i samråd med marinförvaltningen företaga utredning angående

omorganisation av örlogsvarven samt att till Kungl. Maj:t inkomma

med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda. I anslutning till det

sålunda meddelade uppdraget bar verkstadsnämndens utlåtande inhämtats

över de i det föregående angivna medelsäskandena för olika arbeten å Karlskrona

örlogsvarv. I sitt utlåtande har verkstadsnämnden meddelat, att nämnden

överlämnat remisshandlingarna till en för fullgörande av nyssnämnda

utredningsuppdrag bildad kommitté, örlogsvarvskommittén. Kommittén bade

i yttrande lill verkstadsnämnden framhållit, att kommittén funnit det före
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

slagna anordnandet av nytt värmeledningssystem m. m. i tackelkammarbyggnaden

å varvet jämte i samband därmed stående omorganisation av ekipagedepartementets

lokaler böra tillsvidare anstå intill dess kommittén hunnit

taga ställning till varvets organisation. Beträffande marinförvaltningens

övriga äskanden hade kommittén icke funnit anledning till erinran ur synpunkten

av de organisationsförslag, som vore föremål för övervägande inom

kommittén. — Till vad kommittén sålunda anfört finge verkstadsnämnden

ansluta sig.

1 överensstämmelse med vad verkstadsnämnden sålunda anfört torde med

fragan om anordnande av nytt värmeledningssystem i tackelkammarbyggnaden

böra tillsvidare anstå. Ej heller är jag nu beredd att taga ställning lill

frågorna om artilleriskjutbanans utvidgning och modernisering eller örn anordnande

av fullträffsäkert förvaringsrum för sjöinstrumentförrådet. Till

dessa äskanden torde jag emellertid framdeles få återkomma.

I anslutning till det anförda har jag funnit mig böra biträda de äskanden,

som i det följande upptagas under särskilda punkter.

1. Kajbgggnad niel stora mastkranen och anordnande av verktygsförråd.

upplagsplats för materiel samt omklädnadsrum m. m. vid utrustningspiren.

I förevarande avseende har marinförvaltningen inledningsvis hänvisat till

chefens för Karlskrona örlogsvarv skrivelse till ämbetsverket angående varvets

medelsbehov för nästa budgetår, varav inhämtas i huvudsak följande:

Med anledning av inträffade sättningar i kajplanet vid stora mastkranen

av järn hade undersökningar av marken därstädes verkställts. Det hade därvid

befunnits erforderligt att vissa förstärkningar och förbättringar snarast

vidtoges på följande sätt: Sträckan mellan innersta dykdalben i utrustningsbrjggan

och »kranpiren» borde utbyggas med kaj, varigenom den där befintliga

öppningen^ komme att kunna utnyttjas. Kajkroppen borde uppföras i

betong på träpålar. Den befintliga äldre stenfyllningen borde avjämnas och

tjäna som underlag för träkista under kajplanets inre del. Kajplanet borde

utföras i storgatsten i cementbruk. Till förstärkning av underlaget för stora

k„r!iI]en syn^s det vara tillfyllest, att några kraftiga förankringsstag indroges

sa långt inne i land, som kunde anses erforderligt. Kranpirens stöttning i

sidoled erhölles genom den föreslagna kajen, vilken borde utföras så, att den

kunde upptaga tryck från kajpiren. Enligt verkställd kostnadsberäkning torde

sammanlagda kostnaden för ovan angivna arbeten uppgå till omkring

45,000 kronor.

Med förmälan att risk för fortsatta sättningar i kajplanet syntes föreligga,

har marinförvaltningen såsom sin åsikt uttalat, att de av varvschefen föreslagna

arbetena snarast borde komma till utförande. För egen del har marinförvaltningen

i ärendet anfört i huvudsak följande:

För de större och mera långvariga arbeten, som utfördes av Karlskrona

örlogsvarv å fartyg, förlagda till utrustningspiren och stora mastkranen där»!■.

f?’ förelåge behov av dels ett verktygsförråd med utlämning, dels plats

för förvaring av diverse materiel, dels slutligen omklädnadsrum med sanianbiggningar

för personal fran mera avlägset belägna arbetsgrupper, som

under längre tid sysselsattes i närheten av utrustningspiren och stora mastkranen.

Betydande vinster i tid och kostnad erhölles genom ett sådant arran
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

121

gemali". Dessa behov hade hittills till viss grad fyllts därigenom, att utrangerade

skeppsgossebriggen Gladan, å vilken inretts utrymme för en del av

ifrågavarande ändamål, förlagts till utrustningspirens inre ända. Gladan vore

emellertid nu fullständigt upprutten och kunde ej vidare repareras. Den borde

därför snarast ersättas, och marinförvaltningen finge därför framlägga

följande förslag:

1 samband med omförmälda förstärkning av stora mastkranens grund borde

en utfyllnad göras av den nuvarande grunda bukten mellan utrustningspirens

inre ända och kajen framför ingenjördepartementets kontor. Härigenom

skulle vinnas plats för en enkel byggnad i två våningar med verktygsförråd

och materialförvaring i nedre och tvättrum m. m. i övre våningen.

Dessutom skulle vinnas en synnerligen välbehövlig utökning av det trånga

utrymmet omkring mastkranen och pirens inre ända. Denna plats vore nu

ständigt starkt belamrad. Det sjöutrymme, som skulle tagas i anspråk, vore

nu dött utrymme. Kostnaden beräknades för närvarande för utfyllningen

till 40,000 kronor och för byggnaden med inredning till 90,000 kronor eller

sammanlagt 130,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande arbeten belöpte sig sålunda

till (45,000 + 130,000 =) 175,000 kronor.

2. Iståndsättning av jårnvägsspårsgstemet. I förenämnda skrivelse till marinförvaltningen

har varvscliefen gjort framställning om medelsanvisning

för iståndsättning av jämvägsspårsystemet vid varvet. Av framställningen inhämtas

följande:

Spårsystemet inom Karlskrona örlogsvarv jämte förbindelsespår till Karlskrona—Växjö

järnväg och Blekinge kustbanor bade en total längd av över

en mil. Spåret bestode delvis av tre skensträngar, avsedda för såväl normalspårvidd

som Blekingebanornas spårvidd, 1.067 meter, och delvis, omfattande

större delen av spåren, av endast den senare spårvidden, vilken jämväl användes

av varvets spårkranar, spårtrallor m. m. Syllarna utgjordes av betong

eller trä; detta senare företrädesvis i skarpa kurvor och i spårväxlar.

Rälsen utgjordes i regel av på sin tid inköpta s. k. spårdugliga skenor med

en vikt av 25 kilogram per meter. Efter hand som rälsen blivit alltför angripen

av rosl och nedsliten hade densamma i mån av tillgängliga medel i

viss utsträckning kunnat ersättas med annan spårduglig räls, och de mest

nedruttna, i marken nedsänkta träsyllarna hade kunnat utbytas mot nya av

betong eller trä. Den senaste tidens skärpta krav på spåren i fråga genom

den allt livligare trafiken med järnvägsvagnar och kranar samt inträffade

olyckstillbud m. m. nödvändiggjorde emellertid, att spårsystemet islåndsattes

bättre än hitintills kunnat ske med de begränsade medel, som stålt till buds.

Vagnmateriel från statens järnvägar respektive Blekinge kustbanor och Östra

Blekinge järnväg trafikerade förbindelsespåret och trafikspåren inom Karlskrona

örlogsvarv och fordrades även i anledning härav, att spåren befunne

sig i vederbörligt skick. Varvets skyddsingenjör hade tillika vid olika tillfällen

framhållit behovet av alt spårsystemet snarast bleve iståndsatt. Härför

erfordrades framför allt inläggning av nya spårväxlar respektive reparation

av dylika, en del nya syllar samt trafikspårens packning och justering ävensom

utbyte av en del rälsskenor. Enligt verkställd undersökning erfordrades

för de mest trängande iståndsätlningsarbetenas utförande eif anslag av omkring

75,000 kronor.

För egen del har marinförvaltningen funnit de av varvscliefen ifrågasatta

åtgärderna synnerligen befogade lill förhindrande av olycksfall och

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

i anslutning därtill förordat, att nämnda belopp, 75,000 kronor, ställes till

förfogande för ändamålet.

3. Istdndsättning av torpedbåtsslipen vid varvet och flyttning av slipens

upphalning sspel. I denna del har varvschef en i sin skrivelse till marinförvaltningen

anfört följande:

Verkställd undersökning hade visat, att varvets torpedbåtsslip vöre i stort

behov av iståndsättning. Särskilt spåröverbyggnaden, sjöspåren häri inberäknade,

bestående av räls på syllar av betong respektive trä, vore delvis

i stort behov av reparation. Olyckstillbud, urspårningar- och dylikt hade

även nyligen förekommit vid sliptagning och sjösättning av båtar vid slipen.

Iståndsättningsarbetena avsåge i huvudsak anordnande i erforderlig utsträckning

av nya syllar och ny räls å slipspåren, packning och justering

av desamma jämte översyn, reparation och justering av undervattensdelen.

Kostnaden för dessa arbeten beräknades uppgå till omkring 120,000 kronor.

Vid förhalningar på torpedbåtsslipen stoppades trafik och transporter

ovanför slipen på grund av att wiren till upplialningsspelet korsade körbanan

och järnvägsspåren. Verkställd undersökning angående möjligheterna

att avhjälpa denna mycket kännbara olägenhet visade, att en flyttning av

spelet till samma sida av körbanan som slipen vore möjlig efter vidtagande

av vissa förändringar av spelet, bland annat övergång till kilremsdrift samt

anskaffande av ny motor och växel. Emellertid nödvändiggjorde spelets flyttning

även vissa andra arbeten, nämligen uppförande av särskilt hus för detsamma,

ändring av järnvägsspåren och breddning av gatan ovanför slipen,

diverse elektriska kabelarbeten m. m. Dessa arbeten beräknades draga en

kostnad av inalles omkring 60,000 kronor.

