Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av ytterligare medel för utlämnande av krislån

1942-04-24 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1942:242, Angående anvisande av ytterligare medel för utlämnande av krislån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

1

Nr 242.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande av

ytterligare medel för utlämnande av krislån; given

Stockholms slott den 24 april 1942.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

24 april 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför

efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushallningsdepartementen:
Genom

beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 61, r. skr. nr 88) anvisades till

Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett anslag av

5,000,000 kronor och dels å riksstaten för budgetåret 1941/42 ett anslag av

likaledes 5,000,000 kronor. Bestämmelser angående lånen finnas upptagna i

kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 138). Enligt dessa bestämmelser må jordbrukare,

som på grund av felslagen skörd rakal i sådana svårigheter, att

han är i trängande behov av ekonomiskt bistånd och som gjort vad på honom

ankommit för övervinnande av svårigheterna, kunna erhålla lån av

Bihang till riksdagens protokoll 19i2. 1 sami. Nt 212. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

statsmedel (krislån). Med jordbrukare likställer författningen den som utan

samband med jordbruk bedriver trädgårdsskötsel såsom självständig näring.

Krislån må beviljas för inköp av utsäde, gödningsämnen, fodermedel, kreatur

eller annat, som erfordras för jordbruksdriftens upprätthållande, eller för

betalning av överhängande gäld. Lån må i allmänhet ej överstiga 3,000 kronor.

Då synnerliga skäl därtill äro, må lån dock kunna beviljas till ett belopp

av högst 5,000 kronor. I regel skall å krislån icke erläggas ränta. Under

vissa villkor må krislån gäldas medelst förbättringsarbeten å den av låntagaren

brukade fastigheten dock högst till ett belopp av 1,000 kronor. I den

mån lån ej gäldas på detta sätt, skall det återbetalas genom amortering med

en femtedel om året med början år 1942. Låneverksamheten omhänderhaves

av egnahemsnämnderna under egnahemsstyrelsens tillsyn. Ansökan örn lån

skulle göras hos vederbörande egnahemsnämnd före den 1 september 1941

och åtföljas av uppgifter angående skördeutfallet 1940 å den av sökanden

brukade fastigheten samt rörande de omständigheter i övrigt, som sökanden

ville åberopa.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition den 7 november 1941, nr 327,

medgav sedermera 1941 års riksdag (skr. nr 498), att odisponerade medel av

det till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare för budgetåret 1941/

42 anvisade anslaget finge på i huvudsak samma villkor som gällt för dittills

utdelade krislån under nämnda budgetår användas för utlämnande av krislån

till jordbrukare, vilka på grund av 1941 års felslagna skörd vore i trängande

behov av ekonomiskt bistånd. Riksdagen uttalade därvid tillika, att

med hänsyn till årets svaga skörd möjlighet syntes böra öppnas att efter prövning

i varje särskilt fall bevilja krislåntagare nödigt uppskov med förekommande

amorteringsskyldighet för krislån. I anledning av nämnda riksdagsbeslut

förordnade Kungl. Majit genom kungörelse den 30 december 1941 (nr

998), att krislån även i fortsättningen under budgetåret 1941/42 finge utlämnas

enligt samma bestämmelser som upptagits i kungörelsen nr 138/1941,

dock att ansökan om sådant lån, åtföljd av uppgifter angående skördeutfallet

1941, skulle göras före den 1 april 1942 samt att återbetalning av lån

skulle ske med början år 1943.

I propositionen nr 327 uttalade jag bland annat, att frågan huruvida för

den fortsatta lånerörelsen erfordrades ytterligare medel utöver ett för det

dåvarande odisponerat belopp av i runt tal 2,000,000 kronor torde, sedan redogörelse

för låneverksamheten inkommit från egnahemsstyrelsen, få upptagas

till förnyat övervägande.

I skrivelse den 17 april 1942 har nu egnahemsstyrelsen dels gjort framställning

om anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1941/42 av ett ytterligare

anslagsbelopp av 800,000 kronor för krislåneverksamhetens bedrivande, dels

ock underställt Kungl. Majits prövning frågan örn viss ändring i 10 § gällande

kungörelse om krislån till jordbrukare. Egnahemsstyrelsen har i sin

skrivelse lämnat följande redogörelse för den hittills bedrivna

låneverksamheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242. •>

Efter förslag av egnahemsstyrelsen medgav Kungl. Majit enligt beslut den

4 april, den 16 maj, den 15 augusti och den 17 oktober 1941, att krislån finge

med iakttagande av bestämmelserna i kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 138)

av egnahemsnämnderna beviljas intill vissa belopp, sammanlagt uppgående

till 8,700,000 kronor.