Beträffande de nu angivna iståndsättningsarbetena har marinförvaltningen

uttalat, att desamma med hänsyn till risken för haverier vid sliptagningar

och därav föranledda olycksfall så snart som möjligt borde komma till utförande.

I avseende å flyttningen av slipens upphalningsspel har marinförvaltningen

understrukit olägenheterna för varvets järnvägstransporter av

spelets nuvarande placering. Marinförvaltningen har på grundval av de av

chefen angivna beloppen beräknat kostnaderna för i denna punkt avsedda

arbeten till sammanlagt (120,000 + 60,000 =) 180,000 kronor.

4. Modernisering av apteringsverkstaden å varvet. I särskild skrivelse den

29 augusti 1941 har marinförvaltningen hemställt, att ett belopp av 87,000

kronor måtte ställas till förfogande för modernisering av apteringsverkstaden

å Karlskrona örlogsvarv. Ärendet är av den natur, att närmare redogörelse

för detsamma icke torde böra lämnas till statsrådsprotokollet.

Medelsbehovet under förevarande anslag skulle enligt den lämnade redogörelsen

komma att uppgå till sammanlagt (175,000 + 75,000 + 180,000

+ 87,000 =) 517,000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Vissa arbeten vid Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................... kronor 517,000.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

123

[7.] 25 c. Förrådslokaler för minor m. m., reservationsanslag. Efter där
om

av marinförvaltningen i särskild skrivelse den 29 augusti 1941 gjord framställning

har Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1941 medgivit, att

ett avsevärt antal minor och sjunkbomber för marinens räkning finge anskaffas

med anlitande av vederbörligt förskottsanslag. I samma skrivelse har

ämbetsverket jämväl lill behandling upptagit frågan om anordnande av förrådslokaler

för den ifrågavarande materielen. Av handlingarna i ärendet inhämtas

bland annat, att dessa förrådslokaler förutsatts skola utföras såsom

fullträffsäkra på vissa angivna plaiser i anslutning till under färdigställande

varande förråd. Kostnaderna för de nytillkommande förråden hava av marinförvaltningen

beräknats till sammanlagt 1,200.000 kronor. — I förevarande

sammanhang har marinförvaltningen jämväl till behandling upptagit frågan

örn anordnande av förråd för en viss kvantitet undervattensbåtsnät, som

marinförvaltningen — med återupprepande av en hösten 1940 gjord framställning

i ämnet — i föreliggande skrivelse föreslagit till anskaffning. Kostnaden

för anordnande av sistnämnda förråd har marinförvaltningen angivit

till 530,000 kronor.

För den avsevärda mängd minor och sjunkbomber, som i anslutning till Departements

Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 30 december 1941 kommer att anskal- «**/««■

fas med anlitande av medel å förskottsstaten, torde erforderliga förrådslokaler

med det snaraste böra utföras. Jag biträder därför marinförvaltningens

förslag om anvisande av anslagsmedel för detta ändamål.

Som jag icke ämnar föreslå den anskaffning av undervattensbåtsnät, som

.skulle föranleda behov av särskilda för sådana nät avsedda förråd, torde

framställningen om anvisande av medel för sistnämnda förråd icke böra föranleda

åtgärd.

I anslutning till det anförda skulle sålunda medelsbehovet i förevarande

avseende uppgå till 1,200,000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet annat

att invända än att densamma, innan dispositionsbeslut meddelas, torde

böra underkastas granskning av 1940 års militära byggnadsutredning.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förrådslokaler för minor m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 1,200,000.

|8.J 26. Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. in., reser
vationsanslag.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen 1940 U: 38 (punkten

9) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 54, punkten 7) lill

slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 eli reservationsanslag av 2,900,000 kronor.

Av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över lörsvarsärenden

framgår, att av anslaget ett belopp av 500,000 kronor avsetts

för baseringsanordningar för motortorpedbåtar å Ostkusten.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Departements
chefen.

I särskild skrivelse den 29 augusti 1941 har marinförvaltningen anmält, att

ytterligare anslagsmedel för den ifrågavarande baseringsanordningen å Ostkusten

erfordrades. Till stöd för framställningen har ämbetsverket bland annat

framhållit, att genomförda övningar med motortorpedbåtar givit vid handen

ett stegrat behov av depåpersonal, vadan befintliga ekonomibyggnader

och bostäder måste utökas. Vidare påkallades en ökning av det elektriska

distributionsnätet samt särskilda förvaringsplatser för viss teknisk materiel.

Jämväl den allmänna prisstegringen hade medfört kostnadsökningar. Det

sammanlagda medelsbehovet i förevarande avseende uppginge till 120,000

kronor.

I anslutning härtill och med förmälan att ämbetsverket avsåge att framdeles

inkomma med äskanden om ytterligare medel för motsvarande anordningar

vid örlogsvarven och Göteborgs örlogsdepå har marinförvaltningen

hemställt, att ett belopp av 120,000 kronor måtte ställas till förfogande för nu

ifrågavarande ändamål.

Vunna erfarenheter av motortorpedbåtsvapnet hava såsom marinförvaltningen

framhållit medfört vissa ökade krav i avseende å baseringsanordningarna

för dessa fartyg. På grund härav finner jag mig böra biträda marinförvaltningens

framställning örn anvisande av ytterligare anslagsmedel för utbyggande

av motortorpedbåtsbasen å Ostkusten samt för täckande av genom

prisstegringen uppkommande merkostnader. Anslaget torde böra upptagas

under samma rubrik som det i det föregående berörda anslaget å tilläggsstat.

Som jag icke har något att invända mot den i ärendet verkställda kostnadsberäkningen,

får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Slipar och förvaring shallar för motortorpedbåtar

m. m. å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 120,000.

[9.] 28 b. Förbättring av apteringsverkstaden vid Gotlands kustartilleri
försvar,

reservationsanslag. I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående

vissa medelsbehov å tilläggsstat för innevarande budgetår har marinförvaltningen

hemställt, att ett belopp av 70,000 kronor måtte ställas till förfogande

för vissa närmare angivna förbättringsarbeten å apteringsverkstaden vid Gotlands

kustartilleriförsvar. Behovet av förbättring av ifrågavarande verkstad

har uppkommit därigenom, att en tidigare planerad för armén och marinen

gemensam apteringsverkstad på Gotland numera av angivna orsaker icke anses

böra komma till utförande. Framställningen har tillstyrkts av statens

ammunitionsnämnd och försvarsväsendets verkstadsnämnd.

Föreliggande framställning anser jag mig böra biträda.

Då jag ej har något att erinra mot kostnadsbéräkningen, hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

125

att till Förbättring av aptcringsverkstaden vid Gotlands

kustartilleriförsvar å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

ay .................................... kronor 70,000.

[10.] 30 a. Komplettering av maskinutrustningen vid kronobageriet i

Karlskrona, reservationsanslag. I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående

vissa medelsäskanden å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen

gjort framställning i fråga om anvisande av medel för komplettering

av maskinutrustningen vid kronobageriet i Karlskrona. Ämbetsverket bär i

ärendet anfört i huvudsak följande:

Vid tidpunkten för intagande av förstärkt försvarsberedskap bade Karlskronabageriet

utrustats endast med ett fåtal maskiner. Arbetet i bageriet hade

i största utsträckning utförts för hand. Den utökning av driften vid bageriet,

som blivit en oundviklig följd av den förstärkta försvarsberedskapen, hade

nödvändiggjort en rationalisering av driften genom påskyndad övergång till

maskinell drift samt modernisering av redan befintlig utrustning för att bageriet

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Sålunda

hade under den gångna tiden av den förstärkta försvarsberedskapen nyanskaffats

bland annat följande maskiner, nämligen en långrullningsmaskin, en

rundrivningsmaskin, en plåtskrapningsmaskin och en bräck- och rundrivningsmaskin,

varjämte efter förslag av Kungl. Majit i 1941 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bilaga 1, punkten 25) av riksdagen (skrivelse nr

80, punkten 19) medel anvisats för anskaffning av en elektrisk bakugn. -—

Utöver sålunda redan anskaffade maskiner erfordrades emellertid för driftens

fortsatta rationalisering och bageriets modernisering ytterligare anskaffningar.

De vid marinens bageri tillverkade brödsorterna vöre för närvarande relativt

fåtaliga, vilket syntes hava medfört, att manskapet i viss utsträckning

tröttnat på den ringa omväxlingen. En önskvärd sådan skulle kunna vinnas

genom införande i utspisningen av s. k. skrädda rågkakor. Uppslagning av

skrädda kakor för hand vöre emellertid alltför tidskrävande för att vara ur

ekonomisk synpunkt genomförbar, varför särskild uppslagningsmaskin erfordrades

för ändamålet. En dylik maskin beräknades kosta 4,800 kronor. —

Behovet av en visp- och blandningsmaskin vore mycket stort, då förekommande

blandningar och visparbete samt tillredning av bakmassa nu måste

ske för hand. Maskinen vore i hög grad arbetsbesparande och anskaffningen

av en dylik inginge som ett led i den påbörjade rationaliseringen av driften

i bageriet. Kostnaden för en maskin av denna typ uppginge till 5,000 kronor.

_ För närvarande funnes vid bageriet två degknådningsmaskiner, varav den

ena vore särskilt lämpad för ankarstocksdeg och den andra med fördel kunde

användas för kaffebrödsdegar och mindre franskbrödsdegar. För att erhålla

ett smakligare och bådbärare bröd av limplyp användes numera allmänt den

s. k. skållningsmeloden, vilken innebure att en mindre deg tillreddes med tillsats

av kokande vatten. Denna s. k. skållningsdeg finge därefter stå 10—15

timmar, varefter den slutliga degen tillverkades under tillsats av ytterligare

mjöl och vatten. De nu till nämnda degknådningsmaskiner hörande två deggrytorna

kunde icke användas för detta ändamål, då den ena dagligen användes

för tillverkning av ankarstocksdeg och den andra ständigt vore i bruk för

tillverkning av kaffebröds- och franskbrödsdegar. Därest med bageriets nuvarande

utrustning skållningsmeloden skulle kunna användas, måste skåll
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschef

ev .

Departements
chefen.

ningen göras i tråg och skållningsdegen, som vore av mycket lös konsistens,

därefter för den slutliga deggöringen hällas från tråget upp i deggrytan. Arbetet

vore krävande, varför skållningsmetoden hittills icke kommit till någon

större användning vid bageriet. För detta ändamål erfordrades en degknådningsmaskin

med tre skålar till en beräknad kostnad av 7,000 kronor. — Marinens

bageri saknade för närvarande tillgång till kylrum, vilket vore förenat

med avsevärda olägenheter. Vid varje modernt bageri funnes numera kylrum

inrättade dels för förvaring av erforderliga mejeriprodukter, dels för uppslagning

av wienerbrödsdeg m. m. Arbetet med deggörningen och uppslagningen

kunde härigenom förläggas till eftermiddagarna och de färdiga brödämnena

insättas i kylrummet under natten för att omedelbart vid arbetstidens

början morgonen därpå vara färdiga att insättas i ugnarna. Anordnande av

ett kylrum, som sålunda vore önskvärt, beräknades kosta 12,000 kronor.

I anslutning till det anförda hemställde marinförvaltningen, att för ändamålet

ett belopp av sammanlagt (4,800 + 5,000 + 7,000 + 12,000 =) 28,800

kronor måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har för innevarande budgetår

medel anvisats för anskaffande av en elektrisk bakugn för bageriet i fråga.

Kostnaden beräknades av marinförvaltningen till 53,000 kronor, vilket belopp

även anvisades av riksdagen. Härvid inräknades icke kostnaden för en på

grund av denna anskaffning erforderlig transformatoranläggning, vilken kostnad

enligt av marinförvaltningen i skrivelse den 20 oktober 1941 lämnad uppgift

utgör 6,000 kronor.

På de av marinförvaltningen i ärendet anförda skälen vill jag biträda förslaget

om anvisande av medel för komplettering av maskinutrustningen vid

kronobageriet i Karlskrona, vilket förslag är att betrakta såsom ett led i strävandena

att rationalisera driften vid bageriet. Medel torde jämväl böra anvisas

för anskaffning av omförmälda transformator.

1 följd härav skulle det erforderliga medelsbehovet i förevarande avseende

uppgå till (6,000 + 28,800 =) 34,800 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Komplettering av maskinutrustningen vid kronobageriet

i Karlskrona å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................... kronor 34,800.

[11.] 31 a. Kompletterings- och iståndsättningsarbeten i Älvsborgs fäst
ning,

reservationsanslag. I sin skrivelse den 29 augusti 1941 angående vissa

medelsbehov å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 har marinförvaltningen

gjort framställning örn anvisande av 90,000 kronor för kompletterings- och

iståndsättningsarbeten i Älvsborgs fästning. De ifrågasatta åtgärderna avse

vissa mindre byggnadsarbeten, iståndsättning av kajer och bryggor m. m.

I likhet med marinförvaltningen finner jag vissa iståndsättningsarbeten inom

Älvsborgs fästnings etablissement vara av behovet påkallade. Det synes

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

emellertid tillräckligt, om för ändamålet anvisas ett belopp av 50,000 kronor,

vilket efter marinförvaltningens beprövande bör användas till bestridande

av kostnaderna för de mest angelägna arbetena. De återstående kostnaderna

torde i den mån de befinnas ofrånkomliga få bestridas av det till

marinförvaltningens förfogande stående anslaget till befästningars underhåll

m. m.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Kompletterings- och iståndsättningsarbeten i Älvsborgs

fästning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 50,000.

Flygförvaltningens delfond.

[12 ] 42 c. Reparation av tjänstebostad vid flygkrigsskolan, reserva
tionsanslag.

Med förmälan att en kronan tillhörig, för tjänstebostadsändamål

disponerad byggnad vid flygkrigsskolan den 16 oktober 1941 skadats genom

vådeld har flygförvaltningen i skrivelse den 11 november 1941 hemställt om

anvisande av medel för iståndsättning av ifrågavarande byggnad. Flygförvaltningen

har anfört i huvudsak följande:

Eldsvådan syntes hava uppkommit genom överhettning i skorstenspipa!!

från byggnadens värmepanna. Verkställd polisutredning hade givit vid handen,

att någon enskild person icke varit vållande till eldens uppkomst. -—

Genom eldsvådan hade östra delen av byggnadens övre våning åsamkats

avsevärda skador, varjämte nedre våningen drabbats av betydliga vattenskador

i samband med släckningsarbetet. Skador å enskilda personer eller

kronan tillhörig lös egendom hade icke uppstått, och skador å enskilda personer

tillhörigt lösöre torde täckas genom försäkringar. — Flygförvaltningen

hade genom sakkunnig person låtit uppskatta kostnaderna för reparation av

den eldskadade byggnaden, varvid dessa kostnader befunnits icke komma

att överstiga ett belopp av 17,500 kronor. Till nämnda belopp borde läggas

ett efter 7 procent beräknat belopp för administration och oförutsedda utgifter,

vadan det sammanlagda medelsbehovet skulle uppgå till 18,800 kronor.

— För att kunna bereda tjänstebostadsinnehavaren tillträde till lägenheten

snarast möjligt borde erforderliga reparationsarbeten igångsättas utan

dröjsmål.

Under åberopande av det anförda hemställde flygförvaltningen, att för

ifrågavarande ändamål ett belopp av 18,800 kronor måtte ställas till ämbetsverkets

förfogande.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att för bestridande av kostnaderna

för reparation av ifrågavarande, genom eldsvåda skadade byggnad

— i enlighet med uttalande av 1920 års riksdag (skrivelse nr 408) —

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter syntes böra komma till användning.

Frågan härom syntes dock böra underställas riksdagen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements- Erforderliga medel för reparation av den i ärendet avsedda byggnaden

chefen. torc|e lämpligen kunna anvisas att utgå av särskilt anslag under försvarsväsendets

fastighetsfond. Mot den i ärendet framlagda kostnadsberäkningen

har jag intet att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Reparation av tjänstebostad vid flygkrigsskolan å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 18,800.

[13.] 45 c. Vissa förrådsbyggnader m, m., reservationsanslag. I sin skri
velse

den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten

har flygförvaltningen gjort framställning om anvisande å tilläggsstat

för innevarande budgetår av medel för vissa förrådsbyggnader för Svea

flygflottilj, förråd för vissa specialfordon samt elektriska anläggningar för

tidigare utförda bombförråd.

Vissa förrådsbyggnader för Svea flygflottilj. Redan vid

framläggandet av medelsäskandena för innevarande budgetår förordade

flygförvaltningen, under hänvisning till den ständiga ökningen av skilda

slag av utrustning, uppförande vid Svea flygflottilj av tygförråd för beredskapsutrustning

m. m. samt av gasskyddsförråd för en beräknad kostnad av

sammanlagt 105,000 kronor. Förslaget föranledde ingen Kungl. Maj :ts åtgärd.

För nästa budgetår har flygförvaltningen ånyo anmält behov av dessa förrådsbyggnader

och därvid med hänsyn till de stegrade byggnadskostnaderna

beräknat medelsbehovet till 83,000 kronor för tygförråd för beredskapsutrustning

m. m. och 26,000 kronor för gasskyddsförråd ävensom 6,500 kronor för

administration och oförutsedda utgifter, eller tillhopa (83,000 + 26,000 -f6,

500=) 115,500 kronor.

Förråd för vissa specialfordon. För förvaring av vissa specialfordon,

såsom snöslungor samt transportabla flodljus och markradiostationer,

erfordrades, anför flyg fö r valt n ingen, förrådsbyggnader vid samtliga

flygförband utom Roslagens, Södermanlands och Kalmar flygflottiljer samt

Tionde flygflottiljen. Dessa fordon hade tidigare i mån av utrymme förvarats

i etablissementens garage. På grund av utökningen av fordonsparken

räckte emellertid garageutrymmena numera icke till jämväl för ifrågavarande

fordon, vilka därför ofta måste uppställas utomhus. Kostnaderna för erforderligt

antal förråd har flygförvaltningen beräknat till 944,000 kronor

med följande fördelning å de olika förbanden:

Västmanlands flygflottilj................................... kronor 81,000

Östgöta » ................................... » 150,000

Jämtlands » ................................... » 145,000

Flygkrigsskolan........................................... » 73,000

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

129

Västgöta flygflottilj ........................................ kronor 73,000

Skaraborgs » ....................................... » 65,000

Svea » ....................................... » 150,000

Göta » ....................................... » 58,000

Norrbottens flygbaskår..................................''.. » 92,000

Administration och oförutsett.............................. » 54,000

Summa kronor 944,000.

Elektriska anläggningar för tidigare utförda bombförråd.

Flygförvaltningen har anfört, att behov gjort sig starkt gällande

av elektrifiering för belysning och uppvärmning i tidigare utförda bombförråd

vid Roslagens och Östgöta flygflottiljer, flygkrigsskolan samt Rinkaby

och Fårösunds flygplatser. Kostnaderna för dylika anläggningar har flygförvaltningen

beräknat till sammanlagt 61,000 kronor enligt följande sam
-

manställning:

Roslagens flygflottilj ..... kronor 12,500

Östgöta » » 11,000

Flygkrigsskolan........ » 10,000

Rinkaby flygplats.................... » 12,500

Fårösunds » » 11,000

Administration och oförutsett.............. » 4,000

Summa kronor 61,000.