1 .skrivelse den 29 december 1941 framlade egnahemsstyrelsen förslag i

fråga örn anvisande av vissa medel till egnahemsnämnderna för den fortsatta

krislåneverksamheten. Med hänsyn till att 1,300,000 kronor av de 10,000,000

kronor, som av riksdagen ställts till förfogande för ändamålet, icke fördelats

mellan egnahemsnämnderna och till att av de åt dessa anvisade beloppen

syntes återstå odisponerade något mer än 1,000,000 kronor (huvudsakligen

hänförande sig till Gotlands län), ansåg styrelsen det kunna räknas med att

för det dåvarande omkring 2,300,000 kronor funnes att tillgå för den fortsatta

krislåneverksamheten.

Under erinran örn att den nya ansökningstid, som borde fastställas folden

fortsatta krislåneverksamheten, av egnahemsstyrelsen föreslagits skola

bestämmas utgå den 31 mars 1942 framhöll styrelsen vidare, att ansökningarna

örn krislån i allmänhet borde upptagas till behandling i ett sammanhang

omedelbart efter ansökningstidens utgång. Där det vore uppenbart, att

trängande behov av lån förelåge, borde egnahemsnämnd emellertid ha möjlighet

att bevilja lån utan att avvakta nämnda tidpunkt. Likaledes borde det

stå egnahemsnämnd fritt att avslå ansökan oberoende av ansökningstiden.

Utan uppskov syntes vissa medel böra ställas till egnahemsnämndernas förfogande

för beviljande av krislån. Styrelsen föreslog, att åt de flesta egnahemsnämnderna

anvisades ett belopp av 25,000 kronor men att större belopp

beräknades för vissa län, där skörderesultaten år 1941 varit särskilt svaga.

Det sammanlagda belopp av 1,700.000 kronor, som enligt styrelsens förslag

borde anvisas, torde icke blott böra avse sådana omedelbara behov, som

nyss nämnts, utan även böra delvis förslå till den kommande mera allmänna

prövningen av ansökningar.

I enlighet med egnahemsstyrelsens förslag medgav Kungl. Majit den 9 januari

1942, att krislån finge av egnahemsnämnderna i mån av tillgång beviljas

intill vissa belopp, tillhopa 1.700.000 kronor.

Slutligen må nämnas, att Kungl. Majit enligt beslut den 16 maj och den

26 september 1941 samt den 13 februari 1942 medgivit, att egnahemsstyrelsen

finge från fonden för krislån till jordbrukare i mån av tillgång taga i anspråk

tillhopa högst 55,000 kronor för ersättning åt sådan extra personal, som anställts

hos egnahemsnämnderna för handhavande av krislåneverksamheten,

samt för expenser, som föranleddes av denna verksamhet.

Med ledning av från egnahemsnämnderna infordrade uppgifter rörande inkomna

ansökningar örn krislån enligt kungörelsen nr 998/1941 har egnahemsstyrelsen

avgivit följande beräkning beträffande det ytterligare

medelsbehovet för krislåneverksamheten.

Före ansökningstidens utgång den 31 mars 1942 eller i anslutning lill denna

tidpunkt lia till egnahemsnämnderna avlämnats sammanlagt omkring 5,500

ansökningar avseende eif lånebelopp av tillhopa omkring 6,350,000 kronor.

Egnahemsnämnderna lia med anlitande av redan disponibla medel beviljat

eller ansett medel böra ställas lill förfogande för utlämnande av krislån åt

omkring 4,000 sökande nied eli sammanlagt belopp av 3,000,000 kronor. Enligt

styrelsens mening bjuder försiktigheten, att eli något högre belopp, förslagsvis

3,100,000 kronor, beräknas åtgå för ifrågavarande långivning. /Videlia

belopp stå redan enligt Kungl. Majlis beslut den 9 januari 1942 lill

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij.ts proposition nr 242.

nämndd-nas förfogande 1,700,000 kronor. Av de 10,000,000 kronor, sorn av

i,i V)aannnnodag f™an‘ifor ,krislån’ tvärslå därutöver ofördelade i runi

lal (-,300,000 — 1,700,000 =) 600,000 kronor. Vid ett tillmötesgående av

nyssnämnda förslag skulle av riksdagen ytterligare behöva anvisas (3,100,000

1,700,000 — 600,000 =) 800,000 kronor.