Tygförråd för beredskapsutrustning m. m. samt gasskyddsförråd vid Svea Departementflygflottilj

synas numera vara erforderliga, varför jag anser mig kunna till- chelenstyrka

medelsframställningen i denna del. Kostnadsberäkningarna, slutande

å 115,500 kronor, ha icke givit mig anledning till erinran. Dock förutsätter

jag, att föreliggande byggnadsplaner komma att underkastas granskning av

1940 års militära byggnadsordning.

De skäl, flygförvaltningen anfört till stöd för förslaget om anordnande av

förråd för vissa specialfordon, finner jag bärande; det måste vara angeläget

att den ömtåliga materiel, varom här är fråga, förvaras på ett betryggande

sätt. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medel äskas för ifrågavarande

ändamål.

Enligt uppgifter, som på begäran av försvarsdepartementet lämnats av

flygförvaltningen, skola förrådsbyggnaderna uppföras i tegel. I anslutning

till tegelbyggnaderna skola för förvaring av mindre ömtålig materiel uppföras

enklare träskjul. Förråden avses skola förses med elektrisk belysning, varjämte

i tegelbyggnaderna anordningar för uppvärmning genom anslutning

till centralvärmeanläggningar planeras. I kostnaderna för ifrågavarande förrådsbyggnader,

av flygförvaltningen som nämnts beräknade till 944,000 kronor,

ingå såsom framgår av handlingarna i ärendet jämväl medel för uppförande

av en garageverkstad vid Svea flygflottilj, kostnadsberäknad, enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 2. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vad jag under hand inhämtat, till 28,000 kronor. Då någon utredning angående

behovet av denna verkstad icke förebragts, finner jag icke skäl att nu

beräkna medel härför. I övrigt har jag intet att erinra mot detaljerna i föreliggande

förslag. Jag utgår emellertid från att 1940 års militära byggnadsutredning

kommer att underkasta förslaget närmare granskning och att ett

belopp av 900,000 kronor skall visa sig tillräckligt för förslagets genomförande

till den del det av mig förordats.

Vad slutligen beträffar flygförvaltningens framställning om anslag till elektriska

anläggningar för vissa bombförråd, har jag under hand inhämtat, att

elektrisk belysning i dessa förråd är erforderlig sedan det visat sig omöjligt

att vid handhavandet av den tunga bombmaterielen reda sig med den handbelysning,

som tidigare kommit (ill användning. Förråden måste uppvärmas

för att hindra fuktbildning. Anslutning till eventuellt befintlig centralvärmeanläggning

eller anordnande av annan uppvärmningsanordning än elektrisk

skulle enligt uppgift medföra alltför höga kostnader. Då uppvärmning av

förråden icke är erforderlig i vidare mån än att temperaturen hålles några

grader över fryspunkten, torde strömförbrukningen för detta ändamål bliva

obetydlig. Jag anser mig på grund av det anförda kunna tillstyrka, att

de föreslagna anläggningarna komma till utförande. Kostnadsberäkningen

i denna del, slutande å 61,000 kronor, har icke givit mig anledning till erinran.

Medelsbehovet under förevarande anslag utgör i enlighet med det anförda

sammanlagt (115,500 + 900,000 + 61,000=) 1,076,500 kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa förrådsbyggnader m. m. å tilläggstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 1,076,500.

[14.] 45 d. Radiosändarstationer m, m. vid vissa flygvapnets etablissement,

reservationsanslag. I skrivelse den 30 augusti 1941 har flygförvaltningen

hemställt örn anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av

medel för uppförande vid Norrbottens flygbaskår, Fårösunds flygplats, flygvapnets

övningsplats i Boden samt flygvapnets huvudstation i Stockholm av

byggnader, avsedda att inrymma för flygverksamheten erforderliga radiosändarstationer,

kommandocentraler och pejlkiosker. Kostnaderna härför har

flygförvaltningen beräknat till ett belopp av 329,000 kronor, därav 107,000

kronor för radiosändarstation vid huvudstationen i Stockholm. I beloppet

ingår även 19,000 kronor för administration och oförutsedda utgifter.

Sedan för framställningens bedömande erforderlig utredning infordrats,

har flygförvaltningen inkommit med en den 28 november 1941 dagtecknad

promemoria i ärendet jämte ritningar till normaltyper för ifrågavarande

byggnader. Av sålunda företedd utredning framgår, att kostnaderna för anläggningarna

vid flygbaskåren, flygplatsen i Fårösund och övningsplatsen i

Boden fördela sig sålunda:

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

Norrbottens flygbaskår:

Kommandocentral.............

Pejlkiosk.....................

Radiosändarstation .........

Vägar, ledningar m. m........

Fårösunds flygplats:

Radiosändarstation ...........

Pejlkiosk .................

Vägar, ledningar m. m.........

Flygvapnets övningsplats i Boden:

Radiosändarstation ...........

Pejlkiosk.....................

Vägar, ledningar m. m........

Marklösen ...................

kronor 50,000

» 2,500

» 35,000

» 10,000 kronor 97,500

kronor

35,000

»

2,500

»

10,000 ,

47(500

kronor

35,000

»

2,500

»

10,000

»

10,500 ,

58(000

Summa kronor 203,000.

Förslaget örn uppförande av byggnader för med framställningen avsedda Departementsanläggningar

vid Norrbottens flygbaskår, flygplatsen i Fårösund och öv- chefenningsplatsen

i Boden finner jag mig kunna tillstyrka. Vad åter angår radiosändarstation

vid huvudstationen i Stockholm, torde frågan om beredande

av utrymme för densamma lämpligen böra lösas i samband med spörsmålet

örn uppförande av ämbetsbyggnad för flygvapnets myndigheter i Stockholm.

Kostnaderna för de av mig sålunda förordade byggnadsanläggningarna

har flygförvaltningen beräknat till 203,000 kronor. Dessa kostnadsberäkningar

torde kunna godtagas. Inberäknat medel för täckande av administrations-

och oförutsedda utgifter uppskattar jag det erforderliga medelsbehovet

till 216,000 kronor. Jag förutsätter, att byggnadsritningarna, innan dispositionsbeslut

meddelas, granskas av 1940 års militära byggnadsordning. Jag

hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Radiosändarstationer m. m. vid vissa flygvapnets

etablissement å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 216,000.

[15.] 46 a. Ytterligare medel för provbocksanläggningar, reservations
anslag.

Under erinran att för provbocksanläggningar vid Roslagens, Jämtlands,

Västgöta, Skaraborgs, Svea, Göta, Södermanlands och Kalmar flygflottiljer

samt Norrbottens flygbaskår ävensom vid de centrala flygverkstäderna

å Malmen och i Västerås tidigare anvisats belopp av 80,000 kronor för

varje flottilj (kår) och 300,000 kronor för envar av flygverkstäderna har flygförvaltningen

i skrivelse den 30 augusti 1941 gjort framställning örn anvisande

å tilläggsstat för innevarande budgetår av ytterligare medel för dessa anläggningar.

Väsentligt ökade krav hade numera, yttrar flygförvaltningen, rests

på anläggningarnas ljudisolering, bland annat från luftvärnets sida, varjämte

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

på grund av flygmotorteknikens utveckling krav på ökad storlek framkommit.

Flygförvaltningen hade fördenskull i samråd med experter på grundval

av studieresor i utlandet funnit nödvändigt att uppgöra ett efter nutida krav

lämpat förslag till dylika provbocksanläggningar. Väsentliga materialprisstegringar

för i desamma ingående byggnadsmaterial hade även tillkommit.

Kostnaderna för provbocksanläggning beräknades nu till 150,000 kronor per

flottilj och 460,000 kronor per central verkstad. För ifrågavarande provbocksanläggningar

erfordrades därför ytterligare belopp av (9 X 70,000 ==)

630,000 kronor för flottiljerna och (2 X 160,000 =) 320,000 kronor för de

centrala verkstäderna, vartill komme ett belopp av 60,000 kronor för administration

och oförutsedda utgifter, eller tillhopa (630,000 + 320,000 +

60,000=) 1,010,000 kronor.

I utlåtande över framställningen har statens industrikommission anfört i

huvudsak följande. Enligt under hand erhållen uppgift vore det avsikten att

förlägga huvudparten av motoröversynerna till de centrala verkstäderna. Endast

en ringa del av översynsarbetet jämte provning efter reparationer avsåges

skola företagas vid flottiljverkstäderna. Denna decentralisering syntes

ur ekonomisk synpunkt olämplig, men då den torde vara förestavad av militära

skäl, hade industrikommissionen icke något att erinra däremot. Flygförvaltningens

avsikt vore emellertid att utföra byggnaderna på de centrala

verkstäderna och på flottiljverkstäderna med i princip samma dyrbara utförande

och med samma högvärdiga ljuddämpningsanordningar. Med det

ringa utnyttjande, som ifrågasattes för flottiljverkstädemas provningsanläggningar,

ansåge kommissionen, att dessa borde kunna i sin helhet utföras på

ett betydligt billigare sätt, bland annat ur ljuddämpningssynpunkt, utan att

därför användbarheten minskades. Med anledning av vad sålunda anförts

finge industrikommissionen tillstyrka byggandet av provbocksanläggningar

vid de centrala flygverkstäderna enligt flygförvaltningens förslag, men beträffande

anläggningar för flottiljverkstäderna föreslå, att med beviljande av ytterligare

medel därför måtte anstå till dess anläggning av enklare slag uppförts

och utprovats.

I anledning av vad industrikommissionen anfört har flygförvaltningen avgivit

utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig intet hava att erinra mot

industrikommissionens förslag. Flygförvaltningen utredde för närvarande

möjligheten att utföra provbocksanläggningar för flottiljverkstäderna av något

enklare typ för att därigenom nedbringa byggnadskostnaderna. Flygförvaltningen

hade för avsikt att så snart denna utredning verkställts, inkomma

med ny framställning i ämnet.

Såsom av det anförda framgår har flygförvaltningen funnit sig böra föreslå,

att de anläggningar för inrymmande av provbocksutrustning, för vilka

medel tidigare beviljats, erhålla en utformning, som svarar mot de ökade

krav på ljudisolering och storlek, som numera anses böra ställas på

dylika anläggningar. Härav föranledda kostnadsökningar i förhållande

till de ursprungliga beräkningarna uppgå till jämförelsevis stora be
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

133

lopp, 70,000 kronor per flygförband och 160,000 kronor för central flygverkstad.

I dessa belopp ingå emellertid även medel för bestridande av

kostnaderna för prisstegringar å material till anläggningarna, vilka, enligt vad

jag inhämtat, ännu icke i något fall kommit till utförande. Industrikommissionen

har tillstyrkt bifall till flygförvaltningens förslag, såvitt avser de

centrala verkstäderna. Provbocksanläggningarna vid flygförbanden har kommissionen

däremot ansett kunna, utan att användbarheten därigenom minskas,

erhålla ett betydligt enklare utförande än flygförvaltningen räknat med.

Häremot har flygförvaltningen förklarat sig icke hava något att erinra.

Även jag finner mig böra biträda industrikommissionens ifrågavarande

förslag. Jag tillstyrker sålunda, att ytterligare medel nu anvisas till provbocksanläggningar

vid de centrala flygverkstäderna, samt förutsätter, att

frågan örn medelsanvisning till provbocksanläggningar vid flygförbanden

upptages till övervägande, sedan utredningen rörande möjligheterna att förenkla

sistnämnda anläggningar slutförts. Beräkningarna av de ökade kostnaderna

för provbocksanläggningar vid de centrala flygverkstäderna, tillhopa

320,000 kronor, hava icke givit mig anledning till erinran. Emellertid utgår

jag från att jämväl kostnaderna för administration och oförutsedda utgifter

skola kunna inrymmas i detta belopp.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ytterligare medel för provbocksanläggningar å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 320,000.

[16.] 54. Förvärv av mark för Östgöta flygflottilj, reservationsanslag.

I skrivelse den 30 augusti 1941 angående flygvapnets medelsbehov under

kapitalbudgeten å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 samt för nästa budgetår

har flggförvaltningen gjort framställning örn medel för inköp av mark

för Östgöta flygflottilj och därvid anfört följande:

På grund av under senare år bedriven byggnadsverksamhet vid Östgöta

flygfottilj hade flottiljens kasernområde blivit trångt med hänsyn till såväl

övningar i förläggningens omedelbara närhet som ytterligare bebyggelse. Flottiljens

byggnader läge till stor del samlade nära och i vissa fall omedelbart

intill kasernområdets nordöstra gräns. Ehuru en del äldre, från Livgrenadjärregementet

övertagna träbyggnader dels flyttats till lämpligare platser, dels

nedrivits eller inom den närmaste tiden skulle nedrivas, kunde med hänsyn

till flygmaterielens fortsatta utveckling och därmed påfordrade längre startoch

landningsbanor inom en nära framlid förutsättas, att ytterligare byggnader

måste från närheten av flygfältsgränserna bortflyttas. — I omedelbar

anslutning till flygfältet läge det s. k. Sjövallaområdet, vilket genom sin

lämplighet för bebyggelse komme att styckas till tomter, något som skulle

medföra allvarliga risker för flottiljen. Flygförvaltningen funné det därför

nödvändigt att för förhindrande av civil bebyggelse i omedelbar anslutning

till flygfältet inköpa området i fråga. Flygförvaltningen hade beräknat kostnaderna

för detta markförvärv till 60,000 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

.Sedermera har flygförvaltningen i en den 22 november 1941 dagtecknad

skrivelse, vid vilken fogats en situationsplan över Östgöta flygflottilj, anmält,

att avgivet försäljningsanbud på markområdet i fråga, fastigheten V4

mantal Sjövalla örn 15.58 hektar, icke gällde längre än till den 15 december

1941. Flygförvaltningen har därför hemställt, att medel till förvärvet skyndsammast

måtte ställas till förfogande. Enligt anbudet utgjorde köpesumman

55,782 kronor, vilket belopp överensstämde med det värde som åsatts fastigheten

vid en på flygförvaltningens uppdrag av domänintendenten i Östergötlands

län G. A. Ahrén, riksdagsmannen K. A. Westman och godsförvaltare!!

Å. Joachimsson verkställd värdering.

Departements- Såsom av det anförda framgår, har flygförvaltningen som skäl för markchefen.

förvärvet anfört, att den till inköp föreslagna fastigheten i annat fall komme

att styckas till tomter och bebyggas, vilket skulle komma att medföra allvarliga

risker för flottiljen. Flygförvaltningen har därjämte antytt, att vissa

av flottiljens byggnader inom en nära framtid med hänsyn till flygsäkerheten

måste undanskaffas. Av upplysningar, som jag under hand till komplettering

av dessa uppgifter inhämtat, framgår härjämte, att inom flottiljens

nuvarande gränser icke finnes utrymme för ytterligare bebyggelse. En

del av de byggnader, som enligt vad flygförvaltningen anfört måste flyttas

från sin nuvarande plats, anses lämpligen kunna uppföras å Sjövallaområdat,

som på grund av terrängförhållandena väl lämpar sig härför. Dess

östra del sluttar nämligen brant i riktning från flottiljområdet, varför därstädes

uppförda byggnader icke komma att hindra inflygning till flygfältet.

Det anförda ger vid handen, att ett förvärv för flottiljens räkning av fastigheten

Sjövalla är önskvärt i syfte såväl att förhindra en ur flygsäkerhetssynpunkt

oläglig bebyggelse å fastigheten som att bereda utrymme för flottiljens

egna byggnader. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att fastigheten

förvärvas för kronans räkning. Köpesumman uppgår enligt avgivet försäljningsanbud

till 55,782 kronor, vilket belopp helt motsvarar fastighetens

värde enligt verkställd värdering. Härutöver torde jämväl böra beräknas

.lagfarts- och andra kostnader i samband med förvärvet, uppgående, enligt

inhämtad uppgift, till omkring 200 kronor. Det totala medelsbehovet utgör

därför (55,782 + 200=) i runt tal 56,000 kronor. Jag förutsätter, att fastighetsförvärvet

skall kunna på nu angivna villkor komma till stånd oaktat

anbudets giltighetstid begränsats till den 15 december 1941. Jag hemställer,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av mark för Östgöta flygflottilj å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 56,000.

[:lt7d] 55. Utvidgning av flygfältet vid Svea flygflottilj, reservationsanslag.

I skrivelse den 2 augusti 1941 har flygförvaltningen gjort framställning om

anvisande av medel, 480,000 kronor, för utvidgning av Svea flygflottiljs flyg
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Nöjds proposition nr 2.

135

fält vid Barkarby. Framställningen har jämväl upptagits i flygförvaltningens

skrivelse den 30 augusti 1941 bland medelsäskandena under kapitalbudge<ten

å tilläggsstat för innevarande budgetår. Flygförvaltningen har anfört följande:
Iordningställandet

av flygfältet i Barkarby hade i första hand omfattat mera

plana områden, som krävt förhållandevis små kostnader. Mellan vissa nu

iordningställda delar av fältet befunne sig kullar och mindre bergpartier, vilika

icke bortschaktats. Till följd av de moderna flygplanens stora hastighet erfordrades

numera längre landningssträckor än tidigare och ur säkerhetssynpunkt

måste vissa av de tidigare ej planerade delarna av fältet iordningställas.

De områden, som flygförvaltningen ville föreslå till utbyggnad, vore å en

skrivelsen bilagd karta utmärkta med A och B. Kostnaderna hade enligt

likaledes bifogad specifikation beräknats uppgå till 290,000 kronor för området

A och 190,000 kronor för området B, eller sammanlagt 480,000 kronor.

Arbetet borde igångsättas snarast möjligt, så att schaktningsarbetet i viss utsträckning

hunne utföras före instundande vinter.

Av den skrivelsen bifogade kartan framgår, att en del av området A är belägen

utanför flygfältets gräns och ingår i Järvafältet. I utlåtande över framställningen

har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hänvisat till ett av

chefen för fjärde arméfördelningen avgivet yttrande i ärendet, vari nämnde

chef förklarat intet vara att erinra mot planerandet av den i Järvafältet ingående

delen av området A.

Redan i sin skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret Departemenis1941/42

framhöll flygförvaltningen, att behov av utökning av Svea flygflot- cie/en.

tiljs flygfält vid Barkarby förelåge med hänsyn till att snabbare jaktflygplan

med högre landningshastighet tillförts flottiljen. I anslutning härtill

äskade ämbetsverket för utökning av fältet ett belopp av 60,000 kronor. Efter

förslag i ämnet av Kungl. Maj:t (proposition nr 73, punkten 34) beviljade 1940

års urtima riksdag de för ändamålet begärda anslagsmedlen. Flygförvaltningen

har nu gjort framställning om anvisande av ytterligare medel för flygfältets

utvidgning och därvid åberopat, att behov av längre landningssträckor

förelåge och att det ur säkerhetssynpunkt vore nödvändigt iordningställa

jämväl vissa tidigare ej planerade områden.