I huvudsaklig anslutning till egnahemsnämndernas förslag har egnahemsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till Avsättning

till fonden för krislån till jordbrukare å tilläggsstat för budgetåret 1941/

42 anvisa ett anslag av 800,000 kronor.

Beträffande av egnahemsstyrelsen väckt förslag örn viss ändring i

kungörelsen den 14 mars 1941 (nr 138) örn k r i s 1 å n till

jordbrukare har styrelsen anfört följande.

Enligt 10 § i förenämnda kungörelse må låntagare, som till gäldande av

kiisian helt eller delvis erhållit rätt att utföra förbättringsarbete, likväl ej

åtnjuta befrielse från erläggande av amortering, med mindre genom intyg av

trovärdig person visas att av föreskrivet förbättringsarbete för varje år minst

sa stor del blivit utförd, som svarar mot amorteringsbeloppet. Denna bestämmelse

synes kunna leda till praktiska olägenheter i sådana fall, då en låntagare

av särskilda skäl ej kan påbörja det ifrågavarande förbättringsarbetet

redan under första amorteringsåret. I sådant fall skulle han bli skyldig att

erlägga amortering under första året men sedermera, sedan arbetet utförts,

kunna återfå beloppet. Det synes önskvärt, att i dylika fall anstånd skall

kunna beviljas med amorteringen. I detta syfte föreslår styrelsen att 10 §

kompletteras med ett nytt stycke av följande innehåll:

* Därest förbättringsarbete av särskilda skäl, enligt godkännande av egnahemsnämnden,

under visst år ej utföres till så stor del, som avsetts skola tillgodoräknas

låntagaren som amortering, må nämnden likväl medgiva anstånd

med betalningen av mot nämnda arbete svarande del av det årliga amorteringsbeloppet.

»

Departements
chefen.

Såsom framgår av den av egnahemsstyrelsen lämnade redogörelsen beräknas

av de av 1941 års riksdag till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare

anvisade anslagsmedlen, tillhopa 10,000,000 kronor, ett belopp av i

runt tal 2,300,000 kronor kunna disponeras för utlämnande av krislån lill

jordbrukare, vilka på grund av 1941 ars felslagna skörd råkat i sådana svårigheter,

att de äro i trängande behov av ekonomiskt bistånd. Enligt egnahemsstyrelsen

torde det totala medelsbehovet för sistnämnda ändamål uppgå till

3,100,000 kronor, varför ett ytterligare anslag för ändamålet av 800,000 kronor

skulle vara erforderligt. Jag ansluter mig till vad egnahemsstyrelsen anfört

och förordar, att det föreslagna beloppet, 800,000 kronor, anvisas å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1941/42. I likhet med vad som skett

vid tidigare anslagsanvisningar för ändamålet torde det nu ifrågasatta anslaget

böra uppföras såsom obetecknat anslag och benämnas »Avsättning till

fonden för krislån till jordbrukare».

Mot egnahemsstyrelsens förslag örn sådan ändring av 10 § gällande krislånekungörelse

(nr 138/41), att anstånd med betalning av mot förbättringsarbete

svarande del av det årliga amorteringsbeloppet av egnahemsnämnd

skall kunna beviljas i sådana fall, då en låntagare av särskilda skäl ej kan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

påbörja det ifrågavarande förbättringsarbetet redan under första amorteringsåret,

har jag ej något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att, därest riksdagen ej uttalar erinran mot förslaget, härom utfärda erforderlig

författningsbestämmelse. Vidare torde böra utfärdas bestämmelser,

som möjliggöra förlängning av amorteringstiden i sådana fall, där låntagarens

ekonomiska ställning ytterligare försämrats efter erhållandet av kvislan,

exempelvis pa grund av att han ånyo drabbats av missväxt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Avsättning till fonden för krislån till jordbrukare å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 under nionde

huvudtiteln anvisa ett anslag av .... kronor 800,000.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Sandström.

Hiliana lill riksdagens protokoll 1942. I sand. Nr 242.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1942:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av ytterligare medel för utlämnande av krislån. a1 i texten
  2. JoU 1942:40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO s. 1 i texten