Samma skäl för utvidgning av flygfältet hava alltså nu anförts som vid

medelsäskandet för innevarande budgetår. Det kan synas anmärkningsvärt,

att icke i ett sammanhang medel äskades för samtliga å flygfältet erforderliga

arbeten. Anledningen härtill har under hand från flygförvaltningen

uppgivils vara, alt flygförvaltningen räknat med att de arbeten, för

vilka medel begärdes för innevarande budgetår, skulle under några år

vara tillfyllest som en första etapp. På grund av den tekniska utvecklingen

hade emellertid denna beräkning icke visat sig riktig. Ur flygsäkerhetssynpunkt

anses det numera nödvändigt, att inflygningsområdena i nordväst och

nordost breddas samt att därstädes befintliga kullar och mindre bergpartier

undanskaffas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill jag icke motsätta mig, att ytter
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ligare medel nu äskas för utvidgning av flygfältet. Från flygförvaltningen har

under hand meddelats, att dessa arbeten såvitt nu kan bedömas äro tillräckliga

för de närmaste åren. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka avse

schaktnings- och sprängningsarbeten o. dyl. och sluta å 480,000 kronor, har

jag ingen erinran. Genom den föreslagna utvidgningen av flygfältet beröres

även mark, som ingår i Järvafältet och står under arméförvaltningens vård

och förvaltning. Beslut örn överflyttande av denna mark till flygförvaltningens

vård och förvaltning torde få meddelas av Kungl. Majit i samband med

blivande beslut om bemyndigande att utföra ifrågavarande arbeten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av flygfältet vid Svea flygflottilj å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 480,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

j

''■>4

\r

I

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

137

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 3 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 6. Bostadshus för postverkets räkning i Boden, reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 23 maj 1941, nr 281, därom

framställda förslag anvisade riksdagen till bostadshus för postverkets räkning

i Boden för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 286,000 kronor.

Av nämnda belopp erfordrades 12,000 kronor för inköp av tomtmark och

återstoden, 274,000 kronor, för uppförande av bostadsbyggnaden. Rörande

den närmare motiveringen till byggnadsföretaget och beräkningen av kostnaderna

för detsamma torde jag få hänvisa till propositionen.

I skrivelse den 28 november 1941 har generalpoststyrelsen hemställt om

anvisande av ytterligare 28,000 kronor till byggnadsföretaget och därvid anfört,

att det vid infordrande av anbud å detsamma visat sig, att kostnaderna

komme att uppgå till 302,000 kronor eller 28,000 kronor mera än som avsetts

för ändamålet.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

Emot generalpoststyrelsens framställning har jag icke funnit anledning till

erinran. Då det är angeläget, att ifrågavarande bostadshus färdigställes utan

tidsutdräkt, torde de begärda medlen böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bostadshus för postverkets räkning i Boden å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 28,000.

B. Telegrafverket.

[2.] 3. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, re
servationsanslag.

Under hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan

av telegrafstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1942/43 (kapitalbudgeten:

bil. 4, punkt 14) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 4,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

139

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

19A2.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 samt anför

därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 2 a. Förlag för viss kreditgivning, reservationsanslag. Till förlag för

viss kreditgivning torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

böra äskas ett anslag å 5,500,000 kronor. Med hänsyn till ärendets karaktär

synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för den

närmare innebörden av anslagsäskandet. En fullständig redogörelse för

ärendet torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Förlag för viss kreditgivning å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 5,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

William Dickson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i\\VM

s *>\> i • -i »

■t

.■vr''

l f ■ • / lili •

«T v'' •< • . •> V ; ■ ■ ■

•. • '' . '' •

lif

• • • ■:

V:\VT--

, lii) i:.:-.''

ii.;;-'':

f J ; ;

:u

• • • • ■ . .v»

r''>''!V v/*1 j N f''-'';

. ''.i ■, \av. , :: s

< '' in: '' ! j: '' .. ./''I

; ''.ii;!;'':-: •>? v il )

^ 1 ‘ _ M * ■ ; ‘'': ■ /'' I* i n.

: : ny■ .. ■ :

ålit''

:i- ll }’ok W v)

.•-''W k viii .7

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

141

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, ERIKSSON,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrssson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 10 a. Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt, re
servationsanslag.

Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 2, sid. 306;

r. skr. nr 94) anvisades till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

(B) av 32,300 kronor, avsett för uppförande av en ny ekonomibyggnad

ävensom för anordnande av avloppsledning m. m. å den av anstalten

disponerade delen av kronoegendomen Bergshamra nr 1 i Stockholms

stad och län. I enlighet med ett i oktober 1940 av byggmästaren Ragnar V.

Wredh, Frösunda, avgivet anbud beräknades 27,900 kronor för bestridande av

byggnadskostnaderna. Härjämte beräknades cirka 1,000 kronor för byggnadens

elektrifiering, cirka 1,500 kronor för anordnande av avloppsledning samt

1,900 kronor för oförutsedda kostnader. Den 18 april 1941 anbefallde Kungl.

Maj:t anstaltsstyrelsen alt låta utföra ifrågavarande arbeten.

I skrivelse den 4 november 1941 har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

anfört, att vid förnyad uppgörelse på våren 1941 med förenämnde

anbudsgivare kostnaden för uppförande av ifrågavarande ekonomibyggnad

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

på grund av inträdda prisstegringar beräknats till 30,500 kronor, innebärande

en kostnadsökning med 2,600 kronor, att elektrifieringskostnaderna

stigit till 1,400 kronor samt att jämväl andra kostnadsposter måste höjas.

För utförande av de ursprungligen planerade arbetena skulle på grund härav

erfordras ett tilläggsanslag av 3,700 kronor, vilket belopp emellertid endast

motsvarade en ökning med något mer än 10 procent av tidigare anvisat anslag.

Anstaltsstyrelsen har vidare hemställt om anvisande av ett belopp av 3,500

kronor för iordningställande av ett vagnslider i närheten av den nya ekonomibyggnaden.

Enligt vad styrelsen framhåller funnes nämligen icke några utrymmen

för vagnar och körredskap att tillgå i ekonomibyggnaden, varför

vagnar och redskap måste uppställas i det fria. Vagnslidret borde vara öppet

med inklädda brädgavlar och i viss utsträckning uppföras med timmer

från den äldre ekonomibyggnaden. Kostnaderna skulle till följd härav kunna

begränsas till arbetskostnader samt kostnader för bräder och papp till bodar

och tak.

För slutförande av arbetena med ekonomibyggnaden å den av centrala frökontrollanstalten

disponerade delen av egendomen Bergshamra nr 1 torde

i enlighet med vad anstaltsstyrelsen anfört böra anvisas ett belopp av 3,700

kronor. Då jag vidare icke har något att erinra mot förslaget om en medelsanvisning

av 3,500 kronor för uppförande av ett vagnslider invid den nya

ekonomibyggnaden, skulle alltså till byggnadsarbeten vid centrala frökontrollanstalten

behöva anvisas ett anslag av (3,700 + 3,500 =) 7,200 kronor.

Sistnämnda belopp torde böra äskas å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1941/42.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 7,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Richard Jobson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

143i

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag, av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1962. ,

Närvarande: »

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Statsrådet Domö anmäler härefter under handelsdepartementets handlägg-- ning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1941/42 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 4 a. Anläggningar för oljelagring ovan jord, reservationsanslag. Till

anläggningar för lagring av flytande bränslen hava av 1938—1941 års riksdagar

anvisats anslag till ett sammanlagt belopp av 28,770,000 kronor, fördelade

på sätt följande sammanställning utvisar:

Kronor

Budgetår

1) Försöksanläggningar för oljelagring ..

1,0<K),000

1938/39

1 Summa

1,000,000

2) Sprängningsarb. m. m. för oljelagring

2,000,000

1939/40

D:o

1,500,000

1939/40 (tilläggsstat)

D:o

175,000

1940/41

D:o

740,000

1910/41 (tilläggsstat)

D:o

3,000,000

1940/41 beredskapsanslag (tilläggsstat)

Summa

7,415,00)

3) Cisternanläggningar för oljelagring ..

2,000,000

600,000

1939/40

D:o

1939/40 (tilläggsstat)

D:o

775,000

1940/41

D:o

»10,000

1940/41 (tilläggsstat)

D:o

3,0'' 0,000

1940/41 beredskapsanslag (tilläggsstat)

Summa

7,1 »5,000

8,000,000

4) Anläggningar för oljelagring ovan jord

1939/40 (tilläggsstat)

Dx>

1,00'''',000

1939/40 (tilläggsstat)

D:o

2,500,000

1940/4 L

D:o

1,670,000

1940/41 (tilläggsstat)

Summa

13,170,000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Härutöver har med bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 16 maj 1941

(nr 254) till oljelagringsanläggning på Gotland av 1941 års riksdag anvisats

ett särskilt anslag å 1,410,000 kronor.

I två till handelsdepartementet den 27 december 1941 inkomna skrivelser

har våg- och vattenbgggnadsstyrelsen — efter samråd med överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter och med statens bränslekommission — gjort

framställning om ytterligare medelsanvisning till fullföljande av vissa anläggningar

för oljelagring ovan jord. Styrelsen hemställer sålunda, att å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1941/42 måtte anvisas dels ett anslag

av 420,000 kronor för bestridande av merkostnader på grund av ändrat utförandesätt

av vissa anläggningar på Gotland dels ock ett anslag av 750,000

kronor för kompletterande utbyggnad av vissa andra anläggningar.

Till utveckling av förstnämnda förslag har styrelsen anfört i huvudsak

följande:

På förslag av Kungl. Majit i proposition nr 232 hade 1940 års lagtima

riksdag under anslagstiteln »Anläggningar för oljelagring ovan jord» för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor. Detta

anslag hade avsett bland annat anläggningar vid ett flertal skilda platser på

Gotland, därav vissa för bilbensin och vissa för flygbensin. Anläggningarna

hade beräknats kosta tillhopa 850,000 kronor.

Av de för bilbensin avsedda anläggningarna vore flertalet numera utförda,

medan de återstående beräknades bliva färdigställda inom 2—3 månader. De

för flygbensin avsedda anläggningarna vore däremot ännu icke påbörjade.

Uppskovet härmed hade föranletts av tidigare oklarhet beträffande dels platserna

för deras förläggande, dels sättet för deras utförande. Slutgiltig projektering

av anläggningarna i fråga hade dock numera verkställts inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med vederbörande militära myndigheter.

Med hänsyn till den belägenhet anläggningarna skulle komma att få vid

platser, som vid ett eventuellt krigsfall måste antagas bliva starkt utsatta

för flyganfall, hade det emellertid icke ansetts betryggande att utföra desamma

på sätt, som tidigare avsetts. Det ändrade utförandesätt för ifrågavarande

anläggningar, som sålunda befunnits nödvändigt för säkerställande

av att desamma i händelse av krig skulle vara funktionsdugliga, beräknades

medföra en ökning av den tidigare beräknade kostnaden med sammanlagt

420,000 kronor.

Då denna merkostnad ej kunde inrymmas inom ramen för tillgängliga

anslagsmedel, vore ytterligare medelsanvisning en förutsättning för omförmälda

anläggningars utförande på här föreslaget sätt. Det belopp, som

kunde komma att anvisas för ändamålet, syntes lämpligen böra belasta

samma anslag, från vilket medel i övrigt utgått till anläggningarna i fråga.

I fråga om sitt andra förslag anför styrelsen följande:

Av de ovan jord utförda lagringsanläggningar för flytande bränslen, vartill

medel anvisats under anslagstiteln »Anläggningar för oljelagring ovan

jord», hade vissa förlagts till sådana företrädesvis inom de inre delarna av

landet belägna orter, där militära behov av bildrivmedel väntades uppstå i

händelse av krig. Nämnda anläggningar hade utförts endast med hänsyn till

lagring av en enda produkt av drivmedel, som vid planläggningen förutsatts

vara bensin. De hade därjämte försetts med erforderliga anordningar för

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 145

tömning och påfyllning av järnvägstankvagnar och tankbilar samt för påfyllning

av fat.

Den spärrade importen av flytande bränslen hade sedermera gjort det nödvändigt

att utdryga den begränsade tillgången av bensin med inom landet

framställd motoralkohol. För att detta skulle bliva möjligt i vad avsåge drivmedelsförråd,

upplagda vid förenämnda anläggningar, måste dessa kompletteras

på sådant sätt, att blandning av de skilda produkterna kunde ske vid

desamma samt att färdigblandad vara (bentyl) i tillräcklig mängd och tillräckligt

snabbt kunde distribueras därifrån. Detta innebure, att anläggningarna

i fråga kompletterades med nya cisterner dels för lagringsändamål vid

anläggningar med för närvarande endast en cistern, dels för blandning av

respektive produkter. Vidare erfordrades kompletteringar i vad avsåge rörledningar

mellan cisternerna, utvidgning av befintliga byggnader för påfyllning

av fat och flaskor samt installation i desamma av uppvärmningsanordningar

för fatrengöring, pumpinstallationer, fat- och flaskmätare, uppläggningsplaner

för fat m. m.

Här nämnda kompletteringar avsåge i varierande omfattning ett 15-tal anläggningar.

Omfattningen av kompletteringarna hade i varje särskilt fall bestämts

med hänsyn till den leveranskapacitet, som beräknades erforderlig

för den militära drivmedelstjänsten inom de områden, vilka vederbörande

anläggningar avsetts att betjäna.

Kostnaderna för kompletteringsarbetena i fråga hade beräknats till sammanlagt

750,000 kronor. Då disponibla medel ej funnes tillgängliga för ändamålet,

förutsatte arbetenas utförande ytterligare medelsanvisning.

Då ifrågavarande anläggningar i nuvarande läge ej längre motsvarade de

krav på funktionsduglighet i här berört avseende, vilka måste ställas på desamma,

finge det anses angeläget, att omförmälda arbeten komme till utförande

snarast möjligt.

Jag tillstyrker, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beredes möjlighet att

fullfölja ifrågavarande arbeten i överensstämmelse med det framlagda förslaget.

Såsom nämnts är detta förslag uppgjort i samråd med såväl överbefälhavaren

som statens bränslekommission. Kostnadsberäkningarna synas få

godtagas. Av riksdagen torde sålunda böra för ändamålet äskas sammanlagt

1,170,000 kronor, vilket belopp torde böra upptagas å tilläggsstat till den löpande

riksstaten. De närmare uppgifter, vilka ligga till grund för ärendets

bedömande, torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I detta sammanhang må nämnas att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

skrivelse, som inkommit till handelsdepartementet den 23 december 1941, till

lagringsanläggningar för flytande bränslen ytterligare äskat dels att anvisas

å tilläggsstat för innevarande budgetår tillhopa 15,175,000 kronor dels ock

för nästa budgetår 1,175,000 kronor. Beredningen av detta ärende har ännu

ej slutförts. Därest Kungl. Maj:t skulle finna förslagen vara förtjänta av bifall,

torde särskild framställning därom få senare göras till riksdagen.

.lag hemställer sålunda nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anläggningar för oljclagring ovan jord å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av ........................kronor 1,170,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. I sand. Nr 2.

Färt
drag

emden.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj.ts proposition nr &.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

< Oi

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

147

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållning »departementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

slott den 3 januari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres.

Ghefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/

42 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

.[!.] 5. Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m., reservations
anslag.

Å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/40 har under fonden för förlag

till statsverket anvisats tillhopa 45,000,000 kronor till viss lagring av jordbruksprodukter.

Av detta belopp ha 24,000,000 kronor ställts till statens livsmedelskommissions

förfogande för inköp och lagring av jordbruksprodukter,

20.000. 000 kronor ha använts såsom förlagskapital för Foderintressentföreningen

u. p. a. samt 1,000,000 kronor för lagring av vissa andra produkter.

För budgetåret 1940/41 har till Förlagskapital för inköp av förnödenheter,

m. m. såsom reservationsanslag anvisats ett sammanlagt belopp av

50.000. 000 kronor, och för innevarande budgetår uppgår motsvarande medelsanvisning

till 13,000,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1940/41 tillfördes

detta anslag en reservation från vissa äldre kapitalbudgetsanslag av

tillhopa 6,250,000 kronor. Således lia sammanlagt 69,250,000 kronor stått till

förfogande för med anslaget avsedda ändamål. Av anslaget ha genom särskilda

Kungl. Maj:ts beslut disponerats tillhopa 56,610,840 kronor, varför alltså

till disposition återstå 12,639,160 kronor. Av de från anslaget disponerade

medlen, 56,610,840 kronor, lia 31,250,000 kronor ställts till förfogande för

> . \ t ''i .

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

den lagring av förnödenheter, som äger rum under statens livsmedelskommissions

omedelbara överinseende. Sammanlagt utgöra alltså de för lagring

av förnödenheter inom livsmedelskommissionens område disponibla medlen

''(24,000,000 + 31,250,000 =) 55,250,000 kronor.

Sedan 1941 års riksdag (skr. nr 340) godkänt av föredragande departementschefen

under punkten 25 av elfte huvudtiteln till 1941 års statsverksproposition

angivet sätt för redovisning av vissa försäljningsmedel, som influtit

eller inflyta till statens reservförrådsnämnd, har Kungl. Majit genom

beslut den 11 juli och den 19 december 1941 bestämt, att till reservförrådsnämnden

influtna försäljningsmedel å tillhopa 5,064,027 kronor 64 öre finge

av nämnden användas dels för täckande av nämndens kostnader för varors

lossning, transporter inom landet, intagning i magasin, tullar och skatter

m. m., dels ock för bestridande av kostnaderna för inköp av vissa inhemska

produkter. På grund härav ha för dessa ändamål avsedda medel från anslaget

till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. icke behövt

tagas i anspråk.

Genom beslut den 1 augusti 1941 har Kungl. Majit dels hemställt till aktiebolaget

Vin- & spritcentralen att till reservförrådsnämnden försälja de kvantiteter

skattefri 95-procentig sprit, som tillverkades under år 1941 samt

första kvartalet 1942 och som bolaget efter samråd med statens industrikommission

och statens bränslekommission funne icke vara erforderliga

för hushålls- och tekniska ändamål, dels uppdragit åt reservförrådsnämnden

att tills vidare intill den 31 mars 1942, med användande av under händer

varande medel, från bolaget inköpa och successivt omhändertaga de kvantiteter

skattefri 95-procentig sprit, som bolaget hembjöde åt nämnden, dels

ock förklarat sig vilja framdeles meddela beslut beträffande täckandet av

kostnaderna för ifrågavarande inköp.

Reservförrådsnämnden har i skrivelse den 9 oktober 1941 hemställt -—

såvitt här är i fråga — örn anvisande för budgetåret 1941/42 av 7,400,000

kronor till likvidering av de partier skattefri 95-procentig sprit, som reservförrådsnämnden

från aktiebolaget Vin- & spritcentralen inköpt eller kunde

komma att inköpa. Nämnden har i sin skrivelse härom anfört bland annat

följande:

Reservförrådsnämnden har under tiden 1 juli—30 september 1941 inköpt

skattefri 95-procentig sprit till ett belopp av 576,413 kronor. Nämnden

beräknas under återstående del av innevarande budgetår skola inköpa ytterligare

avsevärda partier 95-procentig sprit. Kostnaderna för inköp av förenämnda

partier sprit torde enligt uppgift från aktiebolaget Vin- & spritcentralen

kunna beräknas till 1 krona per liter. Under förutsättning att nämnden

ålägges att fortsätta inköpen av 95-procentig sprit under hela innevarande

budgetår, skulle de totala kostnaderna för inköp av sådan sprit under

budgetåret uppgå till omkring 7,400,000 kronor.

I utlåtande den 17 oktober 1941 har statens bränslekommission tillstyrkt

reservförrådsnämndens framställning. Ställföreträdande chefen för försvarsstaben

har på uppdrag av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter den

24 oktober 1941 avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt framställningen un
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

149

der framhållande att en upplagring av varor av ifrågavarande slag komme

den militära beredskapen till godo.

Statens livsmedelskommission Ilar i skrivelse den 28 november 1941 anfört

bland annat följande:

Det i lagringsprodukter bundna rörelsekapitalet uppgick den 31 oktober

1941 till sammanlagt i runt tal 43 miljoner kronor, därav 27 miljoner kronor

i slaktvaror, 14 miljoner kronor i smör och 2 miljoner kronor i övriga

varor, såsom ost, fisk oell sill m. m. Under de närmaste månaderna beräknas

på grund av den stora utslaktningen lagret av slaktprodukter stiga till

ett värde av 57 miljoner kronor. Under hösten kan emellertid en del av

lagren av smör beräknas tagas i anspråk för konsumtion, varför en del av

detta kapital kommer att åter bliva disponibelt. Det belopp som på detta

sätt konuner att frigöras torde kunna uppskattas till 5 miljoner kronor. Med

hänsyn emellertid till ovissheten beträffande den tidpunkt, då de upplagrade

slaktprodukterna kunna komma att tagas i anspråk för konsumtion,

ävensom till möjligheterna av att smörlagren åter kunna stiga till en storlek

motsvarande nyssnämnda värde redan innan någon minskning av lagren av

slaktprodukter ägt rum, torde man icke kunna med säkerhet räkna med att

förenämnda belopp å 5 miljoner kronor blir disponibelt för lagring av andra

varor än smör. I detta sammanhang kan erinras örn att under våren öch

försommaren 1940 lagren av slaktprodukter och smör samtidigt voro förhållandevis

höga. För övriga hithörande varor torde försiktigtvis böra räknas

med behov av rörelsemedel till ett belopp av ytterligare 2 miljoner

kronor. Utöver de av kommissionen för ifrågavarande ändamål disponibla

medlen skulle alltså för innevarande budgetår erfordras (57,000,000 +

14,000,000 + 2,000,000 + 2,000,000 — 55,250,000 =) 19,750,000 kronor

eller i runt tal 20 miljoner kronor.

Till täckande av de kostnader, som angivas i reservförrådsnämndens och Departement*.

livsmedelskommissionens nu förevarande framställningar, synas medel böra ehefenutgå

från det för innevarande budgetår å kapitalbudgeten uppförda reservationsanslaget

till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. Av å

detta anslag hittills anvisade medel återstå såsom förut nämnts cirka

12,600,000 kronor. Vid sidan härav har reservförrådsnämnden medgivits

att till utgifter, som bort bestridas från anslaget, använda till nämnden

influtna försäljningsmedel å tillhopa omkring 5,000,000 kronor. Man

måste åtminstone för närvarande utgå från att det återstående, ännu ej

disponerade beloppet av omkring 12,600,000 kronor kommer att behöva

användas för de ändamål, som ursprungligen avsetts vid medelsanvisningen.

Av de återstående medlen skulle därför icke vara att påräkna något belopp

för de medelsbehov som nu anmälts. Emellertid lia ju, såsom förut omnämnts,

i lamt tal 5,000,000 kronor av de (ill reservförrådsnämnden influtna

försäljningsmedlen disponerats flir reservförrådsnämndens verksamhet, var

för ett motsvarande belopp av anslaget kan disponeras för de nu aktuella

behoven.

I samband med den på grund av de senaste årens dåliga skördeutfall

igångsatta fodcrcellulosatillvcrkningen har erhållits en ökad framställning

av sprit vid cellulosafabrikerna. För omhändertagande av de spritkvanti
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

teter, som i nuvarande läge reserveras för statliga behov eller icke kunna

komma till användning i allmänna marknaden, har staten vidtagit särskilda

åtgärder. För detta ändamål har såsom av det föregående framgår reservförrådsnämnden

erhållit uppdrag att intill utgången av mars 1942 från

aktiebolaget Vin- & spritcentralen inköpa uppkommen överskottsproduktion

av sprit samt att förskottera kostnaderna för berörda inköp med under

händer varande medel. För att ersätta reservförrådsnämnden sagda kostnader

i vad de avse 95-procentig sprit ävensom för att möjliggöra fortsatta

statliga inköp av sådan sprit under andra kvartalet 1942 erfordras anvisande

av medel, vilka i enlighet med nämndens beräkningar torde kunna angivas

till 7,400,000 kronor. Frågan örn ersättning till nämnden för inköp av motorsprit

anmäles i annat sammanhang av chefen för försvarsdepartementet.

Vad därefter angår den av livsmedelskommissionen gjorda framställningen

örn anvisande av ytterligare medel till inköp och lagring av förnödenheter

torde man i likhet med kommissionen lia anledning antaga, att

den ökade tillförseln av slaktprodukter kommer att medföra ett ökat kapitalbehov,

vilket ej i någon större utsträckning kan beräknas bliva tillgodosett

genom lösgörandet av medel, som nu äro bundna i andra jordbruksprodukter.

Med hänsyn härtill blir det erforderligt att kunna ställa ökade

medelstillgångar till disposition. Jag har intet att erinra mot kommissionens

beräkning av anslagsbehovet. Då emellertid ett belopp av 5,000.000

kronor av den förefintliga behållningen å anslaget till Förlagskapital till inköp

av förnödenheter, m. m., motsvarande vad som influtit till reservförrådsnämnden

i försäljningsmedel, torde kunna användas för ändamålet, lärer

medelsanvisningen för detta behov kunna begränsas till 15,000 000 kronor.

Till täckande av kostnaderna för de av reservförrådsnämnden och livsmedelskommissionen

omförmälda varuinköpen torde således böra till Förlagskapital

för inköp av förnödenheter å tilläggsstat II för budgetåret 1941/

42 anvisas (7,400,000 + 15,000,000 =) 22,400,000 kronor, avrundat till

22,500,000 kronor.

1 anslutning till här berörda medelsbehov synes böra omförmälas ett

spörsmål, som i viss mån sammanhänger med här ifrågavarande inköpsverksamhet.

Jag syftar därvid på vissa avtal mellan staten och enskilda

företag om upptagande av tillverkning av åtskilliga för landet erforderliga

produktex-, enligt vilka avtal försörjningskommissionerna efter Kungl. Maj:ts

godkännande förbundit sig att inköpa de framställda varorna eller, därest det

med hänsyn till eventuellt ändrade förhållanden skulle befinnas lämpligare,

erlägga vissa belopp såsom ersättning för av vederbörande företag å respektive

anläggningar nedlagda kostnader.

Bakgrunden till dessa avtal utgöres av svårigheterna att i erforderlig omfattning

kunna importera åtskilliga för landets näringsliv viktiga förnödenheter.

På grund härav ha starka ansträngningar gjorts att inom landet få

till stånd tillverkning av tjänliga ersättningsmedel. Jämsides härmed ha åt
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

151

gärder vidtagits för utvinning av sådana råvarutillgångar, vilka tidigare icke

eller endast i mindre skala bearbetats i vårt land.

De härför erforderliga anläggningarna ha regelmässigt visat sig vara mycket

kapitalkrävande. Detta medför att priserna å de framställda produkterna,

med hänsyn till att i kostnadskalkylerna ingå avsevärda belopp för en snabb

avskrivning av anläggningarna, komma att ligga å en nivå, som kan hållas

endast så länge det av kriget orsakade förhöjda prisläget äger bestånd. De

företag som upptagit eller avse att upptaga nytillverkningar ha i flertalet fall

såsom en förutsättning härför uppställt krav på statens medverkan för att

trygga sig mot förluster, som skulle inträffa i händelse av prisfall, innan kapitalavskrivning

i skälig omfattning genomförts. Framställningar i här berörda

syfte ha med hänsyn till angelägenheten av att få till stånd den avsedda

tillverkningen ansetts icke kunna avvisas.

Den statliga medverkan som sålunda ansetts böra lämnas har genom ingående

av särskilda avtal i övervägande antalet fall givits formen av en förbindelse

från statens sida att under viss tidsperiod svara för att den framställda

varan vinner avsättning till visst pris, i vilket hänseende staten kan

antingen anvisa köpare eller genom lämplig myndighet själv uppköpa varan.

De tider, under vilka statens avsättningsgaranti gäller, äro växlande, men

omfatta understundom två eller tre år från det överenskommelsen ingicks.

Då det är givet, att det ur statens synpunkt kan bliva förmånligare att, därest

fred inträder och därmed ett prisfall blir sannolikt, i stället för att fullfölja

avtalet erlägga en engångsbetalning, har staten i vissa av avtalen förbehållits

rätten att efter viss tid uppsäga avtalen till upphörande mot skyldighet att till

företaget inbetala visst belopp, som medger skälig avskrivning av anläggningskostnaderna.

Avtal av nu angiven typ ha träffats angående ökad brytning

av volframmalm, framställning av nickel, bly och aluminium ur svenska utgångsmaterial

ävensom utvinning av inhemska smörjmedel och vissa flytande

bränslen.

I den mån inköp från statens sida bli aktuella torde medel från här ifrågavarande

anslag till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. få tagas

i anspråk. Några medelsbchov för sådana ändamål av natur att böra påverka

anslagsberäkningen föreligga emellertid ännu ej.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av..................kronor 22,500,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till förlag för viss kredi a1 i texten
  2. Rskr. 1942:470 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/^2. s. 1 i texten
  3. SU 1942:231 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42. s. 1 i texten
  4. JoU 1942:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:is proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m jämte i ämnet väckta motioner. s. 16 i texten
  5. SU 1942:209 Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941 42 för anskaffning av viss s. 8 i texten

Visa alla 24